KVFS 2019:5
Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse
1
Kriminalvårdens författningssamling
ISSN 1653-6665
Utgivare: Per Henrik Hedbrant
KVFS
2019:5
Utkom från trycket den
3 december 2019
Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:1) om fängelse
beslutade den 18 november 2019.
Kriminalvården föreskriver med stöd av 41§ fängelseförordningen (2010:2010) samt
14 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården i fråga om
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse1
dels att 1 kap. 27 a § och 7 kap. 9 b § ska införas och ha följande lydelse,
dels att 1 kap. 2 a, 17 och 29 §§, 7 kap. 13, 16, 19, 20 och 29 §§, 11 kap. 5 § samt
14 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,
dels att 2 kap. 5 § ska upphöra att gälla, samt beslutar
dels att allmänna råd till 1 kap. 2 a och 27 a §§, 7 kap. 9 b och 16 §§, 11 kap.
14 § samt 14 kap. 2 § ska införas och ha följande lydelse,
dels att allmänna råd till 8 kap. 7 § andra stycket fängelselagen (2010:610) ska
införas och ha följande lydelse,
dels att allmänna råd till 5 kap. 1 § andra stycket, 7 kap. 1 och 4 §§, samt 10 kap.
2 § fängelselagen (2010:610) ska ha följande lydelse,
1 Senaste lydelse av
1 kap. 17 §, 7 kap. 29 §, 14 kap. 1 och 2 §§ samt allmänna råd till 1 kap. 17 § KVFS 2011:11
1 kap. 2 a §, allmänna råd till 1 kap. 4 § samt allmänna råd till 6 § andra stycket fängelseför-
ordningen (2010:2010) KVFS 2013:4
1 kap. 29 §, 2 kap. 5 § samt allmänna råd till 1 kap. 29 § KVFS 2016:2
allmänna råd till 7 kap.1 och 4 §§fängelselagen (2010:610) KVFS 2018:5
KVFS
2019:5
2
dels att allmänna råd till 6 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010) ska
ha följande lydelse,
dels att allmänna råd till 1 kap. 4 och 29 §§, 7 kap. 13 § samt 11 kap. 5 § ska ha
följande lydelse,
dels att allmänna råd till 1 kap. 17 § samt 2 kap. 5 § ska upphöra att gälla.
1 kap. Inledande bestämmelser
Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde
2 a § I frågor som berör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Bedömningar som
rör barnets bästa ska ta sin utgångspunkt i det enskilda barnets situation.
Överväganden avseende barnets bästa ska dokumenteras. I motiveringen till be-
slut ska det redogöras på vilket sätt barnets bästa har vägts in i den bedömning som
ligger till grund för beslutet.
Allmänna råd
Barnets åsikter och inställning bör tillmätas betydelse i förhållande till hans eller
hennes ålder och mognad.
För att utreda vad som är till ett barns bästa bör barnet, i de fall det bedöms
lämpligt, ges möjlighet att komma till tals och få ge sin åsikt i frågan. Om barnet
inte självt framför sina åsikter, bör hans eller hennes inställning så långt det är möj-
ligt klarläggas på annat sätt.
Definitioner
4 § Med närstående avses
1. en intagens maka eller make, registrerade partner och sambo,
2. en intagens barn, oavsett ålder,
3. andra barn som stadigvarande sammanbor med en intagen,
4. en intagens föräldrar och syskon, samt
5. en annan person än någon som anges i 1-4, som har en sådan nära relation
till en intagen att de bör betraktas som närstående till varandra.
Allmänna råd
En annan person som enligt punkt 5 kan betraktas som närstående till en intagen
kan t.ex. vara en fästmö eller fästman, eller en flick- eller pojkvän. En förutsättning
är dock att relationen har haft en viss varaktighet. Även t.ex. ett barnbarn eller en
far- eller morförälder kan betraktas som närstående till en intagen, om den intagne
sammanbott med personen under en längre tid eller personen på annat sätt har sär-
skild betydelse för den intagne.
KVFS
2019:5
3
Allmänna rättigheter
17 § I en intagens bostadsrum ska det finnas stol, bord, skåp eller hylla, säng, bädd-
utrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio samt anordning som gör
att den intagne själv kan reglera inflödet av dagsljus. I en anstalt där de intagna låses
in i bostadsrummen i anslutning till dygnsvilan ska det också finnas TV i bostads-
rummen. På övriga anstalter behöver det inte finnas TV i bostadsrummet om sådan
finns i gemensamt utrymme på avdelningen.
Första stycket gäller inte om det finns risk för att den intagne allvarligt skadar sig
själv eller annan eller gör sig skyldig till skadegörelse, är avskild för kroppsbesikt-
ning eller om det saknas ordinarie bostadsrum på grund av platsbrist. Så långt det är
möjligt utifrån ordnings- och säkerhetsskäl ska bostadsrummet i dessa fall förses
med sådant som enligt första stycket ska finnas i en intagens bostadsrum.
Verkställighetens planering och utformning
27 a § Vid utformning av verkställighetsplanen ska eventuella barns behov i egen-
skap av närstående till den intagne särskilt beaktas.
Allmänna råd
Att beakta eventuella närstående barns behov kan avse t.ex. barnets behov av att
upprätthålla kontakt med en frihetsberövad förälder. Även barnets utsatthet bör
särskilt beaktas.
Allmänna råd till 6 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010)
Hänsyn till brottsoffer bör särskilt uppmärksammas inför utformningen av t.ex. kon-
troll eller villkor.
Verkställighetsplanens innehåll
29 § I verkställighetsplanen ska verkställighetsinnehållet preciseras i åtgärder med
hänsyn tagen till
-
de risker och behov som identifierats enligt 27 och 27 a §§,
-
kravet på samhällsskydd,
-
behovet av att upprätthålla ordningen och säkerheten i anstalt och
-
praktiska förutsättningar.
Åtgärderna ska vara tidsatta och uppföljningsbara. De ska vid behov planeras och
utformas i samverkan med berörda myndigheter.
Allmänna råd
En sådan begränsad verkställighetsplan som avses i 1 kap. 30 § andra stycket bör
fokusera på den eller de mest prioriterade åtgärderna och genomförandet av dessa.
Med praktiska förutsättningar avses t.ex. de resurser som finns tillgängliga vid
den anstalt som den intagne är placerad i eller kan komma att omplaceras till.
KVFS
2019:5
4
Åtgärder med hänsyn till sådan dokumentation som avses i 27 a § kan t.ex. handla
om insatser i anslutning till den intagnes kontakt med barnet eller för att främja
sådan kontakt.
5 kap. Personliga tillhörigheter
Mottagande och innehav
Övriga personliga tillhörigheter
Allmänna råd till 5 kap. 1 § andra stycket fängelselagen (2010:610)
Bedömningen av vilka personliga tillhörigheter som kan anses vara motiverade för
att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt och därmed
kan tillåtas bör ta sin utgångspunkt i att ordningen och säkerheten ska kunna upp-
rätthållas och att verkställigheten särskilt ska inriktas på åtgärder som förebygger
återfall i brott. Mottagande och innehav av tillhörigheter som kan äventyra ord-
ningen eller säkerheten, t.ex. tillhörigheter som genom sin mängd försvårar visitat-
ion eller vållar sanitär olägenhet eller som kan antas motverka den behandling som
den intagne genomgår är aldrig motiverat. Bedömningen av vad som kan anses mo-
tiverat kan variera såväl mellan olika avdelningar och anstalter som mellan olika
intagna och grupper av intagna.
Normalt är följande personliga tillhörigheter motiverade:
-
underkläder och träningsskor,
-
glasögon eller annat synhjälpmedel,
-
hörselhjälpmedel,
-
armbandsur av enklare beskaffenhet,
-
vigselring,
-
ett fåtal övriga smycken av mindre värde,
-
ett fåtal elektriska apparater av enklare slag,
-
utrustning som behövs för att utöva religion,
-
fotografier, brev och vykort,
-
CD-spelare och hörlurar eller motsvarande,
-
CD-skivor eller motsvarande, om den intagne har tillgång till CD-spelare
eller motsvarande,
-
telefonkort till INTIK-systemet, samt
-
tillhörigheter som är inköpta i kiosk eller varuautomat genom Kriminalvår-
dens försorg.
Även andra personliga tillhörigheter än de uppräknade kan vara motiverade om
innehavet bedöms särskilt angeläget för den intagne. En förutsättning är dock att
tillhörigheterna utan olägenhet kan förvaras och transporteras inom Kriminalvår-
den. På anstalt av lägsta säkerhetsklass kan det, om det är godtagbart av ordnings-
och säkerhetsskäl, medges att intagna får ta emot och inneha andra kläder och skor
än de som Kriminalvården förser den intagne med.
KVFS
2019:5
5
7 kap. Besök och andra kontakter
Besök
Allmänna råd till 7 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
Med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för besök, t.ex. vad
som är möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt tillgången till personal och
besöksrum.
Vid bedömningen om besök kan beviljas bör såväl riskerna kring den intagne som
besökaren beaktas. Besök av en person som avtjänar ett fängelsestraff eller är före-
mål för kriminalvård i frihet bör normalt inte beviljas. Detsamma gäller besök av en
person som är misstänkt för brott, missbrukar narkotika eller är medlem i eller har
annan koppling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet. Om
personen är närstående till den intagne kan dock kontrollerade besök medges, om
riskerna kan hanteras genom kontrollen. Om den intagne saknar närstående som
han eller hon kan ta emot besök av, kan kontrollerade besök även medges för annan
än närstående.
Vid bedömningen om besök av barn kan beviljas bör särskilt beaktas om barnet
är närstående till den intagne. Även andra omständigheter som t.ex. barnets ålder
samt de förutsättningar besöket ska äga rum under bör beaktas. Barnet bör normalt
följas åt av en vuxen under besöket. En sådan vuxen kan vara t.ex. en annan vård-
nadshavare, en person från socialtjänsten eller någon annan som barnet har förtro-
ende för.
Kontroll
9 b § I de fall en kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning utförs på en besö-
kare i enlighet med 7 kap. 3 § fängelselagen (2010:610) ska detta dokumenteras i
journalen.
Allmänna råd
Av dokumentationen bör det framgå vem som har fattat beslut om åtgärden, varför
den aktuella åtgärden har vidtagits, utfallet av åtgärden, vem som har utfört åtgär-
den samt vem som har bevittnat denna.
Elektronisk kommunikation
Allmänna råd till 7 kap. 4 § fängelselagen (2010:610)
Med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för elektronisk kom-
munikation, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt till-
gången till personal och utrustning för sådan kommunikation.
Vid bedömningen av om elektronisk kommunikation kan beviljas bör såväl ris-
kerna kring den intagne som den som den intagne ska kommunicera med beaktas.
Tillstånd till elektronisk kommunikation med en person som avtjänar ett fängelse-
straff eller är föremål för kriminalvård i frihet bör normalt inte beviljas. Detsamma
gäller sådan kommunikation med en person som är misstänkt för brott, missbrukar
narkotika eller är medlem i eller har annan koppling till ett kriminellt nätverk eller
KVFS
2019:5
6
grov organiserad brottslighet. Om personen är närstående till den intagne kan dock
tillstånd till avlyssnad kommunikation medges, om riskerna kan hanteras genom av-
lyssningen. Om den intagne saknar närstående att kommunicera elektroniskt med,
kan avlyssnad kommunikation även medges till annan än närstående.
Elektronisk kommunikation via telefon
13 § En intagen får beviljas tillstånd att ringa telefonsamtal utanför INTIK-systemet
endast om den intagne har starka skäl för att få ringa samtalet.
Tillstånd till ett telefonsamtal som Kriminalvården ska bekosta genom bidrag till
den intagne får medges utanför INTIK-systemet, även om tillstånd inom det syste-
met kan beviljas.
Allmänna råd
Starka skäl att få ringa telefonsamtal utanför INTIK-systemet kan finnas för att ringa
samtal till en försvarare. Starka skäl att få ringa utanför INTIK-systemet kan även
finnas för t.ex. samtal till en närstående, annan advokat än försvararen, arbetsgi-
vare, hyresvärd eller liknande, bank eller ett försäkringsbolag, om behovet av kon-
takt inte kan tillgodoses på annat sätt.
16 § Ett telefonsamtal som avlyssnas ska föras på ett språk som förstås av den som
avlyssnar samtalet om det inte är uppenbart obehövligt.
Allmänna råd
Situationer då det kan tillåtas att samtalet förs på ett språk som den som avlyssnar
inte förstår kan t.ex. vara när syftet med att avlyssna samtalet endast är att säker-
ställa att samtalet inte kopplas vidare. I sådana fall kan det räcka med att kontrol-
lera att samtalet förs med den person som Kriminalvården har kontrollerat och god-
känt att personen ska få föra telefonsamtal med (s.k. medlyssning).
Försändelser
19 § En försändelse till eller från en intagen ska befordras eller hållas tillgänglig
för den intagne samma dag som försändelsen kommer till anstalten, om det är möjligt
och försändelsen inte ska granskas.
20 § Vid granskning genom öppnande av en försändelse ska, om möjligt, två tjäns-
temän medverka.
Gemensamma bestämmelser
Undersökning enligt 7 kap. 10 § fängelselagen (2010:610)
29 § Innan en intagen i en anstalt av säkerhetsklass 1 och 2 beviljas tillstånd att ta
emot okontrollerade besök eller att okontrollerat kommunicera elektroniskt ska en
sådan undersökning som avses i 7 kap. 10 § fängelselagen (2010:610) göras. Det
gäller dock inte i de fall som avses i 28 §.
KVFS
2019:5
7
8 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning
Allmänna bestämmelser
Allmänna råd till 8 kap. 7 § andra stycket fängelselagen (2010:610)
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning är integritetskänsliga åtgärder och det bör
därför i största möjliga mån undvikas att manliga intagna undersöks av kvinnlig
personal.
Att en kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning av en man utförs eller bevittnas
av en kvinna kan vara nödvändigt när det inte finns manlig personal att tillgå vid
verksamhetsstället. Det kan även vara nödvändigt i situationer där kroppsvisitat-
ionen eller kroppsbesiktningen behöver utföras omedelbart och inte kan skjutas upp
tills manlig personal är på plats för att utföra åtgärden.
1 a § Kroppsbesiktning i form av en rektal eller vaginal undersökning ska genom-
föras på sjukhus.
Kroppsbesiktning i form av en undersökning av en intagens munhåla, som avser
annat än en okulär besiktning, ska utföras av läkare eller sjuksköterska i enlighet
med av läkare meddelade anvisningar. (KVFS 2014:3)
10 kap. Permission och annan tillfällig vistelse utanför
anstalt
Särskild permission
Allmänna råd till 10 kap. 2 § fängelselagen (2010:610)
Med särskilt ömmande skäl avses t.ex. att en intagen ska kunna besöka en närstå-
ende som är allvarligt sjuk, närvara vid en närståendes begravning eller vid en viktig
angelägenhet som rör den intagnes barn.
I riskbedömningen bör det vägas in om en eventuell risk kan neutraliseras genom
t.ex. bevakning. En sådan avvägning är dock inte nödvändig att göra om särskilt
ömmande skäl saknas.
En intagen som avtjänar ett långvarigt fängelsestraff får beviljas särskild permiss-
ion för att minska skadeverkningarna av frihetsberövandet. En sådan permission bör
inte beviljas förrän minst två år av strafftiden har avtjänats och därefter högst en
gång var nionde månad.
KVFS
2019:5
8
11 kap. Särskilda utslussningsåtgärder
Förutsättningar
Särskilt om utökad frigång
5 § En person som den intagne delar bostad med ska tillfrågas om han eller hon
samtycker till att fängelsestraffet avtjänas i bostaden. Om sådant samtycke inte läm-
nas får fängelsestraffet inte avtjänas i den bostaden.
Om den intagne delar bostad med ett brottsoffer får fängelsestraffet inte avtjänas
i den bostaden, om det inte finns synnerliga skäl.
Om det finns barn som är bosatta i den aktuella bostaden ska det särskilt utredas
hur barnets situation påverkas och om det kan anses lämpligt i förhållande till barnets
bästa att fängelsestraffet avtjänas i bostaden.
Allmänna råd
Om den som den intagne delar bostad med är ett barn ankommer det enligt reglerna
i föräldrabalken i första hand på den eller de som är vårdnadshavare att ta ställning
till om samtycke ska lämnas till att fängelsestraffet avtjänas i bostaden.
Kontroll
Särskilt om utökad frigång
14 § En intagen får inte vistas utanför bostaden annat än på särskilt bestämda tider.
Detta ska kontrolleras med elektroniska hjälpmedel under minst två tredjedelar, dock
minst två månader, av tiden för den utökade frigången. (KVFS 2012:1)
Allmänna råd
Skäl för att upphäva villkoret om kontroll med elektroniska hjälpmedel kan finnas
om den intagne utan anmärkning har följt de villkor som är förenade med utsluss-
ningsåtgärden. Villkoret om kontroll med elektroniska hjälpmedel bör behållas t.ex.
om den intagne inte har följt villkoret om förbud mot att vistas utanför bostaden
annat än på särskilt bestämda tider och avvikelsen inte utgör tillräckliga skäl att
upphäva tillståndet till utslussningsåtgärden.
14 kap. Journal
1 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom Kriminalvårdens verk-
samhet finns i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och kriminalvårdsda-
talagen (2018:1235) med tillhörande förordningar. Bestämmelser om behandling av
personuppgifter som inte utförs i syfte att verkställa straffrättsliga påföljder finns i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om
skydd för fysiska personer med behandling av personuppgifter och om det fria flödet
KVFS
2019:5
9
av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds-
förordning) (GDPR).
Dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt.
2 § Varje uppgift som förs in i en journal ska utformas så att den enskildes integritet
respekteras. Uppgifterna ska vara korrekta och sakliga.
Allmänna råd
Principerna i de författningar som nämns i 1 § om bl.a. laglighet, korrekthet, öppen-
het och konfidentialitet bör även tillämpas på andra uppgifter än personuppgifter
som förs in i journalen.
___________
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2020.
STEFAN STRÖMBERG
Lennart Palmgren