RH 2018:39

M.B. väckte talan mot bolaget och yrkade, såvitt nu är ifråga, att tingsrätten skulle besluta om tvångslikvidation enligt 25 kap. 21 § aktiebolagslagen (ABL).

Till grund för sin talan åberopade M.B. följande. Majoritetsaktieägarna har missbrukat sitt inflytande i bolaget genom att i sin position som styrelse uppsåtligen överträda aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler genom att konsekvent neka M.B. rätt till insyn, inte kalla denne till bolagsstämma, inte samarbeta med den särskilde granskaren och, genom talan mot bola-get, ogiltigförklara bolagsstämmans utseende av en särskild granskare. Majoritetsaktieägarna har även missbrukat sitt inflytande i bolaget genom att i sin position som styrelse uppsåtligen tillse att affärshändelser bokförts i strid med årsredovisningslagen. Därtill har majoritetsaktieägarna missbrukat sitt inflytande i bolaget genom att i sin position som styrelse uppsåtligen tillåta olovliga värdeöverföringar till sig själva och till deras juridiska ombud. Det föreligger särskilda skäl för tvångslikvidation eftersom missbruket har varit långvarigt och grovt och eftersom det föreligger en påtaglig fara för upprepning av missbruket till dess att bolaget tömts på tillgångar.

Bolaget bestred käromålet.

Till grund för bestridandet åberopade bolaget följande. Majoritetsägarna har inte missbrukat sitt inflytande i bolaget. Det har under alla omständigheter inte förekommit något långvarigt missbruk av majoritetsägarnas inflytande i bolaget.

Tingsrätten (rådmannen Hampus Lilja) ogillade i dom den 8 mars 2017 käromålet. I domen anfördes bland annat följande.

UTVECKLING AV TALAN

Inkråmsöverlåtelsen och verksamhetens upphörande

M.B.

Han har varit aktiv i bolaget sedan 2011 men blev formellt aktieägare 2014. Köpeskillingen för aktierna uppgick till 1,7 miljoner kr och har erlagts genom avbetalningar till S.Y. I februari 2015 tecknade majoritetsaktieägarna ett avtal om inkråmsöverlåtelse omfattande allt inkråm i bolaget. Beslut om att ingå avtalet hade inte fattats på bolagsstämma utan fattades av majoritetsägarna i strid med hans vilja. Enligt inkråmsöverlåtelseavtalets villkor skulle köpeskillingen om 5 miljoner kr erläggas senast den 1 maj 2015. Tillträde kom dock först att ske i juni 2015 vilket orsakade bolaget kostnader. Dessa kostnader skulle köparna stå för i enlighet med inkråmsöverlåtelseavtalet men har i strid med avtalet burits av bolaget. Det finns personkopplingar mellan styrelsen och köparen. Inkråmet förvärva-des formellt av tre privatpersoner. Driften av restaurangen sker dock i aktiebolaget New Mama Africa R&B AB - - -. S.Y:s hustru, T.O., är styrelseledamot i nyss nämnda aktiebolag.

Inkråmsöverlåtelsen har inneburit att bolaget inte längre kan bedriva verksamhet i enlighet med bolagsordningen. Trots detta har bolaget inte likviderats eftersom majoritetsaktieägarna motsätter sig att så sker. Diskussion om en frivillig likvidation inleddes redan innan bolagsstämman den 12 oktober 2015. På stämman fattades beslut om att styrelsen skulle verka för att en likvidation kom till stånd och att en extra bolagsstämma skulle hållas, på vilken en likvidator skulle utses.

Sedan inkråmsöverlåtelsen fullbordats genom tillträdet i juni 2015 har bolagets kassa minskat med drygt 1,3 miljoner kr trots att någon verksamhet inte längre bedrivs i bolaget. Han riskerar att inte återfå det kapital som han investerat i bolaget med anledning av dispositioner som vidtas av majoritetsaktieägarna.

Bolaget

Det stämmer inte att köpeskillingen för aktierna var 1,7 miljoner kr.

Samtliga aktieägare var ense om att rörelsen i bolaget skulle överlåtas i januari 2015. En mäklare anlitades för att sköta försäljningen. M.B. erbjöd sig i samband med detta att förvärva bolagets inkråm och erbjöd en köpeskilling om 4 miljoner kr. En utomstående intressent, ägarna till en av bolagets leverantörer, erbjöd en köpeskilling om 5 miljoner kr. Majoritetsaktieägarna accepterade, mot M.B:s vilja, budet från den utomstående parten om 5 miljoner kr. Att S.Y:s hustru, T.O., trätt in som styrelseledamot i aktiebolaget New Mama Africa R&B AB som en av tre styrelseledamöter vid ett senare tillfälle saknar relevans och innebär inte att det föreligger personkopplingar mellan köparna och majoritetsaktieägarna.

Bolaget bedriver för närvarande ingen verksamhet eftersom restaurangverksamheten har avvecklats i och med inkråmsöverlåtelsen. De kostnader som bolaget har haft sedan verksamheten avvecklats är kostnader som uppstått med anledning av den aktuella tvisten samt återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet. Årsredovisning avseende räkenskapsåret 2015 har upprättats och antagits på årsstämma den 29 juli 2016.

Den extra bolagsstämman den 5 juni 2015 samt den särskilda granskaren

M.B.

Han begärde att en extra bolagsstämma skulle hållas i bolaget med anledning av inkråmsöverlåtelsen. Styrelsen kallade till en sådan bolagsstämma den 5 juni 2015 kl. 12.00 i bolagets dåvarande redovisningsansvarige S.F:s lokaler. S.Y. infann sig inte på den utsatta tiden och övriga närvarande aktieägare, han och N.B., gav då i uppdrag till advokaten B.T. att öppna stämman. S.Y. anlände till stämman för sent och efter det att röstlängd hade upprättats. Under stämman diskuterade samtliga aktieägare bolagets framtid och beslutade bl.a. att han tillsammans med S.Y. skulle utses till styrelseledamöter med firmateckningsrätt i förening och att försäljningsprocessen skulle fortsätta. Även om beslut om att utse särskild granskare formellt fattades på stämman, var parterna överens om att ingen av aktieägarna skulle påkalla att sådan skulle utses så länge som han fick insyn i försäljningsprocessen. Eftersom han inte fick information i enlighet med överenskommelsen ansökte han den 22 juni 2015 om en särskild granskare.

Majoritetsaktieägarna har väckt talan mot bolaget för att ogiltigförklara de beslut som fattades på stämman. Solna tingsrätt har i dom den 10 november 2015 upphävt samtliga beslut som fattades vid bolagsstämman efter att bolaget medgivit majoritetsaktieägarnas talan. Bolaget har överklagat Bolagsverkets beslut. Förvaltningsrätten i Härnösand har avgjort ärendet till nackdel för bolaget. Kammarrätten i Sundsvall har beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Dessa rättsprocesser har varit kostsamma för bolaget och drivits i majoritetsägarnas, och inte bolagets, intresse. Bolagets styrelse har inte kunnat hindra ett utseende av en särskild granskare.

Majoritetsaktieägarna har under den pågående särskilda granskningen inte samarbetat och försett den särskilda granskaren med allt material som han har efterfrågat. Granskaren kunde därför endast uttala sig på basis av det material som han haft tillgång till vilket också angavs i rapporten.

Bolaget

S.Y., som är styrelseordförande i bolaget, anlände till bolagsstämman kl. 12.04. Han upptäckte att bolagsstämman redan öppnats av advokaten B.T., ombud för M.B., och att röstlängd upprättats. I röstlängden upptogs endast M.B. och N.B. vilket innebar att M.B. hade röstmajoritet på bolagsstämman. Någon extra bolagsstämma har dock formellt inte hållits enligt aktiebolagsrättsliga regler eftersom stämman inte öppnats av bolagets styrelseordförande S.Y., eller av den som styrelsen utsett, utan av advokaten B.T. Den sistnämnde är inte behörig att öppna en bolagsstämma i bolaget. N.B. har ej gett B.T. i uppdrag att öppna bolagsstämman. Även om ett sådant uppdrag har lämnats saknar det rättslig verkan.

M.B. har med stöd av bolagsstämmoprotokollet skickat in en anmälan om styrelseändring i bolaget samt en ansökan om särskild granskare till Bolagsverket. Ansökan om styrelseändring har återkallats av bolaget. Bolagsverket beslutade att utse en särskild granskare trots att bolaget framfört invändningar om att beslutet inte tillkommit i föreskriven ordning med anledning av att bolagsstämma formellt inte ägt rum. Bolaget har av denna anledning överklagat Bolagsverkets beslut om att utse en särskild granskare och ärendet avvaktar prövning. Av samma anledning har besluten som fattades på stämman senare upphävts av Solna tingsrätt.

Den särskilda granskaren har slutfört sin granskning av inkråmsöverlåtelsen utan anmärkningar. M.B. har genom det agerande som beskrivs ovan orsakat bolaget kostnader om drygt 78 000 kr avseende ersättningen till den särskilda granskaren.

Aktieägartillskottet och bokföring i strid med årsredovisningslagen

M.B.

Majoritetsaktieägarna har felaktigt påstått att de i slutet av räkenskapsåret 2014 tillfört bolaget ett villkorat aktieägartillskott om 1,2 miljoner kr. Den handling som majoritetsaktieägarna har presenterat till stöd för sitt påstående är falsk. Avtalet är även i övrigt ogiltigt då avtalet slutits trots jäv. Han har inte känt till handlingen eller aktieägartillskottet under sin tid som verksam i bolaget. Uppgifterna om aktieägartillskottet överensstämmer inte med bolagets bokföring eller årsredovisningar. Aktieägartillskottet har bokförts i strid med årsredovisningslagen efter att byte av revisor har skett. Eftersom aktieägartillskottet har bokförts, har majoritetsägarna möjlighet att olovligt överföra värden till sig själva redan nu samt vid en eventuell framtida likvidation.

Bolaget

Aktieägartillskottet har skett under hösten 2014 i och med att bolaget formellt och faktiskt övertagit tillgångar från aktieägarna. Bakgrunden till aktieägartillskottet är följande. Majoritetsaktieägarna förvärvade bolagets verksamhet under 2010 tillsammans med ytterligare fyra personer. Dessa personer bildade tillsammans bolaget som tog över verksamheten och började utnyttja tillgångar i verksamheten som ägdes av aktieägarna personligen. Under 2012 köpte majoritetsaktieägarna ut övriga aktieägare från bolaget. Tillgångarna, som behövdes för att kunna bedriva verksamheten i bolaget, överläts till bolaget under hösten 2014 eftersom detta inte skett tidigare. Att det har gått till på detta sätt framgår av bolagets balansräkningar. Dessa tillgångar har överlåtits vidare av bolaget i samband med inkråmsöverlåtelsen 2015.

Att bokföring av aktieägartillskottet inte skett tidigare beror på att bolagets tidigare bokförare felaktigt utfört bokföringsuppdraget. Den bokföring som skett av aktieägartillskottet av en redovisningskonsult har inte skett i strid med årsredovisningslagen. Bolagets revisor har granskat bokföringen av aktieägartillskottet i samband med årsredovisningen för 2014.

Olovliga värdeöverföringar från Bolaget

M.B.

Den 27 oktober 2015 har 433 200 kr överförts till S.Y. och 361 000 kr överförts till N.B. från bolagets konto. Dessa transaktioner utgör otillåtna värdeöverföringar som majoritetsaktieägarna tillåtit ske.

Den 16 november 2015 har bolaget utbetalat 365 625 kr för juridisk representation. Kostnaderna hänför sig till rättsprocesser som majoritetsaktieägarna fört mot honom och utgör olovliga värdeöverföringar som majoritetsaktieägarna tillåtit ske.

Bolaget

Utbetalningarna till majoritetsaktieägarna är återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet. Värdet på tillgångarna som överfördes till bolaget i november 2014 uppgick till 1,2 miljoner kr. Det villkorade aktieägartillskottet motsvarade tillgångarnas värde vid tidpunkten. Dessa tillgångar har sedan sålts vidare i samband med inkråmsöverlåtelsen. Sammanlagt 794 200 kr av det villkorade aktieägartillskottet har återbetalats till majoritetsaktieägarna.

Bolaget har betalat för juridiska tjänster som utförts för bolagets räkning i samband med rättsprocesserna som följt efter den extra bolagsstämman den 5 juni 2015. Bolagets köp av juridiska tjänster har inte medfört nytta för majoritetsaktieägarna. I beloppet ingår 25 procents mervärdesskatt som inte utgör någon kostnad för bolaget.

Nekad insyn i bolaget

M.B.

Han har inte fått del av den information som han efterfrågat från styrelsen. Han har inte fått någon information om likvidation från styrelsen och någon extra bolagsstämma har inte hållits. Sedan bolagsstämman i oktober 2015 har han genom ombud efterfrågat besked om likvidationen vid upprepade tillfällen. Han har inte fått de besked som han efterfrågat från bolaget och saknat insyn i bolaget under en tid om närmare 12 månader.

Enligt besked från bolagets bank saknar han tillgång till kontot och kan inte få del av kontoutdrag. Han har varit i kontakt med såväl S.Y. som en banktjänsteman vilka har bekräftat att han saknar åtkomst till bolagets konto.

Han har inte fått information om den bolagsstämma som hölls i bolaget den 29 juli 2016. Bolagsstämma har även ägt rum utan att han medverkat vid stämman. Bolagsstämman har inte hållits inom sex månader efter utgången av räkenskapsåret och har således hållits för sent. Av protokollet från bolagsstämman framgår att kallelse skickats till aktieägarna med rekommenderat brev och att försändelsen till honom kommit i retur outlöst. Enligt bestämmelserna i bolagsordningen och i aktiebolagslagen ska kallelse ske på i bolagsordningen föreskrivet sätt och även skickas per post till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget i denna situation. Dessa krav har inte iakttagits av bolaget i samband med kallelse till bolagsstämman. Han är även av uppfattningen att det varit känt för majoritets-aktieägarna att han befunnit sig utomlands under denna period varför de haft insikt i att han inte kunnat få del av kallelsen om den skickas med rekommenderad post.

Bolaget

M.B. har fått information om bolagets ekonomiska ställning. Han har erhållit årsredovisningar samt rapporten från den särskilda granskaren. Rapporten ger en detaljerad skildring av bolagets ekonomi under den granskade perioden. M.B. har behörighet att logga in på bolagets enda bankkonto. Bolaget har inte längre någon kontanthantering och kontoutdraget visar samtliga transaktioner som bolaget genomför.

Styrelsen har valt att inte lämna ut uppgifter som den bedömer vara av känslig natur för bolaget till M.B. Anledningen till detta är att M.B., enligt styrelsens uppfattning, försökt att genomföra en s.k. bolagskapning efter den extra bolagsstämman den 5 juni 2016.

M.B. har kallats till bolagsstämman som hölls den 29 juli 2016. Kallelsen till stämman har skickats med rekommenderat brev, men inte hämtats ut. Vid bolagsstämman antog bolaget årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Det beslutades även om att bevilja styrelseledamöterna ansvarsfrihet och om utdelning.

DOMSKÄL

Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning. M.B. har åberopat förhör med sig själv, S.F. och R.L. Bolaget har åberopat förhör med R.L.

I 25 kap. 21 § ABL anges att om en aktieägare genom att missbruka sitt inflytande i bolaget uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen, kan allmän domstol på talan av ägare till en tiondel av samtliga aktier besluta att bolaget skall gå i likvidation, om det finns särskilda skäl till det på grund av missbrukets långvarighet eller någon annan anledning. Vid införandet av denna reglering angavs i förarbetena att regleringen tillkommit för att ge aktieägarminoritet som utsatts för ett kontinuerligt maktmissbruk av annan aktieägare möjlighet till att väcka talan om tvångslikvidation. Det framgår av betänkandet till 1975 års ABL att regleringen utgjorde bland annat en förstärkning av minoritetsskyddet utöver den möjlighet som numera finns i 29 kap. 4 § ABL och utgjorde en yttersta utväg vid kontinuerligt maktmissbruk av majoriteten i ett aktiebolag. (Prop.103 s. 245 ff. och 503 f. samt SOU 1971:15 s. 329 f.)

Av det sagda framgår att det måste röra sig om allvarliga överträdelser som också innebär ett missbruk av positionen som majoritetsägare i bolaget. Regleringen innebär således att det inte är tillräckligt att överträdelse skett av lag eller bolagsordning.

Regleringen förutsätter även att minoriteten drabbats av överträdelsen på ett negativt sätt och att det gått så långt att övriga skyddsregler för mino-riteten inte kan/bör användas eller är otillräckliga.

Tingsrätten börjar med att pröva frågan om majoriteten missbrukat sitt inflytande i bolaget och uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.

Hanteringen av bolagets inkråm

Egendomen, inkråmet, som majoritetsaktieägarna tillskjutit bolaget består huvudsakligen av hyresavtalet till de lokaler som bolaget bedrev sin rörel-se i. Vid överlåtelsen till bolaget värderades egendomen enligt avtalet till 1,2 miljoner kr och enligt avtalet hade säljarna rätt att återfå motsvarande belopp. Det gjordes inte någon värdering av egendomen av revisor vid överlåtelsen men varken den särskilde granskaren, advokat N.Å., eller bolagets revisor har haft någon erinran mot värderingen. Samma egendom har sedan några månader senare sålts för 5 miljoner kr vilket inneburit att bolaget tillförts ett inte ringa kapitaltillskott. Bolagets revisor har även föreslagit att styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014. Det föreligger vissa sakliga felaktigheter i det ovan nämnda avtalet. Bokföringen uppvisar även vissa brister i vad gäller överlåtelserna av inkråmet. Inkråmet har dock redovisats i årsredovisningen. De föreliggande bristerna förtar inte det faktum att bolaget tillförts ett inte ringa kapital och det är inte visat att majoritetsaktieägarna eller närstående till dessa gynnats av förfarandet. Det framgår vidare av utredningen att bolaget gick med förlust under 2014. Försäljningen har därmed även varit en rimlig åtgärd. Tingsrätten finner mot denna bakgrund att majoritetsaktieägarnas hantering av den tillskjutna egendomen inte kan anses utgöra något missbruk enligt ABL.

Olovliga värdeöverföringar

Det är ostridigt att de utbetalningar som angetts av käranden har skett. Bolaget har anfört att det är återbetalning av det villkorade aktieägartillskott om 1,2 miljoner kr. Som framgår ovan innehåller överlåtelseavtalet av egendomen till bolaget en sådan rätt för majoritetsaktieägarna/säljarna och någon anledning att ifrågasätta värderingen har inte framkommit. Tingsrätten anser inte att värdeöverföringarna under dessa omständigheter kan utgöra ett missbruk.

M.B. har även gjort gällande att anlitandet av juridisk representation utgör ett missbruk. Att bolaget efter beslut av representanter för majoritetsaktieägarna anlitat juridiskt ombud för olika rättsliga processer kan inte utgöra sådant missbruk som avses i ABL så länge det motsvaras av ett utfört arbete. Något annat är inte visat än att det rör sig om faktiskt utfört arbete. Något missbruk är således inte visat i denna del.

Insyn i bolaget

M.B. har gjort gällande att han bland annat inte fått den information han efterfrågat av styrelsen angående frågan om likvidation av bolaget m.m. Det är M.B. som har bevisbördan för sitt påstående. Av utredningen framgår att det hölls en bolagsstämma den 12 oktober 2015. Enligt protokollet från stämman beslutades att uppdra åt styrelsen att arbeta för att få fram en avveckling av bolaget. M.B., genom sitt ombud, har därefter skickat, med början mindre än tio dagar efter bolagsstämman, flera mejl till bolagets ombud om frågan om likvidation. Vissa av dessa mejl har besvarats av bolagets ombud som då bland annat angett att besked kommer att ges när plan för avveckling finns.

Det framgår inte annat än att M.B. haft tillgång till årsredovisningen och även den särskilde granskarens rapport. Bolaget har angett att det stängt av M.B. från möjligheten att betala från bolagets enda konto efter bolagstämman den 5 juni 2015 men behållit möjligheten för M.B. att logga in på kontot. Av utredningen framgår att under den aktuella perioden har bolaget inte bedrivit någon verksamhet. M.B. har bekräftat att han från årsskiftet 2016 haft insyn i kontot. Någon utredning som visar på att han inte hade det dessförinnan föreligger inte.

Tingsrätten anser att M.B., mot den angivna bakgrunden, inte visat att majoritetsaktieägarna gjort sig skyldiga till att begränsa hans rätt till insyn i bolaget på ett sätt som kan anses utgöra missbruk på det sätt som krävs enligt ABL.

Bolagsstämman den 29 juli 2016

Enligt bolagsordningen ska kallelse ske genom brev på posten till aktieägarna. Kallelse till stämman den 29 juli 2016 har skett genom rekommenderat brev. Att göra på detta sätt kan inte på något vis utgöra ett missbruk från majoritetens sida. Detsamma gäller det förhållandet att stämman hållits för sent. Något som tyder på att majoritetsaktieägarna visste om att M.B. befann sig utomlands och därför förlade stämman till den angivna tidpunkten föreligger inte. Något missbruk från majoritetsaktieägarna i dessa delar är således inte visat.

Samarbetet med den särskilde granskaren

Den särskilde granskaren har inte hörts i målet och av dennes rapport framgår inte närmare hur samarbetet sett ut utöver att denne inte fått alla handlingar han efterfrågat men det synes inte som granskaren inte kunnat utföra sitt uppdrag. Tingsrätten finner att det inte är visat något missbruk från majoritetsaktieägarna i dessa delar.

Talan mot bolaget och överklagande av Bolagsverkets beslut

Majoritetsägarna har haft rätt att väcka en talan om ogiltigförklaring av bolagsstämmobeslut och att klaga på Bolagsverkets beslut. Något missbruk av ABL kan därmed inte anses föreligga i dessa delar.

Sammanfattning

Tingsrätten har funnit att det inte är visat majoritetsaktieägarna handlat på ett sätt som kan anses utgöra missbruk enligt 25 kap. 21 § ABL, varför M.B:s talan inte kan bifallas.