RH 2019:30
En gäldenär beviljades skuldsanering utan betalningsplan. Vid tidpunkten för beslutet var det beräknade betalningsutrymmet negativt. Efter beslutet kom gäldenärens betalningsutrymme dock att öka så att det blev positivt. Vid bedömningen av om gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen förbättrats enligt den tillämpliga bestämmelsen i 24 § skuldsaneringslagen (2006:548) har det ansetts att en ökning av betalningsutrymmet ska beaktas endast i den mån det överstiger noll.
P.F. beviljades skuldsanering utan betalningsplan genom Kronofogdemyndighetens beslut den 31 maj 2016 i ärende - - -. Skuldsaneringsperioden avsåg tiden maj 2016 till och med april 2021.
Marginalen Bank Bankaktiebolag (Marginalen Bank) ansökte i oktober 2018 om omprövning av Kronofogdemyndighetens beslut. Kronofogdemyndigheten avslog Marginalen Banks ansökan i beslut den 11 december 2018.
Attunda tingsrätt
Marginalen Bank överklagade beslutet till tingsrätten. I första hand yrkades att en betalningsplan skulle upprättas samt att skuldsaneringsperioden skulle förlängas för att kompensera borgenärerna då gäldenären haft en avsevärt högre inkomst än vad som angavs i beslutet den 31 maj 2016. I andra hand yrkades att skuldsaneringen skulle hävas då P.F. inte var folk-bokförd på den adress som han bodde på. Som skäl för sin begäran uppgav Marginalen följande. Betalningsutrymmet har gått från - 2 340 kr till + 3 403 kr, vilket är en ökning med 5 743 kr i månaden. I beslutet från den 31 maj 2016 hade gäldenären en genomsnittlig inkomst på 18 700 kr. Efter kontroll med Skatteverket har gäldenären under år 2016 haft en genomsnittlig inkomst på 22 783 kr i månaden och under år 2017 haft en genomsnittlig inkomst på 27 133 kr i månaden. I dag säger sig gäldenären ha en inkomst på 27 200 kr i månaden. Vidare har gäldenären valt att bosätta sig på en adress utan att folkbokföra sig där och därmed inte kunna få underhållsstöd för sin son. Kronofogdemyndigheten som myndighet ska inte stödja att en person bryter mot folkbokföringslagen genom att bevilja någon skuldsanering med vetskap om detta, då man enligt folkbokföringslagen är skyldig att folkbokföra sig på den adress där man är boende.
Övriga borgenärer bereddes tillfälle att yttra sig. Skatteverket yttrade sig och instämde i vad Marginalen Bank hade anfört. Skatteverket hänvisade till att det enligt Kronofogdemyndighetens ställningstagande nummer 8/16/SKUSAN framgår att om gäldenärens betalningsutrymme har ökat med minst 4 000 kr till 5 000 kr i månaden kan en omprövning vara motiverad.
P.F. bereddes tillfälle att yttra sig och anförde bl.a. följande. Han får endast posten till sin folkbokföringsadress. Han har ingen möjlighet att få ett förstahandskontrakt på grund av sin ekonomiska situation, vilket har varit påfrestande. Hans son flyttade ihop med sin flickvän den 4 november 2017. Han har agerat korrekt och med goda avsikter under hela skuldsaneringen och han vill inte få saneringstiden förlängd. Han motsätter sig inte att en betalningsplan upprättas om betalningsutrymmet tillåter.
Domskäl
Tingsrätten (tingsfiskalen Sofie Björklund) anförde i beslut den 19 mars 2019 följande.
SKÄL
En borgenär vars fordran omfattas av skuldsaneringen får ansöka om att beslutet upphävs eller ändras. Detta framgår av 48 § skuldsaneringslagen (2016:675). Enligt punkten 7 i samma lagrum kan beslutet ändras eller upphävas om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förbättrats efter beslutet om skuldsanering och detta inte har kunnat förutses vid beslutet.
Tingsrätten delar Kronofogdemyndighetens bedömning att de uppgifter som P.F. har lämnat om sitt boende inte kan leda till någon ändring av skuldsaneringsbeslutet eftersom även det ursprungliga beslutet utgått ifrån att P.F. har bott i andra hand på adress som han inte är folkbokförd på.
P.F:s ekonomiska förutsättningar har dock förbättrats, vilket beror på omständigheter som inte gick att förutse när det ursprungliga beslutet om skuldsanering fattades. I enlighet med den beräkning som Kronofogdemyndigheten har gjort framgår att P.F:s betalningsutrymme har uppgått till följande belopp. Under år 2017 uppgick betalningsutrymmet till 1 878 kr per månad. Från och med januari 2018 till juni 2018 uppgick betalnings-utrymmet till 1 388 kr per månad. Från och med juli 2018 uppgår betal-ningsutrymmet till 3 403 kr per månad.
Beräknat betalningsutrymme från maj 2016 till juni 2018 uppgick till - 2 340 kr och beräknat betalningsutrymme för juli 2018 till april 2021 uppgick till - 1 931 kr.
Ökningen av P.F:s betalningsutrymme är enligt tingsrätten vid en sammantagen bedömning inte en sådan väsentlig förbättring av hans ekonomiska förhållanden att det finns skäl för att ändra eller upphäva skuldsaneringsbeslutet.
Tingsrätten noterar även att P.F:s ökade betalningsutrymme inte har ökat konstant utan det ökade utrymmet har först ökat, sedan minskat och därefter ökat igen. Det har inte framkommit något som visar att P.F. inte har fullgjort sina förpliktelser med anledning av skuldsaneringsbeslutet. Marginalen Banks överklagande ska således avslås.
BESLUT
Tingsrätten avslår överklagandet.
Hovrätten
Skatteverket överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle besluta om ändring av skuldsaneringsbeslutet genom att en betalningsplan skulle upprättas samt att skuldsaneringsperioden skulle förlängas för att kompensera borgenärerna. Skatteverket anförde i huvudsak följande.
P.F:s genomsnittliga bruttoinkomst enligt inkomna kontrolluppgifter är 22 786 kr per månad för år 2016, 27 134 kr per månad för år 2017 och
29 617 kr per månad för år 2018. Jämfört med det ursprungliga skuldsaneringsbeslutet har P.F. en ökad bruttoinkomst med strax under
11 000 kr per månad vilket är att anse som en avsevärd ökning. Enligt kontrolluppgifter för år 2019 har P.F. tjänat 27 815 kr brutto i januari och 32 400 kr brutto i februari. Av Kronofogdemyndighetens eget ställningstagande (nr 8/16/SKUSAN) framgår att en omprövning kan vara motiverad om gäldenärens betalningsutrymme har ökat med minst
4 000 kr till 5 000 kr i månaden. Tingsrätten har förbisett Kronofogdemyndighetens praxis på området och har inte tagit ställning till att P.F:s ekonomiska förhållanden väsentligen har förbättrats. P.F. har inte lämnat riktiga uppgifter om sin faktiska inkomst, som under hela tiden han varit beviljad skuldsanering varit väsentligt högre än vad han angett.
Kronofogdemyndigheten bereddes tillfälle att yttra sig över överklagandet och särskilt över hur förändringen av betalningsutrymmet borde beräknas när det beräknade betalningsutrymmet var negativt vid skuldsaneringsbeslutet. Kronofogden hänvisade till sin bedömning av P.F:s förändrade betalningsförmåga i sitt beslut och avstod från att yttra sig ytterligare i ärendet.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Christine Lager samt hovrättsråden Kazimir Åberg och Maj Johansson, referent) anförde i beslut den 28 juni 2019 följande.
SKÄL
Rättsliga utgångspunkter
Bestämmelser om skuldsanering finns i skuldsaneringslagen (2016:675). När P.F. beviljades skuldsanering gällde dock skuldsaneringslagen (2006:548) och av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till den nya skuldsaneringslagen framgår att det som huvudregel är 2006 års lag som ska tillämpas på beslut om skuldsanering som fått laga kraft före ikraftträdandet. I detta fall ska 2006 års lag tillämpas. Hänvisningarna nedan till skuldsaneringslagen avser alltså 2006 års lag. Regleringen avseende omprövning av skuldsanering är dock, i nu aktuella avseenden, i sak densamma.
Enligt 24 § första stycket 5 skuldsaneringslagen kan ett beslut om skuldsanering, på ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av beslutet, upphävas eller ändras om gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen förbättrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet.
Att gäldenärens ekonomi har väsentligt förbättrats är visserligen ett krav för att en omprövning ska vara möjlig, men det betyder inte att en omprövning då alltid ska ske. Det är möjligt att underlåta en omprövning om en sådan vid en helhetsbedömning inte är påkallad. Av betydelse vid denna bedömning kan vara inte bara i vilken grad gäldenärens ekonomiska situation har förbättrats, utan också vad förbättringen beror på, hur snart efter skuldsaneringsbeslutet den har inträffat och hur den har inverkat på gäldenärens livssituation. Det framgår av rättsfallen NJA 2011 s. 957 och NJA 2018 s. 49 att det exempelvis inte bör bedömas på samma sätt att en gäldenär genom långsiktigt och målmedvetet arbete förbättrat sin ekonomi långt över förväntan, som att gäldenären en kort tid efter skuldsaneringen uppnått motsvarande förbättring genom en lottovinst. Vidare framgår av rättsfallen att bedömningen måste göras i ljuset av syftet med bestämmelserna om omprövning, nämligen att undvika skadliga konsekvenser för den allmänna betalningsmoralen.
Vid bedömningen av om en omprövning ska ske ska det även beaktas att skuldsaneringsinstitutet syftar till att möjliggöra en ekonomisk omstart för gäldenären. Detta rehabiliterande syfte kan i allmänhet tillgodoses endast om saneringen av gäldenärens ekonomi är definitiv. (Jfr prop. 1993/94:123 s. 78 samt ovan hänvisade rättsfall.)
Bedömningen i detta fall
Hovrätten anser att P.F:s inkomstökning, från 18 700 kronor per månad vid tidpunkten för skuldsaneringsbeslutet till genomsnittliga 29 617 kronor per månad för år 2018, i och för sig innebär att hans ekonomiska förhållanden väsentligen har förbättrats efter beslutet om skuldsanering (jfr NJA 2005 s. 303, där gäldenärens inkomst ökat från 18 000 kr per månad till 32 000 kr per månad). Förbättringen har vidare berott på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet. De allmänna förutsättningarna för omprövning enligt 24 § första stycket 5 skuldsaneringslagen är således uppfyllda. Detta innebär att en omprövning kan ske, men inte att den ska ske. Hovrätten ska härmed som ovan konstaterats göra en helhetsbedömning av om en omprövning är påkallad.
Annat har inte framkommit än att P.F:s förbättrade ekonomiska förhållanden beror på att hans inkomster från förvärvsarbete ökat stadigt över tid och att denna ökning överträffat de förväntningar som kan antas ha funnits vid tidpunkten för skuldsaneringsbeslutet. Förhållandena avseende vad förbättringen berott på är därmed inte sådana att dessa i sig motiverar en omprövning.
I sammanhanget bör även förändringar av hans betalningsutrymme beaktas. Enligt Kronofogdemyndighetens beräkning i samband med ansökan om omprövning framgår att betalningsutrymmet har uppgått till följande belopp. Under år 2017 till 1 878 kr per månad, från och med januari 2018 till juni 2018 till 1 388 kr per månad och från och med juli 2018 till 3 403 kr per månad. Det beräknade betalningsutrymmet, vid tidpunkten för skuldsaneringsbeslutet, uppgick från maj 2016 till juni 2018 till - 2 340 kr per månad och från juli 2018 till april 2021 till - 1 931 kr per månad. P.F:s betalningsutrymme har därmed ökat under den tid som skuldsaneringen pågått.
Hovrätten anser att en minskning av ett icke befintligt, negativt, betalningsutrymme inte utan vidare kan bedömas på samma sätt som en lika stor ökning av ett redan befintligt, positivt, betalningsutrymme. Enligt hovrätten är det endast sådan ökning av betalningsutrymmet som överstiger noll som kan ha betydelse för bedömningen av om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förbättrats.
P.F:s betalningsutrymme kan därmed sägas ha ökat med upp till
3 403 kr per månad fram till utgången av 2018. Med de av Skatteverket presenterade kontrolluppgifterna från början av 2019 skulle P.F:s betalningsutrymme kunna förväntas öka ännu mer. Det bör dock hållas i åtanke att P.F:s inkomster visat sig variera från månad till månad. Två månaders relativt hög inkomst kan därför inte utan vidare tas till intäkt för att P.F:s genomsnittliga månadsinkomst under 2019 kommer att vara lika hög året ut. Dessa uppgifter från början av 2019 har därför enligt hovrätten endast begränsad betydelse för bedömningen av om en omprövning ska ske. Sammantaget innebär det att ökningen av P.F:s betalningsutrymme inte är så stor att den ensamt motiverar en omprövning.
Enligt hovrätten har P.F:s ekonomiska situation, särskilt med beaktande av att hans betalningsutrymme inte ökat väsentligt, inte förbättrats i en sådan grad att ett upprätthållande av skuldsaneringsbeslutet vore stötande från allmän synpunkt.
Det finns därutöver inte stöd för Skatteverkets påstående att P.F. inte har lämnat riktiga uppgifter om sin faktiska inkomst.
Vid en samlad bedömning anser hovrätten mot denna bakgrund, och med beaktande av skuldsaneringens rehabiliterande syfte, att det inte finns skäl för att ändra eller upphäva skuldsaneringsbeslutet. Skatteverkets överklagande ska därför avslås.
BESLUT
1. - - -
2. Hovrätten avslår överklagandet.