NFS 2017:6

Naturvårdsverkets författningssamling

ISSN 1403-8234

¹

Naturvårdsverkets föreskrifter om

handel med utsläppsrätter

Beslutade den 23 november 2017.

Med stöd av 61 § förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter

föreskriver Naturvårdsverket följande¹.

Inledande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter gäller anläggningar och flygverksamheter som omfattas

av lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

2 § I dessa föreskrifter finns bestämmelser om tillstånd till utsläpp av växt-

husgaser och om tilldelning av utsläppsrätter. Bestämmelserna riktar sig till

verksamhetsutövare och till kontrollörer som verifierar uppgifter i en ansökan

om tilldelning av utsläppsrätter.

3 § Beteckningarna anläggning, utsläppsrätt, handelsdirektivet, verksamhetsutö-

vare och flygverksamhet har i dessa föreskrifter samma betydelse som i lagen

(2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Beteckningarna befintlig anläggning,

ny deltagare, betydande kapacitetsökning, delanläggning och tonkilometer har

samma betydelse som i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter.

I dessa föreskrifter används dessutom följande beteckningar med den bety-

delse som här anges:

1. Kommissionens förordning (EU) nr 600/2012: Kommissionens förord-

ning (EU) nr 600/2012 av den 21 juni 2012 om verifiering av rapporter om

utsläpp av växthusgaser och tonkilometer och ackreditering av kontrollörer

i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG².

2. Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012: Kommissionens förordning

(EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av

växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv

2003/87/EG³.

¹Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett sys-

tem för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av

rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, Celex 32003L0087) senast ändrat

genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s.63,

Celex 32009/L0029). Europaparlamentets och rådets direktiv (2008/101/EG) av den 19 no-

vember 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet

för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 8, 13.1.2009, s.

3, Celex 32008L0101) och Kommissionens beslut nr 2011/278/EU av den 27 april 2011 om

fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelse för harmoniserad gratis tilldelning av

utsläppsrätter enligt artikel 10 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT

L 130, 17.5.2011, s. 1, Celex 32011D0278).

² EUT L 181, 12.7.2012, s. 1 (Celex 32012R0600).

³ EUT L 181, 12.7.2012, s. 30 (Celex 32012R0601).

NFS 2017:6

Utkom från trycket

den 13 december 2017

2

NFS 2017:6

3. Unionsregistret: Register upprättat enligt kommissionens förordning (EU)

nr 1193/2011 av den 18 november 2011 om upprättande av ett unionsregister

för den handelsperiod i EU:s utsläppshandelssystem som inleds den 1 januari

2013, och följande handelsperioder, i enlighet med Europaparlamentets

och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut

nr 280/2004/EG och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr

2216/2004 och (EU) nr 920/2010⁴.

4. Nyetablering: En ny deltagare enligt 7 a § 1 förordningen (2004:1205)

om handel med utsläppsrätter.

5. Kommissionens beslut nr 2011/278/EU: Kommissionens beslut nr

2011/278/EU av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande

övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter

enligt artikel 10 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG⁵.

I övrigt gäller vid tillämpningen av dessa föreskrifter de definitioner som

finns i kommissionens förordning (EU) nr 600/2012.

4 § Där det i dessa föreskrifter finns hänvisningar till utsläpp från flygverksam-

het gäller dessa även tonkilometer om inte annat anges.

Anläggningar

Tillstånd till utsläpp av växthusgaser

5 § Av 2 § förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter framgår att

ansökan om tillstånd till utsläpp av växthusgaser prövas av Naturvårdsverket.

6 § Ansökan om tillstånd ska göras på formulär som anvisas av Naturvårds-

verket.

7 § Utöver vad som anges i 2 kap. 4 § lagen (2004:1199) om handel med ut-

släppsrätter ska ansökan innehålla följande uppgifter:

1. Anläggningens namn, adress och fastighetsbeteckning samt i förekom-

mande fall anläggningsnummer enligt den miljörapport som lämnas enligt

26 kap. 20 § miljöbalken.

2. Verksamhetsutövarens (sökandens) namn.

3. Namn på anläggningens ägare.

4. Adress, telefonnummer och e-postadress till kontaktperson(er) hos

sökanden.

5. Registerutdrag från PRV/Bolagsverket om sökandens behöriga firmateck-

nare samt i förekommande fall fullmakt åt annan person att teckna firma.

För verksamheter som inte bedrivs i bolagsform ska delegationsbeslut eller

motsvarande inges.

6. En beskrivning av för verksamheten erforderliga tillstånd enligt miljö-

balken eller motsvarande äldre lagstiftning.

7. En övervakningsplan i enlighet med artikel 12 i kommissionens förord-

ning (EU) nr 601/2012.

⁴ EUT L 315, 29.11.2011, s. 1 (Celex 32011R1193).

⁵ EUT L 130, 17.5.2011, s.1 (Celex 32011D0278).

³

NFS 2017:6

8 § Naturvårdsverket ska snarast efter att tillståndsbeslut är fattat lämna kopia

av beslutet till Statens Energimyndighet.

Förändring eller utvidgning av verksamhet samt byte av verksamhets-

utövare

9 § Bestämmelser om anmälningsplikt vid förändring eller utvidgning av an-

läggningen eller verksamheten, liksom vid byte av verksamhetsutövare, finns

i 2 kap. 8 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. En anmälan som

följer av anmälningsplikten ska göras till Naturvårdsverket på formulär som

anvisas av Naturvårdsverket.

10 § En anmälan om förändring eller utvidgning av verksamheten enligt 9 §

ska innehålla en uppdaterad övervakningsplan.

11 § Till en anmälan om byte av verksamhetsutövare ska bifogas en överlå-

telsehandling. Anmälan ska även, i förekommande fall, innehålla en reviderad

övervakningsplan.

Ändring av övervakningsplan och tillfällig ändring av övervakningsmetod

12 § Ändringar i övervakningsplan enligt artikel 14 i kommissionens förordning

(EU) nr 601/2012 ska anmälas till Naturvårdsverket på formulär som anvisas

av Naturvårdsverket.

13 § Tillfälliga ändringar i övervakningsmetoden enligt artikel 23 i kommis-

sionens förordning (EU) nr 601/2012 ska anmälas till Naturvårdsverket.

Flygverksamhet

Övervakning av utsläpp

14 § En övervakningsplan enligt artikel 12 i kommissionens förordning (EU)

nr 601/2012 ska lämnas till Naturvårdsverket på formulär som anvisas av

Naturvårdsverket.

Ändring av övervakningsplan

15 § Ändringar av övervakningsplan enligt artikel 14 i kommissionens förord-

ning (EU) nr 601/2012 ska anmälas till Naturvårdsverket på formulär som

anvisas av Naturvårdsverket.

Ändring av övervakningsmetod för flygverksamhet

16 § Tillfälliga ändringar i övervakningsmetoden enligt artikel 23 i kommis-

sionens förordning (EU) nr 601/2012 ska anmälas till Naturvårdsverket.

Rapportering

Årlig utsläppsrapport

17 § Utsläppsrapport enligt artikel 67.1 i kommissionens förordning (EU) nr

601/2012 samt verifieringsrapport enligt artikel 27.2 i kommissionens förord-

4

NFS 2017:6

ning (EU) nr 600/2012 ska lämnas till Naturvårdsverket på formulär som anvisas

av Naturvårdsverket.

18 § Begäran om undantag från kravet på platsbesök i samband med verifie-

ringen av årliga utsläpp enligt artikel 31 i kommissionens förordning (EU) nr

600/2012 prövas av Naturvårdsverket.

Övrig rapportering

19 § Rapport om förbättring av övervakningsmetod enligt artikel 69.1 i kom-

missionens förordning (EU) nr 601/2012 ska lämnas till Naturvårdsverket på

formulär som anvisas av Naturvårdsverket.

20 § Rapport om icke åtgärdade avvikelser i verifikationsrapport enligt artikel

69.4 i kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 ska lämnas till Naturvårds-

verket på formulär som anvisas av Naturvårdsverket.

Tilldelning av utsläppsrätter till anläggningar som är nya deltagare

Ansökan om fri tilldelning av utsläppsrätter till nya deltagare

21 § Av 2 a § förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter framgår

att ansökan om tilldelning av utsläppsrätter prövas av Naturvårdsverket.

22 § Ansökan om fri tilldelning av utsläppsrätter ska göras på formulär som

anvisas av Naturvårdsverket.

23 § Ansökan om fri tilldelning av utsläppsrätter enligt 22 § ska innehålla

följande uppgifter:

1. Anläggningens namn och adress.

2. Verksamhetsutövarens namn.

3. Namn på anläggningens ägare.

4. Adress, telefonnummer och e-postadress till kontaktperson(er).

5. Tillståndsnummer och datum för utfärdade och i förekommande fall upp-

datering av tillstånd enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

6. Naturvårdsverkets löpnummer.

7. Anläggningens nummer i unionsregistret.

8. I förekommande fall uppgifter om tidigare beslutad tilldelning av ut-

släppsrätter för handelsperioden 2013–2020.

9. Typ av verksamheter som bedrivs inom anläggningen och som från och

med den 1 januari 2013 omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter.

10. De uppgifter som anges i 24–51 §§.

24 § Följande ska anges för samtliga anläggningar:

1. Totala utsläpp av växthusgaser och total insatsenergi från bränslen.

2. Uppdelning av utsläppen till relevanta delanläggningar.

3. Klassificering enligt NACE Rev. 1.1 och NACE Rev. 2 för den verksam-

het som bedrivs.

25 § I förekommande fall ska även uppgifter om anläggningens export och

import av värme, restgaser och växthusgaser till och från andra anläggningar

⁵

NFS 2017:6

anges. Vid koppling till annan anläggning ska det anges vilken typ av enhet

anläggningen är kopplad till. Möjliga enheter är:

1. Anläggning som omfattas av lagen (2004:1199) om handel med utsläpps-

rätter.

2. Anläggning som inte omfattas av lagen (2004:1199) om handel med

utsläppsrätter.

3. Salpetersyraproduktion.

4. Värmedistributionsnät.

För koppling till anläggning som omfattas av lagen (2004:1199) om handel

med utsläppsrätter ska anges den anläggningens anläggningsnummer. I annat

fall ska kontaktuppgifter anges.

26 § För samtliga nyetableringar ska anges startdag för normal drift samt utsläpp

av växthusgaser före datum för startdagen av normal drift.

27 § För nya deltagare till följd av kapacitetsändring ska anges startdagen för

ändrad drift.

28 § Följande ska anges för samtliga delanläggningar:

1. Namn på de produkter som tillverkas.

2. Klassifikation enligt PRODCOM 2007 för de produkter som tillverkas.

29 § För varje delanläggning och månad ska aktivitetsnivå anges enligt följande:

1. För delanläggning med produktriktmärke: månatlig producerad mängd i

den enhet som anges för den berörda produkten i bilaga 1 punkt 1 och 2.

2. För delanläggning med värmeriktmärke: månatlig konsumtion och månat-

lig export till anläggning eller enhet som inte omfattas av handelssystemet

för utsläppsrätter av mätbar värme i terajoule (TJ).

3. För delanläggning med bränsleriktmärke: månatlig tillförd bränslemängd

i terajoule (TJ).

4. För delanläggning med processutsläpp: månatliga utsläpp av växthusgaser

i ton koldioxidekvivalenter.

För att bestämma start av normal drift enligt 9 c § förordningen (2004:1205)

om handel med utsläppsrätter eller start av ändrad drift enligt 9 d § samma

förordning ska dagliga aktivitetsnivåer anges.

30 § För samtliga anläggningar ska anges om anläggningen endast är i drift

periodvis. En anläggning ska anses vara i drift periodvis om samtliga följande

villkor är uppfyllda:

1. Att det klart kan visas att anläggningen används periodvis, särskilt om

den drivs regelbundet som beredskaps- eller reservkapacitet eller drivs

regelbundet enligt ett säsongschema.

2. Att anläggningen omfattas av ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser och

av tillstånd enligt miljöbalken eller, om verksamheten inte är tillståndspliktig

enligt miljöbalken, av en sådan anmälan för miljöfarlig verksamhet som

avses i 9 kap.miljöbalken.

3. Att det är tekniskt möjligt att ta anläggningen i drift med kort varsel, och

att underhåll genomförs regelbundet.

31 § Ursprunglig installerad kapacitet enligt 19 c § förordningen (2004:1205)

om handel med utsläppsrätter ska fastställas enligt följande:

6

NFS 2017:6

1. För nyetablering ska den ursprungliga installerade kapaciteten vara genom-

snittet av de två högsta månatliga aktivitetsnivåerna inom 3 kalendermånader

eller de två högsta aktivitetsnivåerna uppdelade på 30-dagarsintervall inom

90 dagar efter start av normal drift med antagandet att delanläggningen drivs

med denna belastning 12 månader per år.

2. För en ny deltagare till följd av en betydande kapacitetsökning ska ur-

sprunglig kapacitet vara i första hand den av Naturvårdsverket senast god-

kända kapaciteten eller där sådan inte finns, vara baserad på genomsnittet

av de två högsta månatliga aktivitetsnivåerna 2005–2008 med antagandet

att delanläggningen drivits med denna belastning 12 månader per år.

Kapaciteten ska anges i den enhet som anges för den berörda produkten i

bilaga 1.

32 § För delanläggning med produktriktmärke ska mängd mätbar värme som

importerats från en anläggning eller annan enhet som inte ingår i systemet för

handel med utsläppsrätter anges.

33 § För delanläggning som haft en betydande kapacitetsändring efter den 30

juni 2011 ska ursprunglig installerad kapacitet, tillagd eller minskad kapacitet

och installerad kapacitet efter kapacitetsändringen anges.

Ursprunglig installerad kapacitet ska fastställas enligt 31 §. Installerad

kapacitet efter kapacitetsändringen ska fastställas baserat på genomsnittet

av de två högsta månatliga aktivitetsnivåerna under de första sex månaderna

efter startdagen för ändrad drift. Denna kapacitetsnivå gäller därefter som

ursprunglig installerad kapacitet. Tillagd eller minskad kapacitet är skillnaden

mellan ursprunglig installerad kapacitet och installerad kapacitet efter kapa-

citetsändringen.

34 § För delanläggning med produktriktmärke för raffinaderier och produktrikt-

märke för aromater ska genomströmning av alla relevanta CWT-funktioner

anges enligt bilaga 2.

35 § För delanläggning som mottagit mätbar värme från delanläggning för

tillverkning av produkter som omfattas av riktmärket för salpetersyra ska årlig

importerad mätbar värme anges i terajoule (TJ).

36 § Följande ska anges för delanläggning för produktion av pappersmassa då

denna finns på en anläggning med integrerad produktion av massa och papper:

1. Aktivitetsnivå för mängd producerad avsalumassa.

2. Aktivitetsnivå för mängd producerad returpappersmassa.

37 § Följande ska anges för delanläggning med produktriktmärke för steam

cracking:

1. Produktion av vätgas från kompletterande insatsvaror i ton per månad.

2. Produktion av etylen från kompletterande insatsvaror i ton per månad.

3. Produktion av andra högvärdiga kemikalier än vätgas och etylen i ton per

månad.

38 § Följande ska anges för delanläggning med produktriktmärke för kalk:

1. Halten fri CaO i den kalk som producerats uttryckt som viktprocent. Om

⁷

NFS 2017:6

data för halten fri CaO saknas ska en konservativ skattning på minst 85

procent användas.

2. Halten fri MgO i den kalk som producerats uttryckt som viktprocent. Om

data för halten fri MgO saknas ska en konservativ skattning på minst 0,5

procent användas.

39 § Följande ska anges för delanläggning med produktriktmärke för dolomit:

1. Halten fri CaO i den dolomit som producerats uttryckt som viktprocent.

Om data för halten fri CaO saknas ska en konservativ skattning på minst

52 procent användas.

2. Halten fri MgO i den dolomit som producerats uttryckt som viktprocent.

Om data för halten fri MgO saknas ska en konservativ skattning på minst

33 procent användas.

40 § Följande ska anges för delanläggning med produktriktmärke för vätgas:

1. Produktionens volymfraktion ren vätgas.

2. Aktivitetsnivå för vätgasproduktion omräknad till vätgashalt uttryckt som

normalkubikmeter (0 °C och 101,325 kPa).

41 § Följande ska anges för delanläggning med produktriktmärke för syntesgas:

1. Volymfraktion ren vätgas.

2. Syntesgasproduktion omräknad till vätgashalt uttryckt som Nm³ (0°C och

101,325 kPa).

42 § Följande ska anges för delanläggning med produktriktmärke för etylenoxid

och etylenglykol:

1. Produktion av etylenoxid eller etylenglykol i ton.

2. Omvandlingsfaktor för etylenoxid eller etylenglykol relativt etylenoxid.

Följande omvandlingsfaktorer ska användas:

a) Etylenoxid: 1,000

b) Monoetylenglykol: 0,710

c) Dietylenglykol: 0,830

d)Trietylenglykol: 0,880

43 § Följande ska anges för delanläggning med produktriktmärke för raffinade-

riprodukter, EAF-kolstål, höglegerat EAF-stål, järngjutning, mineralull, gips-

skiva, kimrök, ammoniak, steam cracking, aromater, styren, vätgas, syntesgas,

etylenoxid och etylenglykoler:

1. El som förbrukas inom systemgränsen definierad i bilaga 1 punkt 2.

2. Sammanlagda direkta utsläpp av växthusgaser.

3. Mängd importerad mätbar nettovärme från anläggningar i systemet för

handel med utsläppsrätter.

44 § Följande ska anges för delanläggning med processutsläpp i de fall utsläp-

pen härrör från förbränning av restgaser i syfte att producera mätbar värme,

icke mätbar värme eller el:

1. Mängd konsumerade restgaser i Nm³ per år eller ton per år.

2. Värmevärde för restgasen i terajoule per Nm³ eller terajoule per ton.

3. Emissionsfaktor för restgasen i ton koldioxid per terajoule.

8

NFS 2017:6

45 § Följande ska anges för varje anläggning med minst en delanläggning med

värmeriktmärke:

1. Total produktion av mätbar värme.

2. Importerad mätbar värme.

3. Mätbar värme förbrukad inom delanläggning med produktriktmärke.

4. Exporterad mängd mätbar värme.

5. Uppgifter om elproduktion.

46 § Följande ska anges för en anläggning med minst en delanläggning med

bränsleriktmärke:

1. Insatsenergi från bränslen inom anläggningen som används för produktion

av mätbar värme.

2. Insatsenergi från bränslen inom anläggningen som används för produktion

av produkt med produktriktmärke.

3. Insatsenergi från bränslen inom anläggningen som används för produktion

av el.

47 § För anläggningar som producerar primäraluminium ska totala utsläpp av

perflourkolväten anges i ton koldioxidekvivalenter per månad.

48 § För anläggningar som producerar salpetersyra, adipinsyra, glyoxal och

glyoxalsyra ska totala utsläpp av dikväveoxid anges i ton koldioxidekvivalenter

per månad.

49 § I enlighet med 19 a § förordningen (2004:1205) om handel med utsläpps-

rätter ska till ansökan om tilldelning bifogas en metodrapport. Metodrapporten

ska redovisas på av Naturvårdsverket anvisat formulär.

50 § Till ansökan om tilldelning ska också bifogas en verifieringsrapport från

en kontrollör som omfattar de uppgifter som lämnas i tilldelningsansökan och

metodrapporten.

51 § Om uppgifterna som anges i 29–46 §§ bara finns tillgängliga för anlägg-

ningen som helhet ska uppgifterna fördelas proportionellt på delanläggningarna

enligt följande:

1. Om olika produkter tillverkas en i taget i samma produktionslinje ska in-

satsvaror, utgående varor och motsvarande utsläpp fördelas proportionerligt

baserat på driftstiden per månad för varje delanläggning.

2. Om det inte är möjligt att fördela insatsvaror, utgående varor och motsva-

rande utsläpp enligt punkt 1 ska de fördelas baserat på massan eller volymen

för enskilda produkter som tillverkats eller efter skattningar baserat på den

fria reaktionsentalpin för de kemiska reaktioner som ingår eller baserat på

annan motsvarande fördelningsnyckel.

Information om förändringar

52 § Information om förändringar enligt 19 g § förordningen (2004:1205) om

handel med utsläppsrätter ska göras på formulär som anvisas av Naturvårds-

verket.

⁹

NFS 2017:6

Kapacitetsminskning

53 § Vid betydande kapacitetsminskning enligt 32 k § förordningen (2004:1205)

om handel med utsläppsrätter ska anges samtliga uppgifter enligt 23 §, förutom

de som enbart gäller nyetableringar.

Delvis upphörande av verksamhet

54 § Vid delvis upphörande av verksamheten ska anges uppgifter enligt 23 § 1–9.

Vidare ska anges det kalenderår när verksamheten delvis upphörde, ursprunglig

historisk aktivitetsnivå för aktuell delanläggning samt nuvarande årlig aktivi-

tetsnivå för aktuell delanläggning. Det ska även lämnas uppgifter enligt 25 §.

Upphörande av verksamhet

55 § För en verksamhet som upphör ska anges uppgifter enligt 23 § 1–7 och 9

och enligt 25 §, datum för stängning samt orsak till stängningen.

Verifiering av tilldelningsansökan

56 § Verksamhetsutövaren ska se till att kontrollören får tillträde till de platser

som denne behöver besöka och tillgång till de dokument och annan informa-

tion som denne behöver för att genomföra verifieringen i enlighet med dessa

föreskrifter.

Kunskapskrav

57 § Kontrollören ska vara oberoende av verksamhetsutövaren och ha kun-

skap om bestämmelserna i kommissionens beslut nr 2011/278/EU, om övriga

vägledande dokument med anknytning till detta beslut som tillhandahålls av

kommissionen och om dessa föreskrifter. Det sistnämnda krävs dock inte om

kontrollören kan visa för ackrediteringsorganet att ett likvärdigt resultat kan

uppnås på annat sätt.

Verifieringens utförande

58 § Kontrollören ska utföra verifieringen av tilldelningsansökan enligt följande:

1. Verifieringen ska omfatta de uppgifter som verksamhetsutövaren lämnar i

tilldelningsansökan inklusive den metodrapport som avses i 49 § och utföras

i enlighet med bilaga 3 till dessa föreskrifter.

2. Vid varje verifiering ska omfattningen av arbetsinsatserna anpassas till

– komplexiteten hos anläggningen,

– komplexiteten hos de tillämpade tilldelningsprinciperna och

– den riskanalys som gjorts enligt bilaga 3.

59 § Kontrollören ska verifiera:

1. Att uppgifterna i metodrapporten är korrekta och fullständiga i enlighet

med kommissionens beslut nr 2011/278/EU, med övriga vägledande doku-

ment med anknytning till detta beslut som tillhandahålls av kommissionen

och med dessa föreskrifter.

2. Att uppgifterna i ansökan är korrekta och fullständiga och framtagna i

enlighet med metodrapporten.

10

NFS 2017:6

3. Att ansökan innehåller uppgifter som med utgångspunkt från vad som

anges i metodrapporten med rimlig säkerhet kan konstateras vara fria från

väsentliga felaktigheter. Kontrollören ska särskilt se till att det inte förekom-

mer överlappningar mellan delanläggningar eller dubbelräkning.

Rapportering av verifieringen

60 § Kontrollören ska efter avslutad verifiering upprätta en intern verifierings-

rapport enligt bilaga 3.

61 § Kontrollören ska efter avslutad verifiering upprätta en verifieringsrapport

riktad till verksamhetsutövaren med följande innehåll:

1. Anläggningens namn och adress.

2. Verksamhetsutövarens namn.

3. Kontrollörens namn och adress.

4. Namn på den person som ansvarat för genomförandet av verifieringen.

5. Namn på den person som granskat genomförandet av verifieringen.

6. Redogörelse för verifieringsmetod, vad verifieringen omfattat och hur

den utförts.

7. Referens där det tydligt framgår vilken version av tilldelningsansökan

som verifieringsrapporten avser.

8. Resultatet av verifieringen.

9. Verifieringsutlåtande.

Verifieringsutlåtandet ska ange med rimlig säkerhet om de inlämnade uppgif-

terna är fria från väsentliga felaktigheter. Den färdigställda verifieringsrapporten

ska lämnas till verksamhetsutövaren.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2018 då Naturvårdsverkets

föreskrifter NFS 2012:9 om handel med utsläppsrätter ska upphöra att gälla.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid prövning av ärenden som inletts före

ikraftträdandet av dessa bestämmelser.

Naturvårdsverket

MARTIN ERIKSSON

Rikard

Janson

(Klimatavdelningen)

¹¹

NFS 2017:6

Bilaga 1

Förteckning över produktriktmärken

1. Definition av produktriktmärken och systemgränser utan beaktande av ut-

bytbarheten för bränsle och el

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Koks

Koksugnskoks (fram-

ställt genom förkoks-

ning av kokskol vid hög

temperatur) eller gas-

verkskoks (biprodukt

från gasverk), uttryckt

som ton torr koks. Detta

riktmärke omfattar inte

brunkolskoks.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till pro-

cessenheterna koksugnar, H 2

S/

NH

3

-förbränning, förvärmning

av kol (defreezing), koksgas-

extraktor, avsvavlingsenhet,

destillationsenhet, ånggenera-

tor, tryckreglering i batterier,

biologisk vattenrening, diverse

uppvärmning av biprodukter

och vätgasavskiljare ingår. Re-

ning av koksugnsgas ingår.

ja

0,286

Sintrad

järnmalm

Agglomererade järnhal-

tiga produkter som inne-

håller järnmalmsfines,

flussmedel och järnhal-

tiga återvinningsmate-

rial med de kemiska och

fysikaliska egenskaper

(såsom basiskhet,

mekanisk hållfasthet

och permeabilitet) som

krävs för att få järn och

nödvändiga flussmate-

rial för järnmalmsreduk-

tionsprocesser.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

processenheterna sinterband,

antändning, blandning av

råmaterial, varmsiktning, kyl-

ning av sinter, kallsiktning och

ånggeneratorn ingår.

ja

0,171

12

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Råjärn

Järn i smält form mättat

med kol för vidare

bearbetning.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

processenheterna masugn, han-

tering av råjärn, blåsmaskiner,

varmapparater till masugnar,

syrgasprocess (BOF), sekundär

metallurgi, vakuumklockor,

gjuteri (inklusive kapning),

slaggbehandling, beredning

av beskickning, rening av

masugnsgas, stoftavskiljning,

förvärmning av skrot, tork-

ning av pulveriserat kol före

injicering (PCI), förvärm-

ningspositioner för skänkar,

förvärmningspositioner för

gjutformar, produktion av

tryckluft, stoftavskiljning

(brikettering), slamhantering

(brikettering), tillförsel av ånga

till masugnen, ånggenerator,

kylning av LD-gas och diverse

andra enheter ingår.

ja

1,328

Prebake-

anoder

Anoder för elektroly-

tisk framställning av

aluminium bestående

av petroleumkoks, tjära

och normalt återvunna

anoder, som formas så

att de är specialanpas-

sade för ett särskilt

smältverk och behand-

las i Prebake-ugnar till

en temperatur kring

1 150 °C.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av Prebake-anoder

ingår.

ja

0,324

Alumi-

nium

Obearbetat olegerat

flytande aluminium från

elektrolys.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till pro-

duktionssteget elektrolys ingår.

ja

1,514

Grå

cement-

klinker

Grå cementklinker som

totalt tillverkad klinker.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av grå cementklin-

ker ingår.

ja

0,766

¹³

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Vit

cement-

klinker

Vit cementklinker

för användning som

huvudsakligt bindeme-

del vid framställning

av material såsom

fogfyllnadsmaterial, lim

för keramiska plattor,

isoleringsmaterial,

fästbruk, murbruk för

industrigolv, färdigblan-

dat gips, murbruk för

reparationer och vat-

tentäta ytbeläggningar

med i genomsnitt högst

0,4 viktprocent Fe 2

O

3

,

0,003 viktprocent Cr

2

O

3

och 0,03 viktprocent

Mn

2

O

3

.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av vit cementklin-

ker ingår.

ja

0,987

Kalk

Osläckt (bränd) kalk:

kalciumoxid (CaO)

som tillverkas genom

kolborttagning ur

kalksten (CaCO

3

) som

kalk av standardkvalitet

med en halt av fri CaO

på 94,5 %. Kalk som

tillverkas och förbrukas

vid samma anläggning

för reningsprocesser

omfattas inte av detta

produktriktmärke.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av kalk ingår.

ja

0,954

Dolomit

Dolomit eller bränd

dolomit som blandning

av kalcium- och magne-

siumoxider, tillverkad

genom kolborttagning

ur dolomit (CaCO

3

•

MgCO

3

) med CO

2

-

resthalt över 0,25 %,

halt av fri MgO mellan

25 % och 40 % och en

bulkdensitet hos den

kommersiella produkten

under 3,05 g/cm³. Do-

lomit ska uttryckas som

dolomit av standardren-

het med en halt av fri

CaO på 57,4 % och halt

av fri MgO på 38,0 %.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av dolomit ingår.

ja

1,072

14

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Sintrad

dolomit

Blandning av kalcium-

och magnesiumoxid en-

bart använd för tillverk-

ning av eldfast tegel och

andra eldfasta material

med en bulkdensitet på

minst 3,05 g/cm³.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av sintrad dolomit

ingår.

ja

1,449

Flytglas

Flytglas, matterat glas,

spegelglas (som ton glas

som lämnar kylkana-

len).

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsstegen smältugn,

rening, arbetsvanna, bad och

kylkanal ingår.

ja

0,453

Flaskor

och burkar

av ofärgat

glas

Flaskor av ofärgat

glas med en nominell

rymd < 2,5 liter, för

drycker och livsmedel

(undantaget flaskor med

ytterhölje av läder eller

konstläder, diflaskor),

utom extravita flint-

glasprodukter, med jär-

noxidhalt uttryckt som

viktprocent Fe

2

O

3

under

0,03 % och L-koordi-

nater inom området 100

till 87, a-koordinater

inom området 0 till

–5 och b-koordinater

inom området 0 till 3

(med användning av

färgsystemet CIELAB

som rekommenderas av

Commission Interna-

tionale d’Éclairage),

uttryckt som ton

förpackad produkt.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsstegen för ma-

terialhantering, smältning,

formning, nedströmsprocesse-

ring, förpackning och anknutna

processer ingår.

ja

0,382

Flaskor

och burkar

av färgat

glas

Flaskor av färgat

glas med en nominell

rymd < 2,5 liter, för

drycker och livsmedel

(undantaget flaskor med

ytterhölje av läder eller

konstläder, diflaskor),

uttryckt som ton för-

packad produkt.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsstegen för ma-

terialhantering, smältning,

formning, nedströmsprocesse-

ring, förpackning och anknutna

processer ingår.

ja

0,306

¹⁵

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Produkter

av glasfi-

ber

Smält glas för tillverk-

ning av glasfiberpro-

dukter såsom huggna

fibrer, roving, garn och

stapelfiber och mattor

(uttryckt som ton smält

glas som lämnar förhär-

den). Mineralullspro-

dukter för isolering av

värme, ljud och brand

ingår inte.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsprocesserna för

glassmältning i ugnarna och

rening i förhärdarna ingår. Ned-

strömsprocesser för omvand-

ling av fibrerna till kommersi-

ella produkter ingår inte i detta

produktriktmärke.

ja

0,406

Fasadtegel Fasadtegel med en den-

sitet > 1000 kg/m³ som

används för murverk

baserade på EN 771-1,

undantaget marktegel,

klinker och reduktions-

brända fasadtegel.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsprocesserna för

beredning av råmaterial,

blandning av beståndsdelar,

formning, torkning, bränning

och slutförande av produkten

och rökgasrening ingår.

ja

0,139

Marktegel

Markbeläggningspro-

dukter av tegel enligt

EN 1344.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsprocesserna för

beredning av råmaterial,

blandning av beståndsdelar,

formning, torkning, bränning

och slutförande av produkten

och rökgasrening ingår.

ja

0,192

Takpannor Takpannor av tegel

enligt definitionen i EN

1304:2005 undantaget

reduktionsbrända tak-

pannor och tillbehör.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsprocesserna för

beredning av råmaterial,

blandning av beståndsdelar,

formning, torkning, bränning

och slutförande av produkten

och rökgasrening ingår.

ja

0,144

Spraytor-

kat pulver

Spraytorkat pulver för

tillverkning av torrpres-

sade vägg- och golv-

plattor, uttryckt som ton

producerat pulver.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av spraytorkat

pulver ingår.

ja

0,076

16

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Gips

Gipsprodukter av bränd

gips eller kalciumsulfat

(även för använd-

ning i byggnader, för

bestrykning av vävda

tyger eller papper, för

tandvård, för markför-

bättring), uttryckt som

ton kalciumsulfathemi-

hydrat. S.k. alfagips

omfattas inte av detta

produktriktmärke.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsstegen malning,

torkning och bränning ingår.

nej

0,048

Torkat

sekundärt

gips

Torkat sekundärt gips

(syntetiskt gips fram-

ställt som en återvunnen

biprodukt från kraftin-

dustrin eller återvunnet

material från bygg- och

rivningsavfall), uttryckt

som ton produkt.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till tork-

ning av sekundärt gips ingår.

nej

0,017

Kortfibrig

sulfat-

massa

Kortfibrig sulfatmassa

är en träbaserad kemiskt

framställd sulfatmassa

som fås genom kokning

i koklut, karakteriserad

av fiberlängder på 1–1,5

mm och främst använd

för produkter som måste

ha specifik mjukhet och

bulk, såsom mjukpapper

(tissue) och tryckpap-

per, uttryckt som säljbar

nettoproduktion i ton

lufttorkad massa (Adt).

Alla processer som utgör del av

massaframställningen (särskilt

massafabrik, sodapanna, mas-

satorkning, mesaugnen och

anslutna enheter för energi-

omvandling [panna/kraftvär-

meproduktion]) ingår. Övriga

aktiviteter på platsen som inte

utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,12

¹⁷

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Långfibrig

sulfat-

massa

Långfibrig sulfatmassa

är en träbaserad kemiskt

framställd sulfatmassa

som fås genom kokning

i koklut, karakteriserad

av fiberlängder på 3–3,5

mm och främst använd

för produkter där

hållfastheten är viktig,

såsom förpackningspap-

per, uttryckt som säljbar

nettoproduktion i ton

lufttorkad massa (Adt).

Alla processer som utgör del av

massaframställningen (särskilt

massafabrik, sodapanna, mas-

satorkning, mesaugnen och

anslutna enheter för energi-

omvandling [panna/kraftvär-

meproduktion]) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,06

Sulfitmas-

sa, termo-

mekanisk

massa och

mekanisk

massa

Sulfitmassa produce-

rad genom en specifik

massaprocess där träflis

kokas i ett tryckkärl i en

bisulfitlösning, uttryckt

som säljbar nettopro-

duktion i ton lufttorkad

massa (Adt). Sulfit-

massa kan vara blekt

eller oblekt. Meka-

niska massor av typerna

termomekanisk massa

(TMP) och slipmassa,

uttryckt som säljbar

nettoproduktion i ton

lufttorkad massa (Adt).

Mekanisk massa kan

vara blekt eller oblekt.

De mindre undergrup-

perna av halvkemisk

massa – kemitermome-

kanisk massa (CTMP)

och dissolvingmassa –

ingår inte.

Alla processer som utgör del av

massaframställningen (särskilt

massafabrik, sodapanna, mas-

satorkning, mesaugnen och

anslutna enheter för energi-

omvandling [panna/kraftvär-

meproduktion]) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,02

18

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Returpap-

persmassa

Massa av fibrer från re-

turpapper eller kartong

(avfall och bortsorterat

material) eller annat

fibröst cellulosamate-

rial, uttryckt som säljbar

nettoproduktion i ton

lufttorkad massa (Adt).

Alla processer som ingår i

framställningen av massa

från returpapper och anslutna

enheter för energiomvandling

(panna/kraftvärmeproduktion)

ingår. Övriga verksamheter på

platsen som inte utgör del av

denna process, såsom sågning,

träbearbetning, produktion

av kemikalier för försäljning,

avfallsrening (rening av avfall

på platsen i stället för externt

(torkning, pelletering, förbrän-

ning, deponering), produktion

av PCC (utfällt kalciumkar-

bonat), rening av illaluktande

gaser och fjärrvärme, ingår

inte.

ja

0,039

Tidnings-

papper

Särskild papperskvalitet

(i rullar eller som ark),

uttryckt som säljbar

nettoproduktion i ton

lufttorkat papper (Adt),

använd för tidnings-

tryck, tillverkat av

slipmassa och/eller

mekanisk massa eller

återvunna fibrer eller

valfri kombination av

dessa.Vikterna varierar

i regel mellan 40 och

52 g/m² men kan vara

så höga som 65 g/

m².Tidningspapper är

maskinglättat eller lätt

kalandrerat, vitt eller

lätt färgat och används i

rullar för boktryck, off-

settryck eller flexotryck.

Alla processer som utgör del av

pappersproduktionsprocessen

(särskilt pappers- eller kartong-

maskiner och anknutna enheter

för energiomvandling [panna/

kraftvärmeproduktion] och

direkt användning av bränsle

i processen) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,298

¹⁹

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Obestruket

finpapper

Obestruket finpapper,

vilket omfattar både

obestruket papper från

mekanisk massa och

obestruket papper från

träfri massa, uttryckt

som säljbar nettopro-

duktion i ton lufttorkat

papper (Adt):

1. Obestrukna träfria

papper är lämpliga för

tryck eller andra grafis-

ka ändamål och de till-

verkas främst av olika

slags jungfrufibermassa

med varierande nivåer

av filler och med olika

processer för finish.

Kvaliteterna omfattar

de flesta kontorspap-

per såsom papper för

blanketter, kopiatorer,

skrivare, skrivpapper

och bokpapper.

2. Obestrukna meka-

niska papper omfattar

de särskilda pappers-

kvaliteter som görs

på mekanisk massa

och som används för

förpackningsändamål

eller grafiska ändamål/

tidskrifter.

Alla processer som utgör del av

pappersproduktionsprocessen

(särskilt pappers- eller kartong-

maskiner och anknutna enheter

för energiomvandling [panna/

kraftvärmeproduktion] och

direkt användning av bränsle

i processen) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,318

20

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Bestruket

finpapper

Bestruket finpapper,

vilket omfattar både

bestruket papper från

mekanisk massa och

bestruket papper från

träfri massa, uttryckt

som säljbar nettopro-

duktion i ton lufttorkat

papper (Adt):

1. Bestrukna träfria

papper gjorda av

fibrer produceras främst

genom en kemisk mas-

saprocess och bestryks

under processen för

olika tillämpningar.

Kallas också bestru-

ket freesheet-papper.

Denna grupp av papper

är främst avsedd för

publikationer.

2. Bestrukna papper

gjorda av mekanisk

massa, används för

grafiska ändamål och

tidskrifter. Denna

grupp av papper kallas

också bestruket papper

på slipmassa (coated

groundwood).

Alla processer som utgör del av

pappersproduktionsprocessen

(särskilt pappers- eller kartong-

maskiner och anknutna enheter

för energiomvandling [panna/

kraftvärmeproduktion] och

direkt användning av bränsle

i processen) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,318

²¹

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Mjukpap-

per

Mjukpapper (tissue),

uttryckt som säljbar

nettoproduktion från

baspappersrullens vikt,

omfattar ett brett sorti-

ment mjukpapper och

övriga hygienpapper för

användning i kommer-

siella och industriella

sammanhang, såsom

toalettpapper, ansikts-

servetter, hushållspap-

per, handdukar och

industriella torkdukar,

tillverkning av blöjor,

bindor osv. Varm-

luftstorkat mjukpap-

per (TAD, Throug-

hAirDried) ingår inte i

denna grupp.

Alla processer som utgör del av

pappersproduktionsprocessen

(särskilt pappers- eller kartong-

maskiner och anknutna enheter

för energiomvandling [panna/

kraftvärmeproduktion] och

direkt användning av bränsle

i processen) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

Förädling av baspappersrullar

till färdigprodukter ingår inte i

detta produktriktmärke.

ja

0,334

Testliner

och fluting

Testliner och fluting,

uttryckt som säljbar

nettoproduktion i ton

lufttorkat papper (Adt):

1. Testliner omfattar

kartongkvaliteter som

uppfyller specifika test-

krav som tagits fram av

förpackningsindustrin

och produkten får därför

användas som yttre

skikt för wellpapp i

transportförpackningar.

Testliner tillverkas

främst av returfiber.

2. Fluting är det mit-

tersta skiktet i wellpapp

som används för trans-

portförpackningar och

vars båda ytskikt består

av liner (testliner/kraft-

liner). Fluting omfattar

främst papper som

gjorts av returfiber men

gruppen omfattar också

kartong som gjorts av

kemisk och halvkemisk

massa.

Alla processer som utgör del av

pappersproduktionsprocessen

(särskilt pappers- eller kartong-

maskiner och anknutna enheter

för energiomvandling [panna/

kraftvärmeproduktion] och

direkt användning av bränsle

i processen) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,248

22

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Obe-

struken

kartong

Detta riktmärke omfat-

tar ett brett sortiment

obestrukna produkter

(uttryckt som säljbar

nettoproduktion i ton

lufttorkat papper, Adt)

med ett eller flera skikt.

Obestruken kartong

används främst för

förpackningstillämp-

ningar där de främsta

kraven är styrka och

styvhet och där den

kommersiella aspekten

som informationsbä-

rare är av underordnad

betydelse.Kartong görs

av jungfrufiber eller

returfiber, har goda

vikningsegenskaper,

tillräcklig styvhet och

goda lagringsegenska-

per. Kartong används

främst för förpackning

av konsumentprodukter

såsom djupfrysta livs-

medel, kosmetika och

för vätskebehållare och

de olika varianterna är

t.ex. solidpapp, viklåda,

förpackningskartong

osv.

Alla processer som utgör del av

pappersproduktionsprocessen

(särskilt pappers- eller kartong-

maskiner och anknutna enheter

för energiomvandling [panna/

kraftvärmeproduktion] och

direkt användning av bränsle

i processen) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,237

²³

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Bestruken

kartong

Detta riktmärke omfat-

tar ett brett sortiment

bestrukna produkter

(uttryckt som säljbar

nettoproduktion i ton

lufttorkat papper, Adt)

med ett eller flera skikt.

Bestruken kartong an-

vänds främst för kom-

mersiella tillämpningar

där man vill trycka

kommersiell informa-

tion på förpackningar

som hålls på butikernas

hyllor, såsom förpack-

ningar för livsmedel,

läkemedel, kosmetik

osv. Kartong görs av

jungfrufiber och/eller

returfiber, har goda

viknings egenskaper,

tillräcklig styvhet och

goda lagringsegenska-

per. Kartong används

främst för förpackning

av konsumentprodukter

såsom djupfrysta livs-

medel, kosmetika och

för vätskebehållare och

de olika varianterna är

t.ex. solidpapp, viklåda,

förpackningskartong

osv.

Alla processer som utgör del av

pappersproduktionsprocessen

(särskilt pappers- eller kartong-

maskiner och anknutna enheter

för energiomvandling [panna/

kraftvärmeproduktion] och

direkt användning av bränsle

i processen) ingår. Övriga

verksamheter på platsen som

inte utgör del av denna process,

såsom sågning, träbearbet-

ning, produktion av kemikalier

för försäljning, avfallsrening

(rening av avfall på platsen i

stället för externt (torkning,

pelletering, förbränning,

deponering), produktion av

PCC (utfällt kalciumkarbonat),

rening av illaluktande gaser

och fjärrvärme, ingår inte.

ja

0,273

Salpeter-

syra

Salpetersyra (HNO 3

),

ska registreras som antal

ton HNO

3

(100 %).

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionen av riktmärkespro-

dukten såväl som processen för

destruktion av N

2

O ingår, utom

ammoniakproduktion.

ja

0,302

Adipin-

syra

Adipinsyra ska regist-

reras som antal ton torr

renad adipinsyra lagrad

i silo eller förpackad i

(stor)säckar.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionen av riktmärkespro-

dukten såväl som processen för

destruktion av N

2

O ingår.

ja

2,79

Vinyl-

klorid-

monomer

(VCM)

Vinylklorid (kloreten).

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsstegen för direkt

klorering, oxiklorering och

EDC-krackning till VCM ingår.

ja

0,204

24

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Fenol/

aceton

Summan av fenol,

aceton och biprodukten

alfametylstyren som

total produktion.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av fenol och aceton

ingår, särskilt komprimering

av luft, hydroperoxidering,

avskiljning av kumen ur

använd luft, koncentrering och

spaltning, fraktionering och

rening, tjärkrackning, utvinning

och rening av acetofenon,

utvinning av alfametylstyren

(AMS) för export, hydrering

av AMS för återvinning inom

systemgränserna, initial av-

loppsvattenrening (första strip-

pern), generering av kylvatten

(t.ex. kyltorn), användning av

kylvatten (cirkulationspumpar),

facklor och förbränningsan-

läggningar (även om de fysiskt

ligger utanför systemgränserna)

såväl som all konsumtion av

stödbränsle.

ja

0,266

Suspen-

sions-

PVC-

(S-PVC)

Polyvinylklorid utan

inblandning av andra

ämnen och med genom-

snittlig partikelstorlek

mellan 50 och 200 µm.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av S-PVC ingår,

utom produktion av vinylklo-

ridmonomer (VCM).

ja

0,085

Emul-

sions-PVC

(E-PVC)

Polyvinylklorid utan

inblandning av andra

ämnen och med genom-

snittlig partikelstorlek

mellan 0,1 och 3 µm.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av E-PVC ingår,

utom produktion av vinylklo-

ridmonomer (VCM).

ja

0,238

Natrium-

karbonat

(soda)

Natriumkarbonat som

total bruttoproduktion

utom tung soda erhållen

som biprodukt vid pro-

duktion av kaprolaktam.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

processenheterna för rening

av saltlösning, kalcinering av

kalksten och produktion av

kalkmjölk, absorption av am-

moniak, utfällning av NaHCO

3

,

filtrering eller separering av

NaHCO

3

-kristaller från moder-

luten, sönderfall av NaHCO

3

till Na

2

CO

3

, återvinning av

ammoniak och densifiering

eller produktion av kompakt

soda ingår.

ja

0,843

²⁵

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Raffina-

deripro-

dukter

Blandning av raffi-

naderiprodukter med

mer än 40 % lättpro-

dukter (motorbensin

inklusive flygbensin,

jetbränsle av bensintyp,

övriga lättpetroleum-

oljor/lätta beredningar,

fotogen inklusive jet-

bränsle av fotogentyp,

dieseloljor) uttryckt som

CO 2

weighted tonne

(CWT).

Alla processer vid ett raffina-

deri som motsvarar definitionen

för en av CWT-processenhe-

terna samt stödfunktioner som

fungerar innanför raffinaderiets

gränser såsom förvaring i tan-

kar, blandning, avloppsrening

osv. ingår. För bestämning av

indirekta utsläpp ska man be-

akta den totala elförbrukningen

inom systemgränserna.

ja

0,0295

EAF-

kolstål

Stål som innehåller min-

dre än 8 % metalliska

legeringselement och

spårelement i sådana

halter att användningen

begränsas till sådana

tillämpningar där det

inte krävs hög ytkvalitet

och formbarhet.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

processenheterna ljusbågsugn,

sekundär metallurgi, gjutning

och kapning, efterförbränning,

stoftavskiljning, förvärm-

ningspositioner för skänkar,

förvärmningspositioner för

gjutformar, torkning och för-

värmning av stål ingår.

För bestämning av indirekta

utsläpp ska man beakta den

totala elförbrukningen inom

systemgränserna.

ja

0,283

Hög-

legerat

EAF-stål

Stål som innehåller

minst 8 % metalliska le-

geringselement eller där

det krävs hög ytkvalitet

och formbarhet.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

processenheterna ljusbågsugn,

sekundär metallurgi, gjutning

och kapning, efterförbränning,

stoftavskiljning, förvärmnings-

positioner för skänkar, kylning,

förvärmningspositioner för

gjutformar, torkning och för-

värmning av stål ingår. Proces-

senheterna FeCr-konverter och

kryogen lagring av industriga-

ser ingår inte. För bestämning

av indirekta utsläpp ska man

beakta den totala elförbruk-

ningen inom systemgränserna.

ja

0,352

26

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Järngjut-

ning

Gjutjärn uttryckt som

antal ton flytande lege-

rat järn, slaggdraget och

färdigt att gjuta.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

processfaserna för smältverk,

gjutverk, härd och slutbearbet-

ning ingår. För bestämning av

indirekta utsläpp ska endast

elförbrukningen vid smältpro-

cesser inom systemgränserna

beaktas.

ja

0,325

Mineralull Produkter av mineralull

för isolering av värme/

kyla, ljud och brand,

tillverkade med använd-

ning av glas, sten eller

slagg.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till pro-

duktionsstegen för smältning,

fiberbildning och injicering av

bindemedel, härdning, torkning

och formning ingår.

För bestämning av indirekta

utsläpp ska man beakta den

totala elförbrukningen inom

systemgränserna.

ja

0,682

Gipsskiva

Riktmärket omfat-

tar skivor, plattor och

liknande varor, av gips

eller av blandningar

på basis av gips, över-

dragna eller förstärkta

med enbart papper eller

papp, utom varor agglo-

mererade med gips och

dekorerade, (uttryckt

som ton kalciumsulfat-

hemihydrat). Kompakta

gipsfiberskivor omfattas

inte av detta riktmärke.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionsstegen malning,

torkning, bränning och tork-

ning av skivorna ingår.

För bestämning av indirekta

utsläpp ska endast elförbruk-

ningen för värmepumpar som

används för torkning beaktas.

nej

0,131

Kimrök

Ugnskimrök. Kanal-

kimrök och lampsvart

omfattas inte av detta

riktmärke.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionen av ugnskimrök

samt slutbearbetning, förpack-

ning och fackling ingår. För

bestämning av indirekta utsläpp

ska man beakta den totala

elförbrukningen inom system-

gränserna.

ja

1,954

Ammo-

niak

Ammoniak (NH

3

) ska

registreras som antalet

producerade ton.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av ammoniak och

den intermediära produkten

vätgas ingår. För bestämning av

indirekta utsläpp ska man be-

akta den totala elförbrukningen

inom systemgränserna.

ja

1,619

²⁷

NFS 2017:6

Om inget annat anges avser alla riktmärken 1 ton producerad produkt ut-

tryckt som säljbar (netto)produktion och 100 % renhet för ämnet i fråga.

Alla definitioner av processer och utsläpp som omfattas (systemgränser)

inkluderar facklor om sådana förekommer.

Risken för koldioxidläckage för riktmärkesprodukter baserar sig på kommis-

sionens beslut nr 2010/2/EU av den 24 december 2009 om fastställande, enligt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, av en förteckning över sek-

torer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage¹ senast

ändrat genom kommissionens beslut nr 2011/745/EU av den 11 november 2011

om ändring av kommissionens beslut 2010/2/EU och 2011/278/EU vad gäller

de sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage²

och genom kommissionens beslut nr C(2012) 5715 av den 17 augusti 2012 om

ändring av besluten 2010/2/EU och 2011/278/EU vad gäller de sektorer och

delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldioxidläckage och gäller för

2013 och 2014. För 2013 och 2014 kan ytterligare sektorer läggas till i denna

förteckning genom beslut av Europeiska kommissionen.

¹EUT L 1, 5.1.2010, s. 10 (Celex 32010D0002)

²EUT L 299, 17.11.2011, s. 9 (Celex 32011D0745)

28

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Steam-

cracking

Blandning av högvär-

diga kemikalier, uttryckt

som totala massan ace-

tylen, etylen, propylen,

butadien, bensen och

vätgas, utom högvärdiga

kemikalier från kom-

pletterande insatsvaror

(vätgas, etylen, andra

högvärdiga kemikalier)

med ett etyleninnehåll

på minst 30 viktprocent

av den totala produkt-

blandningen och ett

innehåll av högvärdiga

kemikalier, bränslegas,

butener och kolväten i

vätskeform som sam-

manlagt utgör minst

50 viktprocent av den

totala produktbland-

ningen.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktionen av högvärdiga

kemikalier som renad produkt

eller intermediär produkt med

koncentrerat innehåll av res-

pektive högvärdiga kemikalie

i lägsta säljbara form (rå C4,

ohydrerad pyrolysgas) ingår,

undantaget C4-extraktion

(butadienanläggningen),

C4-hydrering, hydrering av

pyrolysisbensin och extraktion

av aromater samt logistik och

förvaring i den dagliga driften.

För bestämning av indirekta

utsläpp ska man beakta den

totala elförbrukningen inom

systemgränserna.

ja

0,702

Aromater

Blandning av aromater,

uttryckt som CO

2

weighted tonne (CWT).

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

underenheterna för aromater:

hydrering av pyrolysgas, ex-

traktion av bensen, toluen och

xylen (BTX), TDP, HDA, iso-

merisering av xylen, P-xylen-

enheter, kumenproduktion och

cyklohexanproduktion ingår.

För bestämning av indirekta

utsläpp ska man beakta den

totala elförbrukningen inom

systemgränserna.

ja

0,0295

Styren

Styrenmonomer (vinyl-

bensen, CAS-nummer:

100-42-5).

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

produktion av styren samt

intermediären etylbensen (med

den mängd som används som

insats till styrenproduktionen)

ingår. För bestämning av indi-

rekta utsläpp ska man beakta

den totala elförbrukningen

inom systemgränserna.

ja

0,527

2. Definition av produktriktmärken och systemgränser med beaktande av

utbytbarheten för bränsle och el

²⁹

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Vätgas

Ren vätgas och bland-

ningar av vätgas och

kolmonoxid med en

vätehalt som är minst

60 % molfraktion av

totala vätehalten plus

kolmonoxid på grundval

av aggregation av alla

vätgas- och kolmonox-

idhaltiga produktström-

mar som exporteras från

den berörda delanlägg-

ningen, uttryckt som

100 % vätgas.

Alla relevanta processelement

som är direkt eller indirekt

kopplade till produktionen

av vätgas och avskiljning av

vätgas och kolmonoxid ingår.

Dessa element ligger mellan:

a) punkterna för tillförsel av

kolväteråvaror och, om separat,

av bränslen

b) punkterna för utsläpp av alla

produktströmmar som innehål-

ler vätgas och eller kolmonoxid

c) punkterna för tillförsel eller

utsläpp av import- eller ex-

portvärme. För bestämning av

indirekta utsläpp ska man be-

akta den totala elförbrukningen

inom systemgränserna.

ja

8,85

Syntesgas

Blandning av vätgas

och kolmonoxid med

en vätehalt som är

under 60 % molfrak-

tion av totalt väte plus

kolmonoxid på grundval

av aggregation av alla

väte- och kolmonoxid-

haltiga produktström-

mar som exporteras från

den berörda delanlägg-

ningen, omräknat till 47

volymprocent vätgas.

Alla relevanta processelement

som är direkt eller indirekt

kopplade till produktionen av

syntesgas och avskiljning av

vätgas och kolmonoxid ingår.

Dessa element ligger mellan:

a) punkterna för tillförsel av

kolväteråvaror och, om separat,

av bränslen

b) punkterna för utsläpp av alla

produktströmmar som innehål-

ler vätgas och/eller kolmonoxid

c) punkterna för tillförsel eller

utsläpp av import- eller ex-

portvärme. För bestämning av

indirekta utsläpp ska man be-

akta den totala elförbrukningen

inom systemgränserna.

ja

0,242

30

NFS 2017:6

Produkt-

riktmärke

Definition av produk-

ter som omfattas

Definition av processer och

utsläpp som omfattas

(systemgränser)

Risk för kol-

dioxidläckage

enligt det som

fastställs i

kommissio-

nens beslut

2010/2/EU,

2011/745/EU

och C(2012)

5715 för åren

2013 och 2014

Rikt-

märke

(ut-

släpps-

rätter/

ton)

Etylen-

oxid och

etylen-

glykoler

Riktmärket för ety-

lenoxid/etylenglykol

omfattar produkterna

etylenoxid (EO, hög

renhetsgrad), mono-

etylenglykol (MEG,

standardkvalitet + fiber

grade [hög renhets-

grad]), dietylenglykol

(DEG), trietylenglykol

(TEG). Totala mängden

produkter uttrycks som

EO-ekvivalenter (EOE),

som definieras som

mängden EO (massa)

som är inbäddad i en

massaenhet av den

specifika glykolen.

Alla processer som är direkt

eller indirekt kopplade till

processenheterna för EO-

produktion, EO-rening och

glykolsektionen ingår.

Den totala elförbrukningen

(och relaterade indirekta

utsläpp) inom systemgränserna

omfattas av detta produktrikt-

märke.

ja

0,512

Om inget annat anges avser alla riktmärken 1 ton producerad produkt uttryckt

som säljbar (netto)produktion och 100 % renhet för ämnet i fråga.

Alla definitioner av processer och utsläpp som omfattas (systemgränser)

inkluderar facklor om sådana förekommer.

Status för risken för koldioxidläckage för riktmärkesprodukter baserar sig

på kommissionens beslut nr 2010/2/EU av den 24 december 2009 om fast-

ställande, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, av en

förteckning över sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för

koldioxidläckage¹ senast ändrat genom kommissionens beslut nr 2011/745/EU

av den 11 november 2011 om ändring av kommissionens beslut 2010/2/EU och

2011/278/EU vad gäller de sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd

risk för koldioxidläckage² och genom kommissionens beslut nr C(2012) 5715

av den 17 augusti 2012 om ändring av besluten 2010/2/EU och 2011/278/EU

vad gäller de sektorer och delsektorer som anses löpa avsevärd risk för koldi-

oxidläckage och gäller för 2013 och 2014. Ytterligare sektorer kan läggas till i

denna förteckning genom beslut av Europeiska kommissionen.

3. Riktmärken för värme och bränsle

Riktmärke Värde

Värme

62,3

utsläppsrätter/TJ

Bränsle

56,1

utsläppsrätter/TJ

¹EUT L 1, 5.1.2010, s. 10 (Celex 32010D0002)

²EUT L 299, 17.11.2011, s. 9 (Celex 32011D0745)

³¹

NFS 2017:6

Bilaga 2

Förteckning över CWT funktioner

1. Riktmärken för raffinaderier: CWT-funktioner

CWT-funktion

Beskrivning

Grund (kton/år) CWT-faktor

Atmosfärisk

destillation av

råolja

MCU (Mild Crude Unit), SCU

(Standard Crude Unit).

F

1,00

Vakuum-

destillation

Mild vakuumfraktionering,

standardvakuumkolonn,

vakuumfraktioneringskolonn.

Vakuumdestillationsfaktorn in-

begriper också genomsnittsen-

ergi och -utsläpp för vakuum-

enheten för tunga fraktioner.

Eftersom denna enhet alltid

är i serie med lågvakuumen-

heten räknas dess kapacitet inte

separat.

F

0,85

Lösningsmedels-

deasfaltering

Konventionellt lösningsmedel,

superkritiskt lösningsmedel.

F

2,45

Visbreaking

Återstod efter atmosfärisk de-

stillation (utan Soaker Drum),

återstod efter atmosfärisk de-

stillation (med Soaker Drum),

bottenfraktion från vakuumdes-

tillation (utan Soaker Drum),

bottenfraktion från vakuumdes-

tillation (med Soaker Drum).

Visbreaking-faktorn inbegriper

också genomsnittsenergi och

-utsläpp för vakuumflashkolonn

(VAC VFL) men kapaciteten

räknas inte separat.

F

1,40

Termisk krack-

ning

Faktorn för termisk krackning

inbegriper också genom-

snittsenergi och -utsläpp för

vakuumflashkolonn (VAC

VFL) men kapaciteten räknas

inte separat.

F

2,70

Fördröjd coking

Fördröjd coking.

F

2,20

Coking i fluidi-

serad bädd

Coking i fluidiserad bädd.

F

7,60

Flexicoking

Flexicoking.

F

16,60

Kokskalcinering

Vertikal härd, horisontell

roterugn.

P

12,75

Fluidiserad kata-

lytisk krackning

Fluidiserad katalytisk krack-

ning, lätt katalytisk krackning

av återstod, katalytisk krack-

ning av återstod.

F

5,50

32

NFS 2017:6

CWT-funktion

Beskrivning

Grund (kton/år) CWT-faktor

Övrig katalytisk

krackning

Katalytisk krackning med

Houdry-processen, värmekata-

lytisk krackning.

F

4,10

Vätekrackning

av destillat/

gasolja

Lätt vätekrackning, kraftig

vätekrackning, vätekrackning

av nafta.

F

2,85

Vätekrackning

av återstod

H-Oil, LC-Fining™ och

Hycon.

F

3,75

Hydrering av

nafta/bensin

Mättning av bensen, avsvav-

ling av C4–C6-inmatningar,

konventionell naftahydrering,

mättning av diolefin till olefin

för inmatning till alkylering,

hydrering av FCC-bensin med

minimal förlust av oktantal,

olefinisk alkylering av Thio S,

S-Zorb™-processen, selektiv

hydrering av pygas/nafta,

avsvavling av pygas/nafta.

Faktorn för hydrering av nafta

inbegriper energi och utsläpp

för reaktorn för selektiv

hydrering (NHYT/RXST) men

kapaciteten räknas inte separat.

F

1,10

Fotogen-/diesel-

hydrering

Mättning av aromater, konven-

tionell hydrering, hydrering

av aromatiska lösningsmedel,

konventionell hydrering av

destillat, hydrering av High

Severity-destillat, hydrering av

Ultra-High Severity-destillat,

avvaxning av mellandestillat,

S-Zorb™-processen, selektiv

hydrering av destillat.

F

0,90

Hydrering av

återstod

Avsvavling av återstod från

atmosfärisk destillation eller

vakuumdestillation.

F

1,55

Hydrering av

vakuumgasolja

Väteavsvavling/denitrifiering,

väteavsvavling.

F

0,90

Vätgasproduk-

tion

Ångreformering av metan,

ångreformering av nafta,

enheterna för delvis oxidation

av lätta inmatningar. Faktorn

för vätgasproduktion inbegriper

energi och utsläpp för rening

(H

2

PURE), men kapaciteten

räknas inte separat.

P

300,00

Katalytisk refor-

mering

Kontinuerlig regenerering,

intermittent regenerering:

cyklisk eller semiregenerativ,

AROMAX.

F

4,95

³³

NFS 2017:6

CWT-funktion

Beskrivning

Grund (kton/år) CWT-faktor

Alkylering

Alkylering med hydrofluorsyra,

alkylering med svavelsyra,

polymerisering av C3-olefinin-

matning, polymerisering av

C3/C4-inmatning, Dimersol-

processen.

C4-isomerisering C4-isomerisering.

Faktorn inbegriper också en-

ergi och utsläpp relaterade till

EU27-genomsnittet för special-

fraktionering (DIB) korrelerad

med C4-isomerisering.

R

3,25

C5/C6-isomeri-

sering

C5/C6-isomerisering.

Faktorn inbegriper också en-

ergi och utsläpp relaterade till

EU27-genomsnittet för special-

fraktionering (DIH) korrelerad

med C5-isomerisering.

R

2,85

Produktion av

oxygenerade

föreningar

MBTE-destillationsenheter,

MTBE-extraktionsenheter,

produktion av ETBE, TAME,

isookten.

P

5,60

Produktion av

propylen

Kemisk kvalitet, polymerkva-

litet.

F

3,45

Produktion av

asfalt

Produktion av asfalt och bitu-

men. Produktionsuppgifterna

bör inkludera polymermo-

difierad asfalt. CWT-faktorn

inbegriper blåsning.

P

2,10

Blandning av po-

lymermodifierad

asfalt

Blandning av polymermodifie-

rad asfalt.

P

0,55

Svavelåtervin-

ning

Svavelåtervinning.

Faktorn för svavelåtervinning

inbegriper energi och utsläpp

för restgasåtervinning (TRU)

och H 2

S Springer-enhet (U32),

men kapaciteten räknas inte

separat.

P

18,60

Lösningsmedels-

extraktion av

aromater (ASE)

ASE: extraktiv destillation,

ASE: vätske/vätske-extraktion,

ASE: vätske/vätske-extraktion

med extraktiv destillation.

CWT-faktorn täcker alla inmat-

ningar inklusive pygas efter

hydrering. Hydrering av pygas

ska räknas inom hydrering av

nafta.

F

5,25

Hydrodealky-

lering

Hydrodealkylering.

F

2,45

34

NFS 2017:6

CWT-funktion

Beskrivning

Grund (kton/år) CWT-faktor

TDP/TDA

Toluendisproportionering/Tolu-

endealkylering.

F

1,85

Produktion av

cyklohexan

Produktion av cyklohexan.

P

3,00

Isomerisering av

xylen

Isomerisering av xylen.

F

1,85

Produktion av

paraxylen

Paraxylenadsorption, paraxy-

lenkristallisering. Faktorn

inbegriper också energi och

utsläpp för xylenesplitter och

Rerun-kolonnen för ortoxylen.

P

6,40

Produktion av

metaxylen

Produktion av metaxylen.

P

11,10

Produktion av

ftalsyraanhydrid

Produktion av ftalsyraanhydrid. P

14,40

Produktion av

maleinsyraan-

hydrid

Produktion av maleinsyraan-

hydrid.

P

20,80

Produktion av

etylbensen

Produktion av etylbensen.

Faktorn inbegriper också energi

och utsläpp för destillation av

etylbensen.

P

1,55

Produktion av

kumen

Produktion av kumen.

P

5,00

Produktion av

fenol

Produktion av fenol.

P

1,15

Extraktion av

smörjoljor

Extraktion av smörjoljor: Lös-

ningsmedel furfural, lösnings-

medel NMP, lösningsmedel

fenol, lösningsmedel SO

2

.

F

2,10

Avvaxning av

smörjoljor med

lösningsmedel

Avvaxning av smörjoljor

med lösningsmedel: Klorerat

kolväte som lösningsmedel,

metyletylketon/toluen som

lösningsmedel, metyletylke-

ton/metylisobutylketon som

lösningsmedel, propan som

lösningsmedel.

F

4,55

Katalytisk vax-

isomerisering

Katalytisk vaxisomerisering

och avvaxning, selektiv vax-

krackning.

F

1,60

Vätekrackning

av smörjoljor

(lube)

Vätekrackning av lube med

fraktionerad destillation,

vätekrackning av lube med

vakuumstripper, hydrofinishing

av lube med vakuumstripper.

F

2,50

³⁵

NFS 2017:6

CWT-funktion

Beskrivning

Grund (kton/år) CWT-faktor

Vaxavoljning

Vaxavoljning: Klorerat kolväte

som lösningsmedel, metyletyl-

keton/toluen som lösningsme-

del, metyletylketon/metyliso-

butylketon som lösningsmedel,

propan som lösningsmedel.

P

12,00

Hydrering av

lube/vax

Hydrofinishing av lube med

vakuumstripper, hydrering av

lube med fraktionerad destil-

lation, hydrering av lube med

vakuumstripper, hydrofinishing

av vax med vakuumstripper,

hydrering av vax med fraktio-

nerad destillation, hydrering av

vax med vakuumstripper.

F

1,15

Hydrering av

lösningsmedel

Hydrering av lösningsmedel.

F

1,25

Fraktionering av

lösningsmedel

Fraktionering av lösningsme-

del.

F

0,90

Molsikt för pa-

raffiner C10+

Molsikt för paraffiner C10+.

P

1,85

Partiell oxidation

(POX) av rester

för att få bränsle

POX av syntesgas för att få

bränsle.

SG

8,20

Partiell oxidation

(POX) av rester

för att få vätgas

eller metanol

POX av syntesgas för att få

vätgas eller metanol, POX av

syntesgas för att få metanol.

Faktorn inbegriper energi och

utsläpp från omvandling av

kolmonoxid och vätgasrening

(U71) men kapaciteten räknas

inte separat.

SG

44,00

Metanol från

syntesgas

Metanol.

P

-36,20

Separation av

luft

Separation av luft.

P (MNm³ O

2

)

8,80

Fraktionering av

inköpt flytande

naturgas

Fraktionering av inköpt fly-

tande naturgas.

F

1,00

Rökgasrening

Svaveloxidrening och kväveox-

idrening.

F (MNm³)

0,10

Behandling och

komprimering

av bränslegas för

försäljning

Behandling och komprimering

av bränslegas för försäljning.

kW

0,15

Avsaltning av

havsvatten

Avsaltning av havsvatten.

P

1,15

Grund för CWT-faktorer: Nettoinmatning av färska insatsvaror (F), inmatning

till reaktor (R, inkluderar återvinning), produktinmatning (P), syntesgasproduk-

tion för POX-enheter (SG).

36

NFS 2017:6

2. Riktmärke för aromatiska kolväten: CWT-funktioner

CWT-funktion

Beskrivning

Grund (kton/

år)

CWT-faktor

Hydrering av

nafta/bensin

Mättning av bensen, avsvavling

av C4–C6-inmatningar, konven-

tionell naftahydrering, mättning

av diolefin till olefin för mat-

ning till alkylering, hydrering

av FCC-bensin med minimal

förlust av oktantal, olefinisk

alkylering av Thio S, S-Zorb™-

processen, selektiv hydrering av

pygas/nafta, avsvavling av py-

gas/nafta. Faktorn för hydrering

av nafta inbegriper energi och

utsläpp för reaktorn för selektiv

hydrering (NHYT/RXST) men

kapaciteten räknas inte separat.

F

1,10

Lösningsmedels-

extraktion av

aromater (ASE)

ASE: Extraktion/destillation,

ASE: Vätske/vätske-extraktion,

ASE: Vätske/vätske-extraktion

med destillation. CWT-faktorn

täcker alla inmatningar inklu-

sive pygas efter hydrering.

Hydrering av pygas ska räknas

inom hydrering av nafta.

F

5,25

TDP/TDA

Toluendisproportionering/Tolu-

endealkylering.

F

1,85

Hydrodealky-

lering

Hydrodealkylering.

F

2,45

Isomerisering av

xylen

Isomerisering av xylen.

F

1,85

Produktion av

paraxylen

Paraxylenadsorption, paraxy-

lenkristallisering. Faktorn

inbegriper också energi och

utsläpp för xylenesplitter och

Rerun-kolonnen för ortoxylen.

P

6,40

Produktion av

cyklohexan

Produktion av cyklohexan.

P

3,00

Produktion av

kumen

Produktion av kumen.

P

5,00

Grund för CWT-faktorer: Nettoinmatning av färska insatsvaror (F), produkt-

inmatning (P).

³⁷

NFS 2017:6

Bilaga 3

Utförande av verifiering av ansökan om tilldelning av

utsläppsrätter

Allmänna principer

Kontrollörens verifiering ska omfatta en granskning av tillförlitlighet, trovärdig-

het och korrekthet hos uppgifter som lämnas av verksamhetsutövaren i tilldel-

ningsansökan och i den metodrapport som beskriver hur uppgifterna tagits fram.

Syftet med verifieringen är att säkerställa att uppgifter som lämnas i till-

delningsansökan är fullständiga och att tillförlitliga och korrekta uppgifter

rapporteras i enlighet med dessa föreskrifter. Verifieringen ska utmynna i ett

verifieringsutlåtande där det med rimlig säkerhet fastställs att uppgifterna i

tilldelningsansökan, med utgångspunkt från vad som anges i metodrapporten,

är fria från väsentliga felaktigheter, om inte kontrollören bedömer att sådana

fel och brister finns.

Verifieringsmetod

Kontrollören ska planera och utföra verifieringen professionellt och med kritisk

blick med medvetenhet om att det kan föreligga omständigheter som leder till

att det kan finnas väsentliga felaktigheter i tilldelningsansökan. Kontrollören

ska utföra verifieringen i följande steg:

Strategisk analys

Kontrollören ska inleda verifieringsprocessen med en strategisk analys av

alla relevanta verksamheter som bedrivs vid anläggningen och skaffa sig en

överblick över verksamheterna och deras betydelse för tilldelningen. Kontrol-

lören ska genomföra den strategiska analysen på ett sådant sätt att denne kan

utföra den riskanalys som beskrivs nedan. Om kontrollören bedömer det vara

nödvändigt för den strategiska analysen ska kontrollören besöka anläggningen.

Riskanalys

Kontrollören ska analysera de inneboende risker och kontrollrisker som är

relaterade till punkt 1 och 2 nedan samt utarbeta en verifieringsplan baserad

på denna riskanalys.

1. Omfattningen av och komplexiteten i anläggningens verksamhet och

anläggningens verksamhet i relation till relevanta tilldelningsmetoder.

2. De uppgifter som lämnas i tilldelningsansökan och som kan leda till

väsentliga felaktigheter.

Verifiering

Kontrollören ska, i synnerhet vid bedömningen av delanläggningarnas ur-

sprungliga installerade kapacitet, beakta informationen i anläggningens tillstånd

38

NFS 2017:6

för utsläpp av växthusgaser där ett sådant finns, anläggningens tillstånd enligt

miljöbalken och övriga beslut angående anläggningen enligt miljöbalken. Kon-

trollören ska genomföra verifieringsplanen genom att samla in uppgifter enligt

definierade provtagningsmetoder, inspektioner, granskning av dokument samt

analytiska förfaranden och granskning av uppgifter och alla övriga bevis av

betydelse som kommer att ligga till grund för den ackrediterade kontrollörens

verifieringsutlåtande.

Kontrollören ska i lämpliga fall göra platsbesök på anläggningen för att

samla in tillräckligt med information och bevis. Om kontrollören har bedömt

att ett besök på platsen inte är nödvändigt ska kontrollören kunna motivera sitt

beslut för Naturvårdsverket. Om den ackrediterade kontrollören inte tidigare

besökt anläggningen får platsbesök inte undantas.

Kontrollören ska begära att verksamhetsutövaren tillhandahåller saknade

eller utelämnade uppgifter alternativt kompletterar saknade delar av verifie-

ringskedjor, förklarar variationer i angivna uppgifter och vid behov reviderar

beräkningarna eller justerar rapporterade uppgifter.

Intern verifieringsrapport

Kontrollören ska sammanställa en intern verifieringsrapport. Verifieringsrap-

porten ska innehålla bevis för att den strategiska analysen, riskanalysen och

verifieringsplanen har genomförts i sin helhet och innehåller den information

som behövs för att underbygga verifieringsutlåtandet. Den interna verifierings-

rapporten ska också underlätta Naturvårdsverkets och ackrediteringsorganets

eventuella utvärdering av verifieringen. Kontrollören ska bedöma om angivna

uppgifter innehåller väsentliga felaktigheter och om det finns andra frågor som

är relevanta för verifieringsutlåtandet på grundval av innehållet i den interna

verifieringsrapporten.