RH 2019:2
Uppgifter om besök och telefonsamtal som en god man lämnat i en arbetsredogörelse på heder och samvete har inte lämnats under straffansvar. De har därför inte tillmätts större betydelse än huvudmannens uppgifter. När den gode mannen inte närmare bemött huvudmannens påstående om att några besök och telefonsamtal inte ägt rum, har den gode mannens arvode avseende uppdraget att sörja för person satts ned till hälften.
B.E. var tidigare förordnad som god man för L.C. med uppdrag att bevaka hans rätt, förvalta hans egendom och sörja för hans person. B.E. entledigades på egen begäran den 13 mars 2018.
Överförmyndarnämnden i Uppsala län
B.E. gav till överförmyndarnämnden in årsräkning för 2017 och sluträkning för 2018, båda med tillhörande arbetsredogörelse. I de senare angav B.E. att han under de aktuella perioderna hade besökt huvudmannen en till två gånger per månad samt haft telefonsamtal med denne lika ofta.
Överförmyndarnämnden tillerkände i beslut den 28 maj 2018 och den 11 juni 2018 B.E. arvode och ersättning för kostnader, att betalas av L.C. Besluten omfattade tiden den 1 januari-31 december 2017 respektive den 1 januari-13 mars 2018. Arvodet bestämdes för 2017 till 4 480 kr avseende ekonomisk förvaltning och 4 480 kr avseende uppdraget att sörja för person samt för 2018 till 898 kr avseende ekonomisk förvaltning och 898 kr avseende uppdraget att sörja för person.
L.C. överklagade överförmyndarens beslut och yrkade att arvodet skulle sättas ned.
B.E. motsatte sig ändring av överförmyndarnämndens beslut.
Tingsrätten (rådmannen Mats Sandmark) avslog i beslut den 26 oktober 2018 L.C:s överklagande och anförde följande.
Skäl för beslutet
Av 12 kap. 16 § föräldrabalken följer att en god man har rätt till skäligt arvode för sitt uppdrag. I ärendet aktuella arvodesbeslut har av överförmyndarnämnden baserats på de av B.E. lämnade uppgifterna i respektive redogörelse han gett in. Det saknas enligt tingsrätten anledning att ifrågasätta att det arvode som överförmyndarnämnden fastställt för B.E. är skäligt utifrån de däri lämnade uppgifterna. Frågan blir då i stället om B.E. i redogörelserna har lämnat felaktiga uppgifter. L.C. har bl.a. ifrågasatt uppgifterna om antal besök och telefonsamtal under aktuella perioder.
De två redogörelser som arvodesbesluten är baserade på har, i enlighet med 14 kap. 15 § föräldrabalken, signerats av B.E. på heder och samvete. Detta innebär att för det fall B.E. medvetet lämnat felaktiga uppgifter skulle han under vissa förutsättningar kunna dömas för osann försäkran i enlighet med 15 kap. 10 § brottsbalken. Om de felaktiga uppgifterna i stället lämnats av grov vårdslöshet skulle ansvar för vårdslös försäkran kunna aktualiseras. Att B.E. lämnat sina uppgifter, bl.a. om antal besök och telefonsamtal, under sådant straffansvar måste enligt tingsrätten innebära att utgångspunkten är att B.E. efter bästa förmåga lämnat korrekta uppgifter. B.E. har vidare, trots L.C:s påståenden, vidhållit att uppgifterna är korrekta. Detta får enligt tingsrätten tolkas som att risken för att B.E. av misstag lämnat felaktiga uppgifter och trots L.C:s påståenden inte upptäckt detta i princip får anses utesluten. De återstående alternativen är därmed att B.E. antingen lämnat korrekta uppgifter eller att han medvetet lämnat felaktiga uppgifter. Tingsrätten finner att vad L.C. anfört inte är tillräckligt för att ge fog för att B.E. medvetet skulle ha lämnat felaktiga uppgifter. L.C:s överklaganden ska följaktligen lämnas utan bifall.
Hovrätten
L.C. överklagade tingsrättens beslut och yrkade även i hovrätten att arvodet skulle sättas ned. Han anförde i huvudsak följande. B.E. har inte fullgjort sina uppgifter som god man. B.E. har från mitten av 2017 till uppdragets upphörande den 13 mars 2018 inte besökt eller pratat i telefon med L.C. Under hösten 2017 har de endast haft SMS-kontakt vid två tillfällen. L.C:s räkningar har betalats via autogiro eller av honom själv via internetbanken. B.E. har inte haft tillgång till internetbanken. B.E. har uppgett till överförmyndarnämnden att han har haft svårt att få underlag från banken. Allt material inför års- och sluträkningarna, exempelvis verifikationer och årsbesked från banken, har emellertid funnits hemma hos L.C. Om B.E. hade besökt honom hade denne fått tillgång till underlagen. Års- och sluträkningarna tycks inte vara upprättade av B.E. själv utan av handläggare vid överförmyndarnämnden.
B.E. yttrade sig och vidhöll att de uppgifter han lämnat i ärendet hos överförmyndarnämnden var riktiga.
Överförmyndarnämnden yttrade sig och uppgav följande. Överförmyndarnämnden saknar möjlighet att verifiera vems uppgifter avseende antal besök och telefonsamtal som är korrekta. Års- och sluträkningarna är inte upprättade av överförmyndarnämnden, som dock har gjort anteckningar i kolumnen "ÖFV:s anteckningar" i samband med granskning. B.E. har genom sin underskrift på handlingarna intygat på heder och samvete att uppgifterna är korrekta. Överförmyndarnämnden har inte under granskningen haft anledning att ifrågasätta B.E:s uppgifter. B.E. har i sin begäran om entledigande informerat om att han inte varit frisk sedan ett halvår, men det har i ärendet inte förekommit klagomål på honom från huvudmannen eller någon annan och ingen har begärt att B.E. ska bytas ut.
Domskäl
Hovrätten (hovrättspresidenten Anders Perklev samt hovrättsråden Christina Jacobsson och Karin Annikas Persson, referent) anförde i beslut den 1 februari 2019 bl.a. följande.
Skälen för beslutet
Förordnade gode män har enligt 12 kap. 16 § första stycket föräldrabalken rätt till ett skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande. Vad som utgör skälig ersättning ska bedömas utifrån uppdragets art och omfattning med utgångspunkt i att ett uppdrag som god man har ett betydande ideellt inslag (se RH 2010:87).
Överförmyndarnämnden har fastställt B.E:s arvode med tillämpning av en schablon¬ersättning (se Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär nr 18:7, Arvoden och ersättningar till förmyndare, gode män och förvaltare). Arvodet har fastställts till tio procent av prisbasbeloppet 2017 respektive 2018 för såväl ekonomisk förvaltning som för uppdraget att sörja för person. Detta utgör den lägsta ersättningsnivån enligt nämnda cirkulär. När det gäller uppdraget att sörja för person motsvarar det ett besök per månad, kontakt per telefon med huvudmannen och/eller boendet samt à-jour-hållning om den personliga situationen. Även när en schablonersättning används måste det, också då det endast är fråga om den lägsta ersättningsnivån, prövas om schablonen svarar mot ett skäligt arvode för den gode mannens ersättningsgilla arbetsinsatser (se RH 2012:12). I ärendet har sär-skilt ifrågasatts om de uppgifter B.E. har lämnat om sina arbetsinsatser är korrekta.
Uppgifterna i fråga har lämnats i två till års- och sluträkningarna fogade arbetsredogörelser. B.E. har visserligen i arbetsredogörelserna intygat på heder och samvete att uppgifterna är riktiga. Uppgifterna är dock inte, till skillnad från uppgifterna i själva års- respektive sluträkningen, lämnade under straffansvar (15 kap. 10 § brottsbalken jämförd med 14 kap.15 och 18 §§föräldrabalken). Det finns därför inte skäl att av denna anledning tillmäta B.E:s uppgifter större betydelse än L.C:s.
Med dessa utgångspunkter konstaterar hovrätten att B.E. inte närmare har bemött L.C:s uppgifter om att han varken besökt eller haft telefonkontakt med L.C. sedan mitten av 2017. Vid sådant förhållande går det inte att bortse från L.C:s uppgifter. Skäligt arvode för uppdraget att sörja för L.C:s person kan mot den angivna bakgrunden inte anses motsvara mer än hälften av det fastställda arvodet för tiden den 1 juli 2017-13 mars 2018. Arvodet ska därför sättas ned i den delen.
Det som har framkommit i ärendet ger inte anledning att ifrågasätta B.E:s arbetsinsatser i den del uppdraget avser att förvalta L.C:s egendom (ekonomisk förvaltning). Tingsrättens beslut i denna del ska därför inte ändras.
DOMSLUT
Med ändring av tingsrättens beslut bestämmer hovrätten arvodet till B.E. för uppdraget som god man för L.C. till 7 840 kr för tiden den 1 januari-31 december 2017 och till 1 347 kr för tiden den 1 januari-13 mars 2018. Tingsrättens beslut i den del det avser ersättning för kostnader ska stå fast.