2

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

mars 1963.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indholm

, K

ling

,

S

koglund

, E

denman

, J

ohansson

,

af

G

eijerstam

, H

ermansson

, H

olm

-

qvist

, A

spling

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

Det förslag till försvarsbudget som presenterades i samband med årets

statsverksproposition var i åtskilliga hänseenden preliminärt. Anledningen

härtill var att giltighetstiden för gällande försvarsbeslut utgår med inneva­

rande budgetår och att förslag motsågs från en parlamentarisk försvarsut-

redning, 1962 års försvarskommitté, som tillsatts i slutet av år 1961. Vid

tiden för statsverkspropositionens avlämnande var kommitténs arbete ännu

ej avslutat. Kommittén hade emellertid den 22 november 1962 meddelat,

att den hade enats om en kostnadsram för det militära försvaret för fyra­

årsperioden 1963/67. Slutsumman i statsverkspropositionen kunde där­

igenom anknytas till av försvarskommittén angivet basbelopp. Åtskilliga

viktiga anslag upptogs emellertid med endast beräknade belopp.

Den 6 februari 1963 har försvarskommittén redovisat sina överväganden

och förslag till försvarets framtida utformning i sitt betänkande, Försvars-

kostnaderna 1963/67 (SOU 1963:5).

överbefälhavaren har vidare med skrivelse den 6 februari 1963 över­

lämnat av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till långsiktsplaner för

anskaffning av materiel, investeringar m. m.

Jag anhåller nu att i anslutning till redogörelse för inkomna förslag få

framlägga mina synpunkter och förslag till riktlinjer för den framtida ut­

formningen av det militära försvaret samt anmäla mina beräkningar av för­

svarsgrenarnas materielanslag och vissa anslag under försvarsdepartemen­

tets kapitalbudget.

8

inledningsskedet, om vi är militärt starka. Den strategiska kuppen, som för­

utsätter överraskning, syns därför inte i första hand komma till använd­

ning mot oss, om ett storkrig bryter ut. Faran anses emellertid öka för att

en angripare kan komma att använda strategisk kupp vid ett begränsat krig

som riktas enbart mot Sverige eller som förs inom ett område, vilket berör

svenskt territorium.

Under förutsättning att vi har ett starkt försvar anses en angripare sanno­

likt komma att behöva tillgripa någon form av storanfall för att betvinga

oss. Storanfallet kan ske antingen i samband med operationer under ett

storkrig eller såsom ett begränsat krig mot Sverige.

Vid storanfall kan de flesta angreppsmetoderna kombineras. Huvudvikten

torde läggas vid kust- och gränsinvasion i kombination med flyg- och fjärr­

vapenanfall. Även ett begränsat krig som berör Sverige kan utvecklas till ett

storkrig. De styrkor som kan insättas mot vårt land måste därför begrän­

sas med hänsyn till andra behov. En tänkbar angripare bedöms samtidigt

kunna utföra högst två stort upplagda invasioner — en gränsinvasion och

en kustinvasion -— jämte vissa mindre företag. Det är f. n. inte sannolikt, att

en invasion genom luften kan bli av en sådan storleksordning, att angriparen

med denna invasionsform som främsta angreppsmetod kan räkna med att

bryta vårt försvar. Däremot blir det alltmer troligt, att kust- och gränsinva­

sion kommer att stödjas av taktiska luftlandsättningar för att ta hamnar

och flygfält, skapa brohuvuden och binda våra resurser. Storanfallet kan

insättas med eller utan understöd av kärnladdningar. Kemiska och biologiska

stridsmedel kan också komma att utnyttjas för bestämda taktiska uppgif­

ter. Anfall som kan få karaktär av avsiktlig terror torde undvikas. Avspärr­

ning kan också användas mot oss, om detta sker i samband med ett stor­

krig som pågått förhållandevis lång tid.

Sammanfattningsvis hävdas att svenskt försvar är meningsfyllt. Stormak­

ternas resurser för krigföring är visserligen stora men ingalunda outtöm­

liga. Den tekniska utvecklingen gör krigsmaterielen allt dyrare. Framförallt

drar materiel för interkontinental krigföring och rymdsatelliter enorma

kostnader. Även stormakterna måste av ekonomiska skäl begränsa sig i fråga

om utveckling och anskaffning av krigsmateriel. Terrorbalansen medför

bl. a., att stormakterna söker undvika att sätta igång storkrig eller begrän­

sade krig, som lätt kan utvecklas till storkrig.

Av stormakternas krigspotential torde endast delar kunna sättas in mot

oss på grund av dessa makters engagemang och dispositioner inom vitt skil­

da områden av världen. Det nuvarande militärpolitiska läget och de militär­

geografiska förhållandena begränsar en angripares möjligheter till över­

raskande och omfattande anfall mot oss.

Våra försvarsansträngningar måste ses mot denna bakgrund. Vi behöver

ett starkt försvar med god beredskap för att hindra att en angripare betvingar

oss på kort tid. I den rådande maktbalansen mellan öst och Väst ter sig ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

gärder — bistånd åt civilförsvaret, fältarbeten m. m. — försvåra för en angripare

att genom flyg- och fjärrvapenanfall mot befolkningen och försörjningen eller ge­

nom hot därom, bryta vår motståndsförmåga. Krigsmakten skall bidra till att

säkerställa totalförsvarets uthållighet. Verksamheten skall därvid främst avse skydd

av importsjöfart, hamnar och lastageplatser samt av godsets transport från dessa.

Ett bestämt samband anses råda redan mellan den allmänna målsätt­

ningen och de resurser som krävs för att uppfylla målsättningen. Det anses

dock vara svårt att ange detta samband i exakta mått. I den operativa mål­

sättningen — där uppgifterna närmare preciserats mot bakgrund av tänk­

bara angreppsmetoder — framträder sambandet mellan målsättning och

resurser klarare. Med förhållandevis stor noggrannhet kan man enligt över­

befälhavaren ange de resurser som krävs för att fylla den operativa mål­

sättningen. Sådana beräkningar grundas på studier av krigserfarenheter

och övriga utländska förhållanden, operativa och operationsanalytiska stu­

dier och spel samt övningar och försök.

En avvägning mellan kvalitet och kvantitet måste ske inom en begränsad

ekonomisk ram. Vissa minimivillkor i fråga om kvalitet måste tillgodoses.

Dessa kvalitetskrav varierar starkt. De bestäms bl. a. av kvaliteten hos tänk­

bara motståndares förband liksom av de geografiska och klimatologiska för­

hållandena. Med hänsyn till krigsmaktens uppgift att försvara hela landet

krävs å andra sidan ett bestämt minimum i fråga om förband. Utöver

stridskrafter för ett lokalt försvar i anslutning till troliga invasionsområ-

den och inom övriga områden av betydelse för den fortsatta krigföringen,

måste offensiva styrkor ur alla försvarsgrenar kunna koncentreras till ope­

rationsområden, där avgöranden kan förväntas. Vårt försvars uthållighet

blir i hög grad beroende av den kvantitativa omfattningen. Inom en given

kostnadsram medför höjd kvalitet i regel ett minskat antal enheter. Skydds-

behovet ökar om antalet stridsenheter minskar. En förskjutning mot för­

bättrad kvalitet bör därför också innefatta — eller följas av -— åtgärder för

att minska sårbarheten. Stor kvantitet ger ökad motståndskraft. Genom

att lägga huvudvikten vid kvantiteten blir således utformningen av vårt för­

svar mindre beroende av om motståndaren använder kärnladdningar. Vid

avvägningen måste först de kvalitativa minimikraven på förbandens slag­

kraft och motståndsförmåga tillgodoses. Den bästa lösningen får man där­

efter i allmänhet, om största möjliga kvantitet eftersträvas. Detta samman­

hänger enligt utredningen med att kvantitet både ökar motståndskraften

och skapar möjligheter att möta en angripare var han än kommer.

Om en avvägning mellan kvalitet och kvantitet enligt nu nämnda princi­

per medför att kvantiteten blir otillräcklig, måste den operativa målsätt­

ningen omprövas. Man kan då antingen avstå från försvar mot vissa typer

av särskilt kvalificerade anfallsmedel -— vilket påverkar minimibehovet av

kvalitet — eller också minska den operativa målsättningens geografiska om­

fattning — vilket påverkar kravet på kvantitet.

11

Krigsmaktens beredskap behandlas ingående. Det påpekas till en början

att med hänsyn till våra begränsade resurser måste vi utforma ett system för

krigsmaktens beredskap, där vi drar största möjliga fördel av våra speciella

förhållanden.

De viktigaste beredskapsformerna definieras på följande sätt. Den lång­

siktiga beredskapen syftar till att fortlöpande hålla krigsmaktens personella

och materiella resurser på en kvalitativt och kvantitativt så hög nivå, att det

inte blir nödvändigt med några väsentliga kompletteringar vid och efter

mobilisering.

Mobiliseringsberedskapen syftar till att krigsförbanden skall kunna mo­

bilisera snabbt och säkert.

Znsa/sberedskapen syftar till att stridsdugliga förband skall finnas dis­

ponibla för insats efter det militärpolitiska lägets krav. Dessa förband kan

ingå i fredsorganisationen — eller i övrigt vara under ordinarie utbildning

— eller utgöras av enheter, som inkallats på grund av lägets skärpning.

När det gäller krav på beredskap av olika former gör sig bl. a. följande

synpunkter gällande.

Behovet av insatsberedskap sammanhänger med en angripares tekniska

resurser samt med de politiska och militärpolitiska förutsättningarna för

att överraskande börja ett krig mot Sverige. Ett storkrig kan sannolikt inte

börja helt överraskande. En viss tid för beredskapshöjningar bör finnas.

Förutsättningen för ett begränsat krig som riktas mot Sverige eller som be­

rör svenskt territorium är att militärpolitiska förändringar äger rum i vår

omvärld. Även i detta fall kan man därför räkna med viss tid för bered-

skapshöjande åtgärder. Vi anses därför inte ha samma behov av insats­

beredskap av den typ, som tillämpas inom stormaktsblocken.

Man konstaterar i anslutning härtill att den bästa lösningen alltjämt torde

vara, att med vårt värnpliktssystem som grund söka åstadkomma den in­

satsberedskap för olika delar av krigsmakten som läget fordrar. Allmänt

sett är det ett önskemål, att insatsberedskapen förbättras. Detta bör i första

hand ske inom ramen för utbildningsverksamheten.

För att krigsmakten skall kunna utveckla stor kraft under ett krigs inle­

dande skede måste både den långsiktiga beredskapen och mobiliseringsbe-

redskapen vara höga. Målet för den långsiktiga beredskapen måste vara,

att krigsförbanden skall kunna lösa sina uppgifter omedelbart efter mo­

bilisering.

Det anföres vidare att en ofrånkomlig förutsättning för att vårt bered-

skapssystem skall kunna fungera är att statsledningen snabbt — och även

på tämligen svaga indikationer — fattar beslut om en skärpning av bered­

skapen. Genom att krigsmaktens beredskap baseras på en hög långsiktig

beredskap och en långt driven mobiliseringsberedskap i förening med stor

förmåga till snabba höjningar av insatsberedskapen, blir kraven på en ef­

fektiv underrättelsetjänst stora.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

12

Man anför slutligen att en av de viktigaste grunderna för att vi skall kun­

na vidmakthålla och förbättra vår beredskap är att de försvarsbeslut som

ligger till grund för den långsiktiga planeringen omfattar en flerårsperiod.

Följande riktlinjer bör enligt utredningen gälla för utformningen av vårt

beredskapssystem.

Hög långsiktig beredskap samt en snabb och säker mobiliseringsberedskap är

grunden för vårt beredskapssystem. Insatsberedskapen skall främst tillgodoses

inom ramen för utbildningsverksamheten. Kraven på insatsberedskap bör diffe­

rentieras mellan olika försvarsfunktioner och mellan olika förband inom dessa.

Vårt beredskapssystem måste i hög grad baseras på förmåga till snabba höjningar

av insatsberedskapen, en effektiv underrättelsetjänst och rättidiga beslut om er­

forderliga beredskapshöjningar.

I ÖB 62 ägnas vidare särskilda avsnitt åt ekonomiska utgångs­

punkter och principer för försvarets förande. Kortfat­

tat referat av innehållet i dessa avsnitt ingår i kommitténs betänkande

(s. 29—35), till vilket torde få hänvisas i dessa frågor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Krigsmaktens utformning inom olika

kostnadsramar

Krigsmaktens utformning har utretts av överbefälhavaren inom följande

kostnadsramar.

Kostnadsram och utvecklingsprocent

Budgetår

3 460

3 600

3 392

ÖB 62

2,5 %

2,5 %

2%

3,5 %

1963/64.............

3’460

3 600

3 392

3 700

Prisläge maj 1961 och 1961 års

1964/65.............

3 547

3 690

3 460

3 830

löner för statsanställda. Medel

1965/66.............

3 636

3 782

3 529

3 964

för att färdigställa Muskövarvet

1966/67.............

3 727

3 877

3 600

4 103

är ej inräknade inom någon kost-

1967/68.............

3 820

3 974

3 672

4 247

nadsram. Beloppen i miljonerkro-

1968/69.............

3 916

4 073

3 745

4 396

nor.

1969/70.............

4 014

4 175

3 820

4 550

Summa 1963/70

26 120

27 171

25 218

28 790

Gemensamma utgångspunkter

Rörande den principiella uppbyggnaden av krigsmakten såväl enligt ÖB 62

som enligt försvarskommitténs utredningsalternativ gäller enligt överbefäl­

havaren följande.

Vårt försvar får inte organiseras och utvecklas så att det endast läm­

par sig för ett läge, även om detta i dag skulle framstå som det mest

sannolika. Krigsmakten måste i stället vara uppbyggd så att den i varje

tänkbart läge kan ge största möjliga stöd åt den svenska utrikespolitiken.

Detta fordrar mångsidighet, smidighet, rörlighet och uthållighet hos våra

stridskrafter. Våra vapensystem bör i så liten utsträckning som möjligt

15

av olika slag som fordras för att uppfylla målsättningen kan göras med

förhållandevis stor noggrannhet.

Mot denna bakgrund är det enligt överbefälhavaren av avgörande betydelse

att i anslutning till de olika kostnadsramarna klarlägga vilken krigsorgani­

sation som kan vidmakthållas, vilka uppgifter som kan lösas och vilken

målsättning för försvaret som därmed kan upprätthållas. Av särskild bety­

delse är det härvid att bedöma krigsmaktens fredsbevarande effekt, över­

befälhavaren anför i anslutning härtill följande.

Möjligheterna att bevara freden beror naturligtvis inte enbart på den militära

styrkan. Bästa möjliga garantier för landets fred och frihet får man om bl. a. ut­

rikespolitiska, ekonomiska, sociala, psykologiska och militära åtgärder, liksom åt­

gärder inom civilförsvaret, är väl balanserade och samordnade till en lämplig

säkerhetspolitik.

Vår säkerhetspolitik måste vara lämpad för att möta såväl växlande politiska

spänningslägen som förhandlingssituationer med en eller flera länder eller makt­

grupperingar. Möjligheterna att nå för oss fördelaktiga resultat bestäms av stor­

leken av våra resurser av olika slag. Med hänsyn till dessa resurser bedömer näm­

ligen andra länder behovet och värdet av sina åtgärder. På dessa resurser måste

därför också våra förhandlingspositioner baseras. Jämsides med folkets enighet,

och landets ekonomiska styrka har de militära resurserna stor betydelse. Vi måste

skapa förtroende utåt för vår vilja och förmåga att föra en alliansfri politik. Krigs­

makten skall i varje tänkbart läge kunna ge tillräckligt stöd åt den alliansfria

utrikespolitiken. Ju starkare vårt försvar är, desto större insats måste motstån­

daren räkna med, om han med våld vill söka uppnå sina syften. Den insats angri­

paren bedömer vara nödvändig för framgång kan bli så stor och riskerna för kom­

plikationer i andra delar av världen så betydande, att de samlade kostnaderna

överstiger värdet av de eftersträvade målen. Avstår angriparen från aggression,

har krigsmakten löst sin främsta uppgift — att vara fredsbevarande. Vetskapen

om att ett angrepp mot vårt land skulle mötas av ett effektivt försvar minskar

spänningen i vår närhet. Det ena stormaktsblocket behöver inte vidta särskilda

åtgärder för att vara berett att förhindra att det andra blocket flyttar fram sina

militära positioner.

En utgångspunkt för bedömning av den lämpligaste avvägningen inom

en given kostnadsram är enligt överbefälhavaren att först bilda sig en upp­

fattning i stort om vilken operativ målsättning, som kan vara rimlig för den

aktuella kostnadsramen. Därefter måste övervägas hur inom ramen föl mål­

sättningen striden bör föras. De minimikrav pa kvalitet i fråga om vapen,

vapensystem och enskilda förband som uppställts för att kunna åstad­

komma ett sådant försvar kan enligt överbefälhavaren inte frångås. Detta

innebär enligt överbefälhavaren att vid lägre kostnadsram än ÖB 62 måste

nödvändiga beskärningar i första hand gå ut över antalet förband, men

även andra väsentliga reduceringar, som inverkar på motståndskraft och

uthållighet, kan bli nödvändiga. Beträffande den lägsta kostnadsramen an­

för överbefälhavaren, att man sannolikt bort välja helt andra principer för

försvarets förande än dem som anges i ÖB 62. Av anförda skäl har emel­

lertid samma utgångspunkter i stort som för övriga kostnadsramar måst

väljas också för den lägsta kostnadsramen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

17

Möjligheterna hålls också öppna att senare införa markrobotar och raket­

artilleri. Nuvarande luftvärnsbatal joner ersätts senare successivt med luft-

värnsrobotar. Utöver den tidigare beslutade anskaffningen av Hawk-förband

kommer senare andra typer av luftvärnsrobotar att anskaffas för att bekäm­

pa bl. a. helikoptrar och långsamitgående flygplan. Medel inryms för att för­

bättra ingenjörförbandens utrustning, signalmaterielen och underhålls-

tjänsten. Skyddet av arméförbanden förbättras genom att truppbefästning­

ar byggs i ökad utsträckning i fredstid, samt genom ökad anskaffning, dels

av färdiga element för snabba truppbefästningsarbeten, dels av maskerings-

maiteriel.

Åtgärder vidtas för att successivt förbättra arméstridskrafternas bered­

skap.

Vidareutvecklingen av marinstridskrafterna sker som en fortsättning på

Marinplan 60. Utvecklingen inom marinen inriktas mot vapensystem med

små enheter som är lättrörliga eller väl skyddade. Antalet enheter ökas ut­

över Marinplan 60.

Den påbörjade ersättningsbyggnaden av motortorpedbåtar fortsätter. Mo-

torkanonbåtar anskaffas och ersätter i organisationen de små torpedbåtarna.

För skydd av import- och kustsjöfart samt för fri ubåts jakt nybyggs ubåts-

jaktfartyg, ökade medel avses för anskaffning av ubåtar.

Kustrobotförband införs som ersättning för vissa äldre tunga batterier.

Fortsatt anskaffning sker av lätta tornbatterier, som avses för särskilt vik­

tiga områden. För sådana platser, där kraven på räckvidd inte är så stora,

avses lätta robotbatterier. Vidareutveckling mot ökad rörlighet i skärgårds-

försvaret och i anslutning till farvattensförträngningarna sker genom att

rörliga spärrförband samt kustjägarkompanier uppsätts.

Höga krav ställs på kvaliteten hos våra flygstridskrafter. För att hålla

nere materielkostnaderna inriktas flygplananskaffningen efter »Draken»

mot ett enhetsflygplan. Åtgärder vidtas för att förbättra luftförsvarets ver­

kan på låg höjd. Jaktflygets kvantitativa omfattning måste på längre sikt

bli mindre än tidigare. Den planerade anskaffningen av luftvärnsrobotsyste-

met »Bloodhound II» fullföljs. Ytterligare luftvärnsrobotförband anskaffas

främst för övre Norrland.

För att lösa vissa attackuppgifter utrustas nästa jetskolflygplan för att

kunna medföra attackbeväpning. Denna utrustning inkluderar attackrobo­

tar. Under senare delen av 1960-talet börjar »Lansen» ersättas av en ny

flygplantyp — det tidigare nämnda enhetsflygplanet. Attackrobotbeväp-

ningen kompletteras och förbättras.

Flygspaningens uppgifter och organisation bibehålls, och den planerade

ersättningen av delar av spaningsflyget med »Draken» fullföljs. För enklare

spaningsuppgifter kommer nästa jetskolflygplan att ges viss spaningsut-

rustning.

Den pågående utbyggnaden av stridsledningssystemet — Stril 60 — full­

Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1963

18

följs. Systemets motståndskraft mot vapenverkan ökas genom anskaffning

av flygburna radarstationer, genom ökat antal flyttbara radarstationer och

genom skenanläggningar. — ökade medel avses för telemotmedel.

Utbyggnaden av bassystemet fortsätts med dels flygbaser med hög kva­

litet -—• huvudbaser -— dels enkla flygbaser anordnade på våra landsvägar

-— reserwägbaser.

En division medeltunga transportflygplan tillkommer för att kunna om­

disponera basförbandens betjäningsresurser. Transportplanen kan även

utnyttjas för övriga delar av krigsmakten.

Åtgärder vidtas för att ytterligare öka flygstridskrafternas beredskap.

Stridskrafternas utveckling in. m. inom av försvarskommittén angivna kost­

nadsramar

I det följande redovisas för de tre av försvarskommittén angivna kostnads­

ramarna förändringar i fråga om vissa förband och enheter i förhållande till

avsedd utveckling enligt 1958 års försvarsbeslut. För marinen görs jämfö­

relsen därvid med det s. k. alternativet 385 miljoner kronor, som överbefäl­

havaren år 1959 förordade vid sitt ställningstagande till Marinplan 60 och

som i huvudsak svarar mot de kostnadsramar som statsmakterna godkänt

för budgetåren 1960/67.

Inom armén nedgår antalet fältbrigader i de båda lägsta kostnadsramar­

na med 5—10 %, respektive 15—20 %. Inom ramen 3 600 blir det på längre

sikt (början av 1970-talet) en minskning med ca 5 %. Inom kostnadsramar­

na 3 460 och 3 392 har de förhållandevis billiga lokalförsvarsförbanden ökats

med 5—10 %, respektive 15—20 % för att trots minskningen i antalet bri­

gader kunna åstadkomma bevakning och lokalt försvar inom huvuddelen

av landet.

Inom marinen ökar antalet fregatter (ubåtsjaktenheter) med ca 20 %

i samtliga kostnadsramar. För motortorpedbåtar blir det en ökning med

ca 10 %, ca 20 % respektive ca 35 % inom kostnadsramarna räknat från

den lägsta. Antalet motorkanonbåtar något mer än fördubblas inom den

högsta kostnadsramen, medan inom ramen 3 460 ökningen begränsas till

ca 35 %. För ubåtar ökas antalet med ca 5 %, respektive ca 10 % inom ra­

marna 3 460 och 3 600. Antalet minsvepare nedgår med ca 5 % inom den

lägsta ramen, men inom de båda högsta ramarna blir det en ökning med

något mer än 5 %. Kryssarna utgår och antalet jagare minskas med 50 %.

Inom den högsta kostnadsramen ökar uppbyggnaden av kustrobotför-

band under perioden med ca 15 %. Antalet lätta batterier och rörliga spärr­

kompanier ökar med ca 10 % inom ramarna 3 460 och 3 600 samt med ca

5 % inom den lägsta kostnadsramen. Antalet tunga batterier minskar med

ca 20 %.

Inom flygvapnet nedgår antalet jaktdivisioner med 5—10 % inom de

högsta kostnadsramarna och med 15—20 % i ramen 3 392. På längre sikt

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

19

blir det ytterligare reduceringar med totalt 30-—35 %, 25—30 %, respektive

20—25 % inom de tre kostnadsramarna. Antalet attackdivisioner minskar

inom de lägsta kostnadsramarna med 30—35 %, respektive 5—10 %. An­

skaffningen av lätta attackdivisioner kan endast genomföras inom kost­

nadsramen 3 600. I fråga om luftvärnsrobotförband blir det minskning i

förhållande till vad som planerats enligt ÖB 62 i samtliga kostnadsramar

varierande mellan 30—35 % i de båda högsta och 60—65 % i den lägsta.

Bland övriga väsentliga reduceringar i förhållande till ÖB 62, som blir

nödvändiga inom de olika kostnadsramarna och som inverkar på motstånds­

kraft och uthållighet, kan nämnas följande.

Under perioden 1963/70 måste inom armén den sammanlagda anskaffningen

av stridsvagnar minskas med ca 20 %, respektive ca 35 % för de högsta kost­

nadsramarna. I den lägsta kostnadsramen blir reduceringen över 50 %. Även

anskaffningen av långskjutande artilleri måste avsevärt begränsas med ca 20 %

inom den högsta kostnadsramen och ca 30 % i de båda lägre ramarna.

Olika stödfunktioner måste anpassas till den begränsade operativa målsätt­

ningen. Sambandsmaterielen och utrustningen för underrättelsetjänst måste be­

gränsas samt inom de lägre kostnadsramarna även viss utrustning för anfall över

vattendrag m. m. Dessa åtgärder minskar möjligheterna att inom ramen för av-

värjningsstriden sätta in större styrkor till anfall.

Utbyggnaden av truppbefästningar begränsas i fred. Möjligheterna att i ett

skärpt läge snabbt åstadkomma skydd för truppen försämras. Läget inom kost­

nadsramen 3 600 är emellertid något bättre än inom övriga ramar.

De i ÖB 62 föreslagna åtgärderna för att förbättra den långsiktiga beredskapen

och insatsberedskapen kan i de båda högre kostnadsramarna genomföras utan

större inskränkningar. Däremot är det inte möjligt att förbättra mobiliserings-

beredskapen i den utsträckning som planerats.

Inom marinen måste den planerade anskaffningen av bl. a. minor och tele-

materiel för marinens kustbevakning reduceras med 20—25 % och utvecklingen

av nya ainmunitionstyper avsevärt senareläggas.

Skyddsmöjlighetema för fartyg och personal försämras genom att ca 40 %

av planerade skyddstunnlar inte kan utföras samt genom att antalet truppbe­

fästningar minskas till hälften.

De förbättringar av beredskapen som avsågs i ÖB 62 kan inte genomföras.

Inom den lägsta kostnadsramen blir det stora inskränkningar i fråga om an­

skaffningen av minor och annan viktig materiel, helikopterorganisationen samt

skyddet av fartyg och personal.

Någon anskaffning inom flygvapnet av luftvärnsrobotförband avsedda främst

för övre Norrland kan inte ske. Inom den lägsta kostnadsramen måste avbeställ­

ning av redan beställda robotdivisioner ske.

Den föreslagna förbättringen av jaktflygets verkan på låg höjd kan inte ge­

nomföras. De ytterligare åtgärder som föreslagits i ÖB 62 för att förbättra mot­

ståndskraften hos stridsledningssystcmet — Stril 60 —■ kan ej heller genom­

föras. Även beredskapen måste minskas inom Stril 60.

Ingen nyanskaffning av transportflygplan kan ske. Det blir vidare nödvändigt

att avstå från föreslagna förbättringar i fråga om telemotmedel och flygutbild­

ning.

Byggandet av flygbaser — främst i södra och mellersta Sverige — måste be­

gränsas i sådan grad att det totala antalet minskar med nära 10 % inom den

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

20

högsta kostnadsramen och med nära 20 % inom de båda andra kostnadsramar­

na. Inom kostnadsramen 3 392 kan materiel till baserna för flygförbandens betjä­

ning och för att kunna utnyttja baserna i dåligt väder endast tillkomma i begrän­

sad omfattning.

Gemensamma ändamål

Ökade medel har i ÖB 62 beräknats för förbättringar av stora delar av för­

svarets byggnadsbestånd —- särskilt en del äldre kaserner — som är i dåligt

och otidsenligt skick.

Inom de av försvarskommittén angivna kostnadsramarna måste enligt

överbefälhavaren begränsningarna även beröra de gemensamma kostnader­

na för att största möjliga antal stridande enheter skall kunna organiseras.

Minskningarna har i flera fall måst bli mycket kännbara. Moderniserings-

och iståndsättningsarbetena av kasernbyggnader måste t. ex. ske i reduce­

rad takt. Detta medför enligt överbefälhavaren att man under perioden

inte kan uppnå godtagbar förläggnings- och utspisningsstandard för de

värnpliktiga. Möjligheterna till vård och underhåll av materielen samt till

rationell utbildning försämras också i de båda lägre kostnadsramarna.

överbefälhavaren anför vidare att för att vi skall kunna följa med i den

tekniska utvecklingen det är nödvändigt att avse tillräckliga medel för forsk­

ning. Medel har i ÖB 62 avsetts för en utvidgad forskningsverksamhet vid

försvarets forskningsanstalt. Vissa begränsningar blir dock oundvikliga

även på detta område inom kostnadsramarna 3 460 och 3 392, vilket leder

till att forskningsprogrammet inom försvarets forskningsanstalt måste skä­

ras ned. Bl. a. blir studiet av lämpliga metoder för skydd mot verkan av

ABC-stridsmedel försenat.

Freds organisatoriska förhållanden

Enligt ÖB 62 förutsätts, att de föreslagna förändringarna av krigsorganisa­

tionen kan genomföras inom ramen för den fredsorganisation, som avsågs i

1958 års försvarsbeslut. Ytterligare fredsförband behöver inte tillkomma.

När det gäller försvarskommitténs kostnadsramar anför överbefälhava­

ren i förevarande hänseende att antalet fredsförband bibehålies oförändrat

i förhållande till 1958 års försvarsbeslut och ÖB 62 i de högre kostnads­

ramarna, men vissa förändringar inom förbanden kan efter hand bli

aktuella inom kostnadsramen 3 460. För kostnadsramen 3 392 gäller enligt

överbefälhavaren att en fortsatt utveckling av krigsmakten inom denna

kostnadsram snabbt kommer att leda till sådana minskningar av krigs­

organisationen att de måste få återverkningar på fredsorganisationen.

Medelsfördelning

För att åstadkomma en lämplig avvägning inom krigsmakten — och där­

igenom största möjliga samlade försvarseffekt — bör de inom respektive

Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

21

kostnadsram disponibla medlen fördelas enligt tabellen på s. 21 under de

tre första åren av planeringsperioden 1963/70.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Investeringar

Såväl inom ÖB 62 kostnadsram som i de alternativa kostnadsramarna har

man vid fördelningen av medlen eftersträvat balans mellan drift- och kapi­

talbudgeterna. För att åstadkomma den lämpliga balansen bör fördelningen

vara enligt sammanställning på s. 22. Kostnadsberäkningarna bygger där­

vid på att kravet på skydd grundats på vid tidpunkten för utarbetande av

ÖB 62 känd kunskapsnivå och att byggnadsverksamheten får bedrivas efter

en långsiktig plan utan förändringar ryckvis och med arbetet jämnt fördelat

över åren.

Den höjning av kapitalbudgeten, som skett i förhållande till nuvarande

investeringsverksamhet, och den förutsedda årliga stegringen har enligt

överbefälhavaren avpassats med hänsyn till den möjliga byggnads- och

projekteringskapaciteten. En full anpassning även tidsmässigt till verk­

samheten under driftbudgeten har därför icke kunnat ske. Viktiga objekt

har måst senareläggas.

Budgetår

Armén

Marinen

Flyg­

vapnet

Gemen­

samt

Kapital­

budget

Summa

ÖB 62

1963/64.....................................

1 148

489

1 413

415

235

3 700

1964/65.....................................

1 189

505

1 461

425

250

3 830

1965/66.....................................

1 231

522

1 511

435

265

3 964

3460

1963/64.....................................

1 079

439

1 334

396

212

3 460

1964/65.....................................

1 106

450

1 368

401

222

3 547

1965/66.....................................

1 135

461

1 402

406

232

3 636

3600

1963/64.....................................

1 120

464

1 382

403

231

3 600

1964/65.....................................

1 149

475

1 417

408

241

3 690

1965/66.....................................

1 178

487

1 453

413

251

3 782

3392

1963/64.....................................

1 057

430

1 305

393

207

3 392

1964/65.....................................

1 078

439

1 331

396

216

3 460

1965/66.....................................

1 100

448

1 357

399

225

3 529

Alla belopp är angivna i mkr samt uttryckta 1 prisläget maj 1961 och löneläget andra halv­

året 1961.

För den fortsatta utvecklingen efter 1965/66 har försvarsgrenarnas ekonomiska ramar beräk­

nats årligen stiga med för resp. kostnadsram angiven utvecklingsprocent. Sådana förändringar

1 avvägningen inom krigsmakten som föranleds av utvecklingens krav, framtida organisations­

förändringar och andra faktorer kan komma att påverka denna inriktning.

I försvarsgrenarnas ramar ingår försvarsgrensförvaltningarnas egna anslag. Inom försvars­

grenarnas ramar är vidare inräknade medel för forskning — utöver FOA verksamhet — samt

utveckling av och försök med nya vapen.

I kapitalbudgeten ingår inte medel för Muskövarvet.

Inom flygvapnets ram finns inräknade 5 mkr (i ÖB 62 6 mkr) per år för sådan allmän robot-

forskning som tjänar alla försvarsgrenars intressen. För sådan allmän robotforskning som an­

kommer på FOA har avsetts ytterligare 1 mkr per år (gäller ej ÖB 62).

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

23

Budgetår

Försvarsgren

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

Fr. o. m.

1967/68

ÖB 62

36 200

36 500

36 700

37 000

37 200

5 950

6 000

6 100

6 150

6150

Flygvapnet...................

7 450

7 500

7 600

7 650

7 650

Summa

49 600

50 000

50 400

50 800

51 000

3460

36 200

36 500

36 500

36 500

36 500

5 800

5 850

5 950

6 000

6 000

Flygvapnet...................

7 450

7 500

7 500

7 550

7 550

Summa

49 450

49 850

49 950

50 050

50 050

3600

36 200

36 500

36 500

36 500

36 500

5 850

5 900

6 000

6 050

6 050

Flygvapnet...................

7 450

7 500

7 600

7 650

7 650

Summa

49 500

49 900

50 100

50 200

50 200

3392

36 200

36 500

36 500

36 500

36 500

Marinen. . .

5 800

5 850

5 950

6 000

6 000

Flvevapnet.

7 350

7 300

7 300

7 200

7 200

Summa

49 350

49 650

49 750

49 700

49 700

I tabellen angivna utbildningskontingenter förutsätter att nuvarande inskrivningsålder för de

värnpliktiga kommer att gälla även i fortsättningen. Försvarsgrenarnas årskontingenter omfattar

samtliga personalkategorier, således även rekryteringsbehovet av fast anställda, ekonomi­

personal m. fl. kategorier.

Marinens kontingent är så avpassad, att utbildning i fartygsskydd av vissa värnpliktiga ur

handelsflottan skall kunna ske enligt de principer, som föreslagits av 1954 års utredning rörande

totalförsvarets personalbehov. Med ett utbildningssystem vid flottan, som chefen för marinen

låtit utreda och överlämnat till 1960 års värnpliktsutredning, skapas en rekryteringsgrund för

civilförsvarets undsättningskårer bland äldre värnpliktiga ur flottan. Efter en omläggning av

utbildningssystemet vid flottan fr. o. m. budgetåret 1963/64 kan denna rekryteringsväg börja

tillämpas från mitten av 1960-talet.

Övrig övertalig personal ur flottan och flygvapnet, som kan omskolas, bör överföras till armén

och (i viss utsträckning) kustartilleriet, vars personalreserver under ett antal år kommer att vara

något för små.

första tjänstgöring, kommer att öka successivt under 1960-talets första

hälft. Därefter kommer åldersklassernas storlek att minska fram till 1980.

Den sänkning av inskrivningsåldern till 18 år, som beslutades av 1954 års

riksdag, har gett de militära myndigheterna möjlighet att inkalla den år­

liga utbildningskontingenten bland värnpliktiga ur två åldersklasser. Detta

system gör att utbildningskontingenten på längre sikt kan hållas konstant,

trots att åldersklassernas storlek varierar. Vid de olika kostnadsramarna

bör enligt överbefälhavaren utbildningskontingenter enligt tabell på s. 23

årligen inkallas till första tjänstgöring.

Den tekniska utvecklingen kommer enligt överbefälhavaren att ställa

ökade kvalitativa krav på krigsmaktens personal. För vissa kategorier

värnpliktiga kan det därför bli nödvändigt med en nagot förlängd militär

utbildningstid, överbefälhavaren förutser vidare ett ökat behov av väl kva­

24

lificerad teknisk personal för utbildning, drift och underhåll efter hand

som teknisk komplicerad utrustning tillförs försvaret. I relation till sam­

hällets övriga personalbehov i fred kommer försvarets årsbehov av aktiv

personal inte att öka nämnvärt under 1960-talet. Det ökade antalet elever

från våra gymnasier och tekniska undervisningsanstalter på skilda nivåer

bör enligt överbefälhavaren förbättra förutsättningarna för en god rekry­

tering.

Den aktiva personal som i fred skall utbilda de stridande förbanden och

i krig bilda kärnan i dessa måste ha hög kvalitet. Det stora inslaget av

värnpliktiga ställer höga krav på försvarets utbildningsorganisation och

på den aktiva personalens förmåga att som instruktörer och lärare utbilda

de värnpliktiga. Utbildningen måste ha hög kvalitet, om de värnpliktiga

skall kunna ges nödvändiga kunskaper och färdigheter under den korta

fredstjänstgöringstiden.

Inom de av kommittén angivna kostnadsramarna är behovet av personal

något mindre än i ÖB 62. Minskningen i behovet av värnpliktig personal är

dock inte av den storleksordningen att den påverkar principerna för värn-

pliktssystemet.

Förändringarna i arméns krigsorganisation mellan de olika kostnads­

ramarna innebär i stort ett utbyte av vissa av de mest kostnadskrävande

förbanden mot mindre kostnadskrävande. Årsbehovet av värnpliktiga på­

verkas inte nämnvärt härav. Behovet av värnpliktiga vid flottan samman­

hänger som nämnts i det föregående främst med rustningsvolymen i freds­

tid. Minskningarna i flottans krigsorganisation påverkar endast i ringa ut­

sträckning årsbehovet av värnpliktiga. Organisationsminskningarna inom

flygvapnet slutligen inverkar huvudsakligen på årskontingenten mot slutet

av och efter planeringsperioden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Frivilligverksamhet

De frivilliga försvarsorganisationerna ger enligt överbefälhavarens upp­

fattning ett tillskott till vår försvarskraft, som är stort i förhållande till

kostnaderna. Verksamheten bör därför få ökat stöd.

Operativa konsekvenser m. m. av försvarskommitténs

kostnadsramar

I ÖB-svaret redovisar överbefälhavaren för de olika av försvarskommittén

angivna kostnadsramarna dels de operativa konsekvenserna, dels den mål­

sättning som överbefälhavaren bedömer möjlig, dels ock sin bedömning

av krigsmaktens fredsbevarande effekt inom respektive ram. Därvid fram-

hålles i huvudsak följande beträffande de operativa konsekvenserna.

De totala resurserna i invasionsförsvaret inom kostnadsramarna 3160

och 3 600 möjliggör samling av stridskrafter ur alla försvarsgrenar så att

25

ett avvärjande kan åstadkommas i en riktning. I den andra riktningen

kommer då stridskrafterna ur alla försvarsgrenar att bli försvagade, inom

kostnadsramen 3 460 starkt försvagade. Begränsningen av målsättningen till

att redan från början fördröja fiendens framträngande torde enligt över­

befälhavaren i första hand behöva göras i den riktning, där invasion kan

ske över landgränsen. Där är nämligen möjligheterna störst att fördröja

en angripare. Genom en framryckning där når han inte heller direkt fram

till för Sverige livsviktiga mål. Kommunikationsutvecklingen i Nordskan-

dinavien kommer emellertid — i förhållande till vad som bedömdes i ÖB-

utredningarna 1957 — att ge en angripare ökade möjligheter till insats på

stor bredd inom detta område. Det hävdas därför att de krav som måste

ställas på försvaret i denna riktning blir större än tidigare.

Även om terrängen i anslutning till landgränsen gynnar en fördröjning

kan emellertid möjligheterna härtill inte fullt utnyttjas, framhåller över­

befälhavaren. Inom kostnadsramen 3 460 är arméstridskrafterna starkt för­

svagade; luftförsvaret är också svagt och har svårt att nå verkan nära

fronten. Attackunderstödet är vidare starkt reducerat och det marina för­

svaret av sjöflanken starkt begränsat. Tillsammans medför detta enligt

överbefälhavaren att fördröjningen blir mycket svag, om angriparen sätter

in ett starkt och målmedvetet invasionsföretag.

Den enda förbättring i förhållande till 1958 års försvarsbeslut, som kun­

nat inrymmas inom kostnadsramen 3 600, för att möta ovannämnda ökade

krav på försvaret vid landgränsen, är enligt överbefälhavaren det lätta

attackflyg, som jetskolflygplanen ger. överbefälhavaren anför vidare att

arméstridskrafterna på lång sikt blir något försvagade, luftförsvaret —

jämfört med det i södra och mellersta Sverige —- fortfarande svagt och

dess utbyggnad för verkan på låg höjd måste eftersättas. Marinens möj­

ligheter att skydda flanken blir begränsade. De samlade styrkorna inom

denna kostnadsram måste dock enligt överbefälhavaren fortfarande bedö­

mas vara sådana att fördröjningen kan ge en betydelsefull tidsvinst. Möj­

ligheterna att åstadkomma eu effektiv fördröjning är emellertid enligt över­

befälhavarens uppfattning något mindre än vad som 1957 angavs för ut-

redningsalternativet Adam, och de kommer att minska efter hand under

planeringsperioden genom den fortgående kommunikationsutvecklingen.

Inom kostnadsramen 3 392 blir resurserna i invasionsförsvaret enligt överbe­

fälhavaren så reducerade att det inte längre är möjligt att i ett utgångsläge efter­

sträva ett avvärjande försvar i någon huvudriktning mot en invasion av större

omfattning. Det är nödvändigt att begränsa uppgifterna till enbart fördröjning,

anför överbefälhavaren. Möjligheterna att i fredstid hålla tillräcklig beredskap

mot kuppartade anfall har enligt överbefälhavaren allvarligt beskurits.

Den i förevarande sammanhang avgörande delen av den operativa mål­

sättningen, som bestämmer utformningen av krigsmakten och avvägningen

inom denna, har överbefälhavaren preciserat på följande sätt för kostnads­

ramarna 3 460 och 3 600.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

27

att sjunka efter hand genom att tillräckliga ekonomiska resurser för en

anpassning efter utvecklingens krav inte ryms under planeringsperioden.

Det hävdas vidare att om man trots de uppenbara riskerna även i fortsätt­

ningen vill begränsa målsättningen på samma sätt som blivit följden av

utredningsalternativet Adam i 1957 års ÖB-utredningar är det därför nöd­

vändigt att ställa sådana ekonomiska resurser till förfogande att en rimlig

anpassning till den strategiska och militärtekniska utvecklingen samt till

den allmänna kommunikationsutvecklingen är möjlig. Detta beräknas en­

ligt överbefälhavaren vara möjligt om den årliga ökningen från budgetåret

1963/64 bestäms till minst 3>/2 %. Vid en mindre årlig ökning blir det,

framhåller överbefälhavaren, på längre sikt nödvändigt att ytterligare sänka

målsättningen i förhållande till 1958 års operativa målsättning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

B. Förslag av 1962 års försvarskommitté

Försvarskommittén behandlar först vissa utgångspunkter vid be­

stämmandet av försvarsutgifterna.

Efter en redogörelse för kommitténs bedömning av de utrikes- och

militärpolitiska förhållandena nödgas kommittén samman­

fattningsvis konstatera, att spänningen i världen består. Några konflikter

har lösts. Andra aktualiseras ånyo och nya tillkommer. De djupgående

motsättningarna mellan stormakterna har icke kunnat elimineras och de

stora tvistefrågorna dem emellan kvarstår olösta. Nedrustningsförhand-

lingarna, i vilka Sverige deltar, har ej lett till påtagliga resultat. Risker för

krig, som berör Nordeuropa, kan icke uteslutas. Läget kan snabbt föränd­

ras. Från tid till annan kan tendenser till avspänning eller skärpt spän­

ning framträda. Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet

och klargöra sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt

territorium till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro

till vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Dess resurser måste —■ med

beaktande av våra ekonomiska förutsättningar -—■ bestämmas med hänsyn

till stormakternas strategiska intressen i Skandinavien och deras möjlig­

heter att tillgodose dessa. Vid försvarsplaneringen på längre sikt bör, en­

ligt kommittén, resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt beståen­

de osäkra världsläget. Vi måste vaksamt följa utvecklingen. Vår långsik­

tiga beredskap och vår förmåga att snabbt sätta vårt försvar på krigsfot

får inte tillåtas växla med skiftande tendenser i det storpolitiska läget. Det

är däremot naturligt att variera insatsberedskapen med hänsyn till lägets

omedelbara krav.

Vad nu sagts får enligt kommittén ses mot bakgrund att världsläget se­

dan lång tid präglats av motsättningar. Någon varaktig förbättring härvid­

lag har ej kunnat iakttas. Försvarskommittén uttalar emellertid att man

ej får utesluta denna möjlighet. Skulle motsättningarna mellan stormak­

35

ekonomiskt hänseende. Den snabba tekniska utvecklingen medför även att

en krigsmakt som låses i ett bestämt mönster fort kan bli omodern och

mindre rationellt organiserad. En fastlåst organisation kan också enligt

kommittén bidra till att försvarskostnaderna tenderar att stiga kraftigare än

vad som varit nödvändigt vid en mera flexibel organisation.

Kommittén diskuterar vidare den grad av bundenhet ett försvarsbeslut

kan innebära.

Gentemot flerårsbeslut inom en fastlåst kostnadsram av den typ som tillämpats

sedan 1958 skulle kunna anföras, att den innebär en alltför kraftig bindning av

statsmakternas åtaganden och en begränsning av deras finansiella rörelsefrihet.

I anslutning härtill vill dock försvarskommittén påpeka, att den bindning av

statsutgifterna som gjorts genom försvarsbeslutens kostnadsram synes avsevärt

mindre långtgående än de åtaganden som göres t. ex. genom antagande av en lag

om vissa bidrag eller understöd eller ett beslut om inrättandet av ett ämbetsverk.

Det får också förutsättas att försvarsbeslutet kan omprövas om det utrikes- och

militärpolitiska läget eller den statsfinansiella situationen påtagligt förändras.

Obestridligt är dock, att flerårsbeslut innebär en faktisk begränsning av rörelse­

friheten. Den försvarspolitiska målsättningen om vilken enighet i huvudsak rå­

der, innebär emellertid, att utrymmet för nedskärningar av försvarsutgifterna är

begränsat även utan bindning. Den bindning av marginalerna som åstadkommes

till följd av ett försvarsbeslut av 1958 års typ kan dock rimligtvis icke sträcka sig

längre framåt i tiden än de budgetår beslutet omspänner.

En viktig fråga anser försvarskommittén vara om flerårsbeslut försvå­

rar möjligheterna att anpassa statsutgifterna till det aktuella konjunktur­

läget. Denna fråga får än större betydelse om försvarets andel av våra re­

surser ökas eller om ett försvarsbeslut sträcker sig över flera år. Enligt för-

svarskommitténs mening ger nuvarande system möjligheter till en kon­

junkturanpassning. Det bör uppmärksammas, att materielanslagen omfat­

tar ca 50 % av driftbudgetens försvarskostnader och att försvarsbeställ-

ningarna i stor utsträckning sträcker sig över flera år. En konjunkturan­

passning kan sålunda åstadkommas genom effektuering av leveranser i

långsammare takt i ett högkonjunkturläge men i snabbare takt vid en däm­

pad konjunktur. Betalningarna kommer i princip att följa leveranserna.

Reservationerna kommer härvid att öka vid stigande konjunktur och

minska vid avtagande konjunktur. Eftersom stora delar av verkstadsindu­

strin beröres av krigsmaterieltillverkningen kan härigenom en icke ovä­

sentlig konjunkturpolitisk effekt åstadkommas. Det sagda visar enligt kom­

mitténs mening betydelsen av att reserver av betalningsmedel finnes till-

gängliga i form av reservationer å materielanskaffningsanslagen.

Möjligheterna att åstadkomma konjunkturvariationer beträffande för­

svarsutgifterna begränsas dock — förutom av den försvarspolitiska mål­

sättningen — av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk

materiel. För huvuddelen av denna materiel lar det längre tid än ett år

innan ett beslut alt anskaffa ny materiel leder till arbete i verkstäder och

leverans vid förband. Detta beror på de långa projekteringstiderna. Försvars-

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

37

materiel) omspänner samtliga sju år. De är »rullande», d. v. s. de överses årligen

och förlänges därvid med ett år. Att en dylik längd på materielplanerna är be­

fogad kan belysas av att det erfarenhetsmässigt tar 6—10 år från det man börjar

studera och konstruera ett nytt vapen, till dess det börjar tillföras förbanden.

Ekonomiskt bindande åtaganden måste ofta göras på 3—5 års sikt, om svensk

industri skall kunna medverka i krigsmaterielanskaffningen på ett rationellt

sätt. Exempel på än mera långsiktiga engagement är leveranser av stridsfartyg

och stridsflygplan.

Skall ett försvarsbeslut om en fast ekonomisk ram verkligen underlätta en ra­

tionell planering synes det vara nödvändigt, att det omfattar en icke alltför kort

period. Långsiktigheten i materielanskaffningen talar enligt kommitténs uppfatt­

ning närmast för att fyra år skulle vara en alltför kort tidrymd.

De politiska besluten om försvarets utveckling bygger dock ingalunda uteslu­

tande på ekonomiska bedömanden. Snarare är de utrikes- och militärpolitiska

förhållandena samt den tekniska utvecklingen avgörande. Utgångspunkterna för

bedömningen kan här ändras snabbt. Ett kontinuerligt forsknings-, utrednings-

och studiearbete äger också rum på det militära området. Statsmakterna kan ha

anledning att från tid till annan ompröva utvecklingslinjerna med hänsyn till

resultaten av nämnda arbeten. Ett underlag, som grundas på en fullständig ge­

nomgång av alla faktorer, torde emellertid inte kunna tas fram oftare än vart

tredje år. Å andra sidan bör — med hänsyn till den snabba utvecklingen — inter­

vallerna mellan dylika genomgångar inte göras längre.

Försvarskommittén finner det anförda tala för att ett beslut om ekono­

misk ram för det militära försvaret bör omspänna de närmaste fyra budget­

åren. Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid, att planeringen fortsättes

även för tiden efter den tidrymd som omspännes av det politiska försvars­

beslutet.

Försvarskommittén har enligt sina direktiv att pröva om icke investe-

ringsanslag under försvarets fabriksfond skall läggas vid sidan om kost­

nadsramen för krigsmakten.

Försvarskommittén har efter prövning av olika på frågan inverkande om­

ständigheter stannat för att investeringar i försvarets fabriksfond icke,

skall ingå i kostnadsramen för det militära försvaret. Kommittén förut­

sätter därvid, att särskilda anslag icke anvisas för avskrivning av icke-

räntabla militära investeringar. Av kommitténs motiveringar må följande

återges.

När det gäller reinvesteringar och investeringar för modernisering och för­

nyelse av befintliga produktionsenheter talar enligt försvarskommitténs mening

övervägande skäl för att behovet av investeringsmedel bör prövas efter kommer­

siella grunder. Sådana anslag bör alltså läggas utanför ramen för det militära

försvaret. Vad gäller anslag för investeringar i nya produktionsenheter e. d. kan

frågan synas mera problematisk. Investeringarna avser verksamhet som kan ha

sin tyngdpunkt på antingen den civila eller den militära sidan. Vad beträffar in­

vesteringarna med tonvikt på den civila sidan torde dessa enligt nuvarande ord­

ning, som enligt kommitténs mening bör bibehållas, komma att föranleda till-

lägg till kostnadsramen. Den andra typen av här åsyftade investeringar har

betydelse främst från militär (försvars-) synpunkt. Det bör erinras om att alter­

nativ till investeringar i fabriksfonden skulle vara att verkställa investeringar

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

38

för motsvarande ändamål antingen vid privatföretag eller i inrättning lydande

under någon militär förvaltning. I båda dessa fall skulle kostnaderna komma att

läggas inom ramen. Denna omständighet kan synas tala för att här åsyftade in­

vesteringar lägges inom det militära försvarets ram. Å andra sidan skall fabriks­

verket så långt möjligt söka förränta de gjorda investeringarna. Kan de inte göras

räntabla kommer ersättning att utgå från anslaget till bestridande av beredskaps-

kostnader. Här aktuella investeringar är således antingen affärsmässigt motive­

rade såtillvida att de kan beläggas med militära (eller andra) beställningar eller

betingade uteslutande av beredskapsskäl, varvid förräntningskostnader belastar

den militära kostnadsramen. Vid sådant förhållande kan enligt försvarskom-

mitténs mening invändningar knappast resas mot att även dessa investeringar

lägges utanför försvarsramen. En sådan ordning är också att föredra, om man

vill få enkla och klara regler. Försvarskommittén föreslår således att investeringar

i försvarets fabriksfond icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret.

Det bör dock förutsättas, att särskilda anslag icke anvisas för avskrivning av

icke-räntabla militära investeringar. Skulle till äventyrs avskrivningsanslag be­

viljas bör det ligga inom ramen.

Kommittén framhåller att det av det förda resonemanget uppenbarligen

framgår att anslaget Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk bör ligga inom den militära kostnadsramen. För övrigt har

också i kommitténs direktiv ifrågasatts ändrad ordning endast beträffande

investeringsanslagen.

Vidkommande den principiella konstruktionen av en kostnadsram för

det militära försvaret anför försvarskommittén i huvudsak följande.

Huvudsyftet med kostnadsramen för det militära försvaret sådan denna

konstruerats sedan år 1958 är att åstadkomma »ett rationellt utnyttjande av

försvarsanslagen enligt en långsiktig planering» (prop. 1958:110, s. 95).

Kostnadsramen bör alltså vara så utformad att myndigheterna stimuleras

att planera verksamheten så att största möjliga effekt erhålles. Kostnads­

ramen bör därför i princip innefatta alla utgifter för det militära försvaret.

Omfattar kostnadsramen endast delar av försvarsutgifterna, kan detta näm­

ligen leda till en mindre lämplig utgiftsdisposition från myndigheternas sida

(jfr SOU 1960: 40, s. 39). Kostnadsramen bör vidare vara så utformad att en

oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de budgetår kostnadsramen

gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med nuvarande ordning åstad­

kommits genom dels visst årligt tillägg för teknisk utveckling, dels hänsyns­

tagande till pris-(löne-)förändringar, dels ock beaktande av förändrade upp­

gifter o. d.

Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar f. n. dels utgifterna

under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartementets kapital­

budget inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond. I det före­

gående har försvarskommittén angivit skälen för att investeringar i fabriks-

fonden icke bör inräknas i ramen för det militära försvaret. I övrigt har

kommittén icke funnit påkallat att föreslå några förändringar i fråga om

innehållet i kostnadsramen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

39

Kostnaderna för försvarets intendenturverks serviceverksamhet bör en­

ligt kommitténs mening liksom hittills i princip inrymmas inom försvarets

anslagsram.

Härom anföres följande.

Samarbetet mellan de statliga myndigheterna torde medföra att praktiskt taget

varje myndighet utför arbete för annan myndighet. Krigsmaktens myndigheter kan

ha uppgifter för myndighet utom krigsmakten likaväl som sådan myndighet kan

ha betydande uppgifter för krigsmakten. I vissa fall förekommer en kostnads-

reglering mellan myndigheter (och mellan olika huvudtitlar). Det är då i all­

mänhet fråga antingen om mera betydande och lätt överblickbara kostnader

(t. ex. isbrytarverksamheten) eller om viss verksamhet som i princip skall vara

isjälvbärande (t ex. flygtekniska försöksanstalten). Att i samtliga fall göra eu

kostnadsreglering torde icke vara möjligt och knappast ha praktisk betydelse.

När det gäller intendenturverket synes kostnaderna varken vara så stora eller

så lätt avskiljbara att en särredovisning kan vara befogad.

Försvarskommittén erinrar om hur prisregleringen på försvarsutgifterna

är utformad och redovisar vilka belopp som hittills utgått som priskompen­

sation på driftbudgeten.

Försvarskommittén uttalar att prisregleringstekniken i stort sett funge­

rat väl och att kommittén därför inte funnit anledning att ifrågasätta någon

ändring av gällande system för reglering av prisstegringar. En översyn av

prismaterial och vikter vid indexberäkning kan däremot vara påkallad

från tid till annan. Kommittén förutsätter, att dessa och andra frågor, som

sammanhänger med prisregleringstekniken, fortlöpande följes av försva­

rets prisregleringsdelegation.

Statsutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 117/62 ut­

talat att man bör söka åstadkomma mera preciserade riktlinjer beträffande

i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför försvarets kostnadsram och

funnit det lämpligt att detta spörsmål övervägs av 1962 års försvarskom-

mitté.

Efter en erinran om att nu tillämpad ordning går tillbaka på uttalanden

av 1960 års försvarskommitté (SOU 1960:40, s. 39—40) uttalar 1962 års

försvarskommitté att den icke funnit skäl föreslå några ändringar i de rikt­

linjer som gäller. Kommittén betonar betydelsen av att en någorlunda fast

praxis kan utbildas. Detta torde icke vara möjligt med mindre riktlinjerna

bibehålies oförändrade under några år. Att svårigheter skulle möta vid rikt­

linjernas tillämpning torde enligt försvarskommittén ha varit klart från

början.

Försvarskommittén har studerat flertalet av de frågor där tillägg till eller

avdrag från den militära kostnadsramen beslutats eller ifrågasatts under

de senaste två budgetåren. I det övervägande antalet av dessa fall torde några

meningsskiljaktigheter icke behöva råda om tillämpning av gällande rikt­

linjer. Av aktuella ärenden är flertalet mark- och byggnadsärenden. För-

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

Försvarskostna derna 1960—1967

Pris- och

löneökning

Budgetmässig

ram enl. 1958

års beslut

87 (= 2,5 s/fl för teknisk utveckling)

i !

*

50 (= är 1960 överenskommen minskning i förhällande

*

till 1958 ärs beslut)

1962-63

1964-65

1960-61

IIIIIIIIIIHItItlltllllllHIlHI

Minskningi

Ökning /

förhällande till 1958 ärs beslut

Försvarskostnadernas utveckling enl. 1960 och 1962 ärs försvarsöverenskommelse

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

0 ⁸

å ^r

1

9

6

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

43

omedelbara försvarseffekten uppskjuta ställningstagande till vissa objekt

inom kostnadsramen uppgående till tillhopa ca 65 miljoner kronor per år.

Det är därvid främst fråga om vissa objekt som antingen ej är slutgiltigt

tekniskt utformade eller kan beställas efter fyraårsperiodens slut. Sålunda

bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna sam­

tidigt som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre

Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifråga­

satta nya ubåtsj aktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har

också ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten

för totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt

att vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av in­

träffad arbetslöshet.

Med beaktande av det anförda har försvarskommittén funnit det befogat

att med bibehållen målsättning bestämma basbeloppet för budgetåret

1963/64 till 3 515 miljoner kronor i 1961 års pris- och löneläge. Till det

nämnda basbeloppet skall i enlighet med kommitténs övriga ställningsta­

ganden läggas 57 miljoner kronor för förbättrade avlöningsförmåner för de

värnpliktiga och 30 miljoner kronor för färdigställande av Muskövarvet.

Basbeloppet skall vidare reduceras med 5 miljoner kronor för investe­

ringar i försvarets fabriksfond, som enligt kommitténs förslag bör läggas

utanför ramen. Som kompensation för inträffade pris- och lönestegringar

sedan år 1961 tillkommer 183 miljoner kronor. Basbeloppet för budgetåret

1963/64 kommer således att — i 1962 års priser och löneläget för stats­

anställda från och med den 1 januari 1963 — uppgå till (3 515 + 57 + 30 —

5 + 183 —) 3 780 miljoner kronor. Anskaffningsverksamheten under den

närmaste fyraårsperioden skall inriktas efter en kostnadsram med detta bas­

belopp. Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2>/2 % för teknisk

utveckling. Försvarskommittén har vidare förutsatt att löne- och prissteg­

ringar skall beaktas enligt för närvarande gällande grunder. Likaså har

kommittén utgått från att hittillsvarande normer för reglering av kostnads­

ramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.

Försvarskostnadernas utveckling budgetåren 1960—67 vid bifall till för-

svarskommitténs förslag visas schematiskt på s. 42. Härav framgår att

det av kommittén nu föreslagna basbeloppet innebär en reell höjning med

— förutom stegringen till följd av inträffade pris- och lönestegringar —

222 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vid jämförelse

med en budgetmässig framräkning av 1958 års försvarsbeslut innebär kom­

mitténs förslag en ökning under fyraårsperioden med ca 360 miljoner kro­

nor. Härtill kommer 57 miljoner kronor årligen för de värnpliktigas för­

bättrade avlöningsförmåner. Även om denna summa inte kan sägas ge

direkt försvarseffekt, bör man enligt kommitténs mening ej bortse från att

värnpliktsförmånernas storlek kan ha betydelse för de värnpliktigas all­

männa inställning till försvaret.

45

svarskommittén velat peka på de besvärliga problem, som föreligger på

detta område. I överbefälhavarens utredningar har, erinrar försvarskom-

mittén, förutsatts dels att luftvärnsrobotar skall anskaffas för bekämpning

av särskilt kvalificerade flygplanmål, dels att ett kvalificerat enhetsflyg-

plan — flygplan 37 — skall utvecklas under perioden. Huvudprestanda för

denna flygplantyp har redan fastlagts; åtskilliga spörsmål beträffande va­

pen och annan utrustning har emellertid ännu ej fått en definitiv lösning.

Den av försvarskommittén förordade kostnadsramen bör göra det möjligt

att slutföra redan beslutad anskaffning av luftvärnsroboten Bloodhound II.

Vidare bör det enligt kommittén bli möjligt att under den närmaste fyraårs­

perioden fortsätta utvecklingsarbetet beträffande flygplan 37 i huvudsak

i planerad takt. Försvarskommittén förutsätter, att härvid prestandakra­

ven noggrant överväges med hänsyn till såväl flygplanets taktiska uppgifter

som kostnaderna. Försvarskommittén framhåller, att därvid bör särskilt

beaktas vikten av att inom fastlagd kostnadsram erhålla ett från operativa

synpunkter erforderligt antal flygplan. I sammanhanget anför kommittén

att den vid sitt ställningstagande i fråga om kostnadsramen, på grundval

av det material som överbefälhavaren företett, räknat med att det skall

vara möjligt att utrusta nästa skolflygplan så att det blir användbart som

ett lätt attackflygplan för samverkan med armé- och marinstridskrafter

främst i övre Norrland och i anslutning till vår kust.

I samband med övervägandena om kostnadsramen för försvaret har kom­

mittén funnit det vara önskvärt att statsmakterna i god tid före fyraårs­

periodens slut låter företaga nya utredningar rörande försvarets totalkost­

nader för kommande år. Därvid bör såväl basbeloppens som utvecklings-

procentens storlek övervägas. Försvarskommittén understryker att stats­

makterna härvid skall vara helt obundna. Som ett led i denna riktning har

försvarskommittén angivit, att anskaffningsverksamheten under perioden

skall inriktas efter kostnadsramen med basbeloppet 3 780 miljoner kronor.

För att förbereda ifrågavarande utredningar bör det militära utrednings­

arbetet bedrivas så att ett fullständigt underlag föreligger för ett kommande

ställningstagande till olika kostnadsalternativ utformade bland annat enligt

de på försvarskommitténs uppdrag utarbetade alternativen »3 600» och

»3 460». Vid detta utredningsarbete bör beaktas av kommittén anförda syn­

punkter på alternativa utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar.

Beträffande frågan om effektivisering av värnpliktssystemet och därmed

Sammanhängande problem erinrar kommittén om att detta f. n. prövas

av 1960 års värnpliktsutredning. Enligt vad försvarskommittén inhämtat

beräknar värnpliktsutredningen kunna framlägga förslag under hösten

1963. Kostnadskonsekvenserna härav har försvarskommittén självfallet ej

kunnat beakta vid sitt ställningstagande. Kommittén utgår emellertid från

att förslaget prövas av statsmakterna i sedvanlig ordning. I den mån för­

slagen innebär ändrade fredsuppgifter för krigsmakten förutsätter kommit­

Kungl. Maj.ts proposition nr i08 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

47

Budgetår

Armén

Marinen

Flyg­

vapnet

Gemen­

samt

Kapital­

budget

Summa

Summa

'3600'+

2

‘/s %

1963/64

1157

468,6

1 359

548,4

247

3 7801

3 865

1964/65

1

186

480

1395

557

257

3 875

3 962

1965/66

1

218

492

1 431

564

267

3 972

4 061

1966/67

1 250

505

1 468

571

277

4 071

4 163

1963/67

4 811

1 945,6

6

653

2 240,4

1 048

15 698

16 051

1967/68

1 3082

5312

1 5432

5832

3022

—

4 267

1968/69

1 343

545

1 584

590

312

—

4 374

1969/70

1 379

559

1

626

597

322

—

4 483

1963/70

8

841

3 580,6

10 406

4 110,4

1 984

29175

Med skrivelse den 6 februari 1963 har överbefälhavaren med eget yttrande

insänt dels av försvarsgrenscheferna utarbetade långsiktsplaner, dels in­

vesteringsplaner för gemensamma ändamål.

I det följande redovisas kortfattat de väsentligaste materielanskaffning-

arna enligt planerna och överbefälhavarens yttrande över dessa. Redogö­

relse för planerad materielanskaffning under nästa budgetår lämnas vid

anmälan av försvarsgrenarnas anslag till anskaffning av materiel m. m.

(motsv.). I vad avser planerad investeringsverksamhet vid försvarsgrenarna

och för gemensamma ändamål lämnas kortfattad redogörelse härför vid

anmälan av vederbörliga anslag under kapitalbudgeten. För närmare kän­

nedom om innehållet i långsiktsplanerna torde få hänvisas till de hand­

lingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens ve­

derbörande utskott.

Långsiktsplaner för armén

Förslag till inriktning i stort av materielanskaffningen vid armén intill

1970 har framlagts av arméchefen i skrivelse den 1 februari 1963. I an­

slutning till detta förslag har armétygförvaltningen och arméintendentur-

förvaltningen avgivit förslag till materielplaner.

Anskaffningen av tygmateriel skall enligt förslaget under angiven

tid äga rum inom en kostnadsram av 3 390 miljoner kronor med följande

fördelning per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

410

426

449

473

519

543

570

3 390

Bland väsentligare materielanskaffningar under perioden 1963—1966 an­

ger arméchefen bl. a. följande.

1 Därtill kommer utanför ramen 0,6 (reservofficerspremier), 112,1 (prisregleringsanslag, Wasa-

bärgning, flygtekniska försöksanstalten) och 26,3 miljoner kronor (merkostnadsanslag, FFS,

AIS och K 4)*

*

* Återgång av neddragningarna 1963/67 med 21,5, 12,5, 31,0, 5,0 resp. 15,0 miljoner kronor.

49

svarsförband, av förbättrad vinterutrustning, ytterbeklädnad och vatten­

täta skodon samt av nya regnskydd och persedelpåsar. Anskaffning av ny

hjälmduk, som bl. a. ger skydd mot värmestrålningen vid kärnexplosioner,

beräknas kunna slutföras. Beställning avses vidare utläggas på vissa under­

kläder och motorkläder samt ev. tältutrustning för förläggning och stabs-

tjänst.

L å n g s i k t s p 1 a n e r för marinen

I skrivelse den 29 januari 1963 har chefen för marinen framlagt förslag

till långsiktsplaner för marinen 1963/70.

Anskaffning av fartyg m. m. skall enligt förslaget under angiven tid

ske inom en kostnadsram av 873,4 miljoner kronor med följande fördelning

per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

108

111,5

115,7

121,3

133,3

138,8

144,8

873,4

Bland väsentligare objekt som planeras för anskaffning må nämnas

ytterligare torpedbåtar, av vilka de första blir av samma typ som riksdagen

redan medgivit beställningsbemyndigande för, kanonbåtar av i huvudsak

samma typ som angivits i marinplanen, flera attackubåtar av typ A 11 G

samt minsvepare av modifierad Arkö-typ. Vidare avses jagarna Kalmar och

Hälsingborg ombyggas till fregatter samt ubåtar och större torpedbåtar

moderniseras. Fortsatt anskaffning av tunga helikoptrar ingår även i pla­

nerna.

För kustartilleriet fortsättes anskaffning av bevakningsbåtar och av

transportbåtar för kustjägarkompanierna. Vidare planeras anskaffning av

artilleritransportfärj or.

Anskaffning av vapenmateriel m. m. skall enligt planerna under

angiven tid ske inom en kostnadsram av 698 miljoner kronor med följande

fördelning budgetårsvis (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

82

86

92

97

108

114

119

698

Anskaffningen av vapenmateriel för flottan omfattar huvudsakligen:

ersättningsbehovet av vapenmateriel (främst artilleri-, robot- och torped­

ammunition),

minor för flottan,

i land uppställd stridsledningsmateriel,

forskning, försök och utveckling av vapenmateriel, som icke har direkt

anknytning till nya fartygsprojekt samt

modernisering av vapenmateriel.

50

Anskaffning av vapenmateriel m. m. för kustartilleriet inriktas främst på

fortsatt utveckling och anskaffning av kustrobotsystem samt av lätta

tornbatterier och robotbatterier,

uppsättande av rörliga spärrförband,

modernisering och utbyggnad av minvapnet,

införande av nytt eldledningssystem vid de tunga kustartilleribatterier

som avses kvarstå efter periodens slut,

fortsatt utbyggnad av spanings- och telekommunikationssystemet samt

utveckling av vapensystem avsedda för framtida ersättning av tunga

kustartilleribatterier.

Lå n g s i k tsp1 aner för flygvapnet

Med skrivelse den 31 januari 1963 har chefen för flygvapnet framlagt för­

slag till långsiktsplaner för flygvapnet 1963/70.

Anskaffning av flygmateriel m. m. skall enligt förslaget under angiven

tid ske inom en kostnadsram av 7 030 miljoner kronor med följande fördel­

ning budgetårsvis (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

Budgetår

63/64

64/65

65/66

66/67

67/68

68/69

69/70

63/70

Belopp

940

950

960

980

1 030

1070

1

100

7 030

Anskaffningen av flygmateriel m. m. inriktas främst på

fortsatt anskaffning av flygplan 35,

fortsatt utveckling samt anskaffning av flygplan 37, till en början i attack­

version,

utveckling och anskaffning av jetskolflygplan som även skali kunna för­

ses med beväpning,

anskaffning av jakt- och attackrobotar, utveckling av nya jakt- och attack­

robotar samt modifiering av redan anskaffade robotar samt

fortsatt utbyggnad av strilsystemet samt av tråd- och radiolänknät, an­

skaffning av radio- och radarmateriel för flygplan.

överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren anför, att de överlämnade långsiktsplanerna är att an­

se som ändringar och kompletteringar till tidigare insända förslag till äskan­

den. De inlämnade långsiktsplanerna är anpassade till de ramar och del­

ramar som överbefälhavaren föreskrivit. Planerna innebär att materiel-

anskaffning och investeringsverksamhet enligt kostnadsalternativet »3 600»

— med de ändringar som förutsättes i försvarsöverenskommelsen den 22

november 1962 -— kan genomföras, överbefälhavaren föreslår därför att de

insända långsiktsplanerna m. m. läggs till grund för statsmakternas beslut

inom den överenskomna kostnadsramen.

51

De inplanerade medlen under delposten moderniserings- och iståndsätt-

ningsarbeten i försvarets fastighetsfond torde enligt överbefälhavaren icke

medge att verksamheten för detta ändamål på längre sikt får erforderlig om­

fattning. ökade resurser torde bli erforderliga, varför överbefälhavaren av­

ser återkomma till denna fråga för tiden efter budgetåret 1963/64.

Möjligheterna att tillgodose det stora ackumulerade behovet av byggnads-

och iståndsättningsarbeten har begränsats i försvarsöverenskommelsen ge­

nom att arbeten för totalt 20 miljoner kronor per år skall utföras endast

om så erfordras för att avhjälpa inträffad ax-betslöshet. överbefälhavaren

understryker vikten av att dessa arbeten utförs så snart detta är lämpligt

med hänsyn till sysselsättningsläget och förutsätter att de i så fall bekostas

med medel utanför försvarets kostnadsram.

De investeringskostnader för omlokalisering av krigsmaktens förband

som förorsakas av tätorternas expansion men ej av militära skäl har i in­

vesteringsplanerna förutsatts skola bestridas med medel utanför försvars-

överenskommelsens basbelopp.

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

D. Departementschefen

Försvarsbeslutet år 1958, som byggde på en överenskommelse mellan de

fyra stora riksdagspartierna, innebar dels att en ekonomisk ram för de

militära utgifterna på driftbudgeten fastställdes för budgetåret 1958/59,

dels att ramen från och med budgetåret 1959/60 skulle ökas med 2,5 %

årligen för teknisk utveckling och justeras med hänsyn till inträffande

pris- och löneförändringar. Vid 1959 års riksdag fastställdes regler för be­

räkningen av dessa förändringar.

Giltighetstiden för 1958 års försvarsbeslut angavs ursprungligen till de

närmaste tre å fyra budgetåren. 1961 års riksdag har sedermera fattat be­

slut angående försvarskostnaderna under budgetåren 1961/63. Detta beslut

innebär i huvudsak en fortsatt utveckling av försvarshuvudtiteln enligt de

riktlinjer som angavs år 1958. Tillägg skall sålunda alltjämt utgå för tek­

nisk fördyring samt justering ske för löne- och prisförändringar. Detta

gäller, i motsats till 1958 års beslut, även kapitalbudgeten. Planering och

inriktning bör fullföljas i överensstämmelse med 1958 års beslut. Genom

riksdagsbeslutet 1961 fastställdes vidare en gemensam ram för utgifterna

för det militära försvaret avseende såväl driftbudgeten som kapitalbud­

geten.

Riksdagsbeslutet år 1961 angående principerna för bestämmande av kost­

nadsramen för krigsmakten avser tiden till och med budgetåret 1962/63.

Med anledning liärav utverkade jag, som förut nämnts, Kungl. Maj:ts be­

myndigande att tillkalla eu kommitté för att utreda försvarets allmänna

inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter innevarande budgetår.

Jag har i det föregående redogjort för de förslag rörande det militära för­

53

Som grund för sina förslag har försvarskommittén redovisat bedöman­

den av den utrikespolitiska, militärpolitiska och militärtekniska utveck­

lingen samt av de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna

för de närmaste åren.

Kommittén konstaterar, att de djupgående motsättningarna mellan stor­

makterna icke kunnat elimineras och att de stora tvistefrågorna dem emel­

lan kvarstår olösta. Risker för krig, som berör Nordeuropa, kan icke ute­

slutas. Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet och klar­

göra sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt territo­

rium till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro till

vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Vid försvarsplaneringen på

längre sikt bör resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt beståen­

de osäkra världsläget. Den militärtekniska utvecklingen har fortsatt, san­

nolikt i snabbare takt än man förutsåg för några år sedan. Liksom tidi­

gare är utvecklingen mest påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen

samt kemiska och biologiska stridsmedel. Det bör dock observeras, att

stormaktsblockens resurser i stor utsträckning utnyttjas för strategiska

stridsmedel vilkas användande för ett anfall på Sverige i många lägen ter

sig mindre sannolikt. Vi har enligt kommitténs mening goda tekniska för­

utsättningar att följa med i utvecklingen och bygga upp ett efter våra för­

hållanden effektivt försvar.

Från samhällsekonomisk synpunkt bedöms, på grundval av 1959 års

långtidsutrednings prognos om produktivitetsökningen, ett genomförande

av försvarskommitténs förslag icke innebära någon alltför betungande

börda. Kommittén, som understryker osäkerheten i utgångsvärdena för

prognoserna, har emellertid ansett det nödvändigt att iaktta försiktighet

vid bestämmandet av försvarsutgifterna. När det gäller det statsfinansiella

läget uttalar kommittén, att detta alltid måste präglas av ovisshet och att

kommittén tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskostnadernas fram­

tida utveckling.

Försvarskommittén förutsätter att den sedan år 1958 gällande allmänna

målsättningen skall upprätthållas. Kommittén understryker att i krig in-

vasionsförsvar skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Vidare uttalar kom­

mittén att för att uppfylla den allmänna målsättningen det är nödvändigt

att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl avvägda mot var­

andra. Vår försvarsmakt bör byggas upp för att utan luckor i systemet

kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad in­

tensitet och omfattning så långt våra resurser medger.

Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som under­

lag för planeringen inom krigsmakten. Härför har det ansetts erforderligt

att de operativa uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. I anslut­

ning härtill anför kommittén bl. a. att det ankommer på statsmakterna

att avgöra vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

56

Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att möta

detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets huvud-

uPP»ift är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga an­

fall samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vi­

daste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psy­

kologiska försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och

motståndsanda.

Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan sam­

hällelig verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade

försvarsansträngningarna.

Totalförsvarets olika delar samverkar och understödjer varandra så, att

största försvarseffekt ernås.

Den sedan år 1948 för krigsmakten gällande allmänna målsättningen, som

senast bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar, bör bibehållas och allt­

jämt vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta ut­

vecklingen av försvarsorganisationen. Detta innebär bl. a., att försvarskraf-

terna bör utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på

svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag kan ansluta mig

till kommitténs bedömning att det föreligger behov av en operativ målsätt­

ning för krigsmakten som underlag för planeringen. En sådan måste fast­

ställas mot bakgrund av bl. a. det rådande militärpolitiska läget och en så

långt möjligt realistisk bedömning av en angripares sannolika insats mot oss.

Om detta underlag förändras i det ena eller andra avseendet, vilket snabbt

kan bli fallet, kan det bli nödvändigt att omarbeta gällande operativa mål­

sättning.

I detta sammanhang vill jag understryka betydelsen av de studier och

det prognosarbete som myndigheterna utför. Med utnyttjande av modern

teknik och metodik har ett förbättrat underlag framtagits för de ställnings­

taganden och bedömanden som nu görs. Men det är inte möjligt att nå fram

till preciserade bestämningar av den omfattning och karaktär anfall mot

vårt land kan tänkas få. Själva underlaget för sådana beräkningar är i

flera avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsent­

liga sammanhang tvingas man använda alternativa räkneexempel. Det är

med hänsyn härtill inte heller möjligt att exakt ange vilka egna försvars-

resurser som vid anfall på vårt land tryggar avvärj ning eller endast möjlig­

gör fördröjning. Det råder helt naturligt ett allmänt samband mellan re­

surser och målsättning. Men någon precisering eller fastlåsning är varken

möjlig eller önskvärd.

Vid bestämmandet av operativ målsättning måste hänsyn tas till de eko­

nomiska resurser som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna

målsättningen och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som

krigsmakten skall lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedöm­

Kungl. Maj. ts proposition nr 10S år 1963

57

ning har gjorts av försvarskommittén. Vad denna därvidlag uttalat kan

jag ansluta mig till. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av

överbefälhavaren bestämma den operativa målsättningen.

Försvarskommittén föreslår, alt den sedan år 1958 tillämpade principen

med fleråriga försvarsbeslut bibehålls. Mot försvarskommitténs förslag i

denna del har jag icke någon erinran. Övertygande skäl talar för att en

sådan ordning ger största försvarseffekt av tilldelade ekonomiska och per­

sonella resurser. I sammanhanget behandlar kommittén spörsmålet om

flerårsbeslut försvårar möjligheterna att anpassa verksamheten inom det

militära försvaret till det aktuella konjunkturläget. Enligt kommitténs me­

ning ger nuvarande system möjligheter till konjunkturanpassning. Möjlig­

heterna härtill begränsas dock -— förutom av den försvarspolitiska mål­

sättningen -—- av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk

materiel. Kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts

om en reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken

skulle användas i konjunkturpolitiskt syfte. Förutsättningarna för en mot­

svarande reserv av sysselsättningsobjekt även på andra områden bör en­

ligt kommittén inventeras. Jag anser det angeläget att en sådan undersök­

ning kommer till stånd. Den synes lämpligen kunna utföras genom för­

sorg av överbefälhavaren med biträde av försvarets förvaltningsdirektion.

En viss anpassning till konjunkturpolitiken kan åstadkommas genom

att anslag och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj :ts dispo­

sition och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dy­

lika åtgärder har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren.

Jag förutsätter, att en dylik ordning skall tillämpas även fortsättningsvis.

Försvarskommittén understryker vikten av alt kostnadsramen inte rub­

bas med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och militärpolitiska

läget. Förändringar av kostnadsramen kan, under den period ett långsik­

tigt beslut avser, inte tillåtas annat än i exceptionella lägen. Jag vill under­

stryka vikten av detta och erinra om att jag till 1962 års statsverksproposi-

tion uttalade, att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på

bedömningen, att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan

kommer att bestå under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför

de grundläggande principbesluten om försvarets utformning på längre

sikt respekteras oavsett om avspänning eller tilltagande motsättningar för

stunden sätter sin prägel på den utrikespolitiska situationen. Och när så­

dana beslut fattas måste strävan vara att dra slutsatser om försvarets stor­

lek och inriktning mot bakgrunden av mera långsiktiga tendenser inom den

internationella politiken och strategien.

Försvarskommitténs förslag alt ett beslut om ekonomisk ram för det

militära försvaret skall omspänna de närmaste fyra budgetåren ger jag

min anslutning. Kravet på fasthet och långsiktighet tryggas, när den ekono­

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

59

utformning. Jag anser dessa kommitténs påpekanden vara mycket bety­

delsefulla. För egen del vill jag i anslutning härtill framföra följande.

Vid utredningsverksamheten inom krigsmakten är det väsentligt att

studiearbetet bedrivs med olika grundläggande förutsättningar för angri­

parens strategi och taktik. Detta gäller bl. a. det strategiska målet för en

angripares aggression mot vårt land samt bedömningen av vilken tid som

åtgår och vilka territoriella vinster som erfordras för att målet skall anses

vara nått. Men variationen i förutsättningarna bör också gälla de medel

en angripare kan tänkas använda för att nå det antagna målet. Frågan om

olika bekämpningsmetoder hör till detta problemkomplex. När det gäller

utformningen av krigsmakten och principer för försvarets förande upp­

ställer sig bl. a. frågorna på vilket avstånd från vårt territorium vår be­

kämpning skall, sedan Sverige anfallits, sättas in samt vilken uthållighet

och vilken beredskap som bör eftersträvas. Vid studierna bör enligt min

mening ingångsvärdena varieras även för dessa faktorer. När det gäller

värderingen av studieresultaten bör dessa ställas i relation endast till de

sannolikaste krigsfallen, som främst bör vara dimensionerande för krigs­

maktens utformning och omfattning. Det är angeläget att ett realistiskt

underlag skapas för den prioritering som en begränsad kostnadsram ofrån­

komligen framtvingar. Härvidlag har försvarskommittén bland annat an­

fört att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande för

deras prioritering och i detta vill jag helt instämma. Jag vill också peka

på betydelsen av realistiska utgångspunkter i fråga om kostnaderna för

olika vapensystem.

Jag kan förorda, att en kostnadsram för det militära försvaret under

budgetåren 1963/67 bestämmes i enlighet med de riktlinjer som försvars­

kommittén framfört. Basbeloppet för budgetåret 1963/64 bör alltså bestäm­

mas till 3 780 miljoner kronor i 1962 års priser och med beaktande av 1963

års löneläge för statsanställda. Detta innebär i förhållande till innevaran­

de budgetår en reell höjning av basbeloppet med — förutom stegringen

till följd av inträffade pris- och lönestegringar — 222 miljoner kronor.

Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2 V* % för teknisk ut­

veckling. Löne- och prisförändringar förutsätts skola beaktas enligt för

närvarande gällande grunder, liksom hittillsvarande normer för reglering

av kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter

skall bibehållas.

Den föreslagna kostnadsramen bör göra det möjligt att fortsätta arbetet

på att successivt modernisera och förbättra våra krigsförbands materiel.

De enskilda förbandens stridseffekt bör kunna höjas genom ökad eldkraft,

ökad rörlighet och förbättrat skydd. Begränsning av krigsorganisationens

omfattning blir i huvudsak erforderlig endast i sådana fall där kvalitets­

kraven måst sättas särskilt höga och kostnadsutvecklingen till följd därav

nödvändiggör att antalet enheter efter hand något minskas. Jag anser i

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

61

dens slut låta företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader

för kommande år, varvid såväl basbeloppens som utvecklingsprocentens

storlek bör övervägas. Mot försvarskommitténs förslag i denna del har

jag icke någon erinran. För att förbereda dessa utredningar bör enligt för­

svarskommitténs mening det militära utredningsarbetet bedrivas så att

underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnads-

alternativ utformade bland annat enligt alternativen »3 600» och »3 460».

Härvid bör beaktas de av försvarskommittén anförda synpunkterna på al­

ternativa utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar. Jag ansluter mig till

kommitténs förslag och understryker vikten av att handlingsfriheten effek­

tivt upprätthålles efter utgången av den nu aktuella fyraårsperioden.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till den avvägning mellan försvarsgre­

narna och den utveckling inom krigsmakten under den närmaste fyraårs­

perioden, som försvarskommittén förutsatt. Av särskild vikt är härvid, att

stridsenheternas effekt och allsidiga användning i invasionsförsvaret till­

mäts avgörande betydelse vid prioriteringen. Jag vill därför understryka

värdet av att ytterligare eu infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre

Norrland och att mark- och kustförsvarets eldunderstöd förstärkes. Detta

bör kunna ske genom att nästa skolflygplan utrustas så, att det blir an­

vändbart som ett lätt attackflygplan för samverkan med arméstridskrafter

främst i övre Norrland och med marinstridskrafter i anslutning till vår

kust. Som försvarskommittén framhållit, bör dock den gjorda avvägningen

inte betraktas som fastlåst. Förskjutningar inom ramen kan bli nödvän­

diga; inte minst den relativt långa period försvarsbeslutet avser aktuali­

serar en viss anpassningsbarhet. Vid den fortsatta planeringen inom för-

svarsöverenskommelsens ram bör strävan vara att ytterligare förbättra in-

vasionsförsvarets effekt och allsidighet. Särskild uppmärksamhet bör en­

ligt min mening vid det fortsatta planeringsarbetet ägnas åt att tillse att

tillräckliga markstridskrafter står till förfogande för försvaret av vårt ter­

ritorium.

När det gäller luftförsvarets framtida utformning kan jag ansluta mig

till vad försvarskommittén anfört. Jag vill särskilt understryka angelägen­

heten av att vid utvecklingen av flygplan 37 prestandakraven avpassas så

att man inom fastlagd kostnadsram erhåller ett från operativ synpunkt till­

räckligt antal flygplan. I

I detta sammanhang torde jag få beröra vissa förslag avseende värn-

pliktskontingentens storlek, som framlagts av 1954 års utredning rörande

totalförsvarets personalbehov (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 15). Utredningen

har föreslagit alt principbeslut snarast fattas om att framdeles höja in-

skrivningsåldern från 18 år till 19 år. För egen del vill jag emellertid här­

vidlag avvakta vad 1960 års värnpliktsutredning kan komma att föreslå.

62

Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

A. Militära försvaret

Kostnadsram för drift­

budget och kapitalbud­

get 1963/64

Härtill kommer

B. Flygtekniska försöksan­

stalten

C. Investeringar i försvarets

fabriks/ond

Totalt för försvarsdepar­

tementet

Armén

1 214,3

Marinen

505,5

Flygvapnet

J1 443,0

Gemensamt

731,583

Summa

a3 894,383

10,950

13,800

3 919,133

Utredningen behandlar vidare frågan om metoder för att vid behov maxi­

mera utbildningskontingenten genom att undanta en del krigsdugliga värn­

pliktiga från all utbildning i fred, d. v. s. tillämpa kategoriklyvning. Utred­

ningen anser, att ingen lämplig metod härför finnes utan anvisar en annan

utväg. För egen del vill jag erinra om att enligt den allmänna målsätt­

ning för krigsmakten, som innefattas i det förslag om försvarets framtida

utformning jag nu framlägger, varje vapenför man som icke bindes av

andra för totalförsvaret viktiga uppgifter bör sättas i stånd att delta i det

militära försvaret. Jag finner det därför inte aktuellt att närmare pröva

metoderna för kategoriklyvning.

Jag övergår härefter till kostnadsfördelningen mellan olika komponen­

ter inom det militära försvaret. För budgetåret 1963/64 förutsätter jag

icke någon ändring av det sammanlagda belopp, 3 919,1 miljoner kronor,

för försvarsdepartementets driftbudget och kapitalbudget som anmälts i

årets statsverksproposition (bil. 6, s. 13). Beloppet bör fördelas enligt föl­

jande tablå (se s. 62).

I anslutning till tablån vill jag nämna, att överföringar till fastighets-

fonden nödvändiggjorts av den höjning av ersättningsanslaget till kasern­

byggnaders delfond som föreslagits i propositionen 1963:44 (jfr s. 18).

För att upprätthålla underhållsvolymen på längre sikt erfordras överfö-

ringar jämväl följande budgetår under perioden. Jag räknar vidare för bud­

getåret 1963/64 med att medel för truppbefästningar skall upptas bland

gemensamma ändamål.

Den fortsatta planeringen bör ske med utgångspunkt i de ramar som

sålunda angivits för budgetåret 1963/64. Jag räknar för budgetåret 1964/65

med följande kostnadsramar för försvarsgrenarna: armén 1 247 miljoner

kronor, marinen 520 miljoner kronor, flygvapnet 1 470 miljoner kronor

och därefter en årlig ökning i stort sett lika med utvecklingsprocenten. —

För gemensamma ändamål förutsätter jag en kostnadsram av 638 miljo­

ner kronor och en årlig ökning med ca 10 miljoner kronor. 1

1 Härav 1,6 mkr för byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.

Utanför ramen har tillagts 3,6 mkr. på armén och 103,283 mkr på gemensamt.

oa

De kostnadsramar för materielanskaffning som föreslås i det följande

har uppgjorts med utgångspunkt i de angivna kostnadsramarna för för­

svarsgrenarna. Utrymmet för materielanskaffning har härvid bedömts med

hänsyn till sannolik personalutveckling, framlagda investeringsplaner, be­

dömt underhållsbehov m. m. De av försvarsgrenscheferna framlagda för­

slagen beträffande anskaffningsverksamhetens inriktning är — med hän­

syn till den begränsade tid som stått till förfogande för utarbetande av

planerna — i vissa hänseenden preliminära. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter en tekniskt-ekonomisk överarbetning på grundval av

förslag av vederbörande myndigheter reglera hur anskaffningsverksam-

heten inom kostnadsramarna skall inriktas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna i det föregående angivna riktlinjer för det mi­

litära försvarets inriktning under budgetåren 1963/67 m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Avd II. Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64

[1] Översikt över begärda beställningsbemyndiganden och anslag

Departementschefen

I det följande framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande anslag till

arméns beklädnad, anskaffning av tygmateriel (motsvarande) samt investe­

ringar i försvarets fastighetsfond med undantag dock för markförvärv

för övningsfält in. m. Övriga i statsverkspropositionen preliminärt beräk­

nade anslagspunkter beträffande vilka slutligt förslag icke redan framlagts

torde få anmälas i annat sammanhang denna dag.

Föreslagna beställningsbemyndiganden framgår av följande samman­

ställning, i vilken också intagits en beräkning av behovet av betalnings­

medel för att likvidera bemyndigandena och fördelningen på olika budgetår

(miljoner kronor).

Anslag

Olikvide­

rat be-

mynd.

30.6.1963.

Före­

slaget

bemynd.

1963/64

Olikvi­

derat

bemynd.

30.6.1964

Beräknat utfall

1964/65

1965/66

1966/67

Armén: Beklädnad in. m.................

33,0

18,0

36,0

18

[[18

—

»

Anskaffning av tygma-

340

250

teriel m. m.......................

895,960

680,0

1 156,960

370

Marinen: Fartygsbyggnader m. in.

416,161

90,0

380,661

105

90

65

»

Anskaffning av vapen-

55

30

materiel m. m..............

176,707

125,0

231,207

70

Flygvapnet: Anskaffning av flyg-

475

235

materiel m. m........ >1 295,067

1 400,0

1 779,842

600

Summa 2 816,895

2 313,0

3 584,670

1 163

976

580

1 Härav 137,467 å luftförsvarsrobot.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

65

med ett anslag om 929,225 miljoner kronor och ett beställningsbemyndi-

gande om 1 400 miljoner kronor. Höjningen av betalningsanslaget sam­

manhänger dels med att anslaget Luftförsvarsrobot sammanslås med flyg-

materielanslaget, dels med anpassning till flygvapnets totala kostnadsram.

Bemyndigandet avses för fortsatta beställningar av flygplan 35, nytt skol­

plan, fortsatta utvecklingsarbeten på flygplan 37, beställningar av robotar

och ammunition m. m. samt för fortsatt anskaffning av materiel för strids-

ledning och luftbevakning.

Det särskilda anslaget Luftförsvarsrobot, som huvudsakligen utnyttjats

för anskaffning av två moderna luftvärnsrobotsystem, Hawk för armén

och Bloodhound II för flygvapnet, bör enligt min mening sammanslås med

anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m. Anskaffning av luftvärnsrobo-

tar bör i fortsättningen ske under respektive försvarsgrenars anslag till an­

skaffning av tygmateriel (motsvarande). För budgetåren 1955/63 har riks­

dagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom en kost­

nadsram av sammanlagt 524,55 miljoner kronor, varav 107 miljoner kronor

avser Hawkanskaffningen. Såsom betalningsmedel har under samma tid

anvisats 387,083 miljoner kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt

7,15 miljoner kronor som under budgetåren 1959/62 överförts från anslaget

Reglering av prisstegringar. Bland de anvisade betalningsmedlen ingår 107

miljoner kronor för att likvidera beställningen av Hawkmateriel och 20

miljoner kronor till Kungl. Maj :ts disposition. Enligt sålunda meddelade

beslut kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp

av (524,55 — 387,083 =) 137,467 miljoner kronor att sakna täckning av

betalningsmedel. Då något särskilt anslag för luftförsvarsrobot icke vidare

bör uppföras i riksstaten, föreslår jag att bemyndiganden och anslag för

likvidering av beställningen av Hawk överföres till arméns tygmaterielanslag.

Jag föreslår vidare, att till Kungl. Maj :ts disposition stående bemyndigande

om 31 miljoner kronor överföres till anslaget Anskaffning av flygmateriel

m. m. När det gäller 20 miljoner kronor i betalningsmedel som står till Kungl.

Maj:ts disposition föreslår jag att för likviditetsförstärkning 7 miljoner

kronor överföres till anslaget Anskaffning av tygmateriel m. m., 3,5 mil­

joner kronor till anslaget Fartygsbyggnader m. m. och 3,5 miljoner kronor

till anslaget Anskaffning av vapenmateriel m. m. återstående bemyndigan­

den och betalningsmedel bör påföras anslaget Anskaffning av flygmate­

riel m. m.

Myndigheternas förslag till äskanden har uppgjorts med utgångspunkt

i ÖB 62 kostnadsram. Efter överbefälhavarens direktiv har myndigheterna

sedermera anpassat de ursprungliga äskandena till den av försvarskom-

mittén föreslagna kostnadsramen. Med hänsyn till den korta tid som stått

till förfogande sedan försvarskonnnittén meddelat sitt beslut har myndig-

3 — liilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108

66

heterna ej kunnat inkomma med helt genomarbetade planer. Av denna an­

ledning bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att slutligt besluta i ett fler­

tal anskaffningsärenden av större räckvidd. I förhållande till myndighe­

ternas förslag till anslag och bemyndiganden har i vissa fall reduktioner

gjorts för att dels åstadkomma anpassning till kostnadsramen för respek­

tive försvarsgren, dels trygga den framtida likviditeten.

Omfattningen av krigsmaterielanskaffningen under driftbudgeten, t. ex.

anskaffning av strids- och bandvagnar, kustartilleribatterier och robotbatte­

rier styr direkt medelsbehovet under kapitalbudgeten. Detta gäller investe-

ringsanslagen under såväl kasernbyggnaders som befästningars delfond,

avseende byggnader, anläggningar och mark.

För arméns del erfordras för nästa budgetår omfattande byggnadsarbe­

ten vid Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens regementen i samband

med att dessa förband tillföres bandvagnar. Betydande investeringar er­

fordras också vid Norra och Södra skånska infanteriregementena samt Got­

lands infanteriregemente, vilka förband från och med den ¹ april 1963

skall ingå i pansartrupperna och därvid tillföras stridsvagnar och pansar-

bandvagnar. För arméns del erfordras vidare medel för slutligt bestridande av

kostnaderna för läger- och utbildningsanordningar för infanteriets strids-

skola vid Prästtomta skjutfält. Medel erfordras även för fortsatt utbygg­

nad av krigsskolan vid Karlberg och för påbörjande av utbyggnad vid Trängs-

let av läger för artilleriskjutskolan.

Fortifikatoriska anordningar för tre nya kustartilleribatterier utbygges

under nästa budgetår. Vidare erfordras medel för fortsättande av tidigare

beslutad utbyggnad av sådana batterier.

Vid flygvapnet erfordras under nästa budgetår i samband med pågående

utbyggnad av stridsledningssystemet medel för färdigställande av två luft-

försvarscentraler samt för påbörjande av en luftförsvarscentral typ II. Vi­

dare föreligger behov av medel för fortsatta arbeten med tidigare påbörjade

radarstationer och radargruppcentraler ävensom för påbörjande av ytter­

ligare ett antal dylika anläggningar i samband med att beställd materiel

för dessa anläggningar efter hand levereras. För flygvapnets del avses vi­

dare medel för fortsatt utbyggande av tre tidigare påbörjade flygbaser och

för påbörjande av en ny dylik bas.

För gemensamma ändamål under kasernbyggnaders delfond beräknas

under nästa budgetår bl. a. medel för påbörjande av ett kärnkemiskt labora­

torium för försvarets forskningsanstalt. För gemensamma ändamål under

befästningars delfond upptages medel för nästa budgetår för fortsatt ut­

byggnad av gemensamma uppehållsplatser och lokaler för försvarets radio­

anstalt. Vidare beräknas medel för att fortsätta arbetena med tre drivme-

delsförråd samt för att påbörja utbyggnad av ett bergskvddat drivmedelsför-

råd och ett förråd med friliggande spridda förrådsgrupper. För påbörjande

av två centralammunitionsförråd och ett tygmaterielförråd erfordras lika­

ledes medel för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

67

Utbyggnaden av Muskövarvet förutsättes i enlighet med 1962 års för-

svarskommittés förslag ske i enlighet med det av 1959 års riksdag god­

kända förslaget, vilket innebär att den i detta förslag ingående särskilda

sliptunneln för motortorpedbåtar skall komma till utförande. Kostnaderna

för färdigställande av Muskövarvet, som av försvarskommittén angivits till

icke fullt 193 miljoner kronor, uppskattas numera till ca ²¹¹ miljoner kro­

nor i 1962 års priser. För nästa budgetår upptages anslaget till flyttning

av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) till 33 miljoner kronor.

De anslag som begäres i detta sammanhang framgår av följande samman­

ställning i vilken jämväl upptagits de i 1963 års statsverksproposition pre­

liminärt beräknade anslagsbeloppen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Belopp för 1963/64

Anslag

Prel. enl. 1963 års

statsverksprop.

Enl. nu framlagda

förslag

Driftbudgeten

56 300 000

56 700 000

Armén: Beklädnad in. in.................... ...........................

>

Anskaffning av tygmateriel m. m.................

410 000 000

412 000 000

Marinen: Fartygsbyggnader m. m.................................

108 000 000

122 000 000

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m..........

82 000 000

67 000 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. ...

939 300 000

929 225 000

Kapitalbudgeten

15 425 000

13 400 000

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål...........

Byggnadsarbeten för armén..........................................

42 200 000

42 200 000

Byggnadsarbeten för marinen.......................................

10 000 000

9 815 000

Byggnadsarbeten för flygvapnet..................................

7 400 000

10 500 000

Flygfältsarbeten m.m......................................................

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.........

18 000 000

23 500 000

34 500 000

Befästningsarbeten för armén........... ............................

Befästningsarbeten för marinen....................................

Befästningsarbeten för flygvapnet...............................

125 800 000

8 100 000

26 800 000

54 200 000

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

30 000 000

33 000 000

Markförvärv för befästningar.......................................

1 000 000

1 000 000

Summa kr.

1 845 425 000

1 843 940 000

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående

utnyttjande av bemyndiganden och betalningsmedel under

anslaget Luftförsvarsrobot.

Driftbudgeten

Fjärde huvudtiteln

[2] Armén: Beklädnad m.m.

Anslag

Nettoutgirt

Behållning

1961/62

»51 375 000

51 870 211

18 670 881

1962/63 ......................... 53 000 000

1963/64 (förslag) .... 56 700 000

1 Härutöver har 1 280 000 kr. överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.

68

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1961/62 i huvud­

sak bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. ⁶, punkt 44) har Kungl. Maj :t föresla­

git riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Be­

klädnad m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av

56 300 000 kr.

År 1958 antogs riktlinjer för täckande av brister i samt komplettering av

krigsutrustningen av beklädnadsmateriel m. m. under budgetåren 1958/66

inom ramen för ett belopp av 129 miljoner kronor enligt prisläget 1958/59

(prop. 1958: 110, s. 345). År 1962 har dessa riktlinjer ersatts med nya, avse­

ende budgetåren 1962/69 (prop. 1962: 1, bil. ⁶, s. 132). Enligt sistnämnda

riktlinjer skall under angivna tidsperiod anskaffningar ske till ett värde av

130 miljoner kronor enligt prisläget i maj 1961. Anskaffningen under bud­

getåren 1962/69 enligt 1962 års riktlinjer skall inriktas på modernisering av

stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalförsvarsförband,

anskaffning av förbättrad vinterutrustning och ytterbeklädnad, nya regn­

skydd, ny persedelpåse, viss tältutrustning samt materialier för reparations-

tjänsten m. m. Planläggningen skall utföras med utgångspunkt i att — se­

dan 16,9 miljoner kronor anvisats för ändamålet under innevarande budget­

år — medel för betalning av återstoden av ifrågavarande anskaffningar kom­

mer att ställas till förfogande med ett årligt belopp av 18,9 miljoner kronor

budgetåren 1963/68 och 18,6 miljoner kronor budgetåret 1968/69.

Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåren 1961/63

medgiva utläggande av beställningar avseende beklädnadsmateriel för brist­

täckning till en sammanlagd kostnad av 33 miljoner kronor. Betalningsut­

fallet för dessa bemyndiganden har förutsatts skola fördelas med 15 miljo­

ner kronor på budgetåret 1963/64 och med 18 miljoner kronor på budgetåret

1964/65.

Chefen för armén och arméintendenturförvaltningen har återkommit (jfr

prop. 1962: 1, bil. ⁶, s. 129) till frågan om att bl. a. för bristtäckning m. m.

beträffande beklädnadsmateriel införa en s. k. rullande materielplan. Fram­

lagt förslag till materielplan för budgetåren 1963/70 upptager följande belopp

(i miljoner kronor), beräknade enligt prisläget i maj 1962.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Budgetår

1963/64 1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

Summa

Belopp...............

20,0

20,0

20,0

20,5

21,5

22,2

23,0

147,2

Anskaffningsverksamheten enligt den föreslagna planen anses i huvud­

sak böra avse täckande av brister i och komplettering av arméns krigsutrust­

ning främst i vad avser modernisering av stridsuniformer med tillbehör för

samtliga fält- och lokalförsvarsförband, anskaffning av förbättrad vinter-

utrustning, ytterbeklädnad, vattentäta skodon, nya regnskydd och persedel­

69

påsar. Förbättring av tillgången på vissa underkläder, motorkläder samt tält­

utrustning för förläggning och stabstjänst förutsättes vidare kunna ske.

Arméintendenturförvaltningen (skr. 14/8 1962 och 23/1 1963) har för

nästa budgetår beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till

57 737 000 kr., innebärande en ökning med (57 737 000—53 000 000 =)

4 737 000 kr.

Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har ökningen hänförts

till delposter enligt följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Ökning

1. Löpande verksamhet

a) prisstegring............................................................................................ .............................. 1 053 000

b) ökat antal tjänstgöringsdagar........................................................................................... 584 000

2. Anskaffningar för bristtäckning

a) prisstegring............................................................................................................................ 500 000

b) utökad anskaffning.............................................................................................................. 2 600 000

4 737 000

la) Arméintendenturförvaltningen beräknar prisstegringen mellan maj

1961 och maj 1962 till drygt 2,9 %. Detta innebär, att dagskostnadsbeloppen

för budgetåret 1963/64 utgör 2,49 ( + 0,07) kr. för värnpliktiga m. fl. och 1,53

(+ 0,04) kr. för icke-ordinarie furirer m. fl.

b) Antalet tjänstgöringsdagar uppgår, såvitt avser förevarande anslag, för

nästa budgetår till 14 580 000 (+ 280 000) för värnpliktiga m. fl. och ⁸⁶⁶ 000

(—74 000) för icke-ordinarie furirer m. fl. Med i det föregående angivna

dagskostnadsbelopp medför förändringen beträffande tjänstgöringsdagar en

kostnadsökning med angivet belopp.

2) Av anslaget för innevarande budgetår avses ett belopp av 16 900 000 kr.

för bristtäckning. Omräknad till prisläget i maj 1962 utgör denna kvot

17 400 000 (+ 500 000) kr. För nästa budgetår beräknas för bristtäckning

ett medelsbelopp av 20 000 000 kr. enligt prisläget i maj 1962. Uttryckt i

sagda prisläge utgör skillnaden således (20 000 000—17 400 000 —) 2 600 000

kr.

För att den försatta beställningsverksamheten avseende beklädnadsmate-

riel för bristtäckning m. m. skall kunna inriktas på längre sikt har armé­

intendenturförvaltningen hemställt, att under nästa budgetår — utöver

anslaget — få utlägga materielbeställningar inom en kostnadsram av

20 000 000 kr. Betalningsutfall för detta bemyndigande förutsättes ske bud­

getåret 1965/66.

Departementschefen

Nu gällande riktlinjer för anskaffning av beklädnadsmateriel inom ar­

mén fastställdes av 1962 års riksdag och avser budgetåren 1962/69. För

nästa budgetår har en omarbetad plan för anskaffningsverksamheten avse­

71

Armétygförvaltningen (arméförvaltningen) har för budgetåren 1947/62

bemyndigats att beställa tygmateriel m. m. för 4 108,95 miljoner kronor, häri

icke inräknade medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln för

budgetåren 1954/58. För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställ­

ningar har anvisats tillhopa 3 364,09 miljoner kronor. I sistnämnda belopp

har inräknats dels ett belopp av 2,94 miljoner kronor, som ställts till för­

fogande enligt beslut av Kungl. Maj :t den 16 maj 1957, dels ock de belopp

om sammanlagt 29,4 miljoner kronor, som under budgetåren 1959/62 över­

förts från anslaget Reglering av prisstegringar. Den 30 juni 1962 var alltså

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (4 108,95 — 3 364,09 =) 744,86

miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett

belopp av 520 miljoner kronor, medan 368,9 miljoner kronor anvisats i be­

talningsmedel. Den SO juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade

beslut bemyndiganden till ett värde av (744,86 + 520,0 — 368,9 =) 895,96

miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för anskaffning av tygmateriel

m. m. för armén under budgetåren 1962/69 utgör 2 956,6 miljoner kronor i

prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. ⁶, s. 154).

Armétijgförvaltningen (skr. 24/1 och promemoria 4/2 1963) har efter sam­

råd med chefen för armén hemställt, att kostnadsramen för tygmateriel-

anskaffning för budgetåren 1963/70 bestäms till 3 467,3 miljoner kronor

enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med (3 467,3 — 2 956,6

= ) 510,7 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 god­

kända kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet

bar ökningen hänförts till delposter enligt följande.

ökning Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

1. Prisstegring enligt försvarsindex................................................................. 63,1

2. Reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1961/62................. 18,5

3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads­

ram för armén.................................................................................................. 273,1

4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår........................................... 570________ 677

906,2

395,5

+ 510,7

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för

tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren

1962/69 uppräknas med angivet belopp.

2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 317 miljoner kronor och

nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 14,5 miljo­

ner kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 335,5 miljoner

kronor. Skillnadsbeloppet (335,5 — 317 =) 18,5 miljoner kronor utgör re­

servationsmedelsförbrukning.

4. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget

maj 1962.

72

Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den föreslagna kostnadsramen har

anpassats till den i direktiv från överbefälhavaren angivna planeringsnivån.

Enligt den för budgetåren 1963/70 sålunda föreslagna kostnadsramen

upptager armétygförvaltningen anslaget för budgetåret 1963/64 till 410

miljoner kronor, innebärande en ökning med 41,1 miljoner kronor. För

samma budgetår hemställer ämbetsverket om ett beställningsbemyndigande

av 670 miljoner kronor med fördelning på olika delposter enligt följande.

1. Komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m............................. 612,1

². Ammunition för övningar ..........................................................................

3^4

3. Forskning och försök ................................................................................... ig p

4. Övriga kostnader ........................................................................................ ⁴

⁵

Summa 670,0

I särskild skrivelse har amétygförvaltningen lämnat en översikt av be-

ställningsbemyndigandets fördelning på viktigare anskaffningar.

Bemyndigandet under förenämnda delpost ¹ avser i första hand anskaff­

ning av pansarbandvagnar, stridsvagnar, radiostationer för stridsvagnar,

pansarbandvagnar m. fl. stridsfordon och bärbara radiostationer. Det för

stridsvagnsanskaffning nu upptagna bemyndigandet erfordras utöver för

innevarande budgetår upptaget bemyndigande för att möjliggöra strids­

vagnsanskaffning enligt nuvarande planer. Vidare har bemyndiganden upp­

tagits för påbörjande av en större anskaffning av automatkarbiner samt för

anskaffning av lastterrängbilar, viss bärgningsutrustning, fältarbetsmateriel,

materiel för reparationstjänst, utbildningsmateriel och ammunition för

krigsbruk (bl. a. artilleri- och stridsfordonsammunition och pansarvärns-

robotar).

För närmare kännedom om beräknat utnyttjande av för nästa budgetår

föreslaget bemyndigande torde få hänvisas till de handlingar som i sedvan­

lig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för armén bör för tygmaterielanskaffning kostnadsramen under budget­

åren 1963/70 bestämmas till 3 375,1 miljoner kronor och anslaget för bud­

getåret 1963/64 till 412 miljoner kronor i enlighet med sammanställningen

å s. 73. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande inrikt­

ningen av planerings- och utredningsarbetet upptar jag i sammanställningen

för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar som bör ligga till grund

för detta arbete.

För innevarande budgetår har armétygförvaltningen bemyndigats att ut-

lägga beställningar av tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 520 mil­

joner kronor. Huvuddelen av detta bemyndigande är, såsom framgår av

1962 års statsverksproposition (bil. ⁶, s. 154), avsett för en större strids-

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

73

Outnytt­

jat be­

lopp un­

der tidig­

are bud­

getår

___ *

. _

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962/63

363

64

1964

/ 65

1965

/ 66

1966

/ 67

1967

/ 68

1968

/ 69

1969

/70

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962J69)

Årskvoter enligt

1962 års statsverks-

prop............................

95,7

368,9

396

401

412

422

428

433

2 956,6

Justering till prisläge

maj 1962 .................

_

+ 8,1

+ 9

+ 9

+ 9

+ 9

+ 9

+ 10

_

+ 63,1

Reservationsmedels-

förbrukning under

budgetåret 1961/621

— 18,6

— 18,6

Anpassning till ny

kostnadsram2...........

_

+ 7

+25

+ 35

+ 39

+ 48

+ 67

_

+ 221

Förskjutning av

kostnadsramen ett

budgetår....................

— 377

+ 530

+ 153

1963 års kostnadsram

tbudgetåren 1963 / 70) i

prisläge maj 1962..

77,1

412

435

456

470

485

510

530

3 375,1

Inriktning för lång­

siktsplanering...........

—

—

—

—

—

—

8515

3540

8560

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 317 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 335,6

miljoner kronor.

2 Avser arméns totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 473, 496 och 517 miljoner kronor.

vagnsanskaffning. Kungl. Maj :t har — sedan mer exakta kostnadsberäk­

ningar presenterats — medgivit armétygförvaltningen att utnyttja en del

av det för stridsvagnsanskaffning avsedda bemyndigandet för produktions-

förberedelser för framtagandet av ett mindre antal stridsvagnar. Verkställda

kostnadsberäkningar visar att anskaffningskostnaderna per stridsvagn ökat

betydligt i förhållande till vad som tidigare förutsatts. Med hänsyn bl. a.

härtill har det som framgår av det föregående ansetts nödvändigt att i för­

hållande till tidigare planer f. n. räkna med ett lägre antal stridsvagnar.

Anskaffningskostnaderna för det antal stridsvagnar myndigheterna nume­

ra räknar med täcks dock icke helt av för ändamålet tillgängliga bemyn-

diganden. Vid beräkningen av för nästa budgetår erforderligt beställnings-

bemyndigande, vilket upptagits till 670 miljoner kronor, har armétygför­

valtningen tagit hänsyn härtill.

Det föreslagna bemyndigandet avses vidare att utnyttjas för bl. a. en

större anskaffning av pansarbandvagnar, avsedda att ingå i pansarförban­

den.

En anskaffning av stridsvagnar av nu beräknad omfattning samt den

föreslagna anskaffningen av pansarbandvagnar torde, med beaktande av

för förutsatt organisation i övrigt erforderliga materielanskaffningar, rym-

3* •—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108

74

mas inom den kostnadsram som jag föreslagit för budgetåren 1963/70. An­

skaffningens omfattning har bestämts med utgångspunkt i den organisation

för pansartrupperna som förutsatts av 1962 års försvarskommitté. Jag an­

ser mig därför i princip böra tillstyrka det för nästa budgetår föreslagna

beställningsbemyndigandet. Då bemyndigandet enligt min mening bör

täcka beräknade totalkostnader för anskaffning av ifrågavarande strids-

fordon jämte utrustning (exklusive ammunition), bör detsamma uppräk­

nas med ¹⁰ miljoner kronor avseende viss vapenutrustning, för vilken ar-

métygförvaltningen nu icke beräknat bemyndiganden. Jag föreslår såle­

des, att beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till 680

miljoner kronor. Beslut rörande berörda anskaffningar av stridsfordon tor­

de — sedan fullständiga kostnadsberäkningar företetts — få meddelas av

Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar i

övrigt som kan rymmas inom det bemyndigande som må komma att er­

hållas för nästa budgetår.

Vid bifall till vad i det föregående och under punkt 1 föreslagits kommer

den 30 juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (895,96 +

680 — 412 — 7 =) 1 156,96 miljoner kronor att sakna täckning av betal­

ningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för tygmaterielanskaffning vid armén under

budgetåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

680 ⁰⁰⁰

⁰⁰⁰ kr;

c) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för bud­

getåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 412 000 000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

[4] Marinen: Fartygsbyggnader m. m.

Anslag

Nettoutgift

1961/62 .................... 192 500 000

94 282 615

1962/63

95 500 000

1963/64 (förslag) 122 000 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 2 500 000 kr.

2 Varav 857 377 kr. till Kungl. Maj:ts disposition. I

I årets statsverksproposition (bil. ⁶, punkt 85) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen; Far­

tygsbyggnader m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag

av 108 ⁰⁰⁰

⁰⁰⁰ kr.

Behållning

23 014 741

75

För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställ­

ningar å fartyg m. m. inom en kostnadsram av 1 676,516 miljoner kronor,

häri icke inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln.

Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 1 239,855 miljoner kro­

nor. Härvid har inräknats dels ett belopp av 15,8 miljoner kronor, som ge­

nom beslut den 5 juni 1959 överförts från reservationsanslaget Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel in. m., dels belopp av 0,9 miljon kronor och 2,3

miljoner kronor, som genom beslut den 18 juni 1959 och den 5 juni 1959

överförts från anslagsposten ² till anslagsposten ¹ under staten för ifråga­

varande anslag, dels ock belopp om tillhopa ^6,6 miljoner kronor, vilka under

budgetåren 1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Den

30 juni 1962 var således beställningsbemyndiganden till ett belopp av

(1 676,516 — 1 239,855 =) 436,661 miljoner kronor icke täckta av betal­

ningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett

belopp av 75 miljoner kronor, medan 95,5 miljoner kronor anvisats i betal­

ningsmedel. Den 30 juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade beslut

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (436,661 + 75,0 — 95,5 =)

416,161 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

För anskaffning av fartyg m. in. under budgetåren 1962/69 har riksdagen

godkänt en kostnadsram av 657,3 miljoner kronor i prisläget maj 1961 (jfr

prop. 1962: 1, bil. ⁶, s. 186).

Chefen för marinen (skr. 29/1 1963) har beräknat kostnadsramen för

fartygsbyggnader m. m. för budgetåren 1963/70 till 876,5 miljoner kronor

enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med (876,5 — 657,3 =)

219,2 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 god­

kända kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet

har ökningen hänförts till delposter enligt följande.

ökning Minskning

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

1. Prisstegring enligt försvarsindex................................................................ 14,4

2. Reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1961/62................. 1,8

3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads­

ram för marinen.............................................................................................. 159,4

4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår........................................... 144,8

97,6

318,6

99,4

+ 219,2 1 2

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för

tygmaterielanskaffning (motsvarande), hör kostnadsramen för budgetåren

1962/69 uppräknas med angivet belopp.

2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 92,5 miljoner kronor och

nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 2,5 miljoner

kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 94,3 miljoner kro­

nor. Skillnadsbcloppet (94,3 — 92,5 =) 1,8 miljon kronor utgör reservations­

medelsförbrukning.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Outnytt­

jat be­

lopp un­

der tidi­

gare bud­

getår

Budgetåret (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962/63

1963

/64

1964

/65

1965

/ 66

1966

■ /67

1967

/68

1968

/69

1969

/70

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop...

4,8

95,5

81,5

84,5

91

■#r e?

95

100

105

657,3

Justering till prisläge

maj 1962.....................

_

+ 2,1

+ 1>8 + 1,9

+ 2

+ 2,1

+ 2,2 + 2,3

+ 14,4

Reservationsmedels-

förbrukning1...............

— 1,8

— 1,8

Anpassning till ny

kostnadsram2.............

_

_

+ 38,7 + 23,6 + 12

+ 9,9 + 10,8 + 13,7

+ 108,7

Förskjutning av kost­

nadsramen ett bud­

getår .............................

— 97,6

+ 126

+ 28,4

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70) i

prisläge maj 1962...

3

122

no

105

107

113

121

126

807

Inriktning för lång­

siktsplanering.............

—

—

—

—

-

3123

3133

3142

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 92,5 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 94,3

miljoner kronor.

2 Avser marinens totala kostnadsram.

3 I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 110,118 och 123 miljoner kronor.

3. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget

maj 1962.

Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av marinchefen framlagda kost­

nadsramen har anpassats till den i direktiv från överbefälhavaren angivna

planeringsnivån.

I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för bud­

getåret 1963/64 upptagits till 108 miljoner kronor, innebärande en ökning

med 12,5 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår

har upptagits till 170 miljoner kronor.

För inhämtande av närmare uppgifter rörande innebörden av förslagen

torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riks­

dagens vederbörande utskott.

Marinförvaltningen har härefter i en särskild, infordrad promemoria

framhållit, att det, främst med hänsyn till den begränsade tillgången på

betalningsmedel, visat sig nödvändigt att göra vissa förskjutningar och

senareläggningar av objekt, som upptagits i framlagd fartygsbyggnads-

plan. Med hänsyn till prisfördyringar erfordras vidare vissa ökade bemyn-

diganden för i tidigare bemyndigandeplaner upptagna anskaffningar av­

seende 5 attackubåtar och ⁶ torpedbåtar. På grund härav bör enligt äm­

betsverket för nästa budgetår upptas ett beställningsbemyndigande om 125

miljoner kronor och ett anslag om 123 miljoner kronor. Uppräkningen av

77

förevarande anslag för nästa budgetår anses kunna ske på bekostnad av

vapenmaterielanslaget. Motsvarande återföring av medel till sistnämnda

anslag förutsättes ske successivt från och med budgetåret 1965/66. Marin­

förvaltningen räknar, efter samråd med chefen för marinen, med att före-

nämnda bemyndigande om 125 miljoner kronor skall utnyttjas — förutom

för täckande av merkostnader å ubåtar och torpedbåtar — för ombyggnader

och moderniseringar (i första hand ombyggnad av 2 Visbyjagare till fregat­

ter) och för anskaffning av 4 tunga helikoptrar in. m., varjämte smärre

belopp beräknats för fartyg och båtar för kustartilleriet, skeppsteknisk ma­

teriel samt forskning och försök.

Vid ett bemyndigande av föreslagen storlek kommer enligt ämbetsverket

byggnadstiden för attackubåtarna att förlängas på ett sätt som medför

ytterligare fördyringar av dessa båtar.

I särskilda skrivelser (15/2 och 21/2 1963; har marinförvaltningen när­

mare redovisat kostnaderna för torpedbåtar och ubåtar.

överbefälhavaren, som yttrat sig över marinförvaltningens skrivelser, vill

ta ställning till konsekvenserna av anmälda kostnadsökningar vid senare

tidpunkt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för marinen bör för anskaffning av fartyg in. in. kostnadsramen under

budgetåren 1963/70 bestämmas till 807 miljoner kronor och anslaget för

budgetåret 1963/64 till ¹²² miljoner kronor i enlighet med sammanställ­

ning å s. 76. Med hänsyn till likviditetsförhållandena beträffande marinens

fartygs- och vapenmaterielanslag har — inom de för dessa anslag föreslag­

na kostnadsramarna — årskvoten för budgetåret 1963/64 avseende före­

varande anslag ansetts böra uppräknas medan motsvarande årskvot för

vapenmaterielanslaget begränsats. Under hänvisning till vad jag i det före­

gående anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet

upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kost­

nadsramar som bör ligga till grund för detta arbete.

Vid bestämmandet av kostnadsramen måste hänsyn tas till kända för­

hållanden rörande kostnadsutvecklingen under andra anslag inom kost­

nadsramen. Bl. a. kan man — som jag påpekar jämväl i annat sammanhang

__icke underlåta att ta hänsyn till anmälda merkostnader för Muskövarvct.

Marinförvaltningen har, såsom framgått av det föregående, ansett att med

hänsyn till tillgången på betalningsmedel beställningsbemyndigandet för

nästa budgetår icke kan upptas till högre belopp än 125 miljoner kronor.

Delta bemyndigande avses huvudsakligen skola utnyttjas dels för att täcka

beräknade merkostnader för de i tidigare bemyndigandeplaner upptagna 5

attackubåtarna och ⁶ torpedbåtarna, dels för att anskaffa 4 helikoptrar

78

jämte viss helikopterutrustning till tidigare beställda helikoptrar, dels ock

för att modernisera och bygga om ytterligare 2 jagare av Visby-typ till

fiegatter. Den föreslagna verksamheten är emellertid icke möjlig med mind-

re byggnadstiden för nyssnämnda attackubåtar förlänges. En sådan för­

längning anses bl. a. medföra viss kostnadsfördyring.

För ifrågavarande attackubåtar och torpedbåtar har beställningsbemyn-

diganden erhållits genom beslut av 1961 års riksdag. Bemyndigandena är

därför beräknade enligt prisläget i maj 1960. Från början förutsattes att ⁶

attackubåtar skulle byggas. Med hänsyn till ökade projekteringskostnader

liai emellertid, såsom jag anmälde i föregående års statsverksproposition,

antalet ubåtar begränsats till 5. För såväl ubåtarna som torpedbåtarna har

hittills viss materiel med lång leveranstid beställts. Under år 1963 torde

beställning av själva fartygen kunna utläggas. En fördröjning av före­

varande, år 1961 beslutade anskaffningar synes icke lämplig. Tvärtom bör,

bl. a. ur ekonomisk synpunkt, byggandet koncentreras så mycket som möj-

ligt. Vid sådant förhållande synes med hänsyn till av mig i det föregående

föreslagen kostnadsram några andra större anskaffningar icke kunna på­

börjas under nästa budgetår. Bemyndigandet för budgetåret 1963/64 synes

därför kunna i huvudsak bestämmas till det ytterligare belopp som bl. a.

med hänsyn till inträffade prisstegringar torde erfordras för att kunna full­

följa den påbörjade anskaffningen av ubåtar och torpedbåtar. Jag föreslår,

att bemyndigandet upptages till 90 miljoner kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att - sedan anbud erhållits beträffande 5 attackubåtar

och ⁶ torpedbåtar —- besluta om vilka smärre anskaffningar i övrigt som

bör ske inom ramen för det av mig föreslagna bemyndigandet.

Som framgår av den under punkt 1 intagna sammanställningen kommer

vid bifall till mitt förslag betalningssituationen under förevarande anslag

att under de närmaste budgetåren vara ansträngd, varför utrymme sak-

nas såvitt för närvarande kan bedömas — för att lägga ut nya mera kost­

nadskrävande anskaffningar.

Vid bifall till vad sålunda och nnder punkt 1 föreslagits kommer den 30

juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (416,161 + 90 — 122

3,5 =) 380,661 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för anskaffning av fartyg m. m. under bud­

getåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å fartyg m. m. inom en kostnadsram av

90 000 000 kr.;

c) till Marinen: Fartyg sbyggnader m. in. för budgetåret

1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

[5] Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1961/62 ................>71 300 000

54 549 059

32 073 980

1962/63 ................ 71 700 000

1963/64 (förslag) 67 000 000

1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 3 000 000 kr.

I årets statsverksproposition (bil. ⁶, punkt 85) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: An­

skaffning av vapenmateriel m. in. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reser­

vationsanslag av 82 ⁰⁰⁰

⁰⁰⁰ kr.

Marinförvaltningen har — om hänsyn tages till att bemyndiganden om

i runt tal 3,083 miljoner kronor indragits enligt beslut av Kungl. Maj :t den

28 februari 1958 — för budgetåren 1947/62 erhållit bemyndiganden att ut­

lägga beställningar till ett belopp av 978,986 miljoner kronor, häri icke

inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. I be­

talningsmedel har 900,579 miljoner kronor anvisats. I sistnämnda belopp

bar inräknats de medel, tillhopa 5,95 miljoner kronor, som under budget­

åren 1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Vid ut­

gången av budgetåret 1961/62 var alltså beställningsbemyndiganden till ett

belopp av (978,986 — 900,579 =) 78,407 miljoner kronor icke täckta av be­

talningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till

ett belopp av 170 miljoner kronor medan 71,7 miljoner kronor anvisats i

betalningsmedel. Vid utgången av innevarande budgetår kommer således en­

ligt hittills meddelade beslut beställningsbemyndiganden till ett belopp av

(78,407 + 170,0 — 71,7 =) 176,707 miljoner kronor att sakna täckning av

betalningsmedel.

För anskaffning av vapenmateriel in. m. under budgetåren 1962/69 har

riksdagen godkänt en kostnadsram av 517,8 miljoner kronor i prisläget

maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. ⁶, s. 190).

Chefen för marinen (skr. 29/1 1963) har beräknat kostnadsramen för

anskaffning av vapenmateriel in. m. för budgetåren 1963/70 till 730,2 mil­

joner kronor enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med

(730,2__517,8=) ^212,4 miljoner kronor i förhållande till den för budget­

året 1962/69 godkända kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom för­

svarsdepartementet bar ökningen hänförts till delposter enligt följande.

Ökning Minskning

1. Prisstegring enligt försvarsindex................................................................. 11,1

2. Outnyttjad del av årskvoten för budgetåret 1961/62.............................. lo,»

3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads-

ram för marinen............................................................................................... . '

„„ q

4 ^. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår ^{..............................................................} lla,u_______

Jhz.

------

285,7

73,3

+ 212,4

80

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1962 med ^2,2% i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för

tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren

1962/69 uppräknas med angivet belopp.

2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 71,3 miljoner kronor och

nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att ^3,0 miljoner

kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal ^54,5 miljoner kro­

nor. Skillnadsbeloppet (71,3

54,5 ⁼⁰ 16,8 miljoner kronor utgör reserva­

tionsmedelsökning.

4. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget

maj 1962.

Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av marinchefen framlagda kost­

nadsramen motsvarar den i direktiv från överbefälhavaren angivna plane­

ringsnivån.

I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för bud­

getåret 1963/64 upptagits till 82 miljoner kronor, innebärande en ökning med

10,3 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår har

upptagits till ¹⁰¹ miljoner kronor, varav för flottan Öl och för kustartille­

riet 50 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet avses huvudsakligen

för påbörjad anskaffning av 12 stycken 7,5 cm tornbatterier (materiel med

lång leveranstid), modernisering av spanings- och telekommunikations­

systemet, anskaffning av robotar för lätta robotbatterier, minor, artilleri-

ammunition m. m. samt utveckling av viss vapenmateriel.

I en av marinförvaltningen senare avgiven promemoria, vilken redovisats

under närmast föregående anslagspunkt, har ämbetsverket ansett det möj­

ligt att med hänsyn till förefintliga reservationer begränsa anslaget för nästa

budgetår till 67 miljoner kronor.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för marinen bör för anskaffning av vapenmateriel in. m. kostnadsramen

under budgetåren 1963/70 bestämmas till 667,1 miljoner kronor och anslaget

för budgetåret 1963/64 till 67 miljoner kronor i enlighet med samman­

ställningen å s. 81. Inom den sålunda föreslagna kostnadsramen har, såsom

framgår av närmast föregående anslagspunkt, årskvoten för budgetåret

1963/64 ansetts kunna begränsas. Under hänvisning till vad jag i det före­

gående anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet

upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnads­

ramar som bör ligga till grund för detta arbete.

För nästa budgetår har under förevarande anslag föreslagits ett beställ-

nmgsbemyndigande om 101 miljoner kronor. Av det därvid för kustartille­

riet avsedda bemyndigandet om 50 miljoner kronor beräknas ett belopp av

närmare ²⁰ miljoner kronor skola utnyttjas för anskaffning av viss materiel

Kungi. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

81

Outnytt­

jat be­

lopp un­

der tidi­

gare bud­

getår

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962

/ 63

1963

/64

1964

/ 65

1965

/66

1966

/ 67

1967

/ 68

1968

/ 69

1969

/70

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop.. .

15,3

71,7

63

67,1

70,4

73,5

76,8

80

517,8

Justering till prisläge

maj 1962 ...................

_

+ 1,6

+ 1,4 + 1,5

~

1

+

+ 1,6 + 1,7 + 1,8

+ 11,1

Outnyttjat belopp för

budgetåret 1961/621 .

+ 16,8

+ 16,8

Anpassning till ny

kostnadsram2.............

.

__

+ 2,6 + 16,4 + 20,1 + 17,9 + 18,5 + 15,2

+ 90,7

Förskjutning av kost­

nadsramen ett bud­

getår ............................

—

— 73,3

_

_

+ 104

+ 30,7

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70 ) i

prisläge maj 1962. ..

32,1

67

85

92

93

97

97

104

667,1

Inriktning för lång­

siktsplanering.............

—

—

—

—

—

—

3109

3109

3117

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 71,3 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår

(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 54,5

miljoner kronor.

2 Avser marinens totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 95, 96 och 100 miljoner kronor.

(pjäsmateriel med lång leveranstid) för 12 stycken 7,5 cm kustartilleri-

batterier. Ett bifall till detta förslag skulle innebära, att statsmakterna i

realiteten binder sig även för återstående anskaffningar avseende ifråga­

varande batterier. Dessa anskaffningar uppgår, såvitt avser förevarande

anslag, till ca 30 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader på kapital­

budgeten om ca 70 miljoner kronor. Såsom jag vid flera tidigare tillfällen

uttalat beträffande anskaffningar under anslag, för vilka ett system med

beställningsbemyndiganden tillämpas (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 189), bör,

när fråga är om sammanhängande anskaffningar, bemyndigandet i princip

omfatta totalkostnaderna. Inom den totala kostnadsram som jag för bud­

getåren 1963/70 räknat med för marinen synes, såvitt nu kan bedömas,

förevarande 12 kustartilleribatterier kunna tillkomma. För att möjliggöra

erforderliga byggnadsarbeten kan det emellertid bli nödvändigt att i viss

utsträckning begränsa förevarande anslag till förmån för anslag under ka­

pitalbudgeten. Med beaktande av vad sålunda anförts bör bemyndigandet för

nästa budgetår under förevarande anslag avvägas så att det täcker total­

kostnaden för vapenmateriel för ifrågavarande batterier. På grund härav

föreslår jag, att bemyndigandet uppföres med 125 miljoner kronor. Beslut

om påbörjande av anskaffningarna för de berörda kustartilleribatterierna

torde — sedan noggrannare kostnadsberäkningar verkställts — få medde-

82

las av Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaff­

ningar i övrigt som bör ske inom det bemyndigande som må komma att

ställas till förfogande under nästa budgetår.

Vid bifall till vad sålunda och under punkt 1 föreslagits kommer den 30

juni 1964 beställningsbemyndigande till ett belopp av (176,707 + 125 — 67

— 3,5 = ) 231,207 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för anskaffning av vapenmateriel m. m. vid

marinen under budgetåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å vapenmateriel in. m. inom en kostnadsram

av 125 000 000 kr.;

c) till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.

för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

67 000 000 kr.

[6] Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.

Anslag

Nettoutgift

1961/62 ................ »733 600 000

²⁷⁶⁶ 942 745

1962/63 ................ 732 000 000

1963/64 (förslag) 929 225 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

1 Därutöver överfört från anslag till reglering av prisstegringar 39 000 000 kr.

2 Varav 3 000 000 kr. hänför sig till utgifter för prisregleringsändamål.

3 Varav 1 060 038 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvap­

net: Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett

reservationsanslag av 939 300 000 kr.

För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställ­

ningar inom en kostnadsram av 7 421,425 miljoner kronor, häri icke inräk­

nade medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom be­

talningsmedel har under samma tid anvisats 6 431,825 miljoner kronor, var­

av 74,9 miljoner kronor utgör medel, som under budgetåren 1959/62 över­

förts från anslaget Reglering av prisstegringar, och 4 miljoner kronor medel,

som under innevarande budgetår överförts från anslaget Reglering av pris­

stegringar för budgetåret 1961/62 (prop. 1963:2, s. 11). I angivna bemyn-

diganden och betalningsmedel har icke inräknats vad som genom Kungl.

Maj :ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Far tygsbyggnader

m. m. och statens budgetutjämningsfond (15,8 + 5,25 =) 21,05 miljoner

kronor. Vidare har betalningsmedlen reducerats med det belopp om 16 mil­

joner kronor som Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande äger

Behållning

3179 781 639

83

utnyttja för prisregleringsändamål (prop. 1961: 110, s. 121—122). Bemyn-

digandeskulden per den 30 juni 1962 uppgår alltså till ett belopp av

(7 421,425 — 6 431,825 =) 989,6 miljoner kronor som icke är täckta av

betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, att beställningar må

utläggas inom en kostnadsram av 900 miljoner kronor samt anvisat 732 mil­

joner kronor i betalningsmedel. Enligt hittills meddelade beslut kommer allt­

så den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (989,6 +

900 — 732 = ) 1 157,6 miljoner kronor att icke vara täckta av betalnings­

medel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1962/69 upp­

går till 6 654 miljoner kronor i prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil.

6, s. 212).

Chefen för flygvapnet (skr. 31/1 1963) har beräknat kostnadsramen för

anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåren 1963/70 till 7 030 miljoner

kronor enligt prisläget i maj 1962, därvid outnyttjat belopp under tidigare

budgetår icke medtagits. Detta innebär en ökning med (7 030 — 6 444 =)

586 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 godkända

kostnadsramen, om från denna borträknas ett outnyttjat belopp om 210

miljoner kronor. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har

ökningen hänförts till delposter enligt följande.

Ökning Minskning 1

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

1. Prisstegringar enligt försvarsindex............................................................. 141

2. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads­

ram för flygvapnet.......................................................................................... 93

3. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår....................................... 1 100

748

1 334

748

+ 586

1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj

1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag

för tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budget­

åren 1962/69 uppräknas med angivet belopp.

2. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i pris­

läget maj 1962.

Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av flygvapenchefen framlagda

kostnadsramen motsvarar den i direktiv från överbefälhavaren angivna pla­

neringsnivån.

I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för bud­

getåret 1963/64 upptagits till 939,3 miljoner kronor, innebärande en ökning

med 207,3 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budget­

år har upptagits till 1 430 miljoner kronor. Bemyndigandet avses bl. a. ut­

nyttjas för fortsatt anskaffning av flygplan 35 (Draken), fortsatt utveck­

ling av flygplan 37 (Viggen), anskaffning av skolflygplan och helikoptrar,

fortsatt robotanskaffning samt fortsatt anskaffning av materiel för strids-

ledning och luftbevakning. I bemyndigandet har vidare inräknats ett be-

84

lopp av 120 miljoner kronor för täckande av garantiåtaganden för typarbeten

enligt ett av Kungl. Maj :t godkänt, mellan flygförvaltningen och Svenska

Aeroplan AB i Linköping träffat avtal, innefattande huvudregler för flyg­

förvaltningens beställningar hos bolaget (jfr prop. 1962: 110, s. 111).

För närmare kännedom om beräknat utnyttjande av för nästa budgetår

föreslaget bemyndigande torde få hänvisas till de handlingar som i sedvan­

lig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Flygförvaltningen (skr. 15/8 1962) har i enlighet med direktiv från över­

befälhavaren föreslagit, att anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot utgår.

Enligt ämbetsverket beräknas under nämnda anslag vid utgången finnas

ett bemyndigandebelopp om 137,467 miljoner kronor, som icke är täckt av

betalningsmedel. Av detta bemyndigande står ett belopp av 31 miljoner

kronor till Kungl. Maj :ts förfogande. Återstoden, (137,467 — 31 =) 106,467

miljoner kronor, utgör bemyndiganden som huvudsakligen är bundna i tidi­

gare gjorda beställningar. För täckande av ifrågavarande bemyndiganden

bär medel inräknats i den av flygvapenchefen framlagda, i det föregående

redovisade kostnadsramen för budgetåren 1963/70.

Departementschefen

Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med

för flygvapnet bör för anskaffning av flygmateriel m. m. kostnadsramen

under budgetåren 1963/70 bestämmas till 7 076,925 miljoner kronor och

anslaget för budgetåret 1963/64 till 929,225 miljoner kronor i enlighet med

sammanställningen å s. 85. Under hänvisning till vad jag i det föregående

anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet upptar

jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar

som bör ligga till grund för detta arbete.

Beställningsbemyndigandet för budgetåret 1963/64 bör i anslutning till

den av mig föreslagna kostnadsramen och med beaktande av det krav på

bemyndigandets storlek som sammanhänger med att leveranstiderna för

den alltmer komplicerade materielen ökat (jfr prop. 1963:2, bil. 3, punkt

2) bestämmas till 1 400 miljoner kronor. Härav bör i enlighet med flygför­

valtningens förslag 120 miljoner kronor avses för täckning av i det föregå­

ende angivna garantiåtaganden. Bemyndigandet bör i övrigt huvudsakligen

utnyttjas för fortsatt anskaffning av flygplan 35 och materiel för Stril 60,

fortsatt utveckling av flygplan 37 samt anskaffning av nytt skolflygplan.

Försvarskommittén har räknat med att det skall bli möjligt att utnyttja

ett sådant skolflygplan som lätt attackflygplan. Beslut om anskaffnings-

verksamhetens närmare inriktning torde i sedvanlig ordning få fattas

av Kungl. Maj :t. Jag vill slutligen erinra om att jag under punkten 1 i det

föregående föreslagit, att huvuddelen av under anslaget Flygvapnet: Luft­

försvarsrobot medgivna beställningsbemyndiganden och beviljade betal­

ningsmedel från och med nästa budgetår skall redovisas under förevarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

85

anslag samt att därvid odisponerade beställningsbemyndiganden skall få

utnyttjas för samtliga med anslaget avsedda anskaffningsändamål. Här­

igenom kommer under anslaget att redovisas beställningsbemyndiganden om

ytterligare 417,55 miljoner kronor, varav ett bemyndigandebelopp av 151,467

miljoner kronor kommer att sakna täckning av betalningsmedel.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1964

beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 157,6 + 1 400,0 + 151,467 —

929,225 —) 1 779,842 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m. under

budgetåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

1 400 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

929 225 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Outnytt­

jat be­

lopp un­

der tidi­

gare bud­

getår

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962

/ 63

1963

/ 64

1964

/65

1965

/66

1966

/67

1967

/68

1968

/69

1969

/70

r

1962 års kostnadsram

(budgetåren 1962/69)

Årskvoter enligt 1962

års statsverksprop.. .

210

732

868

901

936

970 1 002 1 035

6 654

Justering till prisläge

maj 1962 ......................

_

+ 16

+

19 + 20 + 20 + 21 + 22 + 23

_

+

141

Reservationsmedels-

förbrukning1.................

— 26,3

_

_

_

_

_

_

_

_

—

26,3

Anpassning till ny

kostnadsram2...............

_

_

+ 42,225 + 13 — 6 — 11 — 19 — 18

_

+ 1,225

Förskjutning av kost­

nadsramen ett bud­

getår ................................

—

—748

—

—

—

—

—

—

+ 1 055

+

307

1963 års kostnadsram

(budgetåren 1963/70)

i prisläge maj 1962. .

183,7

929,225

934

950

980 1 005 1 040

1 055

7076,925

Inriktning för lång­

siktsplanering ...............

—

—

—

—

—

—

31 035

O

l>

O

3 1 095

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 733,6 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan

hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar om 35 miljoner kronor) i runt tal

767 miljoner kronor. Då i nettoutgiften under anslaget ingår ett belopp av 3 miljoner kronor, som ut­

nyttjats för prisregleringsändamål, och då ytterligare 4 miljoner kronor överförts från prisreglerings-

anslag för täckande av prisstegringar under förenämnda budgetår, utgör den egentliga nettoutgiften

för flygmaterielanskaffning (767 — 3 — 4 =) 760 miljoner kronor.

2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 986, 1 006 och 1 030 miljoner kronor.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Kapitalbudget*;»

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[7] Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1961/62 .................... 10 000 000

13 099 027

9 452 375

1962/63 .................... 12 000 000

1963/64 (förslag). . 13 400 000

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) hemställer, att anslaget upp­

föres med 12 400 000 kr., vilket innebär en ökning av 400 000 kr. Anslaget

avses för i det följande angivna byggnadsföretag.

Kostnad

1. Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt............................................... 11 400 000

2. Anordnande av lokaler för försvarets radioanstalt........................................................ 200 000

3. Anordnande av lokaler för flygförvaltningens robotavdelning.................................. 750 000

4. Anordnande av lokaler för flygtekniska försöksanstalten............................................ 50 000

Summa kr. 12 400 000

Motiv

1. De för försvarets forskningsanstalt äskade medlen avses för följande

byggnadsföretag:

FOA Ursvik

Nybyggnad av verkstad och ritkontor...............................................................

Nybyggnad av laboratorie- och kontorslokaler för explosivämnesforskning

Tillbyggnad av laboratorium för halvskaletekniska arbeten m. m..............

Nybyggnad av matsalsbyggnad..................................................................... ’ ’ ’

Nybyggnad av kärnkemiskt laboratorium.........................................................

Vägar och planer...............................................................................

FOA Sorunda

Nybyggnad för raketforskning........................

Ombyggnad av huvudbyggnaden................... .

Utbyggnad av el- och signalnät........................

Vägar och planer...................................................

Nybyggnad av radarmätstation

FOA 3

FOA 1 — FOA 4

Merkostnad för vissa äldre byggnadsföretag...........

Diverse smärre byggnadsföretag................................

Kostnad

600 000

900 000

700 000

1 500 000

4 000 000

100 000

410 000

150 000

250 000

1 000 000

300 000

1 000 000

490 000

Summa kr. 11 400 000

Vid forskningsanstaltens avdelning vid Ursvik erfordras ett flertal nya

byggnader m. m.

87

Behovet av nybyggnad av verkstad och ritkontor har senast anmälts i

1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 328). Kostnaderna för byggnaden

har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 2 000 000 kr. För påbör­

jande av byggnaden kan 1 400 000 kr. disponeras av medel som anvisats

för budgetåren 1961/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov er­

fordras således (2 000 000 — 1 400 000 =) 600 000 kr. för nästa budgetår.

Behovet av nybyggnad av laboratorie- och kontorslokaler för explosivämnes-

forskning och tillbyggnad av laboratorium för halvskaletekniska arbeten

m. m. har tidigare anmälts i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 10).

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten uppskattas av fortifika­

tionsförvaltningen till 900 000 kr. respektive 700 000 kr., vilka medel er­

fordras för nästa budgetår. Behovet av nybyggnad av matsalsbyggnad har

tidigare anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 328). Kostnaden

för byggnaden uppskattas till 1 500 000 ltr., vilka medel erfordras för nästa

budgetår. Nybyggnad av kärnkemiskt laboratorium erfordras för den ke­

miska och metallurgiska forskningsverksamheten vid FOA 4 kärnkemiska

institution. Byggnaden avses innehålla kontors- och laboratorielokaler om

cirka 4 000 kvadratmeter bruttoyta, inklusive förrådsutrymmen m. m. Bygg-

nadskostnaderna för denna ur teknisk synpunkt komplicerade byggnad

uppskattas till ca 8 000 000 kr. Byggnadstiden beräknas till ca två år och

för påbörjande av arbetena erfordras för budgetåret 1963/64 4 000 000 kr.

Behovet av nybyggnad för raketforskning vid försöksstationen i Sorunda

har tidigare anmälts i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 10). Kost­

naderna för byggnaden har beräknats till 1 300 000 kr. För påbörjande av

byggnaden disponeras 890 000 kr. av medel, som anvisats för budgetåren

1961/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras således

(1 300 000 — 890 000 =) 410 000 kr.

Behovet av nybyggnad av radarmätstation har senast anmälts i 1962 års

statsverksproposition (bil. 6, s. 329).

För utbyggnad av vägar och planer erfordras medel såväl vid avdelningen

i Ursvik som vid försöksstationen i Sorunda. Härjämte erfordras medel för

utbyggnad av el- och signalnät vid försöksstationen i Sorunda samt för di­

verse smärre byggnadsföretag, vilka var för sig beräknas draga en kostnad

av högst 100 000 kr.

Slutligen erfordras medel för täckande av merkostnader för vissa redan

färdigställda byggnadsobjekt samt för vissa byggnadsobjekt som pågår. Mer­

kostnaderna, som beräknats till 1 000 000 kr., hänför sig till i huvudsak

följande byggnadsföretag, nämligen nybyggnad av fysikaliskt laborato­

rium, nybyggnad av laboratorium för precisionsgjutning av metaller, ny­

byggnad av laboratorium för explosivämnesforskning, tillbyggnad av köld­

laboratorium, om- och tillbyggnad av jonosfärlaboratorium, utvändiga ar­

beten m. m.

2. Vid försvarets radioanstalts centrala del föreligger behov av nybygg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

88

nåd av tjänstebostäder för förste maskinisten och vaktförmannen. För när­

varande saknas tjänstebostad för ifrågavarande maskinist och befintlig

tjänstebostad för vaktförmannen är olämpligt belägen. Kostnaden för upp­

förande av en nybyggnad, innehållande tjänstebostäder för befattnings­

havarna ifråga, har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 200 000 kr.

3. Flygförvaltningens robotavdelning är inrymd i en flygel inom förut­

varande Stockholms luftvärnsregementes etablissement i kvarteret Garni­

sonen i Stockholm. Huvuddelen av etablissementet disponeras av försva­

rets forskningsanstalt. Robotavdelningen har anmält behov av yttexdigare

utrymmen och enda möjligheten att tillskapa sådana i direkt anslutning

till avdelningens nuvarande lokaler är att tillbygga den av robotavdelningen

disponerade flygeln med en vindsvåning. Den nya våningen bör utformas

så att den, därest rotobavdelningen framdeles förflyttas till andra lokaler,

utan ändring kan utnyttjas för forskningsanstalten. Den bör därför lämp­

ligen inredas med kontorsrum utan speciella, direkt för robotverksamheten

konstruerade lokaler. Enligt ett sådant program kan cirka 35 kontorsrum

jämte erforderliga biutrymmen anordnas. Investeringskostnaderna för på­

byggnaden uppskattas av fortifikationsförvaltningen till 750 000 kr.

4. Behovet av lokaler för flygtekniska försöksanstalten har senast an­

mälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, sid. 330). De för ändamålet

anvisade medlen, 3 300 000 kr., har disponerats för byggnadsarbeten för

en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning. För bestridande av mer­

kostnader för ifrågavarande arbeten erfordras för nästa budgetår 50 000 kr.

Departementschefen

Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 13 400 000 kr.

Härvid beräknar jag för de av fortifikationsförvaltningen angivna bygg­

nadsåtgärderna ett belopp av 11 400 000 kr. Beloppet har bestämts med

hänsyn till att det icke är sannolikt att anmälda byggnadsföretag för en

kostnad överstigande detta belopp hinner komma till utförande under nästa

budgetår. Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få

utnyttjas för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden före­

slagna byggnadsarbetena för forskningsanstaltens räkning ävensom för de

föreslagna arbetena för försvarets radioanstalt och flygförvaltningens ro­

botavdelning. Vidare bör medlen få utnyttjas för bestridande av merkost­

nader för en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska

försöksanstalten. Under ifrågavarande anslag bör vidare beräknas medel

för att påbörja flyttningen av intendenturförrådet i Solna till Filipstad.

Kostnaderna för uppförande av lokaler för detta förråd har uppskattats till

8 530 000 kr. Genom beslut den 25 maj 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt

fortifikationsförvaltningen att utföra projektering av lokaler för ifråga­

varande förråd. För nästa budgetår erfordras 2 000 000 kr. för påbörjande

av byggnadsarbetet. Som jag förut anfört bör särskilda medel beräknas för

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

89

ändamålet. Hänsyn härtill har tagits vid bestämmandet av den föreslagna

ramen för budgetåret 1963/64.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av

13 400 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963

[8] Byggnadsarbeten för armén

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1961/62 .................... 22 500 000

20 745 311

21 743 797

1962/63 .................... 21 300 000

1963/64 (förslag) . 42 200 000

Yrkande

Fortifikations förvaltning en hemställer, att anslaget uppföres med

44 100 000 kr.

Sedermera har chefen för armén med skrivelse den 1 februari 1963 in­

kommit med investeringsplan för armén 1963—70. Enligt planen har före­

varande anslag för nästa budgetår uppförts med 42 200 000 kr. I det följan­

de lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen föreslagna

byggnadsföretag, vilka enligt arméchefens förenämnda investeringsplan

skall komma till utförande under nästa budgetår.

Kostnad

1. Anordnande av läger- och utbildningsanordningar vid Prästtomta skjutfält....

2 500 000

2. Utbyggnad m. m. för krigsskolan vid Karlberg............................................................ 2 900 000

3. Utbyggnad av läger vid Trängslet.................................................................................... 2 500 000

4. Nybyggnad av robothall m. m. vid Skånska luftvärnsregementet.......................... 1 470 000

5. Tillbyggnad för helikopterskolan i Boden...................................................................... 300 000

6. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar samt värme-

central m. m. vid Norrbottens regemente.................................................................. 2 000 000

7. Nybyggnad av kanslihus, skolbyggnad, två förläggningsbyggnader, marketen-

teri, värmecentral, garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, tyg­

verkstad och reparationsförråd vid Västerbottens regemente.............................. 5 000 000

8. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar m. m. vid

Jämtlands fältjägarregemente....................................................................................... 1 650 000

9. Nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall, intäckt spolplatta och utvändiga

arbeten samt förråd för intendenturmateriel vid Göta pansarlivgarde.............. 1 530 000

10. Nybyggnad av vård- och övningshall, smörjhall och oljedistributionsanläggning,

yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverkstad och förråd samt

korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. vid Södra skånska infanterirege­

mentet, Revingehed......................................................................................................... 2 300 000

11. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar och stridsvagns­

garage m. m. vid Gotlands infanteriregemente......................................................... 1 300 000

12. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning,

övningshall, skjutbana och skjuthall, garage in. in. vid Norra skånska infanteri­

regementet .......................................................................................................................... 2 500 000

13. Nybyggnad av smörj- och tvätthall samt yttre vårdanläggningar vid Bodens

artilleriregemente.............................................................................................................. 700 000

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

Kostnad

14. Nybyggnad av tygverkstad och skjutbanor vid Bohusläns regemente.................. 2 150 000

15. Nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenadjärer.............................. 1 650 000

16. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid Norra Smålands regemente................... 150 000

17. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Dalregementet............................................. 700 000

18. Nybyggnad av skolbyggnad lör pansartruppskolan vid Skaraborgs pansarrege­

mente................................................................................................................................... 1500 000

19. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Göta luftvärnsregemente........................ 700 000

20. Nybyggnad av matsalsbyggnad vid Tåme skjutplats................................................. 750 000

21. Nybyggnad av förråds- och garagebyggnad vid Gotlands tygstations tygverkstad

250 000

22. Krigsförråd............................................................................................................................. 5 200 000

23. Diverse smärre byggnadsåtgärder.................................................................................... 2 500 000

Summa kr. 42 200 000

M o t i v

1. Byggnadsbehovet för anordnande av läger och utbildningsanordningar

vid Prästtomta skjutfält har senast anmälts i 1962 års statsverksproposi-

tion (bil. 6, s. 332). Kostnaderna för genomförande av byggnadsprogrammet

har av fortifikationsförvaltningen tidigare angivits till sammanlagt

9 500 000 kr. För ändamålet har hittills 9 520 000 kr. ställts till fortifika-

tionsförvaltningens förfogande. I byggnadsprogrammet upptagna arbeten

har etappvis igångsatts och vissa av de större objekten har redan färdig­

ställts. Sålunda har fyra förläggningsbyggnader, matinrättningsbyggnaden,

sjukvårdsbyggnaden, ammunitionsförråden, stridsvagnsgaraget m. m. fär­

digställts medan tillbyggnad av skolbyggnad, intendentur- och tygförråd

samt mässbyggnad för officerare och underofficerare beräknas bli färdig­

ställda under år 1963. Under utbyggnadstiden har det visat sig nödvändigt

att i viss mån revidera byggnadsprogrammet. Sålunda har mässbyggnaden

för officerare och underofficerare med hänsyn till lägrets avskilda belägen­

het ansetts böra utföras i något högre standard än som tidigare avsetts. För

att möjliggöra ändamålsenligare placering och bättre utbyggnadsmöjlig­

heter för andra funktioner har vidare stridsvagnsgaraget med tillhörande

serviceanordningar måst förläggas till en ur lednings- och planeringssyn-

punkt mindre gynnsam byggnadsplats. Totalkostnaden för genomförande

av byggnadsprogrammet beräknas numera till 12 000 000 kr. Merkostnaden,

cirka 2 500 000 kr., har föranletts av förenämnda revideringar av byggnads­

programmet samt vidare av att de ursprungligen angivna kostnaderna för

utvändiga elektriska ledningar m. m. varit för lågt uppskattade, att arbe­

tena för vinnande av tid måst uppdelas på flera entreprenader och i större

utsträckning än som tidigare förutsatts måst utföras vintertid, samt att

prisstegringar inträffat under byggnadstiden.

2. Utbyggnaden vid Karlberg för krigsskolans räkning anmäldes ur­

sprungligen i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 14) varvid totalt

6 000 000 kr. angavs erforderliga. Härefter har utbyggnaden ånyo anmälts i

1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 332). Kostnaderna för ifrågava­

rande byggnadsåtgärder uppskattades därvid till sammanlagt 7 000 000 kr.,

varav hälften investeringsarbeten och hälften arbeten av underhållsnatur.

91

1960 års riksdag har efter förslag i propositionen 1960: 110 beslutat, att

arméns gymnastik- och idrottsskola skall flyttas från Karlberg och förläg­

gas till Svea ingenjörregemente. Genom beslut den 3 juni 1960 uppdrog

Kungl. Maj :t åt chefen för armén att inkomma med förslag till bestämmel­

ser för genomförande av ifrågavarande förflyttning.

I skrivelse den 29 augusti 1962 har chefen för armén föreslagit, att gym­

nastik- och idrottsskolan, som alltjämt är förlagd till Karlberg, skall bibe­

hållas därstädes. I anslutning härtill har chefen för armén anfört bland

annat följande.

Sedan planerna på utbyggnaden vid Karlberg tagit fastare form har fort­

satta undersökningar visat, att såväl krigsskolans som gymnastik- och

idrottsskolans behov av olika lokalutrymmen kan tillgodoses på Karlberg.

För att gymnastik- och idrottsskolans behov av lokaler för fysisk träning

skall fyllas erfordras dock tillbyggnad av en mindre träningshall i anslut­

ning till nuvarande gymnastiksal samt vissa renoveringsarbeten i en bygg­

nad. Kostnaderna för erforderliga nybyggnads- och iståndsättningsarbeten

har preliminärt uppskattats till cirka 250 000 kr.

I skrivelse den 8 november 1962 har fortifikationsförvaltningen överläm­

nat färdiga huvudhandlingar, avseende matinrättnings- och mässbyggnad

samt panncentralsbyggnad jämte utvändiga arbeten vid Karlberg. Matin­

rättnings- och mässbyggnaden beräknas enligt prisläget den 1 januari 1962

draga en kostnad av 2 620 000 kr. Beträffande panncentralsbyggnaden an­

mäler fortifikationsförvaltningen, att ämbetsverket på hemställan av che­

fen för armén utformat förslaget så, att i byggnaden även inrymts en trä­

ningshall och en simhall. Träningshallen erfordras för gymnastik- och

idrottsskolan, därest denna jämväl framdeles skall kvarbliva på Karlberg,

medan tillkomsten av simhallen är ett angeläget önskemål såväl för gym­

nastik- och idrottsskolan som för krigsskolan. Simhallen anses utan olägen­

het ur byggnadsteknisk synpunkt kunna utföras såsom en särskild bygg-

nadsetapp. Panncentralsbyggnaden (exklusive simhall) jämte erforderliga

utvändiga arbeten beräknas enligt prisläget den 1 januari 1962 draga en

kostnad av 3 650 000 kr. Kostnaderna för uppförande av matinrättning och

mässbyggnad, panncentralsbyggnad (exklusive simhall) samt utvändiga

arbeten uppgår således till (2 620 000 + 3 650 000 —) i runt tal 6 300 000 kr.

För påbörjande av arbetena kan under budgetåret 1962/63 disponeras

2 000 000 kr. av redan anvisade medel. För nästa budgetår erfordras

2 900 000 kr., medan återstående medelsbehov, 1 400 000 kr., erfordras för

budgetåret 1964/65.

3. Behov av förvärv och utbyggnad av läger vid Trängslet för artilleri-

skjutskolan har behandlats i propositionen 1961: 123 och i 1962 års stats-

verksproposition (bil. 6, s. 332—333).

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 27 november 1962 an­

mält, att ämbetsverket i samråd med chefen för armén företagit utredning

rörande det framtida utnyttjandet av lägret och de kompletteringar av det­

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

samma, som kan anses erforderliga. På grundval av utredningsresultatet

har fortifikationsförvaltningen upprättat förslag till byggnadsprogram för

de mest angelägna investeringarna för lägret. Förslaget omfattar i en första

etapp nybyggnad av två förläggningsbyggnader, vardera avsedd för 192

man vid enkelförläggning, matinrättningsbyggnad med panncentral och

bastu, skolbyggnad och kallgarage, ombyggnad av befintlig byggnad till

sjukstuga, tillbyggnad av befintligt varmförråd samt komplettering av vä­

gar och planer, vatten- och avloppsledningar, elledningar m. m. Härutöver

erfordras ammunitionsförråd, spolplatta, smörjbryggor samt en mindre

smörj- och spolhall. Kostnaderna för ifrågavarande byggnads- och anlägg­

ningsarbeten har uppskattats till 11 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli

1962, varav 2 100 000 kr. för matinrättning m. m., 2 800 000 kr. för två

förläggningsbyggnader, 2 400 000 kr. för övriga byggnads- och anläggnings­

arbeten, 1 000 000 kr. för utvändiga arbeten samt 2 700 000 kr. för admi­

nistration, oförutsett och vintertillägg. Tidsåtgången för upprättande av

färdiga huvudhandlingar beräknas till 5 månader och ytterligare 3 måna­

der erfordras för färdigställande av bygghandlingar. Byggnadstiden beräk­

nas till 2 år.

Medelsförbrukningen har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till

2 500 000 kr. för nästa budgetår, 5 000 000 kr. för budgetåret 1964/65 och

3 500 000 kr. för budgetåret 1965/66.

4. Behovet av nybyggnad av robothall vid Skånska luftvärnsregementet

har anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333).

Genom beslut den 12 juli 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikations­

förvaltningen att uppföra en kasernbyggnad med bastu vid regementet

samt ställde 1 345 000 kr. till ämbetsverkets förfogande för ändamålet. På

grundval av nu föreliggande anbud å byggnadsarbetena räknar fortifika­

tionsförvaltningen med att ytterligare 250 000 kr. blir erforderliga för be­

stridande av kostnaderna för nybyggnaden, vilket belopp erfordras för

nästa budgetår. — Vidare uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 1 feb­

ruari 1963 åt fortifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram av

2 600 000 kr. låta utföra nybyggnad av robothall vid luftvärnsregementet

samt ställde 1 500 000 kr. till ämbetsverkets förfogande för ändamålet. För

fullföljande av arbetet med robothallen erfordras för nästa budgetår

1 100 000 kr. Slutligen erfordras för vatten- och rörnät vid regementet ett

belopp av 120 000 kr. Totalt erfordras sålunda (250 000 + 1 100 000 -f

120 000 =) 1 470 000 kr. för nästa budgetår.

5. Byggnadsbehovct vid helikopterskolan i Boden har anmälts i 1962

års statsverksproposition (bil. 6, s. 333). För nästa budgetår erfordras för

ändamålet 300 000 kr.

6. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av bandvagnar

vid Norrbottens regemente har anmälts i 1962 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 333). Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för

93

armén företagit fortsatt utredning rörande tillgodoseende av behovet av

garage m. m. för de bandvagnar som skall tillföras Norrbottens regemente.

Därvid har framkommit att såväl detta behov som ock de mest angelägna

behoven av garage m. m. för nuvarande motorfordonsbestånd vid Norr­

bottens regemente, Norrlands signalbataljon och VI. inilitärbefälsstaben

bör lösas i ett sammanhang genom anläggning i anslutning till Norrbottens

regementes kasernetablissement av ett motorområde, omfattande följande

nybyggnader, nämligen ett varmgarage för bandfordon (25 byggnadsfack),

ett varmgarage (25 byggnadsfack), tvätt- och smörjhall, smörjbryggor, spol-

platta, drivmedelsanläggning, utvändiga uppställningsplatser för cirka 150

fordon m. m. Vid Norrbottens regemente föreligger vidare behov av en ny

värmecentral. Tillkomsten av en ny värmecentral kan bland annat möj­

liggöra genomförandet av erforderlig centralisering av värmeförsörjningen

för såväl regementet som signalbataljonen. Även behovet av värme för

motorområdet avses tillgodoses från denna central. Fortifikationsförvalt-

ningen har upprättat förslag till byggnadsprogram för anläggning av före-

nämnda motorområde, nybyggnad av värmecentral och centralisering av

värmeförsörjningen. Kostnaderna för byggnadsprogrammets genomförande

uppskattas till 8 200 000 kr. För påbörjande av arbetena kan under budget­

året 1962/03 1 500 000 kr. disponeras av redan anvisade medel. För fort­

satt utbyggnad erfordras för budgetåret 1963/64 2 000 000 kr.

7. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparationer av bandvag­

nar vid Västerbottens regemente har anmälts i 1962 års statsverksproposi-

tion (bil. 6, s. 333).

Efter förslag i propositionen 1962:49 har riksdagen, bland annat, god­

känt att nya byggnader skall uppföras för Norrlands dragoner vid Väster­

bottens regementes kasernetablissement. Genom beslut den 30 mars 1962

har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att efter anvis­

ningar av chefen för armén uppgöra förslag till byggnadsprogram för upp­

förande av nya byggnader för Norrlands dragoner vid Västerbottens rege­

mente. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för armén

upprättat förslag till byggnadsprogram för utbyggnad vid Västerbottens

regemente, i vilket förslag såväl behovet av nybyggnader för överflyttning

av Norrlands dragoner till Västerbottens regemente som ock behoven av

lokaler för förvaring, vård och reparation av bandvagnar, som avses till­

föras Västerbottens regemente och Norrlands dragoner, beaktats. Försla­

get innefattar även ett tillgodoseende av garagebehov för en för Väster­

bottens regemente, Norrlands dragoner och Umeå-Storumans försvars­

områden gemensam körcentral. Utbyggnaden omfattar enligt förslaget föl­

jande nybyggnader, nämligen två förläggningsbyggnader, vardera avsedd

för 192 man vid enkelförläggning, expeditions- och skollokaler, marke-

tenteribyggnad, varmgarage för bandvagnar (25 byggnadsfack), varmga­

rage för körcentralen (15 byggnadsfack), smörj- och tvätthall, tygverkstad,

Kimgl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

94

förråd för reparabel materiel, värmecentral, utvändiga smörjbryggor, spol-

platta, drivmedelsanläggning, väg- och planeringsarbeten, utvändiga led-

ningsarbeten m. m. Totala byggnadskostnaden uppskattas till 16 000 000 kr.

För påbörjande av utbyggnaden kan under budgetåret 1962/63 1 100 000

kr. disponeras av tidigare anvisade medel. För fortsatt utbyggnad erfordras

för budgetåret 1963/64 5 000 000 kr., varav 3 000 000 kr., utgörande delkost­

nad för ersättningsbyggnader m. m. för Norrlands dragoner, bör anvisas

utanför försvarets kostnadsram.

8. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av bandfordon

vid Jämtlands fältjägarregemente har anmälts i 1962 års statsverkspro-

position (bil. 6, s. 333). För tillgodoseende av behovet av garage och

vårdanordningar för det nuvarande fordonsbeståndet och de bandvagnar

som avses tillföras regementet planeras anläggning av ett nytt motorområde

norr om regementets kasernetablissement. För påbörjande av de mest an­

gelägna byggnadsobjekten — vissa varmgarage, vägar och planer samt

smörj- och spolplatser utomhus — erfordras för budgetåret 1963/64

1 500 000 kr. Vidare erfordras 150 000 kr. för nästa budgetår för att täcka

merkostnaderna för en vid regementet nyuppförd matinrättningsbyggnad

(jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 334).

9. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av strids- och

pansarbandvagnar vid Göta pansarlivgarde har anmälts i 1962 års stats-

verksproposition (bil. 6, s. 333). Genom beslut den 21 december 1962 upp­

drog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram

av 3 165 000 kr. låta utföra nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall

och intäckt spolplatta samt vissa utvändiga arbeten vid Göta pansarliv­

garde samt att för arbetenas påbörjande disponera 1 965 000 kr. För full­

följande av arbetena erfordras för nästa budgetår 1 200 000 kr. Vidare er­

fordras för nästa budgetår 330 000 kr. för nybyggnad av förråd för inten-

denturmateriel vid regementet.

10—12. Efter förslag i propositionen 1962: 173 har riksdagen beslutat,

bland annat, att Södra skånska infanteriregementet, Gotlands infanteri­

regemente och Norra skånska infanteriregementet skall ombildas till s. k.

blandade pansarregementen. För förvaring, vård och reparation av samt

utbildning på strids- och pansarbandvagnar föreligger behov av byggnads­

åtgärder vid ifrågavarande regementen.

Behovet av lokaler vid Södra skånska infanteriregementet har anmälts

i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333—34). Vid regementets för­

läggning vid Revingehed erfordras enligt av fortifikationsförvaltningen i

samråd med chefen för armén företagen utredning följande byggnadsåt­

gärder, nämligen nybyggnad av lektionssalar, smörj hall och oljedistribu-

tionsanläggning, yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverk­

stad och förråd samt korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. Bygg-

nadskostnaderna har uppskattats till 5 600 000 kr. För påbörjande av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

95

mest angelägna byggnadsobjekten kan under budgetåret 1962/63 1 700 000

kr. disponeras av redan anvisade medel. För arbetena erfordras för bud­

getåret 1963/64 ytterligare 2 300 000 kr.

Behovet av lokaler vid Gotlands infanteriregemente har likaledes an­

mälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333—34). Vid regementet

erfordras enligt av fortifikationsförvaltningen upprättat förslag till bygg-

nadsprogram i första hand nybyggnad av varmgarage för stridsvagnar (10

byggnadsfack), tvätt- och smörjhall, drivmedelsstation, smörjbryggor, två

spolplattor, uppställningsplatser för fordon m. m. Kostnaderna för genom­

förande av byggnadsprogrammet har uppskattats till 4 200 000 kr. För på­

börjande av arbetena erfordras för budgetåret 1963/64 1 300 000 kr.

Vid Norra skånska infanteriregementet erfordras nybyggnad av smörj-

och tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning, övningshall, skjut­

bana och skjuthall, garage m. m. Medelsbehovet för utbyggnaden anges

till 2 500 000 kr. för budgetåret 1963/64.

13. Behovet av utbyggnad av tvätt- och smörjhall samt yttre vårdan­

läggningar vid Bodens artilleriregemente har tidigare anmälts i 1962 års

statsverksproposition (bil. 6, s. 334). Byggnadskostnaderna har av forti­

fikationsförvaltningen uppskattats till 900 000 kr. För ändamålet kan

200 000 kr. disponeras av medel som står till ämbetsverkets förfogande. För

budgetåret 1963/64 erfordras ytterligare 700 000 kr.

14. Behovet av nybyggnad av tygverkstad vid Bohusläns regemente har

anmälts i propositionen 1958: 110 (s. 528) och i 1962 års statsverkspro­

position (bil. 6, s. 334). Byggnadskostnaderna anges till 4 000 000 kr., av

vilket belopp 2 000 000 kr. erfordras för budgetåret 1963/64. Vidare måste i

samband med att vägförbindelserna i anslutning till Uddevalla stad kom­

mer att ges nya sträckningar ett flertal för utbildningen väsentliga anord­

ningar, som för närvarande är belägna på regementets övningsområde vid

Sanneröd, utbyggas på annan plats. Bland annat erfordras två nya kort-

hållsskjutbanor. Byggnadskostnaderna för nämnda skjutbanor har av forti­

fikationsförvaltningen uppskattats till 150 000 kr.

15. Behovet av nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenad-

järer har anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 335—336).

Genom beslut den 18 maj 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifika­

tionsförvaltningen att utföra projektering av ifrågavarande byggnad. Bygg­

nadskostnaderna har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till

2 650 000 kr. För påbörjande av byggnadsföretaget kan 1 000 000 kr. dis­

poneras av redan anvisade medel och för fullföljande av detsamma beräk­

nas 1 650 000 kr. bli erforderliga budgetåret 1963/64.

16. Vid Norra Smålands regemente erfordras nybyggnad av drivmedels-

anläggning, enär nuvarande anläggning för distribution av drivmedel är

otillräcklig och oändamålsenligt belägen. Medelsbehovel anges till 150 000

kr.

17. Behov av nybyggnad av tvätt- och smörjhall föreligger vid Dalrege­

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

96

mentet. Kostnaden för erforderlig nybyggnad har uppskattats till 700 000 kr.

18. Pansartruppskolan, som är förlagd till Skaraborgs pansarregemente,

disponerar för närvarande en kompanivåning i en kasern vid regementet.

Denna våning behöver snarast tagas i anspråk för förläggningsändamål.

För pansartruppskolan erfordras undervisningslokaler, skolexpedition, lä­

rarrum och omklädnadsrum. Inom det befintliga byggnadsbeståndet vid

regementet finnes icke möjligheter att tillgodose skolans lokalbehov. Med

anledning härav bör en skol- och expeditionsbyggnad för skolan nybyggas,

varvid vissa lektionssalar i nybyggnaden bör kunna utnyttjas gemensamt

av skolan och regementet. Kostnaderna för uppförande av ny skol- och

expeditionsbyggnad har uppskattats till 1 500 000 kr., vilket belopp erford­

ras för nästa budgetår.

19. Vid Göta luftvärnsregemente föreligger behov av nybyggnad av tvätt-

och smörj hall för att vården av förbandets fordonspark skall kunna utövas

rationellt. Medelsbehovet anges till 700 000 kr., vilket belopp erfordras för

nästa budgetår.

20. Vid Tåme skjutplats föreligger behov av ny matsalsbyggnad. Den

nuvarande matsalsbyggnaden vid skjutplatsen beslår av två baracker, som

år 1946 överflyttades till skjutplatsen och sammanbyggdes till en matsals-

barack. Byggnaden är i så dåligt skick att den icke bör iståndsättas. Kost­

naden för en ny matinrättning har uppskattats till 900 000 kr., varav 150 000

kr. kan disponeras av tidigare anvisade medel.

21. Vid Gotlands tygstation erfordras nybyggnad av en förråds- och

garagebyggnad för att tillgodose behovet av utrymmen för distributions-

materiel och för transportcentralens motorfordon. Medelsbehovet anges

till 250 000 kr., vilket belopp erfordras för nästa budgetår.

22. För fortsatt utbyggnad av krigsförråd för armén erfordras för bud­

getåret 1963/64 5 200 000 kr.

23. För diverse smärre byggnadsåtgärder, häri inräknade byggnadstek-

niska brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig be­

räknas draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för budgetåret

1963/64 2 500 000 kr.

Departementschefen

Som framgår av den lämnade redogörelsen föreligger avsevärda bygg-

nadsbehov för armén. Bland de mera kostnadskrävande är utbyggnaden

av läger på Prästtomta och Älvdalens skjutfält samt för krigsskolan vid

Karlberg. Vid flera förband i Norrland uppkommer vidare kostnader för

anordnande av motorområden, garage in. m. i samband med att förbanden

tillföres bandvagnar; härtill kommer vid I 20 kostnader för ersättning av

K 4 etablissement. Vidare medför den beslutade omorganisationen av pan­

sartrupperna byggnadsåtgärder av olika slag vid flera förband. Slutligen

behövs särskilda byggnadsföretag — större och mindre — vid ett antal

förband.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

97

Kostnaderna för utbyggnaden av läger vid Prästtomta skjutfält kan nu

i huvudsak överblickas. Slutkostnaderna anges till 12 000 000 kr. I sam­

band med Kungl. Maj :ts godkännande av ifrågavarande byggnadsföretag

den 27 januari 1961 angavs totalkostnaderna till 9 500 000 kr. Merkostna­

derna hänför sig i väsentliga hänseenden till beräkningstekniska förhål­

landen och ändrat prisläge och någon anledning till erinran synes ej före­

ligga i vidare mån än att av Kungl. Maj :t godkänt byggnadsprogram för

en mässbyggnad ej borde ändrats utan Kungl. Maj :ts medgivande. För

täckande av merkostnaderna bör 2 500 000 kr. beräknas för nästa budgetår.

Totalkostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder för krigsskolan vid

Karlberg angavs ursprungligen till 6 000 000 kr., varav hälften hänförde

sig till kostnader av investeringsnatur. Som jag angivit vid anmälan av pro­

positionen 1963:44 torde kostnaderna för arbeten av underhållskaraktär

bli omkring 6 000 000 kr. Då kostnaderna för arbeten av investeringskarak-

tär anges till drygt 6 000 000 kr., torde totalkostnaderna icke komma att

understiga 12 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu icke

godkänt huvudhandlingar för ifrågavarande byggnadsföretag föreslår jag

att för nästa budgetår medel beräknas i enlighet med fortifikationsförvalt-

ningens förslag. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t i samband med prövning

av behovet av byggnadsåtgärder på Karlberg äger besluta att gymnastik-

och idrottsskolan alltjämt skall vara förlagd till Karlberg.

Även kostnaderna för anordnande av läger vid Älvdalens skjutfält synes

bli avsevärt högre än som ursprungligen angivits. Lägret har jämlikt be­

slut av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 förvärvats för en köpeskilling

av 2 500 000 kr. Enligt det av fortifikationsförvaltningen framlagda försla­

get till byggnadsprogram erfordras i en första etapp byggnadsåtgärder för

11 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu ej tagit ställning

till byggnadsprogrammet tillstyrker jag att medel för påbörjande av ifråga­

varande byggnadsåtgärder beräknas för budgetåret 1963/64.

Kostnaderna för nya motorområden in. m. vid I 5, I 19 och I 20 i sam­

band med att förbanden utrustas med bandvagnar har preliminärt angivits

till 30 200 000 kr. I detta belopp ingår jämväl ersättningsbyggnader för

K 4 etablissement, för vilket ändamål enligt vad jag anfört i annat sam­

manhang för budgetåret 1963/64 bör beräknas 3 000 000 kr. som tillägg till

kostnadsramen för det militära försvaret. Jämväl i övrigt bör medel för

ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas i enlighet med forti-

fikationsförvaltningcns förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

alt närmare pröva omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag.

Kostnaderna för byggnadsåtgärder vid I 6, I 7, I 18 och P 1 lör motor-

områden m. m., som erfordras i samband med omorganisationen av pan­

sartrupperna, har angivits till 21 000 000 kr. Utformningen av byggnads­

företaget vid P 1 har godkänts av Kungl. Maj:t genom beslut den 21 de­

cember 1962. Under erinran om att Kungl. Maj:t ännu ej tagit ställning till

4 — Bilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 108

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

98

övriga byggnadsföretag föreslår jag att medel för dessa beräknas i enlighet

med fortifikationsförvaltningens förslag.

Anslagsbeloppet för nästa budgetår bör bestämmas till 42 200 000 kr. i

enlighet med föreliggande förslag. I fråga om vissa byggnadsföretag har

jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Beträffande

övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna byggnadsarbeten torde det

få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket inkommit med när­

mare utredning rörande de olika arbetena, besluta om vilka av dessa som

bör komma till utförande. Medlen under anslaget bör även få tagas i an­

språk för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidigare

budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas

draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret 1963/64

anvisa ett investeringsanslag av 42 200 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963

[9] Byggnadsarbeten för marinen

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1961/62 ......................... 4 600 000

3 392 551

4 194 778

1962/63 ......................... 5 000 000

1963/64 (förslag).... 9 815 000

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med

10 100 000 kr., vilket innebär en ökning av 5 100 000 kr. Anslaget avses för

i det följande angivna byggnadsföretag.

Kostnad

1. Nybyggnad av förläggningsbyggnad vid Härnösands kustartiilerikår................... 1 500 000

2. Radar- och teleskola vid Berga......................................................................................... 1 300 000

3. Mässlokaler för underofficerare och underbefäl vid Berga......................................... 450 000

4. Anordnande av ubåtsbas vid Vitså................................................................................. 2 000 000

5. Nybyggnad av avloppsreningsanläggning samt vägar vid Berga............................ 1 100 000

6. Nybyggnad av garage med tvätt- och smörjhall vid Västra Rindö för Stockholms

kustartilleriförsvar............................................................................................................ 700 000

7. Nybyggnad av tvätt- och smörjhall vid Rosenholm för Blekinge kustartilleri-

försvar.................................................................................................................................. 800 000

8. Nybyggnad av byggnad för robotutbildning vid Blekinge kustartilleriförsvar ..

800 000

9. Nybyggnad av kanslihusannex vid Göteborgs kustartilleriförsvar........................... 800 000

10. Diverse smärre byggnadsföretag...................................................................................... 650 000

Summa kr. 10 100 000

M o ti v

1. Genom beslut den 6 april 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifika­

tionsförvaltningen att efter anvisningar av chefen för marinen uppgöra

förslag till byggnadsprogram för anordnande av förläggningsutrymme för

omkring 200 man vid Härnösands kustartillerikår. Enligt fortifikationsför-

99

vattningen bör ifrågavarande behov av förläggningsutrymme tillgodoses

genom uppförande av en kasernbyggnad, inrymmande 192 man vid enkel­

förläggning. Kostnaderna för en dylik kasern vid Härnösands kustartilleri­

kår har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 2 000 000 kr. varav

1 500 000 kr. för budgetåret 1963/64.

2. Byggnadsbehovet för radar- och teleskola vid Berga har senast an­

mälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 337). Kostnaderna för

ifrågavarande byggnad har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till

3 100 000 kr. För påbörjande av byggnadsföretaget kan 1 200 000 kr. dispo­

neras av redan anvisade medel. För fortsättande av arbetena erfordras för

nästa budgetår 1 300 000 kr.

3. Byggnadsbehovet för mässlokaler för underofficerare och underbe­

fäl vid Berga har senast anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6,

s. 337). Enligt ett av fortifikationsförvaltningen uppgjort förslag skulle

en nybyggnad, inrymmande mässlokaler för underofficerare och under­

befäl, uppföras. Byggnadskostnaderna har av ämbetsverket uppskattats

till 1 500 000 kronor. Av medel, som under förevarande anslag anvisats för

budgetåret 1962/63, avses 1 050 000 kr. disponeras för påbörjande av bygg­

nadsarbetena. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras för

nästa budgetår 450 000 kr.

4. Byggnadsbehovet för ubåtsbas vid Vitså har senast anmälts i 1962

års statsverksproposition (bil. 6, s. 337—339). Av medel, som under före­

varande anslag anvisats för budgetåren 1961/63, avses 1 450 000 kr. utnytt­

jas för påbörjande av i 1962 års statsverksproposition särskilt angivna

och i utbyggnad av hamnanläggningen för basen ingående arbeten. För

fortsatt utbyggnad av hamnanläggningen erfordras för budgetåret 1963/64

2 000 000 kr. I anslutning härtill anmäler fortifikationsförvaltningen, att

klarhet ännu icke skapats i den i 1962 års statsverksproposition berörda

depåfartygsfrågan samt att med anledning härav projekteringsarbetet be­

träffande husbyggnader för basen alltjämt vilar.

5. Den vid Berga befintliga anläggningen för rening av spillvatten är

dimensionerad för 800 personer. Anläggningen är numera otillräcklig. Nytt

reningsverk, avsett för de centrala delarna av Bergaområdet och med möj­

lighet att tillbygga för den blivande ubåtsbasen vid Vitså, erfordras. An­

läggningskostnaderna beräknas till 900 000 kr. Härjämte erfordras vid

Berga komplettering av vägnätet för en uppskattad kostnad av 200 000 kr.

6. För Stockholms kustartilleriförsvar erfordras nybyggnad vid Västra

Rindö av varmgarage, omfattande 4 byggnadsfack, smörj- och tvätthall

samt personalrum för bilförarpersonalen. Garageutrymmena är avsedda för

8 motorfordon i kontinuerlig drift vid kustartilleriets transportcentral. Per­

sonalutrymmena är avsedda för den heltidsanställda civila förarpersona­

len. Smörj- och tvätthallen avses för vården av kustartilleriets fordon inom

Vaxliolmsområdet. Medelsbehovet anges till 700 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963

100

7. Kustartilleriets utbildning av rörligt artilleri har förlagts till Karls­

krona kustartilleriregemente, vilket bland annat medfört att utbildningen

i motortjänst centraliserats dit. För att på ett rationellt sätt tillgodose ut­

bildningsverksamheten och för att kunna lämna erforderlig service åt det

stora antal stammotorfordon, som finnes inom Blekinge kustartilleriför­

svar, erfordras nybyggnad av en tvätt- och smörjhall på Rosenholm. Me­

delsbehovet anges till 800 000 kr.

8. Utbildning av personal, som skall tjänstgöra vid kustartilleriets ro­

botförband, kommer att förläggas till Karlskrona kustartilleriregemente.

Vid förbandet saknas såväl övnings- som servicelokaler för denna perso­

nal. För tillgodoseende av lokalbehovet erfordras en nybyggnad, inrym­

mande robothall, lektionssalar, testrum, lärarrum, förråd och apparatrum

m. m., med en sammanlagd golvyta av cirka 700 kvadratmeter. Byggnads-

kostnaderna har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 800 000 kr.

9. Genom beslut den 26 maj 1961 har Kungl. Maj :t fastställt personal­

organisation för stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Göteborgs

och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleri­

försvar. För att denna organisation skall kunna arbeta rationellt erfordras

att kanslihuset vid Älvsborgs kustartilleriregemente utökas med ett annex.

I och med att nämnda försvarsområden och kustartilleriförsvar från och

med den 1 oktober 1958 organisatoriskt sammanförts under gemensam

chef och med gemensamma stabs- och förvaltningsorgan i fred flyttade

delar av förutvarande Göteborg—Halmstads försvarsområdes stab och

förvaltningar in i nämnda kanslihus. Större delen av utbildningsavdel­

ningen vid försvarsområdenas och kustartilleriförsvarets gemensamma

stab har emellertid måst kvarbli i förhyrda lokaler i Göteborg. Vidare har

vissa befattningshavare, däribland flertalet förrådsförvaltare, måst bere­

das expeditionslokaler utanför kanslihuset. Kostnaderna för uppförande

av kanslihusannexet har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till

800 000 kr.

10. För diverse smärre byggnadsföretag, häri inberäknade byggnadstek-

niska brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig be­

räknas draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för nästa budgetår

650 000 kr.

Departementschefen

Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 9 815 000 kr.

Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få utnyttjas

för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden föreslagna

byggnads- och anläggningsarbetena. Medel under anslaget bör även få tagas

i anspråk för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidi­

gare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas

draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963