2

Kungl. Maj.ts proposition nr 88 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 april

1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng,

A^ndersson, L^ange, A^spling, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^eijer,

O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga le­

damöter fråga om högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland och an­

för.

1. Inledning

Med anledning av riksdagens beslut år 1965 angående utbyggnaden av univer­

sitet och högskolor m. m. (prop. 141, SU 173, rskr 411) uppdrog Kungl. Maj:t

den 29 juni 1966 åt fakultetsberedningen för de tekniska vetenskaperna inom uni-

versitetskanslersämbetet jämte dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare

Emil Näsström och ledamoten av samma kammare Gunvor Stenberg samt ledamö­

terna av riksdagens andra kammare Elias Jönsson i Ingemarsgården, Harald Lars­

son i Hedenäset och Ingvar Svanberg att kontinuerligt följa frågan om högre tek­

nisk utbildning i Norrland och när så befanns möjligt framlägga förslag rörande

fortsatt utbyggnad av nämnda utbildning. Kungl. Maj:t uppdrog tillika åt ordfö­

randen i nämnda fakultetsberedning att såsom ordförande leda ifrågavarande ar­

bete. Beredningens ordförande var till den 31 augusti 1967 teknologie doktorn

Hjalmar Olson och därefter numera generaldirektören Lennart Holm. Ledamoten

Harald Larsson avled den 13 augusti 1966. Till dennes efterträdare utsåg Kungl.

Maj:t ledamoten av riksdagens andra kammare Arne Lindberg från den 1 januari

1967. De sålunda utsedda har sedermera antagit namnet norrlandsberedningen.

Med anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda uppdrag har norrlandsbered-

ningen den 16 december 1969 lagt fram betänkandet Högre teknisk utbildning i

Norrland I (Stencil U 1969: 11).

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av statskontoret, universi-

tetskanslersämbetet, som överlämnat yttranden från vederbörande universitets- och

högskolemyndigheter, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrel­

sen, statistiska centralbyrån, statens medicinska forskningsråd, statens naturveten­

skapliga forskningsråd, statens råd för samhällsforskning, styrelsen för teknisk ut­

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

3

veckling, byggnadsstyrelsen, samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogram-

kommittéerna för universitet och högskolor (LUP-nämnden), som överlämnat ytt­

rande från LUP-kommittén för Umeå, statens planverk, försvarets forskningsan­

stalt, domänverket, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, statens institut för hantverk och industri, statens prov-

ningsanstalt, länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr­

bottens län, vilka överlämnat yttranden från bl. a. nio städer och ett antal industri­

företag, 1968 års lokaliseringsutredning, 1968 års utbildningsutredning (U 68), de­

legationen för lokalisering av statlig verksamhet, expertgruppen för regional ut­

redningsverksamhet (ERU), utredning rörande samordning av viss statlig forsk­

ningsverksamhet, kommerskollegium, som överlämnat yttranden från sju handels-

kamrar, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svensk industriförening, Sveriges hant­

verks- och industriorganisation, Sveriges allmänna exportförening, Norrlandsfon­

den, Norrlandsförbundet, Samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen,

Statsföretag aktiebolag, Svenska industrietableringsaktiebolaget, Svenska utveck-

lingsaktiebolaget, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens läns

landstings förvaltningsutskott, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges indu­

striförbund, vilka båda sistnämnda avgett ett gemensamt yttrande samt överläm­

nat yttrande från Sveriges kemiska industrikontor, Landsorganisationen i Sverige

(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers central­

organisation (SACO), Svenska teknologföreningen, Sveriges förenade studentkårer

(SFS), Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Riksförbundet

Landsbygdens folk, Folkpartiets ungdomsförbund, Moderata ungdomsförbundet,

Sveriges socialdemokratiska studentförbund samt företagareföreningarna i Väster­

norrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I ärendet har vidare kommit in skrivelser från Svenska väg- och vattenbyggar­

nas riksförbund, Sundsvalls och Umeå städer samt Umeå studentkår.

Beträffande åtskilliga av de förslag som förts fram av norrlandsberedningen och

remissinstanserna fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens och samman­

hangets skull redovisas emellertid även vissa av dessa förslag.

2. Norrlandsberedningen

I det följande redovisar jag kortfattat norrlandsberedningens förslag. I fråga om

närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet Högre teknisk

utbildning i Norrland I.

2.1 Vissa fakta om Norrland

Norrlandsberedningen lämnar inledningsvis vissa bakgrundsfakta rörande förhål­

landena i Norrland.

Befolkningsutvecklingen i de fyra nordligaste länen har varit

ojämn under de senaste decennierna. Befolkningen i dessa län ökade under perio­

1

*

4

den 1950—1960 från 901 900 till 926 000 invånare för att därefter minska till

899 400 invånare år 1968. Inlandsregionerna och kustregioner som saknar större

centralort har drabbats hårdast av befolkningsminskningen medan kuststädernas

befolkning har ökat något. Denna utveckling väntas fortsätta under 1970-talet.

Befolkningstalen år 1968 i de fyra länen samt länsstyrelsernas befolkningsprognoser

fram till år 1980 framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

Län

Befolknings-

Beräknad föränd- Befolknings­

tal är 1968

ring fram till tal år 1980

år 1980

Västernorrland .............................. 276 500

— 1 800

274 700

Jämtland ........................................ 128 032

-15 582

112450

Västerbotten .................................. 234 820

+14 280

249 100

Norrbotten...................................... 260 088

-66 588

193 500

899 440

-79 690

819 750

Västerbottens och Norrbottens län har fortfarande en positiv åldersstruktur

inom befolkningen medan Västemorrlands och Jämtlands län har större andelar

i åldrarna över 50 år än riket som helhet.

Sysselsättningsutvecklingen inom den aktuella regionen har inne­

burit en kraftig nedgång i basnäringarna jord- och skogsbruk samt massa- och

trävaruindustri, vilket bidragit till att den yrkesverksamma befolkningen under

första hälften av 1960-talet minskat från 367 500 till sammanlagt 353 750. Denna

utveckling bedöms av länsstyrelserna i de berörda länen fortsätta under 1970-ta-

let om än i något lugnare takt än under 1960-talet. Sysselsättningen inom industrin

beräknas ligga på ungefär nuvarande nivå fram till år 1980 inom de aktuella länen

med undantag för Västerbottens län, där en kraftig expansion av denna närings­

gren förutses.

Den gymnasiala utbildningen har byggts ut kraftigt i de fyra

nordligaste länen under 1960-talet, vilket medfört att 31,2 procent av regionens

16-åringar påbörjade gymnasieutbildning år 1968 medan motsvarande andel för

hela riket var 30,4 procent. Detta år uppgick antalet studerande i årskurs 1 i

gymnasiet till sammanlagt 4 540 i de fyra länen med fördelningen Västernorrland

1 322, Jämtland 597, Västerbotten 1 167 och Norrbotten 1 454 studerande. Inom

dessa län väljer vidare de studerande naturvetenskaplig och teknisk linje i gymna­

siet i något större utsträckning än i riket som helhet.

Vuxenutbildningen har byggts ut kraftigt i Norrland och finns f. n.

i 18 av de 19 gymnasieregionerna. Intresset för vuxenutbildning är särskilt stort

i Norrbottens län. Samma förhållande gäller i fråga om den decentralise­

rade universitetsutbildningen där de fyra nordligaste länen svarar

för 21,3 procent av det sammanlagda antalet studerande i landet inom denna ut­

bildningsverksamhet.

Rekryteringen till befintlig högre teknisk utbildning

av studerande från Norrland har ökat under 1960-talet. I början av decenniet var

5

den relativt sett mindre än i hela riket medan den f. n. är något större. Skillnad

föreligger emellertid mellan länen genom att de sydligare länen har en större över­

gång till högre teknisk utbildning än Västerbotten och Norrbotten. Tillkomsten av

Umeå universitet har i detta avseende påverkat utbildningsvalet endast inom Umeå

storregion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

2.2 Mål för högre teknisk utbildning i Norrland

Norrlandsberedningen har diskuterat alternativen koncentration eller utsprid­

ning av utbildning och forskning och konstaterar att utbildningen ur snävt

utbildningspolitisk synvinkel bör koncentreras men att vidare samhällsekonomiska,

sociala och utbildningspolitiska aspekter talar för en viss utspridning av utbild­

ningen. Beredningen finner det önskvärt, att man syftar till mera allsidig regional

tillgång på högre utbildning för att dels utbildningsresurserna skall kunna samut­

nyttjas, dels de studerande skall få ökade valmöjligheter. Såväl de studerandes ef­

terfrågan på högre teknisk utbildning som samhällets behov av kvalificerade tek­

niker talar för en fortsatt utbyggnad av den högre tekniska utbildningen. Bered­

ningen föreslår att denna utbyggnad sker på ett antal orter i Norrland för att den

skall stimulera den industriella miljön och bidra till att den norrländska samhälls­

utvecklingen skall kunna hålla jämna steg med utvecklingen i övriga delar av lan­

det. Beredningen stryker samtidigt under vikten av att lokaliseringen av den högre

tekniska utbildningen sker med beaktande av dels önskemål om näringslivsut-

vecklingen i de aktuella regionerna, dels möjligheterna att samordna resurserna

för nämnda utbildning med andra utbildningsresurser såsom lokaler, laboratorier

och personal.

Vad beträffar forskningen finner beredningen starka skäl tala för att

denna bör koncentreras till ett fåtal orter. Sådana skäl är de högre kostnaderna

för lokaler och utrustning för avancerad forskning, den fortgående specialiseringen

och behovet av samverkan mellan skilda vetenskapsgrenar. Beredningen redovisar

också de mindre önskvärda effekter som en stark koncentration av forskningen

ger upphov till. Sålunda dras exempelvis den forskningsberoende delen av nä­

ringslivet till de större universitets- och högskoleregionerna, vilket skapar stora

ekonomiska och sociala skillnader mellan landets olika delar. Beredningen ifråga­

sätter därför om inte viss forskning ur allmän samhällsekonomisk synvinkel bor­

de spridas ut, dock i mindre omfattning än utbildningen. Spridningen av forsk­

ningsverksamheten bör enligt beredningen komma till stånd genom att forsknings-

stationer byggs upp i olika regioner med en inriktning som stämmer överens med

regionens industriella struktur och förutsättningar.

Beredningen sammanfattar målet för utformningen av högre teknisk utbild­

ning i de fyra nordligaste länen på följande sätt.

Den skall

— bidra till norrlandslänens näringslivsutveckling, varav följer att den inte kan

byggas upp i en enda enhet,

— vara i samklang med tillgängliga resurser och önskad utveckling av lokalise-

ringsregionen,

— tillgodose önskan om direkt utbildning till civilingenjör och yrkesverksamma

teknikers behov av fort- och vidareutbildning,

— så långt möjligt tillgodose de studerandes önskan att inte byta studieort,

— inledas med sådana grundläggande studier att de studerande utan studieför­

sening kan välja avslutande studieinriktning vid varje annan teknisk fakultet,

— samverka med övrig högre utbildning, främst matematisk-naturvetenskaplig

och samhällsvetenskaplig men också på sikt med medicinsk.

Beredningen är övertygad om att en uppbyggnad av högre teknisk utbildning i

Norrland kommer att bidra till att utveckla näringslivet i olika avseenden. Bered­

ningen stryker under att detta inte är tillräckligt för att åstadkomma en tillfreds­

ställande samhällsutveckling i Norrland. Förutom samverkan med annan högre ut­

bildning och med forskningsstationer finns behov av utvecklingsindustrier med hög-

förädlad produktion och med såväl produktionsenheter som forsknings- och ut­

vecklingsenheter förlagda till Norrland.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

2.3 Modell för högre teknisk utbildning i Norrland

Norrlandsberedningen har utarbetat följande modell för den högre tekniska ut­

bildningen i Norrland.

Modellen utgår från att på sikt varje större region skall kunna få del av den

tekniska utbildningen. Modellen baseras på en centralort — C-ort — till vilken

knyts filialorter. Filialorterna delas upp i A-filialer och B-filialer — FA-ort respek­

tive FB-ort. Vid C-ort och FA-ort ges civilingenjörsutbildning t. o. m. tredje stu­

dieåret. Till FB-ort förläggs tills vidare enbart förstaårsutbildning, vilken för samt­

liga orter utformas som en för alla studieinriktningar inom den tekniska utbild­

ningen gemensam grundutbildning. Denna kommer också att kunna samordnas

med matematik- och fysikutbildningen inom matematisk-naturvetenskaplig fakul­

tet.

Vidare förutsätts att produktinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet skall

förläggas till ett antal orter — PFU-orter. C-ort och någon FA-ort bör samtidigt

bli PFU-orter. Ytterligare någon ort kan eventuellt komma ifråga härför. Till

dessa orter läggs utbildningen under det fjärde året och viss forskarutbildning.

Beredningen föreslår tills vidare två FA-orter, två FB-orter och tre PFU-orter.

C-orten skall svara för den nödvändiga samordningen av den tekniska utbild­

ningen. Till samordnande uppgifter hör bl. a. administration av utbildningen, kas­

satjänst, fastighetstjänst och personal tjänst innefattande exempelvis lärarrekryte-

ring.

Beredningen har som C-ort valt Umeå. Där finns redan administrativa resurser

för högre utbildning, erfarenhet av decentraliserad utbildning samt institutioner

vid matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig fakultet som kan ut­

göra bas för den med teknisk utbildning samordnade decentraliserade utbildning

beredningen rekommenderat.

Beredningen har övervägt att låta någon redan befintlig teknisk fakultet svara

för den nödvändiga samordningen men därvid funnit att uppbyggnaden av teknisk

utbildning inte kan baseras på endast en teknisk fakultet. Medverkan krävs från in­

stitutioner vid samtliga tekniska fakulteter. Samordningen bör därför ske lokalt i

2.5 Strukturmodell för högre teknisk utbildning i Norrland

Beredningen har skisserat följande strukturmodell för den högre tekniska utbild­

ningen i Norrland.

Utgångspunkterna har varit dels att samarbete över fakultetsgränserna skall eta­

bleras, dels att utbildningen skall vara fyraårig. För att tillmötesgå bl. a. de stude­

randes önskemål om ett sent linjeval har det första studieåret gjorts i stort sett ge­

mensamt innehållande förslagsvis tre ämnesblock. Under de följande åren sker en

successiv differentiering. Vid anpassning av modellen till beredningens lolcalise-

ringsförslag har alternativa lösningar skisserats. Det ena alternativet innebär att

första årets utbildning ges på C-orten, FA-orterna och FB-orterna. Det andra och

tredje årets utbildning ges på C-orten och FA-ortema och fjärde årets på PFU-or-

terna. Det andra alternativet innebär att de två första årens utbildning ges på C-

orten, FA-orterna och FB-ortema och de två sista årens utbildning på PFU-orterna.

Den sistnämnda lösningen medför att det tredje årets utbildning kommer att ges

på ett starkt begränsat antal orter eftersom PFU-enheter måste — för att undvika

dubblering av resurserna — inordnas i ett riksmönster och det därvid är sannolikt

att Norrland kommer att få endast ett fåtal av dessa enheter. Beredningen vill där­

för tills vidare arbeta med det första alternativet som huvudalternativ.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

2.6 Tidsplan m. m. för uppbyggnad av högre teknisk utbildning i Norrland

Norrlandsberedningen föreslår att högre teknisk utbildning i Norrland byggs upp

under den närmaste fyraårsperioden på de orter och i den omfattning som framgår

av följande sammanställning.

Ort

Läsår/antal nybörjarplatser

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

Umeå

50

50

50

50

Luleå

50

100

100

100

Sundsvall

50

50

50

FB-ort (ev. Östersund)

30

30

FB-ort (ev. Kiruna)

30

100

200

230

260

Beredningen har således föreslagit att uppbyggnaden av den högre tekniska ut­

bildningen i Umeå och Luleå skall inledas höstterminen 1970. Det första studie­

året föreslås få en inriktning som är identisk med utbildningen inom sektionen för

maskinteknik vid Chalmers tekniska högskola. Därefter bör enligt beredningen de

studerande vid universitetet i Umeå ges möjlighet till teknisk-ekonomisk, kemisk­

teknisk eller bioteknisk inriktning. Studierna i Luleå avses få maskinteknisk inrikt-

ring. Beredningen framhåller, att valet av Umeå och Luleå har skett mot bakgrund

av att på båda dessa orter finns de institutionella resurserna för en igångsättning.

Beredningen avser att senare lägga fram förslag till den detaljerade utformningen av

tredje och fjärde årets utbildning. Beredningen beräknar överslagsvis avlönings-,

drift- och hyreskostnaderna vid ett genomförande av förslaget till sammanlagt 15

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

utspridning av utbildningen bör eftersträvas, medan satsningen på den mera

resurskrävande forskningen bör ske relativt koncentrerat.

ERU konstaterar att andelen av befolkningen som utan alltför stora uppoff­

ringar kan följa utbildningen ökar genom en decentralisering av utbildningen sam­

tidigt som möjligheterna att uppnå stordriftsfördelar i utbildningen minskar. ERU

hade gärna sett att beredningen försökt redovisa dessa konfliktbetonade målsätt­

ningar i form av samhällsekonomiska kostnads- och intäktsposter för olika loka-

liseringsalternativ. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att beredningen inte på

ett tillfredsställande sätt analyserat den centrala frågan i förslaget nämligen sam­

manhanget mellan koncentration och spridning av utbildningsenheterna och de

regionalpolitiska och utbildningsmässiga konsekvenserna därav. SFS framhåller att

en förläggning av högre teknisk utbildning till Norrland måste göras mot bakgrund

av såväl lokaliseringspolitiska som utbildningspolitiska överväganden och under­

stryker betydelsen av att, när målkonflikter uppstår, de utbildningspolitiska målen

både på kortare och på längre sikt inte åsidosätts på grund av dagens lokaliserings­

politiska behov. Statskontoret framhåller däremot att utspridningens positiva effek­

ter från samhällsekonomisk synpunkt får vägas mot uppkommande utbildnings-

organisatoriska eller utbildningsekonomiska olägenheter, varvid de senare inte får

tillmätas avgörande betydelse vid en förläggning av högre teknisk utbildning till

skilda delar av Norrland.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att utspridning av den högre tek­

niska utbildningen från lokaliserings- och arbetsmarknadssynpunkt har

en positiv effekt genom att den bidrar till att skapa en stimulerande miljö för

näringslivet samtidigt som den norrländska ungdomen ges större möjligheter till

ett allsidigt utbildningsval på lokal nivå. Skolöverstyrelsen betonar att lokalisering

till en region av fullständig högre teknisk utbildning under vissa förhållanden bör

kunna ge stora externa effekter. Skolöverstyrelsen pekar, i likhet med statistiska

centralbyrån, på den oväntat stora dragningskraft som universitetsfilialerna visat

sig ha, vilket talar för att en ökad spridning av den högre utbildningen kan vara

lämplig från rekryteringssynpunkt.

1968 års lokaliseringsutredning delar beredningens uppfattning att vidare sam­

hällsekonomiska, sociala och utbildningspolitiska aspekter leder till slutsatsen att

fördelarna med en vidgad spridning av den högre tekniska utbildningen och forsk­

ningen överväger de utbildningsekonomiska fördelarna med en bibehållen koncen­

tration. Liknande synpunkter framförs bl.a. av länsstyrelserna i Västernorrlands

och Jämtlands län samt förvaltningsutskotten i Västernorrlands och Jämtlands län.

U 68 anser att ett allsidigt utbud av högre utbildning bör ges i Norrland genom att

den tekniska utbildningen kompletterar den utbildning som ges vid universitetet i

Umeå.

LO tillstyrker i princip beredningens förslag men förordar att decentraliseringen

av den högre tekniska utbildningen sker etappvis i avvaktan på vunna erfarenheter.

Även TCO och Svenska kommunförbundet accepterar utredningsförslaget i detta

12

förutsättning att utbildningen blir likvärdig med övrig högre teknisk utbildning,

att lokaliseringen inte medför väsentliga olägenheter för de studerande och att den

verkligen innebär fördelar för näringslivet inom regionen.

När det gäller den av norrlandsberedningen behandlade frågan om koncen­

tration eller utspridning av forskningen har de remissinstan­

ser som förordat en koncentration av den högre tekniska utbildningen i allmänhet

också betonat nödvändigheten av att koncentrera forskningsresurserna. Universitets-

kanslersämbetet framhåller emellertid att en spridning av den tillämpade forsk­

ningen och utvecklingsarbetet som beredningen föreslår visserligen medför större

investeringskostnader för samma forskningsresultat men sannolikt ger vinster på

andra områden genom kontakt med nya problem och incitament till industrilokali­

sering. Liknande synpunkter har framförts av LO. Statens naturvetenskapliga

forskningsråd anser att det från forskningens synpunkt är viktigare att befintliga

universitet och högskolor ges adekvata resurser än att en utbyggnad av motsvarande

forskning görs på andra orter. För speciella ändamål och för att utnyttja lokala

förutsättningar kan det emellertid enligt forskningsrådet vara motiverat att bygga

upp särskilda forskningsstationer. Riksrevisionsverket stryker under att de lokali-

seringspolitiska strävandena inte får leda till att forskningsresurserna splittras upp

på alltför små enheter eller att forskningsområden, där resurser redan finns på

annat håll i landet, dubbleras.

1969 års utredning om samordning av viss statlig forskningsverksamhet betonar

att om en målmedveten satsning på forskningsresurser sker med avsikten att dessa

skall vara anpassade både till utbildningens behov och till den önskade industri­

strukturen, denna satsning bör koncentreras till en ort. Rektorsämbetet vid univer­

sitetet i Lund stryker under att en splittring av forskningsresurserna skadar forsk­

ningens utveckling och hindrar dess möjligheter att hävda sig i den internationella

konkurrensen. Rektorsämbetet vid karolinska institutet anser också att den tekniska

forskningen bör vara koncentrerad till ett fåtal orter för att enheter skall skapas

av en storlek som möjliggör nödvändig forskningssamverkan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

3.2 Modell för högre teknisk utbildning i Norrland

Norrlandsberedningens förslag till utbildningsmodell bestående av C-, FA-, FB-

och PFU-orter kommenteras av ett stort antal remissinstanser. Många instanser ut­

talar stor tveksamhet om B-filialerna dels med hänsyn till att en uppbyggnad av

dessa filialer innebär en stor spridning av den högre utbildningen, dels mot bak­

grund av att frågor rörande lokalisering av sådan utbildning f. n. utreds av U 68.

Man ifrågasätter även B-filialemas lokaliseringspolitiska effekt på regionens nä­

ringsliv. Förslaget om uppbyggnad av PFU-enheter har fått ett positivt mottagande

av remissinstanserna.

Norrlandsberedningens modell för decentraliserad civilingenjörsutbildning i Norr­

land — med fördelningen på C-, FA- och F B-o r t e r — är enligt statskon-

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

i Umeå vill i denna fråga avvakta den av beredningen aviserade ytterligare utred­

ningen av övriga lokaliseringar. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm

avstyrker förslaget om B-filialerna.

När det gäller beredningens förslag till lokalisering av PFU-enheter i

Norrland anser riksrevisionsverket att det framlagda utredningsunderlaget är alltför

begränsat för ett slutligt ställningstagande men understryker vikten av att enheterna

lokaliseras och inriktas så att de verksamt bidrar till att utveckla regionens nä­

ringsliv. Statens planverk framhåller att av den föreslagna utbildningsorganisatio­

nen kommer dessa enheter att ha den största lokaliseringseffekten. Styrelsen för

teknisk utveckling redovisar, att den f. n. undersöker möjligheterna att i Norrland

bygga upp utvecklingscentra med uppgift att bistå mindre och medelstora företag

med hjälp för deras produktutveckling. Ett utvecklingscentrum kan bilda en lämp­

lig bas för PFU-enheter, men det torde enligt styrelsen dröja avsevärd tid innan

högre teknisk utbildning kan anordnas vid dessa centra. Ingenjörsvetenskapsakade-

mien och Svenska arbetsgivareföreningen/Sveriges Industriförbund anser att ut­

formningen och lokaliseringen av PFU-verksamheten bör utredas för hela landet

och ingå i ett riksmönster, innan inriktningen och förläggningen av de föreslagna

PFU-enheterna beslutas. Med anledning av förslaget om att den högre tekniska ut­

bildningen skall knytas till ett antal PFU-enheter understryker SFS behovet av

teknisk forskning och utvecklingsarbete, som inte är direkt produktionsinriktade

utan syftar till att skapa bättre förhållanden för de inom industrin sysselsatta.

Rektorsämbetet vid universitetet i Umeå anser konstruktionen med PFU-enheter

riktig och tilltalande men ifrågasätter livskraften och stimulansförmågan hos en

anläggning utan anknytning till utbildnings- och forskningsorganisationen i övrigt.

Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola upplever beredningens förslag om

PFU-enheter som progressivt och stimulerande men påpekar att relativt stora

investeringar fordras för att forskningsverksamheten skall få någorlunda bredd.

Interimsstyrelsen för den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsen­

heten i Linköping är övertygad om att PFU-enheterna kan initiera och utveckla

forsknings- och utvecklingsarbete inom industrier om de har goda kontakter med

forskningen inom angränsande områden, särskilt när det gäller tvärvetenskapliga

arbeten.

3.3 Lokalisering och inriktning av högre teknisk utbildning i Norrland

Statens planverk understryker rent allmänt betydelsen av att den högre tekniska

utbildningen i Norrland lokaliseras till orter där möjligheterna till en utbyggnad av

näringslivet är goda samtidigt som regioner med behov av lokaliseringsstöd bör

prioriteras.

I fråga om den allmänna inriktningen av högre teknisk utbildning i Norrland

framhåller matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå

att den måste inriktas mot breda sektorer inom norrländsk industri, där de små och

medelstora företagen svarar för de största behoven. Utbildningen måste dessutom

15

styras mot verksamhet som bedöms lämplig inom regionen i framtiden, dvs. tek­

niskt avancerad industri med hög förädlingsgrad och med låg transportkostnad.

Norrlandsberedningens förslag att högre teknisk utbildning skall byggas upp i

Umeå och att Umeå skall fungera som centralort för en decentraliserad teknisk

utbildning tillstyrks av flertalet remissinstanser. Som motiv för valet av Umeå an­

förs att en utbyggd administration redan finns vid universitetet och att där finns

goda möjligheter till ett för både utbildning och forskning fruktbärande samarbete

över fakultetsgränserna. Statskontoret, riksrevisionsverket, styrelsen för teknisk

utveckling, Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelsen i Västerbottens län,

Ingenjör svetenskap sakademien och SACO anser, att dessa förhållanden och nöd­

vändigheten av en koncentration av den högre tekniska utbildningen i Norrland

talar för att satsning på denna utbildning — i varje fall i ett inledande skede —

sker endast i Umeå. Tveksamhet inför förslaget om Umeå som C-ort uttalas av

bl. a. länsstyrelsen i Norrbottens län, handelskammaren i Sundsvall, tekniska fakul­

teten vid universitetet i Lund samt rektorsämbetena vid tekniska högskolan i Stock­

holm och vid Chalmers tekniska högskola.

U 68 finner det naturligt att också för teknisk utbildning utnyttja de resurser

som Umeå kan erbjuda men påpekar att universitetet befinner sig i mycket snabb

expansion. Framför allt när det gäller byggnader för högre utbildning ansträngs

Umeås kapacitet mycket hårt, vilket enligt utredningen måste beaktas i samband

med den aktuella utbyggnaden.

Svenska arbetsgivareföreningen/Sveriges industriförbund och rektorsämbetet vid

Chalmers tekniska högskola föreslår att endast första årskursen av högre teknisk

utbildning förläggs till Umeå. De senare årskurserna bör enligt de nyssnämnda

organisationerna förläggas till Luleå, medan rektorsämbetet föreslår en förläggning

till nuvarande tekniska högskolor.

Universitetskanslersämbetet tillstyrker beredningens förslag att 50 studerande

tas in i Umeå höstterminen 1970 på maskinteknisk utbildningslinje som avses få

organisationsteknisk-ekonomisk inriktning. Ämbetet betonar vidare nödvändigheten

av att de studerande ges möjlighet till val av andra specialiseringar och nämner i

första hand de av beredningen föreslagna kemisk-tekniska och biotekniska inrikt­

ningarna, varvid åtminstone två PFU-inriktade institutioner måste byggas upp i

Umeå. Statistiska centralbyrån framhåller i fråga om utbildningens in­

riktning att en maskinteknisk linje visat sig vara den inriktning som är mest

spridd över olika industribranscher, varför den synes vara oberoende av den fram­

tida industristrukturen i Norrland. Centralbyrån bedömer vidare, på grundval av

genomförda enkäter, att arbetsmarknadens efterfrågan av civilingenjörer från de

föreslagna teknisk-ekonomiska, kemisk-tekniska och biotekniska inriktningarna to­

talt sett kommer att öka. Statens planverk, som tillstyrker den föreslagna utbild­

ningen i Umeå, anser att utbildning med stort behov av tvärvetenskapliga kontak­

ter, t. ex. med medicinska ämnesområden, bör förläggas dit. För verkets del kom­

mer i detta sammanhang särskilt arkitekt- och samhällsplanerarutbildningen i åtan­

ke. Svenska utvecklingsalctiebolaget och TCO betonar önskvärdheten av att vid ut­

Kungl. Majtts proposition nr 88 år 1970

16

formningen av utbildningen i Umeå hänsyn tas till bl. a. det inom universitetskans-

lersämbetet framlagda förslaget om teknisk magisterutbildning (TEMA).

Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm framhåller att den högre

tekniska utbildningen i Norrland bör koncentreras på studieinriktningar som be­

döms särskilt viktiga för landsdelen och anser att de föreslagna inriktningarna samt

fysikalisk teknik, kemiteknik och bioteknik ligger i linje med dessa synpunkter.

Härigenom skulle utbildningen i Umeå få en intressant profil med begränsade in­

satser av nya resurser som, om formen visar sig gynnsam, kan vidareutvecklas till

t. ex. en fullständig civilingenjörsutbildning. Även rektorsämbetet vid Chalmers

tekniska högskola ser positivt på ifrågavarande studieinriktningar. Matematisk­

naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå föreslår att principbeslut

fattas om inrättande av dessa inriktningar vid universitetet. Medicinska fakulteten

vid universitetet i Umeå och rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm

anser att dessutom en medicinsk-teknisk studieinriktning bör komma till stånd

vid universitetet.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker även förslaget att fullständig högre

teknisk utbildning byggs upp i Luleå. Svenska arbetsgivareföreningen/Sve­

riges industriförbund anser att tyngdpunkterna i den eftergymnasiala utbildningen

i Norriand bör utgöras av universitetet i Umeå och den föreslagna tekniska utbild­

ningen i Luleå. Umeåregionen är redan till följd av universitetets tillkomst attrak­

tiv såväl för enskilda som för näringsliv och förvaltning. Skellefteåområdet har

genom lokaliseringspolitiska insatser fått betydande tillkott av arbetstillfällen, me­

dan luleåregionen fortfarande är ett från sysselsättningssynpunkt kritiskt område.

Organisationerna föreslår därför att huvuddelen av den högre tekniska utbildningen

och forskningen i Norrland förläggs till Luleå, en lokalisering som med all sanno­

likhet skulle lämna ett väsentligt bidrag till en förbättrad industriell miljö i hela

Norrbotten. Liknande synpunkter framförs av handelskammaren i Sundsvall och

reservanterna i riksrevisionsverket ledamöterna Bohman och Vinde. Statsföretag

AB, tekniska fakulteten vid universitetet i Lund och länsstyrelsen i Norrbottens

län föreslår att man skall ytterligare överväga om inte Luleå bör bli centralort

för den högre tekniska utbildningen i Norrland.

Lör att de lokaliseringspolitiska effekterna skall nås bör, enligt U 68, en del av

den föreslagna högre tekniska utbildningen förläggas till en ort norr om Umeå.

Därvid synes valet stå mellan Luleå och Skellefteå. Utredningen anser att för

Luleå talar det större avståndet till universitetsorten Umeå, att luleåregionen har

större folkmängd än skellefteåregionen och att i Luleå redan finns en forsknings-

station, medan en sådan i Skellefteå befinner sig på planeringsstadiet. Skellefteå

har däremot en mera mångsidig industri. Med de utgångspunkter som U 68 har i

sitt utredningsarbete i lokaliseringsfrågor saknas f. n. underlag för ett bestämt

förord för endera orten.

När det gäller den högre tekniska utbildningens inriktning i Lu­

leå har sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm fört fram

frågan om en flyttning av de gruvinriktade delarna av sektionens utbildning och

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

18

Svensk industriförening tillstyrker detta förslag och påpekar att ifrågavarande

region redan har en av de bästa immateriella förutsättningarna för industriell

verksamhet, nämligen en industritradition som spänner över flera generationer.

Statens provningsanstalt meddelar att den f. n. utreder förutsättningarna för att

inrätta en kvalitetskontrollstation i övre Norrland som, knuten till provnings-

anstalten, skall arbeta i nära kontakt med berörda industrier och industriorgani­

sationer. Enligt provningsanstalten talar flera skäl för att kvalitetskontrollstationen

lokaliseras till Skellefteå. Stationen kommer att utföra provningar och mätningar

samt få resurser för konsulentverksamhet inom området kontrollteknik. Stationen

planeras dessutom inrymma en experimentavdelning, där industrierna med egen

arbetskraft skall kunna bearbeta sina utvecklingsprojekt med hjälp av stationens

resurser. Provningsanstalten anser att det bör utredas vilka fördelar som skulle

vinnas genom att verksamheten vid stationen breddas så att den kunde med­

verka i grundläggande utbildning och forskarutbildning enligt beredningens förslag.

Verksamheten skulle därvid inriktas på områdena materialteknik samt mät- och

kontrollteknik vilka får allt större betydelse för all industriell verksamhet. Sveriges

hantverks- och industriorganisation hänvisar till pågående studier av möjligheterna

att göra Skellefteå till en s. k. industriell utvecklingsbas och till planerna att i ökad

grad förlägga utbildnings- och utvecklingsverksamhet till staden. Med hänsyn till

dels behovet av koncentration av den högre tekniska utbildningen, dels närheten

till Umeå avstyrker däremot statens institut för hantverk och industri den före­

slagna utbildningen i Skellefteå. Dock kan enligt institutet speciella forsknings­

projekt och examensarbeten utföras inom denna region.

Statens råd för samhällsforskning understryker att, ifall principbeslut skulle fattas

om förläggning av en PFU-enhet till Skellefteå, stora ansträngningar måste göras

för att planera och bygga upp enheten i sådan tid att den kan infogas i utbild­

ningssystemet redan under första utbildningsomgångens fjärde år. Liknande syn­

punkter framförs av Västerbottens företagareförening, som dessutom anser att

enheten bör inriktas mot det elektro-mekaniska hållet. Samma inriktning föreslår

Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott som finner, att en sådan enhet

skulle ha stor betydelse för den tillverkningsindustri som är utmärkande för

skellefteåområdet. Länsstyrelsen i Västerbottens län betonar att industrin i skel-

lefteåregionen är rikt differentierad och innehåller flera enheter där statligt stöd

till ytterligare teknisk utveckling kan ge rik avkastning. Skellefteå stad framför

liknande synpunkter och föreslår vidare att PFU-enheten i staden skall speciali­

seras inom områdena maskinteknik, gruv- och geoteknik, kemi-metallurgi och elek­

tronik. Staden föreslår dessutom, i likhet med Västerbottens företagareförening,

Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott och Folkpartiets ungdomsförbund,

att den högre tekniska utbildningen i Skellefteå skall omfatta samtliga fyra års­

kurser.

Norrlandsberedningen föreslår vidare att treårig högre teknisk utbildning skall

inledas i Sundsvall läsåret 1971/72. Bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, skol­

överstyrelsen, delegationen för lokalisering av statlig verksamhet, TCO, Folkpar­

tiets ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska studentförbund, länsstyrelsen i

Kungl. Maj ds proposition nr 88 år 1970

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

är det allt överskuggande problemet vid uppbyggnaden av en ny högskola. Rekry­

teringsunderlaget i Sverige är litet framför allt i de tillämpade ämnena där skill­

naden mellan den marknadsmässiga lönen och lärarlönen är särskilt stor, varför

stora ansträngningar måste göras för att den vetenskapliga miljön vid utbild­

ningsenheten skall bli så attraktiv som möjligt.

Norrlandsberedningen föreslår att lokalfrågorna för den högre tekniska

utbildningen i Norrland skall lösas genom förhyrningar. Byggnadsstyrelsen delar

inte beredningens uppfattning att lokaler utan vidare bör hyras för denna verk­

samhet om detta på grund av lokalernas karaktär är möjligt. Det bör i stället

ankomma på styrelsen att, sedan lokalbehovsberäkningar gjorts av eller i sam­

verkan med vederbörande LUP-kommitté, lämna förslag till hur lokalfrågorna bör

lösas och uppskatta kostnaderna för lokaler och inredning. I Umeå förefaller det

naturligt att tillgodose dessa behov på eller i anslutning till universitetsområdet.

På orter med redan etablerad statlig verksamhet torde, enligt styrelsen, nyproduk­

tion av generella och flexibla lokaler vara att föredra framför förhyrningar. LUP-

nämnden anser också att det är mindre lämpligt att ■— såsom beredningen förut­

satt — lösa lokalfrågorna genom förhyrningar mot bakgrund av den omfattning

som utbildningen i fullt utbyggt skick föreslagits få på C- och FA-ortema. Nämn­

den har utifrån erfarenheterna från uppbyggnaden av teknisk utbildning i Lund och

Linköping räknat fram resursbehovet på lokal- och utrustningssidan vid en kon­

centration av den av beredningen föreslagna utbildningen till en ort i Norrland.

Under förutsättning att — i likhet med i Linköping — viss del av utbildningen

baseras på intern TV-undervisning uppskattar LUP-nämnden de totala investe­

ringskostnaderna för högre teknisk utbildning i Norrland till sammanlagt 60—65

milj. kr.

Med hänsyn till bl. a. de nyssnämnda faktorerna avstyrker flera remissinstanser

den av norrlandsberedningen föreslagna tidsplanen för igångsättande av

den högre tekniska utbildningen. Statskontoret påpekar att ytterligare utredningar

krävs beträffande de resurser som är nödvändiga för att genomföra utbildningen

innan en definitiv tidsplan kan fastställas. Särskild uppmärksamhet bör därvid

ägnas åt de problem som erfarenhetsmässigt uppkommer under den senare delen

av utbildningen. Liknande synpunkter framförs av interimsstyrelsen för den medi­

cinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping. Riksrevisions­

verket anser att utbildningen bör starta först läsåret 1971/72, vilket möjliggör en

mer noggrann planering av verksamheten. Byggnadsstyrelsen och LUP-nämnden

rekommenderar, mot bakgrund av deras tidigare redovisade uppfattningar i lokal­

frågorna, att igångsättningen skjuts fram i tiden tills dess att förutsättningarna i

dessa avseenden klarlagts. LUP-nämnden avstyrker med hänsyn till svårigheterna

att färdigställa lokaler i Umeå att utbildning startar där höstterminen 1970. Ingen­

jör svetenskapsakademien, SFS, TCO och Svenska teknologföreningen anser också

att den föreslagna tidsplanen är alltför snäv och att en avsevärt mer detaljerad

planering av de praktiska förutsättningarna för genomförande av utbildningen är

nödvändig för att inte de studerande skall drabbas.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

stånd. Majoriteten av remissinstanserna har rest invändningar mot den föreslagna

spridningen av utbildningens grundläggande del och förordat en mera koncentrerad

lokalisering. Universitetskanslersämbetet har, med hänvisning till att frågorna om

dimensionering, organisation och lokalisering av eftergymnasial utbildning f. n.

övervägs av 1968 års utbildningsutredning (U 68), ansett det naturligt att vissa delar

av norrlandsberedningens förslag prövas i samband med ställningstagandena till

U 68: s kommande förslag. Med hänsyn till vad remissinstanserna anfört förordar

jag att högre teknisk utbildning i övre Norrland koncentreras till ett fåtal orter.

Planeringen bör inriktas på att en slagkraftig teknisk utbildnings- och forsknings­

organisation skall komma till stånd som verksamt bidrar till att utveckla närings­

livet. De orter som enligt min mening bör komma i fråga är Luleå samt, i samver­

kan med varandra, Skellefteå och Umeå.

När man tar ställning till frågan om inriktning och utformning av högre teknisk

utbildning och forskning förlagd till övre Norrland, måste man — som norrlands-

beredningen påpekat — beakta förutsättningarna i fråga om dels befintliga och

planerade forsknings- och utvecklingsenheter, dels industrins inriktning och omfatt­

ning. Dessa förhållanden har betydelse vid bedömningen av dels vilka lokala re­

surser som kan finnas för utbildningen, dels hur utbildningsåtgärderna bör infogas

i ett mer omfattande regionalpolitiskt program.

Jag förordar att en enhet för högre teknisk utbildning och forskning förläggs

till Luleå. En maskinteknisk utbildningslinje med tillhörande forskningsorganisa­

tion bör ingå i enheten. Jag vill vidare ta fasta på vad sektionen för bergsvetenskap

och rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm anfört i sina remissvar om

möjligheterna att till Luleå flytta delar av sektionens verksamhet. Den fortsatta pla­

neringen av en teknisk enhet i Luleå bör bedrivas med sikte på att en sådan flyttning

skall komma till stånd. I det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet bör prövas

om skäl och förutsättningar finns för att senare ytterligare differentiera den högre

tekniska utbildningen i Luleå.

I fråga om intagningskapaciteten i Luleå bör som riktpunkt gälla att den av

beredningen föreslagna kapaciteten för denna ort inte bör underskridas. Planeringen

av resurser för utbildningen och forskningen bör inriktas på att permanenta lokaler

skall uppföras i Luleå även om man övergångsvis måste använda provisoriska

lokaler. Givetvis är det angeläget att planeringen av de permanenta resurserna sam­

ordnas med planeringen av andra resurser för teknisk utveckling och forskning.

Som framgått av vad jag tidigare redovisat utreder Norrlandsfonden f. n. förutsätt­

ningarna för att i Luleå bygga upp ett industriellt utvecklingscentrum. I detta sam­

manhang vill jag erinra om att chefen för industridepartementet nyligen i prop.

1970: 85 angående Norrlandsfondens fortsatta verksamhet m. m. strukit under

betydelsen av att fonden fortsätter att stödja forsknings- och utvecklingsarbete i

Norrland och därvid bl. a. medverkar till uppbyggande av produktinriktade forsk­

nings- och utvecklingsenheter. Likaså bör de forsknings- och utvecklingsresurser

som finns vid den metallurgiska forskningsstationen i Luleå kunna komma den

tekniska enheten till godo.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1970

myndigande att tillkalla en särskild organisationskommitté med uppgift att biträda

universitetskanslersämbetet i detta arbete.

Förberedelsearbetet bör bedrivas med största skyndsamhet och med sikte på att

verksamheten om möjligt skall börja redan läsåret 1971/72.

Närmare förslag rörande utbildningens utformning, organisation, kostnader och

successiva uppbyggnad bör senare redovisas för riksdagen på grundval av organi­

sationskommitténs undersökningar.

5. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för uppbyggnad

av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo­

sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten