RH 2010:70

I ärende om tvångsförsäljning av bostadsrätt p.g.a. att nyttjanderätten förverkats har Kronofogdemyndigheten ansetts vara skyldig att delge bostadsrättsinnehavaren ansökan om tvångsförsäljning jämte föreläggande att yttra sig. Ärendet har återförvisats till Kronofogdemyndigheten.

Kronofogdemyndigheten

En bostadsrättsförening ansökte hos Kronofogdemyndigheten om tvångsförsäljning av en bostadsrätt. Föreningen anförde att nyttjanderätten var förverkad p.g.a. att bostadsrättsinnehavaren, M.J., hade underlåtit att betala vissa angivna månadsavgifter. Föreningen anförde även att den hade sagt upp M.J. till avflyttning.

Kronofogdemyndigheten förelade M.J. att senast visst angivet datum yttra sig över föreningens ansökan. Föreläggandet sändes i lösbrev till M.J:s folkbokföringsadress. Denna var inte densamma som bostadsrättsadressen. M.J. avhördes inte och försändelsen kom inte i retur.

I beslut den 7 augusti 2009 biföll Kronofogdemyndigheten föreningens ansökan.

Jönköpings tingsrätt

M.J. överklagade Kronofogdemyndighetens beslut om tvångsförsäljning och yrkade att tingsrätten skulle häva beslutet.

M.J. anförde i huvudsak följande. Anledningen till att han inte betalat de aktuella månadsavgifterna var att han hade uppfattat det som att dessa redan var betalda av den förre bostadsrättsinnehavaren. När månadsavierna från föreningen skickades, arbetade han utomlands. Månadsavierna och andra räkningar kom till hans gamla adress som han hade flyttat från tidigare under året. De handlingar som sänts till honom hade han inte möjlighet att ta del av förrän det var för sent. Han är medveten om att han begått misstag men månadsavgifterna är numera betalda. Han vill få möjlighet att slutföra en påbörjad renovering av lägenheten för att sedan få möjlighet att sälja den till marknadsvärdet. Den värdering som Kronofogdemyndigheten gjort understiger kraftigt den panträtt som banken har i bostadsrätten.

Föreningen bestred ändring och anförde i huvudsak följande. Avgiftsavier och inkassokrav har sänts till bostadsrättsadressen. Enligt M.J. har de även skickats till hans gamla adress som tillika var hans folkbokföringsadress. Eftersom betalning inte erlades, delgavs M.J. uppsägning genom ”dropp” och rekommenderad försändelse. Månadsavgifterna skulle ha betalats senast tre veckor därefter, dvs. senast den 20 juni 2009, för att M.J. skulle ha haft rätt att behålla lägenheten. Betalning för månadsavgifterna bokfördes emellertid först den 27 juli 2009. Föreningen hade då redan ansökt om tvångsförsäljning. Föreningen vill att tvångsförsäljningen ska genomföras.

I ett yttrande till tingsrätten anförde Kronofogdemyndigheten bl.a. följande. Kronofogdemyndigheten har förelagt M.J. att yttra sig över föreningens ansökan. Handlingarna har inte kommit i retur. Något krav på delgivning av ansökan om tvångsförsäljning eller andra handlingar i sådant ärende föreligger inte. Något svar från M.J. har inte inkommit. Kronofogdemyndigheten har i det överklagade beslutet funnit att grund för tvångsförsäljning föreligger.

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Agneta Kornstrand) anförde i beslut den 22 december 2009 följande.

SKÄL

Av 7 kap. 18 § bostadsrättslagen (1991:614) framgår att en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad och föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom att fullgöra sin betalningsskyldighet. Av 7 kap. 30 § samma lag framkommer att i de fall då bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av uppsägning i fall som avses i 7 kap. 18 § samma lag, skall bostadsrätten tvångsförsäljas så snart som möjligt, om inte föreningen, bostadsrättshavaren och de kända borgenärer vars rätt berörs av försäljningen kommer överens om något annat.

Av handlingarna i målet framkommer att M.J. har underlåtit att betala upplåtelseavgift i tid varvid nyttjanderätten förverkats och att han av den anledningen blivit uppsagd av bostadsrättsföreningen. M.J. har delgetts uppsägningen på sätt stadgas i 27 § bostadsrättslagen och har inte inom tre veckor därefter erlagt betalning varför bostadsrättsföreningen haft rätt att skilja honom från lägenheten. Vidare har M.J. förelagts att yttra sig över bostadsrättsföreningens ansökan om tvångsförsäljning men inte i tid inkommit med något yttrande till Kronofogdemyndigheten, varför beslut om tvångsförsäljning har meddelats den 7 augusti 2009.

Tingsrätten finner att Kronofogdemyndigheten har haft fog för sitt beslut om tvångsförsäljning av M.J: s bostadsrättslägenhet. Vad M.J. har anfört föranleder ingen annan bedömning varför överklagandet ska avslås.

SLUT

Tingsrätten lämnar överklagandet utan bifall.

Hovrätten

M.J. överklagade beslutet och yrkade att beslutet om tvångsförsäljning skulle hävas. Han anförde omständigheter som i allt väsentligt stämde överens med vad han hade anfört vid tingsrätten.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Carl-Gustav Ohlson och Cecilia Isgren samt adjungerade ledamoten Henric Källén, referent) anförde i beslut den 15 januari 2010 följande.

SKÄL

Det är en grundläggande princip att den enskilde ska delges en ansökan som rör hans civila rättigheter. Den enskilde ska nämligen på ett betryggande sätt ha lämnats möjlighet att ta till vara sina rättigheter.

I detta fall gäller frågan tvångsförsäljning av en bostadsrätt. Ett beslut om en sådan försäljning förutsätter att nyttjanderätten till lägenheten är förverkad m.m. Prövningen av dessa frågor ska göras i ärendet om tvångsförsäljning.

Mot den bakgrunden är det enligt hovrättens mening uppenbarligen fråga om ett sådant ärende i vilket en ansökan och Kronofogdemyndighetens föreläggande om yttrande ska delges. Så har inte skett. Med hänsyn härtill och då M.J. inte heller har fört talan i ärendet hos Kronofogdemyndigheten, har domvilla därmed förekommit. Beslutet om tvångsförsäljning ska därför - med en analog tillämpning av 50 kap. 26 § första stycket rättegångsbalken jämförd med 59 kap. 1 § första stycket 2 samma balk - undanröjas och ärendet återförvisas till Kronofogdemyndigheten för ny handläggning.

SLUT

Hovrätten meddelar prövningstillstånd.

Hovrätten undanröjer tingsrättens beslut den 22 december 2009 och Kronofogdemyndighetens beslut den 7 augusti 2009 samt återförvisar ärendet till Kronofogdemyndigheten för ny handläggning.

Hovrättens beslut meddelat: den 15 januari 2010.

Ärende nr: ÖÄ 75-10.

Lagrum: Övergångsbestämmelserna till delgivningslagen (1970:428); 17 och 32 §§förvaltningslagen (1986:223); Artikel 6 i Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna; 50 kap. 26 § rättegångsbalken.

Rättsfall: RÅ 1992 ref. 35; Europadomstolens dom den 6 februari 2001 i mål 30428/96 Beer p. 16-21; Europadomstolens dom den 22 maj 2001 i mål 33592/96 Baumann p. 3 och 71.

Litteratur:

Angående delgivning: Prop. 1970:13 s. 93-95, 117 ff, 159, 219 f, 229 och 232; Prop. 1989/90:85 s. 144 f och 181 f; Tryggve Hellners och Bo Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, andra upplagan, 2007, s. 187 f, 194 ff och 375 f; Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis. En kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, tredje upplagan, 2007, s. 227 ff; Elisabeth Palm och Margaretha Ericsson, Att klaga till Europadomstolen, 2005, s. 122 f. - Angående återförvisning: Peter Fitger, Lagen om domstolsärenden. En kommentar, andra upplagan, 2004, s. 233 ff.