RH 2012:146

Amfetamin, 655 g

Hovrätten: I fråga om åtalet för grovt narkotikabrott har samma utredning lagts fram som vid tingsrätten. T har som skriftlig bevisning i hovrätten åberopat sakkunnigutlåtanden från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), jämförelse av plastpåsar, uppgiften om att tre telefoner undersökts och avspeglats utan att information av relevans för utredningen har hittats samt tre protokoll över husrannsakningar T har framfört att det saknas teknisk bevisning som visar att han tagit befattning med innehållet i kartongerna. Han har vidare anfört att det inte har påträffats några anteckningar i hemmet eller uppgifter i hans telefon eller liknande som kan leda fram till slutsatsen att han har varit inblandad i någon narkotikaverksamhet.

I målet är utrett att polis i T:s ryggsäck upptäckt ett paket med 1 655 g amfetamin. Frågan i målet är då om åklagaren förmått styrka att T uppsåtligen innehaft narkotikan.

För en fällande dom i ett brottmål krävs att åklagaren presterar sådan bevisning att det är ställt utom rimligt tvivel att den åtalade begått den åtalade gärningen (se bl.a. rättsfallet NJA 2009 s. 447 och särskilt s. 456). Utgångspunkt därvid är att den tilltalades uppgifter ska godtas om inte åklagaren förmår motbevisa dem eller den tilltalades uppgifter är av sådan karaktär att uppgifterna kan lämnas utan avseende.

T har uppgivit att han av en slump hittade det paket som sedermera visade sig innehålla den narkotika som åklagaren angivit. Han har fört fram den hypotesen att fråga varit om en narkotikaleverans, som han inte haft någon del i, som möjligen avbrutits genom den polisspaning som enligt hans uppfattning kan ha förekommit på platsen. De polismän som hörts i målet har förklarat att de inte har kännedom om att spaning förekom vid den i målet aktuella tidpunkten. vid järnvägsstationen i Mjölby. Hovrätten anser sig därför kunna utesluta att så varit fallet.

Narkotikapartiet ska enligt T ha lämnats helt öppet på en gräsmatta, låt vara på ett tämligen avskilt ställe. Det förefaller föga troligt att någon, ens i ett trängt läge, skulle lämna narkotika i sådan mängd och med ett sådant värde som det är fråga om i detta mål utan att försöka gömma partiet. Därtill kommer att T medgivit att han fortfarande då och då missbrukar narkotika och att det vid husrannsakan hos honom hittades narkotika och narkotikautensilier som tyder på en tämligen omfattande hantering av narkotika. Vid en samlad bedömning av bevisningen i målet finner hovrätten på grund av vad som nu anförts att det är ställt utom rimligt tvivel att T uppsåtligen innehaft narkotikapartiet. Åtalet är således styrkt.

Genom analysbesked är det upplyst att det aktuella partiet amfetamin har haft en renhetsgrad på tio respektive elva procent. Renhetsgraden i missbrukarledet är normalt mellan 20 och 40 procent. Halten aktiv substans i partiet är inte extremt låg men ändå sådan att det bör påverka straffvärdet. Även med beaktande av nu angivna omständigheter och till vad tingsrätten uttalat om T:s begränsade befattning med narkotikan är gärningen, som tingsrätten har funnit, att rubricera som grovt narkotikabrott. T ska till följd av det anförda dömas enligt 1 § första stycket 6 narkotikastrafflagen för att olovligen ha innehaft narkotikan och gärningen ska enligt 3 § narkotikastrafflagen rubriceras som grovt narkotikabrott.

Hovrätten gör i fråga om påföljd (fängelse 2 år) och förverkande av villkorligt medgiven frihet samma bedömning som tingsrätten.