RH 2012:7

ABB Fastighet AB (ABB) väckte talan mot Arne Lundquist Måleri i Umeå AB och yrkade att Lundquist Måleri skulle förpliktas att till ABB utge skadestånd med 10 622 503 kr plus ränta enligt 4 och 6 §§räntelagen på 9 025 000 kr från och med den 30 december 2007 och på 1 597 503 kr från dagen för delgivning av stämning, allt till dess full betalning skulle ske.

Lundquist Måleri bestred käromålet.

Parterna yrkade ersättning för rättegångskostnader.

Tingsrätten (lagmannen Agneta Ögren, referent, rådmannen Lars Viktorsson och tingsfiskalen Hannes Magnergård) ogillade käromålet i dom den 25 januari 2011.

I fråga om rättegångskostnaderna anförde tingsrätten följande i domskälen.

DOMSKÄL

Vid denna utgång ska ABB stå sina egna rättegångskostnader samt utge ersättning för Lundquist Måleris rättegångskostnader. Yrkad ersättning är inte vitsordad som skälig i och för sig utan bedömning av skäligheten har överlämnats till tingsrätten. Vid sådant förhållande blir det av betydelse vad som anförts i kostnadsräkningen.

Lundquist Måleri har yrkat ersättning med 890 130 kr, varav 790 000 kr för arvode, 10 170 kr för resor, 7 900 kr för hotell, 56 160 kr för sakkunnigutlåtande och 25 900 kr för vittnesbevisningen. I målet har hållits en muntlig förberedelse (1 tim 50 minuter) och en huvudförhandling (2 dagar). Materialet har varit omfattande och rört entreprenadjuridik. Redan mot bakgrund av dessa förhållanden bör ett relativt högt arvode accepteras. Dessutom finns det ingen anmärkning att rikta mot svarandeombudets utförande av sitt uppdrag utan det har tvärtom utförts väl. Den kostnadsräkning som lämnats in är dock knapphändig. Det går inte av den ingivna kostnadsräkningen att utläsa nedlagd tid, vilka åtgärder som tagit särskilt lång tid i anspråk eller i övrigt varför ett så högt arvode som 790 000 kr ska accepteras. Att svarandeombudet valt att ha ett biträde vid huvudförhandlingen medför inte att ABB ska behöva betala för detta val. Dessutom synes yrkat arvode överstiga vad som är brukligt i entreprenadtvister av motsvarande omfattning och någon förklaring till denna skillnad har inte lämnats. Tingsrätten anser vid en helhetsbedömning att yrkat arvode är alltför högt och därför ska sättas ned. Eftersom kostnadsräkningen är knapphändig är det svårt att uppskatta ett skäligt arvode och tingsrätten har därför gjort en bedömning av tvistens omfattning, tvistefrågornas komplexitet, att det är fråga om entreprenadjuridik och jämfört detta med kostnadsräkningen. Tingsrätten har därefter bestämt att skäligt arvode uppgår till 500 000 kr. I övrigt är yrkade belopp skäliga och ska utgå. ABB ska därför till Lundquist Måleri utge ersättning med 600 130 kr. På beloppet ska utgå ränta.

Lundquist Måleri överklagande tingsrättens domslut avseende rättegångskostnaderna och yrkade helt bifall till sitt vid tingsrätten framställda yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

ABB bestred ändring.

Parterna yrkade även ersättning för rättegångskostnader i hovrätten.

Hovrätten (hovrättspresidenten Anders Iacobæus, hovrättsrådet Hans Sundberg, referent, och tf. hovrättsassessorn Mattias Nordell) anförde i slutligt beslut den 3 januari 2012 bl.a. följande.

SKÄL

Lundquist Måleri, svarande vid tingsrätten, har som grund för sitt överklagande anfört sammanfattningsvis följande. Part har enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken rätt till full ersättning för kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, i den mån kostnaden varit skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt. De kostnader som Lundquist Måleri har yrkat ersättning för vid tingsrätten har varit skäligen påkallade för tillvaratagande av dess rätt. Tingsrätten har uttalat att processmaterialet i det aktuella målet varit omfattande, rört entreprenadjuridik samt att svarandeombudet utfört sitt uppdrag väl. Målet inleddes i tingsrätten 2009 men tvisten mellan parterna påbörjades redan under 2006. Under 2007 sände ABB över ett första utkast till stämningsansökan vilket medförde att Lundquist Måleri redan under rättegångens förberedande varit tvunget att vidta åtgärder avseende bevisning m.m. Bevisbördan i den avgörande frågan i målet har ålegat Lundquist Måleri, varför det varit nödvändigt för Lundquist Måleri att lägga ned omfattande arbete på bevisningen i målet. Part har en ovillkorlig rätt att välja ombud. Både Lundquist Måleri och ABB har valt att anlita ombud från Stockholm. Att timarvodet generellt sett är högre i Stockholm än i Umeå ska inte i sig leda till att kostnaden för arvodet inte anses skäligen påkallat. Tingsrätten har som ett skäl för att sätta ned arvodet uppgett att ABB inte ska tvingas stå kostnaden för att Lundquist Måleri valt att ha ett biträde vid huvudförhandlingen. Lundquist Måleri har dock endast tagit betalt för det arbete som biträdet de facto utfört. Lundquist Måleri har redovisat utfört arbete i den utsträckning som kan anses nödvändig. Tingsrätten har satt ned arvodet med nästan 40 procent. Det belopp som Lundquist Måleri tillerkänts kan inte anses ligga inom ramen för vad som är skäligt, särskilt inte med hänsyn till att ABB yrkat ersättning för arvode som överstiger det av Lundquist Måleri yrkade arvodet. Det av Lundquist Måleri yrkade arvodet avviker heller inte från gängse arvoden i entreprenadtvister.

ABB, kärande vid tingsrätten, har som grund för sitt bestridande anfört följande. Motpartsombudet har utfört sitt arbete skickligt och kunnigt. Lundquist Måleris intressen synes vara tillvaratagna på bästa sätt genom processföringen. Motpartsombudets kostnadsräkning avseende det under tingsrättsprocessen och dessförinnan utförda arbetet är dock knapphändig och kortfattad och ABB anser sig inte utifrån detta underlag kunna bedöma riktigheten av yrkade kostnader och om dessa varit skäligen påkallade. I processer av förevarande slag är det generellt sett vanligt, och befogat, att kärandens ombudsarvode är högre än svarandens. ABB har haft två advokater som ombud, men varken vid den muntliga förberedelsen eller vid huvudförhandlingen har ABB ansett det motiverat ur kostnadssynpunkt att bägge inställer sig i rätten. ABB delar tingsrättens uppfattning att ABB inte ska bära kostnaden för biträdande jurist som deltar vid huvudförhandlingen i utbildningssyfte.

Hovrätten gör följande bedömning.

Enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken ska ersättning för rättegångskostnad fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, i den mån kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1997 s. 854 uttalat bl.a. följande.

Regleringen i 18 kap 8 § RB innebär att en kostnad, i den mån den inte är medgiven av motparten, inte kan ersättas utan att den anses skälig med hänsyn till vad den avser. Det är alltså inte tillräckligt att beloppet inte framstår såsom oskäligt. Beträffande kostnad för ombudsarvode är att beakta att ersättningen härför inte - såsom är fallet med ersättning till rättshjälpsbiträde - i första hand skall bestämmas efter nedlagd tid. Sådan ersättning skall bestämmas med hänsyn till bl a målets beskaffenhet och omfattning samt till den omsorg och skicklighet med vilken arbetet har utförts. Därvid kan även beaktas sådana omständigheter som tvisteföremålets värde och den betydelse som målets utgång i övrigt haft för parten.

Det är tydligt att den domstol vid vilken rättegångskostnader har uppkommit har de bästa förutsättningarna för att bedöma skäligheten av yrkat belopp. Men även för den domstolen måste det i vissa mål vara svårt att med någon större säkerhet avgöra den närmare omfattningen av det arbete som målet krävt för ett ombud. Detta gäller särskilt i mera omfattande mål som pågått under längre tid. Det kan i allmänhet inte krävas att en part, för att erhålla ersättning för sin ombudskostnad, i detalj redogör för det arbete som utförts, vare sig i fråga om nedlagd tid eller beträffande vidtagna åtgärder (jfr Wiklund, God advokatsed, 1973, s 357ff). Svårigheterna att avgöra skälighetsfrågan blir givetvis än större för en överinstans, särskilt ifall enbart rättegångskostnadsfrågan överklagas. Det kan därför i många fall finnas anledning för en domstol att godta ett ersättningsyrkande, trots att möjlighet saknas att helt överblicka det arbete som målet har påkallat.

Förevarande mål inleddes utom rätta under 2006 och pågick vid tingsrätten från det att ABB ansökte om stämning den 17 juni 2009 till dess att tingsrätten meddelade dom den 25 januari 2011. Målet rör entreprenadjuridik och består av ett omfattande material. Bägge parter har inkommit med omfattande skriftlig bevisning och ett flertal yttranden under handläggningen vid tingsrätten samt har medverkat vid en muntlig föreberedelse om nästan två timmar och vid huvudförhandlingen i målet som pågick två dagar. Tvistemålets värde var cirka 10,6 miljoner kronor och rörde fel i visst arbete utfört av Måleriet åt ABB.

Målet i hovrätten rör den ersättning för ombudskostnader som Måleriet har yrkat ersättning för. Tingsrätten ansåg efter en helhetsbedömning det yrkade arvodet vara alltför högt. Den anförde mer specifikt att det yrkade arvodet överstiger vad som är brukligt i entreprenadtvister av motsvarande omfattning och att motparten inte ska behöva betala för att ombudet valt att ha ett biträde vid huvudförhandlingen.

Det saknas skäl att betvivla att Lundquist Måleri har haft den kostnad för ombudsarvode som man nu begär ersättning för. En nedsättning av ersättningen i förhållande till det yrkade beloppet för ombudsarvode skulle således drabba den part som vunnit målet i sak. Det ovan delvis återgivna avgörandet från Högsta domstolen kan, när det gäller frågan om ombudets arbete varit skäligen påkallat för tillvaratagande av partens rätt, tolkas så, att det föreligger en presumtion för att yrkad ersättning ska godtas, trots att ombudet inte i detalj redovisat det arbete som utförts, den tid som nedlagts eller vilka åtgärder som utförts; en sådan presumtion blir starkare ju mer omfattande målet varit och ju längre tid tvisten pågått (se Heumans kommentar till rättsfallet i JT 1997/98 s. 796, på s. 803).

Lundquist Måleri har i hovrätten anfört att ersättning för ombudets biträde endast har begärts för det faktiska arbete biträdet utfört, såsom att sammanställa frågor till vittnen. Hovrätten saknar anledning att ifrågasätta denna uppgift. Det föreligger därmed inte skäl att sätta ned ersättningen för ombudsarvode av det skälet att motparten inte ska behöva betala för att ombudet valt att ha ett biträde vid huvudförhandlingen.

Det har vidare, såvitt framgår av handlingarna, inte framkommit något som tyder på att ombudet skulle ha varit oskickligt eller ha vidtagit några onödiga åtgärder i målet. Tvärtom har tingsrätten i sina domskäl angett att det inte finns någon anmärkning att rikta mot svarandeombudets utförande av sitt uppdrag, utan att det har utförts väl, och ABB har i hovätten vidgått att motpartsombudet har utfört sitt arbete skickligt och kunnigt. Vad tingsrätten anfört om att det yrkade arvodet överstiger vad som är brukligt i entreprenadtvister av motsvarande omfattning kan mot denna bakgrund inte ensamt motivera en nedsättning av yrkad ersättning för ombudsarvode.

Hovrätten finner med beaktande av samtliga omständigheter i målet att det i detta fall saknas skäl att frångå den av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 1997 s. 854 angivna ”godtagandepresumtionen” när det gäller parts rätt till ersättning för ombudskostnader. Lundquist Måleris överklagande bör alltså bifallas fullt ut.

Vid denna utgång ska ABB ersätta Lundquist Måleri för dess rättegångskostnader i hovrätten. Även här yrkat belopp är skäligt.

BESLUT

1. Med ändring av tingsrättens domslut beträffande rättegångskostnaderna förpliktar hovrätten ABB Fastighet AB att ersätta Arne Lundquist Måleri i Umeå AB för dess rättegångskostnader vid tingsrätten med 890 130 kr, varav 790 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 25 januari 2011 till dess betalning sker.

2. ABB Fastighet AB, som ska stå sina egna rättegångskostnader i hovrätten, förpliktas ersätta Arne Lundquist Måleri i Umeå AB för dess rättegångskostnader i hovrätten med 18 000 kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för hovrättens slutliga beslut till dess betalning sker.

Hovrättens beslut meddelat: den 3 januari 2012.

Mål nr: Ö 129-11.

Lagrum: 18 kap. 8 § rättegångsbalken.

Rättsfall: NJA 1987 s. 854.

Litteratur: Wiklund, God advokatsed, 1973, s 357 ff; Heuman, JT 1997-98 s. 796.