RH 2014:47

Genom beslut den 10 december 2013 beviljade Kronofogdemyndigheten C.A. skuldsanering.

Brottsoffermyndigheten överklagade till Värmlands tingsrätt och yrkade att beslutet skulle upphävas samt anförde i huvudsak följande.

Kronofogdemyndigheten har vid beräkningen av huruvida C.A. är kvalificerat insolvent beräknat hennes skuld till 581 644 kr. I denna summa ingår ett lån med säkerhet i fastighet om 257 684 kr. Kronofogdemyndigheten har vidare angett att en eventuell nettovinst vid försäljning av fastigheten skulle uppgå till cirka 100 000 kr. Vid en försäljning av fastigheten skulle den återstående skulden uppgå till 232 960 kr. Enligt upprättad avbetalningsplan ska C.A. betala totalt 228 240 kr. Vid en försäljning av fastigheten skulle hennes skuld kunna vara så gott som helt reglerad inom fem år. Om fastigheten inte säljs kvarstår faktum att den kvalificerade insolvensen inte kan beräknas utifrån ett skuldsaldo som inbegriper ett bolån med pantsäkerhet i fastighet. Skulden är inte förfallen i sin helhet. C.A:s insolvens ska därmed bedömas utifrån skuldsaldot 323 960 kr. Om C.A. betalar av denna skuld i samma takt som enligt avbetalningsplanen skulle skulden bli betald på drygt 7 år. Mot denna bakgrund är C.A. inte kvalificerat insolvent. C.A. har vidare gjort sig skyldig till svår och omfattande brottslighet som inte ligger allt för långt tillbaka i tiden. Skadeståndet utgör inte heller en så liten del av hennes samtliga skulder att brottsligheten av den anledningen ska lämnas utan avseende.

Värmlands tingsrätt (rådmannen Bertil Ehn) anförde i beslut den 27 februari 2014 bl.a. följande.

SKÄL FÖR BESLUTET

För att beviljas skuldsanering är det enligt 4 § skuldsaneringslagen en förutsättning att gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid (kvalificerat insolvent). Med kvalificerat insolvent menas att det i princip inte ska gå att se att gäldenärens obestånd någonsin kommer att upphöra. En bedömning av om skuldsanering ska ske görs i två steg. Först görs en bedömning enligt 4 § skuldsaneringslagen, där ställning tas till gäldenärens samtliga skulder. Därefter tillämpas 7 § skuldsaneringslagen, för att fastställa hur de olika fordringarna ska behandlas i skuldsaneringen. Det är således inte så att någon av skulderna på grund av sin karaktär redan vid prövningen enligt 4 § faller utanför skuldsaneringen (Hellners m.fl., Skuldsaneringslagen, kommentaren till 7 §).

C.A. är 54 år och har en tidsbegränsad anställning som lärarassistent med en månadslön om 18 500 kr. Hon har innan nuvarande anställning varit långtidsarbetslös. Av Kronofogdens utredning framgår att C.A:s totala skuldbörda uppgår till 581 644 kr. Skuldbördan utgörs av bolån, skadestånd på grund av brott samt konsumtionslån och krediter. Tingsrätten finner med hänsyn till skuldernas storlek och hennes låga inkomst att det är uteslutet att C.A. inom överskådlig tid skulle kunna betala tillbaka sina skulder på ett sådant sätt att obeståndet skulle upphöra. C.A. är därmed att anse som kvalificerat insolvent.

Det förutsätts vidare att skuldsaneringen är skälig med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. C.A. lever tillsammans med sin make, som arbetar heltid med en lön om 19 200 kr i månaden, men kommer att bli ålderspensionär i mars 2015. Familjen bor tillsammans i en fastighet, som är belånad intill ett belopp om ca 200 000 kr. Av vad som framkommit av Kronofogdens beslut har fastigheten ett taxeringsvärde uppgående till 427 000 kr och ett marknadsvärde om 475 000 kr, efter värdering på uppdrag av Kronofogden. Fastigheten har varit utannonserad till försäljning under 2011 och 2012 för 345 000 kr, men utbudspriset sänktes efter hand till 275 000 kr. Trots detta har inte fastigheten kunnat säljas. Vid värdering av en skuld med panträtt ska en pantborgenär inte på gäldenärens bekostnad kunna spekulera i en värdeökning på fastigheten Det bör därmed inte, vid en skälighetsbedömning, läggas ett hypotetiskt resonemang till grund för ett beslut. Ett antagande om höjda fastighetsvärden bör, för att tillmätas betydelse i ett skuldsaneringsärende, grundas på något konkret faktum, som är hänförligt till förhållandena på den aktuella orten (se RH 1996:36). Det ska därmed inte ske några spekulationer i huruvida fastigheten kommer att öka i värde och resultera i en eventuell vinst för C.A. vid en försäljning.

Av förarbetena till lagen om skuldsanering framgår att en fordran som grundar sig på brott normalt hindrar en skuldsanering. Anledningen är att det vore stötande för den som utsätts för ett brott, att skadeståndet blir nedsatt på grund av skuldsaneringen. Det finns undantagsfall där skuldsanering ändå ska beviljas, t.ex. när skadestånden är gamla, gäldenären försökt fullgöra sina förpliktelser eller skadeståndsbeloppen endast utgör en mindre del av gäldenärens samtliga skulder (jfr prop. 1993/94:123 s. 101 f.).

Brottsoffermyndigheten har i egenskap av företrädare för staten, genom att utge brottsskadeersättning till målsägandena, inträtt i deras rätt till skadestånd. I förarbetena till brottsskadelagen framgår avseende frågan om hur långt staten bör gå i sin regressrätt bl.a. följande. Å ena sidan är det naturligtvis angeläget att en brottslig skadevållare gör rätt för sig och åtminstone inte kommer i ett bättre läge än andra skadevållare därför att brottsskadeersättning skall utgå. Å andra sidan är det också viktigt att den som efter frihetsstraff eller annan vård skall anpassas i samhället inte förföljs av skulder som han inte kan klara av eller som i varje fall hindrar honom att leva under normala förhållanden. En särskild fördel med ett statligt brottsskadesystem är att staten genom att ta över den skadelidandes skadeståndsanspråk mot den brottslige skadevållaren får möjlighet att i varje särskilt fall göra en rimlig avvägning mellan de nyss påpekade intressena. Allmänt sett måste de vårdpolitiska synpunkterna väga över intresset att skadevållaren till varje pris fullgör sin betalningsskyldighet. Staten bör alltså utöva sin regressrätt mot skadevållaren med stor försiktighet, så att dennes anpassning till samhället inte i onödan försvåras (prop. 1977/78:126 s. 32).

C.A. har dömts för allvarlig brottslighet 2005. Brotten är begångna för mer än åtta år sedan. Även om de begångna brotten är allvarliga bör det, med hänsyn till den tid som har förflutit, inte i sig utgöra hinder mot beviljande av skuldsanering. C.A. har avtjänat den påföljd hon dömdes till och har därefter, såvitt känt, inte återfallit i brottslighet. Det ska vidare beaktas att Brottsoffermyndigheten har inträtt i målsägandenas rätt till skadestånd. Lagstiftaren menar att staten ska utöva sin regressrätt mot skadevållaren med stor försiktighet så att dennes anpassning till samhället inte försvåras i onödan. Skälen för att skadeståndsfordringar normalt bör hindra bifall till en ansökan om skuldsanering har väsentligt mindre tyngd när staten ersatt målsäganden genom brottsskadeersättning och enligt tingsrättens mening är förhållandena sådana att det inte anses vara stötande att rätten till de skadestånd som staten inträtt i sätts ned genom skuldsanering.

Mot bakgrund av vad som anförts finner tingsrätten att det framstår som skäligt med hänsyn till C.A:s behov av ekonomisk rehabilitering och återanpassning i samhället samt hennes ekonomiska och personliga förhållanden, att hon beviljas skuldsanering. Överklagandet ska därför lämnas utan bifall.

BESLUT

Brottsoffermyndighetens överklagande lämnas utan bifall.

Brottsoffermyndigheten överklagade till hovrätten och yrkade att Kronofogdemyndighetens beslut att bevilja C.A. skuldsanering skulle upphävas. Till stöd för sitt yrkande anförde Brottsoffermyndigheten i huvudsak följande.

Kronofogdemyndigheten har vid bedömningen av C.A:s kvalificerade insolvens räknat med en skuld med panträtt i fastighet, trots att fastigheten har ett värde som överstiger fastighetens belåning. C.A:s sammanlagda skulder utöver det från skuldsaneringen undantagna bolånet uppgår enligt förslaget till skuldsanering till 323 779 kr. För det fall C.A. avbetalar på dessa skulder i samma takt som enligt betalningsplanen i förslaget till skuldsanering skulle skulderna betalas inom åtta år. C.A. är således inte kvalificerat insolvent. Vidare har C.A. gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet mot sina barn, varför det inte heller är skäligt att bevilja henne skuldsanering.

GE Money Bank AB anslöt sig till Brottsoffermyndighetens överklagande och grunderna för detsamma. - Övriga borgenärer hörde inte av sig.