Prop. 1965:65
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
1
Nr 65
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för bud
getåret 1965/66 till statsdepartementen, m. m., given Stockholms slott den 26 februari 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begärs på grundval av departementsutredningens förslag rörande statsdepartementens organisation medel för budgetåret 1965/66 för departementen utom utrikes- och civildepartementen.
Normalorganisationen för statsdepartement föreslås bestå av arbetsenhe ter som inom lämpligt avgränsade sakområden svarar för såväl planering och riktlinjer som handläggning av löpande ärenden. Chefstjänstemännen i departementen, dvs. statssekreteraren, expeditionschefen och rättschefen, skall utöva var sina funktioner över departementets hela verksamhetsom råde. För biträde med samordning, planering och budgetarbete samt i vissa departement med internationella ärenden och med lagstiftningsarbete och juridiskt-konsultativ verksamhet föreslås särskilda sekretariat. Samord ningsuppgifter med avseende på det statliga utredningsväsendet föreslås i ökad utsträckning ankomma på statsrådsberedningen. Ytterligare administ rativa arbetsuppgifter föreslås överförda till statsdepartementens organisa- tionsavdelning. Den nya departementsorganisationen medför förbättrade re surser främst för planering och samordning men avser även att ge förutsätt ningar för en effektivare handläggning över huvud.
I propositionen framläggs också förslag om ökade resurser för plane ringsverksamheten i verk och myndigheter.
1
Bihang till riksdagens protokoll I9(>.r>. 1 samt. Nr 66
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26
februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
E
denman
, H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
1 statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i av-
bidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna pre
liminära belopp för anslagen till statsdepartementens avlöningar och om
kostnader samt till kommittéer m. m. och extra utgifter, med undantag för
utrikesdepartementet.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har ti
digare i dag anmälts av statsrådet Hermansson. Anslagen för de berörda
departementen, med undantag för civildepartementet, har tidigare i dag an
mälts av vederbörande departementschefer.
1 detta sammanhang torde jag få ta upp frågan om planeringsresurser
hos verk och myndigheter. Jag vill erinra om att jag i prop. 1964: 1 (bil. 2
s. 7) i samband med förslag till förstärkning av departementens resurser
för långsiktig planering även berörde planeringen på förvaltningsplanet. Jag
underströk att utvecklingen av en effektiv och samordnad planeringsverk
samhet inom samhällssektorn förutsatte att man även förstärkte plane-
ringsresurserna i verk och myndigheter, där tyngdpunkten i utredningsar
betet borde ligga. De rent organisatoriska frågorna rörande detta arbete
skulle utredas närmare, liksom formerna för samarbetet och samråd i pla
neringsfrågor på olika områden. På utbildningens och forskningens områden
kunde förslag dock redovisas redan till fjolårets riksdag.
För att kartlägga planeringsläget inom verk och myndigheter tillsattes
i februari 1964 en arbetsgrupp inom finansdepartementet, vilken antog
benämningen verksplaneringsgruppen. Gruppen har redovisat sina över
väganden i en den 19 oktober 1964 dagtecknad promemoria angående lång
tidsplaneringen i ämbetsverken.
3
Verksplaneringsgruppcn framhåller att det är ett effektivitetsintresse i iöretagsmässig mening att verken förfogar över resurser för översiktlig långtidsplanering. Gruppens studier har bestyrkt antagandena om alt den systematiska och kontinuerliga beredskapen inför framtida förändringar behöver förbättras. Den har därför ansett det angeläget att utbyggnaden av planeringsfunktionen inom verk och myndigheter kan påbörjas snarast. Den har vidare bedömt det som väsentligt att insatserna efter en tid kan omprövas och eventuellt ändras i enlighet med vunna erfarenheter.
Jag biträder verksplaneringsgruppens uppfattning att förstärkningen av- verkens planeringsresurser bör ges i sådan form att de enkelt kan sättas in och sedan anpassas efter de erfarenheter man får av den fortsatta pla neringsverksamheten. Det synes mig därför lämpligt att medel för ändamå let för nästa budgetår anvisas över departementens kommittéanslag. Här igenom kan en försöksverksamhet komma till stånd utan bundenhet till eu last organisation. I det första stadiet kan det bli fråga om att anlita perso nal för att arbeta igenom problemställningar och lägga upp program för den fortsatta planeringsverksamheten. Omedelbara resultat kan inte väntas. De långsiktiga vinsterna i form av bättre effektivitet och en inera ändamåls enlig fördelning av tillgängliga resurser kan dock väntas bli betydande.
Medelsbehovet på verksplanet för en försöksverksamhet som den verks- planeringsgruppen förordat har beaktats av vederbörande departements chefer vid beräkningen av de olika departementens kommittéanslag. Erfor derliga medel bör sedermera av Kungl. Maj :t ställas till verkens förfogande som förstärkning av vederbörligt avlöningsanslag.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t en ligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10) fat tat beslut.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro tokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Wettergren
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
5
Bilaga 1
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock
holms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
, ministern för utrikes ärendena N
ilsson
, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Statsrådet Hermansson anmäler efter gemensam beredning med statsrå
dets övriga ledamöter fråga om statsdepartementens organisation och arbets
former med undantag av utrikesdepartementets samt anför.
På föredragning av chefen för justitiedepartementet uppdrog Kungl.
Maj :t den 5 juni 1963 åt mig att utreda statsdepartementens organisation
och arbetsformer med undantag för utrikesdepartementets. Utredningen har
antagit benämningen departementsutredningen. Uppdraget har slutförts i
vissa delar och jag ber nu att få redovisa dessa.
Nuvarande förhållanden
Departementen — Kungl. Maj ris kansli — har till uppgift att bereda rege-
ringsärcndena och att ombesörja expedieringen av konseljbesluten. De är
däremot inte beslutande organ.
Vid departementalreformen år 1840 uppdelades Kungl. Maj ris kansli i
sju särskilda expeditioner, avpassade efter de dåvarande sju departementen,
var och en under ledning av en expeditionschef. Tyngdpunkten i kansliex
peditionernas arbete lades på deras uppgifter att besörja protokollföring
och expedition. Så småningom ökade emellertid arbetet med beredning av
ärenden. Detta arbete krävde kvalificerade biträden åt expeditionscheferna
och för ändamålet tillkom under 1870-talet kanslirådstjänster.
I flertalet departement växte arbetsvolymen efter hand och expeditions
chefens göromål blev alltför betungande. Expeditionscheferna i dessa de
partement nödgades under längre perioder ta ledigt från befattningen med
6
huvuddelen av de löpande ärendena för att kunna ägna sig främst åt propo-
sitionsarbete. De löpande ärendena uppdrogs därvid åt en t.f. expeditions
chef. Expeditionschefstjänsten i fem av de dåvarande åtta departementen
delades år 1918 i en statssekreterare änst och en expeditionschefstjänst.
Fördelningen av uppgifterna dem emellan blev i princip densamma som
den nu gällande, till vilken jag återkommer i det följande.
F. n. gäller i fråga om statsdepartementen och deras organisation följan
de. Enligt 5 § regeringsformen skall för särskilda grenar av rikets styrelse
finnas statsdepartement till det antal som bestäms genom en av Kungl.
Maj :t och riksdagen gemensamt stiftad lag. För varje departement utser
Kungl. Maj :t en av statsrådets ledamöter till chef. Departementens benäm
ningar och fördelningen av ärendena dem emellan bestäms enligt sam
ma författningsrum av Kungl. Maj:t genom en särskilt utfärdad, offentligen
kungjord stadga.
Antalet statsdepartement skall enligt lagen den 11 april 1947 (nr 152)
om antalet statsdepartement och statsråd utan departement vara elva. De
ras namn framgår av stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsde
partementen, som också innehåller bestämmelser om ärendenas fördelning
mellan departementen. Vissa föreskrifter om departementens organisation
finns i instruktionen den 31 december 1921 (nr 744) för befattningshavar
na i statsdepartement. Enligt 5 § instruktionen förordnar departementsche
fen om byråindelning inom departementet och skall byrå stå under chef
skap av kansliråd eller byråchef. Av paragrafen framgår vidare att rättsav-
delning kan finnas i departement.
Instruktionen gäller inte utrikesdepartementet för vilket särskild instruk
tion utfärdats. Vad som sägs i det följande avser ej utrikesdepartementet.
Varje departement är uppdelat i avdelningar. I samtliga finns två avdel
ningar, nämligen en statssekreteraravdelning och en expeditionschefsavdel-
ning. Fördelningen av uppgifterna mellan dessa avdelningar ansluter i stort
sett till den arbetsfördelning mellan statssekreterare och expeditionschef
som föreskrivs i instruktionen. Enligt denna skall statssekreteraren ansvara
för utarbetandet av departementets andel i statsverkspropositionen och av
departementets övriga propositioner till riksdagen samt även i övrigt hand
ha frågor som kan bli föremål för riksdagens handläggning, varjämte han
skall se till att riksdagens skrivelser, som angår departementets förvalt
ningsområde, blir vederbörligen handlagda. Expeditionschefen åligger en
ligt instruktionen att ägna slutlig granskning åt koncepten till utgående ex
peditioner innan de lämnas till utskrift samt att övervaka de löpande ären
denas gång och se till att följdriktighet och enhetlighet därvid iakttas.
Rättsavdelning finns -— med undantag för justitiedepartementet där sär
skilda förhållanden råder — i samtliga departement utom handelsdeparte
mentet och civildepartementet, vilket senare departement i stället har en för-
fattningsavdelning. På rättsavdelning ankommer arbetet med lagar och
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 är 1965
7
andra författningar som tillhör departementets arbetsområde. Rättsavdel- ningarna har tillkommit successivt sedan slutet av 1930-talet.
I vissa departement har vidare, i huvudsak under senare år, organiserats en eller flera avdelningar för särskilda verksamhetsområden. I försvarsde partementet fanns till årsskiftet 1964/65 en organisationsavdelning för or ganisations- och rationaliseTingsärenden. Vidare finns i försvarsdeparte mentet en samordningsavdelning för samordning av totalförsvaret, i finans departementet en ekonomisk avdelning för nationalbudgetarbetet och den ekonomiska planeringen och en budgetavdelning för budgetgranskningsupp- gifter, i ecklesiastikdepartementet en arbetsgrupp för prognos- och allmän planeringsverksamhet under ledning av en chef med ställning som avdel ningschef och en kulturavdelning för ärenden rörande allmänna kultur- och bildningsändamål samt högre konstnärlig utbildning, i handelsdepartemen tet en handelsavdelning för ärenden rörande internationellt ekonomiskt samarbete och handelsförhandlingar med främmande makter m. m. samt en industriavdelning för ärenden rörande den industriella strukturutveckling en, förvaltningen av de under departementet sorterande statliga bolagen och energipolitiken, i inrikesdepartementet en landsstatsavdelning samt i civil departementet en tjänsteförteckningsavdelning.
Samtliga expeditionschefsavdelningar är indelade i byråer och byråindel ning har på sina håll genomförts även inom statssekreteraravdelningarna. Däremot förekommer indelning i byråer endast undantagsvis i fråga om de övriga avdelningarna. I justitiedepartementet finns fristående byråer för nådeärenden och medborgarskapsärenden.
Departementens nuvarande organisation kan som jag redan antytt sägas i princip bygga på en tudelning av arbetsuppgifterna som anknyter till ar betsfördelningen mellan statssekreterare och expeditionschef. Å ena sidan är fråga om uppgifter av mera politiskt-samhällsekonomisk art som väsent ligen rör sig om planering och utfärdande av riktlinjer i form av utrednings direktiv, författningar, regleringsbrev o. d. Dessa uppgifter brukar föras till statssekreteraravdelningarna och, när de är av rättslig art, rättsavdel- ningarna. Å andra sidan rör det sig om en verksamhet som mera har karak tär av löpande förvaltning och innebär tillämpning i konkreta fall av gäl lande föreskrifter. Sådana ärenden hör som regel till expeditionschefsavdel- ningarna och i viss omfattning till rättsavdelningarna. Tudelningen är inte konsekvent genomförd. Dels måste gränsen mellan de båda områdena med nödvändighet bli flytande och i praktiken är också gränsdragningen olika i skilda departement. Dels har det i viss omfattning inrättats arbetsenheter med uppgifter inom båda områdena, i regel i form av avdelningar men i några fall som byråer.
Den organisatoriska uppbyggnaden av departementen bär givetvis be stämts av dcpartementsarbetets utveckling. Kännetecknande för denna bär varit eu successiv ökning av arbetet på statssekreterarsidan, varigenom
8
tyngdpunkten alltmera kommit att förskjutas till riktlinjegivningen och
den därmed sammanhängande planeringsverksamheten. Utvecklingen har
tid efter annan föranlett olika punktvis insatta organisatoriska förändringar
och förstärkningar i departementen. Någon mera samlad översyn av deras
organisation har inte skett sedan år 1956 då en utredning gjordes om perso
naluppsättningen inom i huvudsak statssekreteraravdelningarna, vilken led
de till vissa organisatoriska ändringar och inrättande av ett antal högre
tjänster (prop. 1957: 1 bil. 2 s. 7).
Sedan år 1948 finns, huvudsakligen för vissa kamerala uppgifter för de
partementens räkning, statsdepartementens organisationsavdelning. Denna
är organisatoriskt inordnad i finansdepartementet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Föredraganden
Huvuduppgifterna för departementsutredningen är enligt direktiven
1. delegering och decentralisering av ärenden som avgörs av Kungl. Maj :t,
2. departementens interna organisation,
3. samordning mellan departementen och
4. uppgifterna för statsdepartementens organisationsavdelning.
Delegering och decentralisering
Frågan om delegering och decentralisering av ärenden bearbetas inom ut
redningen av en särskild arbetsgrupp under ledning av byråchefen i han
delsdepartementet Erik Berggren. Arbetet har hittills huvudsakligen varit
av förberedande art men i 20 olika promemorior, som överlämnats till ve
derbörande departementschefer, har överflyttning av beslutanderätt från
Kungl. Maj :t till underlydande organ föreslagits. I ett par fall har promemo
riorna föranlett förslag i årets statsverksproposition. Avsikten är att på det
ta sätt genomgå ärendegrupp efter ärendegrupp och — oavsett antalet ären
den som årligen förekommer inom gruppen — upprätta promemorior med
förslag i de fall där beslutanderätten anses kunna flyttas från Kungl. Maj :t.
Dessa förslag torde efter remissbehandling och beredning få anmälas av ve
derbörande departementschefer. Enligt min mening är det angeläget att
befria departementen från rutinbetonade eller annars mindre väsentliga
ärenden och en stor mängd ärenden i övrigt av löpande natur. Denna del av
utredningen är tidskrävande och torde knappast vara färdig förrän nästa
år. Frågan torde för övrigt även därefter böra fortlöpande uppmärksammas.
Jag vill nu ta upp endast en fråga som hör till denna del av arbetet. I sam
band med lagstiftning eller hemställan om anslag e. d. har i en del fall den
föredragande departementschefen uttalat att beslutanderätten i vissa ären
den bör ankomma på Kungl. Maj :t eller gjort något liknande uttalande som
kan tolkas som ett förslag att uppgiften skall åvila Kungl. Maj :t och inte
9
underordnat organ. Om något annat inte framgår av sammanhanget, torde sådana yttranden i regel vara att fatta enbart som en upplysning om den ord ning soin departementschefen under dåvarande förhållanden ansåg ligga närmast till hands och alltså inte hindra Kungl. Maj :t att nu föreskriva att ärendena skall avgöras av underordnad myndighet. Men även om ett sådant uttalande någon gång skulle ha en annan innebörd så att det kan sättas i fråga om inte avsikten varit att ärendena skulle prövas i konselj, bör Kungl. Maj :t inte längre vara bunden därav, eftersom behovet av delegering och decentralisering numera har en helt annan styrka än tidigare. Detta kan na turligtvis inte gälla om det i lag eller annan av riksdagen beslutad författ ning föreskrivs att ärendet skall prövas av Kungl. Maj:t och inte heller om det framgår att riksdagen avsett att eu sådan bestämmelse verkligen skulle för framtiden gälla som föreskrift för användning av ett anslag. Men i övriga fall bör uttalanden av den art som jag åsyftar — om riksdagen inte har nå got att invända däremot — inte utgöra hinder för Kungl. Maj :t att flytta be slutanderätt till underordnad myndighet.
Departementens interna organisation
Den huvuduppgift som utredningen uppfattat som sin viktigaste rör de partementens interna organisation. Direktiven anger här som utgångspunk ter att departementen skall bibehålla sin ställning som beredande organ och att den traditionella arbetsfördelningen mellan regeringen och andra för valtningsorgan fortfarande skall gälla. Jag har i överensstämmelse härmed i utredningsarbetet utgått från att departementen inte skall vara beslutande organ utan att besluten liksom hittills -— med några få, i sammanhanget be tydelselösa undantag — skall fattas av Kungl. Maj :t i statsrådet på depar tementschefs eller annat statsråds föredragning.
Jag har vidare utgått från att organisationen skall utformas för den nu varande situationen där verken är fristående från departementen med ett självständigt ansvar för sin verksamhet och liksom hittills i huvudsak om besörjer den löpande förvaltningen medan arbetet med samordning, plane ring i stora drag och utformande av de viktigare riktlinjerna bedrivs i de partementen.
Direktiven bygger på tanken att utredningsarbetet huvudsakligen skall äga rum utanför departementen, i underlydande organ och genom kommit téer och särskilt tillkallade sakkunniga. Jag delar uppfattningen att vid den funktionsuppdelning som vi har mellan myndigheter och departement ut redningsarbetet och insamlandet av data och annat material väsentligen bör och måste ske utanför departementen. Men det är nödvändigt att departe menten har en sådan kvalitativ och kvantitativ kapacitet och organisation alt det blir möjligt alt där bedöma och självständigt värdera de utredning ar och det material som kommer in. Departementsorganisationen skall ock så göra det möjligt för departementschefen all lägga fram riktlinjer för den
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
10
planering som skall ske inom underlydande verk och myndigheter. Det är
dessutom naturligt att departementschefen skall kunna självständigt ta ini
tiativ och låta utforma dessa på sätt som hittills skett i form av departe
mentspromemorior eller ge uttryck för dem vid anmälan av propositioner
till riksdagen.
Departementen är med andra ord regeringens stabsorgan där arbetet med
planeringen och utformningen av dess politik äger rum. Denna verksamhet
har också i allt högre grad blivit departementens huvuduppgift. Utveck
lingen kan illustreras med bl. a. det faktum att antalet anställda inom de
tio departementen och statsrådsberedningen ökat från 576 år 1956 till 842
år 1964 eller med ca 47 %, medan antalet konselj ärenden med undantag
för utrikesdepartementets ärenden praktiskt taget inte förändrats från år
1955 till år 1963 (omkring 38 500 vartdera året). Personalökningen synes i
allt väsentligt hänföra sig till statssekreteraravdelningarna där planerings
arbetet — vars omfattning ej på samma sätt som de löpande ärendenas
återspeglar sig i antal konselj ärenden — huvudsakligen äger rum.
Det är uppenbart att förskjutningen mot en alltmera ökad betydelse av
den del av departementens verksamhet som rör planering och vidareutveck
ling måste väntas fortsätta. Samhällsutvecklingen och de växande kraven
på långsiktighet i bedömningarna medför, som jag redan framhållit, att pla
neringen får allt större omfattning och vikt. Den centrala planeringen av
statens verksamhet ankommer i första hand på regeringen och måste för
utsättas komma att i ökande grad sätta sin prägel på dess arbete. En fram-
åtsyftande organisation av regeringens beredande organ, statsdepartemen-
ten, måste ske med denna utveckling för ögonen.
Vid anpassningen av departementens organisation efter deras funktion
som planeringsorgan måste emellertid även deras ställning som beredande
organ i sista instans av förvaltningsprocessen beaktas. Rättssäkerhetskravet
bör därför vara den andra grundläggande utgångspunkten för övervägan
dena rörande departementens organisation. Även om departementen befrias
från en del av de löpande ärendena har rättssäkerhetskravet oförändrad
styrka. Det berör inte bara de löpande ärendena utan verksamheten i dess
helhet.
En tredje viktig utgångspunkt är önskemålet att departementens organisa
tion blir tillräckligt smidig. Inte minst av hänsyn till departementens karak
tär av planeringsorgan måste det vara lätt att anpassa resurserna efter olika
behov och förhållanden. Departementschefen måste snabbt kunna förskjuta
tyngdpunkten i arbetet från ett område till ett annat eller ta upp ett nytt
område till bearbetning. Organisationen måste vid behov kunna förstärkas
med experter från olika områden. Det är också viktigt att arbetet bedrivs
så nära under departementschefen som möjligt.
Enligt direktiven skall vid upprättande av förslag till de skilda departe
mentens organisation även undersökas om integration kan ske av de olika
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
11
avdelningarna i departementen. Integrationstanken syftar till att upphäva
den av mig förut nämnda tudelningen av departementens organisation i
eu statssekreteraravdelning, där arbetet med planering och riktlinjer i form
av utredningsdirektiv, propositioner, författningar, regleringsbrev o. d. sker,
och en expeditionschefsavdelning för handläggning av löpande ärenden och
tillämpningsfrågor. Jag bortser t. v. från de ytterligare avdelningar som
förekommer. Några av dessa, bl. a. rättsavdelningarna, handhar en del av
den verksamhet som enligt grunduppdelningen hör till statssekreteraravdel-
ningen, medan andra har uppgifter från båda sidorna.
Integrationen skall enligt direktiven innebära att departementsorganisa-
tionens tudelning upphör och att i stället arbetsenheter tillskapas som inom
lämpligt avgränsade sakområden svarar för såväl arbetet med planering och
riktlinjer som handläggningen av tillämpningsfrågor och löpande ärenden.
I siället för den nuvarande indelningen efter ärendenas art får man alltså
en indelning efter ärendenas sakliga sammanhang.
Med eu integrerad organisation får man för varje sakområde en speciali
serad arbetsenhet där kunskaperna och erfarenheten på området samlas.
Detta ger goda möjligheter att vid planering och utfärdande av riktlinjer
tillgodogöra sig lärdomar från tillämpningen av tidigare bestämmelser. Även
för handläggningen av de löpande ärendena bör det vara en fördel att bered
ningen sker inom en arbetsenhet där det finns god kännedom om intentio
nerna bakom de regler som skall tillämpas. Den integrerade organisationen
främjar samordningen inom sakområdena och behovet av förstärkning av
samordningsresurserna begränsar sig alltså till alt avse huvudsakligen sam
ordningen mellan dessa områden. Personal med uppgifter inom ett sakom
råde behöver inte längre delas på två avdelningar och arbetsbördan bör
kunna fördelas jämnare. Jag vill samtidigt framhålla att vid arbetsanhop-
ning inom ett sakområde arbetskraft bör kunna ställas till förfogande från
därav inte berörda delar av departementet. Särskilt bör beaktas att vid ök
ning av arbetet på riksdagssidan eller med planeringsuppgifterna personal
finns tillgänglig för beredningen av förvaltningsärenden. Sammanfattnings
vis finner jag att en integrerad organisation klart är att föredra framför den
nuvarande tudelade.
Direktiven tar vidare upp chefstjänstemännens ställning i departementen
och framhåller särskilt att integrationen aktualiserar expeditionschefernas
ställning. Jag delar den i direktiven uttalade uppfattningen att det i varje
departement krävs eu kvalificerad tjänsteman som organisatoriskt är place
rad ovanför de nyss nämnda arbetsenheterna med uppgift att svara för lag
enligheten och enhetligheten och över huvud för den formella sidan av verk
samheten. I samband med frågan om dennes inplacering i organisationen
övervägs lämpligen departementsledningen i övrigt.
Statssekreterarens nuvarande ställning som den högste tjänstemannen i
departementet bör bibehållas. Statssekreterarens och expeditionschefens
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
12
uppgifter hänför sig i princip till departementets hela arbetsfält. De sam
hällsekonomiska och liknande aspekter som statssekreteraren har att be
vaka bör helt naturligt göra sig gällande i fråga om åtminstone de vikti
gaste av de löpande ärenden som nu tillhör expeditionschefsavdelningen,
dvs. i stort sett i fråga om de löpande ärenden som är av den art att de mås
te handläggas i departementen. Planeringen och kraven på att verksamheten
överensstämmer med denna bör självfallet också göra sig gällande i depar
tementets hela arbete. Det är vidare i hög grad befogat att den kontroll av
följdriktighet och enhetlighet och därmed även av lagenlighet som är expe
ditionschefens uppgift omfattar departementets hela verksamhet och såle
des även de frågor som nu handläggs på statssekreteraravdelningen.
Mellan dessa båda chefstjänstemän gäller alltså en funktionsuppdelning,
som i princip bör tillämpas i alla ärenden och frågor, dvs. inom varje sak
område. Dessa tjänstemäns uppgift bör i första hand vara att var och en på
sitt område biträda departementschefen med utformningen av de stora lin
jerna i departementets planerande och övriga verksamhet samt med sam
ordningen mellan de förut förordade arbetsenheterna. Härvid skall statssek
reteraren svara för de politiskt-samhällsekonomiska aspekterna och expe
ditionschefen för de nyss nämnda formella synpunkterna.
Själva det handläggande arbetet bör utföras inom arbetsenheterna. An
svaret för handläggningen av frågor och ärenden och för ärendenas gång
bör alltså ligga där. Detta bör gälla såväl budget, propositioner och rikt
linjer av olika slag som de löpande ärendena och föredragningen inför
departementschefen. Även arbetet med planeringen bör i den mån den
håller sig inom sakområdet utföras inom vederbörlig arbetsenhet. För att
göra organisationen så smidig som möjligt föreslår jag att ansvaret för
arbetet inom ett sakområde läggs på en person i egenskap av huvudman
för detta. Någon fast indelning av personalen i sektioner e. d. inom ar
betsenheterna bör inte förekomma. Naturligtivs bör arbetsfördelningen mel
lan huvudmännen inte hindra att särskilda uppgifter, även sådana som
rör en eller flera huvudmäns områden, tillfälligt uppdras åt annan person
eller en speciell arbetsgrupp.
Närmare gränsdragning mellan chefstjänstemännens och huvudmännens
uppgifter synes inte kunna ske genom generella, detaljerade regler. Och
gränsdragningen bör heller inte låsas fast. Den bör kunna anpassas efter
olika omständigheter såsom sakområdets art, tjänstemännens personliga
läggning m. m. Över huvud torde i departementen, som är beredande och
planerande organ, en anda av god samarbetsvilja vara minst lika viktig som
en fast ansvarsfördelning.
Som jag förut sagt torde i en organisation som den nu skisserade behovet
av särskilda åtgärder för samordningen inom departementen i huvudsak
angå samordningen mellan sakområdena. Särskilda åtgärder torde böra vid
tas för att underlätta departementschefens och chefstjänstemännens arbete
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
13
med samordningen och planeringen inom departementen. Detta bör främst ske så att ett stabsorgan, ett planerings- och budgetsekretariat, inrättas med uPP8*ft att lämna biträde vid den översiktliga planeringen, samordningen av budgetarbetet och redigeringen av departementets andel i statsverkspro positionen. En följdriktig tillämpning av de principer som jag har förordat för departementsorganisationen skulle innebära en fördelning av de inter nationella ärendena i huvudsak på de olika sakenheterna. En sådan ordning synes också böra i princip förordas. I departement där de internationella ärendegrupperna är av större omfattning eller där handläggningen av inter nationella ärenden är fördelad på ett flertal sakområden kan dock behövas ett organ som bistår chefstjänstemännen vid samordningen av det interna tionella arbetet och utgör departementets kontaktorgan gentemot utrikesde partementet. Detta organ bör ugöras av ett internationellt sekretariat i stabs- ställning.
Jag återkommer nu till rätlsnvdeiningarna. En konsekvent tillämpning av de principer för departementsorganisationen som jag skisserat skulle med föra, att rättsavdelningarna avskaffas och att varje huvudman förses med erforderligt lagtekniskt och juridiskt-konsultativt biträde samt att rättsav- delningschefens uppgifter fördelas mellan statssekreteraren, expeditions chefen och huvudmännen för sakområdena efter den arbetsfördelning mel lan dem som jag förut talat om. Detta förefaller emellertid inte genomför bart i praktiken. De flesta sakområden torde inte ge fullt arbete för ett så dant biträde. Inom många sakområden skiftar behovet starkt från tid till annan. Vissa departement förutom justitiedepartementet har också lagstift- ningsuppgifter som — i varje fall tidvis — är av sådan tyngd att det inte är möjligt för statssekreteraren och expeditionschefen att hinna med dem. Inte heller kan det förutsättas att av dessa tjänstemän alltid någon har den för Iagstiftningsuppgifter lämpliga utbildningen. Lagstiftningsuppgifter fö rekommer dessutom som inte lämpligen kan inordnas i någon arbetsenhet. Inom varje departement bör därför särskild personal finnas för lagstiftning och annat författningsarbete samt juridiskt-konsultativa uppgifter. Med hänsyn till behovet av att lagstiftningsaspekterna beaktas på ett så tidigt stadium av planeringsarbetet som möjligt bör utöver statssekreteraren och expeditionschefen finnas en chefstjänsteman, en rättschef, med uppgift, förutom juridisk konsultverksamhet, alt svara för större delen av stats sekreterarens och för expeditionschefens funktioner med avseende på lag stiftningen. Detta måste självfallet ske i nära samarbete med statssekrete raren och expeditionschefen så atl den önskvärda samordningen i politiskt- samhällsekonomiskt och formellt avseende inte försummas. Det bör vidare åligga honom att svara för författningsarbetet och därmed jämförliga upp gifter i samarbete med vederbörande huvudman och dennes personal. På rättschefen bör vidare ankomma att såsom huvudman handlägga sådana lagstiftningsärenden som är av den omfattning eller så fristående från ar
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
14
betsenheternas sakområden att de inte lämpligen kan inpassas i någon hu vudmans arbetsuppgifter och även löpande ärenden som hänger nära sam man med lagstiftningsarbetet. Det bör inte vara uteslutet att i vissa depar tement anförtro rättschefens uppgifter åt expeditionschefen. I departement där ytterligare särskild personal behövs för rättsärenden bör denna bilda ett särskilt serviceorgan för hela departementets behov, ett rättssekretariat, under rättschefens ledning.
Jag förordar alltså att departementens interna organisation i princip ut formas enligt följande huvudgrunder. Jag hänvisar till en tablå, vilken torde få fogas till protokollet i ärendet som bilaga. Den nuvarande tudelningen av organisationen upphör. Indelning i statssekreterar- och expeditionschefsav- delningar eller i andra avdelningar skall inte längre förekomma. Statssekre teraren är departementets främste tjänsteman liksom hittills. Chefstjänste männen i departementet, dvs. statssekreteraren, expeditionschefen och rätts chefen, skall utöva särskilda funktioner över departementets hela verksam hetsområde. För biträde med samordnings-, planerings- och budgetarbetet samt i vissa departement för biträde med internationella ärenden finns sekretariat. Härjämte finns i de departement där behov föreligger därav ett organ för biträde med lagstiftning och för juridiskt-konsultativ verksamhet, ett rättssekretariat. För den handläggande verksamheten svarar inom de särskilda sakområdena en huvudman för området med biträde av den per sonal som är avdelad för detta. I åtminstone ett par departement, främst finansdepartementet, måste vissa avvikelser från denna principiella organi sation ske. Även i dessa bör dock största möjliga överensstämmelse med principorganisationen eftersträvas.
Den nu skisserade principorganisationen för enskilt departement medför förbättrade resurser för planering och samordning jämfört med nuvarande organisation. Genom tillkomsten av huvudmän för avgränsade sakområden — vilken organisation i och för sig ger ökade planeringsresurser — avlas tas chefstjänstemännen uppgifterna i samband med den omedelbara arbets ledningen till förmån för viktigare planerings- och samordningsfrågor, var jämte till deras disposition vid arbetet med dessa frågor ställs personal i stabsställning. Den föreslagna organisationen ger sålunda förutsättningar för en effektivare handläggning i departementen. Dessutom innebär den nya organisationen bättre möjligheter att tillgodose rättssäkerhetskraven.
Den nya organisationen kan uppenbarligen inte genomföras omedelbart utan det krävs en viss omställningstid. Inte minst hänsynen till personalen gör en sådan nödvändig.
För att den avsedda effekten av omorganisationen skall till fullo uppnås är det angeläget att rutinbetonade och andra mindre väsentliga regerings ärenden överflyttas till andra organ. Jag vill än en gång understryka vikten av effektiva åtgärder i detta syfte så att regeringen och departementen kan koncentrera sitt arbete på de större och viktigare frågorna. Av samma skäl
Knngl. Maj:ts proposition nr 65 år 1665
15
bör också en del administrativa och liknande göromål avlastas departemen ten. Iill denna fråga återkommer jag i det följande. Jag vill vidare erinra om att frågan om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten övervägs av förvaltningsdomstolskommittén. I den mån det inte går att tillräckligt snabbt minska antalet konselj ärenden bör det vara möjligt att tillfälligt inrätta en särskild arbetsenhet inom berörda de partement för handläggning av sådana ärenden.
Enligt direktiven bör utredningen upprätta förslag till organisation av departementen. Sådana förslag har upprättats för samtliga av utredningen berörda departement utom civildepartementet. Förslagen redovisas av de partementscheferna. Utformningen av civildepartementets organisation bör ske samtidigt som ställning tas till organisationen för ett nytt statligt för- liandlingsorgan utanför civildepartementet. Proposition med förslag om in rättande av ett sadant organ avses skola föreläggas riksdagen senare i vår.
Beträffande principerna för departementens interna organisation har ut redningen haft överläggningar med statsdepartementens företagsnämnd och representanter för Statsdepartementens SACO-förening.
Samordningen mellan departementen
I fråga om den tredje av utredningens huvuduppgifter, samordningen mellan departementen, har sedan uppdraget lämnades inträffat dels att en statssekreterarbofattning inrättats i statsrådsberedningen, dels att ytterli gare ett statsråd utan departement utnämnts. Både detta statsråd och stats sekreteraren sysslar huvudsakligen med samordningsfrågor.
Som kommer att framgå av det följande krävs med hänsyn till den allt mer ökande arbetsvolyinen i departementsorganisationen genomgående per sonalförstärkningar vid de särskilda departementen. De ökande arbetsupp gifterna ligger främst på områdena för planering, samordning och vidare utveckling. Även inom statsrådsberedningen har detta slag av uppgifter ökat. Bl. a. synes behovet av samordning inom och överblick över det statli ga utredningsväsendet ställa nya krav på statsrådsberedningen.
Rådande förhållanden i fråga om samordningen mellan departementen torde ej ge skäl till anmärkning. Jag vill erinra om att samtliga de 16 stats rådsämbeten, som lagen den 11 april 1947 (nr 152) om antalet statsdeparte- ment och statsråd utan departement medger, f. n. är tillsatta. Kungl. Maj :t bör emellertid inte vara hindrad att utnämna ytterligare ett statsråd om behov skulle uppkomma därav, t. ex. för samordningsuppgifter eller avlast ning av någon departementschef. Den ändrade lagstiftning som detta förut sätter torde få anmälas i annat sammanhang.
Statsdepartementens organisationsavdelning
I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (prop. 1 bil. 9, SU 7, rskr 7) in rättades statsdepartementens organisationsavdelning den 1 juli samma år.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
16
Organisntionsavdelningens verksamhet kom på ett tidigt stadium att kon centreras till löpande kamerala arbetsuppgifter. Denna utveckling accen tuerades ytterligare då fr. o. m. den 1 juli 1961 utanordningar från ansla gen till extra utgifter och till kommittéer och utredningar genom sakkunni ga överfördes från statskontorets fondbyrå till organisationsavdelningen (prop. 1960: 126, SU 107, rskr 282). Organisations- och rationaliserings- verksamheten kom således — bortsett från de kamerala lunktionerna — att spela en underordnad roll.
Mot bakgrund av den växande arbetsbelastningen för statsdepartementen framstår det som jag tidigare framhållit såsom angeläget att den handläg gande personalen i departementen i största möjliga utsträckning kan ägna sig åt egentliga departementsuppgifter och inte behöver syssla med admi nistrativa göromål annat än när detta är oundgängligen nödvändigt. Vidare bör åtgärder vidtas för att de arbetsuppgifter som är förenade med departe- mentsorganisationens administration skall kunna utföras så rationellt som möjligt. Inom utredningen har därför en allmän genomgång av handlägg ningen av administrativa göromål i departementen gjorts. Som ett resultat härav föreslås i det följande att ytterligare kanslisttjänster inrättas i de partementen för att möjliggöra överflyttningar från handläggande personal av främst vissa uppgifter som sammanhänger med budgetarbetet. Vid en särskild undersökning har möjligheterna att avlasta handläggande personal uppgifter inom den egentliga administrativa verksamheten samt lämplighe ten av att i ökad utsträckning sammanföra uppgifter inom denna verksam het i ett för departementen gemensamt serviceorgan utretts. Undersöknings resultatet har inom utredningen sammanfattats i en arbetspromemoria med förslag om förstärkning av organisationen för statsdepartementens centrala administration. Över promemorian har samtliga expeditionschefer avgett yttranden och i huvudsak tillstyrkt förslagen.
Avsikten är givetvis inte att här gå in på frågan om den lämpligaste hand läggningen i och för sig av de olika administrativa uppgifterna. Med de för slag som jag i det följande lägger fram åsyftas främst att få till stånd en organisation som medger en effektivering av det administrativa arbetet inom departementsorganisätionen.
Vad angår förhållandena på det personaladministrativa området är rekry- teringsverksamheten f. n. fördelad på samtliga departement. Detta innebär bl. a. att förutsättningar saknas för samlade insatser av rekryteringsbefräm- jande natur till fromma för samtliga departement. Särskilt med hänsyn till de svårigheter att rekrytera personal till departementen som föreligger se dan flera år är det enligt min mening angeläget att åtgärder vidtas för att ef fektivera denna del av den administrativa verksamheten. För hithörande åtgärder är uppenbarligen ett för departementen gemensamt serviceorgan väl lämpat. Detta bör bl. a. utgöra departementsorganisationens kontaktor gan gentemot grupper och enskilda som är av intresse från rekryteringssyn-
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
17
punkt liksom gentemot arbetsmarknadsorganen och utbildningsanstalterna. Den centrala verksamhet av servicenatur som jag föreslår bör givetvis inte få utesluta att åtgärder för exempelvis rekrytering vidtas genom de enskil da departementen. Beslut om anställning av personal i departementen bör inte vara en uppgift för det centrala organet annat än om så begärs.
Som en väsentlig förutsättning för goda rekryteringsförhållanden gäller numera i högre grad än förr att kraven på en effektiv organisation av arbe tet är väl tillgodosedda. Jag anser mig därför även från denna utgångspunkt böra understryka betydelsen av de förslag som jag i andra sammanhang lägger fram för att effektivera arbetet inom departementsorganisationen.
Personalregistreringen sker f. n. i varje departement för sig och efter skilda system. Avsevärda fördelar torde vara att vinna med en centralise ring av denna verksamhet. Bl. a. torde en teknisk rationalisering därvid bli möjlig.
I fråga om den kamerala verksamheten har det visat sig att ytterligare uPPg'fter kan flyttas från departementen till organisationsavdelningens kas sakontor, varigenom personal i departementen kan befrias från åtskilliga administrativa bestyr. En vidare teknisk rationalisering kan ske även inom det kamerala området.
Inom området för intendenturverksamheten torde fördelar kunna upp komma om ett för departementen gemensamt serviceorgan kan biträda de partementen med upphandlingen. Serviceorganet bör även ha hand om vis sa andra delar av intendenturverksamheten, t. ex. vice-värdskap för departe- mentsorganisationens lokaler, också de utanför kanslihuset belägna, telefon växel, restaurang, städning, budcentral med duplicering samt statsrådsbilar.
Resurserna för rationaliseringsverksamheten inom departementsorganisa tionen bör förstärkas.
Vad jag tidigare sagt beträffande sammanförande av administrativa göro- mål till ett för departementen gemensamt serviceorgan gäller i tillämpliga delar också arbete av denna art som utförs i departementen för utrednings väsendets räkning.
Jag finner alltså att arbetsuppgifter bör i ökad omfattning överföras till ett för departementen gemensamt serviceorgan. Den närmare gränsdragning en mellan de enskilda departementen och serviceorganet bör ske successivt och i nära samarbete mellan representanter för departementen och det cen trala organet.
Under åberopande av det anförda föreslår jag att statsdepartementens or- ganisationsavdelning förstärks med en sektion för personalärenden och en sektion för intendentur- och rationaliseringsärenden. Den befattningshava re som skall utöva det omedelbara chefskapet över organisationsavdelning- en bör även vara chef för sektionen för personalärenden. Någon ändring i fråga om organisationsavdelningens departementstillhörighet anser jag f. n. inte böra vidtas. Avdelningen bör därför t. v. som hittills vara underställd
2
Bihang till riksdagens protokoll 1:005. I samt. Nr 65
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
18
finansdepartementet och medelsbehoven för avdelningen för nästa budgetår
senare i dag få anmälas av chefen för finansdepartementet.
I fråga om principerna för uppdelning av administrativa arbetsuppgifter
mellan departementen och statsdepartementens organisationsavdelning har
utredningen haft överläggningar med representanter för Statstjänstemanna-
förbundet och Civilförvaltningens personalförbund.
Arbetsformerna inom departementsorganisationen
Jag vill här nämna att inom utredningen även görs undersökningar om
arbetsformerna inom departementsorganisationen på såväl den handläggan
de personalens som biträdes- och expeditionsvaktspersonalens arbetsområ
den. Resultaten av dessa undersökningar ämnar jag redovisa i sådan tid att
de, i den mån så bör ske, kan anmälas för 1966 års riksdag. Som jag tidigare
nämnt framläggs emellertid i det följande som ett resultat av nämnda un
dersökningar förslag om inrättande av ytterligare kanslisttjänster i departe
menten.
Personalfrågor
Slutligen vill jag ta upp en del personalfrågor. Frågan om lönegradspla-
ceringen för departementens chefstjänstemän — statssekreterare, expedi
tionschefer och rättschefer samt i finansdepartementet budgetchef och pla
neringschef — är inte av natur att böra prövas i detta sammanhang.
De nya huvudmännen torde böra placeras i B 3 eller, där sakområdet har
särskild tyngd, B 4. Chef för ej integrerad enhet torde böra placeras i B 1
eller, där handläggningen är särskilt kvalificerad, B 3. Den handläggande
personalen i övrigt inom departementen bör vara placerad i B 1 och högst
A 27. Rekrytering bör kunna ske i högst sistnämnda lönegrad. Särskilt löne
tillägg bör i fortsättningen utgå till chefstjänstemännen och viss annan per
sonal i B 4 och B 3. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa det sär
skilda tilläggets storlek.
Tjänstetiteln synes lämpligen vara för befattningshavare i B 4, med un
dantag för chefstjänstemän, departementsråd, för befattningshavare i B 3
kansliråd, för befattningshavare i B 1, A 27 och A 25 departementssekrete
rare och för övrig handläggande personal kanslisekreterare.
Lönesättningen i en normalorganisation för statsdepartement skulle vid
ett genomförande av de förslag som jag nu framlagt bli följande. Såsom
chefstjänstemän finns statssekreterare i B 5, expeditionschef i B 4 och rätts
chef i B 4. I sekretariat finns departementssekreterare i B 1 och i övrigt per
sonal i högst A 27. I arbetsenheter för särskilda sakområden — integrerade
enheter -— finns som huvudmän kansliråd i B 3 och i vissa fall departe
mentsråd i B 4 samt i ej integrerade arbetsenheter som chefer departements
sekreterare i B 1 eller undantagsvis kansliråd i B 3. I båda slagen av arbets
enheter kan vidare finnas departementssekreterare i B 1 samt departements
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
19
sekreterare eller kanslisekreterare i högst A 27. Chefstjänstemännen och viss annan personal i B 4 och B 3 erhåller särskilt lönetillägg.
Tidigare har jag betonat vikten av flexibilitet och smidighet i departe- inentsorganisationen. Enligt min mening är det nödvändigt inte bara att öka möjligheterna att snabbt anpassa ärendefördelningen och personalin delningen efter ändrade behov. Också i fråga om tjänsters inrättande bör den nuvarande stelheten upphävas. Härigenom torde även rekryteringen till departementsorganisationen kunna underlättas. För att snabbt kunna anpas sa organisationen efter behov bör Kungl. Maj :t äga inrätta andra tjänster än sådana som är avsedda för chefstjänstemännen. Jag förordar alltså att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i departe menten utom i utrikesdepartementet inrätta tjänster som departementsråd i Br 4, kansliråd i Br 3 samt departementssekreterare i Br 1 och departe mentssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27. I konsekvens här med bör anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal vara förslagsvis betecknad. Kungl. Maj :t bör även ha rätt att inrätta personliga tjänster med förordnande t. v. med nyssnämnda tjänstebenämningar eller, såvitt avser personal för rättsärenden, med tjänstebenämningen lagstift- ningsråd. Inrättas sådan tjänst för person som innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst synes sistnämnda tjänst böra få föras över stat. lvontrakts- anställning kan också i vissa fall ifrågakomma, varvid vederbörande bör kunna tilldelas den tjänstetitel som närmast motsvarar ifrågavarande ar betsuppgifter. Liksom hittills synes även böra kunna anställas tillfällig per sonal med anlitande av medel under anslagsposten Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft.
Omorganisationen förutsätter olika övergångsåtgärder. Bl. a. kan det bli nödvändigt att föra tjänster på övergångsstat. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande till detta. Helt naturligt bör organisationen inte medföra att någon tjänsteman får lägre lön än tidigare. Kungl. Maj :t bör också kunna förordna tjänsteman som den 30 juni 1965 innehar eller senast fr. o. in. den 1 juli 1964 med vikariatslön uppehåller tjänst som byråchef i Br 2 eller kansliråd i Bo 1 på personlig tjänst i Br 3 även om vederböran- des arbetsuppgifter i den nya organisationen ej kommer att motsvara dem som bör ankomma på kansliråd i sistnämnda lönegrad. Motsvarande bör gälla för den som senast fr. o. in. den 1 juli 1964 innehar förordnande att bestrida göromål som ankommer på byråchef eller kansliråd. Tjänster i Bo 1 bör inte få besättas med vikarie. Vidare bör budgetsekreterare, som i den nya organisationen inte erhåller tjänst i B 1 eller högre lönegrad, kun na få personlig tjänst i B 1. Även i övrigt kan övergångsanordningar be hövas.
Frågan över huvud i vad mån det i departementen skall finnas tjänster för handläggande personal med beteckningen Bo eller Ao, dvs. tjänster av sedda som sluttjänster, skall enligt direktiven las upp av utredningen. Så
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1665
20
som anförs i direktiven bör endast ett fåtal tjänster för handläggande per
sonal i departementen vara slnttjänster. Jag finner det uppenbart att dessa
inte bör finnas bland de nya kansliråds- och departementsrådstjänsterna
som bör tillsättas med förordnande t. v. Däremot förtjänar det att övervägas
om inte bland departementssekreterarna i varje departement bör finnas åt
minstone några som tillsätts med fullmakt. Rättssäkerhetssynpunkterna och
behovet av att trygga en viss kontinuitet synes tala för att det för de flesta
sakområdena finns en sluttjänst på löneplan B. F. n. finns i flertalet depar
tement flera tjänstemän i Bo 1 som kan antas t. v. behålla dessa tjänster.
Inte förrän avgången från dem får en viss omfattning behöver frågan tas
upp i dessa departement. Behovet av sluttjänster i Bo 1 får alltså prövas ef
ter hand mot bakgrund av förhållandena i de särskilda departementen. På
löneplan A bör inga sluttjänster finnas.
Jag vill i detta sammanhang ytterligare betona angelägenheten av att rek
ryteringen till departementen av handläggande personal förbättras. Det är
min förhoppning att den föreslagna organisationen skall kunna erbjuda så
dana arbetsuppgifter och befordringsförhållanden som kan tilltala personal
av den art som behövs i kanslihuset.
Regeringsrättsföredragandeorganisationen har jag inte funnit anledning
behandla under utredningen.
Som jag förut antytt har de gjorda bedömandena om arbetsbelastningen
i departementsorganisationen lett till förslag om inrättande av ett relativt
stort antal nya tjänser. Lokalfrågan är för statsdepartementen utomordent
ligt brännande. Om tillfälle inte ges att, som år 1963 skedde för handelsde
partementets del, flytta ytterligare ett eller två departement till lokaler utan
för kanslihuset och kanslihusannexet kommer en stor del av den angelägna
omorganisationen — vilken ju i första hand tillkommit för att ge departe
mentsorganisationen ökad effektivitet — att stanna pa papperet. Särskilda
åtgärder har därför vidtagits för att ytterligare lokaler i kanslihusets närhet
skall kunna ställas till departementsorganisationens förfogande.
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
Hemställan
Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
bemyndiga Kungl. Maj :t
a) att i statsdepartementen utom utrikesdepartementet i
överensstämmelse med vad i det föregående anförts inrätta
dels tjänster som departementsråd i lönegrad Br 4, kansli
råd i lönegrad Br 3 och departementssekreterare i lönegrad
Br 1 samt som departementssekreterare eller kanslisekrete
rare i högst lönegrad Ae 27, dels personliga tjänster med
förordnande t. v.;
21
b) att fastställa storleken av särskilt lönetillägg till chefs- tjänstemännen och viss annan personal i lönegraderna B 4 och B 3 i statsdepartementen utom utrikesdepartementet; samt
c) att vidtaga de övergångsanordningar som behövs till följd av omorganisationen av departementen.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Martti Heino
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Bilaga
Schematisk skiss över departementsorganisation med stahssekretariat och integrerade enheter
I DEPARTEMENTSCHEF
I , »
Chefstjänstemän:
|
Statssekreterare Expeditionschef Rättschef |
Huvudman
Huvudman
Huvudman
PB
sekretariat för planerings- och budgetärenden
sekretariat för internationella ärenden
rättssekretariat
- integrerad enhet (enhet till vilken hänförs
sakområdes ärenden från nuvarande såväl stats- sekreterar- som expeditionschefsavdelning)
= ej integrerad enhet
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
23
Bilaga 2
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock
holms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
E
denman
, H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
rig
N
ilsson
.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler härefter fråga
om anslag till justitiedepartementet m. m. samt anför.
1 statsverkspropositionen (bil. 4 s. 5 och 15) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1965/66 beräkna till Statsrådsberedningen: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 099 000 kr., till Statsrådsberedningen: Omkostnader ett förslagsanslag av
87 000 kr., till Justitiedepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av
3 720 000 kr., till Justitiedepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av
355 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 200 000 kr., till
Extra utgifter ett reservationsanslag av 220 000 kr., till Högsta domstolen
in. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 246 000 kr. och till Högsta dom
stolen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 384 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu av
slutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet in. m.
A 1. Statsrådsberedningen: Avlöningar. Samordningsuppgifter med avseende
bl. a. på det statliga utredningsväsendet bör i ökad utsträckning ankomma
på statsrådsberedningen.
Efter samråd med statsrådet Hermansson föreslår jag att i statsråds
24
beredningen skall, såvitt avser de delar av personalorganisationen som be
rörts av departementsutredningen, finnas tjänster för en statssekreterare i
Br 5, en rättschef i Br 4 — i utbyte mot en rättsavdelningschef —, ett kans
liråd i Br 3 eller en departementssekreterare i Br 1 — i utbyte mot en byrå
chef — och en departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.
De behov av ytterligare personal som uppkommer kan tillgodoses genom ut
nyttjande av justitiedepartementets anslagspost Ersättningar till expertis
och tillfällig arbetskraft.
Vidare bör den nu för forskningsberedningen avsedda tjänsten som förste
kanslisekreterare, kanslisekreterare eller amanuens i högst Ae 23 utbytas
mot en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst
Ae 27.
I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen beräknar jag medel
för en utökning med tre tjänster utöver nuvarande antal. Av dessa bör en
vara ordinarie, nämligen en som förste expeditionsvakt i Ao 9. Vidare bör
en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 utbytas mot en tjänst som förste
expeditionsvakt i Ao 9.
Anslaget torde böra uppföras med (987 000 -f- 211 000) 1 198 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför
teckning för statsrådsberedningen i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för statsrådsbered
ningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöningar till statsråden utan departement,
förslagsvis .................................................................... 269 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis .................................................................................... 159 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis ........................................................................... 339 000
4. Representationsbidrag, förslagsvis ....................... 29 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 402 000
Summa kr. 1 198 000
c) till Statsrådsberedningen: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.
A 2. Statsrådsberedningen: Omkostnader. Anslaget bör uppräknas med
30 000 kr. för ökade kostnader för expenser. Ä andra sidan bortgår ett för
budgetåret 1964/65 anvisat belopp för engångsutgifter om 14 000 kr. I en
lighet härmed bör anslaget uppföras med (71 000 + 30 000 — 14 000) 87 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statsrådsberedningen: Omkostnader för budget året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 87 000 kr.
A 3. Justitiedepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her mansson föreslår jag följande organisation för justitiedepartementet.
Såsom chefstjänstemän i departementet hör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen liksom hittills finnas en statssekreterare i Br 5 och eu expeditionschef i Br 4.
Statssekreteraren i justitiedepartementet utövar f. n. en direkt ledande verksamhet över lagstiftningsarbetet. Delta arbete är mycket omfattande. För att statssekreteraren skall kunna ägna sig åt de uppgifter som i övrigt ankommer på honom i fråga om departementets planerande verksamhet bör finnas ytterligare en chefstjänsteman som skall kunna överta en del av statssekreterarens nuvarande uppgifter inom lagstiftningsarbetet. Denne chefstjänsteman bör vara rättschef i Br 4.
Antalet integrerade enheter har i nuvarande läge beräknats till två. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas ett departementsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.
Vidare räknar jag —- i enlighet med den av statsrådet Hermansson föror dade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat.
Med hänsyn till omfattningen av lagstiftningsverksamheten inom justitie departementet torde för denna verksamhet t. v. böra finnas fem arbetsen heter. För ledningen av varje enhet bör finnas departementsråd i Br 4. Liksom f. n. är fallet bör därutöver t. v. finnas en särskild enhet för frå gor som sammanhänger med författningsrevisionen. Jag får erinra om att Kungl. Maj :t förordnat chefen för denna enhet att bestrida på rättsavdel- ningschef ankommande göromål.
För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna samt planerings- och budgetsekretariatet beräknar jag sammanlagt fyra tjänster som departementssekreterare i Br 1 och tio som departementssek reterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.
Vidare beräknar jag för den del av justitiedepartementet som berörts av departementsutredningen medel för fem kanslisttjänster i reglerad beford- ringsgång.
Inom justitiedepartementet finns f. n. en särskild enhet för medborgar- skapsärenden, vars chef av Kungl. Maj:t förordnats att bestrida på expe ditionschef ankommande göromål. Denna enhet, vars organisation inte be rörts av departementsutredningen, torde t. v. i avbidan på resultatet av den pågående utredningen med översyn av medborgarskapsiagstiftningen böra bestå. Den tjänst som byrådirektör i Ao 27 och de tre tjänster i kanslisekre-
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
25
26
terarkarriären som nu är knutna till enheten bör dock utbytas mot fyra
tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.
Genom prop. 1964:140 (s. 31) har Kungl. Maj :t föreslagit, att högsta
domstolens hörande inte skall vara obligatoriskt i alla nådeärenden inom
domstolens verksamhetsområde. Riksdagen har som vilande antagit för
slaget. Enligt vad som uttalas i propositionen förutsätter förslaget, att be
redningen av dessa ärenden, vilken nu är uppdelad på justitierevisionen och
justitiedepartementet, helt koncentreras till departementet. Nådeärendenas
handläggning har inte berörts av departementsutredningen.
Den personal som f. n. bereder nådeärenden inom justitiedepartementet
består av en byråchef, en särskild föredragande och en kontorist. Genom
att beredningen av nådeärendena — om riksdagen slutligt godkänner för
slaget — i fortsättningen helt skall ske i departementet kommer arbetsupp
gifterna att väsentligt öka. Det är därför lämpligt att inrätta ett särskilt or
gan i departementet för handläggningen av nådeärendena. Detta organ bör
ledas av en tjänsteman med betydande erfarenhet av domarvärv. För ända
målet bör inrättas en tjänst för departementsråd i Br 4. Till organet bör
t. v. knytas arvodesanställda föredragande. Det erforderliga antalet föredra
gande kan f. n. beräknas till fyra. För arbetet med nådeärendena bör depar
tementet också tillföras en tjänst som departementssekreterare eller kansli
sekreterare i högst Ae 27 och en som kansliskrivare i Ao 11. Jag beräknar
vidare medel för en expeditionsvaktstjänst och ytterligare tre biträdestjäns-
ter.
Nedre justitierevisionens organisation kan givetvis minskas som en följd
av att beredningen av nådeärendena koncentreras till justitiedepartementet.
Denna koncentration medför viss rationalisering av beredningsarbetet och
minskningen blir därför av större omfång än den motsvarande ökning som
behövs inom departementet. Till justitierevisionens organisation återkom
mer jag i samband med behandlingen i det följande av anslaget Högsta dom
stolen m. m.: Avlöningar.
Följande tjänster bör stå kvar på justitiedepartementets personalförteck
ning men inte få återbesättas, nämligen tre som kansliråd i Bo 1, tre som
byrådirektör i Ao 27, tre som byrådirektör i Ao 25 och två som förste kansli
sekreterare i Ao 23. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande
tjänst som departementssekreterare hållas vakant.
I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departements
utredningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar — utöver vad som ti
digare förordats för nådebyråns del — för nästa budgetår medel för en ut
ökning med sex tjänster utöver nuvarande antal. Av dessa bör en vara ordi
narie, nämligen en som kansliskrivare i Ao 11. En tjänst som kansliskrivare
i Ao 11 bör ändras till tjänst som kontorsskrivare i Ao 13 och tre tjänster
som expeditionsvakt i Ao 7 till tjänster som förste expeditionsvakt i Ao 9.
Därjämte bör en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 ordinariesättas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
27
Med hänsyn till bl. a. den omfattande lagstiftningsverksamheten och det på grund härav föreliggande behovet att tillfälligt knyta personal med sär skilda kunskaper till justitiedepartementet bör anslagsposten till ersätt ningar till expertis och tillfällig arbetskraft höjas med 600 000 kr.
Anslaget torde böra uppföras med (3 126 000 + 1 667 000) 4 793 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför teckning för justitiedepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för justitiedeparte mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:
Kimgl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis .................................................................................... 781 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets kraft, förslagsvis .................................................... 1 350 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................. 1 413 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 1 195 000
Summa kr. 4 793 000
c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 793 000 kr.
A 4. Justitiedepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (285 000 + 125 000) 410 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 103 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. in. i samband med den utökade organisationen.
1. Sjukvård m. m.
2. Reseersättningar
3. Expenser ...........
Anvisat Föreslagen ändring
1964/65 1965/66
7 000 + 3 000 53 000 -f 20 000 185 000 + 102 000
+ 125 000
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Justitiedepartementet: Omkostnader för budget året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kr.
28
A 9. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3 milj. kr. Reservatio nen den 30 juni 1964 utgjorde 540 380 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 3,5 milj. kr.
Under år 1964 har bl. a. besvärssakkunniga, utredningen angående för söksverksamhet mot ungdomsbrottsligheten, 1959 års förlagsintecknings- kommitté och 1963 års undersökningskommission (juristkommissionen i Wennerströmaffären) slutfört sin verksamhet. Flera kommittéer med om fattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. expropriationsutredning- en, domstolskommittén, trafikmålskommittén, förvaltningsdomstolskommit- tén, etableringsutredningen, forskningsberedningen, immissionssakkunniga och 1963 års markvärdekommitté. Ett flertal nya utredningar har tillsatts. Till dessa hör bl. a. pressutredningen, parlamentariska nämnden i Wenner- strömaffären, fastighetsregisterutredningen, länsdemokratiutredningen och utredningen om förmynderskapslagstiftningen.
Den omfattande utredningsverksamheten ökar medelsbehovet. Med hänsyn härtill och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndig heter beräknar jag medelsbehovet till 4,3 milj. kr. Anslagsbeteckningen tor de böra ändras till Kommittéer m. m.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 4 300 000 kr.
A 12. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 195 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 104 770 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 300 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 305 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 305 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
C. Domstolarna
C 1. Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Anslaget avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter som tjänstemän vid nedre justitierevi- sionen.
Nedre justitierevisionen (skr 31/8 1964) hemställer om ett anslag på 4 788 000 kr., vilket innebär en minskning av anslaget med 34 000 kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
29
Personalminskningar
1. 5 extra revisionssekreterare Bl................
2. 2 amanuenser rb ...........................................
1 kansliskrivare Ao 11................................
3. 1 kansliskrivare Ao 11 (registratorsexp.)
4. 1 expeditionsvakt Ae 7..............................
5. 2 kontorsbiträden högst Ae 5..................
Ökning eller minskning
— 269 640 — 61 296
— 20 280 — 20 280 — 16 48S — 29 760
T jänsteföråndringar
6. Ordföranden i justitierevisionen Bo 1—Bo 4 (till ordföran den utgående befattningsarvode och särskild ersättning om tillhopa 8 440 kr. bortfaller) ......................................................... -|-
7. 3 protokollssekreterare Ao 19—Ao 21 ....................................... -j-
8. Icke rättsbildade biträden 1 kansliskrivare Ao 11—kontorsskrivare Ao 13, 3 kontoris ter Ao 9—kansliskrivare Ao 11, 1 kanslibiträde Ao 7—kon torist A o 9............................................................................................. -f-
9. 1 förste expeditionsvakt Ao 9—materialförvaltare Ao 11 .. -f-10. 1 expeditionsvakt Ao 7—förste expeditionsvakt Ao 9........... +
68 9 972
9 936 1 968 1 824
Löneomräkning
+ 359 976
— 34 000
Motiv
Nedre justitierevisionen utgår från att nådeärendenas beredning och ex pediering inte skall ankomma på justitierevisionen efter den 1 juli 1965.
1. Om revisionssekreterarna helt befrias från skyldighet att ta befattning med nådeärenden torde antalet extra revisionssekreterare kunna minskas med fem.
2. Om på kansliexpeditionen inte vidare skall handläggas nådeärenden, torde två amanuenstjänster kunna indras. Kansliskrivaren på kansliexpedi tionen har för närvarande hand om delgivningar. Arbetet med delgivning- arna avses bli överflyttat till expedieringsavdelningen för att där skötas av kansliskrivare, en för var och en av högsta domstolens tre avdelningar. Om så sker kan kansliskrivartjänsten på kansliexpeditionen indras. 3 och 8. Justitierevisionen föreslår, att arkivet och registratorsexpedilio- nen sammanförs till en avdelning under ledning av en kontorsskrivare med biträde av en kontorist. Till följd härav bör en kansliskrivartjänst indras, eu sådan tjänst utbytas mot en kontorsskri var tjänst och en kanslibiträdes- tjänst utbytas mot en tjänst som kontorist.
30
4—5. Om nådeärendena flyttas från justitierevisionen och någon trans port av akter i dessa ärenden inte behöver skötas av justitierevisionens per sonal, kan två hiträdestjänster i reglerad befordringsgång och en tjänst som expedilionsvakt indras.
6—7 och 9. Likartade yrkanden har framförts även i anslagsäskandena för de senaste budgetåren (jfr prop. 1963: 1 bil. 4 s. 17 och 1964: 1 bil. 4 s. 15).
3. De nuvarande tre kontoristtjänsterna på expedieringsavdelningen bör utbytas mot kansliskrivartjänster, eftersom allt delgivnings- och expedi- lionsarbete i fortsättningen skall ankomma på denna avdelning. 10. För tjänstgöring företrädesvis i arkivet erfordras en expeditionsvakl, för vilken bör inrättas en tjänst som förste expeditionsvakt i Ao 9. En tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 kan då indras.
Departementschefen
Såsom jag framhållit i det föregående kan justitierevisionens organisation minskas om nådeärendenas beredning koncentreras till justitiedepartemen tet. I enlighet med justitierevisionens förslag härom föreslår jag, att före varande anslag minskas med kostnaderna för fem extra revisionssekreterare samt att tjänster för två amanuenser i reglerad befordringsgång, två kans liskrivare i Ao 11, en expeditionsvakt i Ae 7 och två kontorsbiträden i högst Ae 5 indras.
i samband med att det beredningsarbete som nu utförs inom justitiere visionen överförs till justitiedepartementet bör företas vissa förändringar av justitierevisionens kansliorganisation. Jag biträder justitierevisionens förslag att i anledning härav inrätta en tjänst som kontorsskrivare i Ao 13, tre som kansliskrivare i Ao 11, en som materialförvaltare i Ao 11, en som förste expeditionsvakt i Ao 9 och en som kontorist i Ao 9. Vid bifall härtill torde följande tjänster utgå, nämligen en som kansliskrivare i Ao 11, en som förste expeditionsvakt i Ao 9, tre som kontorist i Ao 9, en som expedi tionsvakt i Ao 7 och en som kanslibiträde i Ao 7.
Övriga yrkanden av justitierevisionen kan jag inte biträda. Kungl. Maj :t har i prop. 1964: 140 föreslagit, att lagrådet med hänsyn till den stegrade lagstiftningsaktiviteten skall beredas möjlighet att arbeta på tvä avdelningar. Om en sådan anordning skall kunna genomföras måste, såsom framhålls i propositionen (s. 83), möjlighet finnas att utöka högsta domstolens organisation. Genom propositionen föreslås, att lagrådsavdelning skall bestå av — förutom ett regeringsråd — tre justitieråd med möjlighet för Kungl. Maj :t att förordna en lagfaren, skicklig och oväldig person utan för de aktiva justitierådens och regeringsrådens krets att inträda som leda mot i stället för ett av justitieråden antingen på den ena eller på båda lag- rådsavdelningarna. Det framhålls att, med hänsyn bl. a. till den lättnad i ar betsbördan som den föreslagna omläggningen av nådeärendenas behandling kan väntas medföra för högsta domstolen, någon ökning av antalet justitie-
Kungl. Maj:ts proposition nr 05 år 1005
31
råd inte torde vara behövlig, så länge inte flera än fyra justitieråd tas i an språk för laggranskande uppgifter. I prop. 1965: 25 har framlagts förslag till lag om lagrådet. Enligt förslaget skall lagrådet bestå av eu ordinarie och en extra avdelning, av vilka den senare dock skall tjänstgöra endast under tid Kungl. Maj:t bestämmer. I nämnda prop. har även föreslagits sådan ändrad lydelse av 1 § lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring att om flera än fyra justitieråd beräknas komma att tjänst göra i lagrådet, Kungl. Maj :t äger bestämma, att antalet justitieråd ökas från 24 till 25 eller 26.
Jag vill härjämte erinra om att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition (bil. 4 s. 16) föreslagit att, om riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag om möjlighet för lagrådet att arbeta på två avdelningar, antalet regeringsråd skall få ökas med ett.
Jag förordar nu att, om förslaget till ändrad lydelse av 1 § lagen om högs ta domstolens sammansättning och tjänstgöring bifalles, medel beräknas un der nu förevarande anslag motsvarande lönen för ytterligare två justitie råd från den 1 oktober 1965.
bör visst expeditionsvakts- och biträdesarbete åt den nya lagrådsavdel- ningen bör beräknas 26 000 kr.
De av mig i det föregående föreslagna förändringarna i högsta domstolens och nedre justitierevisionens organisation medför å ena sidan att förevaran de anslag bör nedräknas med 224 000 kr., medan å andra sidan en uppräk ning bör ske med 513 000 kr. för löneomräkningar.
Anslaget bör sålunda uppföras med (4 822 000 — 224 000 + 513 000) 5 111 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att göra de ändringar i per sonalförteckningen för högsta domstolen och nedre justilie- revisionen, som föranleds av vad jag föreslagit i det före gående;
b) godkänna följande avlöningsstat för högsta domsto len och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis .................................................................................... 2 656 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................................. 53 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för slagsvis ........................................................................... 573 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 1 829 000
Summa kr. 5 111 000
32
c) till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar för budget
året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 5 111 000 kr.
C 2. Högsta domstolen m. m.: Omkostnader: Nedre Justitierevisionen (skr
31/8 1964) hemställer, att anslaget i anledning av ökade kostnader höjs med
50 000 kr. för reseersättningar och med 5 200 kr. för övriga expenser. Å
andra sidan bortgår ett för budgetåret 1964/65 anvisat belopp för engångs-
utgifter om 5 200 kr.
Departementschefen
Anslaget, som för budgetåret 1964/65 uppförts med 334 000 kr., bör ökas
på sätt justitierevisionen föreslagit.
Därutöver bör ett belopp av 60 000 kr. beräknas för engångskostnader för
bl. a. inventarier i anledning av den dubblering som kan komma att ske av
lagrådet.
I följd härav bör anslaget uppföras med (334 000 + 50 000 + 5 200 —
5 200 + 60 000) 444 000 kr.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Högsta domstolen: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 444 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Martti Heino
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
33
Bilaga 3
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter fråga om anslag till försvarsdepartementet m. m. samt anför.
t statsverkspropositionen (bil. 6 s. 22) har Kungl. Maj :t föreslagit riks dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Försvarsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 770 000 kr., till Försvarsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 600 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 600 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
A. Försvarsdepartementet m. in.
A 1. Försvarsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her mansson föreslår jag följande organisation för försvarsdepartementet.
Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i Br 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdel- ningschef.
3
Bihang till riksdagens protokoll
1965. 1
samt
.
Nr
65
34
I anslutning till departementsutredningens arbete har inom försvarsde
partementet gjorts en översyn av försvarets kommandoexpeditions ställning
och uppgifter. Inom kommandoexpeditionen bereds f. n. bl. a. kommando
mål enligt 15 § regeringsformen. Kommandoexpeditionen handhar vidare
bl. a. kontakterna med de i Sverige ackrediterade utländska försvarsatta-
chéerna. I samband med omorganisationen av departementet i övrigt bör
kommandoexpeditionen ombildas till eu särskild enhet, försvarsdepartemen
tets kommandoexpedition, under ledning av en officer i Br 4 direkt under
ställd försvarsministern. I enheten bör handläggas bl. a. vissa värnplikts-
ärenden, kontakter med utländska försvarsattachéer samt vissa andra ären
den med internationell anknytning. Behov av ett särskilt sekretariat för in
ternationella ärenden föreligger alltså inte.
Försvarsministern är sedan den 1 juli 1962 inom regeringen i fredstid
närmast ansvarig för samordningen av totalförsvarsfrågor.. Samordningen
av den administrativa beredskapen ankommer doek på ett konsxdtativt stats
råd. I krig kommer samordningen av totalförsvaret att direkt åvila stats
ministern. För att bereda ärenden av speciell totalförsvarskaraktär och för
att verka för samordning av ifrågavarande verksamhet inom Kungl. Maj:ts
kansli finns inom försvarsdepartementet en separat avdelning, samordnings-
avdelningen, under ledning av en försvarsministern direkt underställd av
delningschef. I krigsorganisationen står samordningsavdelningen till stats
ministerns omedelbara förfogande (prop. 1962: 108, SU 101, rskr 244).
Den departementala organisationen för samordning inom totalförsvaret
har visat sig ändamålsenlig. Samordningsfrågorna bör därför alltjämt hand
läggas på en särskild enhet inom försvarsdepartementet under ledning av ett
departementsråd i Br 4.
Antalet erforderliga arbetsenheter i övrigt i departementet har i nuvaran
de läge beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas
fyra kansliråd i Br 3. Av dem är en avsedd för en icke integrerad enhet för
vissa personal- och utbildningsfrågor.
Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson föror
dade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat och
ett rättssekretariat.
Med hänsyn till den vikt som inom det militära området måste fästas vid
planerings- och samordningsfrågor bör i planerings- och budgetsekretariatet
ingå ett departementsråd i Br 4. Dessutom bör i sekretariatet ingå tre
kansliråd i Br 3. Sekretariatets uppgifter bör vara att biträda med utar
betande av direktiv för samt handläggning av frågor i övrigt rörande den
studie- och prognosverksamhet som skall ligga till grund för krigsmaktens
långsiktiga utveckling. Häri ingår bedömningar av de militärtekniska och
militärpolitiska utvecklingstendenserna och deras återverkan på svenska
förhållanden, värderingar av effektiviteten — stridsekonomin —- hos för
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
35
svaret och dess delar Aid olika utvecklingsalternativ samt biträde i arbetet med analys av hur skilda utformningar av försvaret inverkar på efterfrå gan på resurser. Vidare bör sekretariatet biträda i arbetet med rationali- seringsverksamheten vid krigsmaktens myndigheter, staber och förband. En delegation under ordförandeskap av chefen för försvarsdepartementet bör vidare inrättas för information om och diskussion av rationaliserings- frågor och andra frågor som enligt det anförda skall ingå i sekretariatets uppgifter. I delegationen bör ingå företrädare för bl. a. försvars- och finans departementen, överbefälhavaren och statskontoret. Jag avser, efter samråd med chefen för finansdepartementet, låta utreda hur delegationens och se kretariatets arbete lämpligen skall samordnas med den rationaliserings- verksamhet in. in. som i dag ankommer på statskontoret.
För handläggande personal i övrigt inom de nämnda arbetsenheterna samt planerings- och budgetsekretariatet, kommandoexpeditionen och enheten för totalförsvarets samordningsfrågor beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i Br 1 och 19 tjänster som departementssek reterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27 samt tre regementsofficers- beställningar i Br 1 eller År 27 med tilläggsarvode enligt Kungl. Maj :ts be stämmande, fyra regementsofficersbeställningar i År 27, fem regements- officersbeställningar eller kaptensbeställningar i År 25 eller År 21 samt en förvaltarbeställning i År 19 ävensom följande arvodesbefattningar för pen sionerade officerare, nämligen tvrå i A: 30, tre i A: 28 och en i A: 24. En beställning för chef i försvarets kommandoexpedition i Bo 5 eller Bo 4 bör t. v. bibehållas med vakanthållande av beställningen för officer i Br 4. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1, tre tjänster som byrådirek tör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 samt en tjänst för förste kansli sekreterare i Ao 23 stå kvar på personalförteckningen men inte få åter besättas. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.
Vidare beräknar jag medel för tre kanslisttjänster i reglerad befordrings- gång.
I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departements- ulredningen ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till materialförvaltare i Ao 11 och en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt i Ao 9.
Anslaget torde böra uppföras med (2 310 000 -f- 710 000) 3 020 000 kr. .lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför teckning för försvarsdepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;
Knngl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
36
b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdeparte
mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
Kungl. Maj.ts proposition nr 6ö år 1U65
vis ....................................... ......................................... 1 000 000
3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-
fattningar, förslagsvis ........................................... 73 000
4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets
kraft, förslagsvis . .................................................... 400 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................ ,.............................................. 800 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis
.................. 693 000
Summa kr. 3 020 000
c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 020 000 kr.
A 2. Försvarsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen
i följande sammanställning upptar jag anslaget till (450 000 + 100 000)
550 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 40 000
kr. för engångsanskaffning av inventarier in. in. i samband med den ut
ökade organisationen.
Anvisat
Föreslagen ändring
1964/65
1965/66
1. Sjukvård in. in.............................
+
3 000
2. Reseersättningar .......................
+ 30 000
3. Expenser .......................................
+ 67 000
+ 100 000
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budget
året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande hudgetår anvisats 1,3 milj. kr. Reserva
tionen den 30 juni 1964 utgjorde 97 009 kr. Sammanlagt disponeras alltså
för detta budgetår i runt tal 1,4 milj. kr. för ändamålet.
För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär sam
ma omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med
37
hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräk nar jag medel sbehovet till 1,3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer in. in.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer m. in. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 306 000 kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1065
A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964-/65 har under anslaget anvisats 490 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 91 814 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 580 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 600 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
S. Lindow
:, - *':
• i >.
i
,* >• 4 v. >v/-.U /, ‘ *
\ y
■' ■ i 5-
\ Y.
v*. V'v ••
d ?o ii * ju./u-« f
’ <•/} A^t ?r*»<
; ? -H TV ‘‘fU.
bn / .
i Arv»
>; •• 'tf
'H
iv^nrv»
»i. t • i ■
{ fT
4'>•>!-<
f ■
. . i
]
sj
: ’ H
>b -ill .,1.;
.m
in ■: * . Ji rf .
A
i i! i
tiiii
•,;J f;;
v‘Ah
-Jv-vO
' v? i Vf cn
»• •(,-;/ .<
iu/l
liv
-
t
-
7Ji*; År»
001 i i y •
;*l n.j
t .!'.i i »'
i * •>«i v. • A
;>if
jo
_'l
4-
iiHi HOJ’
. "t
i-i' ri ii-
,SA ? t'. >>
J >> *
4 , j - ■ - '
i ur
>«H.‘ i i
f
!'V i .Till i*.! Ii) : K/'*
-!
. ?U;!!J*<»
il?
. J>l ii H
- b ;oj_v. J
k
f •)<*; i ni i i
or: * ro »
i; in >M-: / i j>
-;;l 't 1:4H• ill
'V-‘i
\jvrl_
. 1 ,J 4)1*0 OMö
it;
h<v i
i
:■ -.ÄvH
'It.ii n-i
: . ,
;t{
<wj!) i»-;,.
*
•SH s’>: it
’1 ‘ i * i' ‘ ~l'V
. '
: i
ii-
it i'- i .■*
k
:
r
\ J♦'■<•/ Jr . ■
!
t i
i;!.-n.
i j
n.
•m
;
N
■jjliift
!
♦ t
vnW A
| i i 1
! ! i.
,-tJ
OOO •■>!!,! rr.
Avi. *,-> :
ni
■-'»l.HfBHUhSj
v? 'VI; A h , /
j; H ’i >>! , fl vi
; ' t ii ;
;r . till
it! .;
a
(!
*6
••*
i# it» ; V
r, f jj-minyi J.: fn1/
Nv !t*; .*•{/ -i
i<* 4*VtU\ .c.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
39
Bilaga i
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter fråga om anslag till socialdepartementet in. in. samt anför.
1 statsverkspropositionen (bil. 7 s. 10) har Kungl. Maj :t föreslagit riks dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Socialdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 950 000 kr„ till Socialdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 200 000 kr., till Kommittéer in. in. ett reservationsanslag av 3 500 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu av slutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet in. in.
A 1. Socialdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her mansson föreslår jag följande organisation för socialdepartementet.
Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu rättsavdel- ningschef. För nästa budgetår bör beräknas medel för dubblering av expedi tionschefs tjänsten.
40
Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas två de partementsråd i Br 4, ett kansliråd i Br 3 och eu departementssekreterare i Br 1. Den sistnämnda tjänsten avses för en icke integrerad arbetsenhet för vissa tjänstetillsättningar in. in.
Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson föror dade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av planeringsuppgifterna inom socialdepartementets område och de samordningsfrågor som därige nom kommer att ligga på planerings- och budgetsekretariatet bör i detta ingå ett kansliråd i Br 3. Genom tillkomsten av detta sekretariat med utre dande och samordnande funktioner ges möjlighet att inom ramen för depar tementets organisation fullgöra även sådana arbetsuppgifter för vilka social politiska kommittén föreslagit inrättande av ett socialpolitiskt utrednings institut (SOU 1964: 59).
För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i Br 1 och 17 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör tre kanslirådstjänster i Bo 1 samt fyra tjänster som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personal förteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.
För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas ett kansliråd i Bo 1 och två regeringsrättssekreterare i Ae 27 jämte medel för ett förordnande att be strida på regeringsrättssekreterare ankommande göromål.
Vidare beräknar jag medel för sex kanslisttjänster i reglerad befordrings- gång.
1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departements- utredningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel för en utökning med tre tjänster utöver nuvarande antal. Någon änd ring av antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst som kontorist i Ao 9 ändras till kansliskrivare i Ao 11 och cn expeditionsvaktstjänst i Ao 7 ändras till förste expeditions- vakt i Ao 9. Sex tjänster som kontorsbiträde i Ao 5 på övergångsstat bör utgå ur personalförteckningen. Anslaget torde böra uppföras med (2 508 000 + 902 000) 3 410 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför teckning för socialdepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
41
b) godkänna följande avlöningsstat för socialdeparte mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/60:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslags
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
vis .................................................................... 54 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis .................................................................................. 950 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets kraft, förslagsvis ............. 350 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............................................................... 960 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................................ 1 096 000
Summa kr. 3 410 000
c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 410 000 kr.
A 2. Socialdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (160 000 + 120 000) 280 000 kr. .lag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 65 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m.
Anvisat Föreslagen ändring 1964/65 1965/66
1. Sjukvård m. m............................ ....................... 5 000
+ 5 000
2. Reseersättningar ......................... ....................... 45 000
-f 5 000
3. Expenser .........................................
+ 105 000
4. Publikationstryck ....................... ....................... 35 000
+ 5 000
+ 120 000
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Socialdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3,2 milj. kr. Reservatio nen den 30 juni 1964 utgjorde ca 107 000 kr. Sammanlagt disponeras allt så tör detta budgetår i runt tal 3,3 milj. kr. Kostnaden för kommittéverk samheten kan nu beräknas till 3,6 milj. kr. Jag avser därför att sedermera för Kungl. Maj:t anmäla frågan om medel på tilläggsstat för ändamålet.
För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär sam
42
ma omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med
hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i
dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag
medelsbehovet till 3,9 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till
Kommittéer ni. m.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 3 900 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
200 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 55 000 kr. Samman
lagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 250 000 kr. Anslaget bör
för nästa budgetår uppföras med 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Inga Lestner
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
43
Bilaga 5
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
Erlander , ministern för utrikes ärendena Nilsson , statsråden
S
träng
, A
ndersson
L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
E
denman
, H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler härefter fråga om anslag till kommunikationsdepartementet m. in. samt an för.
1 statsverkspropositionen (bil. 8 s. 17) har Kungl. Maj :t föreslagit riks dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/60 beräkna till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 899 000 kr., till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader ett för slagsanslag av 179 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 100 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 485 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
A 1. Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med stats rådet Hermansson föreslår jag följande organisation för kommunikations departementet.
Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen finnas eu statssekreterare i Br 5, en expeditionschef
i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu rättsavdel-
ningschef.
Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till fyra. För ledningen av dessa bör finnas två departementsråd
i Br 4 och två kansliråd i Br 3. Av de båda sistnämnda tjänsterna avses den
ena för en icke integrerad arbetsenhet för vissa personal- och tillstånds
frågor m. in.
Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson för
ordade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat
och ett rättssekretariat. I det förra bör med hänsyn till omfattningen och
den kvalificerade karaktären av föreliggande planeringsuppgifter finnas
både ett departementsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3, av vilka deparle-
mentsrådstjänsten närmast avses för planerings- och utredningsuppgifter
av teknisk art och kanslirädstjänsten för sådana uppgifter av ekonomisk
art. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella ärenden. Med
hänsyn till den omfattning och betydelse, som de internationella ärendena
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde har, bör i sist
nämnda sekretariat ingå ett kansliråd i Br 3.
För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretaria
tet beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i
Br 1 och It) tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i
högst Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt sju tjänster
som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på perso
nalförteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls
bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.
För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas ett kansliråd i Bo 1 och
två regeringsrättssekr eter are i Ae 27.
I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut-
redningen ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie
biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör två tjänster
som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till tjänster som förste expeditionsvakt
i Ao 9.
Anslaget torde böra uppföras med (2 726 000 + 513 000) 3 239 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteck
ning för kommunikationsdepartementet i enlighet med vad
jag föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikations
departementet, att tillämpas tills vidare från och med bud
getåret 1965/66:
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 01)0
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-
vis ••••••••.................................................................................................
868 000
3. Ei sättningar till expertis och tillfällig arbets kraft, förslagsvis .................................. 250 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................... 091 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................................
1
076 000
Summa kr. 3 239 000
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 239 000 kr.
A 2. Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till be räkningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (181 000 + 8 000) 189 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser in räknat 31 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. med hänsyn dels till den utökade organisationen dels till behovet över huvud av en för nyelse av departementets inventariebestånd.
Föreslagen ändring 1965/66
+ 1 500
+ 1
000 + 5 500
+ 8
000
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 189 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 2,4 milj. kr., varav 700 000 kr. på tilläggsstat. För budgetåret 1965/66 torde medelsbehoCet med hänsyn till den beräknade omfattningen av kommittéverksamheten och till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför röran de planeringsresurser för verk och myndigheter böra beräknas till 2,5 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer in. in.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Anvisat 1964/65
1. Sjukvård in. m.................................................. g ggg
2. Reseersättningar.........................
37
000
3. Expenser ..................................................................... 122 000
4. Publikationstryck.................................................... jg ggg
46
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.
A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 215 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 38 000 kr. Samman lagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 253 000 kr.
För budgetåret 1965/66 bör anslaget till följd av allmänna utgiftssteg- ringar i första hand uppräknas med 20 060 kr. Härutöver torde medel be räknas för att möjliggöra bidrag till täckandet av vissa konferens- och kon gresskostnader. Sålunda planeras ett möte med Meteorologiska världsorga nisationens (WMO) klimatkommission i Stockholm i augusti 1965, för vil ket ändamål jag beräknar ett statligt bidrag med 225 000 kr. Till en inter nationell trafikmedicinsk kongress, som avses äga rum i Stockholm i augusti 1966, bedömer jag skäligt att lämna ett bidrag om 100 006 kr. Vidare beräk nar jag för en av Internationella federationen för bostadsbyggande och sam hällsplanering (IFHP) planerad konferens i Örebro sommaren 1965 ett be lopp av 40 000 kr. och för en av Nordisk Byggdag anordnad kongress i Göteborg i september 1965 ett belopp av 35 000 kr. Till en av Internationella föreningen i Bryssel för sjöfartskongresser (PIANC) planerad kongress i Stockholm under år 1965 har för innevarande budgetår i anslaget inrymts ett bidragsbelopp av 90 000 kr. Med hänsyn till inträffade kostnadsstegring- ar är jag beredd tillstyrka, att för nästa budgetår ytterligare 15 000 kr. ställs till förfogande för ändamålet. Anslaget torde i enlighet härmed böra upp föras med (215 000
-j-
345 000) 560 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 560 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Lars Lindahl
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
47
B ilagn 6
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.
• • • i V in*v •• • H. ■<<■■■ '
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga om anslag till finansdepartementet in. m. samt anför.
1 statsverkspropositionen (bil. 9 s. 7) har Kungl. Maj:t föreslagit riks dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Finansdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 700 000 kr., till Finansdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 956 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 000 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 275 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
A. Finansdepartementet in. in.
A 1. Finansdepartementet: Avlöningar. Finansdepartementets organisation kan inte helt anpassas till den av statsrådet Hermansson tidigare i dag redo visade normalorganisationen för departementen. Detta sammanhänger främst med att finansdepartementet, förutom fackdepartementala uppgifter, även har en samordnande funktion inom budgetarbetet och det långsiktiga ekonomiska planeringsarbetet samt i fråga om kortsiktiga konjunkturbe dömningar. Vidare har de uppgifter som nu handläggs inom departementets
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 ur 1965
rättsavdelning sådan omfattning och fasthet att de inte lämpligen kan ombe
sörjas med anlitande av ett rättssekretariat. I stället bör dessa uppgifter
integreras med vissa ärenden avseende tillämpningen av törtattningai in. in.
inom departementets verksamhetsområde. Efter samråd med statsrådet
Hermansson föreslår jag följande organisation för finansdepartementet.
Såsom chefstjänstemän i departementet bör i överensstämmelse med den
föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en ex
peditionschef i Br 4 och en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu
rättsavdelningschef. Härutöver bör såsom chefstjänstemän finnas en budget
chef i Br 4 för de budgetsamordnande uppgifterna och som chef för en bud
getavdelning samt en planeringschef i Br 4 för det ekonomiska planeringsar
betet. Dessa tjänster motsvaras i den nuvarande organisationen av befatt
ningar som chef för budgetavdelningen resp. ekonomiska avdelningen.
Under uppbyggnadsarbetet med den långsiktiga planeringsverksamheten
kommer planeringschefen att i huvudsak helt få ägna sig åt hithörande upp
gifter. För arbetet med den kortsiktiga konjunkturbedömningen och natio-
nalbudgetarbetet torde därför planeringschefens funktioner t. v. få dubble
ras. Jag beräknar medel för ett förordnande att bestrida på planeringschel
i Br 4 ankommande göromål.
Antalet erforderliga arbetsenheter inom budgetavdelningen har såsom f. n.
beräknats till tre. För ledningen av dessa enheter bör finnas två departe
mentsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.
För rättsärenden och övriga ärenden, vilka nu handläggs inom expedi
tionschefens avdelning, torde f. n. erfordras åtta arbetsenhetei. För led
ningen av dessa bör finnas fem departementsråd i Br 4 och tre kansliråd
i Br 3.
Vidare bör finnas tre särskilda sekretariat, nämligen ett för internatio
nella ärenden, ett för ekonomisk planering och ett för statistiska uppgifter.
1 det internationella sekretariatet bör ingå ett departementsråd i Br 4 och
ett kansliråd i Br 3 med hänsyn till omfattningen av kvalificerade interna
tionella ärenden inom departementets område. I sekretariatet för ekono
misk planering bör finnas två kansliråd i Br 3. Den ena av dessa tjänster av
ses dock inte skola uppehållas så länge den tidigare nämnda dubbleringen av
tjänsten som planeringschef i Br 4 består. I det statistiska sekretariatet bör
ingå ett kansliråd i Br 3. Denna tjänst motiveras främst av att i det löpande
arbetet på skattelagstiftningens område erfordras tillgång till kvalificerad
statistisk expertis.
För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
och sekretariaten beräknar jag sammanlagt 16 tjänster som departements
sekreterare i Br 1 och 27 tjänster som departementssekreterare eller kansli-
sekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör två kanslirådstjänster i Bo 1 samt
fyra tjänster som byrådirektör i Ao 27 och sju sådana tjänster i Ao 25 stå
kvar på personalförteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
49
tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare häl las vakant.
För regeringsrättsärenden bör liksom hittills finnas en kanslirådstjänst. Då tjänsten bör jämföras med kammarrättsrådstjänst bör densamma änd ras från nuvarande Bo 1 till Bo 3. Till tjänstens innehavare bör utgå sär skilt lönetillägg i likhet med vad som förutsätts i fråga om viss personal i B 3. Därjämte bör tre tjänster som extra regeringsrättssekreterare i Ag 27 göras extra ordinarie. Totalt bör finnas 16 regeringsrättssekreterare i Ae 27. Härutöver beräknar jag medel för tre regeringsrättssekreterartjänster i Ag 27. Vidare bör på personalförteckningen kvarstå en tjänst som förste kanslist i Ao 19, varjämte en tjänst som högst förste kanslisekreterare i Ae 23 bör utbytas mot en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekre terare i högst Ae 27.
Vidare beräknar jag medel för en assistenttjänst i Ae 19 och åtta kans- listtjänster i reglerad befordringsgång.
1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut- redningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår en utökning med två tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring av antalet ordinarie biträdestjänster bör inte göras. Dock bör två tjänster som kansli skrivare i Ao 11 ändras till kontorsslcrivare i Ao 13, en tjänst som kontorist i Ao 9 ändras till kansliskrivare Ao 11 och en tjänst som kanslibiträde i Ao 7 ändras till kontorist i Ao 9. Vidare bör två expeditions vaktstjänster i Ao 7 och två sådana tjänster i Ae 7 utbytas mot tjänster som förste ex- peditionsvakt i Ao 9.
Såsom statsrådet Hermansson tidigare anfört bör den för statsdeparte- menten gemensamma organisationsavdelningen t. v. liksom hittills vara underställd finansdepartementet. För avdelningen bör inrättas en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 och två byrådirektör stjänster, varav en i Ae 27 och en i Ae 25. Vidare bör en byrådirektörstjänst i Ao 25 ändras till så dan tjänst i Ao 27 och en tjänst som kamrerare i Ao 23 ändras till byrå direktörstjänst i Ao 25. Därjämte bör en tjänst som redaktör i Ae 24 höjas till Ae 25. I fråga om personalen i övrigt beräknar jag medel för fem assi stenttjänster och tre biträdestjänster utöver nuvarande antal. I fråga om ordinarie tjänster torde inga andra ändringar böra göras än att eu tjänst som expeditionsförman i Ao 10 ändras till Ao 11 och två tjänster som bil förare i Ao 8 ändras till Ao 9, varjämte en tjänst som kassör i Ao 15 bör föras på övergångsstat.
Anslaget torde böra uppföras med (6 155 000 -f 2 205 000) 8 360 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför teckning för finansdepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartemen tet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:
4
Blhang till riksdagens protokoll
1965. 1
samt
.
Nr
65
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis .................................................................................... 1 925 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets
kraft, förslagsvis....................................................... 900 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................................................... 2 815 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 2 666 000
Summa kr. 8 360 000
c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 8 360 000 kr.
A 2. Finansdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkning
en i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (1 916 000 +
335 000) 2 251 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser in
räknat 170 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. in. i samband
med den utökade organisationen samt omdisponering av lokaler.
Anvisat
Föreslagen
1964/65
ändring 1965/66
1. Sjukvård m. m................................................. ___
9 000
+
7 000
2. Reseersättningar ........................................... ___
25 000
+ 10 000
3. Expenser
Expenser för eget behov............................. ___
420 000
— 170 000
Expenser för annat än eget behov
a) Bränsle, lyse och vatten.........................____ 200 000
+ 50 000
b) Kostnader för tjänstebilar ......................... 52 000
+ 18 000
c) Övriga expenser...................................... ____ i no ooo
+ 390 000
4. Publikationstryck .................................... ......... 100 000
+ 30 000
I detta sammanhang vill jag även anmäla att en ny telefonväxel kan er
fordras i samband med att ytterligare lokaler i kanslihusets närhet ställs
till departementsorganisationens förfogande. Med hänsyn till leveranstiden
för en sådan anläggning torde denna få beställas redan nu.
Jag hemställer alltså, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Finansdepartementet: Omkostnader för budget
året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 251 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3 milj. kr. Reservatio-
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
51
nen den 30 juni 1964 utgjorde 985 741 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 4 milj. kr.
För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär sam ma omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och till förefintlig reservation samt med hänvisning till vad jag i annat samman hang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter be räknar jag medelsbehovet till 3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer m. m.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 175 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 8 731 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 180 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 275 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Lars Wettergren
' • ' i tV ’ Si l "i.
‘ ■’
. VO
j
'.••••
r * ■» ' ; f^W’; ■ 1
v t
.
it . ■ > •II: A
r ;i i/i: = ' • << : 1>.
>r*:-o i#‘.-i ’ *■ :
.ftSgUMffOri (>i’£
■ > ■ / lr 1 • *
i: -"5fi-A.
••c ji-t.'itoftina.
i åt! t. itc
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
53
Bilaga 7
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
trang
, A
ndersson
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
E
denman
, H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
rig
N
ilsson
.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler här efter fråga om anslag till ecklesiastikdepartementet m. m. samt anför.
I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 13) har Kungl. Maj :t föreslagit riks dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 967 000 kr., till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader ett förslagsan slag av 433 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 600 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
A. Ecklesiastikdepartementet m. m.
A 1. Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson föreslår jag följande organisation för ecklesiastikdepartemen tet.
Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen tinnas en statssekreterare i Br 5, eu expeditionschef
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
i Er 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdel-
ningschef. För nästa budgetår bör beräknas medel för dubblering av expe
ditionschef stjänsten.
Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter hör finnas tre de
partementsråd i Br 4 och en departementssekreterare i Br 1. Den sistnämn
da tjänsten avses för en arbetsenhet för vissa kyrkofrågor.
Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson lör-
ordade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat
och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internatio
nella ärenden. I planerings- och budgetsekretariatet bör med hänsyn till pla
neringens kvalificerade karaktär och till de särskilda krav som måste stäl
las på samordningen av planeringen på utbildningsväsendets område ingå
ett departementsråd i Br 4. När det gäller de långsiktiga övervägandena bör
planeringsfunktionen sammanhållas inom sekretariatet, som vidare med
sekretariatsgöromål bör biträda det planeringsrad för utbildningsfrågor
som finns inrättat fr. o. m. innevarande budgetår.
För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna,
planerings- och budgetsekretariatet samt det internationella sekretariatet
beräknar jag sammanlagt 15 tjänster som departementssekreterare i Br 1
och 30 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst
Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt sju tjänster som
byrådirektör i Ao 27 och fem sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personal
förteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls
bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.
För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas en regeringsrättssekre-
terare i Ae 27.
Vidare beräknar jag medel för sex kanslisttjänster i reglerad beford-
ringsgång.
I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut-
redningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel
för en utökning med fem tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring
i antalet ordinarie biträdes- och expeditions vaktstjänster bör inte göras.
Anslaget torde böra uppföras med (3 492 000 -j- 1 077 000) 4 569 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför
teckning för ecklesiastikdepartementet i enlighet med vad
jag föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikde
partementet, att tillämpas tills vidare från och med budget
året 1965/66:
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 34 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................................................................................... 1 008 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets kraft, förslagsvis ....................................................... 640 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................. 1 370 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................................... l 407 000
Summa kr. 4 569 000
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budget året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 569 000 kr.
A 2. Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräk ningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (373 000 + 302 000) 675 000 kr.
1. Sjukvård in. m..........................
Anvisat 1964/65
Föreslagen ändring 1965/66
+ 10 000 + 15 000 + 227 000 + 50 000
2. Reseersättningar....................
3. Expenser .........................
4. Publikationstryck ..................
+ 302 000
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för bud getåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3,6 milj. kr. Reservatio nen den 30 juni 1964 utgjorde 320 223 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 3,9 milj. kr.
För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av större omfatt ning än innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rö rande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag medelsbeho vet till 5 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer m. m.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer in. in. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
56
Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965
A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats
325 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 19 444 kr. Sammanlagt
disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 344 000 kr. Anslaget torde
för nästa budgetår böra uppföras med 390 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 390 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Monica Dillner
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965 57
Bilaga 8
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson
, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
E
denman
, H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här efter fråga om anslag till jordbruksdepartementet m. m. samt anför.
1 statsverkspropositionen (bil. 11 s. 9) har Kungl. Maj:t föreslagit riks dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Jordbruksdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2183 000 kr., till Jordbruksdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 161 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 500 000 kr. och till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu av slutats och har tidigare denna dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
A. Jordbruksdepartementet m. m.
A 1. Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson föreslår jag följande organisation för jordbruksdepartementet.
Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdel- ningschef.
5
Hihang till riksdagens protokoll
1965. 1
samt
.
Nr
6
r
,
58
Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till tre. Vid sidan härav bör under de närmaste åren finnas en
särskild arbetsgrupp för den översyn av de jordbruks- och skogsbrukspoli-
tiska riktlinjerna som aktualiseras bl. a. genom 1960 års jordbruksutred-
nings arbete. För ledningen av dessa enheter bör finnas ett departementsråd
i Br 4 och tre kansliråd i Br 3.
Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson för
ordade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekrelariat
och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internatio
nella ärenden. Med hänsyn till de omfattande och särpräglade internationella
ärenden, som ankommer på departementet, bör i sistnämnda sekretariat ingå
ett kansliråd i Br 3.
För handläggande personal i övrigt inom de förut nämnda enheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekreta
riatet beräknar jag sammanlagt sex tjänster som departementssekreterare
i Br 1 och 19 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i
högst Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt tre tjänster
som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på per
sonalförteckningen men inte få återbesättas.. I den mån sådan tjänst uppe
hålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.
Vidare beräknar jag medel för två kanslisttjänster i reglerad befordrings-
gång.
I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut-
redningen ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie
biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst
som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till en materialförvaltartjänst i
Ao 11 och en expeditionsvaktstjänst i Ao 7 till en tjänst som förste expe
ditionsvakt i Ao 9.
Anslaget torde böra uppföras med (1 921 000 -j- 679 000) 2 600 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför
teckning för jordbruksdepartementet i enlighet med vad
jag föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepar
tementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis
54 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis ................................................................................... 669 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets
kraft, förslagsvis........................................................ 280 000
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................... 758 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 839 000
Summa kr. 2 600 000
c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budget året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.
A 2. Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräk ningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (140 000 + 31 000) 171 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till reseersätt ningar beräknat högst 10 000 kr. till kostnader för utländska tjänsteresor.
Anvisat
Föreslagen
1964/65 ändring 1965/66
1. Sjukvård in. in................................. ......................... 4 000
+ 2 000
2. Reseersättningar ......................... ......................... 24 000 + 1 000
3. Expenser ......................................... ......................... 72 000
+ 28 000
4. Publikationstryck......................... ......................... 40 000
—
+31 000
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Jordbruksdepartementet: Omkostnader för budget året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 171 000 kr.
A 5. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 1,3 milj. kr. Reservatio nen den 30 juni 1964 utgjorde 68 882 kr. Sammanlagt disponeras alltså för innevarande budgetår 1 368 882 kr. För budgetåret 1965/66 torde kommitté verksamheten bli av minst samma omfattning som för innevarande budget år. Med hänsyn härtill och till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndig heter beräknar jag medelsbehovet till 1 550 000 kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer in. in.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.
A 6. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 275 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 96 887 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 365 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kr.
60
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Claes Lundqvist
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Kangl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
61
Bilagn 9
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter fråga om anslag till handelsdepartementet m. in. samt anför.
I statsverkspropositionen (bil. 12 s. 14) har Kungl. Maj :t föreslagit riks dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Handelsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 471 000 kr., till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 163 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 275 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
A.
Handelsdepartementet
A 1. Handelsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her mansson föreslår jag följande organisation för handelsdepartementet.
Såsom chefstjänstemän i departementet bör finnas en statssekreterare i Br 5 och en expeditionschef/rättschef i Br 4.
Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge be räknats till tre. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas två departe mentsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.
62
Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson lör-
ordade normalorganisationen —■ med ett planerings- och budgetsekretariat
och ett rättssekretariat.
För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet beräknar jag sammanlagt tio
tjänster som departementssekreterare i Br 1 och 21 tjänster som departe
mentssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör en
kanslirådstjänst i Bo 1 samt fem tjänster som byrådirektör i Ao 27 och t\å
sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen men inte få åter
besättas. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som de
partementssekreterare hållas vakant.
Vidare beräknar jag medel för en tjänst som assistent i Ae 21.
I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departements-
utredningen ännu inte lagt fram förslag. Någon ändring av antalet ordina
rie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst
som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till materialförvaltare i Ao 11 och
en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt i
Ao 9.
Anslaget torde böra uppföras med (2 310 000 + 792 000) 3 102 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför
teckning för handelsdepartementet i enlighet med vad jag
föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdeparte
mentet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66:
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
A vlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis ................................................................................... 715 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets
kraft, förslagsvis....................................................... 445 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................................................... 930 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... 958 000
Summa kr. 3 102 000
c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 102 000 kr.
A 2. Handelsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen
i den följande sammanställningen tar jag upp anslaget till (165 000 +
63
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
37 000) 202 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser räk nat in 33 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. med hänsyn till den utökade organisationen.
1. Sjukvård m. m. .
2. Reseersättningar .
3. Expenser..............
4. Publikationstryck
Anvisat Föreslagen 1964/65 ändring 1965/66
6 000
+
1 000
29 000
—
70 000 + 56 000 60 000 — 20 000
-f 37 000
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Handelsdepartementet: Omkostnader för budget året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 202 000 kr.
A 4. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kr. Reservatio nen den 30 juni 1964 utgjorde 477 866 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 778 000 kr.
Kommittéverksamheten under budgetåret 1965/66 torde bli av minst samma omlattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sam manhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag medelsbehovet till 850 000 kr. Anslagsheteckningen torde böra ändras till Kommittéer m. m.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 850 000 kr.
A 5. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 275 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 111 038 kr. Samman lagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 386 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat 275 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa etl reservationsanslag av 275 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Torsten Westlund
y $?,
r?
';. ••* .i*!..- tf*
-v*>-
• in*'* ‘rj.!
'l-Vi :i
ij-"'
..
tl ,a\ i' • • T".:.- >.
• ras » ./t .t: {?;»/
*
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
65
Bilaga 10
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
E
denman
, H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
.
T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Palme, anmäler härefter fråga om anslag till inrikesdepartementet m. m. samt anför.
I statsverkspropositionen (bil. 13 s. 11) har Kungl. Maj:t föreslagit riks dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Inrikesdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 485 000 kr., till Inrikesdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 280 000 kr., till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ett förslagsanslag av 48 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 500 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 220 000 kr.
De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu av slutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.
DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
A. Inrikesdepartementet m. m.
A 1. Inrikesdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her mansson föreslår jag följande organisation för inrikesdepartementet.
Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen iinnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i Br 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdel- ningschef.
66
Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge
beräknats till fyra. Härvid har beaktats riksdagens beslut i anledning av
prop. 1964: 185 (B:oU 48, rskr 408) om förstärkning av inrikesdeparte
mentets organisation för handläggningen av ärenden rörande särskilda lo-
kaliseringsåtgärder och för den planeringsverksamhet som blir erforderlig
i lokaliseringssammanhang. För ledningen av nämnda arbetsenheter bör
finnas två departementsråd i Br 4 och två kansliråd i Br 3.
Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson för
ordade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat
och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internatio
nella ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av planeringsupp-
gifterna inom inrikesdepartementets verksamhetsområde och de samord
ningsfrågor som därigenom kommer att ligga på planerings- och budget
sekretariatet bör i detta ingå en tjänsteman som kansliråd i Br 3.
För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna
samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretaria
tet beräknar jag sammanlagt tolv tjänster som departementssekreterare i
Br 1 och 14 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i
högst Ae 27. Dessutom bör tre kanslirådstjänster i Bo 1 samt fyra tjänster
som byrådirektör i Ao 27 och en sådan tjänst i Ao 25 stå kvar på personal
förteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls
bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.
För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas två regeringsrättssekre-
terare i Ae 27 jämte medel för ett förordnande att bestrida på regerings-
rättssekreterare ankommande göromål.
Vidare beräknar jag medel för fyra kanslisttjänster i reglerad beford-
ringsgång.
I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut-
redningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel
för en utökning med sex tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring av
antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock
bör en tjänst som kansliskrivare i Ao 11 ändras till kontorsskrivare i Ao 13
samt två tjänster som förste expeditionsvakt i Ao 9 resp. expeditionsvakt i
Ao 7 ändras till materialförvaltare i Ao 11 resp. förste expeditionsvakt i
Ao 9.
Den nuvarande personalgemenskapen mellan inrikesdepartementet och
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bör kvarstå t. v. På departe
mentets personalförteckning bör därför bibehållas tre för nämndens kansli
avsedda tjänster som byråchef i Be 1, byrådirektör i Ae 25 och förste byrå
sekreterare i Ae 23. En av beredskapsnämnden gjord framställning om in
rättande av en tjänst som forskningsassistent i Ae 19 eller Ae 21 hos nämn
den anser jag mig inte böra biträda.
Anslaget torde böra uppföras med (2 313 000 -j- 1 037 000) 3 350 000 kr.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 65
dr
1965
67
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl.. Maj :t att fastställa personalför teckning för inrikesdepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdeparte mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis ...................................................................... 907 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets kraft, förslagsvis .................................................... 490 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................. 904 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 995 000
Summa kr. 3 350 000
c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kr.
A 2. Inrikesdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (271 000 + 210 000) 481 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser in räknat 150 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. i samband med den utökade organisationen samt den anpassning av departementets kontorsutrustning och möbelbestånd till gängse normer som tillämpas vid nyanskaffning för ämbetsverkens behov. Under anslagsposten till publika- tionstryck har jag bl. a. beräknat medel för en upplysningsskrift för utlän ningar. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har hemställt att me delsanvisningen till krigsspel och kurser
it
för utvidgad utbildnings- och forskningsve jag mig endast delvis kunna biträda.
1. Sjukvård in. m........................................................ 3 000
2. Reseersättningar .................................................. 63 000
3. Expenser för eget behov ...........................
4. Publikationstryck ............................................... 55 000
5. Vissa omkostnader för beredskapsnämnden för psykologiskt försvar: Krigsspel och kur ser m. m..................................................................... 65 000
i.
ökas med 30 000 kr. bl. a. amhet. Detta yrkande anser
Anvisat
Föreslagen ändring
1964/65 1965/66
3 000 + 3 000 63 000 + 7 000 70 000 + 160 000 + 30 000
65 000
+ 10 000
+ 210 000
68
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Inrikesdepartementet: Omkostnader för budget året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 481 000 kr.
A 3. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965
Anslag Nettoutgitt
1963/64 .................................................... 47 000
28 651
1964/65 .................................................... 48 000 1965/66 (förslag) .................................. 48 000
Beredskapsnäinnden för psykologiskt försvar har hemställt att, om nämn dens under p. A 1 redovisade förslag om inrättande av en tjänst som forsk ningsassistent inte bifalls, beloppet till ersättningar åt särskilt anlitade sak kunniga höjs med 10 000 kr. och att beloppet eljest minskas med 5 000 kr. Förslaget om personalförstärkning har jag i det föregående förklarat mig inte kunna tillstyrka. Ej heller är jag beredd att beräkna ökade medel för ersättningar åt sakkunniga. Anslaget bör alltså uppföras med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kr.
A 4. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 1,6 milj. kr. Reservatio nen den 30 juni 1964 utgjorde 543 000 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 2,1 milj. kr.
Anslaget för innevarande budgetår kan redan nu förutses bli otillräckligt. Jag kommer i annat sammanhang att underställa Kungl. Maj :t frågan om anvisande av medel på tilläggsstat för att täcka kommittékostnaderna under budgetåret 1964/65. Även för budgetåret 1965/66 torde kommittéverksam heten komma att få avsevärd omfattning. Med hänsyn härtill och med hän visning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag medelsbehovet till 2,9 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer m. m.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 000 kr.
A 5. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 200 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 40 000 kr. Samman lagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 240 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 220 000 kr.
69
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 220 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965
Ur protokollet:
Björn Weibo
MAACUS BOKTR. STHIM 1965 650161