Prop. 1957:183

('angående vissa löne\xad frågor med anledning av ändrad organisation av den lokala och regionala skolledningen m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

1

Nr 183

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående vissa löne­

frågor med anledning av ändrad organisation av den lokala och regionala skolledningen m. m.; given Stockholms slott den 17 oktober 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de­ partementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges i anslutning till förda överläggningar med lärarpersonalens organisationer förslag till grunder för bestämmande av dels undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen vid de allmänna lärover­ ken m. fl. läroanstalter dels ock antalet ordinarie lärartjänster i läroämnen vid det allmänna skolväsendet. På grundval av överenskommelser, som träffats efter förhandlingar med av frågan berörda personalorganisationer, framlägges vidare förslag om lönesättningen av bland annat de skolledar- tjiinster, vilka enligt den av 1956 års riksdag beslutade skolstyrelsereformen skall finnas eller kunna inrättas från och med den 1 juli 1958. Se bland annat bilaga, s. 24.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 183

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Ilans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Hal­ lund i statsrådet å Stockholms slott den 17 oktober 1957.

Närvarande: Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena U^{ndén ,} stats­

råden

N^ilsson, S^träng, H^edlund, P^ersson, L^indell, L^indström,

L

indholm

, E

liasson

, K

ling

, S

koglund

, H

ansson

, E

denman

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, vissa lönefrågor med anledning av äjidrad, organisation av den lokala och regionala skolled­ ningen m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Under år 1957 har mellan representanter för å ena sidan ecklesiastik- och civildepartementen samt å andra sidan Statstjänstemännens riksför­ bund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens cen­ tralorganisation överläggningar och förhandlingar förekommit i vissa bety­ delsefulla frågor av skolorganisatorisk och löneteknisk art.

Vid överläggningarna har behandlats dels frågan om undervisning sskyl­ digheten för lärare i läroämnen vid de allmänna läroverken m. fl. läro­ anstalter, dels frågan om regler för bestämmande av antalet ordinarie lärar­ tjänster i läroämnen inom det allmänna skolväsendet.

Efter förhandlingar har vidare — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande — överenskommelse träffats angående vissa lönefrågor med anledning av ändrad organisatio?i av den lokala och regio­ nala skolledningen m. in.

För att de nya skolledartjänsterna, vars inrättande är ett väsentligt in­ slag i den av 1956 års riksdag beslutade utformningen av skolväsendets lokala och regionala ledning, skall kunna tillsättas i god tid före reformens ikraftträdande, den 1 juli 1958, är det nödvändigt att frågan om skolledar­ nas löneställning prövas av innevarande års riksdag. Ehuru de båda andra ovan berörda spörsmålen — om undervisningsskyldigheten och om regler för bestämmande av antalet lärartjänster — icke äger något direkt sam­ band med nyssnämnda reform, synes även de lämpligen böra upptagas till prövning i förevarande sammanhang.

Jag anhåller nu att närmare få redogöra för dessa ärenden.

5

I propositionen 1956:123 angående skolväsendets ordnande på realskole- stadiet under övergångstiden före enhetsskolans genomförande m. m. erin­ rades i detta avseende om att Läroverkslärarnas riksförbund vid remiss­ behandlingen hävdat, att bibehållande av nuvarande undervisningsskyldig- het vid införande av treårig realskola skulle innebära en kännbar ökning av den faktiska arbetsbördan för lärarna, vilken uppfattning också be­ styrkts av de beräkningar realskoleutredningen redovisat härom. I pro­ positionen framhölls vidare, att, då nu gällande bestämmelser om läroverks­ lärarnas undervisningsskyldighet ingår i den år 1952 träffade löneuppgörel­ sen, ändring torde kunna komma till stånd först efter förhandlingar med vederbörande personalorganisation (s. 143).

Statsutskottet (SU 1956: 154, s. 92) påpekade likaledes att förevarande spörsmål vore en förhandlingsfråga. Utskottet uttalade vidare, att utskot­ tet intet hade att invända mot att provisoriska bestämmelser i ämnet ut­ färdades för läsåret 1956/57.

2. Departementschefen

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen tillämpas för bestämman­ det av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen i det allmänna skol­ väsendet en uppdelning på två stadier. På det högre stadiet omfattar under­ visningsskyldigheten 20—24 veckotimmar, på det lägre stadiet 24—30 veckotimmar. Inom dessa intervaller utmätes den faktiska undervisnings­ skyldigheten för de olika lärarna med hänsynstagande till tjänstgöringens beskaffenhet och omfattningen av de med lärartjänstgöringen förenade uppgifter, som ej utföres på lektionstid — i huvudsak lektionsförberedelser, rättningsarbete, institutionsarbete och skolsociala uppgifter — samt med beaktande av de för tilldelningen av lärarkraft avgörande medeltalen för undervisningsskyldigheten. 21.5 veckotimmar på det högre stadiet och 26,5 veckotimmar på det lägre. Det praktiska utfallet härav blir regelmässigt en spridning kring medeltalen på sätt realskoleutredningen påpekat, näm­ ligen så att en lärare med undervisning huvudsakligen i lägre klasser får ett större antal schemabundna timmar än en lärare med undervisning huvud­ sakligen i de högre klasserna.

En indragning av de lägsta klasserna utan jämkning av de ifrågavaran­ de medeltalen kommer därför att medföra en faktisk ökning av undervis­ ningsskyldigheten för lärarna i de kvarvarande klasserna, eftersom med de lägsta klassernas indragning också försvinner möjligheten att uttaga under­ visningsskyldighet ovanför medeltalet i syfte att i de högre klasserna kunna siitla undervisningsskyldigheten nedanför medeltalet.

Med hänsyn till dessa omständigheter och mot bakgrunden av den vid 1956 års riksdag beslutade omorganisationen av undervisningen på real- skolestadiet har efter departementala överväganden överläggningar förts

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 183 år 1957

9

Jag delar den uppfattning som vid överläggningarna kommit till uttryck i förevarande fråga och tillstyrker, att särskild prövning i studentexamen för läroverkens egna elever från och med läsaret 1958/59 införes sasom ett normalt led i läroverkens arbete.

Vid överläggningarna har vidare med vederbörande personalorganisation enighet uppnåtts om följande jämkningar beträffande undervismngsskyldig- heten för lektorer, seminarieadjunkter och adjunkter vid jolkskoleseminarierna.

Med heltidstjänst i läroämnen bör vara förenad en undervisningsskyldig- het av lägst 18 veckotimmar. I medeltal bör undervisningsskyldigheten på heltidstjänst omfatta 21 veckotimmar, dock att vid folkskoleseminarium, där egentlig lärarkurs är anordnad, medeltalet skall utgöra 20,5 veckotim­ mar. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att utfärda erforderliga anvis­ ningar för tillämpningen av angivna regler.

Dessa jämkade grunder får ses som en konsekvens av den i det föregå­ ende föreslagna omläggningen av undervisningsskyldigheten på gymnasie- stadiet vid de allmänna läroverken. Jag anser mig böra tillstyrka att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens godkännande av de angivna grunderna för till- lämpning tills vidare från och med läsåret 1958/59.

De nu förordade grunderna för bestämmande av undervisningsskyldig­ heten vid folkskoleseminariema avser seminariestadiet. För lektor, seminarie- adjunkt eller adjunkt, som tjänstgör i övningsskola, har samma undervis- ningsskyldighet förutsatts som för övningsskollärare. Jag utgår från att skolöverstyrelsen i sina anvisningar anger regler för beräkningen av under­ visningsskyldigheten för sådana lärare i läroämnen, som har undervisning både på seminariestadiet och i övningsskolan, med beaktande av den på vartdera stadiet gällande undervisningsskyldigheten. I de fall, då lektor, seminarieadjunkt eller adjunkt med huvudsaklig tjänstgöring i seminarie- klasserna undervisar ett fåtal veckotimmar i övningsskolan och därvid i regel har att handleda lärarkandidater vid deras undervisningsövningar, torde dock hela tjänstgöringen böra betraktas som fullgjord på seminarie­ stadiet.

Som en konsekvens av den förordade omläggningen av undervisnings­ skyldigheten på de allmänna läroverkens gymnasier torde jämväl få anses fastställandet av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen vid de högre tekniska läroverken till minimum 18 veckotimmar och i medeltal 21 veckotimmar, varom vid överläggningar med vederbörande personalorga­ nisation enighet uppnåtts. Jag tillstyrker, att riksdagens godkännande in­ hämtas beträffande tillämpning tills vidare från och med läsåret 1958/59 av dessa ändringar. Såväl vid de tekniska läroverken som vid folkskole- seminarierna medför medeltalsjusteringen blott ringa verkan beträffande lärarbehovet.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 183 år 1957

10

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag av vederbörande överstyrelser meddela närmare bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som jag nu förordat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder för bestämmande av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstal­ ter, att tillämpas tills vidare från och med läsåret 1958/59.

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

III. Bestämmande av antalet ordinarie lärartjänster

i läroämnen inom det allmänna skolväsendet

1. Gällande bestämmelser

Vid de allmänna läroverken är följande slag av ordinarie lärartjänster i läroämnen upptagna på personalförteckningen, nämligen lektorstjänster i Ao 26 eller Ao 24, adjunktst jänster i Ao 23, ämneslärarinnet jänster i Ao 21 samt adjunkts- alternativt ämneslärarinnet jänster i Ao 21 respektive Ao 19.

Vid de högre kommunala skolorna, de statsunderstödda privatläroverken, de i folkskolan inbyggda realskollinjerna samt enhetsskolans högstadium finnes följande slag av ordinarie lärartjänster i läroämnen, nämligen adjunkts- alternativt ämneslärartjänster i Ao 23 respektive Ao 21 samt adjunkts- alternativt ämneslärartjänster i Ao 21 respektive Ao 19. Vid pri­ vatläroverken finnes dessutom ordinarie lektorst jänster och vid enhetssko­ lans högstadium ordinarie folkskollärartjänster i Ao 17.

Antalet ordinarie tjänster vid läroverken skall årligen bestämmas av Kungl. Maj:t och riksdagen, medan det beträffande Övriga här nämnda skolformer ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om antalet.

Beträffande bestämmandet av antalet ordinarie tjänster i läroämnen vid läroverken, de högre kommunala skolorna och privatläroverken har vissa regler angivits i en vid 1952 års riksdag godkänd överenskommelse med vederbörande personalorganisationer (prop. 1952:241, bil. A: 91). Så­ lunda angavs i överenskommelsen beträffande läroverken, att antalet adjunkt st jänster i Ao 21 skulle avpassas så att befordran till sådan tjänst normalt kunde ske vid högst 35 års ålder, att antalet adjunktst jänster i Ao 23 skulle i huvudsak motsvara behovet av lärartjänster i läroämnen på gymnasiet samt i realskolans två högsta klasser, bortsett från rektors- och lektorst jänster samt ämneslärarinnet jänster i Ao 21, att med tillämpning härav sammanlagt 1 700 adjunktst jänster i Ao 23 beräknades skola inrät­

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1957

2. Antalet ordinarie lärartjänster skall bestämmas efter förutberäkning av lärarbehovet för det läsår, från och med vilket tjänsterna skall vara in­ rättade, företagen med utgångspunkt i de till skolöverstyrelsen årligen in­ givna s. k. vårrapporterna och motsvarande framställningar om tilldelning av lärarkraft. På det sålunda framräknade lärarbehovet skall de under punkt 1 angivna procenttalen tillämpas, varvid skall iakttagas, att denna tillämpning beträffande försöksskolans högstadium skall avse lärarbeho- vet inom varje kommun för sig, för var och en av övriga skolformer där­ emot det sammanlagda lärarbehovet vid samtliga skolformen tillhöriga

om underlag för beräkningen av anUldLJMordringstj änster —

adjunktstjänster i lönegrad Ao 23 och ämneslärartjänster (ämneslärarinne- tj änster) i lönegrad Ao 21 — vid under punkt 1 nämnda skolformer utom försöksskolans högstadium skall tjäna gymnasiets samtliga ringar, realsko­ lans båda högsta klasser och flickskolans tre Högsta klasser. Sedan avdrag skett för behovet av icke-ordinarie lärarkraft enligt ovan angivna regler, skall det funna behovet av ordinarie lärartjänster reduceras med dels det antal heltidstjänster, som beräknas motsvara rektorernas undervisning, dels i förekommande fall antalet erforderliga lektorstjänster. Återstoden skall utgöra adjunktstjänster i lönegrad Ao 23 och ämneslärartj änster (ämnes- lärarinnetjänster) i lönegrad Ao 21.

Antalet befordringstjänster vid de allmänna läroverken, beräknat på sätt nu angivits, skall ökas med halva det antal ordinarie lärartjänster som be­ räknats erforderligt för täckande av lärarbehovet i klasserna l3, 1‘, 2‘ och l5—

3

5 vid läroverk, där egentlig lärarkurs är anordnad, och vid med lärar­

högskola^ sam verkande läroverk. Tilldelningen av befordringstjänster till dessa läroverk skall ske efter grunder, som av skolöverstyrelsen bedömes vara från pedagogiska och organisatoriska synpunkter ändamålsenligast.

Jag finner de sålunda angivna grunderna ändamålsenliga och tillstyrker, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens godkännande av desamma för till- lämpning tills vidare från och med redovisningsåret 1958/59. De ordina­ rie tjänsternas antal vid de allmänna läroverken torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t och riksdagen genom beslut om personalförteckning, medan det liksom hittills torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa antalet ordinarie tjänster vid övriga här avsedda skolformer.

I detta sammanhang torde slutligen få erinras om att Kungl. Maj:t ge­ nom beslut den 27 juni 1957 fastställt antalet ordinarie tjänster i läro­ ämnen för innevarande budgetår. Därvid har de här förordade grunderna tillämpats i den utsträckning det varit möjligt.

Nämnda budgetår (inom parentes anges ändringen i förhållande till bud­ getaret 1956/57) skall salunda vara inrättade

vid de allmänna läroverken 2 31.) (-f-265) adjunktstjänster i ao zu, ^iou

14

(+25) ämneslärarinnetjänster i Ao 21 samt 1 279 (—71) adjunktstjänster i Ao 21 och ämneslärarinnetjänster i Ao 19;

vid de högre kommunala skolorna högst 1 502 (+157) adjunktstjänster i Ao 23 eller Ao 21 och ämneslärartjänster i Ao 21 eller Ao 19, varav högst 726 (+101) adjunktstjänster i Ao 23 och ämneslärartj änster i Ao 21;

vid i folkskolan inbyggda realskollinjer högst 187 (+76) adjunktstjän­ ster i Ao 23 eller Ao 21 och ämneslärartjänster i Ao 21 eller Ao 19, varav högst 124 (+50) adjunktstjänster i Ao 23 och ämneslärartjänster i Ao 21; samt

vid de statsunderstödda privatläroverk, för vilka stadgan för statsunder­ stödda privatläroverk gäller, högst 235 (of.) adjunktstjänster i Ao 23 eller Ao 21 och ämneslärartjänster i Ao 21 eller Ao 19, varav högst 181 (+3) adjunktstjänster i Ao 23 och ämneslärartjänster i Ao 21.

Beträffande försöksskolans högstadium innebär Kungl. Maj:ts beslut, att redovisningsåret 1957/58 skall vara inrättade högst 285 (+85) adjunktstjänster i Ao 23 och ämneslärartjänster i Ao 21, högst 160 (+72) adjunktstjänster i Ao 21 och ämneslärartjänster i Ao 19 samt högst 295 (+10) folkskollärartjänster i Ao 17.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder för bestämmande av antalet ordinarie lärartjänster i läro­ ämnen vid det allmänna skolväsendet, att tillämpas tills vidare från och med redovisningsåret 1958/59.

Kun tgl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

IV. Lönegradsplaceringen för vissa

skolledartjänster m. m.

1. Inledning

1956 års riksdag har med anledning av propositionen 1956: 182 fattat beslut angående viss omorganisation av skolväsendets lokala fackliga led­ ning samt om införande av en ny organisation för den regionala skolled­ ningen (KSU 1; Rskr 420). Den nya organisationen, vilken avses skola genomföras från och med den 1 juli 1958, innebär såvitt här är i fråga i huvudsak följande. . beräkning av bland annat skolväsendets omfattning i en kommun införes ett poängsystem, vari de skilda skolformernas och stadiernas av­ delningar åsättes poängvärden. I grova drag innebär systemet, att varje klassavdelning på högre stadier åsättes

1+2

poäng samt annan klassavdel­

ning 1 poäng. Inom varje kommun med minst 150 poäng skall finnas en skoldirektör. Efter medgivande av Kungl. Maj:t må skoldirektörstjänst

15

inrättas även i kommun med lägst ISO poäng. Efter prövning i varje sär­ skilt fall må vidare i kommuner, vilkas skolväsen uppnår en poängsumma av lägst 500, inrättas tjänster för biträdande skoldirektörer. Skoldirektörs- tjänsterna skall icke vara förenade med någon undervisningsskyldighet. 1 kommun, vars skolväsen ej gör det erforderligt med skoldirektör, men där vid under skolstyrelsen lydande skolor finnes minst två heltidsanställda skolledare, skall en av skolledarna vara förste rektor. Denne skall ha den direkta ledningen dels över sin egen skola, dels över kommunens hela skol­ väsen. För det fall att rektor vid högre allmänt läroverk förordnas till förste rektor har Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande att försöksvis i ett begränsat antal fall medge förordnande av biträdande rektor vid läroverket under förutsättning att elevantalet uppgår till minst 600. I det stora fler­ talet kommuner har man endast att räkna med förekomsten av den obliga­ toriska skolan. Finnes i kommun endast en skolledare, skall denne till­ lika under skolstyrelsen vara skolchef i kommunen. Han skall benämnas rektor (tillika skolchef). Denna kategori av skolledare motsvarar de nu­ varande distriktsöverlärarna. Antalet skolledare — rektorer — vid en kom­ muns obligatoriska skolväsen göres beroende av detta skolväsens omfatt­ ning, beräknat på grundval av det förut nämnda poängsystemet.

Till kategorien biträdande skolledare hänföres, förutom biträdande rektor som förut nämnts, dels de nuvarande studieledarna i försöksdistrikten, dels ock tillsynslärarna vid det obligatoriska skolväsendet. Studieledare skall i fortsättningen benämnas studierektor. Befattning som tillsynslärare skall finnas vid varje skolenhet med minst tre lärara vdelningar.

Den regionala fackliga ledningen av skolväsendet skall handhavas av skolinspektörer och länsskolinspektörer. I fyra län kommer tills vidare endast att finnas en inspektör, vilken då förordnas til! länsskolinspektör. I övrigt förordnas en av skolinspektörerna i länet till länsskolinspektör.

Vad i övrigt gäller de närmare detaljerna i den nya organisationen torde få hänvisas till propositionen 1956: 182.

Beträffande lönesättningen för skolledarna framlades i nyssnämnda pro­ position 1956: 182 icke några förslag. De med en omorganiserad skolledning förbundna lönespörsmålen borde ej lösas enbart på grundval av det ma­ terial, som då förelåg. Först sedan skolledarorganisationen i princip be­ stämts och de olika befattningshavarnas uppgifter och ställning kunnat närmare klarläggas syntes det vara möjligt att ta ståndpunkt till löne- ställningen för de olika skolledartjänsterna. I propositionen anfördes vidare följande synpunkter på frågan.

Skoldirektörs- och biträdande skoldirektörstjänsterna bör konstrueras som fristående, lönegradsplacerade tjänster.

Ersättning lil! förste rektor bör utgå i form av särskilt arvode, utöver den lön skolchefen åtnjuter som rektor. Arvodet synes böra vara detsamma oberoende av vilken skolform rektorstjänsten är knuten till.

När det gällt lönesättningen för den största gruppen skolchefer — rek­ torerna — bär skolstyrelseutredningen endast uppehållit sig vid den situa­ tion, som föreligger i kommuner, där försök med 9-årig enhetsskola be- drives, och som kommer att föreligga, sedan enhetsskolan införts. Någon ändrad lönesiittning för rektorerna vid folkskolan enligt dess nuvarande organisation har utredningen för sin del icke ansett sig böra ifrågasätta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

16

Detta senare spörsmål har enligt min mening icke heller något direkt sam­ band med de organisatoriska förändringar utredningen föreslår, utan bör hållas skilt från dessa.

Vid bestämmandet av lönegradsplaceringen för rektorer, tillika skol­ chefer, i kommuner med försöksverksamhet måste övervägas, huruvida en lönedifferentiering med hänsyn till lärarutbildningen bör genomföras och huru lönesättningssystemet i så fall bör utformas mot bakgrunden av den nya skolorganisationen samt med hänsyn till nu gällande grunder för lönegradsplacering av distriktsöverlärare och realskolerektorer.

Också för skolledarna vid enheter av det obligatoriska skolväsendet bör fristående lönegradsplacerade tjänster inrättas. Lönesättningen av dessa måste ses i förhållande till vad som kommer att gälla beträffande de rek­ torer, som tillika är skolchefer. Det grundläggande spörsmålet blir, i vilken mån skillnad skall göras i avlöningsförhållandena mellan rektorer, som är ledare för skolväsen av samma omfattning, på den grunden att det i det ena fallet rör sig om ledarskapet för en kommuns hela obligatoriska skol­ väsen och i det andra om ledarskapet för en del av detta och om ett i prin­ cip till den pedagogiska ledningen begränsat chefskap.

För nu ifrågavarande tjänster vid försöksskola eller enhetsskola upp­ kommer samma spörsmål om differentiering med hänsyn till lärarutbild­ ning som för den nyss berörda skolchefskategorien rektorer. Den lösning som nås för dessa senare torde i princip också kunna gälla beträffande de förra.

Till biträdande rektorer vid läroverk, studierektorer och tillsynslärare bör ersättning utgå i form av arvoden.

I fråga om länsskolinspektör anfördes i propositionen, att skolstyrelse­ utredningen för sin del föreslagit, att särskilt befattningsarvode skulle utgå för uppgiften men att det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att senare ta närmare ställning till regleringen härav.

Sammansatta konstitutions- och statsutskottet — som förutsatte att ärendets fortsatta beredning hos Kungl. Maj:t skulle innefatta även för­ handlingar med berörda fackorganisationer — gjorde ingen erinran mot vad i propositionen anförts rörande lönesättningen för skolledartjänsterna. Ar­ vode för länsskolinspektören syntes enligt utskottets mening efter förhand­ lingar få fastställas av riksdagen, lämpligen i samband med löneförslagen avseende skolledarorganisationen.

2. Departementschefen

Sedan 1956 års riksdag fattat beslut om en ändrad organisation av skol­ väsendets lokala och regionala ledning utföres för närvarande ett omfat­ tande arbete i syfte att den nya organisationen skall kunna träda i verk­ samhet den 1 juli 1958. För att biträda med författningsarbetet har till­ kallats särskilda sakkunniga. Vid beredningen av lönefrågorna har ett nära samarbete ägt rum mellan ecklesiastik- och civildepartementen och sam­ råd har även skett bland annat med nämnda skolförfattningssakkunniga. Sedan under juni månad i år förberedande överläggningar ägt rum med

Kungl. Maj ds 'proposition nr 183 år 1957

17

personalorganisationerna har under september och oktober förhandlingar förts mellan representanter för, å ena sidan, ecklesiastik- och civildeparte­ menten och, å andra sidan, Statstjänstemannens riksförbund, Sveriges aka­ demikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation. För­ handlingarna har gällt inte bara de av den nya lokala och regionala skol- ledarorganisationen direkt föranledda lönefrågorna utan också löneställ- ningen för rektorstjänsterna vid de högre allmänna läroverken m. fl. läro­ anstalter. Förhandlingarna har resulterat i en den 15 oktober 1957 — under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande — träffad överenskommelse, vars innehåll framgår av den såsom bilaga till stats­ rådsprotokollet i detta ärende fogade sammanställningen.

I anslutning till innehållet i förhandlingsöverenskommelsen får jag i sam­ råd med civilministern framhålla följande.

Skolinspektörerna, vilka i nuvarande organisation närmast är att jäm­ föra med de statliga folkskolinspektörerna (lönegrad Ao 26), har hänförts till lönegraden Bo 1. Såsom jag nyss erinrat förutsattes i propositionen 1956: 182, att länsskolinspektör skulle utöver lönen såsom skolinspektör uppbära ett särskilt befattningsarvode. Förhandlingsöverenskommelsen in­ nebär, att sådant arvode skall utgå med 3 600 kronor för år. Länsskol­ inspektör kommer härigenom att erhålla en sammanlagd lön som överens­ stämmer med den som föreslås för skoldirektör i avlöningsgrupp I.

Skolstyrelseutredningen föreslog för sin del, att skoldirektörerna skulle fördelas på tre lönegrupper, varvid den lägsta gruppen skulle omfatta kom­ muner med högst 250 poäng, den mellersta kommuner med 251—500 poäng och den högsta gruppen kommuner med över 500 poäng. Till sistnämnda lönegrupp skulle hänföras bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö. Under förhandlingarnas gång har fråga uppkommit, huruvida löneställ- ningen för skoldirektörerna i dessa tre städer, vilkas skolväsen är särskilt omfattande och i flera avseenden särpräglat, bör fastställas av statsmak­ terna. För egen del har jag på grundval av vad som framkommit under ärendets beredning kommit till den uppfattningen, att vederbörande kom­ munala myndigheter i dessa fall själva bör få bestämma om löneställningen för skoldirektörerna. Statens bidrag till kostnaderna för skoldirektörernas avlönande och pensionering torde vid en dylik lösning böra utgå enligt i huvudsak samma grunder som om fråga vore om kommuner med skol­ direktör i avlöningsgrupp II. På grund av den särskilda ordning, som så­ lunda avses att tillämpas för nämnda städer, har förhandlingar inte förts om löneställningen för skoldirektörstjänsterna där. Vad beträffar skol­ direktörerna i övrigt har dessa hänförts till två grupper, varvid gränsen dragits vid ett poängtal av 400. Med utgångspunkt i nuvarande förhållan­ den innebär denna gränsdragning enligt preliminära beräkningar, att skol­ direktörerna i följande åtta städer placeras i avlöningsgrupp II, nämligen Norrköping, Hälsingborg, Västerås, Örebro, Linköping, Borås, Uppsala och

2 — Bihang till riksdagens protokoll, 1057. 1 samt. Nr 1S3

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1957

18

Jönköping. Löneställningen för dessa skoldirektörer skall enligt förhand- lingsuppgörelsen vara Bp 1 jämte avlöningsförstärkning om 4 800 kronor för år. För övriga skoldirektörer föreslås en avlöningsförstärkning om 3 600 kronor.

Såvitt nu kan bedömas är det endast i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Västerås, som tjänster för biträdande skol­ direktörer kan komma att inrättas. Beträffande biträdande skoldirektör i Stockholm, Göteborg och Malmö synes böra tillämpas en liknande anord­ ning beträffande lönesättning och statsbidrag som i fråga om skoldirektör i dessa städer. Därest biträdande skoldirektörstjänst inrättas i andra fall, innebär överenskommelsen att sådan tjänst placeras i Bp 1, varjämte av­ löningsförstärkning om 1 200 kronor för år skall utgå.

I propositionen 1956: 182 anförde jag, att jag i samband med fram­ läggande av slutligt förslag om skoldirektörernas löneställning hade för avsikt att närmare beröra hur förhållandena under övergångstiden skulle kunna ordnas för kommunal folkskolinspektör, som icke förordnades som skoldirektör. Enligt min mening bör denna fråga lämpligen lösas efter föl­ jande riktlinjer, därest icke på det kommunala planet åstadkommes en sådan lösning, som ej kräver särskilda åtgärder från statens sida. Veder­ börande folkskolinspektör bör kunna inordnas i den nya organisationen med ianspråktagande av en rektorstjänst vid den obligatoriska skolan. Om övergångsvis antalet sådana skolledartjänster i kommunen icke skulle förslå för en dylik anordning, torde Kungl. Maj:t få medge inrättande av ytterligare en rektorstjänst. Denna anordning synes dock ej böra medföra, att folkskolinspektören med nödvändighet måste utöva rektorstjänsten. Det bör få ankomma på vederbörande skolstyrelse att efter förhållandena inom kommunen bestämma vilka arbetsuppgifter, som skall ankomma på vederbörande. Statsbidrag till här avsedd rektorstjänst, som uppehälles av tidigare kommunal folkskolinspektör, bör utgå enligt samma grunder som kommer att gälla övriga motsvarande rektorstjänster i kommunen. Slutligen vill jag framhålla att frågan, huruvida inspektören under sin fort­ satta tjänstetid skall uppbära honom som inspektör tillkommande avlö­ ningsförmåner, i varje särskilt fall blir beroende av nu gällande kommu­ nalt bestämda anställningsvillkor.

Som jag förut nämnt har i förevarande sammanhang förhandlingar upp­ tagits med personalorganisationerna jämväl om löneställningen för rektorer vid de högre allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Lönesättningen för de förutberörda chefstjänsterna — skolinspektörerna och skoldirektörerna — får bedömas bland annat med hänsynstagande till vad uppgörelsen inne­ bär i fråga om rektorerna vid de högre allmänna läroverken samt privat­ läroverk av motsvarande slag. För dessa rektorer tillämpades före den 1 juli 1957 en lönegruppering omfattande fyra grupper — grupperna I—IV — på vilka fördelning skedde enligt ett särskilt poängvärderingssystem

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

19

(jfr prop. 1952:241, bil. A 91). Genom beslut av årets riksdag har i an­ slutning till löneplansrevisionen ifrågavarande rektorstjänster fördelats på två lönelägen (jfr prop. nr 120). Rektor i avlöningsgrupp I eller II är placerad i Bp 1 utan avlöningsförstärkning, medan rektor i grupp III eller IV erhåller avlöningsförstärkning med 1 200 kronor för år. Den nu träffade överenskommelsen innebär i denna del en återgång till den tidigare faktiska differentieringen på fyra grupper utan ändring i fråga om poänggränser m. m. Rektorstjänsterna skall även i fortsättningen tillhöra Bpl. I grup­ perna II, III och IV skall utgå avlöningsförstärkning med 1 200, 2 400 resp. 3 G00 kronor för år. Liksom för närvarande kommer avlöningsgrupp I endast att utnyttjas för vissa privatläroverk. I anslutning härtill har vid förhandlingarna överenskommits, att avlöningsförstärkningen skall höjas från 1 200 till 3 600 kronor för rektor vid folkskoleseminarium, placerad i lönegrad Bp 1, för rektor för lärarhögskolan i Stockholm samt för rektor vid försvarets läroverk. Rektorstjänsterna vid de högre tekniska läroverken fördelas även i fortsättningen efter prövning i varje särskilt fall på avlö- ningsgrupperna IT, III och IV i den för rektorerna vid högre allmänna läroverk tillämpade lönegrupperingen.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att i propositionen 1956: 182 förutsatts, att tjänsterna som rektor, tillika skolchef, skulle vara fristående lönegradsplacerade tjänster och att det borde närmare övervägas i vilken mån skillnad skulle göras i avlöningsförhållandena mellan dessa rektorer och dem som enbart vore ledare av skolenhet. Denna fråga har emellertid vid förhandlingarna lösts på det sättet, att för uppgiften som skolchef skall utgå särskilt arvode med 1 200 kronor för år.

Vad beträffar rektorerna vid enhetsskolor (skolor med försöksverksamhet avseende obligatorisk nioårig enhetsskola), varmed i förevarande samman­ hang (jfr prop. 1955: 120, s. 59 och 60) torde få jämställas folkskolor med inbyggda realskollinjer, innebär förhandlingsuppgörelsen en differentiering av löneställningen på fyra avlöningsgrupper. Inom grupperna kommer löne­ sättningen vidare att variera efter innehavarens behörighet: adjunktskom- petens, ämneslärarkompetens och klass- eller övningslärarkompetens. Skill­ naden i löneställning mellan adjunktskompetent och klass- eller övnings- lärarkompetent rektor ökar vid minskat poängtal. Det må i anslutning härtill erinras om de grunder för rektors undervisningsskyldighet, som skol­ styrelseutredningen föreslagit (prop. 1956: 182 s. 82). Dessa innebär, att undervisningsskyldigheten skall vara större vid lägre poängtal, d. v. s. vid skolenheter av mindre omfattning. Vad beträffar lönegrupperingen får vi­ dare framhållas att, med hänsyn till det av riksdagen beslutade intervall­ systemet för beräkning av antalet skolledare vid eu kommuns obligatoriska skolväsen, endast omkring 20 rektorstjänster torde komma att hänföras till avlöningsgrupp TV. Tilläggas må, att den föreslagna löncgradsplaceringen för rektor vid enhetsskola (inbyggd realskola) skall gälla för samtliga rek­

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S3 år 1957

20

torer vid en kommuns obligatoriska skolväsen, även om försöksverksam­ heten (den inbyggda realskolan) tills vidare endast omfattar delar av detta skolväsen.

För rektorerna vid folkskolan bibehålies gällande placering i lönegra­ derna ABp 18—23. Lönegradsplaceringen bör emellertid i den nya orga­ nisationen bestämmas icke efter antalet läraravdelningar i kommunen utan med utgångspunkt i poängtal enligt det beslutade poängsystemet. Då varje avdelning i folkskola värderas till 1 poäng, innebär detta i och för sig ingen saklig ändring i lönegrupperingen. För de fall då flera skolledare skall finnas i eu kommun synes emellertid en övergång till poängsystemet önskvärd. Jag vill tillägga, att överenskommelsen beträffande de nuva­ rande distriktsöverlärarna i egentlig folkskola medför den ändringen i gäl­ lande avlöningsförhållanden, att dessa överlärare (rektorer) i stor utsträck­ ning kommer i åtnjutande av arvode såsom skolchef.

Arvodet till förste rektor skall enligt överenskommelsen utgå med 1 800 kronor för år, då poängtalet uppgår till eller överstiger 100 och eljest med 1 200 kronor.

Till biträdande rektor avses utgå ett enhetligt arvode om 1 200 kronor för år. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att vid de förda förhand­ lingarna kommit till klart uttryck önskvärdheten av att rektorerna vid de allmänna läroverken avlastas arbetsuppgifter, företrädesvis sådana av administrativ och kameral natur. Som ett led i dessa strävanden synes det önskvärt, att Kungl. Maj:t erhåller ett mera vidsträckt bemyndigande att medgiva inrättande av befattningar såsom biträdande rektor än det som 1956 års riksdagsbeslut innefattar. Jag vill därför föreslå, att befatt­ ning som biträdande rektor får inrättas i samtliga de fall, då rektor vid högre allmänt läroverk med minst 600 elever förordnas såsom förste rektor i kommunen. Det högsta antal biträdande rektorsbefattningar, som därmed kan tänkas ifrågakomma, torde kunna beräknas till omkring 35. Frågan om vissa andra åtgärder i syfte att avlasta rektorernas arbetsbörda har jag för avsikt att behandla i samband med anmälan av anslagsbehovet för läroverksorganisationen för budgetåret 1958/59.

Till studierektor (studieledare) utgår nu ersättning enligt bestämmelser, utfärdade av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957, varigenom tidigare gällande ersättningsbelopp höjts med ca 25 procent från och med den 1 juli 1957. Av den nu träffade överenskommelsen framgår att ändring icke förut- sättes i fråga om studieledararvoden.

Beträffande ersättning till tillsynslärare finns för närvarande inga stat­ liga bestämmelser. Med utgångspunkt i de grunder, som tillämpats enligt en — numera uppsagd — överenskommelse mellan Svenska stadsförbundet och folkskollärarförbunden, har uppgörelse nu träffats rörande ersättning­ ens storlek i de fall, då det skall åligga kommun att inrätta tillsynslärar- befattning, d. v. s. vid skolenheter med minst tre läraravdelningar. Det

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

21

förutsattes att det i övriga fall blir kommunernas sak att bestämma om ersättning till tillsynslärare, i den mån sådan befattning inrättas.

Vid förhandlingarna har vidare enighet uppnåtts om vissa grunder för tillämpningen av lönegrupperingssystemet för olika skolledartjänster in. m. Utöver vad härutinnan framgår av bilagan torde få framhållas följande.

Skoldirektörstjänst skall, som tidigare nämnts, inrättas i kommun då poängtalet 150 uppnåtts. Dylik tjänst kan sålunda inrättas från och med läsårsskifte under löpande förordnandeperiod, därest poängtalet den 1 no­ vember läsåret närmast före uppnått angiven nivå. Vidare kan i princip dylik tjänst indragas under löpande period. Då emellertid innehavaren bibehåller sin tjänst till förordnandeperiodens utgång, kan indragning av tjänsten icke ske förrän vid sistnämnda tidpunkt, såvida ej vakans upp­ kommer under perioden. Indragning verkställes då vid nästa läsårsskifte.

I slutet av en förordnandeperiod eller vid vakans under en sådan period skall skoldirektörstjänst indragas om poängen nedgått till 130—149, därest ej Kungl. Maj:t på därom av kommunen gjord framställning medger, att den får bibehållas.

Skoldirektör placeras i avlöningsgrupp med utgångspunkt i poängtalet den 1 november läsåret närmast före förordnandeperiodens början. Tnrättas ny skoldirektörstjänst under löpande period, skall avlöningsgruppen fast­ ställas att gälla endast intill periodens slut med utgångspunkt i poängtalet den 1 november läsåret närmast före det, från och med vilket lönegrads- placeringen skall gälla. Vid vakans under löpande period å dylik tjänst skall den nye innehavaren förordnas intill periodens utgång och placeras i samma avlöningsgrupp, som den tidigare innehavaren. Under löpande förordnandeperiod skall förändringar av lönegrupperingen endast kunna ske, därest Kungl. Maj:t med hänsyn till väsentligt ändrade förhållanden finner skäl därtill. I princip skall tjänsten då kunna bli föremål för såväl upp- som nedflyttning i avlöningsgrupp. Uppflyttning av tjänst kan härvid ske vid varje läsårsskifte medan nedflyttning endast kan ske vid perio­ dens utgång eller vid uppkommen vakans. Innehavaren av tjänst bibehåller således sina avlöningsförmåner intill förordnandeperiodens slut.

Förste rektor förordnas tills vidare och erhåller ett årsarvode avvägt med hänsyn till poängtalet den 1 november läsåret närmast före förord­ nandets början. I övrigt skall i huvudsak samma grunder gälla som för skoldirektör. Det bör erinras om att befattning som förste rektor under en förordnandeperiod kan utbytas mot skoldirektörstjänst. Därest innehavare avr befattning som förste rektor därvid icke erhaller tjänsten som skol­ direktör, upphör hans förordnande.

Vid en kommuns obligatoriska skolväsen förordnas och lönegradsplaceras rektor, tillika skolchef, och rektor, som är ledare för skolenhet, enligt mot­ svarande grunder, som enligt det föregående avses gälla för skoldirektör. Då ändring av antalet skolledare vid eu kommuns obligatoriska skolväsen

Kungl. May.ts proposition nr 183 år 1957

22

kan ske under löpande förordnandeperiod, kan detta i sin tur påverka det poängtal, som ligger till grund för dessa skolledartjänsters avlöningsgruppe- ring. Någon förändring av lönegrupperingen under löpande period avses då inte ske för de skolledare, som redan är förordnade. Däremot kan det bli så, att en skolledare, som tillträder en nyinrättad tjänst, till den löpande förordnandeperiodens slut får lägre lönegradsplacering än som gäller för innehavarna av de övriga motsvarande tjänsterna.

För egen del förordar jag, att den träffade förhandlingsöverenskommelsen godtages och underställes riksdagens prövning. Förslagen torde böra genom­ föras från och med den 1 juli 1958. Vissa av förslagen påkallar övergångs- anordningar och ikraftträdandebestämmelser, som Kungl. Maj:t bör äga besluta om. Jag får i anslutning härtill såsom exempel framhålla, att ett genomförande av den nya skolledarorganisationen innebär en reglering av avlönings- och anställningsförhållandena för »annan överlärare». Till sådan överlärare utgår nu utöver lön som folkskollärare kommunalt bestämda tilläggsarvoden. Lönegradsplaceringen som rektor torde i vissa fall kunna komma att medföra löneminskning. För undvikande härav synes möjlighet böra öppnas för kommun att medge personlig lönefyllnad. Bland annat för nu nämnda ändamål torde övergångsbestämmelser i lönehänseende bli erforderliga.

Fragan om den närmare regleringen av avlönings- och pensionsförmåner för nu ifragavarande skolledartjänster torde i ett senare sammanhang få anmälas av chefen för civildepartementet. Jag inskränker mig därför nu till att redovisa att det förutsatts, att skoldirektörstjänster och tjänster som rektor i den obligatoriska skolan i princip skall regleras i överensstäm­ melse med vad som i allmänhet gäller för rektorer och distnktsöverlärare. I anslutning härtill bör också i förekommande fall överstatförande av inne­ havd ordinarie lärartjänst kunna ske. Viss samordning med tidigare för­ värvad pensionsrätt bör ske.

Den närmare regleringen av vissa statsbidragsfrågor i anslutning till den beslutade omorganisationen av skolväsendets lokala och regionala led­ ning torde få underställas 1958 års riksdag.

Det vid 1956 ars riksdag fattade beslutet om inrättande av länsskolnämn- der innebär bland annat att de nuvarande folkskolinspektörstjänsterna från och med den 1 juli 1958 skall omändras till skolinspektörstjänster samt att antalet dylika tjänster från nämnda datum skall utökas med fyra tjäns­ ter till sammanlagt femtiofem. Bland innehavarna av dessa tjänster skall vidare en inom varje län förordnas att vara länsskolinspektör. För när­ varande är ett förhållandevis stort antal av de nuvarande folkskolinspek­ törstjänsterna vakanta. Med hänsyn till angelägenheten av att innehavare av de olika skolinspektörstjänsterna och befattningarna som länsskolinspek- törer utses i god tid före reformens ikraftträdande, föreslår jag att för riks­

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

Bilaga

Löneställningen för vissa skolledartjänster in. m.

Nuv.

Poängtal avlön.

grupp

Nuv. lönegrad

1

Före­ slagen a vlön.- grupp

Föreslagen lönegrad

Skolinspektörer Skolinspektör Skoldirektör

och sko

150(130)— 399,5 400—

Idirektörer

i

ii

Bo 1 Bp 1+3.600 kr. avlö-

ningsförstärkning Bp 1+4.800 kr. avlö-

ningsförstärkning

Stockholm, Göteborg och Malmö

in

_

Biträdande skoldirektör (utom i Stockholm, Göteborg och Malmö)

Bp 1-(-1.200 kr. avlö-

ningsförstärkning

iteKtorer Lärarhögskolan i

Stockholm

— — Bp 1+ 1.200

—

Bp l-f-3.600 kr. avlö-

Folkskoleseminarier

_

II ABp 26

ningsförstärkning

—

III IV

ABp 26 ABp 26

1

of

Högre allmänna läro-

in1

Bp 1 + 1.200 kr.

II1

Bp 1-(-3.600 kr. avlö-

ningsförstärkning

—35

I Bp 1

I Bp 1

verk samt privat­ läroverk av mot-

35,5—46

II Bp 1

II Bp 1-f-1.200 kr. avlö-

ningsförstärkning

svarande slag2

46,5—63 III

Bp 1+1.200 kr. III Bp l-(-2.400 kr. avlö-

ningsförstärkning

63,5—

IV

Bp 1+1.200 kr.

IV Bp 1 -(-3.600 kr. avlö-

ningsförstärkning

Högre tekniska läro-

verk

—

II

Bp 1

II Bp 1+1.200 kr. avlö-

ningsförstärkning

~

III

Bp 1 + 1.200 kr. III Bp 1-(-2.400 kr. avlö-

ningsförstärkning

Försvarets läroverk

IV Bp 1 + 1.200 kr.

IV

Bp 1-(-3.600 kr. avlö-

ningsförstärkning

Bp 1 + 1.200 kr.

—

Bp l-f-3.600 kr. avlö-

ningsförstärkning

1 Omfattar de förutvarande folkskoleseminarierna. 2 Poängtalen avser samma poängsystem, som nu tillämpas. Avlöningsgrupp I utnyttjas endast i fråga om privatläroverken.