RH 2010:67

Stockholms tingsrätt har ansetts vara en sådan särskild domstol som avses i 10 kap. 19 § rättegångsbalken när talan avser intrång i gemenskapsformgivning.

Falu tingsrätt

Svensk Export Vodka AB (bolaget) yrkade i ansökan om stämning att F.Y. skulle förpliktas att utge skadestånd till bolaget samt att viss egendom som Tullverket beslagtagit skulle förstöras på F.Y:s bekostnad. Yrkandena grundades rättsligt på ett påstått intrång i bolagets registrerade skydd för en gemenskapsformgivning. F.Y. påstods av bolaget ha beställt förfalskade vodkaetiketter från Turkiet. Etiketterna hade stoppats och beslagtagits av Tullverket som därefter meddelat bolaget om beslaget.

F.Y. bestred käromålet och anförde i sak att han inte hade beställt några etiketter.

Tingsrätten (rådmannen Petter Granqvist) biföll i dom den 30 oktober 2009 käromålet i sin helhet och förpliktade F.Y. att betala bolagets rättegångskostnader. I skälen anförde tingsrätten att det var visat att F.Y. hade beställt de förfalskade etiketterna och att han därigenom åtminstone gjort sig skyldig till medhjälp till försök till varumärkesintrång.

Hovrätten

F.Y. överklagade tingsrättens dom.

Parterna bereddes tillfälle att yttra sig över frågan om Falu tingsrätt varit behörig att ta upp målet. Bolaget yrkade därefter att målet skulle hänvisas till Stockholms tingsrätt enligt 10 kap. 20 § första stycket rättegångsbalken. F.Y. anförde att han inte hade något emot att målet hänvisades till Stockholms tingsrätt.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Kristina Boutz, hovrättsrådet Roland Halvorsen samt tf. hovrättsassessorn Carl Rosenmüller, referent) anförde i beslut den 26 februari 2010 följande.

SKÄL

Bolaget har vid tingsrätten dels yrkat skadestånd av F.Y., dels yrkat att de vodkaetiketter som Tullverket beslagtagit ska förstöras på F.Y:s bekostnad. Som grund för käromålet har angivits att F.Y. gjort intrång i bolagets skyddade mönster med registrerad gemenskapsformgivning nr 000513288-0001. Enligt bolaget ska F.Y. därför betala skälig ersättning för nyttjandet enligt 38 § varumärkeslagen och då rekvisiten i 41 § varumärkeslagen är uppfyllda ska även etiketterna förstöras. Till ansökan om stämning har bifogats kopia av registreringsbevis för en gemenskapsformgivning.

Det framgår således klart av stämningsansökan samt av den bevisning som bolaget har åberopat att käromålet avsett intrång i gemenskapsformgivning. Sådan talan ska emellertid väckas vid Stockholms tingsrätt som är exklusivt forum, se 52 § mönsterskyddslagen (1970:485) samt prop. 2003/04:177 s. 17 och 28. Falu tingsrätt har således inte varit behörig att ta upp målet.

Hovrätten får dock inte pröva en fråga om lägre rätts behörighet om inte frågan fullföljts hit eller här väckts av part, eller om tvisten varit sådan att den ska väckas vid särskild domstol, se 10 kap. 19 § rättegångsbalken. Varken bolaget eller F.Y. har fullföljt frågan om tingsrättens behörighet till hovrätten eller väckt frågan här. Fråga blir då om Stockholms tingsrätt är sådan särskild domstol som avses i ovan nämnda lagrum. Det kan i sammanhanget noteras att Stockholms tingsrätt vid handläggning av patentmål inte ansetts som särskild domstol (se Gärde m.fl., Nya rättegångsbalken s. 96).

Bestämmelsen om att Stockholms tingsrätt ska vara exklusivt forum i mål om intrång i gemenskapsformgivning härrör från EG-rätten. Av Rådets förordning nr 6/2002 om gemenskapsformgivning artikel 80 och 81 framgår nämligen att medlemsstaterna ska utse så få domstolar som möjligt som ska vara behöriga att pröva frågor om intrång m.m. i gemenskapsformgivning. Skyldigheten för medlemsstaterna att utse speciella domstolar i mål om gemenskapsformgivning följer alltså av en EU-förordning som är direkt tillämpbar i Sverige.

Mot ovan angiven bakgrund bör frågor om intrång i gemenskapsformgivning inte kunna underställas prövning av andra domstolar än de som lagstiftaren utpekat. Stockholms tingsrätt får därför anses vara sådan särskild domstol som avses i 10 kap. 19 § rättegångsbalken. Hovrätten har därför att självmant pröva frågan om Falu tingsrätts behörighet.

Som angivits ovan har det förelegat hinder för Falu tingsrätt att ta upp målet. Då fel förekommit ska domen undanröjas, se 59 kap. 1 § första stycket 1 samt 50 kap. 26 § första stycketrättegångsbalken.

På bolagets yrkande ska målet hänvisas till Stockholms tingsrätt som utan utfärdande av ny stämning har att ta upp målet till behandling.

SLUT

1. Hovrätten undanröjer tingsrättens dom.

2. Hovrätten hänvisar målet till Stockholms tingsrätt.

Hovrättens beslut meddelat: den 26 februari 2010.

Mål nr: T 9417-09.

Lagrum: 10 kap. 19 § rättegångsbalken.