FFFS 2022:12
Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer
Finansinspektionens författningssamling
Utgivare: Chefsjurist Eric Leijonram, Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se
ISSN 1102-7460
1
Föreskrifter
om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer;
beslutade den 21 juni 2022.
Finansinspektionen föreskriver1 med stöd av 1 § första stycket 1, 4 och 6–9 samt
andra stycket förordningen (2004:332) om utgivning av säkerställda obligationer och
5 kap. 2 § 17 förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse i fråga om
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda
obligationer
dels att 4 kap. 8–11 §§ samt rubriken närmast före 4 kap. 11 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 5 kap. 2 och 3 §§, 6 kap.
2, 4, 5, 7 och 9 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 4 kap. 6 § ska lyda ”Villkor för derivatavtal”,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 6 kap. 4 a, 4 b och 5 a §§, två nya kapitel,
7 och 8 kap. samt tre nya bilagor, bilaga 1–3, av följande lydelse.
Finansinspektionen lämnar även följande allmänna råd.
1 kap.
1 § Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller för kreditinstitut som enligt lagen
(2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
– ansöker om tillstånd att ge ut säkerställda obligationer,
– har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer.
Föreskrifterna innehåller bestämmelser om
– ansökan om tillstånd att ge ut säkerställda obligationer (2 kap.),
– krav på säkerhetsmassan (3 kap.),
– villkor för derivatavtal samt beräkning av och villkor för riskexponering och
räntebetalningar (4 kap.),
– registret (5 kap.),
– den oberoende granskaren (6 kap.),
– informationsskyldighet till investerarna (7 kap.), och
1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den 27 november 2019 om
utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt
om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU.
FFFS 2022:12
Utkom från trycket
den 28 juni 2022
FFFS 2022:12
2
– rapportering till Finansinspektionen (8 kap.).
2 § I dessa föreskrifter och allmänna råd betyder termer och uttryck detsamma som
i 1 kap. 2 § och 3 kap. 1 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obliga-
tioner.
2 kap.
1 § Ett företag som ansöker om tillstånd att ge ut säkerställda obligationer ska till
Finansinspektionen lämna
1. en kopia av styrelseprotokollet där det framgår att företaget har beslutat att söka
tillstånd,
2. en beskrivning av den planerade verksamheten som visar hur företaget kommer
att hantera säkerställda obligationer, säkerhetsmassan och det register över de
säkerställda obligationerna som anges i 3 kap. 10 § lagen (2003:1223) om utgivning
av säkerställda obligationer,
3. i förekommande fall, en särskild plan enligt vad som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 3 lagen om utgivning av säkerställda obligationer, alternativt en beskrivning
av hur företaget planerar en omvandling,
4. en ekonomisk plan, enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 lagen om utgivning av
säkerställda obligationer, för de tre närmast kommande verksamhetsåren, som är
upprättad i linje med de prognoser som företaget har gjort i sin interna
kapitalutvärdering,
5. en beskrivning av hur verksamheten med säkerställda obligationer ska organiseras
för att företaget ska uppnå en god intern kontroll,
6. uppgifter om de it-system som företaget avser att använda i den planerade
verksamheten.
3 kap.
1 § Bestämmelser om till vilken del en hypotekskredit får ingå i säkerhetsmassan
finns i 3 kap. 3 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.
Allmänna råd
När ett emittentinstitut prövar för vilket ändamål ett pantobjekt huvudsakligen
är avsett för, kan det hämta vägledning i Fastighetsregistrets typkoder för
taxeringsuppgifter. Om typkoderna inte är uppdaterade eller om de av andra
skäl inte visar fastigheters användningsområde på ett rättvisande sätt, kan
institutet i samråd med Finansinspektionen fastställa andra mer korrekta
grunder för sin bedömning. Om en fastighet omfattar flera taxeringsenheter
kan institutet bedöma den huvudsakliga användningen med hjälp av delvärden
i taxeringsvärdet. Institutet bör även tillämpa dessa allmänna råd för utländska
pantobjekt. I dessa fall bör prövningen dokumenteras.
FFFS 2022:12
3
4 kap.
1 § Bestämmelser om matchning av säkerhetsmassan mot värdet av de fordringar
som kan göras gällande mot ett emittentinstitut på grund av säkerställda obligationer,
finns i 3 kap. 8 § första stycket lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda
obligationer.
Allmänna råd
Emittentinstitutet bör, när det beräknar matchningen enligt 3 kap. 8 § första
stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, ta hänsyn till såväl
eventuella valutakursdifferenser som det bokförda värdet av förekommande
derivatavtal.
5 kap.
2 § De uppgifter som enligt 3 kap. 11 § lagen (2003:1223) om utgivning av
säkerställda obligationer ska ingå i registret, och som avser säkerställda obligationer
och derivatavtal, ska föras in i registret senast på avtalsdagen. Uppgifter som ska
ingå i registret, och som avser tillgångar, ska föras in i registret den dag som den
aktuella tillgången räknas in i säkerhetsmassan. Därefter ska de uppgifter som avser
amorteringar, aktuella räntesatser och villkorsperioder uppdateras dagligen.
3 § Om en hypotekskredit översteg de belåningsgrader som följer av artikel 129.1 d
och f i tillsynsförordningen när den lämnades, ska uppgifter om det belopp som
krediten får tillgodoräknas säkerhetsmassan föras in i registret.
6 kap.
2 § Den oberoende granskaren ska övervaka att registret, enligt 3 kap. 10 § lagen
(2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, förs på ett korrekt sätt. Den
oberoende granskaren ska särskilt kontrollera att
1. obligationer och derivatavtal registreras enligt 3 kap. 11 § lagen om utgivning av
säkerställda obligationer,
2. endast tillgångar som uppfyller kvalifikationskraven tillförs säkerhetsmassan och
registreras på ett korrekt sätt,
3. värderingen av de underliggande säkerheterna överensstämmer med lagens och
dessa föreskrifters krav på hur en värdering ska utföras,
4. hypotekskrediter vars underliggande säkerhet har minskat avsevärt i värde vid
matchningen endast räknas in i säkerhetsmassan till ett belopp som ryms inom de
nya reducerade belåningsgraderna, och att
5. matchningsreglerna upprätthålls.
4 § Den oberoende granskningen ska vara riskbaserad. Granskningen av
säkerheternas värde ska exempelvis fokusera på geografiska områden och typer av
säkerheter där riskerna för prisfall kan bedömas som särskilt stora samt där prisfallen
har varit som störst. It- och systemrisker ska granskas mer utförligt efter allvarliga
incidenter eller större systemuppdateringar. Vid granskningen ska den oberoende
granskaren identifiera om en fördjupad granskning behövs, till exempel mot
FFFS 2022:12
4
bakgrund av tidigare iakttagelser, förändringar i verksamheten eller rådande
marknadsläge. Om granskningen sker genom att ett urval granskas, exempelvis
genom stickprovskontroller, ska den oberoende granskaren redogöra för urvalet och
dokumentera det.
4 a § Den oberoende granskaren ska granska att verksamheten med säkerställda
obligationer organiseras på ett sådant sätt att god intern kontroll upprätthålls. I
uppgifterna ingår att granska fastställda riktlinjer och processer för verksamheten.
4 b § Den oberoende granskaren ska kontrollera att emittentinstitutet följer de krav
som anges i 7 kap., när det lämnar information till investerarna.
5 § Innan den oberoende granskaren utför den årliga granskningen ska han eller hon
lämna en granskningsplan till Finansinspektionen. Den ska ha kommit in till
Finansinspektionen senast 30 kalenderdagar innan kalenderårets utgång.
5 a § Granskningsplanen, som anges i 5 §, ska åtminstone innehålla en
1. övergripande redogörelse för hur granskningsarbetet ska organiseras och utföras,
2. redogörelse för samtliga granskningsområden och de metoder som ska användas
för respektive granskningsområde, inklusive eventuella stickprovskontroller,
3. redogörelse för den fördjupade granskningen enligt 4 §,
4. tidsplan och prognos för uppskattat antal timmar som det kommer ta att utföra
granskningen, fördelat på de olika granskningsområdena, och
5. uppskattning av det totala arvodet för granskningen, fördelat på de olika
granskningsområdena och arbetsuppgifterna.
7 § Den årliga rapporten, som anges i 6 §, ska åtminstone innehålla
1. en övergripande redogörelse för hur granskningsarbetet har organiserats och
utförts,
2. en redogörelse för de olika områden som har granskats och de metoder som har
använts,
3. en redogörelse för gjorda iakttagelser och bedömningar samt dragna slutsatser
enligt 2 och 3 §§,
4. en redogörelse för hur granskningen har utförts på ett riskbaserat sätt enligt 4 §,
5. iakttagelser, bedömningar och slutsatser av den fördjupade granskningen enligt
4 §,
6. en redogörelse för gjorda iakttagelser som avser emittentinstitutets verksamhet
med säkerställda obligationer, inklusive slutsatser av granskningen enligt 4 a och
b §§,
7. en redogörelse för gjorda iakttagelser och bedömningar samt dragna slutsatser av
de värderingsmetoder som har använts och de omvärderingar av underliggande
säkerheter som institutet har gjort,
FFFS 2022:12
5
8. en redogörelse för gjorda iakttagelser och bedömningar samt dragna slutsatser när
det gäller institutets känslighetsanalyser av egendom som utgör säkerhet för
hypotekskrediter i registret enligt 3 kap. 6 §, och
9. en sammanfattning av granskningen inklusive iakttagelser, bedömningar och
slutsatser.
9 § Den oberoende granskaren ska varje år lämna uppgifter till Finansinspektionen
om det antal timmar som han eller hon har lagt ned på granskningen, fördelningen
på huvudsakliga arbetsmoment samt debiterat arvode. Den oberoende granskaren
ska redogöra för eventuella avvikelser i förhållande till den prognos som har gjorts
enligt 5 a § 4 och 5, samt skälen till avvikelserna.
7 kap. Informationsskyldighet till investerarna
1 § Ett emittentinstitut ska minst fyra gånger per år publicera information om
säkerhetsmassan, de säkerställda obligationerna och, i förekommande fall, om
derivatavtal på sin webbplats.
De uppgifter som ska publiceras framgår av bilaga 1. Det ska framgå av
informationen att den publiceras enligt dessa föreskrifter.
2 § Informationen enligt 1 § ska avse förhållandena på balansdagarna den 31 mars,
den 30 juni, den 30 september och den 31 december.
Informationen ska publiceras samma dag som institutet offentliggör sin redovisning
för samma period, eller så snart som möjligt därefter.
8 kap. Rapportering till Finansinspektionen
1 § Ett emittentinstitut ska fyra gånger per år lämna uppgifter till Finans-
inspektionen om säkerhetsmassan, de säkerställda obligationerna och, i före-
kommande fall, om derivatavtal. Om emittentinstitutet för mer än ett register, enligt
5 kap. 5 §, ska institutet lämna uppgifterna separat för varje register.
De uppgifter som ska lämnas till Finansinspektionen framgår av bilaga 2.
Anvisningar till de uppgifter som ska lämnas finns i bilaga 3.
Allmänna råd
Emittentinstitutet bör lämna uppgifterna via Finansinspektionens inrap-
porteringssystem, på det sätt som närmare anvisas där.
2 § Uppgifterna enligt 1 § ska lämnas senast den
1. 30 april för uppgifter med balansdag den 31 mars,
2. 30 juli för uppgifter med balansdag den 30 juni,
3. 30 oktober för uppgifter med balansdag den 30 september, samt
4. 30 januari för uppgifter med balansdag den 31 december.
FFFS 2022:12
6
4 § Om ett emittentinstitut är på obestånd enligt 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672),
eller försätts i resolution, ska institutet skyndsamt lämna de uppgifter som framgår
av bilaga 2 till Finansinspektionen.
_______________
1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 8 juli 2022.
2. Bestämmelsen i 8 kap. 1 § tillämpas första gången på rapportering som avser
balansdagen den 31 december 2022.
ERIK THEDÉEN
Åsa Lööw
FFFS 2022:12
7
Bilaga 1
Uppgifter som ska lämnas till investerarna
Uppgifterna ska innehålla följande information:
1. Värdet av säkerhetsmassan.
2. Värdet av utestående säkerställda obligationer.
3. En förteckning över ISIN-koder för alla säkerställda obligationer som är kopplade
till registret.
4. De säkerställda tillgångarnas geografiska fördelning.
5. Typen av säkerställda tillgångar.
6. De säkerställda tillgångarnas lånestorlek.
7. De säkerställda tillgångarnas värderingsmetod.
8. Marknadsrisker, inklusive ränterisker och valutarisker.
9. Kreditrisker.
10. Likviditetsrisker.
11. Löptidsstrukturen för de säkerställda tillgångarna.
12. Löptidsstrukturen för de säkerställda obligationerna.
13. Nivåerna på matchningskrav.
14. Nivåerna på tillgänglig matchning.
15. Nivåerna på lagstadgat, och i förekommande fall avtalsenligt och frivilligt, över-
värde i säkerhetsmassan.
16. Procentandelen av lån där ett fallissemang enligt artikel 178 i tillsyns-
förordningen anses ha inträffat, och under alla omständigheter när lånen är obetalda
mer än 90 dagar efter förfallodagen.
17. Volym och procentandel av krediterna i säkerhetsmassan som har varit oreglerad
i 1–30 dagar, 31–60 dagar, 61–90 respektive över 91 dagar.
FFFS 2022:12
8
Bilaga 2
Uppgifter som ska lämnas till Finansinspektionen
1. Generell information
1.1 Institutnummer
1.2 Period
1.3 Registrets id
1.4 Adress till institutets webbsida för information till investerare
2. Matchningskrav
2.1 Tillgångar, totalt värde inklusive derivattillgångar
2.2 Varav derivattillgångar
2.3 Skulder, totalt värde inklusive derivatskulder
2.4 Varav derivatskulder
2.5 Övervärde
2.6 Likviditetsbuffert i relation till buffertkrav
3. Tillgångar i säkerhetsmassan
Översikt säkerhetsmassan
3.1 Krediter
3.2 Låntagare
3.3 Säkerheter
3.4 Genomsnittlig kreditvolym per låntagare
Hypotekskrediter
3.5 Typ av kredit
3.6 Typ av säkerhet
3.7 Genomsnittlig kreditvolym
3.8 Antal krediter
3.9 Total kreditvolym
3.10 Kreditens valuta
3.11 Genomsnittlig belåningsgrad
3.12 Geografisk fördelning
3.13 Senaste använda värderingsmetod
3.14 Genomsnittlig tid sedan senaste omvärdering
Offentliga krediter
3.15 Låntagare/garant
3.16 Genomsnittlig kreditvolym
3.17 Antal krediter
3.18 Total kreditvolym
3.19 Kreditens valuta
3.20 Geografisk fördelning
Räntevillkor
3.21 Total kreditvolym
3.22 Valuta
3.23 Räntebindningstyp
FFFS 2022:12
9
3.24 Räntebindningstid
3.25 Amortering
Krediternas löptidsstruktur
3.26 Total kreditvolym
3.27 Andel av total kreditvolym
3.28 Viktad återstående löptid
Tid sedan krediten utbetalades
3.29 Total kreditvolym
3.30 Andel av total kreditvolym
3.31 Genomsnittlig belåningsgrad
Belåningsgrader
3.32 Total kreditvolym
3.33 Andel av total kreditvolym
Tid sedan omvärdering
3.34 Värderingsmetod
3.35 Typ av kredit
3.36 Typ av säkerhet
Oreglerade fordringar
3.37 Total volym
3.38 Andel av volymen
4. Säkerställda obligationer
Översikt säkerställda obligationer
4.1 Utestående volym av säkerställda obligationer inklusive repor
4.2 Varav repor
4.3 Kreditbetyg
Benchmarkobligationer
4.4 ISIN-kod
4.5 Utestående volym
4.6 Emitterad volym
4.7 Valuta
4.8 Emissionsdatum
4.9 Premiumbenämning
4.10 Räntebindningstyp
4.11 Räntesats
4.12 Ordinarie förfallodag
4.13 Förlängningsbar löptidsstruktur
4.14 Förfallodag vid löptidsförlängning
Övriga säkerställa obligationer
4.15 ISIN-kod
FFFS 2022:12
10
4.16 Utestående volym
4.17 Emitterad volym
4.18 Valuta
4.19 Emissionsdatum
4.20 Premiumbenämning
4.21 Räntebindningstyp
4.22 Räntesats
4.23 Ordinarie förfallodag
4.24 Förlängningsbar löptidsstruktur
4.25 Förfallodag vid löptidsförlängning
Förfalloprofil för säkerställda obligationer
4.26 Utestående volym
4.27 Total volym
4.28 Viktad återstående löptid
5. Risksäkring
Valutarisk
5.1 Valuta
5.2 Säkerställda tillgångar före risksäkring
5.3 Säkerställda tillgångar efter risksäkring
5.4 Säkerställda obligationer före risksäkring
5.5 Säkerställda obligationer efter risksäkring
5.6 Koncerninterna derivat
Ränterisk
5.7 Räntebindningstyp
5.8 Säkerställda tillgångar före risksäkring
5.9 Säkerställda tillgångar efter risksäkring
5.10 Säkerställda obligationer före risksäkring
5.11 Säkerställda obligationer efter risksäkring
5.12 Koncerninterna derivat
Likviditetsbuffert
5.13 Typ av tillgång
5.14 Klassificering av tillgång
5.15 Typ av motpart
5.16 ISIN-kod
5.17 Valuta
5.18 Nominellt belopp
5.19 Nuvärde
5.20 Om tillgången ingår i beräkningen av likviditetstäckningskvoten
Likviditetsflöden
5.21 Dag i perioden
5.22 Tillgängliga tillgångar per dag
5.23 Skulder per dag
5.24 Dagligt nettolikviditetsflöde
5.25 Ackumulerat nettolikviditetsflöde per dag
5.26 Högsta ackumulerade nettolikviditetsutflöde
FFFS 2022:12
11
Bilaga 3
Anvisningar för rapportering till Finansinspektionen
Belopp och valuta
Om inte annat anges ska belopp anges i kronor. Utländsk valuta ska omräknas till
svenska kronor med ledning av de avistakurser som gäller på balansdagen.
1. Generell information
1.2 Med period avses rapporteringsperiodens balansdag.
1.3 Här anges id för eller namn på det register över säkerställda obligationer, säker-
hetsmassa och, i förekommande fall, derivatavtal som ska föras enligt 3 kap. 10 §
lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och 5 kap. 5 §
föreskrifterna.
1.4 Här anges adressen till den webbsida där institutet har publicerat information
enligt 7 kap.
2. Matchningskrav
2.1 Det totala värdet av alla tillgångar, inklusive derivattillgångar (betalnings-
fordringar kopplade till derivatavtal), som ingår i säkerhetsmassan.
2.2 Här redovisas värdet av derivattillgångar separat.
2.3 Det totala värdet av alla skulder, inklusive derivatskulder (betalningsförpliktelser
kopplade till derivatkontrakt), som ingår i säkerhetsmassan.
2.4 Här redovisas värdet av derivatskulder separat.
2.5 Det värde av säkerhetsmassan som på balansdagen överstiger värdet av de
fordringar som görs gällande mot emittentinstitutet på grund av säkerställda
obligationer (övervärde).
2.6 Värdet på likviditetsbufferten enligt 3 kap. 9 a § lagen (2003:1223) om utgivning
av säkerställda obligationer jämfört med det lagstadgade kravet.
3. Tillgångar i säkerhetsmassan
Översikt säkerhetsmassan
3.1 Här anges det totala antalet krediter och den totala kreditvolymen.
3.2 Här anges det totala antalet enskilda låntagare.
3.3. Här anges det totala antalet säkerheter och deras totala marknadsvärde.
3.4. Här anges ett genomsnitt av den totala kreditvolymen per enskild låntagare.
FFFS 2022:12
12
Hypotekskrediter
3.5 Med typ av kredit avses hypotekskredit, enligt 3 kap. 1 § lagen (2003:1223) om
utgivning av säkerställda obligationer, uppdelat på krediter som har lämnats mot
säkerhet i bostadsfastigheter och krediter som har lämnats mot säkerhet i kommer-
siella fastigheter.
3.6 Med typ av säkerhet avses följande när det gäller:
– Bostadsfastigheter: Den typ av bostad som hör till den fastighet, tomträtt eller
bostadsrätt som utgör säkerhet för krediten. Här anges enfamiljshus, bostadsrätt,
flerfamiljshus som ägs av en bostadsrättsförening, flerfamiljshus som inte ägs av en
bostadsrättsförening, jord- eller skogsbruk eller övrigt.
– Kommersiella fastigheter: Den typ av verksamhet som hör till den fastighet,
tomträtt eller bostadsrätt som utgör säkerhet för krediten. Här anges jord- eller
skogsbruk, kontors- eller affärsändamål, eller övrigt.
3.7 Med genomsnittlig kreditvolym avses total genomsnittlig kreditvolym av
hypotekskrediter.
3.8 Här anges antal hypotekskrediter.
3.9 Här anges total kreditvolym av hypotekskrediter.
3.10 Med kreditens valuta avses den valuta som krediten är utställd i.
3.11 Här anges ett genomsnitt av krediternas belåningsgrad, det vill säga den del av
krediten som ingår i säkerhetsmassan i förhållande till marknadsvärdet för
säkerheten.
3.12 Värdet ska anges per län och för det land som säkerheten är belägen i. Om län
inte finns som geografiskt område anges endast information om vilket land som
säkerheten är belägen i.
3.13 Med värderingsmetod avses den metod som används för att bedöma
marknadsvärdet enligt 3 kap. 4 § lagen om utgivning av säkerställda obligationer.
Här ska anges om värderingsmetoden senast baserades på en individuell värdering
eller på generella prisnivåer.
3.14 Här anges genomsnittlig tid uttryckt i år sedan säkerheten omvärderades
(faktisk registrering av nytt värde).
Offentliga krediter
3.15. Med låntagare/garant avses de kategorier som räknas upp i artikel 129.1 a och
b i tillsynsförordningen.
3.16 Här anges den totala genomsnittliga kreditvolymen för offentliga krediter.
3.17 Här anges antalet offentliga krediter.
3.18 Här anges den totala kreditvolymen för offentliga krediter.
3.19 Här anges den valuta som krediten är utställd i.
3.20 Värdet ska anges för det land som krediten är utställd i.
FFFS 2022:12
13
Räntevillkor
3.21 Här anges den totala kreditvolymen för alla krediter i säkerhetsmassan.
3.22 Här anges den valuta som krediten är utställd i.
3.23 Räntebindningstyp ska anges som fast eller rörlig. Med rörlig räntebindningstyp
avses en bindningstid på upp till tre månader. En ränta med en bindningstid på över
tre månader betraktas som fast ränta.
3.24 Innevarande räntebindningstid för krediten ska anges i år.
3.25 Här anges om det finns en avtalsmässig amortering för krediten.
Krediternas löptidsstruktur
3.26 Den totala kreditvolymen i säkerhetsmassan ska anges fördelad på olika
löptidsintervall. Informationen ska anges i årliga löptidsintervall från 0–10 eller >10
år för krediter vars löptid överstiger 10 år. Informationen lämnas som nominellt
utestående belopp. Värdet anges per intervall och på totalnivå.
3.27 Andel av total kreditvolym fördelad på olika löptidsintervall. Informationen ska
anges i årliga löptidsintervall från 0–10 eller >10 år för krediter vars löptid överstiger
10 år. Värdet anges i procent per intervall och på totalnivå.
3.28. Den viktade återstående löptiden är den genomsnittliga återstående löptiden för
alla krediter i säkerhetsmassan, viktad efter utestående belopp. Med löptid avses den
förfallodag som har avtalats i kreditavtalet. Värdet anges i år.
Tid sedan krediten utbetalades
3.29 Den totala kreditvolymen i säkerhetsmassan ska anges fördelad på olika
löptidsintervall sedan krediten utbetalades. Informationen ska anges i årliga
löptidsintervall från 0–5 år eller >5 år för krediter vars löptid överstiger 5 år.
Informationen ska anges per intervall och på totalnivå.
3.30 Andel av total kreditvolym fördelad på olika löptidsintervall sedan krediten
utbetalades. Informationen ska anges i årliga löptidsintervall från 0–5 år eller >5 år
för krediter vars löptid överstiger 5 år. Informationen ska anges per intervall och på
totalnivå.
3.31. Här anges den genomsnittliga belåningsgraden för alla krediter i
säkerhetsmassan, viktad efter utestående belopp. Med belåningsgrad avses den del
av krediten som ingår i säkerhetsmassan i förhållande till marknadsvärdet för
säkerheten. Informationen ska anges i procent per intervall och på totalnivå.
Belåningsgrader
3.32 Total kreditvolym i säkerhetsmassan anges fördelad på olika intervall.
3.33 Andel av total kreditvolym fördelad på olika intervall.
Med belåningsgrad avses den del av krediten som ingår i säkerhetsmassan i
förhållande till marknadsvärdet för säkerheten.
FFFS 2022:12
14
Informationen i 3.32 och 3.33 anges i intervall på 10 procentenheter från 0–70
procent, och i intervall på 5 procentenheter från 70–80 procent eller >80 procent för
krediter vars belåningsgrad överstiger 80 procent. Informationen ska anges även på
totalnivå.
Krediter där belåningsgrad saknas, till exempel offentliga krediter, behöver inte ingå
i den information som lämnas i 3.32 och 3.33.
Tid sedan omvärdering
3.34 Med värderingsmetod avses den metod som används för att bedöma säkerhetens
marknadsvärde enligt 3 kap. 4 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda
obligationer. Här ska anges om värderingsmetoden senast baserades på en
individuell värdering eller på generella prisnivåer.
3.35 Med typ av kredit avses hypotekskredit enligt 3 kap. 1 § lagen (2003:1223) om
utgivning av säkerställda obligationer, uppdelat på krediter som har lämnats mot
säkerhet i bostadsfastigheter och krediter som har lämnats mot säkerhet i kommer-
siella fastigheter.
3.36 Med typ av säkerhet avses följande när det gäller:
– Bostadsfastigheter: Den typ av bostad som hör till den fastighet, tomträtt eller
bostadsrätt som utgör säkerhet för krediten. Här anges enfamiljshus, bostadsrätt,
flerfamiljshus som ägs av en bostadsrättsförening, flerfamiljshus som inte ägs av en
bostadsrättsförening, jord- eller skogsbruk eller övrigt.
– Kommersiella fastigheter: Den typ av verksamhet som hör till den fastighet,
tomträtt eller bostadsrätt som utgör säkerhet för krediten. Här anges jord- eller
skogsbruk, kontors- eller affärsändamål, eller övrigt.
Informationen i 3.34–3.36 anges i årliga intervall från 0–3 år i både volym och antal,
eller > 3 år för säkerheter som inte har omvärderats de senaste tre åren. Informationen
ska även anges på totalnivå.
Oreglerade fordringar
Med oreglerad fordran avses en fordran där en betalningsförpliktelse (räntor,
amorteringar) har förfallit till betalning sedan mer än 60 dagar. Intervall som
överstiger 60 dagar avser oreglerade fordringar som ingår i säkerhetsmassan, men
som inte kan räknas med i säkerhetsmassans värde.
3.37 De oreglerade fordringarnas totala volym i säkerhetsmassan ska anges fördelad
på intervall sedan krediten blev oreglerad. Informationen lämnas som nominellt
utestående belopp.
3.38 De oreglerade fordringarnas andel av den totala volymen av säkerhetsmassan
ska anges fördelad på olika intervall med utgångspunkt i när krediten blev oreglerad.
Informationen anges i procent.
Informationen i 3.37 och 3.38 anges i intervall på 1–30 dagar, 31–60 dagar, 61–90
dagar och över 90 dagar. Informationen ska anges per intervall och på totalnivå.
FFFS 2022:12
15
4. Säkerställda obligationer
Översikt säkerställda obligationer
4.1 Den totala volymen av alla säkerställda obligationer inklusive repor ska anges.
Om obligationerna är utgivna i olika valutor, används det sammanlagda värdet i
svenska kronor som används i registret. Med repa avses ett avtal om köp av
finansiella instrument (återköpsavtal och i vissa fall säkerhetsöverlåtelse). I avtalet
ingår en samtidig överenskommelse om en försäljning av sådana instrument av
samma mängd och slag vid en viss senare tidpunkt till ett förutbestämt pris, eller
omvänt.
4.2 Här anges den totala volymen av repor i säkerställda obligationer separat.
4.3 Här anges det kreditbetyg som emittentinstitutet har på sitt långfristiga
upplåningsprogram för säkerställda obligationer. Om emittentinstitutet har olika
upplåningsprogram som har olika kreditbetyg, anges det lägsta betyget. Betygen
anges från kreditvärderingsinstituten Standard & Poor´s, Moody´s och Fitch. Om det
inte finns något kreditbetyg från dessa institut kan ett annat kreditvärderingsinstitut
och dess kreditbetyg anges under fältet Övrigt.
Benchmarkobligationer
Alla benchmarkobligationer ska rapporteras under 4.4–4.14. Det är emittentinstitutet
som bedömer om obligationen ska redovisas under 4.4–4.14 eller som övriga
säkerställda obligationer under 4.15–4.25.
4.4 När en säkerställd obligation emitteras tilldelas den en unik identitetskod, en så
kallad ISIN-kod (International Securities Identification Number). För så kallade on
tap-emissioner, där obligationens volym utökas under löptiden, anges en total volym
av hela obligationsutgåvan med samma ISIN-kod.
4.5 Volymen av de benchmarkobligationer som finns utestående i emittentinstitutets
program för säkerställda obligationer ska anges. Med benchmarkobligationer avses
här både svenska benchmarkobligationer och de benchmarkobligationer som
används internationellt.
4.6 Här anges den totala emitterade volymen som har emitterats för den enskilda
obligationsutgåvan med samma ISIN-kod.
4.7 Med valuta avses den valuta som obligationen är utställd i.
4.8 Med emissionsdatum avses datumet från den tidpunkt då obligationen var säljbar
(emitterades). Om volymen utökas anges det ursprungliga datumet då obligationen
emitterades. Man tar alltså ingen hänsyn till datum för nya volymer.
4.9 Ange om benämningen europeisk säkerställd obligation (premium) används.
4.10 Räntebindningstyp ska anges som fast eller rörlig. Rörlig räntebindningstyp
innebär att obligationen är emitterad med en rörlig ränta, en så kallad Floating Rate
Note (FRN) där räntan binds om med hög frekvens, oftast var tredje månad. Med
fast räntebindning avses obligationer där räntesatsen är fast under hela löptiden. Om
obligationens räntebindningstyp enligt villkor kan ändras under obligationens löptid,
anges den räntebindningstyp som är aktuell vid rapporteringstillfället.
4.11 Den räntesats i procent som är aktuell på balansdagen.
FFFS 2022:12
16
4.12 Här anges obligationens ordinarie förfallodag enligt avtalsvillkoren.
4.13 Här anges om obligationen har ett avtalsvillkor om att löptiden kan förlängas
efter Finansinspektionens godkännande.
4.14 Här anges den förfallodag som obligationen enligt avtalsvillkor kan förlängas
till. Kan återbetalningstidpunkten enligt avtalsvillkoren skjutas upp flera gånger
anges det datum som är närmast den ordinarie förfallodagen.
Informationen i 4.5 och .6 anges även på totalnivå.
Övriga säkerställda obligationer
4.15 Vid emission av en säkerställd obligation tilldelas obligationen en unik
identitetskod, ISIN-kod. För så kallade on tap-emissioner, där obligationens volym
utökas under löptiden, anges en total volym av hela obligationsutgåvan med samma
ISIN-kod.
4.16 Här anges den volym av säkerställda obligationer som emittentinstitutet har
utestående och som inte har rapporterats enligt 4.4–4.14. Här rapporteras mindre
volymer av säkerställda obligationer, så kallade private placements.
4.17 Här anges den totala emitterade volymen som har emitterats för den enskilda
obligationsutgåvan med samma ISIN-kod.
4.18 Med valuta avses den valuta som obligationen är utställd i.
4.19 Med emissionsdatum avses datumet från den tidpunkt då obligationen var
säljbar (emitterades). Om volymen utökas anges det ursprungliga datumet då
obligationen emitterades. Man tar alltså ingen hänsyn till datum för nya volymer.
4.20 Ange om benämningen europeisk säkerställd obligation (premium) används.
4.21 Räntebindningstyp ska anges som fast eller rörlig. Om obligationens
räntebindningstyp enligt villkor kan ändras under obligationens löptid, anges den
räntebindningstyp som är aktuell vid rapporteringstillfället.
4.22 Här anges den räntesats i procent som är aktuell på balansdagen.
4.23 Här anges obligationens ordinarie förfallodatum enligt avtalsvillkoren.
4.24 Här anges om obligationen har ett avtalsvillkor om att löptiden kan förlängas
efter Finansinspektionens godkännande.
4.25 Här anges den förfallodag som obligationen enligt avtalsvillkor kan förlängas
till. Kan återbetalningstidpunkten enligt avtalsvillkoren skjutas upp flera gånger
anges det datum som är närmast den ordinarie förfallodagen.
Informationen i 4.16 och 4.17 anges även på totalnivå.
Förfalloprofil för säkerställda obligationer
4.26 Den volym av säkerställda obligationer som finns utestående i emittent-
institutets program för säkerställda obligationer. Informationen anges i årliga
FFFS 2022:12
17
löptidsintervall på 0–10 år eller > år 10 år för obligationer vars löptid överstiger 10
år.
4.27 Andel av utestående volym av säkerställda obligationer i förhållande till den
totala volymen fördelad på olika löptidsintervall. Informationen anges i årliga
löptidsintervall på 0–10 år eller > 10 år för den andel av obligationer vars löptid
överstiger 10 år. Informationen anges i procent.
4.28 Den volymviktade återstående löptiden för alla utestående säkerställda
obligationer uttryckt i år. Med löptid avses den förfallodag som har avtalats i
obligationsavtalet.
5. Risksäkring
Valutarisk
5.1 Med valuta avses den valuta som tillgångarna i säkerhetsmassan och de
säkerställda obligationerna är utgiven i.
5.2 Här anges tillgångarna i säkerhetsmassan fördelade per valuta, exklusive
eventuella derivatavtal.
5.3 Här anges tillgångarna i säkerhetsmassan fördelade per valuta, inklusive
eventuella derivatavtal.
5.4 Här anges säkerställda obligationer fördelade på den valuta som obligationen är
utgiven i, exklusive eventuella derivatavtal.
5.5 Här anges säkerställda obligationer fördelade på den valuta som obligationen är
utgiven i, inklusive eventuella derivatavtal.
5.6 Här anges andelen derivatavtal av det totala antalet derivatavtal som är
koncerninterna. Med koncerninterna derivat avses derivatavtal som har träffats inom
koncernen. Informationen anges i procent.
Informationen i 5.2–5.5 lämnas som nominellt utestående belopp.
Ränterisk
5.7 Här anges räntebindningstyp (fast eller rörlig) för tillgångarna i säkerhetsmassan
och de säkerställda obligationerna.
5.8 Här anges volymen av de säkerställda tillgångarna i säkerhetsmassan fördelad på
räntebindningstyp, exklusive eventuella derivatavtal.
5.9 Här anges volymen av de säkerställda tillgångarna i säkerhetsmassan fördelad på
räntebindningstyp, inklusive eventuella derivatavtal.
5.10 Här anges volymen av säkerställda obligationer fördelad på den räntebindnings-
typ som obligationen är utgiven i, exklusive eventuella derivatavtal.
5.11 Här anges volymen av säkerställda obligationer fördelad på den räntebindnings-
tid som obligationen är utgiven i, inklusive eventuella derivatavtal.
FFFS 2022:12
18
5.12 Här anges andelen derivatavtal av det totala antalet derivatavtal som är
koncerninterna. Med koncerninterna derivat avses derivatavtal som har ingåtts med
andra företag inom samma koncern. Informationen anges i procent.
Informationen i 5.8–5.11 lämnas som nominellt utestående belopp.
Likviditetsbuffert
5.13 Här anges den typ av tillgångar som ingår i likviditetsbufferten enligt 3 kap.
9 a § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Med typ av
tillgång avses de tillgångar som definieras i artiklarna 10–13 i likviditetstäcknings-
förordningen, inklusive insättningar i kreditinstitut.
5.14 Här anges tillgångarnas klass. Tillgångarna klassificeras enligt följande:
1. Tillgångar på nivå 1 enligt likviditetstäckningsförordningen.
2. Tillgångar på nivå 2A enligt likviditetstäckningsförordningen.
3. Tillgångar på nivå 2B enligt likviditetstäckningsförordningen.
4. Kortfristiga exponeringar och kortfristiga insättningar som avses i 3 kap. 9 a §
andra stycket 2 lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer.
5. Exponeringar mot kreditinstitut som endast uppfyller kraven för kreditkvalitets-
steg 3.
5.15 Här anges typ av motpart enligt kategorierna i artikel 129.1 a–f i tillsyns-
förordningen.
5.16 Om tillgången har en ISIN-kod ska denna anges här.
5.17 Här anges den valuta som tillgången är utställd i.
5.18 Här anges tillgångens nominella belopp.
5.19 Här anges tillgångens nuvärde.
5.20 Här anges om tillgången inkluderas i beräkningen av likviditetstäckningskvoten
enligt artikel 4.1 i likviditetstäckningsförordningen.
Informationen i 5.18–5.19 anges även på totalnivå.
Likviditetsflöden
5.21 Här anges en daglig tidsperiod från och med dag 0 till och med dag 360.
5.22 Här anges värdet av totala kassaflöden från tillgångar i säkerhetsmassan. Dessa
anges per dag under den aktuella perioden enligt vad som anges i 5.21.
5.23 Här anges värdet av totala kassaflöden från skulderna kopplade till säkerhets-
massan. Dessa anges per dag under den aktuella perioden som anges i 5.21.
5.24 Här anges nettobeloppet av kassaflödena, vilket innebär skillnaden mellan de
värden som har angetts i 5.22 och 5.23.
FFFS 2022:12
19
5.25 Här anges ackumulerat nettolikviditetsutflöde per dag. Vid beräkningen ska
hänsyn tas till nettolikviditetsflödet föregående dag.
5.26 Här anges värdet för det högsta ackumulerade nettolikviditetsutflödet mellan
dag 0 och 180.