KVFS 2021:1
Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse
1
Kriminalvårdens författningssamling
ISSN 1653-6665
Utgivare: Caroline Oredsson
KVFS 2021:1
Utkom från trycket den
16 april 2021
Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:1) om fängelse
beslutade den 29 mars 2021.
Kriminalvården föreskriver med stöd av 41 § fängelseförordningen (2010:2010) i
fråga om Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse
dels att 1 kap. 10 och 28 §§ ska ha följande lydelse, samt beslutar
dels att de allmänna råden till 6 § andra stycket fängelseförordningen ska ha följande
lydelse,
dels att de allmänna råden till 12 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) och 26 kap. 6 a
och 7 §§ brottsbalken ska ha följande lydelse.
1 kap. Inledande bestämmelser
Intagning i anstalt
10 § En intagen ska, i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt,
informeras om rätten att underrätta närstående enligt 3 §
fängelseförordningen (2010:2010).
En intagen ska också informeras om de rättigheter och skyldigheter som en
intagen har och det regelverk som i övrigt gäller för verkställigheten samt
om Kriminalvårdens registrering av personuppgifter, om sådan information
inte redan lämnats vid annan anstalt. Informationen ska särskilt avse
verkställighetsplanering,
ersättning för sysselsättning och vilka tider som gäller för
sysselsättning i anstalten,
KVFS
2021:1
2
vilka pengar som han eller hon får ta emot, inneha och använda för
inköp av förbrukningsvaror,
Kriminalvårdens rätt att omhänderta och i övrigt hantera personliga
tillhörigheter,
särskilda utslussningsåtgärder,
sanktionsmöjligheter vid misskötsamhet,
bestämmelserna om uppskjuten villkorlig frigivning samt
den intagnes skyldighet att medverka vid drogkontroll.
Vidare ska den intagne få information om anstaltens eller avdelningens
lokaler,
signalanordningar,
brandskydd,
lokala rutiner,
användning av kamerabevakning,
sjukvårdsverksamhet,
verksamhet för andlig vård (NAV), samt
kontroll av intagna med elektroniska hjälpmedel, om sådan
förekommer.
Verkställighetens planering och utformning
Allmänna råd till 6 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010)
Kriminalvården bör försöka förmå en intagen som inte är motiverad till
förändring att delta i de åtgärder som myndigheten bedömer vara
nödvändiga.
Hänsyn till brottsoffer bör särskilt uppmärksammas inför utformningen av
t.ex. kontroll eller villkor.
28 § Kriminalvården avgör, inom ramen för verkställighetsplaneringen, vilka
åtgärder som ska komma ifråga under verkställigheten. En intagen har dock
rätt att aktivt delta i och medverka vid planering och utformning av
verkställighetsplanen. Den intagne har rätt att närvara vid ett kollegium där
hans eller hennes verkställighetsplan ska behandlas, om det inte kan
äventyra ordningen eller säkerheten.
12 kap. Varning och uppskjuten villkorlig frigiv-
ning
Uppskjuten villkorlig frigivning
Allmänna råd till 12 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) och 26 kap. 6 a och
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning ska
en helhetsbedömning göras av allt som har inträffat under verkställigheten.
KVFS
2021:1
3
Med sådana anvisade åtgärder som särskilt ska beaktas vid bedömningen
av om det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning avses åtgärder som
det vid en individuell bedömning under verkställighetsplaneringen har
ansetts finnas behov av och som har bedömts vara lämpliga och möjliga för
den intagne att genomföra. Det kan vara fråga om återfallsförebyggande
behandlingar och programverksamhet, men även andra åtgärder som
bedöms lämpliga för den intagne omfattas.
Beslut om varning utgör ett viktigt underlag vid den samlade bedömningen
av verkställigheten. Att en varning har meddelats är dock inte någon formell
förutsättning för att en händelse ska kunna läggas till grund för ett beslut om
uppskjuten villkorlig frigivning. Även misskötsamhet vid placering i häkte
under verkställighet av fängelsestraff samt under vistelse utanför anstalt
enligt 9- 11 kap. fängelselagen bör vägas in vid helhetsbedömningen.
Om den villkorliga frigivningen skjuts upp kan de omständigheter, som
ligger till grund för det beslutet, inte läggas till grund för senare beslut om
att ytterligare skjuta upp den villkorliga frigivningen. Om den villkorliga
frigivningen däremot inte skjuts upp, kan redan inträffad misskötsamhet,
tillsammans med ytterligare misskötsamhet, senare medföra att den villkor-
liga frigivningen skjuts upp.
För att inte riskera dubbelbestraffning kan en händelse, som har
polisanmälts, läggas till grund för beslut om uppskjuten villkorlig frigivning
endast om det står klart att lagföring inte kommer att ske.
Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 maj 2021.
MARTIN HOLMGREN
Lennart Palmgren