Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1991-12-05
Ändring införd
SFS 1991:1559 i lydelse enligt SFS 2018:1913
Ikraft
1992-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-12-06
Övrigt
Rättelseblad 2013:903 har iakttagits.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K1]1 §  I denna lag finns bestämmelser

[S2]om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),

[S3]om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.),

[S4]om utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.),

[S5]om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),

[S6]om åtal och tvångsmedel (6 kap.),

[S7]om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),

[S8]om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.),

[S9]om huvudförhandling inför jury (9 kap.),

[S10]om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt

[S11]övriga bestämmelser (11 kap.). Lag (1998:1442).

Prop. 2017/18:260: 9. överläggning och dom m.m. (10 kap.). I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser.

Paragrafen innehåller en uppräkning av vad som regleras i lagens olika kapitel. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Ändringen innebär inte någon ändring i sak.

Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

1 §  I denna lag finns bestämmelser om

  1. ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),
  2. utgivare av program m.m. (3 kap.),
  3. utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.),
  4. bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),
  5. åtal och tvångsmedel (6 kap.),
  6. rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),
  7. förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.),
  8. huvudförhandling inför jury (9 kap.), och
  9. överläggning och dom m.m. (10 kap.).

I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K1]2 §  De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.

[S2]Med radioprogram, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio-_och_tv-lagen (2010:696). Lag (2015:663).

Prop. 1997/98:43: Termerna ”film” och ”ljudupptagning” behöver inte finnas kvar i denna lag eftersom alla regler som gäller enbart för ljudupptagningar föreslås upphävas och ljudupptagningar enligt förslaget behandlas enligt de regler som gäller för film, utom vad avser bl.a. tillåtelsen till censur i 1 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, regeln i 3 kap. 11 § yttrandefrihetsgrundlagen ...

Prop. 2001/02:74: Angående innebörden av begreppet databas, se 1 kap. 1 § femte stycket YGL. I tillämpningslagen används ordet databas i t.ex. 3 kap. 18 och 19 §§.

Prop. 2014/15:118: De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.

Med radioprogram, databas, och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i ...

Prop. 2017/18:260: Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio-_och_tv-lagen (2010:696).

I paragrafen regleras lagens tillämpningsområde och innebörden av olika termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

2 §  De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.

Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio-_och_tv-lagen (2010:696). Lag (2018:1913).

Ägare av periodiska skrifter

[K2]1 §  Utlänningar som har hemvist i Sverige och utlänningar med medborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige.

[S2]Även utländska juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det samarbetsområdet får vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige. Lag (1998:1442).

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

[K2]2 §  Frågor om utgivningsbevis prövas av Patent- och registreringsverket. Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare. Verket skall föra register över periodiska skrifter. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om skriftens titel, utgivningsort, utgivningsplan, ägare, utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis samt förfall eller återkallelse av utgivningsbevis. Lag (2002:911).

Prop. 2001/02:74: I den nya tredje meningen föreskrivs att Patent- och registreringsverket skall föra register över periodiska skrifter (jfr. 4 §). Av den nya fjärde meningen följer att registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Uppräkningen i den nya femte meningen av de uppgifter som får anges i registret ansluter till vad som anges i 5 kap. 5–7 §§ TF.

I enlighet med vad Lagrådet har förordat föreskrivs i förevarande paragraf att registret får innehålla uppgifter om återkallelse ...

[K2]3 §  Om en ansökan om utgivningsbevis eller en anmälan om utgivare eller ställföreträdande utgivare inte uppfyller föreskrivna krav, skall den som har gjort ansökan eller anmälan föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen. Avhjälps inte bristen, får ansökningen eller anmälan avvisas. Lag (2007:477).

Prop. 2006/07:87: Förslaget innebär att det av bestämmelsen framgår att Patent- och registreringsverket får avvisa en bristfällig anmälan om utgivare eller ställföreträdande utgivare om bristerna, trots föreläggande, inte avhjälps.

[K2]3 a §  I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 5 kap. 5 § fjärde stycket tryckfrihetsförordningen skall Patent- och registreringsverket dels till den senast kända ägaren av den periodiska skriften sända en påminnelse om att bevisets giltighet är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång, dels kungöra påminnelsen elektroniskt.

[S2]Av kungörelsen skall framgå namn och adress för den senast kända ägaren, utgivningsbevisets nummer samt den titel som utgivningsbeviset avser. Lag (2007:477).

Prop. 1997/98:43: Paragrafen är ny. Förslaget har behandlats i avsnitt 12.

Genom paragrafen åläggs Patent- och registreringsverket (PRV) att, i god tid innan ett utgivningsbevis förfaller, sända en påminnelse till ägaren av den periodiska skriften om att beviset bara gäller i tio år och att han eller hon måste ansöka om förnyelse för att beviset inte skall förfalla efter tioårsperiodens utgång. Av lydelsen framgår att ...

Prop. 2006/07:87: Skyldigheten att påminna skall avse den senast kända ägaren. Det är naturligt att verket börjar med att skicka en påminnelse till den registrerade ägaren. Om det därefter inte framkommer några uppgifter som talar för att den registrerade ägaren inte längre är innehavare av utgivningsbeviset kan Patent- och registreringsverket normalt nöja sig med detta. Det kan emellertid hända att verket i samband med påminnelseförfarandet får fram nya uppgifter, t.ex. genom att den registrerade ägaren lämnar ...

[K2]3 b §  Ett beslut enligt 5 kap. 5 § fjärde stycket tryckfrihetsförordningen om att ett utgivningsbevis skall anses förfallet skall dels sändas till den senast kända ägaren av den periodiska skriften, dels kungöras elektroniskt.

[S2]Om det av särskilda skäl kan antas att den senast kända ägaren inte kan nås av en försändelse är det tillräckligt att beslutet kungörs elektroniskt. Lag (2007:477).

Prop. 2006/07:87: Paragrafen är ny. Enligt första stycket skall Patent- och registreringsverket som huvudregel underrätta den senast kända ägaren av en periodisk skrift att utgivningsbeviset har förfallit dels genom att sända ett brev, dels genom elektronisk kungörelse, dvs. på samma sätt som påminnelser enligt 2 kap. 3 a §. Förslaget om elektroniskt kungörande innebär att det, förutom att ett brev sänds, vidtas ytterligare en åtgärd för att nå den senast kända ägaren.

Enligt andra stycket skall ...

[K2]4 §  Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för ansökningar och anmälningar i ärenden enligt 5 kap.tryckfrihetsförordningen och om avgifter för utdrag ur register över periodiska skrifter. Lag (2007:477).

Prop. 2006/07:87: Den föreslagna ändringen innebär ett förtydligande av bestämmelsen så att det klart framgår att avgiftsbemyndigandet omfattar även avgifter för anmälningar i ärenden enligt 5 kap. tryckfrihetsförordningen.

[K2]5 §  Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket i ett ärende om utgivningsbevis får överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2016:207).

Prop. 1997/98:43: Någon ändring i sak föreslås inte. Begreppet ”besvär” har i förvaltningsprocesslagen (1971:291) bytts ut mot ”överklagande”. En motsvarande ändring föreslås i denna bestämmelse.

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av registreringsmyndighetens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1 och 13.2.

Behörighet att vara utgivare

[K2]6 §  Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgivare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis finns eller skall finnas.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

2 kap. Om ägare och utgivningsbevis av periodiska skrifter

Allmänna bestämmelser

1 §  Andra än följande utländska fysiska och juridiska personer får inte vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige:

  1. Utländska fysiska personer som har hemvist i Sverige.
  2. Utländska fysiska personer med medborgarskap i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
  3. Utländska juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det samarbetsområdet. Lag (2018:1803).

2 §  Frågor om utgivningsbevis prövas av Patent- och registreringsverket. Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare. Verket ska föra register över periodiska skrifter. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om skriftens titel, utgivningsort, utgivningsplan, ägare, utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren, tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis samt förfall eller återkallelse av utgivningsbevis. Lag (2018:1803).

3 §  Om en ansökan om utgivningsbevis eller en anmälan om utgivare eller ställföreträdande utgivare inte uppfyller föreskrivna krav, ska den som har gjort ansökan eller anmälan föreläggas att inom en viss tid avhjälpa bristen. Avhjälps inte bristen, får ansökningen eller anmälan avvisas. Lag (2018:1803).

4 §  Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för ansökningar och anmälningar i ärenden enligt 5 kap.tryckfrihetsförordningen och om avgifter för utdrag ur register över periodiska skrifter. Lag (2018:1803).

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

5 §  Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, ska ägaren genast anmäla detta till Patent- och registreringsverket. Lag (2018:1803).

6 §  I god tid innan ett utgivningsbevis upphör enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen ska Patent- och registreringsverket dels till den senast kända ägaren av den periodiska skriften sända en påminnelse om att bevisets giltighet är begränsad till tio år och att beviset upphör om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång, dels kungöra påminnelsen elektroniskt.

Av kungörelsen ska namn och adress för den senast kända ägaren framgå, liksom utgivningsbevisets nummer och den titel som utgivningsbeviset avser. Lag (2018:1803).

7 §  En ansökan om förnyelse enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen får göras hos Patent- och registreringsverket tidigast ett år före och senast på dagen för periodens utgång. För en ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Lag (2018:1803).

8 §  Ett beslut enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört ska dels sändas till den senast kända ägaren av den periodiska skriften, dels kungöras elektroniskt.

Om det av särskilda skäl kan antas att den senast kända ägaren inte kan nås av en försändelse är det tillräckligt att beslutet kungörs elektroniskt. Lag (2018:1803).

9 §  Ett beslut om återkallelse av ett utgivningsbevis meddelas av Patent- och registreringsverket. I ärenden som avses i 5 kap. 13 § första stycket 2–7 tryckfrihetsförordningen ska ägaren och utgivaren om möjligt få tillfälle att yttra sig. Lag (2018:1803).

10 §  Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket i ett ärende om utgivningsbevis får överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:1803).

Straff

11 §  Till penningböter döms ägare till en periodisk skrift för vilken en ny utgivningsort eller en ny utgivningsplan inte anmäls enligt 5 §.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket. Lag (2018:1803).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

3 kap. Om utgivare av program m.m.

Sändningar med tillstånd av regeringen samt sändningar av tv-program med tillstånd av Myndigheten för press, radio och tv som meddelats för en längre tid än två veckor

1 §  Uppgift om vem som är utgivare ska antecknas i ett register hos programföretaget innan programmet sänds.

I registret ska vidare för varje särskilt program antecknas beräknad tidpunkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning eller sändning av inspelat program).

Vid varje anteckning i registret ska det anges när anteckningen har gjorts.

Registret ska vara tillgängligt för allmänheten. Lag (2010:737).

2 §  Beträffande program som direktsänds får den som skall förordna utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant beslut skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det register som avses i 1 §. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan. Anteckningen skall innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress beträffande var och en som avses med beslutet.

Andra sändningar med tillstånd av Myndigheten för press, radio och tv

3 §  Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av 12 kap. radio-_och_tv-lagen (2010:696) ska utse en utgivare för programverksamheten. Detsamma gäller innehavare av tillstånd till sådana sändningar som anges i 4 kap. 13 § och 11 kap. 1 § andra stycket radio-_och_tv-lagen samt innehavare av tillstånd enligt 13 kap. samma lag. Sammanslutningen eller tillståndshavaren ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska sammanslutningen eller tillståndshavaren omedelbart utse en ny utgivare. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. Lag (2015:811).

4 §  En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den sammanslutning som har utsett utgivaren eller av den som innehar tillståndet. Utgivaren ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vem som är ställföreträdare. Lag (2015:811).

5 §  Till varje anmälan enligt 3 eller 4 § skall fogas bevis att utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträdare skall det dessutom visas att sammanslutningen eller tillståndshavaren har godkänt honom. Lag (1997:334).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

6 §  När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen. Dessutom skall varje sändning av ett radioprogram i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. Lag (1997:334).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

6 §  När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. Lag (2018:1913).

6 a § har upphävts genom lag (1997:334).
6 b § har upphävts genom lag (1997:334).
6 c § har upphävts genom lag (1997:334).
6 d § har upphävts genom lag (1997:334).

Sammanställda radiotidningar

7 §  Om en sändning som är särskilt anpassad för synskadade (radiotidning) består av en sammanställning av material från flera periodiska skrifter (sammanställda radiotidningar), ska utgivare utses av ägarna till de periodiska skrifter ur vilka materialet hämtats. Utgivaren ska utses för programverksamheten.

Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till radiotidningen ska till Myndigheten för tillgängliga medier anmäla vem som är utgivare.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som sägs i andra stycket. Lag (2012:903).

8 §  En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren anmäler vem ställföreträdaren är till Myndigheten för tillgängliga medier. Lag (2012:903).

9 §  Till varje anmälan enligt 7 eller 8 § skall fogas bevis att utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgivaren.

10 §  När ställföreträdaren för en utgivare tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

Andra trådlösa sändningar av radioprogram

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

Andra trådlösa sändningar av program

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

11 §  Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om

  1. radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige, och
  2. andra radioprogram än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio-_och_tv-lagen (2010:696).

I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap.2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första stycket. Lag (2010:737).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

11 §  Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om

  1. program som förmedlas genom satellitsändningar som utgår från Sverige, och
  2. andra program än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio-_och_tv-lagen (2010:696).

Första stycket tillämpas inte i fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige. I fråga om sådana program tillämpas inte några andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap.1013 §§. Lag (2018:1913).

Andra trådsändningar än vidaresändningar, m.m.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

12 §  Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. Lag (2010:737).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

12 §  Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända program också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

13 §  Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. Lag (2015:811).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

13 §  Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio och tv.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. Lag (2018:1913).

14 §  En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den som har utsett utgivaren. Utgivaren ska anmäla vem som är ställföreträdare till Myndigheten för press, radio och tv. Lag (2015:811).

15 §  Till varje anmälan enligt 13 eller 14 § skall fogas bevis att utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgivaren.

16 §  Varje program i en sådan trådsändning som avses i 13 § skall avslutas med en uppgift om vem som har utsett utgivaren. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är.

17 §  Beträffande program som direktsänds får den som ska utse utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet själv ska svara för yttrandefrihetsbrott som han eller hon begår. Ett sådant beslut ska före sändningen meddelas de berörda och antecknas i ett särskilt register hos den som bedriver sändningsverksamheten. Anteckningen ska innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress för var och en som avses med beslutet. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.

Ett utdrag ur registret ska genast sändas till Myndigheten för press, radio och tv varje gång ett beslut har antecknats i det. Lag (2015:811).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

18 §  Bestämmelserna i 12–15 §§ tillämpas också i fråga om sådant tillhandahållande av information som avses i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet enligt 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för vad som anges i 1 § första stycket gälla att

  • utgivare ska utses för verksamheten,
  • uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. Lag (2015:811).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

18 §  Bestämmelserna i 12–15 §§ tillämpas också när information tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a–c. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända program också tillhandahåller allmänheten information ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för det som anges i 1 § första stycket gälla

  • att utgivare ska utses för verksamheten, och
  • att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

19 §  Utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten.

En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift.

Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget. Lag (2015:811).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

19 §  Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten.

En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort informationen tillhandahålls och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift.

Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget. Lag (2018:1913).

20 §  Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som föreskrivs i 19 §, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen. Gör sökanden inte det, får ansökan avvisas. Lag (2002:911).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

21 §  I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.

En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft. Lag (2015:811).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

21 §  I god tid innan ett utgivningsbevis upphör att gälla enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset upphör att gälla, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att gälla vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.

En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft. Lag (2018:1913).

22 §  Om de förhållanden som avses i 19 § andra–fjärde styckena ändras, ska den som bedriver verksamheten genast anmäla detta till Myndigheten för press, radio och tv. Lag (2015:811).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

23 §  I 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namn på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk.

Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. Lag (2015:811).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

23 §  I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namnet på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk.

Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt. Lag (2018:1913).

24 §  Beslut av Myndigheten för press, radio och tv i ärenden om utgivningsbevis får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2015:811).

25 §  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i en ansökan om utgivningsbevis skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i 22 § om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket. Lag (2002:911).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

26 §  I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första eller andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall en uppgift om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne lämnas. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna skall vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. Lag (2002:911).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

26 §  I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen ska uppgifter lämnas om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

27 §  Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om

  1. databasens namn,
  2. vem som bedriver verksamheten,
  3. från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår,
  4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,
  5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och
  6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis. Lag (2015:811).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

27 §  Myndigheten för press, radio och tv ska föra ett register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får innehålla uppgifter om

  1. databasens namn,
  2. vem som bedriver verksamheten,
  3. från vilken ort informationen tillhandahålls,
  4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,
  5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och
  6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

28 §  Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första och andra styckena yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen får också meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2002:911).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

28 §  Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, och
  2. ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2018:1913).

Gemensamma bestämmelser

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

29 §  Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgivare av radioprogram.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

30 §  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall dömas till penningböter.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena. Lag (2002:911).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

30 §  Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a–c.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena. Lag (2018:1913).

[K4]1 §  I fråga om sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd sammanställning av två eller flera periodiska skrifter som ges ut här i landet och vilkas ägare samverkar om upptagningen (kassettidningar med sammanställningar av material ur mer än en förlaga) utses utgivaren av de samverkande ägarna.

[S2]Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till kassettidningen ska till Myndigheten för tillgängliga medier anmäla vem som är utgivare.

[S3]Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som sägs i andra stycket. Lag (2012:903).

Prop. 1997/98:43: Av förslaget till ändringar i 4 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen och till upphävande av nu gällande 4 kap. 7 § yttrandefrihetsgrundlagen följer att alla tekniska upptagningar skall ha en utgivare. Att utgivare skall finnas till sammanställda kassettidningar behöver därför inte föreskrivas i tillämpningslagen.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K4]2 §  Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 13 § första stycket eller 15 § första stycketyttrandefrihetsgrundlagen skall fullgöras genom att uppgifterna intas i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller anbringas på skivan, kassetten eller motsvarande föremål. Lag (2002:911).

Prop. 1997/98:43: I bestämmelsen har gjorts en justering av föreskriften om var uppgifter skall finnas i fråga om en teknisk upptagning.

Prop. 2001/02:74: Ändringen innebär att den skyldighet att sätta ut vissa uppgifter på print on demand-exemplar som föreskrivs i 3 kap. 15 § första stycket YGL skall fullgöras på det sätt som sägs här. Uppgifterna skall tas in i innehållet på upptagningen, skriften eller bilden eller anbringas på skivan, kassetten eller motsvarande föremål, t.ex. en boks pärm om det är fråga om en print on demand-bok. Det är däremot inte tillräckligt att märkningen ...

Prop. 2017/18:260: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skyldigheten att förse tekniska upptagningar, skrifter och bilder med vissa ursprungsuppgifter ska fullgöras. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om skyldighet att lämna vissa uppgifter ändras så att hänvisningen ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

2 §  Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap.16 eller 20 §yttrandefrihetsgrundlagen ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast på skivan, kassetten eller motsvarande föremål. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K4]3 §  Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgivare av tekniska upptagningar. Lag (1998:1442).

Tryckta skrifter

[K5]1 §  Den som här i landet framställer en tryckt skrift är skyldig att bevara ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.

[K5]2 §  Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och införs hit för att spridas här skall ett exemplar bevaras under ett år från införandet. Det gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på främmande språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis varken finns eller skall finnas.

[S2]Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,

  1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i landet,
  2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller, om det inte finns någon sådan förläggare, på den som har låtit lämna ut skriften för spridning här.

[S3]En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka exemplar av den har förts in i landet.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

Radioprogram och tekniska upptagningar

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

Program och tekniska upptagningar

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K5]3 §  Den som sänder radioprogram till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Beträffande överföringar som omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls.

[S2]En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader

  1. från sändningen,
  2. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen, från det att informationen inte längre tillhandahölls, eller
  3. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen, från uppspelningen.

[S3]Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket.

[S4]Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av radioprogram genom trådnät. Lag (2015:663).

Prop. 2001/02:74: Den skyldighet att spela in och bevara inspelningar av sända radioprogram som föreskrivs i denna paragraf är nödvändig för att möjliggöra effektiv utredning och lagföring av yttrandefrihetsbrott. En sådan skyldighet gäller därför även överföringar enligt 1 kap. 9 § YGL och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 7 § andra stycket TF. När det gäller sådana ...

Prop. 2014/15:118: Den som sänder radioprogram till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Beträffande överföringar som omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt ...

Prop. 2009/10:81: Paragrafen innehåller bestämmelser om inspelning och bevarande av radioprogram och tillhandahållande ur en databas. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.3.

Prop. 2017/18:260: 2. från det att informationen inte längre tillhandahölls, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihetsgrundlagen, eller

3. från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

3 §  Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program som sänds eller tillhandahålls spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som sänds på det sätt som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen och program som tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap.5 eller 6 §tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls.

En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader

  1. från sändningen,
  2. från det att informationen inte längre tillhandahölls, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihetsgrundlagen, eller
  3. från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen.

Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av program genom trådnät. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K5]4 §  Den som här i landet skall utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Lag (1998:1442).

Prop. 2017/18:260: skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att bevara tekniska upptagningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om bilagor till periodiska ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

4 §  Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Lag (2018:1913).

Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K5]5 §  Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radioprogram, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 14 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett radioprogram. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Lag (2015:663).

Prop. 2013/14:110: Paragrafen innehåller en handräckningsregel.

Prop. 1997/98:43: I 5 § har, som en konsekvens av den föreslagna delegationsrätten för Justitiekanslern (se 7 kap. 1 § första stycket YGL), lagts till en mening om att även allmän åklagare har de rättigheter som anges i paragrafen om Justitiekanslern har delegerat sina åklagaruppgifter.

Prop. 2014/15:118: Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radioprogram, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett radioprogram. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 ...

Prop. 2017/18:260: I paragrafen regleras en rätt för bl.a. Justitiekanslern att få del av vissa handlingar som har bevarats. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringarna innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till den bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen som ger Justitiekanslern rätt att överlämna mål till allmän ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

5 §  Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i ett program. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K5]6 §  Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.

[S2]Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.

[S3]Första stycket skall tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. Lag (1998:1442).

Prop. 2017/18:260: Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.

Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

6 §  Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne i ett program eller att han eller hon har lidit skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som bedriver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i programmet. Det som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att den enskilde inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan vara målsägande.

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.

Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K5]7 §  I radio-_och_tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram.

[S2]I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek. Lag (2010:737).

Prop. 1999/2000:55: Ändringen i första stycket, som är av redaktionell natur, är en följd av att lokalradiolagen (1993:120) upphävs.

Prop. 2017/18:260: I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek.

Paragrafen upplyser om att det i annan lag finns bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar och att till bibliotek lämna skrifter och upptagningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1. ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

7 §  I radio-_och_tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av program.

I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek. Lag (2018:1913).

8 § Har upphävts genom lag (2002:911).

[K5]9 §  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i 16 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är gärningen ringa ska det inte dömas till ansvar.

[S2]Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket. Lag (2015:663).

Prop. 2014/15:118: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i 1–6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är gärningen ringa ska det inte dömas till ansvar.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket.

I paragrafens första stycke, som behandlas i avsnitt 6.2, görs redaktionella ändringar. Någon ...

6 kap. Om åtal och tvångsmedel

Medgivande till åtal

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K6]1 §  Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 § 1-10 eller 5 § 3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

1 §  Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 5, 10 eller 12–19 § eller 20 § 3tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det. Lag (2018:1803).

Tagande i förvar

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K6]2 §  I de fall som anges i 10 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Lag (2002:911).

Prop. 2001/02:74: Ändringen är en följd av att begreppet tjänstegrad numera används i stället för grad, jfr. bl.a. officersförordningen (1994:882).

Prop. 2017/18:260: Paragrafen innehåller bestämmelser om villkor för att ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

2 §  I de fall som anges i 10 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Lag (2018:1913).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

Underrättelse om information i en databas

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

3 §  En underrättelse enligt 6 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen ska innehålla en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för påståendet om att viss information i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott. Underrättelsen ska även innehålla tydliga uppgifter om vilken information i databasen den avser.

Den som framställer underrättelsen är skyldig att visa att utgivaren har tagit emot denna. Lag (2018:1803).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]1 §  De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.

[S2]Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2002:911).

Prop. 1997/98:43: Ändringen är en följd av att 3 a § föreslås upphävas.

3 a och 7 a §§ Bestämmelserna bör upphävas eftersom barnpornografi föreslås undantas från tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden.

Prop. 2001/02:74: Till bestämmelsen fogas ett nytt andra stycke som innebär att mål rörande tryck- och yttrandefrihetsbrott som enligt forumbestämmelserna skall hanteras av skilda domstolar kan tas upp till prövning av en av dessa om målen har samband med varandra. Detsamma gäller tryck- och yttrandefrihetsmål som rör enskilt anspråk på grund av sådana brott samt mål där talan förs om konfiskation av en tryckt skrift eller en teknisk upptagning.

Bestämmelsen har behandlats i ...

Prop. 2017/18:260: Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 §yttrandefrihetsgrundlagen.

Paragrafen innehåller forumregler ...

  • NJA 2014 s. 128:Information som tillförs av en utomstående användare i anslutning till en grundlagsskyddad databas kan utgöra en egen databas i yttrandefrihetsgrundlagens mening.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

1 §  De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.

Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap.8 och 9 §§tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2018:1913).

[K7]2 §  Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i fråga om periodiska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den ort där den som enligt 8 kap.tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften har sitt hemvist.

[S2]Om någon ort inte kan fastställas enligt första stycket, skall den ort där skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande. Har skriften mångfaldigats utomlands, skall den ort vara avgörande där den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet har sitt hemvist.

[S3]Om varken första eller andra stycket ger ledning, skall den ort där exemplar av skriften anträffas vara avgörande.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]3 §  Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort

  1. varifrån ett radioprogram har utgått för sändning,
  2. varifrån överföringar eller uppspelningar som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen har utgått, eller
  3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats. Lag (2010:1437).

Prop. 2001/02:74: Frågan från vilken ort i Sverige sådana överföringar som avses i 1 kap. 9 § YGL skall anses utgå bör besvaras med ledning av vad som gäller för frågan om sådana överföringar skall anses utgå från Sverige eller från utlandet, se NJA 2001 s. 445.

Prop. 2009/10:81: Paragrafen innehåller forumbestämmelser för yttrandefrihetsmål.

Prop. 2017/18:260: 2. varifrån information som avses i 1 kap. 4 §yttrandefrihetsgrundlagen har tillhandahållits, eller

3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats.

I paragrafen finns bestämmelser om vilka omständigheter som ska vara avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp. Övervägandena finns i ...

  • NJA 2014 s. 128:Information som tillförs av en utomstående användare i anslutning till en grundlagsskyddad databas kan utgöra en egen databas i yttrandefrihetsgrundlagens mening.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

3 §  Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort

  1. varifrån ett program har utgått för sändning,
  2. varifrån information som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen har tillhandahållits, eller
  3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats. Lag (2018:1913).

3 a § har upphävts genom lag (1998:1442).

Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]4 §  Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall talan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet.

Prop. 2017/18:260: Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om brott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

4 §  Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, ska talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap.22 eller 23 §tryckfrihetsförordningen eller 5 kap.4 eller 5 §yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]5 §  Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist.

[S2]Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppehåller sig.

Prop. 2017/18:260: Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp

tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits eller annars ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

5 §  Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap.22 eller 23 §tryckfrihetsförordningen eller 5 kap.4 eller 5 §yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist.

Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits eller annars uppehåller sig. Lag (2018:1913).

Handläggning av olika mål i samma rättegång

[K7]6 §  Om mål som har samband med varandra på det sätt som anges i 1 § andra stycket eller 4 § förekommer samtidigt vid en tingsrätt, skall målen handläggas i en rättegång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det. Lag (2002:911).

Prop. 2001/02:74: Ändringen i bestämmelsen möjliggör att tryck- och yttrandefrihetsmål som har samband med varandra handläggs gemensamt. För det fall synnerliga skäl talar emot det skall dock sådan gemensam handläggning inte ske.

[K7]7 §  Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall handläggas som tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får väckas vid den tingsrätt som skall ta upp det sist nämnda åtalet, om det är lämpligt.

[S2]Ett vanligt brottmål får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om ansvar, om det på grund av samband mellan målen skulle skapa allvarliga olägenheter att de handlades i skilda rättegångar. Om huvudförhandling i rättegången hålls inför jury, skall dock andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål prövas enbart av rätten.

7 a § har upphävts genom lag (1998:1442).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]8 §  Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern föra talan mot beslutet.

[S2]En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren föra talan mot beslutet. Lag (1998:1442).

Prop. 1997/98:43: Delegationsrätten har kommenterats i avsnitt 9. Om Justitiekanslern har delegerat åklagaruppgiften i yttrandefrihetsmålet får den allmänna åklagaren enligt det nya

Prop. 2017/18:260: Om rätten har avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga beslutet.

En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 §yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten har avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

8 §  Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Om rätten har avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga beslutet.

En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten har avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren överklaga beslutet. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]9 §  Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål.

[S2]Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet. Lag (1998:1442).

Prop. 1997/98:43: Delegationsrätten har kommenterats i avsnitt 9.

Enligt den föreslagna nya lydelsen av 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen kan Justitiekanslern i vissa fall delegera sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmål till allmän åklagare. En motsvarande rätt bör gälla för sådana vanliga brottmål som Justitiekanslern enligt ...

Prop. 2017/18:260: Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet.

Paragrafen reglerar vem som ska vara åklagare då olika mål handläggs i samma rättegång. Övervägandena finns i avsnitt ...

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

9 §  Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål.

Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet. Lag (2018:1913).

8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och ytttrandefrihetsmål

[K8]1 §  Rätten får, även då det gäller allmänt åtal, under den förberedande behandlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa målet.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K8]2 §  I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap.tryckfrihetsförordningen eller 6 kap.yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap.tryckfrihetsförordningen eller 8 kap.yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden.

[S2]Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket.

  • NJA 2002 s. 281:Fråga vem som avses med den som låter framställa den tekniska upptagningen (filmen) i 4 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

2 §  I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott ska rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap.tryckfrihetsförordningen eller 6 kap.yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap.tryckfrihetsförordningen eller 9 kap.yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden.

Om det är nödvändigt ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket. Lag (2018:1913).

[K8]3 §  För behandling av frågor som anges i 2 § får huvudförhandling sättas ut.

[K8]4 §  Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 § eller då målet i något annat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt är berett för sådan förhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.

[K8]5 §  I fråga om särskild talan mot ett beslut, varigenom rätten ogillat en invändning av en tilltalad att han inte är ansvarig enligt 8 kap.tryckfrihetsförordningen eller 6 kap.yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som föreskrivs i rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.

[K8]6 §  Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestämmas om jury skall medverka vid prövningen.

[S2]De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammanträde med parterna inför rätten.

[K8]7 §  När målet är berett skall rätten sätta ut tid för huvudförhandling. Skall jury inte medverka, sätts målet ut till huvudförhandling enligt vad som gäller i allmänhet. Förs talan om ansvar eller konfiskation skall målet prövas i enlighet med vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas vad som är föreskrivet för tvistemål.

[K9]1 §  Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K9]2 §  Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

2 §  Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir utan laga förfall. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K9]3 §  Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

[S2]Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jurymannen underrättas om det.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

3 §  Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma grupp av juryledamöter inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Om rätten finner att en juryledamot inte har styrkt laga förfall, ska juryledamoten underrättas om det. Lag (2018:1913).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K9]4 §  Uteblir en juryman från huvudförhandlingen, skall en suppleant tillkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.

[S2]Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

4 §  Om en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen, ska en suppleant inkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.

Om den uteblivna ledamoten inte har laga förfall, ska han eller hon åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans eller hennes försummelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp. Lag (2018:1913).

[K9]5 §  När en fulltalig jury har samlats inför rätten, skall juryns medlemmar avlägga denna försäkran: "Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs av rätten och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller hur de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla."

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K9]6 §  Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

[S2]Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

6 §  Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet. Lag (2018:1913).

[K9]7 §  I mål där talan grundas på ett påstående att ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott har begåtts skall rätten, sedan förhandlingen inför juryn blivit slutförd, utan dröjsmål till juryn skriftligen framställa frågan om brott föreligger enligt den eller de bestämmelser som åklagaren eller målsäganden har funnit tillämpliga.

[S2]Om talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats, skall en särskild fråga framställas till juryn för varje brott. Om målets beskaffenhet eljest föranleder flera frågor, skall de framställas var för sig.

[S3]Innan frågorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som är närvarande få tillfälle att yttra sig över dem.

10 kap. Om överläggning och dom m.m.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K10]1 §  Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman, skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller företa omröstning.

[S2]Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

1 §  Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryledamot, ska juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller genomföra omröstning.

Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats. Lag (2018:1913).

[K10]2 §  Juryn skall under sin överläggning ha tillgång till de anteckningar, ljudupptagningar och ljud- och bildupptagningar som har tillkommit enligt 6 kap.rättegångsbalken och de handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.

[S2]Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit fram vid huvudförhandlingen inför juryn.

[S3]Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten. Lag (2005:701).

Prop. 1999/2000:26: Bestämmelsen i första stycket har justerats formellt med anledning av de nya bestämmelserna i 6 kap. rättegångsbalken, som innebär att det som skall antecknas vid ett sammanträde inte nödvändigtvis skall göras i ett protokoll. Den nya lydelsen anger att juryn under sin överläggning skall ha tillgång till de anteckningar och ljudinspelningar som tillkommit enligt 6 ...

[K10]3 §  Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas samma dag som juryns svar har lämnats till rätten eller på rättens första arbetsdag därefter. Om rådrum för domens beslutande eller avfattande är oundgängligen nödvändigt, får rätten besluta att domen skall meddelas vid ett senare tillfälle. Om inte synnerligt hinder möter skall dock domen skriftligen avfattas och meddelas, inom en vecka i brottmål då den tilltalade är häktad och annars inom två veckor efter det att juryn har lämnat sitt svar. Domen skall dock alltid vara skriftligen avfattad och meddelad senast tre veckor efter det att juryn lämnat sitt svar.

[S2]Juryn behöver inte vara närvarande när domen meddelas.

[S3]När målet avgjorts skall parterna snarast underrättas skriftligen om utgången i målet. Lag (1994:132).

[K10]4 §  Rätten får besluta att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader om en målsägandes talan har ogillats men han eller hon hade särskild anledning att få saken prövad och det även i övrigt finns skäl för en sådan fördelning. Detta gäller dock endast om frågan om brott har prövats av en jury. Lag (2014:223).

  • NJA 2012 s. 940:Tryckfrihetsmål (enskilt åtal). Det har ansetts föreligga skäl att kvitta rättegångskostnaderna i ett fall där juryn har frikänt den tilltalade. Även förhållandet till oskyldighetspresumtionen i Europakonventionen.

11 kap. Övriga bestämmelser

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K11]1 §  Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

1 §  Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning till juryledamöter. Lag (2018:1913).

[K11]2 §  I mål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler för de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande för parterna att inställa sig och om verkan av parts utevaro.

[K11]3 §  I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall rättegångsbalken tillämpas i den mån inte annat följer av tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.

  • NJA 2013 s. 945:Yttrandefrihetsmål (skadeståndsanspråk). Utgivaren av en grundlagsskyddad databas ansvarar för yttrandefrihetsbrott i databasen även i fråga om information som har lagts in i databasen innan utgivaren utsågs. Även tillämpligheten av bestämmelsen i 56 kap. 13 § rättegångsbalken om s.k. hissdispens i yttrandefrihetsmål.

[K11]4 §  I tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hovrätt bestå av fyra lagfarna domare.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

5 §  Innan internationellt rättsligt bistånd lämnas i en fråga som rör ansvar för brott, ska Justitiekanslern ges tillfälle att yttra sig över ansökan. Lag (2018:1803).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Prop. 1990/91:179
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1991:2032) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Prop. 1991/92:53
Omfattning
ändr. 5 kap 7 §
Ikraftträder
1992-01-01

Lag (1992:1358) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsförordningens områden

Förarbeten
Prop. 1992/93:75, Bet. 1992/93:KU12
Omfattning
ändr. 5 kap 7 §

Lag (1993:123) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Rskr. 1992/93:168, Prop. 1992/93:70, Bet. 1992/93:KU15
Omfattning
ändr. 5 kap 7 §; nya 3 kap 6 a, 6 b, 6 c, 6 d §§, rubr. närmast före 6 a §
Ikraftträder
1993-04-01

Lag (1993:124) om ändring i lagen (1992:1358) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Prop. 1992/93:70, Bet. 1992/93:KU15
Omfattning
ändr. 5 kap 7 § i 1992:1358

Lag (1993:1394) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Rskr. 1993/94:25, Prop. 1993/94:10, Bet. 1993/94:KrU8
Omfattning
ändr. 5 kap 7, 8 §§
Ikraftträder
1994-01-01

Lag (1994:132) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Rskr. 1993/94:162, Prop. 1993/94:118, Bet. 1993/94:KU25
Omfattning
ändr. 3 kap 17, 20 §§, 10 kap 3 §
Ikraftträder
1994-07-01

Lag (1994:400) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område

Förarbeten
Rskr. 1993/94:276, Prop. 1993/94:160, Bet. 1993/94:KU37
Omfattning
ändr. 3 kap 3, 4, 6 a, 6 b, 13, 14, 17 §§
Ikraftträder
1994-07-01

Lag (1994:1032) om ändring i lagen (1994:400) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Rskr. 1993/94:450
Omfattning
upph. 3 kap 17 § i 1994:400

Lag (1994:1033) om ändring i lagen (1994:132) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Rskr. 1993/94:450
Omfattning
ändr. 3 kap 17 § i 1994:132

Lag (1994:1479) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Rskr. 1994/95:12
Omfattning
ändr. 7 kap 1 §; nya 7 kap 3 a, 7 a §§
Ikraftträder
1995-01-01

Lag (1996:854) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Rskr. 1995/96:296, Prop. 1995/96:160, Bet. 1995/96:KU29
Omfattning
ändr. 3 kap 3, 7, 12 §§, 5 kap 3, 6, 7 §§, rubr. närmast före 3 kap 1 §
Ikraftträder
1996-12-01

Lag (1997:334) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Förarbeten
Rskr. 1996/97:208, Prop. 1996/97:101
Omfattning
upph. 3 kap 6 a, 6 b, 6 c, 6 d §§, rubr. närmast före 3 kap 6 a §; ändr. 3 kap 3, 4, 5, 6 §§, rubr. närmast före 3 kap 3 §
Ikraftträder
1997-07-01

Lag (1998:1442) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. Också i fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare lydelse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall de nya föreskrifterna tillämpas. De nya föreskrifterna tillämpas dock inte vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet.
  3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:214, Prop. 1997/98:43, Bet. 1997/98:KU19
Omfattning
upph. 7 kap 3 a, 7 a §§; ändr. 1 kap 1, 2 §§, 2 kap 1, 5 §§, 4 kap 1, 2, 3, §§, 5 kap 4, 5, 6 §§, 6 kap 2 §, 7 kap 1, 3, 8, 9 §§, rubr. till 4 kap, rubr. närmast före 5 kap 3 §; ny 2 kap 3 a §; omtryck
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:145) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:151, Prop. 1999/2000:26, Bet. 1999/2000:JuU10
Omfattning
ändr. 10 kap 2 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:664) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:262, Prop. 1999/2000:100, Bet. 1999/2000:FiU27
Omfattning
ändr. 5 kap 7 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2001:269) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:222, Prop. 1999/2000:55, Bet. 2000/01:KU22
Omfattning
ändr. 3 kap 3 §, 5 kap 7 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2002:911) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
  2. Den skyldighet att anmäla verksamhetens namn som föreskrivs i 3 kap. 18 § skall, för sådan verksamhet som bedrivs när denna lag träder i kraft, fullgöras senast den 1 april 2003.
  3. Den nya föreskriften i 5 kap. 3 § första stycket tredje meningen om tid för bevarande av inspelning av sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen tillämpas endast på information som fortfarande finns i databasen vid ikraftträdandet.
  4. Den upphävda föreskriften i 5 kap. 8 § gäller fortfarande för tekniska upptagningar som spritts till allmänheten före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2001/02:233, Prop. 2001/02:74, Bet. 2001/02:KU21
Omfattning
upph. 5 kap 8 §; nuvarande 3 kap 19, 20 §§ betecknas 3 kap 29, 30 §§; ändr. 1 kap 2 §, 2 kap 2 §, 3 kap 18 §, 4 kap 2 §, 5 kap 3 §, 6 kap 2 §, 7 kap 1, 3, 6 §§, nya 3 kap 30 §, rubr. närmast före 3 kap 19 § sätts närmast före 3 kap 29 §; nya 3 kap 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28 §§; omtryck
Ikraftträder
2003-01-01

Lag (2005:701) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:307, Prop. 2004/05:131, Bet. 2004/05:JuU29
Omfattning
ändr. 10 kap 2 §
Ikraftträder
2008-11-01

Lag (2007:477) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:170, Prop. 2006/07:87, Bet. 2006/07:KU18
Omfattning
ändr. 2 kap 3, 3 a, 4 §§; ny 2 kap 3 b §
Ikraftträder
2007-07-01

Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:701) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ikrafttr. av 2005:701

Lag (2007:1288) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:40, Prop. 2007/08:8, Bet. 2007/08:KU4
Omfattning
ändr. 3 kap 3, 12, 18 §§, rubr. närmast före 3 kap 1, 3 §
Ikraftträder
2008-02-01

Lag (2008:1418) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:130, Prop. 2008/09:1, Bet. 2008/09:UbU1
Omfattning
ändr. 5 kap 7 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2010:737) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:331, Prop. 2009/10:115, Bet. 2009/10:KU25
Omfattning
ändr. 3 kap. 1, 3, 4, 11, 12, 13, 14, 17, 18, 19, 21, 22, 23, 24, 27 §§, 5 kap. 7 §, rubr. närmast före 3 kap. 1, 3 §§
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:1404) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:31, Prop. 2009/10:181, Bet. 2010/11:JuU3
Omfattning
ändr. 2 kap. 5 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1437) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:26, Prop. 2009/10:81, Bet. 2010/11:KU3
Omfattning
ändr. 3 kap. 7, 8, 18, 19, 27 §§, 4 kap. 1 §, 5 kap. 3 §, 7 kap. 3 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2012:903) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:111
Omfattning
ändr. 3 kap. 7, 8 §§, 4 kap. 1 §
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2014:223) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:211, Prop. 2013/14:47, Bet. 2013/14:KU17
Omfattning
ändr. 10 kap. 4 §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2014:632) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 5 kap. 5 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:663) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:12, Prop. 2014/15:118, Bet. 2015/16:KU2
Omfattning
ändr. 1 kap. 2 §, 5 kap. 3, 5, 9 §§
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2015:811) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:60, Prop. 2015/16:1, Bet. 2015/16:KU1
Omfattning
ändr. 3 kap. 3, 4, 13, 14, 17, 18, 19, 21, 22, 23, 24, 27 §§, rubr. närmast före 3 kap. 1, 3 §§
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2016:207) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Tryckt format (PDF)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål som har avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2015/16:159, Prop. 2015/16:57, Bet. 2015/16:JuU10
Omfattning
ändr. 2 kap. 5 §
Ikraftträder
2016-09-01

Lag (2018:1803) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Officiell autentisk version

Förarbeten
Rskr. 2018/19:16, Prop. 2017/18:49, Bet. 2018/19:KU2
Omfattning
upph. 2 kap., 3 kap. 29 §, 4 kap. 3 §; ändr. 6 kap. 1 §; nytt kap. 2; nya 6 kap. 3 §, 11 kap. 5 §, rubr. närmast före 6 kap. 3 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1913) om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Officiell autentisk version

Förarbeten
Rskr. 2018/19:17, Prop. 2017/18:260, Bet. 2018/19:KU3
Omfattning
ändr. 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 6, 11, 12, 13, 18, 19, 21, 23, 26, 27, 28, 30 §§, 4 kap. 2 §, 5 kap. 3, 4, 5, 6, 7 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 3, 4, 5, 8, 9 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2, 3, 4, 6 §§, 10 kap. 1 § ,11 kap. 1 §, rubr. till 3 kap., rubr. närmast före 3 kap. 11 §, 5 kap. 3 §
Ikraftträder
2019-01-01