Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås administrativa åtgärder beträffande organisa- tionen av sådan provnings- och kontrollverksamhet samt metrologisk verksamhet som av olika skäl bör bedrivas eller övervakas av statliga organ. Syftet med åtgärderna är att fastlägga ansvarsförhållandena på dessa områden och att samordna tillgängliga resurser, så att de utnyttjas effektivt samtidigt som verksamheten bedrivs opartiskt.

Statens provningsanstalt föreslås den 1 juli. 1972 bli central för- valtningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet. Anstalten bör organisera verksamheten så att redan etablerade resurser utnyttjas i första hand. Vidare föreslås två rådgivande organ bli inrättade, nämligen ett råd för provning och kontroll samt ett råd för metrologi, vilka bör biträda provningsanstalten i frågor inom sina kompetensområden.

Förslag redovisas till inordning i provningsanstaltens organisation av verksamhet som överförs från mynt- och justeringsverket enligt tidigare beslut av statsmakterna. Vidare behandlas frågan om att överföra Chalmers provningsanstalt i Göteborg i statens ägo och inlemma den i provningsantaltens organisation.

För provningsanstaltens verksamhet föreslås för budgetåret 1972/73 anslag på totalt 13 319 000 kr.

Slutligen föreslås om- och tillbyggnad av Svenska institutet för kon- serveringsforskning i Göteborg till en kostnad av 4,6 milj. kr.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1972: 54 2

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Majestät Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTS- SON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om orga- nisationen av officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet m.m. och anför.

I årets statsverksproposition ( prop. 1972:1 bil. 9 s. 47 och bil. 15 s. 65) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskilda propositioner i ämnet för budgetåret 1972/73 beräkna

1. till Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader ett förslags- anslag av 5 263 000 kr. . .

2. till Mynt- och justeringsverket: N yanskaffning av vissa maskiner ett reservationsanslag av 450 000 kr. '

3. till Statens justerare ett förslagsanslag'av 2 527 000 kr.

4. till Statens provningsanstalt: U ppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.

5. till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag av 4,9 milj.kr.

6. till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag av 1,1 milj. kr. ' '

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

Inledning

I skilda författningar föreskrivs att krav på säkerhet m.m. skall vara uppfyllda för olika material, produkter, utrustningar, metoder och verk- samheter. Detta ingår som ett led i samhällets strävan att skydda liv, hälsa och egendom samt att utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt. Avsikten med föreskrifterna kan vara t. ex. att säkerställa hållfastheten hos byggnader, att förhindra brand och explosion, att minska risken för skada eller ohälsa på arbetsplatser och olycksfall i trafiken eller att garantera riktigheten av mått och vikt i den allmänna handeln.

I allmänhet kräver eller förutsätter dessa föreskrifter någon form

• Sida 3
•  Original

Prop. 1972: 54 3

av övervakning. Den består bl. a. av provningar, kontroller och mät- ningar som dels ger underlag för bedömning om föreskrifternas ford- ringar uppfylls, dels ger en crfarcnhetsbakgrund då föreskrifter ut- arbetas. Sådan provnings- och kontrollverksamhet samt metrologisk verksamhet är därför viktiga led i tillvaratagandet av samhällets och individens intressen. Detta motiverar att dessa verksamheter över- vakas eller i avsevärd omfattning bedrivs av staten och därmed ges en officiell prägel.

Med officiell provnings- och kontrollverksamhet menas sålunda i första hand sådana provningar och undersökningar, som är en direkt följd av statliga föreskrifter om särskilda krav på olika produkter vid viss användning och som utförs av i särskild ordning utsett organ.

I andra hand innefattar begreppet även provningar och undersök- ningar, för vilka det av andra skäl finns ett behov av en officiell garan- ti för ett riktigt resultat. Det kan gälla t.ex. i juridiska sammanhang, vid handelstransaktioner — inte minst internationella sådana — eller över huvud taget då två parter står mot varandra i frågor, som kräver provningsteknisk sakkunskap.

Officiell metrologisk verksamhet (metrologi = kunskapsområde för mätningar, av grek. metron = mått) omfattar dels allmän, dels legal metrologi. Allmän metrologi är en ofta vetenskapligt inriktad verksam- het. Den behandlar bl. a. definitioner av måttenheter samt utveckling och användning av såväl teoretiska och praktiska metoder som instrument och normaler för mätningar.

Legal metrologi täcker vissa områden där mätning sker för att läggas till grund för ekonomiska anspråk och där det föreskrivs i lag att red- skap, som används för mätning och vägning, skall vara kontrollerade i särskild ordning av statlig myndighet.

Förhållandena på dessa och näraliggande områden har tidigare be- rörts av bl. a. flera offentliga utredningar. Sålunda behandlade 1969 års utredning för samordnad forskning i sitt betänkande (Ds I 1970: 2) Samordnad teknisk forskning bl.a. den metrologiska verksamheten i landet och föreslog vissa organisatoriska åtgärder.

Vidare belystes förhållandena på det metrologiska området i betän- kandet (SOU 1971: 18) Mått och vikt från utredningen om metrologiska enheter. Man grundade sig bl.a. på rapporten (IVA-rapport 8, 1968) Svensk metrologi, förekomst och behov av normaler och apparatur från kommittén för instrument- och mätteknik inom Ingenjörsvetenskapsaka- dcmien (IVA).

Konsumentutredningen har i sitt betänkande (SOU 1971: 37) Konsu- mentpolitik — riktlinjer och organisation behandlat teknisk provnings- verksamhet och dess betydelse på konsumentvaruområdet. Bl. a. påpe- kas behovet av provningsresurser såväl inom som utom det i utredningen föreslagna konsumentverket.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1972: 54 4

Statskontoret har i en rapport — Statlig uppdragsprovning I, 1969 — redovisat resultatet av en kartläggning av den statliga uppdragsprov- ningen. Den behandlar den tekniska uppdragsprovningens inriktning, om- fattning, organisation och ekonomi. En liknande kartläggning — Kart- läggning av tvingande tekniska föreskrifter i Sverige, KK dnr 547/68 — av tvingande tekniska föreskrifter och därmed sammanhängande tillsyn och provningsverksamhet har gjorts av kommerskollegiet. I båda dessa undersökningar pekas på behovet av samordning av såväl den föreskri- vande verksamheten som den därav föranledda provningsverksamheten.

IVA har vidare i rapporten (IVA-rapport nr 41, 1971) Instrument- och mätteknik för industri och forskning föreslagit att ett institut för instru- ment- och mätteknik inrättas. Det avses utgöra ett mot industriella be- hov inriktat centrum för mätteknik. kontroll och provning grundat bl. a. på resurserna vid statens provningsanstalt. l' skrivelse till industrideparte- mentet den 12 januari 1972 betonar lVA ytterligare provningsanstaltens betydelse i sammanhanget.

Statsmakterna fattade under föregående år beslut om åtgärder som berör vissa provningstekniska och metrologiska verksamheter. I samband med omlokalisering av viss statlig verksamhet beslöts sålunda att huvud- delen av statens provningsanstalt, som f. n. ligger i Stockholm, skall flyt- tas till Borås (prop. 1971: 29, [nU 1971: 15, rskr 1971: 196). Vidare be- slöts att avdelningen för mått och vikt jämte statens justerare samt av- delningen för ädelmetallkontroll skall överföras från mynt- och juste- ringsverket till statens provningsanstalt (prop. 1971: 164, NU 1971: 49, rskr 1971: 355 och prop. 1971: 165, NU 1971: 50, rskr 1971: 356).

Slutligen har läget på de aktuella områdena belysts i den inom in- dustridepartementet utarbetade promemorian (Ds I 1971: 3) Officiell provning och kontroll, officiell metrologisk verksamhet. Väsentligen grundar den sig på här berörda utredningar och förhållanden. I prome- morian läggs fram vissa förslag beträffande den framtida organisationen av officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av statens kri- minaltekniska laboratorium, överbefälhavaren (ÖB), försvarets materiel- verk, försvarets forskningsanstalt (FOA), flygtekniska försöksanstalten, socialstyrelsen, statens institut för folkhälsan, statens strålskyddsinstitut, statens bakteriologiska laboratorium, statens rättskemiska laboratorium, handikappinstitutet, giftnämnden, arbetarskyddsstyrclscn, televerket, sta-. tens järnvägar, statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, sjöfartsver- ket, luftfartsverkct, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), statskontoret, mynt- och justeringsverket (MJV), generaltull- styrelsen, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens avtalsverk, uni- versitetskanslersämbetet (UKÄ), statens naturvetenskapliga forsknings- råd, statens råd för atomforskning, lantbruksstyrelsen, styrelsen för sta- tens livsmedelsverk, statens centrala frökontrollanstalt, statens lantbruks-

• Sida 5
•  Original

Prop. 1972: 54 5

kemiska laboratorium, statens maskinprovningar, lantbrukshögskolan, veterinärstyrelsen, statens naturvårdsverk, kommerskollegict, sprängäm- nesinspektionen, patent- och registreringsvcrket, näringsfrihetsombuds- rnannen (NO), konsumentombudsmannen (KO), statens institut för kon- sumentfrågor, statens konsumentråd, varudeklarationsnämnden, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, statens brandinspektion, statens vattenfallsverk, statens prov- ningsanstalt (SP), statens institut för företagsutveckling (SIFU), styrelsen för teknisk utveckling (STU), delegationen för atomenergifrågor, Jern- kontoret, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Sveriges standardise- ringskommission (SIS), miljökontrollutredningcn, utredningen rörande kontrollanstalterna på jordbrukets område, Göteborgs kommun, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Svenska elektriker- förbundet, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänste- männens centralorganisation (TCO), Chalmers provningsanstalt (CP), Göteborgs allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag (GAKO), Ko- operativa förbundet (KF), Korrosionsinstitutet, Nämnden för egenskaps- redovisning inom byggfacket, Stockholms hamnstyrelse, Svensk industri- förening, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska brandförsvars- föreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska elektriska kom- missionen (SEK), Svenska elektriska materielkontrollanstaltcn AB (SEMKO), Svenska elverksföreningen, Svenska försäkringsbolags riksför- bund, Svenska ingenjörssamfundct, Svenska teknologföreningen, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges clektroindustriförening, Sveriges gros- sistförbund, Sveriges handelsagenters förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Tekniska samfun- det i Göteborg, Ångpanneförcningen (ÅF), AB Atomenergi, AB C E Jo- hansson, AB Svensk bilprovning och Tekniska röntgencentralen AB (IRC). UKÄ har bifogat yttranden från rektorsämbetena vid universitet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt hög- skolenhetcn i Linköping. SP har bifogat yttranden från personalför- eningarna vid SP. Göteborgs kommun har bifogat yttranden från Göte- borgs allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag (GAKO), Energi- verken i Göteborg och Göteborgs stadskontor. SAF, Exportföreningen och Industriförbundet har avgett gemensamt yttrande.

Nuvarande förhållanden

Officiell provnings- och kontrollverksamhet

Officiell provnings- och kontrollverksamhet bedrivs vid ett stort antal statliga, halvstatliga, kommunala eller enskilda institutioner samt i viss

• Sida 6
•  Original

Prop. 1972: 54 6

mån även av enskilda personer. I en del fall grundas verksamheten på särskilda beslut fattade av Kungl. Maj:t och riksdagen eller av andra statliga och kommunala myndigheter. I andra fall har verksamheten fått en officiell eller halvofficiell prägel genom praxis som utbildats suc- cessivt.

Inom ett bredare tekniskt område bedrivs officiell provnings- och kon- trollverksamhet främst vid statens provningsanstalt (SP). Inom vissa sek- torer har det etablerats provningsresurser för speciella ändamål, t. ex. AB Svensk bilprovning för provning av vägfordon och Svenska elektriska materielkontrollanstalten AB (SEMKO) för provning av elek- trisk materiel. Andra exempel på organ med provningsverksamhet är sta- tens institut för företagsutveckling (SIFU), Chalmers provningsanstalt (CP), Stockholms hamns materiallaboratorium, Ångpanneföreningen (ÅF) och Tekniska Röntgencentralen AB (TRC).

Officiell metrologisk verksamhet

Allmän metrologisk verksamhet bedrivs vid ett antal organ, som sins- emellan inte har någon högre: grad av samordning på detta område. Bland dessa organ kan nämnas mynt- och justeringsverket (MJV), SP och försvarets forskningsanstalt (FOA).

Den legala metrologin handhas för närvarande huvudsakligen av MJV men kommer enligt det tidigare nämnda riksdagsbeslutet att över- föras till SP den 1 juli 1972. Samtidigt med beslut om denna över- flyttning har också en ny lag om bestämning av volym och vikt an- tagits att gälla fr.o.m. den ]. juli 1973.

Även om det i viss utsträckning skett en spontan teknisk eller geogra- fisk uppdelning av de nu nämnda organens verksamhetsområden, före- kommer dock en direkt konkurrens. Det gäller t. ex. SP och SIFU på det värmetekniska området samt ÅF och TRC beträffande oförstö- rande provning. Sådana konkurrensförhållanden har i flera fall resulte- rat i resursdubblering och osäkerhet om vem som har huvudansvaret för verksamheten. I det följande ges en översiktlig redovisning av verk- samheten vid de flesta av de organ som nämnts.

Statens provningsanstalt (SP)

SP utför på uppdrag av myndighet eller enskild provningar och under- sökningar av material och konstruktioner och därmed förenad verksam- het. I den mån anstaltens utrustning och förhållandena i övrigt medger det, utförs också andra provningar och undersökningar. Vidare bedriver man teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde och ställer personal till förfogande för standardiseringsarbete m.m. inom provningsområdet.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1972: 54 7

SP leds av en styrelse och har en generaldirektör som chef. Verksam- heten är organiserad på tre tekniska avdelningar, betecknade A, B och C. samt ett kansli.

Avdelning A har laboratorier för undersökningar av konstruktions- OCh byggnadsmaterial, färdiga konstruktioner och byggnadsdelar.

Avdelning B har laboratorier för undersökning av olika materials struktur, kemiska egenskaper och funktion.

Avdelning C har laboratorier för elektriska och fysikaliska mätningar och undersökningar samt för provningar av elmateriel. Verksamheten vid avdelningen har till stor del myndighetskaraktär.

Huvuddelen av verksamheten är förlagd till Stockholm. I Lund finns en nyligen etablerad filial med fem anställda som huvudsakligen utför provningar inom byggnadsområdet. På åtta andra platser finns mindre filialer för rutinprovning av betongprodukter och i Borås finns en filial för textilprovningar. De mindre filialcrna är vanligen anknutna till tekniska gymnasier vid resp. orter och personalen är delvis deltidsan- ställd. Totala antalet fast anställda vid SP är ca 240.

Uppdragsverksamheten bedrivs i konkurrens med andra statliga och enskilda laboratorier och omfattar bl.a. mättekniska undersökningar, kalibreringar, tillverkningskontroller, analyser samt undersökningar av material, konstruktioner och produkter. Antalet uppdrag per år är drygt 32 000, vilket ger en intäkt på drygt 11 milj. kr. Över 80 % av uppdra- gen kommer från jord-, sten- och byggnadsindustrin.

Forsknings- och utvecklingsarbetet är ett hjälpmedel för att SP skall kunna vidga och fördjupa sitt kompetensområde. Därmed skapas möjlig- heter för SP att på lång sikt bedriva uppdragsverksamhet.

Myndighetsuppgifterna innebär bl.a. att SP fungerar som officiellt eXpertorgan i fråga om materialprovningar och mätteknik, medverkar vid utarbetandet av statliga bestämmelser och anvisningar samt deltar i nationellt och internationellt standardiseringsarbete. SP är f.n. represen- terad i ca 200 kommittéer och samarbetsorgan. .

Som tidigare nämnts kommer SP att tillföras viss verksamhet från MJV den 1 juli 1972. Det gäller dels avdelningen för mått och vikt jämte den regionalt placerade statens justerarkår, dels avdelningen för ädelmetallkontroll och dels viss administrativ personal. Sammanlagt be- rörs ca 80 heltidsanställda, ca 20 deltidsanställda och ca 110 uppdrags- tagare. Uppdragstagarnas verksamhet bedöms dock komma att upp- höra i samband mcd att en ny lag om handel med ädelmctallarbeten träder i kraft den 1 juli 1973.

Tidigare har även nämnts statsmakternas beslut att flytta huvuddelen av SP till Borås, vilket beräknas ske 1976. I Stockholm avses samtidigt en filial med ca 70 anställda bli upprättad.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1972: 54 8

Statens institut för företagsutveckling (SIFU)

SIFUzs uppgift är att främja näringslivets tekniska och ekonomiska ut- veckling med särskild hänsyn till de mindre och medelstora industriföre-- tagen samt hantverket. På grundval av ett allmänt kunskaps- och erfa- renhetsinhämtande ges praktisk och teoretisk utbildning åt företagare och anställda inom den aktuella sektorn. Dessutom har man en viss rådgi- vande och informativ verksamhet. Som stöd för sin huvudsakliga verk- samhet får SIFU bedriva försöks- och utvecklingsarbete samt utföra tekniska provningar och undersökningar för egna behov eller på upp- drag av myndighet eller enskilt-l. Uppdragstaxorna bestäms av SIFU.

Huvuddelen av SIFUzs verksamhet bedrivs i Stockholm. Regional- kontor finns i Malmö. Göteborg och Luleå. Antalet heltidsanställda är ca 250. Omsättningen är f. n. drygt 20 milj. kr. per år. Ca 65 % av kost- naderna för verksamheten täcks genom avgifter från t. ex. kursdeltagare, resten genom statsanslag. Antalet deltagare i institutets kurser var under budgetåret 1970/71 ca 19 000.

Uppdragsverksamheten omfattar ca 4 milj. kr. per år varav l——2 milj. kr. representerar provningar. Uppdragsprovningarna består huvudsakli- gen av vatten- och livsmedelsteknislta provningar. provning av eldstäder samt provningar på elektronikområdet.

Mynt- och justeringsverket (MJV)

MJV är central förvaltningsmyndighet med uppgift att tillverka rikets mynt och skiljemynt, tillverka medaljer. handha kontroll av ädelmetall- arbeten, verkställa probering av ädelmetaller och bestämning av vikt fin metall. leda justeringsväsehdet. handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar.

Ädelmetallkontrollen handhas av ca 26 heltidsanställda vid MJV i Stockholm och av deltidsanställda på ca 100 andra orter. Den omfattar dels probering för bestämning av finhalten för guld. silver och platina, dels kontrollstämpling av ädelmetallarbeten. Omslutningen för denna verksamhet är ca 1,4 milj. kr. '

Justeringsverksamheten är uppdelad i precisionsjustering och handels- justering. Precisionsjusteringen handhas av avdelningen för mått och vikt som omfattar ca 10 fast anställda. Handelsjusteringen handhas av 9 fast anställda i Stockholm samt 32 fast anställda och ca 20 deltidsan- ställda i landet i övrigt. Vid behov anlitas dessutom extra arbetsbiträden. Justeringsverksamheten omsluter ca 3,5 milj. kr. .

Statsmakterna har våren 1971 beslutat att mynt- och medaljtillverk- ningen skall flyttas från Stockholm till Eskilstuna ( prop. 1971: 29 ,'InU 1971: 15, rskr 1971: 196). Övrig verksamhet vid MJV skall som tidigare nämnts överföras till SP.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1972: 54 9

Chalmers provningsanstalt (CP)

CP startade sin verksamhet 1886. Göteborgs stad anvisade vid starten 35 000 kr ur Rehnströmska fonden till verksamheten och står f. n. genom Göteborgs allmännyttiga och kooperativa bostadsförening (GAKO) som garant för verksamheten. Motsvarande garantiåtaganden har också gjorts av vissa näringslivsorganisationer i Göteborgstrakten. I samband med en överenskommelse mellan staten och Göteborgs stad bl. a. om utbyte av markområden, ställde dåvarande Göteborgs stad den tomt till förfogande som nu utnyttjas för CP:s verksamhet.

Staten bidrog under åren 1891—1941 med anslag på sammanlagt 136 000 kr. Fram till den 1 januari 1.971 har CP hyresfritt disponerat av staten ägda lokaler som byggdes särskilt för CP och togs i bruk den 1 januari 1966. Denna statliga subvention av CP:s verksamhet har bi- dragit till att CP successivt kunnat anskaffa kostnadskrävande prov- ningsutrustning och bedriva visst utvecklingsarbete.

CF:s juridiska status är oklar. Verksamhetens officiella karaktär fram- går dock av att Kungl. Maj:t fastställt CP:s stadgar samt förordnar ord- förande i styrelsen och utser en av de två revisorerna. Dessutom har staten engagerat sig ekonomiskt på det sätt som nyss beskrivits och även tilldelat CP tjänstebrevsrätt. Vidare anges CP vid sidan av SP som en officiellt provande anstalt t. ex. i planverkets anvisningar om provning och kontroll.

CP är organiserad på en byggnadsteknisk. en mekanisk, en kemisk och en fysikalisk avdelning. Antalet anställda är ca 35, varav 4 med aka- demisk examen och 13 med annan ingenjörsexamen. Omsättningen är ca 1,6 milj. kr. per år varav byggnadsområdet svarar för ca 50 %. CP till- lämpar i stort sett samma taxa som SP.

AB Svensk bilprovning

AB Svensk bilprovning, som etablerades 1963, utför i vägtrafiklag— stiftningen föreskriven teknisk fordonskontroll och annan därmed fören- lig verksamhet. Syftet med bolagets verksamhet är att främja en för- bättrad fordonsstandard.

För besiktningsverksamheten disponerade bolaget 158 bilprovningssta- tioner under verksamhetsåret 1970/71, då 2,7 milj. fordonsbesiktningar utfördes. Antalet anställda är ca 1 600.

Av aktiekapitalet på 1 milj. kr. äger staten 52 %, Motorbranschens riksförbund 12 %, bilägarnas organisationer 12 %, försäkringsbolagen 12 %, Svenska taxiförbundet 3 %, Svenska åkeriförbundet 3 %, Nä- ringslivets trafikdclegation 3 % och Svenska. busstrafikförbundet 3 %. Omsättningen verksamhetsåret 1970/71 var 109,5 milj. kr. och netto- vinsten 0,8 milj. kr. Därav utdelades 55 000 till aktieägarna. Förrätt- ningstaxa fastställs av Kungl. Maj:t.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1972: 54 10

Svenska elektriska materielkontrollanstalten AB (SEMKO)

SEMKO bildades 1925 av Svenska elverksföreningen och brandför- säkringsbolagen. Provningsverksamheten påbörjades 1928. Sedan 1934 ingår den tillverkande industrin som medintressent. Av aktiekapitalet på 21000 kr. ägs 9000 kr. av Svenska elverksförcningen, 6000 kr. av Svenska brandförsvarsförcningen och 6000 kr. av Sveriges clektroin- dustriförening.

Enligt b0lagsordningen får ingen utdelning lämnas till aktieägarna. Den av bolaget drivna anstalten fick statlig auktorisation år 1935 och arbetar efter bestämmelser fastställda av kommerskollegiet. Antalet an— ställda är ca 150 personer och omsättningen ca 9 milj. kr. Ca 14000 artiklar typgodkänns årligen.

SEMKOZS uppgift är att från säkerhetssynpunkt prova i första hand elektrisk installationsmateriel och sådana bruksföremål som är avsedda att användas i hem och hushåll. på kontor, i butiker, skolor och sam— lingslokaler. Provning för godkännande sker genom typprovning. På god- känd materiel utförs marknadskontroll av att handelsvaran överensstäm- mer med provat och godkänt utförande. Godkänd materiel skall nor- malt S-märkas.

SEMKO:s styrelse förvaltar bolagets ekonomi och tillsätter verkstäl- lande direktör och övriga högre tjänstemän. Den tekniska verksamheten leds av SEMKO:s nämnd. Av nämndens femton ledamöter utser Kungl. Maj:t nio, däribland ordföranden. Nämnden utser ett provningsutskott och erforderligt antal normutskott. Vidare fastställer nämnden prov- ningsavgifter och beslutar i övriga frågor, som sammanhänger med prov- ningsverksamheten.

Provningsutskottet beslutar med ledning av erhållna provningsresultat, om provad materiel skall godkännas eller ej. Utskottet kan även upp— häva godkännande om marknadskontrollen av materiel ger skäl för detta.

Bestämmelser om provningstvång utfärdas av kommerskollegiet, som . även fastställer provningsbestärnmelser. Provningsbestämmelserna base- ras på av normutskott utarbetade texter. De är så långt möjligt baserade på internationella rekommendationer.

Ångpanneföreningen (ÅF)

ÅF bildades 1895 och är en ideell förening med ca 10 000 medlemmar. Enligt stadgarna skall ÅF genom periodiskt återkommande besiktning enligt särskild arbetsordning medverka till betryggande driftsäkerhet vid ångpannor och andra tryckkärl, elektriska anläggningar, lyftinrättningar samt andra tekniska anordningar som behöver underkastas kontroll. Dessutom Skall ÅF tillhandagå medlemmarna med konsulterande verk- samhet av teknisk och teknisk—ekonomisk natur.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1972: 54 11

Medlemmar i ÅF är ägare eller innehavare av anläggning, som inte- gistrerats hos ÅF för regelbunden kontroll. Medlemsavgiften utgörs av besiktningsavgiften för anläggningen. För att säkra föreningens oberoen- de ställning gäller regeln, att ingen medlem vid årsstämman får repre- sentera mer än åtta röster. Medlemmarna återfinns inom stat, kommu- ner, landsting och det enskilda näringslivet.

Antalet anställda är drygt 800. År 1970 var ÅF:s omsättning närmare 60 milj. kr. och efter skatt redovisades ett överskott på 1,5 milj. kr. Över- skottet används för verksamhetens expansion. ÅF har inget ekonomiskt vinstsyfte.

Huvudkontoret ligger i Stockholm. Tre filialkontor finns i Göteborg, Malmö och Sundsvall och elva mindre lokalkontor är fördelade över landet.

ÅF:s basverksamhet omfattar regelbunden besiktning av ångpannor och tryckkärl, elanläggningar och lyftanordningar. Under senare tid har besiktningsverksamheten utsträckts till kylanläggningar, sjukhusutrust- ningar och kärnenergianläggningar.

Den konsulterande verksamheten består till stor del av teknisk kon- troll. Denna bedrivs huvudsakligen inom samma områden som omfat— tas av besiktningsverksamhet. Den tekniska kontrollen omfattar säker- hetsteknisk rådgivning, ritningsgranskning, verkstads- och montagekon- troll samt oförstörande provning. Konsultverksamheten bedrivs delvis i helägda, lokalt anknutna dotterföretag.

ÅF har statlig auktorisation på tryckkärlsområdet. Man har konkur- rens från auktoriserade, privata besiktningsmän, av vilka många är an- ställda i olika företag. På kontrollområdet finns flera in- och utländska konkurrenter, t. ex. TRC och Lloyd's Register of Shipping.

Tekniska Röntgencentralen AB (TRC)

TRC bildades år 1937 som en avdelning inom IVA med uppgift att utföra röntgenradiografering och annan oförstörande provning. År 1941 ombildades TRC till aktiebolag med ett aktiekapital på 180 000 kr. Ut- delningen är begränsad till 4 % av aktiekapitalet. Genom fondemissioner har aktiekapitalet ökats till 720000 kr. Aktierna är fördelade på ett fyrtiotal ägare, huvudsakligen företag inom verkstadsindustrin och varvsindustrin samt stål- och metallverk. Största aktieägare är ÅF med 19 % av aktierna.

Av de åtta ledamöterna i TRC:s styrelse utses ordföranden jämte en ytterligare ledamot samt suppleant för denne av Kungl. Maj:t. De övriga sex väljs av bolagsstämman. Överenskommelse om denna ordning träf- fades i samband med att TRC år 1950 förvärvade den tomt på Norra Djurgården där verksamheten i Stockholm nu bedrivs.

Inom TRC finns ett tekniskt råd som fungerar som kontaktorgan

• Sida 12
•  Original

Prop. 1972: 54 12

gentemot myndigheter och näringsliv. Rådet består av företrädare bl. a. för statliga verk och myndigheter, industribranschorgan samt av exper- ter från näringslivet.

Antalet anställda är 280 och omsättningen för verksamhetsåret 1970/71 var 18,6 milj. kr. Regionkontor finns i Stockholm, Malmö, Göteborg, Jönköping, Örebro och Sundsvall, vartill kommer sex lokalkontor. Ad- ministration och centrala avdelningar, som bland annat svarar för den företagsinterna utbildningen, är förlagda till Stockholm.

TRC:s verksamhet är huvudsakligen inriktad på tillverkningskontroll och första besiktning av tryckbärande system och komponenter, t.ex. tryckkärl, ångpannor, rör, pumpar och ventiler. En betydande del av denna verksamhet är knuten till utbyggnaden av kärnkraftverk och pro- cessindustrier. Inom området för byggkontroll har företaget inriktat sig på stålbyggnadskontroll, ytskyddskontroll och viss specialprovning. Vi- dare utför TRC oförstörande provning och annan specialprovning som ett led i industrins egen produktionskontroll.

Till stöd för kontroll- och besiktningsverksamheten finns en central avdelning för beräkningskontroll och ett laboratorium för materialkon- troll. Ca 12 % av verksamheten omfattar apparat- och metodutveckling inom området för oförstörande provning. Detta arbete bedrivs till stor del på uppdragsbasis.

Departementspromemorian

I departementspromemorian konstateras med utgångspunkt i de utredningar och förhållanden som tidigare redovisats bl.a.

att det finns starka samhälleliga motiv för att det bedrivs en kom- petent och opartisk officiell provnings- och kontrollverksamhet,

att dessa verksamheter därför bör bedrivas eller Övervakas av stat- liga organ,

att dessa verksamheter bör bedrivas samordnat så att väsentliga be- hov blir tillgodosedda och tillgängliga resurser utnyttjas rationellt,

att organisatoriska åtgärder aktualiserats bl. a. beträffande den metro- logiska verksamheten, justeringsverksamheten och proberingsverksam- heten samt

att officiell provnings- och kontrollverksamhet kan väntas få ökande betydelse i framtiden inom bl. a. konsumentområdet och miljövärden.

Mot denna bakgrund föreslås i promemorian att en central förvalt- ningsmyndighet utses för dels officiell provning och kontroll, dels all- män och legal metrologi. Denna myndighet avses ansvara för att verk- samheten på dessa områden bedrivs på den nivå och i den omfattning som förhållandena motiverar.

Den praktiska verksamheten föreslås bli organiserad så att lämp- liga redan befintliga resurser utnyttjas i första hand. Därvid skall den

• Sida 13
•  Original

Prop. 1972: 54 13

centrala förvaltningsmyndigheten efter samråd med t.ex. olika före- skrivande myndigheter utse ett antal organ, som var och en är ledande inom sitt område och som i övrigt "uppfyller vissa etiska krav t. ex.. på oberoende ställning, till s.k. riksprovplatser resp. riksmätplatser.

Dessa riksprov- och riksmätplatser bör täcka behovet av officiellt föreskriven provning, kontroll, mätning och kalibrering. Vidare bör de nationellt och internationellt fungera som referensorgan beträffande prov- och mätmetoder samt tillhandahålla normaler för olika mätstor- heter. Dessutom bör andra myndigheters behov av samråd vid utarbe- tande och utfärdande av föreskrifter, som kräver eller förutsätter prov- ning och kontroll, kunna tillgodoses.

Befintliga resurser föreslås bli utnyttjade även för andra uppgifter inom verksamhetsområdena, särskilt i de fall då det är ett samhälls- intresse att så sker. Som exempel på detta nämns industristimulcrande verksamhet i form av provning, kontroll och kalibrering vid produkt- utveckling och produktion samt egenskapsredovisning av olika produkter i avsikt att ge konsumenter underlag för köpval.

Som ett komplement till systemet med riksprov- och riksmätplatser och deras på föreskrifter grundade verksamhet föreslås den centrala myndigheten genom ett auktorisationsförfarande kunna bestyrka kom- petensen även hos andra organ att utföra viss typ av provning, kontroll eller mätning efter ansökan därom från dessa. Som exempel på sådana organ nämns statliga och kommunala verk med teknisk verksamhet samt industrilaboratorier och konsultföretag, som för egen eller andras räk- ning bedriver provning, kontroll eller mätning. Auktorisationens omfatt- ning och giltighet förutsätts i varje särskilt fall bli noga angiven och fortlöpande prövad. Någon bedömning av dessa organs oberoende ställning anses normalt inte bli aktuell.

Vidare föreslås att två rådgivande organ inrättas för att biträda den centrala förvaltningsmyndigheten i vissa myndighetsuppgifter. Det ena — rådet för officiell provning och kontroll — bör främst behandla prin- cipiella frågor t.ex. vid utseende av riksprovplatser eller vid auktorise- ring av provande instanser.

Det andra — rådet för metrologi — bör ha motsvarande uppgifter vid metrologisk verksamhet. I råden bör finnas företrädare för olika intressegrupper såsom föreskrivande myndigheter, tillverkare, handelns organ och konsumenter samt för vetenskap och teknik.

Till central förvaltningsmyndighet föreslås SP bli utsedd. Med ut- gångspunkt i statsmakternas beslut att lokalisera SP:s huvuddel till Borås föreslås att 8st myndighetsverksamhet, forsknings- och utveck- lingsverksamhet samt sådan uppdragsverksamhet, för vilken närheten till marknaden inte är av avgörande betydelse, koncentreras till Borås.

I Stockholm och Lund bör bedrivas en'regional provningsverksamhet främst inriktad på det byggnadstekniska området och anpassad till de

• Sida 14
•  Original

Prop. 1972: 54 14 lokala marknadernas behov. I övrigt föreslås att de mindre filialer som etablerats på åtta andra orter t.v. bibehålls. Möjligheterna till samord- ning mellan SP:s filialer och justerarkårens lokalkontor bör dock tas tillvara.

Uppdragsprovningsverksamheten vid SIFU anses i princip böra bli överförd till SP, vilket skulle bidra till samordning och effektivt utnytt- jande av de statliga provningsresurserna. I avvaktan på bl.a. resultatet av det fortsatta arbetet med omlokalisering av viss statlig verksamhet föreslås emellertid att SIFUzs uppdragsprovningsverksamhet t.v. in- lemmas i riksprovplatsorganisationen resp. uuktorisationssystemet.

CP i Göteborg föreslås bli förstatligad som ett led i de allmänna samordningsåtgärderna och som en följd av närheten till SP efter flytt- ningen t.ill Borås. Verksamheten i Göteborg förutsätts bli bedriven på motsvarande sätt som planeras ske i Stockholm och Lund, dvs. CP skulle då bli en regional avdelning av SP.

SEMKO föreslås med hänsyn till kraven på oberoende och opartisk- het få en sådan ägarstruktur och ställning att dess resurser för säker- hetsprovning av elektrisk materiel även i framtiden kan utnyttjas för officiell provning och kontroll i effektiv samordning med övrig sådan verksamhet.

För övriga organ med provnings- och kontrollverksamhet eller metro- logisk verksamhet innebär förslagen i promemorian främst en möjlig-- het att ingå i det samverkanssystem som utgörs av riksprovplatser och riksmätplatser resp. auktoriserade provplatser och mätplatser.

Beträffande förhållandet mellan föreskrivande myndigheter och den föreslagna centrala förvaltningsmyndigheten framhålls i promemorian, att det är nödvändigt att ansvarsfördelningen dem emellan är klart reglerad. Därmed förhindras konflikter och dubbelarbete samt under- låtenhet att utföra arbetsuppgifter för vilka ansvaret annars skulle vara oklart.

Som princip anges, att föreskrivande myndighet. som har att före- skriva egenskapskrav på produkter och mctoder, skall samråda med an- svarig provningsinstans beträffande metoder och resurser för provning, kontroll och mätning i den mån sådan verksamhet behövs för att av- göra om de föreskrivna kraven uppfylls. Den centrala förvaltnings- myndigheten å sin sida skall för varje officiellt föreskriven provning, kontroll eller mätning fastställa metod och hänvisa till särskilt utsedd riksprov- eller riksmätplats med kompetens och resurser för utförandet.

Beträffande omfattningen av det området som skall samordnas inom ramen för den i promemorian skisserade organisationen föreslås t.v. en viss begränsning. Kontrollen av t. ex. läkemedel, livsmedel och fröer, som omfattas av särskild lagstiftning, bör således endast anknytas ge- nom föreskrifter om samråd mellan resp. tillsynsmyndigheter och den centrala förvaltningsmyndigheten i frågor av gemensamt intresse.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1972: 54 15 Med undantag av de ekonomiska konsekvenser som de föreslagna förhandlingarna om CPA:s och SEMKO:s framtida ställning kan med- föra och som i promemorian inte närmare kunnat anges, bedöms ge- nomförandet av de föreslagna åtgärderna bli föga kostnadskrävande. De organisatoriska förändringarna anses i sig själva inte bli särskilt om- fattande och skulle till stor del kunna planeras in i den översyn av SP:s verksamhet som måste ske i samband med flyttningen till Borås.

DriftkOStnaderna för SP bedöms komma att öka främst till följd av de nya myndighetsuppgifter som skall utövas av ett provcentrum och ett mätccntrum inom SP. Kostnaderna för vart och ett av dessa beräknas till ca 400 000 kr. per år vid den minsta arbetsinsats som krävs för att samordningen av aktuella verksamheter skall fungera effektivt. Upp- dragsverksamheten inkl. auktorisationsverksamhetcn avses bli finansierad genom avgifter.

På vissa områden drivs i dag uppdragsverksamhet med underskott som täcks med statsanslag. Det gäller bl. a. delar av den. allmänna metro- logiska verksamheten som har stora kapitalkostnader för komplicerad utrustning och där kundunderlaget är svagt. Här förutses svårigheter att nå full kostnadstäckning. Möjligheterna att bredda marknadsunderlaget t. ex. genom nordiskt samarbete bör därför undersökas.

Remissyttrande

Behovet av åtgärder

Remissinstanserna delar med stor samstämmighet de uppfattningar som redovisas i promemorian om den allmänna bakgrunden till och de principiella skälen för officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet. Man delar också allmänt åsikten att dessa verksamheter bör bedrivas eller övervakas av statliga organ.

Flertalet remissinstanser vitsordar behovet av organisatoriska åtgär- der på de aktuella områdena. Sålunda framhåller försvarets materiel- verk att det synes angeläget att organisationsformer skapas som möjlig- gör att dessa verksamheter kan bedrivas effektivt, samordnat och opar- tiskt inom ramen för tillgängliga resurser. SAF, Exportföreningen och Industriförbundet framhåller i sitt gemensamma yttrande att den i pro- memorian behandlade verksamheten är av direkt betydelse för det svenska näringslivet. En samordning av de nu splittrade resurserna för provning, kontroll och metrologi hälsas därför med tillfredsställelsc.

Liknande synpunkter har även framförts av bl.a. televerket, UKÄ. statens institut för byggnadsforskning, SP, STU, statens konsumentråd, Svenska teknolagföreningen, TCO, AB CE Johansson, KF och AB Svensk bilprovning.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1972: 54 16

Kommerskollegict framhåller att det förekommer en omfattande tillsynsverksamhet, som grundar sig på säkerhetsföreskrifter men som inte är förknippad med provning eller kontroll av materiel i egentlig mening. Som exempel nämner man den säkerhetsvårdande verksamhet som utövas av elektriska inspektionen, sprängämnesinspektionen, berg- mästarna och yrkesinspektörerna. Enligt kollegiets mening saknas an- ledning att i det föreslagna systemet inordna andra organ än sådana som är särskilt inriktade på provning och kontroll av materiel och vilka förfogar över laboratorier eller liknande för verksamhetens bedrivande.

ÅF hänvisar till kommerskollegieutredningens förslag om en utred— ning av den statliga, säkerhetsinriktade verksamheten och ifrågasätter om inte resultatet av en sådan utredning borde avvaktas innan vidare åtgärder vidtas. I princip har man dock en positiv inställning till slut- satserna i promemorian att vissa samordnande åtgärder erfordras inom de berörda områdena.

Behovet av organisatoriska åtgärder sätts i fråga av lantbrukshög— skolan som anser att de nuvarande nackdelarna inte vägts mot kom- mande kostnader för centraliseringen. Motsvarande åsikt har även fram- förts av statens lalltbrukskemiska laboratorium och patent- och registre- ringsverket. Tveksamhet om värdet av en omorganisation har också ut- talats av Svensk industriförening.

Allmän organisation

Förslaget om att inrätta ett centralt organ som genom att utse ett antal s.k. riksprovplatser och riksmätplatser samordnar den officiella provnings- och kontrollverksamheten samt den officiella metrologiska verksamheten tillstyrks av flertalet remissinstanser, bl. a. vägverket, stats- kontoret, riksrcvisionsverket, kommerskollegiet, NO, KO och Star:- darzliseringskornmissionen.

SP påpekar att den föreslagna decentraliserade organisationen skiljer sig från vad som nu är vanligt i de större industriländerna, där man i stället byggt stora centrala anstalter för de aktuella verksamhetsområ- dena. Man tillstyrker dock det framlagda förslaget framför allt med hänsyn till möjligheterna att utnyttja redan existerande sakkunskap och utrustning. IVA biträder förslaget till allmän organisation och finner — liksom TRC —— att det råder ett starkt samband mellan provning, kontroll och metrologisk verksamhet, varför man organisatoriskt bör . hålla samman statliga åtgärder för dessa tre verksamheter.

Jernkontoret tillstyrker den föreslagna samordningen i den utsträck- ning detta kan ske utan att man bryter sönder väl fungerande befintliga verksamheter eller åsamkar industrin ökade kostnader eller andra olägen- heter.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1972: 54 17

Ett antal remissinstanser, som i princip ställer sig positiva till det fram- förda organisationsförslaget, påpekar svårigheterna att inom ett och sam- ma organ förena uppgiften som central förvaltningsmyndighet med praktisk provnings-, kontroll- och mätteknisk verksamhet. Man hävdar att denna dubbelfunktion kan inge tvivel om myndighetens opartiskhet t.ex. vid utseende av riksprovplats och riksmätplats. Detta framhålls bl.a. av kommerskollegiet, försvarets materielverk, ÅF, TRC, Svenska elektriska kommissionen, SAF, Exportföreningen och Irtdustrijörbundet. Teknologföreningen föreslår att de två funktionerna uppdelas på två organ, ett för myndighetsuppgifter och ett för uppdragsverksamhet. Riksrevisionsverket förordar däremot att det centrala ansvaret åläggs en myndighet som själv är verksam inom området. I och för sig kan, me- nar man, den centrala myndigheten då inte vara obunden av sina egna myndighetsintressen. Förutsättningarna bedöms därvid dock bli större att samordningen inte begränsas till enbart administrativa åtgärder utan även omfattar åtgärder på det tekniska planet.

ÖB delar inte den i promemorian framförda uppfattningen att prov- ning och kontroll skall sammankopplas med metrologi. Provning och kontroll anser ÖB vara serviccfunktioner som främst styrs av marknads- behoven och som kan göras självbärande. Metrologin omfattar ett lång- siktigt, tekniskt-vetenskapligt arbete av forskningskaraktär, där inhäm- tande och bearbetning av kunskaper är styrande. Resultatet av detta arbete förmedlas såsom en allmän information vilket inte kan göras ekonomiskt självbärande. Motsvarande skäl för att särbehandla den metrologiska verksamheten har även anförts av FOA.

Delegationen för atomenergifrågor anser att det inger betänkligheter att inrätta en central förvaltningsmyndighet för provning och kontroll över hela fältet och med auktorisationsbehörighet. Provningsverksam- heten är i regel en sekundär företeelse. Den bör enligt delegationen inte ligga till grund för en samordning varför man avstyrker förslaget.

Konsumentinstitutet framhåller att officiell provning och kontroll är ett så vidsträckt och mångfacetterat område, att man måste ifrågasätta riktigheten av att uppdraga åt en enda myndighet att ensam vara central förvaltningsmyndighet. Institutet förordar i stället att ett centralt rådgi- vande och informerande organ inrättas för förmedling av erfarenheter och kunskaper om olika instansers provningskapacitet och resurser.

SP som central förvaltningsmyndighet

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att SP utses till den cen- trala förvaltningsmyndigheten för provning, kontroll och metrologisk verksamhet. Oreserveradc tillstyrkanden i denna del har sålunda uttalats bl.a. av riksrevisionsverkel, kommerskollegiet, vägverket, byggnadssty- relsen, KO, byggforskningsrådet, planverket, 'brandinspektioncn, SP,

• Sida 18
•  Original

Prop. 1972: 54 13 S TU, konsulnenträdet, styrelsen för statens livsmedelsverk, Stadskonto- ret i Göteborg, Jernkontoret, Stutzdardiseringskommissionen. Korro- sionsinsitutct, IVA, Grossistförlntndet, AB Atomenergi, KF och AB Svensk bilprovning. Veterinärstyre/sen begränsar silt yttrande till att gälla enbart provning och kontroll och tillstyrker förslaget på detta om- råde.

Strålskyddsinstitutet tillstyrker förslaget beträffande den metrologiska verksamheten men anser beträffande provning och kontroll att åtgär- derna på detta område för institutets del bör begränsas till föreskrifter om samråd i frågor av gemensamt intresse. Liknande synpunkter har också framförts av konsumentinstitutet beträffande dess verksamhet.

Sjöfartsverket motsätter sig inte förslaget på provnings- och kontroll- området men hänvisar beträffande den metrologiska verksamheten till goda erfarenheter av samarbetet med FOA. Man ifrågasätter om några fördelar kan vinnas med att metrologin läggs på SP.

T rafiksäkerhetsverket biträder inte förslaget att SP för den kategori av provande instanser, som AB Svensk bilprovning utgör, skulle fungera som central förvaltningsmyndighet. Inte heller anser man sin egen prov- ningsverksamhet (t.ex. typbesiktning av fordon) eller den provnings- verksamhet man uppdrar åt väg- och trafikinstitutet böra inordnas un- der SP.

.S'MHI och lnft/artsverket förordar STU som samordningsmyndighet med hänsyn till STUzs allmänt koordinerande verksamhet.

Naturvårdsverket anser att den allmänna samordningsfunktionen inom miljövärden man utövar även. bör omfatta provnings- och kontroll- verksamhet. Ett obligatoriskt samrådsförfarande med den centrala prov- ningsanstalten skulle i dessa frågor ofta kunna innebära en onödig om- gång framhåller man.

SIF U avstyrker att SP:s verksamhetsfält vidgas till att gälla all prov- nings- och kontrollverksamhet då SP inte föreslås få några väsentligt ökade resurser. På flera områden där SIFU haft möjligheter och för- utsättningar att göra bedömningar anser man att SP inte lyckats nå den kompetens som måste krävas av en auktoritativ provningsinstans. .

Statens maskinprovnin gar och statens centrala frökontrollanstalt anser att deras verksamhet är av så speciell natur att den inte bör omfattas ens av ett samrådsförfarande gentemot SP. Kontaktbehovet med andra instanser anses redan vara väl tillgodosett.

Rådgivande organ

De föreslagna råden för provning och kontroll resp. för metrologi, som avses biträda den centrala förvaltningsmyndigheten i frågor av principiell natur, har behandlats av ett mindre antal remissinstanser.

I yttrandena från televerket, kommerskollegiet, SAF, Exportförening-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1972: 54 19

en, Industriförbundet och Grossistförbundet ifrågasätts om inte antalet rådsledamöter bör ökas med hänsyn till den mängd olika intressen som skall företrädas.

SP föreslår att rådet för provning och kontroll handhar frågor inom den legala metrologin, som till sin karaktär skiljer sig från den allmän- na, mer vetenskapliga metrologin. Denna förskjutning av rådens an- svarsområden anses böra avspeglas även så att rådet för provning och kontroll ökas till ca sju personer och att rådet för metrologi minskas till fem personer.

FOA och flygtekniska försöksanstalten förordar att det i stället för råd inrättas en nationalkommitté med betydligt större befogenheter, vilket bättre skulle tillfredsställa kraven på oväld, sakkunnig priorite- ring och representativitet.

Teknologföreningen föreslår som alternativ tre beslutande nämnder för vardera provning och kontroll, allmän metrologi och legal metrologi.

Konsumentrådet, TCO och KF finner det angeläget att konsument- representanter ingår i råden och MJV förutsätter att rådet för metro- logi avses tillföras sakkunskap om den legala metrologin.

Riksrevisionsverket ifrågasätter behovet av rådgivande organ och an- ser att frågan bör prövas ytterligare. 1 det fall sådana råd inrättas an- ser riksrevisionsverket liksom KF att de endast bör bli rådgivande gent- emot Sst styrelse.

Riksprovplatser och riksmätplatser

Beträffande förslaget att utse ett antal riksprovplatser och riksmät- platser vid vilka den praktiska verksamheten skall bedrivas har bl. a. televerket, vägverket, riksrevisionsverket, statskontoret, MJV, byggnads- styrelsen. och UKÄ uttryckt en genomgående positiv inställning.

NO förutsätter att de internationella kontakterna i många fall kom- mer att delegeras från centralmyndigheten till resp. riksprovplatser och riksmätplatser. Byggforskningsrådet betonar det önskvärda i nära och kvalificerade kontakter bl. a. med de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund. FOA anser liksom ÖB att alla riksmätplatser bör utses av Kungl. Maj:t för att få en hög och sinsemellan likvärdig offi- ciell status. Bl.a. anses detta vara en nödvändig förutsättning för att de skall komma i fullt åtnjutande av den internationella byråns för mått och vikt tjänster.

SP framhåller att särskilda krav bör ställas främst på riksprovplatser- na och deras personal ifråga om opartiskhet och oberoende. Statsmak- terna bör ta ställning till om det exempelvis kan godtas, att en riks- provplats helt eller delvis ägs av de intressenter, vars produkter skall provas. Det bör också finnas anvisningar om hur ett ifrågasatt prov- ningsresultat kan överklagas. I de fall SP själv blir aktuell som riks-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1972: 54 20 provplats eller riksmätplats bör beslut om detta fattas av råden, som då kallas nämnder. Alternativt bör SP förelägga Kungl. Maj:t förslaget till beslut.

SAF, Exportföreningen och Industriförbundet hemställer att till riks- provplats resp. riksmätplats måtte utan hänsyn till ägarförhållandena ut- ses den instans som har den högsta kompetensen och samtidigt tillräck- lig bredd inom ett visst teknikområde. Vidare framhåller man bl. a. att endast sådana företag bör komma ifråga, som uteslutande sysslar med provning och kontroll, men inte då provningen är en del av produktions- processen. _

IVA anser liksom ÅF och TRC att de aktuella verksamheterna med offentlig insyn bör kunna bedrivas av både statliga och privata organ, som sinsemellan kan vara både samarbetande och konkurrerande leve- rantörer av tjänster inom området. Därmed kan landets bästa resurser användas i officiellt sammanhang även när de finns i privat ägo. Lik- som SP pekar man även på behovet av möjlighet till överklagande av provningsresultat.

Riksrevisionsverket påpekar att frågan om samordning mellan SP och TRC, ÅF eller andra enskilda provande organ inte berörs i prome- morian. Man förordar därför en prövning av samordningsbehovet även i dessa fall innan organisationen för provningsverksamheten fastställs.

Flera remissinstanser har förklarat sig beredda att i en eller annan form medverka som riksprovplats eller riksmätplats. Dit hör bl. a. tele- verket, livsmedelsverket, strålskyddsinstitutet, Korrosionsinstitutet, AB Atomenergi, AB CE Johansson och AB Svensk bilprovning.

Auktorisationsverksamhet

Flertalet remissinstanser har anslutit sig till promemorians förslag om auktorisationsmöjligheter för organ som ansöker därom. Bl.a. menar televerket att det syns vara ett realistiskt förslag. Stockholms hanznsty— reise anser det vara önskvärt att det tillskapas en statlig instans för auk- torisation av verksamhet av det slag som bedrivs vid Stockholms hamns materialprovningslaboratorium.

NO betonar att auktorisationen bör ske med den auktorisationssö- kandes kompetens som avgörande bedömningsgrund. En eventuell be- hovsprövning har erfarenhetsmässigt kostnadshöjandc effekter och and- ra från konkurrenssynpunkt negativa verkningar. Motsvarande synpunk- ter har även framförts av SP som också ifrågasätter om ordet ”auktori- serad" bör bytas mot t.ex. ”kompetensövervakad” för att inte miss- uppfattas.

De remissinstanser som uttalat betänkligheter mot den centrala för- valtningsmyndighetens dubbelroll vid utseende av riksprovplatser och riksmätplatser har i allmänhet påpekat samma sak beträffande ett aukto-

• Sida 21
•  Original

Prop. 1972: 54 21

risationsförfarande. Således påpekar bl.a. Svenska brandförsvarsför- eningen och Standardiseringskommissionen risken för irritation, då den centrala förvaltningsmyndigheten ställs inför uppgiften att auktorisera organisationer eller institutioner som kan komma i ett konkurrensför- hållande till myndigheten. Auktorisationsfunktionen anses därför böra överföras till en annan fristående kompetent instans. Byggforsknings- institutet menar att en lämplig väg vore att låta de normformulerande myndigheterna inom sina resp. fält handha auktorisationsverksamhe- ten.

Konsumentinstitutet anser att något auktorisationsförfarandc gent- emot andra statliga myndigheter intc skall förekomma. I annat fall skulle det kunna inträffa att organ som bedriver undersökningar och provningar inom speciella områden skulle behöva begära auktorisation för denna verksamhet av en myndighet som inte utför sådant arbete.

Arbetarskyddsstyrelsen påpekar att det i landet finns ca 1 900 besikt- ningsmän som utför besiktning och provning på olika arbetsplatser en- ligt arbetarskyddskungörelsen. De auktoriseras sedan lång tid tillbaka av yrkesinspektörerna eller arbetarskyddsstyrelsen och man ifrågasätter lik- som Svenska byggnadsindustriförbunder om skäl finns att ändra denna ordning. Gift/iiiinnden bedömer ett auktorisationsförfarande f.n. inte vara behövligt inom sitt område.

SIFU:s provningsverksamhet

Den i promemorian frarriförda uppfattningen att Sl.FU:s uppdrags- provningsverksamhet i princip borde överföras till SP men att man t.v. bör begränsa sig till en samordning inom ramen för riksprovplats- och auktorisationssystemet delas av riksrevisionsverket, statskontoret, kom- merskollegiet, byggforskningsrådet, SP och Teknologföreningen.

Konsumentinstitutet framhåller att man sedan flera år anlitar SIFU bl.a. för utveckling av provningsmetoder och provning av oljeeldade Villapannor. Skälet till detta är bl.a. SIFU15 erfarenheter av konsu- menternas problem genom sin kursverksamhet och sin konsulterande verksamhet. Eftersom dessa verksamheter inte föreslås bli överförda till SP menar institutet, att det skulle vara en direkt nackdel att i fortsätt- ningen inte få utnyttja SIFUzs specialkunnande.

SIF U hävdar att man i likhet med SP och andra institutioner bör bibehållas som fristående provningsorgan. Man hänvisar bl. a. till SIFU:s instruktion, som innebär ett godkännande av SIFU som en kompetent och opartisk provningsinstans. SIFU påpekar vidare att den uppdrags- provning man utför till en mindre del är av officiell karaktär med un- dantag av vatten. och livsmedelstekniska området. Provningsverksam- heten vid SIFU är intimt integrerad med övriga verksamhetsgrenar och anses i stor utsträckning utgöra grunden för åtskilligt av SlFU:s utbild-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1.972: 54 22

ningsutbud samt för konsultverksamheten, vilket även framhålls av Sveriges hantverks- och indttstriorganisation.

Chalmers provningsanstalt (CP)

Av de remissinstanser som uttalat sig om förslagen beträffande CF:s framtida verksamhet har samtliga anslutit sig till det framlagda försla- get. Statskontoret framhåller t.ex. att de föreslagna reformerna på provningsområdet i övrigt samt beslutet om SP:s omlokalisering motive— rar förhandlingar om ett förstatligande av CP. Liknande synpunkter har framförts även av CP och Chalmers tekniska högskola, vilka också framhåller det angelägna i att personalens framtid tryggas.

Göteborgs kommun betonar i likhet med GAKO värdet för närings— livet i Göteborgstrakten att ha tillgång till regionala provningsresurser även i framtiden. Motsvarande synpunkter har även framförts av SP och Tekniska samfundet [ Göteborg.

SEMKO

Förslaget beträffande SEMKO:s framtida verksamhet har i stort sett delat remissinstanserna i två grupper. Den ena hävdar med hänvisning bl.a. till kraven på oberoende och opartiskhet att SEMKO:s ägarför- hållanden bör ändras. Detta framhålls av arbetarskyddsstyrelsen, riks- revisionsverket, konsumentrådet, SP, Göteborgs kommun och KF.

Den andra gruppen menar att SEMKO:s ställning bör bibehållas oförändrad eftersom erfarenheten visat att verksamheten bedrivits ef- fektivt och under betryggande former. Till denna grupp hör statskonto- ret, kommerskollegiet, IVA, Standardiseringskommissionen, Teknolog- föreningen, SAF, Exportföreningen, Industriförbundet, Elektroindustri- föreningen, Svenska elektriska kommissionen, Elektrikerförbundet och SEMKO.

Konsumen[institutet anför, liksom kommerskollegiet, SEMKO, Svens- ka elektriska kommissionen och Elektroindustriföreningen, betänklig- heter mot förslaget att SEMKO skulle vidga sin verksamhet utanför elsäkerhetsområdet.

Betydelse för utrikeshandeln

Flera remissinstanser har tagit upp frågan om betydelsen av pro- memorians förslag för utrikeshandeln och undanröjandet av tekniska handelshinder. NO framhåller sålunda att tillkomsten av en central myn- dighet med överblick över all provning, kontroll och metrologisk verk- samhet och som har kontakter med bl. a. olika beslutande organ bör ge ökade möjligheter att begränsa uppkomsten av olika former av tekniska handelshinder.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1972: 54 23

Planverket konstaterar att de internationella kontakterna rörande har- monisering av byggbestämmelser, som sedan länge pågått inom nordiska kommittén för byggbestämmelser, på den sista tiden har vidgats till att omfatta även FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Detta kommer att medföra ökade krav när det gäller att internationellt koor- dinera provningsmetoder. Det är därför angeläget att SP:s tekniska kompetens vidmakthålls och utvecklas samt att SP står fri från parts- intressen. Med tanke på en växande handel med byggvaror över grän- serna bör vidare uppmärksammas behovet av internationell samverkan i syfte att klarlägga vilka laboratorier i olika länder som kan accep- teras för officiella provningar.

STU påpekar att begränsade finansiella resurser inom vart och ett av de nordiska. länderna torde omöjliggöra uppbyggandet av nationella provningsinstitutioner av sådan tyngd att provning och certifikatgivning får en ur industriell synvinkel önskad effekt. Möjligheterna att bygga ut samgåendet med de övriga nordiska länderna för att på ett effektivt sätt tillvarata de gemensamma resurserna bör därför ytterligare under- sökas.

SAF, Exportföreningmz och Indnstriförlmmlet anger att behovet av en officiell instans för kontroll. provning och metrologi är det viktigaste skälet för industrins intresse för de nu framförda förslagen. [ Sverige — påpekar man — saknas ett centralt organ med kompetens över hela det mättekiska området till vars mätmetoder, kalibreringar, provnings— resultat etc. svenska företag kan hänvisa vid handel och samarbete med avancerade industrinationer. En förutsättning för att den nu föreslagna organisationen skall nå en sådan internationell. betydelse är dels att den får en auktoritativ ställning här i Sverige med fullständig täckning av området och med tillfredsställande resurser, dels att det internationella samarbetet fungerar väl. SP bör således arbeta för att svenska standarder och normer anpassas till internationella förhållanden. Samtidigt bör eftersträvas att provningar utförda enligt internationell standard vid erkända utländska provningsorgan accepteras av svenska myndigheter. Motsvarande synpunkter framförs även av Grossistförbtmdet.

Elektroindustriföraningen framhåller betydelsen av SEMKO:s inter— nationella verksamhet och betonar i detta sammanhang värdet av SEMKO:s samarbete med Svenska elektriska kommissionen.

KF hänvisar till det samarbete man sedan ett antal år bedrivit med sina systerorganisationer främst i andra europeiska länder. Mellan fler- talet av dessa organ. som till största delen är enskilda, existerar ömse- sidiga avtal om utbyte av provnings- och kontrolltjänster. KF delar inte uppfattningen att ett internationellt erkännande av officiell provning och kontroll skulle underlättas om den utförs av statliga organ..Där- emot vill man instämma i uttalandet att statliga myndigheter på allt sätt bör stimulera harmoniseringssträvanden.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1972: 54 24

Nämnden för egenskapsredovisning inom byggfacket konstaterar att det inom byggnadsområdet pågår ett samarbete beträffande provnings- metoder och provning med andra länder inom och utom Norden. Man vill starkt stödja förslagen till samordning och samverkan med andra länder i de frågor som promemorian behandlar. Enligt nämndens upp- fattning kan arbetet med egenskapsredovisning bli ett viktigt hjälpmedel i exportarbetet. Det är då av betydelse att de olika åtgärder som kan vidtas för att undanröja tekniska handelshinder mellan länderna är samordnade, vilket nämnden vill medverka till.

Sveriges handelsagentens förbund betonar den tekniska handelns an- språk på tillgången till officiella metrologiska primärinstitutioner, som kan vinna internationellt erkännande och som deltar i internationellt samarbete på metrologins område.

Kostnader och finansiering

Remissinstanserna är övervägande kritiska mot promemorians be- handling av kostnader och finansiering. Den allmänna uppfattningen är att kostnaderna beräknats alltför optimistiskt och att beroendet av an- slagsfinansicring inom vissa områden är långt större än som antytts i promemorian. Detta framhålls av bl. a. UKÄ, Svenska brandförsvars- föreningen och TRC.

Liknande synpunkter framförs även av SAF, Exportföreningen och Industriförbundet, som framhåller att den föreslagna organisationen innebär ett angeläget nytänkande i fråga om statens roll på det metro- logiska och provningstekniska området. Det bör inte omintetgöras ge— nom otillräcklig finansiering menar man.

Kommerskollegiet biträder i stort de i promemorian framförda åsik- terna men framhåller svårigheten att bedöma kostnaderna för de till- kommande myndighetsuppgifterna. Man betonar också att det kan kom- ma att krävas anslag för provnings- och kontrollverksamhet vilken be- döms som nödvändig men där kostnaderna inte kan täckas genom av- gifter. Kollegiet berör också finansieringsfrågan i samband med den befogenhet som vissa myndigheter har att förordna om obligatoriskt typgodkännande hos annan myndighet. Man förutsätter att denna verk- samhet normalt kan finansieras genom avgifter på vanligt sätt.

SP erinrar om de kostnadsberäkningar som gjordes för det mätcen- trum som föreslogs av 1969 års utredning för samordnad forskning. Omräknat till 1972 års pris- och löneläge samt med hänsyn till den centrala verksamheten på. provnings- och kontrollområdet uppskattar SP de totala kostnaderna till ca 1,7 milj. kr. per år. Under en tvåårig uppbyggnadsperiod bedöms dock årskostnaden bli resp. 800 000 kr. och 1,2 milj. kr.

Försvarets materielverk framhåller att man under ett antal år finan-

• Sida 25
•  Original

Prop. 1.972: 54 25

siellt stött den metrologiska verksamheten vid FOA. Detta har skett i avvaktan på en lösning av organisations- och finansieringsfrågorna i ett större sammanhang. Man konstaterar nu att de ekonomiska frågorna berörs endast översiktligt i förslaget och anser att frågorna kring finan- sieringen av den metrologiska verksamheten behöver klarläggas ytter- ligare. Svårigheterna att finansiera den allmänna metrologiska verksam— heten genom avgifter betonas även av FOA, luftfartsverket och AB C E Johansson.

Departementschefen

Förhållandena på provnings- och metrologiområdena har belysts av ett antal utredningar och undersökningar. De har utgjort det huvudsak- liga grundmaterialet för en inom industridepartementet utarbetad pro- memoria, i vilken föreslås vissa organisatoriska åtgärder på de berörda områdena. Vid remissbehandlingen av promemorian har det klart fram- gått att officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verk- samhet har en viktig funktion att fylla i samhället. Dessa verksamheter är ett led i strävandena att skydda liv, hälsa och egendom. De bidrar också till att främja industriell utveckling och produktion, nationell och internationell handel samt enskilda konsumenters intressen.

Förhållandena inom provnings- och metrologiområdena är mycket skiftande i fråga om organisation och ansvarsförhållanden. Det är ange- läget att man får till stånd en samlad bedömning och enhetlig behand- ling av frågor som hör samman med officiell provning, kontroll och mätning samt att de tillgängliga resurserna för sådan verksamhet ult- nyttjas effektivt. Jag delar därför uppfattningen, som flertalet instanser framfört vid remissbehandlingen av promemorian, att vissa organisato- riska samordningsätgärder behöver vidtas. '

Enligt förslagen i promemorian skall statens provningsanstalt (SP) ges ställning som central förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet. SP föreslås på dessa områden organisera den praktiska verksamheten på så sätt att man utser organ med lämpliga resurser och med opartisk ställning till s.k. riks- provplatser och riksmätplatser. I denna uppgift och i andra frågor av principiell karaktär bör SP enligt förslaget biträdas av två rådgivande organ, ett råd för provning och kontroll och ett råd för metrologi, i vil- ka skall finnas representanter för olika intressegrupper.

Vidare har i promemorian föreslagits att SP genom ett auktorisa- tionsförfarande skall kunna bestyrka att även andra organ —— t. ex. in- dustrilaboratorier eller konsultföretag som för egen eller andras räk- ning bedriver provning, kontroll och mätning — uppfyller vissa krav på teknisk kompetens. Någon prövning av opartiskheten förutsätts inte ske i dessa fall.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1972: 54 26

Remissinstanserna är övervägande positiva till organisationsförslagct i promemorian. Det är en principlösning som syftar dels till ett fast- läggande av ansvarsförhållandena på dessa områden, dels till ett effek- tivt utnyttjande av tillgängliga resurser.

En sådan lösning bör medföra såväl tekniska som ekonomiska för- delar. Jag förordar därför att åtgärder vidtas i huvudsak enligt prome- morians riktlinjer. SP bör alltså bli central förvaltningsmyndighet och fortlöpande vidta de åtgärder som motiveras av behovet av officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet. En annan viktig uppgift för SP är att främja utvecklingen av provnings- och mät- teknik med sikte på angelägna tillämpningar inom samhället. Den före- slagna organisationen bör gälla från den 1 juli 1972.

Beträffande sammanförandet under en myndighet av ansvaret för provnings- och kontrollverksamhet samt metrologisk verksamhet beto- nar bl.a. statskontoret, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Tek- niska röntgencentralen AB (TRC) de både områdenas tekniska, författ- ningsmässiga och organisatoriska samband. Några remissinstanser häv- dar emellertid att den allmänna metrologiska verksamheten bör särbe- handlas med hänsyn till det tekniskt kvalificerade och från industriell synpunkt viktiga behovet av tjänster på detta område. Möjligheterna till avgiftsfinansiering bedöms emellertid vara begränsade.

Jag har den uppfattningen att det finns ett starkt samband mellan provning och kontroll resp. metrologi. Den allmänna metrologiska verk- samhetens finansieringsproblem anser jag tala ytterligare för samord- ning mcd annan likartad verksamhet. 1 första hand bör detta ske med provning och kontroll. Därmed skapas möjligheter att gemensamt ut- nyttja resurser och att ta till vara de möjligheter som finns att vidga marknaden. Den överföring av viss verksamhet från mynt- och juste- ringsverket (MJV) till SP, som tidigare beslutats, leder bl.a. till åtgär- der i denna riktning.

Vad gäller omfattningen av de tillämpningsområden, som skall om— fattas av samordningsåtgärderna, har i promemorian föreslagits att kon- trollen av livsmedel, läkemedel och fröer t.v. endast skall beröras av föreskrifter om samråd mellan resp. tillsynsmyndigheter och SP i frå- gor av gemensamt intresse.

Några remissinstanser, bl.a. arbetarskyddsstyrelsen, trafiksäkerhets- verket, sjöfartsverket, luftfartsverket och TRC, behandlar även frågan om i vilken utsträckning den föreslagna samordningen bör gälla sådan verksamhet, som omfattar t. ex. kontroll, besiktning och inspektion av anläggningar som projekterats, färdigställts eller tagits i drift. Det gäller bl.a. lyftanordningar, tryckkärl, fordon, fartyg, flygplan, elkraftanlägg- ningar och arbetsplatser. Detta slags kontroll utövas vanligen av i sär- Skild ordning förordnade besiktningsmän.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1972: 54 27

Jag finner det naturligt att den officiella provnings- och kontrollverk- samheten, som bedrivs inom de flesta samhällsområden, sker i skilda och olikartade former och på lämpligt sätt anpassas till förhållandena inom varje tillämpningsområde. Motivet för verksamheten är dock ge- mensamt, nämligen strävan att skydda liv, hälsa och egendom. Därför bör all provnings- och kontrollverksamhet samordnas av SP på föresla- get sätt så långt det i samhällets intresse är effektivt och ekonomiskt. Med hänsyn till att vcrksamhetsområdct är så omfattande måste sam- ordningsåtgärderna emellertid ske successivt. Därför är det motiverat att man på vissa områden såsom kontroll av livsmedel, läkemedel och fröer liksom inom miljövårdsområdet t.v. begränsar sig till informa- tionsutbytc och samråd på det sätt som föreslås i promemorian.

] promemorian förutses vidare att SP själv skall kunna utses till riks- provplats eller riksmätplats på vissa områden. Flera remissinstanser har påpekat att SP i så fall kommer att spela en dubbelroll i egenskap av dels central myndighet, dels organ för praktisk provnings-, kontroll- och mätteknisk verksamhet. Man framhåller att detta kan inge tvivel om SP:s opartiskhet vid utseende av riksprovplats och riksmätplats och skapa misstro hos övriga i systemet ingående parter.

För egen del anser jag att SP:s verksamhetsområde omfattar ett vi- dare fält än både SP:s egen och andra berörda organs praktiska tekniska verksamhet. SP måste som central förvaltningsmyndighet förutsättas handla med verksamhetsområdets bästa för ögonen. De två föreslagna rådgivande organen innebär också en garanti för insyn och ger möjlighet att låta olika intresseinriktningar komma till tals innan beslut fattas i principiella frågor. Vidare medför utformningen av SP:s organisation att den centrala myndighetsfunktionen och uppdragsverk- samheten hålls isär.

Den föreslagna samordningen förutsätter dock förtroende och vilja till samarbete hos de berörda provningsorganen. Jag har därför inget att erinra mot det förslag som framförs i SP:s remissyttrande att beslut om förläggning av riksprovplats eller riksmätplats till SP bör fattas av Kungl. Maj:t. I den mån internationella samarbetsförhållanden kräver att även övriga riksprovplatser och riksmätplatser utses av Kungl. Maj:t, ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om detta.

I promemorian betonas vikten av att riksprovplatser och riksmätplat- ser uppfyller vissa bestämda krav på oberoende och opartiskhet. SP framhåller i sitt remissyttrande bl. a. att man måste ta ställning till om det t.ex. kan accepteras att de helt eller delvis ägs av uppdragsgivare. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Exportföreningcn och Industri- förbundct hävdar däremot att kompetensen och inte ägarförhållandena är det väsentliga.

De tre organisationerna berör även frågan i vad mån oberoende

• Sida 28
•  Original

Prop. 1972: 54 28 och opartiskhet påverkas om en riksprovplats eller riksmätplats bedri— ver även annan verksamhet än sådan som den officiellt utsetts att svara för. Man konstaterar att ställning som riksprovplats och riksmätplats endast bör komma ifråga för företag, som uteslutande sysslar med provning och kontroll som inte är en del av en produktionsprocess.

Jag delar uppfattningen att man måste ställa höga krav på riksprov- platser och riksmätplatser i fråga om oberoende och opartiskhet. Som en följd av strävandena att i första hand utnyttja redan befintliga resurser får man emellertid räkna med varierande former för organisationen och verksamheten vid olika riksprovplatser och riksmätplatser. Bedömning— en av om kraven på oberoende och opartiskhet uppfylls måste därför ske med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Det kan här— vid visa sig vara nödvändigt att från samhällets sida ställa krav på att t. ex. ägarförhållanden, organisation, verksamhetsinriktning eller andra förhållanden, som har betydelse i sammanhanget, ändras innan ett i övrigt lämpligt organ utses till riksprovplats eller riksmätplats.

För verksamheten vid riksprovplatser och riksmätplatser bör det vi- dare finnas regler för när och på vilket sätt resultatet av en officiell provning eller mätning kan överklagas eller omprövas. Det ankommer på Kungl. Maj:t att medela föreskrifter härom.

Beträffande förslaget i promemorian om ett råd för provning och kontroll resp. ett råd för metrologi har remissinstanserna delade me- ningar om vilken ställning och vilka befogenheter råden skall ha. Riks- revisionsverket ifrågasätter t. ex. behovet av rådgivande organ över hu— vud taget. SAF, Exportföreningen och Industriförbundet föreslår som alternativ ett vetenskapligt råd för hela området med ett betydligt ökat inflytande. Beträffande antalet rådsmedlemmar är remissinstanserna re— lativt eniga om att det bör vara större än det föreslagna antalet om sex i varje råd.

Med hänsyn bl. a. till vad jag nyss anfört om formerna för utseende av riksprovplatser och riksmätplatser bör de rådgivande organens ansvars— område och arbetsuppgifter utformas i huvudsak efter de riktlinjer som angetts i promemorian. De bör således vara rådgivande till SP i princi- piella frågor och i övrigt på lämpligt sätt biträda SP i egenskap av central förvaltningsmyndighet. Jag delar vidare den uppfattning, som redovisas i SP:s remissyttrande, att frågor inom den legala metrologin bör behandlas i rådet för provning och kontroll med hänsyn till deras nära anknytning till detta råds verksamhetsområde i övrigt. Antalet rådsledamöter bör anpassas efter bl. a. behovet av allsidig belysning av de ärenden som behandlas i råden. Det ankommer på Kungl. Maj:t att närmare besluta i dessa frågor.

Jag har inget att erinra mot den i promemorian föreslagna utform- ningen av auktorisationsverksamheten, som avses bli en form för att be-

• Sida 29
•  Original

Prop. 1972: 54 29

kräfta kompetensen hos t. ex. industrilaboratorier att utföra vissa prov- ningar och mätningar. Auktorisationsverksamheten bör anpassas på lämpligt sätt efter marknadsbehoven och ske under medverkan av be— rörda riksprovplatser och riksmätplatser.

Förslaget om att överföra Chalmers provningsanstalt (CP) i statens ägo har behandlats positivt av remissinstanserna. Även jag anser det angeläget att ta till vara de goda resurser som CP representerar. Den 18 februari 1972 gav Kungl. Maj:t i uppdrag åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda parter om villkoren i samband med ett even- tuellt statligt övertagande av CP. När resultatet av dessa förhandlingar föreligger avser jag att återkomma till Kungl. Maj:t med förslag till vi- dare åtgärder.

Beträffande SIFUzs verksamhet på provningsområdet ansluter jag mig till vad som uttalas i promemorian och som vinner anslutning från bl. a. statskontoret, riksrevisionsverket, kommerskollegiet, SP, Byggforsk- ningsrådet och Teknologföreningen, nämligen att SIFU:s uppdrags- provningsverksamhet av officiell karaktär bör överföras till SP. T. v. bör emellertid SIFU:s uppdragsprovning knytas till SP:s verksamhet ge- nom riksprovplats- och auktorisationssystemen.

Vad gäller förslaget i promemorian om att vidga SEMKO:s ägarkrets vill jag hänvisa till vad jag tidigare anfört beträffande kraven på obe- roende och opartiskhet för riksprovplatser och riksmätplatser. Jag förut- sätter att frågan kommer att prövas enligt föreslagen ordning då riks- provplats inom SEMKO:s verksamhetsområde skall utses. På motsva- rande sätt bör åtgärder beträffande även andra organ övervägas då sam- ordningskraven aktualiserar detta.

Jag delar den uppfattning, som många remissinstanser har uttryckt, att de nu föreslagna åtgärderna har betydelse för utvecklingen av vår utrikeshandel. Det gäller inte minst problemen i samband med de tek- niska handelshindren. Den samordning som nu föreslås beträffande provning, kontroll och metrologi finner jag kunna skapa ytterligare för- utsättningar bl. a. för ett aktivt svenskt deltagande i det internationella arbetet på att undanröja och förebygga tekniska handelshinder. Härvid bör inte minst ett vidgat nordiskt samarbete kunna bidra till ökad effektivitet i utvecklingen och användningen av provnings-, kontroll- och mätteknik.

Beträffande finansieringen av den allmänna metrologiska verksam- heten vill jag erinra om att metrologisk verksamhet innefattas i flera av STU:s målområden. Det finns sålunda redan möjligheter att erhålla finansiellt stöd från STU till bl. a. utvecklingsarbete inom den allmänna metrologin.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1972: 54 30

Till de finansiella frågorna återkommer jag i övrigt i det följande i samband med anslagsfrågorna för nästa budgetår. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisationen av officiell provnings- och kontrollverksamhet samt officiell metrologisk verksamhet.

Anslagsberäkningar m. m. för budgetåret 1972/73

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

E. Teknisk utveckling m. m.

Verksamheten vid statens prat-'ningsanstalt (SP)

SP:s verksamhet samt dess nuvarande huvudsakliga inriktning, orga- nisation och omfattning har tidigare redovisats i samband med redo- görelsen för nuvarande förhållanden.

SP tillhör de myndigheter som omfattas av utrednings- och försöks- verksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller t. v. för verksamheten.

1. Uppdragsverksamhet

2. Egen forskning

3. Myndighetsuppgifter Medel för verksamheten anvisas under följande anslag.

Departementschefen

Medelsbehovet för utrustning till kvalitetskontrollenheten i Skellefteå under nästa budgetår, 400000 kr., skall tillgodoses under förevarande anslag. Vidare beräknar jag 100 000 kr. för utrustning till den från MJV överförda verksamheten. För SP:s övriga utrustningsbehov beräknar jag oförändrat anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens provning.s'arzstall.' Utrustning för budgetåret 1972/' 73 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

KAP] TALBUD GETEN

ll. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

II. 20 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.

Från förevarande anslag bestrids kostnader för byggnadsarbeten vid vissa myndigheter inom industridepartementets verksamhetsområde. För budgetåret 1972/73 har i prop. 1972: 1 (bil. 15 s. 128) under detta anslag föreslagits ett investeringsanslag av 1 000 kr. Samtidigt anmäl- des att ställning till vissa projekt kunde tas först sedan visst ytterligare material redovisats. Dessa frågor bör nu tas upp.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1972: 54 36

Byggnadsstyrelsen

Kungl. Maj:t uppdrog den 19 februari 1971 åt byggnadsstyrelsen att .på grundval av ett den 3 mars 1969 framlagt byggnadsprogram projek- tera om- och tillbyggnad samt inredning för institutet. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 8 februari 1972 redovisat förslagshandlingar för bygg- nadsobjektet.

Tillbyggnaden utförs dels som en förlängning av en befintlig la- lboratoriebyggnad, dels som en separat hörsalsbyggnad sammanbunden 'med huvudbyggnaden genom en entréhall. Rumsytan enligt förslags- handlingarna uppgår till ca 1 225 mg. De ombyggnadsarbeten, som före- slås utförda inom den befintliga byggnaden, består i huvudsak av utbyte ;av pannor i panncentralen och omändringsarbeten i måttlig omfattning.

Kostnaderna för om- och tillbyggnaden, exkl. inredning, har beräk- nats till sammanlagt 4,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971, varav 320 000 kr. för försörjningsåtgärder och 100 000 kr. för markförvärv. Byggnadsstyrelsen beräknar att bygghandlingarna blir färdiga under juni 1972 och att byggnadsarbetena. kan påbörjas under oktober 1972 och :avslfitas i början av 1974.

.D epartemen tsch e fen

Mot bakgrund av såväl de betydelsefulla arbetsuppgifter som åvilar Svenska konserveringsinstitutet i'Göteborg som de utbildningsuppgif— ter som institutet har för Chalmers tekniska högskola och universitetet i Göteborg föreligger ett behov av ytterligare lokaler för institutet. Jag finner det angeläget att byggnadsarbetena kan inledas enligt den .av byggnadsstyrelsen lämnade tidplanen. Mot den av styrelsen gjorda kostnadsberäkningen har jag inte någon erinran. Till frågan om medel för inredning avser jag att återkomma i annat sammanhang. I inves- 'teringsplanen bör fr. o. m. budgetåret 1972/73 föras upp en ny kost- nadsram för om- och tillbyggnaden av Svenska institutet för konserve- ringsforskning av 4,6 milj. kr. iprisläget den 1 april 1971.

I årets statsverksproposition ( prop. 1972: 1 bil. 15 s. 128) berörde jag frågan om ett nytt brandlaboratorium för SP i Studsvik. Med hän- syn till statsmakternas ställningstagandc beträffande SP:s lokalisering och mot bakgrund av vad jag anfört tidigare bör emellertid SP:s nya brandlaboratorium uppföras i Borås i anslutning till de övriga labora- torielokaler som där planeras för SP. Med anledning härav bör den i 'investeringsplanen uppförda kostnadsramen för nybyggnad för brand- .:laboratorium utgå.

Mot bakgrund av bl. a. den reservation som beräknas föreligga un- der anslaget vid utgången av detta budgetår räknar jag med att de ut— ;gifter som inledningsvis hänger samman med nu ifrågavarande bygg- .nadsobjekt, kan bestridas av tillgängliga medel. Jag förordar att så

• Sida 37
•  Original

Prop. 1972: 54 ' 37

får ske. Frågan om behov av ytterligare medel under anslaget får — efter förslag av byggnadsstyrelsen — tas upp, när medelsbehovet säkrare kan bedömas, i samband med anmälan av utgifter på tilläggsstat för budgetåret 1972/73. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgif- ter för om- "och tillbyggnad av Svenska institutet för kon- serveringsforskning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 38
•  Original

Prop. 1972: 54 38

Innehållsförteckning Sid. Propositionens huvudsakliga innehåll ........................ 1 Inledning ................................................ 2 Nuvarande förhållanden .................................... 5 Officiell provnings- och kontrollverksamhet ................ 5 Officiell metrologisk verksamhet .......................... 6 Statens provningsanstalt .................................. 6 Statens institut för företagsutveckling ...................... 8 Mynt- och justeringsverket ................................ 8 Chalmers provningsanstalt ................................ 9 AB Svensk bilprovning .................................. 9 Svenska elektriska materielkontrollanstalten AB ______________ 10 Ångpanneföreningen .................................... 10 Tekniska röntgencentralen AB ............................ 11 Departementspromemorian ................................ 12 Remissyttrandena .............. ' .......................... 15 Behovet av åtgärder .................................... 15 Allmän organisation .................................... 16 SP som central förvaltningsmyndighet ...................... 17 Rådgivande organ ...................................... 18 Riksprovplatser och riksmätplatser ........................ 19 Auktorisationsverksamhet ................................ 20 SIFU:s provningsverksamhet .............................. 21 Chalmers provningsanstalt ................................ 22 SEMKO .............................................. 22 Betydelse för utrikeshandeln .............................. 22 Kostnader och finansiering ................................ 24 Departementschefen ...................................... 25 Anslagsberäkningar m.m. för budgetåret 1972/73 .............. 30 DRIFTBUDGETEN Verksamheten vid statens provningsanstalt __________________ 30 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet .............. 31 Bidrag till statens provningsanstalt ........................ 34 Statens provningsanstalt: Justering och ädelmetallkontroll ...... 34 Statens provningsanstalt: Utrustning ........................ 35 KAPITALBUDGETEN Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. ______________ 35

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720171