RH 2021:2
Hyresnämndsmål. Hyresnämnden avgjorde ett störningsmål efter att per telefon ha hört samtliga de vittnen som hyresvärden åberopade. Hovrätten har undanröjt hyresnämndens beslut och återförvisat målet till hyresnämnden för fortsatt behandling. Enligt hovrätten var det olämpligt att höra samtliga vittnen per telefon med hänsyn till att vittnenas uppgifter var av avgörande betydelse, att bedömningen av vittnesuppgifterna inte framstod som helt okomplicerad och vad ärendet rörde. Det hade inte heller framkommit något skäl till varför vittnesförhören togs upp per telefon. Mot den bakgrunden, och då hyresgästen inte hade fått skäligt rådrum att innan hyresnämndens sammanträde ta del av majoriteten av de störningstillfällen som låg till grund för hyresvärdens yrkande om att hyresavtalet skulle upphöra, ansåg hovrätten att det hade förekommit ett rättegångsfel vid hyresnämndens handläggning.
Hyresnämnden i Jönköping
Bostads AB Vätterhem (hyresvärden) begärde att hovrätten skulle fastställa att T.B:s hyresavtal hade upphört att gälla den 30 april 2020 samt att han skulle åläggas att flytta från lägenheten. – – – T.B. motsatte sig hyresvärdens yrkande.
Vid sammanträdet i hyresnämnden hölls på hyresvärdens begäran vittnesförhör per telefon med tre personer anställda hos hyresvärden. Vittnena hördes om de trakasserier och det hotfulla agerande från T.B:s sida som hyresvärden åberopat till grund för att hyresavtalet skulle upphöra. T.B., som närvarade vid sammanträdet, bestred hyresvärdens påstående om störningar och ifrågasatte värdet av vittnenas uppgifter då de hördes per telefon.
Hyresnämnden (hyresrådet Carl Olof Nilsson Öhrnell samt intresseledamöterna Hans Eriksson och Peter Schälin) anförde i beslut den 29 september 2020, såvitt här är av intresse, följande.
SKÄL
– – –
Av vittnesförhören är det utrett att T.B. vid flera tillfällen agerat på ett oacceptabelt sätt mot hyresvärdens anställda, även om alla tillfällena inte kan anses vara tydligt hotfulla eller särskilt allvarliga. Hyresnämnden finner ingen anledning att ifrågasätta de uppgifter som lämnats av vittnena. Även om hyresvärden inte begärt rättelse av T.B. har han fortsatt med sitt beteende även efter uppsägningen. Det finns därför förutsättningar för att bifalla ansökan.
– – –
BESLUT
1. Hyresnämnden fastställer att T.B:s hyresavtal – – – har upphört den 30 april 2020.
2. Hyresnämnden ålägger T.B. att flytta från lägenheten med tillhörande förråd senast när detta beslut vinner laga kraft. Om han inte flyttar frivilligt kan han avhysas på egen bekostnad.
Hovrätten
T.B. överklagade hyresnämndens beslut och framförde bl.a. att han hade fått ta del av och yttra sig över de påstådda störningarna först vid sammanträdet i hyresnämnden.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Christina Jacobsson, Kenneth Nordlander och Lina Forzelius, referent) anförde i beslut den 15 januari 2021 följande.
SKÄL
I hyresnämnden ska, enligt 27 § första stycket lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder (LAH), bestämmelserna i 5 kap.rättegångsbalken tillämpas. Enligt 5 kap. 10 § första stycket rättegångsbalken gäller som huvudregel att den som ska delta i ett sammanträde inför rätten ska infinna sig i rättssalen eller där sammanträdet annars hålls. Av andra stycket framgår att rätten, om det finns skäl för det, får besluta att deltagande i stället ska ske genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Vid bedömningen av om det finns skäl för detta ska, enligt tredje stycket 1 och 2, särskilt beaktas de kostnader eller olägenheter som skulle uppkomma om någon som ska delta i sammanträdet måste infinna sig i rättssalen och om någon känner rädsla för att vara närvarande där. Av fjärde stycket framgår att deltagande genom telefon eller videokonferens inte får ske om det är olämpligt med hänsyn till ändamålet med personens inställelse och övriga omständigheter.
När det gäller frågan om det är olämpligt att en person deltar i sammanträdet genom telefon eller videokonferens ska det beaktas vilken roll som personen har, målets karaktär och vad som ska avhandlas vid sammanträdet. Vidare måste bevisningen kunna värderas på ett tillfredsställande sätt också om den tas upp genom telefon eller videokonferens. (Se bl.a. prop. 2004/05:131 s. 225 f. och Högsta domstolens beslut den 18 april 2012 i mål nr Ö 1443-11.)
I hyresnämnden utgjorde de tre vittnesförhören hyresvärdens enda bevisning till styrkande av att det förekommit störningar i boendet. Vittnenas uppgifter var således av avgörande betydelse i ärendet. Bedömningen av vittnesuppgifterna framstår inte som helt okomplicerad och det har inte framkommit varför förhören hölls per telefon. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad ärendet rörde var det enligt hovrätten olämpligt att höra samtliga vittnen per telefon.
Av 8 § andra stycket LAH framgår att en hyresvärd ska ange de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet i en förlängningstvist redan när tvisten hänskjuts till nämnden. Det innebär att det vid hyresnämndens sammanträde ska vara klart för hyresgästen vad hyresvärden åberopar till stöd för sitt yrkande att hyresavtalet ska upphöra.
Även om det inte finns något hinder mot att en hyresvärd åberopar nya omständigheter under ärendets handläggning i hyresnämnden, kan det noteras att hyresvärden först vid nämndens sammanträde preciserade sex av de tio störningstillfällen som låg till grund för yrkandet om att T.B:s hyresavtal skulle upphöra. För att en hyresgäst ska kunna ta tillvara sina rättigheter, bl.a. genom att förbereda frågor till åberopade vittnen, är det angeläget att hyresvärden inte anger majoriteten av påstådda störningstillfällen först vid sammanträdet i nämnden. När detta ändå inträffar måste hyresnämnden ge hyresgästen skäligt rådrum att ta del av de nya påståendena. Av hyresnämndens akt framgår inte att så har skett i detta fall.
Mot bakgrund av det anförda får det sammantaget anses att det har förekommit ett sådant rättegångsfel som avses i 50 kap. 28 § rättegångsbalken vid hyresnämndens handläggning. Felet kan antas ha inverkat på målets utgång. Frågan är därmed om felet inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten.
Om ett vittne har hörts inför hyresnämnden och om avgörandet även i hovrätten beror på tilltron till den bevisningen får, enligt 7 § lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt, hyresnämndens beslut inte ändras i den delen utan att beviset har lagts fram i hovrätten genom en ljud- eller bildupptagning eller har tagits upp på nytt i hovrätten. De tre vittnen som hördes per telefon vid hyresnämnden utgör s.k. tilltrosbevisning. Det innebär att de måste höras på nytt i hovrätten, eftersom förhören med dem vid hyresnämnden inte togs upp genom ljud- och bildupptagning utan endast genom ljudupptagning.
Det förhållandet att de tre vittnena måste höras om i hovrätten kan komma att medföra betydligt större kostnader och besvär för dem än om de hade inställt sig i hyresnämnden (jfr RH 2011:36). Dessutom gäller att införandet av den huvudregel som innebär att förhör i hyresnämnden ska tas upp genom en ljud- och bildupptagning syftade bl.a. till att förbättra och effektivisera hovrättsprocessen. I motiven betonades också att hovrätten ska ha mer av en kontrollfunktion jämfört med nämnderna. (Se prop. 2018/19:66 s. 26 f.)
Vid en sammantagen bedömning får det anses att det rättegångsfel som förekommit vid hyresnämndens handläggning inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten. Mot den bakgrunden, och då det är uppenbart obehövligt att parterna får tillfälle att yttra sig i frågan om undanröjande, ska hyresnämndens beslut undanröjas och målet återförvisas till hyresnämnden för fortsatt behandling.
BESLUT
Hovrätten undanröjer hyresnämndens beslut och återförvisar målet till hyresnämnden för fortsatt behandling.