MSBFS 2014:6

Myndigheten för samhällsskydd och

beredskaps författningssamling

1

Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

ISSN 2000-1886

MSBFS

2014:6

Utkom från trycket

den 21 november 2014

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

föreskrifter om rengöring (sotning) och

brandskyddskontroll ¹ ;

beslutade den 11 november 2014.

Med stöd av 3 kap.2 och 10 §§ förordningen (2003:789)² om skydd mot

olyckor föreskriver³ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna författning innehåller bestämmelser om vilka objekt som

omfattas av krav på rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll

enligt 3 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, med vilka

intervall kontroll ska ske (kontrollfrister), samt vad kontrollen ska omfatta.

Författningen innehåller också bestämmelser om vilken utbildning som

krävs för att ha behörighet att utföra brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 §

lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

2 § I denna författning används följande begrepp med nedan angiven

betydelse.

anläggning

Fast förbränningsanordning och därtill hörande

rökkanaler eller avgaskanaler samt imkanaler och

de övriga byggnadsdelar som ska kontrolleras

enligt denna författning.

avgaskanal

Kanal för bortledande av avgaser från

förbränningsanordning som eldas med gas samt

till kanalen monterade delar såsom

förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll.

¹ Allmänna råd som ansluter till föreskrifterna finns på sid 7.

² Förordningen senast ändrad 2013:321.

³ Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett

informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande

föreskrifter för informationssamhällets tjänster.

MSBFS

2014:6

2

eldningsapparat

Del av eldstad för automatisk inmatning och

förbränning av bränslet samt till apparaten

monterade delar såsom fläkt, spjäll och övrig

reglageutrustning.

imkanal

Frånluftskanal från matlagningsutrymme i

restauranger, storkök och därmed jämförbara

utrymmen samt till kanalen monterade delar

såsom fläkt, avskiljare och spjäll.

lokaleldstad

Eldstad som till sin funktion och konstruktion

endast är avsedd att värma upp det rum den är

uppställd i eller en begränsad del av ett hus.

Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn

och öppen spis.

rökkanal

Kanal för bortledande av rökgaser från

förbränningsanordning som eldas med fasta eller

flytande bränslen samt till kanalen monterade

delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och

spjäll.

tung eldningsolja

Eldningsolja som vanligen betecknas med

kvalitetsnummer 3 eller högre.

värmecentral

En särskild byggnad innehållande en eller flera

fasta förbränningsanordningar med tillhörande

skorsten för produktion av värme eller kraft för

exempelvis en större industrianläggning eller för

flera byggnader inom område med flerbostadshus,

militäranläggning eller sjukhusanläggning.

Rengöring (sotning)

3 § Kravet på rengöring (sotning) ska gälla för

1. värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor,

2. köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder för matlagning,

3. lokaleldstäder, och

4. imkanaler.

Anläggningar som är inrättade för eldning uteslutande med gas omfattas inte

av kravet på rengöring.

MSBFS

2014:6

3

Brandskyddskontroll

Kontrollfrister

4 § Anläggningar som avses i 3 § ska genomgå brandskyddskontroll med

längst de intervaller som följer av nedanstående kontrollfrister, räknat från

den dag den senaste kontrollen genomfördes. Kontrollen bör inte göras

tidigare än tre månader innan den dag då fristen löper ut.

En anläggning som inte längre är i bruk behöver inte brandskydds-

kontrolleras. Innan en sådan anläggning åter tas i bruk ska dock

brandskyddskontroll göras.

Sådana fasta förbränningsanordningar som är avsedda för eldning

uteslutande med gas ska endast genomgå brandskyddskontroll om de är

anslutna till avgaskanal.

5 § Efter nyinstallation eller ändring av en anläggning ska tiden för

kontrollfristen räknas från den första av dessa dagar; dagen när slutbesked

utfärdats eller dagen när anläggningen började användas.

När ett slutbesked utfärdats enligt plan- och bygglagen (2010:900) får tiden

fram till den första brandskyddskontrollen förlängas eller förkortas med upp

till 18 månader, om det behövs för planeringen av brandskyddskontrollen.

När en ny anläggning börjat användas utan att slutbesked utfärdats får den

första brandskyddskontrollen tidigareläggas med upp till 36 månader, om

det behövs för planeringen av brandskyddskontrollen.

Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor

6 § Vid eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja ska

kontrollfristen vara tre år.

Kontrollfristen ska vara sex år om eldning sker

1. med pellets i helautomatisk, standardiserad anläggning som är speciellt

konstruerad för eldning med pellets,

2. i mycket begränsad omfattning, eller

3. i panna som ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig

övervakning av personal, med driftingenjörsutbildning eller av annan

kvalificerad driftledare.

Vid eldning med annat bränsle ska kontrollfristen vara sex år.

Köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder för matlagning

7 § Vid eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja ska

kontrollfristen vara tre år. Vid eldning med annat bränsle ska kontrollfristen

vara sex år.

MSBFS

2014:6

4

8 § Vid eldning för ett enskilt hushålls behov där eldstaden används i

mindre omfattning eller finns i ett fritidshus, ska kontrollfristen vara sex år.

Ett fritidshus där någon är folkbokförd eller permanent boende ska inte

betraktas som fritidshus enligt dessa föreskrifter.

Lokaleldstäder

9 § Vid eldning i lokaleldstäder med fasta bränslen ska kontrollfristen

vara tre år.

Om lokaleldstaden används i mindre omfattning ska kontrollfristen vara sex

år. Detsamma ska gälla för lokaleldstäder som finns i fritidshus.

Kontrollfristen ska också vara sex år för lokaleldstäder som

1. eldas uteslutande med gas, eller

2. eldas med pellets i anläggning som är helautomatisk och speciellt

konstruerad för eldning med pellets.

Ett fritidshus där någon är folkbokförd eller permanent boende ska inte

betraktas som fritidshus enligt dessa föreskrifter.

Imkanaler

10 § För imkanaler ska kontrollfristen vara två år.

Omfattning

11 § Brandskyddskontrollen ska omfatta de moment som krävs för att

kunna bedöma den enskilda anläggningens säkerhet från

brandskyddssynpunkt.

Hänsyn ska tas till hur brandskyddet påverkas av

1. sotbildning och beläggningar,

2. skador eller förändringar av det tekniska utförandet,

3. temperaturförhållanden,

4. tryckförhållanden och täthet, samt

5. drift och skötsel.

Eldningsapparater för gas och tillhörande gasledningar omfattas inte av

brandskyddskontrollen.

Dokumentation

12 § Varje kontrolltillfälle ska dokumenteras. Av dokumentationen ska

framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts, resultat och

datum för kontrollen. Ägaren, och i förekommande fall nyttjande-

rättshavaren, ska informeras om resultatet av brandskyddskontrollen.

MSBFS

2014:6

5

Undantag i enskilda fall

13 § Efter ansökan från en fastighetsägare eller från en kommun får

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förlänga kontrollfristen i ett

enskilt fall om det finns synnerliga skäl.

Till ansökan ska bifogas yttrande från en sådan nämnd som avses i 3 kap.

11 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

Behörighet

14 § Behörig att utföra brandskyddskontroll är den som avlagt examen som

skorstensfejartekniker enligt 1 § förordningen (2003:477) om utbildning i

skydd mot olyckor. Detsamma gäller den som enligt äldre bestämmelser

avlagt teknikerexamen för skorstensfejare, genomgått kurs för

skorstensfejarmästare eller har avlagt mästarexamen för skorstensfejare.

______________

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015. Statens

räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2005:9) om rengöring (sotning)

och brandskyddskontroll ska samtidigt upphöra att gälla.

2. Kontrollfrister som är tre år enligt denna författning ska tillämpas senast

från och med den 1 januari 2018. Dessförinnan får kontroll av

anläggningar som omfattas av treårsfrist enligt denna författning

genomföras med frist som är mellan tre år och fristen som gällde enligt

de äldre reglerna.

3. Kontrollfrister som är sex år enligt denna författning ska tillämpas

senast från och med den 1 januari 2021. Dessförinnan får kontroll av

anläggningar som omfattas av sexårsfrist enligt denna författning

genomföras med frist som är mellan sex år och fristen som gällde enligt

de äldre reglerna.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

HELENA LINDBERG

Patrik Perbeck

(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS

2014:6

6

MSBFS

2014:6

7

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps

allmänna råd om rengöring (sotning) och

brandskyddskontroll

Dessa allmänna råd kompletterar de regler som gäller för rengöring

(sotning) enligt lagen (2003:778), och förordningen (2003:789) om skydd

mot olyckor samt enligt Myndigheten för samhällskydd och beredskaps

föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll.

Termer och begrepp som används i lagen eller förordningen om skydd mot

olyckor samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter

om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll har samma betydelse här.

Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är

inte tvingande. Deras funktion är att förtydliga innebörden i lag, förordning

eller myndighetsföreskrifter och att ge generella rekommendationer om

deras tillämpning.

Allmänna råd är markerade med grå bakgrund.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

CECILIA NYSTRÖM

Patrik Perbeck

(Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete)

MSBFS

2014:6

8

Allmänt

Den rengöring (sotning) som ska utföras enligt 3 kap. 4 § lagen (2003:778)

om skydd mot olyckor syftar till att förebygga brand. Som en vägledning för

kommunernas arbete med att fastställa frister för sotningen har Myndigheten

för samhällsskydd och beredskap tagit fram exempel på frister, vilka

redovisas nedan.

Brandskyddskontrollen syftar till att upptäcka fel och brister i anläggningen

för att förebygga skador på människor, egendom och miljö till följd av

brand. Kontrollen innebär en prövning av den enskilda anläggningens

funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt. I huvudsak kontrolleras

att anläggningen överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen

togs i bruk.

För att kunna utforma och följa upp sotnings- och kontrollverksamheten bör

kommunen, eller den som utför sotningen eller brandskyddskontrollen åt

kommunen, ha uppgifter om de byggnader och andra anläggningar i

kommunen där sotning och brandskyddskontroll ska göras. För varje

byggnad eller annan anläggning bör det framgå hur ofta sotning och

brandskyddskontroll ska utföras och när sådan genomförts. Det är också

viktigt att förelägganden och förbud för varje byggnad eller annan

anläggning framgår.

Den enskilde har det primära ansvaret för sitt eget brandskydd. Enligt 2 kap.

2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska också ägare eller

nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar vidta de åtgärder

som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador

till följd av brand.

Fastighetsägare bör anmäla sådana förändringar som kan föranleda ändring

av sotnings- eller kontrollfristerna för en anläggning. Anmälan bör göras

direkt till den som utför sotning respektive brandskyddskontroll på

kommunens uppdrag. Byte av bränsleslag är exempel på sådan åtgärd som

bör anmälas.

MSBFS

2014:6

9

Rengöring (sotning)

Sotningens omfattning

Vid sotning av eldstäder med tillhörande rökkanaler samt imkanaler från

restauranger och storkök bör samtliga delar där sot eller andra brandfarliga

beläggningar kan avsättas, rengöras i sådan omfattning att risken för

uppkomst av brand och skadeverkningar vid en brand minimeras.

Om det i samband med sotning upptäcks brister i anläggningen som kan

medföra risk för uppkomst av brand bör den som är ansvarig för sotningen

underrätta fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren om detta.

Kompetenskrav

Som följer av 3 kap. 14 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor omfattas

även den som utför sotning på kommunens uppdrag av kraven på

kompetens.

De personer som utför sotning på kommunens uppdrag bör ha genomgått

yrkesutbildning för skorstensfejare och skaffat sig tillräcklig erfarenhet

genom yrkesverksamhet inom området.

Sotningsfrister

När kommunen fastställer sotningsfrister för olika typer av anläggningar bör

fristernas längd prövas mot bakgrund av hur brandskyddet påverkas av

 sotbildning,

 bränsle,

 typ av anläggning,

 energibehov med hänsyn till klimatförhållanden, och

 bebyggelsestruktur.

Nedanstående exempel kan användas som vägledning för kommunens

arbete med att fastställa sotningsfrister.

Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor

Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning

av en kvalificerad driftsledare kan sotning utföras med fristen tre år, oavsett

vilket bränsleslag som används.

I övriga fall kan, om eldning sker med fasta bränslen, sotning göras enligt

följande.

MSBFS

2014:6

10

Frist Tillämpningskriterier

3-5 ggr/år

Avser konventionella pannor

-

Fristen 3 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen

i kommunen är ca +5 ºC eller högre.

-

Fristen 4 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen

i kommunen överstiger ca +1 ºC men understiger ca

+5 ºC.

-

Fristen 5 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen

i kommunen är ca +1 ºC eller lägre.

2-3 ggr/år

Avser pannor med keramisk inklädnad i förbrännings-

kammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv

förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till

ackumulatortank eller motsvarande anordning.

-

Fristen 2 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen

i kommunen är ca +5 ºC eller högre.

1-2 ggr/år

Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från

sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där

eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv

förbränning av bränslet.

-

Fristen 1 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen

^{i kommunen är ca +5 ºC eller högre.}

Om eldning sker med flytande bränslen kan sotning göras enligt följande.

Frist Tillämpningskriterier

3-5 ggr/år

Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller

annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle.

-

Fristen 3 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen

i kommunen är ca +5 ºC eller högre.

-

Fristen 4 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen

i kommunen överstiger ca +1 ºC men understiger ca

+5 ºC.

-

Fristen 5 ggr/år kan tillämpas när årsmedeltemperaturen

i kommunen är ca +1 ºC eller lägre.

1 år

Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller

annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och

pannans märkeffekt överstiger 60 kW.

2 år

Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller

annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och

pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kW.

MSBFS

2014:6

11

Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar för

matlagning

Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov kan

sotning göras enligt följande.

Frist Tillämpningskriterier

6 ggr/år

Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung

eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt,

motsvarande bränsle.

1 år

Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller

annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle.

Om eldning sker för enskilt hushållsbehov kan sotningsfrister för

lokaleldstäder tillämpas.

Lokaleldstäder

Om eldning sker i lokaleldstäder kan sotning göras enligt följande.

Frist Tillämpningskriterier

1 år

Avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för

uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för

matlagning.

3 år

Avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte

är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där

eldstaden är uppställd eller för matlagning.

3 år

Eldstaden finns i ett fritidshus.

Imkanaler i restauranger eller andra storkök

Sotning kan ske tre gånger per år. I fråga om imkanaler i kök som endast

används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet kan sotning ske

en gång per år.

Övrigt

Kommunens föreskrifter om sotningsfrister kan i tillämpliga fall omfatta

 undantag från sotningen när ingen eldat mellan två sotningstillfällen,

 möjligheter att ändra sotningsfristen i enskilda fall av

brandskyddsmässiga skäl, samt

 övergångsförfarandet vid införandet av nya föreskrifter om

sotningsfrister.

MSBFS

2014:6

12

Sotning på den egna fastigheten

Kommunen får efter ansökan medge att en fastighetsägare sotar eller låter

någon annan sota på den egna fastigheten, om det kan ske på ett från

brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Medgivandet kan återkallas om det

vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett

på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt.

Prövning av ansökan

Vid prövning av ansökan bör kommunen beakta förbränningsanordningens

komplexitet, risksituationen, den enskildes kunskap samt de generella

förutsättningarna för uppgiften. Prövning av ansökan bör omfatta

förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningen i dess helhet.

Den som ska utföra sotningen bör själv visa att nödvändiga kunskaper om

sotning och brandskydd finns.

När en fastighetsägare ansöker om att själv få sota inom den fastighet där

denne själv är bosatt bör kommunen ta hänsyn till att fastighetsägaren

normalt har viss kunskap om anläggningens konstruktion och funktion, samt

ett eget intresse av att sotningen sker på ett sätt som ger god brandsäkerhet.

Om en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan sota bör

kompetenskraven på utföraren inte skilja sig från vad som gäller för de

personer som utför sotning på kommunens uppdrag.

Utformning av beslut

Beslut om medgivande bör innehålla uppgifter om

 fastighetsbeteckning,

 vilket sotningsobjekt som avses,

 tillämplig sotningsfrist,

 vem som har fått medgivande att utföra sotningen,

 hur utförda sotningar ska dokumenteras och kontrolleras,

 giltighetstid, och

 villkor för återkallande av medgivande.

MSBFS

2014:6

13

Brandskyddskontroll

Kontrollfrister

6 §

Med eldning i mycket begränsad omfattning avses vanligen eldning vid

enstaka tillfällen per år.

8 och 9 §

Eldstäder bör anses användas i mindre omfattning om de eldas i korta

eldningscykler någon gång per vecka eller mindre. Sådan eldning övergår

normalt inte 500 kg (ca en kubikmeter) normaltorkad ved per år.

Omfattning

11 §

Brandskyddskontrollen omfattar anläggningen i sin helhet och särskild

uppmärksamhet bör i förekommande fall ägnas åt följande.

Sotbildning och beläggningar

Kontroll bör ske av sotbildning och beläggningars omfattning och

egenskaper från brandskyddssynpunkt.

Kontrollen bör omfatta tillförseln av förbränningsluft till eldstadens

förbränningskammare.

Skador eller förändringar av det tekniska utförandet

Kontroll bör ske med avseende på skador eller förändringar som kan

medföra brandfara till följd av

 korrosion,

 temperaturförhållanden,

 slitage,

 klimatpåverkan.

Kontrollen bör omfatta tak med de tillträdes- och skyddsanordningar som

krävs för utförande av sotning och brandskyddskontroll.

Kontrollen bör i förekommande fall omfatta pannrummets brandtekniska

utförande.

Kontroll bör ske av funktionen hos anordningar för skydd mot tillbakabrand

vid automatiserad eldning med fasta bränslen.

Kontroll bör ske av funktionen hos anordningar för flamövervakning vid

automatisk eldning.

MSBFS

2014:6

14

Temperaturförhållanden

Kontroll bör ske av att nödvändigt avstånd till brännbart material

upprätthålls.

Kontroll bör göras av att anläggningen är lämpad för sitt ändamål med

hänsyn till de temperaturförhållanden som förekommer under drift. Vid

misstanke om felaktighet som inte kan konstateras på annat sätt än genom

temperaturmätning bör sådan mätning ingå i kontrollen.

Tryckförhållanden och täthet

Anläggningen bör kontrolleras så att det, under drift, föreligger nödvändiga

tryckförhållanden.

Vid misstanke om felaktighet som inte kan konstateras på annat sätt än

genom tryckmätning, bör sådan mätning ingå i kontrollen. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt tryckförhållanden i bland annat

förbränningskammare, förekommande dragavbrott och anslutningar.

Anläggningen bör kontrolleras så att dess täthet är sådan att brandfara inte

föreligger.

Kontroll av tätheten bör i första hand ske okulärt. Vid misstanke om otäthet

och då detta inte kan konstateras okulärt, bör tätheten kontrolleras genom

röktrycksprovning eller läckagemätning.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt anläggningar där det, under normala

driftförhållanden, föreligger övertryck i förhållande till omgivande

utrymmen.

Drift och skötsel

Brandskyddskontrollen bör omfatta rutinerna för anläggningens drift och

skötsel. Eldningens intensitet och längd bör på förekommen anledning följas

upp (gäller lokaleldstäder).

I de fall anläggningen, efter medgivande av kommunen, sotas av ägaren

eller annan som denne anlitat, bör kontrollen innefatta att sotning utförts i

tillräcklig omfattning.

12 §

Dokumentationen bör ha en sådan utformning att statistisk analys av

resultatet från brandskyddskontrollen underlättas.

MSBFS

2014:6

15

MSBFS

2014:6

16

Beställningsadress:

Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm

Telefon 08-598 191 90, www.fritzes.se