Prop. 1972:135

Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.

Kung.hhgisproposhkninrl35arl972 Prop.]972135

Nr 135

Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med den europeiska ekonomis- ka gemenskapen, m. m.; given Stockholms slott den 3 november 1972.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrädsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlatande till riksdagen föredragande departementschet'en hemställl.

GUSTAF ADOLF

KJELL-OLOF Fl'iLDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås, att riksdagen godkänner Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen och med den europeiska kol- oeh stålgemenskapen. En redogörelse lämnas för bakgrunden till och förloppet av de förhandlingar, som lett fram till avtalen. Vidare redogörs för den närmare innebörden av bestämmelserna i dessa. Slutligen redovisas konsekvenserna av avtalen för Sveriges del och de åtgärder som för Sveriges del blir aktuella med anledning av dem.

1. Riksdagen 1973. ] saml. Nr 135

l'J

Prop. 1972: 135

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 november l972.

Närvarande: statsministern PALME. ministern för utrikes ärendena WICKMAN. statsråden HOLMQVIST. ASPLING, NILSSON. LUND- KVlS'f. GElJliR. Ol.)l-lNOFl-', MOBERG, BENGTSSON, NORLING, Löf-"BERG. LlDBOM, CARLSSON. FELDT.

Chefen för handelsdepartementet. statsrådet Feldt. anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkän- nande av Sveriges avtal med den europeiska ekonomiska gemenskapen, m. m.. och anför.

Inledning

Den handelspolitiska utvecklingen under åren efter andra världskriget kännetecknades pä de flesta häll i världen av en strävan efter ökat internationellt ekonomiskt samarbete och en liberalisering av världs- handeln. Man såg det angeläget att komma bort från mellankrigsti- dens och de första efterkrigsårens protektionism och bilateralism i handeln och att i stället skapa förutsättningar för en rationell och mera omfattande internationell arbetsfördelning. Särskilt markant var denna utveckling i Västeuropa.

Genom samarbete i Organisationen för europeiskt ekonomiskt samar— bete tOEEC) och i Europeiska betalningsunionen (EPU) kunde under l950-talet en avveckling av de kvantitativa handelshindren och en frigörelse av betalningarna i Västeuropa successivt genomföras. Däremot hade man inom OIL-ZFC föga framgang i försöken att genomföra motsvarande ätgärder på tullomrädet. Det är bl. a. mot denna bakgrund som man får se de regionala integrationssträvanden som började göra sig alltmer gällande i Västeuropa.

Redan under 1940-talet inledde Belgien. Nederländerna och Luxem- burg Beneluxländerna ett samarbete som resulterade i en tullunion och senare även en ekonomisk union. År 1952 slöt sig dessa länder samman med Frankrike. Italien och Förbundsrepubliken Tyskland iden europeiska kol- och stålgemenskapen. CECA. Medan kol- och stälgemen- skapen gradvis genomfördes. förberedde de sex länderna en utvidgning av det ekonomiska samarbetet. l mars 1957 undertecknade de i Rom fördraget om den europeiska ekonomiska gemenskapen, EEC, och fördraget om den europeiska atomenergigemenskapen, EURATOM. Den 1 januari 1958 inledde dessa båda gemenskaper sin verksamhet.

Medan förhandlingarna om att upprätta EEC ännu pågick. beslöt

Prop. l972:l35 3

OEECzs ministerråd att undersöka möjligheterna att bilda ett frihandels- omräde omfattande samtliga 0E13(."-ländcr. Det planerade Lil-IC skulle inga i detta som en särskild enhet. Förhandlingar härom fördes under ett par är men ledde inte till resultat. De avbröts i december 1958. Vissa av länderna utanför gemenskapen. däribland Sverige. tog dä upp överlägg- ningar orn att bilda ett frihandelsomrade av mera begränsad omfattning. Dessa förhandlingar ledde till att den europeiska frihandclssammanslut- ningen. EFTA, bildades år 1960 av Danmark. Norge.. Portugal, Schweiz. Storbritannien. Sverige och Österrike. Senare har Finland associerats och Island anslutits som medlem. Syftet med EFTA var dels att åstadkomma en funktionsduglig integrationsform. som gav näringslivet ide deltagande länderna de utvecklingsmöjligheter som följer med en större marknad, dels att skapa ett bättre utgångsläge för förhandlingar med EEC.

Parallellt med strävandena att utvidga det handelspolitiska samarbetet i Västeuropa pågick i Norden omfattande utredningar som resulterade i en plan för en gemensam nordisk marknad. När de nordiska länderna är 1959 skulle ta ställning till planen visade det sig emellertid att det inte fanns politiska förutsättningar att genomföra denna. Ett väsentligt element i planen tullfriheten mellan de nordiska länderna kunde dock förverkligas genom EFTA :s tillkomst.

Under 1960-talet präglades handelspolitikcn i Västeuropa - vid sidan av den interna utvecklingen inorn de två marknadsblocken av ansträngningarna att fä till ständ en enda gemensam marknad i Västeuropa. Sommaren 1961 ansökte Storbritannien om medlemskap i EEC. Danmark och Norge följde det brittiska exemplet. medan Sverige, Schweiz och Österrike ansökte om association. Sveriges associationsan— sökan syftade till ett svenskt deltagande i EEC-samarbetet med de förbehåll som föranleddes av neutraliteten. Förhandlingar inleddes mellan EEC och de länder som ansökt om medlemskap. i första hand Storbritannien. De avbröts i början av 1963 efter ett franskt veto mot brittiskt inträde i EEC. Frågan om en utvidgning av EEC ställdes därmed på framtiden.

Våren 1967 ansökte Storbritannien på nytt om medlemskap i EEC. Danmark, Norge och Irland följde efter. Sverige ansökte ijuli samma är om förhandlingar med EEC i syfte att göra det möjligt för Sverige att. i en form som medgav ett fullföljande av den svenska neutralitetspolitiken. delta i utvidgningen av gemenskapen. I samband med att ansökningen överlämnades framhöll den svenska regeringen att den för sin del inte ville utesluta någon av de former för anslutning, som Romfördraget förutser. Till Skillnad från 1961 uteslöts alltså inte medlemskap. Det avgörande för svensk del var. framhölls det. att de förbehåll som neutralitetspolitikcn föranleder kunde tillgodoses vid förhandlingarna.

Denna öppna ansökan fär ses mot bakgrund av den utveckling som hade ägt rum inom EEC sedan 1961. Det överstatliga elementet i samarbetet hade nedtonats. bl. a. som en följd av Frankrikes krav på fortsatt vetorätt. Detta kom till uttryck i den s.k. Luxemburg-kompro— missen ijanuari 1966. Genom denna fanns det även om någon formell

Prop. 1972: 135 4

ändring av Romfördraget inte. skett --— tills vidare inte anledning att förutse majoritetsbeslut i frågor. som ett medlemsland betraktade som vitala fran nationell synpunkt.

Vid möte med de europeiska gemenskapernas räd i december 1967 motsatte man sig fran fransk sida förhandlingar om en utvidgning av gemenskaperna.

l detta läge aktualiserades på nytt fragan om ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Viiren l9o8 inleddes de utredningar och förhand- lingar som utmynnade i ett förslag till utvidgat nordiskt samarbete i tullunionens form. den s. k. Nordek-planen. Denna behandlades av de nordiska ländernas statsministrar i samband med Nordiska rädets session i februari 1970 i Reykjavik. Enighet uppnaddes härvid om Nordek-planens sakinnehall. Statsministrarna enades vidare om att de nordiska regeringarv na sä snart som möiligt skulle underteckna en traktat om upprättande av en organisation för nordiskt ekonomiskt samarbete. I mars lQ70 meddelade emellertid Finlands regering att den inte. kunde underteckna traktaten i detta skede.

Förhandlingar med de. europeiska gemenskaperna

Under är 1909 aktualiserades pä nytt frågan om en utvidgning av EEC. Vid ett möte i Haag i december samma är beslöt till?-ländernas stats- och regeringschefer att inleda ft'irhandlingar med de medlemskapssökande länderna. Man beslöt vidare att diskussioner skulle påbörjas även med de l:ll-"l"A-länder som inte. ansökt om medlemskap. Förhandlingarna inleddes med Storbritannien i juli och med Danmark och Norge i september l970. Med övriga l—',l-"l".-x—länder - däribland Sverige —- inleddes överläggningarna i november.

Sedan förhandlingarna med Storbritannien, Danmark. Norge och Irland slutförts. undertecknades fördragen om dessa länders anslutning till gemenskaperna i januari 1972. Anslutningsfördragen har sedermera godkänts av parlamenten i Storbritannien, Danmark och Irland. Dessa länder kommer att den 1 januari 1973 inträda som medlemmar i gemenskaperna. Sedan den rådgivande norska folkomröstningen visat en majoritet mot norskt medlemskap har den norska regeringen beslutat att inte föreslå ratificering av anslutningstraktaten. Den norska regeringen har den 25 oktober 1972 hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen med rnälsättningen att den ömsesidiga tullavveeklingen skall kunna inledas den 1 april 1973.

Sveriges överläggningar med gemenskaperna inleddes med ett möte pä ministernivä i Bryssel den 10 november 1970. I den svenska regeringsde- klaration, som avgavs vid detta tillfälle, framhölls att Sverige önskade delta i utvidgningen av gemenskaperna genom omfattande, nära och varaktiga ekonomiska förbindelser med dem under hänsynstagande till neutralitetspolitiken. l fråga om det sakliga innehållet ien samarbetsupp- görelse framhölls att man fran svensk sida betraktade deltagande i den gemensamma varumarknaden som en väsentlig del i en framtida

'_Il

Prop. 1972: 135

("överenskommelse. Man ansäg goda förutsättningar föreligga för ett svenskt deltagande i tullunionen och det jordbrukspolitiska samarbetet.

Beträffande den svenska neutralitetspolitiken konstaterade regeringen i deklarationen att den principiella syn, som man utvecklat i samband med tidigare ansökningar_ fortfarande stod fast. Sverige avsäg att även i framtiden bedriva en politik som bevarade landets möjligheter att fullgöra de skyldigheter som vilar pä en neutral stat och som skapar tilltro till viljan och förmägan att iaktta neutralitet i krigstid. Sverige kunde därför inte. delta i sädana former av samarbete beträffande utrikespolitiska, ekonomiska. monetära och andra frågor. som enligt regeringens bedömning skulle äventyra möjligheterna att bedriva en fast neutralitetspolitik. Ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en viss grupp av stater med syfte att utforma gemensamma ståndpunkter var därmed uteslutet. Gränser sattes ocksä framhölls det i regeringsdeklara- tionen för Sveriges möjligheter att acceptera en (överflyttning av beslutanderätten frän nationella till internationella organ inom ramen för en ekonomisk union. Liksom 1967 lämnades frägan om formen för Sveriges anknytning till gemenskaperna öppen i regeringsdeklarationen.

Vid mötet den 10 november 1970 enades man om att inleda utredande samtal för att genom ömsesidigt utbyte av informationer skapa ett mera preciserat underlag för själva förhandlingarna. Kommissionen -- gemen- skapernas verkställande organ — fick i uppdrag att företräda gemenska- perna vid dessa samtal oclt skulle efter överläggningarnas slut samman- fatta sina slutsatser i en rapport till rådet. Sädana utredande samtal ägde rum mellan kommissionen och de icke-medlemskapssökande länderna under tiden december 1970 — mars 1971.

Efter samräd i utrikesnämnden förklarade regeringen i mars 1971 att den mot bakgrund av den utveckling som ägt rum inom EEC under den senaste tiden kommit till den slutsatsen att ett svenskt medlemskap i gemenskaperna inte var en realistisk möjlighet för Sveriges del. Rege- ringen konstaterade, att en svensk medverkan i det utrikespolitiska samarbete mellan F.l-".(':s medlemsländer sorn beslutats pä grundval av den s.k. Davignon-rapporten inte kunde förenas med den svenska neutrali- tetspolitiken. Det konstaterades ocksä att ett svenskt deltagande i en ekonomisk och monetär union. som innebär ett uppgivande pä betydelse— fulla onträden av nationell beslutanderätt, inte kunde förenas med neutralitetspolitiken.

Kommisionens rapport om de utredande. samtalen

Kommissionen lämnade i juni 1971 en rapport till rädet om de utredande samtalen. Däri konstaterades att de icke-medlemskapssökande länderna av ekonomiska och politiska skäl framfört ganska skiljaktiga önskemäl om sina förbindelser med de utvidgade gemenskaperna. Ett gemensamt drag var emellertid önskan att grunda förbindelserna pä frihandel. Kommissionen päpekade att man inom gemenskaperna tidigare varit tveksam till att upprätta frihandelsarrangetnang med utomstäende

Prop. 1972: 135 o

industriländer. 1 och för sig bestod denna tveksamhet. Sälunda framhölls. att riskerna med ett frihandelsarrangetnang kvarstod sä länge samarbetet inom gemenskaperna inte erhallit tillräcklig styrka och stabilitet. Samti— digt erkände dock kommissionen. att man mäste söka en lösning av de problem som utvidgningen reste för de EFFA-länder som inte ansökt om medlemskap.

Kommissionen anvisade tvä alternativa lösningar. Det första alternati- vet innebar att man tills vidare skulle bevara tullfriheten mellan alla de nuvarande FETA-länderna, medan avgörandet om de icke—medlemskaps- sökande ländernas förhällande till gemenskaperna skulle skjutas upp till en tidpunkt efter det att anslutningsfördragen mellan gemenskaperna och de medlemskapssökande länderna trätt i kraft.

Kommissionens andra alternativ innebar att EFTAzs tullfrihet för industrivaror skulle utsträckas till de utvidgade gemenskaperna. Man skulle på så sätt omedelbart lösa de problem som uppstod genom att tre EFTA—länder blev medlemmar i gemenskaperna. Enligt denna lösning skulle tullar och kvantitativa handelshinder ömsesidigt avskaffas för industrivaror. Det förutsattes däremot inte att nägon harmonisering på olika områden skulle ske. Å andra sidan skulle möjlighet finnas att vidta motåtgärder om skiljaktigheter i olika avseenden skulle förorsaka gemenskapernas industrier skada.

Rädet beslöt vid möte den 26—27 juli 1971 att lägga det senare alternativet till grund för sina fortsatta överväganden.

Regeringens memorandum den 6 september 1971

Inför rådets fortsatta behandling av kommissionens förslag fram- förde den svenska regeringen genom diplomatiska kanaler till EEC"- ländernas regeringar sina synpunkter pä det framtida samarbetet mellan Sverige och EEC. Dessa synpunkter sammanfattades i ett memorandum som överlämnades till gemenskaperna den 6 september 1971. I detta framhölls. att en överenskommelse borde konstrueras så att samarbetet vilade på en stabil och varaktig grund och sa att gynnsamma förutsättningar skapades för regeringarnas och företagens planering. Överenskommelsen borde inte bara omfatta bestämmelser om frihandel för industrivaror utan också täcka andra betydelsefulla områden än tullar och handelsregleringar samt ges en utvecklingsbar karaktär så att samarbetet successivt kunde vidgas och fördjupas.

En tullfri marknad för industrivaror skulle — framhölls det — enligt svensk mening fungera bäst om alla länder som ingick i marknaden tillämpade samma tullar gentemot tredje land. Ett avtal i överensstäm- melse med GATT:s regler om tullunion borde därför eftersträvas för industrivaror.

Beträffande jordbrukssamarbetet konstaterades. att de utredande samtalen visat att det inte är möjligt för ett land som inte är medlem i gemenskaperna att detta fullt ut i den gemensammajordbrukspo- litiken. Regeringen förklarade sig emellertid beredd att undersöka om han-

Prop. 1972: 135

deln med jordbruksvarot' kunde. underlättas pä ett sätt som gagnade bilda parternas intressen. _

Avtalen mellan Sverige och gemenskaperna borde -— framhölls det vidare i regeringens memorandum -— ocksä innehälla regler beträffande karteller. företag med dominerande marknadsställning och statligastödätgärder. Ett särskilt problem i detta sammanhang utgjorde frägan om de administrativa och judiciella formerna för reglernas tillämpning. Frän svensk sida var man beredd att pröva olika möjligheter att lösa denna fräga sä att likformigheti tillämpningen av reglerna garanterades.

'fullunionen borde vidare kompletteras med samarbete beträffande exempelvis ekonomisk politik, industripolitik, teknisk forskningspolitik, energipolitik och atomfrägor.

[ memorandum framfördes ocksä synpunkter pä hur man enligt svensk uppfattning skulle kunna lösa de institutionella frägorna pä ett sätt som skulle. tillgodose bäde gemenskapernas krav att bevara sin autonoma beslutanderätt och de svenska önskemälen om information och samräd på områden där man åtagit sig bestämda förpliktelser.

EEC :s direktiv för förhandlingarna

Med utgångspunkt frän kommissionens förslag om tullfrihet för industrivaror diskuterade EECzs räd under hösten 1971 direktiven för förhandlingarna med de icke-medlemskapssökande länderna. Vid möten den 8 och 29 november fastställde rädet idet väsentliga de närmare riktlinjerna. Rädet uppdrog ät kommissionen att inleda förhandlingarna. Kompletterande direktiv meddelades efter hand under förhandlingarnas gäng.

Enligt förhandlingsdirektiven skulle tullar och andra direkta handels- hinder avskaffas för i princip alla industrivaror i samma takt som fastställts för de fyra medlemskapssökande länderna Storbritannien. Irland, Danmark och Norge. Det innebar att tullfriheten skulle genom- föras successivt under en femårsperiod och att tullarna isin helhet skulle vara avskaffade den 1 juli 1977. För vissa s.k. känsliga varor. bl. a. papper och specialstål. ansägs särskilda arrangemang nödvändiga, inne— bärande bl. a. en långsammare tullavtrappning.

Den fria varumarknaden skulle i princip inte omfatta jordbruksvaror. Kommissionen fick emellertid i uppdrag att under förhandlingarna undersöka möjligheterna till ensidiga medgivanden från de icke-medlem- skapssökande ländernas sida i fråga om vissa varor, främst vissa trädgårdsprodukter och vin.

Direktiven omfattade ocksä bl. a. konkurrensregler. skyddsklausuler och betalningstransaktioner.

I anslutning till dessa förhandlingsdirektiv gav rädet kommissionen i uppdrag att under förhandlingarna undersöka om det var möjligt att sluta avtal med de icke-medlemskapssökande staterna beträffande frihandel även med varor som faller under fördraget om upprättande av den europeiska kol- och stålgemenskapen (Parisfördraget).

Prop. 1972: l35 &

Förhandlingarna

De egentliga förhandlingarna mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna, företrädda av kommissionen. inleddes den 4 december 1971 varvid parterna redovisade sina förhandlingspositioner. Frän svensk sida förklarade man sig därvid beredd att föra de fortsatta förhandlingar- na med utgångspunkt från gemenskapernas förslag om ett frihandelsavtal. Sverige förbehöll sig emellertid rätten att. återkomma till sitt förslag om en tullunion. om det under förhandlingarna skulle visa sig att en tillfredsställande lösning inte kunde uppnäs inom ramen för ett frihan- delsavtal. Man enades om att fortsatta överläggningar skulle äga rum i särskilda arbetsgrupper för industrivaror. jordbruksprodukter. konkur- renst'rägor och undantagsregler m.m. samt (_"ECA-frägor. Möten med arbetsgrupperna hölls under februari och mars l972. Resultatet av överläggningarna redovisades vid ett möte mellan förhandlingsdelega- tionerna den 30—21 mars. Kommissionen utarbetade därefter en rapport rörande läget i förhandlingarna, vilken överlämnades till rådet med begäran om kompletterande förhandlingsdirel;tiv beträffande de frågor om vilka enighet dittills inte nåtts i förhandlingarna. Pä grundval av tilläggsdirektiv frän rädet återupptogs förhandlingarna i maj. Under förhandlingarnas slutskede ägde. ocksä överläggningar rum mellan Sverige och Storbritannien om tillämpningen av särbestämmelserna för papper, papp och pappersprodukter.

Förhandlingarna mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna avslutades den Zl juli 1972. Två avtal, ett med den europeiska ekonomiska gemenskapen och ett med den europeiska kol- och stålgemenskapen, undertecknades i Bryssel den 22 juli 1972. Avtalen torde i svensk text fa fogas vid statsrädsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 och bilaga 3. För deras innehåll lämnas en närmare redogörelse i det följande.

I samband med förhandlingarna om avtalet med EEC ägde särskilda skriftväxlingar rum rörande vissa fisket—ragor samt beträffande vissa trädgiirdsprodukter in. rn. Dessa skriftväxlingar torde fä fogas vid statsrådsprotokollet som bilaga 2. I anslutning till förhandlingarna om avtalet med CECA ägde särskilda skriftväxlingar rum dels rörande tillämpningsbestämmelser till artikel 60 i l'arisfördraget, dels beträffande tullklassificering av legerat stål. Dessa torde få fogas vid statsrädsproto- kollet som bilaga 4.

Avtalet Sverige—EEC

Avtalet Sverige EEC omfattar trettiosex artiklar och en bilaga samt fyra protokoll. Till avtalet har fogats tva förklaringar. I anslutning till förhandlingarna ägde vidare tvä skriftväxlingar rum.

I inledningen till avtalet och i artikel 1 redovisas motiven för avtalet och. dettas allmänna syften. Det varuomräde som omfattas av avtalet definieras i artikel 2. Artiklarna 3--- l4 och lö— 18 behandlar avvecklingen av tullar. kvantitativa restriktioner och andra handelshinder samt vissa

Prop. 1972: 135 9

frågor som hänger samman därmed. Artikel 15 rör handeln med jordbruksprmlukter. Bestämmelserom betalningar återfinns i artikel 19.1 artiklarna 20—32 och "24- 28 fastställs under vilka villkor parterna kan göra avsteg från de allmänna bestämmelserna om avveckling av tullar och andra restriktioner. Artikel 23 innehaller konkurrensregler. Artiklarna 29— 31 behandlar förvaltningen av avtalet och artikel 32 möjligheten att vidareutveckla samarbetet. Avtalets avslutande artiklar avser uppsägning. ikraftträdande m.m.

Bilagan berör avtalets varuomfattning. Protokoll l innehåller särbe— stämmelser avseende tullavveckling m. m. för vissa s. k. känsliga varor. I protokoll 2 har intagits bestämmelser om varor som underkastats särskild reglering för att hänsyn skall kunna tas till prisskillnader för däri ingäende jordbruksrävaror. Protokoll 3 omfattar regler angående varors ursprung och protokoll 4 vissa särbestämmelser rörande lrland. De tvä förklaringarna. vilka är utfärdade ensidigt av EEC, berör den regionala tillämpningen av vissa artiklar samt kriterierna vid tillämpningen av konkurrensrcglerna. I de två skriftväxlingarna behandlas handeln med fisk samt frukt. grönsaker. trädgärdsprodukter och vin.

Inledning

Sverige och EEC förklarar att de i samband med liE(_'.:s utvidgning önskar skapa förutsättningar för en harmonisk utveckling av den ömsesidiga handeln i syfte att bidra till den europeiska uppbyggnaden. Detta skall ske genom att parterna stegvis avvecklar hindren för huvuddelen av varuutbytet i överensstämmelse med GATTzs bestämmel- ser för frihandelsomraden. Vidare förklarar parterna sig beredda att undersöka möjligheten att utveckla och fördjupa samarbetet när detta framstår som fördelaktigt. Slutligen fastslås. att ingen föreskrift i avtalet kan tolkas på sådant sätt att den befriar parterna frän skyldigheter som åligger dem enligt andra internationella avtal.

Avtalets syfte

Artikel ]. Avtalets syfte. är att genom en utvidgning av handeln skapa förutsättningar för en harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindel- serna mellan Svcrige och EEC. Härigenom skall man hos parterna främja den ekonomiska utvecklingen och en förbättring av levnads- och sysselsättningsvillkoren samt en ökning av produktiviteten och den finansiella stabiliteten. Rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan parterna skall säkerställas. Avtalets syfte är vidare att medverka till en harmonisk utveckling och utvidgning av världshandeln.

Varuomfattning

Artikel 3. Avtalet omfattar i princip samtliga egentliga industrivaror,

Prop. 1972: 135 10

dvs. alla varor i tttlltaxans kapitel 25- -99* med undantag av de varor som anges i bilagan. i denna upptas varor inorn de angivna kapitlen, vilka av l-iEC betraktas som jordbruksvaror. santt ägg- och ntjölkalbuntin. Avtalet omfattar även de livsmedelsindustriprodukter inom kapitel 1 --24 vilka äterfinns i protokoll 2. Beträffande dessa varor, liksom beträffande de livsmedelsindustriprodukter inom kapitel "25—99 vilka likaledes intagits i protokoll 2, gäller att endast den del av gränsskyddet, som utgör tnanttfaktureringsskydd. skall avvecklas.

Som villkor för tullförmänerna gäller i samtliga fall att varorna i fraga skall ha ursprung i Sverige respektive l'iEC enligt de regler som fastställs i protokoll 3.

Utanför avtalet faller --— förutom de egentliga jordbruksvarorna — tills vidare ett antal förädlade jordbruksprodukter och liknande varor inom kapitel 1 -- 24. Flera av dessa varor är föremal för frihandel inom IBFTA. [ protokoll ?. artikel 3 föreskrivs att det gemensamma förvaltningsorgan som skall upprättas skall besluta om avtalet skall omfatta ytterligare varor hänförliga till kapitel 1—24, som inte är jordbruksreglerade. Avsikten är att förvaltningsorganet skall fatta beslut i god tid före den 1 januari 1974, då de. nya EEC-medlemmarna enligt anslutningsfördragen skall företa det första steget i tullupptrappningen gentemot bl. a. Sverige i fråga om sådana El-"I'A-frihandelsvaror som inte omfattas av avtalet med EEC.

lnnan denna fråga avgjorts är det inte möjligt att slutligt bedöma avtalets varuomfattning. Som tidigare nämnts omfattas dock. i likhet med vad som är fallet inom EFTA. praktiskt taget samtliga egentliga industrivaror av frihandeln. Vissa varor på livsmedelsomrädet, vilka inom EF"l'A varit föremål för frihandel, faller emellertid utanför avtalet på grund av att de inom EEC betraktas som jordbruksvaror. Viktigast är här fiskkonserver samt marina oljor och fetter. A andra sidan omfattar avtalet med EEC ett antal livsmedelsindustriprodttkter som inte varit föremäl för frihandel inom EFTA. t.ex. makaroner, knäckebröd och glass innehällande fett.

Tullavveckling, bastullar

Artikel 3. I artikeln föreskrivs att nya importtullar inte får införas i handeln mellan parterna. Genom denna bestämmelse tryggas den fortsatta frihandeln mellan Sverige och de EFTA-stater som blir medlemmar i EEC i fråga om sådana varor som omfattas av avtalet mellan Sverige och EEC.

De itnporttttllar som tillämpas mellan ä ena sidan Sverige och a andra sidan det ursprungliga EEC och Irland skall avvecklas i fetn steg om vartdera 20 % enligt följande tidtabell, vilken är densamma som gäller för

' Kapitel l—24 omfattar främst jordbruksvaror och vidareförädlade jordhruksvaror. kapitel 25 —99 huvudsakligen industrivaror. Det ar att märka att ett flertal järn— och stälprodukter omfattas av avtalet mellan Sverige och ('E('A.

Prop. 1972: 135 - ll

tullavvecklingen mellan EEC1s ursprungliga medlemmar och de nya medlemsländerna.

Tidpunkt Reduktion (',i'lf) 1.4.1973 20

1.1.1974 20 1.1.1975 20 111976 20

171977 20

Artikel 4. Samma regler som enligt artikel 3 gäller för importtullar skall tillämpas ocksa för tullar av fiskal karaktär. Parterna har dock möjlighet att om de sä ("inskar omvandla en fiskal tull till en intern avgift. Som föreskrivs i artikel 18 mäste emellertid dylika interna avgifter utformas sä att de inte skyddar inhemsk produktion till förfäng för importen av liknande varor från den andra parten.

Enligt anslutningsfördragen har de nya EEC-medlemmarna möjlighet att under vissa förutsättningar behälla fiskala tttllar fram till den 1 januari 1976. Enligt artikel 4 punkt 2 i avtalet mellan Sverige och EEC kan sädana tullar i förekommande fall behållas även gentemot Sverige.

Artikel 5. De bastullar som skall utgöra utgångspunkt för tullavveck— lingen är de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972. Om tullsänkningar görs efter den l januari 1972 till följd av ataganden under den s.k. Kennedyronden i GATT, skall de sänkta tullarna räknas som bastullar. Sistnämnda bestämmelse syftar pä att säväl Sverige som EEC i samband med Kennedyronden utfäste sig att vidta ytterligare sänkningar av tullarna inom kemisektorn under förutsättning att USA genomförde vissa ändringar beträffande beräkningen av tullvärdet för vissa kemiska produkter.

Artikel 6. Nya avgifter med samma verkan som tullar får inte införas i handeln mellan parterna. llar sädana avgifter införts efter den 1 januari 1972 skall de avskaffas när avtalet träder i kraft.

1 övrigt skall avgifter med samma verkan som tullar avvecklas i ett steg om 40 % och tre steg om 20 % enligt följande tidtabell. Utgängspunkt är därvid den nivå som gällde den 1 januari 1972.

Tidpunkt Reduktion (%) senast 1.1.1974 40

1.1.1975 20

1.1.1976 20

171977 20

Artikel 7. Inga nya exporttullar eller avgifter med samma verkan skall införas i handeln mellan parterna. Existerande exporttullar eller avgifter med samma verkan skall vara avvecklade senast den 1 januari 1974. Det

Prop. 19722135 ]2

förekommer i dag inga exptzn'ttullar hos parterna.

Tullrestitution

Protokoll 3. artikel 23. Det är naturligt att tullrestitution eller befrielse frän tull för varor som importeras från tredje land. inte tilläts i handeln mellan länder som sinsemellan upprätthäller frihandel. Sä är fallet säväl inom EEC som inom lll'TA. 1 artikel 23 i protokoll 3 föreskrivs som villkor för de tullförmaner som avtalet erbjuder att restitution av tull pä material som faller under avtalet och som importeras fran tredje land skall vara förbjuden i handeln mellan Sverige och de ursprungliga EEC-länderna frän den tidpunkt dä tullarna sänkts till 40 '..fi- av bastullen. För varor som följer den normala tullavvecklingen inträffar denna tidpunkt den 1 januari 1975. "full pä material med ursprung i EEC fär däremot restitueras under obegränsad tid. HF'l"A:s restitutionsförbud bestar oförändrat i handeln mellan samtliga nuvarande [il—"fA-ländcr.

Snedvridning

Artikel 12. 1 ett frihandelsomräde. där parterna upprätthäller olika tullar gentemot tredje land. föreligger risk för snedvridning av handeln om deti ena partens tredjelandstullar för rävaror eller halvfabrikat är väsentligt lägre än den andra partens. Vid utformningen av ursprungsreg- lcrna har hänsyn tagits till sädana snedvridningsrisker som redan i dag kan anses föreligga. Vad gäller framtida förändringar av tullarna föreskrivs i artikel 12 att avtalsslutande part om möjligt skall underrätta det gemensamma förvaltningsorganet minst 30 dagar innan den avser att sänka eller suspendcra tullar eller avgifter med samma verkan vilka gäller mot tredje land som ätnjuter mest gynnad nations-behandling. Härvid skall parten ta del av varje påpekande frän den andra parten om eventuella snedvridningsrisker. Motsvarande. bestämmelse återfinns i BiTA-konventionen.

Kvantitativa restriktioner

Artikel 13. Nya kvantitativa importrestriktioner eller åtgärder med samma verkan fär inte införas i handeln mellan parterna. Existerande kvantitativa importrestrikttoner skall avskaffas den 1 januari 1973 och ätgärder med motsvarande verkan senast den 1 januari 1975. Kvantitativa importrestriktioner är redan i dagi praktiken avskaffade i handeln mellan parterna.

Protokoll 4. Enligt anslutningsfördraget skall irland gentemot det övriga (SEC kunna behålla vissa kvantitativa restriktioner samt vissa andra regleringar beträffande importen av motorfordon. Motsvarande skall enligt protokoll 4 gälla beträffande irlands handel med Sverige.

w

Prop. 1972: [35 ]

Frågan om kvantitativa exportrestriktioner berörs inte i avtalet. Avtalet innebär sälunda inga nya begränsningar av parternas möjlighet att upprätthälla sädana. Redan inom ramen för GA'l'l har de emellertid gjort ganska längtgäcndc ätaganden när det gäller att avi/eckla dylika restriktio— ner. l)c enda exportrestriktioner av praktisk betydelse som Sverige och EH"? i dag upprätthåller avser järn- och metallskrot. Även inom l—ÄFTA, där kvantitativa exportrestriktioner i princip är förbjudna. har parterna tillätits att tills vidare upprätthälla restriktioner avseende järn— och metallskrot.

Övriga bestämmelser avseende varuutbytet

Artikel 14. Avtalets bestämmelser är tillämpliga ocksä pä petroleumpro- dukter. l artikel 14 förbehäller sig emellertid gemenskapen rätten att ändra reglerna i fräga om dessa produkter för det fall fil—LC inför 'en gemensam ursprungsdefinition för petroleumprodukter. fattar beslut som rör petrtdeumprot'lukter inom ramen för den gemensamma handelspoli- tiken eller inför en gemensam energipolitik. Sverige gör för sin del motsvarande förbehäll. ] artikelns tredje paragraf t'aststäs, att avtalet inte inkräktar pä parternas regler avseende importen av petroleurnprodukteri annat än vad avser tullarna.

Artikel 16. Frän och med den l juli l!)77 fär varor med ursprungi Sverige inte ätnjuta en mera förmänlig behandling vid import till l'-Il-'.('-land än den som medlemsländerna beviljar varandra sinsemellan.

Artikel ] 7. Avtalets bestämmelser hindrar inte parterna att behälla eller upprätta tullunioner, frihande.lsornräden eller särordningar för gränstra- fik. litt villkor är dock att dessa inte ändrar de regler för handeln som anges i avtalet, särskilt ursprungsreglerna.

Artikel 18. I artikeln fastsliis, att interna ätgärder av fiskal natur inte får utformas sä att inhemsk produktion skyddas till förfäng för importen av liknande varor frän den andra parten. Vidare gäller att en vara som exporteras frän en part till den andra inte får erhälla överkompensation vid återbetalning av interna pålagor som tagits ut i det exporterande landet. Bestämmelsen rörande återbetalning av interna pälagor kan för svenskt vidkommande främst bli aktuell vid export av livsmedelsindustri- produkter. Motsvarande bestämmelser äterfinns i BETA-konventionen och i GA'I'T.

Artikel 19. En viktig förutsättning för att frihandeln skall äga rum utan störningar är att betalningar som avser varuutbytet och överföring av sådana betalningar kan ske utan hinder. ] artikeln föreskrivs att inga restriktioner får förekomma för dylika transaktioner. Valutarestriktioner och administrativa hinder fär inte heller förekomma i fråga om beviljande, återbetalning och accepterande av korta och medelfristiga krediter som hänför sig till kommersiella transaktioner. Bestämmelserna ansluter sig till vad som redan gäller i Sverige.

Prop. 1972: 135 14

Sårbestämmelser

Artikel 8, protokoll ]. Med avvikelse från de allmänna reglerna beträf— fande tullavvecklingen m.m. gäller särbestännnelser för Vissa s.k. känsliga varor. i fråga om dessa uppnås full tullfrihet först efter en förlängd övergångsperiod. Dessa särbestämmelser anges i protokoll 1.

För papper, papp och pappersprodukter (kapitel 48 och 49 i tulltaxan med undantag av tulltaxenummcr 48.09 — träfiberplattor, för vilken vara tullavvecklingen sker enligt den normala tidtabellen) skall [ål.—"C:s tullar avskaffas under en övergångsperiod på elva år enligt följande tidtabell. Som exempel har tagits en tullsats om 12%, vilken gäller för en betydande del av lilezs pappersimport från Sverige. För produkter med annan tull än 12 % gäller samma övergångstid med tullavtrappning i motsvarande takt.

Tidpunkt Tullsats(l%) Tidpunkt Tullsats %) 1.4.1973 11,5 1.1.1979 6

1.1.1974 11 1.1.1981 4

1.1.1975 10,5 111983 2 l.l.l976 10 1.1.1984 O 1.7.1977 8

I syfte att undvika risker för att handeln snedvrids kommer under viss tid tullar att återupprättas för importen av dessa varor till Danmark och Storbritannien enligt följande tidtabell:

Tidpunkt Tullsats (%) Tidpunkt Tullsats %) 1.1.1974 3 l.l.l()79 6 l.l.l975 4,5 l.l.l981 4 l.l.]976 6 1.1.1983 2 1.7.1977 8 l.l_l984 0

Dessa länder har dock möjlighet att under hela den tid tullarna gäller importera papper tullfritt inom ramen för nationella tullfria kontingen- ter, vars storlek framgår av bilaga A till protokoll ]. De av EEC beviljade tullkontingenterna motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under åren 1968—1971 ökat med fyra gånger 5 €",'.- kumulativt. Från och med den 1 januari 1975 skall dessa tullkontingenter årligen ökas med S ');-_

Danmark har förbundit sig att till fullo utnyttja denna möjlighet till tullfri import. Storbritannien har inte gått så långt men åtagit sig att öppna årliga nolltullkontingenter för merparten av handeln med de berörda varuslagen, vilket för år 1974 skall innebära minst 80 (ii.-: av den genomsnittliga importen åren 1968— 1971. Dessa kontingenter skall vara någorlunda jämnt fördelade mellan de olika papperskvaliteterna. Varje år skall efter konsultationer beslut fattas om kontingenternas storlek följande år. Någon sänkning kan inte ske. i förhållande till tidigare år. En

Prop. 1972: 135 ._;.c_ 15

gemensam svensk-brittisk översyn av dessa arrangemang skall äga rum är 1975. Avsikten är att man därvid skall kunna besluta om ökning av de faktiskt öppnade kontingenterna under hänsynstagande till marknadsut- vecklingen i Storbritannien.

För Irland finns en särskild skala för avvecklingen av tullarna på papper samt en separat förteckning över tullfria kontingenter på pappersomräd et .

För de känsliga produkter som upptagits i följande tabell skall lillltfzs tullavveckling äga rum under sju år.

Korta konstgjorda textilt'ibrer (ur 50.01 och 50.03) Ferrolcgeringar ("ur 73.02) Aluminium. obearbetad (ur 76.01.) Bly obearbetat, annat än verkbly (ur 78.01) Zink, obearbetad tur 79.01) Vissa oädla metaller (81.01—-03. ur 81.04) Speeialstål* (73.15) Kullagerrör (Iur 73.181 Rostfria rör (ur 73.18)

Tullavtrappningen skall för dessa varor ske på följande sätt:

Tidpunkt Reduktion (% Tidpunkt Reduktion (%.) 1.4.1973 5 1.1.1977 15 1.1.1974 5 1.1.1978 20 111975 5 1.1.1979 20 1.1.1976 10 1.1.1980 20

För importen till det utvidgade EEC av de särbehandlade varorna med undantag av bly har gemenskaperna förbeltällit sig rätten att under tullavvecklingsperioden tillämpa s. k. indikativa kvantitetsramar. Även exporten till Danmark. irland och Storbritannien kommer att omfattas av de indikativa kvantitetsramarna. Den export som sker inom ramen för de förut nämnda nolltullkontingenterna skall inräknas i de kvantitetsra— mar som fastställs för samma varor.

importerade kvantiteter som ligger inom de fastställda ärliga ramarna skall åtnjuta de reducerade tullar som tullavvecklingsprogrammet förut— ser. importerad kvantitet som överskrider kvantitetsramarna kan under återstoden av året efter beslut av EEC beläggas med den tull som EEC tillämpar mot tredje land. Beslut härom kan fattas på begäran av medlemsland eller på initiativ av kommissionen. Den högre tullsatsen utlöses sålunda inte automatiskt utan endast efter särskilt beslut. Vid

' Såväl produkter som faller under Romfördraget som de som faller under Parisfördraget är underkastade särbestämmelserna. De kvantitetsramar som gäller under 1973 för specialstål oeh vilka återfinns i bilaga (." till protokoll 1 till avtalet med HSC omfattar såväl I'll-'.(T-stal sont ("RCA—stal.

Prop. 1972: 135 16

sådant beslut skall vid import till Danmark. Irland och Storbritannien följande tullar gälla till den 1 juli 1977.

År Andel av EEC1stullgent- emot tredje land (%) 1973 0

1974 40

1975 60

1976 80

Gemenskapcrna skall den 1 december varje år underrätta det gemensamma förvaltningsorganet om de kvantitetsramar som skall gälla följande år.

lndikativa kvantitetsramar tillämpas under år 1973 för viktigare pappersprodukter inom kapitel 48 med en tull om 10 % eller mer, dvs. praktiskt taget hela den svenska pappersexporten utom tidningspapper. 'l'idningspapper importeras redan i dag i praktiken tullfritt till Elit? inom ramen för nolltullkontingenter. Sådana kvantitetsramar tillämpas vidare för vissa ferrolegeringar. obearbetad aluminium. titan. specialstål. kullagcrrör och rostfria rör. Gemenskaperna har emellertid tills vidare avstått frän att tillämpa ramar för korta konstgjorda textilfibrer samt" zink och andra oädla metaller.

Vid beräkningen av ramarna för år 1973 har man utgått från den genomsnittliga importen under perioden 1968-- 1971. På pappersområdet har detta genomsnitt i regel räknats upp med 5 %, på stälomrädet med 3 gånger 5 '.'-?: och för övriga varor tried något varierande tal. 1"r. o. m. är 1974 skall ske en årlig uppräkning av ramarna med 5 %. (_iemenskapcrna har dock förbehållit sig rätten att vid konjunkturella svårigheter. efter konsultation med Sverige. behålla föregående års kvantitetsramar.

När det gäller exporten av stål inom kvantitetsramarna kan förutses vissa problem som hänger samman med att stålsorter. vilka i dag definieras som ordinärt stål (handelsjärn) och alltså inte omfattas av särbestämmelserna. på grund av ändringar i tillverkningsproccssen kan komma att tulltekniskt klassificeras som specialstål. Från EECzs sida har man förklarat sig beredd att i det gemensamma förvaltningsorgan som skall upprättas diskutera de svårigheter som av denna anledning kan uppstå för svensk export.

För att bibehålla jämvikten i konkurrensförhållandena på stålområdet kommer Sverige., som följd av att gemenskaperna tillämpar särskilda bestämmelser, att förlänga tullavvecklingen vid import från gemenskaperna till sju år för specialstål (73.15). bandjärn (73.12). viss tunnplåt (ur 73.13) samt rör (73.18). Tidtabellen för tullavvecklingen är densamma som EEC” tillämpar för specialstål. Att Sverige, till skillnad från EEC som särbehandlar endast specialstål. förlängt övergångsperioden också för visst handelsjärn hänger samman med att handelsjärn utgör en betydande del av Sveriges import från EEC. medan Sveriges stålexport till EEC huvudsakligen består av specialstål. Sverige har förbehållit sig rätten att

Prop. 19721135 , 17

senare inrätta indikativa kvantitetsramar för specialstål och rör om så skulle visa sig nödvändigt.

Som känsliga varor har gemenskaperna dessutom under förhandlingar- na betecknat ytterligare ett antal varor. vilka dock inte omnämns i avtalet. 'liullarna för dessa kommer att avvecklas enligt den ordinarie tidtabellen utan någon förlängning. Gemenskaperna har emellertid låtit förstå att utvecklingen av importen av dessa varor kommer att bli föremål för en statistisk övervakning. Härigenom kan upplysningar snabbt erhållas om någon inarknadsstörning hotar uppstå som skulle kunna leda till att skyddsklausuler åberopas enligt det normala förfarandet. Detta gäller följande varor.

Kisel (ur 28.04) Plywood ( 44.15) Spånskivor ( 44.18) Träfiberplattor ( 48.09) Kvarnstenar, slipstenar (ur 68.04) Slipmedel (ur 68.06) Varor av asfalt etc. ( 68.08) Varor av sten etc. ( 68. t 6) Eldfast konstruktionsmaterial ( 69.02) Halvfabrikat av koppar ( 74.03 —-74.07) Kullager (, 84.62) Grafitelektroder (ur 85.24 Draghilar (ur 87.01)

Livsmedelsindustriprodukter

Artikel 9---10, protokoll 2. För en rad livsmedelsindttstriprodukter och andra bearbetade jordbruksvaror utgår vid import till EEC dels en fast avgift t'vårdetull) som utgör manttfaktureringsskydd, dels en rörlig avgift som har till syfte att utjämna skillnaden mellan prisnivåerna i EEC och på världsmarknaden för de jordhruksvaror som ingår i produkterna. En del varor har, i likhet med vad som ibland är fallet även i Sverige, enbart ett tullskydd, som i vissa fall inbegriper såväl råvaruprisutjämning som manufaktureringsskydd.

De varor som ingår i överenskommelsen återfinns i de till protokoll 2 fogade tabellerna. Dessa upptar bl. a. choklad och konfektyrer, makaro- ner, cornflakes, matbröd, däribland knäckebröd. såser och soppor, läskedrycker och öl.

Enligt avtalet skall parterna för dessa varor avskaffa manufakturerings- skyddet men ha rätt att ta ut en rörlig avgift eller en sehahlontull eller att vidta interna åtgärder i syfte att utjämna prisskillnaderna på i produkten ingående jordbruksråvaror. Sålunda kommer F.F.C att avveckla den fasta delen av gränsskyddet, manufaktureringsskyddet. För varor där endast tull utgår kommer den del av tullen som utgör manufaktureringsskydd

2. Riksdagen 1972. ] mml. Nr 135

Prop. 1972:135 18

att avvecklas. Däremot behålls den rörliga avgiften respektive den del av tullen som utgör kompensation för rävaruprisskillnaden. Detta innebär också att Storbritannien och Danmark kommer att införa rörlig avgift eller sehablontull för vissa varor som nu är tttllfria enligt EFTA-konven— tionen. Sverige kommer för samma varor, med undantag av jäst, att likaledes avveckla tnanttfakturcringsskyddet. När det gäller prisutjämning— en för råvaror kan Sverige antingen tillämpa nu gällande interna system eller införa en rörlig avgift av det slag som förekommer i lil—LC.

Överenskommelsen medför att vissa livsmedelsindustriprodukter, som ej varit föremål för frihandel i EFTA, nu kommer att få tullförtnåneri hela den utvidgade gemenskapen. Detta gäller t. ex. knäckebröd. Andra åter, som varit industrivaror i EFTA och där givits frihandelsbehandling, t. ex. fisk- och skaldjurskonserver, omfattas inte av avtalet och kommer därför i Danmark och Storbritannien att successivt beläggas med tull.

Som tidigare nämnts skall det gemensamma förvaltningsorganet avgöra om ytterligare, icke jordbruksreglerade, varor hänförliga till kapitel 1- 24 senare skall inkluderas i avtalet. Prineipiell enighet räder redan nu om att vissa alkoholhaltiga drycker hänförliga till tulltaxenummer 22.09 skall ingå i avtalet.

Enligt artikel 10 ges parterna möjlighet att företa de anpassningar av avtalets regler som kan bli aktuella till följd av ändringar i deras jordbrukspolitik. Vid sådana anpassningar skall hänsyn tas till den andra partens intressen.

Jordbruk och fiske

Artikel 15. Frihandeln Sverige — EEC omfattar inte jordbruksvaror. Enligt EEC:5 definition ingår i begreppet jordbruksvaror förutom de egentliga jordbrttksprodukterna även fisk, vissa livsmedelsprodukter, vin= frukt, grönsaker och levande växter.

Färsk fisk omfattas sålunda inte av avtalet och kommer i likhet med frysta fiskfiléer samt fisk— och skaldjurskonserver att beläggas med tull i Danmark och Storbritannien. För den viktigaste. svenska exportvaran inom fiskområdet. sill, är liliCzs tttll emellertid suspenderad. ] särskild skriftväxling har Sverige åtagit sig att behålla den nuvarande tullfriheten för frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver vid import från Danmark och Storbritannien samt att utsträcka dessa förmåner att gälla hela EEC (bilaga 2). Dessa åtaganden gäller dock endast så länge någon genomgripande förändring i konkurrensförhållandena inom fiskerinä- ringen inte sker. Sådana förändringar kan vara att EEC upphäver nuvarande. suspendering av silltullen eller att de svenska fiskarnas landningsrättigheter i Danmark upphör.

] en särskild skriftväxling i anslutning till avtalet har Sverige — i likhet med Schweiz och Österrike -— utfäst sig att ensidigt bevilja lil—;(." vissa tullförmåner. De svenska medgivandena avser vin och vissa trädgårdspro- dukter. Tullen avskaffas helt för vin och blomsterlökar. Den sänks med 50 % för vindruvor, persikor, mimosa. ljung. ginst, blomkål (under maj

Prop. 1972: 135 19

månad"). nyskördade morötter (den 1 maj den 30 juni) samt med 1 kr/kg för rosor (den 1 december — den 29 februari) och tulpaner (den 1 mars -- den 30 november).

Parterna uttalar i avtalet att de skall söka utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik. De förbin- der sig också att inte tillämpa sina sanitära och veterinära bestämmelser på ett diskriminerande sätt eller så att handeln otillbörligt hindras.

Ursprungsregler

Artikel 11, protokoll 3. För att de. varor som omfattas av avtalet mellan Sverige och de. utvidgade gemenskaperna skall komma i åtnjutande av tullförmänerna krävs att de har ursprung i Sverige eller i gemenskaperna.

Reglerna för vilka varor som skall anses ha ursprung återfinns i protokoll 3. De är i vissa avseenden annorlunda än EPI—A:s. Det nya systemet är utvecklat ur de föreskrifter som gäller bl. a. för de nyligen införda generella tullpreferenserna för u-länderna inom UNCTAD.

länligt reglerna skall en vara anses ha ursprung i Sverige eller i EEC om den helt framställts där eller framställts där genom bearbetning eller behandling av importerat material, på villkor att materialet därvid genomgått en bearbetning som är tillräcklig enligt avtalets bestämmelser. Detta villkor gäller dock inte material som har ursprung i l-IEC eller Sverige.

Huvudregeln är att en vara anses ha undergått tillräcklig bearbetning om den framställda varan därigenom blir hänförlig till annat tulltaxenum- mer än var och en av de varor som använts som material. Denna huvudregel kompletteras med föreskrifter i två bearbetningslistor, A och B.

Lista A innehåller en omfattande förteckning över varor för vilka specifika krav gäller utöver huvudregelns nuntmerväxlingskrav. Som exempel kan nämnas att på verkstadsområdet material av icke-ursprung får användas till högst 40 % av slutvärdeti På textilomrädet krävs i regel att bearbetningen skett i två steg tt. ex. både spinning och vävning) för att varorna skall få ursprung.

Lista B upptar varor för vilka där angivna bearbetningar är ursprungs- kvalificerande även om nuntmerväxling ej äger rum. Denna lista innehål- ler även vissa toleransregler som medger användande av icke-ursprungsma- terial upp till en viss andel av slutvärdet trots att nummerväxling ej skett genom bearbetningen. För så gott som alla kemiska produkter kan 20 % och för verkstadsindustriprodukter i allmänhet 5 % av icke-ursprungsma- terial hänförligt till samma tulltaxenummer som exportvaran sålunda ingå. För förbrä'nningskolvmotorer (84.06), andra motorer (84.08) och symaskiner (84.41) gäller emellertid att man tolererar att icke-ursprungs- material till ett värde motsvarande högst 40 % av den färdiga varans värde ingår i slutprodukten. För vissa maskiner för pappersindustrin (84.16. 84.17, 84.31, 84.33) gäller en dylik toleransregel om 25 % och för bildelar (87.06) om 15 %.

Prop. 1972: 135 "30

Avtalet innehäller bestämmelser som gör det möjligt att vid ursprungs— bestämningen ta hänsyn till bearbetning i olika länder (s. k. kumulation). Bestämmelserna förutsätter att förhällandena mellan lil-IC-länderna och övriga lil-"'l'A-länder liksom lilf'l"A-länderna sinsemellan skall regleras i avtal som alla innehäller samma regler.

Reglerna innebär att en svensk exportör i sin tillverkning kan använda rävaror och halvfabrikat som har ursprung i ett annat lil-"T.:X-land och erhälla förmänsbehandling i gemenskapen även om den fortsatta bearbet- ningen eller behandlingen i Sverige inte varit tillräcklig för att ge den färdiga varan' ursprung. Som förutsättning härför gäller att värdet av varor. som inte har ursprung i gemenskapen eller lif-"l'A-länderna och som använts vid tillverkningen. inte överstiger 5 '21. av värdet av den framställ- da varan. I de fall en procentregel i bearlwtningslistorna A och B bestämmer hur stor andel varor utan ursprung som fär inga i de framställda varorna gäller i stället att denna regel skall uppfyllas vid bearbetningen i varje. särskilt land.

lin varas ursprung och därmed rätt till preferenslwhandling — skall styrkas med ett intyg som upprättas av exportören och bestyrks av tullmyndighet tvarucertifikat). (fertifikatet skall avlämnas till tullmyndig— het i importlandet. l'iormulärens utformning och innehäll är fastlagda i protoknllet.

[ ursprungsprotokollet förutses att tullmyndigheterna i de olika länderna skall ha ett nära samarbete och varje land förbinder sig att beivra överträdelser av ursprungsreglerna. inbegripet lämnande av oriktig uppgift.

Under övergångstiden för tullavvecklingen (dvs. ! april !()73 -- I juli 1977) kommer varor som exporteras till länder inom nuvarande EFTA och som utgör ursprungsvaror enligt de nya reglerna att bli tullfria i dessa länder, dock endast under förutsättning att varorna erhällit ursprung och har undergått ytterligare bearbetning inom lif—TA. Vid ursprungsbestäm— ningen av dessa varor skall sälunda material frän nuvarande gemenskaper- na anses som tredjelandsmaterial. Detta innebär att svenska exportvaror som innehåller material och komponenter frän nuvarande sex gemen- skapsländer i sädan utsträckning att varorna inte utgör ursprungsvaror med enbart nuvarande liFTAzs område som grund för ursprungsbestäm- ningen inte kommer att ätnjuta tullfrihet. De kommer däremot att behandlas som varor med ursprung i lil-TC och sälunda bli berättigade att importeras till den vid varje tillfälle gällande nedsatta tullen. Motsvarande gäller även vid import till Sverige.

Det gemensamma förvaltningsorganet kan besluta att ändra vissa delar av bestämmelserna, bl. a. bearbetningslistorna, reglerna för Elf'l'A-tullfri— heten och formerna för det administrativa samarbetet. lförvaltningsorganet är bl. &. behörigt att vidta ätgärder som är nödvändiga för att anpassa be- stämmelserna till de behov som kan föreligga för vissa varor eller transportsätt.

Prop. 1972: 135 -- 21

Konkurre nsregler

Ett av avtalets huvudsyften är. som tidigare nämnts, att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan parterna. Artikel 23 innehäl- ler de regler som skall ligga till grund för parternas uppträdande härvidlag. I artikel 27 anges vilka ätgärder som kan vidtas om någon av parterna bryter mot reglerna och handeln inte utvecklar sig Linder sunda konkurrensförhällanden. lx'onkurrensreglerna är tillämpliga pä avtalspar- terna. dvs. Sverige som stat och gemenskapen som organisation. Enskilda rättssubjekt kan säledes inte själva väcka talan eller ställas till ansvar under äberopande av bestämmelserna. Det ankommer pä svenska staten respektive vederbörande organ inom l—ZliC att tillse att reglerna följs.

Artikel 23. I artikeln föreskrivs att kartellsamarbete och missbruk av dominerande marknadsställning från ett eller flera företags sida är oförenliga med avtalet i den män dessa förfaranden är ägnade att päverka det varuutbyte som avtalet omfattar. Säsom kartellsamarbete betecknas överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte eller följd att konkurrensen i fräga om produktion av och handel med varor hindras. inskränks eller förvanskas.

I fråga om tillämpningen av bestämmelserna gäller enligt artikel 27 att en part. som anser att ett förfarande strider mot konkurrensreglerna, skall kunna ta upp ärendet i det förvaltningsorgan som skall upprättas enligt avtalet. [ förvaltningsorganet skall båda parterna aktivt verka för att skapa klarhet rörande de pätalade svårigheterna. Om parterna inte kan komma överens i fiiirvaltningsorganet inom tre månader kan den skadelidande parten vidta de skyddsåtgärder som den anser nödvändiga för att undanröja de allvarliga svårigheter som uppstått. Skyddsåtgärder kan också tillgripas om en part. sedan man i förvaltningsorganet enats om att ett visst förfarande är otillätet. underlåter att upphöra med förfarandet inom en viss överenskommen frist. En närmare redogörelse för proceduren för skyddsåtgärder lämnas i det följande.

Beträffande tolkningen av konkurrensrcglerna har gemenskapen i en till avtalet fogad förklaring framhållit att den för sin del kommer att tolka bestämmelserna i artikel 23 på grundval av Romfördragets motsvarande bestämmelser i artiklarna 85. 86 och 90 och den rättspraxis som utvecklats inom gemenskapen.

Enligt artikel 85 i Romfördraget är karteller i princip förbjudna om de är ägnade att påverka handeln mellan medlemsstaterna och om de har till syfte eller följd att konkurrensen inom den gemensamma marknaden förhindras, inskränks eller förvanskas.

Kommissionen kan dock förklara förbudet sakna giltighet beträffande sådana överenskommelser eller åtgärder som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande (s.k. rationaliserings- och specialiserings- karteller). En ytterligare förutsättning för att undantag skall beviljas är att konsumenterna skall erhålla en skälig andel av den vinst som uppkommer genom samarbetet.

Prop. 1972: 135

I.) I.)

Enligt artikel 86 i Romfördraget är missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande marknadsställning förbjudet om handeln mellan medlemsländer kan påverkas därav. Enligt artikel 90 i fördraget gäller konkurrensreglerna i viss utsträckning även för offentliga monopol.

Offentliga stödåtgärder. som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är enligt artikel 23 oförenliga med avtalet i den mån åtgärderna är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och EEC. Beträffande samråds' och besvärsförfarande samt möjligheterna att tillgripa skyddsåtgärder gäller samma regler som i fråga om de nyss beskrivna konkurrensbegränsande åtgärderna.

[ den tidigare nämnda tolkningsdeklarationen har gemenskapen klar- gjort att den även vid sin tolkning av avtalets bestämmelser om offentliga stödåtgärder avser att utgå från gemenskapens regler och rättspraxis.

Enligt artikel 92 i Romfördraget är statliga eller med statsmedel bekostade stödåtgärder i princip inte tillåtna om de. gynnar vissa företag eller branscher och därigenom snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och om handeln mellan medlemsstaterna påverkas.

Vissa stödåtgärder godtas dock generellt enligt Romfördraget, nämli- gen åtgärder av social natur som beviljas enskilda konsumenter samt åtgärder för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra extraordinära händelser.

Enligt Romfördraget kan vidare följande stödåtgärder förklaras vara tillåtna: — åtgärder för att främja den ekonomiska utvecklingen i områden med onormalt läg levnadsstandard eller allvarlig arbetslöshet, — åtgärder för att främja viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller för att avhjälpa allvarlig störning av en medlemsstats ekonomi, -- åtgärder för att underlätta vissa näringsgrenars eller näringsgeografiska områdens utveckling. i den mån villkoren för handeln inte ändras på ett sätt som strider mot den gemensamma marknadens intressen,

— åtgärder av andra slag som rädet fattar beslut om.

Skyddsåtgärder

Avtalet innehåller ett antal bestämmelser som anger när endera parten utan hinder av vad som i övrigt föreskrivs i avtalet kan vidta de åtgärder som den anser påkallade. Motsvarigheter till dessa bestämmelser finns i EFTA-konventionen och GATT.

Artikel 20. Avtalets bestämmelser hindrar inte parterna att tillämpa exempelvis kvantitativa importrestriktioner till skydd för bl.a. allmän ordning. säkerhet och moral samt människors och djurs liv och hälsa. Sådana åtgärder får dock inte utgöra en godtycklig diskriminering eller en förtäckt begränsning av handeln.

Artikel 21. I artikeln anges att avtalet inte skall hindra en part från att vidta åtgärder. som den anser påkallade med hänsyn till väsentliga säkerhetsintressen. Sådana åtgärder kan exempelvis vidtas för att förhind-

I-J »)

Prop. 1972:135

ra att från säkerhetssynpunkt viktiga upplysningar lämnas ut. Avtalet lägger inte hinder i vägen för kontroll över handel med krigsmateriel eller för åtgärder som avser sådan forskning. utveckling eller produktion som är oundgänglig för försvarsändamäl. Parterna kan också vidta åtgärder som de anser väsentliga för sin säkerhet i krigstid eller vid allvarlig internationell spänning.

Artikel 22. I artikeln fastslås. att parterna är skyldiga att vidta alla de åtgärder som är erforderliga för att säkerställa att avtalsförpliktelserna uppfylls. Skulle en av parterna anse. att den andra parten gjort sig skyldig till brott mot någon avtalsförpliktelse kan den andra parten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med bestämmelserna i artikel 27.

Artikel 24. Som tidigare nämnts föreligger i ett frihandelsområde risk för att snedvridning av handeln mellan parterna skall uppstå. [ artikel 24 anges villkoren för att en part skall kunna vidta skyddsåtgärder pågrund av sådan snedvridning. För det första krävs att en ökning av importen av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada för produktionen hos den importerande parten. Vidare skall importökningen vara en följd av tullavvecklingen enligt avtalet. Slutligen skall tredjelands- tullen på de råvaror eller halvfabrikat som ingår i produkten i fråga vara avsevärt lägre hos den exporterande parten än hos den importerande parten.

Artikel 25. Vid dumping skall skyddsåtgärder kunna vidtas i enlighet med GA'l"l':s antidumpingkod och enligt procedurbestämmelserna i artikel "27. Beslut om skyddsätgärd från gemenskapens sida skall enligt dess interna bestämmelser fattas av gemenskapsorganen och inte av de enskilda medlemsländerna.

Artikel 26. Enligt denna artikel kan en part vidta skyddsåtgärder i händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet eller vid allvarlig försämring av det ekonomiska läget i en region.

Artikel 27. I artikeln fastställs de villkor och det förfarande, som skall gälla om någon av parterna avser att vidta någon skyddsätgärd riktad mot den andra parten med stöd av artiklarna 22—26. lnnan sådan åtgärd vidtas skall den berörda parten förse det gemensamma förvaltningsorga- net med erforderligt material för en ingående undersökning av läget. Parterna skall genom överläggningar i förvaltningsorganet söka lösa påtalade svårigheter och därigenom göra skyddsåtgärder överflödiga.

lluvudregeln är att överläggningar i förvaltningsorganet skall äga rum innan skyddsåtgärder vidtas. l fråga om konkurrensreglerna (artikel 23) har tre månader angetts som en normal tidsfrist för dylika överläggningar. [ fråga om svårigheter till följd av tullskillnader (artikel 24) har motsvarande överläggningsperiod upptagits till trettio dagar.

I vissa undantagssituationer har en part rätt att vidta provisoriska

Prop. 1972: 135 . 24

skyddsåtgärder utan föregående överläggning i förvaltningsorganet. Den- na möjlighet föreligger när exceptionella förhållanden, som kräver omedelbart ingripande, omöjliggör en föregående undersökning. Sådana provisoriska åtgärder kan vidtas i samband med snedvridning på grund av tullskillnader (artikel 24), vid dumping (artikel 25), vid sektors- och regionalsvåriglieter (artikel 26) samt i fall av exportstöd som har en direkt och omedelbar verkan på handeln (artikel 23).

Skyddsätgärderna skall i första hand väljas så att de medför minsta möjliga störningar i samarbetet. ] två fall anges vilka typer av skyddsåt- gärder som kan komma i fråga. Om brott mot konkurrensreglerna (artikel 23) föreligger, skall i första hand tullmedgivanden kunna återtas. Vid snedvridning av handeln på grund av tullskillnader (artikel 24") skall den importerande parten ha rätt att ta ut en utjänmingsavgift på den importerade varan. Vidtagna skyddsåtgärder skall regelbundet granskas av det gemensamma förvaltningsorganet i syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.

Vid svårigheter på grund av tullskillnader eller vid sektoriella eller regionala störningar förutses att part kan införa ett särskilt övervaknings- förfarande för att snabbt få fram upplysningar om importutvecklingen för en viss vara. Om ett sådant förfarande. införs skall enligt artikel 27 den andra parten underrättas härom.

Artikel 28. Parterna är enligt denna artikel oförhindrade att vidta erforderliga skyddsåtgärder i händelse av betalningsbalanssvårigheter, Artikeln föreskriver att en part som vidtar sådana åtgärder omgående skall underrätta den andra parten härom.

Gemenskapen har i en till avtalet fogad förklaring uttalat. att tillämpningen av skyddsåtgärderna enligt artikel 23—26 och 28 med stöd av gemenskapens interna regler kan begränsas till en av dess regioner. Detta innebär att skyddsåtgärder kan begränsas till något eller några av gemenskapens medlemsländer.

Avtalets förvaltning

Artikel 29—31. En blandad kommitté skall vara gemensamt förvaltnings- organ för avtalet. Förvaltningsorganet skall ha till uppgift att administre- ra avtalet och övervaka dess rätta tillämpning. [ detta syfte skall förvaltningsorganet utfärda rekommendationer till parterna. [ fall som anges i avtalet skall förvaltningsorganet fatta beslut.

Förvaltningsorganet skall bestå av representanter för Sverige och för gemenskapen. Dess beslut och rekommendationer skall vara enhälliga.

Parterna skall inom ramen för förvaltningsorganet utbyta upplysningar i frågor av betydelse för avtalets tillämpning. På endera partens begäran skall överläggningar i sådana frågor äga rum i förvaltningsorganet.

Förvaltningsorganet skall fastställa sin arbetsordning. Det kan tillsätta erforderliga arbetsgrupper.

Prop. l972: 135 . : 25

ll'iirvaltningsorganet skall sammanträda minst en gång om året för en allmän översyn av samarbetet. Det skall vidare sammanträda på begäran av endera parten när särskilt behov föreligger. De närmare villkoren för sådana sammanträden skall fastställas i förvaltningsorganets arbetsord- mng.

Utvecklingsbarhet

Artikel 32. Artikeln utgör en precisering av uttalanden i inledningen om avtalets utvecklingslmrhet. ()m någondera parten anser. att det finns ett gemensamt intresse av att samarbetet utvidgas till områden som från början inte täcks av avtalet. kan denna part göra framställning hos den andra parten om en sådan utvidgning. På grundval av en sådan begäran kan parterna ge förvaltningsorganet i uppdrag att förbereda frågan i syfte att avge lämpliga rekommendationer. Under förutsättning att parternas självständiga beslutanderätt inte påverkas, kan sådana rekommendationer avse en samordnad harmonisering av bestämmelserna på ett visst område.

Slutbestämmelser

Artikel 33. I artikeln fastslås att den bilaga och de protokoll som fogats till avtalet utgör en integrerande del av avtalet.

Artikel 34. Parterna kan säga upp avtalet med tolv månaders varsel. Samma frist gäller enligt EF'l'A-konventionen.

Artikel 35. Avtalet är tillämpligt på dels svenskt område, dels de områden på vilka Romfördraget är tillämpligt.

Artikel 36. Avtalet upprättas i dubbla exemplar på svenska, danska, engelska, franska, italienska. nederländska och tyska. Var och en av dessa versioner har samma giltighet.

Avtalet skall godkännas av parterna enligt deras egna föreskrifter. Det förutses träda i kraft den l januari l973.

Avtalet Sverige — CECA

Avtalet Sverige — ("F.CA omfattar 33 artiklar samt en bilaga och ett protokoll. Till avtalet har fogats tre förklaringar. Två skriftväxlingar ägde rum i anslutning till förhandlingarna.

[ inledningen till avtalet redovisas motiven till avtalet och dess syften. Det varuområde som omfattas av avtalet definieras i artikel 1 och i bilagan. Artiklarna Z—ll samt l3—-15 innehåller de bestämmelser som reglerar villkoren för handeln mellan Sverige och CECA (avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner, ursprungsregler, betalningar etc.). I artiklarna 16—18 och "21—25 fastställs under vilka villkor parterna kan göra avsteg från de allmänna bestämmelserna om avveckling av tullar och

Prop. 1972: 135 26

andra restriktioner. Artikel 19 innehåller konkurrensregler. 1 artikel 30 återfinns prisregler. Artiklarna 26—28 behandlar förvaltningen av avtalet och artikel 29 möjligheten att vidareutveckla samarbetet. Avtalets avslutande artiklar avser uppsägning, ikraftträdande m. m.

Protokollet innehäller särbestämmelser avseende tullavveckling m. m. för vissa s. k. känsliga varor. De tre förklaringarna avser tolkningen av uttrycket "de avtalsslutande parterna", kriterierna vid tillämpningen av konkurrensreglerna samt avtalets tillämplighet på Västberlin. 1 skriftväx- lingarna behandlas dels tillämpningsbestämmelser till prisreglerna i artikel 60 i fördraget om upprättande av den europeiska kol- och stålgemenska- pen (1'arisfördraget), dels vissa frågor angående behandlingen av legerat stål vid import till gemenskapen.

Avtalet med CECA har i huvudsak utformats på samma sätt som avtalet med EEC. Ett flertal artiklar är identiska i de båda avtalen. En viktig skillnad är emellertid att avtalet med CECA gär längre än till en avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner för de berörda varorna. Genom avtalet med CECA blir CECAzs prisregler för järn och stål gällande även i Sverige.

I inledningen till avtalet med CECA konstateras, att man eftersträvar samma lösningar för CECA-omrädet som för det varuområde som omfattas av avtalet med EEC.

1 artikel I anges, att avtalet skall tillämpas på varor som omfattas av CECA och som har sitt ursprung i Sverige och i denna gemenskap. Varorna finns upptagna i bilagan till avtalet. 1)e varor, som berörs av avtalet, är dels vissa bränslen, nämligen kol och koks, dels rävaror för framställning av tackjärn och stål såsom järn- och manganmalm, skrot av järn och stål samt järnsvamp. dels ocksä tackjärn, högkolhaltigt ferromangan och göt samt varmvalsade halvfabrikat (blooms, billets, breda hand etc.) och varmvalsade färdigprodukter (valsträd, stäng, profilstäng, band, plåt och räler) av stål, kallvalsad plåt med en tjocklek av mindre än 3 mm och överdragen plåt.

Bestämmelserna om importtullar (artikel 2). fiskaltullar (artikel 3), bastullar (artikel 4), avgifter med samma verkan som importtullar (artikel 5), exporttullar och avgifter med samma verkan som exporttullar (artikel 6), ändring av tullar eller avgifter med samma verkan mot tredje land (artikel 9), kvantitativa importrestriktioner eller åtgärder med motsvaran- de verkan (artikel 10), förmånlig behandling (artikel 11), bibehållande eller upprättande av tullunioner och frihandelsomräden m.m. (artikel 13), fiskala åtgärder och restitution (artikel 14). hetalningar(artike1 15), skyddsåtgärder (artiklarna 16, 17, 18, 21, 22. 23 och 25) samt konkurrensregler (artikel 19) är i det närmaste identiska med motsvaran- de regler i avtalet med EEC.

Andra bestämmelser i avtalet med CECA avviker i vissa avseenden frän motsvarande regler i avtalet med EEC.

Artikel 7. Med avvikelse från de. allmänna reglerna om tullavveckling m.m. gäller särbestämmelser för vissa s. k. känsliga produkter. Dessa

Prop. 1972: 135 27

bestämmelser återfinns i protokollet. Bestämmelserna innebär att gemen- skapens tullar för visst legerat stål och kolrikt stäl skall avvecklas under sju år i stället för fem år som gäller för övriga varor. 1 protokollet anges att indikativa kvantitetsramar skall införas för importen. De ramar som gäller är gemensamma för (_Tl'lCA- och lil—lC-stäl och återfinns i protokoll 1 till avtalet med EEC. [för den del av importen som överstiger dessa ramar kan tullar återinföras. Av protokollet till avtalet med CECA framgår vidare, att ocksä Sverige tillämpar en förlängd övergångstid på sju är för avvecklingen av tullarna på vissa band, plåt, legerat stäl och kolrikt stäl.

Enligt artikel 8 skall de bestämmelser, som fastställer ursprungsregler- na för tillämpningen av avtalet med EEC, tillämpas även på avtalet med CECA.

1 artikel 12 fastslås, att avtalet inte skall ändra bestämmelserna i Parisfördraget eller de befogenheter och den behörighet som följer av detta fördrag.

Artikel 19 innehåller konkurrensregler, vilka som tidigare nämnts överensstämmer med motsvarande bestämmelser i avtalet med EEC. 1 en till avtalet fogad förklaring har gemenskapen uttalat att den kommer att tolka artikeln med utgångspunkt från de kriterier som följer av tillämpningen av vissa regler i Parisfördraget med motsvarande innehåll.

I artikel 20 behandlas prisreglerna. Dessa skall tillämpas på varor hänförliga till kapitel 73 i Brysselnomenklaturen, vilka omfattas av avtalet med CECA. Detta innebär att reglerna skall gälla för ett stort antal järn- och stålprodukter men däremot inte för malm eller kol och koks.

För de varor som reglerna omfattar skall gemenskapen utsträcka tillämpningen av CECA:s prisregler - artikel 60 i Parisfördraget och tillämpningsbesluten till denna artikel - till att avse gemenskapsföreta- gens försäljning till svenskt omrädc. Gemenskapen skall även garantera att transportpriserna för leverans till svenskt område offentliggörs på ett tillfredsställande sätt.

Parisfördragets bestämmelser om kontroll över prisrnekanismen syftar till att skapa en marknad med jämn och stadig avsättning av produktio- nen, en stabil prisnivå och normala förräntningsmöjligheter. Särskilt förbud föreskrivs mot osund konkurrens, i synnerhet prissänkningar av tillfällig och lokal karaktär, som syftar till att uppnå en monopolställning inom den gemensamma marknaden, och mot diskriminerande förfaran- den som innebär att en säljare. tillämpar olika villkor vid jämförbara affärstransaktioner.

Priset på järn och stål noteras enligt CECA-reglerna av järnverken vid särskilt valda basorter, som ofta men ej nödvändigtvis är de orter där verken ligger eller orter i deras närhet, Priset och andra villkor skall anges i prislistor som deponeras hos kommissionen och som är offentliga.

Den grundläggande regeln modifieras av möjligheten för verken att anpassa priset till lägre offerter, nämligen dels sådana som gäller vid andra basorter inom gemenskapen, dels sådana som lämnas av säljare i tredje land. Denna möjlighet att sänka priset under noteringen i prislistan kallas alinjering. Alinjering till offerter från statshandelsländerna är enligt

Prop. 19722135 33

särskilt beslut förbjuden sedan är 1964. Detta beslut omprövas varje år.

'l'ransportfrägorna är särskilt betydelsefulla för integrationen pä järn- och stälomrädet. Transportkostnaden ingår som en avsevärd del i produktpriset och påverkar därmed starkt verkens konkurrenssituation. Upprättandet av den gemensamma marknaden kräver enligt Parisfördra- get tillämpning av sädana transporttarit'fer för stäl som erbjuder "jämförliga prisvillkor ät förbrukare som befinner sig i jämförligt läge". Fördragets diskrimineringsförbud vad gäller trafiken mellan medlemssta- terna innebär förpliktelse att vid internationella transporter av kol och stäl inom gemenskapen tillämpa samma fraktsatser och bet'ordringsvillkor som gäller vid interna transporter. Sädana tariffer och bestämmelser skall offentliggöras. 'fransportpolitiken i dessa avseenden är emellertid alltjämt underkastad varje medlemsstats eget bestämmande. Transportsektorn som sädan är inte heller föremål för integration inom CleAzs tillämp- ningsomriide.

Enligt avtalet med (”LfCA skall Sverige för sin del garantera att svenska företag et'terlever Parisfördragets prisregler vid leveranser pä svenskt omräde eller till gemenskapen. Förbudet mot illojal konkurrens. princi- pen om icke-diskriminering och reglerna om prisanpassning skall säledes respekteras. Basortspriser och försäljningsvillkor skall publiceras. Vidare skall Sverige garantera att transportpriserna offentliggörs pä ett tillfreds- ställande sätt. Bestämmelserna innebär emellertid inte, att företagen fråntas sin grundläggande frihet att själva bestämma sina priser.

Sverige skall se till att verkningarna av dessa åtaganden blir desamma som du vilka uppnås genom de tillämpningsbeslut som gemenskapen utfärdar. l fräga om leveranser till gemenskapen skall Sverige även garantera att gemenskapens beslut om förbud mot prisanpassning till offerter frän statshandelsländer respekteras. Till och med utgången av är 1975 gäller dock detta förbud inte för varor avsedda för den danska marknaden. 1 fråga om leveranser till den irländska marknaden skall Sverige dessutom garantera att de övergängsbeslämmclser som fastställts för lrlands anslutning till gemenskapen respekteras. Dessa bestämmelser medför en begränsning av möjligheterna till prisanpassning på denna marknad.

Gemenskapen har i en särskild skriftväxling i samband med förhand- lingarna tillställt Sverige en förteckning över tillämpningsbesluten till artikel 60 i Parisfördraget. de särskilda besluten angäcnde förbudet mot prisanpassning samt de. övergängsbestämmelscr som gäller för de danska och irländska marknaderna. Gemenskapen skall underrätta Sverige om ändringar i dessa bestämmelser så snart sädana vidtas.

Om prisreglerna överträds eller tillämpas olika av Sverige och gemen— skapen och detta leder till att störningar uppstär pä någondera partens marknad, kan den berörda parten vidta åtgärder enligt avtalets procedur- regler.

Artikel 24 innehåller bestämmelser om den procedur som skall tillämpas när skyddsätgärder vidtas. Skyddsätgärder fär tillgripas i fall som avses i artiklarna 18 (brott mot avtalets förpliktelser), 19 tkonkurrensreglerl. 20 (prisreglerl, 21 (snedvridning på grund av tullskillnaderl. 22 (dumping)

Prop. 1972: l35 29

samt 33 (sviirigheter inom sektor eller region). Bestämmelserna överens- stämmer med motsvarande föreskrifter i avtalet med lil-'.C._l-Ln särskild procedurbestämmelse skall dock tillämpas vid brott mot prisreglerna i avtalet. linligt denna skall vid eventuella störningar till följd av avtalets tillämpning situationen kunna diskuteras i det gemensamma förvaltnings- organet. Om enighet inte uppnås mellan parterna eller om det felande företaget inte äläggs sanktioner som är acceptabla för bäda parter kan den förfördelade parten vidta motåtgärder. Dessa ätgät'der kan bestå i att lämnade tullkoncessioncr ätertas och i att de. berörda företagen befrias från att respektera prisreglerna i sina transaktioner pä motpartens marknad. Sådana skyddsåtgärder skall omedelbart bli föremål för konsultationeri förvaltningsorganet så att de snarast kan upphävas.

Den berörda parten kan i brådskande. fall —- utan föregäende konsultationer i förvaltningsorganet — direkt vända sig till sin motpart med begäran om att ett visst förfarande skall upphöra och att sanktioner skall vidtas mot ett. felande företag.

Avtalets institutionella bestämmelser (artiklarna 26 — 28). utvecklings- klausul (artikel 29) samt slutbestämmelser (artiklarna 30 - 33) överens- stämmer i sakligt hänseende med motsvarande bestämmelser i avtalet med EEC.

1 en till avtalet fogad förklaring anges, att avtalet skall vara tillämpligt även på Västberlin_ om inte Förbundsrepubliken Tysklands regering avger en förklaring om motsatsen.

Det fortsatta samarbetet i EFTA

Ett av EFTAzs syften har varit att ästadkomma förutsättningar för att överbrygga den handelspolitiska splittring som uppstod i Västeuropa i slutet av l950-talet när de västeuropeiska frihandelsförhandlingarna misslyckades. Detta syfte har nu uppnåtts. Två av El—"l"A:s medlemmar Storbritannien och Danmark — inträder den 1 januari 1973 som medlemmar i de europeiska gemenskaperna. Av övriga liF'l'A-länder har Sverige, Island, Portugal, Schweiz och Österrike slutit frihandelsavtal med de utvidgade gemenskaperna. Finland har ännu ej undertecknat sina avtal. Dessa frihandelsavtal avses träda i kraft den ] januari 1973, dvs. samtidigt som de nya medlemmarnas anslutningsfördrag.

Den norska regeringen har efter folkomröstningen i september 1972 beslutat att inte föreslä ratificering av anslutningstraktaten. Norge har som nämnts i oktober 1972 hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen.

Samtidigt med att Storbritannien och Danmark den 1 januari 1973 blir medlemmar i de europeiska gemenskaperna utträder de ur lil-'TA-orga- nisationen. [ EFTA-konventionen föreskrivs. att medlemsstat kan frän— träda konventionen under förutsättning att skriftlig underrättelse lämnas tolv månader i förväg. I enlighet med dessa bestämmelser underrättades lil'fTAzs medlemsländer om Storbritanniens avsikt att fränträda konven- tionen den ] januari l973.

Prop. 1972: 135 30

Den danska regeringen underrättade under hösten 1971 l—IF'l'A-rådet om sin avsikt att säga upp lil-'TA-konventionen med verkan från och med den I januari 1973 under förutsättning att Danmarks anslutning till de europeiska gemenskaperna trädde i kraft denna dag.

Preliminär överenskommelse träffades i lif-TA om att medlemsländer- na skulle söka nå lösningar på frågan om den danska regeringens önskemål om kortare uppsägning. Kungl. Maj:t beslutade i december 1971 att Sveriges regering inte skulle resa invändningar mot att uppsäg- ningen genomfördes med en kortare uppsägningstid än vad EliTA-konven- tionen föreskriver.

Avtalens återverkan på EFTA-samarhctet

Två av lil-"TA :s medlemsstater lämnar som nämnts organisationen vid årsskiftet 1972/73. Organisationen kommer emellertid att bestå mellan de övriga länderna. dvs. Sverige, Island. Norge, Portugal, Schweiz och Österrike samt enligt den särskilda FlNl—Ll-"TA-överenskommelsen — Finland. I samband med liFTAzs ministerrådsmöte i maj 1972 tillkännagav ministrarna sin gemensamma avsikt att fortsätta sitt samarbete på grundval av EF'l'A—konventionen med de ändringar av denna som skulle bli nödvän— diga på grund av att antalet medlemmar i organisationen minskade.

Frihandeln mellan de hittillsvarande EFTA-länderna inkl. Finland kommer i princip att bestå. Mellan de kvarstående EFTA-länderna kommer frihandeln liksom hittills att säkerställas av EFTA-konventionen. Mellan de medlemsstater som vid årsskiftet lämnar organisationen och de kvarstående EFTA—länderna kommer frihandeln att säkerställas genom dessa länders särskilda avtal med de utvidgade gemenskaperna.

Varuomfattningen i El—"TA-konventionen är inte identisk med varuom- fattningen i EFTA-ländernas frihandelsavtal med EEC. Vissa varor som varit föremål för frihandel i l—ZFTA omfattas ej av frihandelsavtalen mcd EEC, vilket innebär att tullarna kommer att återinföras för vissa varor i handeln mellan de frånträdande EFTA-länderna å ena sidan och de kvar- stående EFTA-länderna å andra sidan. I gengäld kommer vissa varor som hittills inte varit föremål för frihandel i ljFTA genom frihandelsavtalen med EEC att efter en övergångstid bli tullfria i det utvidgade EEC.

För papper och pappersprodukter kommer som nämnts de lil-"fA- länder som lämnar organisationen temporärt att upprätta tullar för importen frän Sverige och de övriga kvarstående l:"F'l'A-länderna. De nytillträdande medlemsländerna har emellertid bemyndigats att under övergångstiden öppna tullfria kontingentcr för importen av papper och pappersprodukter från de övriga l—lFTA-länderna.

Livsmedelsindustrivaror och jordbruksvaror

En särskild arbetsgrupp har hösten 1972 tillsatts inom El-"l'A för att närmare studera konsekvenserna av den något skiljaktiga varuomfattnmg— en i EFTA-avtalel och i de icke-medlcmskapssökande lit—"fA—ländernas

Prop. 1972: 135 -;- ._ 31

avtal med l£.l'€(_'. Härvid skall undersökas möjligheterna att utvidga E-F'fA-frihandeln att omfatta också de varor som ingår i samtliga kvarstående EF'fA-länders avtal med EEC. Arbetsgruppen väntas slutföra sitt arbete inom kort.

l'rineipiell överenskommelse har träffats om att tullar skall återinföras mellan Sverige och de kvarstående EF'fA-ländcrna å ena sidan och Storbritannien oeh Danmark å andra sidan för de varor som hittills varit föremål för frihandel enligt f—IFTA—konventionen och som inte omfattas av de kvarstående ländernas avtal med EEC. Detta skall ske i samma takt som gäller för anpassningen av de nya medlemsländernas tullar till EEC :s gemensamma tulltariff. Första steget i anpassningen skall ske den 1 januari 1974.

Det bilaterala jordbruksavtalet mellan Sverige och Danmark. vilket slutits på grundval av EFTA-konveiitionen, upphör att gälla den 1 januari l973 då Danmark lämnar EF'I'A. Enligt detta avtal har Danmark årligen tillerkänts vissa belopp som kompensation för att det svenska import— regleringssystcmet för jordhruksprodukter inte ger möjlighet för Dan- mark att tillgodogöra sig den svenska prisnivån vid export till Sverige. Dessa belopp har fastställts årligen efter bilaterala förhandlingar mellan Sverige och Danmark. I enlighet med avtalet har under perioden l960-—72 totalt överförts ca 300 milj. kr. '

De jordbruksavtal, som Danmark slutit med bl.a. Storbritannien, Schweiz, Finland och Portugal som ett led i EFTA-samarbetet, upphör att gälla från och med årsskiftet 1972/73. Därmed bortfaller också de. fördelar som kommit Sverige till del genom dessa avtal. Det dansk- brittiska avtalet har bl. a. inneburit tullmedgivanden för bacon och smör för EFTA-ländernas export till Storbritannien. Det dansk-schweiziska avtalet har framför allt inneburit vissa lättnader för exporten av smör till Schweiz.

I samband med EEC-förhandlingarna hade Sverige preliminära över- läggningar med Finland rörande handeln med jordhruksprodukter, varvid Sverige förklarade sig berett att under innevarande höst inleda överlägg- ningar med sikte på att ömsesidigt inom ramen för importbehoven tillgodose varandras intressen. Man borde dessutom beakta möjligheterna att främja handeln med jordhruksprodukter inom en vidare krets länder genom överenskommelser inom ramen för FITTA.

Under hösten har också kontakter inletts mellan vissa av de kvarståen- de EFTA-länderna i syfte att nå överenskommelser om ömsesidiga lättnader i handeln med jordhruksprodukter.

U rsprungsregler

De ursprungsregler som gäller enligt Sveriges avtal med gemenskaperna skiljer sig från dem som gäller enligt lEFTA-konventionen. Såsom förut nämnts förutsätter bestämmelserna om kumulation enligt de nya reglerna att förhållandena mellan lilfTA-länderna regleras av avtal som innehåller samma regler. Bl. a. med hänsyn härtill är det nödvändigt att anpassa

Prop. 1972: 135

U.) FJ

EFTA :s regler till de nya reglerna.

En särskild arbetsgrupp inom EFTA har under hösten 1972 studerat frågan om den fortsatta utformningen av ursprungsreglerna i handeln mellan liFTA-länderna. Principiell överenskommelse har nåtts om de. ändringar som behövs i EFTA-konventionen.

Överenskommelse har träffats om att EFTAzs hittillsvarande ur- sprungsregler skall gälla i handeln mellan alla de nuvarande medlemssta— terna och Finland till den 1 april l973. Diskussioner pågår om möjligheterna att tillämpa EFTA-reglerna under en ytterligare övergångs- tid därefter.

Handeln med järn och stål (CECA-varor)

Sverige, Finland, Österrike och Portugal har i sina avtal med den europeiska kol- och stålgemenskapen åtagit sig att tillämpa ("ECAzs prisregler på hemmamarknaden och vid export till den utvidgade gemenskapen. På samma sätt har gemenskapen åtagit sig att utsträcka tillämpningen av CECAzs prisregler till att gälla export också till dessa länder. Detta förhållande har aktualiserat frågan om vilka regler de kvarstående HITTA-länderna i framtiden skall tillämpa för sin inbördes handel med dessa varor. Dessa frågor studeras för närvarande av en särskild arbetsgrupp inom EFTA.

Röstningsregler

Till följd av att antalet medlemmar i lil-"TA minskar måste konventio- nens regler för majoritetsbeslut i rådet ändras. Rådet väntas inom kort fatta beslut i denna fråga.

EliTA-sekretariatets organisation

Överenskommelse har träffats om att lil-"fA—sekretariatet även i fortsättningen skall vara placerat i Geneve och att arbetsspråket liksom hittills skall vara engelska.

Sekretariatets storlek och organisation är mot bakgrund av den förestående minskningen av antalet medlemmar föremål för översyn. Detsamma gäller de särskilda kommittéer och arbetsgrupper som inrättats för att biträda rådet i dess arbete. Beslut i dessa frågor kommer att fattas

SCHHTC.

lif—"'fAzs finansiering

Storleken av medlemsländernas bidrag' till I'll-"l'Azs finansiering fast- ställs i relation till medlemsländernas bruttonalionalprodukter. lngct medlemsland bidrar dock med mer än 30 ')1. av organisationens nettobudget. Sveriges procentuella andel är för närvarande ca 21 ')1...

Linder innevarande. budgetår påverkas inte lil-"l'Azs finansiering av att antalet medlemmar i organisationen minskar. Fr.o.m. budgetåret

Prop. 1972: 135 33

FNs/74 torde emellertid Sveriges andel av l—"l-iTA :s budget komma att bli högre än tidigare. Samtidigt beräknas liI'-"'l'A:s totala omkostnader bli mindre. främst till följd av att personalbehovet väntas minska. Mot denna bakgrund torde Sveriges bidrag till lit—"TA :s budget för budgetåret 197.1174 kunna beräknas till samma belopp som under innevarande budgetär eller omkring 2 050 000 kr.

Departementschefen

Sveriges handelspolitik har sedan läng tid tillbaka präglats av strävan att ästadkomma friaste möjliga handel mellan alla länder. Denna strävan har sin naturliga grund i det förhållandet att ett sä fritt och omfattande varuutbyte som möjligt med andra länder för ett litet land är en förutsättning för snabb ekonomisk tillväxt. Det gäller i synnerhet för ett land som i sä hög grad som Sverige utvecklat en specialiserad och teknologiskt avancerad industri.

l Västeuropa har under IQoO-talet de handelspolitiska strävandena i stor utsträckning inriktats pä att fä till ständ en stor tullfri marknad. Vi har frän svensk sida tagit aktiv del i dessa strävanden. Det avgörande motivet för detta är att vi i hög grad är beroende av vär utrikeshandel. Västeuropa utgör i dag den viktigaste avsättningsmarknaden för den svenska exporten. Fri tillgäng till denna stora exportmarknad är därför av avgörande betydelse för våra möjligheter att uppnä en bättre arbetsfördelning och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Härigenom skapas förutsättningar för en fortlöpande förbättring av levnadsvillkoren i värt land.

Särs' llt angeläget har vi ansett det vara att undvika en handelspolitisk isolering i ett läge när Danmark och Storbritannien inträder som medlemmar i lil—K" och övriga EFTA-länder sluter frihandelsavtal med det utvidgade til.-IC. Sverige skulle i avsaknad av ett avtal med EEC inte endast befinna sig i ett sämre konkurrensläge pä den nuvarande EEC—marknaden utan ocksä utsättas för nya konkurrensnaekdclar i Danmark och Storbritannien när dessa länder börjar tillämpa [BBC:s tulltaxa.

En grundläggande svensk målsättning för handelspolitiken i Västeuro- pa har varit att slä vakt om den frihandel som redan uppnätts inom EFTA och att vinna tullfri tillgäng för svensk industrivaruexport till den västeuropeiska stormarknad som bildas genom gemenskapernas utvidg— ning. Vi har vidare ansett det väsentligt att samarbetet kommer att vila på en stabil och varaktig grund och att det täcker även andra betydelsefulla omräden än tullar och handelsregleringar. Slutligen har vi funnit det angeläget att samarbetet ges en utvecklingsbar karaktär så att det successivt kan vidgas oeh fördjupas.

De avtal som nu träffats innebär att Sverige blir del av en tull- fri marknad för industrivaror. som omfattar samtliga EEC— oeh EFTA- länder samt Irland. Avtalen skapar enligt min mening förutsättningar för ett stabilt och varaktigt samarbete mellan parterna baserat pä

Prop. 1972: 135 34

ömsesidigt förtroende. Bestämmelserna om konkurrensregler, skydds- klausuler och uppsägning svarar i allt väsentligt mot svenska intressen och önskemäl och är normala i denna typ av avtal. Genom bestämmelserna om utvecklingsbarhet öppnas möjlighet att vidga och fördjupa samarbetet i framtiden under förutsättning att detta ligger i bäda parters intresse. De centrala svenska önskemålen om samarbetets utformning har sälunda i huvudsak uppfyllts.

När det gäller valet av formen för vart deltagande i det europeiska ekono- miska samarbetet har neutralitetspolitiskaöverväganden spelat en avgöran- de roll. Utgängspunkten frän vär sida har varit att samarbetet inte far försvära eller omöjliggöra ett strikt iakttagande av de krav som neutralitetspolitiken ställer. Målsättningen för samarbetet får inte strida mot grunddragen i den svenska utrikespolitiken. Detta innebär. som framhölls i regeringens deklaration den l0 november 1970. att vi inte kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en viss grupp av stater med syfte att utforma gemensamma ständpunktcr. Gränser sätts också för våra möjligheter att acceptera en överflyttning av beslutande— rätten frän nationella till internationella organ inom ramen för en ekonomisk och monetär union.

När den svenska regeringen i november 1970 inför EEC—ländernas ministrar lade fram sin syn pä förhällandet mellan de europeiska gemenskaperna och Sverige, lämnades frägan om formen för Sveriges deltagande i samarbetet öppen. ! olika uttalanden av regeringen klargjor- des dock. att sannolikheten för medlemskap hade minskat.

Utvecklingen inom EEC ledde till att regeringen i mars l97l förklarade, att ett medlemskap med hänsyn till neutralitetspolitiken kunde uteslutas som en realistisk möjlighet för Sveriges del. Samtidigt underströks att frän svensk sida strävan alltjämt var att uppnå nära. omfattande och varaktiga ekonomiska förbindelser med gemenskaperna under hänsynstagande till neutraliteten.

De avtal som ingåtts mellan Sverige och gemenskaperna uppfyller de grundläggande krav som vi måste ställa pä värt ekonomiska samarbete med andra länder. De innehäller inga bindningar som begränsar vära möjligheter att bedriva en självständig utrikespolitik och att bevara vär neutralitet.

Frän svensk sida framfördes vid förhandlingarna uppfattningen att frihandeln borde. etableras inom ramen för en tullunion. Skälet till detta var inte att tullunionens egenskaper i och för sig ansägs utgöra primära svenska intressen. Motivet var snarare att tullunionen ansågs vara den samarbetsform som erbjöd de bästa möjligheterna att lösa de praktiska problemen i en tullfri handel mellan länderna.

På flera håll i EEC-länderna, liksom inom kommissionen= torde man i och för sig ha delat uppfattningen att tullunionen innebar praktiska fördelar. Gemenskaperna avvisade likväl förslaget om ett samarbete grundat på en tullunion. Det huvudsakliga skälet till detta var att man ansåg att en sådan lösning skulle inkräkta pä gemenskapernas bcslutsauto- nomi. Till detta kom att övriga icke-medlemskapssökande länder inte

Prop. 19721135 3 Ut

önskade ett samarbete i tullunionens form och att gemenskaperna förut- satte att likartade avtal skulle slutas med alla dessa länder.

Mot denna bakgrund begärde gemenskaperna att förhandlingarna skulle inriktas pä ett avtal om frihandel för industrivarm. Detta accepterades frän svensk sida. Sverige förbehöll sig emellertid rätten att ät'erkomma till förslaget om en tullunion. om det visade sig att de svenska förhandlingsönskemälen inte kunde tillgodoses inom ramen för ett avtal om frihandel.

Beträffande jordbrukssamarbet'et visade de utredande samtal mellan Sverige och kommissionen som föregick förhandlingarna att det inte är möjligt för ett land som inte är medlem i gemenskaperna att delta fullt ut i den gemensamma jordbrukspolitiken. Sverige förklarade sig emellertid berett att under förhandlingarna undersöka om handeln med jordbruks- varor kunde underlättas på ett sätt som gagnade bäda parternas intressen.

l-örhandlingsresultatet innebär att vära väsentligaste förhandlings- önskemål kunnat tillgodoses inom ramen för ett frihandelsavtal. Skillna- den mellan de två alternativen ligger främst i att. frihandelslösningen — till skillnad från tullunionen — innebär att parterna behåller sina tredjelands- tullar. För att undvika snedvridning av handeln krävs därför ett system av regler. som fastställer varornas ursprung. Av praktiska och administra- tiva skäl hade det självfallet varit fördelaktigt om ett sådant system hade kunnat undvikas. Det avgörande är emellertid, att även den lösning som nu uppnatts tillgodoser det centrala önskemålet om tullfri tillgång för svensk industri till den västeuropeiska stormarknaden.

Genom de avtal som slutits med den europeiska ekonomiska gemen— skapen och med den europeiska kol— och stålgemenskapen fär svensk industri efter en övergängstid på i allmänhet fem år tillträde till en tullfri marknad om 300 milj. invånare, som omfattar i det närmaste hela Västeuropa. Tullavvecklingen ger svensk exportindustri större utveck— lingsmöjligheter än någon tidigare handelspolitisk uppgörelse.

Tullavvecklingen innebär emellertid inte bara att svensk industri fär fri tillgäng till den västeuropeiska stormarknaden. Den betyder också att den svenska marknaden öppnas för fri konkurrens från näringslivet i EPC-länderna. Jag är emellertid övertygad om att detta i stort inte behöver medföra nägra allvarligare svårigheter. Sverige har sedan länge fört en lägtullpolitik och även i övrigt sökt undvika restriktiva ingripan— den mot importen. Genom frihandeln i EFTA har konkurrensen från andra industriländer på den svenska marknaden skärpts. Värt näringsliv har anpassat sig härtill och bör ha goda möjligheter att hävda sig även i den nya konkurrenssituation som uppstår genom avtalen med gemenska- perna. För de svenska konsumenterna bör tullavvecklingen medföra betydande- fördelar. Tullsänkningarna under de närmaste åren bör kunna bidra till en stabilare prisnivå. Avtalen ger ocksä stabilitet och varaktighet ät värt lands ekonomiska förbindelser med Västeuropa och skapar därmed en god grundval för företagens produktion och planering.

Sammanfattningsvis anser jag. att avtalen innebär stora fördelar för svensk ekonomi och att de bör positivt päverka utvecklingen av

Prop. 1972: 135 3th

produktion och sysselsättning. I ett längre perspektiv får de ses som en bas för Sveriges ekonomiska samarbete med Västeuropa och som ett led i strävandena att uppnå en mera omfattande frigörelse av världshandeln.

Förhandlingarna med de europeiska gemenskaperna har ställt stora anspråk på det svenska utred nings— och fö rbe redelse- a r h e te t. De frågor som aktualiseras i samband med en förhandling har utretts och övervägts i flera omgångar alltsedan frågan om en svensk anslutning första gången togs upp och Sverige ansökte om associations— förhandlingar i december 1961. När vid Haag-mötet i december 1969 beslut fattats om att diskussioner skulle inledas mellan gemenskaperna och de EFTA-länder som inte ansökt om medlemskap, stod det klart att en aktualiserad och detaljerad genomgång av dessa frågor måste göras pä svensk sida.

Med denna utgångspunkt tillsattes i maj 1970 en särskild berednings— grupp med uppdrag att utarbeta förslag till de ställningstaganden som krävdes inför en förhandlingsöppning. Gruppen, som bestod av represen- tanter för handels-. justitie—, utrikes—, social-, kommunikations-, finans—_ jordbruks-, inrikes- och industridepartementen samt kommerskollegium, redovisade i en rapport i oktober 1970 resultatet av sitt arbete. Det huvudsakliga innehållet i rapporten har publicerats i skriften "Inför Sveriges EEC-förhandlingar fakta och överväganden”. som handelsde— partementet gav ut år l97 ].

Utöver de ställningstaganden, som gjorts inför öppnandet av Sveriges förhandlingar med EEC. behövdes ytterligare instruktioner på olika sakområden under förhandlingarnas gång. För detta ändamål tillsattes i november 1970 en ny beredningsgrupp med i stort sett samma sammansättning som den tidigare. Gruppen fick i uppdrag att bereda frågor av betydelse för Sveriges förhandlingar med EEC och att utarbeta förslag till de förhandlingsinstruktioner som erfordrades. Arbetet inom gruppen har fortgått till förhandlingarnas slut.

Kommerskollegium har under förberedelsearbetet och under förhand- lingarnas gång utfört ett stort antal utredningar och avgett mänga yttranden. Kollegiets utredningsverksamhet har bedrivits i nära samver- kan med olika organisationer inom näringslivet och på arbetsmarknaden. Detta har skett främst genom handelspolitiska rådet och rådgivande kommittén för integrationsfrågor samt genom kontaktgrupper som tillskapats för särskilda ändamål. (_ienom denna organisation har det varit möjligt att snabbt få en bedömning av aktuella förhandlingsproblem.

Kontakter har under förhandlingarna ägt rum också med jordbrukets. trädgårdsnäringens och fiskets organisationer. De särskilda utredningar som krävts på dessa områden har i första hand utförts av statens jordoruksnämnd.

Jag vill i detta sammanhang uttala min tillt'redsställelse över det sätt på vilket det svenska näringslivets branschorganisationer och löntagarnas organisationer medverkat i förberedelsearbetet. Genom det intresse och den beredvillighet som visats från olika håll att delta iutredningsarbetet

Prop. 1972: 135 .. 37

har ställningstagandena vid förhandlingarna kunnat grundas på ett väl dokumenterat underlag.

Under förhandlingarnas hela förlopp har nära kontakter hållits med de övriga nordiska länderna. Kontakter har också hållits med övriga lil—'TA-länder som förhandlat med EEC och i första hand med de övriga neutrala länderna.

Genom samarbetet med de europeiska gemenskaperna ändras i vissa avseenden förutsättningarna för det n or d i s ka s am a r b e t e t. De nordiska länderna har alla haft samma handelspolitiska målsättning för sina förhandlingar. nämligen att få tullfri tillgång till den västeuropeis- ka stormarknaden. Samtidigt har det i Norden rått enighet om att varje land måste välja den form för anknytning till marknaden som bäst tillgodoser dess speciella ställning och intressen. Det står nu klart att de nordiska länderna kommer att få olika lösningar på sina relationer till gemenskaperna. Fyra av länderna kan väntas få mer eller mindre. likartade frihandelsavtal. medan ett land, Danmark. blir medlem den 1 januari 1973.

Under det senaste året har olika åtgärder vidtagits för att stärka samarbetet mellan de nordiska länderna. På det organisatoriska planet har en väsentlig utbyggnad skett. Ett nordiskt ministerråd med uppgift att svara för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar samt mellan regeringarna och Nordiska rådet har inrättats. Vidare har varje nordiskt land utsett. cn regeringsmedlem med uppgift att svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor. Under ministerrådet har inrättats ett interimistiskt sekretariat. som inom kort avses bli permanentat och utbyggt.

Inom det nordiska ministerrådet utarbetas f.n. ett handlingsprogram med konkreta förslag till gemensamma åtgärder för att stärka och utveckla det nordiska samarbetet. Ministerrådets handlingsprogram kom- mer att föreläggas Nordiska rådet vid 1973 års session.

Arbetet med handlingsprogrammet för det nordiska samarbetet har. liksom den fastare institutionalisering som genomförts av de nordiska kontakterna, bedrivits under förutsättningen att de nordiska länderna kunde komma att få olika lösningar på sitt förhållande till gemenskaper- na. Det nordiska samarbetet och formerna för detta är därmed redan anpassade till den aktuella marknadssituationen.

Det framtida samarbetet i Norden bör enligt min mening följa två linjer. För det första bör de nordiska länderna liksom hittills söka uppnå lösningar på interna nordiska samarbetsfrågor. Det handlingsprogram som jag nyss nämnt är exempel på detta. För det andra är det viktigt för de nordiska länderna att ha löpande och nära samråd vid behandlingen av europeiska och internationella frågor och att, där så är möjligt, nå fram till gemensamma ståndpunkter.

Från svensk sida bör vi även i fortsättningen sträva efter att finna nya vägar för och ge. nytt innehåll åt det nordiska samarbetet. Den nya marknadssituationen i Europa ökar behovet av samverkan mellan länder

Prop. 1972: 135 38

som står varandra nära geografiskt, ekonomiskt och kulturellt. Det är enligt min mening viktigt att detta samarbete liksom hittills omfattar alla de nordiska länderna. Detta utesluter inte att vissa samarbetsprojekt. som redan är fallet inom industripolitiken och regionalpolitiken. omfattar en mindre grupp av länder, vilkas intressen i sådana frågor kan förenas.

Våra erfarenheter av E. F T A - s a m a r b e tet är positiva. Inom ramen för EF'lÄ-"t-tullfriheten har handeln mellan l-iFTAzs medlemmar ökat i snabb takt. Administrationen av denna frihandel har kunnat ske enkelt och smidigt och med förhållandevis små personella resurser. l-"rån flera synpunkter framstår EFTA som ett utmärkt exempel på att ett frihandelsområde kan fungera effektivt.

De EF'fA-länder som blir medlemmar av gemenskaperna kommer att lämna lil—"TA vid årsskiftet" 1972/73. Detta medför emellertid inte att EFTA upphör. utan organisationen kommer att bestå mellan de. återstående länderna. Det är nödvändigt för att säkerställa de fördelar som uppnåtts genom HETA-samarbetet.

För svensk del kommer organisationen också i fortsättningen att vara av stor betydelse för de ekonomiska förbindelserna med Europa drygt "20 % av den svenska exporten går till de återstående lili'fA—länderna. EFTA kommer i framtiden i första hand att svara för administrationen av frihandeln mellan medlemmarna. Det är naturligt att EFTA också blir ett forum för diskussion av frågor som är gemensamma i medlemsländernas avtal med EEC. l konkreta fall — exempelvis beträffande ursprungsregler — kan det också bli aktuellt med en samordning av ståndpunkter.

Det är nödvändigt att i vissa avseenden ändra FETA-konventionen när två av EFTA :s nuvarande medlemsländer lämnar organisationen samtidigt som övriga HETA-länder ingår frihandelsavtal med de europeiska gemen- skaperna. Dessa ändringar avser vissa procedurfrågor, exempelvis reglerna om majoritetsröstning. De berör vidare EFTAzs ursprungsregler, som kommer att behöva anpassas till det system som finns i EFTA-ländernas avtal med EEC. Det är också önskvärt och praktiskt lämpligt att istörsta möjliga utsträckning utvidga EFT/X:s varuomfattning till att avse även de livsmedelsindustriprodukter som ingår i F,PFA—medlemmarnas avtal med EEC. Vissa ändringar i de till konventionen fogade tillämpnings- och tolkningsreglerna blir också behövliga.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna de ändringar i EFTA-konventionen jämte tillämpnings- och tolkningsregler- na som blir aktuella på grund av att Danmark och Storbritannien lämnar EFTA eller till följd av Sveriges och övriga EF'l'A-länders avtal med de. europeiska gemenskaperna.

lnom FFTA pågår vidare diskussioner om att det samarbete som byggts upp inom organisationen i viss utsträckning skulle kunna bevaras även i förhållande till de utträdande länderna med den anpassning som kan behövas. [ den mån överenskommelser nås om sådant fortsatt samarbete. bör det ankomma på Kungl. Maj :t att godkänna dessa.

Prop. 1972: l35 ' 39

liftersom utanförstäende länder inte blir delaktiga i tullavvecklingen, innebär tillkomsten av ett frihandelsomräde i och för sig ett avsteg frän principen om mest gynnad nations-behandling. Bildandet av ett frihan- delsomräde -— liksom av en tullunion — har likväl i internationella sammanhang ansetts förenligt med mest gynnad nations—principen. Det beror på att frihandelsöverenskommelser av denna typ anses ha en gynnsam inverkan inte bara på handeln mellan de deltagande länderna utan även på handeln med utanförstäende länder.

linligt (? A TT :s artikel XXlV kan ett land pä vissa villkor medverka i ett frihandelsomrädc. Dessa villkor är främst att avtalet skall innebära att tullar och andra handelsrestriktioner avskaffas för i stort sett all handel mellan parterna. Sveriges avtal med gemenskaperna har utformats i överensstämmelse med (;A'l"l':s föreskrifter för frihandelsomräden. Par— terna kommer att notifiera avtalen i GATT pä vederbörligt sätt. l-—'örberedelser pågår för den sedvanliga granskningsproceduren. Om inga" erinringar rörande avtalens förenlighet med GATT framförs. krävs inte något formellt godkännande. Skulle förutsättningarna mot förmodan inte anses helt uppfyllda, kan avtalen ändå godkännas med tvä tredjedels majoritet av GATT:s medlemsländer.

Avtalet med EEC

Den centrala bestämmelsen i avtalet är förpliktelsen att a v v e e k l a tu lla r n a. Tidtabellen för tullavvecklingen i förhällande till EEC är densamma för Sverige och de övriga icke-medlemskapssökande länderna som för de nya medlemsländerna. l'iör huvuddelen av industrivarorna kommer importtullarna att vara helt avvecklade redan fyra och ett hath är efter det att avtalet trätt i kraft. dvs. den 1 juli 1977. 'fullavvecklingen sker alltså i väsentligt snabbare takt än vad som var fallet när EFTA och lil-IC bildades. Mellan EFTA-länderna ägde den sista tullsänkningen rum först efter sju är, mellan EEC-länderna efter tio är. Att parterna denna gång kunnat enas om en så förhållandevis kort övergångsperiod får ses mot bakgrund av att de tullsatser från vilka avvecklingen nu företas. som följd av de tullsänkningar som ägt rum inom GAT'l', är väsentligt lägre än de. som gällde vid slutet av 1950-talet. Den korta övergängstiden får också ses som ett uttryck för en tilltro till företagens möjligheter att snabbt anpassa sig till och dra nytta av det nya läget, en tilltro som stöds av det faktum att företagen inom EFTA och EEC redan arbetar på tullfria stormarknader.

För svenska företag innebär avtalet att nuvarande EFTA—tullfrihet behålls i handeln med de EFTA-länder som inträder som medlemmar i EEC och utsträcks till att gälla i handeln med EEC15 ursprungliga medlemmar och Irland. Undantagen från denna huvudregel är begränsa- de. Viktigast är att vissa livsmedelsindustriprodukter, vilka varit föremål för frihandel inom EFTA, inte omfattas av avtalet med det utvidgade EEC på grund av att de inom gemenskapen är föremål förjordbruksregle- ring. EEC :s definition av jordbruksvaror, vilken man från gemenskapernas

Prop. 1972: 135 40

sida inte varit beredd att ändra. har lagts till grund för varuotnfattningen i avtalen med samtliga kvarstäende EFTA-länder. Denna begränsning av frihandelns varuomfattning kompenseras emellertid till en del av att avtalet med det utvidgade EEC omfattar ett antal varor på livsmedels- industriomrädet som inte varit tullfria inorn ljl-f'l'A och för vilka svenskt exportintresse föreligger —— i första hand knäckebröd.

Man har på BBC:s sida ansett, att den normala takten för tullav- vecklingen inom vissa sektorer inte. ger tillräcklig tid för gemenskapernas industrier att anpassa sig till en ökad konkurrens frän bl.a. Sverige. Detta har föranlett krav på särbestämmelser fö r vissa v a r o r. För svensk del är det otillfredsställande att sädana bestämmelser inte har kunnat undvikas. Gemenskaperna har dock under förhand- lingarna i flera avseenden modifierat sina ursprungliga förslag till särbestämmelser. Dessa innebar bl. a'. krav på längre övergangsperimler än de nu överenskomna" samt ett bibehållande av nuvarande tullar under de första tre. åren. Särbestämmelserna för de berörda varorna är nu begränsade till att avse. en långsammare takt för tullavvecklingen samt möjlighet för gemenskaperna att i vissa fall ta ut tredjelandstull. [stället för bibehållande av nuvarande tullar under de första ären har överens- kommelse träffats om att dessa skall avvecklas i långsammare takt under de första åren än under återstoden av övergängsperioden. När det gäller papper och pappersprodukter tillkommer att Storbritannien och Dan- mark under övergångsperioden kommer att temporärt återinföra tullar pä importen från Sverige. 1 realiteten kommer dock huvuddelen av denna import att kunna ske tullfritt genom det system med tullkontingenter som överenskommits. Efter övergängstitlens slut gäller i samtliga fall att full tullfrihet kommer att gälla på samma villkor som för övriga industrivaror. Mot bakgrund av den negativa inställning till någon som helst tullavveck- ling på vissa varuområden som under det inledande skedet av förhand- lingarna kom till uttryck från vissa håll i gemenskaperna får det betraktas som en avgjord framgäng i förhandlingarna att överenskommelse har kunnat näs om en fullständig tullavveckling på samtliga områden.

För papper och pappersprodukter kommer [il—;(":s tullar att vara helt avvecklade den 1 januari 1984. dvs. elva år efter det att avtalet trätt i kraft. l fråga om specialstål. kullagerrör, rostfria rör, ferrolegeringar. korta konstgjorda textilfibrer. aluminium, bly, zink samt" vissa andra oädla metaller kommer EEC att avveckla tullarna under sju är. st. tullarna kommer att vara avvecklade den 1 januari 1980.

EEC har vidare förbehållit sig rätten att för nyssnämnda varor utom bly tillämpa sin tredjelandstull under den förlängda övergångsperioden på den del av importen som överstiger vissa i avtalet angivna s. k. indikativa kvantitetsramar. Den högre tullen skall dock inte tas ut automatiskt utan först efter särskilt beslut. Kvantitetsramarna är beräknade pä grundval av genomsnittet av importen från Sverige under åren 1968-4971. Vid fastställandet av ramarna för är 1973 har man tagit viss hänsyn till exportutvecklingen efter är 1971. Ramarna motsvarar dock i flertalet fall inte fullt ut den faktiska importen från Sverige under de senaste åren.

Prop. 1972: 135 M

för vart och ett av ären fr.o.m. 1974 fram till slutdatum för tullavvecklingen skall närmast föregaende ars ram räknas tipp med 5 %. Möjlighet att revidera denna procentsats efter den 1 juli 1977 har förutsetts i avtalet.

Jag vill ingalunda förneka. att systemet kan kOiniiia att medföra säväl en viss osäkerhet som en del administrativa problem. (.iaraiitier finns dock för att svenska exportörer skall komma i ätnjutande av de reducerade tullarna för den det av exporten som ryms inom de årligen ökande kvantitetsramarna. Huruvida gemenskaperna kommer att utnyttja möjligheten att ta ut högre tull i de fall den svenska exporten överskrider de indikativa ramarna kan inte förutsägas. Av betydelse för detta torde bli säväl det allmänna konjunkturförlopi—iet som utvecklingen inom berörda industrisektorer. liventuella överskridanden av ramarna kan förväntas äga rum först mot slutet av varje är. Det finns därför anledning att förmoda att den högre tullen -— eftersom den skall gälla endast till ärets utgång — kommer att belasta endast relativt begränsade kvantiteter.

Under den förlängda övergängsperioden kommer som nämnts Storbri- tannien och Danmark att i viss utsträckning äterinföra tullar mot Sverige på pappersomrädet. Detta tillfälliga avsteg frän principen om bevarad lit-"l'A—frihandel har gemenskaperna begärt med hänsyn till risken för att snedvridning av handeln i annat fall skulle kunna uppstä. För att motverka effekten av att tullar äterinförs har Storbritannien och Danmark bemyndigats att öppna tullfria kontingenter för importen frän Sverige. Kontiiigenteriia för är 1974. som är det första är de skall tillämpas. motsvarar genomsnittet av handeln för aren 1968—1971. uppräknat med fyra gånger 5 %. Därefter ökas kontingenterna med 5 % per är. Danmark har utfäst sig att till fullo utnyttja denna möjlighet. Uttaget av tullar i Danmark kommer därför endast att gälla de eventuella kvantiteter som överstiger dessa successivt ökande belopp. Storbritan- niens utfästelse är mera begränsad. Dess åtagande innebär sälunda att man inom ramen för det av gemenskaperna lämnade bemyndigande-t kommer att öppna tullfria ituportkontiiigenter motsvarande "huvudde- len" av importen frän Sverige.. För är 1974 har "huvuddelen” sagts komma att utgöra minst 80 % av den genomsnittliga importen av resp. papperskvaliteter under aren 1963-4971. De för varje är faktiskt tillämpade kontingenterna skall fastställas efter konsultationer med Sverige. Nagon minskning av föregäende ärs belopp skall inte kunna komma i fräga. Redan år 1975 skall en gemensam översyn av hela systemet företas. Avsikten skall därvid vara att vid beräkningen av nolltullkontingenterna ta hänsyn till den brittiska marknadens tillväxt.

Av särbestänimelserna är det de som avser speeialstäl och papper som har den största ekonomiska betydelsen. Den nackdel som den långsam- mare tullavvecklingen inom gemenskaperna innebär för den svenska speeialsta'tlindtistrin motverkas emellertid av att Sverige kommer att tillämpa motsvarande tidtabell i fräga om tullavvecklingen för importen av specialstäl frän gemenskaperna. Med hänsyn till dels att tillverkningen av handelsstäl och specialstål ofta är integrerad hos svenska tillverkare.

Prop. 1972: 135 42

dels att stalimporten för Sveriges del i väsentligt högre grad än exporten består av handelsstäl, kommer den långsammare avvecklingen av tullarna i Sverige att gälla ocksä visst handelsstäl. Sverige har vidare ft'jwrbehällit sig rätten att införa indikativa kvantitetsramar för specialstäl och rör om detta skulle visa sig nödvändigt.

lnom papperssektorn har det inte funnits skäl att begära liknande säranordningar. Enligt svensk uppfattning bör nämligen särbestämmelser begränsas till fall där sådana motiveras av de ekonomiska följderna av EBU:s särbehandling. Förlängt gränsskydd för den svenska pappersindu- strin skulle. pä grund av vår obetydliga pappersimport, inte fä nagon ekonomisk betydelse.

Jag skall inte här gå in på nägon bedömning av om den europeiska pappersindustrins farhågor för den ökande konkurrensen frän den nordiska industrin är välgrundade eller ej. Dessa farhågor utgör emellertid en politisk realitet i EEC-länderna och har även tidigare varit vägledande för dessa länders ställningstaganden i handelspolitiska sammanhang. Under Kennedy-ronden kunde EEC endast efter mycket längdragna förhandlingar förmås att acceptera reduktioner av tullarna pä pappersom- rådet. reduktioner som var väsentligt lägre än de för industrivaror genomsnittliga. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter mäste det även för svenska papperstillverkare framstå som en väsentlig och ingalunda självklar framgång att efter en fastställd övergängstid fä tullfri tillgäng till hela den västeuropeiska marknaden. Man bör också hålla i minnet att en stor del av den svenska skogsindustrins produktion —- tidningspapper och massa redan åtnjuter tullfrihet pä EEC-marknaden samt att tullavveck- lingen för sägverksindustrin och övrig träbearbetande industri följer den normala tidtabellen. Min allmänna bedömning är att avtalet trots särbestämmelserna innebär väsentliga fördelar för den svenska skogsin- dustrin.

Avtalets bestämmelser beträffande exporttullar, avgifter med samma verkan som tullar, kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan samt betalningar utgör naturliga led i en frihandels- övercnskommelse. Parterna iakttar redan i praktiken dessa bestämmelser till följd av andra internationella överenskommelser —- främst inom ramen för GA'IT och OECD.

Avtalet innehåller inte några bestämmelser om kvantitativa exportre- striktioner och begränsar således inte parternas möjligheter att mot varandra upprätthålla dylika restriktioner. De enda exportrestriktioner av ekonomisk betydelse som Sverige och EEC fortfarande tillämpar gent- emot varandra är licenstvänget vid export av järn- och metallskrot.

Avtalets bestämmelser beträffande liv sm c d e l s i n d us ( rip ro - d u k t e r innebär att den del av gränsskyddet som avser att skydda den industriella förädlingen. det s. k. manufaktureringsskyddet, avvecklas för de varor som uppräknas i protokoll 2. Däremot behåller parterna full frihet att genom avgifter vid gränsen, interna åtgärder eller ätgärdcr vid export utjämna prisskillnaderna på de jordbruksråvaror som ingår i livsmedelsindustriprodukterna.

Prop. l972: 135 . . 43

Vad beträffar varuomfattningen har Sverige i likhet med övriga icke-medlcmskapsst'ikande l'ilfTA-länder godtagit att sadana livsmedels- industriprodukter som i lil-LC betraktas som jordbruksprodukter (. ex. charkuterivaror och fiskkonserver - inte omfattas av avtalet. Sverige har emellertid hävdat. att avtalet bör omfatta samtliga varor inom tulltaxans kapitel ] -34 som inte utgör jordbruksprodukter. dock med undantag av jäst, för vilken vara vi av beredskapsskäl 1. v. mäste- bchälla tullen. Enligt svensk mening bör dessa produkter medtas dels av principiella skäl. dels därför att de i de flesta fall varit föremäl för frihandel inom lil-"l'A. (iemenskaperna har uttalat" viss förstäelsc för denna uppfattning men har inte varit beredda att före undertecknandet av avtalet ta slutlig ställning beträffande vissa varor inom dessa kapitel. Handeln med berörda varor är i regel obetydlig. l protokoll 2 har föreskrivits. att det gemensamma förvaltningsorganet senare skall besluta hur dessa varor skall behandlas. Kungl. Maj:t bör ha befogenhet att för Sveriges del godkänna sadana ändringar i avtalet. som pakallas av en ('_')verenskommelse om utvidgning av vartu)mfattningen av nyss angivet slag.

Behovet av u r s p r u n g s r e g 1 e r hänger samman med att parterna i frihandelsöverenskommelscn behaller rätten att själva bestämma sina yttre tullar. Om ursprungsregler helt saknades. skulle det föreligga risk för snedvridning av handeln. Det skulle. nämligen kunna vara fördelaktigt att importera tredjelandsvaror via det land som har den lägre tullen för att sedan låta dem direkt eller efter obetydlig bearbetning tullfritt gå vidare till den andra parten. thprungsreglerna anger de krav i fråga om rävarors och delars ursprung eller bearbetning som måste uppfyllas för att den färdiga produkten skall komma i åtnjutande av tullförmänerna enligt avtalet.

Frän svensk synpunkt hade det varit en fördel om de inom EFTA tillämpade ursprungsreglerna hade kunnat läggas till grund för förhand- lingarna. Svenska förctag är vana vid att använda dessa regler. De har också ansetts vara smidiga att tillämpa. Gemenskapen krävde emellertid, att de regler som ljfi(.' tillämpar mot bl. a. vissa associerade länder skulle läggas till grund för förhandlingarna. Sverige och övriga icke-medlem- skapssökande. El—"TA-ländcr ställde & sin sida som villkor härför att dessa regler skulle anpassas till de krav som handeln mellan högt industrialise— rade länder ställer. De nu föreliggande ursprungsreglerna utgör resultat av ingående och omfattande förhandlingar. Beträffande. det närmare inne- hållet hänvisas till vad som anförts i det föregående samt texten i protokoll 3. Tillsammans med övriga icke-medlemskapssi'ikande länder har Sverige sökt få reglerna sä utformade att de skall vara enkla att tillämpa för hade exportörer och myndigheter. Det har emellertid inte varit möjligt att fä alla önskemäl i det avseendet tillgodosedda.

En viktig fråga har varit kumulationen, dvs. möjligheterna att vid ursprungsbestämningen ta hänsyn till successiv bearbetning i olika länder. Kumulationen är av särskild vikt bl. a. med tanke på den omfattande handel och det produktionssamarbete som utvecklats mellan EFTA-län- derna oeh särskilt mellan de nordiska länderna. De regler som nu ingår i

Prop. 1972: 135 44

överenskommelse-n innebär att kumulation blir möjlig. men endast på vissa villkor. Reglerna torde emellertid tillgodose behovet i flertalet praktiska fall.

Huvudregeln för att en vara skall anses ha urSprung i Sverige eller i lilflC är att den undergatt sadan bearbetning att den blir hänförlig till annat nummer i tulltaxan än de varor som använts som material vid tillverkningen. Denna regel lorde pä mänga omradcn inte medföra särskilda problem, eftersom producenterna relativt lätt kan konstatera att varorna genomgätt en tillräcklig bearbetning för att uppnå ursprung. Pä vissa varuomräden kan regeln dock medföra komplikationer vid tillämp- ningen och samtidigt ojämnheter i behandlingen av olika producenter. l syfte att fä enklare regler framlades Linder förhandlingarna från de icke-medlemskapssökande lil-"fA—ländernas sida olika ändringsförslag. Bl. a. förordades. att bearbetningsregeln pa kemi— och verkstadsomrädena skulle kompletteras med bestämmelser som tillåter användning av en viss andel material som inte, uppfyller nummerväxlingskravet. Dessa önskemål tillgodosägs delvis pä kerniomrädet, där reglerna nu medger användning av tredjelandsmaterial upp till 20% av den färdiga varans pris. Pä verkstadsomrädet medges användning av tredjelamlsmaterial tipp till 5 %.

När det gäller det administrativa förfarandet innebär de nya reglerna vissa skillnader i förhällande till de. regler som tillämpas inom lil—"l'A. l-luvudregeln inom lil-"TA är att omrt'idesbehandlingen baseras pä en ursprungsdeklaration som i allmänhet utfärdas av vederbörande produ— cent. Bevisningen kan ocksä bestå av ett ursprungscertifikat utfärdat av en statlig myndighet eller ett därtill auktoriserat organ. [ Sverige utfärdas certifikat av tullmyndighet eller handelskammare. linligt avtalet med till' är huvudregeln att ursprungscertifikat skall utfärdas av tullmyndig- het i exportlandet. Certifikat utfärdas efter ansökan frän esportören, som skall avge en deklaration att varorna uppfyller villkoren för att erhålla förmånsbehandling. För certifikaten skall användas särskilda blanketter enligt formulär som äterfinns i bilagor till protokoll 3 till avtalet.

Liksom när ursprungsreglerna i Hl-"fA infördes är det svårt att överblicka hur dessa regler kommer att verka i praktiken. Det gäller därför att fortlöpande följa tillämpningen av reglerna och att vid behov söka fä en anpassning av reglernas innehäll. Sädana frägor kan tas upp till behandling i det gemensamma förvaltningsorganet, som kan besluta om ändringar t. ex. när det gäller innehållet i bearbetningslistorna och de. administrativa bestämmelserna. l—"örvaltningsorganet är bl. a. behörigt att besluta om ätgärder som är nödvändiga för att anpassa bestämmelserna till de behov som kan föreligga för vissa varor eller transportsätt. Kungl. Maj:t bör kunna godkänna de ändringar i ursprungsreglerna som kan bli aktuella.

'fillän'ipningen av ursprungsreglerna kan ge anledning till en rad tolkningsfrågor. Av särskild vikt är därför det samarbete mellan berörda myndigheter som förutses inom ramen för de olika avtal som träffats mellan EEC och ElfTA—länderna. Det torde också bli nödvändigt att vid

Prop. 1972: 135 ; '. 45

behov utfärda kompletterande anvisningar. När det gäller den svenska exporten. kommer certifikat att utfärdas-av svensk tullmyndighet. För att systemet skall kunna tillämpas pä ett korrekt men samtidigt smidigt sätt av de svenska exportörerna kommer tullverket att svara för en omfattande rädgivning. Tullverket avser att tillgodose det personalbehov som uppkommer i första hand genom en omdisponering av befintliga resurser. Ytterligare medel kommer att ställas till förfogande om detta visar sig nödvändigt. ! arbetet med dessa fragor bör tullverket etablera en nära samverkan med kommerskollegium. Sveriges exporträd och de auktoriserade handelskamrarna i Sverige kommer ocksä att bistä expor- törerna i dessa frägor.

Det blir vidare nödvändigt med en anpassning av liF'l'.IX-konventionens ursprungsregler. Bestämmelserna om kumulation i avtalen med lil-Kf kräver sälunda att relationerna mellan de kvarvarande tilf'l'A-länderna regleras av avtal som innehäller samma regler som avtalen med lil—TC. Utredning av dessa frägor pägär inom lil-"TA :s ram och beslut kan väntas inom kort. Det bör ankomma pä Kungl, Maj:t att för Sveriges del godkänna de ändringar i ursprungsreglerna som lilTTA-länderna kan komma att enas om. De ändrade reglerna skall tillämpas för import som äger rum fr. o. m. den I april 1973. För att göra övergängen sä smidig som möjligt är det angeläget att under en tid därefter parallellt kunna tillämpa gällande EFTA—regler bade mellan de kvarsläende EFTA-länder- na och i förhällande till Danmark och Storbritannien. Diskussioner härom pägär inom lil-"TA.

Pä j o r d b r n k s 0 m rä d e. t gäller särskilda bestämmelser. Jord- bruksprodukterna omfattas inte av bestämmelserna om avveckling av tullar och restriktioner. Enligt EliC's definition ingär i begreppet jordbruksvaror förutom de egentliga jordbruksprodukterna även vissa livsmedelsindustriprodukter. vin, frukt, grönsaker och levande växter samt fisk. Avtalet innehaller emellertid en bestämmelse om att parterna skall söka utveckla handeln med jordbruksvaror under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik. De förbinder sig ocksä att inte tillämpa sina sanitära och veterinära bestämmelser pä ett diskriminerande sätt eller sä att handeln otillbörligt hindras. Enligt min uppfattning kan denna bestämmelse komma att visa sig att vara av viirde för det fortsatta samarbetet pä detta omrade.

Kommissionen fick enligt rådets förhandlingsdirektiv i uppdrag att under förhandlingarna undersöka möjligheterna till ensidiga medgivanden frän de. icke-medlemskapssökande ländernas sida för vissa jordbruks- och trädgärdsprodukter m.m. lil£(.7:s önskemäl gentemot Sverige var frän början mycket omfattande. De avsäg flertalet viktiga jordbruksreglerade produkter och en rad varor pä frukt-, köksväxt- och blomsteromrädena.

Sverige motsatte sig dylika ensidiga koncessioner men förklarade sig berett att diskutera ömsesidiga lättnaderi handeln med jordhruksproduk- ter. l'frän svensk sida framfördes i detta sammanhang önskemäl om att hehälla de handelslättnadcr pä jordbruks- och fiskomrädena. som uppnätts bl. a. genom samarbetet i l:"FTA. Dessa lättnader avsäg i första

Prop. 1972: [35 46

hand fortsatt tull- och avgiftsfri tillgäng till den brittiska marknaden för bacon och smör samt fortsatt tullfrihet för härdade marina fetter och oljor i de El-"TA-länder som inträder som medlemmar i lif-TC. Till fiskomrädet återkommer jag senare.

Gemenskaperna hävdade vid förluindlingarna. att ensidiga svenska medgivanden var nödvändiga pä_iordbruksomrädet för att skapa en rimlig balans i avtalet. Nägra medgivanden frän l-lECzs sida kunde inte komma i fråga. Under förhandlingarnas slutskede befanns vissa begränsade medgi- vande-n nödvändiga för att nå en tillfredsställande helhetslösning. I en särskild skriftväxling i anslutning till avtalet har sälunda Sverige — i likhet med Schweiz och Österrike — utfäst sig att ensidigt bevilja EEC vissa tullförmåner. Den svenska tullen avskaffas helt för vin och blt'nnsterlökar. Den sänks med 50124; för vindruvor, persikor, mimosa, ljung, ginst. blomkål (under maj månad), nyskördade morötter (den ] ma_i---den 30 juni) samt med I kr/kg för rosor (den I december den 29 februari) och tulpaner (den ] mars—den 30 november). De svenska medgivandena pä trädgårdsomrädet torde i stort sett inte ha någon negativ inverkan pä den svenska trädgårdsnäringens konkurrensförhällanden_

Jag vill i sammanhanget erinra om att Sverige beviljat eller avser att bevilja utvecklingsländerna vissa tullförmäner pä ifrågavarande varuom- råde. Vid import till Sverige frän dessa länder av persikor tittas sälunda sedan den 1 januari i är ingen tull. lifter föredragning av chefen för finansdepartementct har Kungl. Maj:t i prop. l()72:l2l föreslagit riksdagen att tullfriheten för utvecklingsländerna fr.o.m. den 1 januari 1973 skall utsträckas att omfatta ocksä bl. a. vindruvor och vin. Jag finner det naturligt, att ifrågavarande tullättnader skall kunna utsträckas att gälla även i förhållande till de kvarvarande ["Il-"T.IX-länderna.

Utvidgningen av lll-",C föranleder en ändring av Ef'f(":s marknadsregle- ring för nötkött. lmportavgift skall i fortsättningen beräknas pä grundval av offertpriserna fritt gränsen. För Sverige —— liksom för Österrike, Schweiz och eventuellt l-'inland — förutses att ett särskilt importpris skall beräknas på basis av noteringarna pä de representativa marknaderna i dessa länder. Detta kommer i vissa inarknadslägen att innebära ett större ekonomiskt utbyte vad gäller den svenska nötköttsexporten.

Som tidigare nämnts omfattar frihandeln Sverige - l:"l-ÄC inte fiskvaror. Med anledning av krav från EEC har Sverige genom en särskild skriftväxling ensidigt förklarat sig berett att för frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver m.m. med ursprung i det utvidgade l;l£(.f suspendera tullar och avgifter med motsvarande verkan. Åtagandet innebär att nuvarande tull- och avgiftsfrihet behälls när det gäller importen från Danmark och Storbritannien och att tullar och avgifter stegvis suspenderas under övergångsperioden (den 1 april 1973 — den l juli 1977) för importen frän nuvarande HiG-länder och Irland.

I en särskild note till Danmarks regering har samtidigt meddelats, att Sveriges regering förbehåller sig rätten att ompröva suspensionen i händelse av en genomgripande förändring i konkurrensförhällandena

Prop. 1972: 135 .__. 47

inom fiskerinäringen. Som exempel pä sädana ändringar nämns att EEC beslutar upphäva den suspension av tullen för sill som införts den 1 februari 1971 eller att avtalet den 5 december 1967 mellan Sverige och Danmark som medger direktlandning av svensk fisk i Danmark inte längre kan tillämpas av Danmark. Under förhandlingarna har från svensk sida som ytterligare exempel angetts en utvidgning av nuvarande fiskegränser.

Jag vill understryka, att den överenskommelse som träffats måste ses mot bakgrund av att EEC bestämt motsatte sig en överenskommelse som innebär ömsesidig frihandel pa fiskomrädet. Samtidigt framförde Dan- mark och Norge i egenskap av blivande medlemsländer mycket starka önskemäl om att fä behälla den tullfrihet som uppnåtts i liFTA. I detta läge ställdes vi inför tvä alternativ. Å ena sidan hade vi möjlighet att återinföra tull för bl.a. frysta fiskfiléer och fiskkonserver gentemot Danmark, Norge och Storbritannien, i vilket fall direktlandningsrätten i Danmark och tullsuspensionen i EEC för sill kom i fara. Å andra sidan föreläg möjligheten att acceptera den lösning som sedermera blev förhandlingarnas resultat.

Att jordbruks- och fiskprodukterna inte omfattas av frihandeln Sverige —EEC fär flera konsekvenser för svensk del. Danmark och Storbritannien blir (len ] januari 1973 medlemmar i EEC och lämnar EFTA. Under tiden den 1 januari 1974 -den ] juli 1977 kommer de att stegvis anpassa sitt tullskydd gentemot utomstående länder till EECzs yttre tulltaxa. De. förmåner Sverige bl. a. som följd av EFTA-samarbetet har haft på den engelska marknaden vid export av bacon och smör kommer av allt att döma att ga förlorade. när Storbritannien den 1 februari 1973 börjar tillämpa den gemensamma jordbrukspolitikens regler.

Den svenska exporten av härdade marina fetter och oljor. vilken är tullfri enligt EFTA-konventionen, kommer att beläggas med tull vid export till de nya medlemsländerna i EEC. Exporten till dessa länder uppgick år 1971 till ca 18 milj. kr.. varav varor för ca 10 milj. kr. gick till Danmark. Den svenska fettvaruindustrin. som önskat att dess produkter skulle omfattas av frihandelsavtalet med EEC, har bl. a. framhållit att ett förändrat konkurrensläge inträder genom Danmarks och Storbritanniens anslutning till EEC. I detta sammanhang har aktualiserats frågan om att höja gränsskyddet i Sverige för fettvaror, inklusive margarin. Frågan bereds f. n. och kommer om särskilda åtgärder krävs att i särskild ordning anmälas för riksdagen.

De svenska tullsuspensionerna pä fiskomrädet innebär att den nuva- rande EFTA-tullfriheten successivt utvidgas till att omfatta även de nuvarande EEC-staterna och Irland. Först efter övergångsperiodens slut, dvs. den 1 juli 1977. kommer exporten från dessa länder att konkurrera på den svenska mrknaden med exempelvis exporten från Danmark och Norge titan nägon tull. Av den totala importen till Sverige av fisk och fiskprodukter är 1971 på 396 milj. kr. utgjorde införseln från nuvarande EliC och Irland endast 63 milj. kr. Därav avsäg 1,3 milj. kr. sådana

Prop. 1972: 135 48

varuslag som berörs av tullmtspensionen. De nu gällande tttllarna pä it'rägavarande onträde är relativt läga och torde hittills inte i någon nämnvärd utsträckning ha lagt hinder i vägen för export till Sverige.

Den svenska fiskförädlingsindustrins kottkurrenssituation kommer att förändras genom att den svenska exporten till de. tidigare 15l-"1'.-X-medlem- ntarna Danmark och Storbritannien i framtiden kotnmer att mötas av EEC-tullar.

Genom medgtvandet att bevilja tttllsuspcnsioner till det utvidgade Elit." kan dock, som jag tidigare framltällit. de svenska direktlandningarna i Danmark fortsätta. Dessa direktlandningar. som normalt motsvarar mer än hälften av det svenska fiskets totala fängstmängd_ ltar svarat för nära '2/3 av det totala värdet av den svenska exporten. Likasä katt sill. som är den viktigaste exportvaran för det svenska fisket. exporteras tttllfritt även till det utvidgade EEC. Förutom sill kommer även s.k. skrapfisk och vissa andra fiskslag att vara tullfria vid export till det utvidgade Elit". 1 Vissa fall är tullfriheten bunden itiATT. 1 andra fall är tullen helt eller delvis suspenderad i l—ÖEC. Exporten till oclt direktland- ningarna i Danmark av vissa slag av färsk fisk kommer dock att tttllbeläggas.

Sveriges fiskares riksförbund har gjort en framställning om åtgärder med anledning av l—il'iC-avtalct. Denna har överlämnats till fiskerinärings- utredningen för att beaktas i dess fortsatta arbete.

Jag vill vidare nämna, att Sverige vid förhandlingarna underströk att utvidgningen av l-LEC kommer att medföra problem för den traditionella svenska exporten till de nya medlemsländerna av bl. a. oljor och fetter. fiskvaror, bacon och smör och att Sverige med hänsyn härtill ltar för avsikt att med hänvisning till bestämmelserna i artikel 15 i avtalet mellan Sverige och til.-LC ta tipp förekommande problem pä jordbrttksomradet i syfte att finna lämpliga lösningar pä dem. Gemenskaperna har noterat det svenska uttalandet och konstaterat att problem som ttppstär kan tas ttpp i det gemensamma förvaltningsorganet i enlighet med bestämmelserna i nämnda artikel.

1 detta sammanhang bör erinras om protokoll 16 till anslutningstrakta- ten mellan lil-IC och de. nya medlemsländerna, vilket avser ltandeln m. m. med jordbruksprodttkter. Detta protokoll förutser, att problem som kan ttppstä i vissa konkreta fall för vissa tredje länder skall kunna behandlas inom gemenskapen under övergångstiden.

I'ä grundval av EFTA-konventionen har medlemsländerna ingätt ett flertal bilaterala avtal för att underlätta utvecklingen av handeln med jm'dbrttks- och fiskvaror_ Sverige är part i tre sädana avtal. ett med Danmark, ett med Island och ett med Portugal. De bilaterala lilTTA-avta- lens bestämmelser om tttllkoncessioner blir genom en bestämmelse i lil-"l'A—konventionen gällande- i förhållande till alla EPWA-länder. Här- igenom har Sverige kommit i åtnjutande av vissa tullättnader för sin export till en del andra 1i1*"1"A-länder.

Det bilateralajordbruksavtalet mellan Sverige och Danmark upphör att

Prop. 1972: l35 _. . 49

gälla den 1 januari 1973. dä Danmark lämnar FFTA. Den överföring av medel till Danmark - totalt ca 300 milj. kr. under perioden 1960—1972 som skett i enlighet med detta avtal upphör därmed. De bilaterala _iordlwuksavtalen mellan Danmark och bl. a. Storbritan— nien. Schweiz, l-"inland och Portugal upphör också att gälla den ] januari 1973. Därmed bortfaller de fördelar Sverige haft genom dessa avtal. Konsekvenserna för den svenska exporten av bacon och smör till Storbritannien har jag redan berört. l')e förmäner i övrigt som Sverige indirekt haft genom dessa avtal är av mycket begränsad ekonomisk betydelse.

l sammanhanget vill jag nämna, att Sverige redan i samband med l—LliC—förhandlingarna hade preliminära överläggningar med Finland röran- de handeln med jordhruksprodukter, varvid Sverige förklarade sig berett att under innevarande höst inleda överläggningar med sikte på att ömsesidigt inom ramen för importbehoven tillgodose varandras intressen. Man borde dessutom beakta möjligheterna att främja handeln med _iordbruksprodukter inom en vidare krets länder genom överenskommel- ser inom ramen för EFTA. Under hösten har ocksä kontakter inletts mellan vissa av de kvarvarande. Hl—"TA-länderna i syfte att nä överenskom- melser om ömsesidiga lättnader i exporten av jordhruksprodukter.

Färöarna kommer från den ] januari 1973 att t.v. stå utanför både EFTA och EEC. Sveriges import från Färöarna av sådana fiskvaror, för vilka tull eller införselavgift utgär vid införsel från tredje land, torde endast avse frysta fiskfiléer. Denna import uppgick är 197] till ca 2,5 milj. kr. För är 1972, liksom för är 1973, beräknas importen komma att röra sig om 8 milj. kr. Från dansk sida har man uttryckt önskemål om att Sverige även efter den I januari [973 skall medge avgiftsfri import av frysta fileer frän Färöarna. Med hänsyn till Färöarnas speciella läge synes det rimligt att framställningen beviljas sä till vida att avgiften på färöiska fileer suspenderas fi. o. m. den 1 januari 1973 t. v.. dock längst till den l februari 1970, dvs. den tidpunkt dä en dansk deklaration om anslutningsfördragets tillämplighet på Färöarna senast kan träda i kraft. En omprövning av ställningstagandet kommer emellertid att göras om konkurre.nstörhällandena inom fiskerinäringen skulle förändras till svensk nackdel. Till omständigheter som kan föranleda omprövning kommer bl.a. att hänföras ett ökat tryck pä den svenska marknaden, som sammanhänger med svärigheter för den färöiska exporten till det utvidgade Lif-EC. Jag vill i detta sammanhang erinra om att avgiftsfriheten för frysta fiskfileer i EFTA förknippats med utvecklingen av konkurrens- förhällandena inom fiskerinäringen. Det hör understrykas att —- enligt officiellt besked frän dansk sida inga som helst förändringar kommer att ske med avseende på förutsättningarna för den svenska exporten till Färöarna.

K 0 n k u r r e n s r e g 1 e r n a avser konkurrensbegränsningar och statliga stödätgärder som kan snedvrida konkurrensen. Reglerna syftar till att frihandeln skall kunna upprätthållas utan störningar och missbruk. Det har ansetts vara ett direkt svenskt intresse att avtalet innehäller regler

4. Riksdagen 1973. ] saml. Nr [35

Prop. 19722135 50

av detta slag. eftersom det av naturliga skäl är de stora företagen i gemenskapen som i allmänhet har den starkaste ställningen pä markna— derna. Reglerna innebär et't skydd mot otillbörligt utnyttjande av sädan marknadsställning.

Avtalets bestämmelser om konkurrensbegränsning gäller dels kartell- avtal och liknande förfaranden. dels missbruk av marknadsdominerande ställning. Sådana företeelser är enligt artikel 23 oförenliga med avtalet i den män de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen.

Dessa avtalsbestämmelser står i god överensstämmelse med svensk lagstiftning och praxis i fråga om konkurrcnsbegränsningar. De har ocksä i stort sett samma innehåll som våra åtaganden enligt EFTA-konventio- nen.

Konkurrensreglerna i EMS-avtalet har som nämnts till syfte att. frihandeln skall kunna upprätthållas utan störningar och missbruk. Gemenskapen har i en särskild tolkningsförklaring angett. att den kommer att tolka reglerna i enlighet med motsvarande bestämmelser i Romfördraget. Förklaringen anger vad gemenskapen för sin del kan komma att bedöma som oförenligt med avtalet. Tillämpningen av Romfördragets regler pä detta område visar att gemenskapens grundsyn på konkurrensbegränsningar i allt väsentligt överensstämmer med svensk rättsuppfattning. Gemenskapen har således bl.a. visat sig angelägen att stärka de mindre och medelstora företagens konkurrenskraft genom att underlätta samarbetet mellan dem. Samtidigt har man inskridit mot konkurrensbegränsningar som allvarligt skadat konsumenternas intressen.

Sverige — liksom övriga icke-medlemskapssökande länder -— har inte funnit skäl att göra invändning mot tolkningsförklaringen. Det är naturligt att EEC önskar tolka regler med likartat innehåll på ett konsekvent sätt. Förklaringen har också för Sverige en positiv innebörd på det sättet att avtalets generella regel om karteller nyanseras genom anknytning till Romfördraget. Enligt detta godtas nämligen vissa typer av kartellsamarbete. som är till fördel för näringslivets utveckling och för konsumenterna. Jag syftar bl.a. på vad som brukar betecknas som specialiserings— och rationaliseringskarteller. EEC-avtalet kommer alltså inte att hindra företagssamarbete av detta slag.

EECs ensidiga förklaring innebär att gemenskapen preciserat sitt ställningstagande till tolkningen av avtalets konkurrensbegränsningsregler. Det bör dock understrykas, att den tolkning som EEC kommer fram till inte är bindande för Sverige. Vi har på samma sätt som EFZC möjlighet att självständigt tolka dessa regler.

Avtalets konkurrensregler omfattar. som jag tidigare nämnt, även bestämmelser om offentliga stödätgärder. I artikel 23 fastslås. att dylika åtgärder är oförenliga med avtalet, 'om konkurrensen snedvrids pä ett sådant sätt att handeln mellan Sverige och gemenskapen påverkas.

Den tolkningsförklaring från gemenskapens sida som nyss har berörts i samband med reglerna om konkurrensbegränsningar avser även offentliga stödätgärder. Förklaringens anknytning till Romfördragets motsvarande

Prop. 1972: 135 I:, _ _. 51

bestämmelser begränsar räckvidden av avtalets regler om stödåtgärder. Artikel 92 i fördraget anger nämligen ett flertal typer av åtgärder som är direkt tillätna eller som av kommissionen kan förklaras tillåtna. För motsvarande stödåtgärder i Sverige uppstår således inte nägra problem. Såsom generellt godtagbara stödåtgärder anses bl. a. bidrag, som främjar näringslivet som helhet, t.ex. stöd till forskning och yrkesutbildning, åtgärder med lokalt begränsad effekt och stöd av social natur till konsumenter. I fråga om andra stödformer sker en bedömning frän fall till fall enligt riktlinjer som utbildas efter hand. De principer som gäller på detta område inom gemenskapen synes i stort överensstämma med vad som tillämpas i Sverige.

En för Sverige viktig aspekt av avtalets bestämmelser om offentliga stödåtgärder gäller deras samband med vår avsikt att fullfölja en aktiv regionalpolitik. Det kan i detta sammanhang vara skäl att kort beröra hur man inom gemenskapen ser på regionalpolitiska frågor.

I inledningen till Romfördraget anges som ett av gemenskapens mål att främja en harmonisk utveckling i gemenskapen som helhet med enjämn tillväxt i olika områden. Fördraget saknar dock närmare bestämmelser om regionalpolitik, och det har därför i princip ankommit på de nationella regeringarna att utforma och genomföra sin regionalpolitik. Det har lett till att utrymmet för åtgärder på gemenskapsplanet hittills varit ringa.

Romfördragets regler om statliga stödåtgärder i artikel 92 är tillämp- liga på regionalpolitiska stödätgärder. Åtgärder som vidtas isyfte att främja utvecklingen i områden där levnadsstandarden är onormalt läg eller där allvarlig arbetslöshet råder kan enligt artikeln förklaras förenliga med fördraget. Likaså kan åtgärder som vidtas för att underlätta utvecklingen i vissa regioner med industriell undersysselsättning godtas.

Jag kan inte finna att målen och medlen för den svenska regionalpoli- liken står i strid med vad som gäller inom gemenskapen. Risken för konflikter i detta avseende bedömer jag därför som liten. Avtalet utgör enligt min mening alltså inte något hinder för en fortsatt aktiv regionalpolitik av det slag som bedrivs i Sverige. Den svenska regeringen och riksdagen kommer liksom hittills att bestämma formerna för och innehållet i den svenska regionalpolitiken.

Skulle endera parten trots allt i framtiden komma att anse att en viss åtgärd strider mot avtalet och tvist sälunda uppstå om avtalets tillämp- ning. kan det i sista hand bli fråga om att den andra parten vidtar handelspolitiska åtgärder för att återställa konkurrensläget. lngendera parten kan tvinga den andra parten att avstå frän att vidta en stödätgärd.

Avtalet innehåller 5 k y d d 5 k l a n s u l e r som anger i vilka fall och under vilka förutsättningar en part kan vidta skyddsåtgärder. Med skyddsåtgärd avses åtgärd som normalt är förbjuden enligt avtalet, t. ex. att återinföra tullar.

Redan på ett tidigt stadium av förhandlingarna uppnåddes enighet om de fall som borde täckas av skyddsklausuler. Avtalet innehåller således klausuler för regionala eller sektoriella marknadsstörningar. för dum-

Prop. 1972:135 52

ping. för snedvridning av handeln på grund av skillnader i tullar gentemot tredje land (tulldispariteter). för brott mot avtalets konkurrens- regler, för allmänna avtalsbrott, för skydd av nationella säkerhetsintres- sen och allmän ordning samt för betalningsbalanssvärigheter. Motsva- rande klausuler förekommer i alla mera omfattande avtal rörande handelshindrens avskaffande. säsom GATT och EFTA-konventionen.

Frän svensk sida ställdes under förhandlingarna krav pä att klausulerna skulle utformas så klart och entydigt som möjligt för att därmed förebygga godtyckliga tolkningar. vilka skulle kunna rubba avtalets stabilitet. Vi begärde vidare, att överläggningar alltid skulle inledas mellan parterna innan skyddsåtgärder vidtogs. Gemenskapen har gått oss till mötes pä flertalet punkter. Avtalet föreskriver säledes som huvudregel att förhandsöverläggningar med motparten skall föregå vidtagandet av skyddsåtgärder. Endast under "exceptionella förhällande-n" kan en part frängä kravet om förhandsöverläggningar, men även i detta fall skall överläggningar mellan parterna komma till stånd sä snart som möjligt. Avtalets allmänna procedurregel -— artikel 27 —- innehäller vidare detaljerade föreskrifter om de typer av skyddsåtgärder som bör komma i fräga och om deras varaktighet. Vidare anges att åtgärderna skall göras till föremål för regelbundna överläggningar. Syftet med dessa överläggningar skall vara att göra det möjligt att snarast upphäva åtgärderna. En grundtanke har varit att genom relativt detaljerade föreskrifter begränsa tillgripandet av skyddsåtgärder och de skadliga verkningar som dessa kan få på samarbetet i stort.

Även om de detaljerade procedurreglerna inte utgör någon garanti för att skyddsklausulerna inte utnyttjas på ett otillbörligt sätt, är jag övertygad om att parterna inte kommer att vidta skyddsåtgärder utan mycket starka skäl. Samarbetet måste i detta hänseende — liksom pä sä många andra områden i detta omfattande avtal bygga på ömsesidigt förtroende.

Avtalet innehåller särskilda bestämmelser om 11 t v e e k l i n g a v s am a r b e t e t till omräden som inte täcks av avtalet. Redan på ett tidigt stadium av förhandlingarna stod det klart att samarbetet inte skulle fä den omfattning vi önskade. Detta beror pä flera omständigheter. För det första var det ett starkt önskemäl att nå fram till en uppgörelse som kunde träda i kraft samtidigt med gemenskapernas utvidgning. Ett försenat ikraftträdande med åtföljande förskjutningar i tullsänkningarna skulle ha skapat betydande svärighetcr för såväl näringslivet som myndigheterna. För det andra har gemenskaperna på en rad för oss intressanta samarbetsområden ännu inte utformat någon gemensam politik eller inlett nägot samarbete. På andra områden finns långsiktiga planer uppdragna, men verkställighetstakten är ännu föremål för övervä- ganden.

Vid sidan av dessa förhållanden finns givetvis andra skäl som kan ha gjort EEC tveksamt att binda sig för ett mer preciserat samarbete på vissa områden. Jag tänker härvid bl. a. pä den osäkerhet som räder på många häll i fräga om verkningarna av gemenskapens utvidgning.

'.»)

Prop. 1972: 135 5

Mot denna bakgrund var det naturligt för oss att inrikta förhand- lingarna på att i avtalet skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för framtida förhandlingar om ett utvidgat samarbete. Det resultat vi uppnått fär betraktas som tillfredsställande. Parterna har enats om en smidig procedur för inledandet av diskussioner om att utveckla samarbe- tet, när det kan gagna båda parter. Vidare förutser avtalets bestämmelse om utvecklingsbarhet möjligheten av en samordnad harmonisering. innebörden härav är att parterna i syfte att underlätta handeln kan vara intresserade av att införa likartade regler på vissa omräden. Det har av gemenskapen uttalats, att det i detta sammanhang kan bli fråga om att införa en särskild procedur för information och samråd. Det bör understrykas. att parterna bevarar oinskränkt frihet att i de. olika frägor som kan bli aktuella för samarbete, ta ställning till om, hur långt och i vilken form man är beredd att samarbeta. Varje beslut om en utvidgning av samarbetet mäste enligt artikel 32 godkännas i vederbörlig konstitutio- nell ordning.

Pä vissa områden har Sverige uttryckt direkt intresse för ett samarbete. Dessa finns angivna i regeringens deklaration den 6 september 1971. Jag vill erinra om följande punkter.

Tekniska eller icke-tariffära handelshinder utgör andra —— och ibland besvärligare — hinder för en fri handel än tullar. Om EEC-länderna sinsemellan börjar avveckla sädana hinder, är det självfallet ett starkt svenskt intresse att få delta. Samarbetet bör bl. a. kunna syfta till att underlätta för parterna att harmonisera tekniska föreskrifter samt till ömsesidiga erkännanden av provningsresultat. Frän gemenskapen har man under förhandlingarna visat förståelse för att detta område kunde erbjuda särskilt goda möjligheter till ett för båda parter fruktbringande samar- bete. Gemenskapen har visserligen inte ansett sig kunna gå med på att någon bestämmelse härom tas in i avtalet, men man har vid förhandlings- bordet uttryckligen förklarat att parterna sedan avtalet trätt i kraft skall kunna undersöka förutsättningarna för ett ömsesidigt erkännande av provningsresultat.

Många svenska företag säljer en stor del av sin produktion till andra länders offentliga myndigheter. Gemenskapen har inlett arbete på att skapa friare konkurrens i fråga om offentlig upphandling inom EEC. Hittills har man främst koncentrerat sig pä att utarbeta enhetliga regler för anbudsförfaranden o.d. Även om gemenskapens åtgärder på detta område enligt uttalanden under förhandlingarna inte är avsedda att diskriminera företag som står utanför gemenskapen, är det självfallet mycket angeläget att skapa bättre förutsättningar för svensk industri att få delta på lika villkor i den offentliga upphandlingen inom EEC. I detta sammanhang vill jag även erinra om att vi redan i HETA-konventionen ätagit oss att följa vissa regler rörande offentlig upphandling som syftar till icke-diskriminering.

Den snabba industriella och tekniska utvecklingen ställer ökade krav på internationellt samarbete. Energipolitik, energiförsörjning, transport- politik, miljövärd, forskning och tekniskt utvecklingsarbete kräver ofta ——

Prop. 1972: 135

'J'l _L-

inte minst av kostnadsskäl mellanstatligt samarbete. Mot den bakgrun- den räknar jag med att det kommer att visa sig att Sverige och gemenskapen har ett gemensamt intresse av att bygga ut samarbetet på dessa områden. Ett dylikt samarbete förekommer redan mellan Sverige och gemenskapen på vissa områden, bl.a. i fråga om teknologi och patenträtt samt pä stälomrädct.

Vid sidan av områden där parterna har ett intresse av direkt samarbete finns ett antal omräden där ömsesidig information och samråd är värdefulla för att liberaliseringen av handeln skall kunna vidmakthällas utan störningar och gynnsamma förutsättningar skapas för ekonomisk stabilitet och tillväxt. Detta gäller exempelvis sådana områden som konjunktur- och stabiliseringspolitik samt valutapolitik.

Sammanfattningsvis vill jag i fräga om avtalets utvecklingsbarhet framhälla. att det gäller samarbetsfrågor som spänner över ett stort fält. Formen. omfattningen och djupet isamarbetet har inte preciserats. Detta fär bli föremäl för överläggningar allteftersom frågorna aktualiseras. Det viktiga är att avtalet anger en procedur för behandlingen av framtida samarbetsfrågor.

Enligt avtalet skall ett gemensamt fö rvaltningsorga n upprättas med representanter för Sverige och gemenskapen. Förvaltnings- organets uppgift skall vara att administrera avtalet och övervaka dess rätta tillämpning. Det skall sammanträda minst en gång om äret för en allmän översyn av samarbetet. Därutöver kan möten äga rum när särskilt behov föreligger. Jag vill understryka att beslut i förvaltningsorganet alltid skall fattas enhälligt. Det kan följaktligen aldrig bli fräga om beslut som strider mot någon av parternas vilja.

Beträffande avtalets 6 v r i g a b e s t ä m m e l s e r får jag hänvisa till avtalstexten och till den detaljredogörelse för de olika artiklarna som lämnats i det föregående.

Jag övergår nu till att redogöra för de åtgärder som för Sveriges del aktualiseras med anledning av avtalet med EEC.

Awecklingen av importtullarna förutsätter en avvikelse från den av riksdagen antagna tulltaxan. Bestämmelser behövs bl.a. om avtalade tullsänkningar under övergångstiden och om tullfriheten för tiden därefter. Avvecklingen av manufaktureringsskyddet för de i protokoll 2 uppräknade livsmedelsindustriprodukterna förutsätter också bestämmel- ser om rävaruprisutjämning och vissa ändringar i tulltaxan. Även åtagandena på jordbruks- och fiskomrädena innebär avvikelser frän tulltaxan. Särskild proposition med förslag beträffande dessa frågor kommer att senare anmälas av chefen för finansdepartementet. l detta sammanhang kommer också att behandlas frägor i samband med administrationen av avtalets ursprungsregler och bestämmelser om beivrande av överträdelser av dessa regler.

Vissa produkter som i EFTA varit frihandelsvaror omfattas inte av avtalet med det utvidgade EEC. Återinförandet av tullar gentemot Storbritannien och Danmark förutsätts ske i samma takt som dessa

Prop. 19721135 55

länder enligt anslutningsfördraget har att följa vid anpassningen av sina tullar och importbestärnmelscr gentemot tredje land.

Förpliktelsen att avveckla exporttullar föranleder inte någon ändring av gällande svensk lagstiftning. Nägra sådana tullar tillämpas f. n. inte i Sverige. Avtalet innebär att dylika tullar i framtiden inte kan införas gentemot EEC.

[ avtalet föreskrivs. att parterna skall avveckla avgifter med samma verkan som importtullar och exporttullar. Åtagandena synes inte behöva medföra några ändringar av gällande svenska bestämmelser.

Utvecklingen inom OECD och GATT har lett till att kvantitativa importrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan i praktiken redan avskaffats i handeln mellan parterna. Den enda vara som f.n. är underkastad krav på importlicens i handeln med EEC är bilar. Sedan länge är emellertid detta lieenstvång av rent formell natur. Bestämmelsen i avtalet fordrar emellertid att liccnstvanget upphävs gentemot EEC på samma sätt som skett gentemot Eli'fA-länderna. Erforderliga åtgärder härför kan vidtas av Kungl. Maj:t.

Vid tillämpning av avtalets skyddsklausuler (art. 22 - 27) kan återinfö- rande av tullar i Sverige aktualiseras. Enligt bestämmelserna i protokoll ] har Sverige vidare rätt att inrätta indikativa kvantitetsramar för special- stål och stålrör, vilket kan innebära återinförande av tull. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att i förekommande fall besluta om de avvikelser från eljest föreskriven tullnedsättning eller tullfrihet som är förenliga med avtalet.

Kvantitativa importrestriktioner är också ett slag av åtgärder som kan komma i fråga vid tillämpningen av vissa av avtalets skyddsklausuler. Om tillämpning av restriktioner aktualiseras för Sveriges del. har Kungl. Maj:t befogenhet att besluta om det.

Reglerna om konkurrensbegränsningar i artikel 23 i avtalet innebär, som förut har nämnts. att vissa förfaranden. nämligen kartellavtal och liknande samt missbruk av en marknadsdominerande ställning. är oförenliga med avtalet i den mån de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen. Dessa avtalsregler blir direkt gällande endast för avtalsparterna, dvs. Sverige som stat och gemenskapen som organisa— tion. Reglerna är således inte omedelbart tillämpliga på enskilda företag. Men vardera avtalsparten skall tillämpa sin inte-rna rätt så att avtalsstridi- ga konkurrensbegränsningar förhindras. För Sverige innebär således reglerna dels en förpliktelse att ingripa mot svenska företags konkurrens- begränsningar, dels en rätt att begära att EEC—organen ingriper mot EEC-företags konkurrensbegränsningar. Avtalet bör inte tolkas så. att avtalsparterna är skyldiga att på eget initiativ ingripa mot en konkurrens- begränsning. Normalt finns inte anledning att ingripa förrän motparten påtalat konkurrensbegränsningen.

Den svenska lagstiftningen om konkurrensbegränsningar utgörs av dels lagen (19532603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet (omtryckt 1970z418) — konkurrensbegränsningslagen, dels lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkur—

Prop. 1972: 135

'Jt ()

rensförhållanden - uppgiftsskyldighetslagen. Enligt konkurrensbegräns- ningslagen är den huvudsakliga formen för ingripande mot konkurrens- begränsningar förhandling inför marknadsrådet. Sådan förhandling kan gälla utomlands uppkommen verkan. om Kungl. Maj:t för visst fall lämnar tillstånd därtill. Vad som skall anses som otillåten konkurrens- begränsning anges inte på samma sätt i lagen och i lil-L(I—avtalet. men i allt väsentligt torde lagen täcka de fall som avses i avtalet. Vilken praktisk betydelse avtalsreglerna på detta område får kan dock överblickas först när erfarenheter vunnits av reglernas tillämpning. Det får då övervägas om en komplettering av konkurrensbegränsningslagen kan vara önskvärd. Något omedelbart behov av sådan komplettering torde inte föreligga. Jag förutsätter. att svenska företagare kommer att medverka till att uppgö- relse kan träffas i fall där otillåten konkurrensbegränsning ifrågasätts.

På en punkt finns dock skäl att omedelbart vidta en lagändring. linligt uppgiftsskyldighetslagens nuvarande lydelse gäller skyldigheten att lämna myndigheterna uppgifter om konkurrensbegränsning bara förhållanden "i riket"". Denna formulering kan medföra svårigheter vid utredningen av fall i samband med lZl'iC—avtalet. Jag förordar därför, att lagen ändras så att även förhållanden utom Sverige kan utredas med stöd av lagen. Förslag till ändring i uppgiftsskyldighetslagen torde få fogas vid detta statsrådsprotokoll som bilaga 5.

Avtalet med CECA

Det särskilda avtalet mellan Sverige och den europeiska kol- oeh stålgemenskapen (CECA) jämte dess medlemsstater skall tillämpas på sådana varor som omfattas av l'arisfördraget. Dessa varor är dels kol och koks, dels järn- och manganmalm. skrot av järn och stål samt järnsvamp och vissa andra råvaror för framställning av tackjärn och stål. dels också tackjärn, högkolhaltigt ferromangan och göt. varmvalsade halvfabrikat och färdigprodukter av stål. kallvalsad plåt med en tjocklek mindre än 3 mm samt överdragen plåt.

Vad jag tidigare anfört om de allmänna bestämmelserna rörande tullavveckling. känsliga varor, ursprungsregler, kvantitativa restriktioner. konkurrensregler och skyddsåtgärder gäller inte endast avtalet med EEC utan även avtalet med CECA.

Avtalet med CECA innebär emellertid mera långtgående åtaganden än avveckling av tullar och andra handelshinder för de berörda varorna. Sålunda innebär avtalet med CECA att i Sverige införs ett prissystem för produkter av järn och stål som motsvarar det inom CECA tillämpade. Det innebär att tillverkarna åläggs att publicera sina priser vid särskilt valda s. k. basorter. Priset gäller fraktfritt inom ett begränsat område omkring basorten. För längre bort belägna köpare tillkommer frakt enligt likaledes offentliggjorda tariffer. Dessa regler modifieras av möjligheten för verken att anpassa priserna till andra företags lägre offerter.

Stålpriserna på den svenska marknaden står i dag, under starkt inflytande av prisutvecklingen på världsmarknaden. Detta har lett till

Prop. 19721135 57

betydande prisfluktuationer eftersom världsmarknadspriserna växlar i takt med de i hög grad konjunklurberoende variationerna i tillgång och efterfrågan. Inom gemenskaperna har prisutvecklingen som följd av ('l3("A:s prissystem i regel haft ett lugnare förlopp. Den ömsesidiga tillän'rpningen av ('li('A:s prissyslern kan förväntas leda till mera dämpade prissvängningar i vårt land. Väsentligt blir att vi undgår att i fortsätt- ningen drabbas av de kontinentala verkens samordnade prissättning på exportmarknaderna, vilken i lågkonjunkturer varit mycket besvärande för våra tillverkare. Medan prisnivån i Sverige sålunda vid efterfrågeunder- skott efter det nya prissystemets införande kan väntas bli något högre än hittills i sådana lägen, kan i stället prisnivån vid efterfrågeöverskott väntas ligga under den vi eljest skulle ha haft.

Mot denna bakgrund förklarade vi oss på ett tidigt stadium av förhandlingarna beredda att iaktta (fl-ICA:s prisregler på villkor att dessa gjordes tillämpliga också på gemenskapens export till Sverige. (_lemen- skapen föreslog vid fi.")rhandlingarna med de icke-medlemskapssökande länderna tva alternativa samarbetsformer. Det ena alternativet. som inne- har att CECA :s prisregler skulle tillämpas i samhandeln mellan parterna. valdes förutom av oss även av l-"inland. Portugal och Österrike. Schweiz och Island, som inte har någon stålindustri av betydelse, valde däremot det andra alternativet, vilket innebar att samarbetet på CECA-området inte skulle omfatta åtaganden på prisområdet. Gemenskapen förbehöll sig i detta alternativ ensidigt rätten till skyddsåtgärder för det fall att mark- nadsstörningar skulle uppstå beträffande de varor som omfattas av avtalet med CECA. För Sverige med dess omfattande stålexport skulle en ensidig skyddsklausul av detta slag ha inneburit en besvärande osåkerhetsfaktor.

Mellan vissa av de kvarvarande El—"TA-länderna pågår överläggningar om åtaganden att inbördes tillämpa prisregler motsvarande dem som finns i dessa länders avtal med (TI'ÖCA. Om överenskommelse kan träffas om sådana åtaganden. bör det ankomrna på Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna den.

Jag skall nu närmare gå in på de åtgärder, som för Sveriges del aktualiseras med anledning av prisreglerna i avtalet med CECA.

Artikel 20 i (”RCA-avtalet innebär att prisreglerna i artikel 60 i Parisfördraget kommer att tillämpas av gemenskapsföretag även vid försäljning på svenskt område. Artikel 60 innehåller bl.a. förbud mot illojal konkurrens och diskriminering på prisområdet. För att syftet därmed skall nås uppställs vissa regler om publicering av priser, anknytning av priserna till basorter. anpassning till andra leverantörers priser m. rn.

Enligt artikel 30 skall Sverige för sin del tillämpa motsvarande principer i fråga om leveranser som svenska företag verkställer i Sverige eller till gemenskapen. Sålunda skall garanteras, att företagen vid sin prissättning respekterar förbudet mot illojal konkurrens. principen om icke—diskriminering och reglerna om prisanpassning samt att de publicerar basortspriser och övriga försäljningsvillkor. Vidare skall en tillfredsstäl-

Prop. 19721135 58

lande öppenhet beträffande transportpriserna garanteras. För till- lämpningen inom gemenskapen har meddelats särskilda beslut i dessa frågor. Sverige åtar sig att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att verkningarna på den svenska marknaden skall överensstämma med dem som uppnås på gemenskapens marknad genom sådana beslut.

De bestämmelser som enligt det anförda behövs i Sverige måste istor utsträckning bli detaljföreskrifter av teknisk karaktär. Grundläggande bestämmelser bör dock finnas i lag. På grund härav har upprättats förslag till lag om prisbeståmmelser förjårn- och stålmarknaden. Förslaget torde få fogas vid detta statsrådsprotokoll som bilaga 6.

l lagt'örslagets ] & anges att lagen syftar till att säkerställa genomföran- det av bestämmelserna i artikel 20 i avtalet med CECA. Paragrafen innehåller vidare ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna att lagen skall tillämpas även för att säkerställa genomförandet av mot- svarande bestämmelser i avtal med annan stat. Avsikten är att detta bemyndigande skall utnyttjas, om de förut berörda överläggningarna i (”|—',CA-frågan mellan vissa HFTA-staler leder till avtal om prisregler av samma innehåll som artikel 20 i CECA-avtalet.

l—inligt 2 5 i förslaget får Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av de i l & angivna avtalsbestämmelserna. Det torde inte vara nödvändigt att i lagtexten mera utförligt ange fullmaktens omfattning. Denna bestäms av att föreskrifterna skall vara nödvändiga för att säkerställa genomförandet av sådana prisregler som avses i CECA-avtalets artikel 20. Detta innebär bl. a. att företagen behåller sin grundläggande frihet att själva bestämma sina priser. Föreskrifter behöver emellertid ges om att priserna skall anknytas till viss basort. att priser och övriga försäljningsvillkor skall publiceras. att priserna inte får vara diskriminerande, att awikelser från de publicerade priserna får ske endast på vissa villkor o.d. Vidare behöver meddelas föreskrifter som säkerställer att prisangivelser sker för transporter av järn- och stålvaror.

Tillämpningen av prisreglerna förutsätter att myndigheterna kan infordra uppgifter från företag för att kontrollera att företagen följer reglerna. I 3 & föreskrivs därför. att företagare är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för övervakning av att ifrågavarande avtalsbestäm- melser iakttas. Uppgiftsskyldig kan även åläggas att tillhandahålla avtal och andra handlingar och att inställa sig inför den behöriga myndigheten. Sedvanliga sekretessregler förutses härvid gälla. Fullgörande av uppgifts- skyldighet kan enligt 4 & framtvingas genom vitesförelåggande. Förelåggs inställelse inför myndigheten, skall ersättning utgå enligt S 5.

l 6 & föreskrivs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder föreskrift som meddelats enligt "2 % döms till böter eller fängelse i högst ett år. Samma straff gäller för den som vid fullgörande av uppgiftsskyldig- het uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.

Det kan anmärkas att motsvarande sanktionsbestämmelser inom CECA innebär att företag kan åläggas att utge böter, som står i relation till värdet av en otillåten försäljning och alltså kan uppgå till mycket

Prop. l9722135 59

betydande belopp. Straffbestämmelserna i förslaget har emellertid utformats på det sätt som är sedvanligt i Sverige. Atal far enligt 75 väckas endast efter anmälan av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Enligt 53%”. kan domstol handlägga mäl om vite eller straff enligt lagen inom stängda dörrar. om offentlig handläggning kan medföra skada för nägon genom yppande av affärs- eller drift förhällande.

[ den män myndighet fär Kungl. Maj:ts uppdrag att fatta beslut som avses i lagen. skall myndighetens beslut kunna överklagas enligt 9 $.

Prisreglerna pä CECA-omrädet sädana de tillämpas inom gemenskapen innebär att _iärn- och stältillverkare i vissa fall är skyldiga att vid sina leveranser till senare handelsled ställa upp villkor i fråga om priserna vid vidare|"t'.'n'säljning. I Sverige skulle villkor av denna art kunna komma att strida mot det s.k. bruttoprisförbudet i lä lagen (lt)S3:(>03) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Detta förbud innebär nämligen att en företagare inte titan tillstånd fär föreskriva visst pris som företagare i ett senare försäljningsled inte får underskrida. lnte heller fär vägledande pris anges utan att det framgår att priset fär underskridas. Bruttoprisförbtulet gäller emellertid inte om annat är särskilt föreskrivet. För att säkerställa en smidig tillämpning av ('I—'.("A—avtalet bör en sådan särskild föreskrift ges i den här föreslagna lagen. Med hänsyn till de speciella omständigheterna torde denna avvikelse från konkurrensbegränsningslagens principer inte väcka betänk- ligheter. I 10 _S föreskrivs därför att bruttoprisförbudet inte är tillämpligt i fråga om priser som avses i lagen, om detta är oförenligt med de avtalshestämmelser som anges i 1 så.

De till detta protokoll fogade avtalstexterna är de. som undertecknades av regeringen den 22 juli l97'2. Vid denna tidpunkt förutsattes att Norge skulle bli medlem av gemenskaperna. Som tidigare nämnts har den norska regeringen efter den folkomröstning som genomförts senare beslutat att inte föreslä ratificering av anslutningsfördragel för Norges del och hemställt om nya förhandlingar om ett avtal mellan Norge och gemenskapen. De ändringar i avtalstexterna som behövs med anledning härav kommer att vidtas sedan Norge efter förhandlingar träffat avtal med gemenskaperna.

Genom avtalen med EEC oeh CECA kommer nya arbetsuppgifter att aläggas i första hand generaltullstyrelsen oeh kommerskollegium, som är de myndigheter som närmast kommer att svara för avtalens administra- tion. (ieneraltullstyrelsen kommer att svara för tillämpningen av ur- sprungssystemet och tullmyndigheterna kommer att utfärda ursprungs- bevisen. Kommerskollegium har att följa avtalens allmänna tillämpning. Vidare är avsikten att kommerskollegium skall övervaka efterlevnaden i Sverige av CECA-avtalets prisregler och meddela nödvändiga tillämpnings- föreskrifter samt utföra erforderliga kontroller och undersökningar.

Väsentligt ökade arbetsinsatser kommer ocksä att krävas av den svenska delegationen i Bryssel. Det är uppenbart att ett nära och

Prop. 1972: 135 60

kontinuerligt samarbete med gemenskaperna utgör en förutsättning för att avtalen skall kunna administreras pä ett effektivt sätt. Förutom förberedelser inför och deltagande i det gemensamma förvaltningsorga- nets möten tillkommer arbetsuppgifter i samband med möten i sådana expertkommittéer och arbetsgrupper som kan förutses komma att svara för en stor del av den löpande handläggningen av ärenden som aktualiseras genom avtalen. Rapporteringsverksamheten angäende utveck- lingen inom gemenskaperna behöver utvidgas för att möta det växande behovet av information om politiska, handelspolitiska. juridiska och tekniska frågor. Avtalens utvecklingsbarhet kommer vidare att kräva en ingående bevakning av de områden där Sverige har intresse av ett utvidgat samarbete med gemenskaperna. Samtidigt blir det en viktig uppgift för delegationen i Bryssel att presentera Sveriges politik på de områden där vi har ett intresse av samordning och konsultation.

Avsikten är att förslag om erforderliga personalförstärkningar skall föreläggas 1973 ärs riksdag. För kommerskollegiets del avses detta ske i proposition till nästa års vårriksdag med förslag till ändrad organisation av verket.

Vid delegationen i Bryssel är personalförstärkning nödvändig redan under innevarande budgetär. Detta gäller även till viss del kommerskolle- gium. Kostnaderna för detta torde fä täckas genom överskridande av ifrägavarande anslag.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att l. godkänna avtalet. mellan Sverige och den europeiska ekono- miska gemenskapen med därtill hörande skriftväxlingar rn. m. enligt de. till statsrädsprotokollet i detta ärende fogade bila— gorna 1 och 2, . godkänna avtalet mellan Sverige. samt den europeiska kol- och stälgemcnskapens medlemsstater och den europeiska kol- och stålgemenskapen med därtill hörande skriftväxlingar m.m. enligt de till statsrädsprotokollet i detta ärende fogade bila- gorna 3 och 4,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna sadana ändringar i förenämnda avtal med tillhörande skriftväxlingar som framdeles kan komma att beslutas, i den män de inte angär fråga som riksdagen skall avgöra ensam eller med Kungl. Maj:t.

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna sådana ändringar i EFTA-konventionen jämte tillämpnings— och tolkningsreglerna som föranleds av att Danmark och Storbri- tannien lämnar EFTA eller föranleds av förenämnda avtal.

. bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna dels sådana överenskommelser som kan komma att träffas mellan |.) LA

Prop. l972: 135 61

kvarvarande och utträdande bl*"l"A-länder om fortsatt samar- bete av samma karaktär som EFTA—samarbetet, dels sadana överenskommelser som kvarvarande EFTA-länder kan komma att träffa om att inbördes tillämpa prisregler motsvarande dem som finns i det under 2 angivna avtalet. (». antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1956245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhällanden,

7. antaga förslaget till lag om prisbestämmelser för järn- och stälmarknaden (CECA-lag).

Med bifall till vad föredragandcn sälunda med instämmande av statsrädets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlätas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta G_vllensten

Prop. 1972: 135 63

Bilaga ]

Avtal mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen

K(')NUNGARIKF,T SVERIGE, åena sidan, EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN.

å andra sidan,

vilka i samband med utvidgningen av Europeiska ekonomiska gemen- skapen önst' ar befästa och utvidga de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och gemenskapen och vilka under upprätthållande av rättvisa konkurrensvillkor önskar säkerställa en harmonisk utveckling av sin handel i syfte att bidraga till den europeiska uppbyggnaden,

vilka föresatt sig att i detta syfte. i överensstämmelse med föreskrif- terna om upprättande- av frihandelsomräden i det allmänna tull- och handelsavtalet. stegvis avveckla hindren för huvuddelen av sin handel.

vilka förklarar sig beredda att mot bakgrund av varje bedömningsgrund och i synnerhet gemenskapens utveckling undersöka möjligheten att utveckla och fördjupa sina förbindelser, när det framstår som fördelaktigt för deras ekonomier att utsträcka dem till områden som icke omfattas av föreliggande avtal.

har, till främjande av dessa syften och med beaktande av att ingen bestämmelse i detta avtal skall kunna tolkas på sådant sätt att den befriar dc avtalsslutandc parterna från de skyldigheter som åvilar dem enligt andra internationella avtal, beslutat ingä detta avtal:

ARTIKEL 1

Detta avtal syftar till

a. att genom utvidgning av den ömsesidiga handeln befordra en harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna mellan Konunga- riket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen och att härige- nom i Svcrige och inom gemenskapen främja den ekonomiska utveck— lingen och en förbättring av levnads- och sysselsättningsvillkoren samt en ökning av produktiviteten och den finansiella stabiliteten,

b. att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor i handeln mellan de avtalsslutande parterna,

Prop. 1972: 135 64

c. att sälunda genom avveckling av handelshindren medverka till en harmonisk utveckling och en utvidgning av världshandeln.

ARTIKEL 2

Detta avtal är tillämpligt pa varor med ursprung i Sverige och i gemenskapen

i. vilka är hänförliga till kapitel 25 —9L) i Brysselnomenklaturen med undantag av de varor som anges i bilagan;

ii. vilka anges i protokoll 2 med beaktande av de särskilda villkor som däri föreskrives.

AR'I'I KEL 3

1. Ingen ny importtull skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

3. Importtullarna skall avvecklas stegvis i följande takt: den 1 april 1973 sänkcs varje tullsats till 80 ',3'5- av bastullen; de fyra äterstäende sänkningarna om vardera 30 '>'-'I.- genomföres den 1 januari 1974 den ljanuari 1975 den ljanuari 1970 den 1 juli 1977.

ARTIKEL 4

]. Bestämmelserna om den successiva avvecklingen av importtullarna skall även vara tillämpliga på tullar av fiskal karaktär.

De avtalsslutande parterna kan ersätta en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull med en intern avgift.

"2. Danmark, Irland. Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (senare i detta avtal benämnt Storbritannien) kan till den 1 januari 1976 bibehålla en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet. i en tull i fall av tillämpning av artikel 38 i den "akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland.

ARTIKELS

1. För varje vara är den bastull. från vilken de i artikel 3 och i protokoll 1 föreskrivna successiva tullsänkningarna skall företagas. den tull som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972.

2. Om tullsänkningar på grund av de tullavtal som ingicks som ett resultat av handelskonferensen i (fieneve (1964 1907") genomfört-s efter den 1 januari 1972, skall de sälunda sänkta tullarna ersätta de bastullar som avses i punkt 1.

Prop. 1972: 135 65

3. De sänkta tullar som beräknas enligt artikel 3 och protokoll I skall tillämpas med avrundning till en decimal. Med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den "akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konunga- riket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall artikel 3 och protokoll I. sävitt avser de specifika tullarna och den specifika delen av de blandade tullarna i den irländska tulltariffcn, tillämpas med avrundning till fyra decimaler.

ARTIKEL 6

1. Ingen ny avgift med samma verkan som irrrporttullar skall införasi handeln mellan Sverige och gemenskapen.

2. Avgifter med samma verkan som importtullar, vilka införts i handeln mellan Sverige och gemenskapen den 1 januari 1972- eIIer senare. skall avvecklas vid detta avtals ikraftträdande.

Varje avgift med samma verkan som en importtull. vilken den 31 december 1972 är högre än den som faktiskt tillämpades deti 1 januari 1972.ska11 sänkas till den senare nivän vid detta avtals ikraftträdande.

3. Avgifter med samma verkan som importtullar skall avvecklas stegvis i följande takt: —- varje avgift sänkes senast den I januari 1974 till 60 % av den nivä som tillämpades den I januari 1972; de tre återstående sänkningarna om vardera 20 % genomföres den ljanuari 1975

deti ljanuari 1976 den Ijuli 1977.

ARTIKEL 7

Ingen exporttull eller avgift med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

Exporttullar och avgifter med samma verkan skall avskaffas senast den ljanuari 1974.

ARTIKEL 8

Protokoll 1 fastställer de tullbestämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa varor.

ARTIKEL9

Protokoll 2 fastställer de tullbestämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa genom bearbetning av jordbruksprodukter framställda varor.

5. Riksdagen 1972. [ saml. Nr 135

Prop. 1972: 135 66

ARTIKEL 10

1. Avtalsslutande part. som inför en särskild reglering som ett led i genomförandet av sin jordbrukspolitik eller som ändrar den gällande regleringen]. fär. såvitt avser de varor som omfattas av regleringen, anpassa de regler som gäller enligt detta avtal.

2. I sådana fall skall ifrägavarande avtalsslutande part på lämpligt sätt taga hänsyn till den andra avtalsslutande partens intressen. De avtalsslu- tande parterna kan för detta ändamål överlägga med varandra i den blandade kommitté som avses i artikel 29.

ARTIKEL 1 1

Protokoll 3 fastställer ursprungsreglerna.

ARTIKEL 12

Avtalsslutande part. som avser antingen att sänka den faktiskt tillämpade nivån på de tullar eller avgifter med samma verkan, vilka tillämpas gentemot tredje land, som åtnjuter mest gynnad nations-be- handling, eller att icke tillämpa dessa, skall såvitt möjligt underrätta den blandade kommittén om denna tullsänkning eller åtgärd minst trettio dagar innan den träder i kraft. Patten skall taga del av varje invändning från den andra avtalsslutande parten om de snedvridningar som kan bli följden därav.

ARTIKEL 13

1. lngen ny kvantitativ importrestriktion eller åtgärd med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

2. Kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den 1 januari 1973 och åtgärder med samma verkan som kvantitativa importrestriktioner senast den ljanuari 1975.

ARTIKEL 14

1. Gemenskapen förbehåller sig rätten att ändra reglerna för petro- leumprodukter hänförliga till nummer 27.10, 27.11, 27.12, ur 27.13 (paraffin, mikrovax, "slack wax” samt andra mineralvaxer med undantag av ozokerit. montanvax tlignitvax) och torvvax) och 27.14 i Bryssel— nomenklaturen vid införandet av en gemensam ursprungsdefinition för petroleumprodukter. vid beslut som fattas inom ramen för den gemen- samma handelspolitiken för ifrägavarande produkter eller vid fastställan- det av en gemensam energipolitik. I detta fall skall gemenskapen pä lämpligt sätt taga hänsyn till Sveriges intressen. Den skall i detta syfte underrätta den blandade kommittén. som skall sammanträda på de villkor som anges i artikel 31.

2. Sverige förbehåller sig rätten att handla på motsvarande sätt, om en liknande situation skulle. uppkomma för Sverige.

Prop. 1972: 135 67

3. Med förbehåll för punkterna 1 och 2 skall detta avtal icke inkräkta på de regler som avser annat än tullar och som tillämpas vid import av petroleumprodukter.

ARTIKEL 15

1. De avtalsslutande parterna förklarar sig beredda att under hänsyns- tagande till sin jordbrukspolitik frätnja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter på vilka detta avtal icke är tillämpligt.

2. De avtalsslutande parterna skall tillämpa sina veterinära, sanitära och fytosanitära bestämmelser på ett icke-diskriminerande sätt och skall icke vidtaga nya åtgärder som leder till att handeln otillbörligt hindras.

3. De avtalsslutande parterna skall i den ordning som anges i artikel 31 undersöka de svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksmodukter och söka finna möjliga lösningar.

ARTIKEL lo

Frän och med den 1 juli 1977 fär varor som har ursprung i Sverige vid import till gemenskapen icke åtnjuta en mera förmånlig behandling än den som dess medlemsstater beviljar varandra.

ARTIKEL 17

Detta avtal skall icke utgöra hinder mot att tullunioner, frihandelsom- räden eller särordningar för gränstrafik bibchälles eller upprättas, i den mån dessa icke ändrar den ordning för handeln som avses i detta avtal, särskilt reglerna rörande ursprung.

ARTIKEL 18

De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga någon åtgärd eller tillämpa något förfarande av intern fiskal natur. som direkt eller indirekt innebär att varor från en avtalsslutande part diskrimineras i förhällande till liknande varor med ursprung i den andra avtalsslutande parten.

För varor som exporteras till avtalsslutande parts ornräde far icke ätnjutas restitution av interna pålagor med högre belopp än som svarar mot de pålagor som direkt eller indirekt uttagits pä varorna.

ARTIKEL 19

Betalningar som hänför sig till handeln med varor samt överföring av sådana betalningar till Sverige eller till den av gemenskapens medlems- stater vari borgenären har sitt hemvist skall icke vara underkastade nagra restriktioner.

De avtalsslutande parterna skall icke tillämpa nägra valutarestriktioner eller restriktioner av administrativ art i fräga om beviljande. återbetalning

Prop. 1972: 135 68

och accepterande av korta och mcdcllänga krediter som hänför sig till kmnmersiella transaktioner vari en person med hemvist inom en avtalsslutande parts område deltager.

ARTIKEL 20

Detta avtal skall icke utgöra hinder mot sadana förbud eller restriktio- ner avseende import, export eller transitering som motiveras av hänsyn till allmän moral. allmän ordning eller allmän säkerhet eller av intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv. att bevara växter. att skydda nationella skatter av konstnärligt. historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt samt icke heller mot föreskrifter rörande guld och silver. Sädana förbud eller restriktioner får dock icke utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan de avtalsslutan- de parte-rna.

ARTIKEL 21

Ingen bestämmelse i detta avtal skall hindra en avtalsslutande part att vidtaga atgärder

a. som parten anser nödvändiga för att förhindra yppande av upplysningar i strid med sina väsentliga säkerhetsintresscn;

b. som hänför sig till handel med vapen. ammunition eller krigsmate- riel eller till sådan forskning, utveckling eller produktion som är oundgänglig för försvarsändamäl, under förutsättning att dessa åtgärder icke ändrar konkurrensvillkoren för varor som icke är avsedda för specifikt militära ändamål;

c. som parten anser väsentliga för sin säkerhet i krigstid eller vid allvarlig internationell spänning.

ARTIKEL Z.;

1. De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga åtgärd som kan äventyra förverkligandet av detta avtals syften.

2. Parterna skall vidtaga de generella eller speciella åtgärder som är ägnade att säkerställa att förpliktelserna enligt detta avtal fullgöres. Om den ena avtalsslutande parten anser att den andra avtalsslutande parten försummat att fullgöra en förpliktelse enligt detta avtal. kan den vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.

ARTIKEL 23

1. Följande förfaranden är oförenliga med detta avtals störningsfria tillämpning i den mån de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen:

Prop. 1972: 135 69

i. överenskommelser mellan företag. beslut av företagssammanslut- ningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras. inskränkas eller förvanskas;

ii. missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom de avtalsslutande parternas hela område eller en väsentlig del därav:

iii. offentliga stödåtgärder som förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion.

2. Om en avtalsslutande part anser att ett visst förfarande. är oförenligt med denna artikel, kan parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.

ARTIKEL "24

När en ökad import av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada för viss produktion inom avtalsslutande parts område och ökningen beror på

— att den importerande avtalsslutande partens tullar eller avgifter med samma verkan för varan i fräga sänkts eller avvecklats i enlighet med detta avtal:

- och att tullar och avgifter med samma verkan, vilka den exporteran- de avtalsslutande parten uppbär vid import av sädana rävaror eller halvfabrikat som användes vid tillverkningen av varan i fräga. är avsevärt lägre än de motsvarande tullar och avgifter som den importerande avtalsslutande parten uppbär, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.

ARTIKEL "25

Om den ena avtalsslutande parten finner att dumping förekommer i dess förbindelser med den andra avtalsslutande parten, kan parten. i enlighet med överenskommelsen om tillämpning av artikel Vl i det allmänna tull- och handelsavtalet. vidtaga lämpliga åtgärder häremot på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.

ARTIKEL 26

I händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet eller av svarigheter som kan yttra sig i en allvarlig försämring av det ekonomiska läget inom en region kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 27.

Prop. 19722135 70

ARTIKEL 27

l. Om avtalsslutande part gör importen av varor som kan förorsaka i artiklarna 24 och 26 avsedda svårigheter till föremäl för ett administrativt förfarande med syfte att snabbt klarlägga utvecklingen av handeln. skall parten underrätta den andra avtalsslutande parten härom.

2. I de fall som avses i artiklarna 22 26 skall den berörda avtalsslutan- de parten. innan de åtgärder vidtages som där anges eller så snart som möjligt i de fall som avses i punkt 3 d., förse den blandade kommittén med erforderligt underlag för en ingäende undersökning av läget i syfte att finna en för de avtalsslutande parterna godtagbar lösning. [ första hand skall sädana atgärder väljas som medför den minsta störningen av detta avtals tillämpning. Underrättelse om skyddsåtgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén. där de skall bli föremål för regelbundna överlägg- ningar, främst med syfte att atgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.

3. För genomförandet av punkt 2 skall följande bestämmelser tillämpas: a. I fråga om artikel 23 kan vardera avtalsslutande parten vända sig till den blandade kommittén om den anser att ett visst förfarande är oförenligt med detta avtals störningsfria tillämpning enligt artikel 23 punkt 1. De avtalsslutande parterna skall lämna den blandade kommittén de upplysningar och det bistånd som erfordras för att utreda fallet och för att iförekommande fall bringa det påtalade förfarandet att upphöra. Om avtalsslutande part icke undanröjt det påtalade förfarandet inom den tidsfrist som fastställts i den blandade kommittén eller om enighet icke nätts i denna kommitté inom tre manader frän det att ärendet anhängiggjorts där. kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de skyddsåtgärder. som den anser nödvändiga för att undanröja de av förfarandet föranledda allvarliga svårigheterna. och särskilt ätertaga tullmedgivanden. b. [ fråga om artikel 24 skall de svårigheter som föranletts av det i nämnda artikel avsedda förhållandet anmälas för undersökning i den blandade kommittén. Denna kan fatta de beslut som erfordras för att svärigheterna skall upphöra. ()m den blandade kommittén eller den exporterande avtalsslutande parten icke inom en tidsfrist av trettio dagar efter det att förhållandet anmälts fattat sådant beslut som bringar svårigheterna att upphöra, är den importerande avtalsslutande parten berättigad att uppbära en utjämningsavgift på den importerade varan. Denna utjämningsavgift skall beräknas på grundval av den förändring av de berörda varornas värde som uppkommit till följd av konstaterade tulldispariteter för i varorna ingående rävaror eller halvfabrikat. e. l fräga om artikel 25 skall överläggningar i den blandade kommittén äga rum. innan den berörda avtalsslutande parten vidtager lämpliga ätgärder.

Prop. 1972: 135 71

d. När exceptionella förhållanden. som kräver omedelbart ingripande. omöjliggör en föregående undersökning,-kan den berörda avtalsslutande parten. i de situationer som avses i artiklarna 24, 25 och 26 samt ifall av exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln. utan dröjsmål vidtaga de provison'ska åtgärder som är absolut nödvändiga för att rätta till situationen.

ARTIKEL 28

I händelse av betalningsbalanssvärigheter eller allvarligt hot därom i Sverige eller i en eller flera av gemenskapens medlemsstater kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga erforderliga skyddsåtgärder. Den skall utan dröjsrnäl underrätta den andra avtalsslutande parten härom.

ARTIKEL 29

1. En blandad kommitté skall upprättas med uppgift att administrera detta avtal och vaka över dess rätta tillämpning. [ detta syfte skall kommittén utfärda rekommendationer. Den skall fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. Dessa beslut skall verkställas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna regler.

2. För att trygga detta avtals rätta tillämpning skall de avtalsslutande parterna utbyta upplysningar och på begäran av endera parten överlägga med varandra i den blandade kommittén.

3. Den blandade kommittén skall antaga sin arbetsordning.

ARTIKEL 30

I. Den blandade kommittén skall bestå av å ena sidan representanter för Sverige och å andra sidan representanter för gemenskapen. 2. Den blandade kommittén skall uttala sig enhälligt.

ARTIKEL 31

l. Ordförandeskapet i den blandade kommittén skall utövas i tur och ordning av vardera avtalsslutande parten enligt de bestämmelser som fastställes i kommitténs arbetsordning.

2. Den blandade kommittén skall på ordförandens initiativ samman- träda minst en gäng om året för att företaga en granskning av den allmänna tillämpningen av detta avtal. Så snart särskilt behov föreligger. skall kommittén dessutom, på begäran av endera avtalsslutande parten. sammanträda i den ordning som fastställes i kommitténs arbetsordning.

3. Den blandade kommittén kan besluta att tillsätta de arbetsgrupper som erfordras för att biträda den vid fullgörandet av dess uppgifter.

Prop. 19722135 73

ARTIKEL 32

]. När en avtalsslutande part anser att det ligger i båda de avtalsslutan— de parternas gemensamma intresse att utveckla de förbindelser som upprättats genom detta avtal genom att utsträcka dem till områden som icke omfattas av avtalet, skall parten tillställa den andra avtalsslutande parten cn motiverad begäran härom.

De avtalsslutande parterna kan uppdraga at den blandade kommitth att pröva denna begäran och att i förekommande fall avge rekommenda— tioner till dem särskilt i syfte att inleda förhandlingar. Dessa rekommen- dationer kan i förekommande fall avse en samordnad harmonisering, under förutsättning att de bada avtalsslutande parternas självständiga beslutanderätt icke päverkas.

3. Avtal som kommer till ständ genom de i punkt ] avsedda förhandlingarna skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.

ARTIKEL 33

Den bilaga och de protokoll som är fogade till detta avtal skall utgöra en integrerande del därav.

ARTIKEL 34

Vardera avtalsslutande parten kan uppsäga detta avtal genom under- rättelse till den andra avtalsslutande parten. Avtalet upphör att gälla tolv manader efter dagen för denna underrättelse.

ARTIKEL 35

Detta avtal skall vara tillämpligt på dels Konungariket Sveriges område. dels de omräden på vilka fördraget angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen är tillämpligt på de villkor som anges i detta fördrag.

ARTIKEL 36

Detta avtal är upprättat i dubbla exemplar på danska. engelska, franska, italienska, nederländska, norska. svenska och tyska spräken. Var och en av dessa texter har lika vitsord.

Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.

Det träder i kraft den I januari l973 under förutsättning att de avtalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om att de härför erforderliga förfarandena slutförts.

Efter denna dag skall avtalet träda i kraft den första dagen iden andra

Prop. I972: 135 73

månaden efter nämnda underrättelser. Sista dag för underrättelserna är den 30 november l973.

De bestämmelser som gäller den l april l973 skall tillämpas vid avtalets ikraftträdande. om detta äger rum efter nämnda dag.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvä.

Prop. 1972: 135 74 Bilaga

Fi'irleckning Över varor som avses [artikel 2 i avtalet

Nr i Varuxlag Bryssel- nomenklaturen

35.02 Albuminer. albuminater och andra albumirnlerivat: A. Albuminer: 11. andra:

a. tiggalbumin och mjölkalbumin: l. torkade (blad, flingor. kristaller. pulver etc.)

2. andra slag

45.01. Naturkork. obearbetad. krossad, granulerad eller malen: kork- avfall 54.01 Lin. oberett eller berett men ej spunnet; blanor och avfall av lin

(inbegripet riven lump)

57.01. Mjukhampu ((”annabis sativa), oheredd eller beredd men ej spunnen: blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet riven lump och rivna rep)

Prop. 1972: 135 75

Protokoll 1 rörande regler för vissa varor

Avdelning A

Regler för import till gemenskapen av vissa varor som har ursprung i Sverige

ARTlKELl

1. Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga samman— sättning av de varor som omfattas av kapitel 48 och 49 i den gemensamma tulltariffen med undantag av tulltaxenummer 48.09 (bygg— nadSplattor av pappersmassa eller vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konstharts eller liknande ämne som bindemedel) skall avvecklas stegvis i följande takt:

Tidtabell Varor hänförliga till Övriga varor positionerna och under- positionerna 48.01 (." 11. 48.01 1£,48.07 B, 48.13 och 48.15 B

Tillämpliga tullsatscr Tillämplig procentuell i procent andel av bastullsatsema

1 april 1973 11.5 95 ljanuari 1974 11 90 ljanuari 1975 10.5 85 ljanuari 1976 10 80 ljuli 1977 8 65 ljanuari 1979 6 50 ljanuari 1980 6 50 ljanuari 1981 4 35 ljanuari 1982 4 35 ljanuari 1983 2 20 ljanuari 1984 0 0

2. Tullarna vid import till Irland av de varor som avses i punkt 1 skall avvecklas stegvis i följande takt:

Tidtabell Tillämplig procentuell andel av bastullsatscrna ] april 1973 85 ljanuari 1974 70 ljanuari 1975 55 ljanuari 1976 40 ljuli 1977 20 ljanuari 1979 15 ljanuari 1980 15 1 januari 1981 10 1januari 1.982 10 ljanuari 1983 5 ljanuari 1984 0

Prop. 1972: 135 76

3. Med avvikelse fran artikel 3 i avtalet skall Danmark, Norge och Storbritannien vid import av de varor som avses i punkt 1 och har ursprung iSverige tillämpa följande tullar:

'lidtabcll Varor hänförliga till Övriga varor positioncrmr och under— positionerna 48.01 (' 11. 48.01 11, 48.07 B, 48.13 och 48.15 B

Tillämpliga tullsatser 'l'illarnplig procentuell i procent andel av den gemensamma tulltariffens tullsatser

| 1 | i | | I | |

lapril 1973 (_) (i 1 januari 1974 3 25 ljanuari 1975 4.5 37.5 1 januari 1976 6 50 ljuli 1977 8 65 ljanuari 1979 6 50 1 januari 1980 6 50 ljanuari 1981 4 35 ljanuari 1982 4 35 1 januari 1983 2 20 1 januari 1984 _, _:

4. Under perioden 1 januari 1974 —- 31 december 1.983 skall Danmark. N'orgc och Storbritannien ha möjlighet att för import av varor sorti har ursprung i Sverige öppna ärliga nolltullkontingenter. vars storlek f'ör är 1974 framgar av bilaga A och motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under aren 1908—1971. ökat med fyra gånger 5 % kumulativt. Frän och med den 1 januari 1975 skall dessa tullkontingen- ters storlek årligen ökas med 5 '.'-t.. 5. Under perioden 1 januari 1973 - 31 december 1982 skall lrland ha möjlighet att för import av varor som är hänförliga till tulltaxenummer 48.01 — 48.07 och har ursprung i Sverige öppna ärliga nolltullkontingen- ter för tiden till och med den 31 december 1980 och därefter tullkontingentcr med 2 97.- tull. Storleken av dessa tullkontingenter motsvarar genomsnittet av den import som ägt rum under ären 1968—1971 _ ökat årligen med 5 % under åren 1974—1976. Storleken av dessa tullkonlingenter för är 1973 framgår av bilaga B. b. Uttrycket "gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning" avser Konungariket Belgien. Förbundsrepubliken Tyskland, Franska Republi- ken. Italienska Republiken. Storhertigdömet Luxemburg och Konunga- riket Nederländerna.

ARTl KEL 2

l. Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga samman- sättning och till Irland av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstäende nivåer och i följande takt:

Prop. 1972: 135 77

Tidtabell

Tillämplig procentuell

andel av bastullsatscrna

1 april 1973 95 ljanuari 1974 90 ljanuari 1975 85 ljanuari 1976 75 ljanuari 1977 60 ' ljanuari 1978 40 med ett masimiuttag av 3 ","; av värdet (med undantag av underpositionerna 78.01 A 11 och 79.01 A) ljanuari 1979 Zt) 1 januari 1980 ()

För underpositionerna 78.01A11 oeh 79.01A. som äterfinnes i tabellen i punkt 2, skall tullreduktionerna för gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning. med avvikelse från artikel 5 punkt 3 i avtalet. ske genom avrundning till två decimaler.

2. De varor som avses i punkt 1 är följande:

Nr i den Vartislag gemensamma tulltariffen __ 56.01 Korta syntetiska eller regenererade fibrer. ej kartlade. kammade

eller pä annat sätt beredda för spinning:

B. regenererade fibrer

56.02 bibel-knippen för framställning av korta syntetiska eller rege- nererade fibrer:

B. av regenererade fibrer

ur 73.02 l'errolegeriitgar med undantag av ferronickel och varor som regleras av CI-ÄCA-fördraget

ur 73.15 legerat stäl och kolrikt stäl, i sådana former som är namnda i nr 73.06- 73.14. med undantag av varor som regleras av CitCA-fördraget

73.18 Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller stäl. med undantag av högtryeksrör för elektriska vattenkraftverk:

B.raka och med jämntjocka väggar. andra än sadana som omfattas av underpOsition A, med en längd av högst 4.50 ni. av legerat stal innehällande 0.90—1.15 viktprocent kol och 0.50- 2 viktprocent krom samt eventuellt högst 0.50 vikt- procent molybden ur C. andra slag:

— raka och med jämntjocka vaggar. andra än sädana som omfattas av underposition A, av legerat stäl innehållande OSO—1.15 viktprocent kol och 0,50—2 viktprocent krom Samt eventuellt högst 0.50 viktprocent molybden. med en längd överstigande 4,50 in av rostfritt stäl. inklusive s. k, syrafast och eldhärdigt stäl

76.01 Obearbetat aluminium; avfall och skrot av aluminium:

A. obearbetat

Prop. 1972: 135 78

Nriden Varuslag gemensamma tulltariffen 78.01 Obearbetat bly ("inbegripet silverhaltigt bly); avfall och skrot av bly: A. obearbetat bly: ll. annat 79.01 Obearbetad zink; avfall och skrot av zink: A. obearbetad 81 .01 Volfram. obearbetat eller bearbetat. samt varor därav 81.02 Molybden. obearbetat eller bearbetat. samt varor därav 81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat. samt varor därav 81.04 Andra oädla metaller. obearbetade eller bearbetade. samt varor

därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav:

B. kadmium C. kobolt:

11. bearbetad. samt varor därav D. krom li. germanium F. hafnium (eeltium) G. mangan ll. nioh (eoluinbium') lj. antimon K. titan L. vanadin M. uran utarmat på U 235 0. zirkonium P. rhcnium O. gallium, indium, tallium R. kermeter

ARTIKEL 3

För importen av varor på vilka de tullbestämmelser som avses i artiklarna 1 och 2 är tillämpliga med undantag av obearbetat bly annat än verkbly, hänförligt till underposition 78.01 A 11 i den gemensamma tulltariffen, skall gälla ärliga indikativa kvantitetsramar, utanför vilka de tullar som tillämpas mot tredje land kan återinföras enligt nedanstående bestämmelser:

a. Med beaktande av gemenskapens möjlighet att tills vidare avstå från att tillämpa kvantitetsramar för vissa varor har i bilaga (' angivits de ramar som fastställts för år 1973. Dessa ramar är beräknade med hänsyn till att gemenskapen i sin ursprungliga sammansättning och Irland skall verkställa den första tullsänkningen den 1 april 1973 och till att lrland kan öppna nolltullkontingcnter för varor hänförliga till tulltaxenummer 4801—4807. För år 1974 skall ramarnas storlek motsvara 1973 års storlek anpassad till ärlig bas för gemenskapen och ökad med 5 % Frän och med den 1 januari 1975 skall ramarnas storlek årligen ökas med 5 %.

I fråga om de varor som avses i detta protokoll men ej anges i nämnda

Prop 1972: 135 79

bilaga förbehåller sig gemenskapen möjligheten att införa kvantitetsra- mar. vars storlek skall motsvara genomsnittet av importen till gemen— skapen under de fyra senaste är för vilka statistik är tillgänglig, ökat med 5 %. Storleken av dessa ramar skall de följande ären ökas med 5 % ärligen.

b. Om importen av en vara för vilken kvantitetsram gäller under två på varandra följande är understiger 90 ');/&. av den fastställda storleken, skall gemenskapen tills vidare avstå från att tillämpa denna ram.

c. I händelse av konjunkturella svarigheter förbehtiller sig gemenska- pen möjligheten att, efter konsultationer i den blandade kommittén. för visst är beh-lilla den storlek som fastställts för det föregående året.

(1. Gemenskapen skall den 1 december varje ar underrätta den blandade kommittén om de varor för vilka kvantitetsram skall gälla följande är samt om storleken av dessa ramar.

6. Den import som äger rum inom ramen för de tullkontingenter som öppnats i enlighet med artikel ] punkterna 4 och 5 skall ingå i de kvantitetsramar som fastställts för samma varor. f. Med aVVikelse fran artikel 3 i avtalet och artiklarna ] och 2 i detta protokoll kan. sä snart en fastställd kvantitetsram för importen av en i detta protokoll asyftad vara har fyllts. tull enligt den gemensamma tulltariffen äter uttagas för import av varan i fråga fram till kalenderårets slut. lsadant fall skall före den 1 juli 1977 — Danmark, Norge och Storbritannien äter uttaga tullar enligt följande:

Är 71Hänudigprocentueh andel av den gemensamma tulltariffens tullsatser

1973 0 1974 40 1975 60 1976 80

Irland ater uttaga de tullar som gäller för tredje land. 'l'ullar enligt artiklarna ] och 2 i detta protokoll skall återinföras följande ljanuari.

g. Efter den 1 juli 1977 skall de avtalsslutande parterna i den blandade kommittén undersöka möjligheten att ändra den proeentsats som gäller för ökning av kvantitetsramarna. under hänsynstagande till utvecklingen av konsumtionen i och importen till gemenskapen samt till den erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av denna artikel.

11. Kvantitetsramarna skall avvecklas vid utgången av de perioder för tullavvecklingen som anges i artiklarna i och 2 i detta protokoll.

Prop. 1972:135 80 Avdelning Ii

Regler för import till Sverige av vissa

varor som har ursprung i gemenskapen

AR'l'llx'l-Öl. 4

l. 'l'ullarna vid import till Sverige av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i löljande takt:

Tidtabell Tillämplig procentuell andel av haxtullsatserna

1 april 1973 95 ljanuari 1974 90 ljanuari 1975 85 ljanuari 1976 75 ljanuari 1977 60 ljanuari 1978 40 ljanuari 1979 20 1 januari 1980 0

2. De varor som avses i punkt 1 är följande:

Nr i den Varuslag svenska tulltariffen

ur 73.12 Band av järn eller stal. varin- eller kallvaluat. med undantag av

varor som regleras av (*l-lCA-l'ördraget: -- andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn

ur 73.13 Plät av järn eller stäl. varm- eller kallvalsad. med undantag av varor som regleras av ('l'iCA-lördraget:

andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn: —— med överdrag av 7.ink: med en tjocklek mindre än 3 mm

—- andra: - med en tjocklek mindre än 3 mm men ej mindre än 0,9 mm ur 73.15 Legerat stål och kolrikt stal. i sadana former som är nämnda i

nr 73.06 73.14. med undantag av varor som regleras av ('l-iCA-t'ördraget

ur 73.18 Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn) eller stal. med undantag av högtryeksrör för elektriska vattenkraftverk:

med överdrag av metall

andra än raka och med ja'mntjoeka väggar, av legerat stål innehållande (J_90—1.15 viktprocent kol och 0,50—2 vikt- procent krem samt eventuellt högst 0.50 viktprocent molyb- den

Prop. 19721135 81

AR'l'lKlEL 5

För de varor som omfattas av avdelning B i detta protokoll. med undantag av varor hänförliga till tulltaxenummer 73.12 och 73.13, förbehåller sig Sverige möjligheten att. om detta skulle visa sig oundgäng- ligen nödvändigt i ett senare skede och efter konsultationer i den blandade kommittén, införa indikativa kvantitetsramar av sådant slag som anges i avdelning A i detta protokoll och för vilka villkoren skall vara desamma som där sägs. För import som överskrider ramarna kan tullar ej överstigande dem som tillämpas mot tredje land återinföras.

6. Riksdagen 1072.1 mm]. Nr 135

Prop. 1972: 135 82 Bilaga A

Förteckning över tullkontingcnter för år 1974

Danmark, Norge och Storbritannien

Nr i den Varustag Storlek (ton) gemensamma tulltariffen Danmark Norge Storbri— _ _ _ __ _ _ tannicn

Kapitel 48 Papper och papp; varor av pappers- massa. papper eller papp

48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosa- vadd), maskingjorda, i rullar eller ark: C. kraftpapper och kraftpapp:

11.annat: — kraftliner 15 913 7 744 111 800 —-- säckpapper 37 452 307 115 782 — andra slag 11 037 1 349 76 990 ur l-T. annat:

— bibeltryckpapper, kopicpapper; annat skriv- och tryckpapper, träfritt eller med en inbland- ning av mekanisk massa upp- gående till högst 5 % 16 824 841 14011

trähaltigt skriv- och tryck- papper, med undantag av kopiepapper 4 589 10 58 343 halvkemiskt korrugerings-

papper, s. k. "fluting" 8 043 2 582 44 889 -- sulfitpapper för förpacknings-

ändamål 2 169 1 145 26 962

— andra slag. med undantag av eellulosavadd och duk av cellu— losafibrer, s.k. ”tissues" 24 126 6 678 . annat papper - -— .. annan papp

xIOO Oh.) xJ-r-i WIJ xro

48.03. Pcrgamentpappcr, pcrgamcntpapp och smörpapper samt imitationer därav, ävensom pergamyn. i rullar eller ark 2 312 7 10 273

48.04 Papper och papp. sammansatta (be- stående av med bindemedel förenade skikt), utan överdrag eller impregne— ring, även med invändig förstärkning, i rullar eller ark 19 487 365 538

48.05 Papper och papp. vågade (även med plana ytskikt). kräppad'e, plisserade, mönsterpressade. mönsterpräglade eller perforerade, i rullar eller ark:

B. andra slag 10815 382 11933

Prop. 1972: 135

Nr iden Varuslag gemensamma tulltariffen

48.07

48.15

48.16

48.21

ur Kapitel 48

ur Kapitel 49

Papper och papp, impregnerade, för- sedda med överdrag, ytfa'rgadc, ytde- korerade eller tryckta (ej utgörande endast linjerat eller rutat papper eller tryckalstcr hänförliga till kap. 49). i rullar eller ark:

B. annat:

— bestruket skriv- och tryckpapper - andra slag

Annat papper och annan papp. tillskur- na till bestämd storlek eller form:

B. and ra slag

Kartonger. askar. säckar, päsar och andra förpackningar, av papper eller PUPP

Andra varor av pappersmassa. papper. papp eller cellulosavadd:

B. andra slag

Andra varor i kapitel 48 med undantag av varor hänförliga till 48.01 A och 48.09

Tryckta böcker. tidningar, bilder och andra produkter av den grafiska indu- strin: handskrifter. maskinskrivna texter samt ritningar — varor under— kastade tull enligt den gemensamma tulltariffen (49.03, 49.05 A. 49.07 A. 49.07 C 11. 49.08.4909. 49.10. 49.1 1 B)

1 i pund sterling

83

Storlek (ton)

Danmark Norge

22318 15404

5531

18418

8 049

17607

1381 2895

194

4 505

2 974

5 704

1341

Storbri- tannicn

9448 34998

2 702

454

1011

6121

9915501

Prop. 1972: 135 Bilaga B

Förteckning över tullkontingenter för år 1973

Irland

Nr i den Varuslag gemensamma tulltariffen

48.01 Papper och papp (inbegripet cellulosavadd). maskingjorda. i rullar eller ark:

(.". kraftpapper och kraftpapp: 11.annat:

säckpapper — andra slag

url-',.annat:

trähaltigt skriv- och tryckpapper, med undantag, av kopiepapper '

— sulfitpapper för förpackningsändamål

— andra slag, med undantag, av cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, s.k. "tissues"

— annat papper och annan papp hänförliga till 48.01 med undantag av 48.01 A och varor underkastade kvantitetsramar

48.04 Papper och papp. sammansatta (bestående av med binde- medel förenade skikt). utan överdrag eller impregnering. även med invändig förstärkning. i rullar eller ark

48.05 Papper och papp, vågade (aven tried plana ytskikt), kräp- pade. plisserade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade. i rullar eller ark:

B. andra slag 48.07 Papper och papp. impregnerade. försedda med överdrag, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta (ej utgörande endast Iinjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49). i rullar eller ark:

B. annat: - bestruket skriv- och tryckpapper

— andra slag

84

Storlek (ton)

5 744 1014

591

34

3162

235 701

Prop. 1972: 135 85 Bilaga C

Förteckning över kvantitetsramar för år 1973

Nr i den Varuslag Storlek gemensamma (ton) tulltariffen

48.01 Papper och papp (inbegripet eellulosavadd), maskingjorda.

i rullar eller ark: (". kraftpapper och krat'tpapp:

|1.annat:

kraftliner 309 061 —- säckpapper 353 706 -- andra slag 166 172 ur li. annat:

— bibeltryckpapper, kopiepapper; annat skriv- och tryckpapper. träfritt eller med en inblandning av mekanisk massa uppgående till högst 5 % 39 397 —- trähaltigt skriv- och tryekpapper. med undantag av kopicpappcr 99 460 — halvkcmiskt korrugeringspapper, s. k. "l'Iuting" 132 272 - sulfitpapper för förpackningsändamål 35 865 - andra slag, med undantag av cellulosavadd och duk av ccllulosafibrer, s. k. "tissucs" 133 620 48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper samt imitationer därav. ävensom pergalnyn. i rullar eller ark 15 081 48.04 Papper och papp. sammansatta (bestående av med bindemedel förenade skikt), utan överdrag eller impregnering. även med invändig förstärkning. i rullar eller ark 19 099 48.05 Papper och papp. vägade (även med plana ytskikt), kräppa-

de. plisserade, mönstcrpressadc. mönstcrpräglade eller perforerade. i rullar eller ark:

B. andra slag 39 800

48.07 Papper och papp. impregneradc, försedda med överdrag, yt- färgade. ytdekorerade eller tryckta (ej utgörande endast linjerat eller rutat papper eller tryckalster hänförliga till kap. 49). i rullar eller ark:

B. annat: — bestruket skriv- och tryckpapper 35 863 -- andra slag 92 147 48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna till bestämd storlek eller form: B. andra slag 10612 48.16 Kartonger, askar. säckar. pasar och andra förpackningar.

av papper eller papp 22 379

48.21 Andra varor av pappersmassa. papper. papp eller cellulosa- vadd:

Prop. 1972:135 86 NTi den varuslagm . _ Storlek gemensamma (tont tulltariffen 73.02 l"errolegeringar: A. ferromangan: 11.andra 6587 D. ferrokiselmangan C. ferrokisel 12 427 15. ferrokrorn och ferrokiselkrom 19 628 G. andra: -— ferromolybden 487 ferrovanadin 180 andra 199 73.15 Legerat stål och kolrikt stål. i sådana former som är nämnda i nr 73.06 --73.14: A. kolrikt stål 70 0571 13. legerat stål: -— rostfritt stål, inklusive s. k. syrafast och eldhärdigt stål 65 910[ - snabbstål 2 9081 - annat 59 4181 73.18 Rör och röriimnen avjärn (annat än gjutjärn) eller stål, med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraft- verk: B. raka och med jämntjocka väggar, andra än sådana sotn omfattas av underposition A, med en längd av högst 4.50 in, av legerat stål innehållande 0.90—1.15 viktprocent kol och 0.50 -'2 viktprocent krom samt eventuellt högst 0.50 viktprocent molybden ur C. andra slag: 30 075 - raka och med jämntjoeka väggar. andra än sådana som omfattas av underposition A. av legerat stål innehållande 0,90—1,15 viktprocent kol och 0.50- 2 viktprocent krom samt eventuellt högst 0,50 vikt- procent molybden, med en längd överstigande 4,50 m — av rostfritt stål. inklusive s. k. syrafast och eld— härdigt stål 13 226 76.01 Obearbetat aluminium; avfall och skrot av aluminium: A. obearbetat 14 343 81.04 Andra oädla metaller. obearbetade eller bearbetade. samt varor därav: kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav: K. titan: 1. obearbetat titan; avfall och skrot av titan 31 11. bearbetat titan samt varor av titan 30

1 lläri inbegripes varor som regleras av CECA-fördraget.

Prop. 1972: 135 87

Protokoll 2 rörande varor underkastade särskild reglering med hänsyn till prisskillnader för däri ingående jordbruksvaror

ARTIKEL ]

För att hänsyn skall kunna tagas till prisskillnaderna päjordbrukspro- dukter ingående i de varor som anges i tabellerna i bilagan till detta protokoll, skall avtalet icke hindra

— att en rörlig avgift eller en schablonavgift uttages vid import eller att interna prisutjärnningsätgärder vidtages;

-— att åtgärder vidtages vid export.

ARTIKEL 2

1. För varor upptagna i tabellerna i bilagan till detta protokoll är bastullarna a. såvitt angår gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning: de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972; b. såvitt angår Danmark, Irland. Norge och Storbritannien: i. i fråga om varor som omfattas av EEC-förordning 1059/69:

— för Irland, å ena sidan, — för Danmark, Norge och Storbritannien, 5 andra sidan. såvitt gäller varor som icke omfattas av konventionen rörande upprättandet av den europeiska frihandelssammanslutningen: de tullar som följer av artikel 47 i den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen", som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemen- skaperna samt Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nord- irland. Dessa bastullar skall meddelas den blandade kommittén i god tid och i varje fall före den första sänkningen enligt punkt ').

ii. i fråga om övriga varor: de tullar som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972. c. såvitt angår Sverige: de tullar som anges i tabell II i bilagan till detta protokoll. . Skillnaden mellan de sålunda bestämda bastullarna och de i tabellerna i bilagan till detta protokoll angivna tullarna, vilka skall tillämpas från den ] juli 1977. skall successivt avvecklas i steg om 20 % vid följande tidpunkter:

den 1 april 1973 den ljanuari 1974 den ljanuari 1975 den 1 januari 1976 den ljuli 1977.

IJ

Prop. 1972: 135 88

Om den tull som skall tillämpas den 1 juli 1977 är högre än bastullen. skall dock skillnaden mellan dessa tullar minskas den 1 januari 1974 med 40 ()(.- och därefter i steg om 20 ';';.- vid följande tidpunkter:

den 1 januari 1975 den ljanuari 1976 den ljuli 1977.

3. Med avvikelse fran artikel 5 punkt 3 iavtalet och med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den "akt rt'frrande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen", som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenska- perna samt Konungariket Danmark. Irland. Konungariket Norge och li'örenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, skall punkterna 1 och 2, sävitt avser de specifika tullarna eller den specifika delen av de blandade tullarna i Storbritanniens tulltariff. tillämpas med avrundning till fyra decimaler på följande varor:

%s"—hum i _ Janis-lag Storbritanniens tulltarit'f 22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter ur 22.09 Sprit (etanol, etylalkohol). ej hänförlig till nr 22.08: likör och

andra sprithaltiga drycker; sammansatta alkoholhaltiga bered- ningar (s. k. koncentrerade extrakt.) för framställning av drye- ker:

- sprithaltiga drycker (andra än rom, arrakötaffia, gin, whisky. vodka med en etylalkoholhalt av 45,2 eller lägre och plommon-. päron- eller körsbärsbrännvin). innehallande ägg eller äggula och/eller socker (sackaros eller invertsocker)

4. Beträffande varor hänförliga till positionerna 19.03. 22.06 och 35.01 B i Storbritanniens tulltariff och upptagna i tabell 1 i bilagan till detta protokoll kan Storbritannien framflytta den första tullsänkning- en enligt punkt 2 till den 1 juli 1973.

ARTIKEL 3

1. Detta protokoll skall tillämpas även på alkoholhaltiga drycker hänförliga till underposition 22.09 C i den gemensamma tulltariffen. vilka icke upptagits i tabellerna 1 och 11 i bilagan till detta protokoll. Villkoren för tullsänkningarna för dessa varor bestämmes av den blandade kommittén.

När dessa villkor fastställes eller vid senare tidpunkt skall den blandade kommittén besluta om eventuellt intagande i detta protokoll av andra varor, som är hänförliga till Brysselnomenklaturens kapitel l—-24 och som icke är föremäl förjordbruksreglering ltos de avtalsslutande parterna.

2. När så sker, skall den blandade kommittén göra erforderliga kompletteringar i bilagorna 11 och 111 till protokoll 3.

Prop. 19721135

Tabell [

|.-'uropeiska ekonomiska gemenskapen

8. L)

Nr iden Varuslag Bastull l'ullsats gemensamma ff- 0- m. tulltariffen 1.7.1977 15.10 Fettsyror: sura oljor frän raffine- ring: fcttalkoholer: ur ('. andra fettsyror: sura oljor frän raffinering: —- produkter erhallna fran tall. med en fettsyrehalt av minst 90 viktprocent 4,5 ('.' 0 17.04 Sockerkonfektyrer. ej innehallande kakao: A. lakritscstrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros, titan tillsats av andra ämnen 21 '.7-1-- 12 'n' B. tuggummi 8'21'. + ta med maxi- miuttag 23 % ra ('. s. k. vit choklad 13 % + ra med ma- simiuttag 27 %- + tilläggsavgift för socker ra D. andra [3 ',-1. + ra med |na- ximiuttag 27 ',"; + tilläggsavgift för socker ra 18.06 Choklad och andra livsmedelsbcred— ningar innchiillande kakao: A. kakaopulver. endast sötat genom tillsats av sackaros 10 '.!? + ra ra B. glass 12 '.'-1 + ra med maxi- miuttag 27 '.'4- + tilläggsavgift för socker ra ('. choklad och chokladvaror, även fyllda: sockerkonfektyrer och 12 "'n + ra med maxi- konfektyrer tillverkade av konst- miuttag 27 ',21- + gjorda sötningsmedel. innehällan- tilläggsavgift för de kakao socker ra D. andra: 1. ej innehållande eller inne- hällande mindre än 1.5 vikt- procent mjölkfett: a. i närmaste förpackningar 12 ';'F- + ra med maxi— med ett nettoinnehäll av miuttag 27 '.."'.'- + högst 500 g tilläggsavgift för socker ra

Prop. 1972: 135

Nr i den Varuslag Bastull gemensamma tulltariffen

18.06 b. andra: tlorts.) . i närmaste förpackningar

med ett nettoinnehäll av mer än 500 g men högst 1 kg 19 ',3-2- + ra andra 19 '.'? + ra 11. med innehäll av mjölkfett:

a. minst 1.5 men högst 6,5 vikt- procent:

90

Tullsats

fr. o. m. 1.7.1977

l'il

I

6 '.': + ra

1. i närmaste förpackningar 12 ',"? + ra med maxi— med ett nettoinnehäll av miuttag 27 % + högst 500 g tilläggsavgift för

socker 2. andra: i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av mer än 500 g men högst 1 kg 19 '.'-:.. + nt

— andra I (;;-, + ra I). över 65 men under "26 vikt- procent: 1. i närmaste förpackningar tried ett nettoinnehäll av högst 500 g [2 -'j-,'. + ra

2. andra:

- i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av mer än 500 g men högst 1 kg 1957"? + ra

and ra 1 ';?- + ra c. minst 26 viktprocent: l. i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av högst 500 g 12 'i'"? + ra 2. andra:

— i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av mer än 500 g men högst 1 kt! 19 % + ra

andra 19 ');. + ra

19.01 Maltestrakt 8 % + ra

19.02 Beredningar av mjöl. stärkelse eller maltcstrakt, av sädana slag sorti användes som barnmat. för dietiskt ändamäl eller för mat- lagningsändamäl. även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent 11 (.:-J + ra

1'11

ra

6 % + ra

I'll

1'21

() '51- + ra

fil

1'11

%+ra

1'11

ru

Prop. 1972: 135

Nr i den Varuslag gCIIICIISÅIIIIIINI tulltariffen

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna förjordbruksrävarorna.

Prop. 1972: 135 101

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats svenska fr. o. m. tulltariffen 1.7.1977 19.07 Matbröd. skeppsskorpor och andra

enklare bakVerk utan tillsats av socker. honung. ägg. fett, ost eller frukt 5 % + ra ra (1)

19.08 Bakverk. ej hänförliga till nr 19.07, även innehällande kakao (oavsett mängden):

-— biscuits och wafers 5 % (l)

-- andra slag 5 ';';.- + ra ra (1)

ur 2101 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat; extrakter, essenser och koncentrat därav:

-- andra än rostad cikoriarot och extrakter. essenser och koncen- trat därav () ()

ur 2104 Saser: blandningar utgörande preparat - för smaksättning:

— andra "cin flytande mango-chutney 4 % (l)

ur 21.05 Soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform; homoge- niserade sammansatta livsmedels- beredningar:

- soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform 7 % (1)

ur 21.06 Naturlig jäst (aktiv eller inaktiV); beredda bakpulver:

- naturligjäst. inaktiv 15 % (1)

ur 21.07 Livsmedelshercdningar. ej annor- städes nämnda eller inbegripna: — glass 5 % + ra ra (1) —- beredningar av yoghurt; pulver- formiga beredningar av mjölk av sådana slag som användes som barnmat. för dietiskt ändamål el- ler för matlagningsändamäl ra ra ( 1)

- proteinhydrolysat och jästautoly- sat ra ra (1)

- andra beredningar, inne-hållande socker. mjölkprodukter, spann- miil eller spannmälsprodukter:

-- konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer 5 % (11

(1)Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna förjordbruksrävarorna.

Prop. 1972: 135 102

Nr iden Varuslag Bastull Tullsats svenska fr. o. m. tulltariffen 1.7.1977

ur 21.07 - icke alkoholhaltiga bered—

(forts.) ningar för framställning av drycker; glasspulver och glass— pasta (glassmassa). pudding- 5 ';?2- + ra ra (11 pulver

andra ra ra ( 1 )

ur 22.02 Lemonacl. aromatiserat mineralvatten. aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktsaft och köksvaxtsaft hänförliga till nr 20.07:

—- ej innehållande mjölk eller mjölk- fett:

-- —- innehållande socker (sackaros eller invertsocker) O 0

-— and ra slag 0 0

(_) N 0 l.:

Maltdrycker:

alkoholhalt ej överstigande 1.8 viktprocent (lättöl) 10:- Skr/100 1 (11

-— alkoholhalt överstigande 1.8 men ej överstigande 3.6 viktprocent (öl av typ A och B) 12: — Skr/1001 (1)

— alkoholhalt överstigande 3.6 vikt— procent (starköl) 14: Skr/100 1 (1)

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor. smaksatt med aromatiska extrakter: '

— alkoholhalt ej överstigande 14 volymprocent:

— — på kärl rymmande högst 101i- ter 25:— Skr/1001 (1)

— — på andra kärl 10:— Skr/1001 (1')

— alkoholhalt överstigande 14 vo— lymproeenl:

— på kärl rymmande högst 10 Ii- ter 67:50 Skr/1001 (l)

— -— på andra kärl 50:-- Skr/1001 (ll

ur 22.09 Sprit (etanol. etylalkohol). ej hänförlig till nr 22.08: likör och andra sprithaltiga drycker: sammansatta alkoholhaltiga bered- ningar (_s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

—- sprithaltiga drycker (andra än rom. arrak. taffia. gin. whisky.

(llVid avskaffandet av tullen (_manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna förjordbruksråvarorna.

Prop. 1972: 135 - 103

Nr iden Varuslag Bastull Tullsats svenska fr. o. m. tulltariffen 1.7.1977

ur 22.09 vodka med en etylalkoholhalt av (forts.) 45.2 eller lägre och plommon—. päron- eller körsbärsbrännvin) in- nehållande ägg eller äggula och/ eller socker (sackaros eller invert— socker):

- likör, bitter och liknande dryc- ker 92z50 Skr/100 l (1)

— -— andra:

— — pä kärl rymmande högst 10 liter 67:50 Skr/100 1 ( l)

— -- - pä andra kärl 17:50 Skr/100 1 (1)

ur 29.04 Aeykliska alkoholer samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav:

- mannitol och sorbitol 11 % (1)

ur 29.10 Acetaler. hcmiacetaler och andra föreningar med acetalt'unktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt halogen-. sulfo-, nitro— och nitrosoderivat därav:

— metylglukosider 9 % ( 1)

ur 29.14 linbasiska karboxylsyror och deras anhydrider. halogenider. peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo—. nitro- och nitrosoderivat därav:

- estrar av mannitol och estrar av sorbitol 11 % (1)

ur 29.15 Flerbasiska karboxylsyror och deras anhydrider. halogenider. peroxider och pcroxisyror samt halogen-. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav:

itakonsyra samt salter och estrar därav 11 % (1)

ur 29.16 Karboxylsyror med alkohol—, fenol-.

aldehyd- eller ketonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider. halo- genider. peroxider och peroxisyror ävensom halogen—. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav:

—- mjölksyra och citronsyra samt

salter därav 0 0

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehäller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksrävarorna.

Prop. 1972: 135

Nr i den svenska tulltariffen

ur 29.16 (forts.)

ur 29.35

ur 29.43

ur 29.44

35.01

35.05

ur 35.06

Varuslag

Bastull

- glycerinsyra, glykolsyra. socker— syra. isosockersyra, heptasocker- syra samt salter och estrar därav; estrar av mjölksyra och estrar av citronsyra 1 1 %

lleterocykliska föreningar; nuklein- syror:

— anhydrider av mannitol och sor- bltol. med undantag av maltol och isomaltol 9 'li-

Sockerarter, kemiskt rena. andra än sackaros. glukos och laktos; socker— etrar, sockerestrar och deras salter. andra än produkter enligt nr 29.39. 29.41 och 29.42:

-- andra än ramnos, raffinos och mannos 11 % Antibiotika: - penicilliner 0 Kascin. kaseinatcr och andra kasein- derivat; kaseinlim:

— kasein ()

— andra 16:—-Skr/100 kg

Dextrin och dextrinklister; lös- lig stärkelse oeh rostad stärkelse; stärkelseklister:

— inne-hållande mer än 20 % stär-

kelse eller stärkelseprodukter 40:40 Skr/100 kg

— and ra sl ag %

Lim och klister. beredda. ej annor— städes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpack- ningar mcd en nettovikt av högst 1 kg:

baserade på emulsioner av natri- umsilikat: — — idetaljhandclsförpackningar med en nettovikt av högst 1 kg 11 %

—- -— andra slag 16:— Skr/100 kg

104

Tullsats fr. o. m. 1.7.1977

(1)

(1)

(1)

0 (1)

(1) (1)

(1) (1)

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket

prisskillnaderna förjordbruksrävarorna.

system som skall tillämpas för att taga hänsyn till

Prop.l9721135

Nriden svenska tulltariftcn

Varuslag

ur 38.12 Beredda glatt-, appretur- och bet- medel av sädana slag sorti användes inom textil-_ pappers— eller läderin- dustrin eller inom liknande indu- strier:

— beredda glätt- och appreturme- del, baserade pa stärkelseproduk- ter:

— idetaljIiandelsförpackningar. vägande per styck högst 1 kg netto Ca'.

andra:

innehallande mer än 20 '.54. stärkelse eller stärkelsepro— dttkter

andra 9 Gå ur S&P) Kemiska produkter saint preparat fran kemiska eller närstäendc industrier (inbegripet sädana som bestar av blandningar av naturprodukter). ej annorstädes nämnda eller inbegripna: restprodukter frän kemiska eller när- staende industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna:

— kärnbindemedel för gjuterier, ba— serade pä konsthartser; krack- ningsprodukter av sorbitol l ';';-.

ur 39.02 Polymerisations— och sampolymeri— satit'msprodukter (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten. polyisobu— ten_ polystyren polyvinylklorid. polyvinvlacctat, polyvinylkloridace- tat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra— och polymetakryl— syraderivat, kumaronindenhartser):

klister baserade på hartsemulsio-

ner ' 10 % ur 39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster, inbegripet alginsyra samt salter och estrar där— av; linoxyn:

- andra än alginsyra, samt salter och estrar därav. och linoxyn: — — obearbetade: -— - — växtslem. l'öretrat, förestrat eller pä annat sätt modific- rat ()

Bastull

105

'l'ullsats

fr. o. nr. 1.7.1977

(1)

40:40 Skr/100 kg tl)

(U

(1)

tl)

0

(1) Vid avskaffandet av tullen (manufaktureringsskyddet) förbehåller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillna- derna förjordbruksravaroma.

Prop. 1972: 135 106

Nr iden Varuslag Bastull Tullsats svenska fr. o. ln. tulltariffen 1.7.1977 ur 39.06 - -— stärkelse, företrad. förestrad (forts.) eller pä annat sätt modifie-

rad:

—- —- innehållande mer än 20 %: stärkelse eller stärkelse—

produkter 40:40 Sh,/100 kg ( l)

— - — andra slag 9137, it) — - -— annat obearbetat material

samt avfall och skrot g 375. (| )

bearbetade 10,5 fr:-. (1)

(1) Vid avskaffandet av tullen tmanufaktureringsskyddet) förbehaller sig Sverige rätten att välja vilket system som skall tillämpas för att taga hänsyn till prisskillnaderna för jordbruksrävarorna.

Not: [förkortningen "ra" idenna tabell betyder rörlig avgift.

Prop. 1972zl35 107

Protokoll 3 rörande definitionen av begreppet "ursprungsvaror" och formerna för administrativt samarbete

Avdelning [

Definition av begreppet "ursprungsvaror"

AR'l'lKlil.l

Vid tillämpning av avtalet skall, med förbehall för bestämmelserna i artiklarna 2 och 3 i detta protokoll, 1. varor anses ha ursprung i gemenskapen. sävida

a. de helt framställts inom gemenskapen. b. de framställts inom gemenskapen och vid framställningen som material använts andra varor än de som avses under a.. under förutsättning att varorna varit föremäl för bearbetning eller behand- ling som är tillräcklig enligt artikel 5. Denna förutsättning skall dock icke gälla för varor, som enligt detta protokoll har ursprung i Sverige;

2. varor anses ha ursprung i Sverige, såvida

3. de helt framställts i Sverige, b. de. framställts i Sverige och vid framställningen som material använts andra varor än de som avses under a.. under förutsättning att varorna varit föremäl för bearbetning eller behandling som är tillräcklig enligt artikel 5. Denna förutsättning skall dock icke gälla för varor som enligt detta protokoll har ursprung i gemenskapen. De i lista C upptagna varorna skall tills vidare icke beröras av bestämmelserna i detta protokoll.

ARTIKEL 2

1.1 den mån varuutbytet mellan å ena sidan gemenskapen eller Sverige och å andra sidan Österrike, Finland_ Island, Portugal och Schweiz samt mellan några av dessa fem länder inbördes regleras av avtal som innehåller samma regler som detta protokoll, skall likaledes A.varor som avses i artikel 1 punkt 1 anses ha ursprung i gemenskapen om de, efter att ha exporterats frän gemenskapen, icke har undergått bearbetning eller behandling i något av de nämnda fem länderna eller där har undergått bearbetning eller behandling som icke är tillräcklig för att de skall anses ha ursprung i nägot av dessa länder enligt de bestämmelser i ovannämnda avtal som motsvarar bestämmelserna i artikel 1 punkterna [ b. och "2 b. i detta protokoll. förutsatt att

Prop. l972:l35 108

a. endast varor som har ursprung i nägot av dessa fem länder eller i gemenskapen eller i Sverige har använts vid bearbetningen eller belmndlingen.

b. om en procentregel enligt de i artikel 5 nämnda listorna A och B begränsar den del av varornas värde som på vissa villkor fär utgöras av icke-ursprungsvaror. mervärdet i varje land erhallits under hänsynstagande till de procentregler och de andra regler som ingär i listorna utan möjlighet till sammanläggning frän ett land till ett annat.

B. varor som avses i artikel ] punkt '! anses ha ursprung i Sverige om de. efter att ha exporterats från Sverige, icke har undergått bearbetning eller behandling i något av de nämnda fem länderna eller där har undergätt bearbetning eller behandling som icke är tillräcklig för att de skall anses ha ursprung i något av dessa länder enligt de bestämmelser i ovannämnda avtal som motsvarar bestämmelserna i artikel I punkterna 1 b. och 3 b. idetta protokoll. förutsatt att a. endast varor med ursprung i nagot av dessa fem länder eller i

gemenskapen eller i Sverige har använts vid bearbetningen eller behandlingen. 1). om en ptrwentregel enligt de i artikel 5 nämnda listorna A och B begränsar den del av varornas värde som på vissa villkor fär utgöras av icke—ursprungsvaror. mervärdet i varje land erhällits under hänsynstagande till de procentregler och andra regler som ingär i listorna utan möjlighet till sammanläggning frän ett land till ett annat.

3. Vid tillämpning av punkt 1 A a. och B a. skall det förhållandet. att andra varor än de som avses i denna punkt använts som material till ett värde vilket sammanlagt icke överstiger 5 % av värdet av de framställda varor som importeras antingen till Sverige eller till gemenskapen, icke beaktas vid bestämmandet av sistnämnda varors ursprung, förutsatt att de varor som sälunda använts som material ej skulle ha påverkat urSprunget hos de varor som tidigare exporterats antingen frän gemenskapen eller frän Sverige, om de där använts som material i dessa varor.

3. I de fall som avses i punkterna 1 A b. och B b. samt '.! fär ieke-ursprungsvara icke användas som material enbart på grund av sädan bearbetning eller behandling som anges i artikel 5 punkt 3.

ARTIKEL 3

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 och under förutsättning att alla i nämnda artikel angivna villkor är uppfyllda. skall de framställda varorna anses behälla sitt ursprung i gemenskapen eller i Sverige endast om värdet av de använda varor som har ursprung i gemenskapen eller i Sverige utgör den största delen av de framställda varornas värde. Om sä icke är fallet. skall sistnämnda varor anses ha ursprung i det land där det erhällna mervärdet utgör den största delen av deras värde.

Prop. l972: 135 109

ARTl KHL 4

Som "helt framställda" antingen i gemenskapen eller i Sverige enligt artikel ] punkterna l a. och "2 a. skall anses

a. mineraliska produkter som utvunnits ur derasjord eller havsbotten; b. vegetabiliska produkter som skördats där; e. levande djur. som fötts och uppfötts där; d. produkter som erhällits fran levande djur. som uppfötts där: e. produkter frän jakt och fiske som utövats där; f. produkter fran havsfiske och andra produkter som hämtats ur havet av deras fartyg;

g. produkter som framställts ombord pä deras ""flytande fabriker" uteslutande av varor som avses under f.:

h. brttkade artiklar. som tillvaratagits där och som endast kan användas för ätervinnmg av råvaror;

i, avfall som uppkommit vid tillverkningsproeesser som ägt rum där;

j. varor som framställts där uteslutande av produkter som avses under a. '1.

ARTIKEL, 5

1. Vid tillämpning av artikel ] punkterna l b. och 2 b. skall som tillräcklig bearbetning eller behandling anses a. bearbetning eller behandling som medför att de framställda varorna blir hänförliga till annat tulltaxenummer än var och en av de varor som använts som material, dock att enligt lista A särskilda bestämmelser gäller för där angivna varor; b. bearbetning eller behandling som anges i lista B. Med avdelningar. kapitel och tulltaxenummer avses de som ingått i Brysselnomenklaturen för klassificering av varor i tulltariffernz-t.

2. Om för en viss framställd vara en procentregel i lista A och lista B begränsar värdet av de varor som fär användas som material vid framställningen. fär det sammanlagda värdet av dessa varor. oavsett om de. inom de gränser och pä de villkor som anges i var och en av de tvä listorna. har ändrat tulltaxenummer genom bearbetningen. behandlingen eller monteringen. i förhällande till den framställda varans värde icke överstiga den procentsats som anges i de bäda listorna. om procentsatsen är densamma, eller. om listorna anger olika procentsatser. den högre av de tvä.

3. Vid tillämpning av bestämmelserna iartikel l punkterna 1 b. och 2 b. skall följande bearbetning eller behandling alltid anses otillräcklig för att ge ursprungskaraktär. oavsett om den medför ändring av tulltaxenum- mer:

a. behandling med syfte att säkerställa att varorna bevaras i gott skick under transport eller lagring (luftning, utspridning, torkning. kylning. inläggning i saltvatten. i svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande vattenlösningar. avlägsnande av skadade delar och liknande ätgärderl:

Prop. 1972: 135 110

b. enkel behandling bestäende i avlägsnande av damm, siktning eller sällning. klassificering. sortering (inklusive sammanförning av artiklar till satser). tvättning. mätning eller delning;

e. i. ompackning. uppdelning eller sammanföring av kollin;

ii. förpackning pä flaskor, i säckar. fodral eller askar, uppsättning pä kartor m. rn. samt alla andra enkla förpackningsätgärder:

d. anbringande av märken. etiketter eller liknande särskiljande beteck- ningar pä varor eller förpackningar därtill:

e. enkel blandning av varor, även av skilda slag. sävida en eller flera i blandningen ingäende beständsdelar icke uppfyller villkoren enligt detta protokoll för att kunna anses ha ursprung antingen i gemenskapen elleri Sverige;

f. enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en komplett artikel;

g. en kombination av två eller flera av de åtgärder som anges under a. —— l.;

h. slakt av djur.

ARTIKEL 0

l. När de i artikel 5 nämnda listorna A och B anger att varor som framställts i gemenskapen eller i Sverige skall anses ha ursprung där endast om värdet av varor som använts som material ej överstiger en viss del av värdet av de. framställda varorna, skall följande värden beaktas vid bestämningen av denna del. nämligen:

- dels

beträffande varor vilka visas vara importerade: tullvärdet vid importtill—

fältet;

beträffande varor av obestämt ursprung: det tidigaste fastställbara pris som betalats för varorna inorn den avtalsslutande parts område där framställningen äger rum; —- dels

de framställda varornas pris vid försäljning fritt fabrik med avdrag av interna skatter som äterbetalats eller skall återbetalas vid export.

Bestämmelserna i denna artikel skall även gälla vid tillämpning av artiklarna 3 och 3.

2. Vid tillämpning av artiklarna 2 och 3 skall med mervärde förstäs skillnaden mellan. ä ena sidan. de framställda varornas pris vid försäljning fritt fabrik med avdrag av interna skatter som äterbetalats eller skall återbetalas vid export fran det berörda landet eller gemenskapen och, ä andra sidan, tullvärdet av alla importerade varor som använts sorti material i detta land eller gemenskapen.

ARTIKEL 7

Tl'tlnspOrl. som sker i en enda sändning. av varor med ursprung i Sverige eller i gemenskapen kan äga rum genom andra områden än dem

Prop. 1972: 135 111

som tillhör gemenskapen. Sverige. Österrike. Finland. Island, Portugal eller Schweiz. i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sädana andra om raden, sävida transporten genom dessa omrädcn är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndtgheterna i transit- eller lagringslandet samt icke saluft'irts eller utlämnats till förbrukning och där icke heller undergätt annan behandling än lossning och lastning eller ätgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.

Avdelning [[

Former för administrativt samarbete

ARTlKEL ö

i. Ursprungsvaror enligt artikel l i detta protokoll skall vid import till gemenskapen eller till Sverige komma i åtnjutande av förmanerna enligt avtalet mot avlämnande av ett varucertifikat A.S. l utfärdat enligt formulär i bilaga V till detta protokoll av tullmyndigheterna i Sverige clleri gemenskapens medlemsstater.

2. Vid tillämpning av artikel 2 och. i förekommande fall. artikel 3 användes varuccrtifikat A.W. ] utfärdat enligt formulär i bilaga V] till detta protokoll av tullmyndigheterna i vart och ett av de berörda länder, där varorna antingen befunnit sig före återutförseln i oförändrat skick eller undergått bearbetning eller behandling som avses i artikel "2. mot uppvisande av tidigare utfärdade varueertifikat.

3. För att tullmyndighet skall kunna förvissa sig om under vilka omständigheter varor, som skall äterutföras i oförändrat skick, befunnit sig inom de olika berörda ländernas områden när de icke varit upplagda pä tullager. skall tidigare utfärdade varucertifikat, som avlämnats vid införseln av varorna. på begäran av den som förfogar över varorna förses med myndighetens päteckning vid införseltillfälletpch därefter var sjätte månad.

4. Tullmyndigheterna i Sverige eller i gemenskapens medlemsstater skall vara behöriga att utfärda varucertifikat enligt de avtal som avses i artikel 2 och på de villkor som fastställts i dessa avtal. Linder förutsättning att de varor som avses i certifikaten befinner sig på Sveriges eller gemenskapens område. För certifikaten användes formulär enligt bilaga Vl till detta protokoll.

5. När uttrycket "varucertifikat" användes i detta protokoll. utan att det särskilt anges huruvida därmed avses certifikat pä formulär enligt punkt 1 eller 2, skall motsvarande bestämmelser utan ätskillnad gälla för båda slagen av certifikat.

Prop. 1972: l35 112

A R'l'lKl-El, 1)

Varucertifikat utfärdas endast på exportörens skriftliga ansökan. vilken skall göras pa ett för detta ändarnal fastställt formulär.

ARTIKEL 10

]. Varucertifikat utfärdas av tullmyndigheten i expt'u'tlandet vid utförseln av de varor som certifikatet avser. Det skall ställas till exportörens förfogande sä snart utförseln ägt rum eller säkerställts.

Om varucertifikat ieke utfärdats vid utförseltillfället pä grund av misstag. oavsiktligt förbiseende eller särskilda omständigheter, kan varucertifikat undantagsvis utfärdas även efter utförseln av de varor som certifikatet avser. I sådant fall skall det förses med anteckning som visar under vilka omständigheter det utfärdats.

Varucertifikat far utfärdas endast om det kan antagas komma att utgöra bevis vid tillämpning av den i avtalet avsedda förrnänsbelmnd- lingen.

2. Varucertifikat, som upprättas i enlighet med artikel & punkterna 2 och 4, skall innehälla hänvisning till det" eller de varueertifikat som tidigare utfärdats och mot vars uppvisande det nya certifikatet utfärdas.

3. Ansökan om varucertifikat och certifikat. som avses i punkt 2 och mot vars uppvisande nytt certifikat utfärdas. skall bevaras av tullmyn- digheten iexptu'tlandet under minst tvä är.

AR'l'lKl—Äl. ll

]. Varucertifikat skall inom fyra mänader, räknat frän den dag da det utfärdats av tullmyndighet i esportlandet, inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmäles.

2. Varucertifikat, som inges till tullmyndigheten i importlandet efter utgangen av den tidsfrist som anges i punkt 1. kan godtagas som grund för förmiinsbehandling. om underlatenlteten att iakttaga fristen beror på force majeure eller exceptionella omständigheter. 'l'ullmyndigheten i importlandet kan dessutom godtaga certifikat, om varan anmälts hos myndigheten före utgången av nämnda tidsfrist.

3. Varueertifikat skall, oavsett om de försetts med pateckning enligt artikel 8 punkt 3, bevaras av tullmyndigheten i importlandet enligt de regler som gäller där.

ARTIKEL lZ

Varucertifikat skall upprättas pä tillämpligt formulär enligt bilagorna V och V] till detta protokoll. Det skall upprättas pä ett av de språk pä vilka avtalet är avfattat och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lag. Om det utskrives för hand. skall det ifyllas med bläck och med tryckbokstäver.

Prop. 1972: 135 113

Ccrtifikatets format skall vara 210 x 297 mm. Det papper som användes skall vara vitt och icke innehälla slipmassa. vara limmat för skrivändamäl och väga minst 25 gram per ml. Det skall vara försett med guillochcrad botten i grön färg för att pä mekanisk eller kemisk väg utförd förfalskning skall komma till synes.

Gemenskapens medlemsstater och Sverige kan förbeliälla sig rätten till tryckning av certifikaten eller anförtro denna ät tryckerier som godkänts av dem. I sistnämnda fall skall på varje certifikat finnas uppgift om godkännandet. Varje certifikat skall förses med uppgift om tryckeriets namn och adress eller med ett tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av certifikaten skall varje certifikat dessutom förses med serienummer.

ARTIKEL 13

Varueertifikat skall inges till tullmyndigheten i importlandet enligt där gällande bestämmelser. Myndigheten kan begära att certifikatet översät— tes. Den kan vidare kräva att inkommande varuanmälan kompletteras med en försäkran av importören att varorna uppfyller de villkor som uppställts för tillämpning av avtalet.

ARTIKEL 14

1. Utan att varucertifikat företes skall gemenskapen och Sverige som ursprungsvaror berättigade till förmänsbehandling enligt avtalet godtaga varor som inkommer som småförsändelser adresserade till enskild person eller ingår i resandes personliga bagage, förutsatt att införseln icke har kommersiell karaktär. att varorna anges uppfylla villkoren för tillämpning av dessa bestämmelser och att intet tvivel räder om riktigheten härav.

2. Som införsel utan kommersiell karaktär skall anses införsel som har tillfällig karaktär och som uteslutande avser varor för mottagarens eller den resandes eller hans familjs personliga bruk, förutsatt att varorna icke genom sin natur eller sin mängd ger intryck av att införseln sker i kommersiellt syfte. Vidare får det sammanlagda värdet av varorna icke överstiga 60 avräkningsenheter om de inkommer som smäförsändelse och 200 avräkningsenheter om de ingår i resandes personliga bagage.

3. Avräkningsenheten har ett värde av 0,88867088 gram fint guld. Om avräkningsenhe-ten ändras. skall de avtalsslutande parterna taga kontakt med varandra iden blandade. kommittén för att på nytt bestämma värdet iguld.

ARTIKEL 15

1. Varor, vilka sänts från gemenskapen eller från Sverige till en utställning i ett annat land än de länder som anges i artikel 2 och vilka efter utställningen sålts för att införas till Sverige eller till gemenskapen, skall vid införseln komma i åtnjutande av förmånerna i avtalet, om

Prop. 1972: 135 114

varorna uppfyller i detta protokoll uppställda villkor för att anses ha ursprung i gemenskapen eller i Sverige och om för tullmyndigheterna på tillfredsställande sätt styrkes

a. att en exportör har sänt varorna frän gemenskapens eller Sveriges område till utställningslandet och utställt dem där;

b. att denne exportör har sålt varorna eller överlåtit dem till en mottagare i Sverige eller i gemenskapen;

e. att varorna under utställningen elle-r omedelbart därefter har sänts till Sverige eller till gemenskapen i det skick vari de sänts till utställningen;

d. att varorna, sedan de sänts till utställningen, icke har använts för annat ändamål än demonstration på denna utställning.

2. Varucertifikat skall i vanlig ordning inges till tullmyndigheterna. Utställningens namn och adress skall anges i certifikatet. Vid behov kan ytterligare handlingar begäras för att styrka varornas karaktär och de omständigheter under vilka de utställts.

3. Bestämmelserna i punkt i är tillämpliga på alla handels-, industri-, jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga visningar av liknande karaktär under vilka varorna förblir under tullkon- troll, dock med undantag av sådana som i privat syfte anordnas i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska varor.

ARTIKEL l6

För att säkra en riktig tillämpning av bestämmelserna i denna avdelning skall gemenskapens medlemsländer och Sverige lämna varandra ömsesidigt bistånd genom sina tullmyndigheter för kontroll av äktheten och riktigheten av varucertifikaten, inbegripet sådana som utfärdats enligt artikel 8 punkt 4.

Den blandade kommittén skall vara behörig att fatta de beslut som erfordras för att formerna för det administrativa samarbetet skall kunna tillämpas i vederbörlig tid i gemenskapen och i Sverige.

ARTIKEL l7

Envar som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla varucertifikat, så att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling, skall träffas av påföljd.

Avdelning [I]

Slutbestämmelser

ARTIKEL 18

Gemenskapen och Sverige skall vidtaga alla erforderliga åtgärder för att varucertifikat enligt artikel 13 i detta protokoll skall kunna inges från och med den 1 april 1973.

Prop. 1972: 135 115

ARTIKEL 19

Gemenskapen och Sverige skall, såvitt ankommer på dem, vidtaga de åtgärder som erfordras för att bestämmelserna i detta protokoll skall genomföras.

ARTIKEL 20

De förklarande anmärkningarna, listorna A, B och (' samt formulären till varucertifikaten utgör en integrerande del av detta protokoll.

ARTIKEL 21

Varor, som uppfyller de i avdelning ] angivna villkoren och som den 1 april 1973 antingen är under transport eller i gemenskapen eller i Sverige är underkastade gällande regler om tillfälliga lager, tullager eller frizoner_ kan komma i åtnjutande av förmånerna enligt avtalet, förutsatt att ett varucertifikat, utfärdat i efterhand av behörig myndighet i cxportlandet_ samt handlingar som styrker transportförhällandena uppvisas för tull- myndigheten i importlandet inom en tidsfrist av fyra månader från nämnda dag.

ARTIKEL 22

De avtalsslutande parterna åtager sig att vidtaga erforderliga åtgärder för att de varucertifikat, som tullmyndigheterna i gemenskapens med- lemsstater och i Sverige skall vara behöriga att utfärda vid tillämpningen av de avtal som anges i artikel 2, utfärdas enligt bestämmelserna i dessa avtal. De ätager sig även att säkerställa det administrativa samarbete som är nödvändigt för detta ändamål. särskilt för att kontrollera hur varor, som omfattas av bestämmelserna i de i artikel 2 åsyftade avtalen, har transporterats och var de har befunnit sig.

ARTIKEL 23

1. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel l i protokoll 2 får varor, som använts som material och som icke har ursprung igemenska- pen. i Sverige eller i de länder som anges i artikel 2 i föreliggande protokoll, icke bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse från tull i någon form från och med den dag då tullsatsen för ursprungsvaror av samma slag i gemenskapen och i Sverige sänkts till 40 % av bastullen.

2. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 1 i protokoll 2 får, när ett varucertifikat utfärdas av tullmyndighet i Danmark, Norge eller Storbritannien för att i Sverige ge rätt till de tullförmäner som gälleri Sverige och som avses i avtalets artikel 3 punkt l,varor, som importerats och använts som material i Danmark, Norge eller Storbritannien, i nämnda tre länder bli föremäl för tullrestitution eller åtnjuta befrielse

Prop. 1972:135 116

från tull i någon form endast om det är fråga om varor som avses i artikel 25 punkt 1 i föreliggande protokoll.

3. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 1 i protokoll 2 får, när ett varucertifikat utfärdas av tullmyndighet i Sverige för att i Danmark, Norge eller Storbritannien ge rätt till de tullförmäner, som gäller i dessa tre länder och som avses i avtalets artikel 3 punkt l,varor, som importerats och som använts som material i Sverige, bli föremål för tullrestitution eller åtnjuta befrielse från tull i någon form i Sverige endast om det är fråga om varor som aVses i artikel 25 punkt 1 i föreliggande protokoll.

4. När uttrycket "tull" användes i denna och följande artiklar, avses därmed även avgifter med samma verkan som tull.

ARTIKEL 24

]. Intill den dag då tullarna för varor av det slag varueertifikatcn avser har avvecklats mellan gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och Irland, å ena sidan, och Sverige, å andra sidan, skall, när så erfordras, i certifikaten anges att de varor som certifikaten avser har erhållit ursprungskaraktär och undergått ytterligare bearbetning endast i Sverige eller i Danmark, Norge eller Storbritannien eller i de. övriga fem länder som anges i artikel 2 i detta protokoll.

2. I andra fall skall, när så erfordras, icertifikatet anges det mervärde som erhållits inom vart och ett av följande områden: —- gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning,

Irland,

— Danmark, Norge och Storbritannien,

— Sverige, —— vart och ett av de fem länder som anges i artikel 2 i detta protokoll.

ARTIKEL 25

1. Vid införsel till Sverige eller till Danmark, Norge eller Storbritan- nien kan endast de. varor, för vilka varucertifikat har utfärdats varav framgår, att varorna har erhållit ursprungskaraktär och undergått ytterligare bearbetning endast i Sverige eller i de tre nämnda länderna eller i de övriga fem länder som anges i artikel 2 i detta protokoll. komma i åtnjutande av de i avtalets artikel 3 punkt 1 avsedda tullförmäner som gäller i Sverige eller i de. tre nämnda länderna.

2. I andra fall än dem som avses i punkt 1 kan Sverige, å ena sidan, och gemenskapen. å andra sidan. övergångsvis vidtaga åtgärder i syfte att icke uttaga tull enligt avtalets artikel 3 punkt 2 på det värde som motsvarar värdet av varor med ursprung antingen i Sverige eller i gemenskapen, vilka använts som material vid framställning av andra varor, som uppfyller villkoren enligt detta protokoll och som slutligen importeras antingen till Sverige eller till gemenskapen.

Prop. 1972: 135 117

ARTIKEL 26

De avtalsslutande parterna skall vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att ingå sädana överenskommelser med Österrike. Finland, lsland, Portugal och Schweiz som säkerställer tillämpningen av detta protokoll.

ARTIKEL 27

1. Vid tillämpning av artikel 2 punkt 1 i detta protokoll skall vara, som har ursprung i något av de fem länder som anges i nämnda artikel. behandlas som icke- ursprungsvara under den eller de perioder då Sverige, för sädan vara och i förhållande till ifrågavarande land, tillämpar tull som gäller för tredje land eller vidtager en motsvarande skyddsåtgärd med stöd av de bestämmelser som gäller för handeln mellan Sverige och de fem länder som anges i nämnda artikel.

2. Vid tillämpning av artikel 2 punkt 2 i detta protokoll skall vara, som har ursprung i något av de fem länder som anges i nämnda artikel, behandlas som icke-ursprungsvara under den eller de perioder då gemenskapen, för sådan vara och i förhållande till ifrågavarande land, med stöd av bestämmelserna i det avtal som ingåtts mellan gemenskapen och detta land tillämpar tull som gäller för tredje land.

ARTIKEL 28

Den blandade kommittén kan besluta att ändra bestämmelserna i avdelning I artikel 5 punkt 3, i avdelning II, i avdelning lll artiklarna 23, 24 och 25 samt i bilagorna ], II, lll, V och Vl till detta protokoll. Den är särskilt behörig att vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa bestämmelserna till de behov som kan föreligga för vissa varor eller transportsätt.

Prop. 1972: 135 118 Bilaga 1

Förklarande anmärkningar

Anmärkning] — till artikel ]

Uttrycken "gemenskapen" eller ”Sverige" avser även gemenskapens medlemsstaters eller Sveriges sjötcrritorium.

Fartyg som är verksamma på det fria havet, däri inbegripna "flytande fabriker”, ombord på vilka bearbetning eller behandling sker av produkter från deras fiske, skall anses utgöra en del av den stats område till vilken de hör. förutsatt att de uppfyller de villkor som angesi förklarande anmärkning 5.

Anmärkning 2 — till artiklarna l, 2 och 3

Vid bestämmande av om en vara har ursprungi gemenskapen elleri Sverige eller i något av de i artikel 2 angivna länderna skall bortses från om energiprodukter, anläggningar, maskiner och verktyg som använts för framställning av denna vara har ursprung i tredje land eller ej.

Anmärkning 3 till artiklarna 2 och 5

Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 2 punkt 1 A b. och B b. skall procentregeln, såvitt avser mervärdet. iakttagas enligt de särskilda bestämmelser som anges i listorna A och B. När den framställda varan är upptagen i lista A utgör således denna regel ett tilläggskriterium utöver kravet på ändring av tulltaxenummer för den icke-ursprungsva- ra som eventuellt har kommit till användning. På samma sätt skall bestämmelserna om att det icke är möjligt att sammanlägga de i listornaA och B angivna procentsatserna för en och samma vara tillämpas i varje land i fråga om mervärdet.

Anmärkning 4 till artiklarna l, 2 och 3

Förpackning anses bilda en enhet med den vara som den innehåller. Denna bestämmelse är emellertid icke tillämplig i fråga om förpack— ning som icke är av vanlig typ för den förpackade varan, som har ett eget användningsvärde och som är av varaktig karaktär, oberoende av dess funktion som förpackning.

Anmärkning 5 —— till artikel 4 f.

Uttrycket "deras fartyg" skall endast avse fartyg: _- som är registrerade i någon av gemenskapens medlemsstater eller i Sverige;

Prop. 1972: 135 119

som för någon av gemenskapens medlemsstaters eller Sveriges flagg; — som till minst hälften tillhör medborgare igemenskapens medlems— stater eller i Sverige eller ett bolag vars huvudsäte är beläget i en av dessa stater och i vilket verkställande direktören eller direktörerna, ordföranden i styrelsen eller i tillsynsorganet samt majoriteten av medlemmarna i dessa organ är medborgare i dessa stater och vidare, i fråga om "personbolag" (handelsbolag och liknande bolagstyper) eller bolag med begränsad ansvarighet, vars kapital till minst hälften tillhör dessa stater, offentliga sammanslutningar eller medborgare i dessa stater; vars befäl helt består av medborgare igemenskapens medlemsstater eller i Sverige; och — vars besättning till minst 75 % består av medborgare i gemenskapens medlemsstater eller i Sverige.

Anmärkning 6 -- till artikel 6

Med uttrycket ”pris vid försäljning fritt fabrik" förstås det pris som betalas till den tillverkare i vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen ägt rum, inbegripet värdet av alla som material använda varor.

Med "tullvärdc" förstås värde enligt Brysselkonventionen den l5 december 1950 rörande varors tullvärde.

Anmärkning 7 -— till artikel 8

De tullmyndigheter som förser varucertifikaten med påtcckning enligt artikel 8 punkt 3 har rätt att kontrollera varorna enligt gällande bestämmelser i den berörda staten.

Anmärkning 8 —— till artikel 10

När varucertifikat avser varor som ursprungligen införts från någon av gemenskapens medlemsstater eller från Sverige och som återutföres i oförändrat skick skall. utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 24, i de nya certifikat, som utfärdas i det land varifrån återutförsel sker, alltid anges det land i vilket det ursprungliga certifikatet utfärdats. Om det gäller varor. som icke varit upplagda på tullager, skall i certifikaten även anges att päteckningarna enligt artike18 punkt 3 har gjorts i vederbörlig ordning.

Anmärkning 9 — till artiklarna 16 Och 22

Om varucertifikat har utfärdats enligt artikel 8 punkt 2 eller 4 och avser varor som återutförts i oförändrat skick. skall tullmyndigheten i bestämmelselandet inom ramen för det administrativa samarbetet kunna erhålla kopior av det eller de certifikat som tidigare utfärdats för ifrågavarande varor.

Prop. 1972: 135 120

Anmärkning 10 - till artiklarna 23 och 25

Med "tullförmäner som gäller” avses den tull som tillämpas den 1 januari 1973 i Danmark. Norge. Storbritannien eller Sverige för varor som avses i artikel 25 punkt 1 eller den tull som enligt avtalet senare skall tillämpas för dessa varor, om denna tull är lägre än den som tillämpas för andra varor som har ursprung antingen i gemenskapen eller i Sverige.

Anmärkning 11 — till artikel 23

Med "tullrestitution eller befrielse från tull i någon form" förstås varje bestämmelse om återbetalning eller efterskänkande. helt eller delvis, av tullar som tillämpas för varor som använts som material, under förutsättning att nämnda bestämmelse uttryckligen medger eller faktiskt medför sådan återbetalning eller sådant efterskänkande, om de med detta material framställda varorna exporteras men icke om de är avsedda för inhemsk fö rb mkning.

Anmärkning 12 -- till artiklarna 24 och 25

Artikel 24 punkt 1 och artikel 25 punkt 1 innebär särskilt att tillämpning icke har skett vare sig av bestämmelserna i sista meningen i artikel 1 punkt 2 b. för varor från gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och Irland, vilka använts som material i Sverige; — eller, i förekommande fall, av bestämmelser motsvarande nämnda mening vilka ingår i de avtal som anges i artikel 2, såvitt avser varor från gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning och Irland, vilka använts som material i något av de fem länderna.

Anmärkning 13 — till artikel 25

Om ursprungsvaror som icke uppfyller villkoren enligt artikel 25 punkt 1 importeras till Danmark, Norge eller Storbritannien skall den bastull, från vilken tullsänkningarna enligt avtalets artikel 3 punkt 2 skall företagas, vara den tull som importlandet den 1 januari 1972 faktiskt tillämpade gentemot tredje land.

Prop. l972: 135 12]

Bilaga 11

Lista A

Lista över bearbetnings— eller hchandlingsprocesser som, trots att de medför ändring av tulltaxenummer. icke medför att den bearbetade eller behandlade varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" eller som medför

att varan erhåller sådan karaktär endast under vissa villkor

l"rttn1stalld vara

Tulltaxenr

ur 17.04

ur18.(16

19.01 19.02 19.03

Varuslag Sockerkonfektyrcr. ej innehallande kakao, med undantag av lakritsextrakt innehål- lande merän 10 viktprocent sackaros. utan tillsats av andra ämnen

Choklad och andra livsmedelsbcrcdningar innehallande kakao. med undantag av andra produkter än kakaopulver endast sötat genom tillsats av sackaros. glass. choklad och chokladvaror (även fyllda) och sockerkonfektyrer och konfektyrer tillverkade av konstgjorda sötningsmedel. innehallande kakao. i närmaste förpack- ningar med ett nettoinnehäll av mer än 500 g

Maltextrakt

Beredningar av mjöl, stärkelse eller malt- extrakt, av sådana slag som anvandes som barnmat. för dietiskt ändamal eller för matlagningsändamäl, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent

Makaroner. spagetti och liknande pro- dukter

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhallcr karaktär av "ursprungs— vara"

Tillverkning utgående från annat material hän- förligt till 17 kap.. vars värde överstiger 30 "t- av den färdiga varans värde

Tillverkning utgående fran material hänförligt till 17 kap., vars varde överstiger 30 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material hänförligt till 11.07 Tillverkning utgående från spannmål, spann- malsprodukter. kött Och mjölk eller från mate- rial hänförligt till 17 kap.. vars värde överstiger 30 % av den färdiga varans varde

Bearbetning eller behandling som medför att

varan erhaller karaktar av "ursprungsvara" nar nedanstaende villkor är uppfyllda

Tillverkning utgaende fran hart vete

Prop. 1972: 135

IJ t-J

l-"ramsta'lld vara

'l'ulltaxenr

19.04 19.05 19.06 19.07 19.08

ur 21.05

Varuslag

Gryn och flingor. framställda av tapioka-. sago-. potatis- eller annan stärkelse

Livsmedelsberedningar erhallna genom sva'llning eller rostning av spannmal eller spannmalsprodukter (rostat ris. majsllingor och liknande produkter)

Nattvardsbröd. oblatkapslar av sädana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk.sigi110blater och liknande produk- ter

Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats av socker. honung. ägg. fett. ost eller frukt

Bakverk. ej hänförliga till nr 19.07,

även innehållande kakao ("oavsett mängden)

Soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform

Lemonad. aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktsaft och köksväxtsaft hänförliga till nr 20.07. ej innehållande mjölk

eller mjölkfett. innehållande socker

(sackaros eller invertsockcr) och and ra

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhäller karaktär av ”ursprungs- vara"

Tillverkning utgäende frän potatisstärkclse

Tillverkning utgående från diverse produkter' eller från material hänförligt till 17 kap..

vars värde överstiger 30 % av den färdiga varans värde

T' verkning utgående fran material hänförligt till 11 kap.

Tillverkning utgående fran material hänförligt till 11 kap. Tillverkning utgäende från material hänförligt nu 11 kap. Tillverkning utgaende från material hänförligt till 20.02

Tillverkning utgaendc fran fruktsaft2 eller från material hänförligt till 17 kap.. vars värde överstiger 30 % av den färdiga varans värde

1 Denna regel är ej tillämplig på majs av typen Zea indurata.

')

- Denna regel är ej tillämplig pa saft av ananas. limettcr och grapefrukt.

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvarf när nedanstående villkor är uppfyllda

Prop. 1972

135

123

f-"ramställd vara Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att varan erhåller karaktär av ”ursprungs- varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" Tulltaxenr Varuslag vara" när nedanstående villkor är uppfyllda

22.06

ur 22.09 ur 28.13 ur 28.19

28.27

ur 28.28 ur 28.29 ur 28.30

1 Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av produkter som har erhållit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista B.

Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter

Sprithaltiga drycker (med undantag av rom. arrak, taffia, gin. whisky, vodka med en etylalkoholhalt av 450,2 eller lägre och plommon—, päron- och körsbärs- brännvin), innehållande ägg eller äggula och/eller socker (sackaros eller invert- socker)

Hydrogenbromid

Zinkoxid

Blyoxidcr; mönja och orangemönja

Litiumhydroxid

Litium fluorid

Litiumklorid

Tillverkning utgående från material hänförligt till 08.04. 20.07, 22.04 eller 22.05 Tillverkning utgående från material hänförligt till 08.04, 20.07. 22.04 eller 22.05 Tillverkning utgående från material hänförligt till 28.011 Tillverkning utgående från material hänförligt till 79.01 Tillverkning utgående från material hänförligt till 78.01 Tillverkning utgående från material hänförligt till 28.42' Tillverkning utgående från material hänförligt till 28.28 eller 28.42l Tillverkning utgående från material hänförligt till 28.28 eller 28.42l

Prop. 1972 135

124

Framställd vara

Tulltaxenr

ur 28.33 ur 28.38 ur 28.42 ur 29.02 ur 29.02 ur 29.35 ur 29.35 ur 29.38

30.03 31.05

Varusl ag

Bromider Aluminiumsulfat Litiumkarbonat Organiska bromider Diklordifenyltrikloretan

Pyridin; alfa-pikolin: beta—pikolin: gamma-pikolin

Vinylpyridin Nikotinsyra Medikamenter (inbegripet veterinärme dicinska medikamenter)

Andra gödselmedel: varor enligt detta kapitel i fomt av tabletter. pastiller

c. d. eller i förpackningar med en brutto- vikt ej överstigande 10 kg

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara"

Tillverkning utgående från material hänförligt till 28.01 eller 28.13l Tillverkning utgående från material hänförligt till 28.28[ Tillverkning utgående från material hänförligt till 28.01 eller 28.13l

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda

Prop. 1972

135

Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde

Kemisk omvandling av etanol till kloral och kon- densation av kloral med monoklorbensenl

Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 ;? av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material, vars värde icke överstiger 50 ',7'2- av den färdiga varans värde Tillverkning utgaendc från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga Varans värde

125

l Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av produkter som har erhållit karaktär av urspru ngsvara ienlighet med villkoren i lista 13.

framställd vara

Tulltaxenr

Varuslag -_ __ __

32.06 32.07 35.05 37.01

Substratpigment

Andra färgämnen; oorganiska produkter av sådana slag som användes som lumino- forer

Terpenhaltiga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor

Vatten fran destillation av eteriska oljor oeh vattenlösningar av sådana

oljor. inbegripet produkter lämpliga för medicinskt bruk Dextrin och dextrinklister: löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister

Fotografiska plåtar och fotografisk blad- film. ljuskänsliga. oexponerade. av annat material än papper. papp eller vävnad

Film i rullar. ljuskänslig. oexponerad. även perforerad

Plåtar och film. ljuskänsliga. exponerade men ej framkallade. negativa eller posi- tiva

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara"

Tillverkning utgående från material hänförligt till 32.04 eller 32.05l

Blandning av oxider eller salter hänförliga till 28 kap. med fyllmedel såsom bariumsulfat. krita. bariumkarbonat eller satinvitt|

Tillverkning utgående från material hänförligt till 33.01 | Tillverkning utgående från material hänförligt till 33.01 ' Tillverkning utgående från material hänförligt till 37.02] Tillverkning utgående från material hänförligt till 37.01 ' Tillverkning utgående från material hänförligt till 37.01 eller 37.021

när nedanstående villkor är uppfyllda Bearbetning eller behandling som medför att

varan erhåller karaktär av "ursprungsvara"

Tillverkning utgående från majs eller potatis

a speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av produkter som har erhållit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista 8.

Prop. 1972: 135

126

Framställd vara

Tulltaxenr

38.11 38.12 38.13

ur 38.14

Varuslag

Desinfektionsmedel. insekts-. svamp-

och ogräsbekämpningsmedel. groningshind- rande medel. råttgift och liknande produk- ter. föreliggande i former eller förpack- ningar för förs" ning i detaljhandeln

eller som preparat eller som utformade artiklar tt. ex. band. vekar och ljus. preparerade med svavel. samt tlugpapper)

Beredda glätt-. appretur- och betmedel av sådana slag som användes inom textil-. pappers— eller läderindustrin eller inom liknande industrier Bctmedel för metaller: flussmedel och and- ra preparat. utgörande hjälpmedel vid löd- ning eller svetsning: pulver och pastor för lödning eller svetsning. bestående av metall och andra ämnen: preparat av sådana slag som användes för fyllning eller beläggning av svetstråd eller svetselektroder

Preparat för motverkande av knackning. oxidation. korrosion eller hartsbildning. viskositetshöjande preparat och liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor. med undantag av beredda tillsatser för smörjmedel

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara" Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av ”ursprungsvara” när nedanstående villkor är uppfyllda

Prop. 1972

Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde

135

Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde

127

Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att

[framställd vara att varan erhåller karaktär av "ursprungs- varan erh'aller karaktär av "ursprungsvara"

Tulltaxenr

38.15 38.17 38.18

ur 38.19

Va ruslag vara "

Beredda vulkningsacceleratorer

Preparat och laddningar till brandsläck— ningsapparater; brandsläckniugsbomber

Sammansatta lösnings- och spädnings- medel för lacker eller liknande produkter

Kemiska produkter samt preparat fran ke- miska eller närstående industrier (inbe- gripet sådana som består av blandningar av natu rprodukterl. ej annorstädes nämnda eller inbegripna: restprodukter från kemiska eller närstående industrier. ej annorstädes nämnda eller inbegripna. med följande undantag: — finkelolja och dippelsolja. - naftensyror och deras icke vattenlösliga salter: estrar av naftensyror. - sulfonaftensyror och deras icke vatten- lösliga salter; estrar av sulfonaftcnsyror.

— petroleumsulfonater. med undantag av pctroleumsulfonater av alkalimetaller, av ammonium eller av etanol-aminer: tio- fenhaltiga, sulfonerade destillat av bitu- rninösa skiffrar samt salter därav,

när nedanstaende villkor är uppfyllda Tillverkning utgående från material, vars värde icke överstiger 50 ';? av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgaende från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material. vars värde

icke överstiger 50 '.'-5 av den färdiga varans värde.

Prop. 1972 135

128

Framstäjld vara

Tulltaxenr Varuslag

ur 38.19 (forts.)

blandade alkylbensener och blandade alkylnaftalener.

— jonbytarc. — katalysatorer. — getter för vakuum rör.

eldfast cement. eldfast murbruk och lik- nande. cldfasta preparat. alkalisk järnoxid för rening av gas. - block. plattor. stänger och liknande halvfabrikat (ej hänförliga till nr 38.01) av "kol" (rnctallgrafitprodukter och andra)

ur 39.02 Polymerisalionsprodukter

Varor av material av sädana slag som är

nämnda i nr 39.01 —39.06

40.05 Plattor. duk och remsor av ovulkat natur- gummi eller ovulkat syntetiskt gummi. andra än rökt arkgummi och kräppgummi enligt nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat naturgummi eller ovulkat synte- tiskt gummi. färdigblandat för vulkning; ovulkat naturgummi eller ovulkat synte-

' tiskt gummi. före eller efter koagule ringen försatt antingen med kimrök (med eller utan tillsats av mineralolja) eller med kiseldioxid ("med eller utan ti .ats av mineralolja). oavsett varans form ('s. k. masterbatch)

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhäller karaktär av "ursprungs- vara" Bearbetning eller behandling som medför att varan erhallcr karaktär av "ursprungsvara" när nedanstaende villkor är uppfyllda

Prop. 1972: 135

Tillverkning utgående frän material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående fran material. vars värde

icke överstiger 50 ',-/.- av den färdiga varans värde

Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde

129

l—"ramställd 'ara

Tulltaxenr

Varusl ag

Bearbetning eller behandling som ej medför

att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara"

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhäller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda

41.08 43.03 44.21 45.03 48.06 48.14

Lackläder och imiterat laekläder; me- talliserat lader

Varor av pälsskinn

Kompletta packlådor. förpackningsaskar. häckar. cylindriska tunnor. ej hänför- liga till nr 44.22. samt liknande för— packningar, av trä

Varor av naturkork Papper och papp, linjerade eller rutade men ej försedda med annat tryck. i rullar eller ark

Brevpapper i block, kuvert. kortbrcv. brev- kort titan bild samt korrespondenskort; askar. mappar o. d. av papper eller papp. endast innehållande ett sortiment av brev- papper. kuvert e. d.

Tillverkning av varor av pälsskinn utgående från pälsskinn hopfogade till tavlor. kors eller liknande former tur 43.02)'

Lackering eller metalliscring av läder hänför- ligt till 41.02 —41.07 (annat än lader av kor- sat indiskt far och av indisk get eller killing. endast vegetabiliskt garvat eller, om det är berett pä annat sätt, synbarligen icke an- vändbart för omedelbar användning vid till- verkning av lädervaror). under förut attning att värdet av det använda lädret icke översti- ger 50 572 av den färdiga varans värde

Tillverkning utgående frän bräder med ick * avpas-

sade dimensioner

Tillverkning utgäende fran produkter hänförliga till 45.01

Tillverkning utgående fran pappersmassa

Tillverkning utgående från material, vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde

Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av produkter som har erhållit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista B.

Prop. 1972: 135

130

F ramställd vara

Tulltaxcnr _ 48.15 48.16 49.09 49.10

50.041 50.051 50.061 50.07]

ur 50.08l

Varuslag-

Annat papper och annan papp. tillskurna till bestämd storlek eller fem] Kartonger. askar, säckar. pasar och andra förpackningar. av papper eller papp

' kort,julkort. gratuiationskort o. d.. försedda med bild. oavsett framställnings- metoden. med eller utan utstyrsel

Almanackor av alla slag. av papper eller papp, inbegripet almanaeksblock

Garn av natursilke. annat än sehappesilke och bourettesilke, ej idetaljliandels- uppläggning-ar

Garn spunnet av sehappesilke. ej i de- taljhandelsuppläggningar

Garn spunnet av bourettesilkc, ej i detaljhandelsuppläggningar

Garn av natursilke i detaljhandelsupp— läggningar

lmiterad katgut av natursilke

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara"

"Tillverkning utgående från material hänförligt till 49.1 1 Tillverkning utgående från material hänförligt till 49.1 l

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda

Tillverkning utgående fran pappersmassa

Tillverkning utgaende fran material, 'ars 'itrde

Prop. 1972: 135

icke överstiger SL ?" av den färdiga varans värde

'l'illverkning utgående fran material hänförligt till 50.01 eller 50.02 Tillverkning utgaendc från material hänförligt till 50.03. okardat och okammat Tillverkning, utgående från material hänförligt till 50.03. okardat och okammat Tillverkning utgående från material hänförligt" till 50.01 eller 50.02, eller fran material hän- förligt till 50.03, okardat och okammat Tillverkning utgående från material hänförligt till 50.01 eller fran material hänförligt till 50.03. okardat och okamtnat

131

För garn tillverkat av två eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar både det tulltaxenummer till vilket garnet är hänförligt och de tulltaxenummer till vilka garn av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingar igarnet. skulle vara hänförligt. Denna regel tillämpas dock ej pa ett eller flera ingående textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 ,.” av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

l—"ramställd vara

Tulltaxenr Varuslag

50.092 Vävnader av natursilke. annat än bourctte-

silkc

19.03. Makaroner, spagetti och liknande

produkter

19.04. Gryn och flingor. framställda av tapioka—. sago-, potatis- eller annan stärkelse

19.05. Livsmedelsbcredningar erhällna genom svällning eller rastning av spannmål eller spannmalsprodukter (rostat ris. majsflingor och liknande produkter)

19.06. Nattvardsbröd, oblatkapslar av så- dana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigillol)later och liknande produkter

19.07. Matbröd, skeppsskorpor och andra

enklare bakverk utan tillsats av socker. honung. ägg, fett. ost eller frukt:

A. knäckebröd

B. osyrat bröd (mazzoth)

C. glutenbröd för diabetiker I). annat

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07,

även innehållande kakao (oavsett mangden):

A. "Pain d'épice" B. andra

21.01 kaffcsurrogat: extrakter, essenser och koncentrat därav:

A. rostad cikoriarot och andra röstade kaffcsurrogat:

11. andra

B. extrakter, essenser och koncentrat:

11. andra

21.04. Säser; blandningar utgörande

preparat för smaksättning,: Rostad cikoriarot och andra rostade

12 % + ra

10 %- + ra

812:+ ra

7 %- + ra

9 % + ra med maxi- miuttag 24 % + tilläggsavgift för mjöl

6 % + ra med maxi— miuttag 20 % + tilläggsavgift för mjöl

1 % + ra

14 % + ra

13 ',32. + ra

[ CFL-+ ra med maxi- miuttag 30 'i? + till- läggsavgift för mjöl. eller maximiuttag 35 '.le + tilläggsavgift för socker

SVt-+ra

14%+ra

91

'l'ullsats fr. o. m. 1.7.1977

I'll

I'll

I'ZJ

I'll

I'll

I'LI

I'll

1'21

I'll

I'll

I'll

I'Cl

Prop. 1972: 135

92 Nr i den Varttslag Bastull Tullsats gemensamma fr. o. m. tulltariffen 1.7.1977 21.04 11. andra: (lorts.) inncltällande tomat 18 '.'-!= 1002 — andra 18 % 6 ');. 21.05 Soppor och buljongeri llytandc eller fast form eller i pulverform: homogeniseradc sammansatta livsrnedelsbcredningar: A. soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverl'orm: inncltallande tomat 18 '.'-i:- 10 (;;, andra 18 '.'-t () (."/;. 21.06 Naturlig jäst (aktiv eller inaktiv): beredda bakpulver: A. naturlig jäst. aktiv: 11. jäst för bakning 15 ';';-. + ra ra B. naturligjäst. inaktiv: 1. i tabletter. tärningar eller lik— nande former eller i närmaste förptn'kningar med ett netto- innehäll av högst 1 kg 13 ',.f';— ',1; 11. andra 8 'It- 4571. 21.07 l.ivsmcdelsbcredningar. ej annorstädes nämnda eller inbegripna: A. spannmål i form av korn eller as (kolv-ar). förkokt eller pä annat sätt beredd 13 'P'r + ra ra B. makaroner. spagetti och liknande produkter. ofyllda. kokta; maka— roner. spagetti och liknande pro- dukter, fyllda 13 ')? + ra ra ('. glass 13 % + ra ra D. beredningar av yoghurt; pulver— formigä beredningar av mjölk av sädana slag som användes som barnmat. for dietiskt ändamål el— ler för matlagningsändamäl 13 % + ra ra

1-'.. s. k. fondue

l-'. andra:

1. ej innehållande eller innehäl- lande mindre än 1.5 viktpro- cent mjölkfett:

a. ej innehällandc eller inne-

13 'i'] + ra med masimiuttag

35 avräkningsen— heter/100 kg netto

ra med masi— miuttag 35 avräknings— cnheter/ 100 kg netto

Prop. 1972: 135

Nr i den Varuslag Bastull gemensamma tulltariftcn

Tullsats fr.o.m. 1.7.1977

9 3

21 .07 hällanrlc mindre än 5 vikt- (forts_) procent sackaros (inbegripet invertsoeker beräknat som sackaros):

ur 1. ej innehi'tllande eller el- ler innehållande mindre än 5 viktprocent stärkelse:

proteinhydrolysat; jästautolysat 20 '.'"?

2. med en halt av stärkelse av minst 5 viktprocent 13 'x? + ra

b. med en halt av sackaros (in- begripet invertsoeker beräk- nat som sackaros) av minst 5 men mindre än 15 vikt- procent 13 'n'.- + ra

e.. med en halt av sackaros (in- begripet invertsoeker beräk- nat sorn sackaros) av minst 15 men mindre än 30 vikt— procent 13 57 "' TU

d. med en halt av sackaros (in- begripet invertsoeker beräk- nat som sackaros) av minst 30 men mindre än 50 vikt- procent l3 71" + "t'

e. med en halt av sackaros (in- begripet invertsocker beräk- nat som sackaros) av minst 51) men mindre än 85 vikt- pr()ccn| 13 I/I- + fit

f. med en halt av sackaros (in- begripet invertsocker beräk- nat som sackaros) av minst 85 viktprocent 13 'i?- + fil

11. med en halt av mjölkl'ett av minst 1.5 men mindre än 6 viktprocent 13 ;, + ra x?

111. med en halt av m_it'ilkfett av minst 6 men mindre än 12 viktprocent 13 91. + ra

lV. med en halt av mjölkt'ett av minst 12 men mindre än 18 viktprocent 13 '."£.- + ra

V. med en halt av mjölkfett av minst 18 men mindre än 26 viktprocent 13 '.!-t' + ra

Vl. meden halt av mjölkfett av minst 26 men mindre än 45 viktprocent: — i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av högst 1 kg 13 ';71 + ra

1'L1

fil

I'll

1'11

11.1

l'Ll

ra

Til

I'll

I'll

I'll

Prop. 1972: 135 94

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr. o. m. tulltariffen 1.7.1977 21.07 -- andra 13 ',?2 + ra 6 % + ra

(forts.)

V11. med en halt av mjölkfctt av minst 45 men mindre än 65 viktprocent:

i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av högst 1 kg 13 % + ra ra - andra 13 % + ra 6 % + ra

V111.med en halt av mjölkfett av minst 65 men mindre än 85 viktprocent: —- i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av högst 1 kg 13 ')? + ra ra

— andra 13 % + ra 6 % + ra

IX. med en halt av mjölkfett av minst 85 viktprocent: i närmaste förpackningar med ett nettoinnehäll av högst 1 kg 13 % + ra ra - andra 13 % + ra 6 ')? + ra 22.02 Lcmonad. aromatiserat mineralvatten,

aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker. med undantag av fruktsaft och köksväxt- saft hänförliga till nr 20.07:

ur A. ej innehållande mjölk eller mjölkfett:

innehållande socker (sacka- ros eller invertsocker) ] % 0

8. andra 8 % + ra ra 22.03 Maltdrycker 24 ')? 10 '.??-

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med aromatiska extrakter:

A.mcd en alkoholhalt av högst 18 grader och i kärl innehållande:

1. högst två liter 17 avräknings- enheter/hl 0

11.mer än två liter 14 avräknings- enheter/hl ()

B. med en alkoholhalt överstigande 18 men ej överstigande 22 grader och ikärl innehållande:

1. högst två liter 19 avräknings- enheter/hl 0 11.mer än två liter 16 avräknings-

enheter/hl 0

Prop. 1972: 135 95 Nr i den Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr. o. m. tulltariffen 1.7.1977 22.06 C. med en alkoholhalt överstigande (forts.) 22 grader och i kärl innehållande: 1. högst två liter 1.60 avräknings- enheter/hl för varje grad alko— hol + 10 avräk- ningscnheter/hl O 11.mer än två liter 1.60 avräknings- enhetcr/hl för varje grad alko- hol 0 22.09 Sprit (etanol. etylalkohol). ej hän- förlig till nr 22.08; likör och andra sprithaltiga drycker: sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställ— ning av drycker: ('i'. sprithaltiga drycker: ur V. andra: — innehällande ägg eller ägg- gula och/eller socker (sackaros

eller invertsocker). i kärl innehallande:

a. högst två liter 1.60 avräknings- 1 avräknings- cnheter/hl för enhet/hl för varje grad alko- varje grad hol + 10 avräk- alkohol + 6 ningsenheter/hl avräknings-

enheter/hl

b. mer än två liter 1.60 avräknings- 1 avräknings— enheter/hl för enhet/hl för varje grad alko- varje grad hol alkohol

29.04 Aeykliska alkoholer samt halogen—. sulfo-. nitro- och nitrosoderivat därav: C. flervärda alkoholer: 11. mannitol 12 ')4- + ra 8 'Z- + ra 111. sorbitol: a. i vattenlösning: 1. innehållande högst 2 vikt- procent mannitol, beräk- nat på sorbitolinnehållet 12 % + ra 6 '.27 + ra 2. andra 9 ',??- + ra 6 % + ra b. andra: [. innehållande högst 2 vikt- procent mannitol. beräk— nat på sorbitolinnehållet 12 ');"- + ra '.'-!= + ra 17

2. andra '.'4. + ra

/r+l'21

Prop. 1972: 135 %

Nr 1 den Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr. o. rn. tulltariffen 1.7.1977 % 29.10 Acetalcr. ltemiacetaler och andra

föreningar med aeetalfunktion jämte

annan enkel eller sammansatt oxygen- funktion samt halogen-, sulfo—. nitro- och nitrosoderivat därav:

ur B. andra:

metylglukOstder 14.4 '.'-i 8 (."-;

29.14 linbasiska karboxylsyror och deras anhydridcr. halogenider. peroxider och peroxisyrt.>r samt halogen—_ sulfo—. nitro— och nitrosoderivat därav:

ur A. mättade aeykliska. enbasiska karlmxylsyror:

-- estrar av mannitol och estrar

av sorbitol 8.8 18.4 '.'r' 81? ur B. omättade, acykliska. enbasiska karboxylsyror: — estrar av mannitol och est rar av sorbitol 12— 13.6 ')1- ',7 29.15 Flerbasiska karboxylsyror och deras

anhydridcr. halogenider. peroxider och peroxisyror samt halogen-_ sulfo-. nitro— och nitrosoderivat därav:

A. acykliska, flerbasiska karlmxylsyror:

ur V. andra:

itakonsyra suttit salter och estrar därav IO; ',"; 0

29.16 Karboxylsyror med alkohol-. fenol—. aldehyd- eller kctonfunktion och andra karboxylsyror med annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, Italogenider, peroxider och pcroxisyror ävensom halogenv. sulfo-. nitro— och nitrosoderivat därav:

A. karboxylsyror med alkoholfunk- tion: 1. mjölksyra samt salter och est— rar därav 13.6 '.'-1 ()

1V.c.itronsyra samt salter och est— rar därav:

a. citronsyra 15.2 'n' 0 b. ratt kalciumcitrat 5.6 '.. 0 c. andra 16 '.! 0

ur Vlll. andra:

Prop. 1972:135 97

Nr 1 den Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr. o. m. tulltariffen 1.7.1977 29.16 glycerinsyra. glykolsyra, (forts.) sockersyra. isosockersyra.

heptasockersyra samt sal— tcr och estrar därav 12 '.'/f.- 8 '.'n 29.35 lletert'teykliska föreningar:

nukleinsyror: ur 0. andra:

anhydrider av mannitol eller sorbitol med undantag av maltol och isomaltol 10.4 % 8 .-"z'.-

29.43 Sockerarter. kemiskt rena. andra än sackaros. glukos och laktos; sockcretrar. sockerestrar och deras satter. andra än produkter enligt nr 29.39. 29.41 och 29.42:

B. andra 20 ';'2- 8 'Fr- 29.44 Antibiotika:

A. penicilliner 16,8 % 0 35.01 Kasein. kaseinater och andra

kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein:

l. avsett för framställning av konstgjorda textilfibrcr (a) 2 ':'? 0

11.avsett för annan industriell an- vändning än tillverkning av livsmedel och fodermedel (a):

med en vattenhalt översti-

gande 50 viktprocent 5 % 0 -— annat 5 72 3 % 111. annat 1 % 12 % B. kaseinhm 13 % 11 92- ('. andra 10 % 8 % 35.05 Dextrin och dextrinklistcr: löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister: A. dextrin; löslig stärkelse och ros- tad stärkelse 14 ')? + ra ra B. dextrinklister. stärkelseklister 13 ',55. + ra med maxi- miuttag 18 72 ra 35.06 Lim och klister, beredda. ej annor-

städes nämnda eller inbegripna; produkter lämpliga för användning

(a) För klassificering under denna underposition gäller villkor som bestämmes av behörig myndighet.

Prop. 1972: 135

Nr i den gemensamma tulltariffe n

35.06 ( forts. )

38.19

39.02

Varuslag Bastull

som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister ] förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg:

A. lim och klister, beredda, ej an- norstädes nämnda eller inbegrip- na:

ur 11. annat lim och klister:

—- baserat på emulsion av nat-

riumsilikat 12.8 ',?-

ur B. produkter lämpliga för an— vändning som lim eller klister, förpackade för försäljning i de- taljhandeln som lim eller klis- ter i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg:

-- baserade på emulsioner av

natriumsilikat 15.2 '.T'E-

Bcrcdda glatt-. appretur— oeh bet- medel av sådana slag som användes inom textil-. pappers- eller läder- industrin eller inom liknande indust- ner:

A. beredda glätt- och appreturmedel:

|. baserade pä stärkelseprodukter 13 ',?! + ra med maximiuttag 20 97

Kemiska produkter samt preparat frän kemiska eller närstäende industrier (inbegripet sädana som består av blandningar av naturprodukter). ej annorstädes nämnda eller inbegripna: restprodukter frän kemiska eller närstacndc industrier. ej annorstädes nämnda eller inbegripna:

O. kärnbindcmedel för gjuterier, baserade pä konsthartser 12.8 %

ur T. andra:

- krackningsprodukter av

sorbitol 14_4 (],.

Polymerisations- och sampolymerisa— tionsprodukter tt. ex. polyeten. polytetrahalogencten. polyisobuten. polystyren. polyvinylklorid. poly- vinylacetat. polyvinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, poly- akrylsyra- och polymetakrylsyraderi- vat, kuinaronindcnhartser):

ur ('. andra:

- klister baserade pa ltarts-

emulsioner 12 - 18.4 ')i

98

Tullsats fr. o. m. 1.7.1977

l't]

8 '.'/P

",-'. u.-

Prop. 1972: 135 99

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats gemensamma fr. 0.111.

tulltariffen - 1.7.1977 39.06 Andra högmolekylära polymerer.

konsthartser och plaster. in- begripet alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

ur B. andra: - dextran ]6'21'. 6 'h'-

-- andra. med undantag av linoxyn 16 '72- 8 %

Not: förkortningen "ra" i denna tabell betyder rörlig avgift.

Prop. 19721135 100

Tabell ]!

Sverige

Nr i den Varuslag Bastull Tullsats svenska fr. o. m. tulltariffen 1.7.1977

ur 15.10 Fettsyror; sura oljor frän raffine— ring; fettalkoholer:

-— produkter erhållna från tall, med en fettsyrehalt av minst 90 vikt- procent 0 0

17.04. Sockerkonfektyrer. ej innehällande kakao 5 ';? t 1 )

18.06 Choklad och andra livsmedelshered— ningar innehällande kakao:

— choklad och chokladvaror 5 ';';, t 1")

— andra slag % + ra ra (1) 19.01 Maltextrakt ra ra (11

19.02 Beredningar av mjöl. stärkelse eller maltextrakt. av sådana slag som an- vändes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsända— mäl. även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:

-— produkter av sojamjöl 0 O

— produkter av till nr 11.05 hänför— ligt mjöl av potatis 5 % + ra ra (ll

andra slag ra ra (1)

50.102. Vävnader av bourettesilke

51.01l Garn av ändlösa syntetiska eller regene- reradc fibrer. ej i detaljhandelsupplägg- ningar 51.02l I-Infiberträd, remsor (konstbast o. d.") och imiterad katgut av syntetiskt eller rege- nererat textilmaterial 51.03' Garn av ändlösa syntetiska eller regene- reradc fibrer i detaljhandelsupplägg— ningar 'ävnader av ändlösa syntetiska eller rege- nererade fibrer. inbegripet vävnader av ent'ibertrad eller remsor enligt nr 51.01 eller 51.02

51.042

1

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara" Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda Tillverkning utgående fran material hänförligt till 50.02 eller 50.03

Prop. 19721135

Tillverkning utgaende fran material hänförligt till 50.02 eller 50.03 Tillverkning utgående från kemiska produkter

eller dissolvingm assa

Tillverkning utgående från kemiska produkter eller dissolvingmassa Tillverkning utgaende frän kemiska produkter eller dissolvingmassa Tillverkning utgående från kemiska produkter eller dissolvingmassa

För garn tillverkat av två eller fiera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar både det tulltaxenummer till vilket garnet är

hänförligt och de tulltaxenummer till vilka garn av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingår i garnet. skulle 'ara hänförligt. Denna regel tillämpas dock ej pa ett eller flera ingående textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 % av den sammanlagda vikten av alla ingziende textilmaterial.

2

Denna procentsats hö s till - 101-=” — 30 33-

x

För vävnad 'ari ingår två eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar bade det tulltaxenummer till vilket vävnaden är hänförlig och de tulltaxenummer till vilka vävnader av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingar i vävnaden. skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas i,, dock ej på ett eller flera ingaende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 (.it-. av den sammanlagda vikten av alla ingaende textilmaterial.

I.)

för garn av segmenterat polyuretan med mjuka segment av polyeter, även överspunnet. ur 51.01 och ur 58.07; för garn som utgöres av en kärna. bestående antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller titan överdrag av aluminiumpulver, vilken medelst genomskinligt eller färgat lim anbragts mellan tva plastt'ilmer med en bredd icke överstigande 5 mm.

lframställd vara

Tulltaxenr

52.01l

N '3. N ln

53.061 53.071 53.081 53.091 53.10l

Varuslag

Metalliserat garn. dvs. textilgarn hopspun— net eller överspunnet med metalltrad eller överdraget med metall

Vävnader av metallträd eller av metalli- serat garn. av sädana slag som användes i beklädnadsartiklar. som heniinrednings äv- nader e. d.

Kardgarn av färull, ej i detalj handels- uppläggningar

Kamgarn av farull, ej i detaljhandcls- uppläggningar Garn av fina djurhär (kartlade eller kam made), ej i detaljhandelsuppläggningar

Garn av tage] eller andra grova djurhär, ej i detaljhandelsuppläggningar Garn av färull. tagcl eller andra djurhär (fina eller grova) i detaljhandelsupp— laggningar

vara"

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "'ursprungsvara” när nedanstaende villkor är uppfyllda Tillverkning utgaende fran kemiska produkter. d olvingmassa eller från naturliga textilfib- rer. korta syntetiska eller regent-terade fibrer eller avfall darav. okardadc och okammade

Tillverkning utgaende fran kemiska produkter, dissolvingmassa eller fran naturliga textilfibrer. korta syntetiska eller regenererade fibrer eller avfall därav Tillverkning utgående från material hänförligt till 53.01 eller 53.03 '- Tillverkning utgående från material hänförligt till 53.01 eller 53.03

Tillverkning utgaende fran raa fina djurliar hänförliga till 53.03 Tillverkning utgående från raa grova djurhar hänförliga till 53.02 eller fran ratagel hän- förligt till 05.03

Tillverkning utgaende frän material hänförligt till 05.03 eller 53.01—53.04

' l-"ör garn tillverkat av två eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar hade det tulltaxenummer till vilket garnet ar hänförligt och de tulltaxenummer till vilka garn av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingär i garnet. skulle 'ara hänförligt. Denna regel tillämpas dock ej pa ett eller Hera irigäende textilmaterial vars vikt ieke överstiger 10 "',-'c- av den sammanlagda vikten av alla ingaencle textilmaterial.

Prop. 1972: 135

'N U)

Framställd vara

Tulltaxenr

53.112 53.122 s3.t32 54.031 54.041 54.052 55.051 55.06[

' l-ör gant tillverkat av tva eller llera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar hänförligt och de tulltaxenummer till vilka garn av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingår i garnet. skulle vara hänförligt. Denna regel tillämpas deck ej pa

Varuslag

Vävnader av farttll eller fina djurhar Vävnader av grova djurhår. andra än tagel Vävnader av tagel

Gam av lin eller rami, ej i detaljhan-

delsupplaggningar

Garn av lin eller rami i detaljhandels— uppläggningar

vnader av lin eller rami Garn av bomull, ej i detaljhandelsupp- lä .gningar

Garn av bomull i detaljhandelsupplägg- ningar

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs— vara" Bearbetning eller behandling som medför att varan erhaller karaktär av ”ursprungsvara” när nedanstaendc villkor är uppfyllda

Tillverkning utgaende fran material hanförligt till 53.01 --53.05 Tillverkning utgaende fran material hänförligt till 53.02 —53.05

Tillverkning utgaende. frän tagel hänförligt till 05.03

Tillverkning utgående från material hänförligt till 54.01 eller 54.02. ieke kardat eller kammat Tillverkning utgaende frän material hänförligt till 54.01 eller 54.02 Tillverkning utgående fran material hänförligt till 54.01 eller 54.02 Tillverkning utgående från material hänförligt till 55.01 eller 55.03 Tillverkning utgående frän material hänförligt till 55.01 eller 55.03

ett eller tlera ingående textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 % av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial. 3 l-"ör vävnad vart ingär två eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar hade det tulltaxenummer till vilket tavnaden är hänförlig och de tulltaxenummer till vilka vävnader av vart och ett av övriga textilmaterial, sum ingår i vävnaden. skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas

dock ej pä ett eller flera ingaende textilmaterial vars vikt ieke överstiger 10 % av den sammanlagda vikten av alla ingäende textilmaterial. Denna procentsats höjes till

20 "."-2» för garn av segme 9"? för garn som utgöres av

—3

nterat polyuretan med mjuka segment av poly-"eter. även översptmnct, ur 51.01 och ur 58.07; en kärna. bestående. antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller utan överdrag av alunimiunipulver. vilken medelst genomskinligt eller färgat lim anbragts mellan tva plastlilmer med en bredd icke överstigande 5 mm.

bade det tulltaxenummer till vilket garnet ar

Prop. 1972 135

134

liramstalld vara Bearbetning eller behandling sorti ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att varan erhaller karaktär av "ursprungs- varan erhåller karaktär av "tirsprungsvara" Tulltaxenr Varuslag vara” när nedanstaende villkor är uppfyllda

Prop. 1972

55.07[ Gasvavnader av bomull Tillverkning tttgaende fran material hänförligt ti1155.01. 55.03 eller 55.04

135

55.08] Handduksfrotte och liknande frotte- Tillverkning titgaende fran material hänförligt vävnader. av botnull till 55.01. 55.03 eller 55.04

55.091. Andra vävnader av bomull Tillverkning utgaende fran material hänförligt till 55.01.55.03 eller 55.04

56.01 Korta syntetiska eller regenererade fib- Tillverkning utgaende fran kemiska produkter rer, ej kardade, kammade eller på annat eller dissolvingmassa sätt beredda för spinning 56.02 l—"iberknippen för framställning av korta Tillverkning utgaende från kemiska produkter syntetiska eller regenererade fibrer eller dissolvingmassa 56.03 Avfall (inbegripet garnavfall och riven Tillverkning utgående från kemiska produkter ltimp) av syntetiska eller regenererade eller dissolvingmassa fibrer (ändlösa eller korta). ej kardat. kammat eller på annat sätt berett för spinning

56.04 Korta syntetiska eller regenererade Tillverkning titgaende från kemiska produkter fibrer och avfall av syntetiska eller eller dissolvingmassa regenererade fibrer. kardade, kammade eller pa" annat sätt beredda för spinning ' För vävnad vari ingär tvä eller flera textilmaterial skall ft.")reskrifterna ! denna lista tillämpas vad beträffar hade det tulltaxenummer till vilket vävnaden ar :; hänförlig och de tulltaxenummer till vilka vävnader av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingar i vävnaden. sktille vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej pa ett eller flera ingäende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 'i', av den sammanlagda vikten av alla ingaende textilmaterial. .)enna procentsats hojes till _ 20 '3-1. för garn av segmenterat polytiretan med mjuka segment av polyeter. även överspunnet. är 51.01 och nr 58.07: 30 % för garn som tttgöres av en käma. bestående antingen av ett ttint aluminittmband eller av en plastfilm med eller titan överdrag av aluminiumpulver, vilken medelst genomskinligt eller färgat lim anbragts itiellan tvä plastfilmer med en bredd icke överstigande 5 mm.

l-'ramstalld vara

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av ”ursprungs— Tulltaxenr Varuslag vara” Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara” när nedanstaende villkor är uppfyllda

56.051 56.06' 56.072

57.05' 57.061

Garn av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regene- rerade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar Garn av korta syntetiska eller regenereradc fibrer eller av avfall av syntetiska eller regene- rerade fibrer. i detaljhandelsuppläggningar

Vävnader av korta syntetiska eller re- genererade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer

Garn av mjukhampa

Garn avjute eller av andra bastfibre-r för textilt ändamål enligt nr 57.03

Tillverkning utgående från kemiska produkter eller dissolvingmassa Tillverkning utgående frcin kemiska produkter eller dissolvingmassa Tillverkning utgäende fran material hänförligt till 56.01—56.03 Tillverkning utgående från oberedd mjukhampa

Tillverkning utgående fran oberedd jute eller andra obercdda bastfibrer för textilt ändamål.

hänförliga till 57.03

57.07[ Garn av andra vegetabiliska textilfibrer Tillverkning utgående från oberedda vegetabi-

liska textilfibrer hänförliga till 57.01—57.04 57.08 Pappersgarn Tillverkning utgaende från material hänförligt till 47 kap., kemiska produkter, dissolving- ma. 'a eller fran naturliga textilfibrcr. korta syntetiska eller regenererade fibrer eller avfall da'rav, okardade eller okamrnade

1 l"ör garn tillverkat av tv:] eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar bilde det tulltaxenumrtier till vilket garnet ar hänförligt och de tulltaxenummer till vilka garn av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingår i garnet, skulle vara hänförligt. Denna regel tillämpas dock ej pa ett eller flera ingaende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10”. av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial. 2 För vävnad vari ingär tva eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar bade det tulltaxenummer till vilket vävnaden är hänförlig och de tulltaxenummer till vilka vävnader av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingår i vävnaden. skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej pa ett eller Hera ingäende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 C.:-'( av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

Denna procentsats höjes till _ — 2091 för garn av segnienterat polyuretan med mjuka segment av polyeter. även överspunttet. iir 51.01 och ur 58.07; —- 3 '.:2 för garn som utgöres av en kärna. bestaende antingen av ett tunt aluininitimband eller av en plastfilm med eller utan överdrag av aluminiurnpulver. vilken medelst genomskinligt eller färgat lini anbragts mellan tvä plastfiliner med en bredd icke överstigande 5 mm.

Prop. 1972 135

136

Framställd vara Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling sorti medför att att varan erhäller karaktär av "ursprungs— varan erhaller karaktär av ”ursprungsvara" Tulltaxenr Varuslag vara" när nedanstående villkor är uppfyllda

57.09l Vävnader av mjukhampa Tillverkning utgaendc fran material hänförligt till 57.01

57.10] Vävnader av "ute eller av andra bast- Tillverkning ut vaende fran oberedd 'ute eller J _ - å— _ . ) fibrer för textilt ändamal enligt nr andra oberedda bastfibrer lör textilt ändamål. 57.03 hänförliga till 57.03

57.1 lI Vävnader av andra vegetabiliska textil- Tillverkning utgående från material hänförligt fibrer till 57.02. 57.04 eller fran kokosgarn hänför— ligt till 57.07 57.12 Vävnader av pappersgarn Tillverkning utgaende fran papper. kemiska pro— dukter. dissolvingmassa eller fran naturliga textillibrer. korta syntetiska eller regenere- rade fibrer eller avfall därav

58.012. Mattor. knutna (även konfektioneradc) Tillverkning utgtiende fran material hänförligt till 50.01 —50.03.51.01.53.01—53.05.54.01, 55.01—55.04.56.01 - 56.03 eller 57.0l —57.04

' l-"ör vävnad vari ingar tva eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar bade det tulltaxenummer till vilket vävnaden är hänförlig och de tulltaxenummer till vilka vävnader av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingår i vävnaden, skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej på ett eller flera ingäende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 f??- av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial. Denna procentsats höjes till — 20 % "ör garn av segmenterat polyuretan med mjuka segment av polyeter. även överspunnet. ur 5 ] .Ol och ur 58.07; 30 % för garn som utgöres av en käma. bestående antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver, vilken medelst genomskinligt eller färgat lim anbragts mellan två plastfilmer med en bredd ieke överstigande 5 mm. 2 l-"ör vara vari ingär tva eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar både det tulltaxenummer till vilket varan är hänförlig och de tulltaxenummer till vilka varor av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingär i varan. skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej på ett eller flera ingaende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 '.7'2 av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

Denna procentsats höjcs till

— 20 ';'2- för garn av segmenterat polyuretan med mjuka segment av polyeter. även överspunnet, ur 51.01 och ur 58.07: - 30 ')"; för garn som utgöres av en kärna. bestående antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver. vilken medelst genomskinligt eller färgat lim a_nbragts mellan tvä plastfilmer med en bredd icke överstigande 5 mm.

Prop. 1972 135

& x]

l-"ramställd vara

Tulltaxenr Varuslag

58.02l Andra mattor (även konfektionerade) ävensom kelim-. soumak- och karamanie- vävnader samt liknande vävnader (även konfektionerade)

58.04l Sammets-_ öglc- och sniljvävnader (andra än handduksfrotté och liknande frotté- vävnader av bomull. hänförliga till nr 55.08, samt band hänförliga till nr 58.05)

58.051 Vävda band samt band bestående av sam- manklistrade parallella tradar eller fibrer. andra än varor hänförliga till nr 58.06 58.061 Vävda etiketter. märken o. d.. ej brode- rade. sorn längdvara eller tillskurna

58.07l Sniljgarn ("inbegripet sniljgarn fram- ställt av textilstoft); överspunnet garn (annat än metalliserat garn enligt nr 52.01 och överspunnet tagelgarn): flätor, snömiakeriarbeten och liknande arbeten, sorti langdvara; tofsar. porn- ponger o. d.

Bearbetning eller behandling som ej medför

att varan erhäller karaktär av "ursprungs- vara"

Bearbetning eller behandling som medför att man erhaller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstaende villkor är uppfyllda

Tillverkning utgaende fran material hänförligt till 50.01 50.03. 51.01.5301 —53_05. 54.01. 55.01—55.04.56.01—56.03. 57.01—57.04 eller fran kokosgarn hänförligt till 57.07

Prop. 1972: 135

Tillverkning utgaende fran material hänförligt

till 50.01 -50.03.53.01—53.05. 54.01. 55.01—55.04. 56.01—56.03. 57.01—57.04 eller fran kemiska produkter eller dissolvingmassa

'l'illverkning utgående från material hänförligt

till 5001—5003. 53.01—53.05. 54.01. 55.01—55.04, 56.01 —56.03. 57.01 57.04 eller fran kemiska produkter eller dissolvingmassa

'l'illverkning utgacnde fran material hänförligt

till 50.01 50.03. 53.01 --53.05. 54.01. 55.01 —55.04. 56.01—56.03 eller från kemi ka produkter eller dissolvingm'

Tillverkning utgaende fran material hänförligt

till 50.01 —50.03. 53.01- 53.05. 54.01. 55.01—55.04. 56.01 56.03 eller frän kemiska produkter eller dissolvingmassa

CZ oc

* lf'or vara vari ingar tvä eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar hade det tulltaxenummer till vilket varan är hänförlig och de tulltaxenummer till vilka varor av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingar i varan, skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej pä ett eller flera ingaende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 % av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

Denna procentsats höjes till — 20'

;; för garn av segmenterat polyuretan med mjuka segment av polyeter. även överspunnet. ur 51.01 och ur 58.07: 30 % för garn som utgöres av en kärna. bestaende antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver. vilken

medelst genomskinligt eller färgat lim anbragts mellan tva plastfilmet tried en bredd icke överstigande 5 mm.

l-ramställd vara Tulltaxenr VarUslag 58.08'

'l'vll. tradgardirtsVäVrtad och nätknyt- ningar. omönstrade

58.09l Tvll. tradgardinsvävnad och nätkn "t- ningar. mönstrade; hand- eller maskin- gjorda spetsar och spetsv nader.

som längdvara eller i form av motiv

58.10. Broderier som längdvara eller i form

av motiv 59.01 ' Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial 59.02l l-"ilt samt varor av filt. även med ini-

pregnering eller överdrag

59.03I I-"iberduk. liknande duk av garn samt varor av sadan duk. även rued impregnering

eller överdrag

* bör vara vari ingar två eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar bade. det tulltaxenummer till vilket varan är liänt'i.rlit' och de tulltaxenummer till vilka varor av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingar i varan. skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej pa ett eller

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhäller karaktär av "ursprungs- vara" Bearbetning eller behandling som riiedftjir att varan erhåller karaktär av "tirspru ngwara" nar nedanstaende villkor är uppfyllda Tillverkning utgaende fran material hänförligt till 50.01—50.03. 53.01- 53.05. 54.01. 55.01—55.04. 56.01 —56.03 eller fran kemiska produkter eller dissolvingrnassa

Prop. 1972:135

"Tillverkning utgäende fran material hänförligt till 50.01 —50.03. 53.01 —53.05. 54.01. 55.01—55.04. 56.01 —56.03 eller fran kemiska produkter eller dissolvingmassa

Tillverkning titgaende fran material. vars värde icke överstiger 505. av deti färdiga varans varde

Tillverkning utgaende fran natttrliga textilfibrer eller fra'n kemiska produkter eller dissolving- massa Tillverkning utgående frän naturliga textilfibrer eller från kemiska produkter eller dissolving- massa Tillverkning utgående från naturliga textilfibrer eller från kemiska produkter eller dissolving-

[113553]

L—

flera ingaende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 97: av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial '# Denna procentsats liöjes till

— 20 % för garn av segmenterat polyuretan med mjuka segment av polyeter. även överspunnet. ur 51.01 och ur 58.07: - 30177- frir garn som utgöres av en kärna. bestaende antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver. Vilken

medelst genomskinligt eller färgat lim anbragts mellan tva plastfilmer med en bredd icke överstigande 5 mm.

l-ramställd vara

'l'ulltaxenr

59.04I 59.05] 59.06'

59.07 59.08

Varuslag

Bind- och segelgarn, tågvirke och linor. aven flätade

Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät. tillverkade av bind— eller segelgarn. tagvirke eller linor. ävensom avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät tillverkade av garn. bind— eller segelgam. tag— virke eller linor

And ra varor tillverkade av garn. bind— eller segelgarn, tagvirke eller linor. andra än textilvävnader och varor av sadana vävnader

Textilvävnader överdragna med gummi arabieum e. d. eller med stärkelsepro— dukter. av sådana slag som användes till bokparmar 0. d.; kalkervä ;prepare- rad malarduk;kanf:1s och liknande väv- nader för tillverkning av hattstommar eller liknande ändamål

TextilVävnad'cr. impregnerade, överdrag- na. belagda eller laminerade med cellu- lusaderivat eller andra plaster

Bearbetning eller behandling som ej medför

att varan erhaller karaktär av "ursprungs- vara"

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstaende villkor är uppfyllda

Tillverkning utgående från naturliga textilfibrer eller från kemiska produkter eller dissolving— ma "sa eller fran kokosgarn hänförligt till 57.07 Tillverkning utgaende fran naturliga textilfibrer

eller fran kemiska produkter eller dissolving- massa eller fran kokosgarn hänförligt till 57.07

Tillverkning utgaende fran naturliga textilfibrer eller fran kemiska produkter eller dissolving— massa eller från kokosgarn hänförligt till 57.07

Tillverkning utgaende fran garn Tillverkning utgaende från garn

1 l-"ör vara vari ingar tvä eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar bäde det tulltaxenummer till vilket varan ar hänförlig och de tulltaxenummer till vilka varor av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingär i varan. skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej pa ett eller flera ingående textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 ';??- av den sammanlagda vikten av alla ingaende textilmaterial.

Denna procentsats liöjes till

— 20 C? för-garn av segmenterat polyurctan med mjuka segment av polyeter. även överspunnet. ur 51.01 och ur 58.07: —- 3019? för garn som utgöres av en kärna. bestaende antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver. vilken medelst genomskinligt eller fa'rgat lim anbragts mellan tva plastfilmer med en bredd icke överstigande 5 min.

Prop. 1972

135

140

l-"ramställd vara Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att varan erhåller karaktär av "ursprungs— 'aran erhaller karaktär av "ursprungs—vara" Varuslag vara" när nedanstaende villkor är uppfyllda

Tulltaxenr 59.09 Textilvävnader. överdragna eller im- Tillverkning utgaende fran garn pregnerade med olja eller preparat på basis av torkande olja

59.10' Linoleuniniattor och med linoleummassa Tillverkning utgående från garn eller textil- belagda vävnader. även i tillskurna fibrer stycken och även av andra slag än såda- nä som användes till golvbeläggning; golvbeläggningsmaterial bestaende av textilbotten med överdrag av annan massa. även i tillskurna stycken

59.1 l Gunimibehandlade textilvävnäder. andra Tillverkning utgående från garn än gummibehandlade trikåvaror

59 l! Textilvävnader med annan impregnering Tillverkning utgaende frän garn eller annat överdrag: målade teater- kiilisser. ateljet'onder o. d.. av textil- Vävnad

59.l3' lzlastiska vävnader (andra än trikåvaror) Tillverknin ' utgående från enkelt garn . . . . .. . L .— .— bcstäende av textilmaterial l forening med gummitråd

59.l 51 Brandslangar och liknande slangar av Tillverkning utgående från material hänförligt textilmaterial. även med in 'ändig be— till 50.01- 50.03. 53.0l -53.05. 54.01. läggning. annering eller tillbehör av 55.0! --55.04. 56.01 - 56.03. 5.7.(Il —57.04 eller annat material från kemi ka produkter eller dissolvingnia sa

' l-"ör vara vari ingår två eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar hade det tulltaxenummer till vilket varan är hänförlig och de tulltaxenummer till vilka varor av vart och ett av övriga textilmaterial, som ingar i varan. skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej på ett eller flera ingående textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 "2 av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

Denna procentsats liöjes till

- 20 för garn av segmenterat polyuretan med mjuka segment av polyeter. även överspiinnet, iir 51.01 Och ur 58.07: 30 41? för garn som utgöres av en kärna. bestående antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller utan överdrag av alurniniumpiilver. vilken

medelst genomskinligt eller targat lim anbragts mellan två plastfiliner med en bredd icke överstigande : mm.

Prop. 1972 135

141

Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att varan erhåller karaktär av ursprung.—:- varan erhåller karaktär av "urspningsvara" 'l'ulltaxenr Varuslag vara" när nedanstacnde villkor är uppfyllda

Framställd vara

..

Prop. 1972

59.16] DriV- och transportremmar av textilmate— Tillverkning utgående fran material hänförligt rial. även förstärkta med metall eller till 50.01— 50.03. 53.0l- 53.05. 54.01. 55.01—55.04. 56.01 56.03. 57.01— 57.04 eller

från kemiska produkter eller di solvingma.

135

annat material

59.17l Textilvävnader och artiklar av textil- Tillverkning utgående från material hänförligt material av sådana slag som vanligen till 50.01 —50.03. 53.01—53.05. 54.01. användes for tekniskt bruk 55.0! 55.04. 56.01—56.03. 57.01—57.04 L cr

fran kemiska produkter eller dissolvingmassa

ur 60 kap. Trikåvaror. med undantag av artiklar av Tillverkning utgacnde fran naturliga fibrer. trikä tillverkade genom sömnad eller kardade eller kammade. från material hänförligt hopfogning av stycken av trikä (till- till 56.01—56.03. fran kemiska produkter eller skurna eller fomiadc direkt vid stick— från dissolvingmassal ningen eller virkningen)

ur 60.02 Vantar av trikä. ej elastiska och ej Tillverkning utgående fran garn2 gum mibehandlatle. tillverkade genom sömnad eller hopfogning av stycken av trikä (tillskurna eller formade direkt vid stickningen eller virkningen) ' För vara vari ingär två eller flera textilmaterial skall föreskrifterna i denna lista tillämpas vad beträffar hade det tulltaxenummer till vilket varan är hänförlig och de. tulltaxenummer till vilka varor av vart och ett av övriga textilmaterial. som ingår i varan. skulle vara hänförliga. Denna regel tillämpas dock ej på ett eller flera ingäende textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 '7- av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial. Denna procentsats liöjes till — 20 57. för garn av segmenterat polyurctan med mjuka segment av polyeter. även överspunnet. ur 51.01 och ur 58.07; -— 30 ff!— f'o'r garn som utgöres av en kärna. bestående antingen av ett tunt aluminiumband eller av en plastfilm med eller titan överdrag av aluminiumpulver. vilken I L)"

medelst genomskinligt eller färgat lim anbragts mellan tva plastfilrner med en bredd icke överstigande 5 mm.

- Besattriingsartiklar och lliibChOl' (med undantag av foder och mellanfodcr). som anvandes Hd tillverkningen och som byter tulltaxenummer. lrantager icke den tramstallda varan dess karaktär av urspruiigsvara om deras vikt icke överstiger 10 ' av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

l-"ramstalld 'ara

Tulltaxcnr

ur 60.03 ur 60.04 ur 60.05 ur 60.06

Varuslag Strumpor. understrumpor. sockor. ankel- sockor. strumpskyddare o. (1. av trika.

ej elastiska och ej gummibchandlade. tillverkade genom sömnad eller hopfog- ning av styr n av trika (tillskurna eller fomtade direkt vid stickningcn

eller virkningcn)

Underkläder av trikå. ej elastiska och

ej gummibehandlade. tillverkade genom sömnad eller hopfogning av stycken av trikå (tillskurna eller formade direkt vid stickningen eller virkningen)

Överkläder av trikå samt andra trikzi- varor, ej elastiska och ej gummibehand— lade. tillverkade genom sömnad eller hopfogning av stycken av trika (tillskur- na eller formade direkt vid stickningen eller virkningen) And ra trikåvaror, elastiska eller gum- mibehandlade (inbegripet elastiska knä- skydd och elastiska strumpor) tillver- kade genom sömnad eller hopfogning av stycken av trikå (tillskurna eller formade direkt vid Stickningen eller virkningen)

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara" Bearbetning eller behandling som medför att man erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor iir uppfyllda

Prop. 1972

Tillverkning utgående fran garnl

135

Tillverkning utgående från garnl Tillverkning utgaende fran garnI Tillverkning utgående från garnl

L '.»J

' Besiittningsartiklar och tillbehör (med undantag av foder och mellanfodcr), som användes vid tillverkningen och som byter tulltaxenummer. frantager icke den framställda varan dess karaktär av ursprungsvara om deras vikt icke överstiger 10 % av den sammanlagda Vikten av alla ingående textilmaterial.

Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medt r att att varan erhåller karaktär av "ursprungs- 'aran erhaller karaktär av ""ursprungsvara" Tulltaxenr Varuslag vara" när nedanstaende villkor är uppfyllda

l-"ramställd vara

61.0I Överklädcr för män eller gossar Tillverkning utgående fran earnl 3

l 2

Prop. 1972: 135

ur 61.02 Överkladcr för kvinnor. Hiekor eller Tillverkning utgående från garn småbarn. icke broderade ur 61.02 ÖVCrkläder för kvinnor. flickor eller Tillverkning utgående fran ob roderad vävnad.

smabarn. broderade vars värde icke överstiger 40 '.'-:. av (len färdiga 'arans värdel

61.03 Underkläder för män eller gossar. inbc- Tillverkning utgående från garn1 2 gripet kragar. skjortbröst och manschetter 61.04 Underkläder för kvinnor. flickor eller Tillverkning utgående fran garn1 ? småbarn ur 61.05 Näsdukar. icke broderade "Tillverkning utgående från oblekt enkelt garnl 2 3

ur 61.05 Näsdukar. broderade Tillverkning utgående fran obroderad vävnad. vars värde icke överstiger 40 ff? av den färdiga varans värd.:l

ur 61.06 Sjalar. scarfar. halsdukar. mantiljcr. "Tillverkning utgående från oblekt enkelt garn slöjor o.d.. icke broderade av naturliga textilfibrer eller frän korta syntetiska eller regenererade textilfibrer eller avfall darav eller från kemiska produkter eller dissolvingmassal 3

144

' Bcsättningsartiklar och tillbehör (med undantag av foder och mellanfoder). som användes vid tillverkningen och som byter tulltaxenummer. fråntager icke den framställda varan dess karaktär av ursprungsvara om deras vikt icke överstiger 10 €.? av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

2 Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av tryckta vävnader som uppfyller villkoren i lista B.

3 För varor i vilka ingår två eller flera textilmaterial tillämpas denna regel ej på ett eller flera ingacnde textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 "- av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsv vara"

Framställd vara

Tulltaxenr Varuslag

ur 61.06 Sjalar. searfar. halsdukar. mantiljer. slöjor o. d.. broderade

61.07. Slipsar och liknande artiklar

ur 61.08 Kragar. isättningar. kras. manschetter. volanger och liknande besättningsar— tiklar till kläder för kvinnor eller llickor. icke broderade ur 61.08 Kragar. isättningar. krås. manschetter. volanger och liknande bcsättningsartik- lar till kläder för kvinnor eller flickor. broderade

61.09 Korsetter. gordlar. höfthållare. byst- hållare. hängslen, Strumphållare, strumpeband o. d. (inbegripet sådana artiklar av trikå), även elastiska 61.10 Vantar. strumpor sockor och strump- skyddare. cj utgörande trikåvaror 61.11 Konfektionerade tillbehör till bekläd- nadsartiklar (t. ex. ämtlappar. axel- vaddar, skärp. muffar. ärmskyddare och fickor)

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhaller karaktär av "ursprungsvara” när nedanstående villkor är uppfyllda

Prop. 1972

Tillverkning utgående från obroderad vävnad. ,

vars värde icke överstiger 40 (Fr. av den färdiga varans värde1

135

Tillverkning utgående från garn1 -

r—l

Tillverkning utgående fran garnl

Tillverkning utgående från obroderad vävnad. vars värde icke överstiger 40 ',3. av den färdiga varans värdel

_,

Tillverkning utgående från garnI _ Tillverkning utgående från garn' 2 , Tillverkning utgående från garnl —

_. .b.— '.!)

' Besättningsartiklar och tillbehör (med undantag av foder och mellanfoder'). som användes vid tillverkningen och ..som byter tulltaxenummer. fräntager icke. den framställda varan dess karaktär av ursprungsvara om deras vikt icke överstiger 10 S?.— av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

2 Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av tryckta vävnader som uppfyller villkoren i lista B.

Tulltaxenr

ur62.02

64.01

Framställd vara

Varuslag

Res- och sängfiltar

Sänglinne och bordslinne samt toalett- handdukar, kökshanddukar och liknande artiklar. gardiner och andra artiklar

för rumsinredning. icke broderade

Sänglinne och bordslinne samt toalett- handdukar, kökshanddukar och liknande artiklar. gardiner och andra artiklar för rum sinredning. broderade

Säckar och påsar av sådana slag som användes för förpackning av varor

Presenningar. segel. markiser. tält och kampingartiklar

Andra konfektionerade textilvaror (in-

begripet tillskärningsmönster)

Skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs— vara" Tillverkning utgående från skodelar av annat

material än metall sammansatta av över— delar fastsatta vid bindsulor eller vid andra underdelar och i avsaknad av ytter- sula

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda Tillverkning utgående från oblekt garn hän- förligt till 50—56 kap.] 3

Tillverkning utgående från oblekt enkelt garn1 2

Tillverkning utgående från obroderad vävnad, vars värde icke överstiger 40 'I? av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från kemiska produkter. dissolvingmassa eller från naturliga textil- fibrer. korta syntetiska eller regenererade fibrer eller avfall däravl ?

Tillverkning utgående från oblekt enkelt garnl ?

Tillverkning utgående från material, vars värde icke överstiger 4 % av den färdiga varans värde

1 l-"ör varor i vilka ingär två eller flera textilmaterial tillämpas denna regel ej på ett eller flera ingående textilmaterial vars vikt icke överstiger 10 % av den sammanlagda vikten av alla ingående textilmaterial.

2 Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varuma tillverkats av tryckta vävnader som uppfyller villkoren i lista B.

Prop. 1972

135

146

Fram s a' lld vara

Tulltaxenr Varuslag

64.02 64.03 64.04 65.03 65.05

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara" Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av '"ursprungwara" när nedanstaende villkor är uppfyllda

Skodon med yttersulor av läder eller konstläder; skodon ("andra än skodon hänförliga till nr 64.0l) med yttersulor av gummi eller plast

Skodon med _vttersulor av trä eller kork

Skodon med yttersulor av annat material

Filthattar och andra huvudbonader av filt. tillverkade av hattstumpar

eller plana hattämnen hänförliga till

nr 65.01 även ofodrade och ogarnerade

Hattar och andra huvudbonader (inbe- gripet härnät), av trikä eller till- verkade av spetsar. spetsvävnader.

filt eller annan textilvara i längder ("dock ej av band eller remsor). även ofodrade och ogarnerade

Tillverkning utgaende fran skodelar av annat material än metall sammansatta av över- delar fastsatta vid bindsulor eller vid

andra Underdelar och i avsaknad av yttersula

Tillverkning utgående från skodelar av annat material än metall sammansatta av över- delar fastsatta vid bindsulor eller vid

andra underdelar och i avsaknad av ytter- sula

Tillverkning utgående fran skodclar av annat material än metall sammansatta av över- delar fastsatta vid l)indsulor eller vid

andra underdelar och i avsaknad av _vttersula

Tillverkning utgaende fran textilfibrer

Tillverkning utgående fran garn eller textil- fibrer

Prop. 1972: 135

147

Fram ställd vara

Tulltaxenr Varuslag

66.01. Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer. parasolltält samt träd— gårdsparasoller och liknande parasoller)

ur 70.07 Planglas. gjutet. valsat. draget eller bli .t (inbegripet överfringsglas och trådglas). skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär eller böjt eller pä annat sätt bearbetat (t. ex. bearbetat på kanterna eller graverat). även ytslipat eller ytpolerat; flerväggiga isolerrutor av glas

70.08. Säkerhetsrutor bestäcnde av härdat eller laminerat glas, även tillformade

70.09. Speglar av glas (inbegripet back- speglar). även inramade eller för- sedda med baksida av annat material

7 l .15 Varor bestående av naturpärlor eller ädelstenar (naturliga. syntetiskt eller rekonstruerade) samt varor i vilka sadana ingar

73.07. Blooms. billets. slabs och platiner

avja'rn eller st |; ämnen. grovt

tillformade genom smidning, avjärn

eller stal

Bearbetning eller behandling som ej medför

att varan erhaller karaktär av "ursprungs- vara"

Tillverkning utgående från draget. gjutet eller valsat glas hänförligt till 70.04 —70.06 Tillverkning utgående från draget. gjutet eller valsat glas hänförligt till 70.04 —70.06 Tillverkning utgående från draget. gjutet eller valsat glas hänförligt till 70.04 70.06 Tillverkning utgacnde fran material hän- förligt till 73.06

B rarbetning eller behandling som medför att varan erhaller karaktär av "ursprungsvara" när ncdanstäende villkor är uppfyllda Tillverkning utgacnde frän material vars värde icke överstiger 5 % av den färdiga varans värde

Tillverkning utgacnde fran material. vars värde ick = överstiger 50 '.? av den färdiga varans värdel

* Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av produkter som har erhållit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista B.

Prop. 1972 135

148

Fram ställd vara

Tulltaxenr

73.08 73.09 73.10 73.11 73.12 73.13

Varuslag Platämnen i rullar, avjarn eller stål

Universaljarn eeh universalstål

Stang (inbegripet valstråd). annan än profilstang. av järn eller stal. varmvalsad, smidd. strängpressad eller lillformad eller färdigbehandlad

(även kalibrerad) ikallt tillstand; ihaligt bergborrstal

Profilstäng av järn eller stal. varm- valsad. smidd. strängpressad eller tillform ad eller färdigbehandlad

i kallt tillstand;spontpå1ar av

järn eller stål. även med borrade eller stansade hal eller sammanfogade

Band av järn eller stäl, varm- eller kallvalsat Plat av järn eller stal, varm- eller kallvalsad

'l'ra'd av järn eller stål. även med överdrag men utan elektrisk isolering

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara"

Tillverkning utgående fran material han- förligt till 73.07 Tillverkning utgående fran material han— förligt till 73.07 eller 73.08 Tillverkning utgaende fran material hän- förligt till 73.07 Tillverkning utga'ende frän material hän- ""förligt till 73.07 - 73.10. 73.12 eller

73.13

Tillverkning utgaende fran material hän- förligt till 73.07—73.09 eller 73.13

Tillverkning utgående från material hänförligt till 73.07—73.09 Tillverkning utgående från material hänförligt till 73.10

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhaller karaktär av "ursprungsvara"

Prop. 1972 135

149

Framställd vara

Tulltaxenr

73.16 74.03 74.04 74.05 ' Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av

Varuslag

Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar. näm— ligen raler. moträler. växeltungor. korsningsspetsar. sparkorsningar. spär— växlar. växelstag. kuggskenor.

sliprar, rälskarvjärn. underläggs- plattor. klämplattor. sparhällare. spär- plattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler

Rör och röramnen avjärn (annat än gjut- järn) eller stal. med undantag av hög- tryeksrör för elektriska vattenkraftverk Stang av koppar; träd av koppar

Plat och band av koppar

l-olier av koppar (även mönsterpressade. tillskurna. perforerade, försedda med överdrag. tryckta eller pa baksidan för- stärkta rned papper eller annat material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0.15 mm

Bearbetning eller behandling som ej medför

att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara"

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av ”ursprungsvara" när nedanstående. villkor är uppfyllda

Tillverkning utgående fran material hänförligt

ti1173.06

Tillverkning utgaende fran material hän— förligt till 73.06, 73.07 eller till 73.15 ide under 73.06 och 73.07 upptagna formerna Tillverkning utgaende från material, vars värde icke överstiger 50 ' av den färdiga varans .irdel Tillverkning utgaende frän material, vars värde icke överstiger 50 '.:2 av den färdig; varans värdel Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 I, - av den färdiga varans värdel

produkter som har erhallit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista B.

Prop. 1972 135

150

Framst älld vara

Tulltaxenr

74.06 74.07 74.08 74.09 74.10 74.11

Varuslag vara"

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs-

Pulver och fjäll av koppar

Rör och rörärnnen av koppar; ihälig stäng av koppar

Rördelar ('t. ex. skarvrör, knärör, muffar och flänsar) av koppar

Cisterner. tankar. kar och liknande bc- hållare av koppar, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas). med en rymd av mer än 300 liter. även med inre beklädnad eller värmeisolerade men ej försedda med maskinell utrustning eller utrustning

för uppvärmning eller avkylning

Tvinnad träd, kablar. linor. flätade band 0. d.. av koppartråd. dock med undantag av isolerad elektrisk träd och kabel

Duk. galler. nät (inbegripet stängselna't och anneringsnät) och liknande produkter (även ändlösa). av kopparträd

Bearbetning eller behandling som medför att

varan erhaller karaktär av "ursprungsvara" nar nedanstående villkor är uppfyllda

Tillverkning utgående från material, vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde| Tillverkning utgående fran material. vars värde icke överstiger 50 92. av den färdiga varans värde1 Tillverkning utgående frän material, vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värdel Tillverkning utgående från materia vars värde icke överstiger 50 % av den tardiga varans värdel Tillverkning utgaende fran material. vars värde icke överstiger 50 7 av den färdiga varans värde1 Tillverkning utgående fran material. vars värde icke överstiger 50 '..52 av den färdiga varans värde1

1 Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej då varorna tillverkats av produkter som har erhållit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista B.

Prop. 1972 135

151

Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att varan erhåller karaktär av "ursprungs- varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" vara" när nedanstäende villkor är uppfyllda

framställd vara

Tulltaxenr Varuslag

Prop. 1972

74.12 Klippnät av koppar Tillverkning utgaende fran material, vars ,-_,

värde icke överstiger 50 ,r.- av den färdiga varans värd-':'

135

74.13. Kattingar och kedjor samt delar därtill. Tillverkning utgäende från material. vars av koppar värde icke överstiger 50 t av den färdiga varans värde'

74.14 Spik. stift (inbegripet hät'tstift). Tillverkning utgaende fran material. vars märlor, spetsade krokar och öglor värde ieke överstiger 50 ', IV den färdiga samt krämpor och broddar av koppar eller varans värde] av järn eller stål med huvud av koppar 74.15 Bultar (inbegripet bultar utan huvud Tillverkning utgäende fran material. vars s-amt pinnbultar och pinnskruvar) och värde icke överstiger 50 % av den färdiga muttrar, även Ogängadc. samt skruvar varans värde]

("inbegripet skruvkrokar och skruvöglor). av koppar; nitar. kilar, sprintar. saxsprintar och underläggsbrickor (in— begripet fjäderbriekor). av koppar

74.16 l-ja'd rar av koppar Tillverkning utgaende fran material. vars

värde icke överstiger St ';i- av den färdiga varans värdeI

74.17 Kokapparatcr och andra uppvarmnings- Tillverkning utgäende fran material. vars apparater. ej elektriska. av sadana värde icke överstiger 50 av den färdiga slag som användes i hush-all stunt delar 'arans vä rde1 _

." ' . . . m t1drll11. av koppar N

1 Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej da varorna tillverkats av produkter som har erhallit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista 0.

Vrams älld vara

Tulltaxcnr

74.18 74.19 75.03 75.04 75.09 75.06 ' Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej dä varorna tillverkats av produkter som har erhallit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista B.

Varuslag Andra artiklar av sadana slag som vanligen användes för liUshallsbruk. sanitetsgods "amt delar till sadana varor. av koppar

Andra varor av koppar

Stang av nickel: trad av nickel Flat och band av nickel; folier av nickel: pulver och ljäll av nickel Rör och rö rämnen av nickel; ihalig stäng samt rördelar it. ex. skarvrör. knarör. muffar och flänsar). av nickel

Anoder för fömickling. bearbetade eller obearbetade. inbegripet sadana som framställts genom elektrolys

Andra varor av nickel

Bearbetning eller behandling som ej medför

att varan erhäller karaktär av "ursprungs—

lling som medför att varan erhaller karaktär av "ursprungsvara"

Bearbetning eller behant

när nedanstående villkor är uppfyllda

vara”

Tillverkning utgiiende från material. vars 'ärde icke överstiger 51.) % av den färdiga 'arans vä rde1 Tillverkning utgående fran material. vars värde icke överstiger 5 (7. av den färdiga 'arans värdel Tillverkning utgaende fran material. vars värde icke överstiger 50 (."-2 av den färdiga varans värde.l Tillverkning utgående fran material. vars värde icke överstiger 51) '.i'L- av den färdiga varans värdeI Tillverkning utgående frän material. vars värde icke överstiger 50 '.'/"2 av den färdiga varans värdel 'l'illverkning utgaende fran material vars värde icke överstiger SU av den i ' varans värdeI Tillverkning utgående fran material. vars värde ic överstiger 50 f..-z av den färdiga varans värde1

PrOp. 1972 135

153

Tulltaxcnr

76.02 76.03 76.04 76.05 76.06 76.07

l-"ramställd vara

Varuslag

Stäng av aluminium; träd av aluminium

Plåt och band av aluminium

|-'olier av aluminium (även mönster- pressade, tillskurna. perforerade. försedda med överdrag. tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med_en tjocklek (för- stärkningsmaterial ej inräknat) av

högst 0,20 mm

Pulver och fjäll av aluminium

Rör och rörämnen av aluminium: ihälig stäng av aluminium Rördclar (t. ex. skarvrör. knärör. muffar och flänsar) av aluminium

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhäller karaktär av "ursprungs- vara" Bearbetning eller behandling som medför att

varan erhäller karaktär av ursprungsvara" när nedanstaendc villkor är uppfyllda "Tillverkning utgående fran material, vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde 'l'illvcrkning utgacttde fran material. vars värde icke överstiger 50 ':" av den färdiga varans värde

'l'illvcrkning ut ':'".nde fran material, vars värde icke överstiger 50 - av deti färdiga varans värde

Tillverkning utgaende fran material. Vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgaende fran material. vars värde icke överstiger 50%:117' den färdiga varans värde Tillverkning utgäende frän material. vars värde icke överstiger 50 7, av den färdiga varans värde

Prop. 1972 135

154

l-"ramstalld vara

'fulltaxenr

Varuslag

vara"

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- Bearbetning eller behandling som medför att varan erhäller karaktär av "ursprungsvara” när nedanstående villkor är uppfyllda

76.08 76.09 76.10 76.11 76.12

Konstruktioner och delar till konstruk- tioner (t. ex. skjul och andra byggnader. broar och brosektioner. torn, fack- verksmaster. tak, fackverk till tak.

dörr- och fönsterkarmar. räcken och pelare) av aluminium; plat. stäng,

rör o. d. av aluminium. bearbetade för användning i konstruktioner

Cisterner, tankar. kar och liknande be- hållare av aluminium. för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller

till vätska förtätad gas). med en rymd av mer än 300 liter, även med inre bc- klädnad eller värmeisolerade men ej för- sedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkyl— ning

I'-'at, burkar, tlaskor, askar och liknande behållare (inbegripet förpackningsrör och förpackningstuber), av aluminium, av så- dana slag som vanligen användes för transport eller förpackning av varor

Behällare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas

Tvinnad träd. kablar. linor, flätade band 0. d.. av aluminiumtrad, dock tried undantag av isolerad elektrisk trad

och kabel

Tillverkning utgäcnde fran material. vars varde icke överstiger 50 '.'i av den färdiga varans värde Tillverkning utgaende fran material, -'at's

värde icke. överstiger 50 '.'.- av den färdiga varans värde

Tillverkning utgående från material, vars värde icke överstiger 5 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgäcnde frän material, vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgäende fran material. vars

värde icke överstiger 50 'It av den färdiga varans värde

Prop. 1972 135

U]

l-"ramställd vara

Tulltaxcnr Varuslag

76.13 76.14 76.15 76.16 77.02 77.03 78.02

Duk. galler. nät (inbegripet annerings- nät) och liknande produkter. av aluminiumtrad Klippnät av aluminium

Artiklar av sädana slag som vanligen an 'äntles för hushallsbruk, sanitets- gods samt delar till sädana varor, av aluminium

Andra varor av aluminium Stäng av magnesium; träd av magnesium; plat och band av magnesium; folier

av magnesium;jämnstora span samt pulver och fjäll, av magnesium: rör och rörämnen av magnesium: ihälig stang

av magnesium

Andra varor av magnesium

Stäng av bly; trad av bly

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhäller karaktär av "ursprungs— vara" Bearbetning eller behandling som medför att

utan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstaende villkor är uppfyllda

Tillverkning utgaende fran material. 'ars värde icke överstiger 5t (3: av den färdiga varans värde Tillverkning utgäende frän material. vars värde icke överstiger 50 ":i. av den färdiga varans värde Tillverkning utgaende frän material. vars varde icke överstiger 50 '. av den färdiga varans värde Tillverkning utgående fran material. vars värde icke överstiger 50 f..-å av den färdiga varans värde Tillverkning utgående fran material, vars värde icke överstiger 50 'i'-% av den färdiga varans varde Tillverkning utgäende fran material. vars värde icke överstiger 50 . av den färdiga varans värde Tillverkning utgäende fran material. vars 'ärde icke överstiger 50 av den färdiga varans varde

Prop. 1972

135

156

Frams . lld vara

Tulltaxenr

78.03 78.04

7 8 .05

78.06 79.02 79.03

Varuslag

Plåt och band av bly

l-"olier av bly (även mönsterpressade, tillskurna, perforerade. försedda med överdrag. tryckta eller pa bak- sidan förstärkta med papper eller annat material) med en vikt (för- stärkningsmaterial ej inräknat) av högst 1 700 g..-'ml: pulver och

fjäll av bly

Rör och rörämnen av bly: ihi'tlig stäng samt rördelar tt. ex. skarv- rör. knärör. muffar. tliinsar och S-rör). av bly

Andra varor av bly Stäng av 7.ink: träd av 7.ink Plåt och band av zink; folier av zink: pulver och fjäll av 7.ink

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs—

vara"

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara” när nedanstående villkor är uppfyllda

Tillverkning utgaende fran material, vars Värde icke överstiger 50 '.'-'.'A av den frirdiga Varans varde Tillverkning utgäende fran material. vars 'ärde icke överstiger 50 '. av den färdiga varans värde Tillverkning utgående fran material. vars värde icke överstiger 50 'x? av den färdiga varans värde Tillverkning utgående fran material. vars värde icke överstiger 50 .*? av den färdiga varans värde Tillverkning utgaende fran material. vars värde icke överstiger 50 (";-. av den färdiga Varans värde Tillverkning utgående från material. 'ars Värde icke överstiger 50 '7r- av den färdiga varans värde

Prop. 1972 135

157

Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att varan erhåller karaktär av "ursprungs- varan erhåller karaktär av "ursprungsvara"

Framställd vara

Tulltasenr Varuslag

79.04 79.05 79.06 80.02 80.03 80.04

Rör och rörämnen av zink." ihålig stäng samt rördclar (t. ex. skarv- rör, knärör, muffar och flänsar). av zink

Takrännor. nockplätar, ratnar till takfönster och andra färdiga bygg— varor, av zink

Andra varor av zink

Stäng av tenn; tråd av tenn

Plåt och band av tenn

l-"olier av tenn (även mönsterpressade. tillskurna. perforerade, försedda

med överdrag, tryckta eller på bak- sidan förstärkta rned papper eller annat material) med en vikt (förstärk- ningsmaterial ej inräknat) av högst

] kg/m2 ." pulver och fjäll av tenn

vara"

när nedanstående villkor är uppfyllda Tillverkning utgående frän material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde

Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående frän material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgäende från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde Tillverkning utgaendc frän material. vars värde icke överstiger 50 57 av den färdiga vara ns värde

Prop. 1972 135

158

Framställd vara

Tulltaxenr

80.05

ur 84 kap.

Varuslag Rör och rörämnen av tenn; ihålig stång samt rördelar (t. ex. skarvrör. knärör. muffar och Hänsar). av tenn

Utbytbara verktyg för verktygs- maskiner. för mekaniska handverktyg eller för andra handverktyg tt. ex. för pressning. stansning. borrning. gängning. brotschning. fräsning. skärning. svarvning eller skruv- idragning), inbegripet dragskivor för träddragning. matriser för sträng- pressning av metall samt bergborrar

Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater

Angpannor. maskiner och apparater samt mekaniska redskap. ävensom delar därtill. med undantag av kylskap. kylmaskiner och annan kyl- utrustning (elektriska och andra) (84.15) samt symaskiner och möbler speciellt konstruerade för sy- maskiner (ur 84.41)

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhäller karaktär av "ursprungs- vara” Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda

Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans värde

Bearbetning. behandling eller montering. varvid värdet av använt material och använda delar icke överstiger 40 år? av den färdiga varans värdel Bearbetning. behandling eller montering. varvid värdet av använt material och an- vända delar icke överstiger 40 % av den färdiga varans värde] Bearbetning. behandling eller montering. varvid värdet av använt material oeh an- vända delar icke överstiger 40 % av den färdiga varans värde2

[ Dessa speciella föreskrifter tillämpas ej dä varorna tillverkats av produkter som har erhållit karaktär av ursprungsvara i enlighet med villkoren i lista B.

2 T.o.m. den 31 december 1977 tillämpas dessa speciella föreskrifter ej för bränsleclement. ur 84.59.

Prop. 1972 135

159

Bearbetning eller behandling som ej medför

att varan erhäller karaktär av ursprungs— Varu slag vara"

Framställd vara

Tulltaxcnr

84.15. Kylskap. kylmaskiner och annan kylut- rustning (elektriska och andra)

ur 84.41 Symaskiner; möbler speciellt konstruerade

för sym askiner ' Vid bestämning av vi'rdet av material och delar skall

a. beträffande material och delar. som utgör "ursprungsvaror". 'ärdet anses vara det tidigaste fastställbara pris som betalats eller skulle ha betalats för varorna i

händelse av försäljning på det lands område där bearbetningen. behandlingen eller monteringen ägt rum; b. beträffande annat material och andra delar gälla vad i artikel 6 i detta protokoll föreskrivcs om

— värdet av importerade varor. — värdet av varor av obestämt ursprung.

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av '"ursprnngsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda

Bearbetning. behandling eller montering. 'arvid värdet av använt material och använda delar. som icke utgör "ursprungs- 'aror". icke överstiger 40 57% av den färdiga varans värde samt under villkor

att värdernässigt minst 50 ”'i'-- av använt material och använda delarl utgör "ursprungsvaror"

B 'arbetning. behandling eller montering. var- vid värdet av använt material och använda de- lar. sorti icke utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 4 G!.- av den färdiga varans värde. samt under villkor

— att värdemässigt minst 5 5?- av det material och de delar' som använts vid monteringen av överdelen ("exklusive motor) utgör "ur- spru ngsvaror" och

— att mekanismen för tradspänning. gripme— kanismen och mekanismen för zigzagsöm utgör "ursprungsvaror"

Prop. 1972: 135

160

Framställd vara Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs-

Tulltaxenr vara"

ur 85 kap.

Varuslag

Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel ävensom delar därtill, med undantag av 'aror hänförliga till 85.14 och 85.15 85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare;

tonfrekvcnsfi'trstä rkare

85.15 Apparater för sändning eller mottagning av radiotelefoni eller radiotelegrafi: apparater för sändning eller mottagning av rundradio eller television (inbegripet mottagare hop— byggda med apparater för upptagning eller ätergivning av ljud) samt televisionskame- ror; apparater för radionavigering, radar— apparater samt apparater för radiomanövrc- ring. radiostyrning c. d.

' Vid bestämning av värdet av material och delar skall

a. beträffande material och delar. som utgör "ursprungsvaror". värdet anses vara det tidigaste fastställbara pris som betalats eller skulle lta betalats för varorna ]

händelse av förs"ljning på det lands område där bearbetningen. bcltandlingen eller monteringen ägt rum: h, beträffande annat material och andra delar gälla vad i artikel 6 idetta protokoll föreskrives om

— värdet av importerade varor.

—— värdet av varor av obestämt ursprung. ? Denna procentsats far ej adderas med ovannämnda 40 %.

Bearbetning eller behandling sorti medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda

Bearbetning. behandling eller montering, 'är- vid värdet av använt material och använda de- lar icke överstiger 40 '.? av den färdiga varans värde Bearbetning. bcltandlirtg eller montering. var— vid värdet av än 'änt material och använda de— lar. sorti ickc utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 4( '): av den färdiga varans värde samt under villkor

att värdemässigt minst 50 '.'-2- av använt rita— terial och använda delarl utgör "ursprungs- varor" och —- att värdet av transistorer som icke utgör "ursprungsvaror" icke överstiger 3 '.'-? av den färdiga varans värde:

B 'arbetning. behandling eller montering. var- vid värdet av använt material och använda de- lar som icke utgör "ursprungsvaror" icke över- stiger 40 få av den fa" rdiga varans värde samt under villkor

— att värdemäs igt minst 50 % av använt ma- terial och anvanda delarl utgör "ursprungs- varor"

— att värdet av transistorer sorti icke utgör "ursprungsvaror" icke överstiger 3 % av den Färdiga varans värdc2

Prop. 1972 135

161

Framställd vara Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att. varan erhåller karaktär av "ursprungs- varan erhåller karaktär av "WSP WHEWHN" Tulltaxenr Varuslag vara" när nedanstående villkor är uppfyllda

86 kap. Lok och annan rullande järnvägs- och spär— Bearbetning, behandling eller montering, var— vägsmateriel stunt delar därtill; stationär vid värdet av använt material och använda de- järnvägs— och spårvägsrmiteriel; traliksignal- lar icke överstiger 40 5? av den färdiga varans utrustning (ej elektriskt manövrerad) av värde alla slag ur 87 kap. Fordon. andra än rullande. järnvägs- eller Bearbetning, behandling eller montering Vi"— sparvåigsmatericl, samt delar därtilL med vid värdet av an 'änt material och använda de— undantag av varor hänförliga till 87.09 lar icke overstiger 4U '-(- av den tardlga Varans

varde

8109 Motorcyklar och mopeder samt cyklar t'ör- B 'arbetning, behandling eller montering. var- sedda med lr'iilpmotor. med eller um” sid- vid värdet av använt material och anvanda de- vagn: sidvagnar a ' alla slag 12”! som icke. utgör "Ul-*PN'NES 'HTOTH- lfkk'

överstiger 40 "5 av den färdiga 'arans 'a'rde samt under villkor att värdemii sigt minst

50 ('5- av använt material och an ( nda delarl

utgör "urspnlngsvaror"

! Vid bestämning av värdet av material och delar skall a. beträffande material och delar. som utgör "ursprungsvaror", värdet ans vara det tidigaste fastställbara pris som betalats eller skulle ha betalats för varorna händelse av försäljning på det lands område. där bearbetningen. behandlingen eller monteringen ägt rum; b. beträffande annat material och andra delar gälla vad iartikel 6 i detta protokoll föreskrives om - värdet av importerade varor, värdet av varor av obestämt ursprung.

Prop. 1972

135

16

'7

l-"ramställd vara

Tulltaxenr 'aruslag

ur 90 kap. Optiska instrument och apparater. foto— och kinoapparater. instrument och appara- ter för mätning eller kontroll. medicinska och kirurgiska instrument oclt apparater nte delar därtill, med undantag av varor hänförliga till 90.05. 90.07. 90.08. 90.12 och 90.26

90.05. Kikare (monokulära och binokuläral. inbe- gripet prismakikare

90.07. Stillbildskameror: blix tljusapparater för fotografiskt bnrk

1 Vid bestämning av värdet av material och delar skall

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs—

vara" '

Bearbetning eller behandling som medför att 'aran erhåller karaktär av "ursprungs ' ra" när nedanstående villkor är uppfyllda

Bearbetning, behandling eller montering. var- vid värdet av använt material och använda de- lar icke överstiger 40 '.'i. av den färdiga varans värde Bearbetning, behandling eller montering. var- vid värdet av använt material och använda de- lar, som icke utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 40 % av den färdiga varans värde samt under villkor att värdemässigt minst 50 (7, av använt material och använda delarl utgör "ursprungsvaror" Bearbetning. behandling eller montering. 'ar- vid värdet av använt material och an 'ända dc- lar, som icke utgör "ursprungsvaror”. icke överstiger 40 ?? av den färdiga varans värde samt under villkor att värdemässigt minst

50 ',."2 av använt material och använda delar1 utgör "'ursprungsvaror"

Prop. 1972 l35

a. beträffande material och delar. som utgör "ursprungsvaror", värdet anses vara det tidigaste fastställbara pris som betalats eller skulle ha betalats för varorna ' händelse av försäljning pä det lands område där bearbetningen, behandlingen eller monteringen ägt rum; b. beträffande annat material och andra delar gälla vad iartikel 6 i detta protokoll föreskrivcs om — värdet av importerade varor, värdet av varor av obestämt ursprung.

l63

Framställd -'ara

Tulltaxenr

Varuslag 90.08 Kinokameror. kinoprojektorcr samt ljud- upptagnings- och ljudätergivningsapparater för kinomalogranskt bruk: all- slags kom- binationer av de.' apparater

90.l2 . Optiska mikroskop. även försedda med an- ordningar för fotografering eller projice-

ring av bilden

Förbruknings- och produktionsmätare för gaser. vätskor eller elektricitet: kalibre- ringsmätare för sädana instrument

90.26

1 Vid bestämning av värdet av material och delar skall

a. beträffande material och delar, som utgör "urSprungsvaror". Värdet anses vara det tidigaste fastställbara pris som betalats eller skulle ha betalats för varorna i händelse av försäljning pä det lands område där bearbetningen. behandlingen eller monteringen ägt rum;

Bearbetning eller behandling som ej medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs- vara”

b. beträffande annat material och andra delar gälla vad i artikel 6 i detta protokoll föreskrives om

värdet av importerade varor. —- värdet av varor av obestämt ursprung.

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungs 'ara” när nedanstående villkor är uppfyllda

Prop. l972

Bearbetning. behandling eller montering. var- vid värdet av använt material och använda de- lar. som icke utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 40 '."? av den färd iga varans värde samt under villkor att värdemä sigt minst

50 '.?! av använt material och använda delarl utgör "ursprungsvaror"

135

Bearbetning. behandling eller montering. var— vid värdet av använt material och använda de— lar. som icke utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 40 '.? av den färdiga varans värde samt under villkor att värdemässigt minst

50 % av använt material och använda delarl utgör "ursprungsvaror"

Bearbetning. behandling eller montering, var— vid värdet av an 'änt material och använda de- lar. som icke utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 40 % av den färdiga varans värde samt under villkor att värdcmä. *igt minst

50 €-'-'. a ' använt material och använda delarl utgör "ursprungsvaror"

l64

framställd vara Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att varan erhäller karaktär av "ursprungs- varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" Tulltaxenr Varuslag vara när nedanstående villkor är uppfyllda

Prop. 1972

ur 9l kap. Ur och delar därtill. med undantag av va- Bearbetning. behandling eller montering. var- ror hänförliga till 91.04 och 9l.08 vid värdet av använt material och använda de- lar icke överstiger 40 '-,-" av den färdiga varans värde

135

9l .04 Andra ur Bearbetning. behandling eller montering. var- vid värdet av använt material och använda de— lur. som icke utgör "ursprungsvaror", icke överstiger 40 % av den färdiga varans värde samt under villkor att värdemä ”gt minst 50 '.52- av använt material och använda delar1 utgör "ursprungsvaror"

9l-08 Andra UfVka- sammansatta Bearbetning. behandling eller montering. var- vid värdet av använt material och använda de- lar. som icke utgör "ursprungsvaror", icke överstiger 40 .?2 av den färdiga varans värde samt under villkor att värdemässigt minst 50 % av använt material och använda delarl utgör "ursprungsvaror"

ur 92 kap. Musikinstrument: apparater för upptag- Bearbetning. behandling eller montering. var- ning eller ätcrgivning av ljud; apparater för vid värdet av använt material och använda de- upptagning eller atergivning pä magnetisk lar icke överstiger 40 % av den färdiga varans väg av bilder och ljud för television: delar värde och tillbehör till sadana artiklar. med un- dantag av varor hänförliga till 92.l l

165

' Vid bestämning av värdet av material och delar skall

a. beträffande material och delar. sorti utgör "ursprungsvaror". värdet anses vara det tidigaste fastställbara pris som betalats eller skulle ha betalats för varorna i händelse av försäljning pä det lands omräde där bearbetningen. behandlingen eller monteringen ägt rum;

l). beträffande annat material och andra delar gälla vad iartikel 6 i detta protokoll föreskrives om

—värdet av importerade varor,

—värdet av varor av obestämt ursprung.

[framställd vara

Tulltaxenr

Varuslag 92.1 [ Grammofoner. dikteringsmaskiner och

andra apparater för upptagning eller åter- givning av ljud. inbegripet skivspelare och band— och trädspolningsapparater. med el— ler utan pick—up eller tonhuvud; apparater för upptagning eller ätergivning pa magne— tisk väg av bilder och ljud för television

93 kap. Vapen och ammunition; delar därtill

96.02 Andra kvastar: borstar och penslar (inbe- gripet borstar av sädana slag som användes som delar till maskiner); malningsrullar: avtorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material samt moppar 97.03 Andra leksaker; modeller av sädana slag

som användes för förströelse

] Vid bestämning av värdet av material och delar skall

a. beträffande material och delar. som utgör ”ursprungsvaror”. värdet anses vara det tidigaste fastställbara pris som betalats eller skulle ha betalats för varorna i händelse av försäljning på det lands område där bearbetningen. behandlingen eller monteringen ägt rum

Bearbetning eller behandling som 0] medfor att varan erhällcr karaktär av ”ursprungs- vara"

b. beträffande annat material och andra delar gälla vad i artikel 6 i detta protokoll föreskrives om

- värdet av importerade varor, värdet av varor av obestämt ursprung.

Denna procentsats fär ej adderas med ovannämnda 40 %.

Bearbetning eller behandling som medför att varan erhåller karaktär av "ursprungsvara" när nedanstående villkor är uppfyllda Bearbetning, behandling eller montering. var- vid 'ärdet av använt material och använda de- lar icke överstiger 40 92 av den färdiga 'arans värde samt under villkor

att värdern "igt minst 50 ”72 av använt ma- terial och använda delar1 utgör "ursprungs— varor" och

— att värdet av transistorer som icke utgör ”ursprungs 'aror" icke överstiger 3 % av den färdiga 'arans värde2

Tillverkning utgaende fran material. vars värde icke överstiger 5 % av den färdiga varans vär— de Tillverkning utgäende från material. vars värde icke överstiger 50 . av den färdiga varans de Tillverkning utgående från material. vars värde icke överstiger 50 % av den färdiga varans vär— de

Prop. 1972 135

O O

Bearbetning eller behandling som ej medför Bearbetning eller behandling som medför att att varan erhåller karaktär av ”ursprungs- varan erhaller karaktär av "ursprungsvara" Tulltaxenr Varuslag vara” när nedanstående villkor är uppfyllda

Framställd vara

98.01 Knappar (inbegripet kragknappar. man- Tillverkning utgaende fran material. vars värde schettknappar. tryckknappar o.d.) och icke överstiger 50 (få: av den färdiga varans vär- knapp formar; ämnen och delar till sadana de artiklar

98-08 Färgband föl skrivmaskiner OCh liknande Tillverkning utgaende fran material. vars värde färgband. även på spolar; färgdynor. med icke överstiger 50 (72. av den färdiga varans va r- ellcr utan ask de

ur 98.15 Termosllaskor och andra termoskärl, kom— Tillverkning utgaende fran material hänför igt pletta med ytterhölje till 70.12

Prop. 1972: 135

167

Prop. l972:135 108

Bilaga III

Lista B

Lista över bearbetnings- eller behandlingsprocesser som ger den bearbetade eller behandlade varan karaktär av "ursprungsvara". trots att de. icke medför ändring av tulltaxenummer

Framställd vara

Tulltaxenr Varuslag

Bearbetning eller behandling som ger den bearbetade eller behandlade varan karaktär av "ursprungsvara"

ur 25.09 Brända eller pulveriserade jordpigtnent

ur 25.15 Marmor. grovt tillformad genom sagning och med en tjocklek icke överstigande 25 cm

ur 25.16 Granit. porfyr. basalt. sandsten och annan monument— eller byggnadssten. t'rovt tillforrnad genom sägning och med en tjocklek icke överstigande 25 cm

ur 25.18 Bränd dolomit; statnprnassa av dolomit (inbegripet tjärdolomit)

28—37 kap. Produkter av kemiska och närstacnde industrier ur 38 kap. Diverse kemiska produkter (utom raffinerad tallolja)

ur 3 8.05 Ra ffine rad tallolja

39 kap. Plaster (inbegripet konsthartser. cellulosaestrar och cellulosa- etrar); varor därav

Vid tillverkning av ängpannor. maskiner. apparater etc. hänförliga till 84 92 kap. liksom även värmepannor och radiatorer hänförliga till 73.37 kan användas material

och delar som icke är "ursprungsvaror" under förutsättning att 'ärdet av nämnt material och nämnda delar icke överstiger

:— 'if av den färdiga varans värde Krossning och bränning eller pulveriserirtg avjordpigment

ls'lyvning. huggning eller sagning till plattor eller stycken av mamtor med en tjocklek av rner än 25 ent Klyvning, huggning eller sagnirtg av grovt huggen eller sagad granit. porfyr, basalt. sandsten och annan monument- eller byggnadssten. med en tjocklek av mer än 25 cm

Bränning av rädolornit Bearbetning eller behandling. varvid värdet av använt tttaterial. som icke utgör "ttrsprungsvaror". icke överstiger 20 '— av den färdiga varans varde Bearbetning eller behandling. varvid värdet av använt material som icke utgör "ursprungsvaror" icke överstiger 20 ',"? av den färdiga varans värde

Raffinering av rä tallolja Bearbetning eller behandling. varvid värdet av använt

material. som icke utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 20 (7- av den färdiga varans värde

Prop. 1972 135

169

Framställd vara

'fulltaxenr

ur40.01 ur 40.07 ur4l.01 ur4l.03 ur4l.03 ur4l.04 ur4l.05

ur 43.02 ur 50.09 ur 50.10 ur51.04 ur 53.11 ur 53.12 ur 53.l3 ur 54.05 ur 55.07 ur 55.08 ur 55.09 ur 56.07

Varuslag

Plattor av sulkräpp Träd och rep av gummi med överklädnad av textilmaterial

l-"ärskinn utart ull

Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur. med undantag av läder hänförligt till nr 41.06. 41.07 eller 41.08. garvat

Läder av fär och lamm. med undantag av läder hänförligt till

nr 41.06, 41.07 eller 41.08. garvat Läder av get och killing. med undantag av läder hänförligt till nr 41.06. 41.07 eller 41.08, garvat Andra slag av läder. med undantag av läder hänförligt till nr 41.06. 41.07 eller 41.08, garvat Pälsskin n. hopfogad e

Tryckta vävnader

Bearbetning eller behandling som ger den bearbetade eller behandlade varan karaktär av ”ursprungsvara”

Hopvalsning av kräpplattor av naturligt gummi Tillverkning utgående frän träd eller rep av mjukgunimi Borttagning av till fran farskinn

Garvning av förgarvat läder av nötkreatur. buffel och hästdjur

Garvning av förgarvat läder av far och lamm Gan'ning av förgarvat läder av get och killing

Garvning av förgarvat läder av andra djur

Blekning. färgning. appretering. tillskärning och hopfog- ning av garvade eller pä annat sätt beredda pälsskinn

Tryckning jämte avslutande behandling (blekning. apprete— ring. torkning. angbchandling. noppning. stoppning. impreg-

nering. sanforisering. mercerisering) av vävnad vars värde icke överstiger 47.5 .". av den färdiga varans värde

Prop. 1972: 135

170

Framställd vara Bearbetning eller behandling som ger den bearbetade eller behandlade varan karaktär av "ursprungsvara"

Tulltaxenr Varuslag

Prop. 1972

ur 68.03 Varor av skiffer. inbegripet varor av agglomererad skiffer Tillverkning av varor av skiffer

135

ur 68.13 Varor av asbest; varor av blandningar pä basis av asbest eller Tillverkning av varor av asbest eller av blandningar pa pä basis av asbest och magnesittmkarbonat på basis av asbest eller pa basis av asbest och magnesium- karbonat

ur 68.15 Varor av glimmer. inbegripet glimmerblad pä underlag av papper Tillverkning av varor av glimmer eller vävnad ur 70.10 Slipade flaskor och buteljer Slipning av flaskor och buteljer, vars värde icke överstiger 51 % av den färdiga varans värde

ur 70.13 Slipade glasvaror av sadana slag som vanligen användes som Slipning av glasvaror. vars värde icke överstiger 50 ',? bords-. köks-. toalett- eller kontorsartiklar. som prydnads- av den färdiga varans värde artiklar inomhus eller för liknande ändamäl. tried undantag av varor hänförliga till nr 70.19

ur 70.30 Varor av glasfibrer Tillverkning utgaende fran obearbetade gläsfrbrer ur 71.03 Ädelstenar. naturliga. slipade eller pä annat sätt bearbetade Tillverkning utgaende frän obearbetade naturliga ädelstenar (inbegripet osorterade ädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transporten) men ej infattade. monterade eller pä annat sätt uppträdda

ur 71.03 Ädelstenar. synteti. "a eller rekonstruerade. slipade eller på Tillverkning tttgäerrde frän ober rbetade. syntetiska eller annat sätt bearbetade (inbegripet osorterad * ädelstenar. rekonstruerade ädelstenar temporärt trppträdda för att underlätta transporten) men ej infättade. monterade eller pä annat sätt uppträdda

171

ur 71.05 Halvfabrikat av silver och silverlcgeringar. inbegripet förgyllt Valsning. dragning. träddragning. harnring eller slipning av eller platinerat silver silver och silverlegcringar. obearbetade

l-ramställd vara

Tulltaxenr

Varuslag

Bearbetning eller behandling som ger den bearbetade eller behandlade varan karaktär av ”ursprungsvara"

ur 71.05 ur 71.06 ur 71.07

ur71.()7

ur 71.08 ur 71.09 ur 71.09

ur7l.lO

ur 73.15 ur 74.01

Silver och silverlegeringar. inbegripet förgyllt eller platinerat silver. obearbetade l-lalvfabrikat av oädel metall med plätering av silver

Halvfabrikat av guld och guldlegeringar. inbegripet platinerat guld

Guld och gulcllegeringar. inbegripet platinerat guld. obearbetade

Halvfabrikat av oadel metall eller silver med plätering av guld

Halvfabrikat av platina och andra platinametaller

Platina och andra platinainetaller och plattnalegcringar. obearbetade

l-lalvfabrikat av oädel metall eller ädel metall med plätering av platina eller annan platinametall Legerat och kolrikt stäl: - i sadana fomier som är nämnda i 73.07-—73.13

i sadana former som är nämnda i 73.14

Oraffinerad koppar (blisterkoppar och annan koppar)

Legering eller elektrolys av silver och silverlegeringar. obearbetade Valsning. dragning. träddragning. ham ring eller slipning av obearbetad oädel metall med plätering av silver

Valsning. dragning. traddragning. hamring eller slipning av guld och guldlegeringar. inbegripet platinerat guld, obearbetade Legering eller elektrolys av guld och guldlegeringar. obearbetade Valsning. dragning. traddragning. hamring eller slipning av obearbetad oädel metall eller silver med plätering av guld Valsning. dragning. träddragning. hamring eller slipning av obearbetad platina eller andra obearbetade platinametaller

Legering eller elektrolys av platina eller andra platinametaller samt legeringar därav. ob *arbetade

Valsnlng. dragning. träddragning. hamring eller slipning av obearbetad oädel metall eller ädel metall med plätering av platina eller annan platinametall

Tillverkning utgaende fran material i sådana former som är nämnda i 73.06 Tillverkning utgäende fran material i sadana former som ar nämnda i 73.06 och 73.07

Smältning av kopparskärsten

Prop. 1972

135

172

Framställd vara

Tulltaxenr

ur 74.01 ur 74_01 ur 75.0l ur 77.04

ur81.0l ur8l.02

ur 81.03 ur 81.04

84.06

Varuslag Raffinerad koppar

Kopparlegeringar

()bearbetad niekel (med undantag av anoder för förnieklingt Beryllium. bearbetat. samt varor av beryllium Volt—ram. bearbetat. samt varor dtirav Molybden. bearbetat. samt 'aror därav

Tantal. b *arbetat. samt varor darav

Andra oädla metaller. bearbetade. samt varor darav_

Förbränningskolvmotorer

Bearbetning eller behandling som ger den bearbetade eller behandlade varan karaktär av "ursprungsvara" Tennisk eller elektrolytisk raffinering av oraffinerad koppar tblisterkoppar och annan koppar) eller avfall eeh skrot av koppar

Smältning och termisk behandling av raffinerad koppar eller av avfall och skrot av koppar

Raft'inering av skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning av nickel. genom elektroly smaltning eller på kemisk väg

Valsning. dragning, tråddragning eller slipning av obearbetat beryllium. 'ars varde icke överstiger 50 '.' av (len fardiga varans varde

Tillverkning utgaende från obearbetat volfram. vars varde icke överstiger 50 57 av den färdiga 'arans varde Tillverkning utgaende fran obearbetat molybden. vars varde ieke överstiger 50 '.'-'F- av den fardiga varans varde Tillverkning utgaende fran obearbetat tantal. vars viirde ieke överstiger 50 ':'? av den fardiga varans varde

Tillverkning utgående från andra oädla metaller. obearbetade. vars varde ieke överstiger 50 '.3- av den fardiga varans varde

Bearbetning. behandling eller montering varvid vardet a ' an 'ant

material och an 'åinda delar ieke överstiger 40 "4 av den fardiga varans 'iirde

Prop. 1972: 135

173

Tulltasenr

ur 84.08

84.16

ur 84.l7

84.3l

ur 84.4l

Framställd va ra

Varuslag

Andra motorer med undantag av reaktionsmotorer och gasturbiner

Kalandrar och liknande 'alsmaskiner (andra än maskiner för bear— betning eller valsning av metall eller för bearbetning av glas) samt valsar därtill

Maskiner oclt apparater. även med elektrisk uppvärmning. för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperatur- förandring. aVsedda för trä-. pappersmasse-. pappers— och papp- industrierna Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av pappersmassa. papper eller papp

Skärmaskiner av alla slag. för papper eller papp: andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa. papper eller papp

Symaskiner: möbler speciellt konstruerade för s maskiner

1 Vid bestämning av värdet av material och delar skall

a. beträffande material och delar. som utgör "ursprungsvaror". 'ärdet anses vara det tidigaste fastställbara pris som betalats, eller skulle ha betalats för varorna i

Bearbetning eller behandling som ger den bearbetade eller behandlade varan karaktär av "ursprungsvara"

Bearbetning. behandling eller montering varvid värdet av använt material och använda delar som ic 'e utgör "ursprungsvaror" icke överstiger 40 57. av den f. rdiga varans värde samt under villkor att värdcmässigt minst 5t (",'- a ' använt tnaterial och använda delar' utgör "ursprungsvaror”

B 'arbetning. behandling eller montering varvid värdet av använt material och använda delar. som icke utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 35 55 av den färdiga varans värde B 'arbctning. behandling eller montering varvid värdet av använt material och använda delar. som icke utgör "ursprungsvaror".

icke överstiger 25 ".*? av den tt rdiga varans 'ärde

Bearbetning. behandling eller montering varvid värdet av anv-int material och använda delar. som icke utgör "ursprungsvaror". icke överstiger 25 % av den färdiga varans värde

Bearbetning. behandling eller montering varvid värdet av an 'änt material och använda delar, som icke utgör "ursprungs 'aror" icke överstiger 25 ".74 av den färdiga 'arans värde

Bearbetning. behandling eller montering varvid värdet av använt material och använda delar. som icke utgör "'ttrsprungsvaror", icke överstiger 401",- av den färdiga varans värde samt under villkor

.. .. . . _, . . 1 - att vardemassigt minst 50 S-r- av det material och de delar

händelse av försäljning på det lands omräde där bearbetningen. behandlingen eller monteringen ägt rum;

b. beträffande annat material och andra delar gälla vad i artikel 6 idctta protokoll före krives om värdet av importerade varor, — värdet av varor av obestämt ursprung.

Prop. 1972 l35

l74

Framställd vara Bearbetning eller behandling som

Tulltaxenr

87.06

ur 95.01 ur 95.02 ur 95.03 ur 95.04 ur 95.05 ur 95.06 ur 95.07 ur 98.ll

ger den bearbetade eller behandlade varan Varuslag karaktär av "ursprungsvara"

som an 'änts vid monteringen av överdelen (exklusive motor) utgör "ursprungsvaror" oeh

— att mekanismen för trädspänning. gripmekanismen och mekanismen för zigzagsöm utgör "ursprungsvaror"

Delar och tillbehör till motorfordon hänförliga till nr 87.01. Bearbetning. behandling eller montering varvid värdet av nu 'änt 87.02 eller 87.03 material och använda delar icke överstiger l5 'i'r. av den färdiga varans värde

Varor av sköldpadd Tillverkning utgaende fran bearbetad sköldpadd Varor av pärlemor Tillverkning utgaende fran bearbetad pärlemor Varor av elfenben Tillverkning utgaende frän bearbetat elefenben

Varor av ben Tillverkning utgäende frän bearbetat bcn

Varor av horn. korall (även rekonstruerad) eller andra animaliska Tillverkning utgaende fran bearbetat horn. bearbetad korall (även snidningsrnaterial rekonstruerad) eller andra b 'arbetade animaliska snidningsmateritd

Varor av vegetabiliska snidningsmaterial (t. ex stennöt') Tillverkning utgaende från bearbetade vegetabiliska snidnings- material (t. ex stennöt)

Varor av gagat (och mineraliska ersättningsmaterial för gagat). Tillverkning utgående från gagat (och mineraliska ersättnings- bärnsten. .' ..kum. rekonstruerad bärnsten och rekonstruerat sjöskum material för gagat). bärnsten. sjoskurn. rekonstruerad bärnsten eller

rekonstruerat sjöskum. bearbetade

Rökpipor; huvuden till rökpipor Tillverkning utgäendc fran grovt tillforrnade ämnen

Prop. 1972: 135

175

Prop. 1972;135

176

lfilugu Il"

Lista C

Lista över varor pa vilka detta protokoll

ej är tillämpligt

Tulltaxenr

ur 27.07

27.09 — 27.16

ur 29.01

ur 34.03

ur 34.04

Varuslag

Liknande aromatixka oljor enligt definition i anm. 2 till 27 kap. .x'om vid temperaturer upp till ZSUUC destillerar över mer än 65 volymprocent (inbegripet blandningar av hemin och bensen"), avscdda att anvandas som brankle

Mineraloljor oeh destillationsprodukter (liirav; hituminösa iim- nen: mineralvaxer

Kolviiten:

aey kliska. -- eyklaner och eyldener med undantag av azulener. - l)ensen_ toluen oelt xylener,

avsedda att användas som bränsle.

Beredda smörjmedel, med undantag av sadana som innehaller minst 70 viktprocent oljor erhallna ur petroleum eller ur bituminöxa mineral. innehållande oljor erhallna ur petroleum eller ur bituminöxa mineral

Vaxer baserade på paraffin. rnikrovax. ”slack wax" eller andra mineralvaxer med undantag av omkerit. montanvax (lignitvax) oeh torvvax

Beredda tillsatxmedel för smörjmedel

Prop. 19721135 177

Bilaga lf" avral. | || - sw lura

| |V|ertor li|.|||||;. t||||x|a||d|g .-.|1||'x-|. |.||||l| - |

'x (J|l|| (nu)

._. . ... __ __ ...... . _._ . ..J . | ; (I-RlllltAl l)l |"IRt'l't.-HIUN'||1N.Nllln'll-lNlllx'l.S | | W-XKINVIRklllkälllxi'llllN'ltd Nl; ; | | ("Ikllllt'k'ltll'l R I.-t('lR|'|)|.X/.ll)x'| |)|Ill Xlllu'l : ' . (IR'l'lllt x.-x'l'|N'/.-xk|.|;o| ||| lllNXlRKll'R i IL" T'”— _ ' _ 11 | ' -| ' | _I-I _ __ |__" __ "i Mtn'l MI N l'( l R l'II lt -X'I'I % | || '.r- |. |. | —.|. '_' . m. . . |-_. |' - | |. |. | - . . , . . _ .nu | ||||| | ||||| || ||| |||)|_ |||t_|| ||_|| |nx _ X'ÅRII lkllllkAI _ ! ; vain SI || ru IK.-x'!" ' : VARI'I 1 kl 11 lK-X'l' | | | % _ .. . .. _ i E l|.|||—|||.r||ue|t-.'| vn] | _|nd.ul:||" Idag. nunna.-| |'|l|-| :|:|u|||| : ! ' |||.||p_|-|||.--| u| ||l|||_|'.||||||d.> _ _ _ ; | ." | | :||.-||.|-.-.|r|..||.|' _ ÅVxl'lllllll!|—.|Nl|l1.l_'_'|ll|i|||!||l|'ll..'|||1li|;'.||||r|xk) | "1 '|—'”' 'V-"i'l'Lk'iH'E-H | | | | | ' ! _. i lullttunh | _. lui—unan— Illllll : 1 __ _ k' __ ' _ _ | _ . eilri .mnan ' nu-i IK'II da|||||| ; . _ . . | _ _ _- . -. .. | I ” ' " ' . |||| ' | L"" |"-' Manon-| ! ||||||||v |||-|| l'J |||||||||||'| | d_n: | ' i _ _ _ | ' _ _____ _ ||;l.". | :-l=||::|l|:r||L| . | : . I i | ! | | | . | i . . | . . . . . . ._ | | ' | * * ! l'olala knllllalei _ _ ||||.k||||-x _ ' :|||-d : _ |||.1I ||||.|l.| hamn-sivu . . . I' l—| "en I .xnmallunural ! ' | | _ _ i _____ __. . .. - "_ _. | ! Tlllllln'lldlrln'[rnx llll)'_|_' _ ||||||r|||re||x |!.-kl.|r.a||-||| ! | l)ekl:|r;|t|un|-|| ulauxkad lll.||l a|||||a|kn||||1 , l'nderluknad luhakrar harmed .||| uran amenua |a|||| mm I..-fm,... | |'|.runrlliandlnnr.l .| | | xllll ' | — | i | | |__.” _ _ ”' upjdvller nilla-wu |-|r u-ruhkah'tx erhallanzle den Land 'I'ullanxlall ; | . . i 1— "_ " _| (||.||||n||'|'kn||u:) . _ 'lullanxtaltt'uu " ' " '" "_" " "" "_ '_'—"" ' " _— . - | . E ------ - -- -- -- -- - --- ! xtampt-I | l-multJn'lw den . . . .. . ur .. ' lnamnlrrktlmgu ! i inppgitlen e| ||1|llualnllxkl : ___ . i | ' __ ._ . __. . _ _ ._.._ ._.._ __ .'

Prop. 1972: 135 178 (Anvisningar på framsidan av varucertifikat A.S.l)

1. Ange Europeiska ekonomiska gemenskapen eller Sverige

2. För bulkvara anges alltefter omständigheterna fartygets namn. järnvägsvagnens eller lastbilens nummer

3. lfyllcs endast i de fall då cxportlandets nationella bestämmelser så fordrar

4. Ange ”Sverige” eller ”gemenskapen" (det senare om certifikatet begäras i ett land som är medlem av gemenskapen)

5. Se anvisningarna på omstående sida

Prop. 1972: 135

(Baksidan av varucertifikat A.S.l)

BEGÄRAN OM KONTROLL

Undertecknad tulltjänsteman an- håller om kontroll av riktigheten av detta certifikat

Tullan- staltens stämpel

(Tjänstemannens namnteckning)

(Se anvisningar på följande sidor)

179

RESULTAT AV KONTROLLEN

Vid den undersökning som verk- ställts av undertecknad tulltjänste- man har befunnits att detta certi- fikat:

l. utfärdats av angiven tullanstalt och att de uppgifter som det innehåller iir riktigal ;

IJ . ej uppfyller de fastställda ford- ringarna (se bifogade anmärk- ningar)1 .

Tullan— staltens stämpel

(Tjänstemanncns namnteckning)

1 Stryk det som ej är tillämpligt

Prop. 1972:135 180 (Anvisningar på baksidan av varucertifikat A.S.l)

[. Varor för vilka varucertifikat A.S.] kan utfärdas

Bestämmelsema i denna anvisning utfärdas av var och en av de avtalsslutande parterna iöverensstämmelsc med reglerna i protokollet.

11. A nvändningmmråde för varucertifikat A.S.l

Transport, som sker i en enda sändning. av varor med ursprung i Sverige eller i gemenskapen kan äga rum genom andra områden än dem som tillhör gemenskapen, Sverige, Österrike. Finland. island, Portugal eller Schweiz. i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sådana andra områden. såvida transporten genom dessa områden är motiverad av geografiska skäl och varorna stått under uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet samt icke saluförts eller utlämnats till förbrukning och där icke heller undergått annan behandling än lossning och lastning eller åtgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.

111. Bestämmelser att iakttaga då varucertifikat A.S.] upprättas

]. Varucertifikat A.S.l upprättas på ett av de språk pä vilka avtalet avfattats och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lagstiftning. .

2. Om varucertifikat A.S.l utskrives för hand skall det ifyllas med bläck och med tryckbokstäver. Det får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som vidtagcs måste göras genom överstryk- ning av de felaktiga uppgifterna. i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje sådan ändring måste godkännas av den som upprättat certifikatet och bestyrkas av tullmyndighetcn.

3. Varje varupost. som är upptagen på varucertifikat A.S.l, skall föregås av ett positionsnummer. Omedelbart under sista textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att ytterligare tillägg ej kan göras.

4. Varorna anges enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.

5. Den som exporterar eller transporterar varorna får komplettera den del av certifikatet som är avsedd för exportörens deklaration med en hänvisning till transporthandlingcn. Certifikatet A.S. lzs serienummer bör anges även på den transporthandling som avser försändelsen.

IV. Innebörden av vameertiji'kat A.S.]

Varueertifrkat A.S.l. använt enligt föreskrifterna, medför rätt att i importlandet åtnjuta tulll'örmån enligt avtalet för de varor certifikatet avser.

Prop. 1972: 135 | 181

'fullmyndigheten i importlandet kan. om det bel'innes nödvändigt, infordra alla andra handlingar som kan tjäna till bevis, särskilt transport- handlingar enligt vilka varorna har försänts.

V. Tidsfrist fiir avlämnande av varucertifikat A.S. I

Varuecrtifikat A.S.l skall inom fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats. inges till den tullanstalt i importlandet, där varorna anmäles.

VI. Päföl/d

F.nvar som upprättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga uppgifter i syfte att erhålla varucertilikat. så att vara kan komma i åtnjutande av förmänsbehandling. skall träffas av påföljd.

u n 45 ;; '.: >

PJ '

,

Anvisningar [ nrlr 2 (se ann-.ntngarna [ oeh

Prop. 1972: 135

.-W't.at_t;t-.t — SVliRlGli

lixpnrtur (nanm. Inllstandtg .Illh'xx. lanrlt .

Mottagare (nanm. fullständig adress, land") tuppgtften cj ulrltgatulhkl

'[rarhpnrtrnetlel vn ' samlandet (slag. nummer eller nannn (uppgttten c| nlvlrgatonxkl

!

Ani-dd transpur'tvag (uppgiften ej nhlrgatnrtskl

_ 1 l

kult.-'

Nlarkc och nummer

Antal och slag

l

otala kullitalet

i i ! T

tksantrten-n

Anrnatkntngur

A S.t nr A (mottot) ' ('|'R'I'll'l('.-'t'l" l)]: f.'|RCL'l.ATl()N DES MARCHANDIHI $ ' WARILNVI'RKIJIRSBl15 _'Hl'lNltill. '(.i : | (."I.R'l'l|'l(."A'l'0 Pink l..-'t f"lR('Ul.AZl()Nl-. lll-'I [ l' MLRt'l ' ('I-.k'l'llilå'AA'l' INZAKL (JOl-Iluzkli-NVl-R i'll-.l- R * Mt.)Vl.|Nll.N'l' ("l-"RTlFlthTl'. VARM |zk'l'll-IKA'I' VARl.Sl'.ll'l'll"lK.-'t'l' VARUCI RTII-"IKAT l . ! Motlagarlalnl' ! '- . .. .. __...__ . __ _. ! lnr tjaristi-anteckningar

htuttovrkt (kg) ] l'akturam nunt- - eller annan I mer och datum kvantitet (uppgiften e) |. (hl. rn'i. ett-_| uhtrgatnmkl |

a_____. _T__.___ '

Varuslag

tn [skrives med

........ bokstaver)

___—J

Prop. 19721135 . 183 EXPORTÖRENS DEKLARATION

Undertecknad. exportör av på omstående sida upptagna varor, FÖRKLARAR att varorna framställts i .............. ' och uppfyller villkoren i artikel I i det till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Sverige fogade protokollet rörande definitionen av begreppet "ursprungsvaror".

ANGER på följande sätt de omständigheter, som har gett varorna karaktär av "ursprungsvaror"22

ÄR BEREDD att, pä begäran av ansvarig myndighet, förete ytterligare bevisning som denna finner nödvändig för att utfärda detta certifikat, och godtar, om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna,

ANSÖKER HÄRMED om ett varucertifikat A.S.l för varorna

.................... den

(exportörens namnteckning)

(Plats för anvisningar på baksidan av ansökan om varucertifikat)

Prop. 1972: 135 184

(Anvisningar pä baksidan av blanketten för ansökan om varucertifikat A.S.l)

]. Ange "Sverige" eller "gemenskapen" (det senare om varorna har framställts i ett land som är medlem av gemenskapen).

2. lfylles dä fräga är om andra än de varor som avsesi punkterna ] a. och 2 a. i artikel l i det protokoll rörande definitionen av begreppet "ursprungsvaror" som bilagts avtalet mellan gemenskapen och Sverige.

Ange de produkter som använts vid bearbetningen eller behandlingen. deras tulltaxenummer. deras urSprung, sädana eventuella produktionspro- cesser som ger varorna ursprung i produktionslandet (med tillämpning av lista B eller de särskilda villkor som anges i lista A'). de framställda varorna och deras tulltaxenummer.

Om de varor som använts som material ej fär överstiga en viss del av värdet av den färdiga varan för att den senare skall erhälla eller bibehålla karaktär av "ursprungsvara". ange.: -- för de varor som använts som material —- tullvärdet om varorna härrör från tredje land; det tidigaste fastställbara pris som betalats för varorna inom det lands omräde där tillverkningen ägt rum dä det gäller varor med obestämt ursprung;

för de framställda varorna: priset "fritt fabrik". dvs. det pris som betalats till den producent vid vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen skett. häri inbegripet värdet av alla som material använda varor. med avdrag för inhemska skatter som har restituerats eller skall restitueras om varorna exporteras från landet i fråga.

3. 't". ex. importhandlingar. fakturor. producen(deklarationer etc.. som hänför sig till varor sotn använts vid bearbetningen eller behand- lingen.

Prop. 1972: 135 185

AV'I'M. |z|-Ät SVlletil' _._._ __ . __ ___ __ __._... __. ___..._.. ._. [ _ _ ___ _____ _ _ __ _ _ i l xputtni tnamn. hillxtanilig zulu-v.. land) ' / I' A.W.) nr A.Ot)0.l)l)0 l.__ _... _ . ____._ _ __ __ I

('|'.R'l1l ICA'I' I)I- ("llUfL'l A [ |(lN |)le M.'tk(.'ll.-XNDlSI.S | WAKI NX'ILRKl',llRSIil.h('lII-1NltilINU

('I-.R'Hl lt"A'l't.) l')-l( IA (_"lRl'ULAIIUNI. l'Jl-l U M) I(('| ('):R'lll-"lt'AAT [N'/AK); (.UI l)l.kl-NVl'Rk R ____ .. __. _. . ______ _ __ .__ . .. . . .. ..

| Mottagare |namn. lullslandig .nliexx. land) (uppgiften ei ullligatnrixkl tira-Iltlulllrlllf [läx-lli?” Å fl.

| ! VARl Sl-.Rl'll"llx'.-t'l

t'ARt't'lÄRlll-"lK/tl

lll

' 'li.|ihpn|t|||edel x'nl a).—andandrt (slag. |n||n|||e| eller n.|tnn| : ; (uppgiften e_i ultllpdlltmkl - |

: !

katet—t

Avsedd tralispuilVag (uppgltlen ei ulihgatnnxkt "” lI—llhh'd'm'k'k""U—'""

E'.

| , - .— __ _ _ __ __ __... __ _ ___ _ __ _. __ : kult." Hrnltovikt (kg) l-"akturaiix- nuin- _l ' "_ _ __ -ll- 'nnan -r- I ; Mark—' ___. Antal ... |, Vallhiug 5 kk U J int ur. .litnni n||n||net *I. — talllllakl (uppta tt.| Lj ... __ __ | . . ___ * _ _ _ __ _ _ __ _ _ _ —i _(h£_—III'__-k'_li'_) -_ : ubligatuiixkl | i . : | . | . . | |! : I | : . . I | . : i : | . . . i . . . | . . . | __ _. . _ |__ _ _ _ _ __ _ _| ; '|'..|.||a kull.!alei . . . . . . . . . . .. . ("hk-”*"” : i med neh tnl.|l.| khlllllllfll'n . . _ , . . , hnkxlau't) i .tninarkningii |

' 'l'ullinynilighetens iiitvg: - l.xpnrtnren. deklaration ' ! Deklarationen gianxkail utan .inniarknmg : l'nilerteeknatl t'nrsakrar harmed att ovan angivna vai-|| wni lu-tninei l'xpnnhandlingJi i 4 I - xigi . ' ! typ . . _ . , . . . ”, . . _ . .. .. uppfyller Villkoren tur ("t'lllflkah'lk erliallanileq Land .................. ' du” """" '. i |

tnatnnleekningl

; 'lallanxialtenx

............. _ ..... . . . ..... . _ i Xl'allllk'l : ' Furxandelse den . . . (namnteckning) J. (uppgiften ej uhhgatunsk)

Prop. 19721135 186 (Anvisningar till framsidan av varucertifikat A.W.l)

1. Ange här Europeiska ekonomiska gemenskapen eller det mottagar- land som med land där anhällan om certifikatet göres har slutit avtal enligt vilket varorna erhällit eller beliallit karaktär av "ursprungsvaror" genom tillämpning av artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan 11 ena sidan gemenskapen och fi andra sidan något av följande sex länder: Österrike, Finland. Island. Portugal. Sverige och Schweiz., eller genom tillämpning av de motsvarande bestämmelser som reglerar varuutbytet mellan tvä av de nämnda sex länderna.

2. För bulkvara anges alltefter omständigheterna fartygets namn. järnvägsvagnens eller lastbilens nummer.

3. lfylles endast i de fall då exportlandets nationella bestämmelser sä fordrar.

4. Ange det land där anhällan om certifikatet göres eller "gemen— skapen", om anhållan göres i ett land som är medlem av gemenskapen.

5. De villkor som skall uppfyllas är: antingen de som anges i artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i något av de protokoll rörande. definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan gemenskapen och nägot av följande. sex länder: Österrike, Finland. Island, Portugal. Sverige och Schweiz,

eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan två av dessa sex länder.

Prop 1972: [35 187

(Baksidan av varucertilikat A.W.l)

BHGÄRAN OM KONTROLL RESULTAT AV KONTROLLEN

Undertecknad tulltjänsteman an- Vid den undersökning som verk- håller om kontroll av riktigheten ställts av undertecknad tulltjänste- av detta certifikat man har befunnits att detta certi- fikat:

l. utfärdats av angiven tullanstalt och att de uppgifter som det innehåller är riktiga' ;

IJ . ej uppfyller de fastställda ford- ringarna (se bifogade anmärk- ningar)'.

Tullan- staltens stämpel

staltens stämpel

(Tjänstemannens (Tjänstemannens namnteckning) namnteckning)

* Stryk det som ej är tillämpligt

(Se anvisningar pa följande sidor)

Prop. l972:l35 188

( Anvisningar pä baksidan av varucertifikat A.W. l)

1. Varor för vilka varucertifikat A. W.] kan ut färdas

Varuccrtifikat av denna typ kan endast utfärdas för varor. som antingen uppfyller villkoren i artikel "2 och i förekommande fall artikel 3 i nagot av de protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror vilka bilagts avtal mellan ä ena sidan Europeiska ekonomiska gemenska- pen och ä andra sidan något av följande sex länder: Österrike, Finland, Island, Portugal. Sverige och Schweiz eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan tvä av de nämnda sex länderna. lnnan anhällan göres om sadant certifikat. bör sökanden, för att kunna bedöma om villkoren är uppfyllda. noggrant studera innehållet ide bestämmelser som skall tillämpas samt vid behov vända sig till den administrativa myndighet som kan lämna upplysningar i frägan särskilt vad beträffar varor som skall äterutföras i oförändrat skick och ej ligger på tullager.

II. Anrändni/zgsmnrådc för varucertifikat A. W.]

"Transport. som sker i en enda sändning. av varor med ursprung i gemenskapen eller i Österrike. Finland, Island. Portugal. Sverige eller Schweiz kan äga rum genom andra områden än dem som tillhör gemenskapen. Österrike. Finland. lsland. Portugal. Sverige eller Schweiz. i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom sädana andra områden. sävida transporten genom dessa omräden är motiverad av geografiska skäl och varorna stätt under uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet samt icke saluförts eller utlämnats till förbrukning och där icke heller undergätt annan behandling än lossning och lastning eller :itgärd avsedd att bevara dem i oförändrat skick.

111. Bestämmelser att iakttaga då varucertifikat A. W.! upprättas

l. Varucertifikat A.W.l upprättas pä ett av de språk på vilka avtalet avfattats och i överensstämmelse med bestämmelserna i exportlandets interna lagstiftning.

2. Ont varucertifikat A.W.l utskrives för hand skall det ifyllas med bläck och med lryckbokstäver. Det fär inte innehälla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som vidtages måste göras genom överstryk- ning av de felaktiga uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje sädan ändring måste godkännas av den som upprättat certifikatet och bestyrkas av tullmyndigheten.

3. Varje varupost. som är upptagen på varucertifikatet. skall föregås av ett positionsnummer. Omedelbart under sista textraden skall en horison- tell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att ytterligare tillägg ej kan göras.

4. Varorna anges enligt handelska och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.

Prop. 1972: 135 txt)

5. Den som exporterar eller transporterar varorna fär komplettera den del av certifikatet som är avsedd för exportörens deklaration med en hänvisning till transporthandlingen. (."ertifikatet A.W. I:s serienummer bör anges även pa den transporthandling som avser försändelsen.

IV. Innebörden av varucertifikat A. W.]

Varucerlifikat A.W.l använt enligt föreskrifterna, medför rätt att för de varor som omfattas av certifikatet. i importlandet ätnjuta tullförmän enligt det avtal till vilket hänvisas i certifikatet.

Tullmyndigheten i importlandet kan, om det befinnes nödvändigt. infordra alla andra handlingar som kan tjäna till bevis. särskilt transport- handlingar enligt vilka varorna har försänts.

V. Tidsfrist för avlämnande av varucertifikat A. W.!

Vatmcertifikat A.W.l skall inom fyra månader. räknat frän den dag dä det utfärdats. inges till den tullanstalt i importlandet. där varorna anmäles.

VI. Påfölfd

Envar som upprättar eller later upprätta handling innehållande oriktiga Uppgifter i syfte att erhålla varucertifikat. sä att vara kan komma i åtnjutande av förmånsbehandling. skall träffas av påföljd.

Anvisningar ] och 2 [Se anvrsmngarna ] och ]. pä framsrdan av certifikatet)

Prop. 19721135 190

AV'IAL l.l'.(_ SVl'ltl(il-.

| A.W.] ||r A.OOOOOO

| ('|"R'l'll'l(".'x'l' l)l-. ("IRL'L'LATION DliS MARt'llANl'JISl-JS

- WARlÄNVlÄRKlillRSBliSFHHNlti'UNG

('l:RT|l-'I("A'l'() Pl-IR |A CIRCOLAZIONI". l)l-'l.l.|' MliRt'l ('l3,RTll-'l(' i | | |

'l' INY lil-. (.i()l-,Dl-IlZl-'NVl.R Klnlzk

' ' .' ' __ __". _" "_ " M(JVI;.'trll".. l't'l-R'l'lI-"lt'ATl; Mottagare (namn. lullstandtg adress. land) tuppgtlten ej oblrgatonakl : | | I | |

VA Rl;(.'l'.R'l'll"lK/t'l' VARl-SlzRTl I' lKA'l' VÅRL'CILR l'll'lKA'l'

Transportmedel vid avxanrlantlet lklug. nummer eller namn) i .

| (trppgttten ej nliltgatorrxk) I___ __ "__. _ _ __ _ _ _ ______ 'I ! Multagarlartd' . i l Avsedd transportvag tuppgrl'terl ej ohllgal-trrxk'l , "" tjansteanteckrrrngar ' . . i | | | ! | __ _, __._-.. _. _ _ _ _ __ _ ' _ _ ___ _____ . _. _ _ __ _ .. _ _. _ Ruth" Brutrovrkt (ng Fakturans num- :! k' _|__ _ ["t"—l " ' _ eller annan mer och datum . :rr'e r'r .nra |") .' .. . . ' ' ' ' X "”hL'l- kvantrter luppgrl'ten ej | nummer slag . _ _ _ + ._ __. ___ _ __ __ __ __ .. ___ _ ._ . thl. m' .etc ) Uhllllillmhk) . . l ! ' l | : ! | . . | l ! - . , '. . l - | ' = . | | i | i | ' | . j [ |__ _ ..... _ _. .. _- _ _ _ _ . . . ltirskrrves - 'I'utala kollrtalet . .. ... . . . . . . . . . . . . .. ... . med tala kvantlletrtr . . . ....... .. .tnmarknmgn i

Prop. 1972: 135 191 FXPOR'I'öRl-ÄNS Bli-KLARATION Undertecknad, exportör av på omstående sida upptagna varor,

FÖRKIARAR att varorna. som befinner sig i ............. l. uppfyller de. villkor som är föreskrivna för utfärdande av varucertifikat A.W.l 2.

ANGER här de omständigheter som medför att varorna uppfyller nämnda villkorJ :

ÄR BEREDD att, på begäran av ansvarig myndighet förete ytterligare bevisning som denna finner nödvändig för att utfärda detta certifikat, och godtar, om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna.

ANSÖKER HÄRMED om ett varucertifikat A.W.l för dessa varor.

....................... den

(exportörens namnteckning)

(Plats för anvisningar på baksidan av ansökan om varucertifikat")

Prop. 1972: 135 1.92

(Anvisningar på baksidan av blanketten för ansökan om varucertifikat A.W.l) '

1. Ange det land där ansökan om ccrtitikatct inges eller "gemen— skapen" om ansökan inges i en stat som är medlem av gemenskapen.

2. De villkor som skall uppfyllas är:

- antingen de som föreskrivits i artikel 2 och i förekommande fall artikel 3 i nägot av de protokoll rörande definitionen av begreppet ursprungsvaror som bilagts avtal mellan Europeiska ekonomiska gemen- skapen och något av följande sex länder: Österrike. Finland_ Island, Portugal, Sverige och Schweiz,

eller de motsvarande villkor som reglerar varuutbytet mellan tvä av dessa sex länder.

3. Om varorna undergått bearbetning eller behandling skall beträffan- de de varor som använts vid bearbetningen eller behandlingen särskilt anges deras tulltaxenummer. deras ursprung, eventuella produktionspro- eesser, de framställda varorna och deras tulltaxenummer. Om de varor som använts som material ej får överstiga en viss del av värdet av den färdiga varan för att denna skall erhälla eller behålla karaktär av "ursprungsvara” skall anges

för de varor som använts som material: tullvärdet, för de framställda varorna: priset ”fritt fabrik", dvs. det pris som betalats till den producent vid vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen skett, häri inbegripet värdet av alla som materia-1 använda varor. med avdrag för inhemska skatter som har restituerats eller skall restitueras om varorna exporteras från landet i fräga.

4. T.ex. importhandlingar ti synnerhet varucertifikat som tidigare avgivits), fakturor, producentdeklarationer etc.. som hänför sig till de varor som använts vid bearbetningen eller till varor som återutförts i oförändrat skick.

Prop. 19721135 193

Protokoll 4

med vissa särskilda bestämmelser rörande Irland

Med avvikelse från artikel 13 i avtalet skall de åtgärder tillämpas gentemot Sverige vilka avses i punkterna I och 2 i protokoll 6 och i artikel 1 i protokoll 7 till den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland och vilka gäller vissa kvantitativa restriktioner rörande Irland samt importen av motorfordon och monteringsindustrin i Irland.

Prop. 1972: I35 194

Slutakt

Ombuden för Konungariket Sverige och för Europeiska ekonomiska gemenskapen,

som den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvä samlats i Bryssel. för att underteckna avtalet mellan Konungariket Sverige och Euro- peiska ekonomiska gemenskapen,

har vid undertecknandet av avtalet

tagit. del av följande förklaringar vilka är bifogade denna akt: l. Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende arti- kel 23 punkt I i avtalet.

2. Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende den regionala tillämpningen av vissa bestämmelser i avtalet.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvå.

Prop. 1972: 135 195

Förklaringar

Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende artikel 23 punkt ] [avtalet

Europeiska ekonomiska gemenskapen förklarar att den_ inom ramen för de avtalsslutande parternas självständiga tillämpning av artikel 23 punkt 1 i avtalet. kommer att grunda sin bedömning av de förfaranden som strider mot bestämmelserna i denna artikel på de kriterier som följer av tillämpningen av reglerna i artiklarna 85. 86, 90 och 92 i fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Förklaring av Europeiska ekonomiska gemenskapen avseende den regionala tillämpningen av vissa bestämmelser i avtalet

Europeiska ekonomiska gemenskapen förklarar att tillämpningen av de åtgärder, som den kan komma att vidtaga med stöd av artiklarna 23, 24, 25 och 26 i avtalet enligt det förfarande och på de villkor som anges i artikel 27 eller med stöd av artikel 28, skall enligt gemenskapens egna regler kunna begränsas till en av dess regioner.

Prop. 1972: 135 196

_,

Bilaga _

SVENSKA DELEGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972

Herr Generaldirektör.

I anslutning till det avtal mellan Sverige och gemenskapen, som i dag paraferats, har jag äran meddela Eder att Sverige är berett att suspendera tullar och avgifter med samma verkan för följande varor med ursprungi gemenskapens medlemsstater.

Nri den Varuslag svenska tulltariffen ur 03.01 frysta fiskfileer 16.04 fisk. beredd eller konserverad. inbegripet kaviar och kaviar— ersättning 16.05 kräftdjur och blötdjur, beredda

eller konserverade

Sävitt avser import av ovannämnda varor till Sverige frän medlemssta- ter i den utvidgade gemenskapen för vilka Sverige icke för närva- rande tillämpar tullar eller avgifter med samma verkan. skall suspensionen träda i kraft den dag då avtalet mellan Sverige och gemenskapen träderi kraft. Såvitt avser import av ovannämnda varor till Sverige fran de övriga medlemsstaterna i den utvidgade- gemenskapen skall suspensionen genom- föras i enlighet med bestämmelserna i artikel 3 i avtalet mellan Sverige. och gemenskapen. vilka skall ha motsvarande tillämpning.

Mottag, Herr Generaldirektör. försäkran om min utmärkta högaktning.

Sverker Åström

Ambassadör

Herr Generaldirektören E. P. Wellenstein, Chef för de. europeiska gemenskapernas kommissions delegation, Rue dela Loi 200 1040 Bryssel

Prop. 19721135 197

DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den Zl juli 1972 KOMMISSION

Herr Ambassadör.

Jag har äran erkänna mottagandet av Edert brev av denna dagivilket Sverige förklarar sig berett att på visst sätt suspendera sina tullar och avgifter med samma verkan för vissa fiskprodukter med ursprung i ge- menskapens medlemsstater.

Jag tackar l—Ider härför och ber Eder, Herr Ambassadör, att mottaga försäkran om min utmärkta hög-aktning.

E. P. Wellenstein

Herr A mbassadören Sverker Åström. Svenska delegationen vid de europeiska gemenskaperna. 148. avenue Louise,

1050. Bruxelles

Prop. 19721135 198

SVENSKA DELFLGATIONEN Bryssel den 21 juli 1972

Herr Generaldirektör,

Jag har äran meddela Eder att Sverige, under äberopande av det avtal mellan gemenskapen och Sverige som paraferats denna dag och särskilt av dess artikel 15, enligt vilken de avtalsslutande parterna förklarar sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter. frän och med den I februari 1973 kommer att självständigt bevilja gemenskapen de tullförm-Jmer som anges i bilaga till detta brev.

Mottag. Herr Generaldirektör. försäkran om min utmärkta högaktning.

Sverker Åström Ambassadör

Herr Generaldirektören E. F. Wellenstein, Chef för de europeiska gemenskapernas kommissions delegation, Rue dela Loi 200. 1040 Bruxelles

Prop. 1972: 135

Nr i den svenska tull- tariffen ur 06.0l 009 ur 06.03 001 ur 008 ur 0l ] ur 07.01 21 [ ur 421 ur 08.04 101 102 ur 08.07 301 302

Bilaga

Varuslag Bastull

Lökar. stamkuölar. rotknölar och rltizomer, i vila. under tillväxt eller i blomning: inkommande utan jord:

andra slag: — — andra 35 Avskurna blommor oeh blomknop— par av sädana slag som är lämpliga till buketter eller annat pryd- nadsändamäl, friska, torkade, färgade. blekta. impregnerade eller pä annat sätt preparerade:

friska:

— mimosa och ljung 300

— andra:

-— - under tiden 1 mars—30 november:

% — —- tulpaner 750 — — — ginst 750 — — under tiden 1 december—

29 februari: * -— — rosor 500

— — ginst 500 Köksväxter. färska eller kylda: morötter: -- nyskördade. under tiden 1

maj 30juni 20 blomkal: —- under tiden 1 maj- 31 maj 35 Vindruvor, färska eller torkade: färska: under tiden ljuli- 31 oktober 12:50 — under tiden 1 november— 30

juni fri

Stenfrukter. färska: persikor:

_ under tiden ljuli—15 oktober 10 -— under tiden 16 oktober—30 juni fri

K-r per 100 kg netto—

199

Medgivna tullför- mäner

fri

150

650 375

400 250

10

17:50

fri

'Jl

fri

Prop. 1972: l35

200

Nr i den

Varuslag Kr per 100 kg netto svenska tull— Bastull Medgivna tarrtfen tullför-

mäner 22.05 Vin av färska druvor: druvmust

vars jäsning avbrutits genom till- sats av alkohol:

100 musserande 10011 ) fri ej musserande:

alkoholhalt:

— ej överstigande 14 volym- procent: ZlO — —- pä kärl rymmande högst 10 ' liter 25(l) fri 290 — på andra kärl 1011 ) fri — överstigande 14 volymprocent: 3 lt) — —- pa kärl rymmande högst 10 liter 67: 501 l) fri 390 -— på andra kärl 5011) fri

(ll Kr per 100 liter

Prop. I972: I35 301

DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1973 KOMMISSION

Herr Ambassadör,

Jag har äran erkänna mottagandet av Edert brev av denna dag angående de förmäner som Sverige ätager sig att självständigt be'vilja gemenskapen beträffande vissa jordbruksprodukter.

A sin sida meddelar gemenskapen Sverige att gemenskapens institu— tioner är beredda att. i den anda som präglar det avtal mellan Sverige och gemenskapen vilket paraferats denna dag och särskilt dess artikel 15. självständigt ändra EEC-förordning nr ROS/"(38 rörande en gemensam marknadsordning för nötkött, sävitt avser dess importbestämmelser. i syfte att fastställa ett särskilt importpris för kalv och storboskap med ursprung i och exporterade frän tredje land vars handelsstruktur och system för boskapsproduktion ärjämförliga med gemenskapens.

Sedan denna förordning ändrats, skall tillämpningsreglerna snarast möjligt anpassas därefter i den för gemenskapen gällande ordningen.

Mottag. Ilerr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktuing.

E. P. Wellenstein

Herr Ambassadören Sverker Åström. Chef för svenska delegationen

Prop. 1972: I35 "3 ()"2

Bilaga _?

Avtal mellan Konungariket Sverige, a ena sidan. samt Europeiska kol- och stalgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen. it andra sidan

KONUNGARIKET SVERIGE,

ä ena sidan. samt KONUNGARIKE'I' BELGIEN. KONUNGARIKET DANMARK. FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND. FRANSKA REPUBLIKEN, IRLAND. ITALIENSKA REPUBLIKEN. S'l"0RHF.RTIGI)ÖMI-1T LUXEMBURG, KONUNGARIKI—ZT NEDERLÄNDERNA. KONUNGARIKET NORGE. FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRIAND. medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen, och EUROPEISKA KOL-OCII STÅLGEMENSKAPEN, ä andra sidan,

vilka beaktar att Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen ingår ett avtal rörande de ämnesområden som omfattas av denna gemenskap,

vilka eftersträvar samma mål och önskar finna motsvarande lösningar för det ämnesområde. som omfattas av Europeiska kol— och stålgemenska- pen,

har, till främjande av dessa syften och med beaktande av att ingen bestämmelse i detta avtal skall kunna tolkas på sådant sätt att den befriar de avtalsslutande parterna från de skyldigheter som åvilar dem enligt andra internationella avtal. beslutat ingå detta avtal:

ARTIKEL [

Detta avtal skall tillämpas på varor som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen och som har sitt ursprung i Konungariket Sverige och i denna gemenskap. Dessa varor anges | bilagan.

Prop. 1972: 135 203 ARTIKEL'Z I. Ingen ny importtull skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen. 7 .-.. In'tporttullarna skall avvecklas stegvis I följande takt: —- den I april 1973 sänkes varje tullsats till 80 % av bastullen; — de fyra återstående sänkningarna om vardera 20 ',5'2: genomföres den ljanuari 1974 den ljanuari 1975 den ljanuari 1976 den ljuli 1977.

ARTIKEL 3

]. Bestämmelserna om den successiva avvecklingen av importtullarna skall även vara tillämpliga pä tullar av fiskal karaktär.

De avtalsslutande parterna kan ersätta en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull med en intern avgift.

2. Danmark, Irland. Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (senare i detta avtal benämnt Storbritannien) kan till den 1 januari 1976 bibehälla en tull av fiskal karaktär eller det fiskala elementet i en tull i fall av tillämpning av artikel 38 i den "akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen" som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland.

ARTIKEL34

[. För varje vara är den bastull, från vilken de i artikel 2 och i protokollet föreskrivna successiva tullsänkningarna skall företagas. den tull som faktiskt tillämpades den I januari 1972.

2. De sänkta tullar som beräknas enligt artikel 2 och protokollet skall tillämpas med avrundning till en decimal. Med förbehåll för hur gemenskapen kommer att tillämpa artikel 39 punkt 5 i den ”akt rörande villkoren för anslutning och anpassning av fördragen” som upprättats och antagits vid konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och Konungariket Danmark. Irland, Konunga- riket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland skall artikel 2 och protokollet, såvitt avser de specifika tullarna och den specifika delen av de blandade tullama i den irländska tulltariffen. tillämpas med avrundning till fyra decimaler.

Prop. 1972: 135 204

ARTIKEL 5

1. Ingen ny avgift med samma verkan som importtullar skall införasi handeln mellan Sverige och gemenskapen.

"2. Avgifter med samma verkan som importtullar, vilka införts i handeln mellan Sverige och gemenskapen den I januari 1972 eller senare, skall avvecklas vid detta avtals ikraftträdande.

Varje avgift med samma verkan som en importtull. vilken den 31 december 1972 är högre än den som faktiskt tillämpades den 1 januari 1972, skall sänkas till den senare nivän vid detta avtals ikraftträdande.

3. Avgifter med samma verkan som importtullar skall avvecklas stegvis i följande takt: varje avgift sänkes senast den 1 januari 1974 till 60 % av den nivä som tillämpades den 1 januari 1972; — de tre äterstäende sänkningarna om vardera 20 ';7-2. genomföres den I januari 1975 den ljanuari 1976 den ljuli 1977.

ARTIKEL (:>

Ingen exporttull eller avgift med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

Exporttullar och avgifter med samma verkan skall avskaffas senast den ljanuari 1974.

ARTIKEL 7

Protokollet fastställer de. tullbestämmelser och de övriga villkor som skall gälla i fråga om vissa varor.

ARTIKI-"ELR

De bestämmelser, som fastställer ursprungsreglerna för tillämpningen av det denna dag undertecknade avtalet mellan Konungariket Sverige och Europeiska ekonomiska gemenskapen. skall även vara tillämpliga på föreliggande avtal.

ARTIKEL 9

Avtalsslutande part. som avser antingen att sänka den faktiskt tillämpade nivån på de tullar eller avgifter med samma verkan, vilka tillämpas gentemot tredje land, som ätnjuter mest gynnad nations—he- handling, eller att icke tillämpa dessa, skall sävitt möjligt underrätta den blandade kommitten om denna tullsänkning eller ätgärd minst trettio dagar innan den träder i kraft. Parten skall taga del av varje invändning från den andra avtalsslutande parten om de snedvridningar som kan bli följden därav.

Prop. 1972: 135 205

ARTIKEL 10

1. Ingen ny kvantitativ importrestriktion eller åtgärd med samma verkan skall införas i handeln mellan Sverige och gemenskapen.

2. Kvantitativa importrestriktioner skall avskaffas den 1 januari 1973 och ätgärder med samma verkan som kvantitativa importrestriktioner senast den I januari 1975.

ARTIKEL 1 I

Frän och med den 1 juli 1977 fär varor som har ursprung i Sverige vid import till gemenskapen icke åtnjuta en mera förmänlig behandling än den som dess medlemsstater beviljar varandra.

ARTIKEL 12

Detta avtal skall icke ändra vare sig bestämmelserna i fördraget angäende upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen eller de befogenheter och den behörighet som följer av bestämmelserna i detta fördrag.

ARTIKEL 13

Detta avtal skall icke. utgöra hinder mot att tullunioner, frihandelsom- råden eller särordningar för gränstrafik bibehålles eller upprättas. i den man dessa icke ändrar den ordning för handeln som avses i detta avtal. särskilt reglerna rörande ursprung.

ARTIKEL 14

De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga någon åtgärd eller tillämpa nägot förfarande av intern fiskal natur, som direkt eller indirekt innebär att varor från en avtalsslutande part diskrimineras i förhallande till liknande varor med ursprung i den andra avtalsslutande parten.

För varor som exporteras till avtalsslutande parts område fär icke ätnjutas restitution av interna pälagor med högre belopp än som svarar mot de pälagor som direkt eller indirekt uttagits pa varorna.

ARTIKEL 15

Betalningar som hänför sig till handeln med varor samt överföring av sädana betalningar till Sverige eller till den av gemenskapens medlemssta— ter vari borgenären har sitt hemvist skall icke vara underkastade nägra restriktioner.

De avtalsslutande parterna skall icke tillämpa nägra valutarestriktioner eller restriktioner av administrativ art i fräga om beviljande, återbetalning och accepterande av korta och medellånga krediter som hänför sig till

Prop. 1972: 135 206

kommersiella transaktioner vari en person med hemvist inom en avtalsslutande parts omräde deltager.

ARTIKEL lo

Detta avtal skall icke utgöra hinder mot sädana förbud eller restriktio- ner avseende import. export eller transitering som motiveras av hänsyn till allmän moral. allmän ordning eller allmän säkerhet eller av intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv. att bevara växter. att skydda nationella skatter av konstnärligt. historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt. Sådana förbud eller restriktioner får dock icke utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan de avtalsslutande. parterna.

ARTIKEL. 17

Ingen bestämmelse. i detta avtal skall hindra en avtalsslutande part att vidtaga åtgärder

a. som parten anser nödvändiga för att förhindra yppande av upplysningar i strid med sina väsentliga säkerhetsintressen;

b. som hänför sig till handel med vapen, ammunition eller krigsmate- riel eller till sådan forskning, utveckling eller produktion som är oundgänglig för försvarsändamål. under förutsättning att dessa åtgärder icke ändrar konkurrensvillkorcn för varor som icke är avsedda för specifikt militära ändamål;

c. som parten anser väsentliga för sin säkerhet i krigstid eller vid allvarlig internationell spänning.

ARTIKEL IK

1. De avtalsslutande parterna skall icke vidtaga åtgärd som kan äventyra förverkligandet av detta avtals syften.

2. Parterna skall vidtaga de generella eller speciella åtgärder som är ägnade att säkerställa att förpliktelserna enligt detta avtal fulllgöres. Om den ena avtalsslutande parten anser att den andra avtalsslutande parten försummat att fullgöra en förpliktelse enligt detta avtal, kan den vidtaga lämpliga åtgärder på de. villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 19

]. Följande förfaranden är oförenliga med detta avtals störningsfria tillämpning i den mån de är ägnade att påverka handeln mellan Sverige och gemenskapen:

i. överenskommelser mellan företag, beslut av företagssammanslut- ningar och samordnade förfaranden mellan företag, vilka har till syfte.

Prop. 1972: 135 207

eller följd att konkurrensen i fråga om produktion av och handel med varor hindras, inskränkes eller förvanskas:

ii. missbruk frän ett eller flera företags sida av en dominerande ställning inom de avtalsslutande parternas hela område eller en väsentlig del därav;

iii. offentliga stödätgärder som förvanskar eller hotar att förvanska konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion.

2. Om en avtalsslutande part anser att ett visst förfarande är oförenligt med denna artikel. kan parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 20

l. Gemenskapen skall för sådana till kapitel 73 i Btysselnomenklatu- ren hänförliga varor, som omfattas av detta avtal, utsträcka tillämpningen av artikel 60 i fördraget angaende upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och av tillämpningsbesluten till denna artikel till att avse sådan försäljning på svenskt område som verkställes av företag under dess jurisdiktion och skall därvid garantera en tillfredsställande transpa- rens beträffande transportpriserna för leveranser till svenskt område.

"2. I fråga om priser skall Sverige för leveranser såväl på svenskt område som till den gemensamma marknaden, vilka vcrkställes av företag under dess jurisdiktion och avser sådana till kapitel 73 i Brysselnomenkla- turen hänförliga varor, som omfattas av detta avtal, garantera

att förbudet mot illojal konkurrens respekteras,

-— att principen om icke-diskriminering respekteras, —- att baspunktpriser och försäljningsvillkor publiceras, —- att reglerna om prisanpassning respekteras, och skall därvid även garantera en tillfredsställande transparens beträffande transportpriserna.

Sverige skall vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för att verkningar- na fortlöpande skall överensstämma med dem som uppnås genom de tillämpningsbeslut som gemenskapen utfärdar i detta avseende.

] fråga om leveranser till den gemensamma marknaden skall Sverige även garantera att gemenskapens beslut rörande förbud mot prisanpass- ning till offerter frän vissa tredje länder respekteras, under hänsynstagan— de till övergångsbestämmelserna för Danmarks och Norges anslutning till gemenskapen.

I fråga om leveranser till den irländska marknaden skall Sverige dessutom garantera att övergångsbestämmelserna för lrlands anslutning till gemenskapen, vilka begränsar möjligheterna till prisanpassning på denna marknad. respekteras.

Gemenskapen har tillställt Sverige en förteckning över tillämpnings- besluten till artikel 60, de. särskilda besluten angående förbudet mot prisanpassning samt övergångshestämmelserna rörande de danska, norska och irländska marknaderna. Gemenskapen skall även lämna underrättelse om eventuella ändringar i dessa beslut så snart de vidtagits.

Prop. 1972: 135 208

3. Om offerter. som lämnas av svenska företag. försvärar eller hotar att försvåra för gemenskapens marknad att fungera störningsfritt eller om offerter, som lämnas av företag som faller under gemenskapen. försvärar eller hotar att försvära för den svenska marknaden att fungera störnings- frttt samt om detta beror på en olikartad tillämpning av de regler som utfärdats enligt punkterna I och 2 eller pä en överträdelse av dessa regler av företagen i fråga, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL "El

När en ökad import av en viss vara förorsakar eller hotar att förorsaka allvarlig skada för viss produktion inom avtalsslutande parts omräde och ökningen beror på

— att den importerande avtalsslutande partens tullar eller avgifter med samma verkan för varan i fråga sänkts eller avvecklats i enlighet med detta avtal,

— och att tullar och avgifter med samma verkan, vilka den exporteran- de avtalsslutande parten uppbär vid import av sådana rävaror eller halvfabrikat som användes vid tillverkningen av varan i fråga, är avsevärt lägre än de motsvarande tullar och avgifter som den importerande avtalsslutande parten uppbär.

kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga lämpliga åtgärder pa de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 23

Om den ena avtalsslutande parten finner att dumping förekommeri dess förbindelser med den andra avtalsslutande parten, kan parten, i enlighet med överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull— och handelsavtalet. vidtaga lämpliga åtgärder häremot pä de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL 23

I händelse av allvarliga störningar inom en sektor av näringslivet eller av svårigheter som kan yttra sig i en allvarlig försämring av det ekonomiska läget inom en region kan den berörda avtalssltttande parten vidtaga lämpliga åtgärder på de villkor och enligt det förfarande som anges i artikel 24.

ARTIKEL. "24

1. Om avtalsslutande part gör importen av varor som kan förorsaka i artiklarna 2l och 23 avsedda svårigheter till föremål för ett adtninistratin förfarande med syfte att snabbt klarlägga utvecklingen av handeln, skall

Prop. 1972: 135 _ 209

parten underrätta den andra avtalsslutande parten härom.

2. I de fall som avses i artiklarna 18 23 skall den berörda avtalsslutande parten, innan de åtgärder vidtages som där anges eller så snart som möjligt i de fall som avses i punkt 3 e., förse den blandade kommittén med erforderligt underlag för en ingäende undersökning av läget i syfte att finna en för de avtalsslutande parterna godtagbar lösning. [ första hand skall sädana atgärder väljas som medför den minsta störningen av detta avtals tillämpning. Underrättelse om skyddsåtgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén. där de skall bli föremäl för regelbundna överlägg- ningar. främst med syfte. att åtgärderna skall upphävas så snart omständigheterna medger det.

3. För genomförandet av punkt 2 skall följande bestämmelser tillämpas: a. [ fräga om artikel 19 kan vardera avtalsslutande. parten vända sig till den blandade kommittén om den anser att ett visst förfarande är oförenligt med detta avtals störningsfria tillämpning enligt artikel 19 punkt 1. De avtalsslutande parterna skall lämna den blandade kommittén de upplysningar och det biständ som erfordras för att utreda fallet och för att i förekommande fall bringa det påtalade förfarandet att upphöra. Om avtalsslutande part icke undanröjt det påtalade förfarandet inom den tidsfrist som fastställts i den blandade kommittén eller om enighet icke nätts i denna kommitté inom tre mänader från det att ärendet anhängiggiorts där, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de skyddsåtgärder. som den anser nödvändiga för att undanröja de av förfarandet föranledda allvarliga svårigheterna, och särskilt ätcrtaga tullmedgivanden. b. l fräga om artikel 20 skall de avtalsslutande parterna lämna den blandade kommittén de upplysningar och det bistand som erfordras för att utreda fallet och för att i förekommande fall bestämma en lämplig päföljd for förfarandet i fråga. Om enighet icke nas i den blandade kommittén eller om i förekom- mande fall en tillfredsställande påföljd ieke älägges det felande företaget, kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga de åtgärder som den anser nödvändiga för att undanröja dels de svårigheter som uppstätt på grund av den olikartade. tillämpningen eller överträdelsen av reglerna. dels riskerna för snedvridning av konkurrensen. Dessa åtgärder kan särskilt bestå i återtagande av tullmedgivanden och i befrielse för berörda företag frän skyldigheten att respektera prisreglerna i sina transaktioner på den andra avtalsslutande partens marknad. Underrättelse om skyddsåtgärderna skall omedelbart lämnas den blandade kommittén, där de skall bli föremål för regelbundna överlägg- ningar främst med syfte att åtgärderna skall upphävas så snart omständig- heterna medger det. [ brådskande fall kan den berörda avtalsslutande parten direkt begära att den andra avtalsslutande parten

l4 Riksdagen 1972. ] saml. Nr I35

Prop. 1972: 135 210

- omedelbart bringar det påtalade förfarandet att upphöra. — inleder ett sanktionsförfarande mot det felande företaget. Om den berörda avtalsslutande parten icke anser att frågan reglerats till dess belåtenhet. skall parten inleda det föreskrivna förfarandet i den blandade kommittén. ! fråga om artikel "21 skall de svårigheter som föranletts av det i nämnda artikel avsedda förhållandet anmälas för undersökning i den blandade kommittén. Denna kan fatta de beslut som erfordras för att svärigheterna skall upphöra.

|...

Om den blandade kommittén eller den exporterande avtalsslutande parten icke inom en tidsfrist av trettio dagar efter det att förhållandet anmälts fattat sådant beslut som bringar svårigheterna att upphöra. är den importerande avtalsslutande parten berättigad att uppbära en utjämningsavgift pa den importerade varan.

Denna utjämningsavgift skall beräknas på grundval av den förändring av de berörda varornas värde som uppkommit till följd av konstaterade tulldispariteter för i varorna ingående råvaror eller halvfabrikat.

d. I fråga om artikel 22 skall överläggningar i den blandade kom- mitten äga rum, innan den berörda avtalsslutande parten vidtager lämpliga åtgärder.

e. När exceptionella förhållanden, som kräver omedelbart ingripande, omöjliggör en föregående undersökning, kan den berörda avtalsslutande parten, i de situationer som avses i artiklarna 21,22 och 23 samt i fall av exportstöd som direkt och omedelbart påverkar handeln. utan dröjsmål vidtaga de provisoriska åtgärder som är absolut nödvändiga för att rätta till situationen.

ARTIKEL '25

I händelse av betalningsbalanssvärigheter eller allvarligt hot därom i Sverige eller i en eller flera av gemenskapens medlemsstater kan den berörda avtalsslutande parten vidtaga erforderliga skyddsåtgärder. Den skall utan dröjsmål underrätta den andra avtalsslutande parten härom.

ARTIKEL 30

1. En blandad kommitté skall upprättas med uppgift att administrera detta avtal och vaka över dess rätta tillämpning. i detta syfte skall kommittén utfärda rekommendationer. Den skall fatta beslut i de fall som anges i detta avtal. Dessa beslut skall verkställas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna regler.

2. För att trygga detta avtals rätta tillämpning skall de avtalsslutande parterna utbyta upplysningar och på begäran av endera parten överlägga med varandra i den blandade kommittén.

3. Den blandade kommittén skall antaga sin arbetsordning.

Prop. 1972: I35 . |. "211

ARTIKEL 27

1. Den blandade kommittén skall bestå av representanter för de avtalsslutande parterna. 2. Den blandade kommitten skall uttala sig enhälligt.

ARTIKEL 28

]. Ordförandeskapet i den blandade kommitten skall utövas i tur och ordning av vardera avtalsslutande parten enligt de bestämmelser som fastställes i kommitténs arbetsordning.

2. Den blandade kommittén skall på ordförandens initiativ samman- träda minst en gång om året för att företaga en granskning av den allmänna tillämpningen av detta avtal. Så snart särskilt behov föreligger. skall kommittén dessutom. på begäran av endera avtalsslutande. parten. sammanträda i den ordning som fastställes i kommitténs arbetsordning.

3. Den blandade kommittén kan besluta att tillsätta de arbetsgrupper som erfordras för att biträda den Vid fullgörandet av dess uppgifter.

ARTIKEL "29

1. När en avtalsslutande part anser att det ligger ide avtalsslutande parternas gemensamma intresse att utveckla de förbindelser som upprät- tats genom detta avtal genom att utsträcka dem till områden som icke omfattas av avtalet. skall parten tillställa den andra avtalsslutande parten en motiverad begäran härom. De avtalsslutande parterna kan uppdraga åt den blandade kommittén att pröva denna begäran och att i förekommande fall avge rekommenda- tioner till dem särskilt i syfte att inleda förhandlingar. Dessa rekommen- dationer kan i förekommande fall avse en samordnad harmonisering, under förutsättning att de avtalsslutande parternas självständiga beslutan- derätt icke paverkas.

2. Avtal som kommer till stånd genom de i punkt ] avsedda förhandlingarna skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.

ARTIKEL 30

Den bilaga och det protokoll som är fogade till detta avtal skall utgöra en integrerande del därav.

ARTIKEL 3l

Vardera avtalsslutande parten kan uppsäga detta avtal genom underrät- telse till den andra avtalsslutande. parten. Avtalet upphör att gälla tolv månader efter dagen för denna underrättelse.

Prop. 1972: 135

FJ _— k)

ARTIKEL 32

Detta avtal skall vara tillämpligt på dels Konungariket Sveriges omräde, dels de omräden på vilka fördraget angående. upprättandet av Europeiska kol- och stalgemenskapen är tillämpligt pa de villkor som anges i detta fördrag.

ARTIKEL 33

Detta avtal är upprättat i dubbla exemplar på danska, engelska. franska, italienska, nederländska, norska, svenska och tyska spräken. Var och en av dessa texter har lika vitsord.

Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.

Det träder i kraft den I januari 1973 under förutsättning att de avtalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om att de härför erforderliga förfarandena slutförts.

Vid tillämpning av artikel ?. tredje stycket i beslutet den 22 januari 1972 av de europeiska gemenskapernas rad angaende anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen av Konungariket Danmark, Irland. Konungariket Norge och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland kan detta avtal träda i kraft endast för de stater som gjort den inämnda stycke avsedda deponeringen.

Efter den I januari 1973 träder detta avtal i kraft den första dagen i den andra månaden efter de i tredje stycket avsedda underrättelserna. Sista dag för underrättelserna är den 30 november 1973.

De bestämmelser som gäller den 1 april 1973 skall tillämpas vid avtalets ikraftträdande, om detta äger rum efter nämnda dag.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotvä.

PrOp. 1972: 135 "213 Bilaga

Förteckning över varor som avses iartikel I [avtalet

Nr i Varuslag Bryssel- nomenklaturen

26.01. Malm. även anrikad. samt svavelkis och andra naturliga

järnsulfitler, rostade:

A. järnmalmen svavelkis och andra naturliga järnsulfider, rostade:

ll. andra slag

B. manganmalmer. härunder inbegripna manganhaltiga jarn- malmer. innehållande 20 viktprocent mangan ellcrdärövcr

26.02. Slagg, glödspän och liknande avfall frän järn- och stältillverk- ning: A. h_vttsot

27.0l Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen framställda av stenkol

27_02 Brunkol, även briketterat

27_()4 Koks (inbegripet lägtemperaturkoks) av stenkol. brunkol eller torv:

A. av stenkol: ll. andra slag B. avbrunkol 73.0l Tackjärn, gjutjärn och spegeljärn. i form av tackor, block. oregelbundna stycken e. d. 73.02 l-'err0|cgeringar: A. ferrontangan:

l. innehållande mer än 2 viktprocent kol 73.03 Avfall och skrot av järn eller stäl 73.05 Pulveriscrat järn och stal:järnsvamp: B. järnsvamp

73.06. Smältstycken och raskenor; göt. block. oregelbundna stycken 0. tl. av järn eller stål

73.07 Blooms. hillets. slabs och platiner av järn eller stal; ämnen, grovt tillformade genom smidning. av järn eller stål: A. blooms och billcts: [. valsatle B. slabs och platiner:

l. valsadc

73.08. Platämnen i rullar. av järn eller stål

Prop. 1972: 135 214

Nr i Varuslag

Bryssel- nomenklaturen

73_()9 Universaljärn och universalstäl

73.10 Slang (inbegripet valsträd). annan än profilstang, avjärn eller

stal. varmvalsad, smidd, strängpressad eller tillformad eller tärdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstand: iltaligt berghorrstäl:

A. endast varmvalsade eller strängpressade

D. pläterade eller ytbehandlade (t.ex. polerade eller med överdrag):

l. endast pläterade: a. varmvalsade eller strängpressade 73.1] l'rofilstäng av järn eller stäl. varmvalsad. smidd, strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillständ: spont— palar av järn eller stal, även med borrade eller stansade häl eller sam man fogade :

A. profilstang: l. endast varmvalsad eller strängpressad

lV.plälerad eller ytbehandlad (t. ex. polerad eller med över— drag):

a. endast pläterad: l. varmvalsad eller strängpressad

B. sponlpälar

73.12 hand av järn eller stäl, varm— eller kallvalsat: A. endast varmvalsat B. endast kallvalsat:

[. i rullar, för framställning av bleekplät (a)

('.. pläterat. med överdrag eller pä annat sätt ytbehandlat: lll.förtent: a. bleckplåtshand

V. annat (t. ex. förkopprat. oxiderat, lackerat. förnicklat. fernissat. pläterat. fosfaterat. tryckt):

ä. endast pläterat:

] . varmvalsat

7313 Plät av järn eller stål, varm— eller kallvalsad:

A. elektroplat B. annan plat: [. endast varmvalsad ll. endast kallvalsad. tried en tjocklek av: I). över 1 mm men mindre än 3 mm c. 1 mm eller mindre

lll.endast bibringad blank yta. polerad eller högglanspolcrad

(a) För klassificering under denna underposition gäller villkor som bestämmes av be- hörig myndighet.

Prop. 1972: 135 215

Nr i Varuslag Bryssel— nt'nnenklaturen .___. _ . -____ .____._._. _- __ 7113 [V. pläterad. med överdrag eller pä annat sätt ytbehandlad: ”””” b. förtent: [. blcckplat 2. annan c. förzinkad eller förblyad d. annan (t. ex. förkopprad, oxiderad. lackerad, för— nicklad. fernissad, pläterad. fosfaterad. tryckt) V. på annat sätt bearbetad: a. endast tillklippt i annan än kvadratisk eller rek- tangulär form: 2. annan 73.15 Legerat stäl och kolrikt stäl. i sädana former som är nämndai

nr 73.06—73.14: A. kolrikt stäl: 1. göt. blooms. billets. slabs och platiner: b. andra Ill. plätämnen i rullar lV. universalstål

V. stäng (inbegripet valsträd och ihaligt bergborrstal) och profilstäng:

b. endast varmvalsad eller strängpressad

d. pläterad eller ytbehandlad (t.ex. polerad eller m cd överdrag"):

]. endast plätcrad: aa. varmvalsad eller strängpressad Vl. band: a. endast varmvalsat

c. pläterat. med överdrag eller pä annat sätt ytbe- handlat: 1. endast pläterat:

aa. varmvalsat Vll. plät: a. endast vannvalsad b. endast kallvalsad. med en tjocklek av: 2. mindre än 3 mm

c. polerad. pläterad, med överdrag eller pä annat sätt ytbehandlad

d. pä annat sätt bearbetad:

1. endast tillklippt i annan än kvadratisk eller rektangulär form

B. legerat stäl: 1. göt. blooms. billets. slabs och platiner:

b. andra

Prop. 1972: 135 ' "216

Nr 1 Varuslag

Bryssel- -

nomenklaturen . _ _ _ 73.15 111. platämncn i rullar (forts.) lV. universalstal

V. stäng (inbegripet valslräd och ihäligt bergborrstal) och profilstäng:

b. endast varmvalsad eller strängpressad d. pläterad eller ytbehantllad (t.ex. polerad eller med överdrag):

1. endast plätcrad: aa. varmvalsad eller strängpressad Vl. band: a. endast varmvalsat

e. pläterat, med överdrag eller pä annat sätt ytbe- handlat:

1. endast pläterat: aa. varmvalsat Vll .plät: a. elektroplät b. annan plåt: 1. endast varmvalsad 2. endast kallvalsad. med en tjocklek av: bb. mindre än 3 mm

3. polerad, pläterad. med överdrag eller pa annat sätt ytbehandlad

4. på annat sätt bearbetad: aa. endast tillklippt i annan än kvadratisk eller rektangulär form

73.16 Banbyggnadsmatericl av järn eller sta'l för järnvägar eller spärvägar. nämligen räler. moträler. väseltungt'rr. korsnings- spetsar. spärkorsningar, spärväslar. växelstag. kuggskenor, slip- rar. rälskarvjärn. underläggsplattor. klärnplattor. spärhällare. spärplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler:

A. räler: 11. andra B. rnoträler C. sliprar D. rälskarvjärn och underläggsplattor:

1. valsade

Prop. 1972: 135 217

Protokoll rörande regler för vissa varor

.fl vdt'lning A

Regler för import till gemenskapen av vissa varor som har ursprung i Sverige

ARTIKEL 1

l. Tullarna vid import till gemenskapen i dess ursprungliga samman- sättning och till 1rland av de. varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående niväer och i följande takt:

"llidtäbell"

Tillämplig procentuell andel av bastullsatserna

] april 1973 95 1 januari 1974 90 [januari 1975 85 ljanuari 1976 75 ljanuari 1977 60 ljanuari 1978 40 ljanuari 1979 20 I januari 1980 0

2. De varor som avses i punkt 1 är följande:

Nr i den

Varuslag gemensamma tulltariffen ur 73.15 legerat stäl och kolrikt stal, i sadana former som är nämnda i

nr 73.06—73.14. med undantag av varor som regleras av lil'ÄC—l'ördragct

ARTIKEL ?.

För importen av varor på vilka de tullbestämmelser som avses i artikel 1 är tillämpliga skall gälla ärliga indikativa kvantitetsramar, utanför vilka de tullar som tillämpas mot tredje land kan återinföras enligt nedanståen- de bestämmelser:

a. Med beaktande av gemenskapens och dess medlemsstaters möjlighet att tills vidare avstå från att tillämpa kvantitetsramar för vissa varor har i bilaga C till protokoll 1 till det avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Sverige, som undertecknats denna dag. angivits de ramar som fastställts för är 1973. Dessa ramar. som är gemensamma för varor hänförliga till position 73.15 i nämnda bilaga C och i förevarande

Prop. 1972: 135 "315

protokoll, är beräknade med hänsyn till att gemenskapen isin ursprung- liga sammansättning och Irland skall verkställa den första tullsänkningen den 1 april 1973. För är 1974 skall ramarnas storlek motsvara 1973 års storlek anpassad till arlig bas för gemenskapen och ökad med 5 '.-"7-. Från och med den 1 januari 1975 skall ramarnas storlek årligen ökas med S ',3:-.

I fråga om de. varor som avses i detta protokoll förbehåller sig gemenskapen och dess medlemsstater möjligheten att införa kvantitets- ramar, vars storlek skall motsvara genomsnittet av importen till gemen- skapen under de fyra senaste är för vilka statistik är tillgänglig. ökat med 5571... Storleken av dessa ramar skall de. följande åren ökas med 5 72:- årligen.

b. ()m importen av en vara för vilken kvantitetsram gäller under två på varandra följande år understiger 90 %- av den fastställda storleken, skall gemenskapen och dess medlemsstater tills vidare avstå från att tillämpa denna ram.

c. I händelse av konjunkturella svårigheter förbehåller sig gemenska- pen och dess medlemsstater möjligheten att, efter konsultationer i den blandade kommittén, för visst är behålla den storlek som fastställts för det föregående året.

d. Gemenskapen och dess medlemsstater skall den 1 december varje år underrätta den blandade kommitté-n om de varor för vilka kvantitets- ramar skall gälla följande år samt om storleken av dessa ramar.

e. Med avvikelse från artikel 2 i avtalet och artikel ] idetta protokoll kan, så snart en fastställd kvantitetsram för importen av en i detta protokoll åsyftad vara har fyllts. tull enligt den gemensamma tulltariffen åter uttagas för import av varan i fråga fram till kalenderårets slut.

I sådant fall skall före den 1 juli 1977 Danmark. Norge och Storbritannien åter uttaga tullar enligt följande:

Ar Tillämplig procentuell andel av den gemensamma t_ullta_r_iffens tullsatser

1973 0 1974 40 lll75 60 1976 80

Irland åter uttaga de tullar som gäller för tredje land. Tullar enligt artikel 1 i detta protokoll skall återinföras följande 1 januari.

f. lifter den 1 juli 1977 skall de avtalsslutande parterna i den blandade kommittén undersöka möjligheten att ändra den procentsats som gäller för ökning av kvantitetsramarna, under hänsynstagande till utvecklingen av konsumtionen i och importen till gemenskapen samt till den erfarenhet som vunnits vid tillämpningen av denna artikel.

g. Kvantitetsramarna skall avvecklas vid utgången av den period för tullavvecklingen som anges i artikel 1 i detta protokoll.

Prop. 1972: 135 . 219 ;t vdclning B

Regler för import till Sverige av vissa varor som har ursprung i gemenskapen

ARTIKEL 3

]. 'l'ullarna vid import till Sverige av de varor som anges i punkt 2 skall sänkas stegvis till nedanstående nivåer och i följande takt:

Tidtabell Tillämplig procuituell andel av bastullsatserna

! april 1973 95 1 januari 1974 90 1 januari 1975 85 ljanuari 1976 75 1 januari 1977 60 1 januari 1978 40 ljanuari 1979 20 ljanuari 1980 0 ') -_. De varor som avses i punkt 1 är följande:

Nr i den Varuslag svenska tulltariffen

ur 73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat. med undantag av

varor som regleras av t—Ll-ZC—t'örd raget:

-— andra än med överdrag av aluminium, bly eller tenn

ur 73.13 Plåt av järn eller stål. varm- eller kallvalsad, med undantag av varor som regleras av EEC—fördraget:

— andra än med överdrag av aluminium. bly eller tenn: — - med överdrag av zink: med en tjocklek mindre än 3 nnn —- andra: — - med en tjocklek mindre än 3 nnn men ej mindre än 0,9

111111

ur 73.15 cherat stål och kolrikt stål. i sådana former som är nämnda i nr 73.06—73.14. med undantag av varor som regleras av 15 liC—fö rd raget

ARTIKEL 4

För de varor som omfattas av avdelning B i detta protokoll. med undantag av varor hänförliga till tulltaxenummer 73.12 och 73.13, förbehåller sig Sverige möjligheten att, om detta skulle visa sig oundgäng—

Prop. 1972: 135 220

ligen nödvändigt i ett senare skede och efter konsultationer i den blandade kommittén, införa indikativa kvantitetsramar av sådant slag som anges i avdelning A i detta protokoll och för vilka villkoren skall vara desamma som där sägs. För import som överskrider ramarna kan tullar ej överstigande dem som tillämpas mot tredje land återinföras.

Prop. 1972: 135 221

Slutakt

Omhuden för KONUNGARIKET SVERIGE samt för KONUNGARIKET BELGIEN. KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBIJKEN TYSKLAND, FRANSKA REPUBLIKEN. IRLAND, ITALIENSKA REPUBLIKEN, STORIIIERTIGDÖMET LUXEMBURG, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA. KONUNGARIKET NORGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN

OCH NORDIRLAND.

medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen, och för EUROPEISKA KOL- OCH STALGEMENSKAPEN,

som den 22juli 1972 samlats i Bryssel,

för att underteckna avtalet mellan Konungariket Sverigc, & ena sidan, och Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol— och stålgemenskapen, å andra sidan,

har, vid undertecknandet av avtalet,

— antagit följande förklaring som bifogats denna akt: Tolkningsförklaring avseende definitionen av uttrycket "de avtals- slutande parterna" i avtalet. -- tagit del av följande förklaringar som bifogats denna akt:

l. Förklaring av Europeiska kol— och stålgemenskapen avseende artikel l9 punkt 1 iavtalet.

2. Förklaring av Förbundsrepubliken Tysklands regering avseende avtalets tillämpning på Berlin.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttiotva.

Prop. 19722135 7'”

Förklaringar

Tolk/zingsförklaring avseende definitionen av uttrycker ”de avtalsslutande parterna i avtalet

De avtalsslutande parterna överenskommer att tolka avtalet så. att det däri förekommande uttrycket "de avtalsslutande parterna" innefattar å ena sidan Sverige samt å andra sidan gemenskapen och medlemsstaterna eller, var för sig. medlemsstaterna eller gemenskapen. Uttryckets inne- börd skall i varje särskilt fall bestämmas på grund av berörda bestämmel- ser i avtalet samt av motsvarande bestämmelser i fördraget angående upprättandet av Europeiska kol— och stålgemenskapen.

Förklaring av Europeiska kol- och stålgemenskapen avseende artikel [9 punkt I [avtalet

Europeiska kol- och stålgemenskapen förklarar att, inom ramen för den självständiga tillämpningen av artikel lt) punkt ] i avtalet. åtgärder i strid med bestämmelserna i denna artikel kommer att bedömas på grundval av de kriterier som följer av tillämpningen av reglerna i artiklarna 4c., 65 och 66 punkt 7 i fördraget om upprättandet av Europeiska kol— och stålgemenskapen

Förklaring av Förbundsrepubliken Tysklands regering avseende avtalets tillämpning pa” Berlin

Avtalet skall likaledes vara tillämpligt på Land Berlin såvida icke Förbundsrepubliken Tysklands regering inom tre månader från avtalets ikraftträdande gjort en förklaring om motsatsen.

Prop. 1972: 135 223

Bilaga 4

DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972 KOMMISSION

Kommissionens delegation för förhandlingar rörande utvidgning av de europeiska gemenskaperna

Herr Ambassadör,

Jag har äran närslutet överlämna en förteckning av den 21 juli 1972 över de beslut rörande tilllämpningen av artikel 60 som avses i artikel 20 punkt 2 andra stycket i avtalet, vari föreskrives att Sverige skall vidtaga nödvändiga åtgärder för att uppnå samma verkningar som dem vilka uppnås genom dessa beslut, samt en förteckning över de beslut som avses iartikel 20 punkt 2 tredje och fjärde styckena.

Jag vore tacksam om Ni ville. bekräfta att Ni samtycker till innehållet i detta brev.

Jag ber Eder mottaga. Herr Ambassadör, försäkran om min utmärkta högaktning.

EP. WELLENSTEIN

Chef för kommissionens delegation

Herr Ambassadörer) Sverker ASTRÖM Chef för den svenska förhand]ingsdelegationen

Prop. 1972: 135

PJ IJ 4".

Beslut och meddelanden som utfärdats med tillämpning av artikel 60 i CECA-fördraget (Stål)

Bes/ul 1. Beslut 30/53. angående de förfaranden som är förbjudna enligt artikel 60 (JO av 1953 05 —04) — ändrat genom beslut l/54 (JO av l954—01--—l3l —- ändrat genom beslut 19/63 (JO av 1963—12—24) - meddelande angående gällande text till beslut 30/53 (JO av 1963 12—24)

IJ . Beslut 3l/53 angående villkoren för offentliggörande av prislistor (JO av 1953 -05—O4l —— kompletterat genom beslut 32/53 (JO av 1953-05 —21 ) —— ändrat genom beslut 2/54 (JO av 1954 01—13 —- ändrat genom beslut 32/56 (JO av l95(>--- ll -25) -— ändrat genom beslut 20/63 (JO av 1963—12—24) meddelande angående gällande text till beslut 31/53 (JO av l963—l2—24)

3. Beslut 37/54 angående offentliggörande av prislistor för specialstål (JO av 1954—08- 01) — kompletterat genom beslut 33/58 (JO av 1958 12—18) — ändrat genom beslut 21/63 (JO av 1963—12—24.) —- meddelande angående gällande text till beslut 37/54 (JO av 1963—12—24)

4. Beslut 33/56 angående de uppgifter som skall lämnas av företagen i fråga om nedklassade varor och varor av andra sortering (JO av 1956—11—25)

-— ändrat genom beslut 2/62 (JO av l962-—03— l9) —- rättelse till beslut 2/62 (JO av 1962-- 03- 26)

5. Beslut 23/63 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om sådana försäljningar vid vilka prisanpassning skett till offerter från tredje. land (JO av 1963—42—74)

6. Beslut 24/63 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om affärsavslut vid vilka tillämpats rabatter eller specialpriser för indirekt export (JO av l963—12--—24) —- förlängt på obestämd tid genom beslut l8/64 (JO av 1964— 12 —l4.)

7. Beslut l4/b4 angående affärshandlingar och räkenskaper som skall föras och företes vid priskontroller (JO av 1964—07—28) - meddelande angående denna fråga (JO av 1964—07—28)

Prop. 1972:135

IQ I'J U]

8. Beslut 21/66 angående skyldighet för företagen att lämna uppgift om fakturerade priser vid leverans av stålprodukter (JO av 1966---ll 29) -— kompletterat och ändrat genom beslut 9/67 (JO av 1967 —06 -101

Meddelanden 1. Meddelande angående fastställande av priser vid användande av skilda transportmedel (JO av 1954 -—01 - -13)

.. Meddelande angående offentliggörande av ersättningar som lämnas till grosshandlare och andra mellanhänder vid försäljning av stålprodukter på den gemensamma marknaden (JO av 1956 --05— 26)

'_o ;

..flleddelande angående tillämpning av offentliggjorda prislistor vid försäljning från lager tillhörande företag inom stålindustrin (JO av 1958-42—08)

4. ](Ieddelande angående iakttagande av diskrimineringsförbudet för försäljning av löntillverkat stal (10 av 1960 --03 - 21)

5. Meddelande angående tillhandahållande av prislistor och försäljnings- villkor till berörda personer (JO av 1960—03 '21)

6. I'lleddclunde angående offentliggörande av stålgrosshandelns priser vid direktaffärer (JO av 1961 -—12--30)

Handlingar angående Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade Konungariket Storbritanniens och Nordirlands anslutning till gemenskaperna

Artikel 134

"2. Utan inskränkning av bestämmelserna i artikel 60 punkt 2 b) sista stycket i CECA-fördraget får under tiden till och med den 31 december 1977 de priser, som tillämpas av företagen vid försäljning av stål på den irländska marknaden. återförda till motsvarande värde vid den baspunkt vilken valts för fastställande av prislistan, icke under- skrida de priser som anges i nämnda prislista för liknande transaktio- ner. om icke tillstånd lämnats av kommissionen efter överenskommelse med den irländska regeringen.

3. Om Höga myndighetens beslut 1/64 av den lSjanuari 1964 angående förbud mot prisanpassning till offerter på järn- och stålprodukter och tackjärn från statshandelsländer eller —omräden skulle förlängas efter anslutningen, skall detta förbud under tiden till och med den 31 de.- cember 1975 icke tillämpas på produkter avsedda för de danska och norska marknaderna.

Prop. 1972:]35

PJ IQ ON

Beslut angående förbud mot prisanpussning till offerter på järn- och stålprodukter och tackjärn från vissa länder

Beslut 1/64 (JO av l964—0l-422) Detta beslut hur förlängts årligen, senast (t. o. m. den 3l december 1972) genom CECA-beslut 18/73 (10 nr L 4 av l972---Ol —06)

Prop. 1972: 135 227

SVENSKA DELliGA'l'l()NEN Bryssel den El juli 1972

Herr Gene raldirek tör.

Jag har äran erkänna mottagandet av lidert brev den 31 juli 1972 av följande lydelse:

”Jag har äran närslutet överlämna en förteckning av den 21 juli 1972 över de beslut rörande tillämpningen av artikel 60 som avses i artikel 20 punkt 2 andra stycket i avtalet, vari föreskrives att Sverige skall vidtaga nödvändiga åtgärder för att uppnå samma verkningar som dem vilka uppnås genom dessa beslut. samt en förteckning över de beslut som avses i artikel 20 punkt 2 tredje och fjärde styckena.

Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Ni samtycker till innehållet i detta brev.

Jag ber Eder mottaga, Herr Ambassadör. försäkran om min utmärkta högaktning."

Jag har äran bekräfta mitt samtycke till innehållet i detta brev. Jag ber Eder mottaga, Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning. '

Sverker Åström Ambassadör

Herr EP. WELLENSTEIN. Chef för kommissionens delegation

Prop. 19721135 228

SVERIGES DELEGA'l'lON Bryssel den 21 juli 1072

Herr Generaldirektör,

Genom protokoll [ till avtalet Sverige -El—;C/'Sverige----CE('*A har inrät- tats en indikativ kvantitetsram för 1973 rubricerad: ”73.15 cherat stål och kolrikt stål. i sådana former som är nämnda i nr 73.06 -73.l4: B. legerat stäl: annat"

Sveriges delegation ber de. europeiska gemenskapernas delegation uppmärksamma följande problem beträffande. ovannämnda indikativa kvantitetsram.

Inom stålindustrin utvecklas produktionen fortlöpande mot en kvalita— tiv förbättring inte bara inom den egentliga specialstälsektorn utan också vad gäller handelsstål.

] det senare fallet är de kvalitativa förändringama genom användandet av olika legeringsämnen ibland sådana att varorna i fråga växlar karaktär fran tullklassificcringssynpunkt och förs över frän tulltaxenumren 73.06 73.14 till tulltaxenummer 73.l5. Skillnaden mellan specialstål och handelsstäl är ofta ringa vad beträffar den kemiska analysen. Införan- det av ett legeringsämne. t.o.m. i så liten omfattning som en halv pro- cent. kan Spela en avgörande roll för klassificeringen av en vara som handelsstäl eller legerat stal.

Man kan förutse att betydande kvantiteter av höghållfast konstruk- tionsstal eller av konstruktionsstäl med andra specifika egenskaper kommer att introduceras pä marknaden fr.o.m. 1972. Dessa stälvaror klassificeras som legerat stäl under tulltaxenummer 73.15, men basen för den indikativa kvantitetsram som fastställts för 1973 är beräknad med utgängspunkt frän genomsnittet för gemenskapens import av legerat stäl från Sverige under åren [968—71. Det har följaktligen inte varit möjligt att ta hänsyn till den ovan berörda utvecklingen när beloppet för den indikativa ramen ”legerat stäl övrigt" har fastställts.

Under dessa förhållanden bör man genom lämpliga åtgärder undvika att introducerandet av konstruktionsstål av förbättrad kvalitet förändrar det sakliga innehållet i de regler som anges i avtalet för legerat stål av traditionellt slag importerat från Sverige. Den blandade kommittén bör följaktligen studera problemet och de lösningar som i förekommande fall bör genomföras.

Prop. 1972: 135

l—J IJ 0

Sveriges delegation vore. tacksam om de europeiska gemenskapernas delegation ville erkänna mottagandet av detta brev samt bekräfta att gemenskaperna godtar ovanstäendc förslag.

Mottag. Herr Generaldirektör, försäkran om min utmärkta högaktning.

Sverker ASTRÖM

Ambassadör

Herr B.P. WELLENSTEIN Chef för kommissionens delegation BRYSSEL

Prop. 19722135 230

Dli EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Bryssel den 21 juli 1972 KOMMISSION Kommissionens delegation för förhandlingar rörande utvidgning av de europeiska gemenskaperna

Herr Ambassadör,

De europeiska gemenskapernas delegation har tagit kännedom om den fråga som Sveriges delegation väckt beträffande de kvalitativa föränd- ringarna av vissa stälsortcr, särskilt konstruktionsstäl, vilka kan resultera i att ifrägavarande produkter överförs frän tulltaxenumren 73.06—73.14 till tulltaxenummer 73.15. Gemenskapernas delegation medger att en sådan situation i förekommande fall kan uppstå. Den är beredd att studera detta problem i den blandade kommittén om svårigheter av denna anledning skulle uppstå för svensk export.

Mottag. Herr Ambassadör. försäkran om min utmärkta högaktning.

EP. WELLENSTEIN

Chef för kommissionens delegation

Herr Ambassadören Sverker ASTRÖM Chef för den svenska förhandlingsdelegationen

Prop. I972: 135

Förslag till

231

Bilaga 5

Lag om ändring i lagen (19561245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhallanden

Härigenom förordnas, att 3 5 lagen (19561245) om uppgiftsskyldighet rörande pris— och konkurrensförhållanden skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

Företagare åligger att till myn- dighet som Konungen bestämmer efter anmaning lämna uppgift om sådan i anmaningen närmare angi- ven konkurrenshegränsning, som berör hans verksamhet och har avseende på pris-_ produktions-, omsättnings- eller transportförhål- landen i riket, samt i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden av beskaf- fenhet att inverka på prisbild- ningen.

35

Föreslagen lydelse

Företagare åligger att till myn- dighet som Konungen bestämmer efter anmaning lämna uppgift om sådan i anmaningen närmare angi- ven konkurrensbegränsning, som berör hans verksamhet och har avseende på pris-. produktions-, omsättnings— eller transportförhål- landen. samt i övrigt om priser, intäkter, kostnader, vinster och andra förhållanden av beskaffen- het att inverka pä prisbildningen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1973.

Prop. 19722135

t-J U.) L)

Bilaga 6

Förslag till

Lag om prisbestämmelser för järn- och stålmarknaden (CECA-lag)

Härigenom förordnas som följer.

I & Denna lag skall tillämpas för att säkerställa genomförandet av de bestämmelser om priser pä järn- och stälvaror och om transportpriser som finns i artikel 20 i avtalet den 22 juli 1972 mellan Sverige och Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater.

Konungen kan förordna att lagen skall tillämpas även för att säkerställa genomförandet av bestämmelser med motsvarande innehåll i avtal som Sverige slutit med annan stat.

2 & Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer meddelar de föreskrifter som behövs för tillämpningen av de i l & angivna avtalsbc- stämmelserna.

3 & Företagare är skyldig att till myndighet som Konungen bestämmer i den ordning myndigheten föreskriver lämna de uppgifter som behövs för övervakning av att de i l & angivna avtalsbestämmelserna iakttages.

Myndigheten fär förelägga uppgiftsskyldig att enligt meddelade anvisningar tillhandahålla avtal, handelsböcker, korrespondens och andra handlingar. Uppgiftsskyldig får även kallas att inställa sig inför myndig- heten.

4 & Efterkommes ej anmaning att lämna uppgift enligt 3 5 första stycket. får myndigheten vid vite förelägga den försumlige att fullgöra sin skyldighet. Vite får också utsättas vid meddelande av föreläggande eller kallelse enligt 3 % andra stycket.

5 & Den som efter kallelse enligt 3 5 inställer sig inför myndigheten har rätt till ersättning för inställelsen enligt grunder som fastställes av Konungen.

6 & Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder föreskrift som meddelats enligt 2 &” dömes till böter eller fängelse i högst ett är.

Till samma straff dömes den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt 3 & första stycket uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift.

7 & Åtal för brott enligt denna lag får väckas endast efter anmälan av myndighet som Konungen bestämmer.

8 & Förekommer vid domstol mål om utdömande av vite. som utsatts enligt denna lag. eller om brott enligt lagen, och kan målets offentliga

Prop. 1972: 135 233

handläggning medföra skada för någon genom yppande av affärs— eller driftförhällande, fär domstolen förordna att målet skall handläggas inom stängda dörrar.

9ä Talan mot beslut av myndighet om ersättning enligt 5 & föres hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av myndighet enligt denna lag föres talan hos Konungen genom besvär.

10 & Bestämmelserna i "2 5 lagen ("1953:603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet äger ej tillämpningi fråga om pris som avses i denna lag, om detta är oförenligt med de i l % angivna avtalsbestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den I januari 1973.

Prop. 1972: 135