RH 2016:23
Ett fordon har stått uppställt på ett parkeringsområde. Parkeringstillstånd erfordrades. Det är utrett att fordonsägaren hade ett giltigt parkeringstillstånd, men att detta inte låg väl synligt i fordonet. Fordonsägaren gjorde invändning om att kravet på synlig placering inte framgick av skyltningen på platsen. Fråga också om huruvida det var tillräckligt att fordonsägaren i efterhand kunde visa upp att han innehade ett parkeringstillstånd.
Göteborgs tingsrätt
ParkAccess Sverige AB (ParkAccess) yrkade att tingsrätten skulle förplikta G.W. att till ParkAccess AB betala 600 kr samt ersätta ParkAccess för inkassokostnad och ansökningsavgift.
G.W. bestred käromålet. Han vitsordade inte något belopp som skäligt i och för sig.
Göteborgs tingsrätt (tingsnotarien Nils Alvång) anförde i dom den 17 februari 2015 följande.
GRUNDER
Som grund för käromålet anförde ParkAccess följande. G.W:s fordon med registreringsnummer PYF960 har den 12 april 2014 kl. 09.19-09.25 olovligen uppställts på parkeringsområdet Frölunda Kyrkogata i Göteborg. Området, som övervakas av parkeringsbolaget enligt avtal med markägaren, är skyltat med vägmärken i enlighet med 3 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Vid kontrolltillfället har fordonet varit uppställt i strid mot gällande parkeringsbestämmelser, överträdelse 07: Parkeringstillstånd saknas/ej väl synligt.
Vakten har särskilt noterat på kontrollavgiften: P-tillstånd saknas.
Kontrollavgiftsfaktura har vid kontrolltillfället fastsatts på fordonets vindruta. Påminnelse har avsänts den 30 april 2014 och inkassokrav utformat i enlighet med 5 § inkassolagen den 26 maj 2014.
Till stöd för bestridandet anförde G.W. följande grunder. Fordonet har varit uppställt lagenligt på parkeringsplatsen. Parkeringstillstånd erfordrades vilket också fanns. Kopia av parkeringstillstånd sändes in till Hojab Parkering tillsammans med kontrollavgiftsfaktura i original. Efter att inte ha återfått kontrollavgiftsfakturan har det tagits för givet att Hojab Parkering accepterade inlagan. Det har inte funnits underlag för att betala in avgiften i efterhand.
ParkAccess genmälde: Det är en självklarhet att biljetten, vilket också måste gälla tillstånd, måste vara fullt synlig och läsbar utifrån under hela uppställningstiden och inte endast vid parkeringstillfället. Det ligger närmast tillhands att låta den parkerande stå risken för att tillståndet rubbas ur sitt läge, på grund av omständigheter som den parkerande kan råda över, exempelvis se till att tillståndet inte blåser ner på golvet när dörren stängs.
UTREDNING
ParkAccess åberopade som skriftlig bevisning kopia av kontrollavgift nr 10174 samt fotografier från kontrolltillfället.
G.W. åberopade ett parkeringstillstånd avseende Frölunda Kyrkogata 2.
DOMSKÄL
En markägare som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom området får under de förutsättningar som anges i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering ta ut en avgift (kontrollavgift), om att ett fordon har parkerats inom området i strid mot förbud eller villkor som han har beslutat. Lagen är utformad med lagen (1976:206) om felparkeringsavgift som förebild. Båda lagarna bygger på en avvägning mellan krav på rättssäkerhet och intresset av ett snabbt och smidigt förfarande.
I NJA 2001 s. 889 fann Högsta Domstolen att vad en parkeringsvakt har antecknat i samband med att en parkeringsanmärkning meddelats ska tillmätas ett starkt bevisvärde. Domstolen fann även att enbart ett påstående från fordonsägaren om att felparkering inte skett inte var tillräckligt för att betalningsansvar skulle undanröjas. I mål nr T 81-12 konstaterade Högsta Domstolen att det saknades anledning att ställa olika beviskrav när det gäller olovlig parkering på enskild mark och felparkering på allmän park. Domstolen konstaterade att det tvärtom var av vikt att båda lagarna ges en enhetlig tolkning och tillämpning. Domstolen fann vidare att det innebar att vad en parkeringsövervakare har antecknat i samband med att en betalningsuppmaning ställs ut enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering bör tillmätas ett starkt bevisvärde.
Det framgår av den av ParkAccess åberopade kopian av kontrollavgiften att villkoren för parkeringen inte varit uppfyllda. Det framgår även av de fotografier som åberopats i målet att det inte fanns något parkeringstillstånd väl synligt i fordonets framruta. Det är därmed utrett i målet att det inte funnits något parkeringstillstånd väl synligt.
ParkAccess talan ska därför bifallas och vid denna utgång ska G.W. ersätta ParkAccess rättegångskostnader.
DOMSLUT
I sitt domslut förpliktade tingsrätten G.W. att till ParkAccess betala ett kapitalbelopp om 600 kr samt ersätta Park Access för inkassokostnader och rättegångskostnader.
Hovrätten
G.W. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle ogilla ParkAccess talan vid tingsrätten.
ParkAccess motsatte sig ändring av tingsrättens dom.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Eva Ahlquist, hovrättsrådet Charlotte Hallén och tf. hovrättsassessorn Magdalena Pucher, referent) anförde i dom den 29 september 2015 följande.
DOMSKÄL
Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som vid tingsrätten. G.W. har i hovrätten dessutom invänt att ParkAcess saknar rätt att föra talan i målet, eftersom bolaget inte äger marken där parkeringsområdet är beläget.
Beträffande talerätt saknas det enligt hovrättens mening skäl att ifrågasätta ParkAcess uppgift om att bolaget genom avtal med markägaren har rätt att föra dennes talan i målet.
Hovrätten gör i övrigt följande bedömning.
I målet är ostridigt att G.W:s fordon stått uppställt på det aktuella parkeringsområdet och att parkeringstillstånd erfordrades på området. Det är vidare utrett att G.W. vid kontrolltillfället hade ett giltigt parkeringstillstånd, men att tillståndet inte låg väl synligt i fordonet. G.W. har invänt att det av skyltningen på platsen inte framgick att parkeringstillståndet skulle läggas väl synligt. Han har därtill argumenterat för att det varit tillräckligt att han i efterhand kunnat visa upp att han innehade ett parkeringstillstånd.
Kontrollavgift får enligt 3 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering tas ut endast om parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning med vägmärken. Kravet på tydlighet innebär att villkoren ska vara utformade så att de inte rimligen kan missförstås (se bl.a. Högsta domstolens avgörande NJA 1981 s. 323). I målet är utrett att det av skyltningen på platsen framgick att parkeringstillstånd erfordrades. G.W:s parkeringstillstånd har av vad som framkommit inte varit knutet till honom personligen eller till hans fordon. Att han har kunnat visa upp parkeringstillståndet i efterhand utesluter således inte att detsamma kunnat användas av annan vid tidpunkten när G.W:s fordon stått parkerat. Det måste mot denna bakgrund anses självklart att parkeringstillståndet skulle placeras väl synligt i fordonet, eftersom någon kontroll av tillståndet annars inte var möjlig. G.W. kan inte heller rimligen ha missförstått detta villkor. Skyltningen har därför varit tillräckligt tydlig för att kontrollavgift ska få tas ut.
Vad G.W. har anfört om att parkeringstillståndet råkat hamna på bilgolvet kan inte heller anses utgöra en sådan omständighet som gör att det framstår som uppenbart oskäligt att kontrollavgiften tas ut. Tingsrättens domslut ska därför fastställas.
DOMSLUT
I sitt domslut fastställde hovrätten tingsrättens domslut.
Hovrättens dom meddelad: den 29 september 2015.
Mål nr: FT 1949-15.
Lagrum: 3 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering.
Rättsfall: NJA 2001 s. 889.