Prop. 1965:126

('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

1

Nr 126

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 12 mars 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370);

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623);

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 12 §§ förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg;

4) förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl. a. på grundval av betänkandet om koncern­ bidrag m. m. (SOU 1964: 29) en skatterättslig reglering av vissa vinstöver­ föringar inom koncerner. De nya reglerna föreslås skola tillämpas första gången vid 1966 års taxering. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 10(i5. 1 samt. Nr 126

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 20 och 43 §§ samt 57 § 3 mom. kommunal­ skattelagen den 28 september 1928 ävensom punkt 10 av anvisningarna till 29 § och anvisningarna till 43 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

20

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skola från samtliga ur förvärvskällan un­ der beskattningsåret härflutna in­ täkter i penningar eller penningars värde (bruttointäkt) avräk­ nas alla omkostnader under beskatt­ ningsåret för intäkternas förvärvan­ de och bibehållande.

Avdrag må — —■ -— --------------- - ■—

'(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

§■

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skola från samtliga ur förvärvskällan un­ der beskattningsåret härflutna in­ täkter i penningar eller penningars värde (bruttointäkt) avräk­ nas alla omkostnader under beskatt­ ningsåret för intäkternas förvärvan­ de och bibehållande. Att koncernbi­ drag, som icke utgör sådan omkost­ nad, ändå skall avräknas i vissa fall och inräknas i bruttointäkt hos mot­ tagaren framgår av 53 § 3 mom. ---- till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

43 S. Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag eller kan öva infly­ tande på företagets ledning, försålt varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i all­ mänhet gällande eller vidtagit andra liknande åtgärder och har, uppen­ barligen i följd härav, inkomsten av företaget blivit avsevärt läg­ re än den eljest skolat bliva, samt är tillika den, vilken inkomsten i stället tillförts, icke för inkomsten skatt-

1 Senaste lydelse av 20 § se 1951:324 1951:761.

1 in o in. Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresse­ rad i hans företag eller kan öva in­ flytande på dess ledning eller i vars företag han är ekonomiskt intresse­ rad eller på vars företags ledning han kan öva inflytande, försålt varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmän­ het gällande eller i övrigt med ho­ nom avtalat ekonomiska villkor som avvika från vad som skulle hava av­ talats mellan två av varandra obero-

samt punkt 10 av anvisningarna till 29 § se

4

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

att den huvudsakliga verksam­ heten för bolag eller förening, som lämnar eller mottager koncernbi­ drag, avser jordbruksfastighet, an­ nan fastighet eller annan rörelse än livförsäkringsrörelse,

att såväl givaren som mottaga­ ren av bidraget redovisar detta till samma drs taxering öppet i självde­ klaration eller därvid fogad bilaga,

att, om bidraget lämnats av mo­ derföretag till dotterbolag eller av dotterbolag till moderföretaget, det­ ta ägt mer än nio tiondelar av ak­ tierna i dotterbolaget under hela be­ skattningsåret för båda skattskyldi­ ga eller sedan dotterbolaget började driva verksamhet av något slag,

att, om bidraget lämnats av dot­ terbolag till moderföretaget, detta är frikallat från skattskyldighet för ut­ delning från dotterbolaget, oavsett den omfattning i vilken moderföre­ taget utdelat vinstmedel till delägar­ na,

och att, om bidraget lämnats av ett dotterbolag till annat dotter­ bolag hos samma moderföretag, mo­ derföretaget dels ägt mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolagen under hela beskattningsåret för båda dotterbolagen eller sedan dessa bör­ jade driva verksamhet av något slag,

dels antingen är skattskyldigt eller frikallat från skattskyldighet för ut­ delning från båda dotterbolagen el­ ler är frikallat från skattskyldighet för utdelning från det bidragslämnande dotterbolaget, oavsett den om­ fattning i vilken moderföretaget ut­ delat vinstmedel till delägarna.

Lämnar svenskt aktiebolag eller förening som avses i 1 § lagen om ekonomiska föreningar koncernbi­ drag till aktiebolag som icke enligt första stycket är att anse som dot­ terbolag till bidragsgivaren, äga be­ stämmelserna i första stycket likväl tillämpning på bidraget, om under hela beskattningsåret för båda skatt-

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

där den andre rörelseidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om normal prissättning tillämpats.

(Nuvarande lydelse)

gälla den kommun, där den andre näringsidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om dylika åtgärder icke vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i 43 § 3 mom. föranlett att inkomst redo­ visats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats om bidraget icke lämnats, äga bestäm­ melserna i första stycket motsvaran­ de tillämpning på den, som mottagit bidraget.

(Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 29 §.

10. I anslutning-------------------- — såsom kapitalförlust.

Har borgenär beviljat gäldenär, med vilken han är i sådan intresse­ gemenskap som avses i anvisningar­ na till 43 §, ackord och kan det an­ tagas att ackordet haft sin grund i intressegemenskapen, såsom när ing­ en annan borgenär med fordran av betydelse lämnat motsvarande ac­ kord eller gäldenären uppenbarligen icke är på obestånd, äger borgenären rätt till avdrag för avskrivning på sin fordran hos gäldenären endast som för koncernbidrag enligt 43 § 3 mom.

till 43 8.

I denna paragraf meddelas vissa bestämmelser för det fall, att över­ flyttning av vinst ägt rum från här i riket skattskyldig näringsidkare till härstädes icke skattskyldig person. I 57 § 3 mom. givas bestämmelser för vissa fall av överflyttning av vinst, där båda kontrahenterna va­ rit här i riket skattskyldiga.

I 1 mom. denna paragraf medde­ las vissa bestämmelser för det fall, att överflyttning av inkomst ägt rum från här i riket skattskyldig närings­ idkare till härstädes icke skattskyl­ dig person. Bestämmelserna gälla bland annat når eu näringsidkare di­ rekt eller indirekt deltager i ledning­ en eller övervakningen av eu annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital liksom när samma personer direkt eller indirekt deltaga i ledningen eller övervak­ ningen av de båda företagen eller äga del i dessa företags kapital.

Vid bedömning av prissättningen vid affärer mellan svenskt moderbo­ lag och utländskt dotterbolag måste

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskild försiktighet iakttagas med hänsyn till de av affärsmässiga skäl betingade omständigheter som kan påverka prissättningen i sådana fall.

I 57 § 3 mom. givas bestämmelser för vissa fall av överflyttning av in­ komst, där båda kontrahenterna va­ rit här i riket skattskyldiga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya be­ stämmelserna skola icke tillämpas vid 1965 års taxering eller vid efter- taxering för år 1965 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 35 §, 37 § 4 mom. samt 67 och 137 §§ taxerings­ förordningen den 23 november 19561 skola erhålla ändrad lydelse på sätt ne­ dan angives.

(Nuvarande lydelse)

35

Självdeklaration, som avgives utan anmaning, skall, jämte tillhörande handlingar, avlämnas till länsstyrel­ sen eller till lokal skattemyndighet eller landsfiskal i det län, där taxe­ ringen skall äga rum, eller ock till ordföranden i vederbörande taxe­ ringsnämnd.

Har på--------------------—----------------

(Föreslagen lydelse)

§•

Självdeklaration, som avgives utan anmaning, skall, jämte tillhörande handlingar, avlämnas till länssty­ relsen eller till lokal skattemyndig­ het i det län, där taxeringen skall äga rum, eller ock till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

■— därmed avlämnas.

37 §.

4 mom. Uppgifterna skola av­ lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning, som gäl­ ler för avlämnande av självdeklara­ tion. Uppgifter, som avses i 1 mom. punkterna 5—7, skola dock avlämnas 1

1 Senaste lydelse av 137 § so 1963:683.

4 in o m. Uppgifterna skola av­ lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning, som gäl­ ler för avlämnande av självdeklara­ tion. Uppgifter, som avses i 1 mom. punkterna 5—7, skola dock avläm-

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

till länsstyrelsen i det län, där upp- giftslämnaren är bosatt. I fall, som avses i 3 inom., skall därjämte iakt­ tagas, att uppgifterna jämte därtill hörande sammandrag städse skola avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdek­ laration må avlämnas.

(Nuvarande lydelse)

Uppgifterna skola vid------- ----------

67

Taxering till kommunal inkomst­ skatt på grund av 57 § 3 mom. kom­ munalskattelagen må icke verkstäl­ las av taxeringsnämnd. Anser sådan nämnd anledning föreligga att be­ träffande viss skattskyldig tillämpa berörda stadgande, skall skriftlig an­ mälan härom göras hos taxeringsin- tendenten i länet, som, därest be­ svär över taxeringen skola prövas av prövningsnämnden i länet, äger göra framställning i frågan hos sagda nämnd. Är däremot fråga om skatt­ skyldig, beträffande vilkens taxering besvär skola anföras hos den mel- lankommunala prövningsnämnden, skall taxeringsintendenten skynd­ samt med eget yttrande överlämna anmälan till allmänna ombudet hos denna nämnd för sådan åtgärd och samtidigt härom underrätta taxe­ ringsintendenten i annat län, där den skattskyldige, såvitt kunnigt är, bli­ vit taxerad till kommunal inkomst­ skatt.

Om handläggning

nas till länsstyrelsen i det län, där uppgiftslämniaren är bosatt. Uppgift enligt 1 mom. punkten 8 skall av­ lämnas inom tid som gäller för reda­ res arbetsgivaruppgift enligt förord­ ningen angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän för­ säkring, in. m. I fall, som avses i 3 mom., skall därjämte iakttagas, att uppgifterna jämte därtill hörande sammandrag städse skola avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgi­ varens allmänna självdeklaration må avlämnas. --------- uppgifter avser.

§•

Omräkning av inkomst på grund av 43 § 1 mom. kommunalskatte­ lagen eller taxering till kommunal inkomstskatt på grund av 57 § 3 mom. samma lag må icke verkställas av taxeringsnämnd. Anser sådan nämnd anledning föreligga att be­ träffande viss skattskyldig tillämpa något av berörda stadganden, skall skriftlig anmälan härom göras hos taxeringsintendenten i länet, som, därest besvär över taxeringen skola prövas av prövningsnämnden i länet, äger göra framställning i frågan hos sagda nämnd. Är däremot fråga om skattskyldig, beträffande vilkens taxering besvär skola anföras hos den mellankommunala prövnings­ nämnden, skall taxeringsintendenten skyndsamt med eget yttrande över­ lämna anmälan till allmänna ombu­ det hos denna nämnd för sådan åt­ gärd och samtidigt härom underrät­ ta taxeringsintendenten i annat län, där den skattskyldige, såvitt kunnigt är, blivit taxerad till kommunal in­ komstskatt, rörande taxering.

(Föreslagen lydelse)

137 §.

Allmän fastighetsdeklaration skall Allmän fastighetsdeklaration skall avlämnas senast den 15 september avlämnas senast den 15 september året näst före det, då allmän fastig- året näst före det, då allmän fastig­ hetstaxering skall äga rum, och in- hetstaxering skall äga rum, och in-

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

de skatt, som envar delägare i bola­ get må ha att erlägga för beskatt­ ningsår som nyss sagts. Förbindel­ sen skall i sådant fall överlämnas till länsstyrelsen i det län, inom vilket någon delägare i bolaget taxeras till statlig inkomstskatt.

Det åligger-------------------------------- förordning verkställts. Garantiförbindelse skall------- ------- -—- att fastställa. ningsår som nyss sagts. Förbindel­ sen skall i sådant fall överlämnas till länsstyrelsen i det län, inom vil­ ket någon delägare i bolaget taxeras till statlig inkomstskatt.

12

§.

Länsstyrelsen skall------------ skola antecknas. Ha till investeringsfond avsatta Ha till investeringsfond avsatta medel helt eller delvis tagits i an­ språk för sitt ändamål, skall under­ rättelse härom av länsstyrelsen till­ ställas den bank, som utfärdat ga­ rantiförbindelse, varom i 2 § andra stycket stadgas. Har fond allenast delvis tagits i anspråk, skall uppgift tillika lämnas å det garantibelopp, som därefter erfordras.

Har skattskyldig tecknat kontrakt om byggande av fartyg, vilket enligt kontraktet skall levereras inom tid, som gäller enligt 6 § andra stycket, och styrker den skattskyldige att han efter den tidpunkt, då försälj­ ning som föranlett fondavsättningen ägt rum, fullgjort förskotts- eller dellikvid i enlighet med kontraktet, äger länsstyrelsen medgiva, att be­ loppet enligt avlämnad garantiför­ bindelse nedsättes med högst hälften av den sålunda fullgjorda likviden. Sådant medgivande må icke lämnas med mindre det med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden och öv­ riga föreliggande omständigheter skäligen kan antagas, att fonden kommer att tagas i anspråk för sitt ändamål. I samband med medgivan­ de som nu sagts skall länsstyrelsen lämna underrättelse härom till den bank, som utfärdat garantiförbin­ delsen, med uppgift tillika å det ga­ rantibelopp, som därefter erfordras.

medel helt eller delvis tagits i an­ språk för sitt ändamål, skall under­ rättelse härom av länsstjnelsen till­ ställas den kreditinrättning, som ut­ färdat garantiförbindelse, varom i 2 § andra stycket stadgas. Har fond allenast delvis tagits i anspråk, skall uppgift tillika lämnas å det garanti­ belopp, som därefter erfordras.

Har skattskyldig tecknat kontrakt om byggande av fartyg, vilket enligt kontraktet skall levereras inom tid, som gäller enligt 6 § andra stycket, och styrker den skattskyldige att han efter den tidpunkt, då försälj­ ning som föranlett fondavsättningen ägt rum, fullgjort förskotts- eller dellikvid i enlighet med kontraktet, äger länsstyrelsen medgiva, att be­ loppet enligt avlämnad garantiför­ bindelse nedsättes med högst hälften av den sålunda fullgjorda likviden. Sådant medgivande må icke lämnas med mindre det med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden och öv­ riga föreliggande omständigheter skäligen kan antagas, att fonden kommer att tagas i anspråk för sitt ändamål. I samband med medgivan­ de som nu sagts skall länsstyrelsen lämna underrättelse härom till den kreditinrättning, som utfärdat ga­ rantiförbindelsen, med uppgift tilli­ ka å det garantibelopp, som därefter erfordras.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^indström,

L^ange, L^indholm, S^koglund, E^denman, J^ohansson, H^ermansson,

A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om den skatterättsliga behandlingen av koncernbidrag, m. m., samt anför.

Inledning

Gällande inkomstskattelagstiftning innehåller inte några uttryckliga be­ stämmelser angående sådana direkta överföringar mellan företag, som går under benämningen koncernbidrag. Den praxis som utbildat sig på detta område är svårtolkad. Då det framstod som önskvärt att frågan om kon­ cernbidragens skatterättsliga ställning blev utredd, tillkallade jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1958 presidenten i kammar­ rätten Gustaf Hedborg, ordförande, direktören E. G. Bergqvist, juris doktorn Bertil af Klercker samt lagbyråchefen i finansdepartementet Sture Lundell att verkställa denna utredning. Sedan Hedborg efter egen framställning den 3 juni 1960 entledigats från sitt uppdrag utsågs Lundell att som ordföran­ de leda de sakkunnigas arbete.

Enligt direktiven för de sakkunniga omfattade utredningsuppdraget dels en översyn av bestämmelserna om ackumulerad inkomst, dels en utredning om koncernbidragens skatterättsliga ställning. De sakkunniga, som antagit benämningen skatteutredningen angående ackumulerad inkomst m. m. och som den 31 oktober 1961 framlagt förslag till ändrade bestämmelser om ackumulerad inkomst, har med skrivelse den 28 maj 1964 överlämnat sitt slutbetänkande Koncernbidrag in. m. (SOU 1964:29) med förslag till en skatterättslig reglering av vinstöverföringar mellan företag, som är i in­ tressegemenskap.

Utredningens författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

13

över betänkandet bär efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten, riksrevisionsverket, riksskattenämnden, kommerskollegium (med överläm­ nande av yttranden från handelskamrarna), överståthållarämbetet, läns­ styrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands samt Norrbottens län, all­ männa ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden, Sveriges in­ dustriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sve­ riges hantverks- och industriorganisation, Sveriges redareförening, Svensk industriförening, Svenska företagares riksförbund, Sveriges lantbruksför- bund, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksför­ bund, Kooperativa förbundet, Svenska bankföreningen, Svenska försäk­ ringsbolags riksförbund, Familjeföretagens förening, Skånes handelskam­ mare, Tjänstemännens centralorganisation, Svenska kommunförbundet, Svenska stadsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Auktorise­ rade revisorer samt Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.

Sveriges industriförbund, Svenska bankföreningen och Svenska försäk­ ringsbolags riksförbund har åberopat ett yttrande av näringslivets skatte- delegation. Sveriges lantbruksförbund har hänfört sig till ett yttrande av lantbrukets skattedelegation.

I remissyttrandena vitsordas allmänt behovet av en skatterättslig regle­ ring av vinstöverföringar i form av koncernbidrag.

Kunyl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

Vinstöverflyttning enligt gällande rätt

Företagsbeskattningen bygger på den i och för sig naturliga principen att varje näringsidkare, vare sig denne är en fysisk eller juridisk person, skall beskattas för sin inkomst av verksamheten. Så länge företaget framstår som självständigt i förhållande till andra företag, kan inkomsten normalt beräknas på grundval av den i företagets räkenskaper redovisade vinsten. Råder däremot intressegemenskap mellan två företag kan sådan vinstöver­ föring ha skett mellan dem, som inte skulle kommit till stånd om fråga va­ rit om av varandra oberoende företag. Vinst som skapats i ett företag redo­ visas då hos ett annat företag. De sakkunniga framhåller, att — då vinst­ överflyttning äger rum mellan företag mellan vilka råder intressegemen­ skap — vinstöverflyttningen, i den mån den inte åsyftar täckning av för­ lust eller utgör förtäckt utdelning, i regel är betingad av andra skäl än att nå fördelar i beskattningshänseende. Anledningen till vinstöverföringen torde i flertalet fall vara att det företag, som får bidraget, är i behov av ka­ pitaltillskott för sin verksamhet. Det kan vidare t. ex. av konkurrenshänsyn eller av andra orsaker vara av intresse att hos ett visst företag redovisa eu vinst som är större eller mindre än den vinst, som rätteligen belöper på ifrå­ gavarande företags verksamhet.

17

ser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst i vissa tall, den s. k. Annell-lagen, medges aktiebolag avdrag under sex år lör utdelning upp till 4 % av nyemitterat aktiekapital. Sistnämnda bestäm­ melser gäller t. o. in. 1977 års taxering.

Beträttande utdelning, som svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk lörening uppbär från annat svenskt sådant företag, gäller enligt 54 § kom- munalskattelagen att det mottagande företaget är frikallat från skattskyl­ dighet för sådan utdelning om det mottagande företaget inte driver pen­ ningrörelse eller försäkringsrörelse eller är s. k. svart familjebolag. Fri- kallclsen från skattskyldighet för utdelning gäller dock inte om det utde­ lande förelaget fått åtnjuta avdrag enligt de nyss återgivna bestämmelserna 1 29 § 2 mom. kommunalskattelagen. Med svart familjebolag avses ett ak­ tiebolag eller ekonomisk förening, vars andelar — direkt eller genom för­ medling av juridisk person — ägs av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och som inte verkställer utdelning i skälig omfattning. Ett svart familjebolag är frikallat från skattskyldighet för mottagen utdelning en­ dast såvitt avser utdelning på aktier eller andelar, vilka innehas av bolaget eller töreningen såsom ett led i organisationen av annan verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egen­ dom. Skattskyldighet för utdelning föreligger sålunda om fråga inte är om utdelning på organisationsaktier eller organisationsandelar. Bolag eller förening som driver penningrörelse eller vissa slags försäkringsrörelse är likaledes skattskyldigt för utdelning på andra aktier och andelar än orga­ nisationsaktier och organisationsandelar. Företag som driver livförsäkrings­ rörelse är skattskyldigt för all utdelning.

Sä länge den törenämnda Annell-lagen gäller är svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar skattskyldiga för utdelningar på aktier och andelar, som förvärvats i kapitalplaceringssyfte. Aktier och andelar anses förvärvade i kapitalplaceringssyfte, om deras sammanlagda röstetal vid be­ skattningsårets utgång motsvarade mindre än en fjärdedel av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det bolag eller den förening, som verk­ ställt utdelningen, och det inte görs sannolikt att förvärvet av aktierna eller andelarna betingats av rörelse, jordbruk eller skogsbruk, som bedrivs av det utdelningsmottagande företaget eller av aktiebolag eller ekonomisk förening, som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisato­ riska förhållanden kan anses stå detta företag nära. Vidare är s. k. förvalt­ ningsföretag enligt Annell-lagen skattskyldiga för mottagen utdelning i den män sammanlagda beloppet av mottagen utdelning inte motsvaras av egen utdelning för samma beskattningsår, eller - för investmentbolagen — den egna utdelningen ökad med en fjärdedel.

De sakkunniga påpekar, all i vissa fall, dä den prissättning som tilläm­ pats vid affärer mellan företag, som är i intressegemenskap, befunnits onor­ mal, den vinstöverföring som skett i praxis har bedömts som förtäckt vinst-

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

21

Även om koncernbegreppel erkänts i var aktiebolagslag och koncernsam­ manhanget i viss utsträckning beaktats i skattelagstiftningen, är dock ett fiångaende a\ principen, att varje skattskyldig skall taxeras för sig för sin inkomst, en så genomgripande åtgärd, att frågan om en dylik reform när­ mast torde falla inom allmänna skatteberedningens utredningsuppdrag. Vis­ serligen kan det sägas att man i vårt land i vissa fall accepterar en form av organmetod. Utredningen syftar här på de s. k. kommissionärsbolagen, där kommissionärsbolagets hela vinst redovisas och beskattas hos ett annat bo­ lag, i regel moderbolaget. Ofta är det dock i dylika fall inte fråga om före­ tag, som vart och ett driver verksamhet. I själva verket driver därvid huvud- företaget en del av sin verksamhet under det andra företagets, kommissio- närsbolagets, namn.

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

Koncernbidrag inom helägd bolagskoncern

Utredningen tar först upp frågan om den skattemässiga behandlingen av öppna koncernbidrag mellan ett moderbolag och helägt dotterbolag.

Då det gäller ett moderbolag och dess helägda dotterbolag, kan det enligt utredningens mening i viss mån synas naturligt att skattemässigt behandla föreLagen som eu och samma skattskyldig och således medge en obegränsad rätt till resultatutjämning. Framför allt synes detta motiverat i de fall mo­ derbolaget bildat dotterbolaget och hela tiden ägt samtliga aktier i sistnämn­ da företag. Att man av organisatoriska skäl delat verksamheten på två fö­ retag horde inte behöva få skattemässiga verkningar. Vad som talar mot en obegränsad resultatutjämning i dylika fall synes endast vara konsekvenser­ na vid kommunaltaxeringen.

Det torde därför, enligt utredningens mening, från såväl de skattskyldi­ gas som beskattningsmyndigheternas synpunkt böra vara en fördel, om den vinstöverföring, som sker mellan moderbolag och helägt dotterbolag, kan godtas vid inkomsttaxeringen under förutsättning afl överföringen inte framstår som ett kringgående av gällande regler om kedjebeskattning. Det förutsätts, att regler finns, som garanterar, att kommunernas beskattnings­ rätt inte träds för nära.

Ytterligare två villkor för avdragsrätt för vinstöverföringar måste dock, framhåller utredningen, uppställas. Dessa villkor är att moder- och dotter- bolagsförhållandet bestått under hela beskattningsåret för båda bolagen samt att beskattningsåren för båda bolagen omfattat räkenskapsår, som "av­ slutats vid samma tidpunkt. Det första av dessa villkor avser alt förhindra, att reglerna utnyttjas för alt nå en förlustutjämning som inte är godtagbar. Det andra villkoret är nödvändigt för att förhindra, att beskattningen av koncernens vinster genom överföringar ständigt skjuts på framtiden.

Med de begränsningar, som följer av nu angivna förutsättningar och vill­ kor, anser sig utredningen kunna förorda eu rätt till fri resultat utjämning genom koncernbidrag inom eu koncern, som består av moderbolag och hel­ ägt dotterbolag, vilka båda är svenska aktiebolag.

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

Med helägt dotterbolag bör enligt utredningen i detta sammanhang for­ stås, att moderbolaget äger aktier motsvarande mer än nio tiondelar av ak­ tiekapitalet i dotterbolaget. I dylikt fall kan bolagen med stöd av bestäm­ melserna i 174 § 1 och 2 mom. aktiebolagslagen fusioneras till ett enda fö­

retag.

Den rätt till vinstöverföring i form av koncernbidrag mellan moderbolag och helägt dotterbolag, som utredningen sålunda förordat, bygger på det förhållandet, att bolagen genom fusion kan sammanföras till ett enda före­ tag och att bolagen därför i viss utsträckning kan ses som en skattskyldig. Samma skäl skulle, framhåller utredningen, kunna tala för att medgiva en liknande rätt till vinstöverföring mellan andra bolag inom en koncern, därest aktieägareförhållandena mellan bolagen är sådana, att de bolag, mel­ lan vilka vinstöverföring sker, efter en eller flera fusioner med tillämpning av 174 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag kan sammanslås till ett enda fö­ retag. Förutsättningen skulle då vara, att den bolagskedja, som från moder­ bolaget leder fram till de bolag, varom är fråga, ägs — direkt eller indirekt genom andra svenska aktiebolag inom koncernen till mer än 90 % a\ mo­ derbolaget. Det skulle givetvis få ankomma på det bolag, som yrkade av­ drag för koncernbidrag, att visa att detta krav på ägareförhållandena är uppfyllt. Samma förutsättningar och villkor i övrigt, som nyss angetts lör överföring mellan moderbolag och helägt dotterbolag, måste givetvis även här föreligga. Detta innebär, att ägareförhållandena under hela beskatt­ ningsåret för de bolag, mellan vilka vinstutjämning sker, skall ha varit så­ dana, att möjlighet till fusion enligt 174 § 1 och 2 mom. aktiebolagslagen förelegat. Vidare måste beskattningsåren för båda bolagen ha omfattat rä­ kenskapsår, som avslutats vid samma tidpunkt.

Utöver nu angivna villkor måste dock, framhåller utredningen, även krä­ vas, att man förhindrar afl vinstöverföringen utnyttjas för att kringgå gäl­ lande regler om kedjebeskattning. Reglerna om kedjebcskattning bör enligt utredningens mening anses ha kringgåtts i sådana fall, då vinstöverföring genom koncernbidrag leder till att beloppet i fråga beskattas hos endast ett av företagen medan vinsten, om den i stället delats ut, hade beskattats hos båda företagen. De sakkunniga anför härom.

Enligt utredningens mening bör en vinstöverföring från ett dotterbolag till moderbolaget med avdragsrätt för dotterbolaget och skattskyldighet för moderbolaget inte anses innebära ett kringgående av principen om kedjebe­ skattning av bolagsvinster, därest moderbolaget inte varit skattskyldigt för utdelningen, om vinstmedlen i stället delats ut. Därest vinstmedlen överförts utdelningsvägen, hade beskattningen skett hos dotterbolaget medan beskatt­ ningen, om överföringen skett genom avdragsgillt koncernbidrag, verkställts hos^moderbolaget. I båda fallen beskattas emellertid vinstmedlen endast en gång. Annat blir förhållandet, om moderbolaget är skattskyldigt för utdel­ ning från dotterbolaget, överförs vinstmedlen i dylikt fall utdelningsvägen, beskattas vinstmedlen hos såväl dotterbolaget som moderbolaget.

23

Detta hänsynstagande till kedjebeskattningen får, konstaterar utredning­ en, dock till följd att bestämmelserna blir komplicerade och att möjlighe­ terna att medge resultatutjämning genom koncernbidrag begränsas. På s. 91—93 i betänkandet redovisar utredningen genom vissa exempel de svå­ righeter som föreligger, då det gäller att avgöra om en vinstöverföring mel­ lan två bolag i en koncern skall anses innebära att gällande regler om kedje- beskattning kringgås. De givna exemplen visar, framhåller utredningen, att — så länge nuvarande regler om kedjebeskattning gäller — bestämmelser, som skall möjliggöra en resultatutjämning genom koncernbidrag utan att reglerna om kedjebeskattning sätts helt eller delvis ur kraft, måste bli re­ lativt komplicerade. Utredningen har därför av praktiska skäl funnit det nödvändigt att begränsa de fall, då en resultatutjämning genom öppna kon­ cernbidrag medges. Rätt till dylik utjämning synes enligt utredningens mening kunna medges enligt följande.

1. Om aktieägareförhållandena mellan bolagen inom en koncern visas vara sådana, att bolagen eller vissa av dem efter en eller flera inom koncer­ nen vidtagna fusioner med stöd av 174 § 1 och 2 mom. aktiebolagslagen kan sammanslås till ett enda bolag, skall moderbolaget äga lämna öppet koncernbidrag till vilket som helst av de bolag inom koncernen, som så­ lunda kan fusioneras med moderbolaget.

2. Om ett aktiebolag i direkt ägo innehar aktier i ett eller flera andra bolag i sådan omfattning, att fusion med stöd av 174 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag kan ske, skall dotterbolag, som här avses, äga lämna öppet koncernbidrag till moderbolaget under förutsättning, att moderbolaget, oav­ sett om och i vad mån det självt verkställer utdelning, är frikallat från skattskyldighet för utdelning från dotterbolaget. Vidare skall dotterbolaget äga lämna öppet koncernbidrag till ett annat sådant dotterbolag under förutsättning antingen att moderbolaget, oavsett den egna utdelningen, är frikallat från skattskyldighet från givarebolaget eller att moderbolagets skattskyldighet för utdelning från såväl givare- som mottagårebolaget i båda fallen är lika beroende av moderbolagets egen utdelning eller att mo­ derbolaget, oavsett den egna utdelningen, är skattskyldigt för utdelning från båda dotterbolagen.

3. Därjämte krävs, att den intressegemenskap mellan företagen, som anges vid 1. och 2., bestått under hela beskattningsåret för de bolag, mellan vilka koncernbidrag går, ävensom att beskattningsåren för båda bolagen ut­ gått vid samma tidpunkt.

Genom det uppställda kravet att förutsättningar för fusion enligt 174 § 1 och 2 mom. aktiebolagslagen skall föreligga, begränsas rätten till öppna koncernbidrag till s. k. allmänna aktiebolag, dvs. bolag som omfattas av aktiebolagslagens regler. Med denna utformning av bestämmelserna kan öppna koncernbidrag inte lämnas till eller från ett försäkringsaktiebolag eller ett bankaktiebolag. Enligt utredningens mening bör rätten till koncern­ bidrag inte utsträckas att gälla försäkringsaktiebolag. Då speciella beskatt­ ningsregler gäller för försäkringsbolagen och dessa regler därjämte är före­ mål för omprövning, har utredningen inte föreslagit någon rätt till öppna

Kungl. Maj:Is proposition nr 126 år 1965

ägs av en och samma svenska ekonomiska förening inte hindra att man medger samma möjlighet till resultatutjämning mellan bolagen som om bo­ lagen ägts av ett s. k. allmänt aktiebolag. Det bör emellertid här krävas att föreningen i direkt ägo innehar samtliga aktier i båda bolagen,

Om en svensk ekonomisk förening äger samtliga aktier i ett svenskt aktie­ bolag, kan det i och för sig vara berättigat att betrakta företagen som en skattskyldig. En rätt till vinstöverföring genom öppet koncernbidrag från föreningen till bolaget bör enligt utredningens mening inte föranleda några betänkligheter. Däremot kan erinringar göras mot en vinstöverföring i mot­ satt riktning. Utredningen anför härom.

Mot införandet av en rätt till vinstöverföring från bolag till förening kan nämligen andragas, att skatteprocenten vid den statliga taxeringen är olika för bolag och föreningar. Det innebär en lägre beskattning, om bolagets vinst taxeras hos föreningen. Därjämte kan anföras, att dubbelbeskattning­ en hos ekonomiska föreningar är väsentligt mildrad genom att avdrag får åtnjutas för sådan utdelning, som sker i form av prisrabatter och pristill- lägg. Om ett aktiebolags vinster får överföras till en ekonomisk förening, innebär detta således inte endast en lägre beskattning utan kan även inne­ bära en risk för att dubbelbeskattningen av bolagsvinsten helt eller delvis elimineras. Från fiskalisk synpunkt kan således invändningar göras mot en rätt till vinstöverföringar från ett bolag till en förening. Även från konkur­ renssynpunkt kan erinringar riktas mot att vinsterna i ett bolag, som ägs av en förening, blir lindrigare beskattade än vinsterna i ett bolag som har andra aktieägare.

Det ligger emellertid inte inom utredningens uppdrag att ompröva reg­ lerna för beskattning av ekonomiska föreningar eller att åstadkomma lik­ formighet i beskattningsreglerna för aktiebolag och ekonomiska föreningar. I princip är dock vinsterna i såväl bolag som föreningar underkastade dub­ belbeskattning. Med hänsyn härtill har utredningen — om ock med viss tvekan — stannat för att föreslå en rätt till överföring genom öppet kon­ cernbidrag även från ett bolag till en förening.

Utredningen understryker, att de villkor, som uppställts för öppet kon­ cernbidrag inom en helägd bolagskoncern, även måste vara uppfyllda när moderföretaget är en ekonomisk förening. Sålunda skall intressegemenska­ pen, dvs. i detta fall att föreningen ägt samtliga aktier i bolaget eller bola­ gen, ha bestått under hela beskattningsåret, varjämte beskattningsåren för berörda företag skall ha utgått vid samma tidpunkt. Vidare gäller att kon­ cernbidraget inte får innebära att gällande bestämmelser om kedjebeskatt- ning kringgås.

Även föreningarna inom kooperationen kan, framhåller utredningen vi­ dare, sägas bilda en enhet. Vissa skäl kunde därför tala för att medge en fri resultatutjämning även mellan dylika föreningar. Utredningen föreslår emellertid inte någon rätt till resultatutjämning genom koncernbidrag inom en dylik koncern. I betänkandet anförs härom.

Emellertid finns redan i 29 § 2 mom. kommunalskattelagen bestämmelser om rätt till avdrag för rabatter och pristillägg, varigenom vinsten i önskad

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

28

EU koncernbidrag kan ges i den formen att moderbolaget bestrider kost­ nader för det utländska dotterbolagets räkning, t. ex. kostnader för mark­ nadsundersökning etc. i det land, där dotterbolaget bedriver sin verksamhet. Moderbolaget kan också lämna dotterbolaget ett bidrag för att täcka sådana kostnader. En förutsättning för avdragsrätt i dylika fall är givetvis, att kost­ naderna i fråga har direkt samband med de affärstransaktioner, som före­ kommer mellan moderbolag och dotterbolag, dvs. att kostnaderna avser åtgärder, som ökar moderbolagets försäljning till dotterbolaget. Moderbo­ laget har med andra ord för sin egen verksamhet ett direkt intresse av att de åtgärder vidtas, som kostnaderna avser. Genom att moderbolaget be­ stritt kostnaderna kan moderbolaget vid försäljning till dotterbolaget an­ tingen omedelbart eller i framtiden ta ut högre pris på sina varor än om dotterbolaget haft att stå för kostnaderna i fråga. Moderbolagets utlägg kom­ mer med andra ord tillbaka i form av högre försäljningsvinst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

Beskattning av ackordsvinst

Enligt utredningens mening bör av praktiska skäl som villkor för avdrags­ rätt för öppet koncernbidrag krävas, att bidraget lämnas antingen i form av kontanter eller genom att det mottagande företaget får en fordran på det givande företaget. På så sätt undviks de värderingsproblem, som uppslår, om överföringen sker i form av andra tillgångar. Något skäl att kräva att överföringen sker i form av en revers, med eller utan räntentfästelse, finner utredningen inte föreligga.

Ett öppet koncernbidrag bör emellertid också kunna ges på det sättet att det givande företaget helt eller delvis efterskänker en fordran på det andra företaget. Även ett efterskänkande av fordran kan, framhåller utred­ ningen, sägas innebära en överflyttning av tillgångar, eftersom givarens ekonomiska ställning försämras och mottagarens förbättras. Den förlust, som uppkommer då fordran efterskänks, kan vara avdragsgill, även om förutsättningar för öppet koncernbidrag inte föreligger, nämligen om för­ lusten är att anse som driftförlust. Sådan föreligger i regel, när fordrings- och skuldförhållandet har sin grund i affärstransaktioner parterna emellan och borgenären efterskänker sin fordran på grund av att gäldenären är insolvent, dvs. då fråga är om ackord. Betecknas ett efterskänkande av skuld som öppet koncernbidrag och förutsättningar för dylikt bidrag förelig­ ger, beskattas gäldenären enligt utredningens förslag för den vinst, soin upp­ kommer genom efterskänkandet. Om efterskänkandet av skulden inte be­ tecknas som öppet koncernbidrag, kan avdragsrätt för förlusten, som nyss framhållits, det oaktat föreligga. Enligt nuvarande praxis beskattas emeller­ tid inte gäldenären i dylikt fall för motsvarande belopp. Utredningen har därför ansett sig böra till behandling upptaga de skatterättsliga konsekven­ serna, när fordringar efterskänks, dvs. när en gäldenär erhåller ackord.

De sakkunniga lämnar på s. 101—107 i betänkandet en utförlig redogö­ relse för gällande rätt in. in. i fråga om beskattning av ackordsvinster. Ut­

29

redningen konstaterar att den skattefrihet för ackordsvinster, som f. n. gäller, under vissa omständigheter kan komma i konflikt med den av ut­ redningen föreslagna skattemässiga behandlingen av öppet koncernbidrag. Utredningen anför härom.

Så kan nämligen vara fallet, om gäldenären och borgenären utgör företag mellan vilka sådan intressegemenskap föreligger, att öppet koncernbidrag kan ifrågakomma mellan dem. I ett dylikt fall kan det tänkas att koncern­ bidraget ges på ett sådant sätt att det utåt framstår som ett ackord. För bor­ genären kan detta vara en fördel, om förhållandena är sådana, att han inte skulle fått avdrag för koncernbidrag men väl för nedskrivning av den ford­ ran han efterskänkt. För gäldenären medför ackordet att han, i motsats till vad fallet är beträffande koncernbidraget, slipper skatta för den vinstöver- Iöring, som kan ligga i ackordet. Däremot förlorar han genom ackordet rät­ ten till förlustavdrag mot framtida vinster. Om företagen medvetet utnytt­ jar ackordsinstitutet för att därigenom uppnå större fördelar ur skattesyn- punkt än som är möjligt genom de föreslagna reglerna för öppna koncern­ bidrag, och detta sker i ett läge, där ackord i själva verket inte kan anses motiverat, finns det givetvis från fiskalisk synpunkt anledning att reagera däremot. I än högre grad gäller detta, om gäldenären begagnar förlustsitua­ tionen för att skaffa sig ytterligare fördelar genom uppskrivning av tillgång­ ar i och för senare skattemässig nedskrivning av desamma och på så sätt eliminerar den förlust, som varit avsedd att täckas genom ackordet.

Enligt utredningens mening är det i och för sig angeläget att förhindra, att skattefriheten för ackordsvinsterna används på detta sätt för att för­ skaffa företagen oberättigade skatteförmåner, även om antalet fall, i vilka ett sådant utnyttjande sker, i praktiken kanske visar sig vara jämförelsevis ringa.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen, att ackordsvinst skall utgöra skattepliktig intäkt för gäldenären om borgenären är berättigad erhålla av­ drag för förlusten. Om intressegemenskap råder mellan borgenär och gälde­ när, skall dock — om förutsättningar för öppet koncernbidrag inte är för handen — avdragsrätt resp. skatteplikt inte föreligga, med mindre även andra borgenärer lämnat ackord i motsvarande omfattning eller gäldenären uppenbarligen är på obestånd.

Att införa skatteplikt för ackordsvinst kan enligt utredningens mening in­ te få allvarliga konsekvenser för berörda skattskyldiga. Skatteplikten för ackordsvinsten föranleder i regel inte att gäldenären därigenom får beskatt­ ningsbar inkomst. Ackordsvinsten kan i flertalet fall kvittas mot förluster uuder samma och tidigare år. Genom att rätten till förlustavdrag lämnas obeskuren om ackordsvinsten beskattas kan cn beskattning av ackordsvinst i vissa fall innebära en fördel för gäldenären. De förlustavdrag, som enligt nu gällande regler går förlorade då gäldenären erhåller ackord, är nämligen stundom större än ackordsvinsten.

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 ur 1965

Vinstöverföring genom prissättning m. m.

Såsom tidigare framhållits tillåter nuvarande skatteregler eu viss vinst- överföring mellan företag via prissättningen på varor och tjänster. Ingripan­ de görs först när avvikelsen från normal prissättning är avsevärd. Då två företag, mellan vilka intressegemenskap råder, driver affärer sinsemellan, står företagen i regel i sådant organisalionsförhållande till varandra, att en vinstöverföring via prissättningen inte kan sägas utgöra ett kringgående av gällande regler om kedjebeskattning. Det kan då, konstaterar de sakkunniga, synas naturligt att godkänna sådan vinstöverföring vid inkomsttaxeringen, därest inte någon kommuns rätt träds för nära. Det är efter den principen bestämmelsen i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen kan sägas vara utformad. Utredningen anför därefter.

Lagstiftaren har sålunda accepterat, att de priser, som tillämpas vid aflä- rer mellan intressentföretag, får avvika från de i allmänhet gällande priser­ na. Men om avvikelsen blir alltför stor, kan det inte längre sägas vara fråga om en prissättning vid affärer sinsemellan. Det blir i stället fråga om en vinstdisposition; en vinstöverflyttning, soin skett i form av ett onormalt pris på varor eller tjänster. För dylik vinstdisposition föreligger inte avdragsrätt för givaren och normalt ej heller skattskyldighet för mottagaren, därest av­ vikelsen i prissättningen inte beror av affärsmässiga skäl. Frågan är då var gränsen går mellan, å ena sidan, tillåten avvikelse vid prissättning och, å andra sidan, vinstdisposition.

Såsom förut framhållits har allmänna ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden tidigare uttalat, att enligt hans mening en halvering el­ ler fördubbling av gällande marknadspriser är godtagbar. Detta visar, att man i fråga om prissättning mellan intressentföretag i beskattningshänse­ ende accepterat en avsevärd avvikelse från marknadspriset. Mot en sådan praxis synes från fiskal synpunkt i regel inte vara något att erinra, så länge fråga är om affärer mellan företag, som båda har sitt säte här i riket. I de fall en avvikelse i prissättningen kan godtas vid taxeringen, torde nämli­ gen, som redan framhållits, företagen stå i ett organisationsförhållande till varandra. Det förutsätts dock, att fråga inte är om sådana åtgärder som att mellan intressentföretag sälja och återköpa tillgångar avsedda för stadigva­ rande bruk i det ena företagets verksamhet och att därvid avväga prissätt­ ningen så att fördelar i avskrivningshänseende vinnes. Sådana åtgärder kan inte godkännas i beskattningshänseende; jfr punkt 3 b fjärde stycket av an­ visningarna till 29 § kommunalskattelagen. Det är i dylikt fall inte fråga om prissättning vid affärer i egentlig mening.

Om avvikelse sker från marknadspriset, kan detta få till följd att vinst, som skulle beskattas i en kommun, överflyttas till en annan kommun. Ge­ nom bestämmelsen i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen har lagstiftaren sökt förhindra, att sådan vinstöverföring sker i alltför stor omfattning. Men sär­ skild åtgärd i fråga om kommunaltaxeringen vidtas först när avvikelsen från marknadspriset är så stor, ritt inkomsten i avsevärd mån kommit att redovisas inom annan kommun än den, där inkomsten skulle ha redovisats, om intressegemenskap inte funnits. Utredningen gör följande uttalanden an­ gående de skattemässiga konsekvenserna av vinstöverföringar.

32

Även då det gäller bestämmelsen 157 § 3 mom. har, framhåller utred­ ningen, betänkligheter framförts mot att ingripande — i detta fall beträf­ fande kommunaltaxeringen — skall göras först när avvikelsen i fråga om prissättningen är avsevärd. Vid remissbehandlingen av det betänkande, som låg till grund för prop. 1963: 84 angående ändrade skatteregler för fördel­ ning mellan olika kommuner av vattenkraftverkens inkomster, framhölls bl. a., att det iakttagits att — då intressegemenskap föreligger mellan kraft- producerande företag och deras kunder — överskott av rörelse redovisats inom annan kommun än eljest vederbort på grund av onormal prissättning. Det ifrågasattes därför, om inte större möjligheter borde finnas att i skatte- avseende korrigera en dylik onormal prissättning. I propositionen fram­ hölls, att bestämmelsen i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen, som här åsyf­ tades, inte blott gällde för kraftföretagen utan hade generell räckvidd för alla slag av rörelse. Det kunde därför inte förordas, att särskilda regler i det­ ta hänseende skulle gälla för kraftproducenterna och deras kunder. Detta uttalande i propositionen har därefter föranlett ett par motioner vid samma års riksdag (I: 636 och II: 791), i vilken frågan ånyo berörts och hemställts om utredning samt förslag till ändrad lydelse av nyssnämnda lagrum. I mo­ tionerna framhölls bl. a., att det var en allmän uppfattning att den nuva­ rande regeln gav ett alltför stort utrymme åt icke alldeles riktiga överflytt­ ningar av inkomsten och då inte minst genom en för låg prissättning på den elektriska kraften. Vid sin behandling av frågan hänvisade bevillningsut­ skottet (BevU 1963:38) till den förevarande utredningen, och motionerna avslogs av riksdagen.

Utredningen konstaterar, att såsom bestämmelserna i 43 § och 57 g 3 mom. kommunalskattelagen utformats myndigheternas möjligheter att in­ gripa mot obehöriga vinstöverföringar mången gång är tämligen begränsade. Flera skäl kan emellertid åberopas för att underlåta att i större omfattning än hittills skett reglera frågan om prissättningens inverkan på inkomstbe­ räkningen hos företag, som står varandra nära. Den osäkra utgångspunkt för bedömningen, som ett antaget »normalpris» utgör, är ett sådant skäl.

Svårigheten att generellt bedöma vad som skall anses vara normalt pris för en vara eller tjänst bör dock enligt utredningens mening inte tillmätas en sådan avgörande betydelse, att man vid inkomsttaxeringen alltid godtar den prissättning som tillämpats. I regel torde det utan alltför omfattande utredningar vara möjligt för beskattningsmyndigheterna att visa vad som är det i allmänhet gällande priset samt att med utgångspunkt härifrån fast­ ställa den prissättning, som i det enskilda fallet kan godtas. Utredningen anför därefter.

En bestämmelse av innebörd att även vid affärer mellan intressentföretag skall tillämpas samma prissättning, som vid affärer med utomstående, bör därför vara praktikabel även om efterlevnaden av en dylik bestämmelse stäl­ ler större krav på kontroll från myndighetens sida än nu gällande regler. Då båda intressentföretagen är svenska företag kan övervägas, att liksom nu

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

33

tillåta en viss avvikelse från normalpriset vid taxeringen till statlig inkomst­ skatt och göra justering vid kommunaltaxeringen i de fall företagen taxeras i olika kommuner. Detta innebär att man, liksom för övrigt enligt gällande regler, får två gränsdragningar mellan tillåten och icke tillåten prissättning, nämligen dels vid den statliga taxeringen, dels vid kommunaltaxeringen, när fråga är om skilda kommuner. Visa skäl talar visserligen för att man bör tillämpa samma vinstberäkning vid såväl statlig som kommunal taxe­ ring. Om man i princip godtar en felaktig prissättning, kan detta nämligen utnyttjas för att åstadkomma en dold förmögenhetsöverflyttning mellan fö­ retag, av vilka t. ex. det ena ägs av en fader och det andra helt eller delvis av hans barn. En onormal prissättning har i och för sig samma inverkan på inkomstredovisningen för det företag, som avstår vinst, som ett obehörigt avdrag eller en för låg inkomstpost, och det är naturligt att man vägrar av­ drag för vinstöverföringen hos det givande företaget. Enligt utredningens mening är det dock nödvändigt att utforma reglerna så att de medger en smidig tillämpning.

Utredningen förordar, att sådan avvikelse från normal prissättning, som enligt nuvarande bestämmelser tillåts utan att föranleda tillämpning av

57 § 3 mom. kommunalskattelagen, även i fortsättningen skall accepteras vid inkomsttaxeringen. Är avvikelsen i fråga om prissättningen större, dvs. av­ vikelsen i prissättningen har medfört att ett företags vinst i avsevärd mån redovisats hos ett annat företag, skall ingripande däremot ske vid såväl statlig som kommunal taxering. I sistnämnda fall skall de båda företagen beskattas för den vinst, som skulle ha redovisats, om normal prissättning tillämpats vid affärer företagen emellan.

Enligt utredningens mening bör i enlighet med det sagda omräkning av inkomsterna ske, när avvikelsen från normal prissättning varit avsevärd och den härav föranledda vinstöverföringen inte varit oväsentlig. Det är således två bedömningar som måste göras. I första hand gäller det att bedöma i vil­ ken omfattning den tillämpade prissättningen avviker från den normala. Här är fråga om det relativa förhållandet mellan det faktiska priset och normalpriset, inte om skillnaden i absoluta tal. Någon allmängiltig procent­ sats, liknande den som tidigare förordats av allmänna ombudet hos mellan- kommunala prövningsnämnden, torde enligt utredningen inte kunna anges. De sedvanliga godtagbara prisvariationerna torde variera inom olika bran­ scher, varjämte avvikelserna i det enskilda fallet kan vara affärsmässigt be­ tingade. Kan det konstateras, att en i och för sig avsevärd avvikelse från normal prissättning föreligger, måste emellertid, för att en omräkning över huvud taget skall kunna ifrågakomma, dessutom — såsom ett andra led i bedömningen — fastslås, att den vinstöverföring, som föranletts av den av­ vikande prissättningen, inte framstår som oväsentlig. Här avser bedömning­ en i första hand vinstöverföringens absoluta storlek. Vad som härvidlag skall bedömas såsom väsentligt eller oväsentligt är givetvis beroende på ar­ ten och omfattningen av den eller de affärer varom är fråga. Utredningen framhåller därefter.

3 Dihang till riksdagens protokoll 1!)C>!>. 1 samt. Nr 12G

Kungl. Ma j. ts proposition nr 126 år 1965

34

Kiingl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

De nu angivna principerna för bedömningen kan givetvis leda till kon­ sekvenser som kan förefalla i någon mån egendomliga. Avser de verkställda affärstransaktionerna enstaka eller några få enheter, kan vinstöverföringen framstå som relativt sett oväsentlig, trots att en i och för sig avsevärd av­ vikelse från normal prissättning föreligger. En omräkning av de berörda företagens inkomster skall här inte ske. Avser affärerna större kvantiteter av mindre enheter, t. ex. förbrukningsartiklar av olika slag, kan å andra si­ dan en väsentlig vinstöverföring ha ägt rum, även om avvikelsen i prissätt­ ningen inte kan betecknas som avsevärd. Inte heller skall i ett dylikt fall omräkning ske. Dessa konsekvenser följer emellertid av att det enligt utred­ ningens förslag är den relativa storleken av avvikelsen från normal pris­ sättning som i första hand skall vara utgångspunkt för bedömningen. Med hänsyn till svårigheterna att fastställa vad som i det enskilda fallet är att anse som normal prissättning har utredningen, såsom nämnts, stannat för att förorda att omräkning i normalfallet skall ske först när avvikelsen i frå­ ga om prissättningen är avsevärd.

Utredningens förslag i denna del kan sammanfattas sålunda. Är fråga om affärer mellan näringsidkare, som är skattskyldiga för sin inkomst här i riket, skall vinstöverföringen över huvud taget inte godkän­ nas i beskattningsavseende, om den berott på att parterna avtalat avsevärt högre eller lägre priser på varor än de i allmänhet gällande eller, beträf­ fande tjänsteprestationer eller annat, avtalat ekonomiska villkor, som i avsevärd grad avviker från dem, som skulle ha avtalats mellan två av var­ andra oberoende företag. Följaktligen skall, om genom dylika onormala vill­ kor åstadkommits en inkomstöverföring mellan företagen med belopp, som inte är oväsentliga, båda parternas inkomst räknas om till de belopp, var­ till desamma skulle ha uppgått, om normala villkor tillämpats. Denna om­ räkning skall — väl att märka — ske vid både den statliga och den kommu­ nala inkomsttaxeringen. I ett sådant läge skall mottagaren alltså inte be­ skattas för den överförda inkomsten, såvida inte överföringen är skatteplik­ tig utdelning.

Om de villkor angående prissättningen, som avtalats vid affärer mellan sinsemellan närstående företag, inte i så hög grad avviker från de i allmän­ het gällande, att avvikelsen kan betecknas som avsevärd, skall däremot en omräkning av företagens inkomst inte ske. Men den vinstöverföring, som äger rum, kan även i detta fall enligt vanliga regler vara att anse såsom en utdelning och i så fall skall vinstöverföringen vara avdragsgill för givaren endast om mottagaren är befriad från skattskyldighet för utdelningen. Bort­ ses från det undantagsfall, att mottagaren är skattskyldig för utdelning från givaren, skall emellertid den avtalade prissättningen i fall som här avses i princip inte föranleda något ingripande från taxeringsmyndigheternas sida med mindre fråga är om en åtgärd i skatteundandragande syfte. Från denna regel skall dock gälla ett par undantag.

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

Utredningen tar även upp frågan om beskattningen av internvinster men föreslår inte några regler i dylikt hänseende. Utredningen anför här­ om bl. a.

Om man ser koncernen som en enhet, framstår det som naturligt att intt beskatta försälj ningsvinsten, innan varan lämnat koncernen. En regel a\ innebörd, att internvinster av det slag här avses inte skall beskattas, kom­ pliceras emellertid av gällande värderingsregler för varulager. Försälj­ ningsbolaget har nämligen ett högre anskaffningsvärde på de varor, som köpts från tillverkningsbolaget, än sistnämnda bolag, om detta sålt va­ rorna med vinst. Därav följer att försäljningsbolaget har större möjlig­ heter att nedbringa sin beskattningsbara vinst genom nedvärdering av lag­ ret än tillverkningsbolaget skulle ha haft, om lagret legat kvar hos detta Vinsten hos tillverkningsbolaget kan således delvis uppvägas av en ökad möjlighet till lagernedskrivning hos dotterbolaget. Gällande värderings­ regler beträffande lager minskar sålunda olägenheterna av beskattningen av internvinster. Utredningen har därför inte ansett sig böra föreslå regler i syfte att eliminera beskattningen av internvinster såvitt gäller svenska företag. Framhållas må att, om försäljningsföretagets lager av varor in­ köpta från tillverkningsföretaget är någorlunda konstant år från år, frå­ gan om beskattning av internvinst har relativt liten betydelse. Det är under den tid lagret hos försäljningsföretaget byggs upp som en beskattning av icke realiserad vinst kan bli aktuell.

S. k. kommissionärsbolag

En särskild uppmärksamhet påkallar, enligt de sakkunniga, de företag, som populärt men stundom oegentligt går under benämningen »kommis­ sionärsbolag». Utredningen anför härom.

De företag, som här åsyftas, kan ofta inte rent juridiskt inordnas un­ der det kommissionärsbegrepp, som anges i 4 § lagen den 18 april 1914 om kommission, handelsagentur och handelsresande. Med kommissionär förstås enligt detta stadgande den, som åtagit sig uppdrag att för annans räkning men i eget namn försälja eller inköpa varor, värdepapper eller annan lös egendom. Den, för vars räkning försäljningen eller inköpet skall ske, kallas kommittent. Kommissionären förutsätts således i princip be­ driva en egen självständig verksamhet, vilken består i att för annan eller andras räkning men i eget namn utföra uppdrag av nyssnämnt slag. Kom- missionärens inkomst av verksamheten utgörs därför i regel av provision eller liknande ersättning för de utförda uppdragen. Vinsten å den eller de försäljningar som gjorts redovisas emellertid direkt till kommittenten. På motsvarande sätt belastas denne och inte kommissionären för utgifterna för inköpen. De s. k. kommissionärsbolagen skiljer sig däremot från en kommissionär i egentlig mening genom att de i regel utgör osjälvständiga dotterföretag till ett huvudföretag, moderföretaget. Även indirekta ägare­ förhållanden mellan huvudföretaget och underföretaget kan givetvis före­ komma. Underföretaget behärskas i vilket fall som helst helt av huvud­ företaget och kan alltså, åtminstone i skattesammanhang, inte anses driva självständig verksamhet. Ett s. k. kommissionärsbolag äger nämligen i re­ gel, med undantag av en fordran å huvudföretaget, inga egna tillgångar, frånsett möjligen en fastighet, i vilken kanske huvudföretagets rörelse be­

37

drivs, eller vissa maskiner eller inventarier, vilka liksom fastigheten kan uthyras till huvudföretaget för att användas i dess rörelse. Eftersom in­ komst genom uthyrning av fastighet utgör inkomst av annan fastighet, kan man utgå ifrån att det s. k. kommissionärsbolagets uthyrning av de maskiner och inventarier, som det till äventyrs äger, utgör dess enda själv­ ständiga verksamhet vid sidan av den för huvudföretagets räkning bedrivna rörelsen. Något varulager äger inte kommissionärsbolaget.

I övrigt utmärkande för de s. k. kommissionärsbolagen är, framhåller ut­ redningen, att de i samband med bokslutet redovisar sin vinst eller förlust till huvudföretaget. Vid överföringen undantas i förekommande fall belopp, som erfordras för att utnyttja kommunalskatteavdrag och s. k. procentav­ drag för fastighet som det s. k. kommissionärsbolaget eventuellt äger samt avskrivningar på bolagets tillgångar. Ett dylikt förfarande tillämpas endast då intressegemenskap föreligger mellan företagen. De s. k. kommissionärs­ bolagen är i allmänhet blott »skalbolag» och har ofta bibehållits endast för att utnyttja inarbetade välkända firmanamn. I realiteten är dessa skalbolag en integrerande del av huvudföretagets egen rörelse.

Till det nu nämnda förhållandet har särskild hänsyn tagits vid den kom­ munala inkomsttaxeringen. Enligt vedertagen tillämpning har nämligen, framhålls i betänkandet, huvudföretaget, dvs. i regel moderföretaget, be­ skattats för den överförda vinsten även i den eller de kommuner, där dotterföretaget bedrivit rörelsen. Dotterföretagets rörelse har nämligen an­ setts i själva verket utgöra fast driftställe för moderföretaget. Taxerings- överflyttningen torde ha verkställts med stöd av bestämmelsen i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Utredningen framhåller att uttrycket kommissionärsbolag kritiserats i skattelitteraturen, varvid det påtalats, att någon exakt definition av ut­ tryckets rätta innebörd inte kunnat ges. Även om kritik kan riktas mot den gemenligen använda benämningen kommissionärsbolag för företagen i frå­ ga, kan man enligt utredningens mening inte heller i fortsättningen bortse från den företeelse, som dessa slags företag representerar. Utredningen an­ för därefter.

Det väsentliga i detta skattesammanhang är givetvis, att den inkomst, som uppkommit genom dotterföretagets rörelse på grund av att den redo­ visas hos moderföretaget, kan komma att undgå beskattning i den kom­ mun, där den rätteligen bort beskattas. Det fasta driftstället är nämligen såsom nyss framhållits beläget i den eller de kommuner, där dotterföre­ taget bedrivit rörelsen och inte där moderföretaget formellt redovisat vins­ ten. Den egentliga rörelsekommunens befogade anspråk på att få beskatta den vinst, som hänför sig till den inom kommunen bedrivna rörelsen, bör tillgodoses även beträffande den här berörda kategorin av osjälvständiga företag. Detta bör enligt utredningens mening ske genom eu bestämmelse, vilken har till syfte bl. a. att reglera frågan om beskattningsorten för den inkomst, som härflyter från kommunen i fråga men formellt redovisats av annat företag i eu annan kommun.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

38

Utredningen föreslår en bestämmelse i 43 § kommunalskattelagen av den innebörd, att — i överensstämmelse med vad som nu sker i praktiken —- huvudföretaget skall anses ha bedrivit kommissionärsbolagets rörelse. Detta innebär att, om kommissionärsbolag bedrivit rörelsen från ett eller flera fasta driftställen, detta eller dessa skall anses ha utgjort fast drift­ ställe för huvudföretaget. Beskattningen av huvudföretagets inkomst skall således fördelas även på kommissionärsbolagets driftställen, vilket kan ha betydelse för beskattningsortens bestämmande vid kommunaltaxeringen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Remissyttrandena

Behovet av en författningsmässig reglering av de öppna koncernbidragen har allmänt understrukits av hörda myndigheter och organisationer. För­ slaget i denna del har i huvudsak fått ett välvilligt mottagande även om många remissinstanser anser att de föreslagna reglerna bör förenklas. Vi­ dare har främst av näringslivets organisationer hävdats att resultatutjäm­ ning genom öppna koncernbidrag bör tillåtas i större utsträckning än en­ ligt utredningens förslag. Även de föreslagna reglerna om beskattning av s. k. kommissionärsbolag har i princip tillstyrkts av remissinstanserna. Be­ träffande utredningens förslag till reglering av dolda vinstöverföringar har meningarna varit mera delade. Förslaget om beskattning av ackords- vinst slutligen avstyrks av många remissinstanser.

I några yttranden ifrågasätts om inte ställningstagandet till de framlagda förslagen bör anstå i avvaktan på den översyn av företagsbeskattningen, som skall verkställas av företagsskatteutredningen. Flera remissinstanser på näringslivets område, bl. a. näringslivets skattedelegation och Svenska företagares riksförbund, har däremot framhållit, att det är angeläget att lagstiftningen om koncernbidrag genomförs med det snaraste.

Koncernbidrag

Som redan nämnts har utredningens förslag om öppna koncernbidrag i princip tillstyrkts av remissinstanserna. 1 många yttranden understryks dock att de föreslagna bestämmelserna är komplicerade och att därför varje möjlighet till förenkling bör tillvaratas även om därvid visst avkall måste göras i fråga om att tillgodose det fiskala intresset. Även önskemål om en förenkling av gällande regler om kedjebeskattning av bolags och föreningars vinster framförs av flera remissinstanser.

Flertalet av de organisationer på näringslivets område, som avgivit ytt­ randen, anser förslaget alltför begränsat. Sålunda anför näringslivets skat­ tedelegation bl. a.

40

hov kan föreligga att lämna koncernbidrag till bolag, som ägs av flera före­ tag gemensamt. Exempel på dylika bolag utgör gemensamma kraftbolag, stuveriföretag och gemensamma försäljningsbolag för viss bransch. Även om i vissa fall hinder inte möter att i begränsad omfattning överföra organi- sationsbidrag genom prissättningen på varorna, finner handelskamrarna det likväl önskvärt, att kretsen av de avdragsberättigade företagen utsträcks till att omfatta jämväl angivna kategori.

Liknande synpunkter anförs av Familjeföretagens förening. Föreningen förordar en ytterligare utvidgning av möjligheterna till öppna koncernbi­ drag och anför härom.

Vi skulle vilja förorda en utvidgning av det föreslagna koncernbegreppet. Det torde ej finnas några bärande skäl att frångå det nya dotterbolagsbe- grepp, som skapats i förordningen den 9 december 1960 med provisoriska bestämmelser om beskattning av aktiebolags och ekonomisk förenings in­ komst i vissa fall. Följer man den distinktion som i nämnda författning gjorts mellan kapitalplaceringsaktier och andra aktier, följer man därmed även bestämmelserna rörande skattefrihet för utdelning på dotterföretags aktier. Sagda bestämmelser markerar ju en gränsdragning för kedjebeskatt- ningen av aktiebolag, en gränsdragning som torde kunna anses naturlig även mellan tillåtna och icke tillåtna öppna koncernbidrag. Vårt förslag innebär alltså, att öppet koncernbidrag borde godkännas mellan moder- och dotter­ bolag i de fall utdelningen på dotterbolagsaktierna kan överföras skattefritt till moderbolaget samt i de fall moder- och dotterföretag kan förenas genom en eller flera fusioner enligt aktiebolagslagens 174 §. Detta hindrar givetvis inte, att man på lämpligt sätt kan understryka förbudet att med eljest angi­ ven rättsverkan lämna koncernbidrag i de fall, då skattefrihet inte föreligger för utdelning, eller då bolagen inte har samma räkenskapsår.

Lantbrukets skattedclcgation anser, att det även i koncerner, där moder­ företaget är en ekonomisk förening, bör vara tillfyllest att moderföretaget äger 90 % av aktierna i dotterbolagen. Delegationen anför härom bl. a.

En aktieägareminoritet, som representerar mindre än 10 % av aktie­ kapitalet, har inte något egentligt inflytande, eftersom den inte kan tvinga fram en utdelning eller tillsätta en minoritetsrevisor, vilket är möjligt om minoriteten representerar minst 10 % av aktiekapitalet. En ekonomisk för­ ening som äger mer än 90 % av aktierna kan följaktligen praktiskt handla som om hela aktiestocken innehades. Utredningens förslag är på denna punkt alltför restriktivt. Detta framstår särskilt klart om en ekonomisk för­ ening vid förvärv av aktiestocken i ett bolag inte lyckas förvärva 100 % av det skälet att en eller annan aktie ligger hos en okänd aktieägare. Det bör därför enligt delegationens uppfattning vara rimligt att man inte ställer stör­ re krav på ekonomisk förening än aktiebolag som moderföretag när det gäl­ ler öppna koncernbidrag. En ekonomisk förening torde för övrigt kunna kringgå den situation som skulle uppkomma genom utredningens förslag på så sätt att aktiestocken överlåts till ett för ändamålet nybildat av föreningen helägt aktiebolag. Föreningen kommer då att äga 100 % av det nya bolaget och det nya bolaget 90 % eller mera av det gamla bolaget, varvid det nya bo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

laget blir moderföretag till det gamla bolaget i enlighet med det framlagda förslaget. En sådan omväg är dock enligt delegationens uppfattning onödig och bör undvikas genom att ekonomisk förening jämställs med aktiebolag.

Liknande synpunkter anförs av Sveriges skogsägareföreningars riksför­ bund.

Kammarrätten vill begränsa utredningens förslag och anser sig kunna till­ styrka en resultatutjämning genom koncernbidrag endast mellan moderbo­ lag och helägt dotterbolag eller omvänt samt mellan systerbolag. Kammar­ rätten är emellertid närmast böjd för att begränsa rätten till enbart moder- och dotterbolag. Kammarrätten anför härom.

Vid en längre gående rätt till resultatutjämning genom koncernbidrag krävs i vissa fall ingående utredning från såväl de skattskyldigas som be- skattningsmyndigheternas sida, om man effektivt skall kunna förhindra missbruk av bestämmelserna. Detta gäller framför allt, när moderbolaget successivt, direkt eller indirekt, förvärvar aktier i andra bolag, så att förhål­ landena inom koncernen växlar från det ena beskattningsåret till det andra. Därjämte bör tillses att aktiebolagskoncernerna inte gynnas i förhållande till sådana koncernbildningar, där moderföretaget är ett handels- eller kom­ manditbolag. Med hänsyn härtill och till svårigheterna att inom ramen för gällande beskattningsregler utforma författningsbestämmelser, som är så klara och entydiga, att de inte ger upphov till onödiga skatteprocesser, torde lämpligheten av en längre gående rätt till vinstöverföring genom koncernbi­ drag mellan företag inom en aktiebolagskoncern än nyss angivits kunna ifrågasättas.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter lämpligheten av att öppna koncernbidrag alltid skall godtas under de av de sakkunniga stipulerade för­ utsättningarna. Länsstyrelsen anför härom bl. a.

Enligt länsstyrelsens uppfattning bör dylika vinstöverföringar godtas en­ dast då samband föreligger mellan givarebolagets och mottagarebolagets verksamheter. Då fråga är om koncernbidrag mellan två juridiska personer, vilka bedriver sinsemellan oberoende verksamheter, bör vinstöverföringar av obeskattade vinstmedel ej medges. Även om det eljest vore möjligt att verk­ ställa en skattefri utdelning eller aktieägaretillskott bolag emellan, skulle de sistnämnda transaktionerna inte ta obeskattade vinstmedel i anspråk, vil­ ket däremot blir fallet, när koncernbidraget utgör avdragsgill kostnad för det utgivande bolaget. Länsstyrelsen befarar, att huvudprincipen om dub­ belbeskattning av aktiebolags vinster genom skatteflyktstransaktioner kan komma att sättas ur spel. Man kan väl tänka sig, att ett större moderbolag (ev. börsnoterat) under en uppbyggnadsperiod eller under en period, då rö­ relsen går med förlust, i förhoppning om alt för bolaget gynnsammare kon­ junkturer skall komma, låter ett vinstgivande dotterbolag med annan verk­ samhet genom koncernbidrag finansiera moderbolagets verksamhet.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller, att även med den begränsning av koncernbidragen som utredningen föreslå-

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

41

42

gil kontrollsvårigheter uppkommer, t. ex. när fråga är om företag med säte i

olika län.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

Ett stort antal remissinstanser, såväl myndigheter som organisationer, av- stvrker utredningens förslag att öppet koncernbidrag skall kunna lämnas från aktiebolag till ekonomisk förening. Sålunda anför näringslivets skattedelegation i denna fråga.

När det gäller koncerner där moderföretaget inte är svenskt aktiebolag har utredningen föreslagit, att om en svensk ekonomisk förening har samtliga aktier i ett eller flera svenska aktiebolag i direkt ägo, så skall, under samma förutsättningar som gäller för rena bolagskoncerner, öppna koncernbidrag vara skattemässigt tillåtna såväl mellan dotterbolagen inbördes som från moderföreningen till dotterbolag och från dotterbolag till moderföreningen. Såvitt angår bidrag mellan underbolag inbördes och från moderföreningen till underbolag synes avdragsrätt utan olägenhet kunna medges även vid in­ direkt ägarskap.' Däremot bör enligt vår uppfattning rätt till avdrag aldrig föreligga för koncernbidrag som ges från underbolag till moderföreningen. Som utredningen själv påpekat möjliggör en sadan vinstöverföringsrätt en lägre beskattning genom att ekonomiska föreningar har att utgöra statlig in­ komstskatt efter endast 32 % medan motsvarande skatteprocent för aktie­ bolag är 40 %. Tillika innebär en sådan vinstöverflyttning en risk för att dubbelbeskattningen av bolagsvinsten genom avdragsrätten för återbäringar helt eller delvis elimineras. Sedan länge har krav framförts att ekonomiska föreningar skall beskattas efter samma skattesats som aktiebolag. Innan detta befogade krav tillgodosetts bör en överföring genom öppna koncernbi­ drag från ett bolag till en ekonomisk förening inte tillåtas.

Liknande synpunkter anförs av bl. a. kammarrätten, riksskattenämnden, länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Älvs­ borgs samt Norrbottens län, Sveriges grossistförbund och Sveriges köpman­ naförbund.

Lantbrukets skattedelegation anför i denna fråga.

Utredningen har om än med viss tvekan stannat för att föreslå alt överfö­ ring genom öppet koncernbidrag skall få ske från ett aktiebolag till en ekono­ misk förening. Utredningens tveksamhet grundas självfallet på olikhet i skattesatser mellan de två företagsformerna. Delegationen anser att det framlagda förslaget är positivt. Det torde emellertid endast undantagsvis inom lantbrukets föreningsrörelse föreligga det förhållandet att ett helägt aktiebolag inte gör affärer med föreningen-moderföretaget. I huvudparten av fallen av helägda dotterbolag kan därför vinsterna, även om öppet kon­ cernbidrag inte var tillåtet, genom prissättning å varor och tjänster över­ flyttas till föreningen. Det av utredningen framlagda förslaget rörande vinstöverföring genom prissättning lägger inte hinder i vägen för ett sådant förfarande. Endast i sällsynta undantagsfall torde nämligen vinsterna vara av sådan storleksordning att de föreslagna restriktivare reglerna beträf­ fande prissättning skulle omöjliggöra vinstöverföring. Öppna koncernbidrag är därför ur föreningsrörelsens synpunkt i de flesta fall endast ett alter­ nativ för vinstöverflyttning. Det är dock självfallet smidigt om möjlighet

43

till öppna koncernbidrag föreligger. Delegationen ansluter sig därför till det framlagda förslaget.

Hera remissinstanser beklagar, att de sakkunniga inte kunnat ge några vägledande normer beträffande koncernbidrag som utgör driftkostnad. Så­ lunda framhåller riksskattenämnden bl. a.

På sätt utredningen närmare framhållit, torde avdrag för koncernbidrag enligt nu rådande praxis medges endast när fråga är om koncernbidrag, som utgör omkostnad. Svårigheten att avgöra vilka förutsättningar, som erfordras för att ett koncernbidrag skall kunna anses såsom en omkostnad, är emellertid påtaglig. Utredningen har inte heller reglerat den skattemässiga behandlingen av dylika koncernbidrag. Utredningen har endast konstate­ rat, att för avdragsrätt förutsätts att det finns ett klart samband mellan de verksamheter, företagen bedriver, att detta samband inte får vara alltför obetydligt samt att frågan om avdragsrätt måste bedömas från fall till fall. Riksskattenämnden är medveten om svårigheten att närmare ange de för­ utsättningar, som bör föreligga för att koncernbidrag skall anses utgöra omkostnad för utgivaren. Riksskattenämnden finner det emellertid ange­ läget att, därest utredningsförslaget görs till föremål för lagstiftning, väg­ ledande uttalanden i frågan görs i propositionen. Därvid bör om möjligt \ issa typfall anges till ledning för bedömningen. Som exempel på de fall, då koncernbidrag är att anse som omkostnad för utgivaren, må här nämnas det fall att ett bolag lämnar koncernbidrag till ett annat bolag inom koncer­ nen i anslutning till att sistnämnda bolag i eget namn drivit en reklamkam­ panj, som i själva verket även gagnar bidragsgivaren. Att koncernbidraget utgör en driftkostnad i angivet fall framgår kanske klarast av det förhål­ landet att mottagaren borde haft möjlighet att — om bidraget inte utgått — utställa räkning å bidragsgivaren å viss del av reklamkostnaden.

Liknande synpunkter anförs av länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhns län, näringslivets skattedelegation, Sveriges redareförening, Familjefö­ retagens förening samt Svenska kommunförbundet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Beskattning av ackordsvinst

Utredningens förslag om beskattning av ackordsvinst tillstyrks i princip av kammarrätten, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Göte­ borgs och Bohus, Västernorrlands samt Norrbottens län, Sveriges köpman­ naförbund och Kooperativa förbundet.

övervägande antalet remissinstanser avstyrker emellertid förslaget. Så­ lunda anför riksskattenämnden.

Skattefrihet för ackordsvinst, oavsett att borgenären är berättigad till av­ drag för förlusten på fordringen i fråga, synes nämnden sakligt motiverad. Det är ju endast en i och för sig värdelös eller i huvudsak värdelös fordran som efterskänks. Eu beskattning av ackordsvinsten syns även vara ägnad att försvåra den sanering av gäldenärens ekonomi, som ackordet är avsett att främja. Utredningens förslag angående skatteplikt för ackordsvinst går även vida utöver den krets av skattskyldiga, som berörs av de föreslagna beskattningsreglerna om koncernbidrag.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län och T axcringsnämndsord förande nas riks­ förbund förordar, att skatteplikten för ackordsvinster begränsas till att avse endast sådana fall, då ackordsuppgörelsen berör företag mellan vilka råder intressegemenskap. Just i dessa fall iinns risk för missbruk av ackordsför- f arandet.

Näringslivets skattedelegation anför i denna fråga.

Från teoretisk synpunkt framstår det visserligen som konsekvent att ackordsvinst beskattas i den mån borgenären får avdrag för den förlust han lider genom att bevilja ackordet. Det bör emellertid inte förbises att en så­ dan beskattning kan avsevärt minska utsikterna att få aekordsuppgörelsei till stånd. Borgenärernas benägenhet att medverka till ackord kan befaras bli mindre, om ackordet föranleder ett skatteanspråk mot gäldenären och risk föreligger därmed för ett ökat antal konkurser. Det torde vara alltför optimistiskt att, i likhet med utredningen, anta att i fall när insolvens verk­ ligen föreligger någon beskattning i allmänhet inte skall behöva inträda, eftersom ackordsvinsten bör kunna kvittas mot förut bokförd förlust. Här­ till kommer att en sådan beskattning ytterligare komplicerar lagstiftningen och kan befaras vålla tillämpningssvårigheter inte minst genom att be­ handlingen av ackordsvinst gjorts beroende av om bokföringsmässig eller kontantmässig redovisning skall tillämpas i förvärvskällan. Vi förordar där­ för att skattefriheten för ackordsvinster tillsvidare bibehålls och att spörs­ målet om den skattemässiga behandlingen av sådana vinster tas upp först i samband med den större frågan om beskattningen vid konkurs, \ilken föi närvarande är föremål för utredning. De av utredningen påtalade riskerna för missbruk av ackord när intressegemenskap föreligger torde i tillräcklig mån bli undanröjda genom det föreslagna tillägget till punkt 10 av anvis­ ningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Liknande synpunkter anförs av kommerskollegium, Sveriges grossistför­ bund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svensk industri förening, tantbrukets skattedelegation, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Aukto­ riserade revisorer, Smålands och Blekinge handelskammare samt handels­ kammaren i Gävle.

⁴⁴

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 är 1965

Vinstöverföring genom prissättning m. m.

Utredningens förslag till reglering av vinstöverföring genom prissättning m. m. mellan här i riket skattskyldiga näringsidkare har i princip tillstyrkts av kammarrätten, riksskattenämnden, överståthållarumbetet, länsstyrelser­ na i Östergötlands, Kalmar och Malmöhus län samt Sveriges skogsägareför­ bund. Även de remissinstanser som tillstyrker förslaget betonar emellertid de praktiska svårigheter som uppkommer vid tillämpningen. Sålunda an­ för bl. a. riksskattenämnden.

Enligt riksskattenämndens mening hade det varit till fördel, om man kun­ nat undvika att införa en dylik bestämmelse i skattelagstiftningen. Nämn­ den finner det i vart fall önskvärt att i en blivande proposition i ämnet görs sådana uttalanden, att de som skall tillämpa lagstiftningen erhåller

46

»en måste det även i fortsättningen bli mycket svårt att utan närmare led­ ning bedöma vilka avvikelser som i olika fall är tillåtliga. Om den ifrågava­ rande lagstiftningen genomförs bör den enligt föreningens åsikt komplette­ ras med utförliga anvisningar om de avvikelser som under olika förutsätt­ ningar kan medges. Dylika regler skulle alternativt kunna utfärdas i sär­ skild ordning, exempelvis genom riksskattenämndens försorg. Det ligger i sakens natur att regler av berörd art måste ges en schablonartad karaktär. De eventuella nackdelarna härav torde komma att kompenseras aA den smi­ digare och mera enhetliga tillämpning av bestämmelserna som härigenom skulle åstadkommas. Enligt utredningsdirektiven skulle en »ändamålsenlig lösning» eftersträvas. Utan närmare anvisningar i här nämnda avseenden torde detta mål inte komma att nås.

I flera yttranden från näringslivets organisationer betonas, att riskerna för skattebortfall för stat och kommun genom vinstöverföringar inte får överdrivas. Om bestämmelser av det slag utredningen föreslår införs, bör därför de fall, då omräkning av vinst skall ske, begränsas. Kooperativa för­ bandet framhåller, att lättillämpligare bestämmelser erhålls, därest dessa utformas så att som huvudregel föreskrivs att avtalade villkor skall gälla, såframt inte några såvitt möjligt specifikt formulerade undantagsfall före­ ligger. Undantagsbestämmelserna borde i överensstämmelse med utredning­ ens förslag ta sikte främst på de fall, där inkomstöverföringen är att anse som utdelning för vilken mottagaren är skattskyldig eller gåva för vilken skattskyldighet föreligger. Härutöver må övervägas att som undantag in­ föra även sådant fall där inkomstöverföringen kan antas ha använts för täckande av förlust hos mottagaren, uppkommen före intressegemenska­ pens inträdande. Däremot anser förbundet det inte tillrådligt med en all­ mänt formulerad undantagsbestämmelse, såsom att inkomstöverföringen kan antas vara ett led i åtgöranden, syftande till att erhålla annan obe­ hörig förmån i beskattningshänseende. En sådan allmänt formulerad be­ stämmelse kan enligt förbundet alltid befaras ge anledning till tolknings- och tillämpningssvårigheter.

Liknande synpunkter anförs av näringslivets skattedelegation. Enligt dele­ gationens mening är det dock inte nödvändigt att särskilt ange det fall att vinstöverföringen är att anse som gåva.

Lantbrukets skattedelegation framhåller att, om jämställdhet inte kom­ mer att gälla för ekonomisk förening och bolag i fråga om öppna koncern­ bidrag och uttrycket »i avsevärd grad» i fråga om dolda A’instö\erföringar får eu snäv tolkning, den kooperativa föreningsrörelsen kommer i sämre ställning när det gäller vinstöverflyttning än koncerner i aktiebolagsform.

En sådan utveckling är enligt delegationen inte godtagbar.

Svenska kommunförbundet gör följande uttalande.

Det är en vanlig företeelse att kommuner äger alla aktier i bolag, vilka ut°ör tillgångar i av kommunen driven ekonomisk verksamhet. Som exem­ pel kan nämnas aktier i kraftverksföretag, vilka ägs av kommun som distri­ buerar elektrisk kraft. Om kommunen ägde kraftverksanläggningarna di­

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

så nära samband med de öppna koncernbidragen att det knappast går att uppställa skatteregler för de öppna koncernbidragen utan att samtidigt be­ akta de dolda vinstöverföringarna. Utredningens förslag innefattar därför en skattemässig reglering av såväl öppna som dolda vinstöverföringar. Be­ hovet av författningsmässig reglering av de öppna koncernbidragen har all­ mänt understrukits av remissinstanserna. I fråga om utredningens förslag i övrigt har meningarna varit mera delade.

Beträffande de öppna koncernbidragen föreslår utredningen iegler av innebörd att dylika bidrag skall utgöra avdragsgill kostnad för givaren och skattepliktig inkomst för mottagaren när bidraget lämnas mel­ lan moderbolag och dotterbolag i endera riktningen eller mellan två dotter­ bolag som ägs av samma moderbolag. Såsom förutsättning gäller, att bolagen med stöd av 174 § 1 och 2 mom. aktiebolagslagen kan sammanslås, fusione­ ras, till ett bolag — moderbolaget skall alltså äga mer än 90 % av aktierna i dotterbolagen — samt att bidraget inte är att anse som utdelning för vilken mottagaren är skattskyldig. Moderbolaget skall inneha mer än 90 % av ak­ tierna i dotterbolagen i direkt ägo. De får således inte ägas indirekt via and­ ra bolag inom koncernen. Då moderbolaget är ett bankaktiebolag har ut­ redningen för avdragsrätt för koncernbidrag krävt att bolaget skall äga samtliga aktier i dotterbolagen.

Motsvarande regler föreslås gälla om moderföretaget är en ekonomisk förening som äger samtliga aktier i ett eller flera aktiebolag. Utredningen har ansett att det lörhållandct, att den statliga skatten är lägre för för­ ening an för bolag och att en förenings vinstmedel i viss utsträckning kan tilttöras medlemmarna i form av vid taxeringen avdragsgilla rabatter och pristillägg och således utan dubbelbeskattning, inte bör hindra en överfö­ ring av vinstmedel i form av koncernbidrag från bolag till förening. Det törutsätts dock som nämnts alt föreningen äger samtliga aktier i bolaget.

Enligt utiedningens mening bör de föreslagna reglerna för öppna kon- ceinbidiag inte nu utsträckas till att gälla försäkringsaktiebolag. Utred­ ningen motiverar detta med att speciella regler gäller för försäkringsföre­ tagen och att dessa regler f. n. omprövas av en särskild utredning.

Då det gäller bolagskoncerner där bolagen är s. k. allmänna aktiebolag, dvs. bolag lör vilka aktiebolagens bestämmelser är tillämpliga, föreslår utredningen vidare att öppet koncernbidrag med avdragsrätt för givaren och skattskyldighet för mottagaren skall kunna lämnas från moderbolaget till bolag dotterbolag, dotterdotterbolag etc. — i vilket moderbolaget di­ rekt eller indirekt genom andra bolag äger mer än 90 % av aktierna. Där­ emot får, som tidigare framhållits, bidrag som här avses inte lämnas från dotterbolag till moderbolag med mindre moderbolaget i direkt ägo har mer an 90 % av aktierna i dotterbolaget och moderbolaget är frikallat från skattskyldighet för utdelning från dotterbolaget.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

49

är föremål för dubbelbeskattning. Det kan dock, som flera remissinstanser framhållit, anföras skäl mot att tillåta en vinstöverföring från bolag till för­ ening så länge olikheter i beskattningshänseende föreligger mellan dessa fö­ retagsformer. Emellertid torde en sådan vinstöverföring accepteras enligt nuvarande praxis, då den sker via prissättningen på varor och tjänster och då ett aktiebolag utgör s. k. kommissionärsbolag till en ekonomisk för­ ening. Med hänsyn härtill anser jag mig i princip kunna godta utredningens förslag i denna del. Jag vill dock framhålla att frågan om den olika beskatt­ ningen av bolag och föreningar är ett spörsmål som kommer att omprövas av företagsskatteutredningen. Om olikheterna i beskattningshänseende bi­ behålls, får det ankomma på denna utredning att även pröva frågan hur vinstöverföringar från bolag till förening i fortsättningen skall bedömas.

Liksom de sakkunniga anser jag det ofrånkomligt att reglerna om öppna koncernbidrag utformas så att de inte möjliggör ett kringgående av gällande bestämmelser om dubbelbeskattning och kedjebeskattning och ej heller i öv­ rigt kan utnyttjas i skatteundandragande syfte. Vill man med den utgångs­ punkten göra reglerna enklare än utredningen löreslagit torde enda möjlig­ heten vara att begränsa antalet fall då en resultatutjämning genom kon­ cernbidrag är tillåten. Även om bestämmelserna författningsmässigt utfor­ mas så att de framstår som mindre komplicerade innebär detta inte att de blir enklare att tillämpa och kontrollera.

Enligt min mening har utredningen gjort en i stort sett lämplig avväg­ ning. Det bör i princip inte ifrågakomma att nu införa en rätt till obegrän­ sad resultatutjämning mellan olika företag i större omfattning än utred­ ningen föreslagit. I viss mån är det här fråga om en försökslagstiftning i av­ vaktan på den översyn av företagsbeskattningen som f. n. pågår. Jag anser dock att koncernbidrag bör kunna ifrågakomma även inom försäkrings- koncerner och att det i koncerner ägda av bankaktiebolag och föreningar bör räcka med att moderföretagets aktieinnehav överstiger 90 %. Undantag måste dock göras för aktiebolag som driver livförsäkringsrörelse.

Beträffande detaljutformningen av reglerna om öppna koncernbidrag ämnar jag återkomma i en specialmotivering.

Såsom redan framhållits innefattar utredningens förslag även en skatte- mässig reglering av de dolda vinstöverföringar som sker genom onormal prissättning på varor och tjänsteprestationer.

I kommunalskattelagen finns vissa bestämmelser angående dolda vinst- överföringar mellan intressentföretag. Genom dessa bestämmelser har lag­ stiftaren velat förhindra att vinstmedel överförs obeskattade till utlandet (43 g) eller att kommunernas beskattningsunderlag i alltför hög grad på­ verkas av dylika vinstöverföringar mellan företag som beskattas i olika kommuner (57 § 3 mom.). Såsom bestämmelserna i 43 § och 57 § 3 mom.

⁵²

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

56

har i enlighet med utredningens förslag upptagits i 43 § kommunalskatte­ lagen. Det har ansetts vara av värde att de bestämmelser som reglerar vinst- överföringar mellan företag sammanförs i en paragraf. En hänvisning till dessa bestämmelser bör dock göras i 20 §. Jag övergår nu till att behandla detaljutformningen av bestämmelserna. I anslutning därtill kommer jag även att framlägga vissa förslag till ändring i taxeringsförordningen och förordningarna om investeringsfonder.

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

57

Specialmotivering till ändring i kommunalskattelagen

43 § 1 mom. jämte anvisningar till 43 §.

Utredningen

Såsom tidigare Iramhållits har dubbelbeskattningssakkunniga i sitt år 1962 avgivna betänkande (SOU 1962:59) föreslagit att 43 § kommunal­ skattelagen skall ändras i enlighet med dubbelbeskattningsavtalens regler. Även enligt den förevarande utredningens mening finns fog för att bestäm­ melserna bringas i bättre överensstämmelse med de regler, som intagits i åt­ skilliga dubbelbeskattningsavtal. Om den vinstöverflyttning, som via pris­ sättningen sker till utlandet, inte anses godtagbar från fiskal synpunkt, bör det i princip vara samma bedömning, oavsett om vinstöverföringen sker till ett utländskt moderbolag eller till ett utländskt dotterbolag. Sannolikhe­ ten för att fråga är om vinstdisposition är dock, framhåller utredningen, större, när ett svenskt dotterbolag betalar överpriser till ett utländskt mo­ derbolag för varor och tjänster från moderbolaget än när ett svenskt mo­ derbolag i atfärer med ett utländskt dotterbolag tillämpar priser som un­ derstiger dem, som erhålls vid affärer med utomstående företag. Den låga prissättningen kan vara nödvändig för att möjliggöra för dotterföretaget att bygga UPP en marknad i utlandet, och dotterbolaget redovisar kanske trots de låga inköpspriserna inte några vinster. Detta gäller framför allt under uppbyggnadsskedet. I den mån den låga prissättningen är nödvändig för att ge dotterbolaget täckning för dess löpande kostnader, kan någon erinran mot prissättningen inte göras. Moderbolaget skulle haft samma kostnader, om försäljningen skett utan dotterföretaget såsom mellanhand. Utredningen har därför övervägt möjligheten att behålla uttrycket »avsevärt» i 43 §, såvitt gäller affärer med utländskt dotterföretag, men har inte velat föreslå en så­ dan utformning av bestämmelserna. Även om en låg prissättning vid affärer med utländska dotterbolag i vissa fall måste godtas vid inkomsttaxering­ en, torde dock några berättigade invändningar knappast kunna göras mot legler avsedda att lörhindra skattemässiga vinstöverföringar via prissätt­ ningen. Del kan inte vara befogat, att svenska företag t. ex. skall kunna fi­ nansiera sina dotterbolags investeringar i anläggningstillgångar i utlandet genom överföring av obeskattade vinstmedel.

Bestämmelsen i 43 § synes därför enligt utredningens mening i princip kunna utformas enligt dubbelbeskattningssakkunnigas förslag. Borttagan­ det av ordet »avsevärt» innebär inte, understryker utredningen, att en låg prissättning gentemot ett utländskt dotterbolag skulle vara utesluten. Den låga prissättningen behöver inte innebära att moderbolagets inkomst blivit lägre än den eljest skulle ha blivit. Vinsten skulle kanske ha blivit lika låg,

om försäljningen skett utan dotterbolaget som mellanhand. I de av utred­ ningen föreslagna anvisningarna till 43 § anbefalls därför särskild försiktig­ het i tillämpningen av bestämmelserna, då fråga är om affärer av det senare slaget. De låga priserna kan nämligen avse en indirekt subventionering av exempelvis reklamkampanjer eller andra försäljningskostnader, vilka kost­ nader skulle ha varit avdragsgilla för moderföretaget, om detta självt be­ stritt desamma. Har vinstöverföringen däremot till syfte t. ex. att finansiera det utländska dotterföretagets investeringar i anläggningstillgångar, kan den inte godtas i beskattningsavseende.

Eftersom förslaget innebär, att man kräver att företagen tillämpar en normal prissättning i förhållande till utländska intressentföretag och att man således inte skattemässigt godtar en vinstöverföring genom prissätt­ ningen, uppkommer inte någon motsättning mellan de här berörda be­ stämmelserna och reglerna om förtäckt utdelning. En vinstöverföring till ett utländskt moderbolag, för vilken dotterbolaget vägras avdrag, är att anse som utdelning.

Remissyttrandena

Utredningens förslag i denna del har, som redan framhållits, i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Från många håll — främst från näringslivets organisationer — understryks att bestämmelserna måste tillämpas med försiktighet. Uttalanden av sådan inne­ börd av kammarrätten och näringslivets skattedelegation har tidigare åtei- gelts. Även riksskattenämnden betonar önskvärdheten av att bestämmelser­ na tillämpas med försiktighet från taxeringsmyndigheternas sida.

Länsstyrelsen i Östergötlands län uttalar, att det kan uppkomma stora svårigheter att visa att intressegemenskap verkligen är för handen mellan svenska företag och företag i sådana länder, där landets lagstiftning lägger hinder i vägen för en närmare insyn i företagens verksamhet. Länsstyrel­

sen tillägger.

En kommande utvidgning av stormarknaden på kontinenten torde jäm­ väl medföra att det blir allt vanligare med av svenskar ägda och ledda bolag i utlandet och torde därmed jämväl kapitalrörelserna över gränserna oka betydligt. Möjligheten till kontroll från taxeringsmyndigheternas sida kom­ mer därvid med all sannolikhet att i hög grad försvåras. Med hansyn här­ till bör det enligt länsstyrelsens mening i nu förevarande fall därför åvila de skattskyldiga att visa att intressegemenskap inte föreligger.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län konstaterar, att enligt utred­ ningen hela bevisbördan i fråga om kravet på attärsmässighet i prissätt­ ningen skall åligga taxeringsmyndigheterna. Enligt länsstyrelsens mening är förslaget i detta hänseende inte realistiskt eller rimligt. Länsstyrelsen fort­

sätter.

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

60

när ett svenskt moderbolag överfört medel till ett utländskt dotterbolag un­ der sådana förhållanden att överföringen framstår som en driftkostnad för moderbolaget.

Allmänna ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden framhåller att det inte är säkert att moderbolagets utlägg för dotterbolagets räkning kommer tillbaka i form av högre försäljningsvinst som beskattas i Sverige.

Det kan också förekomma att vinsterna redovisas i dotterbolaget och åter­ förs till moderbolaget i form av utdelning som inte beskattas i Sverige.

Departementschefen

Bestämmelserna i 1 mom. har utformats i huvudsaklig överensstämmel­ se med det förslag som framlagts av dubbelbeskattningssakkunniga (SOU 1962:59). Uttrycket näringsidkare i nu gällande bestämmelser i 43 § har dock bibehållits. I dubbelbeskattningssakkunnigas förslag hade i stället an­ vänts begreppet rörelseidkare. Det förra begreppet torde dock vara något mera vidsträckt än det senare och innefattar exempelvis även skattskyldig som bedriver jordbruk.

I sak föreligger inte någon skillnad mellan dubbelbeskattningssakkunni­ gas förslag och det förslag som framlagts av den nu förevarande utredning­ en. Sistnämnda utredning har emellertid utformat sitt författningsförslag med utgångspunkt från att även vinstöverföringar via prissättningen mel­ lan här i riket skattskyldiga skulle författningsmässigt regleras.

I de remissyttranden som avgivits i anledning av dubbelbeskattningssak­ kunnigas förslag har den föreslagna ändringen av 43 § i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I en del yttranden understryks dock att bestäm­ melserna måste tillämpas med försiktighet.

Tillämpningen av bestämmelserna ställer som utredningen och remiss­ instanserna framhållit stora krav på taxeringsmyndigheterna. Givetvis bör bestämmelserna tillämpas med viss försiktighet och jag kan tillstyrka att erinran härom intas i anvisningarna till 43 § i enlighet med utredning­ ens förslag. Å andra sidan är det angeläget att taxeringsmyndigheterna äg­ nar särskild uppmärksamhet åt den prissättning som sker vid affärer med intressentföretag i utlandet. Jag vill i det sammanhanget understryka att det förhållandet att bevisbördan i princip ligger hos taxeringsmyndigheterna inte fritar företagen från att lämna de upplysningar och det material som krävs för bedömningen. Skulle erfarenheterna ge vid handen att uttryck­ liga författningsbestämmelser om företagens uppgiftsskyldighet i detta hänseende erfordras för en effektiv kontroll lår frågan därom tas upp till särskild utredning.

Även den definition av begreppet intressegemenskap som ges i anvisning­ arna till 43 § överensstämmer i huvudsak med det förslag som framlagts av dubbelbeskattningssakkunniga. De sakkunnigas förslag i denna del har god­

Knngl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

61

tagits eller lämnats utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Det åligger givetvis företagen att på begäran tillhandahålla taxeringsmyn­ digheterna uppgifter angående den intressegemenskap som föreligger med utländska företag med vilka företaget har affärer.

Såsom framhållits från flera länsstyrelsers sida krävs i regel en taxerings­ revision för att undersöka prissättningen. Möjligheterna för taxeringsnämn­ derna att införskaffa uppgifter som är tillräckliga för att motivera att be­ stämmelserna i 43 § 1 mom. tillämpas är mycket små. Det synes därför na­ turligt att bedömningen av dessa frågor överlåts på prövningsnämnderna liksom f. n. är lallet beträffande tillämpningen av bestämmelserna i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen. Föreskrift härom föreslås skola intas i 67 § taxeringsförordningen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

43 § 2 mom.

Utredningen

I det föregående har lämnats en redogörelse för utredningens förslag i fråga om de s. k. kommissionärsbolagen.

Utredningens förslag innebär att man liksom hittills accepterar den osjälvständiga karaktär, som kännetecknar kommissionärsbolagen. Man tar med andra ord fasta på att den rörelse, som bedrivits av detta företag, i själva verket bedrivits av moderföretaget (huvudföretaget). Det finns därför, framhåller utredningen, ingen anledning att i skatteavseende under­ känna den vinstöverföring, som ägt rum från dotterföretaget till moder­ företaget, om man blott vid inkomstens fördelning i kommunalskattehän­ seende beaktar att fast driftställe för dotterföretaget också får anses ha utgjort fast driftställe för moderföretaget. Utredningen anför därefter.

Det företag, för vars räkning rörelsen bedrivs och som i själva ver­ ket driver rörelsen, är oftast ett aktiebolag men kan också vara en eko­ nomisk förening. I den kooperativa föreningsrörelsen förekommer t. ex. att huvudföretaget, Kooperativa förbundet, direkt eller indirekt äger före­ tag, som i aktiebolagets form driver rörelse för huvudföretagets räkning. Även mellan olika ekonomiska föreningar kan föreligga sådant förhållande som här avses, innebärande att den ena föreningen driver verksamhet i eget namn men för den andra föreningens räkning. Är båda företagen aktiebolag, är huvudföretaget vanligtvis moderbolag till underföretaget. Men det kan också vara fråga om systerbolag, vare sig ägaren är ett gemensamt moderbolag eller en fysisk person, som innehar samtliga aktier i båda bo­ lagen.

Tänkbart är vidare, att en fysisk person driver viss rörelseverksamhet genom att låta ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, som han be­ härskar, formellt stå för rörelsen. Det kan exempelvis vara fråga om en särskild gren av den rörelse, som han eljest bedriver under enskild firma. Det här åsyftade fallet, som förutsätter att resultatet av den särskilda verksamheten helt redovisas hos den fysiska personen, får givetvis inte sammanblandas med det vanliga s. k. enmansbolaget, dvs. då ett aktie­

62

bolag eller en ekonomisk förening ägs av en fysisk person. Ett dylikt en­ mansbolag förutsätts självt driva rörelsen för egen räkning och äger i princip självt rörelsetillgångarna, oavsett att aktierna eller andelarna ägs av den fysiske delägaren. Denne redovisar emellertid i detta fall inte för den rörelseinkomst som bolaget eller föreningen haft utan blott den lön eller den utdelning han lyft.

Emellertid kan, framhåller utredningen, förhållandena även beträffan­ de ett skalföretag, som formellt driver verksamhet i eget namn men föl­ en fysisk persons — delägarens — räkning, vara sådana att den inkomst­ överföring, som sker från företaget till delägaren, bedöms såsom förtäckt utdelning. Aktiebolags och ekonomisk förenings vinstmedel skall enligt gällande beskattningsregler i princip bli dubbelbeskattade. Detta sker som bekant så alt rörelsevinsten beskattas hos bolaget eller töreningen, var­ jämte utdelad vinst beskattas hos delägaren. Det är givetvis angeläget, be­ tonar utredningen, alt de nämnda skalföretagen inte utnyttjas i sytte att kringgå denna dubbelbeskattning i de fall, där den bort tillämpas.

Med hänsyn härtill synes, framhåller utredningen, i beskattningshän­ seende böra godtas endast de fall, då ett aktiebolag eller eu ekonomisk för­ ening utgör s. k. kommissionärsbolag i förhållande till annat aktiebolag eller ekonomisk förening. Om det s. k. kommissionärsbolaget i enlighet med sitt syfte i eget namn driver rörelse uteslutande för huvudföretagets räkning, utan att i övrigt driva verksamhet i nämnvärd omfattning, och inkomsten av rörelsen redovisas hos huvudföretaget, bör enligt utredning­ ens mening huvudföretaget skattemässigt också anses ha bedrivit det s. k. kommissionärsbolagets rörelse. Moderföretaget kan givetvis tillföra kom- missionärsbolaget skälig ersättning för t. ex. hyra av fastighet och inven­ tarier. Därefter anför utredningen.

Genom den föreslagna bestämmelsen i 43 § regleras alltså automatiskt frågan om beskattningsorten för det företag, som anses ha bedrivit rörelsen, liksom även, i förekommande fall, frågan om inkomstens fördelning jämlikt 58 § kommunal skal telagen. Även här måste emellertid — för att undvika att bestämmelsen utnyttjas i skatteundandragande syfte — den begräns­ ningen göras, att densamma blir tillämplig endast om kommissionärsför- hållandet bestått under hela beskattningsåret för båda företagen och be­ skattningsåren för dem båda utgått vid samma tidpunkt.

Om ett bolag eller en förening förvärvar samtliga aktier i ett aktiebolag och det nya dotterbolaget omedelbart blir kommissionärsbolag åt moderföre­ taget, blir de föreslagna bestämmelserna i 2 mom. inte tillämpliga under det första året eftersom kommissionärsförhållandet då inte bestått under liela beskattningsåret för båda företagen. Resultatet av dotterbolagets verksam­ het fram till den tidpunkt, då aktierna bytt ägare, skall i skattehänseende redovisas hos dotterföretaget. Detta blir betydelsefullt framför allt om dotterbolaget under denna tid haft förlust. Sådan förlust får inte kvittas mot moderföretagets vinst. Inte heller bör vinst under denna tid hos dotter­ bolaget få kvittas mot förlust hos moderföretaget. Resultatet av dotter­ bolagets verksamhet fram till tidpunkten för aktieförvärvet bör som regel

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

63

kunna beräknas med ledning av den värdering av tillgångarna, som gjorts när aktierna bytte ägare. Om det kan konstateras att ett retroaktivt över­ tagande av dotterföretagets verksamhet inte medför några obehöriga skat­ telättnader för koncernen, bör dock ett förfarande i överensstämmelse med 2 mom. av praktiska skäl kunna tillämpas, dvs. moderbolaget anses ha drivit dotterbolagets rörelse även före aktieförvärvet.

Remissyttrandena

Såsom tidigare framhållits har utredningens förslag beträffande kom- missionärsbolagen tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanser­ na. Näringslivets skattedelegation anser dock, som redan nämnts, att un­ dantag bör göras för det fall då kommissionärsbolaget är ett aktiebolag och huvudföretaget en ekonomisk förening. Delegationen ifrågasätter vi­ dare om inte de föreslagna bestämmelserna skulle kunna göras tillämpliga även när en fysisk person är ensam ägare till ett kommissionärsbolag eller ingår som delägare i ett handelsbolag, vilket utgör huvudföretag.

Även Sveriges advokatsamfund anser att kommissionärsbolag, vilkas hu­ vudföretag är enskilda firmor eller handelsbolag, bör behandlas på sam­ ma sätt som sådana, vilkas huvudföretag är aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Ett krav som bör ställas på kommissionärsbolagen i dessa fall är emellertid, framhåller förbundet, att huvudföretaget förbinder sig att svara för alla de förpliktelser som ingått i kommissionärsbolagets namn. Då så skett, bär huvudföretaget avstått från att utnyttja den möjlighet som aktiebolagsformen ger till begränsning av det personliga ansvaret, och där­ med innebär utnyttjandet av ett aktiebolag som en skylt utåt inte ens in­ direkt ett utnyttjande av aktiebolagsformen på ett sätt som motiverar att en dubbelbeskattning sker av vinsten från den verksamhet som bedrivs av huvudföretaget i kommissionärsbolagets namn. Förbundet tillägger.

Frågan torde inte sakna praktisk betydelse. Det finns på många håll en nästan vidskeplig syn på aktiebolagsformen såsom mera seriös än andra företagsformer, vilket gör att det kan vara fördelaktigt för en enskild firma eller ett handelsbolag att kunna utnyttja ett aktiebolag som kom­ missionärsbolag. Dessa fördelar ligger emellertid helt på det psykologiska planet, och det synes inte finnas någon anledning att genom skattelagstift­ ningen motarbeta deras utnyttjande, då det inte innebär någon fara för borgenärernas rätt i och med att såväl kommissionärsbolaget som huvud- företaget ansvarar solidariskt för de förpliktelser som ingåtts i kommis­ sionärsbolagets namn.

Kammarrätten säger sig inte ha funnit anledning till erinran mot utred­ ningens förslag i denna del men tillägger följande.

Det torde emellertid kunna förutsättas, att allmänna skatteberedningen vid sina överväganden rörande företagsbeskattningen kommer att ta ställ­ ning till frågan om kommissionärsbolagens behandling i skatterättsligt hän­ seende. Med hänsyn härtill bör enligt kammarrättens mening utredningens förslag rörande kommissionärsbolagen bli föremål för omedelbara lagstift­

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

65

tande för huvudföretagets räkning. Huruvida ett bolag, som endast är ett namnbolag, skall beskattas för inkomst därför att dess namn utnyttjas som firmanamn för en verksamhet, som bedrivs av annan skattskyldig, beror på omständigheterna i det enskilda fallet. En beskattning hos namnbolaget bör normalt ifrågakomma endast om obehörig skattelättnad kan anses ha erhållits genom arrangemanget. Det torde få ankomma på riksskattenämn­ den att i mån av behov ge vägledande anvisningar på detta område. Även det spörsmål som berörs i yttrandet från Familjeföretagens förening synes lämpligen böra regleras genom anvisningar från nämnden.

Det förhållandet, att frågan om beskattningen av kommissionärsbolags vinst författningsmässigt reglerats i vissa fall, utesluter inte att beskattning­ en kan ske hos huvudföretaget även om de angivna villkoren inte är upp­ fyllda. Såsom utredningen antytt kan det mången gång av praktiska skäl vara motiverat att beskattningen får ske hos huvudföretaget, om detta för­ hållande inte medför några obehöriga skattelättnader. En förutsättning bör dock vara att huvudföretagets och kommissionärsholagets räkenskapsår av­ slutas vid samma tidpunkt. Den omständigheten att huvudföretaget är en ekonomisk förening och kommissionärsbolaget är ett aktiebolag bör, som jag redan tidigare framhållit, inte utgöra hinder för att beskattningen sker hos huvudföretaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

43 § 3 mom.

Utredningen

I det föregående har lämnats en sammanfattning av utredningens förslag beträffande öppna koncernbidrag.

Koncernbidrag skall enligt förslaget, för att vara öppet, redovisas synligt i deklarationen eller dess bilagor. Det behöver inte framgå direkt av räken­ skapshandlingarna, men om det redovisas där och handlingarna bifogas deklarationen, är, framhåller utredningen, kravet på öppen redovisning gi­ vetvis uppfylld. Vidare förutsätts, att öppet koncernbidrag lämnas antingen i form av kontanter eller i form av en fordran, som bidragets mottagare får hos den som lämnat bidraget. Någon revers behöver inte överlämnas och inte heller behöver fordringen vara förbunden med ränta. Koncernbidraget kan även ges formen av att skuld efterskänks. Såsom framhållits i den all­ männa motiveringen bör ett Öppet koncernbidrag enligt utredningens me­ ning inte få lämnas genom onormal prissättning på varor och tjänstepresta- tioner på annat sätt än att en rabatt eller ett pristillägg kan betecknas som Öppet koncernbidrag.

Avdragsnätten för öppet koncernbidrag med motsvarande skattskyldighet för mottagaren skall enligt förslaget, som redan nämnts, i första hand till­ komma svenska aktiebolag.

I fråga om öppet koncernbidrag mellan aktiebolag behandlas i 3 inom. i utredningens förslag två kategorier.

fråga. Förutsättning för dotterbolagets rätt till avdrag för öppet koncern­ bidrag till moderbolaget är således enligt förslaget, att moderbolaget är fri- kallat från skattskyldighet för utdelning oberoende av i vilken omfattning det självt utdelat vinstmedel till delägarna.

^'en då koncernbidrag överförs mellan två av moderbolaget till minst

90 % direktägda dotterbolag måste förhindras, att gällande regler om kedje- beskattning på en omväg sätts ur kraft. Läget kompliceras av att moderbo- laget kan vara skattskyldigt för utdelning från det ena dotterbolaget men inte för utdelning från det andra. Det gäller då att tillse att inte vinst från det sistnämnda bolaget utan kedjebeskattning överförs till moderbolaget ge­ nom att såsom förmedlare använda det dotterbolag, för vars utdelning mo- derbolaget inte är skattskyldigt. Man kan här tänka sig olika situationer. År moderbolaget, oavsett den egna utdelningen, frikallat från skattskyldig­ het för utdelning från det dotterbolag, som lämnar koncernbidrag till ett annat systerbolag, bör avdrag kunna medges för koncernbidraget. Det har da ingen betydelse, hur det förhåller sig med moderbolagets skattskyldighet

oi utdelning från det mottagande bolaget. I fråga om avdragsrätten bör emellertid gälla detsamma, om moderbolagets skattskyldighet eller skatte­ frihet för utdelning från såväl givarebolaget som mottagarebolaget är lika beroende av moderbolagets egen utdelning. Likaså bör detsamma gälla, om moderbolaget, oavsett den egna utdelningen, är skattskyldigt för utdelning från båda dotterbolagen. Såsom förutsättning för avdragsrätt för öppet kon­ cernbidrag mellan systerbolag har alltså i förslaget uppställts, att någon av de tre nämnda situationerna föreligger.

Kangl. Maj.ts proposition nr 126 är 1965

67

Såsom framgår av tidigare lämnad redogörelse för utredningens förslag skall motsvarande möjlighet till vinstöverföring föreligga om moderföreta­ get är ett bankaktiebolag eller en kooperativ ekonomisk förening. Det för­ utsätts dock att bankaktiebolaget eller föreningen äger samtliga aktier i dot- tei bolaget eller dotterbolagen. Däremot skall öppet koncernbidrag inte kun­ na lämnas inom en försäkringskoncern.

Eu särskild kategori i fråga om öppet koncernbidrag mellan aktiebolag behandlas i tredje stycket av 3 inom. enligt utredningens mening, nämligen det fallet, att moderbolaget i en koncern lämnar sådant bidrag till annat un­ derordnat bolag i samma koncern som inte är ett direktägt dotterbolag. Häl­ ar således ondast fråga om koncernbidrag i riktning från moderbolaget. Nå­ gon kollision med utdelningsbeskattningen föreligger alltså inte. I fråga om ägareförhållandena uppställs enligt förslaget det kravet, att moderbolaget och det bolag, till vilket koncernbidrag lämnas, efter två eller flera fusioner enligt 174 § 1 och 2 inom. aktiebolagslagen — ev. efter viss omflyttning av aktierna kan sammanslås till e>tt bolag. Under denna förutsättning kan moderbolaget alltså enligt förslaget lämna Öppet koncernbidrag även till bo­ lag inom koncernen, som moderbolaget genom förmedling av andra bolag inom samma koncern äger till mer än nio tiondelar. Föreligger den angivna möjligheten till sammanslagning med moderbolaget, har det ingen betydel­ se, hur långt bort i äganderättskedjan det mottagande bolaget står i förhål­ lande till moderbolaget.

5f

Bihang till riksdagens protokoll 1965. t samt.

AV

120

69

erinrar emellertid om -att även med den sålunda föreslagna bestämmelsen förluster, som uppkommit före koncernförhållandet, kan komma att kvittas mot vinstöverföringar i form av öppna koncernbidrag. Förutsättningen här­ för är dock att förlustbolaget inte före koncernbildningen var ett 'fåmans­ bolag. Riksskattenämnden finner för sin del även en dylik förlustutjäm- ning obehörig. Enligt nämndens mening bör över huvud taget förluster, till­ komna före koncernförhållandet, inte få kvittas mot koncernbidrag.

Liknande synpunkter anförs av övcrståthållarämbetet. Det är med en viss tvekan ämbetet inte motsätter sig reglernas utformning på denna punkt. Även om moderbolaget redan enligt nuvarande skatteregler kan tillföra ett förvärvat dotterbolag vinstmedel på sätt utredningen visat, vilket även i praktiken iakttagits, erbjuder dock det öppna koncernbidraget en ny för­ enklad väg till samma mål.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att öppna koncernbidrag bör kunna godtas då fråga är om moder- och dotterbolag, vilka driver rörelser mellan vilka ett klart samband råder och där fusion mellan bolagen skulle kunnat ske. Länsstyrelsen kan däremot inte tillstyrka, att koncernbidrag i övriga fall får beröra bolagens resultatredovisning. Länsstyrelsen tillägger.

Enligt länsstyrelsens uppfattning bör då fråga är om bolag där samband mellan de båda bolagens verksamheter inte kan anses föreligga, krävas att fusion mellan de båda bolagen sker. Därest fusion ej sker, bör också de båda bolagen i beskattningshänseende betraktas såsom två från varandra helt fristående företag mellan vilka vinstöverföringar inte kan godtas. Om kapitaltillskott sker till ett av bolagen, så bör detta ske med beskattade vinstmedel.

Kungl. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

Överståthållarämbetet framhåller, att det bör åligga det företag som yr­ kar avdrag för öppet koncernbidrag att visa förhandenvaron av de före­ slagna förutsättningarna. Ämbetet anför härom följande.

De nya relativt komplicerade reglerna om öppna koncernbidrag kommer att medföra en ny belastning å de taxeringsnämnder, som handha taxering av juridiska personer. Enär av den skattskyldige allenast krävs, att sådant koncernbidrag redovisas Öppet i deklaration eller därtill fogad bilaga, an­ kommer det på taxeringsnämnd att — genom skriftväxling med bolaget samt kommunicering med annan taxeringsnämnd eventuellt i annat län __ utreda de förutsättningar, som enligt förslaget skall vara uppfyllda, för att sådant bidrag skall anses som avdragsgillt respektive skattepliktigt. Behovet av en så långt som möjligt samordnad handläggning av samtliga företag inom en koncern gör sig ytterligare gällande. Deklarationer för företag, till­ höriga en och samma koncern, kan dock komma att handläggas inom skilda län och genom berörda föreskrift om öppen redovisning får vederbörande taxeringsnämnd inte ens kännedom om till vilket koncernföretag ett bidrag exempelvis lämnats, överståthållarämbetet ifrågasätter därför, då bedöm­ ningen av koncernbidrag inte följer de eljest gällande allmänna reglerna, om inte ett uttryckligt stadgande borde införas -— förslagsvis i anslutning till 25 § taxeringsförordningen - enligt vilket det skulle åligga bolag att visa förhandenvaron av de föreslagna förutsättningarna för öppet koncern­ bidrag.

70

Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Västernorrlands län. Läns­ styrelsen ifrågasätter vidare om inte bestämmelserna om öppna koncern­ bidrag lämnar möjlighet öppen för vinstöverföringar, som innebär kring­ gående av reglerna om kedjebeskattning. Om ett dotterbolag överför medel till moderbolaget i form av koncernbidrag och förutsättningar för öppet koncernbidrag inte föreligger, kan reglerna komina att tolkas så att mo­ derbolaget inte kan beskattas för bidraget även om moderbolaget är skatt- skyldigt för utdelning från dotterbolaget.

Riksskattenämnden och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund fin­ ner det inte sakligt befogat att i fråga om föreningar uppställa kravet på helägda dotterbolag, under det att för aktiebolagens del skall krävas att de äger 90 % av aktierna i dotterbolaget. Liknande synpunkter anförs av lantbrukets skattedelegation som tillägger.

En annan skillnad mellan ekonomisk förening och aktiebolag föreligger därutinnan att ekonomisk förening enligt förslaget endast kan lämna öppet koncernbidrag till bolag som är i föreningens direkta ägo. Koncernbidrag kan således inte gå till dotter-dotterbolag. Något skäl för en sådan utform­ ning av lagstiftningen har inte förebragts av utredningen. Delegationen har inte kunnat finna sakliga skäl för att hinder skall uppställas i fråga om öppet koncernbidrag från ekonomisk förening till dess dotter-dotterbolag och anser därför att hindret härför enligt det framlagda förslaget bör undan­ röjas.

Näringslivets skattedelegation anser att möjligheterna att lämna öppet koncernbidrag bör vara desamma i bankkoncerner och försäkringskoncer- ner som i koncerner av allmänna aktiebolag. Undantag görs dock för aktie­ bolag som driver livförsäkringsrörelse.

Flera remissinstanser anser utredningens förslag att öppet koncernbidrag skall begränsas till kontanter, fordringar eller efterskänkande av fordran onödigt restriktivt. Sålunda konstaterar Sveriges redareförening att ett före­ tag, som gjort vinstöverföring till ett annat företag, vilken skulle varit av­ dragsgill om den skett i form av öppet koncernbidrag, skulle lida rättsför­ lust, om vinstöverföringen skett genom inte marknadsmässig prissättning rid inbördes varuleveranser. Föreningen tillägger.

Dessa bestämmelser är orealistiska och kan leda till materiellt otillfreds­ ställande resultat. Priser vid leveranser av varor och fullgörandet av tjäns- teprestalioner mellan av varandra oberoende företag varierar nämligen ofta för olika köpare beroende på leveransernas kvantitet, avtalstidens längd, köparens solvens etc. Svårighet föreligger vidare att fastställa, vad som skall avses med normalt marknadspris vid transaktioner mellan en producent och det företag, som innehar ensamrätt till den vidare försälj­ ningen. Det är alltså en vanlig företeelse, att det objektivt icke kan fast­ ställas, vad som är normalt pris för varuleveranser till visst företag. Det är därför olämpligt att införa bestämmelser som ger taxeringsmyndigheterna möjlighet att vägra avdrag för en i och för sig avdragsgill rinstöverföring,

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1665

73

källa än den huvudsakliga verksamheten skall huvudregeln kunna frångås.

Vad jag nu föreslagit innebär att koncernbidrag med avdragsrätt för givaren och skattskyldighet för mottagaren inte kan lämnas till eller från ett bolag eller en förening som endast har inkomst av kapital, t. ex. förval­ tar värdepapper eller därmed likartad lös egendom. Det får ankomma på töretagsskatteutredningen att pröva om behov föreligger av en rätt till mer omfattande resultatutjämning inom koncerner än den som nu föreslås och hur eventuella bestämmelser härom skall utformas.

Några remissinstanser föreslår bestämmelser av innebörd att koncern­ bidrag inte får kvittas mot förluster som uppkommit hos mottagareföretaget under tidigare beskattningsår då koncernförhållandet inte rått. Jag anser mig dock inte kunna tillstyrka att bestämmelserna kompliceras ytterligare genom en sådan föreskrift. En dylik utjämning kan, som utredningen i ramhållit, ske utan anlitande av koncernbidrag och det framlagda förslaget innebär inte att man öppnar nya möjligheter till förlustutjämning. Även detta torde emellertid vara frågor som företagsskatteutredningen har an­ ledning att pröva.

Såsom jag redan framhållit delar jag den uppfattning som kommit till uttryck i flera remissyttranden att koncernbidrag bör kunna lämnas även genom att prissättningen på varor och tjänster sätts lägre eller högre än normalt. Ett oeftergivligt villkor bör dock vara att bidraget redovisas Öppet i självdeklarationen eller därtill fogad bilaga. Detta innebär att det belopp varmed överföring skett skall anges. Har överföringen skett genom avvi­ kelse från normal prissättning kan det exakta beloppet vara svårt att fast­ ställa. Företaget skall då meddela detta och uppge det belopp, som beräknas ha blivit överfört. Om så inte sker kan det givande företaget inte åberopa bestämmelserna i 3 inom. för avdragsrätt. Detta hindrar givetvis inte att av­ dragsrätt ändock kan föreligga, om bidraget är att anse som driftkostnad. Det bör vidare åligga det företag som yrkar avdrag för koncernbidrag enligt de nu föreslagna bestämmelserna att visa att förutsättningar för dylikt av­ drag är för handen. En förutsättning för avdragsrätt bör vara att frågan om avdragsrätt för givaren och skattskyldighet för mottagaren för bidraget i fråga prövas vid samma års taxering. Räkenskapsåren för de båda företagen behöver däremot inte sammanfalla.

Det som tynger lagtexten är de förutsättningar som måste uppställas för att förhindra att gällande regler om kedjebeskattning och dubbelbeskatt­ ning kringgås genom koncernbidrag. Man kan som jag tidigare framhållit göra författningsbestämmelserna enklare t. ex. genom att som villkor en­ dast föreskriva att koncernbidraget inte får innebära all reglerna om kedje- och dubbelbeskattning kringgås. Det måste emellertid för såväl skattskyl­ diga som beskattningsmyndigheter vara en fördel att lagtexten direkt an­ ger vad som behöver styrkas för att avdrag skall få åtnjutas. Reglerna be­ rör endast bolag och föreningar som ingår i koncerner och skall tillämpas i

Kungi. Maj. ts proposition nr 126 år 1965

74

första instans endast av det relativt lilla antal taxeringsnämnder som taxe­ rar dylika företag. För dessa skattskyldiga och taxeringsnämnder torde tillämpningen av bestämmelserna i regel inte komma att innebära några större svårigheter. Beträffande utformningen av lagtexten må framhållas att, då i första stycket talas om att bolag eller förening äger aktier i dotter­ bolag, detta givetvis innebär att aktierna, som utredningen uttryckt saken, innehas i direkt ägo.

Med anledning av vad länsstyrelsen i Västernorrlands län anfört vill jag slutligen framhålla, att den skattemässiga bedömningen av vinstöverföring­ ar inte gärna kan ändras genom de föreslagna bestämmelserna i fall där dessa bestämmelser inte är tillämpliga.

Någon lämpligare benämning för de bidrag som här avses än koncern­ bidrag har inte stått till buds.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

57 § 3 mom.

Utredningen

Av den tidigare redogörelsen framgår, att nuvarande bestämmelser i 57 § 3 mom. ansetts ineffektiva med hänsyn till kravet på att avvikelsen från det normala priset skall ha varit avsevärd. Utredningen har ansett, att de önskemål som framförts om ett slopande av detta krav bör tillmötes­ gås. Den i 57 § 3 mom. första stycket föreslagna bestämmelsen skall så­ ledes kunna tillämpas så snart den avtalade prissättningen avviker från de i allmänhet gällande priserna och härigenom en inte oväsentlig A'instöver- flyttning ägt rum.

Ett ingripande med stöd av den av utredningen föreslagna bestämmelsen innebär, i likhet med vad som nu gäller, att den som genom den onormala prissättningen tillförts inkomst för skälig del av densamma skall beskat­ tas i den kommun, där den andre näringsidkaren skulle ha skattat för in­ komsten, om normal prissättning tillämpats. Det är alltså här fråga om en taxeringsöverflyttning, inte om en inkomstomräkning. Då det inte helt otvetydigt framgår av den nuvarande bestämmelsen i 57 § 3 inom., att den överförda vinsten i och för sig får användas för förlustutjämning hos mottagaren, har utredningen föreslagit ett förtydligande härutinnan. Taxe- ringsöverflyttningen skall alltså enligt förslaget avse skälig del av mot­ tagarens behållna inkomst.

Även om ett slopande av kravet på att avvikelsen från normalpriset skall vara avsevärd innebär ökade möjligheter för kommunerna att ingripa mot vinstöverflyttning genom onormal prissättning i förhållande till vad som nu gäller, bör dock enligt utredningens mening liksom hittills försiktighet iakttas vid tillämpningen. Det bör nämligen, framhåller utredningen, ånyo understrykas, att det i regel är mycket vanskligt att avgöra vad som utgör det normala priset på en vara eller en tjänsteprestation. Avvikelsen från

75

den normala prissättningen måste vara uppenbar och den vinstöverföring som åstadkommits får inte vara oväsentlig. Den överflyttning av dolda re­ server, som sker, då en verksamhet överlåts jämte tillgångar, medför inte att bestämmelsen i 57 § 3 inom. blir tillämplig. Ej heller skall denna be- stämmelse tillämpas, då fråga är om apport i samband med aktieteckning eller då kooperativ förening erhåller avdrag för rabatter och pristillägg enligt 29 § 2 mom. kommunalskattelagen. Utredningen tillägger.

Ett beaktande av kommunernas anspråk på ett riktigt beskattningsun­ derlag såsom grund för uttaxeringen kan, såsom framgår av den allmänna motiveringen, vara befogad framför allt, när fråga är om beskattningen av sådan verksamhet, som avser ett utnyttjande av värdefulla naturtill­ gångar inom kommunen, såsom vattenkraft, järnmalm, skog m. in. Ofta redovisas den verkliga avkastningen av annat företag, i regel moderföreta­ get, med huvudkontor i annan del av landet. Den ökade möjligheten för kommunerna att bevaka sina skatteanspråk, som förslaget enligt det förut sagda innebär, har i första hand avsett just fall som dessa, där det ofta kan vara fråga om inkomster av betydelse för kommunerna.

Det kommunala intresset av att inkomst skall beskattas i rätt kommun anmäler sig också i fråga om de öppna koncernbidragen. Enligt utredning­ ens mening föreligger inte anledning att behandla dessa bidrag annorlunda än de vinstöverföringar, som genomförts medelst prissättningen. I enlig­ het därmed föreslår utredningen, att om öppet koncernbidrag redovisats in­ om annan kommun, än den där vinsten skulle redovisats, om bidraget inte lämnats, det mottagande företaget skall skatta för skälig del av sin be­ hållna inkomst i den kommun, där givareföretaget skulle ha beskattats för inkomsten. Även här bör beaktas, framhåller utredningen, att kon­ cernbidraget kan ha använts för förlustutjämning hos mottagaren och att det således inte kan bli tal om att överflytta mer än det till kommunal inkomstskatt skattepliktiga överskottet till givareföretagets kommun.

Remissyttrandena

Av den tidigare lämnade redogörelsen för remissyttrandena framgår att förslaget i denna del lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. I många yttranden ifrågasätts dock om en skärpning av reglerna är nöd­ vändig. Allmänt understryks alt försiktighet måste iakttas vid tillämp­ ningen. Sålunda anför näringslivets skatte delegation bl. a.

Enligt vår uppfattning är det numera knappast nödvändigt att bereda kommunerna ett särskilt skydd mot inkomstöverföringar genom prissätt­ ning som avviker från det normala. Till motivering av denna vår uppfatt­ ning kan vi i första hand hänvisa till utredningens nyss refererade utta­ landen om utjämningen av skattetrycket och sammanslagningen till stor­ kommuner. Vi erinrar också om den reglering som lagstiftningsvägen har genomförts i fråga om kraftverksföretagens taxering, vilket torde vara den fråga som särskilt väckt intresse i den offentliga debatten. Genom den lagstiftningen torde kraftverkskommunerna ha blivit tillförsäkrade ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

nom Öppet koncernbidrag i annan män än att beloppet får utnyttjas för förlustutjämning hos mottagaren. I den mån inkomst kvarstår efter even­ tuell förlustutjämning, bör av mottagarens inkomst ett belopp motsvaran­ de högst koncernbidraget beskattas i den kommun, dit inkomsten skulle ha hanförts, om givarebolaget inte medgivits avdrag. Då av den före­ slagna lagtexten inte framgår att fördelningen av inkomsten skall ske på detta sätt bör denna kompletteras och bringas i överensstämmelse med vad utredningen anfört.

Överståthållarämbetet framhåller att då det ankommer på taxerings­ nämnd att pröva avdragsrätt och skattskyldighet för Öppet koncernbidrag bör nämnden även äga fastställa rätt beskattningsort för skälig del av det mottagande bolagets behållna inkomst.

Departementschefen

Med hänsyn till de önskemål som framförts bl. a. i motioner i riks­ dagen om ökade möjligheter att ingripa mot vinstöverföringar mellan före­ tag, som beskattas i olika kommuner, anser jag mig böra tillstyrka att

57 § 3 mom. ändras i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Genom att taxering på grund av 57 § 3 mom. verkställs av pröv- ningsnämnd och ej av taxeringsnämnd har man viss garanti för en enhetlig tillämpning. Liksom i 43 § 1 mom. bör uttrycket näringsidkare användas i stället för rörelseidkare.

Enligt utredningens mening bör vinstöverföring, antingen den sker dolt eller Öppet i form av koncernbidrag, få utnyttjas för förlustutjämning vid den kommunala taxeringen även när det gäller olika kommuner. En dylik ratt till förlustutjämning synes skälig när sådant samband råder mellan de verksamheter det givande och det mottagande företaget bedriver att verk­ samheterna skulle ansetts som en förvärvskälla om de drivits av samma företag. Om så inte är fallet och en förlustutjämning vid den kommunala taxeringen inte kunnat ske om verksamheterna bedrivits av ett företag, bör givetvis eu sådan förlustutjämning inte heller få ske när det gäller två olika företag.

Då vinstöverföring skett via prissättningen på varor och tjänster vid affä­ rer mellan företagen, kan en förlustutjämning i flertalet fall godtas. Det tinns då i regel sådant samband mellan verksamheterna att de skulle bedömts som eu förvärvskälla om de drivits av samma företag. Annorlunda kan fallet vara när det gäller koncernbidrag. Det får ankomma på prövnings- nämnderna att bedöma om en förlustutjämning bör tillåtas eller om det mottagande företaget skall beskattas i givareföretagets kommun för större belopp än som motsvarar dess behållna inkomst.

Även då det gäller överföring genom koncernbidrag bör gälla att be­ stämmelserna i 57 § 3 mom. inte skall tillämpas med mindre fråga är om eu icke oväsentlig vinstöverföring. Det får även här ankomma på pröv- ningsnämnden att göra en bedömning från fält till fall.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

77

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

Punkt 10 av anvisningarna till 29 §.

Utredningen

Av anvisningspunkten i dess nuvarande lydelse framgår, att till driftför­ lust, som en rörelseidkare kan ha anledning att räkna med, räknas bl. a. till följd av köpares insolvens utebliven betalning för varor eller produkter, som han fört i handel eller tillverkat. Sådan förlust är således att anse som en avdragsgill omkostnad. Vad som sålunda gäller enligt denna anvisnings­ punkt skall enligt utredningens förslag alltjämt gälla som en allmän huvud­ regel.

Däremot skall regeln enligt förslaget modifieras i de fall, då intressege­ menskap föreligger mellan borgenären och gäldenären. I sådana fall kan, framhåller utredningen, ackord innebära en vinstöverföring till gäldenä­ ren. Enligt förslaget skall eu vinstöverföring i denna form behandlas på samma sätt som ett öppet koncernbidrag. Avdrag skall alltså beviljas borge­ nären under samma förutsättningar, som skall gälla för dylikt bidrag. Här­ igenom beaktas automatiskt att ackordet, i likhet med koncernbidraget, i vissa situationer kan vara att anse såsom förtäckt utdelning. Vidare blir be­ stämmelserna i 57 § 3 mom. andra stycket tillämpliga.

Stundom kan emellertid, framhåller utredningen, när intressegemenskap föreligger, omständigheterna vara sådana, att borgenären bör erhålla avdrag för ackordsförlusten, oavsett om han varit berättigad till avdrag för ett kon­ cernbidrag till gäldenären. Avdrag bör kunna medges, om ackordet uppen­ barligen inte har sin grund i intressegemenskapen utan kan antas vara af­ färsmässigt betingat. Ett sådant antagande är enligt utredningens mening befogat, om jämväl andra borgenärer lämnat ackord i motsvarande utsträck­ ning och deras fordringar inte är alltför obetydliga. Vidare kan omständig­ heterna ge vid handen, att gäldenären verkligen är på obestånd. Detta obe­ stånd måste emellertid visas ha uppkommit oberoende av intressegemenska­ pen. Om förhållandet mellan borgenären och gäldenären är sådant, att det ena företaget så gott som helt behärskas av det andra, behöver det inte in­ nebära någon verklig insolvens, om gäldenären uppvisar ett bokslut som ut­ visar en större förlust. Det kan i själva verket vara fråga om en borgenärens förlust, som mer än väl uppvägs av vinsten på hans verksamhet. Förhållan­ det är ett annat, då intressegemenskap visserligen föreligger mellan borge­ när och gäldenär men denna intressegemenskap likväl är så pass obetydlig och outvecklad, att gäldenärens obestånd framstår som det verkliga resulta­ tet av gäldenärens egen självständiga verksamhet. I sådant fall bör borgenä­ ren, enligt utredningens mening, erhålla avdrag för ackordsförlusten.

Remissyttrandena

Förslaget i denna del har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remiss­ instanserna. Kammarrätten och riksskattenämnden påpekar att den före­ slagna lagtexten bör kompletteras med en hänvisning till definitionen av in­ tressegemenskap i anvisningarna till 43 §.

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Departementschefen

Såsom jag redan i den allmänna motiveringen framhållit kan jag inte tillstyrka utredningens förslag att införa en generell beskattning av ackords- vinster. I likhet med remissinstanserna anser jag dock att särskilda regler bör gälla för det fall att efterskänkandet av skuld har sin grund i den in­ tressegemenskap som råder mellan borgenär och gäldenär. Den av utred­ ningen föreslagna lagtexten har som kammarrätten och riksskattenämnden föreslagit kompletterats med en hänvisning till definitionen av intressege­ menskap i anvisningarna till 43 §.

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Vissa särskilda frågor

Ändring i taxeringsförordningen

Framställning från Sveriges redareförening

Sveriges redareförening har hemställt om sådan ändring av 37 § taxe­ ringsförordningen, att det anstånd, som kan medges i fråga om arbetsgivare­ uppgifter, även måtte gälla för kontrolluppgifter till ledning för sjömäns taxering. Föreningen anför.

Enligt bestämmelser i förordningen den 18 december 1959 angående upp­ börd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivare- uppgift till ledning för beräkning av avgiftsunderlag för beräkning av ATP vara avlämnad före utgången av januari månad efter utgiftsåret. För redare, som har att redovisa sjömansskatt, skall arbetsgivareuppgift avlämnas före utgången av februari månad näst efter utgiftsåret. På ansökan kan sjömans- skattekontoret utsätta annan tid, inom vilken redare skall avgiva arbetsgi­ vareuppgift. I praktiken har sådant uppskov medgivits till utgången av mars månad. Vid arbetsgivareuppgift skall fogas sådana kontrolluppgifter, som avses i 37 § taxeringsförordningen.

Enligt bestämmelser i 37 § taxeringsförordningen 1 mom. punkt 8 skall redare, som erlagt sjömansskatt avgiva kontrolluppgift, vilken utgör under­ lag för beräkning av sjömäns pensionspoäng. Sådan kontrolluppgift skall vara avgiven före utgången av januari månad under taxeringsåret. Att re­ dare fått uppskov med avgivande av arbetsgivareuppgifter beror därpå, att det särskilt för fartyg i utrikes fart är omöjligt att avgiva kontrolluppgifter före utgången av januari månad. Till grund för dessa uppgifter ligger näm­ ligen de månadsredovisningar, vilka insänds av fartygens befälhavare. Be­ tydande dröjsmål uppkommer härvid på grund av långa avstånd från hem­ landet i förening med ofta osäker postgång.

Motsvarande svårigheter föreligger uppenbarligen att avgiva kontrollupp­ gifter till ledning för sjömäns taxering, vilken bygger på samma grundma­ terial som arbetsgivareuppgifterna. Det torde ha berott på ett förbiseende vid lagstiftningen, att samma möjligheter till uppskov, som föreligger i fråga om arbetsgivareuppgifterna, inte medgivits i fråga om kontrolluppgifterna för sjömäns taxering.

Departementschefen

De önskemål som framförts i skrivelsen från Sveriges redareförening sy­ nes böra tillgodoses. Detta föranleder viss ändring av bestämmelserna i 37 § 4 mom. taxeringsförordningen.

I 35 och 137 §§ taxeringsförordningen stadgas för närvarande att själv­ deklaration resp. allmän fastighetsdeklaration kan. avlämnas bl. a. till lands­ fiskal i det län, där taxeringen skall äga ruin. Tjänstebenämningen lands­ fiskal har utgått i samband med omorganisationen av polisväsendet. Enligt

lagen den 29 maj 1964 (nr 323) om 1 tillgörande av vad som åligger lands­ fogde m. fl. skall vad som finns stadgat om landsfiskal gälla polismyndig­ het, distriktsåklagare eller utmätningsman. Det synes inte lämpligt att ålägga samtliga dessa myndigheter att mottaga deklarationer. Bestämmelsen om att deklaration kan lämnas till landsfiskal bör därför utgå utan att er­ sättas av någon annan bestämmelse. Det får ankomma på länsstyrelserna att tillse att sådana anordningar för avlämnande av deklarationer görs i kommunerna att borttagandet av möjligheten att lämna deklaration till landsfiskal inte innebär någon minskad service för allmänheten.

Såsom jag framhållit vid behandlingen av bestämmelserna i 43 § 1 mom. kommunalskattelagen bör tillämpningen av dessa bestämmelser läggas hos pi övningsnämnden. Detta föranleder viss ändring av 67 § taxeringsförord- ningen.

Ändring i förordningen om fartygsfonder

Departementschefen

I 2 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) om särskild investerings­ fond för avyttrat fartyg stadgas bl. a. att som förutsättning för avdrag skall gälla att den skattskyldige till länsstyrelsen överlämnat en av svensk bank utfärdad garantiförbindelse. Det har emellertid förekommit att skattskyldig velat lämna garantiförbindelse från annan kreditinrättning än svensk bank och att detta även i vissa fall godtagits. Enligt min mening bör en garanti­ förbindelse från annan kreditinrättning än svensk bank kunna godtas om länsstyrelsen anser att garantin innebär fullgod säkerhet. Bestämmelsen i 2 § bör ändras i överensstämmelse härmed. Detta föranleder även viss änd­ ring i 12 §.

Ändring i förordningen om konjunkturinvesteringsfonder

Departementschefen

I 4 § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning stadgas hl. a. att inbetalning i riksbanken inte får verkställas senare än den dag företaget jämlikt bestämmelserna i 34 § taxe- ringsförordningen har att avlämna självdeklaration för beskattningsåret. Sker inbetalning senare får avdrag för avsättning till investeringsfond ej åtnjutas. Det har vid tillämpningen av bestämmelserna visat sig föreligga ett behov av möjlighet att i undantagsfall kunna godtaga eu insättning, som verkställts efter den tid som stadgas i 4 §. Jag föreslår därför att Kungl. Maj :t får befogenhet att, om synnerliga skäl föreligger, medgiva att inbetal­ ning får verkställas vid senare tidpunkt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

81

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under framhållande av att hinder inte synes möta för att frågan behandlas av riksdagen senare än under innevarande vårsession hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprät­ tade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370);

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623);

3) förordning angående ändrad lydelse av 2 och 12 §§ förordningen den 19 februari 195b (nr bO) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg;

4) förordning angående ändrad lydelse av b § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det­ ta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

Kurigl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

83

Utredningens förslag

Bilaga

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 43 § och 57 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 ävensom punkt 1 av anvisningarna till 28 §, punkt 10 av anvisningarna till 29 § samt anvisningarna till 43 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

43 §.

Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag eller kan öva infly­ tande på företagets ledning, försålt varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i all­ mänhet gällande eller vidtagit andra liknande åtgärder och har, uppen­ barligen i följd härav, inkomsten av företaget blivit avsevärt lägre än den eljest skolat bliva, samt är tillika den, vilken inkomsten i stäl­ let tillförts, icke för inkomsten skatt­ skyldig här i riket, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den kan antagas hava upp­ gått, därest dylika åtgärder icke vid­ tagits.

1 mom. Föreligger intressege­ menskap mellan näringsidkare och har vid affärer dem emellan beträf­ fande varor, tjänsteprestationer eller annat avtalats priser eller andra vill­ kor, vilka avvika från dem som skul­ le hava avtalats mellan två av var­ andra oberoende företag (norma­ la villkor), skola avtalade vill­ kor gälla vid inkomstberäkningen, därest icke annat följer av vad ne­ dan stadgas.

Har på grund av åtgärder, som i nästföregående stycke sägs, skatt­ skyldigs inkomst blivit lägre än den skulle hava blivit, om normala vill­ kor avtalats, och har inkomst i stäl­ let tillförts någon, som icke har att för densamma utgöra skatt här i ri­ ket, skall den skattskyldiges inkomst av verksamheten i fråga omräknas till belopp, vartill inkomsten skulle hava uppgått, om normala villkor tillämpats.

Har vid avtal, som i första stycket avses, mellan här i riket skattskyl­ diga bestämts villkor, som i avse­ värd grad avvika från normala sådana, och har därigenom åstad­ kommits inkomstöverföring med be­ lopp, som icke är oväsentligt, och

samt av punkt 10 av

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse av punkt 1 av anvisningarna till 28 § se 1959:170 anvisningarna till 29 § se 1951:761.

• Sida 161
•  Original

84

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

är icke fråga om tillskott vid aktie­ teckning eller om överlåtelse av till­ gång samtidigt med den verksamhet, vari tillgången ingår, skola de skatt­ skyldigas inkomster omräknas på sätt i andra stycket sägs. Är inkomstöverföring genom avtal, som i första stycket sägs, att anse såsom utdel­ ning, för vilken mottagaren är skattskyldig, eller som gåva, för vilken skyldighet att erlägga gåvoskatt före­ ligger, eller kan inkomstöverföringen antagas vara ett led i åtgöranden, syftande till att erhålla obehörig förmån i beskattningsavseende, skall omräkning av inkomsterna dock all­ tid ske. Angående kooperativ före­ nings rätt till avdrag för utdelning i form av pristillägg, rabatter m. m. stadgas i 29 § 2 mom.

Hava här i riket skattskyldiga sinsemellan avtalat lägre ränta d gäld än normalt, skall på grund härav omräkning, som i tredje styc­ ket sägs, ej ske. Är gäldenären skatt­ skyldig för utdelning från borgenä­ ren, skall dock denne anses hava åt­ njutit skattepliktig inkomst med be­ lopp, motsvarande skillnaden mellan normal ränta och avtalad ränta.

2 mom. Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening dri­ vit rörelse i eget namn uteslutande för annat sådant bolags eller sådan förenings räkning, utan att i övrigt driva verksamhet i nämnvärd om­ fattning (s. k. kommissionärsbolag), och redovisas i följd därav inkoms­ ten av rörelsen hos det andra före­ taget, skall detta anses hava bedrivit kommissionärsbolagets rörelse, där­ est förhållandet mellan företagen bestått under hela beskattningsåret för vartdera företaget eller från den tidpunkt, då kommissionärsbolaget började bedriva verksamhet av något slag, samt beskattningsåren för före­ tagen utgått vid samma tidpunkt.

3 mom. Har svenskt aktiebolag i direkt ägo aktier i ett eller flera

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

86

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Bidrag, som enligt föregående

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1965

57

3 mom. Hava i annat fall än i 43 § sägs rörelseidkare, mellan vilka intressegemenskap råder (moderoch dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning), vid affärer sinsemellan genom åsättande av högre eller lägre pris än de i all­ mänhet gällande eller andra liknan­ de åtgärder åstadkommit, att in­ komst av deras rörelse i avsevärd

stycke utgör avdragsgill omkostnad respektive skattepliktig intäkt, be­ nämnes öppet koncernbidrag.

Äro ägareförhållandena inom en koncern sådana, att aktiebolagen el­ ler vissa av dem efter två eller flera fusioner enligt 774 § 1 och 2 mom. lagen den 74 september 194i om aktiebolag kunnat sammanslås med moderbolaget, äger detta under i första stycket angivna förutsätt­ ningar lämna öppet koncernbidrag till bolag, vilka på angivet sätt kun­ na fusioneras med moderbolaget.

Har bankaktiebolag eller har för­ ening, som är av beskaffenhet som i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekono­ miska föreningar sägs, i direkt ägo samtliga aktier i ett eller flera sven­ ska aktiebolag, må, under i första stycket angivna förutsättningar öppet koncernbidrag lämnas mellan bankaktiebolaget respektive för­ eningen och bolagen eller ock mel­ lan bolagen.

Öppet koncernbidrag skall anses utgöra kostnad och intäkt i förvärvs­ källa, vartill vederbörande företags huvudsakliga verksamhet är hänförlig. Avser det mottagande företagets huvudsakliga verksamhet icke jord­ bruksfastighet, annan fastighet eller rörelse, skall bidraget hänföras till förvärvskälla i det inkomstslag, i vil­ ket det utgivande företaget erhållit avdrag för bidraget.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

3 in o m. Har avtal, som i 43 £ 7 mom. första stycket avses, föranlett att skattskyldigs inkomst i icke ovä­ sentlig mån redovisats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats, om intressegemen­ skap icke förefunnits, och har om­ räkning av inkomsten enligt nämnda moment icke skett, skall såsom be­ skattningsort för den näringsidkare,

89

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nät eller genom öppet koncernbi­ drag, överförts från en kommun till annan kommun, stadgas i 57 § 3 mom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1965

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad itppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att lagen icke skall äga tillämpning vid 1965 års taxering eller vid eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.