2

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

20 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer,

O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom,

C^arlsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökat stat­

ligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet, m. m.

och anför.

Inledning

196G års värnpliktskommitté (VK 66) — utredningsman riksdagsmannen

Bengt Gustavsson — som tillsattes i maj 1966 för att utreda frågor rörande

utbildningen av värnpliktiga i specialtjänst och den frivilliga befälsutbild-

ningen m. m. har i november 1968 avlämnat betänkandet Frivilligförsvaret 1

(SOU 1968: 54) och i november 1969 betänkandet Frivilligförsvaret 2 (SOU

1969:40).

Över betänkandena har yttranden avgetts av överbefälhavaren (1—2) k

chefen för armén (1—2), rikshemvärnschefen (1—2), chefen för marinen

(1), chefen för sjövärnskåren (1), chefen för flygvapnet (1), försvarets

civilförvaltning (1—2), försvarets materielverk (1—2), värnpliktsverket

(1—2), militärpsykologiska institutet (1), civilförsvarsstyrelsen (1—2),

beredslcapsnämnden för psykologiskt försvar (1—2), försvarets rationalise­

ringsinstitut (2), försvarets fabriksverk (2), försvarets personalvårdsnämnd

(1), Hemvärnets centrala förtroendenämnd (2), Hemvärnsbefälets riksför­

bund (2), Centralförbundet för befälsutbildning (1—2), Flygvapenförening­

arnas riksförbund (1), Frivilliga automobilkåren (1), Frivilliga motorcykel­

kåren (1), Frivilliga radioorganisationen (1), Riksförbundet Sveriges lotta­

kårer (1—2), Svenska aeroklubben (1), Svenska blå stjärnan (1), Sveriges

civilförsvarsförbund (1), Svenska fallskärmsklubben (1), Sveriges kvinnliga

bilkårers riksförbund (1), Svenska röda korset (1—2), Svenska sportskytte-

förbundet (1), Svenska pistolskytteförbundet (1), Skytteförbundens över­

styrelse (1—2), Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (1), Kust-

1 Inom parentes anges vilket eller vilka betänkanden remissinstansen har yttrat sig över

3

artilleriets reservofficersförbund (1), Svenska arméns och flygvapnets

reservofficersförbund (1) och Svenska flottans reservofficersförbund (lj

genom Reservofficerarnas centralorganisation (1), Svenska reservunderof-

ficersförbundet (1), socialstyrelsen (1), postverket (2), televerket (2), sta­

tens järnvägar (2), statens vägverk (2), statens vattenfallsverk (2), stats­

kontoret (1), transportnämnden (1), skolöverstyrelsen (1), universitets-

kanslersämbetet (1), lantbruksstyrelsen (1), statens jordbruksnämnd (1),

veterinär styrelsen (1), överstyrelsen för ekonomiskt försvar (1), arbets­

marknadsstyrelsen (1—2), länsstyrelserna i Kopparbergs län (1), Norrbot­

tens län (1), Skaraborgs län (1), Södermanlands län (1) och Värmlands län

(1), civilbefälhavarna i Nedre Norrlands civilområde (1—2) och Södra civil­

området (1—2), 1964 års civilbefälhavarutredning (1), riksnämnden för

kommunal beredskap (1), Värnpliktiga officerares riksförbund (1), Värn­

pliktiga underofficerares riksförbund (1), Centerns kvinnoförbund (1), Cen­

terns ungdomsförbund (1), Folkpartiets kvinnoförbund (1), Folkpartiets

ungdomsförbund (1), Moderata samlingspartiets kvinnoförbund (1), Mo­

derata ungdomsförbundet (1), Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbun­

det (1), Riksidrottsförbundet (1), Riksförbundet landsbygdens folk (1),

Statstjänstemännens riksförbund (1—2), Svenska arbetsgivareföreningen

(1—2), Sveriges akademikers centralorganisation (1), Sveriges lantbruks-

förbund (1), Tjänstemännens centralorganisation (1—2) och Sydsvenska

Kraft AB (2).

I propositionen berörs för överblickens och sammanhangets skull även

vissa frågor som inte kräver beslut av riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Frivilligorganisationema

Nuvarande ordning och värnpliktskommitténs förslag

Allmänna synpunkter

Den frivilliga försvarsverksamheten i sin nuvarande form leder sitt ur­

sprung till mitten av 1800-talet. De frivilliga försvarsorganisationerna redo­

visar idag i förhållande till befolkningens storlek ett stort antal medlem­

mar. Få andra länder kan uppvisa en så omfattande frivillig försvarsverk-

samhet.

De frivilliga insatserna har för den enskilde medborgaren främst moti­

verats av en allmän önskan att stärka försvarsviljan samt att skaffa sig

ökad kunskap och förmåga att lösa de uppgifter som kan komma att åläggas

vederbörande i krig.

Statsmakterna betraktar de frivilliga insatserna som ett värdefullt kom­

plement till övriga försvarsåtgärder. De ökar också möjligheterna att sprida

kunskaper om och intresse för vårt försvar.

I riksstaten för innevarande budgetår har under fjärde huvudtiteln an­

visats ca 12,1 milj. kr. till bidrag till frivilliga försvarsorganisationer. Till

detta belopp kommer ca 1,1 milj. kr. som har anvisats under anslag på andra

huvudtitlar.

Kungörelsen (1953: 737) om frivillig försvarsverksamhet ger författnings-

underlag för det frivilliga försvarsarbetct.

De frivilliga försvarsorganisationerna är enligt kungörelsen följande:

Centralförbundet för befälsutbildning, som är huvudorganisation för Fri­

villiga befälsutbildningsrörelsen, samt Flygvapenföreningarnas riksförbund,

Frivilliga automobilkåren, Frivilliga motorcykelkåren, Frivilliga radioor­

ganisationen, Frivilliga skytteväsendet, Svenska blå stjärnan, Svenska röda

korset, Sveriges lottakårer, Svenska brukshundklubben, Svenska pistol-

skytteförbundet, Svenska sportskytteförbundet, Sveriges civilförsvarsför-

bund och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund.

Frivilliga automobilkåren, Frivilliga motorcykelkåren, Frivilliga radio­

organisationen, Svenska brukshundklubben och Sveriges kvinnliga bilkårers

riksförbund är anslutna till Centralförbundet för befälsutbildning som spe­

cialförbund.

Som frivilliga försvarsorganisationer räknas i fråga om frivillig befälsut­

bildning också Kustartilleriets reservofficersförbund, Svenska arméns och

flygvapnets reservofficersförbund, Svenska flottans reservofficersförbund

och Svenska reservunderofficersförbundet.

Frivilliga flygkåren, sjövärnskåren och Svenska fallskärmsklubben anses

som frivilliga försvarsorganisationer men är inte upptagna i frivilligkungö­

relsen. Värnpliktskommittén föreslår att också dessa organisationer tas in

i kungörelsen.

Förutom den personal som kan tas i anspråk med stöd av pliktlagarna —

värnpliktslagen, lagen om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen och krigssjuk-

vårdslagen — behövs inom flera områden av totalförsvaret även frivillig per­

sonal. Den frivilliga personalen tecknar ett särskilt avtal med myndighet

eller frivilligorganisation varvid den frivillige förbinder sig att under längre

eller kortare tid tjänstgöra vid militär eller civil total försvarsenhet. Sådan

personal som är avsedd att ständigt tjänstgöra så länge enheten är krigs-

organiserad kallas A-personal och tecknar s. k. A-avtal. Personal som är

avsedd att täcka behov av tillfällig art, t. ex. i samband med krigsmaktens

mobilisering och vid utrymning, kallas B-personal och tecknar s. k. B-avtal.

Det finns också andra former av avtal. Värnpliktskommittén föreslår att

endast A- och B-avtal skall förekomma i framliden.

Behovet av frivilliga i krig har av berörda myndigheter uppskattats till

ca 115 000 personer, varav 45 000 för ständig tjänstgöring (A-personal) och

70 000 för tillfälliga uppgifter (B-personal). År 1966 var antalet avtals-

bundna frivilliga emellertid endast ca 80 000. Värnpliktskommittén anser

därför att myndigheterna fortlöpande bör granska sina personalbehov och

genomföra en prioritering av dessa. En ökad försvarsupplysning kan enligt

kommittén också förbättra rekryteringen. Kommittén föreslår vidare bättre

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

I ungdomsutbildningen deltog år 1966/67 mer än 6 000 ungdomar.

Värnpliktskommittén liar granskat behoven av frivillig be­

fäls utbildning som komplement till det nya obligatoriska värn-

pliktsutbildningssystemet. Därvid bär konstaterats att det torde dröja 10—

15 år innan systemet helt har genomförts inom krigsorganisationen och

befälet uppnått den utbildningsnivå som förutsattes när systemet infördes.

Under denna period finns således övergångsvis behov av frivillig befäls-

utbildning. Även sedan det obligatoriska systemet har genomförts kommer

vissa behov av kompletterande utbildning att kvarstå. Dessa kallas av värn-

pliktskommitlén ständiga behov och bör till väsentlig del kunna tillgodoses

genom frivillig befälsutbildning.

Värnpliktskommittén har närmare analyserat behoven av frivillig befäls­

utbildning vid samtliga försvarsgrenar och för samtliga befälskategorier.

Analysen visar att frivillig befälsutbildning av minst nuvarande omfattning

kommer att behövas. Analysen har lagts till grund för förslagen till den

framtida frivilliga befälsulbildningens syfte, omfattning och genomförande.

De resurser som tilldelas den frivilliga befälsutbildningen bör enligt värn­

pliktskommittén i första hand utnyttjas till att direkt höja krigsförbandens

användbarhet. Frivillig befälsutbildning bör emellertid också anordnas inom

andra områden för alt så långt det är möjligt tillgodose de frivilligas behov

av utbildning inom olika områden. En väsentlig uppgift bör liksom hittills

vara att stärka försvarsviljan och samhörigheten mellan folk och försvar.

Värnpliktskommittén anser att den frivilliga befälsutbildningen bör om­

fatta befordringsutbildning och kompletteringsutbildning. Liksom hittills

bör ungdomsutbildning bedrivas i anslutning till befälsutbildningen.

Befordringsutbildningen bör enligt kommittén syfta till att

kvalificera för förordnande i högre tjänstegrad och ge kompetens för krigs-

placering i en högre befattning än den innehavda samt i vissa fall utgöra del

av utbildning för reservanställning. Kommitténs förslag till befordrings­

utbildning vid armén, flottan, kustartilleriet och flygvapnet finns samman­

fattade i följande tabeller (intagna på s. 7—9).

Kompletteringsutbildningen bör enligt värnpliktskom­

mittén syfta till att vidmakthålla och vidareutveckla elevernas förmåga i

allmänhet och deras förmåga att tjänstgöra i innehavd krigsbefattning. Ut­

bildningen föreslås till sin huvuddel få en sådan allmän inriktning att den

lämpar sig för all värnpliktig personal men också för annan frivillig personal

och hemvärnspersonal. Kompletteringsutbildningen bör enligt kommittén

omfatta krigsförbandskurser, allmän utbildning, specialutbildning, militär

idrott och skytte samt försvarsupplysning. Genom att kompletteringsutbild­

ningen i stor utsträckning bör anordnas och ledas inom de frivilliga försvars­

organisationernas förbund och lokala föreningar anses den kunna stimu­

lera förbunds- och föreningsarbetet och utgöra en väsentlig grund för verk­

samheten i dessa sammanslutningar.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Befordringskurs

Skede nr

Längd

(veckor)

Kvalificerar till grad

Löjtnantskurs5

5

Löjtnant

Kompendieskede

1

1

Allmänt skede

2

2

Befattningsskede

3

2

Kaptenskurs

10

Kapten1

Korrespondensskede

1

2

Allmänt skede

2

2

Allmänt skede

3

2

Allmänt skede

4

2

Befattningsskede

5

2

1 Efter genomförd krigsförbandsövning i avsedd befattning

2 Förordnande till vicekorpral efter genomförda två skeden

3 Enligt chefens för marinen närmare bestämmande

4 Ordinarie officerskurs om 90 dagar

6 Villkor för tillträde till kurs är bl. a. att krigsförbandskurs (ca fyra dagar) eller annan kom­

pletteringskurs med motsvarande innehåll har genomförts

Vänipliklskommitténs förslag till befordringsatbildning vid kustartilleriet

Värnpliktskommitténs förslag

Motsvarighet i nuvarande

system

Befordringskurs

Skede Längd Kvalificerar

nr

(veckor) till grad

Benämning

Längd

(veckor)

Korpralskurs

4

Korpral1'2

Bk vicekorpral

4+4

Allmänt skede

1

2

Befattningsskede

2

2

Furirkurs3

4

Furir

Bk furir

4

Allmänt skede

1

2

Befattningsskede

1

2

Sergeantkurs

ca 10

Sergeant1

Bk sergeant

6

Utbildning till värn-

Fänrik

pliktig officer4

Flaggunderofficerskurs3

5

Flaggunderoff

Bk fanjunkare

6

Kompendieskede

1

i

Allmänt skede

2

2

Befattningsskede

3

2

Löjtnantskurs3

5

Löjtnant

Bk löjtnant

6

Kompendieskede

1

1

Allmänt skede

2

2

Befattningsskede

3

2

Kaptenskurs

10

Kapten1

Korrespondensskede

1

1

Allmänt skede

2

2

Allmänt skede

3

2

Allmänt skede

4

2

Befattningsskede

5

2

1 Efter genomförd krigsförbandsövning i avsedd befattning

2 Förordnande till vicekorpral efter genomgången skolmässig utbildning

3 Villkor för tillträde till kurs är bl. a. att krigsförbandskurs (ca fyra dagar) eller annan kom­

pletteringskurs med motsvarande innehåll har genomförts

4 Utbildning inom det ordinarie systemet

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Värnpliktskommitténs förslag till befordringsutbildning vid flygvapnet

Värnpliktskommitténs förslag

Motsvarighet i nuvarande

system

Befordringskurs

Skede Längd

Kvalificerar

Benämning

Längd

nr

(veckor) till grad

(veckor)

Korpralskurs

4

Korpral1'2

Bk vicekorpral

4 + 4

och korpral

Allmänt skede

i

2

Befattningsskede

2

2

Furirkurs3

4

Furir

Bk furir

4

Allmänt skede

1

2

Befattningsskede

2

2

Sergeantkurs4

ca 6

Sergeant1

Bk sergeant

6

Fanjunkarkurs3

5

Fanjunkare

Bk fanjunkare

6

Kompendieskede

1

1

Allmänt skede

2

2

Befattningsskede

3

2

Utbildning till värn-

pliktig officer6

Löjtnantskurs3

5

Löjtnant

Bk löjtnant

6

Kompendieskede

1

1

Allmänt skede

2

2

Befattningsskede

3

2

Kaptenskurs

10

Kapten1

Bk kapten

10

Korrespondensskede

1

2

Allmänt skede

2

2

Allmänt skede

3

2

Allmänt skede

4

2

Befattningsskede

5

2

1 Efter genomförd krigsförbandsövning i avsedd befattning

2 Förordnande till vicekorpral efter kursens slut

3 Villkor för tillträde till kurs är bl. a. att krigsförbandskurs (ca fyra dagar) eller annan kom­

pletteringskurs med motsvarande innehåll här genomförts

4 Exempel på befordringsutbildning av underbefäl/kommissarie

5 Utbildning sker inom det ordinarie systemet

Ungdomsutbildningen av manlig ungdom bör enligt kommit­

tén syfta till att ge en allmän orientering om totalförsvaret som samhälls­

funktion och utveckla elevernas medborgarsinne. Den bör vidare ge eleverna

möjlighet att allt efter intresseinriktning ägna sig åt verksamhet som kan

tjäna som en förberedelse för den kommande obligatoriska värnpliktstjänst­

göringen, t. ex. ledar- och instruktörsverksamhet, radiosignalering, båttjänst,

motorcykelkörning m. m., eller för tjänstgöring inom hemvärnet. I kurs­

systemet bör enligt kommittén ingå en grundkurs som omfattar dels utbild­

ning inom frivilligorganisationens speciella verksamhetsområde, dels ut­

bildning av allmänorienterande art. Efter grundkursen bör lämpliga elever

kunna genomgå allmän ledarkurs och därefter eventuellt särskild ledarkurs

som syftar till att utbilda biträdande ledare och biträdande instruktörer

inom ungdomsverksamheten. Vissa specialkurser, t. ex. kurs i vintertjänst,

föreslås även ingå i systemet. Ungdomar som vill teckna avtal för tjänst­

göring i hemvärnet eller inom luftbevaknings- och bastjänsten inom flyg­

10

vapnet måste ges särskild kompletterande utbildning i hemvärnets respek­

tive flygvapenföreningarnas riksförbunds regi.

Den kvinnliga ungdomsutbildningen bör enligt värnpliktskommittén syfta

till att ge en orientering om totalförsvaret som samhällsfunktion och ut­

veckla elevernas medborgarsinne. Den bör vidare väcka intresse för och

tjäna som en allmän förberedelse för en framtida insats inom frivilligverk­

samheten. Det nuvarande kurssystemet anser kommittén vara lämpligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Utbildning av kvinnlig personal som tecknar avtal för tjänstgöring inom totalförsvaret

Kvinnliga medlemmar ur Svenska blå stjärnan, Sveriges kvinnliga bil­

kårers riksförbund, Sveriges lottakårer och Svenska röda korset samt man­

liga medlemmar ur Frivilliga automobilkåren, Frivilliga motorcykelkåren,

Frivilliga radioorganisationen och Svenska röda korset tecknar avtal för

tjänstgöring i olika befattningar inom totalförsvaret i krig. A-avtal tecknas

för ständig tjänstgöring inom krigsmakten och B-avtal för tillfällig tjänst­

göring inom krigsmakten och de civila delarna av totalförsvaret. Försvars-

grenscheferna är ansvariga för utbildningen av A-personalen, medan fri­

villigorganisationerna svarar för utbildningen av B-personalen. B-persona-

lens utbildning bekostas i viss utsträckning av organisationernas egna medel.

Utbildningen av A-personalen syftar till att ge eleverna de kunskaper och

färdigheter som behövs för att de skall kunna krigsplaceras i befattningar

som är angivna i mobiliseringstabell. För fortsatt krigsplacering krävs att

A-personalen tjänstgör minst tio dagar under en fyraårsperiod. Myndig­

heterna eftersträvar att låta personalen fullgöra denna tjänstgöring i an­

slutning till slutskedet av den krigsförbandsövning som vederbörande för­

band genomför.

Ett stort antal av B-personalen genomgår inte särskild utbildning, efter­

som vederbörande genom sitt civila yrke förutsätts ha nödvändiga kunska­

per. Expeditions- och förplägnadslottor samt sjukvårdssamariter inom hem­

värnet utbildas dock under 6—12 timmar per år.

Värnpliktskommittén föreslår att den frivilliga personalen också i fort­

sättningen indelas i två kategorier, nämligen A- och B-personal. Utbildningen

för denna personal föreslås omfatta grundutbildning och repetitionsutbild­

ning. Utbildningen bör anpassas till de starkt varierande utbildningsbehov

som finns för olika befattningar eller uppgifter inom totalförsvaret. Per­

sonalen bör av den avtalsslutande myndigheten kunna få anstånd med re-

petitionsutbildningen efter samma grunder som gäller för värnpliktiga

enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

De myndigheter som använder A-personal i sin organisation bör enligt

kommittén ha ansvaret för utbildningen och utfärda erforderliga bestäm­

melser för denna.

Värnpliktskommittén föreslår att grundutbildningen av

krigsmaktens A-personal allmänt bör syfta till att utbilda

personalen så att den enskilt och i förband kan lösa de vanligen förekom­

12

befattningar anses även A-personalen böra delta i erforderlig utsträckning.

Tjänstgöringen bör ha en längd av högst sex dagar under en fyraårsperiod.

För A-personal inom de civila delarna av total­

försvaret finns enligt värnpliktskommittén i princip samma behov

av repetitionsutbildning som inom krigsmakten. För denna personal bör

repetitionskurser om högst tio dagar anordnas vart fjärde år.

Värnpliktskommittén anser att B-personalen bör ges utbildning efter

samma grunder som A-pcrsonalen. Utbildningen föreslås bli kortare än för

A-personalen, främst på grund av de begränsade ekonomiska och utbild-

ningstekniska resurserna. De myndigheter som använder B-personal i sin

organisation bör ha ansvaret för utbildningen och utfärda erforderliga be­

stämmelser för denna.

Kommittén föreslår att grundutbildningen av krigsmak­

tens B-personal allmänt bör syfta till att den enskilde självständigt

eller i sin enhet kan lösa de uppgifter som är förenade med befattningen.

Grundutbildningen bör bestå av grundkurs och underbefälskurs. Härutöver

bör specialkurser kunna anordnas vid behov.

Grundutbildningen av B-personal inom de civila

delarna av totalförsvaret bör enligt kommittén bestå av

grundkurs för personal som inte är placerad i arbetsledande befattning och

av ledarkurs I för personal i arbetsledarebefattning. Vid behov bör special­

kurser anordnas.

Repetitions utbildningen för krigsmaktens B-per­

sonal föreslås bestå främst av förbandsutbildning i form av tillämp­

ningsövningar. Dessa bör genomföras samtidigt med att det förband som

B-personalen betjänar övas. Repetitionsutbildningen föreslås i regel om­

fatta ca 32 timmar under en fyraårsperiod.

För B-personal inom de civila delarna av total­

försvaret föreslås repetitionsutbildningen bestå av

tillämpningsövningar i anslutning till lämpliga övningar inom totalförsva­

ret. Utbildningen anses även här böra omfatta ca 32 timmar under en fyra­

årsperiod.

Ungdomsutbildning för kvinnor bedrivs inom Svenska

blå stjärnan och syftar till att ge en förberedande utbildning i djurvård.

Inom .Svenska röda korset förekommer utbildning inom Ungdomens röda

kors. Denna har till syfte att ge en förberedande utbildning för hälso- och

sjukvård. Utbildning av unglottor sker inom en självständig organisation,

Sveriges unglottor. Inom Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund förekom­

mer ungdomsutbildning i begränsad omfattning. Samtliga organisationers

ungdomsutbildning syftar bl. a. till att väcka intresse för frivilligt försvars-

arbete.

Som en allmän målsättning för den framtida ungdomsutbildningen före­

slår värnpliktskommittén att den bör syfta till att ge en allmän orientering

om totalförsvaret som samhällsfunktion samt utveckla elevernas medborgar-

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

gare har utbildats i fall skärmshoppning, dels fortsatt utbildning av elever

som har nått viss färdighet inom klubben eller som genomgått utbildning

till fallskärms]ägare inom armén. Kommittén finner det nuvarande utbild­

ningssystemet i stort lämpligt men understryker att det i utbildningen bör

inrymmas orienteringar om totalförsvaret m. m. Ersättning till instruk­

törer anses böra utgå. Kommittén föreslår att Svenska fallskärmsklubben

tas upp som frivillig försvarsorganisation i frivilligkungörelsen.

Verksamheten inom Svenska brukshund klubben har till

ändamål att främja aveln av brukshundsraser, utbilda hundförare, instruk­

törer och hundar samt anordna bruksprov för hundar. Utbildningen om­

fattar kurser för bl. a. hundförare, instruktörer och ungdomsledare. Hun­

dar utbildas till sökhundar, spår- och skyddshundar samt draghundar.

Värnpliktskommittén anser det vara av värde att den personal som har

grundutbildats i hundtjänst vid krigsmakten underhåller och utvecklar sina

kunskaper och färdigheter genom att delta i brukshundklubbens kurser.

Krigsmakten är enligt kommittén i viss utsträckning beroende av den hund-

avel och utbildning av hundar som bedrivs inom klubben.

Ett stort antal av brukshundklubbens värnpliktiga medlemmar kommer

inte att kunna utnyttjas som hundförare i krigsorganisationen. Kommittén

föreslår därför att endast kostnaderna för den del av Svenska brukshund­

klubbens verksamhet, som är av direkt värde för totalförsvaret bestrids av

statsmedel. Avtal bör tecknas med vissa hundförare med hundar som avses

ingå i totalförsvarets organisation. Kommittén föreslår att ett centralt regis­

ter över hundar, som är användbara inom totalförsvaret, upprättas vid

arméns hundskola. Det nuvarande kurssvstemet anses lämpligt. Det är

enligt värnpliktskommittén önskvärt att utbildningen inrymmer orientering

om totalförsvaret. Kursdeltagarna bör därför stimuleras att genomgå för

dem lämpliga delar av den frivilliga utbildning som anordnas av andra fri­

villigorganisationer.

Sveriges civilförsvarsförbund är civilförsvarets frivilliga

stödorganisation. Förbundet har till uppgift att genom upplysning främja

civilförsvaret och det frivilliga arbetet för detta, bedriva frivillig utbildning

och medverka i annan civilförsvarsverksamhet. Förbundet lämnar i sam­

arbete med Svenska brandförsvarsföreningen och Svenska röda korset in­

formation om självskydd samt bedriver omfattande utbildning i detta ämne.

Värnpliktskommittén har funnit att civilförsvarsförbundets uppgifter och

verksamhet är lämpligt utformade. Den obligatoriska repetitionsutbild-

ningen för civilförsvarsbefälet behöver dock enligt kommitténs bedömning

kompletteras genom frivillig utbildning. På sikt bör eftersträvas ett utbild­

ningssystem liknande det som kommittén har föreslagit för frivillig befäls-

utbildning. Utbildningen i självskydd anses böra fortsätta, om möjligt i

samma omfattning som hittills.

16

mittén att åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet mellan organisa­

tioner och myndigheter i regional och lokal instans.

Beträffande den frivilliga befälsutbildningen föreslås att de organisatio­

ner, som är anslutna till Centralförbundet för befälsutbildning, utvidgar

det samarbete och den samordning som nu finns i central instans till att

omfatta även verksamheten i regional och lokal instans. Värnpliktskom-

mittén föreslår att sjövärnskåren omvandlas till en organisation för fri­

villig befälsutbildning vid flottan och ansluts till Centralförbundet för

befälsutbildning. Till centralförbundet bör också Svenska fallskärmsklub-

ben anslutas.

Frivillig utbildning av kvinnor inom totalförsvaret bedrivs av Svenska

blå stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Riksförbundet Sve­

riges lottakårer och Svenska röda korset. De tre förstnämnda utgör en från

övriga frivilligorganisationer klart avgränsad grupp eftersom de omfattar

endast kvinnliga medlemmar. Kommittén bedömer det vara av stort värde

att en utvidgning av det redan nu pågående samarbetet mellan organisa­

tionerna kommer till stånd. Kommittén redovisar principförslag till en

framtida huvudorganisation för dessa tre organisationer. Den föreslagna

organisationen har stora likheter med organisationen för Centralförbundet

för befälsutbildning. Kommittén understryker särskilt att förändringar

som berör organisationernas interna verksamhet bör genomföras av fri­

villigorganisationerna själva.

Samordningen av det frivilliga skyttets verksamhet skulle enligt kom­

mitténs mening underlättas genom ett närmare organisatoriskt samgåen­

de mellan de tre skytteorganisationerna. Det bör därför undersökas om

det är lämpligt att de tre skytteorganisationerna på central, regional och

lokal nivå inordnas under gemensam styrelse.

För att främja samordningen mellan frivilligorganisationerna finns f. n.

ett särskilt samarbetsorgan, Frivilligorganisationernas samarbetskommit-

té. Värnpliktskommittén anser att verksamheten inom detta organ bör ut­

vecklas vidare.

Beträffande myndigheternas ansvar anser värnpliktskom­

mittén att grundprincipen bör vara att de myndigheter, som i krig använ­

der frivilligpersonal eller har ansvar för beredskapsplaneringen inom visst

område som berör frivilligverksamheten, även bör ha ansvaret för den

statliga och kommunala medverkan i frivilligarbetet. Myndigheternas nu­

varande ansvar för frivilligverksamheten bör därför bestå även i framti­

den. Ansvaret för utbildning, avtalsbindning och registrering m.m. av B-

personal bör enligt kommittén övertas av myndigheterna.

Enligt värnpliktskommittén bör överbefälhavaren vara sammanhållan­

de inom krigsmakten och arbetsmarknadsstyrelsen inom de civila delarna

av totalförsvaret. Överbefälhavaren bör liksom nu svara för samordningen

mellan de militära och civila delarna av totalförsvaret. Kommittén anser

Kungl. Maj. ts proposition nr 18 år 1970

18

ende av komplicerad utbildningsmateriel och utbildningsanordningar, t. ex.

för ABC-slcydd, sambandstjänst och motortjänst, bör enligt kommittén för­

läggas främst till militära skolor och förband.

Värnpliktskommittén föreslår att det närmare undersöks om förutsätt­

ningar föreligger för att inrätta en central frivilligskola för utbildning av

främst kvinnlig A- och B-personal.

Utbildningsbetingelserna för den frivilliga skjututbild­

ningen anses böra förbättras genom att tillgångarna i fråga om vapen,

ammunition, skjutbanor och instruktörer förbättras.

För övriga frivilliga försvarsorganisationer föreslår värnpliktskommittén

olika åtgärder för att bl. a. förbättra instruktörs- och materielläget.

Förmåner till frivillig personal

Tillgången på frivillig personal som tecknar avtal har under en följd av

år visat tendens att minska. Som en första åtgärd i rekryteringsfrämjande

syfte bör enligt värnpliktskommitténs mening genomföras förbättringar av

frivilligpersonalens villkor i fråga om ekonomiska och andra förmåner.

Kommittén lägger därför fram förslag till ett nytt förmånssystem för per­

sonal som deltar i frivillig utbildning.

Det föreslagna förmånssystemet omfattar all frivillig per­

sonal under sådan utbildning som krävs för verksamhet inom totalförsvaret.

B-personal likställs i förmånshänseende med A-personalen. Som allmän

förutsättning för att förmåner skall utgå under frivillig utbildning gäller

enligt förslaget att utbildningen skall vara nödvändig för deltagarens av­

sedda verksamhet inom totalförsvaret. Prövningen härav föreslås ankomma

på vederbörande myndighet.

Med hänsyn till att kommitténs förmånssystem innebär avsevärda för­

ändringar av nu gällande förmånsbestämmelser föreslås att dessa ersätts

av nya bestämmelser om förmåner under utbildning av frivillig personal

m. m.

Kommittén har strävat efter att förbättra de förmåner som nu utgår till

frivilligpersonalen. Den frivilliga personalen bör enligt kommittén i första

hand i här aktuella hänseenden likställas med den värnpliktiga personalen.

Nuvarande förmånsslag behålls i stort sett men förmånerna utökas. Bl. a.

föreslås att frivilligpersonalen under deltagande i utbildning får en väsent­

ligt ökad rätt till familj ebidragsförmåner.

Traktamente föreslås utgå med tio kr. för dag för frivillig som

deltar i grundutbildning för avtalsbunden personal. Vid annan frivillig-

utbildning som t. ex. repetitionsutbildning för avtalsbunden personal, be-

fordringsutbildning inom frivilliga befälsutbildningssystemet, viss komplet­

teringsutbildning m. m. föreslås ett traktamente av lägst tolv kr. för dag.

Värnpliktskommittén föreslår också premier för genomgången fri­

villig utbildning. Premiesystemet omfattar dels kurser som ingår i beford-

Kungl. Maj. ts proposition nr 18 år 1970

20

rekryteringsmöjligheterna. För att tillgodose behoven av A- och B-personal

måste rekryteringen enligt värnpliktskommittén vidmakthållas på minst

nuvarande nivå eller ökas något samtidigt som det är önskvärt att de genom­

snittliga avtalstiderna förlängs. Det utbildningssystem som kommittén före­

slår innebär att något större krav än tidigare kommer att ställas på de fri­

villiga, främst i fråga om repetitionsutbildningen för A-personal.

Värnpliktskommittén föreslår ett flertal åtgärder för att förbättra rekry­

teringen och för att säkerställa att totalförsvarets personalbehov blir bättre

tillgodosett än nu. De föreslagna åtgärderna kommer enligt kommittén att

kräva ett ökat stöd åt organisationernas rekryteringsarbete från berörda

myndigheter och en betydligt mera långtgående samordning av rekryterings-

verksamheten än nu i central, regional och lokal instans.

Det är enligt värnpliktskommittén önskvärt att A-personalen står kvar i

krigsorganisationen i genomsnitt åtta år mot nuvarande sex å sju år och att

B-personalen står kvar i minst tio år. Minimiåldern för antagning vid krigs­

makten bör sättas till 18 år. Rekryteringen av kvinnor i 30—35-årsåldern

bör enligt kommittén särskilt uppmärksammas. Rekryteringen av män bör

inriktas på dem som är över värnpliktsåldern och som tidigare har fått

lämplig grundutbildning.

F örfattningsfrågor

Mot bakgrund av förslagen till förändringar inom skilda områden av den

frivilliga försvarsverksamheten har värnpliktskommittén granskat gällande

författningar inom detta område. Kommittén har också utarbetat förslag till

ny kungörelse om frivillig försvarsverk samhet, nya bestämmelser om för­

måner under utbildning av frivillig personal m. m. och förmåner till instruk­

törer inom frivillig försvarsutbildning.

Bestämmelser om familjebidrag för bl. a. viss frivilligpersonal finns i

familjebidragsförordningen (1946:99) och i familjebidragskungörelsen

(1946: 101). Grupplivförsäkringsskydd för bl. a. krigsfrivillig personal regle­

ras enligt kungörelsen (1953:243) om grupplivförsäkring åt värnpliktiga

m. fl. Föreskrifter om ersättning i anledning av skada och sjukdom, som

bl. a. viss frivillig personal har ådragit sig under tjänstgöring, ges i militär-

ersättningsförordningen (1950:261) och i tillämpningsföreskrifter (1950:

334) till förordningen. De angivna bestämmelserna kan enligt värnplikts-

kommitténs mening i sin nuvarande lydelse inte utan vidare tillämpas på

frivilligpersonalen i den utsträckning som kommittén har föreslagit. Kom­

mittén har därför utarbetat förslag till erforderliga ändringar i dessa för­

fattningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Ekonomiska konsekvenser av värnpliktskommitténs förslag

Kommittén har överslagsmässigt beräknat de ekonomiska konsekvenser

som följer om kommitténs förslag till utbildningssystem och förbättrade

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

att teckna nytt avtal utan kompletterande utbildning. Personalen bör dock

rekommenderas att genomgå ytterligare utbildning enligt den nu föreslagna

ordningen.

Remissyttranden

Allmänna synpunkter

Värnpliktskommitténs uppfattning att någon lagstadgad tjänsteplikt som

ersättning för frivilligheten inte bör komma i fråga förrän andra vägar har

visat sig oframkomliga delas av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen

för marinen, försvarets civilförvaltning, värnpliktsverket, beredskapsnämn-

den för psykologiskt försvar, försvarets personalvårdsnämnd, Svenska kom­

munförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareförening­

en och Tjänstemännens centralorganisation.

För att förbättra rekryteringen och stärka försvarsviljan anser bl. a. över­

befälhavaren, chefen för armén, beredskapsnämnden för psykologiskt för­

svar och Sveriges hantverks- och industriorganisation att frivilligorganisa­

tionerna, utöver ekonomiskt stöd, bör ges bistånd för information via mass­

media.

Frivillig befälsutbildning

Värnpliktskommitténs förslag i fråga om frivillig befälsutbildning har i

huvudsak godtagits av remissinstanserna. Överbefälhavaren bedömer dock

att det skulle vara värdefullt om den frivilliga befälsutbildningsverksam-

heten kunde vidgas i förhållande till kommitténs förslag. Huvuddelen av

befordringskurserna bör enligt överbefälhavaren anordnas centralt. Ut­

bildningen befaras av chefen för marinen bli alltför ambitiös och därför re-

kryteringshämmande. Centralförbundet för befälsutbildning anser det be­

klagligt att frivillig befälsutbildning för att vinna underofficerskompetens

föreslås äga rum endast i begränsad omfattning. Korrespondensstudier bör

prövas i ökad omfattning framhåller chefen för marinen och Reservoffice­

rarnas centralorganisation. Försvarets personalvårdsnämnd anser att ut­

bildningens längd inte bör fastställas generellt utan i stället bestämmas av

utbildningens omfattning. Nämnden anser också att en utbildningsvecka

skall kunna omfatta fem dagar.

Utbildning av kvinnlig personal som tecknar avtal för tjänstgöring inom totalförsvaret

Beträffande utbildning av kvinnlig A-personal framhåller

överbefälhavaren att flera skäl talar för en stark och omfattande frivilligrö­

relse. överbefälhavaren anser vidare att kravet på kvalitet i utbildningen

inte får sättas så högt att det kvantitativa behovet inte blir tillgodosett och

att åtagandena från den frivillige inte får verka så överväldigande att veder­

börande avstår från att delta. Denna uppfattning delas av chefen för ma­

rinen och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Moderata ungdomsför­

bundet anser att möjlighet bör finnas för kvinnor att uppnå officersgrad

24

eller sysselsättning har sådana kunskaper att den inte behöver någon om»

fattande utbildning. Mera differentierade krav på utbildningen än kommit­

tén har förutsatt bör kunna godtas, anför överbefälhavaren, chefen för ar­

mén, länsstyrelsen i Södermanlands län, Riksförbundet Sveriges lottakårer

och Svenska landstingsförbundet.

Överbefälhavaren anser att det bör ankomma på honom att närmare in­

rikta innehållet och omfattningen av grundutbildningen för

krigsmaktens B-personal. Rikshemvärnschefen och Moderata

samlingspartiets kvinnoförbund delar kommitténs uppfattning om nöd­

vändigheten av viss grundutbildning. Denna anses emellertid bl. a. av re-

kryteringsskäl inte böra göras mer omfattande än vad som bedöms absolut

nödvändigt.

Civilförsvar sstyrelsen och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund an­

ser att den föreslagna grundutbildningen för B-personal

inom de civila delarna av totalförsvaret är alltför lång.

Kraven på den allmänna försvarsutbildningen bör kunna sänkas anser so­

cialstyrelsen, jordbruksnämnden, länsstyrelserna i Kopparbergs och Värm­

lands län samt Svenska landstingsförbundet.

Överbefälhavaren, Riksförbundet Sveriges lottakårer och Sveriges kvinn­

liga bilkårers riksförbund anser att problemen i fråga om B-persona-

lens repetitionsutbildning är desamma som för A-personalen.

Utbildning av övrig frivilligpersonal

Överbefälhavaren biträder i princip värnpliktskommitténs förslag. Be­

träffande de olika frivilligorganisationernas utbildning i övrigt har remiss­

instanserna framfört följande synpunkter.

Frivillig radioutbildning. Frivilliga radioorganisationen

önskar att behovet av personal snarast klarläggs. Avtalsteckning och re­

gistrering av B-personal bör ombesörjas av myndighet i enlighet med värn­

pliktskommitténs förslag. Radiosignal tjänst anses böra bli en särskild

tjänstegren för krigsmaktens A-personal. Frivilliga radioorganisationen

anser att den bör svara för all radiosignaltjänstutbildning för frivilligorga­

nisationernas medlemmar.

Frivilliga automobilkåren. Kåren biträder i stort kommit­

téns förslag men anser att den även i fortsättningen skall ha möjlighet

att utbilda krigsfrivillig, icke värnpliktig personal för krigsmakten för

vissa regionala uppgifter. Denna uppfattning delas av chefen för armén.

Frivilliga motorcykelkåren. Rikshemvärnschef en ifrågasät­

ter om det är rimligt att tre organisationer — Frivilliga motorcykelkåren,

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen och hemvärnet —- har ansvar för ut­

bildningen. Grundkursen bör enligt rikshemvärnschefen genomföras av

Frivilliga motorcykelkåren, medan den allmänna militära utbildningen bör

ges av hemvärnet. Rikshemvärnschefen framhåller vidare att Frivilliga

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

26

skytteförbundet pågår f. n. diskussion om huruvida förbundet skall stå

kvar som frivillig försvarsorganisation. Enligt förbundets mening bör det

vara statsmakternas uppgift att i lagar och förordningar för licensgivning

in. m. fastställa de varierande restriktioner som bruk av olika skjutvapen

gör nödvändiga. Rikshemvärnschefen, Skytteförbundens överstyrelse och

Svenska pistolskytteförbundet samt Reservofficerarnas centralorganisation

understryker vikten av att fri ammunition ställs till förfogande. Moderata

samlingspartiets kvinnoförbund ifrågasätter däremot lämpligheten av att

kostnadsfri ammunition utdelas till bl. a. värnpliktiga och ungdom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år 1970

Organisatoriska frågor

Överbefälhavaren, chefen för armén, socialstyrelsen och transport-

nämnden ställer sig tveksamma till kommitténs förslag att myndighet

skall registrera, krigsplacera och teckna avtal med B-personal. Riksför­

bundet Sveriges lottakårer och Svenska röda korset avstyrker förslaget. Mo­

derata samlingspartiets kvinnoförbund anser att förslaget bör genomföras

endast om organisationerna själva önskar det. Jordbruksnämnden och

länsstyrelsen i Kopparbergs län ställer sig däremot positiva till kommitténs

förslag.

Chefen för marinen, chefen för flygvapnet, civilbefälhavaren i Nedre

Norrlands civilområde, Moderata ungdomsförbundet och Sveriges socialde­

mokratiska kvinnoförbund finner värnpliktskommitténs förslag om en sam­

manslagning av olika frivilligorganisationer rationellt, men framhåller att

det bör ankomma på organisationerna själva att bedöma denna fråga.

Värnpliktskommitténs förslag om att sjövärnskåren som frivilligorgani­

sation skall anslutas till den centrala befälsutbildningsorganisationen av­

styrks av chefen för marinen, chefen för sjövärnskåren och Svenska flottans

reservofficersförbund. Som skäl anförs att detta skulle innebära ett minskat

intresse för den verksamhet som hittills har bedrivits.

Frivilligorganisationernas samarbetskommitté finner det betydelsefullt

att man även i fortsättningen behåller nuvarande ansvarsfördelning i fråga

om förvaltningen av statsmedel som ställs till organisationernas förfogande.

Överbefälhavaren påtalar vikten av att stor restriktivitet iakttas i fråga

om personalökningar. Chefen för armén anser det önskvärt, att den kvinn­

liga personal som handlägger frivilligärenden inom armén får sin kom­

petens höjd för att kunna arbeta mera självständigt. Överstyrelsen för eko­

nomiskt försvar, länsstyrelserna i Värmlands och Norrbottens lån framhål­

ler att en personalförstärkning inom länsstyrelserna blir nödvändig.

Utbildningsbetingelser och utbildningens lokalisering

Chefen för armén, chefen för marinen, Centralförbundet för befälsutbild-

ning, länsstyrelsen i Värmlands län, Flygvapenföreningarnas riksförbund,

28

Överbefälhavaren framhåller att bestämmelserna bör vara enkla och

klara samt kräva ett minimum av administration.

Flertalet remissinstanser delar i stort kommitténs uppfattning beträffan­

de traktamenten. Det råder dock delade meningar om huruvida tjänste-

grad eller tjänsteklass skall påverka traktamentets storlek. Överbefälha­

varen biträder kommitténs förslag att så skall ske vid krigsförbandsövning-

ar, men anser att traktamente vid frivillig utbildning i övrigt skall utgå lika

för alla. Försvarets personalvårdsnämnd finner värnpliktskommitténs för­

slag orimligt eftersom samtliga deltagare befinner sig i samma situation.

Denna uppfattning delas av chefen för flygvapnet, Centralförbundet för be-

f älsutbildning, Flggvapenföreningarnas riksförbund och Svenska reserv-

underofficersförbundet. Chefen för flygvapnet föreslår vidare med hänvis­

ning till skolöverstyrelsens bestämmelser för bidrag till ungdomsorganisa­

tioner vissa ändringar av tidsreglerna för rätt till traktamente. Liknande

synpunkter framförs av överbefälhavaren och Flygvapenföreningarnas riks­

förbund.

Överbefälhavaren, chefen för flygvapnet, socialstyrelsen, Centralförbun­

det för b ef älsutbildning, Frivilliga automobilkåren, Riksförbundet Sveriges

lottakårer och försvarets personalvårdsnämnd anser att utbetalning av pre­

mie bör ske efter det att fullständig kurs har genomgåtts med godkända vits­

ord. Om repetitionsutbildning genomförs i samband med särskild övning el­

ler mobilisering anser överbefälhavaren att frivilligpersonalen bör få samma

premie som värnpliktiga. Riksförbundet Sveriges lottakårer framhåller att

samma villkor bör gälla för all personal. Försvarets personalvårdsnämnd

anser att premier för genomgången utbildning bör avpassas efter utbildning­

ens svårighetsgrad och längd.

Överbefälhavaren, chefen för flygvapnet, Centralförbundet för befälsut-

bildning och försvarets personalvårdsnämnd föreslår att familjebidrag skall

kunna utgå vid kurser som omfattar fem dagar.

Försvarets civilförvaltning påtalar att arvoden för samtliga ordinarie

instruktörer med undantag av viss frivilligt tjänstgörande personal numera

torde vara avtalbara. Bestämmelser om arvoden bör därför inte tas in i fö­

reskrifterna om instruktörer. Sveriges civilförsvarsförbund anser att de före­

slagna bestämmelserna inte är tillämpliga på vare sig förbundets själv-

skyddsinstruktörer eller andra instruktörer. Det bör enligt förbundet an­

komma på civilförsvarsstyrelsen att avgöra vilka krav som skall ställas på

instruktörerna i samband med de förmåner som bör utgå. Frivilliga radio­

organisationen föreslår att bestämmelser om ersättningar till tillfälliga in­

struktörer ses över och förbättras.

Värnpliktskommitténs förslag om höjning av arvodesbeloppen biträds

av överbefälhavaren, Centralförbundet för befälsutbildning, Riksförbundet

Sveriges lottakårer, Svenska blå stjärnan, Svenska röda korset, Sveriges ci­

vilförsvarsförbund och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Ett

Kungl. Maj:ts proposition nr IS år 1970

30

försörjningen ifrågasätter om inte huvudansvaret i regional instans i fred

bör ligga hos länsarbetsnämnden.

Transportnämnden anser att det bör närmare framgå vad som kommer

att åvila den centrala respektive regionala myndigheten. Om möjbgt bör

också anges vilka myndigheter som åsyftas för de olika arbetsuppgifterna.

Nämnden anser vidare liksom bl. a. Riksförbundet Sveriges lottakårer,

Svenska röda korset och Frivilligorganisationernas samarbetskommitté att

organisationerna av psykologiska skäl och för att undvika dubbelarbete

själva bör registrera sin B-personal. Endast i de fall organisationerna inte

klarar detta arbete bör det övertas av myndighet.

Värnpliktsverket anser att verket skall registrera och krigsplacera A- och

B-personal som avses tas i anspråk av krigsmakten.

Chefen för marinen anser att bestämmelserna om nyteckning av avtal

bör utformas så, att avtalet automatiskt förnyas för en fyraårsperiod om

inte uppsägning har skett. Enligt chefen för marinen och chefen för flyg­

vapnet bör minimiåldern för anställning liksom nu vara 16 år. Flygvapen­

chefen förordar dock att manlig ungdom bör kunna anställas redan vid 15

års ålder.

Svenska röda korset ifrågasätter om det är lämpligt att anstånd med

tjänstgöring för avtalsbunden frivilligpersonal lämnas enligt samma grun­

der som gäller för värnpliktig personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Ekonomiska konsekvenser av värnpliktskommitténs förslag

Överbefälhavaren förutsätter att medel ställs till förfogande utanför ra­

men för 1968 års försvarsbeslut eftersom de av värnpliktskommittén an­

givna kostnadsökningarna inte ingick i planeringsramen. Nuvarande ord­

ning för förslag till äskanden m. m. av statsmedel bör enligt överbefälha­

varen behållas även i framtiden. Även chefen för armén och chefen för

marinen bedömer att det är omöjligt att med nuvarande medelstilldelning

föra över medel från ordinarie verksamhet till frivillig verksamhet.

Veterinärstyrelsen förutsätter att principerna för kostnadsökning regle­

ras närmare i de fall då särskilda myndigheter och personer är berörda av

utbildningen.

Övergång till nytt utbildningssystem

Chefen för armén anser att förslaget till nytt utbildningssystem bör ge­

nomföras så snart som möjligt. Utredningar och beslut bör drivas och fat­

tas så att ett reviderat system kan börja tillämpas den 1 juli 1970. Chefen

för flygvapnet anser att värnpliktskommitténs förslag innebär stor risk för

avgångar av A-personal. Han förordar därför en mjukare övergång. Enligt

chefen för flygvapnet bör nuvarande avtal få gälla utan nyteckning, dock

högst fyra år, om försvarsgrenschefen så bestämmer med hänsyn till nu gäl­

lande fordringar för fortsatt krigsplacering. Den som så önskar bör dock

32

År 1966 hade ca 80 000 kvinnliga och manliga frivilliga tecknat avtal för

ständig tjänstgöring (A-avtal) eller tillfällig tjänstgöring (B-avtal) inom

totalförsvaret under krigsförhållanden. Av dessa var kvinnorna medlemmar

i Svenska blå stjärnan, Svenska röda korset, Riksförbundet Sveriges lotta­

kårer och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund samt männen i Frivilliga

automobilkåren, Frivilliga motorcykelkåren, Frivilliga radioorganisationen

och Svenska röda korset.

A-personalens utbildning bör enligt värnpliktskommittén omfatta grund­

utbildning och repetitionsutbildning och vara anpassad till de varierande

behov som föreligger för olika uppgifter inom totalförsvaret. De myndighe­

ter som i sin organisation använder frivilligpersonal anses också böra ha

ansvaret för personalens utbildning. B-personalens utbildning bör enligt

kommittén anordnas efter samma grunder som för A-personalen men bör

vara kortare, främst med hänsyn till de begränsade utbildningsresurserna.

Myndigheterna föreslås få ansvaret också för B-personalens utbildning.

Frivillig utbildning bedrivs också inom Frivilliga flygkåren, Frivilliga

motorcykelkåren, Frivilliga radioorganisationen, Svenska brukshundklub-

ben, Svenska fallskärmsklubben och Sveriges civilförsvarsförbund. Denna

utbildning bör enligt kommitténs förslag ske i form av grundkurser, fortsätt­

ningskurser och kompletteringsutbildning. I vissa fall bör också repetitions­

kurser anordnas. Frivilliga flygkåren och Svenska fallskärmsklubben före­

slås i fortsättningen få ställning som frivilliga försvarsorganisationer.

Värnpliktskommittén konstaterar att den frivilliga skjututbildningen

även i framtiden kommer att vara av betydelse. Nuvarande program är en­

ligt kommittén i stort sett lämpligt utformat. En bättre samordning mel­

lan de tre skytteorganisationernas utbildningsverksamhet bör dock efter­

strävas.

Kommittén berör också föreningsorganisatoriska frågor och frågor om

myndigheternas ansvar för frivilligverksamheten samt lämnar vissa rekom­

mendationer om förändringar inom det organisatoriska området. De upp­

gifter som har ålagts frivilligorganisationerna anser kommittén i huvudsak

lämpliga.

Frivilligutbildningen måste enligt värnpliktskommitténs mening bedrivas

under samma förutsättningar som all annan utbildning. Kommittén lämnar

förslag till förbättringar i fråga om instruktörer, utbildningsmiljö, lokaler,

utrustning, materiel m. m.

Kommittén föreslår också avsevärt förbättrade förmåner åt frivilligper­

sonalen. Förmånssystemet skall enligt förslaget omfatta all frivillig perso­

nal under sådan utbildning som är nödvändig för verksamhet inom total­

försvaret.

Rekryteringen av A- och B-personal måste enligt kommittén ha minst

nuvarande omfattning och om möjligt öka. Det anses också önskvärt att

personalen kan behållas längre inom krigsorganisationen. Rekryteringsar-

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Jag biträder i princip också värnpliktskommitténs förslag om utformning­

en av utbildningen av frivillig personal för totalförsvaret i övrigt. Ansvaret

för utbildningen, bör som kommittén har förordat, åvila berörda myndig­

heter.

Utbildningen av kvinnlig personal för tjänstgöring inom totalförsvaret

bör som kommittén har föreslagit avse A- och B-personal samt omfatta

grundutbildning och repetitionsutbildning. Den av flera remissinstanser

föreslagna minskningen av grundutbildningen är jag inte beredd att till­

styrka. Det måste nämligen anses angeläget att grundutbildningen omfattar

både allmän försvarsutbildning och utbildning i självförsvar. Farhågorna

för att detta kan verka rekryteringshämmande finner jag överdrivna.

Kommittén föreslår vidare att A- och B-personalen genom avtal skall åta

sig att genomgå viss repetitionsutbildning, överbefälhavaren. anser detta

önskvärt men bedömer att reella förutsättningar saknas, eftersom alla

krigsförband inte övar och krigsförbandsövningarna i övrigt är bundna till

bestämda tider som inte alltid passar frivilligpersonalen, överbefälhavaren

framhåller också att arbetsgivarna inte heller är skyldiga att ge ledighet åt

personalen. Liknande synpunkter framförs även av andra remissinstanser.

För min del finner jag betänkligheterna mot den föreslagna repetitionsut-

bildningen överdrivna. Möjligheterna att få anstånd med tjänstgöringen

eller att få den förlagd till tid som är lämplig för personalen bör emellertid

vara avsevärt större än för värnpliktiga som skall fullgöra repetitionsut­

bildning.

I samband med att det nya utbildningssystemet införs bör den personal

som nu är avtalsbunden ges möjlighet att teckna nya avtal utan komplette­

rande utbildning. Sedan nya utbildningsbestämmelser har trätt i kraft bör

nyrekryterad personal genomgå grundkurs innan den ingår avtal om tjänst­

göring inom totalförsvaret.

Jag biträder i princip värnpliktskommitténs förslag om utbildning av

annan frivilligpersonal än A- och B-personal. Som kommittén har föresla­

git bör såväl Frivilliga flygkåren som Svenska fallskärmsklubben i fort­

sättningen anses som frivilliga försvarsorganisationer. Fallskärmsklubben

har ställt sig avvisande till kommitténs förslag att de värnpliktiga fall-

skärmsjägarnas hoppträning skall betalas av statsmedel medan övriga med­

lemmar av klubben själva skall bekosta sin verksamhet. För min del anser

jag att det inte finns anledning att med försvarsmedel bidra till en verk­

samhet som inte har försvarssyfte. Jag är därför inte beredd att förorda

någon ändring av värnpliktskommitténs förslag på denna punkt.

I statsverkspropositionen har lagts fram förslag som innebär att medel till

bidrag till frivilliga skytteväsendet fr. o. m. budgetåret 1970/71 inte skulle

anvisas under fjärde huvudtiteln. Jag avser att i annat sammanhang åter­

komma till Kungl. Maj :t beträffande frågan om det frivilliga skytteväsendet

i fortsättningen skall ingå bland de frivilliga försvarsorganisationerna.

Värnpliktskommittén har rekommenderat vissa organisatoriska föränd­

36

Kontakten med massmedia och den personliga propagandan bör därför sär­

skilt uppmärksammas. Framför allt bör dock förbättrade förmåner och ut-

bildningsbetingelser som är anpassade till det övriga samhället kunna in­

verka positivt på rekryteringsarbetet och på möjligheterna att få personal

som står kvar under flera avtalsperioder.

I likhet med värnpliktskommittén förordar jag att åtgärderna för att för­

bättra stödet till frivilligorganisationerna genomförs så snart som möjligt.

Det nya utbildningssystemet bör införas successivt med början den 1 juli

1970. Från samma tidpunkt bör de nya ekonomiska förmånerna för frivil­

ligpersonalen utgå i full utsträckning. Överbefälhavaren bedömer att försla­

gen i övrigt med hänsyn till tillgängliga resurser bör genomföras under en

treårsperiod med början budgetåret 1970/71. För egen del anser jag att man

bör välja en något snabbare takt. Jag förordar därför att förslagen i dessa

delar genomförs under en tvåårsperiod. Överbefälhavaren föreslår vidare —

med hänsyn tagen till att medel till frivilliga skytteväsendet inte längre an­

visas under fjärde huvudtiteln — att anslagen till bidrag till frivilligorgani­

sationerna för budgetåret 1970/71 ökas med 4,7 milj. kr. räknat i 1968 års

penningvärde, överbefälhavaren anser slutligen att medlen bör anvisas utan­

för utgiftsramen för det militära försvaret. Jag biträder överbefälhavarens

förslag om att anslagen under fjärde huvudtiteln till bidrag till frivillig­

organisationerna för nästa budgetår bör ökas med 4,7 milj. kr., vilket be­

lopp omräknat till 1969 års penningvärde blir cirka 4,8 milj. kr. Till detta

belopp kommer 100 000 kr. för den kollektiva olycksfallsförsäkring som jag

tidigare har förordat. Av den beräknade anslagsökningen faller huvuddelen

på förbättrade förmåner till frivilligpersonalen. Jag återkommer senare till

avvägningen av anslagen till de olika frivilligorganisationerna. Anslagen

bör i vanlig ordning beräknas inom ramen för det militära försvaret.

Enligt värnpliktskommitténs mening bör den grundprincipen alltjämt

gälla att myndigheter, som använder frivillig personal i krig eller har an­

svar för beredskapsplaneringen inom ett visst område, även bör ha ansva­

ret för statens medverkan i frivilligarbetet. Överbefälhavaren bör enligt

kommitténs mening vara sammanhållande för frivilligverksamheten inom

krigsmakten och arbetsmarknadsstyrelsen för övriga delar av totalförsva­

ret. Kommittén anser vidare att kostnaderna för statsbidragen till organi­

sationerna bör bestridas från riksstatsanslagen för de totalförsvarsmyndig-

heter som har ansvaret för den statliga medverkan i frivilligverksamheten.

I anslutning därtill föreslår kommittén att kostnaderna bör fördelas, för­

utom på för svar shuvudtiteln, på huvudtitlarna för social-, kommunikations-,

utbildnings-, jordbruks- och handelsdepartementen. Efter samråd med ve­

derbörande statsråd kan jag i huvudsak godta kommitténs förslag i fråga

om myndigheternas ansvar för och sammanhållning av verksamheten. I

fråga om den frivilligverksamhet som syftar till att tillgodose behovet av

personal inom transportväsendet och lantbruket anser jag emellertid att

arbetsmarknadsstyrelsen, liksom nu är fallet, bör ha ansvaret. Jag anser

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

som har rekryterats på frivillig väg och har till främsta uppgift att verka

för hemortens och arbetsplatsens omedelbara skydd. Hemvärnsförbanden

består av män över eller under värnpliktsåldern och personal ur de frivilliga

försvarsorganisationerna (B-personal). Vid beredskapstillstånd och krig är

sådana värnpliktiga som har fått uppskov med beredskaps- eller krigstjänst-

göring skyldiga att tjänstgöra i hemvärnet (värnpliktiga hemvärnsmän).

I viss begränsad utsträckning har också värnpliktiga krigsplacerats vid

hemvärnet. Utan att i krig kunna tas i anspråk i hemvärnsförbanden ingår i

hemvärnet dessutom hemvärnsveteraner, musikhemvärnsmän, hemvärns-

rekryter och vissa värnpliktiga som inte har krigsplacerats vid hemvärnet

(extra hemvärnsmän).

Hemvärnet indelas i allmänt hemvärn och driftvärn och leds under che­

fen för armén av rikshemvärnschefen med biträde av hemvärnsstaben. Det

allmänna hemvärnet leds på regional nivå av militärbefälhavare och för-

svarsområdesbefälhavare. I varje försvarsområdesstab ingår för detta ända­

mål en hemvärnsofficer och en hemvärnsunderofficer. Ett försvarsområde

är i regel indelat i hemvärnskretsar under ledning av kretshemvärnschefer

och hemvärnskretsarna i sin tur indelade i hemvärnsområden under ledning

av hemvärnschefer. Inom hemvärnsområdet organiseras hemvärnet i hem-

värnsplutoner och grupper. I vissa fall förs plutonerna samman till hem-

värnskompanier.

Driftvärn finns organiserat vid vissa statliga och enskilda företag vilkas

verksamhet är riksomfattande eller eljest av omfattande natur. Driftvärnet

har att svara för det omedelbara skyddet av företagets verksamhet och egna

anläggningar. Det leds av företagets driftvärnschef och kan, beroende på

företagets organisation, vara indelat i driftvärnsdistrikt, driftvärnssektio-

ner och lokala driftvärnsavdelningar. I regel sammanfaller driftvärnets or­

ganisation med företagets (verkets) organisation i övrigt.

Vid vissa verk, industrier och företag som skall fortsätta sin verksamhet

under krig kan frivilligt företagshemvärn organiseras. Sådant hemvärn har

som huvuduppgift att försvara det egna företaget och lyder direkt under

hemvärnschefen.

F. n. har hemvärnet en personalstyrka av över 100 000. I detta antal in­

går hemvärnsungdom, lottor, samariter m. fl. Under beredskapstillstånd

och krig ingår härutöver ca 80 000 värnpliktiga hemvärnsmän i organisa­

tionen.

Varje frivillig hemvärnsmän är enligt sitt kontrakt skyldig att årligen

genomgå utbildning om minst 20 och högst 50 timmar. Hemvärnsmän som

under sin värnpliktstjänstgöring har fullgjort mindre än två månaders

utbildning med vapen skall under sitt första år i hemvärnet genomgå ut­

bildning om 50 timmar. Utbildningen inom hemvärnet omfattar enskild ut­

bildning, förbandsutbildning och befälsutbildning och bedrivs dels som lo­

kala övningar och dels som olika slag av regionalt och centralt anordnade

kurser.

40

förhållande till kostnaderna ger god effekt med avseende på de uppgifter

som åvilar hemvärnet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 18 år 1970

Hemvärnets uppgifter och organisation

Värnpliktskommittén hänför hemvärnets uppgifter till två olika skeden,

dels ett kupp- och mobiliseringsskede, dels ett skede när krigsmaktens öv­

riga förhand har mobiliserats och grupperats för sina uppgifter samt fient­

lig verksamhet förekommer eller är omedelbart förestående. Under båda

skedena är hemvärnets främsta uppgift att verka för det omedelbara skyd­

det av hembygd och arbetsplats.

Under kupp- och mobiliseringsskedet har huvuddelen av

det allmänna hemvärnet till uppgift att skydda mobilisering och utgångs-

gruppering av krigsmaktens övriga förband. Med hänsyn till det framtida

krigets bedömda karaktär har dessa uppgifter ökat i betydelse. Kommittén

konstaterar att det allmänna hemvärnet under detta skede förutom upp­

gifter inom arméns verksamhetsområde också i stor utsträckning skall lösa

uppgifter av betydelse för mobilisering av förband ur marinen och flyg­

vapnet. Övervägande delen av dessa uppgifter utgör och bör enligt kommit­

tén utgöras av direkta bevaknings- och försvarsuppgifter. Kommittén anser

emellertid att även andra uppgifter med fördel kan handhas av hemvärnet

— uppgifter som kan vara lika värdefulla som bevaknings- och försvars­

uppgifter för att säkerställa snabb mobilisering och därmed sammanhängan­

de verksamhet. Som exempel på sådana tillfälliga uppgifter nämner kom­

mittén betjänande av avlämningsplatser för fordon och vägvisning vid mo­

bilisering. För marinens del kan hemvärnet dessutom bl. a. biträda vid eller

genomföra vissa sjötransporter i skärgården, medverka vid enklare mine-

ringsuppgifter och klargöra krigsförtöjningsplatser. Inom flygvapnet kan

hemvärnet tänkas bl. a. tillfälligt betjäna luftbevakningsstationer och med­

verka vid spridning av flygplan. För många av dessa uppgifter bör man en­

ligt kommitténs uppfattning kunna dra nytta av civila yrkeskunskaper och

de specialkunskaper som hemvärnsmän har förvärvat under värnplikts­

tjänstgöring vid marinen och flygvapnet. Kommittén framhåller att detta

förslag inte innebär att ett och samma hemvärnsförband skall få fler upp­

gifter än tidigare. Vederbörande för svar sområdesbefälhavare bör i samråd

med berörda chefer ur marinen och flygvapnet prioritera hemvärnets upp­

gifter om efterfrågan på hemvärnsförband är större än tillgången.

När krigsmaktens förband har mobiliserats och

grupperats, har det allmänna hemvärnet enligt kommittén löst sina

förstahandsuppgifter och går i regel över till en lägre beredskapsgrad. I

detta läge skall hemvärnet huvudsakligen skydda den egna hembygden och

arbetsplatsen, dvs. bevaka visst område eller försvara vissa platser mot

sabotage m. m. och vid behov lämna hjälp till civilförsvaret genom vägvis­

ning m. m.

42

försvaret att de är mer eller mindre fast bundna till sina arbetsplatser och

kan tas i anspråk endast för driftvärn eller företagshemvärn.

Mot bakgrund av hemvärnets uppgifter, särskilt under ett kupp- och mo-

biliseringsskede, bedömer värnpliktskommittén att de frivilliga hemvärns-

männens nuvarande antal behöver ökas med ca 30 %. Detta behov bör enligt

kommittén fyllas redan under normala fredsförhållanden så att erforderlig

utbildning kan genomföras. Kommittén framhåller dock att hemvärnets

personalstyrka inte kan bestämmas enbart med hänsyn till behovet av hem-

värnsförband. I hemvärnets idé ligger enligt kommittén att organisationen

skall stå öppen för alla som med vapen vill delta i landets försvar och har

tillräckliga förutsättningar för detta. Kommittén föreslår därför att den be­

stämmelse som f. n. begränsar hemvärnets numerär till 100 000 skall ses

som en rekommendation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Rekrytering av frivilliga hemvärnsmän

För att behålla det frivilligt rekryterade hemvärnet vid nuvarande perso­

nalstyrka behövs med hänsyn till avgångarna en nyrekrytering av drygt

5 000 man årligen. Under tiden 1954—1969 har de frivilliga hemvärnsmän-

nens antal ökat med i genomsnitt 660 för år. Det allmänna hemvärnets

styrka kommer alltså med nuvarande rekrytering att successivt öka, men

värnpliktskommittén anser att denna ökning är otillräcklig för att inom

Överskådlig framtid täcka det totala behovet av hemvärn. Genom rekryte-

ringsfrämjande åtgärder anses man dock böra kunna få till stånd en till­

fredsställande rekrytering i huvuddelen av landet. Inom områden med svagt

befolkningsunderlag kan det emellertid enligt kommittén bli svårt att ens

bibehålla hemvärnets nuvarande styrka.

Kommittén har vid sin granskning av möjligheterna att öka antalet hem­

värnsmän kommit fram till att i värnpliktshänseende överåriga samt värn­

pliktiga som efter frivilligt åtagande kan krigsplaceras i hemvärnet utgör

de viktigaste rekryteringskategorierna med hänsyn till utnyttjandemöjlig­

het och militär användbarhet. På sikt är även övriga värnpliktiga och i

värnpliktsavseende underåriga en viktig rekryteringskälla. Kommittén påpe­

kar vidare att hemvärnsmännens antal inte uteslutande bestäms av antalet

nyrekryteringar. I den mån avgångar kan begränsas och den genomsnitt­

liga kontraktstiden förlängas ökar automatiskt hemvärnets personalstyrka.

Ökad uppmärksamhet bör enligt värnpliktskommittén ägnas även åt hem­

värnsmännens personliga utrustning och vapenutrustning, dels för att

främja rekryteringen och dels med hänsyn till de uppgifter hemvärnet nu­

mera tilldelas. Kommittén anser dock att utrustningen av ekonomiska och

andra skäl inte kan göras lika fullständig som för värnpliktiga i krigsför-

Banden. Som exempel på åtgärder som kan medföra ökning av det frivilliga

hemvärnets personalstyrka nämner kommittén vidare upplysnings- och

rekryteringskampanjer i samarbete med andra frivilliga försvarsorganisa­

tioner samt förbättrad personal- och medlemsvård. Förutom generella rekry-

44

tering att det bästa resultatet uppnås genom insatser från hemvärnsmän-

nen själva. Utöver det stöd som härvidlag ges från försvarsområdesstaberna,

vore det enligt kommittén värdefullt om ett antal rekryteringskonsulenter

enligt danskt mönster kunde knytas till rikshemsvärnschefens rekryterings-

verksamhet. Dessa konsulenter skulle ha till uppgift att utbilda och hjälpa

hemvärnspersonal som berörs av rekryteringsarbetet inom de delar av lan­

det där rekryteringen behöver uppmärksammas särskilt. För att praktiskt

pröva denna verksamhet föreslår kommittén att tre rekryteringskonsulen­

ter under tre år försöksvis får finnas anställda med huvudsaklig verksam­

het inom Södra och Östra militärområdena samt övre Norrlands militär­

område.

Värnpliktskommittén anser att det kan bli nödvändigt att överväga nå­

gon form av obligatorisk hemvärnsutbildning om den frivilliga rekryte­

ringen inte blir tillräcklig med hänsyn till behoven. Detta bör då ske i sam­

band med en översyn beträffande användningen av tillgängliga för svar sre­

surser. Kommittén lämnar förslag beträffande omfattningen av en sådan

utbildning, som för en årlig utbildningskontingent av 10 000 man beräknas

kosta 1,1 milj. kr. för år.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 18 år 1970

Utbildning av frivilliga hemvärnsmän

Värnpliktskommittén bedömer att nuvarande utbildningssystem medför

att huvuddelen av hemvärnets förband kan lösa sina planlagda uppgifter

under beredskap och krig på ett godtagbart sätt. Variationer i utbildnings-

ståndpunkt förekommer dock —- dels mellan hemvärnsmän inom samma

förband, dels mellan olika hemvärnsförband. De på sina håll mindre goda

utbildningsresultaten beror enligt kommittén inte på bristande vilja eller

förmåga hos hemvärnsmännen att tillgodogöra sig utbildningen inom hem­

värnet utan främst på otillräcklig grundläggande militärutbildning vid an­

tagningen till hemvärnsmän eller förordnande till befäl. Till detta kommer

att övningsledares och instruktörers kvalitet och förmåga varierar.

F. n. gäller som krav för antagning i hemvärnet och placering i stridande

befattning dels att vederbörande vid antagningen har godtagbar färdighet i

skjutning, dels —■ beträffande hemvärnsmän som under värnpliktstjänst­

göring har fullgjort mindre än två månaders tjänst med vapen — genom­

gången utbildning om 50 timmar under första året som hemvärnsmän. För

förordnande till gruppchef och andra befälsbefattningar finns inga krav an­

givna. Omfattningen av olika befälskur ser vid hemvärnets stridsskola (2—4

veckor) kan emellertid tas som ett mått på erforderliga kunskaper och fär­

digheter. Det finns dock inget krav på att befäl inom hemvärnet skall gå

igenom dessa kurser liksom inte heller på att vederbörande skall ha gått

igenom befälsutbildning under sin värnpliktstjänstgöring.

Värnpliktskommittén anser att det framtida krigets karaktär och hem-

värnsförbandens allt mera betydelsefulla uppgifter motiverar att kraven

46

enligt kommittén ges möjlighet att genomgå fortsatt befälsutbildning, spe­

cialutbildning, instruktörsutbildning och kompletteringsutbildning. Dessa

slag av utbildning kallas övrig utbildning. Huvuddragen av förslagen röran­

de utbildning inom hemvärnet framgår av en särskild sammanställning

(intagen på s. 47). Vissa moment av den föreslagna utbildningen kan enligt

kommittén helt eller delvis samordnas med motsvarande kurser som har

föreslagits för personal ur andra frivilligorganisationer.

Beträffande organisation och genomförande av föreslagen utbildning

framhåller kommittén inledningsvis att det allmänna hemvärnets utbild­

ning i största möjliga utsträckning måste förläggas utanför normal arbets­

tid och anpassas till de lokala förhållandena. Olikheter måste därför godtas

dels mellan olika hemvärnsområden och dels mellan allmänt hemvärn och

driftvärn. Den föreskrivna årliga utbildningen bör enligt kommittén så­

som hittills huvudsakligen anordnas som lokal utbildning medan viss in­

troduktionsutbildning, årlig utbildning (särskild befälsutbildning) och

övrig utbildning bör anordnas som regionala och centrala kurser. För cen­

tral utbildning bör hemvärnets stridsskola utnyttjas för den mest kvalifi­

cerade utbildningen, dvs. i första hand befälskurser av olika slag samt spe­

cialkurser inom vissa områden, t. ex. det fria kriget och spräng- och min-

tj änst.

På grund av driftvärnens storlek, organisation och uppgifter anser värn-

pliktskommittén att formen för utbildningen inom driftvärnet bör faststäl­

las för varje driftvärn för sig efter samråd mellan försvarsområdesbefälha-

vare och vederbörande driftvärnschef. Chefer inom driftvärnet bör dock ges

tillfälle att gå igenom driftvärnsledarkurser vid hemvärnets stridsskola.

Inom försvarsområdet leds utbildningen av försvarsområdesstabernas or­

dinarie instruktörer (hemvärnsofficer och hemvärnsunderofficer), av till­

fälligt anställda instruktörer (fast anställt eller värnpliktigt befäl som har

godkänts som instruktörer av försvarsområdesbefälhavare) samt av hem-

värnsbefäl som visat sig lämpliga härför. Dessa senare utbildas f. n. vid

veckokurser vid hemvärnets stridsskola för att därefter som biträdande

hemvärnsinstruktörer inom ett avgränsat område (spräng- och mintjänst,

skjutning m. m.) biträda mer kvalificerade instruktörer. Värnpliktskom-

mittén anser att denna utbildning bör kompletteras med instruktörskurser

om två veckor vid hemvärnets stridsskola. Dessa kurser bör ge kompetens

att leda främst enskild utbildning och enklare förbandsutbildning vid hem-

värnsområde. Efter genomgången kurs och lämplighetsprövning bör veder­

börande vid behov förordnas som hemvärnsinstruktör vid ett eller flera

hemvärnsområden. Kommittén föreslår att hemvärnsman som har förord­

nats som hemvärnsinstruktör skall få särskilt årsarvode för sitt arbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Utbildning av värnpliktiga hemvärnsman

För de värnpliktiga hemvärnsmännen, dvs. uppskovsvärnpliktiga som vid

beredskap och krig är skyldiga att tjänstgöra i hemvärnets förband, före-

Sammanfattning av värnpliklskommitténs förslag till utbildning inom hemvärnet

Introduktionsutbildning Årlig utbildning

övrig utbildning

Befattning

Allmän in­

tro duk-

tionsut-

bildning

Introduk­

tionskur­

ser för

befäl

Föreskri­

ven ut­

bildning

Särskild

befälsut-

bildning

Fortsatt

befälsut-

bildning

Special-

Instruktörs-

utbildning utbildning

Kompletterings­

utbildning

6—8

tim.

1 eller 2

veckor

20 tim.

per år1

14 tim.

per år

Repe­

titions­

kurser

1 vecka

Special­

kurser

1 vecka

Kurser

för

hem-

värns-

in-

struk-

törer

2 veckor

Kurser

för

biträ­

dande

hem-

värns-

instruk-

törer

1 vecka

Militär

idrott

och

skytte,

för-

svars-

upplys-

ning

m. m.

Grund­

läggan­

de hem-

värns-

utbild-

ning av

ej till­

räckligt

utbildade

Hemvärnsman utan

befälsbefattning

X

—

X

—

—

X

—

X

X

X

Gruppchef

X

—

X

X

X

X

—

X

X

—

Stabsfurir

X

—

X

X

X

X

—

X

X

—

Plutonchef

X

X

X

X

X

X

X

X

X

—

Adjutant

X

X

X

X

X

X

X

X

X

—

Hemvärnschef

X

X

X

X

X

X

X

—

X

—

Kompanichef

X

X

X

X

X

X

X

—

X

—

Kretshemvärnschef

X

X

X

X

X

X

X

—

X

—

Chefer ur driftvärnet

X2

X

X2

X2

—

X2

X2

—

X2

—

1 Obligatorisk utbildning enligt kontrakt

2 Endast om vederbörande är kontrakterad hemvärnsman

tf*

K

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^{r 18}

å ^r

1

9

7

0

48

ligger liksom för andra värnpliktiga lagstadgad skyldighet att fullgöra repe­

titionsutbildning i form av krigsförbandsövningar. Denna skyldighet ut­

nyttjas f. n. endast i ringa omfattning och för att fylla ut vakanser i för­

band som skall göra krigsförbandsövning. Tjänstgöringen avser i dessa fall

inte vederbörandes uppgift i hemvärnet. De värnpliktiga hemvärnsmännen

får alltså utbildning för sina krigsuppgifter endast om de ansluter sig till

hemvärnets fredstida utbildning. Enligt värnpliktskommittén deltar f. n.

endast omkring 10 % av de uppskovsvärnpliktiga i denna utbildning, vilket

innebär att huvuddelen inte har övat vare sig vid de hemvärnsförband vid

vilka de skall tjänstgöra under krig eller på de uppgifter de skall lösa.

Många har inte heller utbildats med det vapen —- gevär —• som de tilldelas

vid beredskapstillstånd och krig.

Mot bakgrund av dessa förhållanden anser värnpliktskommittén att det

värnpliktiga hemvärnet i dag inte är skickat att lösa sina uppgifter i krig

och föreslår därför vissa åtgärder för att öka rekryteringen till det frivil­

liga hemvärnet ur denna kategori. Förutom ökad informationsverksamhet

gentemot de uppskovsvärnpliktiga föreslår kommittén att särskilda före-

tagshemvärn i ökad utsträckning inrättas vid företag och myndigheter som

har uppskovsvärnpliktiga bland sina anställda. Utredningen har fått veta

att sådana företag och myndigheter över lag är villiga att medverka till detta

och att huvuddelen dessutom torde vara beredda att på olika sätt stödja

verksamheten.

I likhet med värnpliktig som krigsplaceras vid hemvärnet föreslås upp-

skovsvärnpliktig som i fred ansluter sig till hemvärnet i fortsättningen inte

inkallas till krigsförbandsövning för att fylla ut vakanser i det övade för­

bandet. Möjlighet bör dock enligt värnpliktskommitténs uppfattning finnas

att med stöd av värnpliktslagen utbilda vederbörande för den befattning

inom krigsmakten som han placeras i om uppskovet hävs medan han befin­

ner sig i värnpliktsåldern. Tillsammans med de generella åtgärder som fö­

reslås för att förbättra rekryteringen till hemvärnet anser kommittén att ett

genomförande av nu redovisade förslag bör stimulera de uppskovsvärnplik­

tiga till ökat frivilligt deltagande i hemvärnets utbildning.

Verkan av de föreslagna åtgärderna är enligt värnpliktskommittén svår

att bedöma, eftersom den är beroende av bl. a. relativt omfattande med­

verkan från myndigheter, företag och enskilda och av att ytterligare eko­

nomiska och personella resurser blir tillgängliga. Om det efter ett antal

år skulle visa sig att resultatet inte blir tillfredsställande anser kommittén

det nödvändigt att ta upp frågan om obligatorisk hemvärnsutbildning i fred

för de uppskovsvärnpliktiga till förnyad prövning. Kommittén lämnar två

alternativ rörande omfattningen av en sådan obligatorisk utbildning som i

princip motsvarar den som åläggs frivilliga hemvärnsmän. Det ena som

överslagsmässigt beräknas kosta 8,8 milj. kr. för år när utbildningen är

fullt utbyggd, innebär att de uppskovsvärnpliktiga skall övas 2—4 dagar

Kungl. Maj. ts proposition nr 18 år 1970

50

att särskilt arvode skall utgå till ungdomsledare. Kommittén bedömer att

hemvärnets stödorganisationer bör finna det angeläget att lämna ekonomiskt

och annat bistånd till ungdomsarbetet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Förmåner till hemvärnsmän

Nuvarande förmåner för hemvärnets personal regleras i huvudsak genom

hemvärnskungörelsen. Med stöd av denna åtnjuter hemvärnsmän i det

allmänna hemvärnet under tjänstgöring i utbildningssyfte fri inkvartering

och resa samt, under vissa förutsättningar, fri förplägnad. Om tjänstgö­

ringen omfattar minst tre dagar i följd med i genomsnitt minst åtta timmar

varje dag utgår traktamente med tolv kr. för dag under högst 14 dagar för

kalenderår. Före det år hemvärnsmannen fyller 20 år utgör traktamentet

dock sex kr. för dag och utgår endast om även äldre hemvärnsmän deltar i

övningen. Hemvärnsmän som fullgör sådan efterspanings-, bevaknings- el­

ler handräckningstjänst som har påkallats av militär eller civil myndighet

åtnjuter förutom fri inkvartering och förplägnad traktamente med tolv eller

sex kr. för dygn beroende på tjänstgöringens varaktighet.

Utöver dessa förmåner, som är skattefria, utgår årliga avoden i enlighet

med följande sammanställning.

Befattning

Årsarvode kr.

Anmärkning

Kretsliemvärnschef

300

Hemvärnschef

600

Hemvärnsområde med

högst 100 hemvärnsmän

Hemvärnschef

900

Hemvärnsområde med

mer än 100 hemvärnsmän

Hemvärnskompanichef

300

Adjutant till hemvärnschef

300

I driftvärnet fullgörs tjänstgöringen vanligtvis på arbetstid och betraktas

närmast som en arbetsuppgift i anställningen. Frivilligförmåner i vanlig

bemärkelse utgår därför inte. I vissa fall kan dock fri inkvartering och

förplägnad samt resekostnadsersättning utgå enligt samma grunder som

gäller för det allmänna hemvärnet.

Vid skadefall och sjukdom som inträffar under tjänstgöring erhåller

hemvärnspersonal ersättning m. m. enligt militärersättningsförordningen

(1950: 261), som i princip motsvarar lagen om yrkesskadeförsäkring i civil

verksamhet. Vid föreskriven tjänstgöring i utbildningssyfte som omfattar

minst fem dagar i följd med minst fem timmar varje dag åtnjuter hem­

värnspersonal försäkringsskydd enligt kungörelsen (1963:243) angående

grupplivförsäkring åt värnpliktiga m. fl.

I delbetänkandet Frivilligförsvaret 1 har värnpliktskommittén föreslå-

52

dessa 20 timmar har fullgjort även särskild befälsutbildning om 14 timmar

bör premien utgöra 85 kr.

De ökade krav som ett genomförande av värnpliktskommitténs förslag

kommer att ställa på främst hemvärnsbefälets utbildning och kompetens

bör enligt kommitténs mening motsvaras av förbättringar av förmånsvillko-

ren på samma sätt som har föreslagits beträffande övriga frivilligorganisa­

tioner. Föreslagna utbildningspremier för hemvärnet framgår av följande

sammanställning.

Kungi. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Kurs

Kursen ingår i

Kurstid i

timmar

Premiebe­

lopp kr.1

Introduktionskurser för hem-

värnsbefäl:

Plutonchef

Introduktionsutbild­

ning

40 (80)

300 (600)

Adjutant

40

300

Kompanichef

40 (80)

300 (600)

Hemvärnschef

40 (80)

300 (600)

Kretshem värnschef

40 (80)

300 (600)

Repetitionskurs för hemvärns-

övrig utbildning

40

300

befäl

Specialkurs

Övrig utbildning

40

300

Instruktörskurs för utbildning

till:

Biträdande hemvärnsinstruktör

40

300

Hem värnsinstruktör

80

600

1 Belopp inom parentes premiebclopp vid kurstid om 80 timmar

Värnpliktskommittén förutsätter att såväl tjänstgöringspremier som ut­

bildningspremier skall vara skattefria.

Kommittén har tidigare föreslagit en väsentligt vidgad rätt till familje-

bidragsförmåner för annan frivilligpersonal än hemvärnsmän med motive­

ringen att denna personal frivilligt tas i anspråk för uppgifter som liknar

de värnpliktigas och utförs under liknande förhållanden. Detta gäller enligt

kommittén även hemvärnets personal. Med hänsyn till att den föreskrivna

utbildningen inom hemvärnet regelmässigt förläggs till annan tid än arbets­

tid och det därigenom inte uppstår någon förlust av inkomst anses behov

av familjebidrag föreligga endast i ringa omfattning under s. k. årlig utbild­

ning. Däremot kan ekonomiska omständigheter avhålla vederbörande från

att delta i längre kurser. Hemvärnsmän i det allmänna hemvärnet bör där­

för enligt kommitténs mening ha rätt till familjebidrag vid deltagande i ut­

bildning om minst fem dagar i följd.

Beträffande hemvärnsmännens försäkringsskydd anser värnpliktskom­

mittén att deras rätt till grupplivförsäkring bör utvidgas att gälla under all

tjänstgöring oberoende av dennas varaktighet samt att den begravnings­

hjälp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen kan utgå till efterlevande

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Anslag

Anvisat

1969/701

Förmåner

Beräknad

kostnads­

ökning

Förslag

till stats­

bidrag

Hemvärnet: Förvaltnings­

kostnader

3 041 000

Höjda arvoden

Nya arvoden

Ersättning till re-

kryteringskonsulenter

345 000

450 000

100 000

Hemvärnet: Övningar

5 000 000

Ökad utbildning

Traktamenten och

resor

Familjebidrag

Premier

895 000

1 500 000

1 825 000

100 000

3 455 000

3 936 000

Hemvärnet: Intendentur-

materiel m. m.

Hemvärnet: Tygmateriel in. m.

2 000 000

7 460 000

6 880 000

11 880 000

2 000 000

7 460 000

17 501 000

25 276 000

1 Inklusive medel anvisade under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Marinen:

Förband med särskild budget

Remissyttranden

Allmänna synpunkter

Samtliga remissinstanser ansluter sig till principerna i värnpliktskom-

mitténs förslag om hemvärnet. I de enskilda frågorna förekommer dock

vissa avvikande meningar.

Hemvärnets uppgifter och organisation

Den redogörelse värnpliktskommittén lämnar för hemvärnets nuva­

rande organisation och verksamhet vitsordas av de myn­

digheter som har yttrat sig i frågan. Förutvarande försvarets fabriksverk

framhåller dock att utbildningen inom fabriksverkets driftvärn, till skillnad

från vad som är fallet vid de flesta andra driftvärn, sker på deltagarnas fri­

tid. Orsaken härtill är enligt fabriksverket att deltagarna i utbildningen i

stor utsträckning är personal som inte ntan allvarliga men för produktio­

nen kan frigöras från ordinarie verksamhet. Rikshemvärnschefen vill för

sin del framhålla hemvärnets fredstida betydelse som en del av kommu­

nernas katastrofberedskap.

Kommitténs uppfattning om den frivilliga rekryteringen

till hemvärnet och den särställning inom krigsmakten som hem­

värnet till följd härav har, delas av samtliga remissinstanser som har yttrat

sig i frågan.

I fråga om de ytterligare uppgifter som enligt värnplikts-

kommitténs förslag skall kunna åläggas hemvärnet anser överbefälhavaren

56

tionell personalplanering inom totalförsvarets civila sektor. Målet för re­

krytering på frivillighetens väg bör enligt styrelsen inte sättas högre än som

är rimligt med hänsyn till andra intressenters behov av personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Rekrytering av frivilliga hemvärnsmän

Värnpliktskommitténs förslag till generella åtgärder för att för­

bättra re kryteringen av frivilliga hemvärnsmän biträds av det sto­

ra flertalet remissinstanser. Statens järnvägar och Sydsvenska Kraft AB

är dock tveksamma om möjligheterna att beträffande driftvärnet över

huvud taget uppnå önskat resultat härvidlag. Beredskapsnämnden för

psykologiskt försvar understryker att den intensifierade upplysningsverk­

samhet som kommittén föreslår bör avse alla delar av totalförsvaret.

Svenska arbetsgivareföreningen framhåller att de för rekryteringen ansva­

riga så tidigt som möjligt bör ta kontakt med vederbörande företagsledning

om företagets medverkan är önskvärd i samband med en rekryteringskam-

panj.

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan vitsordar vikten av

att hemvärnet tillförs modern utrustning och understryker den rekryte-

ringsfrämjande effekten härav. Enligt riksbemvärnschefen bör en utökad

anskaffning främst inriktas på beklädnadspersedlar av olika slag samt

närpansarvärnsvapen.

Chefen för armén uppger att han avser att närmare undersöka hur hem­

värnets personal och övrig avtalsbunden personal skall kunna få bättre fält­

utrustning och uniformer för utbildning.

Arbetsmarknadsstyrelsen säger sig vilja undersöka möjligheterna att ut­

öka den information om totalförsvaret som lämnas inför utträde ur värn-

pliktsåldern. Civilförsvarsstyrelsen framhåller att denna information bör

präglas av största möjliga objektivitet. Båda dessa myndigheter påpekar

dessutom att antalet värnpliktiga i aktuell ålder under de närmaste åren

kommer att minska. Värnpliktskommitténs uppfattning om vikten av att

minska behovet av rekrytering till hemvärnet genom att minska antalet

avgångar accentueras därför ytterligare.

Värnpliktskommitténs förslag att hemvärnet skall ges tillfälle att rekry­

tera bland värnpliktiga som ställs till civila myndigheters förfogande för

krigsplacering innan fördelning sker inom totalförsvaret i övrigt avstyrks

av civilförsvarsstyrelsen med motivering att rekryteringsunderlaget även

för det civila försvaret är underdimensionerat. Samtliga remissinstanser som

har yttrat sig i frågan delar kommitténs uppfattning att värnpliktiga som

efter frivilligt åtagande har krigsplacerats i hemvärnet skall vara befriade

från eventuellt återstående tjänstgöringsskyldighet enligt värnpliktslagen.

Värnpliktskommitténs förslag om försöksvis anställning av

rekryteringskonsulenter stöds av överbefälhavaren, chefen för

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Utbildning av frivilliga liemvärnsmän

Den av värnpliktskommittén föreslagna utbildningen av fri­

villiga hemvärns män möter inga principiella invändningar från

remissmyndigheternas sida. Överbefälhavaren anser att förslagen är väl

avvägda och får därvid stöd av rikshemvärnschefen, Hemvärnets centrala

förtroendenämnd och Hemvärnsbefälets riksförbund. Svenska röda korset

anser dock att kommittén inte i erforderlig grad har berört behovet av

sjukvårdsutbildning och utbildning i internationella konventioner. Civil­

befälhavaren i Nedre Norrlands civilområde anser att utbildningen av befäl

bör breddas till att avse även utbildning i civil försvarsverksamhet.

Beträffande utbildningen inom driftvärnet anför post­

verket, televerket och statens järnvägar att den föreslagna driftvärnsledar-

kursen vid hemvärnets stridsskola lämpligen bör anordnas i vederbörande

verks egen regi. Statens vattenfallsverk anser att ökad driftvärnsutbildning

vid verket inte är möjlig på grund av de fortlöpande rationaliseringarna vid

verkets anläggningar. Verket anser dessutom i likhet med televerket att

myndigheten själv bör fastställa utbildningens omfattning — enligt vatten-

fallsverket i samråd mellan försvarsområdesbefälhavare och vederbörande

driftvärnschef.

Utbildning av värnpliktiga liemvärnsmän

Remissinstanserna vitsordar över lag behovet av ökad utbildning för de

värnpliktiga hemvärnsmännen men är tveksamma beträffande möjligheter­

na att i önskvärd omfattning stimulera de uppskovsvärnpliktiga till frivillig

utbildning, överbefälhavaren anser dock att det föreslagna systemet bör prö­

vas men att man bör överväga någon form av obligatorium om resultat inte

blir tillfredsställande. Även rikshemvärnschef en är osäker om kommitténs

förslag kommer att ge avsedd effekt och framhåller dessutom att den före­

slagna obligatoriska utbildningen för uppskovsvärnpliktiga på grund av

kostnaderna och belastningen på utbildningsorganisationen f. n. inte torde

kunna genomföras. Med hänsyn härtill anser rikshemvärnschefen att ett

system med mönstringsövning en dag vart fjärde år för vissa uppskovs­

värnpliktiga bör undersökas närmare. Denna lösning förordar även post­

verket.

Svenska arbetsgivareföreningen finner det inte oskäligt att berörd per­

sonal åläggs samma utbildning som krävs av frivilliga liemvärnsmän men

anser att utbildningen till en början bör begränsas till vart tredje eller

fjärde år. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anser att obligato­

risk utbildning kan försvåra rekryteringen till andra delar av totalför­

svaret, medan civilförsvarsstyrelsen, statens järnvägar och statens vägverk

menar att ökad utbildning inte kan uppnås utan att någon form av obliga­

torium införs enligt de riktlinjer som kommittén föreslår. Civilförsvars stp-

bör utgå vid utbildning, inklusive specialutbildning, även om den omfattar

enstaka dag.

De föreslagna utbildningspremierna för allmänna

hemvärnet har inte föranlett någon erinran från remissinstansernas

sida. Svenska röda korset och Riksförbundet Sveriges lottakårer anser dock

att de utbildningspremier som värnpliktskommittén tidigare har föreslagit

beträffande övriga frivilligorganisationer bör höjas så att de kommer i nivå

med vad som nu föreslås beträffande hemvärnet.

Kommitténs förslag att rätt till familjebidrag bör komma i fråga

endast vid deltagande i övningar om minst fem dagar biträds av försvarets

civilförvaltning som hävdar att familjebidragssystemet inte är avpassat för

korttidstjänstgöring och att det därför från praktisk synpunkt är angeläget

att sådant bidrag inte utgår för tjänstgöring under en eller ett par dagar.

Rikshemvärnschefen påpekar att kommittén tidigare har föreslagit att

familjebidrag skall kunna utgå till personal som deltar i föreskriven repeti­

tionsutbildning för B-personal oberoende av utbildningens längd. Eftersom

viss B-personal tjänstgör i hemvärnet i samband med sådan utbildning kom­

mer olikheter i rätten till familjebidrag att uppstå. Rikshemvärnschefen

anser att all personal som tjänstgör inom hemvärnet skall ha lika rätt till

denna förmån. Kommitténs förslag beträffande hemvärnsmän bör därvid

tjäna som förebild.

Beträffande hemvärnsmännens försäkringsskydd vits­

ordar bl. a. rikshemvärnschefen, försvarets civilförvaltning, civilbefälhava­

ren i Södra civilområdet, Hemvärnets centrala förtroendenämnd och Hem-

värnsbcfälets riksförbund behovet av ett ökat skydd i form av olycksfalls­

försäkring. Det stora flertalet remissinstanser anser att detta skydd bör

kompletteras efter samma grunder som för värnpliktig personal.

I fråga om arvodena för uppdrag inom hemvärnet an­

ser rikshemvärnschefen att ett mindre arvode bör övervägas även till krets-

hemvärnschefs ställföreträdare och adjutant. Däremot bör det föreslagna

arvodet till hemvärnsinstruktör enligt rikshemvärnschefens mening slopas

eftersom det inte är motiverat att ersättning för 15 timmars instruktörs­

verksamhet skall utgå med ett belopp som motsvarar en ersättning av 20 kr.

för timme medan tjänstgöring därutöver skall ersättas enligt de normer som

gäller för övriga instruktörer inom de frivilliga försvarsorganisationerna,

f. n. 22 kr. för timme. Rikshemvärnschefen föreslår därför att hemvärnsin-

struktörernas ersättning helt regleras enligt dessa normer. Centralförbundet

för befälsutbildning framhåller att arvode bör utgå även till förbundets

ungdomsledare och anser i likhet med Svenska röda korset och Riksförbun­

det Sveriges lottakårer att de funktionärsarvoden som tidigare har föresla­

gits för dessa organisationer skall höjas till paritet med vad som nu föreslås

beträffande hemvärnet.

Värnpliktskommitténs uppfattning om förmåner till drift-

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

62

institutet att försök pågår beträffande samordning av stabs- och förvalt­

ningstjänsten vid försvarsområdesstab och regementsstab. Beslut i denna

fråga anses därför böra anstå till dess erfarenhet vunnits från försöken.

Institutet kan däremot tänka sig att några av de officerare som kommen­

deras till hemvärnets stridsskola byts ut mot arvodestjänster för truppför­

valtare, vilket skulle förbättra utbildningsläget vid berörda truppförband.

Chefen för armén anmäler behov av en ny tjänst för officer i arvodestjänst

vid arméstaben med anledning av de ytterligare uppgifter som kommitténs

förslag innebär och får härvid stöd av överbefälhavaren. Denne säger sig

även ha för avsikt att beakta behovet av organisationsförstärkningar vid

militär- och försvarsområdesstaberna vid pågående och kommande översy­

ner av organisationen.

Försvarets civilförvaltning förutsätter att kostnaderna för personalför­

stärkningar åtminstone till viss del skall rymmas inom de medel som kom­

mittén har beräknat för hemvärnets verksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Ekonomiska konsekvenser av värnpliktskommitténs förslag m. m.

Chefen för armén anser att kostnaderna för att genomföra kommitténs

förslag blir högre än kommittén har beräknat och pekar även på förekoms­

ten av s. k. dolda kostnader. Dessa senare beräknas av försvarets rationalise­

ringsinstitut uppgå till minst 6,5 milj. kr. för år när förslaget är helt genom­

fört. Chefen för armén anser att dessa dolda kostnader kan rymmas in­

om arméns ordinarie medelsram. De särskilda merkostnaderna för hem­

värnet anser han dock böra falla utanför arméns delram, medan överbefäl­

havaren anser att medel bör tillföras utanför det militära försvarets ram.

Den föreslagna övergångstiden om något eller några år bedöms av remiss­

instanserna i stort vara lämplig. Försvarets rationaliseringsinstitut vill dock

förorda en övergångstid av fem år. Överbefälhavaren anser att föreslagna

förmåner skall utgå i full utsträckning redan under första året medan ut­

bildningssystemet bör genomföras under en treårig uppbyggnadsperiod.

Enligt överbefälhavarens mening bör därför hemvärnets anslag för budget­

året 1970/71 tillföras 5,5 milj. kr., för budgetåret 1971/72 6 570 000 kr. och

för budgetåret 1972/73 7 780 000 kr.

Departementschefen

Hemvärnet som indelas i allmänt hemvärn och driftvärn är en del av ar­

mén och leds under chefen för armén av rikshemvärnschefen med hem-

värnsstaben. På regional nivå leds det allmänna hemvärnet av militärbefäl­

havare och försvarsområdesbefälhavare och är organiserat i hemvärnskret-

sar och hemvärnsområden. Driftvärn finns inrättat vid vissa verk och

större företag varvid organisation och befälslinjer i regel ansluter sig

till verkets eller företagets ordinarie organisation. Vid beredskap och krig

64

I likhet med värnpliktskommittén anser jag att hemvärnets nuvarande

organisation och lydnadsförhållanden i stort är lämpliga. Jag är därför inte

f. n. beredd att tillstyrka den översyn av hemvärnets ställning inom krigs­

makten som har föreslagits av några remissinstanser. Liksom rikshemvärns-

chefen anser jag vidare att någon allmän översyn av indelningen i hem-

värnsområden och hemvärnskretsar inte är nödvändig. Jag utgår då från

att man vid den fortlöpande översyn som sker beaktar även de faktorer

som kommittén anser motivera en sådan översyn. Jag delar däremot kom­

mitténs uppfattning att Kungl. Maj :t bör ha möjlighet att ålägga statlig

myndighet att organisera driflvärn om detta anses värdefullt från total­

försvarssynpunkt.

Jag vill framhålla betydelsen av att den frivilliga rekryteringen till hem­

värnet förbättras och anser att värnpliktskommitténs förslag i detta av­

seende i huvudsak bör genomföras. De föreslagna generella rekryterings-

stimulerande åtgärderna — ökad upplysning in. m. — bör som kommit­

tén framhåller genomföras i samarbete med övriga frivilliga försvars­

organisationer. Den förbättrade information inför utträdet ur värnplikts-

åldern som kommittén föreslår, måste enligt min mening avse samtliga

totalförsvarsorganisationer. Hemvärnet bör med hänsyn till dessa orga­

nisationers behov av personal inte ges något företräde härvidlag. Jag kan

dock tillstyrka värnpliktskommitténs förslag att hemvärnet bör ges till­

fälle att rekrytera bland värnpliktiga som kan ställas till civila totalför­

svarsorganisationers förfogande innan krigsplacering hos dessa sker. I detta

fall berörs nämligen personal som tillhör krigsmakten och hemvärnet

bör därför ges företräde framför de civila organisationerna. Rekryteringen

får dock från hemvärnets sida inte bedrivas på sådant sätt att de civila or­

ganisationernas rekrytering av personal med speciella kvalifikationer, t. ex.

för civilförsvarets undsättningskårer, försvåras. De värnpliktiga som efter

frivilligt åtagande krigsplaceras i hemvärnet och deltar i hemvärnets ut­

bildning bör i enlighet med kommitténs förslag inte kallas in till eventuellt

återstående fredstjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att alla som har intresse och

tillräckliga kvalifikationer för hemvärnets verksamhet bör ha möjlighet att

ansluta sig till hemvärnet. Någon begränsning i hemvärnets personalstyrka

bör därför i fortsättningen inte finnas. Den nuvarande högsta tillåtna per­

sonalstyrkan om 100 000 man bör ses som en rekommendation om det

antal frivilliga hemvärnsmän som i krig kan disponeras i hemvärnsför-

banden.

Jag kan inte tillstyrka värnpliktskommitténs förslag att inrätta speciella

tjänster för rekryteringskonsulenter. I stället bör medel ställas till riks-

hemvärnschefens förfogande för att i samverkan med övriga frivilliga för­

svarsorganisationer användas för rekryteringsstimulerande åtgärder.

Värnpliktskommittén och remissinstanserna understryker vikten av att

Kungl. Mai:ts proposition nr 18 år 1970

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år 1970

organisation och biträder mot den bakgrunden i stort kommitténs syn­

punkter beträffande hemvärnets förmånssystem.

Till hemvärnsman i det allmänna hemvärnet bör under föreskriven

tjänstgöring, som omfattar minst sex timmar för dag, utgå traktamente med

tolv kr. för dag. Övrig tjänstgöring bör omfatta minst två dagar om sex

timmars tjänstgöring varje dag för att rätt till traktamente skall uppstå.

I likhet med värnpliktskommittén anser jag att de förmåner som utgår vid

hemvärnsmans deltagande i efterspanings-, bevaknings- och handräcknings-

tjänst i fortsättningen bör utgå oförändrade. Jag delar även kommitténs

uppfattning om tjänstgöringspremie till hemvärnsmän i det allmänna hem­

värnet. Premie bör sålunda utgå med 50 kr. till hemvärnsman som under

året har fullgjort den föreskrivna utbildningen om 20 timmar. För hem-

värnsbefäl som utöver dessa 20 timmar har fullgjort även särskild befäls-

utbildning bör tjänstgöringspremien utgöra 85 kr. Jag biträder också kom­

mitténs förslag beträffande utbildningspremier. Till hemvärnsmän i det

allmänna hemvärnet bör premie alltså utgå efter genomgångna kurser av

de slag kommittén anger. Utbildningspremie bör utgå med 300 ler. vid en

kurslängd av 40 timmar och 600 kr. vid en kurslängd av 80 timmar. Efter

samråd med chefen för finansdepartementet finner jag, i likhet med kom­

mittén att såväl tjänstgöringspremier som utbildningspremier bör vara

undantagna från beskattning.

Jag tillstyrker kommitténs förslag att hemvärnsmän i det allmänna hem­

värnet vid deltagande i utbildning som omfattar minst fem dagar i följd

skall ha rätt till samma familj ebidragsförmåner som de värnpliktiga och

att de vid all tjänstgöring skall omfattas av den grupplivförsäkring som gäl­

ler för värnpliktiga m. fl. Avlider hemvärnsman under tjänstgöring bör

hans efterlevande även ha rätt till den begravningshjälp som enligt värn-

pliktsavlöningskungörelsen kan utgå till efterlevande till värnpliktiga. Lik­

som kommittén anser jag vidare att reseförmåner för hemvärnmän i prin­

cip bör utgå enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet.

Jag delar värnpliktskommitténs uppfattning att speciella förmåner inte

bör utgå till driftvärnets personal eftersom denna personal i princip full­

gör sin tjänstgöring under arbetstid. Däremot bör som kommittén föreslår

traktamentsförmåner motsvarande dem som gäller för personal i det all­

männa hemvärnet i princip utgå när tjänstgöringen fullgörs på fritid. Till

driftvärnspersonal som genomgår introduktionskurs för befäl och instruk­

törskurs bör dessutom utbildningspremie kunna utgå.

Vissa remissinstanser har ifrågasatt om kostnaderna för driftvärnet även

i fortsättningen bör bestridas av respektive verk eller företag. Jag kan inte

finna annat än att den kostnadsfördelning som f. n. gäller och som i stort

innebär att medel under hemvärnets riksstatsanslag utnyttjas för att be­

strida kostnader för förplägnad, inkvartering och resor för driftvärnets per­

sonal bör gälla även i fortsättningen. Kostnaderna för utbildningspremier

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

ligt min mening bör medel beräknas för två nya arvodestjänster för pen­

sionerad officer vid hemvärnsstaben och för ytterligare en arvodestjänst

för pensionerad officer vid hemvärnets stridsskola. Jag kan inte tillstyrka

några nya tjänster vid arméstaben eller försvarsområdesstaberna. Det ökade

behovet av liemvärnsinstruktörer bör tills vidare tillgodoses med frivilligt

tjänstgörande personal, varvid dock chefen för armén bör kunna medge

sådan anställning under längre tid än vad som f. n. är fallet. De möjligheter

som en samordning mellan försvarsområde och förband ger bör också upp­

märksammas.

De åtgärder som jag i det föregående har redogjort för bör genomföras

successivt med början den 1 juli 1970. För utbildningssystemet och den in­

tensifierade rekryteringen bör gälla en uppbyggnadsperiod om två år. De

föreslagna förmånsförbättringarna bör från början tillämpas utan inskränk­

ningar.

Med anledning av vad jag tidigare har förordat bör under hemvärnets an­

slag till förvaltningskostnader och övningar för budgetåret 1970/71 beräk­

nas ytterligare 5,63 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Hemvärnet: Förvaltningskostnader

Höjda arvoden................................................................. + 345 000

Nya arvoden.................................................................... + 345 000

Nya tjänster..................................................................... +

75 000

Medel för rekryteringsstimulerande åtgärder................

-j-

125 000

Kollektiv olycksfallsförsäkring....................................... +

150 000 +1 040 000

Hemvärnet: Övningar

Ökad utbildning.............................................................. + 890 000

Traktamenten.................................................................. + 925 000

Resor................................................................................. + 275 000

Familjebidrag................................................................... +

50 000

Utbildningspremier.......................................................... + 200 000

Tjänstgöringsp remier...................................................... +2 250 000

+4 590 000

+5 630 000

De föreslagna anslagsökningarna bör ske inom utgiftsramen för de mili­

tära försvaret.

Vilken effekt de av mig förordade åtgärderna för att förbättra rekryte­

ringen till hemvärnet kan få är ännu osäkert. Med hänsyn härtill är jag

inte f. n. beredd att uttala mig om hemvärnets medelsbehov när de före­

slagna åtgärderna helt har genomförts.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t före­

slår riksdagen att

godkänna de riktlinjer som jag har angett för ökat stat­

ligt stöd till hemvärnet, m. in.

70

1969/70

Beräknad ändring 1970/71

Chefen för Dep.chefen

armén

Personal

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 år 1970

Militär personal

.........................................

Civil personal...........................................

11

14

25

m^m,

+ 3

+ ³

Anslag

Avlöningsförmåner m. in .........................

786 800

+

89 200

+

135 000

Arvoden och särskilda ersättningar. . . .

1 121 200

+

800

+

690 000

Sjukvård

in.

in

...........................................

Reseersättningar

........................................

83 000

309 000

—

1 000

—

1 000

Expenser

....................................................

Därav

a) representation

........................................

611 000

1 000

+

60 000

+

335 000

b)

press- och upplysningsverksamhet

^c) kollektiv olycksfallsförsäkring

...............

5 000

^~r

24 000

⁺ 24 000

⁺ 150 000

Till Kungl. Maj:ts disposition

...............

104 000

104 000

—

104 000

3 015 000

+ 45 000

+ 1 055 000

Chefen för armén

1. Löne- och prisomräkning m. m. 106 000 kr.

2. För ökad press- och upplysningsverksamhet m. in. och ökat bidrag till

anskaffning av vissa lokaler behövs 43 000 kr.

3. Avgår medel till Kungl. Maj:ts disposition 104 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till samman­

ställningen beräknar jag anslaget till 3 920 000 kr. Därvid har jag beaktat

att 150 000 kr. har beräknats under anslaget Armén: Förband med sär­

skild budget för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken

med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag har redo­

visat under Ramberäkningar m. m. i prop. 1970: 1 (bil. 6).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Hemvärnet: Förvaltningskostnader för budgetåret

1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 3 920 000 kr.

B 31. Hemvärnet: övningar

1968/69 Utgift ........... 4 994 7801 Reservation ........... 433195

1969/70 Anslag........... 4 710 000

1970/71 Förslag ___ 9 000 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

71

Från anslaget bestrids utgifter som är direkt hänförliga till utbildning

och till andra övningar inom hemvärnet än sådana som anordnas av mili­

tärbefälhavare eller högre myndighet.

Försvarets materielverk

Anslaget bör på grund av den ökade verksamheten inom hemvärnet föras

upp med 5 425 000 (+ 715 000) kr.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående beräknar jag an­

slaget till 9 milj. kr. Därvid har jag beaktat att 350 000 kr. har beräknats

under anslaget Armén: Förband med särskild budget för att täcka me­

delsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering och

resursbudgetering m. in. som jag har redovisat under Ramberäkningar

m. m. i prop. 1970: 1 (bil. 6).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Hemvärnet: Övningar för budgetåret 1970/71 an­

visa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 18 nr 1970

B 32. Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m.

1968/69 Utgift ........... 2 000 000 Reservation ........... —

1969/70 Anslag ___ 2 000 000

1970/71 Förslag .... 2 400 000

Från anslaget betalas anskaffning, vård (inklusive tvätt) och transporter

av intendenturmateriel för hemvärnet samt anskaffning av identitetsbrickor

för hemvärnsmän. Från anslaget utgår enligt Kungl. Maj :ts bestämmande

årligen visst bidrag till hemvärnsfonden för underhåll m. m. av hemvärnets

stridsskola.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 2 400 000 (+ 400 000) kr. Ökningen avses i

sin helhet för anskaffning av regnkappor och beräknas räcka till omkring

20 000 plagg.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare beräknar jag anslaget till

2,4 milj. kr. Därvid har jag beaktat att 20 000 kr. har beräknats under

anslaget Armén: Förband med särskild budget för att täcka medelsbehovet

för den utökning av försöken med verksamhetsplanering och resursbud­

getering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar m. m. i prop.

1970: 1 (bil. 6).

72

Kungl. Maj.ts proposition nr IS år 1970

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m. för budget­

året 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.

B 33. Hemvärnet: Tygmateriel m. m.

1968/69 Utgift ........... 7 456 523 Reservation ........... 276 676

1969/70 Anslag ........... 7 060 000

1970/71 Förslag......... .. 6 800 000

Från anslaget betalas underhåll av tygmateriel m. m. samt anskaffning

av ammunition som förbrukas vid övningar.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 7 320 000 (+ 260 000) kr. Härav behövs 1

milj. kr. för underhåll av vapen in. m. och 6 320 000 kr. för ammunition.

Ökningen avser prisomräkning.

Departementschefen

Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare beräknar jag anslaget till

6,8 milj. kr. Därvid har jag beaktat att 540 000 kr. har beräknats un­

der anslaget Armén: Förband med särskild budget för att täcka medels­

behovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering och re-

sursbudgetering in. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar in. m.

i prop. 1970: 1 (bil. 6).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föréslår riksdagen

att till Hemvärnet: Tygmateriel m. in. för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 6 800 000 kr.

C. Marinen

C 26. Bidrag till sjövärnskåren

1968/69 Utgift ........... 664 270 Reservation ................ 15 005

1969/70 Anslag ___ 665 000

1970/71 Förslag .... 725 000

Från anslaget utgår bidrag till sjövärnskåren.

På grundval av tidigare gällande förhållanden har chefen för marinen

föreslagit att anslaget förs upp med 700 000 (+ 35 000) kr. Med anled­

ning av värnpliktskommitténs förslag har överbefälhavaren sedermera för­

ordat att anslaget förs upp med 705 000 (+ 40 000) kr. i prisläge maj 1968.

Detta belopp motsvarar efter omräkning till prisläge maj 1969 725 000 kr.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Med hänsyn till vad jag har förordat i det föregående bör anslaget föras

upp med 3 820 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lottaorganisationen för budgetåret 1970/71 anvisa

ett reservationsanslag av 3 820 000 kr.

K 3. Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig

1968/69 Utgift ........... 354 000 Reservation .................... 19 056

1969/70 Anslag .... 366 000

1970/71 Förslag ___ 780 000

Från anslaget utgår bidrag till Svenska röda korset.

På grundval av tidigare gällande förhållanden har försvarets civilförvalt­

ning föreslagit att anslaget förs upp med 414 500 ( + 48 500) kr. Med

anledning av värnpliktskommitténs förslag har överbefälhavaren sedermera

förordat att anslaget förs upp med 740 000 ( + 374 000) kr. i prisläge maj

1968. Detta belopp motsvarar efter omräkning till prisläge maj 1969 760 000

kr.

Med hänsyn till vad jag har förordat i det föregående bör anslaget föras

upp med 780 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 780 000 kr.

K 4. Frivilliga djursjukvården i krig

1968/69 Utgift ........... 49 836 Reservation ..................... 3 893

1969/70 Anslag ___ 55 000

1970/71 Förslag .... 109 000

Från anslaget utgår bidrag till Svenska blå stjärnan.

På grundval av tidigare gällande förhållanden har försvarets civilförvalt­

ning föreslagit att anslaget förs upp med 59 500 (+4500) kr. Med an­

ledning av värnpliktskommitténs förslag har överbefälhavaren sedermera

förordat att anslaget förs upp med 100 000 (+ 45 000) kr. i prisläge maj

1968. Detta belopp motsvarar omräknat till prisläge maj 1969 103 000 kr.

Med hänsyn till vad jag har förordat i det föregående bör anslaget föras

upp med 109 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Frivilliga djursjukvården i krig för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 109 000 kr.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 18 år 1970

Innehållsf örteckning

Inledning.................................................................... 2

Frivilligorganisationerna.................................................. 3

Nuvarande ordning och värnpliktskommitténs förslag............................ 3

Remissyttranden................................................................................................... 22

Överbefälhavarens förslag till genomförande................................................... 31

Departementschefen............................................................................................. 31

Hemvärnet...... .......................... 37

Nuvarande ordning och värnpliktskommitténs förslag............................. 37

Remissyttranden................................................................................................... 54

Departementschefen............................................................................................. 62

Anslagsfrågor............................................................................................................. 69

Hemvärnet: Förvaltningskostnader.................................................................. 69

Hemvärnet: Övningar.......................................................................................... 70

Hemvärnet: Intendenturmateriel in. m.............................................................. 71

Hemvärnet: Tygmateriel m. m............................................................................ 72

Ridrag till sjövärnskåren...................................................................................... 72

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.......................................................... 73

Lottaorganisationen.............................................................................................. 73

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig..................................................................... 74

Frivilliga djursjukvården i krig.......................................................................... 74

ESSELTE TRYCK. STHLM 70

014027