Avveckling av Skatteverkets id-kortsverksamhet

Lagrådsremiss

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 3 september 2026

Elisabeth Svantesson

Martina Löfstrand

(Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen lämnas förslag om att avveckla Skatteverkets idkortsverksamhet. Vidare föreslås en lagändring som följer av att verksamheten avvecklas. Förslagen innebär att Skatteverket inte längre är en av flera statliga aktörer som utfärdar identitetskort vilket kommer bidra till en mer sammanhållen identitetsförvaltning där det är svårare att skaffa och använda oriktiga identitetshandlingar.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2027.

1¶Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om upphävande av lagen (2015:899) om identitetskort för

folkbokförda i Sverige, 2. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets

brottsbekämpande verksamhet.

2¶Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1¶Förslag till lag om upphävande av lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Härigenom föreskrivs att lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027. 2. Den upphävda lagen gäller fortfarande för

a) ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet,

b) återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen, och

c) överklagande av beslut som har fattats enligt den lagen.

2.2¶Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024)

om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets

1 brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.

8 §

Medan det pågår en förundersökning avgör förundersökningsledaren om

och i så fall när det är lämpligt att lämna uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:453. 6 Senaste lydelse 2025:171.

3¶Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Avveckling av Skatteverkets id-kortsverksamhet tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2026/01416).

I denna lagrådsremiss behandlas promemorians lagförslag.

4¶Identitetshandlingar och e-legitimation

4.1¶Identitetskort för folkbokförda

Skatteverket utfärdar sedan den 1 juni 2009 ett särskilt identitetskort för folkbokförda i Sverige. Kortet infördes för att säkerställa att personer som inte är svenska medborgare kan få en identitetshandling. Identitetskortet regleras i lagen (2015:899) och förordningen (2015:904) om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Kompletterande föreskrifter har meddelats av Skatteverket, se Skatteverkets föreskrifter om identitetskort (SKVFS 2009:14). Identitetskortet kan inte användas som resehandling.

Lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige gäller enligt 1 § för den som är folkbokförd i landet enligt folkbokföringslagen (1991:481). Det innebär att lagen inte gäller för t.ex. den som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen och som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller den som har tilldelats ett samordningsnummer enligt lagen (2022:1697) om samordningsnummer.

Identitetskortet innehåller också en e-legitimation. När någon ansöker om ett identitetskort hos Skatteverket får personen alltså samtidigt en elegitimation. E-legitimationen utfärdas av AB Svenska Pass. Den är godkänd enligt Myndigheten för digital förvaltnings tillitsramverk på tillitsnivå 4, som svarar mot den högsta graden av skydd. E-legitimationen är inte anmäld för gränsöverskridande användning inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, dvs. EU:s förordning om elektronisk identifiering. I praktiken används e-legitimationen endast för identifiering gentemot Skatteverket.

4.2¶Den statliga e-legitimationen

Regeringen beslutade den 7 maj 2026 propositionen En statlig elegitimation (prop. 2025/26:250). I propositionen föreslås en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. En statlig e-

legitimation ska kunna ges till personer med svenskt medborgarskap, utlänningar som är folkbokförda i Sverige och personer som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen och som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Förslaget syftar till att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och säkerställa att kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering uppfylls. För att säkerställa att svenska invånare inte utesluts från tillgång till digitala tjänster i andra EU-länder och för att uppfylla kraven i den EU-förordningen bör e-legitimationen utformas på tillitsnivå hög vilket motsvarar tillitsnivå 4 enligt det svenska tillitsramverket.

Propositionen antogs av riksdagen den 17 juni 2026 (bet. 2025/26:TU21, rskr. 2025/26:412). Den nya lagen, dvs. lagen (2026:1358) om statlig elegitimation och elektronisk identifiering, träder i kraft den 1 december 2026.

4.2.1¶En statlig e-legitimation ska kunna ges till personer med svenskt medborgarskap och till vissa utlänningar

Den statliga e-legitimationen ska kunna utfärdas till personer som kvalificerar sig för någon av de statliga fysiska identitetshandlingarna. Det innefattar personer som är svenska medborgare och personer som är folkbokförda i Sverige, se 1 § lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige, 4 § passlagen (1978:302) och 1 § förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort.

Personer som enligt 5 § folkbokföringslagen inte ska folkbokföras på grund av att de omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall får under vissa förutsättningar tilldelas ett personnummer. Syftet med att tilldela dessa personer personnummer har varit att göra det lättare för dem att ta del av olika tjänster i samhället. Därför ska även personer som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen ges möjlighet att få en statlig e-legitimation.

En avgränsning av personkretsen till de som är svenska medborgare, utlänningar som är folkbokförda i Sverige eller personer som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen utesluter många som har anknytning till Sverige, t.ex. de som har ett tillfälligt arbete i landet, men som inte är bosatta här och därmed inte ska folkbokföras. Sådana personer har möjlighet att under vissa förutsättningar tilldelas ett samordningsnummer.

I propositionen En statlig e-legitimation (prop. 2025/26:250) gör regeringen bedömningen att personer som efter att ha styrkt sin identitet har tilldelats ett samordningsnummer och som inte är svenska medborgare för närvarande inte kan omfattas av den personkrets som bör ges möjlighet att få en statlig e-legitimation. Regeringen har dock för avsikt att återkomma i frågan.

4.2.2¶Utfärdande myndighet

Den statliga e-legitimationen ska utfärdas av en utfärdande myndighet. Den utfärdande myndigheten ska fullgöra de uppgifter som anges i den nya lagen om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Polismyndigheten ska vara utfärdande myndighet inom riket. Utom riket ska beskickningar och karriärkonsulat fullgöra uppgifter som utfärdande myndighet i den utsträckning som beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Polismyndigheten ansvarar i dag för utfärdandet av pass och nationellt identitetskort inom riket (se 2 § passlagen och 1 § förordningen om nationellt identitetskort). Polismyndigheten har därigenom en upparbetad kunskap och tillgång till utrustning för att hantera utfärdandet av nationella identitetshandlingar. Regeringen har i ovan nämnda proposition därför gjort bedömningen att det är lämpligt att Polismyndigheten även ansvarar för utfärdandet av den statliga e-legitimationen. Den statliga elegitimationen ska dessutom kunna utfärdas på en nationell identitetshandling, vilket även det talar för att uppgiften ges till den myndigheten.

Genom den valda lösningen kommer en myndighet att ansvara för såväl grundidentifieringen som utfärdandet av e-legitimationen. Lösningen utgör dock inte något hinder för att den utfärdande myndigheten ska kunna ingå serviceavtal med en annan myndighet om att för dennes räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och i övrigt handlägga förvaltningsärenden enligt lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service.

Utom riket ansvarar bl.a. beskickningar och karriärkonsulat för utfärdandet av pass och nationellt identitetskort (se 2 § passlagen och 1 § förordningen om nationellt identitetskort). Beskickningarna och karriärkonsulaten har därigenom en upparbetad kunskap och tillgång till utrustning för att hantera utfärdandet av nationella identitetshandlingar. I nämnda proposition gör regeringen därför bedömningen att det är lämpligt att dessa myndigheter även ansvarar för utfärdandet av den statliga elegitimationen. Den statliga e-legitimationen ska dessutom kunna utfärdas på en nationell identitetshandling, vilket även det talar för att uppgiften ges till dessa myndigheter.

4.2.3¶En fysisk bärare för den statliga e-legitimationen

För folkbokförda utlänningar kommer den statliga e-legitimationen av den utfärdande myndigheten (se avsnitt 4.2.2) att placeras på en fysisk bärare som kan komma att innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket för närvarande utfärdar för folkbokförda i Sverige (jfr 2 kap. 2 § förordningen [2026:1359] om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering). Vidare kan denna bärare komma att utformas på ett sätt som motsvarar det nationella identitetskortet som regleras i förordningen om nationellt identitetskort. Utformningen av den fysiska bäraren för den statliga e-legitimationen har dock ännu inte fastställts.

4.3¶Förslag om ett statligt identitetskort

4.3.1¶Betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med elegitimation

I mars 2019 överlämnade 2017 års ID-kortsutredning betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås en ny lag och en ny förordning om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig elegitimation. Det statliga identitetskortet ersätter både det nationella identitetskortet och identitetskortet för folkbokförda i Sverige. Det kan utfärdas med eller utan funktion som resehandling.

Identitetskort med eller utan funktion som resehandling får utfärdas till svenska medborgare. Ett identitetskort utan funktion som resehandling får även utfärdas till personer som inte är svenska medborgare men som är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen.

Utredningen föreslår även att en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå får finnas på det statliga identitetskortet. Den kan utfärdas till personer som har fyllt 13 år och som är svenska medborgare eller folkbokförda i landet. Utfärdandet ska följa processen för utfärdande av identitetskortet. Härigenom uppnås samma höga nivå av säkerhet som för statliga fysiska identitetshandlingar.

I betänkandet föreslås vidare att Polismyndigheten ska ha det huvudsakliga ansvaret för utfärdandet av de statliga identitetshandlingarna. Genom att låta en myndighet ansvara för utfärdandet skapas förutsättningar för att göra processen mer enhetlig och säker, att förbättra handlingarnas säkerhetsnivå och att åstadkomma bättre kontroll. Utlandsmyndigheterna och Utrikesdepartementet ska på samma sätt som i dag kunna utfärda pass och identitetskort till svenska medborgare. Även de statliga identitetskort som utfärdas av utlandsmyndigheterna kan innehålla en statlig e-legitimation.

De nya bestämmelserna kommer heltäckande att reglera processen för utfärdande av statliga identitetskort och e-legitimationer. Identitetskortet ska vara giltigt i fem år. Ett tidigare utfärdat statligt identitetskort ska lämnas in för makulering vid utlämnande av ett nytt identitetskort. Detta gäller oavsett om det gamla kortet var utfärdat med eller utan funktion som resehandling. En och samma person ska alltså endast kunna inneha ett statligt identitetskort.

Ett statligt identitetskort ska återkallas om någon väsentlig uppgift som framgår av kortet är felaktig eller inte längre gäller och om det är trasigt, utslitet eller obehörigen ändrat. Dessutom ska återkallelse ske om det fanns hinder mot att utfärda identitetskortet vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarande består samt om någon annan än den som identitetskortet är utställt på förfogar över kortet. Om kortet återkallas ska även den statliga e-legitimationen som finns på kortet upphöra att gälla. Elegitimationen ska dessutom återkallas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl.

På samma sätt som i dag ska det finnas register över identitetskorten. Även uppgifter om den statliga e-legitimationen ska registreras.

I och med att det statliga identitetskortet ska ersätta identitetskortet för 10 folkbokförda i Sverige föreslås i betänkandet att lagen och förordningen

om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla. Därmed finns ett behov av övergångsbestämmelser. Identitetskort för folkbokförda i Sverige ska kunna användas under kortens kvarstående giltighetstid vid en ansökan om en statlig identitetshandling. Tidigare utfärdade identitetskort för folkbokförda i Sverige ska ges in och makuleras när ett nytt statligt identitetskort lämnas ut. Ärenden om utfärdande av identitetskort som har inletts hos Skatteverket före ikraftträdandet men som ännu inte har avgjorts ska handläggas och avslutas hos den myndigheten enligt äldre föreskrifter. Däremot ska den nya regleringen beträffande återkallelse och makulering även gälla för dessa id-kort som utfärdats före ikraftträdandet.

Uppgifter och handlingar som finns i databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska föras över till registret över statliga identitetskort hos Polismyndigheten. För att avsluta pågående ärenden får Skatteverket dock behandla uppgifter och handlingar i databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige under sex månader efter ikraftträdandet. Uppgifter och handlingar som avser ansökningar om identitetskort som avslutats hos Skatteverket under denna övergångstid ska föras över till det nya id-kortsregistret.

Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

4.3.2¶Promemorian Ett statligt identitetskort

I promemorian föreslås ett nytt statligt identitetskort, som ska kunna utfärdas med en e-legitimation. Det statliga identitetskortet ska ersätta det nationella identitetskortet. Det kan utfärdas med eller utan funktion som resehandling. Det kort som utfärdas som bärare av den statliga elegitimationen för folkbokförda utlänningar bör också ersättas.

Det statliga identitetskortet ska kunna utfärdas till svenska medborgare, utlänningar som är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen, utlänningar som har tilldelats ett personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen och utlänningar som efter att ha styrkt sin identitet har tilldelats ett samordningsnummer enligt lagen om samordningsnummer och numret inte är förklarat vilande.

E-legitimationen bör finnas på det statliga identitetskortets lagringsmedium och ska utfärdas på tillitsnivå hög enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering. Den ska kunna utfärdas till den som är eller ska fylla nio år det år som ansökan görs. Utfärdandet ska följa processen för utfärdande av identitetskortet.

De statliga identitetshandlingarna, bl.a. det statliga identitetskortet, ska utfärdas av passmyndigheterna, dvs. av Polismyndigheten inom landet och av vissa svenska ambassader och konsulat utomlands. Passmyndigheterna har en lång erfarenhet och stor vana av att utfärda rese- och identitetshandlingar. De bör därför få det samlade ansvaret för att utfärda de statliga identitetshandlingarna. De myndigheter som i dag utfärdar vanliga pass bör alltså utfärda även de nya identitetskorten. Polismyndigheten får därmed det samlade ansvaret för att utfärda statliga identitetshandlingar inom landet. De ambassader och konsulat som regeringen bestämmer får motsvarande ansvar utomlands. Detta innebär inget hinder för den utfärdande myndigheten att ingå serviceavtal med en annan myndighet om

att för dennes räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och i övrigt handlägga förvaltningsärenden enligt lagen om viss gemensam offentlig service.

Ett statligt identitetskort ska utfärdas med en giltighetstid på fem år eller, om sökanden inte har fyllt tolv år, tre år. En kortare giltighetstid än både fem och tre år kommer att behöva föreskrivas i vissa fall. Identitetskortet ska som huvudregel lämnas ut genom att sökanden inställer sig personligen. Om ett statligt identitetskort tidigare har utfärdats för sökanden och det inte har förstörts, kommit bort eller redan makulerats, ska det ges in till passmyndigheten för makulering innan det nya kortet lämnas ut.

Ett statligt identitetskort ska återkallas om det fanns hinder mot att utfärda kortet vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarande består, någon väsentlig uppgift som framgår av kortet är felaktig eller inte längre gäller, någon annan än den som kortet är utfärdat till förfogar över det, innehavaren begär det eller innehavaren har avlidit. En begäran om återkallelse får begränsas till att avse återkallelse av e-legitimationen.

En pass- och identitetskortsdatalag ska införas. Lagen ska reglera hur personuppgifter får behandlas i pass- och identitetskortsverksamheten, inklusive verksamheten med en statlig e-legitimation. Bestämmelserna i den nya lagen ska komplettera EU:s dataskyddsförordning.

Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 september 2029. Promemorian har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

5¶Avveckling av Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort

5.1¶Bestämmelserna om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphävs

Regeringens förslag

Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort ska avvecklas. Lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska därför upphävas.

Regeringens bedömning

Införandet av den statliga e-legitimationen kommer att medföra att behovet av de identitetskort för folkbokförda som Skatteverket utfärdar kommer att minska för att slutligen upphöra helt.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna, däribland Polismyndigheten och Skatteverket, tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget och bedömningen. Polismyndigheten välkomnar inriktningen att avveckla identitetskortet för folkbokförda i Sverige och tillstyrker förslaget. Myndigheten ser även positivt på att de fysiska identitetskort som Skatteverket utfärdar för utlänningar i så hög utsträckning som möjligt ska ersättas med de kort som kommer att vara bärare av den statliga e-legitimationen för utlänningar som är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen och som Polismyndigheten kommer att utfärda. Skatteverket tillstyrker att lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla och ser mycket positivt på den föreslagna avvecklingen av id-kortsverksamheten.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Den 1 december 2026 införs den statliga e-legitimationen. Enligt 2 kap. 2 § förordningen om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering får den statliga e-legitimationen utfärdas på ett identitetskort. För svenska medborgare ska den statliga e-legitimationen utfärdas på ett nationellt identitetskort enligt förordningen om nationellt identitetskort.

Som Polismyndigheten anför kommer myndigheten att för folkbokförda utlänningar kunna erbjuda en statlig e-legitimation på en bärare som har utformats på ett sådant sätt att den motsvarar det nationella identitetskortet och har ett utseende som i stort motsvarar det nationella identitetskortet. För folkbokförda utlänningar kommer alltså den statliga e-legitimationen att placeras på en egen fysisk bärare. Denna bärare kan komma att innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar för personer som är folkbokförda i Sverige.

En konsekvens av införandet av den statliga e-legitimationen är alltså att det införs en ny möjlighet för utländska medborgare i landet att få en identitetshandling. Det är sannolikt att den lösning som Polismyndigheten kommer att erbjuda folkbokförda utlänningar kan medföra att flera väljer att ansöka om en statlig e-legitimation hos Polismyndigheten i stället för en identitetshandling hos Skatteverket. Den nya statliga e-legitimationen kan på sikt förväntas få ett bredare användningsområde än den elegitimation som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar eftersom den i praktiken endast används för identifiering gentemot Skatteverket.

Införandet av den statliga e-legitimationen bedöms därför medföra att behovet av det identitetskort för folkbokförda som Skatteverket utfärdar kommer att minska för att slutligen upphöra helt. Den verksamheten hos Skatteverket bör därför avvecklas. Det bör ske genom att lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphävs. Formerna och tidpunkten för avvecklingen av id-kortsverksamheten vid Skatteverket utvecklas närmare i avsnitt 6.

Lagförslag

Förslaget medför att lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphävs.

5.2¶En hänvisning i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet tas bort

Regeringens förslag

Till följd av att lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphävs görs en ändring i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet som innebär att en hänvisning till Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort för folkbokförda i Sverige tas bort.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skatteverket anser att förslaget kan ifrågasättas om myndigheten även ska handlägga de återkallelseärenden som inleds efter det att lagen upphör att gälla. Inom Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet kan det framkomma uppgifter som kan antas ha särskild betydelse för ett ärende om återkallelse av identitetskort. Skatteverket anser därför att så länge som myndigheten behöver handlägga ärenden om återkallelse av identitetskort bör bestämmelsen om skyldighet för den brottsbekämpande verksamheten att lämna uppgifter även gälla i förhållande till id-kortsverksamheten.

Skälen för regeringens förslag

Avvecklingen av Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort föranleder, förutom att lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla, att en följdändring behöver göras i lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. I 8 § den lagen finns en hänvisning till Skatteverkets ”verksamhet för utfärdande av identitetskort för folkbokförda i Sverige” som behöver tas bort.

Regeringen ifrågasätter inte vad Skatteverket anfört om ett fortsatt behov av uppgifter från den brottsbekämpande verksamheten. Behovet bedöms dock vara övergående och av mindre omfattning och kunna tillgodoses genom andra sekretessbrytande bestämmelser (se t.ex. 10 kap. 15 a och 27 §§ offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]).

Lagförslag

Förslaget medför en ändring i 8 § lagen om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.

6¶Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

6.1¶Ikraftträdande

Regeringens förslag

Lagförslagen ska träda i kraft den 1 mars 2027.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skatteverket delar bedömningen att idkortsverksamheten bör avvecklas så snart som möjligt och förordar därför ett tidigare ikraftträdande. Enligt myndigheten bör förslagen träda i kraft den 1 december 2026, då Polismyndigheten föreslås börja utfärda en statlig e-legitimation på en fysisk bärare. Skatteverket anför bl.a. att ett tidigare ikraftträdande minskar risken för att två myndigheter under en övergångsperiod utfärdar liknande identitetshandlingar parallellt och anser att en sådan ordning kan skapa osäkerhet för enskilda om vilken handling som bäst motsvarar deras behov och vilken myndighet de bör vända sig till.

Skälen för regeringens förslag

Regeringen delar Skatteverkets inställning att de föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Ett tidigare ikraftträdande än den 1 mars 2027 bedöms dock inte vara möjligt. Regeringen föreslår därför att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2027.

6.2¶Övergångsbestämmelser

6.2.1¶Giltighetstiden för identitetskort för folkbokförda

Regeringens bedömning

Identitetskort för folkbokförda i Sverige bör vara giltiga till dess att giltighetstiden för korten har gått ut.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens bedömning. I promemorian föreslås en annan författningsteknisk lösning.

Remissinstanserna

En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.

Skatteverket anför att giltighetstiden för ett identitetskort för folkbokförda regleras i förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige och anser att övergångsbestämmelsen som reglerar att korten ska gälla för identifiering till dess att giltighetstiden för korten har gått ut i stället borde placeras i förordningen om upphävande av förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige och inte i lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Svenska Bankföreningen anför att spärrkontroll för Skatteverkets utfärdade id-kort för folkbokförda fortsatt behöver kunna utföras under hela id-handlingens giltighetstid, dvs. fem år efter februari 2027 eller till dess att det inte längre finns några giltiga id-kort kvar. För att upprätthålla förtroendet för Skatteverkets id-kort behöver Skatteverket tillhandahålla både en möjlighet för innehavaren att spärra ett förlorat kort och en möjlighet för banken att kontrollera kortets giltighet till och med februari 2032 eller till dess att det inte längre finns några giltiga id-kort kvar.

Skälen för regeringens bedömning

Fram till dess att lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla, kommer det att vara möjligt att ansöka hos Skatteverket om sådana identitetskort. Identitetskorten är i regel giltiga i fem år (se 8 § förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige).

Identitetskorten håller en hög säkerhetsnivå (se avsnitt 4.1) och enskilda har betalat en avgift när ansökan gavs in (se 16 § förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige). Ett identitetskort för folkbokförda i Sverige bör därför kunna accepteras som identitetshandling under hela sin återstående giltighetstid. Säkerhetsriskerna med att korten fortsätter att användas torde vara begränsade.

Det är därför rimligt att identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att vara giltiga fram till dess att deras giltighetstid har gått ut. Regeringen instämmer med Skatteverket att detta dock är något som inte behöver regleras i lag. Vid fel eller missbruk av korten bör de kunna återkallas (se avsnitt 6.2.3).

Vad gäller frågan om spärrkontroll, som tas upp av Svenska Bankföreningen, har Skatteverket bekräftat att det är en funktion som kommer att finnas kvar så länge det finns giltiga identitetskort utfärdade av Skatteverket.

6.2.2¶Hanteringen av ansökningar om identitetskort

Regeringens förslag

Lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för ansökningar om sådana identitetskort som har gjorts innan lagen upphör att gälla den 1 mars 2027.

Bestämmelserna om överklagande i den upphävda lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för beslut

om ansökningar om identitetskort i sådana ärenden som har inletts innan men avgjorts efter bestämmelserna upphör att gälla.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skatteverket anför att myndighetens avtal om teknisk utrustning löper ut vid utgången av februari 2027 och att möjligheterna att förlänga avtalet är mycket begränsade. Om ett avslagsbeslut överklagas och en domstol senare beslutar att ett identitetskort ska utfärdas, kan Skatteverket därför sakna nödvändig utrustning och avtal för att verkställa avgörandet.

Skälen för regeringens förslag

Den statliga e-legitimationen införs den 1 december 2026. Som en följd av det kan ett nytt identitetskort komma att utfärdas av Polismyndigheten. Kortet kommer att fungera som bärare för e-legitimationen och innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar för personer som är folkbokförda i Sverige.

Fram till utgången av februari 2027 kommer det att gå att ansöka om identitetskort för folkbokförda i Sverige på samma sätt som i dag. Införandet av den statliga e-legitimationen och en särskild bärare av den statliga e-legitimationen för folkbokförda utlänningar gör dock att en ansökan om ett identitetskort för folkbokförda från och med den 1 december 2026 till och med den 28 februari 2027 i praktiken i stället lika gärna kan göras hos Polismyndigheten. Den som under den här perioden ansöker om ett identitetskort för folkbokförda hos Skatteverket bör informeras om det nya identitetskortet och uppmuntras att i stället ansöka om ett sådant kort hos Polismyndigheten. Den som ändå vill fullfölja sin ansökan om ett identitetskort för folkbokförda har dock rätt till det så länge bestämmelserna gäller.

De ansökningsärenden som har inletts innan men ännu inte har avgjorts när bestämmelserna upphör att gälla den 1 mars 2027 bör avslutas av Skatteverket enligt bestämmelserna i lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Skatteverkets avtal om teknisk utrustning upphör att gälla vid utgången av februari 2027 med begränsad möjlighet till förlängning.

Av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige bör det därför framgå att den upphävda lagen fortfarande gäller för ansökningar om identitetskort som har gjorts före den 1 mars 2027.

Ett beslut i ett ansökningsärende får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se 19 § lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige). Det ska gälla även för beslut i sådana ärenden som har inletts innan men avgjorts efter det att bestämmelserna har upphört att gälla. Detta bör framgå av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen

om identitetskort för folkbokförda i Sverige. När det gäller den situation som Skatteverket tar upp kan konstateras att antalet ärenden som överklagas historiskt sett har varit få. Frågor om Skatteverkets utrustning och avtal för att kunna verkställa avgöranden ansvarar myndigheten för.

Lagförslag

Förslagen medför att två övergångsbestämmelser införs till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

6.2.3¶Hanteringen av ärenden om återkallelse av identitetskort

Regeringens förslag

Bestämmelserna om återkallelse i lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla dels för ärenden om återkallelse som har inletts innan bestämmelserna upphör att gälla den 1 mars 2027, dels för sådana ärenden som har inletts efter det datumet.

Bestämmelserna om överklagande i den upphävda lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för beslut om återkallelse av identitetskort som har fattats efter att bestämmelserna i lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige har upphört att gälla.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skatteverket förordar att Polismyndigheten ska handlägga återkallelseärenden som inleds efter ikraftträdandet, så att idkortsverksamheten vid Skatteverket ska kunna avvecklas ordnat men skyndsamt.

Skälen för regeringens förslag

Bestämmelser om återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige finns i 6 och 7 §§ lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Enligt huvudregeln i 6 § ska ett identitetskort återkallas om det fanns hinder mot att utfärda kortet vid tiden för utfärdandet och hindret fortfarande består, någon väsentlig uppgift som framgår av kortet är felaktig eller inte längre gäller, eller någon annan än den som kortet är utställt på förfogar över kortet. I 7 § finns en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om förfarandet vid återkallelse av identitetskort.

Lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla den 1 mars 2027. För att Skatteverket ska kunna hantera återkallelseärenden

som har inletts innan men inte avgjorts när bestämmelserna upphör att gälla, behöver den upphävda lagen fortfarande gälla.

Eftersom identitetskorten för folkbokförda i regel är giltiga i fem år (se 8 § förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige), kommer sådana identitetskort att behöva återkallas vid olika typer av fel eller missbruk även efter att lagen upphört att gälla. Även i dessa fall behöver den upphävda lagen fortfarande gälla. Det är inte aktuellt att överföra hanteringen av dessa ärenden till Polismyndigheten, såsom Skatteverket förordar.

Av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige, bör det framgå att den upphävda lagen fortfarande gäller för återkallelse av sådana identitetskort som har utfärdats enligt den lagen.

Ett beslut i ett ärende om återkallelse får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se 19 § lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige). Det ska gälla även för beslut i sådana ärenden som Skatteverket har avgjort efter det att bestämmelserna har upphört att gälla. Detta bör framgå av en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Lagförslag

Förslagen medför att två övergångsbestämmelser införs till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

6.2.4¶Databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Regeringens förslag

Skatteverket ska få behandla uppgifter och handlingar i databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige för handläggningen av ansökningsärenden och av återkallelseärenden. För denna behandling ska den upphävda lagen fortfarande gälla.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

En övervägande majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Polismyndigheten anför att det kan övervägas att ge myndigheten någon form av direktåtkomst till Skatteverkets databas för identitetskort för folkbokförda för att Polismyndigheten ska kunna kontrollera om sökanden innehar ett sådant identitetskort.

Skälen för regeringens förslag

Databasen med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige Den utfärdande myndigheten, dvs. Skatteverket, ska föra en databas med en samling uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Detta 19

framgår av 8 § lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Ytterligare bestämmelser om databasen och behandling av personuppgifter finns i 10–18 §§ den lagen och 11–14 §§ förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

Personuppgifter får behandlas i databasen om det behövs i verksamheten för utfärdande av identitetskort (se 12 § första stycket den lagen). Som personuppgift räknas även en uppgift om att ett identitetskort har återkallats och vad som har utgjort skäl för beslutet om återkallelse (se 11 § första stycket 7 den förordningen). Uppgifter och handlingar i databasen ska gallras senast ett år efter det att giltighetstiden för ett identitetskort har gått ut. Om en ansökan om identitetskort har avslagits ska uppgifterna och handlingarna i databasen gallras senast ett år efter det att avslagsbeslutet har fått laga kraft (se 13 § den förordningen).

Frågan om att ge Polismyndigheten direktåtkomst till databasen behandlas inte i promemorian. Det finns därmed inte tillräckligt beredningsunderlag för att gå vidare med frågan.

Ansökningar om identitetskort

Fram till utgången av februari 2027 kommer det att gå att ansöka om identitetskort för folkbokförda i Sverige på samma sätt som i dag. De ansökningsärenden som har inletts men ännu inte har avgjorts när bestämmelserna i lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla den 1 mars 2027 bör avslutas av Skatteverket enligt bestämmelserna i den lagen (se avsnitt 6.2.2).

Skatteverket kommer därför att behöva behålla och använda sin databas en tid efter det att bestämmelserna har upphört att gälla, så att myndigheten kan avsluta de återstående ansökningsärendena. Den upphävda lagen bör fortfarande gälla för den personuppgiftsbehandling som aktualiseras i dessa ärenden. Att så är fallet följer av den övergångsbestämmelse som säger att den upphävda lagen fortfarande gäller för ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet, dvs. den 1 mars 2027.

Ärenden om återkallelse av identitetskort

Bestämmelserna om återkallelse i lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla dels för ärenden om återkallelse som har inletts innan det att bestämmelserna har upphört att gälla, dels för sådana ärenden som har inletts efter det att bestämmelserna har upphört att gälla (se avsnitt 6.2.3).

Skatteverket kommer att behöva behålla och använda sin databas en tid efter det att bestämmelserna har upphört att gälla, så att myndigheten kan hantera ärenden om återkallelse av utfärdade identitetskort. De personuppgifter som lagras i databasen kommer således att få fortsätta behandlas även efter det att lagen har upphävts. Att så är fallet följer av den övergångsbestämmelse till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige som säger att den upphävda lagen fortfarande gäller för återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen.

Lagförslag

Förslagen medför att två övergångsbestämmelser införs till lagen om upphävande av lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige.

7¶Konsekvensanalys

7.1¶Konsekvenser om reglerna förblir oförändrade

Den statliga e-legitimationen kommer för folkbokförda utlänningar att placeras på en fysisk bärare som kan komma att innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar, nämligen identitetskortet för folkbokförda i Sverige. Vidare kan bäraren av den statliga e-legitimationen för denna persongrupp komma att utformas på ett sätt som i fråga om utformning och innehåll motsvarar det nationella identitetskortet. Genom den nya e-legitimationen införs ytterligare en möjlighet för utländska medborgare i landet att få en identitetshandling. Det kan därför inte uteslutas att den lösning som Polismyndigheten kommer att erbjuda folkbokförda utlänningar kan medföra att enskilda väljer att ansöka om en statlig e-legitimation hos Polismyndigheten i stället för en identitetshandling hos Skatteverket. Den nya e-legitimationen bedöms därför kunna medföra ett minskat behov av identitetskortet för folkbokförda som Skatteverket utfärdar. Staten kommer under en övergångsperiod från den 1 december 2026 att ha kostnader för de två parallella korten.

I Skatteverkets årsredovisning för 2025 framgår att det var ca 143 000 personer som ansökte om identitetskort under 2025. Det var färre kort som utfärdades jämfört med både utfallet de senaste fem åren och färre än genomsnittligt antal utfärdade identitetskort de senaste tio åren. I förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige fastställs att avgiften för ett identitetskort är 400 kronor (samma avgiftsstorlek som Polismyndighetens nationella identitetskort för medborgare). Det har aldrig varit möjligt för Skatteverket att uppnå en lika kostnadseffektiv verksamhet som Polismyndighetens nationella identitetskort och nå full kostnadstäckning med avgiften om 400 kronor per identitetskort. Förklaringen är att volymerna är blygsamma i jämförelse med Polismyndighetens pass och nationella identitetskort. I förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket framgår att avgiftsintäkterna ska disponeras så att minst hälften av verksamhetens kostnader täcks. Under 2025 var kostnaderna för id-kortsverksamheten 95,7 miljoner kronor vilket finansierades med 59,1 miljoner kronor i avgiftsintäkter och 36,6 miljoner kronor från Skatteverkets förvaltningsanslag. När den statliga e-legitimationen införs kan antalet ansökningar komma att minska ytterligare och ge ett visst intäktsbortfall. Det kommer att innebära att en större del av Skatteverkets id-kortsverksamhet kommer att behöva finansieras från förvaltningsanslaget jämfört med i dag eftersom fasta kostnader för verksamheten inte påverkas av minskat antal ärenden.

Med två kort finns även risk för otydlighet om vilken myndighet som ansvarar för utfärdande av id-handlingar och vad som är kraven för ett 21

utfärdande. En rimlig förväntan är ökat behov av information till dem som ansöker om id-kort och att det kan bidra till onödig efterfrågan hos Polismyndigheten, Skatteverket och framför allt Statens servicecenter, när de enskilda vänder sig till fel myndigheter.

7.2¶Konsekvenser för Skatteverket

Skatteverket har, sedan en längre tid, kompetensmässiga utmaningar att upprätthålla kvaliteten i handläggningen av identitetskort för folkbokförda. Ovisshet om verksamhetens framtid har inneburit att medarbetare lämnat verksamheten och att återrekrytering varit svårt vilket innebär att Skatteverkets ärendehandläggning i dag utförs av konsulter. Även Skatteverkets ansvar för att utbilda den personal som utför uppgifter på servicekontoren försvåras när myndighetens egen kompetens försvagas. Möjligheterna att genomföra verksamheten kommer att försvåras ytterligare våren 2027 när kontraktet med leverantören av den tekniska utrustningen som finns på servicekontoren för att bl.a. fotografera löper ut. Skatteverket mottog inga anbud i en upphandling och möjligheterna att förlänga befintligt kontrakt är mycket begränsade. Mot bakgrund av detta behöver verksamheten avvecklas på ett ordnat men samtidigt skyndsamt sätt. Skatteverket uppger att förberedelserna för en eventuell avveckling av verksamheten redan har påbörjats tillsammans med Statens servicecenter och Polismyndigheten. Myndigheterna har haft dialog med varandra om detta under hela 2025. Skatteverkets avvecklingskostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

När id-kortsverksamheten avvecklas kommer såväl kostnaderna som avgiftsintäkterna att upphöra. Kostnaderna för Skatteverkets id-kortsverksamhet har delvis belastat förvaltningsanslaget med ca 20–30 miljoner kronor årligen. Förslagen innebär att dessa kostnader inte längre belastar förvaltningsanslaget. Förslagen innebär dock att Skatteverket fortsatt ska hantera återkallelseärenden. Det innebär att förvaltningsanslaget kommer att belastas med 5–6 miljoner kronor årligen fram till att giltigheten på samtliga kort har löpt ut.

7.3¶Konsekvenser för Statens servicecenter

För Statens servicecenter innebär förslagen att myndigheten inte längre kommer att utföra uppgifter för Skatteverkets räkning i verksamheten med identitetskort för folkbokförda i Sverige. Statens servicecenters avgiftsintäkter från Skatteverket för detta kommer att upphöra. Det är verksamhet vid 48 servicekontor som påverkas direkt av minskat antal ärenden, men förändringen påverkar också servicekontorens verksamhet som helhet eftersom en finansieringskälla för fasta kostnader försvinner. Statens servicecenters avvecklingskostnader kan i första hand vara kostnader i samband med omställning av personal och lokaler. Verksamheten vid servicekontoren kan ställas om genom personalomsättning och omställning av lokalanvändningen. Det förutsätter dock att myndigheten får en förberedelsetid för att myndigheten ska hinna planera och genomföra

omställning och anpassning till att id-kortsärendena upphör. Förändringen behöver göras med beaktande av hur andra myndigheter kan komma att använda servicekontoren. Exempelvis genomförde regeringen regeländringar hösten 2025 som innebär mer flexibilitet i hur samverkan ska utformas. Det pågår ett arbete som innebär att service rörande fler av Migrationsverkets ärenden erbjuds på servicekontoren. Statens servicecenters avvecklingskostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

7.4¶Konsekvenser för Polismyndigheten

Förslaget att avveckla Skatteverkets identitetskortsverksamhet innebär att den statlig e-legitimationen, som Polismyndigheten ska ansvara för, blir den identitetshandling som kommer att finnas tillgänglig för folkbokförda utlänningar. Det medför att flera kommer att ansöka om en statlig elegitimation hos Polismyndigheten än om Skatteverkets idkortsverksamhet skulle finnas kvar. Omfattningen av verksamheten vid Polismyndigheten kan därför förväntas bli något större. Av propositionen En statlig e-legitimation (prop. 2025/26:250) framgår att den statliga elegitimationen ska vara avgiftsfinansierad och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifterna. Fler ansökningar om e-legitimation kommer att påverka både kostnader och intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten för den statliga e-legitimationen vid Polismyndigheten.

7.5¶Konsekvenser för domstolarna

Bestämmelserna om överklagande i den upphävda lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska fortsätta att gälla för beslut om ansökningar om identitetskort i sådana ärenden som har inletts innan men avgjorts efter bestämmelserna upphör att gälla samt för beslut om återkallelse av identitetskort som har fattats efter att bestämmelserna i lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla. När möjligheten att överklaga sådana beslut löpt ut kommer förvaltningsdomstolarna inte längre hantera mål om identitetskort för folkbokförda i Sverige vilket innebär att domstolarna inte längre kommer att ha kostnader för sådana mål vilket kommer att minska kostnaderna för anslaget Sveriges Domstolar.

7.6¶Konsekvenser för enskilda

Konsekvenserna för enskilda av avvecklingen av Skatteverkets idkortsverksamhet torde bli begränsade. I och med införandet av den statliga e-legitimationen (Sverige-id) införs även en ny möjlighet för utländska medborgare i landet att få en identitetshandling. Förutom att denna handling kommer att innehålla samma uppgifter om innehavaren som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar för personer som är

folkbokförda i Sverige, så kommer den även att vara bärare av en elegitimation som på sikt kommer att få ett bredare användningsområde än den e-legitimation som finns på det identitetskort som Skatteverket utfärdar eftersom den i praktiken endast används för identifiering gentemot Skatteverket.

7.7¶Konsekvenser för identitetsförvaltningen i Sverige

Brister i identitetsförvaltningen har bidragit till att problemen med organiserad brottslighet, utanförskap och bidragsbrottslighet är så pass omfattande i Sverige. Svensk identitetsförvaltning måste utvecklas till att bli tillförlitlig och solid och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. En viktig orsak till att det går att missbruka svenska identitetshandlingar är att det i dag finns ett flertal olika handlingar som allmänt accepteras som bevis för en persons identitet och som utfärdas av olika aktörer och som är olika säkra. Förslagen i lagrådsremissen innebär dels att en av dessa handlingar inte längre kommer att utfärdas, dels att Skatteverket inte längre är en av flera statliga aktörer som utfärdar identitetskort vilket bidrar till en mer sammanhållen identitetsförvaltning där det är svårare att skaffa och använda oriktiga identitetshandlingar.

7.8¶Övriga konsekvenser

Förslagen bedöms inte medföra några andra konsekvenser. Förslagen bedöms exempelvis inte ha någon betydelse för sysselsättningen eller för offentlig service i olika delar av landet. Förslagen bedöms inte heller påverka små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Förslagen träffar vidare kvinnor och män på samma sätt och bedöms inte medföra några ekonomiska eller andra effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män.

8¶Författningskommentar

8.1¶Förslaget till lag om upphävande av lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Härigenom föreskrivs att lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla.

Ikraftträdande

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

I lagen föreskrivs att lagen om identitetskort för folkbokförda i Sverige upphör att gälla den 1 mars 2027.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1 och 6.1.

Övergångsbestämmelser

2. Den upphävda lagen gäller fortfarande för

a) ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet,

b) återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen, och

c) överklagande av beslut som har fattats enligt den lagen.

Enligt punkt 2 a gäller den upphävda lagen fortfarande för ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet. Bestämmelsen gör det möjligt för Skatteverket att avsluta ansökningsärenden som har inletts innan men inte har avgjorts när lagen upphör att gälla den 1 mars 2027.

Enligt punkt 2 b gäller den upphävda lagen fortfarande för återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen. Bestämmelsen gör det möjligt för Skatteverket att behandla personuppgifter i Skatteverkets databas med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige i syfte att kunna hantera pågående eller eventuella framtida återkallelseärenden efter det att lagen har upphört att gälla den 1 mars 2027.

Enligt punkt 2 c gäller den upphävda lagen fortfarande för överklagande av beslut som har fattats enligt den lagen. För beslut i ansöknings- och återkallelseärenden som har fattats efter det att lagen upphör att gälla den 1 mars 2027 gäller fortfarande bestämmelserna i 19 § i den upphävda lagen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2–6.2.4.

8.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

8 § Uppgifter som förekommer i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet och som kan antas ha särskild betydelse för ett ärende i Skatteverkets beskattningsverksamhet eller folkbokföringsverksamhet ska lämnas till den verksamheten.

Medan det pågår en förundersökning avgör förundersökningsledaren om och i så fall när det är lämpligt att lämna uppgifterna.

Paragrafen reglerar en skyldighet för Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet att lämna uppgifter till vissa andra verksamheter inom Skatteverket.

Första stycket ändras på så sätt att hänvisningen till Skatteverkets verksamhet för utfärdande av identitetskort för folkbokförda i Sverige tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Avveckling av Skatteverkets id-kortsverksamhet

I promemorian lämnas förslag om att avveckla Skatteverkets idkortsverksamhet. Vidare föreslås ett antal författningsändringar som följer av att verksamheten avvecklas.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2027.

Bilaga 2

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om upphävande av lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige

Härigenom föreskrivs att lagen (2015:899) om identitetskort för folkbokförda i Sverige ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

2. Identitetskort för folkbokförda i Sverige gäller för identifiering till dess att giltighetstiden för korten har gått ut.

3. Den upphävda lagen gäller fortfarande för

a) ansökningar om identitetskort för folkbokförda i Sverige som har gjorts före ikraftträdandet,

b) återkallelse av identitetskort för folkbokförda i Sverige som har utfärdats enligt den lagen, och

c) överklagande av beslut som har fattats enligt den lagen.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska ha följande lydelse.

8 §

Medan det pågår en förundersökning avgör förundersökningsledaren om och i så fall när det är lämpligt att lämna uppgifterna.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2027.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:453. 2 Senaste lydelse 2025:171. 29

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttrande kommit in från Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Stockholm, Integritetsskyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Polismyndigheten, Riksarkivet, Skatteverket, Statens servicecenter och Svenska Bankföreningen.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: AB Svenska Pass, Landsorganisationen i Sverige, Riksdagens ombudsmän (JO), Sveriges Akademikers Centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation.