2

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Stockholms stad med nyttjanderätt för sjukvårdsändamål under åtta år

räknat från den 1 juli 1958 med möjlighet till viss förlängning, om uppsäg­

ning icke sker. Vidare föreslås, att de särskilda garnisonsavdelningarna vid

Karolinska sjukhuset avvecklas samt att militära patienter från Stockholms

stad och län framdeles skall jämställas med civila sjuka och i första hand

placeras på av staden resp. länet kontrakterade vårdplatser vid Karolinska

sjukhuset. Garnisonssjukvårdens i Stockholm avveckling beräknas medföra

en årlig besparing för statsverket med 225 000 kronor.

Godkännande begäres av överenskommelser med Stockholms stad och

Stockholms läns landsting rörande beräkningen av vissa i äldre samarbets-

avtal angående sjukvården avsedda driftkostnader m. m.

För utbyggandet av Akademiska sjukhuset i Uppsala framlägges en revi­

derad generalplan avsedd att utgöra grundval för den fortsatta projekte­

ringen av utbyggnaden.

Riksdagen föreslås skola godkänna grunder för ekonomiskt samarbete

med Malmöhus läns landsting angående uppförande och drift av en barn-

psykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund. I anslutning härtill äskas ett in-

vesteringsanslag om 320 000 kronor för påbörjande av byggnadsföretaget.

Vidare föreslås riksdagen skola godkänna grunder för fördelningen av

kostnaderna mellan staten och Göteborgs stad för dels nybyggnad av hud­

klinik, dels utvidgning av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset, dels

ock anordnande av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V:s jubile-

umsklinik i Göteborg.

Till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg

äskas ett reservationsanslag om 2 775 000 kronor.

Slutligen föreslås, att ett reservationsanslag om 53 000 kronor anvisas

till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Vissa byggnadsåtgärder för strålskydds verksam het m. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investe-

ringsanslag av 100 000 kronor.

Förslag

I. 1951 års strålskyddskommitté har i sitt betänkande (SOU 1956: 38)

föreslagit tillbyggnader för radiofysiska institutionen vid Karolinska sjuk­

huset, preliminärt kostnadsberäknade till 2 000 000 kronor.

II. Direktionen för Karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 18

oktober 1957 om anvisande för budgetåret 1958/59 av 210 000 kronor för

vissa ombyggnadsarbeten vid radioterapeutiska kliniken.

III. Föreståndaren för radiofysiska institutionen, professorn R. Sievert

föreslår i skrivelse den 21 december 1957 uppförande av en barackbygg­

nad för en nettokostnad av 18 000 kronor för tillgodoseende av radiofysiska

institutionens omedelbara lokalbehov.

Motiv

I. Strålskyddskommittén anför i huvudsak följande.

Radiofysiska institutionens nuvarande huvudbyggnad på Karolinska

sjukhusets område togs i bruk år 1938. Byggnaden har en total golvyta av

cirka 1 300 in’. Bortsett från omkring 250 m2 för bl. a. bostäder åt institu-

tionsföreståndaren och instrumentmakaren disponerades ursprungligen

alla utrymmen -— verkstad och 17 laboratorier — för institutionens forsk­

nings- och sjukvårdsuppgifter.

Efter införande år 1941 av tillsynen å radiologiskt arbete har forsknings­

laboratorierna i huvudbyggnaden undan för undan på grund av ökningen

av tillsynsarbetet fått lov att tagas i anspråk för dettas behov. Sålunda har

åtta laboratorier i uppdelat eller oförändrat skick tillförts strålskydds-

verksamheten. Härigenom har institutionens forskning och i viss mån även

det fysikaliska arbetet för sjukvården vid radiumhemmet avsevärt för­

svårats.

Redan för nuvarande arbetsuppgifter och personaluppsättning har in­

stitutionens lokaler sålunda visat sig otillräckliga. Detta har medfört, att

flera befattningshavare måst trängas samman i alltför knappa arbetslokaler

eller tidvis beredas provisoriska arbetsplatser i laboratorier och andra ut­

rymmen. Bristen på arbetslokaler har ytterligare accentuerats av utrym­

mesbrist även inom radiumhemmets byggnad. Av de fysiker, som arbetar

för sjukvården därstädes, har härigenom endast de, som nödvändigtvis

måste ha sitt arbete förlagt i omedelbar anslutning till den löpande vården,

kunnat beredas arbetsplats inom radiumhemmets lokaler.

6

n3rttjas gemensamt. De ökade kostnader och de övriga olägenheter, som kan

beräknas uppstå vid en delad förläggning, är så betydande, att kommittén

icke ser någon annan lösning av lokalfrågan än att en tillbyggnad på Karo­

linska sjukhusets mark kommer till stånd. Hänsyn bör även tagas till att

andra delar av radiofysiska institutionen är i starkt behov av utvidgning,

bl. a. verkstad, bibliotek och mätlaboratorier för radioaktiva ämnen.

Ett eventuellt framtida behov av ökade lokaler för den centrala strål-

skvddstillsynen kan icke antagas bli större än alt det kan tillgodoses genom

att den nuvarande huvudbyggnaden och den i det följande föreslagna till-

byggnaden eventuellt påbygges med en eller två våningar.

Beträffande de praktiska möjligheterna att förlägga en tillbyggnad för

radiofysiska institutionen till sjukhusområdet må framhållas, att det mark­

område, som är beläget norr om de nuvarande institutionsbyggnaderna

mellan högspänningshallen och Uppsalavägen, väl skulle lämpa sig för än­

damålet. Såvitt kommittén kan bedöma, lärer detta område aldrig kunna

ifrågakomma för utbyggande av Karolinska sjukhusets kliniker på grund

av närheten till den livligt trafikerade Uppsalavägen samt områdets lutning

mot norr.

Med biträde av byggnadsstyrelsen har kommittén låtit utarbeta förslag

till erforderliga tillbyggnader för radiofysiska institutionen. Förslaget om­

fattar dels en friliggande tvåvåningsbyggnad med souterrängvåning norr

om institutionens nuvarande byggnader, dels en tillbyggnad mellan institu­

tionens bibliotek och dess högspänningshall.

Den fristående tillbyggnaden har givits en grundyta av cirka 29,5 X 22,5

in1'. I souterrängvåningen är förutom elcentral, förråd in. m. förlagda ett

rum för kalibreringar, 4 mindre laboratorier för radioaktivitetsbestäm-

ningar samt verkstadslokaler. Bottenvåningen inrymmer röntgenkon-

trollavdelningen och omfattar arbetsrum för tillsynspersonalen, lokaler

för prövning av röntgenapparatur samt lokaler för hälsoundersökningar och

filindosimetri. översta våningen omfattar utrymmen för institutionsföre­

ståndare och administration samt lokaler för isotopkontrollavdelningen

med därtill hörande radiokemiskt laboratorium. Från denna våning leder

en förbindelsegång över till den nuvarande institutionsbyggnaden. På östra

sidan av tillbyggnaden finns möjlighet att anordna ett i berget utsprängt

laboratorium.

Den befintliga huvudbyggnaden föreslås tillbyggd med ett bokrum an­

slutet till institutionens nuvarande bibliotek samt en föreläsningssal för

omkring 70 personer. Den sistnämnda behövs ej endast för den akademiska

undervisningen utan även för konferenser och upplvsningsföredrag i strål-

skyddsfrågor m. m.

Av tillbyggnaderna är i stort tre femtedelar avsedda för tillsynsverksam­

heten och två femtedelar för institutionens samtliga verksamhetsgrenar.

Institutionens nuvarande huvudbyggnad skulle, därest tillbyggnaderna

kommer till stånd, återföras att helt tjäna sitt ursprungliga ändamål.

För att underlätta arbetet för sjukvården vid radiumhemmet föreslår

kommittén, att en kulvert bygges mellan radiofysiska institutionen och

den med klinikens lokaler förbundna radiopatologiska institutionen.

Då det är angeläget, att av kommittén föreslagna personalförstärkningar

kan genomföras redan innan de nya lokalerna kan tillträdas, föreslår kom­

mittén, att föreståndarens bostad i institutionsbyggnaden under tillbygg-

nadsperioden tages i anspråk för att bereda personalen provisoriska arbets­

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

8

rättas ett rum för avdelningsföreståndaren för röntgenkontrollavdelningen,

tre rum för assistenter, fyra rum för fysiker och ett för ett skrivbiträde. Ba­

racken behöver ej förses med sanitär anläggning utan endast med elektrisk

belysning och elektrisk uppvärmning. Totalkostnaden för baracken be­

löper sig till 18 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Yttranden

Beträffande remissbehandlingen av strålskyddskommitténs betänkande

torde få hänvisas till propositionen nr 29/1958 med förslag till strålskydds­

lag m. m.

Behovet av vidgade utrymmen för radiofysiska institutio­

nen har icke närmare diskuterats i remissyttrandena.

Beträffande förläggningen av lokalerna för strål-

skyddsverksamheten har i några yttranden framhållits, att dessa

bör förläggas i anslutning till forskningen, för att ett intimt samarbete skall

kunna äga rum mellan verksamhetsgrenarna. I denna riktning uttalar sig

bl. a. medicinalstyrelsen, försvarets forskningsanstalt och försvarsmedi-

cinska nämnden.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att styrelsen i skrivelse till strålskydds-

kommittén ifrågasatt lämpligheten av en utbyggnad på Karolinska sjuk­

husets mark. Ur skrivelsen citerar styrelsen följande.

Den gjorda utredningen har skett med utgångspunkt från strålskydds­

kommitténs önskemål, att lokalbehovet skall tillgodoses i direkt anslut­

ning till radiofysiska institutionen. För egen del får byggnadsstyrelsen

emellertid ifrågasätta lämpligheten av att centralisera en starkt rutinbe-

tonad verksamhet till Karolinska sjukhuset. Det samråd styrelsen under

hand haft i denna fråga med representanter för Lunds och Göteborgs uni­

versitet samt med medicinalstyrelsen har givit vid handen, att denna upp­

fattning delas av dem med vilka samråd skett.

Styrelsen vill även fästa uppmärksamheten på att, enligt vad styrelsen

har sig bekant, direktionen för Karolinska sjukhuset samt kommittén för

sjukhusets fortsatta utbyggande i olika sammanhang starkt hävdat, att till

sjukhusområdet icke bör förläggas andra byggnader än sådana som är

oundgängligen nödvändiga för sjukhusets drift. Detta gäller oberoende av

om en verksamhet är administrativt samordnad med sjukhuset eller ej.

Byggnadsstyrelsen hänvisar vidare till den inom medicinalstyrelsen på­

gående utredningen rörande en räjongindelning av landet för vissa speciali­

teter samt understryker, att styrelsen inte funnit skäl att, innan ett ställ­

ningstagande i princip föreligger från statsmakternas sida till den föreslagna

organisationen för radiofysiska institutionen, göra någon mera ingående

utredning i den föreliggande frågan. Den till strålskyddskommittén läm­

nade utredningen har angivits som preliminär, vilket även gäller den upp­

skattningsvis antydda kostnaden. Vissa svårigheter — vilka framkommit

i samband med senare gjorda utredningar vid sjukhuset — synes även

föreligga vad beträffar avloppsförhållandena.

10

kapitalinvestering och utgöra en sämre lösning än utnyttjandet av insti-

tutionsföreståndarens bostadsvåning. Bostadens bruttogolvyta uppgår till

omkring 155 nr. Inom detta utrymme torde institutionens lokalbehov intill

dess tillbyggnaden blir färdigställd kunna tillgodoses bättre än genom de

av institutionsföreståndaren föreslagna åtgärderna. Bostadsvåningen kan i

så fall iordningställas för sitt definitiva ändamål, varigenom onödiga ut­

gifter undvikes. Därest så skulle erfordras, föreligger möjligheter att ställa

lokaler inom hittills icke öppnad vårdavdelning vid thoraxklinikerna till

institutionens förfogande, intill dess bostadsvåningen iordningställts. Möj­

ligheter torde föreligga att under år 1958 anvisa institutionsföreståndaren

lämplig bostad i Stockholm eller Solna.

Direktionen har inhämtat, att radiofysiska institutionens lokalresurser

kan anses täcka de mest oundgängliga behoven, därest antingen förestån-

darbostaden tillföres institutionen eller den föreslagna baracken kommer

till utförande och under förutsättning dels att den definitiva lösningen

av institutionens lokalfråga i huvudsaklig överensstämmelse med strål-

skyddskominitténs förslag beslutas av 1958 års riksdag och härav föran­

ledda byggnadsarbeten bedrives i normal takt, dels ock att direktionens för­

slag om inredande av vissa vindsutrymmen i radioterapeutiska kliniken

snarast realiseras.

Enligt direktionens mening bör det uppdragas åt kommittén för karo­

linska sjukhusets fortsatta utbyggande eller byggnadsstyrelsen att utreda

nu ifrågavarande spörsmål samt handha de byggnadsåtgärder, vartill resul­

tatet av utredningen kan giva anledning.

Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande ansluter sig

helt till de synpunkter direktionen anfört.

Byggnadsstyrelsen finner de uppgivna kostnaderna för den föreslagna

baracken, 25 000 kronor, vara väl lågt beräknade. Då en permanent ut­

byggnad av radiofysiska institutionen diskuteras, finner styrelsen mindre

välbetänkt att anvisa medel för ett provisorium. Styrelsen förordar därför,

att lokalbehovet om möjligt på sätt tidigare föreslagits tillgodoses inom

den nuvarande byggnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Departementschefen

För innevarande budgetår har å kapitalbudgeten anvisats ett investerings-

anslag om 100 000 kronor till vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverk-

samhet in. m. Vid anmälan av detta medelsbehov i 1957 års statsverkspropo-

sition (bil. 32, p. 7) framhöll min företrädare bl. a., att radiofysiska institu­

tionens lokalresurser visat sig otillräckliga redan för dåvarande uppgifter

och personaluppsättning och att ett uppskov med lösningen av lokalfrågan

syntes kunna äventyra möjligheterna att snabbt genomföra en effektiviserad

och till utvecklingen framför allt på atomenergiområdet anpassad strål­

skydd sverk samhet.

Fr. o. m. budgetåret 1957/58 har ett tiotal nya tjänster inrättats vid radio­

fysiska institutionen. Härefter har framlagts dels i propositionen nr 29/1958

12

ljygMnad, blir avlastningen å radiofysiska institutionens lokaler genom den

berörda ombyggnaden ringa. För att tillfredsställande fylla framför allt

tillsynsavdelningarnas behov av ökade utrymmen torde nybyggnadsåtgärder

vara ofrånkomliga. Strålskyddskommittén har föreslagit en nybyggnad

för ändamålet omedelbart norr om institutionens befintliga byggnader. Såväl

från Karolinska sjukhusets sida som från byggnadsstyrelsen har emellertid

avstyrkts, att byggnaden förlägges inom sjukhusets område.

För egen del vill jag erinra om att mitt ställningstagande till organisations­

frågan i propositionen nr 73 i hög grad påverkats av att jag ansett, att en

intim kontakt mellan forskningen och den löpande verksamheten vid insti­

tutionen måste upprätthållas i varje fall under de närmaste åren och att

möjbgheterna till inbördes samarbete och utbyte av erfarenheter verksam­

hetsgrenarna emellan bör tillvaratas. En av de viktigaste förutsättningarna

för att dessa önskemål skall kunna förverkligas synes mig vara att de olika

avdelningarnas lokaler är belägna i varandras närhet, så att befattnings­

havarna i det dagliga arbetet kan hålla kontakten med varandra. Trots de

invändningar, som kan resas mot att förlägga för Karolinska sjukhusets

drift icke direkt nödvändiga byggnader till sjukhusets område, anser jag

mig därför böra förorda, att de erforderliga nybyggnaderna förlägges på

sådan plats, inom eller i närheten av området, att det nödvändiga samarbetet

och kontakten mellan avdelningarna möjliggöres. Med hänsyn till vad som

upplysts bl. a. rörande svårigheterna att lösa avloppsfrågan på den av strål­

skyddskommittén föreslagna byggnadsplatsen och då tillskottet av arbetsrum

i radiumhemmets vindsvåning eventuellt kan påverka nybyggnadsåtgärder­

nas omfattning, torde lokalfrågan från de av mig angivna utgångspunk­

terna böra utredas ytterligare. Jag avser att snarast föreslå Kungl. Maj:t

att föranstalta härom.

I avvaktan på den definitiva lösningen av lokalfrågan är som nämnts

vissa omedelbara åtgärder nödvändiga. Strålskyddskommittén har i detta

avseende föreslagit, att institutionsföreståndarens bostadsvåning i institu­

tionens huvudbyggnad tages i anspråk och ändras till arbetslokaler. Enligt

vad kommittén upplyst, har föreståndaren förklarat sig villig att avflytta, om

annan lämplig bostad kunde beredas honom. Sedermera har föreståndaren

under framhållande, att det för hans nuvarande arbetsuppgifter är önskvärt

att han är bosatt på institutionen, hemställt, att det provisoriska lokalbeho­

vet tillgodoses genom uppförande av en barackbyggnad.

För egen del anser jag kommitténs förslag att utnyttja bostadsutrym­

mena i institutionsbyggnaden för att bemästra de omedelbara lokalsvårig­

heterna vara att föredraga. Enligt vad jag under hand erfarit finns också

goda utsikter att kunna erbjuda institutionsföreståndaren lämplig bostad

på annat håll. Då emellertid förhandlingar i denna fråga ännu icke kunnat

upptagas med institutionsföreståndaren, som f. n. fullgör uppdrag utom­

lands, kan definitiv ställning till spörsmålet hur lokalbehovet provisoriskt

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 är 1958

14

att kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande skulle verk­

ställa en överarbetning av föreliggande skissritningar, så snart av kom­

missionen inledda avtalsförhandlingar med Stockholms stad och Stock­

holms läns landsting om tecknande av vårdplatser vid klinikerna blivit

slutförda. Det skulle vidare ankomma på kommissionen att därefter till

Kungl. Maj :t inkomma med de förslag till överenskommelser med sällskapet

Eugeniahemmet, som sammanhängde med erforderlig markupplåtelse. Med

skrivelse den 14 juli 1956 överlämnade kommissionen till Kungl. Maj:t

iörslag till avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om

nervklinikerna.

Vid sin granskning av det byggnadsförslag, som legat till grund för före-

nämnda proposition, fann sig byggnadskommittén böra verkställa en ge­

nomgripande överarbetning av detsamma. Kommitténs slutliga förslag in­

nebar bl. a., att hela byggnadskomplexet erhöll en ändrad förläggning ge­

nom att skjutas västerut.

1 proposition nr 104/1957 förordade föredragande departementschefen, att

kommitténs förslag lades till grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Förhandlingskommissionen,1 som numera slutfört sina förhandlingar

med sällskapet Eugeniahemmet, har med skrivelse den 20 februari 1958

framlagt förslag till avtal mellan staten och sällskapet angående viss mark­

upplåtelse in. m. över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, medi­

cinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, direktionen för Karolinska sjukhuset

samt kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Förhancllingsko mmissionens förslag till avtal

Förhandlingskommissionen framhåller, att några principiella hinder mot

erforderlig markupplåtelse icke rests från sällskapets sida. Genom mark­

upplåtelsen kommer den stora uppfartsvägen till Eugeniahemmet att i viss

omfattning få läggas om. Kostnaderna härför bör enligt kommissionens

mening ersättas av statsverket. Markupplåtelsens konsekvenser härutöver

för sällskapet är främst förlusten av de byggnader, som är belägna å om­

rådet, nämligen en huslänga med garage, snickarbod, förrådslokaler m. m.,

ett gravkapell samt ett mindre bostadshus om två lägenheter. Sällskapet

har påfordrat, att fullgoda ersältningslokaler härför skall uppföras eller

på annat sätt tillhandahållas av staten. Kommissionen har accepterat detta

krav men samtidigt framhållit angelägenheten av, att kostnaderna be­

gränsas så mycket som möjligt. I första hand har det därför gällt att för

andamålet ta i anspråk inom Eugeniahemmet eller annorstädes befintliga

*-i,1-,SäSOnLledll71Öter 1 förhandlingskommissionen har ingått landshövdingen J. Ungman,

tillika ordförande, professorn emeritus K. J. H. Bergstrand, professorn S. A. Friberg jur dr

.expe,ditionschefen i inrikesdepartementet L. Rydback samt f. d. riksdagsman-

nen K. K. Wistrand.

ö

16

och obehag detta kominer att medföra. Som följd härav har en temporär

justering av gränsdragningen måst vidtagas, eftersom den definitiva gräns­

linjen, vilken således skall träda i kraft så snart rivningen av huset verk­

ställts, skär igenom en del av huset ifråga. Så snart personalbostadshusen

å Karolinska sjukhuset blivit uppförda, kan vissa lägenheter i sjukhusets

nu för biträdespersonal upplåtna bostadshus frigöras och ställas till för­

fogande för Eugeniahemmets förenämnda personal. Parterna är överens

om, att såväl dessa lägenheter som de lägenheter i Solna stad, vilka kan

komma att tagas i anspråk, skall upplåtas åt personalen mot gällande hyra.

Kostnader i samband med flyttningen skall däremot ersättas av stats­

verket. Kommissionen har vidare funnit det skäligt, att rivningen av det

intill den nya gränslinjen belägna bostadshuset skall bekostas av staten.

Om rivningen på grund av överenskommelse mellan parterna eller av an­

nan orsak icke kan ske, innan nervklinikerna tagits i bruk, bör staten

åtaga sig att bekosta de ändringsarbeten, som blir erforderliga för att

personalen skall kunna kvarbo ytterligare en tid.

Från sällskapets sida har betonats vikten av, att byggnadsområdet ef­

fektivt avgränsas från Eugeniahemmet, så att barnen icke skall ha möjlig­

het att taga sig in på området. Kommissionen har samrått i frågan med

kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, som utfäst sig

att tillse, att erforderliga skyddsanordningar uppföres utmed hela den

nya gränslinjen ävensom att anordningar för omläggning av vatten- och

avloppsledningar samt flyttning av vägar avskärmas på ett tillfredsstäl­

lande sätt. Kommissionen har slutligen ansett det självklart, att efter nerv­

klinikernas färdigställande, lämplig häck planteras å sjukhusets område

utmed tomtgränsen.

Kommissionen och sällskapet har enats om förslag till avtal av följande

lydelse.

Mellan svenska staten och Sällskapet Eugeniahemmet är — under för­

utsättning av Kungl. Maj:ts godkännande — följande avtal träffat.

§

1

.

Sällskapet Eugeniahemmet avstår med verkan från och med denna dag1

ti1} Karolinska sjukhuset ett å bilagda situationsplan (bil. 1) med röd

gränslinje utmärkt markområde om cirka 7 150 kvadratmeter av krono-

hemmanet Norrbacka.

Staten ombesörjer erforderlig lantmäteriförrättning, upprättande av

karta m. in.

^§ 2

.

Staten åtager sig att såsom ersättning för den huslänga med garage,

snickarbod, förrådslokaler in. in., som är belägen å det i § 1 omnämnda

markområdet, bekosta uppförande resp. iordningsställande av de lokaler,

som upptagits å situationsplan den 24 oktober 1957 (bil. 2) samt å ritningar

den 6 november 1956, den 8 november 1956 (senast justerad den 5 februari

1958) och den 1 november 1957 (bil. 3—5), ävensom ersätta Sällskapet

Eugeniahemmet för i samband med överlåtelsen av marken samt med

flyttningen av förenämnda lokaler uppkommande kostnader för anläggande

av vägar o. dyl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1858

1 Den 20 februari 1958.

18

för de nya nervklinikerna. Innan ersättningslokalerna blivit uppförda, måste

därför provisoriska anordningar vidtagas för att skydda bilar och förråd.

Sällskapet har efter samråd med kommissionen för en kostnad av 6 400

kronor låtit anskaffa två plåtskjul för ändamålet. Innan den definitiva

garage- och förrådsbyggnaden, vari ingår en sopstation, blivit färdigställd,

måste vidare en provisorisk sopstation anordnas för Eugeniahemmet. Bygg­

nadskommittén har därför åtagit sig att i samband med igångsättandet

av schaktningsarbetena låta uppföra en dylik sopstation av så enkel be­

skaffenhet, som de hygieniska kraven tillåter. Kostnaderna härför har ännu

inte kunnat fastställas men torde kunna rymmas inom Eugeniahemmets

allmänna omkostnadsanslag. Av flera skäl finner emellertid kommissionen

det angeläget, att de definitiva ersättningsbyggnaderna kommer till stånd

så snart som möjligt. Detta förutsätter dock, att medel ställes till sällskapets

förfogande redan under innevarande budgetår. Kommissionen hemställer

därför, att kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande måt­

te bemyndigas att av det investeringsanslag, som för innevarande budget­

år anvisats till utbyggande av Karolinska sjukhuset, få ianspråktaga erfor­

derliga medel för uppförande och iordningställande vid Eugeniahemmet

av förenämnda ersättningslokaler samt provisoriska anordningar för bilar

och förråd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Yttranden

Statskontoret, medicinalstyrelsen och direktionen för Karolinska sjuk­

huset har lämnat kommissionens förslag utan erinran.

Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande tillstyrker

kommissionens förslag men framhåller, att kostnadsramen för nervklini­

kerna måste vidgas med belopp motsvarande vad som avses skola tagas i

anspråk för uppförande och iordningställande av föreslagna ersättnings-

byggnader.

Enligt byggnadsstyrelsen synes kostnaden för värme-, ventilations- och

sanitetstekniska samt elektriska installationer något lågt beräknad.

Departementschefen

Vad anmälan i proposition nr 163/1956 av frågan om uppförande av neuro­

logiska och neurokirurgiska kliniker vid Karolinska sjukhuset uttalade före­

dragande departementschefen, att det borde ankomma på förhandlingskom-

missionen att i samband med de förhandlingar med sällskapet Eugeniahem­

met, som påkallades av erforderlig markupplåtelse, jämväl till prövning upp­

taga frågan om ersättningsbyggnader för de lokaler, som komme att gå förlo­

rade genom nervklinikernas uppförande. Departementschefen underströk

19

angelägenheten av att varje möjlighet till begränsning av byggnadspro-

grammet i denna del tillvaratogs men framhöll samtidigt önskvärdheten av

att man vid lösandet av de rent byggnadstekniska frågorna såvitt möjligt

tillgodosåg de önskemål, som framförts av sällskapet.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har det vid av för-

handlingskommissionen i ärendet företagen utredning visat sig möjligt att

inom nuvarande lokaler efter vissa ändringsarbeten inrymma snickar­

verkstaden och ett omklädningsrum. Däremot är det icke möjligt att inom

tillgängliga utrymmen tillgodose behovet av förrådslokaler samt garage

med mindre den nuvarande bandageverkstaden tas i anspråk härför. Kom­

missionen, som icke ansett det ekonomiskt försvarbart att använda bandage­

verkstaden som förrådslokaler, föreslår uppförande av en ny garage- och för­

rådsbyggnad. Detta kommissionens förslag har lämnats utan erinran i re­

missyttrandena. Även jag anser mig böra biträda kommissionens förslag

i denna del. Av vad kommissionen anfört har jag blivit övertygad om att

någon annan tillfredsställande lösning av lokalfrågan än den av kom­

missionen anvisade icke står till buds. Kommissionens förslag till proviso­

riska anordningar har icke givit mig anledning till erinran. Med hänsyn

härtill och då jag anser mig med någon jämkning uppåt kunna godtaga de

gjorda kostnadsberäkningarna, skulle erforderligt medelsbehov uppgå till

105 000 kronor. För ändamålet bör i riksstaten för nästa budgetår under elfte

huvudtiteln upptagas ett särskilt reservationsanslag under benämningen

Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Eugeniahemmet.

Det framlagda avtalsförslaget föranleder ingen erinran från min sida.

Jag förutsätter, att smärre jämkningar i eller tillägg till avtalsbestäm­

melserna framdeles skall kunna göras utan att riksdagens samtycke skall

behöva inhämtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med sällskapet

Eugeniahemmet om avstående av visst markområde m. m.

i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det före­

gående förordat;

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Euge­

niahemmet för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

VISSA ÖVERENSKOMMELSER MED STOCKHOLMS STAD OCH

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING RÖRANDE SJUKVÅRDEN I

STOCKHOLM OCH DEN MEDICINSKA UNDERVISNINGEN

DÄRSTÄDES

Genom beslut den 14 januari och den 17 juni 1955, den 9 november

1956 samt den 17 januari 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen för

förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att å sta­

tens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och i förekom­

mande fall Stockholms läns landsting rörande dels i proposition nr 212/1954

förutsatta överenskommelser angående anordnande av undervisning vid

vissa staden tillhöriga sjukhus m. m., dels avvecklingen av garnisonssjuk­

vården vid under direktionens för Karolinska sjukhuset förvaltning stå­

ende sjukhus, dels tillämpningen av 1931 års avtal rörande Karolinska

sjukhusets uppförande och drift samt 1925 års avtal angående Stockholms

stads övertagande av hela sin sinnessjukvård, i vad avtalen avser beräk­

ningsmetoden för de driftkostnadsbidrag, som staden och landstinget resp.

staten har att erlägga, dels ock fördelningen mellan staten och staden av

kostnaderna för ändrings- och reparationsarbeten samt anskaffning av in­

ventarier och annan utrustning vid Serafimerlasarettet i huvudsaklig över­

ensstämmelse med vad som föreslagits av särskilt tillkallade sakkunniga i

ett den 20 december 1957 avgivet betänkande med förslag till vissa åtgärder

för upprustning av lasarettet.

Såsom resultat av de förhandlingar, som förhandlingskommissionen fört

med delegerade från Stockholms stad, har kommissionen med skrivelse

den 29 januari 1958 framlagt förslag till avtal och överenskommelser i föl­

jande hänseenden, nämligen angående

1) dels ändringar av och tillägg till mellan vederbörande parter den 1 de­

cember 1947 ingånget avtal angående försäljning till staden av stif­

telsen Serafimerlasarettets fastigheter, dels fördelning av kostnaderna

för upprustning av Serafimerlasarettet;

2) provisorisk undervisning i psykiatri vid Södersjukhuset;

3) undervisning i klinisk epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm;

4) vården å Karolinska sjukhuset av vissa militära patienter;

5) upplåtelse till Stockholms stad av Garnisonssjukhuset å Kungsholmen;

6) fördelningen av vårdkostnaderna under första halvåret 1958 vid Gar­

nisonssjukhuset å Kungsholmen; samt

7) beräkningen av vissa driftkostnader m. in.

Förhandlingskommissionen har samtidigt framlagt förslag till avtal resp.

överenskommelse med Stockholms läns landsting rörande dels vården å

22

att det är omöjligt att bereda patienterna det lugn och den trivsel, som en­

ligt numera vunnen erfarenhet utgör de viktigaste faktorerna vid behand­

lingen av många invärtes sjukdomar och för övrigt har en gynnsam effekt

vid alla sjukdomstillstånd.

Även för undervisningen utgör lokalsvårigheterna en allvarlig stötesten.

Då undersökningsruin saknas, är det oftast icke möjligt för underläkarna

och kandidaterna att föra enskilda samtal med patienterna eller att utföra

undersökningar utan vittnen. Ännu mindre är det möjligt att genom upp­

repade enskilda kontakter nå fram till den ur terapeutisk synpunkt så

nödvändiga förtroendefulla relationen mellan patient och läkare. Då för­

mågan att av patientens beskrivning av sin allmänna livssituation och av

sina symptom bilda sig en uppfattning av sjukdomen, dess orsaker och möj­

ligheten att påverka den icke blott medikamentellt utan även psykologiskt

alltjämt är ett av de viktigaste utbildningsmålen, är det uppenbart, att an­

givna olägenheter måste bedömas som väsentliga och nödvändiga att av­

hjälpa.

Skärskådas motsvarande problem ur lärarens synvinkel torde lätt inses,

vilka svåra hämningar för undervisningen de vid patientdemonstratio­

nerna närvarande medpatienterna vållar. Varje demonstration under sådana

förhållanden strider mot accepterade normer för läkaretik och ger de stu­

derande en skev uppfattning om hur kontakten mellan läkare och patient

bör vara beskaffad.

För forskningen slutligen är det i detta sammanhang till betydande nack­

del, att patientjournalerna till följd av de bristande möjligheterna till kon­

takt mellan patient och läkare blir torftiga och icke återspeglar patientens

verkliga livssituation. Varje vetenskaplig bedömning av patientgruppens

sammansättning samt av erhållna diagnostiska och terapeutiska resultat

blir lidande härav. Vidare påverkas patientsammansättningen oförmån­

ligt av de otillfredsställande vårdmöjligheterna såtillvida, att de flesta pa­

tienterna söker sig till andra sjukhus och Serafimerlasarettets klientel där­

med dels upphör att vara representativt för befolkningens nuvarande sociala

och hygieniska standard och dels torde representera ålderssjukdomar i högre

grad än patientmaterialet vid andra sjukhus i huvudstaden. Även sistnämnda

omständigheter innebär givetvis olägenheter för forskningen.

Bristen på samlingsrum för de vid kliniken tjänstgörande medicine kan­

didaterna omöjliggör för dessa att utnyttja ledig tid för enskilda studier.

Bristen på rum för forskningsarbete försvårar i hög grad den vetenskap­

liga verksamheten vid kliniken.

Lärarkollegiet hemställde, att förhandlingar snarast möjligt måtte upp­

tagas med Stockholms stad angående de åtgärder, som inträdd försening

av det s. k. Sabbatsbergsavtalets realiserande påkallade, samt erinrade sam­

tidigt om att vissa spörsmål av delvis stor betydelse lämnats åt sidan vid

ingåendet av nämnda avtal och avtalet om Serafimerlasarettets försäljning,

varför dessa avtal måste kompletteras med tilläggs- och tillämpningsföre­

skrifter.

Genom beslut den 29 mars 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen

för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att

upptaga förhandlingar med staden rörande de av lärarkollegiet berörda

förhållandena.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

23

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 augusti 1957 framhöll direktionen för

Karolinska sjukhuset, att den omständigheten att Serafimerlasarettet en­

ligt avtal med Stockholms stad skulle övertagas av staden den 1 januari

1961 inverkat återhållande på anslagsäskanden och medelstilldelning be­

träffande lasarettet under senare år. Såväl lokal- som personalförhållan­

den var emellertid i åtskilliga avseenden synnerligen otillfredsställande.

Omedelbara åtgärder erfordrades därför, om undervisnings- och sjukvårds­

verksamheten skulle kunna bedrivas vid lasarettet under godtagbara be­

tingelser. Nervklinikerna vid Serafimerlasarettet beräknades kunna över­

flyttas till Karolinska sjukhuset under år 1963. Förhandlingskommissionen

hade, enligt vad direktionen under hand inhämtat, från staden begärt besked

om tidpunkten, när Serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska kliniker

och för deras verksamhet erforderliga serviceorgan kunde överflyttas till

Sabbatsbergs sjukhus eller huruvida undervisningen vid lasarettet kunde för­

läggas till något annat av stadens sjukhus, som kunde lämpa sig härför.

Vid de diskussioner, som förhandlingskommissionen fört med företrädare

för staden, hade framkommit, att färdigställandet av medicinska och ki­

rurgiska kliniker vid Sabbatsbergs sjukhus låge mycket långt fram i tiden.

Klara besked hade icke erhållits rörande andra möjligheter att ordna den

till Serafimerlasarettet förlagda undervisningen inom nämnda två disci­

pliner. Det vore emellertid ytterst angeläget, att förslag skyndsamt framlades

till en provisorisk lösning av förevarande undervisningsfråga i avvaktan

på Sabbatsbergsavtalets fullföljande eller andra mera definitiva åtgärder

från stadens sida.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen

för inrikesdepartementet den 2 oktober 1957 överdirektören vid Karolinska

sjukhuset G. W. Dahlberg, professorn vid Karolinska institutet J. F. E.

Adams-Ray, kanslichefen vid Stockholms stads sjukhusdirektion E. L. A.

Lindström samt byrådirektören i byggnadsstyrelsen G. A. Mårdh att såsom

sakkunniga verkställa utredning rörande de åtgärder, som oundgängligen

måste vidtagas vid Serafimerlasarettet för att medicinsk undervisning samt

sjukvård skulle kunna organiseras och bedrivas där på ett tillfredsställande

sätt i avbidan på tillkomsten av nybyggnad vid Sabbatsbergs sjukhus eller

undervisningens definitiva förläggande till annat Stockholms stad tillhörigt

sjukhus. Samtidigt uppdrogs åt Dahlberg att såsom ordförande leda de sak­

kunnigas arbete.

De sakkunniga avlämnade den 20 december 1957 betänkande med för­

slag till vissa åtgärder för upprustning av Serafimerlasarettet. över be­

tänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, byggnadsstyrelsen, me­

dicinalstyrelsen, centrala sjukvårdsberedningen, kanslern för rikets uni­

versitet efter hörande av lärarkollegiet vid Karolinska institutet samt direk­

tionen för Karolinska sjukhuset.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

25

utrymmen, på ett flertal olika håll inom sjukhuset, i källare och på vindar

in. in. Flera av lokalerna är fuktiga, vilket förstör filmerna. Demonstrations-

utrymmen och expeditionslokaler inom avdelningen är trånga och delvis

ohygieniska. Detta gäller även fotografiska laboratoriet. För biträdande

överläkarna och underläkarna finns endast ett gemensamt mindre ar­

betsrum.

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet. Den under­

visning av medicine kandidater, som skall bedrivas vid laboratoriet, har på

grund av de otillfredsställande lokalförhållandena måst förläggas till mot­

svarande laboratorium vid Karolinska sjukhuset. Några enbart för forsk­

ning avsedda lokaler finns icke vid laboratoriet. Nuvarande lokalresurser

tillåter endast en rutinverksamhet, som är starkt begränsad i förhållande

till vad modern klinisk-fysiologisk diagnostik medger.

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet. Huvud­

delen av laboratoriets lokaler är f. n. belägen i medicinska klinikbyggnadens

jordvåning, där laboratoriet disponerar sex rum och två smärre utrymmen

med en sammanlagd golvyta av cirka 125 in2. Lokalerna har år 1945 av

yrkesinspektionen förklarats olämpliga för där bedriven verksamhet. En del

av de undersökningar, som tidigare utfördes vid laboratoriet, bl. a. vissa

tuberkulosundersökningar, har därefter utförts vid laboratorier utanför

lasarettet. Utöver angivna lokaler har tre rum om sammanlagt cirka 36 m2

ställts till laboratoriets förfogande. Nuvarande lokaler är otillräckliga för

sjukvårdens behov. Lokaler för undervisning och forskning saknas helt.

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. Laboratoriet är

inrymt i en våning av den laboratoriebyggnad, som tillkom år 1951 och dis­

ponerar där omkring 400 m2. Lokalerna är i och för sig tillfredsställande

men otillräckliga för den ständigt ökande verksamheten. Förhållandet be­

lyses bl. a. av att år 1953 86 979 analyser utfördes vid laboratoriet mot

169 997 år 1956.

Kliniskt-neurofysiologiska laboratoriet. Laboratoriets

lokaler är otillräckliga och varje utökning av verksamheten vid laboratoriet

förutsätter utökade lokaler.

Patologiska avdelningen. Behov föreligger av en ändamåls-

enligare lokalplanering. För att undervisningen skall kunna upprätthållas

i avsedd omfattning erfordras ett demonstrationsrum.

Intendentkontoret. Kontorets personal arbetar f. n. i trånga och

ur arbetssynpunkt synnerligen otillfredsställande lokaler. Beträffande pa­

tientinskrivningen är det ett önskemål att kunna använda sig av tryckplåts-

system. F. n. kan emellertid utrymme för en präglingsmaskin icke beredas

inom patientkontoret.

Omklädningsrum och dagrum för personal. Brist före­

ligger f. n. på utrymmen för omklädningsrum samt dag- och vilrum för

olika kategorier av personal. Omklädning sker i vissa fall i trappuppgångar

eller korridorer, där klädskåp placerats. I en del fall sker omklädning på

vårdavdelningarna exempelvis i avdelningsförråden.

Maskinverkstaden. Nuvarande lokaler är helt otillfredsställande

och har tidigare i samband med av särskild utredningsman gjord översyn av

arbetsuppgifterna för maskinpersonalen vid Serafimerlasarettet förklarats

böra utdömas.

K ö ket. Lasarettets köksinrättning fick sin nuvarande utformning och

utrustning i samband med lasarettets ombyggnad åren 1928—1933. Loka-

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 dr 1958

26

Jerna svarar icke mot nutida krav på utrymme och ändamålsenlig planering.

Apparat- och maskinutrustningen är försliten.

Befintligt ledningssystem. Distributionsledningarna för ånga

inom lasarettet behöver till vissa delar utökas. Lasarettets vattenledningar

är i stor utsträckning igenrostade och avloppsrören till stora delar sönder­

frätta.

Sanitär utrustning in. in. inom vårdavdelningar. Några

mera väsentliga åtgärder till förbättring av vårdavdelningarna inom medi­

cinska och kirurgiska klinikerna har icke företagits sedan lasarettet om­

byggdes omkring år 1930. Inredning och utrustning i serveringskök, skölj-

rum, kokrum och förråd in. m. är därför omodern och starkt försliten. Be­

fintliga toalett- och tvättanordningar är otillräckliga för såväl patienter som

personal, särskilt på de avdelningar inom kirurgiska kliniken, där både

kvinnliga och manliga patienter vårdas. Fönster i korridorer och vissa rum

är av gammal typ med enkla in- och utåtgående bågar. Dessa fönster befinner

sig i dåligt skick, är otäta och dragiga samt kräver mycket arbete för att

hållas rena. Dörr- och skåpsnickerier är i stor utsträckning i mindre gott

skick. De större salarna och korridorerna inom avdelningarna har i allmän­

het icke målats sedan år 1930. Under årens lopp har oljefärgen i stor ut­

sträckning blivit borttvättad. Även golvbeläggningar av linoleum är starkt

förslitna.

Förslag till åtgärder

De sakkunniga har vid sina undersökningar konstaterat, att åtskilligt

behöver göras vid Serafimerlasarettet i byggnads- och utrustningshänse-

ende in. m., om medicinsk undervisning och sjukvård skall kunna bedrivas

där under tillfredsställande förhållanden. Att åstadkomma fullt tillfreds­

ställande förhållanden är knappast möjligt utan mycket betydande bygg­

nadsåtgärder. De förslag, som framlägges av de sakkunniga, bör dock med­

föra icke oväsentligt gynnsammare arbetsförhållanden än f. n. Vad lokal­

frågorna beträffar gäller förslagen dels vissa byggnadsåtgärder, som kan

företagas så snart medel står till förfogande och vilka är av betydelse under

hela den tid undervisning kommer att bedrivas vid lasarettet, dels ock en

del allmänna upprustningsåtgärder, nödvändiga på grund av byggnaders,

ledningsnäts, installationers och inventariers förslitning m. m. Åtgärderna

måste genomföras successivt, varför kostnaderna kan fördelas på två eller

flera budgetår. Sedan ställning tagits till de sakkunnigas förslag, bör tids­

följden för genomförandet närmare planläggas, så att driften vid lasarettet

och därmed även undervisningen störes i minsta möjliga utsträckning. Då

de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna överflyttas till Karolinska

sjukhuset, vilket beräknas ske under budgetåret 1962/63, bör enligt de sak­

kunniga av dessa kliniker disponerade lokaler — omkring 3 000 m2 —

komma till användning för att tillgodose sådana krav på ändamålsenligare

lokaler, som de sakkunniga icke funnit det möjligt att nu tillmötesgå.

De sakkunniga framhåller, att det torde vara uteslutet att samtidigt med

nervklinikernas överflyttning till Karolinska sjukhuset flytta övrig medi­

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

27

cinsk undervisning vid Serafimerlasarettet till Sabbatsbergs sjukhus eller till

annat staden tillhörigt sjukhus. Såsom förhållandena f. n. ter sig, synes man

få räkna med att undervisning måste bedrivas vid Serafimerlasarettet åt­

skilliga år efter budgetåret 1962/63.

Enligt förslag av Stockholms stads stadsbyggnadskontor skall Klarabergs-

gatuleden framdragas över Serafimerlasarettets område från Bolindersplan

till Norr Mälarstrand. Därvid skulle på grund av ledens sträckning enligt

föreliggande stadsplaneförslag följande byggnader inom lasarettet helt eller

till huvudsaklig del komma att raseras, nämligen ångcentralen och maskin­

verkstaden, köks- och matsalsbyggnaden, neurokirurgiska kliniken, en del

bostadsbyggnader med därinom beläget lasarettsapotek samt gamla kirurg-

operationsbyggnaden med kirurgiska klinikens föreläsningssal. Gatuleden

kommer att gå fram endast 5—6 meter från kirurgiska klinikens västra

långvägg. När detta gatuprojekt genomföres, torde sjukvård icke kunna

bedrivas av sådan beskaffenhet eller omfattning, att undervisning för medi­

cine kandidater kan förläggas till lasarettet. Förrän ersättningskliniker för

lasarettet och därtill hörande serviceorgan såsom laboratorier in. in. ställes

till undervisningens och forskningens förfogande, kan följaktligen ifråga­

varande stadsplan icke genomföras.

Staden är emellertid angelägen om att Klarabergsgatuleden till Norr

Mälarstrand kommer till stånd på grund av bl. a. nödvändigheten av Tegel-

backsområdets omdanande. Gatuleden anges sålunda böra framdragas före

tillkomsten av förenämnda ersättningsbyggnader. Detta beräknas kunna

ske enligt endera av två alternativa förslag till trafikledens förläggning.

Enligt båda förslagen kommer emellertid gatuleden att gå omedelbart

intill neurokirurgiska kliniken. Det kommer därför att vara omöjligt att

såväl under byggnadstiden som i fortsättningen bedriva vård av innelig­

gande patienter i nämnda klinikbyggnad. Lokalerna inom densamma kan

emellertid efter lämplig inredning användas t. ex. för laboratorieändamål.

Det är enligt de sakkunniga uppenbart, att ett framdragande av ifråga­

varande gatuled över lasarettsområdet icke blott under byggnadstiden utan

även därefter kommer att medföra olägenheter. Det vore därför ur sjuk­

vårdens synpunkt önskvärt, att lasarettet kunde utrymmas före arbetenas

igångsättande. Under alla förhållanden bör gatubyggnadsarbetena icke på­

börjas, förrän neurokirurgiska kliniken överförts till Karolinska sjukhuset.

De sakkunnigas förslag till åtgärder innebär i huvudsak följande.

Lasarettets elenergiförsörjning. De sakkunniga finner det

ofrånkomligt, att lasarettet tillförsäkras en ökad tillförsel av elektrisk

energi, eftersom det utan en sådan åtgärd icke är möjligt att genomföra de

upprustningsarbeten som föreslås såsom varande av behovet påkallade för

att undervisningen och sjukvården vid lasarettet under en övergångstid

skall kunna bedrivas något så när tillfredsställande. Kostnaderna för erfor­

derliga arbeten beräknas till 150 000 kronor.

M e d i c i n s k a klinik e n. De sakkunnigas förslag beträffande denna

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

klinik syftar till att avhjälpa nuvarande brister genom anordnande av isole­

rings- och undersökningsrum i större vårdsalar, ianspråktagande av två

mindre vårdsalar som undersöknings-, läkar- och demonstrationsrum samt

omändring av eu sjukavdelning om 12 vårdplatser i klinikens jordvåning

till arbets- och jourrum för läkare samt till lokaler för medicine kandida­

ter m. in. De sakkunnigas förslag innebär en minskning av antalet vård­

platser vid kliniken från 180 till 150. Enligt vad klinikchefen uppgivit

kommer emellertid klinikens återstående vårdplatsantal att vara tillräck­

ligt ur undervisningssynpunkt. Kostnaderna för föreslagna byggnadsåtgär­

der har beräknats till 114 000 kronor.

Neurologiska kliniken. Enligt de sakkunniga bör i envar av

klinikens två större vårdavdelningar anordnas isolerings- och undersök-

ningsrum. Kostnaden härför har inräknats i det belopp, som upptagits för

motsvarande åtgärder vid medicinska kliniken. Därjämte föreslås, att medi­

cinska klinikens nuvarande kandidatlaboratorium överlåtes till neurolo­

giska kliniken och tages i anspråk för ökade expeditionslokaler samt dag-

och studierum för kandidater. För ombyggnad av kandidatlaboratoriet be­

räknas 15 000 kronor.

Kirurgiska kliniken. De sakkunniga föreslår, att en vårdsal om­

ändras till föreläsningssal. Förutsättning härför är, att kliniken beredes

ersättning för bortfallande antal vårdplatser genom plastikkirurgiska av­

delningens överflyttande till Karolinska sjukhuset. Vidare bör i nuvarande

föreläsningssal inredas förberedelserum, expeditionsrum för översköterska

m. in. samt forskningsrön! för läkare. Ett djuroperationsrum kan inredas

i nuvarande laboratorielokaler och nuvarande biblioteksrum uppdelas för

att bereda arbetsplats för sex underläkare. Därest den plastikkirurgiska

avdelningen bortflyttar, kan i denna avdelnings läkarexpedition anordnas

arbetsplats för återstående fyra av kirurgiska klinikens underläkare. Erfor­

derliga kandidatrum föreslås skola anordnas genom ianspråktagande av ett

förrådsrum och ett omklädningsrum för läkare. En postoperativ avdelning

kan ordnas, om plastikkirurgiska avdelningen bortflyttar. För postopera­

tiva avdelningens skötsel erfordras två översköterskor och två sjukvårds­

biträden. Genom att två vårdsalar om sammanlagt 20 sängar vid kirurgiska

kliniken tages i anspråk för inredande av föreläsningssal och postoperativ

avdelning bör personalen kunna minskas med åtminstone tre sjukvårds­

biträden. Vid flyttning av plastikkirurgiska avdelningen till Karolinska

sjukhuset bör Serafimerlasarettets personalstat minskas med en överskö-

tersketjänst. I stället torde en ökning å Karolinska sjukhusets stat bli nöd­

vändig.

Såvitt de sakkunniga kan bedöma, torde möjlighet finnas att till en av

garnisonsavdelningarna vid Karolinska sjukhuset, som nu användes för

allmänkirurgiska fall (27 vårdplatser), överflytta den plastikkirurgiska

verksamheten vid Serafimerlasarettet. En förutsättning härför är dock

givetvis att av direktionen tidigare begärda medel — 65 000 kronor — för

åtgärder beträffande omläggnings- och polikliniklokaler beviljas samt att

plastikkirurgiska avdelningens läkare beredes operationsmöjligheter å Karo­

linska sjukhusets operationsavdelning. Att under nuvarande ej tillfreds­

ställande förhållanden överflytta ytterligare plastikkirurgisk verksamhet

till Karolinska sjukhuset synes ej tillrådligt. Kostnaden för föreslagna åt­

gärder inom den kirurgiska kliniken beräknas till 114 000 kronor.

29

Kirurgiska polikliniken. En särskild förbindelsegång för de

interna transporterna bör ordnas vid sidan av nuvarande passage, som bör

avstängas för mottagande av ambulanstransporter. Kostnaden härför be­

räknas till omkring 53 000 kronor.

Röntgenavdelningen. Då de sakkunniga funnit det ogörligt att

bereda röntgenavdelningen avsevärt gynnsammare arbetsförhållanden inom

de byggnader, dit avdelningen nu är förlagd och då en flyttning av avdel­

ningen till andra lokaler inom lasarettet f. n. icke är möjlig, anser de sak­

kunniga nödvändigt att uppföra en mindre nybyggnad. Till nybyggnadens

bottenvåning föreslås skola förläggas arkiv, vissa läkarexpeditioner, biblio­

tek med arbetsplats för någon läkare, personalrum, rum för jourhavande

över sköter ska och för reception samt väntrum för patienter. Tillkomsten av

den föreslagna nybyggnaden möjliggör viss omdisposition av förefintliga lo­

kaler i bottenvåningen av kirurgiska klinikens operationsavdelning, därvid

bl. a. ytterligare ett röntgenlaboratorium erhålles och avdelningens kapacitet

ökas. Därjämte tillkommer lokaler för angiocardiografi i anslutning till

hjärtkateteriseringsrum med tillhörande smärre fysiologiska laboratorier. I

jordvåningen kan ytterligare ett arkiv anordnas genom omdisponering av

lokalerna under förutsättning att förenämnda tillbyggnad utföres. Kostna­

derna för föreslagna byggnadsåtgärder uppskattas till 156 000 kronor.

Avdelning för hjärt kateterisering och angiocar­

diografi. De sakkunniga erinrar om att direktionen för Karolinska

sjukhuset i sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 begärde medel

till avlöning av personal samt anskaffning av utrustning in. in. för att

kunna inrätta en avdelning för postoperativ vård, behandling av sömnme-

delsförgiftningar samt hjärtkateteriseringar. Direktionen uttalade därvid

bl. a., att den under de senaste tio åren alltmer utnyttjade tekniken för

hjärt- och kärlkateterisering visat sig vara av stort värde icke endast för

forskningen utan även för sjukvården och därvid särskilt för diagnostiken

av hjärt-, lung-, njur- och leversjukdomar. Vid tiden för yttrandet fanns

endast vid ett fåtal sjukhus i landet laboratorier, där dylik diagnostik

kunde bedrivas. Det vore ytterst beklagligt att nödgas konstatera, att sta­

tens kroppssjukhus i detta avseende tydligt släpade efter i utvecklingen, ett

förhållande som icke borde tillåtas fortsätta. Det vore därför enligt direk­

tionens mening i hög grad angeläget, att Serafimerlasarettet erhölle möjlig­

heter att kunna tillämpa den nya kateteriseringstekniken.

Kungl. Maj :t upptog icke direktionens begäran i sitt förslag till riks­

dagen under motivering, att med ett ställningstagande till frågan borde

anstå i avvaktan på erfarenhet av den vid Karolinska sjukhuset bedrivna

verksamheten för hjärt- och kärlkateterisering.

Under år 1956 företogs inom Serafimerlasarettet ytterligare utredning i

förevarande fråga, och överläkarna vid medicinska, kirurgiska och neuro­

logiska klinikerna, vid röntgenavdelningen och kliniskt-fysiologiska central­

laboratoriet samt narkosöverläkaren framlade i skrivelse till direktionen

den 17 oktober 1956 ett nytt specificerat förslag till inrättande av en post-

anestetisk-postoperativ avdelning med ansluten hjärtkateteriserings-angio-

eardiografienhet vid Serafimerlasarettet. Därvid framhölls bl. a., att Sera-

fimerlasarettel vore det enda undervisningssjukhus i landet, där hjärt-

kateterisering med angiocardiografi icke bedrevs. Hjärtkateterisering ut­

fördes för det dåvarande vid åtminstone tretton olika sjukhus i landet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

30

I yttrande den 22 november 1956 över sistnämnda förslag framhöll lärar­

kollegiet vid Karolinska institutet, att enligt vad kollegiet under hand in­

hämtat varken det kliniskt-fysiologiska laboratoriet vid Karolinska sjuk­

huset eller lungklinikernas fysiologiska laboratorium beräknades kunna

tillgodose mer än Karolinska sjukhusets egna behov. Detta vore emellertid

icke någon huvudpunkt i diskussionen om inrättandet av en hjärtdiagnos-

tisk avdelning vid Serafimerlasarettet. Avgörande argument talade mot att

sådan specialdiagnostisk hjärtundersökning, varom tal vore, skulle be­

drivas på sjukhus utanför det, där patienten vårdades. Kollegiet tillstyrkte

därför varmt förslagets snara förverkligande.

De sakkunniga anser åtgärder böra vidtagas för inrättandet av en hjärt-

kateteriserings-angiocardiografienhet så att medicinsk undervisning och

sjukvård skall kunna bedrivas vid Serafimerlasarettet på ett även i nu

ifrågavarande avseende tillfredsställande sätt. I lokalhänseende finns möj­

ligheter att tillskapa en arbetsenhet av berörda slag. Kostnaderna för erfor­

derliga ändringsarbeten beräknas till omkring 104 000 kronor. För den

fysiologiska delen av hjärtkateteriseringverksamheten erfordras en perso­

nalökning med en förste underläkare, en försöksassistent, en översköterska,

ett laboratoriebiträde och ett kontorsbiträde.

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet. Enligt de

sakkunnigas förslag skall det bakteriologiska centrallaboratoriet överflytta

till endokrinologiska avdelningens nuvarande lokaler, så snart dessa fri­

ställts. De härigenom ledigblivna lokalerna i medicinska klinikens jord­

våning bör ställas till fysiologiska laboratoriets förfogande för undervis-

ningsändamål. Samtidigt får laboratoriet emellertid avstå ett eller två nu

disponerade rum till neurofysiologiska laboratoriet. Med hänsyn till att de

ökade utrymmen, som genom angivna åtgärder kan ställas till fysiologiska

laboratoriets förfogande, icke tillåter en önskvärd utveckling av den fysio­

logiska undersökningsverksamheten för sjukvårdens del föreslår de sak­

kunniga, att viss del — 80 in2 — av det utrymme, som kan vinnas genom

en omdisponering av den nuvarande badavdelningen, ställes till laborato­

riets förfogande. I dessa utrymmen skulle bl. a. kunna iordningställas loka­

ler för diagnostik av perifera kärlsjukdomar med ett konstanttemperatur-

rum. För hjärtkateteriseringsverksamheten tillkommer vissa utrymmen i

anslutning till röntgenavdelningen. Erforderliga ändringsarbeten har kost­

nadsberäknats till 43 000 kronor.

Klinisk t-b akteriologiska centrallaboratoriet. De

sakkunniga föreslår, att laboratoriet, när endokrinologiska avdelningen

omkring den 1 maj 1958 överflyttas till Karolinska sjukhuset, övertager

sistnämnda avdelnings nuvarande lokaler i lasarettets laboratoriebyggnad

omfattande — inklusive de tre rum bakteriologiska laboratoriet redan dis­

ponerar i samma våning — omkring 196 in2. Därutöver kan, om så erfordras,

fem mindre arbetsrum inredas å laboratoriebyggnadens vind för en kostnad

av cirka 51 000 kronor. Av dessa kan åtminstone en del få disponeras av

bakteriologiska laboratoriet. Härtill kommer en djuravdelning i sju rum

om sammanlagt cirka 100 in2.

De sakkunniga upplyser, att laboratoriets föreståndare, laboratorn Lithan-

der förklarat, att de lokaler, som skulle ställas till laboratoriets förfogande

i laboratoriebyggnaden, i utrymmeshänseende icke kommer att bli till­

fredsställande vare sig ur sjukvårds-, undervisnings- eller forskningssyn­

punkt. Enligt eu av Lithander företagen undersökning skulle för att till­

godose behoven erfordras laboratorie- och undervisningslokaler med en

Kungl. Mnj:ts proposition nr 87 är 1958

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

31

nettoyta av 830 in2 och en djuravdelning med 235 in2 nettoyta. Såsom en

utväg att lösa laboratoriets lokalfråga har Lithander föreslagit, att verk­

samheten överflyttar till Karolinska sjukhusets blivande nybyggnad för

klinisk hakteriologi, när denna står färdig. Enligt Lithanders mening kan

en Sådan anordning genomföras utan olägenheter för sjukvården. För un­

dervisningen skulle vinnas mer allsidigt och tillräckligt tekniskt och kli­

niskt material. Slutligen skulle avsevärd ekonomisk vinst uppkomma.

Med anledning av Lithanders begäran att få överflytta verksamheten till

Karolinska sjukhuset har lärarkollegiet vid Karolinska institutet utsett sär­

skilda sakkunniga, vilka förklarat, att det måste betraktas som ett steg

bakåt att företaga ett bortflyttande av den bakteriologiska rutinverksam­

heten från Serafimerlasarettet samt att det måste innebära väsentligt för­

bättrade villkor för laboratoriet att få disponera de av endokrinologiska

avdelningen nu ianspråktagna lokalerna.

Laboratorn Lithander har sedermera påyrkat att såsom ett provisorium

få disponera, förutom endokrinologiska avdelningens lokaler, hela djurav­

delningen, d. v. s. ytterligare sju rum med en golvyta av cirka 100 in2. Där­

vid skulle erfordras uppförande av nya djurstallar m. in. inom lasaretts­

området, enligt förslag av Lithander i en envåningsbyggnad intill förbin­

delsegången mellan laboratoriebyggnaden och medicinska kliniken. Kost­

naden för en sådan byggnad beräknas till omkring 80 000 kronor.

De sakkunniga framhåller, att den nya bakteriologiska laboratoriebygg­

naden vid Karolinska sjukhuset beräknas stå färdig under år 19G1 och

först då skulle den av Lithander föreslagna överflyttningen kunna ske.

Den fysiologiska undervisningens lokalfråga bör icke få vara olöst under

så lång tid som fram till 1901. Något annat hinder för dess lösande före

ingången av läsåret 1958/59 än bakteriologiska centrallaboratoriets för­

flyttning synes icke förefinnas. De sakkunniga säger sig vara väl medvetna

om att bakteriologiska centrallaboratoriets vid Serafimerlasarettet lokal­

behov för sjukvård, undervisning och forskning ingalunda blir tillgodosett

vid en överflyttning till endokrinologiska avdelningens lokaler. Då neuro­

logiska och neurokirurgiska klinikerna överflyttas till Karolinska sjukhuset,

finns emellertid möjligheter att med utnyttjande av sagda klinikers ut­

rymda lokaler tillfredsställa laboratoriernas lokalanspråk. Med hänsyn

härtill förefaller det de sakkunniga mycket tveksamt, om man inom det

trånga lasarettsområdet nu bör uppföra byggnad för djurstallar. Enligt de

sakkunnigas mening bör bakteriologiska laboratoriet överflytta till labora­

toriebyggnaden redan under våren 1958, så att dess nuvarande lokaler kan

iordningställas för fysiologiska centrallaboratoriet före ingången av läs­

året 1958/59. Efter bakteriologiska laboratoriets överflyttning bör dess

lokalfråga kunna närmare bedömas. Lösningen av denna blir givetvis bl. a.

beroende av Karolinska institutets och överordnade undervisningsinstansers

ställningstagande till förslaget rörande förläggning av Serafimerlasarettets

bakteriologiska verksamhet till Karolinska sjukhusets nya centrallabora­

torium.

K 1 i n i s k t - k e in i s k a central! a b o r a t o r i c t. Genom iordning­

ställande av ett nu oinrett utrymme i jordvåningen av laboratoriebyggna­

den och viss omdisponering av lokalerna där, sedan endokrinologiska av­

delningen överförts till Karolinska sjukhuset, kan del kemiska centrallabo­

ratoriet erhålla en provisorisk mindre lokalökning. Kostnaden för dessa

lokaländringar i laboratoriebyggnadens jordvåning, vilka ändringar jämväl

berör patologiska avdelningen, belöper sig till omkring 32 000 kronor. De

32

fem rum, som kan inredas på laboratoriebyggnadens vind, bör enligt de

sakkunniga fördelas mellan bakteriologiska och kemiska centrallabora­

torierna. För det kemiska centrallaboratoriet erfordras en personalökning

med 2 laboratoriesköterskor, en undersköterska och ett ekonomibiträde.

K lin is k t-neur o fysiologisk a laboratoriet. Enligt de sak­

kunniga bör kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet i samband med in­

flyttning i bakteriologiska centrallaboratoriets nuvarande lokaler avstå ett

eller två rum till neurofysiologiska laboratoriet. Iordningsställandet av de

nya lokalerna beräknas kosta omkring 4 000 kronor.

Patologiska avdelningen. Genom en omdisposition av en del

lokaler och iordningställande av ett oinrett utrymme i souterrängvåningen

av laboratoriebyggnaden kan en demonstrationslokal för undervisningsän-

damål åstadkommas. Denna lokal torde även kunna användas för samma

ändamål av bakteriologiska och kemiska centrallaboratorierna. Kostnaden

härför har tidigare redovisats under det kemiska centrallaboratoriet. Här­

utöver tillkommer för anordnande av omklädningsrum med toalettrum för

medicine kandidater cirka 4 000 kronor.

Badavdelningen. Badavdelningen omfattar f. n. dels ett intagnings-

bad om cirka 110 in2, dels ock ett renlighetsbad om cirka 250 m2 utrustat

med bl. a. en bastu för personalen. De sakkunniga anser, att badlokalerna

kan minskas. Genom omdisponering och minskning av dessa lokaler kan

ett lokalutrymme om cirka 160 in2 utvinnas, varav hälften kan ställas till

fysiologiska centrallaboratoriets och återstoden till linneförrådets förfo­

gande. Kostnaden härför uppgår till omkring 68 000 kronor. Därjämte bör

en ny bastu inrättas till en kostnad av cirka 30 000 kronor.

Intendentkontoret. De sakkunniga har funnit, att erforderlig

förbättring av intendentkontorets lokaler kan åstadkommas med en till­

byggnad till kontorets norra långsida. Därvid vinnes två arbetsrum om till­

sammans cirka 32 nr. Möjligheter att anordna ytterligare ett toalettrum

skulle då även erbjuda sig. Kostnaden för tillbyggnaden beräknas till 41 000

kronor. De sakkunniga som vidare funnit sådana åtgärder böra vidtagas,

som kan underlätta arbetet för vårdpersonalen på de stora och tungarbetade

vårdavdelningarna, tillstyrker införande av tryckplåtsystem vid lasarettet,

vilket i blanketthänseende och beträffande maskintyp bör anpassas till det

vid Karolinska sjukhuset använda systemet. — Vad lokalfrågan beträffar

finnes möjlighet att intill patientkontoret göra en smärre tillbyggnad, var-

inom lokal för präglingsmaskin och operatris kan ordnas. Kostnaden för

tillbyggnaden beräknas till omkring 20 000 kronor.

Omklädningsrum och dagrum för personalen. De sakkun­

niga förordar vidtagande av vissa åtgärder för att personalrumsfrågan skall

bli bättre tillgodosedd än hittills. Kostnaderna för föreslagna åtgärder

uppskattas till 29 000 kronor.

Maskinverkstaden. De sakkunniga, som funnit förutsättningar

föreligga för anordnande av en maskinverkstad i en del av lasarettets

förutvarande tvättbyggnad, föreslår, att verkstadens trängande behov av

nya lokaler tillgodoses genom iordningställande av verkstadslokal där­

städes för en beräknad kostnad av 57 000 kronor.

Tvättförrådet. Därest den av de sakkunniga föreslagna maskin­

verkstaden kommer till utförande, bör tvättförrådet erhålla ersättnings-

utrymme för de lokaler, som i samband därmed måste avstås. Ett sådant

utrymme kan erhållas vid omdisposition av lasarettets badlokaler. Här­

igenom ges möjlighet att iordningställa ett tillfredsställande och välbelä-

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 dr 1958

33

get linneförråd. Därjämte bör en lastkaj byggas. — Kostnaderna för an­

givna byggnadsarbeten beräknas till cirka 5 000 kronor.

K ö k e t. De sakkunniga föreslår, att köket erhåller ett tillskott av

förrådslokaler genom att en del av de nuvarande verkstadslokalerna i

köksbyggnadens källarvåning tages i anspråk härför. Kostnaden för de

smärre ombyggnadsarbeten, som erfordras för utökning av förrådslokalerna

samt installation av viss apparatur, uppskattas till 25 000 kronor.

Befintligt ledningssystem. För att förbättra värmeförsörj­

ningen inom ett bostadshus bör en undercentral med två värmelednings-

pumpar anordnas för en beräknad kostnad av 170 000 kronor. Med hän­

syn till ovissheten om lasarettets framtid synes funktionsdugligheten hos

nuvarande ledningar böra vidmakthållas genom successiva reparations-

åtgärder, för vilka kostnaderna lämpligen bör bestridas genom förstärkta

underhållsanslag. För närvarande synes endast elt mindre belopp om för­

slagsvis 40 000 kronor böra anvisas för de reparationsarbeten, som erford­

ras vid anslutning till ledningssystemen av de sanitära nyinstallationer,

som föreslås av de sakkunniga.

Sanitär utrustning in. in. inom vårdavdelningar. Att

modernisera och upprusta vårdavdelningarna i sådan omfattning, att de

skulle svara mot nutida krav, är enligt de sakkunniga med hänsyn till

föreliggande förhållanden icke möjligt eller ekonomiskt försvarbart. De

sakkunniga finner emellertid vissa begränsade iståndsättnings- och mo-

derniseringsåtgärder vara ofrånkomliga speciellt inom medicinska och

kirurgiska klinikerna, vid vilka verksamheten kommer att fortfara under

avsevärd tid framåt. Kostnaderna för erforderliga åtgärder för förbättring

av arbetsförhållandena och den sanitära utrustningen inom vårdavdel­

ningarna har av de sakkunniga beräknats till 350 000 kronor. Härtill kom­

mer 600 000 kronor för ommålning inom lasarettet samt 50 000 kronor

till förbättring och utbyte av golvbeläggningar.

Telefonväxel. De sakkunniga finner erforderligt, att lasaret­

tet förses med en automatväxel. Lasarettet torde vara det enda större

sjukhus i Stockholm, som f. n. saknar sådan. Enligt underhandsuppgift

från televerket betingar en för lasarettet lämpad automatväxel en engångs­

kostnad av i runt tal 100 000 kronor. Härtill kommer kostnaden för vissa

ombyggnadsarbeten, som erfordras i de lokaler, där växeln lämpligen bör

installeras. Storleken av byggnadskostnaderna har icke kunnat preciseras,

men torde kunna beräknas till omkring 25 000 kronor. De sakkunniga an­

ser därjämte behovet av personsökaranläggning i hög grad trängande. De

sakkunniga föreslår, att etl belopp om förslagsvis 50 000 kronor anvisas

för ändamålet.

Centralradioanläggning. De sakkunniga anser alt å lasaret­

tet intagna patienter bör ha samma möjlighet till radiolyssning som pa­

tienterna på flertalet övriga sjukhus och tillstyrker därför, att en central­

radioanläggning för hela lasarettet anskaffas. Kostnaden härför uppgår

till 43 000 kronor.

Inventarier och annan utrustning. Enligt de sakkunniga

föreligger behov av viss nyanskaffning av apparatur och andra inventarier

för en sammanlagd kostnad av 1 050 000 kronor för alt undervisnings- och

sjukvårdsverksamheten skall kunna bedrivas under godtagbara betingelser

Beträffande de sakkunnigas förslag i denna del torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 87

Kungl. Mcij.ts proposition nr 87 år 1958

34

De sakkunniga framhåller, att av dem framlagda skissritningar över för­

slag till byggnadsändringar m. in. icke är att betrakta såsom definitiva

utan bör, innan åtgärder vidtages, överarbetas. Ritningarna har upprättats

för att man skall kunna bilda sig en uppfattning om förslagens genomför­

barhet och verkställa preliminära kostnadsberäkningar. Dessa beräkningar

har på grund av den korta tid, som stått till förfogande, ej kunnat göras

mera exakta utan får närmast betraktas som uttryck för storleksordningen

av det medelsbehov, som erfordras för att åsyftade resultat något så när

skall åstadkommas. Under upprustningsarbetets fortskridande kan mera

preciserade kostnadsberäkningar göras.

De förslag till åtgärder, som enligt de sakkunnigas uppfattning bör vid­

tagas vid Serafimerlasarettet för att medicinsk undervisning samt sjuk­

vård skall kunna organiseras och bedrivas där på ett tillfredsställande sätt

i avbidan på tillkomsten av nybyggnad vid Sabbatsbergs sjukhus eller

undervisningens definitiva förläggande till annat staden tillhörigt sjukhus,

innebär sammanfattningsvis följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Åtgärd

1. Åtgärder för förbättrad elenergiförsörjning

Beräknad

engångs­

kostnad

kronor

150 000

Byggnadsarbeten o. dyl.

2. Inrättande av isolerings-, undersöknings- och kandidatrum å medi­

cinska kliniken............................................................................................. 114 000

3. Dito å neurologiska kliniken..................................................................... 15 000

4. Ny föreläsningssal, inrättande av läkar- och kandidatrum, postopera-

tiv avdelning och djuroperationssal å kirurgiska kliniken.................. 114 000

5. Förbättrat intag till olycksfallspolikliniken............................................ 53 000

6. ökade och förbättrade lokaler för röntgenavdelningen, bl. a. genom

tillbyggnad.................................................................................................... 156 000

7. Inrättande av avdelning för hjärtkateterisering- och angiocardio-

grafi................................................................................................................ 104 000

8. Omändring och utökning av kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets

lokaler............................................................................................................ 43 000

9. Inredning av expeditionsrum å patologbyggnadens vind..................... 51 000

10. Inrättande av vissa laboratorielokaler i patologbyggnadens jordvåning

(kem. lab. m. fl.).......................................................................................... 32 000

11. Mindre lokalförbättring för kliniskt-neurofysiologiska centrallabora­

toriet ............................................................................................................... 4 000

12. Omklädningsrum för patologiska avdelningens kandidater.................. 4 000

13. Omändring av badlokalerna samt nya förråds- och laboratorielokaler

därstädes. Ny bastu..................................................................................... 98 000

14. Utökning av intendentkontoret och inskrivningsexpeditionen............ 61 000

15. Anordnande av omklädningsrum för kvinnlig sjukvårds- och ekonomi­

personal ......................................................................................................... 29 000

16. Ny maskinverkstad...................................................................................... 57 000

17. Lastkaj för godsleveranser......................................................................... 5 000

18. Inredning av förråd i köket m. m.............................................................. 25 000

19. Åtgärder till förbättring av lasarettets ång- och värmeförsörjning

samt vatten- och avloppsledningar........................................................... 210 000

20. Åtgärder till förbättring av arbetsförhållandena och den sanitära

utrustningen m. m. inom vårdavdelningarna.......................................... 1 000 000 2 175 000

21. Automattelefonväxel samt läkarsökarsystem............................................................. 175 000

22. Centralradioanläggning................................................................................................... ⁴³ 000

C. Yttranden

Statskontoret understryker vikten av att den tilltänkta upprustningen

icke drives längre än som med fog kan anses oundgängligen erforderligt.

Det är sålunda angeläget, att förefintliga möjligheter till besparingar noga

tillvaratages. Statskontoret ställer sig synnerligen tveksamt till förslaget,

att vårdplatsantalet vid medicinska kliniken skall minskas. Endast om

tvingande skäl därtill föranleder, bör enligt ämbetsverkets åsikt med nu

rådande knapphet på sjukhusplatser en sådan reduktion vidtagas. Beträf­

fande den föreslagna personalökningen vid lasarettet kan statskontoret

icke biträda förslaget om inrättande vid det kliniskt-kemiska centrallabora­

toriet av befattningar som försöksassistent, översköterska och underskö­

terska. Vad angår den materiella upprustningen anser statskontoret, att

automattelefonväxel knappast nu bör anordnas i betraktande av lasaretts-

verksamhetens relativt snara förflyttning.

Byggnadsstyrelsen anför.

Det föreliggande förslaget till upprustning synes i princip icke giva anled­

ning till erinran ur de synpunkter byggnadsstyrelsen har att beakta. Styrel­

sen har därvid utgått från att några ytterligare förbättringsåtgärder icke

skall komma att påfordras under den tid sjukhuset alltjämt skall tjäna

undervisningsändamål. De för byggnadsarbeten o. dyl. angivna kostnaderna

kan med hänsyn till att ritningarna icke är definitiva endast betraktas så­

som ett uttryck för storleksordningen av det medelsbehov, som erfordras

för upprustningen. Styrelsens granskning av kostnaderna, som skett utifrån

denna förutsättning, har givit vid handen, att desamma vad berör bygg­

nadsarbetena synes skäliga medan kostnaderna för värme-, ventilations-

och sanitetstekniska anläggningar samt el-installationer beräknats alltför

lågt. Styrelsen har emellertid med hänsyn till den begränsade tid, som stått

till buds, icke kunnat närmare klarlägga storleken av dessa senare kostna­

der. Med tanke på de föreliggande ritningarnas preliminära karaktär förut­

sätter byggnadsstyrelsen, att en fackmässig bearbetning av ombyggnads-

förslaget kommer till stånd, innan några arbeten igångsättes. I samband

med denna bearbetning, som även bör innefatta uppgörandet av en lämplig

etappindelning för förslagets genomförande, bör även kostnaderna närmare

kunna preciseras.

Medicinalstyrelsen vitsordar, att den medicinska undervisningen och sjuk­

vården vid Serafimerlasarettet f. n. bedrives under otillfredsställande för­

hållanden. Det är därför synnerligen angeläget, att åtgärder av den art de

sakkunniga föreslagit snarast kommer till utförande i avvaktan på till­

komsten av nybyggnad vid Sabbatsbergs sjukhus eller undervisningens

definitiva förläggande till annat Stockholms stad tillhörigt sjukhus. Styrel­

sen tillstyrker därför livligt, att medel snarast ställes till förfogande för

ändamålet. F. n. är en plan för den specialiserade kroppssjukvårdens ut­

byggnad räjongvis m. m. under utarbetande, däri bl. a. frågan om den

cardiologiska verksamhetens organisation i stort inom landet upptages till

övervägande. Denna plan avses vara färdigställd under våren 1958. Under

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

38

skärpa framhålla angelägenheten av att Serafimerlasarettet snarast möjligt

ersättes med annat undervisningsjukhus.

Efter nervklinikernas överförande till Karolinska sjukhuset torde Sera­

fimerlasarettet endast komma att omfatta två kliniker, för medicin och

kirurgi, samt centrallaboratorier, patologisk institution och röntgenavdel­

ning. Det synes mig kunna ifrågasättas, om det ur driftekonomisk syn­

punkt är försvarligt att uppehålla en så sammansatt sjukhusenhet.

De av de sakkunniga föreslagna åtgärderna för att skapa bättre förut­

sättningar vid lasarettet för undervisning och forskning anser jag mig i

huvudsak kunna tillstyrka. Vad beträffar det kliniskt-bakteriologiska labo­

ratoriet anser jag dock icke det framlagda förslaget till lösning av dess

lokalfråga godtagbart ens som ett provisorium i avvaktan på att" laborato­

riet enligt de sakkunnigas intentioner skulle erhålla ökade lokaler efter

nervklinikernas överflyttning till Karolinska sjukhuset. Placeringen av

laboratoriet i samma våning som djuravdelningen måste ur hygienisk syn­

punkt vara förkastligt. Då härtill kommer att de för laboratoriet avsedda

lokalerna måste anses otillräckliga såväl för sjukvårdens som undervis­

ningens och forskningens behov, anser jag mig böra påyrka, att den nu­

varande djuravdelningen disponeras för laboratoriet och att ett mindre

djurhus i stället uppföres. Behovet av ett djurhus vid Serafimerlasarettet

torde komma att kvarstå, även om förslaget om överförande av verksam­

heten vid lasarettets kliniskt-bakteriologiska laboratorium till Karolinska

sjukhusets blivande nybyggnad för klinisk bakteriologi kommer att reali­

seras. Sistnämnda förslag synes mig böra ytterligare utredas och över­

vägas, innan man tager ställning till frågan om att bereda laboratoriet

ökade utrymmen med utnyttjande av de lokaler, som blir lediga vid nerv­

klinikernas överförande till Karolinska sjukhuset.

Direktionen för Karolinska sjukhuset framhåller, att de sakkunnigas

förslag enligt direktionens mening är väl ägnade att läggas till grund för

en under förevarande omständigheter ofrånkomlig upprustning av Sera­

fimerlasarettet. Såsom de sakkunniga uttalat måste de föreslagna åtgär­

derna genomföras successivt. Sedan principiell ställning tagits till de sak­

kunnigas förslag, bör tidsföljden för genomförandet närmare planläggas,

så att driften vid lasarettet och undervisningen störes i minsta möjliga ut­

sträckning. I anslutning härtill förordar direktionen, att det uppdrages åt

byggnadsstyrelsen att föranstalta om uppgörande av definitiva ritningar

och kostnadsberäkningar beträffande föreslagna åtgärder. Det är enligt

direktionens mening av vikt, att upprustningsperioden göres så kort som

möjligt. Beträffande enskildheterna i de sakkunnigas förslag anför direk­

tionen bl. a. följande.

Därest garnisonssjukvården avvecklas, föreligger möjlighet att till en

av de garnisonsavdelningar, som nu användes för allmänkirurgiska fall,

överflytta den plastikkirurgiska verksamheten vid Serafimerlasarettet. För

operationsverksamheten vid Karolinska sjukhuset bör då plastikkirurgin få

disponera, förutom nu upplåtna resurser, jämväl den andel i kirurgiska

klinikens operationsavdelningar, som rätteligen bör tillkomma två kirur­

giska garnisonsavdelningar. Enligt direktionens mening är det lämpligt

att koncentrera den plastikkirurgiska verksamheten till Karolinska sjuk­

huset, dit den plastikkirurgiska verksamheten vid Serafimerlasarettet enligt

Kungt. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

centrallaboratoriet framlagts för de sakkunniga, går utöver vad direktionen

begärt i petita för budgetåret 1958/59. Med hänsyn till att en undersökning

rörande isotopverksamheten vid lasarettet bör verkställas synes med inrät­

tande av andra tjänster än de av direktionen i petita begärda tjänsterna,

nämligen en undersköterska och ett halvtidstjänstgörande kontorsbiträde

böra anstå. Därjämte bör emellertid ett belopp av 40 000 kronor ställas till

förfogande för anställande av den extra arbetskraft, som må befinnas erfor­

derlig för att verksamheten vid laboratoriet skall kunna bedrivas i tillfreds­

ställande omfattning. Direktionen vill kraftigt understryka de sakkunnigas

uttalande om angelägenheten av att en modernisering i betydande omfatt­

ning kommer till stånd av kökets ålderstigna och förslitna apparat- och ma­

skinutrustning för att därigenom förbättra arbetsförhållandena för den nu

hårt ansträngda köksavdelningen och dess personal.

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

D. Förhandlingskommissionens förslag till avtal

Kommissionen redogör inledningsvis för det huvudsakliga innehållet i

det s. k. Sabbatsbergsavtalet och det i anslutning därtill träffade avtalet angå­

ende försäljning till Stockholms stad av stiftelsen Serafimerlasarettets fas­

tigheter, i det följande kallat försäljningsavtalet. (Se härom propositionen

nr 213/1948). Kommissionen framhåller i detta sammanhang, att man vid

ingåendet av nämnda avtal allmänt räknade med, att ny- och ombyggnaden

av Sabbatsbergs sjukhus skulle kunna fullbordas före utgången av år 1960.

I själva verket har uppförandet av Sabbatsbergsklinikerna ännu — drygt

tio år efter Sabbatsbergsavtalets tillkomst — icke igångsatts. Den främsta

orsaken härtill har av staden uppgivits vara ovissheten om, hur en planerad

stor genomfartsled (Rådmansleden) med tunnel under eller i närheten av

Sabbatsbergsområdet skulle förläggas och utformas. Bl. a. av denna anled­

ning har stadsplan för området icke kommit att antagas av stadsfullmäktige

förrän den 16 december 1957. Enligt nämnda stadsplan bar visst område

reserverats för en framtida tunnel utan att ställning tagits till dess exakta

förläggning och utformning. Enligt vad borgarrådet för stadsbyggnadsroteln

uppgivit utgör dock planerna på Rådmansleden numera icke något hinder för

påbörjandet av ny- och ombyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus. Andra av

staden uppgivna orsaker till dröjsmålet, finansierings- och lånesvårigheter,

torde däremot icke vara undanröjda. Även om byggnadsarbetena påbörjas

omedelbart, måste man emellertid räkna med att det dröjer tio å femton år,

innan Serafimerklinikerna kan överflyttas. Serafimerlasarettet kommer

således att behöva utnyttjas för den medicinska undervisningen under ytter­

ligare ett antal år.

Kommissionen redogör härefter i korthet för vad som föregått Kungl.

Maj :ts beslut den 17 januari 1958 att uppdraga åt kommissionen att på

statens vägnar upptaga förhandlingar med staden rörande fördelningen mel­

lan parterna av kostnaderna för ändrings- och reparationsarbeten samt an­

42

lande avtal om rätt för landstinget att belägga platser på lasarettet endast

gäller till utgången av år 1960. Enligt ett samtidigt med Sabbatsbergs- och

försäljningsavtalen mellan staten och landstinget träffat avtal överlät staten

emellertid till landstinget 40 av de allmänna vårdplatserna å garnisonsavdel­

ningen vid Karolinska sjukhuset att tillträdas den 1 januari 1961, allt under

förutsättning, att dessa platser då icke erfordrades för garnisonssjukvår­

den. Sagda platser utgjorde kompensation för de 40 platser å Serafimerla-

sarettet, vilka landstinget enligt ett år 1881 av lasarettsdirektionen fattat

beslut tillförsäkrats »för all framtid», inen som landstinget likväl skulle

förlora genom stadens förvärv av lasarettet. Vid redovisningen av detta avtal

anförde kommissionen bl. a. (se propositionen nr 213/1948).

Inför kommissionen har landstingets delegerade framhållit, att i och med

lasarettets övergång i stadens ägo och disposition med största sannolikhet

besvärligheter komme att uppstå för landstinget att på annat håll anskaffa

erforderliga vårdplatser utöver nyssnämnda 40 platser på Karolinska sjuk­

huset. Någon skyldighet för kronan att härutinnan hålla landstinget skades­

löst föreligger icke, men enligt kommissionens mening är det med hänsyn

till förutberörda förhållanden skäligt och önskvärt, att, om lasarettsdriften

efter utgången av år 1960 fortsättningsvis uppehälles, landstinget i fall av

behov erhåller möjlighet att där inlägga sjuka. Kommissionen har därför

ansett sig böra med stadens delegerade upptaga denna fråga till diskussion

i samband med sina förhandlingar om Serafimerlasarettets överlåtande till

staden. Stadens delegerade har därvid under hand förklarat, att, om och så

länge sjukvårdsverksamheten uppehälles vid Serafimerlasarettet efter den

31 december 1960, staden kunde förväntas vara villig att på villkor, om vilka

staden och landstinget enades, fortfarande hålla en del av vårdplatserna vid

lasarettet tillgängliga för patienter från länet.

Med stöd av detta uttalande har kommissionen ansett sig oförhindrad att

medverka till att de 65 vårdplatser, vilka landstinget f. n. äger belägga med

sjuka från länet, skall efter utgången av år 1960 disponeras av staden, oak­

tat staten då fortfarande är huvudman för lasarettet. Om landstinget efter

den 31 december 1960 finner sig vara i behov av vårdplatser på lasarettet,

har alltså landstinget att upptaga överläggningar med staden i denna fråga.

I anslutning till de sakkunnigas redogörelse för framdragandet av den

planerade s. k. Klarabergsgatuleden framhåller kommissionen, att en sådan

provisorisk dragning av leden, som de sakkunniga ansett sig kunna utgå

från, visserligen icke innebär att några för sjukhusdriften vitala byggnader

går till spillo men däremot medför så kraftiga störningar för den neuroki-

rurgiska kliniken, att någon sjukvårdande verksamhet omöjligen kan bedri­

vas där vare sig under eller efter gatubyggnadstiden. Kommissionen har

därför i likhet med de sakkunniga med bestämdhet hävdat, att gatuarbeten

inom sjukhusområdet icke får igångsättas, förrän den neurokirurgiska kli­

niken överflyttats till Karolinska sjukhuset, då den friställda klinikbygg­

naden kan användas för ändamål, som icke kräver samma avskildhet och

ro som vård- och operationsavdelningar.

Kungl.

Maj.

ts proposition nr

87

är 1958

sjukhusdriften upptaga därav föranledda problem till närmare övervä­

ganden.

I fråga om fördelningen av kostnaderna för den av de sakkunniga före­

slagna upprustningen har parterna beträffande de i upprustningsförslaget

ingående inventarierna enats om, att staten helt bör stå för kostnaderna för

anskaffandet av dessa. Inventarierna kommer härigenom liksom övrig vid

sjukhuset befintlig lös egendom att vara statens egendom. Rörande denna

egendom, som icke ingår i köpet av lasarettet, skall parterna enligt § 8 i

försäljningsavtalet träffa särskild överenskommelse.

En viss svårighet kan i praktiken tänkas uppstå angående vad som är att

hänföra till inventarier och vad som skall räknas till den fasta egendomen.

Parterna har undanröjt denna komplikation genom att fastslå, att allt vad

som faller under punkten 23 i sammanfattningen till de sakkunnigas be­

tänkande skall i ersättningshänseende hänföras till sådan lös egendom, som

avses i § 8 i försäljningsavtalet. All egendom, som tillföres lasarettet genom

den föreslagna upprustningen men som icke faller under nyssnämnda punkt

23, skall däremot tillhöra staden.

Vidkommande kostnaderna för upprustningen i egentlig mening — bygg­

nads- och installationsarbeten, reparationer m. in. — har kommissionen vid

förhandlingarna framhållit, att någon upprustning av nu föreslagen storleks­

ordning icke behövt komma till stånd, om Sabbatsbergsklinikerna blivit

färdigställda inom avtalad tid. Med hänsyn till den uppkomna förseningen

skulle enligt kommissionens uppfattning en fördelning av kostnaderna med

motsvarande tillämpning av Sabbatsbergsavtalet ha fog för sig. Detta skulle

ha inneburit, att staden bidragit med 75 procent av kostnaderna. Å andra

sidan torde det icke kunna bestridas, att staten med hänsyn till Serafimer-

lasarettets beräknade avveckling inom jämförelsevis få år funnit det eko­

nomiskt riktigt att begränsa de årliga kostnaderna för fastighetsunderhål­

let. I detta sammanhang erinrar kommissionen om att vid bestämmandet av

köpeskillingen enligt försäljningsavtalet hänsyn endast tagits till markvär­

det. De i köpet ingående byggnaderna har därför i realiteten överlåtits till

staden utan ersättning.

Med beaktande av anförda och eljest föreliggande omständigheter har

parterna överenskommit om en kostnadsfördelning, som innebär att staden

skall stå för 60 procent av de verkliga kostnaderna för de under punkterna

1—22 i betänkandets sammanfattning angivna åtgärderna. Kommissionen

och stadens delegerade har därvid utgått från, att såväl dessa åtgärder som

den föreslagna inventarieanskaffningen skall komma till stånd i sin helhet.

Givetvis skall dock inskränkningar eller utvidgningar i upprustningspro-

grammet kunna vidtagas i den mån enighet därom vinnes i samband med

den fortsatta statliga och kommunala behandlingen av utredningens förslag.

Parterna har enats om, att stadens bidrag skall på rekvisition utbetalas

successivt å conto allt eftersom byggnads- och reparationsarbetena genom­

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

§

6

.

Till i betänkandets sammanfattning under punkterna 1—22 angivna bygg­

nadsarbeten och installationer m. m. skall staden bidraga med 60 procent av

de verkliga kostnaderna. Stadens bidrag skall på rekvisition utbetalas suc­

cessivt å conto allt eftersom ifrågavarande åtgärder genomföras. Slutlig

reglering av bidraget sker sedan upprustningen av lasarettet slutförts.

Allt vad som tillföres lasarettet genom vidtagande av de i första stycket

angivna åtgärderna skall vara stadens egendom.

§ 7.

Kostnaderna för anskaffande av i betänkandets sammanfattning under

punkten 23 avsedda inventarier och annan utrustning skola bestridas av sta­

ten. Ifrågavarande inventarier och utrustning skola till alla delar hänföras

till sådan lös egendom, som avses i § 8 försäljningsavtalet.

§

8

.

Kostnaderna för i § 5 avsedd upprustning av lasarettet må icke till någon

del inläggas i lasarettets driftkostnader.

Protokollsanteckning till § 3:

Parterna äro ense om att en förutsättning för stadens åtagande enligt § 3

varit, att staten för sin del driver arbetet med färdigställande av nervklini­

kerna vid karolinska sjukhuset i så snabb takt som kan vara tekniskt

betingad och möjlig och på sådant sätt, att i varje fall neurokirurgiska kli­

niken bör kunna överflyttas före den 1 januari 1963.

E. Yttranden

Statskontoret, lärarkollegiet vid Karolinska institutet och direktionen för

Karolinska sjukhuset har lämnat avtalsförslaget utan erinran. Jämväl kans­

lern för rikets universitet tillstyrker kommissionens förslag men förutsät­

ter, att en godtagbar lösning av det kliniskt-bakteriologiska laboratoriets

lokalfråga skall kunna vinnas, även om avtalet godkännes i föreslagen

lydelse.

II.

Avtal om provisorisk undervisning i psykiatri vid

Södersjukhuset

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Förhandlingskommissionen framhåller i denna fråga inledningsvis föl­

jande.

I proposition nr 212/1954 uttalade föredragande departementschefen, att

en andra professur i psykiatri borde inrättas vid Karolinska institutet med

placering vid Sabbatsbergs sjukhus, då den planerade psykiatriska kliniken

48

Något avgörande i spörsmålet om psykiatriundervisningens ändrade för­

läggning vid stadens sjukhus har ännu icke kunnat träffas. Ytterligare

överväganden är nödvändiga. Parterna är dock ense om att utredningsarbe­

tet måste bedrivas i sådan takt, att överenskommelse i frågan kan träffas

inom den närmaste tiden.

Förhandlingskommissionen framhåller vidare, att densamma för att möj­

liggöra ett genomförande av den nya studieordningen i enlighet med fat­

tade beslut hos stadens delegerade hemställt, att undervisning provisoriskt

må meddelas vid Södersjukhusets psykiatriska avdelning och poliklinik

fr. o. in. höstterminen 1958, intill dess permanenta lokaler för den psy­

kiatriska undervisningen blivit färdigställda. Stadens delegerade har till­

mötesgått denna kommissionens begäran under förutsättning, att undervis­

ningen så bedrives, att sjukvårdens behöriga gång icke störes, samt att alla

kostnader, som uppstår i samband med undervisningen, bestrides av sta­

ten. Sålunda har delegerade bl. a. utgått ifrån, att det sammanlagda anta­

let kursdeltagare per år skall fördelas på tre kurser med ett beräknat an­

tal av 20 deltagare per kurs.

För att undervisning skall kunna bedrivas vid Södersjukhusets psy­

kiatriska avdelning och poliklinik är vissa ändringar och utvidgningar av

nuvarande lokaler nödvändiga. Ett förslag till sådana ändringsarbeten

in. in. har på parternas uppdrag utarbetats genom sjukhusdirektionens

försorg i samråd med chefsläkarna vid sjukhuset. Arbetena har därvid,

med tanke på att provisoriet sannolikt torde bli av relativt kortvarig natur,

begränsats till sådana, som ansetts oundgängligen nödvändiga. Förslaget

omfattar inredande av kandidatrum in. in. inom nuvarande poliklinikloka­

ler samt anordnande av kandidatrum, dagrum, lärarrum och nya lokaler

för insulinbehandling inom vårdavdelningarnas lokaler i sängbyggnaden

ävensom installering av telefoner. Kostnaderna för förslagets genomförande

har preliminärt uppskattats till 202 000 kronor inklusive oförutsedda ut­

gifter, kostnader för arbetsledning, kontroll och administration in. in. Härav

beräknas ett belopp om cirka 120 000 kronor falla på de nya insulinbe-

handlingslokalerna.

Parterna har överenskommit, att staden skall utföra ifrågavarande ar­

beten före den 1 september 1958 och att staten till staden skall utgiva er­

sättning härför med belopp motsvarande stadens självkostnader för arbe­

tena, inberäknat administrationstillägg. Stadens delegerade har emellertid

ansett sig böra biträda ett av kommissionen framfört yrkande om att hälf­

ten av kostnaderna för inredande av nya behandlingslokaler för insulin­

patienter skall stanna på staden. Tillkomsten av dessa nya lokaler medför

en icke oväsentlig förbättring för sjukvården och lokalerna torde kunna

utnyttjas av staden även efter provisoriets upphörande. Statens bidrag till

ombyggnadskostnaderna skulle härigenom reduceras till cirka 142 000

kronor enligt förenämnda överslagsberäkning. Härtill kommer kostnaderna

Knngl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

50

som för övriga av upplåtelsen föranledda i detta avtal ej särskilt angivna

merkostnader för sjukhuset erlägger staten till staden ett belopp av 75 000

kronor för år räknat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

§ 5.

Staden förbinder sig att före den 1 september 1958 ha utfört ändringsarbe­

ten enligt bifogade ritningar (bil. 1—5). Staten skall på rekvisition av staden

utgiva ersättning härför med belopp, som motsvarar stadens självkostna­

der inberäknat administrationstillägg, dock att halva kostnaden för änd­

ringsarbetena enligt bilaga 4 skall stanna å staden.

§

6

.

De studerade äro skyldiga att rätta sig efter de för sjukhuset utfärdade

ordningsföreskrifterna och av sjukhusledningen meddelade anvisningar.

De äga icke åtnjuta fri kost men få använda sjukhusets personalservering.

§ 7.

Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning enligt detta avtal

skall erläggas till sjukhuset före nästföljande januari månads utgång efter

rekvisition av sjukhusets intendent.^§ 8

.

Detta avtal skall gälla från och med den 1 juli 1958 intill dess undervis­

ningen överflyttas till den psykiatriska undervisningsklinik, som avses i det

mellan parterna den 1 december 1947 träffade avtalet angående samarbete

för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs sjukhus.

Kommissionen framhåller, att vid förhandlingarna förutsatts, att un­

dervisning i neurologi må bedrivas vid Södersjukhuset enligt gällande av­

tal så länge den provisoriska psykiatriundervisningen är dit förlagd. Vid

sjukhuset har enligt uppgift hittills anordnats två kurser i neurologi per

år. Kommissionen har emellertid uttalat, att behov kan uppkomma att utöka

antalet kurser i sistnämnda ämne till tre per år. Delegerade har förklarat

hinder icke möta från stadens sida mot en sådan utökning av verksamheten,

varvid även ersättningen för den tredje kursen skall regleras enligt gäl­

lande avtal.

B. Yttranden

Statskontoret, byggnadsstyrelsen, universitetskanslern samt lärarkollegiet

vid Karolinska institutet har lämnat kommissionens förslag rörande anord­

nande av undervisning i psykiatri utan erinran.

Beträffande undervisningen i neurologi har såväl lärarkollegiet, univer­

sitetskanslern som direktionen för Karolinska sjukhuset förordat, att den­

samma för framtiden i sin helhet förlägges till Serafimerlasarettet.

Lärarkollegiet anför.

52

i neurologi, som i propositionen 1954: 212 angivits skola vara förlagd till

Södersjukhuset, i stället hålles å statlig undervisningsklinik — en medels-

anvisning å 25 200 kronor föreslagen för nämnda undervisning. Vidare är

ett belopp om 1 080 kronor upptaget för undervisning i neurokirurgi å Söder­

sjukhuset. Om på sätt lärarkollegiet föreslår hela undervisningen i neuro­

logi förlägges till Serafimerlasarettet, erfordras vid nervkliniken därstädes

ytterligare en befattning som biträdande överläkare till en årskostnad av

f. n. 26 616 kronor, varemot nyss angivna arvodesmedel å tillhopa 26 280

kronor blir obehövliga. Skulle däremot två eller tre neurologikurser årligen

förläggas till Södersjukhuset, tillkommer utöver medel, motsvarande de ovan

omförmälda, i årets åttonde huvudtitel angivna beloppen, behov av medel

till avtalsenlig ersättning till Stockholms stad, arvode för undervisning i kli­

nisk neurofysiologi, semesterersättning till en förste underläkare och ersätt­

ning till klinikchefen för hans ökade ansvar såsom ledare för undervisningen

å klinik, där professor ej finns.

Universitetskanslern tillstyrker lärarkollegiets förslag, att hela undervis­

ningen i neurologi förlägges till Serafimerlasarettet. Den ökade undervis­

ning, som vid bifall till detta förslag, kommer att äga rum vid nervkliniken

faller inom ramen för den undervisningsskyldighet, som åvilar ämnesrepre­

sentanten och de biträdande överläkarna vid kliniken. Med hänsyn härtill och

till det relativt begränsade antalet vårdplatser vid nervkliniken är kanslern

icke beredd att tillstyrka kollegiets förslag om inrättande av ytterligare en

tjänst som biträdande överläkare. Däremot anser sig kanslern i anslutning

till ett av ämnesrepresentanten under hand framfört förslag böra förorda,

att ytterligare en tjänst som förste underläkare inrättas vid nervkliniken till

en årskostnad av f. n. 25 272 kronor. En ny underläkartjänst synes vara mo­

tiverad redan ur sjukvårdssynpunkt. Härtill kommer, att undervisningen i

neurologi har större omfattning enligt den nya studieordningen än enligt

den studieordning, efter vilken undervisning hittills meddelats vid nervkli­

niken. Denna omständighet medför ett ökat ianspråktagande av underläkarna

för biträde i undervisningen.

Direktionen för Karolinska sjukhuset framhåller, att antalet läkare vid

Serafimerlasarettets neurologiska klinik är förhållandevis lägre än vid mot­

svarande kliniker i Lund och Göteborg. I Lund lär antalet underläkare ut­

göra en på 14 patienter. I Göteborg svarar tre underläkare för 27 patienter

samt dessutom en underläkare för konsultationer. Medicinalstyrelsen har

ansett, att vid neurologiska kliniker det lämpliga läkarantalet bör vara en

underläkare på 12 patienter. Vid Serafimerlasarettets neurologiska klinik är

en underläkare helt avdelad för den polikliniska verksamheten. Återstående

vid kliniken tjänstgörande fyra underläkare har att svara för 80 patienter.

Det är därför helt naturligt, att en ökad undervisning vid lasarettet bör med­

föra en ökning av läkarstaben särskilt som undervisningen inom ifrågava­

rande disciplin är synnerligen tidskrävande. Då det åtminstone f. n. synes

svårt att inpassa en biträdande överläkare i sjukvårdsorganisationen vid

kliniken, ifrågasätter direktionen om icke i stället tillsvidare bör inrättas en

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

54

fatta 25 timmar föreläsningar och 25 timmar demonstrationer jämte prak­

tiska övningar. Under kursen, som skall pågå två månader, skall de stude­

rande arbeta på sjukhuset under en tid motsvarande 14 dagars halvtidstjänst­

göring. Det har i propositionen förutsatts, att vid Epidemisjukhuset skall år­

ligen anordnas fyra sådana kurser med 30 deltagare i varje kurs. Kursverk­

samheten kommer således att pågå under sammanlagt åtta månader varje år.

Därjämte skall vid sjukhuset anordnas s. k. visitronder dels under kursen i

medicin med en visitrond om två timmar i veckan under tio månader, dels

under kursen i pediatrik med en visitrond om två timmar i veckan under åtta

månader. I varje visitrond beräknas 15 studerande deltaga. Visitronderna

har i viss, något begränsad omfattning påbörjats fr. o. in. höstterminen 1957.

I sina anslagspetita för budgetåret 1958/59 avseende Karolinska insti­

tutet har universitetskanslern upprepat ett redan tidigare framfört förslag

om upptagande av förhandlingar med staden till åstadkommande av att en

professur i klinisk epidemiologi, förenad med överläkarbefattning vid Epi­

demisjukhuset, kunde inrättas samtidigt med att undervisningsreformen

höstterminen 1958 nådde fram till ämnet klinisk epidemiologi. Av stats­

verkspropositionen framgår, att något förslag om inrättande av en sådan

professur icke kommer att föreläggas årets riksdag.

I skrivelse till kommissionen har lärarkollegiet vid Karolinska institutet

uppgivit, att enligt av kollegiet företagna beräkningar ytterligare två befatt­

ningar som förste underläkare erfordrades vid Epidemisjukhuset på grund

av omläggningen och utökningen av undervisningen. I ett med anledning

av lärarkollegiets skrivelse på kommissionens begäran avgivet yttrande

har universitetskanslern uttalat, att statens bidrag till underläkarlönerna

borde bestämmas så, att det täcker kostnaderna för anställning och pensio­

nering av det antal underläkare, som till följd av undervisningsverksam­

heten upptages å sjukhusets stat utöver vad som skulle vara fallet, om

endast sjukvård bedreves vid sjukhuset. Vid ett sådant beräkningssätt vore

det enligt universitetskanslern att förmoda, att tillräckligt antal under­

läkare för grupphandledning m. in. komme att finnas vid sjukhuset utan

en så kraftig ökning av underläkarstaben, som den av lärarkollegiet före­

slagna.

För att erhålla ett underlag för beräkningen av de kostnader för under­

visningen, som bör betalas av staten, har från styresmannen vid Epidemi­

sjukhuset införskaffats närmare uppgifter beträffande organisationen av

undervisningsverksamheten efter omläggningen samt rörande behovet av

personal för verksamhetens bedrivande. Styresmannen har vid lämnandet

av de begärda uppgifterna uttalat, alt den nya undervisningen medför en

utomordentligt ökad arbetsmängd. Den sammanlagda arbetsmängden per

år för lärarna angives till 200 timmar föreläsningar och 156 timmar visit­

ronder. Härtill kommer examination med betygssättning för 120 kandidater.

Föreläsningarna och visitronderna avses uppdelade på de båda överläkarna

Kiingl. Maj.ts proposition nr 87 är 1958

56

dervisningen med dels ett belopp motsvarande de beräknade löne- och pen­

sionskostnaderna för tre och en halv förste underläkartjänster enligt löne-

klass 25 och en kanslibiträdestjänst enligt löneklass 7, dels ett belopp om

25 000 kronor i ersättning för av staden tillhandahållna lokaler, utrustning

och förbrukningsartiklar samt för övriga av upplåtelsen föranledda mer­

kostnader. Staten skall därutöver till staden betala ett engångsbelopp om

75 000 kronor såsom bidrag till ovannämnda kostnader för anordnandet av

dagrum för de studerande och föreläsningssal. Avtalet kan av båda parter

uppsägas till utgången av juni månad näst efter det ett år förflutit efter

uppsägningen. Avtalet skall dock gälla längst intill den tidpunkt, då en

professur i epidemiologi kan komma att inrättas vid Karolinska institutet,

då det förutsättes, att nya förhandlingar skall upptagas mellan parterna

rörande den fortsatta upplåtelsen av sjukhuset.

Det gamla avtalet skall gälla t. o. in. den 30 juni 1958, vilket bl. a. innebär

att staden intill nämnda datum icke erhåller någon särskild ersättning för

de visitronder, som enligt vad förut sagts anordnats vid sjukhuset fr. o. m.

höstterminen 1957.

Förhandlingskommissionen och stadens delegerade har sålunda enats om

följande förslag till avtal.

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följan­

de avtal träffat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 är 1958

§ I-

Staden medgiver, att vid Epidemisjukhuset må för högst 130 medicine

kandidater per år meddelas undervisning i klinisk epidemiologi av i huvud­

sak den omfattning, som är förutsatt i proposition 1954: 212 angående

reformering av läkarutbildningen. Undervisningen skall ledas av den över­

läkare å sjukhuset, som förordnas därtill av den för undervisningen an­

svariga myndigheten.

§

2

.

Läkare vid sjukhuset, vilken anlitas för föreläsningar, examination, kurs­

ledning och dylikt, uppbär ersättning härför av staten enligt därom sär­

skilt meddelade bestämmelser.

§ 3.

För läkarnas medverkan i undervisningen, utöver vad som avses i § 2,

och för erforderlig skrivhjälp erlägger staten till staden ett årligt belopp,

motsvarande de beräknade löne- och pensionskostnaderna för tre och en

halv förste underläkartjänster enligt lönegrad A 23, löneklass 25, och en

kanslibiträdestjänst enligt lönegrad A 7, löneklass 7, i 1947 års allmänna

tjänstereglemente för Stockholms kommunalstyrelse. Pensionskostnaderna

beräknas utgöra 15 procent av de beräknade lönekostnaderna.

Därest angivna lönegradsplaceringar ändras, skall beräkningsgrunden

för löne- och pensionskostnaderna jämkas i enlighet härmed.

58

med fyra vårdavdelningar om vardera 27 platser och dessa vårdavdelningar

avdelats för kirurgiska fall, har Garnisonssjukhuset emellertid endast an­

vänts för vård av medicinska och dermato-venereologiska fall under benäm­

ning Karolinska sjukhusets medicinska garnisonsavdelning.

Efter andra världskrigets slut befanns det, att behov icke förelåg av hela

den kirurgiska garnisonsavdelningen vid Karolinska sjukhuset för militära

fall. Med anledning härav stängdes en avdelning, i vilken sedermera inrät­

tats en brännskadeavdelning, medan de tre återstående avdelningarna öpp­

nades för civila patienter, därav en för kvinnliga patienter. Vid Garnisons­

sjukhuset har sedan gammalt även vårdats civila patienter. Sedan den der­

mato-venereologiska avdelningen i april 1956 överflyttats till Karolinska

sjukhuset finns vid Garnisonssjukhuset fyra medicinska avdelningar, varav

tre är avsedda för män och en för kvinnor. Totala antalet vårdplatser utgör

111. Antalet militära patienter, för vilka kronan enligt särskilda bestämmel­

ser svarar för sjukvården, har successivt minskat vid Karolinska sjukhusets

garnisonsavdelningar och utgör f. n. i genomsnitt endast tio procent av den

totala beläggningen.

För vården av civila patienter vid Karolinska sjukhuset uppbär sjukhuset

vårdbidrag enligt Kungl. Maj :ts förordning angående bidrag från landsting

och städer, som ej deltager i landsting, till bestridande av kostnaderna för

vård i vissa fall å Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet (SFS

1937: 655). Av förordningen framgår, att för vården på garnisonsavdelning­

arna inom Karolinska sjukhuset av civila patienter från Stockholms stad och

Stockholms län erlägger staden resp. landstinget vårdbidrag enligt gällande

samarbetsavtal mellan staten, staden och landstinget. I fråga om motsva­

rande bidrag för vård på Garnisonssjukhuset har särskilda överenskommel­

ser tid efter annan ingåtts mellan parterna. Enligt senast gällande avtal, vil­

ket — sedan landstinget förklarat sig icke vidare önska disponera några

vårdplatser på Garnisonssjukhuset — den 27 december 1956 ingicks mellan

staten och staden samt godkändes av Kungl. Maj :t den 3 januari 1957, skall

staden bära samtliga kostnader för vården av i staden bosatta patienter med

undantag för sådana militära patienter, för vilka staten enligt särskilda

bestämmelser bekostar sjukhusvården. Detta avtal gällde endast under år

1957. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 december 1956 med överlämnande

av sistnämnda avtal förklarade sig kommissionen ha för avsikt att senare i

samband med upptagande av förhandlingar om garnisonssjukvårdens av­

veckling i Stockholm söka lösa frågan om Garnisonssjukhusets fortsatta drift

efter 1957 års utgång.

En avveckling av garnisonssjukvården i dess nuvarande form har under

senare år aktualiserats i olika sammanhang. Här må blott nämnas, att i

proposition nr 135/1955 föredragande departementschefen — i samband

med behandling av frågan om en ortopedisk kliniks förläggning till Karo­

linska sjukhuset eventuellt genom ianspråktagande av viss del av garni­

sonavdelningarna — framhöll, att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att bl. a. föranstalta om upptagandet av förhandlingar med Stockholms stad

och län angående avvecklingen av garnisonssjukvården vid Karolinska sjuk­

huset. Sedan riksdagen lämnat förslaget utan erinran, uppdrog Kungl. Maj :t

genom beslut den 17 juni 1955 åt kommissionen att upptaga förhandlingar

med staden och landstinget i sist berörda fråga.

Vården av militära patienter å de orter i landet, där särskilda garnisons­

sjukhus finns, har bekostats av staten. För militära patienter, som vårdats

Kangl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

60

således vårdas å stadens eller landstingets sjukhus, skall givetvis staden

och landstinget bekosta vården efter för civila patienter gällande grunder,

dock att staten betalar legosängsavgiften.

Kommissionens förslag till avtal med staden resp. landstinget angående

vården av ifrågavarande militära patienter har följande lydelse.

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande

avtal träffat.

§ I-

Sådan patient, som staden enligt sjukhuslagen eljest skulle vara skyldig

att bereda vård å stadens sjukhus, skall, om han enligt av Kungl. Maj:t

för militär personal meddelade bestämmelser är berättigad till fri sjukhus­

vård, vårdas å karolinska sjukhuset under förutsättning att sjukdomens

art det medgiver. Har patienten likväl intagits på något stadens sjukhus,

äger staden under angivna förutsättning remittera honom till karolinska

sjukhuset.

I fråga om sjukhusvård vid krig eller krigsfara gäller vad därom särskilt

stadgas.

§

2

.

Vid tillämpning av gällande avtal mellan staten, staden och Stockholms

läns landsting angående samarbete för karolinska sjukhusets uppförande

och drift skall sådan patient, som avses i § 1 och som är bosatt i staden,

jämställas med stadens övriga sjuka.

För vård av i § 1 avsedd patient på något av stadens sjukhus erlägger

staten fastställd legosängsavgift.

§ 3.

Detta avtal skall gälla från och med den 1 juli 1958.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Mellan svenska staten och Stockholms läns landsting är — under för­

utsättning av Kungl. Maj:ts och landstingets godkännande — följande av­

tal träffat.

§ 1.

Sådan patient, som landstinget enligt sjukhuslagen eljest skulle vara

skyldig att bereda vård å landstingets sjukhus, skall, om han enligt av

Kungl. Maj :t för militär personal meddelade bestämmelser är berättigad till

fri sjukhusvård, vårdas å karolinska sjukhuset därest landstinget så på­

fordrar och sjukdomens art det medgiver. Har patienten intagits på något

landstingets sjukhus, äger landstinget under sist angivna förutsättning

remittera honom till karolinska sjukhuset.

I fråga om sjukhusvård vid krig eller krigsfara gäller vad därom särskilt

stadgas.

^§ 2

.

Vid tillämpning av gällande avtal mellan staten, landstinget och Stock­

holms stad angående samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och

drift skall sådan patient, som avses i § 1 och som är bosatt i länet jäm­

ställas med landstingets övriga sjuka.

62

belägen mellan Hantverkargatan och bostadshusen, medan tomtens nedre

del är förbehållen byggnadsstyrelsen. Upplåtelsen utgör således inte något

hinder för staten att under dess giltighetstid uppföra ämbetslokaler eller

andra byggnader inom sistnämnda område. När det gäller tomtunderhållet

har det synts parterna naturligt, alt parkvård, vägunderhåll och vinterren­

hållning ombesörjes av staden, som i första hand har intresse av och är i

tillfälle att övervaka att tomten hålles i gott skick. Som en del i överens­

kommelsen om upplåtelsen av sjukhuset ingår även, att staden skall bekosta

tomtunderhållet.

Den viktiga frågan om yttre och inre underhåll av de med upplåtelsen

avsedda byggnaderna, av vilka huvudbyggnaden har stort kulturhistoriskt

värde, har lösts på så sätt, att byggnadsstyrelsen helt ombesörjer underhållet

mot att staden årligen i ersättning härför erlägger 45 000 kronor, vilket

belopp ansetts ungefär täcka de underhållskostnader, som är nödvändiga

för att vidmakthålla byggnaderna i befintligt skick men som icke är för­

anledda av huvudbyggnadens karaktär av kulturminnesmärke. Beloppet är

indexbundet. Staden skall icke äga rätt att på egen hand vidtaga några änd­

ringar i byggnaderna. Någon hyresersättning utöver vad nu nämnts har

kommissionen icke ansett sig böra påfordra bl. a. med tanke på att driften

av sjukhuset ändock torde komma att ställa sig förhållandevis dyr. Bygg­

naderna skall av staden hållas brandförsäkrade. Brandförsäkringsvärdet

har uppskattats till sju miljoner kronor. Samtliga driftkostnaden däri in-

beräknat utskylder och onera av olika slag, vilka kan belasta de med upp­

låtelsen avsedda byggnaderna, skall givetvis falla på staden.

Den till sjukhuset hörande utrustningen är omodern men befinner sig

i ett relativt gott skick. Det har ansetts mest ändamålsenligt, att utrust­

ningen, vari bl. a. ingår möbler till bostäderna, överlåtes på staden med

full äganderätt för undvikande av framtida komplikationer. En uppskatt­

ningsvis gjord värdering har utvisat, att utrustningen inberäknat möblerna

i bostäderna, kan åsättas ett försäljningsvärde av cirka 75 000 kronor.

Stadens delegerade har gått med på att staden inköper utrustningen för

denna summa.

I fråga om personal- och bostadsfrågorna anför kommissionen.

När det gäller den vid sjukhuset anställda personalen har stadens dele­

gerade framhållit, att det ur stadens synpunkt är synnerligen önskvärt, om

personalen kan beredas möjlighet att övergå i stadens tjänst och således

kvarstanna vid sjukhuset. Kommissionen har å sin sida påvisat den bety­

dande personalbrist, som råder vid Serafimerlasarettet och Karolinska sjuk­

huset — i synnerhet vid den nyuppförda lungkliniken — och som delvis

skulle kunna avhjälpas, om personalen vid Garnisonssjukhuset kunde över­

flyttas dit. Samtidigt har dock kommissionen varit väl medveten om de

svårigheter, som skulle uppstå för staden, om Garnisonssjukhuset vid över­

låtelsen helt blottställdes på personal. Båda parter har givetvis även efter­

strävat att i detta sammanhang söka tillgodose personalens berättigade in­

tressen. En godtagbar lösning har därför synts parterna vara att bereda

personalen valfrihet, huruvida den önskar övergå i stadens tjänst vid sjuk­

huset eller kvarstanna hos staten. I sistnämnda fall skulle personalen

beredas likvärdig anställning å vakant tjänst vid Serafimerlasarettet eller

Karolinska sjukhuset. För dem, som önskar övergå till stadens tjänst,

skulle anställning ske på de villkor, som normalt gäller för motsvarande

arbetstagare hos staden. Förhandlingar skall snarast möjligt upptagas mel­

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

63

lan stadens lönenämnd och vederbörande personalorganisationer beträf­

fande de övergångsproblem som i de enskilda fallen kan föreligga. Vad par­

terna sålunda överenskommit har dock endast avsett civil personal, givetvis

oberoende av om den f. n. avlönas från fjärde eller elfte huvudtiteln. Be­

träffande den till Garnisonssjukhuset knutna militära personalen torde det

få ankomma på de militära myndigheterna att — i den mån så kan på­

fordras — sörja för fortsatt anställning.

Vid Garnisonssjukhuset finns som tidigare nämnts fyra bostadshus. I

dessa är inrymda 29 enkelrum, 3 dubbelrum och 3 lägenheter om 1—3 rum

och kök. Dessa bostäder, av vilka flertalet ej är försedda med centralvärme

eller varmvatten, upplåtes av byggnadsstyrelsen mot viss hyra till den vid

sjukhuset anställda personalen, dock att fyra enkelrum bebos av befattnings­

havare vid Serafimerlasarettet. I hyresbeloppet ingår icke ersättning för

möbler, värme och lyse. Härför betalar hyresgästerna en särskild ersättning

till sjukhuset, som är ägare till möblerna och svarar för vedanskaffning och

belysning. Den personalbrist, som föreligger vid såväl statens som stadens

sjukhus, är i dagens läge till stor del beroende på svårigheterna att kunna

bereda de anställda bostad. Båda parter har därför strävat efter att för sin

huvudmans räkning förbehålla sig bostäderna. Det kan dock svårligen bestri­

das, att bostäderna i första hand bör reserveras för de anställda vid Garni­

sonssjukhuset, oavsett om detta drives i statens eller stadens regi. Kommis­

sionen har därför medgivit, att samtliga bostäder med undantag för de fyra

enkelrum, vilka f. n. är uthyrda till anställda vid Serafimerlasarettet och

vilka även i fortsättningen skall förbehållas personer i statlig sjukhustjänst,

skall upplåtas åt den vid Garnisonssjukhuset anställda personalen. Detta

har på begäran av stadens delegerade uttryckts så, att ifrågavarande bostäder

skall uthyras till de personer i sjukhustjänst hos staden, vilka anvisas av

staden. Staden har härigenom av praktiska skäl velat förbehålla sig möjlig­

heten av att i undantagsfall hyra ut bostäderna till personer anställda vid

något annat av stadens sjukhus. Det kan t. ex. bli nödvändigt att tillfälligt

överföra viss personal från Garnisonssjukhuset till ett annat sjukhus.

Övergångsvis har dock ett undantag gjorts ifråga om stadens rätt alt dispo­

nera bostäderna; de bostäder, som innehas av personer, vilka kvarstannar

i statlig sjukhustjänst, skall av dem behållas, så länge den statliga sjukhus­

anställningen varar. Det har nämligen ansetts naturligt, att nuvarande bo-

stadsinnehavare skall få bo kvar, så länge de tjänstgör inom sjukvården

vare sig den är statlig eller kommunal. Personal, som övergår i annan statlig

tjänst än sjukhustjänst, kan däremot i och för sig inte påräkna att få behålla

sin bostad efter den 1 juli 1958.

Med denna motivering har kommissionens förslag till avtal angående upp­

låtelsen av Garnisonssjukluisct fått följande utformning.

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning av

Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande

avtal träffat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

§ I-

Staten upplåter til! staden å Garnisonssjukhuset med nyttjanderätt för

sjukvårdsändamål från och med den 1 juli 1958 till den 1 juli 1966 huvud­

byggnaden, portvak Isbyggnaden och vedgårdsbyggnaden ävensom våning­

arna i bottenplanet och en trappa upp i sköterskehem I.

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

^§ 2

.

För inre och yttre underhåll av de byggnader, som helt eller delvis dispo­

neras av staden, skall staden till staten för år räknat erlägga en ersättning om

45 000 kronor. Om byggnadsstyrelsens index för reparations- och underhålls­

kostnader för kronans byggnader i Stockholm med omnejd med 1935 som

basår skulle för juli månad under något kalenderår överstiga eller understiga

talet för juli 1958, skall en däremot svarande höjning respektive sänkning

av det på kalenderåret belöpande ersättningsbeloppet ske.

Staten för varje kalenderår tillkommande ersättning skall efter rekvisition

erläggas till byggnadsstyrelsen före nästföljande januari månads utgång.

Staden svarar för övriga driftkostnader, som äro att hänföra till de bygg­

nader eller lokaler, som upplåtits jämlikt § 1.

Staden förbinder sig att under upplåtelsetiden hålla huvudbyggnaden,

portvaktsbyggnaden och vedgårdsbyggnaden brandförsäkrade för samman­

lagt sju miljoner kronor.

Brandskadeersättning för skada under upplåtelsetiden skall tillfalla staten,

som i den mån ej annat överenskommes mellan parterna, skall använda er­

sättningen till att återställa egendomen i det skick den hade före skadans

inträffande.

Staden äger icke utan byggnadsstyrelsens medgivande företaga ändrings­

arbeten i de upplåtna lokalerna.

§ 3.

I upplåtelsen enligt § 1 ingår icke marken inom sjukhusområdet, dock att

denna må av staden nyttjas i den utsträckning så erfordras för sjukhusdrif­

ten, bland annat för parkering av motorfordon. Parkvård, vägunderhåll och

vinterrenhållning inom området ombesörjes och bekostas av staden.

§ 4.

All staten tillhörig, för driften av sjukhuset avsedd utrustning skall den

1 juli 1958 övergå i stadens ägo. Härför skall staden senast den 1 oktober

1958 lämna staten ersättning med 75 000 kronor.

§

5

.

Staden förbinder sig att bereda anställning åt den vid sjukhuset den 30

juni 1958 anställda civila extra ordinarie och extra personal, som önskar

övergå i stadens tjänst vid sjukhuset och som företer godtagbart friskintyg.

Anställning sker på de villkor, som normalt gälla för motsvarande arbets­

tagare hos staden. Förhandlingar förutsättas snarast möjligt komma till

stånd mellan Stockholms stads lönenäinnd och vederbörande personalorga­

nisationer beträffande de övergångsproblem, som i de enskilda fallen kunna

föreligga.

Sådan i första stycket avsedd personal, som önskar kvarstanna i statens

tjänst, skall beredas anställning å likvärdig tjänst vid serafimerlasarettet

eller karolinska sjukhuset.

§

6

.

Staten förbinder sig att, därest innehavaren av lägenheten i portvaktshuset

i samband med sjukhusets upplåtelse till staden kvarstannar i statens tjänst,

uppsäga honom till avflyttning från lägenheten i sådan tid att lägenheten

kan ställas till stadens förfogande vid upplåtelsetidens början eller snarast

därefter.

66

Mellan svenska staten och Stockholms stad har — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — överens-

kommits, alt avtalet mellan parterna den 27 december 1956 om fördelningen

av vårdkostnaderna under år 1957 vid Garnisonssjukhuset å Kungsholmen

skall äga motsvarande tillämpning under första halvåret 1958, varvid vad

i avtalet sägs om år 1957 i stället skall avse första halvåret 1958.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

B. Yttranden

Statskontoret, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, svensk sjukskö-

terskeförening och civilförvaltningens personalförbund har tillstyrkt kom­

missionens förslag eller lämnat desamma utan erinran.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför i huvudsak följande.

Förslagen till avtal angående vården å Karolinska sjukhuset av vissa

militära patienter föranleder ur ekonomisk synpunkt ingen erinran från

sjukvårdsstyrelsens sida. Till det under fjärde huvudtiteln upptagna ansla­

get till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

hänföres tre regeinentsläkarbeställningar, varav två i lönegraden Ao 23

och en i lönegraden Ae 23, en tjänst som arbetsinstruktör i lönegraden Ae 9

samt en arvodesbefattning (sjukhusväbel), avsedd för en pensionsavgången

underofficer med arvode motsvarande lön enligt löneklass A 17. Å avlönings-

staten finns vidare upptagna arvoden till fyra förste underläkare, fyra extra

underläkare, en ögonläkare och en predikant.

De ordinarie regementsläkarbeställningarna är f. n. vakanta. Förord­

nandena för underläkarna och extraläkarna, utom ögonläkaren, har med­

delats för tid intill den 1 juli 1958. Arbetsinstruktören och innehavaren av

den civilmilitära beställningen som regementsläkare i lönegraden Ae 23

bör betraktas som civila befattningshavare enligt förslaget till avtal an­

gående upplåtelse av Garnisonssjukhuset.

Beträffande sjukhusväbeln skulle det enligt kommissionens förslag an­

komma på de militära myndigheterna att sörja för fortsatt anställning. Det

må framhållas, att personal i militär arvodesbefattning, som blivit övertalig

på grund av omorganisation, numera plägar beredas en uppsägningstid av

minst sex månader. Detsamma torde böra få gälla här ifrågavarande befatt­

ningshavare, varvid emellertid medel måste anvisas för vederbörandes av­

lönande tiden den 1 juli—den 30 september 1958.

Därest -— såsom av sjukvårdsstyrelsen i det följande föreslås — en mili­

tär ögonpoliklinik i Stockholm bibehålies, bör arvode till en ögonläkare,

f. n. 12 400 kronor för år, upptagas såsom en särskild post under avlönings-

anslaget för garnisonssjukhusen. Under detta anslag torde jämväl i före­

kommande fall böra anvisas medel för övergångsvis utgående arvode för

tiden den 1 juli—den 30 september 1958 till ovannämnde underofficer.

Det torde få ankomma på sjukvårdsstyrelsen att, vid bifall till det remit­

terade förslaget, uppsäga den vid garnisonsavdelningarna anställda, från

anslag under fjärde huvudtiteln avlönade extra ordinarie personalen — vad

gäller den extra ordinarie regementsläkaren efter Kungl. Maj :ts bemyndi­

gande — samt innehavaren av förenämnda arvodesbefattning. Vid försla­

gets genomförande synes det under fjärde huvudtiteln upptagna anslaget

till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar böra utgå.

68

Direktionen för Karolinska sjukhuset uttalar.

Vid Karolinska sjukhusets kirurgiska garnisonsavdelning finnes f. n. in­

rättade en regementsläkartjänst i Ao 23 (vakant) och fyra för underläkare

avsedda arvodesbefattningar. Samtliga dessa läkare avlönas från anslag

under fjärde huvudtiteln. Då garnisonssjukvården upphör å avdelningen,

bör motsvarande antal läkare uppföras å Karolinska sjukhusets avlönings-

stat. Till dess närmare bestämts rörande användningen av garnisonsavdel­

ningen bör ifrågavarande läkarpersonal lämpligen utgöras av en extra bi­

trädande överläkare i Ag 24 samt fyra extra förste underläkare i Ag 23.

Enligt § 4 i förslaget till avtal angående upplåtelse till Stockholms stad av

Garnisonssjukhuset skall all staten tillhörig, för driften av sjukhuset av­

sedd utrustning den 1 juli 1958 övergå i stadens ägo. Direktionen förut­

sätter, att därvid sådan utrustning, som utlånats till Garnisonssjukhuset

från Karolinska sjukhuset, åter ställes till detta i samband med stadens

övertagande av Garnisonssjukhuset. Vidare bör en del inventarier, som ej

i egentlig mening är avsedda för Garnisonssjukhusets drift, exempelvis en

del antikviteter, kopparstick m. m. icke överlämnas till staden liksom ej

heller den del av sjukhusets medicinska bibliotek, som är av medicinhisto-

riskt intresse.

I § 5 av samma avtal angives, att personal, som önskar kvarstanna i sta­

tens tjänst, skall beredas likvärdig tjänst vid Serafimerlasarettet eller Karo­

linska sjukhuset. Direktionen förutsätter att med »likvärdig» avses tjänst

i samma lönegrad, ty eljest kan anställningen vid sistnämnda två sjukhus

ej beredas t. ex. ambulansföraren.

Beträffande den vid Garnisonssjukhuset på försvarets stat anställde rege­

mentsläkaren i lönegrad Ae 23 (röntgenläkare) bör, om han ej övergår i

stadens tjänst, särskild övergångsanordning vidtagas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

V. Överenskommelser om beräkningen av vissa

driftkostnader m. m.

A. Inledning

Riksräkenskapsverkets tredje revisionskontor framställde i en vid gransk­

ningen av Karolinska sjukhusets räkenskaper upprättad promemoria den

25 juli 1952 vissa anmärkningar mot det tillämpade sättet för beräkning av

Stockholms stads årliga bidrag till Karolinska sjukhusets driftkostnader en­

ligt bestämmelserna i det mellan staten, staden och Stockholms läns lands­

ting år 1931 träffade avtalet rörande samarbete för sjukhusets uppförande

och drift. Ifrågavarande avtalsbestämmelser, vilka återfinnes i punkten 8,

andra stycket, är av följande lydelse.

Samtliga kostnader för sjukhusets drift, däri inberäknat kostnaderna för

poliklinikerna ävensom för sjukhusets underhåll in. m., fördelas på antalet

vårddagar. Därvid påföres Stockholms stad, resp. Stockholms län, vad som

belöper å antalet vårddagar för stadens, resp. länets, sjuka, dock med iakt­

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

Driftkostnadsbidraget utgår årligen för visst antal underhållsdagar, här

nedan betecknade »statsbidragsdagar» med ett belopp för dag, som motsva­

rar på statsverket belöpande medelkostnad för underhållsdag under samma

tid vid statens anstalter för sinnessjuka, frånräknat psykiatriska kliniker.

Därvid förutsättes, att på statsverket belöpande kostnad för hospitalens

drift uträknas i huvudsak enligt nu tillämpade grunder, så att däri icke

ingår kostnad för nyupprättande eller större utvidgning av anstalt.

I fråga om 1931 års avtal om Karolinska sjukhuset har från landstingets

sida gjorts gällande, att i uttrycket »landstingets egna, på flera specialavdel­

ningar uppdelade sjukvårdsinrättningar» borde innefattas icke endast cen­

trallasarettet i Stocksund, såsom hittills skett, utan även landstingets övriga

delade sjukvårdsinrättningar, nämligen lasaretten i Södertälje och Norr­

tälje.

Med anledning av de framförda yrkandena beträffande tillämpningen av

avtalet rörande Karolinska sjukhuset har definitiv slutavräkning av stadens

och landstingets årliga driftkostnadsbidrag till sjukhuset icke skett för tiden

fr. o. m. budgetåret 1949/50. Statens bidrag enligt avtalet om sinnessjuk­

vården får anses ha slutgiltigt reglerats för tiden t. o. m. kalenderåret 1954.

Efter framställning av Stockholms stadskollegium uppdrog Kungl. Maj :t

genom beslut den 9 november 1956 åt förhandlingskommissionen att på

statens vägnar förhandla med staden om avtalet rörande sinnessjukvården

samt med staden och landstinget om avtalet angående Karolinska sjuk­

huset, i vad avtalen avser beräkningsmetoden för de driftkostnadsbidrag,

som staten resp. staden och landstinget har att erlägga.

B. Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Vid överläggningar mellan kommissionen och stadens delegerade har

dessa påyrkat, att överläggningarna skulle omfatta jämväl ett av stadens

sjukhusdirektion framfört krav om inräknande av portokostnader i de

driftbidrag, som kronan har att erlägga till stadens sinnessjukvård. Fram­

ställningen har föranletts av att statsverket vid beräkning av driftbidraget

till stadens sinnessjukvård på grund av den statliga tjänstebrevsrätten icke

tillgodofört staden någon ersättning för sinnessjukhusens kostnader för

portoavgifter.

Beträffande frågan om vid en strikt tillämpning av 1931 års avtal om

Karolinska sjukhuset och 1925 års avtal om sinnessjukvården pensions­

kostnaderna skall medräknas såsom en utgift för sjukhusdriften vid be­

räknandet av driftkostnadsbidrag har parterna icke kunnat enas. Kommis­

sionen har sålunda icke kunnat vinna gehör för den uppfattningen, att en

skillnad föreligger mellan avtalen av innebörd att hänsyn skall tagas till

pensionskostnaderna för stadens sjukhus vid beräkning av driftbidrag till

Karolinska sjukhuset, medan pensionskostnaderna för personalen vid de

72

22 procent av de pensionsgrundande statmässiga lönebeloppen för öv­

riga anställda. I avtalet om undervisning i epidemiologi stadgas bl. a.,

att staten till staden skall erlägga ersättning med belopp, som motsvarar sta­

dens årliga lönekostnad samt beräknade årliga pensionskostnad för två

förste underläkare och ett kanslibiträde. Pensionskostaderna beräknas vid

debiteringen av denna ersättning för närvarande uppgå till 22 procent av de

pensionsgrundande statmässiga lönebeloppen. Samma beräkningsgrund för

pensionskostnaderna användes även vid tillämpningen av avtalet om obduk-

tionsundervisning, enligt vilket staten har att till staden erlägga ersättning

för bl. a. viss del av pensionskostnaderna för eif antal tjänster som förste

underläkare. I avtalet om Garnisonssjukhuset, slutligen, vilket enligt sär­

skild överenskommelse mellan parterna skall gälla t. o. m. den 30 juni 1958,

stadgas, att staden skall till staten betala samtliga kostnader för vården av

patienter, bosatta i staden, med undantag för militära patienter. Slutlig av­

räkning skall göras sedan sjukhusets nettodriftkostnader för året fram-

räknats. I dessa kostnader skall ingå pensionskostnader.

Då det gällt att bestämma grunderna för kostnadsberäkningen, har par­

terna diskuterat att utgå antingen från de under redovisningsperioden verk­

ligen utbetalda pensionsbeloppen eller från de försäkringsmatematiskt be­

räknade pensionskostnader, som hänför sig till lönerna under perioden.

Med hänsyn såväl till den administrativa belastning, som förstnämnda

system skulle medföra, som till att de verkligen utbetalda pensionerna icke

motsvarar pensionskostnaderna för den under redovisningsperioden an­

ställda personalen vid de särskilda anstalterna, har parterna stannat för

att linjen med försäkringsmatematiskt beräknade pensionskostnader bör

väljas. Därvid har ansetts böra förfaras så, att kostnaderna antages svara

mot ett visst procenttal av under en avlöningsperiod utbetalda löner, var­

vid som grund kan läggas antingen enbart de pensionsgrundande lönebelop­

pen eller också hela avlöningssumman för perioden (bruttoavlöningen).

Med hänsyn till den ojämnhet, som för närvarande råder ifråga om pensio­

neringens omfattning och till att utvecklingen går mot att allt fler anställda

inrymmes i pensioneringssystemet, har parterna ansett procenttalet lämp­

ligen böra appliceras på bruttoavlöningen.

Då det gällt att avgöra, vilket procenttal som skall anses avspegla de på

ett visst år belöpande försäkringsmatematiskt beräknade pensionskostna­

derna, har det varit svårt att få någon fast grund. För att komma fram till

ett procenttal, som kan vara rimligt, har man haft att utgå från kostnaden

i procent av pensionsgrundande lönebelopp. För Stockholms stads del på­

föres förvaltningarna bokföringsmässigt en kostnad om 22 procent på de

i staten upptagna pensionsgrundande lönebeloppen. För Sabbatsbergs, S:t

Görans och S:t Eriks sjukhus samt Södersjukhuset utgjorde under 5-års-

perioden 1953—1957 det pensionsgrundande lönebeloppet i staten 83 pro­

cent av hela det budgeterade lönebeloppet. 22 procent av den pensions-

berättigande lönesumman svarar alltså mot 18,2 procent av bruttoavlö­

ningen. En beräkning vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1955/56

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

74

även accepterats av landstingets representanter i de delar, som berör lands­

tinget. Förutom 1931 års avtal om Karolinska sjukhuset gäller detta 1929

års avtal angående vården å Serafimerlasarettet av sjuka från länet.

De överenskomna tilläggsavtalen skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1956

eller den senare tidpunkt, då vederbörande avtal trätt i kraft. För tiden

dessförinnan skall gälla de grunder för driftkostnadsbidragens beräkning,

som senast tillämpats vid av parterna godkända slutliga avräkningar.

För att underlätta tillämpningen av de träffade uppgörelserna har i

avtalstexten endast medtagits en förteckning över de avtal, som beröres av

överenskommelserna jämte bestämmelser om giltighetstiden för dessa. De

överenskomna tilläggsavtalen har utformats såsom bilagor till överenskom­

melserna, en för varje berört avtal.

Överenskommelserna skall gälla så länge av överenskommelserna berörda

avtal äger giltighet. Det har emellertid ansetts, att parterna bör ha möj­

lighet att överenskomma om en ändring av det avtalade procenttalet, därest

pensionskostnadernas förhållande till lönekostnaderna väsentligt ändras

vid sjukhusen, exempelvis på grund av reformer på folkpensions- och

tjänstepensionsområdena. I en särskild paragraf jämte en protokollsanteck­

ning till denna har därför intagits bestämmelser om, att överenskommel­

serna må uppsägas för reglering av detta procenttal. Sådan uppsägning må

dock tidigast ske till årsskiftet 1959/60.

Kommissionens förslag till överenskommelse med staden resp. lands­

tinget har följande lydelse.

Mellan svenska staten och Stockholms stad har — under förutsättning

av Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — träf­

fats följande överenskommelse om beräkningen av vissa driftkostnader

in. m. i härefter angivna avtal såvitt avser mellanhavandena mellan nämnda

båda avtalsparter: A) Avtal den 19 oktober och den 18 december 1925

mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Stockholms stad angående stadens

övertagande av hela sin sinnessjukvård; B) Av stadsfullmäktige den 21

november 1927 och av Kungl. Maj :t den 22 december 1927 godkänt avtal

mellan direktionen över Serafimerlasarettet och Stockholms stad angående

vård å lasarettet av sjuka från staden; C) Avtal den 23 oktober 1931 mellan

Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt Stockholms stad, respektive Stock­

holms läns landsting, å andra sidan, rörande samarbete för Karolinska sjuk­

husets uppförande och drift; D) Avtal den 1 december 1947 mellan svenska

staten och Stockholms stad rörande upplåtelse av Sabbatsbergs sjukhus för

den medicinska undervisningen; E) Avtal den 5 december 1952 mellan

svenska staten och Stockholms stad rörande undervisningen i epidemiologi

vid Epidemisjukhuset i Stockholm; F) Avtal den 31 oktober 1956 mellan

svenska staten och Stockholms stad om obduktionsundervisning vid S:t

Görans sjukhus, S:t Eriks sjukhus och Södersjukhuset; samt G) Avtal den

27 december 1956 mellan svenska staten och Stockholms stad om fördel­

ningen mellan staten och staden av vårdkostnaderna under år 1957 vid

Garnisonssjukhuset å Kungsholmen.

§ i-

Parterna förbinda sig att iakttaga de föreskrifter, som för varje särskilt

avtal intagits i de till denna överenskommelse fogade bilagorna A—G.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 ur 1958

76

2. För bestämmande av den vårddagkostnad, som enligt punkt 8 andra styc­

ket i avtalet skall ligga till grund för beräkningen av stadens driftkostnads-

bidrag, skall jämförelse ske av dagkostnaden (samtliga kostnader för sjuk­

husets drift fördelade på sammanlagda antalet vårddagar) vid å ena sidan

Karolinska sjukhuset under ett budgetår och å andra sidan stadens egna,

på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar under de båda

kalenderår, varunder sagda budgetår infaller.

Om dagkostnaden vid Karolinska sjukhuset överstigit motsvarande kost­

nad vid stadens ovan avsedda sjukvårdsinrättningar, skall staden för det

antal vårddagar för stadens sjuka vid Karolinska sjukhuset, som faller under

budgetårets förra hälft, påföras den genomsnittliga dagkostnaden vid sta­

dens sjukvårdsinrättningar under det kalenderår, vars senare hälft sam­

manfaller med budgetårets förra hälft. För det antal vårddagar, som faller

under budgetårets senare hälft, påföres staden den genomsnittliga dagkost­

naden vid stadens sjukvårdsinrättningar under det kalenderår, som tagit sin

början samtidigt med budgetårets senare hälft.

3. Dessa föreskrifter skola tillämpas från och med den 1 januari 1956.

För tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum

tillämpats vid av parterna godkända slutavräkningar.

Protokollsanteckningar :

A. Parterna förutsätta, att i den genomsnittliga vårddagkostnaden under

året vid stadens egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsin­

rättningar skall ingå på staden fallande del av avlöningskostnaderna —

men ej pensionskostnaderna — för sådana anställda, beträffande vilka en­

ligt § 10 mom. 1. b) Sabbatsbergsavtalet eller andra särskilda överenskom­

melser löne- och pensionskostnaderna skola fördelas mellan parterna.

B. \ id tillämpningen för budgetåret 1955/56 av punkt 8 andra stycket i av­

talet skall jämförelse av dagkostnaden vid å ena sidan Karolinska sjukhuset

och å andra sidan stadens egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjuk­

vårdsinrättningar ävensom avräkning ske på följande sätt.

Dagkostnaden vid Karolinska sjukhuset under budgetåret jämföres med

dagkostnaden å stadens sjukvårdsinrättningar under dels det kalenderår,

vars senare hälft sammanfaller med budgetårets förra hälft, dels det kalen­

derår, vars förra hälft sammanfaller med budgetårets senare hälft.

Slutavräkning för vart och ett av de halva budgetåren sker på basis av dels

den dagkostnad, som vid jämförelse enligt ovan mellan budgetåret och det

kalenderår inom vilket det halva budgetåret faller, visar sig vara lägst, dels

det antal vårddagar för stadens sjuka vid Karolinska sjukhuset, som belöper

på det halva budgetåret.

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

Bilaga D.

Tillägg till avtal den 1 december 1947 mellan svenska staten och Stockholms

stad rörande upplåtelse av Sabbatsbergs sjukhus för den medicinska under­

visningen.

1. I de kostnader för sjukhusets drift, till vilka staten skall bidraga enligt

§ 14 b) i avtalet, skola inräknas pensionskostnader, beräknade till 15 procent

av den i förstnämnda kostnader ingående avlöningssumma, som bokförts

under den för sjukhuset i lönebilagan till stadens utgifts- och inkomststat

angivna anslagsrubriken.

2. Stadens bidrag till pensionskostnaderna för den i § 10 mom. 1 b) av­

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

^§ 2

.

Vad parterna överenskommit i fråga om pensionskostnaderna skall gälla

till det kalenderårsskifte, som inträffar näst efter ett år från det uppsägning

av sagda del av överenskommelsen sker. Sådan uppsägning skall avse pen­

sionskostnadernas beräkning i samtliga av denna överenskommelse berörda

avtal och må icke äga rum till tidigare tidpunkt än årsskiftet 1959/60.

Protokollsanteckning:

Parterna äro ense om att uppsägning enligt § 2 bör ske endast för det fall

att ifråga om parternas pensionskostnader vid något eller några av de sjuk­

hus, som avses i de under A—B angivna avtalen, inträffat sådana ändringar,

som böra föranleda en ändring av det procenttal, som i varje särskilt fall

skall tillämpas.

Bilaga A.

Tillägg till avtal den 22 mars 1929 mellan direktionen över Serafimerla-

sarettet och Stockholms läns landstings förvaltningsutskott angående vård

å lasarettet av sjuka från länet.

1. I den verkliga kostnaden för sjukvården vid Serafimerlasarettet skola

inräknas pensionskostnader, beräknade till 15 procent av den avlönings-

sumrna, som ingår i förstnämnda kostnad och som bokförts under det i riks-

staten upptagna anslaget Serafimerlasarettet: Avlöningar.

2. Denna föreskrift skall tillämpas från och med den 1 januari 1956. För

tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum

tillämpats vid av parterna godkända slutavräkningar.

Bilaga B.

Tillägg till avtal den 23 oktober 1931 mellan Kungl. Maj:t och kronan,

å ena, samt Stockholms stad, respektive Stockholms läns landsting, å andra

sidan, rörande samarbete för Karolinska sjukhusets uppförande och drift.

1. I de kostnader, som skola ligga till grund för beräkningen av lands­

tingets bidrag till Karolinska sjukhusets drift, skola inräknas pensionskost­

nader, beräknade till 15 procent av den avlöningssumma, som ingår i först­

nämnda kostnader och som bokförts under de i riksstaten upptagna avlö-

ningsanslagen för Karolinska sjukhuset och där inrymda garnisonsavdel­

ningar respektive de i driftstaten för landstingets egna, på flera specialavdel­

ningar uppdelade sjukvårdsinrättningar ingående avlöningsanslagen.

2. För bestämmande av den vårddagkostnad, som enligt punkt 8 andra

stycket i avtalet skall ligga till grund för beräkningen av landstingets drift-

kostnadsbidrag, skall jämförelse ske av dagkostnaden (samtliga kostnader

för sjukhusets drift fördelade på sammanlagda antalet vårddagar) vid å

ena sidan Karolinska sjukhuset under ett budgetår och å andra sidan lands­

tingets egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar

under de båda kalenderår, varunder sagda budgetår infaller.

Om dagkostnaden vid Karolinska sjukhuset överstiger motsvarande kost­

nad vid landstingets ovan avsedda sjukvårdsinrättningar, skall landstinget

för det antal vårddagar för landstingets sjuka vid Karolinska sjukhuset, som

faller under budgetårets förra hälft, påföras den genomsnittliga dagkost­

naden vid landstingets sjukvårdsinrättningar under det kalenderår, vars

senare hälft sammanfaller med budgetårets förra hälft. För det antal vård­

79

dagar, som faller under budgetårets senare hälft, påföres landstinget den

genomsnittliga dagkostnaden vid landstingets sjukvårdsinrättningar under

det kalenderår, som tagit sin början samtidigt med budgetårets senare hälft.

3. Dessa föreskrifter skola tillämpas från och med den 1 januari 1956. För

tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum till-

lämpats vid av parterna godkända slutavräkningar.

Protokollsanteckningar :

A. Vid tillämpningen för budgetåret 1955/56 av punkt 8 andra stycket i av­

talet skall jämförelse av dagkostnaden vid å ena sidan Karolinska sjukhuset

och å andra sidan landstingets egna, på flera specialavdelningar uppdelade

sjukvårdsinrättningar ävensom avräkning ske på följande sätt.

Dagkostnaden vid Karolinska sjukhuset under budgetåret jämföres med

dagkostnaden å landstingets sjukvårdsinrättningar under dels det kalen­

derår, vars senare hälft sammanfaller med budgetårets förra hälft, dels det

kalenderår, vars förra hälft sammanfaller med budgetårets senare hälft.

Slutavräkning för vart och ett av de halva budgetåren sker på basis av dels

den dagkostnad, som vid jämförelse enligt ovan mellan budgetåret och det

kalenderår inom vilket det halva budgetåret faller, visat sig vara lägst, dels

det antal vårddagar för landstingets sjuka vid Karolinska sjukhuset, som

belöper på det halva budgetåret.

B. Parterna äro ense om att med uttrycket landstingets egna, på flera

specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar skall från och med

den 1 januari 1958 avses centrallasarettet i Stocksund och länslasarettet i

Södertälje.

I fråga om vissa detaljer i avtalstexten uttalar kommissionen följande.

Stadens och landstingets bidrag till driftkostnaderna vid Serafimerlasa-

rettet enligt 1927 och 1929 års avtal uträknas och erlägges för budgetår. Då

de överenskomna tilläggsavtalen skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1956, skall

således vid avräkningen av driftkostnadsbidraget för budgetåret 1955/56

pensionskostnaderna för första budgethalvåret uträknas enligt hittills till-

lämpad metod och för andra budgethalvåret efter den nya 15 procent-regeln.

För att underlätta uträkningen av driftbidragen för de olika budgethalvåren

har parterna varit ense, om att driftkostnadsbidrag avseende hela budget­

året uträknas dels efter hittills tillämpade grunder dels med tillämpning av

15 procent-regeln för pensionskostnadernas beräkning samt att staden och

landstinget för budgetåret erlägger halva summan av de därvid framkomna

beloppen.

I protokollsanteckning A till tilläggsavtalet med staden rörande avtalet

om Karolinska sjukhuset har fastslagits alt i den avlöningssumma, som

skall ligga till grund för beräkningen av pensionskostnaderna vid stadens

sjukhus, skall inräknas den ersättning, stom staden enligt § 10, mom. 1 b,

Sabbatsbergsavtalet har att utgiva till staten för avlöningskostnaderna för

viss av staten anställd läkarpersonal. Därvid har särskilt understrukits att

den ersättning för kostnaderna för pensionering av denna personal, som sta­

den likaledes har att utgiva, självfallet icke skall inräknas i avlöningssum-

man. För att undvika felaktigheter på denna punkt synes icke böra ifråga-

komma, att ersättningen för pensionskostnaderna bestrides av anslag å löne-

staten för Sabbatsbergs sjukhus utan den bör redovisas under anslaget till

pensionskostnader å omkostnadsstaten. I detta sammanhang må framhållas,

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

80

att avlöningskostnaderna för sådan personal (t. ex. vissa städerskor m. fl.),

som enligt Sabbatsbergsavtalets bestämmelser skall anställas, avlönas och

pensioneras av staten men som på grund av särskilda överenskommelser

mellan sjukhuset och Karolinska institutet är uppförd på stadens lönestat,

icke skall medräknas i avlöningssumman vid beräkning av pensionskostna­

derna vid sjukhuset enligt avtalet om Karolinska sjukhuset.

I protokollsanteckning B till motsvarande tilläggsavtal med landstinget

har utsagts, att med uttrycket landstingets egna, på flera specialavdelningar

uppdelade sjukvårdsinrättningar skall fr. o. in. den 1 januari 1958 avses —

förutom centrallasarettet i Stocksund — även länslasarettet i Södertälje.

Sagda lasarett har nämligen numera utbyggts med en öron-, näs- och hals­

avdelning och skall vidare — enligt ett av landstinget fattat beslut — förses

med en särskild barnbörds- och gynekologisk avdelning.

Bestämmelserna om ändrad period för uträkning av driftkostnaderna vid

stadens och landstingets sjukhus enligt avtalet om Karolinska sjukhuset

återfinnes under punkt 2. De innebär att, i det fall bidraget skall utgå efter

medeldagkostnaden vid stadens och landstingets sjukhus, slutgiltig avräk­

ning av detsamma kan ske först efter utgången av det kalenderår, under vil­

ket budgetårets senare hälft infaller. Staden har hittills under löpande bud­

getår erlagt vissa å-contobelopp till såväl Karolinska sjukhuset som Sera-

fimerlasarettet i avvaktan på fastställandet och betalningen av de årliga

driftkostnadsbidragen enligt avtal. Storleken av dessa å-contobetalningar

har bestämts genom särskilda överenskommelser mellan stadens sjukhus­

direktion och direktionen för Karolinska sjukhuset. Ä-contobetalningarna

har vid olika tillfällen höjts i syfte att närmare ansluta betalningarna till

det slutliga bidraget och uppgår för närvarande till 1 300 000 kronor per

kvartal för Karolinska sjukhuset och 450 000 kronor per kvartal för Serafi-

merlasarettet. Nämnda belopp fastställdes år 1953 och motsvarade cirka

80 procent av de beräknade slutliga driftkostnadsbidragen för budgetåret

1953/54 enligt då gällande grunder. Parterna har icke ansett sig böra ifråga­

sätta annat än att även i fortsättningen å-contobetalningar skall ske i avräk­

ning på stadens bidrag till driftkostnaderna vid Karolinska sjukhuset och

Serafimerlasarettet efter i huvudsak hittills tillämpade grunder.

Kommissionen redogör slutligen för överenskommelsernas ekonomiska

innebörd och anför därvid.

De träffade uppgörelserna medför relativt stora ekonomiska återverk­

ningar för parterna i fråga om avtalen om Karolinska sjukhuset och om sin­

nessjukvården, vid vilkas tillämpning pensionskostnaderna hittills icke med­

räknats såsom en kostnad för sjukhusdriften. I fråga om övriga avtal är de

ekonomiska konsekvenserna av relativt mindre betydelse beroende dels på

att parternas ekonomiska förpliktelser enligt dessa avtal är mindre omfat­

tande, dels på att pensionskostnaderna enligt gällande bestämmelser

och/eller tillämpad praxis inräknats i ersättningarna parterna emellan

ehuru efter andra grunder.

Med ledning av tillgängliga siffror för kalenderåret 195G resp. budgetåret

1955/1956 har kommissionen låtit verkställa vissa överslagsberäkningar rö­

rande de förändringar ifråga om de årliga driftkostnadsbidragens storlek,

som överenskommelserna medför i dagens läge. De verkställda beräkning­

arna utvisar i fråga om avtalet om sinnessjukvården, att det statliga drift-

kostnadsbidraget ökar med i runt tal 1 780 000 kronor per år. Statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

82

syn till verkliga kostaden för sjukvården och som tillämpas så, att utbe­

talda pensionsbelopp inräknas i dessa kostnader (avtalen om Serafimer-

lasarettet) ävensom beträffande sådana avtal, enligt vilka ersättning skall

utgivas för pensionskostnader (exempelvis avtalet om undervisning i epi-

demiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm). Mot förslaget, att de årliga

kostnaderna för pensionering härvid skall inräknas i driftutgifterna med

belopp motsvarande 15 procent av den under året för vederbörande sjuk-

vårdsanstalt bokförda bruttoavlöningssumman, har riksräkenskapsverket

intet att erinra. Givetvis bör kostnaderna för vederbörande anstalt uträk­

nas för samma tidsperiod, som bidragen avser.

I 1925 års avtal angående Stockholms stads övertagande av hela sin sin­

nessjukvård har däremot driftkostnadsbegreppet erhållit en annan utform­

ning. Sålunda har i avtalet förutsatts, att på statsverket belöpande kost­

nad för de statliga sinnessjukhusens drift skall uträknas enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpades för dessa sjukhus vid avtalets ingående. Enligt

dessa grunder inräknades icke kostnader för pensionering i sjukhusens

driftkostnader. Visserligen tillämpades vid denna tid ett bruttolönesystem,

som innebar att den pensionsberättigade personalen erlade vissa relativt

obetydliga pensionsavgifter, varvid avlöningsanslaget belastades med hela

lönesumman utan avdrag för dessa avgifter, men detta kan icke anses inne­

bära, att statens kostnader för befattningshavarnas pensionering inräkna­

des i sjukhusens driftkostnader. Skulle nämnda pensioneringskostnader på

sätt föreslagits inräknas i de statliga sinnessjukhusens driftkostnader inne­

bär detta en ändring i avtalet, som kommer att medföra en väsentlig höj­

ning av det årliga driftkostnadsbidraget till staden.

Riksräkenskapsverket finner det uppenbart, att frågan om regleringen

av tillskottet från Stockholms stad och Stockholms läns landsting till drift­

kostnaderna för Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet bör behand­

las och bedömas fristående från frågan om regleringen av statens bidrag

till kostnaderna för sinnessjukvården i Stockholm. I det förra fallet

föreligger en klar skyldighet för staden och landstinget att även för tiden

efter budgetåret 1943/44 för Karolinska sjukhuset betala ett driftkostnads-

bidrag, som inkluderar pensionskostnader och som därför för vart och ett

av de fem budgetåren 1944/45—1948/49 skall utgå med avsevärt högre be­

lopp än som erlagts för dessa år samt för tiden därefter bör fastställas till

belopp, som väsentligt överstiger ett enligt de för nämnda fem budgetår

tillämpade grunderna beräknat driftkostnadsbidrag. Även för Serafimer­

lasarettet föreligger rätt för staten till högre driftkostnadsbidrag från sta­

den och landstinget än som erlagts. Å andra sidan kan stadens anspråk på

ändring av de hittills tillämpade grunderna för statsbidraget till sinnes­

sjukvården i Stockholm icke anses vara rättsligen grundad. Riksräken­

skapsverket finner det för sin del opåkallat, att staten — för att staden och

landstinget i avseende å tiden fr. o. in. den 1 januari 1956 skall fullgöra

redan enligt avtalen rörande Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet

föreliggande förpliktelser — skall i avsevärd utsträckning eftergiva sin rätt

enligt dessa avtal för tid dessförinnan och vidare gå med på att genom

ändring av statsbidragsgrunderna väsentligt höja bidraget till sinnessjuk­

vården i Stockholm. Frågan om en höjning av sistnämnda statsbidrag bör

enligt riksräkenskapsverkets mening slutligt behandlas såsom en anslags­

fråga samt bedömas med utgångspunkt från att samma grunder, som fast­

ställes för bidraget till Stockholms stad, uppenbarligen bör tillämpas även

för bidragen till Göteborg och Malmö.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

84

Det under elfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till avlöning av

vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus är upptaget till ett be­

lopp motsvarande hälften av avlöningskostnaderna för viss läkarpersonal

vid sistnämnda sjukhus. Den återstående hälften rekvireras av Karolinska

sjukhuset från Stockholms stads sjukhusdirektion. I tillägget till Sabbats-

bergsavtalet stadgas i punkten 2, att stadens bidrag till pensionskostna­

derna för viss läkarpersonal skall utgöra 15 procent av bidraget till löne­

kostnaderna. Det bör i förevarande sammanhang fastställas, om Karolinska

sjukhuset vid rekvisition av stadens bidrag till ifrågavarande läkares av­

löning även skall rekvirera stadens andel av pensionskostnaderna ävensom

hur denna post i så fall skall redovisas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

VI. Departementschefen

Under 1940-talet började en förflyttning av undervisningsklinikerna vid

Serafimerlasarettet att av flera skäl framstå som önskvärd. Klinikernas

läge ansågs sålunda olämpligt, enär lasarettet icke var ett fullständigt cen­

tralsjukhus med de möjligheter till samarbete med olika specialkliniker, som

var av betydelse icke blott för sjukvården utan även för forskning och un­

dervisning. En väsentlig olägenhet för undervisningen utgjorde jämväl över­

flyttandet av Karolinska institutets teoretiska institutioner från grannskapet

av Serafimerlasarettet till Norrbackaområdet. Lasarettets lokaler började

vidare bli starkt förslitna och omoderna. Med anledning härav träffades år

1947 mellan staten och Stockholms stad ett avtal om upplåtande av Sabbats­

bergs sjukhus i betydligt vidgad omfattning för den medicinska undervis­

ningen och forskningen, det s. k. Sabbatsbergsavtalet. Enligt avtalet skulle

en betydande utbyggnad av Sabbatsbergs sjukhus ske genom uppförande av

ett stort antal nya kliniker, till vilka större delen av den vid Serafimerlasa­

rettet förlagda undervisningen skulle överflyttas — nervklinikerna skulle

överföras till Karolinska sjukhuset (se härom proposition nr 163/1956).

Vid avtalets ingående räknade man med, att de planerade nya klinikerna

skulle hinna färdigställas i god tid före utgången av år 1960, enligt ett av

förhandlingskommissionen år 1946 gjort uttalande (se proposition nr 55/

1947) förutsattes t. o. m., att detta skulle bli fallet redan omkring år 1953.

Under senare år har det emellertid blivit alltmera uppenbart, att staden icke

skulle bliva i stånd att realisera Sabbatsbergsprojektet inom överenskommen

tid. Enligt vad jag inhämtat har förhandlingskommissionen redan i början

av år 1955 och vid upprepade tillfällen därefter av stadens delegerade begärt

besked om anledningen till dröjsmålet. Därvid har från stadens sida som

orsak till inträdd försening främst åberopats ovisshet om Sabbatsbergs-

områdets framtida disposition med hänsyn till den planerade Rådmansgatu-

leden. Sedan stadsplan över området numera antagits av stadsfullmäktige

och då gatubyggnadsfrågorna enligt vad borgarrådet Berglund vid ett sam­

86

min mening kan emellertid detta icke läggas staten till last som en försum­

melse, enär sjukhusverksamheten inom relativt få år beräknats skola upp­

höra, och omfattande och kostsamma underhållsarbeten därigenom icke

ansetts ekonomiskt försvarbara. Jag vill i detta sammanhang även erinra

om, att sjukhusbyggnaderna i realiteten överlåtits till staden utan ersättning.

Med hänsyn till det nu sagda synes det mig i viss mån tveksamt, huruvida

förslaget till kostnadsfördelning kan anses innebära en från statens syn­

punkt godtagbar lösning. Då emellertid de sakkunnigas förslag till icke

oväsentlig del avser underhållsåtgärder och med beaktande av övriga om­

ständigheter anser jag mig böra godtaga förhandlingskommissionens för­

slag på denna punkt. Att kostnaderna för inventarier och utrustning helt

skall falla på staten synes mig vara en ändamålsenlig lösning, eftersom

man härigenom undviker osäkerhet rörande äganderättsförhållandena

ifråga om vid sjukhuset befintligt lösöre.

Det är uppenbarligen ur såväl sjukvårdens som undervisningens synpunkt

angeläget, att föreslagna åtgärder kommer till utförande så snart som möj­

ligt. Jag är emellertid icke beredd att nu framlägga någon tidsplan för upp­

rustningen. Det statsfinansiella läget måste här liksom på andra områden bli

avgörande för den medelstilldelning, som kan ifrågakomma. Vissa särskilt

angelägna åtgärder bör emellertid vidtagas redan fr. o. in. nästa budgetår.

Jag kommer i det följande att ange de åtgärder jag anser mest brådskande

och vilka således enligt min mening bör komma till utförande i en första

etapp. Vad beträffar kostnadsberäkningarna framgår av de sakkunnigas be­

tänkande, att de sakkunniga eftersträvat att göra dessa så noggranna som

förhållandena medgivit. Jag är medveten om att beräkningarna på vissa

punkter måste anses preliminära. Enligt min mening utgör dock de förelig­

gande kostnadsberäkningarna ett tillräckligt underlag för en bedömning av

den ekonomiska innebörden av de förslag, som jag i det följande framlägger.

Det torde få ankomma på byggnadsstyrelsen att innan föreslagna byggnads­

arbeten igångsättes fackmässigt bearbeta och granska upprättade förslag,

uppgöra preciserade kostnadsberäkningar samt i samråd med direktionen

för Karolinska sjukhuset framlägga förslag till ett ur byggnadsteknisk syn­

punkt och med hänsyn till sjukhusdriften lämpligt tidschema för arbetenas

genomförande.

Till av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningar är jag icke

beredd att nu taga ställning. Dessa förslag bör prövas i samband med lasa­

rettets ordinarie anslagsäskanden för budgetåret 1959/60. Med hänsyn till

vad medicinalstyrelsen framhållit torde likaledes böra anstå tills vidare

med ett definitivt ställningstagande till frågan om inrättande av eu avdel­

ning för hjärtkateterisering och angiocardiografi. Vad beträffar det kliniskt-

bakteriologiska laboratoriet har universitetskanslern icke ansett det av de

sakkunniga framlagda förslaget till lösning av laboratoriets lokalfråga god­

tagbart ens som ett provisorium i avvaktan på att laboratoriet skulle erhålla

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

87

ökade lokaler efter nervklinikernas överflyttning till Karolinska sjukhuset.

Kanslern har vidare ansett det av laboratorieföreståndaren framställda

förslaget om överförande av verksamheten vid laboratoriet till Karolinska

sjukhusets blivande byggnad för klinisk bakteriologi böra ytterligare utredas

och övervägas. För egen del finner jag i likhet med kanslern frågan om labo­

ratoriets framtida förläggning vara av så stor principiell och praktisk bety­

delse, att denna fråga bör göras till föremål för en särskild, av tidigare under­

sökningar obunden utredning, som bör bedrivas med erforderlig skynd­

samhet. I avvaktan därpå torde få anstå med ifrågasatt utvidgning av bak­

teriologiska laboratoriets lokaler utöver vad de sakkunniga föreslagit. Jag

är väl medveten om att detta kan medföra svårigheter för den vid labora­

toriet bedrivna verksamheten men vill samtidigt betona att det torde vara

till fördel för samtliga berörda parter att inflyttning i de f. n. av endokrino-

logiska avdelningen disponerade lokalerna äger rum och praktisk erfaren­

het vinnes av de nya utrymmenas användbarhet, innan man tager slutlig

ställning till lokal- och förläggningsfrågorna.

I sitt remissutlåtande har statskontoret med hänsyn till rådande brist på

vårdplatser för invärtesmedicinska fall ställt sig tveksam till föreslagen

minskning av vårdplatsantalet vid den medicinska kliniken. Jag delar denna

tveksamhet. Då emellertid klinikchefen ansett återstående vårdplatsantal

tillräckligt ur undervisningssynpunkt och någon annan möjlighet att av­

hjälpa de för såväl patienter som sjukvårdspersonal ytterst otillfredsstäl­

lande förhållandena inom kliniken icke utan stora kostnader torde stå till

buds, har jag ansett mig icke böra rikta någon erinran mot de sakkunnigas

förslag i denna del.

En förutsättning för genomförandet av föreslagna förbättringsåtgärder

inom den kirurgiska kliniken vid Serafimerlasarettet är enligt vad de sak­

kunniga med instämmande av direktionen för Karolinska sjukhuset anfört,

att den plastikkirurgiska avdelningen vid lasarettet överflyttas till Karo­

linska sjukhuset och där inrymmes i en av de garnisonsavdelningar, som fri-

göres genom garnisonssjukvårdens avveckling. För att den ifrågasatta över­

flyttningen skall kunna realiseras fordras dock, att av direktionen i petita

för budgetåret 1958/59 äskade medel — 65 000 kronor — för vissa ombygg­

nadsåtgärder inom den nuvarande avdelningen för plastikkirurgi och bränn-

skadebehandling vid Karolinska sjukhuset anvisas. För egen del anser jag

att betydande fördelar skulle vinnas, om den nuvarande uppdelningen av den

plastikkirurgiska verksamheten på tvenne sjukhus kunde bringas att upp­

höra. En koncentrering av verksamheten till Karolinska sjukhuset skulle

otvivelaktigt innebära en väsentlig förbättring ur såväl driftekonomisk som

effektivitetssynpunkt. Jag kommer i det följande att föreslå, att den sär­

skilda garnisonssjukvården i Stockholm skall upphöra fr. o. in. den 1 juli

1958. Härigenom skapas förutsättningar för en överflyttning till Karolinska

sjukhuset av den plastikkirurgiska verksamheten vid Serafimerlasarettet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

88

Jag förordar därför, att en dylik överflyttning kommer till stånd i enlighet

med de sakkunnigas förslag. Jag föreslår vidare, att 65 000 kronor anvisas

för av direktionen begärda ombyggnadsarbeten vid den plastikkirurgiska

avdelningen vid Karolinska sjukhuset, varigenom rådande stora infektions­

risker vid denna avdelning kan begränsas. Jag vill understryka, att jag

genom nu framlagda förslag icke tagit slutlig ställning till frågan om till­

godoseende av den plastikkirurgiska verksamhetens framtida lokalbehov.

Som tidigare framhållits är det angeläget, att upprustningen av Serafimer-

lasarettet påbörjas utan dröjsmål. Vid min prövning av de sakkunnigas för­

slag har jag med beaktande av å ena sidan att vissa i och för sig mycket

brådskande åtgärder måste anstå i avbidan på att för deras genomförande

nödvändiga anordningar först kommer till stånd samt å andra sidan åtgär­

dernas inbördes angelägenhetsgrad funnit följande byggnads- och installa­

tionsarbeten böra vidtagas redan under nästa budgetår. För åtgärder i syfte

att förbättra lasarettets elenergiförsörjning bör beräknas 100 000 kronor.

De omflyttningar inom lasarettet, som blir en följd av den endokrinologiska

verksamhetens överflyttning till Karolinska sjukhuset innevarande vår,

medför vissa nödvändiga ändringsarbeten i första hand för de kliniskt-

fysiologiska och kliniskt-kemiska laboratorierna. Härför beräknar jag till­

hopa 58 000 kronor. Omklädnadsrum för kandidater i patologiska avdel­

ningen bör vidare iordningställas för en kostnad av 4 000 kronor. Röntgen­

avdelningen arbetar f. n. under mycket pressande förhållanden. Den av de

sakkunniga föreslagna tillbyggnaden ävensom övriga åtgärder, som syftar

till en förbättring av arbetsförhållandena vid röntgenavdelningen, bör där­

för igångsättas snarast. Jag räknar med en kostnad härför om 126 000 kro­

nor under nästa budgetår. För inrättande av isoleringsrum och undersök-

ningsrum inom de medicinska och neurologiska klinikerna samt för om-

by§§nad av sistnämnda kliniks kandidatlaboratorium bör avses tillhopa

115 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag i det föl­

jande kommer att föreslå, att all undervisning i neurologi vid Karolinska

institutet fr. o. m. höstterminen 1958 förlägges till Serafimerlasarettets

neurologiska klinik. För upprustning av fyra vårdavdelningar, för mål-

ningsarbeten samt för anskaffande av en centralradioanläggning bör under

budgetåret 1958/59 få tagas i anspråk resp. 140 000, 100 000 och 43 000 kro­

nor. Tillbyggnad av intendentkontoret och inskrivningsexpeditionen samt

förbättrat intag till olycksfallspolikliniken måste ävenledes hänföras till de

mera angelägna åtgärderna. Kostnaderna härför har uppskattats till 61 000

resp. 53 000 kronor. Den totala kostnaden för nu angivna arbeten uppgår

till 800 000 kronor, varav på statsverket faller 40 procent eller 320 000 kro­

nor. Härtill kommer kostnaden för de förut berörda ombyggnadsarbetena

inom den plastikkirurgiska avdelningen vid Karolinska sjukhuset, vilka

arbeten bör komma till stånd så snart som möjligt. Denna kostnad faller

i sin helhet på staten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

90

med erinran om vad stadens delegerade år 1947 uttalat härvidlag — intet

att invända mot kommissionens förslag.

Jag finner det vara av största vikt, att den av staden planerade Klarabergs-

gatuleden och arbetena för dess framdragande icke inverkar störande på

den vid lasarettet bedrivna sjukvården, undervisningen och forskningen.

Eftersom den definitiva dragningen av ifrågavarande led i praktiken omöj­

liggör sjukvårdande verksamhet vid den kirurgiska kliniken, måste jag med

skärpa framhålla, att detta projekt icke kan komma till stånd förrän sagda

klinik överflyttats till annat sjukhus. När det gäller den provisoriska drag­

ningen av leden, varvid jag avser det alternativ, som ligger på det större av­

ståndet från den neurokirurgiska kliniken, anser jag mig på av förhand-

lingskommissionen förebragta skäl kunna biträda vad parterna preliminärt

överenskommit, nämligen att staden förbinder sig att icke utan medgivande

från direktionen för Karolinska sjukhuset bedriva några gatuarbeten inom

sjukhusområdet, innan den neurokirurgiska kliniken överflyttats till Karo­

linska sjukhuset, medan staten för sin del åtager sig att bedriva arbetet

med färdigställandet av nervklinikerna vid sistnämnda sjukhus i så snabb

takt, som kan vara tekniskt betingad, och på sådant sätt att i varje fall

neurokirurgiska kliniken bör kunna överflyttas före den 1 januari 1963.

Jag finner det värdefullt, att det i avtalsförslaget uttryckligen framhävts,

att förhandlingar skall upptagas om de lokalproblem för lasarettets labora­

torier, som kan aktualiseras i samband med nervklinikernas överflyttning till

Karolinska sjukhuset. Enligt min mening ger dock redan försäljningsavta-

let staten tillräckliga garantier för medinflytande i fråga om de friställda

lokalernas användning när det gäller att tillgodose undervisningens och

forskningens berättigade intressen, även sedan dispositionsrätten över lasa­

rettet övergått till staden.

Mot det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget till avtal har

jag i övrigt intet att invända. Jag erinrar om att flera viktiga frågor i sam­

band med stadens övertagande av dispositionsrätten över lasarettet återstår

att lösa. Förhandlingar härom bör av kommissionen upptagas i god tid före

övergången.

Den vid 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen medför

bl. a., att vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus i ökad utsträckning måste

tagas i anspråk för undervisningsändamål. Så är bl. a. fallet beträffande

den undervisning i psykiatri, som enligt 1955 års medicinska examens-

stadga skall anordnas fr. o. m. höstterminen 1958. I proposition nr 212/1954

har sålunda förutsatts, att undervisning i psykiatri provisoriskt skall för­

läggas till Södersjukhuset i avbidan på tillkomsten av en planerad psykia­

trisk klinik vid Sabbatsbergs sjukhus. Med anledning härav har förhand­

lingskommissionen upptagit förhandlingar med Stockholms stad angående

upplåtande av Södersjukhuset för meddelande av undervisning i psykiatri.

Kungi. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

91

Såsom resultat av förda förhandlingar har kommissionen numera framlagt

ett avtalsförslag, för vars innehåll en redogörelse lämnats i det föregående.

Vid prövningen av detta förslag har jag kommit till den uppfattningen, att

detsamma får anses innebära en godtagbar lösning av frågan om statens

kostnader för ifrågavarande undervisning. Storleken av dessa kostnader sy­

nes mig visserligen i och för sig vara ägnad att ingiva betänkligheter. Jag

vill emellertid erinra om, att en tillämpning i förevarande fall av de grun­

der, som innefattas i det s. k. Sabbatsbergsavtalet, otvivelaktigt skulle med­

fört ännu högre kostnader för staten. Jag har därför icke ansett mig böra

påyrka någon ändrad kostnadsfördelning mellan staten och staden utan

förordar att avtalsförslaget godkännes. Enligt det föreliggande avtalsför-

slaget skall staden för varje kalenderår tillkommande ersättning erläggas

före nästfoljande januari månads utgång. I anslutning härtill beräknar jag

medelsbehovet för nästa budgetår till i runt tal 238 000 kronor, varav

150 000 kronor i engångsersättning till staden. I sistnämnda belopp ingår

8 000 kronor utgörande av mig uppskattad andel för statsverket av kost­

naderna för erforderliga telefoninstallationer. Av vad förhandlingskom-

missionen anfört framgår, att fråga uppkommit om en definitiv förlägg­

ning av psykiatriundervisningen till annat stadens sjukhus än Sabbats-

bergs sjukhus. Jag finner angeläget, att denna fråga erhåller sin lösning,

och är ense med förhandlingskommissionen, att en överenskommelse i frå­

gan snarast bör eftersträvas. Enligt vad jag under hand inhämtat har vid

de förhandlingar, som hittills ägt rum mellan förhandlingskommissionen

och delegerade för staden i denna fråga, övervägande skäl ansetts tala för

en förläggning till S:t Görans sjukhus av den tidigare vid Sabbatsbergs

sjukhus planerade psykiatriska undervisningskliniken.

Undervisning i neurologi för vid Karolinska institutet inskrivna stude­

rande meddelas f. n. vid såväl Serafimerlasarettet som Södersjukhuset, vid

sistnämnda sjukhus enligt med staden träffat särskilt avtal. Såsom fram­

går av den tidigare redogörelsen har lärarkollegiet vid Karolinska institutet

numera föreslagit, att hela undervisningen i neurologi skall förläggas till

Serafimerlasarettet. Detta förslag förutsätter, att fyra kurser om vardera

30 studerande årligen anordnas därstädes och att minst ett tjugotal stude­

rande årligen erhåller dispens från den i nuvarande examensstadga före­

skrivna skyldigheten att samtidigt genomgå kurserna i neurologi och psy­

kiatri. Universitetskanslern har tillstyrkt lärarkollegiets förslag samt för­

ordat, att ytterligare en tjänst som förste underläkare inrättas vid nerv­

kliniken å Serafimerlasarettet. De skäl, som av undervisningsmyndigheterna

anförts till stöd för förslaget om en koncentrering av neurologiundervis­

ningen till Serafimerlasarettet, anser jag mig kunna biträda. Jag vill erinra

om, alt ett realiserande av detta förslag torde komma att medföra en årlig

besparing för statsverket med i runt tal It 000 kronor. Jag förordar sålunda,

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

92

att undervisningen i neurologi fr. o. m. höstterminen 1958 i sin helhet för-

lägges till Serafimerlasarettet. En förutsättning härför är emellertid, att

den av universitetskanslern förordade tjänsten som förste underläkare till­

kommer. Enligt vad jag under hand inhämtat kommer under första halv­

året 1958 att anordnas endast en kurs i neurologi vid Södersjukhuset. Sta­

den enligt gällande avtal tillkommande ersättning härför utgör 7 800 kronor.

För att möjliggöra den av mig i det föregående förordade ökade undervis­

ningen vid Serafimerlasarettet fr. o. m. hösten 1958 tillstyrker jag inrät­

tande vid nervkliniken därstädes av en förste underläkartjänst i Ae 23

fr. o. m. nästa budgetår. Kostnaden härför, 21 876 kronor frånsett rörligt

tillägg, torde böra bestridas från den under Serafimerlasarettets avlönings-

anslag upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie per­

sonal. Denna anslagspost, som är av förslagsanslags natur, har i årets stats-

verksproposition föreslagits uppförd med i runt tal 6 524 000 kronor. Någon

ändring i förslaget till avlöningsstat för Serafimerlasarettet torde icke vara

påkallad.

För vid Karolinska institutet inskrivna studerande meddelas f. n. under­

visning i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm. För sjukhusets

upplåtande för undervisning har staten att erlägga ersättning till staden

enligt ett mellan parterna år 1952 ingånget avtal. Enligt den nya studie­

ordningen för medicine licentiatexamen har den kliniska epidemiologien fått

ställningen av ett kliniskt examensämne med en undervisning av motsva­

rande omfattning som flertalet av dessa. Den omläggning av undervisningen,

som sålunda ägt rum, har till följd, att Epidemisjukhuset i Stockholm kom­

mer att behöva tagas i anspråk för undervisning i väsentligt ökad utsträck­

ning. Med anledning härav har det varit nödvändigt att träffa överenskom­

melse med staden härom. I likhet med undervisningsmyndigheterna har jag

ingen erinran mot förhandlingskommissionens uppgörelse med staden och

förordar således, att det framlagda avtalsförslaget godkännes. Vid bifall

härtill skulle statens bidrag för kalenderåret 1958 omfatta dels kostnader

för tiden den 1 januari—30 juni enligt nu gällande avtal dels ock kostnader

för tiden den 1 juli—31 december enligt det nya avtalet. Jag beräknar sta­

tens bidrag för tiden den 1 januari—30 juni till 39 000 kronor och för tiden

den 1 juli—31 december till 150 000 kronor. Statens sammanlagda bidrag

för kalenderåret 1958 kan således beräknas till (39 000 + 150 000) 189 000

kronor.

Enligt avtal mellan staten och Stockholms stad, som gäller fr. o. m. den

1 januari 1957, har staden upplåtit vissa sjukhus för meddelande av obduk-

tionsundervisning åt medicine studerande. Enligt detta avtal skall staten till

staden erlägga bidrag till avlöning och pensionering av viss läkarpersonal

samt ersättning för lokalupplåtelse, städning, förbrukningsartiklar m. m.

Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning skall erläggas efter

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

93

kalenderårets utgång. Statens bidrag för kalenderåret 1958 kan beräknas

till 35 223 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat har staden måst vid­

kännas vissa kostnader för ändringsarbeten inom den patologiska avdel­

ningen vid S:t Görans sjukhus samt för inköp av klädskåp åt medicine

studerande. Jag förordar, att ifrågavarande kostnader, 2 375 kronor, såsom

uteslutande föranledda av undervisningens behov bestrides av statsmedel.

Vid bifall till detta mitt förslag skulle för ändamålet erforderliga medel

under budgetåret 1958/59 uppgå till (35 223 4- 2 375) i runt tal till 38 000

kronor.

Under rubrikerna Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stock­

holms stad tillhöriga sjukhus samt Bidrag till anordnande av klinisk under­

visning i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm finns i gällande

riksstat upptagna två förslagsanslag, vilka uppförts med 55 400 resp. 66 000

kronor. Jag förordar, att medel för de ändamål, som tillgodoses genom an­

litande av förenämnda båda anslag, fr. o. m. nästa budgetår anvisas under

ett anslag under benämningen Bidrag till anordnande av undervisning vid

vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus. Från anslaget, vilket bör erhålla

förslagsanslags natur, torde böra bestridas av mig i det föregående angivna

kostnader för dels undervisning i psykiatri, neurologi och epidemiologi dels

ock obduktionsundervisning. Anslaget bör sålunda uppföras med (238 000 +

7 800 + 189 000 + 38 000) i runt tal 473 000 kronor.

Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande förutsatte i

sitt den 24 januari 1951 dagtecknade förslag till generalplan för sjukhusets

utbyggande, att de kirurgiska garnisonsavdelningarna inom sjukhuset skulle

frigöras och ianspråktagas som lokaler för laboratorier samt urologiska och

plastikkirurgiska kliniker. Kommitténs förslag om uppförande av en orto-

pedisk klinik vid sjukhuset byggde likaledes på denna förutsättning. Vid

sin anmälan av generalplaneförslaget i proposition nr 123/1951 underströk

jämväl dåvarande chefen för inrikesdepartementet vikten av att garnisons­

avdelningarna snarast avvecklades. Som förhandlingskommissionen fram­

hållit har frågan om friställandet av ifrågavarande avdelningar ånyo aktua­

liserats i anledning av riksdagens beslut om överflyttande av Norrbacka-

institutets ortopediska klinik till Karolinska sjukhuset. För den fortsatta

planeringen av Karolinska sjukhusets utbyggnad har det således varit en

förutsättning, att garnisonssjukvården i Stockholm avvecklades eller i varje

fall erhöll en annan utformning än den nuvarande. Av förhandlingskom-

missionens redogörelse framgår, att antalet fritt vårdade militära patienter

vid Karolinska sjukhuset och Garnisonssjukhuset alltsedan andra världs­

krigets slut successivt minskat, vilket haft till följd att garnisonsavdelning­

arna under senare år huvudsakligen belagts med civila patienter. Samma

utveckling har gjort sig gällande vid andra garnisonssjukhus i landet. Fort­

satt drift av ifrågavarande sjukhus har därför icke ansetts erforderlig under

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

94

förutsättning att de militära patienterna kunnat beredas tillfredsställande

sjukhusvård i annan ordning. Flertalet garnisonssjukhus har också numera

antingen nedlagts eller i olika former övertagits av resp. landsting. I samt­

liga fall har vederbörande landsting åtagit sig att för vård mottaga militära

patienter, som är i behov av sjukhusvård. I vårdavgiftshänseende har

ifrågavarande patienter enligt under senare år träffade avtal betraktats som

civila patienter, därvid dock kronan har att erlägga den för inomläns- resp.

utomlänspatienter fastställda legosängsavgiften.

Det är mot denna bakgrund som de av förhandlingskommissionen nu

framlagda förslagen till avtal angående vård å Karolinska sjukhuset av

vissa militära patienter tillkommit. Enligt dessa avtalsförslag skall — gent­

emot Stockholms stad och Stockholms läns landsting — militära patienter

fr. o. m. den 1 juli 1958 i vårdhänseende betraktas som civila sjuka vare

sig de vårdas å Karolinska sjukhuset eller å stadens och landstingets egna

sjukhus. I staden bosatta militära patienter skall i första hand beredas vård

å Karolinska sjukhuset. Kommissionens förslag i dessa delar har lämnats

utan erinran i remissyttrandena. Även jag har vid min prövning av för­

slagen ansett mig böra biträda desamma. Förslagens genomförande medför

fördelar för staten ur såväl organisatorisk som ekonomisk synpunkt. För

statsverket torde enligt av kommissionen företagna beräkningar uppkomma

en årlig inkomstökning med cirka 225 000 kronor.

Vid bifall till förevarande förslag, som innebär att de militära patienterna

i fortsättningen skall intagas å Karolinska sjukhusets allmänna vårdavdel­

ningar, synes de kirurgiska garnisonsavdelningarna icke längre behöva bibe­

hållas såsom sådana. Tre av dessa avdelningar är f. n. avsedda för allmän­

kirurgiska fall medan den fjärde omvandlats till en plastikkirurgisk- och

brännskadeavdelning. Jag vill i detta sammanhang erinra om mitt i det

föregående framlagda förslag, att den plastikkirurgiska avdelningen vid

Serafimerlasarettet skall överflyttas till en av de f. n. för allmänkirurgi

avsedda garnisonsavdelningarna vid Karolinska sjukhuset och att jag sam­

tidigt uttalat, att jag med detta förslag icke tagit slutlig ställning till frågan

om tillgodoseende av den plastikkirurgiska verksamhetens framtida lokal­

behov.

Chefen för den kirurgiska kliniken vid Karolinska sjukhuset professor

Hellström har år 1956 framlagt ett förslag till organisation av en urologisk

klinik i den s. k. garnisonsflygeln. Enligt förslaget skulle tre garnisons­

avdelningar ställas till den urologiska klinikens förfogande. Kommittén för

Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har i utlåtande häröver fram­

hållit, att inrättandet vid sjukhuset av en urologisk klinik bör prövas i sam­

band med planeringen av de ortopediska och plastikkirurgiska klinikerna.

I en till mig ställd skrivelse den 21 januari 1958 har professor Hellström

hemställt, att en sådan prövning måtte komma till stånd, innan ställning

tages till ifrågasatt överflyttning av den plastikkirurgiska avdelningen vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

96

svarsmedicinsk forskningsavdelning vid Karolinska sjukhuset överlämnats

till sjukhusets direktion, som för yttrande remitterat densamma till lärar­

kollegiet vid Karolinska institutet. För egen del finner jag det önskvärt,

att viss militärmedicinsk forskning framdeles kan liksom hittills beredas

plats vid sjukhuset och förutsätter, att direktionen till Kungl. Maj :t in­

kommer med de förslag, vartill förenämnda promemoria kan ge anled-

koinmer med de förslag, vartill förenämnda promemoria kan ge anledning.

Som sjukvårdsstyrelsen uttalat utgör den vid Garnisonssjukhuset å

Kungsholmen f. n. bedrivna försvarsmedicinska forskningen icke tillräck­

ligt skäl för fortsatt statlig drift av sjukhuset. Enligt vad förhandlingskom-

missionen inhämtat är patientmaterialet vid Garnisonssjukhuset ej heller

erforderligt för den vid Karolinska institutet bedrivna medicinska undervis­

ningen och forskningen. Med hänsyn härtill har jag intet att erinra mot att

Garnisonssjukhuset — som en följd av den föreslagna omläggningen av

militärsjukvården i Stockholm — upplåtes till Stockholms stad för en be­

gränsad tid. Den av förhandlingskommissionen och stadens delegerade

överenskomma upplåtelsetiden kan på grund av statens behov av ämbets-

lokaler i Stockholms centrala delar synas väl lång. Då emellertid bygg­

nadsstyrelsen ej haft något att invända härvidlag och den planerade utbygg­

naden av stadens sjukhus icke torde hinna genomföras i sådan takt, att

rådande brist på vårdplatser i Stockholm kan beräknas vara hävd före år

1966, har jag för att tillmötesgå stadens önskemål ansett mig böra tillstyrka

kommissionens förslag i denna del. Jag vill understryka, att detta ställ­

ningstagande från min sida icke avser att innebära någon rubbning i stats­

makternas tidigare principbeslut om överståthållarämbetets framtida för­

läggning till Garnisonssjukhuset (se proposition nr 352 och SU nr 266/

1946). Vad parterna överenskommit i fråga om upplåtelsens omfattning,

underhåll av byggnader samt personal- och bostadsfrågor m. m. har icke

givit mig anledning till erinran. Beträffande försäljningen av den vid

Garnisonssjukhuset befintliga utrustningen förutsätter jag i likhet med

direktionen för Karolinska sjukhuset, att parterna med uttrycket »staten

tillhörig, för driften av sjukhuset avsedd utrustning» varken avsett sådan

utrustning, som utlånats från Karolinska sjukhuset, eller antikviteter och

den del av sjukhusets medicinska bibliotek, som är av medicinhistoriskt

intresse.

I fråga om den vid Garnisonssjukhuset anställda personalen torde med

hänsyn till vad avtalsförslaget innehåller i denna del några svårigheter icke

komma att uppstå. Beträffande den f. n. på försvarets stat upptagna rege­

mentsläkaren i lönegrad Ae 23 kan dock, om vederbörande icke övergår i

stadens tjänst, vissa övergångsanordningar erfordras. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att vid behov vidtaga dylika anordningar.

Mot förslaget till överenskommelse om förlängning under första halvåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

98

krav, innebärande att även vid tillämpning av 1925 års avtal om sinnessjuk­

vården i Stockholm pensionskostnader skall medräknas såsom en utgift för

sjukhusdriften. Den träffade uppgörelsen, som i detalj reglerar hur drift­

kostnaderna — främst i fråga om pensionskostnadernas inräknande —

skall beräknas, måste ur denna synpunkt anses innebära en väsentlig vin­

ning. Mot kommissionens förslag har emellertid vid remissbehandlingen

riktats allvarliga erinringar. Riksräkenskapsverket har sålunda ansett att

frågan om beräkningen av bidragen till driftkostnaderna vid Karolinska

sjukhuset och Serafimerlasarettet bör behandlas och bedömas fristående

från frågan om regleringen av statens bidrag till kostnaderna för sinnes­

sjukvården. Verket har härvid åberopat, att det i förra fallet föreligger en

klar skyldighet för staden och landstinget att betala ett bidrag, som inklu­

derar pensionskostnader, medan stadens anspråk på ändring av de hittills

tillämpade grunderna för statsbidrag till sinnessjukvården icke kan anses

vara rättsligen grundat. Vid bedömningen av förhandlingskommissionens

förslag måste man enligt min mening emellertid framför allt beakta, att

kommissionen och övriga förhandlingsdelegerade icke ingått på frågan

om den rätta tolkningen av berörda avtal i dessa hänseenden utan i stället

som ett förhandlingsresultat överenskommit, att pensionskostnaderna

hädanefter skall inräknas i bidragen. Delta avspeglar sig i att överens­

kommelserna erhållit formen av tilläggsavtal till berörda huvudavtal. Par­

terna har för sin del funnit riktigast, att driftkostnadsbegreppet ges en enhet­

lig tolkning i samtliga av överenskommelserna berörda avtal. Mot för­

slaget att pensionskostnaderna skall anses motsvara 15 procent av den under

beräkningsperioden för vederbörande sjukvårdsanstalt bokförda bruttoavlö-

ningssumman har varken riksräkenskapsverket eller statskontoret haft nå­

got att erinra. De föreslagna överenskommelserna skall gälla fr. o. m. den 1

januari 1956. Enligt riksräkenskapsverket bör de överenskomna grunderna

för beräkningen av bidraget till driftkostnaderna vid Karolinska sjukhuset

och Serafimerlasarettet tillämpas för tid dessförinnan. För egen del anser

jag mig emellertid icke böra påyrka någon ändring av överenskommelsen i

denna del.

Det förtjänar här påpekas, att en tillämpning av de föreslagna tilläggsavta­

len får ur ekonomisk synpunkt för staten fördelaktiga konsekvenser. Så­

lunda skulle •— med utgångspunkt från de av kommissionen företagna be­

räkningarna — statens utgifter till följd av sagda avtal öka med 1 780 000

kronor per budgetår medan dess inkomster i gengäld skulle stiga med

2 516 000 kronor.

Jag vill slutligen understryka, att den träffade uppgörelsen ingår som del

i ett större avtalskomplex, och därför måste ses i relation till förhandlings­

resultatet i övrigt. Vid en sådan samlad bedömning har jag oaktat att 1925

års avtal om sinnessjukvården i Stockholm icke innehåller någon uppsäg-

ningsklausul funnit den träffade uppgörelsen om beräkningen av vissa drift­

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

99

kostnader m. in. kunna godtagas. Jag finner emellertid angeläget framhålla

att detta mitt ställningstagande icke får anses till någon del prejudicerande

för tolkning, tillämpning eller utformning av andra samarbetsavtal.

Mot tilläggsavtalens utformning i övrigt har vid remissbehandlingen

icke framställts några anmärkningar. Med hänsyn härtill och då jag ej heller

i övrigt funnit anledning till erinran mot de träffade överenskommelserna

förordar jag, att desamma godkännes. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter med anledning av vad direktionen

för Karolinska sjukhuset påpekat i fråga om redovisningen av inflytande

pensionsmedel för vissa vid Sabbatsbergs sjukhus anställda läkare.

Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till i det föregående

berörda avtal eller överenskommelser skulle erfordras, förutsätter jag, att

riksdagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Jag vill i detta sammanhang slutligen anmäla uppkommen fråga om ersätt­

ning för av staten upplåten mark till allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Vid anmälan i proposition nr 152/1955 av frågan om godkännande av avtal

rörande verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm framhöll

föredragande departementschefen bl. a., att barnbördshusets funktion som

undervisningsanstalt samt statsverkets understödjande av verksamheten ti­

digare motiverat, att upplåtelsen av tomt åt barnbördshuset skett utan er­

sättning. Avvecklingen av statsverkets ekonomiska engagement i anstaltens

verksamhet syntes emellertid böra medföra, att någon ersättning för mark­

upplåtelsen erlades. Det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma

storleken av denna ersättning. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran.

Den i propositionen uttalade uppfattningen, att ersättning för markupplå­

telsen bör erläggas, har emellertid icke delats av stadens myndigheter. Så­

lunda har såväl stadens förhandlingsdelegerade som stadens sjukhusdirek­

tion förklarat, att stadens åtagande att erlägga en platskostnadsavgift om

35 000 kronor förutsatt, att staten i överensstämmelse med vad som överens-

kommits vid i ärendet förda förhandlingar å sin sida avgiftsfritt uppläte

nyttjanderätten till den tomt, varå barnbördshusets byggnader är uppförda.

Vid sitt godkännande av avtalet har stadens myndigheter utgått från denna

förutsättning. I det sålunda uppkomna läget och med hänsyn till de i ären­

det föreliggande speciella omständigheterna anser jag mig böra förorda,

att någon ersättning för markupplåtelsen tills vidare icke skall utgå. Detta

minskar självfallet icke statens rätt till marken. Ändrade förhållanden kan

vidare motivera en ändring i vad nu förordats.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal och över­

enskommelser med Stockholms stad och Stockholms läns

landsting i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det

föregående förordat;

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

100

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningarna för Serafimerlasarettet och Karolinska

sjukhuset, som föranledes av vad jag i det föregående för­

ordat;

c) till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

Serafimerlasarettet m. m. för budgetåret 1958/59 under elfte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor;

d) till Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa

Stockholms stad tillhöriga sjukhus för budgetåret 1958/59

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 473 000

kronor; samt

e) besluta att tills vidare avgiftsfritt till allmänna barn-

bördshuset i Stockholm upplåta nyttjanderätt till ATiss tomt­

mark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Reviderad generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset

i Uppsala

Inledning

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 september 1955 anförde kommittén

för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, att en plan för sjuk­

husets utbyggnad jämte en därtill hörande lokalförteckning i huvudsak

färdigställts i avsikt att utgöra underlag för en arkitekttävling om ut­

formning av huvuddelen av erforderliga nybyggnader. Förutsättningarna

för tävlingen hade utformats i nära anslutning till det av statsmakterna

år 1951 godtagna förslaget till generalplan. Kommittén räknade med, att

tävlingen skulle ha karaktär av idétävling avsedd att ge förslag till prin­

ciplösning för utbyggnaden av sjukhuset. Erfarenheterna från handlägg­

ningen av byggnadsfrågor vid andra undervisningssjukhus hade klart

givit vid handen, att redan på tidigast möjliga stadium en samlad plan

borde föreligga, som redovisade sättet för anläggningens utbyggnad.

Genom beslut den 4 november 1955 bemyndigade Kungl. Maj :t — som

icke fann anledning att för det dåvarande taga ställning till frågan om det

beräknade vårdplatsbehovet vid olika kliniker eller skilda klinikers ut­

formning — byggnadskommittén att i huvudsaklig överensstämmelse med

kommitténs förenämnda skrivelse anordna en arkitekttävling om plan

för Akademiska sjukhusets utbyggnad. Samtidigt förordnade Kungl. Maj:t

till ledamöter i den nämnd, som skulle bedöma inkommande tävlingsför­

slag, ledamoten av riksdagens första kammare R. Boman, landstingsman­

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1058

också på principen att, inom ramen för ett genomgående system, förut­

sättningar i möjligaste mån skall finnas för placering och utformning av

ky§>Snadskropparna med beaktande av de krav, som framdeles kan komma

att uppställas. Vid sjukhusanläggningens planering har vidare hänsyn ta­

gits till att så stora ytor som möjligt bör sparas för nu icke förutsebara

ändamål. Redan vid tävlingsprogrammets upprättande vidtogs på begäran

av Uppsala stad en justering av sjukhusområdets enligt 1950 års general-

planeförslag tänkta gräns mot Kronåsen och Nya sjukhusvägen. Denna

justering innebar en minskning av den i tidigare generalplaneförslag förut­

satta utvidgningen åt söder. Resultatet av arkitekttävlingen och överarbet-

ningen av förslaget med motto »A—Ö» visar, att nu förutsebara behov av

byggnadsvolym kan täckas inom det sålunda reducerade området. Med

hänsyn till de förhållandevis begränsade utbyggnadsmöjligheter, som där­

efter står till förfogande, har kommittén icke ansett sig kunna godtaga en

ytterligare reducering av området genom en snävare dragning av sjukhus­

vägen, varom Uppsala stads byggnadsnämnd under hand hemställt.

I sina huvuddrag innebär det överarbetade förslaget, att till nuvarande

kirurgiska klinikens östra gavel anslutes en centralkropp i tre, delvis fyra

våningars höjd. Denna centralkropp utdrages efter hand åt söder med an­

slutning till kvinnoklinikens västra gavel och följer åsen till i höjd med

psykiatriska klinikens norra del. Centralkroppen är avsedd för sjukhusets

gemensamma centrala hjälpavdelningar såsom operation, röntgen, vissa

polikliniker och mottagningsavdelningar, undervisningslokaler och labo­

ratorier in. in. Till centralkroppen anslutes på ömse sidor vårdavdelnings-

och laboratorieflyglar upp till 9 våningars höjd. Med denna planering blir

vårdavdelningarna orienterade mot söder. Ulmed östra sidan av denna an­

läggning löper, till större delen parallellt med centralkroppen, en genom­

far tsväg genom hela sjukhusområdet från nuvarande entrén till en utfart

i Stockholmsvägen söder om psykiatriska kliniken, och från denna väg

anordnas ingångar för patienter och besökande till de skilda flyglarna, ös­

ter om vägen bibehålies befintliga byggnader, varvid den nuvarande öron-

kliniken skall kunna utbyggas med en tredje flygel, preliminärt avsedd för

en centraltandpoliklinik. Till norra sidan av öronkliniken kan anslutas

byggnader för administration och personalrestaurang. I övrigt skall nu

fria områden öster om vägen förbehållas framtida behov. På åsen i väster,

vilken delvis nedschaktas, kvarligger lungkliniken, medan E-paviljongen

måste rivas i samband med andra etappens utbyggande. På åsen beräknas

plats för en patologisk laboratoriebyggnad och en barnpsykiatrisk klinik.

Denna planlösning — speciellt beträffande centralkroppen — möjliggör,

att kirurgiska kliniken och kvinnokliniken från början inlemmas i den

nya sjukhusanläggningen och att dessa byggnader, när de anses uttjänta,

kan ersättas med nya flyglar utan att rubba anläggningens funktion i stort.

Vidare erhålles en förhållandevis stor frihet när det gäller att efter hand

104

nas i den mot norr utdragna centralkroppen, sedan där befintliga köks- och

ekonomiavdelningar erhållit nya lokaler vid anläggningens norra ände,

där också verkstäder kan inrymmas jämte ekonomigård med särskild till­

fart.

Det valda systemet för utbyggnaden synes ge tillfredsställande säkerhet

för sjukhusets rätta fungerande under de skilda utbyggnadsstadierna.

Samtidigt ger det enligt kommitténs mening goda möjligheter att lämpa

bebyggelsen efter framdeles uppkommande krav utan att man därför be­

höver uppge anläggningens systematiska uppbyggnad, betingad av funk­

tionella krav och sjukhusområdets särskilda förutsättningar.

Någon närmare beräkning av kostnaderna för utbyggnadens genomfö­

rande har kommittén icke ansett sig kunna verkställa på nu föreliggande

material. I samband med tävlingsbedömningen har emellertid ett överslag

verkställts av den totala anläggningskostnaden, närmast med sikte på att

erhålla en jämförelse mellan förslagen. Enligt detta överslag skulle kost­

naden för den totala utbyggnaden av sjukhuset uppgå till omkring 65 å 70

miljoner kronor, varav cirka en tredjedel skulle belöpa på den första

etappen.

Därest den nu redovisade planen godkännes av Kungl. Maj :t och lands­

tinget, avser kommittén att i fortsättningen bedriva sitt arbete i huvudsak

enligt följande linjer. År 1959 beräknar kommittén kunna förelägga hu­

vudmannen ett närmare utarbetat lokalprogram, ritningsförslag, kostnads­

beräkning och plan för genomförande av en första etapp av sjukhusets

u^byggande, i huvudsak enligt föreliggande utredningsskisser. Samma år

bör vidare entreprenadhandlingar kunna upprättas till de delar av denna

etapp, som befinnes böra komma till utförande i första hand. Byggnads­

arbetena beräknas kunna påbörjas under första halvåret 1960.

Yttranden

Centrala sjukvårdsberedningen anser den nu uppgjorda generalplanen

erbjuda stora möjligheter för en smidig anpassning till de nya krav, som

utvecklingen ständigt uppställer, och till önskemålet om lämpligt avvägda

icke alltför stora byggnadsetapper. Med hänsyn till sjukhusområdets om­

fattning och allmänna planläggning anser sig beredningen böra starkt un­

derstryka det av byggnadskommittén framförda önskemålet om att den

s. k. sjukhusvägen icke dragés närmare än vad föreliggande ritningar ut­

visar.

Medicinalstyrelsen, som ansluter sig till vad centrala sjukvårdsbered­

ningen anfört, tillstyrker förslaget till generalplan.

Byggnadsstyrelsen anför bl. a.

Styrelsen finner det framlagda förslaget vara väl ägnat att läggas till

grund för den fortsatta planeringen av sjukhusets utbyggande. Styrelsen

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

106

sätter, att den i fortsättningen får tillfälle taga aktiv del i den slutliga

planeringen härav.

På grund av den begränsade remisstiden anser sig fakulteten nu ej

kunna gå in på en detaljgranskning av förslaget men vill i likhet med

kommittén understryka, att den i förslaget redovisade etappindelningen

ej får betraktas som definitiv. Fakulteten önskar även framhålla vikten

av att de olika etapperna gives en sådan utformning, att sjukhuset i varje

skede av utbyggnaden blir funktionsdugligt ur sjukvårds- och undervis-

ningssynpunkt. Frågan om uppförande av kliniska laboratorier för bak-

teriologi och patologi bör lösas oberoende av etappindelning och med be­

aktande av nu aktuella byggnadsplaner för universitetets institutioner för

bakteriologi och patologi.

Fakulteten vill starkt framhålla vikten av att den föreslagna general­

planen snarast fastställes, så att arbetet för att täcka alltför länge efter­

satta behov av utbyggnad av sjukhuset så fort som möjligt kan igång­

sättas.

Kanslern för rikets universitet åberopar vad den medicinska fakulteten

anfört i ärendet.

Direktionen för Akademiska sjukhuset anför bl. a.

Direktionen finner för sin del det synnerligen tillfredsställande, att frå­

gan rörande möjligheterna till sjukhusets framtida utbyggnad inom det

nuvarande sjukhusområdet genom arkitekttävlingar erhållit en grundlig

belysning. Direktionen, som haft tillfälle att se samtliga avgivna förslag,

finner i likhet med prisnämnden och byggnadskommittén det under motto

»A—Ö» avgivna förslaget vara det, som bäst kan tillgodose sjukhusets nu­

varande och framtida utrymineskrav inom det relativt trånga sjukhusom­

rådet. Enligt direktionens åsikt torde den valda lösningen, som väl an­

sluter sig till markområdets terrängförhållanden, komma att medge en

tilltalande yttre utformning av sjukhusbyggnaderna. Särskilt värdefullt

är, att förslaget genom sin konstruktion medger stor elasticitet, varigenom

under den fortsatta utbyggnaden uppkommande behov bör i tillfredsstäl­

lande utsträckning kunna tillgodoses utan rubbning av förslagets grund­

principer.

Direktionen förutsätter, att en förnyad bearbetning av tidigare upprättat

lokalprogram sker, innan detaljarbetet på första etappen igångsättes, var­

vid bl. a. sjukhusdriftens krav i fråga om gemensam personal- och trans­

porttjänst för två vårdavdelningar, gemensamma utrymmen in. in. så långt

möjligt bör beaktas.

Det är angeläget, att en tidsplan för utbyggnaden snarast möjligt fär­

digställes och att denna tidsplan såvitt möjligt hålles. Nu rådande förhål­

landen ifråga om medicinska klinikens lokalutrymmen, nytillkomna spe­

cialiteters förläggande till provisoriska lokaler samt den allmänna utrym­

mesbristen i övrigt nödvändiggör en snabb utbyggnad i en första etapp

av lokaler för medicinsk klinik, laboratorielokaler, polikliniklokaler för

kirurgi, medicin, ortopedi samt en ny röntgendiagnostikavdelning. I detta

sammanhang finner sig direktionen även föranlåten framhålla nödvändig­

heten av, att den särskilda byggnad, som avses för barnpsykiatrisk klinik

kommer till utförande i första etappen. Direktionen har sålunda funnit att

det såväl ur undervisnings- som sjukvårdssynpunkt är nödvändigt, att de

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

108

för länet, samtidigt som det användes för undervisningsändamål. Sjukhuset

omfattar f. n. följande kliniker: medicinsk, kirurgisk, plastikkirurgisk,

ortopedisk, obstetrisk-gynekologisk (kvinno-), pediatrisk (barn-), otola-

ryngologisk (öron-, näs- och hals-), oftalmiatrisk (ögon-), psykiatrisk, barn-

psykiatrisk och dermatologisk (hud-). I sjukhuset ingår jämväl en lung-

klinik varjämte en neurologisk klinik är under inredning. Vid sjukhu­

set finns vidare vissa för sjukhuset gemensamma anläggningar såsom rönt­

genanläggning, laboratorier samt centrala köks-, tvätt- och maskinanlägg­

ningar. Antalet vårdplatser uppgår till 1 078. Vårdplatsernas fördelning

framgår av följande tabell:

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

Kliniker

Antal vårdplatser

Medicinsk klinik ......................................................

168

Kirurgisk klinik

Allmän kirurgi........................................................ .................... 154

Thorax, (varav 18 tbc) ...................................... .................... 40

194

Ortopedisk klinik ......................................................

30

Plastikkirurgisk klinik.............................................

33

Neurologisk klinik......................................................

25

ögonklinik ...................................................................

30

öron-, näs- och halsklinik ....................................

76

Dermatologisk klinik .............................................

25

Barnklinik ...................................................................

79

Barnpsykiatrisk klinik.............................................

20

Kvinnoklinik

Barnbördsavdelning ..........................................

95

Gynekologisk avdelning...................................... .................... 85

180

Psykiatrisk klinik ....................................................

97

Lungklinik ...................................................................

121

Summa 1 078

Frågan om Akademiska sjukhusets utbyggnad har länge varit aktuell.

Såväl ur sjukvårdens som undervisningens synpunkt framstår en utbyggnad

av sjukhuset som nödvändig. Det nuvarande sjukhuset företer i vissa avse­

enden väsentliga brister. Detta omdöme gäller såväl de olika byggnadernas

belägenhet i förhållande till varandra som vissa klinikers materiella stan­

dard. Den medicinska kliniken, som uppfördes år 1867, kan icke numera

anses motsvara anspråken på en önskvärd lasarettsstandard och måste er­

sättas med nybyggnad. Lokalbehoven för sjukhusets kliniska laboratorier är

endast delvis genom provisorier nödtorftigt tillgodosedda. De nuvarande

förhållandena för flertalet polikliniker är otillfredsställande, varjämte flera

specialiteter icke är alls eller i otillräcklig grad företrädda vid sjukhuset.

109

Ur den medicinska undervisningens synpunkt framstår bristen på tillräck­

liga lokaler för kliniska laboratorier samt bristen på vårdplatser i kliniska

specialämnen som en allvarlig brist, vilken ytterligare accentuerats genom

den av 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen.

Med tanke på en rationell framtida utveckling av sjukhusanläggningen

och med hänsyn till den begränsade markyta, som står till disposition här­

för, har det ansetts i hög grad angeläget att söka erhålla en överblick över hur

de under den närmaste framtiden ifrågakommande nybyggnaderna lämpli­

gen bör placeras inom sjukhusområdet. Med hänsyn härtill bemyndigade

Kungl. Maj :t den 16 maj 1947 byggnadsstyrelsen att upptaga utredning an­

gående generalplan för sjukhusets utbyggande. Byggnadsstyrelsen över­

lämnade den 13 februari 1951 den gjorda utredningen, benämnd 1950 års

förslag till generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Av denna generalplan, som godtagits av 1951 års riksdag (prop. nr 123 och

rskr nr 295) samt av Uppsala läns landstings urtima möte i mars 1951,

framgick, att med den i planen tänkta omfattningen av sjukhusområdet

förutsättningar funnes för ett utbyggande av sjukhuset efter angivna linjer

och i varje fall till den storlek, som då kunde förutses eller till omkring

1 400 vårdplatser.

Sedan den kliniska undervisningens behov av patientunderlag m. in. be­

lysts genom det av 1948 års läkarutbildningskommitté år 1953 avgivna be­

tänkandet rörande läkarutbildningen och möjligheter därigenom erhållits

att närmare överblicka platsbehovet och frågan om specialiteternas före­

trädande vid sjukhuset i den mån dessa beror på undervisningen, har en

överarbetning skett av det tidigare generalplaneförslaget. Härvid har en

plan för sjukhusets utbyggnad jämte en därtill hörande lokalförteckning

utarbetats för att tjäna som underlag för en arkitekttävling rörande sjuk­

husets utbyggnad. Vid utarbetandet av sistnämnda plan har hänsyn tagits

till dels huvuddragen i den nya läkarutbildningen, särskilt den kliniska un­

dervisningen och forskningen jämte inverkan av dessa faktorer på sjuk­

husets utbyggnad, dels sjukvårdsbehovet inom upptagningsområdet, dess

relation till undervisningens behov av patienter samt tillgodoseende av för

undervisning och forskning erforderlig ökning i den nuvarande patienttill­

gången (utomlänspatienter), dels ock huvudlinjerna för ämnesområdenas

och specialiteternas avgränsning samt vårdavdelningarnas storlek.

Vid utarbetandet av programmet för den nu avslutade arkitekttävlingen

har sjukhusområdet alltjämt bedömts vara tillräckligt även med det mera

bearbetade lokalprogram, som numera föreligger och som innebär en viss

ökning av byggnadsvolymen (1 433—1 463 vårdplatser) jämfört med 1950

års beräkningar och trots att området något beskurits genom den nya sjuk­

husvägens snävare dragning utmed åsen. 1 programhandlingarna har som

en väsentlig faktor vid utredningen av frågan om sjukhusets framtida ge­

staltning framhållits, att det tillgängliga markområdet är begränsat. Det

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

HO

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

har vidare betonats att om sålunda ett utbrett byggnadssätt är uteslutet icke

heller ett utpräglat höghusbyggande kan tillämpas på grund av dels när­

heten till slottet, dels den särpräglade landskapsbilden, som kräver hän­

synstagande till Kronåsen in. m. Komplicerande omständigheter har vidare

ansetts vara förekomsten av flera, delvis i gott skick befintliga ldinikbygg-

nader samt sjukhusområdets topografi med stora nivåskillnader. Av de

betydande problem, som är förbundna med den allmänna dispositionen av

sjukhusanläggningen, må även framhållas, att vissa av de befintliga bygg­

naderna kommer att utnyttjas under en övergångstid för att sedermera rivas

eller disponeras för andra ändamål ävensom att sjukhusets storlek nöd­

vändiggör ett etappbyggande, vartill hänsyn måste tagas vid planeringen i

stort av anläggningen. Jämväl möjligheter för tillbyggnad, avseende även

ersättningsbyggnader för vissa andra nu befintliga klinikbyggnader måste

beaktas. Vidare skall de friliggande byggnaderna — befintliga och plane­

rade kunna tillbyggas samtidigt som de bör förläggas så nära sjukhusets

centrum som möjligt.

Vid planeringen av ett undervisningssjukhus rör man sig med byggnads­

företag, som kräver betydande investeringar och man måste samtidigt

räkna med att anläggningarna skall fungera under mycket lång tid efter

sin planering och tillkomst. Hänsyn bör därför vid planeringen tagas icke

endast till sjukvårdens aktuella läge och krav utan jämväl så långt det är

möjligt till den sannolika framtida utvecklingen. I den mån så låter sig göra

bör anläggningen sålunda utformas på ett sådant sätt, att möjligheter hålles

öppna att tillgodose såväl expansion som ändrad organisation i fråga om de

skilda klinikerna. Det nu sagda jämte de särskilda omständigheter, som

enligt vad tidigare framhållits i föreliggande fall är för handen, har ställt

stora krav då det gällt att framlägga ett utformat program för Akademiska

sjukhusets fortsatta utbyggnad. Genom det nu framlagda förslaget till re­

viderad generalplan, som utgör resultatet av ett betydande och framgångs­

rikt arbete på den föreliggande uppgiften, har kunnat konstateras, att för­

utsättningar föreligger för anordnande av ett funktionsdugligt sjukhus,

som kan uppföras etappvis och ytterligare utbyggas och som är utformat

med hänsyn till lämplig användning av befintliga byggnader och med be­

aktande av platsens krav på byggnadsvolymernas skala och placering.

Förslaget har i allt väsentligt lämnats utan erinran i remissyttrandena.

Vid besök på sjukhuset har jag besett stora delar av det nuvarande bygg­

nadsbeståndet samt med representanter för landstinget och byggnadskom­

mittén överlagt om den aktuella situationen. Jag har därvid strykts i den

uppfattningen, att en utbyggnad av sjukhuset är erforderlig. Vid nämnda

tillfälle tog jag även del av ritningar och annat utredningsmaterial. Ehuru

detta material icke innefattar slutligt utformade förslag, ger det lik­

väl en bild av den tänkta planlösningen för sjukhusets fortsatta utbyggnad,

som förefaller ändamålsenlig. Det föreliggande förslaget bör därför enligt

in

min mening kunna läggas till grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Förslaget bär en grundläggande idé, enligt vilken sjukhusets successiva

utbyggnad och omgestaltning på längre sikt låter sig inordnas i ett smidigt

system, vilket som prisnämnden framhållit ger förslaget särskild styrka

som generalplan. Samtidigt erbjuder förslaget stora variationsmöjligheter

beträffande byggnadskropparnas disposition och utformning samt stor val­

frihet i fråga om utbyggnadstakten och den totala utbyggnadsvolymen. Sist­

nämnda förhållande synes mig förtjäna stort avseende. Den ständigt fort­

gående utvecklingen inom det vetenskapliga och sjukvårdstekniska områ­

det kan nämligen komma att väsentligt modifiera nu uppgjorda planer icke

blott i fråga om platsantalet utan kanske främst beträffande kravet på dia­

gnostik- och behandlingsavdelningar. Ur sist angivna synpunkter synes det

nödvändigt, att sjukhuset planlägges så att en viss frihet erhålles beträf­

fande utformning och disposition särskilt av senare uppförda delar, varige­

nom hänsyn kan tagas till utvecklingen såväl inom vetenskap och sjukvård

som inom byggnadsteknik. Man hör sålunda icke redan nu binda den fram­

tida detaljutformningen av sjukhusets olika delar. Nya överväganden för­

anledda av behov, som nu icke kan förutses, kan föranleda ändringar av

såväl de olika klinikernas storlek som den ordning i vilken de bör utbyggas.

Förslaget erbjuder goda möjligheter till anpassning efter sådana nya behov

eller ändringar i nu förutsedda sådana.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden kan enligt vad jag under

hand inhämtat beräknas uppgå till i runt tal 78 miljoner kronor fördelade

med 32, 26 resp. 20 miljoner på föreslagna tre byggnadsetapper. Mot bak­

grunden av en så betydande byggnadskostnad är det uppenbart, att vid

det fortsatta utredningsarbetet så rationella lösningar som möjligt bör

eftersträvas. Problemet om det på varje särskild klinik lämpligaste plats­

antalet bör sålunda ägnas ingående uppmärksamhet, så att varje möj­

lighet till begränsning av sjukhusets totala storlek tillvaratages. Beträf­

fande frågan om fördelningen av utbyggnadskostnaderna mellan staten

och landstinget gäller enligt nuvarande samarbetsavtal, att förhandlingar

i varje särskilt fall skall äga rum i fråga om parternas deltagande i kost­

naderna för ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset, innan framställning

om anslag för ändamålet göres hos vederbörande myndigheter. Vidare

stadgas, alt landstinget genom sina bidrag till byggnadernas uppförande

tillförsäkras rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives disponera

det antal vårdplatser, varom överenskommelse skett eller kommer att ske.

Anledning saknas sålunda att i detta sammanhang ingå på kostnadsfördel­

ningen mellan staten och landstinget.

Del nu upprättade förslaget förutsätter eu utvidgning av sjukhusområ-

del mot sydost. I likhet med länsstyrelsen jämte andra remissmyndigheter

vill jag understryka vikten av att erforderliga ingrepp i Kronåsen sker med

största möjliga hänsynstagande till landskapsvårdens krav. Med anledning

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

112

av vad länsstyrelsen anfört om behovet av en överenskommelse rörande

bekostandet av erforderliga naturvårdande åtgärder vill jag framhålla, att

kostnaderna för dessa åtgärder synes böra bestridas av de medel, som in­

flyter vid försäljning av ur åsen bortschaktat grus. Jag räknar dock med att

försäljning av grus kommer till stånd endast i den mån gruset icke erfordras

för de planeringsarbeten, som kräves på grund av sjukhusområdets utvidg­

ning mot söder och för Stockholmsvägens framdragande utefter sjukhus­

områdets nya södra gräns.

I likhet med byggnadskommittén finner jag det, icke minst ur undervis­

ningens synpunkt, angeläget, att frågan om Akademiska sjukhusets ut­

byggnad så snart ske kan bringas till sin lösning. Som jag tidigare fram­

hållit är det nu framlagda förslaget väl ägnat att läggas till grund för det

fortsatta utredningsarbetet. Det torde därför få ankomma på byggnads­

kommittén att utföra arbetsritningar och övriga förberedelsearbeten för en

första etapp av sjukhusets utbyggnad i enlighet med det av kommittén

skisserade programmet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna det nu framlagda förslaget till reviderad

generalplan såsom grundval för den fortsatta utredningen

angående Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid

lasarettet i Lund

Inledning

Vid anmälan i proposition nr 104/1957 av frågan om uppförande av en

barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund underströk föredragande depar­

tementschefen angelägenheten av, att den sedan ett flertal år aktuella frågan

om uppförande av en nybyggnad för den barnpsykiatriska avdelningen vid

lasarettet löstes. Departementschefen tillstyrkte därför, att en dylik nybygg­

nad kom till stånd men förutsatte, att kostnaderna för nybyggnaden skulle

till viss del bäras av Malmöhus läns landsting. Frågan i vilken utsträckning

landstinget skulle bidraga till kostnaderna, borde göras till föremål för

förhandlingar med landstinget. Resultatet av dessa förhandlingar syntes

böra avvaktas, innan medel anvisades för byggnadsföretaget. Riksdagen

beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

Genom beslut den 31 maj 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen

113

för förhandlingar med Malmöhus läns landsting rörande frågor, som äger

samband med den medicinska undervisningen och forskningens anord­

nande i Lund,1 att snarast möjligt upptaga förhandlingar med landstinget

angående dess deltagande i kostnaderna för uppförande och drift av en ny

barnpsykiatrisk klinik samt till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag,

vartill förhandlingarna kunde giva anledning.

Förhandlingskommissionen har framlagt förslag i ärendet den 21 febru­

ari 1958. Över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, medicinal­

styrelsen, byggnadsstyrelsen samt mentalsjukvårdsdelegationen inom kom­

mittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Kommissionen erinrar inledningsvis om, att den nuvarande barnpsykiat­

riska avdelningen är inrymd i den psykiatriska kliniken vid Lunds lasarett.

Då denna klinik är uppförd av staten utan direkta bidrag från landstinget,

har kommissionen funnit nödvändigt att redogöra för de för den psy­

kiatriska kliniken gällande föreskrifterna samt belysa, hur statens och

landstingets inbördes förhållande reglerats. Kommissionen anför härutin-

nan bl. a. följande.

Frågan om inrättandet av en psykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

väcktes redan på 1920-talet och år 1927 framlade särskilt tillkallade delege­

rade ett förslag i ärendet, utmynnande i att en psykiatrisk klinik, avsedd för

102 patienter, borde uppföras på invid lasarettets område belägen mark,

vilken disponerades av staten. Sedan statsmakterna och landstinget tagit

ställning till förslaget, träffades år 1928 avtal i frågan mellan staten och

landstinget. Kliniken togs i bruk år 1931. Efter beslut av 1948 års riksdag

har kliniken sedermera om- och tillbyggts. Enligt det mellan staten och

landstinget träffade avtalet har staten bekostat uppförandet av klinikbygg­

naden, planering av området däromkring och den första uppsättningen nöd­

vändiga inventarier för kliniken. Nyttjanderätten till området med klinik

har upplåtits åt landstinget med skyldighet för detta att där anordna sjuk­

vård för det ändamål och i den utsträckning, som angivits i avtalet, och att

upplåta kliniken för den medicinska undervisningen vid Lunds lasarett. För­

valtningen av kliniken, som i administrativt hänseende utgör en avdelning av

lasarettet, ankommer å lasarettets direktion, som vid behandling av frågor

rörande kliniken utökas med en av Kungl. Maj :t utsedd ledamot. Professorn

i psykiatri vid Lunds lasarett är självskriven överläkare vid kliniken och

jämställd med övriga överläkare vid lasarettet. Vid kliniken skall därjämte

anställas underläkare och sjukvårdspersonal till erforderligt antal, varutöver

eu amanuens kan förordnas av universitetskanslern. Vid kliniken, som är

avsedd för undersökning, behandling och vård av alla former av sinnessjuk­

dom, skall mottagas sjuka från hela riket oberoende av hemorten. Intagning

av sjuka på kliniken kan ske dels under de former, som f. n. gäller eller

framdeles kan bliva fastställda i fråga om intagning på statens sinnessjuk-

1 Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått borgmästaren I.. G. Ohlsson, tillika

ordförande, professorn vid Lunds universitet G. Wiberg samt byggnadsrådet H. Brunnberg.

8 — Biluing till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 87

114

hus och dels utan iakttagande av nämnda former. Legosängsavgifterna fast­

ställes av Kungl. Maj :t och uppbäres av lasarettet på enahanda sätt, som gäl­

ler beträffande övriga legosängsavgifter därstädes. Landstinget bestrider

kostnaderna för byggnadens, tomtens och inventariernas underhåll, erforder­

lig nyanskaffning av inventarier, avlöning åt personalen med undantag för

avlöningar, som utgår på Lunds universitets stat, och övriga driftkostnader.

Staten erlägger emellertid driftkostnadsersättning, som i princip skall för

varje underhållsdag för på kliniken vårdade sjuka utgå med ett belopp, mot­

svarande medelkostnaden per underhållsdag på lasarettet under det år ersätt­

ningen avser, minskat med de vårdavgifter, som under året skolat erläg­

gas för de på kliniken vårdade sjuka. Avtalet gäller tillsvidare med en upp­

sägningstid av fem år från utgången av det år då uppsägning sker. Viss inlös-

ningsskyldighet är stadgad.

Kommissionen erinrar om, att den barnpsykiatriska avdelningen vid

psykiatriska kliniken utgöres av en sluten vårdavdelning, som belägges

med fall från hela riket, och en öppen mottagningsavdelning. Den sist­

nämnda svarar för den verksamhet, som landstinget i enlighet med gällande

bestämmelser angående statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård

anordnat och utgör sålunda landstingets rådgivningsbyrå för psykisk barna-

och ungdomsvård. Den mottager i princip endast barn från landstings­

området. Den öppna avdelningen har chef, som tillika är biträdande över­

läkare vid psykiatriska kliniken. Under chefskapet sorterar även anstalten

Råbylund, vilken äges av landstinget och användes som efterbehandlings-

hem. Personalen är gemensam för de slutna och öppna avdelningarna. Den

öppna avdelningen har sålunda ingen personal, som uteslutande syssel-

sättes på denna avdelning. Däremot finns personal, som uteslutande är an­

ställd å den slutna avdelningen.

Kommissionen framhåller, att det mellan den slutna och öppna vården

föreligger en klar åtskillnad, såvitt angår skyldigheten att bekosta den­

samma. Den slutna vården faller helt under det förut berörda avtalet mellan

staten och landstinget och bekostas sålunda i princip slutligen av staten.

Kostnaderna för den öppna mottagningsavdelningen åvilar landstinget med

rätt för landstinget att i enlighet med gällande bestämmelser åtnjuta stats­

bidrag med belopp, motsvarande hälften av de verkliga kostnaderna för

läkares och assistents avlöning samt dessa befattningshavares resor i tjäns­

ten, dock att ersättningen på det sättet är begränsad, att ersättning utgår

med högst 6 000 kronor till läkare och 3 000 kronor till assistent.

Den föreslagna nya barnpsykiatriska kliniken skall enligt upprättade rit­

ningar placeras i omedelbar anslutning till den nuvarande klinikbyggnaden

och avses skola sammanbindas med denna genom en gångbar kulvert, till

vilken framdeles även en förbindelse till lasarettets kulvertsystem kan an­

knytas. Byggnaden föreslås uppförd i tre våningar med särskild souter-

rängvåning. I sistnämnda våning skall inrättas utrymme för bl. a. förråd,

omklädning, arkiv och gymnastik samt hobbyrum, skyddsrum m. m. Sär­

skilda anordningar för byggnadens uppvärmning har kunnat uteslutas på

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

115

grund av att värme tillhandahålles från lasarettets värmecentral. I första

våningen, avsedd såsom poliklinik och rådgivningsbyrå, skall inredas bl. a.

väntrum och skolrum samt rum för läkare och övrig personal, undersök-

ningsrum, kontor in. m. Andra och tredje våningarna kommer att inrym­

ma vårdavdelningar och undervisningslokaler.

Vid förhandlingarna med landstinget har enighet vunnits om, att lands­

tinget bör deltaga i kostnaderna för byggnadens uppförande med den andel,

som kan anses motsvara de utrymmen, vilka är avsedda såsom öppen mot-

tagningsavdelning och rådgivningsbyrå för landstingets psykiska barna- och

ungdomsvård. Efter granskning av ritningarna har vid förhandlingarna

konstaterats, att dessa utrymmen utgöres av ungefär halva bottenvåningen

samt att av souterrängvåningens utrymmen ungefär en sjättedel kan anses

betjäna rådgivningsbyrån. Mot bakgrunden härav och då halva bottenvå­

ningen utgör en sjättedel av de tre våningarna ovan souterrängvåningen har

landstingets representanter och kommissionen enats om, att landstinget

skall deltaga med denna andel i kostnaden för nybyggnaden, inklusive kul-

vert till och anslutning av densamma till den nuvarande klinikbyggnaden.

Man har vidare enats om att i fråga om nybyggnaden skall, med erforderliga

jämkningar föranledda av inrymmandet i byggnaden av landstingets råd­

givningsbyrå för psykisk barna- och ungdomsvård, gälla motsvarande före­

skrifter, som gällande avtal rörande den nuvarande psykiatriska kliniken

innehåller.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts har kommissionen, under förbe­

håll om Kungl. Maj :ts godkännande, upprättat ett förslag till avtal med

landstinget. Dettas förhandlingsdelegerade har förklarat sig för sin del,

under förbehåll om landstingets godkännande, godtaga avtalsförslaget. Det

träffade avtalet är av följande lydelse.

§ I-

Kungl. Maj :t och Kronan åtager sig att inom det område, varå enligt med

landstinget gällande avtal av den 24 oktober/5 september 1928 — nedan

kallat huvudavtalet — uppförts en sjukhusbyggnad avsedd till psykiatrisk

klinik och till vilket område landstinget enligt samma avtal innehar nytt-

janderätten, i huvudsaklig överensstämmelse med härvid fogade ritningar

uppföra ytterligare en sjukhusbyggnad, avsedd att med kulvert anslutas till

den nuvarande psykiatriska kliniken.

Nybyggnaden är avsedd till barnpsykiatrisk klinik för såväl sluten som

öppen vård. Den öppna avdelningen skall utgöra landstingets rådgivnings­

byrå för psykisk barna- och ungdomsvård.

,

§

2

.

Landstinget bidrager till kostnaderna för nybyggnadens uppförande med

en sjättedel av totala kostnadsbeloppet, däri inberäknat kostnaderna för

anläggande av kulvert (ill och anslutning av densamma till nuvarande

psykiatriska kliniken.

Genom nämnda bidrag förvärvar landstinget icke vidsträcktare rätt till

nybyggnaden än vad som framgår av vad nedan sägs.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

§ 3.

Kungl. Maj :t och Kronan bestrider kostnaderna för anskaffande genom

lasarettsdirektionens försorg av första uppsättningen nödiga inventarier för

nybyggnaden utom erforderliga inventarier för den öppna avdelningen.

Förslag till dylik uppsättning uppgöres av direktionen och underställes

Kungl. Maj :ts prövning.

Erforderliga inventarier för den öppna avdelningen ankommer det på

landstinget att anskaffa och bekosta.

§ 4.

Nyttjanderätten till nybyggnaden i dess helhet jämte av Kungl. Maj :t och

Kronan bekostade inventarier upplåtes till landstinget med skyldighet att där

anordna sluten och öppen vård för avsett ändamål ävensom att upplåta

kliniken i dess hela omfattning, såväl i fråga om den slutna som den öppna

vården, för den medicinska undervisningen vid Lunds universitet.

§ 5.

Såvitt angår den slutna vården skall i övrigt vad i §§ 3—10 huvudavtalet

är föreskrivet äga motsvarande tillämpning i fråga om den barnpsykiatriska

kliniken.

Landstingets kostnader för den öppna vården må icke medräknas vid

bestämmandet av det belopp varmed Kungl. Maj :t och Kronan skall erlägga

driftkostnadsersättning enligt § 10 huvudavtalet.

Vad angår verksamheten inom den öppna vården gäller vad i fråga om

landstingets psykiska barna- och ungdomsvård är eller kan vara stadgat.

§

6

.

Detta avtal gäller under samma tid som huvudavtalet. Uppsägning av det

senare skall anses innefatta uppsägning jämväl av detta avtal.

Sker uppsägning skall vad i § 11 huvudavtalet är stadgat om inlösnings-

skyldighet för landstinget m. in. äga motsvarande tillämpning i fråga om

barnpsykiatriska kliniken.

Kommissionen anmärker, att landstinget för sin del fattat beslut om

inrättandet av en självständig överläkaretjänst för den barnpsykiatriska

avdelningen. Genomförs detta beslut torde därav komma att påkallas en

jämkad avfattning av avtalet, då avtalet angående psykiatriska kliniken för­

utsätter, att professorn i psykiatri vid Lunds universitet skall vara överläkare

vid kliniken och ansvarig för sjukvården därstädes.

Yttranden

Statskontoret och byggnadsstyrelsen har icke funnit anledning till erin­

ran mot kommissionens förslag.

Medicinalstyrelsen anför bl. a.

I 5 § i avtalsförslaget har stadgats att såvitt angår den slutna vården

föreskrifterna i §§ 3—10 av avtalet angående den psykiatriska kliniken vid

lasarettet skall äga motsvarande tillämpning i fråga om den barnpsykia­

triska kliniken. Detta avtals 10 § innehåller bestämmelser om den drift­

117

kostnadsersättning, som av statsverket skall erläggas för på kliniken vår­

dade. Ersättningen har fastställts skola motsvara medelkostnaden per under-

hållsdag vid lasarettet enligt dess räkenskaper för det år ersättningen av­

ser, dock må den icke utgå med högre belopp än som motsvarar medelkost­

naden per dag för samma år enligt föreliggande officiella uppgifter för

samtliga lasarett i riket förhöjd med 20 procent. I den officiella statistiken

över vårdkostnaderna vid rikets lasarett har emellertid alltsedan år 1945

icke medtagits kostnader för pensioner, pensionsavgifter och hyror, vilka

kostnader ingår i lasarettets i Lund räkenskaper. Medelkostnaden för rikets

lasarett är alltså ej direkt jämförbar med Lunds lasaretts, då vissa kostnads-

element uteslutits. Vidare sker beräkningen av antalet underhållsdagar ef­

ter olika principer. På en förfrågan från lasarettets sida angående tolk­

ningen av bl. a. ifrågavarande avtals bestämmelser har medicinalstyrelsen

uttalat, att frågan om statsbidragen till lasarettet bör lösas i samband med

en allmän översyn av gällande avtal. Det må framhållas, att lasarettet rekvi­

rerat och utfått driftkostnadsersättning till psykiatriska kliniken för åren

1956 och 1957 i form av å-contobetalningar i avbidan på närmare direktiv

om tolkningen av avtalsbestämmelserna i fråga. Styrelsen, som anser att

driftkostnadsersättningen för de psykiatriska och barnpsykiatriska klini­

kerna bör uträknas efter likartade bestämmelser, finner angeläget, att

förhandlingar upptages med Malmöhus läns landsting för åstadkommande

av en översyn av avtalen för erhållande av en ersättningsberäkning, som

kan anses tillfredställande.

Mot förslaget i övrigt har medicinalstyrelsen intet att erinra.

Mentalsjukvårdsdclegationen framhåller, att delegationen i sitt under år

1957 avlämnade betänkande om psykisk barna- och ungdomsvård fram­

hållit det primära önskemålet av att öppna mottagningar för barn- och

ungdomspsykiatrisk verksamhet inrättas för riket i dess helhet. Då den

slutna vårdavdelningen vid Lunds lasaretts barnpsykiatriska avdelning be­

lägges med fall från hela riket, synes det lämpligt, att den öppna avdelningen

inrättas som en rikspoliklinik och att alltså även denna avdelning hålles

öppen för fall från hela riket.

Knngl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

Departementschefen

I den till förra årets riksdag avlåtna propositionen nr 104 utvecklade före­

dragande departementschefen skälen för att en nybyggnad lör den barnpsy­

kiatriska avdelningen vid lasarettet i Lund borde uppföras. Jag behöver

därför icke här närmare uppehålla mig vid frågan om behovet av det plane­

rade byggnadsföretaget. I nyssnämnda proposition ansåg departementsche­

fen det då föreliggande ritningsförslaget ur vård- och undervisningssyn-

punkt ändamålsenligt och ägnat att läggas till grund för vidare utarbetande

av byggnadsprogrannnet. Departementschefen förordade emellertid, att i

samband med upprättandet av erforderliga detalj ritningar eu omprövning

skulle verkställas i syfte att utröna, huruvida förenklingar eller eljest bespa­

rande omläggningar i byggnadsprogrammet kunde genomföras utan men

118

för det ändamål som kliniken skulle tillgodose. Enligt vad jag inhämtat har

genom byggnadsstyrelsens försorg en sådan överarbetning nu verkställts.

Därvid har prövats olika andra lösningar av frågan än den i propositionen nr

104/1957 redovisade, men dessa har icke befunnits medföra någon nämn­

värd kostnadsbesparing eller några större fördelar ur planläggnings- eller

driftsynpunkt. Ej heller har det visat sig möjligt att begränsa den tidigare

föreslagna nybyggnaden. Byggnadsstyrelsen har därför f. n. beräknat total­

kostnaden för nybyggnaden till samma belopp, som upptogs för ändamålet

i nyssnämnda proposition, eller 1 500 000 kronor.

Av vad sålunda tillkommit, sedan frågan behandlades vid förra årets

riksdag, synes mig tydligt, att några ytterligare förenklingar eller eljest

besparande omläggningar icke kan vidtagas, om kliniken skall kunna väl

fylla de uppgifter, för vilka den är avsedd. Jag föreslår därför, alt de av

byggnadsstyrelsen nu framlagda ritningarna lägges till grund för nybygg­

naden. Kostnaderna för arbetena uppskattar jag i likhet med byggnadssty­

relsen till 1 500 000 kronor.

Enligt det förslag till avtal, som förhandlingskommissionen numera fram­

lagt, skall landstinget bidraga till kostnaderna för den barnpsykiatriska kli­

nikens uppförande med en sjättedel av totala kostnadsbeloppet. I övrigt

skall i fråga om kliniken med erforderliga jämkningar föranledda av in­

rymmandet i byggnaden av landstingets rådgivningsbyrå för psykisk barna-

och ungdomsvård gälla de motsvarande föreskrifter, som innefattas i gäl­

lande avtal rörande den psykiatriska kliniken. I likhet med remissmyndig­

heterna anser jag avtalsförslaget från statens synpunkt godtagbart. Jag

tillstyrker därför, att detsamma lägges till grund för det avsedda samarbetet.

Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmel­

serna skulle erfordras, förutsätter jag, att riksdagens samtycke därtill icke

skall behöva inhämtas. Det av mentalsjukvårdsdelegationen väckta förslaget

om inrättande av en rik spoliklinik vid den barnpsykiatriska kliniken anser

jag icke böra komma under bedömande i förevarande sammanhang. Med en

prövning av denna fråga torde lämpligen böra anstå i avbidan på ett ställ­

ningstagande till övriga av delegationen i dess betänkande framlagda för­

slag. Med anledning av vad medicinalstyrelsen anfört i fråga om beräkningen

av driftkostnaderna vid de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna vill

jag framhålla, att den av styrelsen väckta frågan lämpligen synes böra upp­

tas till behandling i samband med de förhandlingar, som torde komma att

få tagas upp med anledning av en från landstingets sida påkallad revision av

bestämmelserna rörande statsbidrag till dels den allmänna driften vid Lunds

lasarett dels ock den psykiatriska kliniken därstädes.

Därest föreliggande avtalsförslag godkännes av riksdagen och landstinget,

kan byggnadsarbetet igångsättas under budgetåret 1958/59. Storleken av de

medel, som erfordras för byggnadsarbetena under nämnda budgetår, har jag

beräknat till 320 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

119

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående angivna grunder för

samarbete med Malmöhus läns landsting rörande uppförande

och drift av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund;

b) till Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa­

rettet i Lund under statens allmänna fastighetsfond, inrikes­

departementet, för budgetåret 1958/59 anvisa ett investe-

ringsanslag av 320 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Vissa överenskommelser med Göteborgs stad om fördelningen av

kostnaderna för vissa byggnadsföretag

Inledning

Genom beslut den 24 maj 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens medi­

cinska förhandlingskommission i Göteborg1 att å statens vägnar upptaga för­

handlingar med Göteborgs stad och övriga berörda parter rörande fördel­

ningen av kostnaderna för dels nybyggnad av hudklinik, dels ifrågasatt

utvidgning av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset, dels ock anord­

nande av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik i

Göteborg.

Såsom resultat av de förhandlingar, som kommissionen fört med för-

handlingsdelegerade från Göteborgs stad, har kommissionen med skrivelse

den 18 november 1957 framlagt förslag till avtal i nyss angivna ämnen,

över förslagen har yttranden avgivits av statskontoret, byggnadsstyrelsen,

medicinalstyrelsen samt kanslern för rikets universitet efter hörande av

den medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg.

Förhandlingskommissionens förslag till avtal

A. Nybyggnad för hudklinik vid Sahlgrenska

sjukhuset

Vid sina förhandlingar har kommissionen och stadens delegerade enats

om, att kostnaderna för uppförande av nybyggnad för hudklinik skall be­

stridas av staden, dock att staten skall lämna bidrag därtill med den del

av de verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning och forsk­

ning avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för varje

1 Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har Ingått f. d. landshövdingen A. G. Richert,

tillika ordförande, professorn M. O. Odin samt kanslirådet G. Z. Topelius.

120

utrymme av utnyttjandegraden för undervisnings- och forskningsändamål

har angivits i en särskilt upprättad, den 31 oktober 1957 dagtecknad pro­

memoria. Enligt denna promemoria kommer lokalerna för undervisnings-

och forskningsändamål att omfatta en volym av 3 482 m3. Den totala bygg­

nadsvolymen i nybyggnaden utgör 31 460 in3. Hela anläggningskostnaden,

som ursprungligen preliminärt uppskattades till 7 475 000 kronor, har nu­

mera efter en omarbetning av det förut framlagda byggnadsförslaget, be­

räknats till 6 975 000 kronor, vilket motsvarar en kostnad av 221 kronor

71 öre per m3. Den på staten fallande delen av anläggningskostnaden, av­

seende undervisnings- och forskningslokaler om tillhopa 3 482 m3 kan såle­

des uppskattas till 772 000 kronor.

Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelse i denna fråga

har följande lydelse.

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Göte­

borgs stadsfullmäktiges godkännande har mellan statens medicinska för-

handlingskoinmission i Göteborg och för Göteborgs stad särskilt utsedda

förhandlingsdelegerade töljande överenskommelse träffats angående upp­

förande av nybyggnad för hudklinik vid Sahlgrenska sjukhuset.

1. Med ändring av vad i punkten 11, tredje stycket, i det av Kungl. Maj:t

den 30 juni 1948 och Göteborgs stad den 11 december 1947 godkända

avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad angående an­

ordnande av en medicinsk högskola i Göteborg stadgas rörande överflyt­

tande av klinikerna för hud- och könssjukdomar vid Holtermanska sjuk­

huset till en planerad ny sjukhusanläggning i stadens östra del skall genom

stadens försorg, inom Sahlgrenska sjukhusets område, uppföras nybygg­

nad för hudklinik, att upplåtas till Göteborgs universitet för undervisning

och forskning i dermatologi och venereologi.

Det åtagande, som enligt punkt 11, första stycket C, i nämnda avtal

åvilar staden att upplåta klinikerna vid Holtermanska sjukhuset, upphör

i och med ianspråktagandet av nybyggnaden för hudklinik.

2. Kostnaderna för uppförande av den under punkt 1 angivna nybygg­

naden skola bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med

den del av de verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning och

forskning avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för

varje utrymme av utnyttjandegraden för undervisnings- och forsknings­

ändamål framgår av härvid bilagda promemoria, dagtecknad den 31 okto­

ber 1957 (bil. 1).

Statens bidrag skall successivt alltefter byggnadsföretagets fortskridande

tillhandahållas staden. I

I anslutning till det framlagda förslaget till överenskommelse har par­

terna enats om, att den omständigheten att överenskommelsen träffats

efter det att staden uppsagt det av Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 och

staden den 11 december 1947 godkända avtalet angående anordnande av

medicinsk högskola i Göteborg icke skall utgöra hinder för en eventuell

revision av avtalet med avseende på utrustning och drift av hudkliniken.

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 är 1958

121

B. Vissa ombyggnadsarbeten vid kvinnoklinik I

För att erhålla tillräckliga och lämpligt belägna lokaler för undervisning

och forskning inom kvinnokliniken I skall enligt ett av stadens sjukhus­

direktion upprättat förslag till ombyggnad i kliniken två vårdavdelningar

i byggnadens flygel mot öster ianspråktagas, varjämte den i samma flygel

befintliga föreläsningssalen användes. Ersättning för de vårdplatser, som

härigenom bortfaller, avses skola tillskapas genom påbyggnad med en

våning av huvudbyggnaden, vars grundkonstruktioner in. m. från början

beräknats med tanke på en framtida påbyggnad. Vid förhandlingarna bär

enighet uppnåtts om, att kostnaderna för erforderliga tillbyggnads- och

ändringsarbeten skall bestridas av staden, dock att staten skall lämna bi­

drag därtill med den del av de verkliga kostnaderna, som faller på de lör

undervisning och forskning avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler

med angivande för varje utrymme av utnyttjandegraden för undervisnings-

och forskningsändamål har angivits i en särskilt upprättad, den 31 oktober

1957 dagtecknad promemoria. Enligt denna promemoria kommer de genom

ombyggnaden av kvinnokliniken I erhållna merutrymmena inalles om­

fattande 1 067 in2 att fördela sig med 690 in2 (65 procent) på undervisnings-

och forskningslokaler och med 377 in2 (35 procent) på arbetslokaler för

klinikens underläkare.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har beräknats till 1 379 000 kronor.

Det har emellertid vid förhandlingarna ansetts motiverat att till detta

belopp lägga stadens kostnad, beräknad till 35 000 kronor, för den till-

byggnadsreserv, som skapades vid klinikbyggnadens tillkomst och som

medförde en del merutgifter för staden avseende grundkonstruktioner, led­

ningsnät, hissar in. m. Denna grundreserv för en framtida tillbyggnad av

klinikbyggnaden för sjukvårdens behov avses att tagas i anspråk för nu

ifrågavarande utvidgning av kliniken. Med anledning härav ökas byggnads-

kostnaden till (1 379 000 + 35 000) 1 414 000 kronor, vilket belopp så­

lunda skall fördelas på staten och staden, varvid den på lokaler för under­

visning och forskning belöpande delen härav utgör 919 100 kronor.

I byggnaden för kvinnoklinik I inrymmes en föreläsningssal med biut­

rymmen upptagande en volym av 473 in3. Föreläsningssalen användes i

stort sett till lika delar av universitetet för den vid kliniken bedrivna

läkarutbildningen och av sjukhuset för föreläsningsverksamhet och dylikt.

Med hänsyn härtill har det — sedan vid förhandlingarna krav härpå fram­

förts från stadens sida — ansetts motiverat, att staten lämnar bidrag till

staden med hälften av anskaffningskostnaden för föreläsningssalen med

biutrymmen, vilken kostnad år 1955 beräknats till 94 600 kronor. De på

statsverket fallande kostnaderna för dels utvidgningen av kvinnoklinik I

dels ock anordnandet av föreläsningssalen med biutrymmen bar sålunda

beräknats till (919 100 + 47 300) 966 400 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

122

Med denna motivering har kommissionens förslag till överenskommelse

rörande utvidgning av kvinnoklinik I fått följande utformning.

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Göte­

borgs stadsfullmäktiges godkännande har mellan statens medicinska för-

handlingskommission i Göteborg och för Göteborgs stad särskilt utsedda

förhandlingsdelegerade följande överenskommelse träffats angående utvidg­

ning av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset m. m.

1. Genom Göteborgs stads försorg skall byggnaden för kvinnoklinik I vid

Sahlgrenska sjukhuset utvidgas genom vissa om- och tillbyggnadsarbeten

i och för erhållande av ökade utrymmen för såväl undervisning och forsk­

ning som sjukvård.

2. Kostnaderna för under punkt 1 nämnda arbeten skola bestridas av

Göteborgs stad, dock att staten lämnar bidrag därtill med den del av de

verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning och forskning av­

sedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för varje ut­

rymme av utnyttjandegraden för undervisnings- och forskningsändamål

framgår av härvid bilagda promemoria, dagtecknad den 31 oktober 1957

(bil. 1).

Statens bidrag skall successivt alltefter byggnadsföretagets fortskridande

tillhandahållas staden.

Utöver statens andel i byggnadskostnaderna skall staten till Göteborgs

stad utgiva ett engångsbelopp av 47 300 kronor, utgörande statens bidrag

till staden för anskaffningskostnaderna för den i promemorian upptagna,

i flygelbyggnaden till kvinnokliniken I belägna föreläsningssalen med bi­

utrymmen, tillsammans omfattande en volym av 473 in3.

Enligt vid förslaget till överenskommelse fogade protokollsanteckningar

har förutsatts, att i de verkliga kostnaderna för utvidgningen av kvinno­

klinik I skall inräknas den extra kostnad, beräknad till 35 000 kronor, som

staden vid klinikbyggnadens uppförande nedlagt på grundkonstruktion,

ledningsnät, hissar in. in. för att möjliggöra en framtida påbyggnad av

kliniken för sjukvårdens behov. Enighet har vidare förelegat om att den

omständigheten, att ifrågavarande överenskommelse träffats efter det att

Göteborgs stad uppsagt 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk

högskola i Göteborg icke skall utgöra hinder för en eventuell revision av

den nu träffade överenskommelsen med avseende på utrustning och drift

av kvinnokliniken I.

C. Anordnande av undervisningslokaler vid Konung

Gustaf V: s jubileum sklinik i Göteborg

Undervisningen i radioterapi för medicine kandidater bedrives f. n. i

mycket provisoriska lokaler. Det har därför visat sig nödvändigt, att för

detta ämne och för annan näraliggande undervisning anskaffa tillräckliga

undervisningslokaler. Avsikten är att tillgodose lokalbehovet för undervis­

ningen genom att bereda lokaler i en planerad tillbyggnad till jubileums-

kliniken. Denna tillbyggnad innefattar en källarvåning med lokaler för

högenergetiska strålapparater, en bottenvåning med undervisningslokaler

Kungi. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

123

och en våning för expeditionsutrymmen. Lokalerna i bottenvåningen är

samtliga avsedda för undervisning och forskning, dock att två rum för

kliniska amanuenser i viss mån är hänförliga till sjukvården. Övriga loka­

ler är helt avsedda att betjäna sjukvården. Tillbyggnaden innefattar föl­

jande yta och volym.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Lokaliteter

Yta

ma

Volym

m3

540

1 820

485

1 780

Våning en trappa, expeditionsutrymmen m. m................................

485

1 700

Summa

1 510

5 300

Vid de förhandlingar kommissionen fört med stadens delegerade, vilka

innehaft bemyndigande att i förevarande ärende jämväl företräda övriga

berörda huvudmän, har man enats om, att den totala anläggningskost­

naden, beräknad till 1 469 000 kronor eller 277 kronor 17 öre per kubik­

meter, skall fördelas på staten och klinikens huvudmän efter genomsnitt­

liga kubikmeterkostnaden och antalet kubikmeter, som staten resp. klinik­

huvudmännen kommer att disponera. Källarvåningen och våningen en

trappa disponeras helt för sjukvården, varjämte två arbetsrum för kliniska

amanuenser i bottenvåningen till hälften hänför sig till sjukvården. Botten­

våningen disponeras för undervisningen så när som på nyssnämnda två

amanuensrum, som skall delas med huvudmännen. Sålunda disponerar

universitetet ^1780—

1

700

-f — ) 3 552,5 in3. Statens bidrag till anläggningskostnaden, vilket

² J

skall baseras på de verkliga kostnaderna, beräknas vid nyssnämnda lokal-

fördelning till 484 355 kronor.

Som resultat av de förda förhandlingarna har förhandlingskommissionen

framlagt förslag till överenskommelse av följande lydelse.

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Göte­

borgs stadsfullmäktiges samt Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,

Skaraborgs och Värmlands läns landstings godkännande har mellan statens

medicinska förhandlingskommission i Göteborg och för Göteborgs stad sär­

skilt utsedda förliandlingsdelegerade följande överenskommelse träffats

angående anordnande av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V :s

Jubileumsklinik i Göteborg.

1. Genom Göteborgs stads försorg skall inom Sahlgrenska sjukhusets

område uppföras en tillbyggnad Ull Konung Gustaf V:s Jubileumsklinik,

att upplåtas till Göteborgs universitet för undervisning och forskning i

radioterapi och tumördiagnostik in. in.

2. Kostnaderna för uppförande av tillbyggnaden skola bestridas av Göte­

borgs stad samt Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och

Värmlands läns landsting, dock att staten lämnar bidrag därtill med den

1 747,5 m* och sjukhushuvudmännen ^1820 +

124

del av de verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning och forsk­

ning avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för varje

utrymme av utnyttjandegraden för undervisnings- och forskningsändamål

framgår av härvid bilagda promemoria, dagtecknad den 31 oktober 1957

(bil. 1).

Statens bidrag skall successivt alltefter byggnadsföretagets fortskridande

tillhandahållas staden.

Mellan kommissionen och stadens delegerade har rått enighet om att den

omständigheten, att förevarande överenskommelse träffats efter det staden

uppsagt 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk högskola i

Göteborg, icke skall utgöra hinder för en eventuell revision av överens­

kommelsen med avseende på utrustning och drift av jubileumskliniken.

Yttranden

Statskontoret, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen och kanslern för

rikets universitet har icke något att erinra mot förhandlingskommissionens

förslag till överenskommelser.

Departementschefen

Den av Göteborgs stad anordnade hud- och könssjukvården är sedan

år 1893 förlagd till ett fristående sjukhus, Holtermanska sjukhuset. Enligt

1948 års avtal med Göteborgs stad tjänar sjukhuset tillika som undervis-

ningsklinik i dermatalogi och venereologi. I detta avtal har förutsatts, att

de i sjukhuset inrymda klinikerna skall överflyttas till en planerad ny

sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnande av nya kliniker

och avdelningar skall enligt avtalet särskild överenskommelse träffas mel­

lan staten och staden.

Stadsfullmäktige i Göteborg har numera beslutat, att en ny hudklinik

skall uppföras inom Sahlgrenska sjukhusets område och detta byggnadspro­

jekt har även godkänts av riksdagen enligt förslag i proposition nr 104/1957.

När det gäller för den kliniska undervisningen och forskningen behövliga lo­

kaler innehåller 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk hög­

skola i Göteborg emellertid särskilda bestämmelser endast beträffande Sahl­

grenska sjukhuset sådant sjukhuset förutsattes bli utformat enligt de år 1948

föreliggande till- och ombyggnadsplanerna. På grund härav har förhand­

lingar måst äga rum mellan staten och staden rörande fördelningen av kost­

naderna för den nya hudklinikens uppförande. Det förslag till överenskom­

melse i denna fråga, som förhandlingskomissionen nu framlagt, innebär i

princip, att staten skall svara för samtliga de kostnader, som belöper på de

utrymmen inom nybyggnaden, som anordnas för undervisning och forsk­

ning, medan kostnaderna för de för sjukvården utnyttjade lokalerna skall

bestridas av staden. Jag har vid prövningen av förslaget till överenskommelse

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

125

i likhet med remissmyndigheterna kommit till den uppfattningen, att det­

samma kan godtagas som en lösning av frågan om statens bidrag till kostna­

derna för ifrågavarande klinik. Jag förordar därför, att det uppgjorda försla­

get till överenskommelse oförändrat lägges till grund för samarbetet mellan

staten och Göteborgs stad rörande hudklinikens uppförande. Jag finner

emellertid angeläget framhålla, att detta mitt ställningstagande icke får

anses till någon del prejudicerande för den framtida uppgörelse om anord­

nande av medicinsk undervisning vid Göteborgs stad tillhöriga sjukhus,

som kan komma att träffas i anledning av en av staden i annat sammanhang

påkallad revision av 1948 års avtal.

Vad härefter angår frågan om fördelning av kostnaderna för ombyggnad

av kvinnoklinik I må till en början erinras om, att 1955 års läkarutbild-

ningsutredning ansett nödvändigt, att kliniken utvidgas med jourrum och

dagrum för medicine kandidater ävensom med demonstrations- och kurs­

salar. En utvidgning av befintliga laboratorier för undervisnings- och forsk­

ningsändamål framstår även som nödvändig. Jag vill även erinra om att

redan vid de förhandlingar, som år 1955 fördes mellan förhandlingskom-

missionen och representanter för Göteborgs stad angående upplåtelse av

kvinnoklinik I för medicinsk undervisning och forskning, enighet förelåg

mellan parterna om, att vissa om- eller tillbyggnadsarbeten av kliniken

inom en snar framtid påkallades för att densamma skulle kunna utnyttjas

för undervisning och forskning. Efter framställning av medicinska fakul­

teten har stadens sjukhusdirektion numera låtit uppgöra ett förslag till

ombyggnad av kvinnokliniken I främst i syfte att erhålla utökade utrymmen

för undervisning och forskning. Detta förslag innebär i sina huvuddrag,

att den nuvarande huvudbyggnaden påbygges med en våning, vilken in-

redes till två vårdavdelningar. De två vårdavdelningar, som f. n. är belägna

närmast över operationsavdelningen, överflyttas till den nybyggda våningen.

De båda vårdavdelningarna omändras till forsknings- och undervisnings­

lokaler samt arbetsutrymmen för underläkare. Ett genomförande av för­

slaget medför den betydelsefulla praktiska fördelen, att de organiskt sam­

manhörande enheterna förlossningsavdelning, operationsavdelning samt

forsknings- och undervisningsavdelning kommer att ligga omedelbart över

varandra med god anslutning dels sinsemellan dels ock mellan övriga ut­

rymmen inom sjukhuset. Mot utformningen av det nu föreliggande för­

slaget har jag i likhet med remissmyndigheterna intet att erinra. Enligt

min mening är det ur undervisningens och forskningens synpunkt önsk­

värt, att byggnadsföretaget kommer till utförande. Vad angår fördelningen

mellan staten och staden av kostnaderna för nödvändiga byggnadsarbeten

anser jag mig kunna godtaga det förslag till kostnadsfördelning, som den

framlagda överenskommelsen med stadens delegerade innebär. I likhet

med vad jag tidigare anfört i fråga om förslaget till överenskommelse rö­

rande hudkliniken förutsätter jag, att mitt ställningstagande i förevarande

fall icke skall få prejudicerande betydelse.

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

126

Vid sin anmälan i proposition nr 104/1957 av frågan om anordnande

av undervisningslokaler i ämnet radioterapi framhöll dåvarande chefen för

inrikesdepartementet, att förhandlingar borde upptagas mellan staten och

vederbörande kommunala organ angående fördelningen av kostnaderna för

uppförande av föreslagen tillbyggnad till jubileumskliniken. Som framgår

av den tidigare lämnade redogörelsen har numera förhandlingskommis-

sionen framlagt ett på förhandlingar med vederbörande intressenter grun­

dat förslag till överenskommelse i frågan. Detta förslag bygger på samma

principer, som legat till grund för de i det föregående redovisade förslagen

till avtal rörande hudkliniken och kvinnokliniken I. Jag anser mig därför

under enahanda förbehåll kunna tillstyrka förhandlingskommissionens för­

slag jämväl i denna del och förordar således, att statens bidrag till ifråga­

varande byggnadsföretag fastställes att utgå efter de grunder, som inne­

fattas i det av förhandlingskommissionen framlagda avtalsförslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade över­

enskommelser med Göteborgs stad och vissa landsting om

fördelningen av kostnaderna för vissa byggnadsföretag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset

i Göteborg m.m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 2 104 500 kronor.

Förslag

1. Det större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet hem­

ställer i skrivelse den 12 oktober 1957 om anvisande av ett anslag å

3 460 000 kronor.

a) Uppförande av mikrobiologiska institutioner..................................... 2 000 000

b) Uppförande av ny hudklinik.................................................................. 260 000

c) Vissa ombyggnadsarbeten inom kvinnoklinik 1.................................. 500 000

d) Tillbyggnad av psykiatriska kliniken................................................... 500 000

e) Uppförande av ett för vissa kliniska ämnen gemensamt laborato-

riecentrum................................................................................................. 200 000

3 460 000

2- Byggnadsstyrelsen anmäler i skrivelse den 28 januari 1958 uppkom­

men kostnadsökning för de mikrobiologiska institutionerna.

Motiv

1 a) Arbetet med uppförande av de mikrobiologiska institutionerna be­

räknas vara slutfört före utgången av budgetåret 1959/60. Enligt tidigare

verkställd kostnadsberäkning skulle den totala kostnaden för institutions-

komplexet belöpa sig till 15 000 000 kronor, av vilket belopp enligt träffad

överenskommelse staten skall bidraga med hälften eller 7 500 000 kronor.

Härtill kommer för statens vidkommande dels kostnaden, beräknad till

465 000 kronor, för påbyggnad för ett odontologiskt laboratorium, dels

kostnaden för utvidgning av den bakteriologiska institutionens föreläs­

nings- och demonstrationssal. Då till byggnadskostnaderna av statsmedel

hittills anvisats 3 450 000 kronor, uppgår — med utgångspunkt från före­

liggande kostnadsberäkningar —- den resterande delen av statens bidrag till

(7 500 000 + 465 000 — 3 450 000) 4 515 000 kronor, vartill dock kom­

mer kostnaden för utvidgning av nämnda föreläsnings- och demonstra­

tionssal. Den fortsatta statliga medelsanvisningen till byggnadsföretaget

synes böra uppdelas på budgetåren 1958/59 och 1959/60. Konsistoriet före­

slår, att för det förstnämnda budgetåret 2 000 000 kronor anvisas för ända­

målet.

1 b) Till detta byggnadsföretag har för budgetåret 1957/58 av statsme­

del anvisats ett belopp av 100 000 kronor. Konsistoriet har tidigare upp­

skattningsvis beräknat statens bidrag till byggnadsföretaget till 620 000

kronor, varvid räknats med att lokalerna för undervisning och forskning

motsvarar en volym av 3 100 m3. Enär kubikmeterpriset för anläggning­

en torde komma att väsentligt överstiga tidigare angivet pris, 200 kronor

per m3, och då man dessutom torde få räkna med en viss ökning av den

preliminärt angivna byggnadsvolymen för undervisnings- och forsknings-

lokaler, kan förutsägas, att statens andel av kostnaderna blir högre än

620 000 kronor. I avvaktan på förhandlingarnas slutförande utgår dock

konsistoriet vid sina beräkningar av anslagsbehovet för budgetåret 1958/59

från den preliminärt beräknade kostnaden. Den nya hudkliniken beräknas

stå färdig i början av år 1960. Det återstående statsbidraget till nybygg­

naden synes böra fördelas på budgetåren 1958/59 och 1959/60. För det

förstnämnda budgetåret beräknas statens bidrag till

^620 000 ~ 100 °00^ 260 000 kronor.

1 c) Kostnaderna för ombyggnad av kvinnokliniken I främst i syfte

att erhålla utökade lokaler för undervisning och forskning har beräknats

till 1 379 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att byggnadsföre­

taget snarast kommer till stånd föreslår konsistoriet — som utgår från att

den större delen av kostnaderna för byggnadsföretaget kommer att åvila

staten — att för budgetåret 1958/59 anvisas ett anslag av 500 000 kronor

för ändamålet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

127

1 d) Den psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset omfattar

f. n. fyra vårdavdelningar med sammanlagt 88 vårdplatser. Undervisnings­

lokalerna består av ett såsom samlingsrum tidigare använt utrymme om

35 m2 jämte två mindre rum — tidigare bostadsrum för sköterskor — vilka

nu användes såsom kapprum m. m. för medicine kandidater. Redan för

undervisningen enligt den äldre studieordningen och med nuvarande stu­

dentantal är dessa lokaler otillräckliga. Anordningen är ett provisorium,

som måst vidtagas för att undervisning, i avvaktan på en lösning av lokal­

frågan, överhuvud skall kunna bedrivas. Utvidgningen av psykiatriunder­

visningen och ökningen av antalet kliniska utbildningsplatser i Göteborg

gör det nödvändigt, att frågan om anskaffande av lokaler för undervis­

ning och forskning i ämnet snarast möjligt löses. Undervisningen kräver

även ökad tillgång på psykiatriskt klinikmaterial och ökade poliklinikut­

rymmen.

Det är emellertid icke enbart ett undervisningskrav, att den psykiatriska

vårdformen får ökade resurser. Vårdplatserna är sålunda med hänsyn till

behovet av vårdresurser otillräckliga. Alldeles särskilt framträder denna

brist genom att ett stort antal alkoholskadade tränger till vård. Ett skiss­

förslag till en tillbyggnad av den psykiatriska kliniken i Göteborg har nu­

mera upprättats. Tillbyggnaden omfattar fyra våningar jämte souterräiig-

våning. Byggnadsvolymen är ca 13 800 in3, och kostnaderna har uppskat­

tats till 3 450 000 kronor, vartill kommer cirka 250 000 kronor för flytt­

ning av en större dagvaltenkulvert, som går fram över sjukhusområdet,

där tillbyggnaden anses böra uppföras.

Den medicinska fakulteten har efter granskning av förslaget funnit,

att detsamma utgör en tillfredsställande lösning av den psykiatriska kli­

nikens lokalfråga.

Enär den föreslagna nybyggnaden är avsedd att tillgodose såväl under­

visningens och forskningens som sjukvårdens behov bör anläggnings- och

utrustningskostnaderna fördelas på staten och staden enligt vad som kan

överenskommas vid förhandlingar därom. Uppdrag att för statens del för­

handla i denna fråga torde böra lämnas åt statens medicinska förhand-

lingskommission i Göteborg. Med hänsyn särskilt till undervisningens be­

hov av ökade utrymmen är det angeläget, alt det planerade byggnadsföre­

taget kommer till stånd snarast möjligt. Under beaktande av att enligt

förslaget — förutom vissa andra utrymmen — ett helt våningsplan är av­

sett att disponeras för universitetsklinikens undervisning och forskning,

har konsistoriet ansett skäligt, att ett belopp av 500 000 kronor anvisas så­

som statligt bidrag under budgetåret 1958/59.

1 e) Antalet kliniska utbildningsplatser vid den medicinska fakulteten

i Göteborg skall ökas till 100. För den kliniska undervisningen — speciellt

i de ämnen, där laborationer och annan övningsundervisning intager en

framträdande plats — medför denna avsevärda ökning av antalet stu-

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

129

denter en betydande skärpning av de redan nu aktuella svårigheterna att

lösa lokalfrågan. Bristen på föreläsningssalar för den medicinska fakul­

tetens kliniska undervisning är besvärande. Det tillskott av sådana utrym­

men, som vinnes genom färdigställandet av centralkomplexet inom Sahl­

grenska sjukhusets område, blir otillräckligt med hänsyn till det ökade

krav på föreläsningssalar, som tillkommit genom ökningen av antalet stu­

derande.

Genom de teoretiska institutionernas stora upprustning särskilt under

det senaste decenniet har dessa institutioner alltmer kunnat ägna sig åt

rena grundforskningsproblem. Detta måste anses vara en riktig utveck­

ling, som på längre sikt är av betydelse även för den kliniska forskningen.

Denna kan emellertid aldrig överflyttas till de teoretiska institutionerna.

Under det senaste året har den kliniska forskningens olika grenar utveck­

lats till separata enheter — som visserligen på flera områden samarbetar

med de teoretiska institutionerna -— men som på grund av sin speciella

metodik fordrar särskilda laboratorieenheler och speciell apparatur.

Efter färdigställandet av centralkomplexet inom Sahlgrenska sjukhuset

beräknas de medicinska och kirurgiska klinikerna komma att för forsk­

ningsarbete tills vidare förfoga över dels de provisoriska lokaler om tolv

rum, som f. n. disponeras av det kliniskt-fysiologiska laboratoriet, dels

fyra rum i det våningsplan inom centralkomplexet, som är avsett för det

kliniskt-kemiska forskningslaboratoriet. Det synes uppenbart, alt nämnda

lokaler icke på långt när kan läcka utrymmesbehovet för det omfattande

forskningsprogram, som planeras inom de medicinska och kirurgi ska kli­

nikerna. För ämnena klinisk neurofysiologi och neurokirurgi föreligger

även behov av forskningsutrymmen, som icke kan tillgodoses inom vare

sig nu befintliga eller hillills planerade byggnader.

1 fråga om ämnena klinisk kemi och klinisk fysiologi väntar lokalfrågan

alltjämt på sin lösning. Det nuvarande kliniskt-fysiologiska laboratoriet är

inrymt i provisoriska lokaler och helt bekostat av Göteborgs stad. Hela

laboratorieutrymmet är engagerat av rutinarbetet, varför några under­

visnings- och forskningslokaler ej finnes. Lokalfrågan för ämnet klinisk

farmakologi väntar också på sin lösning.

Det är emellertid icke endast universitetsklinikerna, som har behov av

ytterligare lokaler eller av en mera rationell lösning av lokalfrågan för

den inom dessa kliniker bedrivna undervisningen och forskningen, ökat

utrymme erfordras även för de av Göteborgs stad för sjukvården inrättade

laboratorierna.

Med hänsyn till angivna förhållanden har upprättats ett preliminärt

förslag till uppförande inom Sahlgrenska sjukhusets område av en sär­

skild byggnad — laboratoriecentrum — i vilken lokaler skulle inrymmas

för såväl klinisk undervisning och forskning som för viss del av Sahl-

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

9 — Bilumg till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 87

130

grenska sjukhusets rutinlaboratorier. Kostnaderna för byggnaden har be­

räknats till cirka 9 100 000 kronor.

En preliminär plan har uppgjorts för fördelning av utrymmet i fastig­

heten dels för olika ändamål berörande universitetsklinikernas verksam­

het dels för Göteborgs stads rutinlaboratorier. Av planen framgår, att av

byggnadens 455 rumsenheter, 421 enheter är avsedda att disponeras av

universitetet och återstoden, 34 enheter, av Göteborgs stad. Den alldeles

övervägande delen av kostnaden är alltså av beskaffenhet att böra bestri­

das av staten.

Konsistoriet finner förslaget att uppföra ett särskilt laboratoriecentrum

inom Sahlgrenska sjukhusets område synnerligen starkt motiverat. Det

preliminära förslag, som utarbetats till en laboratoriebyggnad, synes inne­

fatta en lösning av byggnadsfrågan, som kan läggas till grund för vidare

bearbetning. Konsistoriet föreslår därför, att 200 000 kronor anvisas av

statsmedel för budgetåret 1958/59 för utförande av detalj ritningar och an­

nat utredningsarbete för en nybyggnad enligt skisserat förslag. Konsisto­

riet föreslår därjämte, att uppdrag gives åt statens medicinska förhand-

lingskommission i Göteborg att med Göteborgs stad upptaga förhandlingar

rörande fördelningen av kostnaderna för den ifrågavarande byggnaden.

2) För uppförande av de mikrobiologiska institutionerna, vartill kost­

naderna genom särskilt avtal skall delas lika mellan staten och Göteborgs

stad, har riksdagen antagit en total kostnad av 15 000 000 kronor inklu­

derande en värmekulvert mellan Sahlgrenska sjukhuset och nämnda in­

stitutioner.

Sjukhusdirektionen i Göteborg har i skrivelse den 28 november 1957

anmält, att kostnaderna synes komma att uppgå till 19 000 000 kronor.

Denna kostnad grundar sig på under september månad inkomna anbud

och därefter vidtagna åtgärder för att i möjlig mån begränsa kostnads­

ökningen. Sjukhusdirektionen har vidare under hand tillställt styrelsen

nu föreliggande entreprenadhandlingar m. m. samt kostnadsredovisningar.

Av de redovisade handlingarna framgår, att byggnadsprogrammet för

ifrågavarande byggnader jämfört med det år 1954 framlagda undergått

förändringar dels under det vidare projekteringsarbetet, dels efter det att

entreprenadanbuden inkommit i september 1957. Sålunda har enligt Kungl.

Maj :ts beslut även lokaler för odontologiskt-bakteriologiskt laboratorium

inrymts i huvudbyggnaden, varjämte den bakteriologiska institutionens

föreläsnings- och demonstrationssal utökats. En i det ursprungliga pro­

grammet medräknad värmekulvert har numera utgått och kostnaden här­

för inräknats i annat anslag. Vidare har en omplanering av det virologiska

laboratoriet skett i syfte att nedbringa kostnaderna. Härigenom har det

virologiska laboratoriet erhållit en icke obetydligt minskad byggnadsvo­

lym under det att djurhusens volym erhållit en ungefärligen motsvarande

ökning. I stort sett har den samlade byggnadsvolymen ökats med en vo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

131

lym av samma storleksordning, som betingats av ökningen för det odonto-

logiskt-bakteriologiska laboratoriet och av föreläsningssalen.

Den enligt ovan undantagna värmekulverten beräknades i 1954 års pris­

läge till 430 000 kronor varför av den ursprungliga kostnaden skulle kvar­

stå 14 570 000 kronor. Kostnadsstegringen till kostnadsläget 1957 beräk­

nas till 16 procent eller cirka 2 330 000 kronor. Omräknat till 1957 års

kostnadsläge skulle byggnadskostnaden för det tidigare programmet med

undantag av kulverten sålunda uppgå till cirka 16 900 000 kronor. Härtill

kommer merkostnaden för det odontologiskt-bakteriologiska laboratoriet,

vilken tidigare enligt 1954 års prisläge beräknats till 465 000 kronor men

som byggnadsstyrelsen nu uppskattar till cirka 750 000 kronor. Denna

kostnad uppges av sjukhusdirektionen skola helt bestridas av statsverket.

Sammanlagt skulle sålunda kostnaden vara 17 650 000 kronor mot av sjuk­

husdirektionen uppgivna 19 000 000 kronor. Skillnaden, 1 350 000 kronor,

vilken i 1954 års kostnadsläge representerades av 1 160 000 kronor eller

cirka 7 procent av hela kostnaden, torde bero av en låg kostnadsberäkning

år 1954, delvis beroende av de vid denna tidpunkt ej fullständiga hand­

lingarna. För den nuvarande beräkningen föreligger fullständiga entre­

prenadhandlingar och för större delen av kostnaden inkomna anbud. Un­

der den gångna tiden har vidare utvecklingen av kraven på särskilt detta

slags lokaler undergått en stegring, som också bidragit till den konstate­

rade kostnadsökningen. Byggnadsstyrelsen har emellertid vid jämförelse

av kostnaden per kubikmeter med likartade byggnader, som utförts eller

föreligger som projekt, funnit, att den senast framräknade kostnaden

19 000 000 kronor numera torde kunna betraktas som rimlig för detta slag

av byggnader. Ökningen av statsverkets kostnader för uppförande av de

^{mikrobiologiska institutionsbyggnaderna blir sålunda (750 000 +} V2

X

18 250 000 — 7 500 000) 2 375 000 kronor.

Yttranden

Över konsistoriets framställning har yttranden avgivits av byggnads­

styrelsen, statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg samt

kanslern för rikets universitet.

Byggnadsstyrelsen anför.

Enligt under hand lämnade uppgifter lär beträffande de mikrobiologiska

institutionerna schaktningsarbetena vara avslutade under det att de egent­

liga byggnadsarbetena ännu ej igångsatts. Trots att eu viss fördröjning

uppstått avses byggnadsarbetena bedrivas i sådan takt att vid utgången av

budgetåret 1958/59 arbeten beräknas vara utförda för en summa av cirka

11 000 000 kronor, varav på staten skulle falla 5 500 000 kronor. Hittills

har för ändamålet anvisats 3 450 000 kronor och lör budgetåret 1958/59

skulle enligt dessa uppgifter således ytterligare erfordras 2 000 000 kronor.

Ehuru byggnadsstyrelsen vill ifrågasätta, huruvida det kommer att vara

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

132

möjligt att bedriva arbetet i den uppgivna takten, vill styrelsen dock icke

motsätta sig att ytterligare medel intill det begärda beloppet, 2 000 000

kronor, anvisas för budgetåret 1958/59 i den mån den beräknade arbets­

takten kan förverkligas.

Den uppgivna kostnaden för tillbyggnad av psykiatriska kliniken,

3 450 000 kronor, synes kunna godtagas under förutsättning av gynnsam­

ma grundförhållanden. Styrelsen saknar möjlighet att nu bedöma nödvän­

digheten av en flyttning av den ovannämnda kulvertledningen liksom kost­

naden för en sådan flyttning.

Förslaget att vid Sahlgrenska sjukhuset inrätta ett laboratoriecentrum

synes styrelsen vara ett led i en naturlig och nödvändig utveckling. Sty­

relsen vill framhålla, att man är inne på en liknande väg vid Akademiska

sjukhuset i Uppsala. Det föreliggande förslaget är emellertid alltför knapp­

händigt för att styrelsen skall kunna yttra sig över vare sig lokalbehovet

eller utformningen. En vidare bearbetning av förslaget synes emellertid

böra komma till stånd. Då det föreslagna laboratoriecentrum i allt väsent­

ligt är ett statligt intresse, förutsätter byggnadsstyrelsen, att styrelsen blir

representerad i det fortsatta utredningsarbetet.

Förhandlingskommissionen uttalar bl. a.

Som bidrag till uppförande av de mikrobiologiska institutionerna bör

för nästa budgetår anvisas föreslaget belopp, 2 000 000 kronor. Till upp­

förande av hudklinik har för budgetåret 1957/58 av statsmedel anvisats

ett belopp av 100 000 kronor. Resterande anslagsbehov, (772 000 —

100 000) 672 000 kronor, torde böra fördelas på budgetåren 1958/59 och

1959/60. Enär medelsåtgången för budgetåret 1958/59 torde begränsa sig

till 260 000 kronor, tillstyrker kommissionen, att det av konsistoriet för

sistnämnda budgetår föreslagna beloppet, 260 000 kronor, anvisas för ända­

målet.

De på statsverket fallande kostnaderna för dels utvidgning av kvinno­

klinik I, dels ock anordnande av föreläsningssal med biutrymmen har be­

räknats till (919 100 + 47 300) 966 400 kronor, vilket belopp med hän­

syn till tidpunkten för byggnadsföretagets igångsättande och avslutande

torde böra fördelas på budgetåren 1958/59 och 1959/60. Enär behovet av

statsmedel för det förstnämnda budgetåret ej torde överstiga 500 000 kro­

nor, tillstyrker kommissionen, att det av konsistoriet för budgetåret

1958/59 föreslagna beloppet av 500 000 kronor anvisas för ändamålet.

De speciellt för undervisningen i psykiatri f. n. tillgängliga lokalerna

utgöres av dels ett rum med 35 m2 golvyta, vilket användes som föreläs­

ningssal och demonstrationsrum samt samlingsrum för de studerande,

dels ock två mindre omklädningsrum för de studerande. Några speciellt

för forskning avsedda lokaler finns ej. Redan vid undervisningens igång­

sättande ansågs lokalerna för små men godtagbara, tills lokalfrågan för

psykiatriska kliniken i dess helhet definitivt lösts.

I enlighet med den nya studieordningen för med.lic.-examen har en be­

tydlig utvidgning av den psykiatriska undervisningen vid universitetet

skett. Det årliga intaget av medicine studerande har successivt ökats från

50 och kommer enligt förslag av 1955 års läkarutbildningsutredning att

uppgå till 100. Dessa omständigheter har i synnerligt hög grad skärpt be­

hovet av ökade lokalutrymmen för forskning och undervisning vid kli­

niken.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

133

Kommissionen finner det synnerligen angeläget, att en tillbyggnad av

psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset snarast kommer till stånd

med hänsyn till undervisningens och forskningens samt till sjukvårdens

behov. Kommissionen har ej funnit skäl för någon principiell erinran mot

det förslag till frågans lösning, som uppgjorts av ämnesrepresentanten och

tillstyrkts av den medicinska fakulteten och det större konsistoriet. Då

tillbyggnaden till mycket väsentlig del avser tillgodoseende av undervis­

ningens och forskningens behov, finner kommissionen det rimligt, att sta­

ten deltager i kostnaderna för tillbyggnaden. Kommissionen kan på frågans

nuvarande läge ej taga ställning till fördelningen av kostnaderna mellan

staten och staden. Förhandlingar härom torde — såsom även av konsisto­

riet förutsatts — böra upptagas mellan kommissionen och delegerade för

Göteborgs stad.

Tillbyggnaden har kostnadsberäknats till sammanlagt 3,7 miljoner kro­

nor. En väsentlig del därav är avsedd att tillgodose undervisningens och

forskningens behov. Även om det statliga bidraget till tillbyggnadens upp­

förande med säkerhet kan antagas komma att överstiga det av konsisto­

riet för nästkommande budgetår ifrågasatta beloppet om 500 000 kronor,

finner kommissionen det lämpligt, att det statsbidrag för budgetåret 1958/59,

som må ifrågakomma, i avvaktan på resultatet av förhandlingarna mellan

staten och staden reduceras till 300 000 kronor. Något dröjsmål för till­

byggnadens uppförande torde därigenom ej behöva befaras.

Kommissionen finner förslaget om uppförande av ett laboratoriecentrum

värt allvarligt beaktande. Enligt kommissionens förmenande bör det göras

till föremål för fortsatt utredning och övervägande i fråga om program

och lämplig omfattning av den ifrågasatta laboratorieverksamheten. Där­

utöver påkallas — såsom konsistoriet även förutsatt — en byggnadsteknisk

genomarbetning av det framlagda preliminära förslaget till nybyggnad.

En sådan utredning kan uppenbarligen ej företagas genom förhandlings-

kommissionens försorg. Av vad sålunda anförts framgår, att kommissionen

ej kan finna förutsättningar för upptagande av förhandlingar med Göte­

borgs stad i förevarande ärende föreligga, förrän ytterligare utredningar

företagits och ett utarbetat slutligt förslag till nybyggnad kan framläggas.

Kanslern för rikets universitet ansluter sig till vad förhandlingskommis-

sionen förordat med avseende å anvisande för nästa budgetår av bidrag

av statsmedel till dels uppförande av mikrobiologiska institutioner, dels

uppförande av ny hudklinik, dels vissa ombyggnadsarbeten vid kvinno­

kliniken I, dels ock tillbyggnad av psykiatriska kliniken. Vidkommande

sistnämnda byggnadsföretag tillstyrker kanslern, att åt förhandlingskom-

missionen uppdrages att upptaga förhandlingar med delegerade för Göte­

borgs stad angående den slutliga fördelningen av kostnaderna mellan sta­

ten och staden.

Vad beträffar det av konsistoriet framställda förslaget om uppförande

av ett för vissa kliniska ämnen gemensamt laboratoriecentrum är kanslern

ense med förhandlingskommissionen om att förslaget är värt allvarligt

beaktande. Kanslern delar emellertid kommissionens uppfattning, att denna

fråga bör göras till föremål för fortsatt utredning och övervägande i fråga

om program och lämplig omfattning av den ifrågasatta laboratorieverksam­

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

134

heten ävensom att en byggnadsteknisk genomarbetning av det framlagda

preliminära förslaget till nybyggnad bör komma till stånd.

Kanslern anser sig böra ifrågasätta, att uppdrag lämnas åt utrustnings-

kommittén för Göteborgs universitet att — eventuellt med erforderlig för­

stärkning av dess sammansättning — verkställa ovannämnda utredning

och vad därmed kan stå i samband.

Departementschefen

Kostnaderna för uppförande av de mikrobiologiska institutionerna beräk­

nades i 1954 års prisläge till 15 000 000 kronor. Efter frånräknande av ett

belopp om 430 000 kronor, som avsågs för en värmekulvert mellan Sahl­

grenska sjukhuset och institutionerna, kvarstår 14 570 000 kronor. Sedan

entreprenadanbud inkommit, grundade på färdiga byggnadshandlingar,

har sjukhusdirektionen i Göteborg anmält, att totalkostnaderna för bygg­

nadsföretaget kommer att uppgå till 19 000 000 kronor. Av den betydande

kostnadsökningen — 4 430 000 kronor — är enligt vad byggnadsstyrelsen

uppgivit 2 330 000 kronor en följd av den allmänna prisstegringen. Härtill

kommer 750 000 kronor för anordnande av lokaler för ett odontologiskt-bak-

teriologiskt laboratorium enligt beslut av 1957 års riksdag, vilken kostnad

icke upptagits i den ursprungliga beräkningen. Resterande merkostnad eller

(4 430 000 — 2 330 000 — 750 000) 1 350 000 kronor torde bero på att den

år 1954 angivna kostnaden för byggnadsföretaget på grund av svårigheten att

på projekteringsstadiet överblicka kostnaderna för en nybyggnad av före­

varande slag beräknats för lågt. Ehuru jag finner kostnadsökningen i denna

del betydande vill jag icke motsätta mig, att de ifrågavarande byggnadsarbe­

tena får utföras i överensstämmelse med nu utarbetade förslag, oaktat den

merkostnad för statsverket, som härigenom beräknas uppkomma. För full­

följande av arbetena med uppförande av ifrågavarande institutioner förordar

jag anvisande för nästa budgetår av 2 000 000 kronor.

I det föregående har jag föreslagit riksdagen att godkänna ett av statens

medicinska förhandlingskommission i Göteborg framlagt förslag till avtal

mellan staten och Göteborgs stad rörande fördelningen av kostnaderna för

ombyggnad av kvinnoklinik I. Vid bifall till detta mitt förslag bör medel för

påbörjande av byggnadsföretaget anvisas för nästa budgetår. Jag föreslår, att

för ändamålet anvisas 500 000 kronor.

För uppförande av nybyggnad för dermato-venereologisk klinik har för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 100 000 kronor. Jag förordar, att

för fullföljande av detta byggnadsföretag för nästa budgetår anvisas 260 000

kronor.

Någon medelsanvisning till bestridande av kostnaderna för tillbyggnad av

den psykiatriska kliniken anser jag mig f. n. icke kunna tillstyrka. Jag vill

i detta sammanhang erinra om, att Göteborgs stad numera uppsagt 1948

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

135

års avtal angående anordnande av den medicinska undervisningen i Göte­

borg och samtidigt hemställt, att förhandlingar måtte upptagas rörande revi­

sion av detta avtal. Resultatet av dessa förhandlingar synes mig böra avvak­

tas, innan ställning tages till frågan om anvisande av medel för ifrågava­

rande byggnadsföretag.

Förslaget om anvisande av medel för utförande av detaljritningar och

annat utredningsarbete rörande ett laboratoriecentrum anser jag mig icke

kunna biträda.

Slutligen vill jag i detta sammanhang anmäla uppkommen fråga om vidta­

gande av vissa åtgärder för åstadkommande av förbättrade undervisnings­

lokaler vid vanföreanstaltens i Göteborg ortopediska klinik. Denna klinik,

som omfattar 97 vårdplatser, har f. n. i fråga om den slutna vården ett

upptagningsområde omfattande — förutom Göteborgs stad - Göteborgs

och Bohus, Värmlands samt Skaraborgs län. Till kliniken knuten poliklinik

svarar för drygt hälften av stadens öppna vård och hela den öppna vården

inom nämnda tre län. Vid kliniken meddelas undervisning i ortopedi för

medicine studerande. Den nuvarande klinikbyggnaden uppfördes år 1928.

Byggnadskroppen är i gott skick men dispositionen av lokalerna är delvis

otidsenlig. Särskilt gäller detta operationsavdelningen, som har vissa utrym­

men i hälftenbruk med polikliniken, varigenom ett rationellt utnyttjande av

lokalerna omöjliggöres. Undervisningen har hittills bedrivits i provisoriska

lokaler, som emellertid är otillfredsställande för den intensifierade un­

dervisningen enligt den nya undervisningsordningen. Som föreläsningssal

användes f. n. ett trångt dagrum. Utrymmen för de tjänstgörande kandida­

terna saknas helt.

I syfte att åstadkomma förbättrade förhållanden har ett förslag till till­

byggnad av kliniken utarbetats. Enligt detta förslag avses i en flygelbyggnad

skola inrymmas en ny operationsavdelning, en simanläggning samt under­

visningslokaler. Kostnaderna för byggnadsföretaget har uppskattats till

950 000 kronor, varav 260 000 kronor beräknas belöpa på undervisningsloka­

lerna. Med hänsyn till tidigare rådande ovisshet rörande ortoped- och van-

förevårdens framtida organisation har emellertid denna utbyggnadsplan icke

upptagits till närmare övervägande. Sedan 1955 års riksdag i anledning av i

propositionen nr 135/1955 framlagda förslag beslutat om den ortopediska

sjukvårdens skiljande från vanföreanstalternas övriga verksamhet och dess

överförande till den allmänna sjukvården, uppdrog Kungl. Maj :t den 11

mars 1955 åt statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg att

företaga erforderlig utredning av frågan om ett ifrågasatt övertagande från

Göteborgs stads sida av vanföreanstaltens ortopediska klinik samt att, därest

utredningsresultatet så skulle föranleda, upptaga förhandlingar med staden

och övriga berörda parter angående stadens övertagande av kliniken. Vid

de förhandlingar, som kommissionen fört med delegerade från staden, har

enighet icke kunnat uppnås om villkoren för stadens övertagande av den orto­

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

136

pediska kliniken. Förhandlingarna har därför ajournerats tills vidare. Det

läge, som härigenom uppkommit, är såväl ur sjukvårdens som undervisning­

ens synpunkt ägnat att ingiva bekymmer. Ett ytterligare uppskov i byggnads-

frågan innebär sålunda för såväl sjukvården som undervisningen en allvar­

lig olägenhet. Jag anser det emellertid icke kunna ifrågakomma, att staten i

rådande läge skulle ensam bestrida kostnaderna för de byggnadsåtgärder,

som påkallas av sjukvårdens behov. Däremot torde icke hinder föreligga mot

att de åtgärder vidtages, som kan vara ägnade att åstadkomma ur under-

visningssynpunkt förbättrade lokalförhållanden. Efter besiktning på platsen

har byggnadsstyrelsen i samråd med ämnesföreträdaren funnit det möjligt

att inom den ortopediska klinikens nuvarande byggnad provisoriskt an­

ordna en föreläsningslokal för ett 30-tal studerande genom att taga i anspråk

ett rum för sjukgymnastik jämte del av angränsande omklädningsutrymmen

belägna inom den kvinnliga badavdelningen. Ifrågavarande utrymmen be­

räknas i viss utsträckning alltjämt kunna tas i bruk för sina ursprungliga

ändamål under tid, då föreläsningssalen icke begagnas för undervisning.

Kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten kan uppskattas till cirka

12 000 kronor, vartill kommer kostnaden för viss utrustning eller cirka

3 000 kronor. Jag förordar, att ifrågavarande kostnader får bestridas från

förevarande anslag, vilket med anledning härav bör uppräknas med 15 000

kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda

medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till (2 000 000 + 260 000 + 500 000

+ 15 000) 2 775 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska

sjukhuset m. m. för budgetåret 1958/59 under elfte huvud­

titeln anvisa ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m.

Något särskilt anslag för detta ändamål är ej uppfört i gällande riksstat.

Yrkande

Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Umeå hemstäl­

ler i skrivelse den 9 januari 1958 om anvisande för budgetåret 1958/59

av 53 000 kronor för vissa byggnadsarbeten vid Umeå lasarett.

137

Motiv

I proposition nr 188/1957 har förslag framlagts om inrättande av en

medicinsk högskola i Umeå. I propositionen, som bifallits av riksdagen,

finnes intaget ett förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena,

samt Västerbottens läns landsting, å andra sidan, angående inrättande av

en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m. Detta avtal reglerar bl. a. fördel­

ningen mellan staten och landstinget av de byggnadskostnader, som upp­

kommer i samband med utbyggandet av Umeå lasarett till undervisnings-

sjukhus enligt en i propositionen intagen plan för tillgodoseende av lokal­

behovet för Umeå lasarett och den föreslagna medicinska högskolan i Umeå.

De byggnadsåtgärder enligt sistnämnda plan, vilka står närmast i tur

och för vilka kostnader kommer att uppstå redan under budgetåret 1958/59,

är ändringsarbetena i lokalerna för ämnet röntgendiagnostik, kostnads­

beräknade till 20 000 kronor, i lokalerna för ämnet kirurgi, kostnadsberäk­

nade till 41 000 kronor, i lokalerna för ämnet oftalmiatrik, kostnadsberäk­

nade till 50 000 kronor, och i lokalerna för ämnet obstetrik och gynekologi,

kostnadsberäknade till 53 000 kronor. Av berörda byggnadskostnader skall

enligt samma plan resp. 10 000, 20 000, 15 000 och 8 000 kronor eller till­

hopa 53 000 kronor bestridas av statsverket.

Kungl. Maj ds proposition nr 87 år 1958

Departementschefen

Såsom organisationskommittén framhållit bör medel för bestridande av

å staten belöpande del av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten vid lasa­

rettet i Umeå stå till förfogande redan fr. o. in. nästa budgetår. Organisa­

tionskommitténs uppskattning av erforderligt medelsbehov har icke givit

mig anledning till erinran. För ändamålet bör å riksstaten för nästa bud­

getår upptagas ett anslag av reservationsanslags natur under förut angivna

rubrik. Detta anslag bör uppföras med 53 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa bgggnadsarbeten vid lasarettet i

Umeå m. m. för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 53 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departements­

chefen sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt, förordnar Hans Maj :t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposi­

tion av den lydelse bilaga till detta protokoll ut­

visar.

Ur protokollet:

Sven-Olof Hedengren

10—Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 87

138

Kungl. Majt:s proposition nr 87 år 1958

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m.

Förslag................................................................................

Motiv...................................................................................

Yttranden...........................................................................

Departementschefen..................................................................................................

1

q

Avtal angående avstående av visst markområde å kronohemmanet Norrbacka

m- m................................................................................................................................... 13

Inledning......................................................................................................................

43

Förhandlingsko mmissionens förslag till avtal...................................................... ¹⁴

Yttranden................................................................................................................... 4

g

Departementschefen.................................................................................................. Ig

Vissa överenskommelser med Stockholms stad och Stockholms läns landsting

rörande sjukvården i Stockholm och den medicinska undervisningen där­

städes .............................................................................................................................

20

L Avtal rörande dels ändringar av och tillägg till mellan vederbörande parter

den 1 december 1947 ingånget avtal angående försäljning till Stockholms

stad av stiftelsen Serafimerlasarettets fastigheter dels ock fördelning av

kostnaderna för upprustning av Serafimerlasarettet............................................

21

A. Inledning............................................................................................................

21

B. De sakkunnigas betänkande........................................................................... 24

Nuvarande förhållanden..................................................................................... 24

Förslag till åtgärder............................................................................................. 26

C. Yttranden.............................................................................................................. ³g

D. Förhandlingskommissionens förslag till avtal................................................

40

E. Yttranden........................................................................................................... ⁴g

II. Avtal om provisorisk undervisning i psykiatri vid Södersjukhuset.................. 46

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag....................................... 46

B. Yttranden.............................................................................................................. gg

III. Avtal om undervisning i klinisk epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stock-

holm.............................................................................................................................. 53

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag.......................................

53

B. Yttranden.............................................................................................................. g⁷

IV. Avtal angående avveckling av garnisonssjukvården vid under direktionens

för Karolinska sjukhuset förvaltning stående sjukhus....................................... ⁵⁷

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag....................................... ⁵⁷

B. Yttranden.............................................................................................................. gg

T^fT^{f rf}OO

Kungl. Majt:s proposition nr 87 år 1958

139

Sid.

V. Överenskommelser om beräkningen av vissa driftkostnader m. m............... 68

A. Inledning............................................................................................................ 68

B. Förhandlingskommissionens utredning och förslag................................... 70

C. Yttranden............................................................................................................ 81

VI. Departementschefen.............................................................................................. 84

Reviderad generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala...

100

Inledning.................................................................................................................. 100

Byggnadskommitténs förslag............................................................................... 101

Yttranden................................................................................................................. 104

Departementschefen............................................................................................... 107

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund........................... 112

Inledning...................................................................................................................... 112

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.............................................. 113

Yttranden..................................................................................................................... 116

Departementschefen................................................................................................... 117

Vissa överenskommelser med Göteborgs stad om fördelningen av kostnaderna

för vissa byggnadsföretag......................................................................................... 119

Inledning....................................................................................................................... 119

Förhandlingskommissionens förslag till avtal....................................................... 119

A. Nybyggnad för hudklinik vid Sahlgrenska sjukhuset............................... 119

B. Vissa ombyggnadsarbeten vid kvinnoklinik 1............................................ 121

C. Anordnande av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V:s jubileums-

klinik i Göteborg............................................................................................... 122

Yttranden..................................................................................................................... 124

Departementschefen................................................................................................... 124

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m. 126

Förslag...................................................................................................................... 126

Motiv......................................................................................................................... 127

Yttranden................................................................................................................. 131

Departementschefen.............................................................................................. 134

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m............................... 136

Yrkande.................................................................................................................... 136

Motiv......................................................................................................................... 137

Departementschefen............................................................................................... 137