Prop. 1958:110

('angående vissa organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa

organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret;

given Stockholms slott den 14- mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag rörande försvarsorganisationens ut­ formning på längre sikt samt slutliga äskanden beträffande anslag under fjärde huvudtiteln och försvarets kapitalbudget, som i årets statsverks- proposition upptagits med allenast beräknade belopp. Vidare framlägges förslag rörande fortifikationsförvaltningens och fortifikationskårens orga­ nisation ävensom vissa förslag rörande de militära och civilmilitära per­ sonalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén.

1

_89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

U

ndén, stats­

råden

N

ilsson

, S

träng

, A

ndersson

, L

indell

, L

indström

, L

änge

,

L

indholm

, K

ling

, S

koglund

, E

denman

, N

etzén

, K

jellin

, J

ohansson

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför che­

fen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

Den försvarsbudget som framlades i samband med årets statsverkspro-

position var endast preliminär. Detta gällde såväl drift- som kapitalbud­

geten. Skälen för denna uppläggning av budgetarbetet, som innebar att

ett stort antal anslag upptogs med allenast beräknade belopp, var följande.

Inom 1955 års försvarsberedning pågick behandling av överbefälhavarens

i slutet av oktober 1957 framlagda utredningar rörande försvarets fram­

tida utformning. Jag räknade emellertid med att beredningens arbete

skulle kunna avslutas inom kort, och det var min förhoppning att detta

arbete skulle utmynna i en från utrikespolitiska, militära, samhällsekono­

miska och statstinansiella synpunkter godtagbar samförståndslösning av

försvarsfrågan mellan de fyra demokratiska partierna. Med hänsyn här­

till fann jag det angeläget att den i statsverkspropositionen framlagda

försvarsbudgeten skulle hålla möjligheterna öppna för ett eventuellt för­

svarsbeslut vid innevarande års riksdag. Förutsättningar för ett sådant be­

slut har numera erhållits, sedan överläggningar mellan de demokratiska

partierna den 4 februari i år lett till enighet om att genomföra en ny för­

svarsorganisation, kostnadsmässigt och med hänsyn till den samlade för-

svarseffekten i huvudsak motsvarande ett i överbefälhavarens utredningar

ingående alternativ »Adam», och försvarsberedningen i utlåtande den 18

februari rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta ut­

veckling förordat en dylik försvarsorganisation.

Jag anhaller nu att i anslutning till den träffade överenskommelsen och

försvarsberedningens utlåtande få framlägga mina synpunkter och förslag

rörande försvarsorganisationens utformning på längre sikt samt anmäla

mina beräkningar av de anslag under fjärde huvudtiteln och försvarets

kapitalbudget för budgetåret 1958/59, som återstår att slutligt äska. I sam­

band härmed torde jag fa upptaga till behandling vissa andra försvars­

frågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd, såsom frågorna

rörande de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltnings­

tjänsten inom armén samt fortifikationsförvaltningens och fortifikations­

kårens organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

3

[1] Avd. I: Försvarets utformning på längre sikt

Frågan om försvarsorganisationens utformning på längre sikt har varit aktuell under de senaste åren. överbefälhavaren avgav år 1954 förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Dessa riktlinjer har prövats av 1955 års försvarsberedning. På särskilt uppdrag har sedermera överbefäl­ havaren under år 1957 verkställt över arbetning av 1954 års riktlinjer samt avgivit förslag till krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ. Efter uppgörelse mellan de fyra demokratiska partierna i fråga om kost­ nadsramen för försvar sutgifterna har försvar sberedningen härefter den 18 februari 1958 avgivit utlåtande rörande riktlinjerna för försvarets framtida utformning. Med anledning härav har de militära myndigheterna inkommit med vissa kompletterande utredningar samt förslag till principbeslut avse­ ende förbandsindragningar m. m.

Jag anhåller nu att få anmäla förevarande fråga. Därvid lämnar jag in­ ledningsvis en kortfattad redogörelse för överbefälhavarens förslag av år 1954 samt tillkomsten av 1955 års försvarsberedning. I följande avsnitt re- dogöres för de år 1957 verkställda utredningarna samt förslagen till krigs­ maktens utformning inom olika kostnadsalternativ, varefter försvarsbered- ningens utlåtande och de militära myndigheternas med anledning därav in­ givna utredningar och förslag refereras. Slutligen kommer jag att framlägga mina egna synpunkter och förslag.

A. Inledning

I samband med att utgifterna under fjärde huvudtiteln anmäldes i 7.954 års statsverksproposition meddelade dåvarande chefen för försvarsdeparte­ mentet, statsrådet Torsten Nilsson, att överbefälhavaren efter samråd med departementschefen låtit igångsätta vissa utredningar beträffande försvars- kostnadernas storlek på längre sikt och den ur strategisk synpunkt lämp­ ligaste avvägningen mellan de olika försvarsgrenarna. Det förutsattes, att dessa utredningar skulle hinna verkställas inom sådan tid att deras re­ sultat skulle kunna bilda underlag för statsmakternas ståndpunktstagande i samband med behandlingen av försvarsbudgeten vid 1955 års riksdag.

Med skrivelse den 27 oktober 1954 överlämnade överbefälhavaren ut­ redning och förslag beträffande riktlinjer för krigsmaktens fortsatta ut­ veckling, avseende budgetåren 1955/56—1964/65 (195i års förslag). Kost­ naderna under tioårsperioden beräknades till i runt tal 24 750 miljoner

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

kronor enligt 1954 års priser. Kostnaderna utgjorde 2 163 miljoner kro­

nor under budgetåret 1955/56 samt förutsattes efter hand stiga för att

täcka merkostnaderna för den tekniska utvecklingen. För budgetåret

1964/65 beräknades sålunda kostnaderna till 2 746 miljoner kronor. Av

kostnaderna under budgetåret 1955/56 hänförde sig 39 % till armén, 19 %

till marinen, 35 % till flygvapnet samt 7 % till för försvaret gemensamma

ändamål. Under perioden beräknades flygvapnets andel av försvarskost-

naderna stiga etter hand under det att arméns och marinens kostnader

relativt minskades. Mot slutet av perioden reserverades dessutom i suc­

cessivt stigande omfattning medel utanför försvarsgrenarnas ramar för

militärteknisk utveckling och påbörjad anskaffning av vapen av nya typer.

Under det näst sista budgetåret i perioden, 1963/64, omfattade sålunda

arméns andel 34 %, marinens 16 % och flygvapnets 39 %. På gemen­

samma ändamål belöpte samma budgetår 7 % av de totala försvarskost-

naderna, medan 4 % avsågs för nya vapen och stridsmedel.

En redogörelse för huvudpunkterna i 1954 års riktlinjer lämnades till

1955 års statsverksproposition (bil. 6, s. 5—12). Ur denna redogörelse må

här återges följande.

överbefälhavaren understryker, att Sveriges geografiska läge på grän­

sen mellan de två stora maktblockens intressesfärer gör att landet för bägge

parter är av stor strategisk betydelse. Tillgång till svenskt territorium och

medverkan av svenska stridskrafter skulle för såväl den ene som den andre

medföra väsentliga fördelar i händelse av krig. En strävan att tillförsäkra

sig dessa fördelar respektive att hindra motsidan att uppnå dem är där­

för naturlig. Den kan motverkas främst genom ett svenskt försvar som

är tillräckligt starkt för att skapa respekt för vår vilja att med vapen

försvara vårt territorium och säkra vår handlingsfrihet.

I fråga om den militärtekniska utvecklingen och dess konsekvenser för

Sveriges del uttalar överbefälhavaren, att atomvapen, kemiska stridsmedel,

robotar och vissa teletekniska hjälpmedel synes vara de för oss viktigaste

nya materielslag, till vilka största hänsyn måste tagas vid vårt försvars

framtida utformning. Särskilt bör utvecklingen på atomvapnens område

fortgående studeras och följas. De utvägar som kan göra det möjligt att

framdeles förse även vårt försvar med för taktiskt bruk lämpade atom­

vapen bör prövas. Oberoende av hur stor kraft som nu läggs ned på forsk­

ning och så småningom på produktion av helt nya stridsmedel kan den

svenska krigsmakten inom den närmaste tioårsperioden knappast tillföras

dylika stridsmedel i sådan omfattning att de kommer att dominera krigs­

maktens struktur. Konstruktion och produktion tar nämligen lång tid och

därutöver kräves ytterligare tid för utbildning och organisatoriska åtgärder

innan de kan nyttiggöras i krigsorganisationen. För att vidmakthålla vårt

försvars styrka i tekniskt avseende är det därför nödvändigt att våra nu­

varande stridsmedel fortlöpande moderniseras och efter liand kompletteras med nya sådana.

K un r/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

5

För att erhålla underlag för bedömningen av riktlinjerna för krigsmak­ tens fortsatta utveckling har överbefälhavaren studerat en angripares an- fallsmöjligheter och våra försvarsuppgifter. Undersökningen har lett till slutsatsen att invasion i förening med flyg- och fjärrvapenanfall samt i större eller mindre utsträckning även kombinerad med övriga betvingelse- metoder framstår som det farligaste anfallssättet. Enligt överbefälhavaren bör vårt försvar ha sådan styrka, att anfall mot Sverige fordrar så stor kraftinsats, medför sådan kraftförbrukning och tar så lång tid att genom­ föra att insatsen inte kan anses stå i rimlig proportion till de fördelar, som skulle kunna vinnas. Denna målsättning för vårt försvar kan anses realistisk endast om vi är beredda till fortsatt och efter den militärpolitiska och militärtekniska utvecklingen anpassad kraftinsats på försvarets alla områden. Krigsmakten måste ha hög kvalitet för att kunna ta upp kampen mot en överlägsen motståndare. Strids- och skyddsmedel behöver därför förbättras och förstärkas i takt med utvecklingen och nya sådana successivt tillföras organisationen. Utvecklingen av nya vapen tar emellertid lång tid och påverkas av osäkra faktorer. Medan detta utvecklingsarbete pågår, kan vi icke avstå från de vapen, som vi har, och de stridsmetoder, som är inövade. Det är denna dubbla uppgift att både skapa nytt och samtidigt tillse att det bestående hålles i användbart skick som sätter sin prägel på utvecklingen av krigsmakten och som ovillkorligen medför ökade kost­ nader.

Med hänsyn till våra begränsade ekonomiska resurser måste målsätt­ ningen för vårt försvar begränsas. Avkall på kravet att kunna genomföra ett starkt försvar samtidigt inom alla områden och mot alla betvingelse- metoder måste göras. I den uppställda målsättningen för krigsmakten, väsentligen överensstämmande med den som hittills förefunnits, har en sådan begränsning gjorts. Stridskrafter, svarande mot denna målsättning, är det minimum som icke kan underskridas utan att från början försvaret inom viktiga delar av landet blir otillräckligt och äventyras. Resultatet av de studier, som utförts i syfte att belysa omfattningen och utform­ ningen av dessa stridskrafter, är i korthet följande. För att krigsmakten även i framtiden skall kunna fylla sina uppgifter kräves att erforderliga medel anslås dels för utveckling av nya stridsmedel, dels för effektivise- ring av den hittillsvarande organisationen. Det måste eftersträvas att så långt möjligt uppnå detta genom att samtidigt göra begränsningar där så är möjligt. Med hänsyn till den stegrade verkan av luftkrigets anfalls- mcdel har del bedömts nödvändigt att genom en förstärkning av flyg­ vapnet på samma gång öka styrkan i såväl invasionsförsvaret som luft­ försvaret och därigenom uppnå att vårt försvars samlade effekt skall kunna

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mots\aia den uppställda målsättningen. Härvid synes det möjligt att, utan

att målsättningen uppgives, något minska armé- och marinstridskrafternas

omfattning, detta dock under förutsättning att hög kvalitet upprätthålles.

Huvuddragen av de föreslagna förändringarna av stridskrafternas omfatt­

ning och sammansättning framgår av det följande.

Vad armén beträffar innebär förslaget i förhållande till 1949 års krigs­

organisation en minskning efter hand av antalet fältbatal joner med cirka

12 %. Lokalförsvarsförbanden minskas genom en beskärning på 14 % av

de större enheterna. Krigsorganisationen anpassas till nya stridsmetoder,

betingade främst av atomvapen och robotar, och de därmed samman­

hängande förbättringarna med avseende på kvaliteten genomföres. Dessa

innefattar bland annat en nödvändig höjning av eldkraften genom fullföl­

jandet av modernisering och nyanskaffning av stridsvagnar och pansar-

värnsvapen, 10,5 cm och 15 cm artilleri, 12 cm granatkastare samt in­

förande av artilleriradar m. m. Rörligheten ökas genom fortsatt motorise-

ring och förstärkning av fältarbetsmaterielen, bland annat för bro- och

förbindelsearbeten. Lednings- och sambandsmöjligheterna förbättras ge­

nom utvidgning och rationalisering av signalorganisationen. Underhålls-

organisationen anpassas med hänsyn till utvecklingen. Vid luftvärnet för­

nyas viss pjäsmateriel, varjämte radarmateriel och viss annan utrustning

tillföres i ökad omfattning. Flygfältsluftvärnet förstärkes. Särskilda s. k.

ABC-skyddsförband (skyddsförband mot atomstridsmedel samt biologiska

och kemiska stridsmedel) tillkommer i organisationen.

För flottans del fortsätter under perioden den redan påbörjade ut­

vecklingen mot en lätt flotta. Detta innebär en allmän strävan att med

bibehållande av erforderlig slagkraft, sjöduglighet m. m. nedbringa de

enskilda fartygens storlek till förmån för antalet. I flottan avses ingå ett

antal snabba och slagkraftiga övervattensförband, bestyckade bland annat

med sjörobot, vidare moderna, snabba ubåtar med stor uthållighet i under-

vattensläge. Med hänsyn till det allt aktuellare kriget under vattnet har

vikt lagts på utvecklingen av torped- och minvapnen, varför behovet av tor­

pedbärande och minfällande fartyg i möjlig mån tillgodosetts. Lätta far­

tyg för ubåtsjakt och minsvepning ingår även. Kvantitativt sett innebär

förslaget att antalet jagare under perioden minskar med cirka 40 %. Krys­

sarna kvarstår men avses längre fram ersättas av andra fartygstyper.

Motortorpedbåtarnas antal stiger med cirka 30 %. Jagarna i reservflottan

ombygges till fregatter. På grund av tidigare ojämn ersättningsbyggnad

av ubåtar är åldersfördelningen sådan att antalet kommer att först nedgå

för att därefter åter stiga. Uppmärksamhet ägnas därför åt att genom

särskilda åtgärder vidmakthålla ubåtsbeståndet under perioden.

Omsättningen av kustartilleriets vapen beräknas under perioden

icke kunna ske i sådan takt, att nuvarande styrka kan hållas. Efter perio­

den kommer läget dock att förbättras. Modernisering av artillerimaterielen

7

föreslås ske efter hand. Genom att införa robotbatterier hoppas man åstadkomma en ökning av eldkraften samtidigt som bristen på rörlighet kompenseras. Robotarnas stora räckvidd ökar därjämte möjligheterna till operativ samverkan med sjöstridskrafterna. Kustartilleriets minvapen ut­ formas så, att högre effekt erhålles mot anfallsföretag med moderna över- och undervattensfartyg. Särskild vikt lägges vid speciella anordningar för undervattensskydd i inloppsförsvaren. Genom motståndskraftiga anlägg­ ningar och utspridning reduceras effekten av anfall från moderna vapen med stor förstörelsebringande effekt.

Kustartilleriet förutsättes kvarstå i marinen. De överväganden som gjorts har fört fram till att ett överförande till armén icke skulle med­ föra så stora fördelar att dessa uppväger olägenheterna. Rationaliseringar i besparingssyfte och åtgärder för att tillrättalägga befälsförhållandena kan göras även med nuvarande organisation och är redan igångsatta.

För flygvapnet innebär förslaget — förutom ett genomförande av de kvalitetsförbättringar, som planlagd materielförnyelse tar sikte pa — en kvantitativ förstärkning, som avsevärt ökar det nuvarande jakt- och attackflygets verkningsförmåga och uthållighet. Spaningsflyget har be­ dömts böra bibehålla nuvarande omfattning. Nya flygplantyper ger emel­ lertid detta ökad kapacitet. För luftförsvaret av de högsta höj dområdena förberedes tillkomsten av luftförsvarsrobotförband. Luftbevaknings- och jaktstridsledningsorganisationen förstärkes kvalitativt. Jaktflyget förstär- lces inom ramen för befintligt antal flottiljer, varvid totala antalet jakt­ flygplan ökas med 18 % i förhållande till nuvarande organisation. Inom jaktflyget sker en förskjutning mot nattjakt (allvädersjakt). Av de elva jaktflottiljerna i fred utrustas tre —- mot nu en — med nattjaktflygplan, medan övriga åtta successivt tillföres flygplan med större verkningsför­ måga under mörker och dåligt väder. Attackflyget förstärkes enligt samma principer som jaktflyget, varvid antalet flygplan ökas med 50 %. Det totala antalet krigsflygplan ökas med 22 % i förhållande till nuvarande orga­ nisation. Förstärkningen av flygvapnet har förutsatts skola ske i etapper, varigenom en omedelbar, stark höjning av försvarsanslagen kan undvikas.

Förslaget tar hänsyn till de krav som den tekniska utvecklingen medfört och i framtiden än mera kommer att medföra. Utöver vad som anskaffas eller förberedes inom respektive försvarsgrenars kostnadsramar, exempelvis robotar av olika slag, innefattar förslaget bland annat anskaff­ ning av telemotmedel och skapandet av en telemotmedelsorganisation. Vidare avser förslaget att bereda forskningen väsentligt ökat utrymme. Forskningsinsatserna beror emellertid ej blott på de ekonomiska resui- serna utan även på möjligheterna att ställa tillräckligt många kvalificerade forskare och tekniker till förfogande. Det är naturligt att en liten nation som vår i detta avseende ställs inför långt större svårigheter än de stora länderna, hur högtstående vår vetenskap och teknik än är.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

8

För militärteknisk utveckling och påbörjad anskaffning av vapen av

nya typer under tioårsperiodens senare hälft har betydande belopp reser­

verats i den ekonomiska planen.

Fredsorganisationens syfte är att uppbygga avsedd krigsorganisa­

tion på effektivaste och mest ekonomiska sätt. Stora belopp är emeller­

tid främst vid armén och marinen sedan årtionden investerade i anlägg­

ningar, som ej helt motsvarar dessa krav, bland annat på grund av att

utbildning, mobilisering och underhållstjänst väsentligt ändrats efter an­

läggningarnas tillkomst. Rationalisering av fredsorganisationen pågår

dock. I utredningen har redovisats dels tidigare vidtagna rationaliserings-

åtgärder, dels vissa ytterligare åtgärder i samma syfte, som bedömts möj­

liga. Härigenom kan kostnadsökningar begränsas och i många fall direkta

besparingar ske. Kostnaderna kan minskas bland annat genom koncentre­

ring av utbildningsorganisationen och ytterligare utjämning av värnplikts-

kontingenterna samt genom att värnpliktiga med uppskov m. m. befrias

från fullgörande av repetitionsövningarna så länge uppskovet varar. Kon­

centreringen av utbildningen kräver dock en investering i byggnader.

Avslutningsvis framhåller överbefälhavaren, bland annat, att den kvan­

titativa ramen för det framlagda förslaget till utformning av krigsmakten

under de närmaste tio åren är, med beaktande av kravet på minsta möj-

liga kostnader, starkt begränsad. Genom väl samordnad ledning i syfte

att genom god strategisk och taktisk samverkan — såväl inom krigsmakten

som mellan denna och det civila försvaret — få ut största möjliga samlade

effekt synes emellertid svagheterna hos delarna var för sig kunna utjämnas.

Detta gör förslaget möjligt att framlägga. Överbefälhavaren anför vidare,

att krigsmakten icke kan kortsiktigt, från det ena året till det andra, an­

passas och varieras efter det politiska lägets ofta svårbedömbara växlingar.

Det går lätt och fort att riva ner, men tar lång tid och blir dyrbart att

bygga upp militära styrkor. För ett rationellt och effektivt arbete behöver

försvaret en långtidsplan. De framlagda riktlinjerna är avsedda att utgöra

underlag för en sådan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Föredragande departementschefen uttalade vid anmälan av överbefäl­

havarens utredning i 1955 års statsverks proposition, att han icke ansåg det

möjligt att med anledning därav till samma års riksdag framlägga ett

förslag till riktlinjer för försvarets fortsatta utformning. Departements­

chefen hade nämligen kommit till den uppfattningen, att ställningstagan­

det till förslagen måste föregås av grundliga överväganden. Frågornas

komplicerade natur medförde, att man borde ta god tid på sig för deras

lösande så att förhastade åtgärder undvekes och det bleve möjligt att

komma fram till hållbara resultat.

Vid riksdagsbehandlingen av 1955 års statsverksproposition uttalades

9

önskemål om att representanter för riksdagen måtte beredas tillfälle att redan på ett förberedande stadium få göra sin mening gällande vid pröv­ ning av frågan om försvarets framtida utformning (SU 1955:4).

Med anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 tillkallats en parlamentarisk för- svarsberedning med tolv ledamöter (1955 ars försvarsberedning) för att inom försvarsdepartementet under departementschefens ledning biträda med översyn av överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Beredningens arbete har i överensstämmelse med riksdagens uttalande icke bundits av begränsande direktiv eller förutsätt­ ningar. Beredningens uppgift har angivits vara att företaga en bedömning ur allmänna synpunkter av överbefälhavarens utredningsresultat och att beakta att största möjliga effekt utvinnes ur de kostnader som lägges ned på försvaret.

Efter samråd med försvarsberedningen och med dess enhälliga tillstyr­ kan anmodade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, i skrivelse den 21 mars 1957 överbefälhavaren att verk­ ställa en överarbetning av 195b års riktlinjer. Av samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl borde kostnaderna i främsta rummet beräknas så att de rymdes inom en begränsad anslagsram, innebärande omkring 95 % alternativt 90 % av kostnaderna i ett stabilt penningvärde därest ÖB för­ slag till riktlinjer skulle börja tillämpas så att år 1957/58 motsvaiade ÖB-planens första år med omräkning till dagens penningvärde. Innebör­ den av en kostnadsram enligt ÖB riktlinjer samt de militära konsekven­ serna av en i stort sett oförändrad kostnadsram borde även belysas. Rörande sättet för uppdragets bedrivande m. m. anfördes i skrivelsen

följande.

Utredningen bör grundas på den allmänna förutsättningen att någon avgörande förändring i den gällande, av statsmakterna år 1948 fastställda målsättningen för det militära försvaret icke ifrågasättes.

Vid utredningen skall eftersträvas en sådan avvägning mellan de olika försvarsmedlen, fotad bland annat på en operationsanalytisk värdering av

Kung]. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1 Beredningen har omfattat — förutom chefen för försvarsdepartementet såsom ord­ förande —- ledamöterna av riksdagens första kammare A. K. Gillström, S. Larsson, seder­ mera statsrådet B. Näsgård och N. G. Svärd samt ledamöterna av riksdagens andra kammare K. E. G. Boija, J. H. Hjalmarson, G. K. V. Larsson, numera statsrådet P. S. Lindholm, B. G. Ohlin, J. M. Skoglund, M. D. E. Ståhl och E. O. Åkerström. Lindholm och Näsgård har sedermera ersatts med ledamoten av riksdagens andra kammare G. Y. Thapper (22 september 1955) respektive ledamoten av riksdagens första kammare V. G. Lodenius (20 februari 1957). Som generalsekreterare förordnades den 30 juni 19o5 statssekreteraren i försvarsdepartementet O. Karleby och till experter utsågs den 11 augusti 1955 översten A. O. Norberg, överstelöjtnanten O. Budqvist, kommendörkap­ tenen av 1. graden D. G. C. Arvas, numera överstelöjtnanten B. L. A. Westin, överste­ löjtnanten N. O. Hansson samt numera generaldirektören E. M. Felirm. Sedermera liar Norberg och Budqvist ersatts med översten S. O. Myhrman (4 januari 1957) respektive majoren C. G. Skoglund (6 februari 1956). Vidare har den 8 november 1957 överste­ löjtnanten C. H. B. Nordenskiöld tillkallats såsom expert.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

stridsmedlen och en bedömning av ett framtida krigs sannolika natur, att

en maximal försvarseifekt uppnås med den ekonomiska insatsen.

Som allmän riktpunkt bör vidare understrykas att en jämn kostnads­

utveckling skall eftersträvas.

Anslagen under kapitalbudgeten böra beräknas så att tillgänglig mate­

riel effektivt kan utnyttjas.

Konsekvenserna av införandet av nya vapen klarläggas.

Utredningen bör avse de allmänna riktlinjerna för försvarsmaktens

framtida utformning så att erforderligt underlag skapas för bedömning

av de föreslagna åtgärdernas konsekvenser.

För utvecklingen på längre sikt framläggas summariska kostnadsberäk­

ningar.

För de närmaste 4 å 6 åren utarbetas ett mera detaljerat förslag med

kostnadsberäkningar.

Resultaten böra framläggas utan dröjsmål och kunna redovisas efter

hand med till en början det mera detaljerade förslaget samt ett utkast till

prognos för utvecklingen på längre sikt.

B. överbefälhavarens utredningar och förslag år 1957

Med skrivelser den 24 oktober 1957 har överbefälhavaren redovisat re­

sultatet av verkställda utredningar med anledning av chefens för försvars­

departementet uppdrag den 21 mars 1957 samt yttrande över förvaltnings­

myndigheternas förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.

Till överbefälhavarens skrivelser är fogade dels en studie över försva­

rets utveckling med utkast till prognos på längre sikt (i fortsättningen

benämnd studien), dels riktlinjer för krigsmaktens utformning inom de

av departementschefen angivna kostnadsramarna, dels ock — i anslutning

till överbefälhavarens yttrande över myndigheternas medelsäskanden -—

ett eget förslag till krigsmaktens utformning, 1957 års förslag, inom en

något högre kostnadsram än den högsta av de i departementschefens upp­

drag angivna ramarna.

I det följande lämnas redogörelser för studien och därefter för riktlin­

jerna för krigsmaktens utformning enligt de olika kostnadsramarna.

1. Studie över försvarets utveckling

Studien innehåller en prognos för utvecklingen av de faktorer, som är

avgörande för krigsmaktens utformning och omfattning. Prognosen grun­

das på dels resultaten av det inhemska forsknings- och utvecklingsarbetet

dels utländska informationer. Strävan har varit att prognosen skall om­

11

fatta tiden fram till slutet av 1960-talet. I särskilda avsnitt av studien be­ handlas sambandet mellan försvarets målsättning och dess resurser samt synpunkter på atomvapenfrågan. Studien utmynnar i förslag till jämk­ ningar i överbefälhavarens förslag av år 1954. Härvid uppdrages riktlinjer för utformningen av vårt framtida försvar.

Till grund för studien har legat särskilda undersökningar och delutred­ ningar, som utförts inom försvarsstaben, försvarsgrensledningarna och för­ svarets forskningsanstalt samt av särskilt anmodade experter.

Syftet med det utredningsarbete, som legat till grund för studien, an­ ges ha varit att skapa bästa möjliga underlag för avgöranden om försva­ rets framtida inriktning. I frågor av stor räckvidd har därvid utvecklings­ tendensen klarlagts i den omfattning som ansetts erforderlig med hänsyn till behovet av snara beslut. Det framhålles att man vid den fortsatta successiva planläggningen av försvaret måste eftersträva att öka resur­ serna för effektiv bearbetning av planeringsproblemen. Särskilt intresse tilldrar sig härvid de operationsanalytiska metoderna. En förutsättning för rationell planering i framtiden, vare sig med operationsanalytisk eller annan metod, är emellertid att det finns en klar målsättning för försva­ ret. Risken för en felaktig bedömning av framtiden finns alltid. Den i studien föreliggande utredningen bedömes dock vara så tillförlitlig att risken med ett ställningstagande i försvarsfrågan nu är väsentligt mindre än de risker, som skulle följa av att beslutet sk jutes på framtiden.

Inledningsvis erinras i studien om gällande målsättning för det militära försvaret, sådan denna angivits i propositionen nr 206 till 1948 års riksdag.

»Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riks- försvaret viktiga uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt deltaga i kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess helhet bör vara så utbyggd att den förmår ge största möjliga eftertryck åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet och avvisa varje kränkning av dess integritet. Försvarskrafterna böra, som försvarskom- mittén framhållit, utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver uppgivas utan segt motstånd i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad att mota överrumplingsförsök, utförda med den moderna invasionsteknikens resurser.»

1954 års förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling grundades på denna målsättning.

Riktlinjerna innebar i princip: att den för försvaret givna målsättningen måste vara utgångspunkt för krigsmaktens omfattning och utformning,

att planer på lång sikt erfordras för att utbildning och anskaffning av materiel skall kunna ske effektivt och ekonomiskt rationellt,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att stigande kostnader är oundvikliga till följd av den tekniska utveck­

lingen samt

att nya vapen måste anskaffas efter hand som de befinnes vara strids-

ekonomiska och blir tillgängliga för oss.

I studien understrykes att dessa principer alltjämt gäller.

Den militärtekniska och militärpolitiska utvecklingen m. m.

Inom den militär tekniska utvecklingen synes Sovjet enligt stu­

dien på viktiga områden ha kommit upp i jämnbredd med Väst. Det fram-

hålles som betydelsefullt, att Sovjet för närvarande mera målmedvetet än

Väst satsar på utbildning av personal inom de tekniska och naturvetenskap­

liga områdena.

Rörande utvecklingen av olika vapen m. m. anföres i studien i huvudsak

följande.

Både Väst och öst har sannolikt redan så mycket atomvapen att dessas

användning inte behöver begränsas till enbart särskilt viktiga mål. Man

maste räkna med att det i mitten på 1960-talet finns atomladdningar i

stora kvantiteter. Atomvapnen kommer inte längre att kunna betraktas

som exklusiva vapen. Möjligheterna att variera atomvapnens storlek och

verkan kommer att öka. Uranvapen och s. k. rena vätevapen torde kunna

begagnas utan att radioaktiviteten blir så stor att den inverkar hämmande

på användningen. Vätevapen kan komma att användas i ett storkrig, främst

sannolikt vid interkontinental krigföring.

Utvecklingen på robotområdet har stor bredd och intensitet främst i

USA och Sovjet men även i Storbritannien och Frankrike. Flera robot-

typer finns i tjänst. Många av dessa har ännu försökskaraktär. Nya och

förbättrade typer tillföres emellertid stridskrafterna under de närmaste

åren. Robot- och raketvapen, som kan medföra atomladdning, har redan

inordnats i USA:s, Storbritanniens och Sovjets krigsmakter. Mot mitten

av 1960-talet torde även interkontinentala robotar av projektiltyp, s. k.

ballistiska robotar, kunna utnyttjas av några stormakter. Det är också

möjligt att ubåtar i undervattensläge transporterar robotar och avskjuter

dem från ett läge tämligen nära målet.

Det anses svårt att ange i hur stor omfattning robotvapen kommer att

ersätta eller komplettera tidigare använda vapen eller vapensystem. Kra­

vet på stigande stridseffekt gör i vissa fall robotvapnen nödvändiga i en

modern krigsmakt. Gemensamt för flertalet robotvapen är dock, att de är

dyrare än de vapen de ersätter eller kompletterar. Det är sålunda i de

flesta fall felaktigt, att man genom att införa robotar av olika slag skulle

kunna nå betydande besparingar och att robotar på kort tid skulle göra

andra vapen överflödiga eller värdelösa.

Lantstridskrafterna förses med artilleri med lång skottvidd och rela­

tivt begränsad pjäsvikt. Artilleriet blir i allt större utsträckning helauto­

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

13

matiskt och bandgående. Robot- och raketvapen kompletterar artilleriet. Pansarvärnets verkan stegras med robotkonstruktioner. Detta kräver ökad rörlighet hos stridsvagnen. Stridsvagnar anskaffas i stora mängder. Allt flera pansrade och terränggående fordon, helikoptrar och amfibiefordon tillföres stormakternas arméer. Tendensen går, särskilt i USA, mot att stora delar av arméförbanden skall kunna transporteras med flyg. Den stegrade eldkraften, den ökade skottvidden och den förbättrade rörlig­ heten hos lantstridskrafterna ställer större krav på målbestämning och stridsledning. Dessa krav försöker man tillgodose bland annat med för­ bättrade teletekniska sambandsmedel.

Västs sjöstridskrafter uppbygges kring hangarfartygsbaserade flygför­ band. Flera hangarfartyg med atomdrift tillföres USA:s flotta. I övrigt anskaffas av övervattensfartyg främst jagare och fregatter. Atomdrivna ubåtar införes i USA:s och Storbritanniens flottor. Västtyskland har börjat sätta upp en lätt flotta med jagare som tyngsta stridsenheter. Sovjet kon­ centrerar sig på att bygga ubåtar och har den ojämförligt största ubåts- f lottan. Sovjetmarinen har dessutom en betydande övervattensf lotta med bland annat kryssare och jagare och vidare en kärna till modernt inva- sionstonnage samt starka landbaserade flygförband för marin samverkan. Robotbestyckningen kommer att bli alltmer allmän inom alla flottor.

Moderna tung» eller medeltunga bombplan tillföres kontinuerligt Sov­ jets, Storbritanniens och USA:s fhjgstridskrafter. De har farter strax un­ der ljudets. Bombplan med överljudsfart utvecklas i USA och Sovjet samt i mindre omfattning i Frankrike. De flesta moderna jaktförband kom­ mer inom några år att ha överijudsflygplan. Jaktplan med mer än dubbla ljudhastigheten, med topphöjd omkring 30 km och med väsentligt för­ bättrad stigförmåga projekteras i flera länder. Stridseffekten ökas genom jaktrobotar, radarsikten och omfattande teleutrustning i övrigt. En ut­ vecklingslinje mot lättare flygplan för taktiskt understöd, vilka kan ope­ rera från små och enkla baser, anses böra uppmärksammas.

Luft värns robotar har börjat ersätta det tunga kanonluftvärnet i USA,

Storbritannien och Sovjet. Förbättrade typer kommer efter hand att till­ föras stridskrafterna i stegrad takt. Sannolikt kommer de så småningom att överta en del av jaktplanens nuvarande uppgifter.

Övriga vapen såsom handvapen, raketer, minor, torpeder och brandstrids­ medel förbättras fortgående. Äldre materiel ersättes efter hand.

Utvecklingen i fråga om stridsgaser och biologiska stridsmedel fortsätter. Dessa stridsmedel kan bland annat användas i terrorsyfte om man vill und­ vika materiell skadegörelse mot t. ex. baser och förbindelser. Utsprid- ningsmaterielen medger att stora ytor snabbt kan beläggas från luften. Stridsgaser kan komma att utnyttjas bland annat mot mål, som är svåra att i detalj lokalisera och som inte kan bekämpas med andra medel.

Till krigstransportmedlens utveckling bidrar utvecklingen av civila

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

transportmedel. Den växande tillgången på stora transportflygplan kom­

mer att avsevärt öka transportkapaciteten på långa sträckor. Utvecklingen

av flygplan, som kan starta och landa på mycket korta sträckor, och av

helikoptrar är även av betydelse.

Spanings-, stridslednings- och sambandsmateriel samt telemotmedel och

passiva spaningsförsvårande åtgärder, såsom maskeringar, skenanlägg­

ningar och rök, förbättras. Sammanställning av spaningsresultat, beräk­

ningar av underlag för stridsåtgärder m. m. och den matematiska behand­

lingen därav automatiseras alltmer.

Stora framsteg göres även inom skgddstekniken. Av ekonomiska skäl är

det emellertid möjligt att åstadkomma ett fullständigt fortifikatoriskt

skydd mot atomvapen endast för ett fåtal mycket kvalificerade skydds-

föremål. Det fortifikatoriska skyddet för övriga viktiga objekt måste där­

för vägas mot det skydd, som kan åstadkommas genom utspridning, maske­

ring och rörlighet.

Enligt studien är det i huvudsak tre faktorer inom militärtekniken,

vilka kan påkalla jämkningar i 1954 års förslag till riktlinjer för den

svenska krigsmaktens utformning, nämligen ökad tillgång till atomstrids­

medel, ökad klarhet om våra egna möjligheter att tillverka atomvapen samt

ökade krav på tekniska och ekonomiska resurser för att hålla ett modernt

försvar.

«

Tillgången till atomstridsmedel i USA och Sovjetunionen har sålunda

ökat snabbare än beräknat. Flera länder har redan erhållit eller fått löfte

om vapenbärare för atomstridsmedel och har därmed — i händelse av

storkrig — i praktiken tillgång till atomvapen. Man måste således utgå

ifrån att atomvapen kommer att användas i varje fall i ett storkrig. Allt

flera länder inriktar sig på detta. Det är troligt, att en fiende vid angrepp

mot oss kommer att använda de medel, bland annat atomvapen, som snab­

bast leder till att han uppnår sina syften.

Vidare har våra egna möjligheter att framställa atomladdningar kom­

mit i ett klarare läge. Med tämligen stor säkerhet kan nu sägas, att det

är möjligt för oss att med överkomlig personell och ekonomisk insats fram­

ställa atomladdningar, som kan anpassas till inom landet producerade

vapenbärare. (Jfr avsnittet Synpunkter på atomvapenfrågan i det föl­

jande.)

Slutligen har kraven på de ekonomiska och tekniska resurser, som ford­

ras för att vidmakthålla en modernt utrustad krigsmakt, stegrats i snab­

bare takt än vad som tidigare förutsetts. Det har blivit så omfattande och

så dyrbart att tillföra stridskrafterna nya vapen, att även stormakterna

måste begränsa sig. Ju mer komplicerade vapnen blir, desto längre tid tar

det från det att ett nytt vapen befinner sig på experiment- eller prototyp­

stadiet till dess det har serietillverkats och tillförts förband. Detta med­

för att det blir allt svårare för en nation att ensam utveckla och anskaffa

15

alla stridsmedel. Stater, som är anslutna till militärallianser, strävar där­ för alltmer att mellan sig fördela insatserna för utveckling av nya strids­ medel för att minska den enskilda nationens kostnader.

Vår alliansfria politik kräver emellertid enligt studien att vi i stor ut­ sträckning själva ger vårt försvar den allsidighet och styrka som är nöd­ vändig. Av ekonomiska och tekniska skäl anses det dock erforderligt att vi får möjlighet till ökat utbyte av tekniska informationer och inköp av krigsmateriel från andra länder.

De utvecklingstendenser inom militärtekniken som främst får återverk­ ningar för vår egen del kan enligt studien sammanfattas sålunda.

Tillgången på kärnvapen bedömes allt mer komma att inverka såväl på strategien som på taktiken. Robotar kommer att delvis ersätta såväl flyg­ plan som artilleri (armé-, luftvärns-, kust- och sjöartilleri). Tidigare an­ vända typer av vapen utvecklas för att kunna användas, då de nya vap­ nen inte är lämpliga. Själva kan vi inte stå utanför den snabba tekniska utvecklingen. Förutsättningar finns för att vi successivt skall kunna an­ passa vårt försvar efter den militärtekniska utvecklingen.

Den militärpolitiska utvecklingen under de senaste åren har enligt studien inte jävat den bedömning av det allmänna strategiska läget, som gjordes år 1954. Sålunda kvarstår den djupa misstron mellan de bägge maktblocken och det kalla kriget fortsätter. Den på ömse sidor prokla­ merade viljan till fred och avspänning har inte minskat misstron beträf­ fande motpartens verkliga avsikter. Ingendera sidan har velat eller vågat uppge något väsentligt i sina maktpositioner. De stora politiska frågorna, Tysklands återförening, nedrustningen och atomvapenkontrollen, är fort­ farande olösta. Det är svårt att se hur någon lösning, som innebär garanti mot krigiska konflikter, kan komma till stånd så länge de giundläggandt motsättningarna består. De svåra kriserna under 1956 i Ungern och Suez samt oron i Mellersta östern och Polen visar hur riskfyllt läget är.

Inom FN fortsätter arbetet på att söka få till stånd överenskommelser om nedrustning och kontroll av atomvapen. Några reella framsteg har emellertid ännu inte gjorts. Ett skäl är enligt studien att ingen av stor­ makterna vill riskera att nedrustningsåtgärderna leder till en relativ för­ svagning av den egna maktpositionen.

Beträffande utvecklingen efter 1954 av stormakternas militära stgrkeförhållanden anföres i studien, att Öst fortfarande är numerärt överlägset i vad avser armé, taktiskt flyg och ubåtar. Väst är överlägset i fråga om strategiskt flyg och sjöstridskrafter i övrigt. Båda parter har tillkänna­ givit vissa minskningar av de stående styrkorna. Detta innebär dock en­ ligt studien tills vidare inte någon minskning i deras militära styrka efter mobilisering. Vad avser robotvapnen är det enligt studien en öppen fråga om någondera parten har ett väsentligt försprång. Såväl öst som Väst har företagit experiment med interkontinentala robotar. Tillräckligt underlag

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

anses inte föreligga för att bedöma vem som först kan bli färdig att sätta

in sådana vapen under ett krig.

Uran- och vätebomber innehas som tidigare nämnts av både öst och

Väst. Avgörande för deras betydelse i den totala maktbalansen är enligt

studien dels tillgången på strategiskt flyg eller robotar, som kan föra fram

bomberna till huvudfiendens hemland, dels innehavet av ett så stort an­

tal baser att åtminstone några kan beräknas förbli brukbara även efter

ett överraskande krigsutbrott, dels ock graden av beredskap för det stra­

tegiska flyget (robotvapnen) och luftförsvaret. Båda parterna har också

kärnvapen med mera begränsad verkan för i första hand taktisk använd­

ning. I de europeiska länder, som är anslutna till något av de militära

allianssystemen, förbereder man användandet av sådana vapen i ett even­

tuellt krig.

Fruktan för ett atomkrig mot det egna landet utgör enligt studien en

starkt avhållande faktor för stormakterna att inleda ett storkrig. Ju mera

insikten om atomvapnens verkningar tränger igenom, desto angelägnare

måste folken bli att inte låta internationella spänningar och tvister ut­

veckla sig till ett världskrig. Därigenom bedömes risken för lokala krig

bli större, särskilt inom områden och beträffande stater som är militärt

svaga eller saknar vital betydelse för endera parten. Den fortgående ten­

densen hos stormakterna att koncentrera sig på vapen med stor förstö­

relseförmåga kan göra det svårare för dem att ingripa i lokala konflikter.

Denna utveckling inskärper enligt studien betydelsen för småstater av att

ha starka egna försvarsmedel även av konventionell art.

En jämförelse mellan stormaktsgruppernas totala resurser visar således

enligt studien att det för närvarande råder maktpolitisk jämvikt.

Överbefälhavaren bedömde år 1954 risken för ett isolerat krig mot

Sverige vara liten bland annat med hänsyn till att ingen av stormakts-

grupperna kunde väntas finna sig i den maktförskjutning, som en eröv­

ring av Sverige skulle innebära. Enligt studien finns det inte någon an­

ledning att frångå denna bedömning. Förutsättningen är dock dels att det

svenska försvaret fortfarande är så starkt att vi inte snabbt och lätt kan

betvingas, dels att den förut omnämnda tendensen hos stormakterna att

övergå till vedergällningsvapen inte ytterligare väsentligt skärps.

Den största krigsrisken för Sverige synes enligt studien fortfarande vara

att landet blir indraget i en allmän konflikt mellan stormakterna. Den

sammanhänger med Sveriges geografiska läge på gränsen mellan de två

maktblockens intressesfärer. Den svenska utrikespolitiken syftar till att

genom alliansfrihet i fred söka bereda oss möjlighet att undgå krig. I den

mån stormakterna sätter tro till hållfastheten i vår föresats att inte låta

vårt område utnyttjas för några angreppsförberedelser, bortfaller enligt

studien ett möjligt motiv för att dra Sverige in i kriget. Vidare innebär ett

starkt svenskt försvar, att priset för en erövring av Sverige blir högt i för­

17

hållande till de fördelar, som kan vinnas. På så sätt tjänar Sveriges ut­ rikes- och försvarspolitik i fred samma syfte, nämligen att om möjligt hålla oss utanför kriget. Om detta kan lyckas beror, anförs det i studien, i väsentlig grad på två sinsemellan sammanhängande faktorer: stormak­ ternas strategiska intresse av det skandinaviska området i händelse av krig och förloppet av ett storkrig särskilt i dettas inledningsskede.

Det är enligt studien svårt att avgöra huruvida Västtysklands upprust­ ning ökar eller minskar riskerna för anfall genom Sverige. Varken denna förändring eller någon annan nu skönjbar teknisk eller politisk förändring- anses emellertid rubba slutsatsen från 1954, att stormakternas intressen i Skandinavien medför uppenbara risker för att Sverige i händelse av ett världskrig skall bli indraget i detta.

Beträffande det sannolika förloppet av ett storkrig kan man enligt stu­ dien göra vissa alternativa antaganden.

Ett alternativ är sålunda att ett storkrig utbryter överraskande och in- ledes med ömsesidiga kärnvapenanfall. Härvid kommer båda sidorna åt­ minstone under inledningsskedet att i första hand rikta sina anfall med flyg- och fjärrvapen mot fiendens baser och övriga anläggningar för detta slags krigföring. Eftersom svenskt område inte rymmer några sådana ba­ ser och anläggningar, borde det för de krigförande i detta skede inte vara nödvändigt att även angripa Sverige. Stormakterna kan visserligen även i denna fas av ett storkrig anse det värdefullt att få tillgång till svenskt territorium. För detta ändamål kan de sätta in stridskrafter, som inte erfordras för den strategiska luftkrigföringen. Anfallet måste då snabbt kunna leda till resultat, om det skall ge angriparen någon fördel. Stor­ makterna måste emellertid ta även fortsatt krig med i beräkningen och snarast skapa sig gynnsamt utgångsläge därför. Disponibla armé-, sjö- och taktiska flygstyrkor kan utnyttjas för sådana operationer. Dessa kan så­ lunda igångsättas samtidigt med den strategiska luftkrigföringen.

Ett annat alternativ anses vara att storkriget kommer först så små­ ningom efter en period av ökad politisk spänning och lokala konflikter. Utvecklingen kan då tänkas bli den, att stormakterna i fruktan för kärn­ vapenangrepp mot de egna territorierna till en början söker begränsa de lokala krigen. Först sedan detta misslyckats utbryter storkrig med kärn­ vapenanfall varefter förloppet kan bli ungefär detsamma som det förut antydda. Sveriges möjligheter att hålla sig utanför ett krig i vår närhet anses i detta fall bli mindre. Om stormakterna hyser tilltro till vår dekla­ rerade politik, gäller fortfarande att vi inte riskerar angrepp för att omöj­ liggöra vårt deltagande i kriget på motståndarens sida. Den största faran för oss ligger därför i att endera parten skulle vilja utnyttja svenskt terri­ torium för att där skaffa sig baser och radarsystem eller för att säkra till­ trädet till östcrsjöutloppen och till de danska och norska territorierna och därigenom förbättra silt utgångsläge för ett fortsatt krig. Om detta är

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

18

krigsmålet lär angriparen försöka ockupera landet, eller åtminstone de

delar han avser begagna, i så oskadat skick som möjligt. Ett starkt svenskt

försvar, stött på en oböjlig motståndsvilja, kan då få priset för de efter­

traktade fördelarna att te sig för högt. Om anfallet trots allt kommer

till stånd, kan vi om utvecklingen fram mot ett krigsutbrott för vår del

inte går alltför fort ha vunnit en tidsfrist, som underlättar vår mobilise­

ring och utrymning samt grupperingen av våra styrkor. Det kan emellertid

hända att angriparen just genom överraskning och snabbhet i silt anfall vill

ställa världen inför ett fullbordat faktum. Ett svenskt försvar, med tillräck-

styl ka och beredskap för att hindra den anfallande att snabbt nå sina

mål, är alltså även i detta alternativ nödvändigt.

Det kan ej heller uteslutas, att storkriget och därmed kärnvapenan­

fallen aldrig börjar men att krigshändelserna det oaktat får en omfatt­

ning. som för Skandinavien och därmed även Sverige in i farozonen. Här­

igenom inträder en tredje möjlighet, som kan komma att ställa oss inför

större påfrestningar än någon annan. De kärnvapenanfall, som i de tidi­

gare alternativen insatts mot var motståndare av andra stormakter, ute­

blir nämligen. Därmed försvinner också det indirekta understöd, som

dessa angrepp skulle ha inneburit för oss. Vi blir då hänvisade enbart till vår

egen styrka och det begränsade understöd, som på annat sätt kan lämnas

oss utifrån.

För samtliga alternativ gäller enligt studien att möjligheterna för ett

land som vårt att erhålla militärt bistånd utifrån i händelse av angrepp

i första hand är beroende av om vederbörande stormakt anser hjälpen

befogad med hänsyn till det allmänna krigsläget. Ett lands alliansanslut­

ning kan visserligen vara en politisk faktor, som starkt medverkar till

beslutet att lämna understöd, men för det militära biståndets effektivitet

blir enligt studien de allmänna strategiska hänsynen och möjligheterna i

sista hand bestämmande. Dock innebär det en given fördel, om under­

stödet förberetts redan i fred. Eftersom vår alliansfrihet bland annat inne­

bär, att några sådana förberedelser inte kan vidtagas, får vi anpassa oss

därefter så att vi kan undvara denna fördel.

De synpunkter, som sålunda anförts, har enligt studien sin bakgrund i

det nuvarande världsläget, som militärpolitiskt domineras av motsätt­

ningen mellan öst och Väst. Det understrykes att förändringar i detta läge

i ena eller andra riktningen är möjliga och kan komma att påverka be­

dömningen även för Sveriges del.

Sammanfattningsvis konstateras i studien, att ett storkrig mellan de

stora maktblocken är mindre sannolikt, så länge den nuvarande makt­

balansen består. Om ett storkrig likväl skulle inträffa, är det möjligt att

vi inte blir indragna däri, åtminstone inte i dess inledningsskede, om vi

har ett försvar som gör att vi inte snabbt kan betvingas. Vår krigsmakt

bör utformas med hänsyn till detta. Utformningen måste även vara så­

Kungi. Mcij:ts proposition nr 110 är 1958

19

dan, att vi kan undvika att bli indragna i mer begränsade krig eller i lokala väpnade konflikter.

Beträffande sannolika angreppsmetoder anföres i studien, att krigs­ erfarenheten visar att det är farligt att inrikta försvaret efter bestämda an­ taganden om fiendens tillvägagångssätt. Det betonas, att ett svagt försvar medför att följderna av felbedömningar beträffande angriparens syften, anfallsmetoder och styrka blir större.

Inom ramen för ett storkrig måste emellertid enligt studien en angri­ pare använda sina resurser mot oss med hänsyn till storkrigets krav. Han kan bli tvungen att använda medel, som inte är de bästa eller som är otill­ räckliga för säker framgång. En fiende, som anfaller oss under sådana förutsättningar, tvingas med andra ord också att ta risker, vilket ställer oss på mer jämnställd fot.

I studien lämnas redogörelse för olika angreppsmetoder. De beskrives i huvudsak fristående från varandra. Detta betyder inte, framhålles det, att vi vid ett anfall kan vänta oss att någon av dem kommer att tillgripas som enda angreppsform. En invasion kan sålunda mycket väl ske sam­ tidigt över landgränsen, över havet och genom luften. En bekämpning av hemorten kan utföras samtidigt med invasion o. s. v. Vårt läge som randstat medför, att vi kan angripas på flera kombinerade sätt med stora variationsmöjligheter i vapeninsats.

Bland betvingelsemetoderna nämnes i studien särskilt flyg- och fjärr­ vapenanfall, invasion, avspärrning samt kemisk och biologisk krigföring. Därvid anföres i huvudsak följande.

Den militärtekniska utvecklingen medför, att flyg- och fjärrvapenanfall med användning av atomvapen framstår som en allt farligare betvingelse- metod. Anfallen gör största verkan, om de träffar oss överraskande vid ett krigsutbrott. En stor fara ligger i att anfallsförberedelserna kan göras dolt och att ett anfall kan få stor verkan på kort tid. Om angriparen syftar till att förmå oss till eftergifter genom utpräglad terrorbekämpning utan hänsyn till våra förluster i människoliv och materiella värden kan målen bli våra större städer. I detta fall kan vi även utsättas för anfall med vätevapen. I varje fall måste vi räkna med alt vi kommer att ut­ sättas för hot om anfall med sådana vapen. Angriparen kan också sträva efter att bryta vår motståndsvilja genom anfall mot landets försörjning. Han kommer då sannolikt att samtidigt anfalla nyckelpunkter inom in­ dustrien, för livsmedelsförsörjningen viktiga anläggningar samt import­ hamnar och sjöfart. Då en angripare får förutsättas sträva efter att åstad­ komma ett snabbt avgörande, anses emellertid denna angreppsform mindre sannolik. Ett annat och sannolikare syfte med flyg- och fjärrvapenanfall är att mera direkt påverka vår förmåga att föra krig. Målen kan även då bli städerna men i detta fall är det troligt att t. ex. elkrafts- och drivmedels- försörjningen samt kommunikationerna samtidigt kommer alt bekämpas

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

20

i syfte att skapa oreda och försvåra våra motåtgärder. Anfall kommer

säkerligen att riktas mot luftförsvaret för att reducera dess motverkan och

mot övriga stridskrafter och försvarsanläggningar, i den mån de erbjuder

åtkomliga mål. I detta fall kan flyg- och fjärrvapenanfallen tjäna som

förberedelser för en invasion.

Invasion som betvingelsemetod underlättas i vad avser de tekniska möj­

ligheterna genom transportmedlens utveckling. Sättet för en invasions ut­

förande påverkas också i hög grad av utvecklingen på atomvapenområdet.

En angripare, som använder atomvapen, behöver inte längre bekämpa oss

med stor insats av markartilleri, bombflyg och sjöstridskrafter. Mycket

större effekt ernås med atomvapen, som föres fram av några få vapen­

bärare. Angriparens transportmedel kan härvid i ökad utsträckning an­

vändas för transport av trupper. Om även vi disponerar atomvapen, eller

om angriparen måste räkna med att vi får hjälp med sådana, måste han

å sin sida uppträda på ett för honom försvårande sätt. Invasionen måste

företas spridd och blir på så vis svårare att skydda mot våra motåtgärder

med vanliga vapen. Det blir svart eller omöjligt att utnyttja hamnar och

järnvägar, varigenom fiendens behov av speciella transportmedel ökar be­

tydligt. Härigenom motväges de förut nämnda faktorer, som underlättar

invasion. Denna kan då i stället komma att utföras som atomvapeninsats

mot baser, viktiga kommunikationsleder och anhopningar av stridskrafter

i kombination med en samtidig infiltration. Därvid kan ett stort antal små

slagkraftiga och lättrörliga förband besätta knutpunkter samt kringgå och

avskära våra styrkor.

Beträffande formerna för invasion gör sig enligt studien framdeles i

huvudsak följande synpunkter gällande.

Nordskandinaviens betydelse i de storstrategiska sammanhangen skapar

risk för gränsinvasion i övre Norrland. Som betvingelsemedel mot

Sverige verkar en sådan invasion emellertid förhållandevis långsamt. För-

varningstiden för ett stort invasionsföretag kan även bedömas bli relativt

lång. Kommunikationerna till övre Norrland är emellertid långa och sår­

bara. Detta kan medföra svårigheter både att föra trupper dit och där­

ifrån och att underhålla styrkor där till större antal eller under längre

tid än vad i förväg gjorda förberedelser medger. Om försvaret i Övre

Norrland blir svagt kan därför en gränsinvasion där relativt snart få följ­

der, som blir avgörande för hela landet.

Kustinvasion fordrar tillgång på specialtonnage. Läget beträffande

tillgång på dylikt tonnage måste följas med stor uppmärksamhet. Med

en framgångsrik kustinvasion mot landets centrala eller södra delar kan

en fiende snabbt betvinga oss. Förberedelserna för en kustinvasion med

strategiskt syfte är emellertid också svåra att dölja.

De tekniska möjligheterna för luftinvasion ökar. Tills vidare torde

dock en angripares resurser inte medge, att en luftinvasion tillgripes som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

21

enda angreppsmetod, men vi måste räkna med luftlandsättningar av in- filtrationskaraktär. Man kan inte heller bortse från risken för strategiska luftlandsättningar inom områden med svagt luftförsvar. Förberedelserna för luftinvasion är svåra att upptäcka.

Angreppsmetoden avspärrning kan enligt studien inte åstadkomma ett snabbt avgörande, om vi har vidtagit rimliga åtgärder beträffande det eko­ nomiska försvaret. Det är därför mindre troligt, att man försöker betvinga oss enbart genom avspärrning. Vi måste dock räkna med att en angripare kommer att anstränga sig att förhindra, att Sverige erhåller tillförsel och militärt understöd utifrån.

Även kemisk och biologisk krigföring kan komma att användas mot oss, dock knappast som enda angreppsmetod. Faran för »anonyma» angrepp med användning av biologiska medel finns emellertid och måste uppmäik- sammas. Några säkra utgångspunkter för den omfattning, i vilken kemiska och biologiska stridsmedel kan komma att insättas, finns ej. Allvarliga skador kan åsamkas oss med dessa stridsmedel, varför skyddsåtgärder och skyddsutbildning inte kan eftersättas.

Om krig eller oroligheter utbryter i vår närhet ställes krigsmakten in­ för uppgiften att värna vår neutralitet. Krigsmakten kan dock enligt stu­ dien inte utformas med särskild hänsyn härtill. Det avgörande skyddet för neutraliteten ligger i krigsmaktens förmåga att genom sin styrka av­ hålla en motståndare från angrepp.

Sammanfattningsvis hävdas i studien att vi måste tillgodose både vårt försvar mot flyg- och fjärrvapenanfall och vårt försvar mot invasion. I annat fall kan nämligen såväl den ena som den andra angreppsmetoden och framför allt båda i förening leda till att vi snabbt betvingas och att

Sverige ockuperas. I studien framhålles också att betydelsen av civilför­ svarsåtgärder, främst utrymning, ökar samt att vi måste vidta åtgärder mot avspärrning och förbereda oss mot kemisk och biologisk krigföring. Slutligen uttalas att fiendens möjligheter att genomföra ett angrepp mot oss och sättet för dettas utförande starkt påverkas av om vårt försvar understödes med atomvapen eller ej.

Sambandet mellan målsättning och resurser

I studien behandlas härefter frågor avseende försvarets principiella ut­ formning med hänsyn till det ändamål som skall tillgodoses med försvaret.

Gällande målsättning för det militära försvaret kommer till uttryck, bland annat, i det uttalande i propositionen nr 206 till 1948 års riksdag, vilket återgivits i det föregående (s. 11).

I 1954 års förslag till riktlinjer hade försvarets resurser och däremot svarande anslagsram beräknats så att målsättningen skulle kunna upprätt­ hållas. Det erinras om att föreliggande överarbetning av 1954 års förslag grundas på förutsättningen, att någon avgörande förändring i målsätt­ ningen inte ifrågasättes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195H

22

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 1958

De förändringar, som sedan år 1954 inträffat till följd av den militära

och tekniska utvecklingen, är betydande. De är emellertid enligt studien

inte av sådan karaktär, att de i och för sig ger anledning att antaga att

försvarets resurser kan minskas utan väsentliga följder för målsättningen.

Det understrykes att försvarets resurser måste anpassas efter målsätt­

ningen. Detta är också en förutsättning för att vårt folks förtroende för

försvaret — och därmed försvarsviljan — skall kunna bevaras.

Vårt försvar har till huvuduppgift att bevara freden; det är i princip

defensivt. Att uppbygga krigsmakten med inriktning på vedergällning __

vilket den brittiska vitboken av år 1957 ger ett exempel på — skulle en-

ligt studien innebära ett radikalt avsteg från vår nuvarande målsättning.

Det skulle helt förändra vårt militärpolitiska läge med oöverskådliga kon­

sekvenser beträffande risken för att vi skall indragas i krig. En dylik lös­

ning av vårt försvar anses därför icke kunna förordas.

En efter nuvarande principer uppbyggd och efter teknikens utveckling

och för våra förhållanden anpassad krigsmakt synes enligt studien vara

bäst ägnad att ge uttryck åt vårt folks vilja att bevara landets handlings­

frihet. Den ger oss möjlighet att med för uppgiften avpassade medel värna

vår frihet och neutralitet.

Hur hög krigsmaktens kvalitet än är måste den enligt studien ha en

viss kvantitativ omfattning därför att försvaret måste täcka ett stort geo­

grafiskt område. Detta innebär inte att vi inom varje del av landet skall

vid varje tidpunkt ha tillräckligt starka stridskrafter för att motstå varje

angrepp. Inom de delar av landet, som har väsentlig betydelse för en an­

gripare eller för vår försvarsförmåga, måste försvaret ha sådan styrka,

att antingen angriparens vinst inte står i rimlig proportion till hans insats

eller angreppet tar så lång tid, att andra staters ingripande till vår fördel

hinner göra sig gällande. I övriga delar av landet måste vi nöja oss med

att organisera bevakning och skydd mot överrumpling och infiltration med

små styrkor samt skapa möjligheter för att dit omgruppera större styrkor.

Försvaret maste även syfta till att skydda medborgarnas liv och egendom.

Den tolkning 1948 års målsättning erhöll i 1954 års förslag innebar, att

vår krigsmakt skulle hejda anfall tillräckligt länge för att vi skulle kunna

få understöd utifrån innan avsevärda delar av landet erövrats eller mot­

ståndet behövt uppges. Vårt försvar skulle sålunda principiellt ha en —

om ock tidsbegränsad — avvärjande, hindrande och skyddande förmåga.

Därigenom uppnåddes även det fredsbevarande syftet. Vårt behov av strids­

krafter bedömdes med hänsyn till hur och med vilken styrka fienden

kunde tänkas angripa oss. Det behov, som redovisades i 1954 års förslag,

angavs vara det minimum, som inte kunde underskridas utan att försvaret

Irån början blev otillräckligt inom viktiga delar av landet.

Det lramhålles i studien, att en allt större del av försvarsanslagen måste

avdelas för forskning, försök och utveckling av vapenprototyper för att

23

inte försvarets effektivitet skall äventyras på lång sikt. Kostnaderna här­ för är i stort oberoende av mängden serietillverkad materiel. Detsamma gäller beträffande andra grundkostnader. De för operativt bruk tillgäng­ liga resurserna minskar därför proportionsvis mera ju mindre anslag för­ svaret får. Om försvarets resurser minskas kan följderna för målsätt­ ningen enligt studien i princip anges sålunda.

Luftförsvaret syftar främst till att försvåra en angripares flygoperatio­ ner så, att han inte kan genomföra dem utan stora förluster, och att tvinga honom till ett uppträdande, som avsevärt reducerar hans luftstridskrafters verkan. Vi kan endast luftförsvara sådana områden, som är av särskild betydelse för vår förmåga att hålla ut.

Om våra resurser minskar måste vi därför antingen tunna ut försvaret inom de luftförsvarade områdena eller låta luftförsvaret utgå helt i delar av landet. 1 anslutning härtill erinras om att ej heller de passiva luftför­ svarsåtgärderna, bland annat utrymning, får avsedd effekt, om en angri­ pare har möjlighet till ohämmad insats av flygstridskrafter över stora delar av vårt land eller till att genom en snabb invasion ockupera vårt land.

Invasionsförsvaret syftar till att hejda och om möjligt slå fienden. Dess styrka måste beräknas med utgångspunkt i vad en angripare med hänsyn till övriga engagement kan tänkas avdela för operationer mot föi honom betydelsefulla områden i Sverige. Fiendens styrkeinsats beror även av kommunikationernas beskaffenhet och tonnagetillgången m. m., det slut­ mål han uppställt för invasionen samt det motstånd han beräknar att möta. Eftersom en invasion innebär ockupation av landterritorium, blir i sista hand det motstånd han möter av våra stridskrafter på marken ut­ slagsgivande. Minskar styrkan i vårt invasionsförsvar, måste antingen en uttunning ske inom alla områden — alltså även sådana mot vilka anfall i första hand bedömes sannolika och farliga -— eller försvaret av ett eller flera sådana områden helt utgå och områdena endast bevakas för att kunna upprätthålla vår styrka på andra håll. Det motstånd uttunnade styrkor kan bjuda, blir •— i varje fall så länge vi inte har atomvapen även vid en måttlig minskning kortvarigt och kan endast få en hastigt övergående fördröjande verkan. Följden kan bli en snabb fientlig ockupa­ tion av stora områden. Bortflyttning av befolkningen kan redan i ett tidigt skede bli nödvändig. Svagt försvarade områden kan inte heller användas för uppläggande av större förråd, som baser lör flyg- och sjöstridskrafter eller för produktionsanläggningar av vikt för landet i krig. Redan i ett tidigt skede måste i stället förnödenheter undanföras. Härtill kommer de förluster och den förstörelse, som uppstår i samband med en fientlig ockupation.

Minskning av resurserna kan även innebära minskad förmåga till ut­ hållighet i krig. Det kan därvid exempelvis bli nödvändigt att begränsa anskaffningen i fred av krigsmaterielreservcr och att avstå från särskilda

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

24

stridskrafter och anordningar för att skydda importsjöfarten. Kan vi inte

tillförsäkra vårt försvar en sådan uthållighet, att understöd utifrån hinner

■\eika, minskar våra inotståndsmöjligheter starkt.

Följden av att försvarets resurser minskas blir således enligt studien

under alla förhållanden att dess fredsbevarande effekt nedgår.

Synpunkter på atomvapenfrågan

Undei ett särskilt avsnitt i studien anföres vissa synpunkter på frågan

om atomvapen bör ingå i det svenska försvaret. Man konstaterar, att krigs­

maktens styrka skulle öka, om den framdeles tillfördes atomvapen. Frå­

gan om atomvapen inom vårt försvar har emellertid föranlett debatt. Det

har därför ansetts motiverat att i studien något utveckla fördelar och nack­

delar med att vårt försvar tillföres atomstridsmedel. Härvid beröres dock

icke de rent moraliska invändningar, som förts fram mot en anskaffning

av atomvapen.

Alla militära synpunkter talar enligt studien entydigt och starkt för en

anskaffning av atomvapen, så länge vi måste räkna med att en angripare

kan komma alt använda sådana vapen. De militära skälen för att för­

svaret bör innefatta atomstridsmedel utvecklas i studien sålunda.

Saknar vi atomstridsmedel, kan en angripare utnyttja sin överlägsen­

het i trupp och materiel för att utföra koncentrerade anfall. Vi måste

däremot ta hänsyn till att angriparen har möjlighet att använda atom­

vapen. Härvid får vi söka begränsa våra förluster genom att gruppera

våra förband spridda över stora ytor. Trots detta riskerar vi stora för­

luster, eftersom vi måste fylla vår brist på atomvapen med insats av flera

och mer personalkrävande vapen. Vår gruppering över stora ytor med­

för därtill betydande svårigheter för ledning och sammanhållning samt

mindre möjligheter till en samlad kraftinsats. Dessa faktorer samverkar

till att våra utsikter att avvärja anfall blir mindre.

Om vi däremot förfogar över atomstridsmedel tvingas även angriparen

att sprida sig, varigenom balansen i möjligheterna att utnyttja vanliga

stridsmedel äterställes. Härtill kommer att det i regel är svårare för den

anfallande än för den försvarande att t. ex. genom fältarbeten skydda sig

mot atomvapenanfall.

Atomvapen är vidare i många fall billigare i förhållande till effekten

än konventionella vapen. Endast genom insats av ett stort antal vanliga

\ apen kan man nå samma verkan som med atomvapen. Ändå kan man

aldrig med dem uppnå atomvapnens momentana verkan. En motsvarande

insats kräier vidare långvariga förberedelser och en ansamling av vapen

och personal, som motståndaren genom insats av sina atomvapen kan slå

ut. Innehav av atomvapen kan således komma att bli vår enda möjlighet

alt göra striden jämn.

Beträffande den radioaktiva strålningen anföres i studien, att dess verk­

Kungl. Miij:

I

s

proposition nr 110 år 1958

25

ningar ännu inlc kan sägas vara fullt klarlagda. Ej heller vet man säkert om man kan tillverka s. k. rena kärnladdningar. Den svenska krigsmak­ ten torde emellertid enligt studien inte ha bruk för större atomladdningar än sådana, som utvecklar endast tusendelen av den radioaktiva effekten hos de senaste årens stora vätebomber. Om man tar hänsyn till vad vi kan komma att utsättas för om vårt framtida försvar blir för svagt för sin upp­ gift, måste det enligt studien vara riktigt att vi anskaffar och till självför­ svar använder atomvapen.

Som ett argument mot anskaffning av atomvapen har vidare framförts den åsikten, att atomvapen i vår krigsmakt skulle innebära ett latent hot mot andra länder och därigenom öka risken för angrepp mot oss. Enligt studien föreligger inte någon risk för att vi skall råka i krig på grund av att vi skaffar atomvapen. Skälen härför utvecklas sålunda.

Det torde bli svårt att finna något exempel på att en angripare under­ låter att utnyttja ett effektivt vapen enbart därför att försvararen inte förfogar över samma stridsmedel. Om man kunde utgå från att en angri­ pare skulle uppträda så, borde vi ha ett så svagt försvar, att en motstån­ dare inte behövde använda atomvapen för att betvinga oss. Vi skulle i så fall helt frångå de grunder på vilka vår försvarspolitik nu vilar. Historien ger däremot exempel på att två krigförande, som ägt samma slag av vapen, avstått från att använda dem därför att båda parter varit osäkra om kon­ sekvenserna av att motståndaren använder samma vapen. Likaså finns exempel på att en krigförande tillgripit ett vapen just av den anledningen alt motparten inte ägt tillgång till detta och inte varit i stånd att använda det. Det finns därför starka skäl att förmoda, att frånvaron av atom­ vapen i den svenska krigsmakten snarare ökar än minskar sannolikheten för att en angripare använder sådana mot oss. Endast om atomvapen i vårt land kan utgöra ett latent hot av väsentlig betydelse mot en presum­ tiv angripares hemland, kan anskaffningen av sådana vapen öka risken för angrepp mot oss. Ett svenskt innehav av atomvapen kan enligt stu­ dien uppfattas som ett dylikt hot endast under förutsättning, att vi dels har atomladdningar i betydligt större antal eller av kraftigare typ än vad som fordras för våra defensiva uppgifter, dels har vapenbärare som från baser i Sverige kan nå viktigare mål i angriparens hemland. Vi har emel­ lertid inte ekonomiska resurser, vare sig nu eller i framtiden, att skaffa sådana vapen och vapenbärare. Detta förhållande är enligt studien uppen­ bart både för oss själva och för andra länder.

I studien dragés den slutsatsen att, om hänsyn tages till alla för- och nackdelar, atomvapen snarast möjligt måste tillföras vårt försvar. De som har ansvaret för värt försvar kan enligt studien inte uraktlåta alt kräva, att alla möjligheter inom ramen för våra resurser utnyttjas för att vår krigsmakt skall bli så effektiv som möjligt.

Slutligen påpekas i studien, att eftersom vi måste räkna med all bli

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 110 är 195S

26

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

utsatta för verkan av atomvapen, måste vi — oberoende av om vi själva

får atomvapen eller ej — studera deras verkningar och vidtaga åtgärder

för att skydda oss däremot.

Vårt framtida försvar

I det sista avsnittet av studien, vilket behandlar vårt framtida försvar,

ges vissa riktlinjer lör totalförsvarets utformning.

Det betonas till en början, att försvarets fredsbevarande effekt i fram­

tiden liksom hittills ytterst kommer att bero på medborgarnas vilja till

motstånd. Motståndsviljan måste byggas på vetskapen om att medbor­

garnas liv så långt möjligt skyddas och att alla, i den ena eller andra

formen, med utsikt till framgång kan delta i kampen för landets försvar.

Alla till krigstjänst fullt dugliga värnpliktiga bör få en grundläggande

vapenutbildning. Om de inte tas i anspråk för andra militära eller civila

uppgifter, bör de i krig ingå i förband, som uppsättes av hemvärnet (drift-

Aärnet). På så sätt kan varje fullt vapenför svensk göra sin insats i striden

mot en angripare, i sista hand i en motståndsrörelse.

Man konstaterar vidare att det för närvarande icke finns och ej heller

inom överskådlig framtid kommer att finnas några aktiva försvarsmedel,

som kan ge befolkningen tillräckligt skydd mot följderna av flyg- och

robotanfall med kärnvapen. Även om det aktiva luftförsvarets jaktflyg,

luftvärnsartilleri och luftvärnsrobotar otvivelaktigt kan tillfoga anfallande

bemannade flygplan och robotar av flygplantyp stora förluster, kommer

en del av dem att kunna bryta igenom och åstadkomma stor förödelse.

Robotar av projektiltyp kan för närvarande inte förstöras, medan de är

på väg mot målet. Motståndsförmågan mot terroranfall måste därför en­

ligt studien bygga på omfattande civilförsvarsåtgärder, främst utrymning.

Det uttalas att vi har bättre möjligheter än de flesta andra länder att med

passiva åtgärder skydda oss mot hemortsbekämpning.

I fråga om krigsmakten erinras i studien om att tre år har gått sedan

överbefälhavaren avgav 1954 års förslag till riktlinjer för krigsmaktens

utformning. Redan av tidsskäl är därför en anpassning erforderlig. Vidare

har en stor del av materielen blivit dyrare än vad som kunnat förutses,

samtidigt som anslagen till försvaret varit väsentligt mindre än som för­

utsattes i 1954 års förslag. Dessa förhållanden har medfört ett ackumu­

lerat behov av reformer samt minskad styrka hos krigsmakten.

Såsom den viktigaste åtgärden för att motverka en alltför kraftig minsk­

ning av försvarets effekt i förhållande till en angripares betecknas i stu­

dien anskaffning av atomvapen. Det betonas att det är nödvändigt att

anskaffa atomvapen, som vi själva helt disponerar över, om vi vill hålla

ett försvar som är obundet av avtal om stöd från andra stater.

Den omständigheten att det tar flera år att tillverka atomvapen får

enligt studien icke fas som förevändning för att uppskjuta erforderliga

27

undersökningar i förhoppning om att under mellantiden läget skall ut­ vecklas gynnsamt och garantier skapas för att atomvapen inte kominer till användning i ett framtida krig. Med tanke på hur vart försvarsläge skulle te sig om några år, om dylika garantier inte skulle ges, är det nöd­ vändigt att snarast genomföra forskning och övriga erforderliga under­ sökningar för svensk atomvapentillverkning. Detta innebär inte, anförs det i studien, att vi hinder oss så att vi ej kan ansluta oss till ett atomvapen­ förbud, om ett sådant kommer till stånd.

Undersökningar beträffande möjligheterna för svensk atomvapentill­ verkning har utförts och pågår alltjämt. De resultat som hittills nåtts visar enligt studien att vi skulle kunna tillverka atomladdningar till ett pris av storleksordningen 10 miljoner kronor per laddning. Tillverkning av atomladdningar skulle förutsätta investeringar på omkring 300 mil­ joner kronor fördelade på ca 7 år, förutom anslag till forskning och föi- sök. Om anslag anvisas för programmet, torde enligt studien svenska atomladdningar kunna finnas mot slutet av 1960-talet. I de rikt­ linjer för krigsmaktens utveckling, som framlägges i studien, förutsättes att atomvapen kommer att tillföras vårt försvar.

I fråga om robotar för vårt försvar framhålles i studien att de åtmin­ stone under den närmaste framtiden måste kunna användas utan atom­ laddningar. Vi bör således inte nu anskaffa robotar, som inte hai till­ räcklig träffsäkerhet och verkan med vanliga sprängladdningar. Undei- sökningar visar enligt studien, att förutsättningar finns för inköp utom­ lands av vissa robotsystem samt delar till sådana. Det kan visa sig er­ forderligt med inköp från utlandet för att det svenska försvaret snabbaie skall få tillgäng till vissa robotar, t. ex. luftvärnsrobotar. Våra inhemska resurser kan i sådant fall koncentreras på de projekt, som för oss är vikti­ gast och svårast att anskaffa utomlands. Anskaffningen av robotar är under alla förhållanden så viktig i militärtekniskt och ekonomiskt avseende, att avsevärda medel måste användas för att säkerställa kvalificerad personal för forsknings- och försöksverksamhet.

Den forsknings- och försöksverksamhet som har till syfte att ta fram nya vapen m. m. samt utveckla taktiken för deras användning kan avse­ värt underlättas och påskyndas, om vi ständigt följer utländska eifaren- heter och framsteg. Vi måste därför enligt studien förbättra våra möjlig­ heter att följa utvecklingen utomlands, inte minst på det tekniska området.

Risken för alt ett krigsutbrott kommer mycket snabbt och överraskande understryker enligt studien också kravet pa en effektiv och kontinuerlig underrättelsetjänst. Den medför dessutom att stor vikt måste läggas vid försvarets beredskap. Stora delar av luftrummet skall ständigt kunna övervakas redan i fred. Härutöver gäller i allt högre grad, all övervak­ ning av omgivande havs- och gränsområden skall kunna träda i funktion snabbt. Även andra delar av krigsmakten främst centrala och regio­

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 195S

28

Kung!. Maj:ts proposition nr i 10 år 1958

nala ledningsorgan och förband ur luftförsvaret men även begränsade lant-

och sjöstridskrafter — måste kunna verka med kort varsel. Inom alla

delar av försvaret bör eftersträvas en ytterligare utspridning av krigs-

mateiielen ledan i fredstid och en decentralisering av mobiliseringen.

Kraven på den utbildningsverksamhet, som avser att vidmakthålla tidi­

gare inlärda färdigheter, skärpes alltmer. Staber och förband måste vara

beredda för strid eller annan verksamhet, exempelvis luftbevakning, ome­

delbart efter en snabb mobilisering.

o

För Gotlands försvar gäller enligt studien i högre grad än hittills att

omedelbart stridsberedda styrkor är värdefullare än sådana som kan till­

föras efter mobilisering och med tidsödande transporter. I studien uttalas

att särskilda åtgärder måste vidtas i fråga om utbildningsorganisation

m. in. för att tillgodose beredskapskraven.

I den män de tillgängliga resurserna inte förslår att tillgodose såväl

förmågan till stor kraftutveckling i krigets inledande skede som uthållig­

heten under dess fortsättning, inåstc en avvägning ske. Det understrykes

att vårt försvar i högre grad än tidigare måste byggas upp med hänsyn

till att vi skall kunna överleva ett häftigt inledningsskede.

Hela krigsmakten måste anpassas efter den ökade risken för anfall med

atomvapen.

Beträffande det aktiva luftförsvaret uttalas i studien att tillgången till

medel för att aktivt motverka fiendens luftkrigföring är av betydelse för

motståndsviljan. Även om det aktiva luftförsvarets skyddande effekt

minskar i heinortsförsvaret, om angriparen använder atomvapen, är det

fortfarande en nödvändig del i invasionsförsvaret. I fråga om riktlinjerna

för det aktiva luftförsvarets utveckling anföres i studien i huvudsak

följande.

Det offensiva inslaget i det aktiva luftförsvaret måste även i framtiden

tillmätas stor betydelse. Anfall mot framskjutna utskjutningsplatser och

styrstationer kan bli vår enda möjlighet att försvåra insats av vissa slag

av robotar mot vårt land.

Stora ansträngningar bör göras för att få fram 1 uftvärnsrobotar.

Till en början måste vi förmodligen köpa dem från utlandet. Sådana

robotar kan bli ett viktigt komplement och en betydande förstärkning i

luftförsvaret för försvar av särskilt betydelsefulla platser. De kommer i

första hand att ersätta äldre kanonluftvärn och senare delvis även iakt-

riyg-

Bemannade jaktplan har en, jämfört med andra luftförsvarsvapen,

mångsidig användbarhet. De kommer att erfordras under överskådlig

framtid, även om deras uppgifter efter hand kan förändras. Jaktplanen

har förhållandevis lång aktionsradie och kan snabbt koncentreras i olika

riktningar, vilket är betydelsefullt inom vårt vidsträckta land. Jaktpla­

nen bör utrustas för strid under mörker och dåliga väderleksförhållanden

29

och beväpnas bland annat med jaktrobotar, som ökar det enskilda flyg­ planets stridsvärde. Kravet på en hög företagsfrekvens, framför allt vid ett häftigt inledningsskede av ett krig, medför att antalet förare per flyg­ plan bör utökas. Detta i förening med de höga anskaffningskostnaderna samt den förutsedda successiva tillkomsten av luftvärnsrobotar medför att ersättningsanskaffning av jaktplan inte kan ske enligt nu gällande pla­ ner. Antalet flygplan minskar därför efter hand.

Antalet flygbaser bör ökas i relation till flygplanantalet för att möj­ liggöra dels ytterligare utspridning, som är nödvändig med hänsyn till skyddet, dels omgruppering till olika delar av landet. Genom minskade krav på startbanornas längd och genom att använda breddade landsvägar såsom startbanor kan kostnaderna för denna utökning hållas nere.

Luftvärn sautomatkanoner utgör alltjämt en viktig del i det ak­ tiva luftförsvaret och är effektiva mot sådana vapenbärare, som har bäst verkan mot punktmål. På många platser är de ännu det enda aktiva luft- försvarsmedel som kan användas. Luftvärnsautomatkanoner bör därför tills vidare bibehållas respektive anskaffas enligt i stort sett nuvarande planer.

Moderna flygplan har i allmänhet en högt utvecklad teleteknisk navi- geringsutrustning, radarsikten för bombfällning i mörker och ovan moln m. m. Många robottyper är beroende av teleteknisk styrapparatur. Genom att störa och vilseleda dessa teletekniska hjälpmedel kan vi avsevärt minska anfallens verkan. Vikten av alt den föreslagna organisationen för teletekniska mot medel bygges ut och att man efter hand förbättrar effekten hos dessa medel framstår därför med större skärpa än tidigare.

Luftbevakningen och stridsledningsorganisationen måste fortlöpande förbättras för att våra luftförsvarsmedel skall erhålla godtag­ bar verkan. En modernisering av luftbevakningen fordras också för att Övriga stridskrafter och civilförsvaret skall erhålla förvarning om flyg­ anfall. Kostnaderna för en modernisering är dock så störa, att den ej kan genomföras fullständigt inom hela landet. De områden där luftangrepp sannolikt kommer att bli mest kännbara för totalförsvaret måste erhålla prioritet.

Inom invasionsförsvaret gäller enligt studien även framgent, att angri­ paren om möjligt bör bekämpas redan utanför vår kust och landgräns. I studien anges följande utvecklingslinjer för invasionsförsvaret.

För att bekämpa en fiende utanför kusten lämpar sig inom den när­ maste framtiden särskilt attackflyg, som kommer att utrustas med bland annat attackrobotar och som vid behov kan förstärkas med jakt­ flyg. Därtill kommer sjöstridskrafter. Först efter åtskilliga år kan mål till sjöss i nämnvärd utsträckning bekämpas med robotar, som skjutes ut direkt från vårt territorium.

Det erinras om alt attackförbanden nyligen har fått moderna flygplan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ersättningsanskaffning för dessa ligger sålunda förhållandevis långt fram

i tiden. Förberedelser härför har emellertid redan planenligt påbörjats. 1

vilken utsträckning det nuvarande antalet attaekflvgplan kan eller bör er­

sättas är osäkert. Tills vidare torde man vara tvungen att räkna med att

nuvarande antal attack flygplan inte kommer att ersättas i full utsträck­

ning.

Enligt 1954 års förslag borde försvaret till sjöss i ökad utsträckning

bygga På flyg, som ansågs ha större möjligheter att nå lämpliga anfalls-

lägen i sjökriget än övervattensfartyg. Eftersom attackflyget även i övrigt

bedömdes ha större användbarhet, föreslogs en förstärkning av detta, me­

dan övervattensfartygen fick en något mindre framskjuten plats i försvars­

organisationen. Förslaget gav goda möjligheter till växelverkan i försvaret

till sjöss. Luftkrigsmedlens utveckling sedan år 1954 har emellertid gjort

möjligheterna för över vattensfartyg, särskilt större sådana, att ope­

rera i Östersjön allt mer osäkra. Uppgiften att bekämpa fienden till sjöss

måste sålunda i högre grad än tidigare åläggas attackflyget, vid behov

förstärkt med jaktflyg. Möjligheterna till växelverkan med övervattens-

f artyg i denna del av sjöförsvaret minskar därigenom. Övervatten sfartyg

kan dock fortfarande lösa uppgifter i vissa kustområden och vid skydd

a' kustsjöfart. Detta medför att lätta lartyg, lämpade för dessa uppgifter,

efter hand blir dominerande i flottan. Antalet fartyg av andra typer kom­

mer att minska. Vid en sådan förändring kommer i första hand kryssarna

och äldre jagare att utgå.

Den antydda fördelningen av uppgifterna i försvaret till sjöss och in-

vasionsteknikens utveckling kan komma att medföra ändrade uppgifter

för ubåtarna och som följd härav nya ubåtskonstruktioner.

Till lands kommer atomvapnen och den förbättrade transporttek­

niken att öka tempot i stridshandlingarna. Ett stelt försvar av punkter,

linjer eller begränsade zoner är sårbart om fienden använder atomvapen.

Det är nöd^indigt att skapa skydd mot atomvapen genom utspridning och

rörlighet i kombination med befästningar med hög skyddsförmåga. Genom

ett elastiskt ytförsvar bör den invaderande störas och fördröjas samt be­

tingelser skapas för motanfall. Det gäller sedan att från en utspridd ut-

gångsgruppering samla operativa enheter för att genom anfall slå fienden.

Den angivna utvecklingen framtvingar efter hand förändringar av

arméns organisation. Avvägningen mellan lokalförsvar och hemvärn å

ena sidan och operativa enheter å andra sidan kan behöva förändras. I

de operativa enheterna lägges ökad vikt vid pansrade terränggående for­

don, langskjutande artilleri eller raketvapen (markrobotar) samt pansar-

värnsrobotar. En förutsättning för att tyngre raketvapen och markrobotar

med lång räckvidd skall vara stridsekonomiska är att de förses med atom­

laddning. De kan därför inte införas under den närmaste framtiden. Forsk­

ning och försök bör dock bedrivas. Vikten av att fältförbanden ges ytter­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

31

ligare förbättrad strategisk rörlighet ökar. Det är därför önskvärt att

kunna flygtransportera åtminstone mindre förband. Det är emellertid för

dyrt för oss att i fred hålla en särskild flygtransportorganisation för stra­

tegiska transporter. Undersökningar pågår för att finna andra lösningar

av problemet. Möjligheterna härtill beror i hög grad på civilflygets ut­

veckling i vårt land. Flygplan, som kan starta och landa vertikalt eller

på mycket korta banor, t. ex. helikoptrar, erfordras för transporter på korta

sträckor.

Vid mötande av kustinvasion samt i försvaret av skärgårdar, hamnar

och farleder kommer kustartilleriet fortfarande att ha viktiga upp­

gifter. I skärgårdsområdena måste försvaret kunna föras rörligt på grund

av risken för infiltration. För att öka effekten och räckvidden hos kust­

artilleriets stridsmedel tillföres efter hand robotar. Till en början anskaf­

fas lätta robotar, som delvis ersätter lätta batterier. Materielläget moti­

verar emellertid att vissa äldre batterier utgår ur organisationen, vartill

kommer att en successiv minskning av antalet förband måste ske av eko­

nomiska skäl. Kustartilleriets tunga luftvärnskanonförband uppfyller inte

kraven på modernt luftvärn. Dessa förband bör omorganiseras för att be­

kämpa ytmål.

Ökad vikt måste framdeles läggas vid ett över ytan fördelat försvar —

ytförsvar — och bevakning även av sådana områden, som primärt

inte bedömes vara utsatta för direkt invasion. Sannolikheten ökar näm­

ligen för att anfall sker över stora områden, bland annat genom luftland­

sättningar. Den tekniska utvecklingen såväl inom det civila samhället som

av vapnen och medlen för stridsledning har vidare ökat känsligheten för

kuppanfall och sabotage. Våra stridskrafter måste kunna ingripa mot in­

filtration. Det är därför angeläget att det inom vårt vidsträckta, glest be­

folkade land även i framtiden finns möjligheter till väpnat motstånd inom

alla för totalförsvaret betydelsefulla områden. Man måste även av dessa

skäl vidhålla kravet på att alla till krigstjänst fullt dugliga får en grund­

läggande militär utbildning.

1 ytförsvar och bevakning har hemvärnet viktiga uppgifter. Det för­

hållandet, att hemvärnet finns på ett mycket stort antal platser i landet

och kan ingripa praktiskt taget omedelbart, är härvid särskilt betydelse­

fullt. För egentliga försvarsuppgifter och mer kontinuerlig bevakning krävs

dock fäll- och lokalförsvarsförband.

Armén och kustartilleriet måste i ökad utsträckning kunna biträda

civilförsvaret.

Kraven på avspärrningsförsvar sammanhänger med vårt behov av im­

port under krig och möjligheterna att få sådan. Vi måste enligt studien

vara beredda att skydda importsjöfart inom våra och angränsande kust­

farvatten mot anfall främst av ubåtar och flygstridskrafter. Vi måste också

kunna skydda hamnar och lastageplatser samt godsets transport från

32

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

dessa. Som komplement till sjötransporterna måste sannolikt flygtrans­

porter användas. Våra möjligheter att hålla starka stridskrafter enbart

för importskydd begränsas emellertid av ekonomiska skäl, då våra för-

svarskrafter främst måste inriktas på att vi skall kunna motstå ett häftigt

anfall i början av ett krig.

Då våra importmöjligheter är osäkra skärpes enligt studien kraven på

vårt ekonomiska försvar. Det är nödvändigt med en betydande, skyddad

och spridd lagerhållning i fred, för att samhället skall kunna fortleva

under ett häl tigt inledningsskede av ett krig och så länge, att import kan

komma i gång. Lagerhållning behövs också för att vi inte skall behöva

tära på resurserna för krig, om importen begränsas eller stoppas på grund

av händelser, som inte geografiskt berör vårt land.

I studien understrykes betydelsen av samverkan mellan totalförsvarets

olika delar. Ingen del kan ses isolerad från de övriga. Om krigsmakten

skall kunna verka med full effekt fordras oundgängligen, att totalförsva­

ret bildar en hållfast enhet. Det betonas att civila myndigheter och verk

m. fl. måste få tillräckliga anslag i fredstid, om de i krigstid skall kunna

lösa sina uppgifter inom totalförsvarets ram.

I fråga om de delar av totalförsvaret som ej ingår i krigsmakten fram-

hålles i studien i huvudsak följande.

De frivilliga försvarsorganisationernas insats är oundgänglig för hela

vårt försvar men särskilt för krigsmakten. De bidrar med ett tillskott till

landets försvarskraft, som mångfaldigt överväger de ringa kostnaderna. De

alltmer komplicerade stridsmedlen medför sålunda ökat behov av perso­

nal för stabs-, sambands-, stridslednings- och underhållstjänst. I luftbe­

vakningen och sjukvårdstjänsten finns många befattningar, som lämpar

sig för frivillig personal. Det frivilliga skytteväsendets betydelse ökar, då

väpnat motstånd måste kunna bjudas i hela landet. Den snabba utveck­

lingen uppställer vidare större krav även på den icke aktiva befälsperso-

nalens kännedom om de ständigt pågående förändringarna i krigsmakten.

Organisationer, som bedriver frivillig befälsutbildning, har i detta avse­

ende en betydelsefull uppgift. Frivilligorganisationerna kan också aktivt

verka för att vidmakthålla och öka föx-svarsviljan.

I studien erinras om att civilförsvaret i 1954 års förslag tillmättes stor

betydelse, vilket även tog sig uttryck i försvarsstabens och civilförsvars-

styrelsens gemensamma s. k. marspromemoria 1955. Förstörelsemedlens

ökade kraft ökar enligt studien efter hand kraven på det passiva luftför­

svaret. Motståndskraften mot terroranfall måste bygga på en långt dri­

ven och snabbt genomförd utrymning kompletterad med skyddsrum. För­

troende för civilförsvarets skyddande verksamhet är därför nödvändigt.

Tidsfristen för utrymning kan bli kort, men utredningar visar, att en ut­

rymning kan ske snabbt om ändamålsenliga förberedelser vidtages. Det

är betydelsefullt att riksledningen i god tid fattar beslut om utrymning.

33

Civilförsvarets och andra samhällsorgans skadeavhjälpande verksamhet måste enligt studien framför allt inriktas på -—- förutom att rädda män­ niskoliv — att nödtorftigt hålla kommunikationerna och livsmedelsdistri- butionen i gång. Det blir nödvändigt med stora inskränkningar i det nor­ mala näringslivet. Produktionen måste i mycket stor utsträckning ersättas med lagring och förrådshållning.

Civilförsvaret måste därför enligt studien få ökade resurser och bättre möjligheter att lösa dessa uppgifter. Detta kräver bland annat en kvali­ ficerad befälskår. Ett antal regionala civilförsvarsförband med erforderlig kvalitet anses böra organiseras. Dessutom bör krigsmakten, främst ar­ méns förband, få vidgade uppgifter i civilförsvarets verksamhet. Ingenjör-, signal-, transport- och sjukvårdsförbanden lämpar sig direkt härför. Lokal­ försvarets cykelskyttebatal joner bör erhålla kompletterande utbildning i civilförsvar stjänst. Hemvärnets uppgifter kan även behöva överses med hänsyn till utrymningsplanläggningen.

Resurserna mot biologisk krigföring, vilka samordnas av medicinalsty­ relsen, anses böra ökas.

Det ekonomiska försvaret bör enligt studien stärkas genom ökad lag­ ring av förnödenheter i utspridda förråd på undandragna platser. Försörj­ ningen efter utrymning måste särskilt uppmärksammas liksom övriga frå­ gor, som aktualiseras av en hemortsbekämpning med moderna stridsmedel.

Krigsmakten måste i stor utsträckning utnyttja civila resurser — förnö­ denheter av olika slag, transportmedel, arbetsredskap m. m. Man kan en­ ligt studien förutsätta, att även andra delar av totalförsvaret kommer att ställa ökade krav på att få använda dessa resurser. Den samordning, som redan nu sker t. ex. i fråga om sjukvården, kommunikationsmedlens an­ vändning och drivmedelsför sörj ningen i krig, måste därför fortsätta och får allt större betydelse. Det kan visa sig nödvändigt att utvidga den även till andra områden, t. ex. livsmedelsförsörjningen.

På det psykologiska försvaret ställes än större krav på grund av den ökade användningen av massförstörelsemedel och de därav framtvingade motåtgärderna, som berör huvuddelen av rikets befolkning. I krig krävs enligt studien en snabb och sannfärdig nyhetstjänst och andia åtgärder för alt stärka motståndsviljan. I fred måste en rad militära och civila myndigheter och organisationer ge vart folk en realistisk upplysning om vad ett krig skulle innebära för samhället och den enskilde medborgaren och vad som fordras för att försvaret skall kunna lösa sina uppgifter.

I studien framhålles vidare alt med hänsyn till den ökade omfattning utrymningen kan beräknas få också de sociala problemen för en omflyttad befolkning måste lösas.

Slutligen behandlas i studien vissa frågor om totalförsvarets ledning. Den högsta ledningen av totalförsvaret kan enligt studien inte anses fylla kraven på funktionsduglighet vare sig i fred eller i krig. Organisationen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

maste vara sådan att det är möjligt att fatta snabba beslut vid krigsfara,

att totalförsvarets olika delar kan ytterligare samordnas, att ledningen med

kort varsel kan utveckla full effekt på skyddad plats o. s. v. Vid den fort­

satta organisationen av den regionala ledningen måste enligt studien be­

aktas, att de regionala organen kan komma att ställas inför uppgiften att

självständigt och utan direktiv från högsta ledningen leda totalförsvaret

inom olika områden. En delegering av befogenheter synes även motiverad

med hänsyn till atomvapnens stora verkan vid hemortsbekämpning liksom

till den omständigheten att ett modernt krig kan komma att utkämpas

över stora ytor.

2. Krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ

I det följande behandlas såväl det av överbefälhavaren förordade för­

slaget till riktlinjer för krigsmaktens utformning som de alternativ för

krigsmaktens utlormning, vilka utarbetats inom de i chefens för försvars­

departementet uppdrag den 21 mars 1957 angivna kostnadsramarna.

Efter några inledande ord angående sättet för utredningsarbetets be­

drivande lämnas en översikt av de ekonomiska ramarna i de olika alter­

nativen. Härefter upptages vissa frågor vilka återkommer i två eller flera

av alternativen eller eljest är av mera allmän natur. Slutligen följer redo­

görelser för riktlinjerna för organisationens utformning m. m. i olika alter­

nativ. Överbefälhavaren framhåller, att dessa riktlinjer ej får fattas som ett

definitivt uttryck för hur organisationen vid en given kostnadsram kommer

att se ut vid mitten av 1960-talet. Vad som anges är målet för de närmaste

åren. Förnyade överväganden blir nödvändiga för att fortlöpande jämka or­

ganisationen efter utvecklingens krav.

Utredningsarbetet m. m.

Utredningsarbetet med anledning av chefens för försvarsdepartementet

uppdrag den 21 mars 1957 har enligt överbefälhavarens direktiv letts av

chefen för försvarsstaben. Denne har haft biträde av en särskilt inrättad

planeringsavdelning, sammansatt av personal ur försvarsstaben, försvars-

grensledningarna och försvarets forskningsanstalt. Försvarsgrensstaber,

centrala förvaltningar samt olika militära och civila myndigheter har med­

verkat. överläggningar har vidare ägt rum med bland annat 1953 års

civilförsvarsutredning.

Arbetet har inriktats på att utreda dels vilken omfattning krigsmakten

kan få inom de i departementschefens uppdrag angivna kostnadsramarna,

dels hur avvägningen mellan skilda komponenter bör göras i de olika alter­

nativen samt dels vilken målsättning som rimligen svarar mot respektive

alternativ.

35

Undersökningarna har som utgångspunkt haft den »Studie över för­ svarets utveckling», för vilken redogörelse lämnats i det föregående. Där­ utöver har ett stort antal delutredningar utförts i syfte att skapa en fast grund för övervägandena.

Arbetet med det av chefen för försvarsdepartementet givna utrednings­ uppdraget har bedrivits så att studien samt principiella stommar till ut­ redningens fyra kostnadsalternativ förelegat i utkast i slutet av september 1957. Den utformning av försvaret, som därvid visat sig möjlig inom de givna kostnadsalternativen, innebär nedskärningar av försvarsgrenarnas krigsorganisation såväl i förhållande till nuläget som till 1954 års förslag.

Överbefälhavaren har emellertid funnit att en minskning av vår för­ svarsförmåga och därmed en sänkt målsättning för krigsmakten inte bör ske med hänsyn till det ovissa världspolitiska läget, överbefälhavaren — och försvarsgrenscheferna •— har därför ansett att intet av de kostnads­ alternativ, som utredningsuppdraget avsett, bör läggas till grund för stats­ makternas beslut. På grund härav har överbefälhavaren låtit utarbeta 1957 års förslag inom en något högre kostnadsram.

Vid utredningsarbetet har kalkyler utförts för den organisation, mot vilken försvarsgrenarna i olika kostnadsalternativ bör inriktas. Hur an­ passningen bör ske har endast undersökts i stora drag. Den kommer under alla omständigheter att ta flera år — och längre tid ju mera omfattande förändringarna är. Det blir därför möjligt att vid den successiva över­ syn, som enligt överbefälhavaren i fortsättningen bör göras kontinuerligt, komplettera och precisera utredningen i de avseenden, där oklarhet nu kan råda.

Enligt direktiven skulle ett mera detaljerat förslag utarbetas för de närmaste fyra å sex åren. För att kostnadsberäkningarna skall bli sa håll­ bara som möjligt har den kortare tidsperioden valts. Planer för anslags­ utvecklingen på driftbudgeten framlägges sålunda för budgetåren 1957/61 i vad avser 1957 års förslag samt de tre högsta alternativen enligt departe­ mentschefens uppdrag, överbefälhavaren uttalar, att detaljplanen succes­ sivt bör förlängas vid den kontinuerliga översynen, så att den ständigt täcker de närmaste åren.

Ekonomiska ramar

Enligt departementschefens direktiv har utredningsarbetet bundits till fyra kostnadsalternativ för de delar av försvarskostnaderna, som faller under driftbudgeten. Kostnaderna under kapitalbudgeten har däremot i direktiven gjorts beroende av den organisation och materiella omfattning, som krigsmakten anses böra ha inom de givna anslagsramarna under driftbudgeten. Detta har av överbefälhavaren tolkats som ett accepterande av den från militärt håll ofta påpekade nödvändigheten av balans mellan medelsanvisningar på drift- och kapitalsidan.

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kostnadsberäkningarna skulle göras i stabilt penningvärde, hänfört till

dagens prisläge. Vid beräkningen av detta prisläge har hänsyn även tagits

till sådana kostnadsökningar, som kunnat överblickas vid utredningsarbetet

— bland annat höjningen av den fast anställda personalens löner — och

som beaktats i myndigheternas förslag till anslagsäskanden för budget­

året 19o8/59. Om prisläget enligt 1954 års förslag tages som utgångspunkt

kan den totala kostnadsökningen till följd av pris- och löneutvecklingen

härigenom beräknas uppgå till i medeltal 15 %.

Enligt direktiven är de tre högsta alternativen bundna till 1954 års för­

slag på så sätt, att den kostnadssumma — omreglerad till 1957 års pris­

läge — som 1954 beräknades för perioden 1955/65 skall gälla för det högsta

alternativet, av överbefälhavaren kallat alternativ Adam, medan de två

därefter följande alternativen — benämnda alternativ Bertil och alterna­

tiv Cesar utgör 95 % respektive 90 % av denna kostnadssumma.

En a"s de ekonomiska huvudpunkterna i 1954 års förslag var, att för-

svarskostnaderna tilläts långsamt stiga under hela perioden för att kom­

pensera den fördyring, som blir nödvändig genom den tekniska utveck­

lingen. Denna stegring borde enligt 1954 års förslag bli i genomsnitt 2 1/2 %

per år.

Den tidsperiod, som utredningen avser, börjar enligt direktiven med

budgetåret 1957/58. Genom denna förskjutning på två år i förhållande till

1954 års förslag har det högsta alternativet kommit att kostnadsmässigt

ligga 5 % lägre än 1954 års förslag. Kostnadsramen för alternativ Adam

utgör därmed omkring 95 % av den, som fordrades för genomförandet av

1954 års förslag, och motsvarande andelar för alternativen Bertil och Cesar

är omkring 90 % respektive 85%. I 1957 års förslag upptages däremot

den kostnadsram, som skulle ha erhållits om 1954 års förslag realiserats

med början budgetåret 1955/56. Förslaget har utarbetats enligt samma

metoder som alternativen Adam, Bertil och Cesar och kan direkt jämföras

med dessa.

För det Ijärde och lägsta av de alternativ, som skulle undersökas en­

ligt departementschefens direktiv, förutsattes en i stort sett oförändrad

kostnadsram. Detta innebär omkring 75 % av vad som beräknades erfor­

derligt för 1954 års förslag. Det råder dessutom en principiell skillnad

mellan detta alternativ — av överbefälhavaren benämnt alternativ David

—- och övriga alternativ. I dessa räknas nämligen med långsamt stigande

försvarsanslag, medan alternativ David däremot förutsätter oförändrade an­

slag år från år. Detta medför att den oundvikliga tekniska utvecklingen

kommer att framtvinga fortgående minskningar av krigsorganisationens

omfattning och effekt. Skillnaden mellan alternativ David och övriga alter­

nativ kommer därför att för varje år bli allt större.

Kostnadsramarna har beräknats för en tioårsperiod som omfattar bud­

getåren 1957/67. Delberäkningar rörande anslagsutvecklingen avseende

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

37

1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar har, som förut nämnts, endast utförts för budgetåren 1957/61. Kostnadsramarna under driftbudgeten för perioden 1957/67 utgör i miljoner kronor:

1957 års förslag ............................................ 29 950 Alternativ Adam ........................................... 28 500

» Bertil ........................................... 27 000 » Cesar ........................................... 25 600 » David ........................................... 23 550

Vissa gemensamma frågor m. m.

1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar är alla upp­ gjorda inom kostnadsramar som satts i viss relation till kostnadsramen i 1954 års förslag. Förslaget och de tre nämnda alternativen är också lik­ formigt uppbyggda. Problemställningarna i alternativ David är däremot av speciell natur. De frågor som behandlas i det följande är i allmänhet ge­ mensamma för 1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar. Först upptages härvid vissa gemensamma grunder för ifrågavarande förslag och alternativ. Därefter behandlas värnpliktsfrågor. Slutligen redogöres för anslagsutvecklingen under budgetåren 1958/61 samt för vissa materiel- och budgetfrågor m. m.

Gemensamma grunder

Krigsmaktens organisation har i samtliga fall utformats med utgångs­ punkt i de riktlinjer som uppdragits i den tidigare redovisade studien över försvarets utveckling.

I alla alternativ har önskemålen om kvalitet och beredskap haft före­ träde.

Anslag har beräknats för forskning och erforderliga undersökningar syftande till att krigsmakten snarast skall kunna förses med atomvapen. Robotar bör efter hand införas i försvarsgrenarnas organisation. För an­ skaffning av luftförsvarsrobotar beräknas särskilda medel. En organisa­ tion för teletekniska motmedel bör utbyggas inom flygvapnets ram.

De olika kostnadsramarna har beräknats med hänsyn till att i studien antydda åtgärder för att åstadkomma högre beredskap skall genomföras.

I alla alternativ räknas med att stridskrafterna på Gotland skall bibe­ hålla i huvudsak nuvarande omfattning.

Det blir i samtliga fall nödvändigt att göra betydande reduceringar i organisationen i förhållande till såväl nuläget som 1954 års förslag. Om anslagen krympes, måste försvarskraften oundvikligen minska, vilket nöd­ vändiggör en ännu strängare prioritering än i 1954 års förslag, strängare ju lägre anslagsalternativet blir. Kraftsamling måste i än högre grad än hittills ske till de verksamhetsområden inom försvaret och till de lands­

delar, som bedömes vara mest betydelsefulla med hänsyn till det framtida

krigets karaktär.

Följande minskningar är genomgående i samtliga alternativ.

Uthålligheten minskas. Förmåga till stor kraftutveckling i krigets in­

ledande skede måste få företräde framför uthållighet under dess fortsätt­

ning. Detta medför att anskaffningen i fred av ersättningsmateriel, re­

servdelar, ammunition och drivmedel begränsas i förhållande till nu till-

lämpade normer.

Mot denna bakgrund är det dessutom nödvändigt att reducera sådana

stridskraftex-, som är avsedda enbart för försvar mot avspärrning. Man

får emellertid inte helt bortse från ett neutralitets- eller krigsläge, där

händelseutvecklingen är så långsam, att även avspärrning blir en känn­

bar betvingelsemetod. Ett sådant läge är emellertid inte lika farligt som

ett plötsligt, häftigt anfall. Styrkor, som i första hand är avsedda för luft-

och invasionsförsvar, kan utnyttjas även för försvar mot avspärrning. För

att en dylik omdisposition skall bli effektiv, fordras emellertid dessutom

en stomme med en ledningsorganisation för avspärrningsförsvar samt sjö­

stridskrafter, särskilt lämpade för sjöfartsskydd. I alternativ Cesar blir

det dock nödvändigt att helt avstå från sådana sjöstridskrafter.

Förskjutningen beträffande försvaret till sjöss från flottan till flyg­

vapnet blir mer utpräglad ju lägre kostnadsramen är. Det blir nödvändigt

att avstå från möjligheterna att ingripa med övervattensfartyg i ett tidigt

skede. Flottans uppgift måste i stället begränsas till försvar av området

närmast kusten och skärgårdarna samt till minsvepning och kustbevak­

ning.

Värnplikts frågor

I samband med utredningsarbetet har bland annat prövats om krigs­

makten i fortsättningen i lika hög grad som hittills bör bygga på allmän

värnplikt. För arméns del har därvid undersökts hur stor styrka som kan

organiseras inom ramen för arméns anslag enligt 1954 års förslag under

förutsättning av 18 månaders värnplikt och talrikare aktivt befäl (= prin­

ciperna för flertalet av NATO:s europeiska förband). Minskningen av an­

talet förband skulle uppvägas av ökad rörlighet. Om förbanden helmotori-

serades skulle därvid antalet operativa förband nedgå till knappt en fjärde­

del av det nuvarande. Tillräcklig rörlighet bedömes dock endast kunna

åstadkommas genom flygtransport. Kostnaderna för en sådan transport­

organisation skulle tvinga till en ytterligare minskning av antalet förband.

Det har befunnits att antalet föi'band som skulle kunna uppsättas på an­

givet sätt skulle bli helt otillräckligt. Även i fråga om flottan och flyg­

vapnet torde rekryteringssvårigheter uppstå. Överslagsmässiga kostnads­

beräkningar visar att en organisation uppbyggd uteslutande på fast an­

ställda och f. d. fast anställda skulle dra en årlig merkostnad av sanno­

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

39

likt minst 150 miljoner kronor. Vinsten med ett sådant system skulle ligga i väsentligt höjd beredskap. Inom de anvisade anslagsramarna an­ ses det emellertid ej ens för flottan och flygvapnet möjligt att frångå värn- pliktssystemet. Även om rekryteringssvårigheterna kunde övervinnas skulle det bli för dyrt. I överbefälhavarens utredningar förutsättes alltså att värnpliktssystemet bibehålies.

Det antal värnpliktiga som erfordras i de olika alternativen framgår av

följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Alternativ

Armén

Marinen

Flygvapnet

Summa

37 500

5 000

7 000

49 500

36 000

4 500

7 000

47 500

34 500

4 000

6 000

44 500

31 000

3 000

5 500

39 500

Beräkningarna förutsätter att nuvarande normer rörande värnplikts­ tjänstgöringens längd bibehålies i huvudsak oförändrade. Flottans och flygvapnets behov av värnpliktiga är i första hand avpassade med hänsyn till fredsbehovet. Arméns och kustartilleriets behov av värnpliktiga är be­ räknade med hänsyn till erforderlig omsättning av krigsorganisationen. Utbildningen är differentierad så långt som möjligt. Befäl, tekniker samt andra värnpliktiga specialister erhåller längre utbildning än övriga värn­ pliktiga. Huvuddelen av de unga värnpliktiga skall utnyttjas i fältförban­ den, och utbildningen måste anpassas med hänsyn till de högre kvalitets­ krav, som måste ställas på dessa förband. Lokalförsvarsförbanden upp- sättes nästan uteslutande av äldre värnpliktiga, som under repetitionsöv- ning omskolats till sina nya uppgifter.

I 1957 års förslag beräknas värnpliktiga behöva tas i anspråk inom krigsmakten efter i stort sett samma regler som för närvarande. I övriga fall däremot kommer under de närmaste åren att uppstå ett ärligt över­ skott av värnpliktiga i förhållande till tillgången, överskottet beräknas till i medeltal omkring 2 000 man i Adam, 5 000 man i Bertil och 10 000 man

i Cesar.

Det blir i dessa fall nödvändigt att begränsa värnpliktskontingenten. I första hand bör för krigstjänst mindre lämpliga värnpliktiga befrias från tjänstgöringsskyldighet i fred. Antalet värnpliktiga, som av medicinska skäl bör förklaras vara i begränsad eller väsentligt begränsad omfattning dugliga till krigstjänst, beräknas under tioårsperioden i medeltal uppgå till knappt 5 000 man årligen. Dylika värnpliktiga hänföres för närvarande till besiktningsgrupperna 3 och 4. Värnpliktiga tillhörande dessa grupper har hittills i första hand utnyttjats för handräckningstjänst. I alternativen Adam och Bertil synes tillräcklig begränsning av värnpliktskontingenten erhållas genom att alla eller ett visst antal av dessa värnpliktiga befrias

från tjänstgöringsskyldighet i fred. Handräckningstjänsten måste i så fall

utföras av fullt vapenföra värnpliktiga.

I alternativ Cesar åstadkommes ej tillräcklig begränsning av värnplikts-

kontingenten genom att värnpliktiga befrias av medicinska skäl. I medel­

tal måste omkring 5 000 man fullt krigsdugliga årligen helt eller delvis

befrias från tjänstgöring i fred (kategoriklyvning). Ur militär synpunkt

bör härvid eftersträvas att för militärtjänstgöring uttaga de värnpliktiga,

som har de bästa psykiska och fysiska förutsättningarna. Överbefälhava­

ren anger i sin utredning vissa tänkbara följder av en dylik kategoriklyv-

ning. Eftersom Kungl. Maj :t redan tidigare tillsatt en särskild utredning

(1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov) som bland

annat skall överväga principerna för en eventuell kategoriklyvning, ingår

överbefälhavaren icke närmare på frågan, hur den nödvändiga kategori­

klyvningen skall genomföras. Överbefälhavaren framhåller att en kate­

goriklyvning innebärande befrielse av fullt vapenföra utgör ett klart av­

steg från den av statsmakterna 1948 antagna målsättningen: »Varje vapen­

för svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret viktiga uppgifter,

bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt delta i kampen för

landets självständighet.» Överbefälhavaren anser därför att de fullt vapen­

föra värnpliktiga, som icke erfordras för krigsorganisationen, bör erhålla

en kort utbildning, som gör dem lämpade att vid behov biträda vid för­

svaret av sina arbetsplatser (motsvarande) och att i sista hand ingå i en

motståndsrörelse. Kostnader för en sådan utbildning, som bedömes uppgå

till omkring 20 miljoner kronor per år, har icke medtagits i alternativ

Cesar.

Anslagsutveckling m. m.

Anslagsutvecklingen på driftbudgeten under de tre närmaste budget­

åren för 1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar fram­

går av följande sammanställning.

Under rubriken »Gemensamma kostnader» har sammanförts kostna­

derna för försvarsdepartementet, försvarsstaben, centrala förvaltningsmyn­

digheter, försvarets forskningsanstalt och övriga centrala och gemensamma

organ. I »studien» har uttalats att ökade resurser efter hand bör ställas

till förfogande för underrättelsetjänst, forskning och planering. Möjlig­

heterna att åstadkomma detta blir begränsade i de lägre alternativen. Olika

åtgärder för att skapa en enhetligare och bättre samordnad ledningsorga­

nisation torde dock enligt överbefälhavaren under alla förhållanden bli aktu­

ella (t. ex. förändringar i högkvarterets organisation, enhetlig ledning av

luftförsvaret o. s. v.).

Kostnaderna för den centrala administrationen är inom vissa gränser

oberoende av försvarsorganisationens omfattning i övrigt. I de lägre alter­

nativen bör det dock vara möjligt att så småningom åstadkomma vissa

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

41

Budgetår Armén Marinen

Flygvapnet Gemensamt

Särskilda vapen Summa

1957 års förslag

1958/59 1040

460

1042

198

2 740

1959/60

1025

440

1 100

205

40

2 810

1960/61 1040

420

1 140

210

70

2 880

Alternativ Adam

1958/59 990

400

1025

180

30

2 625

1959/60 1020

365

1070

185

60

2 700

1960/61

1030

330

1 100

190

90

2 740

Alternativ Bertil

1958/59 965

400

985

180

30

2 560

1959/60 975

365

1005

185

60

2 590

1960/61 975

325

1030

190

90

2 610

Alternativ Cesar

1958/59

940

360

975

180

30

2 485

1959/60 925

280

1000

185

60

2 450

1960/61

1

1

1

1

90

2 450

1 Fördelningen kan ej preciseras. Ytterligare reducering av marinens anslag ocli ökning av flyg­ vapnets anslag är erforderlig på längre sikt.

besparingar. Med hänsyn till personalens anställningsförhållanden och de omfattande utredningar, som blir erforderliga under de närmaste åren, om något av alternativen skall genomföras, torde sådana inskränkningar icke ge någon kostnadsbesparing under dessa år. För budgetåren 1958/61 har därför de gemensamma kostnaderna bedömts vara lika i alternativen Adam, Bertil och Cesar. I 1957 års förslag räknas däremot med högre kostnader.

I såväl 1957 års förslag som alternativen Adam, Bertil och Cesar förut- sättes att hemvärnets effekt förbättras dels genom modernisering och komplettering av beväpningen och dels genom ökade anslag till hemvär­ nets verksamhet. Medel härför har beräknats inom ramen för arméns anslag.

Beräkningarna rörande anslagsutvecklingen i alternativen Adam, Bertil och Cesar förutsätter att beslut fattas vid 1958 års vårriksdag beträffande principerna i stort för krigsmaktens utveckling på lång sikt, planer för materielanskaffningen, grunder för de värnpliktigas tjänstgöringsskyldig­ het i fred samt indragning av fredsförband (principbeslut).

Beträffande de förbandsindragningar som blir aktuella har det endast i några fall redan i samband med utredningsarbetet kunnat anges vilka förband som kommer i fråga till indragning. I övriga fall fordras nog­ granna överväganden av såväl operativ som organisatorisk art, innan för­ slag till förbandsindragningar kan läggas fram. Beträffande värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet i fred fordras provisoriska bestämmelser för in­ ryckningen under 1958 i varje fall i alternativ Cesar. Om förslag till för-

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bandsindragningar och till bestämmelser för värnpliktigas inryckning un­

der 1958 skall kunna föreläggas 1958 års vårriksdag, är det därför nöd­

vändigt, att överbefälhavaren snarast möjligt erhåller uppdrag att utreda

därmed sammanhängande frågor för ett visst angivet alternativ.

Enlig! utredningsuppdraget skall en jämn kostnadsutveckling på drift­

budgeten eftersträvas. Detta skulle kunna tolkas så att med undantag för

alternativ David kostnaderna i alla alternativ från och med budgetåret

1958/59 borde ökas med år från år lika stora belopp, överbefälhavaren

har särskilt undersökt möjligheterna att praktiskt tillämpa en sådan linjär

kostnadsutveckling. Härvid har konstaterats att omställning och anpass­

ning till de mindre organisationer, som rymmes inom de olika kostnads-

alternativen, kräver en viss övergångstid, varunder vissa övergångskostna­

der är ofrånkomliga. Det erfordras därför högre anslag under de första

åren än en linjär kostnadsutveckling skulle ge. I gengäld blir anslags­

summorna sedan mindre än vad de skulle ha blivit med en alltigenom jämn

kostnadsutveckling.

Utvecklingen av försvarskostnaderna under fjärde huvudtiteln enligt

olika alternativ åskådliggöres av följande diagram. Å detta har för jäm­

förelse även medtagits kurvan för 5 % av bruttonationalprodukten vid en

antagen årlig stegring av denna med 2 1/2 %.

Miljoner

kronor

3.500 --

3.000

--

Alt. Cesar

Alt. David

------------- o -

Budgetår

43

Enligt direktiven skall anslagen under kapitalbudgeten beraknas så att tillgänglig materiel kan utnyttjas effektivt. Investeringsanslagen under kapitalbudgeten bör med andra ord avvägas med hänsyn till materielan- slagen på driftbudgeten. I enlighet härmed har överbefälhavaren fram­ lagt schematiska och överslagsmässiga beräkningar rörande de genomsnitt­ liga årliga investeringsanslag under kapitalbudgeten som erfordras i alter­ nativen Adam, Bertil och Cesar. Medelsbehovet har därvid uppskattats en­

ligt följande.

Kinigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Årsbehov

milj. kr.

Alternativ Adam .......................

........................ 240

» Bertil .......................

......................... 220

» Cesar ......................

...................... 190

I dessa belopp har ej inräknats behov av investeringsmedel för att ge­ nomföra ett av överbefälhavaren förordat svenskt militärt atomprogram och ej heller för att flytta ut Stockholms örlogsbas till Muskö.

Vissa materiel- och budgetfrågor

I samband med redogörelsen för 1957 års förslag understryker övei- befälliavaren behovet av fleråriga materielplaner. överbefälhavaren anför

härom i huvudsak följande.

Kostnaderna för krigsmaterielen ökar. Det tar lång tid att utveckla modern krigsmateriel. Vidmakthållandet av moderniteten ställer stora krav, särskilt i fråga om tillgången på kvalificerad personal samt forsk­ nings- och utvecklingsresurser i övrigt. Planering av materielanskaffning måste därför ske på tillräckligt lång sikt. Betydelsen av att ett system med långsiktiga materielplaner vidmakthålles och vidareutvecklas har ytterligare bekräftats. Inom ramen för de riktlinjer, som på längre sikt gäller för krigsmakten, bör försvarsgrenarnas materielplaner i regel om­ fatta minst sju år. Materielplanerna bör revideras regelbundet, allt efter­ som den tekniska utvecklingen fortskrider och säkrare underlag för be­ dömningen erhålles eller helt nya vapen beräknas kunna utvecklas och

anskaffas.

I materielplanerna upptagen materiel behöver enligt överbefälhavaren inte i framtiden nödvändigtvis ersättas till samma antal och med samma slags materiel — exempelvis en kanon med en ny kanon eller ett flygplan med ett nytt flygplan. Då omsättning blir aktuell, kan det mycket väl hända, att såväl kanonernas som flygplanens uppgifter bättre löses med robotar. Dessa får då anskaffas för de medel, som i kostnadsramarna be­ räknats för nya kanoner och flygplan.

överbefälhavaren anför vidare vissa budgettekniska och ekonomiska synpunkter på försvarsgrenarnas materielanskaffning. Man bör enligt över­

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

befälhavaren vid bedömningen av medelsbehoven för materielanskaff-

ningen ta särskild hänsyn till att anskaffningen ofta bindes genom avtal

som sträcker sig flera år framåt i tiden. Avbeställning av utlagda order

medför ofta ekonomiska föi'luster. Rubbningar i ett tillverkningsprogram

till följd av brist på betalningsmedel kan vidare innebära att nödvändiga

kompletteringar av redan anskaffad materiel eller andra gjorda investe­

ringar måste åsidosättas. En ordnad och tillräckligt långsiktig planering

måste enligt överbefälhavaren också anses nödvändig för att den industri­

ella pioduktionen skall kunna bedrivas pa ett rationellt och ekonomiskt

sätt.

Överbefälhavaren framhåller att gällande anskaffningsplaner för för­

svaret delvis utformats mycket olika. Anskaffningen av flygmateriel be-

drives sålunda i enlighet med av statsmakterna godkända planer för fast­

ställd flygvapenorganisation. Systemet har inneburit en viss osäkerhet be­

träffande betalningsutfallet. Anskaffningarna är visserligen i huvudsak

maximerade kvantitativt, men de angivna kostnaderna är baserade på be­

räkningar, som efter hand måste justeras uppåt på grund av teknisk

utveckling och andra oförutsedda kostnadsförändringar, bland annat löne-

och prisstegringar. Dessa kostnadsökningar har till och med budgetåret

1955/56 täckts med tilläggsanvisningar eller anslagshöjningar. Motsva­

rande planer för armén (1953 års tygmaterielplan) och marinen (1953 års

vapenmaterielplan) är däremot maximerade till beloppet enligt i förväg

beräknade kvoter. Någon av statsmakterna godkänd krigsorganisatorisk

grund för dessa planer, jämförbar med antalet flygplan i flygvapenorga­

nisationen, finns inte. I den mån prisförändringar och teknisk utveckling

påverkar kostnadsutvecklingen, måste därför ifrågavarande materielan-

skaffning för armén och marinen kvantitativt och successivt anpassas efter

de medel, som ställes till förvaltningarnas förfogande. Det beträffande an-

skaffningsplanerna för armén och marinen tillämpade systemet har lett

till att vid dessa försvarsgrenar kostnadsstegringar för teknisk utveckling

m. m. inte kunnat balanseras med betalningsmedel. Följden har blivit för­

sening eller reduktion av anskaffningsprogrammen vid armén och mari­

nen. Detta kan enligt överbefälhavaren medföra för försvarets effektivitet

ogynnsamma rubbningar inom uppgjorda planer och ändrad avvägning

mellan olika utgiftsändamål. Överbefälhavaren anser visserligen att för­

skjutningar i och för sig är ofrånkomliga och alltid måste påräknas så­

som ett resultat av den tekniska utvecklingen liksom av förändringar i den

militära målsättningen. Förändringar i avvägningen måste dock motive­

ras av dylika sakliga skäl och bör inte få uppkomma som resultat av en

olikformighet i anskaffningsplanernas konstruktion.

Den omständigheten att beställningsbemyndiganden lämnats utan att

betalningsmedel anvisats i den utsträckning, som beställningsprogram-

mens genomförande förutsätter, har enligt överbefälhavaren åstadkommit

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

45

väsentliga svårigheter, överbefälhavaren anser att det bör vara klart, att beställningar, som medför ökade årliga betalningsutfall utöver medgivna årskvoter, inte kan genomföras utan nya riksdagsbeslut, oavsett storleken av outnyttjade bemyndiganden. Kravet på jämn anslagsutveckling i den årliga belastningen på betalningsanslagen måste upprätthållas inte endast av statsfinansiella skäl utan även för att möjliggöra en rationell militär anskaffningsplanering. Sistnämnda synpunkt kan inte tillgodoses, om pla­ neringen rubbas genom att — i förhållande till beräknad årskvot — otill­ räckliga anslag erhålles.

Den tekniska utvecklingen nödvändiggör en viss årlig stegring av bland annat materielanslagen. Likaså nödvändiggör förskjutningar i prisläget vissa årliga förändringar av dessa anslag. Å andra sidan torde det enligt överbefälhavaren vara obestridligt, att riksdagsbeslut om beställningsbe- myndiganden på långsiktiga anskaffningsplaner inte kan binda riksdagen vid större utgifter än som rymmes inom gällande kostnadsramar, varvid nödvändiga korrigeringar för penningvärdesförändringar måste göras i efterskott. Myndigheternas överenskommelser med industrien måste utgå från dessa förutsättningar. Korrigeringar, som medför ökning av kost­ nadsramar, måste därvid göras till föremål för nya medelsäskanden.

Överbefälhavaren finner det önskvärt, att planerna för långsiktig mili­ tär materielanskaffning utformas enligt enhetliga grunder. Detta kan exempelvis innebära, att samtliga långsiktsplaner behandlas såsom rent ekonomiska planer. Anskaffningen bör i så fall anses vara bunden vid en av statsmakterna fastställd målsättning och inom en kostnadsram, som ger ett klart uttryck för den av statsmakterna godkända avvägningen av utgifterna för olika ändamål. Samtliga förvaltningar bör kunna räkna med att planera sina anskaffningar inom de fastställda ekonomiska ramarna samt att betalningsmedel — intill dess nya riksdagsbeslut fattas — står till förfogande inom ramen för av riksdagen angivna årskvoter. Förvalt­ ningarna bör också kunna räkna med att erhålla kompensation för löne- och prisstegringar.

Till följd av förskjutningar i leveranstider, kreditläge m. m. kan krav på en viss rörelsefrihet i de årliga betalningarna uppstå. För att bemästra härvid uppkommande svårigheter kan flera lösningar tänkas. Sålunda skulle förskjutningar mellan olika budgetår kunna regleras genom en rör­ lig kredit, genom ökad användning av reservationer eller genom tillska­ pandet av en allmän betalningsreserv. Genom en dylik anordning skulle kunna undvikas att betalningsanslagen — såsom för närvarande är fallet — bleve i sådan grad bundna vid tidigare beslutade och utlagda beställ­ ningar, att aktuell beställningsverksarnhet omöjliggöres.

De i det föregående angivna frågorna måste enligt överbefälhavaren bringas till en snar lösning om en hållbar grund för planering av anskafl- ningsverksamheten skall åstadkommas. Man bör dels utforma försvars­

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

grenarnas anskaffningsplaner på likartat sätt, dels skapa förutsättningar

för de anskaffande myndigheterna att regelbundet träffa avtal med in­

dustriföretagen angående planeringen av deras produktion för flera år

framåt. Därmed skulle förvaltningarna till fullo kunna utnyttja de eko­

nomiska fördelar, som är förknippade med en rationell och tillräckligt

långsiktig produktionsplanering, överbefälhavaren anser det vidare ange­

läget, att de ekonomiska förutsättningarna för realiserande av nu gällande

planer anges av statsmakterna, så att det nuvarande osäkerhetstillståndet

i ansltaffningsverksamheten kan upphöra. Klara regler bör skapas för hur

det nu tillämpade systemet med beställningsbemyndiganden skall fungera

i tider med successivt försämrat penningvärde och stark teknisk utveck­

ling.

1957 års förslag

Kostnadsramen för 1957 års förslag är, som förut nämnts, lika med den

som skulle ha erhållits för perioden 1957/67 om 1954 års förslag realise­

rats med början budgetåret 1955/56. Av skäl som närmare angivits i den

förut refererade studien över försvarets utveckling innebär överbefälhava­

rens förslag av år 1957 vissa inskränkningar i organisatoriskt hänseende i

förhållande till vad som föreslogs i 1954 års riktlinjer. Av samma skäl

göres enligt 1957 års förslag jämväl inskränkningar i förhållande till den

organisation som i princip gäller för närvarande.

Krigsorganisationen bör enligt 1957 års förslag utvecklas enligt i huvud­

sak följande riktlinjer.

Inom armén fullföljes redan beslutad reducering av krigsorganisatio­

nen. I syfte att öka eldkraft och rörlighet omorganiseras under de när­

maste åren de brigader, som skall kvarstå i organisationen. Samtidigt

reduceras personalstyrkan vid de lägre förbanden. På längre sikt minskas

det totala antalet brigader ytterligare så att den sammanlagda minsk­

ningen kommer att uppgå till knappt 15 %.* För att begränsa verkning­

arna av att antalet fältbrigader reduceras, ökas slagkraften genom att några

enheter göres eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga. Anskaff­

ningen av pansarvärnsrobotar fullföljes. Luftvärnsrobotar och markrobotar

tillkommer. Åtgärder för att förbättra ledningsorganisationen genomföres.

I första hand lokalförsvarsförbanden, som i stort sett bibehålies, men även

ingenjör-, signal-, transport- och sjukvårdsförband skall enligt överbefäl­

havaren i ökad utsträckning kunna medverka i civilförsvaret.

Marinens omfattning beräknas komma att minska med 25 %.1

2 Kvali­

teten kan i stort sett upprätthållas genom att materiel under anskaffning

kommer att ersätta äldre. En tillfällig och begränsad ökning kommer un­

1 Jämförelse göres där ej annat angives med nuläget.

2 Flottans förband minskas med omkring 40 % och antalet kustartilleribatterier med

omkring 30 %.

47

der de närmaste åren att ske av motortorpedbåtar och minsvepare. Marin­

stridskrafterna anpassas fortlöpande till sannolik utveckling av de mål,

som uppträder i omgivande farvatten, samt till de krav som förstörelse­

medlens utveckling uppställer. Enligt överbefälhavarens uppfattning finns

emellertid för närvarande inte tillräckligt underlag för att besluta vilka

fartygstyper som bör tillföras organisationen. Minsveparna torde dock,

såvitt för närvarande kan bedömas, ej undergå nämnvärda förändringar.

Kustartilleriets kvalitet bibehålies i viss utsträckning genom att ny mate­

riel tillkommer. Krigsorganisationen minskas genom att de fasta svåra

batterierna nedlägges. På längre sikt kommer kustrobotförband att ersätta

några svåra och medelsvåra kustartilleribatterier. Lätta kustartilleribatte­

rier, som avses skola kvarstå i organisationen, moderniseras. Lämplig­

heten av att ersätta även dessa med robotförband överväges. Ökad vikt

bör läggas vid rörlighet i skärgårdsförsvaret och åtgärder för att mota

olika former av undervattensstridsmedel.

Flygvapnets kvalitet upprätthålles genom anskaffning av moderna

flygplan (Lansen och Draken). Totala antalet flygplan reduceras med om­

kring 20 % i förhållande till nuvarande organisation. Detta påverkar mera

uthålligheten än förmågan till omedelbar kraftutveckling. Reduceringen

är genomförd vid mitten av 1960-talet, varvid det kan bli nödvändigt att

minska antalet jaktdivisioner med 10 %. Jakt- och attackrobotar tillkom­

mer. Som komplement till och senare som ersättning för en del av jakt­

flygplanen anskaffas luftvärnsrobotar. Luftbevakning och stridsledning

moderniseras inom Syd- och Västsverige, östra Mellansverige och övre

Norrland. Personalorganisationen förstärkes avsevärt. Utbyggnaden av

flygbassystemet fortsätter. Genom att kraven på startbanornas längd kan

minskas och genom användning av breddade vägar kan denna utbyggnad

genomföras till relativt begränsade kostnader.

Beträffande fredsorganisationen erinrar överbefälhavaren om att vissa

rationaliseringsåtgärder, som föreslogs i 1954 års riktlinjer, vidtagits. Jäm­

sides härmed har ett fortlöpande rationaliseringsarbete ägt rum. Över­

befälhavaren anger ett antal dylika rationaliseringsåtgärder, varom beslut

fattats under de senaste åren.

Sålunda har den militärterritoriella indelningen reviderats, varjämte

marinen och flygvapnet erhållit ny regional ledningsorganisation, \issa

regionala staber har indragits, sammanslagning av ytterligare stabel m. m.

har skett eller planeras ske. Efter 1954 har inom armén I 8 indragits och

remontdepåerna utgått ur fredsorganisationen. Dessutom bar stabs- och

förvaltningsorganen sammanslagits eller är under sammanslagning vid

flera truppförband och skolor. Inom marinen har organisationen med

de tre örlogsstationerna avvecklats. Marinens utbildningsorganisation har

centraliserats och reviderats. Ett för flottan gemensamt truppregister har

inrättats. En ny organisation för flygutbildningen bar genomförts. Mili-

lärmusikcn har erhållit ny, förminskad organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Överbefälhavaren erinrar vidare om de rationaliseringsundersökningar

genom statens organisationsnämnds försorg, vilka har pågått och pågår

beträffande staber, förvaltningar och förband. De härigenom och genom

övriga åtgärder uppnådda besparingarna uppgår till inte oväsentliga belopp.

Det är enligt överbefälhavaren nödvändigt, att rationaliseringsarbetet

beträffande fredsorganisationen fortsätter. Fredsorganisationen bör fort­

löpande anpassas efter förändringarna beträffande krigsorganisationen.

I fråga om armén bör ånyo tas upp frågan om de indragningar och sam­

manslagningar av tre till fyra förband, som chefen för armén i anslut­

ning till 1954 års förslag bedömt möjliga och som ännu inte genomförts.

För marinens del bör en ytterligare koncentrering av utbildningsorganisa­

tionen övervägas. Beträffande flygvapnet kan på längre sikt indragning

av en jaktflottilj bli aktuell.

Dessa rationaliseringar av fredsorganisationen kan enligt överbefälha­

varen genomföras endast om investeringsmedel och byggnadskvot erhålles

i tillräcklig omfattning samt bostadsfrågan kan ordnas för den personal,

som måste omplaceras. Överbefälhavaren anser det viktigt, att möjligen

frigjorda beställningar och tjänster inte automatiskt dras in, utan att de i

erforderlig utsträckning kan utnyttjas för behov inom andra områden.

Om krigsorganisationen utvecklas efter 1957 års förslag anser överbe­

fälhavaren att i huvudsak följande operativa uppgifter kan lösas.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar anses kunna åstadkommas inom

östra delen av Övre Norrland, östra Mellansverige och Sydsverige. Tyngd-

punktsförskjutningar kan göras mellan områdena samt vid behov till väst­

kusten för att tillgodose importskyddet. Inom övriga landsdelar måste

kraven på det aktiva luftförsvaret begränsas till punktförsvar.

Invasionsförsvar kan genomföras samtidigt mot en gränsinvasion i övre

Norrland och en kustinvasion. Härvid gäller även framgent målet att vid

angrepp fienden bör bekämpas redan utanför vår kust och landgräns. Här­

igenom ökas segheten i försvaret och minskas styrkan hos angriparens

stridskrafter. Inom gräns- och kustområden skall våra där grupperade

styrkor i samverkan med flygstridskrafter möta, hejda och om möjligt slå

angriparen.

Styrkor finnes vidare för ett över ytan fördelat försvar — ytförsvar —

och bevakning av områden, som inte primärt bedömes bli utsatta för direkt

invasion.

För försvar mot avspärrning finns enligt förslaget en ledningsorganisa­

tion samt sjöstridskrafter, särskilt lämpade för sjöfartsskydd. Möjligheter

finns också att omdisponera flygstridskrafter och luftvärn för skydd av

sjöfart, hamnar, lastageplatser och importgodsets transport från dessa.

Enligt överbefälhavaren är krigsmaktens förmåga att lösa de nyss an­

givna uppgifterna i högre grad än tidigare beroende av ett snabbt under­

stöd utifrån, om en angripare använder atomvapen mot oss och vi inte

49

disponerar dylika, överbefälhavaren anser det nödvändigt, att vi bibe­ håller våra nuvarande stridskrafter i den omfattning, som föreslagits i 1957 års förslag, om det skall bli möjligt för oss att erhålla ett dylikt un­ derstöd. När vi själva disponerar atomvapen, ökas vår förmåga att av­ värja angrepp, varigenom vårt behov av omedelbart bistånd minskar. Här­ vid ökar försvarets fredsbevarande effekt.

Alternativ Adam

Kostnadsramen för detta alternativ — det högsta enligt departements­ chefens uppdrag — skall enligt direktiven vara lika med kostnadsramen för 1954 års förslag, omräknad till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen enligt alternativ Adam är i runt tal fem procent lägre än kostnadsramen enligt 1957 års förslag.

Krigsorganisationen i alternativ Adam anses böra utvecklas enligt föl­ jande riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med drygt 15 % i förhål­ lande till nuvarande organisation. För att begränsa verkningarna härav och som ett led i en fortsatt utveckling mot en mera mekaniserad fält­ armé ökas slagkraften genom att några enheter göres rörligare, eldkraf- tigare och mera mekaniserade än övriga. Med hänsyn till de ökade ris­ kerna för fientlig infiltration och kraven på ytförsvar bibehålies lokalför­ svarsorganisationen enligt 1954 års förslag, vilket emellertid innebär en minskning med omkring 10 % i förhållande till nuläget. I första hand lokalförsvarsförbanden men även ingenjör-, signal-, transport- och sjuk- vårdsförband skall i ökad utsträckning kunna medverka i civilförsvaret. Åtgärder vidtages för att öka förbandens eldkraft och rörlighet samt för att förbättra ledningsorganisationen. Sålunda bör bland annat pansarvärns-, mark- och eventuellt luftvärnsrobotar anskaffas så snart det blir tekniskt möjligt.

Inom marinen reduceras flottans förband efter hand med över 50 %. Fartygens stridseffekt höjes genom moderniserad utrustning. Verksam­ heten inom invasionsförsvaret koncentreras till norra Östersjön och Got­ land. Begränsade stridskrafter för skydd av importsjöfarten bibehålies på Västkusten. Antalet kustartilleribatterier minskas med totalt cirka 30 % i förhållande till nuläget. Vissa batterier ersättes med kustrobotförband så snart detta blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet minskas antalet jaktdivisioner med omkring 15 %. Attack- och spaningsdivisionernas antal bibehålies. Alla möjligheter att öka flygplanens stridseffekt tillvaratas, men antalet flygplan måste redu­ ceras med omkring 25 %, varigenom såväl förmågan till kraftutveckling i början av ett krig som framför allt uthålligheten nedgår. Luftbevak­ ningen och stridsledningen moderniseras inom Sydsverige, östra Mellan­ sverige, Västsverige och övre Norrland. Då kraven på rullbanornas längd

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

50

minskas och breddade vägar användes som krigsflygbaser, kan antalet

baser okas till relativt små kostnader. Som komplement till och senare

eventuellt som ersättning för en del av jaktflyget anskaffas luftvärnsrobo-

tar, så snart det blir tekniskt möjligt.

Fredsorganisationen måste enligt överbefälhavaren minskas så att den

motsvarar vad som är oundgängligen nödvändigt för att vidmakthålla den

reducerade krigsorganisationen. De åtgärder som härvid i första hand bör

övervägas är enligt överbefälhavaren följande.

Inom armén indras fem förband (motsvarande) eller sammanslås med

andra utbildningsenheter. Inom marinen begränsas personal-, stabs- och

föivaltningsorganisationen inom marinkommandona med hänsyn till för­

ändringen av förband och uppgifter. Utbildningen koncentreras. Kust-

artilleriförsvaren mom vissa områden avvecklas. Ett kustartilleriförband

dras in. Inom flygvapnet indras två flottiljer. Luftbevaknings- och strids-

lednmgsorganisationen förstärkes i förhållande till läget nu. Med hänsyn

till de ökade kraven på skydd och utspridning bör fredsövningarna be­

drivas så att en del av divisionerna ständigt är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna av de angivna begränsningarna i kri«s-

orgamsationen kan enligt överbefälhavaren inte redovisas i detalj. Resul­

tatet av utförda studier anses emellertid kunna sammanfattas på föl­

jande sätt.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar kan åstadkommas inom östra de­

len av övre Norrland, östra Mellansverige och Sydsverige. Godtagbar styrka

kan dock samtidigt nås endast inom två av dessa områden. Tyngdpunkts-

forskjutnmgar kan göras mellan områdena samt vid behov till västkus­

ten för att tillgodose importskyddet. Inom Övriga landsdelar kan det ak­

tiva luftförsvaret karakteriseras som ett svagt punktförsvar med stora

luckor. Reduceringen av de för invasionsförsvar avsedda stridskrafterna

ar så stor, att det inte är möjligt att liksom tidigare i anslutning till kust-

och gransområden räkna med ett invasionsförsvar under någon avsevärd

tid av både övre Norrland och Sydsverige. Inom ett av dessa områden blir

det nödvändigt att begränsa målsättningen och övergå till ett försvar med

rent fördröjande syfte. Delar av landet måste efter hand uppges, men

styrkorna ar fortfarande sådana, att fördröjningen kan ge en betydelsefull

tidsvinst. Vikten av att bistånd utifrån kommer snabbt ökar emellertid,

men samtidigt torde möjligheterna och beredvilligheten härtill minska!

Härvid nedgår försvarets fredsbevarande effekt.

Alternativ Bertil

Kostnadsramen för detta alternativ skall enligt departementschefens

uppdrag utgöra 95 % av kostnadsramen för 1954 års förslag, omräknad

till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen för alternativ Bertil är alltså i

lunt tal fem procent lägre än kostnadsramen enligt alternativ Adam.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Krigsorganisationen i alternativ Bertil anses böra utvecklas enligt föl­ jande riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med drygt 25 %. För att något begränsa verkningarna härav ökas slagkraften genom att några en­ heter göres rörligare, eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga. Lo­ kalförsvaret bibehålies oförändrat i förhållande till alternativ Adam, vilket innebär en minskning med 10 % i jämförelse med nuläget. Pansarvärns-, mark- och eventuellt luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tek­ niskt möjligt.

Inom marinen minskas flottans förband efter hand med omkring 60 %. Verksamheten inom invasionsförsvaret koncentreras till norra Öster­ sjön. Begränsade stridskrafter för skydd av importsjöfarten bibehålies på västkusten. Antalet kustartilleribatterier minskas till hälften. Vissa av batte­ rierna ersättes med kustrobotförband så snart det blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet reduceras antalet jaktdivisioner och attackdivisio­ ner med 25 %. Antalet spaningsdivisioner bibehålies oförändrat. Totala antalet flygplan nedgår med omkring 40 %. Luftbevakningen och strids- ledningen moderniseras inom Sydsverige, östra Mellansverige, Västsverige samt Övre Norrland. Antalet flygbaser utökas efter samma principer som i alternativ Adam. Luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tek­ niskt möjligt.

Inom fredsorganisationen blir följande åtgärder i första hand aktuella. Inom armén blir det nödvändigt att dra in sju förband (motsvarande) eller sammanslå dem med andra utbildningsenheter. Marinens fredsorga- nisation enligt alternativ Bertil överensstämmer i stort med dess organisa­ tion enligt alternativ Adam. En viss ytterligare reducering av kustartille­ riet äger dock rum. För flygvapnets del måste fyra fredsflottiljer dras in. Flygfälten bibehålies som krigsflygfält. Fredsövningarna bör bedrivas så att en del divisioner ständigt är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna, om krigsmakten utformas enligt alterna­ tiv Bertil, kan enligt överbefälhavaren på grundval av utförda operativa studier sammanfattningsvis anges sålunda.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar kan åstadkommas inom östra de­ len av övre Norrland, östra Mellansverige och Sydsverige. Godtagbar styrka kan dock samtidigt nås endast inom ett av dessa områden. Tyngdpunkts- förskjutning kan vid behov göras mellan dessa områden eller till väst­ kusten för att tillgodose importskyddet. Inom övriga delar av landet kan det aktiva luftförsvaret —- liksom i alternativ Adam — karakteriseras som ett svagt punktförsvar ined stora luckor.

Stridskrafterna avsedda för invasionsförsvar har blivit så reducerade, alt det kan övervägas att redan i utgångsläget begränsa målsättningen til! ett försvar med rent fördröjande syfte inom landet i dess helhet. I vissa krigslägen kan emellertid ett starkt försvar av sådana centrala delar be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

51

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

höva upprätthållas, där ett framgångsrikt anfall kan bli en snabbt ver­

kande betvingelsemetod. Genom en utpräglad kraftsamling är det möjligt

att åstadkomma ett försvar, som kan beräknas hålla under avsevärd tid

i t. ex. östra Mellansverige. I ett sådant läge räcker styrkorna inom övriga

områden endast till en mycket kortvarig fördröjning. Betydande delar av

landet kan behöva uppges efter kort strid. Försvarets fredsbevarande

effekt nedgår ytterligare.

Alternativ Cesar

Kostnadsramen för detta alternativ skall enligt departementschefens

uppdrag utgöra 90 % av kostnadsramen för 1954 års förslag, omräknad

till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen för alternativ Cesar ligger

alltså i runt tal fem procent under kostnadsramen enligt alternativ Bertil.

Krigsorganisationen anses inom alternativ Cesars kostnadsram böra ut­

vecklas enligt följande riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med mer än 35 % och

lokalförsvaret med omkring 20 %. Pansarvärns-, mark- och eventuellt

luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tekniskt möjligt.

Inom marinen minskas flottans förband med över 60 %. Antalet kust­

artilleribatterier reduceras med något mer än hälften. Kustrobotar in­

föres så snart det blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet reduceras antalet jaktdivisioner med omkring 35 %

och antalet attackdivisioner med 25 %. Antalet spaningsdivisioner bibe­

hålies oförändrat. Totala antalet flygplan reduceras med något över 40 %.

Luftbevakningen och stridsledningen moderniseras inom Sydsverige, östra

Mellansverige och övre Norrland. Antalet flygbaser utökas efter samma

principer som i alternativen Adam och Bertil. Luftvärnsrobotar anskaffas

så snart detta blir tekniskt möjligt.

Beträffande fredsorganisationen anses följande åtgärder i första hand

böra övervägas.

Tio av arméns förband (motsvarande) måste indragas eller sammanslås

med andra utbildningsenheter. Marinens Desorganisation kommer att i

huvudsak överensstämma med den som angivits för alternativ Bertil. En

ytterligare uttunning är dock nödvändig främst på västkusten. Vid flyg­

vapnet måste omkring fem flottiljer dras in. Flygfälten bibehålies som

krigsflygfält. Fredsövningarna bör bedrivas så att en del divisioner stän­

digt är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna, om krigsmakten utformas enligt alterna­

tiv Cesar, kan enligt utförda operativa studier sammanfattningsvis be­

dömas sålunda.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar kan åstadkommas inom östra Mel­

lansverige och Sydsverige. Kraftsamling kan ske till ett av områdena.

Inom övriga delar av landet kan det aktiva luftförsvaret karakteriseras

som ett svagt punktförsvar med stora luckor.

53

Stridskrafterna avsedda för invasionsförsvar är så reducerade att inom hela landet endast ett svagt fördröjande försvar kan föras.

Importskydd i likhet med vad som föreslås i alternativen Adam och Bertil kan inte åstadkommas i detta alternativ.

Försvaret uppfyller icke ens med den vidaste och mest fördomsfria tolkning den av statsmakterna 1948 antagna målsättningen »att en angri­ pare i det längsta skall förhindras att få fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver uppges utan segt motstånd i olika former». Försvarets fredsbevarande effekt har allvarligt minskats.

Alternativ David

Enligt detta alternativ förutsättes de årliga försvarsutgifterna skola fixeras vid den realnivå som gäller för budgetåret 1957/58. Under tioårs­ perioden 1957/67 blir försvarsanslagen 25 % lägre än i 1954 års förslag. Skillnaden mellan alternativ David och övriga alternativ tilltager alltmer för varje år.

Överbefälhavaren anför att många osäkra och svårbedömbara faktorer tillstöter, när det gäller att konstruera en försvarsorganisation inom alter­ nativ Davids snäva kostnadsram. Vid utformningen av krigsorganisationen måste flera alternativa lösningar prövas mot bakgrunden av olika mycket begränsade målsättningar, överbefälhavaren skisserar två lösningar med huvudvikten lagd i ena fallet på flygvapnet och i andra fallet på armén.

I det förra fallet skulle syftet vara att åstadkomma ett allsidigt och modernt aktivt luftförsvar åtminstone inom de viktigaste delarna av lan­ det samt att utnyttja flygförbandens förmåga att ingripa mot invasions- företag utanför våra gränser och kuster. Med en sådan målsättning anses det inte vara rimligt att räkna med en mindre flygvapenorganisation än den som angivits i alternativ Bertil. Ges flygvapnet denna omfattning måste inom alternativ Davids kostnadsram kraftiga beskärningar ske i fråga om armén och marinen. Den senare kan endast omfatta kustbevak­ ning samt begränsade lätta sjöstridskrafter och kustartilleri inom i huvud­ sak Stockholms skärgård. Nuvarande fredsorganisation inom Marinkom­ mando Syd, Väst och Nord måste i allt väsentligt indras. Arméns krigs­ organisation måste reduceras till mindre än hälften. Inom fredsorganisa- tionen blir det nödvändigt att dra in omkring 20 fredsförband (motsva­ rande). Stridskrafterna räcker endast till för försvar av flygvapnets baser samt för sådant försvar av de mest sannolika invasionsområdena, att de icke kan erövras med mycket svaga anfallsstyrkor. En angripare kan vid invasion sannolikt tillämpa metoder som den valda krigsorganisationen icke ger något effektivt försvar emot.

Om huvudvikten lägges på armén bör det säkerställas, att varje vapen­ för svensk kan göra sin slutliga insats i kampen mot en inkräktare i öppen strid eller i värsta fall i en motståndsrörelse. Civilbefolkningens skydd

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mot luftanfall baseras i huvudsak på passiva åtgärder. Armén kan här­

vid beräknas få en omfattning enligt alternativ Bertil. Inom den begrän­

sade ramen blir det då nödvändigt att reducera marinen på samma sätt

som om huvudvikten lägges på flygvapnet. Inom detta måste antalet

divisioner minskas med över hälften. Det blir nödvändigt att dra in om­

kring åtta f redsflottilj er. Reduceringen av flygvapnet medför att dess

effekt såväl i luftförsvaret som i invasionsförsvaret kraftigt nedgår. En

luftbevakningsorganisation måste dock bibehållas inom hela landet så att

förvarning om fientliga flyganfall kan erhållas. Inom större delen av lan­

det måste invasionsförsvaret sålunda tas upp under mycket svåra för­

hållanden.

De anförda exemplen skulle, anför överbefälhavaren, kunna tyda på att

det kanske vore bäst att konstruera krigsorganisationen i alternativ David

genom att göra en likformig minskning i förhållande till alternativ Cesar.

Sverige har emellertid inte förutsättningar att med utsikt till framgång

koncentrera försvaret till en liten otillgänglig del av landet. Krigsmakten

blir enligt överbefälhavaren inom alla områden för svag för att med ut­

sikt till framgång lösa operativa uppgifter. Uppgiften kan möjligtvis vara

att avhålla en tänkbar angripare från att utföra en kupp av samma slag

som det tyska anfallet mot Norge 1940. Reduceringen av krigsorganisatio­

nen är emellertid så stor att förtroendet för försvaret knappast kan upp­

rätthållas. Detta kan medföra att statsmakterna i en kritisk situation ger

efter och att därmed alla försvarsansträngningar är förgäves.

Såväl de två förut angivna som andra tänkbara lösningar avviker på

ett radikalt sätt från de försvarsprinciper, som tillämpats sedan lång tid

tillbaka. Försvaret kommer nämligen att uppvisa stora luckor, som en

angripare kan utnyttja. En omfattande ytterligare utredning fordras där­

för för att komma fram till den lämpligaste avvägningen inom detta kost-

nadsalternativ. Om en dylik utredning skall utföras, kräves dessutom att

statsmakterna först anger vilka begränsade uppgifter försvarsorganisatio­

nen bör kunna lösa inom ramen för vår utrikespolitik.

C. Försvarsberedningens utlåtande

Med skrivelse den 18 februari 1958 har 1955 års försvarsberedning av­

givit utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fort­

satta utveckling. I behandlingen av utlåtandet har deltagit beredningens

samtliga ledamöter med undantag av herr Åkerström.

Till grund för försvarsberedningens överväganden och ställningstagan­

den har legat de utredningsresultat som överbefälhavaren redovisat i sina

tidigare omnämnda skrivelser den 24 oktober 1957.

Försvarsberedningen fastslår att det utrikes- och militärpolitiska läget

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

55

alltjämt nödvändiggör ett starkt svenskt försvar. Ett effektivt försvar krä- ves till skydd för vår frihet och vårt oberoende och till stöd för vårt lands utrikespolitik. Vidmakthållandet av ett respektingivande försvar är en­ ligt beredningen en nödvändig förutsättning för att den alliansfria utrikes­ politik, varom praktiskt taget hela vårt folk är enigt, skall kunna hävdas. Nu anförda skäl ställer krav på omfattningen och effektiviteten i ett svenskt försvar, under vilka det icke är möjligt att gå utan att det måste få konsekvenser för landets möjligheter att driva en av stormaktsblock obunden utrikespolitik och att hävda sin neutralitet. Sverige befinner sig i ett randstatsläge mellan de bägge stormaktsblocken. Djupgående mot­ sättningar präglar alltjämt förhållandet mellan dessa. Stormakternas rustningsbördor är enorma och vi upplever för närvarande en värld i va­ pen och hög beredskap, utan motstycke i historien. Strävandena till av­ spänning och nedrustning måste, anför försvarsberedningen, energiskt stödjas och får icke uppgivas. Så länge dessa strävanden icke krönes med framgång kan vårt land emellertid icke underlåta att, bland annat i syfte att minska riskerna för ett mot vårt land riktat angrepp, vidmakthålla ett effektivt försvar. Sverige äger visserligen icke sådana militärbaser och förutsättningar i övrigt som skulle kunna göra det till ett område av omedelbar och avgörande betydelse i ett storkrig. Men även om vårt land icke har omedelbar storstrategisk betydelse, är det likväl genom sitt geo­ grafiska läge förhållandevis utsatt. Det må endast erinras om det in­ tresse som Nordkalottområdet och östersjöutloppen tilldrar sig. De ut­ rikespolitiska och militärpolitiska synpunkterna på vårt lands försvars­ fråga talar därför enligt beredningens uppfattning entydigt för nödvändig­ heten att upprätthålla ett svenskt försvar av en sådan styrka att det ver­ kar fredsbevarande och i krig kan bjuda en angripare hårt motstånd.

Beredningen hävdar emellertid, att det svenska försvarsproblemet icke kan betraktas som ett rent utrikes- och militärpolitiskt spörsmål. Även de samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkterna måste tillmätas stor betydelse. Kostnaderna för ett svenskt försvar får icke utgöra en orim­ ligt betungande börda för landets medborgare. Beredningen är emellertid övertygad om att ett godtagbart svenskt försvar bör kunna vidmakthållas med en ekonomisk insats som icke kan sägas överskrida en rimlig andel av folkhushållets resurser. Beredningen erinrar i detta sammanhang om att den svenska försvarsbördan relativt sett reducerats under senare år och att vid en internationell jämförelse de resurser som i vårt land av­ delas för militära ändamål visar sig vara förhållandevis begränsade. Be­ redningen anför att den i sitt ställningstagande sökt komma fram till en lösning av vår försvarsfråga som är en syntes med rimliga hänsynstagan­ den till utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkter.

Beredningen övergår härefter till att behandla de principiella riktlinjer,

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

som med de av beredningen angivna utgångspunkterna bör vara väg­

ledande vid uttormningen av försvaret. Härvid erinrar beredningen in-

lednings\is om 1948 ars riksdags uttalande rörande den allmänna mål­

sättningen för försvaret, nämligen att detta borde utformas så att en an­

gripare i det längsta hindrades att få fast fot på svensk mark och att

ingen del av landet behövde uppgivas utan segt motstånd i olika former.

Försvarsberedningen understryker den principiella vikten av denna mål­

sättning såsom en allmän riktpunkt vid utformningen av den svenska

krigsmakten. Från såväl militära synpunkter som psykologiska framstår

denna målsättning som betydelsefull. Beredningen erinrar om att enligt

departementschefens direktiv till överbefälhavaren den 21 mars 1957 den­

nes utredning skulle grundas på den allmänna förutsättningen att någon

avgörande förändring i den gällande, av statsmakterna år 1948 fastställda

målsättningen tör det militära försvaret icke ifrågasattes.

Uppenbart är, anför försvarsberedningen, att ett allmänt samband råder

mellan operativ målsättning och försvarsresurser. Målsättningen kan emel­

lertid enligt beredningens mening icke tolkas på det sättet att den utan

vidare skulle kunna läggas till grund för en exakt bestämning av försvarets

styrka. Särskilt i tider av omorganisation och snabb teknisk och taktisk

utveckling anser beredningen det vara svårt att noggrant fastställa ifråga­

varande samband.

Vid sina överväganden av överbefälhavarens förslag av år 1957 och de

olika alternativen Adam, Bertil, Cesar och David har beredningen ägnat

ingående studium åt förhållandet mellan organisation och kostnader å ena

sidan och den operativa målsättningen för försvaret å den andra. Sam­

bandet mellan dessa faktorer måste enligt beredningens mening, även med

beaktande av det nyss anförda, tillmätas en avgörande betydelse vid be­

dömningen av försvarets utformning. Beredningen har kommit till den

slutsatsen att ett genomförande av något av alternativen David, Cesar eller

Bertil skulle leda till en sådan begränsning av försvarets styrka som be­

redningen icke anser sig kunna förorda. Beträffande övriga alternativ __

ÖB 1957 och Adam — gäller dels att överbefälhavaren framhåller att 1948

års målsättning icke helt kan tillgodoses i hans förslag förrän mot slutet

av den period som utredningen omfattar, dels att i alternativ Adam de

krigsförband med vilka krigsorganisationen skall reduceras icke utgår

omedelbart efter ett försvarsbeslut utan först successivt. Under de när­

maste åren blir därför skillnaden i den möjliga målsättningen mellan över­

befälhavarens förslag 1957 och alternativ Adam ganska ringa.

Vid bestämmandet av försvarsorganisationens omfattning måste vidare

fördyringar på grund av den tekniska utvecklingen tillmätas särskild bety­

delse. Beredningen utvecklar detta sålunda.

Beredningen vill vidare framhålla att den tekniska utvecklingen sär­

skilt beträffande atomvapen och robotar torde komma att inom några år

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

57

påverka vårt försvar och dess utformning i växande grad. Försvar sbered­ ningen har icke tagit ställning till atomvapenfrågan. Beredningen har dock noga studerat härmed förknippade problem. De tekniska förutsättning­ arna är sådana att ett visst uppskov med ställningstagandet i denna fråga synes kunna ske. Beredningen bedömer som angeläget, med hänsyn till såväl försvarskraft som försvarsekonomi, att den tekniska utvecklingen inom försvaret, bland annat inom robotområdet, med all kraft främjas. Organisationen av arbetet på robotområdet bör vara så utformad att kra­ ven på samordning mellan försvarets olika delar och på effektivitet och snabbhet i utvecklingsarbetet säkerställes. Möjligheterna till köp av robo­ tar utomlands bör följas med största uppmärksamhet. Försvarets forsk­ ningsanstalt bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atom­ området och studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens verkningar samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga metoder och utrustning. Forskning och försök inom detta område och inom robotområdet bör ges hög prioritet vid fördelning av anslag och personal.

Den tekniska utvecklingen medför att stridsmedlen efter hand blir mer invecklade och dyrare. För att upprätthålla en viss försvarseffekt måste därför kostnaderna tillåtas stiga något år från år. Det är emellertid av vikt att denna stegring icke går snabbare än den allmänna välståndsut­ vecklingen eftersom detta skulle innebära att en ständigt tilltagande mängd människor och produktionsresurser avdelades för försvarsändamål. För att möjliggöra en successiv anpassning efter den militärtekniska utveck­ lingen och för att kunna upprätthålla försvarseffekten anser beredningen att en årlig stegring av anslagssumman under fjärde huvudtiteln med 2 1/2 % är erforderlig. Det är vidare av avgörande betydelse för möjlig­ heterna att vidmakthålla en viss försvarseffekt att det reella innehållet i den försvarsorganisation som skall utveckla den avsedda effekten icke efter hand beskäres genom att kompensation icke erhålles för automa­ tiska kostnadsökningar i form av löne- och prisstegringar.

Med beaktande av nu anförda synpunkter förordar försvarsberedningen att vårt militära försvar under de närmaste 3—4 åren utformas och in­ riktas i huvudsak enligt alternativ Adam. Kostnadsramen för försvarets driftbudget bör i anslutning härtill bestämmas till 2 700 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Försvarsberedningen förutsätter, att en årlig an- slagsstegring av 2 1/2 % för teknisk utveckling och härutöver kompensa­ tion för löne- och prisstegringar utgår från och med budgetåret 1959/60.

Det förslag och de fyra alternativ som överbefälhavaren framlagt har helt naturligt givits en ganska bestämd organisatorisk form. Beredningen erinrar emellertid om förslagens karaktär av riktlinjer. Man maste räkna med att en hel del förutsättningar kan komma att ändras under den tid som planerna omfattar. Försvarsberedningen framhåller, att ett beslut att utforma försvaret i huvudsak enligt alternativ Adam icke innebär att man nu hinder sig för en under lång tid framåt låst försvarsorganisation eller en avvägning i detalj. Beslutet innebär att en allmän riktpunkt ska­ pas för det militära planläggningsarbetet, kostnadsmässigt och med hän­ syn till den samlade försvarseffekten i huvudsak byggd på alternativ

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

Adam. En fast grundval för långtidsplaneringen inom krigsmakten er-

hålles.

När det gäller frågan om avvägningen inom den förordade kostnads­

ramen mellan olika slags försvarsfunktioner ligger det enligt försvarsbe-

redningens mening i sakens natur att den militära uppfattningen måste

tillmätas väsentlig vikt. De tendenser i stora drag och på lång sikt i av­

vägningen mellan olika försvarsfunktioner, varåt överbefälhavaren gett ut­

tryck i sina utredningar, anser beredningen i huvudsak böra godtagas. Vad

marinen beträttar ligger häri att ett visst behov av sjöfartsskydd kan be­

aktas. Beredningen utgår från att det vid den praktiska utformningen av

försvarsorganisationen skall bli möjligt att uppnå en något högre effekt

vid marinen än vad som bedömts i alternativ Adam. Bland annat är det

därvid enligt beredningens mening angeläget att effekten vid kustartille­

riet icke nedgår på ett sådant sätt att målsättningen för invasionsförsvaret

allvarligt påverkas.

Försvarsberedningen framhåller, att den kostnadsram för försvaret som

beredningen förordar innebär, att inskränkningar måste företagas i gäl­

lande krigs- och fredsorganisation för samtliga försvarsgrenar. Beredningen

anför härom ytterligare.

Reduktionerna är i vissa fall betydande. Dessa begränsningar måste

genomföras trots att kostnaderna för försvaret bestämmes till en nivå som

är icke oväsentligt högre än den som under senare år tillämpats för fjärde

huvudtiteln. Bakgrunden härtill är den tekniska utvecklingens fördyrande

inverkan. Kravet på hög kvalitet på våra stridsmedel måste tillgodoses.

Medel måste avdelas för ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete

när det gäller nya vapen. För att så långt möjligt motverka den ofrån­

komliga fördyring av försvaret som betingas av den tekniska utvecklingen

är det nödvändigt att anpassa försvarsorganisationen efter de förändrade

förhållandena, att beskära kvantiteten för att kunna upprätthålla hög kva­

litet. Detta gäller alla tre försvarsgrenarna och avser icke endast deras

krigsorganisation utan även fredsorganisationen. Beredningen vill under­

stryka vikten av att fredsorganisationen anpassas till den minskade men

kvalitativt förstärkta krigsorganisationen så att en så stor del av försvars-

anslagen som möjligt kan avdelas till förmån för effektiviteten i krigs­

organisationen. Principiellt ställningstagande till de erforderliga begräns­

ningarna i fredsorganisationen, indragning av förband, koncentration av

utbildning etc., bör ske vid 1958 års riksdag. Det blir vidare nödvändigt

att föreslå ändring i vissa av statsmakterna tidigare fattade beslut i fråga

om materielanskaffning och att i en del fall avbeställa materiel. Bered­

ningen vill i detta sammanhang erinra om den minskning av uthållig­

heten som överbefälhavaren av ekonomiska skäl nödgats föreslå i samt­

liga anbefallda utredningsalternativ. Försvarsberedningen är medveten om

de svårigheter av olika slag som kommer att vara förknippade med den

förestående omläggningen av försvarsorganisationen och materielplane-

ringen, bland annat från arbetsmarknadssynpunkt. Begränsningarna är

emellertid ofrånkomliga om kostnadsramen skall kunna hållas. Bered­

ningen vill därför betona vikten av att omläggningen genomföres snarast

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

är

1958

59

möjligt så att man undviker att arbeta med en försvarsorganisation och en materielanskaffning som är överdimensionerad i förhållande till den för­ ordade kostnadsx-amen.

De nedskärningar av organisationen som är nödvändiga bör enligt för- svarsberedningen genomföras på ett sådant sätt att utrymme för förbätt­ ringar och modernisering snabbt skapas. Beredningen finner det dock önskvärt, att reduktionerna sker så att försvarskraften även under om- organisationsskedet hålles på högsta möjliga nivå.

Beträffande försvarets kapitalbudget erinrar beredningen om de allvar­ liga eftersläpningar som uppstått på grund av den under en följd av år starkt begränsade medelstilldelningen. Enligt direktiven för överbefälha­ varens utredningar skulle anslagen under kapitalbudgeten beräknas så att tillgänglig materiel kunde effektivt utnyttjas. Investeringsanslagen bör med andra ord avvägas med hänsyn till materielanslagen på driftbudgeten. Överbefälhavarens efter dessa riktlinjer verkställda utredningar har gett vid handen att man skulle behöva räkna med i genomsnitt ungefär en fördubbling av investeringsanslagen för försvaret för att uppnå och vid­ makthålla en balans mellan driftbudget och kapitalbudget. Detta visar en­ ligt beredningen med skärpa graden av eftersläpning på investeringssidan när det gäller krigsmaterielens omhändertagande i fortifikatoriska anord­ ningar, förråd etc. Även med hänsyn till de förestående organisatoriska förändringarna inom försvaret är det nödvändigt med en ökning av in­ vesteringsanslagen. Det måste nämligen tillses att genomförandet av dessa omorganisationer som innebär lägre löpande kostnader för försvaret, t. ex. koncentration av utbildningen, icke hindras av brist på medel under kapi­ talbudgeten. Beredningen understryker därför vikten av att anslagen un­ der kapitalbudgeten efter hand ökas. Endast härigenom skapas förutsätt­ ningar för en rationell fredsorganisation och för att de stridsmedel som anskaffas kan effektivt utnyttjas.

Försvarsberedningen anser, att krav på en mera enhetlig ledning såväl inom det militära försvaret som av det totala försvaret aktualiserats till följd av att det inbördes beroendet mellan försvarets olika delar blir allt­ mer utpräglat på grund av ett framtida krigs totala karaktär och genom att försvarssystemen blir alltmer invecklade i tekniskt hänseende. Bered­ ningen framhåller angelägenheten av att möjligheterna till en ökad sam­ ordning och mera enhetlig ledning i nu angivna hänseenden prövas i lämp­ ligt sammanhang.

Slutligen erinrar försvarsberedningen om att 1951 års riksdag avgivit en skrivelse till Kungl. Maj :t (nr 362) i anledning av väckta motioner om inrättande av ett organ med parlamentarisk ankngtning för kontinu­ erliga överläggningar i försvarsfrågorna.

Statsutskottet, vars utlåtande godkändes av riksdagen, uttalade bland annat att utskottet var ense med motionärerna om önskvärdheten av att

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

den utförligare och i förhållande till den vanliga riksdagsbehandlingen

tidigare informationen för ledamöter av riksdagen i viktiga försvarsfrågor,

som åsyftades i motionerna, komme till stånd. Utskottet var dock av den

meningen att det knappast kunde anses påkallat att för vinnande av det

avsedda syftet tillskapa ett permanent organ utan ansåg lämpligare att

man prövade sig fram genom av regeringen eller försvarsministern under

hand anordnade överläggningar eller samråd.

Försvarsberedningen uttalar önskemålet, att i skrivelsen berörda spörs­

mål måtte tagas under övervägande.

D. Vissa kompletterande utredningar och förslag

Uppdrag till försvarsgrenscheferna

Sedan försvarsberedningen slutfört sitt uppdrag, anbefallde chefen för

försvarsdepartementet den 21 februari 1958 cheferna för armén, marinen

och flygvapnet att före den 1 mars 1958 till Kungl. Maj :t avgiva vissa ut­

redningar och förslag, avsedda att utgöra underlag för proposition till riks­

dagen.

I skrivelsen angavs att kostnadsramen för fjärde huvudtiteln för bud­

getåret 1958/59 bestämts till 2 700 miljoner kronor, varav 987 miljoner

kronor för armén, 420 miljoner kronor för marinen och 1 103 miljoner

kronor för flygvapnet. Rörande riktpunkterna för propositionsarbetet och

det fortsatta organisationsarbetet anfördes i skrivelsen följande.

Propositionen kommer i allt väsentligt att grundas på de principer, som

angivits i försvarsberedningens utlåtande. Kostnadsramen för fjärde hu­

vudtiteln är för budgetåret 1958/59 bestämd till 2 700 miljoner kronor.

Detta belopp skall inkludera beräknade kostnader på grund av pris- och

lönestegringar, som alltså ej få föranleda äskanden om anslag på tilläggs-

stat. Försvarsgrenarnas totala anslagsramar skola vara: armén 987, mari­

nen 420 och flygvapnet 1 103 miljoner kronor. Det belopp på 70 miljoner

kronor, som i den preliminära anslagsfördelningen hänförts till anslaget

till anskaffning av flygmateriel m. m. utöver 680 miljoner kronor, kommer

i sin helhet att ställas till Kungl. Maj:ts disposition.

För den fortsatta organisationsutvecklingen skola i alternativ Adam an­

givna riktlinjer så långt möjligt tillämpas. För att bereda utrymme för

någon ökning av marinens kostnadsram bör dock för de närmaste åren

en viss minskning av kostnadsramarna vid armén och flygvapnet förut­

sättas.

Organisationsarbetet vid marinen bör inriktas efter en kostnadsram,

som för 1958/59 enligt ovan bestämts till 420 miljoner kronor och för

1959/60 till en ungefärlig nivå av 400 miljoner kronor. För budgetåret

1960/61 bör den ungefärliga kostnadsramen bestämmas sedan chefen för

marinen efter nu pågående utredningar framlagt ny plan för den framtida

inriktningen av marinens materielanskaffning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

61

De förslag ni. m., som infordrades, avsåg underlag för erforderliga änd­ ringar i anslagsäskandena beträffande sådana anslag som i 1958 års stats- verksproposition icke äskats definitivt, åtgärder och bestämmelser för minskning av antalet värnpliktiga i första tjänstgöring under budgetåret 1958/59, principförslag till förbandsindragningar, sammanslagningar och centraliseringar inom fredsorganisationen jämte preliminära tidsplaner härför samt förslag till planer för materielanskaffning för armén och flygvapnet.

Arméchefens förslag

Med skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för armén redovisat resul­ tatet av verkställda utredningar med anledning av chefens för försvars­ departementet uppdrag den 21 februari 1958 samt framlagt därav betingade förslag. I anslutning härtill har arméchefen i särskilda skrivelser lagt fram förslag dels rörande riktlinjer för materielanslcaffningen vid armén, dels rörande förflyttning av infanteriskjutskolan.

I det följande redogöres först för arméchefens förslag rörande arméns värnpliktskontingent samt till rationaliseringar och minskningar av freds­ organisationen. Härefter redogöres för förslagen till riktlinjer för materiel- anskaffningen samt rörande förflyttning av infanteriskjutskolan.

Arméns värnpliktskontingent

Minskningen av arméns krigsorganisation medför, att den årliga utbild- ningskontingenten på längre sikt blir omkring 1 500 man mindre än be­ folkningsunderlaget skulle medge. Det blir nödvändigt att undanta överta­ liga värnpliktiga från tjänstgöringsskyldighet i fred vid armén. I första hand bör därvid komma i fråga värnpliktiga, som i väsentligt begränsad omfattning är dugliga till krigstjänst (besiktningsgrupp 4). Bestämmelser för värnpliktskontingentens begränsning måste vara gemensamma för samt­ liga försvarsgrenar. Chefen för armén förutsätter, att överbefälhavaren er­ håller uppdrag att inkomma med förslag till ändring av berörda författ­ ningar. Reviderade bestämmelser bör tillämpas vid inskrivningsförrätt- ningarna hösten 1958.

I underlaget till medelsäskandena för budgetåret 1958/59 beräknades an­ talet värnpliktiga till totalt omkring 34 600 man under första tjänstgöring. Arméns krigsorganisation enligt riktlinjerna i alternativ Adam kräver på lång sikt ett årligt omsättningsbehov av i runt tal 36 000 man. Det vore där­ för enligt arméchefen önskvärt att icke minska värnpliktskontingenten un­ der utbildningsåret 1958/59 utan först då värnpliktstillgången om några år överskrider 36 000 man.

Den totala anslagsram för armén under budgetåret 1958/59, som angivits i chefens för försvarsdepartementet direktiv, medger emellertid icke att

62

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

värnpliktiga inkallas till första tjänstgöring i den omfattning, som tidigare

avsetts. Om ett riksdagsbeslut grundat på angivna anslagsram skall kunna

genomföras, måste utbildningskontingenten minskas med 1 000 man.

I princip bör enligt arméchefen begränsningen innebära, att handräck-

ningsvärnpliktiga i besiktningsgrupp 4 vid armén icke inkallas till tjänst­

göring. Enär stora variationer förekommer vid arméns truppregistrerings-

myndigheter i fråga om tillgång på övriga handräckningsvärnpliktiga dispo­

nibla för inkallelse, bör generellt förbud att inkalla värnpliktiga hänförda

till besiktningsgrupp 4 dock icke utfärdas innevarande år.

Rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen

Med anledning av de ändrade personella utgångsvärdena för fredsorga-

nisationens framtida utformning har arméchefen låtit överarbeta tidigare

utredningar och förslag. Möjligheterna att bedöma den tekniska utveck­

lingen och dess konsekvenser längre fram i tiden har därvid tillvaratagits.

Ökad hänsyn har tagits till bl. a. beredskaps- och utrymningskrav. De för­

hållanden, som kan bli en följd av att armén kan komma att tillföras ro­

botar, har särskilt beaktats. Verkningarna av att Stockholms storflygplats

förlägges till Halmsjön har vidare inarbetats.

Rörande angivna omständigheters inverkan anför arméchefen i huvudsak

följande.

Den minskade krigsorganisationens behov av värnpliktiga kommer icke

att fördela sig jämnt på utbildningsmyndigheterna. Vid några av dessa kom­

mer visst överskott på utbildningskapacitet och förläggningsutrymme att

uppstå. Detta kan utnyttjas genom att dit förlägga i nuläget självständiga

skolor och mindre fredsförband. Härigenom kan antalet administrationer

minskas och besparingar göras på driftbudgeten.

Riksdagen har 1957 beslutat, att Stockholms storflygplats skall förläggas

till Halmsjön. Anläggningen avses tas i bruk från och med 1960. Vid start

från huvudbanan kommer Rosersbergsområdet med infanteriets skjutskola

(InfSS) att överflygas på låg höjd. Detta medför bl. a. att skjututbildning

med få undantag icke kommer att kunna bedrivas inom området. Skolan

tvingas härigenom flytta 1960 eller senast 1961.

Järvafältet utnyttjas i nuläget som övnings- och stridsskjutningsterräng

för omkring 4 000 man. Endast 70 % av begärda stridsskjutningstillfällen

kan f. n. tillgodoses, övergång till spetsammunition för gevärskalibriga

vapen ökar storleken av erforderliga riskområden. Härtill kommer, att

ändrad sträckning av riksvägar m. m. medför, att fältet blir mindre använd­

bart än nu. I samband med nödvändiga förändringar av fredsorganisatio­

nen bör möjligheterna tillvaratas att inom friställda förläggningsutrym-

men utanför Stockholmsområdet lösa Stockholmsförbandens framtida loka­

lisering.

Stor-Stockholm torde komma att utgöra ett utsatt mål för flyg- och

fjärrvapenanfall. Kraven på snabb utrymning blir allt större. Mobilisering

av förband på och omkring Järvafältet, samtidigt som utrymning pågår,

medför stora svårigheter. Även av dessa skäl är en minskning av antalet

fredsförband i Stockholmsområdet önskvärd. Härigenom skulle dessutom

Stor-Stockholms behov av mark för bostadsbebyggelse i någon mån kunna tillgodoses.

Den tekniska utvecklingen har ökat möjligheterna till kuppartade anfall. Beredskapskraven ökas härigenom ytterligare. Strävan måste därför vara att bibehålla fredsförbanden i särskilt utsatta landsdelar.

Arméns krigsorganisation beräknas efter hand komma att tillföras nya vapen, bl. a. robotar. Särskild vikt måste därför läggas vid att undvika så­ dana åtgärder, som kan stå i strid med utvecklingens krav på längre sikt. Detta nödvändiggör återhållsamhet beträffande sammanslagning eller in­ dragning av förband, vars förutsättningar för exempelvis robotutbildning bedömes gynnsamma.

Arméchefen anför, att den otillräckliga anslagstilldelningen på kapital­ budgeten har medfört ackumulerat behov av angelägna objekt. Med hänsyn härtill bör i första hand sådana åtgärder genomföras, som icke förutsätter omfattande investeringar.

Under åren 1955—1957 har en detaljplanläggning genomförts i fråga om den byggnadsverksamhet som erfordras med hänsyn till utbildningsorga­ nisationen. Härvid har eftersträvats att minska investeringskostnaderna. Detta har visat sig kunna ske genom ökat friläggande av bostäder, effekti­ vare utnyttjande av befintliga lokaler och sänkt standard bl. a. i fråga om tillgång på dagrum. Därvid har även framkommit, att förbandens förlägg- ningstillgångar i flertalet fall kan ökas, utan att nybyggnad behöver ske. Förutsättning härför är dock, att behovet av iståndsättningsmedel tillgodo­ ses. Det underlag, som erhållits genom detaljplanläggningen, har utnyttjats vid övervägandena angående fredsorganisationens utformning.

Mot bakgrunden av det anförda framlägger arméchefen principförslag beträffande rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen. Ar­ méchefen anför, att tiden icke medgett, att samtliga organisatoriska, perso­ nella och ekonomiska konsekvenser undersökts i detalj. Under förutsättning av riksdagens principbeslut avser arméchefen att senare framlägga full­ ständiga förslag.

De åtgärder arméchefen föreslår är följande. Infanteriskjutskolan (InfSS) förlägges till Livgrenadjärregementet (14). Härom har, som nämnts, arméchefen ingivit särskilt förslag för vilket redo- göres i det följande.

Infanteriets kadettskola (InfKS) förlägges till Hallands regemente (I 16). Utbildningen vid Livregementets husarer (K 3) uppdelas på andra för­ band. Dess kaserner utnyttjas för Upplands signalregementes kompani i Skövde (S 1 Sk), som ombildas till en signalkår.

Utbildningen vid Göta artilleriregemente (A 2) uppdelas på andra för­ band. Dess kaserner utnyttjas av Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) med ar­ méns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS).

Svea artilleriregemente (Al) förlägges till Östgöta luftvärnsregemcntes (Lv2) kaserner. Utbildningen vid luftvärnsregementet uppdelas på andra

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

63

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Utbildningen vid Sundsvalls luftvärnskår (Lv5) uppdelas på andra

förband.

Arméchefen anmäler vidare, att han avser att föreslå att Norrbottens

regemente (I 19) samt ett infanteriregemente i södra Sverige ombildas till

pansarinfanteriregementen.

Som motivering till dessa förslag anför arméchefen i huvudsak följande.

Infanteriets kadettskola (InfKS) är förlagd till Ulriksdal. Dess

förläggning är trång. Möjligheterna att tillgodose ökade krav inom nuva­

rande etablissement utan nybyggnad är begränsade. Härtill kommer att ut-

bildningsbetingelserna på Järvafältet synes bli allt mer beskurna. Övriga

Stockholmsförband har behov av förbättrade övningsmöjligheter. Dessa för­

hållanden talar för en bortflyttning av InfKS.

Begränsningen av arméns krigsorganisation medför, att Hallands rege­

mentes (I 16) årliga utbildningskontingent måste minskas. Möjligheter

finnes att frilägga del av förläggningen för InfKS.

Förlägges InfKS till I 16, kan möjligheterna till truppföring och trupp­

utbildning förbättras. InfKS nuvarande administration kan till stora delar

indras. Årliga besparingar på omkring 0,3 miljon kronor kan erhållas.

För skolans förläggning till I 16 erforderliga investeringar har preliminärt

beräknats till omkring 1,2 miljon kronor. Skulle InfKS ligga kvar i Stock­

holm, kan investeringar om ca 3 miljoner kronor bli erforderliga.

Utbildningsmöjligheterna i Skövde är relativt begränsade. Livrege­

mentets husarers (K3) etablissement utnyttjas för infanteriutbildning

(spanings- och fältpolisutbildning) samt signalutbildning, Upplands

signalregementes kompani i Skövde (S 1 Sk). Ytterligare utrym­

men för signalutbildning måste tillkomma. Spaningsförband med i allt

väsentligt samma organisation och uppträdande utbildas förutom i Skövde

vid pansarinfanteriregementena. Minskningen av arméns krigsorganisation

möjliggör, att den vid K 3 bedrivna spaningsutbildningen kan förläggas till

dessa, varigenom behovet av samövning bättre kan tillgodoses.

Den vid K 3 bedrivna fältpolisutbildningen bör återföras till Svea livgarde

(II), vars förläggningstillgångar kommer att medge detta, bl. a. på grund

av att del av Inf SS övningstrupp icke längre behöver utbildas vid I 1. K 3

etablissement m. m. kan därigenom helt avses för signalutbildning. Flytt­

ning av redan gjorda teletekniska installationer kan då undvikas. Befint­

liga utbildningsanordningar kan byggas ut utan avsevärda investeringar.

Preliminärt beräknas dessa uppgå till ca 0,7 miljon kronor.

Vid artilleriet bör utbildning i divisionsförband kunna ske inom freds-

förbandets ram. Detta blir icke möjligt i önskvärd omfattning, såvida icke

antalet förband minskas. Göta artilleriregementes (A 2) etablisse­

ment börjar bli kringbyggt. Regementets skjutfält svarar icke mot kraven

på lång sikt. Utvecklingsmöjligheterna för utbildning med modern artilleri -

materiel är begränsade. A 2 utbildningskontingent bör därför närmast kom­

ma i fråg'a för uppdelning. Detta förutsätter en begränsad komplettering av

ÖA'riga artilleriförbands etablissement. Investeringskostnaderna härför har

preliminärt beräknats till omkring 1 miljon kronor. Besparingarna på drift­

budgeten torde uppgå till ca 0,6 miljon kronor per år.

65

Göteborgs luftvärnskårs (Lv 6) etablissement är kringbyggt och handövningsfältet är litet. Förhållandena är i detta avseende ännu sämre än på A 2. Genom uppdelning av A 2 utbildningskontingent skapas möj­ ligheter att förlägga Lv 6 utbildning till A 2 kaserner tillsammans med arméns radar- och Inftvärnsmekanikerskola (RMS), som bör bibehållas i A 2 etablissement. Nödvändig samverkan mellan dessa enheter skulle därigenom underlättas. Göteborg utgör ett primärt skyddsföremål, som i framtiden kan erfordra försvar med luftvärnsrobotar. Göta artilleri­ regemente bör därför omvandlas till luftvärnsregemente med RMS ansluten. Investeringskostnaderna har preliminärt beräknats till omkring 2 miljoner kronor och torde väl uppvägas av att Lv 6 nuvarande etablissement helt eller delvis kan friställas för försäljning.

Svea artilleriregemente (Al) är förlagt till Järvafältet. Dess etablissement är relativt nytt men har icke utbyggts helt. Härtill kommer, att tygförvaltningsskolan (TygS) avsetts förläggas till A 1. En stor del av skolans utbildningslokaler har inretts invid A 1. För skolan erforderligt för- läggningsutrymme skulle fordra nybyggnad av en mindre kasern. De sam­ manlagda investeringskostnaderna för A 1 och TygS förläggning har be­ räknats till 3,5 miljoner kronor.

A 1 saknar användbart skjutfält. Försvarets fastighetsnämnds undersök­ ningar bar visal, att Gullbergsfältet, som är nödvändigt även för InfSS, skulle kunna tillgodose även A 1 behov. Särskilt markförvärv för A 1 på annat båll skulle härigenom undvikas.

Avståndet för A 1 till Gullbergsfältet skulle emellertid bli stort. Härtill kommer önskvärdheten av att minska antalet fredsförband i Stockholms­ trakten. Anskaffas fältet, synes skäl tala för att A 1 förlägges närmare detta. Möjligheter härtill erhålles om utbildningen vid Östgöta luftvärnsrege­ mente (Lv 2) uppdelas på andra förband. Aktuella investeringsbehov skulle därmed kunna minskas till omkring 1,5 miljon kronor. Del av A 1 och TygS nuvarande administrationer skulle kunna indras, varigenom årliga besparingar om ca 0,4 miljon kronor skulle kunna göras. Möjligheter torde dessutom uppstå att friställa viss mark för försäljning.

Med hänsyn till den begränsade utbildningskontingenten vid luftvärnet bör viss koncentrering av utbildningen genomföras. Två luftvärnsförband kan uppdelas.

Av ekonomiska och utbildningsmässiga skäl bör den år 1954 föreslagna uppdelningen av Sundsvalls luftvärnslcår (Lv 5) på andra luftvärns­ förband genomföras, trots de därmed förenade olägenheterna från bered­ skaps- och rekryteringssynpunlcter. Förslaget leder till att vissa investe­ ringar vid Luleå' luftvärnskår (Lv 7) erfordras, preliminärt beräknade till omkring 0,6 miljon kronor. Besparingarna beräknas till ca 0,6 miljon kro­ nor per år. Del av Lv 5 etablissement torde kunna friställas för försäljning. Ästöns skjutplats beräknas dock tills vidare komma att erfordras för ut­ bildning.

Under förutsättning att Gullbergsfältet anskaffas som skjutfält för InfSS och A 1, bör Östgöta luftvärnsregementes (Lv2) utbildningskontingent ifrå­ gakomma för uppdelning före annat förband. Härigenom skapas möjlig­ heter att flytta A 1, som även organiserar InfSS övningstrupp, ur artilleriet. Förlägges 'därjämte InfSS till 14, säkerställes smidig samverkan.

5—89

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

66

Arméchefen beräknar, att de föreslagna åtgärderna kommer att medföra

besparingar på driftbudgeten om sammanlagt omkring 2,5 miljoner kronor

årligen.

För att genomföra organisationsförändringarna erfordras i engångs-

utgifter omkring 8 miljoner kronor på kapitalbudgeten, varvid inräknats

en miljon kronor till följd av utökad värnpliktskontingent vid pansartrup­

perna. Därutöver tillkommer de kostnader, som är en direkt följd av att

InfSS måste flytta på grund av storflygplatsens förläggning till Halmsjön.

Dessa kostnader, som preliminärt beräknas till 20 å 25 miljoner kronor,

kan genom här föreslagna åtgärder begränsas till 6 miljoner kronor.

Sammanlagt erfordras sålunda omkring 14 miljoner kronor på kapital-

budgeten. I gengäld kan kasernetablissement och handövningsfält friställas

i Sundsvall (Lv 5) och Göteborg (Lv 6). Vissa markområden i Stockholms­

trakten torde även kunna friställas för försäljning. Det sammanlagda för­

säljningsvärdet kan fastställas först efter värdering på de aktuella platserna.

Intäkterna beräknas emellertid bli större än de angivna investeringsbehoven.

Under förutsättning att 1958 års riksdag fattar principbeslut om freds-

organisationens utformning, synes erforderliga förändringar kunna ge­

nomföras enligt följande preliminära tidsplan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Tidigast

budgetåret

Omorganisation

(Sammanslagning)

1959/60

K 3 omvandlas till S 2

Lv 5 uppdelas

1960/61

InfSS förläggs till I 4 1

1961/62

Lv 6 förläggs till A 2, som uppdelas

Inf KS förläggs till I 16

A 1 förläggs till Lv 2, som uppdelas 1

1 Förutsätter att Gullbergsfältets anskaffning påbörjas

under 1959.

Arméchefen förutsätter att erforderliga medel — utöver eljest erforder­

liga anslag på kapitalbudgeten — ställes till förfogande 1—2 år före av­

sedda tidpunkter för omorganisationernas genomförande. För budgetåret

1958/59 erforderliga medel — ca 2 miljoner kronor utöver ordinarie anslag

— förutsättes skola beviljas av 1958 års riksdag.

Begränsningen av fredsorganisationen kommer att beröra ett stort antal

militära, civilmilitära och civila befattningshavare. Sociala och andra verk­

ningar för dessa blir avsevärda. Arméchefen framhåller, att alla möjlig­

heter att för den enskilde befattningshavaren minska verkningarna av or-

ganisationsändringarna måste tillvaratas. Härvid förutsättes, att Kungl.

Maj :t och riksdagen vidtager erforderliga åtgärder.

Arméchefen räknar med att de militära beställningar, som frigöres i

samband med de föreslagna organisationsändringarna, skall få utnyttjas

för att tillgodose angelägna behov inom arméns organisation. Härom anförcs följande.

Den militärtekniska utvecklingen, de skärpta beredskapskraven m. m. har medfört ökade behov av militär personal vid staber, utbildningsanstalter m. m. Dessa behov kan delvis tillgodoses inom ramen för befintliga be­ ställningar genom den föreslagna minskningen av fredsorganisationen. Med hänsyn till utbildningskontingenternas storlek och den alltmer specialiserade och tekniska utbildningen måste emellertid även antalet beställningar avsed­ da för utbildningsbefäl vid förbanden ökas. I arméutredningen 1954 har chefen för armén med då aktuell, framtida krigs- och fredsorganisation som bakgrund redogjort för behovet av beställningar för aktiv militär personal. I förhållande härtill kräves i den nu föreslagna krigs- och fredsorganisatio­ nen något färre aktiva befäl. Jämfört med nuvarande personalstater erford­ ras emellertid alltjämt en relativt omfattande utökning av arméns beställ­ ningar för militär personal. Det är därför en bestämd förutsättning för ar­ méns fortsatta effektivitet, att genom föreslagna omorganisationer fri­ gjorda beställningar får omdisponeras inom arméns staber, truppslag, för­ band och utbildningsanstalter. Med hänsyn härtill förutsätter jag, att dessa beställningar icke indras utan får användas för ovan angivna ändamål.

För att förbereda och genomföra omorganisationerna erfordras enligt arméchefen, liksom vid genomförandet av omorganisationen av I 8 m. fl. förband, en under chefen för armén lydande utredningsgrupp.

För att erforderliga jämkningar i personalstaterna skall kunna genom­ föras under löpande budgetår allt eftersom befattningshavarna kan frigö­ ras, föreslår arméchefen, att Kungl. Maj :t liksom vid omorganisationen av I 8 m. fl. förband 1956 (prop. 1956: 110, s. 129) av riksdagen utverkar be­ myndigande att under de närmaste budgetåren inom fastställd personal­ ram för ordinarie befattningshavare vidtaga jämkningar i personalstaterna.

Riktlinjer för materielanslcaffning m. m.

Förslag till riktlinjer för materielanskaffning vid armén har framlagts av arméchefen i skrivelse den 27 februari 1958. Riktlinjerna avser anskaff­ ningen av såväl tygmateriel som intendentunnateriel under budgetåren 1958/66. De är utarbetade inom arméledningen i samråd med försvarssta­ ben och försvarets forskningsanstalt.

I anslutning till arméchefens förslag till riktlinjer har förslag till mate- rielplaner avgivits av armétygförvaltningen och arméintendenturförvalt- ningen i skrivelser den 27 februari 1958. Ytterligare redogörelser för dessa förslag avses skola lämnas vid anmälan av arméns anslag till anskaffning av tygmateriel respektive beklädnad.

Utrustningsbehovet har i riktlinjerna beräknats för den krigsorganisa­ tion, som avses i alternativet Adam. Kostnadsberäkningarna grundar sig på prisläget den 1 juli 1957. Årskvoterna för budgetåret 1958/59 innefattar dock enligt arméchefen beräknade kostnader till följd av prisstegringar under detta budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

67

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

dr

1958

Anskaffningen av tyg materiel skall enligt förslaget under angivna tid

äga rum inom en kostnadsram av 2 995 miljoner kronor. Kostnaderna bör

enligt arméchefen i stort sett fördela sig enligt följande.

Miljoner kronor

Budgetår

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

350

360

365

370

375

385

390

400

Anskaffningsverksamheten i fråga om tygmateriel bör enligt arméchefen

inriktas i huvudsak sålunda.

Forskning och försöksverksamhet bedrives i ökad utsträckning.

Omsättningen av äldre artilterimateriel fortsättes. Härvid sker en ytter­

ligare förskjutning från lätt till tungt artilleri. Det sistnämnda avses till

viss del bestå av bandgående pjäser. De medel, som avdelas för tungt artil­

leri, kan komma att i stället delvis användas för anskaffning av markro­

botar.

Antalet stridsvagnar och andra pansrade fordon utökas. Omsättningen av

äldre stridsvagnar fortsättes. Antalet lätta fj ärr pansar värnsvapen ökas.

Omsättningen av det äldre automatkanon/u/fuärnet fortsättes. Härvid

anskaffas, förutom bildragna pjäser, även bandgående luftvärn avsett för

skydd av sådana förband, som måste kunna uppträda rörligt i öppen ter­

räng. Härför avsedda medel kan komma att delvis användas för anskaff­

ning av andra luftvärnsvapen för samma uppgifter. Några medel avses dock

icke för luftvärnsrobotar, för vilka kostnaderna redovisats särskilt i över­

befälhavarens utredningar 1957.

Beträffande materiel för samband och stridstedning fortsättes omsätt­

ningen av äldre radiomateriel liksom även övergången till radiolänk för

förbindelser mellan högre staber. Materielen förses med tekniska förbätt­

ringar avsedda att möta de ökade riskerna för fientlig teleteknisk störning.

Anskaffning av motmedel mot telekommunikationer påbörjas.

I fråga om fordon m. m. fortsättes omsättningen av äldre bilar och trakto­

rer. Kraven på ökad rörlighet tillgodoses bl. a. genom anskaffning av pan-

sarbandvagnar och omsättning av hästdragna kärror med olika slags trak­

torkärror. Ett antal helikoptrar anskaffas. "Härför avsedda medel kan kom­

ma att delvis användas för anskaffning av andra lufttransportmedel med

motsvarande användningsområde.

Kostnaderna för anskaffning av intendenturmateriel uppgår en­

ligt arméchefen under den aktuella perioden till 170 miljoner kronor. För­

delningen av detta belopp på olika budgetår bör i stort sett vara denna.

Miljoner kronor

Budgetår

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

9

22

22

22

23

24

24

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

69

Den huvudsakliga inriktningen av anskaffningsverksamheten anges av arméchefen sålunda.

I fråga om beklädnadsmateriel ersättes nuvarande uniformsutrustning, såvitt gäller de stridande förbanden, med ny fältuniform och stridssele. Äldre pälsar omsättes med ett modernt lätt vinterytterplagg i de förband, som i första hand har behov därav.

Vidare omsättes äldre materiel för förplägnadstjänsten och äldre tält m. m. med modern utrustning.

Drivmedelsutrustningen omsättes och utökas i den takt som tygmateriel- planen medger ökad motorisering.

Arméchefen understryker behovet av långsiktsplaner för materielan- skaffningen för att arbetet inom arméledningen i fråga om materielplane- ring och alla därmed sammanhängande frågor skall kunna bedrivas på mest ändamålsenliga och förutseende sätt. Det framstår enligt arméche­ fen som synnerligen angeläget att långsiktsplaner för materielanskaffningen vid armén fastställes och att en grund därigenom skapas för arméledningens arbete i dessa frågor under de närmaste åren.

I detta sammanhang anmäler arméchefen sin avsikt att i samband med förslagen till anslagsäskandena för budgetåret 1959/60 framlägga förslag om övergång till ett system med årligen »rullande» planering.

Flyttning av infanteriskjutskolan

Infanteriskjutskolan (InfSS), vilken är arméns viktigaste utbildnings- anstalt för stridsutbildning, är belägen i Rosersberg. Till skolan är förlagda bland andra infanteriets och kavalleriets officersskolor, bataljonschefskur- ser, trupputbildningskurser för officerare och underofficerare samt ett antal special- och reservofficerskurser. Vid skolan bedrives en omfattande för­ söksverksamhet. Skolans övningstrupp omfattar ca 500 värnpliktiga. En väsentlig del av utbildningen vid infanteriskjutskolan omfattar skjutning, främst stridsskjutning. Härför erfordras tillgång till terräng i sådan om­ fattning, att från säkerhetssynpunkt erforderliga riskområden kan erhållas. Arméns skyddsskola är även förla-g'd till Rosersberg och i administrativt hänseende ansluten till infanteriskjutskolan.

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för armén föreslagit dels att infanteriskjutskolan flyttas till Linköping och anslules till Livgrenad- järregementet (14), dels att ett övnings- och skjutfält anskaffas i Lin- köpingstrakten. Till stöd för förslagen har arméchefen anfört i huvudsak följande.

InfSS nuvarande byggnadsbestånd är eftersatt. Detta gäller särskilt för­ läggningen. Skolan saknar vissa byggnader. Detta beror på att slutligt ställningstagande till de omfattande utredningarna angående förläggning av Stockholms storflygplats avvaktats. En upprustning av skolan skulle fordra avsevärda belopp.

70

InfSS nuvarande övnings- och skjutfält är trångt. Reella utvidgnings­

möjligheter saknas. Varje inskränkning av skjutmöjligheterna kommer att

få allvarliga återverkningar på skolans verksamhet.

Riksdagen har 1957 beslutat, att Stockholms storflygplats skall för­

laggas till Halmsjön. Anläggningen avses utbyggas i etapper. Den första

beraknas vara genomförd i början av 1960. Flygplatsen beräknas vara helt

uiijy8§£i åi 1963. Vid start från huvudbanan kommer Rosersbergsområdet

att överflygas på låg höjd.

I propositionen 1957:185 anfördes bland annat, att flygverksamheten

vid Halmsjön kunde komma att så väsentligt minska övnings- och strids-

skjutningsmöjligheterna inom Rosersbergsområdet, att en förflyttning av

veiksamheten till annan plats kunde bli nödvändig. Närmare undersökning

av dessa problem förutsattes ske genom luftfartsstyrelsen i samråd med

berörda militära myndigheter.

De förutsatta undersökningarna har verkställts. De visar, att samord­

ning av skjut- och flygverksamheten vid Rosersberg är helt omöjliggjord

från och med 1963. Trafikintensiteten på Halmsjön torde emellertid bli

avsevärd redan under 1960 för att sedan successivt öka. Verkningarna för

InfSS blir redan från denna tidpunkt så allvarliga, att skolans flyttning helst

bör komma till stånd under 1960 och är nödvändig under 1961.

Arméchefen anför att inom armén icke disponeras några stridsskjut-

ningsfält av sådan storlek, att de kan utnyttjas av InfSS jämsides med

övrig dit förlagd verksamhet. Möjligheterna har undersökts att utnyttja

övningsfält vid förband, som måste indras. De ekonomiska och sociala

verkningarna skulle emellertid i dessa fall bli så stora, att ett sådant alter­

nativ icke synes rimligt. Nytt skjutfält måste därför anskaffas för InfSS.

Försvarets fastighetsnämnd handlägger för närvarande frågor rörande

anskaffning av skjutfält för A 1, utvidgat skjutfält för Linköpings garni­

son och samövningsfält för IV. militärområdet. Härvid har nämnden även

tagit upp frågan om nytt övnings- och skjutfält för InfSS. Det har vid

nämndens undersökningar visat sig, att samtliga dessa behov skulle kun­

na tillgodoses genom att ta i anspråk Gullbergs kronopark jämte vissa an­

gränsande områden, varigenom särskilda större markförvärv på andra

håll skulle kunna undvikas. Gullbergsområdet är beläget nordväst om sjön

Roxen. Avståndet till Linköping är ca 2,5 mil.

Arméchefen framhåller, att det nu aktuella förvärvet av nytt övnings-

och skjutfält för InfSS samt övriga kostnader för en flyttning är direkta

konsekvenser av att storflygplatsen förlagts till Halmsjön. Detta framtvingar

medelsbehov, som icke kan rymmas inom arméns ordinarie anslag. Sär­

skilda medel måste därför ställas till förfogande. Huvuddelen av kost­

naderna för fältets anskaffning kan enligt arméchefen sannolikt uppvä­

gas genom att vissa områden i Stockholmstrakten friställes för försäljning.

Det beräknas ta två eller tre år innan ett nytt övnings- och skjutfält

kan börja användas för sitt ändamål. Ett beslut 1958 medför därför, att

InfSS kan flyttas tidigast hösten 1960.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

71

Skulle skolan ligga kvar under budgetåret 1960/61, måste enligt armé­ chefen verksamheten reduceras avsevärt på grund av bristen på skjutfält. Ett sådant läge skulle vara till allvarligt men för utbildningen vid InfSS. Det är därför önskvärt, att snabbt beslut fattas om anskaffning av det nya övnings- och skjutfältet.

Från utbildningssynpunkt bör InfSS förläggas inom det nya skjutfältet. Härav föranledda kostnader har arméchefen uppskattat till 20—25 miljo­ ner kronor enbart för kasernetablissement. Inför ett kommande försvars­ beslut har möjligheterna att förlägga InfSS till annan plats undersökts. Det lämpligaste alternativet har visat sig vara att flytta InfSS till Linköping. Möjligheter föreligger att flytta InfSS till I 4 under förutsättning att dels ett tillräckligt övnings- och skjutfält anskaffas vid Gullberg, dels hand­ övningsfältet i Linköping utökas.

Förhandlingar har pågått mellan försvarets fastighetsnämnd och Lin­ köpings stad angående försäljning till staden av viss mark från garnisonens övningsfält. Härvid har förutsatts att annan mark tillföres övningsfältet som kompensation. Aktuell kompensationsmark synes förbättra betingelserna för att på fältet bedriva infanteriutbildning.

InfSS förläggning till Linköping i stället för till skjutfältet medför, att det markområde, som behöver tagas i anspråk för Gullbergsfältet, kan minskas och att kostnaderna torde kunna nedbringas. De sociala olägen­ heterna för befolkning och näringsliv kan härigenom minskas.

För InfSS förläggning till Linköping erforderliga byggnadsåtgärder har av arméchefen kostnadsberäknats till ca 4,5 miljoner kronor, varav dock ca 2 miljoner kronor utgöres av tidigareläggning av en för I 4 inom 10-års- perioden planerad nödvändig upprustning och rationalisering.

Då ett betydande antal övningar måste bedrivas på Gullbergsfältet kom­ mer förflyttningar till och från fältet att medföra tidsförluster. Dessa kan enligt arméchefen delvis undvikas om ett läger anordnas på fältet. Kost­ naderna för ett sådant läger uppskattas till ca 3,5 miljoner kronor. De to­ tala kostnaderna på kapitalbudgeten, betingade enbart av InfSS, skulle därmed — frånsett Gullbergsfältet — uppgå till ca 6 miljoner kronor. I jämförelse med kostnaderna för ett nytt etablissement för InfSS innebär detta enligt arméchefen en besparing av 14—19 miljoner kronor.

Då InfSS utgör en självständig administrativ enhet kan, därest skolan förlägges till I 4, en administrativ enhet indragas. Besparingar på driftbud­ geten, av arméchefen preliminärt uppskattade till 0,5 miljon kronor per år, skulle härigenom uppkomma. Om förflyttningen av InfSS kommer till stånd, bör Rosersbergsområdet enligt arméchefen för framliden användas som komplement till Järvafältet och som förrådsort. Som motiv för detta förslag anför arméchefen följande.

Rosersbergsområdet utgör lämplig utbildningsterräng lör mindre utbild­ ningsenheter och är även relativt ändamålsenligt irån fältarbetssynpunkt. Dess användbarhet från militär synpunkt blir emellertid begränsad.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Det lämpligaste sättet att utnyttja Rosersbergsområdet med där befintli­

ga utbildningsanordningar, lektionssalar och förläggningsutrymmen är att

dit överflytta viss utbildning från Järvafältet. För närvarande kan endast

ca 70 % av på Järvafältet begärda stridsskjutningstillfällen tillgodoses.

Detta förhållande beräknas komma att kvarstå även framdeles. Järvafältets

användbarhet har även minskat genom ändrad sträckning av riks­

vägar m. m.

Då Stor-Stockholm utgör ett utsatt mål för flyg- och fjärrvapenanfall,

blir kraven på snabb utrymning av området stora. En samtidigt pågående

mobilisering av förband på och kring Järvafältet motverkar en sådan ut­

rymning. En överflyttning av viss förrådshållning till befintliga byggnader

i Rosersberg bedömes därför lämplig. Härigenom torde även annars nöd­

vändig nybyggnad av vissa förrådslokaler kunna undvikas.

I anslutning till vad som förutsatts i propositionen 1957: 185 har luft-

fartsstyrelsen och chefen för armén i samråd med chefen för

flygvapnet, efter verkställd utredning rörande möjligheterna att bedriva

övnings- och stridsskjutningar vid infanteriskjutskolan sedan flygverksam­

heten vid Halmsjön igångsatts, den 1 mars 1958 avgivit utlåtande och därvid

uttalat att en stor del av flygtrafiken till och från Halmsjön icke kan

undgå att överflyga Rosersbergsfältet på höjder ned till 150—200 meter

samt att störningarna av verksamheten vid Rosersberg i samband med

överflygningarna blir så allvarliga att flyttning av all skjutverksamhet bör

komma till stånd under 1960, om möjligt under förra delen av året.

Marinchefens förslag m. m.

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för marinen efter samråd

med marinförvaltningen redovisat resultatet av de undersökningar som ut­

förts med anledning av chefens för försvarsdepartementet uppdrag den 21

februari 1958.

Utvecklingen beträffande organisationsbestämmande

materiel

Marinchefen anför, att den erforderliga minskningen av organisationen

måste få omedelbar och särskilt stor verkan beträffande de organisations­

bestämmande materielanslagen, Fartygsbyggnader m. m. och Anskaffning

av vapenmateriel m. m. Verksamheten under dessa anslag behandlas där­

för först.

Verksamheten under anslaget till fartggsbgggnader m. m. bedrives för

närvarande med stöd av dels planer omfattande nybyggnader och moderni­

seringar som beslutats för budgetåren 1947/52, dels 1952 års sjuårsplan

för fartygsbyggnader m. m. avseende budgetåren 1952/59, dels 1956 och

1957 års fartygsbyggnader m. m. innefattande vissa av riksdagen nämnda

år medgivna anskaffningar. Medel för försök har redovisats vid sidan av

dessa planer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

73

Chefen för marinen konstaterar, att verksamheten enligt nämnda planer icke kan fullföljas inom den minskade anslagsramen för fartygsbyggnadcr. På grund härav har marinchefen i skrivelse den 24 februari 1958 hem­ ställt, att beslut skall fattas om avbrytande av byggandet av minfartyget Älvsborg, vilket ingår i 1952 års sjuårsplan, samt av två jagare, som be­ slutats vid 1956 års riksdag. För ifrågavarande framställning kommer en närmare redogörelse att lämnas vid anmälan av anslaget till fartygsbygg- nader m. m. Vid uppgörandet av sina förslag har marinchefen förutsatt bi­ fall till denna framställning.

I 1952 års sjuårsplan förutsättes att kustjagarna Romulus och Reinus samt jagarna Klas Horn och Göteborg skall ombyggas till fregatter. Dessa ombyggnader har ännu icke verkställts. Med hänsyn till att fartygen kom­ mer att uppnå så hög ålder att en ombyggnad icke är ekonomiskt lö­ nande samt då underhållsmedel ej kommer att stå till förfogande, räknar marinchefen med att fartygen utrangeras. (Jfr marinförvaltningens anslags- äskande under anslaget till fartygsbyggnader m. m.)

Härutöver måste av samma skäl två kryssare, två jagare, sex eller sju motortorpedbåtar, fyra eller fem ubåtar, femton minsvepare samt ett depå­ fartyg under budgetåren 1958/59 och 1959/60 utgå ur krigsorganisationen. Härom anför marinchefen.

Kryssaren Tre Kronor måste efter avrustning hösten 1958 läggas i ma- terielreserv utan att erforderlig översyn av fartyget dessförinnan kunnat ske. Kryssaren Gotland måste likaledes läggas i materielreserv.

Utöver utrangeringen av de fyra ovan nämnda jagarna måste minst två jagare läggas upp. Sex å sju mindre motortorpedbåtar måste utrangeras.

Den avsedda förlängningen av den normala livslängden hos befintliga ubåtar för att motverka den onormala avgången av ubåtar i början av 1960-talet kan på grund av brist på underhållsmedel icke ske i full ut­ sträckning. Fyra till fem ubåtar måste därför uppläggas i befintligt skick.

För fem av de större minsveparna kan underhållsmedel icke avses och av kvarvarande 18 mindre minsvepare måste 10 läggas i materielreserv.

Underhållsmedel kan icke avses för ubåtsdepåfartyget Patricia, som måste utrangeras.

Närmare undersökningar rörande tidpunkten för här upptagna åtgärder pågår.

Som framgår av departementschefens uppdrag den 21 februari 1958 har utredningsarbete avseende en flottplan påbörjats inom marinledningen. Ar­ betet inriktas på att planen skall kunna framläggas för 1960 års riksdag. Utredningsarbetet, som bedrives med stöd av bland annat operationsana- lytiska värderingar, syftar till att anpassa fartygsbeståndet efter de upp­ gifter och den vapentekniska utveckling, som kan förutses fram till slutet av 1960-talet. Nödvändigheten, särskilt av ekonomiska skäl, att minska far­ tygstypernas storlek och antalet typer av fartyg har i utredningsarbetet fått framträdande plats.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195lt

Vid bifall till förslaget att låta nybyggnaden av jagarna Lappland och

Värmland samt minfartyget Älvsborg ävensom ombyggnaden av jagarna

Klas Horn och Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus utgå ur

planerna skapas enligt marinchefen möjligheter att under budgetåren

1958/59—1959/60 börja inrikta flottans sammansättning mot de förutsätt­

ningar, som blir gällande för den förminskade nya flottan. Marinchefen

framlägger en plan för den fortsatta byggnadsverksamheten för budgetåren

1958/59—1959/60, utöver fullföljandet av de reducerade gällande planerna.

Denna plan föregriper enligt marinchefen icke utredningsarbetet och den

därpå följande flottplanen.

Enligt den nu framlagda planen skall verksamheten under ifrågavarande

budgetår inriktas på påbörjande av ett mindre antal motor torpedbåtar alter­

nativt motorkanonbåtar och minsvepare, fortsatt anskaffning av helikoptrar,

ytterligare ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering av vissa

befintliga fartyg, fortsatt anskaffning av fartyg för kustartilleriet, träng-

fartyg m. m. samt forskning, försök och utveckling för kommande fartygs­

typer m. m.

Kostnaderna för den sålunda föreslagna verksamheten beräknas till 130,9

miljoner kronor med fördelning på objekt enligt följande sammanställning.

Objekt

Kostnad i

miljoner

kronor

Motortorpedbåtar eller motorkanonbåtar och/eller minsvepare..............................

Helikoptrar ................................................................................

72,0

14 0

Ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering av vissa befintliga fartyg

Fartyg för kustartilleriet ..............................................................

14,0

6,8

Trängfartyg m. m....................................................................................

Forskning, försök och utveckling för nya ubåtstyper............................................

8,0

Forskning, försök och utveckling för nya övervattensfartyg................................ •

6,0

Löpande försök samt bidrag till försvarets forskningsanstalt................................

5,6

130,9

Närmare redogörelse för marinchefens motivering till ifrågavarande för­

slag avses skola lämnas vid behandlingen av anslaget till Fartygsbygg-

nader m. m. Marinchefen förutsätter, att nämnda anslag för nästa budgetår

skall uppföras med 109 miljoner kronor.

Beträffande verksamheten under anslaget till anskaffning av vapenmate-

riel m. m. erinrar marinchefen om att denna för närvarande bedrives med

stöd av den av 1953 års riksdag antagna vapenmaterielplanen. Enligt den­

na plan sker nyanskaffning av dels materiel för kustartilleriförband, dels

sådan materiel för flottan, som icke anskaffas med anlitande av fartygs-

byggnadsanslaget, dels materiel gemensam för flottan och kustartilleriet.

Den anslagsbegränsning, som skett sedan planen antogs, har, anför che­

fen för marinen, fått till följd att vapenplanen blivit utdragen utöver den

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

75

lid av sex år, som ursprungligen avsetts. Den ytterligare minskning av med­ len för anskaffning av vapenmateriel m. m., som måste ske inom den aktuel­ la kostnadsramen, medför dels att vissa objekt inom vapenplanens kust­ artilleridel icke kan genomföras, dels att anskaffningen av materiel i öv­ rigt måste utgå eller begränsas.

1953 års sexårsplan avser i fråga om kustartilleriet att möjliggöra ombestyckning, förstärkning och modernisering av ett antal svåra, medel­ svåra och lätta batterier.

Marinchefen erinrar om att 1955 års försvar sberedning framhållit det angelägna i att effekten hos kustartilleriets förband icke nedgår på sådant sätt, att målsättningen för invasionsförsvaret allvarligt äventyras. Med den nu aktuella begränsningen av medelstilldelningen för marinen kan emeller­ tid ombestyckning av ett svårt batteri, ombestyckning och förstärkning av tre medelsvåra batterier samt förstärkning av två svåra batterier, vilka objekt ingår i vapenplanen, ej genomföras.

Härutöver blir det omöjligt att helt genomföra den i vapenplanen avsedda moderniseringen i form av radar- och eldledningsutrustning.

Den förutsatta minskningen av marinens kostnadsram nödvändiggör en­ ligt marinchefen samtidigt begränsningar på underhållsanslaget. Detta med­ för, att tre svåra batterier, tre medelsvåra batterier samt nio lätta batte­ rier måste utgå ur krigsorganisationen.

Hittills gjorda utredningar beträffande kustartilleriets vapenmateriel vi­ sar enligt marinchefen, att robotvapen i vissa fall har goda förutsättningar att lösa sådana uppgifter, som nu åvilar kustartilleriets artilleriförband. Vid ersättningsanskaffning bör därför artilleriförband ersättas med robot­ förband, om större effekt därigenom erhålles. Marinförvaltningen har ge­ nom försök erhållit en god grundval för bedömning av vissa robotvapens effekt. För att vapenutvecklingen vid kustartilleriet skall kunna följa med i den snabba tekniska utvecklingen och för att möjligheter skall erhållas att uppsätta robotförband så snart utbildning och tekniska förhållanden i öv­ rigt medger det, är det av stor vikt att anskaffa robotar för övningsbruk och — i den mån förutsättningar härför föreligger — även för stridsbruk. Chefen för marinen anser därför, att anskaffning av robotvapen bör ges hög prioritet.

Anskaffningen av övrig vapenmateriel måste begränsas för att ut­ rymme skall erhållas för anskaffning av modern materiel, främst robot­ vapen av olika slag. I första hand minskas anskaffningen av ersättnings­ materiel, reservdelar och ammunition. Vidare måste den avsedda utbygg­ naden av marinens kustradarstationer senareläggas.

Den närmare inriktningen av anskaffningen av vapenmateriel med hän­ syn till marinens framtida uppgifter och den vapentekniska utvecklingen är för närvarande föremål för detaljundersökningar inom marinledningen.

För nästa budgetår räknar marinchefen med att anslaget till anskaffning

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

av vapenmateriel uppföres med ett belopp av 86 000 000 kronor. Ytterligare

redogörelse för inarinchefens förslag avseende medelsbehovet under anslaget

till anskaffning av vapenmateriel m. m. torde få lämnas vid anmälan av

detta anslag.

Värnpliktskon tingent

Det behov av värnpliktiga vid marinen, som legat till grund för myn­

digheternas anslagsäskanden för budgetåret 1958/59, framgår av följande

sammanställning.

Vapenslag

Vpl i

allmänhet

Ubef-, uoff-

resp. off-

uttagna vpl

Vpl

grupp

3—4

Sjövärns-

kåren sjöbef.

spec. m.fl.

Summa

Flottan ...................................

2 150

1 200

190

300

3 840

Kustartilleriet.......................

1 470

810

320

120

2 720

Summa

3 620

2 010

510

420

6 560

Denna omfattning av värnpliktsbehovet beräknades medföra totalt

2 800 000 tjänstgöringsdagar.

Med hänsyn till den minskade omfattningen av marinen har behovet

av värnpliktiga omräknats. I följande sammanställning anges det behov som

enligt den förnyade beräkningen erfordras för budgetåret 1958/59.

Vapenslag

Vpl i

allmänhet

Ubef-, uoff-

resp. off-

uttagna vpl

Vpl

grupp

3—4

Sjö värns­

kåren sjöbef.

spec. m.fl.

Summa

Flottan ...................................

1 580

930

90

300

2 900

Kustartilleriet.......................

1 470

660

220

120

2 470

Summa

3 050

1590

310

420

5 370

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas nedgå till 2 500 000,

innebärande en minskning med 300 000. Att minskningen av antalet tjänst­

göringsdagar ej blir större sammanhänger med att flottans fartygsrust-

ningar på grund av pågående utbildning av värnpliktiga ej kan minska

nämnvärt förrän vid kalenderårsskiftet 1958/59 samt att det antal värnplik­

tiga som 1958/59 skall inkallas till repetitionsövning kommer att bli större

än vad som ursprungligen beräknats.

Den totala minskningen av antalet värnpliktiga som skall tilldelas ma­

rinen utgör omkring 1 190 man, innebärande en minskning med omkring

18 %. Några ändringar beräknas inte bli erforderliga i vad avser marinens

redan inskrivna värnpliktiga. En minskning av antalet värnpliktiga till

5 370 man anses kunna åstadkommas genom minskning av inkallelseom-

gån-g'arnas storlek från och med sommaren 1958. Vid inskrivning av värn­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

77

pliktiga hösten 1957 och tidigare inskrevs ett större antal värnpliktiga än

som numera anses erforderligt. Detta överskott kan, anser chefen för mari­

nen, utnyttjas genom att under några år framåt inskriva ett mindre antal

värnpliktiga än som motsvarar det årliga behovet.

Beräkningen av värnpliktskontingenten har skett med den förutsättning­

en, att tillgången på stampersonal (underbefäl och meniga) förblir i stort

sett oförändrad.

Marinchefen anser, såsom framgår av det anförda, att några extra åt­

gärder eller några ändringar av värnpliktsförfattningar inte för närvarande

erfordras för att marinens värnpliktskontingent skall kunna nedbringas

till avsedd nivå.

Rationalisering och minskning av fredsorganisationen

De rationaliseringar och minskningar i fredsorganisationen, som marin­

chefen föreslår, innebär dels minskning av personalen vid örlogsvarven, dels

indragning av flottans kaserner på Skeppsholmen, flottans skolor i Göte­

borg (Göteborgsskolorna) och Härnösands kustartillerikår (KA 5), dels

sammanförande av truppregistreringen vid kustartilleriet till ett gemensamt

truppregister i anslutning till örlogsflottans truppregister.

Beträffande örlogsvarven anför marinchefen, att marinens omfattning

under en följd av år minskat till följd av otillräckliga anslag. Redan nu

är örlogsvarvens sammanlagda kapacitet för stor för marinens behov. Upp­

sägning av personal har redan skett. Sålunda har omkring 10 % av arbets­

styrkan uppsagts samt varsel utfärdats för ytterligare omkring 10 %. Yt­

terligare minskningar måste ske för att varvskapaciteten skall bringas att

svara mot de behov som kan beräknas föreligga med hänsyn till marinens

minskade omfattning.

Marinchefen anser sig inte för närvarande kunna taga ställning till hu­

ruvida antalet örlogsvarv kan minskas. Ett av skälen härtill är, att en sär­

skild utredning tillsatts i december 1957 med uppgift att närmare utreda

'förutsättningarna för civil varvsdrift vid örlogsvarvet i Karlskrona. En an­

nan faktor är den fortsatta ovissheten rörande takten i utflyttningen av

Stockholms örlogsbas till Muskö.

För nästa budgetår bör enligt marinchefen åtgärderna koncentreras till

fortsatta minskningar av nuvarande örlogsvarvs personalstyrka så att denna

kommer att svara mot vad som erfordras med hänsyn till förutsebar till­

gång på medel för underhållsverksamhct och sådan modernisering av be­

fintliga fartyg, som lämpligen kan utföras av örlogsvarven. Detta innebär

att — utöver redan vidtagna åtgärder för minskning av örlogsvarvens ar­

betsstyrka — ytterligare icke oväsentliga minskningar måste ske. Marinche-

fen anser sig icke kunna bedöma, om det finns möjligheter att sysselsätta

den övertaliga personalen med civila arbetsuppgifter. Tillgången på dylika

arbetsuppgifter inverkar på omfattningen av de personalinskränkningar som

blir aktuella.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

I fråga om utbildningsorganisationen räknar marinchefen med

att minska antalet fredsutrustade fartyg och att ytterligare koncentrera ut­

bildningen vid kustartilleriet. Detta medför enligt marinchefen ofrånkom­

ligen en sämre beredskap och verkar sålunda i motsatt riktning mot det i

överbefälhavarens utredningar påvisade behovet av en högre omedelbar be­

redskap. Minskningen av antalet i fred rustade fartyg bedömes även med­

föra icke oväsentliga svårigheter att i fred utbilda för krigsorganisationen

erforderlig personal.

blottans fasta utbildningsanstalter i land utgöres av marinens

skolor å Berga (Berg'askolorna), flottans skolor i Karlskrona (Karlskrona-

skolorna) och flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). Härtill kom­

mer sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan. Beträffande de sistnämnda räk­

nas icke med några förändringar.

Vid de tre här ifrågavarande utbildningsanstalterna bedrives verksam­

heten enligt följande.

Vid Bergaskolorna bedrives utbildning vid följande skolor:

vapenofficersskola

Marinens underofficersskola

furirskola samt

skolor för stam- och värnpliktig personal inom områdena artilleri, ubåt,

ubåtsjakt, signal, radar, tele, skydd och maskin.

Medeltalet elever utgör ca 400 och högsta belastningen uppgår till ca

750 elever, vilken senare siffra svarar mot tillgängligt förläggningsutrymme.

Vid Karlskronaskolorna bedrives följande utbildning för stam- och

värnpliktig personal:

rekrylutbildning

yrkesutbildning vid verkstads-, intendentur-, signal- och maskinskolor

vid furirskola

vid marinens tekniska skola

vid vissa kurser vid ÖVK.

Medeltalet elever utgör ca 900 och högsta belastningen uppgår till över

1 300 elever. Förläggningsutrymme finnes för upp till 3 000 man med otids­

enlig dubbelbeläggning. Viss del av förläggningsutrymmet utnyttjas för

Karlskronaskolorna icke tillhörande personal (t. ex. far tygsbesättningar vid

översyner).

Vid Göteborgsskolorna bedrives följande utbildning:

rekrytutbildning, grundläggande yrkesutbildning och annan utbildning

av värnpliktigt sjöbefäl

yrkesutbildning av min- och svepmatroser

rekrytutbildning av värnpliktiga tillhörande besiktningsgrupp 3 och 4.

Medeltalet elever utgör ca 100 och högsta belastningen uppgår till ca

200 elever. Förläggningsutrymme finnes för ca 300 elever.

Den angivna fördelningen av utbildningen i land har uppgjorts med hän­

syn till tillgången på förläggningsplatser samt tillgången på lektionsrum,

undervisningsmateriel och speciella övningsanläggningar. Marinens minska­

de omfattning medför, att antalet elever totalt kommer att minskas. Så­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

är

1958

79

lunda förutsättes en icke oväsentlig minskning av flottans årliga värn-

pliktskontingent. De undersökningar som hittills gjorts i avsikt att ytter­

ligare koncentrera utbildningen visar enligt marinchefen på följande möj­

ligheter.

Till Bergaskolorna överföres dels från Karlskronaskolorna yrkesutbild­

ningen vid signal- och maskinskola, dels från Göteborgsskolorna sjöbefä­

lets utbildning utom rekrytutbildningen samt yrkesutbildningen av min- och

svepmatroser. Till Karlskronaskolorna överföres all vid Göteborgsskolorna

bedriven rekrytutbildning.

Dessa överflyttningar kan dock ej helt genomföras förrän pågående

planlagd utbyggnad skett vid Berga.

Under förutsättning att de föreslag‘na omflyttningarna genomföres,

kommer Karlskronaskolorna att omfatta rekrytskola för stam och värn­

pliktiga, furirskola, verkstadsskola, intendenturskola, marinens tekniska

skola samt vissa kurser vid Karlskrona örlogsvarv, medan all övrig utbild­

ning i land koncentreras till Bergaskolorna.

Den återstående utbildningen vid Karlskronaskolorna kan ej överföras

till Bergaskolorna, med mindre den planerade utbyggnaden av dessa väsent­

ligt utökas. Det anses därför inte vara realistiskt att räkna med en sådan

koncentration.

Antalet elever vid Karlskronaskolorna minskas emellertid så mycket att

ett av de tre kasernkomplex, som för närvarande användes, blir obehövligt.

Härvid bör kasernkomplexet Anckarstierna utgå. De lokaler som friställes

genom flyttningen av Göteborgsskolorna anses böra reserveras för en

eventuell framtida särskild värnpliktstjänstgöring för sjömanshusinskrivna

värnpliktiga.

Kustartilleriets nuvarande utbildningsorganisation tillkom

år 1955. Därvid eftersträvades främst att tillgodose beredskapskravet ge­

nom att i största möjliga utsträckning utbilda personalen inom de områ­

den där den avsågs bli krigsplacerad. Organisationen kompletterades med

ett antal för kustartilleriet gemensamma skolor. Vid sammansättningen av

fredsförbanden beaktades därjämte, att utbildningsförbanden skulle få en

lämpligt avpassad storlek. För regementena räknades med 600 till 800 man

och för kårerna med 300 till 400 man.

I den nya organisationen minskar fredskontingenten av värnpliktiga med

omkring 250 man. En jämnt fördelad uttunning av utbildningsenheterna

med hänsyn till den minskade värnpliktskontingentcn kan icke ske, emedan

vissa utbildningsenheter skulle bli för små. En koncentration av utbild­

ningen till färre truppförband blir ofrånkomlig. Minskningen av värnplikls-

kontingenten motsvarar ungefär ett av kustartilleriets mindre truppförband.

Av förläggningsskäl kan därför endast ett av de mindre truppförbanden

ifrågakomma för indragning.

Marinchefen har stannat för att Härnösands kustartillerikår härvid bör

indragas. Skälen härför utvecklas på följande sätt.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Även för utbildningseffekten uppkommer de minsta olägenheterna om

ett av de mindre truppförbanden, d. v. s. Gotlands kustartillerikår (KA 3)

eller Härnösands kustartillerikår (KA 5), indrages och respektive trupp­

förband tillhörande värnpliktiga utbildas vid de kvarvarande truppförban­

den. Kustartilleriets truppförband spelar emellertid en icke oväsentlig roll

för beredskapen. I detta avseende kommer en indragning av KA 3 utan tvi­

vel att medföra de allvarligaste konsekvenserna. Vid valet mellan de två

aktuella truppförbanden talar sålunda övervägande skäl för att KA 5 indra­

ges och att detta truppförband tillhörande värnpliktiga kan utbildas vid

Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1). Utbildningsanordningar och för-

läggningslokaler m. m. finnes dock icke i sådan utsträckning vid KA 1, att

alla KA 1 och KA 5 tillhörande värnpliktiga kan utbildas vid KA 1. Det

blir sålunda nödvändigt att utbilda vissa KA 1 tillhörande värnpliktiga vid

Gotlands kustartillerikår (IvA 3) och Älvsborgs kustartilleriregemente

(KA 4). Härigenom möjliggöres eventuellt att utbildningen kan åstadkom­

mas utan att nämnvärda nyinvesteringar blir nödvändiga. Möjligheten att

reducera KA 4 och organisera detta truppförband såsom en kår av huvud­

sakligen skolförbandskaraktär har även undersökts. Kostnadsskäl och kon­

sekvenser för rekrytering m. m. leder emellertid till att en sådan lösning

icke kan förordas.

Oberoende av att KA 5 sålunda enligt marinchefens förslag kommer att

utgå, avses marinkommando Nord och Hemsö kustartilleriförsvar kvarligga

i Härnösand, dit även viss vinterutbildning tillfälligt kommer att förläggas.

Kasernbyggnaderna bör därför alltjämt behållas.

Svårigheterna att utbilda de värnpliktiga vid respektive hemortsförband

aktualiserar enligt marinchefen frågan om central personalregistrering vid

kustartilleriet, vilken fråga varit föremål för undersökning inom kustartil­

leriinspektionen. Det förutsättes därför, att denna rationalisering snarast

genomföres. Hittills gjorda undersökningar visar, att endast en mindre

komplettering av maskinutrustningen vid flottans centrala truppregister blir

erforderlig för att möjliggöra en koncentration av kustartilleriets nuvaran­

de fem truppregister till en enhet förlagd i anslutning till örlogsflottans

truppregister.

Marinchefen föreslår vidare, att den år 1956 tillkomna avvecklingsorga-

nisationen för flottans kaserner på Skeppsholmen indrages och ersättes

med en mindre kasernavdelning vid Stockholms örlogsvarv.

Tidpunkten för indragning av flottans kaserner på Skeppsholmen blir

enligt marinchefen beroende på möjligheterna att genomföra den planerade

utbyggnaden av Bergaskolorna. Avvecklingen av Göteborgsskolorna och

Härnösands kustartillerikår bedömes i huvudsak kunna genomföras under

budgetåret 1959/60. Tidpunkten för sammanslagningen av kustartilleriets

truppregister blir beroende av iordningställandet av lokaler och anskaff-

ningsmöjligheterna för den behövliga kompletteringen av maskinutrust­

ningen vid örlogsflottans truppregister.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

81

Flygvapenchefens förslag

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för flygvapnet och flygför­ valtningen redovisat resultatet av verkställda utredningar med anledning av chefens för försvarsdepartementet uppdrag' den 21 februari 1958. Skrivel­ sen innehåller i enlighet med uppdraget, bland annat, förslag till begräns­ ningar i fredsorganisationen samt förslag till långtidsplaner. I fråga om flygvapnets värnpliktskontingent föreslås icke några förändringar.

Rationaliseringar och minskningar i fredsorganisationen

Chefen för flygvapnet framhåller, att fredsorganisationen vid flygvapnet är en utbildnings- och mobiliseringsorganisation för krigsorganisationen. Därutöver åsyftar emellertid flygvapnets fredsorganisation att tillgodose kravet på styrkor med omedelbar krigsberedskap. Flertalet av divisionerna är praktiskt taget krigsorganiserade i fred och har hög beredskap. Freds- flottiljerna utom divisionerna omorganiseras i krig till basförband m. m. Nära principiell överensstämmelse råder mellan freds- och krigsorganisa­ tionen. De kostnader som nedlägges på fredsadministrationen kommer i mycket stor utsträckning krigsorganisationen direkt tillgodo.

Då försvarskraften även under omorganisationsskedet bör hållas på högsta möjliga nivå anser chefen för flygvapnet att flvgmaterielen vid de förband, som skall indras, i princip bör bibehållas tills den uppnått slutet av sin normala sjuåriga livslängd. Materielanskaffningen inriktas omedel­ bart mot den minskade krigsorganisationen och medel frigöres för moder­ nisering av denna.

Den indragning av fem jaktdivisioner som nu är aktuell kan enligt chefen för flygvapnet göras på två principiellt olika sätt. Antingen kan antalet divi­ sioner per flottilj minskas från tre till två vid fem flygflottiljer eller kan två hela fredsflottiljer dras in, varvid dock någon jaktflottilj måste utökas med en division. Härom anför flygvapenchefen vidare.

Med utgångspunkt i principerna i överbefälhavarens studie råder från operativ synpunkt ingen tvekan om att det första alternativet är att före­ draga. Genom större utspridning i fred ökas möjligheterna att utstå en häftig krigsöppning. Vissa annars ofrånkomliga investeringar, bl. a. för att täcka de brister på hangar- och verkstadsutrymmen, som kommer att kvarstå vid vissa flottiljer även i alternativ Adam, undvikes. Det första alter­ nativet medför på längre sikt något högre årskostnader på driftbudgeten än det andra. Skillnaden är emellertid relativt liten och uppväges mer än väl av de fördelar det första alternativet innebär. Omdaningsprocessen blir också enkel, medan däremot en indragning av två hela fredsflottiljer

kräver betydande omskolningar, personalomflyttningar, omläggningar i mobiliseringsorganisationen m. m., vilket medför perioder av minskad be­ redskap och effekt. Från flygmilitära utgångspunkter står det därför klart att indragningen borde göras genom minskning av antalet divisioner från tre till två vid sammanlagt fem jaktflottiljer.

82

Förutom till angivna rent militära faktorer bör dock hänsyn tas även

till övriga samhälleliga intressen och därvid i första hand till dem som

sammanhänger med flygbuller- och stadsbyggnadsproblemen samt med den

civila luftfarten. Dessa militära och civila intressen står oftast i motsats­

förhållande till varandra. I min strävan att åstadkomma en godtagbar lös­

ning har jag i viss utsträckning gett avkall på operativa krav och utbild-

ningsföhållanden som eljest i första hand bort vara avgörande.

Chefen för flygvapnet föreslår, att Svea flygflottilj (F 8) och Hallands

flygflottilj (F 14) indrages. Flygfälten förutsättes skola bibehållas som

krigsbaser. I samband med indragningen av F 14 ombildas en jaktflottilj

till attackflottilj.

Av motiveringarna för dessa förslag må följande återges.

De flottilj flygplatser, där svårigheterna att samordna militära och civila

intressen är störst, är Barkarby- och Halmstadsfälten (F 8 respektive F 14).

Barkarbybasen har i flygoperativt hänseende många fördelar. Den har

ett lämpligt geografiskt läge som bas för jaktförband avsedda för luft­

försvaret av Stockholmsområdet. En berghangar har just iordningställts

vid fältet. Hangarutrymmena är goda.

Förutom av flottiljen F 8 användes fältet regelmässigt för den flygtjänst

som maste bedrivas av personal vid flygledningen och övriga högre staber

m. m. i Stockholm samt av sjätte transportgruppen (för bl. a. försvarets

forskningsanstalt och flygförvaltningen). För transportgruppens flygplan

färdigställdes en särskild hangar så sent som i december 1956. Flvgled-

ningens flygningar, som till större delen utförs med flygplan med relativt

låg bullernivå, utgör ca en tredjedel av den totala flygverksamheten vid

Barkarby.

Starka militära skäl talar för att verksamheten vid Barkarbvfältet i

princip bibehålls i nuvarande omfattning.

Å andra sidan är det enligt det nyligen framlagda förslaget till region­

plan för Stockholmstrakten ur allmänna stadsbyggnadssynpunkter ett starkt

önskemål att Järvafältet eller delar av detta frigöres från militär verksam­

het och ställes till förfogande för Stor-Stockholms utbyggnad. Önskemålen

anges inte minst gälla flygverksamheten på Barkarby, som genom allvarligt

buller lägger hinder i vägen för ett ändamålsenligt utbyggande av redan

existerande samhällsbildningar utanför fältet. För utvecklingsskedet fram

4ill 1970 räknar emellertid regionplanen försiktigtvis inte med en sådan

förändring av flygverksamheten vid Barkarby som förutsättes på längre

sikt.

Vad den civila luftfarten beträffar föreligger vissa interferensproblem,

bl. a. mellan Bromma och Barkarbv, som närmare redovisats i propositio­

nen 1957: 185.

Beträffande Halmstadsbasen kan ej lika starka operativa fördelar anfö­

ras som i fråga om Barkarby. En minskning av flygverksamheten där

skulle således ej medföra lika svåra flygoperativa nackdelar. Å andra si­

dan har basen flera andra fördelar. Hangarutrymmena är mycket goda,

och etablissementet i sin helhet är relativt nytt och i gott skick. Lämplig

bomb- och skjutplats finns i närheten. Interferensen med den civila luft­

farten är relativt liten. Bullerproblemen är emellertid allvarliga. I viss mån

skulle dessa kunna minskas genom anläggning av en ny bana, vilket dock

skulle kräva en investering av omkring 4,5 miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

83

Då reduktionen av flygvapnet skall gå ut över jaktflyget bör i samband med nedläggande av F 14 en jaktflottilj omvandlas till attackflottilj. Frå­ gan om viiken flottilj som härvid bör väljas måste närmare utredas.

Indragningen av F 8 bör äga rum då flottiljens nuvarande flygplan be­ räknas utgå, d. v. s. omkring år 1963. Tidpunkten för nedläggande av F 14 anses icke kunna bestämmas tidigare än till budgetåret 1961/62. Oaktat F 8 nedlägges, förutsättes flygledningens flygverksamhet fortsätta i stort sett i nuvarande omfattning, liksom transportgruppens. Antalet övningsdagar för krigsflygförband på Barkarbyfältet inskränkes till omkring 15 per år. Härvid begränsas användningen av de särskilt bulleralstrande efterbränn- kamrarna i görligaste mån. Genom dessa åtgärder kommer enligt chefen för flygvapnet bullerstörningarna att väsentligt reduceras, vilket bör kun­ na medföra ökade möjligheter till bebyggelse i fältets närhet. Halmstads- flygfältet avses i fred endast skola utnyttjas för starkt begränsade övningar med krigsflygplan.

Genom de föreslagna åtgärderna frilägges etablissementet vid F 14 så gott som helt, medan vid F 8 betydande utrymmen kan frigöras. Chefen för flygvapnet framlägger icke något förslag rörande utnyttjandet av de etablis­ sement, som kommer att friställas. Flygvapenchefen anmäler emellertid sin avsikt att närmare utreda detta spörsmål. Utredningsarbetet avses skola hedrivas i sådan takt, att resultatet därav kan tjäna som underlag för en proposition till 1959 års riksdag. I förevarande sammanhang anför flygvapenchefen endast vissa synpunkter på frågan om de frigjorda utrym­ menas utnyttjande. Sålunda anföres bland annat följande.

Av flygvapnets nuvarande utbildningsanstalter har flygvapnets centrala skolor i Västerås (FCS) och Roslagens flygkår i Hägernäs (F 2) etablisse­ ment av lägre kvalitet och med mindre och sämre utrymmen än de som skulle friläggas vid F 8 och F 14. Omfattande investeringsbehov bl. a. för modernisering och iståndsättning av befintliga lokaler föreligger särskilt vid FCS. Från Västerås stads sida finns visst intresse av att förvärva markområden vid FCS.

Skäl talar därför för att utnyttja lediga lokaler vid F 8 och F 14 för nämnda skolor. I detta sammanhang bör omnämnas ett mellan Kungl. Maj :t och Kronan å ena och Halmstads stad å andra sidan den 9 juli 1942 träffat avtal. Enligt detta har Kronan åtagit sig vissa förbindelser för det fall flottiljen skulle indras och det av staden överlåtna området ej längre skulle användas för ständig militär förläggning av motsvarande omfattning.

Såsom närmare redovisats i skrivelse från chefen för flygvapnet 31 ok­ tober 1957 föreligger också behov av etablissement för ett flygvapnets läro­ verk som föreslagits bli förlagt till Herrevadskloster. Det synes sannolikt alt läroverket lämpligen skulle kunna förläggas till F 14 nuvarande etablis­ sement, varigenom de betydande investeringarna vid Herrevadskloster skul­ le kunna undvikas.

I detta sammanhang anmäles även en fråga om den grundläggande flyg­ utbildningen vid Ljunghyhed. I samband med alt nuvarande propcllerdrivna skolflygplan typ 1 vid krigsflygskolan framdeles ersättes med readrivna

84

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

skolflygplan är det möjligt att den totala trafikledningskapaciteten överskri-

des, varför det kan visa sig nödvändigt att överföra en del av flygverksam­

heten till annan flygplats. En tänkbar möjlighet är att därvid utnyttja F 14

etablissement och flygfält. Att förlägga en sådan flygskola till Halmstad

bedömes ej medföra allvarligare bullerstörningar.

Förslag till långsiktsplaner för materielanskaf f ning m.m.

För anskaffning av flygmateriel m. m. föreslås en kostnadsram med för­

delning på årskvoter enligt följande.

Budgetår

Årskvoter i milj kr

prisläget

mars 1957

uppräkning med 10,3 %

för prisstegringar

1958/59

674

744

1959/60

720

794

1960/61

730

805

1961/62

755

833

1962/63

780

860

1963/64

805

888

1964/65

830

915

Kostnadsram

5 294

5 839

Kostnadsfördelningen i denna plan överensstämmer i huvudsak med den

fördelning, som angivits i ett av flygförvaltningen i anslutning till ämbets­

verkets förslag till medelsäskanden för budgetåret 1958/59 redovisat alterna­

tivt förslag till sjuårsplan. En redogörelse för detta förslag lämnas i sam­

band med anmälan av anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. Upp­

räkningen av årskvoterna med 10,3 % för prisstegringar har grundats på

skillnaden mellan prisläget i mars 1957 (från vilket flygförvaltningen ut­

gått vid sina beräkningar av medelsbehovet i samband med förslaget till

medelsäskanden för budgetåret 1958/59) och ett bedömt medelprisläge för

budgetåret 1958/59.

Behovet av betalningsmedel under anslaget till anskaffning av flyg­

materiel anges för nästa budgetår till 744 miljoner kronor och behovet av

beställningsbemyndiganden till 830 miljoner kronor.

Det förutsättes, att flygförvaltningen skall få återkomma närmare till det

materiella innehållet i långsiktsplanen i senare förslag till anskaffnings-

och bemyndigandeplaner. Materielanskaffningarna ansluter till vad som av

överbefälhavaren anförts i samband med alternativ Adam. Förutom mo­

derna jakt-, attack- och spaningsflygplan anskaffas bl. a. robotar av olika

slag, och en organisation för telemotmedel bygges upp. Stridslednings- och

iuftbevakningsorganisationen moderniseras liksom basorganisationen.

Anslaget till luftförsvarsrobot upptages med 23 miljoner kronor. Beho­

vet av beställningsbemyndigande anges till 50 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

85

Flygledningen erinrar om att för perioden 1958/59—1960/61 i alternativ

Adam upptagits ett belopp av 126 miljoner kronor (prisläget 1957) för an­

skaffning av luftförsvarsrobotar, vilket belopp enligt överbefälhavaren bör

ställas till flygförvaltningens förfogande. Detta belopp är ej inräknat i den

kostnadsram för anskaffning av flygmateriel, som föreslagits i det föregå­

ende.

Anskaffningen av luftförsvarsrobotar kan nu, anför flygledningen, förut­

ses endast till en del, då utvecklingen inom detta område ej kan överblickas

för någon längre tid. Flygledningen erinrar om att överbefälhavaren utta­

lat att luftförsvarsrobotar framdeles kan komma att delvis ersätta jaktflyg.

Det är därför ej möjligt att nu framlägga en anskaffningsplan svarande mot

de medel, som enligt det nyss anförda reserverats för luftförsvarsrobotar.

Ändringar i de nuvarande planerna beträffande olika vapensystem kan

komma att medföra väsentliga förändringar av kostnadsplanernas ma­

teriella innehåll. Detta i sin tur kan komma att påverka såväl krigs- som

fredsorganisationen. Denna omständighet har, framhåller flygledningen,

icke kunnat beaktas i förslagen till förbandsindragningar. Av den tekniska

utvecklingen betingade ändringar kan därför snabbt aktualiseras.

Överbefälhavarens yttrande

överbefälhavaren framhåller, att 1955 års försvar sberednings utlåtande

syftar till en fast ekonomisk grund för utvecklingen inom krigsmakten

under de närmaste åren. För de militära myndigheterna gäller det att inom

den givna ekonomiska ramen planlägga verksamheten, så att en lämplig

balans mellan personal och materiel åstadkommes och därigenom den totala

försvarseffekten blir så stor som möjligt. Detta förutsätter enligt överbefäl­

havaren, att försvarsgrenarna (centrala förvaltningsmyndigheter) utarbetar

långsiktiga planer för materielanskaffning, personalorganisation och freds-

organisation in. m. samtidigt som det också kräver en ökad samordning

inom krigsmakten. Planerna måste därför göras direkt jämförbara — bl.a.

beräknas i samma prisläge — och utformas så att en samlad översikt över

utvecklingen inom krigsmakten kan vinnas.

Tillgång till en dylik samlad översikt över den planerade verksamheten

anser överbefälhavaren vara ett villkor för att riktlinjer för krigsmaktens

framtida utformning fortlöpande skall kunna anpassas till den tekniska

utvecklingen, överbefälhavaren anmäler sin avsikt att i samband med

direktiven för petitaarbetet för budgetåret 1959/60 ge sådana anvisningar

att en parallellställning av de olika försvarsgrenarna kan bli möjlig.

När det gäller personalfrågor erinrar överbefälhavaren om att grund­

tanken i alternativ Adam är att inom den begränsade organisationen till­

godose hög kvalitet. I förslaget har räknats med utökade personalstater.

Det är därför enligt överbefälhavaren betydelsefullt all de äskanden i fråga

om nya tjänster, som framförts av försvarsgrenscheferna, tillgodoses.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Omdisponering av tjänster bör enligt överbefälhavaren i första hand

ske inom respektive försvarsgrenar. Vid behov bör dock omflyttningar kun­

na ske försvarsgrenarna emellan. Det kan bli nödvändigt att nämnda om­

disponeringar tillgodoses genom tillfällig kommendering av personal. De

av chefen för armén föreslagna principerna för jämkningar i personalsta­

terna bör dock enligt överbefälhavaren kunna tillämpas från och med

budgetåret 1958/59. Motsvarande principer föreslås även bli tillämpliga

inom övriga försvarsgrenar och försvarsgrenarna emellan.

För handläggning av omplaceringsproblem avseende den civila persona­

len bör enligt överbefälhavaren den år 1956 tillkallade försvarets personal­

nämnd i första hand vara verksam. Detta gäller såväl omplacering inom

försvarsväsendet som beredande av sysselsättning utom försvaret. I vad

gäller omplacering inom försvarsväsendet bör dock en betydande del av

dessa åtgärder ske på sätt som enligt överbefälhavaren bör tillämpas för

militär personal. Personalnämnden förutsättes erhålla erforderliga resur­

ser för att effektivt i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna, försvars-

grensledningarna, försvarsstaben och personalorganisationerna kunna med­

verka till lösande av dessa uppgifter.

Omplacering av militär och civihnilitär personal måste enligt över­

befälhavaren anpassas till den takt, vari organisationsförändringar genom­

föres, medan å andra sidan dessa förändringar måste anpassas till möj­

ligheterna att genomföra omplaceringar. Frågor om omplacering av perso­

nal bör i första hand handläggas inom vederbörlig försvarsgren. En väsent­

lig del av dessa frågor, främst de av personalvårdande karaktär, måste

dock handhas gemensamt för hela försvarsväsendet. överbefälhavaren fö­

reslår därför, att en särskild nämnd tillsättes. Överbefälhavaren avser att

senare avge ett mer preciserat förslag om denna organisation med ut­

gångspunkt i att nämnden bör kunna påbörja sin förberedande verksamhet

från och med budgetåret 1958/59.

Den av arméchefen föreslagna utredningen om sättet för värnplikts-

kontingentens begränsning avser överbefälhavaren att igångsätta snarast.

De framlagda förslagen till riktlinjer för materielanskaffningar i vad

avser armén och flygvapnet ansluter enligt överbefälhavaren till de eko­

nomiska ramarna enligt försvarsberedningens utlåtande den 18 februari

1958 och departementschef sskrivelsen den 21 februari 1958. Planerna är så

utarbetade att de nästkommande år kan samordnas med övriga planer för

dessa försvarsgrenar, överbefälhavaren tillstyrker, att de fastställes som

grund för anskaffningsverksamheten, dock med reservation för de korri­

geringar som förändringar i prisläget kan ge anledning till. I anslutning här­

till understryker överbefälhavaren betydelsen av att samtliga betalnings-

och bemyndigandeplaner fastställes i samma prisläge och successivt upp­

räknas på samma sätt.

Vad gäller materielanskaffningen vid marinen tillstyrker överbefälhava­

ren, att jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg av- beställes. Inriktningen av verksamheten inom marinen under de närmaste budgetåren blir, anför överbefälhavaren, i väsentlig grad beroende av Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut i fråga om såväl föreslagen avbeställning av jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg som sättet för bestridande av avbeställningskostnaderna. Överbefälhavaren anser sig inte kunna ta slutlig ställning till chefens för marinen förslag bland annat i fråga om verksamheten under anslaget till Fartygsbyggnader m. m., innan beslut fattats i fråga om de föreslagna avbeställningarna, överbefälhavaren tillstyrker emellertid fullföljande av redan antagna fartygsplaner i den om­ fattning chefen för marinen föreslagit. Därutöver bör begärda bemyndigan- den för forskning, försök och utveckling för nya ubåtstyper och övervattens- fartyg ävensom för löpande försök samt bidrag till försvarets forsknings­ anstalt — sammanlagt 19,6 miljoner kronor — erhållas genom omdispo­ nering av till marinförvaltningens förfogande stående bemyndigandebelopp. I övrigt synes enligt överbefälhavaren beslut om ändrad användning av bemyndigandebelopp, som friställes genom avbeställningar och genom att vissa ombyggnader utgår ur 1952 års fartygsbyggnadsplan, böra anstå tills de ekonomiska konsekvenserna av föreslagna avbeställningar klarlagts.

Beträffande chefens för marinen förslag gäller enligt överbefälhavaren, att olika alternativ måste hållas öppna till dess frågan om bestridandet av avbeställningskostnaderna för de två jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg kan lösas. Kan överlåtelse eller försäljning ske bör motsvarande medel kunna disponeras på marinens materielanslag inom ramen för av chefen för marinen föreslagna anskaffningar. Kan för­ säljning icke ske finns inom alternativet Adam icke utrymme utanför ma­ rinens andel för att bestrida avbeställningskostnader. Därför måste i så fall bland annat anskaffningsprogrammen enligt marinchefens förslag be­ gränsas och en del nyanskaffningar skjutas på framtiden och infogas i den nya plan för marinens materielanskaffning, som måste uppgöras, över­ befälhavaren anser det nödvändigt att Kungl. Maj :t erhåller med hänsyn härtill erforderlig handlingsfrihet beträffande anskaffningarna för mari­ nen för budgetåret 1958/59. Som en följd härav bör man även beträffande nu föreslagna nya objekt, som föranleder betalningsutfall under budget­ året 1959/60 och senare, icke nu binda sig utan bevara möjligheter till anpassning efter den ekonomiska utvecklingen för marinen under budget­ året 1958/59.

Härefter övergår överbefälhavaren till de föreslagna begränsningarna av fredsorganisationen. Det betonas, att förutsättningen för att föreslagna nedskärningar och rationaliseringar av fredsorganisationen skall kunna genomföras, är att investeringsmedel och byggnadskvot crhålles i tillräck­ lig omfattning, överbefälhavaren erinrar om att försvarsberedningen i sitt utlåtande särskilt uppmärksammat denna fråga och understrukit, att om­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

87

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

organisationer som innebär lägre löpande kostnader för försvaret icke får

hindras av brist på medel under kapitalbudgeten. Beredningen har även

erinrat om de allvarliga eftersläpningar, som uppstått på grund av den

under en följd av år starkt begränsade medelstilldelningen, och om nöd­

vändigheten av att investeringsanslagen avväges med hänsyn till materiel-

anslagen på driftbudgeten. I anslutning' härtill betonar överbefälhavaren

ånyo och med skärpa nödvändigheten av att nyssnämnda ofrånkomliga be­

hov tillgodoses. Det bör enligt överbefälhavaren beaktas, att erforderliga

investeringar på en plats ofta motsvaras av värden som kan friställas på

en annan plats.

De föreslagna indragningarna av fredsförbund anser sig överbefälhava­

ren kunna tillstyrka, dock med undantag för indragningen av Härnösands

kustartillerikår (KA 5). Anledningarna till att överbefälhavaren motsätter

sig detta förslag utvecklas sålunda.

I chefens för armén förslag skulle Lv 5 i Sundsvall och i chefens för

marinen förslag KA 5 i Härnösand bli föremål för indragning. Härigenom

skulle två fredsförbund inom samma landsdel komma att indras, vilket

jag bland annat av beredskapsskäl icke kan tillstyrka. Härtill kommer syn­

punkterna på den roll som kustartilleriet har i invasionsförsvaret, vilket

även kommit till uttryck i försvarsberedningens utlåtande. Av nyssnämn­

da skäl synes en indragning av Lv 5 vara minst oläglig. Ytterligare armé­

förband finns inom landsdelen ifråga och genom Lv 7 i Luleå kommer

fortfarande fredsluftvärnsförband att finnas i Norrland.

De administrativa merkostnader, som ett bibehållande av KA 5 kan

komma att föra med sig, anser jag icke vara av den storleksordning att

de bör tillmätas avgörande vikt. Hur de skall täckas genom administra-

tionsminskningar och ytterligare rationaliseringar på annat håll kräver när­

mare undersökningar. Tid för att genomföra dessa undersökningar finns,

eftersom frågan icke påverkar anslagen för 1958/59. Jag anser i varje fall

att KA 5 icke skall indragas.

Beslut om hur friställda lokaler skall utnyttjas anser överbefälhavaren

icke kunna fattas i detta sammanhang.

Slutligen anmäler överbefälhavaren, att han vidtagit förberedelser för ut­

redning av krigsmaktens högsta ledning, överbefälhavaren avser att avge

förslag om tillsättandet av en arbetsgrupp för vissa förberedande studier

av frågan.

E. Departementschefen

Frågan om riktlinjerna för vårt militära försvars utveckling har under

de senaste åren varit föremål för ingående utredningar och överväganden.

Det är framför allt den snabba militärtekniska utvecklingen och dess kon­

sekvenser för vårt försvars gestaltning på längre sikt som nödvändiggjort

en översyn av krigsmaktens utformning. Utredningsarbetet har gällt krigs­

maktens organisation, kostnader och operativa möjligheter och sambandet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

89

mellan dessa faktorer. Kravet på en rationell anpassning av försvarets struktur med hänsyn till den militärtekniska utvecklingen och på en sådan avvägning mellan olika försvarsfunktioner att en maximal effekt erhålles för den ekonomiska insatsen har härvid framträtt med styrka. Underlaget för övervägandena i försvarsfrågan utgjordes till en början av den utred­ ning som överbefälhavaren år 1954 framlade beträffande riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling och vilken hade igångsatts efter sam­ råd med min företrädare i ämbetet. I början av förra året erhöll överbe­ fälhavaren av denne i uppdrag att verkställa viss överarbetning av dessa riktlinjer. Detta utredningsuppdrag redovisades av överbefälhavaren i okto­ ber 1957. Det utredningsmaterial som förebragts har legat till grund för övervägandena inom 1955 års försvarsberedning. Resultatet av sina över­ väganden har försvarsberedningen framlagt i ett i februari 1958 avgivet utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta ut­ veckling.

I avbidan på resultatet av övervägandena i försvarsfrågan har försvars- budgeten under de senaste budgetåren erhållit en i vissa delar provisorisk karaktär. Å ena sidan har myndigheternas anslagsäskanden starkt besku­ rits. Å andra sidan har osäkerheten i fråga om försvarsorganisationens framtida utformning lett till att man undvikit att företaga några mera be­ tydande ingrepp i organisationen i samband med försvarsbudgeternas fast­ ställande. Dessa förhållanden har medfört en successivt vidgad diskrepans mellan försvarsanslag och försvarsorganisation.

Genom den överenskommelse som den 4 februari i år slöts mellan de fyra demokratiska partierna i fråga om försvarets kostnadsram och genom det utlåtande som försvarsberedningen strax därefter avgav har förutsätt­ ningar skapats för att vid årets riksdag fatta ett försvarsbeslut som utgör ett fast underlag för en ny försvarsplanering. Jag hälsar med djup till­ fredsställelse att en samförståndslösning kunnat ernås i försvarsfrågan, uppburen av de fyra demokratiska partierna. Därmed har en god svensk politisk tradition fullföljts. Att försvarsfrågan ännu en gång kunnat lyftas över partigränserna innebär en stor nationell tillgång och är av värde inte minst utåt som en manifestation av en enig nations vilja att värna sin frihet och sitt oberoende.

Försvarsberedningen har i sitt utlåtande dragit upp de allmänna rikt­ linjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling. Jag kan i allt väsentligt ge dessa riktlinjer min anslutning. De synes mig väl ägnade att utgöra ett principiellt underlag för arbetet med utformningen av vårt militära försvar. Riktlinjerna skapar en fast grundval för planering på lång sikt inom krigsmakten, något som jag tillmäter den största betydelse. Jag vill i det följande, i anslutning till beredningens uttalanden i olika hänseen­ den, framlägga mina synpunkter på den fortsatta utformningen av vårt lands försvarspolitik.

90

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Den allmänna bedömning av Sveriges utrikes- och militärpolitiska läge

som försvarsberedningen gjort utmynnar i slutsatsen att de utrikespoli­

tiska och militärpolitiska synpunkterna på vårt lands försvarsfråga en-

tydigt talar för nödvändigheten av att upprätthålla ett svenskt försvar av

en sådan styrka, att det verkar fredsbevarande och i krig kan bjuda en

angripare hårt motstånd. Till denna uppfattning ansluter jag mig helt.

Jag vill i det följande närmare utveckla varför de skäl som under efter­

krigstiden föranlett upprätthållandet av ett relativt starkt svenskt försvar

alltjämt äger oförminskad giltighet.

Förhållandet mellan å ena sidan Sovjetunionen och å den andra de

västliga stormakterna är fortfarande präglat av djup misstro. Stora poli­

tiska frågor, såsom spörsmålet om Tysklands återförening och upprättande

av ett system för rustnings- och atomvapenkontroll, har icke kunnat lösas.

De rådande motsättningarna har också lett till att Förenta Nationerna icke

kunnat fungera såsom ett internationellt kollektivt säkerhetssystem på det

sätt som avsetts i dess stadga. I avsaknad av ett sådant säkerhetssystem

har stormakterna fallit tillbaka på den traditionella metoden att genom

militärallianser söka trygga sin säkerhet. Läget karakteriseras alltså för

närvarande av en jämviktspolitik. Emellertid bär denna politik, sådan

den för närvarande bedrives, en del helt nya drag genom att de väsent­

liga militära tyngderna på vardera sidan utgöres av de ännu, med undan­

tag för de två bomberna över Japan i andra världskrigets allra sista fas,

i krigföring oprövade kärnvapnen. För närvarande förfogar USA och

Storbritannien å ena sidan och Sovjetunionen å den andra över alla sor­

ters kärnvapen och vapenbärarna ökar på bägge sidor i antal och mång­

sidighet. De växande förstörelseresurserna vidmakthåller således ett sla«s

o

balans mellan stormakterna, vilken utgör en viss garanti mot allmän

världskonflikt. Det är dock uppenbart att detta läge rymmer betydande

faromoment. Risker föreligger för att krig kan uppstå till följd av miss­

grepp och felbedömningar. Angelägenheten av att uppnå någon form av

kontrollerad nedrustning eller begränsning av rustningarna har därför

kommit att framstå som mera trängande än någonsin. Emellertid har ned-

rustningssträvandena hittills icke krönts med någon framgång. Redan de

nu angivna omständigheterna gör det nuvarande världsläget farofyllt och

osäkert. Härtill kommer att, så länge för stormakterna centrala problem

såsom den tyska återföreningsfrågan icke fått sin lösning, risken fort-

består att dessa problem ger anledning till allvarliga friktioner och kon­

flikter. Skulle exempelvis läget i Tyskland utveckla sig i riktning mot

uppror eller inbördeskrig, skulle uppenbarligen världsfreden utsättas för

betydande faror. Slutligen bör uppmärksammas att läget i Asien och

Afrika efter de många nya staternas tillkomst ännu icke stabiliserats. En

dragkamp pågår mellan stormakterna om inflytandet i dessa delar av

världen. Risk föreligger på grund härav för att lokala uppgörelser även­

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

91

som inre motsättningar i de nya staterna kan utveckla sig till konflikter

mellan stormakterna själva.

Den svenska efterkrigspolitiken har syftat till att genom alliansfrihet

i fred möjliggöra för Sverige att inta en neutral ställning i händelse av

krig. Denna målsättning för svensk utrikespolitik fortbestår i dagens läge.

Den svenska politiken kan i stort sett sägas ha mött förståelse ute i värl­

den. En väsentlig förutsättning för att en sådan politik kunnat fullföljas

och även tillvinna sig respekt har genomgående varit att Sverige, i från­

varon av ett kollektivt säkerhetssystem, upprätthållit egna, klart defensiva

militära resurser av sådan styrka att vårt land icke framstått som ett mili­

tärt tomrum. Den svenska försvarspolitiken tjänar främst samma all­

männa syfte som utrikespolitiken, således att hålla oss utanför kriget. I

den mån stormakterna sätter tro till hållfastheten i vår föresats att icke

låta svenskt område utnyttjas för några angreppsförberedelser och till vår

förmåga att genomföra denna föresats bortfaller ett tänkbart motiv för

anfall mot vårt land. Och i varje fall bör ett efter våra förhållanden starkt

försvar innebära, att priset för en erövring av Sverige blir så högt att den

som planerar ett angrepp kommer att tveka.

Den analys jag här lämnat av de faktorer som påverkar det internatio­

nella läget nu och för överskådlig tid framöver visar klart på nödvändig­

heten av att våra ansträngningar att upprätthålla ett respektingivande

svenskt försvar fullföljes.

Såsom försvarsberedningen framhållit kan det svenska försvarsproble-

met dock icke ses som ett isolerat utrikes- och militärpolitiskt spörsmål.

Det ligger i sakens natur att även de samhällsekonomiska och statsfinan-

siella bedömningsgrunderna måste beaktas. Å andra sidan måste hänsyn

tagas till sambandet mellan försvarskostnader och den alliansfria utrikes­

politiken. Av de svenska försvarskostnaderna avses sålunda mer än hälften

för materiel, under det att motsvarande andel för t. ex. Nato-staterna Dan­

mark och Norge endast uppgår till 10—20 %.

Beredningen understryker att försvarskostnaderna icke får utgöra en

orimligt betungande börda för medborgarna. I likhet med försvarsbered­

ningen är jag emellertid övertygad om att ett godtagbart svenskt försvar

bör kunna upprätthållas med en ekonomisk insats som icke kan anses över­

skrida en rimlig andel av våra resurser. Såsom beredningen erinrat har

den svenska försvarsbördan relativt sett reducerats under senare år. Detta

sammanhänger med att stegringen av vår bruttonationalprodukt och av

våra samlade skatteinkomster och statsutgifter varit starkare än stegringen

av försvarskostnaderna. Försvarsutgifternas andel av bruttonationalpro­

dukt, skatter och statsutgifter har därför icke oväsentligt sjunkit. Detta

faktum bör hållas i minnet när man bedömer den ökning av försvarsbud-

geten som föreslås för nästa budgetår. Härtill kommer, vilket beredningen

också påpekat, att en internationell jämförelse visar att den svenska för-

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

svarsinsatsen är förhållandevis begränsad. Med beaktande slutligen av an­

tagandena om en fortsatt höjning i framtiden av vår nationalinkomst och

levnadsstandard, vilka antaganden man har anledning betrakta som rea­

listiska, anser jag att beredningen har fullt fog för sin uppfattning att

upprätthållandet av ett godtagbart svenskt försvar icke behöver innebära

att en orimligt stor andel av våra resurser avsättes för militära ändamål.

Försvarsberedningen har understrukit den principiella vikten, från så­

väl militära som psykologiska synpunkter, av den målsättning som 1948

års riksdag uppställde för det svenska försvaret. Det ifrågavarande utta­

landet av riksdagen utgör enligt min mening en självklar allmän riktpunkt

vid utformningen av vår krigsmakt. Såsom beredningen framhållit före­

ligger ett allmänt samband mellan operativ målsättning och försvarsresur-

ser. Beredningen har dock knutit en viss reservation till detta konstate­

rande som synes mig befogad och som grundar sig på att det alltid kom­

mer att vara svårt att säga exakt var den gräns går där en viss minskning

i försvarsresurser måste ta sig uttryck i en begränsning av den opera­

tiva målsättningen. Det allmänna sambandet mellan de bägge faktorerna

är dock ställt utom fråga. Detta samband måste därför tillmätas en av­

görande betydelse vid bedömningen av försvarets utformning. Med utgångs­

punkt från detta resonemang har försvarsberedningen under sina över­

väganden kommit till den slutsatsen att ett genomförande av något av

alternativen David, Cesar och Bertil skulle leda till en begränsning av för­

svarets styrka av en sådan omfattning att beredningen icke ansett sig

kunna förorda något av dessa alternativ. Beredningen har vidare påpekat

att skillnaden under de närmaste åren i möjlig målsättning mellan de

övriga alternativen — 1957 års förslag och Adam — blir ganska ringa. Här­

till kommer att den tekniska utvecklingen särskilt beträffande atomvapen

och robotar torde komma att inom några år i växande grad påverka vårt

försvar och dess utformning. Med beaktande av de anförda synpunkterna

har beredningen stannat för att förorda en utformning och inriktning av

vårt försvar i huvudsak enligt alternativ Adam. Enligt min mening ut­

gör denna beredningens ståndpunkt en syntes med rimliga hänsynstagan­

den till de olika faktorer som måste påverka bedömningen av försvars­

frågan — utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinan-

siella — och jag kan därför helt ansluta mig därtill.

Som nyss berördes har försvarsberedningen uttalat att den tekniska ut­

vecklingen särskilt i fråga om atomvapen och robotar torde komma att

inom några år alltmer påverka vårt försvar. Vad atomvapen beträffar har

frågan om det svenska försvarets utrustning med dylika vapen tillmätts

stor betydelse i överbefälhavarens utredningar, överbefälhavaren uttalar

för sin del att alla militära synpunkter entydigt och starkt talar för en

anskaffning av atomvapen så länge man måste räkna med att en angri­

pare kan komma att använda sådana. Det är dock uppenbart att atom­

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

93

vapenfrågan har inånga andra aspekter. Försvarsberedningen har för sin del icke tagit ställning i frågan. Detta finner jag välbetänkt i nuvarande läge. Såsom beredningen framhållit är de tekniska förutsättningarna så­ dana att ett visst uppskov med ställningstagandet i denna fråga kan ske.

Försvarsberedningen har understrukit att försvarets forskningsanstalt bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atomområdet och studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens verkningar samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga metoder och utrustning. En sådan forskning är av stor betydelse. Jag avser att föreslå att ökade medel ställes till forskningsanstaltens förfogande för nästa bud­ getår i nu angivet syfte. Det bör framhållas att anstalten redan i åtskil­ liga år i begränsad omfattning bedrivit forskning inom atomområdet med sikte på studiet av verkan och skydd. Anstaltens forskningsarbete på atomområdet ligger helt inom ramen för de allmänna riktlinjer som upp- dragits i försvarsberedningens utlåtande. En forskning med direkt sikte på konstruktion av atomvapen är det självfallet icke fråga om. Ett så­ dant arbete kommer icke att ske utan att riksdagen fattat beslut därom. Något förslag i denna riktning framlägges icke nu.

Försvarsberedningen har starkt understrukit vikten av att den tekniska utvecklingen inom försvaret främjas. Beredningen har härvid bland annat pekat på robotområdet. Jag bedömer det vara en av de avgörande förut­ sättningarna för vårt försvars effektivitet på längre sikt, att arbetet med utveckling och anskaffning av robotar intensifieras så att dylika vapen så snabbt som möjligt kan tillföras krigsmakten. Det är härvidlag av syn­ nerlig vikt att verksamheten bedrives i rationella former. Vad bered­ ningen anfört om målsättningen för organisationen av arbetet inom robot­ området bör vara vägledande för de militära myndigheterna. Det bör an­ komma på dessa att i mån av befogenhet vidtaga respektive hos Kungl. Maj:t föreslå erforderliga åtgärder för vinnande av det angivna syftet. Jag avser att föreslå väsentligt ökade anslag till verksamheten på robot­ området för nästa budgetår. Ett intensifierat forsknings- och utvecklings­ arbete på detta område kräver ofrånkomligen personalförstärkningar. Dessa måste dock redan av rekryteringsskäl ske successivt. För nästa budgetår framlägges vissa förslag i samband med anmälan av vederbör­ liga anslag.

Även andra områden av försvaret kräver självfallet uppmärksamhet när del gäller anpassningen till den snabbt skeende militärtekniska utveck­ lingen. Av stor vikt är bland annat behovet av telemotmedel. En sträng angelägenhetsgradering är dock erforderlig. De begränsade resurserna bos en liten nation nödvändiggör koncentration till väsentliga avsnitt som är av utslagsgivande betydelse för försvarets funktionsduglighet.

Den samförståndslösning i försvarsfrågan som utmynnat i förord för en försvarsorganisation i huvudsak enligt alternativ Adam innebär att för-

94

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

svarshuvudtiteln för nästa budgetår bestämmes till ett anslagsbelopp av

2 700 miljoner kronor. Därvid har kostnaden för alternativ Adam för bud­

getåret 1958/59, av överbefälhavaren angiven till 2 625 miljoner kronor,

uppräknats med hänsyn till vissa fördyringar i förhållande till det kost­

nadsläge, som ligger till grund för ÖB-utredningarna. Enligt riksstaten

för nu löpande budgetår slutar fjärde huvudtiteln på en anslagssumma

av 2 242 miljoner kronor. Anslagssumman för nästa budgetår ligger

omkring 460 miljoner kronor högre. Denna differens är emellertid rent

formell. I realiteten kommer det att vara ganska ringa skillnad mellan

de faktiska 1'örsvarskostnaderna under innevarande budgetår och nästa.

Redan i samband med framläggandet av den preliminära försvarshuvud-

titeln i statsverkspropositionen klargjordes att det faktiska utfallet av

försvarsbudgeten under 1957/58 skulle komma att väsentligt överstiga an­

slagssumman enligt riksstaten. Utfallet kan nu beräknas bli omkring 2 600

miljoner kronor. Överskridandet i förhållande till riksstaten med omkring

360 miljoner kronor beror på dels anslagsöverskridanden på förslagsan­

slag till följd av höjda löner, priser och taxor med omkring 60 miljoner

kronor, dels anslagsanvisningar på tilläggsstat med tillhopa närmare 200

miljoner kronor, varav huvuddelen, 180 miljoner kronor, hänför sig till

förstärkning av anslaget till anskaffning av flygmateriel, dels slutligen för­

brukning av behållningar på reservationsanslag med omkring 100 mil­

joner kronor. Jämfört med de redan nu utgående försvarskostnaderna

innebär således anslagssumman för nästa budgetår en ökning med alle­

nast omkring 100 miljoner kronor, d. v. s. med knappt 4 %. Trots denna

anslagsökning innebär kostnadsramen för alternativ Adam på 2 700 mil­

joner kronor inskränkningar i krigs- och fredsorganisationen för samt­

liga försvarsgrenar. Även enligt 1957 års förslag måste dylika reduk­

tioner företagas. Ett upprätthållande av gällande försvarsorganisation som

hade inneburit ett kvantitativt oförändrat och efter hand i takt med den

tekniska utvecklingen kvalitativt förbättrat försvar hade lett till försvars-

kostnader av en sådan storlek att det utan vidare kan hävdas att stats-

finansiella förutsättningar icke skulle ha förelegat därför. Det har följakt­

ligen framstått som en tvingande nödvändighet att tillse att de kvalitativa

förbättringarna av krigsmakten motväges av kvantitativa begränsningar på

ett sådant sätt att kostnaderna för försvarsorganisationen kan hållas på en

rimlig nivå. Det är detta som nu sker. Försvarets omfattning reduceras

men kravet på hög kvalitet kan tillgodoses.

Anslagsramen på 2 700 miljoner kronor för nästa budgetår synes även

böra bedömas mot bakgrunden av vad kostnaderna för ett fortsatt provi­

sorium sannolikt skulle ha uppgått till. Vid en beräkning härav bör man

i första hand utgå från läget i fråga om de fyra stora materielanslagen

under fjärde huvudtiteln, vilka i princip regleras enligt långsiktiga, av

riksdagen godkända materielplaner. De fyra anslag det gäller avser ar­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

95

mens anskaffning av tygmateriel, marinens fartygsbyggnader respektive anskaffning av vapenmateriel och flygvapnets anskaffning av flygmate- riel. I fråga om marinen motsvarar anslagen närmast alternativ Adam. Beträffande armén och flygvapnet åter ligger anslagen i årets riksstat på en nivå som understiger vad som erfordras till och med i alternativ Cesar, sammanlagt närmare 200 miljoner kronor lägre. Detta faktum ger en klar belysning av det kritiska läge som under senare tid rått beträffande materielanslagen. Det ger bakgrunden till den aktuella beställnings- och betalningskrisen inom försvaret. Med ledning av det anförda kan man utgå från att det även i en provisorisk försvarsbudget hade varit ofrånkomligt med en höjning av materielanslagen i storleksordningen ett par hundra miljoner kronor om man hade velat undvika fortsatt beställnings- och be­ talningskris samt betydande avbeställningar av materiel och skadestånds- förpliktelser i anslutning härtill. Utöver detta belopp hade man måst räkna med rent automatiska anslagsstegringar på grund av höjda löner och priser jämte vissa andra smärre ofrånkomliga anslagshöjningar, tillsam­ mantaget omkring 200 miljoner kronor. Om man utgår från fjärde hu­ vudtitelns slutsumma enligt årets riksstat på 2 242 miljoner kronor hade alltså fjärde huvudtiteln enligt det nu anförda kommit att för nästa bud­ getår sluta på ett belopp av i runt tal 2 650 miljoner kronor. En dylik budget hade representerat ett fortsatt provisorium och icke kunnat läggas till grund för någon ny långsiktig planläggning av försvaret. Budgeten hade inneburit en oekonomisk användning av försvarsanslagen. Den hade nödvändiggjort ett handlande på kort sikt. En på ett principbeslut i för­ svarsfrågan byggd försvarsbudget sådan som den som nu framlägges möj­ liggör däremot ett rationellt utnyttjande av försvarsanslagen enligt en långsiktig planering.

Av det i det föregående anförda torde framgå att det försvarsbeslut som föreslås skola fattas vid årets riksdag icke innebär någon upprustning, trots att anslagen ökas. Tvärtom är det fråga om en icke oväsentlig re­ duktion av krigsmaktens omfattning, varigenom emellertid förutsättningar skapas för upprätthållandet av hög kvalitet på våra stridsmedel och för en snabbare anpassning efter den militärtekniska utvecklingens krav. För- svarsomläggningen tar sig uttryck i minskad krigsorganisation, förbands- indragningar och friställande av personal, särskilt inom de industrier, varv, verkstäder o. s. v. som sysslar med materielleveranser till försvaret. 1 sistnämnda hänseende har redan åtskilliga vittnesbörd givits.

Den samlade försvarseffekt som skall uppnås motsvarar i huvudsak alternativ Adam. Detta innebär icke att kostnadsramen för fjärde huvud­ titeln nu skulle låsas till den nivå som är angiven för budgetåret 1958/59, 2 700 miljoner kronor. I så fall skulle vi snabbt komma i samma läge som under de senaste åren. En fastlåst kostnadsram för försvaret måste i den dynamiska utveckling som man numera har att räkna med ofrån­

96

Kutig!. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

komligen leda till urholkning av den fastställda försvarsorganisationen

och reduktion av den avsedda försvarseffekten. Det är i medvetande här­

om som försvarsberedningen understrukit nödvändigheten av att, då den

tekniska utvecklingen medför att stridsmedlen efter hand blir alltmer in­

vecklade och därmed dyrare, försvarskostnaderna tillätes att stiga något

år från år för att en viss försvarseffekt skall kunna upprätthållas. Bered­

ningen har för sin del bedömt att en årlig stegring med 2 1/2 % av anslags­

summan under fjärde huvudtiteln är erforderlig i detta syfte. Mot bak­

grunden av gjorda bedömningar i fråga om takten i den fortsatta stan-

dardstegringen i vårt samhälle bör en dylik höjning av försvarskostnaderna

icke innebära någon ökad real belastning av medborgarna. Den innebär

endast att en del av nationalinkomstökningen kommer försvaret till godo

för att möjliggöra en successiv anpassning efter den tekniska utveck­

lingen.

Försvarsberedningen har vidare uttalat att det har avgörande bety­

delse för möjligheterna att vidmakthålla en viss försvarseffekt, att det

reella innehållet i den försvarsorganisation som skall utveckla den av­

sedda effekten icke efter hand beskäres genom att kompensation icke er-

hålles för automatiska kostnadsökningar i form av löne- och prissteg­

ringar.

För egen del vill jag understryka den synnerliga vikten av att bered­

ningens rekommendationer i nu berörda bägge hänseenden följes för att

det skall vara möjligt att vidmakthålla försvarseffekten. I enlighet med

beredningens uttalande förutsätter jag därför, att en årlig anslagsstegring

av 2 1/2 % för teknisk utveckling och härutöver kompensation för löne-

och prisstegringar kominer till stånd från och med budgetåret 1959/60. Vad

budgeten för 1958/59 beträffar har, som förut nämnts, visst belopp för

fördyring redan inlagts. Anslagsbeloppet på 2 700 miljoner kronor skall

därför inkludera de beräknade kostnaderna för löne- och prisstegringar,

vilka alltså ej får föranleda äskanden om anslag på tilläggsstat.

I likhet med försvarsberedningen vill jag framhålla att ett beslut att

utforma vårt militära försvar i huvudsak enligt alternativ Adam icke inne­

bär att man nu binder sig för en för lång tid framåt låst försvarsorga­

nisation eller för en avvägning i detalj. Även om de olika alternativen

i överbefälhavarens utredningar givits en ganska bestämd organisatorisk

form bör deras karaktär av riktlinjer hållas i minnet. En hel del förut­

sättningar kan komma att ändras under den tid planerna omfattar. Det

är framför allt den snabba tekniska utvecklingen som här spelar roll. De

tekniska framstegen medför att materielen får en allt större betydelse för

försvaret. Organisation, taktik och stormaktsstrategi bestäms i växande

grad av tekniska faktorer. Härav följer nödvändigheten av att snabbt och

smidigt kunna anpassa organisation och taktik till ändrade tekniska för­

utsättningar. En försvarsordning som i detalj reglerar och binder krigs-

97

och fredsorganisationen för viss tid riskerar att snabbt bli omodern och verka hämmande på planeringsarbetet och på möjligheterna till successiv anpassning efter utvecklingens krav. Det försvarsbeslut som nu föreslås är därför icke att uppfatta som ett beslut om ny försvarsordning eller härordning i vedertagen bemärkelse av den typ som exempelvis 1936 och 1942 års försvarsbeslut representerar. Beslutet har mera karaktären av allmänna riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Det innebär väsentligen att en fast utgångspunkt skapas och en allmän inriktning ges för det militära planläggningsarbetet.

För att få underlag för det organisatoriska arbetet på försvarets om­ råde bör man utgå från de uppgifter som angrepp i olika former mot vårt land kan ställa oss inför. Krigsmaktens delar skall byggas upp för att motsvara de viktigaste försvarsfunktionerna. Den snabba tekniska utveck­ lingen efter andra världskriget liksom de betydande förändringar som skett i maktgrupperingarnas omfattning och struktur gör det nödvändigt att se framåt och att icke i för hög grad bygga på erfarenhetsmässiga in­ tryck. De grundläggande faktorer som är av betydelse just för det svenska försvarets utformning måste noggrant studeras mot bakgrunden av ett framtida krigs sannolika natur. Om utvecklingen påverkar våra försvars­ funktioner eller deras inbördes betydelse, måste krigsmaktens delar snabbt förändras så alt de motsvarar det nya lägets krav. Från denna synpunkt tillmäter jag planeringsverksamheten inom försvarsstaben särskild vikt.

Försvarsberedningen har ansett sig böra i huvudsak godtaga de ten­ denser i störa drag och på lång sikt i avvägningen mellan olika försvars­ funktioner varåt överbefälhavaren givit uttryck i sina utredningar. Jag delar denna beredningens uppfattning och vill särskilt peka på vikten av att avvägningen vid det fortlöpande planeringsarbetet göres med utgångs­ punkt från försvarsfunktionerna. Man bör sålunda undvika att fästa stor vikt vid de olika stridsmedlens försvarsgrenstillhörigliet. Anslagsfördel­ ningen bör också i möjligaste mån ske med hänsyn till de stridsmedel som skall göra det möjligt att upprätthålla de planerade försvarsfunktionerna och bör därför icke för någon längre tid bindas efter försvarsgrensgränser.

Försvarsberedningen har utgått från att det vid den praktiska utform­ ningen av försvarsorganisationen skall visa sig möjligt att uppnå en något högre effekt vid marinen än vad som bedömts i alternativ Adam. Bered­ ningen har därvid särskilt pekat på vikten av att effekten vid kustartille­ riet icke nedgår på ett sådant sätt att målsättningen för invasionsförsvaret allvarligt påverkas.

Den jämkning som med beaktande av denna beredningens ståndpunkt i avvägningsfrågan bedömts möjlig alt vidtaga inom alternativ Adams kostnadsram innebär att marinens anslag för budgetåret 1958/59 bestäm­ mes till sammanlagt 420 miljoner kronor jämfört med 400 miljoner kro-

7—89

68

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

nor enligt alternativ Adam. För budgetåret 1959/60 bör organisations­

arbetet vid marinen inriktas efter en kostnadsram på en ungefärlig nivå

av 400 miljoner kronor. För budgetåret 1960/61 bör kostnadsramen be­

stämmas sedan chefen för marinen framlagt ny plan för den framtida

inriktningen av marinens materielanskaffning. Mot bakgrunden av för-

svarsberedningens uttalande synes det angeläget att den mindre förskjut­

ning till marinens förmån som sålunda sker kommer kustartilleriet till

godo i sådan utsträckning att det av beredningen angivna syftet uppnås.

Med beaktande av försvarsberedningens ståndpunkt i avvägningsfrågan

kommer enligt det föreliggande budgetförslaget fördelningen inom anslags­

ramen 2 700 miljoner kronor för nästa budgetår att vara följande: armén

989 miljoner kronor, marinen 420 miljoner kronor och flygvapnet 1 102

miljoner kronor. Till gemensamma ändamål utgår omkring 189 miljoner

kronor.

De operativa möjligheter som den i huvudsak enligt alternativ Adam

utformade krigsmakten kommer att äga kan på grundvalen av överbefäl­

havarens utredningar anges på följande sätt. Ett allsidigt och modernt

luftförsvar kommer att möjliggöras i de för riksförsvaret viktigaste lands­

delarna, dock ej samtidigt inom alla de förberedda områdena. Invasions-

försvar kan samtidigt upprättas i två huvudriktningar. Försvaret utan­

för våra gränser och kuster kommer att i ökande grad åvila flygstrids­

krafterna. övervattensfartygen får sina huvudsakliga uppgifter i kustom­

rådena. Detsamma gäller självfallet kustartilleriet. Fältförbanden kon­

centreras till försvar av de viktigaste gräns- och kustavsnitten. Skyddet

av viktiga anläggningar sker med lokalförsvarsförband och hemvärn. Krigs­

maktens kvantitativa minskning och det framtida krigets sannolikt ut­

präglat totala karaktär kommer att öka frivilligorganisationernas bety­

delse och uppgifter.

Det bör understrykas att kostnadsramen i alternativ Adam endast

räcker till för ett militärt försvar som svarar mot de mest omedelbara

och väsentliga behoven, varvid uthålligheten måste delvis eftersättas. An­

skaffningen i fred av ersättningsmateriel, reservdelar, ammunition och

drivmedel måste begränsas i förhållande till nu tillämpade normer. I luft­

försvaret kommer luckor att finnas. I invasionsförsvaret kommer stora

områden, som kan bli hotade, att i ett utgångsläge endast kunna bevakas

och därutöver kommer man att tvingas till försvagning av invasionsför­

svaret i åtminstone någon bedömd huvudriktning. Beträffande import­

skyddet minskas de marina resurserna efter hand avsevärt.

Den avvägning som nu föreslås mellan de olika försvarsfunktionerna

innebär att den marina organisationen drabbas hårdast av de nödvändiga

beskärningarna. Huvudskälen härtill är följande. Den tekniska utveck­

lingen ger det mångsidigt användbara attackflyget ökade möjligheter till

verkan mot sjömål. Detta minskar i sin tur särskilt de större övervattens-

99

fartygens värde. Vidare framtvingar den valda kostnadsramen en reduce­

ring inom hela krigsmakten som mer drabbar de delar, vilka har betydelse

först på längre sikt, till förmån för de delar, som är nödvändiga för att vi

skall kunna överleva ett krigs häftiga inledningsskede.

Den bedömning av försvarets operativa möjligheter som gjorts i det

föregående måste naturligtvis ses mot bakgrunden av det grundläggande

faktum att ett svenskt försvar aldrig kan tävla i styrka med världsbloc-

kens krigsmakter. Detta är ej heller, och har aldrig varit, dess syfte. Man

måste utgå från att angrepp mot vårt land icke kommer att vara någon

huvudoperation för en stormakt som i framtiden mer än förr måste samla

sig till det väsentliga. Vårt försvar blir fredsbevarande om det har en

sådan styrka och beredskap att ett angrepp ter sig osäkert och kraftödande.

Vi har då också utsikter att stå emot, till dess avgörande förändringar i

världsläget kan komma att påverka även vårt läge.

Det vore ansvarslöst att förringa de påfrestningar som vårt land kom­

mer att utsättas för om atomvapen skulle användas vid angrepp mot oss.

Även om vårt försvar icke förfogar över atomvapen, bör dock våra för-

svarsmöjligheter vara goda i jämförelse med många andra länders. Vår

krigsmakt utvecklas med hänsyn till atomkrigets krav. Förmåga att un­

dandraga sig och motstå atomvapnens verkningar är jämte ökad slagkraft

grunddragen vid förbandens utformning. Inom civilförsvaret pågår bland

annat en omfattande utrymningsplanläggning. Den utveckling av vårt

totala försvar som nu sker är därför, även i atomkrigets tidevarv, me­

ningsfylld. Vårt försvar kan självfallet icke, lika litet i framtiden som

tidigare, ge oss garanti mot krigets olyckor. Det kan däremot väsentligt

bidraga till att hålla oss utanför krig och, om vi blir angripna, öka våra

möjligheter att överleva som nation.

Vad angår de fredsorganisatoriska verkningarna av försvarsomläggning-

en vill jag liksom försvarsberedningen framhålla nödvändigheten av att an­

passa fredsorganisationen till den minskade men kvalitativt förstärkta

krigsorganisationen. En så stor del som möjligt av försvarsanslagen bör

nämligen avdelas till förmån för effektiviteten i krigsorganisationen. Freds­

organisationen är inget självändamål. Dess främsta uppgifter är att utbilda

den personal som ingår i krigsorganisationen och att förbereda mobilise­

ring. Fredsorganisationen bör i första hand dimensioneras för dessa upp­

gifter. Vid reducering av krigsorganisationen bör därför också fredsorgani­

sationen kunna reduceras. Stor framsynthet är emellertid härvidlag erfor­

derlig eftersom hänsyn till personalen och begränsade investeringsmöjlig­

heter omöjliggör ofta återkommande genomgripande omläggningar av

fredsorganisationen. Principiell ställning till de erforderliga begränsning­

arna i fredsorganisationen bör så långt möjligt tagas genom beslut vid

årets riksdag. De förslag till förbandsindragningar m. m. som försvars-

Kungl. Uaj:ts proposition nr 110 år 1958

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

grenscheferna på mitt uppdrag ingivit har redovisats i det föregående. Jag

återkommer till dessa frågor i det följande.

Försvarsomläggningen drar även med sig betydande konsekvenser i

fråga om den fortsatta materielplaneringen. Cheferna för armén och flyg­

vapnet har på mitt uppdrag inlämnat förslag till nya materielplaner för

sina respektive försvarsgrenar. Chefen för marinen kommer att 1959

framlägga ny plan för den framtida inriktningen av marinens materiel-

anskaffning. Jag torde få upptaga dessa frågor till närmare behandling

i det följande. Redan här vill jag dock framhålla, att det blir nödvändigt

att nu föreslå ändringar av vissa av statsmakterna fattade beslut i fråga

om materiel. Icke minst från arbetsmarknadssynpunkt kommer dessa om­

läggningar att dra med sig svårigheter. Dylika svårigheter har redan visat

sig i form av varsel om permitteringar av arbetskraft som sysselsatts med

arbeten för försvarets räkning. I vissa fall har friställning av personal

redan ägt rum. Såsom försvarsberedningen framhållit är emellertid be­

gränsningarna i fråga om materielanskaffningar ofrånkomliga om det skall

vara möjligt att hålla den kostnadsram för försvaret om vilken det före­

ligger politisk enighet. I likhet med beredningen vill jag understryka vik­

ten av att man icke fullföljer engagemang i fråga om materielanskaffning

som uppenbarligen icke kan rymmas inom den förordade kostnadsramen.

Mot denna bakgrund synes det mig bland annat nödvändigt att man av­

står från att tillföra den marina organisationen de av riksdagen beslutade

bägge jagarna Lappland och Värmland ävensom minfartyget Älvsborg. Jag

återkommer till dessa spörsmål i del följande.

Med avseende på den fortsatta materielplaneringen inom försvaret bör

några allmänna synpunkter här framhållas. För att de tekniska fram­

stegen skall kunna utnyttjas på ett rationellt sätt i den fortlöpande mate­

rielplaneringen kräves stort förutseende. Det tar lång tid från det att

krigsmateriel projekteras och till dess den är i serieproduktion och där­

efter i tjänst på förband. Genomsnittstiden brukar anges till omkring 7 år.

Kravet på förutseende understrykes ytterligare därav att vapen och hjälp­

medel för vapen, t. ex. jaktflyg och jaktstridsledning, i allt högre grad

tenderar att bilda sammanhängande system där utformningen av en del

påverkar utformningen av andra delar och av helheten. Allt detta ställer

krav på långsiktig planläggning både när det gäller anskaffningen av

materiel och i fråga om rekrytering och utbildning av personal. Sedan

1953 har det funnits av riksdagen godkända långsiktsplaner för materielan-

skaffningen vid samtliga försvarsgrenar. Erfarenheterna under de gångna

åren har klart styrkt behovet av dylika långsiktsplaner för de olika mate-

rielområdena. Utan sådana planer är det icke möjligt att bedriva en syste­

matisk och ekonomisk materielanskaffning. En förmånlig anskaffningsverk-

samhet möjliggöres bland annat därigenom att leveranserna från den

svenska industrien kan planläggas på ett sätt som gynnar en ekonomiskt

101

rationell produktion. Strävan skall vara att i materielplaneringen nå fasthet

utan stelhet. Planerna skall byggas upp inom en bestämd kostnadsram. För

de närmast liggande åren bör de vara mera detaljerade, under det att de på

längre sikt bör vara mera överslagsmässigt och obundet utformade. Pla­

nerna måste fortlöpande överses, varvid erforderliga jämkningar inom

och mellan de olika planerna företages. De bör vara rullande, d. v. s.

varje år förlängas med ett år och i samband därmed räknas om med hän­

syn till förändringar i penningvärdet. Detta är nödvändigt för alt an-

skaffningsläget och dess ekonomiska sammanhang skall kunna bedömas

årligen och samtidigt för de olika planerna. Slutligen vill jag betona vik­

ten av att anskaffningsverksamheten i största möjliga utsträckning sam­

ordnas försvarsgrenarna emellan.

I anslutning till det nu anförda vill jag även understryka betydelsen

av att krigsproduktionsplaneringen bedrives effektivt. Denna planering

framstår som en angelägenhet av synnerlig vikt inom ramen för den all­

männa försvarsplanläggningen. Det kräves därför en väl genomarbetad och

ständigt aktuell planläggning och en samordning av verksamheten olika

myndigheter emellan samt, som bakgrund härför, en realistisk bedömning

av de krigsindustriella möjligheterna.

De inskränkningar i försvarsgrenarnas krigsorganisation som måste

företagas i enlighet med försvarsomläggningen bör i princip ske vid tid­

punkter då kostnadskrävande åtgärder såsom repetitionsövningar, mate-

rielförnyelse etc. blir aktuella. Materielanskaffningen bör omgående in­

riktas mot den minskade organisationen. Vad de personella resurserna be­

träffar föreslås att värnpliktskontingenten redan under nästa budgetår an­

passas efter de minskade krigsorganisationerna genom att vissa värnplik­

tiga icke inkallas vid förut avsedda tidpunkter. På grund härav räknas i

det följande vid anmälan av vederbörliga anslag med en reduktion av om­

kring 460 000 tjänstgöringsdagar för armén och 300 000 tjänstgörings-

dagar för marinen. Härigenom beräknas för budgetåret 1958/59 omkring

13 miljoner kronor komma att inbesparas. För flygvapnets del föreslås

ingen beskärning av värnpliktskontingenten. Formerna för begränsning av

antalet fredstjänstgörande värnpliktiga efter nästa budgetår torde få be­

stämmas sedan av överbefälhavaren planerad utredning härom färdig­

ställts.

Som förut i olika sammanhang understrukits syftar försvarsomlägg-

ningen till att skapa förutsättningar för upprätthållande av hög kvalitet

på våra stridsmedel. Kvalitetskravet tillgodoses på kvantitetens bekost­

nad. Hög kvalitet åstadkommes emellertid icke enbart genom tillförsel

av ny och bättre materiel. Den alltmer komplicerade tekniska materielen,

det ökade tempot i utbildningsarbetet liksom i fråga om utvecklings- och

planläggningsarbetet i allmänhet inom försvaret medför att det på vissa

områden inom krigsmakten torde komma all krävas mer personal. I första

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1958

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

hand bör dessa behov tillgodoses genom omflyttning av personal från

verksamhetsområden där personalbehovet kan nedbringas genom rationa­

liseringar eller reduktioner. Jag avser att upptaga dessa spörsmål till när­

mare behandling i det följande.

Försvarsberedningen har framhållit vikten av att anslagen under för­

svarets kapitalbudget efter hand ökas. För egen del vill jag understryka

detta önskemål. De avsevärda eftersläpningarna på investeringssidan i för­

hållande till materielanskaffningen på driftbudgeten har utförligt belysts

i olika sammanhang under senare år. Den framkommande materielen har

icke kunnat tas om hand i erforderlig omfattning i fortifikatoriska anord­

ningar, förråd etc. Enligt direktiven för överbefälhavarens utredningar

skulle anslagen under kapitalbudgeten beräknas så att tillgänglig materiel

kunde effektivt utnyttjas. Överbefälhavarens efter dessa riktlinjer verk­

ställda utredningar har givit vid handen att det skulle erfordras unge­

fär en fördubbling av investeringsanslagen för att uppnå och vidmakthålla

en balans mellan driftbudget och kapitalbudget. Även försvarsberedningen

har framhållit att det med hänsyn till de förestående organisatoriska för­

ändringarna inom försvaret är nödvändigt med en ökning av investerings­

anslagen.

Vad beträffar investeringsanslagen för nästa budgetår har det dock av

statsfinansiella skäl icke varit möjligt att företaga annat än en mindre

uppräkning av de anslag som utgår i år. Jag upptager dessa anslagsfrå­

gor till närmare behandling i det följande under avd. IV. För de följande

budgetåren är emellertid en förstärkning av anslagen under kapitalbud­

geten nödvändig.

Försvarsberedningen har framhållit angelägenheten av att möjlighe­

terna till en ökad samordning och en mera enhetlig ledning såväl inom

det militära försvaret som av det totala försvaret prövas i lämpligt sam­

manhang. Vad det militära försvaret beträffar har överbefälhavaren an­

mält att han vidtagit förberedelser för utredning av krigsmaktens högsta

ledning samt uttalat sin avsikt att avge förslag om tillsättande av en ar­

betsgrupp för vissa förberedande studier av frågan. Sedermera har genom

generalorder den 6 mars 1958, utfärdad på grundval av ett av överbefäl­

havaren ingivet förslag, viss personal ställts till dennes förfogande för att

utgöra den ifrågavarande arbetsgruppen. Jag tillmäter det nu igångsatta

utredningsarbetet stor betydelse. Det inbördes beroendet mellan försvarets

olika delar blir alltmer utpräglat. Organisationsformerna för krigsmak­

tens högsta ledning måste anpassas efter utvecklingens krav. Med hänsyn

till den allmänna vikten av de spörsmål det här gäller räknar jag med att,

sedan undersökningarna i militär regi slutförts, utredningsarbetet lämp­

ligen bör utvidgas för att ett allsidigt underlag för förslag i ämnet skall

erhållas.

103

1 anslutning till det föregående torde jag få beröra ett annat spörsmål, nämligen frågan om den till försvarsdepartementet anknutna försvarets kommandoexpeditions ställning och uppgifter. Kommandoexpeditionens nuvarande organisation fastställdes 1945 och utformades då i huvudsaklig överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut. Sedan dess har betydande förändringar skett beträffande arten och omfattningen av de militära stabsuppgifterna i fred. Likaså har förutsättningarna för uppgiftsfördel­ ningen mellan olika militära institutioner ändrats bland annat genom ut­ byggnaden av försvarsstaben. Som ett led i den fortlöpande rationalise­ ringen av försvaret och i anslutning till den nu igångsatta översynen av krigsmaktens ledning bör därför enligt min mening frågan om försvarets kommandoexpeditions ställning, uppgifter och organisation upptagas till omprövning. Jag avser att sedermera föreslå att en särskild utredning

verkställes i detta syfte.

Det av försvarsberedningen framförda önskemålet om en mera enhetlig ledning även av det totala försvaret kan jag i princip ansluta mig till. Härmed sammanhängande spörsmål är emellertid av invecklad och svår­ bedömbar beskaffenhet och berör bland annat frågan om regeringens ar­ betsformer. Vissa av de problem som äger samband därmed torde därför komma under bedömande av den nu arbetande författningsutredningen. Jag kommer emellertid att, i vad på mig ankommer, ha min uppmärksam­ het riktad på behovet av en ökad samordning av verksamheten inom det totala försvarets olika instanser, både på departementsplanet och i fråga om myndigheternas arbete. Med hänsyn till dessa frågors stora vikt torde en allsidig utredning av problemkomplexet böra verkställas i lämpligt sam­

manhang.

Försvarsberedningen har slutligen erinrat om 1951 års riksdags skri­ velse i anledning av väckta motioner om inrättande av ett organ med parlamentarisk anknytning för kontinuerliga överläggningar i försvars­ frågorna. Beredningen har uttalat önskemålet att i skrivelsen berörda spörsmål måtte tagas under övervägande. I den mån frågan gäller inrät­ tande av ett permanent organ torde den delvis äga samband med nyss berörda problem om formerna för samordning av totalförsvarets olika delar och synes därför böra övervägas i sådant sammanhang. Statsutskottet synes dock i sitt utlåtande över motionerna ha varit tveksamt om lämp­ ligheten av ett permanent organ för dylika överläggningar och har antytt att man borde pröva sig fram genom av regeringen eller försvarsminis­ tern under hand anordnade överläggningar eller samråd. För egen del vill jag gärna medverka till att dylika kontakter kommer till stånd vid lämpliga tidpunkter för information i viktiga försvarsfrågor. Jag vill i detta sammanhang understryka den betydelse som 1955 års försvarsbered- nings verksamhet haft för skapandet av grundvalen för det beslut i för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

svarsfrågan som nu föreslås, underbyggt av samförstånd mellan de demo­

kratiska partierna.

Såsom framhållits i det föregående är det en grundtanke i det förslag

rörande försvarets utformning, som nu framlägges, att de kvantitativa

minskningar i krigsorganisationen som måste ske skall motverkas genom

kvalitetshöjning. Det förutsättes vidare, att de kostnader som kvalitets­

höjningen medför skall i görligaste mån reduceras genom besparingar i

fredsorganisationen, vilken skall begränsas till vad som oundgängligen er­

fordras för att säkerställa krigsorganisationens funktionsduglighet. Nöd­

vändiga nedskärningar i organisationen skall genomföras på sådant sätt

att utrymme för förbättringar och modernisering snabbt skapas, dock så

att försvarskraften även under omorganisationsskedet hålles på högsta

möjliga nivå. Alla de nu nämnda principerna måste hållas i minnet, då

det gäller att bedöma vilka förändringar försvarsreformen skall föranleda

på det personella området.

Om organisationen skulle skäras ned utan att en kvalitetshöjning ge­

nom personella förstärkningar tillätes ske, koinme den försvarseffekt, som

det valda alternativet för försvarets utformning avsetts möjliggöra, icke

att kunna utvinnas. Det kan bli aktuellt att överföra personal från mari­

nen, och främst från flottan, till annan försvarsgren. I regel torde där­

vid viss omskolning bli nödvändig, överföring mellan truppslag inom ar­

mén och omskolning i samband därmed kan måhända också komma i fråga.

Jag har emellertid funnit att det icke föreligger tillräckligt underlag för att

nu föreslå några överflyttningar av beställningar mellan försvarsgrenarna.

Förslag härutinnan måste nämligen bygga på relativt omfattande under­

sökningar. Då det å andra sidan är angeläget att anpassningen till den nya

krigsorganisationen kommer i gång snarast möjligt, bör provisoriska och

förberedande åtgärder kunna vidtagas redan nästa budgetår. Sålunda kan

det befinnas lämpligt att personal efter eget åtagande beordras till tjänst­

göring eller utbildning vid annan försvarsgren. Det torde ankomma på

Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i detta och liknande

hänseenden.

Ekonomiskt utrymme för kvalitetshöjning skall, som jag förut nämnt,

delvis beredas genom rationalisering av fredsorganisationen. Vad som nu

föreslås i detta hänseende ansluter sig till en verksamhet, som under det

senaste decenniet pågått inom försvaret och som givit betydande vinster,

ekonomiskt och på andra sätt. Huvudlinjen i denna verksamhet är kon­

centration av utbildningen i syfte att bättre utnyttja befintlig kapacitet

i fråga om lokala ledningsorgan, övningsanordningar m. m. Jag vill i detta

sammanhang erinra om de synpunkter, som framlagts av överbefälhava­

ren i skrivelse den 9 april 1957 angående rationaliseringsverksamhet inom

krigsmakten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958

105

De förslag till uppdelning eller nedläggande av förband och utbildnings-

anstalter, som de militära myndigheterna nu framlagt, anser jag från olika

synpunkter i allt väsentligt väl motiverade. Av skäl som jag nu kommer

att redovisa har jag emellertid funnit erforderligt att vissa modifikationer

och förbehåll göres med avseende å en del av förslagen.

Möjligheterna att förflytta Inf SS och A 1 är beroende av om lämpligt

övnings- och skjutfält kan anskaffas. Arméchefen har, med överbefäl­

havarens tillstyrkan, föreslagit att denna fråga löses genom att Gullbergs

kronopark, belägen cirka 2,5 mil från Linköping, jämte vissa angränsande

områden tages i anspråk. Försvarets fastighetsnämnd, som för närva­

rande handlägger frågor rörande anskaffning av skjutfält för A 1, utvid­

gat skjutfält för Linköpings garnison och samövningsfält för IV. militär­

området samt nytt övnings- och skjutfält för InfSS, har funnit att samt­

liga dessa behov därigenom skulle kunna tillgodoses. Fastighetsnämndens

undersökningar har emellertid icke fortskridit så långt, att ställning i detta

sammanhang kan tagas till berörda markfrågor. Med hänsyn härtill kan

jag icke heller föreslå, att beslut nu fattas om förflyttning till Linköping

av InfSS och Al. Jag vill emellertid framhålla, att det enligt min mening

är synnerligen angeläget att man inom en snar framtid vinner klarhet om

möjligheterna att genomföra ifrågavarande åtgärder. De nuvarande ut-

bildningsbetingelserna för A 1 är nämligen sådana, att ett skjutfält under

alla förhållanden måste anskaffas för regementet. I sammanhanget bör

icke heller bortses från de starka önskemål som sedan lång tid föreligger

om att få av försvaret disponerad mark på Järvafältet frilagd för bostads­

bebyggelse och andra civila ändamål. Det står vidare klart, att InfSS på

grund av den beslutade utbyggnaden av storflygplatsen vid Halinsjön

måste flyttas under år 1960 eller senast 1961. Med hänsyn härtill och till

det förhållandet, att ett nytt övnings- och skjutfält icke kan börja använ­

das förrän 2—3 år efter det riksdagen fattat beslut om dess anskaffande,

är det nödvändigt att frågorna om InfSS förläggning och om anskaffande

av övnings- och skjutfält åt skolan så snart som möjligt bringas till en

lösning. Enligt vad jag inhämtat avser fastighetsnämnden att senare i vår

framlägga förslag om anskaffning av Gullbergsfältet.

Det bör beaktas att valet av förläggning och övningsterräng för InfSS

och A 1 får återverkningar även för andra arméförband. Om Gullbergs­

fältet förvärvas bör i enlighet med arméchefens förslag Lv 2 indragas.

Skulle förvärvet icke komma till stånd, kan frågan möjligen komma i ett

annat läge från arméorganisatoriska synpunkter. Jag utgår emellertid

från att principbeslut nu fattas om att Lv 2 skall indragas. Vidare må

framhållas att för infanteriets del en annan lösning av InfSS förläggnings-

fråga än den av arméchefen föreslagna kan medföra, att ett regemente

måste indragas. I dagens läge kan dock ej anges vilket regemente det i

så fall skulle komma att gälla.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Den operativa motiveringen för att bibehålla ett luftvärnsförband —

Lv 6 — på västkusten synes mig övertygande. Att förlägga förbandet till

annan ort än Göteborg är icke möjligt, i varje fall icke utan avsevärda

merkostnader i förhållande till förslaget om förläggning till A 2 kaser­

ner. Läget av dessa kaserner är dock redan nu långt ifrån idealiskt för ett

militärt förband, och det förefaller med hänsyn till Göteborgs stads be­

byggelseplanering i viss mån tveksamt om Lv 6 i längden kan kvarligga

där. Jag räknar emellertid med att luftvärnskåren tills vidare förlägges

enligt arméchefens förslag.

Utöver vad som nu berörts innebär arméchefens förslag, att InfKS etab­

lissement i Ulriksdal avvecklas och skolan flyttas till 116, att K 3 in­

drages, varvid SISk kvarblir i K 3 kaserner och ombildas till S 2, samt att

A 2 och Lv 5 indrages. Mot dessa förslag har jag intet att invända.

Vad härefter angår marinen, har marinchefen föreslagit att KA 5 in­

drages och dess värnpliktiga utbildas vid KA 1, som i sin tur skulle få en

del av sina värnpliktiga utbildade vid KA 3 och KA 4. överbefälhavaren

har framhållit att vid bifall till marinchefens förslag två fredsförband

— KA 5 och Lv 5 — i samma landsdel skulle komma att indragas, vilket

överbefälhavaren av bland annat beredskapsskäl icke kan tillstyrka. Vidare

har överbefälhavaren pekat på kustartilleriets roll i invasionsförsvaret och

på försvarsberedningens uttalande härom. För egen del ansluter jag mig

till överbefälhavarens uppfattning. Det torde få närmare övervägas, hur

kostnaderna för bibehållande av KA 5 skall täckas genom administrations-

minskningar och ytterligare rationaliseringar på annat håll. Ett alterna­

tiv som synes mig förtjäna att undersökas är att reducera KA 4 till skol-

förband, underställt befälhavaren över Göteborgs och Bohus försvarsområde,

vilken enligt förslag i det följande under marinens avlöningsanslag till­

lika skall vara chef för Göteborgs kustartilleriförsvar.

Med nu angivna undantag och förbehåll biträder jag vad myndigheterna

föreslagit rörande rationaliseringar m. m. av fredsorganisationen och till­

styrker alltså, att principbeslut nu fattas om genomförande enligt de av

myndigheterna angivna preliminära tidsplanerna av följande förändringar,

nämligen

vid armén:

InfKS etablissement avvecklas och skolan flyttas till I 16:

K 3 indrages, varvid SI Sk ombildas till S2 och kvarblir i K 3 ka­

serner;

A 2 indrages;

Lv 2 indrages;

Lv 5 indrages;

Lv 6 förlägges till A 2 kaserner;

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

107

vid marinen:

avvecklingsorganisationen Flottans kaserner på Skeppsholmen samt

Göteborgsskolorna indrages;

vid flygvapnet:

F 8 indrages;

F 14 indrages, varvid en jaktflottilj ombildas till attackflottilj.

I anslutning till vad som tidigare skett i samband med större omorga­

nisationer (jfr prop. 1956:110, s. 129) synes Kungl. Maj:t böra utverka

riksdagens bemyndigande att vidtaga de jämkningar i personalförteckning­

arna för ordinarie personal — givetvis inom ramen för det fastställda

totala antalet beställningar — som kan visa sig erforderliga. Kungl. Maj :t

torde vidare äga förordna att tjänster skall hållas vakanta eller uppehållas

endast på förordnande eller tillsättas såsom extra.

Att principbeslut om ifrågavarande förbandsindragningar m. m. fattas

utan dröjsmål är enligt min mening angeläget såväl för att man snarast

möjligt skall kunna tillgodogöra sig de ekonomiska fördelarna som för att

de militära myndigheterna skall få en grund för sin planering. Det bör

emellertid också framhållas att åtgärder av nu ifrågavarande slag kan få

betydelsefulla verkningar för de anställda, som beröres därav. Det är

självfallet önskvärt att även de enskilda befattningshavarna så snart som

möjligt får klarhet om vad förändringarna kan komma att innebära för

dem. I en del fall måste vederbörande flytta till annan ort, men i fråga

om civil personal måste man också räkna med vissa övertalighetsproblem.

Jag ansluter mig till överbefälhavarens uttalande, att skälig hänsyn måste

visas de personliga intressena utan att därför de tjänstemässiga behoven

eftersättes. överbefälhavaren har uttalat sin avsikt att inkomma med för­

slag om inrättande av ett särskilt organ för bland annat vissa personal-

vårdande uppgifter. Kungl. Maj:t torde i sinom tid få pröva i vilka for­

mer ifrågavarande uppgifter lämpligen bör ombesörjas. Frågor rörande

omplacering av civil personal torde i allmänhet, såsom överbefälhavaren

uttalat, böra handläggas av försvarets personalnämnd i samråd med myn­

digheter, arbetsmarknadsorgan och personalorganisationer.

Under senare år har Kungl. Maj:t, med stöd av riksdagens bemyndi­

gande, meddelat föreskrifter om särskilda förmåner åt viss övertalig per­

sonal vid försvaret. Sådant bemyndigande har utverkats för personal, som

blivit övertalig vid de centrala försvarsförvaltningarna (prop. 1954: 109),

vid Stockholms tygstation (prop. 1955:186) och vid omorganisationen av

vissa förband i Mälardalen, indragningen av remontdepåerna m. m. (prop.

1956: 110). 1 proposition nr 101 till årets riksdag bar Kungl. Maj:t vidare

hemställt om bemyndigande att i viss anslutning till dessa föreskrifter

meddela bestämmelser om särskilda ersättningar m. m. till övertalig per­

108

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

sonal vid örlogsvarven och försvarets fabriksverk. Jämväl den personal,

som blir övertalig genom de tidigare av mig förordade förbandsindragning-

arna m. in., bör kunna komma i åtnjutande av särskilda ekonomiska förmå­

ner. Dessa synes böra utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de be­

stämmelser som, vid bifall till propositionen 1958: 101, kommer att med­

delas för där berörd personal. Riksdagens bemyndigande i förevarande

hänseende torde böra utverkas. Beslutanderätten i frågor rörande nu av­

sedda förmåner torde böra utövas av försvarets personalnämnd. — I sam­

band med omplacering av anställningshavare kan frågor uppkomma om

undantag från gällande villkor och grunder för åtnjutande av flyttnings-

crsättning samt traktamente i samband med anstånd med omstationering.

Något riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t alt medge dylika undan­

tag erfordras icke.

Jag anser mig böra understryka den betydelse det har för lösandet av

personalnämndens uppgifter, att nämnden kan erhålla snabba, direkta kon­

takter med de myndigheter inom och utom försvaret, som den får anled­

ning att vända sig till med initiativ och förfrågningar.

\ ad jag i det föregående anfört om organisations- och personalfrågor

m. m. i samband med genomförandet av de nya riktlinjerna för försvarets

utveckling har närmast avsett försvarskrafterna. I huvudsak äger emeller­

tid mina uttalanden motsvarande tillämpning beträffande de centrala för-

svarsförvaltningarna. Den strävan till anpassning efter den militärtek­

niska utvecklingen och koncentration till kvalitativt högtstående strids­

medel, som präglar riktlinjerna, måste självfallet återverka på de krigs-

materielanskaffande förvaltningarnas verksamhet och personalbehov. Ä

ena sidan accentueras behovet av kvalificerad personal för framtagande

av modern materiel, medan å andra sidan arbetsinsatsen inom områden,

som minskar i betydelse, kan reduceras. Liksom hittills måste möjlig­

heterna att genom rationalisering öka effekten fortlöpande utrönas och till­

varatagas. Jag har förut framhållit, att vissa personalförstärkningar för

ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete på robotområdet är

ofrånkomliga och att jag för nästa budgetår framlägger förslag om sådana

förstärkningar. Vid sidan härav kräver främst elektroområdet ökade re­

surser, vilket jag också beaktar vid framläggandet av mina förslag rörande

förvaltningarnas avlöningsansiag. Särskilt för marinförvaltningens vid­

kommande kan den föreslagna försvarsavvägningen komma att nödvändig­

göra vissa förändringar och förskjutningar i verksamhetens inriktning,

vilket medför att man har anledning räkna med att jämkningar i orga­

nisation och personaluppsättning blir erforderliga. Anpassningen i dessa

hänseenden bör enligt min mening ske så smidigt som möjligt. Befatt­

ningshavare, som icke längre kommer alt erfordras för sina nuvarande

arbetsuppgifter, bör i största möjliga utsträckning omflyttas inom verket

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

109

så, att de kan utnyttjas för de nya eller ändrade uppgifter som blir aktu­

ella. Kungl. Maj:t torde böra inhämta bemyndigande att meddela de när­

mare bestämmelser rörande dylika omflyttningar, som kan erfordras.

Härefter torde jag få lämna en översiktlig redogörelse för innebörden

av de förslag till anskalfningsplaner m. m. för verksamheten under de

olika materielanslagen, som enligt vad jag förut omnämnt avgivits av för-

svarsgrenscheferna, samt anmäla mina synpunkter i slort på dessa förslag.

Anskaffningen av tygmateriel för armén har sedan budgetåret 1953/54

reglerats med stöd av den av riksdagen godkända tioårsplanen. Total­

kostnaden för planen uppgår numera till 3 023,5 miljoner kronor. För an­

skaffningar som upptagits i planen har till och med innevarande budgetår

lämnats bemyndiganden om sammanlagt 1 826,5 miljoner kronor. För att

slutföra anskaffningarna skulle således erfordras ytterligare 1 197 miljoner

kronor. I betalningsmedel har under budgetåren 1953/58 anvisats tillhopa

1 452,5 miljoner kronor. Av de för tioårsplanen lämnade bemyndigandena

bar således ett belopp av 374 miljoner kronor icke täckts av betalnings­

medel.

Den nyssnämnda tioårsplanen har icke sedermera omräknats med hän­

syn till pris- och löneutvecklingen eller till tekniska och organisatoriska

förändringar. Som jag förut uttalat måste materielplaneringen inom för­

svaret fortlöpande förnyas. Arméchefen och armétygförvaltningen har nu

lagt fram förslag till riktlinjer och plan för anskaffningen av tygmateriel

m. m. vid armén under budgetåren 1958/66. Förslagen har uppgjorts med

utgångspunkt i den krigsorganisation och inom den kostnadsram som en­

ligt vad jag förut anfört bör gälla för armén. Totalkostnaderna för tyg-

materielanskaffningen under perioden utgör enligt förslagen 2 995 miljo­

ner kronor. Behovet av beställningsbemyndiganden har för nästa budgetår

angivits till 450 miljoner kronor. I detta belopp har inräknats de beställ­

ningsbemyndiganden under anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel

m. in., vilka beräknas icke ha utnyttjats den 30 juni 1958. Behovet av be­

talningsmedel har angivits till 350 miljoner kronor under budgetåret

1958/59. Jag förordar att de framlagda förslagen lägges till grund för ett

beslut om ny tygmaterielplan för armén. I enlighet med förslagen bör

kostnadsramen bestämmas till 2 995 miljoner kronor för budgetåren

1958/66. I samband med äskandena för nästa budgetår bör emellertid möj­

ligheterna att övergå till en sjuårsplan prövas. Jag tillstyrker att beställ­

ningsbemyndiganden och anslag anvisas i föreslagen omfattning. Vid an­

mälan av anslaget till anskaffning av tygmateriel m. m. torde jag få åter­

komma till vissa ytterligare spörsmål rörande tygmaterielanskaffningen

vid armén.

Arméchelens förut nämnda riktlinjer innefattar jämväl förslag rörande

anskaffningen av intendenturmateriel vid armén under samma tidsperiod.

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméintendenturförvaltningen har i anslutning härtill framlagt förslag till

intendenturmaterielplan. Enligt förslagen skall anskaffning av intenden-

turmateriel för täckande av brister m. m. i utrustningen under budgetåren

1958/66 ske till en sammanlagd kostnad av 170 miljoner kronor. Med stöd

av föreslagna riktlinjer och plan avses verksamheten under anslagen till

beklädnad m. m., inventarier m. m., anskaffning av drivmedelsutrustning,

veterinärvård och hemvärnets intendenturmateriel m. m. skola regleras.

Det är otvivelaktigt angeläget att verksamheten i vad avser anskaffning

av intendenturmateriel samordnas med planläggningsarbetet beträffande

annan verksamhet. Möjligheterna att erhålla ekonomiska fördelar genom

långsiktig planering gör sig gällande också vid anskaffningen av intenden­

turmateriel. Jag förordar därför att de av arméchefen och intendentur-

förvaltningen framlagda förslagen antas som riktlinjer för verksamheten

under anslagen till beklädnad m. m. och anskaffning av drivmedelsutrust­

ning under budgetåren 1958/66. Jag återkommer härtill i det följande vid

anmälan av arméns anslag till beklädnad m. m. Beträffande verksamheten

under anslagen till inventarier m. m., veterinärvård och hemvärnets inten­

denturmateriel m. m. synes det däremot icke vara påkallat att fastställa

särskilda riktlinjer.

Verksamheten under marinens anslag till fartygsbyggnader m. m. och

till anskaffning av vapenmateriel m. m. har under de senaste budgetåren

reglerats med stöd av planer som godkänts av Kungl. Maj :t och riksdagen.

Betalningsanslagen har emellertid begränsats i sådan grad att verksam­

heten icke kunnat bedrivas efter de fastställda planerna. Den minskning

av marinens omfattning med vilken jag räknar vid bestämmandet av orga­

nisationens inriktning gör det jämväl aktuellt att överse den verksamhet

som regleras under förevarande anslag. Som framgått av den förut läm­

nade redogörelsen har inom marinledningen igångsatts utredningar syf­

tande till att nya planer beträffande marinens materielanskaffning skall

kunna fastställas från och med budgetåret 1960/61. Till dess ifråga­

varande planer slutligt prövats, blir det nödvändigt att provisoriskt

reglera verksamheten i fråga om materielanskaffning för marinen. I detta

hänseende har chefen för marinen framlagt förslag. Dessa innebär i kort­

het följande.

Byggandet av det år 1952 beslutade minfartyget inställes. Likaledes

upphäves det beslut om anskaffning av två jagare som fattades år 1956.

Den ombyggnad av fyra jagare och kustjagare till fregatter, vilken upp­

tagits i 1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader, verkställes icke. I övrigt

fullföljes i tidigare antagna planer upptagna anskaffningar. Vissa kom­

pletterande anskaffningar av fartyg m. m. skall under budgetåren 1958/60

äga rum inom ramen för de beställningsbemyndiganden som redan med­

givits av riksdagen. Behovet av betalningsmedel beräknas för budgetåret

1958/59 till 109 miljoner kronor. Beträffande anskaffning av vapenmate-

Rungl. Maj:ts proposition nr ilö år 1958

111

riel förutsattes vissa objekt utgå ur den av riksdagen år 1953 beslutade sexårsplanen. I övrigt fortsättes verksamheten med stöd av denna plan tills vidare inom ramen för redan lämnade beställningsbemyndiganden. Behovet av betalningsmedel under nästa budgetår anges till 86 miljoner kronor.

överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt, att vissa beslutade far- tygsobjekt skall utgå i enlighet med chefens för marinen förslag. Verk­ samheten under fartygsbyggnadsanslaget blir enligt överbefälhavaren i stor utsträckning beroende på möjligheterna att överlåta de jagarbyggen som sålunda föreslås utgå. överbefälhavaren bär tillstyrkt, att beslutade objekt fullföljes i den utsträckning chefen för marinen föreslagit. Därutöver bör enligt överbefälhavaren tills vidare endast ett mindre belopp av medgivna bemyndiganden för fartygsbyggnader få utnyttjas, medan beslut i övrigt anses böra meddelas först sedan de ekonomiska konsekvenserna av ifråga­ varande avbeställningar klarlagts.

För egen del kan jag i stort sett ansluta mig till vad överbefälhavaren anfört. Beträffande verksamheten under anslaget till fartygsbyggnader m. m. räknar jag således, som jag tidigare anfört, i överensstämmelse med marinchefens förslag med att vissa redan beslutade objekt icke skall full­ följas. Jag vill understryka att de avbeställningskostnader, som därvid kan uppkomma, måste rymmas inom den för fjärde huvudtiteln fastslagna anslagsramen. Om kostnaderna skall inrymmas i ramen för anslaget till fartygsbyggnader m. m. får detta ske till priset av att den förutsatta ny­ inriktningen av anskaffningen av fartygsmateriel blir avsevärt försenad. Uppmärksamheten bör därför inriktas på att genom försäljning eller andra åtgärder söka eliminera eller nedbringa dessa kostnader. Då verksamheten under anslaget kan bli beroende på avvecklingsresultatet, anser jag mig tills vidare ej böra räkna med att verksamheten under anslaget får större omfattning än som ungefärligen motsvarar vad överbefälhavaren tillstyrkt. Möjligheterna bör emellertid hållas öppna att utöka verksamheten. Jag förutsätter därför att Kungl. Maj :t skall närmare få bestämma rörande verksamheten inom ramen för av riksdagen redan lämnade beställnings­ bemyndiganden. Anslaget bör bestämmas till 108 miljoner kronor för nästa budgetår. Beträffande anslaget till vapenmateriel anser jag mig böra bi­ träda chefens för marinen förslag; anslaget bör dock bestämmas till 85,5 miljoner kronor. Jag återkommer i det följande ytterligare till dessa och andra frågor beträffande förevarande båda anslag.

För anskaffningen av flijgmateriel m. m. har alltsedan år 1948 årligen fastställts en kostnadsram, omfattande de närmast följande sju budget­ åren. Kostnadsramen har bestämts på grundval av en av riksdagen god­ känd anskaffningsplan. Kostnadsramen för sjuårsperioden 1957/64 har fastställts till 3 662,2 miljoner kronor. Den sålunda fastställda kostnads­ ramen har dock i viss utsträckning icke justerats för prisstegringar. Den

kostnadsram, som flygförvaltningen framlagt i sina förslag till medels­

äskanden för nästa budgetår, uppgår till 6 453,2 miljoner kronor enligt

prisläget våren 1957. Denna kostnadsram har beräknats på grundval av

oförändrad flygvapenorganisation. Den kostnadsram som flygledningen

sedermera föreslagit i skrivelse den 28 februari 1958 har utarbetats på

grundval av den minskade organisation för flygvapnet som jag ansett mig

böra föreslå. Kostnadsramen för den reducerade organisationen har be­

räknats till 5 294 miljoner kronor i prisläget våren 1957. I kostnads­

ramen har medel inräknats —- förutom för omsättning av flygplan —

för utbyggnad av en telemotmedelsorganisation samt för modernisering

av stridslednings-, luftbevaknings- och basorganisationerna. För nästa

budgetår har flygledningen räknat med ett beställningsbemyndigande av

830 miljoner kronor, medan behovet av betalningsmedel uppgivits till

744 miljoner kronor. För min del tillstyrker jag att kostnadsramen be­

stämmes i enlighet med flygledningens förslag. Anslaget torde få uppfö­

ras med 742 miljoner kronor och beställningsbemyndigandet bestämmas

till 828 miljoner kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t alt närmare

reglera användningen av det föreslagna beställningsbemyndigandet. Såväl

i detta som i det föreslagna betalningsanslaget har medelsbehovet angivits

efter ett beräknat medelpris för budgetåret 1958/59. Jag anser därför

att ett belopp av 68 miljoner kronor av betalningsanslaget och däremot

svarande belopp av bemyndigandet vid ingången till budgetåret 1958/59

bör reserveras till Kungl. Majrts disposition. I samband med anmälan av

anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. återkommer jag till vissa frå­

gor avseende den budgetmässiga regleringen av verksamheten m. m.

Under anslaget till luftförsvarsrobot har medel hitintills anvisats för

utveckling m. m. av en inhemsk luftförsvarsrobot. För nästa budgetår

äskas medel för att fortsätta detta utvecklingsarbete. Härutöver begäres

medel för att genomföra viss anskaffning av robotar från utlandet. Sist­

nämnda anskaffning bedömes lämplig med hänsyn till utbildnings- och

övningsverksamheten inom denna del av vårt luftförsvar. Jag föreslår att

anslaget för nästa budgetår bestämmes till 24,2 miljoner kronor samt

att 51 miljoner kronor lämnas såsom beställningsbemyndigande. Utveck­

lingen av robotar bör enligt min mening särskilt uppmärksammas. En

viktig förutsättning för den inhemska utvecklingen av robotar är tillgång

till en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning. Jag föreslår därför

att kostnaderna för en dylik anläggning vid flygtekniska försöksanstalten

skall få bestridas från anslaget till luftförsvarsrobot. Totalkostnaden för

anläggningen har beräknats till 12 miljoner kronor. Beställningsbemyn­

digande bör lämnas å detta belopp inom ramen för nyss angivna 51 mil­

joner kronor. Behovet av betalningsmedel för nästa budgetår uppskattas

till 2,3 miljoner kronor.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Slutligen torde jag få erinra om att riksdagen för budgetåret 1957/58 medgivit, att vissa under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslag må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas, om av beredskapsskäl värnpliktiga måste inkallas till repetitionsövning av större omfattning eller beredskapsövning eller om andra särskilda åtgärder av samma skäl måste vidtagas. Ett liknande bemyndigande torde böra utverkas av riksdagen även för nästa budgetår.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna i det föregående angivna riktlinjer för för­ svarets utformning;

b) för budgetåret 1958/59 medgiva, att därest av bered­ skapsskäl värnpliktiga inkallas till repetitionsövning av större omfattning eller beredskapsövning eller ock av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande under riks- statens fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, näm­ ligen Armén: Övningar m. m., Armén: Underhåll av tygma- teriel m. m., Marinen: övningar m. m., Marinen: Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar m. m. samt Flygvap­ net: Drift och underhåll av flygmateriel m. m., må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

113

8h

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

115

Avd. II: Vissa särskilda frågor

[2] De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvalt­

ningstjänsten inom armén

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 20 december

1954 fem utredningsman1 2

för att verkställa utredning beträffande vissa

personalkårer m. m. inom försvaret. Den 26 oktober 1956 tillkallades ytter­

ligare en utredningsman5. Utredningen, som antagit benämningen 1954

års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret, har den 3 de­

cember 1957 framlagt betänkande (stencilerat) angående de militära och

civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén. Be­

tänkandet är enhälligt.3 *

Över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen

för armén, chefen för försvarsstaben, försvarets civilförvaltning, armétyg-

förvaltningen, försvarets forskningsanstalt, försvarets socialbyrå, försvarets

fabriksstyrelse, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisations-

nämnd, statens lönenämnd, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

överstyrelsen för yrkesutbildning, 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga,

försvarets civila tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund, Sve­

riges civilingenjörsförbund, försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers för­

bund, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet och för­

svarsväsendets underbefälsförbund.

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande fråga till behandling. Där­

vid redogör jag först för nuvarande organisation och utbildning och sedan

för utredningens förslag samt däröver avgivna yttranden. Slutligen fram­

lägger jag mina egna synpunkter och förslag.

Nuvarande organisation och utbildning

Inom tygförvaltningstjänsten vid armén är för närvarande tre personal­

kårer verksamma, fälttygkåren, arméingenjörkåren och tygstaten. Fälttyg-

kåren omfattar militär personal. De båda övriga kårernas personal har

civilmilitär ställning, bortsett från de i tygstaten ingående furirerna.

1 F. d. överdirektören, numera verkställande direktören i Sveriges Lantbruksförbund

W. Curtman, ordförande, verkställande direktören i AB Svenska Pressbyrån, översten

N. A. G. Bergh, elverkschefen, ledamoten av riksdagens första kammare K. E. Hessel-

bom, statskommissarie!! K. K. Jerdenius och lagbyråchefen i försvarsdepartementet Å. B.

Paulsson.

2 Kanslirådet i försvarsdepartementet G. B. Wallén.

2 En till utredningens förfogande ställd expert, armédirektören A. G. Cronvall, har

avgivit särskilt yttrande.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Fälttygkåren

För budgetåret 1957/58 är följande beställningar uppförda på fälttyg-

kårens stat.

Beställningar

Antal

Lönegrad

Överste ..........................................................................................

1

Bo 1

Överstelöjtnanter................................................................................

4

Ao 26

Överstelöjtnant eller major............................................................

1

Ao 26 el. Ao 23

Majorer .................................................................................................

18

Ao 23

Major eller kapten............................................................................

1

Ao 23 el. Ao 21

Kaptener................................................................................................

35

Ao 21

Förvaltare ............................................................................................

184

Ao 17

Förvaltare ............................................................................................

21

Ao 15

1 En beställning skall indragas vid vakans.

2 Skall indragas vid vakans.

För kårchefen — generalfälttygmästaren — är en beställning uppförd

under generalitetet. Till kåren hör även fälttygmästaren, vilken är ställ­

företrädande souschef vid armétygförvaltningen och tillika chef för tyg­

staten. Beställningen för fälttygmästare är uppförd på förvaltningens per­

sonalförteckning.

Kårens officersbeställningar är i stor omfattning beräknade för den cen­

trala tygförvaltningen. Ehuru behovet av officerare där undergått bety­

dande förändringar till följd av såväl 1943 som 1954 års förvaltningsre-

former, har kårens stat icke avpassats med hänsyn härtill. Behovet av

officerare i förvaltningstjänst utöver fälttygkårens stat har därför täckts

genom kommenderingar från truppförband.

Kårens officerare är avsedda för såväl kvalificerade tekniska befatt­

ningar (här benämnda tekniska officerare) som befattningar inom den

egentliga tygförvaltningstjänsten (här benämnda tygofficerare). De tek­

niska officerarna, till antalet omkring 30, tjänstgör i huvudsak vid armé-

tygförvaltningens vapen- och fordonsavdelningar. Några tekniska office­

rare tjänstgör därjämte inom andra enheter av armétygförvaltningen samt

vid arméstabens utrustningsavdelning. Kårens tygofficerare, vilka även

uppgår till ett 30-tal, bekläder befattningar vid armétygförvaltningen, till

övervägande delen inom tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråerna, och

tjänstgör i övrigt vid försvarsstabens kvartermästaravdelning och armé­

stabens trängavdelning samt såsom tygmästare vid tygstationer, stabstyg-

officerare och biträdande stabstygofficer vid militärbefälsstaber, chef för

tygförvaltningsskolan, gruppchefer för centrala ammunitionsförråd samt

tygofficer vid Örebro försvarsområdesstab. Därjämte tjänstgör en officer

ur fälttygkåren såsom militärassistent vid försvarets forskningsanstalt och

en såsom chef för arméns motorskola.

Hur kårens officerare för närvarande disponeras framgår av följande

sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

117

Placering

Överstar

Överste­

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Centrala tygförvaltningen ..............................................

1

1 5

6

26

Tygstationer (tygmästare) ..............................................

2

1

1

Försvarsstaben (kvartermästaravdelningen)............

Arméstaben (utrustnings- och trängavdelningarna)

Militärbefälsstaber (stabstygofficerare och biträ-

2

dande stabstygofficer) .................................................

7

1

Tygförvaltningsskolan (chef)..........................................

1

Motorskolan (chef)............................................................

1

Centrala ammunitionsförråd (gruppchefer)............

i

3

Försvarets forskningsanstalt (militärassistent) ....

a i

Örebro försvarsområdesstab (tygofficer)..................

1

Summa

1 Därav 1 överstelöjtnant eller major.

2 Major eller kapten.

3 Därav 1 major eller kapten.

1

s5

319

35

Kårens förvaltare är placerade såsom tygförrådsförvaltare (uppbörds­

man) vid försvarsområdesstaber och truppförband.

Förutom den aktiva personalen ingår i kåren även personal å reservstat

samt i reserven.

Fälttygkårens tekniska officerare rekryteras bland officerare som ge­

nomgått någon av krigshögskolans tekniska linjer, företrädesvis den vapen­

tekniska. Vid sistnämnda linje, som omfattar något mer än två år, med­

delas undervisning dels i taktik och strategi, dels i vissa allmäntekniska

ämnen som förekommer vid civila högskolor, nämligen matematik, meka­

nik, statistik, elektroteknik, värmelära och kemi, dels även i speciellt mili­

tärtekniska ämnen, såsom konstruktionslära och ballistik.

De officerare som vid krigshögskolans vapentekniska linje visat särskild

fallenhet för fortsatt teknisk tjänst och som önskar erhålla transport till

fälttygkåren genomgår som regel ytterligare utbildning vid armétygför-

valtningens olika avdelningar under cirka två år. Efter sådan tjänstgö­

ring kan vederbörande utnämnas till kapten vid fälttygkåren.

Flertalet av fälttygkårens tekniska officerare beredes även möjlighet att

ytterligare komplettera sin tekniska utbildning genom specialstudier vid

civil teknisk högskola. Studietiden utgör i flertalet fall omkring två år.

Under tiden för utbildningen uppbär officeren oavkortad lön.

De tekniska officerarnas fortsatta tjänstgöring vid armétygförvaltningen

avbrytes som regel av tjänstgöring vid trupp under cirka två år. Dylik

tjänstgöring är avsedd att äga rum före regementsofficersbefordran.

Utbildningen av officerare i tygförvaltningstjänst meddelas genom tyg-

officerskurser vid tygförvaltningsskolan. Till dylik kurs beordras efter

egen ansökan kompaniofficerare från samtliga truppslag. Kursen pågår

omkring 22 månader. Undervisning meddelas bland annat i förvaltnings­

tjänst, underhåll stjänst med taktik och stabstjänst, undervisningslära, tyg-

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

dr

1958

materiel- och ammunitionskunskap samt mekanisk teknologi. Vid tvgför-

valtningsskolan anordnas även repetitionskurser om cirka fyra veckor, av­

sedda att bibringa kännedom om nya förvaltningsbestämmelser inom tyg-

tjänstens område.

Fälttygkårens förvaltare rekryteras bland underofficerare, som genom­

gått utbildning vid tygförvaltningsskolan. Till dylik tygförvaltarkurs be­

ordras efter egen ansökan härför lämpade underofficerare. Kursen har en

längd av cirka tio månader. Undervisning meddelas i förvaltningstjänst,

underhållstjänst, undervisningslära samt tygmaterielkunskap. Repetitions­

kurser anordnas vid tygförvaltningsskolan efter i stort sett samma grun­

der som för tygofficerare.

Arméingen jörkåren

I arméns personalförteckningar finnes för budgetåret 1957/58 upptagna

94 ordinarie och extra ordinarie beställningar för arméingenjör på aktiv

stat enligt följande sammanställning.

Beställningar

Antal

Lönegrad

Ao

Ae

Armédirektörer av 1.

graden...................................................................

7

Ao 26

Armédirektörer av 2. graden...................................................................

19

Ao 24

Arméingenjörer av

1.

graden ................................................................

25

17

Ao, Ae 23

Arméingenjörer av 2. graden ................................................................

65

2

9

Ao, Ae 21

Arméingenjörer.......................................................................................

313

Ae 19

Arméingenjörer..............................................................................................

39

Ae 17

Summa

56

38

94

1 Beträffande en av dessa tjänster se prop. 1950: 110, s. 54.

2 En tjänst, avsedd för kustartilleriförsvaren, skall vid avgång återbesättas

Ae 19.

Tre tjänster, två i Ae 19 och en i Ae 17, skall tills vidare hållas vakanta (statsutskottets

uti. 1954: 134).

Beställningen för arméingenjörkårens chef, arméöverdirektören, redo­

visas å armétygförvaltningens personalförteckning.

Utöver de ordinarie och extra ordinarie beställningarna för arméingen­

jör finnes sex extra arméingenjörsbeställningar, fem i högst Ag 21 och en

i högst Ag 15, avsedda som rekryteringstjänster (jfr prop. 1951: 110, s. 79).

Arméingenjörerna fördelas på vapen-, signal-, motor- och radaringen­

jörer. Dessutom har tillkommit en beställning för fallskärmsingenjör

(prop. 1954: 110, s. 86).

Av kårens beställningar avsågs ursprungligen 17 för förutvarande armé-

förvaltningens tygavdelning och arméöverdirektörens expedition. Övriga

77 beställningar är avsedda för arméstaben, militärbefälsstaber, truppför­

band och utbildningsanstalter. Rörande dessa arméingenjörers arbetsupp­

gifter kan följande anföras.

119

De för arméstaben beräknade arméingenjörerna har till huvudsaklig

uppgift att sammanställa och bearbeta trupperfarenheterna av respektive

materielslag.

Vid varje militärbefälsstab tjänstgör som regel tre arméingenjörer

(stabsingenjörer), nämligen en vapen-, en signal- och en motoringenjör.

Dessa fungerar som militärbefälhavarens tekniska rådgivare och är före­

dragande inför denne i tygförvaltningsärenden av rent teknisk natur.

Stabsingenjörerna ingår i tygavdelningen och är närmast underställda

stabstygofficeren för att biträda denne vid handläggningen av ärenden

rörande tygmaterielens handhavande, vård, besiktning och förvaring samt

reparationsplanläggning. Därutöver medverkar stabsingenjörerna i utbild­

ningsarbetet inom militärområdet och biträder vid mobiliserings- och krigs­

planläggningen.

De vid förbanden tjänstgörande arméingenjörerna (regementsingen-

jörer) är regementschefens tekniska rådgivare och är direkt underställda

tygofficeren. Inom sitt verksamhetsområde är regementsingenjören ansva­

rig för att den tekniska tjänsten vid förbandets tygavdelning underställda

förråd, serviceverkstäder samt vid lokaler och anordningar för materiel-

vården bedrives ändamålsenligt. Regementsingenjören är i vissa fall chef

för serviceverkstad. Han deltager även i utbildningsarbetet. För motor­

ingenjör tillkommer uppgiften att besiktiga inlejda fordon och förbesik­

tiga de civila fordon, som avses ingå i fältförbanden vid mobilisering.

Motsvarande arbetsuppgifter ankommer på de arméingenjörer, som är

avsedda för två av kustartilleriförsvaren.

De huvudsakliga arbetsuppgifterna för arméingenjörer vid utbild-

ningsanstalterna — motorskolan, tygförvaltningsskolan, signalskolan

samt radar- och luftvärnsmekanikerskolan — utgöres av lärarverksamhet.

I uppgifterna ingår att planlägga och leda den tekniska utbildningen i före­

kommande teoretiska läroämnen och materielkunskap. Den vid arméns

fallskärinsjägarskola tjänstgörande arméingenjören förestår skolans fall-

skärmsavdelning och tjänstgör som lärare i materielkännedom m. m.

I viss utsträckning har beställningar disponerats för andra befattningar

än sådana för vilka de ursprungligen avsetts. Sålunda har arméingenjörer

sedan flera år varit placerade vid försvarsstabens signaltjänstavdelning,

vid beskickningen i Washington (såsom biträdande militärattaché) samt

såsom ytterligare lärare vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan.

Förutom de civilmilitära beställningshavare, som utgör kårens aktiva

personal, omfattar kåren även personal i reserven.

För anställning som arméingenjör på aktiv stat fordras examen från

teknisk högskola, såvitt avser beställningar i A 21 och högre lönegrader,

samt examen från högre tekniskt läroverk beträffande beställningar i lägre

lönegrad än A 21. I båda fallen kan dispens meddelas. För antagning

såsom arméingenjör i reserven fordras examen från teknisk högskola.

Enligt de riktlinjer för rekrytering och utbildning av arméingenjörer

som godtagits av 1953 års riksdag skall rekrytering normalt ske bland

värnpliktiga som uttages till arméingenjörsutbildning. Utbildningen är en­

ligt samma riktlinjer till en början gemensam för arméingenjörer på ak­

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

tiv stat och i reserven samt värnpliktiga arméingenjörer. I princip om­

fattar -utbildningen första tjänstgöring (cirka 290 dagar), plutonchefs-

skola (motsvarande) och trupptjänstgöring (tillhopa cirka 160 dagar) samt

kadettskola (180 dagar). Med kadettskolan är de värnpliktiga arméingen­

jörernas utbildning avslutad. Blivande arméingenjörer på aktiv stat och

i reseiven skall efter kadettskolan fullgöra en månads tjänstgöring såsom

arméingenjörsaspiranter och kan därefter vinna inträde såsom arméunder-

ingenjörer i reserven. Anställning såsom arméingenjör av 2. graden på

aktiv stat kan vinnas av arméunderingenjör, som efter examen från tek­

nisk högskola under minst två år utövat ingenjörsverksamhet, varav minst

ett år i arméingenjörsbefattning.

Den i det föregående angivna rekryterings vägen för arméingenjörer på

aktiv stat har endast i ringa omfattning tillfört kåren någon sådan perso­

nal. Under senare år har nyrekrytering till arméingenjörkåren skett med

värnpliktiga som genomgått arméingenjörkadettskola och därefter anställts

såsom extra arméingenjörer i befordringsgång. Såsom arméingenjörer har

även anställts civila ingenjörer, som icke genomgått kadettskola, samt

tekniska officerare.

Arméingenjörernas utbildning efter anställning på aktiv stat plägar ut­

göras av dels en för alla kategorier gemensam underhållskurs om cirka

sex veckor vid arméns underhållsskola, dels ock specialkurser avseende

främst utbildning i fråga om nytillkommen materiel.

Tygstaten

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

I arméns personalförteckningar för budgetåret 1957/58 är följande be­

ställningar uppförda för tygstaten.

Beställningar

Antal

Lönegrad

Förste tygförvaltare ............................

Tygförvaltare...................................

Förste tygverkmästare ..............................

Tygverkmästare...................................

Förste tyghantverkare .......................

Ao ‘ 14

Tygskrivare .....................................

Tyghantverkare..............................................

AO lo

Armétekniker .....................................

Furirer ...................................

Furirer.....................................

Ae o

el.

Ae 7

1 En beställning skall indragas och en vakantsättas vid uppkommande ledighet.

Beställningshavarna vid tygstaten, vilka med undantag för furirerna är

civilmilitärer, utgöres av två skilda kategorier med sysselsättning den ena

främst inom den egentliga tygförvaltningstjänsten — tygförvaltare och

tygskrivare — och den andra inom reparationstjänsten — tygverkmästare,

tyghantverkare, armétekniker och furirer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

121

Tygförvaltarna tjänstgör i huvudsak såsom förrådsföreståndare eller

chefer för förrådsgrupper vid tygstationer och tyganstalter. De fullgör där

i huvudsak samma arbetsuppgifter som ankommer på fälttygkårens för­

valtare. Tygskrivarna är placerade vid militärbefälsstaber samt vid tyg­

stationer och tyganstalter. De biträder stabstygofficer respektive tygmäs­

tare (tygofficer) med handläggningen av tygförvaltningsärenden samt i

expeditionsarbete.

Tygverkmästare och tyghantverkare är i fred placerade huvudsakligen

såsom föreståndare för verkstäder eller verkstadsavdelningar vid arméns

tygverkstäder. De handhar där reparation av tygmateriel. Personalen an­

vändes även såsom lärare vid arméns skolor samt vid truppförbandens

utbildningsverkstäder för utbildning av tekniker och mekaniker inom olika

yrkesgrenar. Vidare utnyttjas en del befattningshavare för besiktning av

tygmateriel vid centralförråd. Vid krig är personalen avsedd att ingå i

fältreparationsförband såsom befäl och arbetsledare.

Tygstaten omfattar även personal i reserven.

Tygförvaltare och tygskrivare skall ha genomgått tygförvaltarkurs vid

tygförvaltningsskolan.

Övrig personal genomgår beställningsmannautbildning. Denna omfattar

gruppchefsutbildning (värnpliktstjänstgöring), förberedande beställnings­

mannautbildning samt beställningsmannautbildning. Gruppchefsutbild­

ningen sker på respektive förband och omfattar omkring 11 månader. Be-

ställningsmannautbildningen sker vid tygförvaltningsskolan, dock icke i

fråga om signal- och radarmekaniker, vilkas utbildning är förlagd till ar­

méns signalskola respektive radar- och luftvärnsmekanikerskola.

Beställningsmannaaspirant, som godkänts i prövning under pågående

beställningsmannaskola, förordnas —- om ledig beställning finnes -— till

extra ordinarie furir vid tygstaten. Ordinarie furirsbeställning kan erhållas

efter ytterligare två års tjänstgöring. Anställning såsom armétekniker vin-

nes efter ansökan.

Utbildning till tyghantverkare sker vid en särskild utbildningskurs vid

tygförvaltningsskolan. Till dylik kurs beordras efter egen ansökan dels

de armétekniker som bedömes kunna vinna befordran till tyghantverkare,

dels ett antal tygarbetare med särskilda kvalifikationer (cirka 25 % av

totala elevantalet).

Särskild utbildningskurs för tygverkmästare har under senare år anord­

nats vid tygförvaltningsskolan.

Utredningens förslag

Allmänna synpunkter

Utredningen föreslår, att den för tygförvaltningstjänsten avsedda per­

sonalen skall hänföras till två olika personalkårer med skilda chefer, fält-

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

tygkåren, omfattande militär personal (tekniska stabsofficerare, tygoffi­

cerare och tygunderofficerare), och tygtekniska kåren, bestående av

civilmilitär personal (arméingenjörer och mekanikerpersonal). Fälttyg-

kåren bör stå under chefskap av fälttygmästaren medan chefen för armé-

tygförvaltningens verkstadsavdelning (arméöverdirektören) bör vara chef

för tygtekniska kåren.

Som motivering till sitt förslag anför utredningen, bland annat, följande.

I tygförvaltningstjänsten vid armén ingår uppgifter av olika slag, så­

som projektering, konstruktion och övriga åtgärder för anskaffning av

materiel samt den befintliga materielens förrådsförvaring, vård och re­

paration. Dessa uppgifter har i många fall ett intimt samband med var­

andra. Såsom exempel kan nämnas att materielens vård ingår som ett

led i dess förvaring och att gränsen mellan vård och reparation är fly­

tande. Verksamhetsområdena för de inom tygförvaltningstjänsten syssel­

satta militära och civilmilitära personalkårerna kan heller inte alltid klart

avgränsas.

För att verksamheten inom tygförvaltningstjänsten skall kunna bedri­

vas på ett ändamålsenligt sätt är en intim samverkan mellan de olika per­

sonalkategorierna erforderlig. Att hänföra dessa till flera olika personal­

kårer under skilda chefer är i och för sig icke ägnat att underlätta ett

dylikt samarbete. Förekomsten av olika personalkårer inom området synes

också i många lägen kunna minska möjligheterna att åstadkomma en

effektiv och enhetlig organisation samt att rationellt utnyttja de perso­

nella resurserna. Dessutom torde en uppdelning av personalen i skilda

kårer medföra ett administrativt merarbete, vilket kan leda till ett ökat

behov av beställningar för i huvudsak personaladministrativa göromål.

Utredningen anser dessa synpunkter närmast tala för att all såväl mili­

tär som civilmilitär personal inom tygförvaltningstjänsten inordnas i en

enda personalkår under en gemensam chef.

En personalkår av den ifrågasatta omfattningen torde emellertid kräva

mycket betungande arbetsinsatser av vederbörande personalkårchef i fråga

om personalens utbildning, placering och befordran m. m. Utredningen har

icke bedömt det vara praktiskt möjligt för någon befattningshavare att

förena dessa åligganden med annan tjänst och har heller icke varit be­

redd att föreslå att en högre beställning nvinrättas för ändamålet.

Avvägningen mellan olika personalkategorier inom armé-

ty gför v altningen

Den nuvarande organisationen av försvarets tygförvaltande verk fast­

ställdes av 1954 års riksdag på grundval av förslag i proposition nr 109.

I samband härmed framlades icke förslag till de ändringar av de militära

och civilmilitära kårernas sammansättning som betingades av omorganisa­

tionen. Staterna för dessa kårer har icke heller därefter anpassats efter be­

hovet vid förvaltningarna. Kungl. Maj :t har emellertid budgetårsvis er­

hållit riksdagens medgivande att vidtaga de provisoriska åtgärder, såsom

meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar m. m., som be­

tingas

av

omorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

123

Förvaltningarnas organisation och personalbehov har underkastats

översyn av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, vilken översyn dock

icke omfattat frågor om fördelningen av befattningar mellan olika perso­

nalkategorier. Denna fråga skall i stället upptagas av 1954 års utredning

angående vissa personalkårer inom försvaret. I sitt förevarande betän­

kande har utredningen framlagt förslag beträffande sammansättningen av

den inom armétygförvaltningen verksamma militära och civilmilitära per­

sonalen samt rörande avvägningen mellan olika personalkategorier i tek­

nisk tjänst vid ämbetsverket.

I fråga om den nuvarande fördelningen av befattningarna vid armétyg­

förvaltningen på olika personalkategorier torde få hänvisas till de orga-

nisationstablåer, vilka såsom bilagor fogats till Kungl. Maj :ts brev den 6

juni 1957 (regleringsbrev II).

Utredningen konstaterar, att fullgörandet av de på armétygförvaltningen

ankommande arbetsuppgifterna, vilka främst avser anskaffning av krigs­

materiel, i och för sig inte fordrar att vederbörande har militär ställning.

Utredningen kommer emellertid till den uppfattningen, att tekniskt utbil­

dade officerare bör bibehållas för kvalificerade tekniska tjänster inom

armétygförvaltningen, främst på vapenavdelningen. Skälen härför ut­

vecklas sålunda.

Sedan länge har officerare särskilt utbildats lör teknisk förvaltnings­

tjänst. Den utbildning vederbörande därvid genomgår är omfattande i så­

väl militärt som tekniskt avseende, varför dessa officerare blivit väl läm­

pade för dylik tjänstgöring. Med hänsyn härtill samt då tillgången på dessa

officerare anses vara av särskilt värde när, såsom för närvarande, brist

på högskoleutbildade civila ingenjörer föreligger, räknar utredningen med

att viktigare tekniska befattningar i armétygförvaltningen alltjämt skall i

icke ringa utsträckning avses för tekniskt utbildad militär personal. I be­

traktande av att officerare med högre teknisk utbildning utgör en rela­

tivt dyrbar arbetskraft bör emellertid ifrågavarande personalkategori i

princip avses endast för sådana befattningar där vederbörandes insikter

kan bedömas vara av särskilt värde.

Utredningen bedömer det icke vara i och för sig uteslutet, att de tek­

niska stabsofficerarna ersättes med civila ingenjörer. En sådan lösning

anses emellertid — särskilt vid nuvarande brist på kvalificerade tekniker

- - kunna äventyra hela verksamheten. Även om man bortser från tek­

nikerbristen, måste enligt utredningen beaktas att en stor del av här ifråga­

varande tekniker bör äga högre vapenteknisk utbildning av det slag, som

för närvarande meddelas endast vid krigshögskolan. Då sådan utbildning

icke lämpligen torde kunna förläggas till civil teknisk högskola skulle

följden bli den, att civila ingenjörer i stor utsträckning på statens bekost­

nad finge genomgå en omfattande specialutbildning i försvarets regi.

Utredningen anser, alt nuvarande ordning, enligt vilken de tekniska

tjänsterna i förvaltningen är fördelade mellan militärer, civilmilitärer och

civila, medför olägenheter. Sålunda anses armétygförvaltningen knappast

kunna bilda ett tillräckligt underlag för att tillgodose tre kvalificerade

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

personalkategoriers krav på befordringsutsikter och sluttjänster. Då ut­

redningen heller icke funnit någon hållbar norm för att klassificera tjäns­

terna med hänsyn till kraven på militära och tekniska insikter har utred­

ningen kommit till den uppfattningen, att personalkategoriernas antal bör

nedbringas. Med utredningens utgångspunkter har man därvid att välja

mellan antingen militärer och civilmilitärer eller militärer och civila.

Enär de arméingenjörer, vilka avses för tjänst vid förband och staber

m. in., i allmänhet icke behöver äga högre grundläggande teknisk kom­

petens än som motsvarar avgångsexamen från högre tekniskt läroverk och

alltså särskilda åtgärder skulle krävas för att rekrytera arméingenjörer

till sådana tekniska befattningar inom den centrala förvaltningen, vilka

kräver högskolekompetens, föreslår utredningen, att kvalificerade tekniska

befattningar inom förvaltningen i huvudsak avses för tekniska stabsoffi­

cerare och civila tekniker. Utredningen förutsätter därvid, att civila tek­

niker i förvaltningen i viss utsträckning beredes tillfälle att bevista öv­

ningar, fältförsök m. m. samt att vederbörande bibringas sammanfattande

insikter angående militär krigsorganisation, underhållstjänst m. m. vid

särskilda kurser, vilka bör anordnas vid behov.

Vissa uppgifter inom armétygförvaltningen bör emellertid även med ut­

redningens utgångspunkter handhas av arméingenjörer. Så har bedömts

vara förhållandet med frågor om utbildning m. m. av den civilmilitära per­

sonalen inom tygförvaltningstjänsten, vilka frågor för närvarande hand-

lägges inom verkstadsavdelningens central sektion, krigsreparationsärenden

samt inom materielinspektionen förekommande uppgifter.

Utredningens förslag till avvägning mellan militärer och civila anges i

huvudsak vara grundat på ett studium av de olika befattningarnas ställ­

ning och arbetsuppgifter. Därvid har utredningen beaktat att tekniskt ut­

bildad militär personal i princip bör avses endast för sådana befattningar,

där denna personals insikter bedömes vara av särskilt värde. Utredningen

har även tagit hänsyn till befordringsutsikterna för de tekniska stabsoffi­

cerarna.

Sammanlagt föreslår utredningen att sex militära befattningar (en

för major, fyra för kapten och en för fanjunkare) utbytes mot befatt­

ningar för civila tekniker. I fråga om två vid fordons- och elektroavdel-

ningarnas centralsektioner nu placerade kaptener anser utredningen det

framtida behovet av nämnda beställningshavare icke vara styrkt. Frågan

om ett eventuellt utbyte av personalkategori bör enligt utredningen prövas

av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga. I avvaktan härpå bör befatt­

ningarna liksom för närvarande uppehållas på förordnande av kaptener

vid truppförband.

Befattningar inom förvaltningen, som icke kräver högre tekniska in­

sikter men väl ingående kunskap om tygmaterielens förvaltning m. m.,

föreslås liksom hittills skola avses för officerare med utbildning vid tyg-

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

125

förvaltningsskolan. Inom tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråerna,

vilkas organisation och personalbehov ännu icke översetts av försvarsför-

valtningssakkunniga, beräknas sådan personal till nuvarande antal.

I samband med avvägningen har utredningen i vissa fall funnit sig böra

föreslå ändrad löneställning för befintliga militära och civilmilitära be­

fattningar.

För sektionschefer (motsvarande) och lägre räknar utredningen icke

med några för flera personalkategorier alternativa befattningar. Utred­

ningen framhåller därvid att det föreslagna utbytet av civilmilitära och

civilmilitära/civila befattningar mot befattningar för civil personal medför

ökade möjligheter till urval samt att alternativa befattningar skapar osäker­

het vid bedömningen av befordringsutsikter och rekryteringsbehov för

militär och civilmilitär personal.

Vad gäller befattningar för byråchefer (motsvarande) och högre, vilka

för närvarande i stor utsträckning står öppna för befattningshavare ur

skilda personalkategorier, kan det enligt utredningens uppfattning rent

principiellt hävdas att tjänsterna borde vara civila. Utredningen — som

räknar med att ifrågavarande tjänster alltjämt i icke obetydlig omfattning

kommer att rekryteras med officerare —- finner emellertid skäl tala för

att officer, som erhåller sådan tjänst, i allmänhet kan få behålla sin mili­

tära ställning och kvarstå i personalkår. Utredningen räknar därför med

att flertalet av ifrågavarande avdelnings- och byråchefstjänster skall vara

alternativt militära eller civila och utgår från att officer på aktiv stat,

som erhåller sådan tjänst, alltjämt skall ha militär ställning, därest ej

Kungl. Maj :t föreskriver annat. På motsvarande sätt bör arméingenjör,

som förordnas såsom chef för verkstadsavdelningens driftbyrå, få behålla

civilmilitär ställning och fortfarande tillhöra tygtekniska kåren.

I anslutning till det anförda föreslår utredningen beträffande de ledande

tjänsterna i armétygförvaltningen följande.

Souschefstjänsten bör vara alternativt militär eller civil. Därest sous­

chefen är militär bör han, liksom för närvarande, ha tjänstebenämningen

generalfälttygmästare och tillhöra generalitetet. Den å personalförteckning

för armén uppförda beställningen för generalfälttygmästare i Bo 5 bör utgå

ur organisationen.

För fälttygmästaren och arméöverdirektören, vilka förutsättes skola vara

chefer för personalkårer, bör upptagas militär respektive civilmilitär be­

ställning.

Bortsett från den tidigare berörda tjänsten såsom chef för driftbyrån

räknar utredningen icke med någon ändring beträffande de i detta sam­

manhang aktuella byråchefstjänster som för närvarande är civila. Så är

fallet med byråchefstjänsterna inom elektroavdelningen. I likhet med

dessa tjänster bör enligt utredningens mening även den nu alternativa

tjänsten för chef för elektroavdelningen vara civil.

126

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Byråchef st jänslerna å förrådsbyråerna föreslås alltjämt skola vara mili­

tära. Även den nu alternativa tjänsten som chef för centralplaneringen

bör enligt utredningens mening vara militär.

De för vapen- och fordonsavdelningarna avsedda avdelnings- och byrå­

chefstjänsterna bör i anslutning till utredningens tidigare redovisade syn­

punkter anses såsom alternativt militära eller civila.

Utredningen föreslår icke några ändrade principer för redovisning av

tjänsterna i förvaltningen. Civila tjänster ävensom tjänster i övrigt för

byråchefer (motsvarande) och högre bör sålunda alltjämt redovisas på

verkets personalförteckning, medan övriga militära och civilmilitära be­

ställningar bör uppföras på personalförteckningen för vederbörlig perso­

nalkår. För några befattningar, vilka avses skola rekryteras med militär

personal utanför fälttygkåren, föreslås dock att beställningar uppföres på

armétygförvaltningens personalförteckning. Detta gäller den för major av­

sedda befattningen såsom militärassistent vid elektroavdelningen, vilken

föreslås skola besättas med officer ur truppförband (truppslag), och två

majorsbefattningar vid fordonsavdelningens fältarbetsbyrå, vilka avses

företrädesvis för officerare ur ingenjörtrupperna.

Såsom framgår av det följande föreslår utredningen att beställningar

för förste tygförvaltare och tygförvaltare vid tygstaten skall omvandlas till

förvaltarbeställningar vid fälttygkåren. Det oaktat anser utredningen att

de vid förvaltningens förrådsbyråer tjänstgörande tygförvaltarna — i av­

vaktan på försvarsförvaltningssakkunnigas översyn av berörda byråer —

tills vidare bör kvarstå i civilmilitära beställningar. Dessa bör dock pro­

visoriskt redovisas under staten för fälttygkåren.

Resultatet av utredningens översyn av fördelningen av tekniska tjänster

i armétygförvaltningen mellan olika personalkategorier samt i samband

därmed föreslagna ändringar i löneställningen framgår av sammanställning

å följande sidor. I denna redovisas samtliga befintliga militära och civil­

militära samt civilmilitära/civila befattningar — med undantag dock för

byråchefer och högre — i den ordning de upptages i de till Kungl. Maj :ts

brev den 6 juni 1957 fogade organisationstablåerna. I de fall ändring icke

föreslås i berörda hänseenden anges detta med beteckningen of (oför­

ändrad).

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att 53 militära be­

ställningar avses för befattningar vid armétygförvaltningen. I jämförelse

med nuvarande organisation innebär detta — förutom att tjänsten såsom

chef för centralplaneringen avses enbart för militär — ökning med två

överstelöjtnanter samt minskning med sju kaptener och en fanjunkare.

Tjänsterna för fälttygmästare, byråchef och chef för centralplaneringen

bör redovisas på armétygförvaltningens personalförteckning liksom även

beställningar för tre majorer (en vid elektroavdelningen och två vid for­

donsavdelningens fältarbetsbyrå). Två kaptensbeställningar vid fordons-

Kungl. Ma}:ts proposition nr 110 år 1958

127

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Anmärkning

Nuvarande

Förslag

1

2

3

4

Vapenavdeln ingen

armédirektör 1. gra­

den A 26

överstelöjtnant A 26

assistent, tekn. stabsoff

1. vapenbyrån, infan­

terisektionen

överstelöjtnant A 26

kapten A 21

2 kaptener A 21|

förste tygverkmäs­

tare A 17

of

byråingenjör A 21

of

of

tekn. stabsofT

tekn. stabsofl'

pjässektionen

major A 23

kapten A 21

2 kaptener A 21

förste tygverkmäs­

tare A 17

arméingenjör 1. gra­

den/förste byråin­

genjör A 23

arméingenjör 2. gra-

den/byråingenj ör

A 21

of

byråingenjör A 21

of

of

förste byråingenjöt

A 23

byråingenjör A 21

tekn. stabsoff

tekn. stabsoff

eldledningssektionen

kapten A 21

armédirektör 2. gra­

den A 24

arméingenjör 1. gra­

den A 23

arméingenjör 1. gra­

den A 23

arméingenjör 2. gra­

den A 21

major A 23

byrådirektör A 26

byrådirektör A 24

byråingenjör A 21

byråingenjör A 21

tekn. stabsoff

2. vapenbyrån, artil-

leriammunitionssek-

överstelöjtnant A 26

kapten A 21

of

byråingenjör A 21

tekn. stabsoff

tionen

kapten A 21

arméingenjör 2. gra­

den/byråingenjör

A 21

of

bvråingenjör A 21

tekn. stabsoff

minsektionen

major A 23

kapten A 21

of

of

tekn. stabsoff

tekn. stabsofl

raketsektionen

major A 23

kapten A 21

arméingenjör 2. gra­

den/byråingenjör,

A 21

of

of

byråingenjör A 21

tekn. stabsofl'

tekn. stabsoff

Kontrollbyrån, infan­

terisektionen

major A 23

of

tekn. stabsoff

ammunitionssektionen

major A 23

of

tekn. stabsoff

artillerisektionen

kapten A 21

förste tyghantverka­

re A 14

of

ingenjör A 15

tekn. stabsoff

Provskjutnings cen­

tralen

centraldetalj

handvapendetalj

major A 23

tygförvallare A 17

fanjunkare, A 13

förste tyghantverka­

re A 14

överstelöjtnant A 26

förrådsförvaltare A

17

ingenjör A 15

of

tekn. stabsoff

verkstadsdetalj

förste tygverkmästa­

re A 17

förste verkmästare

A 17

nu utgående arvode å 840

kronor indrages

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

dr

1958

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Anmärkning

Nuvarande

Förslag

1

2

3

4

skjutfältsdetalj

kapten A 21

förste tyghantverka­

re A 14

of

of

tekn. stabsoff

Centralsektionen

Fordonsavdelningen

2 kaptener A 21

armédirektör 2. gra-

den/bvrådirektör

A 24

of

byrådirektör A 24

tekn. stabsoff

Fordonsbyrån

stridsfordonssektionen

överstelöjtnant A 26 of

tekn. stabsoff'

kapten A 21

2 arméingenjörer 1.

graden A 23

arméingenjör 2. gra­

den A 21

major A 23

förste byråingenjö­

rer A 23

byråingenjör A 21

tekn. stabsoff'

bilsektionen

major A 23

byrådirektör A 24

2 kaptener A 21

arméingenjör 1. gra­

den/förste bvråin-

genjör A 23

of

förste byråingenjör

A 23

1 tekn. stabsoff, 1 tygoff

släpfordonssekti onen

kapten A 21

byråingenjör A 19

kapten A 21

armédirektör 2. gra­

den A 24

arméingenjör 2. gra­

den A 21

of

byrådirektör A 24

byråingenjör A 21

tygoff

Fältarbetsbyrån

kapten A 21

major A 23

företrädesvis ur ing.trup-

perna, chef för brosek­

tionen

maskinsektionen

major A 23

2 arméingenjörer 2.

graden A 21

of

byråingenjörer A 21

företrädesvis ur ing.trup-

perna

Specialtekniska

arméingenjör 1. gra-

förste byråingenjör

sektionen

den A 23

armédirektör 1. gra­

den/byrådirektör

A 26

A 23

byrådirektör A 26

Centralsektionen

kapten A 21

of

förordnad (kommenderad)

kapten

Elektroavdelningen

major A 23

of

ur truppslag (truppförband)

Telebyrån, trådsek­

tionen

armédirektör 2. gra­

den/byrådirektör

A 24

arméingenjör 1. gra­

den/förste byråin­

genjör A 23

byrådirektör A 24

förste byråingenjör

A 23

truppradiosektionen

armédirektör 2. gra­

den/byrådirektör

A 24

byrådirektör A 24

stabsradiosektionen

armédirektör 2. gra­

den/byrådirektör

A 24

byrådirektör A 24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

129

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Nuvarande

Förslag

1

2

3

Radarbyrån, strids-

ledningsradarsektionen

eldledningsradarsek-

tionen

specialradarsektionen

Centralsektionen

Kontrollsektionen

Specialtekniska

sektionen

Elkraftsektionen

Verkstadsavdelningen

Driftbyrån, verkstads-

förrådssektionen

Centralsektionen

Krigsreparations-

sektionen

Tygförrådsbgrän

centralsektionen

arméingenjör 1. gra­

den/förste byråin­

genjör A 23

armédirektör 2. gra­

den /byrådirektör

A 24

armédirektör 2. gra­

den/byrådirektör

A 24

arméingenjör 1. gra­

den/förste byråin­

genjör A 23

armédirektör 2. gra­

den/byrådirektör

A 24

kapten A 21

armédirektör 2. gra­

den/byrådirektör

A 24

förste tygverkmäs­

tare A 17

arméingenjör 1. gra­

den/förste byråin­

genjör A 23

förste tyghantverka­

re A 14

armédirektör 2. gra­

den A 24

arméingenjör 2. gra­

den A 21

arméingenjör 1. gra­

den/förste byråin­

genjör A 23

arméingenjör 2. gra­

den /byråingenj ör

A 21

arméingenjör 2. gra-

den/byr åingenjör

A 21

tygverkmästare A 16

förste tyghantverka­

re A 14

armédirektör 1. gra­

den /byrådirektör

A 26

arméingenjör 1. gra­

den/förste byråin­

genjör A 23

major A 23

3 kaptener A 21

förste byråingenjör

A 23

byrådirektör A 24

byrådirektör A 24

förste byråingenjör

A 23

byrådirektör A 24

of

byrådirektör A 24

förste verkmästare

A 17

förste byråingenjör

A 23

of

of

of

arméingenjör 1. gra­

den A 23

arméingenjör A 21

byråingenjör A 21

of

of

byrådirektör A 26

arméingenjör 1. gra­

den A 23

of

of

Anmärkning

4

förordnad (kommenderad)

kapten

tygoff

tygoff

9____89

68

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Anmärkning

Nuvarande

Förslag

1

2

3

4

tygförvaltare A 17

of

materielsektionen

major A 23

överstelöjtnant A 26 tygoff

3 kaptener A 21

of

tygoff

tygförvaltare A 17

of

materielredovisningssek- major A 23

of

tygoff

tionen

3 tygförvaltare A 17

of

3 förste tyghantver- of

kåre A 14

Ammunitions för-

2 kaptener A 21

of

tygoff

rådsbyrån, central- tygförvaltare A 17

of

detalj

ammunitionssektionen

major A 23

of

tygoff

kapten A 21

of

tygoff

tygförvaltare A 17

of

ammunitionsredovis-

tygförvaltare A 17

of

ningssektionen

Centralplaneringen

2 majorer A 23

of

1 tekn. stabsoff eller tygoff

(fredsdet.), 1 tygoff

2 kaptener A 21

of

1 tekn. stabsoff eller tygoff

(fredsdet.), 1 tygoff

armédirektör 2. gra- byrådirektör A 24

den /byrådirektör

A 24

arméingenjör l.gra- förste', byråingenjör

den/förste byråin-

A 23

genjör A 23

Materielinspek-

överstelöjtnant A 26

armédirektör 1. gra-

tionen

den A 26

kapten A 21

of

tygoff

3 arméingenjörer 1.

of

graden A 23

och elektroavdelningarnas centralsektioner föreslås tills vidare skola uppe­

hållas på förordnande av kaptener vid truppförband (truppslag). Beställ­

ningar för den övriga militära personalen vid armétygförvaltningen, 6

överstelöjtnanter, 12 majorer och 26 kaptener, bör redovisas vid fälttyg-

kåren. Dessutom bör såsom ett provisorium beställningar för 8 civilmili­

tära tygförvaltare redovisas vid kåren.

Ifrågavarande officersbeställningar vid fälttygkåren föreslås fördelade

mellan tekniska stabsofficerare och tygofficerare enligt följande samman­

ställning.

Beställning

stabsoff.

Tygoff-

Summa

överstelöjtnant ................. 5

1

6

Major ................................... 8(7)

4(5)

12

Kapten ................................... 13 (12)

13 (14)

26

Anm. Parenteserna i sammanställningen utvisar att en beställning för major och

en för kapten avses för alternativt teknisk stabsofficer eller tygofficer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

131

Antalet civilmilitära befattningar kommer enligt utredningens förslag

att reduceras betydligt. Sammanlagt avses i förslaget —- frånsett befatt­

ningen för kårchef —- 9 befattningar för arméingenjörer samt 18 för annan

civilmilitär personal. Tjänsten för arméöverdirektör bör uppföras på armé-

tygförvaltningens personalförteckning samt beställningar för övrig civil­

militär personal — med undantag för de ovan berörda tygförvaltarna —

på personalförteckningen för tygtekniska kåren.

Fälttygkåren

Utredningen skiljer i fråga om officerare vid kåren mellan tekniska

stabsofficerare och övriga officerare (tijgofficerare).

Tekniska stabsofficerare har med ett undantag beräknats för tjänst­

göring vid armétygförvaltningen.

Tygofficerare har i huvudsak beräknats för de befattningar, som för

närvarande avses för dylika officerare vid fälttygkåren. Därjämte föreslår

utredningen, att i kåren skall inordnas bland andra tygofficerare vid tyg­

anstalter, försvarsområdesstaber och truppförband samt lärarpersonal vid

tygförvaltningsskolan. Genom denna utökning erhålles enligt utredningens

mening en bättre överblick över det totala utbildningsbehovet, varvid kost­

naderna för ifrågavarande utbildning bör kunna begränsas. Ett genomfö­

rande av förslaget anses även medföra besparingar för statsverket till följd

av att högre pensionsålder tillämpas för kapten vid fälttygkåren än för

motsvarande beställningshavare vid truppförband.

Kårens underofficerare, vilka nu utgöres av enbart förvaltare, föreslås

skola omfatta även fanjunkare. Utredningen erinrar därvid om att tyg-

materielen vid vissa förband tidigare var uppdelad i två grupper under

var sin uppbördsman (förvaltare) men att Kungl. Maj :t genom beslut den

18 november 1955 föreskrivit, att samtliga förråd av dylik materiel skall

underställas en uppbördsman. Denne bör enligt utredningen alltjämt vara

förvaltare vid fälttygkåren. Vid förband där behov av två kvalificerade

arbetsledare för tygförrådstjänsten föreligger räknar utredningen med att

förvaltaren skall biträdas av en tygförvaltningsutbildad underofficer.

Denne bör vara fanjunkare vid fälttygkåren.

Utredningen föreslår vidare att till fälttygkåren hänföres förste tygför­

valtare och tygförvaltare vid tygstaten, vilka fullgör motsvarande uppgif­

ter och genomgår samma utbildning som fälttygkårens förvaltare. Utred­

ningen utgår därvid från att vederbörande överföres till fälttygkåren med

oförändrad lönegradsplacering. Då analoga förhållanden gäller för de till

tygstaten hörande tygskrivarna, föreslås att även dessa överföres till fält­

tygkåren och redovisas såsom fanjunkare.

De centrala ammunitionsförråden förestås för närvarande av civila för-

rådsförvallare i Ac 17 med avlöning från sakanslag (Kungl. Maj :ts brev

den 27 juni 1957). Utredningen har funnit, att göromålen för uppbörds-

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

männen vid ammunitionsförråden är närbesläktade med dem som ankom­

mer på förvaltare vid förband och vid centralförråd för tygmateriel. Be­

fattningarna föreslås därför skola avses för förvaltare vid fälttygkåren.

Utredningen föreslår, att för fanjunkare vid fälttygkåren bestämmes en

pensionsålder av 55 år, eller densamma som gäller för fanjunkare vid forti­

fikationskåren.

Frånsett behovet av personal vid armétygförvaltningen har utredningen

beräknat fälttygkårens personalbehov i enlighet med det följande.

Tekniska stabsofficerare

För arméstaben (utrustningsavdelningen) bör liksom hittills

avses en kapten ur fälttygkåren med högre teknisk utbildning.

Den beställning vid kåren (major eller kapten), som avses för militär­

assistent vid försvarets forskningsanstalt, föreslås skola över­

föras till generalstabskåren.

Utredningen erinrar om att tre kaptensbeställningar vid fälttygkåren

ursprungligen avsetts för militärassistent vid försvarets fabriks­

verk. Utredningen har emellertid icke funnit skäl föreslå att beställ­

ningar vid fälttygkåren beräknas för ifrågavarande ändamål.

Tygofficerare

För tjänstgöring vid försvarsstaben (kvartermästaravdelning-

en) beräknar utredningen liksom hittills en kapten ur fälttygkåren. Där­

emot föreslås att en kaptensbeställning vid kåren, som är avsedd för

arméstaben (trängavdelningen), överföres till trängtrupperna.

Vissa av de för stabstygofficer vid militärbefälsstab avsedda

majorsbeställningarna har av arméchefen vid flera tillfällen föreslagits

skola utbytas mot högre beställningar (prop. 1954: 110). Utredningen er­

inrar om att stabstygofficerarna, sedan befattningarna inrättades genom

beslut av 1942 års riksdag, fått ett betydligt större ansvar samt ökade ar­

betsuppgifter, främst till följd av utvecklingen inom materielområdet. Med

hänsyn härtill och då utredningen anser en förbättring av befordrings-

förhållandena för fälttygkårens tygofficerare önskvärd, föreslår utred­

ningen att för stabstygofficerare beräknas beställningar för tre överste­

löjtnanter och fyra majorer.

Såsom biträdande stabstygofficer vid IV. militärbefälsstaben av­

ses nu en kapten vid fälttygkåren. Arméchefen har ansett ett stadigva­

rande behov av biträden åt stabstygofficerarna föreligga även vid övriga

militärbefälsstaber på fastlandet, varför ytterligare fem kaptensbeställ­

ningar föreslagits skola tillkomma vid kåren (prop. 1954: 110).

Utredningen, som inhämtat att tygförvaltningsutbildade kaptener ur

truppförband under längre tider varit kommenderade till vissa militärbe­

fälsstaber, föreslår att en befattning för biträdande stabstygofficer tillkom­

mer vid var och en av I., II. och VI. militärbefälsstaberna. Det härigenom

ökade personalbehovet vid fälttygkåren förutsättes skola tillgodoses ge­

nom överförande av tre kaptensbeställningar från truppförband (trupp­

slag). I detta sammanhang erinras om att två tygofficersbefattningar ut­

gått i samband med indragningen av I 8 och omorganisationen av K 3

samt att en dylik befattning torde komma att utgå efter genomförd om­

organisation av K 4.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

133

För befattningar såsom tygmästare vid tygstation avses för

närvarande beställningar på fälttygkårens stat för två majorer samt en

kapten. Till den sistnämnde utgår ett befattningsarvode å 960 kronor för

år. Stabstygofficeren vid VII. militärbefälsstaben tjänstgör tillika såsom

tygmästare vid Gotlands tygstation. De till vissa artilleriförband (A 4,

A 6 och A 9) anslutna tyganstalterna förestås under vederbörande rege­

mentschef av en tygofficer (kapten) vid respektive förband.

Arméchefen har vid flera tillfällen hemställt, att på fälttygkårens stat

skall tillkomma tre maj or sbeställningar, avsedda för chefer för tyganstal­

terna, samt att den för tygmästare avsedda kaptensbeställningen skall ut­

bytas mot majorsbeställning (prop. 1954: 110).

Utredningen anser det ändamålsenligt och ägnat att främja en enhetlig

lokal tygförrådsorganisation om de nuvarande tyganstalterna ombildas till

tygstationer och i likhet med dessa ställes under chefskap av en direkt

under armétygförvaliningen lydande tygmästare. Härigenom åstadkom­

mes enligt utredningen en klarare ansvarsfördelning samt en önskvärd av­

lastning av förbandens uppgifter i fråga om den centrala tygförrådshåll-

ningen.

Med hänsyn till det ökade ansvar som kommit att åvila ifrågavarande

befattningshavare anser utredningen det befogat att samtliga befattningar

för tygmästare avses för regementsofficerare. På grundval av en jäm­

förelse mellan förrådens storlek samt ett bedömande av befordringsmöj-

ligheterna inom tygofficerskategorien föreslås att beställningar för två

överstelöjtnanter och fyra majorer skall avses för tygmästare. Vid ett ge­

nomförande av detta förslag bör tre kaptensbeställningar vid artilleriet

indragas. Arvodet till en tygmästare bör samtidigt upphöra att utgå.

I anslutning till utredningens förslag att tygofficerare vid för-

svarsområdesstaber och truppförband skall inordnas i fälttyg-

kåren bör enligt utredningens beräkningar sammanlagt 58 kaptensbeställ­

ningar överföras till kåren. Därvid erinras om att en kaptensbeställning

vid fälttygkåren från och med den 1 juli 1957 avsetts för tygofficer vid

Örebro försvarsområdesstab (prop. 1957:110, s. 138).

Arméchcfen bar vid upprepade tillfällen föreslagit att den för chef

för tygförvaltningsskolan avsedda maj or sbeställningen skall utbytas

mot överstelöjtnantsbeställning (prop. 1954: 110). Vid skolan förekom­

mer, enligt vad utredningen konstaterat, en omfattande utbildning av

skilda slag för olika personalkategorier. Antalet heltidsanställda perso­

ner vid skolan uppgår till omkring 100. Därtill kommer ett större antal

timlärare och föreläsare.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter och det stora ansvar, som åvilar

chefen för tygförvaltningsskolan, anser utredningen att han bör vara

överstelöjtnant. Beställningen bör liksom för närvarande redovisas under

fälttygkåren. Utredningen föreslår vidare att tre till tygförvaltningssko­

lan kommenderade kaptener, vilka bland annat tjänstgör såsom lärare, in­

ordnas i fälttygkåren. I anslutning härtill bör tre kaptensbeställningar

vid truppförband (truppslag) överföras till fälttygkårens stat.

Då verksamheten vid arméns motorskola anses ligga utom ramen

för fälttygkårens uppgifter, föreslås att den för chef för skolan avsedda

majorsbeställningen avföres från fälttygkåren. En motsvarande beställ­

ning bör i stället uppföras på personalförteckningen för skolan.

För gruppchefer vid de centrala ammunitionsförråden har hit­

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tills beställningar på fälttygkårens stat inrättats för en major och tre kap­

tener. Utredningen, som erinrar om att vid fullt utbyggd organisation be­

hov angivits föreligga av ytterligare en kapten, har i detta sammanhang

utgått från nuvarande personaluppsättning för ändamålet.

Tygunderofficerare

Utredningens beräkningar av kårens behov av tygunderofficerare vid

militärbefälsstaber, tygstationer och centralförråd för ammunition har

grundats på nuvarande organisation. Det härför föreslagna antalet under-

officersbeställningar motsvaras sålunda av beställningar vid tygstaten eller,

såvitt avser centrala ammunitionsförråd, av civila tjänster. Vid trupp­

förband och försvarsområdesstaber har behovet beräknats på grundval av

gällande organisation av stabs- och förvaltningstjänsten, dock att förvaltar-

beställningar i viss utsträckning utbytts mot fanjunkarbeställningar. Då

översyn av nämnda organisation alltjämt pågår anges ändring i organisa­

tionen kunna påverka utredningens beräkningar. Behovet av fanjunkare

föreslås — i den mån det icke kan täckas genom utbyte mot förvaltarbe-

ställningar vid kåren — skola tillgodoses genom överförande av motsva­

rande antal fanjunkarbeställningar från vederbörliga truppförband (trupp­

slagt.

I tablå å följande sida redovisas utredningens förslag i fråga om det

totala personalbehovet vid fälttygkåren.

Kårens beställningar föreslås skola fördelas på befattningar av Kungl.

Maj :t. Det har därvid ansetts lämpligt att officersbeställningarna fördelas

mellan tekniska stabsofficerare och tygofficerare.

Utbildningen för tekniska stabsofficerare bör enligt utredningens

mening, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som för närvarande till-

lämpas, omfatta — förutom genomgång av krigshögskola — prov-(aspi-

rant-)tjänstgöring, viss högre teknisk specialutbildning och trupptjänst­

göring. Officer, som önskar ifrågakomma till förordnande såsom teknisk

stabsofficer vid fälttygkåren, bör ha genomgått högskolans vapentekniska

linje eller också dess ingenjörtekniska linje. Ett med hänsyn till behovet

avpassat antal bör uttagas för aspiranttjänstgöring vid fälttygkåren. Under

aspiranttjänstgöringen, som föreslås omfatta minst ett år och högst ett år

sex månader, bör aspiranterna tjänstgöra huvudsakligen i armétygförvalt-

ningen men, där så kan ske, även i arméstaben. Under tiden för aspirant­

tjänstgöringen bör de tekniska stabsofficersaspiranterna kvarstå vid veder­

börligt truppförband (truppslag).

Efter godkänd aspiranttjänstgöring bör officer, som här avses, kunna

antagas vid fälttygkåren om ledig beställning för teknisk stabsofficer fin­

nes. För flertalet av de tekniska stabsofficerarna bedömes en komplette­

rande teknisk utbildning vara erforderlig. En sådan bör ordnas i form av

specialstudier vid teknisk högskola. Chefen för fälttygkåren bör erhålla

befogenhet att i erforderlig omfattning beordra teknisk stabsofficer till

dylik specialutbildning. Denna förutsättes som regel icke skola omfatta

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

135

Placering

Officerare

Underofficerare

Överste­

löjtnanter

Majorer

Kaptener

För­

valtare

Fan­

junkare

Armétygförvaltningen................................

6

12

26

*8

Försvarsstaben ............................................

1

Arméstaben ...................................................

1

Militärbefälsstaber .....................................

3

4

4

' ---

7

Tygstationer...................................................

2

4

29

5

Försvarsområdesstaber

Örebro försvarsområdesstab..............

1

1

Bodens

»

..............

1

1

Kiruna-Jokkmokks försvarsområdes-

stab..........................................................

1

1

Övriga försvarsområdesstaber............

8

17

1

Vaxholms försvarsområde och Stock-

holms kustartilleriförsvar.....................

1

1

Karlskrona försvarsområde och Ble-

kinge kustartilleriförsvar.....................

1

1

Truppförband (motsvarande)

Infanteriets förband..............................

19

19

1

Pansartrupperna.....................................

3

3

3

Artilleriets förband................................

8

8

6

Luftvärnet ................................................

7

7

Ingenjörtrupperna...................................

3

3

1

Signaltrupperna.......................................

1

1

1

Trängtrupperna.......................................

4

4

4

Infanteriskjutskolan..............................

1

i

Tygförvaltningsskolan............................

1

3

Artilleriskjutskolan................................

i

Centrala ammunitionsförråd...................

1

3

9

Summa

12

21

97

115

29

1 Skall tills vidare redovisas såsom civilmilitära tygförvaltare.

längre tid än två hela läsår. Erforderlig kurslitteratur och dylikt bör be­

kostas av staten. Vikarie för officer som bedriver studier bör icke för­

ordnas. Arbetskraftsbehovet anses under tiden böra tillgodoses genom an­

litande av aspiranter eller omfördelning av göromål.

Utredningen anser att en utbildning av angivet slag vid teknisk hög­

skola är ägnad att främja övergång till civil anställning. För att så långt

som möjligt säkerställa att statsverkets utgifter för utbildningen blir till

direkt gagn för försvaret föreslår utredningen, att ett system med skuld­

förbindelser införes. Detta bör lämpligen anpassas till vad som enligt

statsmakternas beslut tillämpas beträffande aspiranter på landsfiskalsba-

nan (jfr statsverkspropositionen 1957, XI lit., s. 438—439 och reglerings­

brev för budgetåret 1957/58 för anslaget Landsfiskaler m. fl.: Avlöningar).

Utredningen föreslår i analogi härmed att såsom villkor för kommendering

till studier vid teknisk högskola skall gälla, att vederbörande förbinder

sig att under vissa förutsättningar återbetala den på studietiden belö­

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

pande lönen jämte övriga av staten bestridda kostnader för studierna.

Återbetalningsskyldigheten bör omfatta hela skuldbeloppet vid avgång från

officersbeställning inom två år från utbildningens avslutande samt 75, 50

och 25 % vid avgång under respektive tredje, fjärde och femte året. Därest

vederbörande kvarstår i tjänst fem år eller längre efter utbildningens av­

slutande bör återbetalningsskyldighet icke föreligga. Sådan skyldighet bör

rimligen förfalla om vederbörande avlider medan han kvarstår i tjänst

eller om hans avgång föranledes av sjukdom. Försvarets civilförvaltning

bör bevaka statsverkets rätt på grund av förbindelserna.

Chefen för fälttygkåren bör enligt utredningens mening även ha be­

fogenhet att, där personalläget och medelstillgången medger det, beordra

teknisk stabsofficer till annan utbildning inom landet. Här åsyftas när­

mast teoretiska specialstudier av kortare varaktighet, avseende begränsade

problem. Utredningen bedömer även att praktisk tjänstgöring vid industri­

företag kan vara värdefull för den tekniske stabsofficerens tjänstgöring i

armétygförvaltningen. Förutsättningarna för en dylik tjänstgöring och

sättet för dess anordnande anses höra närmare utredas av fälttygmästaren.

Då flertalet av de befattningar, som avses för tekniska stabsofficerare,

bedömes kräva erfarenhet av trupptjänst föreslår utredningen att dylik

tjänstgöring uppställes som kompetenskrav för regementsofficersbeford-

ran. Härvid erinras om att för befordran till regementsofficer inom gene­

ralstabskåren kräves tjänstgöring såsom kompanichef (motsvarande) un­

der minst två år. För de tekniska stabsofficerarna föreslås -— med beak­

tande av tjänstgöringsförhållanden och utbildningskostnader för ifrågava­

rande personal -— att ett år uppställes såsom minimikrav.

I fråga om tygofficerare ifrågasätter utredningen ingen ändring i

den nuvarande utbildningen. Det framhålles dock, att antalet elever vid

tygofficerskursen bör anpassas med hänsyn till det beräknade behovet av

tygförvaltningsutbildade officerare. Utredningen förutsätter, att tygofficer

skall beredas möjlighet att under kortare tid tjänstgöra vid trupp, därest

så skulle anses erforderligt för att vidmakthålla hans militära insikter

eller förmåga att föra befäl.

Utbildningen av tygunderofficerare bör liksom för närvarande in­

riktas på att bibringa eleverna kompetens för förvaltarbeställning vid kå­

ren. För fanjunkarbeställningarna bör fordras samma utbildning. Utred­

ningen räknar dock icke med att förvaltarbeställningarna vid fälttygkåren

skall rekryteras uteslutande bland fanjunkare vid kåren. Även annan fan­

junkare med tygunderofficersutbildning bör kunna ifrågakomma till för-

valtarbefordran vid fälttygkåren.

Tygtekniska kåren

Utredningen har såsom framgått av det föregående räknat med att tyg­

tekniska kåren skall omfatta arméingenjörer samt tygverkmästare, tyg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

137

hantverkare och armétekniker (mekanikerpersonal). Kåren bör vara un­

derställd chefen för armétygförvaltningens verkstadsavdelning (arméöver­

direktören).

Arméingenjörer skall enligt utredningens beräkningar i huvudsak

tjänstgöra vid militärbefälsstaber, truppförband och utbildningsanstalter.

Därjämte föreslås att arméingenjörer skall avses för befattningar vid ar­

méns tygverkstäder.

Arméingenjörernas arbetsuppgifter kommer enligt förslaget att omfatta

främst den tekniskt betonade materielens underhåll, vård och reparation

vid regionala och lokala myndigheter. Dessa göromål har utredningen icke

bedömt vara av sådan art att för befattningshavarna erfordras högre tek­

nisk grundkompetens än som motsvarar examen från högre tekniskt läro­

verk (gymnasielinje). För vissa befattningar, särskilt sådana som avses

för lärare vid arméns utbildningsanstalter, har dock högre teknisk kom­

petens ansetts nödvändig. Denna bör bibringas vederbörande genom kom­

pletterande utbildning.

Beställningar för arméingenjör föreslås skola finnas i lönegraderna

A 26, A 24, A 23, A 21 och A 19 samt i reglerad befordringsgång, omfat­

tande lönegraderna A 12, A 13, A 15 och A 17. Tjänstebenämningen bör

vara oförändrad för beställningshavare i lönegraderna A 26, A 24 och A 23,

arméingenjör för beställningshavare i lönegraderna A 21—A 13 samt armé-

underingenjör för beställningshavare i lönegrad A 12.

Behovet av arméingenjörer — utom vid armétygförvaltningen och ar­

méns tygverkstäder — beräknar utredningen enligt följande.

Vid försvarsstaben (signalt j änstavdelningen) anses under

överskådlig tid behov föreligga av en signalutbildad ingenjör med ingå­

ende kännedom om arméns signalväsende. Detta behov föreslås skola till­

godoses med arméingenjör (armédirektör av 1. graden). Högskolekom-

petens förutsättes vara erforderlig.

De för arméstaben nu beräknade arméingenjör sbefattningarna har

under de senaste åren varit vakanta med undantag för befattningarna för

vapeningenjör vid luftvärnsavdelningen. Utredningen förutsätter, att armé­

tygförvaltningen skall tillhandahålla truppslagsinspektör erforderlig spe­

cialteknisk sakkunskap och anser därför att arméingenjörer icke stadig­

varande bör vara placerade vid arinéstaben.

Beträffande de vid militärbefälsstaber placerade arméingenjörerna

föreslår utredningen, att en befattning för signalingenjör vid VII. militär-

befälsstaben utgår. Den vid samma militärbefälsstab placerade motor­

ingenjören beräknas kunna svara för motortjänsten även vid I 18.

I fråga om förbanden föreslås att en motoringenjör vid 118 indra­

ges. I övrigt anser utredningen att en för radaringenjör vid Lv 6 avsedd,

vakantsatt beställning kan utgå, medan däremot en motsvarande för Lv 3

inrättad beställning, vilken likaledes skall hållas vakant, bör få disponeras.

Behovet av arméingenjörer vid arméns utbildningsanstalter har

beräknats i överensstämmelse med nuvarande personaluppsättning såvitt

avser tygförvaltningsskolan, arméns signalskola och arméns motorskola.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I fråga om luftvärnsskjutskolan har utredningen utgått från ett stadig­

varande behov av tre arméingenjörer. Under den tid då utbildning eller

försök ej pågår vid skolan bör dessa utnyttjas av luftvärnsinspektören för

uppgifter som icke är direkt anknutna till skolans verksamhet. För ar­

méns radar- och luftvärnsmekanikerskola beräknas två vapen- och två

radaringenjörer, av vilka senare en i mån av behov bör kunna disponeras

även av Lv 6. Den vid arméns fallskärms jägarskola nu placerade armé­

ingenjören anses icke ha sådana uppgifter som eljest ankommer på armé­

ingenjör. Den härför avsedda beställningen föreslås skola utbytas mot

civil tjänst.

Såsom framgått av det föregående föreslår utredningen att befintliga

civila tjänster för verkstadschef och verkstadsingenjör vid ar­

méns tygverkstäder skall utbytas mot beställningar för arméingenjör. Till

stöd härför anföres att det förefaller mest rationellt att den personalkate­

gori, som i tekniskt avseende svarar för tygmaterielens underhåll och vård

vid förband, utnyttjas jämväl inom verkstadsorganisationen. Vidare anför

utredningen, att viss tids tjänstgöring vid tygverkstad bör ingå i armé­

ingenjörernas utbildning och att därigenom skapas naturliga förutsätt­

ningar för att arméns högre tygverkstadsbefäl skall kunna rekryteras ur

tygtekniska kåren.

Förslaget innebär i princip att i arméns personalförteckningar upp­

förda tjänster för verkstadschef och driftingenjör utbytes mot beställ­

ningar för arméingenjör, liksom även de extra ordinarie tjänster med av­

löning från sakanslag (Kungl. Maj :ts brev den 27 juni 1957) vilka ut­

nyttjas för den egentliga verkstadsdriften. Då Bodens tygstations signal­

verkstäder torde komma att nedläggas, räknar utredningen dock icke med

att den för dem avsedda verkstadschefstjänsten utbytes mot arméingen­

jör sbeställning.

Tjänsterna för verkstadschef är för närvarande hänförda till högst­

lönegrad. Utredningen har med utgångspunkt i tygverkstädernas nuva­

rande organisation sökt anpassa löneställningen för ifrågavarande befatt­

ningar till de för arméingenjörer i övrigt föreslagna lönerna.

För arméns tygverkstäder har nedanstående antal arméingenjörsbeställ-

ningar beräknats erforderliga.

Beställningar

Antal

Lönegrad

Befattning

Armédirektör av 1. graden................

4

A 26

verkst.ch BT, ST, SiS och P 4

Armédirektör av 2. graden................

3

A 24

verkst.ch P 2, 110 och Lv 2

Arméingenjör av 1. graden ..............

7

A 23

verkst.ch P 1, A 2, A 4, A 9, Ing 1

och Ing 2

verkst.ing. SiS

Arméingenjör ..........................................

9

A 21

verkst.ch GT, KT, T 3, A 3 och A 6

verkst.ing BT, SiS (2) och P 4

Arméingenjör ..........................................

4

A 19

verkst.ing SiS, P 2, Lv 2 och Lv 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

139

Utredningens förslag rörande det totala antalet beställningar för armé­

ingenjörer samt dessas fördelning på lönegrader m. in. framgår av sam­

manställning å nästa sida. Där upptages — utöver de beställningar som

erfordras för bestridande av bestämda befattningar — 22 beställningar för

arméingenjör i reglerad befordringsgång, av vilka 12 avses för tjänst­

göring i armétygförvaltningen. En jämkning i antalet befordringsgångs-

tjänster kan enftgt utredningen bli aktuell sedan erfarenheter vunnits i

fråga om rekryteringsbehovet. Det totala antalet arméingenjörer i regle­

rad befordringsgång bör fastställas i arméns personalförteckningar.

Genom beslut av 1953 års riksdag inrättades en arméingenjörkårens

reserv. Behovet av arméingenjörer i reserven beräknades till ett 100-tal.

Utredningen anser sig böra ifrågasätta om icke tillgången på värnpliktig

personal, däri inbegripet förtidsavgångna arméingenjörer i värnplikts-

åldern, är tillräcklig för att, jämte den aktiva personalen, täcka behovet

av arméingenjörer i krig. Utredningen är emellertid icke beredd att taga

ställning till reservorganisationens avveckling utan förutsätter att denna

fråga utredes ytterligare.

Enligt utredningens förslag kommer en avsevärd del av armédirektörs-

beställningarna att avses för verkstadschefer. Då även övriga för armé­

direktörer avsedda befattningar anses vara av sådan karaktär att en högre

pensionsålder bör gälla för deras innehavare än för arméingenjörer i öv­

rigt föreslår utredningen, att för armédirektörer av 1. och 2. graden fast­

ställes en pensionsålder av 65 år.

Den tygtekniska kårens mekanikerpersonal bör till stor del avses

för tjänstgöring vid arméns tygverkstäder. En inom armétygförvaltningen

tillsatt utredning (1955 års tygverkstadskommitté) har den 7 september

1957 lagt fram förslag till verkstadsorganisation m. m. Enligt detta skall

en viss centralisering av arméns reparationstjänst äga rum. Då ett genom­

förande av förslaget anses komma att påverka behovet av mekanikerper­

sonal vid tygverkstäderna, har utredningen funnit ogörligt att i dagens

läge ingå på en prövning av det totala behovet av dylik personal. Utred­

ningen anser det emellertid angeläget att frågan om den aktiva mekaniker-

personalens omfattning och sammansättning sedermera upptages till pröv­

ning.

Första anställning vid tygstaten vinnes för närvarande såsom furir. Se­

dan ändrade grunder för rekryteringen av arméns underbefäl genomförts,

anser utredningen skäl ej längre föreligga att bibehålla militär anställ­

ningsform för den lägsta mekanikerpersonalen. Utredningen föreslår där­

för att de nuvarande furirsbeställningarna ersättes med civilmilitära be­

ställningar för biträdande armétekniker, vilka bör placeras i Ae 7.

Tygtekniska kårens beställningar bör enligt utredningen fördelas på be­

fattningar genom beslut av Kungl. Maj:t.

I fråga om utbildning av tygtekniska kårens personal föreslår utred­

ningen i huvudsak följande.

Tablå utvisande det totala behovet av arméingenjörer

Placering

Vapeningenjörer

Signalingenjörer

Motoringenjörer

Radar­

ingenjörer

Summa

A 24 A 23 A 21 A 19 A 26 A 24 A 23 A 21 A 19 A 24 A 23 A 21 A 19 Rbg A 23 A 21 A 19 A 26 A 24 A 23 A 21 A 19 Rbg

Armétygförvaltningen

1

1

5

2

Försvarsstaben..........

Militärbefälsstaber

I.—VI. milo ....

3

3

3

3

3

3

9

9

VII. milo..............

1

1

2

Truppförband

I 1, I 7, I 15 ...

2

1

2

1

I 10, I 19............

P 1, P 2, P 4 ..

2

1

2

1

__

__

A 1, A 2, A 4, 1

A 7, A 8

3

2

3

2

A 3, A 6, A 9

.

Lv 1—Lv 3.........

2

1

3

1

2

1

1

3

Lv 4—Lv 7 .........

2

2

__

__

__

__

2

2

__

Ing 1—Ing 3 ....

2

1

S 1 ..........................

1

1

1

1

T 1—T 4..............

2

2

__

__

__

__

__

__

__

2

2

_

Kustartilleriförsvar..

2

2

Utbildningsanstalter

TygS.......................

1

1

1

2

1

SignS .....................

1

1

1

1

MS .........................

1

__

__

__

__

__

1

__

__

LvSS.......................

1

1

1

2

1

__

__

RMS .......................

1

1

1

1

__

__

__

2

1

1

__

Tygverkstäder.........

4

3

7

9

4

Summa

3

9

5

3

1

3

4

1

1

3

7

9

11

8

2

1

1

6

13

34

27

20

8

20

ib

38

4

1Ö8

För rekrytering och

utbildning..............

1 Härav avses 12 för armétygförvaltnin gen.

130

122

1

4

0

K

u

n

g l.

M

a

j: ts

p

ro

p

o

si

tio n

n r

1

1 0

å r

1

95

S

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

141

Den som önskar bli antagen såsom arméingenjör på aktiv stat bör

ha avlagt examen vid högre tekniskt läroverk, gymnasielinjen. Han bör

även såsom värnpliktig ha genomgått den för officersuttagna värnpliktiga

avsedda arméingenjörsutbildningen å 630 dagar. Första tjänstgöring och

fortsatt tjänstgöring bör som regel fullgöras i en följd. Efter avslutad

kadettskola antages därtill lämplig värnpliktig såsom arméingenjör i reg­

lerad befordringsgång vid tygtekniska kåren. Med hänsyn bland annat

till den föregående utbildningen bör befordringsgången omfatta lönegra­

derna Af 12 under ett och ett halvt år, Ae 13 under två år, Ae 15 under

två år samt Ae 17 för tid därefter. Under tiden för placering i Af 12 bör

vederbörande benämnas arméunderingenjör samt inneha fänriks tjänste-

klass. Vid förordnande såsom extra ordinarie arméingenjör i Ae 13 bör

löjtnants tjänsteklass tilläggas honom.

Under tiden för anställningen såsom arméunderingenjör (aspirantan-

ställning) bör vederbörande prövas i praktisk tjänstgöring vid någon av

arméns tygverkstäder samt vid förband där arméingenjör tjänstgör. Ut­

bildningen av extra ordinarie arméingenjör bör ske i form av tjänstgöring

vid förband och tygverkstad samt lämpligen även vid armétygförvalt-

ningen. Enligt utredningens beräkningar kommer omkring 12 arméingen­

jörer i befordringsgången att vid varje särskild tidpunkt kunna tjänst­

göra i verket. Ett motsvarande antal civila tekniska tjänster vid verket i

lönegraderna A 13—A 17 föreslås skola indragas. Här avsedda arméingen­

jörer bör utnyttjas i befattning avsedd för ingenjör eller biträdande in­

genjör med hänsyn till rådande förhållanden (vakanser, utbildnings-

krav m. m.).

För att säkerställa behovet av arméingenjörer med högre grundkompe­

tens än som motsvarar examen från högre tekniskt läroverk föreslår utred­

ningen att chefen för tygtekniska kåren skall äga beordra erforderligt

antal arméingenjörer -— som regel extra ordinarie arméingenjörer i be­

fordringsgången — till specialutbildning vid teknisk högskola. Utbild­

ningen bör i allmänhet omfatta två eller högst tre hela läsår. Utbildningens

omfattning bör i varje särskilt fall bestämmas av kårchefen. Arméingen­

jör föreslås bli återbetalningsskyldig för den under tiden för studierna

uppburna lönen enligt samma grunder som utredningen föreslagit i fråga

om teknisk stabsofficer som kommenderas till teknisk högskola för ut­

bildning.

Arméingenjör som avses skola placeras såsom stabsingenjör bör enligt

förslaget genomgå särskild stabsutbildning. Denna bör syfta till att för­

djupa vederbörandes insikter i arméns krigsorganisation, underhållstjäns-

ten i fält m. m. Särskilda kurser föreslås skola anordnas för ändamålet,

lämpligen vid arméns underhållsskola. Chefen för tygtekniska kåren bör

även kunna beordra arméingenjör till annan sådan specialutbildning inom

landet som bedömes erforderlig för den fortsatta tjänstgöringen. Armé­

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ingenjör förutsattes vidare skola genomgå utbildning avseende nytillkom­

men materiel, nya reparationsmetoder m. m.

För befattningarna vid arméns tygverkstäder anser utredningen erfaren­

het från civil verkstadsdrift önskvärd. Arméingenjör föreslås därför kunna

beviljas tjänstledighet med C-avdrag för att under högst två år praktisera

vid större civilt företag inom verkstadsbranschen. Under tiden för dylik

tjänstledighet bör arméingenjör kunna erhålla stipendium med förslags­

vis högst 1 200 kronor för år. Tid för här avsedd tjänstledighet föreslås

få tillgodoräknas för uppflyttning inom den reglerade befordringsgången

och för löneklassuppflyttning ävensom i pensionshänseende.

Vid sidan av den angivna normala rekryteringsvägen anser utredningen

att möjlighet till s. k. direktrekrytering alltjämt skall finnas. Vederbö­

rande bör därvid anställas såsom aspirant under förslagsvis minst ett år

innan antagning sker i extra ordinarie eller ordinarie beställning vid kåren.

Då brist på högskoleutbildade tekniker anses komma att råda under

överskådlig tid finner utredningen det motiverat att delvis nya vägar prö­

vas i syfte att tillgodose försvarets behov av tekniker med högre utbild­

ning. Ett värdefullt tillskott för förvaltningstjänsten av tekniskt högskole­

utbildad personal, som dessutom besitter ett visst mått av militära in­

sikter, anser utredningen kunna erhållas om arméingenjörer med statligt

stöd beredes möjlighet att genomgå teknisk högskola. Utbildningen bör

icke syfta till anställning i viss arméingenjörsbefattning men däremot för­

bindas med skyldighet att under viss tid tjänstgöra i teknisk befattning

inom försvaret.

Utredningen föreslår, att utbildningen utformas i stort sett efter de

grunder som enligt Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 gäller för fast an­

ställd personal inom marinen under utbildning till mariningenjör. Extra

ordinarie arméingenjör i reglerad befordringsgång bör sålunda kunna er­

hålla tjänstledighet med bibehållen lön för deltagande i första årskursen

vid teknisk högskola. Han bör därvid förplikta sig att återbetala den lön

han uppbär under tiden för tjänstledigheten enligt samma villkor som

föreslagits beträffande arméingenjör vid kommendering till teknisk hög­

skola. För deltagande i andra och högre årskurs bör arméingenjör med­

delas tjänstledighet med C-avdrag. Under tjänstledigheten bör lån kunna

erhållas. Lånebeloppet bör bestämmas efter behovsprövning och uppgå

till högst 6 000 kronor för år. Lånet bör vara räntefritt så länge veder­

börande bedriver studier eller därefter kvarstår i teknisk tjänst inom för­

svaret. I andra fall än nu sagts bör lånet löpa med sex procent ränta.

Sedan utbildningen upphört, bör lånet successivt avskrivas under förut­

sättning att vederbörande innehar kvalificerad teknisk tjänst inom för­

svaret. Avskrivning bör emellertid ej påbörjas, förrän den återbetalnings-

skyldighet förfallit, som hänför sig till det första läroårets tjänstledighet.

Avskrivning föreslås ske med 625 kronor för kvartal. Den som upphört

att vara innehavare av teknisk tjänst inom försvaret bör ha att återbetala

erhållet lån med samma belopp för kvartal.

Kostnaderna för de lån, varom här är fråga, föreslås skola bestridas

från anslaget Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Lånen bör för­

valtas av försvarets civilförvaltning, medan prövningen av lånebehovet

bör ske av försvarets socialbyrå. I avvaktan på erfarenheter föreslås en

låneram av högst 60 000 kronor för budgetår. I detta belopp bör även in­

rymmas kostnader för stipendier till arméingenjör. Återbetalningar å lån,

liksom återbetalningar till följd av skuldförbindelser vid kommendering

till teknisk högskola eller tjänstledighet med oavkortad lön, bör tillgodo-

föras inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.

Sedan erfarenheter vunnits av den föreslagna utbildningen bör det en­

ligt utredningens mening vara förtjänt att övervägas, om icke jämväl i

den centrala förvaltningen tjänstgörande civil personal med lägre teknisk

utbildning i begränsad omfattning bör få möjlighet att på liknande villkor

förvärva civilingenjörskompetens.

Då en översyn av behovet av kårens mekanikerpersonal ansetts

erforderlig, har utredningen icke närmare ingått på frågan om denna per­

sonals utbildning. Vid ett genomförande av förslaget att ersätta furirsbe-

ställningarna vid tygstaten med civilmilitära beställningar för biträdande

armétekniker bör det dock enligt utredningens mening övervägas, om icke

även beställningsmannaaspirant skall ha civilmilitär ställning.

Kostnadsberäkningar

Den av utredningen föreslagna organisationen innebär en ökning med

23 tjänster (beställningar). Detta förhållande bör emellertid, anser utred­

ningen, ses mot bakgrunden av att de aktuella kårstaterna för närvarande

icke är avpassade till armétygförvaltningens nuvarande organisation. Om

hänsyn tages till de vikariatslöneförordnanden å befattningar i förvalt­

ningen, som till följd härav meddelats beställningshavare vid förband eller

truppslag, innebär utredningens förslag en viss minskning av organisa­

tionen.

Vid en jämförelse mellan kostnaderna för de tjänster och vikariats-

löner som ingår i nuvarande organisation och de tjänster som kommer

att finnas enligt utredningens förslag uppkommer en kostnadsminskning

med i runt tal 290 000 kronor. Minskningen bör enligt utredningen redu­

ceras med kostnaderna för lån och stipendier åt arméingenjör under ut­

bildning, vilka kostnader beräknats till 60 000 kronor. Härifrån bör emel­

lertid avräknas kostnaderna för den tjänstgöring som arméunderingenjör

i reserven enligt gällande organisation har att fullgöra för vinnande av

anställning på aktiv stat. Totalt sett beräknas ett genomförande av utred­

ningens förslag komma att medföra en kostnadsminskning av minst

250 000 kronor, vilket belopp anses komma att öka på längre sikt till följd

av minskade pensionskostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

143

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Övergå n gsanordningar

De övergångsanordningar som utredningen anser erforderliga i samband

med förslagets genomförande föreslås utformade enligt följande riktlinjer.

Fälttygkåren. Intransport i fälttygkåren av beställningshavare vid

truppförband (truppslag) bör ske efter eget medgivande samt efter pröv­

ning av vederbörandes utbildning och lämplighet för dylik transport. Den

som intransporteras i fälttygkåren skall vara skyldig att underkasta sig

den högre pensionsålder samt de tjänståldersbestämmelser i pensions-

hänseende som gäller för den nya beställningen. Skulle ej tillräckligt an­

tal beställningshavare med erforderlig kompetens anmäla sig till här av­

sedd transport, bör ett mot bristen svarande antal beställningar vid trupp­

förband (truppslag) övergångsvis få bibehållas utöver personalförteck­

ningen.

Utbyte av förvaltare mot fanjunkare vid sådana förband där två för­

valtare är placerade bör som regel ske vid uppkommande vakans i endera

av nämnda beställningar. Kungl. Maj :t bör dock kunna medge avsteg från

huvudregeln där särskilda omständigheter talar härför.

Med hänsyn till att ett överförande av tygförvaltare och tygskrivare till

militär anställning medför sänkning av pensionsåldern bör vederbörande

ha rätt att kvarstå i innehavande civilmilitär beställning. Denna bör få

bibehållas övergångsvis under det att motsvarande militära beställning

hålles vakant. Motsvarande bör gälla för de civila förrådsförvaltare som

föreslås skola utbytas mot förvaltare. Ett överförande till militär anställ­

ning bör dock i sistnämnda fall icke ske med mindre vederbörande prövas

lämplig härför.

Tygtekniska kåren. Beställningshavare vid arméingenjörkåren eller tyg­

staten skall vara skyldig att övergå till sådan beställning vid tygtekniska

kåren som har samma lönegrad som den han innehar. Kan vederbörande

härvid icke inplaceras i likvärdig beställning vid tygtekniska kåren bör

hans beställning övergångsvis få bibehållas utöver kårens ram. En be­

ställning i närmast lägre lönegrad bör härvid hållas vakant. Ordinarie

furir vid tygstaten bör övergångsvis få kvarstå i innehavande beställning

under det att en beställning för biträdande armétekniker i Ae 7 vakant-

hålles.

Verkstadschefer och driftingenjörer bör efter prövning av vederböran­

des lämplighet föras över till beställningar vid tygtekniska kåren. I den

mån vederbörande icke önskar övergå till sådan anställning eller befin-

nes icke vara lämpliga härför, bör erforderligt antal civila tjänster bibe­

hållas övergångsvis mot härav betingat vakanthållande av beställningar

vid tygtekniska kåren.

Beställningshavare vid arméingenjörkåren, vilken är placerad i befatt­

ning vid armétygförvaltningen, bör kunna antagas i den civila tjänst, som

enligt förslaget ersätter beställningen, utan att tjänsten ledigförklaras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

145

Motsvarande bör gälla även för arméingenjör som med vikariatslön uppe­

håller beställning vid förvaltningen. Arméingenjör, som icke är villig att

övergå till civil anställning, bör få kvarstå i innehavande civilmilitär be­

ställning, vilken bör redovisas såsom övertalig under särskild rubrik i tyg­

tekniska kårens personalförteckning. Vederbörandes lön bör emellertid

utgå från armétygförvaltningens avlöningsanslag och motsvarande civil

tjänst vid förvaltningen under tiden hållas vakant. Innehavare av dylik

övertalig beställning bör icke få disponeras för befattning utanför armé-

tygförvaltningen. Han bör kunna bibehållas vid civilmilitär anställning

om han efter ansökan erhåller sådan civil tjänst vid armétygförvaltningen,

som i nuvarande organisation motsvaras av civilmilitär beställning. Den

civila tjänsten bör därvid temporärt kunna ersättas med en övertalig civil­

militär beställning. För att förebygga en eventuell försämring av beford-

ringsutsikterna för de arméingenjörer, som vid tidpunkten för övergång

till den ändrade organisationen har civilingenjörskompetens, bör slutligen

Kungl. Maj :t bemyndigas att efter prövning i varje särskilt fall av det till

följd av den ändrade organisationen uppkomna befordringsläget för armé­

ingenjör med högskolekompetens, tillfälligt byta ut ett mindre antal, för­

slagsvis högst tre beställningar för arméingenjör av 1. graden vid tygtek­

niska kåren mot högre beställningar.

Yttranden

De allmänna riktlinjerna i utredningens förslag har i allt väsentligt

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet myndigheter, som yttrat

sig i ärendet. Sålunda anser överbefälhavaren, chefen för armén, försva­

rets civilförvaltning, armétggförvaltningen och statens organisationsnämnd

förslagen i stort sett lämpliga och väl ägnade att läggas till grund för till­

skapandet av en ny personalorganisation för arméns tygförvaltningstjänst.

Försvarets forskningsanstalt finner skälen för en uppdelning av de tek­

niska befattningarna i armétygförvaltningen mellan två kategorier, tek­

niska stabsofficerare och civila ingenjörer, vara bärande. Likaså tillstyrkes

de föreslagna uppgifterna och kompetenskraven för arméingenjörer. För­

svarets fabriksstgrelse finner ej anledning till erinran mot avvägningen

mellan olika personalkategorier i armétygförvaltningen eller mot de före­

slagna kårernas organisation. Även statskontoret tillstyrker att den mili­

tära och civilmilitära personalen inom tygförvaltningstjänsten uppdelas i

två kårer. Ä andra sidan anser överstyrelsen för de tekniska högskolorna

att motiven för att alltjämt i icke ringa utsträckning avse tekniskt utbildad

militär personal för kvalificerade tekniska befattningar i armétygförvalt­

ningen icke är övertygande. Överstyrelsen framhåller att den ökning av

de tekniska högskolornas antagningskapacitet, som skett under senare

år, och den ytterligare ökning, som torde vara att förvänta, är ägnad att

minska rådande brist på civilingenjörer.

10—89 68

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Bland de personalorganisationer som beretts tillfälle att yttra sig är

meningarna mera delade. Svenska officersförbundet biträder i stort sett

utredningens förslag. Försvarets civila tjänstemannaförbund instämmer i

vissa av utredningens principiella ställningstaganden men uttalar sin för­

våning över att civil personal icke i större utsträckning beräknats för för­

valtningstjänsten, då en sådan anordning skulle medföra en väsentlig kost­

nadsminskning för staten samt medföra en förbättring av befordringsmöj-

ligheterna för denna personal. Genom att tjänsterna göres civila åstad­

kommes även vidaste möjliga rekryteringsbas. Förbundet kan icke god­

taga att tygförvaltare och tygskrivare vid tygstaten samt förrådsförestån-

dare vid ammunitionsförråden överföres till militär anställning, liksom ej

heller att verkstadschefer och driftingenjörer vid tygverkstäderna inord­

nas i tygtekniska kåren. Statsverkens ingenjörsförbund anser att utred­

ningen sakligt och realistiskt fäst uppmärksamheten på väsentliga nack­

delar med nuvarande personalkårsförhållanden vid armétygförvaltningen

men varit alltför bunden av nuvarande grunder för kårernas uppbyggnad

och kårpersonalens befordringsutsikter.

Sveriges civilingenjörsförbund finner utredningsresultatet vara behäftat

med brister i fråga om motiven för och emot användningen av kårer. Av­

vägningen mellan tekniska och militära kunskaps- och utbildningskrav har

även behandlats från felaktiga utgångspunkter. Förbundet föreslår därför

att utredningen omarbetas i dessa avseenden innan den lägges till grund

för ett beslut i frågan. Enligt förbundets mening bör de allt större krav

som i tekniskt hänseende ställes på personalen inom tygförvaltnings­

tjänsten leda till att denna ges en personaluppsättning, vars grundstomme

består av från grunden utbildade, högt kvalificerade tekniker. Dessa bör

erhålla utbildning i fråga om militärfunktionella krav på krigsmaterielen

och underhållstjänsten. Den speciellt militärtekniska undervisning som

meddelas vid krigshögskolan bör utan svårighet kunna inlemmas i de tek­

niska högskolornas undervisning, eller ock bör civila ingenjörer taga del

av nämnda undervisning vid krigshögskolan. Vad angår kompetenskra­

ven för ingenjörer vid staber och förband synes möjligen en viss övergång

från högre till lägre utbildade tekniker kunna ske på enstaka förbands-

tjänster medan staberna och undervisningsanstalterna i allmänhet kräver

högskoleutbildad personal.

Motsvarande synpunkter framföres av försvarsväsendets civilmilitära

ingenjörers förbund, som dock i princip anser lämpligt att den militära

personalen sammanhålles i fälttygkåren och den civilmilitära personalen

i tygtekniska kåren. Förslaget anses emellertid icke innebära ett rationellt

utnyttjande av tillgängliga personalresurser. Några egentliga olägenheter

med att bibehålla nuvarande tre personalkategorier inom tygförvaltnings­

tjänstens område har enligt förbundets mening icke kunnat påvisas. Armé­

ingenjörer bör därför alltjämt avses för tekniska befattningar i förvalt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

147

ningen. Dessa bör i stor utsträckning vara alternativa för flera personal­

kategorier, varvid för varje kategori bör bestämmas ett högsta och ett

lägsta antal beställningshavare som kan avses för placering i befattning­

arna. Tygtekniska kåren bör i anslutning härtill bestå av arméingenjörer

med högskolekompetens, arméingenjörer med lägre kompetens och meka­

nikerpersonal. Högskoleingenjörerna bör rekryteras dels genom anställ­

ning av färdigutbildade civilingenjörer dels genom befordran av armé­

ingenjörer med lägre kompetens, vilka genomgått teknisk högskola i sam­

band med tjänsten såsom arméingenjör. Ny utredning angående de tek­

niska tjänsterna inom armétygförvaltningen samt angående arméingenjör-

kårens och tygstatens ställning och organisation påyrkas.

Svenska underofficersförbundet förklarar sig icke vara berett att god­

taga utredningsresultatet som underlag för definitiva beslut. En komplet­

terande utredning anses sålunda erforderlig rörande möjligheterna att

överflytta vissa arbetsuppgifter vid förbanden från arméingenjörer till

tygstatspersonal. Då frågan om avvägningen mellan militär, civilmilitär

och civil personal icke anses vara allsidigt belyst, kan förbundet icke till­

styrka de föreslagna utbytena av militära och civilmilitära beställnings­

havare inom förbundets område mot civila tjänstemän. Löneställnings-

frågorna för underofficerare inom tygförvaltningstjänsten bör ägnas sär­

skild uppmärksamhet liksom även möjligheterna till vidareutbildning för

den lägre personalen inom den föreslagna tygtekniska kåren samt stat­

sammansättningen för denna personal. Jämväl försvarsväsendets under-

befälsförbund påkallar en kompletterande utredning rörande utnyttjande,

utbildning och statsammansättning för den nuvarande tygstatspersonalen

innan utredningens förslag upptages till slutlig prövning.

I det följande behandlas remissinstansernas inställning till de särskilda

frågor för vilka redogjorts i det föregående.

Beträffande chefskapet för fälttygkåren uttalar chefen för armén

att souschefen för armétygförvaltningen, generalfälttygmästaren, bör ha

det avgörande inflytandet över kårens personal, vilken till stor del kom­

mer att bestrida viktiga befattningar inom verket. Han bör av denna an­

ledning vara personalkårchef och ha militär ställning. Enligt armétyg-

förvaltningen bör fälttygkåren stå under chefskap av generalfälttygmäs­

taren eller, därest souschefen för ämbetsverket är civil, av fälttygmästaren.

Till stöd härför anföres att i första hand generalfälttygmästaren har möj­

lighet att under sin kontinuerligt bedrivna inspektionsverksamhet skaffa

sig den kännedom om kårens personal som är nödvändig för en kårchef.

Jämväl svenska of ficersförbundet framför liknande synpunkter.

Förslaget till avvägning mellan olika personalkategorier vid

armétygförvaltningen har närmare behandlats av chefen för armén

och armétygförvaltningen, vilka anser att utredningen undervärderat de

militära kunskapernas betydelse för tygförvaltningstjänsten. Ytterligare

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

befattningar för officerare och arméingenjörer föreslås därför skola till­

komma utöver utredningens beräkningar. Sålunda bör överstelöjtnant av­

ses som chef för materielinspektionen samt major som chef för fordons-

byråns bilsektion. Därutöver bör enligt arméchefen ytterligare fem kap­

tener avses för befattningar inom vapen- och fordonsavdelningarna, me­

dan armétygförvaltningen anser att tre byråingenjörer vid fordonsavdel-

ningen bör utbytas mot kaptener. Såväl arméchefen som armétygförvalt­

ningen håller före att beställningar för de majorer som enligt förslaget

skall kommenderas till förvaltningen bör redovisas vid fälttygkåren. Vidare

bör armédirektör av 1. graden avses som chef för verkstadsavdelningens

krigsreparationssektion. Armétygförvaltningen anser härjämte att armé­

direktör av 2. graden skall avses som chef för driftbyråns tygverkstadssek-

tion samt, i fråga om provskjutningscentralen, att en tygförvaltare ersättes,

icke med civil förrådsförvaltare utan med förvaltare vid fälttygkåren och

att en förste tygverkmästare i A 17 vid verkstadsdetaljen utbytes mot

byråingenjör i A 19 i stället för, såsom föreslagits, förste verkmästare

i A 17.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga anser icke tillräckliga skäl

föreligga för utbyte vid instrumentdetaljen vid 1. vapenbyråns eldlednings-

sektion av en beställning för kapten mot beställning för major, vid prov-

skjutningscentralens handvapendetalj av en beställning för fanjunkare mot

en tjänst för ingenjör i A 15 eller vid fordonsavdelningens bilsektion av

en beställning för major mot en tjänst för byrådirektör i A 24. Ej heller

kan de sakkunniga tillstyrka högre tjänster än för förste verkmästare i

A 16 i stället för en beställning för förste tygverkmästare i A 17 vid prov-

skjutningscentralens verkstadsdetalj och en dylik vid elektroavdelningens

specialtekniska sektion. Förslaget att överstelöjtnant skall avses såsom

chef för provskjutningscentralen i stället för major ifrågasättes med hän­

syn till arbetsuppgifterna. De sakkunniga förklarar sig icke ha ingått i

prövning av frågan huruvida förslaget är befogat med hänsyn till beford-

ringsförhållandena inom fälttygkåren. Beträffande det föreslagna utbytet

av major mot överstelöjtnant vid tygförrådsbyråns materielsektion fram­

håller de sakkunniga, att pågående översyn av tygförrådsbyrån kan komma

att föranleda förslag om att vissa uppgifter tillföres sektionen och att andra

föres därifrån. I vissa fall erinrar de sakkunniga om sina tidigare fram­

förda förslag samt anför att pågående översyn av armétygförvaltningen

kan komma att i begränsad omfattning föranleda förslag som berör militär

och civilmilitär personal vid ämbetsverket, vilket även förutsatts av kår­

utredningen.

Utredningens förslag i fråga om fälttygkårens organisation har

i stort sett godtagits av remissmyndigheterna. Chefen för armén kan dock

icke tillstyrka att beställningar vid truppförband (truppslag) överföres

till fälttygkåren utom i de fall sådana beställningar ursprungligen avsetts

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

149

för tygofficerare. I övriga fall bör nya beställningar beräknas för fälttyg-

kåren. Indragning av beställningar vid förband (truppslag) bör i vart fall

icke ske förrän klarhet vunnits om riktlinjerna för arméns framtida orga­

nisation och 1954 års befälsutrednings kommande förslag behandlats. I

avvaktan härpå bör ifrågavarande beställningar vakantsättas i stället för

att indragas. Överbefälhavaren delar i princip arméchefens uppfattning

i denna del men vill icke motsätta sig de föreslagna statindragningarna

om denna åtgärd är en förutsättning för genomförandet av förslagen i stort.

I övrigt föreslår chefen för armén, med instämmande av statens orga-

nisationsnämnd, att för tygofficer vid P 4 avses major i stället för kapten.

Vidare bör enligt arméchefen förvaltarbeställningar i Ao 18 avses för nu­

varande förste tygförvaltare. Utöver det av utredningen upptagna antalet

underofficerare bör för tygförvaltningsskolan beräknas en förvaltare samt

för ingenjörtrupperna ytterligare en fanjunkare. Organisationsnämnden

framhåller, att antalet fanjunkare bör utökas med en även vid artilleriets

förband.

Försvarets civilförvaltning uppehåller sig vid frågan om redovisningen

av de för den centrala tygförvaltningen avsedda beställningarna, vilka i

princip anses böra redovisas vid vederbörlig förvaltning. Då detta önske­

mål i viss mån blivit tillgodosett genom de sammanställningar över per­

sonalorganisationen vid de centrala förvaltningsmyndigheterna som nu­

mera fastställts, har civilförvaltningen icke något att invända mot förslaget

i denna del. Ämbetsverket, som tillstyrker att överstelöjtnant skall avses

som chef för tygförvaltningsskolan, ifrågasätter dock om icke för skolan

avsedda tjänster bör redovisas å skolans personalförteckning. Förslaget

att för fanjunkare vid fälttygkåren skall tillämpas en pensionsålder av 55

år biträdes.

Armétggförvaltningen föreslår, att de arvodesbefattningar som avses

för tygofficerare vid vissa försvarsområdesstaber skall redovisas vid fälttyg­

kåren. Ett önskvärt samband i personalplaceringarna på tygförvaltning­

ens område anses härigenom kunna erhållas. Vidare föreslås att, utöver

utredningens beräkningar, en förvaltare avses för tygförvaltningsskolan.

Försvarets fabriksstgrelse anser det önskvärt att militära befattnings­

havare kan placeras vid fabriksverket för att samordna verksamheten mel­

lan verket och armétygförvaltningen främst i vad avser konstruktions-

uppdrag. Styrelsen föreslår i anslutning härtill att två beställningar för

överstelöjtnant eller major inrättas för militärassistenter, vilka skall stå

till chefens för fabriksverket förfogande. Avlöningskostnaderna bör be­

stridas av fabriksverket.

Vissa av utredningen behandlade lönefrågor finner statskontoret böra

hänföras till s. k. B-frågor och upptagas först i större sammanhang. Detta

gäller bland annat i fråga om lönesättningen för stabstygofficerarna och

chefen för tygförvaltningsskolan. Förslaget att sistnämnda befattning skall

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

avses för överstelöjtnant i stället för major kan icke biträdas av statens

lönenämnd, som anser att någon ändring av arbetsuppgifterna icke kun­

nat påvisas sedan löneställningen för skolchefen prövades år 1954.

I fråga om utbildningen av fälttygkårens personal anser

chefen för armén att de tekniska stabsofficerarnas aspiranttjänstgöring

skall omfatta två år i stället för, såsom föreslagits, ett och ett halvt år.

Armétygförvaltningen föreslår att jämväl tekniska stabsofficersaspiranter

skall kunna beordras till specialstudier vid teknisk högskola. Det före­

slagna systemet med skuldförbindelser såsom villkor för kommendering

till teknisk högskola tillstyrkes av försvarets civilförvaltning, armétygför­

valtningen, statskontoret och statens organisationsnämnd men avstyrkes

av svenska officersförbundet. Med hänsyn till den förmån en dylik kom­

mendering innebär för den enskilde ifrågasätter civilförvaltningen, om icke

gränsen för skyldigheten att återbetala statsverkets kostnader för utbild­

ningen bör sättas något högre än vad utredningen föreslagit. Statskon­

toret kan icke finna rimligt att studiemateriel skall fritt tillhandahållas

teknisk stabsofficer, liksom även arméingenjör, under ifrågavarande ut­

bildning. Det erinras om att motsvarande förmåner icke utgår till fast

anställd personal vid utbildning till mariningenjör. Statens lönenämnd

understryker angelägenheten av att frågan om den lämpliga omfattningen

och utformningen av vidareutbildning av statliga anställningshavare ut-

redes för hela statsförvaltningen. Sveriges civilingenjörsförbund avvisar

bestämt den föreslagna anordningen med högskolemässig vidareutbildning

av såväl tekniska stabsofficerare som läroverksingenjörer, framför allt

med hänsyn till de skyldigheter som skulle förbindas med utbildningen.

Beträffande remissmyndigheternas uttalanden om tygtekniska kå­

rens organisation må följande anföras.

Under förutsättning att armétygförvaltningen tillhandahåller armésta­

bens truppslagsavdelningar erforderlig specialteknisk sakkunskap vill che­

fen för armén icke motsätta sig indragning av de för arméstaben nu be­

räknade arméingenjörsbeställningarna. För biträdande försvarsattaché

bör — utöver utredningens beräkningar — avses minst en beställning för

arméingenjör. Vederbörande måste ha avlagt examen vid teknisk hög­

skola. Förslagen om indragning av en signalingenjör vid VII. militärbe-

fälsstaben och en radaringenjör vid Lv 6 biträdes. Däremot tillstyrkes icke

indragning av en motoringenjör vid 118. Vidare avstyrkes förslaget om

höjd pensionsålder för armédirektör av 1. och 2. graden. Biträdande armé­

tekniker, vilka föreslås skola benämnas »tygfurirer», bör ur rekryterings-

och befordringssynpunkter jämställas med furirer och sålunda placeras

i A 7 eller A 8. Jämväl beställningsmannaaspirant bör ur enhetlighetssyn-

punkt ha civilmilitär anställningsform. Även chefen för försvarsstaben

understryker behovet av tekniskt utbildade befattningshavare för tjänst­

göring vid vissa beskickningar. I tygtekniska kåren bör därför minst en

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

151

beställning avses för ifrågavarande ändamål. Därjämte bör ytterligare en

arméingenjörsbeställning beräknas för radioingenjör, avsedd för vissa spe­

ciella-uppgifter inom signaltjänstens område.

Beräkningen av antalet arméingenjör sbeställningar vid regionala och

lokala myndigheter har icke givit armétijgförvaltningen anledning till er­

inran. Däremot kan en nedflyttning i lönegrad av de för verkstadschef

vid GT, KT, A 3 och A 9 avsedda befattningarna icke godtagas i avvaktan

på ett genomförande av den av 1955 års tygverkstadskommitté föreslagna

verkstadsorganisationen. Vidare avstyrkes förslaget om höjd pensionsålder

för armédirektör. Ämbetsverket anser övertygande skäl tala för att biträ­

dande armétekniker bibehålies vid militär anställning. Tjänstebenäm-

ningen bör dock ändras till tygfurir.

Förslaget att tygstatens furirsbeställningar skall omvandlas till civil­

militära beställningar biträdes av försvarets socialbyrå, som i konsekvens

härmed anser att nuvarande militära aspirantbeställningar bör omvandlas

till civilmilitära beställningar och redovisas vid tygtekniska kåren. En

övergång till civilmilitär anställning synes socialbyrån ägnad att främja

rekryteringen under förutsättning dock att nuvarande förmåner icke för­

sämras. Biträdande armétekniker bör därför kunna uppflyttas till A 8

efter tre års anställning i A 7. Det kan även ifrågasättas om icke ett an­

tal beställningar bör ordinariesättas. Byrån utgår vidare från att icke­

ordinarie furir vid tygstaten skall kunna kvarstå i innehavande beställ­

ning och därigenom bibehålla nuvarande rätt till civilanställningsförmå­

ner. Jämväl statens lönenämnd har erinrat om att ett utbyte av furirs-

beställningarna vid tygstaten mot beställningar för biträdande armétek­

niker i Ae 7 innebär en försämring i lönehänseende för denna kategori.

Statens organisationsnämnd tillstyrker att verkstadschefer och verk-

stadsingenjörer inordnas i tygtekniska kåren och att i samband härmed

pensionsåldern för armédirektörer av 1. och 2. graden höjes till 65 år.

Försvarets civila tjänstemannaförbund kan icke tillstyrka indragning

av en arméingenjör vid Lv 6 liksom icke heller att vissa befattningar för

verkstadschefer nedflyttas i lönegrad i samband med den föreslagna om­

vandlingen. Försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund anser att

ytterligare arméingenjörsbeställningar bör beräknas för försvarsstaben

(signalingenjör) och för biträdande militärattaché samt för arméstaben.

Indragning av en signalingenjör vid VII. militärbefälsstaben avstyrkes lik­

som en höjning av pensionsåldern för armédirektörer av 1. och 2. graden

till 65 år. Ehuru försvarsväsendets underbefälsförbund anser att starka

skäl föreligger för att ge nuvarande beställningsmannafurirer civilmilitär

ställning kan förbundet icke i nuvarande läge tillstyrka förslaget, vilket

bland annat skulle medföra att nuvarande rätt till civilanställningsförmä-

ner förlorades. Förbundet anser sig därför kunna taga ställning till be­

rörda förslag först då den framtida statsammansättningen för ifrågava­

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

rande personal kan överblickas. Förbundet utgår vidare från att försäm­

ring av löneförmånerna under inga förhållanden skall ske. Frågan om an­

ställningsform och löneställning bör i vanlig ordning lösas förhandlings­

vägen.

Vad utredningen föreslagit i fråga om utbildningen av armé­

ingenjörer har givit anledning till följande uttalanden.

De föreslagna vägarna att bereda personalen högre teknisk utbildning

tillstyrkes av försvarets civilförvaltning, som anser att dessa bör prövas

såsom ett led i undanröjandet av teknikerbristen inom försvaret samt där­

med förknippade rekryteringssvårigheter. Jämväl arméhjgförvaltningen,

försvarets forskningsanstalt, försvarets fabriksstgrelse, statskontoret och

statens organisationsnämnd har givit förslagen i denna del sin anslutning.

Vissa myndigheter understryker vikten av att även civila ingenjörer i för­

valtningen får möjlighet att på motsvarande villkor förvärva civilingen­

jörskompetens. Den föreslagna tiden för avskrivning av under studietiden

uppburen lön samt erhållna lån anser försvarets fabriksstgrelse och sta­

tens organisationsnämnd vara alltför lång, varför en kortare avskrivnings­

tid bör tillämpas.

I fråga om den för arméingenjörer föreslagna befordringsgången finner

försvarets civilförvaltning det mindre lämpligt att tillskapa en befordrings-

gång som skiljer sig från vad som tillämpas för läroverksingenjörer i all­

mänhet. Då emellertid någon enhetlighet inom statsförvaltningen icke

torde föreligga i fråga om befordringsgång för här avsedd personal bör

Kungl. Maj :t fastställa en dylik befordringsgång. Frågan om vilka löne­

grader en sådan bör omfatta bör lösas förhandlingsvägen. Statskontoret

är av den principiella uppfattningen att befordringsgången bör anpassas

till vad som gäller för motsvarande personal inom kommunikationsver-

ken, eller A 10 under ett år, A 12 under ett år och A 13 för tid därefter.

Frågan om att tillskapa en särskild, förmånlig befordringsgång för armé­

ingenjörer torde för övrigt böra upptagas först i större sammanhang.

Statens lönenämnd föreslår att löneförmånerna för arméingenjörer an­

passas till vad som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 april 1957 gäller

för vissa beställningshavare vid mariningenjörkåren. Härigenom skulle

löneförmånerna även ansluta sig till vad som gäller för officerare. Å andra

sidan föreslår försvarsvåsendets civilmilitära ingenjörers förbund en för­

bättring av befordringsgången för arméingenjörer med läroverkskompe-

tens. Enligt förbundets mening bör denna omfatta Af 12 under ett år,

Ae 13 under ett år, Ae 15 under två år samt Ae 17 för tid därefter.

Utredningens förslag rörande tjänstledighet för arméingenjörer för

tjänstgöring vid civilt företag inom verkstadsbranschen tillstyrkes av för­

svarets civilförvaltning, som med hänsyn till de speciella förhållanden om

vilka här är fråga icke vill motsätta sig att dylik tjänstgöring skall få

tillgodoräknas även i pensionshänseende, även om så icke eljest är praxis.

Kimgl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

153

Försvarets fabriksstyrelse, som understryker vikten av att såväl tekniska

stabsofficerare som arméingenjörer blir förtrogna med civil verkstadsdrift,

förklarar sig i detta sammanhang villig att mottaga ett antal sådana be­

fattningshavare vid verkets nytillverkande större fabriker samt även att

betala dem viss lön under tjänstgöringstiden. Däremot kan statskontoret

icke stödja införandet av denna nya form av statsunderstödd utbildning

då denna i stället synes ägnad att motverka utredningens syften. I vart

fall kan statskontoret icke godtaga att tiden för här avsedd tjänstledig­

het får tillgodoräknas för löneklassuppflyttning och för pension. Frågan

härom bör prövas från fall till fall. Icke heller riksräkenskapsverket och

statens lönenämnd anser sig kunna tillstyrka att här avsedd tjänstledig­

het får tillgodoräknas i angivna hänseenden. Riksräkenskapsverket anser

jämväl tveksamt om stipendium bör få åtnjutas under dylik tjänstledighet.

Förslaget att tolv arméingenjörer i befordringsgången skall avses för

tekniska befattningar i den centrala tygförvaltningen i stället för civila

ingenjörer tillstyrkes av armétygförvaltningen, som förutsätter att dessa

tjänster i den mån de icke tages i anspråk för arméingenjörer alltjämt

skall få uppehållas av civil teknisk personal.

Den föreslagna ordningen för finansiering av lån åt arméingenjörer

kan icke godtagas av försvarets civilförvaltning och statskontoret. Civil­

förvaltningen föreslår att för ändamålet anvisas ett särskilt investerings-

anslag å kapitalbudgeten medan statskontoret håller före att kostnaderna

för lånen, i likhet med vad som gäller i fråga om studielån vid marin­

ingenjörsutbildning, bör bestridas ur värnpliktslånefonden. Det bör dock

enligt statskontorets mening övervägas om icke en särskild för de olika

försvarsgrenarna gemensam lånefond sedermera bör tillskapas. Riks­

räkenskapsverket däremot anser att medel för lån som här avses bör

redovisas under ett för ändamålet uppfört anslag å fjärde huvudtiteln.

Utredningens förslag till övergångsanordningar har som regel

lämnats utan erinringar. Armétygförvaltningen har dock ifrågasatt om icke

de civilmilitära beställningar och civila tjänster som föreslagits skola få

bibehållas övergångsvis mot vakanthållande av motsvarande militära be­

ställningar vid fälttygkåren i stället bör redovisas under kårens stat.

Statskontoret finner tveksamt om Kungl. Maj :t bör bemyndigas att till­

fälligt byta ut förslagsvis högst tre beställningar för arméingenjör av 1.

graden mot högre beställningar. Om så skulle anses vara erforderligt bör

dock frågan om de lönegrader, som högst må komma i fråga för de högre

beställningarna, underställas riksdagens prövning. För att de arméingen­

jörer med högskoleutbildning, som under hittillsvarande betingelser tagit

anställning, icke skall få försämrade befordringsutsikter, föreslår försvars-

väsendets civilmilitära ingenjörers förbund att ifrågavarande antal utökas

till fem med fördelning på lönegraderna Ao 24 och Ao 26.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Departemen t schef en

Organisationen av de för tygförvaltningstjänsten vid armén avsedda per­

sonalkårerna har sedan länge varit föremål för överväganden. På grund

av mellankommande utredningar har slutlig ställning icke kunnat tagas

till de berörda kårernas sammansättning. Det är därför att hälsa med till­

fredsställelse om det långvariga provisoriet inom förevarande område sna­

rast kan ersättas med en fast personalorganisation.

Det av personalkårutredningen framlagda förslaget innebär i huvudsak

att den militära och civilmilitära personalen inom tygförvaltningstjänsten

vid armén sammanföres i två kårer, fälttygkåren och tygtekniska kåren.

Fälttygkåren skall enligt förslaget stå under ledning av fälttygmästaren

och bestå av tekniska stabsofficerare, tygofficerare och tygunderofficerare.

I tygtekniska kåren, för vilken arméöverdirektören föreslås bli chef, skall

ingå huvuddelen av den personal som för närvarande tillhör arméingenjör-

kåren och tygstaten. Personalen skall i anslutning härtill utgöras av

arméingenjörer och mekanikerpersonal. I likhet med flertalet remissmyn­

digheter anser jag förslaget i allt väsentligt lämpligt och väl ägnat att

åstadkomma en rationell organisation inom tygförvaltningstjänsten. En

omorganisation enligt förslaget medför även en viss kostnadsbesparing i

jämförelse med nuvarande organisation. Jag tillstyrker därför att för­

slaget lägges till grund för en ny personalorganisation inom förevarande

område.

I fråga om chefskapet för tygtekniska kåren biträder jag vad utred­

ningen föreslagit. Vad fälttygkåren beträffar, anser jag mig böra förorda

armétygförvaltningens förslag. I enlighet härmed bör som chef för kåren

avses souschefen vid ämbetsverket, om denne är militär, men eljest fält-

tygmästaren. Av det sagda följer att jag icke ansluter mig till det av

chefen för armén framförda förslaget att souschefstjänsten skulle avses

för enbart militär innehavare.

Såsom utredningen anfört kan den under generalitetet uppförda beställ­

ningen för generalfälttygmästare i Bo 5 indragas.

De förslag jag framlägger i fråga om fördelning av befattningarna vid

armétygförvaltningen mellan olika personalkategorier grundas i huvudsak

på utredningens förslag. Jag anser det vara av vital betydelse att verket

kan påräkna stadig tillgång till personal för fullgörandet av dess upp­

gifter i fråga om anskaffning av krigsmateriel. Denna verksamhet blir

till följd av materielens allt större komplicitet mer och mer tekniskt be­

tonad. Detta ökar behovet av kvalificerad teknisk personal vid armétyg­

förvaltningen. I likhet med utredningen bedömer jag det dock vanskligt

att räkna med att vid nuvarande brist på främst högskoleutbildade tek­

niker och med de löneställningar som kan påräknas helt kunna rekrytera

de tekniska befattningarna vid förvaltningen med civilt utbildade ingen­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

155

jörer. De skäl som utredningen anfört för att tekniskt utbildade office­

rare jämväl i fortsättningen skall avses för den tekniska förvaltnings­

tjänsten finner jag sålunda bärande. Härigenom erhålles enligt mitt för­

menande garantier för att förvaltningen kan tillföras en fast kader av så­

väl militärt som tekniskt skolad personal. Jag utgår alltså från att de

tekniska befattningarna i förvaltningen skall avses för tekniska stabs­

officerare i ungefär den omfattning som utredningen föreslagit. Likaså an­

sluter jag mig till utredningens förslag att de tekniska befattningarna i

övrigt huvudsakligen bör avses för civil personal och tillstyrker alltså att

huvuddelen av de nuvarande arméingenjörstjänsterna vid förvaltningen

ersättes med civila tjänster. Flertalet av de löneregleringar som utred­

ningen föreslagit i samband med avvägningen kan jag även tillstyrka.

I vissa hänseenden anser jag mig dock böra föreslå avvikelser från ut­

redningens förslag. Sålunda utgår jag från att följande föreslagna utbyten

icke skall ifrågakomma, nämligen av en kapten mot major vid 1. vapen­

byråns eldledningssektion, en fanjunkare mot ingenjör vid provskjutnings-

centralen, en major mot byrådirektör vid fordonsbyråns bilsektion, en

major mot överstelöjtnant vid tygförrådsbyråns materielsektion samt två

förste tygverkmästare, en vid provslcjutningscentralen och en vid elektro-

avdelningens specialtekniska sektion, mot civila förste verkmästare. Det till

förste tygverkmästare vid provskjutningscentralen nu utgående arvodet

bör dock indragas vid nuvarande innehavarens avgång. Ifråga om eldlednings-

sektionen räknar jag i anslutning till det anförda med att en arméingenjör

av 1. graden i A 23 ersättes med förste byråingenjör i samma lönegrad i

stället för, såsom föreslagits, byråingenjör i A 21. Av de båda i vapenav­

delningens centralsektion ingående kaptenerna bör en vara teknisk stabs­

officer och en tygofficer. Slutligen bör en kapten (teknisk stabsofficer)

avses för fordonsbyråns stridsfordonssektion i stället för nuvarande armé-

ingenjör av 2. graden samt en kapten (tygofficer) å fordonsbyråns bilsek­

tion utbytas mot byråingenjör i A 21. I jämförelse med utredningens för­

slag bör alltså för armé tygförvaltningen avses ytterligare en major (tyg­

officer) — i stället för överstelöjtnant — samt en kapten (tek­

nisk stabsofficer), en fanjunkare (kommenderad ur truppförband eller

truppslag) och två förste tygverkmästare, varjämte den civila personalen

bör ökas med en förste byråingenjör samt minskas med en byrådirektör

i A 24, en byråingenjör i A 21, en ingenjör i A 15 och två förste verk­

mästare.

Vad utredningen i övrigt föreslagit i fråga om tjänsterna vid armétyg-

förvaltningen har icke givit mig anledning till erinran. I anslutning här­

till föreslår jag att på armétygförvaltningens personalförteckning uppföres

tre majorsbcställningar i Ao 23 samt tjänster för tre byrådirektörer i

Ao 2G, sju byrådirektörer i Ao 24, sju förste byråingenjörer i Ao 23, nio

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

byråingenjörer i Ao 21, en byråingenjör i Ao 19, en förrådsförvaltare i

Ao 17 och en ingenjör i Ao 15. Härvid bör två tjänster för armédirektör

av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26 utgå.

I fråga om fälttygkårens sammansättning tillstyrker jag att kåren ut­

ökas med beställningar, avsedda för tygmästare, biträdande stabstygoffice-

rare, tygofficerare vid försvarsområdesstaber och truppförband samt viss

lärarpersonal vid tygförvaltningsskolan. Å andra sidan bör en beställning

för major eller kapten överföras till generalstabskåren och en kaptensbe­

ställning till trängtrupperna, varjämte en beställning för chef för motor­

skolan i Ao 23 bör redovisas på skolans personalförteckning. De föreslagna

åtgärderna anser jag ägnade att främja en rationell personalorganisation

inom tygförvaltningstjänsten. Jag vill även framhålla att kostnadsbesparing­

ar på längre sikt uppkommer för statsverket till följd av den för kapten vid

fälttygkåren gällande högre pensionsåldern. Den utökning av antalet be­

ställningar vid fälttygkåren som jag sålunda föreslår anser jag böra kom­

penseras genom indragning av beställningar vid förband. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t att efter förslag av arméchefen avgöra vid vilka förband

indragningarna skall ske. Jag anser mig således icke kunna biträda armé­

chefens förslag att vissa av de föreslagna beställningarna vid fälttygkåren

bör tillkomma utan att motsvarande antal beställningar vid förband indra­

ges eller tills vidare vakantsättes. Den föreslagna uppflyttningen av den

för chef för tygförvaltningsskolan avsedda beställningen anser jag befo­

gad. I övrigt räknar jag med att för stabstygofficerare och tygmästare skall

avses tre överstelöjtnants- och tio maj or sbeställningar. Härvid bör ett till

tygmästare nu utgående arvode indragas. — I fråga om kårens underoffice­

rare tillstyrker jag att, såsom utredningen föreslagit, nuvarande tygförvalta­

re och tygskrivare överföres till kåren såsom förvaltare (i några fall över­

gångsvis såsom tygförvaltare) respektive fanjunkare samt att fanjunkare i

övrigt skall avses såsom biträden åt vissa förbands tygförrådsförvaltare. Be­

ställningar för fanjunkare bör tillkomma i utbyte mot beställningar för för­

valtare eller genom överföring av fanjunkarbeställningar från förband.

Jag tillstyrker att för fanjunkare vid fälttygkåren fastställes en pensions­

ålder av 55 år. Antalet underofficersbeställningar vid kåren beräknar jag

i överensstämmelse med utredningens förslag, dock att ytterligare en för­

valtare bör avses för tygförvaltningsskolan samt, till följd av hittills med­

delade beslut rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid

vissa arméförband, antalet fanjunkare ökas med tre.

Mot utredningens förslag i fråga om utbildningen av fälttygkårens per­

sonal har jag icke funnit anledning till erinran. Jag räknar alltså med att

teknisk stabsofficer, som kommenderas till teknisk högskola, skall ha att

avge skuldförbindelse samt att den under studietiden ådragna skulden

skall avskrivas genom tjänstgöring i enlighet med föreslagna normer. För­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

157

svarets civilförvaltning bör bevaka statsverkets rätt på grund av ifråga­

varande förbindelser.

Tygtekniska kåren bör såsom föreslagits bestå av arméingenjörer och

mekanikerpersonal. Vid mina beräkningar av antalet beställningar för

arméingenjör samt dessas lönegradsplacering utgår jag från utredningens

förslag med den ändringen att fyra beställningar i A 23, avsedda för för­

band, bör utbytas mot beställningar i A 21 samt att av de av utredningen

i reglerad befordringsgång föreslagna beställningarna åtta hänföres till A 19

och sju till A 17. Jag räknar med att samtliga beställningar för armé­

direktör av 1. och 2. graden samt arméingenjör av 1. graden ävensom 15

av beställningarna för arméingenjör i A 21 uppföres såsom ordinarie. Då

jag i likhet med utredningen icke beräknar någon arméingenjörsbeställ-

ning för arméns fallskärmsjägarskola, bör vid skolan inrättas en civil

tjänst för driftingenjör i Ae 21. Inordnandet av verkstadschefer och drift­

ingenjörer vid arméns tygverkstäder i tygtekniska kåren anser jag skapa

förutsättningar för en kvalitativt god rekrytering till dessa befattningar. På

de skäl utredningen anfört föreslår jag att för armédirektörer av 1. och 2.

graden fastställes en pensionsålder av 65 år. Den som vid den nya orga­

nisationens ikraftträdande innehar armédirektörsbeställning bör dock äga

rätt att avgå vid nu gällande pensionsålder.

De av mig föreslagna sju arméingenjörerna i A 17 ävensom fem armé­

ingenjörer i reglerad befordringsgång bör avses för tjänstgöring vid

armétygförvaltningen, varvid motsvarande antal extra ordinarie tek­

niska tjänster vid verket bör indragas. Indragningen av tjänster i ver­

ket bör dock icke ske förrän erforderligt antal dylika arméingenjörer står

till förfogande. Detta beräknas icke vara fallet under de närmaste åren.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma den takt i vilken

indragningarna skall ske. Tills vidare bör därför gälla att i det fall armé-

ingenjör som här avses placeras i befattning vid verket en häremot sva­

rande civil tjänst skall hållas vakant.

I likhet med utredningen utgår jag från att för antagning såsom armé-

ingenjör på aktiv stat skall fordras en grundkompetens motsvarande exa­

men från högre tekniskt läroverk (gymnasielinje). Den ytterligare utbild­

ning som erfordras för vissa lärarbefattningar m. m. bör meddelas veder­

börande genom kompletterande utbildning. Av denna anledning tillstyrker

jag att arméingenjör skall kunna kommenderas till studier vid teknisk

högskola. Jämväl i samband med denna utbildning bör tillämpas ett sys­

tem med skuldförbindelser på sätt utredningen föreslagit.

Arméingenjör, som efter fullgjord värnpliktstjänstgöring om 630 dagar

antages i tygtekniska kåren, bör inplaceras i reglerad befordringsgång, om­

fattande lönegraderna Af 12 under ett år, Ae 13 under två år samt Ae 15

för lid därefter.

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Då jag anser mig böra fästa stor vikt vid att arméns verkstadschefer

besitter erfarenhet av civil verkstadsdrift tillstyrker jag den av utredningen

föreslagna anordningen att arméingenjör, som avses för placering i dylik

befattning, skall kunna beviljas tjänstledighet med C-avdrag under högst

två år för att praktisera vid större civilt företag inom verkstadsindustrien.

Vederbörande bör under tiden för tjänstledigheten erhålla stipendium med

1 200 kronor för år. Jag anser jämväl att ifrågavarande tid bör få till­

godoräknas för uppflyttning inom den reglerade befordringsgången. Frågor­

na om tillgodoräkning för löneklassuppflyttning och i pensionshänseende

torde få prövas av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

De vägar som utredningen anvisat för att tillgodose försvarets behov

av högskoleutbildade tekniker anser jag väl värda att prövas. Jag biträder

alltså förslaget att arméingenjör skall beredas möjlighet att med statligt

stöd förvärva civilingenjörskompetens. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t

att på grundval av utredningens förslag meddela erforderliga bestämmel­

ser rörande ifrågavarande utbildning.

Kostnaderna för de lån som bör utgå under utbildningen samt för sti­

pendier åt arméingenjör föreslås av utredningen skola bestridas från ar­

méns avlöningsanslag. För egen del ansluter jag mig till statskontorets

uppfattning att lånen tills vidare bör utgå ur värnpliktslånefonden. Det

bör få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa en kostnadsram för ifråga­

varande låneverksamhet. Medel för stipendier bör bestridas i enlighet med

utredningens förslag.

I likhet med utredningen anser jag att det med hänsyn till pågående

omläggning av arméns verkstadsorganisation är ogörligt att nu taga slut­

lig ställning till mekanikerpersonalens omfattning och sammansättning.

Dessa frågor bör emellertid utredas så snart omständigheterna medger

det. I samband härmed bör förutsättningarna för en vidareutbildning av

ifrågavarande personal särskilt undersökas. Tills vidare utgår jag från

att nuvarande beställningar för tygverkmästare, tyghantverkare, armétek­

niker och furirer överföres till tygtekniska kåren med undantag av en

beställning för förste tyghantverkare, som enligt utredningens förslag skall

utbytas mot civil tjänst. Furirsbeställningarna bör emellertid omvandlas

till civilmilitära beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8 eller Ae 7.

De tjänster och beställningar som jag beräknar erforderliga i den nya

organisationen bör inrättas från och med nästa budgetår. Jag utgår där­

vid från att sådana övergångsanordningar som utredningen förordat skall

få tillämpas i fråga om personal som icke kan eller icke önskar överföras

till beställning i den nya organisationen. Vissa tjänster och beställningar

bör därför övergångsvis få bibehållas utöver vederbörliga personalförteck­

ningar mot därav betingat vakanthållande. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att meddela de närmare bestämmelser för överföringen som

kan befinnas erforderliga. Kungl. Maj:t bör även bemyndigas att tillfäl­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

159

ligt byta ut högst tre beställningar för arméingenjör av 1. graden mot be­

ställningar för armédirektör av 1. eller 2. graden.

Såsom framgått av det föregående kommer viss kostnadsbesparing att

uppstå, sedan organisationen blivit helt genomförd. För nästa budgetår

utgår jag emellertid från i stort sett oförändrade kostnader. Dock medför

förslagets genomförande viss ändrad kostnadsfördelning mellan olika an­

slag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om

personal för tygförvaltningstjänsten vid armén.

[3] Rationaliserings verksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en

översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Vidare torde få lämnas en redogörelse för organisationsändringar på grund

av beslutade sammanslagningar och förändringar av vissa förband och

skolor m. m. Vidare synes det lämpligt att i korthet redogöra för den verk­

samhet, som bedrivits av försvarets personalnämnd (jfr prop. 1957:110,

s. 101—103) och organisationsnämnden för militärmusiken (jfr prop.

1957: 110, s. 103).

Vid anmälan av propositionen 1957:110 (s. 96 f.) berördes den fort­

löpande översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns för­

band, som verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i

första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar — inom

ramen för fastställda personalstater — såväl i organisationen som be­

träffande personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag,

som chefen för armén på grundval av en av nämnden gjord principutred­

ning avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18 no­

vember 1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisa­

tionen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid arméns förband. Änd­

ringarna skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de

olika förbanden, sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande

undersökningar vid vederbörande förband.

Till nyssnämnda proposition anmäldes att Kungl. Maj :t under 1956 och

januari 1957, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med

organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och för­

valtningstjänsten vid vissa i propositionen (s. 96 f.) angivna förband m. m.

Senare under 1957 och under januari 1958 har Kungl. Maj:t, efter det orga­

nisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar och chefen

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

för armén i samråd med nämnden avgivit på undersökningarna grundade

förslag, meddelat beslut i nämnda hänseende beträffande följande förband

och skolor m. m„ nämligen Gotlands infanteriregemente med Göta pansar-

livgardes kompani på Gotland, Göta pansarlivgarde med pansartruppernas

kadettskola, Skånska pansarregementet, Svea artilleriregemente, Göta ar­

tilleriregemente med arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola, Norr­

lands artilleriregemente, Gotlands artillerikår med Östgöta luftvärnsrege-

mentes batteri på Gotland, Bodens artilleriregemente, Bergslagens artilleri­

regemente med artilleriskjutskolan, Karlsborgs luftvärnsregemente med ar­

méns fallskärmsjägarskola, Roslagens luftvärnsregemente med luftvärns-

skjutskolan, Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår, Göteborgs

luftvärnskår, Luleå luftvärnskår samt Göta ingenjörkår och Bodens ingen­

jörkår.

I propositionen 1955: 110 (s. 3 ff.) erinrades om förslag till vissa änd­

ringar i arméns organisation, som framlagts av chefen för armén, avse­

ende bland annat omorganisation av Norrlands dragonregemente, Livrege­

mentets husarer och Livgardesskvadronen samt vissa förändringar beträf­

fande Upplands regemente, Södermanlands pansarregemente, dåvarande

Svea ingenjörkår, Signalregementet och arméns signalskola. Sedan riks­

dagen meddelat principbeslut angående de berörda organisationsändring-

arna utfärdade Kungl. Maj :t — såsom framgår av redogörelse i prop.

1957: 110 (s. 97) — under år 1956 provisoriska bestämmelser om organisa­

tion av stabs- och förvaltningstjänsten vid Skaraborgs pansarregemente

med Livregementets husarer och Signalregementets kompani i Skövde, vid

Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani, vid det nybildade

Södermanlands regemente (I 10) med arméns motorskola, vid det nybil­

dade Upplands signalregemente med arméns signalskola och signaltrup­

pernas kadettskola samt vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab. I

detta sammanhang må vidare erinras om att i samma proposition anmäl­

des Kungl. Maj :ts beslut den 22 februari 1957 om organisation av Norr­

bottens pansarbataljon samt om pansarbataljonens och Norrlands signal­

bataljons samordnande i administrativt hänseende med Norrbottens rege­

mente. Sedermera har Kungl. Maj :t, efter förslag av chefen för armén i

samråd med organisationsnämnden, i maj 1957 meddelat föreskrifter dels

om gemensam truppregistreringsmyndighet för Svea livgarde och Liv­

gardesskvadronen samt om avveckling av Livgardesskvadronens mobilise-

ringsavdelning, dels om viss ändring av organisationen av stabs- och för­

valtningstjänsten vid Svea livgarde. Vidare har Kungl. Maj :t, efter förslag

av arméchefen, den 7 februari 1958 dels fastställt organisation av det till

bataljon med benämning Norrlands dragoner (K 4) ombildade kavalleri­

regementet, dels meddelat provisoriska bestämmelser om organisationen av

stabs- och förvaltningstjänsten vid Västerbottens regemente med Norrlands

dragoner och kavalleriets kadettskola.

161

Organisationsnämnden har verkställt kompletterande undersökningar

och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande Skara­

borgs pansarregemente med Livregementets husarer och Signalregementets

kompani i Skövde samt Svea ingenjörregemente med arméns fältarbets­

skola.

Av Kungl. Maj :t genom brev den 15 juni 1956 fastställd ändrad orga­

nisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Karlskrona för­

svarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar har successivt genomförts

i samråd med och under medverkan av nämnden. Av Kungl. Maj :t anbe­

fallda försök med en för vissa av marinens myndigheter i Karlskrona ge­

mensam kassa, vilka påbörjades den 1 februari 1957, beräknas emellertid

behöva pågå under ytterligare något år, innan slutlig ställning kan tagas

till kassans organisation och personalbehov.

Ett av chefen för marinen avgivet, på grundval av organisationsnämn-

dens kompletterande undersökningar uppgjort förslag till organisation av

stabs- och förvaltningstjänsten vid Vaxholms försvarsområde och Stock­

holms kustartilleriförsvar är för närvarande under beredning inom för­

svarsdepartementet.

Undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågår vid flot­

tans skolor i Karlskrona, vid flottans centrala personalorganisation för

underofficerare, underbefäl och meniga samt vid marinstaben, såvitt an­

går expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande un­

dersökningar, huvudsakligen berörande förrådst jänsten, pågår vid inten­

dentur- och sjukvårdsförvaltningen inom marinkommando Syd. Dessa un­

dersökningar beräknas vara slutförda före utgången av juni 1958.

Vid flygvapnet beräknas undersökningar beträffande flottilj organisa­

tionen kunna igångsättas under första hälften av år 1958.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisations­

förändringar efter den 22 februari 1957 har bland annat medfört betydande

besparingar av lönemedel. I detta sammanhang torde sålunda följande

personalförändringar böra redovisas. Extra ordinarie och extra tjänster

har kunnat indragas för 19 biträden för skriv- och kontorsgöromål, därav

3 deltidstjänstgörande och 7 extra, samt för 1 stallföreståndare i Ae 9, 4

remontryttare i Ae 8, 5 remontdressörer, varav 3 i Ae 8 och 2 i Ag 8, 1

vaktmästare i Ae 7, 1 eldare av 1. klass i Ae 7 och 1 bilförare i Ag 7.

Vidare har 2 ordinarie tjänster för kontorsbiträde samt 3 arvodesbefatt-

ningar för pensionerad personal i A: 24 och 26 i A: 16 kunnat indragas,

varjämte 2 heltidstjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål om­

vandlats till halvtidstjänster. Besparingen av lönemedel genom dessa in­

dragningar av tjänster m. m. beräknas till ungefär 545 000 kronor. De

tjänster, som kan indragas vid uppkommande ledighet, utgöres av tjäns­

ter för 8 förrådsförmän i Ae 9, 16 förrådsmän i Ae 7, 1 garageförman i Ag 9,

6 remontdressörer, varav 1 i Ae 8 och 5 i Ag 8, 3 kanslibiträden i Ae 7,

11

—89

58

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

162

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål och ett kontorsbiträde. Bespa­

ringarna av lönemedel beräknas till cirka 390 000 kronor. Ä andra sidan

har det befunnits ofrånkomligt att inrätta vissa nya tjänster, nämligen 1

för maskinist i Ae 9, 1 för förrådsförman i Ae 9, 1 för reparatör i Ae 8,

1 för förrådsman i Ae 7, 2 för kanslibiträde i Ae 7 och 10 för biträde för

skriv- och kontorsgöromål, varav 4 med halvtidstjänstgöring. Vidare har

inrättats 2 arvodesbefattningar för pensionerad personal i A: 16. De sam­

manlagda avlöningskostnaderna härför beräknas uppgå till ungefär 150 000

kronor.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning

under budgetåret 1958/59 beträffande de förband m. m., i fråga om vilka

förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag för­

utsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare bud­

getår — Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1958/59 skall äga vidtaga

de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga

med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt

icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda sär­

skild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider

göromål vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre

tjänst.

Vid anmälan av propositionen 1957: 110 (s. 99 ff.) upptogs till sär­

skild behandling frågan om arméns rid- och körskolas förläggning. Det an­

fördes därvid bland annat att från civila intressenter framkommit starka

önskemål om samordning av den civila och den militära rid- och körut-

bildningen och att utfästelser gjorts från de civila intressenterna att under

en tid av fem år täcka de till ett årligt belopp av 150 000 kronor beräk­

nade merkostnaderna för rid- och körskolans förläggning till Strömsholm

och statsverkets extra kostnader för civila kurser vid skolan. Med hänsyn

därtill ansåg sig föredragande departementschefen kunna tillstyrka att rid-

och körskolan tills vidare kvarlåge i Strömsholm. Det förutsattes få an­

komma på Kungl. Maj:t att besluta om skolans organisation m. m. Till

vad sålunda föreslagits har riksdagen (rskr. 1957:257) i enlighet med

statsutskottets hemställan (SU 1957:99) lämnat sitt medgivande. I an­

slutning härtill har Kungl. Maj :t i särskilda brev den 6 juni 1957 med­

delat dels vissa bestämmelser om rid- och körskolan, om avveckling av

Utnäslöts remontdepå och om fördelning av arméns remonter, dels pro­

visoriska bestämmelser angående organisation av rid- och körskolan

m. m. att tillämpas med början den 1 juli 1957 i avvaktan på att slutlig

organisation fastställes efter undersökningar genom organisationsnämn-

dens försorg. I propositionen uttalades vidare att skolans bibehållande

i Strömsholm aktualiserade vissa personalindragningar vid Norrlands

dragonregemente. Denna fråga förutsattes få prövas i samband med att

den nya organisation, som betingades av regementets omvandling till batal­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

163

jon, fastställdes av Kungl. Maj :t. Resultatet skulle anmälas till 1958 års

riksdag. Såsom tidigare omnämnts har Kungl. Maj:t numera fastställt

organisation av Norrlands dragoner samt meddelat provisoriska bestäm­

melser om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid Väs­

terbottens regemente med Norrlands dragoner och kavalleriets kadettskola.

Sistnämnda beslut innebär, bland annat, att av 13 tjänster för remont-

ryttare i Ae 8, vilka finns uppförda på kavalleriets stat och vilka av che­

fen för armén tilldelats Norrlands dragonregemente, fyra tjänster kan in­

dragas. En av dessa tjänster är för närvarande vakant. Återstående nio

tjänster skall omvandlas till tjänster för remontdressör i samma lönegrad

och överföras till Norrlands dragoner.

I prop. 1957: 110 (s. 103 f.) redogjorde dåvarande chefen för försvars­

departementet för det påbörjade genomförandet av de av 1956 års riks­

dag beslutade ändringarna i försvarets musikorganisation. Den nämnd

— organisationsnämnden för militärmusiken — som har till

uppgift att handlägga frågor rörande militärmusikens omorganisation, har

lämnat redogörelser för sin verksamhet fram till den 1 mars 1958. Härav

framgår bland annat att de 26 musikkårerna i den nya organisationen

uppsatts från och med den 1 april 1957. Då antalet musikkårer genom

omorganisationen minskats med 17, har ungefär en tredjedel av musik­

personalen måst byta stationeringsort. Personalomflyttningarna har verk­

ställts under andra kvartalet 1957. I samband med omorganisationen har

ett stort antal militärmusiker befordrats. Av dem som före omorganisa­

tionen var musiksergeanter (motsvarande) på stat har sålunda ett antal

motsvarande 78 % erhållit högre beställning medan av musikfurirerna

64 % befordrats till sergeanter (motsvarande). Samtlig musikpersonal

med undantag av tio musikdirektörer har kunnat rymmas inom den nya

organisationen. Kungl. Maj :t har genom beslut den 29 mars 1957 överfört

tio musikdirektörer till övergångsstat och har sedermera beslutat om deras

arbetsuppgifter. Härvid har fem musikdirektörer erhållit arbetsuppgifter

som huvudsakligen hänför sig till det civila musiklivet. Två av de till

övergångsstat överförda musikdirektörerna har senare erhållit avsked med

pension.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj :t den 25 okto­

ber 1957 meddelat bestämmelser enligt vilka särskild ekiperingsersättning

må utgå till musikdirektörer och musikunderofficerare, som i samband

med omorganisationen överflyttats från en försvarsgren till en annan.

Organisationsnämnden har gjort beräkningar av behovet av musik­

instrument i den nya organisationen, varvid konstaterats att betydande

brister föreligger. För inköp av musikinstrument, huvudsakligen sådana

som tidigare icke ingått i musikkårernas stämbesättning, hade intill den

1 mars 1958 i runt tal 315 000 kronor av för särskild engångsanskaffning

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

beviljade medel tagits i anspråk. Ytterligare inköp under innevarande bud­

getår har planerats. Vidare har fördelning av i den gamla musikorganisa­

tionen ingående materiel påbörjats.

Planeringen av lokaler för den nya organisationens musikkårer har full­

bordats. Ehuru flertalet musikkårer saknar ändamålsenliga lokaler, har

i brist på medel om- och tillbyggnad av musiklokaler kunnat igångsättas

endast vid ett förband.

För att omskola militärmusiker till de nya instrument som numera skall

ingå i organisationen har särskilda åtgärder vidtagits. Sålunda har stråk­

instrumentutbildning för militärmusiker igångsatts vid Värmlands rege­

mente hösten 1957 under ledning av en till övergångsstat överförd musik­

direktör. Vidare har Kungl. Maj :t medgivit att särskilda utbildningskom-

menderingar i viss utsträckning får ske.

Ridutbildning för den beridna delen av arméns musikkår i Stockholm

har organiserats. För musikpersonalens militär- och musikutbildning

m. m. pågår utarbetande av planer. Avsikten är att utbildningsverksam­

heten i enlighet med av statsmakterna beslutade riktlinjer skall — åt­

minstone försöksvis — igångsättas från och med hösten 1958.

Nämnden räknar med att i slutet av innevarande år kunna utarbeta

förslag till militärmusikreglemente, avsett att ersätta nuvarande proviso­

riska reglemente .

Försvarets personalnämnd har i skrivelse den 12 februari 1958

lämnat en redogörelse för sin verksamhet sedan februari 1957 (jfr prop.

1957: 110, s. 101 ff.). Av redogörelsen inhämtas i huvudsak följande.

Arbetet med omplacering av övertalig personal inom försvaret har fort­

satt, varvid nämnden fortlöpande uppehållit kontakt med myndigheter och

personalorganisationer.

Den beslutade organisationsförändring, som medfört de största över-

talighetsproblemen, är indragningen av remontdepåerna. Möjligheter har

skapats för övertaliga remontdressörer, remontryttare och hästskötare att

efter provtjänstgöring vinna anställning inom fångvården. I syfte att un­

derlätta övergången till sådan anställning har Kungl. Maj :t, på föranstal­

tande av nämnden, den 15 mars 1957 meddelat vissa bestämmelser beträf­

fande innehavare av tjänster för remontdressör, remontryttare och häst­

skötare vid försvaret, vilka till följd av organisationsförändringar entledigas

från innehavande tjänster och därefter anställes inom fångvården. Be­

stämmelserna innebär att sådan tjänsteman, som vid entledigande inne­

har extra ordinarie tjänst, i sin anställning vid fångvården skall bibehållas

vid denna anställningsform samt att extra personal i rekryteringsgrad må

placeras i samma lönegrad, som är åsatt motsvarande extra ordinarie eller

ordinarie tjänst, därest vederbörande kan tillgodoräkna en sammanlagd

anställningstid i statens tjänst av minst 18 månader.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1958

165

Från Gudhems remontdepå, som nedlades den 30 juni 1957, har 22 an-

ställningshavare övergått till anställning — tills vidare dock endast provi­

sorisk —- vid den anstalt för alkoholmissbrukare, som enligt beslut av

1957 års riksdag förlägges till Gudhem. Ifrågavarande anställningshava-

res tjänster är dock alltjämt redovisade på försvarets personalförteck­

ningar, men lönen till anställningshavarna belastar icke fjärde huvud­

titeln. Av övriga anställningshavare har 1 beretts annan anställning inom

försvaret, 5 erhållit anställning inom fångvården, 1 anställts vid statens

järnvägar och 5 fått avsked med förtidspension eller erhållit ersättning

enligt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1956 om särskilda

förmåner för viss övertalig personal vid försvaret.

Från Herrevadsklosters remontdepå har 26 personer omplacerats till

fångvården, 20 överförts till annan tjänst inom försvaret, 1 anställts vid

statens järnvägar, 1 erhållit anställning inom privat verksamhet samt 6

tillerkänts med förtidspension jämförlig förmån eller ersättning enligt

förenämnda brev den 29 juni 1956.

Övertalig personal vid Utnäslöts remontdepå har kunnat överföras till

arméns rid- och körskola i Strömsholm.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 december 1956 angående organisa­

tion av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardessltvadronen med

Stockholms stabskompani föreskrevs bland annat, att 6 tjänster skulle

indragas från och med den 1 juli 1957 och att 15 tjänster skulle indragas

vid uppkommande ledighet. Vidare föreskrevs att det skulle ankomma

på nämnden att verka för att sistberörda övergångsvis kvarstående per­

sonal omplacerades till annan statlig tjänst. Av ifrågavarande 21 anställ­

ningshavare har alla utom en, vilken hösten 1958 uppnår pensionerings-

periodens nedre gräns, kunnat beredas annan statsanställning.

Genom omorganisation av arméns underofficersskola har 4 anställnings­

havare blivit övertaliga. Dessa har omplacerats till annan tjänst inom

försvaret. De genom omorganisation av krigsskolan övertaliga 11 anställ­

ningshavarna har likaledes erhållit annan anställning, av vilka 7 inom för­

svaret.

I huvudsak samtliga anställningshavare, som blivit övertaliga med an­

ledning av den av 1956 års riksdag beslutade omorganisationen av den

regionala och lokala fastighetsförvaltningen, har tills vidare kunnat bibe­

hållas inom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde. Endast i ett

fåtal fall har ersättningar enligt förberörda brev den 29 juni 1956 utgått.

Omorganisationen av Blekinge kustarlilleriförsvar har slutförts, varvid

all övertalig personal kunnat omplaceras.

Den fortlöpande omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid arméns truppförband har hittills medfört allenast ett fatal övertaliga

per förband. Uppkommande omplaccringsfrågor har i regel lösts genom

166

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

överläggningar mellan vederbörande militära myndigheter och arbetsmark-

nadsorganen samt personalorganisationerna.

De övertalighetsproblem, som uppstått genom riksdagens beslut om in­

dragning av Upplands regemente och därmed sammanhängande organisa­

tionsförändringar, har kunnat lösas utan att nämnden behövt ingripa i

större utsträckning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

167

Avd. III: Anslag på driftbudgeten

[4] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ............................................ 2 800 000

2 914 735

1957/58 (statsliggaren s. 170)

3 020 000

1958/59 (förslag) ..................... 6 550 000

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti-

fikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett för­

slagsanslag av 3 020 000 kronor.

FÖRSLAG RÖRANDE FORTIFIKATIONS FÖRVALTNINGENS

OCH FORTIFIKATIONSKÅRENS ORGANISATION

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvalt-

ningen att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala

fastighetsförvaltningen inom försvaret och därmed sammanhängande spörs­

mål samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den när­

mare utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de

fastighetsförvaltande organen i såväl regional och lokal som central in­

stans.

På grundval av förslag från fortifikationsförvaltningen hemställde min

företrädare i ämbetet vid anmälan av propositionen 1956: 110, att den

regionala och lokala fastighetsförvaltningen skulle omorganiseras efter i

huvudsak de riktlinjer, som angavs i propositionen. Riksdagen beslöt i en­

lighet med denna hemställan (rd. skr. 1956: 279). Den nya organisatio­

nen har varit i tillämpning sedan den 17 juni 1957.

Till fullföljande av Kungl. Maj :ts uppdrag har fortifikationsförvalt­

ningen i skrivelse den 28 december 1957 framlagt förslag till ändrad orga­

nisation av fastighetsförvaltningen i central instans. Samtidigt har forti­

fikationsförvaltningen efter samråd med cheferna för armén, försvarssta­

ben och fortifikationskåren framlagt förslag till ändrad sammansättning

av fortifikationskåren.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,

efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, samt försvå-

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

rets civilförvaltning, arinéintendenturförvaltningen, försvarets förvaltnings-

direktion, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,

statens lönenämnd, försvarets civila tjänstemannaförbund, svenska arki­

tekters riksförbund, statsverkens ingenjörsförbund, svenska byggnadsin­

genjörers riksförbund, Sveriges arbetsledareförbund, svenska officersför-

bundet, svenska underofficersförbundet, Sveriges civilingenjörsförbund och

Sveriges akademikers centralorganisation.

FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION

Nuvarande organisation m. m.

Genom statsmakternas år 1947 fattade beslut (prop. 142, rd. skr. 199)

sammanfördes till fortifikationsförvaltningen fortifikations- och byggnads­

verksamhet, som dittills ålegat fyra skilda förvaltningsmyndigheter, näm­

ligen arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, flygförvalt­

ningen och försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Till fortifikationsför­

valtningen hänfördes dock icke frågor rörande nybyggnad och underhåll

av flygfält eller anskaffning av mark för flygfält. Den centrala organisa­

tionen uppbyggdes med den utgångspunkten att nybyggnadsverksamheten

under de närmaste 5 å 6 åren komme att omfatta cirka 30 miljoner kro­

nor per år. Avsikten var vidare, att tyngdpunkten i underhållsorganisa-

tionen skulle förläggas till de underlydande myndigheterna och att dessa

skulle tillföras för ändamålet erforderlig expertis.

Fortifikationsförvaltningen är sammansatt av en befästningsbyrå, vars

chef är chefen för fortifikationskåren, en kasernbyrå, vars chef är en civil

byråchef, en byggnadsbyrå, vars chef är en civil byggnadschef, en admi­

nistrativ byrå, vars chef är ett krigsråd, en chefsexpedition med bibliotek,

vilken förestås av en regementsofficer vid fortifikationskåren, ett bered-

skapskontor, vilket står under ledning av den av cheferna för befästnings-,

kasern- och byggnadsbyråerna, vilken Kungl. Maj :t därtill förordnar, samt

ett förrådskontrollkontor, vilket förestås av en pensionerad officer i ar-

vodesbefattning. Chefsexpeditionen är tillika chefens för fortifikations­

kåren expedition. Av byråerna indelas befästningsbyrån i en mobilise-

ringssektion med befästningsarkiv, en underhålls- och nyanläggningssek-

tion, en forsknings- och försökssektion, en konstruktionssektion samt en

bergrumsplanläggningssektion, kasernbyrån i en utredningssektion, en un-

derhållssektion, en specialsektion, en bostadssektion och en statistisk sek­

tion med ritningsarkiv, byggnadsbyrån i en arkitekt- och konstruktions­

sektion, en väg- och vattenbyggnadssektion, en värmesektion, en elektro-

sektion, en arbetssektion och en upphandlingssektion samt administrativa

byrån i en marksektion med arkiv, en domänsektion, en kanslisektion, ett

personalkontor och en kameralsektion med kassa. Beträffande arbetsupp­

169

gifterna och deras fördelning mellan ämbetsverkets organisatoriska en­

heter torde jag få hänvisa till instruktionen för fortifikationsförvaltningen

(SFS 1948: 165), ämbetsverkets arbetsordning samt en till fortifikations-

förvaltningens nämnda skrivelse den 28 december 1957 såsom bilaga fogad

redogörelse.

Erfarenheter av nuvarande organisation

Fortifikationsförvaltningen anför olika omständigheter, som tyngt verk­

samheten och bidragit till att handläggningen av ärendena fördröjts och

arbetsbalans uppkommit. I sådan riktning har främst verkat, att nybygg­

nadsvolymen blivit väsentligt större än den som varit normgivande vid

organisationens uppbyggande, att undex-hållsuppgifterna i motsvarande

mån ökat ävensom att — för administrativa byråns del — markanskaff­

ningen och markförsäljningen samt skilda administrativa uppgifter avse­

värt ökat i omfattning. Såsom exempel anföres att nybyggnadsvolymen,

som för budgetåret 1948/49 utgjorde 48 miljoner kronor, under de tre

senaste budgetåren, bortsett från anslag för beredskapsarbeten och andra

arbeten, som utförts för annan myndighets räkning, utgjort genomsnitt­

ligt 85 miljoner kronor, medan underhållskostnaderna, som budgetåret

1948/49 uppgick till 25 miljoner kronor, de tre senaste budgetåren genom­

snittligt varit 55 miljoner kronor. Vidare nämnes, att ämbetsverket utfört

byggnadsarbeten för annan myndighets räkning — beredskapsarbeten m.m.

— till en kostnad, som för de tre senaste budgetåren utgjort genomsnitt­

ligt 18 miljoner kronor medan motsvarande belopp för budgetåret 1948/49

var 2,2 miljoner kronor. Nämnda siffror avser de faktiska investerings-

och underhållskostnaderna, omräknade till prisläget den 1 januari 1957

respektive februari 1957 med utnyttjande av byggnadsstyrelsens byggnads-

kostnads- och underhållskostnadsindex.

Utökningen av byggnadsvolymen och av förvaltningsverksamheten har

medfört — anför fortifikationsförvaltningen vidare —- att ämbetsverkets

byråchefer fått en arbetsbörda, som icke varit förutsedd. För att under­

lätta för byråcheferna att ägna erforderlig tid åt viktiga planerings- och

samordningsfrågor har sektionscheferna, där så varit lämpligt, tillagts eko­

nomiska befogenheter och jämväl i övrigt givits en självständig ställning.

Det oaktat har omfattningen och mångfalden av byråchefernas göromål

varit sådan, att enligt ämbetsverkets mening ogynnsamma återverkningar

uppstått. Det bortfall av arbetsuppgifter, som följer av den nya regionala

och lokala organisationen, beräknas icke leda till någon egentlig minskning

av byråchefernas arbetsbörda.

Fortifikationsförvaltningen anför vidare följande:

Enligt ämbetsverkets instruktion handlägges å kasernbyrån ärenden,

som angår fastställande av situationsplaner och huvudritningar för ny­

byggnad samt om- och tillbyggnad av kaserner och andra husbyggnader

ävensom av hamnar, dockor, kajer, pirar, vatten-och elektricitetsverk, skjut­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

banor, motorkörbanor och dylika specialbyggnader, medan liuvudritning-

arna ävensom arbets- och detaljritningar med tillhörande beskrivningar

samt kostnadsberäkningar för nyssnämnda nybyggnader samt om- och till-

by§Snacler utarbetas av byggnadsbyrån. Även för större underhållsarbeten

upprättas ritningar m. m. inom byggnadsbyrån. På husbyggnads- och an-

läggningssidan sker sålunda en uppdelning av göromålen på skilda byråer.

Detta innebär, att chefen för kasernbyrån, som under verkschefen är an­

svarig för medelsförvaltningen och för utarbetandet av ämbetsverkets

förslag till anslagsäskanden på ifrågavarande område, icke har möjlighet

att fortlöpande följa och vid behov påverka inriktningen av ett projekte­

ringsarbete. I fråga om planläggning och konstruktion av befästningar

samt av anläggningar i berg för verkstäder, förråd, förvaring av fartyg och

flygplan m. m. är förhållandet ett annat, i det att befästningsbyrån ensam

handlägger dessa frågor i deras olika skeden med undantag allenast för

väg- och vattenbyggnadstekniska, VVS-tekniska och elektrotekniska ut­

redningar, vilka enligt instruktionen utföres av byggnadsbyrån. Fortifika-

tionsförvaltningen, som sålunda har erfarenhet av olika organisationsfor­

mer i vad angår projektering av husbyggnader m. m., å ena sidan, och

befästningsanläggningar, å andra sidan, har kommit till den uppfattningen,

att projekteringsarbetet för viss typ av anläggningar så långt möjligt bör

sammanhållas inom en och samma organisationsenhet, enär härigenom en­

hetlighet i handläggningen främjas och dubbelarbete undvikes.

Beträffande befästningsbyråns projektering av bergrumsanläggningar

må emellertid framhållas, att arbetsuppgifterna även efter inrättandet år

1950 av en särskild bergrumsplanläggningssektion varit så omfattande att

de för att kunna lösas tillfredsställande måst fördelas mellan flera av by­

råns sektioner. För närvarande utföres sålunda projektering av bergrums­

anläggningar inom såväl bergrumsplanläggningssektionen som underhålls-

och nyanläggningssektionen samt mobiliseringssektionen. Detta har givet­

vis medfört svårigheter att överblicka och samordna projekteringsverk-

samheten.-------- — Administrativa byrån har långt mera omfattande ar­

betsuppgifter än dem, som vanligen åvilar en administrativ byrå inom

statsförvaltningen. Å byrån handlägges nämligen icke blott kansli- och

allmänt administrativa ärenden (kanslisektionen), personalärenden (per­

sonalkontoret) och kameralärenden (kameralsektionen) utan även mark­

förvärv och markförsäljningar för hela försvaret, utom beträffande flyg­

fält, och rättslig vård av försvarets hela fastighetsbestånd med samma un­

dantag (marksektionen) samt praktisk vård av övnings- och skjutfält

(domänsektionen). Nämnda förhållande har medfört att byrån, vars ar­

betsuppgifter — frånsett vissa kameral- och personalärenden — är föga

rutinbetonade, blivit särdeles svårbemästrad.

Med hänsyn till den ansvällning av byråns arbetsuppgifter, som inträffat

sedan 1948, har - såsom förut angivits — dels byråns fastighetssektion

försöksvis uppdelats i en marksektion och en domänsektion och dels ur

kanslisektionen utbrutits ett särskilt personalkontor. De till de nya orga­

nisationsenheterna hörande arbetsuppgifterna har härigenom kunnat hand­

läggas enklare och snabbare. Då några olägenheter av organisationsänd-

ringarna icke uppkommit måste erfarenheterna betecknas såsom odelat

goda. Det ligger dock i sakens natur, att ändringarna icke kunnat leda till

någon avlastning av byråchefens arbetsbörda. Vid byrån har handlägg­

ningen av ett flertal spörsmål av stor vikt och omfattning måst tills vidare

skjutas på framtiden.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

171

Huvuddragen av föreslagna organisationsändringar

Fortifikationsförvaltningen uttalar, att den nya regionala och lokala

organisationen kommer att ställa ökade krav på ändamålsenlig och förut­

seende planläggning i central instans för att bästa ekonomiska resultat

skall kunna utvinnas. För att verksamheten skall kunna bedrivas tillfreds­

ställande anser fortifikationsförvaltningen ofrånkomligt att vissa åtgärder

vidtages för omfördelning av arbetsuppgifterna på byråchefsnivå.

Fortifikationsförvaltningen, som icke funnit anledning föreslå ändring

av den nuvarande organisatoriska gränsen mellan planläggningen av å ena

sidan anläggningar å befästningars delfond av försvarets fastighetsfond

och å andra sidan anläggningar å försvarsgrenarnas delfonder av samma

fond, föreslår att projekteringsverksamheten med angivna gränsdragning

hänföres till en befästningsavdelning och en kasernavdelning. Vidare före­

slås att VVS-teknisk, elektroteknisk samt väg- och vattenbyggnadsteknisk

och viss annan expertis sammanföres i en särskild avdelning, bgggnads-

avdelningen, med uppgift att såsom konsultorgan betjäna befästnings- och

kasernavdelningarna.

Ämbetsverket framhåller, att den allt snabbare utvecklingen av bygg­

nadstekniken framtvingar ökade krav på smidig anpassning av byggnads­

sätt och standard efter de olika ändamål, som skall betjänas. Oavlåtlig

uppmärksamhet behöver sålunda under projekteringsarbetet ägnas samord­

ningen av behov och byggnadssätt. För att skapa förutsättningar för en

sådan samordning föreslår fortifikationsförvaltningen, att arkitekt- och

konstruktionssektionen utbrytes ur den nuvarande byggnadsbyrån och in­

lemmas i kasernavdelningen. I denna avdelning bör härjämte ingå en ut­

redningssektion såsom organ för behovsutredningar och en underhållssek-

tion för frågor rörande underhåll av husbyggnader, bostäder m. m., under-

hållsstatistik och byggnadsredovisning samt hyresfrågor ävensom en ex­

pedition. Förslaget innebär, att arbetsuppgifterna vid kasernbyråns bo-

stadssektion överföres till kasernavdelningens underhållssektion och att

specialsektionen uppgår i utredningssektionen.

För att säkerställa en enhetlig ledning av projekteringsverksamheten i

vad avser befästningsanläggningar (bergrum) föreslår fortifikationsför­

valtningen inrättande av en — i befästningsavdelningen ingående — an-

läggningsbyrå, till vilken även bör hänföras underhåll av dylika anlägg­

ningar. Fortifikationsförvaltningen uttalar att det är av avgörande bety­

delse för befästningsverksamhetens fungerande vid krigsutbrott eller skärpt

utrikespolitiskt läge hur planeringsuppgifterna handhaves under normala

förhållanden. Ämbetsverket anser det nödvändigt att dessa uppgifter sam-

manhålles i en särskild enbet under direkt ledning av en högt kvalificerad

fortifikationsofficer. I befästningsavdelningen bör därför vidare ingå en

planeringsbyrå. Till avdelningen bör slutligen höra en fristående forsk-

ningssektion samt en expedition.

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I byggnadsavdelningen föreslås ingå ett värmekontor, ett elektrokontor

och ett väg- och vattenbyggnadskontor, det senare inrymmande organ för

konstruktioner av vatten- och avloppsanläggningar, oljelagringsinstallatio-

ner och vägar samt för markundersökningar. Genom inrättandet av väg-

och vattenbyggnadskontoret sammanföres arbetsuppgifter, som för närva­

rande är fördelade på befästnings-, kasern- och byggnadsbyråerna. I bygg­

nadsavdelningen bör även ingå en byggnadssektion för ombesörjande av

entreprenering och prisgranskning samt besiktningar ävensom handha-

vande av den nybyggnadsverksamhet, som alltjämt skall åvila fortifika-

tionsförvaltningen. Vidare föreslås en avdelningschefen direkt underställd

planeringsdetalj för samordning av planläggningsverksamheten, handlägg­

ning av arbetsmarknadsfrågor och centrala utredningar. Slutligen bör

finnas en inköpssektion och en expedition. Byggnadsavdelningen skall —

genom förmedling av överinspektörer — ha överinseende över de regio­

nala och lokala organens byggnadsverksamhet samt vid behov lämna råd

och vägledning i frågor, som angår nybyggnadsverksamheten.

För handläggning av samtliga frågor rörande anskaffning och försälj­

ning av markområden, rättslig vård av fastighetsbeståndet och praktisk

vård av övnings- och skjutfält föreslås inrättande av en särskild markbijrå,

bestående av en marksektion med fastighetsarkiv, en domänsektion och en

expedition. Såsom motivering anför fortifikationsförvaltningen bland annat

följande.

I förhållande till vad som beräknades vid ämbetsverkets tillkomst år

1948 har arbetsuppgifterna med förvärv och försäljning av fast egendom

undergått en mycket kraftig ökning. Beträffande markförvärven torde

man vid verkets tillkomst ha räknat med en årlig medelstilldelning av

cirka en miljon kronor, vilket med nuvarande penningvärde motsvarar

cirka 1,5 miljon kronor. Under budgetåren 1948/49—1957/58 har anvisats

riksstatsanslag för markförvärv avseende fortifikationsförvaltningens äm­

betsområde om i runt tal 3G miljoner kronor. Därutöver har under

dessa budgetår för genomförande av fastighetsförvärv cirka 4,5 miljoner

kronor ställts till förfogande å anslag, som anvisats för olika byggnads­

företag. Alltså har under nämnda tid inom fortifikationsförvaltningens

verksamhetsområde genomsnittligt ställts till förfogande för fastighetsför­

värv 4 miljoner kronor per budgetår.

Antalet markförsäljningsärenden har också ökat i hög grad. Orsaken

härtill är främst följande. Flertalet av arméförbandens nu i bruk varande

etablissement uppfördes under åren 1900—1915 och förlädes då i utkan­

terna av städerna. I många av de berörda städerna har därefter stadsbe­

byggelsen i hög grad expanderat — i särskilt uppdrivet tempo under det

senaste årtiondet. Resultatet har för de flesta etablissementens och öv­

ningsfältens del blivit, att dessa på en eller flera sidor kommit i omedelbar

kontakt med stadsbebyggelsen. I samma mån som övriga väibelägna och

med hänsyn till grundförhållanden m. m. lämpliga markområden konsu­

merats av bebyggelsen har önskemålen att få exploatera de markreserver,

som åtskilliga övningsfält representerar, blivit allt starkare, vilket i sin

tur resulterat i ökat antal framställningar från vederbörande samhällen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

173

att få förvärva delar av kronans mark. Som exempel på den ökade om­

fattning, som fastighetsförsäljningarna erhållit, må nämnas att inom forti-

fikationsförvaltningens ämbetsområde under budgetåren 1948/49—1953/54

influtit genomsnittligt per budgetår cirka 330 000 kronor för i medeltal 9

fastighetsförsäljningar per budgetår, under det att under budgetåren

1954/55—1956/57 träffats 40 försäljningsavtal avseende ett sammanlagt

fastighetsvärde av nära 4 miljoner kronor.

Ämbetsverket framhåller, att under dess förvaltning står markområ­

den med en sammanlagd areal av omkring 75 000 hektar, fördelade på

över 6 000 registerfastigheter. Den rättsliga vården av detta fastighetsbe­

stånd, d. v. s. lagfarter, ägoutbyten, avstyckningar, gränsbestämningar och

andra jorddelningsförrättningar, stadsplane- och andra ärenden enligt

byggnadslagen och dylikt, kräver enligt ämbetsverket ett betydande arbete,

som alltmer ökar genom att stadsbebyggelsen expanderar och kommer i

omedelbar kontakt med försvarets övnings- och förläggningsområden.

Chefen för administrativa byrån har, anför ämbetsverket, i allt större

utsträckning måst ägna sin arbetskraft åt marksektionens ärenden med

hänsyn till dessas omfattning och ekonomiska räckvidd samt vikten av att

markförvärv för övnings- och byggnadsändamål snabbast möjligt genom­

föres och att framställningar från kommuner om förvärv av mark för

exploateringsändamål behandlas i någorlunda rimlig tid. Ämbetsverket an­

ser det icke längre möjligt att jämsides med den på en administrativ byrå

normalt förekommande verksamheten (kanslisektion, personalkontor och

kameralsektion) tillfredsställande sköta markfrågorna. Enligt ämbetsver­

kets förmenande är det sålunda ofrånkomligt att snarast genomföra en

uppdelning av byrån.

Efter utbrytning av markärendena föreslås administrativa byrån orga­

niserad med en kanslisektion, ett personalkontor, en kameralsektion, en

kontrolldetalj för uppgifter, som nu åligger förrådskontrollkontoret, en ex­

pedition samt telefonväxel.

I fråga om beredskapskontorets organisation framlägger fortifikations-

förvaltningen, under hänvisning till att byggnads- och reparationsbered-

skapens organisation genom försorg av överbefälhavaren särskilt utretts,

icke annat förslag än att chefen för befästningsavdelningens planerings-

byrå bör avses såsom chef för beredskapskontoret.

För ämbetsverket föreslås en chefsexpedition för handläggning av ver­

kets och för dess förvaltningsområde gemensamma säkerhetsfrågor, äm­

betsverkets mobiliseringsfrågor samt vissa utbildningsfrågor. Dit hänföres

även press- och bibliotekstjänst. Chefsexpeditionen avses icke längre skola

tillika betjäna chefen för fortifikationskåren.

Fortifikationsförvaltningen har vid utarbetande av sitt förslag tagit hän­

syn till att överbefälhavaren kommer att framlägga förslag om en utbygg­

nad av befästningsinspektionen, dit vissa arbetsuppgifter, som nu ankom­

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mer på ämbetsverket, skulle överföras. Vidare har förutsatts att den sär­

skilda avdelning, som inom ämbetsverket inrättats för arbetsuppgifter i

samband med utflyttningen av Stockholms örlogsvarv, tills vidare skall

bestå vid sidan av ordinarie organisation.

Personalberäkningar

Chefsexpeditionen

Såsom chef för expeditionen avses en major vid fortifikationskåren.

Härjämte föreslås en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad under­

officer i A: 16, en byråinspektör i Ae 21, en kontorist i Ae 9, tre bilförare

i Ae 7, en förste expeditionsvakt i Ao 8, en expeditionsvakt i Ao 7, nio ex-

peditionsvakter och en vaktmästare i Ae 7 samt två expeditionsvakter i

Ag 7. Genom att verkets expeditionsvaktspersonal organisatoriskt samman­

föres till chefsexpeditionen åstadkommes viss besparing av sådan personal.

Befästningsavdelningen

Såsom chef för befästningsavdelningen avses chefen för fortifikations­

kåren.

Den för avdelningen gemensamma expeditionen bör med hänsyn till det

stora antalet hemliga handlingar vid avdelningen förestås av en pensio­

nerad officer i A: 24, som bland annat skall svara för att avdelningens till

expeditionen sammanförda fem kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och fem kon-

torsbiträden i Ao (Ae) 5 utnyttjas på ett lämpligt sätt. Vidare föreslås en

tjänst för kontorist (registrator) i Ao 9.

Planeringsbyrån föreslås indelad i en planeringsdetalj, en rustnings-

sektion, en materielsektion och en sky dds sektion.

Såsom chef för planeringsbyrån föreslås en byråchef i Bo 1, vilken för-

utsättes skola vara fortifikationsofficer. Denne skall ha det närmaste an­

svaret för den ekonomiska planeringen av befästningsbyggandet såväl på

längre sikt som för den aktuella verksamheten, innefattande bland annat

utarbetande av underlag till medelsäskanden under befästningars delfond

av försvarets fastighetsfond.

Med hänsyn till byråns centrala ställning i fråga om krigsförberedel­

serna på befästningsområdet bör byråchefen tidigare ha varit fortifika­

tionsofficer (chef för sektion VIII) vid någon av de tre största militär -

befälsstaberna samt även tidigare ha varit fortifikationsbefälhavare vid

något kustartilleriförsvar. Byråchefen avses jämväl såsom ställföreträdare

för inspektören över rikets befästningar och för denne i hans egenskap av

chef för befästningsavdelningen. Enär denne avdelningschef är ställföre­

trädare för chefen för fortifikationsförvaltningen och dessutom chef för

fortifikationskåren ställes stora krav på chefen för planeringsbyrån. Med

hänsyn till det nära sambandet mellan vissa betydelsefulla delar av bygg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

175

nads- och reparationsberedskapens planläggningsverksainhet och plane-

ringsbyråns krigsförberedelsearbete avses byråchefen såsom chef för be-

redskapskontoret.

För planeringsdetaljen avses en pensionerad officer i A: 25, en byrå­

assistent i Ae 19 och en förste kansliskrivare i Ae 12.

Till rustningssektionen skall höra ärenden angående utförande av be­

fästningsarbeten med trupp, försöks- och projekteringsverksamhet för stan­

dardkonstruktioner till truppbefästningar samt medelsfrågor rörande rust-

ningsplanläggning och försöksverksamhet. Såsom sektionschef föreslås en

major vid fortifikationskåren. För sektionen avses i övrigt en kapten vid

fortifikationskåren, en byråingenjör i Ae 19 och en förvaltare vid forti­

fikationskåren i Ao 17.

Vid materielsektionen skall verkställas på rustningsplanerna grundade

behovsutredningar, krigsproduktions- och krigsleveransplanläggning, trans­

portplanläggning för krigsleveranser samt planläggning för fredsanskaff-

ning av hindermaterial, standardformar av plåt och dylikt, betongelement,

ingjutningsgods, värnfläktar, luftvärnstorn, luftbevakningstorn, pansarplåt

m. m. Vid sektionen skall vidare planläggas förrådshållning i fred av ma­

teriel, som nyss sagts. En av sektionschefens uppgifter blir att för äm­

betsverket uppehålla den direkta kontakten med sådana industrier, som

producerar för krigsberedskapen erforderlig materiel på det fortifikato-

riska området. Såsom sektionschef avses en major vid fortifikationskåren

alternativt en pensionerad officer i A: 29. För sektionen föreslås i övrigt

en pensionerad officer i A: 24 och en byråassistent i Ae 19.

Vid skyddssektionen skall handläggas luftskydds- och maskeringsären-

den samt ärenden rörande brandskydd, inbrottslarm och skydd mot ABC-

stridsmedel. Såsom sektionschef föreslås en byrådirektör i Ao 24. Rekry­

tering med officer på aktiv stat förutsättes kunna ifrågakomma. Härjämte

avses för sektionen en pensionerad officer i A: 25, tre byråingenjörer i

Ae 19, en ingenjör i Ae 15, en verkmästare i Ae 14 och en tekniker i Ae 9.

Anläggningsbyrån föreslås indelad i en utredningssektion, en konstruk-

tionssektion och en underhåtlssektion.

Såsom chef för anläggningsbyrån föreslås en byråchef i Bo 1 (fortoff.).

Till utredningssektionen sammanföres enligt förslaget all rekognosce­

ring, planering och övrig utredning för på kapitalbudgeten upptagna be-

fästningsobjekt såsom berghangarer, bergverkstäder, fartygstunnlar, kust­

artilleribatterier, radarstationer m. m. Såsom sektionschef avses en major

vid fortifikationskåren. Personalbehovet utgör i övrigt två kaptener vid

fortifikationskåren, fyra byråingenjörer i Ae 21, tre byråingenjörer i Ae 19,

en ingenjör i Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13 och ett tekniskt biträde

i Ae 7.

Konstruktionssektionen, till vilken sammanföres all konstruktionsverk­

samhet inom bcfäslningsområdct, bör ledas av en högt kvalificerad hög-

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

skoleulbildad ingenjör med placering såsom överingenjör i ABp 26. För

verksamheten, som bör bedrivas i två grupper, en anläggningsteknisk och

en specialteknisk, beräknas ytterligare två kvalificerade konstruktörer med

högskoleutbildning, byrådirektörer i Ae 26. Personalbehovet för sektionen

beräknas härutöver till en förste byråingenjör i Ae 23, fyra byråingenjörer

i Ae 21, åtta byråingenjörer i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, fem ingenjörer

i Ae 15, två biträdande ingenjörer i Ae 13, ett ingenjörbiträde i Ae 12,

två tekniker i Ae 9, fyra tekniska biträden i Ae 5 samt en pensionerad un­

derofficer i A: 16.

Såsom chef för underhålls sektionen, som bör ledas av en fortifikations-

officer med lång erfarenhet från underhållsverksamhet i regional och

lokal instans, avses en överstelöjtnant vid fortifikationskåren. Av militär

personal erfordras ytterligare en kapten och en fanjunkare vid fortifika­

tionskåren samt en pensionerad officer i A: 24. Behovet av civil perso­

nal anges till två byråingenjörer i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en tek­

niker i Ae 10 och ett kontorsbiträde i Ao (Ae) 5.

Chefen för den självständiga forsknings- och försökssektionen föreslås

placerad i Bp eller Br 3. Ämbetsverket framhåller, att den befästnings-

forskning, som där bedrives, är av grundläggande betydelse för konstruk­

tionsarbetet. Forskningens uppgift är att teoretiskt och experimentellt ut­

röna vapnens effekt och att på grundval av erhållna resultat utexperi-

mentera i möjligaste mån fullgoda skyddskonstruktioner. Sektionens verk­

samhet har även föranlett ändrade byggnadstekniska metoder och kon­

struktioner av betydande ekonomiskt värde. Med hänsyn till forsknings­

arbetets betydelse anser ämbetsverket oundgängligen nödvändigt att detta

ledes av en vetenskapsman med höga kvalifikationer. Behovet av personal

med rena forskaruppgifter anger fortifikationsförvaltningen till två labora­

torer i ABp 26, fyra forskningsingenjörer i högst Ae 24 och tre forsknings­

ingenjörer i högst Ae 23. Personalbehovet i övrigt anges till en kapten

vid fortifikationskåren såsom representant för militär och fortifikatorisk

sakkunskap, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae21, en

byråassistent i Ae 19 för översättningar från engelska, tyska, franska och

ryska samt för handhavande av ett bibliotek med huvudsakligen teknisk

litteratur, en byråingenjör i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer

i Ae 15, tre biträdande ingenjörer i Ae 13, tre ingenjörbiträden i Ae 12,

två tekniker i Ae 10 och ett tekniskt biträde i Ae 7.

Kasernavdelningen

Chefen för kasernavdelningen föreslås placerad i Bp 4.

Avdelningens expedition skall enligt förslaget förestås av en kansli-

skrivare i AelO med uppgift att organisera och leda arbetet vid expedi­

tionen, en kontorist (registrator) i Ao 9, tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7

och fem kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

177

Till utredningssektionen sammanföres alla frågor, som gäller behovs-

utredningar för objekt tillhörande försvarsgrenarnas delfonder av försva­

rets fastighetsfond. Sektionschefen, vilken liksom för närvarande är fallet

bör vara överstelöjtnant vid fortifikationskåren, skall särskilt hålla sig

underrättad om den militär- och stabstekniska utvecklingen, verka för

frambringandet av militärt underlag för den tekniska utformningen av

anläggningar, som skall projekteras, samt bevaka att de militära behoven

blir tillgodosedda vid projekteringen. Såsom biträde vid utförandet av

militära behovsutredningar avses en kapten vid fortifikationskåren. För

utförande av kvalificerade ekonomiska utredningar i investeringsfrågor

samt bearbetning av grundmaterial till medelsäskanden, som kommer från

andra försvarets centrala myndigheter samt underlydande organ, föreslås

en förste byråintendent i Ae 23. Vidare föreslås en byrådirektör i Ae 24

för tekniska utredningar inom det kommunaltekniska området, en brand­

inspektör i Ae 23, tre byråingenjörer i Ae 21, fyra byråingenjörer i Ae 19,

en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13,

två ingenjörbiträden i Ae 12 och en förste kansliskrivare i Ae 12. Slutligen

beräknas en arvodesbefattning för pensionerad officer (skjutbaneofficer)

i A: 25.

För det till kasernavdelningen överförda arkitekt- och konstruktions­

kontoret avses alltjämt såsom chef en chefsarkitekt i Bpl. Fortifikations-

förvaltningen föreslår en minskning av antalet tjänster för arkitekter i

övrigt från sju till fyra. Ämbetsverket som framhåller, att alltför täta om­

byten av arkitekter, särskilt om antalet nedbringas enligt förslaget, med­

för icke obetydliga olägenheter med hänsyn till att en nytillträdande arki­

tekt icke förrän efter relativt lång tid kan beräknas bli tillräckligt insatt

i de till- och ombyggnadsfrågor, som dominerar den militära husbyggnads­

verksamheten, föreslår att för arkitekterna inrättas byrådirektörstjänster,

två i Ae 26 och två i Ae 24. Dessa avses skola leda var sin arbetsgrupp

om eu byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17

(i två grupper dock Ae 15) samt en tekniker i Ae 9 eller ett tekniskt bi­

träde i Ae 7. Vidare föreslås en tjänst för byrådirektör i Ae 26, vilken

skall ansvara för kontorets konstruktionsverksamhet. För utförande av

kostnadsberäkningar avses en förste byråingenjör i Ae 23 och en bvrå-

ingenjör i Ae 21 samt för självständiga konstruktionsuppgifter för hus­

byggnader en byråingenjör i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19. Sektio­

nen inrymmer även personal för programskrivning och programkontroll

samt för konstruktioner och utarbetande av entreprenadhandlingar för

specialanläggningar såsom skjutbanor, matinrättningar, marketenterier

och mässar ävensom en kopieringsanläggning. Utöver förut angivna tjäns­

ter räknar ämbetsverket sålunda för dessa ändamål med tre byråingen­

jörer i Ae21, fem byråingenjörer i Ae 19, ett ingenjörbiträde i Ae 12, två

tekniker i Ae 10, ett tekniskt biträde i Ae 7 och tre tekniska biträden

i Ae 5.

12— 89 68

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

178

Kungl. Map.ts proposition nr 110 dr 1958

Vid underhållssektionen anser ämbetsverket det vara av yttersta vikt

att kunna såsom chef förfoga över en person, som fyller högt ställda an­

språk i fråga om kunskaper och erfarenheter på det underhållstekniska

området och som i övrigt är lämplig. Tjänsten föreslås därför placerad i

ABp 26. Till sektionens viktigaste uppgifter skall höra att insamla och

bearbeta erfarenheter om olika materialiers lämplighet ur underhållssvn-

punkt, att utföra tekniska experiment och provtagningar, att utge tekniska

anvisningar för underhåll sverksamheten samt att ombesörja att tekniska

erfarenheter tillgodogöres vid planläggningen av ombyggnader och nya an­

läggningar. För denna verksamhet avses under sektionschefens ledning

en hyråingenjör i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 15

och ett ingenjörbiträde i Ae 12. Till sektionen hänföres genom förslaget

underhåll av bostäder, hyressättningar, fördelning av tjänstebostäder, ut­

hyrningar och förhyrningar. För att sammanhålla denna verksamhet före­

slås en förste byråingenjör i Ae 23. För planläggning och ombesörjande

av underhålls- m. fl. arbeten för vissa av ämbetsverket direkt förvaltade

fastighetskomplex avses även en förste byråingenjör i Ae 23. För sektio­

nen föreslås i övrigt tre byråingenjörer i Ae21, en förste byråsekreterare i

Ae 21 för handläggning av hyresärenden m. m., en hyråingenjör i Ao 19,

två ingenjörer i Ae 17, en biträdande ingenjör i Ae 13, en förste kansli­

skrivare i Ae 12, två kansliskrivare i AelO, ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7

och ett tekniskt biträde i Ae 7.

Byggnadsavdelningen

Såsom chef för avdelningen föreslås en byggnadschef i Bp 4. Direkt

underställda byggnadschefen föreslås två överinspektörer i Ae 26 för in­

spektion av nybyggnads- och underhållsarbeten hos underlydande myndig­

heter. För planeringsdetaljen föreslås en förste byråingenjör i Ae 23, en

ingenjör i Ae 17 och en förste kansliskrivare i Ae 12. Vid avdelningens

expedition föreslås en kansliskrivare i AelO såsom chef, en kontorist i

Ao 9 såsom registrator samt tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och sju kon-

torshiträden i Ao (Ae) 5.

Såsom chef för värmekontoret föreslås en överingenjör i Bp 1. Forti-

fikationsförvaltningen framhåller, att utvecklingen inom VVS-tekniken

sedan flera år präglats och utan tvivel även i framtiden kommer att känne­

tecknas av stark progressivitet. För att tekniska framsteg och nya kost-

nadsbesparande metoder skall kunna tillgodogöras måste chefen för kon­

toret vara en högt kvalificerad tekniker med god känsla för ekonomisk

planering, intresse för den tekniska utvecklingen och receptiv förmåga.

Värmekontoret föreslås indelat i en konstruktionssektion med en byrå­

direktör i Ae 24 såsom chef, en specialsektion med en byråingenjör i Ae 21

såsom chef, en underhålls- och kontrollsektion med en förste byråingenjör

i Ae 23 såsom chef samt ett ritningsarkiv. Enligt ämbetsverkets beräk­

179

ningar erfordras härjämte vid konstruktionssektionen två byråingenjörer

i Ae 21, tre byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer

i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och ett tekniskt biträde i Ae 7, vid

specialsektionen två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en in­

genjör i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och en tekniker i Ae 10 samt

vid underhålls- och kontrollsektionen en byråingenjör i Ae21, två byrå­

ingenjörer i Ae 19 och tre ingenjörer i Ael7. Byråingenjörerna i Ae 19

vid sistnämnda sektion är avsedda att utföra fortlöpande besiktningar av

försvarets samtliga VVS-anläggningar i syfte att i tid få en uppfattning

om underhållsläget och medelsbehoven vid lokalmyndigheterna. Två av

ingenjörerna i Ae 17 vid sektionen motsvaras av en minskning vid armé-

intendenturförvaltningen och tillkommer i sammanhang med överflytt­

ning till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av den värmetekniska

driften (bil. 6 till statsverkspropositionen, punkt 12). Viss samordning av

underhållsbesiktningarna och den värmetekniska kontrollen förutsättes.

För ritningsarkivet beräknas en kontorist i Ae 9.

Såsom chef för elektrokontoret föreslås en överingenjör i ABp 26. Kon­

toret indelas i en konstruktionssektion med en byrådirektör i Ae 24 såsom

chef, en specialsektion och en underhålls- och kontrollsektion, vardera

med en byråingenjör i Ae 21 såsom chef, samt ett ritnings arkiv. Personal­

behovet utgör i övrigt vid konstruktionssektionen två byråingenjörer i

Ae 21 såsom ledare för var sin arbetsgrupp, två ingenjörer i Ae 17, två

ingenjörer i Ael5, en biträdande ingenjör i Ae 13 och två tekniska biträ­

den i Ae 7, vid specialsektionen en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15

och ett tekniskt biträde i Ae 7, vid underhålls- och kontrollsektionen en

byråingenjör i Ae 21 för handläggning av frågor rörande kraftförsörjnings-

kontrakt, två byråingenjörer i Ae 19 och en ingenjör i Ae 17 samt vid

ritningsarkivet ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7.

Väg- och vattenbgggnadskontoret indelas i en vägbyggnadssektion, en

vatten- och avloppssektion, en oljelagringssektion och ett ritning sarkiv. De

båda förstnämnda sektionerna motsvaras i nuvarande organisation av

byggnadsbyräns väg- och vattenbyggnadssektion medan oljelagringssektio-

nen nyinrättas för konstruktionsuppgifter, som nu utföres inom verkets

samtliga tekniska byråer. Såsom chef för kontoret föreslås en överingenjör

i ABp 26. Personalbehovet utgör vid vägbyggnadssektionen en byrådirek­

tör i Ae 24, sektionschef, eu byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, två

ingenjörer i Ae 15, tre biträdande ingenjörer i Ae 13 och ett tekniskt biträde

i Ae 7, vid vatten- och avloppssektionen en byråingenjör i Ae 21, sektions­

chef, två byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17 och ett tekniskt bi­

träde i Ae 7, vid oljelagringssektionen två byråingenjörer i Ae21, därav

den ene sektionschef, en byråingenjör i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17 och ett

tekniskt biträde i Ae 7 samt för ritningsarkivet ett kanslibiträde i Ao(Ae) 7.

Buggnadssektionens chef föreslås vara byrådirektör i Ae 26. Sektionens

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

180

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

personal består i övrigt av en förste byråingenjör i Ae 23, besiktnings-

ingenjör inom byggnadsfacket, tre byråingenjörer i Ae 21, därav två be-

siktningsingenjörer för VVS- respektive elanläggningar och en kvalificerad

byggnadskontrollant, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en assis­

tent i Ae 15 för entrepreneringsfrågor och en tekniker i Ae 10.

Till inköpssektionen hör omfattande inköp och lagerhållning av elekt­

risk materiel, inköp av smidesvaror, pumpar, rör och andra till det meka­

niska facket hänförliga varor samt inköp av trävaror, tegel, färger, köks­

maskiner, verktyg, kontorsmateriel m. m. Vidare förrådshåller ämbets­

verket såsom ett led i försvarsberedskapen en omfattande byggnadsmaskin-

park, vilken utnyttjas för byggnadsarbeten för såväl försvarets som bygg­

nadsstyrelsens räkning. Såsom chef för sektionen avses en byrådirektör i

Ao 24. Vidare erfordras enligt förslaget en byråintendent i Ae 21, tre byrå­

ingenjörer i Ae 19 med utbildning inom elektrotekniska, mekaniska res­

pektive väg- och vattenbyggnadstekniska eller maskintekniska facket, en

assistent i Ae 15, en verkmästare i Ae 14, en kontorsskrivare i Ae 13, en

förrådsmästare i Ae 12, en verkstadsförman i Ae 12, en förrådsförman i

Ae 10, tre kansliskrivare i Ae 10, en tekniker i Ae 10, en förrådsförman i

Ae 9, en kontorist i Ae 9, en förrådsman i Ae 7, tre kanslibiträden i Ao (Ae)

7 och två kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

Markbyrån

Såsom chef för markbyrån föreslås ett krigsråd i Bo 1. För expeditio­

nen avses en kontorist (registrator) i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7

och två kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

Vid marksektionen föreslås en byrådirektör i Ao 24, sektionschef, en

förste byråsekreterare i Ao 23, tre förste byråsekreterare i Ae 23, en förste

byråsekreterare i Ao 21, två förste byråsekreterare i Ae21, tre amanuenser

i reglerad befordringsgång och två tekniker i Ae 9. Ämbetsverket fram­

håller, att de resultat som kan uppnås vid markförhandlingar i regel

måste bli avgörande för slutresultatet och att det därför är utomordent­

ligt viktigt att verket förfogar över tillräckligt antal kvalificerade jurister

såsom förhandlare. Förslaget innebär utbyte av en amanuens mot en förste

byråsekreterare i Ae 23. För uppläggning av ett påbörjat fastighetsarkiv

samt för fastighetsrättsliga utredningar föreslås en förste byråsekreterare

i Ae 21. överföring av vissa uppgifter till en av tjänsterna för tekniker i

Ae 9 (ny) möjliggör att behovet av juridisk arbetskraft för sistnämnda

ändamål kan täckas genom att tjänsten för förste byråsekreterare tillkom­

mer i utbyte mot en amanuenstjänst.

Vid domänsektionen föreslås såsom sektionschef (domänofficer) en pen­

sionerad officer i B: 1, vilken även skall vara ämbetsverkets militäre ex­

pert i markförvärvsfrågor. Denne måste enligt ämbetsverket ha tjänstgjort

såsom regementschef. Vid sektionen föreslås vidare två jägmästare, en i

181

Ao 26 och en i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae 21, en skogstekniker i

Ae 12 och ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7. Den skogsmarksareal, som för­

valtas av ämbetsverket, anges motsvara fyra revir av genomsnittlig stor­

lek inom domänverket.

Administrativa byrån

Såsom chef för byrån föreslås ett krigsråd i Bo 1. Vid expeditionen

avses tjänstgöra en kontorist (registrator) i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao

(Ae) 7 och tre konlorsbiträden i Ao (Ae) 5. Personalen vid telefonväxeln

beräknas till ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7 och fyra kontor sbiträden i Ao

(Ae) 5.

Vid kanslisektionen föreslås såsom chef en byrådirektör i Ao 24 samt

i övrigt en förste byråsekreterare i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ao 21

och två amanuenser i reglerad befordringsgång. Ämbetsverket framhåller,

att kanslisektionen tillföres arbetsuppgifter genom indragning av tre tjäns­

ter för förste byråsekreterare i A 21 vid de tekniska byråerna. Vid kansli­

sektionen förutsättes skola handläggas bland annat organisatoriska frågor

av större omfattning eller principiell innebörd.

Personalkontoret består av en byrådirektör i Ao 24, sektionschef, två

förste byråsekreterare i Ae 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång,

en assistent i Ae 17 för handläggning av kollektivavtalsärenden, en kon-

torsskrivare i Ae 13 och ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7. Av amanuenstjäns­

terna föreslås en i samband med innehavarens avgång skola ersättas med

tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Personalkontoret förutsättes skola aktivt

verka för rationalisering av den löpande verksamheten.

Vid kameralsektionen föreslås en kamrer i Ao 23, sektionschef, en förste

revisor i Ae21, en amanuens i reglerad befordringsgång, en kontorsskri-

vare i Ao 13, två kontorsskrivare i Ae 13, en förste kansliskrivare i Ao 12

för kassatjänst, en kontorist i Ae 9, tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och sex

kontorsbiträden i Ao (Ae) 5. Det förutsättes att amanuenstjänsten vid

innehavarens avgång utbytes mot tjänst för kansliskrivare i A 10, varvid

samtidigt en av kontorsskrivartjänsterna anses böra utbytas mot assis­

tenttjänst i A 15.

Slutligen föreslås för kontrolldetaljen en pensionerad officer i A: 24

och en pensionerad underofficer i A: 16.

Viss maskinpersonal

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att på ämbetsverkets personal­

förteckning är uppförda tjänster för maskinpersonal, vilken erfordras för

maskin- och eldningstjänsten vid vissa anläggningar i Stockholm som står

under verkets direkta förvaltning, nämligen en maskinmästare i Ao 14,

två maskinister i Ae 10, två reparatörer i Ao 9, en reparatör i Ao 8, två

reparatörer i Ae 8, en värmeskötare i Ae 8, en reparatör i Ag 8, fem eldare

i Ae 7 och tre eldare i Ag 7. Ämbetsverket föreslår, att tjänsterna för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

182

Kungl. Maj:Is proposition nr HO år 195S

reparatör i Ag 8 och eldare i Ag 7 utbytes mot extra ordinarie tjänster i

samma lönegrader. Vidare hemställer fortifikationsförvaltningen, att tjäns­

ter för en maskinist i Ae 9 och en eldare i Ae 7, avsedda för skötseln av

värmeanläggningarna vid fastigheten Artillerigården i Stockholm, vilken

överförts från Stockholms tygstations till ämbetsverkets förvaltning, till­

föres verkets personalförteckning. Därvid kan en tjänst för maskinist i

Ae 9 vid Stockholms tygstation och en av fortifikationsförvaltningen in­

rättad tjänst för eldare i Ag 7 indragas.

Viss regionalt placerad personal

I fortifikationsförvaltningens personalförteckning redovisas sex tjänster

för byggnadsdirektör i Ae 26, avsedda för cheferna vid byggnadsavdel-

ningen inom sektion VIII vid I.—VI. militärbefälsstaberna. Fortifikations­

förvaltningen föreslår, att dessa tjänster placeras i ABp 26. Ämbetsverket

erinrar om att tjänsterna vid inrättandet från och med budgetåret 1956/57

placerades i lönegrad Cs 10 och uttalar såsom sin bestämda, på erfaren­

heter vid tillsättningen grundade uppfattning, att verket för att kunna för­

värva tillräckligt kvalificerade högskoleutbildade ingenjörer måste kunna

erbjuda minst lönen i slutlöneklassen inom 26 lönegraden.

Anställningsformer in. m.

Bortsett från några för bevakningsuppgifter avsedda tjänster, vilka före­

slås inrättade på extra stat, räknar fortifikationsförvaltningen med att de

föreslagna tjänsterna blir för överskådlig tid erforderliga. Ämbetsverket

föreslår därför, att tjänsterna med angivna undantag göres pensionsberät-

tigande. Vid övervägande av frågan om ordinariesättning har fortifika­

tionsförvaltningen ansett sig nödsakad iakttaga stor försiktighet. Utöver

på fortifikationsförvaltningens personalförteckning nu upptagna ordinarie

tjänster föreslår ämbetsverket sålunda såsom ordinarie endast vissa tjäns­

ter, som är förenade med särskilt ansvar eller beträffande vilka det är ur

statens synpunkt särskilt angeläget att knyta innehavarna fastare till äm­

betsverket. Antalet ordinarie tjänster i olika lönegrader nu och enligt försla­

get framgår av en i fortifikationsförvaltningens skrivelse (s. 18 f.) intagen

sammanställning, vartill torde få hänvisas.

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att avlöningskostnaden för extra

ordinarie tjänster skall bestridas från antingen avlöningsanslag eller bygg-

nadsanslag och anför därvid följande:

Grundläggande för denna fördelning av tjänsterna har varit den prin­

cipiella uppfattningen, att avlöningskostnaderna för de befattningshavare,

som erfordras för underhålls- och förvaltningsverksamheten, bör bestridas

från avlöningsanslag samt att avlöningskostnaderna för personal, som sys-

selsättes med nybyggnadsuppgifter, bör — för erhållande av i görligaste

mån rättvisande byggnadskostnader och därmed även ett riktigt underlag

för beräkningen av underhållsanslag -— belasta nybyggnadsanslagen. I den

mån planlagda och eventuellt konstruerade nybyggnader icke kommer till

183

utförande bör principiellt sell avlöningskostnaden för den med planlägg­

nings- och konstruktionsarbetet sysselsatta personalen bestridas från avlö-

ningsanslag. Fortifikationsförvaltningen anser, att den sålunda angivna

principen alltjämt bör ligga till grund för avlöningskostnadernas fördelning

mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag. Givetvis är det i fråga om

vissa kategorier befattningshavare icke möjligt att annat än uppskattnings­

vis ange vilka befattningshavare, som bör avlönas från den ena eller andra

typen av anslag. Fortifikationsförvaltningen har beräknat behovet av

tjänster å avlöningsanslag och byggnadsanslag med hänsynstagande till

vad nu sagts. Därvid har till avlöningsanslag hänförts samtliga tjänster

för sektionschefer samt i övrigt tjänster med sådan fördelning, att verk­

samheten även vid en väsentligt minskad tillgång på byggnadsanslag skall

kunna fortgå utan alltför stora olägenheter i organisatoriskt avseende.

Den för forsknings- och försöksverksamhet upptagna personalen bör en­

ligt ämbetsverket betraktas såsom en för denna verksamhet under alla för­

hållanden erforderlig stomme. Tjänsterna för denna personal har helt hän­

förts till avlöningsanslag. I den mån forskningsanslag kan ställas till för­

fogande för en utvidgad forskning bör enligt förslaget extra personal an­

ställas med avlöning från dylikt anslag. Tjänsterna vid byggnadsavdel-

ningens inköpssektion har hänförts till avlöningsanslag. Den närmare inne­

börden av förslaget framgår av två till fortifikationsförvaltningens skrivelse

fogade bilagor (nr 9 och 10), till vilka torde få hänvisas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Omorganisationons genomförande

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att den centrala organisationen

utan dröjsmål bör anpassas till den år 1956 beslutade regionala och lokala

organisationen och att samtidigt de förändringar bör genomföras, som be­

tingas av utvecklingen sedan ämbetsverkets tillkomst år 1948. Ämbets­

verket föreslår därför, att den nya organisationen i princip träder i kraft

den 1 juli 1958. Då omorganisationens genomförande givetvis kräver viss

tid, förutsätter ämbetsverket, att de för budgetåret 1957/58 fastställda per­

sonalförteckningarna övergångsvis får tillämpas.

FORTIFIKATIONSKÅRENS ORGANISATION

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverkets år 1956 fram­

lagda förslag till regional och lokal organisation innefattade en utökning

av antalet beställningar för fortifikationsofficerare med 13 till sammanlagt

52. Vid anmälan av propositionen 1956: 110 (s. 46) uttalade dåvarande

departementschefen, att stor återhållsamhet borde iakttagas vid bestäm­

mandet av såväl antalet beställningar som löneställningen för dessa med

hänsyn till den kommande översynen av centralmyndighetens organisa­

tion. Fortifikationskåren tillfördes därför endast tre nya officersbeställ­

ningar, varefter kårens personalförteckning omfattar en överste i Do 4,

chef för fortifikationskåren, två överstar i Bo 1, två överstelöjtnanter i

Ao 26, två överstelöjtnanter eller majorer i Ao 26 eller Ao 23, tio majorer

i Ao 23, femton kaptener i Ao 21 och tio kaptener eller löjtnanter i Ao 21

184

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 ur 1958

eller Ao 17/13, eller sammanlagt 42 beställningar. Fortifikationsförvalt-

ningen anför, att bristen på fortifikationsofficerare alltjämt är kännbar

och att viktiga planläggnings- och utredningsuppgifter måste eftersättas.

Det nu framlagda förslaget innefattar en utökning av antalet för forti­

fikationsofficerare avsedda tjänster med tio. Såsom framgår av den läm­

nade redogörelsen är två tjänster för byråchef i Bo 1 vid fortifikationsför-

valtningen avsedda för fortifikationsofficerare. Beställningar för övriga

i fortifikationsförvaltningen erforderliga fortifikationsofficerare, två övers­

telöjtnanter, fyra majorer och sex kaptener, föreslås upptagna på ämbets­

verkets personalförteckning. Av följande sammanställning framgår de för­

ändringar, som iöreslås i fråga om kårens officersbeställningar, därvid

nyssnämnda tjänster för officerare å fortifikationsförvaltningens personal­

förteckning medräknas.

Fortilika-

Fortifika-

Fortifika-

tionskårens tionskårens

tionsför-

personal-

personal-

valtningens

ma

Ändring

förteckning förteckning

förteckning

F. n.

Förslag

Förslag

+

Överste Bo 4.......................................

1

1

1

»

Bo 1.......................................

2

3

_

3

t

Byråchef Bo 1 .........................................

_

2

2

2

Överstelöjtnant Ao 26................................

2

3

9

3

Överstelöjtnant eller major Ao 26 el. 23

2

_

_

9

Major Ao 23..............................................

10

7

4

n

i

Kapten Ao 21 ................................................

15

13

6

19

4

Kapten eller löjtnant Ao 21 el. 17/13..

10

11

11

1

Summa

42

38

14

52

12

2

En jämförelse mellan fortifikationsofficerarnas nuvarande (F. n.) och

avsedda (Ny) placering i organisationen ger det resultat som framgår av

tabellen å nästa sida.

Av de till kårchefens förfogande stående officerarna är för närvarande

en placerad vid I. militärbefälsstaben medan en utnyttjas för varierande

uPPgifter och en tjänstgör såsom repetitör vid krigshögskolan.

I fråga om fortifikationskårens underofficerare föreslås en ny förval­

tare i Ao 17, vilken redovisats förut under planeringsbvråns rustningssek-

tion. Vidare anmäles behov av en framtida väsentlig förstärkning av den

personalreserv —- två fanjunkare — som står till kårchefens förfogande.

Det omedelbara behovet anges till en fanjunkare.

I anslutning till fortifikationsförvaltningens föreliggande förslag har

chefen för fortifikationskåren, tillika inspektör över rikets befästningar, i

skrivelse den 28 december 1957 framfört vissa synpunkter beträffande

kårens rekryterings- och befordringsläge. I skrivelsen framhålles att kå­

rens organisation under en lång följd av år väntat på sin slutgiltiga lös-

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

185

Bo 4

Bo 1

Ao 26

Ao 26 cl.

23

Ao 23

Ao 21,

Ao 21 el.

17/13

F. n.

Ny F. n.

Ny F. n. Ny

F. n. Ny F. n.

Ny F. n.

Ny

Bcfästningsinsp................................

i

i

1

i

2

1

1

2

_

2

1

_

3

41

6

6

I.

milbefstaben .........................

II.

»

.........................

1

1

1

1

1

1

3

1

III.

»

..........................

_

_

_

1

_

__

1

1

1

IV.

»

.........................

1

1

_

_

_

_

1

2

v.

»

..........................

1

1

1

1

VI.

»

..........................

1

1

_

_

__

1

1

2

3

VII. milbefstaben och Gotlands

1

1

2

2

1

2

1

1

1

_

_

__

2

2

1

1

1

1

1

1

1

1

Till kårchefens förfogande ....

—•

3

3

Summa

i

l

2

5

2

5

2

10

11

25

30

1 En beställning för major

officer i A: 29.

föreslås alternativt vara arvodesbefatlning för pensionerad

ning och att de provisoriska utökningar, som skett, icke svarat mot den

ökning av arbetsuppgifterna, som blivit en följd av befästningsväsendets

alltmer tilltagande betydelse för totalförsvaret. De för närvarande synner­

ligen ogynnsamma befordringsmöjligheterna för de yngre fortifikations-

officerarna, vilka över lag är högt kvalificerade, anser kårchefen innebära

en allvarlig risk för att officerarna söker sig över till civil tjänst om icke

en snar förändring inträffar. I yttrande över skrivelsen framhåller över­

befälhavaren nödvändigheten av att det framlagda förslaget till utökning

av fortifikationskåren genomföres.

Kostnadsfrågor

Vid sina beräkningar av personalbehovet i den nya organisationen utgår

fortifikationsförvaltningen från oförändrad omfattning av nybyggnadsverk­

samheten. Tjänster har icke beräknats för personal, som kan komma att

för begränsad tid erfordras såsom kontrollanter för av ämbetsverket om­

besörjda nybyggnadsföretag eller som sysselsättes med planering av be­

redskapsarbeten.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverket år 1950 vid

framläggande av förslaget till regional och lokal organisation beräknade,

att efter förslagets genomförande en minskning av avlöningskostnaderna

för försvarets fastighetsförvaltning kunde påräknas, som i nuvarande in­

dexläge uppgår till inemot 0,9 miljon kronor per år. Därvid framhölls att

den förutsatta översynen av den centrala organisationen kunde komma att

186

Kunyl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1958

påverka kostnadsjämförelsen men att totalkostnaderna efter översynen

dock kunde förutsättas komma att understiga de tidigare kostnaderna. En

jämförelse av de totala kostnaderna vid nuvarande indexläge för den tidi­

gare organisationen och organisationen efter genomförande av fortifika-

tionsförvaltningens nu framlagda förslag ger enligt vad ämbetsverket anför

vid handen, att det blir möjligt ernå den besparing, som ställdes i utsikt

i 1956 års förslag.

Begränsas kostnadsjämförelsen till att avse den gällande och den före­

slagna organisationen av fortifikationsförvaltningen och fortifikations­

kåren framkommer enligt ämbetsverkets beräkningar en minskning av av-

löningskostnaden för förvaltningen vid nuvarande byggnadsvolym med om­

kring 0,65 miljon kronor och en ökning för fortifikationskåren med om­

kring 0,2 miljon kronor, d. v. s. en nettominskning med omkring 0,45 mil­

jon kronor per år.

FÖRSLAG RÖRANDE BEFÄSTNINGSINSPEKTION

I skrivelse den 6 februari 1958 bar överbefälhavaren framlagt förslag

angående organiserande av en befästningsinspektion. överbefälhavaren er­

inrar därvid om att chefen för fortifikationskåren är — förutom chef för

fortifikationsförvaltningens befästningsbyrå — inspektör över rikets be­

fästningar. Före omorganisationen 1948 av fortifikations- och byggnads-

förvaltningen stod en befästningsinspektion under befäl av en stabschef

till inspektörens förfogande. Till tjänstgöring vid inspektionen kunde kår-

chefen — tillika chef för arméns fortifikationsförvaltning — beox-dra er­

forderlig personal ur kåren eller ämbetsverket. Sedan 1948 har någon

särskild stab icke varit organiserad, utan personalen vid fortifikations­

förvaltningens befästningsbyrå har fått tagas i anspråk för att biträda

inspektören. Såsom en följd av den snabba utvecklingen på det militär­

tekniska området har medverkan i den operativa krigsplanläggningen blivit

en av inspektörens viktigaste uppgifter, anför överbefälhavaren vidare. In­

spektörens verksamhet bör innefatta samordning av denna planläggning

med planläggningen inom den civila sektorn av anläggningar med skydd

mot vapenverkan. Inspektören över rikets befästningar bör sålunda bistå

de civila myndigheterna vid utformningen av dylika anläggningar samt

äga inspektera anläggningarna. De uppgifter, som åvilar inspektören, är

till övervägande del sådana, att de bör lösas i direkt kontakt med försvars­

staben. Överbefälhavaren föreslår, att ett särskilt stabsorgan, benämnt

befästningsinspektionen, inrättas för angivna uppgifter. Där skall sålunda

handläggas till stabsverksamhet hänförliga ärenden, som berör befästnings-

väsendets utveckling och fortifikatorisk rustningsplanläggning, samord­

ning av befästningsverksamheten inom totalförsvaret ävensom ärenden

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

187

rörande viss säkerhetstjänst, kodförteckningar och befästningsförtcckning.

Avsett är vidare att till inspektionen överflytta vissa stabsuppgifter, som

för närvarande åvilar fortifikationsförvaltningens chefsexpedition såsom

organ för chefen för fortifikationskåren, nämligen ärenden som berör led­

ningsorgan in. m. vid befästningsbyggnadsverksamheten i krig, utbildning

för planläggning och ledning av befästningsarbeten, utrustning för forti-

fikatoriska arbeten, försöksverksamhet vid trupp m. in. samt fortifikations­

kårens personal.

Befästningsinspektionen skall enligt förslaget bestå av en major vid

fortifikationskåren, stabschef, två kaptener vid fortifikationskåren, en för­

valtare i Ao 17 vid fortifikationskåren, en pensionerad officer i A: 24, en

tekniker i Ae 10 och ett skrivbiträde i reglerad befordringsgång. Behovet

av fortifikationsofficerare har inräknats i det antal (52), som enligt forti­

fikationsförvaltningens förslag, för vilket jag förut redogjort, skall utgöra

fortifikationskårens officerskader. Förvaltaren i Ao 17 kan överföras från

fortifikationsförvaltningen. Vid beräkningen av fortifikationsförvaltning­

ens personalbehov har ämbetsverket utgått från att vissa uppgifter komme

att överföras till en befästningsinspektion och med hänsyn därtill icke

längre ansett behov föreligga i verket av tjänster för en pensionerad offi­

cer i A: 24, en tekniker i Ae 10 och ett biträde i reglerad befordringsgång.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av försvarets civil­

förvaltning, civillörsvarsstyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskon­

toret, statens organisationsnämnd, rikets allmänna kartverk, riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrelsen i Norrbottens län samt

civilbefälhavarna i första och fjärde civilområdena.

Yttranden

Förslaget rörande fortifikationsförvaltningen och fortifika­

tion s k å r e n

överbefälhavaren biträder förslaget i princip. Då detta innebär en eftek-

tivisering och dessutom medför kostnadsminskning anser överbefälhava­

ren, att omorganisationen utan dröjsmål bör komma till stånd. Särskilt

framhåller överbefälhavaren betydelsen av att den fortifikatoriska forsk­

nings- och försöksverksamheten erhåller sådana resurser att erforderligt

tekniskt underlag kan frambringas för att höja skyddet mot atomvapen­

verkan.

överbefälhavaren anser, att chefen för planeringsbyråns planeringsde-

talj bör vara officer på aktiv stat.

Försvarets civilförvaltning anser den föreslagna organisationen inne­

fatta väsentliga fördelar i förhållande till den nuvarande och förordar

därför, att en omorganisation göres efter i huvudsak de riktlinjer, som

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

angivits i förslaget. Inrättande av en särskild niarkbyrå innebär enligt

civilförvaltningens mening ett bestämt framsteg. Då bärande skäl icke

torde kunna åberopas för att från byråns handläggning undantaga inköp

och försäljning av mark för flygfält, bör dessa ärenden redan vid genom­

förandet av den nya organisationen övergå från flygförvaltningen till forti-

fikationsförvaltningen. Civilförvaltningen anser, att avlöningskostnaderna

för den personal, som sysselsättes med nyltyggnadsuppgifter, bör bestridas

från avlöningsanslag och åberopar därvid ett uttalande, som gjordes av

dåvarande chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av propositionen

1957: 110 (s. 20) i frågan om bestridande av avlöningskostnaderna för

personalen i försvarets materielförvaltande verk. Någon granskning i de­

talj av personaluppsättning och löneställningar har civilförvaltningen icke

kunnat företaga. I fråga om fortifikationskårens personalbehov erinrar

civilförvaltningen om att ämbetsverket i sitt yttrande över 1956 års orga-

nisationsförslag uttalat, att viss försiktighet vid bedömningen av kårens

sammansättning borde iakttagas innan erfarenheter vunnits av den nya

regionala och lokala organisationen och att kåren därför tills vidare borde

begränsas att omfatta 46 officersbeställningar. Civilförvaltningen vidhåller

vad ämbetsverket anfört angående återhållsamhet vid inrättande av nya

beställningar för fortifikationsofficerare. Mot förslaget till utökning av

antalet stater för underofficerare har civilförvaltningen ingen erinran.

Arméintendenturförvaltningen, som yttrar sig endast i vad förslaget av­

ser utformningen av den värmetekniska kontrollen, har intet att erinra

mot att två ingenjörstjänster överflyttas till fortifikationsförvaltningen för

kontroll av bränsleförbrukningen.

Försvarets förvaltningsdirektion framhåller, att förslaget synes innebära

en klarare arbetsfördelning mellan verkets olika enheter och att detta bör

medföra en rationellare arbetsordning till båtnad för effektiviteten. För-

valtningsdirektionen tillstyrker därför att förslaget genomföres och att

detta sker från och med budgetåret 1958/59 så att den centrala organisa­

tionen blir anpassad efter den genomförda regional- och lokalorganisa­

tionen. I fråga om principerna för avlöningskostnadernas fördelning mel­

lan avlöningsanslag och sakanslag uttalar förvaltningsdirektionen, att det

särskilt i nuvarande läge måste anses vara väl motiverat att icke driva

överföringen av avlöningskostnaderna från sak- till avlöningsanslag för

långt, då möjligheterna därigenom minskas att ernå en successiv anpass­

ning av den i byggnadsverksamheten sysselsatta personalen efter inträf­

fande förändringar i arbetsomfånget. Om lönekostnader föres på sakan­

slag innebär detta ett särskilt incitament till rationalisering och återhåll­

samhet med medel, framhåller direktionen. — Direktionen har intet att

erinra mot att chefen för forsknings- och försökssektionen får den före­

slagna löneställningen och framhåller att den verksamhet, som bedrives

inom sektionen, är av stor betydelse icke enbart för fortifikationsförvalt-

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

189

ningens ämbetsområde utan även för andra grenar av totalförsvaret. —

Det bör enligt förvaltningsdirektionens mening övervägas att till hand­

läggning vid fortifikationsförvaltningen överföra frågor rörande förvärv,

försäljning och rättslig vård av mark för flygfält.

Statskontoret anser viss omläggning av fortifikationsförvaltningens or­

ganisation vara motiverad men uttalar tveksamhet i fråga om antalet

byråer. Bärande skäl har enligt statskontorets mening icke förehragts för

att bibehålla personalkontoret såsom självständig arbetsenhet i den om-

bildade administrativa byrån. Behovet av särskild chefsexpedition ifråga-

sättes. Med anledning av förslaget om att placera vissa chefstjänster i

lönegrad ABp 26 erinrar statskontoret om att förordnandetjänster ur­

sprungligen utnyttjats i sådana fall då det ansetts vara av särskild vikt

att hålla möjlighet till personbyte å en befattning öppen. Huruvida så­

dana omständigheter föreligger i fråga om de tjänster, för vilka denna

lönegrad nu föreslagits, anser statskontoret undandraga sig dess säkra

bedömande. Höjd lönegradsplacering bör icke i förevarande sammanhang

ifrågakomma för sådana tjänster, vilkas innehavare i den nya organisatio­

nen bibehålies vid sina hittillsvarande arbetsuppgifter. Statskontoret an­

ser sig därför icke kunna biträda förslagen om förbättrad löneställning

för forskningschefen, jägmästaren i Ao 25 samt domänofficeren. Det bör

enligt statskontorets mening icke heller ifrågakomma att ompröva löne-

ställningen för viss tjänst på grund av att densamma i anslutning till

löneplansrevisionen från och med den 1 juli 1957 erhållit ändrad löne-

gradsbeteckning och ändrat lönegradsnummer. Statskontoret avstyrker

därför förslaget alt placera byggnadsdirektörerna vid vissa militärbefäls-

staber i lönegrad ABp 26. I fråga om utbyggnaden av fortifikationskåren

anser statskontoret att försiktighet bör iakttagas och att nya officersbe­

ställningar icke bör övervägas i vidare mån än som erfordras för orga­

niserandet av den planerade befästningsinspektionen. Några officersbe­

ställningar bör icke uppföras på fortifikationsförvaltningens personalför­

teckning.

Riksräkenskapsoerket uttalar, att några större förändringar i nuvarande

organisation icke bör genomföras förrän resultatet av 1955 års försvars-

beredning kan överblickas. Oundgängliga förstärkningar bör vidtagas

inom ramen för gällande organisation. Riksräkenskapsverket ställer sig

dock tveksamt till inrättandet av föreslagna högre tekniska tjänster. Ut­

gående från antagandet att ärendena beträffande markköp och markför­

säljning på längre sikt kommer att minska framhåller riksräkenskaps­

verket, alt det under sådana förhållanden är olämpligt att inrätta en fast

byrå för denna verksamhet. Riksräkenskapsverket avstyrker att jägmäs­

taren i Ao 25, vilken lön svarar mot löneställningen för revirförvaltare

inom domänverket, uppflyttas till Ao 26. Enligt riksräkenskapsverkets

mening bör även personal, som erfordras för nybyggnadsverksamhet, av­

190

Kungl. Maj:h> proposition nr 110 år 1958

lönas från avlöningsanslag. Fortifikationskårens officerspersonal hör

redovisas på kårens personalförteckning.

Statens organisationsnamnet finner de vägledande principerna för av-

delningsindelningen och för placeringen av gemensamma organ lämpliga

och syftande till förenkling och effektivisering av verksamheten. Nämn­

den ifrågasätter dock nödvändigheten av att vid befästningsavdelningen

inrätta en särskild planeringsbyrå och föreslår i stället att för motsva­

rande uppgifter inrättas en sektion direkt underställd avdelningschefen.

Långtidsplanering och utarbetande av medelsäskanden rörande befäst­

ningars delfond bör enligt nämndens mening ske vid befästningsavdelning-

ens anläggningsbyrå varför den föreslagna planeringsdetaljen bör inrättas

där. Med hänsyn till mark- och fastighetsärendenas omfattning samt sär­

präglade och kvalificerade natur biträder organisationsnämnden förslaget

att dessa ärenden utbrytes ur den administrativa byrån och hänföres till

en särskild markbyrå. Nämnden anser även, att markförvärvsfrågor för

flygfält bör hänföras till denna byrå. Organisationsnämnden anser lämp­

ligt, att utredning nu göres av frågan om utnyttjande av den numera i

militärbefälsstaberna placerade byggnadstekniska sakkunskapen även för

underhåll m. m. av flygfält liksom av frågan om överförande till fortifika-

tionsförvaltningen av nybyggnad och underhåll av militära flygfält. Nämn­

den, som saknat underlag för att detaljgranska varje tjänst, anser sig dock

kunna ansluta sig till de föreslagna lönesätlningarna. Någon bedömning

av personalbehov och löneställningar vid forsknings- och försökssektio-

nen gör nämnden emellertid icke. I fråga om fortifikationskårens sam­

mansättning erinrar organisationsnämnden om att nämnden i sitt yttrande

över 1956 års organisationsförslag uttalat, att vid varje militärbefälsstab

bör finnas en regementsofficer såsom chef för fortifikationssektionen och

en kapten såsom biträdande fortifikationsofficer ävensom att tre kaptener

bör beräknas för att bland annat biträda vid Malmö, Stockholms och Kalix

försvarsområden. Det osäkra läget beträffande försvarsorganisationens

framtida utformning manar enligt nämndens mening till att i år särskild

försiktighet iakttages i fråga om kårens utökning. Såsom ett komplement

till översynen erfordras, att de regionala organen snarast utnyttjas på

avsett sätt, så att ämbetsverket icke längre belastas med mindre väsentliga

frågor, samt att förvaltningens interna arbetsformer ändras i effektivise­

rande syfte.

Statens lönenämnd anför, att tillräckliga hållpunkter för en granskning

av förekommande lönefrågor icke förelegat, enär redogörelse för arbets­

uppgifterna, där sådan lämnas, mestadels är allmänt hållen eller knapp­

händig. Lönenämnden, som fått det intrycket att en närmare granskning

av löneställningarna är erforderlig, anför till belysande härav såsom exem­

pel, att tjänsterna för forskningschef, domänofficer och jägmästare i

Ao 25 föreslagits uppflyttade utan att av motiveringen framgår, huruvida

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 är 1958

191

förändring av arbetsuppgifterna ägt rum sedan befattningarna senast

prövades. Lönenämnden ifrågasätter, huruvida icke tjänsten såsom chef

för befästningsavdelningens expedition bör inrättas såsom arvodesbefatt-

ning för pensionerad underofficer. Av principiella skäl anser nämnden

det icke böra ifrågakomma att vid befästningsavdelningens materielsek-

tion inrätta en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 29 såsom

alternativ till beställning för major på aktiv stat. Nämnden ifrågasätter

om icke de båda byrådirektörstjänsterna vid befästningsavdelningens

konstruktionssektion bör placeras i Ae 24. För chefen för befästningsav­

delningens underhållssektion ifrågasättes om icke tjänst i Ao 23 är till­

räcklig. Bärande skäl för föreslagna omändringar av tjänster i Ao och

Ae 26 till tjänster i ABp 26 har enligt nämndens mening icke framlagts.

Lönenämnden understryker slutligen angelägenheten av att avlöningskost-

naderna i sin helhet redovisas å avlöningsanslag.

Försvarets civila tjänstemannaförbund tillstyrker, att omorganisation

kommer till stånd och ansluter sig till vad fortifikationsförvaltningen där-

utinnan anfört. Förbundet ifrågasätter dock om icke byggnadsavdelning-

ens värme-, elektro- samt väg- och vattenbyggnadskontor ävensom kasern­

avdelningens underhållssektion blivit kraftigt underdimensionerade med

hänsyn till den omfattning i vilken ämbetsverket nu anlitar utanför verket

stående konsulter. I organisationen erforderliga tjänster bör icke göras

exklusivt militära, därest detta icke med nödvändighet är betingat av

tjänstens krav. Sakliga skäl för placering av militära beställningar i orga­

nisationen i den omfattning, som föreslagits, synes förbundet icke före­

ligga. Förbundet uttalar sin besvikelse över den restriktivitet, som präg­

lar förslaget i vad angår ordinariesättning. Ämbetsverket bör enligt för­

bundets mening kunna erhålla ett betydligt större antal ordinarie tjänster

än som föreslagits. För att ämbetsverket skall kunna med framgång kon­

kurrera med den öppna marknaden om den bästa arbetskraften med lägre

teknisk utbildning bör liera tjänster i lönegrad 23 tillföras organisationen.

Förbundet, som framför erinringar beträffande löneställningen för ett 20-

tal tjänster, anser att såväl personaluppsättningen å de olika enheterna

som lönegradsplaceringarna bör överses sedan den nya organisationen

genomförts och erhållit erforderlig stadga.

Svenska arkitekters riksförbund, som finner förslaget i vad avser orga­

nisationens uppbyggnad medföra förbättring i vissa delar, även om det­

samma icke är helt tillfredsställande, anser det värdefullt att organisa-

lionsändringen nu kommer till stånd. Tjänsten för chefsarkitekt föreslås

placerad i lägst Bp 3. Då övriga fyra arkitekter skall förestå var sin ar­

betsgrupp och handha uppgifter av samma svårighetsgrad och omfång, bör

differentierad löneställning icke ifrågakomma utan samtliga tjänster pla­

ceras i Ae 26.

Statsverkens ingenjörsförbund avstyrker förslagets genomförande och

192

kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1958

uttalar, att det hort undersökas om allt projekterings- och konstruktions­

arbete för de fyra delfonderna av försvarets fastighetsfond kan samlas

till ett konstruktionsorgan. Förbundet anser, att såsom en direkt följd av

1956 års riksdagsbeslut beträffande den regionala organisationens utform­

ning den civila ingenjörstekniska expertisen inom ämbetsverkets befäsl-

ningsavdelning bort erhålla samma i tekniskt och ekonomiskt avseende

självständiga ställning som chefen för byggnadsavdelningen inom sektion

VIII vid militärbefälsstab. Kasernavdelningen bör enligt förbundets me­

ning organiseras med en konstruktionsbyrå (under chefsarkitekten), vilken

skall från början till slut handlägga investeringsärenden under försvars­

grenarnas delfonder, samt ett underhållsorgan — kontor eller byrå — med

däri ingående självständig statistisk sektion. Något organ för militära

behovsprövningar anses icke erforderligt. Antalet tekniska tjänster i löne­

grad 25 anses vara för litet. Förbundet motsätter sig, att ett antal helt eller

huvudsakligen tekniska tjänster inrättas och göres exklusiva för fortifika-

tionsofficerare samt uttalar såsom sin uppfattning, att den i förslaget redo­

visade besparingen kommer att motsvaras av ökade konsultarvoden.

Svenska byggnadsingenjörers riksförbund anför, att förbundet icke kan

finna annat än att förslaget torde innebära vissa positiva förenklingar av

nuvarande arbetsuppgifters fördelning och behandling. Med hänsyn till

personalberäkningarna och den föreslagna lönesättningen anser sig tör-

bundet emellertid icke kunna ha tilltro till förslaget, vars genomförande

sålunda avstyrkes.

Sveriges arbetsledareförbund har intet att erinra mot förslaget. Den

föreslagna ändringen av administrativa byråns organisation är enligt för­

bundets erfarenhet starkt av behovet påkallad.

Svenska officersförbundet, som icke ingår på någon bedömning av de

organisatoriska frågorna eller på frågan huruvida avvägningen mellan

militära och civila befattningar är riktig, framhåller det synnerligen ange­

lägna i att omorganisationen av fortifikationskåren genomföres från och

med budgetåret 1958/59 och understryker särskilt de synnerligen dåliga

befordringsförhållandena för de yngre fortifikationsofficerarna. Förbundet

anser, att chefen för utredningssektionen vid befästningsavdelningens an-

läggningshyrå hör vara överstelöjtnant i stället för major samt att vid

samma sektion en beställning för kapten bör utbytas mot beställning för

major. Den för forsknings- och försökssektionen avsedda kaptensbeställ­

ningen bör utbytas mot majorsbeställning. Chefen för materielsektionen

vid befästningsavdelningens planeringsbyrå föreslås vara överstelöjtnant

alternativt pensionerad officer i A: 29. Slutligen föreslår officersförbundet

att vid I. inilitärbefälsstaben en kaptensbeställning utbytes mot en majors­

beställning.

Svenska underofficersförbundet har intet att erinra mot förslaget.

Sveriges civilingenjörsförbund ifrågasätter om den föreslagna organisa-

193

tionen är den i alla avseenden lämpligaste men tillstyrker med hänsyn till

behovet av omedelbara åtgärder, att den i sina huvuddrag genomföres.

Vissa ändringar föreslås emellertid. Sålunda anser förbundet, att såsom

chef för anläggningsbyrån bör med hänsyn till arbetsuppgifternas utpräglat

tekniska natur avses en kvalificerad tekniker med placering i Bo 1. Efter­

som de ärenden, som skall handläggas vid samma byrås utredningssek­

tion, enligt förbundets mening är av övervägande teknisk natur, synes det

förbundet riktigast att från konstruktionssektionen överflytta en tjänst för

byrådirektör i Ae 26 och utnyttja denna för sektionschefen. Kasernavdel­

ningens underhållssektion föreslås ombildad till underhallskontor med en

överingenjör i Bp 1 såsom chef. Förbundet föreslår vidare, att chefen för

värmekontoret placeras i Bp 3, cheferna för elektro- samt väg- och vatten-

byggnadskontoren i Bp 1 och chefen för bvggnadssektionen i ABp 26.

Elektrokontorets konstruktions- och specialsektioner bör enligt förbundets

mening benämnas installationssektion respektive kraftförsörjningssektion.

Även den sistnämnda sektionen bör förestås av byrådirektör i Ae 24.

Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), vars yttrande begrän­

sats till att avse den administrativa verksamheten, ansluter sig till för­

slaget om att bilda en särskild markbyrå. Saco ifrågasätter om icke ett

särskilt organ, antingen direkt underställt verkschefen eller ingående i

administrativa byrån, erfordras för handläggning av organisationsfrågor.

Vidare ifrågasattes om icke den tjänst för förste byråingenjör i Ae 23,

som vid kasernavdelningens underhållssektion avses för handläggning av

ärenden angående underhåll av bostäder, hyressättning, fördelning av

tjänstebostäder m. m., bör alternativt kunna tillsättas med administrativt

utbildad tjänsteman. Vid markbyrån bör marksektionen förestås av en

byrådirektör i Ao 26 varjämte behov där finnes av ytterligare en byrå­

direktör i Ao 24. En tjänst för förste byråsekreterare i Ag 21 föreslås även

för avarbetande av arbetsbalans inom sektionen. Vid administrativa byråns

kanslisektion bör inrättas ytterligare en tjänst för förste byråsekreterare

i Ae 21 för att fackbyråerna skall kunna tillhandahållas juridisk sakkun­

skap. Saco anser, att tjänsten såsom chef för administrativa byråns kame­

ralsektion bör placeras i Ao 24. Härjämte bör tjänsten för revisor i Ae21

uppflyttas till Ae 23.

Förslaget rörande befästningsinspektionen

Samtliga remissmyndigheter utom försvarets civilförvaltning, som fun­

nit frågan om behovet av en befästningsinspektion undandraga sig ämbets­

verkets bedömande, har uttalat sig i positiv riktning om förslaget.

Försvarets civilförvaltning ifrågasätter huruvida icke de för befäst-

ningsinspektionen avsedda civila tjänsterna bör upptagas på fortifika-

tionsförvaltningens personalförteckning med angivande av att de är av­

sedda för inspektionen.

1389

58

Bihang till riksdagens protokoll 1958, 1 samt. Nr 110

Kungl. Majds proposition nr 110 är 1958

194

Knngl. Mcij:ts proposition nr 110 är 1958

Civilförsvarsst yreisen tillstyrker förslaget och framhåller, att genom

inspektionens anknytning till försvarsstaben förutsättningar vinnes för en

ökad samverkan och intimare samordning i fråga om civila och militära

fortifikatoriska anläggningar. Något behov av att befästningsinspektionen

erhåller självständig inspektionsrätt över civilförsvarets anläggningar före-

ligger dock icke enligt civilförsvarsstyrelsens mening.

Telestyrelsen anser det synnerligen önskvärt att ett organ inrättas med

uppgift att åstadkomma en riktig avvägning mellan totalförsvarets skilda

grenar av de ekonomiska resurser, som bör disponeras för byggnadstek-

niska åtgärder avseende skydd mot vapenverkan, att åstadkomma för

totalförsvaret enhetliga principer för åtgärder av skilda slag med dylikt

syfte, såsom utspridning, byggnadstekniskt skydd, maskering m. m., samt

att tillhandagå myndigheterna med tekniska anvisningar i utförandefrå­

gor. Den för befästningsinspektionen avsedda personalen finner telesty­

relsen dock vara helt otillräcklig för att handha de av styrelsen angivna

arbetsuppgifterna.

Järnvägsstyrelsen finner den ekonomiska storleksordningen av befäst-

ningsverksamheten inom totalförsvaret väl motivera inrättande av en be-

fästningsinspektion i enlighet med förslaget.

Vattenfallsstyrelsen, som anser samordningen av verksamheten på

ifrågavarande område lämplig för att icke säga nödvändig, har intet att

erinra mot att en fastare organisatorisk bakgrund skapas i enlighet med

förslaget.

Byggnadsstyrelsen finner det önskvärt att genom inrättande av en be-

fästningsinspektion få ett organ för samordning och utbyte av de militära

och civila synpunkterna och erfarenheterna på utformning, vidareutveck­

ling, komplettering och fortlöpande inspektion ur fortifikatorisk synpunkt

beträffande alla i totalförsvaret ingående anläggningar.

Statskontoret anser, att återgång till det tidigare systemet med en sär­

skild befästningsinspektion icke bör ske utan starka skäl men framhåller,

att förslaget icke i någon mera väsentlig utsträckning rubbar gällande

organisation. Ämbetsverket har icke något att erinra emot att inspektio­

nen tillföres särskild personal.

Statens organisationsnämnd anser det i princip riktigt, att ett särskilt

stabsorgan tillskapas för att biträda befästningsinspektören vid fullgöran­

det av dennes uppgifter, och har ingen erinran mot förslaget rörande vilka

slag av ärenden, som skall hänföras till inspektionen. Nämnden, som sak­

nar underlag för ett sakligt bedömande av personalbehovet, föreslår att

stabsorganet utbygges successivt allteftersom tillförlitlig praktisk erfaren­

het vinnes rörande arbetsomfattningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

195

Rikets allmänna kartverk tillstyrker förslaget, enär en samordning av

befästningsverksamheten skulle göra det möjligt för kartverket att med

erforderlig säkerhet erhålla vissa uppgifter, som verket behöver för att

iakttaga gällande sekretessföreskrifter.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anser, att den alltmer

omfattande byggnadsverksamheten avseende anläggningar till skydd mot

vapenverkan icke blott för krigsmakten utan även för de civila verken har

ställt större anspråk på såväl operativ som teknisk samordning. Det synes

riksnämnden av beredskapsskäl vara angeläget att så snart ske kan få

den föreslagna organisationen fastställd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför, att det från civil synpunkt torde

vara till fördel att fortifikatoriska ärenden av operativ natur handlägges i

ett stabsorgan anknutet till försvarsstaben.

Civilbefälhavaren i första civilområdet framhåller, att det med hänsyn

till totalförsvarets samlade behov av arbetskraft, materiel och maskiner

nr. m. för fortifikatoriska arbeten är synnerligen angeläget att arbetet på

lösningen av de olika problemen samordnas i alla instanser så att ratio­

nella resultat kan åstadkommas. Befästningsinspektörens uppgift härut­

innan är, såvitt civilbefälhavaren kan finna, av den vikt och storleksord­

ning att ett särskilt stabsorgan erfordras.

Civilbefälhavaren i fjärde civilområdet har intet att erinra mot att de

för vissa myndigheter gemensamma berguppehållsplatserna inordnas i be-

fästningsinspektionen men anser att det operativa förberedelsearbetet i

övrigt kan ske genom samarbete såsom hittills mellan de ämbetsverk, som

svarar för verksamheten.

Departementschefen

Genom beslut av 1956 års riksdag omorganiserades fortifikations- och

byggnadsförvaltningen vid militärbefälsstaberna. Beslutet innebar, att tek­

nisk och annan expertis tillfördes staberna samt att åtskilliga arbetsupp­

gifter överfördes dit från fortifikationsförvaltningen. Bland dylika arbets­

uppgifter må nämnas prövning av förslag till och fastställande av stater

för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter och specialbygg­

nader, detaljplanläggning och kostnadsberäkning av ej alltför omfattande

arbeten samt utförande och kontroll av flertalet förekommande arbeten.

Enligt den till grund för 1956 års beslut liggande arbetsfördelningen mel­

lan de olika instanserna skall fortifikationsförvaltningen utföra den slut­

liga bearbetningen av utredningar om underhålls- och nybyggnadsbehov,

varpå framställningar till Kungl. Maj :t skall grundas. Fortifikationsför­

valtningen skall vidare fastställa den kostnadsram, som skall gälla för

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

underhållsverksamheten inom de regionala områdena, samt ange rikt­

linjer i stort för användningen av underhållsmedlen. Ämbetsverket skall

planlägga och kostnadsberäkna alla mera komplicerade arbeten samt i

regel verkställa anbudsinfordran och anbudsprövning för dylika arbeten.

Huvuddelen av förekommande besiktningar skall även ankomma på äm­

betsverket. Vidare skall större utredningar av olika slag, plan-

läggningsuppgifter, behovsprövningar och angelägenhetsgraderingar på

längre sikt ävensom prövning av framställningar om medel för hastigt

uppkommande behov åvila centralorganet. Såsom ett led i den fortifika-

toriska rustningsplanläggningen skall bland annat centralt utarbetas pla­

ner för tillgodoseendet i krig av behovet av byggnadsmateriel, verktyg och

arbetsmaskiner. Ärenden, som gäller markanskaffning och marköverlå­

telse samt den praktiska vården av jordbruks- och skogsfastigheter även­

som frågor av juridisk-administrativ natur skall i väsentliga delar hand­

läggas centralt. En till vissa objekt i Stockholm med omnejd knuten lokal

förvaltning skall utövas av centralorganet. Slutligen skall fortifikations-

förvaltningen öva fortlöpande tillsyn och kontroll över de underlydande

organens verksamhet, följa den tekniska utvecklingen samt lämna nämnda

organ generella anvisningar i tekniskt, ekonomiskt och administrativt hän­

seende.

I samband med nyssnämnda omorganisation minskades fortifikations-

förvaltningens personal väsentligt. I avvaktan på översyn av den centrala

organisationen inrättades vid ämbetsverket endast ett fåtal tjänster, vilka

bedömdes omedelbart erforderliga för att verksamheten skulle kunna fun­

gera. Härjämte anmäldes att vissa förändringar i den centrala organisa­

tionen vore nödvändiga för att den totala organisationen skulle fungera

effektivt. En jämförelse mellan de beräknade kostnaderna för den då

gällande och den av fortifikationsförvaltningen föreslagna organisationen

gav till resultat, att avlöningskostnaderna kunde vid oförändrad byggnads­

volym beräknas minska med i runt tal 0,8 miljon kronor per år. Vid för­

slagets framläggande framhölls att det givetvis icke vore möjligt att med

säkerhet bedöma hur den blivande omprövningen av den centrala orga­

nisationen komme att ekonomiskt gestalta sig. Kostnaderna för den totala

fastighetsförvaltningen efter genomförandet av organisatoriska och där­

med sammanhängande förändringar i den centrala fortifikationsförvalt­

ningen förutsattes dock komma att understiga kostnaderna för den då­

varande organisationen.

Det organisationsförslag, som nu framlagts av fortifikationsförvalt­

ningen, innebär — såsom framgår av den lämnade redogörelsen — att

den årliga besparing av i nuvarande indexläge 0,9 miljon kronor, som

ställdes i utsikt i 1956 års organisationsförslag, uppnås. Med hänsyn här­

197

till och då förslaget inrymmer förbättringar av organisationen i flera viktiga

avseenden och synes möjliggöra ett bättre utnyttjande av militärbefälssta-

bernas nyligen utbyggda resurser, anser jag det angeläget att förslaget

lägges till grund för en omorganisation. Vad beträffar enskildheterna är

jag i vissa avseenden av en annan mening än fortifikationsförvaltningen.

Härtill torde jag få återkomma i det följande.

Fortifikationsförvaltningens förslag om att organisera särskilda avdel­

ningar och sålunda införa ytterligare ett led i ämbetsverkets organisation

torde huvudsakligen ha föranletts av att cheferna för de tekniska byråerna

på grund av arbetsbelastningen icke kunnat ägna erforderlig tid åt viktiga

planerings- och samordningsfrågor. Jag delar ämbetsverkets uppfattning

om behovet av åtgärder för att avhjälpa de konstaterade olägenheterna av

nämnda chefers alltför stora ax-betsbörda. Jag är emellertid icke beredd att

föreslå att avdelningar organiseras utan anser, att man får söka åstad­

komma lättnader dels genom omflyttning av arbetsuppgifter mellan forti-

fikationsförvaltningens olika enheter i enlighet med ämbetsverkets förslag,

dels ock genom en instruktionsmässig omfördelning av ansvaret i riktning

mot underlydande chefer.

Fortifikationsförvaltningen har understrukit betydelsen i skilda hänse­

enden av den verksamhet som bedrives vid befästningsbyråns forsknings-

och försökssektion. Jag delar helt ämbetsverkets uppfattning härutinnan.

Med hänsyn till det värde jag sålunda tillmäter ifrågavarande verksamhet

anser jag mig böra föreslå, att forskningsorganet bildar en fristående sek­

tion, forskningssektionen, under en forskningschef i Bp eller Br 3. Löne-

ställningen bör omprövas vid uppkommande ledighet å tjänsten.

Genom att såsom föreslagits föra den husbyggnadstekniska projekte­

ringen under enhetlig ledning synes mig uppenbara fördelar vara att vinna.

Jag delar uppfattningen, att det av ekonomiska skäl icke låter sig göra

att tillföra envar av de för planläggningen ansvariga enheterna tekniska

experter av olika slag även om detta skulle innebära vissa fördelar. Exper­

terna bör därför även enligt min mening hänföras till särskilda organ för

värme-, elektro- samt väg- och vattenbvggnadsområdena, vilka bör sam­

manhållas i en byggnadsbyrå. Jag anser sålunda behov föreligga av en

värmesektion, en elektrosektion samt en väg- och vattenbyggnadssektion.

I byggnadsbyrån bör även ingå en planeringsdetalj, en byggnadssektion

och en inköpssektion. Av vad nu sagts framgår, att jag icke funnit anled­

ning föreligga att till ett gemensamt organ sammanföra detaljplanläggning

och konstruktionsverksamhet för objekt under fastighetsfondens samtliga

del fonder.

Jag vill understryka fortifikationsförvaltningens uppfattning, alt den

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

198

foi tifikatoi iska rustningsplanläggningen är av grundläggande betydelse för

befästningsverksamhetens funktionsduglighet i krig och att planläggnings-

arbetet därför bör ledas av en högt kvalificerad fortifikationsofficer. Såsom

en konsekvens av vad jag nyss anfört bör denna verksamhet bedrivas inom

en i befästningsbyrån ingående sektion, planeringssektionen. I samma byrå

bör ingå en utredningssektion, en konstruktionssektion och en underhålls-

sektion.

Behovet av en särskild byrå för handläggning av mark- och domän-

ärenden finner jag vara klart ådagalagt med hänsyn till den stora omfatt­

ning arbetsområdet sedan flera år haft och, oavsett den framtida utform­

ningen av försvarsorganisationen, kan beräknas få. Jag ansluter mig så­

lunda helt till förslaget att inrätta en markbyrå. Även omfattningen och

arten av den administrativa verksamheten nödvändiggör att markfrågorna

utbrytes ur den administrativa byrån.

Såsom framgår av redogörelsen för remissyttrandena har försvarets

civilförvaltning och statens organisationsnämnd uttalat, att ärenden an­

gående inköp och försäljning av mark för flygfält bör överföras från flyg-

förvaltningen till fortifikationsförvaltningen. Försvarets förvaltningsdirek-

tion har jämväl uttalat sig i denna riktning. Chefen för flygvapnet har

förklarat, att handläggningen av flygvapnets markförvärvsärenden borde

närmare utredas. Organisationsnämnden har emellertid jämväl föreslagit,

att frågan om utnyttjande av den tekniska personalen vid militärbefäls-

stabernas sektion VIII och i samband därmed frågan om överförande till

fortifikationsförvaltningen av nybyggnad och underhåll av militära flyg­

fält skall närmare utredas. För egen del anser jag vissa skäl tala för att

de nämnda markärendena överflyttas till handläggning av fortifikations­

förvaltningen. Det synes mig emellertid lämpligast att hela det angivna

frågekomplexet prövas i ett sammanhang. Det är min avsikt att låta utreda

dessa frågor och för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag utred­

ningen kan föranleda.

I fråga om sektionsindelningen kan jag med de ändringar, som föran-

ledes av att jag icke tillstyrker inrättandet av avdelningar, ansluta mig

till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag kan sålunda icke dela stats­

kontorets uppfattning, att personalkontoret vid administrativa byrån bör

utgå ur organisationen, och stöder mig därvid på de erfarenheter, som

vunnits av den av 1956 års riksdag beslutade försöksuppdelningen av by­

råns kanslisektion. Något behov av särskilt organisationskontor synes mig

icke föreligga. Jag vill emellertid i likhet med statens organisationsnämnd

understryka betydelsen av att ämbetsverkets interna arbetsformer effek­

tiviseras. Med hänsyn till att dylika organisationsfrågor nära samman­

hänger med behovet av personal synes det mig lämpligt att frågorna, som

liuntjl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

199

inom fortifikationsförvaltningens speciella arbetsområde torde kräva fort­

löpande uppmärksamhet, knytes till personalkontoret. —- Liksom i fråga

om försvarets materielförvaltande verk bör det ankomma på Kungl. Maj :t

alt fastställa byråernas indelning i sektioner och fristående detaljer. Sek­

tionernas indelning i detaljer ankommer på fortifikationsförvaltningen. Jag

vill framhålla, att de i sektion ingående detaljerna ej får betraktas som

fasta organisationsenheter.

Chefsexpeditionens uppgifter ändras genom omorganisationen främst

därigenom att densamma efter inrättande av en befästningsinspektion icke

längre skall fungera såsom expedition jämväl för chefen för fortifikations-

kåren. Chefsexpeditionen skall bland annat omhänderha säkerhetstjäns­

ten för fortifikationsförvaltningens hela förvaltningsområde. Då i hand­

läggningen av dit hörande frågor ingår avvägning av militära säkerhets-

hänsyn mot tekniska effektivitetskrav synes det mig lämpligt att verksam­

heten inordnas i ett verkschefen direkt underställt organ, vilket bör stå

under ledning av en kvalificerad fortifikationsofficer. Jag har således ingen

erinran mot förslaget i detta avseende.

Behovet av ett till befästningsinspektörens förfogande stående stabs­

organ har bestyrkts genom remissyttrandena från de civila myndigheter,

som närmast kommer att beröras av inspektionens verksamhet. Det synes

mig angeläget att fastslå, att inspektionens uppgifter i förhållande till de

i totalförsvaret engagerade civila myndigheterna skall vara att tillse, att

dessa myndigheters planläggning av befästningsanläggningar samordnas

med den militära operativa planläggningen, ävensom att lämna allmän in­

formation om erfarenheter och rön på det fortifikatoriska området. I den

mån myndighet, som nu sagts, önskar bistånd i tekniska frågor med av­

seende på detaljutformningen av viss anläggning bör sådant bistånd

liksom hittills lämnas av fortifikationsförvaltningen (befästningsbyrån).

Såsom överbefälhavaren föreslagit bör befästningsinspektionen härjämte

handlägga till stabsverksamhet hänförliga ärenden, som berör befästnings-

väsendets utveckling och fortifikatorisk rustningsplanläggning, ävensom

ärenden rörande viss säkerhetstjänst, kodförteckningar och befästnings-

register. Vidare bör till inspektionen överföras ärenden, som berör led­

ningsorgan vid befästningsbyggnadsverksamhetcn i krig, utbildning för

planläggning och ledning av befästningsarbeten, utrustning för fortifika­

toriska arbeten, försöksverksamhet vid trupp samt fortifikationskårens

personal. Arbetsuppgifterna och förhållandet till andra myndigheter bör

givetvis fastslås i särskild instruktion för befästningsinspektionen.

I fråga om personalberäkningar och lönesättning m. m. föreslår jag

följande förändringar i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag,

utöver vad som följer av vad jag tidigare angivit.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Jag kan icke tillstyrka ändrad lönegradsplacering av tjänsten för jäg­

mästare i Ao 25 vid markbyråns domänsektion. För byggnadsbyråns värme­

sektion och elektrosektion samt kasernbyråns underhållssektion räknar jag

med byrådirektörer i Ao 26 såsom chefer. För den nuvarande innehavaren

av tjänsten som chef för byggnadsbyråns elektrosektion beräknar jag —

för vissa speciella arbetsuppgifter — en särskild tjänst i Ao 26. Tjänsten

bör vid ledigblivande indragas. Chefstjänsterna vid befästningsbyråns kon-

struktionssektion och byggnadsbyråns väg- och vattenbyggnadssektion an­

ser jag böra inrättas i Ae 26 med tjänstebenämning byrådirektör. Jag är

icke beredd att redan nu föreslå inrättande vid administrativa byråns per­

sonalkontor av en ordinarie tjänst för byrådirektör, då jag anser att någon

tids erfarenhet av de blivande arbetsuppgifternas art och omfattning är

önskvärd. För personalkontorets chef beräknar jag sålunda tills vidare en

tjänst för förste byråsekreterare i Ao 23. Då emellertid arbetsuppgifterna

under omorganisationens genomförande otvivelaktigt motiverar en högre

löneställning anser jag, att innehavaren av ifrågavarande tjänst bör tills

vidare liksom hittills få upprätthålla en tjänst för byrådirektör i Ag 24.

—- Förslaget om ändrad lönegradsplacering av tjänsterna för byggnads-

direktör kan jag icke tillstyrka.

Jag anser vidare, att följande tjänster bör inrättas i stället för av forti-

fikationsförvaltningen föreslagna, inom parentes här angivna tjänster:

vid befästningsbyråns konstruktionssektion två tjänster för bvrådirektör

i Ae 24 (Ae 26),

vid forskningssektionen två tjänster för laborator i Ae 26 (ABp 26), en

tjänst för forskningsingenjör i högst Ae 23 (högst Ae 24) och en tjänst för

assistent i Ae 17 (Ae 19),

vid kasernbyråns arkitekt- och konstruktionssektion en tjänst för arki­

tekt såsom byrådirektör i Ae 24 (Ae 26), en tjänst för förste byråarkitekt

i Ae 23 (Ae 24) och en tjänst för ingenjör i Ae 17 för konstruktion av mat­

inrättningar (Ae 19) samt vid samma byrås underhållssektion en tjänst

för förste byråsekreterare i Ae 23 (Ae21) och en byråingenjör i Ae 21

(Ae 23),

vid byggnadsbyråns värmesektion en tjänst för ingenjör i Ae 15 (Ae 17),

vid samma byrås elektrosektion en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23

(Ae24) och vid byråns inköpssektion en tjänst för ingenjör i Ael7 med

utbildning inom väg- och vattenbyggnadstekniska eller maskintekniska

facket (Ae 19),

vid markbyrån en amanuens i reglerad befordringsgång (Ae21) samt

vid administrativa bvråns personalkontor en kansliskrivare i Ae 10

(Ae 13).

201

Den tjänst för maskinist i Ae 9, som överföres från Stockholms tyg­

station, bör erhålla tjänstebenämningen reparatör.

För den befattning, som enligt fortifikationsförvaltningens förslag skulle

tillsättas med major, alternativt pensionerad officer i A: 29, räknar jag

med en arvodesbefattning. I avbidan på pågående utredning om löneställ-

ningen för dylika befattningar föreslår jag att nämnda befattning liänföres

till A: 25 och befattningen som domänofficer till, oförändrat, A: 29.

I likhet med fortifikationsförvaltningen förutsätter jag att i organisa­

tionen ingående tjänster i princip skall vara pensionsberättigande. I

frågan om ordinariesättning ansluter jag mig till fortifikationsför­

valtningens uppfattning, att för närvarande stor försiktighet bör iakttagas

och att sålunda ytterligare ordinarie tjänster bör inrättas endast då sär­

skilda skäl föreligger. Jag godtager ämbetsverkets förslag i denna del men

anser, att jämväl den vid chefsexpeditionen föreslagna tjänsten för byrå­

inspektör i lönegrad 21 bör av bland annat rekryteringsskäl inrättas så­

som ordinarie.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit en sådan principiell fördel­

ning av avlöningskostnaderna för den icke-ordinarie personalen mellan

avlöningsanslag och byggnadsanslag, att avlöningskostnader, som kan hän­

föras till nybyggnadsverksamhet, skall bestridas från byggnadsanslag

medan avlöningskostnader för personal, som erfordras för underhålls- och

förvaltningsverksamhet, skall bestridas från avlöningsanslag. Vissa remiss­

myndigheter har ansett, att avlöningskostnaderna bör helt bestridas från

avlöningsanslag. Därvid har åberopats ett principuttalande i propositionen

1957:110, vilket emellertid avser försvarets materielförvaltande verk. Så­

som fortifikationsförvaltningen framhållit utgör kostnaden för avlöning av

den personal, som svssclsättes med ett nybyggnadsföretag, en del av den

verkliga kostnaden för företaget. För att man skall erhålla i görligaste mån

rättvisande byggnadskostnader och därmed även ett riktigt underlag för

beräkningen av underhållsanslag, anser ämbetsverket det vara ur principiell

synpunkt riktigt att låta sådana avlöningskostnader belasta byggnadsan-

slagen. Försvarets förvaltningsdirektion har i sitt yttrande framhållit de

enligt min mening beaktansvärda synpunkterna, att det utgör ett särskilt

incitament till rationalisering och återhållsamhet med medel att låta av­

löningskostnader bestridas av byggnadsanslag samt att en övergång till

utnyttjande av avlöningsanslag skulle försvåra en successiv anpassning av

personalen efter inträffande förändringar i arbetsomfånget. Med hänsyn till

de delade meningar som yppats i förevarande fråga anser jag emellertid,

att den kan förtjäna alt närmare utredas. Jag räknar tills vidare med den

av fortifikationsförvaltningen gjorda fördelningen av avlöningskostnaderna

mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

202

Kunyl. Muj:ls proposition rir 110 år 195S

För befästningsinspektionen beräknar jag nya beställningar å fortifika­

tionskårens stat för en major i Ao 23 och två kaptener i Ao 21. Vidare be­

räknar jag för befästningsbyråns utredningssektion en ny beställning för

överstelöjtnant i utbyte mot en befintlig majorsbeställning. Jag är däremot

icke beredd föreslå utbyte av de befintliga alternativa beställningarna för

överstelöjtnant eller major mot beställningar för överstelöjtnant. Samtliga

för fortifikationsofficerare avsedda tjänster vid fortifikationsförvaltningen

bör redovisas i fortifikationskårens personalförteckning. Någon ytterligare

utökning av kårens officerskader kan jag f. n. icke föreslå. Jag har ingen

erinran mot den i detta sammanhang föreslagna utökningen av under-

officerskadern med en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 13. I fråga

om fortifikationskårens personal återkommer jag med hemställan vid be­

handlingen i det följande av arméns allmänna avlöningsanslag.

Vad beträffar befästningsinspektionens behov av ytterligare personal

synes mig intet vara att erinra mot förslaget enligt vilket tjänster för en

tekniker i Ae 10 och ett biträde i reglerad befordringsgång samt en arvo-

desbefattning för pensionerad officer i A: 24, vilka nu finnes vid fortifika­

tionsförvaltningen, överföres till inspektionen. Såsom försvarets civilför­

valtning föreslagit bör nämnda tjänster och arvodesbefattning alltjämt

redovisas å fortifikationsförvaltningens personalförteckning, därvid bör

anges att de beräknats för befästningsinspektionen.

I ett flertal remissyttranden har anförts att — liksom vid försvarets

övriga centrala förvaltningsmyndigheter, vilka 1954 omorganiserats —

översyn av fortifikationsförvaltningens organisation och personalbehov bör

ske sedan den nya organisationen genomförts och någon tid varit i verk­

samhet. Jag delar denna uppfattning.

Omorganisationen av fortifikationsförvaltningen bör successivt genom­

föras under budgetåret 1958/59. Därvid kommer ett antal tjänster att utgå

ur organisationen. Det torde därför vara erforderligt att Kungi. Maj :t in­

hämtar riksdagens medgivande att vidtaga vissa övergångsanordningar lik­

nande dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av för-

svarsförvaltningarna. Jag återkommer med hemställan härom i det föl­

jande.

Den av mig i det föregående förordade omorganisationen av fortifika­

tionsförvaltningen innebär anslagsmässigt att fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag uppräknas med 3 530 000 kronor, varav i runt tal 400 000

kronor avser utgiftsökningar av automatisk natur, samt att medelsanvis­

ningen under arméns allmänna avlöningsanslag ökas med i runt tal 109 000

kronor. Å andra sidan beräknas medelsbehovet för avlöningskostnader

under sakanslag efter omorganisationens genomförande nedgå i sådan om­

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1958

203

fattning, att man uppnår den av fortifikationsförvaltningen angivna be­

sparingen av i runt tal 450 000 kronor.

Förevarande anslag beräknar jag till (3 020 000 + 3 530 000 =) 6 550 000

kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 108000 (+ 598 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

289 000 (—131 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 10 380 (+ 540) kronor;

Avlöningar till övrig icke-or dinar ie personal 4 225 000

(+ 2 586 000) kronor;

Rörligt tillägg 917 620 (+ 145 460) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 331 000 kronor, torde utgå i anslut­

ning till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartemen­

tets avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Med hänsyn till förhållandena i samband med genomförandet av den

ifrågavarande omorganisationen torde anslagsposten Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal även för nästa budgetår böra betecknas förslagsvis.

Posten bör emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) besluta, att fortifikationsförvaltningen skall organiseras

efter i huvudsak de riktlinjer, som i det föregående angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta ett under överbefäl­

havaren direkt lydande stabsorgan, benämnt befästningsin-

spektionen;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningen för fortifikationsförvaltningen, som för-

anledes av vad jag föreslagit i det föregående;

d) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsför­

valtningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 108 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbc-

fattningar, förslagsvis

289 000

204

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................................ 10 380

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­

slagsvis ................................................................................ 4 225 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 917 620

Summa kronor 6 550 000

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genom­

förandet av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande fortifikationsförvaltningen vidtaga sär­

skilda övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det före­

gående;

f) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budget­

året 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 550 000 kronor.

[5]

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

Anslag

1956/57 ............................................ 300 000

1957/58 (statsliggaren s. 172)

305 000

1958/59 (förslag) ..................... 475 000

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti­

fikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett

förslagsanslag av 305 000 kronor.

Y rkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 170 000

kronor.

Ökning

1. Ökat antal tjänstemän med avlöning från fortifikationsförvalt-

ningens avlöningsanslag ........................................................................... 160 000

2. Höjda löner och priser ........................................................................... 5 000

3. Anskaffning av skåp ................................................................................ 5 000

170 000

Nettoutgift

295 714

Motiv

1. I det av fortifikationsförvaltningen framlagda, under föregående

punkt behandlade förslaget till omorganisation av ämbetsverket har för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

205

utsatts att avlöningskostnaderna för 189 tjänstemän, vilka kostnader för

närvarande bestrides från andra avlöningsanslag än fortifikationsförvalt-

ningens eller från sakanslag, från och med nästa budgetår skall bestridas

från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Det totala antalet tjäns­

temän vid fortifikationsförvaltningen med avlöning från fortifikationsför­

valtningens avlöningsanslag och med tjänstgöring vid det centrala verket

skulle vid bifall till nämnda förslag komma att uppgå till 341. Med hän­

syn härtill finner fortifikationsförvaltningen, som endast kunnat göra

ungefärliga beräkningar angående medelsbehovet, nödvändigt att anslags­

posten till sjukvård m. m. höjes med 13 000 kronor och anslagsposten till

expenser med 100 000 kronor. Anslagsposten till reseersättningar föreslås

skola höjas med 47 000 kronor till 100 000 kronor. Resekostnadsersätt-

ningar och traktamenten för ämbetsverkets från avlöningsanslag avlönade

tjänstemän torde emellertid komma att uppgå till minst dubbla beloppet.

Ämbetsverket föreslår att ifrågavarande kostnader till den del de över­

stiger 100 000 kronor får bestridas från sakanslag. Motsvarande gäller för

närvarande beträffande samtliga resekostnader för den från avlönings­

anslag avlönade civila tekniska personalen vid militärbefälsstabernas sek­

tion VIII.

2. Medelsbehovet föranledes av ökade löner till nu befintlig städnings-

personal ävensom höjda priser för rengöringsmateriel, skrivmateriel, kon-

torsutensilier och inventarier.

3. Behov föreligger av stålskåp för förvaring av kartor.

Departementschefen

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och hemställer alltså,

med erinran om att anslaget höjes med 170 000 kronor, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för bud­

getåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor. 6

[6] Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. in.

Anslag

Nettoutgift Behållning

1956/57 ............................................ ‘646 000

909 961

139 724

1957/58 (statsliggaren s. 173)

655 000

1958/59 (förslag) ..................... 710 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 17 400 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden.

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti-

fikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. m. för budgetåret 1958/59

beräkna ett reservationsanslag av 655 000 kronor.

Anslaget för innevarande budgetår disponeras med 365 000 kronor till

forskningsverksamhet och med 290 000 kronor till fortifikatorisk rust-

ningsplanläggning.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 20/s 1957) hemställer att anslaget liöjes

med 1 045 000 kronor, varav 735 000 kronor till forskningsverksamhet och

310 000 kronor till fortifikatorisk rustningsplanläggning. För kännedom

om den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de hand­

lingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget uppräknas med högre belopp än

55 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks­

dagen

att till Fortifikationsf örvaltningen: Forskningsverksamhet

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

710 000 kronor.

[7]

Fortifikationsf örvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ................................. ......... 100

77 673

340 063

1957/58 (statsliggaren s. 173)

100

1958/59 (förslag) ........... ......... 100

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti-

fikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens övningar

m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 100 kronor.

Y rkande

Fortifikationsf örvaltningen (skr. 2#/s 1957) hemställer att anslaget upp­

föres med 200 000 kronor.

Kiuif/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

207

Motiv

Årligen återkommande, omfattande övningar med centrala ledningen,

distriktsmyndigheterna och driftvärnet är ofrånkomliga. Kostnaderna här­

för beräknas till 200 000 kronor per budgetår. Då på grund av effektivi-

sering av utbildningsverksamheten i form av utbildningskurser, övningar

m. m. reservationsbehållningen beräknas i sin helhet komma att förbrukas

under budgetåret 1957/58, bör för nästa budgetår anvisas ett belopp av

200 000 kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag utan före­

slår att anslaget jämväl för nästa budgetår uppföres med ett formellt be­

lopp av 100 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och repara-

tionsberedskapens övningar m. m. för budgetåret 1958/59 an­

visa ett reservationsanslag av 100 kronor.

[8] Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

materiel

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ............................................

100

1 012 590

1 348 315

1957/58 (statsliggaren s. 173)

100

1958/59 (förslag) .....................

100

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti­

fikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens materiel

för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 100 kronor.

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med 100 000

kronor.

Motiv

För en fortsatt planenlig anskaffning av materiel för byggnads- och rc-

parationsberedskapen i samband med att materielförråden anslutes till

planerade centralfortifikationsförråd beräknas en årlig kostnad av 100 000

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

kronor. Då reservationsbehållningen beräknas komma att i sin helhet för­

brukas under budgetåret 1957/58, föreslås att för nästa budgetår anvisas

ett belopp av 100 000 kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att förevarande anslag höjes utan föreslår att

detsamma även för nästa budgetår uppföres med ett formellt belopp av

100 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks­

dagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och repara-

tionsberedskapens materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

VISSA GEMENSAMMA FRÅGOR BETRÄFFANDE ARMÉTYG-,

MARIN- OCH FLYGFÖRVALTNINGARNA

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har min företrädare i äm­

betet den 27 januari 1956 tillkallat tre sakkunniga för att verkställa viss

översyn av försvarsförvaltningarnas organisation m. m. De sakkunniga,

som antagit benämningen 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, har

den 22 september 1956 framlagt betänkande (stencilerat) med synpunkter

och förslag i anledning av det ditintills verkställda översynsarbetet. På

nämnda betänkande grundat förslag har förelagts 1957 års riksdag (prop.

1957: 110, s. 3 ff.). De sakkunniga liar vidare den 24 september 1957 fram­

lagt ett andra betänkande (stencilerat) med synpunkter och förslag i an­

ledning av översyn av försvarsförvaltningarnas organisation, innefattande

resultaten av de sakkunnigas översyn av arméintendenturförvaltningen,

marinförvaltningens intendenturavdelning, flygförvaltningens intendentur-

byrå samt försvarets sjukvårdsstyrelses materielbyrå och rent administra­

tiva enheter. Yttranden över detta betänkande har avgivits av överbefäl­

havaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, för­

svarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvalt­

ningen, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvalt­

ningen, flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, statskontoret

och Sveriges juristförbund. På sistnämnda betänkande, i vad det avser

försvarets sjukvårdsstyrelse och arméintendenturförvaltningen, grundade

förslag har förelagts 1958 års riksdag (prop. 1958: 1, bil. 6, punkterna 6

och 12).

I årets statsverksproposition har armétyg-, marin- och flygförvaltning­

arnas avlönings- och omkostnadsanslag upptagits med allenast beräknade

209

belopp. Jag upptager i det följande dessa anslag till slutlig behandling,

varvid även behandlas de förslag rörande dessa myndigheter som fram­

lagts av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i förenämnda betänkande

den 24 september 1957. Rörande de allmänna principer, som legat till

grund för mina förslag, torde jag få hänvisa till vad jag anfört inled­

ningsvis. Härutöver vill jag i detta sammanhang framhålla, att kostna­

derna för de personalförstärkningar jag funnit mig böra tillstyrka till stor

del kompenseras av att jag även funnit det möjligt att föreslå indrag­

ning av ett icke obetydligt antal tjänster. Med hänsyn till de sålunda för­

utsatta indragningarna torde det vara erforderligt att Kungl. Maj :t in­

hämtar riksdagens medgivande att vidtaga vissa övergångsanordningar

liknande dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av för-

svarsförvaltningarna. Jag återkommer med hemställan härom i det föl­

jande under respektive avlöningsanslag.

Riksdagen har för budgetåren 1954/58 bemyndigat Kungl. Maj :t att i

avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo­

visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar m. m. — som betingas av

övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Motsvarande bemyn­

digande erfordras såvitt avser marinen och flygvapnet även för budget­

året 1958/59. Till frågan om utverkande av sådant bemyndigande avser

jag att återkomma i samband med att jag framlägger slutliga medelsäskan­

den för marinens och flygvapnets avlöningsanslag.

För att statsmakterna skall hållas underkunniga om de verkliga avlö-

ningskostnaderna vid envar av de förvaltningar, som berörts av 1954 års

omorganisation, har Kungl. Maj:t — i enlighet med vad som förutsatts

vid anmälan av förvaltningspropositionen 1954: 109 — utfärdat föreskrift

av innehåll, att det fortsättningsvis skall åligga envar av armétygförvalt-

ningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvalt­

ningen att årligen, i samband med att ämbetsverket avger förslag till me­

delsäskanden, inkomma med dels sammanställning över de beräknade

totalkostnaderna för avlönande av personal vid ämbetsverket under näst­

kommande budgetår, dels ock uppgift om de verkliga kostnaderna under

nästföregående budgetår för motsvarande avlöningar.

De av ämbetsverken lämnade uppgifterna rörande de verkliga avlönings-

kostnaderna för budgetåret 1956/57 framgår i avrundade tal av följande

sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

14

—89

58

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ämbetsverk

Personal med avlöning från

Summa

vederbörande

verks

avlönings­

anslag

sakanslag

vederbörande

försvarsgrens

avlönings­

anslag

Armétygförvaltningen............................

12 310 000

6

369 000

2 065 000

20 744 000

Arméintendenturförvaltningen............

2 517 000

228 000

806 000

3 551 000

Marinförvaltningen.................................

8

028 000

1 390 000

2 731 000

12 149 000

Flygförvaltningen ...................................

12 230 000

5 920 000

1

1 780 000

19 930 000

Summa

33 083 000

13 907 000

7 382 000

56 374 000

1

Härav armén 23 000 kronor, marinen 103 000 kronor och flygvapnet 1 654 000 kronor.

För budgetåret 1958/59 har ämbetsverken beräknat avlöningskostna-

derna till belopp, som i avrundade tal anges härefter.

Personal med avlöning från

Ämbetsverk

vederbörande

verks

avlönings­

anslag

sakanslag

vederbörande

försvarsgrens

avlönings­

anslag

Summa

Armétygförvaltningen............................

15 922 000

7 391 000

2 679 000

25 992 000

Arméintendenturförvaltningen............

3 067 000

185 000

897 000

4 149 000

Marinförvaltningen................................

13 015 000

1

__

2 967 000

15 982 000

Flygförvaltningen.....................................

18 300 000

6

700 000

2

2 122 000

27 122 000

Summa

50 304 000

14 276 000

8 665 000

73 245 000

1

Marinförvaltningen föreslår överföring till

1 646 000 kronor.

marinförvaltningens avlöningsanslag av

2

Härav armén 25 400 kronor, marinen 111 300 kronor och flygvapnet 1 985 300 kronor.

I kolumnen för personal med avlöning från vederbörande verks avlö-

ningsanslag har upptagits de av verken äskade avlöningsanslagen. Beträf­

fande arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag har Kungl. Maj :t i

årets statsverksproposition (bil. 6) föreslagit att anslaget för budgetåret

1958/59 uppföres med ett belopp av 2 850 000 kronor, varvid förutsatts att

avlöningskostnaderna för all personal i arméintendenturförvaltningen skall

från och med nämnda budgetår bestridas från avlöningsanslag. Beträf­

fande avlöningsanslagen för övriga i sammanställningen upptagna ämbets­

verk räknar jag, såsom kommer att framgå vid behandlingen av de sär­

skilda anslagen, med följande anslagsbelopp, nämligen för arinétygförvalt-

ningen 14 900 000 kronor, för marinförvaltningen 9 700 000 kronor och för

flygförvaltningen 15 650 000 kronor. Med utgångspunkt i de sålunda före­

slagna avlöningsanslagen kan de sammanlagda kostnaderna för avlöningar

åt personal vid ifrågavarande fyra ämbetsverk beräknas till i avrundat tal

67 000 000 kronor.

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

211

[9] Armétygförvaltningen s Avlöningar,

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ............................................. 11 820 000

12 310 058

1957/58 (statsliggaren s. 173) 12 600 000

1958/59 (förslag) ....................... 14 900 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 9) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armé­

tygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslags­

anslag av 12 600 000 kronor.

Yrkande

Armétygförvaltningen (skr. 3/s 1957) hemställer, att anslaget höjes med

3 322 000 kronor.

ökning Minskning

1. Nya tjänster m. m.

Vapen avdelningen

1 byrådirektör Ae24, 1 förste byråingenjör Ae 23,

4 byråingenjörer Ae 21, 1 byråingenjör Ae 19, 1

biträdande ingenjör Ae 13, 1 tekniker Ae 9, 1

kanslibiträde Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 7, 1

biträde för skriv- och kontorsgöromål ................. 235 258

2 biträdande ingenjörer Ae 13, 1 tekniker Ae 10

och 1 tekniskt biträde Ae 7 utgår .......................... 57 223

Fordonsavdelningen

3 byråingenjörer Ae21, 3 byråingenjörer Ae 19,

1 tekniker Ae 10, 1 kontorist Ae 9, 2 tekniker

Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 4 biträden för skriv-

och kontorsgöromål ..................................................... 241 772

1 biträdande ingenjör Ae 13 och 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål utgår .............................. 25 946

Elek t r oavdelningen

1 förste byråingenjör Ae23, 5 byråingenjörer Ae 21,

5 byråingenjörer Ae 19, 4 ingenjörer Ae 17, 2

ingenjörer Ae 15, 1 tekniskt biträde Ae 7 ............ 381 279

3 ingenjörbiträden Ae 12 utgår .................................. 45 393

Ver k stadsavdcl ningen

1 byråingenjör Ae 19, 1 ingenjör Ae 17, 1 ingenjör

Ae 15 ..................................................................................... 59 006

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning Minskning

Inköpsavdelningen

1 byråintendent Ae 21, 1 assistent Ae 17, 1 tekniker

Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7 ............................................ 68 359

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål utgår ...

10 008

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ae 23, 1 assistent Ae 17, 1

assistent Ae 15, 1 förrådsman Ae 7, 1 kansli-

biträde Ae 7 ....................................................................... 87 373

Normaliebyrån

1 ingenjör Ae 17, 1 biträdande ingenjör Ae 13, 1

fotograf Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 tekniskt

biträde Ae 7, 1 biträde för skriv- och kontors­

göromål, 1 expeditionsofficer A:24 ..................... 93 194

1 byråingenjör Ae 19 utgår ............................................ 21 729

Centralplaneringen

1 byråingenjör Ae 19, 1 assistent Ae 15, 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål .............................. 49 415

Materielinspektionen

1 byråingenjör Ae 19, 1 biträde för skriv- och kon­

torsgöromål ....................................................................... 31 737

2. Löneregleringar

Vapenavdelningen

1 ingenjör Ao 17 — byråingenjör Ao 19 (ritkon­

toret); 1 förrådsförvaltare Ae 13 — Ae 15 (kon­

trollbyråns mätdonssektion) ................................... 3 075

Fordons avdel ningen

1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 (kontrollsektionen)

1095

Elektroavdelningen

1 byrådirektör Ae 24—Ae26 (telebyråns stabs-

radiosektion) ................................................................... 1 489

Verkstadsavdelningen

1 förste kansliskrivare Ae 12 —- kontorsskrivare

Ae 13 (driftbyråns organisationssektion) ............ 1155

Inköpsavdelningen

1 kontorsskrivare Ae 13 — assistent Ae 15 (inköps-

sektionen) ....................................................................... 1287

Kungl. May.ts proposition nr i JO år 1958

213

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ae 21 — Ae 23 (kansli

sektionen) ....................................... .............................

Norxnaliebyrån

1 byråingenjör Ae 21 — förste byråingenjör Ae 23

(materiallaboratoriet);

1 assistent Ae 15 —

Ae 17, 1 ingenjör Ae 15 — assistent Ae 17, 1 bi­

träde för skriv- och kontorsgöromål — tekniskt

biträde Ae 7 (beskrivningssektionen); 1 tekniker

Ae 10 — tryckeriförman Ae 12 (förlagssektio-

nen); 1 kanslibiträde Ae 7 ■— kontorist Ae 9

(handsekreterare åt byråchefen) .......................... 8 293

3. 1 chef för centralplaneringen Bo 1 — Bp 1 ............ —

4. 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kon-

torsbiträden Ao 5 .......................................................... —

5. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m...................................... 2 217 093

3 482 299

160 299

+ 3 322 000

ökning Minskning

1 419

M o t i v

Anslagsökningen föranledes till övervägande del av den under 1957 be­

slutade löneplansrevisionen. I övrigt är de ökade avlöningskostnaderna

i huvudsak att hänföra till sådana i förevarande äskande upptagna nya

tjänster, som av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga föreslagits till

inrättande vid armétygförvaltningen men ej omfattats av 1957 års riks­

dagsbeslut, ävensom till vissa för planerad robotverksamhet och teknisk

underrättelsetjänst erforderliga civila tjänster.

1. Vapenavdelningen. Vapenavdelningens robotfrågor handlägges för

närvarande vid 2. vapenbyråns raketsektäon. Den enda robot, som hittills

varit aktuell, är pansarvärnsroboten. Då emellertid numera även frågor

rörande mark- och luftvärnsrobotar aktualiserats är raketsektionens kapa­

citet ej längre tillräcklig för handhavande av samtliga frågor. Chefen för

armén har anmodat armétygförvaltningen att inrätta ett speciellt robot­

organ. Detta organ skulle i samråd med arméstaben och flygförvaltningen

utreda frågor angående taktisk-teknisk målsättning för robotar, utform­

ningen av inmätnings-, eldlednings- och styrsystem, utskjutningsanord-

ningar m. m. samt i övrigt undersöka de problem, som sammanhänger med

införandet av robotar vid armén. Det planerade robotorganet bör tills

vidare vara direkt underställt avdelningschefen och benämnas vapenavdel­

ningens robotkontor. Chef bör vara en överstelöjtnant i Ao 26. Vidare be­

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

räknas personalbehovet utgöras av -— förutom viss militär personal — en

byrådirektör i Ae 24 och ett kanslibiträde i Ae 7.

De i övrigt föreslagna tjänsterna vid vapenavdelningen avses för byråer

m. m. enligt följande:

1. vapenbyrån: 1 byråingenjör i Ae 21 (eldledningssektionen), 1 by­

råingenjör i Ae 19 (infanterisektionen);

2. vapenbyrån: 1 förste byråingenjör i Ae 23 (minsektionen), 1

tekniskt biträde i Ae 7 (kemiska sektionen);

kontrollbyrån: 1 byråingenjör i Ae21 (mätdonssektionen);

ritkontoret: 2 byråingenjörer i Ae21, 1 tekniker i Ae9;

provskjutningscentralen: 1 biträdande ingenjör i Ae 13, 1 bi­

träde för skriv- och kontorsgöromål (telefonist).

Vid bifall till förslagen om inrättande av tjänster för en byråingenjör

i Ae 19 vid infanterisektionen, en byråingenjör i Ae21 vid mätdonssektio­

nen samt två byråingenjörer i Ae 21 och en tekniker i Ae 9 vid ritkontoret

kan respektive en tjänst för biträdande ingenjör i Ae 13, en tjänst för

tekniker i Ae 10, en tjänst för biträdande ingenjör i Ae 13 och en tjänst

för tekniskt biträde i Ae 7 utgå.

Fordonsavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för byråer m. m.

enligt följande:

personal direkt underställd avdelningschefen: ett kansli­

biträde i Ae 7 (handsekreterare åt avdelningschefen);

fordonsbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19

(stridsfordonssektionen), en byråingenjör i Ae 19, en tekniker i Ae 10, en

tekniker i Ae 9 (bilsektionen), en byråingenjör i Ae 19 (släpfordonssek-

tionen), en kontorist i Ae 9, fyra biträden för skriv- och kontorsgöromål

(biluttagningssektionen);

ritkontoret: två byråingenjörer i Ae21;

specialtekniska sektionen: en tekniker i Ae 9.

Vid bifall till förslagen om inrättande av tjänster för en byråingenjör i

Ae 19 vid stridsfordonssektionen och ett kanslibiträde i Ae 7 kan en tjänst

för biträdande ingenjör i Ae 13 respektive ett biträde för skriv- och kon­

torsgöromål utgå.

Elektroavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för b

3

rråer m. m.

enligt följande:

radarbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 19

(specialradarsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (eldledningsradarsek-

tionen);

telebyrån: två byråingenjörer i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, två

ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, ett tekniskt biträde i Ae 7 (stabs-

radiosektionen), en byråingenjör i Ae 19 (truppradiosektionen);

kontrollsektionen: en byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i

Ae 19, en ingenjör i Ae 17;

215

ritkontoret: en byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en

ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15.

Vid bifall till förslagen om att inrätta tjänster vid ritkontoret för en

byråingenjör i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 och en ingenjör i Ae 17 kan

tjänster för tre ingenjörbiträden i Ae 12 utgå.

Beträffande de föreslagna tjänsterna vid stabsradiosektionen framhål-

les att genom särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t under senare år

inom försvarsstaben inrättats ett antal tekniska tjänster avsedda bl. a.

för projektering och utbyggnad av fasta radioanläggningar samt anskaff­

ning av viss materiel för sådana anläggningar. Av dessa tjänster har två

för byråingenjör i lönegrad 21, en för byråingenjör i lönegrad 19, två

för ingenjör i lönegrad 17, en för ingenjör i lönegrad 15 och en för tek­

niskt biträde i lönegrad 7 varit ställda till elektroavdelningens disposi­

tion. Med hänsyn härtill synes det ändamålsenligt att ifrågavarande

tjänster uppföres på armétygförvaltningens stat.

Verkstadsavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för krigsrepara-

tionssektionen.

Inköpsavdelningen. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsterna för

byråintendent och assistent för inköpssektionen samt tjänsterna för tek­

niker och kanslibiträde för expeditionen.

Vid bifall till förslaget om att inrätta kanslibiträdestjänsten kan en

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

Administrativa byrån. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsten för

förste byråsekreterare för kanslisektionen och personalkontoret, tjänsterna

för assistenterna och förrådsmannen för organisationskontoret samt kans­

libiträdestjänsten för personalkontoret.

Normaliebyrån. Chefen för försvarsstaben har lämnat armétygförvalt-

ningen direktiv rörande utbyggnad av den tekniska dokumentationstjäns­

ten för budgetåret 1958/59. På grundval härav har ämbetsverket för ända­

målet bedömt behov föreligga av — förutom vissa militära beställningar —

två civila tjänster, varav en för biträdande ingenjör i Ae 13 och en för

kanslibiträde i Ae 7, samt en arvodesbefattning för pensionerad officer i

A: 24 med tjänstgöring som expeditionsofficer. Tjänsterna och arvodes-

befattningen förutsättes tills vidare skola placeras vid byråns bibliotek.

Av övriga föreslagna tjänster avses tjänsten för ingenjör för beskriv-

ningssektionen, tjänsten för fotograf för förlagssektionen, tjänsten för

tekniskt biträde för materiallaboratoriet samt tjänsten för biträde för skriv-

och kontorsgöromål för expeditionen.

Vid bifall till i det föregående redovisade förslag om förstärkning av

vapen-, fordons- och elektroavdelningarnas ritkontor kan en tjänst för

byråingenjör i Ae 19 vid normaliebyråns standardiseringssektion indragas.

Central planeringen. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsterna för

byråingenjör och assistent för krigsdeltaljen samt tjänsten för biträde för

skriv- och kontorsgöromål för centraldetaljen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Materielinspektionen. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsten för

byråingenjör för vapengruppen och biträdestjänsten för expeditionen.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de ar­

betsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster.

3. Tjänsten såsom chef för centralplaneringen är från och med budget­

året 1957/58 upptagen som fullmaktstjänst i Bo 1 och avsedd att besättas

med en alternativt militär, civilmilitär eller civil befattningshavare. En­

ligt armétygförvaltningens uppfattning är det emellertid främst ur lik-

formighetssynpunkt önskvärt att tjänsten — i överensstämmelse med

övriga inom ämbetsverkets organisation förekommande alternativa tjäns­

ter i samma eller högre löneställning — uppföres såsom förordnandetjänst

i Bp 1.

4. Ordinariesättningarna föreslås i enlighet med grunderna för den

reglerade befordringsgången för biträdespersonal.

Det inledningsvis omnämnda, av 1956 års försvarsförvaltningssakkun-

niga i september 1957 framlagda betänkandet berör i ett hänseende armé-

tygförvaltningen. I betänkandet framhålles sålunda att armétygförvalt-

ningen under år 1954 påbörjade en omläggning till hålkortsmetod av ar­

betet med framställandet av fältutrustningslistor. Arbetet härmed är för­

lagt till tygförrådsbyråns centralsektion och den hålkortsmässiga bearbet­

ningen sker vid försvarets civilförvaltnings hålkortscentral. Vid årsskiftet

1956—1957 anslöt sig arméintendenturförvaltningen till detta system för

att framställa fältutrustningslistor i fråga om intendenturmateriel. Armé­

intendenturförvaltningen har avdelat ett biträde i reglerad befordrings-

gång för verksamheten, vilken är organisatoriskt ansluten till motsvarande

verksamhet för armétygförvaltningens del. Kungl. Maj :t bemyndigade den

12 juli 1957 arméintendenturförvaltningen att förordna nämnda biträde

att bestrida göromål, vilka ankommer på tjänsteman i 7 lönegraden, för

tid varunder hon är avdelad för ifrågavarande arbetsuppgifter, dock längst

intill den 1 juli 1958. Från och med den 1 juli 1958 bör enligt de sak­

kunnigas mening biträdestjänsten i fråga utgå ur arméintendenturförvalt-

ningens organisation och en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 för ändamålet

inrättas vid armétygförvaltningen (tygförrådsbyråns centralsektion). Vid

behandlingen i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 51) av arméintendentur-

förvaltningens avlöningsanslag har räknats med bifall härtill.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag för budget­

året 1958/59 föreslagit att vid armétygförvaltningen inrättas beställningar

för fyra kaptener i Ar 21, varav två vid elektroavdelningen och två vid

verkstadsavdelningen. Beträffande de föreslagna beställningarna vid

elektroavdelningen framhåller arméchefen att för närvarande fyra kap­

tener är kommenderade till tjänstgöring vid avdelningen samt att 1956

KungI. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

217

års försvarsförvaltningssakkunniga i sitt betänkande den 22 september

1956 föreslagit att två av dessa kaptener skulle ingå i armétygförvaltning-

ens organisation med placering såsom militära assistenter på telebyrån

respektive radarbyrån. I fråga om de föreslagna beställningarna vid verk-

stadsavdelningen framhåller arméchefen att två kaptener för närvarande

är kommenderade till tjänstgöring vid avdelningens krigsreparationssek-

tion samt att enligt förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i

förenämnda betänkande dessa kaptener skulle ingå i armétygförvaltningens

organisation med placering vid avdelningens centralsektion.

Försvarets civilförvaltning framhåller att ämbetsverket i princip hyser

den uppfattningen att personal, som tjänstgör vid försvarsgrensförvaltning-

arna, skall redovisas i personalförteckningarna för dessa. Tills vidare före­

slår ämbetsverket emellertid ingen ändring såvitt gäller nu ifrågavarande

fyra kaptensbeställningar.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört framlägger jag nu för­

slag till personalförändringar m. m. vid armétygförvaltningen för nästa

budgetår.

Vad först beträffar vapenavdelningen tillstyrker jag att ett robot­

kontor, tills vidare direkt underställt avdelningschefen, inrättas med före­

slagen personaluppsättning. Jag räknar därvid med att under förevarande

anslag tillkommer en tjänst för byrådirektör i Ae 24. Jag föreslår vidare,

att för ändamålet inrättas beställningar under arméns allmänna avlönings-

anslag för en överstelöjtnant i Ao 26 (chef för kontoret) och två kaptener

i Ao 21. Beställningarna torde uppföras på fälttygkårens stat. Förslagen om

att inrätta tjänster för, vid 1. vapenbyrån en byråingenjör i Ae 19, avsedd

för infanterisektionen, i utbyte mot en biträdande ingenjör i Ae 13, vid

2. vapenbyrån en förste byråingenjör i Ae 23, avsedd för minsektionen,

samt vid ritkontoret en byråingenjör i Ae 21 kan jag biträda. Jag tillstyrker

vidare att en tjänst för förrådsförvaltare i Ae 13 vid kontrollbyråns mät-

donssektion uppflyttas till Ae 15.

Beträffande fordonsavdelningen tillstyrker jag att tjänster inrättas

för dels en byråingenjör i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19 vid fordons-

byråns stridsfordonssektion, sistnämnda tjänst i utbyte mot en tjänst för

biträdande ingenjör i Ae 13 vid sektionen, dels ock en byråingenjör i Ae 21

vid ritkontoret.

Vid elektroavdelningen tjänstgör för närvarande ett antal kom­

menderade kaptener. Enligt chefen för armén bör två av dessa ingå i armé­

tygförvaltningens organisation med placering såsom militärassistenter vid

telebyrån respektive radarbyrån. Arinéchefen har därför föreslagit att två

kaptensbeställningar i Ar 21 uppföres på armétygförvaltningens stat. För

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

egen del tillstyrker jag förslaget men förutsätter därvid att två kaptens­

beställningar i Ao 21 under arméns allmänna avlöningsanslag hålles va­

kanta. Jag återkommer med hemställan härom vid behandlingen i det

följande av sistnämnda anslag.

För elektroavdelningen tillstyrker jag inrättande av tjänster för dels

en byråingenjör i Ae 19 vid telebyråns truppradiosektion, dels en förste

byråingenjör i Ae 23 vid radarbyråns specialradarsektion, dels ock en byrå­

ingenjör i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ael7 och en

ingenjör i Ae 15 vid ritkontoret, i samband varmed tjänster för tre ingen­

jörbiträden i Ae 12 vid kontoret kan utgå.

Vid verkstadsavdelningens krigsreparationssektion tjänstgör för

närvarande två kommenderade kaptener. Enligt chefen för armén bör

dessa ingå i armétygförvaltningens organisation med placering vid avdel­

ningens centralsektion. Arméchefen har därför föreslagit att två kaptens­

beställningar i Ar 21 uppföres på armétygförvaltningens stat. För egen

del tillstyrker jag förslaget men förutsätter därvid att två kaptensbeställ­

ningar i Ao 21 under arméns allmänna avlöningsanslag hålles vakanta. Jag

återkommer med hemställan härom vid behandlingen i det följande av sist­

nämnda anslag.

Administrativa byrån torde i enlighet med armétygförvaltningens

förslag böra förstärkas med en assistent i Ae 17, avsedd för organisations-

kontoret.

Vad härefter angår normaliebyrån kan, med hänsyn till den av mig

i det föregående förordade förstärkningen av sakorganens ritkontor, en

tjänst för byråingenjör i Ae 19 vid standardiseringssektionen utgå. Jag

räknar vidare med att en tjänst för ingenjör i Ae 17 vid beskrivningssek-

tionen tillkommer.

För utbyggnad av den tekniska dokumentationstjänsten har föreslagits

inrättande av ett antal tjänster. För påbörjande av ifrågavarande utbygg­

nad torde i enlighet med förslag av chefen för armén en beställning för

kapten i Ao 21 böra inrättas. Beställningen torde uppföras på fälttygkårens

stat. Jag förutsätter därvid, att en kaptensbeställning under arméns all­

männa avlöningsanslag hålles vakant. Härtill tager jag hänsyn vid beräk­

ningen i det följande av nämnda anslag.

Materielinspektionen torde i enlighet med armétygförvaltningens

förslag böra förstärkas med en tjänst för byråingenjör i Ae 19.

Vid anmälan av arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag till

1958 års statsverksproposition förutsatte jag att en tjänst för kanslibi­

träde i Ae 7 skulle inrättas vid armétygförvaltningen i utbyte mot

att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid arméintenden-

turförvaltningen indrogs. I anslutning härtill beräknar jag nu under

förevarande anslag medel för en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Tjäns­

ten avses för tygförrådsbyråns centralsektion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

219

Vid mina överväganden rörande personalbehovet vid armétygförvalt-

ningen har jag funnit att ett antal lägre tekniska tjänster vid vapen-,

fordons- och elektroavdelningarna torde kunna utgå ur organisa­

tionen. Jag räknar i anslutning härtill med indragning av tjänster för en

ingenjör i Ae 15, två biträdande ingenjörer i Ae 13 och en tekniker i Ae 10.

I enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för bi-

trädespersonal bör sju tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i ut­

byte mot motsvarande extra ordinarie tjänster.

Vid behandlingen i det föregående av personalkårutredningens förslag

rörande de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltnings­

tjänsten inom armén har jag tillstyrkt vissa personalförändringar berö­

rande armétygförvaltningens avlöningsanslag.

Utöver vad i det föregående anförts räknar jag icke med några personal­

förändringar vid armétygförvaltningen för nästa budgetår.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträf­

fande armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra

utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgär-

der i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn

till anslagsbelastningen och 1957 års löneplansrevision m. m.

Anslaget beräknar jag till 14 900 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 5 291 000 (+ 1 321 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

153 000 (— 149 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 8 520 (+ 1 560) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 98 000 (+ 23 000)

kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 7 300 000

(+ 1 765 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 049 480 (—910 560) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 249 000 kronor, torde utgå i anslut­

ning till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartemen­

tets avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 2 300 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningen för armétygförvaltningen, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

b) fastställa följande avlöningsstat för armétygförvalt-

ningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 291 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ................................................ 153 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ......................................................... 8 520

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ........ 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...

7 300 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... 2 049 480

Summa kronor 14 900 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genom­

förandet av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande armétygförvaltningen vidtaga särskilda

övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Armétygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000 kronor.

[10] Armétygförvaltningen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ............................................

720 000

989 995

1957/58 (statsliggaren s. 176)

940 000

1958/59 (förslag) .....................

1 100 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 9) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armé­

tygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslags­

anslag av 940 000 kronor.

Yrkande

Armétygförvaltningen hemställer att anslaget liöjes med 135 000 kronor.

Ökning

1. Bränsle, lyse och vatten: ökad belastning ....................................... 30 000

2. Övriga expenser:

Höjda städlöner m. m................................................................................ 15 000

Ökat medelsbehov för skrivmaterialier, papper o. d.................... 15 000

Höjda telefontaxor m. m........................................................................... 60 000

Effektivisering av den inre bevakningen m. m................................. 15 000

135 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

dr

1958

221

Motiv

2. I framställning rörande överskridande av delposten Övriga expen­

ser för budgetåret 1956/57 framhöll armétygförvaltningen att särskilt ut­

gifterna för renhållning och städning, telefon samt inre bevakning under­

gått en icke obetydlig stegring i förhållande till de för budgetåret prelimi­

närt beräknade. Bidragande orsak härtill vore att under de senaste åren

genomförts vissa utökningar och omdispositioner av ämbetsverkets tjänste-

lokaler, bland annat genom övertagande och inredning av Stockholms tyg­

stations tidigare kontors- och verkstadslokaler å Artillerigården. Steg­

ringen av telefonkostnaderna finge därjämte tillskrivas den utökning av

ämbetsverkets telefonabonnemang och samtalsfrekvens, som föranletts av

den efter omorganisationens genomförande successivt ökade anskaffnings-

verksamheten inom ämbetsverket, ett förhållande som framträtt särskilt

markerat under år 1956 och i viss utsträckning sammanhängde med äm.

hetsverkets uppgift som huvudförvaltningsmyndighet enligt försvarets

anskaffningskungörelse. Med anledning av framställningen har Kungl.

Maj :t den 27 juni 1957 medgivit att delposten Övriga expenser må över­

skridas med högst 180 000 kronor.

Med utgångspunkt i angivna omständigheter har ämbetsverket upp­

skattat det ökade medelsbehovet under delposten för budgetåret 1958/59

till 105 000 kronor enligt följande. Kostnaderna för renhållning och städ­

ning beräknas till 195 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till

motsvarande för budgetåret 1957/58 beräknade kostnader med 15 000

kronor, i huvudsak föranledd av tillkomsten av nya städlotter och under

år 1957 inträffade automatiska höjningar av städlönerna. För skriv-

materialier, papper och dylikt, för vilket ändamål för innevarande budget­

år beräknats en kostnad av 70 000 kronor, räknas med ett ökat medels­

behov av 15 000 kronor. För telegram, telefon och annonsering beräknas

för närvarande utgifterna per budgetår till i runt tal 330 000 kronor. Till

följd av de taxehöjningar, som genomförts från och med april 1957, torde

dock kostnaderna för samtalsmarkeringar och rikssamtal öka med 30 000

kronor. I enlighet härmed beräknas de sammanlagda kostnaderna för tele­

gram, telefon och annonsering för budgetåret 1958/59 till lägst 360 000

kronor, innebärande en ökning i förhållande till de för innevarande bud­

getår disponibla medlen med 60 000 kronor. Med hänsyn till den på­

gående utökningen och effektiviseringen av den för armétygförvaltningens

särskilda tjänstelokaler erforderliga inre bevakningen har ämbetsverket

— jämväl med beaktande av inträffade höjningar av bevakningslönerna

— uppskattat kostnaderna för inre bevakning under budgetåret 1958/59

till 50 000 kronor, innebärande en ökning med 15 000 kronor.

För budgetåret 1957/58 har för inköp och underhåll av inventarier

m. in. beräknats 115 000 kronor, vari ingår ett belopp av 50 000 kronor

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

för inköp av viss kontorsteknisk utrustning. Då ämbetsverkets utrustning

av kontorsmaskiner icke under senare år kunnat förnyas och kompletteras

i den utsträckning, som ansetts ekonomiskt motiverad, föreligger jämväl

för budgetåret 1958/59 behov av medel för sagda ändamål. Kostnaderna

för inköp och underhåll av inventarier m. m. har därför beräknats till

oförändrat belopp, 115 000 kronor.

Departementschefen

I anledning av automatiska utgiftsökningar torde anslaget böra upp­

räknas med 110 000 kronor. Jag räknar vidare med att armétygförvalt-

ningens kostnader, uppgående till omkring 50 000 kronor per år, för för­

hyrningar av hålkortsmaskiner, vilka kostnader för närvarande bestrides

från sakanslag, från och med nästa budgetår i stället skall belasta före­

varande anslag. I övrigt räknar jag icke med några kostnadsförändringar

under anslaget, som sålunda torde böra upptagas till (940000 + 110 000 +

50 000 =) 1 100 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, under erinran om att anslags­

höjningen utgör 160 000 kronor, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armétygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

[11] Marinförvaltningen: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ....................................... 7 860 000

8 027 269

1957/58 (statsliggaren s. 179)

8 770 000

1958/59 (förslag) ..................... 9 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marin­

förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsan­

slag av 8 770 000 kronor.

Marinförvaltningens förslag till anslagsäskande

Marinförvaltningen (skr. 12/s 1957) hemställer att anslaget höjes med

4 245 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1. Nya tjänster m. ni.

Ökning

Vapenavdelningen

1 kapten vid flottan eller kustartilleriet Ao 21, 2

förste byråingenjörer Ae 23, 3 byråingenjörer

Ae 21, 2 byråingenjörer Ae 19, 3 ingenjörer Ae 17,

2 ingenjörer Ae 15, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål ................................... 294 071

1 ingenjör Ae 17 utgår..........................................................

Skeppsbyggnadsavdelningen

3 förste byråingenjörer Ae 23, 3 byråingenjörer

Ae 21, 2 ingenjörer Ae 17, 5 ingenjörer Ae 15,

1 biträdande ingenjör Ae 13, 1 ingenjörbiträde

Ae 12, 1 kanslibiträde Ae 7, 2 biträden för skriv-

och kontorsgöromål .......................................................... 323 442

Inköpsavdelningen

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 2 konto­

rister Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål ............................................ 66 397

Verkstadsbyrån

1 byrådirektör Ae 24, 1 förste byråsekreterare Ae 23,

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 1 byrå­

ingenjör Ae 19, 1 assistent Ae 17, 1 ingenjör

Ae 15, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ...

138 767

Normaliebyrån

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 1 byrå­

assistent Ae 19, 1 assistent eller ingenjör Ae 17,

1 ingenjör Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 ingenjör­

biträde Ae 12, 2 tekniker Ae9, 1 tekniskt biträ­

de Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 5, 1 biträde för

skriv och kontorsgöromål ............................................ 165 423

Administrativa byrån

2 assistenter Ae 17, 1 biträde för skriv- och kon­

torsgöromål ....................................................................... 47 230

1 kanslibiträde Ae 7 utgår .................................................

2. Löneregleringar

Vapenavdelningen

Chef för telebyrån Bp 1, arvode ................................... 2 600

223

Minskning

18 611

11 108

224

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning Minskning

1 byrådirektör Ao 26 — sektionschef ABp 26 (tele-

byråns radar sektion); 1 marindirektör av 1. gra­

den Ao 26 (marinens allmänna avlöningsanslag)

-— sektionschef ABp 26 (telebyråns radiosektion);

1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (telebyråns telefon­

sektion) ; 1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (tele­

byråns hydrofonsektion) ................................................ 40 815

Skeppsbyggnadsavdelningen

Chef för fartygsbyrån Bp 1, arvode .............................. 2 600

Inköpsavdelningen

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 (expeditio­

nen) ..................................................................................... 1 211

Verlcstadsbyrån

1 verkstadsdirektör Bp 1 — Bp 4; 1 byrådirektör

Ao 24 — sektionschef ABp 26 (driftsektionen); 1

förste byråingenjör Ae 23 — byråingenjör Ae 21

(förrådssektionen) ......................................................... 9 939

3. överföring av personal från sakanslag .................... 1 646 154

4. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m..................................... 1 536 070

4 274 719

29 719

+ 4 245 000

Motiv

Marinförvaltningens förslag om inrättande av nya tjänster grundar sig

i princip på förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, i den mån

de sakkunnigas förslag icke blivit genomförda för budgetåret 1957/58.

Därjämte har upptagits några nya tjänster, avseende bland annat heli­

kopterområdet, och omvärderingar av befintliga tjänster, som icke åter­

finnes i de sakkunnigas betänkande men som marinförvaltningen funnit

särskilt angelägna. Å andra sidan har marinförvaltningen ansett sig tills

vidare icke böra framlägga förslag om inrättande av vissa av de av de

sakkunniga föreslagna nya tjänsterna.

1. Vapenavdelningen. Ärenden angående torpedeldledning handlägges

i nuvarande organisation på torpedbyråns tubsektion. 1956 års försvarsför­

valtningssakkunniga har framhållit att utvecklingen i fråga om torpedeld-

ledningen går snabbt och att denna verksamhet får tillmätas sådan bety­

delse att för den bör avses en särskild eldledningssektion. I anslutning

härtill föreslår marinförvaltningen att en eldledningssektion tillkommer

inom torpedbyrån från och med den 1 juli 1958. Personalbehovet för den

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

225

nya sektionen beräknas till en marindirektör av 2. graden (sektionschef),

en mariningenjör av 2. graden och en byråingenjör. Marinförvaltningen

föreslår att under förevarande anslag inrättas en tjänst för byråingenjör

i Ae 21. Övriga beställningar — för en marindirektör av 2. graden i Ao 24

och en mariningenjör av 2. graden i Ao 21 — förutsättes skola inrättas

under marinens allmänna avlöningsanslag. En beställning för mariningen­

jör av 1. graden i Ao 23 under sistnämnda anslag förutsättes vidare kunna

utgå.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga föreslog beträffande telebyrån

inrättande av tjänster för tre förste byråingenjörer i Ae 23, avsedda för

respektive radarsektionen, radiosektionen och telefonsektionen. I propo­

sitionen 1957: 110 föreslog departementschefen att för telebyråns saksek­

tioner skulle tillkomma tjänster för två förste byråingenjörer i Ae 23, var­

vid departementschefen räknade med att en av tjänsterna tills vidare finge

utnyttjas inom skeppsbyggnadsavdelningen för frågor rörande helikopter-

materiel. Den andra tjänsten har sedermera avsetts för telebyråns radio­

sektion. Marinförvaltningen äskar, enligt vad som framgår av redogörel­

sen rörande personalbehovet vid skeppsbyggnadsavdelningen i det följande,

en ny tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 för frågor rörande helikopter-

materiel. Vid bifall härtill förutsättes den för detta ändamål för budget­

året 1957/58 tillkomna tjänsten skola utnyttjas för telebyråns telefonsek­

tion. För telebyråns radarsektion föreslås för nästa budgetår att en tjänst

för förste byråingenjör i Ae 23 inrättas. Därjämte föreslås att för tele­

byrån inrättas tjänster för en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17

(radiosektionen), en ingenjör i Ae 17, ett biträde för skriv- och kontors-

göromål (telelaboratoriet), en ingenjör i Ae 15 (centralsektionen) och en

ingenjör i Ae 15 (telefonsektionen).

De av marinförvaltningen i övrigt föreslagna tjänsterna för vapenav­

delningen avses för byråer m. in. enligt följande:

artilleribyrån: en byråingenjör i Ae 19 (mekaniska sektionen), en

ingenjör i Ae 17 (elektrosektionen);

minbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23 (minskyddssektionen), en

byråingenjör i Ae21 (minröjningssektionen);

kontrollkontoret: en kapten vid flottan eller kustartilleriet i Ao 21

(marinens kontroll i Bofors), en byråingenjör i Ae21 (vapendetaljen), ett

kanslibiträde i Ae 7 (centraldetaljen).

Vid bifall till förslaget om att inrätta en tjänst för förste byråingenjör

i Ae 23 vid minbyrån kan en tjänst för ingenjör i Ae 17 indragas.

Skeppsbyggnadsavdelningen.

Ärenden rörande helikoptermateriel hand-

lägges inom skeppsbyggnadsavdelningen. Arbetsuppgifterna inom detta

för ämbetsverket nytillkomna verksamhetsområde omfattar bland annat

projekt- och anskaffningsfrågor, ärenden angående flygsäkerhet, under­

hålls- och reservdelsfrågor, kontroll av översynsarbeten, utfärdande av

15

89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

föreskrifter av olika slag samt vissa frågor, som sammanhänger med ut­

bildning av teknisk personal m. m. Dessa arbetsuppgifter, vilka i viss

utsträckning handlägges med biträde av konsulter, är av sådan särart

och redan under uppbyggnadsskedet av så betydande omfattning att de

icke utan avsevärda olägenheter kan handläggas inom någon av de nu

befintliga enheterna inom skeppsbyggnadsavdelningen. Marinförvaltningen

föreslår att för dessa ärenden inrättas en särskild sektion, benämnd

helikoptersektionen, som med hänsyn till arbetsområdets speciella natur

bör vara fristående direkt under chefen för skeppsbyggnadsavdelningen.

Minimibehovet av personal, som under alla förhållanden kommer att er­

fordras för arbetsuppgifter inom helikopterområdet, beräknas till en

marindirektör av 2. graden (sektionschef), en förste byråingenjör, en

mariningenjör av 2. graden, en ingenjör och ett kanslibiträde. Marinför­

valtningen föreslår att under förevarande anslag inrättas tjänster för en

förste byråingenjör i Ae 23, en ingenjör i Ae 17 och ett kanslibiträde i

Ae 7; beställningar för en marindirektör av 2. graden i Ao 24 och en

mariningenjör av 2. graden i Ao 21 förutsättes skola inrättas under ma­

rinens allmänna avlöningsanslag.

De i sammanställningen i övrigt upptagna tjänsterna för skeppsbygg­

nadsavdelningen avses för byråer m. m. enligt följande:

projektbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23, en ingenjör i Ae 15

(projektsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (skyddssektionen);

fartygsbyrån: två byråingenjörer i Ae 21 (fartygsbyggnadssek-

tionen);

ubåtsbyrån: en ingenjör i Ae 15 (projektsektionen), en ingenjör i

Ae 15 (dykeri- och bärgningsdetaljen), ett ingenjörbiträde i Ae 12 (ubåts-

byggnadssektionen);

maskinbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23 (maskinsektionen);

centralsektionen: två biträden för skriv- och kontorsgöromål

(expeditionen);

nybyggna<iskontrollanter ; en ingenjör i Ae 17, två ingenjörer i

Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13.

Marinförvaltningen förutsätter att under marinens allmänna avlönings­

anslag inrättas beställningar för en mariningenjör av 1. graden i Ao 23, av­

sedd för fartygsbyråns fartygsbyggnadssektion, och en förvaltare i Ao 17,

avsedd för ubåtsbyråns ubåtsbyggnadssektion. Därest de föreslagna, för

nybyggnadskontrollanter avsedda tjänsterna inrättas, erfordras icke längre

medel för fyra kontraktsanställda kontrollantbiträden med avlöning från

sakanslag.

Inköpsavdelningen. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en

byråassistent (byråingenjör) i Ae 19 och en kontorist i Ae 9 för inköpssek-

tionen samt tjänsterna för en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 och

ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för räkningssektionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

227

Verkstadsbyrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en

förste byråsekreterare i Ae 23 och ett biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål för centralsektionen, en ingenjörtjänst i Ae 15 för driftsektionen,

tjänsterna för en byrådirektör i Ae 24 och en byråassistent (byråingenjör)

i Ae 19 för förrådssektionen, en assistenttjänst i Ae 17 för avtalsdetaljen

samt en tjänst för byråingenjör i Ae 19 för krigsreparationsdetaljen.

Normaliebyrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en ingen­

jör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och en tek­

niker i Ae 9 för standardiseringssektionen, tjänsterna för en byråassistent

(byråingenjör) i Ae 19, en assistent (ingenjör) i Ae 17 och ett tekniskt bi­

träde i Ae 7 för beskrivningssektionen, tjänsterna för en byråassistent i

Ae 19, en tekniker i Ae 9 och ett tekniskt biträde i Ae 5 för förlagsdetaljen

samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål för expeditionen.

Administrativa byrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för

en assistent i Ae 17 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för per­

sonalkontoret samt en assistenttjänst i Ae 17 för organisationskontoret.

Vid bifall till sistnämnda förslag kan en tjänst för kanslibiträde i Ae 7

vid organisationskontoret indragas.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de ar­

betsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster.

3. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga har föreslagit att i princip

samtliga avlöningskostnader för civil personal i de materielförvaltande

verken skall bestridas från ämbetsverkens avlöningsanslag. I propositio­

nen 1957: 110 har departementschefen anslutit sig till denna uppfattning

men förklarat att det av tekniska skäl icke vore möjligt att genomföra för­

slaget redan från och med budgetåret 1957/58. Departementschefen räk­

nade emellertid med att överförandet borde kunna ske med början den 1

juli 1958. Med anledning härav har marinförvaltningen i förevarande an­

slag inräknat kostnaderna jämväl för samtliga icke-ordinarie tjänster med

avlöning från annat till marinförvaltningens förfogande stående anslag än

avlöningsanslaget, varvid hänsyn härtill tagits vid sakanslagens beräk­

nande.

Förslag av 1956 års försvarsförvallningssakkunniga

Såsom inledningsvis anförts har 1956 års försvarsförvaltningssakkun­

niga i sitt i september 1957 avgivna betänkande framlagt förslag rörande

marinförvaltningens intendent ura vdel ning. De sakkunniga, som icke

funnit skäl föreslå någon ändring i avdelningens indelning, föreslår föl­

jande personalförändringar in. m.

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ökning Minskning

10 008

16 774

16 774

3 800

10 922

22 884

15 132

1 100

38 804

58 590

— 19 786

Av den totala minskningen, 19 786 kronor, belöper sig 13 676 kronor

på förevarande anslag och 6 110 kronor på marinens allmänna avlönings-

anslag.

Motiv

1 a. En förstärkning av skrivpersonalen synes erforderlig särskilt som

avdelningen numera förlagts utanför ämbetsbyggnaderna å Gärdet.

1 b. En förste kontorsskrivare i Ao 15 vid materielsektionen anlitas för

närvarande för, bland annat, uppgörande av förslag till anskaffningsplaner

och materieldispositioner mellan olika förråd, uppföljning av leveranslä­

gen, kontrollbokföring av viss materiel, utarbetande av förslag till prislis­

tor, krigsberedskapsöversikter och krigsproduktionsplanläggning. De sak­

kunniga anser det lämpligare att en person med praktiska kunskaper om

den militära tjänsten utnyttjas för dessa arbetsuppgifter. En beställning

för förvaltare i Ao 15 bör därför tillkomma, varvid den civila tjänsten kan

utgå. Detta utbyte bör emellertid verkställas först vid inträffande vakans

i den civila tjänsten. Denna bör i avbidan härpå föras på övergångsstat.

Då nuvarande tjänstebenämning är missvisande bör denna samtidigt

ändras till assistent.

1 c. Arbetsuppgifterna för kansliskrivaren bör omfatta, bland annat,

räkningsgranskning, debitering av försålda drivmedel, uthyrda cisterner,

1. Nya tjänster m. m.

a) Centx-alsektionen: 1 biträde för skriv- och kon-

torsgöromål .......................................................................

b) Materielsektionen: 1 förvaltare Ao 15 (marinens

allmänna avlöningsanslag) i stället för 1 förste

kontorsskrivare Ao 15 .....................................................

c) Drivmedelssektionen: 1 kansliskrivare Ae 10 i

stället för 1 förste kontorsskrivare Ae 15 ............

d) Förrådskontrollkontoret: 1 pensionerad officer

A: 24 i stället för 1 kapten Ao 21 vid marininten-

denturkåren (marinens allmänna avlöningsanslag)

e) Förrådskontrollkontoret: 1 kontorsskrivare Ae 13

utgår ....................................................................................

2. Lönereglering m.m.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kansli-

biträde Ae 7

.......................................................................

1 förste kontorsskrivare Ae 15 — assistent Ae 15 ...

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

229

frakter in. m., statistik, sammanställningar m. m. För dessa arbetsupp­

gifter utnyttjas för närvarande en förste kontorsskrivare i Ae 15. Denna

tjänst bör utgå.

1 d. En beställning för kapten på aktiv stat vid förrådskontrollkon-

toret anses kunna utbytas mot en arvodesbefattning för pensionerad

officer.

1 e. De sakkunniga förutsätter att den granskning av fartygsmarketente-

riernas räkenskaper, som nu sker inom marinförvaltningens intendentur-

avdelnings förrådskontrollkontor, skall föras över till försvarets civilför­

valtning (kameralbyråns läger- och manskapskassedetalj), där någon per­

sonalförstärkning inte erfordras med anledning härav. Vid förrådskontroll-

kontoret kan däremot en tjänst för kontorsskrivare dragas in.

2. De sakkunniga föreslår att en tjänst för biträde för skriv- och kon-

torsgöromål vid centralsektionen uppflyttas till tjänst för kanslibiträde i

Ae 7. Innehavaren av tjänsten skall biträda vid anskaffningen av expens-

materiel, vara sekreterare åt sektionschefen samt utföra diverse expeditions-

arbete.

Tjänstebenämningen för en för förplägnadssektionen avsedd förste

kontorsskrivare i Ae 15 bör ändras till assistent.

Y ttranden

Statskontoret

har av olika skäl endast kunnat underkasta betänkandet

en summarisk granskning. På grundval av de bedömanden statskontoret

därvid kunnat göra har ämbetsverket icke funnit anledning till några er­

inringar mot de sakkunnigas förslag.

Vad angår de sakkunnigas förslag om att på personalförteckning för

marinen uppföra en förvaltarbeställning i Ao 15 har marinförvaltningen,

med instämmande av chefen för marinen,

framhållit att beställningen bör

upptagas på marinförvaltningens personalförteckning för att möjliggöra att

beställningen kan tillsättas med underofficer ur flottan eller kustartille­

riet. Av samma skäl bör vidare en förvaltarbeställning i Ao 15 vid flottan,

avsedd för intendenturavdelningens materielsektion, överföras till marin­

förvaltningens personalförteckning. Civilförvaltningen

föreslår att på ma­

rinförvaltningens personalförteckning upptages samtliga de förvaltarbe-

ställningar, som avses för marinförvaltningen.

I fråga om de sakkunnigas förslag om att utbyta en tjänst för förste

kontorsskrivare i Ae 15 mot en kansliskrivartjänst i Ae 10 framhåller ma­

rinförvaltningen,

med instämmande av chefen för marinen,

att med hän­

syn till arbetsuppgifterna och den gjorda nedvärderingens räckvidd en

närmare undersökning synes böra ske innan definitiv ståndpunkt tages till

förslaget.

Beträffande de sakkunnigas förslag om att utbyta en beställning för

kapten i Ao 21 vid marinintendenturkåren mot en arvodesbefattning för

230

Kutiyl. Maj:ts proposition nr 110 dr 195S

pensionerad officer i A: 24 anser marinförvaltningen

det vara bäst att,

med hänsyn till arbetsuppgifterna och den ringa tillgången på pensions-

avgångna kaptener vid marinintendenturkåren, räkna med officer på aktiv

stat för befattningen. Chefen för marinen

framhåller att marinintenden-

turkårens numerär icke motsvarar behovet av marinintendenturofficerare

vid nuvarande marinorganisation och att därför, därest för befattningen

anses böra avses en pensionerad officer, kaptensbeställningen icke bör in­

dragas. Den sålunda frigjorda kaptenen bör placeras såsom intendent vid

sjökrigsskolan, varvid en för närvarande för intendent vid skolan avsedd

arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 kan indragas. Jämk­

ningar i marinintendenturkårens omfattning bör enligt marinchefen före­

gås av en översyn och prövning av det totala behovet av intendenturoffi-

cerare ur marinen, överbefälhavaren

förutsätter att frågan om marin­

intendenturkårens omfattning kommer att prövas i samband med 1954 års

utredning angående vissa personalkårer inom försvaret.

De sakkunnigas förslag rörande överföring av fartygsmarketenteriernas

räkenskaper från marinförvaltningen till civilförvaltningen tillstyrkes av

överbefälhavaren, civilförvaltningen

och marinförvaltningen.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört framlägger jag nu

de förslag till personalförändringar m. m. beträffande marinförvaltningen,

som jag räknar med för nästa budgetår.

Vad först angår vapenavdelningen föreslår jag att denna förstärkes

med en tjänst för byråingenjör i Ae 21, avsedd för torpedbyråns tubsek­

tion.

I gällande organisationsplan för vapenavdelningens telebyrås radiosek­

tion finns bland annat upptagna en befattning för mariningenjör av 1. gra­

den eller förste byråingenjör i A 23, avsedd för chef för specialradiode-

taljen, samt en befattning för förste byråingenjör i A 23, avsedd för samma

detalj. Med hänsyn till föreliggande omständigheter torde ifrågavarande

befattningar böra omvärderas, varvid en tjänst för förste byråingenjör i

Ae 23 omvandlas till tjänst för marindirektör av 2. graden eller byrådirek­

tör i Ao 24 samt en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 nedflyttas till

tjänst för byråingenjör i Ae21.

Ärenden rörande helikoptermateriel handlägges inom skeppsbygg-

nadsavdelningen. Marinförvaltningen har föreslagit att för dessa

ärenden inrättas en särskild sektion, direkt underställd avdelningschefen,

och att ett antal nya tjänster tillkommer för sektionen. För egen del till­

styrker jag att en helikoptersektion inrättas men anser att denna tills

vidare bör ingå i skeppsbyggnadsavdelningens maskinbyrå. Jag räknar där­

vid med att personalbehovet kan tillgodoses genom omflyttningar av per­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

231

sonal, varvid en befattningshavare i A 23 vid sektionen torde få meddelas

förordnande att bestrida göromål, som eljst ankommer på byrådirektör i

A 24.

I enlighet med marinförvaltningens förslag torde inköps av delning­

ens inköpssektion böra förstärkas med en tjänst för byråassistent eller

byråingenjör i Ae 19.

För verkstadsbyrån räknar jag med en ny tjänst för byråingenjör

i Ae21, avsedd för förrådssektionen.

Normaliebyrån torde böra förstärkas med en tjänst för byråassis­

tent i Ae 19, avsedd för förlagsdetaljen.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har 1956 års försvars-

förvaltningssakkunniga framlagt förslag rörande intendenturavdel-

ningen. Jag biträder de sakkunnigas förslag såvitt avser utbyte av en

tjänst för förste kontorsskrivare i Ae 15 mot tjänst för kansliskrivare i

Ae 10, utbyte av en kaptensbeställning i Ao 21 vid marinintendenturkåren

mot en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 samt indragning

av en tjänst för kontorsskrivare i Ae 13. Beträffande kaptensbeställningen

gör jag hemställan vid behandlingen i det följande av marinens allmänna

avlöningsanslag.

I sistnämnda sammanhang avser jag att framlägga förslag om viss för­

stärkning av personalen för säkerhetstjänsten inom marinledningen. På

grund härav räknar jag i förevarande sammanhang med att en tjänst för

byråingenjör i Ae 19 skall indragas vid marinförvaltningens vapen- eller

skeppsbyggnadsavdelning. Jag räknar vidare med att vid vapen- och

skeppsbyggnadsavdelningarna tjänster skall indragas för två in­

genjörer i Ae 17, två ingenjörer i Ae 15 och två biträdande ingenjörer

i Ae 13.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträf­

fande armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj:t böra

utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgär-

der i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn

till anslagsbelastningen och 1957 års löneplansrevision m. m.

Anslaget beräknar jag till 9 700 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 807 000 (+ 387 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

141 000 (—84 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 1 920 (+ 360) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 65 000 (+ 15 000)

kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 352 000

(+ 1 162 000) kronor;

Rörligt tillägg 1 333 080 (—735 360) kronor.

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Inkomstposten Pensionsmedel, 185 000 kronor, torde utgå i anslut-

ning till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartemen­

tets avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 930 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningen för marinförvaltningen, som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2

807 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis

................................................ 141 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t .................................................................. 1 920

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ........ 65 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 352 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis

............................................ 1 333 080

Summa kronor 9 700 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genom­

förandet av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande marinförvaltningen vidtaga särskilda

övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Marinförvaltningen: Avlöningar

för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 700 000 kronor.

[12] Marinförvaltningen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ............................................ 655 000

874 934

1957/58 (statsliggaren s. 182)

853 000

1958/59 (förslag) ..................... 950 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marin­

förvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslags­

anslag av 853 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen

hemställer att anslaget höjes med 412 000 kronor.

ökning

1. Sjukvård m. m............................................................................................. 5 000

2. Reseersättningar ..................................................................................... 5 000

3. Bränsle, lyse och vatten ....................................................................... 30 000

4. Renhållning och städning ................................................................... 42 000

5. Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. d...................................... 11 000

6. Telegram och telefon ................................................................................ 132 100

7. Annonsering av tjänster ....................................................................... 24 000

8. Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier ..................................................................................... 145 400

9. Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål 9 000

10. Höjda löner till vaktpersonal .............................................................. 8 000

411 500

Avrundat 412 000

Motiv

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958

233

1. Förstärkning av marinförvaltningens personal i enlighet med ämbets­

verkets äskande för nästa budgetår under avlöningsanslaget medför ökade

kostnader för sjukvård m. m.

2. Det ökade medelsbehovet betingas av beräknad höjning av järnvägs­

taxorna, den för budgetåret 1957/58 medgivna personalförstärkningen

samt den personalförstärkning, som enligt äskande under ämbetsverkets

avlöningsanslag förutsatts skola komma till stånd från och med nästa

budgetår.

3. Det ökade medelsbehovet betingas av anslagsbelastningen under bud­

getåret 1956/57 och vissa prisstegringar.

4. Kostnaderna för renhållning och städning beräknas öka med 6 000

kronor på grund av höjda ersättningar till städningspersonal enligt 1957

års kollektivavtal och med 36 000 kronor på grund av att marinledningen

tillförts nya lokaler.

5. En uppräkning anses erforderlig med 5 000 kronor i anledning av

prisstegringar och med 6 000 kronor till följd av personalökningar.

6. Av den begärda medelsanvisningen avser 10 000 kronor höjda mar­

keringsavgifter, 29 100 kronor kostnader för telefonabonnemang och mar­

keringsavgifter i nya lokaler, 22 000 kronor på grundval av belastningen

under budgetåret 1956/57 beräknade ökade kostnader för telegram och

telefon samt 71 000 kronor kostnader för anskaffning och underhåll av

snabbtelefonanläggningar jämte smärre ändringsarbeten.

7. De verkliga kostnaderna under budgetåret 1956/57 för annonsering

av tjänster uppgick till omkring 19 000 kronor mot beräknade 5 000 kro­

nor. En uppräkning av medelsanvisningen till annonsering med (19 000 —

5 000 =) 14 000 kronor är därför erforderlig. Väntade prisstegringar be­

räknas vidare medföra ett ökat mcdelsbchov av 10 000 kronor.

234

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

8. Av beloppet hänför sig 10 000 kronor till ökad engångsanskaffning

av kontorsteknisk utrustning (varav 5 000 kronor för marinstaben), 60 000

kronor till anskaffning av möbler m. m. för ny personal, som begäres för

nästa budgetår, omkring 55 000 kronor till utbyte av förslitna skrivmaski­

ner, gardiner och mattor samt återstoden till vissa andra anskaffningar

m. m.

9. Den personalförstärkning, som marinförvaltningen äskat för nästa

budgetår, beräknas medföra ökade kostnader för bokinköp, bindning av

böcker och handlingar m. m.

Departementschefen

Vid behandlingen av marinförvaltningens omkostnadsanslag för budget­

året 1957/58 i propositionen 1957:110 (s. 70) anmäldes att 1956 års för-

svarsförvaltningssakkunniga i skrivelse den 12 oktober 1956 beräknat

marinförvaltningens medelsbehov för engångsanskaffning av viss kontors­

teknisk utrustning till 75 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget för

nämnda budgetår räknades med en medelsanvisning för ändamålet av

35 000 kronor. För nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka att 45 000

kronor, varav 40 000 kronor för marinförvaltningen och 5 000 kronor för

marinstaben, beräknas under anslaget för anskaffning av kontorsteknisk

utrustning, vilket innebär att anslaget uppräknas med 10 000 kronor. I

övrigt kan jag endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till

kostnadsökningar av automatisk natur, beräknade till 87 000 kronor.

Totalt räknar jag således med ett ökat anslagsbehov av (10 000 + 87 000 =)

97 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med (853 000

+ 97 000 =) 950 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

[13] Flygförvaltningen: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ............................................ 11 793 000

12 231 125

1957/58 (statsliggaren s. 183) 13 300 000

1958/59 (förslag) ........................ 15 650 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyg­

förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsan­

slag av 13 300 000 kronor.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

235

Flygförvaltningens förslag till medelsäskande

Flygförvaltningen (skr. 21/s och Vio 1957) hemställer att anslaget höjes

med 4 917 000 kronor.

1. Nya tjänster m. m.

Flygplanavdelningen

2 överingenjörer ABp 26, 1 flygdirektör av 2.

graden eller byrådirektör Ao 24, 1 flygingenjör

av 1. graden eller förste byråingenjör Ao 23,

1 major eller flygingenjör av 1. graden eller

förste byråingenjör Ao 23, 3 förste byråingen­

jörer Ae 23, 11 byråingenjörer Ae 21, 6 byrå­

ingenjörer Ae 19, 10 ingenjörer Ae 17, 4 in­

genjörer Ae 15, 1 förste kansliskrivare Ae 12,

1 verkstadsförman Ae 12, 1 kanslibiträde Ae 7,

1 tekniskt biträde Ae 7 ............................................

1 tekniker Ae 10 utgår ................................................

Ökning Minskning

858 230

11 540

Elektroavdelningen

3 överingenjörer ABp 26, 1 byrådirektör Ae 26,

3 laboratorer ABp 25, 2 flygdirektörer av 2.

graden eller byrådirektörer Ao 24, 6 byrådirek­

törer Ae 24, 4 flygingenjörer av 1. graden eller

förste byråingenjörer Ao 23, 14 förste byrå-

ingenjörer Ae 23, 1 flygingenjör av 2. graden

eller byråingenjör Ao 21, 11 byråingenjörer

Ae 21, 6 byråingenjörer Ae 19, 1 kansliskri­

vare Ae 10, 1 tekniker Ae 10, 2 kontorister

Ae 9, 4 kanslibiträden Ae 7, 1 tekniskt biträde

Ae 7

................................................................................ 1 407 018

Underhållsavdelningen

1 flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör

Ao 26, 1 flygingenjör av 1. graden eller förste

byråingenjör Ao 23, 2 byråingenjörer Ae 21,

2 byråingenjörer Ae 19, 1 driftingenjör Ae 19,

4 ingenjörer Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 yrkes-

lärare Ae 15, 1 biträdande ingenjör Ae 13, 1

operatör Ae 10, 2 operatörer Ae 7 ..................... 309 794

Inköpsavdelningen

2 byråassistenter Ae 19, 1 assistent Ae 17, 1

kanslibilräde Ae 7 ..................................................... 71 008

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning

Robotavdelning

2 byrådirektörer Ae 26, 1 armé-, marin- eller

flygdirektör av 2. graden Ao 24, 2 byrådirek­

törer Ae 24, 1 armé-, marin- eller flygingenjör

av 1. graden eller förste byråingenjör Ao 23,

1 flygingenjör av 1. graden eller förste byrå­

ingenjör Ao 23, 4 majorer eller kommendör­

kaptener av 2. graden Ao 23, 6 förste byråin­

genjörer Ae 23, 12 byråingenjörer Ae 21, 9

byråingenjörer Ae 19, 5 ingenjörer Ae 17, 2 in­

genjörer Ae 15, 1 förste kansliskrivare Ae 13,

1 ingenjörbiträde Ae 12, 1 biträde för skriv-

och kontorsgöromål ................................................

1

055 372

Intendenturbyrån

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ............ 8 032

Flygf ältsbyrån

1 byråingenjör Ae 21, 1 byråingenjör Ae 19, 1

ingenjör Ae 17, 1 biträdande ingenjör Ae 13 ...

77 272

Normaliebyrån

1 byråingenjör Ae 21, 1 byråingenjör eller byrå­

intendent Ae21, 2 byråingenjörer Ae 19, 1 in­

genjör Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 biträdande

ingenjör Ae 13, 1 kanslibiträde Ae 7, 2 tekniska

biträden Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 5 ............ 180 906

Administrativa byrån

1 byråsekreterare Ao 19, 1 assistent Ae 17, 1

förste kansliskrivare Ae 12, 2 kanslibiträden

Ae 7, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål 93 920

Centralplaneringen

1 byrådirektör Ae 26 ..................................................... 29 622

Under rättelsecentral

1 förste byråingenjör Ae 23, 2 byråingenjörer

Ae21, 1 byråintendent eller byråingenjör Ae

21, 1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 2

amanuenser, 1 biträde för skriv- och kontors­

göromål, 1 pensionerad officer A: 24 ................ 171 642

Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

237

2. Löneregleringar

Flygplanavdelningen

Vapenbyrån: 1 ingenjör Ae 15 — Ae 17 (installa-

tionssektionen), 1 byrådirektör Ao 24 —- Ao 26,

1 förste byråingenjör Ao 23 -— byrådirektör

Ao 24 (beräkningssektionen)

Flygplanbyrån: 1 förste byråingenjör Ao 23 -—■

byrådirektör Ao 24 (projektsektionen), 1 byrå-

ingenjör Ao 21 ■—- förste byråingenjör Ao 23

(flygplansektionen), 1 byråingenjör Ao 21 —

förste byråingenjör Ao 23 (utrustningssektio-

nen), 1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21, 1 ingen­

jör Ae 17 — byråingenjör Ae 19, 1 ingenjör­

biträde Ae 12 —- ingenjör Ae 17, 1 ingenjör­

biträde Ae 12 —• biträdande ingenjör Ae 13, 1

tekniker Ae 10 —• biträdande ingenjör Ae 13

(kontroll sektionen)

Motorbyrån: 1 byrådirektör Ao 26 — överin­

genjör ABp 26, 1 förste byråingenjör Ao 23

—- byrådirektör Ao 24 (projektsektionen)

Försökscentralen: chef för försökscentralen Ao

26 — Bp 1, 1 ingenjörbiträde Ae 12 — biträ­

dande ingenjör Ae 13, 1 ingenjörbiträde Ae 12

— ingenjör Ae 15 (assistenter m. fl.), 1 konto­

rist Ae 9 —• kansliskrivare Ae 10 (centralde­

taljen), 1 ingenjör Ael7 — byråingenjör Ae

19, 1 ingenjör Ae 17 — byråingenjör Ae 19

(flygplansektionen) ................................................

Elektroavdelningen

Radiobyrån: 1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (sek­

tionen för fast radiokommunikation), 1 byrå­

direktör Ae 24 — Ae 26 (sektionen för rörlig

radiokommunikation), 1 byråingenjör Ao 19

—• Ao 21 (markinstallationssektionen), 1 byrå­

ingenjör Ael9 — Ae21 (utvecklingssektionen)

Radarbyrån: 1 byråingenjör Ao 19 — Ao 21

(markradarsektionen), 1 byrådirektör Ao 24

—- Ao 26 (navigeringsradarsektionen)

Luftbevakningsbyrån: 1 byrådirektör eller flygdi­

rektör av 2. graden Ao 24 — överingenjör ABp

26 (systemsektionen), 1 förste byråingenjör Ao

Ökning

44 208

Minskning

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

23 — byrådirektör Ao 24, 1 byråingenjör Ae 19

— Ae 21 (sektion för luftförsvarscentraler), 1

förste byråingenjör Ao 23 -— byrådirektör Ao

24 (trådnätsektionen), 1 byrådirektör Ao 24

— Ao 26 (radiolänksektionen)

Flygelektrobyrån: 1 förste byråingenjör Ao 23

— byrådirektör Ao 24 (markelektrosektionen),

1 förste byråingenjör Ao 23 — byrådirektör

Ao 24, 1 biträdande ingenjör Ae 13 — ingenjör

Ae 15 (flygelektrosektionen), 1 biträdande in­

genjör Ae 13 -—■ ingenjör Ae 17 (instrument­

sektionen) ...................................................................

Underhållsavdelningen

Driftbyrån: 1 byråingenjör Ao 21 — förste byrå­

ingenjör Ao 23, 1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21

(driftsektionen)

Förrådsbyrån: 1 ingenjörbiträde Ae 12 -— biträ­

dande ingenjör Ae 13 (reservdelsplanerings-

sektionen)

Centralsektionen: 1 byråassistent Ae 19 — byrå­

intendent Ae 21 (hålkortscentralen) ................. 7 710

Inköpsavdelningen

Expeditionen: 1 förste kansliskrivare Ae 12 —

kontorsskrivare Ae 13

Utländska inköpssektionen: 1 assistent Ae 17 —

byråassistent Ae 19

Räkningssektionen: 1 biträde för skriv- och kon-

torsgöromål — kanslibiträde Ae 7 ..................... 3 884

Robotavdelning

1 byråchef Bp 3 — avdelningschef Bp 4

Produktionssektion: 1 förste byråingenjör Ae 23

— byrådirektör Ae 26

Militärsektionen: 1 major eller kommendörkap­

ten av 2. graden Ao 23 — överstelöjtnant eller

kommendörkapten av 1. graden Ao 26

Teknisk byrå: 1 överingenjör ABp 26 — byrå­

chef Bp 1, 1 armé-, marin- eller flygdirektör

av 1. graden eller byrådirektör Ao 26 — över­

ingenjör ABp 26, 1 förste byråingenjör Ae 23

— byrådirektör Ae 26, 1 förste byråingenjör

Ökning

38 946

Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

239

Ae 23 — byrådirektör Ae 24 (projektsektio-

nen), 1 förste byråingenjör Ae 23 — byrå­

direktör Ae 24, 1 ingenjör Ae 17 -— byråingen­

jör Ae 21 (elektrosektion), 1 byrådirektör Ae

24 — Ae 26, 1 förste byråingenjör Ae 23 —

byrådirektör Ae 24 (motorsektionen)

Försöksbyrå: 1 major eller kommendörkapten

av 2. graden Ao 23 — byråchef Bp 1, 1 byrå­

direktör Ae 24 — Ae 26, 1 förste byråingenjör

Ae 23 — byrådirektör Ae 24 (utprovningssek-

tionen), 1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21 (an-

läggningsdetalj) 50 192

Intendenturbyrån

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde Ae 7 (centralsektionen), 1 byrå­

assistent Ae 19 — byråingenjör Ae 21 (mate-

rielsektionen) .............................................................. 3 340

Flygfältsbyrån

1 byrådirektör Ao 24 — Ao 26 (projektsektio-

nen), 1 byrådirektör Ao 24 —• Ao 26 (anlägg-

ningssektionen) .......................................................... 5 820

Normaliebyrån

1 ingenjör Ao 17 — byråingenjör Ao 19 (stan-

dardiseringssektionen) ............................................ 2 032

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ao 21 -— Ao 23, 1 kansli­

biträde Ao 7 — kontorist Ao 9 (kanslisektio­

nen), 1 förste byråsekreterare Ao 21 — Ao 23,

1 byråinspektör Ao 19 — Ao 21 (personalkon­

toret) ............................................................................ 8 436

3. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m................................. 1 729 000

Lönegradsuppflyttningar inom reglerad beford-

ringsgång och löneklassuppflyttningar ................ 206 000

Vikariatsersättningar ..................................................... 10 000

Minskat medelsbehov på grund av successiv till­

sättning av nya tjänster m. m................................. 2 040 000

Omräkning

i övrigt ..................................................... 616 156

6 978

540 2 061 540

+ 4 917 000

Ökning Minskning

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Motiv

Flygförvaltningen har anmält behov av sammanlagt omkring 370 nya

tjänster. I vilken takt de nya tjänsterna bör tillföras förvaltningen beror

på ett flertal omständigheter, såsom möjligheterna att rekrytera perso­

nalen och nödvändigheten av att successivt infoga densamma i organisa­

tionen, ekonomiska förhållanden, lokaltillgången m. m. Förvaltningens

önskemål är att ökningen genomföres i tre etapper, den första budget­

året 1958/59 och de två övriga de därefter närmast följande två budget­

åren. Den första etappen bör omfatta ungefär 50 % av det totala behovet

för flygplanavdelningen, elektroavdelningen och robotbyrån samt hela be­

hovet för övriga enheter. Den sålunda föreslagna förstärkningen fordrar

bland annat utökning av förvaltningens tjänstelokaler. I avvaktan på att

permanenta lokaler kan uppföras måste ytterligare arbetsutrymmen ordnas

provisoriskt. Av den i första etappen ingående personalen, omkring 200

befattningshavare, torde endast högst hälften kunna beredas plats i nu­

varande lokaler och detta endast till priset av en trängsel, som kommer

att skapa svåra arbetsförhållanden. Redan under nästa budgetår bör där­

för ett antal baracker stå till förvaltningens förfogande.

1. Fly gplanav delning en. De föreslagna nya befattningshavarna avses

för byråer m. m. enligt följande:

vapenbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en ingenjör i Ae 17 (bomb-

och raketsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (beräkningssektionen);

flygplanbyrån: en överingenjör i ABp 26, en flygdirektör av 2. gra­

den eller byrådirektör i Ao 24 (projektsektionen), en flygingenjör av 1.

graden eller förste byråingenjör i Ao 23, en byråingenjör i Ae 21 (flygplan­

sektionen), en major eller flygingenjör av 1. graden eller förste byråin­

genjör i Ao 23, en byråingenjör i Ae 21 (utrustningssektionen), en byrå­

ingenjör i Ae 21 (kontrollsektionen);

motorbyrån: en byråingenjör i Ae 21, ett tekniskt biträde i Ae 7

(projektsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (kontrollsektionen);

f örsökscentralen: en överingenjör i ABp 26, en byråingenjör i

Ae 21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15

(assistenter m. fl.), en förste kansliskrivare i Ae 12, ett kanslibiträde i

Ae 7 (centraldetaljen), en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i

Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (vapensektionen), två byråingenjörer i Ae21,

en ingenjör i Ae 17 (elektrosektionen), en byråingenjör i Ae 21, en byrå­

ingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (flygplansektionen), två förste byrå­

ingenjörer i Ae 23, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (motor­

sektionen), en byråingenjör i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer

i Ae 15 (mätsektionen), en ingenjör i Ae 17 (konstruktionssektionen), en

ingenjör i Ae 15, en verkstadsförman i Ae 12 (verkstadssektionen).

Under förutsättning att de tjänster, som i det föregående upptagits för

f örsökscentralen under assistenter m. fl., inrättas, kan en tjänst för tek­

niker i Ae 10 utgå.

241

Elektroavdelningen.

Sektionen för telefonteknisk materiel inom luftbe-

vakningsbyrån bör benämnas sektionen för luftförsvarscentraler, då detta

namn bättre svarar mot sektionens arbetsuppgifter.

De föreslagna befattningshavarna avses för byråer m. m. enligt följande:

radiobyrån: två förste byråingenjörer i Ae 23, två byråingenjörer i

Ae 21 (sektionen för fast radiokommunikation), två förste byråingenjörer

i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (sektionen för rörlig radiokommunika­

tion), en byrådirektör i Ae 26, en förste byråingenjör i Ae 23, en tekniker

i Ae 10 (navigeringsradiosektionen), ett tekniskt biträde i Ae 7 (markin-

stallationssektionen), en överingenjör i ABp 26, två byrådirektörer i Ae 24,

ett kanslibiträde i Ae 7 (utvecklingssektionen);

radarbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en kontorist i Ae 9 (central­

detaljen), en flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör i Ao 24 (mark-

radarsektionen), en flygingenjör av 2. graden eller byråingenjör i Ao 21

(flygradarsektionen), en förste hyråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i

Ae 21 (navigeringsradarsektionen), en flygdirektör av 2. graden eller byrå­

direktör i Ao 24, två flygingenjörer av 1. graden eller förste byråingen­

jörer i Ao 23, ett kanslibiträde i Ae 7 (specialradarsektionen), en över­

ingenjör i ABp 26, tre laboratorer i ABp 25, en förste byråingenjör i Ae 23,

en byråingenjör i Ae 21 (utvecklingssektionen);

luftbevakningsbvrån: en kansliskrivare i Ae 10 (centraldetaljen),

en byrådirektör i Ae 24, en förste byråingenjör i Ae 23, två byråingenjörer

i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 (systemsektionen), två förste byråingen­

jörer i Ae 23, en byråingenjör i Ae 19, ett kanslibiträde i Ae 7 (sektionen

för luftförsvarscentraler), två förste byråingenjörer i Ae 23, en byråin­

genjör i Ae21, en byråingenjör i Ae 19 (trådnätsektionen);

f lygelektrobyrån: en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 (cen­

traldetaljen), en förste byråingenjör i Ae 23 (markelektrosektionen), en

byrådirektör i Ae 24, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i

Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 (instrumentsektionen), en överingenjör i

ABp 26, en byrådirektör i Ae 24, två flygingenjörer av 1. graden eller förste

byråingenjörer i Ao 23, en byråingenjör i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19

(utvecklingssektionen);

kontrollsektion: en byrådirektör i Ae 24.

Underhållsnvdelningen.

De föreslagna nya befattningshavarna avses för

byråer m. m. enligt följande:

driftbyrån: en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i

Ao 23, två byråingenjörer i Ael9, tre ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i

Ae 15 (driftsektionen), en byråingenjör i Ae21 (detaljen för teknisk kurs­

verksamhet), en yrkeslärare i Ae 15 (verkstadsskolan);

förråd sbyrån: en flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26,

en driftingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en biträdande ingenjör i Ae 13

(reservdelsplaneringssektionen);

10

—89

08

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt.

Ar

110

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

centralsektionen: en byråingenjör i Ae 21 (krigsreparationsdetal-

jen), en operatör i Ae 10, två operatörer i Ae 7 (hålkortscentralen).

Inköpsaudelningen. Svenska inköpssektionen bör uppdelas i två sektio­

ner, förslagsvis benämnda svenska inköpssektionen 1 och svenska inköps­

sektionen 2. Till den senare skulle hänföras inköp hos ramavtalsindustrien

och av robotmateriel medan å den förra skulle handläggas inköp inom

landet av all övrig materiel. Omfattningen av inköpsverksamheten har

varit av sådan storleksordning att det visat sig vara omöjligt för sektions­

chefen att omspänna hela området. Därför har den provisoriska anord­

ningen vidtagits att en särskild grupp med en tjänsteman i 21 lönegraden

såsom föredragande fått handlägga den ärendegrupp, vilken bör avses för

svenska inköpssektionen 2.

Av de föreslagna befattningshavarna avses en byråassistent i Ae 19 för

svenska inköpssektionen 1, en byråassistent i Ae 19 för svenska inköps­

sektionen 2, en assistent i Ae 17 för räkningssektionen och ett kanslibi­

träde i Ae 7 för expeditionen.

Robotavdelning. Den militärtekniska utvecklingen inom området för flyg­

förvaltningens verksamhet har på senare år gått mycket snabbt. Flygplan-

och motortekniken har nödvändiggjort och medgivit starkt ökade flyg­

planprestanda och ökad precision och därigenom har det blivit nödvän­

digt att låta teknisk utrustning såväl i flygplanen som på marken över­

taga funktioner, vilka människan ej längre förmår utföra med tillräcklig

snabbhet och noggrannhet. Utvecklingen har därför gått och kommer att

gå mot en starkt vidgad automatisering av olika funktioner inom prak­

tiskt taget alla verksamhetsgrenar. Denna utveckling kommer att bli än

mer markant efter hand som robotmaterielen växer fram. Det är av utom­

ordentlig vikt att förvaltningens organisation successivt anpassas till de

förändringar, som de nya tekniska hjälpmedlen och metoderna fordrar.

Hur robotutvecklingen kommer att i det långa loppet påverka förvalt­

ningens organisation är det i dag ej möjligt att säga. Under överskådlig

tid förblir emellertid flygplanet dominerande och detta torde bli fallet ännu

långt efter det att stridsrobotar börjat tillföras förbanden. I vart fall är

det så långt nu kan överblickas lämpligt att såsom hittills låta robotut­

vecklingen handhas av en särskild organisationsenhet inom flygförvalt­

ningen, även om ett vidgat samarbete mellan denna enhet och förvalt­

ningens övriga delar successivt måste växa fram, efter hand som de ge­

mensamma tekniska problemen blir fler och fler.

Förvaltningens uppfattning är att robotbyrån under den närmaste

framtiden skall koncentrera sitt arbete på att fullfölja vissa påbörjade

projekt. Nya projekt skall drivas med ianspråktagande i största möjliga

utsträckning av industriell kapacitet. Detta innebär att en relativt om­

fattande planering och projektering fortsättningsvis måste äga rum men

att konstruktionsverksamheten successivt kommer att nedgå. Därjämte

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

243

måste förutsättas att en omfattande försöks- och utprovningsverksamhet

kommer att bedrivas gemensamt med försökscentralen. Bland annat måste

även de robotar, som framtages inom den svenska industrien, provskjutas

och kontrolleras, varjämte utländska robottyper skall provas och jäm­

föras med svenska. Dessutom måste, delvis i robotbyråns regi, taktiska

prov och övningar inledas, då förbanden utrustats med robotar. Förbere­

delser för en vidgad dylik verksamhet har påbörjats, sedan medel för

ändamålet ställts till förfogande genom beslut av Kungl. Maj :t och riks­

dagen våren 1957. Under alla förhållanden kommer robotbyrån att för

lång tid framåt behöva en relativt stor personaluppsättning. På grund

härav och med hänsyn till byråns olika funktioner har förvaltningen vid

förnyad prövning av frågorna om robotarbetets fortsatta bedrivande och

byråns organisation kommit till samma uppfattning som ämbetsverket

framförde i förslag till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga och i 1956

års petitaskrivelse. Förvaltningen föreslår därför ånyo att robotbyrån om­

vandlas till avdelning. Avdelningen föreslås skola indelas i expedition,

produktionssektion, militärsektion, teknisk byrå med indelning i projekt­

sektion, konstruktionssektion, elektrosektion och motorsektion, samt för-

söksbyrå med indelning i utprovningssektion, specialprovsektion, mät-

sektion, anläggningsdetalj, försöksplats Karlsborg och försöksplats Norr­

land.

De för avdelningen avsedda nya befattningshavarna förutsättes skola

fördelas på byråer m. m. enligt följande:

assistent åt avdelningschefen: en major eller kommendörkapten

av 2. graden i Ao 23;

expeditionen: en förste kansliskrivare i Ae 13, ett biträde för skriv-

och kontorsgöromål;

produktionssektionen: två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i

Ae 17;

militär sektionen: en major eller kommendörkapten av 2. graden

i Ao 23;

tekniska byrån: en byrådirektör i Ae 26 (biträde åt byråchefen), en

byråingenjör i Ae 19 (biträde åt byråchefens tekniska assistent), två byrå­

ingenjörer i Ae21, en ingenjör i Ae 17 (projektsektionen), en förste byrå­

ingenjör i Ae 23, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingen­

jör i Ae 15 (konstruktionssektionen), en byrådirektör i Ae 24, två förste

byråingenjörer i Ae 23, tre byråingenjörer i Ae 21 (elektrosektionen), en

förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (motorsektionen);

för söksbyrån: en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör

i Ao 23, två byråingenjörer i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19 (utprov-

ningssektionen), en byrådirektör i Ae 26, en armé-, marin- eller flygdirek­

tör av 2. graden i Ao 24 (specialprovsektionen), en byrådirektör i Ae 24,

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (mätsektionen),

en byråingenjör i Ae 21 (anläggningsdetaljen), en major eller kommen­

dörkapten av 2. graden i Ao 23, en armé-, marin- eller flygingenjör av 1.

graden eller förste byråingenjör i Ao 23, en förste byråingenjör i Ae 23,

två byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i Ae 15,

ett ingenjörbiträde i Ae 12 (försöksplats Karlsborg), en major eller kom­

mendörkapten av 2. graden i Ao 23, två byråingenjörer i Ae 21 (försöks­

plats Norrland).

lntendenturbyrån.

Den föreslagna tjänsten avses för centralförrådet för

intendenturmateriel i Västerås.

Flygfältsbyrån.

Av ifrågavarande befattningshavare avses en byråingen­

jör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 och en biträdande ingenjör i Ae 13 för

projektsektionen samt en byråingenjör i Ae 21 för underhållssektionen.

Normaliebyrån.

Materialdetaljen bör ombildas till materialsektion.

De föreslagna befattningshavarna avses för sektioner m. m. enligt

följande:

beskrivningssektionen: en byråingenjör eller byråintendent i

Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15,

en biträdande ingenjör i Ae 13, två tekniska biträden i Ae7;

materialsektionen: en byråingenjör i Ae 21, ett kanslibiträde i Ae 7;

försvarets klassifikationscentral: en byråingenjör i Ae 19, ett

tekniskt biträde i Ae 5.

Administrativa byrån.

Av ifrågavarande befattningshavare avses ett

kanslibiträde i Ae 7 för kanslisektionen, en byråsekreterare i Ao 19 och en

förste kansliskrivare i Ae 12 för personalkontoret, en assistent i Ae 17 för

organisationskontoret samt ett kanslibiträde i Ae 7 och två biträden för

skriv- och kontorsgöromål (telefonister) för centralexpeditionen.

Centralplaneringen.

Den föreslagna tjänsten avses för ekonomidetaljen.

Underrättelsecentral.

Rörande den närmare innebörden av detta förslag

torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riks­

dagens vederbörande utskott.

2. De föreslagna löneregleringarna grundar sig på en avvägning av ar­

betsuppgifter och ansvar mellan tjänster inom förvaltningen och önsk­

värdheten av att kvalitetsförstärkningen får fortsätta beträffande i första

hand vissa viktigare befattningar. Flygförvaltningen har tidigare i olika

sammanhang särskilt framhållit betydelsen av att sektionschefer och där­

med jämställda befattningshavare inom de tekniska organisationsenheterna

i större utsträckning än vad som vore fallet placerades i dåvarande löne­

graderna 33 å löneplan 1 eller i vissa fall Cp 10 å löneplan 2. Förvalt­

ningens uppfattning är fortfarande i princip densamma. Den lönegrad,

som i förekommande fall numera bör tillämpas, är A 26 (ABp26). An­

talet lönegradsförändringar, som begäres för nästa budgetår, uppgår till 65.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

245

Flygförvaltningen har sedermera i skrivelse den 9 november 1957 fram­

lagt förslag rörande organ för system planering m. m. Över för­

slaget har överbefälhavaren avgivit yttrande.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse till en början anfört bland annat

följande.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1958/59 har chefen för försvars­

staben framlagt förslag om inrättande av en planeringssektion i försvars­

staben. Därvid har bland annat angivits att den tekniska utvecklingen

kommer att öka kraven på utredningar och undersökningar men att dessa

i grundläggande tekniska frågor självfallet måste utföras av andra organ

än försvarsstaben medan det slutliga ställningstagandet till alla faktorer

kommer att åvila överbefälhavaren med hjälp av försvarsstaben.

Ett för försvaret centralt planeringsorgan i försvarsstaben förutsätter

således att motsvarande organ finns vid flygstaben och flygförvaltningen.

Oavsett det sålunda motiverade behovet av planeringsorgan vid flygled­

ningen erfordras emellertid ett planeringsorgan inom flygförvaltningen

redan för sådana problemkomplex, vars lösande direkt påverkar flygför­

valtningens arbetsuppgifter vad gäller materielanskaffning m. m.

Sedan vissa allmänna riktlinjer uppdragits för materielanskaffningen

vid försvaret är det likväl givet att varje försvarsgren måste äga relativt

stor handlingsfrihet vid val av olika projekt och deras utformning med

beaktande av de speciella problemen inom försvarsgrenen. Den kommande

övergången i viss utsträckning från flygplan till robotar som vapenbärare

samt den starka tillväxten av markbunden materiel — särskilt telemate-

riel — har redan nu ställt flygvapnet inför omfattande och svårbemäst­

rade tekniska och taktiska frågor och awägningsspörsmål. Möjligheterna

att bedöma rätta utvecklingsvägar för luftförsvaret har i hög grad kompli­

cerats. Stridsvärdet och effektiviteten av tillgängliga resurser blir bero­

ende av att hela det vapensystem som omfattar bland annat luftbevak­

ning, stridsledning, flygplan och robotar blir fullständigt samordnat. Pro­

jektering och utveckling på längre sikt av dylika system har blivit en upp­

gift av största betydelse. Motsvarande synpunkter gäller också beträf­

fande attack- och spaningsflyget.

För att arbetet härpå skall kunna bedrivas rationellt fordras en om­

sorgsfull planering av verksamheten och analys av olika tänkbara utvägar.

Operationsanalysuppgifterna bör ankomma på ett för flygledningen gemen­

samt operationsanalysorgan. Detta skall för flygförvaltningens vidkom­

mande betjäna en särskild grupp av personal inom förvaltningen, som

bör få till speciell uppgift att på grundval av såväl egna analyser av den

tekniska verksamheten som operationsanalysresultaten och i ömsesidig

samverkan med operationsanalysorganet och förvaltningens olika enheter

dels upprätta förslag till beslut om verksamhetens inriktning dels biträda

med planering och samordning av det tekniska arbetet i enlighet med

beslutet. Vid lösandet av dessa uppgifter skall gruppen även nära sam­

arbeta med flygstabens planeringsavdelning.

Ifrågavarande grupp kan lämpligen benämnas »systemplaneringen».

Arbetsuppgifterna blir i utpräglad grad tekniskt-planerande och ligger

utanför det arbetsområde, som tillhör den nuvarande centralplaneringen.

Nära beröringspunkter med centralplaneringens uppgifter finns emeller­

tid. Å ena sidan måste systemplaneringen beakta ekonomiska omständig­

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

heter, å andra sidan blir centralplaneringen Aid uppgörande av materiel-

planer in. ni. beroende av systemplaneringen. Det kan därför diskuteras

om systemplaneringsfunktionerna bör inordnas i centralplaneringen; bådas

uPPgifter är ju olika sidor av en centralt utövad planering. Med hänsyn

till den starkt tekniska karaktären av systemplaneringens göromål och

till att centralplaneringen i mycket hög grad måste vara engagerad i direkt

anslagsförvaltande arbete har förvaltningen emellertid stannat för att

organisatoriskt skilja central- och systemplanering åt. Resultatet av

systemplaneringens arbete kan emellertid skapa ett hållbart underlag för

centralplaneringens verksamhet och därigenom underlätta denna, liksom

också t. ex. administrativa byrån vid beredningen av förvaltningens per-

sonalpetita kan utnyttja den samlade överblick över den tekniska verk­

samheten och personalbehovet inom ämbetsverket som systemplaneringen

får.

Systemplaneringen, som alltså icke bör inordnas i centralplaneringen,

föreslås — i avvaktan på lösandet av frågorna om en ställföreträdande

souschef skall finnas och vilken ställning i organisationen flygöverdirek­

tören kan få — tills vidare stå till souschefens direkta förfogande.

Beträffande behovet av personal för det föreslagna organet för system­

planering framhåller flygförvaltningen att tjänsteförrättande flygöverdirek­

tören tills vidare bör tjänstgöra som chef för organet, övrig personal bör

utgöras av specialister inom vissa viktigare områden av förvaltningens tek­

niska verksamhet. Även officerare med teknisk specialutbildning bör kunna

komma i fråga. Till en början bedömes det vara tillfyllest med tre nya

befattningshavare samt ett biträde för skrivhjälp m. m. I den mån ytter­

ligare personal behövs bör i avvaktan på närmare erfarenheter av verk­

samheten redan befintlig personal tagas i anspråk. Löneställningen för

de tekniska tjänsterna måste bestämmas med hänsyn till arbetets mycket

kvalificerade natur och lämpligen avpassas så att byten mellan system-

planeringspersonalen och byråernas sektionschefer underlättas. Med hän­

syn härtill och till önskvärdheten av att kunna utnyttja även tekniskt

specialutbildade officerare föreslår flygförvaltningen att för nyssnämnda

tre befattningshavare inrättas tjänster för en överingenjör i ABp 26, en

flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör i Ao 24 samt en major eller

flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ao 23. För biträdet

föreslås skola inrättas en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Behovet av ifråga­

varande tjänster bedömes av flygförvaltningen såsom synnerligen ange­

läget. Det bör i princip tillgodoses inom ramen för de i förvaltningens

petitaskrivelse den 21 augusti 1957 avgivna förslagen. Vidare erinras om

att det här rör sig om ett behov som icke prövats av 1956 års försvarsför-

valtningssakkunniga.

överbefälhavaren framhåller i sitt yttrande att han avser att i annat

och vidare sammanhang närmare utreda hur den för försvarets långsikts­

planering väsentliga planeringsverksamheten bör vara organiserad för att

bland annat de erforderliga samordningsbehoven skall kunna tillgodoses

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

247

på lämpligaste sätt. Då utredningen måste beräknas bli tidskrävande kan

den emellertid icke avvaktas eftersom flygförvaltningen redan nu har be­

tydelsefulla planeringsuppgifter, som måste lösas. Hittills vunna erfaren­

heter har enligt överbefälhavarens mening bestyrkt behovet av ett sär­

skilt tekniskt planeringsorgan inom flygförvaltningen, överbefälhavaren

tillstyrker såväl att organet inrättas provisoriskt som att de föreslagna

tjänsterna tillkommer.

Flygförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse vidare anfört att che­

fen för flygvapnet och flygförvaltningen i utlåtande över förslag av över­

befälhavaren om organ för operationsanalys inom försvaret fram­

hållit att den civila personal, som skulle ingå i flygledningens gemen­

samma operationsanalysorgan, borde administrativt tillhöra flygförvalt­

ningen och icke, såsom överbefälhavaren föreslagit, försvarets forsknings­

anstalt. Därjämte nämndes i utlåtandet att flygförvaltningen avsåge att i

samband med förslag om tjänster för den särskilda planeringsgruppen

även föreslå för operationsanalys erforderliga tjänster. Försvarets forsk­

ningsanstalt har i utlåtande över överbefälhavarens förslag begärt, bland

annat, att vid anstalten skulle inrättas tio tjänster för laborator i högst

ABp 26 eller Ar 26. Dessa tjänster skulle enligt forskningsanstaltens ut­

låtande avses för operationsanalysgrupper vid försvarsstaben och de tre

försvarsgrensstaberna. Varje grupp skulle bestå av två å tre befattnings­

havare.

Enligt flygledningens uppfattning kan det tills vidare räcka med tre

fasta tjänster vid flygledningens operationsanalysorgan. övrig erforderlig

personal synes böra anlitas som experter, varjämte värnpliktiga matema­

tiker bör utnyttjas. Därest personalen skall anställas hos flygförvaltningen

bör således tre av de av forskningsanstalten begärda tjänsterna inrättas vid

förvaltningen.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över denna del av flygförvaltning­

ens framställning uttalat att enligt hans mening fast anställda operations-

analytiker inom krigsmakten tills vidare bör anställas på försvarets forsk­

ningsanstalts stat men placeras till tjänstgöring vid försvarsstaben, för­

svarsgrensstaberna och försvarets forskningsanstalt.

Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkuimiga

Såsom inledningsvis anförts har 1956 års försvarsförvaltningssakkun-

niga i sitt i september 1957 avgivna betänkande framlagt förslag rörande

flygförvaltningens intendenturbyrå. De sakkunniga har ej funnit skäl

föreslå någon ändring i byråns indelning. Förslaget innebär personalför­

ändringar m. m. enligt följande.

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1. Nya tjänster m. m.

a) 1 löjtnant Ao 17/13 i intendenturbefatlning vid

centralsektionen (flygvapnets allmänna avlö-

ningsanslag) ..................................................................

b) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid cen­

tralförrådet för intendentunnateriel i stället

för 1 kanslibiträde Ae 7 vid centralsektionen...

ökning

15 132

Minskning

2 200

2. Löneregleringar m. m.

a) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid cen­

tralsektionen — kanslibiträde Ae 7 ..................... 1 100

b) 1 byråassistent Ae 19 vid materielsektionen —

byråingenjör Ae21 ..................................................... 2 240

c) 1 förvaltare Ao 15 vid centralförrådet för inten-

denturmateriel — Ao 17 (flygvapnets allmänna

avlöningsanslag) ......................................................... 1 838

d) 2 förste kontorsskrivare Ao 15 — assistenter

Ao 15

................................................................................

20 310

2 200

+ 18 110

Av den totala ökningen, 18 110 kronor, belöper sig 1140 kronor på

förevarande anslag och 16 970 kronor på flygvapnets allmänna avlönings­

anslag.

Motiv

1 a. Ifrågavarande befattningshavare avses för tillfälliga större uppgifter

samt som vikarie vid längre förfall för intendenturofficerare m. m.

1 b. Kungl. Maj :t har den 4 mars 1955 medgivit att ett biträde för skriv-

och kontorsgöromål vid flygförvaltningen må utnyttjas för centralförrådet

för intendenturmateriel, vilket innebär att vakans alltid måste finnas an­

norstädes inom flygförvaltningen, om befattningen är tillsatt. Stadigva­

rande behov föreligger av ett biträde för de göromål som avses i nämnda

beslut. En ökning med en biträdestjänst bör därför ske. Å andra sidan

bör en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid centralsektionen kunna utgå. De sak­

kunniga förutsätter emellertid att nuvarande innehavaren tillätes kvarstå

i tjänst tills vidare.

2 a. Arbetsuppgifterna å tjänsten blir mer kvalificerade när den tidi­

gare omnämnda kanslibiträdestjänsten indrages. Med hänsyn till om­

ständigheterna anses lönegradsuppflyttningen böra ske även om inneha­

varen av denna kanslibiträdestjänst tills vidare kvarstår i tjänst.

2 b. Till tjänsten hörande arbetsuppgifter omfattar utvecklingsarbete,

249

försök m. ni. med intendenturmateriel. Tjänstens nuvarande löneställning

är låg vid jämförelse med motsvarande tjänster vid arméintendentur- och

marinförvaltningarna. Då arbetsuppgifterna är övervägande av teknisk

natur synes tjänstebenämningen byråingenjör mer adekvat än den nu­

varande.

2 c. Arbetsuppgifterna motsvarar dem som eljest ankommer på förval­

tare i lönegrad A 17.

Yttranden

De sakkunnigas förslag till personalförändringar m. m. har lämnats

utan erinran av överbefälhavaren, chefen för flygvapnet

och flygförvalt­

ningen. Chefen för flygvapnet

föreslår därjämte, med instämmande av

överbefälhavaren,

att den för chef för intendenturbyrån avsedda beställ­

ningen i Bo 1 med hänsyn till arbetsuppgifterna uppflyttas till Bo 3. Flyg­

förvaltningen

anser att det med hänsyn till arbetsuppgifterna bör över­

vägas om inte löneställningen för chefen för intendenturbyrån bör höjas

och föreslår att frågan om lönegradsplaceringen för beställningen tages

upp till förnyad prövning. Flygförvaltningen föreslår vidare att en vid

centralsektionen placerad tjänst för biträde för skriv- och kontoisgöiomål,

vars innehavare förestår intendenturbyrans skrivcentral och medverkar

vid registrering, personalredovisning m. in., uppflyttas till kanslibiträdes-

tjänst i Ae 7. Sistnämnda förslag har upptagits i ämbetsverkets medels-

äskanden för budgetåret 1958/59.

Statskontoret

har uttalat att ämbetsverket av olika skäl endast kunnat

underkasta betänkandet en summarisk granskning. På grundval av de be­

dömanden statskontoret därvid kunnat göra har ämbetsverket icke funnit

anledning till några erinringar mot de sakkunnigas förslag.

I enlighet med den principiella ståndpunkt civilförvaltningen

tagit till

frågan om redovisningen av tjänster, avsedda för förvaltningarna, föreslår

ämbetsverket att den för centralförrådet för intendenturmateriel avsedda

förvaltarbeställningen överföres från flygvapnets allmänna avlöningsanslag

till flygförvaltningens avlöningsanslag.

Departementschefen

Vid min bedömning av personalbehovet för llyglörvaltningen löi nästa

budgetår har jag, med utgångspunkt i vad jag inledningsvis anfört i äm­

net, funnit att främst robotbyrån, elektroavdelningen och flygplanavdel­

ningens försökscentral bör förstärkas.

Vad först angår flygplan a vdelningen, försökscentralen, räknar

jag med att tjänster för en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör

i Ae 21, tre ingenjörer i Ae 17 och en ingenjör i Ae 15 tillkommer. Jag

tillstyrker vidare förslag av chefen för flygvapnet att en beställning för

flygingenjör av 2. graden i Ao 21, avsedd för vapensektionens raket- och

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

250

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bombdetalj, inrättas. Härom gör jag hemställan i det följande vid be­

handlingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Flygförvaltningen har hemställt att tjänsten för chef för försökscen-

tralen i Ao 26 uppflyttas till Bpl. För egen del anser jag mig böra för­

orda att tjänsten hänföres till Bo 1.

Beträffande flygplanavdelningen i övrigt tillstyrker jag att en tjänst

för byråingenjör i Ae21 inrättas. Vidare tillstyrker jag förslag av che­

fen för flygvapnet att en bland annat för assistent åt souschefen vid flyg­

förvaltningen avsedd kaptensbeställning i Ao 21 utbytes mot majorsbe-

ställning i Ao 23. Härom gör jag hemställan i det följande vid behand­

lingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

De nya tjänsterna för flygplanavdelningen torde böra placeras vid sek­

tioner (motsvarande) i huvudsak i enlighet med förslag av 1956 års för-

svarsförvaltningssakkunniga i betänkandet den 22 september 1956.

Flygförvaltningens förslag om förbättrad löneställning för en tjänst för

ingenjörbiträde i Ae 12, avsedd för flygplanbyråns kontrollsektion med

vissa angivna arbetsuppgifter i Linköping, tillstyrker jag i den utsträck­

ning att jag föreslår att tjänsten uppflyttas till tjänst för ingenjör i Ae 15.

Flygförvaltningen har föreslagit att elektroavdelningens luftbevak-

ningsbyrås sektion för telefonteknisk materiel benämnes sektion för luft-

försvarscentraler. Jag biträder förslaget.

För elektroavdelningen räknar jag under förevarande anslag med att

nya tjänster inrättas för en byrådirektör i Ae 24, två förste byråingen­

jörer i Ae 23 och två byråingenjörer i Ae 21 samt att tjänster för tre bi­

trädande ingenjörer i Ae 13 och ett ingenjörbiträde i Ae 12 indrages. De

nya tjänsterna torde böra placeras vid sektioner (motsvarande) i hu­

vudsak i enlighet med förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i

betänkandet den 22 september 1956. Vid den närmare prövningen av vilka

sektioner (motsvarande), som skall beröras av de föreslagna indragningar­

na, torde i huvudsak böra följas de förslag i ämnet, som framlagts av

försvarsförvaltningssakkunniga i berörda betänkande.

Jag biträder vidare förslag av chefen för flygvapnet om att inrätta en

beställning för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för radarbyråns

utvecklingssektion. Hemställan härom gör jag i det följande under flyg­

vapnets allmänna avlöningsanslag.

För underhållsavdelningen räknar jag med att nya tjänster in­

rättas för en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ao 23,

avsedd för driftbyråns driftsektion, samt för en operatör i Ae 9 och en

operatör i Ae 7, avsedda för centralsektionens hålkortscentral. En tjänst

för kanslibiträde i Ae 7 vid centralsektionens expedition bör samtidigt utgå.

Flygförvaltningens förslag om att uppdela inköpsavdelningens

svenska inköpssektion på två sektioner anser jag mig icke böra biträda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

251

Av de föreslagna nya tjänsterna tillstyrker jag att en tjänst för assistent i

Ael7, avsedd för räkningssektionen, inrättas.

Flygförvaltningen har ånyo framfört förslag om att robotbyrån skall

omvandlas till avdelning. Jag är icke för närvarande beredd att föreslå

någon omorganisation av byrån, vilken tills vidare torde få bibehållas

vid sin nuvarande organisation. Jag anser mig emellertid böra förorda

viss förstärkning av byråns personal och föreslår i detta hänseende att

under förevarande anslag tjänster inrättas för en byrådirektör i Ae 24,

fem förste byråingenjörer i Ae 23, fem byråingenjörer i Ae21, tre byrå­

ingenjörer i Ae 19 och tre ingenjörer i Ae 17. I enlighet med förslag av

chefen för flygvapnet torde byrån vidare böra förstärkas med tjänster för

en förste trafikledare i Ae 21 och en trafikledare i Ae 17. Jag återkom­

mer med hemställan härom vid behandlingen i det följande av flygvapnets

allmänna avlöningsanslag.

Jag tillstyrker vidare att en beställning för major eller kommendör­

kapten av 2. graden i Ao 23, avsedd för chef för försöksverksamheten, upp­

flyttas till beställning för överstelöjtnant eller kommendörkapten av 1.

graden i Ao 26.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga har i sitt betänkande den 24

september 1957 framlagt förslag rörande intendenturbyrån. Jag bi­

träder förslaget, utom såvitt avser inrättande av en beställning för löjt­

nant i Ao 17/13, och räknar sålunda under förevarande anslag med att en

kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid centralsektionen utbytes mot tjänst för bi­

träde för skriv- och kontorsgöromål vid centralförrådet för intendentur-

materiel, att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid cen­

tralsektionen uppflyttas till kanslibiträdestjänst i Ae 7 samt att en tjänst

för byråassistent i Ae 19 vid materielsektionen uppflyttas till tjänst för

byråingenjör i Ae 21. Vidare torde tjänstebenämningen å två tjänster för

förste kontorsskrivare i Ao 15 böra ändras till assistent. Jag återkommer

i det följande vid behandlingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag

med hemställan om uppflyttning av en beställning för förvaltare i Ao 15

vid centralförrådet för intendenturmateriel till Ao 17.

Flygförvaltningens förslag om att ombilda materialdetaljen inom nor-

maliebyrån till sektion anser jag mig icke böra biträda. Försvarets

klassifikationscenlral torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra

förstärkas med en tjänst för byråingenjör i Ae 19.

I enlighet med flygförvaltningens förslag torde administrativa

byråns organisationskontor böra förstärkas med en tjänst för assistent

i Ac 17.

Förslag har framlagts om inrättande av en underrättelsecentral

vid flygförvaltningen. För påbörjande av uppbyggnaden av en dylik cen­

tral räknar jag för nästa budgetår med att tjänster inrättas för en förste

byråingenjör i Ae 23 och en byråintendent eller byråingenjör i Ae21.

252

Kungl. Ma]:ts proposition nr 110 dr 1958

Flygförvaltningen har framlagt förslag om inrättande av ett organ för

systemplanering. I likhet med överbefälhavaren anser jag att ett

dylikt organ bör provisoriskt tillkomma vid flygförvaltningen. Organet

bör tills vidare stå till souschefens direkta förfogande. Personalbehovet för

organet beräknar jag för nästa budgetår till en byrådirektör i Ae 26 och

en förste byråingenjör i Ae 23. Vid behandlingen i det följande av försva­

rets forskningsanstalts avlöningsanslag tager jag ställning till framlagda

förslag om inrättande av ett organ för operationsanalys inom försvaret.

Utöver vad i det föregående anförts räknar jag icke med några perso­

nalförändringar vid flygförvaltningen för nästa budgetår.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträf­

fande armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra

utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgär-

der i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn

till anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och 1957 års löneplans-

revision m. m.

Anslaget beräknar jag till 15 650 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 4 188 000 (+ 648 000;

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

68 000 (—62 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 7 880 (+ 540) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 98 000 (+ 23 000)

kronor;

Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal 8 800 000

(+ 2 305 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 488 120 (—671 540) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 107 000 kronor, torde utgå i anslut­

ning till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartemen­

tets avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 2 350 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningen för flygförvaltningen, som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

dr

1958

253

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­

vis

..................................................................................... 4 188 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis

................................................ 08 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................................................... 7 880

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ........ 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 8 800 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis

....................................... 2 488 120

Summa kronor 15 650 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genom­

förandet av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande flygförvaltningen vidtaga särskilda över-

gångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Flygförvaltningen: Avlöningar

för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 15 650 000 kronor.

[14] Flygförvaltningen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ..............................

1957/58 (statsliggaren s

1958/59 (förslag) .......

. 186)

900 000

1 000 000

1 300 000

953 657

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyg­

förvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslags­

anslag av 1 000 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen

hemställer att anslaget höjes med 450 000 kronor.

Ökning

1. Flyttningsersättningar ........................................................................... 10 000

2. Bränsle, lyse och vatten ........................................................................... 80 000

3. Renhållning och städning ....................................................................... 21 000

4. Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. d....................................... 15 000

5. Telegram, telefon och annonsering ..................................................... 90 000

6. Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier ......................................................................................... 228 000

7. Rekryteringskostnader ........................................................................... 1 000

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning

8. Vakttjänst ...................................................................................................... 13 000

9. Publikationstryck .................................................................................... 2 000

460 000

Avrundat 450 000

Motiv

1. Kostnaderna för vissa flyttningsersättningar, beräknade till högst

10 000 kronor, förutsattes skola överföras till förevarande anslag från flyg­

vapnets reseanslag.

2. Delposten till bränsle, lyse och vatten bör höjas dels med 30 000 kro­

nor med hänsyn till den allmänna energiskatten och höjda priser på

elektricitet m. m., dels med 40 000 kronor med hänsyn till belastningen

under budgetåret 1956/57, dels ock med 10 000 kronor för uppvärmning

m. m. av tjänstelokaler i baracker, som håller på att uppföras på Svea

livgardes förutvarande kaserngård.

3. Av det angivna beloppet avser 11 000 kronor kostnader för höjda er­

sättningar till städningspersonal enligt 1957 års ramavtal, 2 000 kronor

utgifter till privata entreprenörer för golvboning och fönsterputsning på

grund av höjda löner samt 8 000 kronor kostnader för städning av före-

nämnda nya tjänstelokaler.

4. Den förstärkning av flygledningens personal, som äskats för nästa

budgetår, medför ökad åtgång på skrivmaterialier m. m. till en beräknad

kostnad av 9 000 kronor. Kostnaderna för vissa tekniska blanketter, som

för närvarande belastar sakanslag, bör från och med nästa budgetår över­

föras till förevarande anslag, vilket med hänsyn härtill bör uppräknas med

6 000 kronor.

5. Televerkets år 1957 genomförda taxehöjningar beräknas medföra en

ökning av flygledningens telefon- och telegramkostnader med 30 000 kro­

nor vid oförändrad telefonutrustning och samtalsfrekvens. De årliga ut­

gifterna för telefoner i de nya tjänstelokalerna beräknas till 7 000 kronor.

Kostnaderna för abonnemangs- och skrivningsavgifter för en telex-anlägg-

ning i flygvapnets ämbetsbyggnad, vilka kostnader för närvarande bestri-

des från anslaget Flygvapnet: Telefon m. m., bör från och med nästa

budgetår belasta förevarande anslag, som på grund därav bör uppräknas

med 10 000 kronor. Den för flygledningen äskade personalförstärkningen

beräknas medföra en ökad kostnad av 23 000 kronor. Kostnaderna för

annonsering i samband med tjänstetillsättningar bör höjas med minst

20 000 kronor. Härigenom skulle annonskostnader i samband med anstäl­

lande av sakanslagsavlönad personal icke längre behöva bestridas från

sakanslag.

6. Av den begärda medelsanvisningen avser (42 000 + 120 000=) 162 000

kronor anskaffning av kontorsinventarier till befintlig och nytillkommande

personal, 6 000 kronor underhåll av kontorsinventarier, underhåll och flytt­

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

255

ning av snabbtelefoner samt transporter, varvid räknats med 2 000 kro­

nor för höjda löner och 4 000 kronor för ökat servicebehov, 9 000 kronor

förnyelse och löpande underhåll av maskiner och apparater i flygledning­

ens lunchrum, 36 000 kronor hyreskostnader för en hålkortsanläggning

för inköpsavdelningens dispositionsbokföring, 5 000 kronor hyreskostnader

för en automatisk stansmaskin och en sorterare samt 10 000 kronor an­

skaffning av transportlådor för mobiliseringsändamål.

7. Svårigheter föreligger för flygförvaltningen att förvärva tillräckligt

dugande teknisk personal i erforderligt antal. En av anledningarna här­

till torde vara att många högskolestuderande och andra tekniker saknar

kännedom om eller har oriktiga föreställningar om arbetsförhållandena

m. m. inom flygvapnet. Önskvärt är att förvaltningen får ekonomiska möj­

ligheter att bedriva upplysningsverksamhet i dessa avseenden genom att

låta enstaka tjänstemän företaga resor i informationssyfte, genom att ut­

dela broschyrer vid högskolor m. fl. skolor och genom att låta elever vid

dessa skolor besöka t. ex. någon flygflottilj i närheten av skolorna. Kost­

naderna för tryckning av broschyrer och för nyssnämnda studiebesök be­

räknas för nästa budgetår till 1 000 kronor.

8. Av den begärda medelsanvisningen avser 3 000 kronor höjda kost­

nader för anlitande av vaktpersonal från enskilt företag och 10 000 kronor

kostnader för bevakning av förenämnda nya tjänstelokaler.

9. Det ökade medelsbehovet föranledes av prisstegringar.

Departementschefen

Vid behandlingen av flygförvaltningens omkostnadsanslag för budget­

året 1957/58 i propositionen 1957: 110 (s. 93) anmäldes att 1956 års för-

svarsförvaltningssakkunniga i skrivelse den 12 oktober 1956 beräknat flyg­

förvaltningens medelsbehov för engångsanskaffning av viss kontorstek-

nisk utrustning till 40 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget för nämnda

budgetår räknades med en medelsanvisning för ändamålet av 30 000 kro­

nor. För nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka att 10 000 kronor

beräknas under anslaget för anskaffning av kontorsteknisk utrustning.

Jag räknar vidare med ett ökat medelsbehov under anslaget av samman­

lagt 198 000 kronor för expenskostnader i anledning av inflyttning i nya

tjänstelokaler, expenskostnader i anledning av de personalförstärkningar,

som jag föreslagit vid behandlingen i det föregående av flygförvaltningens

avlöningsanslag, kostnader för diverse anskaffningar och moderniseringar

av inventarier samt kostnader för flyttningsersättningar. I övrigt kan jag

endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till kostnadsökningar

av automatisk natur, beräknade till 122 000 kronor. Totalt räknar jag så­

ledes med ett ökat anslagsbehov av (— 30 000 + 10 000 + 198 000 +

122 000 =) 300 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra upp­

föras med (1 000 000 + 300 000 =) 1 300 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

[15] Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ............................................ 12 779 000

13 695 611

1957/58 (statsliggaren s. 187) 13 547 000

1958/59 (förslag) ........................ 15 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För­

svarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 13 547 000 kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben (skr. 4/io 1957) hemställer att anslaget, såvitt

avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 648 200 kro­

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

nor.

Ökning

/.

Nuvarande organisation

1. Adjutanturavdelningen

1 pensionerad officer A: 24 ......................................................... 11 292

1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 10 .............................. 654

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ................................... 1 212

2. Förvaltningsofficeren

1 pensionerad underofficer A: 16 ............................................ 7 698

3. Chefsexpeditionen

1 portvakt Ae 9 ................................................................................ 12 320

1 kontorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde Ae 7 .......................... 1 100

4. Arméavdelningen

1 kontorist Ae 9 ................................................................................ 12 320

1 pensionerad underofficer A: 16 — kartassistent Ae 13

7 434

5. Utrikesavdelningen

1 vaktmästare Ae 7 ....................................................................... 11 108

1 kontorist Ag 9 — amanuens Ag 19 ....................................... 8 324

1 kansliskrivare Ae 10 — förste kansliskrivare Ae 12 ...

1 406

6. Försvarsattachéorganisationen

1 regementsofficer Bo 1 eller Ao 26 eller Ao 23 (försvars-

attaché i Bonn) ............................................................................ 36 414

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

257

Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträ­

dande försvarsattachéer ..........................................................

7. Inrikesavdelningen

2 pensionerade officerare A: 24 — A: 25 ..............................

8

. Fotoavdelningen

1 fotograf Ae 11—Ae 13 ..............................................................

1 fotograf Ae 9 -—Aell ..............................................................

9. Press- och filmavdelningen

1 arkivföreståndare Ae 10

..........................................................

10. Personalförändringar i övrigt

2 kontorister Ao 9 (handsekreterare åt överbefälhavaren

respektive chefen för försvarsstaben) — kansliskrivare

Ao 10

..............................................................................................

ökning

65 200

2 840

1 476

1 336

12 974

1 308

II. Föreslagen omorganisation

Planeringssektion

3 regementsofficerare Ao 26 eller Ao 23 .......................................

1 kanslibiträde Ae 7 ................................................................................

III. Ordinariesättningar

1 byrådirektör Ae 24 (signaltjänstavdelningen), 2 förste ak-

tuarier Ae 21 (inrikesavdelningen) ............................................

IV. Extraordinariesättningar

1 förste byråsekreterare Ag 21, 2 amanuenser (byråsekre­

terare) Ag 19, 1 kansliskrivare Ag 10 (utrikesavdelningen)

V. Omräkning

1957 års löneplansrevision m.m.

Löneklassuppflyttningar ..............

319 810

32 000

648 200

M o t i v

I. Nuvarande organisation

1. Beträffande motiven för att inrätta en arvodesbefattning för pensio­

nerad officer i A: 24 torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Adjutanten biträdes i mobiliseringsarbetet av bland annat en kontorist

i Ao 9. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning bör tjänsten

uppflyttas till kansliskrivartjänst i Ao 10.

Kanslibiträdet förestår adjutantens expedition och tjänstgör som hand­

sekreterare åt denne. Förslag om förbättrad löneställning för tjänsten har

framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1, bil.

6

, s. 42).

I7_89 58

Bihang till riksdagens protokoll 19!>8. 1 sand. Nr 110

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

2. Den föreslagna arvodesbefattningen för pensionerad underofficer i

A: 16 avses för expeditionsunderofficer hos förvaltningsofficeren. Förslaget

liar framställts i tidigare medelsäskandcn (prop. 1957: 1, bil.

6

, s. 42).

3. För att effektivisera bevakningen av militärstabsbyggnaden bör be-

vakningspersonalen förstärkas med en portvakt. En tjänst för portvakt i

Ae 9 bör därför tillkomma. Förslaget har framställts i tidigare medelsäskan­

den (prop. 1957: 1, bil.

6

, s. 42).

Tre av de på försvarsstabens stat uppförda kontorsbiträdestjänsterna i

Ao 5 utnyttjas för växeltelefonister. En av tjänsterna, avsedd för ansvars-

telefonist, bör uppflyttas till kanslibiträdestjänst i Ae 7. Förslag i ämnet

har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1, bil.

6

, s. 42).

4. Förslaget om att inrätta en kontoristtjänst i Ae 9, avsedd för kart­

biträde vid arméavdelningen, har framställts i tidigare medelsäskanden

(prop. 1957: 1, bil.

6

, s. 42). Den befattningshavare, som fullgör ifrågava­

rande arbetsuppgifter, har tidigare varit kollektivavtalsanställd men är nu

anställd som extra tjänsteman i Ag 7.

Innehavaren av befattningen som kartunderofficer vid arméavdelningen

förestår avdelningens kartförråd, planschförråd och förråd av hemliga

böcker samt svarar för försvarsstabens försäljning av kartor till statliga

och kommunala kartkonsumenter. Vidare deltar han i och leder ritkon­

torets verksamhet. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning

bör för befattningen avses en kartassistent i Ae 13.

5. Förslaget om att inrätta en vaktmästartjänst i Ae 7 vid utrikesavdel-

ningen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957:1, bil.

6

,

s. 43). Den befattningshavare, som fullgör ifrågavarande arbetsuppgifter,

har tidigare varit kollektivavtalsanställd men är nu provisoriskt anställd

som extra biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Beträffande motiven för förbättrad löneställning för en kontoristtjänst

i Ag 9 och en kansliskrivartjänst i Ae 10 torde få hänvisas till de handlingar,

som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

6

. Kungl. Maj :t har den 22 februari 1957 medgivit att en regements­

officer ur flottan må beordras att från och med den 1 oktober 1957 tills

vidare till och med den 30 juni 1958 tjänstgöra såsom försvars-(marin-)

attaché vid beskickningen i Bonn. Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t att

vederbörande skulle äga åtnjuta — förutom lön — försvarsattaché i övrigt

författningsenligt tillkommande förmåner, varvid ortstillägget skulle be­

räknas efter

10

000

kronor för år, ävensom att samtliga kostnader för av­

löningsförmåner åt sålunda beordrad beställningshavare skulle bestridas

från reservationsanslaget Marinen: Fartygsbyggnader.

Kostnaderna för ifrågavarande attaché bör enligt chefen för försvars­

staben efter den 30 juni 1958 överföras på försvarsstaben. Chefen för för­

svarsstaben föreslår därför att på försvarsstabens stat uppföres ytterligare

en beställning för regementsofficer (försvarsattaché) i Bo 1 eller Ao 26 eller

Kung!. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

259

Ao 23, avsedd för marinattaché vid beskickningen i Bonn. Försvarsstabs­

chefen förutsätter att, vid bifall till förslaget, marinattachén tills vidare

tillika ackrediteras som flygattaché i Bonn.

Chefen för försvarsstaben framlägger vidare förslag rörande placering

av biträdande arméattaché i Bonn m.m. och anför härom följande.

Den militära tjänsten präglas alltmer av nyheter och förändringar på det

tekniska området. Behovet av teknisk expertis till försvarsattachéns hjälp

har blivit allt mer framträdande. Detta gör sig främst gällande inom de

länder, med vilka vi har ett stort tekniskt utbyte i form av militära beställ­

ningar och leveranser. Inom försvarsattachéns arbetsområde ingår därjämte

en mångfald göromål av ren rutinkaraktär — expeditionstjänst, förberedel­

ser för svenska studiebesök, förberedelser för svensk personal, som skall

utbildas vid kurser, studium av litteratur och press m.m. Saknas biträde

blir försvarsattachén bunden vid sådana ärenden till förfång för under­

rättelsetjänsten i övrigt.

Samtliga försvarsgrenars förvaltningar har mycket omfattande verksam­

het främst i England, Frankrike och Västtyskland i form av beställningar,

leveranser och kontroller. Detta nödvändiggör en mycket omfattande och

dyrbar reseverksamhet till dessa länder. Säkerligen skulle avsevärda be­

sparingar kunna göras och denna verksamhet underlättas och rationali­

seras, om i dessa länder funnes tekniskt välutbildade officerare eller ingen­

jörer. Särskilt framträdande är behovet i Bonn och Paris, där biträdande

försvarsattachéer helt saknas. Försvarsgrenarnas, förvaltningarnas m.fl.

resor till Västtyskland och Frankrike har under de 2—3 sista åren 2—3-

dubblats. Förutom att belastningen med dessa resor på de ordinarie för-

svarsattachéerna är så stor, att annan viktig verksamhet måste försummas,

torde det vara ovedersägligt, att eu utökning av den militära personalen på

dessa platser skulle medföra en väsentligt förbättrad service och därmed

avhängiga besparingar för ovannämnda myndigheter.

Flygvapnet har för närvarande två kommenderade officerare som biträ­

dande flygattachéer i Washington respektive London. Marinen liar en kom­

menderad officer som biträdande marinattaché i London. Armén har ingen

motsvarande biträdande arméattaché.

Av anförda skäl bör enligt försvarsstabschefen för hudgetåret 1958/59 en

officer ur armén beordras att tjänstgöra som biträdande arméattaché i

Bonn. Attachéförmånerna för ifrågavarande officer föreslås skola utgå från

förevarande anslag. Samråd i ämnet har ägt rum med chefen för armén.

Den av försvarsstabschefen äskade medelsanvisningen till särskilda löne­

förmåner för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer innebär

ökning av posten till ortstillägg med 18

000

kronor, varav

10

000

kronor

för marinattaché i Bonn och

8

000 kronor för biträdande arméattaché i

Bonn, av posten till bidrag til! automobilresor med 800 kronor, varvid räk­

nats med en ökning av 1 200 kronor för marinattaché i Bonn och en minsk­

ning av 400 kronor i övrigt, av posten till förflyttningsbidrag med 7 000

kronor och av posten till prisutjämningslillägg med 39 400 kronor. Vid be­

räkningen av sistnämnda post har räknats med en ökning av (25 000 +

18 000 =') 43 000 kronor för marinattaché och biträdande arméattaché i

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Bonn samt i övrigt med ett minskat medelsbehov av 3 600 kronor. Här av­

sedda kostnader för marinattaché och biträdande arméattaché i Bonn upp­

går till (10 000 +

8

000 + 1 200 + 43 000 =) 62 200 kronor.

7. Rörande den närmare innebörden av dessa förslag torde få hänvisas

till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederböran­

de utskott. Förslag om förbättrad löneställning för den ena av ifrågavarande

arvodesbefattningar har framställts i tidigare medelsäskanden (prop.

1957: 1, bil.

6

, s. 43).

8

. Förslagen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957:1,

bil.

6

, s. 43).

9. Arkivföreståndaren avses för press- och filmarkivet samt förrådet av

utställningsmateriel m.m. Förslaget har framställts i tidigare medelsäskan­

den (prop. 1957: 1, bil.

6

, s. 43).

10. De båda för handsekreterare åt överbefälhavaren och chefen för för­

svarsstaben avsedda kontoristtjänsterna i Ao 9 bör med hänsyn till arbets­

uppgifterna uppflyttas till tjänster för kansliskrivare i Ao 10.

II. Föreslagen omorganisation

Försvarsstabens nuvarande organisation är icke i alla delar fullt lämplig.

Tillräckligt underlag saknas för närvarande för att framlägga ett detaljerat

och slutligt förslag till omorganisation av försvarsstaben. Förslag rörande

inrättande av en planeringssektion och en centralavdelning anses emellertid

böra framläggas redan nu.

Till stöd för inrättande av en planeringssektion anföres följande.

Försvarsstabens uppgift i fred är bland annat att vara överbefälhavarens

organ för beredning av de stora utvecklingsfrågor, som överbefälhavaren

har att utreda och taga ställning till. Erfarenheten visar jämväl att sådana

förslag icke kan vara av engångsnatur. Det fordras tvärtom ett oavbrutet

utredningsax-bete för att efterhand anpassa förslagen till utvecklingen på

en mängd olika områden — militärpolitiska, tekniska, industriella, per­

sonella och ekonomiska. Verksamheten har i hög grad varit knuten till det

årliga utarbetandet av förslag till budgetäskanden, men även till ständigt

återkommande utredningar inom fundamentala områden av försvaret.

Det kan förutses att ledandet av arbetet på krigsmaktens utveckling

också i framtiden kommer att förbli överbefälhavarens huvudsakliga upp­

gift i fred. Den tekniska utvecklingen kommer att öka kraven på utred­

ningar och undersökningar. Dessa måste självfallet i grundläggande tek­

niska frågor utföras av andra organ än försvarsstaben, men det slutliga

ställningstagandet till alla faktorer — operativa, tekniska, organisatoriska,

ekonomiska — kommer att åvila överbefälhavaren med hjälp av försvars­

staben. Det är uppenbart att kraven på teknisk kvalitet medför kostnads­

ökningar, som framtvingar en noggrann avvägning av resursernas använd­

ning. Försvarsstaben måste vara så organiserad, att den kan följa utveck­

lingen i stort på alla områden och kontinuerligt lämna överbefälhavaren

det underlag, som fordras för avgöranden i stora frågor med verkan på lång

sikt. En viktig uppgift blir därvid att förebygga dubbelarbete och medverka

till rationaliseringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

261

Hittills har det utredningsarbete, som överbefälhavarens ledande verk­

samhet fordrar, vid upprepade tillfällen tvingat till provisoriska förstärk­

ningar av försvarsstabens personal. Nackdelarna med sådana improvisa­

tioner är många. Det är i första hand mycket olägligt för försvarsgrens-

staberna att plötsligt ställas inför nödvändigheten att avstå kvalificerad

personal för tjänstgöring i försvarsstaben. Vidare kräver en följdriktig och

oavbruten anpassning av planeringsarbetet i försvarsstaben kontinuitet i

personalhänseende. Detta måste åstadkommas genom att ett i organisa­

tionen fast ingående planeringsorgan av högt kvalificerade befattnings­

havare skapas i försvarsstaben. En sådan organisation bör omfatta office­

rare med operativ, taktisk och organisatorisk utbildning och erfarenhet.

Vidare bör forsknings- och försöksverksamheten vara företrädd, liksom

den moderna operationsanalysen. Eftersom en riktig beräkning av de eko­

nomiska faktorerna spelar en avgörande roll för planeringsverksamhetens

tillförlitlighet bör budgetexpert (er) ingå i organisationen. Det nära sam­

manhanget mellan det militära försvaret och totalförsvaret i övrigt kräver

särskild uppmärksamhet. Slutligen hör byggnads- och befästningsverksam-

heten vara företrädd.

Sedan den 1 april 1957 har en planeringsavdelning varit tillfälligt organi­

serad vid försvarsstaben. Personal till avdelningen har ställts till förfogan­

de av försvarsgrensledningarna och försvarets forskningsanstalt. Under

ledning av försvarsstabschefen, generalmajor Åkerman, har avdelningen

påbörjat den utredning rörande krigsmaktens utformning i vissa kostnads-

alternativ, som försvarsministern ålagt överbefälhavaren att genomföra.

Den har bestått av ett begränsat antal högt kvalificerade personer jämte

erforderlig underställd personal för beräkningar, administration m.m. —

tillhopa omkring 15, civila och militära, personer.

Det arbete, som denna avdelning påbörjat, kommer att höra till försvars­

stabens ständiga huvuduppgifter. Därför bör dess karaktär av tillfällig ar­

betsgrupp upphöra. En i försvarsstaben fast inorganiserad planeringssek-

tion måste i stället inrättas.

Sektionen bör ha följande principiella organisation.

Sektionschef

(regementsofficer)

Avdelning för allmän

Avdelning för teknisk

Operationsanalys-

utveckling

utveckling

avdelning

Avdelningschef (regements-

Avdelningschef (regements-

Personal ur försvarets forsk-

officer)

officer)

ningsanstalt

Operativ detalj (3 regements-

Allmän detalj (1—-2 kaptener

officerare)

eller byråingenjörer)

Totalförsvarsdetalj (rege-

Planeringsdetalj (kapten eller

mentsofficer eller kapten)

byråingenjör)

Befästningsdetalj (regements-

Dokumentationsdetalj (kapten

officer eller kapten)

eller byråingenjör)

Ekonomisk detalj (civil ex-

pert)

Expeditionsofficcr

(pensionerad officer)

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

Den nu för chet för forskningsavdelningen avsedda regementsofficers-

beställningen i Bo 1 kan utnyttjas för chefen för planeringssektionen. För

avdelningen för teknisk utveckling kan övrig personal vid forskningsavdel­

ningen utnyttjas. Därutöver bör för avdelningen för teknisk utveckling

tillkomma en regementsofficersbeställning, avsedd för avdelningschefen,

och en tjänst, avsedd för detaljchef. Alla befattningarna vid sistnämnda

avdelning, utom befattningen för avdelningschef, bör kunna besättas med

officerare eller civil personal med högre teknisk eller vetenskaplig utbild­

ning. All personal vid operationsanalysavdelningen bör ställas till förfogan­

de av försvarets forskningsanstalt. För avdelningen för allmän utveckling

erfordras sammanlagt sju befattningar. De flesta av dessa bör nyinrättas

på försvarsstabens stat och sålunda kunna besättas med officerare ur alla

försvarsgrenar. Den för den ekonomiska detaljen avsedde civile experten

kan av försvarets förvaltningsdirektion ställas till förfogande för deltids­

tjänstgöring vid försvarsstaben. Någon tjänst för denne behöver således icke

uppföras på försvarsstabens stat. Befattningen för expeditionsofficer måste

nyinrättas.

Planeringssektionen måste uppbyggas successivt. Försvarsstabschefen

föreslår att av de för sektionen erforderliga nya beställningarna (tjänster­

na) för nästa budgetår inrättas beställningar för tre regementsofficerare i

Ao 26 eller Ao 23, avsedda för operativa detaljen vid avdelningen för allmän

utveckling. Beställningarna bör besättas med officerare ur vardera av de tre

lörsvarsgrenarna. Vidare föreslås att för nästa budgetår inrättas en kansli-

biträdestjänst i Ae 7 vid sektionen.

Till stöd för inrättande av en centralavdelning anföres följande.

Det är mycket betydelsefullt att planeringssektionen kan ägna sig helt åt

planering på längre sikt och icke belastas med uppgifter av rutinkaraktär

eller med enbart aktuell räckvidd. Sistnämnda ärenden bör handläggas vid

de sektioner, som redan nu ingår i försvarsstaben. Erfarenheten visar emel­

lertid att försvarsstaben måste genomföra ett stort antal utredningar av

mera allmän karaktär, för vilka organisationen i sektioner och avdelningar

icke är helt lämplig. Dit hör bland annat för försvaret gemensamma frågor

rörande dritt- och kapitalbudgeten, byggnadsfrågor i övrigt, samverkan med

civilförsvaret, administrativ beredskap, kartor, vissa gemensamma institu­

tioner, mobilisering m. m. Det har sedan länge varit ett starkt behov av att

inom sektion I inrätta en centralavdelning för liknande ärenden. Som en

första åtgärd i denna riktning har från och med budgetåret 1957/58 en

officer avdelats att vara officer till chefens för sektion I förfogande. En fort­

satt utveckling till en centralavdelning bör snarast ske.

Vissa ärenden kan överflyttas från adjutanturavdelningen, arméavdel­

ningen och kvartermästaravdelningen till centralavdelningen. En för chefen

för adjutanturavdelningen avsedd beställning för överstelöjtnant eller major

på försvarsstabens stat bör överföras till centralavdelningen. För adjutan­

turavdelningen bör i stället tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad

regementsofficer; befattningen äskas emellertid icke nu. I övrigt erfordras

inga nya tjänster på försvarsstabens stat med anledning av centralavdel­

ningens tillkomst.

III. Förslagen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1,

bil.

6

, s. 43).

IV. Förslagen om att som extra ordinarie uppföra tjänster för en förste

byråsekreterare i Ag 21 och två amanuenser (byråsekreterare) i Ag 19 vid

utrikesavdelningen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1,

bil.

6

, s. 43). Därutöver föreslås nu att en tjänst för kansliskrivare i Ag 10

vid avdelningen uppföres som extra ordinarie.

Kmigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

263

I gällande personalförteckning för försvarsstaben finns uppförda beställ­

ningar för dels tio regementsofficerare, varav tre militärassistenter, i Ao 26

eller Ao 23, dels ock fem majorer, varav fyra militärassistenter i Ao 23. En

av regementsofficersbeställningarna må tills vidare icke utnyttjas. Av mili­

tärassistenterna är för närvarande de vid telestyrelsen, rikets allmänna

kartverk och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap överstelöjt­

nanter. Även övriga militärassistentbefattningar bör emellertid kunna be­

sättas med överstelöjtnanter. Försvarsstabschefen föreslår därför att på

försvarsstabens stat alltjämt uppföres beställningar för tio regements­

officerare i Ao 26 eller Ao 23, varav en tills vidare icke må utnyttjas, och

fem majorer i Ao 23 men att därvid föreslcrives att av samtliga dessa be­

ställningar sju skall avses för militärassistenter.

Yttranden

Yttranden över försvarsstabschefens förslag om inrättande av en plane-

ringssektion har avgivits av försvarsgrenscheferna.

Chefen för armén tillstyrker att en planeringssektion tillkommer i för­

svarsstaben och att tre beställningar för regementsofficer, varav en av­

sedd för officer ur armén, inrättas vid staben.

Chefen för marinen framhåller att en särskild undersökning av försvars­

stabens organisation snarast bör komma till stånd, varvid bland annat

lämpligheten av att i den nya organisationen inrymma ett planeringsorgan

bör prövas, samt förklarar sig dessförinnan icke kunna biträda försvars­

stabschefens förslag till ändrad organisation av försvarsstaben. Marin­

chefen anför till stöd härför bland annat följande.

.lag delar såtillvida chefens för försvarsstaben uppfattning att änd­

ringar i försvarsstabens organisation och sammansättning är erforderliga.

Enligt min mening bör ändringarna gå ut på att renodla försvarsstabens

uppgifter till väsentliga och för det militära försvaret gemensamma lrågor

och till samverkan med andra delar inom totalförsvaret. Försvarsstaben

bör vara överbefälhavarens och militärledningens organ för det operativa

krigsförbercdelsearbetet i stort, övrigt arbete utlores bäst inom försvars-

grensstaberna för att det nödvändiga sambandet mellan operationer, mate­

riel och personal skall säkerställas. Försvarsgrensstaberna bör ha lik­

artade uppgifter. Förutom att dubbelarbete undvikcs kan en organisation

enligt dessa linjer beräknas bli personalbcsparandc.

264

Kanyl. Maj:ls proposition nr 110 ar 1958

Den nuvarande försvarsstaben och dess organisation får sin prägel av

alt alla arméoperativa och med dessa sammanhängande arméärenden i

central instans behandlas inom försvarsstaben och icke inom arméstaben.

Detta medför en ojämn fördelning av försvarsstabens arbetsuppgifter i

fråga om armé-, marin- och flygärenden. Försvarsstaben kommer således

att bindas till detaljärenden i fråga om armén, till förfång för det väsent­

liga för försvaret gemensamma arbetet. En disproportion i fördelningen av

officerare frän de tre försvarsgrenarna blir även en följd av den nuvarande

organisationen.

Försvarsstabens organisation, sammansättning och uppgifter bör där­

för allsidigt utredas innan beslut fattas om inrättande av en planerings-

sektion. I en försvarsstab, uppbyggd efter de av mig angivna riktlinjerna,

synes ett planeringsorgan böra finnas. Denna fråga kan emellertid icke

definitivt avgöras förrän i samband med utformningen av denna stab.

De problem, som det tilltänkta planeringsorganet i en omorganiserad

försvarsstab skulle få att behandla, har alltför många och osäkra ingångs­

värden för att lönsamt kunna angripas på operationsanalytisk väg. Det

är därför under alla förhållanden tveksamt om någon egentlig operations­

analytisk verksamhet bör bedrivas inom detta tilltänkta organ. Jag vill

understryka att de planeringsfrågor, som har direkt inflytande på försvars­

grenarnas verksamhet, även i fortsättningen måste behandlas inom respek­

tive försvarsgrensledning. Härigenom säkerställes att där befintlig sak­

kunskap om försvarsgrenens speciella problem utnyttjas. Hittills gjorda

erfarenheter har visat de avgjorda fördelar som vunnits för marinens del

med operations- och planeringsavdelningar inom marinstaben.

I konsekvens härmed blir uppgifterna för ett planeringsorgan i försvars­

staben att sammanställa och presentera för överbefälhavaren och militär­

ledningen de planeringsresultat vartill förs var sgrensstaberna kommit samt

presentera dessa i sådan form att underlag skapas för överbefälhavarens

och militärledningens ställningstagande.

Chefen för flygvapnet tillstyrker i princip att ett planeringsorgan till­

skapas inom försvarsstaben och anför bland annat följande.

Frågan om ett planeringsorgan vid försvarsstaben kan icke betraktas

fristående utan måste ses mot bakgrunden av stabens uppgifter och orga­

nisation i övrigt. Detta spörsmål sammanhänger i sin tur nära med frå­

gan om organisation och uppgiftsfördelning inom försvarets högsta led­

ning i dess helhet.

Chefen för flygvapnet är ense med försvarsstabschefen om alt försvars­

stabens nuvarande organisation icke är i alla delar fullt lämplig. Den på­

tagliga armédominansen gynnar icke den allsidiga prövning av de väsent­

liga försvarsfrågorna, som är en av försvarsstabens huvuduppgifter. En

utredning av hela frågan om försvarsstabens organisation och därmed för­

knippade problem bör därför komma till stånd.

Behovet av ett planeringsorgan inom försvarsstaben är emellertid redan

så trängande, att resultatet av förenämnda utredning icke bör avvaktas.

Chefen för flygvapnet tillstyrker därför i princip att ett sådant organ

skapas.

De i försvarsstabschefens förslag skisserade arbetsuppgifterna för och

organisationen av planeringssektionen är icke så detaljerade, att man på

grundval därav kan bilda sig en klar uppfattning av organisationens lämp­

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 195S

265

lighet, personalbehovet och formerna för samarbete med andra planerings­

organ, t. ex. inom flygledningen. Chefen för flygvapnet kan därför icke

ta slutlig ställning i dessa avseenden. Vissa principiella frågor torde emel­

lertid böra tas upp till behandling.

Militärledningens kapacitet måste sålunda utnyttjas i större utsträck­

ning än hittills. Grundläggande planeringsfrågor bör redan på elt tidigt

stadium och därefter fortlöpande föredragas i militärledningen. I plane­

ringsorganet måste en allsidig och sakkunnig prövning säkerställas genom

att det instruktionsmässigt föreskrives att samtliga försvarsgrenar skola

vara representerade. Vad personalen i övrigt beträffar måste möjligheter

skapas att placera även högkvalificerad civihnilitär personal i planerings­

organet.

I avvaktan på den närmare utredning, som enligt det föregående bör

komma till stånd, förutsätter chefen för flygvapnet att de delvis nya ar­

betsuppgifter för försvarsstaben som skisseras i förslaget icke skall för­

anleda ändring eller inskränkning av de arbetsuppgifter och befogenheter

som enligt gällande instruktioner tillkommer flygledningen.

Planeringssektionens tilltänkta arbetsuppgifter har nära anknytning till

budgetarbetet. Ett av de viktigaste spörsmålen i detta är nämligen mate-

rielanskaffningen på lång sikt. Starka skäl synes tala för att budgetfrå-

gorna handlägges inom planeringssektionen, eventuellt vid en särskild de­

talj, direkt underställd sektionschefen. Chefen för flygvapnet avstyrker

i vart fall bestämt att de förlägges till en centralavdelning, där enligt för­

slaget varje flygvapenrepresentation skulle komma att saknas, såvida icke

avdelningschefen alltid vore flygofficer. En centralavdelning utan flyg­

sakkunskap gör icke skäl för namnet. De för centralavdelningen avsedda

beställningarna bör upptas på försvarsstabens personalförteckning.

Avslutningsvis vill chefen för flygvapnet understryka vikten av att ar­

betsuppgifterna för försvarsstabens planeringssektion begränsas till frågor

av stor räckvidd och med betydelse för hela försvaret. Arbetsuppgifterna

bör därför främst vara av samordnande art. Vidare bör sådana samman­

ställningar av utredningsresultat m. m. från andra myndigheter göras,

vilka möjliggör jämförande värderingar av olika vapensystem. Frågor

som har direkt inflytande på flygvapnets organisation och verksamhet

måste även i fortsättningen behandlas i flygledningen för att säkerställa

att där befintlig sakkunskap om flygvapnets speciella problem utnyttjas.

Det är ej heller endast de grundläggande tekniska frågorna, som bör ut­

redas av organ utanför försvarsstaben. Samma förhållande måste även

gälla vissa grundläggande operativa, taktiska, organisatoriska, utbildnings-

mässiga, ekonomiska m. fl. frågor. Den omständigheten att operativa organ

för närvarande saknas i arméstaben får icke föranleda att arméoperativa

frågor kommer alt dominera planeringssektionens verksamhet.

Departementschefen

1

sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlägger chefen för för­

svarsstaben förslag om att inrätta en planeringssektion (sektion IV), in­

delad i en avdelning för allmän utveckling, en avdelning för teknisk ut­

veckling och en operationsanalysavdelning. Sektionen förutsättes skola

uppbyggas successivt. För nästa budgetår föreslås inrättande av tre mili­

tära beställningar och en biträdestjänst. Arméchefen tillstyrker all en pla-

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 195S

neringssektion tillkommer i försvarsstaben, och chefen för flygvapnet till­

styrker i princip att ett planeringsorgan inrättas där. Marinchefen anser

däremot att en särskild undersökning av försvarsstabens organisation sna­

rast bör komma till stånd, varvid bland annat lämpligheten av att i den

nya organisationen inrymma ett planeringsorgan bör prövas, samt för­

klarar sig dessförinnan icke kunna biträda försvarsstabschefens förslag till

ändrad organisation av försvarsstaben.

I det föregående har jag under Försvarets utformning på längre sikt

uttalat att jag tillmäter inrättandet av ett planeringsorgan inom försvars­

staben särskild vikt. I anslutning härtill föreslår jag nu att en planerings-

sektion tillkommer inom försvarsstaben, indelad i avdelningar för allmän

och teknisk utveckling samt operationsanalysavdelning. Till frågan om

tillgodoseende av operationsanalysavdelningens personalbehov tager jag

ställning i det följande vid behandlingen av forskningsanstaltens avlö-

ningsanslag i anslutning till att jag redogör för ett av överbefälhavaren

framlagt förslag rörande försöksorganisation för operationsanalys inom

försvaret. I detta sammanhang beräknar jag emellertid, i enlighet med

nämnda förslag, ett belopp av 50 000 kronor för arvoden till konsulter. För

planeringssektionen i övrigt kan jag icke tillstyrka att några nya tjänster

nu inrättas; personalbehovet torde få tillgodoses genom utnyttjande av

tillgänglig personal och personal, som kan frigöras från andra uppgifter

inom försvaret.

Till förslaget om att inrätta en centralavdelning är jag icke beredd att

nu taga ställning.

De av försvarsstabschefen föreslagna personalförändringar, som i sam­

manställningen i det föregående redovisats under rubriken I. Nuvarande

organisation, kan jag icke tillstyrka i vidare mån än att jag föreslår dels

att nya tjänster inrättas — utan att dock särskilda medel beräknas här­

för — vid arméavdelningen för ett kanslibiträde i Ae 7 och vid utrikesav-

delningen för en vaktmästare i Ae 7, dels ock att en tjänst för kontorist

i Ao 9, avsedd för handsekreterare åt överbefälhavaren, uppflyttas till

tjänst för kansliskrivare i Ao 10.

Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1957 medgivit dels att chefen för

attachébyrån finge beordras att, med bibehållande av Stockholm som sta-

tioneringsort, under högst 45 dagar per år tjänstgöra såsom armé- och

flygattaché vid beskickningen i Wien, dels ock att ifrågavarande befatt­

ningshavare för tjänstgöringen finge uppbära — utöver förmåner enligt

utlandsresereglementet — särskild ersättning med

2

000

kronor för år,

att bestridas från anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsatta-

chéer och biträdande försvarsattachéer, delposten Prisutjämningstillägg.

För ortstillägg åt ifrågavarande attaché beräknar jag nu under föreva­

rande anslag ett belopp av 2 000 kronor. Jag föreslår därför att delposten

Ortstillägg för nästa budgetår uppräknas med nämnda belopp till 290 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

267

kronor. Delposten Förflyttningsbidrag torde för nästa budgetår böra upp­

räknas med 7 000 kronor till 49 000 kronor. Beträffande övriga under

ifrågavarande anslagspost upptagna delposter räknar jag för nästa bud­

getår med oförändrade medelsanvisningar.

Beträffande de tjänster, som av försvarsstabschefen föreslagits skola

ordinariesättas, tillstyrker jag att den för byrådirektör i Ae 24 vid signal-

tjänstavdelningen avsedda tjänsten omvandlas till ordinarie.

Försvarsstabschefens förslag om att såsom extra ordinarie uppföra

tjänster för en förste byråsekreterare i Ag 21, två amanuenser (byråsekre­

terare) i Ag 19 och en kansliskrivare i Ag 10 vid utrikesavdelningen bi­

träder jag.

Vad försvarsstabschefen föreslagit rörande beställningar för militär­

assistenter kan jag icke tillstyrka.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beak­

tande av anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och 1957 års löne-

plansrevision m. in., till 5 178 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 236 000 (+ 380 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

227 000 (— 176 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 104 000 (+ 50 000) kronor;

Särskilda löneförmåner för försvar sattachéer och biträ­

dande f ör svar sattachéer 999 000 (+ 9 000) kronor, varav Ortstill-

lägg 290 000 (+ 2 000) kronor, Barnbidrag 59 000 (±0) kronor, Utom­

europeiskt tillägg 35 000 (±0) kronor, Bidrag till automobil-

resor 16 000 (±0) kronor, Förflyttningsbidrag 49 000 (+ 7 000)

kronor, Prisut j ämningstillägg 550 000 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 050 000

(+ 245 000) kronor;

Rörligt tillägg 562 000 (—317 000) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 265 000 kronor, torde utgå i anslut­

ning till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartemen­

tets avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil.

6

).

För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså en ökning i förhål­

lande till vad som anvisats för innevarande budgetår, 4 722 000 kronor,

med 456 000 kronor.

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt och medel för viss ytter­

ligare verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret 1957/58 beräknats

till

8

825 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade

kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet upprättad

promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande ut­

skott, beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret 1958/59 till

10 622 000 kronor, vilket innebor en ökning med 1 797 000 kronor.

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (5 178 000 + 10 622 000 =)

15 800 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 2 253 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningen för försvarsstaben som föranledes av vad

jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att till-

lämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 236 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

1'attningar, förslagsvis ................................................ 227 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................................ 104 000

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................................ 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .......................... 59 000

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis... 35 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis 16 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ........ 49 000

f) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 550 000

999 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­

slagsvis ................................................................................

1

050 000

6

. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 562 000

Summa kronor 5 178 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000 kronor.

[16] Försvarsstaben: Omkostnader

Anslag

1956/57 ............................................ 2 636 000

1957/58 (statsliggaren s. 191)

2 800 000

1958/59 (förslag) ..................... 3 160 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 18) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För­

svarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsan­

slag av

2

800

000

kronor.

Nettontgift

2 657 077

Kmigl. Maj:ls proposition nr 110 år 195S

269

Yrkande

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget, såvitt avser försvars­

staben, i den del varom här är fråga, höjes med 43 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Väntade taxehöjningar för järnvägsresor ................. 4 000

2. Prisstegringar för flyttningar och resor m. m...........

15 000

3. Kostnaderna för viss specialutbildning förutsättes

belasta annan del av anslaget .......................................

12

000

4. Litteratur och tidningar till försvarsattachéer ........ 3 000

5. Höjda ersättningar till städningspersonal ................. 3 000

6

. Utbyggnad av snabbtelefonanläggning ..................... 30 000

55 000

12 000

+ 43 000

Motiv

2. För budgetåret 1956/57 uppgick utgifterna för försvarsattachéernas

tjänsteresor och flyttningar till omkring 245 000 kronor. Kostnaderna för

ett osedvanligt stort antal flyttningar belastade dock anslaget nämnda bud­

getår. För budgetåret 1957/58 beräknas utgifterna till 232 000 kronor. På

grund av automatiska prisstegringar såväl då det gäller flyttningsersätt-

ningar som ordinarie tjänsteresor synes det icke längre möjligt att hålla ut­

gifterna inom den angivna ramen. Därtill kommer att organisationen ut­

ökats med en marinattaché i Bonn. För nästa budgetår räknas med ett ökat

medelsbehov av 15 000 kronor.

3. Under den del av anslaget, varom här är fråga, har beräknats ett be­

lopp av 12 000 kronor för viss specialutbildning (prop. 1955: 1, bil.

6

, s. 78).

Med hänsyn till verksamhetens natur bör ifrågavarande kostnader i fort­

sättningen bestridas av medel, som beviljas i särskild ordning under före­

varande anslag.

4. Försvarsattachéernas verksamhet är i hög grad beroende av möjlig­

heterna att följa ackrediteringslandets press och litteratur. För sin egen

orientering måste de därjämte ha tillgång till någon svensk daglig tidning

och ett eller annat fackorgan. Priserna på tidningar och litteratur har ökat

väsentligt. För att tillgodose försvarsattachéernas behov av tidningar och

litteratur erfordras en ökad medelsanvisning av 3 000 kronor.

5. Städningskostnaderna beräknas komma att öka med omkring 3 000

kronor till följd av från och med den 1 januari 1957 höjda kollektivavtals-

löner.

6

. Försvarsstabens snabbtelcfonanläggning bör utbyggas så att samtliga

avdelningar får snabbtelefon. Kostnaderna härför beräknas till 60 000

kronor. För nästa budgetår bör 30 000 kronor anvisas samt ett beställnings-

bemyndigandc å återstående belopp lämnas.

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Departementschefen

För utgiftsstegringar av automatisk natur torde nu ifrågavarande del

av anslaget böra uppräknas med 40 000 kronor. Jag har därvid även räk­

nat med en viss ökning av medelsbehovet för bränsle, lyse och vatten med

hänsyn till belastningen. I enlighet med försvarsstabschefens förslag torde

kostnaderna för viss specialutbildning, beräknade till

12

000

kronor, böra

belasta den del av anslaget, som avses för viss verksamhet. För litteratur

och tidningar till försvarsattachéer samt för resekostnader för försvarsatta-

chén i Wien (jfr föregående punkt) räknar jag med ett ökat medelsbehov

av 9 000 kronor. I övrigt räknar jag icke med några kostnadsförändringar

under förevarande del av anslaget, som sålunda torde böra uppräknas med

(40 000 — 12 000 + 9 000 =) 37 000 kronor till 726 000 kronor.

Av den i det föregående omnämnda promemorian framgår att jag upp­

skattar medelsbehovet för omkostnader vid försvarsväsendets radioanstalt

m. m. till 2 434 000 kronor. Motsvarande kostnader för innevarande bud­

getår beräknades till 2 111 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet

under anslaget uppgår således till (726 000 + 2 434 000 =) 3 160 000 kro­

nor. I förhållande till anslaget för innevarande budgetår innebär detta en

anslagshöjning med 360 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj :t måtte före­

slå riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 3 160 000 kronor.

[17] Försvarsstaben: Övningar

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ............................................

45 500

61 548

47 487

1957/58 (statsliggaren s. 191)

46 000

1958/59 (förslag) .....................

47 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 bun­

den intill ett belopp av 500 kronor.

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 18) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För­

svarsstaben: övningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsan­

slag av 46 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för dels anordnande av fältövningar

eller (och) utbildningskurser för försvarsstabens personal samt personal,

som genom stabens försorg krigsplaceras i särskilda befattningar, för vilka

specialutbildning erfordras, dels ock vissa med försvarsväsendets radioan­

stalts verksamhet sammanhängande övningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195$

271

Medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet under förevarande

anslag uppgår för innevarande budgetår till

11

000 kronor. Försvarsstabs­

chefen hemställer att medelsanvisningen ökas med

1

000

kronor på grund

av 1956 års traktamentshöjning m. m. Jag tillstyrker förslaget och beräknar

således medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet till

12

000

kronor. Såsom framgår av förenämnda promemoria föreslår jag att 35 000

kronor anvisas för radioanstaltens ifrågavarande övningsverksamhet, vilket

innebär oförändrad medelsanvisning. Den sammanlagda medelsanvisningen

uppgår alltså till (12 000 + 35 000 = ) 47 000 kronor, vilket innebär en an­

slagshöjning med

1

000

kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte före­

slå riksdagen

att till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 47 000 kronor.

[18] Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ............................................ 350 000

328 380

57 373

1957/58 (statsliggaren s. 191)

350 000

1958/59 (förslag) ..................... 350 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 bun­

den intill ett belopp av

10

600 kronor.

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 18) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För­

svarsstaben: Anskaffning av krigskartor för budgetåret 1958/59 beräkna

ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget höjes med 90 000 kro­

nor för fortsatt anskaffning av krigskartor med nytt lägesangivnings-

system m. m.

Motiv

Kostnaderna för tryckning av krigskartor med nytt lägesangivnings-

system beräknades vid systemets införande budgetåret 1954/55 till totalt

1 000 000 kronor. För ändamålet bär för budgetåren 1954/55—1957/58 an­

visats sammanlagt 650 000 kronor, varav för budgetåret 1957/58 180 000

kronor. Återstående medelsbehov skulle således utgöra

(1

000

000

-__

650 000 =) 350 000 kronor. På grund av den ständiga prisökningen inom

tryckeribranschen måste emellertid härtill läggas cirka 60

000

kronor för

fördyringar till och med budgetåret 1957/58 och uppskattningsvis 40 000

kronor för fördyringar från och med budgetåret 1958/59. För att full­

följa ifrågavarande arbete erfordras sålunda (1 000 000 + 60 000 + 40 000

—- 650 000 = ) 450 000 kronor. Vid oförändrad anslagstilldelning, 180 000

kronor, skulle det nya systemet ej kunna vara genomfört förrän under

budgetåret 1960/61. Ur krigsberedskaps- och utbildningssynpunkt är det

angeläget att tiden nedbringas så långt det av tryckeritekniska skäl är

möjligt. Därest 225 000 kronor per år anvisas för ändamålet kan, förut­

satt att ingå ytterligare prisstegringar inträffar, det nya systemet vara

infört under budgetåret 1959/60. För nästa budgetår skulle således er­

fordras en ökad medelsanvisning av (225 000 —180 000 =) 45 000 kronor.

Rikets allmänna kartverk har nedlagt arbetet med översiktskartan i

skala 1 : 400 000 (arméns operationskarta) i avvaktan på beslut av Kungl.

Maj :t angående ny översiktskarta i skala 1 : 250 000. Upplagorna av flyg­

kartan i skala 1 : 300 000 (flygvapnets operationskarta) har nedgått så,

att krigsbehovet icke längre kan fyllas. Nytryckning är omöjlig på grund

av att tryckplåtarna är alltför slitna. Det är därför nödvändigt att ersätta

flygkartan med en ny karta. Den nya översiktskartan över riket, som

kartverket avser att framställa, torde vara färdig tidigast om 15 år. Då

det varken ur krigsberedskaps- eller fredsutbildningssynpunkt eller med

hänsyn till flygsäkerheten är möjligt att avvakta den nya, av kartverket

föreslagna översiktskartan, måste en provisorisk lösning med det snaraste

genomföras. Det är därvid angeläget att förverkliga det gamla önskemålet

om en för krigsmakten gemensam operationskarta. Vid generalstabens

litografiska anstalt finns erforderligt grundmaterial för framställning av

en provisorisk, för här ifrågavarande ändamål fullt acceptabel karta i

samma skala som den nya översiktskartan. Det synes skäligt att kostna­

derna för originalframställningen till lika delar bestrides av medel till

flygvapenchefens förfogande och av försvarsstabens anslag till anskaffning

av krigskartor. Kostnaderna för speciella påtryck och tryckning av er­

forderliga upplagor synes böra belasta anslag till den försvarsgren, för

vilkens räkning arbetet utföres. Kostnaderna för originalframställning

och tryckning av de kartor, som chefen för försvarsstaben har att an­

skaffa, beräknas till cirka 200 000 kronor. Av tekniska skäl bör arbetet

fördelas på ett flertal budgetår. Arbetet torde kunna påbörjas under bud­

getåret 1957/58 och avslutas under budgetåret 1959/60. Under budgetåret

1958/59 torde originalframställningen kunna i huvudsak slutföras. För

bestridande av de delar av totalkostnaden, som bör belasta nu förevarande

anslag -—■ 135 000 kronor — erfordras under budgetåret 1958/59 65 000

kronor och under budgetåret 1959/60 70 000 kronor.

Såsom framgår av det föregående erfordras enligt försvarsstabschefen

för nästa budgetår 225 000 kronor för fortsatt anskaffning av krigskartor

med nytt lägesangivningssystem samt 65 000 kronor för anskaffning av

en provisorisk översiktskarta. Chefen för försvarsstaben anser sig emeller­

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

273

tid för närvarande förhindrad att för angivna ändamål för nästa budgetår

äska mera än 270 000 kronor, innebärande en anslagsökning av 90 000

kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget höjes utan föreslår att detsamma

uppföres med oförändrat belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor för bud­

getåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000

kronor.

[19] Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ............................................ 1 183 000

1 895 966

590 308

1957/58 (statsliggaren s. 192)

986 000

1958/59 (förslag) ..................... 1 236 000

Av anslaget för innevarande budgetår avses

86

000 kronor för försvars­

staben.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 intill

ett belopp av 393 500 kronor bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 18) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För­

svarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel för budgetåret 1958/59

beräkna ett reservationsanslag av 986 000 kronor.

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget, såvitt det avser för­

svarsstaben, höjes med

20

000

kronor för anskaffning av viss materiel för

försvarsattachéerna. Rörande den närmare innebörden av förslaget torde

få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

För verksamheten vid försvarsstaben räknar jag för nästa budgetår

med oförändrad medelsanvisning,

86

000 kronor. Såsom framgår av den

under försvarsstabens avlöningsanslag omnämnda promemorian föreslår

jag att för radioanstaltens verksamhet under förevarande anslag anvisas

ett belopp av 1 150 000 kronor (nu 900 000 kronor). Anslaget bör således

upptagas med

(86

000 -(- 1 150 000 =) 1 236 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, under erinran om att anslaget

höjes med 250 000 kronor, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

18—89

58

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att till Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av mate­

riel för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

1 236 000 kronor.

[20] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ............................................ 198 200 000

213 842 449

1957/58 (statsliggaren s. 192) 204 250 000

1958/59 (förslag) ..................... 232 100 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 19) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1958/59 beräkna ett

förslagsanslag av 231 450 000 kronor.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgre­

narnas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flyg­

vapnet redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt er­

hålla överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för

varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medels­

förbrukningen på anslag för tidigare budgetår.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 1957 och 31/i 1958) föreslår i an­

slutning till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter vissa perso­

nalförändringar m. m. vid armén.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Vissa förändringar i fråga om chefs­

befattningar m. m. vid högre

staber

1 överste Bo 1 (stabschef vid I. mi-

litärbefälsstaben) .............................. —

1 överste Bo 1 (A

8

) — överste Bo 1

(stabschef vid VI. militärbefäls-

staben) ................................................ ....

3 majorer Ao 23 (generalstabskå­

ren) — överstelöjtnanter eller ma­

jorer Ao 26 eller Ao 23 .................

6

549

2 kaptener Ar 21 vid VI. och VII.

militärbefälsstaberna ..................... —

+ g

549

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

275

Arméchefens m. fl. yrkanden

2. Vissa personalförändringar i övrigt

beträffande arméstaben

4 majorer Ao 23 vid generalstabs­

kåren .....................................................

1 regementschef Bo 1 (kavalleriet)

— överste Bo 1 ...................................

3 expeditionsvakter Ae 7 .....................

1 förrådsman Ae 7 ..............................

8

biträden för skriv- och kontors-

göromål ................................................

1

kapten Ar

21

.......................................

1 förste kansliskrivare Ae 12 -— Ao

12 ..........................................................

1 förste byråsekreterare Ae 23 ........

1 assistent Ae 15 -— amanuens Ae 19

1

amanuens ............................................

1 översättare Ae 17 ..............................

1

biträde för skriv- och kontors-

göromål ................................................

1 överfurir Ao 9 ...................................

1

kapten Ar

21

.......................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

101 504

22 884

25 376

16 774

18 612

9 034

+194 184

3. Personalförändringar vid vissa ut-

bildningsanstalter

1 överste (souschef) Bo 1 vid krigs­

högskolan

............................................... —

1 överstelöjtnant eller major Ao 26

eller Ao 23 (civilförvaltningen:

major eller kapten Ao 23 eller Ao

21) vid krigshögskolan ................. 24 130

1 kapten Ao 21 vid generalstabskå­

ren —- major eller kapten Ao 23

eller Ar 21

vid krigshögskolan ...

1246

1 chef Ao 26 vid artilleri- och ingen-

jörofficer sskolan — Bo 1 .......................... —

1 chef Bo 1 vid infanteriskjutskolan

— Bo 3 ......................................................... —

1 major Ao 23 vid arméns skydds-

skola — överstelöjtnant eller ma­

jor Ao 26 eller Ao 23 ..................... —

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ökning Minskning Summa

3 majorer eller kaptener Ao 23 eller

Ar

21

vid infanteriskjutskolan —

överstelöjtnanter eller majorer Ao

26 eller Ao 23 ................................... —

1 major Ao 23 vid infanteriskjut­

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

skolan ..................................................... 23 984

2

kaptener Ar

21

(civilförvaltning­

en: kaptener eller löjtnanter Ar

21

eller Ar 17/13) vid infanteriskjut­

skolan, varav 1 för skyddsskolan 36 748

1 yrkeslärare Ae 15 vid arméns ra­

dar- och luftvärnsmekanikerskola

eller tygverkmästare Ao 16 (civil­

förvaltningen: förste tyghantver­

kare Ao 14) vid tygstaten ............ 15172

1 förste kansliskrivare Ae 12 vid ar­

méns fältarbetsskola ..................... —

1

kapten Ar

21

vid arméns signal­

skola ..................................................... 21 408

2

kaptener Ar

21

vid arméns motor­

skola ..................................................... 42 816

1 yrkeslärare Ae 15 vid arméns mo­

torskola eller tygverkmästare Ao

16 (civilförvaltningen: förste tyg-

hantverkare Ao 14) vid tygstaten 14 408

3 (1) överfurirer Ao 9 vid infante­

riets kadettskola .............................. 12 320

1 vaktmästare Ae 7 (vakant) vid in­

fanteriets kadettskola indrages ...

1 chef Ao 23 vid arméns fallskärms-

jägarskola ............................................ 23 984

1 hunddressör Ae 9 vid arméhund-

skolan — tillsynsman Ae 11 ........

1 hunddressör Ae 9 vid arméhund-

skolan — uppsyningsman Ae 10...

1 tekniskt biträde Ae 9 vid armé-

hundskolan — veterinärassistent

Ae 10

.....................................................

1 hundskötare Ae 7 vid arméhund-

skolan — hundsjukvårdsförman

Ae

8

.........................................................

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

277

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 kanslibiträde Ae 7 vid arméhund-

skolan — kontorist Ae 9 .................

1 tekniskt biträde Ae 7 vid armé-

hundskolan — hundsjukvårdsför-

man Ae

8

............................................

1 ekonomibiträde Ag 2 vid armé-

hundskolan — Ae 4 ..........................

Extraordinariesättning av följande

tjänster vid arméhundskolan:

1

extra biträde för skriv- och kon-

torsgöromål, 2 hantverkare Ag

8

,

1 bilförare Ag 7, 1 förrådsman

Ag 7 och 2 ekonomibiträden Ag 2

4. Förändringar i övrigt beträffande

vissa personalstater

Ingen jörtrupperna

1 major Ao 23 — överstelöjtnant

Ao 26 .....................................................

1 major Ao 23 (civilförvaltningen:

1 kapten Ao 21 -—- major Ao 23)

1 major eller kapten Ao 23 eller

Ar

21

.....................................................

2 kaptener Ao 21 ..............................

2 löjtnanter Ao 17/13 ..........................

ökning Minskning Summa

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

+ 216 216

2 492

43 800

Signaltrupperna

2 överstelöjtnanter Ao 26 ................. 58 018

1 överstelöjtnant eller major Ao 26

eller Ao 23 (civilförvaltningen:

major Ao 23)

.................................. 25 376

1 major Ao 23 ....................................... 23 984

1 major eller kapten Ao 23 eller

Ar 21 ..................................................... 24 130

4 kaptener Ao 21 .............................. 87 600

8

löjtnanter Ao 17/13 ........................... 126 840

2 förvaltare eller fanjunkare Ao 15

eller Ao 13 -— förvaltare Ao 17...

1 sergeant Ao 11 — förvaltare Ao 15

1 sergeant Ao 11 — fanjunkare Ao

13 .........................................................

278

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefens m. fl. yrkanden

Trängtrupperna

3 majorer Ao 23 ...................................

4 kaptener Ao 21 ..............................

4 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ............

1 överfurir Ao 9 ...................................

Fälttygkåren

1 överstelöjtnant Ao 26 .....................

1 major Ao 23 .......................................

5 (2) kaptener Ao 21 ..........................

3 platschefer A: 24 — 1 kapten

Ao 21 .....................................................

Tygstaten

2 tygverkmästare Ao 16 .................

1 förste tyghantverkare Ao 14 ........

1 tygskrivare Ao 13 ..........................

10 armétekniker Ao 9 — förste ar­

métekniker Ao 11 ..........................

22 (10) armétekniker Ao 9 ............

10 furirer Ae 8/7 ...................................

lntendenturkåren

4 överstelöjtnanter Ao 26 .................

2 majorer Ao 23 ...................................

6

pensionerade officerare A: 24 —

kaptener Ao 21 ..............................

1 pensionerad underofficer A: 16

— förvaltare Ao 17 ..........................

2 förvaltare Ao 17 ..............................

7 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ............

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

73 344

87 600

10 956

45 768

9 306

114 000

105 670

+ 608 932

5. Vissa personalförändringar beträf­

fande försvarsområdesstaberna

3 majorer Ao 23 ................................... 73 344

1 kapten Ar (Ao) 21 .......................... 22 146

4 (2) överfurirer Ao 9 ..................... 23 248

1 förrådsförman Ae 9 .......................... —

1 förrådsman Ae 7 .............................. —

1 biträde för skriv- och kontors-

göromål ................................................

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

279

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens

förslag

ökning Minskning Summa

1 reparatör Ag 9 — Ao (Ae) 9 ...... —

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ........... —

1 vaktmästare Ag 7 -— Ae 7 .............. —

+ 118 738

6

. Förändringar beträffande viss pen­

sionerad personal i arvodesbefatt-

ningar

8

expeditionsofficerare A: 24 vid I.

—-VII. militärbefälsstaberna ........ —

1 expeditionsunderofficer A: 16 vid

A 4 överföres till II. militärbefäls-

staben ..................................................... —

2 expeditionsunderofficerare A:16

vid VI. militärbefälsstaben ............ —

7 pensionerade underofficerare A:

16 vid I.—VII. militärbefälssta­

berna ..................................................... 47 710

2 verkstadsunderofficerare A: 16 vid

I 11 och I 17 utgår .......................... 12 308

1 kasernunderofficer A: 16 vid ar­

méns underofficersskola utgår ...

6

154

+ 29 248

7. Vissa personalförändringar i anled­

ning av organisation av Göteborgs

och Bohus samt Älvsborgs för-

svarsområdesstaber

1 major Ao 23 — överstelöjtnant

Ao 26

.....................................................

1 överstelöjtnant Ao 26 .....................

1 pensionerad officer A: 24 — kap­

ten Ao 21 vid fälttygkåren ............

1 pensionerad officer A: 24 —- kap­

ten Ao 21 vid intendenturkåren

1 förvaltare Ao 17 vid fortifikations­

kåren .....................................................

1 överfurir Ao 9 — fanjunkare eller

sergeant Ao 13 eller Ao 11 ............

1 försvarsområdesbefälhavare B: 3

indrages .................................................

2 pensionerade underofficerare A:

16 indrages .......................................

29 024

11 522

17 846

2 018

15 948

6 932

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning

Minskning

Summa

1 kanslibiträde Ao 7 indrages ........

10 510

1 kanslibiträde Ae 7 indrages ........

10 510

6

kontorsbiträden Ao 5 indrages ...

56 712

1

biträde för skriv- och kontors-

göromål indrages ..............................

4 273

1 lcontorsbiträde Ao 5 ..........................

8

908

1 pensionerad officer A: 24 ............

9 956

1 pensionerad underofficer A: 16 ...

6

154

1 förrådsman Ae 7 indrages ............

9 884

1 överfurir Ao 9 vid Göteborg—

Halmstads

försvarsområdesstab

överföres till Älvsborgs försvars-

områdesstab .......................................

— 29 34

8

. Vissa förändringar beträffande ar­

méns underbefälsorganisation

150 furirer Ao eller Ae 8/7

mästare Ao 10 ..............

— rust-

218 250

71 (15) överfurirer Ao 9

chefer) ...........................

(vakt-

171 000

96 furirer Ao eller Ae 8/7 ■— över-

furirer Ao 9 ..................

79 968

2

överfurirer (I. och IV.

befälsstaberna) ..............

militär-

23 276

1 överfurir (VI. militärbefälssta-

ben) ..................................................... —

+ 492 494

9. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal

1 bataljonsläkare Ao 21 vid infante­

riets kadettskola ..............................

1 läkare Ag 19 vid krigsskolan —

bataljonsläkare Ao 21 .....................

4 bataljonsläkare Ao 19 vid P 2, Lv

1, Lv 2 och Lv 3 ..............................

1 över sköterska Ae 10, 1 underskö­

terska Ae 4 och 3 sjukvårdsbiträ­

den Ae 2 utgår ...................................

42

888

8

instruktionssköterskor Ae 14/12 —

Ao 14 eller Ae 12 ..............................

1 översköterska Ae 9 vid Ing 1 —

Ae 10

.....................................................

42

888

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

281

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Förändringar i övrigt beträffande

förråds-, vakt- och maskinperso­

nal

1 vaktmästare Ae (Ag) 7 vid VI.

Ökning

Minskning

Summa

militärbefälsstaben ..........................

3 montörer Ae 9 vid fortifikations-

11

108

befälhavarstaben i Boden ............

1 förrådsförman Ae 9 vid 114 —

36 960

Ao 9 ..........................................................

1 maskinmästare Ao 12 vid Al —

Ao 14 .....................................................

1 558

1 maskinist Ae 10 vid Al .................

12 974

1 reparatör Ae

8

vid A 4 .................

1 förrådsförman Ao 9 vid A

8

utgår

1 reparatör Ae 9 vid Ing 1 .................

12 320

1 eldare Ag 7 vid Ing 3 .....................

2 maskinister Ag 9 vid Malmö för-

svarsområdesstab och fortifika-

tionsbefälhavarstaben i Boden —

11

108

Ae 9 ..........................................................

2 reparatörer Ag 9 vid Örebro för-

svarsområdesstab och fortifika-

tionsbefälhavarstaben i Boden —

Ae 9 ..........................................................

1 verkmästare Ae 14 vid V. militär-

befälsstaben — driftingenjör Ael9

7 eldare Ae 7 vid Kiruna—Jokk­

mokks försvarsområdesstab, Lv 4,

Lv 5, Lv

6

, Lv 7, arméns intenden-

turförråd i Boden och krigsskolan

5 526

— reparatörer Ae

8

..........................

1 skogvaktare Ao 12 vid infanteri-

3 738

skjutskolan överflyttas till

110

...

+ 95 292

11. Förändringar beträffande kontors­

personal i kassatjänst

2 kansliskrivare Ao 10 vid tygför-

valtningsskolan och arméns un-

derofficersskola — förste kansli­

skrivare Ao 12 ...................................

2 728

282

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Ökning Minskning Summa

1 kansliskrivare Ae 10 vid krigshög­

skolan ■—- förste kansliskrivare

Ao 12

.....................................................

1

406

8

kontorister Ao 9 vid 119, I 20, I 21,

A 3, Lv 4, Ing 2, Ing 3 och T 3 —

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

kanslibiträden Ae 7 ..........................

8

800

1 kontorist Ae 9 vid Al — kansli­

biträde Ae 7

....................................... 1 200

3 biträden för skriv- och kontors-

göromål vid P 2, A 2 (halvtids­

tjänstgörande) och Lv 7 utgår ...

21339

1 kontorsbiträde Ao 5 vid A 3 samt

3 biträden för skriv- och kontors-

göromål vid 14,

121

och Lv

1

biträden för skriv- och kontors-

göromål med halvtidstjänstgöring

16 752

—43 957

12. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

3 kanslibiträden Ae 7, varav 2 vid

arméöverläkarens expedition och

1 vid 15 — Ao 7 .............................. —

1

biträde för skriv- och kontors-

göromål (halvtidstjänstgörande)

vid väg- och vattenbyggnadskå­

rens chefsexpedition ..................... —

3 (2) biträden för skriv- och kon-

torsgöromål vid TI .......................... 16 064

+ 16 064

13. Övriga personalförändringar m. m.

1 musikdirektör av 2. graden Ao 17/

13 vid Lv 5 utgår ..............................

2 ingenjörer Ae 17 vid armétygför-

valtningens anstalter .....................

1 styckjunkare eller sergeant Ao 13

eller Ao 11 vid A 9 ■—• styckjun­

kare Ao 13 ............................................

1 köksföreståndare Ao 12 vid I 10

— Ao 14 ................................................

1 biträdande köksföreståndare Ao

10 vid 110 — Ao 11 ..........................

16 113

35 180

724

1 546

612

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

283

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 biträdande köksföreståndare AelO

vid Al — Ao 10 ..............................

Arvoden till assistenter för frivillig­

frågor .....................................................

Rekryteringsstipendier till fänrikar

vid I 19 och A

8

..............................

Arvoden för tillsyn och bevakning

av byggnader m. m.............................

Avlöning åt indelt manskap ............

Arvoden till batalj onsveterinärer vid

fältveterinärkåren ..........................

Arvoden och särskilda ersättningar

till sakkunniga m. m. vid veteri­

närväsendet .......................................

Arvoden till civila lärare för under­

befälsutbildning ..............................

Arvoden till deltidstjänstgörande lä­

rare och föreläsare vid arméns

fasta utbildningsanstalter och sko­

lor .........................................................

Ökning Minskning Summa

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

14 350

44 400

5 000

14 400

800

30 000

67 000

+

167 499

14. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m. ... 27 797 552

Omräkning i övrigt .............................. 4 437 640

4

- 32 235 192

Motiv

1. Vissa förändringar i fråga om chefsbefattningar m. m. vid högre

staber. Arméchefen föreslår i militärorganisatoriska underlaget för bud­

getåret 1958/59, att för stabscheferna vid I. och VI. militärbefälsstaberna

avses beställningar för överste i Bo 1. Till stöd härför framhåller armé­

chefen bland annat att stabschef vid militärbefälsstab bär ansvaret -— när­

mast under militärbefälhavaren -—- för krigsförberedelsearbetet samt opera­

tionernas planläggning och genomförande. Hans arbetsuppgifter och an­

svar har, anför arméchefen vidare, utökats genom den ändrade militär­

territoriella indelningen (SFS 1956: 633). Stabschefsbefattningarna uppe­

hälles för närvarande av överstelöjtnanter eller majorer vid generalstabs­

kåren men vissa av dem bör, enligt arméchefen, besättas med överstar.

I detta sammanhang erinras om att arméchefen i militärorganisatoriska

underlaget för budgetåret 1957/58 föreslog omdisponering av vissa då be­

fintliga beställningar, varigenom kravet på en överstebeställning för stabs-

284

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

dr

1958

chefen vid I. militärbefälsstaben skulle bli tillgodosett (jfr prop. 1957: 110,

s. 111 ff). Arméchefen utgick därvid från att den vid I

8

övertaliga be­

ställningen för regementschef skulle bibehållas och omdisponeras. Beställ­

ningen har emellertid jämlikt beslut av 1957 års riksdag indragits (jfr

nämnda prop. s. 136). Arméchefen föreslår nu att för stabschefsbefatt­

ningen vid I. militärbefälsstaben inrättas en ny överstebeställning i Bo 1.

Arméchefen föreslår vidare, att för motsvarande befattning vid VI. militär­

befälsstaben avses en nu vid A

8

befintlig, övertalig överstebeställning i

Bo 1 (jfr prop. 1951:110, s. 114).

Genom tillkomsten av nu angivna överstebeställningar vid I. och VI.

militärbefälsstaberna kan omdisponering ske av vissa beställningar vid

generalstabskåren. Dessa bör enligt arméchefen disponeras på följande

sätt. En överstelöjtnantsbeställning avses för avdelningschef vid central

stab (för närvarande major). Två majorsbeställningar avses för sektions­

chefer vid militärbefälsstaber (för närvarande kaptener). Två frigjorda

kaptensbeställningar utnyttjas, en för chefen för en planerad robotdetalj

vid arméstabens utrustningsavdelning och en för lärare i taktik och stabs-

tjänst vid krigshögskolan. Sistnämnda beställning bör därvid omvandlas

till beställning för major eller kapten vid krigshögskolan (jfr punkten

3

i det följande).

Arméchefen föreslår, att tre majorsbeställningar i Ao 23 vid general­

stabskåren uppflyttas till beställningar för överstelöjtnant eller major (jfr

prop. 1957:110, s. 112). Beställningarna avses för avdelningschefer vid

försvars- och arméstaberna och/eller för stabschefer vid vissa militärbe­

fälsstaber.

Arméchefen föreslår vidare, att en beställning för kapten i Ar 21 in­

rättas vid vardera VI. och VII. militärbefälsstaben och anför härom bland

annat följande. Vid VI. militärbefälsstaben tjänstgör för närvarande chefen

för sektion I tillika som chef för avdelning I a. De arbetsuppgifter, som

främst åvilar denna avdelning, kan hänföras till följande huvudgrupper:

det taktiska och operativa krigsförberedelsearbetet, krigsorganisation, mo-

biliseringsplanläggning och beredskap, underrättelsetjänst samt utfor­

mande av underlag m. m. för stabstjänstövningar, fältövningar och fält-

tjänstövningar etc. För flertalet ärenden inom avdelning I a fordras högre

stabsutbildning, varför de måste handläggas av sektionschefen. Dennes

möjligheter att samordna och leda sektionens arbete samt att samverka

med övriga försvarsgrenar och andra delar av totalförsvaret begränsas där­

igenom. På grund härav bör en högskoleutbildad officer, avsedd som chef

för avdelning I a, tillföras staben. — Vid VII. militärbefälsstabens sek­

tion I föreligger erfarenhetsmässigt ett stadigvarande behov av ytterligare

en officer.

Civilförvaltningen anser tiden icke vara inne att taga slutlig ställning

till den föreliggande frågan i dess helhet. Ämbetsverket har emellertid icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

285

något att erinra mot att angivna överstebeställning vid A

8

tills vidare bi­

behålies och utnyttjas på sätt arméchefen föreslagit och att till följd härav

beställningar för en överstelöjtnant och en major disponeras i enlighet

med arméchefens förslag. Den kaptensbeställning, som därigenom frigöres,

bör enligt civilförvaltningen omvandlas till beställning för major eller kap­

ten vid krigshögskolan (jfr punkten 3). Civilförvaltningen har intet att

invända mot att tre maj or sbeställningar vid generalstabskåren utbytes mot

beställningar för överstelöjtnant i Ao 26 eller major i Ao 23. Däremot

ifrågasätter ämbetsverket om icke frågan om inrättande av de föreslagna

kaptensbeställningarna vid VI. och VII. militärbefälsstaberna i nuvarande

läge bör anstå.

2. Vissa personalförändringar i övrigt beträffande arméstaben. Armé­

chefen föreslår, att för ställföreträdande avdelningschefer vid arméstaben

inrättas fyra majorsbeställningar vid generalstabskåren. Beställningarna

skulle avses för organisations-, utrustnings-, taktik- och utbildningsavdel­

ningarna. Till stöd för yrkandet anför arméchefen bland annat följande.

För att förändringar i organisation, utrustning, taktik och utbildning skall

kunna genomföras inom rimlig ekonomisk ram måste en omfattande stu­

dieverksamhet och förutseende långsiktsplanering ligga till gnind för armé­

stabens arbete. Erforderliga långsiktiga och grundliga utredningsarbeten

medhinnes icke av befintlig personal. Genom att materielen blir allt mer

tekniskt komplicerad förflyter lång tid mellan projekteringen och fram­

ställandet av en viss produkt. Utvecklingen på respektive områden måste

studeras fortlöpande för att av utvecklingen motiverade ändringar skall

kunna vidtagas i tid och till lägsta kostnader. Ifrågavarande majorsbe­

ställningar erfordras för nu angivna planerings- och studieverksamhet.

Civilförvaltningen räknar med att fyra beställningar för major i Ao 23 in­

rättas för ändamålet.

Jämlikt beslut av 1955 års riksdag (jfr prop. 1955: 110, s. 11) skall K 4

omorganiseras till bataljon med gemensam administration med I 20. Armé­

chefen anmäler i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår

sin avsikt att framlägga förslag till omorganisation av nämnda förband.

Förslaget kommer bland annat att innebära, att en beställning för rege­

mentschef i Bo 1 vid kavalleriet frigöres. I anslutning härtill föreslår

arméchefen, att beställningen omändras till beställning för överste i Bo 1

vid arméstaben och avses för biträdande infanteriinspektör. Arméchefen

framhåller, att infanteriinspektörens arbetsuppgifter på senare tid betyd­

ligt ökat i omfattning. Sålunda har ärenden rörande kavalleriet överförts

från arméstabens pansaravdelning till dess infanteriavdelning, varigenom

samtliga ärenden rörande arméns jägar- och spaningstjänst med undantag

av ärenden rörande pansarspaningsförbanden kommit att falla inom in­

fanteriinspektörens verksamhetsområde. Dennes inspektionsområde m. m.

är avsevärt mer omfattande än övriga truppslagsinspektörers och mer än

286

Katigt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

en befattningshavare erfordras för att arbetsuppgifterna skall kunna full­

göras tillfredsställande. Innehavaren av den föreslagna beställningen för

biträdande infanteriinspektör skulle ha till uppgift att, bland annat, sam­

ordna jägar- och spaningsförbandens organisation, utrustning och utbild­

ning, inspektera utbildningen vid kavalleriförbanden, ridskolan, jägarsko­

lan, fallskärmsjägarskolan och arméhundskolan samt spaningsutbildningen

vid infanteriregementena. Vidare borde han leda och kontrollera utbild­

ningen i anspannstjänst inom armén och handlägga ärenden rörande armé-

hundväsendet. Han skulle därjämte vara chef för kavalleriets personal­

kårer. Civilförvaltningen har intet att erinra mot att förenämnda beställ­

ning i Bo 1 tills vidare bibehålies och utnyttjas enligt arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår att följande extra ordinarie tjänster inrättas för

viss personal, som för närvarande jämlikt beslut av civilförvaltningen fin­

nes anställd såsom extra vid arméstaben, nämligen tjänster för tre expedi-

tionsvakter i Ae 7, varav två vid chefsexpeditionen och en vid utrustnings-

avdelningen, en förrådsman i Ae 7 vid nämnda avdelning samt åtta bi­

träden för skriv- och kontorsgöromål (jfr prop. 1957: 110, s. 113 och 114).

Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna tjänsterna inrättas.

Vid arméstabens press- och adjutanturavdelning bör enligt arméchefen

inrättas en kaptensbeställning i Ar

21

, avsedd för säkerhetsofficer. I hans

arbetsuppgifter skulle bland annat ingå att utföra kontroll beträffande

personalärenden och vara rådgivare vid anställning av personal, att hand­

lägga ärenden rörande utlänningskontroll samt att övervaka efterlevnaden

av givna bestämmelser beträffande hemliga handlingar. Civilförvaltningen

anser sig böra biträda arméchefens förslag.

Däremot är civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka ett av armé­

chefen framfört förslag om ordinariesättning av en tjänst för förste kansli­

skrivare i Ae 12 vid utrustningsavdelningen.

Sedan år 1954 är f. d. majoren i finska armén K. G. Kavander jämlikt

särskilt medgivande anställd såsom sakkunnig vid arméstabens taktik­

avdelning. Kavander, som är född 1912, har nyligen ansökt om svenskt

medborgarskap. Hans arbetsuppgifter består i att studera och bearbeta

krigserfarenheter, följa den taktiska utvecklingen utomlands, på grundval

härav avge förslag till svenska reglementariska föreskrifter, biträda i tak­

tiska studier och utredningsarbeten, biträda vid bearbetning av under­

rättelser om taktik samt föreläsa vid vissa arméns utbildningsanstalter och

förband m. m. Denna föreläsningsverksamhet samt Kavanders erfaren­

heter i fråga om lägre förbands taktik, organisation och utrustning liksom

hans kunskaper i finska språket motiverar enligt arméchefen, att Kavan­

der på ett mera varaktigt sätt knytes till armén genom att pensionsberätti-

gande anställning beredes honom i form av en tjänst för förste byråsekre­

terare i Ae 23. Civilförvaltningen tillstyrker att för Kavanders räkning in­

rättas en personlig tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

287

Arméchefen föreslår att en tjänst för assistent i Ae 15 vid taktikavdel­

ningen utbytes mot en tjänst för amanuens i Ae 19. Innehavaren av tjäns­

ten är sysselsatt med språkgranskning av manuskript, rådgivning i typo­

grafiska, tryckeritekniska och därmed sammanhängande ekonomiska spörs­

mål m. m. Civilförvaltningen räknar icke med bifall till förslaget.

Arméchefen föreslår ånyo, att för taktikavdelningens underrättelsedetalj

inrättas tjänster för en amanuens, en översättare i Ae 17 och ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål (prop. 1957:110, s. 113). Förslaget till-

styrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Ett av arméchefen ånyo framfört förslag om inrättande av en beställ­

ning för överfurir i Ao 9 vid taktikavdelningens reglementsdetalj är civil­

förvaltningen icke beredd att tillstyrka (prop. 1957: 110, s. 113).

Vid utbildningsavdelningen tjänstgör sedan 1952 en kommenderad offi­

cer med uppgift att handlägga ärenden rörande utbildningsanordningar,

utbildningsmateriel samt — såvitt avser utbildningssynpunkter — övnings-

och skjutfält, kaserner, lektionssalar m. m. Arméchefen föreslår att en

ny kaptensbeställning i Ar 21 inrättas för ändamålet. Civilförvaltningen

ifrågasätter om icke behovet av här avsedd befattningshavare alltjämt bör

tillgodoses genom kommenderingsförfarande.

3. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter. Arméchefen

föreslår ånyo inrättande av en beställning för överste i Bo 1, avsedd för

souschef vid krigshögskolan (prop. 1957:110, s. 114). Med hänsyn till

statsmakternas tidigare ställningstagande i ämnet anser sig civilförvalt­

ningen icke böra räkna med bifall till förslaget.

Undervisningen i mekanik och matematik vid krigshögskolan fullgöres

för närvarande av en från ingenjörtrupperna kommenderad officer. Med

hänsyn till rådande brist på truppbefäl finner arméchefen det önskvärt

att på skolans stat för ändamålet tillkommer en beställning för överste­

löjtnant eller major. Civilförvaltningen räknar med en beställning för

major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21.

För undervisning i taktik och stabstjänst vid krigshögskolan erfordras

enligt arméchefen sex heltidstjänstgörande lärare med beställningar för

alternativt major eller kapten. För ändamålet disponeras endast fem dy­

lika beställningar, varför behovet måste fyllas genom kommendering. Så­

som av det föregående (punkten

1

) framgår frigöres, vid bifall till armé­

chefens där redovisade förslag, bland andra två kaptensbeställningar i

Ao 21 vid generalstabskåren. Chefen för armén föreslår att den ena be­

ställningen omvandlas till beställning för major eller kapten vid krigs­

högskolan. Såsom förut nämnts tillstyrker civilförvaltningen, att krigs­

högskolan tillföres en beställning för major eller kapten i Ao 23 eller Ar 21

i utbyte mot nämnda kaptensbeställning vid generalstabskåren.

Arméchefen föreslår att beställningen för chef i Ao 26 vid artilleri- och

ingenjörofficersskolan uppflyttas till Bo 1. Arméchefen anför därvid,

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bland annat, att skolans betydelse och ställning i organisationen ävensom

skolchefens ansvar motiverar att för befattningen avses en synnerligen

kvalificerad officer. För en sådan är överstelöjtnantsgraden att betrakta

som en genomgångsgrad. Inrättandet av en överstebeställning skulle möj­

liggöra att en lämplig officer kunde bekläda befattningen under längre tid

än vad som nu är fallet.

Arméchefen föreslår vidare att beställningen för chef i Bo 1 vid in-

fanteriskjutskolan uppflyttas till Bo 3. Till stöd härför åberopar armé­

chefen, bland annat, att omfattningen av skolans verksamhet under senare

år utökats, vilket medfört ökat ansvar och större arbetsuppgifter för skol­

chefen.

Civilförvaltningen anser, att arméchefens förslag beträffande ifrågava­

rande två skolchefsbeställningar icke bör vinna bifall, då löneställningen

för försvarets skolchefer nyligen varit föremål för översyn.

För chefen för arméns skyddsskola finnes inrättad en beställning för

major i Ao 23. Arméchefen framhåller, att skolchefen i hög grad enga­

geras i stabsarbete och samråd med olika myndigheter och att en inrikt­

ning på dessa speciella problem fordrar lång utbildning. Kraven på kom­

petens, ansvar och arbetsuppgifter m. m. motiverar, enligt arméchefen, att

för befattningen i fråga avses en beställning för alternativt överstelöjtnant

eller major. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget.

Arméchefen föreslår att två beställningar för major eller kapten i Ao 23

eller Ar

21

, avsedda för förste lärare vid infanteriskjutskolan, utbytes mot

beställningar för överstelöjtnant alternativt major. Arméchefen anför,

bland annat, att stora krav ställes på ifrågavarande befattningshavare i

fråga om såväl praktisk trupperfarenhet som stabsarbete och att möjlig­

heterna att erhålla lämpliga sökande till befattningarna skulle avsevärt

ökas om det föreslagna utbytet av beställningar komme till stånd. Civil­

förvaltningen ifrågasätter om icke genomförandet av arméchefens förslag

bör kunna anstå tills vidare och räknar icke för närvarande med bifall

till förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om inrättande av en

majorsbeställning för chefen för övningsbataljonen vid infanteriskjutsko­

lan och en kaptensbeställning för lärare i atomtjänst vid skyddsskolan

(prop. 1957:110, s. 115). Civilförvaltningen tillstyrker att för ifrågava­

rande ändamål inrättas beställningar för en major i Ao 23 samt en kapten

eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/13.

Försöksverksamheten vid infanteriskjutskolan har enligt arméchefen

betydligt utökats på senare tid och kommer att ytterligare utbyggas. Verk­

samheten är av stor ekonomisk betydelse, anför arméchefen vidare, då

därigenom skapas underlag för beslut i fråga om materielanskaffning och

organisation. För att verksamheten skall kunna bedrivas på ett tillfreds­

ställande sätt bör, enligt arméchefen, personaluppsättningen (för närva-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

289

rande en major eller kapten och en kompaniofficer) bestå av en överste­

löjtnant eller major som chef och två kompaniofficerare som försöksledare.

I anslutning härtill föreslår arméchefen, att en beställning för major eller

kapten i Ao 23 eller Ar 21 vid skolan omvandlas till beställning för överste­

löjtnant eller major samt att en beställning för kapten i Ar 21 inrättas

på skolans stat. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget om

ändrad löneställning för angivna chefsbefattning men föreslår att en ny

beställning för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/13 inrättas på sko­

lans stat.

Jämlikt beslut av 1957 års riksdag inrättades en tjänst för yrkeslärare

i Ae 15 vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola. Arméchefen hade

föreslagit två sådana tjänster (jfr prop. 1957: 110, s. 116 och 137). Armé­

chefen föreslår nu att den återstående tjänsten tillkommer från och med

nästa budgetår. Därest svårigheter skulle uppstå att besätta ifrågavarande

tjänst bör, enligt arméchefen, för befattningen kunna avses civilmilitär

beställningshavare. Arméchefen föreslår därför inrättande av en tjänst

(beställning) för yrkeslärare i Ae 15 vid skolan eller tygverkmästare i

Ao 16 vid tygstaten. Civilförvaltningen, som icke kan tillstyrka att tjäns­

ten göres alternativ på sätt arméchefen föreslagit, räknar för egen del med

att för ändamålet inrättas en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14

vid tygstaten.

Arvodesbefattningen för expeditionsunderofficer vid arméns fältarbets­

skola uppehälles sedan flera år av en civil tjänsteman G. Nygell, placerad

i Ag 12. Denne är enligt arméchefen synnerligen lämplig för befattningen

i fråga och det är angeläget att han kvarstår. På grund härav föreslår

arméchefen inrättande av en personlig tjänst för förste kansliskrivare i

Ae 12 för Nygell. Arvodesbefattningen skulle, så länge Nygell kvarstår

i tjänst, hållas vakant. Civilförvaltningen räknar med bifall till arméche­

fens förslag.

Jämlikt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift skall en kompaniofficer ur

signaltrupperna vara placerad vid arméns signalskola såsom adjutant och

lärare. Arméchefen framhåller, att adjutanten på grund av ökningen av

skolans kursverksamhet måst tagas i anspråk som utbildningsofficer och

som lärare vid mera tekniskt betonade kurser, varför adjutant måst kom­

menderas ur annat truppslag. Då svårigheter uppstått att erhålla härför

lämplig person och då behovet är stadigvarande föreslår arméchefen att

vid signalskolan inrättas en beställning för kapten i Ar 21 (adjutant och

lärare). Civilförvaltningen har intet att erinra mot att beställningen till­

kommer.

Arméchefen återkommer till frågan om lärarbehovet vid arméns motor­

skola och föreslår inrättande av beställningar för två kaptener i Ar 21 vid

skolan samt en tjänst (beställning) för yrkeslärare i Ae 15 vid skolan

eller tygverkmästarc i Ao 16 vid tygstaten (jfr prop. 1957:110, s. 116).

19—

89 58

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Civilförvaltningen tillstyrker att två kaptensbeställningar inrättas vid sko­

lan. Med anledning av arméchefens yrkande i övrigt räknar ämbetsverket

■—- under hänvisning till vad som anförts beträffande motsvarande befatt­

ning vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan — med en tjänst för förste

tyghantverkare i Ao 14 vid tygstaten, avsedd för lärarverksamhet vid mo­

torskolan.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om inrättande av tre be­

ställningar för överfurir i Ao 9 vid infanteriets kadettskola, varvid en va­

kant vaktmästartjänst skulle indragas (prop. 1957: 110, s. 116). Civilför­

valtningen tillstyrker alltjämt att en dylik beställning, avsedd för chefen

för handräckningsavdelningen, tillkommer. Därvid kan enligt ämbetsver­

ket en tjänst för vaktmästare i Ae 7 indragas.

Arméchefen föreslår ånyo, att för chefen för arméns fallskärmsjägar-

skola inrättas en särskild skolchefsbeställning med majors löneställning

(jfr prop. 1957:110, s. 117). Civilförvaltningen tillstyrker att för ända­

målet inrättas en beställning för chef i Ao 23.

Arméchefen föreslår — med hänsyn till vederbörandes arbetsuppgifter

och anställningstider — att löneställning och anställningsform för viss

civil personal vid arméhundskolan regleras. Förslaget innebär uppflytt­

ning m. m. av följande tjänster, nämligen för en hunddressör i Ae 9 till

tillsynsman i Ae 11, en hunddressör i Ae 9 till uppsyningsman i Ae 10, ett

tekniskt biträde i Ae 9 till veterinärassistent i Ae 10, en hundskötare i

Ae 7 till hundsjukvårdsförman i Ae 8, ett kanslibiträde i Ae 7 till konto­

rist i Ae 9, ett tekniskt biträde i Ae 7 till hundsjukvårdsförman i Ae 8 samt

ett ekonomibiträde i Ag 2 till Ae 4. Därjämte innebär förslaget extra-

ordinariesättning av tjänster för ett extra biträde för skriv- och kontors-

göromål, två hantverkare i Ag 8, en bilförare i Ag 7, en förrådsman i Ag 7

och två ekonomibiträden i Ag 2. Med hänsyn till pågående utredning

rörande skolans framtida ställning anser sig civilförvaltningen icke kunna

tillstyrka arméchefens förslag.

4. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Arméchefen

framhåller ånyo (jfr prop. 1957:110, s. 119) att den fortlöpande utök­

ningen av värnpliktskontingenten vid ingenjörtrupperna nödvändig­

gör en utbyggnad av utbildningsorganisationen.

Av arméchefens nu framförda förslag innebär följande en upprepning

av arméchefens äskanden för innevarande budgetår: utbyte av en majors-

beställning, avsedd för chefen för fältarbetsskolan, mot en beställning för

överstelöjtnant samt inrättande av beställningar för en major, avsedd som

bataljonschef vid Ing 1, och två kaptener. Därutöver föreslår arméchefen,

att beställningar inrättas för en major eller kapten samt för två löjtnanter.

Den alternativa beställningen för major eller kapten är avsedd för ingen­

jörofficer vid militärbefälsstab. Arméchefen framhåller i denna del bland

annat, att av ingenjörofficerarna vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

291

krävs större kvalifikationer och ansvar än av övriga miloingenjöroffice­

rare. På grund härav samt med hänsyn till kontinuiteten i befattningarna

bör enligt arméchefen för ändamålet avses beställningar för major alter­

nativt kapten. Äskandet för nästa budgetår begränsas emellertid till en

dylik beställning. Vid andra militärbefälsstaber på fastlandet än de nu

angivna anses befattningarna i fråga kunna bestridas av kaptener.

Civilförvaltningen föreslår enligt vad som anförts i det föregående

(punkt 3), att vid krigshögskolan inrättas en beställning för major eller

kapten, avsedd för lärare i mekanik och matematik. Vid bifall härtill fri-

göres en kaptensbeställning vid ingenjörtrupperna. Vid sådant förhål­

lande kan civilförvaltningen icke tillstyrka, att ingenjörtrupperna tillföres

någon ny beställning för bataljonschef vid Ing 1. Ämbetsverket föreslår

i stället, att behovet tillgodoses genom utbyte av en beställning för kapten

i Ao 21 mot en beställning för major i Ao 23. Vidare räknar civilförvalt­

ningen med att två beställningar för kapten i Ao 21 inrättas vid trupp­

slaget. I övrigt är ämbetsverket icke berett att tillstyrka arméchefens för­

slag beträffande ingenjörtrupperna.

Arméchefen framhåller ånyo behovet av personalutökning vid signal­

trupperna (jfr prop. 1957: 110, s. 117). Trots att vissa beställningar

tillförts truppslaget vid indragningen av I 8 förefinnes enligt arméchefen

alltjämt sådana personalbrister, att såväl utbildning som krigsorganisation

äventyras därest icke bristerna snarast täckes.

I huvudsaklig överensstämmelse med tidigare framförda förslag (jfr

prop. 1957: 110, s. 118) hemställer arméchefen om inrättande av beställ­

ningar för en överstelöjtnant (chef för S3), en överstelöjtnant eller major

(lärare i sambandstjänst vid krigshögskolan), en major (bataljonschef

vid SI) samt fyra kaptener och åtta löjtnanter. Civilförvaltningen räknar

i anledning av arméchefens förslag med att följande beställningar tillkom­

mer, nämligen för en överstelöjtnant i Ao 26, två majorer i Ao 23, fyra

kaptener i Ao 21 och åtta löjtnanter i Ao 17/13.

Vidare föreslår arméchefen inrättande av ytterligare en beställning för

överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för chefen för signalregementets kompani

i Skövde. För närvarande fullgöres ifrågavarande befattning och befatt­

ningen som milosignalofficer vid III. militärbefälsstaben av en och samme

beställningshavare. Arméchefen framhåller att befattningarna — med

hänsyn till ökningen av utbildningskontingenten vid nämnda kompani —

icke längre kan förenas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Jämlikt reglementet för artilleri- och ingenjörofficersskolan skall vid

denna utbildningsanstalt årligen organiseras signaltruppskola, omfattande

undervisning i bland annat sambandstjänst. Antalet undervisningstimmar

i ämnet uppgår till cirka 350, vartill kommer tillämpningsövningar under

cirka 70 dagar. Beställning saknas emellertid för lärare i sambandstjänst

och arméchefen föreslår nu att för ändamålet inrättas en beställning för

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

major eller kapten. Civilförvaltningen anser sig i anledning av arméche­

fens förslag böra tillstyrka att en beställning för major i Ao 23 eller kap­

ten i Ar 21 tillkommer.

Slutligen upprepar arméchefen sina tidigare framförda förslag (prop.

1957: 110, s. 118) om utbyte av dels två beställningar för förvaltare eller

fanjunkare i Ao 15 eller Ao 13, avsedda för lärarverksamhet m. m. vid sig­

nalskolan, mot beställningar för förvaltare i Ao 17, dels ock två beställ­

ningar för sergeant i Ao 11 mot beställningar för en förvaltare i Ao 15

och en fanjunkare i Ao 13. Civilförvaltningen förutsätter att frågan om

löneställningen för de båda för signalskolan avsedda beställningarna upp­

tages till prövning i samband med vissa andra frågor om lönegradsplace-

ring av förvaltare och framlägger icke i detta sammanhang något förslag

i ämnet. Icke heller är civilförvaltningen beredd att tillstyrka förslaget om

utbyte av sergeantbeställningarna. I fråga om ämbetsverkets närmare syn­

punkter i denna del hänvisas till vad som anförts i propositionen 1956:

110 (s. 103).

Beträffande trängtrupperna föreslog arméchefen i sitt militärorga­

nisatoriska underlag för budgetåret 1957/58, att beställningar skulle in­

rättas för, bland andra, fyra majorer och fyra kaptener (prop. 1957: 110,

s. 120). Med anledning av förslaget har från och med innevarande budget­

år tillkommit beställningar för en major i Ao 23 och en kapten i Ao 21

(jfr nämnda prop., s. 138). Arméchefen föreslår nu, att återstående tre

majorsbeställningar inrättas från och med nästa budgetår. I fråga om

kaptensbeställningarna framhåller arméchefen, att äskandet för inneva­

rande budgetår grundades på en årlig utbildningskontingent av 750 man

värnpliktig medicinalpersonal. Kontingenten har emellertid ökat med cirka

50 %. På grund härav erfordras enligt arméchefen fyra nya kaptensbe­

ställningar vid trängtrupperna. Vad arméchefen sålunda föreslår anser

civilförvaltningen sig böra tillstyrka och räknar med att beställningar in­

rättas för tre majorer i Ao 23 och fyra kaptener i Ao 21.

Arméchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1957: 110, s. 120), att fyra förval­

tare i Ao 15 (sjukvårdsförrådsförvaltare) uppflyttas till Ao 17. Civilför­

valtningen förutsätter, att denna fråga kommer att behandlas i annan ord­

ning och räknar icke i förevarande sammanhang med ändrad löneställning

för ifrågavarande beställningar.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen alltjämt arméchefens ånyo (jfr

prop. 1957: 110, s. 120) framförda förslag om inrättande vid T 2 av en be­

ställning för överfurir i Ao 9, avsedd för arméns underhållsskola.

Arméchefen upprepar tidigare framställt förslag om att inrätta beställ­

ningar vid fälttygkåren för en major och en kapten, avsedda för un­

derrättelseorganisationen inom armétygförvaltningen (prop. 1957:110, s.

121). Civilförvaltningen erinrar om att beslut ej fattats om inrättande av

organ för underrättelsetjänst vid försvarsgrensförvaltningarna. Vid sådant

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

293

förhållande anser sig ämbetsverket icke för närvarande kunna förorda

några personalförstärkningar för detta ändamål.

Arméchefen föreslår, att vid armétygförvaltningen inrättas ett särskilt

robotorgan. Detta skulle i samråd med personal ur arméstaben, där en

särskild detalj skulle inrättas för ändamålet, samt flygförvaltningen ut­

reda frågor angående taktisk-teknisk målsättning för robotar, utform­

ningen av inmätnings-, eldlednings- och styrsystem m. m. Organet skulle

tills vidare utgöras av ett robotkontor, direkt underställt chefen för vapen­

avdelningen. Chefen för kontoret bör enligt arméchefen vara överstelöjt­

nant. Vidare erfordras enligt arméchefen —- förutom viss civil personal

— två kaptener, en för markrobotfrågor och en för luftvärnsrobotfrågor.

I anslutning härtill föreslår arméchefen att vid fälttygkåren inrättas be­

ställningar för en överstelöjtnant i Ao 26 och två kaptener i Ao 21. Civil­

förvaltningen anser, att frågan om robotverksamheten i dess helhet bör

prövas genom en särskild utredning och räknar därför icke nu med några

personalförstärkningar för denna verksamhet vid staber och förvaltningar.

Arméchefen föreslår att ytterligare två beställningar för kapten i Ao 21,

avsedda för armétygförvaltningen, inrättas vid fälttygkåren. Den ena be­

ställningen skulle avses för en planerad utbildningsmaterieldetalj vid cen­

tralsektionen inom vapenavdelningen. Den andra beställningen skulle av­

ses för eldledningssektionen vid vapenavdelningens första vapenbyrå. Be­

hovet av nu angivna kaptensbeställningar har konstaterats av 1956 års

försvarsförvaltningssakkunniga. Med hänsyn härtill vill civilförvaltningen

icke motsätta sig att beställningarna inrättas, men ämbetsverket anser att

de bör uppföras på personalförteckningen för armétygförvaltningen.

Med anledning av förslag av arméchefen rörande omorganisation av am-

munitionsförrådshållningen har vid 1956 och 1957 års riksdagar fattats

beslut varigenom för igångsättande och utbyggnad av den nya organisa­

tionen kunnat avses, bland andra, en maj or sbeställning och tre kaptens­

beställningar på fälttygkårens stat samtidigt som sex arvodesbefattningar

för pensionerade officerare i dåvarande 1:30 indragits (prop. 1956:110,

s. 104 och 125, och 1957:110, s. 138). För fortsatt utbyggnad av orga­

nisationen föreslår arméchefen inrättande på fälttygkårens stat av ytter­

ligare en kaptensbeställning i Ao 21 (gruppchef) i utbyte mot tre arvodes

befattningar för pensionerade officerare i A: 24. Civilförvaltningen räknar

med att förslaget genomföres.

I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas ett av arméchefen framlagt

förslag till successiv utökning av den aktiva personalen vid tygstaten.

Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/58 beslutat en viss utbygg­

nad av tygstaten (se prop. 1957: 110, s. 119 och 137). Vidare har en över­

syn av löncgradsplaceringen för mästare (motsvarande) resulterat i upp­

flyttning av vissa beställningar vid tygstaten (prop. 1957:120, s. 41).

Arméchefen framhåller, att tygstatens utbyggnad hör i viss utsträckning

fortsätta utan hinder av nu pågående personalkårutredning.

294

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen föreslår inrättande av dels två beställningar för tygverk­

mästare i Ao l(i, avsedda en för vård och reparation av signalmateriel för

bland annat uppehållsplatserna och en för lärare vid tygförvaltningssko-

lan, dels en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14, dels ock en be­

ställning för tygskrivare i Ao 13, avsedda för kamerala uppgifter m. m.

vid tyganstalten vid A 4. Nu redovisade förslag innebär delvis en upprep­

ning av tidigare förslag (jfr prop. 1957: 110, s. 119).

Arméchefen föreslår -—• under erinran om tidigare förslag i ämnet (jfr

prop. 1954: 110, s. 67) — att en högre grad för armétekniker införes genom

inrättande av beställningar för förste armétekniker i Ao 11. Arméchefen

erinrar om att beställningar för rustmästare numera inrättats och anför,

att armétekniker, som ej kunnat befordras till tyghantverkare men i öv­

rigt är lämpliga, bör för att kunna bibehållas i tjänst beredas samma möj­

ligheter till befordran som motsvarande militär personal. I anslutning här­

till föreslår arméchefen att 10 beställningar för armétekniker i Ao 9 ut­

bytes mot beställningar för förste armétekniker i Ao 11. Den föreslagna

lönegraden överensstämmer med den, som arméchefen föreslår beträffande

rustmästarna (punkt 9 i det följande).

Vidare föreslår arméchefen, att 22 beställningar för armétekniker i

Ao 9 inrättas och att samtidigt 10 extra ordinarie beställningar för furir

i beställningsmannatjänst indrages. Arméchefen framhåller att det är an­

geläget, att den successiva ökningen av antalet beställningar för armétek­

niker fortsätter i snabbare takt för att den mera kvalificerade personalen

skall förmås att kvarstanna. Härtill kommer, anför arméchefen, att arméns

organisation i tekniskt avseende successivt vidgas, vilket kräver ökade re­

surser av teknikerpersonal.

Civilförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår tillstyrkte arméchefens då framförda förslag om

utbyggnad av tygstaten. Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande

i denna fråga räknar ämbetsverket icke — frånsett de under punkten 3 i

det föregående redovisade förslagen om inrättande av två beställningar

för förste tyghantverkare — med annan ändring av tygstaten än utbyte

av 10 furirsbeställningar mot samma antal arméteknikerbeställningar i

Ao 9. Frågan om inrättande av beställningar för förste armétekniker bör

enligt civilförvaltningen prövas i annat sammanhang.

I samband med den centrala intendenturförvaltningens omorganisa­

tion år 1954 har vid arméintendenturförvaltningen tillkommit befattningar

för fyra överstelöjtnanter och två majorer vid intendenturkåren. En­

ligt beslut av Kungl. Maj :t får befattningarna endast uppehållas på för­

ordnande. Arméchefen föreslår, att beställningar inrättas för ifrågavarande

befattningar. Civilförvaltningen anser, att denna fråga bör prövas i sam­

band med att ställning tages till 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas

förslag beträffande den centrala intendenturförvaltningens organisation.

295

I yttrande över nämnda förslag anför 1954 års utredning angående vissa

personalkårer inom försvaret, att det synes skäligt att en anpassning av

intendenturkårens stat till arméintendenturförvaltningens organisation ge­

nomföres redan i samband med att ställning tages till 1956 års försvars-

förvaltningssakkunnigas förslag. Enligt utredningens mening bör föreva­

rande förslag kunna realiseras åtminstone delvis utan att detta behöver i

nämnvärd grad försvåra en kommande organisation beträffande intenden-

turkåren m. m.

Av brist på lämplig pensionerad personal har vid, bland andra, Karls­

krona, Gävle, Härnösands, Strängnäs, Karlstads och Umeå—Storumans

försvarsområdesstaber aktiva kaptener på intendenturkårens stat måst

förordnas att för en treårsperiod uppehålla arvodesbefattningarna för in­

tendent (biträdande intendent). Arméchefen anser, att det även i fram­

tiden blir nödvändigt att placera aktiva officerare på dessa befattningar

och föreslår därför, att sex beställningar för kapten i Ao 21, avsedda för

nämnda försvarsområdesstaber, inrättas i utbyte mot arvodesbefattningar

i A: 24 för en biträdande intendent vid Karlskrona försvarsområdesstab

och sammanlagt fem intendenter vid övriga här angivna försvarsområdes­

staber. Civilförvaltningen anser de av arméchefen anförda skälen i och

för sig motivera bifall till förslaget men räknar tills vidare — i avvaktan

på resultatet av personalkårutredningens arbete — icke med att förslaget

genomföres.

Arméchefen framhåller, att en avsevärd ökning av uppbörden vid vissa

försvarsområden har skett eller inom kort kommer att ske genom, bland

annat, vissa överflyttningar av krigsförråd från regementen. Så är fallet

vid, bland andra, Malmö och Stockholms försvarsområden. På grund

härav erfordras enligt arméchefen för dessa försvarsområden två nya be­

ställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst i Ao 17 vid intenden-

turkåren (jfr prop. 1957: 110, s. 120). Genom beslut av Kungl. Maj:t har

under år 1957 inrättats en befattning för pensionerad underofficer i

A: 16, avsedd för ifrågavarande ändamål vid Malmö försvarsområde.

Denna befattning kan utgå vid bifall till arméchefens nu återgivna för­

slag. Civilförvaltningen anser i och för sig skäl föreligga att förvaltare

på aktiv stat avses för intendenturförrådstjänsten vid vissa försvarsom­

råden. Med hänsyn till att ett av arméchefen för innevarande budgetår

framlagt förslag om utbyte av två övertaliga beställningar för ingenjörs-

förrådsförvaltare mot beställningar för förvaltare i intendenturförråds­

tjänst lämnats utan bifall vill civilförvaltningen emellertid icke nu förorda

inrättande av nya beställningar för detta ändamål.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om uppflyttning av sju

beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst från Ao 15 till Ao 17

(prop. 1957: 110, s. 121). Vidare föreslår arméchefen, att en beställning

för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, avsedd för arméintenden-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

turförvaltningen, inrättas vid intendenturkåren. Befattningen i fråga uppe­

hälles för närvarande på förordnande i 15 lönegraden. Arméchefen fram­

håller att alla förvaltare vid intendenturkåren utom de här angivna är

placerade i 17 lönegraden och att omplacering måste ske då förvaltare be­

fordras från 15 till 17 lönegraden. På grund härav förekommer tätare om­

byten på ifrågavarande befattningar än som eljest skulle vara fallet och

detta innebär, bland annat ur kostnadssynpunkt, väsentliga olägenheter.

Civilförvaltningen anser, att frågan om löneställningen för nu berörda för­

valtare bör prövas i annat sammanhang.

Arméchefen räknar med att en beställning för kapten i Ao 21 vid in­

tendenturkåren kommer att frigöras i samband med omorganisationen av

120 och K 4. Arméchefen föreslår, att beställningen utnyttjas för en pla­

nerad underrättelsedetalj vid arméintendenturförvaltningen. Civilförvalt­

ningen kan icke —- i avvaktan på beslut rörande underrättelsetjänstens

framtida organisation — tillstyrka att beställningar avses för detta ända­

mål. Ämbetsverket vill dock ej motsätta sig, att den frigjorda kaptens­

beställningen bibehålies i arméorganisationen och avses för Göteborgs och

Bohus försvarsområdesstab (jfr punkt 7 i det följande).

I samband med omorganisationen av I 20 och K 4 beräknas vidare en

beställning för förvaltare i kassatjänst i Ao 17 kunna frigöras. Beställ­

ningen bör enligt arméchefen i fortsättningen stå till generalintendentens

förfogande och utnyttjas för ersättare för förvaltare i kassatjänst. Armé­

chefen anför härom, bland annat, att det med hänsyn till befälsläget vid

förbanden torde vara mycket svårt att bibringa annan personal än kassa­

cheferna den utbildning som erfordras för att den skall kunna vikariera

vid förfall för kassacheferna. Civilförvaltningen tillstyrker, att beställ­

ningen bibehålies i organisationen.

5. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna. Ar­

méchefen upprepar sitt förslag för innevarande budgetår om inrättande av

tre maj or sbeställningar, avsedda för mobiliseringsofficerare vid respektive

Malmö, Stockholms och Örebro försvarsområdesstaber (prop. 1957: 110, s.

122). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att dessa beställningar till­

kommer.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen inrättande av en be­

ställning för kapten i Md 27, avsedd för handläggning av utbildningsfrå­

gor m. m. vid infanteriavdelningen vid Stockholms kustartilleriförsvars­

stab (prop. 1957: 110, s. 122). Arméchefen framhåller nu att enligt ett av

statens organisationsnämnd framlagt förslag till personalorganisation be­

träffande stabs- och förvaltningstjänsten vid Vaxholms försvarsområde och

Stockholms kustartilleriförsvar infanteriavdelningen i princip bör dimen­

sioneras på samma sätt som motsvarande enhet inom Karlskrona försvars­

område. I enlighet härmed erfordras vid avdelningen två kompanioffice­

rare. För närvarande kan emellertid endast en kompaniofficer disponeras

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

297

för ändamålet. Arméchefen föreslår därför, att vid Vaxholms försvars­

område inrättas en beställning för kapten i Ar 21. Civilförvaltningen er­

inrar om att för motsvarande arbetsuppgifter inom andra försvarsområden

utnyttjas kommenderade officerare. Ämbetsverket ifrågasätter därför om

icke ifrågavarande personalbehov bör tillgodoses genom att en beställning

för kapten i Ao 21 tillföres exempelvis 11.

Enligt organisationsnämndens förslag beträffande staben för Vaxholms

försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar skall staben tillföras

två överfurirer ur armén. Den ene avses skola biträda med bland annat

iordningställande av utbildningsmateriel för frivillig befälsutbildning och

hemvärnets övningar m. m. Den andre befattningshavaren skulle tjänst­

göra vid den förrådsgrupp inom försvarsområdet, som skall omfatta ar­

méns tygmateriel och ammunition. På grund av det nu anförda hemställer

arméchefen att beställningar inrättas för två överfurirer i Ao 9 vid Vax­

holms försvarsområde. Civilförvaltningen räknar med att beställningarna

tillkommer.

Chefen för armén föreslår ånyo att tre beställningar för överfurir i

Ao 9, avsedda för brandförmän, tillföres Bodens försvarsområdesstab (prop.

1957: 110, s. 122). Behovet kan, såvitt avser en beställning, tillgodoses ge­

nom utbyte av en för ambulansbilförare avsedd överfurirsbeställning. Civil­

förvaltningen räknar icke med några nya beställningar för ändamålet.

Arméchefen föreslår att vid Örebro försvarsområdesstab inrättas tjäns­

ter för en förrådsförman i Ae 9, en förrådsman i Ae 7 samt ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål. Förslaget innebär i huvudsak en upprepning

av för innevarande budgetår framförda förslag (prop. 1957:110, s. 122,

jfr s. 138). Arméchefen framhåller, att ifrågavarande personalbehov har

konstaterats vid organisationsundersökningar, företagna av statens orga-

nisationsnämnd. Civilförvaltningen har medgivit, att behovet under inne­

varande budgetår får tillgodoses genom inrättande av extra tjänster. Äm­

betsverket har intet att erinra mot att tjänsterna från och med nästa bud­

getår inrättas såsom extra ordinarie.

Vid Örebro försvarsområdesstab finnes från och med den 1 juli 1957

inrättad en tjänst för reparatör i Ag 9 (jfr prop. 1957: 110, s. 142). Ariné-

chefen föreslår, att tjänsten ordinariesättes, medan civilförvaltningen efter

samråd med fortifikationsförvaltningen föreslår att tjänsten uppföres så­

som extra ordinarie.

Däremot kan civilförvaltningen icke tillstyrka förslag av arméchefen om

ordinariesättning av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid Malmö försvars­

områdesstab och om extraordinariesättning av en tjänst för vaktmästare

i Ag 7 vid Skövde försvarsområdesstab.

På vederbörlig personalförteckning finnes för Bodens försvarsområdes­

stab upptagen en beställning för överfurir, avsedd för tillsynsman. Armé­

chefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att beställningen med

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

hänsyn till de därmed förenade arbetsuppgifterna i fortsättningen redovisas

vid VI. militärbefälsstaben.

6. Förändringar beträffande viss pensionerad personal i arvodesbefatt-

ningar. Arméchefen upprepar ånyo sina förslag om inrättande av arvodes-

befattningar för dels sju pensionerade officerare (expeditionsofficerare för

handläggning av frivilligärenden) i A: 24, en vid varje militärbefälsstab,

dels tre pensionerade underofficerare (expeditionsunderofficerare) i A: 16,

varav en vid II. militärbefälsstaben och två vid VI. militärbefälsstaben,

dels ock sju pensionerade underofficerare (signalunderofficerare) i A: 16,

en vid varje militärbefälsstab (prop. 1957: 110, s. 118 och 123). Enligt

arméchefen kan behovet av expeditionsunderofficer vid II. militärbefäls­

staben tillgodoses genom överförande från A 4 av en arvodesbefattning i

A: 16, som beräknas kunna frigöras i samband med planerad ändring av

personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid A 4.

Med förmälan att expeditionsofficer (föreståndare för stabsexpeditio-

nen) saknas vid VII. militärbefälsstaben hemställer arméchefen, att ytter­

ligare en arvodesbefattning för pensionerad officer (expeditionsofficer) i

A: 24 inrättas vid staben.

Till följd av att centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten vid

111 och 117 beräknas bli genomförd under hösten 1957 räknar arméchefen

med att två arvodesbefattningar för verkstadsunderofficer i A: 16 vid

nämnda förband indrages. Vidare räknar arméchefen med indragning av

en befattning för kasernunderofficer i A: 16 vid arméns underofficersskola.

Befattningen har kunnat frigöras genom att S 1 övertagit förvaltningen av

skolans kasernetablissement.

Civilförvaltningen anser sig alltjämt böra räkna med att de föreslagna

befattningarna för signalunderofficer vid militärbefälsstaberna tillkom­

mer. Vidare räknar ämbetsverket med att förenämnda arvodesbefattning­

ar vid 111, I 17 och arméns underofficersskola indrages. Till frågan om

utnyttjandet av en eventuellt friställd befattningshavare vid A 4 torde,

enligt ämbetsverket, ställning få tagas i samband med att beslut fattas

om stabs- och förvaltningsorganisationen vid detta regemente. I övrigt

räknar icke ämbetsverket med några förändringar i anledning av armé­

chefens under denna punkt redovisade förslag.

7. Vissa personalförändringar i anledning av organisation av Göteborgs

och Bohus samt Älvsborgs försvarsområdesstaber. Genom den ändrade

militärterritoriella indelningen (SFS 1956: 634) kommer III. militärområ­

det att från och med den 1 juli 1958 omfatta Hallands försvarsområde,

Göteborgs och Bohus försvarsområde, Älvsborgs försvarsområde samt

Skövde försvarsområde. Jag kommer i det följande under marinens mot­

svarande anslag att behandla ett av överbefälhavaren i skrivelse den 30

januari 1957 efter samråd med statens organisationsnämnd framlagt för­

slag till organisation av Göteborgs och Bohus försvarsområdes-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

299

stab samt Göteborgs kustartilleriförsvarsstab. Förslaget inne­

bär, bland annat, att Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

och kustartilleriförsvaret erhåller gemensam stabsorganisation i fred. I

sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår framlägger armé­

chefen följande förslag till förändringar, såvitt avser arméns personal, med

anledning av ifrågavarande stabsorganisation. För den gemensamma för­

svarsområdes- och kustartilleriförsvarsstaben inrättas beställningar för två

överstelöjtnanter, två kaptener, varav en vid fälttygkåren och en vid inten-

denturkåren, en förvaltare vid fortifikationskåren samt en fanjunkare eller

sergeant. Samtidigt kan vid nuvarande Göteborg—Halmstads försvarsom-

rådesstab indragas beställningar för en major och en överfurir, arvodes-

befattningar för en försvarsområdesbefälhavare, två andra officerare och

två underofficerare samt tjänster för två kanslibiträden, sex kontorsbiträ-

den och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Överbefälhavaren har i förenämnda skrivelse även framlagt förslag

rörande organisation av Älvsborgs förs v arsom rå desstab. Enligt

förslaget skall huvuddelen av nuvarande Uddevalla försvarsområdesstab

flyttas till Vänersborg (jfr SFS 1956: 634) och bilda stommen till den nya

försvarsområdesstaben. I militärorganisatoriska underlaget för nästa bud­

getår framlägger arméchefen förslag till övriga erforderliga personalför­

ändringar med anledning av omorganisationen. Arméchefens förslag inne­

bär, att en överfurirsbeställning överföres från Göteborg—Halmstads för­

svarsområdesstab till Älvsborgs försvarsområdesstab, att en tjänst för kon-

torsbiträde och arvodesbefattningar för en officer och en underofficer in­

rättas vid sistnämnda stab samt att en tjänst för förrådsman vid Uddevalla

försvarsområdesstab indrages.

Civilförvaltningens principiella ställningstagande i förevarande organisa­

tionsfrågor kommer jag att redovisa under marinens allmänna avlönings-

anslag. I detta sammanhang må endast anföras att ämbetsverket ställer

sig tveksamt till förslaget om sammanslagning av staberna för Göteborgs

och Bohus försvarsområde samt Göteborgs kustartilleriförsvar och anser

att jämväl andra organisationsformer än den av överbefälhavaren före­

slagna bör prövas, innan slutlig ställning tages i frågan. Till följd härav

räknar civilförvaltningen icke med andra personalförändringar än sådana

som kan anses försvarbara, även om man väljer en annan organisation än

den föreslagna. Med denna utgångspunkt räknar ämbetsverket med den

jämkningen av arméchefens förslag, att majorsbeställningen bibehålies i

stället för en av de föreslagna överstelöjtnantsbeställningarna. Vidare räk­

nar ämbetsverket med att behovet av en kaptensbeställning vid intenden-

turkåren tillgodoses genom utnyttjande av en beställning, som beräknas

kunna frigöras i samband med omorganisationen av 120 och K 4 (se

punkten 4).

8. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Ar­

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

méchefen framlägger förslag till fortsatt utbyggnad av underbefälsorga-

nisationen och framhåller därvid att det är nödvändigt, att rustmästar-

och överfurirsbeställningar årligen tillföres armén för fullföljande av den

av 1952 års riksdag beslutade nya underbefälsorganisationen. Arméchefen

anför, bland annat, följande.

Pensionsavgångarna inom överfurirs- och den nyskapade rustmästar-

kadern kommer under överskådlig framtid att vara mycket få. Det årliga

antalet avgångar bland underbefäl på grund av uppnådd pensionsålder

beräknas under de närmaste 5 åren variera högst mellan 7 och 14. Om

inga förtidsavgångar inträffar bland nuvarande överfurirer, kommer pen­

sionsavgångarna att åren 1962—1970 uppgå till mellan 12 och 30 per år.

Befordran till rustmästare och överfurir kan därför i huvudsak ske en­

dast om nya beställningar tillkommer eller om vakanser förefinnes. 96

rustmästarbeställningar tillföres förbanden den 1 juli 1957 i utbyte mot

överfurirsbeställningar. Beställningar av den sistnämnda kategorien fri-

göres sålunda icke genom de nytillkomna rustmästarbeställningarna. De

den 1 april 1957 förefintliga 187 vakanserna i överfurirsbeställningar är

ojämnt fördelade. Befordringsenlieterna utgöres — med undantag av de

nuvarande hovslagar- och sjukvårdsbeställningsmannakadrarna — av res­

pektive förbands underbefäl. Detta medför, att trots att vakanser inom

armén i dess helhet finnes, dessa icke alltid kan utnyttjas, då planenlig be­

fordran av lurirer bör ske. Det är därför nödvändigt, att rustmästar- och

överfurirsbeställningar tillkommer trots förefintliga vakanser i den senare

graden.

Nackdelarna med att en fast långtidsplan för utbyggnaden av under­

befälskadern icke fastställts är avsevärda. Underlag saknas därigenom för

bedömning av underbefälens befordringsmöjligheter. Dessa osäkra förhål­

landen mcdtör svårigheter att få behålla den för dryga kostnader utbildade

personalen. Ovissheten om möjligheterna till befordran är även rekryte-

ringshämmande, främst i vad avser mer kvalificerad personal. Underbe­

fälsorganisationens genomförande försvåras genom att en långtidsplan för

utbyggnaden icke kunnat komma till stånd. Det är därför av största vikt,

att beslut i befälsfrågan snarast fattas.

Genom beslut av 1957 års riksdag inrättades de första rustmästarbeställ­

ningarna vid armén, sammanlagt 100, och hänfördes därvid till lönegra­

den A 10. Arméchefen föreslår, att beställning för rustmästare placeras

i lönegraden All och åberopar därvid, att beställningarna avses för sär­

skilt kvalificerade underbefälsbefattningar i utbildnings- samt stabs- och

förvaltningsorganisationen och att en jämförelse med lönesättningen inom

t. ex. polisväsendet motiverar en högre löneställning för rustmästare än

den nuvarande.

Med hänsyn till åldersläget bland överfurirerna borde, anför arméche­

fen, under budgetåret 1958/59 tillkomma omkring 300 nya rustmästarbe­

ställningar. Arméchefen anser sig emellertid icke böra äska ett så stort

antal för nästa budgetår utan räknar med att de erforderliga beställning­

arna fördelas något jämnare under de närmaste budgetåren. Därvid räk­

nar arméchefen för nästa budgetår med 150 nya rustmästarbeställningar