Lag (1988:609) om målsägandebiträde

Departement
Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad
1988-05-26
Ändring införd
SFS 1988:609 i lydelse enligt SFS 2018:535
Ikraft
1988-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-11-16

Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Korrigerat SFS-nummer i hänvisningarna till rättshjälpslagen

1 §  När en förundersökning har inletts eller återupptagits ska ett särskilt biträde för målsäganden (målsägandebiträde) förordnas i mål om

  1. brott enligt 6 kap.brottsbalken, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde,
  2. brott enligt 3 eller 4 kap.brottsbalken, på vilket fängelse kan följa, eller enligt 8 kap.5 eller 6 §brottsbalken eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om det med hänsyn till målsägandens personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har behov av ett sådant biträde,
  3. annat brott på vilket fängelse kan följa, om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av ett sådant biträde. Lag (2018:535).

Prop. 2017/18:86: Paragrafen anger vissa allmänna förutsättningar för förordnade av målsägandebiträde och anger de typer av mål där det kan blir aktuellt att förordna ett sådant biträde. Övervägandena finns i avsnitt 6.

I paragrafen görs en redaktionell ändring genom att det hittillsvarande andra stycket om förordnande av målsägandebiträde i högre rätt flyttas till andra stycket i 1 a §.

I övrigt ändras ...

Prop. 2000/01:79: I 1 § första stycket 3 har begränsningen till brott enligt brottsbalken tagits bort. Ändringen innebär att målsägandebiträde kan förordnas även vid andra brott där fängelse ingår straffskalan, t.ex. överträdelse av besöksförbud om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av sådant biträde. Skälen för förslaget har redovisats i <a href="https://lagen.nu/prop/2000/01:79#S9" ...

  • RH 2014:15:Allmän åklagare har till tingsrätt anmält fråga om förordnande av målsägandebiträde. Sedan tingsrätten beslutat att inte utse sådant biträde, har åklagaren ansetts ha talerätt vid överklagande av beslutet.
  • NJA 2016 s. 796:I ett resningsärende, där förundersökningen inte har återupptagits, har målsäganden förelagts att yttra sig över ansökan. Eftersom åklagaren inte uppträder på målsägandens vägnar, har målsägandebiträde förordnats med stöd av grunderna för lagen om målsägandebiträde.
  • RH 1997:120:Målsägandebiträde har förordnats för närstående till person som blivit uppsåtligen dödad.
  • NJA 2010 s. 490:Målsägandebiträde kan inte förordnas för dödsbo. När så likväl skett har biträdet ansetts berättigat till ersättning enligt lagen om målsägandebiträde för arbete som utförts medan förordnandet gällde.
  • NJA 2018 s. 922:Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt i ett mål om våldtäkt.
  • RH 2000:1:I mål avseende mord m.m. har målsägandebiträde förordnats för sonen till en person som enligt åtalet skall ha bragts om livet.
  • NJA 2019 s. 15:En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.
  • RH 1998:104:Målsägande i mål om åtal för försök till dråp har i tidigare mål dömts för brott vid samma tillfälle - stöld och försök till misshandel - riktade mot den nu tilltalade. Målsägandena har ansetts inte ha behov av målsägandebiträde.
  • NJA 2020 s. 141:Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen av att åklagaren förklarat sig inte föra målsägandens talan om enskilt anspråk.
  • NJA 2021 s. 694:Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen särskilt av att målsäganden framställer eget påföljdsyrkande.
  • RH 2001:13:Målsägande, som är advokat, har inte på den grunden ansetts sakna behov av målsägandebiträde. Begäran har däremot avslagits då behov av biträde inte kunde antas föreligga vare sig med hänsyn till målsägandens relation till den misstänkte eller andra omständigheter.
  • RH 2002:1:Uttalanden i förarbetena om förutsättningar för rätt till målsägandebiträde har befunnits sakna stöd i lagtexten och har därför inte beaktats.
  • RH 2006:65:Målsägandebiträde har i mål angående vårdslöshet i trafik och vållande till annans död inte förordnats för modern till den person som blivit dödad.
  • NJA 1999 s. 781:När en dom i brottmål har överklagats i ansvarsdelen endast av målsäganden, är ett målsägandebiträde inte behörigt att biträda målsäganden i denna del. Det ingår däremot i målsägandebiträdets uppgifter att bistå målsäganden med att föra talan om enskilt anspråk i högre rätt när domen har överklagats dit såväl i ansvarsfrågan som beträffande det enskilda anspråket, oavsett vem som har överklagat domen.

1 a §  Ett målsägandebiträdes förordnande gäller till dess att tiden för att överklaga domen i målet har löpt ut, om inte förordnandet dessförinnan har upphört eller något annat följer av 3 § andra stycket.

[S2]Om åklagaren eller den tilltalade har överklagat domen i ansvarsdelen, ska ett målsägandebiträde förordnas i högre rätt under de förutsättningar som anges i 1 §. Vid bedömningen av om målsäganden har behov av ett målsägandebiträde i högre rätt ska det även beaktas

  1. om målsäganden ska höras,
  2. vad som ska prövas i fråga om enskilt anspråk, och
  3. om det finns något annat särskilt skäl. Lag (2018:535).

Prop. 2017/18:86: Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Av första stycket framgår att ett målsägandebiträdes förordnande upphör när tiden för att överklaga domen har löpt ut i det mål där målsägandebiträde har förordnats. Målsägandebiträdets förordnande kan dock upphöra tidigare om t.ex. ett entledigande har skett med stöd av 4 § tredje stycket.

Bestämmelsen gäller både när målsägandebiträde ...

  • NJA 2018 s. 922:Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt i ett mål om våldtäkt.
  • NJA 2020 s. 141:Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen av att åklagaren förklarat sig inte föra målsägandens talan om enskilt anspråk.
  • NJA 2021 s. 694:Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen särskilt av att målsäganden framställer eget påföljdsyrkande.

2 §  Målsägandebiträde får inte förordnas sedan åklagaren har beslutat att allmänt åtal inte skall väckas eller att sådant åtal skall läggas ned. Lag (1994:59).

  • RH 1996:126:Ett målsägandebiträde som förordnats vid tingsrätten har ansetts inte ha kvar sin behörighet som sådant biträde i den situationen att tingsrätten lämnat åtal och skadeståndsanspråk utan bifall och åklagaren valt att inte överklaga tingsrättens dom.
  • RH 1993:29:Hovrätten är lagligen förhindrad att förordna målsägandebiträde sedan åklagaren avstått från att fullfölja talan mot dom i målet.
  • RH 1993:161:Målsägandebiträde har förordnats i hovrätten i mål där endast den tilltalade fört talan mot tingsrättens dom.

3 §  Målsägandebiträdet ska ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. Målsägandebiträdet ska bistå målsäganden med att föra talan om enskilt anspråk i anledning av brottet, om detta inte görs av åklagaren. Målsägandebiträdets uppgift kvarstår även om talan avskilts enligt 22 kap. 5 § rättegångsbalken för att handläggas som ett särskilt mål enligt reglerna för tvistemål, såvida inte målet handläggs enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken. Målsägandebiträdets uppgift kvarstår också om domen överklagas endast i fråga om enskilt anspråk. Lag (2018:535).

Prop. 2017/18:86: Paragrafen innehåller bestämmelser om målsägandebiträdets uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Enligt andra stycket kvarstår målsägandebiträdets förordnande i högre rätt om domen överklagas endast i fråga om enskilt anspråk. Ändringen innebär att det förtydligas att målsägandebiträdets uppgifter kvarstår oavsett om det är en tingsrätts eller hovrätts dom som överklagas i fråga om enskilt ...

  • RH 2015:8:Ett målsägandebiträdes uppdrag har ansetts omfatta vissa kontakter med presumtiva vittnen.
  • NJA 2001 s. 18:Fråga om ersättning till målsägandebiträde, som nedlagt arbete å målet efter det att målsäganden, biträdet ovetande, ingått förlikning och som ingivit kostnadsräkning till domstolen sedan denna stadfäst förlikningen. Domstolen har, med hänsyn till omständigheterna, ansetts skyldig att utreda om kostnadsanspråk förelåg innan domstolen skilde sig från målet.
  • NJA 2010 s. 490:Målsägandebiträde kan inte förordnas för dödsbo. När så likväl skett har biträdet ansetts berättigat till ersättning enligt lagen om målsägandebiträde för arbete som utförts medan förordnandet gällde.
  • RH 1996:126:Ett målsägandebiträde som förordnats vid tingsrätten har ansetts inte ha kvar sin behörighet som sådant biträde i den situationen att tingsrätten lämnat åtal och skadeståndsanspråk utan bifall och åklagaren valt att inte överklaga tingsrättens dom.
  • NJA 2015 s. 702:Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
  • NJA 2012 s. 818:Ett målsägandebiträdes uppdrag har ansetts omfatta uppgiften att föra talan mot domstols beslut i fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 2019 s. 15:En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.
  • RH 2009:22:Efter det att åklagaren lagt ned förundersökningen har målsäganden genom sitt målsägandebiträde begärt överprövning av beslutet. Uppdraget som målsägandebiträde har ansetts bestå till dess att överprövningsärendet avgjorts. Tingsrättens beslut att skriva av målet innan frågan om överprövning avgjorts har utgjort rättegångsfel.
  • NJA 2020 s. 141:Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen av att åklagaren förklarat sig inte föra målsägandens talan om enskilt anspråk.
  • NJA 1999 s. 781:När en dom i brottmål har överklagats i ansvarsdelen endast av målsäganden, är ett målsägandebiträde inte behörigt att biträda målsäganden i denna del. Det ingår däremot i målsägandebiträdets uppgifter att bistå målsäganden med att föra talan om enskilt anspråk i högre rätt när domen har överklagats dit såväl i ansvarsfrågan som beträffande det enskilda anspråket, oavsett vem som har överklagat domen.

4 §  Ett målsägandebiträde förordnas på begäran av målsäganden eller när det annars finns anledning till det. Till målsägandebiträde ska förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan person som har avlagt de kunskapsprov som krävs för behörighet till domaranställning. Endast den som på grund av sina kunskaper och erfarenheter och även i övrigt är särskilt lämplig för uppdraget får förordnas. Om målsäganden har föreslagit någon som är behörig, ska denne förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det.

[S2]Målsägandebiträdet ska entledigas, om det är påkallat med hänsyn till förhållandena i målet eller om det annars finns skäl för det.

[S3]Ett byte av målsägandebiträde får beslutas av rätten, om det finns särskilda skäl. Om ett målsägandebiträde har bytts ut en gång, får ett nytt byte ske bara om det finns synnerliga skäl. Ett målsägandebiträde får inte utan rättens tillstånd sätta någon annan i sitt ställe.

[S4]I övrigt tillämpas i fråga om målsägandebiträde rättegångsbalkens regler om rättegångsbiträde. Lag (2018:535).

Prop. 2017/18:86: Målsägandebiträdet ska entledigas, om det är påkallat med hänsyn till förhållandena i målet eller om det annars finns skäl för det.

Ett byte av målsägandebiträde får beslutas av rätten, om det finns särskilda skäl. Om ett målsägandebiträde har bytts ut en gång, får ett nytt byte ske bara om det finns synnerliga skäl. Ett målsägandebiträde får inte utan rättens tillstånd sätta någon annan i sitt ställe.

  • RH 1999:22:En advokat verksam på annan ort än där målet skall prövas men i närheten av målsägandens hemort har förordnats till målsägandebiträde.
  • NJA 2001 s. 18:Fråga om ersättning till målsägandebiträde, som nedlagt arbete å målet efter det att målsäganden, biträdet ovetande, ingått förlikning och som ingivit kostnadsräkning till domstolen sedan denna stadfäst förlikningen. Domstolen har, med hänsyn till omständigheterna, ansetts skyldig att utreda om kostnadsanspråk förelåg innan domstolen skilde sig från målet.
  • RH 2014:15:Allmän åklagare har till tingsrätt anmält fråga om förordnande av målsägandebiträde. Sedan tingsrätten beslutat att inte utse sådant biträde, har åklagaren ansetts ha talerätt vid överklagande av beslutet.
  • NJA 2017 s. 527:Ersättning till målsägandebiträde vid substitution.
  • NJA 2019 s. 15:En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.
  • RH 1995:9:I mål där målsägandens vårdnadshavare var gift med den tilltalade har det ansetts erforderligt att förordna god man för att underteckna fullmakt för målsägandebiträdet.
  • NJA 1994 s. 596:Fråga om byte av målsägandebiträde åt underårig i mål om grova sexualbrott.
  • RH 2007:66:Ett målsägandebiträde entledigades av tingsrätten efter att enskilda anspråk avskilts för att handläggas i den för tvistemål stadgade ordningen. Inga övriga förhållanden i målet hade förändrats. Hovrätten har inte ansett att det förelegat förutsättningar för att entlediga målsägandebiträdet enligt 4 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde eller för att överhuvudtaget på nytt pröva om rekvisiten i 1 § samma lag är uppfyllda och därför upphävt tingsrättens beslut om entledigande av målsägandebiträdet.

5 §  Målsägandebiträdet har rätt till ersättning i enlighet med vad som enligt 27 § rättshjälpslagen (1996:1619) gäller för biträde vid rättshjälp. I fråga om ersättningen tillämpas även 29, 43, och 47 §§ rättshjälpslagen. Lag (1996:1644).

  • NJA 2016 s. 414:Rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg till offentlig försvarare (I) respektive målsägandebiträde (II). Betydelsen av att en tingsrätt har flera tingsställen.
  • NJA 2010 s. 206:Fråga sedan en huvudförhandling ställts in om den offentlige försvararen och målsägandebiträdet kan tillerkännas ersättning av allmänna medel för den tid som de reserverat för huvudförhandlingen och dess förberedande och som de inte kunnat använda för andra uppgifter i sin verksamhet.
  • RH 2017:7:Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till skäliga merkostnader för tidsspillan och utlägg som föranleddes av att hon var verksam långt ifrån tingsrättens domsaga. Detta med hänsyn till att målsäganden var under 15 år och hade sin vistelseort i närheten av målsägandebiträdet samt att målsägandebiträdet tidigare hade varit förordnad som biträde för målsäganden. Även den omständigheten att det var fråga om allvarliga brottsmistankar hade betydelse.
  • NJA 1993 s. 257:Fråga om skälig timersättning till målsägandebiträde för utfört arbete och tidsspillan.
  • RH 2000:68:Fråga om ersättning av allmänna medel till målsägandebiträde, som biträtt 25 målsägande i mål angående rån m.m. Hovrätten fann skäl till viss nedsättning av biträdets kostnadsanspråk med hänsyn till att den i kostnadsräkningen intagna arbetsredogörelsen inte var så utförlig att erforderligt underlag förelåg för bedömning av kostnadsanspråkets skälighet.
  • RH 2009:85:Ett målsägandebiträde har promenerat från advokatkontoret till en huvudförhandling i hovrätten och begärt ersättning för tidsspillan med 507, 50 kr avseende en sammanlagd gångtid om 30 minuter. Hovrätten har ansett att målsägandebiträdet varit skyldigt att överväga vilka andra och för staten mindre kostsamma alternativ i fråga om färdsätt som stod till buds, t.ex. att åka taxi för en avsevärt mindre kostnad. Hovrätten har inte funnit rimligt att bifalla den begärda ersättningen för tidsspillan.
  • RH 2019:18:Ett målsägandebiträde vars förordnande inte förnyats i hovrätten har nekats ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört.
  • NJA 2005 s. 606:Målsägandebiträde har ansetts berättigat till ersättning för utlägg för resor och hotell med tillägg om 25 procent för utgående mervärdesskatt beräknat på utlägget efter avdrag för ingående mervärdesskatt.
  • RH 2020:9:Ett målsägandebiträde, som inte har förordnats i högre rätt, har fått ersättning av allmänna medel för arbete som utförts sedan förordnandet upphört i den mån det har ansetts omfatta skälig ersättning för avslutande åtgärder.
  • RH 2020:16:Ett målsägandebiträde ansågs ha rätt till ersättning för deltagande vid förhör på en lördag. Ersättning utgick enligt samma förhöjda timkostnadsnorm som för en offentlig försvarare i motsvarande situation.
  • NJA 2020 s. 483:Ett målsägandebiträde har tillerkänts ersättning för tidsspillan för promenad till och från en domstolsförhandling, eftersom det inte funnits anledning att ifrågasätta valet av transportsätt.
  • RH 2022:21:Fråga om målsägandebiträde ska ha rätt till ersättning för tidsspillan, utlägg och traktamente vid personlig inställelse till ett första polisförhör med målsäganden under en förundersökning och då målsäganden befinner sig på ett s.k. skyddat boende som är placerat långt ifrån domstolsorten.

6 §  Om ett målsägandebiträde förordnas, ersätts målsägandens därefter uppkommande kostnader för bevisning och utredning med anledning av talan om enskilt anspråk i samma utsträckning som om målsäganden beviljats rättshjälp med anledning av en sådan talan.

[S2]I fall där målsägandebiträdets uppgift kvarstår enligt 3 § andra stycket har målsäganden rätt till ersättning av allmänna medel för kostnader för resa och uppehälle i samband med inställelse inför domstol enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Lag (1996:1644).

7 §  Beslut i frågor som avses i denna lag fattas av rätten. I de fall som avses i 6 § får dock målsägandebiträdet själv besluta om utredning i samma utsträckning som enligt 17 § rättshjälpslagen (1996:1619) gäller för biträde vid rättshjälp. Lag (1996:1644).

  • NJA 2019 s. 15:En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.

7 a §  Om en förundersökning har återupptagits enligt 58 kap. 6 a § första stycket rättegångsbalken ska en framställan om förordnande av målsägandebiträde göras hos den domstol som enligt 58 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken är behörig att pröva ansökan om resning. Lag (2012:660).

8 §  Bestämmelserna i 31 kap. samt 58 kap.8 och 8 a §§rättegångsbalken om skyldighet för den tilltalade eller någon annan att till staten återbetala kostnader för försvarare som enligt rättens beslut har betalats av allmänna medel gäller även i fråga om kostnader för målsägandebiträde. I mål där målsägandebiträdets uppgifter kvarstår enligt 3 § andra stycket gäller för dessa kostnader bestämmelserna i 18 kap.rättegångsbalken om ansvar för motparts rättegångskostnader. Lag (2012:660).

  • RH 2013:14:Modern till ett drygt ett år gammalt barn mördades. Skadestånd för personskada i form av psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) har ansetts kunna utgå till barnet utan att barnet närmare beskriver sina psykiska besvär. - Bestämmelsen i 8 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde har ansetts innebära att den tilltalades skyldighet att ersätta kostnaderna för målsägandebiträdet ska bedömas enligt reglerna i 31 kap. rättegångsbalken i fråga om sådan del som uppkommit när även ansvarsfrågan var anhängig i hovrätten men enligt 18 kap. samma balk i fråga om sådan del som avser tiden därefter.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1988:609) om målsägandebiträde

Lag (1990:999) om ändring i lagen (1988:609) om målsägandebiträde

Lag (1994:59) om ändring i lagen (1988:609) om målsägandebiträde

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:124, Prop. 1993/94:26, Bet. 1993/94:JuU12
    Omfattning
    ändr. 1, 2, 3, 6, 8 §§
    Ikraftträder
    1994-04-01

Lag (1996:1644) om ändring i lagen (1988:609) om målsägandebiträde

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1997.
    2. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande om målsägandebiträde förordnats före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
    Omfattning
    ändr. 4, 5, 6, 7, 8 §§
    Ikraftträder
    1997-12-01

Lag (2001:230) om ändring i lagen (1988:609) om målsägandebiträde

Förarbeten
Rskr. 2000/01:205, Prop. 2000/01:79, Bet. 2000/01:JuU20
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2012:660) om ändring i lagen (1988:609) om målsägandebiträde

Förarbeten
Rskr. 2012/13:29, Prop. 2011/12:156, Bet. 2012/13:JuU3
Omfattning
ändr. 1, 8 §§; ny 7 a §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2018:535) om ändring i lagen (1988:609) om målsägandebiträde

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
  2. Bestämmelsen i första stycket i den nya 1 a § tillämpas inte om målsägandebiträdet har förordnats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:288, Prop. 2017/18:86, Bet. 2017/18:JuU24
Omfattning
ändr. 1, 3, 4 §; ny 1 a §
Ikraftträder
2018-07-01