Prop. 1972:37
Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå
Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1972
Nr 37
Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå; given Stockholms slott den 24 mars 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsårenden, föreslå riksdagen att bi— falla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hem- ställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN MOBERG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, på grundval av statsmakternas principbeslut år 1970 (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296), att en utbildnings- och forskningsorganisation med geoteknologisk inriktning byggs upp vid högskolenheten i Luleå under perioden 1972/ 73—1976/ 77 och att samtidigt den gruvinriktade delen av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm avvecklas. I överensstämmelse med vad organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland föreslagit avses den geoteknologiska verksamheten i Luleå bli organiserad inom två institutioner med inriktning mot mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och anläggningsteknik. Nio tjänster som professor föreslås inrättade vid högskolenheten i Luleå t. o. m. bud- getåret 1976/77. Vidare avses en tjänst som biträdande professor bli in- rättad vid högskolenheten under samma period.
I propositionen föreslås vidare att utbildningen vid den geoteknolo- giska utbildningslinjen i Luleå inleds med 50 studerande läsåret 1972/73 och att intagningskapaciteten successivt byggs ut till 100 nybörjarplatser läsåret 1975/76.
Prop. 1972: 37 2
Utdrag av protokollet över utbildnings-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 mars 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON.
Statsrådet Moberg anmäler eftcr gemensam beredning med statsrå— dets övriga ledamöter fråga om högre teknisk utbildning och forskning i Luleå och anför.
1. Inledning
Våren 1970 lades i prop. 88 fram förslag angående utbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. I propositionen föreslogs bl. a. att en ny teknisk utbildnings— och forskningsenhet skulle byggas upp i Luleå innehållande en maskinteknisk utbildnings— och forskningsorganisation. Vid planeringen av enheten skulle man utgå från att en del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm kommer att flyttas till Luleå. I det fortsatta utrednings— och planeringsarbetet borde vidare prövas om skäl och förutsättningar finns för att senare ytterligare differentiera den högre tekniska utbildningen i Luleå. För att biträda universitetskanslersämbetet i förberedelsearbe- tet skulle en organisationskommitté tillsättas. Riksdagen beslöt i över- ensstämmelse med de framlagda förslagen (SU 1970: 133, rskr 1970: 296).
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 21 maj 1970 en organisationskommitté1 (U 1970: 62) med uppgift att under uni- versitetskanslersämbetet planera den högre tekniska utbildningen och forskningen i övre Norrland. Organisationskommitténs direktiv redo- visasi 1971 års riksdagsberättelse (s. 303).
Organisationskommittén överlämnade i december 1970 sitt första del—
* Disponenten John Olof Edström, ordförande, direktören Sigvard Ando (t.o.m. 31.12.1971), professorn Gotthard Björling, byråchefen Sixten Fors, teknologen Lars-Åke Henningsson, landshövdingen Ragnar Lassinantti, kom- munalrådet Nils Malmgren, byråchefen Olof Moll, professorn Lars Nordström, professorn Karl-Gustav Paul, byråchefen Hans Poppius, tf byggnadsrådet Nils Arne Rosén och kanslichefen Zolo Östlund.
Prop. 1972: 37 3
betänkande Högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland, Maskinteknik i Luleå till universitetskanslersämbetct. Efter remissbe- handling av betänkandet inkom ämbetet i februari 1971 med förslag an- gående anordnande av maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå. På grundval härav lades i prop. 1971:59 fram förslag om att en ny högskolenhet skulle inrättas i Luleå den 1 juli 1971. Vid högskolenhe- ten skulle en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation byggas upp fr.o.m. budgetåret 1971/72. lntagningskapaciteten på den maskintekniska utbildningslinjen föreslogs uppgå till 50 platser läsåret 1971/72 för att därefter successivt byggas ut till 200 platser läsåret 1975/76. I propositionen föreslogs vidare att den maskintekniska ut— bildnings— och forskningsorganisationen i Luleå skulle inriktas mot ma- skinkonstruktion samt material— och bearbetningsteknik. Fyra tjänster som professor föreslogs bli inrättade vid högskolenhcten i Luleå under budgetåren 1972/73 och 1973/ 74. Vidare kommer tre tjänster som bi- trädande professor att inrättas vid högskolenheten under samma period. Slutligen föreslogs att ledningen av högskolenheten i Luleå under upp- byggnadsskedet skulle vila på organisationskommittén för högre tek- nisk utbildning och forskning i övre Norrland. Riksdagen beslöt i över- ensstämmelse med de framlagda förslagen (UbU 1971: 17, rskr 1971: 174).
Organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland överlämnade den 15 november 1971 sitt andra delbe- tänkande Högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland, Geo- teknologi i Luleå till universitetskanslersämbetet. Efter remissbehand- ling av betänkandet har ämbetet den 14 februari 1972 kommit in med förslag angående anordnande av geoteknologisk utbildning och forsk- ning i Luleå. Ämbetet har samtidigt överlämnat organisationskommit- téns betänkande samt de yttranden som avgivits över betänkandet jäm- te en sammanställning av remissyttrandena.
Beträffande åtskilliga av de förslag som lagts fram av organisations- kommittén, remissinstanserna m.fl. och av universitetskanslersämbe- tet fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens och samman- hangets skull berörs emellertid även vissa av dessa förslag.
2. Organisationskommittén
I det följande redovisar jag kortfattat organisationskommitténs för- slag. I fråga om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet Högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland, Geoteknologi i Luleå.
Prop. 1972: 37 4
2.1. Bakgrund
Den del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm —— studielinjen för gruv- och mineralteknik — som till följd av 1970 års riksdagsbeslut (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296) bör flyttas till Luleå har i huvudsak tillämpad geovetenskaplig karak- tär. Som bakgrund till denna del av sitt utredningsarbete lämnar därför organisationskommittén en kortfattad redogörelse för vissa utredningar som berör det geovetenskapliga ämnesområdet i syfte att finna möjliga breddningar och differentieringar av utbildnings- och forskningsverk- samheten inom den tekniskt tillämpade delen av området.
Kommittén konstaterar att över hela världen ett stort intresse är fokuserat på geovetenskaperna. Man strävar därvid enligt kommittén att få en helhetssyn på denna sektor, vilken omfattar bl. a. geologi, geo- fysik, geokemi, fysisk geografi, oceanografi, hydrologi, meteorologi och rymdforskning samt de olika disciplinernas tillämpningar. Motiven för dessa strävanden är bl. a. risken för knapphet på betydelsefulla råvaror och faran för en försämring av den fysiska miljön.
Organisationskommittén redogör för de förslag som den av universi- tetskanslersämbetet år 1965 tillkallade geoutredningen överlämnade till ämbetet som resultat av dess översyn av den befintliga utbildningen och forskningen inom geovetenskaperna. Geoutredningen föreslog att utbildningen och forskningen inom detta område skulle samordnas och successivt ges omfattande resursförstärkningar. Utredningen föreslog att de nya resurserna skulle koncentreras till ett geocentrum i Stock- holm/Uppsala-regionen, som bedömdes ha den bäst utbyggda orga- nisatiOnen på det geovetenskapliga ämnesområdet. Geoutredningen föreslog bl. a. att verksamheten vid gruv- och mineraltekniklinjen inom sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm skul- le breddas genom att högre forskartjänster skulle inrättas vid sektio- nen i tillämpad geofysik, teknisk mineralogi samt bergmekanik. Geo- utredningen föreslog också att utbildningen och forskningen inom väg- och vattenbyggnadssektionerna vid de tekniska högskolorna skulle för- stärkas främst inom det geotekniska och byggnadsgeologiska ämnes- området.
Kommittén redogör vidare för 1967 års gruvutrednings analyser och förslag avseende den mellansvenska gruvindustrins struktur och status samt dess framtida utvecklingsmöjligheter. Utredningen konstaterade att den hittillsvarande forskningen inom gruv- och mineraltekniken till Stor del varit av empirisk karaktär, främst vad gäller bergtckniken. Gruvutredningen betonade vikten av en på mer vetenskaplig systema- tik grundad forskning i sådana teoretiskt grundläggande ämnen som bergmekanik och teknisk mineralogi.
Organisationskommittén erinrar slutligen om statsmakternas beslut
Prop. 1972: 37 5
år 1971 (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) att förlägga en betydande del av Sveriges geologiska undersökning (SGU) till Luleå. 1 nämnda proposition (s. 131) pekade chefen för finansdepartcmentet på att den omlokaliserade delen av SGU tillsammans med den utbild- nings- och forskningsverksamhet inom det gruv- och geovetenskapliga området som avses bli förlagd till den nya högskolenheten för högre teknisk utbildning och forskning i Luleå borde kunna bilda en mycket slagkraftig kombination av resurser för forsknings- och utvecklingsar- bete inom ifrågavarande områden. I propositionen 1971: 59 angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå (5. 31) framhöll jag sam- ma förhållande.
2.2. Befintlig utbildning och forskning med anknytning till tillämpad geovetenskap
2.2.1. Definition av geoteknologi
Geoteknik är ett internationellt vedertaget begrepp, som avser en de- finierad del av geovetenskaperna. Vid planeringen av organisationen i Luleå har organisationskommittén valt att betrakta ett väsentligt bre- dare ämnesområde, vilket den gett beteckningen geoteknologi. Med geoteknologisk utbildning och forskning avser kommittén sådan högre teknisk utbildning som i sin inledande del ger en geovetenskaplig grund och som i sin avslutande del innehåller främst tillämpade geovetenskap- liga ämnen samt den forskning som äger rum i dessa ämnen. Till geo- teknologisk utbildning och forskning kan bl. &. hänföras — större delen av utbildningen och forskningen vid studielinjen för
gruv- och mineralteknik inom sektionen för bergsvetenskap vid tek- niska högskolan i Stockholm,
—— stora delar av de anläggningstekniska momenten av utbildningen inom sektionerna för väg- och vattenbyggnad vid de tekniska fa- kulteterna,
-— delar av utbildningen inom sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm.
2.2.2. Sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockhohn
Utbildningen vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm är uppdelad på två studielinjer, nämligen studielinjen för gruv- och mineralteknik samt studielinjen för metallurgi. De studeran- de väljer linje redan vid ansökningen till högskolan. Genom val av lämpliga fortsättningskurscr kan de studerande markera en inriktning mot antingen bergteknik eller mineralteknik. Möjlighet finns även till fördjupande studier i geologi främst inriktade mot prospekteringsteknik. Under det första läsåret —— gemensamt för de båda studielinjerna —
Prop. 1972: 37 6
studeras främst matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Under andra läs- året ingår för studielinjen gruv— och mineralteknik studier i geologi jämte allmäntekniska ämnen såsom hållfasthetslära, maskinelement och elektroteknik. De tillämpade geovetenskapliga ämnena bergteknik och mineralberedning läses under tredje läsåret. Slutligen sker under det fjärde läsåret en fördjupning i en ämneskombination. korresponderande med den studerandes intressen.
Fördelningen av högre tjänster — som professor och biträdande pro- fessor — inom ifrågavarande ämnesområde redovisas i följande sam- manställning. Som jämförelse redovisas motsvarande tjänster vid de tekniska högskolorna i Trondheim och Helsingfors.
Läronnstalt Ämne Stockholm Trondheim Helsingfors Mineralogi och geologi l 2 l Bergteknik 1 1 Mineralberedning ] 1 1 1
Tillämpad geofysik
Ämnet bergteknik omfattar bergmekanik, gruvbrytning och gruvma- skinteknik. Ämnet mineralberedning omfattar, förutom beredning av malmmincral _ inkl. anrikning —— beredning av industrimineral samt agglomereringsteknik. Geologiämnet omspänner även geofysikalisk malmletning och teknisk mineralogi.
2.2.3. SektiOnerna för väg- och vattenbyggnad
Väg— och vattenbyggnadssektioner finns i Sverige vid tekniska fakul- teten vid universitetet i Lund, vid tekniska högskolan i Stockholm samt vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Vid tekniska högskolan i Stockholm är utbildningen inriktad mot de två huvudområdena väg- och vattenbyggnad resp. samhällsbyggnad, medan man i Lund kan välja mellan en inriktning mot husbyggnads- eller anläggningsteknik. Vid Chalmers tekniska högskola saknas formell uppdelning av utbild- ningen inom sektionen. Profilering sker där enbart genom val av fort- sättningskurser under fjärde läsåret.
Första läsåret studeras matematisk-naturvetenskapliga och vissa bygg- nadstekniska ämnen. Under andra läsåret läggs tonvikten på byggnads- tekniska och geovetenskapliga ämnen. De tillämpade geovetenskapliga ämnena studeras under tredje läsåret tillsammans med ytterligare bygg- nadstekniska ämnen. Dessutom tillkommer då också ekonomiskt-orga- nisatoriska ämnen. Fjärde läsåret ägnas åt fördjupande studier i en ämneskombination som den studerande väljer.
Fördelningen av högre tjänster -— som professor och biträdande pro- fessor -— inom väg- och vattenbyggnadssektionerna redovisas i följande
Prop. 1972: 37 , 7
sammanställning. Som jämförelse redovisas motsvarande tjänster vid de tekniska högskolorna i Trondheim och Helsingfors.
Läroanstalt
Stock- (_iöte- 'l'rond- Helsing—
Ämne Lund holm borg heim fors Byggnadsstatik ' 2 2 2 1 l Brobyggnad 2 1 1 Byggnadsekonomi och bygg- nadsorganisation ] l 1 Byggnadsteknik 5 2 3 3 2 Geologi 1 ] Geoteknik med grundlägg- ning 1 l ! Kommunikationsteknik 1 l ' l l Konstruktionsteknik 2 1 Vattenbyggnad 1 l l 1 l Vattenförsörjnings- och av— loppsleknik l Vägbyggnad ] ] 1
9 10 13 12 8
Av sammanställningen kan bl. a. utläsas att en tyngdpunkt är förlagd till husbyggnadsprocessen.
2.2.4. Sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockhohn
Utbildning av lantmätare sker i Sverige enbart vid tekniska högsko- lan i Stockholm och är organiserad så att samtliga studerande läser de två första årens grundutbildning gemensamt. För utbildningen under de två senare åren finns 21 ämnesblock av vilka de studerande har att i samråd med lärarna välja 7 till en individuell utbildningsplan. Grund— utbildningen innehåller en relativt stor del geovetenskap. Av de 21 ämnesblocken finns tre direkt geovetenskapliga. Högre tjänster finns i följande ämnen: fastighetsstrukturcns ekonomi, fastighetsteknik, foto— grammetri, geodesi och kulturteknik.
2.2.5. Geovetenskaplig utbildning vid filosofisk fakultet
Vid filosofisk fakultet, utbildningslinje 2 b, finns möjlighet till en geologisk specialisering. Grundutbildningen består i första avdelningen av matematik, 20 poäng, i andra avdelningen av fysik, 20 poäng, kemi, 20 poäng och geovetenskap, 20 poäng. Kursen i geovetenskap är av blockkaraktär och omfattar kurser i klimatlära, hydrologi och oceano— grafi, fysikalisk och kem-isk geologi, prekvartär geologi samt kartografi, geomorfologi och kvartärgeologi. I tredje avdelningen kan de stude— rande välja grundkurser om 40 poäng bland ämnena mineralogi och petrologi, naturgeografi, historisk geologi och paleontologi, kvartärgeo—
Prop. 1972: 37 8
logi samt hydrologi. Utbildning i blockämnet geovetenskap ges vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.
2.2.6. Geoteknologisk utbildning och forskning i Trondheim och Hel- singfors
Vid de bergsvetenskapliga utbildningslinjerna i Norge och Finland har gruvlinjen en något annorlunda uppläggning i jämförelse med i Sverige. Sålunda finns vid tekniska högskolan i Trondheim en separat geologilinje jämte gruvlinjen. Vid tekniska högskolan i Helsingfors finns vid bergsindustriavdelningen, förutom linjen gruv— och anrik- ningsteknik, även en linje för tillämpad geofysik.
Utbildningen på geologilinjen vid tekniska högskolan i Trondheim korresponderar under de båda första åren nära med utbildningen på gruvlinjen. Den enda markanta skillnaden är att man på geologilinjen studerar mer petrografi. Under de båda senare åren däremot läses på geologilinjen ytterligare två geologikurser (regional geologi och fält— geologi med strukturgeologi) och en omfattande malmgeologikurs (pro- spektering, ekonomisk malmgeologi och malmmineralogi) i stället för de gruvinriktade ämnena på gruvlinjen. På geologilinjen tillkommer vi- dare en kurs i tillämpad geofysik.
Grundutbildningen på geofysiklinjen vid tekniska högskolan i Hel— singfors innefattar under de båda första åren de traditionella momenten. Dock är att observera att studierna i tillämpad geofysik inleds redan det andra läsåret. Avvikelserna från gruvlinjen är små under de båda senare läsåren. Medan tyngdpunkten i de geovetenskapliga ämnena på gruvlinjen läggs på ämnet mineralogi, har den för geofysiklinjen för- skjutits mot ämnet tillämpad geofysik. På geofysiklinjen studeras vi- dare mer elektroteknik och elektrisk mätteknik än på gruvlinjen.
2.3. Geoteknologisk utbildning och forskning i Luleå
2.3.1. Utgångspunkter
Organisationskommittén redovisade i sitt första delbetänkande an- gående den maskintekniska utbildnings- och forskningsorganisationen i Luleå sin principiella syn på den högre tekniska utbildningens och forskningens mål och organisation (jfr prop. 1971: 59 s. 4 ). Kommit- tén framhåller att dessa ställningstaganden även gäller som utgångs- punkt för förslagen rörande den geoteknologiska utbildningen och forsk- ningen i Luleå och hänvisar därför i detta sammanhang till sitt första delbetänkande. Som inledningsvis framhållits skall kommittén i enlighet med stats- makternas beslut år 1970 ( prop. 1970: 88 , SU 1970: 133, rskr 1970: 296) bedriva planeringen av enheten för högre teknisk utbildning och forsk-
Prop. 1972: 37 9
ning i Luleå med sikte på att delar av verksamheten vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm skall flyttas till Lu- leå. I det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet bör vidare prövas om skäl och förutsättningar finns för att senare ytterligare differenti- era den högre tekniska utbildningen i Luleå. Riksdagsbeslutet i frågan om flyttning av de gruvinriktade delarna av sektionens utbildning och forskning till Luleå går tillbaka på vad sektionen för bergsvetenskap resp. rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm anförde i re— missvaren över Norrlandsberedningens betänkande (jfr prop. 1970: 88 s. 16). Kommittén har vidare haft som mål för sina förslag till upp- byggnad av en geoteknologisk utbildnings- och forskningsorganisation i Luleå att i samband med omlokaliseringen av den nuvarande gruv- och mineraltekniska utbildningen och forskningen denna verksamhet bör breddas och förstärkas för att erhålla önskad slagkraft. Kommittén förordar sålunda att utbildningen och forskningen breddas mot dels det anläggningstekniska ämnesområdet, varvid ämnet bergmekanik ges en stark ställning, dels mot det prospekteringstekniska ämnesom- rådet.
2.3.2. Inriktning av geoteknologisk utbildning och forskning i Luleå
Organisationskommittén konstaterar att en breddning av det nuva— rande gruv- och mineraltekniska ämnesområdet mot anläggningstekni- ken resulterar i att området i sin helhet får geoteknologisk-bergteknisk karaktär. Härigenom erhåller man en utbildningsprofil i form av en civilingenjörsutbildning som kännetecknas av en gedigen geovetenskap- lig skolning och som enligt kommittén torde tillgodose ctt existerande behov på arbetsmarknaden.
Den geoteknologiska utbildningen och forskningen i Luleå bör en- ligt kommittén ha sin tyngdpunkt inom berg-, jord- och vattenområ- det. Gcnom att föreslå utbildning och forskning även inom andra mindre geoteknologiskt inriktade ämnesområden avser kommittén att ge den anläggningstekniskt inriktade studeranden en ännu större kon- kurrenskraft på arbetsmarknaden. Härigenom bör den examinerade- ingenjören kunna medverka vid planering, projektering och utförande av anläggningar i berg, jord och vatten och därvid kunna ta anställ- ning hos bl. a. kommuner för arbeten med gator, vägar, flygfält, vat- tenförsörjning m.m. Den starka geoteknologiska profilen torde här vara av stort värde. Mot denna bakgrund anser kommittén att utbild- ningen och forskningen inom det anläggningstekniska området i Luleå bör omfatta förutom de mer geoteknologiska områdena geoteknik, vat- tenteknik, bergmekanik och vägbyggnad även
— produktionsteknik. Med hänsyn till att detta ämne vid de nuvaran- de väg- och vatten-byggnadssektionerna har en inriktning mot hus—
Prop. 1972: 37 10
byggnadsprocessen, vill kommittén ta till vara möjligheten att pro- filera ämnet mot anläggningsproduktionsteknik, vilket även inne- fattar ekonomi och organisation.
-— konstruktionsteknik. Utbildningen i detta ämne bör spänna över ett brett område från hållfasthetslära och byggnadsstatik via bäran- de konstruktioner i betong, stål och trä samt materiallära till mer husbyggnadstekniska moment som fukt-, värme- och ljudisolering. Detta stora område inom vilket vid var och en av de befintliga hög- skolorna finns 4—5 professorer per högskola bör dock enligt kom— mitténs uppfattning ges en mindre plats inom forskningsorganisa- tionen i Luleå med tanke på den geoteknologiska profilen. Kom— mittén föreslår därför att enbart området för tunga konstruktioner grundat främst på »solid mechanics» blir föremål för forskning i. Luleå. Denna väsentliga begränsning av forskningsområdet som motiveras av profileringsskäl bör naturligtvis, framhåller kommit- tén, uppvägas av att andra områden ges desto större resurser för att Luleå-enheten skall kunna bli tillräckligt slagkraftig inom det anläggningstekniska området.
Sammanfattningsvis bör enligt kommittén den geoteknologiska ut— bildnings— och forskningsorganisationen i Luleå koncentreras på de båda huvudområdena mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och anläggningsteknik. Kommittén föreslår att dessa huvudområden bör omfatta följande ämnesområden.
Mineral- och prospekteringsteknik tillämpad geofysik ekonomisk geologi geokemisk prospektering mineralteknik teknisk mineralogi
Berg- och anläggningsleknik bergteknik bergmekanik med bergförstärkning geoteknik med grundläggning vattenteknik (vattenbyggnad och vat-teknik") anläggningsproduktionsteknik vägbyggnad konstruktionsteknik (tunga konstruktioner)
Förutom den föreslagna breddningen av den geoteknologiska utbild- nings- och forskningsorganisationen anser kommittén det vara önsk- värt med ytterligare differentieringsmöjligheter mot andra delar av samhällsbyggarområdet. Den gedigna geovetenskapliga grunden bör nämligen ge goda möjligheter att skapa en utbildning, genom vilken
Prop. 1972: 37 11
den examinerade kan få en väsentligt bättre överblick över problem- området naturresurser-anläggningsmöjligheter-miljöbetingelser än vad nuvarande utbildning ger.
Möjligheten till ett fruktbärande samarbete med universitetet i Umeå i fråga om utbildning och forskning med anknytning till samhällsbyg- gandet synes föreligga främst på de biovetenskapliga, beteendevetenskap- liga och samhällsvetenskapliga områdena, t. ex. när det gäller regional planering. I anslutning härtill vill kommittén framhålla att samhällets behov av adekvat utbildning på trafikplaneringsområdet skulle kunna mötas med ändamålsenliga kombinationer på grundval av här berörda sambruk i fråga om resurser mellan enheten i Luleå och universitetet i Umeå. Kommittén har av tidsskäl inte kunnat analysera hela detta pro- blemområde utan avser att återkomma med förslag i ett senare be- tänkande.
Organisationskommittén föreslår att den geoteknologiska utbildning- en i Lulcå skall bestå av två studieinriktningar, nämligen mineral- och prospekteringsteknik samt berg— och anläggningsteknik. Utbildningen föreslås få samma principiella uppbyggnad som den maskintekniska ci- vilingenjörsutbildningen i Luleå, vilken karaktäriseras av ett successivt val av ämnen men med de båda första läsårens utbildning i huvudsak gemensam. Uppdelningen på studieinriktningar kommer att ske i bör- jan av tredje läsåret. Under första läsåret meddelas undervisning inom ämnesområdena teknikens matematiska hjälpmedel, teknikens natur— vetenskapliga grunder samt orientering om tekniken. Under det andra läsåret ges utbildning inom grundläggande tekniska ämnesområden, bl. a. hållfasthetslära, byggnadsstatik. konstruktionsteknik, geologi och geodesi. Under det tredje läsåret meddelas undervisning i specialise- rade tekniska ämnen vid endera av de nämnda studicinriktningarna. Under det avslutande fjärde året får den studerande välja mellan två huvudämnen resp. huvudänmeskombinationer, varefter sista terminen används för fältövningar, studieresor och examensarbete. Under hela utbildningen meddelas undervisning inom olika samhälls- och beteende- vetcnskapliga ämnesområden.
2.3.3 Samverkan med andra fakulteter Organisationskommittén föreslår, som tidigare redovisats samma principiella uppbyggnad av studieorganisationen för den geoteknolo- giska utbildningen i Luleå som för den redan inrättade maskinteknik- utbildningen. Detta innebär att möjligheter skapas till individuella stu- diegångar för den enskilde studeranden samtidigt som restriktiviteten vid fastställandet av förkunskapskrav för enskilda kurser öppnar möj- lighet för studerande från andra fakulteter att gå in som specialstude- rande i sådana kurser för vilka de har lämplig bakgrund. Uppbyggna- den av studieorganisationen innebär dessutom att sådana studerande i
Prop. 1972: 37 12
vissa fall kan gå in i en befintlig utbildningslinje och avlägga civilin- genjörsexamen. Organisationskommittén anser att det är lämpligt att sådana möjligheter skapas vid högskolenheten i Luleå och vill redan nu föreslå en sådan ingång i Luleå från filosofisk fakultet. Tillskapan- det av övergångar mellan fakulteter inom ramen för nuvarande be- stämmelser överensstämmer enligt organisationskommitténs mening med de strävanden mot ett mer integrerat utbildningssystem som bl. a. för- ordas i direktiven till 1968 års utbildningsutredning.
En annan tänkbar samarbetsform mellan fakulteter är att tjänstgö- ringsskyldigheten för innehavarna av vissa tjänster inte knyts enbart till en fakultet eller en läroanstalt. I den mån en tjänst är av riksunik ka- raktär och av intresse för andra fakulteter än den tekniska är det önsk- värt att en sådan tjänst kan utnyttjas av fler läroanstalter. En sådan samverkan borde vara naturlig i första hand i forskarutbildningen. I det följande ges exempel på en sådan möjlig samordning.
Den av kommittén föreslagna studieinriktningen för mineral- och prospekteringsteknik synes vara en intressant och värdefull specialise- ring även för studerande vid de matcmatisk—naturvetenskapliga fakul- teterna. Kommittén föreslår därför att 25 studerande, som genomgått utbildningslinje 2 b vid filosofisk fakultet, som innefattar en termins studier i vart och ett av ämnena matematik, fysik, kemi och geoveten- skap ges möjlighet att efter två års studier vid universitet gå över till tredje årskursen vid studieinriktningen för mineral— och prospekterings— teknik i Luleå. En sådan övergång bör kunna ske fr.o.m. läsåret 1975/76. Vid konstruktionen av denna utbildningslinje har utgångs- punkten för kommittén varit att de kunskaper, som de studerande från filosofisk fakultet har skall uppfylla de krav den efterföljande utbild- ningen ställer. En analys av förkunskapskrav'en under tredje och fjärde studieåren på studieinriktningen för mineral— och prospekteringsteknik ger vid handen att de studerande, som genomgått de båda inledande avdelningarna på linje 2 b, behöver komplettera sina kunskaper med vissa moment inom hållfasthetslära, byggnadsstatik och tillämpad geofysik. De studerande på utbildningslinje ?. b har efter två år i stort sett likvärdiga kunskaper i matematik och fysik som de på den geo- teknologiska utbildningslinjen. De har djupare kunskaper i kemi medan deras kunskaper i geologi är något mindre. Kommittén föreslår därför att studierna vid den geoteknologiska utbildningslinjen föregås av en propedeutisk kurs omfattande hållfasthetslära, byggnadsstatik och till- lämpad geofysik. Denna kurs bör ges på sommartid och pågå under en månad.
I detta sammanhang vill kommittén understryka betydelsen av att de studerande vid filosofisk fakultet som går över till den geotekno- logiska utbildningslinjen har inhämtat matematik- och fysikkurser som i stort liknar studiekurserna teknikens matematiska hjälpmedel resp.
Prop. 1972: 37 13
teknikens naturvetenskapliga grunder som ges i första årskursen vid högskolenheten i Luleå.
Kommittén presenterar vidare i en bilaga planer på en anläggnings- teknisk civilingenjörsutbildning i Luleå som kan breddas till att inne- fatta delar av samhällsbyggarområdet och pekar därvid på möjlighe- terna till kopplingar mellan högskolenheten i Luleå och universitetet i Umeå. Dessa kopplingar berör t. ex. området regional planering. Dess— utom kan utbildningslinje 2 b vid bl. &. universitetet i Umeå och vissa samhällsvetcnskapliga ämneskombinationer eventuellt utgöra en grund för en i naturvetenskaperna förankrad samhällsplanerar— och samhälls— byggarutbildning. Kommittén utreder för närvarande dessa frågor.
I likhet med 1965 års geoutredning anser kommittén att innehava- ren av den nu föreslagna professuren i tillämpad geofysik även bör kunna ge kurser för studerande från filosofisk fakultet, och då framför allt inom forskarutbildningen. Kommittén avser att senare återkomma med förslag om hur detta organisatoriskt och praktiskt skall kunna arrangeras.
2.3.4. Institutions- och personalorganisatiou
Organisationskommittén föreslår att den geoteknologiska utbildningen och forskningen i Luleå bedrivs inom ramen för två storinstitutioner, nämligen institutionen för mineral- och prospekteringsteknik samt in- stitutionen för berg- och an'läggningsteknik. Kommitténs utgångspunk- ter för förslagct till institutionsorganisation, som redovisades i dess första delbetänkande rörande maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå (jfr prop. 1971:59 s. 10 ), är sammanfattningsvis att utbild— ningen och forskningen bör organiseras inom ett fåtal stora enheter som medger uppbyggnaden av slagkraftiga arbetsgrupper. Kommittén fram- höll vidare i sitt första delbetänkande vikten av att forskningsgrupper- na inom institutionerna innehåller forskare ur mellanskiktet mellan professorer och assistenter, vilket ofta inte är fallet vid de nuvarande tekniska fakulteterna. Kommittén ansåg att i de fall biträdande pro- fessorer, docenter eller forskarassistcnter ingått i institutionerna slag- kraften i forsknings— och utvecklingsarbetena syntes ha varit avsevärt större. Som bakgrund till förslaget till tjänster på det geoteknologiska området bör följande faktorer beaktas, vilka motiverar ett högre antal kvalificerade tjänster än vad som föreslogs för den maskintekniska ut— bildnings- och forskningsorganisationen i kommitténs förra betänkande nämligen
— det övervägande antalet forskningsområden på det geoteknologiska fältet är av riksunik karaktär och bör därför täckas av kvalificerade tjänster, —— det geoteknologiska fältet är betydligt mer heterogcnt än det maskin—
Prop. 1972: 37 14
tekniska, vilket nödvändiggör ett större antal kvalificerade forskar- tjänster för att utbildningens kvalitet ej skall åsidosättas.
Mot denna bakgrund föreslår organisationskommittén följande per- sonalorganisation och tidsplan för dess uppbyggnad.
Tidpunkt för inrät-
1nstitution/tjänst/ämne tande Institutionen för mineral- och prospekteringsteknik Professor Ekonomisk geologiI 1 1 1974 Professor Mineralteknik1 1 1 1974 Professor Tillämpad geofysik 1 1 1975 Docent Ekonomisk geologi ] 7 1974 Docent Mineralteknik 1 7 1975 Forskarassistent Tillämpad geofysik 1.7.1975 Forskarassistent Mineralteknik 1.7. 1975 Universitetslektor Ekonomisk geologi1 1 1 1973 Universitetslektor Oorganisk kemi 1 1 1973 Universitetslektor Tillämpad geofysik 1 7 1973 Universitetslektor Mineralteknik 1 7 1974 Universitetsadjunkt Oorganisk kemi 1 7 1973 Speciallärare Geodesi2 Speciallärare lvfctallurgi2 Speciallärare Kemisk teknologi2 Speciallärare Byggnadsgeologi” Institutionen för berg- och anläggningsteknik Professor Bergteknik1 ] 1.1974 Professor Geoteknik 1 7.1974 Professor Konstruktionsteknik 1.1.1975 Professor Vattenteknik 1 1.1975 Professor Anläggningsproduktions- 1 1.1975
teknik Professor Vägbyggnacl 1.1 . 1975 Biträdande professor Bergmekanik 1.7.1974 Docent Konstruktionsteknik 1 .7. 1975 Docent Vattenteknik 1.7.1975 Docent Vägbyggnad 1 71975 Forskarassistent Bergteknik 1 .7. 1975 Forskarassistent Bergmeknnik 1.7.1975 Forskarassistent Geoteknik 1.7.1975 Universitetslektor Konstruktionsteknik 1.1.1973 Universitetslektor Konstruktionsteknik 1.7.1973 Universitetslektor Byggnadsekonomi 1.1.1974 Universitetslektor Geoteknik och bergmekanik 1.7.1974 Universitetslektor Vattenteknik 1.7.1974 Speciallärare Kommunal anläggnings-
teknik= Speciallärare Kommunal ekonomi och
organisation” Speciallärare Trafikplanering2 Speciallärare Miljövz'irdsteknik2 Speciallärare Grafisk informationsbe-
handling” Institutionen för maskinkonstruktion' Universitetslektor Teknikens matematiska 1.7.1972
hjälpmedel Universitetslektor Teknikens naturvetcn- 1.7 .1973
skapliga grunder Universitetslektor Inform ationsbehandling 1.7.1973
Prop. 1972: 37 1 5
Tidpunkt för inrät- lnstitution/tjänst/ämne i;.ndc Universitetslektor Teknikens matematiska 1.7.1975 hjälpmedel Universitetslektor Teknikens naturveten- 1.7.1975 skapliga grunder Universitetsadjunkt Teknikens naturveten- 1.7.1972 skapliga grunder Universitetsadjunkt Teknikens matematiska 1.7.1975 hjälpmedel Universitetsadjunkt Teknikens matematiska 1.7.1975 hjälpmedel Universitetsadjunkt Informationsbchandling 1.7.1975
1 Tjänsten föreslås flyttad från tekniska högskolan i Stockholm, jfr avsnitt 2.4.4 . 2 Speciallärare tillsätts av högskolenhetens styrelse inom ramen för kursan- slagen. 3 Tjänsterna är avsedda för både den maskintekniska och den geoteknologiska utbildningen,
Organisationskommittén föreslår att ett interimistiskt förfarande skall tillämpas vid tillsättningen av tjänsterna vid den geoteknologiska ut- bildnings- och forskningsorganisationen i Luleå. Tillsättningen av tjäns- ter i teknikens matematiska hjälpmedel, teknikens naturvetenskapliga grunder, informationsbehandling och kemi föreslås ske under medver- kan av vederbörande vid universitetet i Umeå i samråd med organisa- tionskommittén. Vad gäller övriga tjänster föreslås en motsvarande medverkan av vederbörande vid tekniska högskolan i Stockholm i sam- råd med organisationskommittén. Vid tillsättning av professorstjänst föreslås organisationskommittén äga den rätt som tillkommer röstbe- rättigad ledamot i fakultet eller sektion att väcka förslag om kallelse av viss person till tjänsten jämlikt 117 & universitetsstadgan.
Kommittén stryker under vikten av att en kraftig satsning sker på studievägledningen vid den geoteknologiska utbildningslinjen. Behovet av studievägledning beräknar kommittén uppgå till sammanlagt 400 timmar läsåret 1972/73.
Organisationskommittén föreslår att den nuvarande utbildningsnämn- den för den maskintekniska utbildningslinjen vid högskolenheten i. Lu— leå, förstärkt med representanter från geoområdet, under läsåret 1972/ 73 handhar utbildningsnämndsfunktionen även för den geotekno- logiska utbildningslinjen. Bakgrunden härtill är att det under det första läsåret —- 1972/ 73 — inte finns lärare knutna speciellt till utbildnings- linjen i fråga. Utbildningen är då i huvudsak gemensam med maskin- teknik. Organisationskommittén avser att i annat sammanhang åter- komma med förslag till den framtida organisationen av utbildnings- nämnder på fakultets- och utbildningslinjenivå.
Den föreslagna geoteknologiska utbildningslinjen vid högskolenheten
Prop. 1972: 37 , 16
i Luleå kommer att omfatta stora utbildningsavsnitt, vilka ingår i ut- bildningen vid både sektionen för bergsvetenskap och väg- och vatten— byggnadssektionerna. Den nuvarande grundläggande utbildningen vid sektionen för bergsvetenskap leder fram till bergsingenjörsexamen me- dan motsvarande utbildning vid väg- och vattenbyggnadssektionerna le- der fram till civilingenjörsexamen. Som följd av den föreslagna studie- organisationen för den geoteknologiska utbildningslinjen i Luleå — bl. a. ett stort antal valfria kurser — kommer i vissa fall skillnaderna att bli små mellan de bergtekniska resp. anläggningstekniska utbildningsavslut- ningarna. Kommittén har ansett det mindre lämpligt att redan nu — innan bl. a. de olika ingenjörskategoriernas organisationer beretts möj- lighet att yttra sig — ange detaljerade kriterier för examensbenäm- ningarna bergsingenjör resp. civilingenjör. Kommittén föreslår därför att samtliga examinerade från den geoteknologiska utbildningslinjen i Luleå erhåller någon av titlarna bergsingenjör eller civilingenjör men att valet mellan dessa båda titlar — för de mot olika utbildningsavslut- ningar inriktade studerandena ——- anstår till en senare tidpunkt, då frå— gan beretts ytterligare.
Den föreslagna geoteknologiska utbildningen är ny för Sverige och spänner över flera av de områden som täcks av de befintliga utbild- ningsråden. Närmast ligger utbildningsråden för bergsvetenskap och för väg- och vattenbyggnad. Kommittén föreslår i avvaktan på ett fullstän- digt organisationsförslag att universitetskanslersämbetet tar initiativ till att en samarbetsgrupp bildas mellan de nämnda utbildningsråden vilken interimistiskt bör fungera som utbildningsråd för den geoteknologiska utbildningslinjen.
Hänvisningar till S2-3-4
2.3.5. Utbyggnadstakt
Organisationskommittén föreslår att utbildningen på den geoteknolo— giska utbildningslinjen i Luleå inleds läsåret 1972/73 med en intagning av 50 studerande. Kommittén föreslår vidare att utbildningslinjen byggs ut enligt följande sammanställning.
Övergång från filosofisk fa- Totalt Intagnings— kultct till antal Läsår kapacitet årskurs ?! studerande 1972/73 50 50 1973/74 100 150 1974/75 100 250 1975/76 125 25 400 1976/77 125 25 500 1977/78 125 25 525 1978/79 125 25 550
Prop. 1972: 37 17
Kommittén anser att fördelningen av studerande mellan de båda före- slagna studieinriktningarna — mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och anläggningsteknik — i huvudsak skall vara flexibel och be- roende av de studerandes intresse. Som utgångspunkt för beräkningen av resursbehov m. 111. har dock kommitten förutsatt att de båda studie- inriktningarna skall ha samma antal studerande.
De föreslagna geoteknologiska studieinriktningarna vid högskolenhe- ten i Luleå avses bl. a. ersätta den nuvarande studielinjen för gruv— och mineralteknik vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm. Kommittén föreslår därför att ingen intagning till studie- linjen för gruv- och mineralteknik i Stockholm skall göras höstterminen 1972 och att den geoteknologiska utbildningen i Luleå ersätter först— nämnda utbildning fr.o.m. läsåret 1972/73.
2.4. Inordnande av delar av sektionen för bergsvetenskap vid tek- niska högskolan i Stockholm i högskolenheten i Luleå
2.4.1. Utgångspunkter
Organisationskommitten har, såsom tidigare framgått, haft två ut- gångspunkter för sitt arbete, nämligen dels att utredningsarbetet enligt direktiven skall bedrivas med sikte på att delar av sektionen för bergs- vetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm omlokaliseras till Luleå. dels att från denna utgångspunkt söka åstadkomma en större bredd på detta utbildnings- och forskningsområde. Kommittén har därvid före- slagit uppbyggnadcn av en geoteknologisk utbildnings- och forsknings- organisation vid högskolenheten i Luleå, som bl.a. innefattar de gruv- och mineraltekniskt inriktade delarna av sektionen för bergsvetenskap. Kommittén har också ansett det nödvändigt att analysera de nuvaran- de kopplingarna mellan den geovetenskapliga delen av nämnda sektion och övriga delar av tekniska högskolan i Stockholm med särskild ton- vikt lagd på problemet om vilka störningar den ifrågavarande flyttning- en kan få för verksamheten vid de delar av högskolan, som berörs av densamma. I de fall där direkta störningar kan förutses föreslår kom- mittén i samråd med berörda organ lämpliga åtgärder för att minimera dessa. Däremot framhåller kommitten i detta sammanhang att det inte ingår i dess uppdrag att ta ställning till eller föreslå åtgärder som under- lättar en utveckling mot nya utbildningslinjer eller forskningsområden vid kvarvarande delar av tekniska högskolan i Stockholm. Dessa upp- gifter bör enligt kommitténs uppfattning handläggas av vederbörande vid högskolan genom normalt petitaförl'arande.
Kommittén är väl medveten om att en flyttning av en inom en hög- skola väl etablerad utbildnings- och forskningsorganisation från en ort till en annan kan medföra störningar i relationerna till utanför denna högskola stående organ, särskilt gällande samarbetet med industrin
Prop. 1972: 37 18
inom branschen. En av kommittén utförd enkät bland de närmast be- rörda industrierna inom gruvsektorn visar dock att Störningarna av en sådan förflyttning kan betraktas som relativt underordnade jämfört med de fördelar som bör kunna uppnås om den avsevärda förstärkning och breddning av utbildnings- och forskn-ingsorganisationen, som kom- mittén föreslår, också förverkligas.
Som underlag för sitt förslag till omlokalisering av delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm till Luleå läm— nar kommittén en detaljerad redogörelse för verksamheten vid nämn- da sektion.
2.4.2. Sektionen för bergsvetenskap budgetåret 1970/ 71
Grundutbildning och forskarutbildning
Utbildningen vid sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högsko- lan i Stockholm är uppdelad på två studielinjer, nämligen studielinjen för gruv- och mineralteknik samt studielinjen för metallurgi. Separat in- tagning sker till envar av studielinjerna — 30 nybörjare per år vid stu- dielinjen för gruv- och mineralteknik samt 80 nybörjare per år till studielinjen för metallurgi.
Tillströmningen av studerande till forskarutbildningen har varit myc- ket stor under senare år. Således finns för närvarande ett 60—tal dok- torander inskrivna. Flertalet finns inom examensämnena processmetall- lurgi, metallernas bearbetning samt mEtallografi. I de av utbildnings- nämnden fastställda provisoriska studieplanerna för forskarutbildning finns ett ganska stort inslag av kurser både från andra sektioner och från andra utbildningsenheter och forskningsinstitutioner.
Institutions— och personalorganisation m. m.
Sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm uppvisar budgetåret 1970/71 följande institutions- och personalorga- nisation.
Tjänstcrl Institution P BP Ul. S B A Geologi l __ l 1 l 3 Bergteknik ] —— — — 3 3 Mineralberedning [ _— _ __ | 21/2 Metallurgi 3 -— 1 2 3 lt) Metallografi ] l l 5 2 7 Värme- och ugnsteknik l _- _ _ __ 3 Summa 8 l 3 8 10 28% 1 Förkortningar av befintliga tjänster P : professor S : speciallärare BP : biträdande professor B : biträdande speciallärare UL : universitetslektor A : assistent
Prop. 1972: 37 19
Institutionerna inom studielinjen för gruv- och mineralteknik är in- stitutionerna för geologi, bergteknik och mineralberedning. De övriga institutionerna meddelar huvudsakligen sin undervisning inom studie— linjen för metallurgi.
Kursanslagets fördelning på institutionerna kan sägas vara ett mått på dessas undervisningsvolym. Fördelningen läsåret 1970/71 framgår av följande sammanställning.
Kursanslag kr. läsåret Institution 19705'71 Geologi 124 400 Bergteknik 51 100 Mineralberedning 49 200 Metallurgi 145 500 Metallografi 197 900 Värme- och ugnsteknik 27 000 Sektionen gemensamt (inkl. arvoden till tillfälliga lärare) 223 900 Summa kr. 819 000
Kommittén redovisar det utbyte av studiekurser som sker mellan stu- dielinjerna gruv- och mineralteknik resp. metallurgi och konstaterar att det f. n. har relativt blygsam omfattning. Kommittén lämnar dessutom en redogörelse för det utbyte av studiekurser som förekommer mellan sektionen för bergsvetenskap och övriga sektioner inom tekniska hög- skolan i Stockholm.
2.4.3. Avgränsning av de för omlokalisering aktuella delarna av sektionen för bergsvetenskap
Organisationskommittén konstaterar att institutionerna för metallurgi, metallografi samt värme- och ugnsteknik huvudsakligen meddelar un— dervisning på studielinjen för metallurgi medan institutionerna för bergteknik, mineralberedning och geologi huvudsakligen meddelar undervisning på studielinjen för gruv- och mineralteknik. Med hänsyn till att intagningen till studielinjen för gruv- och mineralteknik vid tek- niska högskolan i Stockholm föreslås upphöra koncentrerar kommittén omlokaliseringsanalysen till de tre sistnämnda institutionerna.
Kommittén föreslår att institutionen för bergteknik omlokaliseras till Luleå eftersom den har hela sin utbildning förlagd till studielinjen för gruv- och mineralteknik och denna utbildning föreslås utgöra en väsentlig del av den geoteknologiska utbildningen i Luleå.
Den geologiska institutionen har mer än 90 % av utbildningen för- lagd till studielinjen för gruv- och mineralteknik men ger dessutom bl. a. två kurser i kristallografi resp. teknisk mineralogi vid den metallur- giska studielinjen. Kommittén anser att ersättningsundervisning bör kunna anordnas vid tekniska högskolan i Stockholm vid en omlokalise-
mp. 1972: 37 20
ring av den geologiska institutionen till Luleå. Skälen som talar för denna omlokalisering är enligt kommittén dels att geologin utgör en nödvändig bas för den föreslagna geoteknologiska utbildningen och forskningen i Luleå, dels att institutionens olika delar motsvaras av delar av ämnesområdena ekonomisk geologi, tillämpad geofysik och mineralteknik i Luleå och dels slutligen möjligheterna till kontakt och forskningssamverkan med den del av Sveriges geologiska undersökning som kommer att förläggas till Luleå. Mot denna bakgrund föreslår kommittén att den geologiska institutionen omlokaliseras till Luleå.
Institutionen för mineralberedning har ca 80% av sin utbildning förlagd till studielinjen för gruv- och mineralteknik. Institutionen ger dessutom två studiekurser i mineralberedning för den metallurgiska stu- d-ielinjcn. Kommittén anser även i detta fall att ersättningsundervisning bör kunna anordnas vid högskolan om ifrågavarande institution om- lokaliseras till Luleå. Skälen för en sådan åtgärd anser kommittén vara bl. a. behovet av kvalificerad utbildning i mineralberedning för stude- rande med specialinriktning inom ämnet bergteknik och den stora bety- delse detta ämnesområde får inom den föreslagna studieinriktningen för mineral- och prospekteringsteknik i Luleå. Kommittén hänvisar i detta sammanhang dessutom till de goda möjligheterna till forsknings— samverkan dels med den anläggningstekniska resp. maskintekniska verksamheten i Luleå, dels med Metallurgiska forskningsstationen i Luleå. Mot en omlokalisering av institutionen för mineralberedning talar enligt kommittén —— förutom institutionens två studiekurser för metallurgilinjen —— den centrala ställning institutionen skulle komma att få vid en tidigare planerad omvandling av sektionen för bergsveten- skap till en materialvetenskaplig sektion samt vidare institutionens för- hållandevis betydande storlek och betydelse för den mellansvenska indu- strin inom området. Efter en bedömning av de redovisade för- och nackdelarna föreslår kommittén att institutionen för mineralberedning i sin helhet inordnas i högskolenheten i Luleå.
2.4.4. Omlokaliseringen av institutionerna
Allmänt
Organisationskommittén redovisar de principer, som den anser bör vara vägledande vid genomförandet av omlokaliseringen av institutio- nerna för geologi, bergteknik och mineralberedning vid tekniska hög- skolan i Stockholm till högskolenheten i Luleå. Kommittén vill emeller- tid framhålla betydelsen av att förflyttningen av materiella och perso- nella resurser detaljplaneras i samråd med berörda organ vid högskolan, berörd personal och deras personalorganisationer, samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna, utrustningsnämndcn för universitet och högskolor, byggnadsstyrelsen m.fl. Organisations—
Prop. 1972: 37 21
& kommittén avser att sedan erforderliga beslut har fattats och resurser
för planeringen av omlokaliseringen skapats, inom sig utse olika arbets- grupper till vilka bör knytas företrädare för ovannämnda kategorier. I samband med statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) angående omlokalisering av viss statlig verk- samhet angavs vissa riktlinjer för handläggningen av personalfrågor i anslutning till en omlokalisering. Kommittén aktualiserar följande rikt-
linjer.
— Fyllig information om arbets- och bostadsförhållanden på den nya orten, om planläggningen i fråga om de nya arbetslokalerna samt om de åtgärder för bostadsanskaffning som planeras. — De personer som ej önskar medfölja vid omlokaliseringen bör i möjligaste mån beredas anställning på den gamla orten. Statens per- sonalnämnd förutsättes svara för vissa rekryterings- och omlokali- seringsfrågor. — I vissa fall kan omskolning till annat yrke underlätta övergång till annan anställning varvid lön i viss omfattning bör kunna utgå under tiden för sådan omskolning. — Om tillräckligt vägande skäl finns bör den anställde garanteras fortsatt anställning i Stockholm. Betydelsefulla skäl härvidlag kan vara makes förvärvsarbete, vård av anhörig, nära förestående pen- sionsavgång och hälsoskäl. — Vissa möjligheter till bostadsanskaffningslån upp till 20000 kr.
Kommittén erinrar vidare om att förhandlingar pågår mellan statens avtalsverk och resp. personalorganisationer om ytterligare frågor som aktualiseras vid en omlokalisering. Kommittén förutsätter att resul- taten av dessa blir tillämpliga även vid den här aktuella omlokalise- ringen. Kommittén understryker också att dessa principer i huvudsak är utformade för omlokalisering av sådana verksamheter som får en identisk eller likartad karaktär på den nya orten. 1 förevarande fall förutsättes emellertid en i vissa stycken ny inriktning på forsknings- och utbildningsarbctet, varför personalfrågorna i en del fall kan bli svårare att lösa. Samtidigt elimineras vissa av dessa problem genom pensions- avgångar, fullföljande av viss verksamhet vid tekniska högskolan i Stockholm under ett antal år samt genom att viss personal naturligt slutar sin anställning efter avlagd högre examen.
Fullföliande av grundutbildningen, forskarutbildningen och forskningen vid studielinjen för gruv- och mineralteknik
Den geoteknologiska utbildningen i Luleå skall enligt organisations— kommitténs förslag börja höstterminen 1972, samtidigt som intagningen till studielinjen för gruv— och mineralteknik i Stockholm upphör. I lik- het med vad som är fallet i fråga om den tekniska magisterutbild— ningen, som nu avvecklas, anser kommittén att ett års extra utbildnings-
Prop. 1972: 37 22 &
tid bör ges de studerande som av olika skäl inte avslutat sin utbildning inom den nominella studietiden. Därför bör de studerande som läsåret 1971/72 påbörjat sin utbildning vid nämnda studielinje enligt kommit- téns uppfattning få tillfälle till att inom fem år fullfölja sin utbildning vid tekniska högskolan i Stockholm. Den som inte gjort detta måste bereda sig på att avsluta utbildningen i Luleå. Utgående från denna synpunkt föreslår därför organisationskommittén att utbildningen vid studielinjen för gruv- och mineralteknik skall pågå till dess att alla stu- derande har avlagt examen, dock längst till den 30 juni 1.976.
Organisationskommittén föreslår av samma skäl som tidigare nämnts att de doktorander som påbörjat sin forskarutbildning senast läsåret 1971/72 skall ges möjlighet att fullgöra denna vid tekniska högskolan i Stockholm, dock längst t.o.m. den 30 juni 1976. Möjlighet till över- flyttning av utbildningen till Luleå bör dock finnas. Vidare bör sådana bergsingenjörer eller motsvarande, som avlagt grundexamen innan er- forderliga forskartjänster i Luleå inrättats, kunna erhålla forskarut- bildning utan uppehåll, genom att de får möjlighet att i Luleå fullfölja en forskarutbildning som bedrivits under ett par år vid tekniska hög- skolan i Stockholm. En omfattande information om de delvis nya in- riktningarna i Luleå bör enligt kommitténs mening lämnas.
Det är enligt kommitténs uppfattning också viktigt att forskningen vid de berörda institutionerna inte avvecklas alltför snabbt. Denna syn- punkt får ytterligare tyngd genom erfarenheten att uppbyggnadsarbetet vid en ny högskoleinstitution tar något eller några år. Inom dessa för landets industri så viktiga forskningsområden kan enligt kommitténs uppfattning inte ett markant avbrott i forskningen tillåtas. Organisa- tionskommittén föreslår därför att omlokaliseringen av personella och materiella forskningsresurser sker på ett sådant sätt att forskningens kontinuitet inom berörda områden i huvudsak bibehålles.
Genomförande av omlokaliseringen
Organisationskommittén lämnar en detaljerad redogörelse för den befintliga personalen vid institutionerna för geologi, bergteknik och mineralberedning, vilka föreslås omlokaliseras till högskolenheten i Luleå. Mot denna bakgrund föreslår kommittén de speciella riktlinjer som bör följas vid omlokaliseringen av var och en av de nämnda insti- tutionerna.
För att fullgöra den nuvarande utbildningen och forskningen finns vid den geologiska institutionen följande personal.
1 tf professor 1 tf universitetslektor 1 speciallärare 1 biträdande lärare
Prop. 1972: 37 23
ca 10 assistenter, varav vissa med halvtidstjänstgöring 1 instrumentmakare
2 kansliskrivare med halt-'tidstjänstgöring 2 tekniska biträden
2 arkivarbetarc
en successiva avvecklingen av institutionens verksamhet i samband med den föreslagna omlokaliseringen gör att vissa undervisningstjänster — i första hand biträdande lärare och övningsassistentcr — blir över— flödiga redan läsåret 1972/73. Däremot medger inte forskarutbildnings- och forskningsverksamheten en lika snabb avveckling av sådana tjänster, som hänger samman med denna. De tjänster som handledarna för dok- torander — tf professorn och specialläraren i geofysikalisk malmlet- ning — innehar bör enligt kommittén förbli vid institutionen t.o.m. läsåret 1975/76. Tf universitetslektorn, som förutsätts hjälpa till vid omlokaliseringen av institutionen till Luleå bör enligt kommittén få kvarstå i tjänsten till dess han avlagt doktorsexamen, dock längst t. o. m. utgången av läsåret 1975/76. Efter läsåret 1975/76 bör om så visar sig erforderligt viss personal kvarstå för undervisning i teknisk mineralogi och kristallografi. Beträffande utrustning, bibliotek, samlingar m.fl. materiella resurser avser kommittén återkomma. Enligt vad kommittén erfarit föreligger inga hinder i donationsbestämmelser m.m. mot en flyttning av mineralsamlingarna och biblioteket. Kommittén föreslår sammanfattningsvis att tjänsterna som professor och uniVersitetslektor vid geologiska institutionen kvarstår till och med den 30 juni 1976, varefter de dras in, beträffande övriga tjänster en avveckling eller omstationering till Luleå sker i samråd mellan högskolenheten i Luleå, teknis— ka högskolan i Stockholm och berörd personal i samband med det årliga petitaarbetet.
Institutionen för bergteknik omfattar f.n. följande personalorga- nisation.
l professor 3 biträdande lärare ] forskningsingenjör med halvtidstjänstgöring ca 5 assistenter, varav flertalet med halvtidstjänstgöring 1 1:e instrumentmakare
l institutionstekniker
1 kansliskrivare
1 kansliskrivare med å-i-tjänstgöring
Den pcrsonalreducering som enligt kommittén vid oförändrat kurs- omfång kan göras före utgången av läsåret 1975/76 är att någon eller
Prop. 1972: 37 24
några assistenttjänster upphör fr.o.m. den 1 juli 1974. Övriga lärare och assistenter kommer att bli engagerade i allmänna kurser och fort- sättningskurser i fjärde årskursen och i eventuell stödundervisning.
Den nuvarande innehavaren av professuren i bergteknik, Ingvar Ja— nelid, kommer vid tidpunkten för institutionens avveckling den 30 juni 1976 att ha endast några år kvar till pensionsåldern. Kommittén före- slår därför att en personlig professur inrättas för Janelid den 1 juli 1976 med stationering i Stockholm och med viss tjänstgöringsskyldighet vid högskolenheten i Luleå. Beträffande avvecklingen av övriga tjänster hänvisar kommittén till sina förslag rörande den geologiska institu- tionen.
Laboratorieresurserna tas huvudsakligen i anspråk för fortsättnings- kurserna. Gruvmaskinlaboratoriet och borrningslaboratoriet kan dock delvis överflyttas redan läsåret 1974/75 eftersom viss hjälp med labo- rationer kan påräknas från industrin.
Det torde emellertid enligt kommittén medföra betydande olägenheter om bergmekaniklaboratoriet avvecklas före utgången av läsåret 1975/ 76. Överflyttning av viss verkstadsutrustning kan dock påbörjas under läs- året 1975/76. Flyttning av kompressorlaboratoriet torde knappast bli aktuell eftersom en enklare installation förmodligen kan göras till lägre kostnad i Luleå med en modern kompressor. Från Svenska gruvföre- ningen m.fl. har uttryckts starka önskemål om oförändrad eller helst ökad aktivitet även under överflyttningsperioden. Detta innebär att såväl befintlig som utökad laboratorieutrustning skulle kunna utnyttjas till halvårsskiftet 1976 om de personella resurserna vore tillräckliga. Överflyttningen av laboratorieutrustningarna bör därför företas med hänsyn till pågående forskningsprojekt och tillgänglig personal. Kom- mittén framhåller att den befintliga utrustningen vid institutionen delvis är föråldrad, vilket medför att man i Luleå bör räkna med nyanskaff— ning av basutrustning för att både laborationer och forskning skall kunna bedrivas på hög nivå. Man kan räkna med att instrument och mätteknik kommer att utvecklas betydligt fram till år 1975 och med att man därför bör undvika att en ny institution startar med föråldrad utrustning. Samarbete beträffande nyttjandet av befintlig utrustning under övergångsperioden kan säkerligen etableras.
Vid institutionen för mineralberedning är f. n. följande personer verk- samma. ] professor l biträdande lärare ] 1:e forskningsingenjör 1 forskningsingenjör ca 12 assistenter, varav flertalet med halvtidstjänstgöring 5 laboratorieingenjörer
Prop. 1972: 37 25
5 institutionstekniker 1 kansliskrivare 4 skrivbiträden
Den personalreduktion som enligt kommittén kan göras till följd av det minskade kursomfånget är att ett fåtal assistenttjänster dras in med utgången av juni 1974. Den nuvarande innehavaren av professuren i mineralberedning avgår med pension senast den 30 juui 1976. Kom- mittén föreslår att professuren i mineralberedning bibehålls vid tekniska högskolan i Stockholm till och med utgången av budgetåret 1975/76.
Beträffande avvecklingen av övriga tjänster hänvisar kommittén till sina förslag rörande den geologiska institutionen. Beträffande flyttning av utrustning m.fl. materiella resurser avser kommittén återkomma i annat sammanhang.
Verksamheten vid institutionerna för geologi, bergteknik och mineral- beredning vid tekniska högskolan i Stockholm skall enligt kommitténs förslag vara avvecklad senast vid utgången av budgetåret 1975/ 76. Den föreslagna tidsplanen medför enligt vad kommittén tidigare anfört att en viss parallellverksamhet måste bedrivas. Denna verksamhet kommer att få följande omfattning.
1972/73 ingen parallell verksamhet 1973/74 parallell verksamhet i geologi 1974/75 parallell verksamhet i geologi, bergteknik 1975/76 och mineralberedning
För att den parallellt bedriva verksamheten skall fungera krävs i vissa fall dels en schemateknisk samordning mellan tekniska högskolan i Stockholm och högskolenheten i Luleå, dels att medel för lärarnas resor ställs till förfogande. Kommittén avser att få till stånd en arbetsgrupp bestående av representanter för de båda läroanstalterna för samordning av åtgärder i samband med avvecklingen av verksamheten vid de be- rörda institutionerna och uppbyggnaden av motsvarande organisation i Luleå.
Organisationskommittén framhåller att ett omfattande detaljplane- ringsarbete erfordras för att omlokaliseringen skall kunna ske utan att forsknings- och utbildningsnivån sjunker i samband med densamma. Medel för detta arbete avser kommittén begära i annan ordning —— bl. a. i samband med de årliga anslagsframställningarna. Medel för transportkostnader i samband med flyttning av utrustning m.m. avser kommittén begära i samband med den årliga utrustningsprogramme- ringen. Dessutom kan speciella kostnader uppstå för personal som av olika skäl bör erhålla personliga tjänster, flyttningsbidrag m.m. Kom- mittén har inte bedömt det vara möjligt att i dagens läge närmare ange
Prop. 1972: 37 26
storleken av de speciella kostnader som uppstår i samband med om- lokaliseringen.
Hänvisningar till S2-4-4
- Prop. 1972:37: Avsnitt 2.3.4
2.5. Resursbehov 2.5.1 Driftkostnader
Organisationskommittén redovisar kostnadsberäkningar som avser uppbyggnaden av den föreslagna geoteknologiska utbildnings- och forskningsorganisationen. Kommittén har därvid utgått från att verk- samheten vid högskolenheten i Luleå skall vara likvärdig med övriga högre tekniska läroanstalters. Som tidigare redovisats föreslår kommittén att följande forskar— och lärartjänster inrättas för den geoteknologiska utbildningslinjen.
Tjänst Antal Professor 9 Biträdande professor 1 Docent 5 Forskarassistent 5 Universitetslektor 141 Universitetsadjunkt 4: 38
1 Varav 5 gemensamma med den maskintekniska utbildningslinjen ” Varav 3 gemensamma med den maskintekniska utbildningslinjen
Beräkning av löpande kostnader för högskolenheten i Luleå, geotek- nologisk utbildningslinje ([ OOO—tal kr.)
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 Kostnadsslag 50 stud 15.0 stud 250 stud 400 stad 500 stud 525 stud 550 stud
Avlöningar till lärar- personal 700 1 920 3 980 5 630 5 930 6 100 6 340 Driftkostnader 300 960 2 000 2 300 3 000 3 100 3 200 Vetenskapliga bibliotek: avlöningar 1 110 180 300 330 370 400 Vetenskapliga bibliotek: bokinköp m. rn. ] 250 250 100 100 150 200 Förvaltning 1 400 600 800 850 950 1 100 Gemensamma drift- kostnader 1 200 2. 450 4 950 4 950 4 950 4 950 Kostnader för data- maskintid ' 200 500 500 800 1 000 1 000 Övrigt (höjning av vissa gemensamma riksstats- anslag) 250 250 250 250 250 250 Summa 1000 4290 10210 15130 15710 16 870 17 440 * Medel har begärts i petita för 1972/73
Prop. 1972: 37 27
2.5.2 lnvesteringskostnader
Organisationskommittén redovisade i sitt första delbetänkande det totala lokalbehovet för en maskinteknisk och en geoteknologisk utbild- ningslinje i Luleå till 24 000—26 000 m2 för undervisningslokaler, insti- tutionslokaler och gemensamma lokaler, förvaltning, central verkstad m.m. I denna uppskattning ingick inte TV-studio, bespisningslokaler eller bibliotek. Dessutom var uppskattningen grundad på totalt 400 studerande vid den geoteknologiska utbildningslinjen. Trots den före- slagna ökningen till 550 studerande uppskattar nu kommittén det totala lokalbehovet för båda utbildningslinjerna till storleksordningen 25000 n12, varav ca 10000—12000 m” beräknas falla på geoteknologisk ut- bildning och forskning. Programmering av lokaler pågår. Kommittén avser att senare redovisa detaljerat lokalbehov. Det förutsätts ett så långt möjligt gemensamt utnyttjande från båda utbildningslinjerna av undervisningslokaler, lokaler för förvaltning, central verkstad m.m.
Läsåren 1972/73 och 1973/74 förutsätter kommittén att undervis- ningen bedrivs i de för den maskintekniska utbildningen avsedda "loka— lerna. Från och med höstterminen 1974 bör dock en första etapp av de för geoteknologin avsedda lokalerna vara färdigställd, detta inte minst med tanke på vad kommittén anfört om kontinuitet i forskningsverk— samheten vid de institutioner som avses bli omlokaliserade från Stock- holm. Dessutom är en stor del av lokalerna för geoteknologin av speciell karaktär, vilket innebär att en tillfällig inhysning i andra lokaler allvar- ligt försvärar uppbyggnaden av forskningen.
Organisationskommittén har inte funnit det möjligt att specificera utrustningen för den geoteknologiska utbildningen och forskningen i Luleå. Kommittén anser att olika befattningshavare vid anskaffning av utrustning bör inom en given ram ha inflytande på utrustningsval såvitt det inte är fråga om konventionell grundutrustning; detta mot bakgrund av den inriktning resp. befattningshavare har, vilken i tjänstebeskriv- ningarna tillåter ganska stor variation, Kommittén har uppskattat kost- naden för utrustning för de geoteknologiska institutionerna till storleks- ordningen 15 milj. kr. Denna grova uppskattning grundas på jämförelser med utrustningskostnaderna i samband med ny- och ombyggnadspro— jekt för motsvarande utbildning och forskning vid andra läroanstalter.
Organisationskommitténs förslag till investeringar för den geotekno- logiska utbildningen och forskningen i Luleå uppgår sammanfattnings— vis till följande belopp.
Byggnader . ........................................ 30 milj. kr. Försörjningsåtgärder ................................ 3 milj. kr. Inredning .......................................... 3 milj. kr. Utrustning . ........................................ 15 milj. kr.
51 milj. kr.
Prop. 1972: 37 28
2.6 Kontaktade intressenter m. rn.
Organisationskommittén har ansett det angeläget att under utrednings- arbetet få synpunkter på aktuella överväganden och förslag genom att ta kontakt med skilda intressenter. Kommittén har haft underhands— kontakter med företrädare för bl. a. tekniska fakulteten vid universi- tetet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska hög- skola, utbildningsråden för bergsvetenskap samt väg— och vattenbyggnad, samarbetsgruppen för de tre väg— och vattenbyggnadssektionerna, Sven- ska teknologföreningen, Svenska gruvföreningen och Jernkontoret. I omlokaliseringsfrågan har kontakt tagits med berörd personal vid tek- niska högskolan i Stockholm, företagsnämnd och rektorsämbete vid nämnda högskola samt med de studerande på studielinjen för gruv- och mineralteknik.
Vid diskussionerna med de olika intressenterna har många värdefulla synpunkter framförts rörande såväl de allmänna principerna som en- skilda detaljer. Många av dessa synpunkter har beaktats i föreliggande förslag, andra avser kommittén ta hänsyn till i det kommande detalj- planeringsarbetet. Flertalet intressenter har uttalat sig positivt för inte- grationen mellan bergteknik och anläggningsteknik samt den därav be— tingade ökningen av den kemiska/geovetenskapliga basen för anlägg- ningstekniker samt den motsvarande ökningen av hållfasthetslära/kon- struktionsteknikbasen för bergtekniker. Företrädare för bl. a. väg— och vattenbyggnadssektionen vid Chalmers tekniska högskola har hävdat att egentlig forskning ej kan anses berättigad i konstruktionsteknik i Luleå vad avser den direkta husbyggnadsprocessen med tanke på det stora antalet forskare inom detta område vid de övriga väg- och vatten- byggnadssektionerna. Dock föreslår man att forskning skall bedrivas inom området för tunga konstruktioner. Kommittén har i sitt förslag tagit hänsyn härtill.
Ett stort antal intressenter på anläggningssidan har uttryckt farhågor för den framtida arbetsmarknaden. Kommittén vill för sin del stryka under vad den anfört om arbetsmarknadens dynamiska natur. Dimen- sionering av utbildning får alltså inte enbart avpassas till rådande behov utan bidrar i hög grad till att förändra detta. Vidare är det kommitténs ambition att de från den berg- och anläggningstekniska studieinrikt- ningen i Luleå examinerade skall erbjudas bredast möjliga arbetsmark- nad. Bl. a. därför utreder kommittén möjligheterna till ytterligare bredd- ningar inom samhällsbyggnadsområdet.
Genom samråd med av omlokaliseringen berörda intressenter har kommittén erfarit vikten av att den föreslagna omlokaliseringsmodellen, där planering och verkställande förutsätts ske i nära samråd med in- stitutionerna ifråga, realiseras. Farhågor har dock framförts att forsk- ningsverksamheten och den därtill kopplade personalstyrkan minskar
Prop. 1972: 37 29
under omlokaliseringsskedet och den närmast efterföljande tiden. Man föreslår att garantier ges från exempelvis Norrlandsfonden så att en sådan minskning undviks. Från de studerande på sektionen för bergs- vetenskap har framförts att den föreslagna avvecklingstiden — fem år — är för kort bl. a. med tanke på eventuell militärtjänstgöring under studietiden. Kommittén avser att genom samråd med centrala militära myndigheter söka lösa problemet med eventuell militärtjänst under stu- dietiden. Kommittén har därför valt att kvarstå vid sitt förslag rörande avvecklingstidens längd.
Som bilagor till det andra delbetänkandet har organisationskommittén fogat dels en promemoria angående en samhällsbyggarutbildning i Luleå, dels förslag till utbildningsplan för den föreslagna geoteknologiska ut- bildningslinjen och slutligen sammanfattningen av svaren på en till gruv- industrin m.fl. ställd enkät rörande ämnesområdena bergteknik och tillämpad geofysik i Luleå.
3. Remissyttrandena
Över organisationskommitténs betänkande har, efter remiss, yttran- den avgetts av rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala sotn överlämnat yttrande från matematisk-namrvetenskapliga fakultetens utbildnings- nämnd, rektorsämbetet vid universitetet i Lund som överlämnat yttran- den från matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och sektionen för väg- och vattenbyggnad, rektorsämbetet vid universitetet i Göteborg som överlämnat yttrande från matematisk—naturvetenskapliga fakulteten, rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm som överlämnat yttrande från matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, rektorsämbetet vid uni- versitetet i Umeå som överlämnat yttranden från matematisk-natur- vetenskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd, samhällsvetenskap- liga fakulteten och dess utbildningnänmd samt medicinska fakulteten och dess utbildningsnämnd, rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm som överlämnat yttranden från sektionen för väg- och vatten- byggnad, sektionen för lantmäteri, sektionens för bergsvetcnskap studie- linje för metallurgi samt institutionerna för bergteknik och mineral- beredning, rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola som över- lämnat yttrande från sektionen för väg- och vattenbyggnad och dess utbildningsnämnd samt rektorsämbetet vid högskolenheten i Linköping som överlämnat yttrande från tekniska fakulteten och dess utbildning- nämnd.
Vidare har yttranden avgetts av arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmedi- cinska institutet, statens vägverk, statens väg- och trafikinstitut, statens geotekniska institut, byggnadsstyrelsen, statens personalvårdsnämnd, samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för
Prop. 1972: 37 30
universitet och högskolor (LUP-nämnden), arbetsmarknadsstyre/sen, statens råd för byggnadsforskning, statens planverk, Sveriges geologiska undersökning (SGU), statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling, statens naturvetenskap/iga forskningsråd, nordiska institutet för samhällsplanering, länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrlandsfonden, Statsföretag AB, Jernkontoret, Svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Svenska arbetsgivareförening- en, Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott, Luleå kommun, Svenska bergsmannaföreningen, Svenska gruvföreningen, Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund, Sveriges lantmätareförening, Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt teknologorganisationen Reftec.
Den av universitetskanslersämbetet överlämnade sammanställningen över yttrandena har i huvudsak följande lydelse.
3.1. Allmänt
De flesta remissinstanserna tillstyrker i huvudsak organisationskom- mitténs förslag om geoteknologisk utbildning i Luleå. En förutsättning för att den nya utbildningen skall kunna motsvara förväntningarna anges vara att resurser ställs till förfogande av minst den omfattning som föreslås i betänkandet.
3.2. Utbildningens mål
Liksom för den maskintekniska utbildningen i Luleå har kommittén för den geoteknologiska utbildningen angett som delmål att utbildning i icke-tekniska ämnen skall vidga de studerandes referensramar för den framtida yrkesverksamheten. Detta delmål avspeglar sig i kommitténs förslag till studieplaner där bl. a. kurser i samhällskunskap ingår. De flesta remissinstanser uppfattar detta som något positivt. Arbetsmedi- cinska institutet anser att det är angeläget att obligatoriska kurser inom det arbetsvetenskapliga området införs i c-ivilingenjörsutbildningen. Dessa bör enligt institutets uppfattning finnas på samtliga sektioner vid de tekniska högskolorna. Institutet. tror att utbildningen i Luleå från denna synpunkt kan tjäna som mönster för övriga tekniska högskolor.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd, Statsföretag AB och Svenska bergsmannaföreningen anser att arbetsmiljön inom de geotek- nologiska områdena ställer krav på utbildning i de arbetsvetenskapliga ämnena såsom sociologi, psykologi, ergonomi och arbetsmedicin. Sek- tionen för väg- och vattenbyggnad och dess utbildningsnämnd vid Chal- mers tekniska högskola, T CO, SA C 0 och teknologorganisationen Reftec hävdar att dessa ämnen måste vara obligatoriska och avslutas
Prop. 1972: 37 31
med tentamen för att inte bli betraktade som mindre viktiga i förhål- lande till de tekniska ämnena.
Sektionen för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stock- holm är däremot rädd för att dessa ämnen kommer att allvarligt in- kräkta på den mer faekbetonade delen av utbildningen.
3.3. Studieinriktningar
Organisationskommittén föreslår att man inrättar studieinriktningar, mineral- och prospekteringsteknik samt berg- och anläggningsteknik vid den geoteknologiska utbildningslinjen i Luleå. Rcmissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget vad avser den gruv— och mineraltekniska sidan av utbildningen, medan viss tveksamhet råder om behovet av den anläggningstekniska utbildningen, framför allt med tanke på arbets- marknadens behov.
Rektorsämbetet samt sektionen för väg- och vattenbyggnad vid tek- niska högskolan i Stockholm, sektionen för väg- och vattenbyggnad vid universitetet i Lund, rektorsämbetet vid universitetet i Göteborg samt sektionen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola kritiserar förslaget att kombinera en anläggningstcknisk studieinriktning med utbildning i bergteknik, mineralteknik och prospektering. Utbild- ningen av anläggningstckniker i Luleå blir dyrbar jämförd med utbild- ningen vid övriga väg— och vattenbyggnadssektioner i landet. Vidare har kommittén inte redovisat någon utredning om att ytterligare behov av ingenjörer med denna utbildning föreligger.
Rektorsämbetet och sektionen för väg— och vattenbyggnad vid tek- niska högskolan i Stockholm anser sig inte kunna tillstyrka att studie- inriktningen för anläggningsteknik kommer till stånd förrän den egna sektionen erhållit erforderliga resurser särskilt inom det geotekniska området. Denna uppfattning delas av Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund.
Svenska bergsmannaföreningen anser att inom institutionen för berg- och anläggningsteknik an-läggningsdelen har kommit att dominera och mera fått formen av en väg- och vattenbyggarlinje än en berg- och gruv- linje. Föreningen föreslår att den berg- och anläggningstekniska institu- tionen delas i en bergteknisk och en anläggningsteknisk institution.
Statens väg- och trafikinstitut ser emellertid positivt på att en särskild högskoleutbildning skapas inom området berg- och anläggningsteknik med särskild tonvikt på anläggningsproduktionsteknik. Även teknolog- organisationen Reftec och SFS anför liknande synpunkter och hävdar att den föreslagna utbildningslinjen kan leda till en breddning av både bergsingenjörernas och väg— och vatteningenjörernas arbetsområden.
Institutionen för mineralberedning vid tekniska högskolan i Stock- holm, som tillhör de institutioner som föreslås flytta till Luleå, kon-
Prop. 1972: 37 32
staterar att de geologiskt betonade ämnena föreslås sammanförda med mineraltekniken till en institution för mineral- och prospekteringsteknik som tillsammans med den tidigare institutionen för maskinkonstruktion och den nytillkommande institutionen för berg- och an'läggningsteknik avses bilda högskolenheten i Luleå. Denna gruppering anser man vara lyckligt vald och möjliggör en friare utvecklingsform än den hittillsva- rande sammankopplingen inom studielinjen för berg- och mineralteknik vid tekniska högskolan i Stockholm.
Kommittén föreslår att 25 studerande på utbildningslinje 2 b vid filo- sofisk fakultet skall ges möjlighet att efter två års studier gå över till tredje årskursen inom studieinriktningen för mineral- och prospekte— ringsteknik. Samtliga remissinstanser som berört denna fråga ställer sig i princip positiva till förslaget. Det gäller utbildningsnämnden vid mate- matisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, matematisk-naturve— tenskapliga fakulteterna i Lund och Göteborg, rektorsämbetet vid uni— versitetet i Stockholm, rektorsämbetet och matematisk-naturvetenskap— liga fakulteten vid universitetet i Umeå, arbetsmarknadsstyrelsen, sty- relsen för teknisk utveckling samt SFS. Rektorsämbetet vid universi- tetet i Stockholm påpekar emellertid att förslaget inte kan realiseras om inte antagningen till grundkurs A1 i kemi vid filosofisk fakultet ökar kraftigt. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala anser att det bör övervägas om inte samma möjligheter föreligger beträffande studieinriktningen för berg- och anläggningsteknik.
3.4. Forskningsområden och forskartjänster
Organisationskommittén föreslår att det geoteknologiska forsknings- området skall innefatta dels området mineral- och prospekteringsteknik med tre professorstjänster, dels området berg- och anläggningsteknik med sex professorstjänster och en tjänst som biträdande professor. Sek- tionen för väg- och vattenbyggnad vid teknika högskolan i Stockholm finner det egendomligt att en till Norrland förlagd institution för väg- byggnad i så stor utsträckning skall syssla med problem som har sin största vikt i tätbefolkade områden och lägga mindre vikt vid de många svåra vägbyggnadstekniska problem som är speciellt accentuerade i Norrland. Sektionen föreslår att forskningsprogrammet får en huvud- sakligen vägbyggnadsteknisk inriktning. Liknande synpunkter framförs av statens väg- och trafikinstitut och styrelsen för teknisk utveckling.
Vad avser kommitténs förslag till professorstjänster konstaterar Svenska bergsmannaföreningen att man föreslår en ordinarie professur i geoteknik medan den nya och riksunika tjänsten i bergmekanik endast inrättas som biträdande professor. Detta anser föreningen vara helt fel- aktigt och får därvid stöd av rektorsämbetet samt matematisk-natur— vetenskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd vid universitetet i
Prop. 1972: 37 33
Uppsala, statens naturvetenskapliga forskningsråd, styrelsen för teknisk utveckling, SA CO, Svenska teknologföreningen, Svenska gruvföreningen samt Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund.
Svenska bergsmannaföreningen framhåller att någon högre tjänst i gruvmaskinteknik alternativt bergmaskinteknik över huvud taget inte finns med i betänkandet. Detta är ett område som i dag är föremål för omfattande forskning och utbildning på nuvarande studielinjen för gruv- och mineralteknik och som enligt föreningen kommer att ytterligare förstärkas i en framtid med hänsyn till nödvändig mekanisering och automatisering inom bergshanteringen. Svenska gruvföreningen anför liknande synpunkter liksom institutionen för bergteknik vid tekniska högskolan i Stockholm. Jernkontoret anser att även om viss del av ut- bildningen i Luleå och vid tekniska högskolan i Stockholm kommer att överlappa varandra, är det angeläget att en dubblering undvikes vad avser forskningen. Jernkontoret föreslår alltså att forskningen i Luleå bör profileras mot geoteknik och mot mineralteknik vid den kvarva- rande delen av sektionen för bergsvetenskap i Stockholm. SGU anser det angeläget att professuren i tillämpad geofysik inrättas redan den 1 juli 1973 för att innehavaren av tjänsten skall få möjlighet att med- verka vid planeringen av utbildningen i ämnet.
3.5. Utbildningens dimensionering
Organisationskommittén föreslår att den geoteknologiska utbildningen i Luleå börjar läsåret 1972/73 med en intagning av 50 studerande. Läs- året 1973/74 föreslås en ökning till 100 och läsåret 1975/76 till 125 stu- derande. Flera remissinstanser uppfattar dimensioneringen som alltför kraftigt tilltagen i vad avser den anläggningstekniska delen och man tvivlar på att arbetsmarknaden kan ta emot ett så stort antal nyexami- nerade ingenjörer med en utbildning som är mycket lik den som ges vid de övriga tekniska högskolornas väg- och vatten'byggnadssektioner. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg, sektionen för väg- och vattenbyggnad vid universitetet i Lund och teknologorganisa— tionen Reftec föreslår att om den föreslagna utbyggnadstakten i Luleå skall genomföras, intagningen till befintliga väg- och vattenbyggnads- sektioner bör begränsas; Om detta inte är möjligt föreslår väg— och vattenbyggnadssektionen vid universitetet i Lund samt Svenska tekno- logföreningen att starten för den anläggningstekniska delen senareläggs. Även tekniska fakulteten vid högskolenheten i Linköping anser att ut- byggnaden bör ske långsammare. Rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala föreslår att dimensioneringen blir föremål för ny prövning.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd anser att kommittén borde h-a övervägt möjligheterna att rekrytera studerande från Nordnorge och Nordfinland, som geografiskt sett tillhör utbildningslinjens upptag—
Prop. 1972: 37 34
ningsområde. Svenska bergsmannaföreningen och länsstyrelsen i Norr- bottens län framför liknande synpunkter. SFS. som med tillfredsställelse hälsar förslaget om den an-läggningstekniska delen av utbildningen, anser att en del sysselsättningsproblem kan uppstå för de nyexaminerade väg- och vatteningenjörerna, men hävdar att dessa problem blir av över- gående natur och att fördelarna med ett ökat utbud av yrkesinriktad utbildning överväger.
3.6. Flyttning av delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm till Luleå
Organisationskommittén föreslår att geologiska institutionen, institu- tionen för bergteknik och institutionen för mineralberedning vid tek- niska högskolan i Stockholm skall omlokaliseras till Luleå. Rektors- ämbetet och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm påpekar att omlokaliseringen av studielinjen för gruv- och mineralteknik vid tekniska högskolan i Stockholm kommer att beröra universitetets verksamhet. En avveckling av högskolans resurser inom tillämpad geofysik liksom den förestående omlokaliseringen av Sveriges geologiska undersökning till Luleå och Uppsala kan enligt rektorsäm- betet allvarligt komma att påverka universitetets möjligheter att finna kompetenta lärarkrafter såväl i grundutbildningens geofysikaliska kurser som i den högre utbildningens kvalificerade handledning.
Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm anser sig ännu inte kunna överblicka konsekvenserna av flyttningen för den kvarva- rande delen av sektionen för bergsvetenskap men ser allvarligt på de problem som kan komma att uppstå för väg- och vattenbyggnadssek- tionen. Förutom flyttningen av studielinjen för gruv- och mineralteknik till Luleå kommer även geotekniska institutet och statens väg- och tra- fikinstitut att flytta från Stockholm. Rektorsämbetet konstaterar också att den tidigare planerade integreringen av det nuvarande gruv- och mineraltekniska området och anläggningstekniken inte kan komma till stånd. Jernkontoret konstaterar med tillfredsställelse a-tt organisations- kommittén har uppmärksammat de övergångssvårigheter som kommer att uppstå vid gruvlinjens omlokalisering och att kommittén har före- slagit konkreta åtgärder för att eliminera dessa. Särskilt bör då upp- märksammas vikten av att utbildning inom ämnesområdet mineralbe- redning-mineralteknik meddelas vid den kvarvarande delen av sektionen för bergsvetenskap.
Prop. 1972: 37 35
4. Universitetskanslersämbetet
4.1. Betänkandets huvuddrag
Inom universitetskanslersämbetet har betänkandet behandlats i fakul- tetsberedningen för de tekniska vetenskaperna samt i utbildningsråden för bergsvetenskap, väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri.
Organisationskommittén föreslår att i samband med omlokalisering till Luleå av den gruv- och mineraltekniska delen av sektionen för bergs- vetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm utbildningen och forsk- ningen inom motsvarande område breddas och förstärks. Förstärk— ningen föreslås ske inom prospekteringstekniken och mineraltekniken samt genom en breddning av utbildningen och forskningen mot det anläggningstekniska området med tonvikt på ämnet bergmekanik. Äm- betet ansluter sig til-l förslaget i dess huvuddrag.
4.2. Studieorganisation
Organisationskommitténs förslag att utbildningen organiseras på stu- dieinriktningarna prospekteringsteknik, mineralteknik, bergteknik och anläggningsteknik finner ämbetet ändamålsenligt. Den stora kontakt- ytan mellan bergteknik och anläggningsteknik gör det naturligt att kom— plettera och bredda den gruv- och mineraltekniska utbildningen med utbildning inom anläggningsteknik. Flera remissinstanser, av vilka många har anknytning till väg- och vattenbyggnadsområdet, har emeller- tid varit kritiska mot förslaget om en anläggningsteknisk utbildning mot bakgrund av de nuvarande svårigheterna för nycxaminerade väg- och va-tteningenjörer att få anställning. Universitetskanslersämbetet anser att vad som kan vara en tillfällig avmattning på arbetsmarknaden för väg- och vatteningenjörer inte bör utgöra hinder för beslut om en på det föreslagna sättet anläggningstekniskt inriktad utbildning i Luleå. Ämbetet bedömer att det på sikt finns behov av en utbildning inom anläggningsteknik med den föreslagna profilen. Uppläggningen av stu- dierna med successiva val, blockämnen rn. rn. ansluter nära till de idéer som har legat till grund för organisationskommitténs förslag om maskin- teknisk utbildning och bör enligt ämbetet genomföras.
Utformningen av studieplaner kommer att behandlas i utbildnings- nämnden och av universitetskanslersämbetet som då har att beakta bland annat de inkomna yttrandena. Ämbetet vill dock redan nu fram- hålla vikten av att arbetsvetenskap får en stark ställning i utbildningen både i form av allmän arbetsvetenskap och som en integrerad del i be- rörda tekniska ämnen. Detta anses speciellt viktigt inom den gruvtek- niska delen av utbildningen med de mycket speciella och svåra arbets- miljöproblem som är förenade med gruvbrytning.
Prop. 1972: 37 36
4.3. Utbildningens dimensionering
Organisationskommittén föreslår en första intagning till geoteknisk linje budgetåret 1972/73 med 50 studerande, en ökning til-l 100 budget- året 1973/74, en ökning till 125 budgetåret 1975/76 samt ett intag från filosofisk fakultet på 25 till det tredje läsåret 1975/76. Universitets- kanslersämbetet anser att förslaget bör genomföras i fråga om både dimensionering och tidsplan. De föreslagna tjänsterna som universitets- lektor, universitetsadjun-kt och speciallärare bör inrättas enligt den an- givna tidsplanen.
4.4. Forskningens inriktning och dimensionering
Den föreslagna forskningsorganisationen avses täcka dels området gruv- och mineralteknik, dels det anläggningstekniska området. Inom det förra området skulle forskningen bli av riksunik karaktär. Med hänsyn till gruvindustrins och bergmaskinindustrins betydelse anser äm- betet det mycket angeläget att den gruvtekniska forskningen kraftigt förstärks i samband med omlokaliseringen. I likhet med bl. a. Svenska bergsmannaföreningen, Svenska gruvföreningen och fakultetsbered- ningen för de tekniska vetenskaperna anser ämbetet att gruvforskningen bör få en starkare ställning än vad organisationskommittén föreslår. Detta bör komma till stånd genom en förstärkning av det bergmaskin- tekniska området. Universitetskanslersämbetet förordar därför att orga- nisationskommitténs förslag beträffande forskartjänster kompletteras med en tjänst som biträdande professor i bergmaskinteknik i enlighet med nämnda remissinstansers yttranden.
Bergmekaniken har en fundamental och växande betydelse för gruv- industrin, som tvingas bryta malmer på allt större djup. Universitets- kanslersämbetet anser därför -- i likhet med bl. a. statens naturveten- skapliga forskningsråd, Svenska gruvföreningen, Statsföretag AB och fakultetsberedningen för de tekniska vetenskaperna —- att ämnet måste ges en självständig ställning och att det sålunda bör inrättas en tjänst som professor i bergmekanik i stället för den tjänst som biträdande pro- fessor som organisationskommittén föreslagit. Med ovan nämnda änd- ringar ansluter sig ämbetet till organisationskommitténs förslag vad avser forskningsresurser-nas inriktning och dimensionering.
4.5. Den institutionella forskningsorganisationen
Organisationskommittén har valt att göra en institutionsindelning efter teknikområden med en institution för mineral- och prospekterings— teknik och en institution för berg— och anläggningsteknik. Detta innebär" att speciel-1 uppmärksamhet måste ägnas åt kommunikationerna mel-lan
Prop. 1972: 37 37
institutionerna. Forskningsområdena på de olika institutionerna har många kontaktpunkter med varandra, t. ex. hål-lfasthetslära-material- teknik, materialteknik—mineralteknik och bergteknik-maskinteknik. För att genomföra projekt inom ett visst område krävs att verksamheter inom skilda institutioner knyts samman. Ämbetet anser att det är myc- ket viktigt att förlägga institutionerna i nära anslutning till varandra, så att de personliga kontakterna och det personliga samarbetet blir obe— roende av institutionsindelningen.
4.6. Avdelning av statens provningsanstalt
I sitt yttrande över industridepartementets promemoria »Officie-ll provning och kon-troll» har statens planverk framfört tanken att det i anslutning till högskolenheten i Luleå byggs en avdelning av statens provningsanstalt. Prov-ningsanstalten anmäler i sitt yttrande över geo- betänkandet sitt principiella intresse för utnyttjandet av tekniskt-veten- skapliga resurser som är avsedda att uppbyggas i Luleå och framför öns- kemålet att redan i planeringsstadiet för tomt- och lokalbehov för hög- skolenheten sådana markarealer reserveras att en framtida möjlighet att inrätta en avdelning av provningsansta-lten kan ifrågakomma. Uni— versitetskanslersämbetet ser med tillfredsställelse på provningsanstaltens intresse för förslaget och anser att dess önskemål bör tillgodoses.
4.7. Kostnader
Universitetskanslersämbetet ansluter sig i huvudsak till de kostnads- beräkningar som gjorts av organisationskommittén. Ämbetet hemställer att medel för budgetåret 1972/73 anvisas i enlighet med förslagen i be- tänkandet. I fråga om medelsbehoven för senare budgetår återkommer ämbetet i sina årliga anslagsframstäl-lningar. Eftersom det från plane- ringssynpunkt är viktigt att innehavarna av tjänsterna Som professor och biträdande professor kan delta i uppbyggnaden av institutionerna föreslår dock ämbetet att principbeslut nu fattas om inrättande av sådana tjänster budgetåren 1974/75 och 1975/ 76 enligt organisationskommitténs förslag med de ändringar angående tjänst som biträdande professor i bergmask-inteknik och tjänst som professor i bergmekanik som ämbetet föreslagit.
4.8. Utlokaliseringen från tekniska högskolan i Stockholm
Organisationskommittén har utarbetat en plan för hur utlokalise- ringen av delar av bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm till Luleå skall genomföras. Universitetskanslersämbetet anser att planen är väl genomarbetad och föreslår att den genomförs.
Prop. 1972: 37 38
5. Föredraganden
Statsmaktcrna fattade år 1970 principbeslut om att högre teknisk ut- bildning och forskning skulle förläggas till övre Norrland ( prop. 1970: 88 . SU 1970: 133, rskr 19701296). Därvid framhölls bl.a. att utbyggnaden av den högre utbildningen är ett viktigt led i strävandena att skapa en allsidig samhällsservice i hela landet och att tillkomsten av högre tek- nisk utbildning och forskning i övre Norrland skulle innebära en be- tydande stimulans för samhällsutvecklingen i landsdelen. Nämnda prin- cipbeslut innebar att en ny teknisk utbildnings- och forskningsenhet skulle byggas upp i Luleå. Vid planeringen av enheten skulle man utgå från att dels en maskinteknisk utbildningslinje med tillhörande forsk— ningsorganisation skulle byggas upp, dels en del av sektionen för bergs- vetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm skulle flyttas till Luleå. Vidare borde prövas om skäl och förutsättningar fanns för att senare ytterligare differentiera den högre tekniska utbildningen i Luleå. Slut— ligen skulle det fortsatta utredningsarbetet inriktas på att högre tek- nisk utbildning skulle anordnas även i Skellefteå/Umeå—området.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag i maj 1970 en organisationskommitté med uppgift att under universitetskanslers- ämbetet planera den i propositionen föreslagna uppbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. Kommittén avslutade i december 1970 den första etappen av sitt utredningsuppdrag och lade fram förslag om uppbyggnad av en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation i Luleå.
Statsmaktcrna beslutade år 1971 ( prop. 1971: 59 , UbU 1971: 17, rskr 1971: 174), på grundval av organisationskommitténs och universitets- kanslersämbetets förslag, att inrätta en högskolenhet i Luleå den 1 juli 1971. Vid enheten skulle en maskinteknisk utbildnings- och forsknings- organisation byggas upp med början budgetåret 1971/72. 50 studeran- de påbörjade civilingenjörsutbildning i Luleå höstterminen 1971 och intagningskapaciteten vid nämnda utbildningslinje skall successivt byg- gas ut till 200 nybörjarplatser läsåret 1975/ 76. Riksdagsbeslutet inne- bar vidare att fyra professurer skulle inrättas vid högskolenheten i Lu- leå under budgetåren 1972/73 och 1973/74. Dessutom skulle tre tjänster som biträdande professor komma att inrättas vid högskolenheten under samma period. Slutligen skulle ledningen av högskolenheten i Luleå under uppbyggnadsskedet vila på organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland.
Som jag redovisat i det föregående har organisationskommittén i no- vember 1971 avslutat den andra etappen av sitt utredningsuppdrag och lagt fram förslag om uppbyggnad av en geoteknologisk utbildnings— och forskningsorganisation vid högskolenheten i Luleå. Samtidigt föreslås att den gruvinriktade delen av sektionen för bergsvetenskap vid tek-
Prop. 1972: 37 39
niska högskolan i Stockholm avvecklas och att bl. a. motsvarande verk- samhet i stället byggs upp i Luleå.
Organisationskommitténs förslag har fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen och tillstyrks av universitetskanslersämbetet. Även jag anser kommitténs förslag väl underbyggt och förordar därför att en geoteknologisk utbildnings— och forskningsorganisation byggs upp i Luleå i huvudsak enligt förslaget.
Organisationskommittén betonar att målet för dess planering av en geoteknologisk utbildning i Luleå är att dels skapa en högre teknisk utbildning i övre Norrland som är likvärdig med motsvarande utbild- ning vid andra läroanstalter, dels ge ingenjören en vidgad referensram genom att infoga samhälls- och beteendevetcnskapliga kurser i den högre tekniska utbildningen. Till dessa riktlinjer för utbildningsplane— ringen, som låg till. grund även för kommitténs förslag rörande den maskintekniska utbildningen i Luleå, anslöt jag mig — liksom universi- tetskanslersämbetet och majoriteten av remissinstanserna — i prop. 1971: 59 (s. 28). Ämbetet har i sitt ställningstagande till organisations- kommitténs förslag vidare framhållit vikten av att arbetsvetenskapen får en stark ställning i den högre tekniska utbildningen både i form av all- män arbetsvetenskap och som en integrerad del i olika tekniska ämnen. Jag delar ämbetets uppfattning att detta är särskilt betydelsefullt i fråga om den gruvtekniska utbildningen med hänsyn till arbetsmiljöproble- men inom gruvindustrin. När det gäller genomförandet av utbildningen inom det arbetsvetenskapliga ämnesområdet är det enligt min mening angeläget att, såsom kommittén föreslagit, en samverkan kommer till stånd mellan högskolenheten i Luleå och den filial av arbetsmedicinska institutet, som skall byggas upp i Umeå (jfr prop. 1971: 29, UbU 1971: 15, rskr 1971: 196).
Organisationskommittén föreslår, som jag tidigare redovisat, att in— tagningen till studielinjen för gruv- och mineralteknik vid tekniska hög- skolan i Stockholm upphör med den intagning som skett höstterminen 1971 och att verksamheten vid institutionerna för geologi, bergteknik och mineralberedning successivt avvecklas t.o.m. budgetåret 1975/76. Kommittén föreslår vidare att högre teknisk utbildning med geotekno- logisk inriktning, som ersätter bl.a. utbildningen vid den nämnda stu- dielinjen i Stockholm, påbörjas vid högskolenheten i Luleå hösttermi- nen 1972. Den geoteknologiska utbildningslinjen skall enligt kommit- téns förslag omfatta studieinriktningarna mineral- och prospekterings- teknik samt berg- och anläggningsteknik. Kommittén föreslår att in- tagningskapaciteten på den geoteknologiska utbildningslinjen ökas suc— cessivt från 50 nybörjarplatser läsåret 1972/73 till 125 platser vid full utbyggnad läsåret 1975/76. Kommittén föreslår dessutom att årligen 25 studerande som följt utbildningslinje 2 b vid filosofisk fakultet — om- fattande en termins studier inom vart och ett av ämnesområdena mate-
Prop. 1972: 37 40
matik, fysik, kemi och geovetenskap — skall ges möjlighet att gå över till tredje årskursen inom den föreslagna studieinriktningen för mine- ral- och prospekteringsteknik i Luleå.
Den av kommittén föreslagna utbildningslinjen innebär enligt min mening en värdefull breddning av den nuvarande bergsvetenskapliga utbildningen mot både det prospekteringstekniska och det anläggnings- tekniska ämnesområdet samtidigt som studerande från matematisk-na— turvetenskaplig fakultet får möjlighet att erhålla en teknisk inriktning av utbildningen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i prop. 1971: 1 bil. 10 (s. 251) anförde att utbildningskombinationer över de nu- varande fakultetsgränserna bör komma till stånd i större utsträckning än f.n. så att utbildningsresurserna inom skilda ämnesområden kan ut- nyttjas av studerande från flera fakulteter. Enligt vad jag erfarit har planeringen rörande lokaler, utrustning m.m. framskridit så långt att uppbyggnaden av utbildningslinjen bör kunna genomföras i huvudsak enligt kommitténs förslag. För att möjliggöra en något lugnare upp- byggnadstakt förordar jag emellertid att den anläggningstekniska in- riktningen inrättas två år senare än vad kommittén föreslagit. Detta innebär att ifrågavarande inriktning kan väljas först av studerande som påbörjar studierna vid den geoteknologiska utbildningslinjen läsåret 1974/ 75.
Jag förordar att utbildningen vid den geoteknologiska utbildningslin- jen i Luleå påbörjas höstterminen 1972 och att samtidigt ingen ytter- ligare intagning sker vid studielinjen för gruv- och mineralteknik vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag räknar vidare med att intagnings- kapaciteten på utbildningslinjen i Luleå skall kunna byggas ut enligt följande sammanställning.
övergång från filo- Totalt Antal intag- sofisk fakultet till antal Läsår ningsplatser årskurs 3 studerande 1972/73 50 50 1973/74 50 100 1974 /75 75 175 l975/76 lOO 25 300
Mot organisationskommitténs förslag till uppläggning av studieorga- nisationen har jag ingen erinran. Jag ansluter mig vidare till kommit— téns förslag att den geoteknologiska utbildningslinjen skall omfatta stu- dieinriktningarna mineral- och prospekteringsteknik samt berg— och an- läggningsteknik. I överensstämmelse- härmed räknar jag med att utbild- nings- och forskningsresurserna inom det geoteknologiska området vid högskolenheten i Luleå skall byggas upp inom ramen för två institu- tioner som svarar mot de nyssnämnda studieinriktningarna.
Organisationskommittén föreslår att personalorganisationen vid de nämnda institutionerna vid högskolenheten i Luleå byggs upp under
Prop. 1972: 37 41
perioden 1972/73—1975/76 samtidigt som tjänsterna vid institutioner- na för geologi, bergteknik och mineralberedning vid tekniska högsko- lan i Stockholm successivt dras in. Universitetskanslersämbetet till- styrker kommitténs förslag. Jag förordar att kommitténs förslag i hu- vudsak läggs till grund för uppbyggnaden av den nu aktuella utbildnings- och forskningsorganisationen i Luleå. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört rörande den anläggningstekniska inriktningen av utbildningen bör de för nämnda inriktning avsedda tjänsterna inrättas två år senare än en- ligt kommitténs förslag. Eftersom det från planeringssynpunkt är an— geläget att statsmakterna redan nu beslutar om tidsprogram för inrät- tande av högre tjänster inom ifrågavarande organisation, förordar jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta nio tjänster som professor vid högskolenheten i Luleå i de ämnen och vid de tidpunkter som anges i följande sammanställning. Jag avser vidare att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att därutöver inrätta en tjänst som biträdande professor vid högskolenheten. Även denna tjänst har tagits upp i sammanställningen.
Tidpunkt för tjänstens in— lnstitution/tjänst/ämne rättande
Institutionen för mineral- och prospekteringsteknik Professor Ekonomisk geologi 1.1.1974 Professor Mineralteknik 1.1.1974 Professor Tillämpad geofysik ] 1 1975 Institutionen för berg— och anläggningsteknik Professor Bergteknik 1 1 1974 Professor Geoteknik 1 7 1974 . Professor Konstruktionsteknik 1.1.1977 Professor Vattenteknik 1.1.1977 Professor Anläggningsproduktionsteknik 1 1 1977 Professor Vägbyggnad 1 1 1977 Bitr. professor Bergmekanik l 7 1974
Av de nämnda tjänsterna motsvaras professurerna i ekonomisk geologi, mineralteknik och bergteknik av befintliga professurer vid tekniska högskolan i Stockholm. Frågan om avvecklingen av bl. a. des— sa tjänster kommer jag att behandla i det följande. Vidare bör utbild- ningen och forskningen inom det vägbyggnadstekniska ämnesområdet vid högskolenheten i Luleå, i likhet med verksamheten vid institutio- nerna för vägbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm och Chal- mers tekniska högskola, bekostas av automobilskattemedel.
När det gäller frågan om inriktningen av den högre tekniska utbild- ningen och forskningen vill jag erinra om att jag i prop. 1970: 88 (s. 22) betonade vikten av att man beaktar förutsättningarna i fråga om dels befintliga och planerade forsknings- och utvecklingsenheter, dels indu— strins inriktning och omfattning i regionen. Som följd av statsmakternas
Prop. 1972: 37 42
beslut år 1971 (prop. 1971229, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) skall en betydande enhet av Sveriges geologiska undersökning förläggas till Lu- leå. Denna enhet bör tillsammans med den nu föreslagna utbildnings- oeh forskningsorganisationen inom det geoteknologiska området kunna utgöra en slagkraftig kombination av resurser för forskning och utveck- lingsarbete inom ifrågavarande område. Jag har vidare erfarit att inom Norrlandsfonden pågår en kartläggning av befintliga och planerade resurser för produktutveekling ur industrimineral.
Jag övergår nu till att närmare behandla den föreslagna omlokalise— ringen av delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högsko- lan i Stockholm. Organisationskommittén föreslår, som jag tidigare re- dovisat, att utbildningen vid studielinjen för gruv- och mineralteknik inom denna sektion successivt avvecklas samtidigt som den geotekno- logiska utbildnings- och forskningsorganisationen byggs upp vid hög- skolenheten i Luleå. Efter den intagning till studielinjen för gruv- och mineralteknik som skett höstterminen 1971 skall ingen ytterligare in- tagning till linjen äga rum. Kommittén föreslår i konsekvens härmed att institutionerna för geologi, bergteknik och mineralberedning vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka i huvudsak svarar för utbild- ning och forskning med anknytning till studielinjen för gruv- och mi- neralteknik, efter hand avvecklas och inordnas i ifrågavarande utbild- nings- och forskningsorganisation i Luleå. Kommittén betonar vikten av att omlokaliseringen av institutionerna genomförs i samråd med be- rörda organ vid tekniska högskolan, berörd personal och dennas organi- sationer, byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och hög- skolor m.fl. myndigheter. För att de studerande som redan påbörjat grundutbildning eller forskarutbildning inom den aktuella studielinjen skall få rimlig tid att avsluta sin utbildning i Stockholm bör enligt kom- mittén dessa studerande ges möjlighet att avlägga examen vid tekniska högskolan i Stockholm intill utgången av budgetåret l975/76. Kommit- tén föreslår därför att avvecklingen av verksamheten vid de berörda institutionerna skall ske successivt och vara helt genomförd först vid utgången av nyssnämnda budgetår.
Tjänsterna som resp. professor och universitetslektor i mineralogi och geologi vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka f.n. saknar ordinarie innehavare, bör enligt kommittén dras in vid utgången av budgetåret 1975/76. Innehavaren av professuren i mineralberedning vid högsko- lan avgår med pension senast den 30 juni 1976, varför kommittén före- slår att även denna tjänst dras in senast vid utgången av samma budget- år. Innehavaren av professuren i bergteknik, Ingvar Janelid, kommer vid tidpunkten för avvecklingen av institutionen att ha endast ett fåtal år kvar till pensionsåldern. Kommittén föreslår därför att en personlig professur inrättas för Janelid den 1 juli 1976 med placering vid tek- niska högskolan i Stockholm men med viss tjänstgöringsskyldighet vid
Prop. 1972: 37 43
högskolenheten i Luleå. När det gäller avvecklingen eller flyttningen av övriga tjänster vid de tre institutionerna föreslår kommittén att för- slag till åtgärder utarbetas i samband med det årliga petitaarbetet i sam- råd mellan högskolenheten i Luleå, tekniska högskolan i Stockholm och den berörda personalen.
Universitetskanslersämbetet anser att den av kommittén utarbetade planen för omlokalisering av de tre institutionerna vid tekniska hög- skolan i Stockholm är väl genomarbetad och föreslår att den genom- förs. Jag delar ämbetets uppfattning och vill särskilt framhålla be— tydelsen av att, som kommittén angett, omlokaliseringen genomförs i nära samråd med berörd personal samt berörda myndigheter och or— ganisationer i enlighet med de av statsmakterna beslutade riktlinjerna rörande handläggningen av personalfrågor i samband med omlokalise- ring (prop. 1971129, InU 1971:15, rskr l97l: 196). Mot denna bak- grund förordar jag att beslut nu fattas, i enlighet med kommitténs för- slag om att professurerna i mineralogi och geologi samt i mineralbered- ning samt tjänsten som universitetslektor i mineralogi och geologi vid tekniska högskolan i Stockholm dras in vid utgången av juni 1976. Jag avser att senare föreslå inrättande av en personlig professur för Ingvar Janelid vid den av kommittén angivna tidpunkten. Till avvecklingen av övriga tjänster vid de berörda institutionerna avser jag att återkomma i samband med det årliga budgetarbetet.
Organisationskommittén föreslår vidare att för den geoteknologiska utbildningen vid högskolenheten i Luleå under de närmaste budgetåren inrättas universitetslektorat inom tekniska och matematisk-naturveten- skapliga ämnesområden samt tjänster som universitetsadjunkt inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta de av kommittén för bud— getåret 1972/73 föreslagna tjänsterna som universitetslektor och univer- sitetsadjunkt. Kostnaderna för bl.a. nämnda tjänster, som beräknas uppgå till 600 000 kr., bör bestridas från förslagsanslaget Tekniska fakul- teterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal som därigenom i motsva- rande mån kommer att belastas med högre belopp budgetåret 1972'73 än som beräknats i riksstatförslaget. Till frågor om inrättande av tjäns- ter av nyssnämnda slag senare budgetår samt till frågan om inrättande av tjänster som docent och forskarassistent avser jag att återkomma i samband med det årliga budgetarbetet. Jag avser vidare att senare hem- ställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att för den geoteknologiska utbildningen i Luleå på tilläggsstat 1 till riksstaten för budetårct 1972/73 anvisa ytterligare 300 000 kr. under reservationsanslaget Tekniska fakul- teterna m. m.: Driftkostnader.
Kommittén föreslår ett interimistiskt förfarande vid tillsättningen av vissa tjänster inom den geoteknologiska utbildnings— och forskningsor- ganisationen i Luleå. I enlighet med detta förslag kommer jag att senare
Prop. 1972: 37 44
föreslå Kungl. Maj:t att det vid tillsättning av ordinarie tjänster som universitetslektor inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden t. v. skall ankomma på vederbörande vid universitetet i Umeå att i sam- råd med organisationskommittén fullgöra de uppgifter som åvilar lokal universitetsmyndighet, medan vid tillsättning av tjänster som professor, biträdande professor och universitetslektor inom tekniska ämnesområ- den motsvarande uppgifter skall fullgöras av vederbörande vid tekniska högskolan i Stockholm i samråd med kommittén. Det ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser i hithörande frågor.
Statsmakterna beslutade år 1971 (prop. 1971: 59, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174) i enlighet med organisationskommitténs och universitets- kanslersämbetets förslag att den högre tekniska utbildningen och forsk- ningen i Luleå skall ha en provisorisk organisation under uppbyggnads- skedet. Ledningen av högskolenheten handhas av organisationskom- mittén som. med undantag för vissa tillsättningsärenden, fullgör de uppgifter som vilar på lokal universitetsmyndighet samt dessutom funge- rar som lokal- och utrustningsprogramkommitté. Vid högskolenheten har en utbildningsnämnd inrättats för den maskintekniska utbildnings- linjen. Organisationskommittén föreslår att denna utbildningsnämnd, förstärkt med representanter för det geovetenskapliga ämnesområdet, skall ansvara även för utbildningen på den geoteknologiska utbildnings- linjen läsåret 1972/73. Jag delar kommitténs uppfattning och avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela erforderliga be- stämmelser.
Organisationskommittén framhåller att de berg-, mineral- och pro- spekteringstekniska inriktningarna inom den geoteknologiska utbild- ningslinjen i huvudsak motsvarar utbildningen vid studielinjen för gruv- och mineralteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, vilken leder fram till bergsingenjörsexamen, medan den anläggningstekniska inrikt- ningen närmast motsvarar utbildningen vid sektionerna för väg- och vattenbyggnad, vilken leder fram till civilingenjörsexamen. Kommittén föreslår att de studerande som slutför utbildningen på den geotekno- logiska utbildningslinjen iLuleå skall få antingen bcrgsingenjörsexamen eller civilingenjörsexamen men att valet mellan dessa båda examensbe- nämningar får anstå tills frågan beretts ytterligare. Jag avser i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att bemyndiga universitetskanslers- ämbetet att besluta i denna fråga.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen vid högskolenhe- ten i Luleå, 2) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad jag förordat i det föregående.
Prop. 1972: 37 45
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensren
Prop. 1972: 37
INNEHÅLL
1 Inledning 2 Organisationskommittén 2.1 Bakgrund 2.2 Befintlig utbildning och forskning med anknytning till till- lämpad geovetenskap 2.2.1 Definition av geoteknologi 2.2.2 Sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm 2.2.3 Sektionerna för väg- och vattenbyggnad 2.2.4 Sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm 2.2.5 Geovetenskaplig utbildning vid filosofisk fakultet 2.2.6 Geoteknologisk utbildning och forskning i Trondheim och Helsingfors 2.3 Geoteknologisk utbildning och forskning i Luleå 2.3.1 Utgångspunkter 2.3.2 Inriktning av geoteknologisk utbildning och forskning i Luleå 2.3.3 Samverkan med andra fakulteter 2.3.4 Institutions- och personalorganisation 2.3.5 Utbyggnadstakt 2.4 Inordnande av delar av sektionen för bergsvetenskap vid tek— niska högskolan i Stockholm i högskolenheten i Luleå 2.4.1 Utgångspunkter 2.4.2 Sektionen för bergsvetenskap budgetåret 1970/71 2.4.3 Avgränsning av de för omlokalisering aktuella delarna av sektionen för bergsvetenskap 2.4.4 Omlokaliseringen av institutionerna 2.5 Resursbehov 2.5.1 Driftkostnader 2.5.2 Investeringskostnader 2.6 Kontaktade intressenter m.m. 3 Remissyttrandena 3.1 Allmänt 3.2 Utbildningens mål 3.3 Studieinriktningar 3.4 Forskningsområden och forskartjänster 3.5 Utbildningens dimensionering 3.6 Flyttning av delar av sektionen för bergsvetenskap vid tek- niska högskolan i Stockholm till Luleå 4 Universitetskanslersämbetet 4.1 Betänkandets huvuddrag 4.2 Studieorganisation 4.3 Utbildningens dimensionering 4.4 Forskningens inriktning och dimensionering 4.5 Den institutionella forskningsorganisationen 4.6 Avdelning av statens provningsanstalt 4.7 Kostnader 4.8 Utlokaliseringen från tekniska högskolan i Stockholm 5 Föredraganden
46
sid.
WN] Xl Ul Ln-P—Uåtx)
0000
1.1 13 16 17
17 18 19
20 26 26 27 28
29 30 30 31 32 33 34
35 35 35 36 36 36 37 37 37
38