2

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 24 § 1 inom., 25 § 1 och 3 mom. och 45 § kom­

munalskattelagen den 28 september 1928 — sistnämnda förfatlningsrum

enligt dess avfattning jämlikt lagen den 5 juni 1953, nr 399 —- samt an­

visningarna till 19 §, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 24 §, punkt

1 av anvisningarna till 36 §, punkt 2 av anvisningarna till 38 § och punkt 1

av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen1 skola erhålla ändrad lydel­

se på sätt nedan angives, att till 24 § samma lag skall fogas ett nytt moment,

betecknat 3 inom., av nedan angiven lydelse, att till anvisningarna till 39 §

nyssnämnda lag skall fogas en ny punkt, betecknad 3, av lydelse som i det

följande angives samt att punkt 5 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 av

anvisningarna till 45 § kommunalskattelagen skola upphöra att gälla.

24 §.

i mom. Till intäkt av annan fastighet skall, där ej annat föranledes av

vad nedan i andra stycket eller 2 eller 3 mom. stadgas, hänföras vad av

fastighet här i riket, som taxerats såsom annan fastighet, kommit ägaren

till godo, såsom:

hyresvärdet av----------- frälseränta.

Har fastighet------ ----- av 30 § 2 mom.

Förmån av----------- särskilt redovisas.

3 mom. Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag och

har fastigheten uteslutande eller huvudsakligen använts för beredande av

bostad åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare, skall såsom in­

täkt av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat tre

procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Finnes

ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på

grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för

åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

Att inkomst som medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktie­

bolag i denna sin egenskap åtnjutit i vissa fall skall räknas såsom intäkt av

kapital, därom stadgas i punkt 2 av anvisningarna till 38 §.

(Se vidare anvisningarna.)

25 §.

i mom. Från bruttointäkten----------- liknande avgäld.

3 mom. I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt

24 § 2 eller 3 mom., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för 1

1 Senaste lydelse av 24 § 1 mom., 25 § 1 och 3 mom., punkt 2 av anvisningarna till 24 § och

punkt 1 av anvisningarna till 33 § se 1953: 404, av anvisningarna till 19 § se 1950: 308,

av punkt 3 av anvisningarna till 24 § se 1930:190 samt av punkt 1 av anvisningarna till 54 §

se 1934:294. Betr. nu gällande lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 45 § se 1930:190

samt betr. lydelsen fr. o. m. den 1 januari 1955 av 45 § se 1953:400 och 1954:000. Anvis­

ningarna till 45 § upphöra vid sistnämnda tidpunkt att gälla se 1954: 000.

4

året utbetalda förvaltningskostnader och räntor, därest dessa ej böra hän­

föras till annan förvärvskälla.

till 38 §.

2. Till intäkt av kapital hänföres sådan utdelning från aktiebolag eller

ekonomisk förening, som utgår i förhållande till innehavda aktier eller an­

delar, men däremot icke — med undantag som i andra stycket sägs — ut­

delning, som utgår efter annan grund, t. ex. i förhållande till gjorda inköp

eller försäljningar. Dylik utdelning är skattefri, där den blott innebär en

minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras till den för­

värvskälla, vartill den på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda

hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse närings­

idkares utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som

han sålt till föreningen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin nä­

ring inköpt av föreningen.

Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag, som utgått an-

norledes än i förhållande till innehavda andelar eller aktier, räknas såsom

intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i den mån utdel­

ningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och andra

inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka icke äro att anse som kapi­

taltillskott.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsför­

ening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller

till övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upp­

låten till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas

vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller

delägaren för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlem­

men eller delägaren.

Har bostad eller annan förmån av fastighet, varav intäkten beräknas enligt

24 § 3 inom., tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bo­

stadsaktiebolag i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som

i tredje stycket sägs, skall värdet av bostaden eller förmånen icke räknas

såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren. I följd härav

må, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, avdrag icke ske för

medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller

för andra omkostnader, som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller

förmånen.

till 39 §.

3. Där vederlag för upplåtelse av lägenhet, vilken tillkommit medlem av

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap,

enligt bestämmelserna i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 38 §

upptagits såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren, får av­

drag för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bola­

get, som icke äro att anse såsom kapitaltillskott, göras i den mån beloppet

av inbetalningarna överstiger utdelning som skett annorledes än i förhål­

lande till innehavda andelar i föreningen eller aktier i bolaget. Avdrag må

jämväl ske för sådana av upplåtelsen föranledda kostnader, som bestritts

av medlemmen eller delägaren själv. Kostnad för reparation och underhåll

må anses såsom föranledd av upplåtelsen endast i vad avser avhjälpande

av brist eller skada, som uppkommit under upplåtelsetiden.

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i förening­

en och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370), m. m.

Härigenom förordnas, att 45 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 enligt detta författningsrums avfattning jämlikt lagen den 5 juni 1953,

nr 4001, skall — med giltighet från det sistnämnda lag träder i kraft —

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att anvisningarna till

nyssnämnda paragraf skola — likaledes med giltighet från det lagen den 5

juni 1953, nr 400, träder i kraft — upphöra att gälla.

45 §.

Vid beräkning------------ motsvarande garantibeloppet.

Oaktat garantibelopp för regleringssamfällighet tillhörig regleringsdamm

upptagits såsom skattepliktig inkomst för samfälligheten, skall dock ägare

av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföreta-

get tillgodonjuta det i första stycket angivna, å regleringsdammen belöpande

avdraget, i den mån detsamma motsvarar den på strömfallet belöpande an­

delen av nämnda kostnad.

Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 40 a §, 53 § 1 mom. samt 78 och 142 §§ taxerings­

förordningen den 28 september 19281

2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

40 a §.

1 mom. Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebo­

lag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervä­

gande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lä­

genhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering för in­

komst eller förmögenhet varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift

om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen

eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott ävensom an­

gående värdet av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller

bolagets behållna förmögenhet. Omförmälda uppgift skall utan anmaning

avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som i

37 § 1 mom. sägs.

1 Betr. tidigare lydelse av 45 §, jfr även 1954: 000.

2 Senaste lydelse av 40 a § se 1930:192, av 53 § 1 inom. se 1947:513, av 78 § se 1951:792

och av 142 § se 1947:591.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 januari 1954.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

S^köld, Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng, E^ricsson, A^ndersson,

L^ingman, N^orup, H^edlund, P^ersson, H^jälmar N^ilson, L^indell,

N^ordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om

ändrade regler för beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag,

m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

Nu gällande bestämmelser om beskattning av bostadsföreningar och bo­

stadsaktiebolag samt av dessas medlemmar eller delägare återfinnes i 24 §,

25 § 1 mom. och 45 § kommunalskattelagen jämte anvisningar till 24 §

punkt 3, till 25 § punkt 5, till 38 § punkt 2 och till 45 § punkt 2 i samma

lag. Samtliga bestämmelser med undantag av 45 § med tillhörande anvis­

ning är tillämpliga jämväl vid statsbeskattningen enligt vad som framgår

av 2 och 3 §§ förordningen om statlig inkomstskatt.

Bestämmelsernas tillämpningsområde framgår av punkt 3 av anvisning­

arna till 24 § kommunalskattelagen. Där sägs att med bostadsförening och

bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verk­

samhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlem­

mar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som äges av föreningen

eller bolaget. Vad angår bostadsföreningar skiljer man efter tillkomsten av

lagen den 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar mellan tre olika slag av

sådana föreningar, nämligen dels bostadsrättsföreningar, dels besittnings-

rättsföreningar och dels hyresföreningar. Med bostadsrättsförening förstås

enligt sistberörda lag ekonomisk förening med ändamål att i föreningens

hus åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter under nytt­

janderätt för obegränsad tid. Besittningsrättsförening benämnes förening

med samma ändamål som bostadsrättsförening men tillkommen före lagen

om bostadsrättsföreningar och icke registrerad enligt denna. Hyresförening

slutligen är sådan bostadsförening, som upplåter lägenheter allenast med

hyresrätt för begränsad tid.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

att återstoden av det till fondering använda beloppet skall fördelas på nämn­

da inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek, och skall vad därvid

belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller

liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom kapitaltillskott.

Avdrag för värdeminskning å bostadsförening eller bostadsaktiebolag till­

höriga byggnader, maskiner och andra inventarier tillkommer föreningen

eller bolaget. Medlem av föreningen eller delägare i bolaget äger således icke

åtnjuta dylikt avdrag.

I fråga om avdrag för vad som genom fastighetsskatt blivit beskattat

(procentavdrag) gäller, alt medlem av bostadsförening eller delägare i bo­

stadsaktiebolag, som med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt innehaft

lägenhet i föreningen eller bolaget tillhörig fastighet, skall tillgodonjuta den

del av avdraget, som på lägenheten belöper, medan återstoden skall tillkom­

ma föreningen eller bolaget. Däremot skall procentavdraget för lägenheter,

som upplåtits till medlemmar eller delägare med hyresrätt, tillkomma för­

eningen eller bolaget.

För bestämmande av det avdrag, som enligt vad nyss sagts medlem av

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag äger tillgodonjuta, skall

fastighetens taxeringsvärde fördelas på lägenheterna i fastigheten efter för­

hållandet mellan deras värden. Fördelning, som sålunda verkställts, bör i

allmänhet tillämpas, till dess ändring göres av fastighetens taxeringsvärde.

För att underlätta tillämpningen av bestämmelserna om beskattning av

bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt av dessas medlemmar har i

40 a § taxeringsförordningen meddelats föreskrifter om särskilda uppgifter

från sådana föreningar eller aktiebolag. Dessa föreskrifter innefattar i hu­

vudsak följande.

Bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall vid sin självdeklaration foga

vissa uppgifter, avsedda att tjäna till ledning såväl för företagets taxering som

även och i synnerhet för medlemmarnas eller delägarnas taxering, nämligen om

namn för eu var medlem eller delägare, som i denna sin egenskap innehar lä­

genhet i föreningens eller bolagets fastighet, om hemvist för varje dylik med­

lem eller delägare, som icke är mantalsskriven i fastigheten, om beskaffenhe­

ten av varje dylik lägenhet och dess hyresvärde, om beloppet av en var med­

lems eller delägares inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru myc­

ket därav utgör kapitaltillskott, om beskaffenheten av lägenheter, som upplå­

tits till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap, ävensom

om sammanlagda beloppet av hyror eller andra avgifter för sådana lägen­

heter samt slutligen, såvitt angår medlemmar eller delägare som innehar

lägenheter med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, om huru mycket

av fastighetens taxeringsvärde som belöper å varje sådan lägenhet. I dylik

uppgift skall ytterligare lämnas upplysning om värdet av varje medlems

eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Vi­

dare har bostadsförening eller bostadsaktiebolag att till ledning för taxering­

en av sådana medlemmar eller delägare, som i denna sin egenskap innehar

12

företagets fastighet åsatta taxeringsvärdet hade icke alltid medfört en för­

enkling av taxeringsförfarandet. I vissa fall hade olika uppfattningar hos

taxeringsmyndigheterna och bostadsföretaget eller dess intressenter om den

procentsats, som vid schablonberäkningen bort tillämpas, eller det berättiga­

de i att en schablon överhuvudtaget användes, lett till att massbesvär an­

förts av de av schablonen berörda skattskyldiga. Sålunda hade år 1951 i ett

enda län ej mindre än 6 000 besvär anförts till prövningsnämnden rörande

beräkning av hyresvärdet för lägenheter i bostadsföreningars fastigheter.

Vad angår län, där hyresvärdet icke bestämts efter schablon, uppger de

sakkunniga att lör undvikande av tvister i vissa fall förhandlingar ägt rum

mellan å ena sidan taxeringsmyndigheterna och å andra sidan bostadsför­

eningarna och bostadsaktiebolagen, innan de sistnämnda lämnat de i 40 a §

taxeringsförordningen föreskrivna uppgifterna om lägenheternas hyres-

värde enligt ortens pris. Hade vid dessa förhandlingar enighet icke uppnåtts,

hade de skattskyldiga i sina deklarationsbilagor uppgivit de av bostadsföre­

tagen angivna värdena. I den mån taxeringsnämnderna därefter vid taxe­

ringen åsatt högre värden, hade ej sällan besvär anförts av de skattskyldiga.

De sakkunniga tillägger, alt av vad de sakkunniga anfört torde framgå

att såväl då taxeringsmyndigheterna sökt utfinna eu schablon för uppskatt­

ning av hyresvärdet som då uppskattningen skett enligt andra grunder, ifrå­

gavarande spörsmål givit anledning till talrika taxeringstvister.

Beträffande avdrag för reparationer konstaterar de sakkunniga, att vad

som anförts i promemorian angående taxering av en- och tvåfamilj sfastig-

heter ägde motsvarande tillämpning i fråga om taxering av lägenhet, som

innehades av medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag.

De sakkunniga omtalar, att på en del håll hade i fråga om beräkning av

inkomst för medlemmar i vissa bostadsföreningar tillämpats en mera för­

enklad schablon än den, för vilken i det föregående lämnats redogörelse.

Härom anför de sakkunniga följande.

Salunda har i Stockholms stad medlemmar i HSB taxerats enligt en scha­

blon, som inneburit en långt gående förenkling. Såsom nettointäkt av med­

lems lagenhet har upptagits den del av till bostadsrättsföreningen gjorda

inbetalningar, vilken är att anse som kapitaltillskott. Metoden har motive­

rats med att medlemmens årliga inbetalningar till föreningen förutsatts

vara avpassade så att de motsvarade hyresvärdet å hans lägenhet. Eftersom

de inbetalningar, som icke utgjordes av kapitaltillskott, skulle varit avdrags­

gilla om hyresvärdet på vanligt sätt upptagits som bruttointäkt, skulle re­

sultatet under angiven förutsättning lämna samma resultat som en full­

ständig inkomstberäkning.

En schablonberäkning liknande den i Stockholms stad använda har varit

i bruk även på andra håll i landet. I ett län har möjligheten att använda

schablonen varit begränsad på så sätt, att den fått utnyttjas allenast av med­

lem i sådan bostadsrättsförening, som ej slutligt amorterat sin skuld enligt

den ekonomiska planen. I ett annat län har för vissa bostadsrättsföreningar

— HSB och Biksbyggen — tillämpats en schablon, som innebar, att hyres­

värdet bestämdes till sammanlagda beloppet av bostadsrättsinnehavarens

årliga avgifter till föreningen — kapitaltillskottet inberäknat — samt vad

som motsvarade 3 procent ränta å innehavarens kontantinsats vid hans för­

Kungi. Maj.ts proposition nr 37.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

komst av lägenhet i förenings- eller bolagsfastighet helt kunnat bortses från

utdelning, varom nu vore i fråga, i den mån denna icke överstigit de av­

gifter till föreningen eller bolaget, som enligt gällande bestämmelser vore

för medlemmen eller delägaren avdragsgilla. Hade emellertid utdelningen

i något enstaka fall uppgått till högre belopp än som motsvarat enligt nu

gällande bestämmelser avdragsgill utdelning hade det överskjutande be­

loppet bort upptagas såsom intäkt vid sidan av den enligt det förut sagda

beräknade nettointäkten.

Beträffande frågan hur bostadsförening och bostadsaktiebolag skulle be­

skattas därest inkomst för medlem eller delägare skulle beräknas efter i det

föregående angivna grunder framhåller de sakkunniga, att nuvarande be­

stämmelser i huvudsak borde bibehållas. Bostadsföretagets rätt till avdrag

för värdeminskning borde dock begränsas till att avse den del av fastighe­

ten, som icke vore upplåten åt medlem eller delägare. På medlems eller del­

ägares lägenhet belöpande värdeminskningsavdrag finge nämligen anses

ingå i schablonberäkningen.

De sakkunniga uttalar sig därefter om värdet av en anordning, enligt vil­

ken inkomst av lägenhet, som innehaves av medlem eller delägare i bo­

stadsförening eller bostadsaktiebolag, skulle beräknas enligt nyss angivna

schablonmässiga grunder. Enligt de sakkunniga skulle anordningen ur ar-

betssynpunkt ha inneburit förenklingar såväl för föreningen eller bolaget

och dess medlemmar eller delägare som för taxeringsmyndigheterna. Så­

lunda skulle de besvärliga uppskattningarna av hyresvärden och i samband

därmed förekommande tvister ha kunnat undvikas. Därjämte skulle taxe­

ringsmyndigheterna ha besparats den ofta besvärliga och tidsödande pröv­

ningen av yrkade avdrag för av lägenhetsinnehavare verkställda reparatio­

ner. Slutligen skulle den bostadsföreningar och bostadsaktiebolag åliggande

uppgiftsskyldigheten ha kunnat begränsas.

De sakkunniga tillägger emellertid, att även efter genomförandet av den

ifrågasatta schablonberäkningen skulle dock ha kvarstått vissa av de sär­

skilda olägenheter, som vore förenade med en taxering av var och en lägen­

hetsinnehavare för sig. Ehuru i mindre omfattning än för närvarande skulle

alltjämt ha erfordrats åläggande för bostadsföreningen och bostadsaktie­

bolaget att inkomma med uppgifter till ledning för lägenhetsinnehavarens in­

komsttaxering. Denne å sin sida skulle det ha ålegat att i sin deklaration

med ledning av berörda uppgifter uppgiva sin enligt schablonen beräknade

inkomst av lägenheten. Taxeringsmyndigheterna återigen skulle icke ha

kommit ifrån det kontrollarbete, som varit förenat med avstämning av de

erhållna uppgifterna med lägenhetsinnehavarnas deklarationer.

Med hänsyn till det sist sagda säger sig de sakkunniga ha övervägt möj-

ligheterna att ytterligare lörenkla deklarations- och taxeringsförfarandet

genom att överflytta den schablonmässiga inkomstberäkningen å bostads­

företagen och därmed göra dessa ensamma skattskyldiga. De sakkunniga

hade därvid kommit till det resultatet, alt detta alternativ innebure en

mera rationell lösning av föreliggande problem.

16

Knngl. Maj:ts proposition nr 37.

annat bedömande befogat. Inkomsten av uthyrningen tedde sig närmast

såsom en förmån på grund av andelsinnehavet, vilken förmån borde lik­

ställas med utdelning å andelarna. Sådan uthyrning vore icke ovanlig och

medlemmen kunde därigenom i vissa fall bereda sig en inkomst, som avse­

värt överstege tre procent av föreningens å honom belöpande egna kapital.

Det inträffade att bostadsrätter förvärvades för kapitalplacering och att

samma person kunde inneha ett flertal bostadsrätter. En sådan utformning

av beskattningsreglerna borde undvikas, som kunde animera till förvärv

av bostadsrätter lör upplåtelse till andra. De sakkunniga anför vidare föl­

jande.

De särskilda bestämmelser rörande beskattningen av inkomst av bostads­

föreningars fastigheter har till syfte att förebygga, att inkomst av nämnda

art dubbelbeskattas i den ordning, som eljest gäller för ekonomiska för­

eningar, eller att utdelning, som medlem erhåller från bostadsförening och

som blott innebär en minskning i hans kostnad för egen bostad, d. v. s. för

levnadskostnader, blir föremål för beskattning. De skäl, som föranlett denna

utformning av bestämmelserna föreligger ej, då medlem utnyttjar en på

grund av medlemskapet disponerad lägenhet för uthyrning. Den uppkomna

vinsten synes böra betraktas såsom avkastning av kapital, d. v. s. av med­

lemmens insats och andel i övrigt i föreningens kapital. Medlemmen bör be­

skattas för denna avkastning och den omständigheten, att föreningen be­

skattas för inkomst av fastigheten — beräknad efter schablonmetod — bör

ej inverka. Medlemmens bruttointäkt blir med detta betraktelsesätt vad han

uppbär såsom hyra jämte värdet av vad han eventuellt själv nyttjar, även­

som vad han uppbär såsom utdelning från föreningen, antingen såsom ut­

delning å andelar eller i form av återbäring e. d. Såsom omkostnad bör få

avdragas vad han inbetalar till föreningen — utöver kapitalinsats — ränta

å kapital, som han lånat för placering i bostadsrätten samt av uthyrningen

föranledda kostnader, såsom för reparation. Avdrag för reparation bör dock

medges endast i den mån den sker för att avhjälpa skador, uppkomna under

tiden för uthyrningen, o. d. Skulle avdrag för reparationer medges utan

sistnämnda begränsning, skulle bestämmelserna kunna missbrukas.

De föreslagna reglerna för beskattning av inkomst av bostadsrätt, då

nämnda rätt utnyttjats för upplåtelse till annan, bör av praktiska skäl vinna

tillämpning endast då lägenhet upplåtits till huvudsaklig del och under stör­

re delen av beskattningsåret.

Antalet fall då nyss föreslagna regler ifrågakommer till tillämpning, kan

icke antagas vara så stort, att värdet av den förenklade inkomstberäkningen

för bostadsföreningars fastigheter därigenom mera nämnvärt förringas. Ge­

nom reglerna förebygges, att de bestämmelser, vilka är avsedda för medlem­

mar som bor i sina lägenheter, utnyttjas av andra och att bostadsförenings-

lägenheterna med hänsyn till beskattningssynpunkterna kan komma att

te sig såsom särskilt gynnsamma placeringsobjekt.

I det följande berör de sakkunniga ett par spörsmål, som sammanhänger

med att bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen göres ensamma skatt­

skyldiga. De sakkunniga anför följande.

Beskattningens förläggande till bostadsföreningarna eller bostadsaktie­

bolagen medför, att statlig inkomstskatt, där sådan ifrågakommer, skall be­

räknas enligt det procenttal, som enligt förordningen om statlig inkomst­

skatt är tillämpligt för vederbörande skattesubjekt. När beskattningen, så­

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

17

som för närvarande är fallet, sker hos medlemmarna, varierar skatteprocen-

ten med hänsyn till medlemmarnas inkomstläge och därav följande margi­

nalskatt. Den utjämning, som den föreslagna metoden medför, synes vara

av så ringa betydelse att betänkligheter mot förslaget ur denna synpunkt

icke möter.

Till den statliga inkomstskatt, som vid förslagets genomförande kommer

att påföras föreningarna — storleken därav kan föreningarna lätt beräkna

— har föreningarna att taga hänsyn vid beräkning av de årliga avgifter från

medlemmarna, som är erforderliga för bestridande av föreningarnas utgif­

ter. I sådana föreningar, där medlemmarna har likformig andel i förening­

ens förmögenhet, belöper utgifterna för skatter likformigt å medlemmarna.

Har kapitaltillskott icke skett likformigt, kan hänsyn därtill tagas vid upp­

tagande av den del av avgifterna för bestridande av föreningarnas utgifter,

som avser att täcka föreningarnas statliga inkomstskatt.

De sakkunniga har inhämtat vissa uppgifter angående beräkning vid 1953

års taxering av inkomst av lägenhet, som innehaves av medlemmar i ett

antal bostadsföreningar. Uppgifterna omfattar 19 föreningar i Stockholms

stad samt 10 i vardera av städerna Norrköping, Malmö, Lund och Göteborg.

Såväl äldre som nyare föreningar är representerade. Sammanlagda antalet

lägenheter, beträffande vilka uppgifter införskaffats, utgör 2 522. Uppgifter

har därjämte erhållits beträffande 79 eller så gott som samtliga bostadsför­

eningar tillhörande HSB i Stockholm. Sistberörda uppgifter avser 14 800

lägenheter.

Av de inhämtade uppgifterna framgår, att inkomstberäkningen varierar

betydligt icke allenast — såsom naturligt är •—• med hänsyn till föreningar­

nas ålder utan också de olika städerna emellan. Medan sålunda i Stockholm

medeltalet nettointäkt per lägenhet uppgår till 474 kronor uppgår det i

Norrköping till 43 kronor, i Malmö till 36 kronor och i Lund till 91 kronor.

I Göteborg återigen lämnar föreningslägenheterna i genomsnitt ett under­

skott av 2 kronor. Vad slutligen angår HSB-föreningarna i Stockholm giver

den av dessa använda, speciella inkomstberäkningen till resultat en medel­

intäkt per lägenhet av 149 kronor.

I anslutning till det framlagda undersökningsmaterialet framhåller de

sakkunniga, att det med hänsyn till de stora variationer, som rådde ifråga

om inkomstberäkningen av nu ifrågavarande lägenheter, svårigheter före-

låge att utan alltför omfattande undersökningar erhålla ett rättvisande ge­

nomsnittsresultat. På grund av de införskaffade uppgifterna kunde emeller­

tid för hela landet medeltalet nettointäkt per lägenhet beräknas snarare

under- än överstiga 100 kronor. Då antalet lägenheter i fastigheter tillhö­

rande bostadsföreningar och bostadsaktiebolag för närvarande uppginge till

omkring 150 000, kunde den totala intäkten av dylika lägenheter beräknas

till högst 15 miljoner kronor.

Vad anginge bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen uppvisade des­

sa i regel icke något överskott. I den mån nettointäkt redovisades vore denna

icke så stor. att annat än i undantagsfall efter avdrag för den kommunala

fastighetsskatten uppkomme någon till statlig inkomstskatt beskattningsbar

inkomst.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 37.

De sakkunniga påpekar vidare, att det framlagda förslaget sannolikt kom-

me att medföra en viss minskning av den statliga inkomstskatten. Detta

framginge redan därav att förslaget komme att medgiva ett bättre utnytt­

jande av det kommunala utslcyldsavdraget. Härom anföres vidare följande.

Visserligen kan utskyldsavdraget sägas bliva utnyttjat redan enligt nuva­

rande system genom att föreningens eller bolagets utgifter för kommunal-

utskylder får anses ingå i de för medlemmarna och delägarna avdragsgilla

avgifterna till företaget. I gengäld medger emellertid gällande bestämmelser

icke någon uppdelning av värdeminskningsavdraget å medlemmarna eller

delägarna utan är detta i sin helhet förbehållet föreningen eller bolaget.

Efter värdeminskningsavdragets utnyttjande förslår den för föreningen eller

bolaget återstående inkomsten i allmänhet icke att täcka jämväl utskylds­

avdraget. Medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag blir

sålunda för närvarande taxerad till statlig inkomstskatt för intäkt av sin

lägenhet även om medlemmarnas eller delägarnas sammanlagda intäkter

icke uppgår till belopp motsvarande det underskott, som uppstår vid be­

räkning av föreningens eller bolagets beskattningsbara inkomst.

Genomföres de sakkunnigas förslag uppkommer med hänsyn till utskylds­

avdraget beskattningsbar inkomst för förening, vars inkomster härrör en­

bart av fastighet, först då skulden i fastigheten nedgår under viss andel av

taxeringsvärdet. Hur stor del av taxeringsvärdet skulden skall utgöra för

att beskattningsbar inkomst icke skall uppkomma är beroende av den kom­

munala utdebiteringens storlek och kan beräknas enligt följande formel, där

talet 3 utgöres av den procentsats, efter vilken den föreslagna schablonbe­

räkningen skall ske, och talet 4 motsvarar repartitionstalet. Bokstaven u

anger den kommunala utdebiteringen i kronor per skattekrona.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Beskattningsbar inkomst uppkommer icke, när skulden i förhållande till

taxeringsvärdet

vid en utdebitering av 10 kr. uppgår till minst 86,7 %

»

»

»

»

It

»

»

»

»

85,3 %

»

»

»

»

12

»

»

»

»

84

%

»

»

»

»

13

»

»

»

»

82,7 %

De sakkunniga framhåller vidare, att bortsett från att förslaget komme att

medföra ett bättre utnyttjande av det kommunala utskyldsavdraget, även

själva inkomstberäkningen —- såsom tidigare framhållits -— komme att för

de skattskyldiga te sig gynnsammare enligt det föreslagna än enligt det nu­

varande systemet. Huru stor minskningen av den statliga inkomstskatten

komme att bli vore vanskligt att med bestämdhet utsäga, men man behövde

sannolikt icke räkna med ett större skattebortfall än ett par miljoner kronor.

Slutligen konstaterar de sakkunniga, att taxeringen till kommunal in­

komstskatt icke påverkades av de sakkunnigas förslag. Procentavdraget

komme liksom fallet vore vid tillämpning av nu gällande bestämmelser alltid

att överstiga nettointäkten.

I promemorian erinras om de bestämmelser, som är meddelade i 40 a §

taxeringsförordningen angående särskilda uppgifter till ledning vid taxe­

ringen. De sakkunniga anser, att vid genomförande av de sakkunnigas för­

slag denna uppgiftsskyldighet kan väsentligt inskränkas. I detta hänseende

anföres följande.

Det torde vara tillräckligt att varje medlem eller delägare — till ledning

för sin deklaration rörande förmögenhet — från vederbörande förening eller

bolag erhåller upplysning om värdet av sin andel i föreningens eller bolagets

förmögenhet.

Har medlem eller delägare under beskattningsåret haft sin lägenhet upp­

låten under sådana omständigheter att inkomst genom upplåtelsen skall

beskattas, bör uppgiften innehålla upplysning om medlemmens eller del­

ägarens inbetalning till föreningen eller bolaget och huru mycket därav

utgör kapitaltillskott.

Det får förutsättas, att berörda uppgift kommer att innehålla en erinran

om skattskyldigheten för inkomst, som förvärvats genom upplåtelse av

lägenhet av den art, varom nu är fråga.

Regelbundna årliga uppgifter av motsvarande art till taxeringsmyndig­

heterna torde icke vara erforderliga med hänsyn till att det stora flertalet

av innehavare av bostadsrätter icke skola taxeras för inkomst därav och

att endast en mindre del av bostadsrättsinnehavarna skola taxeras till stat­

lig förmögenhetsskatt. Stickprovskontroll bör dock kunna ske och för så­

dant ändamål bör taxeringsintendent tilläggas befogenhet att påfordra av­

lämnande av uppgifter i den omfattning, som kan vara lämplig. Denna be­

fogenhet torde endast i ringa utsträckning behöva begagnas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

19

Remissyttrandena.

Förslaget om införande av en schablon för beräkning av inkomst av fas­

tigheter, som tillhör bostadsföreningar eller bostadsaktiebolag, tillstyrkes av

samtliga remissinstanser med undantag av Sveriges fastighetsägareförbund.

De tillstyrkande remissinstanserna instämmer i vad de sakkunniga anfört

angående behovet av förenklade regler på förevarande område och uttalar

sin tillfredsställelse över det framlagda förslaget. Från de remissyttranden,

vari närmare berörts frågan om ändrade bestämmelser, må här återgivas

följande.

Riksskattenämnden anför.

Såsom av promemorian framgår äro de gällande reglerna för beskattning

av bostadsföreningar och deras medlemmar (varmed i det följande avses

även bostadsaktiebolag och deras delägare) tämligen invecklade. Fördel­

ningen av skattskyldigheten mellan förening och medlemmar har reglerats

på ett ingående sätt genom föreskrifter, som måste anses svårtillgängliga

för de skattskyldiga och som kräva ett vidlyftigt uppgiftslämnande. Den

olika behandlingen av bostadsrätt och hyresrätt, av kapitaltillskott och

andra medlemmarnas inbetalningar, av utdelning belöpande på andelsinne-

hav och annan utdelning bygger också på gränsdragningar, som många

gånger kunna vara svåra att göra. Vad som framför allt vållat svårigheter

i tillämpningen är dock — som de sakkunniga påpekat — de mera prak­

tiska frågorna om fastställande av hyresvärden för bostadslägenheterna och

om kontrollen av medlemmarnas avdrag för reparationer och andra om­

kostnader. Det arbete, som nedlägges på dylik värdering och kontroll, och

de tvistigheter, som härvid uppkomma, äro betydande och stå ofta icke i

rimlig proportion till de värden, varom här är fråga. Särskilt i betraktande

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Riksskattenämnden, som tillstyrker de sakkunnigas förslag i förevarande

hänseende, uttalar dock vissa betänkligheter. Riksskattenämnden anför föl­

jande.

De sakkunniga ha i förslaget flyttat över beskattningen från den i verklig­

heten skattskyldige — bostadsinnehavaren — till ett annat rättssubjekt —

föreningen. Detta är en avvikelse, som icke har täckning i den schablon­

mässiga inkomstberäkningen utan som ligger helt vid sidan därav och utgör

ett avsteg från vanliga beskattningsprinciper. Riksskattenämnden anser att

ett sådant avsteg är förenat med vissa vådor och kan få allvarliga konse­

kvenser, om det skulle åberopas i andra närliggande sammanhang. Man

öppnar här vägar, som i grunden äro främmande för skattelagstiftningen.

Icke heller i sin begränsning till förevarande område bli konsekvenserna av

skatteöverflyttningen helt tillfredsställande. Bl. a. kan man ha anledning

att reagera mot ett så slumpmässigt resultat som att beskattningen av med­

lemmarnas schablonmässigt beräknade inkomst utfaller olika om fastighe­

ten tillhör ett bostadsaktiebolag och om den tillhör en bostadsförening: i det

förra fallet utgör beskattningen 40 procent, i det senare fallet 32 procent.

Det må dock medgivas att beskattningen hos medlemmarna rör relativt

ringa belopp och att man därför icke har anledning att fästa alltför stort av­

seende vid de variationer i beskattningsresultatet, som måste följa av över­

flyttningen. Mot betänkligheterna stå också de praktiska vinster, som onek­

ligen skulle kunna uppnås genom den radikala uppläggning av skattefrå­

gan, som de sakkunniga tänkt sig. Liksom i fråga om den s. k. ränteskatten

hos försäkringsbolagen skulle de taxeringstekniska omständigheterna här

kunna motivera ett avsteg från gällande beskattningsgrunder.

Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller, att en schabiontaxering av

lägenhetsinnehavarna nära överensstämde med beskattningsreglerna för on-

och tvåfamilj sfastigheter. Genom en sådan lösning uppnåddes emellertid

icke den förenkling av taxeringsproceduren, som man eftersträvade. Det

mest rationella vore därför att beskatta allenast bostadsföreningarna och

bostadsaktiebolagen.

Länsstyrelsen i Blekinge län påpekar, att om schablonbeskattningen för­

lädes till medlemmarna i bostadsföreningarna eller delägarna i bostadsak­

tiebolagen komme de tekniska svårigheterna i tillämpningen att kvarstå i

stort sett oförändrade.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar som sin uppfattning, att det i prin­

cip hade varit riktigare att inkomstbeskatta medlemmarna respektive del­

ägarna. Även av skattetekniska skäl hade detta kunnat vara lämpligt. Alli

samhällsnyttigt sparande borde nämligen om möjligt beskattas enhetligt,

vare sig det gällde investeringar i egna bostäder, försäkringar eller bank­

sparande. Länsstyrelsen böjde sig emellertid för de sakkunnigas mening att

i stället beskatta föreningen eller bolaget.

Beträffande (rågan vilka bostadsföretag, som bör omfattas av de före­

slagna bestämmelserna, uttalar kammarrätten, att schablontaxeringen bor­

de avse allenast bostadsrättsföreningar och s. k. besittningsrättsföreningar.

Vad beträffade dylika föreningar syntes jämförelsen med villafastigheter­

na riktig. Att beteckna hyresföreningar och bostadsaktiebolag som kollek­

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

tigheter i 24 § 2 mom. sista stycket kommunalskattelagen med anvisningar

kunna tjäna till ledning.

Även länsstyrelsen i Örebro län anser, att enligt förslaget tillämpnings­

området för schablonberäkningen blir för vidsträckt. Länsstyrelsen fram­

håller, att det syntes icke tillfredsställande att medge schablonberäkning om

en bostadsförenings (bostadsaktiebolags) fastighet till något mindre än hälf­

ten disponerades som vanlig hyresfastighet. Länsstyrelsen ville förorda att

— i likhet med vad som gällde beträffande en- och tvåfamilj sfastigheter —

schablonmetoden icke skulle äga tillämpning beträffande fastighet, vilken »i

icke allenast ringa omfattning» nyttjades för annat ändamål än för för­

eningens (bolagets) syfte.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar, att det vore önskvärt, att ifrågava­

rande spörsmål något mera beaktades. Detta kunde lämpligen ske genom

meddelande av tydliga bestämmelser i anvisningarna.

Överståtliållarämbetet framhåller, att de föreslagna bestämmelserna givet­

vis avsåge endast verkliga bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. En rik­

lig gränsdragning mellan verkliga och endast nominella föreningar och bolag

bleve således av stor vikt. Med hänsyn härtill och då den äldre definitionen

å bostadsförening och bostadsaktiebolag kvarstode oförändrad i författnings-

förslaget — en definition, som lämnade visst utrymme för en subjektiv be­

dömning —• syntes ett klarläggande uttalande om reglerna för gränsdrag­

ningen önskvärda.

Förslaget att inkomsten av lägenheter, som uthyrdes av medlemmar i bo­

stadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag, alltjämt skall beskattas hos

dessa har föranlett erinringar i en del remissyttranden.

Kammarrätten framhåller sålunda, att den föreslagna anordningen vore

ägnad att ingiva betänkligheter i åtskilliga avseenden. De sakkunniga hade

själva påpekat, att anordningen i viss mån förringade värdet av den föreslag­

na förenklade inkomstberäkningen. Vidare syntes de sakkunniga ha insett

olägenheten i att föreningsmedlemmen skulle beskattas enligt gällande sys­

tem, medan föreningen beskattades efter schablonmetod. Därtill komme, att

det föreslagna stadgandet om begränsning i rätten till avdrag för reparations­

kostnad skulle medföra svårigheter i tillämpningen. Kammarrätten delade

emellertid de sakkunnigas uppfattning, att särskilda bestämmelser på ifråga­

varande område vore erforderliga som korrektiv mot missbruk av de före­

slagna reglerna. Det kunde emellertid diskuteras, huruvida icke beskattning­

en på detta område kunde anordnas på ett ur likformighets- och lagteknisk

synpunkt mera tillfredsställande sätt. Härom anföres följande.

Det vore måhända icke omöjligt att förlägga jämväl denna beskattning

helt å sammanslutningen och därvid beräkna en för ifrågavarande fall något

högre schablonprocent än tre procent. Denna högre schablonprocent borde

givetvis göras enhetlig för samtliga fall, varom nu är fråga. För varje fas­

tighet, däri uthyrning av ifrågavarande slag förekomme, finge då verkstäl­

las en uppdelning av sammanslutningens egna, i fastigheten nedlagda kapital

mellan icke uthyrd och uthyrd del av fastigheten samt den högre procent­

satsen tillämpas å den senare delen. Den högre skatt, som sammanslutning­

26

för ett bostadsföretag. I regel hade äldre bostadsföreningar sina lån bundna

På lång tid med låg räntesats, medan senare tillkomna bostadsföretag nödga­

des betala en högre ränta å sina skulder.

Liknande synpunkter anföres av Stockholms bostadsföreningars central­

förening u.

p.

a. samt av länsstgrelserna i Östergötlands och Göteborgs och

Bohus län. Sistnämnda länsstyrelse framhåller därjämte, att därest den

schablonmässiga inkomstberäkningen utformades på samma sätt för de nu

ifrågavarande bostadsföretagen som för villaägarna skulle tomträttsavgäld

kunna likställas med ränta, och avgälden alltså icke behöva kapitaliseras på

sätt som de sakkunniga tänkt sig. Man skulle också undvika de komplika­

tioner, som kunde uppkomma, när bostadsförening eller bostadsaktiebolag

ägde enfamiljs- eller tvåfamilj svillor.

Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening u. p. a. framhål-

lei, att den schablonmässigt beräknade intäkten för en bostadsförening

borde anses innefatta alla sådana föreningens intäkter, som sammanhängde

med fastighetsinnehavet, sålunda även avgifter vid uthyrning av mangel

eller liknande samt inkomst av ränta å normalt rörelsekapital. Dylika in­

komster hade tidigare icke beskattats, eftersom bostadsföreningar nästan

utan undantag icke redovisat någon nettoinkomst av sin rörelse. Skulle

dylika inkomster beskattas sasom särskild intäkt hos föreningen och således

föranleda motsvarande höjning av medlemmarnas avgifter innebure detta

att medlemmarna belastades icke blott med sin andel i skatten för intäkten

enligt schablonen utan därutöver med en andel i skatten å de ifrågavarande

särskilda inkomsterna, för vilka skatt ej tidigare utgått, då de hos" förening­

en uppvägts av olika avdrag.

Nu återgivna synpunkter delas — såvitt angår kapitalinkomst — av läns­

styrelsen i Malmöhus län, som härom anför följande.

Det ar vanligt, att bostadsföreningar och bostadsaktiebolag uppbära in-

komst av kapital, exempelvis genom att influtna inbetalningar göras ränte-

barande, tills de tagas i anspråk. Inkomstens storlek varierar självfal-

let allt efter fastighetens och därmed de influtna medlens storlek men

kan i eu större förening uppgå till 3 000 å 4 000 kronor under ett år.

u mkonlS? kommer att beskattas utöver vad som följer av den föreslagna

schablontaxeringen. Detta kan resultera i en högre sammanlagd beskatt­

ning an som nu är fallet, då medlemmarna (och föreningarna) taxeras.

Som en förutsättning för det föreslagna systemet ha de sakkunniga utgått

I

beskattningen icke skulle bliva hårdare än förut. Med tanke härpå

och da nämnda kapitalinkomst ej står i samband med illegala syften utan

ar eu följd av normalt ekonomiskt förutseende, vore det måhända välbe­

tänkt med en bestämmelse av innebörd, att inkomst av angivet slag åtmins­

tone intill en viss gräns ansåges beskattad genom den föreslagna schablon­

taxeringen. Gränsdragningen — därest en sådan befunnes nödvändig för att

skapa garanti mot missbruk — torde kunna fixeras vid 0,5 procent av taxe-

lingsvärdet. Kapitalinkomst upp till denna gräns skulle sålunda ej beskat­

tas särskilt. I

I det remissyttrande som avgivits av Hyresgästernas sparkasse- och bygg­

nads föreningars riksförbund u.

p.

a. påpekas, att enligt de sakkunnigas

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

29

men efter den progressiva skatteskala, som gäller för den statliga inkomst­

skatten, och den relativa storleken blir alltså beroende på envar medlems

beskattningsbara inkomst. Skattesatsen torde i medeltal ej ligga högre än

17 å 18 % för medlemmarna, men då föreningen enligt förslaget skall svara

för hela skatten, blir denna enligt nuvarande skattesats 32 % och dessutom

underkastad de förändringar, som kunna komma att gälla för beskattning

av ekonomiska föreningar. Omläggningen kommer följaktligen att innebära

en ökad beskattning, som medlemmarna måste bestrida i form av högre

årsavgifter till föreningen. Förbundet är av den meningen, att för bostads­

föreningar och bostadsrättsföreningar, vilka bedriva sin verksamhet utan

eget vinstintresse, nämnda beskattning bör utgå efter ett lägre procenttal.

Stockholms bostadsföreningars centralförening u. p. a. uppskattar den

genomsnittliga skattesatsen till cirka 20 procent och föreslår, att skatte­

satsen för bostadsföreningarna sättes till 15 procent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

I fråga om de av de sakkunniga föreslagna ändringarna i bestämmelserna

om särskilda uppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag till led­

ning vid taxering framhåller riksskattenämnden, att nämnden ifrågasatte

om det icke i de fall, där medlemmarna hyrde ut sina lägenheter, bleve nöd­

vändigt att bibehålla en skyldighet för föreningen eller bolaget att lämna

uppgifter till taxeringsnämnden, motsvarande den skyldighet som nu fun­

nes att på bilaga 6 d lämna uppgifter beträffande medlem, som icke vore

mantalsskriven i fastigheten.

Riksskattenämndens uppfattning delas av länsstyrelserna i Uppsala och

Malmöhus län.

Sistnämnda länsstyrelse ävensom Hyresgästernas sparkasse- och bygg-

nadsföreningars riksförbund u. p. a. samt Malmö bostadsföreningais cen­

tralorganisation förening u. p. a. framhåller, att den föreslagna bestämmel­

sen att varje medlem eller delägare skulle tillställas uppgift om andelens

förmögenhetsvärde borde kunna uppmjukas så, att bostadsföreningen eller

bostadsaktiebolaget medgåves rätt att även på annat sätt underrätta med­

lemmen eller delägaren om nämnda värde. Centralorganisationen anför, att

det borde vara tillfyllest om uppgiften lämnades exempelvis genom anslag

inom fastigheten eller genom personligt meddelande av styrelseledamot el­

ler annan.

Länsstyrelsen i Uppsala län uttalar som sin mening, att anmaning att till

taxeringsmyndighet inkomma med uppgift om medlems eller delägares an­

del i föreningens eller bolagets förmögenhet borde kunna utfärdas icke

allenast av taxeringsintendent utan jämväl av taxeringsnämndens ordfö­

rande.

31

skatteskalan utan efter den för förening respektive aktiebolag föreskrivna

proportionella skattesatsen. Då det här rör sig om relativt obetydliga skatte­

belopp anser jag emellertid nu anförda omständigheter icke böra utgöra

hinder för att schablonbeskattningen i förevarande hänseende utformas i

enlighet med de sakkunnigas förslag. Härtill kommer att den av de sak­

kunniga föreslagna anordningen torde utgöra den enda tänkbara ratio­

nella lösningen för förenkling på förevarande område. Jag vill ytterligare

tillägga att — vilket jag har för avsikt att närmare utveckla i ett senare

sammanhang — de föreslagna bestämmelserna i jämförelse med gällande

beskattningsregler icke kommer att medföra en skärpt beskattning.

I samband med den inledningsvis lämnade redogörelsen för nu gällande

bestämmelser angående beskattning av bostadsföreningar och bostadsak­

tiebolag samt dessas medlemmar eller delägare har jag erinrat om att en­

ligt kommunalskattelagen med bostadsförening och bostadsaktiebolag för­

stås ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller

huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets del­

ägare bereda bostäder i hus, som äges av föreningen eller bolaget. Som jag

därvid framhöll brukar man numera skilja mellan tre olika slag av bostads­

föreningar, nämligen dels bostadsrättsföreningar inregistrerade enligt lagen

den 25 april 1930, dels s. k. besittningsrättsföreningar tillkomna före ikraft­

trädandet av nämnda lag och dels hyresföreningar, som upplåter lägenheter

mot hyresrätt för begränsad tid.

De sakkunniga har i fråga om tillämpningsområdet för den av dem före­

slagna schablonberäkningen bibehållit den i kommunalskattelagen angivna

definitionen å bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. Dessutom skulle

för tillämpning av sakkunnigförslaget krävas att fastighet, som tillhör bo­

stadsförening eller bostadsaktiebolag, utnyttjas i enlighet med bostadsföre­

tagets syfte.

Gentemot de sakkunnigas förslag i förevarande hänseende har erinringar

framförts i ett par remissyttranden. Sålunda har kammarrätten föreslagit,

att schablonbeskattningen borde tillämpas allenast å bostadsrätts- och besitt-

ningsrättsföreningarna. I det av riksskattenämnden avgivna yttrandet har

ifrågasatts om icke de s. k. hyresföreningarna borde undantagas från scha­

blonbeskattningen.

En begränsning av tillämpningsområdet för de föreslagna beskattnings­

reglerna skulle innebära, att beträffande de bostadsföretag, som lämnades

utanför schablonbeskattningen, man fick antingen behålla nuvarande sär­

skilda regler för beräkning av inkomst för bostadsföreningar och bostads­

aktiebolag samt dessas medlemmar eller delägare eller också tillämpa de

vanliga reglerna för beräkning av inkomst av annan fastighet. Intetdera av

dessa alternativ är tilltalande. I bägge fallen skulle värdet av den föreslagna

reformen avsevärt minskas. Det sist nämnda av de bägge anförda alternati­

ven skulle därjämte medföra en i många fall icke oväsentlig skatteskärp-

ning. Av nu angivna skäl bör någon begränsning av nyss angivet slag av

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

33

kan antagas avsevärt variera och då denna inkomst bör beskattas enligt den

progressiva skatteskalan — taxeras hos medlemmen (delägaren).

Ej heller riksskattenämndens förslag om en schablonmässig beräkning av

reparationskostnaderna till viss procent av hyresinkomsten anser jag vara

genomförbart. Även här föreligger svårigheter att utvälja en för alla uthyr-

ningsfall lämplig procentsats. Visserligen skulle viss ledning kunna erhål­

las av det procenttal, som bostadsstyrelsen i sina hyreskalkyler använder

för beräkning av kostnader för inre reparationer. Detta uppgår för närva­

rande till 0,3 procent av byggnadskostnaden. Omräknat i procent av det

taxerade byggnadsvärdet skulle procenttalet utgöra mellan 0,4 och 0,5. En­

ligt beräkningar, som jag låtit utföra, skulle därest schablonen för avdrags­

gilla reparationskostnader i stället anknötes till hyresinkomsten procent­

satsen i enlighet med bostadsstyrelsens beräkningar kunna uppskattas till

7 procent av grundhyran exklusive bränsle. En tillämpning av en schablon­

metod för beräkning av avdragsgilla reparationskostnader med användande

av sistnämnda procenttal skulle emellertid möta svårigheter med hänsyn

till att grundhyran exklusive fredsbränsle i åtskilliga fall icke är känd. Ä

andra sidan skulle ett procenttal avsett att tillämpas å grundhyran inklu­

sive fredsbränsle icke vara användbart i de fall, där lägenhet uthyres utan

värme.

Av vad jag nu anfört torde framgå, att svårigheter möter att finna eu

lämplig procentsats för schablonisering av inkomst av lägenhet, som ut­

hyres av medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag. Jag

viil emellertid tillägga, att man även oavsett berörda svårigheter med fog

synes kunna framställa anmärkningar mot användande av en schablonme­

tod på ifrågavarande område. Då såsom här är fallet intäkter, som skall

upptagas till beskattning, i de enskilda fallen avsevärt varierar bör också

avdrag få ske för de likaledes skiftande kostnaderna för intäkternas för­

värvande.

Svårigheterna att tillämpa de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna

torde också av de remissinstanser, vari förevarande spörsmål berörts, ha

i viss mån överbetonats. Såsom de sakkunniga framhållit har begränsning­

en av avdragsrätten för reparationskostnaderna till att avse skador, upp­

komna under tiden för uthyrningen, till syfte att förhindra, att den föreslag­

na schablonmetoden skulle kunna missbrukas. Utan att därmed vilja söka

ange riktlinjer för taxeringsmyndigheternas arbete, anser jag mig dock

kunna framhålla, att prövningen av yrkade avdrag för reparationskostnader

borde i huvudsak kunna — utan att därför ändamålet med undantagsbe­

stämmelserna från den föreslagna förenklingsmetoden eftersattes — in­

skränkas till sådana fall, där reparationsavdragen är osedvanligt stora eller

dessa eljest föranleder att underskott uppkommer utan att deklarationerna

närmast föregående år uppvisat ett däremot svarande överskott.

Jag förordar sålunda att inkomst av lägenhet som uthyres, i enlighet med

de sakkunnigas förslag, beskattas hos medlemmen i bostadsföreningen eller

delägaren i bostadsaktiebolaget.

3 Bihartg till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 37.

34

Vid utformningen av sitt förslag har de sakkunniga i enlighet med vad

förut angivits som mönster använt det vid föregående års riksdag antagna

systemet för beskattning av inkomst av en- och tvåfamilj sfastigheter. Det­

ta innebär i princip, att inkomsten beräknas till 3i procent av ägarens eget

kapital i fastigheten. Av tekniska skäl skall emellertid i fråga om en- och

tvåfamilj sfastigheter ränteberäkningen ske på så sätt, att såsom intäkt upp­

tages 3 procent av fastighetens hela taxeringsvärde, varefter avdrag göres

för ägarens verkliga räntekostnader för lånat kapital i fastigheten. Vad an­

går bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen har de sakkunniga emel­

lertid icke ansett hinder möta att låta den treprocentiga inkomstberäkning­

en direkt avse det i fastigheten nedlagda egna kapitalet d. v. s. det belopp,

varmed fastighetens taxeringsvärde överstiger föreningens eller bolagets lå­

nade kapital. Häremot har erinringar anförts i vissa remissyttranden. För

egen del anser jag övervägande skäl tala för att man beträffande bostads­

föreningar och bostadsaktiebolag tillämpar samma metod, som genomförts

för en- och tvåfamilj sfastigheterna. Härigenom vinnes en bättre anpassning

till den verkliga skatteförmågan, eftersom vid inkomstberäkningen hänsyn

kommer att tagas till den högre eller lägre ränta, som utgår på det lånade

kapitalet. Även ur praktiska synpunkter torde de beskattningsregler, som

skall gälla i fråga om en- och tvåfamilj sfastigheterna, vara att föredraga.

Sålunda behöver icke ifrågakomma någon kapitalisering av tomträttsavgäld.

Sådan avgäld kan i stället likställas med ränta. I fall, där det lånade kapi­

talet skiftat under beskattningsåret, undgår man vidare en besvärlig genom­

snittsberäkning.

På grund av det anförda föreslår jag att schablonberäkningen beträffande

ifrågavarande fastigheter utformas på samma sätt som för villafastigheter.

Schablonbeskattningen av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag bör

avse dessa företags inkomst av fastighet. I den män bostadsföretagen vid

sidan härav har inkomst av kapital eller av annan förvärvskälla bör denna

beskattas på vanligt sätt. Att såsom ifrågasatts i ett par remissyttranden

låta schablonberäkningen avse även annan inkomst än av fastighet torde

icke böra ifrågakomma. Detta skulle innebära att schablonbeskattningen

kunde komma att medföra en i jämförelse med andra bostadsföretag omoti­

verad lindring i beskattningen för vissa företag.

Bostadsförenings och bostadsaktiebolags verksamhet går ut på att bereda

bostäder åt sina medlemmar eller delägare. Emellertid förekommer att lä­

genhet i fastighet, som tillhör dylika bostadsföretag, utnyttjas i medlem­

mens eller delägarens rörelse. I sådana fall bör i enlighet med eljest gällan­

de bestämmelser vid beräkning av rörelseinkomsten avdrag få ske för de av

lägenhetsinnehavet föranledda omkostnaderna, däri inbegripet sådana av­

gifter till föreningen eller bolaget, som icke avser kapitaltillskott. Någon an­

ledning att — såsom ifrågasatts i ett par remissyttranden — i nu ifrågava­

rande fall vid taxeringen till kommunal inkomstskatt tillerkänna lägenhets-

innehavaren det på hans lägenhet belöpande procentavdraget torde emeller­

tid icke föreligga. Det s. k. procentavdraget bör sålunda även här i dess

helhet tillkomma bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget.

Kungt. Maj:ts proposition nr ä7.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

35

I det yttrande, som avgivits av Hyresgästernas sparkasse- och byggnads-

föreningars riksförbund u. p. a., har ifrågasatts, att som grund för schablon­

beskattningen skulle kunna användas annat värde å fastigheten än det åsat-

ta taxeringsvärdet. Detta skulle emellertid komplicera taxeringsförfarandet

och i viss utsträckning möjliggöra för bostadsföretagen att själva bestämma

det värde varå schablonmetoden skall tillämpas. Jag kan med hänsyn där­

till icke ansluta mig till riksförbundets förslag.

Beträffande verkningarna av den föreslagna schablonmetoden har de sak­

kunniga framhållit, att dessa i jämförelse med resultatet av nuvarande reg­

ler tedde sig gynnsamma för de skattskyldiga. Detta framginge bl. a. därav,

att eget kapital i hyresfastighet i realiteten gåve en väsentligt högre avkast­

ning än 3 procent. Förslaget medgåve också ett bättre utnyttjande av det

kommunala utskyldsavdraget.

De sakkunniga har inhämtat vissa uppgifter angående beräkning vid 1953

års taxering av inkomst av fastigheter, som tillhör bostadsföreningar. Vad de

sakkunniga härom anfört har jag redan förut återgivit. Av det införskaf­

fade undersökningsmaterialet, som ytterligare bearbetats inom finansdepar­

tementet, kan emellertid dessutom utläsas bl. a. följande.

I fråga om de 59 bostadsföreningarna i Stockholm, Norrköping, Malmö,

Lund och Göteborg uppgick medlemmarnas sammanlagda nettointäkt av lä­

genheter i föreningshusen till ca 355 500 kronor. Vid tillämpning av den

förordade schablonmetoden skulle i stället vissa av bostadsföreningarna

komma att redovisa en nettointäkt av ca 228 200 kronor. För övriga bostads­

föreningar skulle uppkomma ett sammanlagt underskott av omkring 192 100

kronor. Av nettointäkten å ca 228 200 kronor skulle efter avdrag för fastig­

hetsskatten återstå en beskattningsbar inkomst av ca 70 900 kronor.

Vad angår bostadsföreningar, som tillhör HSB i Stockholm, uppgick

enligt 1953 års taxering medlemmarnas nettointäkt till omkring 2 200 600

kronor. Enligt schablonmetoden skulle bostadsföreningarna uppvisa en sam­

manlagd nettointäkt av ca 1 251 100 kronor och en beskattningsbar inkomst

av ca 161 200 kronor.

De siffror jag nu återgivit torde lämna ytterligare belägg för riktigheten

av de sakkunnigas uppfattning, att en schablonberäkning enligt föreslagna

linjer måste i jämförelse med nu gällande bestämmelser innebära en lind­

rigare form av beskattning för de här ifrågavarande skattskyldiga.

I ett remissyttrande har framhållits att den genomsnittliga skattesatsen

vid taxering till statlig inkomstskatt av medlemmar i bostadsföreningar

kunde beräknas till 17 å 18 procent. I ett annat remissyttrande har angi­

vits att skattesatsen uppginge till 20 procent. Men även om den genomsnitt­

liga skattesatsen beräknades icke överstiga 12 procent, som är den lägsta

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt angivna skattesat­

sen, utvisar det undersökta taxeringsmaterialet, att den statliga inkomst­

skatten blir icke oväsentligt lägre för bostadsföreningarna enligt schablon­

metoden än vad den för närvarande är för föreningarnas medlemmar. Skäl

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

torde därför icke föreligga att —- såsom föreslagits i två remissyttranden

—• låta genomförandet av en schablonberäkning av inkomst av bostadsför­

eningar åtföljas av en nedsättning av den för sådana föreningar gällande

skattesatsen.

De förenklade beskattningsregler, som sålunda föreslås för bostadsföre­

ningar och bostadsaktiebolag, möjliggör även en förenkling av den tyngan­

de uppgiftsskyldighet, som enligt gällande bestämmelser åligger sådana för­

eningar och aktiebolag. I likhet med vad som anförts av vissa remissinstan­

ser anser jag dock, att i de speciella fall, där medlem i bostadsförening eller

delägare i bostadsaktiebolag hyrt ut sin lägenhet, det bör åligga föreningen

eller bolaget att beträffande av medlemmen eller delägaren verkställda inbe­

talningar lämna uppgift icke allenast till denne utan också till taxerings­

nämnden. Sådan uppgift bör lämpligen jämväl innehålla upplysning om vär­

det å medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets be­

hållna förmögenhet. Däremot har jag intet att erinra mot att skyldigheten

att i andra fall lämna medlem eller delägare upplysning om värdet av andel

i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet uppmjukas på sätt före­

slagits av Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund

u. p. a. samt Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening u. p. a.

Med anledning av ett uttalande av länsstyrelsen i Uppsala län vill jag

framhålla, att det torde vara mindre lämpligt att utsträcka den av de sak­

kunniga föreslagna befogenheten för taxeringsintendent att i andra än ut-

hyrningsfallen påfordra avlämnande av uppgifter även till taxeringsnämn­

dens ordförande.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartemen­

tet upprättats förslag till

1) lag om ändring i kommunalskatt dag en den 28 september 1928 (nr

370);

2) lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), in. m.; samt

3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379).

Föredragande departementschefen hemställer, att förenämnda författ-

ningsförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Otto Winther.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37.

37

Bihang.

1950 års skattelagssakkunnigas förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 24 § 1 inom., 25 § 1 inom., 26 § och 45 § kom­

munalskattelagen den 28 september 1928 samt punkt 1 av anvisningarna

till 36 § och punkt 2 av anvisningarna till 38 § nämnda lag1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives, att till 26 § kommunalskattelagen

skola fogas anvisningar och till 39 § en ny anvisningspunkt, betecknad 3,

av lydelse som i det följande angives, samt att punkt 3 av anvisningarna

till 24 § och punkt 5 av anvisningarna till 25 § skola upphöra att gälla.

24 §.

1 mom. Till intäkt av annan fastighet skall, där ej annat föranledes av

vad nedan i andra stycket eller 2 mom. stadgas, hänföras vad av fastighet

här i riket, som taxerats såsom annan fastighet, kommit ägaren till godo,

såsom:

hyresvärdet av------------- frälseränta.

Har fastighet------------ av 30 § 2 inom.

Förmån av-------------särskilt redovisas.

25 §.

1 mom. Från bruttointäkten-------------liknande avgäld.

26 §.

1 mom. Vad som återstår av intäkt av annan fastighet, sedan avdrag en­

ligt 25 § gjorts, utgör, där ej annat föranledes av vad i 2 mom. stadgas,

nettointäkt av annan fastighet.

2 inom. Där fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag och

helt eller till huvudsaklig del nyttjats för föreningens eller bolagets syfte,

skall nettointäkten upptagas till tre procent av det belopp, varmed fastig­

hetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret överstiger föreningens

eller bolagets lånade, i fastigheten nedlagda kapital. Finnes ej taxerings­

värde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas nettointäkten på grund­

val av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsät­

tande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

3 mom. Sedan från nettointäkten av annan fastighet avdrag gjorts i en­

lighet med bestämmelserna i 45 §, utgör vad som därefter återstår inkomst

av annan fastighet.

(Se vidare anvisningarna.)

45 §.

Vid beräkning-------- — motsvarande garantibeioppet.

Har garantibelopp för regleringsdamm upptagits såsom skattepliktig in­

komst för regleringssamfällighet, skall ägare av strömfall med skyldighet

att bidraga till kostnaden för regleringsföretaget tillgodonjuta å reglerings-

1 Senaste lydelse av 24 § 1 mom., 25 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 36 §

se 1953: 404 samt av 26 och 45 §§ se 1953:400.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 37.

39

därav varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten till annan,

utgör vederlaget jämte hyresvärdet för sådan del av lägenheten, som med­

lemmen eller delägaren själv förfogat över, skattepliktig intäkt av kapital

för medlemmen eller delägaren.

Har bostad eller annan förmån av fastighet, varav nettointäkten beräk­

nas enligt 26 § 2 inom., tillkommit medlem av bostadsförening eller del­

ägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och har densamma icke

varit upplåten på sätt i tredje stycket sägs, skall värdet av bostaden eller

förmånen icke räknas såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller del­

ägaren; och må i följd därav avdrag icke ske för medlemmens eller del­

ägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkost­

nader, som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller förmånen.

Anvisningar

till 39 §.

3. Där vederlag för upplåtelse av lägenhet, vilken tillkommit medlem av

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap,

enligt bestämmelserna i punkt 2 tredje stycket anvisningarna till 38 § upp­

tagits såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren, får av­

drag ske för avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget,

som icke äro att anse såsom kapitaltillskott, med avdrag för utdelning, som

skett i förhållande till erlagd hyra eller årlig avgift. Avdrag må jämväl ske

för sådana av upplåtelsen föranledda kostnader, som bestritts direkt av

honom själv. Kostnad för reparation och underhåll må anses såsom föran­

ledd av upplåtelsen endast i vad avser avhjälpande av brist eller skada, som

uppkommit under upplåtelsetiden.

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i förening­

en och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning

av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget

användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld eller ge­

nom ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fas­

tigheten eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där lägenhet

är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande

besittningsrätt, skall dock icke någon del av hyresavgiften anses såsom ka­

pitaltillskott. Verkställes fondering inom förening eller bolag, utan att det

framgår vilka medel därför användas, skola i första hand anses för fonde­

ring använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar

under beskattningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter,

som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras

egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering använda beloppet skall

fördelas på nämnda inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek,

och skall vad därvid belöper på de inbetalningar, som verkställts för de

med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, an­

ses såsom kapitaltillskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1955; dock skall i fråga om ikraft­

trädandet av 45 § gälla vad som föreslcrives i övergångsbestämmelserna till

lagen den 5 juni 1953 (nr 400) om ändring i kommunalskattelagen den 28

september 1928.

Vidare skall iakttagas, att vad berörda paragraf i dess före den 1 januari

1955 gällande lydelse innehåller om rätt för medlem av bostadsförening eller

delägare i bostadsaktiebolag att tillgodonjuta avdrag, som i paragrafen om-

förmäles, icke skall gälla vid 1955 års inkomsttaxering.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 37.

1950 års skattelagssakkunnigas förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 40 a §* taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

40 a §.

1 inom. Det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast

den 8 februari under taxeringsåret tillställa varje medlem eller delägare

uppgift, innefattande upplysning om värdet av varje medlems eller delägares

andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

Har medlem eller delägare under beskattningsåret eller större delen där­

av helt eller till huvudsaklig del upplåtit honom i nämnda egenskap till­

kommande lägenhet, skall uppgiften jämväl innehålla upplysning om be­

loppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller

bolaget och huru mycket därav utgör kapitaltillskott.

2 mom. Efter anmaning av taxeringsintendent åligger det bostadsför-

ening eller bostadsaktiebolag att i den omfattning, som i anmaningen an-

gives, avlämna uppgifter av det innehåll, som avses i 1 inom., jämväl till

taxeringsmyndighet.

3 mom. Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra vad i 1 och 2 mom. stad­

gas skola bestämmelserna i 40 § 2 mom. hava motsvarande tillämpning.

Om ansvar för underlåtenhet att behörigen fullgöra föreskrifterna i 1

eller 2 mom. stadgas i 142 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955.

1 Senaste lydelse se 1930:192.

537902. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag