RH 2016:38
Rättegångsfel har inte ansetts föreligga när Kronofogdemyndigheten inte formellt delgett den tidigare bostadsrättshavaren underrättelsen om bostadsrättsföreningens ansökan om tvångsförsäljning och ansökan har grundats på en lagakraftvunnen exekutionstitel.
Blekinge tingsrätt
Kronofogdemyndigheten biföll i beslut den 8 december 2015 en ansökan av Bostadsrättsföreningen Flundran 8 (bostadsrättsföreningen) om tvångsförsäljning av E.L:s bostadsrätt.
E.L. överklagade Kronofogdemyndighetens beslut och yrkade att tingsrätten skulle upphäva Kronofogdemyndighetens beslut.
Tingsrätten (tf. rådmannen Daniel Klingström) avslog i beslut den 24 februari 2016 överklagandet.
Som grund för talan anförde E.L. sammanfattningsvis följande. Hon behöver sex veckors anstånd för att själv sälja lägenheten via mäklare. På grund av sjukdom har hon inte förmått öppna sin post. Hon har varit arbetslös och därför inte haft någon inkomst att betala avgifterna. När hon köpte bostadsrätten blev hon lurad av både säljaren och ordföranden i föreningen, som kom med vilseledande och felaktig information till henne. Om hon hade fått korrekt information, hade hon inte köpt bostadsrätten. Det finns allvarliga fel på avloppet i lägenhetens badrum och toaletten där fungerar inte på grund av felkonstruktion.
Tingsrätten anförde följande
SKÄL
Det ankommer på Kronofogdemyndigheten att som första instans pröva E.L:s ansökan om anstånd. Av handlingarna i ärendet framgår att beslutet om tvångsförsäljning av bostadsrätten grundar sig på ett lagakraftvunnet utslag, enligt vilket E.L:s nyttjanderätt till lägenheten har förverkats och enligt vilket E.L. ska avflytta från lägenheten och tillhörande förråd/lokal. Kronofogdemyndighetens beslut är grundat i lag och det som E.L. framfört visar inte att det finns skäl att ändra beslutet. På grund av det anförda ska E.L:s överklagande avslås.
Hovrätten över Skåne och Blekinge
E.L. yrkade att hovrätten skulle upphäva Kronofogdemyndighetens beslut om tvångsförsäljning.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Bob Nilsson Hjorth, referent, och Katarina Kölfors samt tf. hovrättsassessorn Cecilia Andgren) anförde i beslut den 28 april 2016 följande.
SKÄL
I sitt överklagande har E.L. angett att hon på grund av sjukdom inte klarat av att öppna och hantera post. I det sammanhanget kan konstateras att Kronofogdemyndigheten inte formellt har delgett E.L. den underrättelse om bostadsrättsföreningens ansökan om tvångsförsäljning där hon beretts tillfälle att yttra sig.
I Göta hovrätts refererade avgörande RH 2010:70 ansåg hovrätten att det hade förekommit domvilla när Kronofogdemyndigheten inte hade delgett bostadsrättshavaren underrättelsen om bostadsrättsföreningens ansökan om tvångsförsäljning. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett sådant fall (Högsta domstolens mål nr Ö 5651-09, beslut 2010-03-15). Frågan kom emellertid aldrig att prövas av Högsta domstolen eftersom överklagandet återkallades.
I de nu nämnda fallen hade bostadsrättsföreningen sagt upp bostadsrättshavaren för avflyttning och det var utifrån den förutsättningen Kronofogdemyndigheten hade att pröva om förutsättningarna för tvångsförsäljning, enligt 8 kap. 4 § bostadsrättslagen (1991:614), var uppfyllda. En ansökan ska i det läget avslås så snart förverkandefrågan inte är klar (se NJA 1998 s. 400).
I förevarande fall är det i stället så att E.L. genom ett utslag från Kronofogdemyndigheten som har vunnit laga kraft har förpliktats att avflytta från den aktuella bostadsrättslägenheten på grund av att hennes nyttjanderätt till den var förverkad.
Till skillnad från de föregående fallen har således frågan om bostadsrätten är förverkad prövats genom ett kontradiktoriskt förfarande. Frågan om exekutionstitelns giltighet torde inte kunna bli föremål för prövning inom ramen för ärendet om tvångsförsäljning (se Hjorth-Uggla, Bostadsrättslagen, 2014, s. 296). Sådana frågor får prövas via extraordinära rättsmedel. Vid tvångsförsäljning är, enligt 8 kap. 2 § bostadsrättslagen, bestämmelserna i utsökningsbalken om exekutiv försäljning av lös egendom i allmänhet tillämpliga. Det finns därmed inget krav på att underrättelsen ska delges bostadsrättshavaren. I förarbetena anges endast att det, som ett led i prövningen av om förutsättningarna för tvångsförsäljning är uppfyllda, normalt bör ingå att bostadsrättshavaren bereds tillfälle att yttra sig (prop. 1995/96:17 s. 63, se även Victorin-Flodin, Bostadsrätt, 2016, s. 268).
Slutligen bör i sammanhanget tilläggas att Kronofogdemyndigheten numera, som skett i förevarande ärende, torde fatta ett särskilt beslut om tvångsförsäljning när den anser att förutsättningar för detta föreligger. Ett sådant beslut vinner laga kraft först tre veckor efter det att bostadsrättshavaren har delgetts beslutet. Frågan om det föreligger skäl för anstånd med tvångsförsäljningen kan prövas även om beslut om tvångsförsäljning har meddelats.
Det sagda medför att hovrätten anser att det faktum att E.L. inte formellt har delgetts underrättelsen inte innebär att det har förekommit ett fel vid handläggningen hos Kronofogdemyndigheten. Vad E.L. anfört om varför hon inte har kunnat betala sin hyra i tid och om att hon anser att det finns brister i lägenheten saknar betydelse för frågan om tvångsförsäljning.
Med dessa tillägg och på de av tingsrätten i övrigt anförda skälen ska överklagandet avslås.
SLUT
Hovrätten avslår överklagandet.
Hovrättens beslut meddelat: den 28 april 2016.
Mål nr: ÖÄ 666-16.
Lagrum: 8 kap.2 och 4 §§bostadsrättslagen (1991:614).
Rättsfall: NJA 1998 s. 400; Högsta domstolens mål Ö 5651-09, beslut 2010-03-12; RH 2010:70.
Litteratur: Prop. 1995/96:17 s. 63; Hjorth-Uggla, Bostadsrättslagen, 2014, s. 296; Victorin-Flodin, Bostadsrätt, 2016, s. 268.