RH 2012:114

Metamfetamin, 500 g

Hovrätten finner mot denna bakgrund inte styrkt att R var delaktig i förvärvet, kontrollvägningen och förpackningen av narkotikan. Hovrätten finner det däremot uteslutet att någon utan R:s vetskap skulle ha placerat narkotikan i taket på toaletten i hans lägenhet. Han ska därför fällas till ansvar för narkotikabrott för förvaringen av närmare 500 g metamfetamin. Frågan är vidare om brottet är grovt. Enligt 1 § första stycket narkotikastrafflagen (1968:64) döms den som olovligen bl.a. förvarar narkotika som inte är avsedd för eget bruk, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott. Straffskalan är fängelse i högst tre år. Om brottet är att anse som grovt döms enligt 3 § för grovt narkotikabrott. Straffskalan är då fängelse i lägst två år och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Bedömningen ska grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Bedömningen av om en gärning är grovt brott bör således ske med beaktande inte endast av sorten och mängden narkotika som gärningen avser utan också den roll som gärningsmannen har haft när det gäller hanteringen i vidare mening (NJA 2004 s. 354).

Ett parti om närmare 500 g metamfetamin är en förhållandevis stor mängd farlig narkotika som motsvarar ett stort antal doser. Man kan utgå från att narkotikan har förvarats för annat ändamål än eget bruk och att den skulle omsättas. R har uppgett att han själv brukar cannabis men inte metamfetamin. Utifrån omständigheterna måste det förutsättas att R har haft något att vinna på att förvara en så pass ansenlig mängd narkotika.

Av utredningen i målet framgår vidare att R och H tillsammans har hanterat annan narkotika, närmare bestämt cannabis, och R har erkänt att han har överlåtit såväl metamfetamin som cannabis. R:s delaktighet kan inte jämställas med den som passivt, utan fysisk befattning, förvarar narkotika som tillhör annan, utan ingår som ett led bland flera som ägnar sig åt narkotikahandel (jfr Högsta domstolens dom i NJA 2012 s. 70). Däremot kan inte anses utrett att R haft någon mer framträdande roll i aktuell narkotikahandel.

Sammantaget finner hovrätten att det visserligen inte rör sig om det allvarligaste slaget av organiserad narkotikahandel. På grund av omständigheterna kring brottsligheten, arten och mängden av narkotika får gärningen ändå anses utgöra ett grovt brott.

R ska dömas för grovt narkotikabrott, två fall av narkotikabrott samt vapenbrott. Hovrätten har funnit att den mängd metamfetamin som R har tagit befattning med inte är lika stor och att befattningen varit delvis en annan än den tingsrätten funnit. Detta har emellertid inte föranlett någon annan bedömning än den som tingsrätten gjort när det gäller rubriceringen. Den för grovt narkotikabrott stadgade straffskalan är fängelse i minst 2 år. Straffvärdet för den samlade brottsligheten får anses motsvara fängelse 2 år 2 månader. Det finns inte utrymme att bestämma påföljden till annat än fängelse och straffets längd bör bestämmas i enlighet med straffvärdet.