KVFS 2024:8
Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och FARK UÖ allmänna råd (KVFS 2020:3) om verkställighet av ungdomsövervakning Titel Kriminalvårdens föreskrifter (KVFS 2024:8) om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och FARK UÖ allmänna råd (KVFS 2020:3) om verkställighet av ungdomsövervakning Utgivare Kriminalvården Normkedja SFS 2020:616 → SFS 2020:792 , SFS 2023:797 → KVFS 2024:8 Beslutad 2024-02-26 Ikraftträdande 2024-04-01 Källa www.kriminalvarden.se Denna föreskrift innehåller bestämmelser som kompletterar lagen (2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning och förordningen (2020:792 ) om verkställighet av ungdomsövervakning. Uttryck som används i föreskriften har samma innebörd och tillämpningsområde som i lagen och förordningen, om inte annat anges.
Definitioner Med särskild koordinator avses en tjänsteman vid Kriminalvården eller annan lämplig person som efter förordnande av myndigheten håller regelbunden kontakt med den dömde, träffar honom eller henne under verkställigheten och genom kontroll, stöd och hjälp verkar för att verkställighetsplanen följs.
Med verkställighetsplan avses Kriminalvårdens beslut med föreskrifter om vad den dömde har att rätta sig efter under verkställighet av ungdomsövervakning.
Med helghemarrest avses att den dömde förbjuds att vistas utanför bostaden under kvällar och nätter mot lördag, söndag och måndag, från klockan arton på kvällen till klockan sju på morgonen.
Inledande av verkställighet Nöjdförklaring Kontroll av identitet Innan en nöjdförklaring tas emot av en dömd som är på fri fot ska den dömdes identitet kontrolleras.
Allmänna råd
Den dömdes identitet kontrolleras mot verkställighetshandlingarna. Om den dömde saknar identitetshandling kan kontrollen ske t.ex. i register eller genom att en anställd inom Kriminalvården eller annan myndighetsperson styrker att det är fråga om rätt person.
Klargörande av nöjdförklaringens innebörd och verkan Allmänna råd till 4 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Innan en nöjdförklaring lämnas ska den dömde ha fått klart för sig – vad domen eller beslutet rent konkret innebär för honom eller henne, t.ex. vilket eller vilka brott som han eller hon dömts för, vilket eller vilka åtal som han eller hon frikänts från och ungdomsövervakningens längd, – vad verkställighet av ungdomsövervakning kan komma att innebära för honom eller henne, – vad reglerna om nöjdförklaring innebär, dvs. att domen eller beslutet i den del som avser ungdomsövervakning inte längre kan överklagas och prövas av högre instans samt att en nöjdförklaring som lämnats inte får tas tillbaka. Informationen om innebörden och verkan av en nöjdförklaring behöver i varje enskilt fall vara anpassad till den dömdes förutsättningar att ta emot informationen. Eftersom det gäller unga lagöverträdare kan det vara nödvändigt att vara extra tydlig och konkret avseende den information som lämnas. Detta kan också gälla dömda med särskilda behov. Om en dömd har hörsel- eller talnedsättning eller inte behärskar svenska kan det finnas behov av att använda lämpliga tekniska hjälpmedel eller att anlita tolk.
Underrättelse till domstol Allmänna råd till 3 § förordningen (2020:792) om verkställighet av ungdomsövervakning
Underrättelse så snart som möjligt
Underrättelsen till domstolen om den mottagna nöjdförklaringen bör göras samma dag som nöjdförklaringen togs emot eller nästkommande arbetsdag.
När en dom om ungdomsövervakning har fått laga kraft, ska Kriminalvården skyndsamt inleda samverkan med socialnämnden och kalla den dömde till ett inledande möte om verkställighetsplanering. Den dömdes vårdnadshavare ska underrättas om mötet och erbjudas att delta, om inte särskilda skäl talar mot det.
Allmänna råd
Kontakt med socialnämnden bör normalt etableras samma dag eller nästkommande arbetsdag efter det att Kriminalvården har fått kännedom om att domen har fått laga kraft. Även kallelsen till den dömde bör normalt göras lika skyndsamt. Frågan om det finns särskilda skäl mot att underrätta vårdnadshavaren avgörs med stöd av reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt föräldrabalken .
Information till den dömde om innebörden av ungdomsövervakning Vid det inledande mötet ska den dömde på lämpligt sätt informeras om innebörden av påföljden, vad han eller hon har att rätta sig efter under verkställighetsplaneringen och övrig verkställighetstid samt konsekvenser av eventuell misskötsamhet. Den dömde ska även informeras om dagen för verkställighetens slut.
Allmänna råd
Informationen behöver i varje enskilt fall vara anpassad till den dömdes förutsättningar att ta emot den. När det gäller unga lagöverträdare kan det vara nödvändigt att vara extra tydlig och konkret avseende den information som lämnas. Detta kan också gälla om den dömde också har andra särskilda behov. Om en dömd har hörsel- eller talnedsättning eller inte behärskar svenska kan det finnas behov av att använda lämpliga tekniska hjälpmedel eller att anlita tolk.
Verkställighetens mål och utformning Allmänna råd till 6 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Proportionalitetsprincipen
Kravet på proportionalitet omfattar såväl ett beslut om att en tvångsåtgärd ska vidtas som hur åtgärden ska genomföras. Med tvångsåtgärd avses bl.a. prov för kontroll av drog- och alkoholförbud samt polishämtning för att säkerställa den dömdes medverkan vid verkställighetsplanering och möten med den särskilda koordinatorn. Varje tvångsåtgärd ska föregås av en intresseavvägning där olägenheten som åtgärden kan innebära för den enskilde ställs i relation till syftet med
åtgärden. En bedömning av åtgärdens art, styrka, räckvidd och varaktighet ska göras i varje enskilt fall. Vid prövningen ska övervägas om en mindre ingripande åtgärd kan vara tillräcklig.
Verkställighetsplanering Utredningen Verkställighetsplaneringen ska omfatta 1. en utredning av den dömdes personliga och sociala förhållanden, 2. en utredning av de riskfaktorer som kan antas påverka den dömdes återfallsrisk, 3. en bedömning av vilka riskreducerande insatser som kan genomföras, och 4. en bedömning av hur skyddsfaktorer kan understödjas. KVFS 2024:8 .
Allmänna råd
Utredningen under verkställighetsplaneringen bör göras så att den får så liten inverkan på den dömdes skolgång eller annan sysselsättning som möjligt.
Samråd Allmänna råd till 11 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Samråd med vårdnadshavare
Samråd med vårdnadshavare under verkställighetsplaneringen kan bedömas
som omöjligt t.ex. om
– vårdnadshavaren inte kan nås, – vårdnadshavaren motsätter sig att medverka,
– förhållandet mellan den dömde och vårdnadshavaren eller
omständigheter kopplade till vårdnadshavarens person är sådana att ett meningsfullt samråd inte är möjligt.
Samråd med andra personer
Det kan även vara lämpligt att samråda med föräldrarna till en dömd över 18 år eller andra personer som har haft en fostrande roll. Att samråda med föräldrarna kan t.ex. särskilt vara lämpligt om den dömde bor kvar i föräldrahemmet. Det kan även vara lämpligt att samråda med t.ex. en god man.
Samverkan Allmänna råd till 12 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Samverkan med andra myndigheter och aktörer än socialnämnden
En bedömning bör i det enskilda fallet göras av vilka ytterligare myndigheter och aktörer än socialnämnden som samverkan bör ske med. Sådana myndigheter och aktörer kan t.ex. vara huvudmannen för den dömdes
utbildning, Polismyndigheten, ett särskilt ungdomshem, ett familjehem eller hälso- och sjukvården.
Verkställighetsplanens innehåll Allmänna råd till 15 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning (andra föreskrifter än de obligatoriska föreskrifterna)
Normaliseringsprincipen
De insatser som kan komma att innefattas i verkställighetsplanen anordnas och bekostas i enlighet med den s.k. normaliseringsprincipen. Principen innebär att den dömde har samma rätt till samhällets stöd och hjälp som andra medborgare och att Kriminalvården normalt inte bör åta sig uppgifter som åvilar andra huvudmän i samhället. Detta innebär att den huvudman som normalt sett ansvarar för en viss verksamhet såväl beslutar som tillhandahåller och bekostar den inom ramen för verkställigheten. Principen förutsätter att den myndighet som tillhandahåller en viss resurs gör bedömningen att det finns såväl behov hos den unge som förutsättningar för att tillhandahålla resursen.
Föreskrifternas syfte och utformning
Syftet med föreskrifterna är att uppnå den allmänna målsättningen med verkställigheten, dvs. att så långt som möjligt förebygga att den dömde återfaller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt. Vid utformningen av föreskrifterna bör brottslighetens karaktär samt hänsyn till barn och brottsoffer särskilt uppmärksammas. Föreskrifterna bör vara tidsatta och uppföljningsbara.
Föreskrifter om boende
Om det inte kommer fram något annat under utredningen, bör det föreskrivas att den dömde ska bo hemma hos sina vårdnadshavare.
Föreskrifter om skolgång eller annan sysselsättning
Om den dömde är skolpliktig bör det föreskrivas att han eller hon ska gå i skolan. Om den dömde inte är skolpliktig eller deltar i utbildning kan det bli fråga om att anvisa en utbildning inom skolväsendet eller folkbildningen, t.ex. en studiemotiverande kurs inom folkhögskolan eller någon form av praktik, om något sådant kan komma igång under verkställigheten inom ramen för normaliseringsprincipen.
Föreskrifter om fritid
Sådana föreskrifter kan syfta till att understödja en meningsfull sysselsättning på fritiden som i sin tur kan bidra till prosociala kontakter och fysisk samt psykisk hälsa. Det kan t.ex. handla om att den dömde ska fortsätta med eller
Ändringen innebär att rubriken närmast före rubriken ”Normaliseringsprincipen” tas bort.
prova på någon idrott eller deltagande i någon annan organiserad fritidsverksamhet.
Föreskrifter om missbruksbehandling eller annan vård och behandling Sådana föreskrifter kan avse drog- eller alkoholmissbruk, kontakt med psykolog eller terapeut, psykiatrisk behandling eller behandling mot spelmissbruk.
Föreskrifter om andra åtgärder som syftar till att förebygga att den dömde
återfaller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt
Sådana föreskrifter kan avse att den unge genomgår något av de program som bedrivs inom socialtjänsten eller Kriminalvården, t.ex. någon form av påverkansprogram eller program för dömda som vill lämna kriminellt umgänge. De kan också avse att den dömde i brottsförebyggande syfte ska genomgå strukturerade samtal kring särskilda teman som t.ex. syftar till attitydförändring. KVFS 2024:8 .
Information till den dömde om innehållet i verkställighetsplanen Den dömde ska på lämpligt sätt informeras om innehållet i verkställighetsplanen.
Allmänna råd
Informationen behöver i varje enskilt fall vara anpassad till den dömdes förutsättningar att ta emot den. När det gäller unga lagöverträdare kan det vara nödvändigt att vara extra tydlig och konkret avseende den information som lämnas. Detta kan också gälla om den dömde också har andra särskilda behov. Om en dömd har hörsel- eller talnedsättning eller inte behärskar svenska kan det finnas behov av att använda lämpliga tekniska hjälpmedel eller att anlita tolk.
Uppföljning och ändring av verkställighetsplanen Allmänna råd till 16 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Uppföljning och ändring tätare än var åttonde vecka
Det får avgöras i varje enskilt fall om det med hänsyn till åtgärdernas karaktär, utformning och tidsplan m.m. är motiverat att följa upp verkställighetsplanen utan att åtta veckor har förflutit.
Skäl för uppföljning och ändring
Skäl att följa upp verkställighetsplanen tätare än var åttonde vecka eller att ändra den kan t.ex. vara att de mål som har satts upp har nåtts, att planerade åtgärder har avbrutits eller inte kunnat genomföras eller att den dömdes livssituation på annat sätt har ändrats, t.ex. genom att vård inleds enligt lagen (1990:52 ) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Möten med den särskilda koordinatorn Allmänna råd till 17 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Tider för möten
Mötena med den särskilda koordinatorn bör i möjligaste mån läggas på tider som inte inkräktar på skolgång, praktik eller liknande. Hur långa mötena ska vara får avgöras utifrån förhållandena i det enskilda fallet.
Skäl att begränsa antalet möten till ett i veckan
Skäl för att begränsa antalet möten till ett i veckan kan t.ex. vara att regelbundna psykologsamtal, annan regelbunden samtalskontakt eller andra behandlande insatser eller motsvarande åtgärder ingår i verkställighetsplanen. En nedtrappning bör dock inte ske om det kan äventyra genomförandet av verkställighetsplanen i övrigt.
Inskränkningar i rörelsefriheten Helghemarrest eller andra inskränkningar i rörelsefriheten Allmänna råd till 18 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Bedömningen av om helghemarrest inte är lämpligt eller om en annan
inskränkning i rörelsefriheten är mer ändamålsenlig
Skäl för bedömningen att helghemarrest inte är lämpligt med hänsyn till den
dömdes personliga förhållanden kan vara att
– den dömde saknar en bostad där rörelseinskränkningen kan fullgöras och kontrolleras, – det finns risk för våld eller trakasserier eller om helghemarrest på annat sätt skulle kunna vara skadligt för den dömde, – någon som den dömde delar bostad med är brottsoffer, – någon som den dömde delar bostad med har ett motstånd mot förbudet. Skäl för bedömningen att en annan inskränkning i rörelsefriheten är mer ändamålsenlig kan t.ex. vara att den inskränkningen bättre kan antas bidra till att förebygga att den dömde återfaller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt. En bedömning av såväl lämpligheten som ändamålsenligheten ska göras i det enskilda fallet. Uppgifter från socialtjänsten eller kontakt med den dömde och hans eller hennes vårdnadshavare kan vara av betydelse för bedömningen. KVFS 2024:8 .
Förbud att under vissa tider vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett
särskilt angivet område
Med en särskilt angiven plats eller ett särskilt angivet område kan t.ex. avses
en plats eller ett område där
– det ofta förekommer narkotikahandel eller alkoholmissbruk, – där den dömde annars kan antas komma i kontakt med personer i vars umgänge risken för återfall i brott kan antas vara särskilt stor.
Det kan gälla t.ex. – torg, parker, andra mötesplatser, restauranger, pubar och liknande, – en lokal eller en bostad som bedöms ha anknytning till organiserad brottslighet eller ett kriminellt nätverk. Om risken för återfall i brott är kopplad till att den dömde beger sig till någon annan kommun eller stadsdel, kan förbudet avse det. Ett förbud att under vissa tider vistas på en särskilt angiven plats får anses mindre ingripande än helghemarrest och bör kunna gälla alla dagar i veckan. Ett förbud att under vissa tider vistas inom ett särskilt angivet område bör, för att inte vara alltför ingripande, som utgångspunkt gälla enbart under veckosluten i likhet med vad som gäller för hemarrest under helg. Om området är avgränsat geografiskt till ett mindre område får det dock anses mindre ingripande än helghemarrest och bör kunna gälla alla dagar i veckan. Vid bedömningen av vistelseförbudets ingripandegrad bör vidare beaktas bl.a. hur stor eller central del av en ort som platsen kan sägas utgöra.
Förbud att under vissa tider lämna ett särskilt angivet område Förbudet kan t.ex. avse att den dömde under vissa tider inte får lämna sin hemkommun eller del av hemkommunen. Detta får anses vara så pass ingripande att det normalt bör föreskrivas en viss tidsbegränsning för att det inte ska vara mer ingripande än helghemarrest.
Skyldighet att under vissa tider uppehålla sig på en särskilt angiven plats Skyldigheten kan t.ex. avse en plats för verksamhet som kan stödja en prosocial utveckling hos den dömde, t.ex. skola eller praktik. Skyldigheten kan användas för att stödja deltagande i andra inslag i verkställighetsplanen såsom skolgång eller deltagande i programverksamhet eller ligga vid sidan av detta. För att bedöma hur ingripande detta är jämfört med helghemarrest bör en jämförelse göras med det antal timmar som tas i anspråk av den dömdes tid, exklusive nätter, vid helghemarrest.
Kontroll med elektroniska hjälpmedel Allmänna råd till 19 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Särskilda skäl mot kontroll med elektroniska hjälpmedel kan t.ex. vara att den dömdes hälsotillstånd är sådant att elektronisk kontroll framstår som onödig eller olämplig.
Minskning och upphörande av inskränkningar i rörelsefriheten Allmänna råd till 20 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Minskning
Om den dömde efter halva verkställighetstiden bedöms ha medverkat i verkställighetsplaneringen och följa verkställighetsplanen på ett godtagbart
sätt kan det vara lämpligt att halvera tiden för de rörelseinskränkande inslagen, t.ex. genom att antalet timmar per dygn, vecka eller månad halveras.
Upphörande
Normalt kan det bara bli aktuellt att besluta att inskränkningarna i rörelsefriheten ska upphöra helt om de dessförinnan har minskats.
Prövningen av om den dömde har medverkat i verkställighetsplaneringen och därefter följer verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt Vid prövningen av om den dömde har medverkat i verkställighetsplaneringen bör det beaktas om han eller hon har deltagit på ett konstruktivt sätt. För att den dömde ska anses följa verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt krävs inte att han eller hon har efterlevt den fullständigt. Det avgörande för bedömningen är att den dömde inte obstruerar eller motarbetar planen så att inslagen inte går att genomföra på ett meningsfullt vis. Den dömde bör anses ha följt verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt även om han eller hon t.ex. låter bli att komma till några möten med den särskilda koordinatorn eller vid enstaka tillfällen brukar något otillåtet medel, men inte om det sker regelbundet eller i större omfattning. Detta gäller också t.ex. om den dömde missar någon del av en programverksamhet, men inte om det sker i sådan omfattning så att syftet undergrävs. Om en avvikelse består i att den dömde inte har varit i skolan eller inte deltagit i en fritidsaktivitet bör det inte tillmätas samma vikt som om han eller hon har brutit mot en föreskrift om inskränkning i rörelsefriheten. Det avgörande är sammanfattningsvis om den dömde kan sägas ha ansträngt sig för att följa verkställighetsplanen.
Allmänna råd till 21 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Skäl för beslut om att inskränkningarna i rörelsefriheten på nytt ska minska
eller upphöra
Skäl för att besluta att inskränkningarna i rörelsefriheten på nytt ska minska eller upphöra kan t.ex. vara att den dömde följer verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt.
Kontroll av drog- och alkoholförbud Allmänna råd till 22 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Vad som är narkotika framgår av 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) , förteckningen i förordningen (1992:1554 ) om kontroll av narkotika och av Läkemedelverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika. Med något annat berusningsmedel avses t.ex. lösningsmedel. Kriminalvården bestämmer vilken form av prov för kontroll av drog- och alkoholförbud den dömde ska lämna.
Blodprov på en dömd får endast tas av sjukvårdspersonal.
Om en preliminär analys av ett prov för kontroll av drog- och alkoholförbud genom saliv- eller svettprov visar positivt resultat ska den dömde föreläggas att lämna ett nytt prov för slutlig analys.
Handräckning och omhändertagande Allmänna råd till 23 –25 §§ lagen (2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning
Samråd med Polismyndigheten innan Kriminalvårdens beslut om omhändertagande
Innan Kriminalvården beslutar att omhänderta den dömde bör samråd med Polismyndigheten ske. Samrådet bör bl.a. avse hur många timmar före mötet som omhändertagandet bör ske.
Proportionalitet vid begäran om handräckning
Handräckning får endast begäras om det står i rimlig proportion till syftet med handräckningen. Handräckning får alltså endast begäras om andra möjligheter att motivera den dömde att komma till möten eller följa en föreskrift om rörelseinskränkning först har prövats eller bedömts utsiktslösa. För att begära handräckning krävs också att det bedöms lämpligt och verkningsfullt. Ett skäl för handräckning kan alltså vara att det finns någon särskild omständighet som ger anledning att befara att den dömde kommer att sätta sig till motvärn. Även om någon sådan omständighet saknas kan det finnas synnerliga skäl för handräckning t.ex. i situationer där det finns en överhängande risk för att den dömde skadar sig själv eller någon annan.
Underrättelse till åklagare Allmänna råd till 26 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning
Underrättelse till följd av misskötsamhet
För att åklagaren eller rätten ska meddela varning eller för att rätten ska undanröja påföljden på grund av misskötsamhet krävs att den dömde misskött sig i väsentlig grad, se 30 b § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare samt 32 kap. 4 § brottsbalken . Det innebär att all bristande medverkan inte motiverar en underrättelse till åklagare.
Misskötsamheten måste bedömas vara av kvalificerat slag. Om
misskötsamheten består i att den dömde inte varit i skolan eller inte deltagit i en fritidsaktivitet bör det inte väga lika tungt som om han eller hon har brutit mot en föreskrift om inskränkning i rörelsefriheten. Innan en underrättelse sker bör möjliga reaktioner på misskötsamhet prövas inom ramen för påföljden. Ett skäl för underrättelse till åklagare kan t.ex. vara att det vid upprepade tillfällen behövs handräckning för den dömdes medverkan i
verkställighetsplanering eller inställelse till möten med den särskilda koordinatorn.
Om en verkställighetsplan inte upprättats inom fyra veckor ska, om det inte finns särskilda skäl mot det, åklagare underrättas enligt 26 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning.
Allmänna råd
Särskilda skäl kan t.ex. vara att Kriminalvården bedömer att det trots förseningen finns förutsättningar för att verkställa påföljden på ett ändamålsenligt sätt.
Journal Varje uppgift som förs in i en journal ska utformas så att den enskildes integritet respekteras. Uppgifterna ska vara korrekta och sakliga.
Allmänna råd
Principerna i de författningar som nämns i 13 § om bl.a. laglighet, korrekthet, öppenhet och konfidentialitet bör även tillämpas på andra uppgifter än personuppgifter som förs in i journalen.
Vid rättelse av en felaktighet i journalen ska det anges när felaktigheten har rättats, vem som har gjort rättelsen och vad rättelsen bestod i.
Endast den personal som behöver tillgång till journalen för att kunna utföra sitt arbete har rätt att ta del av den.
Övriga bestämmelser Chefen för Kriminalvården får besluta om undantag från dessa föreskrifter. KVFS 2024:8 . Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2021. Denna författning träder i kraft den 1 april 2024.
På Kriminalvårdens vägnar MARTIN HOLMGREN Caroline Oredsson (Rättsavdelningen)
2020:3.
Utgivare: Caroline Oredsson Kriminalvården, 601 80 Norrköping Kriminalvårdens digitaltryck Norrköping 2024 ISSN 1653-6665