2

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

7 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, L

ange

,

H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

,'1 G

ustafs

­

son

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

, B

engtsson

.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om organisa­

tionen av statens invandrarverk m. m. och anför.

Inledning

Enligt beslut av 1968 års riksdag under höstsessionen med anledning av

Kungl. Maj :ts proposition angående riktlinjer för utlänningspolitiken m. in.

(prop. 1968:142, SU 196, rskr 405) skall den nuvarande provisoriska ut-

länningsmyndigheten, statens utlänningskommission, den 1 juli 1969 er­

sättas med ett fristående permanent ämbetsverk för invandrarfrågor. Det

nya verket skall enligt riksdagsbeslutet handlägga — förutom tillstånds-

och kontrollfrågor — frågor rörande invandrares anpassning. Vidare skall

myndigheten handlägga ärenden om svenskt medborgarskap (prop. 1968:

158, 1LU 54, rskr 395).

Förslagen i prop. 1968: 142 grundades i huvudsak på förslag som utlän-

ningsutredningen1 våren 1967 lade fram i betänkandet »Invandringen. Pro­

blematik och handläggning» (SOU 1967: 18). Betänkandet, som har remiss-

behandlats2, innehöll bl. a. förslag beträffande den närmare organisationen

av det centrala verket.

I prop. 1968: 142 lades i organisatoriskt hänseende fram förslag endast

om sammansättningen av det nya verkets styrelse. Vidare föreslogs att råd­

givande experter skall knytas till verket. Förslag beträffande övriga orga­

1 Justitiekansler!! Bengt Lännergren, ordförande, riksdagsledamöterna Bengt Elmgren, Carl

Eric Hedin, Jan-Ivan Nilsson och Ingrid Segerstedt Wiberg samt expeditionschefen Eskil Hellner.

Sedan Elmgren avlidit, tillkallades den 17 maj 1966 riksdagsledamoten Essen Lindahl som sak­

kunnig.

2 Beträffande remissinstanser se prop. 1968:142, s. 4—5.

4

kanslibyrån har vidare i organisatoriskt avseende knutits utlänningsnämn­

dens kansli. Det sammanlagda antalet anställda vid kanslibyrån, ordfö­

randens sekreterare inräknad, uppgick den 1 juli 1968 till 141, varav 131

biträden eller expeditionsvakter.

De senaste åren har vidare en pressombudsman med halvtidstjänstgöring

varit knuten till kommissionen.

Inom sektionen för teknisk utlänningskontroll utförs kontrollen över att

utlänning som vistas i Sverige har erforderliga tillstånd. Bland andra kon­

trolluppgifter som denna sektion har hand om kan nämnas den kontroll

som föranleds av den nordiska passkontrollöverenskommelsen. Centralregist­

ret utgörs främst av det centrala diariet samt tre förfalloregister. Det cen­

trala diariet är ett i alfabetisk ordning uppställt diarium över enskilda ut­

länningsärenden och motsvarar de diarier som förs hos varje annan beslu­

tande förvaltningsmyndighet. Diariet består av s. k. centralregisterkort som

läggs upp dels när ansökan om visering kommer in till kommissionen, dels

när ansökan om uppehålls- eller arbetstillstånd första gången kommer in

till kommissionen. På registerkortet görs fortlöpande anteckningar om bl. a.

samtliga inkommande ansökningsärenden och meddelade beslut som avser

utlänningen i fråga. Centralregistret innehåller f. n. mer än 200 000 register­

kort.

Förfalloregistren bildar grundvalen för den inre utlänningskontrollen.

De består av ett register för inresekort, ett för förstagångsanmälningar om

bostadsupplåtelse samt ett som utvisar när beslut om uppehålls- eller ar­

betstillstånd går ut.

I kontrollregistret, som består av individuella registerkort, antecknas

till kommissionen inkomna uppgifter om brott eller förseelser som har be­

gåtts av utlänning samt andra omständigheter som har betydelse för pröv­

ningen av utlännings fortsatta vistelse här. Registret omfattar f. n. ca 130 000

kort.

Statistiksektionen tar kontinuerligt fram bl. a. uppgifter om antalet utlän­

ningar med uppehållstillstånd och antalet arbetsanmälda utlänningar samt

antalet naturalisationer och i Sverige födda utlänningar. Statistiken publice­

ras vid varje kvartalsskifte.

Handläggningen av medborgarskapsärenden

Ärenden rörande förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation

prövas f. n. av Kungl. Maj :t. Ärendena bereds inom en särskild medborgar­

skapsenhet i justitiedepartementet. En huvudman med expeditionschefs

tjänsteställning leder arbetet på enheten, som i övrigt består av fem de­

partementssekreterare samt kontorspersonal, sammanlagt 23 personer. En

del av arbetsuppgifterna utförs av arvodesavlönade medhjälpare.

Under de senaste åren har vid enheten handlagts mellan ca 5 000 och ca

7 000 naturalisationsärenden per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

6

hällsservice. Arbetsmarknadsparternas nuvarande inflytande på den arbets-

marknadsbetingade invandringen består.

Uppehålls- och arbetstillstånd skall enligt riktlinjerna ges för längre

tider än nu. Bosättningstillstånd, som f. n. ges efter minst fem års bosätt­

ning här, skall kunna meddelas redan efter två års bosättning. Dessa ställ­

ningstaganden innebär betydande lättnader i förhållande till nuvarande

tillståndskrav. Dessutom genomförs lättnader i gällande krav på att arbets­

tillstånd skall avse visst slag av arbete. I sådant syfte har beslutats om änd­

ring i utlänningslagen (UtlL) den 30 april 1954 (nr 193) med verkan fr. o. m.

den 1 juli 1969 (prop. 1968: 158, 2LU 73, rskr 395).

Vidare skall frågor om invandrares anpassning i Sverige beredas ökat

utrymme. Som framhållits i prop. 1968: 142 har sakkunniga tillkallats med

uppgift att kartlägga anpassningsproblemen och lägga fram en plan för

anpassningsverksamheten på olika områden och samordningen av denna

verksamhet. En del åtgärder, bl. a. på utbildningsområdet, har redan vid­

tagits för att komma till rätta med invandrarnas anpassningsproblem. Vidare

har åtgärder främst av informativ natur vidtagits inom ramen för det upp­

drag arbetsgruppen för invandrarfrågor har fått. Frågan om vilka ytterli­

gare initiativ som kan vara motiverade och om samordningen av olika åt­

gärder, deras inriktning och avgränsning förutsätts komma att bedömas

när den nyss nämnda utredningen har lagt fram resultaten av sitt arbete.

I avvaktan på detta avses som hittills åtgärder av mera begränsad räck­

vidd bli vidtagna efter prövning från fall till fall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Utlänningsfrågornas handläggning

Statsmakternas ställningstaganden beträffande utlänningsfrågornas hand­

läggning innebär i huvudsak följande.

Utlänningsfrågor, som rör områden där utlänningar är i huvudsak jäm­

ställda med svenska medborgare, t. ex. inom undervisningen, hälso- och

sjukvården samt socialvården, skall handläggas av de vanliga fackmyndig­

heterna. Övriga utlänningsfrågor skall handläggas av en central utlännings-

myndighet. För att klargöra sambandet mellan invandringskontrollen och

åtgärder för invandrares anpassning i Sverige skall denna myndighet även

ha ansvaret för samordning, initiativ och information inom anpassnings-

området. Den nya myndigheten får i motsats till den nuvarande provisoriska

utlänningsmyndigheten karaktären av permanent ämbetsverk. I prop.

1968: 142 framhölls särskilt det angelägna i att anpassningsfrågorna an­

förtros en myndighet med tyngden hos ett permanent ämbetsverk. Ett

annat skäl för att ge myndigheten denna ställning har varit att frågor om

svenskt medborgarskap genom naturalisation skall handläggas och avgöras

av den centrala utlänningsmyndigheten fr. o. m. den 1 juli 1969. Det nya

verket benämns i fortsättningen statens invandrarverk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

7

Invandrarverkets arbetsuppgifter

I likhet med den nuvarande utlänningsmyndigheten blir invandrarver­

ket beslutande myndighet i frågor om visering samt uppehålls-, arbets-

och bosättningstillstånd. Beslutanderätten får även i fortsättningen dele­

geras till andra myndigheter, nämligen Sveriges utrikesrepresentation i vi-

seringsärenden samt polismyndigheter och länsarbetsnämnder i ärenden

om uppehålls- och arbetstillstånd. Avslagsbeslut i sistnämnda tillstånds-

ärenden får som hittills meddelas endast av den centrala utlänningsmyndig­

heten. Vidare skall den centrala utlänningsmyndigheten även i fortsätt­

ningen vara besluts- och besvärsinstans i ärenden om utlännings avlägsnan­

de från Sverige samt behålla nuvarande uppgifter i fråga om utlänningars

pass och andra legitimationshandlingar.

I fråga om den yttre utlänningskontrollen skall den nuvarande ordningen

bestå, vilket innebär att polismyndigheterna under tillsyn av rikspolissty­

relsen skall handha dessa uppgifter. Denna kontroll syftar huvudsakligen

till att hindra att utlänning, som saknar godtagbar passhandling eller er­

forderligt tillstånd eller inte är önskvärd här, reser in i landet.

Den inre utlänningskontrollen utövas f. n. centralt av utlänningsmyndig­

heten och lokalt av polismyndighet. Syftet med kontrollen är att övervaka

dels att utlänning inte vistas eller arbetar här utan erforderliga legitima­

tionshandlingar och tillstånd, dels att fråga om utlännings avlägsnande prö­

vas om förutsättningar för avlägsnande kan antas föreligga. UtlL ger

Kungl. Maj :t befogenhet att meddela bestämmelser om anmälan av utlän­

nings vistelse och arbetsanställning i landet för att få en grundval för kon­

trollen. Sådana föreskrifter har meddelats i utlänningskungörelsen (UtlK)

den 4 juni 1954 (nr 457).

Trots att det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter i fråga

om den inre utlänningskontrollen gav föredragande departementschefen i

prop. 1968: 142 några synpunkter på de förslag som utlänningsutredningen

lagt fram i frågan. Han motiverade detta med att kontrollens utformning

har stor betydelse för omfattningen av kontrolluppgifterna. Dessa synpunk­

ter sammanfattas i det följande, men dessförinnan redovisas kort den nu­

varande ordningen för kontrollen och ett sammandrag av utredningens

förslag.

Kontrollen av att viseringspliktig utlänning inte vistas här utöver med­

given tid utövas på grundval av kontrollkort som avfordras utlänningen vid

inresan resp. avresan och sänds till utlänningskommissionen. Kontrollen

är samordnad för hela det nordiska passkontrollområdet. Att viseringsfri

utlänning söker uppehållstillstånd efter utgången av den tillståndsfria tre-

månadersperioden kontrolleras genom de bostadsanmälningar, som ome­

delbart skall inges till polismyndighet av den som upplåter bostad eller tält­

plats åt annan utlänning än nordbo. Sådana anmälningar från enskilda

8

bostadsupplåtare vidarebefordrar polismyndigheten till utlänningskommis-

sionen. Kontrollen grundas på de anmälningar som avser förstagångsupp-

låtelse. Att utlänning som haft uppehållstillstånd söker fortsatt sådant

kontrolleras på grundval av ett förfalloregister över beviljade tillstånd.

Kontrollen av att utlänning har erforderligt arbetstillstånd grundas på

arbetsanmälningar från arbetsgivaren. Bostads- och arbetsanmälningar ut­

gör också underlag för kontroll av inte önskvärda utlänningar.

Utredningen har ingående uppehållit sig vid den nuvarande utformningen

av den inre utlänningskontrollen och särskilt undersökt om kontrollen grun­

das på ändamålsenligt material. Enligt vad utredningen har funnit är kon­

trollmaterialet i stort sett ändamålsenligt utom i ett avseende. Sålunda anser

utredningen att bostadsanmälningssvstemet inte är lämpat som grund för

kontrollen av viseringsfria utlänningar utan uppehållstillstånd. Enligt ut­

redningen bör denna kontroll i stället grundas på folkbokföringens uppgifter

om inflyttade utlänningar. Bostadsanmälningsskyldigheten bör enligt utred­

ningen dock behållas tills vidare, i första hand som upplysningskälla för

polismyndigheterna i deras brottsförebyggande och brottsuppdagande verk­

samhet.

Utredningens kritik mot bostadsanmälningarna grundar sig framför allt

på att anmälningsskyldigheten fullgörs bristfälligt och att den centrala re­

gistreringen av anmälningarna dels omfattar även vissa korttidsbesökare

som saknar intresse från kontrollsynpunkt, dels inte avser de utlänningar

som bor på hotell eller pensionat.

Flertalet remissinstanser anslöt sig till utredningens förslag. En del av

dem, bl. a. hovrätten över Skåne och Blekinge samt statskontoret, ansåg

emellertid i likhet med en reservant i utredningen att bostadsanmälnings­

skyldigheten bör upphävas genast, medan andra, främst rikspolisstyrelsen,

betonade anmälningarnas betydelse för polisverksamheten. Centrala folk­

bokförings- och uppbördsnämnden (CFU) ansåg folkbokföringens uppgifter

utgöra ett lämpligt underlag för kontrollen och lämnade synpunkter på hur

den centrala myndigheten skulle få del av kontrollmaterialet. Utlännings-

kommissionen var inte beredd att ta ställning till utredningens förslag förrän

det utretts på vilket sätt den centrala myndigheten skall få del av nämnda

material.

Föredragande departementschefen fann att utredningens kritik var be­

fogad men var å andra sidan inte beredd att ta ställning till om folkbok­

föringens invandringsuppgifter är ett tillfredsställande underlag för kon­

trollen. Mot bakgrund av att det nuvarande kontrollarbetet hos utlännings-

kommissionen sker manuellt och är mycket personalkrävande hade han

föranstaltat om ytterligare utredning, bl. a. för att klarlägga möjligheterna

att utnyttja moderna tekniska hjälpmedel, exempelvis automatisk databe­

handling. Ytterligare överväganden om den inre utlänningskontrollens ut­

formning och underlag borde enligt departementschefen anstå i avvaktan på

resultatet av denna undersökning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

10

lificerad statistiker, en tjänsteman för informationsuppgifter samt en tjäns­

teman i biträdeskarriären.

Byråorganisation. Verksamheten inom verket bör enligt utredningen för­

delas på fyra byråer, varav tre fackbyråer och en kanslibyrå. Organisations-

förslaget framgår av en tablå som torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende som bilaga 2.

I fråga om handläggningen av tillståndsärenden och ärenden om utlän­

nings avlägsnande från riket innebär statsmakternas beslut på grund av

prop. 1968: 158 att beslutanderätten i ärenden om arbetstillstånd skall ligga

kvar hos den centrala utlänningsmyndigheten och inte som utredningen

förordat föras över till AMS. Till följd härav och enligt utredningens orga-

nisationsförslag i övrigt skall på första och andra byrån handläggas de slag

av ärenden som f. n. handläggs på utlänningskommissionens båda fackby­

råer. Byråerna bör enligt utredningen liksom f. n. vara indelade i sektioner.

Arbetsbelastningen kan komma att variera från tid till tid, bl. a. beroende

på vilka riktlinjer för tillståndsgivningen som ges. Personalorganisationen

måste därför göras elastisk, så att den kan anpassas efter växlande förhål­

landen. Utredningen grundar sina beräkningar på oförändrat antal tjänster

vid fackbyråerna.

Den nuvarande fördelningen av beslutanderätten på fackbyråerna, som

bl. a. innebär att handläggande personal på samtliga nivåer har viss be­

slutanderätt men att avslagsbeslut i regel fattas på lägst sektionschef snivå,

anser utredningen väl avvägd. Utredningen framhåller dock vikten av att

en anpassning efter ändrade förhållanden sker.

Tredje byrån motsvaras enligt utredningens förslag av den enhet på

justitiedepartementet som handlägger medborgarskapsärenden. Utredningen

tar först upp handläggningsordningen enligt följande. Vid beredningen av

medborgarskapsärenden i justitiedepartementet sker en uppdelning av

ärendena i sådana som bedöms vara av så klar beskaffenhet att ansökningen

tveklöst bör bifallas eller avslås om tillämpad praxis följs och sådana som

är mera tveksamma. Till övervägande delen (ca två tredjedelar) utgörs

ärendena av »klara» bifallsärenden. Enligt utredningen bör beslutanderätten

därför i stor utsträckning kunna delegeras till befattningshavare under byrå-

chefsnivå. Den sakhandläggande personalen föreslås bestå av fem tjänstemän

förutom byråchefen. Vidare föreslås 17 biträdestjänster. För de tjänstemän

som avses få besluta i naturalisationsärende bör uppställas krav på juris

kandidatexamen och fullgjord tingstjänstgöring.

De arbetsuppgifter, som skall handhas av fjärde byrån, motsvaras till

övervägande del av de uppgifter som nu åvilar utlänningskommissionens

kanslibyrå, vilken enligt utredningens uppfattning är i stort sett ända­

målsenligt organiserad. Vissa ändringar föreslås dock som framgår i det

följande.

Mot bakgrund av sitt förslag att prövningen av arbetstillståndsfrågor skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

12

och att personalkostnaderna, främst till följd av att arbetsenheten för med­

borgar skapsärenden inom justitiedepartementet förs över till verket, ökar

med 361 500 kr. (1966 års lönenivå).

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Remissyttrandena

Utredningens förslag i de organisationsfrågor som kvarstår att lösa god­

tas i huvudsak av de remissinstanser som har yttrat sig särskilt däröver. De

erinringar som förs fram gäller främst utredningens beräkning av personal­

behovet för handläggning av anpassningsfrågor, medborgarskapsärenden

och fjärde byråns uppgifter. Statskontoret, som avstyrkt att ett särskilt

verk för invandrarfrågor inrättas, har inte yttrat sig över organisations-

förslaget.

Åtskilliga remissinstanser, däribland socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,

AMS, utlänningskommissionen, arbetsgruppen för invandrarfrågor, länssty­

relsen i Stockholms län, SACO och TCO, anför att handläggningen av an­

passningsfrågor kan komma att medföra väsentligt större personal­

behov än utredningen har räknat med inom ramen för stabsorganet.

Arbetsgruppen för invandrarfrågor uppskattar mot bakgrund av vunna

erfarenheter behovet till ett 30-tal personer, inberäknat personal för den

invandrartidning som startades hösten 1967. Socialstyrelsen anför att ut­

redningens förslag i realiteten kommer att innebära en nedskärning av

den arbetskraft som f. n. är sysselsatt med anpassningsuppgifter. Enligt

AMS och utlänningskommissionen kommer anpassningsfrågorna att bli av

så stor omfattning och betydelse, att deras handläggning motiverar att en

särskild byrå inrättas. Denna uppfattning har även TCO, som anser att

arbetsgruppen för invandrarfrågor kan utgöra stomme i en byrå för dessa

uppgifter.

Endast hovrätten över Skåne och Blekinge uttalar sig särskilt beträffande

handläggningen av medborgarskapsärenden. Hovrätten har inte

något att erinra mot att beslutanderätten i naturalisationsärenden fördelas

på tjänstemän även under byråchefsnivå.

Utlänningskommissionen anser den föreslagna personalen för medborgar­

skapsärenden otillräcklig. Antalet sådana ärenden har ökat avsevärt och

handläggningen har försvårats genom att sökandena i allt större utsträck­

ning är medborgare i stater, vilkas medborgarskapslagstiftning inte tidi­

gare varit känd för den handläggande personalen. Vidare får byrån ökade

arbetsuppgifter genom att den blir remissorgan i ärenden som förs vidare

till Kungl. Maj :t.

Om registreringen av bostads- och arbetsan målningar

hos den centrala utlänningsmyndigheten upphör, minskar enligt utlännings­

kommissionen personalbehovet med endast tolv biträden, varav sju på cen­

tralregistret, två på sortcringsavdelningen, två på statistiksektionen och

ett på arkivet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

13

I fråga om statistikverk sam heten anlägger utlänning skom­

missionen vidare bl.a. följande synpunkter. Kommissionens statistik om­

fattar, förutom antalet arbetsanmälda utlänningar, även åtskilliga andra

uppgifter, bl. a. antalet utlänningar med uppehållstillstånd fördelade på

nationalitet, antalet naturalisationer samt en för det nordiska passkontroll­

området gemensam resestatistik. Om avsikten är att utlänningsmyndigheten

även i framtiden skall upprätta denna statistik — något annat har utred­

ningen inte ifrågasatt — framstår förslaget att minska statistiksektionens

biträdespersonal från sex biträden till ett som oförklarligt.

Statistiska centralbyrån avstyrker att den centrala utlänningsmyndig-

heten får till uppgift att utarbeta utlänningsstatistik samt — även med ut­

redningens utgångspunkter — att en kvalificerad statistiker ingår i stabs­

organet. Centralbyrån anser vidare bl. a. att viss undersökning bör ske be­

träffande behovet att statistiskt följa förändringarna i den utländska arbets­

kraften på den svenska arbetsmarknaden, m. m. Enligt centralbyrån bör

därvid övervägas i vad mån erforderliga uppgifter kan erhållas genom ar-

betskraftsundersökningar.

För eftergranskning bör enligt utlänningskommissionen i fort­

sättningen finnas en tjänsteman. Kommissionen kan därför endast till­

styrka att personalen på arbetsenheten för eftergranskning minskas med

två biträden.

Enligt kommissionen skulle antalet biträden på fjärde byrån vid ett

genomförande av utredningens organisationsförslag alltså kunna minskas

med sammanlagt 14 biträden.

Beträffande utredningens förslag till fördelning av arbetsuppgifterna in­

om byrån har utlänningskommissionen ingen annan erinran än att ärenden

angående intyg och adressförfrågningar bör handläggas på den administra­

tiva sektionen.

Utlänningskommissionens anslagsframställning för budgetåret 1969/70

Utlänningskommissionen har i sin anslagsframställning för budgetåret

1969/70 utgått från gällande utlänningslagstiftning och nuvarande organi­

sation. Kommissionen lämnar inledningsvis en allmän översikt över invand­

ringen de senaste åren av bl. a. följande innehåll.

Invandringen av icke-nordbor under budgetåret 1967/68 var något mindre

än under föregående budgetår. Av de uppehållstillstånd som beviljades icke-

nordbor under budgetåret 1967/68 var 12 590 förstagångstillstånd mot 23 332

resp. 16 524 budgetåren 1965/66 och 1966/67. Antalet icke-nordbor i Sverige

med uppehållstillstånd uppgick den 1 juli 1968 till 79 695 mot 67 266 resp.

75 413 vid motsvarande tidpunkt åren 1966 och 1967. Antalet arbetsanmälda

utlänningar uppgick den 1 juli 1968 till 169 645, därav 65 594 icke-nordbor.

Detta innebär i förhållande till motsvarande tidpunkt år 1967 en ökning

med 229 nordbor och en minskning med 2 187 icke-nordbor. Att invand­

14

ringens omfattning har minskat torde sammanhänga med utvecklingen på

arbetsmarknaden samt att de bestämmelser som trädde i kraft den 1 mars

1967, innebärande bl. a. att arbetstillstånd skall ha meddelats före inresan

i landet, gett ökade möjligheter att styra invandringen.

Omfattningen av den centrala utlänningsmyndighetens verksamhet beror

på faktorer av sådan art att en någorlunda säker prognos svårligen kan gö­

ras. Kommissionens anslagsframställning sker med utgångspunkt i att en

fortsatt invandring av icke-nordbor sker samt att antalet utländska turister

i Sverige ökar.

Antalet utlänningsärenden som avgjorts av kommissionen under de se­

naste fem budgetåren framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

Ärenden ang. inresa...

24 780

27 951

30 263

28 670

30 707

Ärenden ang. uppe­

hålls- och arbets­

tillstånd...................

50 606

58 537

86 382

87 880

67 061

Avlägsnande- och

verkställighetsären­

den..........................

239

234

252

325

668

Summa.......................

75 625

86 722

116 897

116 875

98 436

I anslutning till sammanställningen anför kommissionen bl. a. Total­

antalet handlagda utlänningsärenden har för kommissionens del varit

mindre under budgetåret 1967/68 än under de två föregående budgetåren.

Men antalet mera kvalificerade och arbetskrävande ärenden, främst av­

lägsnande- och verkställighetsärenden, har samtidigt ökat. Hur ärendenas

svårighetsgrad ökats kan bl. a. belysas med att utlänningsnämnden yttrat sig

över 584 ärenden budgetåret 1967/68 mot 180 föregående budgetår. Antalet

remissärenden från Kungl. Maj :t, vilka är särskilt krävande, har vidare

ökat avsevärt. Mot bakgrund av dessa förhållanden måste enligt kommis­

sionen den handläggande personalen på fackbyråerna förstärkas. Nedgången

av antalet ärenden påverkar arbetsbördan främst för biträdespersonalen.

Med hänsyn till den nuvarande kontorsutrustningens beskaffenhet anser

kommissionen dock uteslutet att minska antalet biträdestjänster.

Kommissionen föreslår att den handläggande personalen förstärks med

två tjänster som byrådirektör på var och en av de två fackbyråerna och

vidare med en tjänst som förste byråsekreterare på utlänningsnämndens

kansli, där f. n. en byrådirektör är föredragande. Som ytterligare motiv för

förstärkningen av fackbyråerna anför kommissionen att fyra av de nuvaran­

de sju handläggarna av mera komplicerade ärenden under det senaste året

16

De principer som fastställdes för utlänningsfrågornas handläggning in­

nebär att sådana frågor skall handläggas av de vanliga fackmyndigheterna

inom områden där utlänningar är i huvudsak jämställda med svenska med­

borgare, t. ex. inom undervisningen, hälso- och sjukvården och social­

vården. Övriga utlänningsfrågor skall handläggas av det nya invandrar­

verket. Detta får bl a. härigenom ett avsevärt vidgat verksamhetsområde

jämfört med statens utlänningskommissions. Vid sidan av tillstånds- och

kontrollfrågor skall en huvuduppgift för invandrarverket sålunda vara att

handlägga anpassningsfrågor. På detta område får verket främst samordnan­

de, initiativtagande och informativa uppgifter. Enligt de förslag till ändring­

ar av medborgarskapslagen som riksdagen antog i samband med att den

godkände förslagen till riktlinjer för utlänningspolitiken skall vidare be­

slutanderätten i naturalisationsärenden föras över från Kungl. Maj :t till

i första hand invandrarverket (prop. 1968: 158, 1LU 54, rskr 395).

I organisatoriskt hänseende innehöll prop. 1968: 142 förslag endast om

sammansättningen av det nya verkets styrelse samt om att rådgivande

experter skall knytas till verket. Förslagen, som godkändes av riksdagen,

innebär att verkets styrelse skall bestå av verkschefen och sex lekmanna-

ledamöter. Verkets behov av motsvarande sakkunskap, som tillförs den

nuvarande utlänningsmyndigheten genom att vissa centrala myndigheter

är företrädda i dess styrelse, samt övrig erforderlig sakkunskap skall till­

godoses genom att experter anlitas. Det ankommer på Kungl. Maj :t att

avgöra vilka intressen som vid olika tider har sådan betydelse för utlän­

ningspolitiken att de bör vara företrädda bland verkets rådgivande experter.

Utlänningsutredningens förslag i organisationsfrågan innebär, som jag

tidigare har redogjort närmare för, i huvudsak följande. Verksamheten för­

delas på fyra byråer, av vilka tre i stort sett motsvarar utlänningskommis-

sionens nuvarande två fackbyråer och kanslibyrå samt en avses för hand­

läggningen av naturalisationsärenden. Ett utrednings-, planerings- och in-

formationsorgan ställs till verkschefens förfogande. Myndighetens uppgifter

i fråga om bl. a. invandrares anpassning läggs på detta stabsorgan.

Enligt utredningsförslaget skall stabsorganet bestå av tre handläggande

tjänstemän och ett biträde. Jämfört med utlänningskommissionens nuva­

rande personal innebär detta en ökning med en och en halv kvalificerad

arbetskraft. I övrigt innebär förslaget att den ökning av personalbehovet

som föranleds av att naturalisationsärendena förs över till verket uppvägs

av den minskning som följer av utredningens förslag beträffande utlän­

ningskontrollen. Jag bortser därvid från den minskning som enligt ut­

redningen skulle följa om arbetsgivaranmälningarna fördes över till AMS,

eftersom statsmakternas beslut på grund av prop. 1968: 158 innebär att

beslutanderätten beträffande arbetstillstånd och härigenom även den kon­

troll som sker genom arbetsgivaranmälningarna skall ligga kvar hos den

centrala utlänningsmyndigheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

17

Det övervägande antalet remissinstanser som har yttrat sig över utred­

ningens förslag i de nu aktuella organisationsfrågorna godtar förslagen.

I ett väsentligt avseende är emellertid åtskilliga remissorgan kritiska. De

invänder att handläggningen av anpassningsfrågor kan komma att bli av­

sevärt mer personalkrävande än utredningen har räknat med. Vidare riktar

utlänningskommissionen stark kritik mot utredningens beräkning av det

antal tjänster som kan sparas in på kanslibyrån.

Det nya verket — som bör benämnas statens invandrarverk — övertar

alltså i princip de funktioner som enligt UtlL och UtlK f. n. ankommer på

utlänningskommissionen samt praktiskt taget alla uppgifter som enligt

medborgarskapslagen f. n. ankommer på Kungl. Maj :t och som bereds inom

en särskild medborgarskapsbyrå i justitiedepartementet. Vidare får in­

vandrarverket initiativtagande funktioner på anpassningsområdet och över­

tar i detta avseende bl. a. de uppgifter som nu ankommer på arbetsgruppen

för invandrarfrågor.

Vid beredningen inom inrikesdepartementet av organisationsfrågorna har

samråd kontinuerligt skett med företrädare för kommissionen, arbetsgrup­

pen och nämnda arbetsenhet inom justitiedepartementet samt vidare med

bl. a. statskontoret, CFU och rikspolisstyrelsen. Åtskilligt statistiskt material

av betydelse som underlag för bedömningen av organisationsfrågan har

därvid kommit fram. En stor del av det siffermaterial som förslagen i det

följande grundas på härrör från detta arbete.

Invandrarverkets arbetsuppgifter. För bedömningen av hur invandrar­

verket bör organiseras har i första hand omfattningen av verkets arbetsupp­

gifter på dess olika ämnesområden betydelse.

Antalet tillståndsärenden som behandlades av statens utlänningskommis-

sion uppgick vart och ett av budgetåren 1965/66 och 1966/67 till ca 117 000

men minskade budgetåret 1967/68 till ca 98 000. Som framgår av tidigare

redovisad tabell (s. 14) är det ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd

som har minskat medan antalet ärenden rörande inresa, dvs. främst vi-

seringsärenden, har hållit sig i stort konstant under samma tid. Till belys­

ning av invandringens omfattning kan nämnas att ca 12 600 av de uppe­

hållstillstånd som budgetåret 1967/68 beviljades icke-nordbor var första-

gångstillstånd mot ca 23 300 resp. ca 16 500 budgetåren 1965/66 och 1966/67.

Nedgången torde som utlänningskommissionen anför i sin anslagsfram­

ställning främst bero på det ändrade arbetsmarknadsläget under de se­

naste åren samt de bestämmelser om arbetstillståndsgivningen som infördes

den 1 mars 1967. Dessa innebär bl. a., som jag nyss nämnt, att utlänning

i regel skall ha erhållit arbetstillstånd redan före hitkomsten och att så­

dant tillstånd endast undantagsvis beviljas efter inresan i landet. Som ut­

länningskommissionen har framhållit är det svårt att med större säkerhet

bedöma den framtida invandringens omfattning.

Antalet ärenden om fortsatt uppehålls- och arbetstillstånd kan antas

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1969

18

minska avsevärt till följd av de längre tillståndstider samt de vidgade möj­

ligheter att få bosättningstillstånd och arbetstillstånd utan yrkesbegräns-

ning som kommer att gälla fr. o. in. den 1 juli 1969. Antalet ärenden om

bosättningstillstånd kan samtidigt väntas öka. Jag förutsätter att denna

tillståndsform kommer att utnyttjas i stor utsträckning och räknar med att

aktiva åtgärder för information om möjligheterna att få sådant tillstånd

skall vidtas. På grund av att flertalet uppehålls- och arbetstillstånd f. n.

i regel löper på minst ett år kan en total minskning av antalet ärenden

till följd av lättnaderna i tillståndsgivningen väntas inträffa först under

budgetåret 1970/71. Ärenden om fortsatt uppehålls- och arbetstillstånd får

efter delegation från den centrala utlänningsmyndigheten i betydande ut­

sträckning avgöras av lokal polismyndighet medan ärenden om bosättnings-

tillståd alltid skall avgöras av invandrarverket. En vidgad användning av

sistnämnda tillståndsform medför därför ökning av antalet ärenden hos

verket och minskning av polismyndigheternas arbete. Jag räknar emellertid

med att en sådan omfördelning av arbetsbördan skall kunna undvikas bl. a.

genom att den centrala utlänningsmyndigheten i väsentligt mindre utsträck-

ing än f. n. kommer att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden om fort­

satt uppehålls- och arbetstillstånd.

Sammanfattningsvis kan alltså förenklingarna av tillståndssystemet för

verkets del antas innebära att antalet tillståndsärenden minskar betydligt

på längre sikt med början under budgetåret 1970/71 men att antalet ären­

den under 1969/70 blir i stort sett oförändrat jämfört med nuvarande

ärendevolym. Den utveckling mot alltmer tidskrävande ärenden, som ut-

länningskommissionen berört i sin anslagsframställning, kan samtidigt an­

tas komma att fortsätta. Nuvarande bestämmelser om arbetstillståndsgiv-

ningen, vilka ingår som ett led i det system med organiserad invandring som

statsmakterna godkände hösten 1968, bidrar till denna ökning. Den ökande

tillströmningen av utlänningar som lämnar sitt hemland av politiska eller

ekonomiska skäl verkar i samma riktning.

Antalet naturalisationsärenden som anhängiggjordes åren 1966—1968

uppgick till ca 6 600, 6 700 resp. 7 200. Under samma år avgjordes i runda

tal 7 200, 6 100 resp. 5 700 sådana ärenden. En ärendebalans av ca 6 000

ärenden förelåg den 1 januari 1969. Mot bakgrund av ärendeutvecklingen de

senaste åren synes det realistiskt att för nästa budgetår räkna med ca 8 000

medborgarskapsärenden, inräknat remisser i ärenden som överklagas hos

Kungl. Maj :t. Härtill kommer den ärendebalans som verket får överta

från justitiedepartementet. Antalet naturalisationsärenden kan även i fort­

sättningen väntas komma att öka.

Invandrarverkets uppgifter på anpassningsområdet kan inte beläggas

statistiskt på motsvarande sätt som förut berörda ärendegrupper. Härtill

kommer att underlag saknas för att fullständigt bedöma omfattningen och

inriktningen av verkets uppgifter på området innan invandrarutredningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

20

Mot bakgrund av de oklarheter som jag nu berört har undersökningar i

syfte att få fram ytterligare underlag för överväganden rörande invandrar­

verkets organisation på längre sikt påbörjats inom inrikesdepartementet

i samråd med företrädare för bl. a. berörda centrala myndigheter och in-

vandrarutredningen. Arbetet innefattar inledningsvis en sådan kartläggning

av olika myndigheters befattning med utlänningar som jag nyss nämnde.

Erfarenheter som invandrarverket vinner, inte minst rörande lämpliga me­

toder att samordna verkets uppgifter på anpassningsområdet med övrig

verksamhet, bör kunna få stor betydelse för de fortsatta övervägandena.

Undersökningen rörande databehandling av vissa uppgifter i verkets rutiner

torde i fortsättningen komma att samordnas med detta långsiktiga orga­

nisationsarbete.

De förslag rörande organisationen för invandrarverket fr. o. m. den 1 juli

1969 som jag lägger fram i det följande på grundval av utlänningsutred-

ningens förslag och det material som härutöver framkommit under ärendets

beredning i inrikesdepartementet utgör med hänsyn till vad jag nu har an­

fört inte nödvändigtvis en definitiv lösning.

Invandrarverkets organisation. Vid sidan av uppgifter om verkets totala

ärendevolym är främst möjligheterna att delegera beslutanderätten till olika

nivåer inom verket avgörande för hur organisationen bör se ut. Det ankom­

mer på Kungl. Maj :t att besluta om vilka grunder för delegation som bör

gälla, och jag tar upp denna fråga i det följande endast i den mån det

behövs för att ge underlag för de organisatoriska ställningstagandena.

Övervägandena baseras till stor del på erfarenheter från utlänningskommis-

sionens verksamhet.

I fråga om fördelningen av beslutanderätten i tillståndsärenden på olika

nivåer hos utlänningskommissionen gäller f. n. i princip att bifallsbeslut —

som meddelas i det stora flertalet ärenden — delegeras till tjänstemän under

sektionschefsnivå, medan avslagsbeslut får meddelas av lägst sektionschef.

Beträffande avlägsnandeärenden, besvärsärenden och ärenden med anled­

ning av remiss från Kungl. Maj :t beslutar kommissionens ordförande eller

kommissionen i plenum. För samtliga nivåer under ordföranden gäller att

ärenden som är svårbedömbara eller som kan föranleda tvekan eller som

kan antas bli prejudicerande skall hänslcjutas till närmast högre tjänste­

man. Följande tablå visar fördelningen på olika beslutsnivåer för tillstånds-

och avlägsnandeärenden, administrativa ärenden (kanslibyrån) samt re­

missärenden som kommissionen handlade under år 1968.

Sådan långtgående delegation av beslutanderätten som f. n. tillämpas hos

utlänningskommissionen bör enligt min mening i princip eftersträvas också

inom det nya verket. En översiktlig granskning av fördelningen under år

1968 tyder emellertid på att en avsevärd del av de ärenden som nu hand­

läggs av kommissionens ordförande, främst vissa administrativa ärenden

men även tillstånds- och avlägsnandeärenden, bör kunna handläggas på

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

22

Enligt utlänningsutredningens förslag beträffande byråindelningen m. m.

skall handläggningen av medborgarskapsärenden förläggas till en särskild

byrå och tillstånds- och avlägsnandeärenden fördelas på två byråer, vilket

i princip överensstämmer med nuvarande organisation.

I likhet med utredningen förordar jag att medborgarskapsärendena

skall handläggas på en särskild byrå. Önskvärdheten av en såvitt möjligt

enhetlig bedömning av tillstånds- och avlägsnandeärendena talar enligt

min mening starkt för att handläggningen också av dessa ärenden förs

samman till en byrå. Den minskning av ärendevolymen som på längre

sikt kan förväntas till följd av lättnaderna i tillståndsgivningen talar i sam­

ma riktning. En viktig förutsättning för en sådan sammanföring är att be­

lastningen på byråns chef inte blir för stor. Om verksledningen förstärks

på sätt jag har förordat och möjligheterna att delegera beslutanderätten

även i mera kvalificerade tillståndsärenden tas till vara i enlighet med vad

jag förut har berört, bör något hinder för sammanföringen inte föreligga.

Som framgått av vad jag tidigare har anfört fäster jag stor vikt vid att

frågor om invandrares anpassning i det svenska samhället bereds ökat

utrymme i det nya verket. I likhet med flera remissinstanser, bl. a. arbets­

marknadsstyrelsen och utlänningskommissionen, anser jag därför att en

särskild byrå bör inrättas för handläggningen av anpassningsfrågor. Slut­

ligen bör i principiell överensstämmelse med utredningens förslag finnas

en kanslibyrå.

Sammanfattningsvis förordar jag alltså att invandrarverket under verks­

ledningen organiseras på fyra byråer, nämligen en tillståndsbyrå, en med-

borgarskapsbyrå, en byrå för anpassningsfrågor och en kanslibyrå. Var och

en av de fyra byråerna bör förestås av en byråchef. Fyra extra ordinarie

tjänster bör inrättas härför.

Jag räknar med att tillståndsbyrån bör indelas i två facksektioner och

kanslibyrån i fyra sektioner, nämligen en administrativ sektion, en register­

sektion, som delvis motsvarar den kontrollsektion utredningen föreslår, en

utrednings- och statistiksektion, som saknar direkt motsvarighet i utred­

ningens förslag, samt en kontorsdriftsektion, i huvudsak motsvarande den

föreslagna intendentursektionen. Den indelning i sektioner som jag nu har

redovisat bör emellertid betraktas endast som en principlösning. Kungl.

Maj :t kan komma att behöva besluta om ändring i densamma senare. Tablå

över organisationen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende

som bilaga 3.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört räknar jag med att invand­

rarverkets personalorganisation på längre sikt kommer att kunna minskas

i förhållande till den personal som behövs under det första budgetåret.

Härför talar främst att tillströmningen av tillståndsärenden kan förutses

minska och att viss rationalisering av arbetsrutiner bör kunna ske. De beräk­

ningar av personalbehovet som jag i det följande lägger fram tar sikte

endast på förhållandena under budgetåret 1969/70.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

23

Tillståndsbyrån övertar i princip de uppgifter som f. n. ankommer

på utlänningskommissionens båda fackbyråer. Jag räknar med oförändrat

personalbehov för dessa uppgifter under nästa budgetår. Detta innebär att

jag beräknar medel för 48 tjänster på byrån, varav 19 för handläggande

personal.

Medborgarskapsbyrån. Enligt utlänningsutredningens beräk­

ning utgör personalbehovet för medborgarskapsbyrån 22 tjänster, byråche­

fen ej inräknad. Beräkningen har grundats på ett betydligt mindre antal

handlagda ärenden per år än som med nuvarande utveckling kan väntas

under de närmaste åren. Vid beredningen av organisationsfrågan inom inri­

kesdepartementet har det framkommit att en del arbetsrutiner kan förenk­

las. På grund härav räknar jag med att personalbehovet för byrån trots det

ökade antalet ärenden kan begränsas till 23 tjänster, varav nio för handläg­

gande personal. Chefen för byrån har därvid inte medräknats. För budget­

året 1969/70 beräknar jag härutöver medel för att möjliggöra fortsatt av-

arbetning av nuvarande ärendebalans.

Byrån för anpassningsf rågor. För budgetåret 1969/70 beräk­

nar jag medel för elva tjänster på byrån för anpassningsfrågor, varav åtta

för handläggande personal och brevkuratorer. Förslagen rörande denna

byrås dimensionering i inledningsskedet innebär nästan en fördubbling

i förhållande till nuvarande personalresurser hos arbetsgruppen för in­

vandrarfrågor.

Kanslibyråns uppgifter kommer i överensstämmelse med utred­

ningens förslag att i princip motsvara de uppgifter som f. n. ankommer på

utlänningskommissionens kanslibyrå. För dimensioneringen av byråns per­

sonal är det av särskilt intresse om förändringar vidtas beträffande den

inre utlänningskontrollen. Det ankommer visserligen, som jag tidigare

har framhållit, på Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter om formerna för

anmälan av utlännings vistelse och arbetsanställning som nuvarande kon­

troll grundas på. Med hänsyn till att utformningen i betydande mån

inverkar på dimensioneringen av invandrarverket vill jag här ändå beröra

frågan. Jag knyter därvid an till de synpunkter som föredragande departe­

mentschefen anförde i prop. 1968: 142 och som väsentligen gäller frågan om

det nuvarande bostadsanmälningssystemet skall behållas.

Bostadsanmälningssystemet innebär att den som upplåter bostad åt ut­

länning omedelbart skall anmäla detta till polismyndigheten på orten och

därvid i vissa avseenden lämna uppgifter som avfordras utlänningen. Sådana

anmälningar från enskild bostadsupplåtare samt vissa anmälningar från

hotell sänder polismyndigheten vidare till den centrala utlänningsmyndig-

heten för att de skall tjäna som underlag för tillståndskontrollen. Utred­

ningen anser att bostadsanmälningarna inte är ett lämpligt underlag för

denna kontroll och föreslår att denna i stället skall grundas på foliebokfö­

ringens invandringsuppgifter. Bostadsanmälningarna bör enligt utredningen

dock behållas som upplysningskälla för polismyndigheterna i deras brotts­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

24

förebyggande och brottsuppdagande verksamhet. Föredragande departe­

mentschefen anförde i prop. 1968: 142 att den kritik som utredningen riktat

mot bostadsanmälningssystemet hade fog för sig. Han var dock inte beredd

att ta ställning till om folkbokföringens invandringsuppgifter utgjorde ett

tillfredsställande underlag för kontrollen.

De ytterligare undersökningar som nu har företagits tyder på att uppgif­

ter från folkbokföringen kan tjäna som underlag för kontroll av att perso­

ner som avser att vistas bär stadigvarande söker uppehållstillstånd. Ytter­

ligare kontrollunderlag behövs emellertid och bör kunna erhållas bl. a.

genom uppgifter från andra myndigheter som i skilda sammanhang får kon­

takt med utlänningar som vistas i riket. Undersökningarna om hur denna

kontroll skall anordnas är inte slutförda ännu. Det är dock klart att bostads-

anmälningarna från enskilda bostadsupplåtare kan undvaras.

Slopandet av registreringen av bostadsanmälningar hos den centrala ut-

länningsmyndigheten medför en avsevärd besparing av biträdesperso-

nal, främst för register- och kontrollarbete. Undersökningar i samband

med ärendets beredning inom departementet har gett vid handen att

även vissa andra registerrutiner bör kunna slopas med ytterligare personal­

besparingar som följd. Detta gäller dels registreringen i det särskilda kon­

trollregister jag tidigare har redogjort för, dels vissa noteringar om nor­

diska arbetstagare i ett särskilt arbetstagarregister. I mån av behov bör in­

vandrarverket och de lokala tillståndsorganen kunna få uppgifter från det

centrala polisregistret om sådana omständigheter som hittills noterats i kon­

trollregistret. I överensstämmelse med utredningens förslag bör vidare

eftergranskningen av beslut som efter delegation från den centrala myndig­

heten har meddelats av andra myndigheter i regel kunna ske i form av

stickprov.

Införandet av sådana förenklingar i kontrollverksamheten som jag här pe­

kat på innebär att för budgetåret 1969/70 30 biträdestjänster kan inbespa-

ras.

Enligt den principlösning för invandrarverkets organisation som jag har

redovisat i det föregående är avsikten att visst utrednings- och statistikarbete

skall bedrivas inom en särskild sektion på kanslibyrån. Sektionen beräknas

tills vidare få i huvudsak motsvarande uppgifter som f. n. åvilar utlän-

ningskommissionen i fråga om statistikproduktion. Vid sidan härav bör

sektionschefen i betydande omfattning kunna tas i anspråk för utrednings­

uppgifter åt verksledningen. I de överväganden rörande verkets organisation

på längre sikt som inletts torde emellertid i linje med statistiska central­

byråns uppfattning både det framtida statistikbehovet och frågan om

lämpliga metoder att ta fram uppgifterna komma att prövas.

Mot bakgrund av de redovisade omständigheterna beräknar jag för bud­

getåret 1969/70 medel för 110 tjänster på kanslibyrån, inberäknat sekre­

terare åt verkschefen och avdelningschefen. Av tjänsterna beräknar jag

nio för handläggande personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

26

anledas av att personal hos utlänningskommissionen, som blir övertalig, be­

höver beredas provisorisk fortsatt anställning till dess omplacering till annan

tjänstgöring kan ske. För övrig personal som behövs under budgetåret

1969/70, inberäknat förstärkning på medborgarskapsbyrån för avarbetning

av ärendebalansen, tar jag upp medel under anslagsposten Avlöningar till till­

fällig personal.

Under delposten Övriga expenser beräknar jag medel för engångsanskaff-

ning av inventarier och kontorsutrustning. Medlen under anslagsposten

Utvecklings- och rationaliseringsarbete avses för såväl löpande rationali-

seringsåtgärder som mera långsiktiga åtgärder, bl. a. undersökningar om

övergång till automatisk databehandling av vissa uppgifter i verkets rutiner.

Under anslaget Anpassningsåtgårder för invandrare har för innevarande

budgetår anvisats 1 350 000 kr. I prop. 1969: 1 (bil. 13) har anslaget tagits

upp med ett preliminärt beräknat belopp av 2 milj. kr. Från anslaget bekostas

åtgärder för invandrares anpassning, för vilka medel eljest inte står till för­

fogande. I huvudsak används anslaget till täckning av underskott hos den

stiftelse som ger ut invandrartidningen samt för särskilda punktvis vidtagna

åtgärder på anpassningsområdet. Jag förordar att anslaget för nästa bud­

getår förs upp med 2 milj. kr. Från anslaget bör — utöver underskott på

invandrartidningen — bestridas kostnader för publikationer som invand­

rarverket ger ut som ett led i anpassningsarbetet. Fn betydande del av

anslaget kommer även i fortsättningen att behövas för försöksverksamhet

på anpassningsområdet. Det bör i första hand ankomma på invandrarverket

att planera denna försöksverksamhet. De medel som härigenom ställs till

förfogande innebär i realiteten att verket får betydligt större kapacitet på

anpassningsområdet än dess stat utvisar. I detta sammanhang vill jag

framhålla att det inte är min avsikt att föreslå någon ändring av formerna

för utgivning av invandrartidningen. Denna tidning bör alltså även i fort­

sättningen ges ut av den för ändamålet bildade stiftelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1969

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj :t att vid statens invandrarverk

inrätta en tjänst för generaldirektör i Cp 5, en extra ordi­

narie tjänst för avdelningschef samt fyra extra ordinarie

tjänster för byråchefer,

2. till Statens invandrarverk för budgetåret 1969/70 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.,

3. till Anpassningsåtgårder för invandrare för budgetåret

1969/70 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kr.

Statens utlänning skommissions organisation

PLENUM

Ordf. + 8 ledamöter

lO

00

CROFÖRANDE' o.CHEF

Co 1 + arvode

1/11

1 BYRÅN

2

Ce 1

Ce 1 (vice ordf.)

3 BYR

Ce 1

Handsekr.

1/11

Handsekr.

1/11

Byråchefens

Handsekr.

1/11

UTLÄNNINGSNÄMNDEN

W’

SEKTION 1

SEKTION 2

SEKTION 3

SEKTION 4

nsrtSr

Västtyskar

Albaner

Medborgare

medborgare i

Polen, Sovjet­

unionen, samt

stater i Afrika

Österrikare

Bulgarer

i övriga

Östtyskar

Jugoslaver

Rumänier

Tjecker

Ungrare

stater

och Asien även­

som artister

oavsett med­

borgarskap

Sektion för

tekn.utl.kontr

1/26

1/17 1/15 1/13

Personal avd.

1/18-22 1/17

\aven adress

o. intyg)

1/9 1/3-9

Expeditions-

föreståndare

1/19

Statistik-

sektionen

1/26

1/11 1/9 4/5-9

Kassan

1/15

1/11 '1/3-9

Sakhandläggande

personal

1/26

1/23 2/18-22

1/17

Sakhandläggand

personal

1/28

1/23 1/18-22

1/17

Sakhandläggande

personal

1/28 1/26

2/18-22 1/19

Sakhandläggande

personal

1/26

4/18-22

Expedition

1/13 1/9 6/3-9

Expedition

1/13 1/9 3/3-9

Expedition

1/13 2/9 5/3-9

Expedition

1/13 1/9 5/3-9

med o markerade arbetsenheter lyda funktionellt under den

tekniska utlänningskontrollen

å$r?}T59iet<,r

0

Wf*.

Expeditiensavd.

Registergrupp 1

1/11 2/9 8/3-9

Maskinskrivn,-

central

1/13 3/9 13/3-9

Telefonväxel

Registergrupp 2

1/9 2/3-9

Främlingspass-

avd.

1/11 3/9 7/3-9

1/11 1/3-9

eg stergrupp 3

1/11 3/9 7/3-9

Eftergranskning

1/11 1/9 o

Expeditiona-

vakter

1/11 3/10

Exp. för all­

mänheten

3/11 1/9 2/3-9

g s ergrupp

1/11 2/9 8/3-9

Sorteringsavd.

1/11 1/9 4/3-9

Adress- och

mtygsavd.

2/11 6/3-9'

ta

Q

«C5

o

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

5 ³

å ^r

1

9

6

9

Centrali verk för invandrarfrågor (utlänningsutredningens förslag) '

Tel. Vxl

Handsekr.

Handsekr.

Handsekr.

Handsekr.

Central­

register

Personal­

kontor

Efter­

forskning

Kontroll­

register

Skrivcentral

—Telex

Handsekr.

Sektion 3

Bd

Seklion 2

Bd

Seklion 1

Bd

Seklion 4

Bd

Centralarkiv

Exp.vakter

Generaldirektör

Styrelse

adressför­

frågningar

Kassa

Bokföring

Registratur

Kontroll-

sektion

Bd

Intend.sek-

tion Inköp

lokaler (17)

Administra­

tiv sektion

Bd

Expedition

Sakhandl.

personal

Expedition

Sakhandl.

personal

Expedition

Sakhandl.

personal

Expedition

Sakhandl.

personal

4 Bgrän

(Kanslibyrå)

Bch

Vtl.nämndens

kansli

Bd

1 Byrån

Bch

2 Byrån

3 Byrån

(Naturalisation)

Avdcli/Bch

Stabsorgan Utredning

Planering Information

Expedition

Sakhandl.

personal

5 Ad/Bd

Expeditions­

kontor

Exp. för all­

mänheten

Främlings-

passexp.

Postexp.

ta

a

to

lo

CD

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

5 ³

å ^r

1

9

6

9

9

1

4

1

2

4

£ g

I*

Statens invandrarverk

ö

Co

(Departementschefens förslag)

Rådgiv, experter

Avdelnings­

chef

Informations-

tjänsteman

Medborgar-

skapsbyrå

Kanslibyrå

Byrå för

anpassnings-

frågor

Utlännings­

nämndens

kansli

Tillståndsbyrå

STYRELSE

General­

direktör

Naturalisa-

tionsärenden

Åtgärder för

invandrares

anpassning

Tillstånds- och

avlägsnande-

frågor, vissa

nationaliteter

Tillst.

sektion 2

Centralregister

(diarium)

Tillstånd s-

kontroll

Register­

sektion

Utredningar åt

verksledningen

Statistikpro­

duktion

Utredn.- och

statistik­

sektion

Administra­

tiva och kame­

rala ärenden

Personal­

ärenden

Administrativ

sektion

Tillstånds- och

avlägsnande-

frågor, vissa

nationaliteter

Tillst.

sektion 1

Skrivcentral

Exp. vakter

Centr. arkiv

Postexp. Tel.

växel Exp. för

främl. pass

Exp. för all­

mänheten

Kontorsdrift-

sektion

K

u

n

g ^l.

M

a

j.t ^s

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

5 ³

å ^r

1

9

6

9