5

styrelsen, veterinärstyrelsen, kommerskollegium, sjöfartsstyrelsen, patent- och

registreringsverket, försäkringsinspektionen, tekniska högskolans i Stockholm

byggnadskommitté, odontologiska förhandlingssakkunniga, farmaceututbild-

ningskommittén, organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå, lä-

karutbildningsberedningen, studiesociala utredningen, organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund, kommittén för nya utbildningsvägar vid de filoso­

fiska fakulteterna, 1960 års gymnasieutredning, 1960 års lärarutbildningssakkun-

niga, fackskoleutredningen, 1962 års Umeåkommitté, studiehjälpsutredningen, ve-

terinärhögskoleutredningen, lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet,

utrustningsnämnden för universitet och högskolor, expertgruppen för odontolo­

gisk utbildning i Göteborg, mentalsjukvårdsberedningen, personalutbildnings-

beredningen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala län, Östergötlands

län, Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län, Örebro län, Västmanlands län,

Västerbottens län och Norrbottens län samt Jemkontoret. Universitetskanslern

har överlämnat yttranden från vederbörande akademiska myndigheter vid ho­

nom underställda lärosäten och överstyrelsen för de tekniska högskolorna ytt­

randen från lärarkollegierna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola. Till överståthållarämbetets och berörda länsstyrelsers utlå­

tanden har fogats yttranden från vederbörande kommunala myndigheter.

Vidare har vissa organisationer och sammanslutningar beretts tillfälle att

yttra sig över promemorian och de statistiska sammanställningarna. Med an­

ledning härav har yttranden avgivits av direktionen för handelshögskolan i

Stockholm, efter hörande av högskolans lärarråd, Statstjänstemännens riksför­

bund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges förenade

studentkårer (SFS), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges indu­

striförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareförening­

en, Centerns ungdomsförbund jämte Centerns studentförbund, Sveriges social­

demokratiska ungdomsförbund, Sveriges konservativa studentförbund, Sveriges

libera studentförbund, Sveriges socialdemokratiska studentförbund, Samver­

kande bildningsförbunden, Sveriges allmänna exportförening, Svenska bankför­

eningen, Norrlandsförbundet, Kooperativa förbundet, Handelns arbetsgivare­

organisation, Svenska stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet, Handels-

kamrarnas nämnd genom Skånes handelskammare, Stockholms handelskam­

mare, handelskammaren i Gefle samt Norrbottens och Västerbottens läns han­

delskammare, Svenska landskommunernas förbund, Målsmännens riksförbund,

Hermods korrespondensinstitut, Nordiska korrespondensinstitutet, Svenska tek-

nologföreningen, Sveriges verkstadsförening, Institutet för tekniska kurser,

Svenska läkaresällskapet, Samarbetsdelegationcn för de fyra nordligaste länen

och Svenska Tandläkare-Sällskapet.

Dessutom har Medicinska föreningen i Stockholm, Lantbruksförbundets eko­

nomi-aktiebolag, Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund och Svenska

ekonomiföreståndarinnors förening inkommit med särskilda skrifter i ämnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

9

Resultaten av dessa arbetsmarknadsbalanser, upprättade på basis av nu

gällande utbildningspolitik och behovsvärderingar har fått bilda utgångspunkten

för en justerad beräkning av den framtida arbetsmarknadsbalansen. Denna har

gjorts under den nya förutsättningen, att utbildningskapaciteten vid universitet

och högskolor förändras och förskjuts i betydande omfattning, varvid nu före­

liggande erfarenheter av möjligheterna att utbygga utbildningskapaciteten med

hänsyn till personella och byggnadsmässiga resurser fått diktera omfattningen

av kapacitetsförändringarna. Målsättningen bakom de nya antagandena om

den framtida utbildningskapaciteten vid universitet och högskolor har varit att

åstadkomma en bättre framtida balans mellan tillgång och efterfrågan (år 1975)

för skilda utbildningsgrupper än vad de schematiska arbetsmarknadsbalanserna,

baserade på nu gällande utbildningspolitik och behovsvärderingar, utvisar. Vi­

dare har de reviderade beräkningarna gjorts med utgångspunkt i bedömningar

av vilket antal studenter som i framtiden kommer att söka sig till andra post­

gymnasiala utbildningsvägar än universitet och högskolor. Dessa bedömningar

har gjorts dels mot bakgrund av hur många platser vid dessa postgymnasiala

utbildningslinjer som beräknats vara tillgängliga i framtiden, dels med den

utgångspunkten att studenternas intresse för denna typ av utbildning i fram­

tiden kommer att vara förhållandevis lika stort som det för närvarande är.

Materialet till sammanställningarna har erhållits förutom från publicerade

källor jämväl från skilda myndigheter och utredningar, främst arbetsmarknads­

styrelsen, statistiska centralbyrån, gymnasieutredningen och universitetsutred-

ningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

A. Det högre utbildningsväsendets hittillsvarande utveckling

a. Studentexamination

År 1957 avlades närmare 9

000

examina vid allmänt gymnasium (Ag), han-

delsgymnasium (Hg) och tekniskt gymnasium (Tg). Antalet avlagda examina

1961 var drygt 13 300 — en ökning med drygt 48 procent på fem år. Utveck­

lingen redovisas i tabell

1

.

Tabell 1. Antalet avlagda studentexamina vid allmänt gymnasium, tekniskt

gymnasium och handels gymnasium åren 1957—1961.

Absoluta och relativa tal.

År

Ag

Tg

Hg

Totalt

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

1957 ........

7 307

81,3

749

8,3

934

10,4

8 990

100

1958 ........

7 866

81,5

842

8,7

947

9,8

9 655

100

1959 ........

8 498

80,8

1 043

9,9

976

9,3

10 517

100

1900 ........

9 136

80,3

1 189

10,5

1 052

9,2

11377

100

19611 ___

10 683

80,1

1 394

10,5

1 252

9,4

13 329

100

1 Prcl. uppgifter.

1

* — liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 172

10

I Ag-examina ingår examina, som avlagts vid allmänt läroverk, kommunalt

gymnasium, försöksgymnasium, privatläroverk och försvarets läroverk ävensom

privatister. Under det senaste decenniet har den sistnämnda gruppen uppgått till

omkring

200

per år eller något därunder.

Totalantalet studentexamina i procent av antalet

20

-åringar respektive år

framgår av följande tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

År ........................................ 1957

1958

1959

1960

1961

20-åringar .......................... 89 600

93 010

96 583

94 787

99 820

Examinerade .................... 8 990

9 655

10 517

11377

13 329

Relation ............................ 10,0

10,4

10,9

12,0

13,4

b. Tillströmning till fakulteter och högskolor

Nettoantalet nyinskrivna läsåret 1957/58 uppgick till närmare

5

800. Läsåret

1961/62 var antalet drygt

8

700 — en ökning med 50 procent på fem år. Ut­

vecklingen vid skilda fakulteter och högskolor redovisas i tabell

2

.

Tabell 2. Nettoantalet ny inskrivna studerande vid fakulteter och

högskolor läsåren 1957/58—1961/62.1

Absoluta och relativa tal.

Fakultet/Högskola

Läsår

1957/58

1958/59

1959/60

1960/612

1961/628

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

| rel.

abs.

rel.

Teol. fak..................

93

1,6

134

2,0

129

1,9

139

1,8

167

1,9

Jur. fak....................

366

6,3

464

7,0

458

6,6

436

5,7

459

5,3

Med. fak.................

268

4,6

263

4,0

215

3,1

220

2,9

225

2,6

Hum. fak.3 ............ 2 609

45,1

2 721

41,4

3 168

45,5

3 516

46,4

3 994

45,8

Mat.-nat. fak.8 ....

886

15,3

1 241

18,9

1 413

20,3

1 749

23,1

2 102

24,1

Tekn. högsk.............

804

13,9

845

12,8

777

11,1

779

10,3

818

9,4

Handelshögsk..........

260

4,5

268

4,1

272

3,9

244

3,2

468

5,4

Tan dl.-högsk............

207

3,6

195

3,0

181

2,6

169

2,2

152

1,7

Farm. inst...............

143

2,5

330

5,0

237

3,4

227

3,0

211

2,4

Vet.-högsk................

27

0,5

28

0,4

27

0,4

25

0,3

25

0,3

Skogshögsk..............

30

0,5

19

0,3

13

0,2

9

0,1

4

Lantbr.-högsk..........

38

0,7

29

0,4

37

0,5

44

0,6

41

0,5

GCI ........................

61

0,9

45

0,7

39

0,5

26

0,3

59

0,7

Summa

5 782

100

6 582

100

6 966

100

7 583

100

8 725

100

1 Med nettoantalet nyinskrivna avses sådana nyinskrivna, vilka icke är utlänningar och icke tidigare

varit inskrivna vid annat universitet eller annan i universitetsstatistiken ingående högskola.

2 Preliminära uppgifter.

* Nettoantalet nyinskrivna studerande vid den filosofiska fakulteten i Göteborg har läsåren 1957/58

—1960/61 uppdelats på humanister och naturvetare utifrån vissa antaganden, vilka redovisas nedan,

varför siffrorna för fakulteten icke stämmer med motsvarande i den officiella statistiken. I denna

12

Tabell 4- Antalet närvarande studerande efter studieort

höstterminerna 1957—1961.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

De närvarandes fördelning på studieorter framgår av tabell 4-

Studieort

xll

Uppsala1

Lund

Göteborg

Stockholm

Malmö

Umeå

1957 ........

5 959

4 745

4 230

10 680

453

103

1958 ........

6 444

5 354

4 842

11 743

479

135

1959 ........

7 in

5 842

5146

12 974

491

215

1960 ........

8 612

6 437

5 730

14 170

507

287

1961 ........

9 538

7 098

6 552

14 867

510

293

1 Inkl. lantbr.-högsk.

d. Examination vid fakulteter och högskolor

Antalet avlagda grundexamina var läsåret 1957/58 över 3

200

. Läsåret 1960/61

uppgick antalet till närmare 4 400 — en ökning med närmare 35 procent på fyra

år. Utvecklingen vid skilda fakulteter och högskolor redovisas i tabell 5.

Tabell 5. Antalet avlagda grundexamina vid fakulteter och

högskolor läsåren 1955/56—1960/61.

Grundexamen1

Absoluta tal, läsåren

55/56

56/57

57/58

58/59

59/60

60/61

Teol. kand...........

42

59

43

86

94

75

Jur. kand.............

202

209

193

181

209

190

Jur. pol. mag. ..

21

17

14

13

11

5

Fil. pol. mag. .. .

12

19

23

17

15

33

Med. lic................

256

300

312

288

260

228

Fil. kand., hum.! .

421

436

456

569

614

727

Fil. mag., hum.s .

488

593

595

651

775

846

Fil. kand., nät. ..

153

169

174

210

204

308

Fil. mag., nät. ..

212

248

235

256

309

315

Civ .-ing.................

517

528

527

533

594

708

Civ.-ekonom ....

192

208

217

203

278

274

Tandl....................

178

164

172

184

199

233

Receptarie ..........

106

103

105

123

196

238

Apotekare ..........

7

21

23

16

15

20

Veterinär ............

26

28

31

31

34

33

Agronom ............

51

51

43

44

41

29

Civ.-jägm..............

37

23

25

29

27

44

Gymnastikdir. ..

64

65

61

67

65

67

Summa

2 985

3 241

3 249

3 501

3 940

4 373

1 Med grundexamen avses sådan lägre examen, som normalt kan bereda vederbörande försörjning

på den akademiska arbetsmarknaden.

2 Samtliga vid Göteborgs universitet avlagda filosofiska examina har räknats som humanistiska.

14

Diagram 1. Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet läsåren

1957/58—1961/62.

Antol

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Närvaro

30.000-

20.000

-

Studervtexamination

10.000

—

61/62 Läsår

B. Behovet av akademiskt utbildad arbetskraft fram till

mitteu av 1970-talet

P-gruppen redovisar beräkningar av »behovet av antalet personer i yrkes­

verksam ålder» fram till år 1975, totalt och för skilda utbildningsgrupper. Till­

gängliga prognoser och utredningar har bildat underlaget. Detta »behov» har

erhållits genom att till det genom prognoser fastställda behovet av yrkesverk­

samma lagts ett uppskattat antal icke-yrkesverksamma. Anledningen till detta

förfaringssätt är den, att man härigenom kan direkt jämföra »behovet» så som

det redovisas i det följande med den totala tillgången. Denna har beräknats på

basis av examensuppgifter och uppgifter om antalet personer i yrkesverksam

ålder vid en tidigare tidpunkt. Differensen — positiv eller negativ — mellan det

sålunda beräknade »behovet» och tillgången är ett uttryck för över- eller

underskott på yrkesverksamma.

16

utredningen utnyttjade kommit till bruk. Någon värdering av de skilda prog­

noserna görs däremot ej i detta sammanhang. Ett viktigt syfte med föreliggande

redovisningar är att ge ytterligare sakmaterial för det metodarbete och den

metodforskning som påbörjats inom arbetsmarknadsstyrelsen i hithörande frå­

gor.

En tillbakablick på den svenska arbetsmarknaden i avseende på arbetskraftens

sammansättning efter s. k. yrkesställning ger klart vid handen, att tjänstemän­

nen ökat i antal medan både företagare och arbetare minskat i antal. Utveck­

lingen åren 1940—1960 såsom den framgår ur den officiella statistiken redovisas

i tabell 7.

Medan det totala antalet förvärvsarbetande ökade med ca 4,5 procent mellan

åren 1950 och 1960 ökade antalet tjänstemän med ca 30 procent och den relativa

andelen tjänstemän av totalantalet förvärvsarbetande med närmare 7 procent­

enheter.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

Tabell 7. Förvärvsarbetande befolkning efter yrkesställning ären

19 hO—1960.

Yrkesställning

Antal förvärvsarbetande

(1 000-tal personer)

Relativ fördelning

1940

1945

1950

19601

1940

1945

1950

1960

Företagare ................

650

603

601

446

21,7

20,2

19,3

13,7

Tjänsteman ..............

603

699

843

1100

20,1

23,4

27,2

33,9

Arbetare ..................

1 747

1 686

1 661

1 700

58,2

56,4

53,5

52,4

Samtliga

3 000

2 988

3105

3 246

100

100

100

100

1 Preliminär redogörelse för vissa resultat av 1960 års folkräkning i Statistisk Tidskrift nr 6/1962.

Uppgifter rörande antalet tjänstemän och arbetare har inhämtats under hand.

Av sammanställningen i tabell

8

framgår den faktiska ökningen av antalet

akademiker i yrkesverksam ålder åren 1940—1960 och den beräknade erforder­

liga ökningen fram till år 1975 samt antalet akademiker i relation till faktisk

och beräknad folkmängd i åldrarna 25—64 år.

Tabell 9. Beräknat antal akademiker i yrkesverksam ålder år 1960 samt beräknat »behov» av akademiker i yrkesverksam

ålder åren 1965, 1970 och 1975 ävensom beräknat antal yrkesverksamma ifrågavarande år.

Absoluta och relativa tal.

Beräknat antal år 1960

Beräknat »behov»

Totalt

Därav yrkesv.

1965

1970

1975

Totalt

Därav yrkesv.

Totalt

Därav yrkesv.

Totalt

Därav yrkesv.

Rel.

Kel.

Abs.

Rel.1

Abs.

Rel.1

Abs.

Rel.1

Abs.

Rel.1

Abs.

Rel.1

Abs.

Rel.1

Teologer ......................

3 200

4,8

3 200

5,3

3 200

3,2

3 200

3,6

3 200

2,6

3 200

2,8

3 200

2,2

3 200

2,4

Jurister ........................

7 200

10,7

6 700

11,2

10 600

10,6

9 900

11,1

12 600

10,1

11 700

10,4

12 900

8,7

12 000

8,9

Samhällsvetare ..........

1 500

2,2

1 400

2,3

2 700

2,7

2 600

2,9

4 500

3,6

4100

3,6

7 600

5,1

7 000

5,2

Humanister ................

13 800

20,6

10 400

17,4

—

—

—

alt. 1 ........................

—

—

—

—

20 000

20,1

15 000

16,8

23 800

19,1

17 900

15,9

26 200

17,6

19 600

14,6

alt. 2 ........................

—

—

—

—

17 500

13100

19 700

14 800

22 200

16 600

Naturvetare ................

5 500

8,2

4 800

8,0

—

—

—

alt. 1 ........................

—

—

—

—

10 800

10,8

9 500

10,6

13 700

11,0

12 100

10,8

16 000

10,8

14 200

10,6

alt. 2 ........................

—

—

—

—

9 300

8 200

11300

10 000

13 700

12 200

Civilingenjörer ............

13 200

19,7

12 700

21,2

21 300

21,4

20 500

23,0

28 800

23,1

27 700

24,6

36 300

24,4

34 900

26,0

Civilekonomer ............

5 100

7,6

4 900

8,2

8 900

8,9

8 500

9,5

12 900

10,3

12 400

11,0

17 400

11,7

16 700

12,4

Läkare ..........................

5 800

8,6

5 700

9,5

8 400

8,4

8 200

9,2

10 300

8,2

10 100

9,0

12 300

8,3

12 000

8,9

Tandläkare ..................

4 500

6,7

4 000

6,7

5 200

5,2

4 900

5,5

5 800

4,7

5 500

4,9

6 400

4,3

6 100

4,5

Apotekare ....................

1 000

1,5

950

1,6

1 200

1,2

1 100

1,2

1 300

1,0

1 200

1,1

1 500

1.0

1 400

1,0

Receptarier ..................

2 300

3,4

1 500

2,5

2 800

2,9

1 900

2,1

3 000

2,4

2 000

1,8

3 300

2,2

2 100

1,6

Agronomer ..................

1 300

1,9

1100

1,8

1 300

1,3

1 100

1,2

1 400

1,1

1 200

1,1

1 500

1,0

1 300

1,0

Veterinärer ..................

700

1,0

670

1,1

700

0,7

670

0,8

800

0,6

770

0,7

800

0,5

770

0,6

Jägmästare ..................

800

1,2

800

1,3

900

0,9

850

0,9

900

0,7

850

0,8

1000

0,7

950

0,7

Gymn.-dir......................

1 200

1,8

1 100

1,8

1 600

1,6

1 400

1,6

1900

1,5

1 700

1,5

2 200

1,5

2 000

1,5

Summa alt. 1

J 67 100

100

59 920

100

99 600

100

89 320

100

124 900

100

112 420

100

148 600

100

134 220

100

Summa alt. 2

95 600

—

86 120

—

118 400

—

107 220

—

142 300

—

129 220

—

Index alt. 1 .............. \ 100

100

148

149

186

188

221

224

Index alt. 2 .............. 1

142

144

177

179

212

216

Procentuell ökning per

femårsperiod:

alt. 1 ........................

—

—

—

—

48

—

49

—

25

—

26

—

19

—

19

—

alt. 2 ........................

-

—

—

—

42

—

44

—

24

—

24

—

20

—

21

—

alternativ 1.

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

sit

io ⁿ

n ^r

1

7 ²

å ^r

1

9

6

3

19

C. Behovet av utbildningsplatser vid postgymnasiala

fackutbildningslinjer

Universitetsutredningen fann med hänsyn till utformningen av sina konkreta

förslag (SOU 1959: 45, sid. 101 ff.) det nödvändigt att förutom en genomgång av

den framtida behovssituationen beträffande akademiskt utbildad arbetskraft

även beröra det framtida behovet av personer med studentexamen och en därpå

byggd kortare utbildning — av utredningen benämnd icke-akademisk utbild­

ning men i det följande kallad postgymnasial fackutbildning.

Universitetsutredningen redovisade en undersökning rörande tillströmningen

till ifrågavarande utbildningslinjer höstterminen 1958 och vissa bedömningar av

intagningskapaciteten år 1966.

Gymnasieutredningens behovsdelegation har byggt vidare på universitetsut-

redningens inventering år 1958 genom att insamla och bearbeta ett omfattande

faktiskt material beträffande tillströmningen till de postgymnasiala fackutbild­

ningslinjerna läsåret 1960/61. Vidare har behovsdelegationen gjort en preliminär

uppskattning av det erforderliga rekryteringsbehovet till dessa utbildningslinjer

år 1970. En sammanfattning av ifrågavarande material och övrigt tillgängligt

utredningsmaterial av intresse redovisas i följande tabeller.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 172 år 1963

Tabell 10. Antalet antagna vid fackutbildning slinjer till vilka studenter i

betydande omfattning sökt sig läsåret 1960/61 samt beräknat erforderligt

antal utbildningsplatser vid dessa linjer läsåret 1970/71.

Antal utbildningsplatser

Utbildningslinje

Faktiskt 1960/61

Erforderligt 1970/71

Totalt

Därav stud.

Totalt

Därav stud.

Socialinstituten ....................

256

163

700

525

Sjukgymnastutbildning ....

105

105

350

350

Officersutbildning ................

240

240

250

250

Landsfiskalsutbildning ........

30

30

30

30

Klasslärarutbildning ............

1572

837

1 500

1 500

Postassistentutbildning ....

Kammarskrivarutbildning . .

Teleassistentutbildning ....

130

130

150

150

Stations- och kontorsskrivar-

utbildning ........................

Utbildning vid SMHI ........

Statens brandskola..............

20

20

20

20

Grafiska institutet ..............

20

20

40

40

Reklamutbildning1 ..............

54

54

175

175

Journalistutbildning ............

30

30

150

150

Handelsutbildning3 ............

900

900

1 100

1 100

Totalt

3 357

2 529

4 465

4 290

1 Institutet för högre reklamutbildning (IHR) och reklamkonsulcntutbildning vid Berghs reklam­

skola.

* Handelsgymnasiernas ettåriga fackkurser, studentkurser för sekreterar- och företagsekonomisk ut­

bildning vid Bar-Lock-Institutet, Filip Holmkvists handelsinstitut, Bröderna Påhlmans handels­

institut samt Stockholms, Lunds och Uppsala stads yrkesskolor.

20

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

Tabell 11. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i

begränsad omfattning sökt sig läsåren 1958/59 och 1960/61.

Läsåret 1958/59

Läsåret 1960/61

58/59

60/61

Utbildningslinje

Antagna

Därav stud.

Antagna

Därav stud.

%

%

M.

Kv.

M.

Kv.

M.

Kv.

M.

Kv.

stud.

stud.

Laboratris- och preparatris-

utbildning1 ....................

164

65

145

85

39,6

58,6

Laborantutbildning ..........

—

48

—

i

2

85

—

8

2,1

9,2

Trafikvärdinneutbildning .

—

28

—

21

—

52

—

24

75,0

46,2

Postexpeditörsutbildning .

18

180

—

51

32

206

1

58

25,8

24,8

Landskanslistutbildning2 ..

80

—

40

—

100

—

50

—

50,0

50,0

Försäkringsutbildning3 ...

415

1 645

86

58

440

1 755

106

71

7,0

8,1

Bankutbildning3 ................

1000

350

175

50

1065

375

175

75

16,7

17,4

Företagsekon.-utbildning4 .

16

49

10

1

60

22

5

4

16,9

11,0

Handels- och korrespon­

dentutbildning5 ..............

141

514

2

81

143

707

17

160

12,7

20,8

Musikhögskolan ................

78

39

27

11

78

40

28

10

32,5

32,2

Konsthögskolan ................

10

5

2

3

18

15

2

—

33,3

6,1

Dramatiska elevskolor6 ..

11

10

5

4

8

9

4

4

42,9

47,1

Övrig musikutbildning7 ...

14

12

2

3

11

12

2

4

19,2

26,1

Konsthantverksutbildning8

63

89

3

9

59

101

4

19

7,9

14,4

Reklamtecknarutbildning9

95

42

11

10

95

60

18

5

15,3

14,8

Teckningslärarinstitutet

(förberedande kurs) ...

17

36

_

10

18

38

1

10

18,9

19,6

Förskollärarutbildning ...

—

200

—

—

—

200

—

2

0,0

1,0

Hushållslärarutbildning10 .

—

162

—

14

—

164

—

21

8,6

12,8

Textillärarutbildning10 ....

—

118

—

4

—

212

—

20

3,4

9,4

Ekonomi- och internatföre-

ståndarinneutbildning10 .

_

60

_

3

58

_

4

5,0

6,9

Sjuksköterskeutbildning11 .

—

1655

—

82

11

1860

—

125

5,0

6,7

Diakon- och diakonissut-

bildning ..........................

33

53

2

14

51

39

1

5

18,6

6,7

Arbetsterapeututbildning12.

—

24

—

1

—

44

—

2

4,2

4,5

Skogsmästarutbildning ...

20

—

2

—

20

—

3

—

10,0

15,0

Driftsledarkursen i Alnarp13

59

1

9

1

60

—

5

—

16,7

8,3

Summa 2 070

5 484

376

497

2271

6 199

422

716

Båda könen

7 554

873

8 470

1 138

11,6

13,4

1 Antagningen vid Svenska laboratrisföreningens och Svenska preparatrisföreningens kurser samt

1960/61 sådana antagna vid medicinalstyrelsens fortbildningskurser som ej tidigare genomgått

laborantskola.

2 Antalet uppskattat och gäller aspirantantagning till länsstyrelse, ej antagning till landskanslist-

kurs.

3 Antalet uppskattat och grundar sig på arbetsmarknadsstyrelsens prognoser angående det framtida

behovet av försäkrings- och banktjänsteman.

* Utbildningen vid Stockholms stads handelsskola.

6 Avser utbildningen vid Stockholms stads handelsskolor (1-årig korrespondentkurs, 1-terminskurs i

sv. affärskorrespondens samt hotellsekreterarkursens allmänna linje), Filip Holmkvists handels­

institut (1-årig korrespondentkurs, 1-årig gymnasial linje), Bar-Lock-Institutet (läkarsekreterar-

Tabell 12. Antalet antagna vid fackutbildning slinjer till vilka studenter i be­

gränsad omfattning sökt sig läsåret 1960/61 samt beräknat erforderligt antal

utbildningsplatser vid dylika linjer läsåret 1970/71. * * * * 7 * * 10 * * 13

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

21

U tbildningslin je

Antal utbildningsplatser

Faktiskt 1960/61

Erforderligt 1970/71

Laboratoriebiträdesutbildning ........

232

600

Laboratorieassistentutbildning ...

_

150

Flygvärdinneutbildning ..............

52

50

Utbildning av resebyråpersonal ..............

_

25

P ostexpeditörsutbildning ......................

238

300

Landskanslistutbildning ................

100

75

Försäkringsutbildning ................

2 195

2 900

Bankutbildning..................

1 440

1 850

Handelsutbildning ..................

932

Musikutbildning ..............

141

200

Dramatisk utbildning ..............

17

30

Högre konstnärlig utbildning................

33

25

Konsthantverksutbildning ............

160

150

Reklamtecknarutbildning ..............

155

250

Teckningslärarutbildning ....................

56

75

Förskollärarutbildning ................

200

500

Hushållslärarutbildning..................

164

250

Textillärarutbildning ................

212

250

Ekonomi- och internatföreståndarinneutbildning ....

58

100

Sjuksköterskeutbildning ..................

1 871

3 300

Diakon- och diakonissutbildning ..

90

90

Arbetsterapeututbildning ..............

44

165

Skogsmästarutbildning ..............

20

60

Lantmästarutbildning ..............

60

120

Trädgårdsteknikerutbildning ..........

20

Totalt

8 470

11 635

kursen) samt Bröderna Påhlmans handelsinstitut (1-årig handelskurs, 1-årig korrespondentkurs och

1- termins korrespondentkurs).

° Pramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norr-

koping-Lmköping.

7 Musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö.

Grundkurserna vid konstfackskolan samt Slöjdföreningens skola i Göteborg (exklusive reklam­

facket vid konstfackskolan).

" Berghs och Beckmans reklamskolor samt reklamutbildningen vid konstfackskolan. För Beckmans

reklamskola saknas uppgifter för höstterminen 1958.

10 För hushållslärare, textillärare och ekonomi- och intematföreståndarinnor gäller siffrorna läsåret

1961/62. På grund av ändrad seminarieorganisation saknas fullständiga uppgifter för 1960/61 För

hushållslärarna gäller siffrorna intagningen endast den 3-åriga utbildningen, då samtliga antagna till

2- årig utbildning genomgått förberedande skolkökslärarinnekurs och således inte betraktas som .ny­

inskrivna». Intagnmgssiffran till textillärarseminarium omfattar både 2- och 3-årig utbildning

u Intagning kalenderåret 1958 och 1960 enligt uppgifter från medicinalstyrelsen.

Läsåret 1900/61 fanns arbetsterapeututbildning förutom i Göteborg även i Örebro.

13 Numera benämnd lantmästarutbildning.

22

Behovet av utbildningsplatser vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i

betydande omfattning söker sig har av P-gruppen beräknats till närmare 4 500

läsåret 1970/71. Antalet antagna studenter till dessa utbildningslinjer har anta­

gits vara 4 300.

Såsom framgår av tabell 12 skulle antalet erforderliga utbildningsplatser

läsåret 1970/71 vid utbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning

söker sig uppgå till drygt 11 500. Beträffande dessa utbildningslinjer är det myc­

ket vanskligt att förutse den framtida utvecklingen av studenttillströmningen

främst, med hänsyn till fackskolornas inverkan på rekryteringsunderlaget. Läs­

året 1969/70 beräknar skolberedningen (Grundskolan, SOU 1961:30, sid. 873),

att antalet elever i fackskolans andra klass kommer att vara ca 18 700. Ett bety­

dande antal av dessa elever kan antas söka sig till vidare fackutbildning. Läsåret

1960/61 uppgick andelen studenter vid ifrågavarande fackutbildningslinjer till

13,5 procent. P-gruppen gör det försiktiga antagandet, att andelen studenter

läsåret 1970/71 kommer att vara omkring 15 procent. Den totala studenttill­

strömningen skulle sålunda detta läsår kunna uppskattas till ca

6

000

, varav

ca 1 700 skulle gå till i tabell 14 redovisade utbildningslinjer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

D. Det högre utbildningsväsendets utveckling fram till

1975 — en tendensberäkning

P-gruppen redovisar en beräkning av antalet examinerade från fakulteter och

högskolor läsåren 1961/62—1970/71 jämte en överslagsberäkning av examina­

tionen läsåren 1971/72—1974/75. Beräkningarna av examinationen bygger på

antaganden om studentexaminationen, tillströmningen till fakulteter och hög­

skolor samt examinationsfrekvensen vid dessa. Det säger sig självt att beräk­

ningar av detta slag med nödvändighet måste bli mycket osäkra. Slår något av

antagandena fel, stämmer ej heller slutresultatet.

a. Studentexamination

Studentexaminationen 1962—1964 går att beräkna utifrån antalet gymnasie­

elever hösten 1961 och tidigare. Sådana beräkningar har gjorts i Lärare i läroäm­

nen, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1962, och Skol- och utbildnings-

statistiska uppgifter, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 2/1962. P-gruppen

har valt att huvudsakligen använda examinationstalen i den senare framställ­

ningen då dessa är köns- och linjefördelade.

Studentexaminationen 1965—1970 är svårare att beräkna bl. a. av den anled­

ningen, att gymnasiets framtida uppgifter och organisation för närvarande ut­

reds av gymnasieutredningen. I ämneslärarprognosen göres ett antagande om

studentexaminationen fram till 1970 pa basis av antalet nybörjare (definierat

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Tabell 13. Beräknad studentexamination vid allmänt gymnasium,

tekniskt gymnasium och handels gymnasium åren 1962—1970.1

År

Ag

Tg

Hg

S:a

i % av

20-åringar

1962 ........................

12 8083

1 643

1 291

15 742

13,9

1963 ........................

14 875

1 978

90

16 943

13,7

1964 ........................

16 789

2 873*

1 7002

21 362

16,2

1965 ........................

17 250

3 150

2 250

22 650

17,1

1966 ........................

17 300

3 400

2 600

23 300

17,8

1967 ........................

17 350

3 600

2 900

23 850

18,7

1968 ....................

17 250

3 800

3 200

24 250

19,3

1969 ........................

17 050

4 000

3 550

24 600

20,4

1970 ........................

16 850

4 250

3 900

25 000

21,7

1 Beträffande studentexaminationen 1962—1964 har den i Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter,

tabell 1, publicerade beräkningen använts. Examinationsberäkningen för åren 1965—1970 har häm­

tats ur ämneslärarprognosen, tabell 3.1.

Här gjorda beräkningar enligt ämneslärarprognosens examinationsfrekvens.

Enligt prel. uppgift från statistiska centralbyrån var antalet avlagda Ag-examina vårterminen

1962 12 493.

som antalet elever i ring I3 och II4) tre år tidigare. Antalet nybörjare i gymna­

siet i procent av motsvarande årskull har i den nämnda utredningen antagits

öka från 20,8 procent 1961 till 30 procent 1970.

Fördelningen på allmänna gymnasier och fackgymnasier antages i enlighet

med statsmakternas rekommendationer bli förändrad så, att 60 procent av ny­

börjarna läsåret 1970/71 går till allmänt gymnasium och 40 procent till fack­

gymnasium. Antalet nybörjare antages läsåret 1970/71 vara detsamma vid han-

delsgymnasium som vid tekniskt gymnasium.

Studentexaminationen på allmänt gymnasium antages utgöra 62 procent av

nybörjarna tre år tidigare jämte

20

procent av nybörjarna fyra år tidigare och

på fackgymnasium 75 procent av antalet nybörjare tre år tidigare.

I tabell 13 redovisas beräkningar rörande studentexaminationen med fördel­

ning på allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium.

b. Tillströmning till fakulteter och högskolor

De beräkningar som redovisas i det följande beträffande den totala inskriv­

ningen vid fakulteter och högskolor uttrycker nettoantalet nyinskrivna (jfr anm.

1

, tabell

2

).

I universitetsutrcdningcns betänkande och i ämneslärarprognosen har beräk­

ningar av den totala tillströmningen till fakulteter och högskolor gjorts för läs­

åren 1959/60—1970/71 respektive 1962/63—1967/68.

Universitetsutredningen uppställde som önskvärt mål, att andelen studenter,

som påbörjade akademiska studier, skulle minska jämfört med vid slutet av

1950-talet rådande förhållanden. Utredningen uppställde två alternativ för per­

soner med studentexamen från allmänt gymnasium: 65 respektive 75 procents

övergång av en examensårgång.

I ämneslärarprognosen uppställdes närmast pa grundval av den bearbetning

av nettoantalet nyinskrivna år 1959/60, med fördelning på studentexamensår,

tre antaganden: 85, 80 respektive 75 procents relativ övergång till universitet

och högskolor. I ämneslärarprognosen bedömdes 80-procentalternativet som

det mest sannolika.

Ytterligare material ägnat att belysa de aktuella tendenserna i här berört av­

seende är nu tillgängligt, nämligen dels en bearbetning för 1960/61 beträffande

nettoantalet nyinskrivna med fördelningen på studentexamensår dels de 1959/60

och 1960/61 nyinskrivnas fördelning på studentexamensår och kön.

Mellan åren 1959/60 och 1960/61 synes en betydande ökning i övergångs­

frekvensen ha skett för både män och kvinnor. Denna ökning är koncentrerad

till de yngsta studentexamensårgångarna.

Någon ytterligare ökning av den relativa övergången för män utöver de

90

—93

procent som tycks gälla nu förefaller osannolikt. Även i fortsättningen

torde en viss övergång av Ag-studenter utan tidigare akademiska studier komma

att ske till övriga utbildningslinjer och yrken som till socialinstitut, officersut­

bildning, klasslärarutbildning, de statliga verkens utbildningslinjer, konstnärlig

utbildning samt banker och försäkringsbolag.

Bland studentskorna är övergångsfrekvensen mycket lägre än bland de man­

liga studenterna. Att övergången för kvinnorna kan komma att öka under 1960-

talet förefaller sannolikt.

Utifrån det ovanstående har skilda antaganden gjorts för den relativa över­

gången av manliga respektive kvinnliga Ag-studenter.

För männen har antagits, att nuvarande höga övergångsfrekvens kommer att

i stort sett bestå under återstoden av 1960-talet. En viss ökning av övergången

de två första åren efter examen och en minskning av övergången de senare åren

efter examen har antagits ske.

För kvinnorna har antagits en ökning av övergångsfrekvensen från nuvarande

ca

73

procent till 80 procent. Ökningen har antagits helt koncentrerad i tiden till

de två första åren efter examen medan den relativa övergången de senare åren

efter examen har antagits minska.

I universitetsutredningen och i ämneslärarprognosen gjordes antagandet, att

personer med annan kompetens för tillträde än examen från allmänt gymnasium

sammanlagt skulle utgöra en viss andel av inskrivningen i sin helhet. Att göra

detta under en period, då relationen mellan examina från allmänt gymnasium

och specialgymnasium kraftigt förändras kan knappast anses lämpligt. För tek­

niskt gymnasium förefaller övergångsfrekvensen ligga vid ca 25 procent. Hur

förhållandet i fortsättningen blir är svårbestämbart. För en fortsatt nedgång

i övergångsfrekvensen talar den svåra bristen på läroverksingenjörer. För en

ökning talar det förhållandet, att de tekniska gymnasierna under 1960-talet

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

kommer att starkt expandera, vilket kan medföra att nya ej klart yrkesbestämda

elevkategorier söker sig till de tekniska gymnasierna. Den relativa övergången

av Tg-studenter har antagits bli 25 procent.

År 1964 examineras den första kullen från det treåriga handelsgymnasiet. Den

treåriga utbildningen torde kunna betraktas som en betydligt bättre grund för

universitets- och högskolestudier än den gamla tvååriga. Detta kan väntas med­

föra, att övergången från handelsgymnasium till universitet och högskolor vä­

sentligt kommer att öka. Hur hög övergången blir går ej att nu bedöma. Den

har här antagits vara av samma storleksordning som för studenter med examen

från tekniskt gymnasium eller 25 procent. Då antalet kvinnor är mycket större

på handelsgymnasiet än på det tekniska gymnasiet har ifråga om övergången

till högre studier relationen mellan de två första åren antagits bli ungefär den­

samma som för Ag-studenter 1960/61. Det bör observeras, att för de examine­

rade Hg-studenterna före 1964 uppställts ett särskilt antagande.

Nettoantalet nyinskrivna vid fakulteter och högskolor med annan förutbild­

ning än studentexamen har antagits bli 350 under varje kommande läsår. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

25

Antaganden om övergångsfrekvens till fakulteter och högskolor

läsåren 1962/63—1970/71.

Kategori/Kön/

Läsår/Examensår

Antal år efter studentexamen för första inskrivning

0—1

1—2

2—3

3—4

4—6

4—8

4—10

4—11

4—12

S:a

1. Ag-studenter

Män

1962/71 ............

32

40

10

3

1

91

Kvinnor

1962/63 ............

46

12

5

3

1

74

1963/64 ............

46

13

5

3

1

75

1964/65 ............

47

14

5

3

1

76

1965/66 ............

48

14

5

3

1

77

1966/67 ............

48

15

5

3

1

78

1967/68 ............

49

15

5

3

•

1

79

1968/71 ............

50

15

5

3

1

80

2. Hg-studcnter

Båda könen

Examen före år

1964 ..............

0

1

0

1,5

0,5

3,5

Examen 1964—

1970 ..............

8

6

6

3

0,5

25

3. Tg-studenter

Båda könen

1962/71 ............

5

9

6

3

0,5

25

I tabell 14 återges en beräkning av den totala inskrivningen efter kön. De

inskrivna med examen från tekniskt gymnasium har vid beräkningen antagits ha

26

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

Tabell U. Beräknat nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor

läsåren 1962/63—1970/71 med fördelning på kön.

Läsår

Beräknat nettoantal nyinskrivna

Totalt

Därav män

Därav kvinnor

abs.

rel.

abs.

rel.

1962/63 ........................

9 900

5 664

57 2

4 236

42,8

1963/64 ........................

11 529

6 598

57,2

4 931

42.8

1964/65 ........................

13 455

7 609

56,6

5 846

43,4

1965/66 ........................

14 774

8 365

56,6

6 409

43,4

1966/67 ........................

15 525

8 715

56,1

6 810

43 9

1967/68 ........................

16 016

8 842

55,2

7 174

44,8

1968/69 ........................

16 320

8 855

54,3

7 465

45,7

1969/70 ........................

16 433

8 793

53,5

7 640

46,5

1970/71 ........................

16 507

8 665

52,5

7 842

47,5

samma könsfördelning som de examinerade från gymnasierna ett år tidigare.

De inskrivna med examen från handelsgymnasium antas ha samma könsfördel­

ning som de examinerade vid gymnasiet samma år. Av de 350 med annan ut­

bildning har

200

antagits vara kvinnor.

Fördelningen av totalantalet nyinskrivna på de olika fakulteterna och högsko­

lorna har gjorts i två steg: först har den beräknade nettonyinskrivningen vid

fackhögskolorna (spärrade utbildningslinjer enligt kapitel

1

) dragits bort från

totalsumman. Därefter har återstoden fördelats på de s. k. fria fakulteterna (teo­

logisk, juridisk, humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet).

Antalet nybörjarplatser vid fackhögskolor är enligt hittills fattade beslut och

offentliggjorda utredningar åren 1962/63—1965/66 (nybörjarplatserna för civil­

ingenjörsutbildning vid universitetet i Uppsala har här icke medtagits) följande.

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

3 319

3 552

3 707

4109

Här antages, att antalet nybörjarplatser perioden 1966/67—1970/71 kommer

att öka med 25 procent av 1965/66 års platsantal. Denna ökning antages ske

med 5 procent per år. Antalet nybörjarplatser vid fackhögskolor blir då följande.

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

4 314

4 520

4 725

4 931

5 136

Av nybörjarna vid fackhögskolor har hittills ett stort antal tidigare studerat

vid annan fakultet/högskola, vilket gör att en person kan dubbelräknas. De be­

räknade totala inskrivningssiffrorna är nettosiffror, vilket innebär att en person

medräknats endast en gång. För att man skall kunna dra bort inskrivningen vid

fackhögskolorna från den totala inskrivningen måste inskrivningen vid fackhög­

skolorna reduceras till nettosiffror. Andelen nybörjare vid fackhögskolorna som

27

Tabell 15. Det beräknade nettoantalet nyinskrivna vid fackhögskolor jämte

den antagna relationen mellan nybörjarplatser och nettoantalet nyinskrivna

vid dessa högskolor läsåren 1963/64—1970/71.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Läsår

Nettoantalet

nyinskrivna

i % av antal

nybörjarplatser

Andel nybörjare

(%) som tidigare

studerat vid annan

fakultet/högskola

Nettoantalet

nyinskrivna vid

fackhögskolor

1963/64 ..............

72

28

2 557

1964/65 ..............

74

26

2 743

1965/66 ..............

75

25

3 082

1966/67 ..............

76

24

3 219

1967/68 ..............

77

23

3 4*0

1968/69 ..............

78

22

3 686

1969/70 ..............

79

21

3 «95

1970/71 ..............

80

20

4 109

tidigare studerat vid annan fakultet/högskola är mycket stor. Den hade 1960/61

ökat till 29,4 procent.

De »akademiska komplettanderna» — d. v. s. de intagna som tidigare studerat

vid filosofisk fakultet och vid intagningen tillgodoräknat sig akademiska betyg —

kan antas utgöra den övervägande delen av dessa som tidigare varit inskrivna

vid universitet/högskola.

Vid medicinsk fakultet, de tekniska högskolorna samt skogshögskolan kom­

mer nya antagningsbestämmelser, vilka bl. a. syftar till att begränsa den aka­

demiska kompletteringens omfattning. Samtidigt kan antalet nybörjare vid

handelshögskolorna med tidigare akademisk examen, som avser att enbart stu­

dera företagsekonomi, beräknas nedgå, då företagsekonomi nu kan studeras vid

de filosofiska fakulteterna. Antalet akademiska komplettander har ökat starkt

till 1960/61. Det förefaller troligt, att komplettanderna relativt sett kommer att

minska, då de nya antagningsbestämmelserna, vilka ovan berörts, trätt i kraft.

Med utgångspunkt från ovanstående har följande antagande gjorts om netto­

antalet nyinskrivna vid fackhö g skolorna, tabell 15.

Nettonyinskrivningen vid de fria fakulteterna erhålles genom att antalet

nettonyinskrivna vid fackhögskolorna enligt tabell 15 dragés från totalantalet

nettonyinskrivna enligt tabell 14. Det beräknade antalet nettonyinskrivna vid

de fria fakulteterna blir då följande.

1963/64

8 972

1967/68

12 536

1964/65

10 712

1968/69

12 634

1965/60

11 092

1969/70

12 538

1906/07

12 246

1970/71

12 398

Fördelningen av nettoantalet nyinskrivna på skilda fria fakulteter 1957/58__

1962/63 redovisas i tabell 16.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Tabell 16. Nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter

läsåren 1957/58—1962/63.

Läsår

Fakultet

Teol. fak.

Jur. fak.

Hum fak.

Mat.-nat. fak.

S:a

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

1957/58 ........

93

2,3

366

9,3

2 609

66,0

886

22,4

3 954

100

1958/59 ........

134

2,9

464

10,2

2 721

59,7

1241

27,2

4 56»

100

1959/60 ........

129

2,5

458

8,9

3 168

61,3

1 413

27,3

5168

100

1960/61 ........

139

2,4

436

7,5

3 516

60,2

1 749

29,9

5 840

100

1961/621 ........

167

2,5

459

6,8

3 994

59,4

2102

31,3

6 722

100

1962/632 ........

152

2,0

565

7,3

5 009

64,5

2 031

26,2

7 757

100

1 Prel. uppgifter.

2 Enl. statistiska centralbyråns beräkning på grundval av uppgifter om bruttoantalet nyinskrivna

per den 10 oktober 1962.

Universitetsutredningen gjorde i sitt sjätte betänkande ett antagande om en

förändrad fördelning mellan de fria fakulteterna som skulle ha uppnåtts 1965/66.

Detta antagande redovisas nedan.

Teol. fak. Jur. fak. Hum. fak. Mat.-nat. fak. S:a %

2

12

50

36

100

Universitetsutredningen utgick från den 1958/59 gällande fördelningen. Vad

gäller naturvetare kan man säga, att utvecklingen till och med 1961/62 ägt rum

såsom utredningen rekommenderade, medan humanisterna ej minskat i förordad

takt och juristerna relativt minskat starkt i stället för att öka sin andel.

Såsom av det föregående framgått beräknas inskrivningen vid de fria fakulte­

terna komma att öka högst avsevärt 1961/62—1968/69, från

6

722 till 12 634

nyinskrivna per läsår.

De teologiska fakulteterna har under hela perioden antagits mottaga 2 procent

av samtliga inskrivna vid de fria fakulteterna.

De juridiska fakulteterna har i absoluta tal stått ungefär stilla sedan 1958/59

och i relativa tal minskat starkt fram till 1961/62. I samband med det ökade

trycket på de fria fakulteterna synes det troligt, att en större andel söker sig

till de juridiska fakulteterna. Så tycks ha skett 1962/63. Andelen studerande vid

juridisk fakultet har antagits öka till 9 procent av inskrivningen vid de fria

fakulteterna.

Tillströmningen till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna har under

de senaste åren ökat mycket starkt.

Antalet examinerade på det allmänna gymnasiets reallinje har ökat de sista

åren och kommer att fortsätta att öka snabbt t. o. m. 1965 för att sedan stagnera

och minska mot slutet av 1960-talet. Övergångsfrekvensen för realstudenter är

högre än för studenter från allmän linje och latinlinje.

Övervägande delen av studenterna från reallinjen kommer till de matematisk-

29

Tabell 17. Beräknat nettoantal ny inskrivna vid teologisk, juridisk, humanistisk

och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64.—1970/71.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Läsår

Fakultet

Teol.

Jur.

Hum.

Mat.-nat.

Summa

abs.

%

abs.

%

abs.

%

abs.

%

abs.

1963/64 ...

2

179

7,0

628

63,0

5 653

28,0

2 512

8 972

1964/65 ...

2

214

7,5

804

61,5

6 588

29,0

3106

10712

1965/66 ...

2

234

8,0

935

60,0

7015

30,0

3 508

11 692

1966/67 ...

2

245

8,5

1 041

58,5

7164

31.0

3 796

12 246

1967/68 ...

2

251

9,0

1 128

57,0

7 145

32,0

4012

12 536

1968/69 ...

2

253

9,0

1 137

56,0

7 075

33,0

4 169

12 634

1969/70 ...

2

251

9,0

1 128

55,0

6 896

34,0

4 263

12 538

1970/71 ...

2

248

9,0

1 116

54,0

6 695

35,0

4 339

12 398

naturvetenskapliga fakulteterna och fackhögskolorna (utom handelshögskolorna

och GCI). Tillgången på realstudenter är fram till 1966/67 god. Om man antar,

att andelen realstudenter skall vara konstant vid fackhögskolorna, teologisk och

juridisk fakultet samt vid humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakul­

tet (den humanistiska fakultetens inskrivning beräknad som restpost) skulle till­

gången på realstudenter tillåta en inskrivning av ca 37 procent vid matematisk-

naturvetenskaplig fakultet av totalantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna

1966/67 och 1967/68. Eftersom antalet nybörjarplatser vid fackhögskoloma har

antagits öka med 25 procent perioden 1966/67—1970/71 och samtidigt tillgången

på realstudenter blir mindre, skulle, om vi fortfarande antar, att andelen real­

studenter skall vara oförändrad vid samtliga fackhögskolor/fakulteter, inskriv­

ningen vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet gå ned till omkring 35 pro­

cent av totalantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna 1970/71.

Enligt statistiska centralbyråns beräkning av nettoantalet nyinskrivna vid fria

fakulteter 1962/63 på grundval av inhämtade uppgifter per den 10 oktober 1962

om bruttoantalet nyinskrivna vid dessa fakulteter skulle den relativa andelen

nettonyinskrivna vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteter minska från

31,3 procent 1961/62 till 26,2 procent 1962/63 och den relativa andelen netto­

nyinskrivna vid humanistiska fakulteter öka från 59,4 procent 1961/62 till 64,5

procent 1962/63. Denna omsvängning i utvecklingen är svårförklarlig och kan

vara en tillfällighet. Här antas utvecklingen komma att gå mot en ökande

relativ andel nyinskrivna vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteter, så att

denna andel 1970/71 uppgår till 35 procent.

De humanistiska fakulteterna har antagits minska sin andel av nettoantalet

nyinskrivna vid de fria fakulteterna till 54 procent år 1970/71. Det bör i sam­

manhanget påpekas att samhällsvetare och psykologer enligt nedan gjorda

antaganden antas öka sin andel av de humanistiska fakulteterna under perioden.

De här gjorda antagandena återfinnes i tabell 17, där det beräknade netto­

antalet nyinskrivna redovisas.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Tabell 18. Beräknat antal examinerade personer med grundexamen från fakul­

teter och högskolor läsåren 1960/61—1964/65, 1965/66—1969/70 och 1970/71—

1974/75 enligt tendensberäkningen.

Fakultet/högskola

Beräknat antal examinerade personer läsåren

1960/61—1964/G5

1965/66—1969/70

1970/71—1974/75

Teol. fak........................................

325

477

703

Jur. fak..........................................

1 196

1 998

3 456

Hum. fak.......................................

7 808

15 198

20 980

därav samhällsvetenskapliga

ämnen ......................................

2 085

4 943

7 376

Mat.-nat. fak................................

3 696

8 371

12 926

Summa fria fakulteter

13 029

26 044

38 0l5

Med. fak. (motsv.) ....................

1 620

2 120

29.5

Tekn. högsk..................................

4 070

6 496

9 238

Handelshögsk. (motsv.) ............

1 431

2 429

2 842

Tandl.-högsk..................................

1 115

1 159

1 821

Farm. inst.

apotekare ................................

251

342

391

receptarier ................................

890

881

1 012

Vet.-högsk......................................

141

135

145

Lan tbr.-högsk................................

186

257

314

Skogshögsk....................................

181

167

199

GCI .............................................

417

504

594

Summa fackhögsk. (motsv.)

10 301

14 490

19 531

Totalt

23 330

40 534

57 576

c. Examination vid fakulteter och högskolor

Examinationsberäkningen för läsåren 1961/62—1970/71 avser antalet vid uni­

versitet och högskolor examinerade personer med grundexamen. De i det föl­

jande redovisade examinationstalen är alltså adderbara. Dubbelexaminationen

mellan högskolor och fakulteter behandlas efter avsnitten om de olika högsko­

lorna/ fakulteterna.

Det material som är tillgängligt angående den hittillsvarande examinations-

frekvensen m. m. är mycket bristfälligt. Detta medför att beräkningarna blir

ännu vanskligare än om ett tillfredsställande material på denna punkt funnits.

Antalet nybörjarplatser vid samtliga fackhögskolor (motsvarande) har, som

tidigare angivits, antagits öka med 25 procent av antalet platser 1965/66 under

perioden 1966/67—1970/71.

Examinationen har beräknats utifrån nettoantalet nyinskrivna för de fria

fakulteterna och utifrån antalet nybörjarplatser för fackhögskolorna (motsva­

rande).

31

Kvinnoandelen av den totala nettoinskrivningen har i det föregående anta­

gits komina att öka. En sådan ökning har också skett under slutet av 1950-

talet. Detta medför att kvinnoandelen av examinationen vid vissa högskolor

(fakulteter) kommer att antagas öka utöver vad de sista kända inskrivningstalen

antyder.

En överslagsmässig examinationsberäkning har gjorts för läsåren 1971/72—

1974/75. Därvid har inskrivningen respektive antalet nybörjarplatser antagits

oförändrad i förhållande till läsåret 1970/71. Även antagandena rörande köns­

fördelning och examinationsfrekvens för 1970/71 har använts oförändrade vid

denna beräkning.

I tabell 18 redovisas ett sammandrag av beräknat antal examinerade personer

med grundexamen från fakulteter och högskolor under femårsperioderna 1960/61

—1964/65, 1965/66—1969/70 och 1970/71—1974/75 (SOU 1962: 55, tabellerna

4.4:3 och 4.4:4, sid. 128 ff.).

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

d. Antal akademiker i yrkesverksam ålder

På grundval av föregående examinationsberäkningar har antalet akademiker

i yrkesverksam ålder beräknats uppgå till 84 500 år 1965, 118 200 år 1970 och

168 000 år 1975, vilket innebär en ökning med 26, 76 respektive 151 procent i

förhållande till akademikerantalet 1960.

E. Det högre utbildningsväsendets utveckling fram till

1975 — ett programmatiskt räkneexempel

a. Tillgängliga utbildningsplatser

Som inledningsvis påpekats är de antaganden vilka i det följande redovisas

gjorda utifrån en bedömning av de realistiska möjligheter som kan väntas före­

ligga att genomföra en kapacitetsökning inom utbildningsområden, som är

starkt personal- och kapitalkrävande. Antagandena är vidare gjorda i syfte att

»förbättra» relationen mellan den i det föregående beräknade tillgången på och

det uppskattade behovet av akademisk arbetskraft. 1

1. Intagningen vid teknisk högskola (motsvarande) antages öka utöver tendens­

beräkningens antagande om 25 procent med ytterligare 25 procent eller totalt

50 procent från och med 1965/66 till och med 1969/70. Nybörjarplatsantalet

skulle sålunda öka med 960 platser, av vilka 105 i Stockholm (35 per läsår

1965/68), 105 i Göteborg (35 per läsår 1965/68) och 105 i Lund (35 per läsår

1965/68) samt 645 i X-ort(-er) (215 per läsår 1967/70). Det totala antalet

platser med fördelning på ort läsåren 1965/66—1969/70 framgår av följande

sammanställning.

32

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

Stockholm

Göteborg

Lund

X-ort(-er)1

Summa

1965/66 ........................

806

685

525

_

2 016

1966/67 ........................

841

720

560

—

2121

1967/68 ........................

876

755

595

215

2 441

1968/69 ........................

876

755

595

430

2 656

1969/70 ........................

876

755

595

645

2 871

1 X-ort(-er) kan avse befintliga orter eller ny ort.

2

. Intagningen vid medicinsk jakultet (motsvarande) antages öka med ytter­

ligare

10

procent utöver tendensberäkningens antagande eller totalt med

35 procent från och med läsåret 1966/67. Nybörjarplatsantalet skulle sålunda

öka från 678 läsåret 1965/66 (läkarutbildningsberedningens senaste förslag för

läsåret 1965/66) till 918 läsåret 1966/67 med följande fördelning på orter

detta läsår.

Uppsala

Lund/Malmö

Göteborg

Stockholm

Umeå

X-ort(-er)1

Summa

90

190

168

258

62

150

918

1 X-ort(-er) kan avse befintliga orter eller ny ort.

3. Intagning vid handelshögskola (motsvarande) antages öka med 30 procent ut­

över tendensberäkningens antagande eller totalt med 55 procent från och

med läsåret 1966/67. Nybörjarplatsantalet skulle sålunda detta år vara

1 050 med följande fördelning på orter.

Stockholm

Göteborg

Lund

X-ort(-er)1

Summa

350

275

275

150

1050

1 X-ort(-er) kan avse befintliga orter eller ny ort.

4. Intagningen vid tandläkarhögskola antages öka med 25 procent enligt ten­

densberäkningen eller med sammanlagt 90 nybörjarplatser, av vilka 25 i

Malmö från och med läsåret 1965/66 och 40 platser i Stockholm samma läsår

samt 25 platser i Göteborg från och med läsåret 1968/69. Det totala antalet

nybörjarplatser med fördelning på orter läsåren 1965/66—1968/69 framgår

nedan.

Stockholm

Malmö

Göteborg

Umeå

Summa

1965/66 ........................

140

125

100

60

425

1966/67 ........................

140

125

100

60

425

1967/68 ........................

140

125

100

60

425

1968/69 ........................

140

125

125

60

450

33

Tabell 19. Totala antalet nybörjarplatser vid spärrade

utbildningslinjer läsåren 1964/65—1970/71.

Kungl. Majits proposition nr 172 år 1963

Läsår

Tekn.

högsk.

Med.

fak.

Tandl.

högsk.

Farm. inst.

Handels-

högsk.

GCI

Jordbr.

högsk.

Totalt

ap.

re.

1964/651.a........

1 741

546

260

80

180

675

100

125

3 707

1965/661 ..........

1 911

678

360

80

180

675

100

125

4 109

1965/66’ ..........

2016

678

425

80

180

675

100

125

4 279

1966/67’ ..........

2121

918

425

84

189

1 050

105

131

5 023

1967/68’ ..........

2 441

918

425

88

198

1 050

no

137

5 367

1968/693 ..........

2 656

918

450

92

207

1 050

Ilo

144

5 6'>2

1969/703 ..........

2 871

918

450

96

216

1 050

120

150

5 871

1970/712 ..........

2 871

918

450

100

225

1 O50

125

156

5 895

1 Antal nybörjarplatser enligt 1960 års program och offentliggjorda utredningar.

a Antal nybörjarplatser enligt räkneexemplets antaganden.

5. Beträffande nybörjarplatsantalet vid övriga fackhö g skolor har i enlighet med

tendensberäkningen antagits en successiv ökning av antalet med 25 procent

från och med läsåret 1966/67 till och med läsåret 1970/71.

6. Antalet »nybörjarplatser» för studenter vid postgymnasiala fackutbildnings­

linjer (se kapitel 3) antages i enlighet med gymnasieutredningens behovsdele-

gations beräkningar läsåret 1970/71 vara 6 000 efter en successiv ökning till

detta antal från 1960/61.

7. 35 procent av antalet nybörjarplatser vid ifrågavarande fackutbildnings­

linjer antages per läsår ianspråktagas av personer, som avgått från akade­

miska studier utan examen eller som tidigare bedrivit studier vid annan fack­

utbildningslinje. Nettoantalet nybörjarplatser för studenter vid postgymna­

siala fackutbildningslinjer antages sålunda uppgå till 3 900 läsåret 1970/71.

Det totala antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer enligt givna

antaganden redovisas nedan i tabell 19.

I tabell 20 nedan återges den antagna ökningen av antalet nybörjarplatser

vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1965/66—1970/71 i förhållande till 1960

års program och offentliggjorda utredningar.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt Nr 17%

34

Tabell 20. Antagen ökning av antalet nybörjarplatser vid spärrade utbild­

ningslinjer läsåren 1965/66—1970/71 i förhållande till 1960 års program

och offentliggjorda utredningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Läsår

Tekn.

högsk.

Med.

fak.

Tandl.

högsk.

Farm. inst.

Handels-

högsk.

GCI

Jordbr.

högsk.

Totalt

ap.

re.

1965/66 ........

+ 105

_

+ 65

_

_

—

_

+

170

1966/67 ........

+ 210

+ 240

+ 65

+ 4

+ 9

+ 375

+

5

+ 6

+

914

1967/68 ........

+ 530

+ 240

65

+ 8

+ 18

+ 375

+ 10

+ 12

+ 1 258

1968/69 ........

+ 745

+ 240

+ 90

+ 12

+ 27

i- 375

+ 15

+ 19

+ 1523

1969/70 ........

+ 960

+ 240

+ 90

+ 16

+ 36

-1- 375

+ 20

+ 25

+ 1 762

1970/71 ........

+ 960

+ 240

+ 90

+ 20

+ 45

+ 375

+ 25

+ 31

+ 1 786

b. Tillströmningens inriktning

1. Till följd av den antagna ökningen i intaget till teknisk, medicinsk och odon­

tologisk utbildning utöver tendensberäkningen antages en motsvarande re­

duktion av tillströmningen till matematisk-naturvetenskaplig fakultet.

2. Till följd av den antagna ökningen i intaget till ekonomisk utbildning utöver

tendensberäkningen antages en motsvarande reduktion av tillströmningen till

humanistisk fakultet.

3. Till följd av den antagna ökningen av nettoantalet nybörjarplatser vid post­

gymnasiala fackutbildningslinjer antages en motsvarande reduktion av till­

strömningen till humanistisk fakultet — en »avlänkande» effekt — sedan

studenter från allmänt gymnasium utan universitets- och högskoleinriktning

besatt sin andel av nybörjarplatserna.

Tabell 21 redovisar den förändring i tillströmningen till de fria fakulteterna,

som ovanstående antaganden medför, i förhållande till tendensberäkningen i

avsnitt D, varvid också antagits, att nettoantalet nyinskrivna vid teologisk och

juridisk fakultet förblir oförändrat i förhållande till tendensberäkningen.

Den relativa fördelningen av det beräknade nettoantalet nyinskrivna vid fria

fakulteter enligt tabell 21 framgår av tabell 22. Enligt antagandena i detta

räkneexempel skulle andelen av nettoantalet nyinskrivna vid humanistisk och

matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåret 1970/71 bli 44,7 respektive 41,0

procent, andelen nyinskrivna teologie studerande 2,6 procent och andelen ny­

inskrivna juris studerande 11,7 procent.

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Tabell 21. Beräknad ändrad inriktning i tillströmningen till jakulteter

och högskolor läsåren 1963/64—1970/71.

Teol.

fak.

Jur.

fak.

Hum.

fak.

Mat.-nat.

fak.

Summa

fria fak.

Summa

fackhögsk.

Totalt

1963/64

Tendensber.1 ....

179

628

5 653

2 512

8 972

2 557

11529

Faekutb.2 ............

—

—

— 1 1:6

—

— 1 156

—

Progr. ber.8

179

628

4 497

2512

7 816

2 557

10 373

1964/65

Tendensber...........

214

804

6 588

3106

10 712

2 743

13 455

Faekutb................

—

—

— 1 189

—

— 1 189

—

Progr. ber.

214

804

5 399

3 106

9 523

2 743

12 266

1965/66

Tendensber...........

234

935

7 015

3 508

11692

3 082

14 774

Faekutb................

—

—

— 1284

—

— 1 284

__

Ökat ant. nbpl.4 *

.

—

—

—

— 128

— 128

+ 128

Progr. ber.

234

935

5 731

3 380

10 280

3 210

13 490

1966/67

Tendensber...........

Faekutb................

245

1 041

7 164

— 1476

3 796

12 246

— 1 476

3 279

15 525

Ökat ant. nbpl. ..

—

—

— 259

-281

— 540

+ 540

Progr. ber.

245

1041

5 429

3 515

10 230

3 819

14 049

1967/68

Tendensber...........

251

1 128

7 145

4 012

12 536

3 480

16 016

Faekutb................

—

—

— 1 707

—

- 1 707

_

Ökat ant. nbpl. ..

—

—

— 237

— 417

— 654

+ 654

Progr. ber.

251

1128

5 2ul

3 595

10175

4134

14 309

1968/69

Tendensber...........

253

1 137

7 075

4 169

12 634

3 686

16 320

Faekutb................

—

—

— 1 946

—

— 1 946

—

Ökat ant. nbpl. ..

—

—

— 214

— 493

— 707

+ 707

Progr. ber.

253

1 137

4 915

3 676

9 981

4 393

14 374

1969/70

Tendensber...........

251

1 128

6 896

4 263

12 538

3 895

16 433

Faekutb................

—

—

— 2112

—

— 2112

—

Ökat ant. nbpl. . .

—

—

— 190

— 555

— 745

+ 745

Progr. ber.

251

1128

4 594

3 708

9 681

4 640

14 321

1970/71

Tendensber...........

248

1 116

6 695

4 339

12 398

4 109

16 507

Faekutb................

—

—

— 2 280

—

— 2 280

_

Ökat ant. nbpl. ..

—

—

—

165

— 442

— 607

+ 607

Progr. ber.

248

1 116

4 250

3 897

9 511

4 716

14 227

1 Tillströmning enligt tendensberiikningen i avsnitt D.

2 »Avlänkning» till postgymnasial fackutbildning, antagande b 3.

8 Tillströmning enligt räkneexemplet.

4 Ändrad inriktning i tillströmningen, antagande b 1—2, på grund av ökat antal nybörjarplatser

vid fackhögskola enligt antagandena i avsnitt E a.

36

Tabell 22. Nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter läsåren

1963/64—1970/71.

Relativa tal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Läsår

Teol. fak.

Jur. fak.

Hum. fak.

Mat.-nat. fak.

1963/64 ........

2,3

8,0

57,5

32,1

1964/65 ........

2,3

8,4

56,7

32,6

1965/66 ........

2,3

9,1

55,7

32,9

1966/67 ........

2,4

10,2

53,0

34,4

1967/68 ........

2,5

11,1

51,1

35,3

1968/69 ........

2,5

11,4

49,2

36,8

1969/70 ........

2,6

11,7

47,5

38,3

1970/71 ........

2,6

11,7

44,7

41,0

c. Närvaro vid fakulteter och högskolor

I tabell 23 redovisas antalet närvarande studerande vid fakulteter och hög­

skolor höstterminen 1975 enligt räkneexemplets tillströmningsberäkning och en­

ligt tendensberäkningen.

Tabell 23. Beräknat antal närvarande studerande vid fakulteter

och högskolor höstterminen 1975.

F akultet/högskola

Höstterminen 1975

Differens

Tendensber.

Räkneex.

Teol. fak.........................................................

1 500

1 500

—

Jur. fak...........................................................

6 3<i0

6 300

—

Med. fak.........................................................

7 300

8 300

+ 1 000

Hum. fak........................................................

34 900

22 400

— 12 500

Mat.-nat. fak.................................................

23 200

20 700

— 2 5oO

Tekn. högsk...................................................

12 800

15 3o0

+

2 500

Handelshögsk..................................................

3 400

4 200

+ 800

Tandl.-högsk...................................................

2 200

2 2oO

—

Farm. inst......................................................

750

750

—

Jordbr.-högsk..................................................

800

800

—

GCI ...............................................................

250

250

—

Summa

93 400

82 700

— 10 700

d. Examination vid fakulteter och högskolor

Bibehålies tendensberäkningens examinationsantaganden erhålles på grund­

val av tillströmningsberäkningen i tabell 21 följande sammandrag av antalet

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Tabell 2b. Beräknat antal examinerade personer med grundexamen från fakul­

teter och högskolor läsåren 1960/61—196b/65, 1965/66—1969/70 och 1970/71—

197b/75 enligt räkneexemplet.

F akul tet/högskola

Beräknat antal examinerade personer läsåren

1960/61—1964/65

1965/66—1969/70

1970/71—1974/75

Teol. fak........................................

325

477

703

Jur. fak..........................................

1 196

1 998

3 436

Hura. fak.......................................

7 788

13 130

15 171

därav samhällsvetenskapliga

ämnen ......................................

2 080

4 264

5 342

Mat.-nat. fak................................

3 696

8 177

11666

Summa fria fakulteter

15 085

28 046

36 318

Med. fak. (motsv.) ....................

1 620

2120

3 323

Tekn. högsk..................................

4 070

6 501

10156

Handelshögsk. (motsv.) ............

1 431

2 673

3 745

Tandl.-högsk..................................

1115

1 159

2 001

Farm. inst.

apotekare ................................

251

342

391

receptarier ................................

890

881

1012

Vet.-högsk......................................

141

135

145

Lantbr.-högsk................................

186

257

314

Skogshögsk.....................................

181

167

199

GCI ..............................................

417

504

594

Summa fackhögsk. (motsv.)

10 302

14 739

21880

Totalt

25 387

42 785

58 198

Tabell 25. Jämförelse mellan beräknad total examination läsåren 1960/61—

197b/75 vid fackhögskolor (motsvarande) enligt »1960 års program»,

tendensberäkningen och räkneexemplet.

Kategori

Examination vid oför­

ändrat antal nybörjar­

platser i förhållande

till 1965/G6

»1960 års program»

Examination enligt

tendensberäkningens

antaganden

Examination enligt

räkneexemplets

antaganden

totalt

ökning

totalt

ytterligare

ökning

Läkare ........................................

6 621

6 715

94

7 063

348

Civ.-ing.........................................

18511

19 804

1 293

20 727

923

Civ.-ekon......................................

6 241

6 702

461

7 849

1 147

Tandläkare ................................

3 929

4 095

166

4 275

180

Apotekare ..................................

933

984

51

984

—

Receptarier ................................

2 510

2 783

273

2 783

—

Veterinärer ................................

411

421

10

421

—

Agronomer ................................

728

757

29

757

—

Jägmästare ................................

511

547

36

547

—

Gymn.-dir.....................................

1 367

1 515

148

1 515

—

Summa

41 762

44 323

2 561

46 921

2 598

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Diagram 2. Den relativa andelen examinerade personer vid fackhö g skolor, mate-

matisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt

räkneexemplet läsåren 1959/60—197^/75.

%

lOOq------------------------------------------- ------ -------------------------------------------------------------------------------------------

90 -r

80 ^

70

20 E:

10 -E

°-vj 11 11 11 u "

11 11 r111" i11111 “ 11111111 i1111

59/fe0 60/61

61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71

7/72 72/73 73/74 74/75

Läsår

□ Övriga fokulteter eu NaFurvetensk. fak. jj^jj Fackhögskolor

examinerade personer med grundexamen från fakulteter och högskolor under

femårsperioderna 1960/61—1964/65, 1965/66—1969/70 och 1970/71—1974/75,

tabell 24 (SOU 1962: 55, tabellerna 5.4:1 och 5.4:2, sid. 150 ff.).

Jämföres ovanstående examinationsberäkning med tendensberäkningens och

med en examinationsberäkning grundad på antagandet, att ingen ökning av

antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer sker från och med läsåret

1965/66, erhålles följande resultat för läsåren 1960/61—1974/75 beträffande den

totala examinationen vid fackhögskolor (motsvarande), tabell 25.

I diagram 2 åskådliggöres utvecklingen läsåren 1959/60—1974/75 av den

39

relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, matematisk-natur-

vetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt räkneexemplets exami-

nationsberäkningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

F. Tillgång på och »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft

i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975

På grundval av examinationsberäkningarna i avsnitt E d och beräkningarna

av antalet kvarlevande med examen 1959/60 eller tidigare redovisas i tabell 26

antalet akademiker i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975 sammanställt med

beräknat »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft dessa år.

Tabell 26. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av akademiskt

utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975.

1970

1975

116 000

160 500

Beräknat »behov» av akademiker i yrkesverksam ålder:1

alt. 1 ...........................................................................................

124 900

148 600

alt. 2 ...........................................................................................

118 400

142 300

Differens (absolut):

— 8 900

+ 11 900

alt. 2 ...........................................................................................

— 2 400

+ 18 200

Differens (procent):

alt. 1 ...........................................................................................

— 8

+

7

alt 2 ...........................................................................................

— 2

+ 11

1 De alternativa behovsberäkningarna hänför sig till alternativa beräkningar av ämneslärarbehovet.

I tabell 27 redovisas »tillgångs- och efterfrågeberäkningarna» rörande de en­

skilda akademikerkategoriema åren 1970 och 1975. År 1965 föreligger ingen skill­

nad i förhållande till tendensberäkningen.

Mellan 1970 och 1975 skulle enligt sammanställningen »bristen» övergå i »över­

skott» om man för samman samtliga utbildningsgrupper. För läkare, civilingen­

jörer och ekonomer kvarstår »bristsituationen» ännu år 1975. Det bör beträf­

fande humanister och naturvetare, för vilka de största »överskotten» redovisas,

erinras om, att behovsprognosen rörande lärare i läroämnen — den kvantitativt

viktigaste prognosen för personer med examen från filosofisk fakultet — princi­

piellt skiljer sig från behovsprognoserna för t. ex. läkare och civilingenjörer, vilka

senare förutsätter kvalitativa förändringar av en art som ej ingår i förutsätt­

ningarna för ämneslärarprognosen.

40

Tabell 27. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av skilda akademiker­

kategorier i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Kategori

År

Beräknad

Beräknat

Differens

tillgång

»behov»

abs.

rel.

1970

3 100

3 200

1975

3 300

3 200

1970

8 600

12 600

— 4 000

— 47

1975

11 100

12 900

— 1800

— 16

1970

7 800

5 200

+ 2 600

+ 33

1975

13 000

8 400

+ 4 600

4- 35

1970

8 300

10 300

— 2 000

— 24

1975

10 800

12 300

— 1500

— 14

1970

25 900

23 100

+ 2 800

+ 11

1975

34 400

25 400

+ 9 000

+ 26

1970

25 900

19 000

+ 6 900

+ 27

1975

34 400

21 500

+ 12 900

+ 38

1970

16 500

13 700

-1- 2 800

+ 17

1975

27 000

16 000

+ 11 000

+ 41

1970

16 500

11 300

+ 5 200

+ 32

1975

27 000

13 700

+ 14 300

+ 49

1970

21 500

28 800

— 7 300

— 34

1975

30 300

36 300

— 6 000

— 20

1970

8 400

12 900

- 4 500

— 54

1975

11 700

17 400

— 5 700

— 49

1970

5 800

5 800

—

—

1975

7 100

6 400

+

700

+ 10

1970

1300

1300

—

— .

1975

1 500

1 500

—

—

1970

3 800

3 000

+ 800

+ 21

1975

4 600

3 300

+ 1 3o0

+ 28

1 1970

800

800

—

—

\ 1976

900

800

Agronomer ..................................................

j 1970

| 1975

1 300

1400

1 400

1500

| 1970

1 000

900

| 19.5

1100

1 000

| 1970

1 900

1900

—

—

j 1975

2 300

2 200

1 Inkl. psykologer.

• • markerar obetydlig differens.

Med hänsyn till utbildnings- och arbetsmarknadsförhållanden har det intresse

att sammanställa siffrorna i tabell 27 för tekniker och naturvetare samt för

»samhällstekniker». Detta göres nedan beträffande tillgång och »behov» år 1975.

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

1. Tekniker-naturvetare

Kategori

Tillgång

Behov

Differens

alt. 1

alt. 2

alt. 1

alt. 2

Naturvetare ................

Civilingenjörer ..........

27 000

30 300

16 000

36 300

13 700

36 300

+ 11 000

— 6 000

+ 13 300

— 6 000

Summa

57 300

52 300

5u 000

+ 5 000

+ 7 300

2. Samhällstekniker

Kategori

Tillgång

Behov

Differens

Jurister ...........................................................

11 100

12 900

— 1 800

Samhällsvetare1 .............................................

13 000

8 400

+ 4 600

Civilekonomer ................................................

11 700

17 400

— 5 700

Summa

35 800

38 700

— 2 900

1 Inkl. psykologer.

Nedan följer ett fullständigt återgivande av P-gruppens promemoria rörande

det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad.

2. Den fortsatta utbyggnaden

A. Inledning

Antalet studentexamina ökar starkt år från år. Under åren 1951—55 avlades

drygt 33 000 studentexamina, varav ca 26 000 vid allmänna gymnasier. Mot­

svarande siffror för åren 1956—60 var totalt ca 49 000, varav drygt 39 000 vid

allmänna gymnasier. Med ledning av uppgifter om antalet elever i gymnasierna

och om examinationsfrekvenser m. m. har beräknats att med stor sannolikhet

totalantalet studentexamina åren 1961—65 kommer att bli ca 90 000, varav

drygt 72 000 vid allmänna gymnasier. Vilken utvecklingen blir efter år 1965

är för närvarande vanskligt att förutse. Vi vet, att totalantalet ungdomar i de

typiska gymnasieåldrarna blir mindre under andra än under första hälften av

1960-talet. Vi förutsätter vidare, att fackskolor kommer att finnas vid sidan av

gymnasierna under denna period. Man har likväl att med säkerhet räkna med

en fortsatt ökning av gymnasiernas kapacitet. Totalantalet studentexamina åren

1966—70 har uppskattats till 120 000 ä 125 000, varav kanske 85 000 ä 90 000

vid allmänna gymnasier.

2* — Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt. Nr 172

42

Rekryteringsunderlaget för universitet och högskolor kommer till följd av

den väntade ökningen i studentexaminationen att växa i mycket snabb takt

under 1960-talet. Samtidigt kan konstateras, att intresset för fortsatta universi­

tets- och högskolestudier bland de nyexaminerade studenterna fortsätter att

växa. Detta framgår klart av den till denna PM fogade statistiska sammanställ­

ningen Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-

talet (SOU 1962: 55). I det följande benämnes denna sammanställning »statistik­

bilagan».

Man har därför anledning räkna med att tillströmningen till universitet och

högskolor kan komma att öka i en sådan omfattning att nu gällande förutsätt­

ningar om studentantalets storlek för planeringsarbetet med utbyggnaden av

universitet och högskolor (i generalplaner, programkommittéer m. m.) behöver

omprövas.

Ett ytterligare skäl för en dylik omprövning är de nya bedömningar av beho­

vet i framtiden av skilda slag av kvalificerad arbetskraft som gjorts under

senare år. Av statistikbilagan framgår t. ex., att senast gjorda bedömning av

behovet i framtiden av civilingenjörer påkallar en översyn av nu gällande ut­

bildningsplaner.

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 172 år 1963

B. Nu gällande program för utbyggnad av det högre

utbildningsväsendet

1960 års riksdag godkände de av chefen för ecklesiastikdepartementet i pro­

positionen 1960:119 förordade riktlinjerna för utbyggande av universitet och

högskolor m. m. under 1960-talet. Dessa riktlinjer kan sammanfattas i följande

huvudpunkter:

1. universitet och högskolor byggs under första hälften av 1960-talet ut i bety­

dande omfattning, särskilt inom de sektorer som har begränsad intagning;

2. de statliga insatserna på de postgymnasiala fackutbildningslinjernas om­

råde ökas kraftigt under 1960-talet;

3. den fortlöpande utbildnings- och yrkesprognostiska utredningsverksamheten

förstärkes;

4. yrkesvägledningen i gymnasierna intensifieras;

5. det studiesociala stödet utformas med inriktning på likartade utgångspunk­

ter för samtliga studerande vid skilda utbildningslinjer efter gymnasie-

stadiet.

Som underlag för dessa riktlinjer låg ett av 1955 års universitetsutredning

sammanställt statistiskt material jämte ett av utredningen framlagt handlings­

program, redovisat i betänkandet Universitet och högskolor i 1960-talets sam­

hälle (SOU 1959: 45).

1961 och 1962 års riksdagar har fattat en rad beslut på basis av flertalet

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

43

punkter i programmet. De beslut, som gällt punkt 1, har i vissa avseenden inne­

burit, att ramen för programmet utvidgats.

De spärrade utbildningslinjerna vid universitet och högskolor kommer enligt

fattade beslut och avlämnade konkreta förslag att utbyggas enligt följande tids­

schema.

Antalet nybörjarplatser läsåren 1960/61—1965/66 vid

spärrade utbildningslinjer

Läsår

Tekn.

högsk.

Med.

fak.

Tandk-

högsk.

Farm. inst.

Handels-

GCI

Jordbr.-

högsk.

Totalt

ap.

rec.

högsk.

1960/61 ..

1056

453

240

so

180

345

100

125

2 579

1961/62 ..

1 131

475

240

80

180

575

100

125

2 906

1962/63 ..

1 353

546

260

80

180

675

100

125

3319

1963/64 ..

1 586

546

260

80

180

675

100

125

3 552

1964/65 ..

1 741

546

260

80

ISO

675

100

125

3 707

1985/66 ..

1 911

678

360

80

180

675

ICO

125

4109

A nmärkningar

1. Tekniska högskolor: Principbeslut om antalet nybörjarplatser har fattats enligt propositionerna

1960: 119 och 1962:43. I siffran för 1965/66 ingår 80 nybörjare vid kemiavdelningen vid LTH.

I ovan angivna siffror ingår icke civilingenjörsutbildningen i Uppsala, vilken tar sin början

läsåret 1962/63 med ett intag om 24 platser och successivt ökas till 30 platser 1962/63—

1965/66.

2. Medicinsk utbildning. Principbeslut om antalet nybörjarplatser har fattats enligt propositionerna

1961:108 och 1962:104. Förslag föreligger om ökning av antalet platser i Lund (Ökad läkar­

utbildning vid medicinska fakulteten i Lund, stencil 1962), vilket förslag ingår i tabellens siffror.

3. Odontologisk utbildning. Principbeslut har fattats enligt ovan under punkt 2 nämnda propo­

sitioner.

4. Farmaceutisk utbildning. Utredning pågår för närvarande. Här räknas med av universitets-

utredningen angivet intag, vilket provisoriskt tillämpas vid farmaceutiska institutet.

5. Ekonomisk utbildning. Beslut har fattats enligt proposition 1960:119, statsverkspropositionen

1981 samt proposition 1961:83.

6. Gymnastiklärarutbildning. Här har angivits intagningssiffror enligt universitetsutredningen.

7. Jordbrukets högskolor. Här räknas med ett intag per år om 35 vid skogshögskolan, 30 vid

veterinärhögskolan, 60 vid lantbrukshögskolan (inkl. 10 för hortonomutbildning).

För de laborativa ämnena vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

pågår utbyggnad av utbildningsplatserna för 2-betygsstudcrande i stort sett

enligt den plan som universitetsutredningen redovisade. I vissa ämnen, exempel­

vis kemi vid universitetet i Stockholm och zoologi vid universitetet i Lund, pla­

neras ett större antal platser än universitetsutredningen förordade, vilket står i

överensstämmelse med det uttalande beträffande utbildningskapaciteten i skilda

ämnen vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, som chefen för eckle­

siastikdepartementet gjorde i propositionen 1960: 119 (sid. 271).

Som underlag för generalplanering och konkret byggnadsplanering har hittills

legat det av universitetsutredningen rekommenderade totalantalet närvarande

44

studerande år 1970 på skilda studieorter inom olika fakulteter. Enligt utred­

ningen borde totalantalet studerande på de skilda orterna vara ca

Uppsala Lund/Malmö Göteborg Stockholm

Umeå

Summa

11200

11800

11 800

18 000

600

53 400

Sedermera har Kungl. Maj:t med anledning av en framställning från Frescati-

kommittén — programkommitté för Stockholms universitets anläggningar inom

Frescatiområdet — beslutat, att det fortsatta programarbetet för Stockholms

universitets del skall utgå från ett antal i undervisningen deltagande studerande

år 1970 av 15 000. Omräknas denna siffra till närvaroantal enligt den officiella

statistikens definitioner erhålles siffran ca 18 000. Enligt universitetsutredningens

rekommendationer borde antalet närvarande vid Stockholms universitet vara

ca 10 000 år 1970. Vidare kan nämnas, att byggnadsstyrelsen framlagt en ut-

byggnadsplan av generalplanekaraktär för ett universitet i Umeå, vari räknats

med ett totalt framtida studerandeantal av ca 2 100 (exklusive medicinare och

odontologer i kliniska ämnen).

Som framgår av statistikbilagan har tillströmningen av studerande till univer­

sitet och högskolor under senare år ökat i en sådan takt att det finns väl­

grundad anledning räkna med att det totala antalet studerande vid universitet

och högskolor år 1970 kommer att bli väsentligt mycket högre än universitets-

utredningen ansåg rekommendabelt. Förblir intresset för akademiska studier

lika högt under återstoden av 1960-talet, som det visat sig vara de senaste åren,

kan vid nuvarande expansionstakt för gymnasierna och oförändrade studietids­

förhållanden vid universitet och högskolor totalantalet universitets- och hög-

skolestuderande år 1970 uppskattas till storleksordningen 85 000—90 000.

I fråga om förverkligandet av övriga punkter i 1960 års principprogram må

erinras om att inom arbetsmarknadsstyrelsen inrättats dels en prognosdelega­

tion, dels ett prognosinstitut med i stort sett den personalstyrka som enligt

universitetsutredningen skulle bli erforderlig för arbetet med behovsprognoser.

Vidare kan nämnas, att inom statistiska centralbyrån inrättats en byrå för

undervisningsstatistik. Yrkesvägledningsverksamheten inom arbetsmarknads­

styrelsen har erhållit förbättrade resurser. Det studiesociala stödets utformning

är föremål för utredning inom två parallellt arbetande kommittéer. Vad slutli­

gen utbyggnaden av de s. k. postgymnasiala fackutbildningslinjerna beträffar så

framgår av statistikbilagan, att fram till år 1960 en viss ökning av antalet utbild­

ningsplatser ägt rum, att studenternas andel av samtliga platser vid utbildnings­

linjer som ej enbart rekryterats med studenter ökat, om än svagt, samt att

betydande behov synes föreligga av fortsatt utbyggnad av dessa utbildnings­

områden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

45

C. Några allmänna synpunkter rörande fortsatt utbyggnad

Starka skäl talar uppenbarligen för att under senare delen av 1960-talet en

väsentlig ökning av universitets- och högskoleväsendets utbildningskapacitet ut­

över nu gällande program kommer till stånd. Därvid uppkommer frågan i vad

mån tidigare gjorda arbetsmarknadsbedömningar och för utbildningspolitiken

grundläggande värderingar bör gälla även fortsättningsvis.

De officiella bedömningarna av arbetsmarknadens framtida behov av akade­

miker görs numera i främsta rummet inom arbetsmarknadsstyrelsen, även om

andra ämbetsverk, statliga kommittéer och expertgrupper jämväl bidrar till en

fortlöpande kartläggning av morgondagens arbetsmarknadsbehov. I statistik­

bilagan ges en totalbild av dagens bedömningar av den framtida efterfrågan på

skilda slag av arbetskraft med utbildning vid universitet och högskolor. Som

särskilt framhållits i statistikbilagan, är nu existerande material behäftat med

betydande svagheter.

Trots att tillgängliga prognoser är mycket osäkra och därför icke kan tjäna

som de enda utgångspunkterna för utformningen och dimensioneringen av den

högre utbildningen, kan och bör de ge vissa riktpunkter för vårt handlande.

Avsaknaden av fullt tillfredsställande metoder för förutsägelser om framtida

behov och utbud får självfallet inte leda till att vi förkastar vad vi i dag har av

prognoser. De existerande prognoserna ger, trots sina brister, ett värdefullt stöd

vid de bedömningar av framtiden som måste göras. Utbyggnaden och effektivi-

seringen av prognosverksamheten är en av kärnpunkterna i 1960 års program

och bör fullföljas. Därvid bör mer än hittills tonvikten läggas på metodikens

utvecklande. En fullödig prognosverksamhet är uppenbarligen en av hörnste­

narna i fundamentet för en effektivt arbetande yrkesvägledning.

I förevarande sammanhang är det tillräckligt att konstatera, att behovs-

prognoserna från senare år ger vid handen, att den planerade utbildningskapa­

citeten hos de under ecklesiastikdepartementet hörande spärrade utbildnings­

linjerna ej är tillräcklig för att på lång sikt skapa arbetsmarknadsbalans på

ifrågavarande områden. Man bör därför, om man bedömer dessa utbildnings­

linjers utveckling ur arbetsmarknadssynpunkt, snarast möjligt väsentligt öka

deras utbildnings- och cxaminationskapacitet.

I land efter land finner man samma tendens. Det framtida behovet av arbets­

kraft med medicinsk, teknisk och ekonomisk utbildning bedöms undan för undan

bli allt större jämfört med vad man räknade med för ett fåtal år sedan.

Är man trots allt tveksam rörande denna slutsats med hänsyn till osäkerheten

i det prognosmaterial som föreligger, torde ingen annan indikator rörande fram-

tidsbehovet finnas än ungdomens efterfrågan på olika typer av utbildning. För

varje år som går blir konkurrensen om utbildningsplatserna vid de spärrade

utbildningslinjerna skarpare. För att bli antagen vid exempelvis medicinsk fakul­

tet eller teknisk högskola fordras nu en poängsumma, som motsvarar ett medel­

betyg i studentexamen på närmare a. Allt tyder på att konkurrensen kommer

46

att skärpas än mer de närmaste åren. En snabb och kraftig ökning av utbild­

ningsresurserna vid de spärrade utbildningslinjerna är därför den givna slut­

satsen, om intresset för denna form av studier bland föräldrar och ungdom läggs

till grund för bedömningen av utbildningsbehovet.

Storleken av och inriktningen på en fortsatt utvidgning av utbildningskapa­

citeten vid de spärrade utbildningslinjerna kan inte enbart bedömas utifrån här

berörda synpunkter. Hänsyn måste också tas till realekonomiska och andra

faktiska förhållanden. Det blir anledning återkomma härtill längre fram.

De fria fakulteterna kommer att öka starkt i storlek, mätt i antalet stude­

rande, om tillströmningen dit liksom hittills ej regleras genom inträdesspärrar.

Det är den allmänna slutsats man tveklöst kan dra av skilda beräkningar i

detta avseende i statistikbilagan. Det finns nämligen, som inledningsvis visades,

all anledning förmoda, att rekryteringsunderlaget till universitet och högskolor

kommer att växa mycket starkt under 1960-talet. Vidare kan konstateras, att

det i praktiken ej kommer att bli möjligt att under andra hälften av 1960-talet

skapa utbildningsplatser vid de spärrade utbildningslinjerna i den utsträckning

som skulle fordras för att radikalt minska trycket på de fria fakulteterna. Inte

heller finns i dag anledning antaga att intresset för universitets- och högskole­

studier skulle minska i framtiden i någon betydande grad.

En möjlighet att radikalt minska trycket på de fria fakulteterna skulle i så

fall vara att införa inträdesspärr. Är detta en rimlig åtgärd? Först kan konsta­

teras, att i vårt samhälle friheten i sysselsättningsvalet framstår som en också

för utbildningspolitiken vägledande princip. Denna valfrihet synes på den högre

utbildningens område i första hand böra förverkligas genom en fortsatt mål­

medveten utbyggnad av de spärrade utbildningslinjerna. Men antagandet att för

abiturienten i gemen den starka benägenheten att söka vidareutbildning kom­

mer att bestå i kombination med den starka ökningen i studentexaminationen

leder till att varken de postgymnasiala fackutbildningslinjerna eller de hittills

spärrade akademiska fakulteterna och högskolorna synes kunna byggas ut på

ett sådant sätt i en nära framtid att de tillsammans kan absorbera hela ström­

men av sökande till sådan utbildning. Under sådana omständigheter skulle in­

förandet av spärrar inom den fria universitetssektorn medföra en påtaglig in­

skränkning av valfriheten.

Spärrfrågan skulle i princip komma i ett annat läge, om genom spärrar för de

fria fakulteterna resurser skulle kunna friställas för en ökning av de nu spärrade

linjernas kapacitet. Utbildningskostnaden vid de senare är emellertid genom­

gående väsentligt högre än vid de fria fakulteterna. Vid given totalkostnad

skulle därför en minskning av kapaciteten vid de fria fakulteterna ge ett mindre

antal nya utbildningsplatser vid spärrade utbildningslinjer än det antal platser,

som genom spärrningen av de fria fakulteterna skulle undandragas de studie­

sökande. Principiellt viktigare är emellertid, att det inom överskådlig framtid

torde saknas realekonomiska förutsättningar för en så stark ökning av kapaci­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

43

Som redan sagts i det föregående är den viktigaste slutsats som kan dras ur

nu föreliggande statistiska data om framtida tillgång på och behov av kvalifi­

cerad arbetskraft att en utvidgning av de nu spärrade akademiska utbildnings­

linjernas kapacitet utöver nu gällande program bör komma till stånd. En ut­

vidgning som skulle skapa numerisk balans mellan tillgång och efterfrågan inom

överskådlig framtid synes dock för närvarande inte bli möjlig. Dels är kostna­

derna betydande — de spärrade linjerna är de dyraste. Statsfinansiella omstän­

digheter kan sålunda försena ett i och för sig önskvärt utvidgningsprograms

genomförande. Dels och framför allt är de realekonomiska resurserna begränsade.

En forcerad utvidgning av de spärrade linjerna ökar på kort sikt efterfrågan på

lärare till förfång för avnämarnas möjligheter att på kort sikt tillgodose sina

behov. Som exempel kan nämnas, att nettotillskottet civilingenjörer till arbets­

marknaden utanför de tekniska högskolorna beräknas minska något de närmaste

åren till följd av den ökning av antalet akademiska lärare, som redan den enligt

nu gällande program beslutade kapacitetsutvidgningen gör nödvändig. Samma

tendens kommer i hög grad till synes på andra lärarkrävande utbildningslinjer,

exempelvis den medicinska.

Också svårigheten att snabbt skapa tillräckliga lokaler bör nämnas. Plane­

ringen och projekteringen av de mycket komplicerade lokaler som det här är

fråga om tar en avsevärd tid i anspråk. Möjligheterna att realisera nu gällande

program i avseende på lokalbehoven kan för närvarande bedömas såsom relativt

goda. Program- och projekteringsarbetena har successivt genomförts och är nu

till betydande delar avslutade. Mycket återstår dock alltjämt. De byggnads­

arbeten som fordras för att realisera programmet har hittills igångsatts endast i

begränsad utsträckning. Huvudproblemet de allra närmaste åren ligger därför

på den egentliga byggnadssidan. I detta sammanhang bör erinras om att möjlig­

heterna att bygga nya universitets- och högskoleinstitutioner har sina bestående

begränsningar. Universitet och högskolor är i allmänhet förlagda till regioner,

där industri och servicenäringar expanderar påfallande snabbt och bostadsbyg­

gande och kommunikationer kräver allt större resurser. Konkurrensen om bygg-

nadsarbetskraften blir sålunda ytterligt stark. I

I statistikbilagan har avslutningsvis gjorts ett räkneexempel rörande en fort­

satt expansion av universitet och högskolor, varvid ökningen av de spärrade

linjerna beräknats på basis av nuvarande erfarenheter av möjligheterna att ge­

nomföra en expansion med bibehållande av den utbildnings- och forsknings­

kvalitet, som förutsatts i nu gällande program. Som framgår av beräkningarna

skulle med den tänkta ökningen av de spärrade utbildningslinjerna någon arbets-

marknadsbalans ingalunda inträda. Ett realiserande av den i räkneexemplet

angivna expansionen kan överslagsmässigt beräknas på ett decennium höja ut­

giftsnivån för direkta årliga driftkostnader under ecklesiastikdepartementet med

storleksordningen 300 miljoner kr. och kräva en total insats för byggnation och

inredning av institutionslokaler m. m. under samma period av storleksordningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

49

2,5—3 miljarder kr. I dessa drift- och kapitalutgifter ingår dock även kostna­

derna för nu gällande program, i de delar det ännu inte genomförts. Härtill

kommer beträffande såväl drift- som kapitalbudgetutgifter konsekvenskostnader

till betydande belopp. Här avses kostnader av typen ökade forskningsanslag till

det växande antalet professorer, docenter, assistenter m. fl., studiesociala förmå­

ner, byggnadsbidrag till student- och andra bostäder o. s. v. Utöver dessa kost­

nader kommer helt visst betydande realkostnader av annan karaktär — bl. a.

realkostnader för avstådd arbetsinsats till följd av förlängd utbildning och där­

med senare inträde på arbetsmarknaden.

Självfallet är det i och för sig tänkbart att snabbare än som angivits i räkne­

exemplet utvidga utbildningskapaciteten vid spärrade utbildningslinjer. Men

detta fordrar en genomgripande omfördelning av inte bara statsfinansiella utan

även realekonomiska resurser till förmån för utbildning och vid universitet och

högskolor bedriven forskning inom framför allt medicin, teknik och ekonomi. En

annan, ur vissa synpunkter enklare väg att snabbare än som angivits i räkne­

exemplet utvidga de spärrade linjerna vore att införa ett mindre personal- och

utrustningskrävande utbildningssystem. En utbyggnad av utbildningskapacite­

ten skulle enligt ett sådant system ej, såsom nu är fallet, automatiskt medföra

en motsvarande ökning av forskningspotentialen, vilken i så fall skulle dimensio­

neras efter andra grunder. Det senare här antydda alternativet bör emellertid

bli föremål för närmare utredning och prövning. Det i statistikbilagan lämnade

programmatiska räkneexmplet har här ansetts ge en realistisk belysning av vil­

ken utveckling vi kan förvänta oss utifrån de värderingar, som för närvarande

gäller som allmänt vedertagna.

Materialet i statistikbilagan ger anledning till vissa ytterligare utbildnings-

politiska kommentarer. Det är tydligt, att det mot slutet av 1960-talet kommer

att bli lättare för olika grupper av arbetsgivare att anställa naturvetenskapligt

skolad personal än att finna tekniskt utbildad arbetskraft. Med hänsyn härtill

synes det förutseende att mer än hittills ge utbildningen vid de matematisk­

naturvetenskapliga fakulteterna en inriktning som underlättar verksamhet i nä­

ringsliv och förvaltning. Det experiment som startat i Uppsala med civilingen­

jörsutbildning inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten samt den

överbryggning av gränserna mellan teknik och naturvetenskap, som påbörjats i

Göteborg och Lund och planeras i Stockholm, är exempel på en utveckling, som

synes böra fullföljas och påskyndas.

För den samhällsvetenskapliga och den ekonomiska utbildningens del synes

liknande utbildningspolitiska slutsatser kunna dras av beräkningarna i statistik­

bilagan. Utöver en kraftig utbyggnad av civilekonomutbildningens kapacitet

synes böra eftersträvas att — i stil med vad som nyligen förordats rörande en

mot ekonomiska studier mer orienterad samhällsvetenskaplig utbildning i Upp­

sala — göra den samhällsvetenskapliga utbildningen mer användbar än hittills

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

50

för företagsekonomiskt inriktad verksamhet inom utbildningsväsende, förvalt­

ning och näringsliv.

Vad humanisterna i övrigt beträffar, visar siffrorna i statistikbilagan på sam­

ma framtida situation som visats i ett flertal tidigare sammanställningar. En klar

tendens till mättnad och övermättnad inom arbetsområden som rekryteras med

humanister kan komma att framträda, samtidigt som på många andra områden

brist på skolad arbetskraft består. Visserligen skulle i och för sig och under

bibehållande av konventionella undervisningsmetoder en väsentlig del av det

beräkningsmässiga överskottet på humanister kunna absorberas genom en kva­

litetshöjning inom skolväsendet i form av ökad lärartäthet och/eller av andra än

de traditionella arbetsmarknaderna. Kvar står dock angelägenheten av att ung­

domen ges ökade chanser att välja alternativa studie- och/eller yrkesbanor.

Eftersom det ej är möjligt att härvid lita enbart till en vidgning av andra akade­

miska utbildningsvägar än de humanistiska, understrykes ytterligare vikten av

verkligt attraktiva alternativ i form av såväl nya arbetsmarknadsanpassade stu-

diekombinationer inom de humanistiska fakulteterna som dragningskraftiga ut­

bildningsvägar utanför universitet och högskolor. De i statistikbilagan redovisa­

de sammanställningarna över utvecklingen av de postgymnasiala fackutbild­

ningslinjerna tyder på att möjligheter kommer att finnas för förhållandevis flera

studenter att söka sig till dylika utbildningslinjer. Med hänsyn till balansberäk­

ningarnas resultat i vad gäller humanister bör emellertid en betydligt starkare

utbyggnad om möjligt åstadkommas.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 172 år 1963

D. Åtgärdsinventering

Mot bakgrunden av vad nu anförts redovisas i detta avsnitt en katalog över

tänkbara åtgärder i syfte att vidareutveckla arbetet för en balanserad expansion

utöver nu gällande program av all postgymnasial utbildning.

De åtgärder som här upptages redovisas i tre grupper: I.

I. Kapacitetsökning inom den akademiska

sektorns bristområden

11) att i behövlig omfattning utvidga kapaciteten vid nuvarande lärosäten

samt upprätta ett antal universitetsfilialer för 1- och 2-betygsundervisning i

bristämnena;

I 2) att skapa ett sjätte universitet, typ Örköping, med huvudinriktning på

medicin, teknik, naturvetenskap, ekonomi- och samhällsvetenskap;

I 3) att med spridning på flera orter skapa en eller två nya medicinska ut­

bildningsenheter (fakultet etc.), en eller två nya tekniska enheter, minst en ny

enhet för ekonomisk utbildning samt en eller två nya naturvetenskapliga en­

heter;

51

I 4) att kraftigt utvidga den s. k. decentraliserade akademiska utbildningen

på 1- och 2-betygsnivån;

I 5) att införa »tvåskifts-» eller treterminsutbildning så långt ske kan i syfte

att ytterligare öka utnyttjandet av befintliga lokaler;

(11—5 kan kombineras.)

I 6) att med ytterligare statlig hjälp främja produktion och användning av

hjälpmedel samt annan rationalisering i den akademiska undervisningen i syfte

att bl. a. minska det relativa behovet av lärare och lokaler;

I 7) att genom ändring av kursplanerna närma naturvetarna till teknikerna

och att på samma sätt öka samhällsvetarnas möjligheter att täcka ekonom­

bristen — att »teknifiera» naturvetarna och att »ekonomifiera» samhällsvetarna

i syfte att nå bättre överensstämmelse mellan behov och tillgång;

I 8) att fullfölja och utveckla planerna på en blandad utbildning, exempelvis

medicinsk-farmaceutisk, medicinsk-naturvetenskaplig och ekonomisk-teknisk

utbildning.

II. Kanalisering av de studerande till lämpliga

akademiska områden

II1) att genom intensifierad och förbättrad studierådgivning vid universitet

och högskolor leda de redan inskrivna till bristområdena;

II 2) att genom intensifierad och förbättrad yrkesvägledning i gymnasierna

stimulera dem, som söker sig till de fria fakulteterna, att studera bristämnena;

II 3) att ytterligare minska den akademiska meritkompletteringen.

III. Utbyggnad av annan postgymnasial utbildning

III 1) att genom mer energisk yrkesvägledning i gymnasierna främja till­

strömningen till andra utbildningssektorer än den akademiska;

III 2) att kontinuerligt undersöka abiturientårgångarnas sysselsättningsval,

bl. a. med hänsyn till vilka auktoriteter som påverkar valet (lärare, rektorer,

föräldrar etc.), och regelbundet uppfölja undersökningarna;

III 3) att skapa fler praktikplatser åt gymnasister och studenter;

III 4) att på annat sätt underlätta för de studerande att redan under gymna­

sietiden förbereda sig för yrkeslivet, exempelvis genom att bevilja dispens från

viss del av undervisningen för yrkesförberedande kurser i maskinskrivning, ste-

nografi o. d.; III

III 5) att utvidga och kvalitativt förbättra den icke-akademiska postgymna­

siala utbildningen inom den statliga sektorn;

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

III 6) att på lämpligt sätt stödja den icke-statliga utbildningen på postgym-

nasial nivå;

III 7) att låta det studiesociala stödet avse jämväl en sålunda förbättrad icke­

statlig utbildning;

III 8) att uppföra eller understödja byggandet av studerandebostäder också

utanför den nuvarande universitets- och högskolesektorn.

Vilken ställning man än tar till de i det föregående berörda åtgärderna eller

till det senare framlagda utbyggnadsalternativet, måste man tillmäta den »in­

terna rationaliseringen» inom den akademiska sektom en stor betydelse. Uni­

versitet och högskolor har under senare år erhållit högst betydande anslagsför-

stärkningar, icke minst genom den s. k. automatiken. En konsekvens av detta

förhållande synes vara att anspråken på den akademiska »internrationalise­

ringen» måste ställas högt.

Med hänsyn till vad som i förevarande PM anförts rörande dels önskvärd­

heten att snabbt och kraftigt öka de spärrade linjemas intagningskapacitet,

dels de snäva gränser, som knappheten på realekonomiska resurser drar för en

utbyggnad, framstår rationaliseringen inom de spärrade utbildningslinjerna som

särskilt angelägen. Å andra sidan måste den stora tillströmning till de fria

fakulteterna, som synes vara att vänta under de närmaste åren, ge anledning till

att även detta akademiska område ytterligare rationaliseras.

En förutsättning för ökad effektivitet inom den akademiska sektorn är en till­

förlitlig registrering av de studerande. Preliminära förslag härtill har utarbetats

och försök bedrivits. Det synes för det fortsatta rationaliseringsarbetet vara

angeläget att så snart ske kan universitetskanslern, som av Kungl. Maj:t fått i

uppdrag att utreda frågan, avger ett definitivt förslag på basis av gjorda erfa­

renheter och utredningar.

Ett annat villkor för akademisk rationalisering är en effektivare universitets-

och högskoleadministration. Universitetsutredningens arbete på detta område

står inför sin avslutning. Man har anledning räkna med att som en följd av

utredningens kommande förslag administrationen i fråga skall kunna förbättras.

Då i en nära framtid ovannämnda, för rationaliseringen mycket betydelsefulla

förslag kan väntas föreligga, saknas här anledning att närmare granska olika

tänkbara rationaliseringsåtgärder.

52

Kungl. Maj:ts -proposition nr 172 år 1963

E. Ett utbyggnadsalternativ

I och för sig är de problem som nu berörts av sådan storleksordning att det

kunde vara befogat att tillsätta en utredning med uppgift att framlägga konkreta

förslag i den rad av frågor som här helt kort behandlats. Å andra sidan är pro­

blemen av samma art som de som ingående behandlats av universitetsutred-

53

ningen i dess betänkande Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle.

Ingenting talar bestämt för att inte de principiella rekommendationer, som lades

till grund för nu gällande program i stort, bör vara vägledande även fortsätt­

ningsvis. Framför allt synes den starka ökningen av antalet inskrivna vid uni­

versitet och högskolor böra föranleda snabba åtgärder snarare än en genom­

gripande reform, baserad på en ny fullständig och därför med nödvändighet

långvarig översyn av det akademiska området. Slutligen skall påpekas att en

reformering av universitetsadministrationen på basis av det förslag, som univer-

sitetsutredningen väntas avge inom kort, kan leda till att den planerade verk­

samheten inom universitets- och högskoleväsendet kommer att förstärkas, dock

tidigast från och med 1964/65. I det läget synes det vara mest brådskande att

de allmänna riktlinjer, som nu föreligger för det högre utbildningsväsendets ut­

vecklande, i lämplig omfattning kompletteras och förs fram för tiden efter år

1965, eftersom planeringsarbetet för konkreta åtgärder som bör vidtas 1965 och

de därpå närmast följande åren måste igångsättas inom den allra närmaste

tiden.

För att ge vissa konkreta hållpunkter för den vidare diskussionen om utform­

ningen av ett handlingsprogram har det befunnits lämpligt att ecklesiastikdepar­

tementets P-grupp nu redovisar ett alternativ beträffande planering för fort­

satt utbyggnad utöver nu gällande program. Detta alternativ baseras i allt

väsentligt på samma värderingar som låg till grund för 1960 års program. Där­

vid redovisas till en början den utvidgning som på basis av nu gällande förhål­

landen och planer anses av P-gruppen vara möjlig att genomföra utan några

mer omfattande nybyggnadsåtgärder.

Vid de nuvarande tekniska högskolorna synes antalet nybörjare kunna ökas

utöver nybörjarantalet enligt nu föreliggande beslut och förslag i följande ut­

sträckning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Läsår

Stockholm

Göteborg

Lund

Totalt

1965/66 .................. .................... 35

35

35

105

1966/67 .................. .................... 70

70

70

210

1967/68 .................. .................... 105

105

105

315

1968/69 .................. .................... 105

105

105

315

1969/70 .................. .................... 105

105

105

315

Det totala antalet nybörjare vid de nuvarande tekniska högskolorna under

perioden 1965/70 skulle vid ett genomförande av den här angivna ökningen bli

Läsår

Stockholm

Göteborg

Lund

Totalt

1965/66 .................. .................. 806

685

525

2 016

1960/67 ..................................... 841

720

560

2 121

1967/68 .................. .................. 870

755

595

2 226

1908/09 .................. .................. 870

755

595

2 226

1969/70 .................. .................. 870

755

595

2 226

54

Intagningsökningen enligt nu gällande program bör resultera i en starkt ökad

civilingenjörsproduktion under senare hälften av 1960-talet. Först under denna

period bör den fortsatta intagningsökningen kulminera.

En än mer betydande ökning av intagningen förutsätter en stark kapacitets­

ökning med åtföljande investeringar vid de tre befintliga högskolorna eller alter­

nativt tillkomsten av en ny teknisk högskola. Härtill blir det tillfälle återkomma

i det följande.

Det skall i sammanhanget påpekas att, i enlighet med vad som utvecklats i

det föregående, det förutsättes, att utbildningen inom de matematisk-naturveten-

skapliga fakulteterna kommer att successivt bli mer inriktad på teknisk till-

lämpning. Detta kan ske i form av införande av nya ämnen av teknisk natur

och/eller genom att alternativa kurser införs i enstaka ämnen eller grupper av

ämnen. Ett exempel härpå är det tidigare framlagda men ännu ej realiserade

förslaget om kemiämnets femdelning vid de matematisk-naturvetenskapliga fa­

kulteterna, vilken bör kunna genomföras under senare hälften av 1960-talet.

Hur de här förordade ökningarna av intagningen vid de befintliga tekniska

högskolorna lämpligen bör fördelas på avdelningar torde i betydande utsträck­

ning få bli beroende på möjligheterna att klara en ökning av intagningen i de

lokaler och med de personella resurser som kan väntas stå till förfogande i fram­

tiden. I fråga om lokalsituationen inom skilda avdelningar vid de tre nu existe­

rande högskolorna är det t. ex. ännu relativt oklart, när de stora nya institutio­

ner, som nu planeras, projekteras eller byggs, kan med eller utan tillbyggnader

eller omdispositioner möjliggöra en ytterligare ökad intagning.

Slutligen bör påpekas att man har att räkna med att en del av de tekniska

högskolornas utbildningskapacitet torde komma att behöva utnyttjas för utbild­

ning av lärare i vissa matematisk-naturvetenskapliga och tekniska ämnen på

gymnasienivån (jfr gymnasieutredningens förslag den 21 november 1962 an­

gående lärarutbildning vid teknisk högskola m. m.).

Intagningen vid de nuvarande medicinska fakulteterna synes kunna ökas ut­

över det av läkarutbildningsberedningen förordade nybörjarantalet, 678, med

ytterligare 140 nybörjarplatser (vid de teoretiska institutionerna). Den totala

ökningen blir då

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Läsår

Stockholm

tTPP.sala

och Umeå

Tota]t

tillsammans

19G6/G7 ................................................................... 100

100

1967/68 ................................................................... 100

100

1968/69 .............................................................. 100

40

140

Möjligheterna att öka intagningen synes tidsmässigt vara gynnsammast i

Stockholm. I remissvaret på läkarutbildningsberedningens betänkande Program

för ökad läkarutbildning redovisade lärarkollegiet vid karolinska institutet vilka

byggnadsåtgärder som skulle behöva vidtas för att möjliggöra en total intagning

av den storleksordning som följer av den här angivna ökningen. Tidpunkten för

55

en ökad intagning av medicine studerande blir dock på samtliga orter beroende

på möjligheterna att ställa sjukhusplatser till undervisningens förfogande, vilket

i sin tur i här aktuella fall till betydande del är beroende på medgivande av icke­

statliga sjukvårdshuvudmän. Hur stor del av de angivna 40 nya platserna år

1968/69 som bör falla på Uppsala respektive Umeå torde få bli föremål för

ytterligare utredningar.

Den totala intagningen av studerande vid de nuvarande medicinska fakulte­

terna skulle enligt nu fattade beslut och förslag samt nyss angivna ytterligare

intagningsökning bli som följer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Läsår

Uppsala Umeå

.. Göteborg Stockholm Totalt

Malmo

1965/66 .............. 90

62

190

168

168

678

1966/67 .............. 90

62

190

168

268

778

1967/68 .............. 90

62

190

168

268

778

1968/69 .......... 192

190

168

268

818

1969/70 .......... 192

190

168

268

818

Intagningen av studerande vid handelshögskolorna (motsvarande) är inneva­

rande år uppe i den totalnivå som förutsattes i 1960 års principprogram. Med

hänsyn till de relativt stora svårigheterna att de närmaste åren erhålla kompe­

tenta sökande till aktuella och planerade professurer i bl. a. företagsekonomi bör

en ur arbetsmarknadssynpunkt i och för sig mycket önskvärd ytterligare intag­

ningsökning vid dessa måhända anstå till läsåret 1965/66. Den totala ökningen

blir då

Läsår

Stockholm

Göteborg

Lund

Totalt

1965/66 ............................................ 75

—

75

150

1966/67 ............................................ 75

75

75

225

1967/68 ............................................ 75

75

75

225

1968/69 ............................................ 75

75

75

225

Den totala intagningen vid de nuvarande handelshögskolorna (motsvarande)

under perioden 1965/70 skulle då bli följande.

Läsår

Stockholm

Göteborg

Lund

Totalt

1965/66 ........................................... 350

200

275

825

1966/67 ........................................... 350

275

275

900

1967/68 ........................................... 350

275

275

900

1968/69 ........................................... 350

275

275

900

1969/70 ........................................... 350

275

275

900

Det bör i detta sammanhang påpekas, att i enlighet med de synpunkter, som

framförts i det föregående rörande ett närmande mellan ekonom- och samhälls-

vetarutbildning, här även förutsättes, att företagsekonomisk utbildning succes­

sivt ges en starkare ställning i den samhällsvetenskapliga utbildningen. En dylik

strävan kan ta sig olika uttryck på skilda orter. Även organisatoriska föränd­

56

ringar i form av nya integrerade fakultetsbildningar kan tänkas ske i syfte att

närma ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Att öka tandläkarutbildningen utöver vad som innefattas i nu gällande pro­

gram är mindre självklart än att öka övriga i det föregående behandlade utbild-

ningsriktningar. Detta sammanhänger med den allmänna osäkerheten rörande

det framtida tandläkarbehovet, vilken bottnar i bristande kännedom om tand­

sjukdomarnas utbredning och omfattning på lång sikt, särskilt med tanke på

möjligheterna av förebyggande åtgärder. Verkan av den innevarande år påbör­

jade utbildningen av svenska studenter vid tyska tandläkarhögskolor måste

också beaktas. Med hänsyn till den under överskådlig framtid stora bristen på

tandläkare och det starka intresset för odontologisk utbildning bland ungdomen

förordas likväl här en försiktig ökning av tandläkarutbildningen utöver nu

gällande program.

Följande plan för den totala ökningen uppställes.

Läsår

Stockholm

Malmö

Göteborg

Totalt

1965/66 ............................................ —

25

—

25

1966/67 ............................................ —

25

—

25

1967/68 ............................................ 40

25

—

65

1968/69 ............................................ 40

25

25

90

Den totala utbildningskapaciteten vid tandläkarhögskolorna skulle i enlighet

härmed bli följande.

Läsår

Stockholm

Malmö

Göteborg

Umeå

Totalt

1965/66 . .. .

100

125

100

60

385

1966/67 ....

100

125

100

60

385

1967/68 . ........... 140

125

100

60

425

1968/69 . . ..____ 140

125

125

60

450

1969/70 ... ......... 140

125

125

60

450

Det bör påpekas i enlighet med uttalanden i propositionen 1961:108 att av

platserna i Göteborg — vilka för första gången beräknas bli tagna i bruk

1965/66 — ett antal under några år kan komma att reserveras för studerande

från Norge.

För farmaceutiska institutet, gymnastiska centralinstitutet samt de högskolor

som hör under jordbruksdepartementet framlägges inte någon konkret plan.

Beträffande farmaceutiska institutets framtida utbildningskapacitet torde stånd­

punkt böra tas först sedan farmaceututbildningskommitténs förslag föreligger.

Innan gymnastiklärarutbildningens kapacitet omprövas, bör en prognos rörande

behovet av gymnastiklärare utarbetas. Vad gäller de tre högskolorna tillhörande

jordbruksdepartementet synes det från många synpunkter lämpligt att öka

intagningskapaciteten under andra hälften av 1960-talet i måttlig omfattning.

57

En sammanfattning av det av P-gruppen i det föregående framlagda alter­

nativet för en ökning av intagningskapaciteten vid de nuvarande under eck­

lesiastikdepartementet hörande spärrade fakulteterna och högskolorna redovisas

i följande två sammanställningar. Den första anger den totala ökningen av

nybörjarplatsantalet utöver nu gällande plan. Den andra visar totalantalet,

platser. I denna tabell är jämväl införda uppgifter om antalet platser läsåren

1955/56 och 1960/61.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Totalökning av platsantalet utöver nu gällande plan.

Läsår

Tekn.

högsk.

Med.

fak.

Tandl.-

högsk.

Handels-

högsk.

Farm.

inst.

GCI

Totalt

1965/66 ........

4 105

±0

4 25

4 150

?

?

4 280

1966/67 ........

+ 210

+ 100

4 25

4 225

?

?

4 560

1967/68 ........

+ 315

+ 100

4 65

4 225

?

?

4 705

1968/69 ........

4 315

+ 140

4 90

4 225

?

?

4 770

1969/70 ........

+ 315

+ 140

4 90

4 225

?

?

4 770

Totalantalet platser.

Läsår

Tekn.

högsk.

Med.

fak.

Tandl-

högsk.

Handels-

högsk.

Farm. inst.

GCI

Totalt

Samt!

exkl. GCI

o. farm.

inst.

ap.

rec.

1955/56 ..

736

409

244

343

33

91

74

1 930

1 732

1960/61 ..

1 056

453

240

3l5

80

180

100

2 454

2 094

1965/66 ..

2 016

678

385

825

3 904

1966/67 ..

2 121

778

385

900

4 184

1967/68 ..

2 226

778

425

900

4 329

1968/69 ..

2 226

818

450

900

4 394

1969/70 ..

2 226

818

450

9U0

4 394

P-gruppen räknar för sin del med att det under andra hälften av 1960-talet

torde vara möjligt att öka utbildningskapaciteten vid de centrala spärrade lin­

jerna med ytterligare ca 950 nybörjarplatser, varav ca 650 vid teknisk hög­

skola, ca 100 vid medicinsk fakultet och ca 200 vid handelshögskola. Huruvida

denna ur arbetsmarknadssynpunkt önskvärda ytterligare ökning skall ske vid

nu befintliga läroanstalter eller på en ny universitetsort får bli föremål för ytter­

ligare överväganden. Härvid måste mer ingående kostnadsjämförelser göras mel­

lan olika alternativ.

Slutligen måste understrykas, att den här skisserade utbyggnaden endast kan

ske i den takt som de statsfinansiella och realekonomiska resurserna medgiver.

De matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna torde komma att öka sitt

sammanlagda studerandeantal under andra hälften av 1960-talet i en sådan om­

58

fattning att det kan finnas anledning att relativt snart inrätta ytterligare en ny

utbildningsenhet. Det skall erinras om att en matematisk-naturvetenskaplig fa­

kultet inrättades i Göteborg 1961 samt att i Umeå redan hösten 1963 matema­

tisk-naturvetenskaplig utbildning sannolikt kommer att påbörjas. Många skäl

talar för att, om en ny matematisk-naturvetenskaplig fakultet inrättas, denna

förläggs till samma ort som en eventuell ny teknisk högskola. Den påbörjade

utvecklingen på nu existerande högskoleorter mot en gradvis integration av

matematisk-naturvetenskaplig och teknisk utbildning och forskning synes, inte

minst av arbetsmarknadsskäl, böra påskyndas.

Den totala utbildningskapaciteten i de laborativa ämnena inom de matema-

tisk-naturvetenskapliga fakulteterna på 2-betygsnivå synes böra höjas högst

väsentligt. Eljest kommer den väntade ökningen av antalet studerande vid de

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna att kanaliseras till icke-laborativa

ämnen i en utsträckning som allvarligt skulle rubba balansen mellan skilda äm­

nen vid dessa fakulteter. Den sammanlagda utbildningskapaciteten omkring år

1970 på 2-betygsnivån i de fyra grundläggande matematisk-naturvetenskapliga

laborativa ämnena beräknas här till följande siffror.

1966/67 vid nu omkring 1970 vid samtliga

befintliga fakulteter då befintliga fakulteter

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Fysik ................................................ 720

1300

Kemi ................................................ 720

1300

Botanik .......................................... 285

600

Zoologi ............................................ 255

600 I

I tablån har dessutom angivits motsvarande kapacitet enligt universitetsut-

redningens förslag för år 1966/67 vid de fyra nu befintliga matematisk-natur­

vetenskapliga fakulteterna, d. v. s. i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.

En väsentlig del av den tillkommande kapaciteten torde böra förläggas till

Umeå samt i förekommande fall till en ny ort.

Den exakta fördelningen av platsantalet torde lika litet nu som enligt 1960

års program böra fixeras till orter. Inte heller bör de angivna totalsiffrorna låsas.

De bör tjäna som en allmän riktpunkt i det fortsatta planeringsarbetet. Det

torde få ankomma på vederbörande instanser att under hänsynstagande till ut-

rymmesförhållanden samt forsknings- och utbildningsförhållanden i varje särskilt

fall fastställa den lämpliga storleken av utbildningskapaciteten i dessa laborativa

ämnen på olika orter för skilda tidsperioder. Det bör här liksom tidigare i för­

arbetena till 1960 års program understrykas vikten av att man i skilda plane-

ringsmoment eftersträvar att möjliggöra största tänkbara elasticitet i fråga om

utbildningskapaciteten, i syfte att möjliggöra den anpassning av utbildningens

inriktning som kan vara motiverad av förändringar i efterfrågan på utbildning

inom och mellan nu gällande ämnen och ämnesområden.

För de samhällsvetenskapliga ämnenas del synes en ytterligare kapacitets­

ökning böra eftersträvas. I Umeå torde inom kort en utbildnings- och forsknings-

59

organisation i samhällsvetenskapliga ämnen komma att byggas upp. Vad som

tidigare sagts om önskvärdheten av att successivt integrera ekonomutbildningen

och den samhällsvetenskapliga utbildningen — i förening med tidigare framförda

synpunkter rörande ekonomutbildningens framtida lokalisering — talar starkt

för att för den händelse ekonomutbildning förläggs till en ny ort jämväl dit

lokalisera en utbildnings- och forskningsorganisation i samhällsvetenskapliga

ämnen.

För övriga ämnen inom de nuvarande humanistiska fakulteterna synes för

närvarande inga särskilda konkreta planeringsåtgärder böra vidtagas utöver

vad som redan pågår för dessa ämnens del. Det skall erinras om att arbetet på

en differentierad humanistutbildning pågår, bl. a. inom KNUFF, samt att pro­

gramkommittéerna för Uppsala, Göteborg och Stockholm har i uppgift att

utarbeta lokalprogram för de humanistiska fakulteterna på dessa orter.

Tillströmningen till de juridiska fakulteterna torde komma att öka i bety­

dande omfattning. Med hänsyn till att de nu existerande juridiska fakulteterna

fortfarande är relativt små, räknat i antal lärare och elever, och med hänsyn till

de svårigheter som för närvarande föreligger att få till stånd en stark återväxt

inom forskningskarriären vid dessa fakulteter synes för närvarande tillräckliga

skäl ej föreligga att nu planlägga inrättandet av ytterligare en juridisk fakultet.

Frågan om den juridiska utbildningens fördelning på studieorter torde dock fort­

sättningsvis böra följas med stor uppmärksamhet av berörda myndigheter.

För de teologiska fakulteternas del synes för närvarande inga förändringar

vara påkallade.

På basis av det nu redovisade alternativet, universitetsutredningens beräk­

ningar av fördelningen av totalantalet studenter på orter och senare fattade

beslut i hithörande frågor samt efter överväganden av det statistiska material

som redovisas i statistikbilagan har följande sammanställningar över det totala

studerandeantalet (enligt den officiella statistikens definitioner) på skilda ut­

bildningslinjer och på olika orter sammanställts. Siffrorna anger det önskvärda

antalet studenter i början av 1970-talet. Därvid redovisas först totalantalet stu­

derande inom skilda utbildningslinjer. Därefter redovisas studerandeantalet för

de nu befintliga orterna, om hela den i det föregående diskuterade ökningen av

utbildningen vid de spärrade linjerna skulle fördelas på dessa orter. Därvid

antagcs bl. a., att den senast diskuterade ökningen om 950 nybörjarplatser för­

delas lika på nu befintliga orter. Som ett alternativ, angivet inom parentes, anges

storleken av studerandeantalet, om ingen del av den senast diskuterade ökningen

av de spärrade utbildningslinjerna förlägges till befintliga orter.

Kungl. Maj.ts -proposition nr 172 år 1963

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Totalantalet studerande i början av 1970-talet.

Fakultet/högskola

Antal när­

varande stud.

Teol. fak...........................................................

1 500

6 000

Hum. fak..........................................................

22 500

Mat.-nat. fak...................................................

20 700

8 200

Tekn. högsk.....................................................

15 300

Tandl.-högsk.....................................................

2 200

Handelshögsk...................................................

4 400

Övr. högsk........................................................

1 800

Totalt

82 600

Därav studerande vid fria fak.....................

50 700

Därav studerande vid spärrade utb.-linjer

31 000

Totalantalet studerande på befintliga orter enligt två alternativ.

Fakultet/högskola

Uppsala

Lund/Malmö

Göteborg

Stockholm

Umeå

Teol. fak........................

750

750

—

—

—

Jur. fak..........................

2 000

2 000

—

2 000

—

Hum. fak.......................

5 600

3 600

4100

O

O

—

*

O

O

1 100

(5 500)

(3 500)

(4 000)

(8 000)

(1 000)

Mat.-nat. fak................

5 2u0

5 200

4 100

5 100

1 100

(5 000)

(5 000)

(4 000)

(5 000)

(1 000)

Med. fak........................

1 225

1 925

1 725

2 625

700

(1 000)

(1 700)

(1 500)

(2 400)

—

Tekn. högsk..................

—

4333

5 133

5 833

—

—

(3 200)

(4 000)

(4 700)

—

Tandl.-högsk..................

—

600

600

700

300

Handelshögsk................

—

1 366

1366

1 666

—

—

(1 100)

(1 100)

(1 400)

—

Övr. högsk.....................

1 150

—

—

650

—

Totalt

15925

19 774

17 024

26 674

3 200

(15 400)

(17 850)

(15 200)

(24 850)

(3 000)

Det bör observeras, att här räknats med att de studenter som i fortsättningen

kan komma att få utbildning vid decentraliserade kurser registreras på univer­

sitetsorterna. Om denna kursverksamhet får en större omfattning, påverkas

därigenom den konkreta utformningen av byggnadsplaneringen på universitets­

orterna.

Vidare bör observeras, att man i anslutning till räkneexemplet i statistikbila­

gan räknar med att tillströmningen till de humanistiska fakulteterna kommer

att minska under andra hälften av 1960-talet. Detta kan i första hand åstad­

kommas genom åtgärder på det icke-akademiska postgymnasiala området. En­

dast om kraftfulla insatser för höjande av detta områdes konkurrenskraft snabbt

kan åstadkommas, är det möjligt att hålla nere det totala studerandeantalet vid

de humanistiska fakulteterna.

Eftersom man ej reglerar tillträdet till samtliga fakulteter, blir det nödvän­

digt att med hjälp av olika slags åtgärder verka för att studenternas fördelning

på orter kommer att bli den som här angivits och vilken bör vara vägledande vid

generalplanering och konkret byggnadsplanering. En åtgärd av stor betydelse

därvidlag är en med universitetsplaneringen i möjligaste mån synkroniserad pla­

nering av studentbostadsproduktionen. Det synes böra ankomma på bostads-

styrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen och respektive bostadsbyggnads-

organ utarbeta en långsiktig plan för denna bostadsproduktion.

Övriga åtgärder, som fordras för en fortsatt balanserad expansion av det högre

utbildningsväsendet och vilka berörts i det föregående, är av sådan karaktär att

de ej behöver närmare preciseras av P-gruppen. Det torde i första hand ankom­

ma på berörda myndigheter och organisationer att ta upp dessa åtgärder till

övervägande.

I sammanhanget skall dock erinras om vad som tidigare anförts om kom­

mande förslag rörande universitets- och högskoleorganisationens effektivisering.

Beträffande den icke-akademiska postgymnasiala utbildningen skall avslut­

ningsvis här framhållas, att det uppenbarligen föreligger ett behov av en sam­

ordnad kraftinsats från statens och de icke-statliga huvudmännens sida för att

höja denna utbildningssektors kvalitet och därmed dess attraktionskraft samt

öka dess kapacitet. Det synes föreligga skäl att i någon lämplig form institu-

tionalisera en sådan samordningsmekanism. En för detta ändamål bildad sam­

ordningsgrupp mellan intressenterna bör med fördel, åtminstone under några år

framåt, också verka som ett utredningsorgan med uppgift att ta initiativ och

framlägga konkreta förslag i syfte att den viktiga del av handlingsprogrammet,

som en utbyggnad av den ifrågavarande utbildningssektorn utgör, verkligen

skall fullföljas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

61

F. Industrihögskola i Östergötland

a. Allmänt

I syfte att undersöka behovet av och förutsättningarna för högskolemässig

utbildning inom Östergötlands län konstituerades den 8 april 1961 — på initiativ

av stadsfullmäktige i Linköping — genom samverkan mellan Östergötlands läns

landsting, de kommunala myndigheterna i Linköping, Norrköping och Motala

samt företrädare för länets industri och näringsliv en kommitté, som antog nam­

net Ilögskolckommittén i Östergötland. Inom denna kommitté har arbetat

särskilda delegationer för utredning av i fiirsta hand frågorna om medicinsk

utbildning, lärarhögskola och teknisk-ekonomisk högskoleutbildning. Sistnämnda

62

delegation har utarbetat betänkandet Industrihögskola i Östergötland. I be­

tänkandet föreslås att en fyraårig teknisk-ekonomisk utbildning av s. k. ekonom­

ingenjörer förlägges till en s. k. industrihögskola i Östergötland. Den föreslagna

utbildningen är på högskolemässig nivå. Högskolans kapacitet föreslås dimen­

sionerad för intagning av 100 studerande per år.

Inom avdelningsrådet för maskinteknik vid tekniska högskolan i Stockholm

utarbetades 1955 ett förslag rörande en särskild ekonomingenjörslinje. Enligt

förslaget skulle ekonomingenjörernas utbildning innehålla matematiska och tek­

niska ämnen i sådan omfattning, att de studerande fick ingenjörskompetens.

Ungefär halva studietiden under fyra år var anslagen till tekniska ämnen. Mate­

matiken och mekaniken skulle ha samma omfattning som för studerande inom

fackavdelningarna för kemi och bergsvetenskap, under det att den tillämpade

matematiken och statistiken skulle utvidgas utöver den nuvarande kursen vid

fackavdelningen för maskinteknik. De tekniska tillämpningsämnena skulle er­

hålla ett mer begränsat utrymme.

Den andra hälften av studietiden skulle omfatta de ekonomiska och organisa­

toriska ämnena. Dessa skulle påbörjas redan i första årskursen med de teoretiska

grunderna i företagsekonomi och nationalekonomi samt avsågs fortsätta under

andra årskursen med psykologi och företagsekonomiska specialämnen såsom

kostnadskalkylering och budgetering. I tredje och fjärde årskurserna skulle de

organisatoriskt inriktade ämnena tillkomma.

Trots välvillig behandling i de flesta remissinstanser föranledde förslaget icke

någon åtgärd. En vägande invändning var att man skulle få två typer av civil­

ingenjörsexamen, varav emellertid den ena utan hittillsvarande kompetens på

visst specifikt tekniskt fackområde. Å andra sidan skulle den i och för sig önsk­

värda ekonomiska utbildningen leda till för lång studietid, om den skulle kombi­

neras med fullständig utbildning inom någon av de existerande fackavdelning­

arna vid de tekniska högskolorna.

Ekonomisk utbildning har hittills förekommit i begränsad omfattning vid de

tekniska högskolorna. Vid tekniska högskolan i Stockholm inrättades 1940 en

professur i ämnet industriell ekonomi och organisation. Undervisningen har ut­

byggts att omfatta de väsentliga problemställningarna inom industriföretagets

ekonomi och organisation med anknytning även till samhällsekonomiska fråge­

ställningar. Den allmänna delen av ämnet är obligatorisk för studerande inom

avdelningarna för maskinteknik, bergsvetenskap och flyg- och skeppsteknik

men är valfri för studerande inom de elektrotekniska och kemiska fackavdel­

ningarna.

Vid Chalmers tekniska högskola finns sammanlagt tre speciallärarbefattningar

i ämnena nationalekonomi samt industriell ekonomi och organisation. Under

en följd av år har högskolan äskat en professur i ämnet industriell ekonomi och

organisation. Äskandet har emellertid ännu inte vunnit statsmakternas bifall.

För tekniska högskolan i Lund har föreslagits dels en professur i industriell

organisation, dels ett universitetslektorat i industriell ekonomi.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

63

I fråga om förekomsten av förevarande slag av utbildning i andra länder må

nämnas, att i USA har sedan flera årtionden tillbaka funnits en särskild ut­

bildningslinje som kallas industrial engineering. Den huvudsakliga avsikten med

denna utbildningslinje är att de studerande skall bibringas en teknisk utbild­

ning, som är tillräcklig för en ingenjör, varjämte de skall erhålla en sådan ut­

bildning i ekonomiska och organisatoriska ämnen, att de kan lösa erforderliga

rationaliserings- och organisationsuppgifter i industriföretag.

I flera europeiska länder har en utveckling skett mot en förbättrad utbildning

i ekonomiska ämnen för ingenjörer. Särskilt gäller detta Storbritannien, Schweiz

och Tyskland. Beträffande det senare landet har vid tekniska högskolan i Darm-

stadt inrättats en avdelning för utbildning av ekonomingenjörer. Föreliggande

svenska förslag överensstämmer till vissa delar med utbildningsprogrammet vid

denna avdelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

b. Förutsättningar för industrihögskola i Östergötland

I arbetsmarknadsstyrelsens lokaliseringsutredning för Östergötlands län (1961)

sägs bl. a., att Linköping/Norrköping från kommunikationssynpunkt har ett

lämpligt läge som lokaliseringsplats för serviceanläggningar gemensamma för

ett stort område omfattande inte bara länet utan även angränsande län eller

delar därav. Befolkningsunderlaget i detta område uppgår till ca en miljon

invånare. Även när det gäller för hela landet gemensamma serviceanläggningar

är Linköping/Norrköping ett lämpligt lokaliseringsaltemativ. Följande anföres

för att närmare belysa detta.

Omkring 1,3 miljoner invånare har kortare resavstånd till Linköping/Norr­

köping än till universitetsstäderna Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund.

Mjölby ligger halvvägs mellan Stockholm och Göteborg och Gränna halvvägs

mellan Stockholm och Lund, räknat längs riksväg. Ännu betydelsefullare är om­

rådets befolkningstäthet. Omkring 250 000 invånare kan på högst en timmes

restid nå Linköping/Norrköping med tåg och drygt 300 000 med bil (jfr Region­

sjukvården, SOU 1958: 26). Av de städer som kan komma i fråga som nytt hög-

skolecentrum i Götaland eller Svealand bör, med hänsyn till såväl folkmängd

inom det närmaste omlandet som avstånd till övriga universitetsstäder, Lin­

köping eller Norrköping komma i första hand.

Den industriella miljön är av största betydelse för en industrihögskola. De

resurser i fråga om personal och utrustning som industrin förfogar över bör näm­

ligen kunna betraktas som en potentiell tillgång för högskolan. I detta samman­

hang aktuella resurser finns i första hand inom metall- och verkstadsindustri och

särskilt hos företag inom denna bransch med livlig egen verksamhet för att ut­

veckla nya produkter.

Som en allmän bakgrund må det vara av intresse att erinra om några data

ur den officiella industristatistiken (1958). I fråga om totala antalet anställda

inom industrien kommer Östergötlands län på femte plats efter Stockholms stad,

64

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län och i fråga om antalet

tjänstemän inom industrin på fjärde plats. Enligt länsarbetsnämndens företags-

inventering år 1960 var metallindustrin helt dominerande i länet med 29 800

sysselsatta eller 53,5 procent av totala antalet sysselsatta inom industrin, bygg­

nadsverksamhet undantagen, medan motsvarande siffra för hela riket uppskatta­

des till 44 procent. Som industrigren nummer två i länet kommer textil- och

beklädnadsindustri med 7 800 sysselsatta eller 14 procent av de industrianställda.

Norrköping har det största totala antalet industrianställda 14 742 år 1958, följd

av Linköping med 11 088 samma år. Linköping har emellertid det största antalet

industritjänstemän, nämligen 4 099 (1958). Motsvarande siffra för Norrköping

utgjorde 3 494. Den i Linköping dominerande industritypen kräver stor andel

tekniker. Den relativa andelen industritjänstemän i procent av totala antalet

anställda var år 1958 i Linköping 37,6, i Finspång 29,4 och i Norrköping 23,7.

Som exempel på de större industrierna i Östergötlands län kan nämnas Hol­

mens bruks- och fabriks AB, Norrköping (papper, textil, wallboard och järn­

manufaktur), Fiskeby AB, Norrköping (papper), Norrköpings elektrotekniska

fabriks AB, Norrköping (radio och TV), Svenska aeroplan AB, Linköping (flyg­

plan och robotar med mekanisk och elektronisk utrustning), AB Svenska järn-

vägsverkstäderna, Linköping (transportmateriel, värmeteknisk utrustning), AB

Nordiska armaturfabrikerna, Linköping (ventiler och utrustningar för cellulosa­

industrin, ångkraftverk och byggnadsindustrin), Turbin AB de Laval Ljung­

ström, Finspång (ång- och gasturbiner, kuggväxlar, kompressorer och värmetek­

nisk utrustning för kraftverk), AB Svenska metallverken, Finspång (plåt, pro­

filer, rör m. fl. metallhalvfabrikat), AB Motala verkstad, Motala (stålgjutgods

och smiden, maskin- och stålkonstruktioner, värme- och ångteknisk utrustning,

tillverkningsmaskiner) och AB Åtvidabergs industrier, Åtvidaberg (räknemaski­

ner, kontorsinredningar, trycksaker, kemisk-tekniska artiklar).

Lärarbristen utgör för närvarande ett svårlöst problem inom de flesta skol­

former. En betydelsefull faktor i förväntat samarbete mellan industrihögskolan

och den omkringliggande industrin är utan tvivel möjligheten att bland in­

dustrins specialister finna personer med kompetens och intresse för befattning

som s. k. speciallärare. En »personalunion» mellan högskola och industri utgör

ett mycket värdefullt och smidigt sätt att hålla undervisningen på en nivå som

kontinuerligt följer utvecklingen inom såväl tekniska som ekonomiska ämnes­

områden. Det största antalet potentiella lärare har de industrier som bedriver

egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Detta förhållande sätter sin prägel

på i första hand den tekniska verksamheten inom ett företag men återverkar

även på de ekonomiska och administrativa områdena. Officiella uppgifter om

vilka industrier som tillhör den utvecklingsbetonade typen finns icke tillgängliga.

En viss vägledning erhålles emellertid av de tidigare angivna värdena för pro­

centuell andel tjänstemän, inklusive tekniker. Industriföretag med stor andel

tjänstemän i procent av totala antalet anställda torde rimligtvis tillhöra den

utvecklingsbetonade industritypen även om utvecklingsverksamhet icke behöver

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 172 år 1963

66

petens i de viktigaste ämnena. Av ekonomiska skäl föreslås, att man vid starten

begränsar antalet professurer till fyra, varvid två alternativ diskuterats. Enligt

alternativ 1 föreslås professurer i matematik, konstruktionslära, företagsekonomi

och företagsorganisation och enligt alternativ 2 professurer i hållfasthetslära,

mekanisk teknologi och verktygsmaskiner, maskinelement samt företagsorgani­

sation.

Efter ingående överväganden förordar delegationen alternativ 1 med hänsyn

till dels matematikens och statistikens fundamentala betydelse för såväl tekni­

ker som ekonomer, dels att de mot utvecklingsverksamhet inriktade ämnena bör

betonas något mera än de produktionstekniska. Vidare torde företagsekonomi

vara ett av de viktigaste ämnena för ekonomingenjörer.

Antalet professorsbefattningar har antagits bli ett minimum. Professorerna

förutsättes få ägna sig åt undervisning, dess ledning, övervakning och utveck­

ling. I flertalet av i undervisningsplanen ingående ämnen förutsättes undervis­

ningen skötas helt eller delvis av speciallärare. Dessa bör ha intim kontakt

med utvecklingen på ämnesområdet. En speciell kontaktform mellan lärare, stu­

derande och industri utgör de studerandes examensarbeten. Omfattningen av

detta motsvarar sex månaders arbete, vilket av industrins representanter hälsats

med glädje, då det bedömes värdefullt för de studerande att under sakkunnig

ledning men ändock självständigt få tränga in i en aktuell problemställning.

Ehuru en kortare utbildningstid än fyra år av olika skäl skulle kunna vara

önskvärd har delegationen kommit till den uppfattningen, att den föreslagna

studietiden är nödvändig om utbildningen i såväl tekniska som ekonomiska äm­

nen skall ligga på en högskolemässig nivå och de utexaminerade ekonomingen­

jörerna på kortaste sammanlagda tid skall kunna bli produktivt verksamma.

Det finns visserligen icke någon ingående utredning, som visar vilka arbets­

uppgifter en utexaminerad ingenjör ägnar sig åt. Det är emellertid en allmän

erfarenhet att en civilingenjör redan efter några få år ofta får administrativt

ansvar för en arbetsgrupp inom ett företag, där hans uppgifter till väsentlig del

kan bli av ekonomisk och administrativ natur. Bland de funktioner, som kan

sägas vara särskilt lämpade för ekonomingenjörer, må följande nämnas:

Linjefunktioner

Ledning av konstruktions- eller produktionsverksamhet som avdelnings- eller

platschef vid industri; avdelnings- eller platschef vid kommunalt eller statligt

verk; marknadsföring av tekniska produktionsmedel; marknadsföring av export­

produkter; fabrikschef utomlands; ledande uppgifter inom distributionsföretag

och branschorganisationer.

Stabsfunktioner

Operationsanalys och systemanalys med teknisk-ekonomisk inriktning; tek-

niskt-ekonomiska och organisatoriska utredningar; teknisk-ekonomisk budget­

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

67

beredning; metodstudier och kostnadsstudier i anslutning till produktion; kva­

litetskontroll med ekonomisk optimering; produktionsplanering och arbetsbered-

ning; planering av anläggningar och interna transporter; lokaliseringsuppgifter

och planering av externa transporter; administrativ databehandling; diverse ra-

tionaliseringsuppgifter inom industri, handel och transportväsende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Övriga uppgifter

Konsulterande ingenjörer och organisationsexperter; lärare vid lägre och högre

tekniska utbildningsanstalter och vid industrins egen utbildningsverksamhet;

experter och medhjälpare inom näringslivets skilda organisationer och arbets­

marknadens organ; konsultverksamhet i samband med u-landshjälp.

Med utgångspunkt i ett förslag till studieplan har behovet av lärare och övrig

personal beräknats. Sammanlagt föreslås befattningar för 4 professorer, 8 uni­

versitetslektorer, 16 speciallärare, 3 biträdande lärare, 8 assistenter och 5 kansli­

biträden. Professurer föreslås i ämnena matematik, maskinkonstruktion, före­

tagsekonomi och företagsorganisation, d. v. s. i ett grundläggande och ett till-

lämpat ämne i vardera gruppen av tekniska och ekonomiska ämnen. Universi-

tetslektorat föreslås i ämnena fysik, mekanik, hållfasthetslära, kemi, företags­

ekonomi, matematik (statistik), maskinelement samt sociologi och psykologi.

De sammanlagda årliga lönekostnaderna uppskattas i fortvarighetstillståndet

till 850 000 kr. (1961 års löner), vartill kommer lön till rektor eller direktör vid

högskolan. Omräknat till 1963 års löner utgör nämnda belopp 960 000 kr.

En uppskattning av lokalbehovet för högskolan slutar på ca 5 000 m2 effektiv

golvyta.

Kostnaderna för utrustning av laboratorierna har approximativt beräknats till

1 150 000 kr. (1961 års priser). Därvid har förutsatts att laboratorierna endast

utrustas för undervisningens behov.

Utrymmesbehovet för laboratorier har i planen beräknats under förutsättning

att studiebesök, examensarbeten och speciell forskning förlägges till industrier

på orten eller länet i övrigt. Det är icke realistiskt att tänka sig att industri­

laboratorier skulle komma att utnyttjas för schemabundna övningar, men där­

emot för speciella övningar och kurser, företrädesvis på kvällstid. Studiebesök

vid laboratorier bör, om dessa ligger inom nära räckhåll för högskolan, medge

utomordentliga möjligheter att åskådliggöra undervisningen med aktuella exem­

pel. Det stora kapital, som ofta ligger i ett industrilaboratorium, kan endast ett

stort universitet mobilisera, vartill kommer höga kostnader för att upprätthålla

hög modernitetsnivå för utrustningen. De fördelar industrihögskolan skulle ha

av tillgång till industrilaboratorier, även om detta måste inskränkas till relativt

få tillfällen, kan icke nog värdesättas.

De angivna resurserna måste givetvis betraktas som potentiella möjligheter

för industrihögskolan. Det bör framhållas, att industrins villighet att ställa dessa

resurser till förfogande icke närmare undersökts av delegationen.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

3. Yttranden

A. Allmänna omdömen

Det stora flertalet myndigheter och organisationer konstaterar i sina yttran­

den nödvändigheten av en fortsatt utbyggnad av det högre utbildningsväsendet.

Den betydande osäkerhet som särskilt vidlåder bedömningarna av det framtida

behovet av akademiskt utbildad arbetskraft framhålles emellertid. Man under­

stryker betydelsen av en intensifierad prognosverksamhet samtidigt som man

finner en fortsatt utbyggnad önskvärd.

Universitetskanslern instämmer i P-gruppens bedömning, att det finns anled­

ning räkna med att tillströmningen till universitet och högskolor under 1960-

talet kommer att öka i sådan omfattning att nu gällande förutsättningar rörande

studentantal för planeringsarbeten med utbyggnad av det högre utbildnings­

väsendet behöver omprövas. Fortsättningsvis anför universitetskanslern huvud­

sakligen följande.

Liksom P-gruppen finner jag det vara av allra största vikt att dimensione­

ringen av de högre utbildningsanstalterna baseras på tillförlitliga prognoser

rörande behov och utbud av akademisk arbetskraft samt att dylika prognoser

blir föremål för löpande översyn och korrigering. Även om vi i dagens läge

tyvärr saknar sådana säkra förutsägelser är det dock enligt min mening

uppenbart, att ett låt vara ofullständigt prognosmaterial likväl är bättre än

lösa gissningar om framtida tillgång och efterfrågan inom den akademiska ar­

betsmarknadens olika sektorer. Enligt mitt förmenande bör därför de nu före­

liggande beräkningarna med vissa reservationer läggas till grund för det fort­

satta planeringsarbetet och senare korrigeras om så erfordras. I enlighet härmed

anser jag att en omfattande utbyggnad av spärrade utbildningslinjer utöver

tidigare program bör komma till stånd.

Målsättningen för planeringen bör vara att uppnå balans mellan tillgång och

efterfrågan på arbetsmarknaden. För att bedöma denna fråga fordras emellertid

mer långsiktiga beräkningar än som nu föreligger, eftersom effekten av en ut-

byggnadsåtgärd ofta icke påverkar tillgångssidan förrän 5—8 år efter det den

vidtagits men sedan kan göra det relativt snabbt. En avgörande fråga blir där­

med när balansen bör inträda och hur man skall förfara för att erhålla stabil

balans. Bedömningen härav försvåras av att dagens behov och vad man kan

förutse om framtida behov icke är något säkert mått på det faktiska behovet

om 15—20 år.

Mot bakgrund av dessa allmänna överväganden vill jag framhålla, att situa­

tionen inom olika utbildningsområden enligt nu framlagda beräkningar uppvisar

viktiga skiljaktigheter. Även med P-gruppens maximala utbyggnadsalternativ

skulle en betydande brist på civilingenjörer föreligga 1975. Samtidigt förvän­

tas utbyggnaden av de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna leda till

ett betydande överskott på personer med dylik utbildning vid samma tid.

Med hänsyn till den förhållandevis dyrbara utbildning och det mycket

stora antal personer det här gäller måste enligt min mening övervägas, om

det är rationellt att en i och för sig önskvärd och lämplig »teknifiering» av natur-

69

vetarutbildningen bör göras så oerhört omfattande i stället för att upprätta

ytterligare en teknisk högskola eller fakultet. En närmare undersökning av i

vilken utsträckning personer med måttligt »teknifierad» filosofisk examen kan

användas för de arbetsuppgifter civilingenjörer för närvarande sköter är enligt

min mening erforderligt om den av P-gruppen föreslagna fördelningen av intag­

ningen mellan naturvetenskaplig fakultet och teknisk högskola skall kunna

accepteras.

Beträffande den förväntade bristen på civilekonomer ställer det sig annor­

lunda, eftersom samhällsvetare med ekonomiska ämnen i sin examen antas kun­

na bidra till att fylla behovet av ekonomer. Då tillträdet till samhällsvetenskap­

lig utbildning, liksom till övrig humanistisk utbildning, är fritt innebär det att

en effektiv upplysnings- och yrkesvägledningsverksamhet kan leda till att en

betydande del av humanisterna väljer samhällsvetenskaplig utbildning och där­

igenom kan fylla behovet snabbare än som beräknats. Det är här icke — så­

som är fallet med teknisk och experimentell naturvetenskaplig utbildning —

enbart fråga om samhällets målmedvetna planering av utbyggnadsbehovet inom

olika utbildningslinjer med hänsyn till förväntat behov utan även om en annan

utbildningspolitisk princip, nämligen fritt tillträde till humanistisk fakultet.

Det ter sig därför icke här på samma sätt möjligt att planera, eftersom man har

en så stor osäkerhetsfaktor att räkna med som konsekvenserna av det fria till­

trädet till universitetens humanistiska fakulteter.

Såvitt gäller medicinsk och i viss mån även odontologisk utbildning förefaller

det mig som om det svåraste problemet vore att beräkna det framtida behovet

av dels praktiskt verksamma läkare, dels forskare. Vidare torde det för den

medicinska utbildningen vara nödvändigt att föra prognoserna fram till 1980

eller 1985 för att bedöma omfattningen av de åtgärder beträffande ändrad in­

tagning under 1960-talet och början av 1970-talet som är erforderliga.

Två av de av mig hörda remissinstanserna, nämligen det större akademiska

konsistoriet vid universitetet i Göteborg och humanistiska fakulteten vid uni­

versitetet i Stockholm, har förordat, att någon form av reglerad intagning av

studerande vid de fria fakulteterna skulle övervägas. Såsom skäl härför åberopas

svårigheterna att planera undervisning för ett mycket snabbt ökande elevantal

samt farhågor för att elevmaterialets kvalitet skulle sjunka och äventyra under­

visningens standard. För egen del kan jag icke godta de framförda argumenten

för spärrar. Enligt min mening skulle de angivna problemen bättre kunna lösas

genom ökat antal ordinarie lärartjänster samt genom en väl planerad under­

visning som medför ett urval av studielämpliga elever. I övrigt delar jag helt

de principiella invändningar mot spärrar som anförs i P-gruppens promemoria.

Beträffande möjligheten att snabbare än som föreslagits i promemorian öka

utbildningskapaciteten vid spärrade högskolor och fakulteter har samtliga re­

missinstanser, som uttalat sig om denna fråga, anfört starka invändningar där­

emot. Det synes mig därför som om denna lösning vore förknippad med betydan­

de problem och därför påfordrar närmare undersökning innan slutligt ställnings­

tagande kan ske.

Liksom P-gruppen vill jag starkt understryka vikten av att cn betydande

utbyggnad av de postgymnasiala fackutbildningslinjerna kommer till stånd.

Slutligen vill jag framhålla, att nödvändiga förutsättningar för den föreslagna

utbyggnaden är dels att programkommittéerna snarast får konkreta direktiv,

dels att åtgärder vidtas i syfte att förbättra rekryteringen till högre och liigrc

akademiska lärartjänster.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

70

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner det synnerligen värdefullt,

att genom upprättandet av ett särskilt prognosinstitut frågan om behovet på

lång sikt av civilingenjörer och annan akademisk arbetskraft blir föremål för

kontinuerlig uppmärksamhet.

Arbetsmarknadsprognoser måste helt naturligt med hänsyn till svårigheten

att även på kort sikt förutsäga den ekonomiska utvecklingen kännetecknas av

stor osäkerhet. Av desto större betydelse är vid dylikt förhållande, att tillför­

litliga metoder för beräkningen av det framtida utbudet och behovet av arbets­

kraft utarbetas, och att det statistikmaterial, vilket bland annat skall bilda

underlaget för framtidsbedömningen, är av tillfredsställande omfattning. De

brister, som kunnat konstateras för närvarande vidlåda prognosverksamheten i

dessa avseenden bör i görligaste mån rättas till.

De prognoser, som hittills utarbetats om efterfrågan på akademisk arbetskraft,

har publicerats med fleråriga intervaller. För en planmässig utbyggnad av uni­

versiteten och högskolorna erfordras, att dylika rapporter i fortsättningen läm­

nas tätare och med jämna mellanrum. Vidare framstår det för de tekniska hög­

skolornas del såsom nödvändigt, att en ökad differentiering genomföres, så att

prognoserna kan tjäna som vägledning även vid dimensioneringen av de olika

fackavdelningarna inom högskolorna.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att de framlagda tendensberäkningarna

avseende tillströmningen till det högre utbildningsväsendet starkt understryker

vikten av en kontinuerlig uppföljning av olika prognoser samt anför ytterligare

följande.

Det material, som år 1959 framlades av universitetsutredningen, har på fler­

talet punkter blivit helt inaktuellt. Den snabba ökningen i tillströmningen till

gymnasierna och som en följd därav ökad tillströmning till universitet och hög­

skolor har lett till att de beslut, som år 1960 fattades av statsmakterna vad

gäller det högre utbildningsväsendets utbyggnad, nu från grunden måst revi­

deras. Beräkningarna understryker också vikten av att mycket långsiktiga

planer vad gäller den framtida utbildningspolitiken lägges upp och att samhället

sätter upp en målsättning för utbildningspolitiken, som tar hänsyn till både

arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft och ungdomens efterfrågan på viss

utbildning. De beslut som fattas i dag kommer att få full effekt först i början

av nästa årtionde och påverka arbetskraftens sammansättning under flera år­

tionden framåt.

Styrelsen är väl medveten om de stora svårigheter, som är förbundna med en

så långsiktig utbildningspolitik, men anser att en sådan är nödvändig, om vårt

näringsliv skall kunna utvecklas i önskvärd riktning. Tillgång på lämpligt ut­

bildad arbetskraft är en av de viktigaste förutsättningarna därvidlag.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller vidare, att akademikernas arbetsmarknad

icke kan och icke bör betraktas som skild från den övriga arbetsmarknaden. En

hög sysselsättning totalt sett medför också stor efterfrågan på olika akademiker­

grupper. Styrelsen begränsar emellertid sitt yttrande till några speciella frågor,

som särskilt sammanhänger med de strukturella förändringarna på en arbets­

marknad med starkt stigande tjänstemannaandel och anför bl. a.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

71

Arbetsmarknadsstyrelsen kommer inom kort att anta ett särskilt aktivitets-

program för arbetskraft med längre teoretisk utbildning, innebärande en rad

åtgärder eller förslag till sådana, vilka syftar till att förbättra arbetsmarknads­

verkets möjligheter att dels informera den yrkesväljande ungdomen om den

väntade utvecklingen inom olika sektorer på akademikernas arbetsmarknad och

dess olika delsektorer, dels förbättra den service verket kan erbjuda arbets­

givare och arbetssökande inom denna del av arbetsmarknaden. Styrelsen vill

emellertid redan här anföra följande.

Den prognosverksamhet, som genom statsmakternas beslut år 1960 organise­

rades inom arbetsmarknadsstyrelsen, har visat sig ha alltför begränsade resur­

ser för att möjliggöra en systematisk långsiktig verksamhet avseende hela arbets­

marknaden och därjämte kunna tillgodose speciella utredningsbehov. Större

delen av de tillgängliga resurserna har måst ägnas åt eftcrfråge- och tillgångs-

prognoser avseende vissa akademikergrupper samt vissa andra läraryrken. Under

de år en mera omfattande prognosverksamhet ägt rum inom arbetsmarknads­

verket, har emellertid värdefulla erfarenheter vunnits avseende prognosverk­

samhetens fortsatta inriktning. Samtidigt som metodiken, särskilt vad gäller

efterfrågeprognoser, ytterligare behöver utvecklas, måste en i första hand kvali­

tativ upprustning av prognossektionens resurser anses nödvändig. Styrelsen har

för avsikt att i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65 in­

komma med förslag till kraftig förstärkning av prognosinstitutet.

Statskontoret anser det otillfredsställande, att den framtida efterfrågan på

akademisk arbetskraft icke är bättre undersökt och anför vidare.

Visserligen föreligger betydande svårigheter att mäta denna efterfrågan, men

merparten av de försök som hittills gjorts förefaller inte ha fullt utnyttjat de

statistisk-ekonomiska metoder som står till buds. Med hänsyn till den stora

samhällsekonomiska betydelse som utvecklingen på det berörda området har

och med hänsyn till de allvarliga konsekvenser felbedömningar härvidlag med­

för för såväl den enskilde som samhället, syns de planeringsinsatser som gjorts

icke ha varit tillfyllest. Det viktiga arbete, som nu utförts av universitetsutred-

ningen och P-gruppen, bör därför enligt vad statskontoret föreslagit i en till

universitetsutredningen i juli 1962 avlämnad rapport »Universitetsväsendets

organisation» i framtiden anförtros organ av permanent karaktär och med till­

gång till behövliga utredningsresurser.

Det är för statskontoret inte möjligt att göra en inträngande bedömning av

det av P-gruppcn framlagda programmets olika delar. Statskontoret kommer

därför i det följande att utgå från att den redovisade prognosen är realistisk vid

diskussion av åtgärder som kan tänkas vara lämpliga att vidtaga inom det aka­

demiska undervisningsväsendet för att höja dess kapacitet. Dessförinnan anföres

emellertid några allmänna kommentarer.

I promemorian framhålls det nuvarande prognosmaterialets betydande svag­

heter. Enligt P-gruppens mening ger dock de existerande prognoserna trots

sina brister ett värdefullt stöd vid de bedömningar av framtiden som måste

göras. Statskontoret delar P-gruppens uppfattning att även mindre tillförlit­

liga prognoser kan vara av värde för en framtidsbedömning men endast under

förutsättning att deras resultat görs till föremål för ingående kritik och att slut­

satserna formas med hänsynstagande till de befintliga bristfälligheterna och

ges karaktären av alternativa utvecklingsmöjligheter. Så behandlade kan

mindre tillförlitliga prognoser tänkas i viss utsträckning gc underlag för bedöm­

ningar och program. Däremot kan det inte betraktas som ett tillfredsställande

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

72

tillvägagångssätt att låta mindre säkra prognoser utan en sådan penetration

läggas till grund för ställningstaganden enbart av det skälet att några bättre

förutsägelser inte existerar. Det sagda kan tyckas ha självklarhetens prägel, men

icke desto mindre torde det förekomma att samhällsinriktade bedömningar före­

tas på grundval av statistiskt mindre tillfredsställande material.

Om man med hänsyn till osäkerheten i prognosmaterialet är tveksam om

P-gruppens allmänna slutsatser, finns enligt gruppens mening ingen annan indi­

kator rörande framtidsbehovet än ungdomens efterfrågan på olika typer av

utbildning. Enligt statskontorets åsikt måste denna indikator vara i än högre

grad osäker och sammanhänga med tillfälliga arbetsmarknadsutsikter och andra

tillfälliga förhållanden. Eu faktor av betydelse i detta sammanhang är också

det sätt, på vilket det ekonomiska studiestödet från samhällets sida utformas

samt omfattningen av detta stöd. Med en så explosionsartad utveckling, som

för närvarande sker på den högre utbildningens område — på eu tioårsperiod

förväntas antalet närvarande studerande vid universitet och högskolor öka från

ungefär 36 000 till mellan 80 000 och 85 000 — måste ställas frågan: Vilken är

den samhällsekonomiskt rimliga proportionen akademiker i förhållande till

annan arbetskraft?

Statskontoret har inte skäl att tro, att det av P-gruppen framlagda program­

met skulle leda till en samhälleligt sett för hög akademikerandel av den totala

arbetskraften, men anser att en analys av problemet ur arbetskraftsbalanssyn-

punkt snarast bör göras som komplement till de nu utförda trend- och tendens­

beräkningarna. Det kan inte anses helt uteslutet, att en så snabb utbudsökning

av akademiker som förutskickas leder till störningar på arbetsmarknaden.

Enligt P-gruppen torde det under inga förhållanden under förutsebar tid bli

fråga om arbetslöshet för akademiker utan möjligen om inadekvat sysselsätt­

ning. Statskontoret delar denna uppfattning under förutsättning att den fort­

satta ekonomiska politiken inriktas på bevarandet av den fulla sysselsättningen

men anser därutöver att även en inadekvat sysselsättning, vilken kan sägas

vara liktydig med undersysselsättning, av akedemiker måste uppfattas som

en allvarlig olägenhet och bottna i samhällsekonomiska felinvesteringar. En full

sysselsättning inom akademikergruppen indikerar inte heller i och för sig en

ur samhällets synpunkt optimal fördelning på olika arbetstagarkategorier.

Vid uppgörandet av prognoser för behovet av akademiker måste med andra

ord även prognoser göras för behovet av andra yrkeskategorier. Dessa prognoser

måste därefter vägas mot varandra. Detta innebär att man måste uppgöra ett

slags samhällsekonomisk investeringskalkyl för att rätt kunna avväga de olika

behoven och fastställa ett handlingsprogram.

Frågan om hur stor andel akademiker som bör utbildas har även uttryckts så,

att samhället bör tillhandahålla den utbildning som den enskilde önskar. Till­

strömningen till universitet och högskolor bör med denna utgångspunkt i prin­

cip vara fri. Ett sådant mål syns inte stå i konflikt med arbetsmarknadsmässiga

avvägningar av de olika utbildningslinjernas storlek, eftersom lönebildningen

kan, åtminstone på lång sikt, förväntas mekaniskt justera eventuellt uppkomna

skevheter i balansen mellan olika yrkeskategorier. Genom bättre prognoser kan

man emellertid på tidigt stadium förhindra samhällsekonomiskt icke motiverade

ansvällningar på ospärrade utbildningslinjer och eliminera det risktagande, som

en utbildning inom den fria akademiska sektorn innebär. Ett utpräglat risk­

tagande i detta avseende kan varken betraktas som rimligt ur samhällets eller

den enskildes synpunkt.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

74

kan utnyttjas lika effektivt. Särskilt när det gäller de områden, där det råder

påtaglig brist på utbildade och samtidigt utbildningsmöjligheterna är starkt

begränsade är det av vikt att rätt avgörande träffas rörande den mest ända­

målsenliga kombinationen av utbildningsmål och antal utbildade.

En person som studerat vid fackhögskola har ofta ej användning av hela det

kunskapsstoff som inhämtats under högskolestudierna men samtidigt stort be­

hov av fördjupade kunskaper på något visst specialområde eller att kunna kon­

tinuerligt följa den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom detsamma.

Behoven av fördjupade eller kompletterade kunskaper bör i dylikt fall i stor

utsträckning kunna tillgodoses genom olika former av vidareutbildning.

Kollegium har den uppfattningen att olika former av akademisk vidareutbild­

ning numera kan anses utgöra ett naturligt led i det högre undervisningsväsen­

det. Frågan vad den akademiska grundutbildningen skall omfatta kommer där­

med i ett delvis nytt läge. Det är givetvis betydelsefullt att arbetsfördelningen

mellan den akademiska grundutbildningen och den akademiska vidareutbildning­

en blir så rationell som möjligt. Med all sannolikhet kommer resurserna inom det

högre undervisningsväsendet att vara förhållandevis starkt begränsade under

avsevärd tid framåt. Alla möjligheter till ökad hushållning med dessa resurser

måste därför bli noggrant prövade.

En väsentlig utvidgning av det högre undervisningsväsendet måste dock un­

der alla förhållanden anses ofrånkomlig.

Jernkontoret anför i huvudsak följande.

Jernkontoret vill uttala sin tillfredsställelse över att frågan om den högre

undervisningen tagits upp till förnyad prövning efter de beslut, som 1960 års

riksdag fattat på grundval av det handlingsprogram, som förordades av 1955

års universitetsutredning. Det är glädjande att den av nämnda utredning före­

slagna prognosverksamheten nu kommit i gång. Att universitetsutredningens

beräknade tillströmning av studenter till universitet och högskolor redan efter

några år visat sig vara vida underskattad understryker behovet av »rullande»

prognoser. Diskrepansen mellan olika utförda prognoser för arbetsmarknadens

behov av kvalificerad akademisk arbetskraft är iögonfallande. Det är därför av

största vikt att själva prognosmetodiken utvecklas så att framtida bedömningar

av arbetskraftbehovet kan bli säkrare. När det gäller utbyggnaden av den högre

undervisningen är det ingalunda givet, att samhällets samlade behov av olika

yrkesutövare överensstämmer med ungdomens egen efterfrågan på olika typer

av undervisning, eftersom denna efterfrågan ofta kan vara betingad av mera

kortsiktiga överväganden. Ungdomens stora intresse i dag t. ex. för de tekniska

yrkena är givetvis glädjande. Denna företeelse kan dock till viss del vara en

direkt följd av den svåra brist på tekniker, som för närvarande tyvärr råder på

grund av eftersläpningen i fråga om utbyggnaden av den högre undervisningen

och som lett till exceptionellt goda inkomst- och karriärmöjligheter för dessa

grupper. Om hänsyn tages enbart till ungdomens studieönskemål, kan sålunda

en snedvridning av utbyggnaden av det högre undervisningsväsendet komma

till stånd. Bedömningen av det långsiktiga behovet av akademiskt utbildad

arbetskraft bör ej influeras av efterfrågan på kort sikt, ty en dylik påverkan kan

leda till en överskattning av det framtida behovet.

De prognoser och planer som redovisas i utredningen avser delvis läget om

12 år, dvs. 1975. Det säger sig självt, att det är omöjligt att med någon nämn­

värd säkerhet förutsäga utvecklingen under en så lång period framåt. Ändå före­

faller det som om det i vissa fall vore lämpligt med ett ännu längre tidsperspek­

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

75

tiv. Utredningens målsättning är att så snart som möjligt avhjälpa bristen på

vissa slag av akademiskt utbildad arbetskraft. Detta innebär sannolikt, att ut­

bildningskapaciteten utbyggs mer än som svarar mot det långsiktiga behovet i

ett jämviktsläge, då bristerna försvunnit. Ett försök till analys av detta lång-

siktsbehov bör därför göras. Den måste också taga hänsyn till balansen mellan

antalet akademiskt utbildade och andra yrkeskategorier. Att betrakta behovet

av akademiker isolerat från hela befolkningens närings- och yrkesindelning synes

mindre fruktbart och medför risker för grova felbedömningar.

Byggnadsstyrelsen

anför i huvudsak följande.

Det av P-gruppen framlagda utbyggnadsalternativet innebär i olika avse­

enden påtagliga avvikelser ifrån tidigare handlingsprogram. Väsentligast ur

styrelsens synpunkt är konstaterandet av de ökade dimensionerna i nybygg-

nadsbehovet och den alltmera forcerade takt i vilken detta behov synes behöva

tillgodoses. Dessa förhållanden kommer självfallet att medföra utomordentligt

starka påfrestningar på de resurser som kan ställas till förfogande för realise­

randet av ett aktuellt program.

Efter omorganisationen har styrelsen i och för sig givits förutsättningar ifråga

om kapacitet och flexibilitet att bemästra även härmed förbundna problem.

En kvantitativ anpassning till det nya läget blir dock nödvändig och styrelsen

kommer, sedan ytterligare klarhet vunnits rörande de ändrade riktlinjernas

innebörd, att på sedvanligt sätt göra erforderliga äskanden i detta syfte. Styrel­

sen vill emellertid här peka på att en ytterligare forcerad byggnadstakt medför

risker för att alltför kort tid kommer att stå till förfogande för planering och

projektering, vilket kan bli svårt att förena med ett ekonomiskt byggande. Olika

åtgärder kan dock vidtagas för att underlätta verksamheten.

Erfarenheterna av hittillsvarande byggnadsverksamhet har således bekräftat

att projekteringsresurserna kan utnyttjas mera effektivt, om de kan koncentre­

ras på ett mindre antal stora objekt i stället för ett stort antal små. För att en

utbyggnad skall ske enligt av P-gruppen angiven omfattning synes vidare pro­

gramkommittéer snarast böra utses för sådana fakulteter och institutioner, som

för närvarande saknar dylika. Styrelsens erfarenhet av det arbete, som utförts

av hittills utsedda programkommittéer är mycket god.

Byggnadsstyrelsen utgår från att det nu framlagda siffermaterialet skall tjäna

som underlag för en revision eller komplettering av 1960 års principprogram för

utbyggnad av universitet och högskolor m. m. För Umeå och Uppsala har bygg­

nadsstyrelsen redan utarbetat utbyggnadsplaner. För Lund och Karolinska

mediko-kirurgiska institutet samt universitet i Stockholm pågår arbete härmed.

För Göteborgs universitet avser styrelsen att om möjligt under innevarande år

påbörja en översyn av gällande utbyggnadsplan. Samtliga dessa planer har ut­

formats respektive avses komma att utformas på sådant sätt, att utbyggnad kan

ske enligt F-gruppens förslag.

Länsstyrelsen i Örebro län

yttrar bl. a. följande.

Länsstyrelsen finner det nödvändigt, att det ökade trycket på universitet och

högskolor lättas, och att tillgången på kvalificerad arbetskraft å de utbildnings­

områden, där behov därav föreligger, ökas. Det är därför angeläget, att alla

åtgärder vidtagas för att utvidga utbildningskapaciteten för den högre under­

visningen.

Länsstyrelsen delar den i promemorian uttalade uppfattningen om att friheten

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 172 år 1963

70

i valet av sysselsättning skall vara vägledande princip för utbildningspolitiken.

Av denna anledning bör enligt länsstyrelsens förmenande någon spärr icke in­

föras för tillträde till de fria fakulteterna och, därest det av statsfinansiella skäl

är möjligt, utbildningskapaciteten beträffande de nu spärrade utbildningslinjer­

na så ökas, att dessa linjer skall kunna taga emot alla sökande till sådan ut­

bildning.

Behovet av kvalificerad arbetskraft med medicinsk, teknisk och ekonomisk

utbildning kommer alltfort att ökas. Utbildningskapaciteten å dessa linjer är

redan nu kraftigt underdimensionerad. Det är därför synnerligen angeläget, att

dessa linjer snabbt utbygges. En snabb utbyggnad kommer visserligen med hän­

syn till den ökning av antalet akademiska lärare, som därvid erfordras, att till­

fälligt medföra en minskning av antalet nyexaminerade läkare för sjukvården

samt civilingenjörer och civilekonomer för näringslivet. Antalet nyexaminerade

kommer dock efter en övergångstid att bliva avsevärt större, vilket på längre

sikt kommer att väl uppväga de olägenheter, den tillfälliga minskningen skulle

medföra.

Frågan om hur utbyggnaden skall ske, är ett samhällsproblem av stor om­

fattning. Vid bedömningen av problemet måste därför hänsyn tagas till såväl

samhällsplaneringssynpunkter som arbetsmarknadens och näringslivets syn­

punkter.

Försvarets forskningsanstalt

framhåller i sitt remissyttrande bl. a. följande.

Utredningsgruppen har uttalat, att den starka ökningen av antalet studerande

bör föranleda snabbt verkande åtgärder, snarare än en genomgripande reform

baserad på en ny fullständig och tidsödande översyn av det akademiska om­

rådet. Med understrykande härav får anstalten även erinra om att departe­

mentschefen i proposition 1960: 119 (sid 382—383) uttalat, att utbyggnaden av

universitet och högskolor borde planläggas och utföras så, att den utan mera

omfattande tids- och kostnadskrävande omläggningar skulle kunna fullföljas

utöver det då uppställda programmet. Som grund för bedömningen av de åt­

gärder, som skall vidtagas, bör läggas så utförliga och rättvisande prognoser som

möjligt, varför det får anses vara synnerligen angeläget att bedriva en effektiv

prognosverksamhet. En bestämd varning måste dock uttalas för att dra vitt­

gående slutsatser från extrapolerade diagram över utvecklingen inom olika delar

av arbetsmarknaden. Samhällets och teknikens utveckling kan nämligen relativt

snabbt leda till radikalt förändrade förhållanden mellan de i dagsläget konstate­

rade behoven. En effektiv studierådgivning och yrkesvägledning är även mycket

viktiga faktorer i detta sammanhang.

Utsikterna för genomförandet av en önskvärd ökning av de studerande inom

bland annat de spärrade utbildningslinjerna är nära beroende av möjligheterna

att erhålla erforderliga lokaler och lärare. Universitetsutredningen torde ha sökt

göra en realistisk uppskattning härav som grund för sina föreslagna intagnings-

siffror; dessa har sedan av statsmakterna i regel justerats något uppåt, vilket

tyder på förståelse för syftet och en positiv bedömning av utbyggnadsmöjlig­

heterna. Hittillsvarande erfarenheter av utbyggnadsprogrammet visar, att till­

gängliga resurser måste pressas till det yttersta för att detta skulle kunna genom­

föras. Det är därför något förvånande, när det i promemorian angives, att ett

ytterligare betydande nybörjarintag vid de nuvarande tekniska högskolorna

skulle vara möjligt redan från och med 1965/66 utan vidtagande av mera om­

fattande nybyggnadsåtgärder. Hur detta skall ske, framgår icke direkt av pro­

memorian men »flerskifts»-utbildning och annan »intern-rationalisering» anges

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963

Överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller i sitt remissyttrande i huvudsak

följande.

Enligt överstyrelsens uppfattning har den bild, som man får vid studiet av de

gjorda undersökningarna rörande den väntade utvecklingen, i hög grad sanno­

likhetens prägel. Den enligt överstyrelsens uppfattning värdefullaste delen av

de gjorda undersökningarna återfinnes i fjärde kapitlet. Den där återgivna s. k.

tendensberäkningen utgör i stort sett en revision av universitetsutredningens

tidigare kalkyler och måste bedömas såsom i stort sett realistiska. Även i detta

sammanhang kommer man in på det ofta diskuterade humanistöverskottet, som

enligt tendensberäkningen blir förhållandevis stort. Det är mot bakgrunden av

detta, som man får se femte kapitlets programmatiska räkneexempel, med en

skiss till en styrd utveckling syftande mot en viss minskning av den humanis­

tiska utbildningen och en ökning av den tekniska.

Därest man anlägger uteslutande ekonomiska synpunkter, är det naturligtvis

angeläget att söka anpassa den humanistiska utbildningens omfattning i för­

hållande till den beräknade efterfrågan av arbetskraft med dylik utbildning.

Enligt överstyrelsens uppfattning är det emellertid motiverat att bedöma denna

fråga ur en litet vidare synvinkel. En humanistisk utbildning har, även om

vederbörande icke får tillfälle att tillgodogöra sig värdet av denna i sitt arbete,

dock ett värde i och för sig. Utan tvekan kan många gånger en sådan utbildning

berika livet på olika sätt. Men vidare skapar utan tvekan en humanistisk ut­

bildning förutsättningar för att en person skall bättre kunna utföra sitt arbete

än om dylik utbildning saknas. Överstyrelsen har icke menat, att man skall bort­

se från de ekonomiska bedömningarna. Den justering, som sker i avsnittet Det

programmatiska räkneexemplet, är också mycket försiktig; den har sannolikt

värde, då det gäller att ställa upp ett mål för den önskade utvecklingen.

Överstyrelsen vill understryka angelägenheten att prognoser av här förevaran­

de natur kommer till stånd och att så sker jämförelsevis ofta. Skall emellertid

prognoserna kunna läggas till grund för åtgärder från statsmakternas sida och

sålunda verkligen få avsedd betydelse måste de fylla stora krav. I detta sam­

manhang vill överstyrelsen framhålla vikten av att arbetsmarknadsstyrelsens

resurser för denna verksamhet stärkes.

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) uttrycker sin tillfreds­

ställelse över att en översyn av 1960 års program kommit till stånd och under­

stryker betydelsen av, att även i fortsättningen utbyggnadsplanerna kontinuer­

ligt överses med hänsyn till arbetsmarknadens behov och tillströmningens om­

fattning och inriktning. SACO anför i huvudsak följande.

I 1960 års program ingick konkreta planer på en utbyggnad av universiteten

och högskolorna fram till mitten av 1960. Det är nu tid att fixera planerna på

en fortsatt utbyggnad fram till 1970-talets början. Problemen inför den fortsatta

utbyggnaden synes i stort sett vara av samma art, som de som ingående behand­

lats i universitetsutredningens betänkande Universitet och högskolor i 1960-

talets samhälle. Sx\CO har i sitt yttrande över detta utförligt redovisat sin upp­

fattning om universitets- och högskoleväsendets utbyggnad och om de arbets­

marknadspolitiska åtgärder som erfordras med anledning härav.

Utvecklingen på tillströmningssidan föranleder dock enligt SACO:s uppfatt­

ning mera långtgående åtgärder än vad som hittills varit erforderliga. Univer-

sitetsutredningen gjorde den bedömningen, att en övergångsfrekvens till univer­

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1963