RH 2017:18

Domskäl

Tingsrätten (lagmannen Mikael Mellqvist jämte nämndemän) anförde i dom den 20 januari 2017 bl.a. följande.

DOMSKÄL

Skuldfrågorna

Genom utredningen är det klarlagt att det den aktuella dagen på ett socialt medium från ”Anonymus” har framförts ett hot i form av en bild föreställande en skola i Visby och med texten ”hade inte gått till skolan om jag var ni idag visbybor, har vapen med mig, den som överlever vinner”. Det är klarlagt att detta hot har orsakat omfattande oro och aktivitet samt föranlett att skolor i Visbyområdet har stängts och att polisen och andra myndigheter har vidtagit olika slag av åtgärder.

Det är alltså rent objektivt visat att det har framförts ett meddelande som är bedöma som ett olaga hot och att det har föranlett onödiga säkerhetsåtgärder vilket innebär att de objektiva förutsättningarna för att dömas för falskt larm också är uppfyllda.

Frågan är då om det är visat att det är R.T. som är gärningsmannen.

R.T. har själv uppgett att det under dagen ”bubblat upp” rykten om att det på något socialt medium skulle ha lagts ut ett hot mot skolor i Visby. Många på skolan talade om det. Han klickade runt och fann hotet på 4chan och, i syfte att varna andra, vidarebefordrade hotet på snapchat (”fulla Sverige”) och skrev att han tänkte gå hem och rådde alla andra i Visby att göra samma sak. Han är alltså inte den som är upphovsman till hotet och inte den som ursprungligen publicerat det på 4chan eller något annat social medium.

Åklagaren har beträffande detta, som hon slutligen har formulerat sin gärningsbeskrivning vad avser olaga hot (åtalspunkten 1), påstått att R.T. har skrivit och/eller spridit hotet. Vad gäller åtalet för falskt larm är motsvarande påstående att R.T. spridit en oriktig uppgift. Det är klarlagt redan genom vad R.T. själv har berättat att han i vart fall har spridit det hotfulla meddelandet vidare. Den första frågan är om vidarespridning av ett meddelande som ursprungligen härrör från någon annan kan vara straffbart som olaga hot och/eller falskt larm.

Enligt tingsrättens bedömning är svaret på den ställda frågan i detta fall nej. Det vidarebefordrade meddelandet innehåller dessutom en tilläggstext (”Gick hem från skolan, råder andra i Visby att göra samma sak”) som - i enlighet med vad R.T. uppgett - kan uppfattas som en i all välmening framförd varning. Det nu sagda utesluter inte att det i andra fall, under andra omständigheter, kan vara straffbart att vidarebefordra av andra framställda meddelanden.

För att fälla R.T. till ansvar för såväl olaga hot som falskt larm krävs alltså i detta fall att det är visat att det är R.T. som är upphovsman till det hotfulla meddelandet.

T.J. (klasskompis till R.T.) har uppgett att han hela den aktuella skoldagen var tillsammans med R.T. Han har inte sett R.T. lägga ut något hot på datorn.

U.N. (far till R.T.) har bl.a. uppgett att han den aktuella dagen uppmanade R.T. att ta bort en massa skräp (IS-bilder m.m.) från sin dator.

Vad T.J. och U.N. har berättat kan inte frita R.T. från misstankarna om att det kan vara han som ligger bakom hotet. Även om T.J. varit tillsammans med R.T. under hela skoldagen kan han rimligen inte haft uppsikt över alla R.T:s förehavanden under hela denna tid.

Polisen P.B. har uppgett bl.a. att han hämtade in R.T. till förhör och att R.T. då uppgav att han hade sin dator i ett skåp i skolan. Vid husrannsakan i skolskåpet fann man ingen dator. Vid besök hemma hos R.T. uppgav R.T. att datorn fanns där. R.T. begav sig upp i övervången och kom efter en lång stund (upp mot 10 minuter) tillbaka med datorn och vägrade då att lämna ut lösenordet till datorn.

Vad P.B. berättat kastar en skugga över R.T:s förnekande. Men det är givetvis inte tillräckligt för att fälla R.T. till ansvar. Detsamma gäller för den chattkonversation som lagts fram där en kompis till R.T. (M) har pekat ut R.T. som gärningsmannen; dock för att senare ändra sig.

Av avgörande betydelse är i stället vad IT-forensikern hos polisen J.K. berättat om sina undersökningar och vad som framgår av dessa undersökningar som redovisats som skriftlig bevisning i målet.

Av det materialet kan följande slutsatser av betydelse dras. Det hotmeddelande som publicerats på 4chan har innehållit ett fotografi på en Visbyskola som har laddats ned på R.T:s dator 1 minut och 14 sekunder innan han har sänt ut sitt meddelande, med angivna tilläggstext, på snapchat. Fotot på skolan har alltså funnits i det ursprungliga meddelandet på 4chan (och också i det via snapchat vidarebefordrade meddelandet). Det kan i praktiken uteslutas dels att någon i R.T:s fysiska närhet via R.T:s dator sänt meddelandet, dels att någon annan någon annanstans ifrån under denna mycket korta tid från någon annan dator skulle ha gjort samma manöver, dvs. laddat ned fotot från Radio Gotlands hemsida, ”klippt in” det i ett meddelande publicerat på 4chan och sedan på snapchat vidarebefordrat meddelandet.

Det sagda innebär att det är ställt utom all rimlig tvivel att det är R.T. som är upphovsman till hotet och han ska därför dömas för båda de brott han står åtalad för.

R.T. är 17 år gammal och lever välordnat och har inga missbruksproblem eller liknande. Som påföljd ska därför väljas ungdomstjänst (35 timmar, vilket svarar mot två månaders fängelse).

DOMSLUT

Tingsrätten dömer R.T. för olaga hot och falskt larm och bestämmer påföljden till 35 timmars ungdomstjänst.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Ulrika Stenbeck Gustavson och Claes Söderqvist, tf. hovrättsassessorn Johanna Kumlien, referent, samt nämndemän) anförde i dom den 31 mars 2017 bl.a. följande.

DOMSKÄL

Skuld och rubricering

När det gäller frågan om R.T. är upphovsman till det aktuella meddelandet gör hovrätten följande bedömning.

Genom J.K:s vittnesmål och den tekniska bevisningen är det utrett att följande aktiviteter ägde rum den 23 oktober 2015.

09:03:17 R.T. aktiverade en s.k. TOR-browser på sin dator.

09:05:01 R.T. laddade ned den bild på Wisbygymnasiet Söder från SR.se som sedermera figurerade i meddelandet.

09:06:15 Meddelandet, innehållande bilden på Wisbygymnasiet Söder, publicerades på 4chan.

09:07:20 R.T. bokmärkte länken till meddelandet på 4chan i Chrome, dvs. i en annan webläsare än TOR.

09:11:42 R.T. skickade länken till meddelandet till en kompis via Skype.

17:17:53 R.T. laddade ned programmet CC Cleaner till sin dator.

17:58:29 R.T. körde CC Cleaner på sin dator varvid webhistoriken rensades och vissa program, såsom Skype och Chrome, togs bort.

Genom den tekniska utredningen har kunnat fastslås att samtliga datoraktiviteter ovan har skett på/från R.T:s dator, förutom vad avser publiceringen av meddelandet på 4chan. Publiceringen på 4chan gjordes när R.T. hade en TOR-browser aktiverad på sin dator. Det är genom J.K:s uppgifter vidare klarlagt att TOR-browsern bl.a. har den funktionen att den ger användaren anonymitet i sina aktiviteter på internet. Vid vilket klockslag meddelandet lades ut på Snapchat framgår inte av utredningen.

R.T. har uppgett att han använt TOR-browsern för att slippa reklam. Av den tekniska utredningen framgår dock att han använt denna under endast ca fyra minuter (kl. 09:03:17-09:07:20) och sedan övergått till att använda en annan webläsare. Med hänsyn till den korta tid som TOR-browsern använts och i ljuset av de åtgärder som vidtagits under denna tid framstår R.T:s påstående om syftet med användningen som så osannolikt att det kan lämnas utan avseende. R.T. har inte heller lämnat någon rimlig förklaring till varför han skulle ha besökt sidan med den aktuella bilden på Wisbygymnasiet Söder och av misstag råkat ladda ned den 1 minut och 14 sekunder innan meddelandet med bilden publicerades på 4chan av, som han påstått, någon annan. J.K. har även förklarat att bilden inte skulle ha lagrats i R.T:s dator på det sätt som skett om det gått till på det vis som R.T. beskrivit.

Det har inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta J.K:s slutsatser och bedömningar i fråga om R.T:s inblandning i skapandet av meddelandet. Genom den tekniska bevisningen är det därmed styrkt att det är R.T. som har skapat och publicerat meddelandet på 4chan. Den övriga utredningen talar inte heller för någon annan slutsats.

Vad gäller spridningen av meddelandet har R.T. medgett att han har skickat det till en större Snapchatgrupp, dock med tilläggstexten ”Gick hem från skolan, råder alla andra i Visby att göra samma sak”. Han har påstått att han gjort detta för att varna andra. Eftersom det är utrett att R.T. är upphovsman till meddelandet saknar denna invändning relevans.

Sammantaget anser hovrätten att det är ställt utom rimligt tvivel att R.T. har skapat det aktuella meddelandet samt att han genom publiceringen av det har uttryckt hot med innebörden att elever och personal på skolor i Visby skulle skadas eller dödas.

Hovrätten övergår härefter till att bedöma vilket eller vilka brott som R.T. genom sitt agerande kan ha gjort sig skyldig till.

Bestämmelsen i 4 kap. 5 § brottsbalken om olaga hot avser hot som riktas mot en eller flera enskilda personer. Den tar däremot inte sikte på hot som riktar sig mot en mer eller mindre obestämd krets personer. I syfte att skapa en straffbestämmelse som omfattade den senare formen av hot tillkom på 1970-talet stadgandet i 16 kap. 15 § brottsbalken om falskt larm. I förarbetena till bestämmelsen uttalas bl.a. att när det gäller konkurrens mellan falskt larm och olaga hot så bör bestämmelsen om falskt larm tillämpas så snart det är fråga om hot riktade mot allmänheten. Vidare understryks att gränsen mot olaga hot är klar; denna bestämmelse avser hot mot den enskilde (se prop. 1976/77:121 s. 14). I fall då gärningsmannen framför ett hot till en viss bestämd person, hos vilken hotet framkallar allvarlig fruktan för egen säkerhet till person, bör stadgandet om olaga hot normalt sett vara tillämpligt. Däremot torde t.ex. ett bombhot, som meddelas till en viss person men som avser en obekant allmänhet, inte anses utgöra olaga hot, se Malmsten i SvJT 1981 s. 161 (s. 166 f.).

Åklagaren har gjort gällande att hotet riktades mot elever och personal på skolor i Visby. Det kan därmed inte anses ha riktats mot någon eller några enskilda personer utan mot en obestämd krets människor. Gärningen har därför inte utgjort något olaga hot i den mening som avses i 4 kap. 5 § brottsbalken. Åtalet för olaga hot ska följaktligen ogillas. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.

När det gäller påståendet om att R.T. har gjort sig skyldig till falskt larm är det däremot klarlagt att meddelandet utgjorde en oriktig uppgift om att det förelåg fara för andra människors liv eller hälsa, eftersom det inte var fråga om något verkligt hot som skulle verkställas. Det är vidare utrett att såväl publiceringen av meddelandet på 4chan som spridningen av detsamma på Snapchat föranledde att flera skolor stängdes och att polis och andra myndigheter vidtog olika säkerhetsåtgärder. R.T. hade uppsåt till gärningen. Han ska därmed dömas för falskt larm.

Påföljd

Det faktiska agerande som läggs R.T. till last är detsamma som om hovrätten hade dömt honom även för olaga hot, varför bedömningen av straffvärdet inte påverkas nämnvärt av att det åtalet nu ogillas.

Falskt larm är i många fall ett bötesbrott. I vissa situationer kan brottet emellertid medföra betydande skadeverkningar, både för det allmänna och för enskilda personer. Detta kan t.ex. gälla om det falska larmet riktar sig mot en större folkmassa (se prop. 1992/93:141 s. 45). Det nu aktuella falska larmet har haft en stor krets människor som målgrupp, har skapat påtaglig oro hos många och har föranlett att omfattande säkerhetsåtgärder vidtagits. Straffvärdet ligger mot denna bakgrund på fängelsenivå. Med hänsyn till att R.T. var 16 år vid gärningstillfället anser hovrätten att straffmätningsvärdet motsvarar i vart fall en månads fängelse.

R.T. lever under ordnade förhållanden och har bedömts som lämplig för ungdomstjänst, något han även har samtyckt till. Påföljden ska därför bestämmas till 35 timmars ungdomstjänst. Tingsrättens dom ska alltså inte ändras i den delen.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att åtalet för olaga hot ogillas.

Hovrättens dom meddelad: den 31 mars 2017.

Mål nr: B 1310-17.

Lagrum: 4 kap. 5 § brottsbalken; 16 kap. 15 § brottsbalken.

Litteratur: prop. 1976/77:121 s. 14; prop. 1992/93:141 s. 45; SvJT 1981 s. 161.