RH 2009:85
Ett målsägandebiträde har promenerat från advokatkontoret till en huvudförhandling i hovrätten och begärt ersättning för tidsspillan med 507, 50 kr avseende en sammanlagd gångtid om 30 minuter. Hovrätten har ansett att målsägandebiträdet varit skyldigt att överväga vilka andra och för staten mindre kostsamma alternativ i fråga om färdsätt som stod till buds, t.ex. att åka taxi för en avsevärt mindre kostnad. Hovrätten har inte funnit rimligt att bifalla den begärda ersättningen för tidsspillan.
Hovrätten för Nedre Norrland
Jur. kand. M.J. kallades i egenskap av målsägandebiträde för N.B. i mål angående olaga hot m.m. till huvudförhandling i hovrätten den 7 december 2009. Sedan den tilltalade uteblivit från huvudförhandlingen förklarade hovrätten hans överklagande förfallet. M.J. yrkade, utöver annat, ersättning för tidsspillan med 507,50 kr avseende gångtid från advokatkontoret till hovrätten och tillbaka.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Håkan Lavén, hovrättsrådet Irja Öhrnell, referent, tf. hovrättsassessorn Karin Everitt samt nämndemännen Ann- Charlotte Eimasdotter och Yngve Nilsson) anförde i beslut den 7 december 2009 under rubriken ”Frågan om ersättning till målsägandebiträde” följande.
M.J. har begärt ersättning - utöver arvode för nedlagt arbete - för tidsspillan med 507, 50 kr avseende promenad från kontoret till hovrätten och tillbaka under sammanlagt 30 minuter. I mål där brottmålstaxan inte är tillämplig, vilket är fallet i detta mål, kan en sådan tidsspillan vara ersättningsgill om den sammanlagt uppgår till minst 20 minuter (se NJA 2004 s. 549).
Ett målsägandebiträde som har en så lång färdväg till domstolen att det blir aktuellt att begära ersättning av staten i anledning av sin inställelse måste söka begränsa kostnaderna och som regel välja det färdsätt som är minst kostsamt för staten. Om målsägandebiträdet inför en huvudförhandling i domstolen har för avsikt att begära ersättning för tidsspillan i anledning av planerad gångtid måste biträdet alltså överväga vilka andra och för staten mindre kostsamma alternativ som står till buds. Enligt hovrättens bedömning tar det cirka 10 minuter i vardera riktningen att gå mellan advokatbyrån och hovrätten. Om M.J. har ansett att den gångtiden berättigar henne att begära ersättning i anledning av sin inställelse till domstolen skulle hon i stället ha kunnat välja att t.ex. åka taxi tur och retur från kontoret. Den sammanlagda restiden hade då inte överstigit 20 minuter och kostnaden för utlägg skulle kraftigt ha understigit den nu begärda ersättningen om 507,50 kr.
Med hänsyn till det anförda finner hovrätten att det inte är rimligt att bifalla den begärda ersättningen för tidsspillan. Hovrätten har i övrigt ingen erinran mot kostnadsanspråken.
Hovrättens beslut meddelat: den 7 december 2009.
Mål nr: B 442-09.
Lagrum: 5 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde; 27 § rättshjälpslagen (1996:1619).
Rättsfall: NJA 2004 s. 549.