Prop. 1965:65

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

1

Nr 65

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för bud­

getåret 1965/66 till statsdepartementen, m. m., given Stockholms slott den 26 februari 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs på grundval av departementsutredningens förslag rörande statsdepartementens organisation medel för budgetåret 1965/66 för departementen utom utrikes- och civildepartementen.

Normalorganisationen för statsdepartement föreslås bestå av arbetsenhe­ ter som inom lämpligt avgränsade sakområden svarar för såväl planering och riktlinjer som handläggning av löpande ärenden. Chefstjänstemännen i departementen, dvs. statssekreteraren, expeditionschefen och rättschefen, skall utöva var sina funktioner över departementets hela verksamhetsom­ råde. För biträde med samordning, planering och budgetarbete samt i vissa departement med internationella ärenden och med lagstiftningsarbete och juridiskt-konsultativ verksamhet föreslås särskilda sekretariat. Samord­ ningsuppgifter med avseende på det statliga utredningsväsendet föreslås i ökad utsträckning ankomma på statsrådsberedningen. Ytterligare administ­ rativa arbetsuppgifter föreslås överförda till statsdepartementens organisa- tionsavdelning. Den nya departementsorganisationen medför förbättrade re­ surser främst för planering och samordning men avser även att ge förutsätt­ ningar för en effektivare handläggning över huvud.

I propositionen framläggs också förslag om ökade resurser för plane­ ringsverksamheten i verk och myndigheter.

1

Bihang till riksdagens protokoll I9(>.r>. 1 samt. Nr 66

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26

februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

E

denman

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

1 statsverkspropositionen har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i av-

bidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna pre­

liminära belopp för anslagen till statsdepartementens avlöningar och om­

kostnader samt till kommittéer m. m. och extra utgifter, med undantag för

utrikesdepartementet.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har ti­

digare i dag anmälts av statsrådet Hermansson. Anslagen för de berörda

departementen, med undantag för civildepartementet, har tidigare i dag an­

mälts av vederbörande departementschefer.

1 detta sammanhang torde jag få ta upp frågan om planeringsresurser

hos verk och myndigheter. Jag vill erinra om att jag i prop. 1964: 1 (bil. 2

s. 7) i samband med förslag till förstärkning av departementens resurser

för långsiktig planering även berörde planeringen på förvaltningsplanet. Jag

underströk att utvecklingen av en effektiv och samordnad planeringsverk­

samhet inom samhällssektorn förutsatte att man även förstärkte plane-

ringsresurserna i verk och myndigheter, där tyngdpunkten i utredningsar­

betet borde ligga. De rent organisatoriska frågorna rörande detta arbete

skulle utredas närmare, liksom formerna för samarbetet och samråd i pla­

neringsfrågor på olika områden. På utbildningens och forskningens områden

kunde förslag dock redovisas redan till fjolårets riksdag.

För att kartlägga planeringsläget inom verk och myndigheter tillsattes

i februari 1964 en arbetsgrupp inom finansdepartementet, vilken antog

benämningen verksplaneringsgruppen. Gruppen har redovisat sina över­

väganden i en den 19 oktober 1964 dagtecknad promemoria angående lång­

tidsplaneringen i ämbetsverken.

3

Verksplaneringsgruppcn framhåller att det är ett effektivitetsintresse i iöretagsmässig mening att verken förfogar över resurser för översiktlig långtidsplanering. Gruppens studier har bestyrkt antagandena om alt den systematiska och kontinuerliga beredskapen inför framtida förändringar behöver förbättras. Den har därför ansett det angeläget att utbyggnaden av planeringsfunktionen inom verk och myndigheter kan påbörjas snarast. Den har vidare bedömt det som väsentligt att insatserna efter en tid kan omprövas och eventuellt ändras i enlighet med vunna erfarenheter.

Jag biträder verksplaneringsgruppens uppfattning att förstärkningen av- verkens planeringsresurser bör ges i sådan form att de enkelt kan sättas in och sedan anpassas efter de erfarenheter man får av den fortsatta pla­ neringsverksamheten. Det synes mig därför lämpligt att medel för ändamå­ let för nästa budgetår anvisas över departementens kommittéanslag. Här­ igenom kan en försöksverksamhet komma till stånd utan bundenhet till eu last organisation. I det första stadiet kan det bli fråga om att anlita perso­ nal för att arbeta igenom problemställningar och lägga upp program för den fortsatta planeringsverksamheten. Omedelbara resultat kan inte väntas. De långsiktiga vinsterna i form av bättre effektivitet och en inera ändamåls­ enlig fördelning av tillgängliga resurser kan dock väntas bli betydande.

Medelsbehovet på verksplanet för en försöksverksamhet som den verks- planeringsgruppen förordat har beaktats av vederbörande departements­ chefer vid beräkningen av de olika departementens kommittéanslag. Erfor­ derliga medel bör sedermera av Kungl. Maj :t ställas till verkens förfogande som förstärkning av vederbörligt avlöningsanslag.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t en­ ligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 110) fat­ tat beslut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

5

Bilaga 1

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock­

holms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

, ministern för utrikes ärendena N

ilsson

, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Statsrådet Hermansson anmäler efter gemensam beredning med statsrå­

dets övriga ledamöter fråga om statsdepartementens organisation och arbets­

former med undantag av utrikesdepartementets samt anför.

På föredragning av chefen för justitiedepartementet uppdrog Kungl.

Maj :t den 5 juni 1963 åt mig att utreda statsdepartementens organisation

och arbetsformer med undantag för utrikesdepartementets. Utredningen har

antagit benämningen departementsutredningen. Uppdraget har slutförts i

vissa delar och jag ber nu att få redovisa dessa.

Nuvarande förhållanden

Departementen — Kungl. Maj ris kansli — har till uppgift att bereda rege-

ringsärcndena och att ombesörja expedieringen av konseljbesluten. De är

däremot inte beslutande organ.

Vid departementalreformen år 1840 uppdelades Kungl. Maj ris kansli i

sju särskilda expeditioner, avpassade efter de dåvarande sju departementen,

var och en under ledning av en expeditionschef. Tyngdpunkten i kansliex­

peditionernas arbete lades på deras uppgifter att besörja protokollföring

och expedition. Så småningom ökade emellertid arbetet med beredning av

ärenden. Detta arbete krävde kvalificerade biträden åt expeditionscheferna

och för ändamålet tillkom under 1870-talet kanslirådstjänster.

I flertalet departement växte arbetsvolymen efter hand och expeditions­

chefens göromål blev alltför betungande. Expeditionscheferna i dessa de­

partement nödgades under längre perioder ta ledigt från befattningen med

6

huvuddelen av de löpande ärendena för att kunna ägna sig främst åt propo-

sitionsarbete. De löpande ärendena uppdrogs därvid åt en t.f. expeditions­

chef. Expeditionschefstjänsten i fem av de dåvarande åtta departementen

delades år 1918 i en statssekreterare änst och en expeditionschefstjänst.

Fördelningen av uppgifterna dem emellan blev i princip densamma som

den nu gällande, till vilken jag återkommer i det följande.

F. n. gäller i fråga om statsdepartementen och deras organisation följan­

de. Enligt 5 § regeringsformen skall för särskilda grenar av rikets styrelse

finnas statsdepartement till det antal som bestäms genom en av Kungl.

Maj :t och riksdagen gemensamt stiftad lag. För varje departement utser

Kungl. Maj :t en av statsrådets ledamöter till chef. Departementens benäm­

ningar och fördelningen av ärendena dem emellan bestäms enligt sam­

ma författningsrum av Kungl. Maj:t genom en särskilt utfärdad, offentligen

kungjord stadga.

Antalet statsdepartement skall enligt lagen den 11 april 1947 (nr 152)

om antalet statsdepartement och statsråd utan departement vara elva. De­

ras namn framgår av stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsde­

partementen, som också innehåller bestämmelser om ärendenas fördelning

mellan departementen. Vissa föreskrifter om departementens organisation

finns i instruktionen den 31 december 1921 (nr 744) för befattningshavar­

na i statsdepartement. Enligt 5 § instruktionen förordnar departementsche­

fen om byråindelning inom departementet och skall byrå stå under chef­

skap av kansliråd eller byråchef. Av paragrafen framgår vidare att rättsav-

delning kan finnas i departement.

Instruktionen gäller inte utrikesdepartementet för vilket särskild instruk­

tion utfärdats. Vad som sägs i det följande avser ej utrikesdepartementet.

Varje departement är uppdelat i avdelningar. I samtliga finns två avdel­

ningar, nämligen en statssekreteraravdelning och en expeditionschefsavdel-

ning. Fördelningen av uppgifterna mellan dessa avdelningar ansluter i stort

sett till den arbetsfördelning mellan statssekreterare och expeditionschef

som föreskrivs i instruktionen. Enligt denna skall statssekreteraren ansvara

för utarbetandet av departementets andel i statsverkspropositionen och av

departementets övriga propositioner till riksdagen samt även i övrigt hand­

ha frågor som kan bli föremål för riksdagens handläggning, varjämte han

skall se till att riksdagens skrivelser, som angår departementets förvalt­

ningsområde, blir vederbörligen handlagda. Expeditionschefen åligger en­

ligt instruktionen att ägna slutlig granskning åt koncepten till utgående ex­

peditioner innan de lämnas till utskrift samt att övervaka de löpande ären­

denas gång och se till att följdriktighet och enhetlighet därvid iakttas.

Rättsavdelning finns -— med undantag för justitiedepartementet där sär­

skilda förhållanden råder — i samtliga departement utom handelsdeparte­

mentet och civildepartementet, vilket senare departement i stället har en för-

fattningsavdelning. På rättsavdelning ankommer arbetet med lagar och

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 är 1965

7

andra författningar som tillhör departementets arbetsområde. Rättsavdel- ningarna har tillkommit successivt sedan slutet av 1930-talet.

I vissa departement har vidare, i huvudsak under senare år, organiserats en eller flera avdelningar för särskilda verksamhetsområden. I försvarsde­ partementet fanns till årsskiftet 1964/65 en organisationsavdelning för or­ ganisations- och rationaliseTingsärenden. Vidare finns i försvarsdeparte­ mentet en samordningsavdelning för samordning av totalförsvaret, i finans­ departementet en ekonomisk avdelning för nationalbudgetarbetet och den ekonomiska planeringen och en budgetavdelning för budgetgranskningsupp- gifter, i ecklesiastikdepartementet en arbetsgrupp för prognos- och allmän planeringsverksamhet under ledning av en chef med ställning som avdel­ ningschef och en kulturavdelning för ärenden rörande allmänna kultur- och bildningsändamål samt högre konstnärlig utbildning, i handelsdepartemen­ tet en handelsavdelning för ärenden rörande internationellt ekonomiskt samarbete och handelsförhandlingar med främmande makter m. m. samt en industriavdelning för ärenden rörande den industriella strukturutveckling­ en, förvaltningen av de under departementet sorterande statliga bolagen och energipolitiken, i inrikesdepartementet en landsstatsavdelning samt i civil­ departementet en tjänsteförteckningsavdelning.

Samtliga expeditionschefsavdelningar är indelade i byråer och byråindel­ ning har på sina håll genomförts även inom statssekreteraravdelningarna. Däremot förekommer indelning i byråer endast undantagsvis i fråga om de övriga avdelningarna. I justitiedepartementet finns fristående byråer för nådeärenden och medborgarskapsärenden.

Departementens nuvarande organisation kan som jag redan antytt sägas i princip bygga på en tudelning av arbetsuppgifterna som anknyter till ar­ betsfördelningen mellan statssekreterare och expeditionschef. Å ena sidan är fråga om uppgifter av mera politiskt-samhällsekonomisk art som väsent­ ligen rör sig om planering och utfärdande av riktlinjer i form av utrednings­ direktiv, författningar, regleringsbrev o. d. Dessa uppgifter brukar föras till statssekreteraravdelningarna och, när de är av rättslig art, rättsavdel- ningarna. Å andra sidan rör det sig om en verksamhet som mera har karak­ tär av löpande förvaltning och innebär tillämpning i konkreta fall av gäl­ lande föreskrifter. Sådana ärenden hör som regel till expeditionschefsavdel- ningarna och i viss omfattning till rättsavdelningarna. Tudelningen är inte konsekvent genomförd. Dels måste gränsen mellan de båda områdena med nödvändighet bli flytande och i praktiken är också gränsdragningen olika i skilda departement. Dels har det i viss omfattning inrättats arbetsenheter med uppgifter inom båda områdena, i regel i form av avdelningar men i några fall som byråer.

Den organisatoriska uppbyggnaden av departementen bär givetvis be­ stämts av dcpartementsarbetets utveckling. Kännetecknande för denna bär varit eu successiv ökning av arbetet på statssekreterarsidan, varigenom

8

tyngdpunkten alltmera kommit att förskjutas till riktlinjegivningen och

den därmed sammanhängande planeringsverksamheten. Utvecklingen har

tid efter annan föranlett olika punktvis insatta organisatoriska förändringar

och förstärkningar i departementen. Någon mera samlad översyn av deras

organisation har inte skett sedan år 1956 då en utredning gjordes om perso­

naluppsättningen inom i huvudsak statssekreteraravdelningarna, vilken led­

de till vissa organisatoriska ändringar och inrättande av ett antal högre

tjänster (prop. 1957: 1 bil. 2 s. 7).

Sedan år 1948 finns, huvudsakligen för vissa kamerala uppgifter för de­

partementens räkning, statsdepartementens organisationsavdelning. Denna

är organisatoriskt inordnad i finansdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Föredraganden

Huvuduppgifterna för departementsutredningen är enligt direktiven

1. delegering och decentralisering av ärenden som avgörs av Kungl. Maj :t,

2. departementens interna organisation,

3. samordning mellan departementen och

4. uppgifterna för statsdepartementens organisationsavdelning.

Delegering och decentralisering

Frågan om delegering och decentralisering av ärenden bearbetas inom ut­

redningen av en särskild arbetsgrupp under ledning av byråchefen i han­

delsdepartementet Erik Berggren. Arbetet har hittills huvudsakligen varit

av förberedande art men i 20 olika promemorior, som överlämnats till ve­

derbörande departementschefer, har överflyttning av beslutanderätt från

Kungl. Maj :t till underlydande organ föreslagits. I ett par fall har promemo­

riorna föranlett förslag i årets statsverksproposition. Avsikten är att på det­

ta sätt genomgå ärendegrupp efter ärendegrupp och — oavsett antalet ären­

den som årligen förekommer inom gruppen — upprätta promemorior med

förslag i de fall där beslutanderätten anses kunna flyttas från Kungl. Maj :t.

Dessa förslag torde efter remissbehandling och beredning få anmälas av ve­

derbörande departementschefer. Enligt min mening är det angeläget att

befria departementen från rutinbetonade eller annars mindre väsentliga

ärenden och en stor mängd ärenden i övrigt av löpande natur. Denna del av

utredningen är tidskrävande och torde knappast vara färdig förrän nästa

år. Frågan torde för övrigt även därefter böra fortlöpande uppmärksammas.

Jag vill nu ta upp endast en fråga som hör till denna del av arbetet. I sam­

band med lagstiftning eller hemställan om anslag e. d. har i en del fall den

föredragande departementschefen uttalat att beslutanderätten i vissa ären­

den bör ankomma på Kungl. Maj :t eller gjort något liknande uttalande som

kan tolkas som ett förslag att uppgiften skall åvila Kungl. Maj :t och inte

9

underordnat organ. Om något annat inte framgår av sammanhanget, torde sådana yttranden i regel vara att fatta enbart som en upplysning om den ord­ ning soin departementschefen under dåvarande förhållanden ansåg ligga närmast till hands och alltså inte hindra Kungl. Maj :t att nu föreskriva att ärendena skall avgöras av underordnad myndighet. Men även om ett sådant uttalande någon gång skulle ha en annan innebörd så att det kan sättas i fråga om inte avsikten varit att ärendena skulle prövas i konselj, bör Kungl. Maj :t inte längre vara bunden därav, eftersom behovet av delegering och decentralisering numera har en helt annan styrka än tidigare. Detta kan na­ turligtvis inte gälla om det i lag eller annan av riksdagen beslutad författ­ ning föreskrivs att ärendet skall prövas av Kungl. Maj:t och inte heller om det framgår att riksdagen avsett att eu sådan bestämmelse verkligen skulle för framtiden gälla som föreskrift för användning av ett anslag. Men i övriga fall bör uttalanden av den art som jag åsyftar — om riksdagen inte har nå­ got att invända däremot — inte utgöra hinder för Kungl. Maj :t att flytta be­ slutanderätt till underordnad myndighet.

Departementens interna organisation

Den huvuduppgift som utredningen uppfattat som sin viktigaste rör de­ partementens interna organisation. Direktiven anger här som utgångspunk­ ter att departementen skall bibehålla sin ställning som beredande organ och att den traditionella arbetsfördelningen mellan regeringen och andra för­ valtningsorgan fortfarande skall gälla. Jag har i överensstämmelse härmed i utredningsarbetet utgått från att departementen inte skall vara beslutande organ utan att besluten liksom hittills -— med några få, i sammanhanget be­ tydelselösa undantag — skall fattas av Kungl. Maj :t i statsrådet på depar­ tementschefs eller annat statsråds föredragning.

Jag har vidare utgått från att organisationen skall utformas för den nu­ varande situationen där verken är fristående från departementen med ett självständigt ansvar för sin verksamhet och liksom hittills i huvudsak om­ besörjer den löpande förvaltningen medan arbetet med samordning, plane­ ring i stora drag och utformande av de viktigare riktlinjerna bedrivs i de­ partementen.

Direktiven bygger på tanken att utredningsarbetet huvudsakligen skall äga rum utanför departementen, i underlydande organ och genom kommit­ téer och särskilt tillkallade sakkunniga. Jag delar uppfattningen att vid den funktionsuppdelning som vi har mellan myndigheter och departement ut­ redningsarbetet och insamlandet av data och annat material väsentligen bör och måste ske utanför departementen. Men det är nödvändigt att departe­ menten har en sådan kvalitativ och kvantitativ kapacitet och organisation alt det blir möjligt alt där bedöma och självständigt värdera de utredning­ ar och det material som kommer in. Departementsorganisationen skall ock­ så göra det möjligt för departementschefen all lägga fram riktlinjer för den

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

10

planering som skall ske inom underlydande verk och myndigheter. Det är

dessutom naturligt att departementschefen skall kunna självständigt ta ini­

tiativ och låta utforma dessa på sätt som hittills skett i form av departe­

mentspromemorior eller ge uttryck för dem vid anmälan av propositioner

till riksdagen.

Departementen är med andra ord regeringens stabsorgan där arbetet med

planeringen och utformningen av dess politik äger rum. Denna verksamhet

har också i allt högre grad blivit departementens huvuduppgift. Utveck­

lingen kan illustreras med bl. a. det faktum att antalet anställda inom de

tio departementen och statsrådsberedningen ökat från 576 år 1956 till 842

år 1964 eller med ca 47 %, medan antalet konselj ärenden med undantag

för utrikesdepartementets ärenden praktiskt taget inte förändrats från år

1955 till år 1963 (omkring 38 500 vartdera året). Personalökningen synes i

allt väsentligt hänföra sig till statssekreteraravdelningarna där planerings­

arbetet — vars omfattning ej på samma sätt som de löpande ärendenas

återspeglar sig i antal konselj ärenden — huvudsakligen äger rum.

Det är uppenbart att förskjutningen mot en alltmera ökad betydelse av

den del av departementens verksamhet som rör planering och vidareutveck­

ling måste väntas fortsätta. Samhällsutvecklingen och de växande kraven

på långsiktighet i bedömningarna medför, som jag redan framhållit, att pla­

neringen får allt större omfattning och vikt. Den centrala planeringen av

statens verksamhet ankommer i första hand på regeringen och måste för­

utsättas komma att i ökande grad sätta sin prägel på dess arbete. En fram-

åtsyftande organisation av regeringens beredande organ, statsdepartemen-

ten, måste ske med denna utveckling för ögonen.

Vid anpassningen av departementens organisation efter deras funktion

som planeringsorgan måste emellertid även deras ställning som beredande

organ i sista instans av förvaltningsprocessen beaktas. Rättssäkerhetskravet

bör därför vara den andra grundläggande utgångspunkten för övervägan­

dena rörande departementens organisation. Även om departementen befrias

från en del av de löpande ärendena har rättssäkerhetskravet oförändrad

styrka. Det berör inte bara de löpande ärendena utan verksamheten i dess

helhet.

En tredje viktig utgångspunkt är önskemålet att departementens organisa­

tion blir tillräckligt smidig. Inte minst av hänsyn till departementens karak­

tär av planeringsorgan måste det vara lätt att anpassa resurserna efter olika

behov och förhållanden. Departementschefen måste snabbt kunna förskjuta

tyngdpunkten i arbetet från ett område till ett annat eller ta upp ett nytt

område till bearbetning. Organisationen måste vid behov kunna förstärkas

med experter från olika områden. Det är också viktigt att arbetet bedrivs

så nära under departementschefen som möjligt.

Enligt direktiven skall vid upprättande av förslag till de skilda departe­

mentens organisation även undersökas om integration kan ske av de olika

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

11

avdelningarna i departementen. Integrationstanken syftar till att upphäva

den av mig förut nämnda tudelningen av departementens organisation i

eu statssekreteraravdelning, där arbetet med planering och riktlinjer i form

av utredningsdirektiv, propositioner, författningar, regleringsbrev o. d. sker,

och en expeditionschefsavdelning för handläggning av löpande ärenden och

tillämpningsfrågor. Jag bortser t. v. från de ytterligare avdelningar som

förekommer. Några av dessa, bl. a. rättsavdelningarna, handhar en del av

den verksamhet som enligt grunduppdelningen hör till statssekreteraravdel-

ningen, medan andra har uppgifter från båda sidorna.

Integrationen skall enligt direktiven innebära att departementsorganisa-

tionens tudelning upphör och att i stället arbetsenheter tillskapas som inom

lämpligt avgränsade sakområden svarar för såväl arbetet med planering och

riktlinjer som handläggningen av tillämpningsfrågor och löpande ärenden.

I siället för den nuvarande indelningen efter ärendenas art får man alltså

en indelning efter ärendenas sakliga sammanhang.

Med eu integrerad organisation får man för varje sakområde en speciali­

serad arbetsenhet där kunskaperna och erfarenheten på området samlas.

Detta ger goda möjligheter att vid planering och utfärdande av riktlinjer

tillgodogöra sig lärdomar från tillämpningen av tidigare bestämmelser. Även

för handläggningen av de löpande ärendena bör det vara en fördel att bered­

ningen sker inom en arbetsenhet där det finns god kännedom om intentio­

nerna bakom de regler som skall tillämpas. Den integrerade organisationen

främjar samordningen inom sakområdena och behovet av förstärkning av

samordningsresurserna begränsar sig alltså till alt avse huvudsakligen sam­

ordningen mellan dessa områden. Personal med uppgifter inom ett sakom­

råde behöver inte längre delas på två avdelningar och arbetsbördan bör

kunna fördelas jämnare. Jag vill samtidigt framhålla att vid arbetsanhop-

ning inom ett sakområde arbetskraft bör kunna ställas till förfogande från

därav inte berörda delar av departementet. Särskilt bör beaktas att vid ök­

ning av arbetet på riksdagssidan eller med planeringsuppgifterna personal

finns tillgänglig för beredningen av förvaltningsärenden. Sammanfattnings­

vis finner jag att en integrerad organisation klart är att föredra framför den

nuvarande tudelade.

Direktiven tar vidare upp chefstjänstemännens ställning i departementen

och framhåller särskilt att integrationen aktualiserar expeditionschefernas

ställning. Jag delar den i direktiven uttalade uppfattningen att det i varje

departement krävs eu kvalificerad tjänsteman som organisatoriskt är place­

rad ovanför de nyss nämnda arbetsenheterna med uppgift att svara för lag­

enligheten och enhetligheten och över huvud för den formella sidan av verk­

samheten. I samband med frågan om dennes inplacering i organisationen

övervägs lämpligen departementsledningen i övrigt.

Statssekreterarens nuvarande ställning som den högste tjänstemannen i

departementet bör bibehållas. Statssekreterarens och expeditionschefens

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

12

uppgifter hänför sig i princip till departementets hela arbetsfält. De sam­

hällsekonomiska och liknande aspekter som statssekreteraren har att be­

vaka bör helt naturligt göra sig gällande i fråga om åtminstone de vikti­

gaste av de löpande ärenden som nu tillhör expeditionschefsavdelningen,

dvs. i stort sett i fråga om de löpande ärenden som är av den art att de mås­

te handläggas i departementen. Planeringen och kraven på att verksamheten

överensstämmer med denna bör självfallet också göra sig gällande i depar­

tementets hela arbete. Det är vidare i hög grad befogat att den kontroll av

följdriktighet och enhetlighet och därmed även av lagenlighet som är expe­

ditionschefens uppgift omfattar departementets hela verksamhet och såle­

des även de frågor som nu handläggs på statssekreteraravdelningen.

Mellan dessa båda chefstjänstemän gäller alltså en funktionsuppdelning,

som i princip bör tillämpas i alla ärenden och frågor, dvs. inom varje sak­

område. Dessa tjänstemäns uppgift bör i första hand vara att var och en på

sitt område biträda departementschefen med utformningen av de stora lin­

jerna i departementets planerande och övriga verksamhet samt med sam­

ordningen mellan de förut förordade arbetsenheterna. Härvid skall statssek­

reteraren svara för de politiskt-samhällsekonomiska aspekterna och expe­

ditionschefen för de nyss nämnda formella synpunkterna.

Själva det handläggande arbetet bör utföras inom arbetsenheterna. An­

svaret för handläggningen av frågor och ärenden och för ärendenas gång

bör alltså ligga där. Detta bör gälla såväl budget, propositioner och rikt­

linjer av olika slag som de löpande ärendena och föredragningen inför

departementschefen. Även arbetet med planeringen bör i den mån den

håller sig inom sakområdet utföras inom vederbörlig arbetsenhet. För att

göra organisationen så smidig som möjligt föreslår jag att ansvaret för

arbetet inom ett sakområde läggs på en person i egenskap av huvudman

för detta. Någon fast indelning av personalen i sektioner e. d. inom ar­

betsenheterna bör inte förekomma. Naturligtivs bör arbetsfördelningen mel­

lan huvudmännen inte hindra att särskilda uppgifter, även sådana som

rör en eller flera huvudmäns områden, tillfälligt uppdras åt annan person

eller en speciell arbetsgrupp.

Närmare gränsdragning mellan chefstjänstemännens och huvudmännens

uppgifter synes inte kunna ske genom generella, detaljerade regler. Och

gränsdragningen bör heller inte låsas fast. Den bör kunna anpassas efter

olika omständigheter såsom sakområdets art, tjänstemännens personliga

läggning m. m. Över huvud torde i departementen, som är beredande och

planerande organ, en anda av god samarbetsvilja vara minst lika viktig som

en fast ansvarsfördelning.

Som jag förut sagt torde i en organisation som den nu skisserade behovet

av särskilda åtgärder för samordningen inom departementen i huvudsak

angå samordningen mellan sakområdena. Särskilda åtgärder torde böra vid­

tas för att underlätta departementschefens och chefstjänstemännens arbete

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

13

med samordningen och planeringen inom departementen. Detta bör främst ske så att ett stabsorgan, ett planerings- och budgetsekretariat, inrättas med uPP8*ft att lämna biträde vid den översiktliga planeringen, samordningen av budgetarbetet och redigeringen av departementets andel i statsverkspro­ positionen. En följdriktig tillämpning av de principer som jag har förordat för departementsorganisationen skulle innebära en fördelning av de inter­ nationella ärendena i huvudsak på de olika sakenheterna. En sådan ordning synes också böra i princip förordas. I departement där de internationella ärendegrupperna är av större omfattning eller där handläggningen av inter­ nationella ärenden är fördelad på ett flertal sakområden kan dock behövas ett organ som bistår chefstjänstemännen vid samordningen av det interna­ tionella arbetet och utgör departementets kontaktorgan gentemot utrikesde­ partementet. Detta organ bör ugöras av ett internationellt sekretariat i stabs- ställning.

Jag återkommer nu till rätlsnvdeiningarna. En konsekvent tillämpning av de principer för departementsorganisationen som jag skisserat skulle med­ föra, att rättsavdelningarna avskaffas och att varje huvudman förses med erforderligt lagtekniskt och juridiskt-konsultativt biträde samt att rättsav- delningschefens uppgifter fördelas mellan statssekreteraren, expeditions­ chefen och huvudmännen för sakområdena efter den arbetsfördelning mel­ lan dem som jag förut talat om. Detta förefaller emellertid inte genomför­ bart i praktiken. De flesta sakområden torde inte ge fullt arbete för ett så­ dant biträde. Inom många sakområden skiftar behovet starkt från tid till annan. Vissa departement förutom justitiedepartementet har också lagstift- ningsuppgifter som — i varje fall tidvis — är av sådan tyngd att det inte är möjligt för statssekreteraren och expeditionschefen att hinna med dem. Inte heller kan det förutsättas att av dessa tjänstemän alltid någon har den för Iagstiftningsuppgifter lämpliga utbildningen. Lagstiftningsuppgifter fö­ rekommer dessutom som inte lämpligen kan inordnas i någon arbetsenhet. Inom varje departement bör därför särskild personal finnas för lagstiftning och annat författningsarbete samt juridiskt-konsultativa uppgifter. Med hänsyn till behovet av att lagstiftningsaspekterna beaktas på ett så tidigt stadium av planeringsarbetet som möjligt bör utöver statssekreteraren och expeditionschefen finnas en chefstjänsteman, en rättschef, med uppgift, förutom juridisk konsultverksamhet, alt svara för större delen av stats­ sekreterarens och för expeditionschefens funktioner med avseende på lag­ stiftningen. Detta måste självfallet ske i nära samarbete med statssekrete­ raren och expeditionschefen så atl den önskvärda samordningen i politiskt- samhällsekonomiskt och formellt avseende inte försummas. Det bör vidare åligga honom att svara för författningsarbetet och därmed jämförliga upp­ gifter i samarbete med vederbörande huvudman och dennes personal. På rättschefen bör vidare ankomma att såsom huvudman handlägga sådana lagstiftningsärenden som är av den omfattning eller så fristående från ar­

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

14

betsenheternas sakområden att de inte lämpligen kan inpassas i någon hu­ vudmans arbetsuppgifter och även löpande ärenden som hänger nära sam­ man med lagstiftningsarbetet. Det bör inte vara uteslutet att i vissa depar­ tement anförtro rättschefens uppgifter åt expeditionschefen. I departement där ytterligare särskild personal behövs för rättsärenden bör denna bilda ett särskilt serviceorgan för hela departementets behov, ett rättssekretariat, under rättschefens ledning.

Jag förordar alltså att departementens interna organisation i princip ut­ formas enligt följande huvudgrunder. Jag hänvisar till en tablå, vilken torde få fogas till protokollet i ärendet som bilaga. Den nuvarande tudelningen av organisationen upphör. Indelning i statssekreterar- och expeditionschefsav- delningar eller i andra avdelningar skall inte längre förekomma. Statssekre­ teraren är departementets främste tjänsteman liksom hittills. Chefstjänste­ männen i departementet, dvs. statssekreteraren, expeditionschefen och rätts­ chefen, skall utöva särskilda funktioner över departementets hela verksam­ hetsområde. För biträde med samordnings-, planerings- och budgetarbetet samt i vissa departement för biträde med internationella ärenden finns sekretariat. Härjämte finns i de departement där behov föreligger därav ett organ för biträde med lagstiftning och för juridiskt-konsultativ verksamhet, ett rättssekretariat. För den handläggande verksamheten svarar inom de särskilda sakområdena en huvudman för området med biträde av den per­ sonal som är avdelad för detta. I åtminstone ett par departement, främst finansdepartementet, måste vissa avvikelser från denna principiella organi­ sation ske. Även i dessa bör dock största möjliga överensstämmelse med principorganisationen eftersträvas.

Den nu skisserade principorganisationen för enskilt departement medför förbättrade resurser för planering och samordning jämfört med nuvarande organisation. Genom tillkomsten av huvudmän för avgränsade sakområden — vilken organisation i och för sig ger ökade planeringsresurser — avlas­ tas chefstjänstemännen uppgifterna i samband med den omedelbara arbets­ ledningen till förmån för viktigare planerings- och samordningsfrågor, var­ jämte till deras disposition vid arbetet med dessa frågor ställs personal i stabsställning. Den föreslagna organisationen ger sålunda förutsättningar för en effektivare handläggning i departementen. Dessutom innebär den nya organisationen bättre möjligheter att tillgodose rättssäkerhetskraven.

Den nya organisationen kan uppenbarligen inte genomföras omedelbart utan det krävs en viss omställningstid. Inte minst hänsynen till personalen gör en sådan nödvändig.

För att den avsedda effekten av omorganisationen skall till fullo uppnås är det angeläget att rutinbetonade och andra mindre väsentliga regerings­ ärenden överflyttas till andra organ. Jag vill än en gång understryka vikten av effektiva åtgärder i detta syfte så att regeringen och departementen kan koncentrera sitt arbete på de större och viktigare frågorna. Av samma skäl

Knngl. Maj:ts proposition nr 65 år 1665

15

bör också en del administrativa och liknande göromål avlastas departemen­ ten. Iill denna fråga återkommer jag i det följande. Jag vill vidare erinra om att frågan om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten övervägs av förvaltningsdomstolskommittén. I den mån det inte går att tillräckligt snabbt minska antalet konselj ärenden bör det vara möjligt att tillfälligt inrätta en särskild arbetsenhet inom berörda de­ partement för handläggning av sådana ärenden.

Enligt direktiven bör utredningen upprätta förslag till organisation av departementen. Sådana förslag har upprättats för samtliga av utredningen berörda departement utom civildepartementet. Förslagen redovisas av de­ partementscheferna. Utformningen av civildepartementets organisation bör ske samtidigt som ställning tas till organisationen för ett nytt statligt för- liandlingsorgan utanför civildepartementet. Proposition med förslag om in­ rättande av ett sadant organ avses skola föreläggas riksdagen senare i vår.

Beträffande principerna för departementens interna organisation har ut­ redningen haft överläggningar med statsdepartementens företagsnämnd och representanter för Statsdepartementens SACO-förening.

Samordningen mellan departementen

I fråga om den tredje av utredningens huvuduppgifter, samordningen mellan departementen, har sedan uppdraget lämnades inträffat dels att en statssekreterarbofattning inrättats i statsrådsberedningen, dels att ytterli­ gare ett statsråd utan departement utnämnts. Både detta statsråd och stats­ sekreteraren sysslar huvudsakligen med samordningsfrågor.

Som kommer att framgå av det följande krävs med hänsyn till den allt­ mer ökande arbetsvolyinen i departementsorganisationen genomgående per­ sonalförstärkningar vid de särskilda departementen. De ökande arbetsupp­ gifterna ligger främst på områdena för planering, samordning och vidare­ utveckling. Även inom statsrådsberedningen har detta slag av uppgifter ökat. Bl. a. synes behovet av samordning inom och överblick över det statli­ ga utredningsväsendet ställa nya krav på statsrådsberedningen.

Rådande förhållanden i fråga om samordningen mellan departementen torde ej ge skäl till anmärkning. Jag vill erinra om att samtliga de 16 stats­ rådsämbeten, som lagen den 11 april 1947 (nr 152) om antalet statsdeparte- ment och statsråd utan departement medger, f. n. är tillsatta. Kungl. Maj :t bör emellertid inte vara hindrad att utnämna ytterligare ett statsråd om behov skulle uppkomma därav, t. ex. för samordningsuppgifter eller avlast­ ning av någon departementschef. Den ändrade lagstiftning som detta förut­ sätter torde få anmälas i annat sammanhang.

Statsdepartementens organisationsavdelning

I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (prop. 1 bil. 9, SU 7, rskr 7) in­ rättades statsdepartementens organisationsavdelning den 1 juli samma år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

16

Organisntionsavdelningens verksamhet kom på ett tidigt stadium att kon­ centreras till löpande kamerala arbetsuppgifter. Denna utveckling accen­ tuerades ytterligare då fr. o. m. den 1 juli 1961 utanordningar från ansla­ gen till extra utgifter och till kommittéer och utredningar genom sakkunni­ ga överfördes från statskontorets fondbyrå till organisationsavdelningen (prop. 1960: 126, SU 107, rskr 282). Organisations- och rationaliserings- verksamheten kom således — bortsett från de kamerala lunktionerna — att spela en underordnad roll.

Mot bakgrund av den växande arbetsbelastningen för statsdepartementen framstår det som jag tidigare framhållit såsom angeläget att den handläg­ gande personalen i departementen i största möjliga utsträckning kan ägna sig åt egentliga departementsuppgifter och inte behöver syssla med admi­ nistrativa göromål annat än när detta är oundgängligen nödvändigt. Vidare bör åtgärder vidtas för att de arbetsuppgifter som är förenade med departe- mentsorganisationens administration skall kunna utföras så rationellt som möjligt. Inom utredningen har därför en allmän genomgång av handlägg­ ningen av administrativa göromål i departementen gjorts. Som ett resultat härav föreslås i det följande att ytterligare kanslisttjänster inrättas i de­ partementen för att möjliggöra överflyttningar från handläggande personal av främst vissa uppgifter som sammanhänger med budgetarbetet. Vid en särskild undersökning har möjligheterna att avlasta handläggande personal uppgifter inom den egentliga administrativa verksamheten samt lämplighe­ ten av att i ökad utsträckning sammanföra uppgifter inom denna verksam­ het i ett för departementen gemensamt serviceorgan utretts. Undersöknings­ resultatet har inom utredningen sammanfattats i en arbetspromemoria med förslag om förstärkning av organisationen för statsdepartementens centrala administration. Över promemorian har samtliga expeditionschefer avgett yttranden och i huvudsak tillstyrkt förslagen.

Avsikten är givetvis inte att här gå in på frågan om den lämpligaste hand­ läggningen i och för sig av de olika administrativa uppgifterna. Med de för­ slag som jag i det följande lägger fram åsyftas främst att få till stånd en organisation som medger en effektivering av det administrativa arbetet inom departementsorganisätionen.

Vad angår förhållandena på det personaladministrativa området är rekry- teringsverksamheten f. n. fördelad på samtliga departement. Detta innebär bl. a. att förutsättningar saknas för samlade insatser av rekryteringsbefräm- jande natur till fromma för samtliga departement. Särskilt med hänsyn till de svårigheter att rekrytera personal till departementen som föreligger se­ dan flera år är det enligt min mening angeläget att åtgärder vidtas för att ef­ fektivera denna del av den administrativa verksamheten. För hithörande åtgärder är uppenbarligen ett för departementen gemensamt serviceorgan väl lämpat. Detta bör bl. a. utgöra departementsorganisationens kontaktor­ gan gentemot grupper och enskilda som är av intresse från rekryteringssyn-

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

17

punkt liksom gentemot arbetsmarknadsorganen och utbildningsanstalterna. Den centrala verksamhet av servicenatur som jag föreslår bör givetvis inte få utesluta att åtgärder för exempelvis rekrytering vidtas genom de enskil­ da departementen. Beslut om anställning av personal i departementen bör inte vara en uppgift för det centrala organet annat än om så begärs.

Som en väsentlig förutsättning för goda rekryteringsförhållanden gäller numera i högre grad än förr att kraven på en effektiv organisation av arbe­ tet är väl tillgodosedda. Jag anser mig därför även från denna utgångspunkt böra understryka betydelsen av de förslag som jag i andra sammanhang lägger fram för att effektivera arbetet inom departementsorganisationen.

Personalregistreringen sker f. n. i varje departement för sig och efter skilda system. Avsevärda fördelar torde vara att vinna med en centralise­ ring av denna verksamhet. Bl. a. torde en teknisk rationalisering därvid bli möjlig.

I fråga om den kamerala verksamheten har det visat sig att ytterligare uPPg'fter kan flyttas från departementen till organisationsavdelningens kas­ sakontor, varigenom personal i departementen kan befrias från åtskilliga administrativa bestyr. En vidare teknisk rationalisering kan ske även inom det kamerala området.

Inom området för intendenturverksamheten torde fördelar kunna upp­ komma om ett för departementen gemensamt serviceorgan kan biträda de­ partementen med upphandlingen. Serviceorganet bör även ha hand om vis­ sa andra delar av intendenturverksamheten, t. ex. vice-värdskap för departe- mentsorganisationens lokaler, också de utanför kanslihuset belägna, telefon­ växel, restaurang, städning, budcentral med duplicering samt statsrådsbilar.

Resurserna för rationaliseringsverksamheten inom departementsorganisa­ tionen bör förstärkas.

Vad jag tidigare sagt beträffande sammanförande av administrativa göro- mål till ett för departementen gemensamt serviceorgan gäller i tillämpliga delar också arbete av denna art som utförs i departementen för utrednings­ väsendets räkning.

Jag finner alltså att arbetsuppgifter bör i ökad omfattning överföras till ett för departementen gemensamt serviceorgan. Den närmare gränsdragning­ en mellan de enskilda departementen och serviceorganet bör ske successivt och i nära samarbete mellan representanter för departementen och det cen­ trala organet.

Under åberopande av det anförda föreslår jag att statsdepartementens or- ganisationsavdelning förstärks med en sektion för personalärenden och en sektion för intendentur- och rationaliseringsärenden. Den befattningshava­ re som skall utöva det omedelbara chefskapet över organisationsavdelning- en bör även vara chef för sektionen för personalärenden. Någon ändring i fråga om organisationsavdelningens departementstillhörighet anser jag f. n. inte böra vidtas. Avdelningen bör därför t. v. som hittills vara underställd

2

Bihang till riksdagens protokoll 1:005. I samt. Nr 65

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

18

finansdepartementet och medelsbehoven för avdelningen för nästa budgetår

senare i dag få anmälas av chefen för finansdepartementet.

I fråga om principerna för uppdelning av administrativa arbetsuppgifter

mellan departementen och statsdepartementens organisationsavdelning har

utredningen haft överläggningar med representanter för Statstjänstemanna-

förbundet och Civilförvaltningens personalförbund.

Arbetsformerna inom departementsorganisationen

Jag vill här nämna att inom utredningen även görs undersökningar om

arbetsformerna inom departementsorganisationen på såväl den handläggan­

de personalens som biträdes- och expeditionsvaktspersonalens arbetsområ­

den. Resultaten av dessa undersökningar ämnar jag redovisa i sådan tid att

de, i den mån så bör ske, kan anmälas för 1966 års riksdag. Som jag tidigare

nämnt framläggs emellertid i det följande som ett resultat av nämnda un­

dersökningar förslag om inrättande av ytterligare kanslisttjänster i departe­

menten.

Personalfrågor

Slutligen vill jag ta upp en del personalfrågor. Frågan om lönegradspla-

ceringen för departementens chefstjänstemän — statssekreterare, expedi­

tionschefer och rättschefer samt i finansdepartementet budgetchef och pla­

neringschef — är inte av natur att böra prövas i detta sammanhang.

De nya huvudmännen torde böra placeras i B 3 eller, där sakområdet har

särskild tyngd, B 4. Chef för ej integrerad enhet torde böra placeras i B 1

eller, där handläggningen är särskilt kvalificerad, B 3. Den handläggande

personalen i övrigt inom departementen bör vara placerad i B 1 och högst

A 27. Rekrytering bör kunna ske i högst sistnämnda lönegrad. Särskilt löne­

tillägg bör i fortsättningen utgå till chefstjänstemännen och viss annan per­

sonal i B 4 och B 3. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa det sär­

skilda tilläggets storlek.

Tjänstetiteln synes lämpligen vara för befattningshavare i B 4, med un­

dantag för chefstjänstemän, departementsråd, för befattningshavare i B 3

kansliråd, för befattningshavare i B 1, A 27 och A 25 departementssekrete­

rare och för övrig handläggande personal kanslisekreterare.

Lönesättningen i en normalorganisation för statsdepartement skulle vid

ett genomförande av de förslag som jag nu framlagt bli följande. Såsom

chefstjänstemän finns statssekreterare i B 5, expeditionschef i B 4 och rätts­

chef i B 4. I sekretariat finns departementssekreterare i B 1 och i övrigt per­

sonal i högst A 27. I arbetsenheter för särskilda sakområden — integrerade

enheter -— finns som huvudmän kansliråd i B 3 och i vissa fall departe­

mentsråd i B 4 samt i ej integrerade arbetsenheter som chefer departements­

sekreterare i B 1 eller undantagsvis kansliråd i B 3. I båda slagen av arbets­

enheter kan vidare finnas departementssekreterare i B 1 samt departements­

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

19

sekreterare eller kanslisekreterare i högst A 27. Chefstjänstemännen och viss annan personal i B 4 och B 3 erhåller särskilt lönetillägg.

Tidigare har jag betonat vikten av flexibilitet och smidighet i departe- inentsorganisationen. Enligt min mening är det nödvändigt inte bara att öka möjligheterna att snabbt anpassa ärendefördelningen och personalin­ delningen efter ändrade behov. Också i fråga om tjänsters inrättande bör den nuvarande stelheten upphävas. Härigenom torde även rekryteringen till departementsorganisationen kunna underlättas. För att snabbt kunna anpas­ sa organisationen efter behov bör Kungl. Maj :t äga inrätta andra tjänster än sådana som är avsedda för chefstjänstemännen. Jag förordar alltså att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i departe­ menten utom i utrikesdepartementet inrätta tjänster som departementsråd i Br 4, kansliråd i Br 3 samt departementssekreterare i Br 1 och departe­ mentssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27. I konsekvens här­ med bör anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal vara förslagsvis betecknad. Kungl. Maj :t bör även ha rätt att inrätta personliga tjänster med förordnande t. v. med nyssnämnda tjänstebenämningar eller, såvitt avser personal för rättsärenden, med tjänstebenämningen lagstift- ningsråd. Inrättas sådan tjänst för person som innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst synes sistnämnda tjänst böra få föras över stat. lvontrakts- anställning kan också i vissa fall ifrågakomma, varvid vederbörande bör kunna tilldelas den tjänstetitel som närmast motsvarar ifrågavarande ar­ betsuppgifter. Liksom hittills synes även böra kunna anställas tillfällig per­ sonal med anlitande av medel under anslagsposten Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft.

Omorganisationen förutsätter olika övergångsåtgärder. Bl. a. kan det bli nödvändigt att föra tjänster på övergångsstat. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande till detta. Helt naturligt bör organisationen inte medföra att någon tjänsteman får lägre lön än tidigare. Kungl. Maj :t bör också kunna förordna tjänsteman som den 30 juni 1965 innehar eller senast fr. o. in. den 1 juli 1964 med vikariatslön uppehåller tjänst som byråchef i Br 2 eller kansliråd i Bo 1 på personlig tjänst i Br 3 även om vederböran- des arbetsuppgifter i den nya organisationen ej kommer att motsvara dem som bör ankomma på kansliråd i sistnämnda lönegrad. Motsvarande bör gälla för den som senast fr. o. in. den 1 juli 1964 innehar förordnande att bestrida göromål som ankommer på byråchef eller kansliråd. Tjänster i Bo 1 bör inte få besättas med vikarie. Vidare bör budgetsekreterare, som i den nya organisationen inte erhåller tjänst i B 1 eller högre lönegrad, kun­ na få personlig tjänst i B 1. Även i övrigt kan övergångsanordningar be­ hövas.

Frågan över huvud i vad mån det i departementen skall finnas tjänster för handläggande personal med beteckningen Bo eller Ao, dvs. tjänster av­ sedda som sluttjänster, skall enligt direktiven las upp av utredningen. Så­

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1665

20

som anförs i direktiven bör endast ett fåtal tjänster för handläggande per­

sonal i departementen vara slnttjänster. Jag finner det uppenbart att dessa

inte bör finnas bland de nya kansliråds- och departementsrådstjänsterna

som bör tillsättas med förordnande t. v. Däremot förtjänar det att övervägas

om inte bland departementssekreterarna i varje departement bör finnas åt­

minstone några som tillsätts med fullmakt. Rättssäkerhetssynpunkterna och

behovet av att trygga en viss kontinuitet synes tala för att det för de flesta

sakområdena finns en sluttjänst på löneplan B. F. n. finns i flertalet depar­

tement flera tjänstemän i Bo 1 som kan antas t. v. behålla dessa tjänster.

Inte förrän avgången från dem får en viss omfattning behöver frågan tas

upp i dessa departement. Behovet av sluttjänster i Bo 1 får alltså prövas ef­

ter hand mot bakgrund av förhållandena i de särskilda departementen. På

löneplan A bör inga sluttjänster finnas.

Jag vill i detta sammanhang ytterligare betona angelägenheten av att rek­

ryteringen till departementen av handläggande personal förbättras. Det är

min förhoppning att den föreslagna organisationen skall kunna erbjuda så­

dana arbetsuppgifter och befordringsförhållanden som kan tilltala personal

av den art som behövs i kanslihuset.

Regeringsrättsföredragandeorganisationen har jag inte funnit anledning

behandla under utredningen.

Som jag förut antytt har de gjorda bedömandena om arbetsbelastningen

i departementsorganisationen lett till förslag om inrättande av ett relativt

stort antal nya tjänser. Lokalfrågan är för statsdepartementen utomordent­

ligt brännande. Om tillfälle inte ges att, som år 1963 skedde för handelsde­

partementets del, flytta ytterligare ett eller två departement till lokaler utan­

för kanslihuset och kanslihusannexet kommer en stor del av den angelägna

omorganisationen — vilken ju i första hand tillkommit för att ge departe­

mentsorganisationen ökad effektivitet — att stanna pa papperet. Särskilda

åtgärder har därför vidtagits för att ytterligare lokaler i kanslihusets närhet

skall kunna ställas till departementsorganisationens förfogande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

Hemställan

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj :t

a) att i statsdepartementen utom utrikesdepartementet i

överensstämmelse med vad i det föregående anförts inrätta

dels tjänster som departementsråd i lönegrad Br 4, kansli­

råd i lönegrad Br 3 och departementssekreterare i lönegrad

Br 1 samt som departementssekreterare eller kanslisekrete­

rare i högst lönegrad Ae 27, dels personliga tjänster med

förordnande t. v.;

21

b) att fastställa storleken av särskilt lönetillägg till chefs- tjänstemännen och viss annan personal i lönegraderna B 4 och B 3 i statsdepartementen utom utrikesdepartementet; samt

c) att vidtaga de övergångsanordningar som behövs till följd av omorganisationen av departementen.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Martti Heino

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Bilaga

Schematisk skiss över departementsorganisation med stahssekretariat och integrerade enheter

I DEPARTEMENTSCHEF

I , »

Chefstjänstemän:

|

Statssekreterare Expeditionschef Rättschef |

Huvudman

Huvudman

Huvudman

PB

sekretariat för planerings- och budgetärenden

sekretariat för internationella ärenden

rättssekretariat

- integrerad enhet (enhet till vilken hänförs

sakområdes ärenden från nuvarande såväl stats- sekreterar- som expeditionschefsavdelning)

= ej integrerad enhet

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

23

Bilaga 2

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock­

holms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

E

denman

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

rig

N

ilsson

.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler härefter fråga

om anslag till justitiedepartementet m. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 4 s. 5 och 15) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1965/66 beräkna till Statsrådsberedningen: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 099 000 kr., till Statsrådsberedningen: Omkostnader ett förslagsanslag av

87 000 kr., till Justitiedepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av

3 720 000 kr., till Justitiedepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av

355 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 200 000 kr., till

Extra utgifter ett reservationsanslag av 220 000 kr., till Högsta domstolen

in. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 246 000 kr. och till Högsta dom­

stolen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 384 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu av­

slutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet in. m.

A 1. Statsrådsberedningen: Avlöningar. Samordningsuppgifter med avseende

bl. a. på det statliga utredningsväsendet bör i ökad utsträckning ankomma

på statsrådsberedningen.

Efter samråd med statsrådet Hermansson föreslår jag att i statsråds­

24

beredningen skall, såvitt avser de delar av personalorganisationen som be­

rörts av departementsutredningen, finnas tjänster för en statssekreterare i

Br 5, en rättschef i Br 4 — i utbyte mot en rättsavdelningschef —, ett kans­

liråd i Br 3 eller en departementssekreterare i Br 1 — i utbyte mot en byrå­

chef — och en departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.

De behov av ytterligare personal som uppkommer kan tillgodoses genom ut­

nyttjande av justitiedepartementets anslagspost Ersättningar till expertis

och tillfällig arbetskraft.

Vidare bör den nu för forskningsberedningen avsedda tjänsten som förste

kanslisekreterare, kanslisekreterare eller amanuens i högst Ae 23 utbytas

mot en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst

Ae 27.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen beräknar jag medel

för en utökning med tre tjänster utöver nuvarande antal. Av dessa bör en

vara ordinarie, nämligen en som förste expeditionsvakt i Ao 9. Vidare bör

en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 utbytas mot en tjänst som förste

expeditionsvakt i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (987 000 -f- 211 000) 1 198 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför­

teckning för statsrådsberedningen i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för statsrådsbered­

ningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöningar till statsråden utan departement,

förslagsvis .................................................................... 269 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­

vis .................................................................................... 159 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för­

slagsvis ........................................................................... 339 000

4. Representationsbidrag, förslagsvis ....................... 29 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 402 000

Summa kr. 1 198 000

c) till Statsrådsberedningen: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 198 000 kr.

A 2. Statsrådsberedningen: Omkostnader. Anslaget bör uppräknas med

30 000 kr. för ökade kostnader för expenser. Ä andra sidan bortgår ett för

budgetåret 1964/65 anvisat belopp för engångsutgifter om 14 000 kr. I en­

lighet härmed bör anslaget uppföras med (71 000 + 30 000 — 14 000) 87 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statsrådsberedningen: Omkostnader för budget­ året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 87 000 kr.

A 3. Justitiedepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her­ mansson föreslår jag följande organisation för justitiedepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet hör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen liksom hittills finnas en statssekreterare i Br 5 och eu expeditionschef i Br 4.

Statssekreteraren i justitiedepartementet utövar f. n. en direkt ledande verksamhet över lagstiftningsarbetet. Delta arbete är mycket omfattande. För att statssekreteraren skall kunna ägna sig åt de uppgifter som i övrigt ankommer på honom i fråga om departementets planerande verksamhet bör finnas ytterligare en chefstjänsteman som skall kunna överta en del av statssekreterarens nuvarande uppgifter inom lagstiftningsarbetet. Denne chefstjänsteman bör vara rättschef i Br 4.

Antalet integrerade enheter har i nuvarande läge beräknats till två. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas ett departementsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag —- i enlighet med den av statsrådet Hermansson föror­ dade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat.

Med hänsyn till omfattningen av lagstiftningsverksamheten inom justitie­ departementet torde för denna verksamhet t. v. böra finnas fem arbetsen­ heter. För ledningen av varje enhet bör finnas departementsråd i Br 4. Liksom f. n. är fallet bör därutöver t. v. finnas en särskild enhet för frå­ gor som sammanhänger med författningsrevisionen. Jag får erinra om att Kungl. Maj :t förordnat chefen för denna enhet att bestrida på rättsavdel- ningschef ankommande göromål.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna samt planerings- och budgetsekretariatet beräknar jag sammanlagt fyra tjänster som departementssekreterare i Br 1 och tio som departementssek­ reterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.

Vidare beräknar jag för den del av justitiedepartementet som berörts av departementsutredningen medel för fem kanslisttjänster i reglerad beford- ringsgång.

Inom justitiedepartementet finns f. n. en särskild enhet för medborgar- skapsärenden, vars chef av Kungl. Maj:t förordnats att bestrida på expe­ ditionschef ankommande göromål. Denna enhet, vars organisation inte be­ rörts av departementsutredningen, torde t. v. i avbidan på resultatet av den pågående utredningen med översyn av medborgarskapsiagstiftningen böra bestå. Den tjänst som byrådirektör i Ao 27 och de tre tjänster i kanslisekre-

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

25

26

terarkarriären som nu är knutna till enheten bör dock utbytas mot fyra

tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27.

Genom prop. 1964:140 (s. 31) har Kungl. Maj :t föreslagit, att högsta

domstolens hörande inte skall vara obligatoriskt i alla nådeärenden inom

domstolens verksamhetsområde. Riksdagen har som vilande antagit för­

slaget. Enligt vad som uttalas i propositionen förutsätter förslaget, att be­

redningen av dessa ärenden, vilken nu är uppdelad på justitierevisionen och

justitiedepartementet, helt koncentreras till departementet. Nådeärendenas

handläggning har inte berörts av departementsutredningen.

Den personal som f. n. bereder nådeärenden inom justitiedepartementet

består av en byråchef, en särskild föredragande och en kontorist. Genom

att beredningen av nådeärendena — om riksdagen slutligt godkänner för­

slaget — i fortsättningen helt skall ske i departementet kommer arbetsupp­

gifterna att väsentligt öka. Det är därför lämpligt att inrätta ett särskilt or­

gan i departementet för handläggningen av nådeärendena. Detta organ bör

ledas av en tjänsteman med betydande erfarenhet av domarvärv. För ända­

målet bör inrättas en tjänst för departementsråd i Br 4. Till organet bör

t. v. knytas arvodesanställda föredragande. Det erforderliga antalet föredra­

gande kan f. n. beräknas till fyra. För arbetet med nådeärendena bör depar­

tementet också tillföras en tjänst som departementssekreterare eller kansli­

sekreterare i högst Ae 27 och en som kansliskrivare i Ao 11. Jag beräknar

vidare medel för en expeditionsvaktstjänst och ytterligare tre biträdestjäns-

ter.

Nedre justitierevisionens organisation kan givetvis minskas som en följd

av att beredningen av nådeärendena koncentreras till justitiedepartementet.

Denna koncentration medför viss rationalisering av beredningsarbetet och

minskningen blir därför av större omfång än den motsvarande ökning som

behövs inom departementet. Till justitierevisionens organisation återkom­

mer jag i samband med behandlingen i det följande av anslaget Högsta dom­

stolen m. m.: Avlöningar.

Följande tjänster bör stå kvar på justitiedepartementets personalförteck­

ning men inte få återbesättas, nämligen tre som kansliråd i Bo 1, tre som

byrådirektör i Ao 27, tre som byrådirektör i Ao 25 och två som förste kansli­

sekreterare i Ao 23. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande

tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departements­

utredningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar — utöver vad som ti­

digare förordats för nådebyråns del — för nästa budgetår medel för en ut­

ökning med sex tjänster utöver nuvarande antal. Av dessa bör en vara ordi­

narie, nämligen en som kansliskrivare i Ao 11. En tjänst som kansliskrivare

i Ao 11 bör ändras till tjänst som kontorsskrivare i Ao 13 och tre tjänster

som expeditionsvakt i Ao 7 till tjänster som förste expeditionsvakt i Ao 9.

Därjämte bör en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 ordinariesättas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

27

Med hänsyn till bl. a. den omfattande lagstiftningsverksamheten och det på grund härav föreliggande behovet att tillfälligt knyta personal med sär­ skilda kunskaper till justitiedepartementet bör anslagsposten till ersätt­ ningar till expertis och tillfällig arbetskraft höjas med 600 000 kr.

Anslaget torde böra uppföras med (3 126 000 + 1 667 000) 4 793 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför­ teckning för justitiedepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för justitiedeparte­ mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:

Kimgl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­ vis .................................................................................... 781 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets­ kraft, förslagsvis .................................................... 1 350 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................. 1 413 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 1 195 000

Summa kr. 4 793 000

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 793 000 kr.

A 4. Justitiedepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (285 000 + 125 000) 410 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 103 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. in. i samband med den utökade organisationen.

1. Sjukvård m. m.

2. Reseersättningar

3. Expenser ...........

Anvisat Föreslagen ändring

1964/65 1965/66

7 000 + 3 000 53 000 -f 20 000 185 000 + 102 000

+ 125 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Justitiedepartementet: Omkostnader för budget­ året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 410 000 kr.

28

A 9. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3 milj. kr. Reservatio­ nen den 30 juni 1964 utgjorde 540 380 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 3,5 milj. kr.

Under år 1964 har bl. a. besvärssakkunniga, utredningen angående för­ söksverksamhet mot ungdomsbrottsligheten, 1959 års förlagsintecknings- kommitté och 1963 års undersökningskommission (juristkommissionen i Wennerströmaffären) slutfört sin verksamhet. Flera kommittéer med om­ fattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. expropriationsutredning- en, domstolskommittén, trafikmålskommittén, förvaltningsdomstolskommit- tén, etableringsutredningen, forskningsberedningen, immissionssakkunniga och 1963 års markvärdekommitté. Ett flertal nya utredningar har tillsatts. Till dessa hör bl. a. pressutredningen, parlamentariska nämnden i Wenner- strömaffären, fastighetsregisterutredningen, länsdemokratiutredningen och utredningen om förmynderskapslagstiftningen.

Den omfattande utredningsverksamheten ökar medelsbehovet. Med hänsyn härtill och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndig­ heter beräknar jag medelsbehovet till 4,3 milj. kr. Anslagsbeteckningen tor­ de böra ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 4 300 000 kr.

A 12. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 195 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 104 770 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 300 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 305 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 305 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

C. Domstolarna

C 1. Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Anslaget avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter som tjänstemän vid nedre justitierevi- sionen.

Nedre justitierevisionen (skr 31/8 1964) hemställer om ett anslag på 4 788 000 kr., vilket innebär en minskning av anslaget med 34 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

29

Personalminskningar

1. 5 extra revisionssekreterare Bl................

2. 2 amanuenser rb ...........................................

1 kansliskrivare Ao 11................................

3. 1 kansliskrivare Ao 11 (registratorsexp.)

4. 1 expeditionsvakt Ae 7..............................

5. 2 kontorsbiträden högst Ae 5..................

Ökning eller minskning

— 269 640 — 61 296

— 20 280 — 20 280 — 16 48S — 29 760

T jänsteföråndringar

6. Ordföranden i justitierevisionen Bo 1—Bo 4 (till ordföran­ den utgående befattningsarvode och särskild ersättning om tillhopa 8 440 kr. bortfaller) ......................................................... -|-

7. 3 protokollssekreterare Ao 19—Ao 21 ....................................... -j-

8. Icke rättsbildade biträden 1 kansliskrivare Ao 11—kontorsskrivare Ao 13, 3 kontoris­ ter Ao 9—kansliskrivare Ao 11, 1 kanslibiträde Ao 7—kon­ torist A o 9............................................................................................. -f-

9. 1 förste expeditionsvakt Ao 9—materialförvaltare Ao 11 .. -f-10. 1 expeditionsvakt Ao 7—förste expeditionsvakt Ao 9........... +

68 9 972

9 936 1 968 1 824

Löneomräkning

+ 359 976

— 34 000

Motiv

Nedre justitierevisionen utgår från att nådeärendenas beredning och ex­ pediering inte skall ankomma på justitierevisionen efter den 1 juli 1965.

1. Om revisionssekreterarna helt befrias från skyldighet att ta befattning med nådeärenden torde antalet extra revisionssekreterare kunna minskas med fem.

2. Om på kansliexpeditionen inte vidare skall handläggas nådeärenden, torde två amanuenstjänster kunna indras. Kansliskrivaren på kansliexpedi­ tionen har för närvarande hand om delgivningar. Arbetet med delgivning- arna avses bli överflyttat till expedieringsavdelningen för att där skötas av kansliskrivare, en för var och en av högsta domstolens tre avdelningar. Om så sker kan kansliskrivartjänsten på kansliexpeditionen indras. 3 och 8. Justitierevisionen föreslår, att arkivet och registratorsexpedilio- nen sammanförs till en avdelning under ledning av en kontorsskrivare med biträde av en kontorist. Till följd härav bör en kansliskrivartjänst indras, eu sådan tjänst utbytas mot en kontorsskri var tjänst och en kanslibiträdes- tjänst utbytas mot en tjänst som kontorist.

30

4—5. Om nådeärendena flyttas från justitierevisionen och någon trans­ port av akter i dessa ärenden inte behöver skötas av justitierevisionens per­ sonal, kan två hiträdestjänster i reglerad befordringsgång och en tjänst som expedilionsvakt indras.

6—7 och 9. Likartade yrkanden har framförts även i anslagsäskandena för de senaste budgetåren (jfr prop. 1963: 1 bil. 4 s. 17 och 1964: 1 bil. 4 s. 15).

3. De nuvarande tre kontoristtjänsterna på expedieringsavdelningen bör utbytas mot kansliskrivartjänster, eftersom allt delgivnings- och expedi- lionsarbete i fortsättningen skall ankomma på denna avdelning. 10. För tjänstgöring företrädesvis i arkivet erfordras en expeditionsvakl, för vilken bör inrättas en tjänst som förste expeditionsvakt i Ao 9. En tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 kan då indras.

Departementschefen

Såsom jag framhållit i det föregående kan justitierevisionens organisation minskas om nådeärendenas beredning koncentreras till justitiedepartemen­ tet. I enlighet med justitierevisionens förslag härom föreslår jag, att före­ varande anslag minskas med kostnaderna för fem extra revisionssekreterare samt att tjänster för två amanuenser i reglerad befordringsgång, två kans­ liskrivare i Ao 11, en expeditionsvakt i Ae 7 och två kontorsbiträden i högst Ae 5 indras.

i samband med att det beredningsarbete som nu utförs inom justitiere­ visionen överförs till justitiedepartementet bör företas vissa förändringar av justitierevisionens kansliorganisation. Jag biträder justitierevisionens förslag att i anledning härav inrätta en tjänst som kontorsskrivare i Ao 13, tre som kansliskrivare i Ao 11, en som materialförvaltare i Ao 11, en som förste expeditionsvakt i Ao 9 och en som kontorist i Ao 9. Vid bifall härtill torde följande tjänster utgå, nämligen en som kansliskrivare i Ao 11, en som förste expeditionsvakt i Ao 9, tre som kontorist i Ao 9, en som expedi­ tionsvakt i Ao 7 och en som kanslibiträde i Ao 7.

Övriga yrkanden av justitierevisionen kan jag inte biträda. Kungl. Maj :t har i prop. 1964: 140 föreslagit, att lagrådet med hänsyn till den stegrade lagstiftningsaktiviteten skall beredas möjlighet att arbeta på tvä avdelningar. Om en sådan anordning skall kunna genomföras måste, såsom framhålls i propositionen (s. 83), möjlighet finnas att utöka högsta domstolens organisation. Genom propositionen föreslås, att lagrådsavdelning skall bestå av — förutom ett regeringsråd — tre justitieråd med möjlighet för Kungl. Maj :t att förordna en lagfaren, skicklig och oväldig person utan­ för de aktiva justitierådens och regeringsrådens krets att inträda som leda­ mot i stället för ett av justitieråden antingen på den ena eller på båda lag- rådsavdelningarna. Det framhålls att, med hänsyn bl. a. till den lättnad i ar­ betsbördan som den föreslagna omläggningen av nådeärendenas behandling kan väntas medföra för högsta domstolen, någon ökning av antalet justitie-

Kungl. Maj:ts proposition nr 05 år 1005

31

råd inte torde vara behövlig, så länge inte flera än fyra justitieråd tas i an­ språk för laggranskande uppgifter. I prop. 1965: 25 har framlagts förslag till lag om lagrådet. Enligt förslaget skall lagrådet bestå av eu ordinarie och en extra avdelning, av vilka den senare dock skall tjänstgöra endast under tid Kungl. Maj:t bestämmer. I nämnda prop. har även föreslagits sådan ändrad lydelse av 1 § lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring att om flera än fyra justitieråd beräknas komma att tjänst­ göra i lagrådet, Kungl. Maj :t äger bestämma, att antalet justitieråd ökas från 24 till 25 eller 26.

Jag vill härjämte erinra om att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition (bil. 4 s. 16) föreslagit att, om riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag om möjlighet för lagrådet att arbeta på två avdelningar, antalet regeringsråd skall få ökas med ett.

Jag förordar nu att, om förslaget till ändrad lydelse av 1 § lagen om högs­ ta domstolens sammansättning och tjänstgöring bifalles, medel beräknas un­ der nu förevarande anslag motsvarande lönen för ytterligare två justitie­ råd från den 1 oktober 1965.

bör visst expeditionsvakts- och biträdesarbete åt den nya lagrådsavdel- ningen bör beräknas 26 000 kr.

De av mig i det föregående föreslagna förändringarna i högsta domstolens och nedre justitierevisionens organisation medför å ena sidan att förevaran­ de anslag bör nedräknas med 224 000 kr., medan å andra sidan en uppräk­ ning bör ske med 513 000 kr. för löneomräkningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med (4 822 000 — 224 000 + 513 000) 5 111 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att göra de ändringar i per­ sonalförteckningen för högsta domstolen och nedre justilie- revisionen, som föranleds av vad jag föreslagit i det före­ gående;

b) godkänna följande avlöningsstat för högsta domsto­ len och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­ vis .................................................................................... 2 656 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................................. 53 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för­ slagsvis ........................................................................... 573 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 1 829 000

Summa kr. 5 111 000

32

c) till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar för budget­

året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 5 111 000 kr.

C 2. Högsta domstolen m. m.: Omkostnader: Nedre Justitierevisionen (skr

31/8 1964) hemställer, att anslaget i anledning av ökade kostnader höjs med

50 000 kr. för reseersättningar och med 5 200 kr. för övriga expenser. Å

andra sidan bortgår ett för budgetåret 1964/65 anvisat belopp för engångs-

utgifter om 5 200 kr.

Departementschefen

Anslaget, som för budgetåret 1964/65 uppförts med 334 000 kr., bör ökas

på sätt justitierevisionen föreslagit.

Därutöver bör ett belopp av 60 000 kr. beräknas för engångskostnader för

bl. a. inventarier i anledning av den dubblering som kan komma att ske av

lagrådet.

I följd härav bör anslaget uppföras med (334 000 + 50 000 + 5 200 —

5 200 + 60 000) 444 000 kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 444 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Martti Heino

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

33

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter fråga om anslag till försvarsdepartementet m. m. samt anför.

t statsverkspropositionen (bil. 6 s. 22) har Kungl. Maj :t föreslagit riks­ dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Försvarsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 770 000 kr., till Försvarsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 600 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 600 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

A. Försvarsdepartementet m. in.

A 1. Försvarsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her­ mansson föreslår jag följande organisation för försvarsdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i Br 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdel- ningschef.

3

Bihang till riksdagens protokoll

1965. 1

samt

.

Nr

65

34

I anslutning till departementsutredningens arbete har inom försvarsde­

partementet gjorts en översyn av försvarets kommandoexpeditions ställning

och uppgifter. Inom kommandoexpeditionen bereds f. n. bl. a. kommando­

mål enligt 15 § regeringsformen. Kommandoexpeditionen handhar vidare

bl. a. kontakterna med de i Sverige ackrediterade utländska försvarsatta-

chéerna. I samband med omorganisationen av departementet i övrigt bör

kommandoexpeditionen ombildas till eu särskild enhet, försvarsdepartemen­

tets kommandoexpedition, under ledning av en officer i Br 4 direkt under­

ställd försvarsministern. I enheten bör handläggas bl. a. vissa värnplikts-

ärenden, kontakter med utländska försvarsattachéer samt vissa andra ären­

den med internationell anknytning. Behov av ett särskilt sekretariat för in­

ternationella ärenden föreligger alltså inte.

Försvarsministern är sedan den 1 juli 1962 inom regeringen i fredstid

närmast ansvarig för samordningen av totalförsvarsfrågor.. Samordningen

av den administrativa beredskapen ankommer doek på ett konsxdtativt stats­

råd. I krig kommer samordningen av totalförsvaret att direkt åvila stats­

ministern. För att bereda ärenden av speciell totalförsvarskaraktär och för

att verka för samordning av ifrågavarande verksamhet inom Kungl. Maj:ts

kansli finns inom försvarsdepartementet en separat avdelning, samordnings-

avdelningen, under ledning av en försvarsministern direkt underställd av­

delningschef. I krigsorganisationen står samordningsavdelningen till stats­

ministerns omedelbara förfogande (prop. 1962: 108, SU 101, rskr 244).

Den departementala organisationen för samordning inom totalförsvaret

har visat sig ändamålsenlig. Samordningsfrågorna bör därför alltjämt hand­

läggas på en särskild enhet inom försvarsdepartementet under ledning av ett

departementsråd i Br 4.

Antalet erforderliga arbetsenheter i övrigt i departementet har i nuvaran­

de läge beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas

fyra kansliråd i Br 3. Av dem är en avsedd för en icke integrerad enhet för

vissa personal- och utbildningsfrågor.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson föror­

dade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat och

ett rättssekretariat.

Med hänsyn till den vikt som inom det militära området måste fästas vid

planerings- och samordningsfrågor bör i planerings- och budgetsekretariatet

ingå ett departementsråd i Br 4. Dessutom bör i sekretariatet ingå tre

kansliråd i Br 3. Sekretariatets uppgifter bör vara att biträda med utar­

betande av direktiv för samt handläggning av frågor i övrigt rörande den

studie- och prognosverksamhet som skall ligga till grund för krigsmaktens

långsiktiga utveckling. Häri ingår bedömningar av de militärtekniska och

militärpolitiska utvecklingstendenserna och deras återverkan på svenska

förhållanden, värderingar av effektiviteten — stridsekonomin —- hos för­

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

35

svaret och dess delar Aid olika utvecklingsalternativ samt biträde i arbetet med analys av hur skilda utformningar av försvaret inverkar på efterfrå­ gan på resurser. Vidare bör sekretariatet biträda i arbetet med rationali- seringsverksamheten vid krigsmaktens myndigheter, staber och förband. En delegation under ordförandeskap av chefen för försvarsdepartementet bör vidare inrättas för information om och diskussion av rationaliserings- frågor och andra frågor som enligt det anförda skall ingå i sekretariatets uppgifter. I delegationen bör ingå företrädare för bl. a. försvars- och finans­ departementen, överbefälhavaren och statskontoret. Jag avser, efter samråd med chefen för finansdepartementet, låta utreda hur delegationens och se­ kretariatets arbete lämpligen skall samordnas med den rationaliserings- verksamhet in. in. som i dag ankommer på statskontoret.

För handläggande personal i övrigt inom de nämnda arbetsenheterna samt planerings- och budgetsekretariatet, kommandoexpeditionen och enheten för totalförsvarets samordningsfrågor beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i Br 1 och 19 tjänster som departementssek­ reterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27 samt tre regementsofficers- beställningar i Br 1 eller År 27 med tilläggsarvode enligt Kungl. Maj :ts be­ stämmande, fyra regementsofficersbeställningar i År 27, fem regements- officersbeställningar eller kaptensbeställningar i År 25 eller År 21 samt en förvaltarbeställning i År 19 ävensom följande arvodesbefattningar för pen­ sionerade officerare, nämligen tvrå i A: 30, tre i A: 28 och en i A: 24. En beställning för chef i försvarets kommandoexpedition i Bo 5 eller Bo 4 bör t. v. bibehållas med vakanthållande av beställningen för officer i Br 4. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1, tre tjänster som byrådirek­ tör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 samt en tjänst för förste kansli­ sekreterare i Ao 23 stå kvar på personalförteckningen men inte få åter­ besättas. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för tre kanslisttjänster i reglerad befordrings- gång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departements- ulredningen ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till materialförvaltare i Ao 11 och en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 310 000 -f- 710 000) 3 020 000 kr. .lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför­ teckning för försvarsdepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

Knngl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

36

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdeparte­

mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­

Kungl. Maj.ts proposition nr 6ö år 1U65

vis ....................................... ......................................... 1 000 000

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ........................................... 73 000

4. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets­

kraft, förslagsvis . .................................................... 400 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................ ,.............................................. 800 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis

.................. 693 000

Summa kr. 3 020 000

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 020 000 kr.

A 2. Försvarsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen

i följande sammanställning upptar jag anslaget till (450 000 + 100 000)

550 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 40 000

kr. för engångsanskaffning av inventarier in. in. i samband med den ut­

ökade organisationen.

Anvisat

Föreslagen ändring

1964/65

1965/66

1. Sjukvård in. in.............................

+

3 000

2. Reseersättningar .......................

+ 30 000

3. Expenser .......................................

+ 67 000

+ 100 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsdepartementet: Omkostnader för budget­

året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande hudgetår anvisats 1,3 milj. kr. Reserva­

tionen den 30 juni 1964 utgjorde 97 009 kr. Sammanlagt disponeras alltså

för detta budgetår i runt tal 1,4 milj. kr. för ändamålet.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär sam­

ma omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med

37

hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräk­ nar jag medel sbehovet till 1,3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. in. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 306 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1065

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964-/65 har under anslaget anvisats 490 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 91 814 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 580 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 600 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

S. Lindow

:, - *':

• i >.

i

,* >• 4 v. >v/-.U /, ‘ *

\ y

■' ■ i 5-

\ Y.

v*. V'v ••

d ?o ii * ju./u-« f

’ <•/} A^t ?r*»<

; ? -H TV ‘‘fU.

bn / .

i Arv»

>; •• 'tf

'H

iv^nrv»

»i. t • i ■

{ fT

4'>•>!-<

f ■

. . i

]

sj

: ’ H

>b -ill .,1.;

.m

in ■: * . Ji rf .

A

i i! i

tiiii

•,;J f;;

v‘Ah

-Jv-vO

' v? i Vf cn

»• •(,-;/ .<

iu/l

liv

-

t

-

7Ji*; År»

001 i i y

;*l n.j

t .!'.i i »'

i * •>«i v. • A

;>if

jo

_'l

4-

iiHi HOJ’

. "t

i-i' ri ii-

,SA ? t'. >>

J >> *

4 , j - ■ - '

i ur

>«H.‘ i i

f

!'V i .Till i*.! Ii) : K/'*

-!

. ?U;!!J*<»

il?

. J>l ii H

- b ;oj_v. J

k

f •)<*; i ni i i

or: * ro »

i; in >M-: / i j>

-;;l 't 1:4H• ill

'V-‘i

\jvrl_

. 1 ,J 4)1*0 OMö

it;

h<v i

i

:■ -.ÄvH

'It.ii n-i

: . ,

;t{

<wj!) i»-;,.

*

•SH s’>: it

’1 ‘ i * i' ‘ ~l'V

. '

: i

ii-

it i'- i .■*

k

:

r

\ J♦'■<•/ Jr . ■

!

t i

i;!.-n.

i j

n.

•m

;

N

■jjliift

!

♦ t

vnW A

| i i 1

! ! i.

,-tJ

OOO •■>!!,! rr.

Avi. *,-> :

ni

■-'»l.HfBHUhSj

v? 'VI; A h , /

j; H ’i >>! , fl vi

; ' t ii ;

;r . till

it! .;

a

(!

*6

••*

i# it» ; V

r, f jj-minyi J.: fn1/

Nv !t*; .*•{/ -i

i<* 4*VtU\ .c.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

39

Bilaga i

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter fråga om anslag till socialdepartementet in. in. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 7 s. 10) har Kungl. Maj :t föreslagit riks­ dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Socialdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 950 000 kr„ till Socialdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 200 000 kr., till Kommittéer in. in. ett reservationsanslag av 3 500 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu av­ slutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet in. in.

A 1. Socialdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her­ mansson föreslår jag följande organisation för socialdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu rättsavdel- ningschef. För nästa budgetår bör beräknas medel för dubblering av expedi­ tionschefs tjänsten.

40

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas två de­ partementsråd i Br 4, ett kansliråd i Br 3 och eu departementssekreterare i Br 1. Den sistnämnda tjänsten avses för en icke integrerad arbetsenhet för vissa tjänstetillsättningar in. in.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson föror­ dade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av planeringsuppgifterna inom socialdepartementets område och de samordningsfrågor som därige­ nom kommer att ligga på planerings- och budgetsekretariatet bör i detta ingå ett kansliråd i Br 3. Genom tillkomsten av detta sekretariat med utre­ dande och samordnande funktioner ges möjlighet att inom ramen för depar­ tementets organisation fullgöra även sådana arbetsuppgifter för vilka social­ politiska kommittén föreslagit inrättande av ett socialpolitiskt utrednings­ institut (SOU 1964: 59).

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretariatet beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i Br 1 och 17 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör tre kanslirådstjänster i Bo 1 samt fyra tjänster som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personal­ förteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas ett kansliråd i Bo 1 och två regeringsrättssekreterare i Ae 27 jämte medel för ett förordnande att be­ strida på regeringsrättssekreterare ankommande göromål.

Vidare beräknar jag medel för sex kanslisttjänster i reglerad befordrings- gång.

1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departements- utredningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel för en utökning med tre tjänster utöver nuvarande antal. Någon änd­ ring av antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst som kontorist i Ao 9 ändras till kansliskrivare i Ao 11 och cn expeditionsvaktstjänst i Ao 7 ändras till förste expeditions- vakt i Ao 9. Sex tjänster som kontorsbiträde i Ao 5 på övergångsstat bör utgå ur personalförteckningen. Anslaget torde böra uppföras med (2 508 000 + 902 000) 3 410 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför­ teckning för socialdepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

41

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdeparte­ mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/60:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslags­

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

vis .................................................................... 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­ vis .................................................................................. 950 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets­ kraft, förslagsvis ............. 350 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............................................................... 960 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................................ 1 096 000

Summa kr. 3 410 000

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 410 000 kr.

A 2. Socialdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (160 000 + 120 000) 280 000 kr. .lag har därvid under anslagsposten till expenser inräknat 65 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m.

Anvisat Föreslagen ändring 1964/65 1965/66

1. Sjukvård m. m............................ ....................... 5 000

+ 5 000

2. Reseersättningar ......................... ....................... 45 000

-f 5 000

3. Expenser .........................................

+ 105 000

4. Publikationstryck ....................... ....................... 35 000

+ 5 000

+ 120 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Socialdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3,2 milj. kr. Reservatio­ nen den 30 juni 1964 utgjorde ca 107 000 kr. Sammanlagt disponeras allt­ så tör detta budgetår i runt tal 3,3 milj. kr. Kostnaden för kommittéverk­ samheten kan nu beräknas till 3,6 milj. kr. Jag avser därför att sedermera för Kungl. Maj:t anmäla frågan om medel på tilläggsstat för ändamålet.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär sam­

42

ma omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med

hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i

dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag

medelsbehovet till 3,9 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till

Kommittéer ni. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 3 900 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

200 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 55 000 kr. Samman­

lagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 250 000 kr. Anslaget bör

för nästa budgetår uppföras med 200 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Inga Lestner

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

43

Bilaga 5

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

Erlander , ministern för utrikes ärendena Nilsson , statsråden

S

träng

, A

ndersson

L

indström

, L

ange

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

E

denman

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler härefter fråga om anslag till kommunikationsdepartementet m. in. samt an­ för.

1 statsverkspropositionen (bil. 8 s. 17) har Kungl. Maj :t föreslagit riks­ dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/60 beräkna till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 899 000 kr., till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader ett för­ slagsanslag av 179 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 100 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 485 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m. m.

A 1. Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med stats­ rådet Hermansson föreslår jag följande organisation för kommunikations­ departementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen finnas eu statssekreterare i Br 5, en expeditionschef

i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu rättsavdel-

ningschef.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till fyra. För ledningen av dessa bör finnas två departementsråd

i Br 4 och två kansliråd i Br 3. Av de båda sistnämnda tjänsterna avses den

ena för en icke integrerad arbetsenhet för vissa personal- och tillstånds­

frågor m. in.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson för­

ordade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat

och ett rättssekretariat. I det förra bör med hänsyn till omfattningen och

den kvalificerade karaktären av föreliggande planeringsuppgifter finnas

både ett departementsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3, av vilka deparle-

mentsrådstjänsten närmast avses för planerings- och utredningsuppgifter

av teknisk art och kanslirädstjänsten för sådana uppgifter av ekonomisk

art. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internationella ärenden. Med

hänsyn till den omfattning och betydelse, som de internationella ärendena

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde har, bör i sist­

nämnda sekretariat ingå ett kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretaria­

tet beräknar jag sammanlagt nio tjänster som departementssekreterare i

Br 1 och It) tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i

högst Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt sju tjänster

som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på perso­

nalförteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls

bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas ett kansliråd i Bo 1 och

två regeringsrättssekr eter are i Ae 27.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut-

redningen ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie

biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör två tjänster

som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till tjänster som förste expeditionsvakt

i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 726 000 + 513 000) 3 239 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteck­

ning för kommunikationsdepartementet i enlighet med vad

jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikations­

departementet, att tillämpas tills vidare från och med bud­

getåret 1965/66:

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 01)0

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

vis ••••••••.................................................................................................

868 000

3. Ei sättningar till expertis och tillfällig arbets­ kraft, förslagsvis .................................. 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................... 091 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.....................................

1

076 000

Summa kr. 3 239 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 239 000 kr.

A 2. Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till be­ räkningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (181 000 + 8 000) 189 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser in­ räknat 31 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. med hänsyn dels till den utökade organisationen dels till behovet över huvud av en för­ nyelse av departementets inventariebestånd.

Föreslagen ändring 1965/66

+ 1 500

+ 1

000 + 5 500

+ 8

000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 189 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 2,4 milj. kr., varav 700 000 kr. på tilläggsstat. För budgetåret 1965/66 torde medelsbehoCet med hänsyn till den beräknade omfattningen av kommittéverksamheten och till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför röran­ de planeringsresurser för verk och myndigheter böra beräknas till 2,5 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Anvisat 1964/65

1. Sjukvård in. m.................................................. g ggg

2. Reseersättningar.........................

37

000

3. Expenser ..................................................................... 122 000

4. Publikationstryck.................................................... jg ggg

46

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 215 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 38 000 kr. Samman­ lagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 253 000 kr.

För budgetåret 1965/66 bör anslaget till följd av allmänna utgiftssteg- ringar i första hand uppräknas med 20 060 kr. Härutöver torde medel be­ räknas för att möjliggöra bidrag till täckandet av vissa konferens- och kon­ gresskostnader. Sålunda planeras ett möte med Meteorologiska världsorga­ nisationens (WMO) klimatkommission i Stockholm i augusti 1965, för vil­ ket ändamål jag beräknar ett statligt bidrag med 225 000 kr. Till en inter­ nationell trafikmedicinsk kongress, som avses äga rum i Stockholm i augusti 1966, bedömer jag skäligt att lämna ett bidrag om 100 006 kr. Vidare beräk­ nar jag för en av Internationella federationen för bostadsbyggande och sam­ hällsplanering (IFHP) planerad konferens i Örebro sommaren 1965 ett be­ lopp av 40 000 kr. och för en av Nordisk Byggdag anordnad kongress i Göteborg i september 1965 ett belopp av 35 000 kr. Till en av Internationella föreningen i Bryssel för sjöfartskongresser (PIANC) planerad kongress i Stockholm under år 1965 har för innevarande budgetår i anslaget inrymts ett bidragsbelopp av 90 000 kr. Med hänsyn till inträffade kostnadsstegring- ar är jag beredd tillstyrka, att för nästa budgetår ytterligare 15 000 kr. ställs till förfogande för ändamålet. Anslaget torde i enlighet härmed böra upp­ föras med (215 000

-j-

345 000) 560 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 560 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Lindahl

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

47

B ilagn 6

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.

• • • i V in*v •• • H. ■<<■■■ '

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga om anslag till finansdepartementet in. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 9 s. 7) har Kungl. Maj:t föreslagit riks­ dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Finansdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 700 000 kr., till Finansdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 956 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 000 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 275 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

A. Finansdepartementet in. in.

A 1. Finansdepartementet: Avlöningar. Finansdepartementets organisation kan inte helt anpassas till den av statsrådet Hermansson tidigare i dag redo­ visade normalorganisationen för departementen. Detta sammanhänger främst med att finansdepartementet, förutom fackdepartementala uppgifter, även har en samordnande funktion inom budgetarbetet och det långsiktiga ekonomiska planeringsarbetet samt i fråga om kortsiktiga konjunkturbe­ dömningar. Vidare har de uppgifter som nu handläggs inom departementets

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 ur 1965

rättsavdelning sådan omfattning och fasthet att de inte lämpligen kan ombe­

sörjas med anlitande av ett rättssekretariat. I stället bör dessa uppgifter

integreras med vissa ärenden avseende tillämpningen av törtattningai in. in.

inom departementets verksamhetsområde. Efter samråd med statsrådet

Hermansson föreslår jag följande organisation för finansdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i överensstämmelse med den

föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en ex­

peditionschef i Br 4 och en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot eu

rättsavdelningschef. Härutöver bör såsom chefstjänstemän finnas en budget­

chef i Br 4 för de budgetsamordnande uppgifterna och som chef för en bud­

getavdelning samt en planeringschef i Br 4 för det ekonomiska planeringsar­

betet. Dessa tjänster motsvaras i den nuvarande organisationen av befatt­

ningar som chef för budgetavdelningen resp. ekonomiska avdelningen.

Under uppbyggnadsarbetet med den långsiktiga planeringsverksamheten

kommer planeringschefen att i huvudsak helt få ägna sig åt hithörande upp­

gifter. För arbetet med den kortsiktiga konjunkturbedömningen och natio-

nalbudgetarbetet torde därför planeringschefens funktioner t. v. få dubble­

ras. Jag beräknar medel för ett förordnande att bestrida på planeringschel

i Br 4 ankommande göromål.

Antalet erforderliga arbetsenheter inom budgetavdelningen har såsom f. n.

beräknats till tre. För ledningen av dessa enheter bör finnas två departe­

mentsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.

För rättsärenden och övriga ärenden, vilka nu handläggs inom expedi­

tionschefens avdelning, torde f. n. erfordras åtta arbetsenhetei. För led­

ningen av dessa bör finnas fem departementsråd i Br 4 och tre kansliråd

i Br 3.

Vidare bör finnas tre särskilda sekretariat, nämligen ett för internatio­

nella ärenden, ett för ekonomisk planering och ett för statistiska uppgifter.

1 det internationella sekretariatet bör ingå ett departementsråd i Br 4 och

ett kansliråd i Br 3 med hänsyn till omfattningen av kvalificerade interna­

tionella ärenden inom departementets område. I sekretariatet för ekono­

misk planering bör finnas två kansliråd i Br 3. Den ena av dessa tjänster av­

ses dock inte skola uppehållas så länge den tidigare nämnda dubbleringen av

tjänsten som planeringschef i Br 4 består. I det statistiska sekretariatet bör

ingå ett kansliråd i Br 3. Denna tjänst motiveras främst av att i det löpande

arbetet på skattelagstiftningens område erfordras tillgång till kvalificerad

statistisk expertis.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

och sekretariaten beräknar jag sammanlagt 16 tjänster som departements­

sekreterare i Br 1 och 27 tjänster som departementssekreterare eller kansli-

sekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör två kanslirådstjänster i Bo 1 samt

fyra tjänster som byrådirektör i Ao 27 och sju sådana tjänster i Ao 25 stå

kvar på personalförteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

49

tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare häl­ las vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom hittills finnas en kanslirådstjänst. Då tjänsten bör jämföras med kammarrättsrådstjänst bör densamma änd­ ras från nuvarande Bo 1 till Bo 3. Till tjänstens innehavare bör utgå sär­ skilt lönetillägg i likhet med vad som förutsätts i fråga om viss personal i B 3. Därjämte bör tre tjänster som extra regeringsrättssekreterare i Ag 27 göras extra ordinarie. Totalt bör finnas 16 regeringsrättssekreterare i Ae 27. Härutöver beräknar jag medel för tre regeringsrättssekreterartjänster i Ag 27. Vidare bör på personalförteckningen kvarstå en tjänst som förste kanslist i Ao 19, varjämte en tjänst som högst förste kanslisekreterare i Ae 23 bör utbytas mot en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekre­ terare i högst Ae 27.

Vidare beräknar jag medel för en assistenttjänst i Ae 19 och åtta kans- listtjänster i reglerad befordringsgång.

1 fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut- redningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår en utökning med två tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring av antalet ordinarie biträdestjänster bör inte göras. Dock bör två tjänster som kansli­ skrivare i Ao 11 ändras till kontorsslcrivare i Ao 13, en tjänst som kontorist i Ao 9 ändras till kansliskrivare Ao 11 och en tjänst som kanslibiträde i Ao 7 ändras till kontorist i Ao 9. Vidare bör två expeditions vaktstjänster i Ao 7 och två sådana tjänster i Ae 7 utbytas mot tjänster som förste ex- peditionsvakt i Ao 9.

Såsom statsrådet Hermansson tidigare anfört bör den för statsdeparte- menten gemensamma organisationsavdelningen t. v. liksom hittills vara underställd finansdepartementet. För avdelningen bör inrättas en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 och två byrådirektör stjänster, varav en i Ae 27 och en i Ae 25. Vidare bör en byrådirektörstjänst i Ao 25 ändras till så­ dan tjänst i Ao 27 och en tjänst som kamrerare i Ao 23 ändras till byrå­ direktörstjänst i Ao 25. Därjämte bör en tjänst som redaktör i Ae 24 höjas till Ae 25. I fråga om personalen i övrigt beräknar jag medel för fem assi­ stenttjänster och tre biträdestjänster utöver nuvarande antal. I fråga om ordinarie tjänster torde inga andra ändringar böra göras än att eu tjänst som expeditionsförman i Ao 10 ändras till Ao 11 och två tjänster som bil­ förare i Ao 8 ändras till Ao 9, varjämte en tjänst som kassör i Ao 15 bör föras på övergångsstat.

Anslaget torde böra uppföras med (6 155 000 -f 2 205 000) 8 360 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför­ teckning för finansdepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartemen­ tet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:

4

Blhang till riksdagens protokoll

1965. 1

samt

.

Nr

65

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­

vis .................................................................................... 1 925 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets­

kraft, förslagsvis....................................................... 900 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................................................... 2 815 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 2 666 000

Summa kr. 8 360 000

c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 8 360 000 kr.

A 2. Finansdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkning­

en i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (1 916 000 +

335 000) 2 251 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser in­

räknat 170 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. in. i samband

med den utökade organisationen samt omdisponering av lokaler.

Anvisat

Föreslagen

1964/65

ändring 1965/66

1. Sjukvård m. m................................................. ___

9 000

+

7 000

2. Reseersättningar ........................................... ___

25 000

+ 10 000

3. Expenser

Expenser för eget behov............................. ___

420 000

— 170 000

Expenser för annat än eget behov

a) Bränsle, lyse och vatten.........................____ 200 000

+ 50 000

b) Kostnader för tjänstebilar ......................... 52 000

+ 18 000

c) Övriga expenser...................................... ____ i no ooo

+ 390 000

4. Publikationstryck .................................... ......... 100 000

+ 30 000

I detta sammanhang vill jag även anmäla att en ny telefonväxel kan er­

fordras i samband med att ytterligare lokaler i kanslihusets närhet ställs

till departementsorganisationens förfogande. Med hänsyn till leveranstiden

för en sådan anläggning torde denna få beställas redan nu.

Jag hemställer alltså, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Finansdepartementet: Omkostnader för budget­

året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 251 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3 milj. kr. Reservatio-

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

51

nen den 30 juni 1964 utgjorde 985 741 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 4 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av ungefär sam­ ma omfattning som för innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och till förefintlig reservation samt med hänvisning till vad jag i annat samman­ hang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter be­ räknar jag medelsbehovet till 3 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 175 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 8 731 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 180 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 275 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

' • ' i tV ’ Si l "i.

‘ ■’

. VO

j

'.••••

r * ■» ' ; f^W’; ■ 1

v t

.

it . ■ > •II: A

r ;i i/i: = ' • << : 1>.

>r*:-o i#‘.-i ’ *■ :

.ftSgUMffOri (>i’£

■ > ■ / lr 1 • *

i: -"5fi-A.

••c ji-t.'itoftina.

i åt! t. itc

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

53

Bilaga 7

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

S

trang

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

E

denman

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

rig

N

ilsson

.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler här­ efter fråga om anslag till ecklesiastikdepartementet m. m. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 13) har Kungl. Maj :t föreslagit riks­ dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 967 000 kr., till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader ett förslagsan­ slag av 433 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 600 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

A. Ecklesiastikdepartementet m. m.

A 1. Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson föreslår jag följande organisation för ecklesiastikdepartemen­ tet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen tinnas en statssekreterare i Br 5, eu expeditionschef

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

i Er 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdel-

ningschef. För nästa budgetår bör beräknas medel för dubblering av expe­

ditionschef stjänsten.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till fyra. För ledningen av dessa arbetsenheter hör finnas tre de­

partementsråd i Br 4 och en departementssekreterare i Br 1. Den sistnämn­

da tjänsten avses för en arbetsenhet för vissa kyrkofrågor.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson lör-

ordade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat

och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internatio­

nella ärenden. I planerings- och budgetsekretariatet bör med hänsyn till pla­

neringens kvalificerade karaktär och till de särskilda krav som måste stäl­

las på samordningen av planeringen på utbildningsväsendets område ingå

ett departementsråd i Br 4. När det gäller de långsiktiga övervägandena bör

planeringsfunktionen sammanhållas inom sekretariatet, som vidare med

sekretariatsgöromål bör biträda det planeringsrad för utbildningsfrågor

som finns inrättat fr. o. m. innevarande budgetår.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna,

planerings- och budgetsekretariatet samt det internationella sekretariatet

beräknar jag sammanlagt 15 tjänster som departementssekreterare i Br 1

och 30 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst

Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt sju tjänster som

byrådirektör i Ao 27 och fem sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personal­

förteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls

bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas en regeringsrättssekre-

terare i Ae 27.

Vidare beräknar jag medel för sex kanslisttjänster i reglerad beford-

ringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut-

redningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel

för en utökning med fem tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring

i antalet ordinarie biträdes- och expeditions vaktstjänster bör inte göras.

Anslaget torde böra uppföras med (3 492 000 -j- 1 077 000) 4 569 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför­

teckning för ecklesiastikdepartementet i enlighet med vad

jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikde­

partementet, att tillämpas tills vidare från och med budget­

året 1965/66:

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 34 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................................................................................... 1 008 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets­ kraft, förslagsvis ....................................................... 640 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................. 1 370 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................................... l 407 000

Summa kr. 4 569 000

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budget­ året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 569 000 kr.

A 2. Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräk­ ningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (373 000 + 302 000) 675 000 kr.

1. Sjukvård in. m..........................

Anvisat 1964/65

Föreslagen ändring 1965/66

+ 10 000 + 15 000 + 227 000 + 50 000

2. Reseersättningar....................

3. Expenser .........................

4. Publikationstryck ..................

+ 302 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader för bud­ getåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kr.

A 3. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 3,6 milj. kr. Reservatio­ nen den 30 juni 1964 utgjorde 320 223 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 3,9 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 torde kommittéverksamheten bli av större omfatt­ ning än innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rö­ rande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag medelsbeho­ vet till 5 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. in. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats

325 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 19 444 kr. Sammanlagt

disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 344 000 kr. Anslaget torde

för nästa budgetår böra uppföras med 390 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 390 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Monica Dillner

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965 57

Bilaga 8

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

E

denman

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här­ efter fråga om anslag till jordbruksdepartementet m. m. samt anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 11 s. 9) har Kungl. Maj:t föreslagit riks­ dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Jordbruksdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2183 000 kr., till Jordbruksdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 161 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 1 500 000 kr. och till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu av­ slutats och har tidigare denna dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet m. m.

A 1. Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Hermansson föreslår jag följande organisation för jordbruksdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen finnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i Br 4 samt eu rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdel- ningschef.

5

Hihang till riksdagens protokoll

1965. 1

samt

.

Nr

6

r

,

58

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till tre. Vid sidan härav bör under de närmaste åren finnas en

särskild arbetsgrupp för den översyn av de jordbruks- och skogsbrukspoli-

tiska riktlinjerna som aktualiseras bl. a. genom 1960 års jordbruksutred-

nings arbete. För ledningen av dessa enheter bör finnas ett departementsråd

i Br 4 och tre kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson för­

ordade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekrelariat

och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internatio­

nella ärenden. Med hänsyn till de omfattande och särpräglade internationella

ärenden, som ankommer på departementet, bör i sistnämnda sekretariat ingå

ett kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de förut nämnda enheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekreta­

riatet beräknar jag sammanlagt sex tjänster som departementssekreterare

i Br 1 och 19 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i

högst Ae 27. Dessutom bör fyra kanslirådstjänster i Bo 1 samt tre tjänster

som byrådirektör i Ao 27 och tre sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på per­

sonalförteckningen men inte få återbesättas.. I den mån sådan tjänst uppe­

hålls bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för två kanslisttjänster i reglerad befordrings-

gång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut-

redningen ännu inte framlagt förslag. Någon ändring av antalet ordinarie

biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst

som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till en materialförvaltartjänst i

Ao 11 och en expeditionsvaktstjänst i Ao 7 till en tjänst som förste expe­

ditionsvakt i Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (1 921 000 -j- 679 000) 2 600 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför­

teckning för jordbruksdepartementet i enlighet med vad

jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepar­

tementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis

54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­

vis ................................................................................... 669 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets­

kraft, förslagsvis........................................................ 280 000

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................... 758 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................................... 839 000

Summa kr. 2 600 000

c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budget­ året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

A 2. Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräk­ ningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (140 000 + 31 000) 171 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till reseersätt­ ningar beräknat högst 10 000 kr. till kostnader för utländska tjänsteresor.

Anvisat

Föreslagen

1964/65 ändring 1965/66

1. Sjukvård in. in................................. ......................... 4 000

+ 2 000

2. Reseersättningar ......................... ......................... 24 000 + 1 000

3. Expenser ......................................... ......................... 72 000

+ 28 000

4. Publikationstryck......................... ......................... 40 000

+31 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Jordbruksdepartementet: Omkostnader för budget­ året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 171 000 kr.

A 5. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 1,3 milj. kr. Reservatio­ nen den 30 juni 1964 utgjorde 68 882 kr. Sammanlagt disponeras alltså för innevarande budgetår 1 368 882 kr. För budgetåret 1965/66 torde kommitté­ verksamheten bli av minst samma omfattning som för innevarande budget­ år. Med hänsyn härtill och till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndig­ heter beräknar jag medelsbehovet till 1 550 000 kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer in. in.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.

A 6. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 275 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 96 887 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 365 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kr.

60

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Claes Lundqvist

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Kangl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

61

Bilagn 9

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter fråga om anslag till handelsdepartementet m. in. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 12 s. 14) har Kungl. Maj :t föreslagit riks­ dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Handelsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 471 000 kr., till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 163 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 275 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu avslutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

A.

Handelsdepartementet

A 1. Handelsdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her­ mansson föreslår jag följande organisation för handelsdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör finnas en statssekreterare i Br 5 och en expeditionschef/rättschef i Br 4.

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge be­ räknats till tre. För ledningen av dessa arbetsenheter bör finnas två departe­ mentsråd i Br 4 och ett kansliråd i Br 3.

62

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson lör-

ordade normalorganisationen —■ med ett planerings- och budgetsekretariat

och ett rättssekretariat.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet beräknar jag sammanlagt tio

tjänster som departementssekreterare i Br 1 och 21 tjänster som departe­

mentssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 27. Dessutom bör en

kanslirådstjänst i Bo 1 samt fem tjänster som byrådirektör i Ao 27 och t\å

sådana tjänster i Ao 25 stå kvar på personalförteckningen men inte få åter­

besättas. I den mån sådan tjänst uppehålls bör motsvarande tjänst som de­

partementssekreterare hållas vakant.

Vidare beräknar jag medel för en tjänst som assistent i Ae 21.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departements-

utredningen ännu inte lagt fram förslag. Någon ändring av antalet ordina­

rie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock bör en tjänst

som förste expeditionsvakt i Ao 9 ändras till materialförvaltare i Ao 11 och

en tjänst som expeditionsvakt i Ao 7 ändras till förste expeditionsvakt i

Ao 9.

Anslaget torde böra uppföras med (2 310 000 + 792 000) 3 102 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalför­

teckning för handelsdepartementet i enlighet med vad jag

föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdeparte­

mentet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1965/66:

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

A vlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­

vis ................................................................................... 715 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets­

kraft, förslagsvis....................................................... 445 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................................................... 930 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... 958 000

Summa kr. 3 102 000

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 102 000 kr.

A 2. Handelsdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen

i den följande sammanställningen tar jag upp anslaget till (165 000 +

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

37 000) 202 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser räk­ nat in 33 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. med hänsyn till den utökade organisationen.

1. Sjukvård m. m. .

2. Reseersättningar .

3. Expenser..............

4. Publikationstryck

Anvisat Föreslagen 1964/65 ändring 1965/66

6 000

+

1 000

29 000

70 000 + 56 000 60 000 — 20 000

-f 37 000

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Handelsdepartementet: Omkostnader för budget­ året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 202 000 kr.

A 4. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kr. Reservatio­ nen den 30 juni 1964 utgjorde 477 866 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 778 000 kr.

Kommittéverksamheten under budgetåret 1965/66 torde bli av minst samma omlattning som under innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i annat sam­ manhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag medelsbehovet till 850 000 kr. Anslagsheteckningen torde böra ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 850 000 kr.

A 5. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 275 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde 111 038 kr. Samman­ lagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 386 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat 275 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa etl reservationsanslag av 275 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Torsten Westlund

y $?,

r?

';. ••* .i*!..- tf*

-v*>-

• in*'* ‘rj.!

'l-Vi :i

ij-"'

..

tl ,a\ i' • • T".:.- >.

• ras » ./t .t: {?;»/

*

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

65

Bilaga 10

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1965.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

E

denman

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

.

T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Palme, anmäler härefter fråga om anslag till inrikesdepartementet m. m. samt anför.

I statsverkspropositionen (bil. 13 s. 11) har Kungl. Maj:t föreslagit riks­ dagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Inrikesdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 485 000 kr., till Inrikesdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag av 280 000 kr., till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ett förslagsanslag av 48 000 kr., till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 2 500 000 kr. samt till Extra utgifter ett reservationsanslag av 220 000 kr.

De undersökningar av departementsutredningen som då pågick har nu av­ slutats och har tidigare i dag anmälts av statsrådet Hermansson.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

A. Inrikesdepartementet m. m.

A 1. Inrikesdepartementet: Avlöningar. Efter samråd med statsrådet Her­ mansson föreslår jag följande organisation för inrikesdepartementet.

Såsom chefstjänstemän i departementet bör i enlighet med den föreslagna normalorganisationen iinnas en statssekreterare i Br 5, en expeditionschef i Br 4 samt en rättschef i Br 4, den sistnämnde i utbyte mot en rättsavdel- ningschef.

66

Antalet erforderliga arbetsenheter i departementet har i nuvarande läge

beräknats till fyra. Härvid har beaktats riksdagens beslut i anledning av

prop. 1964: 185 (B:oU 48, rskr 408) om förstärkning av inrikesdeparte­

mentets organisation för handläggningen av ärenden rörande särskilda lo-

kaliseringsåtgärder och för den planeringsverksamhet som blir erforderlig

i lokaliseringssammanhang. För ledningen av nämnda arbetsenheter bör

finnas två departementsråd i Br 4 och två kansliråd i Br 3.

Vidare räknar jag — i enlighet med den av statsrådet Hermansson för­

ordade normalorganisationen — med ett planerings- och budgetsekretariat

och ett rättssekretariat. Dessutom bör finnas ett sekretariat för internatio­

nella ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av planeringsupp-

gifterna inom inrikesdepartementets verksamhetsområde och de samord­

ningsfrågor som därigenom kommer att ligga på planerings- och budget­

sekretariatet bör i detta ingå en tjänsteman som kansliråd i Br 3.

För handläggande personal i övrigt inom de nu nämnda arbetsenheterna

samt planerings- och budgetsekretariatet och det internationella sekretaria­

tet beräknar jag sammanlagt tolv tjänster som departementssekreterare i

Br 1 och 14 tjänster som departementssekreterare eller kanslisekreterare i

högst Ae 27. Dessutom bör tre kanslirådstjänster i Bo 1 samt fyra tjänster

som byrådirektör i Ao 27 och en sådan tjänst i Ao 25 stå kvar på personal­

förteckningen men inte få återbesättas. I den mån sådan tjänst uppehålls

bör motsvarande tjänst som departementssekreterare hållas vakant.

För regeringsrättsärenden bör liksom f. n. finnas två regeringsrättssekre-

terare i Ae 27 jämte medel för ett förordnande att bestrida på regerings-

rättssekreterare ankommande göromål.

Vidare beräknar jag medel för fyra kanslisttjänster i reglerad beford-

ringsgång.

I fråga om biträdes- och expeditionsvaktspersonalen har departementsut-

redningen ännu inte framlagt förslag. Jag beräknar för nästa budgetår medel

för en utökning med sex tjänster utöver nuvarande antal. Någon ändring av

antalet ordinarie biträdes- och expeditionsvaktstjänster bör inte göras. Dock

bör en tjänst som kansliskrivare i Ao 11 ändras till kontorsskrivare i Ao 13

samt två tjänster som förste expeditionsvakt i Ao 9 resp. expeditionsvakt i

Ao 7 ändras till materialförvaltare i Ao 11 resp. förste expeditionsvakt i

Ao 9.

Den nuvarande personalgemenskapen mellan inrikesdepartementet och

beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bör kvarstå t. v. På departe­

mentets personalförteckning bör därför bibehållas tre för nämndens kansli

avsedda tjänster som byråchef i Be 1, byrådirektör i Ae 25 och förste byrå­

sekreterare i Ae 23. En av beredskapsnämnden gjord framställning om in­

rättande av en tjänst som forskningsassistent i Ae 19 eller Ae 21 hos nämn­

den anser jag mig inte böra biträda.

Anslaget torde böra uppföras med (2 313 000 -j- 1 037 000) 3 350 000 kr.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 65

dr

1965

67

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl.. Maj :t att fastställa personalför­ teckning för inrikesdepartementet i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdeparte­ mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för­ slagsvis ...................................................................... 907 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets­ kraft, förslagsvis .................................................... 490 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................. 904 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 995 000

Summa kr. 3 350 000

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kr.

A 2. Inrikesdepartementet: Omkostnader. Med hänvisning till beräkningen i den följande sammanställningen upptar jag anslaget till (271 000 + 210 000) 481 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten till expenser in­ räknat 150 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m. i samband med den utökade organisationen samt den anpassning av departementets kontorsutrustning och möbelbestånd till gängse normer som tillämpas vid nyanskaffning för ämbetsverkens behov. Under anslagsposten till publika- tionstryck har jag bl. a. beräknat medel för en upplysningsskrift för utlän­ ningar. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har hemställt att me­ delsanvisningen till krigsspel och kurser

it

för utvidgad utbildnings- och forskningsve jag mig endast delvis kunna biträda.

1. Sjukvård in. m........................................................ 3 000

2. Reseersättningar .................................................. 63 000

3. Expenser för eget behov ...........................

4. Publikationstryck ............................................... 55 000

5. Vissa omkostnader för beredskapsnämnden för psykologiskt försvar: Krigsspel och kur­ ser m. m..................................................................... 65 000

i.

ökas med 30 000 kr. bl. a. amhet. Detta yrkande anser

Anvisat

Föreslagen ändring

1964/65 1965/66

3 000 + 3 000 63 000 + 7 000 70 000 + 160 000 + 30 000

65 000

+ 10 000

+ 210 000

68

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inrikesdepartementet: Omkostnader för budget­ året 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 481 000 kr.

A 3. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1965

Anslag Nettoutgitt

1963/64 .................................................... 47 000

28 651

1964/65 .................................................... 48 000 1965/66 (förslag) .................................. 48 000

Beredskapsnäinnden för psykologiskt försvar har hemställt att, om nämn­ dens under p. A 1 redovisade förslag om inrättande av en tjänst som forsk­ ningsassistent inte bifalls, beloppet till ersättningar åt särskilt anlitade sak­ kunniga höjs med 10 000 kr. och att beloppet eljest minskas med 5 000 kr. Förslaget om personalförstärkning har jag i det föregående förklarat mig inte kunna tillstyrka. Ej heller är jag beredd att beräkna ökade medel för ersättningar åt sakkunniga. Anslaget bör alltså uppföras med oförändrat belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kr.

A 4. Kommittéer m. m. Under anslaget Kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för innevarande budgetår anvisats 1,6 milj. kr. Reservatio­ nen den 30 juni 1964 utgjorde 543 000 kr. Sammanlagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 2,1 milj. kr.

Anslaget för innevarande budgetår kan redan nu förutses bli otillräckligt. Jag kommer i annat sammanhang att underställa Kungl. Maj :t frågan om anvisande av medel på tilläggsstat för att täcka kommittékostnaderna under budgetåret 1964/65. Även för budgetåret 1965/66 torde kommittéverksam­ heten komma att få avsevärd omfattning. Med hänsyn härtill och med hän­ visning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang i dag anför rörande planeringsresurser för verk och myndigheter beräknar jag medelsbehovet till 2,9 milj. kr. Anslagsbeteckningen torde böra ändras till Kommittéer m. m.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 000 kr.

A 5. Extra utgifter. För budgetåret 1964/65 har under anslaget anvisats 200 000 kr. Reservationen den 30 juni 1964 utgjorde ca 40 000 kr. Samman­ lagt disponeras alltså för detta budgetår i runt tal 240 000 kr. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med 220 000 kr.

69

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 220 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1965

Ur protokollet:

Björn Weibo

MAACUS BOKTR. STHIM 1965 650161