RH 2021:51

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Anna Flodin, referent, f.d. rådmannen Manne Pavón och tingsfiskalen Hanna Björklund) anförde i beslut den 25 januari 2021 bl.a. följande.

SKÄL

– – –

Av den underrättelse per e-post av den 14 december 2018 som har åberopats av R.D. framgår att det gjordes påståenden om att publiceringarna utgjorde yttrandefrihetsbrott och vilka omständigheter som skulle konstituera ett sådant. Vidare hänvisades det genom citering till artiklarna ”A”, ”B”, ”C” och ”D”. Enligt tingsrätten uppfyller R.D:s underrättelse avseende informationen i de fyra artiklarna i förevarande fall kraven som ställs på en underrättelse. – – – Eftersom parterna är ense om att de fyra artiklarna publicerades under det år som närmast föregick den aktuella underrättelsen – närmare bestämt någon eller några dagar före denna – kan J.W. enligt 6 kap. 6 § YGL inte gå fri från ansvar för informationen i dessa.

När det sedan kommer till informationen i artikeln ”E” – – – konstateras att artikeln inte ens omnämns i underrättelsen som R.D. skickade den 14 december 2018. För informationen i denna kan mot bakgrund av detta någon underrättelse enligt 6 kap. 6 § YGL inte ha gjorts. Det får till följd att J.W:s invändning om ansvarsfrihet för den informationen ska prövas enligt 6 kap. 7 § nämnda lag.

J.W. och R.D. är eniga om att artiklarna var avpublicerade när J.W. delgavs R.D:s ansökan om stämning. Det får vidare anses utrett att artikeln ”E” publicerades i vart fall senast den 19 december 2018. Det är mer än ett år innan J.W. delgavs ansökan om stämning varför han ska gå fri från ansvar för informationen i artikeln enligt 6 kap. 7 § YGL och R.D:s talan i denna del avvisas.

– – –

BESLUT

– – –

R.D:s talan avvisas i den del som avser information i artikeln ”E”. J.W:s yrkande avseende R.D:s talan i övrigt lämnas utan bifall.

– – –

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Susanne Sundberg, Anna Erman, referent, Anders Hübinette och Johan Welander) anförde i beslut den 15 december 2021 följande.

SKÄL

Enligt 6 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) kan en utgivare av en databas undgå ansvar för yttrandefrihetsbrott, om han eller hon har underrättats av målsäganden om att databasen innehåller viss information som kan utgöra yttrandefrihetsbrott, och utgivaren inom två veckor efter det att underrättelsen togs emot tar bort informationen ur databasen. Detta gäller dock endast om det kan antas att informationen började tillhandahållas ur databasen tidigare än ett år innan underrättelsen.

En sådan underrättelse ska enligt 6 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen) innehålla en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för påståendet om att viss information i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott. Underrättelsen ska även innehålla tydliga uppgifter om vilken information i databasen den avser. Enligt förarbetena till bestämmelsen innebär detta att underrättelsen måste innehålla ett konkret påstående om att det förekommer brott i databasen och en redovisning av vilka omständigheter som målsäganden menar stöder det påståendet. Underrättelsen ska även innehålla tydliga uppgifter om vilken information i databasen som den avser. Informationen bör normalt citeras i dess helhet i underrättelsen för att utgivaren ska ha en rimlig möjlighet att ta ställning till om den bör tas bort. (Se prop. 2017/18:49 s. 288 f.)

Vidare följer det av 6 kap. 7 § YGL att en utgivare av en databas kan undgå ansvar för yttrandefrihetsbrott om han eller hon, utan en föregående underrättelse enligt 6 §, har delgetts en stämningsansökan med yrkande om ansvar eller skadestånd för yttrandefrihetsbrott avseende viss information i databasen och utgivaren inom två veckor efter delgivningen tar bort informationen ur databasen. Detta gäller dock inte om det görs antagligt att informationen började tillhandahållas ur databasen ett år innan utgivaren delgavs stämningsansökningen eller senare.

De aktuella bestämmelserna infördes för att begränsa en utgivares ansvar för äldre material i databaser. Skälet för det var att den tidigare ordningen, med ett ansvar som var obegränsat i tid och omfattning, kunde ifrågasättas ur ett straffrättsligt perspektiv och riskera att komma i konflikt med Europakonventionen. Utgångspunkten var att yttrandefrihetsbrott i databaser fortfarande skulle vara perdurerande, men att utgivaren skulle ges vissa möjligheter att med ansvarsbefriande verkan ta bort äldre material. Bestämmelserna om ansvarsfrihet gäller endast utgivare och påverkar inte målsägandens möjlighet att vända sig mot medieföretaget med ett skadeståndskrav på grund av en publicering. (A. prop. s. 134 f. och 273.)

Parterna är överens om att de fyra artiklar, som enligt R.D. innehåller uppgifter som utgör yttrandefrihetsbrott, publicerades mellan den 12 och 14 december 2018. Det är vidare ostridigt att R.D. den 14 och 17 december 2018 skickade krav på avpublicering av artiklarna till J.W. Eftersom uppgifterna började tillhandahållas ur databasen senare än ett år innan kraven skickades, är det inte fråga om sådan äldre information som omfattas av ansvarsfrihetsregeln i 6 kap. 6 § YGL. Den bestämmelsen är därför inte tillämplig. Det saknar alltså betydelse om R.D:s underrättelser uppfyllde kraven i tillämpningslagen eftersom J.W. vid denna tidpunkt inte hade kunnat avpublicera uppgifterna med ansvarsbefriande verkan.

Hovrätten anser under alla förhållanden att R.D:s meddelanden till J.W. i december 2018 inte uppfyller de högt ställda krav på underrättelser enligt 6 kap. 6 § YGL som följer av 6 kap. 3 § tillämpningslagen. Skälen för detta är följande. R.D. har i brevet den 14 december 2018 endast hänvisat till att ett antal angivna artiklar innehöll förtalsgrundande uppgifter, utan att närmare precisera vilka uppgifter som avses. I det efterföljande e-postmeddelandet den 17 december 2018 har R.D. i ett antal punkter angett vilka uppgifter i artiklarna som han menar utgör förtal. Det rör sig dock inte om några fullständigt återgivna citat, utan endast brottstycken eller sammanfattningar. Han har inte heller preciserat vilka artiklar som respektive uppgift härrör från.

Parterna är även överens om att samtliga artiklar var avpublicerade senast den 18 mars 2020. Av tingsrättens akt framgår att J.W. delgavs R.D:s ansökan om stämning den 26 maj 2020. Eftersom uppgifterna vid denna tidpunkt hade börjat tillhandahållas tidigare än ett år innan J.W. delgavs ansökan om stämning, ska han enligt 6 kap. 7 § YGL undgå ansvar.

R.D:s talan ska därför avvisas.

– – –

BESLUT

1.Med ändring av tingsrättens beslut avvisar hovrätten R.D:s talan i dess helhet.

– – –