lagen.nu
KVFS 2020:3

Verkställighet av ungdomsövervakning (KVFS 2020:3, FARK UÖ)

Titel
Verkställighet av ungdomsövervakning (KVFS 2020:3, FARK UÖ) (KVFS 2020:3)
Utgivare
Kriminalvården
Normkedja
SFS 2020:616SFS 2020:792KVFS 2020:3
Beslutad
2020-12-14
Ikraftträdande
2021-01-01
Upphäver
Transporter av frihetsberövade (KVFS 2020:2, FARK Transport)
Källa
www.kriminalvarden.se

Upphäver

Bemyndigande

1 §

Denna föreskrift innehåller bestämmelser som kompletterar lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning och förordningen (2020:792) om verkställighet av ungdomsövervakning. Uttryck som används i föreskriften har samma innebörd och tillämpningsområde som i lagen och förordningen, om inte annat anges.

Definitioner

2 §

Med särskild koordinator avses en tjänsteman vid Kriminalvården eller annan lämplig person som efter förordnande av myndigheten håller regelbunden kontakt med den dömde, träffar honom eller henne under verkställigheten och genom kontroll, stöd och hjälp verkar för att verkställighetsplanen följs.

3 §

Med verkställighetsplan avses Kriminalvårdens beslut med föreskrifter om vad den dömde har att rätta sig efter under verkställighet av ungdomsövervakning.

Obs! Detta rättelseblad ersätter tidigare utgivna KVFS 2020:2 som utkom den 18 december 2020. Rättelsen avser författningens löpnummer.

KVFS 2020:3

4 §

Med helghemarrest avses att den dömde förbjuds att vistas utanför bostaden under kvällar och nätter mot lördag, söndag och måndag, från klockan arton på kvällen till klockan sju på morgonen.

Inledande av verkställighet

Nöjdförklaring

Kontroll av identitet

5 §

Innan en nöjdförklaring tas emot av en dömd som är på fri fot ska den dömdes identitet kontrolleras.

Underrättelse till domstol

Påbörjande av verkställighet

6 §

När en dom om ungdomsövervakning har fått laga kraft, ska Kriminalvården skyndsamt inleda samverkan med socialnämnden och kalla den dömde till ett inledande möte om verkställighetsplanering. Den dömdes vårdnadshavare ska underrättas om mötet och erbjudas att delta, om inte särskilda skäl talar mot det.

Information till den dömde om innebörden av ungdomsövervakning

7 §

Vid det inledande mötet ska den dömde på lämpligt sätt informeras om innebörden av påföljden, vad han eller hon har att rätta sig efter under verkställighetsplaneringen och övrig verkställighetstid samt konsekvenser av eventuell misskötsamhet. Den dömde ska även informeras om dagen för verkställighetens slut.

Verkställighetens mål och utformning

KVFS

av drog- och alkoholförbud samt polishämtning för att säkerställa den dömdes med-

2020:3

verkan vid verkställighetsplanering och möten med den särskilda koordinatorn. Varje tvångsåtgärd ska föregås av en intresseavvägning där olägenheten som åtgärden kan innebära för den enskilde ställs i relation till syftet med åtgärden. En bedömning av åtgärdens art, styrka, räckvidd och varaktighet ska göras i varje enskilt fall. Vid prövningen ska övervägas om en mindre ingripande åtgärd kan vara tillräcklig.

Verkställighetsplanering

Utredningen

8 §

Verkställighetsplaneringen ska omfatta 1. en utredning av den dömdes personliga och sociala förhållanden, 2. en utredning av de riskfaktorer som kan antas påverka den dömdes återfallsrisk, 3. en bedömning av vilka riskreducerande insatser som kan genomföras, 4. en bedömning av hur skyddsfaktorer kan understödjas.

Samråd

Samråd med andra personer

Det kan även vara lämpligt att samråda med föräldrarna till en dömd över 18 år eller andra personer som har haft en fostrande roll. Att samråda med föräldrarna kan t.ex. särskilt vara lämpligt om den dömde bor kvar i föräldrahemmet. Det kan även vara lämpligt att samråda med t.ex. en god man.

Samverkan

Verkställighetsplanens innehåll

Föreskrifternas syfte och utformning

Syftet med föreskrifterna är att uppnå den allmänna målsättningen med verkställigheten, dvs. att så långt som möjligt förebygga att den dömde återfaller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt. Vid utformningen av föreskrifterna bör brottslighetens karaktär samt hänsyn till barn och brottsoffer särskilt uppmärksammas. Föreskrifterna bör vara tidsatta och uppföljningsbara.

Föreskrifter om boende

Om det inte kommer fram något annat under utredningen, bör det föreskrivas att den dömde ska bo hemma hos sina vårdnadshavare.

Föreskrifter om skolgång eller annan sysselsättning

Om den dömde är skolpliktig bör det föreskrivas att han eller hon ska gå i skolan. Om den dömde inte är skolpliktig eller deltar i utbildning kan det bli fråga om att anvisa en utbildning inom skolväsendet eller folkbildningen, t.ex. en studiemotiverande kurs inom folkhögskolan eller någon form av praktik, om något sådant kan komma igång under verkställigheten inom ramen för normaliseringsprincipen.

Föreskrifter om fritid

Sådana föreskrifter kan syfta till att understödja en meningsfull sysselsättning på fritiden som i sin tur kan bidra till prosociala kontakter och fysisk samt psykisk hälsa. Det kan t.ex. handla om att den dömde ska fortsätta med eller prova på någon idrott eller deltagande i någon annan organiserad fritidsverksamhet.

KVFS

Föreskrifter om missbruksbehandling eller annan vård och behandling

2020:3

Sådana föreskrifter kan avse drog- eller alkoholmissbruk, kontakt med psykolog eller terapeut, psykiatrisk behandling eller behandling mot spelmissbruk.

Föreskrifter om andra åtgärder som syftar till att förebygga att den dömde återfaller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt

Sådana föreskrifter kan avse att den unge genomgår något av de program som bedrivs inom socialtjänsten eller Kriminalvården, t.ex. någon form av påverkansprogram eller program för dömda som vill lämna kriminellt umgänge. De kan också avse att den dömde i brottsförebyggande syfte ska genomgå strukturerade samtal kring särskilda teman som t.ex. syftar till attitydförändring.

Information till den dömde om innehållet i verkställighetsplanen

9 §

Den dömde ska på lämpligt sätt informeras om innehållet i verkställighetsplanen.

Uppföljning och ändring av verkställighetsplanen

Skäl för uppföljning och ändring

Skäl att följa upp verkställighetsplanen tätare än var åttonde vecka eller att ändra den kan t.ex. vara att de mål som har satts upp har nåtts, att planerade åtgärder har avbrutits eller inte kunnat genomföras eller att den dömdes livssituation på annat sätt har ändrats, t.ex. genom att vård inleds enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga..

Möten med den särskilda koordinatorn

Skäl att begränsa antalet möten till ett i veckan

Skäl för att begränsa antalet möten till ett i veckan kan t.ex. vara att regelbundna psykologsamtal, annan regelbunden samtalskontakt eller andra behandlande insatser eller motsvarande åtgärder ingår i verkställighetsplanen. En nedtrappning bör dock inte ske om det kan äventyra genomförandet av verkställighetsplanen i övrigt.

Inskränkningar i rörelsefriheten

Helghemarrest eller andra inskränkningar i rörelsefriheten

Förbud att under vissa tider vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett särskilt angivet område

Med en särskilt angiven plats eller ett särskilt angivet område kan t.ex. avses en

plats eller ett område där

- det ofta förekommer narkotikahandel eller alkoholmissbruk, - där den dömde annars kan antas komma i kontakt med personer i vars umgänge risken för återfall i brott kan antas vara särskilt stor.

Det kan gälla t.ex

- torg, parker, andra mötesplatser, restauranger, pubar och liknande, - en lokal eller en bostad som bedöms ha anknytning till organiserad brottslighet eller ett kriminellt nätverk.

KVFS

Om risken för återfall i brott är kopplad till att den dömde beger sig till någon annan

2020:3

kommun eller stadsdel, kan förbudet avse det. Ett förbud att under vissa tider vistas på en särskilt angiven plats får anses mindre ingripande än helghemarrest och bör kunna gälla alla dagar i veckan. Ett förbud att under vissa tider vistas inom ett särskilt angivet område bör, för att inte vara alltför ingripande, som utgångspunkt gälla enbart under veckosluten i likhet med vad som gäller för hemarrest under helg. Om området är avgränsat geografiskt till ett mindre område får det dock anses mindre ingripande än helghemarrest och bör kunna gälla alla dagar i veckan. Vid bedömningen av vistelseförbudets ingripandegrad bör vidare beaktas bl.a. hur stor eller central del av en ort som platsen kan sägas utgöra.

Förbud att under vissa tider lämna ett särskilt angivet område

Förbudet kan t.ex. avse att den dömde under vissa tider inte får lämna sin hemkommun eller del av hemkommunen. Detta får anses vara så pass ingripande att det normalt bör föreskrivas en viss tidsbegränsning för att det inte ska vara mer ingripande än helghemarrest.

Skyldighet att under vissa tider uppehålla sig på en särskilt angiven plats

Skyldigheten kan t.ex. avse en plats för verksamhet som kan stödja en prosocial utveckling hos den dömde, t.ex. skola eller praktik. Skyldigheten kan användas för att stödja deltagande i andra inslag i verkställighetsplanen såsom skolgång eller deltagande i programverksamhet eller ligga vid sidan av detta. För att bedöma hur ingripande detta är jämfört med helghemarrest bör en jämförelse göras med det antal timmar som tas i anspråk av den dömdes tid, exklusive nätter, vid helghemarrest.

Kontroll med elektroniska hjälpmedel

Minskning och upphörande av inskränkningar i rörelsefriheten

Upphörande

Normalt kan det bara bli aktuellt att besluta att inskränkningarna i rörelsefriheten ska upphöra helt om de dessförinnan har minskats.

Prövningen av om den dömde har medverkat i verkställighetsplaneringen och därefter följer verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt

Vid prövningen av om den dömde har medverkat i verkställighetsplaneringen bör

det beaktas om han eller hon har deltagit på ett konstruktivt sätt.

För att den dömde ska anses följa verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt krävs inte att han eller hon har efterlevt den fullständigt. Det avgörande för bedömningen är att den dömde inte obstruerar eller motarbetar planen så att inslagen inte går att genomföra på ett meningsfullt vis. Den dömde bör anses ha följt verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt även om han eller hon t.ex. låter bli att komma till några möten med den särskilda koordinatorn eller vid enstaka tillfällen brukar något otillåtet medel, men inte om det sker regelbundet eller i större omfattning. Detta gäller också t.ex. om den dömde missar någon del av en programverksamhet, men inte om det sker i sådan omfattning så att syftet undergrävs. Om en avvikelse består i att den dömde inte har varit i skolan eller inte deltagit i en fritidsaktivitet bör det inte tillmätas samma vikt som om han eller hon har brutit mot en föreskrift om inskränkning i rörelsefriheten. Det avgörande är sammanfattningsvis om den dömde kan sägas ha ansträngt sig för att följa verkställighetsplanen.

sätt.

Kontroll av drog- och alkoholförbud

10 §

Blodprov på en dömd får endast tas av sjukvårdspersonal.

11 §

Om en preliminär analys av ett prov för kontroll av drog- och alkoholförbud genom saliv- eller svettprov visar positivt resultat ska den dömde föreläggas att lämna ett nytt prov för slutlig analys.

KVFS 2020:3

Allmänna råd Det nya provet bör vara ett urinprov.

Handräckning och omhändertagande

Proportionalitet vid begäran om handräckning

Handräckning får endast begäras om det står i rimlig proportion till syftet med handräckningen. Handräckning får alltså endast begäras om andra möjligheter att motivera den dömde att komma till möten eller följa en föreskrift om rörelseinskränkning först har prövats eller bedömts utsiktslösa. För att begära handräckning krävs också att det bedöms lämpligt och verkningsfullt. Ett skäl för handräckning kan alltså vara att det finns någon särskild omständighet som ger anledning att befara att den dömde kommer att sätta sig till motvärn. Även om någon sådan omständighet saknas kan det finnas synnerliga skäl för handräckning t.ex. i situationer där det finns en överhängande risk för att den dömde skadar sig själv eller någon annan.

Underrättelse till åklagare

12 §

Om en verkställighetsplan inte upprättats inom fyra veckor ska, om det inte finns särskilda skäl mot det, åklagare underrättas enligt 26 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning.

Journal

13 §

Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom Kriminalvårdens verksamhet finns i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och kriminalvårdsdatalagen (2018:1235) med tillhörande förordningar. Bestämmelser om behandling av personuppgifter som inte utförs i syfte att verkställa straffrättsliga påföljder finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (GDPR). Dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt.

14 §

Varje uppgift som förs in i en journal ska utformas så att den enskildes integritet respekteras. Uppgifterna ska vara korrekta och sakliga.

15 §

Vid rättelse av en felaktighet i journalen ska det anges när felaktigheten har rättats, vem som har gjort rättelsen och vad rättelsen bestod i.

16 §

Endast den personal som behöver tillgång till journalen för att kunna utföra sitt arbete har rätt att ta del av den.

Övriga bestämmelser

17 §

Generaldirektören för Kriminalvården kan besluta om undantag från dessa föreskrifter.

KVFS 2020:3

____________ Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2021.

MARTIN HOLMGREN Lennart Palmgren