RH 2019:32

Malmö tingsrätt

Åklagaren väckte åtal mot M.Z. och T.Z. för grov narkotikasmuggling enligt följande gärningsbeskrivning.

M.Z. och T.Z. har tillsammans och i samförstånd inte anmält 2 994,7 gram kokain till tullbehandling i samband med införsel till landet. Genom detta bröt de mot ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införseln. Det hände den 16 september 2018 i Malmö, Sverige.

Brottet bör bedömas som grovt eftersom det avsett särskilt stor mängd narkotika och gärningen ingått som ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt.

M.Z. och T.Z. begick gärningen med uppsåt.

Därutöver yrkade åklagaren att M.Z. och T.Z. skulle utvisas från Sverige.

Av utredningen framgick att M.Z. och T.Z. kom till Sverige i en personbil, med M.Z. som förare, och att kokainet fanns i ett lönnfack i bilens baksäte.

Tingsrätten (rådmannen Ann-Louise Roos samt nämndemännen Gun-Britt Eriksson, Ingmar Flemming Svensson och Kristina Hildemar) dömde genom dom den 25 juni 2019 M.Z. och T.Z. för grov narkotikasmuggling till fängelse i fem år och fyra månader. Vidare utvisades de båda och tiden för återreseförbudet bestämdes till 15 år. I frågan om påföljden anförde tingsrätten följande.

Påföljd

Brottslighetens art och höga straffvärde gör att ingen annan påföljd än fängelse är aktuell. Redan med utgångspunkt i narkotikans sort och mängd uppgår straffvärdet till 5,5 års fängelse. Straffminimum för synnerligen grov narkotikasmuggling är sex års fängelse vilket innebär att straffet för det något mindre allvarliga brottet grov narkotikasmuggling bör bestämmas under sex år.

Inget tyder på annat än att T.Z. och M.Z. varit kurirer som inte haft något inflytande i den organisation som uppenbart ligger bakom. Det har inte framkommit något om att de befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Även om det kan antas ha varit T.Z. som stått för kontakterna kan M.Z. - med hänsyn till sin delaktighet - inte anses ha intagit en så underordnad roll att den ska ses som mindre straffvärd än den sedvanlige kurirens. När redan narkotikans sort och mängd motiverar ett straffvärde över fem år minskar enligt tingsrätten betydelsen av mindre skillnader i kurirernas medverkan och kunskaper om organisationen som ligger bakom. Sammantaget finner tingsrätten att straffvärdet för båda uppgår till 5,5 års fängelse. Med beaktande av att de varit häktade med restriktioner under nio månader sätts dock straffet ned till fem år och fyra månader.

M.Z. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet och till följd därav ogilla yrkandet om utvisning. I andra hand yrkade M.Z. att påföljden skulle mildras. Åklagaren överklagade anslutningsvis och yrkade att hovrätten skulle skärpa påföljden för M.Z. Hovrättens prövning omfattade alltså endast M.Z.

Hovrätten (hovrättslagmannen Johan Sjöö, hovrättsrådet Catharina Månsson, referent, och hovrättsassessorn Hannah Falkroos samt nämndemännen Stamatios-Spiridon Ledonius och Amanda Thonander) ändrade genom dom den 12 september 2019 tingsrättens domslut på så sätt att fängelsestraffets längd bestämdes till fem år. Hovrätten uttalade i fråga om påföljd och utvisning följande.

Påföljd och utvisning

Straffskalan för grov narkotikasmuggling är enligt 6 § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling fängelse i lägst två och högst sju år. Straffvärdet av ett enda brott av detta slag ska alltså bestämmas inom det spannet. I allmänhet finns det dock inte anledning att åsätta ett enstaka fall av grov narkotikasmuggling ett straffvärde som motsvarar fängelse i sex år eller mera, dvs. vad som motsvarar eller överstiger minimistraffet för synnerligen grov narkotikasmuggling (se 6 § fjärde stycket samma lag). Detta innebär i sin tur att den högsta s.k. straffmätningsstationen för ett enstaka fall av det grova brottet i allmänhet torde vara fängelse i fem år och sex månader.

Av betydelse för straffvärdet är, förutom sort och mängd, främst graden av delaktighet i narkotikahanteringen och den ställning som den tilltalade har haft i organisationen liksom hur omfattande och varaktig delaktigheten har varit. Andra omständigheter av betydelse är vidare den insikt som den tilltalade har haft rörande narkotikahandelns organisation, storlek och inriktning, hans eller hennes eget syfte med hanteringen och fördelningen av brottslighetens ekonomiska utbyte. För just kurirer kan det förhålla sig så att det saknas andra omständigheter att bedöma straffvärdemässigt än sort och mängd och då får det accepteras att sorten och mängden narkotika blir avgörande för både rubriceringen och straffvärdet. (Se "Lönnfacken II" NJA 2018 s. 677 p. 15-16 med hänvisningar.)

Som tingsrätten angett tyder inget i utredningen på annat än att M.Z. har varit en kurir som inte haft något inflytande i den organisation som uppenbart finns i bakgrunden. Hon har tillsammans med T.Z. agerat enligt instruktioner som T.Z. fått. Även om det är uppenbart att hon förstått att hon handlat inom ramen för organiserad brottslighet av allvarligt slag, är det inte visat att hon har haft någon närmare kännedom om hur verksamheten har varit upplagd eller vilken omfattning som den haft. Uppdraget skulle ske mot ersättning men ersättningens storlek är inte utredd. Några särskilda försvårande eller förmildrande omständigheter såvitt avser M.Z:s medverkan har inte framkommit. Enligt hovrätten saknas andra omständigheter än sorten och mängden narkotika som inverkar på straffvärdebedömningen.

I detta fall har det varit fråga om en särskilt stor mängd narkotika, varför straffvärdet ligger i den övre delen av straffskalan för grov narkotikasmuggling. Mängden kokain är tre gånger så stor som den mängd om ett kilo som - enligt de riktlinjer för straffvärdebedömningen i narkotikabrottslighet som tillämpas i domstolarna - indikerar ett straffvärde motsvarande fängelse i fem år. Mängden kokain är dock inte så stor att brottet ligger nära gränsen för att bedömas som synnerligen grov narkotika-smuggling (jfr "Lönnfacken" NJA 2018 s. 150 och "Lönnfacken II"). Gränsen för när sort och mängd i sig indikerar att brottet är synnerligen grovt, med ett straffvärde motsvarande fängelse i sex år, är enligt nämnda riktlinjer fem kilo kokain, dvs. fem gånger mängden på femårsnivån.

I förarbetena till reformen om synnerligen grova narkotikabrott anges, såvitt avser de allra högsta narkotikamängderna, att även om sort- och mängdfaktorn inte kan tillåtas ha helt spelat ut sin roll vid ett visst straffvärde är avsikten inte att rättstillämpningen på nytt ska medföra en linjär straffmätning utifrån mängden narkotika ända upp till maximistraffet. I stället ska utrymme finnas att beakta andra försvårande omständigheter inom den befintliga straffskalan. (Se prop. 2015/16:111 s. 30.)

Även för det grova narkotikasmugglingsbrottet gäller principen att utrymme måste skapas i den övre delen av straffskalan för de allvarligaste av dessa fallen. Likaså är utgångspunkten för detta brott att sort och mängd ska få genomslag även på de högre straffnivåerna men ska ges en påtagligt avtagande betydelse som straffvärdehöjande omständighet vid stora mängder narkotika. (Se "Lönnfacken II" p. 15 med hänvisning.)

Med hänsyn till den påtagligt avtagande betydelse som sorten och mängden narkotika därmed bör ges på straffnivån fängelse omkring fem år anser hovrätten att den mängd narkotika som det är frågan om i detta fallet inte bör ges någon större påverkan på straffvärdet över denna nivå (jfr "Lönnfacken II").

Enligt hovrättens bedömning är straffvärdet av brottet därmed lägre än vad tingsrätten funnit och motsvarar fängelse i drygt fem år.

Som tingsrätten funnit ska M.Z. utvisas. Någon annan påföljd än fängelse kan inte komma ifråga. Det bör i mildrande riktning beaktas att M.Z. har varit häktad med restriktioner under så lång tid som nio månader. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att detta bör medföra en nedsättning av fängelsestraffet med två månader, varför straffmätningsvärdet motsvarar fängelse i fem år.

Det av tingsrätten utdömda fängelsestraffet ska sättas ned till fängelse i fem år.