RH 2019:12
En borgenär ansökte om gäldenärens försättande i konkurs utan åberopande av någon bestämmelse enligt vilken gäldenären skulle presumeras vara insolvent. Gäldenären försattes sedermera i konkurs efter egen ansökan i ett annat konkursärende och tingsrätten skrev av det av borgenären inledda konkursärendet samt avslog borgenärens yrkande om ersättning för rättegångskostnad. Borgenären ansågs ändå vara vinnande part och tillerkändes rätt till ersättning för sin rättegångskostnad.
Solna tingsrätt
L.B.J. Aktiebolag (bolaget) ansökte den 15 december 2017 vid tingsrätten om att Recreo Bygg AB (gäldenären) skulle försättas i konkurs. Bolaget yrkade även ersättning för rättegångskostnader. Gäldenären försattes i konkurs fyra dagar senare, dock efter egen ansökan i ett annat konkursärende. Konkursbeslutet vann laga kraft och tingsrätten skrev av det av bolaget inledda konkursärendet. I samband med detta avslog tingsrätten bolagets yrkande om ersättning för dess rättegångskostnader.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Sofia Jungstedt) anförde i beslut den 12 februari 2018 följande.
SKÄL
Eftersom gäldenären har försatts i konkurs på grund av egen ansökan samt att konkursbeslutet vunnit laga kraft ska ärendet skrivas av från vidare handläggning.
När en gäldenär försatts i konkurs på grund av egen ansökan, efter att en borgenär kommit in med en konkursansökan mot gäldenären, är huvudregeln att borgenären i rättegångskostnadshänseende betraktas som vinnande part. Undantag gäller i de fall borgenärens ansökan vid prövning skulle ha ogillats av tingsrätten. Borgenären ska då inte betraktas som vinnande part (prop. 1986/87:90 s. 203).
Bolaget har i sin ansökan inte åberopat någon bestämmelse enligt vilken gäldenären ska presumeras vara insolvent. Om gäldenären inte kan presumeras vara insolvent till följd av bestämmelserna i 2 kap.8 och 9 §§konkurslagen (1987:672) ankommer det på borgenären att visa att gäldenären är insolvent.
Bolaget hade inte genom de uppgifter som finns i ärendet kunnat visa att gäldenären var insolvent. Vid en prövning hade det därför inte funnits skäl att bifalla bolagets ansökan och denna skulle ha ogillats. Bolaget kan med hänsyn till detta inte anses som vinnande part i rättegångskostnadshänseende. Tingsrätten lämnar därför bolagets yrkande om ersättning utan bifall.
BESLUT
1.Ärendet skrivs av från vidare handläggning.
2.L.B.J. Aktiebolags yrkande om ersättning lämnas utan bifall.
Svea hovrätt
Bolaget överklagade tingsrättens beslut om att inte tillerkänna bolaget ersättning för rättegångskostnader och uppgav i huvudsak följande. Det ankommer inte på en borgenär som inger en konkursansökan att åberopa en presumtionsgrund enligt konkurslagen för att ha rätt till ersättning för rättegångskostnader. Bolaget hade vid en kommande förhandling kunnat åberopa muntlig bevisning för att styrka gäldenärens obestånd. Att gäldenären ingav en egen konkursansökan utgör en bekräftelse på dennes obestånd.
Konkursförvaltaren yttrade sig och anslöt sig i huvudsak till det som bolaget anfört.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Kazimir Åberg och Hanna Carysdotter, referent, samt tf. hovrättsassessorn Carl Johan Sundqvist) anförde i beslut den 16 april 2019 följande.
SKÄL
Enligt 2 kap. 23 § konkurslagen ska rättegångsbalkens bestämmelser om fördelning av rättegångskostnader tillämpas även vid prövning av en borgenärs begäran om sådan ersättning i ett ärende om konkurs.
Utgångspunkten enligt 18 kap.rättegångsbalken är att den vinnande parten har rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Även om en borgenärs konkursansökan bifalls har denne alltså rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Om en borgenär har kommit in med en konkursansökan mot en viss gäldenär och gäldenären försätts i konkurs på grund av en senare egen ansökan, bör borgenären som utgångspunkt betraktas som vinnande part. Det finns dock undantagssituationer. Exempelvis har i motiven till 2 kap. 23 § konkurslagen uttalats att man knappast bör betrakta en borgenär som vinnande part om hans ansökan, om den hade prövats, skulle ha ogillats därför att något konkurshinder enligt 2 kap. 10 § konkurslagen förelåg. Detsamma bör gälla i en situation då borgenären inte var behörig att ansöka om gäldenärens försättande i konkurs. (Se prop. 1986/87:90 s. 203.)
Frågan är alltså om bolaget ska betraktas som vinnande part i det nu aktuella konkursärendet. I förevarande fall förelåg inget konkurshinder enligt 2 kap. 10 § konkurslagen och bolaget var behörigt att ansöka om gäldenärens försättande i konkurs. Enligt hovrättens mening kan de redovisade förarbetsuttalandena inte anses ge uttryck för att domstolen generellt ska göra en förhandsprövning av om borgenärens konkursansökan skulle vinna bifall efter en prövning i sak.
Sammanfattningsvis anser hovrätten att det inte förekommit några omständigheter som medför att det finns skäl att inte betrakta borgenären som vinnande part. Bolaget bör då ha rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i tingsrätten i den mån de varit skäligen påkallade för tillvaratagande av bolagets rätt (jfr 18 kap. 8 § rättegångsbalken). Det yrkade beloppet är skäligt. Tingsrättens beslut ska därför ändras på det sätt som framgår av hovrättens beslut.
BESLUT
Med ändring av punkten 2 i det överklagade beslutet förpliktar hovrätten Recreo Bygg AB i konkurs att ersätta L.B.J. Aktiebolags rättegångskostnader med 6 800 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 12 februari 2018 tills betalning sker. Av beloppet avser 4 000 kr ombudsarvode.