RH 2017:32

Beviskrav vid ersättning för sveda och värk i anledning av misshandel.

Eskilstuna tingsrätt

Åklagaren väckte talan mot J.L. för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken med följande gärningspåstående.

J.L. har dragit E.H. i håret, knuffat henne, tilldelat henne slag som träffat i huvudet, slagit hennes huvud i golvet samt tagit grepp om hennes armar och hals. Det hände 26 juli 2015 på S-gatan -- i Eskilstuna. E.H. fick smärta, svullnader och blånader. J.L. begick gärningen med uppsåt.

E.H. biträdde åtalet och yrkade skadestånd med 16 200 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 juli 2015 till dess betalning sker. Av beloppet avsåg 15 000 kr ersättning för kränkning och 1 200 kr ersättning för sveda och värk.

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Rebecka Wiking samt nämndemännen Susanna Melin, Tony Oscarsson och Göran Dybeck) meddelade dom den 3 mars 2016.

I domen refererade tingsrätten från förhöret med E.H., såvitt gällde hennes besvär till följd av misshandeln, följande. Hon hade jätteont efteråt men valde att åka på semestern som var bokad då hon behövde komma hemifrån. Hon hade semester och sjukskrev sig inte. Hon var rädd och vågade inte vara ensam hemma. När hon kom hem från semestern blev hon deprimerad och sängliggande. Hon isolerade sig under flera månaders tid. Hon vågade inte gå och handla ensam.

Tingsrätten, som fällde J.L. till ansvar för misshandel i enlighet med åtalet, anförde i skadeståndsfrågan följande.

DOMSKÄL

Vid angiven utgång i ansvarsfrågan ska J.L. ersätta E.H. den skada han orsakat henne. Vid bestämmande av kränkningsersättningens storlek ska samtliga omständigheter vid gärningen beaktas varvid tingsrätten funnit skäligt bestämma kränkningsersättningen till 10 000 kr jämte yrkad ränta. Av vad som framkommit har E.H. haft ont och mått psykiskt dåligt efter händelsen. Yrkat belopp för sveda och värk jämte yrkad ränta är skäligt och ska bifallas.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde J.L. för misshandel till villkorlig dom med samhällstjänst 75 timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelsestraffets längd bestämts till två månader. Vidare förpliktades J.L. att utge skadestånd till E.H. med 11 200 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 juli 2015 till dess betalning sker.

J.L. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet och avslå E.H:s skadeståndsyrkande. Under alla förhållanden yrkade han att hovrätten skulle sätta ned antalet timmar samhällstjänst samt skadeståndet.

Åklagaren och E.H., som biträdde åtalet även i hovrätten, motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Hovrätten (f.d. chefsrådmannen Richard Ljungqvist, hovrättsrådet Anna-Karin Winroth, tf. hovrättassessorn Anna Lindvall, referent, samt nämndemännen Solveig Fröberg och Örjan Nilsson), som i dom den 7 februari 2017 inte gjorde några andra bedömningar än de som tingsrätten gjort vare sig i fråga om J.L. hade begått den åtalade gärningen, hur gärningen skulle rubriceras, vilken påföljd som skulle väljas, straffmätningen eller skadestånd i form av ersättning för kränkning, anförde i skadeståndsfrågan i återstående del följande.

DOMSKÄL

När det gäller skadestånd i form av ersättning för sveda och värk gör dock hovrätten följande bedömning. Med sveda och värk avses personligt fysiskt och psykiskt lidande under akut sjuktid och för att ersättning för sveda och värk ska utgå krävs det i allmänhet att den skadade är sjukskriven. Om någon sjukskrivning inte har ägt rum, som i nu aktuellt fall, krävs det för ersättning att det har varit uppenbart att akut sjuktid förevarit och att besvären ur medicinsk synpunkt hade motiverat sjukskrivning. Det ankommer på den som kräver skadestånd att styrka de omständigheter som åberopas till stöd för att skadestånd ska utgå. I denna del består utredningen huvudsakligen av E.H:s uppgifter. Hon har berättat att hon har fått ont och mått dåligt av det våld hon utsatts för. Att det varit fråga om ett så omfattande lidande att det uppenbart skulle ha motiverat sjukskrivning har dock inte framkommit. Inte heller vittnenas uppgifter ger stöd för en sådan slutsats och någon skriftlig bevisning i form av t.ex. läkar- eller psykologintyg har inte åberopats i målet. E.H. har därmed inte styrkt att hon har rätt till ersättning för sveda och värk och hennes skadeståndsyrkande i denna del ska därför avslås. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet därmed.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på så sätt att hovrätten bestämmer det skadestånd som J.L. ska betala till E.H. till 10 000 kr samt ränta i enlighet med vad tingsrätten har beslutat.

Hovrättens dom meddelad: den 7 februari 2017.

Mål nr: B 2842-16.

Lagrum: 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).