KVFS 2020:3

1

Obs! Detta rättelseblad ersätter tidigare utgivna KVFS 2020:2 som utkom den 18 december

2020. Rättelsen avser författningens löpnummer.

Kriminalvårdens författningssamling

ISSN 1653-6665

Utgivare: Caroline Oredsson

KVFS 2020:3

FARK UÖ

Utkom från trycket den

8 januari 2021

Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd

(KVFS 2020:3) om verkställighet av ungdoms-

övervakning

beslutad den 14 december 2020

Kriminalvården föreskriver följande med stöd av 11 § förordningen (2020:792) om

verkställighet av ungdomsövervakning och beslutar följande allmänna råd.

Inledande bestämmelser

1 § Denna föreskrift innehåller bestämmelser som kompletterar lagen (2020:616)

om verkställighet av ungdomsövervakning och förordningen (2020:792) om verkstäl-

lighet av ungdomsövervakning. Uttryck som används i föreskriften har samma inne-

börd och tillämpningsområde som i lagen och förordningen, om inte annat anges.

Definitioner

2 §

Med särskild koordinator avses en tjänsteman vid Kriminalvården eller an-

nan lämplig person som efter förordnande av myndigheten håller regelbunden kon-

takt med den dömde, träffar honom eller henne under verkställigheten och genom

kontroll, stöd och hjälp verkar för att verkställighetsplanen följs.

3 §

Med verkställighetsplan avses Kriminalvårdens beslut med föreskrifter om

vad den dömde har att rätta sig efter under verkställighet av ungdomsövervakning.

KVFS

2020:3

2

4 §

Med helghemarrest avses att den dömde förbjuds att vistas utanför bostaden

under kvällar och nätter mot lördag, söndag och måndag, från klockan arton på kväl-

len till klockan sju på morgonen.

Inledande av verkställighet

Nöjdförklaring

Kontroll av identitet

5 § Innan en nöjdförklaring tas emot av en dömd som är på fri fot ska den dömdes

identitet kontrolleras.

Allmänna råd

Den dömdes identitet kontrolleras mot verkställighetshandlingarna. Om den dömde

saknar identitetshandling kan kontrollen ske t.ex. i register eller genom att en an-

ställd inom Kriminalvården eller annan myndighetsperson styrker att det är fråga

om rätt person.

Klargörande av nöjdförklaringens innebörd och verkan

Allmänna råd till 4 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Innan en nöjdförklaring lämnas ska den dömde ha fått klart för sig

-

vad domen eller beslutet rent konkret innebär för honom eller henne, t.ex.

vilket eller vilka brott som han eller hon dömts för, vilket eller vilka åtal

som han eller hon frikänts från och ungdomsövervakningens längd,

-

vad verkställighet av ungdomsövervakning kan komma att innebära för ho-

nom eller henne,

-

vad reglerna om nöjdförklaring innebär, dvs. att domen eller beslutet i den

del som avser ungdomsövervakning inte längre kan överklagas och prövas

av högre instans samt att en nöjdförklaring som lämnats inte får tas till-

baka.

Informationen om innebörden och verkan av en nöjdförklaring behöver i varje

enskilt fall vara anpassad till den dömdes förutsättningar att ta emot informat-

ionen. Eftersom det gäller unga lagöverträdare kan det vara nödvändigt att vara

extra tydlig och konkret avseende den information som lämnas. Detta kan också

gälla dömda med särskilda behov. Om en dömd har hörsel- eller talnedsättning

eller inte behärskar svenska kan det finnas behov av att använda lämpliga tek-

niska hjälpmedel eller att anlita tolk.

KVFS

2020:3

3

Underrättelse till domstol

Allmänna råd till 3 § förordningen ( 2020:792 ) om verkställighet av ungdomsöver-

vakning

Underrättelse så snart som möjligt

Underrättelsen till domstolen om den mottagna nöjdförklaringen bör göras samma

dag som nöjdförklaringen togs emot eller nästkommande arbetsdag.

Påbörjande av verkställighet

6 § När en dom om ungdomsövervakning har fått laga kraft, ska Kriminalvården

skyndsamt inleda samverkan med socialnämnden och kalla den dömde till ett inle-

dande möte om verkställighetsplanering.

Den dömdes vårdnadshavare ska underrättas om mötet och erbjudas att delta, om

inte särskilda skäl talar mot det.

Allmänna råd

Kontakt med socialnämnden bör normalt etableras samma dag eller nästkommande

arbetsdag efter det att Kriminalvården har fått kännedom om att domen har fått laga

kraft. Även kallelsen till den dömde bör normalt göras lika skyndsamt.

Frågan om det finns särskilda skäl mot att underrätta vårdnadshavaren avgörs

med stöd av reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt föräldra-

balken.

Information till den dömde om innebörden av ungdomsövervakning

7 §

Vid det inledande mötet ska den dömde på lämpligt sätt informeras om inne-

börden av påföljden, vad han eller hon har att rätta sig efter under verkställighets-

planeringen och övrig verkställighetstid samt konsekvenser av eventuell missköt-

samhet. Den dömde ska även informeras om dagen för verkställighetens slut.

Allmänna råd

Informationen behöver i varje enskilt fall vara anpassad till den dömdes förutsätt-

ningar att ta emot den. När det gäller unga lagöverträdare kan det vara nödvändigt

att vara extra tydlig och konkret avseende den information som lämnas. Detta kan

också gälla om den dömde också har andra särskilda behov. Om en dömd har hörsel-

eller talnedsättning eller inte behärskar svenska kan det finnas behov av att använda

lämpliga tekniska hjälpmedel eller att anlita tolk.

Verkställighetens mål och utformning

Allmänna råd till 6 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Proportionalitetsprincipen

Kravet på proportionalitet omfattar såväl ett beslut om att en tvångsåtgärd ska vid-

tas som hur åtgärden ska genomföras. Med tvångsåtgärd avses bl.a. prov för kontroll

KVFS

2020:3

4

av drog- och alkoholförbud samt polishämtning för att säkerställa den dömdes med-

verkan vid verkställighetsplanering och möten med den särskilda koordinatorn.

Varje tvångsåtgärd ska föregås av en intresseavvägning där olägenheten som åt-

gärden kan innebära för den enskilde ställs i relation till syftet med åtgärden. En

bedömning av åtgärdens art, styrka, räckvidd och varaktighet ska göras i varje en-

skilt fall. Vid prövningen ska övervägas om en mindre ingripande åtgärd kan vara

tillräcklig.

Verkställighetsplanering

Utredningen

8 §

Verkställighetsplaneringen ska omfatta

1. en utredning av den dömdes personliga och sociala förhållanden,

2. en utredning av de riskfaktorer som kan antas påverka den dömdes återfallsrisk,

3. en bedömning av vilka riskreducerande insatser som kan genomföras,

4. en bedömning av hur skyddsfaktorer kan understödjas.

Allmänna råd

Utredningen under verkställighetsplaneringen bör göras så att den får så liten in-

verkan på den dömdes skolgång eller annan sysselsättning som möjligt.

Samråd

Allmänna råd till 11 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Samråd med vårdnadshavare

Samråd med vårdnadshavare under verkställighetsplaneringen kan bedömas som

omöjligt t.ex. om

-

vårdnadshavaren inte kan nås,

-

vårdnadshavaren motsätter sig att medverka,

-

förhållandet mellan den dömde och vårdnadshavaren eller omständigheter

kopplade till vårdnadshavarens person är sådana att ett meningsfullt sam-

råd inte är möjligt.

Samråd med andra personer

Det kan även vara lämpligt att samråda med föräldrarna till en dömd över 18 år

eller andra personer som har haft en fostrande roll. Att samråda med föräldrarna

kan t.ex. särskilt vara lämpligt om den dömde bor kvar i föräldrahemmet.

Det kan även vara lämpligt att samråda med t.ex. en god man.

KVFS

2020:3

5

Samverkan

Allmänna råd till 12 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Samverkan med andra myndigheter och aktörer än socialnämnden

En bedömning bör i det enskilda fallet göras av vilka ytterligare myndigheter och

aktörer än socialnämnden som samverkan bör ske med. Sådana myndigheter och

aktörer kan t.ex. vara huvudmannen för den dömdes utbildning, Polismyndigheten,

ett särskilt ungdomshem, ett familjehem eller hälso- och sjukvården.

Verkställighetsplanens innehåll

Allmänna råd till 15 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Andra föreskrifter än de obligatoriska föreskrifterna

Normaliseringsprincipen

De insatser som kan komma att innefattas i verkställighetsplanen anordnas och be-

kostas i enlighet med den s.k. normaliseringsprincipen. Principen innebär att den

dömde har samma rätt till samhällets stöd och hjälp som andra medborgare och att

Kriminalvården normalt inte bör åta sig uppgifter som åvilar andra huvudmän i

samhället. Detta innebär att den huvudman som normalt sett ansvarar för en viss

verksamhet såväl beslutar som tillhandahåller och bekostar den inom ramen för

verkställigheten. Principen förutsätter att den myndighet som tillhandahåller en viss

resurs gör bedömningen att det finns såväl behov hos den unge som förutsättningar

för att tillhandahålla resursen.

Föreskrifternas syfte och utformning

Syftet med föreskrifterna är att uppnå den allmänna målsättningen med verkställig-

heten, dvs. att så långt som möjligt förebygga att den dömde återfaller i brott eller

på annat sätt utvecklas ogynnsamt.

Vid utformningen av föreskrifterna bör brottslighetens karaktär samt hänsyn till

barn och brottsoffer särskilt uppmärksammas.

Föreskrifterna bör vara tidsatta och uppföljningsbara.

Föreskrifter om boende

Om det inte kommer fram något annat under utredningen, bör det föreskrivas att

den dömde ska bo hemma hos sina vårdnadshavare.

Föreskrifter om skolgång eller annan sysselsättning

Om den dömde är skolpliktig bör det föreskrivas att han eller hon ska gå i skolan.

Om den dömde inte är skolpliktig eller deltar i utbildning kan det bli fråga om

att anvisa en utbildning inom skolväsendet eller folkbildningen, t.ex. en studiemoti-

verande kurs inom folkhögskolan eller någon form av praktik, om något sådant kan

komma igång under verkställigheten inom ramen för normaliseringsprincipen.

Föreskrifter om fritid

Sådana föreskrifter kan syfta till att understödja en meningsfull sysselsättning på

fritiden som i sin tur kan bidra till prosociala kontakter och fysisk samt psykisk hälsa.

Det kan t.ex. handla om att den dömde ska fortsätta med eller prova på någon idrott

eller deltagande i någon annan organiserad fritidsverksamhet.

KVFS

2020:3

6

Föreskrifter om missbruksbehandling eller annan vård och behandling

Sådana föreskrifter kan avse drog- eller alkoholmissbruk, kontakt med psykolog el-

ler terapeut, psykiatrisk behandling eller behandling mot spelmissbruk.

Föreskrifter om andra åtgärder som syftar till att förebygga att den dömde åter-

faller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt

Sådana föreskrifter kan avse att den unge genomgår något av de program som

bedrivs inom socialtjänsten eller Kriminalvården, t.ex. någon form av påverkans-

program eller program för dömda som vill lämna kriminellt umgänge. De kan också

avse att den dömde i brottsförebyggande syfte ska genomgå strukturerade samtal

kring särskilda teman som t.ex. syftar till attitydförändring.

Information till den dömde om innehållet i verkställighetsplanen

9 § Den dömde ska på lämpligt sätt informeras om innehållet i verkställighets-

planen.

Allmänna råd

Informationen behöver i varje enskilt fall vara anpassad till den dömdes förutsätt-

ningar att ta emot den. När det gäller unga lagöverträdare kan det vara nödvändigt

att vara extra tydlig och konkret avseende den information som lämnas. Detta kan

också gälla om den dömde också har andra särskilda behov. Om en dömd har hör-

sel- eller talnedsättning eller inte behärskar svenska kan det finnas behov av att

använda lämpliga tekniska hjälpmedel eller att anlita tolk.

Uppföljning och ändring av verkställighetsplanen

Allmänna råd till 16 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Uppföljning och ändring tätare än var åttonde vecka

Det får avgöras i varje enskilt fall om det med hänsyn till åtgärdernas karaktär, ut-

formning och tidsplan m.m. är motiverat att följa upp verkställighetsplanen utan att

åtta veckor har förflutit.

Skäl för uppföljning och ändring

Skäl att följa upp verkställighetsplanen tätare än var åttonde vecka eller att ändra

den kan t.ex. vara att de mål som har satts upp har nåtts, att planerade åtgärder har

avbrutits eller inte kunnat genomföras eller att den dömdes livssituation på annat

sätt har ändrats, t.ex. genom att vård inleds enligt lagen ( 1990:52 ) med särskilda

bestämmelser om vård av unga..

KVFS

2020:3

7

Möten med den särskilda koordinatorn

Allmänna råd till 17 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Tider för möten

Mötena med den särskilda koordinatorn bör i möjligaste mån läggas på tider som

inte inkräktar på skolgång, praktik eller liknande.

Hur långa mötena ska vara får avgöras utifrån förhållandena i det enskilda fallet.

Skäl att begränsa antalet möten till ett i veckan

Skäl för att begränsa antalet möten till ett i veckan kan t.ex. vara att regelbundna

psykologsamtal, annan regelbunden samtalskontakt eller andra behandlande insat-

ser eller motsvarande åtgärder ingår i verkställighetsplanen. En nedtrappning bör

dock inte ske om det kan äventyra genomförandet av verkställighetsplanen i övrigt.

Inskränkningar i rörelsefriheten

Helghemarrest eller andra inskränkningar i rörelsefriheten

Allmänna råd till 18 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Bedömningen av om helghemarrest inte är lämpligt eller om en annan inskränk-

ning i rörelsefriheten är mer ändamålsenlig

Skäl för bedömningen att helghemarrest inte är lämpligt med hänsyn till den dömdes

personliga förhållanden kan vara att

-

den dömde saknar en bostad där rörelseinskränkningen kan fullgöras och

kontrolleras,

-

det finns risk för våld eller trakasserier eller om helghemarrest på annat

sätt skulle kunna vara skadligt för den dömde

-

någon som den dömde delar bostad med är brottsoffer,

-

någon som den dömde delar bostad med har ett motstånd mot förbudet.

Skäl för bedömningen att en annan inskränkning i rörelsefriheten är mer ända-

målsenlig kan t.ex. vara att den inskränkningen bättre kan antas bidra till att före-

bygga att den dömde återfaller i brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt.

En bedömning av såväl lämpligheten som ändamålsenligheten ska göras i det

enskilda fallet. Uppgifter från socialtjänsten eller kontakt med den dömde och hans

eller hennes vårdnadshavare kan vara av betydelse för bedömningen.

Förbud att under vissa tider vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett sär-

skilt angivet område

Med en särskilt angiven plats eller ett särskilt angivet område kan t.ex. avses en

plats eller ett område där

- det ofta förekommer narkotikahandel eller alkoholmissbruk,

- där den dömde annars kan antas komma i kontakt med personer i vars umgänge

risken för återfall i brott kan antas vara särskilt stor.

Det kan gälla t.ex

- torg, parker, andra mötesplatser, restauranger, pubar och liknande,

- en lokal eller en bostad som bedöms ha anknytning till organiserad brottslighet

eller ett kriminellt nätverk.

KVFS

2020:3

8

Om risken för återfall i brott är kopplad till att den dömde beger sig till någon annan

kommun eller stadsdel, kan förbudet avse det.

Ett förbud att under vissa tider vistas på en särskilt angiven plats får anses

mindre ingripande än helghemarrest och bör kunna gälla alla dagar i veckan.

Ett förbud att under vissa tider vistas inom ett särskilt angivet område bör, för

att inte vara alltför ingripande, som utgångspunkt gälla enbart under veckosluten i

likhet med vad som gäller för hemarrest under helg. Om området är avgränsat geo-

grafiskt till ett mindre område får det dock anses mindre ingripande än helghemar-

rest och bör kunna gälla alla dagar i veckan. Vid bedömningen av vistelseförbudets

ingripandegrad bör vidare beaktas bl.a. hur stor eller central del av en ort som plat-

sen kan sägas utgöra.

Förbud att under vissa tider lämna ett särskilt angivet område

Förbudet kan t.ex. avse att den dömde under vissa tider inte får lämna sin hemkom-

mun eller del av hemkommunen. Detta får anses vara så pass ingripande att det

normalt bör föreskrivas en viss tidsbegränsning för att det inte ska vara mer ingri-

pande än helghemarrest.

Skyldighet att under vissa tider uppehålla sig på en särskilt angiven plats

Skyldigheten kan t.ex. avse en plats för verksamhet som kan stödja en prosocial ut-

veckling hos den dömde, t.ex. skola eller praktik. Skyldigheten kan användas för att

stödja deltagande i andra inslag i verkställighetsplanen såsom skolgång eller delta-

gande i programverksamhet eller ligga vid sidan av detta.

För att bedöma hur ingripande detta är jämfört med helghemarrest bör en jäm-

förelse göras med det antal timmar som tas i anspråk av den dömdes tid, exklusive

nätter, vid helghemarrest.

Kontroll med elektroniska hjälpmedel

Allmänna råd till 19 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Särskilda skäl mot kontroll med elektroniska hjälpmedel kan t.ex. vara att den döm-

des hälsotillstånd är sådant att elektronisk kontroll framstår som onödig eller olämp-

lig.

Minskning och upphörande av inskränkningar i rörelsefriheten

Allmänna råd till 20 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Minskning

Om den dömde efter halva verkställighetstiden bedöms ha medverkat i verkställig-

hetsplaneringen och följa verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt kan det vara

lämpligt att halvera tiden för de rörelseinskränkande inslagen, t.ex. genom att anta-

let timmar per dygn, vecka eller månad halveras.

Upphörande

Normalt kan det bara bli aktuellt att besluta att inskränkningarna i rörelsefriheten

ska upphöra helt om de dessförinnan har minskats.

KVFS

2020:3

9

Prövningen av om den dömde har medverkat i verkställighetsplaneringen och där-

efter följer verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt

Vid prövningen av om den dömde har medverkat i verkställighetsplaneringen bör

det beaktas om han eller hon har deltagit på ett konstruktivt sätt.

För att den dömde ska anses följa verkställighetsplanen på ett godtagbart sätt

krävs inte att han eller hon har efterlevt den fullständigt. Det avgörande för bedöm-

ningen är att den dömde inte obstruerar eller motarbetar planen så att inslagen inte

går att genomföra på ett meningsfullt vis. Den dömde bör anses ha följt verkställig-

hetsplanen på ett godtagbart sätt även om han eller hon t.ex. låter bli att komma till

några möten med den särskilda koordinatorn eller vid enstaka tillfällen brukar nå-

got otillåtet medel, men inte om det sker regelbundet eller i större omfattning. Detta

gäller också t.ex. om den dömde missar någon del av en programverksamhet, men

inte om det sker i sådan omfattning så att syftet undergrävs. Om en avvikelse består

i att den dömde inte har varit i skolan eller inte deltagit i en fritidsaktivitet bör det

inte tillmätas samma vikt som om han eller hon har brutit mot en föreskrift om in-

skränkning i rörelsefriheten. Det avgörande är sammanfattningsvis om den dömde

kan sägas ha ansträngt sig för att följa verkställighetsplanen.

Allmänna råd till 21 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Skäl för beslut om att inskränkningarna i rörelsefriheten på nytt ska minska eller

upphöra

Skäl för att besluta att inskränkningarna i rörelsefriheten på nytt ska minska eller

upphöra kan t.ex. vara att den dömde följer verkställighetsplanen på ett godtagbart

sätt.

Kontroll av drog- och alkoholförbud

Allmänna råd till 22 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Vad som är narkotika framgår av 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) , förteckningen

i förordningen ( 1992:1554 ) om kontroll av narkotika och av Läkemedelverkets före-

skrifter om förteckningar över narkotika. Med något annat berusningsmedel avses

t.ex. lösningsmedel.

Kriminalvården bestämmer vilken form av prov för kontroll av drog- och alko-

holförbud den dömde ska lämna.

10 § Blodprov på en dömd får endast tas av sjukvårdspersonal.

11 § Om en preliminär analys av ett prov för kontroll av drog- och alkoholförbud

genom saliv- eller svettprov visar positivt resultat ska den dömde föreläggas att

lämna ett nytt prov för slutlig analys.

KVFS

2020:3

10

Allmänna råd

Det nya provet bör vara ett urinprov.

Handräckning och omhändertagande

Allmänna råd till 23 - 25 §§ lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsöver-

vakning

Samråd med Polismyndigheten innan Kriminalvårdens beslut om omhänderta-

gande

Innan Kriminalvården beslutar att omhänderta den dömde bör samråd med Polis-

myndigheten ske. Samrådet bör bl.a. avse hur många timmar före mötet som omhän-

dertagandet bör ske.

Proportionalitet vid begäran om handräckning

Handräckning får endast begäras om det står i rimlig proportion till syftet med

handräckningen. Handräckning får alltså endast begäras om andra möjligheter att

motivera den dömde att komma till möten eller följa en föreskrift om rörelsein-

skränkning först har prövats eller bedömts utsiktslösa. För att begära handräckning

krävs också att det bedöms lämpligt och verkningsfullt.

Ett skäl för handräckning kan alltså vara att det finns någon särskild omstän-

dighet som ger anledning att befara att den dömde kommer att sätta sig till motvärn.

Även om någon sådan omständighet saknas kan det finnas synnerliga skäl för

handräckning t.ex. i situationer där det finns en överhängande risk för att den dömde

skadar sig själv eller någon annan.

Underrättelse till åklagare

Allmänna råd till 26 § lagen ( 2020:616 ) om verkställighet av ungdomsövervakning

Underrättelse till följd av misskötsamhet

För att åklagaren eller rätten ska meddela varning eller för att rätten ska undanröja

påföljden på grund av misskötsamhet krävs att den dömde misskött sig i väsentlig

grad, se 30 b § lagen ( 1964:167 ) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträ-

dare samt 32 kap. 4 § brottsbalken . Det innebär att all bristande medverkan inte

motiverar en underrättelse till åklagare. Misskötsamheten måste bedömas vara av

kvalificerat slag. Om misskötsamheten består i att den dömde inte varit i skolan eller

inte deltagit i en fritidsaktivitet bör det inte väga lika tungt som om han eller hon

har brutit mot en föreskrift om inskränkning i rörelsefriheten. Innan en underrättelse

sker bör möjliga reaktioner på misskötsamhet prövas inom ramen för påföljden. Ett

skäl för underrättelse till åklagare kan t.ex. vara att det vid upprepade tillfällen be-

hövs handräckning för den dömdes medverkan i verkställighetsplanering eller in-

ställelse till möten med den särskilda koordinatorn.

12 § Om en verkställighetsplan inte upprättats inom fyra veckor ska, om det inte

finns särskilda skäl mot det, åklagare underrättas enligt 26 § lagen (2020:616) om

verkställighet av ungdomsövervakning.

KVFS

2020:3

11

Allmänna råd

Särskilda skäl kan t.ex. vara att Kriminalvården bedömer att det trots förseningen

finns förutsättningar för att verkställa påföljden på ett ändamålsenligt sätt.

Journal

13 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom Kriminalvårdens

verksamhet finns i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvår-

dens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och kriminal-

vårdsdatalagen (2018:1235) med tillhörande förordningar. Bestämmelser om be-

handling av personuppgifter som inte utförs i syfte att verkställa straffrättsliga på-

följder finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27

april 2016 om skydd för fysiska personer med behandling av personuppgifter och

om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG

(allmän dataskyddsförordning) (GDPR).

Dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt.

Allmänna råd

Begreppet journal omfattar både pappershandlingar och digitala handlingar.

14 § Varje uppgift som förs in i en journal ska utformas så att den enskildes in-

tegritet respekteras. Uppgifterna ska vara korrekta och sakliga.

Allmänna råd

Principerna i de författningar som nämns i 13 § om bl.a. laglighet, korrekthet, öp-

penhet och konfidentialitet bör även tillämpas på andra uppgifter än personuppgif-

ter som förs in i journalen.

15 § Vid rättelse av en felaktighet i journalen ska det anges när felaktigheten har

rättats, vem som har gjort rättelsen och vad rättelsen bestod i.

16 § Endast den personal som behöver tillgång till journalen för att kunna utföra

sitt arbete har rätt att ta del av den.

Övriga bestämmelser

17 § Generaldirektören för Kriminalvården kan besluta om undantag från dessa

föreskrifter.

KVFS

2020:3

12

____________

Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2021.

MARTIN HOLMGREN

Lennart Palmgren