Prop. 1942:341

('med förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

1

Nr 341.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.; given Stockholms slott den 29 maj 1942.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 341.

1

3

4

§•

Ej må någon för upplåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om ersättning utöver vad som följer av de för föreningen gällande stadgarna.

Kungl. Maj.ts preposition nr 341.

Om överlåtelse av bostadsrätt.

5

§•

överlåtelse av bostadsrätt skall för att bliva gällande godkännas av hyres­ nämnden. Vad nu sagts skall dock ej gälla förvärv som skett å exekutiv auktion.

Den som överlåter bostadsrätt vare skyldig att göra anmälan om överlå­ telsen hos nämnden inom fjorton dagar från dagen för avtalet.

6

§•

överlåtelse av bostadsrätt må ej godkännas, om ersättning för bostadsrät­ ten skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens an­ del i föreningens behållna tillgångar, utan så är att bostadsrätten av särskild anledning har högre värde.

7 §•

l

Ej må någon för överlåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa förbe­ håll örn ersättning utöver vad som finnes upptaget i det avtal, som under­ ställes hyresnämndens prövning, eller mottaga högre ersättning än hyres­ nämnden godkänt.

8

§•

Den som efter överlåtelse förvärvar bostadsrätt må ej antagas till medlem av bostadsrättsföreningen förrän överlåtelsen godkänts av hyresnämnden.

Fråga örn vägran att antaga någon såsom medlem må i fall som avses i första stycket ej hänskjutas till skiljemän.

9

§•

Har ej överlåtelsen anmälts hos hyresnämnden inom lid som i 5 § sägs, äge den som förvärvat bostadsrätten omedelbart frånträda avtalet, såvida han ej redan tillträtt lägenheten.

Vad i första stycket stadgas skall ock gälla, örn hyresnämnden ej god­ känt överlåtelsen inom två månader från dagen för avtalet och tillträde ej ägt rum.

10 §.

Godkänner hyresnämnden ej överlåtelsen och vill bostadsrättshavaren ej överlåta bostadsrätten på de ändrade villkor som nämnden finner skäliga, skall, om tillträde skett, anses som vore skriftligt hyresavtal ingånget för tiden intill den fardag som infaller näst efter tre månader från uppsägning

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

samt mot den hyra som kunnat betingas enligt lagen om hyresreglering m. m. och på de villkor i övrigt som i brist av åsämjande fastställas av nämnden.

Om upplåtelse eller överlåtelse av annan andelsrätt än bostadsrätt.

11

§•

Vad i 4—10 §§ stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande tillämp­ ning med avseende å annan andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

Om anvisning å bostadsrättslägenheter m. m.

12

§.

Ej må någon mottaga eller träffa avtal örn ersättning av den, som söker bostad, för anvisning å lägenhet, som avses i denna lag, såframt lägenheten är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till bostad och är belägen i ort, där denna lag äger tillämpning. Vid yrkesmässig bostadsförmedling må dock sådan ersättning utgå enligt grunder, som bestämmas av hyresnämnden.

13 §.

Konungen äger meddela föreskrifter om skyldighet att lämna uppgifter rö­ rande lägenheter, som avses i denna lag.

Övriga bestämmelser.

14 §.

Vid tillämpning av 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen örn bostadsrättsföreningar skall hyran jämte ersättning för lägenhetens uppvärm­ ning och förseende med varmvatten bestämmas enligt vad som stadgas i lagen om hyresreglering m. m.

15 §.

Vad i 19—21 och 25 §§ lagen om hyresreglering m. m. stadgas om för­ farandet hos hyresnämnden, fullföljd av talan och tystnadsplikt skall äga motsvarande tillämpning med avseende å ärende enligt denna lag. Rör ären­ det fastställandet av hyresvillkor, skall jämväl i övrigt tillämpas vad som stadgas i förstnämnda lag.

16 §.

Den som bryter mot vad i 4, 7 eller 12 § stadgas, straffes med dagsböter eller fängelse. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall gälla ändå att ersätt­ ningen givits annan beteckning än där sägs.

Den som underlåter att göra anmälan enligt vad i 5 § andra stycket före- skrives, straffes ock med dagsböter eller fängelse.

Styrelseledamot, som i strid mot vad i denna lag stadgas om överlåtelse av bostadsrätt eller annan andelsrätt antager någon såsom medlem eller del­

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet in­

för Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 maj 1942.

Närvarande:

Statsministern

H^{ansson ,} ministern för utrikes ärendena G^{unther ,} statsråden

P^ehrsson-B^ramstorp, W^estman, W^igforss, M^öller, S^köld, E^riksson, B^ergquist, B^agge, D^omö, R^osander, G^jöres, E^werlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­ fen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Föredraganden anför. Vid anmälan den 30 april 1942 av förslag till lag örn hyresreglering m. m. uttalade jag, att det med hänsyn till bostadsrättsföreningarnas betydelse för bostadsmarknaden vöre angeläget att även upplåtelse och överlåtelse av bo­ stadsrätt bleve föremål för kontroll samt att inom justitiedepartementet upp­ tagits till undersökning, i vad mån och på vad sätt ett komplement till den fö­ reslagna hyresregleringslagen i denna riktning läte sig genomföras. Jag anhål­ ler att nu få redogöra för denna undersökning.

Behovet av bostäder har som bekant i avsevärd utsträckning tillgodosetts genom upplåtelse av bostadsrätt i enlighet med lagen den 25 april 1930 örn bostadsrättsföreningar. Dessförinnan hade bildats ett stort antal föreningar, i vilka medlemmarna under växlande former innehade besittningsrätt till viss lägenhet, s. k. bostadsföreningar. Även aktiebolagsformen hade i viss utsträck­ ning kommit till användning för att tillförsäkra delägarna bostad. Vid en år 1939 företagen statistisk undersökning inkommo uppgifter från omkring 1,060 bostads- eller bostadsrättsföreningar med sammanlagt omkring 40,000 bo­ stadslägenheter. Av dessa funnos i Stockholm 372 föreningar med mer än 20,000 bostadslägenheter, i Malmö 133 föreningar med omkring 6,000 bostadslägenheter och i Göteborg 129 föreningar med omkring 4,000 bo­ stadslägenheter. Detta innebar, att i Stockholm ungefär var tionde, i Malmö ungefär var nionde och i Göteborg ungefär var tjugufemte bostadslägenhet innehades av medlem i bostads- eller bostadsrättsförening.1 Emellertid torde härutöver finnas ett stort antal föreningar som endast till namnet äro koope­ rativa och vilkas lägenheter huvudsakligen uthyras.

1 Jfr Sveriges off. statistik, Kooperativ verksamhet i Sverige år 1939, av Socialstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

let för att hyra ut lägenheterna, och på så sätt undgå att priset på lägenhe­ terna fastställes av hyresnämnden.

Vad härefter angår överlåtelser av redan upplåten bostadsrätt är tydligt, att en stegring av priset för bostadsrättslägenheter kan följa av brist på hyreslägenheter och att följaktligen den, som eljest haft ekonomisk möj­ lighet att förvärva en lägenhet med bostadsrätt, kan få svårigheter att på detta sätt trygga sin bostad. Härjämte kan det inträffa, att viss oro upp­ kommer på marknaden. Omsättningen av bostadsrättslägenheter kan väl an­ tagas komma att minskas under en tid av bostadsbrist, men i viss utsträck­ ning kommer överlåtelse därav likväl att äga rum. Örn vissa bostadsrätts- havare — t. ex. sådana som redan nu inneha ett antal bostadsrättslägenhe­ ter på spekulation — lyckas erhålla överpris för sina lägenheter, kan denna tendens hastigt spridas till andra som eljest ej skulle ha reflekterat på att söka utnyttja bostadsbristen i dylikt syfte. För den händelse bildandet av nya bostadsrättsföreningar och nya upplåtelser av bostadsrätt underkastas den kontroll som jag förut förordat, skulle det också vara inkonsekvent att lämna överlåtelser fria. I så fall skulle en person, som förvärvat bostadsrätt på av hyresnämnden reglerade villkor, kunna omedelbart sälja denna rätt och tillgodogöra sig en mer eller mindre betydande mellanhandsvinst. För övrigt skulle förstnämnda kontroll lätt kunna kringgås genom att den, som bildar bostadsrättsförening, själv eller genom bulvaner övertager bostads- rättslägenheterna av föreningen och därefter säljer dem till överpris.

I åtskilliga föreningar finnas bestämmelser som avse att hindra överlåtelse till överpris, men någon garanti mot att dessa bestämmelser kringgås ge­ nom särskilda överenskommelser finnes ej. Andra föreningar ha tillkom­ mit huvudsakligen såsom en bekväm form för fastighetsförvaltning och ett stort antal lägenheter innehavas av en och samma person som uthyr dem till andra. I dessa fall övar helt naturligt föreningen i regel icke någon som helst kontroll att överlåtelse ej sker till överpris.

Av de skäl, för vilka jag nu redogjort, har det synts lämpligt att komplet­ tera den föreslagna hyresregleringen med vissa särskilda bestämmelser med avseende å upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt samt därmed jämförlig besittningsrätt. Liksom hyresregleringslagen bör denna lagstiftning vara av provisorisk natur. I enlighet härmed har inom justitiedepartementet upprät­ tats förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Enligt 1 § i förslaget skall denna lag gälla allenast i ort, där lagen om hy­ resreglering är tillämplig.

Under 2—4 §§ i förslaget meddelas först vissa bestämmelser som avse att åstadkomma en priskontroll över upplåtelse av bostadsrätt. Dessa bestämmelser anknyta till de föreskrifter som i lagen om bostadsrätts­ föreningar meddelas om ekonomisk plan för sådan förenings verksamhet. Såsom förut nämnts skall denna plan granskas av länsstyrelsen. Denna pröv­ ning är emellertid av formell natur och avser endast ett konstaterande av att vissa i lagen angivna handlingar, som skola anses innefatta trygghet för för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

rättsföreningar i viss utsträckning har att, om ej annat föreskrives i stad­ garna, på egen bekostnad hålla sin lägenhet i gott stånd. Om dylika förplik­ telser komma att åligga bostadsrättshavaren, hör årsavgiftens belopp nedsät­ tas i motsvarande mån.

Det är tydligt, att om nu nämnda bestämmelser genomföras, möjligheterna att ombilda ett hyreshus till bostadsrättshus bliva mycket begränsade. Av lagen om bostadsrättsföreningar följer nämligen, att länsstyrelsen ej må mot­ taga en plan, om icke de krav äro uppfyllda som lagen uppställer för att pla­ nen skall anses betryggande med hänsyn till föreningens sobditet. Om endast en jämförelsevis obetydlig grundavgift må uttagas, måste detta återverka på soliditeten. Denna måste därför säkerställas på annat sätt. Å andra sidan kan dock framhållas, att skillnaden mellan en normalt bestämd hyra och en på vanligt sätt bestämd årsavgift icke är obetydlig, varför visst utrymme fin­ nes att inom denna marginal säkerställa föreningens ekonomi. Att ombildan­ det av hyreshus till bostadsrättshus försvåras torde för övrigt vara en fördel. Det synes nämligen icke vara önskvärt, att ett större antal lägenheter som en följd av krisen undandragas hyresmarknaden. Bostadsrättsföreningar böra, för att vara till gagn, fylla ett verkligt behov av att ställa lägenheter till för­ fogande för dem som önska inneha lägenheterna under längre tid. Ett urval bland spekulanterna är även nödvändigt för att hålla föreningen på önsk­ värd nivå. Om lägenheterna ofta byta innehavare, kommer föreningen att snabbt förfalla, varjämte det för husets skötsel menliga förhållandet uppstår, att ett större antal bostadsrättshavare själva bliva hyresvärdar genom att nödgas uthyra lägenheter som de ej kunnat överlåta.

Den omständigheten att hyresnämnden för sin del godkänt planen för bil­ dandet av bostadsrättsförening innebär icke, att nämnden avhänt sig möj­ ligheten att med tillämpning av 7 § hyresregleringslagen förklara uppsäg­ ning av hyresavtal ogiltig eller eljest förlänga hyresförhållandet. Även om avgifterna till föreningen icke äro mera betungande än hyran jämte bränsle- ersättning, kan det för hyresgästen vara olägligt att behöva förvärva lägen­ heten med bostadsrätt.

Enligt lagen örn bostadsrättsföreningar kan i föreningsstadgarna bl. a. föreskrivas särskild avgift för inträde i föreningen eller ersättning för rätten att teckna bostadsrätt. Dylika avgifter liksom andra tillskott, som gå utöver vad jag förut angivit såsom tillåtet, torde böra förbjudas, när fråga är om ©inbildning av hyreshus till bostadsrättshus.

Sistnämnda förbud torde böra kompletteras med hänsyn till sådana försök att kringgå lagen som taga sig uttryck i uppställandet av vissa särskil­ da villkor för inträde i bostadsrättsförening, t. ex. att vederbörande skall vara medlem av en annan förening. Medlemskapet i sistnämnda förening kan huvudsakligen avse, att denna skall erhålla en avgift för bostadsrätten. I förslaget har därför uppställts förbud jämväl mot villkor som till sin inne­ börd äro jämförliga med avgifter eller tillskott.

Innehåller den ekonomiska planen bestämmelser i strid mot vad nu sagts, bör den tydligen ej få godkännas av hyresnämnden. Till följd härav kan ej lagligen upplåtas bostadsrätt inom föreningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

11

När bostadsrättsförening skall bildas för hus, som ej förut varit avsett för uthyrning, vore det ej rimligt att upprätthålla lika stränga föreskrifter. För detta fall torde nämnden allenast böra pröva, huruvida den ekonomiska pla­ nen ur bostadsrättshavarens synpunkt är rimlig. Planen bör i övrigt få upprättas enligt de principer som tillämpas under normala förhållanden. I förslaget stadgas därför allenast, att nämnden må godkänna planen om av­ gifterna för lägenheterna i huset och villkoren i övrigt med hänsyn till bygg- nadskostnaderna och andra omständigheter prövas skäliga. Om statens bygg- nadslånebyrå prövat villkoren för lån till uppförandet av bostadsrättshus, bör hyresnämnden givetvis iakttaga vad därvid bestämts om bostadsrättsför­ eningen och dess verksamhet. Med hus, som ej förut varit avsett för uthyr­ ning, torde böra jämställas hus, som varit avsett för sådant ändamål men därefter blivit föremål för väsentlig ombyggnad.

I 3 § sista stycket stadgas generellt förbud mot att föreningens stadgar må innehålla bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren avviker från plan som godkänts av hyresnämnden. Är det förhållandet, må registrering ej äga rum. Härjämte förklaras, att en sådan bestämmelse är ogiltig.

Det kan förutses, att försök göres alt kringgå kontrollen över planen och stadgarna genom att i samband med upplåtelse av bostadsrätt betingas särskild ersättning. Ett förbud häremot har upptagits i 4 §. Förbudet gäl­ ler emellertid ej allenast för nya föreningar. Samma risk föreligger beträffan­ de äldre föreningar, där vid tiden för lagens ikraftträdande alla lägenheter ännu ej upplåtits med bostadsrätt. Även i fråga örn dessa skall gälla förbud mot att mottaga eller träffa avtal om ersättning för upplåtelse av bostads­ rätt utöver vad som bestämts i stadgarna. Att ersättning ej må uttagas en­ ligt bestämmelse i stadgarna, som jämlikt 3 § är utan verkan, är självfallet.

För överträdelse av förbudet stadgas straff i 16 §.

Såsom en senare huvudavdelning i förslaget meddelas under 5—10 §§ be­ stämmelser i syfte att kontrollera överlåtelse av bostadsrätt. Dessa bestämmelser skola gälla, oavsett vid vilken tidpunkt bostadsrättsför­ eningen tillkommit.

Enligt 5 § skall överlåtelse av bostadsrätt godkännas av hyresnämnden, där ej överlåtelsen skett genom exekutiv auktion. För att denna bestämmelse skall bliva effektiv upptages härefter i andra stycket bestämmelse, att den som överlåter bostadsrätt skall vara skyldig att inom fjorton dagar från dagen för överlåtelsen göra anmälan därom hos nämnden. Jag återkommer i det följande till påföljden av underlåtenhet härutinnan.

Innan hyresnämnden kan godkänna en överlåtelse måste prövning äga rum av prisets skälighet. Fråga uppkommer då, huruvida denna prövning bör anförtros åt hyresnämnden eller örn den bör ske i annan ordning. För vissa fall meddelas i lagen örn bostadsrättsföreningar särskilda bestämmel­ ser om värdering av bostadsrätt. Denna skall då utföras av tre skiljemän, utsedda enligt lagen örn skiljemän. Det kunde ju tänkas, att även vid den

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

prövning som nu avses låta skiljemän uttala sig om bostadsrättens värde. Ett sådant förfarande synes dock knappast ändamålsenligt, då här är fråga om en kontroll ur allmän synpunkt och ej om slitande av en tvist mellan enskilda parter. Intresset av att enhetlighet i avgörandena såvitt möjligt vinnes talar också emot användning av skiljemän som utses för varje sär­ skilt ärende, övervägande skäl torde därför tala för att hyresnämnden får pröva frågan om prisets skälighet.

Det är tydligt, att härigenom en betydande makt lägges i hyresnämndens hand. Om hyresnämndens befogenhet inskränkes till att antingen helt god­ känna eller helt underkänna överlåtelsen, och nämnden således ej får rätt att ändra villkoren för överlåtelsen, synas dock de betänkligheter som kunna anföras ej böra tillmätas så stor betydelse. Rätt att överklaga hyres­ nämndens avgörande bör även stå till buds. Besvär över nämndens beslut torde alltså liksom enligt hyresregleringslagen böra få anföras hos statens hyresråd.

I fråga örn grunderna för hyresnämndens prövning av prisets skälighet föreslås i 6 §, att överlåtelse av bostadsrätt ej må godkännas, örn ersättning skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens andel i föreningens behållna tillgångar d. v. s. främst fastigheten. Detta innebär till en början, att det övervärde, som till följd av bostadsbrist skulle kunna uttagas för bostadsrätt till den enskilda lägenheten, ej må ingå i priset. I fråga örn värderingen av fastigheten måste hänsyn tagas till fastighets­ marknaden i allmänhet. Ett av syftena med hyresregleringen är att hindra stegring av fastighetsvärdena till följd av bostadsbristen. Om värdena å hy­ reshus hållas på en rimlig nivå genom hyresregleringen, inverkar detta självfallet också på värderingen av bostadsrättshus enligt den nu föreslagna regeln. Detta stadgande bör därför motverka, att bostadsrättsföreningars hus komma att springa upp i högre värden än andra fastigheter och därigenom splittra fastighetsmarknaden. Mot det föreslagna stadgandet kan möjligen in­ vändas, att bostadsrätt ur vissa synpunkter vore att jämföra med äganderätt till ett enfamiljshus och att värdena på dessa bostäder icke hållas nere genom hyresregleringen. Det är dock att märka, att för enfamiljshusen vissa andra faktorer verka i denna riktning. Sålunda torde t. ex. under rådande krisför­ hållanden de ökade bränslekostnaderna, vilka som bekant drabba enfamiljs­ husen i särskilt hög grad, och det ökade besväret med skötseln av värme­ anläggningen i viss mån motverka prisstegring.

I den ekonomiska planen för bostadsrättsförening skall för varje lägenhet angivas det belopp, vartill lägenhetens värde uppskattas i förhållande till värdet å alla lägenheterna. Detta belopp, som allenast är ett jämförelsetal, kallas lägenhetens andelsvärde. Andelsvärdet skall naturligtvis användas vid beräknande av bostadsrättshavarens andel i föreningens tillgångar. I vissa fall bör emellertid en högre ersättning kunna godkännas än som föranledes av andelsvärdet. Bostadsrättshavaren har t. ex. nedlagt särskilda kostnader

Kuncjl. Alaj:ts proposition nr 341.

svår situation, om överlåtaren ej vill ändra sina villkor till vad nämnden finner skäligt. För detta fall torde han, på sätt skett i 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen om bostadsrättsföreningar, böra erhålla hyresrätt till lägenheten. Stadgande i detta syfte har upptagits såsom 10 §. I nämnda pa­ ragrafer i lagen örn bostadsrättsföreningar stadgas, att hyresvillkoren i hän­ delse av tvist skola fastställas av domstol. För nu ifrågavarande fall bör gi­ vetvis vad i lagen örn hyresreglering m. m. stadgas om tillåten hyra och dess fastställande lända till efterrättelse. Även hyresvillkoren i övrigt böra fast­ ställas av hyresnämnden.

Här må framhållas, att om bostadsrättshavaren i fall som nu nämnts sedermera verkställer uppsägning, 7 § i hyresregleringslagen blir tillämplig, varav följer att hyresnämnden på ansökan av hyresgästen kan förlänga hy­ resförhållandet. Detsamma gäller, om hyresrätt uppkommit enligt 22 eller

55 § lagen om bostadsrättsföreningar.

Såsom förut nämnts hade före 1930 års lagstiftning örn bostadsrättsför­ eningar bildats ett stort antal föreningar som likaledes hade till syfte att bereda medlemmarna bostad. Även aktiebolagsformen kom till användning. Nu ifrågavarande kontrollbestämmelser skulle bliva mycket ofullständiga, örn de ej skulle inbegripa jämväl upplåtelse och överlåtelse av andelsrätt i dylika föreningar eller bolag, varmed följer besittningsrätt till lägenhet. Ett stadgande härom har därför upptagits såsom 11 §. Denna bestämmelse är tillämplig, även örn den rätt till lägenheten, som följer med överlåtelse av andelsrätten i föreningen eller bolaget, benämnts hyresrätt.

I analogi med vissa bestämmelser som upptagits i förslaget till lag om hyresreglering m. m. ha i 12 och 13 §§ införts bestämmelser om anvisning å bostadsrättslägenheter m. fl. och örn uppgifter angående lediga lägenheter.

I 14 § meddelas ett särskilt stadgande med tanke på de fall som avses i 22 § första stycket och 55 § andra stycket lagen om bostadsrättsföreningar, enligt vilka domstol skall bestämma hyresvillkor, då någon som efter över­ låtelse tillträtt bostadsrättslägenhet ej antages som medlem i föreningen eller bostadsrätlshavare i visst fall förlorat sin bostadsrätt. För dessa fall torde i fråga örn tillåten hyra och dess fastställande samt bränsleersättning böra gälla vad som stadgas i lagen örn hyresreglering m. m.

Under 15—19 §§ ha upptagits stadganden örn förfarandet hos hyresnämn­ den, besvär, tystnadsplikt, straff, återbetalningsskyldighet och tillämpnings­ föreskrifter, därvid i väsentliga delar hänvisats till hyresregleringslagen. Av denna hänvisning följer bl. a., att besvär över hyresnämnds beslut få an­ föras hos statens hyresråd inom fjorton dagar från det klaganden fått del av beslutet. Hyresrådets beslut skall ej få överklagas.

Slutligen föreslås vissa övergångsbestämmelser. Beträffande dessa må hän­ visas till lagtexten.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förenämnda för­ slag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

15

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 rege­ ringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­ lan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

T. Eliason.

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Förslag

till

Lag

om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Lagens tillämpningsområde.

1 §•

Bestämmelserna i denna lag skola äga tillämpning i ort, där lagen om hyresreglering m. m. är gällande.

Örn upplåtelse av bostadsrätt.

2

§.

Ekonomisk plan, som avses i 11 § lagen om bostadsrättsföreningar, skall godkännas av hyresnämnden, innan den må mottagas av länsstyrelsen.

3 §.

Vid granskning av planen skall nämnden iakttaga följande. Har huset förut varit avsett för uthyrning, m(å grundavgiften samt årsav­ gift för lägenhet och särskilt tillskott för visst år ej tillhopa överstiga det belopp som kunnat betingas i hyra enligt lagen örn hyresreglering m. m. jämte skälig ersättning för lägenhetens uppvärmning och förseende med varm­ vatten, med den nedsättning som skäligen må föranledas av bostadsrätts- havarens förpliktelser i fråga om underhåll och dylikt. Andra avgifter eller tillskott eller särskilda villkor, som till sin innebörd äro jämförliga med föreskrift om avgift eller tillskott, må ej stadgas. Vad i detta stycke föreskrives skall dock ej gälla, om huset efter att hava varit avsett för uthyrning under­ gått väsentlig ombyggnad.

Avser planen hus, som ej förut varit avsett för uthyrning, må planen god­ kännas, om avgifterna för lägenheterna och villkoren i övrigt med hänsyn till byggnadskostnaderna och andra omständigheter prövas skäliga. Samma lag vare, där planen avser hus som förut varit avsett för uthyrning men därefter undergått väsentlig ombyggnad.

Föreningens stadgar må ej innehålla bestämmelse, vilken till men för bo- stadsrättshavaren avviker från plan som godkänts av nämnden. Är detta förhållandet, må registrering ej äga rum, och vare bestämmelsen utan verkan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

17

4 §•

Ej må någon för upplåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om ersättning utöver vad som följer av de för föreningen gällande stadgarna.

Om överlåtelse av bostadsrätt.

5 §.

överlåtelse av bostadsrätt skall för att bliva gällande godkännas av hyres­ nämnden. Vad nu sagts skall dock ej gälla förvärv som skett å exekutiv auktion.

Den som överlåter bostadsrätt vare skyldig att göra anmälan örn över­ låtelsen hos nämnden inom fjorton dagar från dagen för avtalet.

6

§•

överlåtelse av bostadsrätt må ej godkännas, om ersättning för bostadsrät­ ten skall utgå med högre belopp än som svarar mot bostadsrättshavarens andel i föreningens behållna tillgångar, utan så är att bostadsrätten av särskild anledning har högre värde.

7 §■

Ej må någon för överlåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om ersättning utöver det belopp som godkänts av hyresnämnden.

8 §•

Den som efter överlåtelse förvärvar bostadsrätt må ej antagas till medlem av bostadsrättsföreningen förrän överlåtelsen godkänts av hyresnämnden.

Fråga om vägran att antaga någon såsom medlem må i fall som avses i första stycket ej hänskjutas till skiljemän.

9 §.

Har ej överlåtelsen anmälts hos hyresnämnden inom tid som i 5 § sägs, äge den som förvärvat bostadsrätten omedelbart frånträda avtalet, såvida han ej redan tillträtt lägenheten.

Vad i första stycket stadgas skall ock gälla, om hyresnämnden ej god­ känt överlåtelsen inom två månader från dagen för avtalet och tillträde ej ägt rum.

¹⁰ §.

Godkänner hyresnämnden ej överlåtelsen och vill bostadsrättshavaren ej överlåta bostadsrätten på de ändrade villkor som nämnden finner skäliga, skall, örn tillträde skett, anses som vore skriftligt hyresavtal ingånget för tiden intill den fardag som infaller näst efter tre månader från uppsägning

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 341.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 29 maj

1942.

t

N ärvarande:

justitieråden F^orssman,

B^ellinder,

regeringsrådet L^undevall, justitierådet N^issen.

Enligt lagrådet den 28 maj 1942 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i stats­ rådet den 22 maj 1942, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostads­ rätt m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet revisionssekreteraren Gös­ ta Walin.

Förslaget föranledde följande yttrande av lagrådet.

3 §•

Det remitterade förslagets bestämmelser om priskontroll över upplåtelse av bostadsrätt anknyta till de föreskrifter, som i lagen örn bostadsrättsför­ eningar meddelas örn ekonomisk plan för sådan förenings verksamhet. Så­ lunda föreslås i 2 §, att planen skall godkännas av hyresnämnden, innan den må mottagas av länsstyrelsen. Vad nämnden skall iakttaga vid granskning av planen angives i 3 §. Bestämmelserna härom skilja mellan det fall att huset förut varit avsett för uthyrning (andra stycket av 3 §) och det fall att planen avser hus, som ej förut varit avsett för uthyrning (tredje stycket av 3 §). Till hus som ej förut varit avsett för uthyrning är uppenbarligen att hänföra icke allenast hus, som tidigare använts för annat ändamål än uthyrning, utan även hus som nybyggts. För det fall, som avses i andra stycket av 3 §, stad­ gas bland annat att grundavgiften samt årsavgift för lägenhet och särskilt tillskott för visst år ej tillhopa må överstiga det belopp som kunnat betingas

i

hyra enligt lagen örn hyresreglering m. m. jämte skälig ersättning för lägen­ hetens uppvärmning och förseende med varmvatten, med den nedsättning som skäligen må föranledas av bostadsrättshavarens förpliktelser i fråga om underhåll och dylikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in­

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 maj 19U2.

N ärvar ande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

G^unther,

statsråden

W^estman, W^igforss, M^öller, S^köld, E^riksson, B^ergquist, B^agge, A^ndersson, D^omö, R^osander, G^jöres, E^werlöf.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler efter ge­ mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets denna dag avgivna utlåtande över det den 22 maj 1942 till lagrådet remitterade för­ slaget till lag örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Efter redogörelse för lagrådets utlåtande anför föredraganden: I det remitterade förslaget har i 3 § andra stycket givits vissa bestämmelser som skola lända till efterrättelse vid hyresnämnds granskning av ekonomisk plan för omvandling av hyreshus till bostadsrättshus. För detta fall stadgas bland annat, att grundavgiften samt årsavgift för lägenhet och särskilt till­ skott för visst år ej tillhopa må överstiga det belopp som kunnat betingas i hyra enligt lagen om hyresreglering m. m. jämte skälig bränsleersättning, med viss närmare angiven nedsättning. Lagrådet har uttalat, att då grund­ avgiften vore ett kapitaltillskott av engångsnatur och i regel vore avsedd att täcka den del av anskaffningskostnaden för fastigheten, som ej kunde eller lämpligen borde finansieras medelst lån, borde vid nämnda jämförelse alle­ nast viss del av grundavgiften medräknas. Lagrådet har därför hemställt örn ändring av stadgandet i denna riktning. Härav skulle följa, att i den ekono­ miska planen kunde föreskrivas högre grundavgift än enligt det remitterade förslaget. Vid bedömandet av denna fråga har lagrådet tydligen ansett den omständigheten, att föreningens soliditet uppenbarligen blir större om grund­ avgiften uppgår till högre belopp, böra överväga de skäl som tala till förmån för den ståndpunkt som intagits i det remitterade förslaget. Då även enligt lagrådets förslag uppnås syftet att hindra, att bostadsrättsföreningar bildas för att på denna väg uppnå bättre räntabilitet för det i fastigheten nedlagda kapitalet än hyresregleringslagen medger, anser jag mig kunna biträda vad lagrådet i denna del föreslagit. Jag vill härvid ånyo särskilt understryka, att den omständigheten, att hyresnämnden för sin del godkänt den ekonomiska planen för husets omvandling till bostadsrättshus, icke innebär att nämnden avsagt sig befogenheten enligt 7 § i förslaget till lag örn hyresreglering m. m.