Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen . Prop. 1972:1
angående
STATSVERKETS
TILLSTÅND OCH BEHOV
UNDER BUDGETÅRET
1972/73
Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat. 1 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 1
Prop. 1972: 1 Statsverkets tillstånd och behov 2
Riksstat för budgetåret 1972/73
TOTALBUDGETEN ÅA Skatter, avgifter, m. m.:
| I Skatter | 48 933 700 000 |
| IH Uppbörd i statens verksamhet | 1 162 636 000 |
| HI Diverse inkomster | 742 000 000 50 838 336 000 |
B Inkomster av statens kapitalfonder:
| I Statens affärsverksfonder | 712 600 000 |
| II Riksbanksfonden | 200 000 000 |
| II Statens allmänna fastighetsfond | 291 275 000 |
| IV Försvarets fastighetsfond | 101 452 000 |
| V Statens utlåningsfonder | 1 527 249 000 |
| VI Fonden för låneunderstöd | 70 466 000 |
| VI Fonden för statens aktier | 18 563 000 |
| VHI Fonden för beredskapslagring | 69 950 000 |
| IX Statens pensionsfonder | 93 434 000 |
| X Diverse kapitalfonder | 57 900 000 3142 889 000 |
C Beräknad övrig finansiering:
I Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder 1 530 402 000 Övriga kapitalfonder 288 055 000 1 818457 000 IH Övrig kapitalåterbetalning 31 619 000 = 1 850 076 000
Summa kr. 55 831 301 000 Underskott 3 278 322 000
Summa kr. 59 109 623 000
Prop. 1972: 1 Statsverkets tillstånd och behov TOTALBUDGETEN (FORTS.) A Utgiftsanslag:
| I Kungl. hov- och slottsstaterna | 9 458 000 |
| I -Justitiedepartementet | 2 303 398 000 |
| II Utrikesdepartementet | 1477 379 000 |
| IV Försvarsdepartementet | 6 995 875 000 |
| V Socialdepartementet | 16 909 266 000 |
| VI Kommunikationsdepartementet | 4 377 673 000 |
| VII Finansdepartementet | 3 717 889 000 |
| VHI Utbildningsdepartementet | 9 921 927 000 |
| IX Jordbruksdepartementet ' | 1 114 841 000 |
| X Handelsdepartementet | 221 585 000 |
| XI Inrikesdepartementet | 6 272 816 000 |
| XII Civildepartementet | 989 709 000 |
| XI0 Industridepartementet | 1 626 894 000 |
| XIV Oförutsedda utgifter | 1 000 000 |
| XV Riksdagen och dess verk m. m, | 94 913 000 |
| XVI Riksgäldsfonden | 2 125 000 000 58 159 623 000 |
B Beräknad övrig medelsförbrukning:
I Minskning av anslagsbehållningar 500 000 000
II Ökad disposition av rörliga krediter 450 000 000 950 000 000
Summa kr. 59 109 623 000
Prop. 1972: 1 Statsverkets tillstånd och behov
DRIFTBUDGETEN
A Skatter, avgifter, m. m.:
| I Skatter | 48 933 700 000 |
| I” Uppbörd i statens verksamhet | 1 162 636 000 |
| Il Diverse inkomster | 742 000 000 50 838 336 000 |
B Inkomster av statens kapitalfonder:
| I Statens affärsverksfonder | 712 600 000 |
| +" Riksbanksfonden | 200 000 000 |
| NI Statens allmänna fastighetsfond | 291 275 000 |
| IV Försvarets fastighetsfond | 101 452 000 |
| Vv Statens utlåningsfonder | 1 527 249 000 |
| VI Fonden för låneunderstöd | 70 466 000 |
| VI Fonden för statens aktier | 18 563 000 |
| VILL Fonden för beredskapslagring | 69 950 000 |
| IX Statens pensionsfonder | 93 434 000 |
| Xx Diverse kapitalfonder | 57 900 000 3 142 889 000 |
Summa inkomster på driftbudgeten 53 981 225 000
Summa kr. 53 981 225 000
Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov
DRIFTBUDGETEN (FORTS.)
ÅA Egentliga statsutgifter:
| I Kungl. hov- och slottsstaterna | 9 458 000 |
| 1 Justitiedepartementet | 2210 396 000 |
| Il Utrikesdepartementet | 1461 219 000 |
| IV Försvarsdepartementet | 6 681 375 000 |
| Vv Socialdepartementet | 16 814 934 000 |
| VI Kommunikationsdepartementet | 3 031 672 000 |
| VvH Finansdepartementet | 3 504 538 000 |
| VIII Utbildningsdepartementet | 8 991 926 000 |
| IX Jordbruksdepartementet | 1 082 845 000 |
| Xx Handelsdepartementet | 200 085 000 |
| XI Inrikesdepartementet | 3 075 816 000 |
| XI Civildepartementet | 960 708 000 |
| XIO Industridepartementet | 324 993 000 |
| XIV Oförutsedda utgifter | 1 000 000 |
| XV Riksdagen och dess verk m. m. | 94 913 000 48 445 878 000 |
B Utgifter för statens kapitalfonder:
I Riksgäldsfonden 2.125 000 000 I Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 1045 941 000
II Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1 000 000 3 171 941 000
Summa utgifter på driftbudgeten 51 617 819 000
Beräknat överskott på statsregleringen:
Överskott av inkomster 2 363 406 000
Därav: Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel 200 000 000 Beräknat överskott på statsregleringen 2 163 406 000
Summa kr. 53 981 225 000
Prop. 1972: 1 Statsverkets tillstånd och behov 6
KAPITALBUDGETEN
Lånemedel 4 691 728 000
Summa kr. 4 691 728 000 ee
Prop. 1972: 1 Statsverkets tillstånd och behov
KAPITALBUDGETEN (FORTS.)
I Statens affärsverksfonder:
| Postverkets fond Televerkets fond Statens järnvägars fond Luftfartsverkets fond Fabriksverkens fond Statens vattenfallsverks fond Domänverkets fond | 24 898 000 — 9 900 000 51 400 000 71 298 000 26 399 000 799 999 000 4 096 000 968 190 000 | ||
| IH Statens allmänna fastighetsfond | 255 214 000 | ||
| III Försvarets fastighetsfond | 46 418 000 | ||
| IV Statens utlåningsfonder | 3 052 527 000 | ||
| V Fonden för låneunderstöd | 331 636 000 | ||
| VII Fonden för förlag till statsverket | 15 001 000 |
IX Diverse kapitalfonder:
| Statens vägverks förrådsfond | —2 801 000 |
| Sjöfartsverkets fond | 1623 000 |
| Fonden för Södertälje kanalverk | 7 500 000 |
| Statens datamaskinfond | 50 100 000 |
| Jordfonden | : 1000 |
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap —1 062 000 55 361 000
4 724 347 000 Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster 1.000 000
Övrig kapitalåterbetalning 31 619 000 32 619 000
Summa kr. 4 691 728 000
Stockholms slott den 3 januari 1972
GUSTAF ADOLF
G. E. STRÄNG
Inkomster på driftbudgeten
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1972/73
A Skatter, avgifter, m. m. I Skatter:
1¶Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse: a Skatt på inkomst och förmö-
genhet m. m., bevillning 21 000 000 000 b Kupongskatt, bevillning 23 000 000 c Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt, bevillning 2 000 000 d Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 000
e Bevillningsavgifter för särskil-
da förmåner och rättigheter, bevillning 3 000 000
f Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 270 000 000
g Lotterivinstskatt, bevillning 125 000 000 h Stämpelskatt och stämpel-
avgift, bevillning 305 000 000 21 739 700 000
2 Automobilskattemedel: a Fordonsskatt, bevillning 1 320 000 000 b Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning 2 104 000 000 3 424 000 000
3 Allmän arbetsgivaravgift,
bevillning 2 110 000 000
4 Tullar och acciser: a Tullmedel, bevillning 880 000 000
b Mervärdeskatt, bevillning 13 300 000 000
ce Särskilda varuskatter, be-
villning 351 000 000 d Omsättningsskatt på motor-
fordon, bevillning 450 000 000
Tobaksskatt, bevillning 1 628 000 000
8 Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevill-
Hing 30 000 000
g Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill-
| ning | 51 000 000 |
| h Skatt på sprit, bevillning | 2.135 000 000 |
| i Skatt på vin, bevillning | 305 000 000 |
| Prop. 1972: 1 | 9 |
| j Skatt på malt- och läske- | |
| drycker, bevillning | 645 000 000 |
| k Energiskatt, bevillning | 1 084 000 000 |
| 1 Särskild skatt på motor- | |
| bränslen, bevillning | 763 000 000 |
| m Annonsskatt, bevillning | 38 000 000 21 660 000 000 48 933 700 000 |
Il Uppbörd i statens verksamhet:
1 Expeditionsavgifter 66 500 000
2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
| uppbördsväsendet m. m. | 75 600 000 |
| 3 Vattendomstolsavgifter | | 900 000 |
| 4 Inkomster vid kriminalvården | 3 600 000 |
5 Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-
| rådet | 13 000 000 |
| 6 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen | 8 300 000 |
| 7 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium | 1 700 000 |
| 8 Inkomster vid karolinska sjukhuset | 170 000 000 |
9 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol-
missbrukare 500 000 10 Inkomster under anslaget kostnader för viss
utbildning av handikappade 1 850 000 11 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 1410 000 12 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds-
styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 15 800 000 13 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
automobilskattemedlen 2 000 000 14 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, art
| tillföras automobilskattemedlen | 18 600 000 |
| 15 Avgifter för registrering av motorfordon | 30 000 000 |
| 16 Försäljning av sjökort | 2 400 000 |
| 17 Fyravgifter | 78 000 000 |
| 18 Lotsavgifter | 24 000 000 |
| 19 Skeppsmätningsavgifter | 1 500 000 |
| 20 Fartygsinspektionsavgifter m. m. | 3 570 000 |
21 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
| hydrologiska institut | 18 200 000 |
| 22 Inkomster vid statens geotekniska institut | 3 200 000 |
| 23 Ersättning för visst värderingsförfarande | 40 000 |
| 24 Pensionsmedel m. m. | 334 000 000 |
| 25 Inkomst av myntning och justering | 65 000 000 |
| 26 Kontrollstämpelmedel | 1 300 000 |
| 27 Bidrag till bankinspektionen | 4 600 000 |
| 28 Bidrag för revision av sparbankerna | 950 000 |
| 29 Bidrag till försäkringsinspektionen | | 2 900 000 |
| 30 Avgifter för granskning av biograffilm | 220 000 |
| 31 Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 4 900 000 |
| 32 Inkomster vid statens maskinprovningar | 500 000 |
| 33 Inkomster vid lantbruksnämnderna | 3 000 000 |
| 34 Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri | 1 050 000 |
| 35 Inkomster vid statens jordbruksnämnd | 200 000 |
| 36 Inkomster vid statens centrala frökontrolanstalt | 5 200 000 |
37 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1885 000
38 Inkomster vid statens lantbrukskemiska labora-
| torium | 1400 000 |
| 39 Avgifter vid köttbesiktning | 7230 000 . |
| 40 Inkomster vid statens livsmedelsverk | 1 500 000 |
| 41 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt | 3 500 000 |
| 42 Inkomster vid veterinärhögskolan | 1450 000 |
43 Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-
tillverkningen 180 000
44 Inkomster av statens gruvegendom 31 000 000 45 Inkomster vid statens institut för konsument-
frågor 1330 000
46 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet 41 300 000 47 Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
| register | 3 000 000 |
| 48 Exekutionsavgifter | 15 700 000 |
| 49 Restavgifter | 55 000 000 |
| 50 Inkomster vid statens planverk | 1 850 000 |
| 51 Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning | 770 000 |
| 52 Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. | 2 100 000 |
53 Ersättning för vissa komplementkostnader vid
vissa myndigheter m. m. 28 251 000 1162 636 000 III Diverse inkomster:
| 1 Bötesmedel | 85 000 000 |
| 2 Totalisatormedel | 102 000 000 |
| 3 Tipsmedel | 270 000 000 |
| 4 Lotterimedel | 185 000 000 |
| 5 Övriga diverse inkomster | 100 000 000 742 000 000 |
50 838 336 000
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
| 1 Postverket | 11 500 000 |
| 2 Televerket | 230 000 000 |
| 3 Luftfartsverket | 23 100 000 |
| 4 Statens vattenfallsverk | 425 000 000 |
| 5 Domänverket | 23 000 000 712 600 000 |
| I" Riksbanksfonden | 200 000 000 |
III Statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond 1000 2 Kriminalvårdsstyrelsens ” 9 057 000
3¶Beskickningsfastigheternas 6 514 000
4¶Karolinska sjukhusets 3 735 000
5¶Akademiska sjukhusets ” 5 635 000
6 Byggnadsstyrelsens 266 240 000 7 Generaltullstyrelsens 93 000 291 275 000
IV Försvarets fastighetsfond 101 452 000
Vv Statens utlåningsfonder:
| 1 Utrikesförvaltningens lånefond | 100 000 |
| 2 Biståndsförvaltningens lånefond | 50 000 |
| 3 Statens bosättningslånefond | 9 900 000 |
| 4 Vattenkraftslånefonden | 270 000 |
| 5 Luftfartslånefonden | 3 200 000 |
| 6 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten | 1900 000 |
| 7 Statens lånefond för universitetsstudier | 800 000 |
| 8 Allmänna studielånefonden | 23 000 000 |
| 9 Lånefonden för studentkårlokaler | 200 000 |
| 10 Jordbrukets lagerhusfond | 120 000 |
| 11 Jordbrukets maskinlånefond | 400 000 |
| 12 Statens sekundärlånefond för jordbrukare | 15 000 |
| 13 Fonden för supplementär jordbrukskredit | 1 000 |
| 14 Kraftledningslånefonden | 90 000 |
| 15 Egnahemslånefonden | 1 200 000 |
| 16 Statens avdikningslånefond | 1 700 000 |
| 17 Fiskerilånefonden | 1 100 000 |
18¶Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. 80 000 19 Skogsväglånefonden 40 000 20 Statens hantverks- och industrilånefond 21 000 000 21 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer 1070 000
22 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden 1000 23 Lånefonden för bostadsbyggande 1445 000 000 24 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 2 700 000 25 Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg-
| nadsindustrin | 1635 000 |
| 26 Lånefonden för kommunala markförvärv | 9 270 000 |
| 27 Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 2 300 000 |
| 28 Övriga utlåningsfonder | 107 000 1 527 249 000 |
VI Fonden för låneunderstöd: 1 Statskontorets delfond 19 000 000 2 Lantbruksstyrelsens ” 1000
” 3 Arbetsmarknadsstyrelsens 50 000 000 4 Bostadsstyrelsens 400 000
| 5 Riksbankens 6 Riksgäldskontorets | ” ” | 40 000 1025 000 70 466 000 | ||
| VII Fonden för statens aktier | 18 563 000 | |||
| VII Fonden för beredskapslagring | 69 950 000 |
IX Statens pensionsfonder:
| 1 Folkpensioneringsfonden | 69 700 000 |
| 2 Civila tjänstepensionsfonden | 2150 000 |
| 3 Militära tjänstepensionsfonden | 240 000 |
4 Allmänna familjepensionsfonden 6 600 000
5¶Statens pensionsanstalts pensionsfond 14 700 000
6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 44 000 : 93-434 000
Xx Diverse kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning till utlandet 3 400 000
2¶Övriga diverse kapitalfonder 54 500 000 57 900 000
3 142 889 000
Summa kr. 53 981 225 000
Bilaga 1
till Specifikation av
inkomsterna på driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1972/73
Inkomster
ÅA — Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1 Slottsbyggnadernas delfond 7 100 000 2 Kriminalvårdsstyrelsens ” 22 000 000
3¶Beskickningsfastigheternas = ” 30 477 000
4 Karolinska sjukhusets ” 11 522 000 5 Akademiska sjukhusets ” 9 948 000 6 Byggnadsstyrelsens ” 579 000 000
7 . Generaltullstyrelsens ” 8 011 000 668 058 000
B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
| HH Slottsbyggnadernas | delfond ” | 700 000 |
| Kriminalvårdsstyreisens | ”6 | 1250 000 |
| Beskickningsfastigheternas | ”6 | 552 000 |
| Karolinska sjukhusets | ” | 4 041 000 |
| Byggnadsstyrelsens | ” | 28 000 000 |
| SARV Generaltullstyrelsens | 195 000 34 738 000 |
[9] Diverse inkomster: HR Slottsbyggnadernas delfond 101 000
”
| Kriminalvårdsstyrelsens | ” | 1000 | |
| Beskickningsfastigheternas | 1000 | ||
| Karolinska sjukhusets | ” | 1000 | |
| Akademiska sjukhusets | 1 100 000 | ||
| Byggnadsstyrelsens | 9.313 000 | ||
| NAVNRBRLON Generaltullstyrelsens | Summa kr. | 1 000 10 518 000 713 314 000 |
Utgifter
A — Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1¶Slottsbyggnadernas delfond 7 900 000
2 Kriminalvårdsstyrelsens » 10 498 000
3¶Beskickningsfastigheternas = ” 5 983 000
4¶Karolinska sjukhusets ” 7 030 000
5¶Akademiska sjukhusets ” 2 572 000
6¶Byggnadsstyrelsens ” 96 045 000
7 - Generaltullstyrelsens ” 331 000 130 359 000
B Avsättning till värdeminskningskonto:
2 Kriminalvårdsstyrelsens = delfond, förslagsvis 2 896 000 3 Beskickningsfastigheternas ” >, förslagsvis 451 000 4 Karolinska sjukhusets ” >, förslagsvis 2 587 000 5 Akademiska sjukhusets ” >, förslagsvis 2 840 000 8
6¶Byggnadsstyrelsens ” >, förslagsvis 37 028 000
7 Generaltullstyrelsens ” >, förslagsvis 83 000 45 885 000
C Hyres- och arrendeutgifter m. m.: 2 Kriminalvårdsstyrelsens = delfond, förslagsvis 800 000
3¶Beskickningsfastigheternas ” —, förslagsvis 18 082 000
4 Karolinska sjukhusets ” > förslagsvis 2212 000
5¶Akademiska sjukhusets ” >, förslagsvis 1 000
6 Byggnadsstyrelsens ” >, förslagsvis 217 000 000 7 - Generaltullstyrelsens ” > förslagsvis 7700 000 245 795 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
| Slottsbyggnadernas | delfond | 1.000 |
| Kriminalvårdsstyrelsens | ” | 9 057 000 |
| Beskickningsfastigheternas | 6 514 000 |
RYNM Karolinska sjukhusets
3 735 000
”
Akademiska sjukhusets 5 635 000
Byggnadsstyrelsens 266 240 000 NAV Generaltullstyrelsens 93 000 291 275 000
Summa kr. 713 314 000
Bilaga 2
till Specifikation av
inkomsterna på driftbudgeten
Beräknat förslag till
stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1972 /73
Inkomster ÅA Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
| 1 Kasernbyggnaders delfond | 245 135 000 |
| 2 Befästningars | 88 501 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond | 9 217 000 342 853 000 |
B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1¶Kasernbyggnaders delfond 7 600 000
2¶Befästningars ” 425 000 8 025 000
C Inkomster av övnings- och skjutfält:
1¶Kasernbyggnaders delfond 5 300 000
2¶Befästningars 300 000 5 600 000
D Diverse inkomster: 1 Kasernbyggnaders delfond 13 400 000 2 Befästningars ” 1225 000 3 Försvarets forskningsanstalts delfond 633 000 15 258 000
Summa kr. 371 736 000
Utgifter
A Reparations- och underhållskostnader m. m.:
| 1 Kasernbyggnaders delfond | 143 735 000 |
| 2 Befästningars | 63 445 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond | 1 440 000 - 208 620 000 |
B Avsättning till värdeminskningskonto:
| 1 Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis | 18 000 000 |
| 2 Befästningars ” > förslagsvis | 7 800 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis | 982 000 26 782-000 |
C Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
| 1 Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis | 28 900 000 |
| 2 Befästningars ” >, förslagsvis | 5 600 000 |
| 3 Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis | 382 000 34 882 000 |
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1¶Kasernbyggnaders delfond 80 800 000
2¶Befästningars ” 13 606 000
3 Försvarets forskningsanstalts delfond 7 046 000 101 452 000
Summa kr. 371 736 000
Utgifter på driftbudgeten
Egentliga statsutgifter
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
A Kungl. hovstaten 1 Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov-
hållning ä 4 325 000
2 Underhåll och vård av möbler samt andra”staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten 840 000 5 165 000 B Kungl, slottsstaten 4 De kungl. slotten: Administration 3 206 000 2 De kungl. slotten: Uppvärmning 1 087 000 4 293 000 Summa kr. 9 458 000
2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I
Prop. 1972: 1 18 ben kn . Justitiedepartementet
» Justitiedepartementet m. m.
| Statsrådsberedningen, förslagsanslag | 3 467 000 |
| Justitiedepartementet, förslagsanslag | 12 532 000 |
| Svensk författningssamling, förslagsanslag | 1 600 000 |
| BLA Justitiekanslern, förslagsanslag | 1116 000 |
| Lagberedningen, reservationsanslag Rå | 480 000 |
| Fideikommissnämnden, reservationsanslag | +220 000 |
| Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag | 60 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 11 700 000 |
| Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag | 10 350 000 |
OVONNAUVN Efterutbildning inom justitiedepartementets verksam-
hetsområde, reservationsanslag 1 000 11 Extra utgifter, reservationsanslag 735 000 12 Ersättning för personskador på grund av brott, för-
slagsanslag 1.000 000
43 261 000
B Polisväsendet 1 Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag, varav 5 400 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen 70 000 000
Polisverket: 2 Inköp av motorfordon m. m.,, reservationsanslag,
varav 20 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 27 000 000
3 Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslags-
anslag, varav 33 400 000 kr. att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen 57 350 000 4 Särskild polisverksamhet för hindrande och uppda-
gande av brott mot rikets säkerhet m. m., förslags-
anslag 41 680 000
5 Diverse utgifter, förslagsanslag 1 500 000 127 530 000
Lokala polisorganisationen: 6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag, varav
247 700 000 kr. att avräknas mot automobilskatte-
medlen 1 076 750 000
7 Utrustning, reservationsanslag, varav 600 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen 3 000 000 1079 750 000 8 Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag 4 720 000 9 Polisenheter med särskild budget, förslagsanslag 1 000
1 282 001 000
C Åklagarväsendet
1 Riksåklagaren, förslagsanslag 3 275 000 2 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, förslags-
anslag 77 250 000
80 525 000
+ Beräknat belopp.
VU Domstolarna
| Högsta domstolen, förslagsanslag | 10 706 000 |
| Regeringsrätten, förslagsanslag | 11 532 000 |
| Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag | 160 000 |
| Kammarrätterna, förslagsanslag | 19 806 000 |
| VBRBYWL- Hovrätterna, förslagsanslag | 38 930 000 |
| Tingsrätterna, förslagsanslag | 222 792 000 |
| Ersättningar till nämndemän m. m,, förslagsanslag | 18 100 000 |
ÖNA Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet,
| reservationsanslag | 740 000 |
| Blanketter m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag | 1 600 000 |
| Domstolsväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag | 4 984 000 |
329 350 000 Rättegångsväsendet i allmänhet Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags-
| anslag | 28 250 000 |
| Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag | 16 000 000 |
| Understöd för utomprocessvell rättshjälp, förslagsanslag | 4 000 000 |
| PWN Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag | 537 000 |
48 787 000
I Kriminalvården
| Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag | 20 840 000 |
| Fångvårdsanstalterna, förslagsanslag | 294 058 000 |
| Frivården, förslagsanslag | 52 576 000 |
BWNR Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservations-
anslag 490 000
Engångsanskaffning av inventarier m, m., reserva-
tionsanslag 2 000 000 oa Anskaffning, montering och transport av baracker
| m. m., reservationsanslag | 560 000 |
| Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag | 2.125 000 |
| Kriminologisk forskning, reservationsanslag | 485 000 |
| Frivillig kontaktverksamhet m. m., reservationsanslag | 100 000 |
oven Kriminalvårdsenheter med särskild budget, förslagsanslag 1000
373 235 000
Diverse Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m., reservationsanslag 50 000 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
| m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag | 110 000 |
| Bidrag till politiska partier, förslagsanslag | 24 500 000 |
| bh Hyresnämnderna m. m., förslagsanslag | 11 577 000 |
vi Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslags-
anslag 17 000 000
53 237 000
Summa kr. 2 210 396 000
Ol. Utrikesdepartementet
>» Utrikesdepartementet m. m.
Utrikesförvaltningen, förslagsanslag 143 919 000
Representationsbidrag till utlandstjänstemän 3 650 000
WNH Inventarier för beskickningar, delegationer och konsu-
lat, reservationsanslag 4 628 000
Kursdifferenser, förslagsanslag 1 000
Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag 1960 000
AVR Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
| internationell organisation, förslagsanslag | 5 550 000 |
| Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag | 210 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 525 000 |
| Extra utgifter, reservationsanslag | 230 000 |
| -— SVvVÅRN Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag | 9250 000 |
161 623 000
Bidrag till vissa internationella organisationer Förenta Nationerna, förslagsanslag 15 000 000 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 5 200 000 . Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),
| förslagsanslag | 2 050.000 |
| Europarådet, förslagsanslag | 1750 000 |
| Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag | 21 000 |
24 021 000
Internationellt utvecklingssamarbete Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag 455 850 000 Bilateralt utvecklingssamarbete, reservationsanslag 744 916 000 Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet, reservationsanslag 16 250 000 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag 27 584 000
1 244 600 000
Information om Sverige i utlandet
| Svenska institutet, reservationsanslag | 8 713 000 |
| Sveriges Radios programverksamhet för utlandet | 10 932 000 |
| NR Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag | 6 448 000 |
26 093 000
Diverse
-— Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare m. £., förslagsanslag 400 000
Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservations-
anslag 20 000
Information om mellanfolkligt samarbete och utrikes-
politiska frågor 1263 000 Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-
institut, reservationsanslag 3 199 000
4882 000
Summa kr. 1 461 219 000
IV. Försvarsdepartementet
» Försvarsdepartementet m. m.
| Försvarsdepartementet, förslagsanslag | 9 610 000 |
| Vissa nämnder m. m., förslagsanslag | 9 630 000 |
| Kommittéer m. m., förslagsanslag | 4 200 000 |
| RVONF Extra utgifter, reservationsanslag | 9200 000” |
vi Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag "480 000 000 NN Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, förslagsanslag +8 800 000
513 140 000
Arméförband Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag — >1 615 000 000 IN Materielanskaffning, förslagsanslag +535 000 000 vw Iståndsättning av befästningar och kaserner, förslagsanslag +>42 000 000 Forskning och utveckling, förslagsanslag +50 000 000 2 242 000 000
2 242 000 000
Marinförband
Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag +525 000 000 Meaterielanskaffning, förslagsanslag +325 000 000 Tståndsättning av befästningar och kaserner, förslagsanslag +13 000 000 Forskning och utveckling, förslagsanslag +=50 000 000 913 000 000
913 000 000
Filygvapenförband Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag +855 000 000 Materielanskaftning, förslagsanslag +743 839 000 Iståndsättning av befästningar och kaserner, förslagsanslag +20 000 000 Forskning och utveckling, förslagsanslag +375 000 000 1 993 839 000
1993 839 000
Sa] Central och högre regional ledning
| Försvarsstaben, förslagsanslag | 33 660 000 |
| Arméstaben, förslagsanslag | 28 450 000 |
| Marinstaben, förslagsanslag | 22 390 000 |
| RN Flygstaben, förslagsanslag | 29 090 000 |
| vi Militärområdesstaber m. m., förslagsanslag | 105 000 000 |
Krigsorganisation för vissa staber m. m.:
Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 11 790 000 NA Materielanskaffning, förslagsanslag +27 000 000 38 790 000 Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner, förslagsanslag +8 000 000
265 380 000
+ Beräknat belopp.
mm Gemensamma myndigheter och funktioner
| = Försvaret civilförvaltning, förslagsanslag | 18 420 000 |
| Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag | 13 085 000 |
| Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag | 36 960 000 |
| Försvarets materielverk, förslagsanslag | +225 000 000 |
| Försvarets forskningsanstalt, förslagsanslag | 105 000 000 |
| Försvarets radioanstalt, förslagsanslag | +55 000 000 |
| NIAVNBRBYN Värnpliktsverket, förslagsanslag | 28 830 000 |
| Försvarets rationaliseringsinstilut, förslagsanslag | 10 445 000 |
| OR Försvarshögskolan, förslagsanslag | 1270 000 |
| Militärhögskolan, förslagsanslag | 11 230 000 |
| Försvarets gymnasieskola, förslagsanslag | 3 740 000 |
| Intendenturförvaltningsskolan, förslagsanslag | 875 000 |
| Försvarets brevskola, förslagsanslag | 1 200 000 |
| Militärpsykologiska institutet, förslagsanslag | 2 190 000 |
| Krigsarkivet, förslagsanslag | 1 3800 000 |
| Militärhistoriska museer, förslagsanslag | 1 885 000 |
| Försvarsmedicinska forskningsdelegationen, förslagsanslag | +3 500 000 |
| Regionmusiken, förslagsanslag | 14 315 000 |
| Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag | 17 405 000 |
| Insatsberedskap m. m., förslagsanslag | +28 000 000 |
| Viss gemensam verksamhet, förslagsanslag | 15 500 000 |
| Vissa ersättningar m. m., förslagsanslag | 25 390 000 |
| Försvarets hundskola, förslagsanslag | 1000 |
Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner, förslagsanslag +1 700 000
622 741 000
Civilförsvar Civilförsvar, förslagsanslag +112 000 000
112 000 000 Övrig verksamhet
| Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag | +875 000 |
| Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag | 8 000 000 |
| Viss anskaffning för militära anläggningar m. m., förslagsanslag | 2 000 000 |
| Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag | +1 500 000 |
Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll,
| förslagsanslag | 1 400 000 |
| Viss signalskyddsmateriel, förslagsanslag | 1750 000 |
| NO Vissa teleanordningar, förslagsanslag | 950 000 |
Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar, förslagsanslag 2 500 000 Identitetsbrickor, förslagsanslag 300 000
19 275 000
Summa kr. 6 681 375 000
+ Beräknat belopp.
Socialdepartementet
> Socialdepartementet m. m.
| Socialdepartementet, förslagsanslag | 7240 000 |
| N- Kommittéer m. m., reservationsanslag | 7 800 000 |
| Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag | 2.000 000 |
| RV Extra utgifter, reservationsanslag | 300 000 |
17 340 000
Allmän försäkring m. m.
| Försäkringsdomstolen, förslagsanslag | 2615 000 |
| Försäkringsrådet, förslagsanslag | . 1507 000 |
| Riksförsäkringsverket, förslagsanslag | 44 392 000 |
| Folkpensioner, förslagsanslag | 9 390 000 000 |
URVLNA Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
| förslagsanslag | 18 400 000 |
| Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag | 870 000 000 |
| YA Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag | 1 500 000 |
10 328 414 000
Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. [SN Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 2 170 000 000
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, förslagsanslag 6 700 000
Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m., förslagsanslag 815 000 000
BV
Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag 169 000 000 vi Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag 540 000
3 161 240 000
Sociala serviceåtgärder - Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 250 000 000 NN Bidrag till anordnande av barnstugor, reservations-
| anslag | 70 000 000 |
| Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag | 216 000 000 |
| BW Bidrag till kommunala familjedaghem, förslagsanslag | 38 000 000 |
| Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag | 4 000 000 |
| AV Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag | 1 800 000 |
579 800 000
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
Centrala och regionala myndigheter m. m.
Socialstyrelsen, förslagsanslag 42 510 000 Mm Giftnämnden, förslagsanslag 1 390 000 RQ Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader,
förslagsanslag 315 000
Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut, förslagsanslag 6 050 000
un Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag 8 289 000 Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder, förslagsanslag 8 397 000
Vissa laboratorier m. m. 3 Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag 5 711 000 Statens strålskyddsinstitut m. m.: Inredning och utrustning, reservationsanslag 1100 000 Statens bakteriologiska laboratorium:
| Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 1000 | |
| 10 Driftbidrag, reservationsanslag | 2 900 000 | |
| 11 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag | 4 200 000 | |
| 12 Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag | 1225 000 | |
| 13 Utrustning, reservationsanslag | 3 280 000 11 606 000 | |
| 14 Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag | 10 360 000 | |
| 15 Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag | 6 591 000 |
Statens rättsläkarstationer: 16 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 5 252 000 .
Inredning och utrustning, reservationsanslag 150 000 5 402 000
107 721 000
mg Öppen hälso- och sjukvård
Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag 3 100 000
Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag 1030 000 WIR Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag 430 000 + Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslags-
| anslag | 1 700 000 |
| Bidrag till S:t Lukasstiftelsen | 75 000 |
| au Allmän hälsokontroll, förslagsanslag | 1 480 000 |
| Skyddsympningar, förslagsanslag | 6 700 000 |
| oo Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag | 3 800 000 |
| Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag | 15 400 000 |
Ov Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
reservationsanslag 55 000
Bidrag till nordiskt institut för odontologisk material-
provning, reservationsanslag 100 000 12 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag 4474 000
38 344 000
Universitetssjukhus m. m.
Karolinska sjukhuset:
- Driftkostnader, förslagsanslag 314 688 000 NN Utrustning, reservationsanslag 6 230 000 320 918 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Avlöningar till läkare, förslagsanslag 40 408 000 BU Driftkostnader, förslagsanslag 15 300 000 Va Utrustning, reservationsanslag "4960 000 60 668 000
ANA Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets
sjukhus i Uppsala, förslagsanslag 150 000
7 Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm,
förslagsanslag 14 545 000 8 Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag 190 000 000 9 Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkar-
stationen i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag 1783 000 10 Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 6 120 000 11 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.,
förslagsanslag 625 000 12 Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare
m. m., förslagsanslag 1 820 000 13 Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag 1 644 000
598 273 000
H Övrig sjukhusvård m. m.
1 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag 17 730 000 2 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.,
reservationsanslag 465 000 3 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag +96 000 000 4 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.,
förslagsanslag +1 660 000 000 5 Bidrag till viss hälso- och sjukvård, reservationsanslag +114 000 000 6 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker,
förslagsanslag 560 000 7 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag 2 040 000 8 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag 3 320 000 9 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag 2055 000
1 296 170 000
I Ungdomsvård m. m.
Ungdomsvårdsskolorna: 1 Driftkostnader, förslagsanslag 91 630 000 2 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reserva-
tionsanslag 1 000 3 Personalutbildning, reservationsanslag 608 000 92 239 000
Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag 550 000
5¶Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och
barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag 27 000 000
119 789 000
J Nykterhetsvård m. m.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
1 Driftkostnader, förslagsanslag 25 688 000 2 Utrustning m. m., reservationsanslag 400 000 26 088 000 3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag 250 000 + Beräknat belopp.
Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag 89 200 000 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m,, förslagsanslag 96 000 000 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården, reservationsanslag 350 000 Bidrag till Länkrörelsen m. m. 2 600 000
214 488 000
Viss rehabiliteringsverksamhet Statens arbetsklinik, förslagsanslag 1975 000 Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., förslags-
anslag 38 900 000
Bidrag till handikappinstitutet 4 880 000 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag +135 000 000 Kostnader för viss utbildning av handikappade,
förslagsanslag 8 395 000
Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
| psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag | 10 000 000 |
| Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag | 89 000 000 |
| Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag | 2 000 000 |
Nol Kostnader för viss verksamhet för blinda, förslagsanslag 2 210 000
10 Ersättning till postverket för befordran av blindskrifts-
försändelser, förslagsanslag 2265 000
294 625 000
Arbetarskydd m. m. -— Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav 178 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 25 965 000
Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 1 282 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 22 730 000
48 695 000
z Internationell samverkan Socialattachéer, förslagsanslag 825 000 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag 3 365 000
VN Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., förslagsanslag 5 610 000
Vissa internationella resor, reservationsanslag 85 000 Bh Vissa internationella kongresser i Sverige, reservations-
anslag 150 000
10 035 000
16 814 934 000
+ Beräknat belopp.
Prop. 1972: 1 28 :
VIL Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet m. m.
-— Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag 5 968 000 Kommittéer m. m., reservationsanslag, därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen 2730 000
Extra utgifter, reservationsanslag 430 000
9 128 000
Vägväsendet
Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen 5 120 000 Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 914 800 000 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen 725 470 000
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen 144 130 000
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen 331 000 000
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 60 000 000 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 23 400 000 Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 10 030 000 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond, förslagsanslag 1000
2213 951 000
Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 12 418 000 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 17 400 000 29 818 000
wu Registrering av motorfordon, förslagsanslag 1.000 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 6 500 000
Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen 2 200 000 Kostnader för nytt bilregister m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 26 193 000
64 712 000
Sjöfart Sjöfartsverket
| Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, förslagsanslag | 99 100 000 |
| Isbrytning, förslagsanslag | 30 145 000 |
| Fartygsverksamhet, förslagsanslag | 9 920 000 . |
| BON Övrig verksamhet, förslagsanslag | 420 000 |
Övriga sjöfartsändamål
Handelsflottans pensionsanstalt 1 000
Av Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag 365 000
Sd Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag 650 000
Understöd åt skärgårdsrederier m. m., förslagsanslag 650 000
141 251 000
Institut m. m.
Transportnämnden, förslagsanslag, därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen 1 692 000 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 23 561 000
Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag 1179 000
BWIN Nyanskaffning av instrument m. m., reservations-
anslag 400 000
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 4 550 000
[RE Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag 10 468 000 40 158 000 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m., förslagsanslag 1576 000 Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 5 323 000 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 200 000
Statens geotekniska institut:
| 10 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 2 668 000 | |
| 11 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 3 141 000 | |
| 12 Utrustning, reservationsanslag | 100 000 | 5 909 000 |
| 13 Fraktbidragsnämnden, förslagsanslag | 535 000 | |
| 14 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag | 42 500 000 | |
| 15 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag | 2 100 000 |
16 Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen 6 375 000
106 368 000
F Diverse
Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. [id 322 000 000
2¶Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
sä
busslinjer, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen 14 550 000
3 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag, därav 2 725 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen 157 000 000 4 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag 1871 000 5 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 800 000 6 Kostnader för visst värderingsförfarande, förslags-
anslag 40 000
7¶Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines
System, förslagsanslag 1 000
496 262 000
Summa kr. 3 031 672 000
VII. Finansdepartementet
Finansdepartementet m. m.
Finansdepartementet, förslagsanslag 15 760 000
Gemensamma ändamål för statsdepartementen, för-
| slagsanslag | 25 400 000 |
| Ekonomiska attachéer, förslagsanslag | 700 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 7 500 000 |
| Extra utgifter, reservationsanslag | 400 000 |
49 760 000
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet, förslagsanslag "4 000 000
Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser, förslagsanslag 98 633 000
Statistisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000
RLM Teknisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 98 635 000
Konjunkturinstitutet:
Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag 2 490 000
AN Särskilda undersökningar, reservationsanslag 580 000 3 070 000
Statskontoret, förslagsanslag +31 400 000
O- Datamaskincentralien för administrativ databehand-
ling, förslagsanslag 1000
Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.,
förslagsanslag 4 000 000 10 Riksrevisionsverket, förslagsanslag 26 731 000 1 Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag 30 080 000 12 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., reserva-
tionsanslag 5000 000 13 Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reser-
| vationsanslag | 1 000 000 |
| 14 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag | 1445 000 |
| 15 Statens avtalsverk, förslagsanslag | 9 556 000 |
| 16 Statens personalpensionsverk, förslagsanslag | 14 518 000 |
| 17 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag | 588 000 |
| 18 Statens personalutbildningsnämnd, förslagsanslag | 3 717 000 |
| 19 Statens personalnämnd, förslagsanslag | 9 202 000 |
242 943 000
Skatte- och kontrollväsen
Tullverket: nd Förvaltningskostnader, förslagsanslag 238 300 000 [Sö Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag 3 450 000 241 750 000
Muynt- och justeringsverket:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag +5 263 000 BV Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reserva-
tionsanslag . =450 000 5 713 000
5 Statens justerare, förslagsanslag +2 627 000 6 Riksskatteverket, förslagsanslag 59 200 000 + Beräknat belopp.
7 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag 1 900 000 8 Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag 150 000
9¶Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag 325 000
10 Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsan-
slag 2 220 000
1 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag 950 000 12 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, för-
slagsanslag 3 406 000 13 Stämpelomkostnader, förslagsanslag 1 380 000 14 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag 45 000 000
15 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatte-
uppbörd m. m., förslagsanslag 29 600 000 16 Kilometerbeskattning, förslagsanslag 1 260 000
395 481 000
Bidrag och ersättningar till kommunerna
Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag,
förslagsanslag 1975 000
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m., för-
slagsanslag | 2030 000 000
Kompensation till kommunerna med anledning av
skatteomläggningen 1971, förslagsanslag : 500 000 000
2 531 975 000
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag 6 686 000
Bidrag till vissa internationella byråer och organisa-
tioner m. m., förslagsanslag 1150 000
Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag 43 000
BW
Bidrag till Föreningen Fruktdrycker 35 000
vi Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsan-
slag 1 900 006
Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering 300 000
Produktionsbidrag för dagstidningar, förslagsanslag "36 000 000
COA Samdistributionsrabatt för dagstidningar, förslags-'
anslag 10 000 000
Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.,
förslagsanslag 100 000 10 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag 5 000 000 li Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,
förslagsanslag 5 800 000 122 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 180 000 13 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag 85 000 14 Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m. m., förslagsanslag 200 000 000 15 Viss informationsverksamhet, reservationsanslag 11 000 000 16 Förberedelser för omlokalisering av statlig
verksamhet, förslagsanslag 6 100 000
284 379 000
Summa kr. 3 504 538 000
+ Beräknat belopp.
VIII. Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet m. m.
| Utbildningsdepartementet, förslagsanslag | 10 297 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 15 200 000 |
| NHR Extra utgifter, reservationsanslag | 550 000 |
26 047 000
wu Kulturändamål
a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
| HA Konstnärsstipendier, reservationsanslag | 7 500 000 |
| Konstnärsbelöningar, förslagsanslag | 1275 000 |
| Statens konstråd, förslagsanslag | 178 000 |
BUN Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,
reservationsanslag 3 000 000
Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
| verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag | 9 537 000 |
| Statens biografbyrå, förslagsanslag | 609 000 |
| Teater- och musikrådet, förslagsanslag | 662 000 |
Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reservations-
anslag 50 156 000
Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag 27 599 000
Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar,
| förslagsanslag | 30 505 000 |
| 11 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag | 14 858 000 |
| 12 Bidrag till regionmusiken, förslagsanslag | 21 004 000 |
| 13 Musikaliska akademien, förslagsanslag | 1651 000 |
| 14 Tidskriftsstöd, reservationsanslag | 1 300 000 |
15 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservations-
anslag 24 700 000
16 Viss beredskapsutrustning m. m., reservationsanslag 700 000
195 234 000
b) Arkiv, museer m. m.
Riksarkivet: 17 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 3 469 000 18 Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservations-
anslag 83 000 8 552 000
19 Landsarkiven, förslagsanslag 5 609 000
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: 20 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 2 897 000 21 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag 552 000 3 449 000
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
22 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 11 033 000
23¶Underhåll och ökande av musects samlingar m. m., reservationsanslag 278 000
24 Vård och underhåll av fornlämningar och kultur-
historiskt värdefulla byggnader, reservationsanslag 701 000 25 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 4 901 000 16 913 000
3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I
26 Bidrag till avlöningar inom Iandsantikvaricorganisa-
tionen, förslagsanslag 2 260 000
Nationalmuseet: 27 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 8 406 000 28 Underhåll och ökande av samlingarna m. m.,
reservationsanslag 850 000 29 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, '
reservationsanslag 320 000 9 576 000 30 Livrustkammaren, förslagsanslag 1 169 000
Naturhistoriska riksmuseet: 31 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 7 502 000 32 Materiel m. m., reservationsanslag . 633 000 8 135 000
Statens sjöhistoriska museum: 33 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 4 013 000
34 Underhåll och ökande av samlingarna, reservations-
| anslag | 1 000 4 014 000 |
| Etnografiska museet, förslagsanslag | 1532 000 |
| Medelhavsmuseet, förslagsanslag | 497 000 |
| Skoklosters slott, förslagsanslag | 1231 000 |
| Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag | 8 037 000 |
| Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag | 1959 000 |
| Bidrag till Skansen, förslagsanslag | 2 148 000 |
| Bidrag till vissa museer och arkiv | 2 308 000 |
| Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag | 662 000 |
| Stifts- och landsbiblioteken: | | |
| Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 1151 000 |
Bokinköp och bokbindning m, m., reservations-
anslag 163 000 1 314 000
Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag 100 000
79 465 000
ec) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet 46 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet 7 100 000 47 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk-
| samhet, reservationsanslag | 17 500 000 |
| 48 Bidrag till ungdomsledarutbildning, reservationsanslag . | 7100 000 |
| 49 Statens ungdomsråd, reservationsanslag | 9200 000 |
| 50 Bidrag till hemgårdsrörelsen | :225 000 |
| 51 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag | 6 324 000 |
| 52 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. | 2 490 000 |
53 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reserva-
tionsanslag ” | 500 000 54 Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narko-
tikaupplysning, reservationsanslag 1511 000 55 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reserva- |
tionsanslag So | '2 742 000 56 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet "4 000 000
50 392 000
d) Utbildning inom kulturområdet Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
57 Utbildningskostnader, förslagsanslag 4021 000:
58 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag 498 000 4 519 000
Konstfackskolan: 59 Utbildningskostnader, förslagsanslag :9 510 000 60 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag 553 000 - - 10.063 000
Musikhögskolorna:
| 61 Utbildningskostnader, förslagsanslag | 13 446 000: | |
| 62 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag | 327 000 = 13 773 000 | |
| 63 Statens scenskolor, förslagsanslag | 6 309 000 | |
| 64 Statens dansskola, förslagsanslag | 1989 000 | |
| 65 Dramatiska institutet, förslagsanslag | 6 287 000 |
Bibliotekshögskolan:
66 Utbildningskostnader, förslagsanslag 2488 000 67 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag 450 000 2938 000
. 45 878 000
370 969 000
Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 3 678 000
| NH Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader | 6 000 3 684 000 |
| Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag | 140 000 : |
| Vissa ersättningar till kyrkofonden | 5 051 000 |
BO Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,
förslagsanslag 274 000 AA Stipendier till blivande präster för utbildning i finska
och samiska språken 9 000
Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reserva-
| tionsanslag | | 2 000 000 |
| Bidrag till svenska ekumeniska nämnden | 90 000 |
| Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarria | 120 000 |
Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlands-
församlingarnas kyrkobyggnader, reservationsanslag 68 000
Bidrag till fria kristna samfund m. m., reservationsanslag 2 000 000
13 436 000
Skolväsendet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m. AH Skolöverstyrelsen, förslagsanslag
54 878 000
Länsskolnämnderna, förslagsanslag 26 342 000 VN Läroboksnämnden, förslagsanslag "800 000 bRB
Bidrag till vissa elevorganisationer 320 000 vi Bidrag till vissa föräldraorganisationer 230 000
82 570 000
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag 22 975 000
22.975 000
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m. = Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag 3 814 000 000 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., reservationsanslag 5 535 000 Nomadskolor, förslagsanslag 5 207 000 Specialskolan m. m.:
| 10 Utbildningskostnader, förslagsanslag | 42 301 000 |
| 1 Utrustning m. m., reservationsanslag | 2118 000 |
| 12 Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag | 1510 000 45 929 000 |
13 Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handi- ' kappade barn, förslagsanslag 1240 000
3 871 911 000
d) Gymnasiala skolor m. m. 14 Bidrag till driften av gymnasieskolor, förslagsanslag 1269 000 000 15 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning, förslagsanslag 31 499 000
16 Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning,
förslagsanslag 19 196 000
17¶Statliga realskolor, förslagsanslag 1.390 000
18 Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag 600 000
19¶Bidrag till driften av riksinternatskolor, förslagsanslag 11 399 000 Sjöbefälsskolorna:
20¶Utbildningskostnader, förslagsanslag 9 504 000
21 Utrustning m. m.,, reservationsanslag 290 000 10 494 000 22 Statens skogsinstitut, förslagsanslag 1.894 000 Trädgårdsskolan i Norrköping:
| 23 Utbildningskostnader, förslagsanslag | 901 000 | |
| Materiel m. m., reservationsanslag | 127 000 | 1028 000 |
| 25 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag | 1 060 000 | |
| 26 Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag | 17 080 000 |
27 Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning, reservationsanslag 25 572 000 28 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag 3 500 000 29 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov 45 000 30 Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservationsanslag 330 000
1.394 087 000 e) Investeringsbidrag 31 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., förslagsanslag 206 000 000 32 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, förslagsanslag 1180 000 33 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet, förslagsanslag 72.000 34 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag 6 000 000
35 Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkes-
utbildning, reservationsanslag 3 000 000
36 Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkes-
utbildning, reservationsanslag 2 100 000
218 352 000
5 589 895 000
Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m. Universitetskanslersämbetet:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 10 110 000 Utredningar m. m., reservationsanslag 1575 000 11 685 000 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, förslagsanslag 2 363 000
Nämnden för socionomutbildning, förslagsanslag 1214 000
15 262 000
b) Universiteten m. m. Humanistiska fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 73 440 000
Driftkostnader, reservationsanslag 16 500 000 89 940 000 Teologiska fakulteterna: MN Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 3 891 000 00 Driftkostnader, reservationsanslag 930 000 4 821 000
Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 10 649 000 Driftkostnader, reservationsanslag 1910 000 12 559 000
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: 1 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 96 141 000 12 Driftkostnader, reservationsanslag 19 900 000 116 041 000 Medicinska fakulteterna m. m.:
13¶Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 104 840 000
14 Driftkostnader, reservationsanslag 75 000 000 179 840 000 Odontologiska fakulteterna m. m.:
| 15 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag | 27 474 000 |
| 16 Driftkostnader, reservationsanslag | 12 700 000 |
| 17 Vissa tandsjukvårdskostnader, förslagsanslag | 22 013 000 62 187 000 |
Farmaceutiska fakulteten m. m.:
18 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 4 240 000 19 Driftkostnader, reservationsanslag 3 800 000 8 040 000
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
20 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag 106 850 000 21 Driftkostnader, reservationsanslag 53 065 000 159 915 000
Tekniska fakulteterna m. m.: 22 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag, varav
720 000 kr. att avräknas mot automobilskatte-
medlen 95 465 000
23 Driftkostnader, reservationsanslag 50 900 000
24 Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag,
varav 580 000 kr. att avräknas mot automobil-
skattemedlen 67 993 000 214 358 000
Vetenskapliga bibliotek: 25 Avlöningar, förslagsanslag 34 826 000 26 Bokinköp m. m., reservationsanslag 16 255 000 51 081 000 27 Förvaltningarna vid universiteten m. m., förslagsanslag 42 264 000 28 Decentraliserad universitetsutbildning m. m., reservationsanslag 5 845 000 29 Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm 1 906 000
948 797 000
c) Vissa högskolor m. m.
30¶Socialhögskolorna, förslagsanslag 24 169 000
31 Fortbildning av socionomer, journalister m. m., reservationsanslag 796 000
32 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala ut-
bildningsverksamhet 369 000 33 Journalisthögskolorna, förslagsanslag 5 245 000 34 Latinamerika-institutet i Stockholm, förslagsanslag 1 000 35 Vissa kurser för utländska studerande, förslagsanslag 1 679 000
32 259 000
d) Gemensamt för universitet och högskolor 36 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader,
förslagsanslag 199 522 000
37 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,
förslagsanslag 950 000 38 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden, förslagsanslag 3 650 000 39 Gästföreläsningar, reservationsanslag 443 000 40 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier, reservationsanslag 12 480 000 41 Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m., reservationsanslag 8 777 000 42 Universitetens datamaskincentraler, förslagsanslag 1000 43 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag 23 450 000 44 Extra utgifter vid universiteten m. m., reservationsanslag 1015 000
250 288 000
e) Vissa forskningsändamål
| 45 Medicinsk forskning, reservationsanslag | 47 030 000 |
| 46 Humanistisk forskning, reservationsanslag | 9 860 000 |
| 47 Sambhällsforskning, reservationsanslag | 11 200 000 |
| 48 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag | 51 490 000 |
| 49 Atomforskning, reservationsanslag | | 22.380 000 |
50 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag 22 745 000
51 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m., för-
slagsanslag : +16 720 000 + Beräknat belopp.
| Prop. 1972: 1 | 39 | |
| Forskningsinstitutet för atomfysik: | : | |
| 52 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 2 108 000 | |
| 53 Materiel m. m., reservationsanslag | 247 000 | 2355 000 |
| 54 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi | 780 000 | |
| 55 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut | 749 000 |
56 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm | 357 000 57 Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag 3 000 000 58 Institutet för social forskning, förslagsanslag +898 000
189 564 000 f) Inredning och utrustning 59 Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m., reservationsanslag +72 000 000
72 000 000
1508 170 000 Lärarutbildning Lärarhögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m., förslagsanslag 184 798 000
Driftkostnader, reservationsanslag 33 889-000 218 687 000
Folkskoleseminarierna:
Utbildningskostnader, förslagsanslag 3 585 000
Materiel m. m., reservationsanslag 60 000 3 645 000 Förskoleseminarierna:
Utbildningskostnader, förslagsanslag 28 531 000
| Materiel m. m., reservationsanslag | | | 1468 000 29 999 000 |
| Gymnastik- och idrottshögskolorna: | | | |
| Utbildningskostnader, förslagsanslag | | | 9 154 000 |
| Materiel m. m., reservationsanslag | 310 000 9 464 000 |
Seminarierna för huslig utbildning:
Utbildningskostnader, förslagsanslag 16 862 000 :
Materiel m. m., reservationsanslag 396 000 17 258 000
Slöjdlärarseminariet: 11 Utbildningskostnader, förslagsanslag 1 309 000 12 Materiel m. m., reservationsanslag 62 000 1 371 000
13 Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
| förslagsanslag | 13 476 000 |
| 14 Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservationsanslag | 2 342 000 |
| 15 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag | 39 453 000 |
| 16 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag | "742.000 |
336 437 000:
Vuxenutbildning Viss utbildning via radio och television m. m., reserva-
tionsanslag 43 250 000
Statliga skolor för vuxna: 2 Utbildningskostnader, förslagsanslag 5 855 000 3 Material för självstudier, reservationsanslag 1 000 000 > Beräknat belopp:
4 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag 188 000 7043 000
5 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna,
| förslagsanslag | +165 000 000 |
| 6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag | +165 000 000 |
| 7 Bidrag till studieförbund | +9 400 000 |
| 8 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag | 125 000 000 |
9 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.
till folkhögskolor, reservationsanslag 1 000 000 10 Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kurs-
verksamhet, förslagsanslag 7 500 000
523 193 000 H Studiesociala åtgärder
1 Centrala studiehjälpsnämnden m. m., förslagsanslag 9 306 000 2 Studiebidrag m. m., förslagsanslag 596 000 000 3 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag 500 000
4 Ersättning till postverket och riksbanken för deras
bestyr med studiesocialt stöd, förslagsanslag 1 190 000 5 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasieskolor m. m., förslagsanslag 289 000 6 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, för-
slagsanslag | 1 530 000
608 815 000
I Internationellt-kulturellt samarbete
a) Kulturellt utbyte med utlandet
1¶Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag 905 000
2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,
förslagsanslag 2 958 000 3 Sveriges anslutning till vissa internationella
sammanslutningar, förslagsanslag 171 000 4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige, reservationsanslag 400 000 5 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. 506 000
4 940 000 b) Nordiskt kulturellt samarbete
6 Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m.,
förslagsanslag 200 000 7 Nordiska samarbetsprojekt m. m., reservationsanslag 4 059 000
Nordiska afrikainstitutet:
| 8 Avlöningar m. m., förslagsanslag | 473 000 | |
| 9 — Driftkostnader, reservationsanslag | 318 000 | 791 000 |
| 10 Nordiska institutet för samhällsplanering, förslagsanslag | 424 000 |
11 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,
förslagsanslag 1 093 000
12¶Nordiska kulturfonden, reservationsanslag 1 284 000
13 Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m.,
reservationsanslag 1473 000
10 024 000
14 964 000
+ Beräknat belopp. Summa kr. 8 991 926 000
IX. Jordbruksdepartementet
A Jordbruksdepartementet m. m.
| 1 Jordbruksdepartementet, förslagsanslag | 6 460 000 |
| 2 Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag | 713 000 |
| 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag | 7 800 000 |
| 4 Extra utgifter, reservationsanslag | 330 000 |
15 303 000
W Jordbrukets rationalisering m. m. Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag 14 794 000
TLantbruksnämnderna, förslagsanslag 90 101 000
NR Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m., förslagsanslag 3 600 000
+ Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag +14 000 000
Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.,
reservationsanslag 150 000 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaran-
ti, förslagsanslag 1 000 000 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m., förslagsanslag 12 000 000 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag 1 200 000 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservations-
anslag 1 000 000
10 Statens hingstdepå och stuteri, förslagsanslag 1729 000 11 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservations-
anslag 96 000
12¶Bidrag till Svensk matpotatiskontroll, reservationsanslag 110 000
13 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen 500 000 14 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande, reservationsanslag 300 000 15 Kompensation för bensinskatt till rennäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen 200 000
140 780 000
Jordbruksprisreglering
Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag 9 509 000
Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, förslags-
anslag 865 000 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag 101 000 000
4¶Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag 36 066 000 5 Stöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag 66 000 000 + Beräknat belopp.
6 Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m.,
förslagsanslag 8 100 000 7 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket,
reservationsanslag 1218 000 8 Bidrag till permanent skördeskadeskydd 30 000 000 9 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.,
förslagsanslag 13 013 000
265 771 000
U Skogsbruk
| R Skogsstyrelsen, förslagsanslag | 7634 000 |
| Bidrag till skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag | 38 124 000 |
| Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag | 8.000 000 |
PV Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen 15 000 000 un Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.,
förslagsanslag 10 100 000
Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering
m. m,, förslagsanslag 1466 000
80 324 000
Fiske
Fiskeristyrelsen, förslagsanslag 6 736 000 Nm Fiskeriintendenter m. m., förslagsanslag 1 025 000 w Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva-
| tionsanslag | 265 000 |
| Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag | 285 000 |
| Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag | 2 000 000 |
| ONA Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag | 20 060 |
NM Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 1151 000 Särskilt omställningsstöd till fiskare, förslagsanslag 3 000 000 0 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fiske, förslagsanslag 1 000
10 Kostnader för fiskecutredningar i vattenmål m. m., förslagsanslag 1 000 11 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag 1 000 000 12 Fiskeriundersökningsfartyg, reservationsanslag 6.000 000 13 Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten, reservationsanslag 1 000
21485 000
Service och kontroll Statens livsmedelsverk, förslagsanslag 18 443 000 Nn Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag 8 058 000 Statens veterinärmedicinska anstalt, förslagsanslag 13 881 000 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.,
reservationsanslag 50 000
Veterinärstaten, förslagsanslag 17 612 000
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m., förslagsanslag 3 000 000
7 Bidrag till djursjukvård i vissa fall, förslagsanslag 600 000
8 Veterinärinrättningen i Skara, förslagsanslag 723 000
Statens centrala frökontrollanstalt:
| 9 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 9 363 000 | |
| 10 Utrustning, reservationsanslag | | 60 000 | 9 423 000 |
| 11 Statens växtskyddsanstalt, förslagsanslag | 7441 000 | |
| 12 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag | 150 000 |
13 Statens lantbrukskemiska laboratorium, förslags-
anslag 3 820 000
14 Statens maskinprovningar, förslagsanslag 2618 000
15¶Statens växtsortnämnd, förslagsanslag 104 000
85 923 000
[=p] Utbildning och forskning
Lantbrukshögskolan:
| Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 39 642 000 |
| N Driftkostnader, reservationsanslag | 9 744 000 |
| Bokinköp m. m., reservationsanslag | 662 000 |
| Försöksverksamheten, reservationsanslag | 20 970 000 |
vB Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.,
förslagsanslag 1000 71 019 000
Veterinärhögskolan:
| 6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 15 576 000 |
| 7 Driftkostnader, reservationsanslag | 6 883 000 |
| 8 Bokinköp m. m,, reservationsanslag | 151 000 |
| 9 Försöksverksamhet, reservationsanslag | 315 000 |
| i 0 Lantbruksdriften vid försöksgården, förslagsanslag | 1000 22926 000 |
Skogshögskolan:
| 11 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 15 304 000 |
| 12 Driftkostnader, reservationsanslag | 11 880 000 |
| 13 Bokinköp m. m., reservationsanslag | 163 000 27 347 000 |
14 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m., reservationsanslag 6 500 000 '
15 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag 230 000 16 Jordbruksforskning, reservationsanslag 8 000 000 17 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, reserva-
| tionsanslag | 1 185 000 |
| 18 Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslagsanslag | 5 692 000 |
| 19 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling | 255 000 |
| 20 Skoglig forskning, reservationsanslag | +3 165 000 |
21 Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträds-
förädling och skogsgödsling m. m., reservationsanslag 1 152 000 22 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslags-
anslag 270 000
Alnarpsinstitutet:
| 23 Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 3 178 000 | |
| 24 Materiel m. m., reservationsanslag | 350 000 | 3 528 000 |
| 25 Statens skogsmästarskola, förslagsanslag | 1489 000 | |
| 26 Reseunderstöd för studier m. m., reservationsanslag | 39 000 | |
| 27 Bidrag till viss ungdomsverksamhet | 500 000 | |
| + Beräknat belopp. | 153 297 000 |
H Miljövård m. m.
| 1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag | 21 210 000 |
| 2 Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag | 1430 000 |
| 3 Miljövårdsinformation, reservationsanslag | 1 650 000 |
| 4 Rikskampanj mot nedskräpning, reservationsanslag | 500 000 |
5 Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m., reservationsanslag 2 000 000 6 Vård av naturvårdsområden m. m., reservationsanslag 8 100 000 Stöd till idrotten: 7 Organisationsstöd m. m., reservationsanslag 50 900 000 8 Anläggningsstöd m. m., reservationsanslag, varav :
8 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 23 600 000 74 500 000 9 Miljövårdsforskning, reservationsanslag . 13 620 000 10 Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet, reservationsanslag +1 200 000 11 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m., | förslagsanslag 134 000 000 12 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m., reservationsanslag 50 000 000- 13 Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m., förslagsanslag 960 000
316 170 000:
I Diverse 1 Servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag 273 000 2 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag 1 000 3 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag 3 492 000 4 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder, förslagsanslag 21 000 5 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag 5 000
3 792 000
Svmma kr. : 1 082 845 000
>» Beräknat belopp.
X. Handelsdepartementet
A Handelsdepartementet m. m.
| om Handelsdepartementet, förslagsanslag | 5 235 000 |
| MN Kommittéer m. m., reservationsanslag | 2 020 000 |
| La Extra utgifter, reservationsanslag | 125 000 |
| Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag | 177 000 |
| VB Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag | 100 000 |
7 657 000
Främjande av utrikeshandeln m. m. Handelssekreterare, reservationsanslag + 7 970 000 Kollegiet för Sverige-information i utlandet:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag + 1 217 000
BUN Exportfrämjande m. m., reservationsanslag + 5243 000 6 460 000
Exportrådet för den mindre industrin, reservationsanslag + 855 000 vi Svenska handelskammare i utlandet m. m., reservationsanslag + 1919 000 Svenska turisttrafikförbundet 5 400 000 NYA Exportfrämjande åtgärder för textil: och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin, reservationsanslag 7 200 000 Täckande av förluster på grund av garantier för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin, förslagsanslag 750 000
30 554 000
& Kommerskollegium m. m. Kommerskollegium, förslagsanslag 11 589 000 Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag 1370 000 WN= Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslags-
anslag 357 000
Ab Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 60 000
13 376 000
Ög Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
| Marknadsrådet, förslagsanslag | 638 000 |
| Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag | 1583 000 |
| wWN- Konsumentombudsmannen, förslagsanslag | 1727 000 |
+ Beräknat belopp.
4 Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag 10 921 000
Statens institut för konsumentfrågor: 5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag + 6 736 000 6 Undersökningar och upplysningsmateriel m. m.,
reservationsanslag + 374 000 7110 000
7 Statens konsumentråd, reservationsanslag + 4 394 000 8 Varudeklarationsnämnden + 1000 000.
27 373 000
E Patent- och registreringsverket m. m. -— Patent- och registreringsverket, förslagsanslag 38 033 000 2 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,
förslagsanslag 2 000 000
40 033 000
F Ekonomiskt försvar
1¶Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslagsanslag 6 664 000
2 Ersättning för beredskapslagring m. m., förslagsanslag 74 428 000
81 092 000
Summa kr. 200 085 000
+ Beräknat belopp.
. Inrikesdepartementet
» Inrikesdepartementet m. m.
| Inrikesdepartementet, förslagsanslag | 9 025 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 7 500 000 |
| Extra utgifter, reservationsanslag | 200 000 |
BON= Bidrag till bestridande av kostnader för vissa inter-
nationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 1000
16 726 000
Arbetsmarknad m. m. Arbetsmarknadsservice, förslagsanslag 1033 000 000 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa,
reservationsanslag, varav förslagsvis 175 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 357 000 000 Stöd till lageruppbyggnad, förslagsanslag 50 000 000
BW Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reservationsanslag, varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas
| mot automobilskattemedlen | 790 000 000 |
| Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag | 371 000 000 |
| AU Totalförsvarsverksamhet, förslagsanslag | 24 000 000 |
| N Arbetsmarknadsverket: Utrustning, reservationsanslag | 17 000 090 |
| Arbetsdomstolen, förslagsanslag | 637 000 |
| Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag | 612 000 |
Oo Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,
förslagsanslag 9 000
2 643 258 000
AA Invandring m. m.
| Statens invandrarverk, förslagsanslag | 16 230 000 |
| Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag | 18 200 000 |
| Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag | 4 325 000 |
PÖNR Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.,
förslagsanslag 41 000 000
79 755 000
Regional utveckling - Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet, förslagsanslag 131 125 000 NN Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag 5 000 000
Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administra-
tionskostnader, reservationsanslag 10 000 000
4 Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till
hantverks- och industriföretag m. fl., förslagsanslag 12 000 000
158 125 000
tu Bostadsbyggande m. m.
| Bostadsstyrelsen, förslagsanslag | 12 761 000 |
| Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag | 24 657 000 |
| Statens hyresråd, förslagsanslag | 1770 000 |
| Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag | 263 000 |
| Räntebidrag, förslagsanslag | 1 000 |
AVURBWNH Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslags-
anslag 132 000 000 be Byggnadsforskning 6 000 000
Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag 500 000
177 952 000
Summa kr. 3 075 816 000
XII. Civildepartementet
» Civildepartementet m. m.
| Civildepartementet, förslagsanslag | 5 286 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 4.000 000 |
| Extra utgifter, reservationsanslag | 135 000 |
BUNA Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.,
reservationsanslag 50 000
9 471 000
WW Länsstyrelserna m. m.
| mm Länsstyrelserna, förslagsanslag | 556 710 000 |
| Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag | 159 881 000 |
| wIY Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag | 141 582 000 |
858 173 000
6 Planväsendet
Statens planverk, förslagsanslag 11 201 000
NR Bidrag till översiktlig planering m. m., reservations-
anslag 10 140 000
21 341 000
LTantmäteriväsendet Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter, förslagsanslag 18 385 000 Förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1000
Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet,
förslagsanslag 8 000 000 Utrustning, reservationsanslag 1150 000 27 536 000
27 536 000
Kartväsendet
Kartverket:
Allmänna kartarbeten, reservationsanslag 30 215 000 Försvarsberedskap, reservationsanslag 674 000 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000 BON Utrustning, reservationsanslag 1 000 000 31 890 000
31 890 000
kg Räddningstjänst m. m.
RA Statens brandinspektion, förslagsanslag 1 060 000
Statens brandskola, förslagsanslag 2237 000
WII Bidrag till förebyggande och släckning av brand,
förslagsanslag 2 500 000 BP Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag 1 000 000
Beredskap för oljebekämpning till sjöss, förslagsanslag 5 500 000
12 297 000
Summa kr. 960 708 000
4 Riksdagen 1972. I saml. Nr I
XIII. Industridepartementet A Industridepartementet m. m.
| Industridepartementet, förslagsanslag | 7 817 000 |
| RR Tekniska attachéer m. m., förslagsanslag | 197 000 |
| Kommittéer m. m., reservationsanslag | 4 350 000 |
| BW Extra utgifter, reservationsanslag | 200 000 |
12 564 000
B Industri m. m.
Statens institut för företagsutveckling:
| 1 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 1.000 | |
| 2 Främjande av företagsutveckling, reservationsanslag | 8 450 000 | |
| 3 Utrustning, reservationsanslag | 715 000 | 9 166 000 |
| 4 Främjande av hemslöjden, reservationsanslag | 960 000 |
5 Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservations-
anslag 5 000 000
6 Utbildningsåtgärder för textil- och konfektions-
industrierna samt den manuellt arbetande glasindu-
strin, reservationsanslag 3 500 000
7 Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och kon-
fektionsindustrierna, reservationsanslag 2 500 000
21 126 000
C Bergsbruk
Sveriges geologiska undersökning:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 9 375 000
Kartarbeten m. m., reservationsanslag 3 720 000
| Utrustning, reservationsanslag | 730 000 | |
| Prospektering, reservationsanslag | 21 000 000 | |
| UNKNRYNA Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 600 000 35 425 000 | |
| Bergsstaten, förslagsanslag | 1279 000 | |
| NÄ Statens gruvegendom, förslagsanslag | 21 825 000 |
58 529 000
D Energiförsörjning Statens elektriska inspektion, förslagsanslag 2 883 000
NN Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag 43 000
3 Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag 3 500 000 4 Delegationen för atomenergifrågor, förslagsanslag 2091 000
8 517 000
+ Beräknat belopp.
Teknisk utveckling m. m.
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag 133 800 000 Drift av forskningsstationer, förslagsanslag 1000
VN Skeppsteknisk forskning och utveckling, reservationsanslag 12 000 000
Utrustning, reservationsanslag 3 500 000 149 301 000 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag +1 000 Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag 4 900 000 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservations-
anslag 1 100 000
Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1.000 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt, reservationsanslag 2 000 000 10 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag 500 000 11 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 620 000
12¶Bidrag till Sveriges standardiseringskommission 2 560 000
13 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomener-
gi, reservationsanslag 50 800 000
14¶Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag 4 240 000
15 Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran, reservationsanslag "8 100 000
224 123 000
Domänverket Ersättning till domänverkets fond för utgifter för över-
talig personal, förslagsanslag 134 000
Summa kr. 324 993 000
XIV. Oförutsedda utgifter
1¶Oförutsedda utgifter, förslagsanslag 1 000 000
+ Beräknat belopp.
XV. Riksdagen och dess verk m. m.
A Riksdagen
Riksdagen: 1 Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter, förslags-
anslag 21328 000
2 Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter,
förslagsanslag 5 620 000
3¶Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets
| verksamhet, förslagsanslag | 250 000 |
| 4 Riksdagsutskottens studieresor, förslagsanslag | 3855 000 |
| 5 Parlamentariska delegationer, förslagsanslag | 300 000 |
| 6 Bidrag till studieresor, reservationsanslag | 120 000 |
| 7 Representation m. m., förslagsanslag | 125 000 |
8 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag 127 000
9 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare 55 000 10 Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp 30 000
11¶Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier, förslagsanslag 1553 000
12 Kontorshjälp till riksdagsledamöter, förslagsanslag 861 000 13 Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl., förslags-
anslag 4 590 000
14 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva-
tionsanslag +60 000 35 874 000
35 874 000
B Den inre riksdagsförvaltningen Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag 30 575 000 Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag 5 060 000 NH Utgivande av särskilda publikationer, reservations-
anslag 124 000
Utredning om riksdagens hus m. m., reservations-
anslag 580 000 36 339 000
36 339 000
C Allmänt kyrkomöte
1¶Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag 1000
D Riksdagens verk
Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 6 248 000
DD Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag 3 260 000 9 508 000
+ Beräknat belopp.
Riksdagsbiblioteket:
| Förvaltningskostnader, förslagsanslag | 1497 000 | |
| Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag | 370 000 | 1 867 000 |
| Riksdagens ombudsmannacxpedition, förslagsanslag | 5 137 000 | |
| Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag | 1 641 000 |
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag 1207 000
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag 1403 000 2 610 000
20 763 000
Diverse Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag 1 200 000
Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande,
förslagsanslag 700 000 Kommittéer m. m., förslagsanslag 35 000
Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., förslagsanslag 1000
1936 000
Summa kr. 94 913 000
Utgifter för statens kapitalfonder
Riksgäldsfonden!
1¶Underskott på riksgäldsfonden 2.125 000 000 I. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar A Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
| 1 Posthus m. m. (I: A: 1), förslagsanslag | 1000 | |
| 2 Teleanläggningar m. m. (1: B: 1), förslagsanslag | 6 000 000 | |
| 3 Järnvägar m. m. (I: C: 1), förslagsanslag | 17 800 000 | |
| 4 Flygplatser m. m. (I: D: 1), förslagsanslag | 1 000 23 802 000 |
Industridepartementet: 5 Byggnader och utrustning (I: E: 1), förslagsanslag 1 000 6 Kraftstationer m. m. (I: F: 1), förslagsanslag 1000 2 000
23 804 000
B Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
Polishus m, m. (II: 1), reservationsanslag 10 000 000 2 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (II: 3),
reservationsanslag 2 000 000 3 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm (TT: 4),
reservationsanslag 12 250 000 24 250 000
Utrikesdepartementet: 4 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen (II: 5), reservations-
anslag 3 915 000
Försvarsdepartementet: 5 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar (II: 6),
reservationsanslag +2 875 000 6 Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
(II: 7), reservationsanslag +1 300 000 4175 000
Socialdepartementet: 7 Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 8), reserra-
tionsanslag 5 000 000 1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 57. + Beräknat belopp.
8 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (II: 10), reservationsanslag 5 914 000 9 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde (II: 11), reservations-
anslag 10 750 000 21 664 000
Finansdepartementet: 10 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (II: 12), reservationsanslag 15 000 000 1i Inköp av fastigheter m. m. (II: 13), reservationsanslag 11 000 000
12 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (II: 14),
reservationsanslag 88 000 26 088 000
Utbildningsdepartementet: 13 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (II: 15), reservationsanslag =2 700 000 14 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. (IT: 17), reservationsanslag +89 350 000 92 050 000
Jordbruksdepartementet: 15 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. - (Il: 18), reservationsanslag 12 500 000
Civildepartementet: 16 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (IT: 19), reservationsanslag 7250 000
191 892 000
C Försvarets fastighetsfond 1 Försvarets fastighetsfond (UI: 1—7),reservationsanslag +195 000 900
D Statens utlåningsfonder Utbildningsdepartementet: . oo > 1 Studiemedelsfonden (IV: 6), reservationsanslag 584 000 000
Jordbruksdepartementet: 2 Fiskerilånefonden (IV: 8), reservationsanslag 765 000 3 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. (IV: 9), reservationsanslag 311 000 1076 000
Inrikesdepartementet: 4 Lånefonden för allmänna samlingslokaler (IV: 15), reservationsanslag 9 800 000
594 876 000 + Beräknat belopp.
E Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet: |
1 Lån till byggande av sjukhem (V: 2), reservations-
anslag . | | 5 167 000
Finansdepartementet:
2¶Pressens lånefond (V: 7), reservationsanslag 5 000 000 .
Handelsdepartementet: 3 Lån till utbyggnad av oljelagringen (V: 8), reservationsanslag | 92000 000 4 Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island (V: 9), reservationsanslag | 7 000 000 16 000 000
Industridepartementet:
un Lån till Norrbottens järnverk AB (V:11),
reservationsanslag 8 700 000 34 867 000 F Diverse kapitalfonder Kommunikationsdepartementet: hå Vägmaskiner m. m. (IX: 2), förslagsanslag 1 000
2¶Sjöfartsmateriel m. m. (IX: 3), förslagsanslag 1.000 2 000
Handelsdepartementet: 3 Förrådsanläggningar m, m. (IX: 7), reservationsanslag 5 500 000 5 502 000 Summa kr. 1 045 941 000
III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1000 000
Bilaga
till Utgifter för |
statens kapitalfonder
Förslag till en
stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1972/73
Utgifter
> Räntor på statsskulden:
| Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis | 1141 900 000 |
| Vinster på premieobligationslån, förslagsvis | 176 715 000 |
| Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis | 67 000 000 |
RBONVMR ” ” sparobligationer, förslagsvis 920 000 000 ” »” av staten övertagna lån, förslagsvis 198 000 NU »” -” Jån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis 62 000 000
Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen 300 000
cm Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i Stockholm 920 000 >” konung Carl XIII:s hemgiftskapital 7 500 10 > »” Göta kanals reparationsfond 7045
1 »” » kortfristig upplåning hos banker m. fl.,
förslagsvis 25 000 000 12 ” skattkammarväxlar, förslagsvis 500 000 000 2”
” beräknad ny upplåning, förslagsvis 130 494 455
2 193 712 000
Nu Provisioner m. m.: Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis 5 000 000 Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis 2 500 000 NHR Kursförluster, förslagsvis 1000 7 501 000
Summa kr. 2 201 213 000
Inkomster
A Räntor: Ränta på uppköpta obligationer 10 000 NH »” ” rörliga krediter 70 000 000
» oo» kortfristig utlåning till banker m. fl. 1 000 000 AV ” »” övriga utlånade medel 1 000 000 72 010 000
[v-] Uppgäld och kursvinster: Uppgäld 1 000 NN Kursvinster 1 000 2 000 S Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I
& Diverse inkomster:
Preskriberade obligationer och kuponger m. m. 4 000 000 Dragningslistor på premielånen 200 000
wWN= Övriga diverse inkomster 1 000 4 201 000
76 213 000
Underskott att avföras på riksstatens driftbudget 2 125 000 000
Summa kr. 2 201 213 000
(972: 1
4691 728
gitalbudgeten
P vapitalbadgeten komsterna
1 anomedé
FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1972/73
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 41 000 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 16 100 000
Övriga kapitalmedel 1000
Investeringsbemyndigande 24 898 000
41 000 000 41 000 000
B. Televerkets fond Avskrivningsmedel: Telean- Investeringsanslag:
| läggningar m. m. | Teleanläggningar m. m. 777 600 000 | |
| från riksstaten | 6 000 000 | Rundradioanläggningar 35 600 000 |
| inom fonden | 780 500 000 |
Avskrivningsmedel: Rundradioanläggningar
inom fonden 35 600 000
Övriga kapitalmedel: Tele-
anläggningar m. m. 1000 000 Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m. —9 900 000
813 200 000 813 200 000
C. Statens järnvägars fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 342 200 000
| från riksstaten | 17 800 000 |
| inom fonden | 265 000 000 |
| Övriga kapitalmedel | 8 000 000 |
Investeringsbemyndigande 51 400 000
342 200 000 342 200 000
D. Luftfartsverkets fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 88 000 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 16 700 000
Övriga kapitalmedel 1 000
Investeringsbemyndigande 71 298 000
88 000 000 88 000 000
E. Fabriksverkens fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 43 9200 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 17 000 000
Övriga kapitalmedel . 500 000
Investeringsbemyndigande 26 399 000
43 900 000 43 900 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag 1 190 000 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 385 000 000
Övriga kapitalmedel 5 000 000
Investeringsbemyndigande 799 999 000
1 190 000 000 1 190 000 000
G. Domänverkets fond Investeringsbemyndigande 4 096 000 Summa investeringsanslag 4 096 000
Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens affärsverks-
fonder 968 190 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 496 041 000 |
| från riksstaten | 191 892 000 |
| inom fonden | 45 885 000 |
| Övriga kapitalmedel | 3 050 000 |
Investeringsbemyndigande 255 214 000
496 041 000 496 041 000 II. Försvarets fastighetsfond
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 284 200 000 |
| från riksstaten | 195 000 000 |
| inom fonden | 26 782 000 |
| Övriga kapitalmedel | 16 000 000 |
Investeringsbemyndigande 46 418 000
284 200 000 284 200 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond Investeringsbemyndigande 100 000 Investeringsanslag 100 000
Biståndsförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 400 000 Investeringsanslag 400 000
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1000 Allmänna studielånefonden Investeringsbemyndigande 113 000 000 Investeringsanslag 113 000 000 Studiemedelsfonden Avskrivningsmedel
från riksstaten 584 000 000 Investeringsanslag 584 000 000 Lånefonden för studentkårlokaler
Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1 000
Fiskerilånefonden
| Avskrivningsmedel | Investeringsanslag | 2 000 000 |
| från riksstaten | 765 000 | |
| Investeringsbemyndigande | 1235 000 2 000 000 | 2 000 000 |
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Avskrivningsmedel
| från riksstaten | 311 000 Investeringsanslag | 700 000 |
| Investeringsbemyndigande | 389 000 700 000 | 700 000 |
Statens fiskredskapslånefond
Investeringsbemyndigande 200 000 Investeringsanslag 200 000
Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande 20 000 000 Investeringsanslag 20 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande 2 835 000 000 Investeringsanslag 2835 000 000
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder Investeringsbemyndigande 3 000 000 Investeringsanslag 3.000 000
Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande 75 000 000 Investeringsanslag 75 000 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från riksstaten 9 800 000 Investeringsanslag 14 000 000
Investeringsbemyndigande 4 200 000
14 000 000 14 000 000 Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens utlåningsfonder 3 052 527 000
V. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 425 003 000
från riksstaten 34 867 000
Övriga kapitalmedel 58 500 000
Investeringsbemyndigande 331 636 000
425 003 000 425 003 000
VI. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel 30 000 000 Summa”investeringsanslag 45 001 000 Investeringsbemyndigande 15 001 000
45 001 000 45 001 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 56 200 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 58 400 000
Övriga kapitalmedel 600 000
Investeringsbemyndigande —2 801 000
56 200 000 56 200 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag 18 500 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 16 826 000
Övriga kapitalmedel 50 000
Investeringsbemyndigande 1 623 000
18 500 000 18 500 000
C. Fonden för Södertälje kanalverk Investeringsbemyndigande 7 500 000 Investeringsanslag 7 500 000 D. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 81 000 000
inom fonden 30 900 000
Investeringsbemyndigande 50 100 000
81 000 000 81 000 000
E. Jordfonden Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 1000
F. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap Avskrivningsmedel Investeringsanslag 5 500 000
från riksstaten 5 500 000
inom fonden 1 062 000 Investeringsbemyndigande —L1 062 000
5 500 000 5 500 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder 55 361 000
SUMMA INVESTERINGSSTATER
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 7 588 745 000 |
| från riksstaten | 1045 941 000 |
| inom fonden | 1 695 755 000 |
| Övriga kapitalmedel | 122 702 000 |
Investeringsbemyndigande 4 724 347 000
7 588 745 000 7 588 745 000
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
A Postverket |
1¶Posthus m. m. 41 000 000
B Televerket
Kommunikationsdepartementet: 1 Teleanläggningar m. m. 777.600 000
Utbildningsdepartementet:
2 Rundradioanläggningar- 35 600 000
813 200 000
C Statens järnvägar 1 Järnvägar m. m. 342 200 000
D Luftfartsverket 1 Flygplatser m. m. 88 000 000
E Förenade fabriksverken 1 Byggnader och utrustning 43 900 000
F Statens vattenfallsverk
1¶Kraftstationer m. m. 1190 000 000
G Domänverket
Justitiedepartementet: | ot
1¶Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1000
Jordbruksdepartementet:
2¶Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. 4 000 000
3 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbruks-
högskolans försöksverksamhet disponerade |
jordbruksegendomar so 95 000 4 095 000
4 096 000
Summa kr. 2 522 396 000
I. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
Polishus m. m. 40 000 000
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 1 000
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 4 000 000
BUN Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 49 000 000 93 001 000
Utrikesdepartementet:
5 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen 15 660 000
Försvarsdepartementet: [=] Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar +6 000 000 7 Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar -— +1 300 000 7 300 000
Socialdepartementet:
8¶Utbyggande av karolinska sjukhuset 10 000 000
9 Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska
sjukhuset 1 000 10 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 11 828 000
1 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdeparte-
mentets verksamhetsområde 21 500 000 43 329 000
Finansdepartementet:
| 12 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning | 60 000 000 |
| 13 Inköp av fastigheter m. m. | 25 000 000 |
| 14 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket | 350 000 85 350 000 |
Utbildningsdepartementet:
| 15 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål | +5 400 000 |
| 16 Radio- och televisionshus | 12 000 000 |
| 17 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. | +180 000 000 197 400 000 |
Jordbruksdepartementet:
18¶Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m, 25 000 000
Civildepartementet: 19 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 29 000 000
Industridepartementet:
20¶Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 1000
Summa kr. 496 041 000 + Beräknat belopp.
TI. Försvarets fastighetsfond
| Arméförband: Anskaffning av anläggningar | +85 000 000 |
| Marinförband: Anskaffning av anläggningar | +62 000 000 |
| Fiygvapenförband: Anskaffning av anläggningar | +95 000 000 |
BUN Central och högre regional ledning: Anskaffning
av anläggningar +28 000 000
Gemensamma myndigheter m. m.:
| Anskaffning av anläggningar | +11 000 000 | |
| un Anskaffning av anläggningar för försvarets | ||
| forskningsanstalt | +2 700 000 13 700 000 | |
| Anskaffning av vissa militära anläggningar | Summa kr. | +500 000 284 200 000 |
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesdepartementet: - Utrikesförvaltningens lånefond 100 000 Biståndsförvaltningens lånefond 400 000 500 000
Socialdepartementet:
Statens bosättningslånefond 1000 :
Kommunikationsdepartementet:
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 000
Utbildningsdepartementet:
Allmänna studielånefonden 113 000 000 Studiemedelsfonden 584 000 000 Lånefonden för studentkårlokaler 1000 697 001 000
Jordbruksdepartementet: 8 Fiskerilånefonden 2.000 000 9 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. 700 000 10 Statens fiskredskapslånefond 200 000 2 200 000
+ Beräknat belopp.
Inrikesdepartementet:
| 1i Statens hantverks- och industrilånefond | 20 000 000 |
| 12 Lånefonden för bostadsbyggande | 2 835 000 000 |
| 13 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder | 3 000 000 |
| 14 Lånefonden för kommunala markförvärv | 75 000 000 |
| 15 Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 14 000 000 = 2947 000 000 |
Summa kr. 3 647 403 000
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet: Lån till anordnande av barnstugor 20 000 000 Lån till byggande av sjukhem 31 000 000
wnNH Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. 1 000
Lån till utländska läkare för viss efterutbildning 1 000 51 002 000
Kommunikationsdepartementet:
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1971/72 15 000 000
Finansdepartementet:
Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 1000 NA Pressens lånefond 25 000 000 25 001 000
Handelsdepartementet:
Lån till utbyggnad av oljelagringen 9 000 000
Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island 7 000 000 16 000 000 Inrikesdepartementet: 10 Regionaipolitiskt stöd: Lokaliseringslån 250 000 000 Industridepartementet: 11 Lån till Norrbottens järnverk AB 68 000 000
Summa kr. 425 003 000
VIL Fonden för förlag till statsverket
Finansdepartementet:
I Vissa projekteringskostnader 45 000 000
Civildepartementet: ' 2 Förskott till vissa plankostnader m. m. 1 000
Summa kr. 45 001 000
IX. Diverse kapitalfonder
Försvarsdepartementet: Statens datamaskinfond: Försvarets delfond:
1¶Anskaffning av datamaskiner 23 000 000
Kommunikationsdepartementet:
Statens vägverks förrådsfond:
2 Vägmaskiner m. m, 56 200 000 Sjöfartsverkets fond: 3 Sjöfartsmateriel m. m. 18 500 000 : 4 Fonden för Södertälje kanalverk 7 500 000 82 200 000”
Finansdepartementet:
Statens datamaskinfond:. eo
5¶Anskaffning av datamaskiner 58 000 000 '
Jordbruksdepartementet: € Jordfonden 1000 Handelsdepartementet: Förrådsfonden för ekonomisk försvårsberedskap: 7 Förrådsanläggningar m. m. 5 500 000 +
Summa kr. 168 701 000
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICEMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 och anför.
Kungl. Maj:t fattar denna dag på hemställan av vederbörande föredragande beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets in-
komster och utgifter för budgetåret 1972/73 som skall ingå i nämnda
proposition. Utdrag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen som bilagor 1—22. I fråga om bilagorna 4—15 har föredragandena upprättat översikter över sina förslag. Dessa översikter torde få tryckas först i resp. bilaga.
Förslag till nämnda proposition har den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar med därvid fogade specifikationer av inkomsterna och utgifterna på riksstaten. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till riksstat för budgetåret 1972/73 och
uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med detta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
KUNGL. BOKTR. STHLM 1972 710500
Bilaga 1 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1 Bilaga 1
Finansplanen
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansplan och beräkning av inkomster för budgetåret 1972/73 m.m. samt anför.
Den internationella utvecklingen
Medan en återhämtning i ekonomin inträdde i Nordamerika under 1971 försvagades tillväxten i Västeuropa och Japan. Totalt för OECDområdet sett var den ekonomiska aktiviteten lägre än vad som tidigare hade förutsetts. Tillväxttakten nådde inte upp till genomsnittet för 1960-talet men blev ändå en procentenhet högre än under 1970 eller omkring 3,5 9/9. Förbättringen kan helt tillskrivas konjunkturuppgången i Förenta staterna. Den internationella konjunkturbilden var sålunda under 1971 splittrad liksom under 1970. Ett gemensamt drag för hela området var dock fortsatta snabba pris- och kostnadsstegringar.
För Västeuropa beräknas den totala produktionens ökning under 1971 ha uppgått till drygt 3 9/o, dvs. avsevärt Jägre än under de närmast föregående åren. Avmattningen av den ekonomiska aktiviteten kom speciellt till uttryck i en vikande privat investeringsefterfrågan. Detta gällde särskilt lagerrörelserna. Även den privata konsumtionens tillväxt mattades i en del länder under 1971 medan däremot bostadsbyggandet kraftigt expanderade i flera länder.
Utvecklingen blev således svagare än vad som förutsågs ännu i den reviderade finansplanen 1971. Konjunkturbedömningarna i Västeuropa utgick för övrigt genomgående från att den starka ekonomiska aktivite- 1 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen bo
1en under 1969 och 1970 med stora prisökningar inte snabbt och drastiskt skulie brytas. Inom de internationella organisationerna fördes ganska långt fram under våren 1971 överläggningar där uppmärksamheten i hög grad var inriktad på att med bibehållen full sysselsättning undvika fortsatta inflationistiska störningar. En snabbare sänkning av den ekonomiska aktiviteten än som förutsetts inträdde emellertid till stor del beroende på företagens vikande investeringsverksamhet. Företagen bedömde också sina lager som för stora. Speciellt gällde detta stapelvaror. Konjunkturdämpningen i Japan fick också stora återverkningar på frakt- och stapelvarumarknaderna. Mot bakgrund av den tilltagande arbetslösheten under 1971 lades den ekonomiska politiken i flera länder efter hand om i expansiv riktning. Därvid tilldelades finanspolitiken successivt en mer aktiv roll även om den fortsatta snabba prisökningen verkade återhållande på omfattningen av de stimulerande åtgärderna. Kreditpolitiken hade i många länder redan mot slutet av 1979 fått en expansiv prägel och denna tendens förstärktes under 1971, bl.a. genom räntesänkningar i flertalet länder. Liksom under närmast föregående år steg priserna snabbt i OECDländerna under 1971. Prisnivån beräknas ha stigit med drygt 5 9/9, vilket dock är en procentenhet mindre än under 1970. Dämpningen faller emellertid helt på de utomeuropeiska staterna. En viss uppbromsning gjorde sig gällande, speciellt mot slutet av året. Med tanke på den relativt svaga cfterfrågeutvecklingen i Västeuropa var prisstegringstakten påfallande hög. Prisnivån i Västeuropa steg nämligen 1971 ungefär lika snabbt som 1970, eller med 6,5 9/9. För lönernas del har stegringstakten inom industrin I flertalet västeuropeiska Jänder uppgått till 10—215 9/9. I Storbritannien framträdde i början av 1971 tydliga tecken till stagnation. Förklaringen torde främst ha varit förekomsten av omfattande strejker, starkt dämpande lagerrörelser samt en nedgång i de privata fasta investeringarna. Avmattningstendenserna ledde till att budgeten i mars fick en expansiv prägel med bl. a. omfattande skattesänkningar. En fortsatt ökning av arbetslösheten föranledde regeringen att under sommaren ytterligare lägga om den ekonomiska politiken i stimulerande riktning. Åtgärderna kunde emellertid inte hindra att arbetslösheten under hösten ökade ytterligare. Dock tyder mycket på att ett uppsving i den ekonomiska aktiviteten inletts mot slutet av 1971. I Frankrike hade vid ingången av 1971 såväl penning- som finanspolitiken getts en expansiv utformning och den ckouomiska aktiviteten låg under det första halvåret på en hög nivå. En viss nedgång i den inhemska efterfrågan under första halvåret, främst förorsakad av lagernedskärningar, kompenserades av en ökad utländsk efterfrågan. Mcd hänvisning till de kraftiga prisstegringarna och den snabbt tilltagande privata konsumtionen vidtog regeringen i maj en viss åtstramning av
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 3
kreditpolitiken. Denna lättades emellertid åter mot slutet av året sedan arbetslösheten visat tecken till att öka och en minskad investeringsvilja inom näringslivet kunnat konstateras. Tillväxttakten understeg endast obetydligt 1970 års.
I motsats till de närmast föregående åren kan den svaga tillväxten i Italiens ekonomi inte i första hand förklaras av fortsatt oro på arbetsmarknaden utan orsaken var en klart vikande inhemsk efterfrågan. Maskininvesteringarna och bostadsbyggandet sjönk kraftigt från slutet av 1970 vilket tillsammans med minskande lagerinvesteringar och vikande privat konsumtion föranledde en omliggning av den ekonomiska politiken i expansiv riktning.
Efter en tillfällig uppgång under första kvartalet 1971 mattades produktionstillväxten i Västtyskland gradvis, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft minskade betydligt. Såväl industriproduktion som orderingång visade märkbara stagnationstendenser mot slutet av året, medan däremot privat och offentlig konsumtion fortfarande utgjorde expansiva element. För att minska effekterna av den likviditetsökning som uppstod till följd av det stora valutainfiödet under första halvåret fördes under huvuddelen av 1971 en relativt stram ekonomisk politik. De under loppet av året tilltagande avmattningstendenserna i ekonomin kom dock att medföra en successiv uppmjukning under andra halvåret av såväl finans- som kreditpolitiken. Härvid märks främst borttagandet vid halvårsskiftet av extraskatten på bolagsvinster och personliga inkomster samt lättnader i kreditpolitiken.
Sedan mitten av 1970 har expansionskraften i den japanska ckonomin efter hand mattats. Under 1971 sjönk den totala produktionens tillväxt markant. Stagnationstendenser gjorde sig främst gällande på investeringssidan. Som en effekt av den vikande inhemska efterfrågan föll kapacitetsutnyttjandet inom den japanska industrin snabbt. Exporten fortsatte emellertid att kraftigt stiga under första halvåret 1971. Den ckonomiska politiken fick under loppet av året en alltmer expansiv inriktning och med hänsyn till tidigare erfarenheter hade man kunnat vänta sig att expansionen åter skulle komma i gång under andra halvåret 1971. De av Förenta staterna vidtagna åtgärderna i augusti fick emellertid en avkylande effekt på både export och investeringar.
Återhämtningen i Förenta staterna gick förhållandevis trögt. Mot slutet av året tilltog dock de expansiva dragen i styrka och huvudintrycket är att ett allmänt uppsving inletts. Under 1971 beräknas den totala produktionen ha ökat med orakring 3 ”/,, att jämföra med en minskning med ärygt 0,5 2/9 under 1970. En betydelsefull omläggning av den ckonomiska politiken aviserades i augusti 1971. Bakgrunden härtill var önskan att åstadkomma snabbare ckonomisk tillväxt, lugnare prisutveckling och balans i utrikesbetalningarna. De internationellt mest uppmärksammade åtgärderna var upphävandet av dollarns inlösbarhet mot
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 4
guld samt införandet av en 10-procentig importavgift. Huvudsakligen internt verkande åtgärder var ett 90 dagars pris- och lönestopp som sedermera efterträddes av en pris- och lönckontroll. Vidare annonserades en tidigareläggning av en planerad skattesänkning från januari 1973 till januari 1972. Mot slutet av året noterades en dämpning i pris- och lönestegringstakten.
Det internationella betalningsläget präglades under 1971 av betydande oro och osäkerhet. Till skillnad från 1970 förstärktes under året ojämnheten i de större ländernas bytesbalanser. Sålunda svängde Förenta staternas bytesbalans från ett mindre överskott till ett kraftigt underskott, vilket hade sin främsta motsvarighet i ett nästan tredubblat japanskt överskott. Italiens överskott fördubblades medan förändringen i övriga större länders bytesbalanser inte fick samma omfattning. Konjunkturutvecklingen i Förenta staterna fick således till följd att den underliggande gradvisa försämringen av landets bytesbalans kom i dagen. Samtidigt uppstod förväntningar om snara förändringar i flera större industriländers valutakurser, främst Västtysklands. Det kapitalutflöde från Förenta staterna, som under 1970 och även i början av 1971 huvudsakligen föranletts av skillnader i räntenivån mellan Förenta staterna och övriga OECD-området ersattes gradvis av ctt spekulativt kapitalflöde, riktat mot de länder vilkas valutor ansågs undervärderade.
Den 5 maj stängdes valutabörserna i en rad västeuropeiska länder till följd av trycket från kapitalströmmarna och när de några dagar senare åter öppnades hade Västtyskland och Nederländerna tillkännagett att de temporärt avsåg att låta sina valutakurser flyta. Schweiz och Österrike genomförde samtidigt officiella uppskrivningar av sina resp. valutor. I en del andra länder, bl. a. Japan och Frankrike, skärptes valutakontrollen. Trots dessa åtgärder accelererade emellertid kapitalutflödet från Förenta staterna även om det nu riktade sig mot andra länder än dem som låtit sina valutakurser flyta. Efter att ha utgjort ca 6 miljarder dollar under vartdera av de två första kvartalen steg kapitalutflödet till bortemot 11 miljarder dollar under det tredje kvartalet. Detta medförde en betydande ökning av den internationella likviditeten.
Den 15 augusti deklarerade Förenta staterna att dollarns konvertibilitet gentemot guldet temporärt upphävts. Reaktionen i Japan och flertalet länder i Västeuropa blev att de tidigare upprätthållna valutakurserna övergavs och att valutorna i viss utsträckning tilläts att röra sig fritt. Detta ledde till att det spekulativa kapitalflödet markant avtog.
Förhandlingar om nya kursförhbållanden mellan deltagarländernas valutor togs upp inom den grupp av tio länder, däribland Sverige, som slutit avtalet om de generella lånearrangemangen. Dessa förhandlingar avslutades med en överenskommelse, som träffades den 18 december 1971 i Washington.
Överenskommelsen innebar att länderna skrev upp värdet av sina resp.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 5
valutor med följande procenttal i förhållande till dollarn, räknat från läget innan oron på valutamarknaden bröt ut i maj 1971: Japan 16,9 9/9, Västtyskland och Schweiz 13,6 9/o, Belgien och Nederländerna 11,6 9/0, Frankrike och Storbritannien 8,6 9/v samt Italien och Sverige 7,5 9/0. Samtidigt devalverades den amerikanska dollarn med 7,9 9/9 genom att guldets värde höjdes från $ 35 till $ 38 per uns. I förhållande till guld innebar överenskommelsen följaktligen att Japan revalverade med 7,7 9/9, Västtyskland och Schwciz med 4,6 9/9, Belgien och Nederländerna med 2,8 9/) samt att Italien och Sverige devalverade med 19/94. I Sverige fick den amerikanska dollarn, som tidigare haft en kurs på 35 kronor och 17 öre, en ny kurs på 4 kronor och 81 öre. I överenskommelsen ingick vidare att Förenta staterna omedelbart avskaffade den 10-procentiga extratullen samt tillät skattefavörer även för importerade investeringsvaror. Man enades även om att vidga den högsta tillåtna marginalen från 1 9/0 till 2,25 9/9 för växelkursfluktuationer över och under den nya pariteten.
Dagarna efter Washington-överenskommelsen ändrade även länder som inte deltagit i överläggningarna sina valutapariteter. Vad de nordiska länderna beträffar, förändrades den danska resp. norska kronan med samma procenttal som den svenska kronan. Den finska marken skrevs provisoriskt upp med 2,4 9/9 i förhållande till dollarn, vilket i förbållande till guld innebar en devalvering med 5,7 9/9.
Som cn följd av den relativt svaga ekonomiska expansionen i industriländerna fortsatte uppbromsningen av världshandelns tillväxt under 1971. I volym beräknas världshandeln ha vuxit med 6 9/9, att jämföra med 9 9/4 1970 och 10 9/9 1969. Främst synes exporttillväxten i Förenta staterna och importtillväxten i Japan ha minskat, men en dämpning noterades även i utrikeshandeln för flera västeuropeiska stater. Räknat i dollar steg världshandelspriserna snabbt under 1971. Detta berodde inte enbart på nedskrivningen av dollarn utan även på den tidigare berörda höjningen av prisnivån i många av de stora industriländerna.
Överenskommelsen om de monetära frågorna bör innebära att oron på valutamarknaderna upphör. Förutsättningar för en fortsatt snabb tillväxt av handeln mellan länderna har härigenom skapats och företagen har fått ett säkrare underlag för sin planering. .
För 1972 förutses en fortsatt produktionsuppgång i Förenta staterna, även om dess styrka är svår att bedöma. Den offentliga sektorn liksom den privata konsumtionen torde komma att verka i expansiv riktning. Konsumtionsuppgången bör i sin tur bidra till en uppgång i lagerinvesteringarna, vilka ännu vid slutet av 1971 var förhållandevis låga. En fortsatt expansion kan också förutses för bostadsbyggandet. Den totala produktionen under 1972 väntas stiga inte oväsentligt snabbare än 1971, vilket inte hindrar att arbetslösheten även 1972 troligen kommer att förbli hög. Om den nuvarande tendensen fortsätter kommer däremot prisstegringstakten att dämpas något.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 6.
För Västeuropas del ter sig konjunkturutvecklingen under 1972, med tanke på de delvis motstridiga konjunkturtendenser som föreligger i de olika länderna, mera svårbedömd, Medean en relativt utdragen återhämtningsproccess förutses för Italiens del, ser utsikterna för den franska ekonomin ljusare ut. Även om produktionsökningstakten kan väntas avta under året och bli något lägre än under 1971, synes den trots detta för Frankrikes del komma att ligga på en hög nivå jämfört med övriga länders, I Storbritannien, där utvecklingen redan vid ingången av 1972 var uppåtriktad, förefaller en fortsatt relativt hög produktionstillväxt trolig.
Tillväxttakten i den västtyska ckonomin kommer att vara avhängig av de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtas under den närmaste tiden. Beredskapen att vid behov snabbt sätta in konjunkturstimulerande åtgärder är god, dels genom att medel därför reserverats och dels genom att återbetalningen av deponerade konjunkturskattemedel kan tidigarcläggas. Det finns skäl att anta att man anser sig kunna ändra tyngdpunkten i den ekonomiska politiken och att man därför även kommer att föra en mera expansiv politik. Den offentliga sektorns tillväxt väntas sålunda tillsammans med utvecklingen av den privata konsumtionen vara tillräckligt stark för att under första halvåret 1972 kunna motverka avmattningstendenser inom andra sektorer. Efter en viss tid av lageranpassning torde dessutom lagerinvesteringarna komma att verka pådrivande. Nedgången i industrins kapacitetsutnyttjande skulle härmed kunna begränsas, varför en vändning skulle kunna nås någorlunda snabbt för de privata investeringarna.
Även vid en tämligen optimistisk bedömning av konjunkturutvecklingen i Västtyskland framstår en relativt svag produktionstillväxt i Västcuropa som trolig fram till halvårsskiftet 1972. De dämpande tendenserna från den västtyska ekonomin kan väntas avta under loppet av 1972 för att mot slutet av året efterträdas av ett visst expansivt inflytande. Som en följd härav och av konjunkturuppgången i Förenta staterna och Storbritannien kan ett uppsving i Västeuropa komma att ske under senare delen av 1972. De cxpansiva krafterna torde därvid i första hand utgöras av privat och offentlig konsumtion, bostadsbyggande och möjligen också av lageruppbyggnad. Det nuvarande låga kapacitetsutnyttjandet talar visserligen för att industriinvesteringarna kommer att visa en fortsatt svag utveckling. De konjunkturstimulerande åtgärderna jämte effekterna av den nu uppnådda lösningen på valutaproblemen kan dock Jeda till en förhållandevis snabb uppgång även på investcringsområdet.
I de nordiska länderna kan produktionstillväxten bli något starkare under 1972 än föregående år, även om utvecklingen inte är entydig. I Danmark och Finland, där konjunkturnedgången blev märkbar tidigt under 1971. förutses tillväxttakten under första delen av 1972 bli dämpad för att sedan gradvis öka under årets lopp. I Norge låg produk-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 7
tionsökningen under 1971 högre än i flertalet OECD-länder och den väntas bli endast obetydligt lägre under innevarande år.
Världshandeln 1972 har beräknats öka i samma takt som 1971, eller med 6 9/9 i volym. Valutauppgörelsen kan emellertid medföra en snabbare tillväxt av handeln. Den dämpning av de inhemska pris- och kostnadsstegringarna som väntas i de västeuropeiska ckonomierna bör kunna få en återhållande effekt på de internationella handelspriserna.
De förhandlingar som 1971 ägt rum mellan EEC och de medlemssökande länderna har lett fram till att Storbritannien, Danmark och Irland i princip nu uppnått överenskommelse om medlemskap. I Norges fall fortsätter förhandlingarna varvid villkoren för fiskerinäringen står i centrum.
Förberedelser har även skett för de förhandlingar som skall äga rum mellan de neutrala länderna och EEC om ctt utvidgat ekonomiskt samarbete. För Sveriges del bör dessa förhandlingar kunna leda fram till ett avtal, som tryggar den svenska industrins tillgång till den stora tullfria marknaden i Västeuropa. Förhandlingen om samarbetets form och omfattning har tagit sin början i december och väntas pågå under första halvåret 1972. Ett avtal mellan Sverige och EEC bör kunna träda i kraft vid ingången av 1973.
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1971
De bedömningar av den ekonomiska utvecklingen under 1971 som kunde göras i början av året innebar att kulmen i den tidigare högkonjunkturen passerats och att ett lugnare konjunkturförlopp var att vänta. Någon kraftigare avmattning framstod dock inte som det mest sannolika alternativet utan ekonomin väntades fortsätta att karaktäriseras av en aktivitet på tämligen hög nivå. Tillväxten i den totala produktionen beräknades avta från nära 3 9/9 under 1970 till 2,5 å 3 9/9 under 1971.
Mot denna bakgrund bedömdes kraven på att återställa balansen i utrikesbetalningarna och att stabilisera pris- och kostnadsutvecklingen komma att stå i förgrunden för den ckonomiska politiken även under 1971. Som allmän förutsättning för politiken gällde att hög beredskap skulle upprätthållas för att möta de påfrestningar som skulle uppstå om efterfrågan utvecklades svagare än som förutsetts. Arbetsmarknadspolitikens resurser förstärktes därför kraftigt i budgeten för budgetåret 1971/72.
Prognoserna för den ckonomiska utvecklingen under 1971 innehöll vissa osäkra faktorer beträffande såväl den internationella konjunkturutvecklingen som förändringarna i den inhemska efterfrågan. Internationellt gällde osäkerheten bl. a. den västtyska ekonomin. Övervägande skäl talade för att avmattningen där skulle bli måttlig men ena mera klart uttalad stagnation kunde inte heller uteslutas. Internt innebar gi-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 8
vetvis avtalsförhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter att förutsättningarna för bedömningarna av den inhemska cfterfrågans utveckling i vissa avseenden var oklara.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige visade sig efter hand under 1971 bli avsevärt svagare än som kunnat förutses. Internationellt framträdde såväl i Västeuropa som i Japan mera utdragna och djupgående stagnationstendenser än väntat och dessa återverkade på den svenska exporten. Oron på valutamarknaderna och krisen i det internationella betalningssystemet bidrog vidare till en allmän känsla av osäkerhet inför framtiden. Inom landet hade de segslitna och utdragna löneförhandlingarna besvärande återverkningar. En kraftig dämpning av den inhemska efterfrågan kan delvis sättas i samband härmed. Försvagningen hänförde sig i första hand till den privata konsumtionen och byggnadsverksamheten, efterfrågekomponenter som annars regelmässigt visat en betydande stabilitet vid allmänna konjunkturnedgångar. Jämfört med första halvåret 1970 beräknas sålunda den privata konsumtionen under första halvåret 1971 ha minskat med nära 2 9/9 och byggnadsinvesteringarna med ca 6 9/9. Härtill kom effekterna av en i huvudsak väntad kraftig dämpning av lagerinvesteringarna. Följden av denna utveckling blev att den totala produktionens tillväxttakt sjönk från ca 5 9/, under andra halvåret 1970 till mindre än 1 9/0 under första halvåret 1971.
Läget på arbetsmarknaden försämrades successivt. Efterfrågan på arbetskraft började minska redan under 1970 men låg under hela året på en mycket hög nivå. Under 1971 fortsatte efterfrågan att minska. Tendenser till ökande arbetslöshet började framträda mot slutet av 1970, och under första halvåret 1971 skedde en relativt betydande uppgång av arbetslösheten.
Efter hand som olika indikatorer visade att ekonomin utvecklades svagare än som förutsetts lades den ekonomiska politiken stegvis om i konjunkturstimulerande riktning. Kreditrestriktionerna Jättades redan i början av året och under våren och sommaren vidtogs en rad åtgärder i syfte att skapa fler arbetstillfällen. Åtgärderna gavs en sådan utformning och inriktning att de Jåg i linje med de mera långsiktiga målen för den ekonomiska politiken och samtidigt gav stöd främst åt de branscher, regioner och grupper av människor som mest drabbades av det försämrade arbetsmarknadsläget.
För att stimulera industrins investeringar släpptes successivt investeringsfonderna i praktiken fria. I juli medgavs att medel från investeringsfonderna fick tas i anspråk även för lagerproduktion. Under våren beslöts ett extra skatteavdrag på 10 9/) för företagens investeringar i maskiner och inventarier. Avdraget höjdes sedermera till 20 9/9. I april och juli tidigarelades statliga och kommunala industribeställningar till ett sammanlagt värde av ett par hundra milj. kr.
En serie åtgärder vidtogs för att öka byggnadsinvesteringarna. Ra-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 9
marna för bostadsbyggandet, såväl det statligt belånade som det icke statligt belånade, vidgades i flera omgångar under våren och sommaren. Byggandet av skolor och sjukvårdsanläggningar ökades i förhållande till de fastställda programmen. Byggnads- och anläggningsarbeten vid statliga myndigheter och affärsdrivande verk tidigarelades. Den offentliga byggnads- och anläggningsverksamheten utvidgades sålunda med arbeten till en beräknad kostnad av över en halv miljard kr. Vidare beviljades under de tre första kvartalen igångsättningstillstånd för s. k. oprioritcerat byggande med en sammanlagd kostnad av ca 2 miljarder kr.
Insatserna inom ramen för arbetsmarknadspolitiken utökades väsentligt i form av bl. a. beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning och åtgärder för svårplacerad arbetskraft.
De ekonomisk-politiska åtgärderna hade en direkt stimulerande cffekt på främst bostadsbyggandet samt kommunernas och det privata näringslivets investeringar. Den privata konsumtionen började återigen öka under senare delen av året sedan löneförhandlingarna avslutats. Lagerutvecklingen fortsatte emellertid att inverka negativt på produktionsutvecklingen och avmattningen i exportefterfrågan bestod. Totalt sett beräknas därigenom den totala produktionen ha förblivit på en ungefär oförändrad nivå från andra kvartalet 1971. Arbetslösheten fortsatte därför att stiga under hösten.
Mot denna bakgrund beslöt regeringen att förelägga höstriksdagen förslag om ytterligare konjunkturstimulerande åtgärder, om vilka beslut sedermera fattats. Dessa åtgärder avsåg bl. a. stimulans till utbyggande av industrins produktionsapparat, särskilda insatser på miljövårdsområdet och tidigareläggning av angelägna kommunala investeringar. Vidare föreslogs insatser för barnfamiljer och folkpensionärer. För industrins del förlängdes det 20-procentiga investeringsavdraget och rätten att använda medel från investeringsfonderna för lageruppbyggnad till att gälla även under 1972. Vidare infördes ett sysselsättningsanknutet 20-procentigt bidrag till lagerökning inom företag under 1972. Statsbidragen till miljövårdsinvesteringar inom industrin och kommunerna höjdes temporärt. För att stimulera kommunerna att tidigarelägga angelägna investeringar höjdes tillfälligt statsbidraget till kommunala beredskapsarbeten från normalt 33 9/9 till 75 9/4 och en medelsram om 500 milj. kr. ställdes till förfogande. Vidare beslutades en förstärkning av bostadstilläggen för barnfamiljer samt ett extra köpkraftstillskott till pensionärerna med ett belopp motsvarande 3 9/9 av basbeloppet. :
Mot slutet av året beslöt regeringen en viss ytterligare utbyggnad av insatserna i form av beredskapsarbeten och industribeställningar.
Tillsammans avsåg de konjunkturstimulerande åtgärder som beslutades under 1971 utgiftsprogram och projekt till en beräknad totalkostnad av ca 7 miljarder kr. Härtill kommer de indirekta effekterna. Redan under våren vidtogs en serie åtgärder till en sammanlagd kostnad av ca
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 10
2 miljarder kr. Den sysselsättningsskapande politiken fortsattes sedan genom ytterligare insatser under sommaren och hösten.
Även kreditpolitiken lättades successivt under 1971. I början av året borttogs de kvantitativa restriktionerna för affärsbankernas utlåning och några begränsningar har därefter inte gällt beträffande industrins upplåning. Diskontot sänktes successivt i fyra etapper med sammanlagt 2 procentenheter till 5 9/,. Under hösten avskaffades restriktionerna även för konsumtionskrediter. Utlåningen till näringslivet ökade kraftigt under året och dess tidigare hårt ansträngda likviditet förbättrades påtagligt. Av betydelse för investeringsutvecklingen inom industrin var vidare det ökade utrymme som bereddes denna sektor på obligationsmarknaden. Summan för utgivna industriobligationer steg sålunda från drygt 700 milj. kr. under 1970 till inemot 1,8 miljarder kr. under 1971.
Sedd i stort präglades den ekonomiska utvecklingen under fjolåret av en delvis oväntad och ovanligt stark avmattning av den inhemska efterfrågan. Samtidigt avtog exportefterfrågan markant. Följden blev att den totala produktionens tillväxt starkt minskade. Medan uppgången 1970 blev ca 5 9/) översteg produktionsvolymen 1971 föregående års nivå med mindre än en halv procent.
En avsaktning i produktionstillväxten 1971 var väntad sedan högkonjunkturen kulminerat under 1970. Denna avsaktning bedömdes till största delen vara förorsakad av en stark minskning av lagerinvesteringarna och i någon mån av en viss dämpning av den offentliga konsumtionen och av exporten. Den offentliga konsumtionen utvecklades i stort enligt prognoserna. För lagerinvesteringarna blev minskningen något starkare än beräknat. För övriga efterfrågekomponenter inträffade emellertid en avmattning som var väsentligt starkare än vad som förutsetts.
Den inhemska cefterfrågans tillväxt beräknas, bortsett från lagerförändringar, ha nedgått från ca 3,5 9/4 under 1970 till endast 0,2 9/9 under 1971. Inberäknat lagerförändringarna blev omslaget i den inhemska efterfrågans utveckling ännu kraftigare, från en ökning med 5 9/9 under 1970 till en minskning med mellan 1,5 och 2 9/9 under 1971. Mcst påfallande är den avmattning som kom till synes beträffande den privata konsumtionen och byggnadsinvesteringarna.
Den privata konsumtionen har tidigare visat sig vara cen tillväxtfaktor även i tider av konjunkturavmattning. Så blev emellertid inte fallet under 1971. Hushållens realinkomster beräknas trots den svaga ökningen av produktionsvolymen ha stigit med ca 3 9/0. Konsumtionsvolymen minskade emellertid med ett par tiondels procent. Hushållens sparande ökade följaktligen mycket påfallande. Den kraftiga minskningen i konsumtionsbenägenheten, främst under första halvåret, kan sättas i samband med det ovanligt spända och motsättningsfyllda förhandlingsläget på arbetsmarknaden. Sedan avtalen slutits började konsumtionen återigen att efter hand öka.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 11
Tabell 1. Försörjningsbalans för år 1971
1971 Volymförändringar i 24
Miljarder kr. från föregående år 1970 1971 Tillgång:
| Bruttonationalprodukt | 181,4 | 4,9 | 0,3 |
| Import | 36,2 | 9,5 | —5,1 |
| Summa tillgång | 217,6 | 5,7 | —0,6 |
Användning:
| Bruttoinvestering | 38,6 | 3,4 | —2,4 |
| näringsliv | 16,1 | 2,9 | 3,5 |
| därav: industrin | 7,6 | 5,0 | 4,8 |
statliga myndigheter och
| affärsverk | 4,8 | 3,8 | 1,0 |
| kommuner | 9,0 | 9,8 | —I10,9 |
| bostäder | 8,6 | —2,6 | — 5,6 |
| Lagerförändring | 1,4 | . | . |
| Privat konsumtion | 97,3 | 2,2 | — 0,2 |
| Offentlig konsumtion | 42,4 | 1,2 | 4,2 |
| Tjänstenetto | —0,3 | . | . |
| Export | 38,2 | 10,1 | 4,9 |
| Summa användning | 217,6 | 5,7 | — 0,6 |
På investeringsområdet skedde en betydande minskning av byggnadsverksamheten med ca 5,5 9/). Antalet igångsatta bostadslägenheter uppgick under 1971 liksom under 1970 till ca 100 000. Till följd av låg igångsättning i slutet av 1970 och början av 1971 minskade emellertid investeringsvolymen 1971 med 5,5 9/,. De kommunala investeringarna, som ökade med ca 10 9/4 under 1970, skulle enligt nu föreliggande beräkningar minskat med mera än 10 /, under 1971. Bakgrunden härtill kan ha varit kommunernas ansträngda finansiella situation. För de totala bruttoinvesteringarna noteras ett omslag från en ökning med ca 3,5 9/9 under 1970 till en minskning med ca 2.5 97/9 under 1971. Det bör dock noteras att industrins investeringar till följd av olika ckonomisk-politiska åtgärder och ctt lättare kreditmarknadsläge bibehöll sin tillväxttakt från 1970 om ca 5 9/4. Särskilt expansiva var de statliga bolagens investeringar.
Som cn följd av de konjunkturstimulerande åtgärderna beräknas den statliga konsumtionen ha stigit snabbare 1971 än 1970 eller med ca 5,5 9/4 mot ca 4,5 9/90. Tillväxten av den kommunala konsumtionen dämpades däremot kraftigt och blev endast ca 3,5 9/6 mot något över 9 09/4 1970. Uppgången för den samlade offentliga konsumtionen stannade därmed vid drygt 4 9/9 att jämföra med en ökning med över 7 9/, under 1970. :
Takten i prisstegringarna dämpades påtagligt under 1971 och uppgången i konsumentpriserna under loppet av året stannade, bortsett från effekterna av förändringar i de indirekta skatterna, vid 3,3 9/9,
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 12
vilket var ca 2 procentenheter lägre än under 1970. Internationellt sett var detta en låg stegringstakt. Som en följd av den minskande efterfrågan på arbetskraft avtog även löneglidningstakten.
Exporten utvecklades under 1971 svagare än som förutsetts, främst beroende på försämrade avsättningsmöjligheter för råvaror och stapelvaror i samband med lageranpassning i avnämarländerna. Verkstadsexporten fortsatte att öka, om än i avsevärt lägre takt än under 1970. Totalt ökade exportvolymen med ca 5 9/, mellan 1970 och 1971 mot drygt 10 9/, mellan 1969 och 1970.
Den svaga inhemska efterfrågan, främst för privat konsumtion, samt den kraftiga minskningen i lagerinvesteringarna ledde till en drastisk omsvängning i importens utveckling. I volym minskade importen sålunda med ca 5 9/9 1971 efter att ha ökat med 9,5 9/, 1970. Importpriserna ökade med ca 5 9/9 medan exportprisstegringen stannade vid ca 3,5 9/9.
Resultatet av utrikeshandelns utveckling blev en omsvängning i handelsbalansen med nära 3 miljarder kr. från ett underskott om nära 1 miljard kr. 1970 till ett överskott om nära 2 miljarder kr. 1971. Balansen i fråga om utbytet av tjänster samt transfereringar fortsatte dock att försämras och underskottet ökade från drygt 600 milj. kr. till omkring 1,2 miljard kr. Bl.a. registrerades en ytterligare försämring av turistnettot med ca 150 milj. kr. och en ökning av transfereringarna till utlandet med ca 350 milj. kr. netto till följd av ökande räntebetalningar och u-landsbistånd.
Tabell 2. Betalningsbalans 1969-—1971 (Milj. kr.)
1969 1970 1971
Handelsbalans — 960 — 965 + 1985 Tjänstebalans inkl. trans-
| fereringar m.m. | — 115 — 605 — 1200 |
| Bytesbalans | — 1075 — 1570 + 785 |
| Kapitalbalans | — 410 -+- 1115 — 320 |
| Restpost | — 365 + 850 + 735 |
| Valutareservens förändring | — 1850 + 395 + 1200 |
En sammanställning av uppgifterna om handelsbalansens och tjänsteoch transfereringsbalansens utveckling visar att bytesbalansens underskott om nära 1,6 miljard kr. 1970 förbyttes i ett överskott med nära 800 milj. kr. 1971. Den väntade förbättringen av bytesbalansen blev därmed avsevärt mera markant än som förutsetts, Resultatet är emellertid till betydande del beroende av speciella faktorer, främst omsvängningen i lagerinvesteringarna och den svaga privata konsumtionsefterfrågan. Det kan därför inte tas till intäkt för en bedömning att de långsiktiga problemen på utrikesbalansens område skulle vara övervunna.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 13
Förstärkningen av bytesbalansen uppvägdes i viss utsträckning av en omsvängning i negativ riktning av kapitaltransaktionerna. Dessa resulterade i ett negativt saldo om drygt 300 milj. kr. 1971 att jämföra med ett positivt netto om ca 1,1 miljard kr. 1970. Denna omsvängning hänför sig i huvudsak till de privata kapitaltransaktionernas utveckling. BL a. noteras en stark uppgång i de svenska varvens kreditgivning till utlandet. Valutareserven fortsatte att förstärkas och ökningen uppgick för hela året till ca 1,2 miljard kr. Den s.k. restposten beräknas därmed ha gett ett positivt tillskott om ca 735 milj. kr., vilket var något mindre än under 1970.
Sammanfattningsvis kan konstateras att produktionsutvecklingen stagnerade under 1971 och att arbetslösheten tilltog. Positiva inslag i förloppet var att pris- och kostnadsstegringen dämpades, balansen i utlandsbetalningarna kraftigt förbättrades och att industrins investeringsexpansion kunde hållas uppe. Den ekonomiska politiken inriktades på att med arbetsmarknadspolitikens olika medel samt med snabbt verkande åtgärder av olika slag skapa fler arbetstillfällen. En riktpunkt var härvid att dessa åtgärder även skulle främja de långsiktiga målen för politiken. Effekterna av dessa åtgärder blev påtagliga på arbetsmarknaden i slutet av 1971 och får fullt genomslag under 1972. Genom att åtgärderna i huvudsak utformats så att deras effekter kan avgränsas tidsmässigt och regionalt har förutsättningar skapats för cen återgång till en mera normal tillväxt i ekonomin under 1972 utan risker för överslag i inflationistisk riktning.
Den ckonomiska politiken 1972
Yttre förutsättningar
Den svenska välståndsutvecklingen beror inte bara på våra egna ansträngningar utan utgör också resultatet av de ökade ekonomiska förbindelserna med omvärlden. Under efterkrigstiden har gradvis vuxit fram en långtgående integration av de enskilda ländernas ekonomi och produktion. Handeln mellan länderna har under denna period expanderat i en takt som saknar tidigare motstycke. Som jag framhållit i tidigare finansplaner, framstår en från omvärlden isolerad utveckling under en längre tid numera inte som möjlig för någon enskild nation.
Den internationella händelseutvecklingen i fjol underströk dessa förhållanden. Under 1971 skedde en markant nedgång av tillväxten i världens produktion och handel, och även för vårt land hade denna ckonomiska utveckling mycket kännbara återverkningar. Vidare råkade det internationella betalningssystemet ut för den hittills allvarligaste krisen under efterkrigstiden. Detta skapade under hösten 1971 en ökad och utbredd känsla av osäkerhet inom den internationella handeln.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 14
Genom den uppgörelse som i december 1971 träffades inom tiogruppen om kursförhållandena mellan deltagarländernas valutor, togs ett avgörande steg mot äterställandet av stabilitet i det internationella betalningssystemet. Härigenom undanröjdes riskerna för att allt fler länder skulie se sig nödsakade att tillgripa skyddsåtgärder på de valutaoch handelspolitiska områdena för att skydda sina nationella intressen. Uppgörelsen skapade förutsättningar för fortsatt snabb expansion av världshandeln. Samtidigt står det klart att många besvärliga problem återstår att lösa, innan överenskommelser kan träffas länderna emellan om genomförandet av de mera långsiktiga reformer av det internationella betalningssystemet som framstår som nödvändiga.
Som närmare beskrivs i den preliminära nationalbudgeten, hade de händelser som hösten 1971 inträffade på betalningsområdet sin bakgrund i Förenta staternas strävan att återställa balansen i sina utrikesbetalningar. Krisen i det internationella betalningssystemet, som kulmincrade med president Nixons tillkännagivande den 15 augusti 1971 om omläggningen av den ekonomiska politiken i Förenta staterna, gällde främst den amerikanska dollarns ställning. På grund av den helt dominerande roll dollarn spelar i betalningssamarbetet länderna emellan kom det internationella betalningssyvstemet att i grunden påverkas av de amerikanska åtgärderna.
Det betalningssystem, för vilket grunden lades genom Bretton-Woodsöverenskommelsen vid slutet av andra världskriget, har spelat en utomordentligt viktig roll för uppnåendet av de ckonomiska framstegen under de senaste 25 åren. Genom denna överenskommelse fastslogs principerna för ett multilateralt betalningssystem, grundat på konvertibla valutor. Den internationella valutafonden tillskapades med uppgift att övervaka betalningssystemet och ge medlemsländerna finansiell hjälp vid betalningssvårigheter. En viktig princip var etablerandet av fasta växelkurser, som varit av avgörande betydelse för den snabba uppgången av handeln länderna emellan. Under slutet av 1960-talet byggdes systemet ut genom tillskapandet av de särskilda dragningsrätterna, SDR. Bakgrunden till denna reform var insikten att de dittillsvarande källorna för att öka världens likviditet, nämligen guldproduktionen och de amerikanska betalningsunderskotten, inte på längre sikt kunde påräknas ge en tillfredsställande tillförsel.
Efterkrigstidens internationella betalningssystem kan karakteriseras som ctt guld/dollar-system. Den amerikanska dollarn har varit referenspunkt för alla andra valutor. Guldet har haft en fast plats i systemet genom ait dollarn har varit konvertibel i guld till ett fast pris. Det amerikanska beslutet i augusti 1971 innebar — förutom införandet av en tillfällig extratull på importerade varor samt vissa andra åtgärder — att Förenta staterna temporärt upphävde dollarns konvertibilitet i guld. Samtidigt deklarerade Förenta staterna en önskan om en förändring av
Bilaga 1 Finansplanen 15
växelkursrelationerna mellan dollarn och övriga valutor. Skilen härför var två. Under en följd av år hade Förenta staterna haft underskott i sin betalningsbalans. Den amerikanska regeringen slog nu fast att Förenta staterna, liksom alla andra länder, måste arbeta för att få balans i sina utrikes betalningar. Det andra skälet var att Förenta staternas reservtillgångar bade minskat kraftigt som en följd av betalningsunderskotten och en konvertering av utestående dollar i guld var inte längre möjlig. Systemet hade under en följd av år fungerat så att övriga länder accepterade dollar som en väsentlig del av sina valutareserver. Förenta staterna kunde således finansiera underskotten i betalningsbalansen med sin egen valuta. Förenta staterna undgick härigenom den ckonomiskpolitiska restriktion som behovet av balans i utrikesbetalningarna skapar för övriga länder. I fjol nåddes emellertid en punkt där detta system med en fortgående ökning av de utestående dollarbalanserna inte längre bedömdes kunna fungera. Dollartillgodohavandena hos centralbanker i andra länder uppgick då till över 40 miljarder, vilket var ungefär fyra gånger så mycket som Förenta staternas valutareserv.
Det internationella betalningssystemet har i stort fungerat väl under efterkrigstiden. Detta har, som jag tidigare understrukit, varit en förutsättning för den snabba expansionen av världshandeln. Från mitten av 1960-talet har systemet dock vid flera tillfällen utsatts för svåra påfrestningar, med en betydande oro på valutamarknaden som följd. Som jag framhållit i tidigare finansplaner, har den erfarenheten vunnits under dessa år, att det internationella betalningssystemet inte kan fungera i längden om jämviktsbrister i tongivande länders betalningar tillåts växa sig för stora och bli varaktiga. De svåra påfrestningar betalningssystemet utsatts för är nämligen huvudsakligen en följd av att överskott och underskott i de stora ländernas betalningar inte jämnats ut inom rimlig tid. Det har härvid framför allt gällt bristen på jämvikt i betalningarna mellan Förenta staterna, Storbritannien, EEC-länderna och Japan.
Uppfattningen att fortsatta amerikanska betalningsbalansunderskott inte är acceptabla vare sig för Förenta staterna eller för det internationella betalningssystemet blev efter hand allt mer allmän. Detta kom till klart uttryck vid internationella valutafondens årsmöte 1971. En förändring av övriga valutors kursrelationer till dollarn — i varje fall vad de viktigaste valutorna beträffar — bedömdes nödvändig. I samband därmed växte insikten att både dollarns, guldets och de särskilda dragningsrätternas roll i det internationella betalningssystemet måste omprövas.
De förhandlingar i dessa frågor som tog sin början under hösten 1971 har främst ägt rum inom tio-gruppen. Överläggningarna har gällt bl. a. behovet av reformer i det internationella betalningssystemet. Särskild uppmärksamhet ägnades dock under hösten 1971 frågan om nya kurs-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 16
relationer mellan dollarn och övriga valutor. Från amerikansk sida har även handelspolitiska frågor förts in i diskussionen.
Sedan handeln med valutor återupptagits en vecka efter det amerikanska tillkännagivandet den 15 augusti 1971, tillämpades under några månader ctt system med s. k. flytande växelkurser. I diskussionerna hävdades att länderna skulle kunna låta denna ordning fortsätta och att de nya kurserna skulle fastställas av de fria marknadskrafterna. Någon förhandling om kurserna skulle då inte behövas. Uppfattningen bland de berörda länderna var dock tämligen allmän att det var högst tveksamt om den omsvängning mellan kurserna för dollar och övriga valutor som behövs för jämvikt i betalningssystemet verkligen kunde komma till stånd genom marknadens försorg. Förekomsten av valutakontroll, räntedifferenser mellan länderna etc. gjorde det nämligen föga troligt att en önskvärd ny kursstruktur kunde åstadkommas på detta sätt. Från många länders sida, däribland Sveriges, bedömde man det vidare vara ytterst olägligt om den osäkra situation som hösten 1971 rådde på valutamarknaderna skulle dra ut på tiden. Risken för en upptrappning av olika handelspolitiska motåtgärder skulle därigenom öka starkt. Vidare bedömde praktiskt taget alla länder en snar återgång till fasta pariteter som önskvärd.
Sverige, liksom de övriga nordiska länderna, deklarerade tidigt sin beredvillighet att medverka till ömsesidigt acceptabla lösningar. Detta skedde i medvetandet om att en kompromisslösning visserligen kunde medföra uppoffringar av kortsiktiga intressen. I ett längre perspektiv skulle dock vi liksom alla andra länder tjäna på återgången till ett väl fungerande internationellt betalningssystem, som minskar riskerna för ett upprepande av de senaste årens störningar.
Det är naturligt att förhandlingarna i denna fråga har varit svåra och komplicerade. Ländernas uppträdande präglades i förhandlingarna av en försiktig och avvaktande inställning. Försiktigheten var uttryck för den stora vikt varje land lägger vid att om möjligt bevara eller förbättra sitt internationella konkurrensläge. För varje land är ett beslut att ändra sin paritet ett beslut med långtgående konsekvenser och av den största ckonomisk-politiska betydelse. Det är vidare förståeligt att länderna försökte begränsa växelkursförändringarna till att bli så små som möjligt. Samtidigt stod det klart att förändringen av valutapariteterna måste bli av sådan omfattning att de verksamt bidrog till att USA på sikt kunde uppnå cn varaktig balans i sina utrikesbetalningar. Annars skulle det internationella betalningssystemet i framtiden på nytt kunna utsättas för mycket stora påfrestningar. Från svensk sida, liksom från många andra länders sida, framhölls att den önskvärda förbättringen av den amerikanska betalningsbalansen inte kan genomföras under en alltför kort period, eftersom återverkningarna för andra länders bytesbalanser då skulle bli för kännbara.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 17
Den överenskommelse som träffades inom tio-gruppen om kursförhållandena mellan deltagarländernas valutor, svarar mot de krav som ställdes från flera håll. Enligt min mening har även de från Sveriges sida framförda synpunkterna beaktats i tillfredsställande grad.
En fråga sem under den gångna perioden ägnats ett stort intresse gäller dollarns guldparitet, dvs. priset på guld uttryckt i dollar. Från svensk sida, liksom från många andra länders sida, har den meningen förts fram att guldets roll i det internationella betalningssystemet successivt bör minskas. Vi har alltså uttryckt förståelse för den amerikanska inställningen att nyttan av en guldprishöjning i och för sig är diskutabel. Den meningen kom dock att bli förhärskande, och delades även av Svcrige, att den mindre höjning av dollarpriset på guld som kom till stånd genom uppgörelsen inte behöver motverka en önskvärd framtida reducering av guldets roll i betalningssystemet.
Det kan hållas för troligt att det amerikanska beslutet att temporärt upphäva dollarns konvertibilitet mot guld kommer att bli bestående. En återgång till culdkonvertibilitet synes nämligen inte möjlig ens på mycket lång sikt. Detta förhållande kommer givetvis att påverka guldets framtida roll i det internationella betalningssystemet. Med hänsyn till den betydande omfattning världens monetära guldtillgångar har — de är av storleksordningen 45 miljarder dollar — är det dock inte realistiskt att räkna med en demonetiscring på kort sikt. T växande utsträckning kan dock guldets roll som reservtillgång komma att övertas av de särskilda dragningsrätterna, vilket ju också förutsattes vid dessas tillkomst.
Frågan om dollarns framtida roll är dock viktigare. Det följer av vad jag anfört i det föregående, att det internationella betalningssystemets starka avhängighet av den amerikanska dollarn i växande omfattning utgjort ett problem. Dollarns särställning var naturlig åren efter andra världskriget, men efterhand har den ekonomiska situationen i världen pälagligt förändrats. Sverige delar den uppfattning som flertalet länder gett uttryck för, nämligen att det internationella betalningssystemet inte längre skall domineras av någon viss valuta. Varje land skall ha såväl möjlighet som skyldighet att finansiera underskott i sin betalningsbalans genom ianspråktagande av reservtillgångar cHer krediter från valutafonden. Som också förutsattes vid tillskapandet av de särskilda dragringsrätterna, bör eftersträvas att andra länders förvärv av rescrvtillgångar inte längre skall vara beroende av Förenta staternas betalningsunderskott. Nationella valutors roll som reservtillgångar skall över huvud reduccras på längre sikt i samband med cen planmässig utbyggnad av systemet med särskilda dragningsrätter. I detta sammanhang utgör de utestående dollarbalanserna ett särskilt problem, Frågan om dessas konvertibilitet har inte lösts.
Den amerikanska dollarn kommer med säkerhet att av andra skäl fortsätta att spela en mycket viktig roll i det internationella betalnings- 2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 18
systemet. Den är den ojämförligt mest använda valutan för transaktionsoch interventionsändamål. Det innebär att dollarn på många internationella marknader används som det huvudsakliga betalningsmedlet och att följaktligen dollarn är den valuta som på valutabörserna används för anskaffning av andra valutor och tillika används som interventionsvaluta av centralbankerna. |
Vid tio-gruppens uppgörelse i Washington i december 1971 rådde enighet om att överläggningarna om en reformering av det internationella betalningssystemet snarast bör fortsätta. Bland de frågor som härvid kommer att diskuteras är de som jag här i korthet har behandlat, såsom frågorna om dollarns konvertibilitet, om guldets roll liksom om reservvalutornas och de särskilda dragningsrätternas roll i det internationella valutasystemet. Flera mycket betydelsefulla frågor återstår följaktligen att lösa på det internationella betalningsområdet. Som jag redan understrukit är ett väl fungerande internationellt betalningssystem av grundläggande betydelse för att en fortsatt snabb expansion av världshandeln skall möjliggöras. Ett internationellt samförstånd rörande dessa frågor är därför av intresse ytterst för välståndsutvecklingen såväl i vårt land som för världen i övrigt. Den svenska regeringen kommer att aktivt söka medverka i strävandena att förstärka och omdana det internationella valutasystemet.
Den ekonomiska politikens mål
Ett centralt mål för den ekonomiska politiken är att upprätthålla full sysselsättning. Att förverkliga detta mål är av grundläggande betydelse från såväl tillväxt- som fördelningspolitiska synpunkter. Stora anspråk har under det gångna året ställts på den ekonomiska politikens förmåga att kompensera de bortfall av arbetstillfällen som den internationella konjunkturdämpningen och försvagningen av den inhemska efterfrågan medfört.
De åtgärder som satts in har emellertid styrts inte enbart av det under 1971 aktuella behovet av sysselsättningsstimulans utan har i hög grad betingats av målsättningen att även på längre sikt trygga sysselsättningen. Denna framtidsinriktning hos politiken har kommit till uttryck bl. a. genom att stödåtgärderna i större utsträckning inriktats på kapitalbildning än på konsumtion. Genom en rad olika åtgärder har investeringsverksamheten stimulerats och enligt de bedömningar som nu kan göras kommer denna aktivitet att vara påfallande uppåtriktad under 1972. Härigenom har man uppnått det dubbla syftet att skapa sysselsättning under en avmattningsperiod och att göra ekonomin kapacitetsmässigt sett bättre rustad inför nästa högkonjunktur.
Ett ytterligare uttryck för framtidsinriktningen hos politiken är den betydande expansion av arbetsmarknadsutbildningen som skett under 1971. På kort sikt bidrar denna till att ge arbetssökande personer en
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 19
meningsfull sysselsättning i avvaktan på att de erhåller ett nytt arbete. På längre sikt gör den arbetskraften bättre rustad att möta de problem som en hårdnande internationell konkurrens och en fortsatt omvandling av produktionsstruktur och arbetsmarknad medför.
Ett ledande motiv vid utformningen av sysselsättningspolitiken har varit att i första hand inrikta åtgärderna på de områden där behovet av insatser varit störst. I jämförelse med generella åtgärder är en sådan inriktning av politiken klart att föredra. Med selektiva åtgärder kan man nämligen snabbare lösa sysselsättningsproblemen för de grupper som blivit utan arbete. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har vidare egenskapen att med väsentligt snabbare verkan kunna avbrytas när konjunkturen åter börjar förbättras. Genom att åtgärderna kan avveck- Jas i den takt som konjunkturuppgången motiverar skapar man bättre förutsättningar för att undvika en överhettning av ekonomin under kommande högkonjunktur.
Riktpunkten för den ekonomiska politiken under 1972 är att åstadkomma en balanserad ekonomisk expansion, som förenar kraven på full sysselsättning, rimlig prisstabilitet och extern balans. En sådan ekonomisk politik erbjuder de bästa förutsättningarna för jämnare inkomstfördelning, fortsatt aktiv reformpolitik och bibehållen yttre handlingsfrihet.
Som jag tidigare redovisat räknar jag med att den internationella konjunkturen vänder uppåt i varje fall under senare delen av 1972. Till följd bl.a. av den förda ekonomiska politiken förutses utvecklingen i vårt land under den första delen av 1972 bli uppåtriktad. Stimulanspolitikens effekter inom främst investeringsområdet torde redan då förstärkas av en beräknad uppgång av den privata konsumtionen, som härigenom beräknas återgå till ett i förhållande till inkomstbildningen mera normalt utvecklingsmönster. Efter hand förutses expansionen byggas på av den förväntade internationella konjunkturuppgången, vilken kan beräknas få en mera markerad effekt under första delen av 1973. För att under nästa budgetår tillfredsställa kraven på en balanserad utveckling
måste därför finanspolitiken stramas åt i förhållande till det innevaran-
de budgetåret. Denna åtstramning har regeringen inte velat åstadkomma genom en skattehöjning. Åtstramningen har i stället fått komma till uttryck genom en betydande restriktivitet på utgiftssidan. Det nu framlagda budgetförslaget innebär ett upplåningsbehov om ca 3,3 miljarder kr. att jämföra med de 4,3 miljarder kr. som det innevarande årets saldo beräknas uppgå till. Ett större upplåningsbehov för budgetåret 1972/73 skulle ställa stora krav på skärpning av kreditpolitiken och skulle därmed kunna leda till betydande svårigheter för finansieringen av t. ex. exportindustrins investeringar eller bostadsbyggandet.
Jag vill dock framhålla att den starka restriktivitet i de statliga utgifterna som kännetecknar det framlagda budgetförslaget inte inneburit
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 20
att gjorda utfästelser frångås. Men utöver fullföljandet av tidigare — och i en del fall mycket kostsamma — åtaganden har endast de mest angelägna utgiftsområdena kunnat tillgodoses, nämligen arbetsmarknadspolitiken, arbetarskyddet och miljövården.
Jag vill i detta sammanhang även rikta uppmärksamheten på behovet av att hålla tillbaka den kommunala sektorns expansion. Enligt min mening är en fortsatt kommunal expansion av samma storlek som den som igde rum under senare delen av 1960-talet i det långa loppet oförenlig med kraven på en balanserad utveckling. Den begränsar i allt för hög grad andra scktorers expansionsmöjligheter och beskär mycket kraftigt de privata hushållens köpkraft. Jag återkommer senare till problemen kring den kommunala utgiftsutvecklingen.
Skulle inte de tidigare redovisade förutsättningarna om en konjunkturuppgång under 1972 förverkligas utan avmattningen fortsätta kommer ytterligare resurser att snabbt sättas in för att stärka efterfrågan på arbetskraft. Arbetsmarknadspolitikens olika delar kommer även framdeles att kännetecknas av en hög beredskap. Arbetsmarknadsutbildningen har utformats så att den med kort varsel kan expandera. Planeringen av beredskapsarbeten och av offentliga investeringar har skett så att en reserv av projekt finns som snabbt kan sättas igång.
Om däremot konjunkturuppgången skulle komma snabbare in jag förutsatt, kräver omsorgen om prisstabiliteten och den internationella konkurrenskraften att vi snabbt kan omfördela resurserna till de områden där de då bäst behövs. Jag erinrar här om att kravet på en externt balanserad utveckling, som är en oeftergivlig betingelse för att den framtida sysselsättningen skall kunna tryggas, förutsätter att man håller ett starkt grepp om den inhemska efterfrågeutvecklingen. Om man inte under uppgångstider successivt kan frigöra resurser för exportproduktion och för en med importen konkurrerande hemmaproduktion, kommer man redan på ett tidigt stadium av konjunkturuppgången att konfronteras med externa balansrubbningar. Risken för att en sådan situation skall uppstå är uppenbar, om man under dämpningsfasen väljer sådana stimulansåtgärder som mera varaktigt binder arbetskraften vid syssclsättningar som inte medger denna flexibilitet. Sysselsättningsstimulansen skall vara så utformad att resurser snabbt kan omfördelas när konjunkturomslaget kommer. Som jag tidigare framhållit har regeringens politik under 1971 varit klart inriktad på att bibehålla denna handlingsberedskap.
Med hänsyn till att prisstoppet upphävts vid årsskiftet 1971—72 finns det anledning att mycket noga följa prisutvecklingen under året. Jag vill här erinra om att resurserna för prisövervakningen fått en väsentlig förstärkning och att regeringen nyligen gett den prisövervakande myndigheten direktiv om skärpt prisövervakning.
Det kan emellertid icke undvikas att den förbättring av låglönegrup-
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 21
pernas inkomstläge som genomfördes i och med 1971 års avtalsuppgörelse får effekter på en del priser. Solidariteten med de lågavlönade kräver att man accepterar detta. Men prisökningarna på dessa områden bör så Jångt som möjligt kompenscras genom återhållsamhet på de områden där produktivitetsutvecklingen medger detta. En alltför snabb prisstegring motverkar även de fördelningspolitiska målsättningar som bl. a. låglönesatsningen är ett uttryck för.
Som jag tidigare framhållit sammanhänger den under 1971 inträffade förbättringen av handelsbalansen till betydande del med den kraftiga lageravvecklingen och med den temporära avmattningen av den privata konsumtionens ökningstakt. I takt med att betydelsen av dessa faktorer blir mindre under 1972 och med de förutsättningar om exportutvecklingen under detta år som jag senare skall redovisa kan en försvagning av den externa balansen inte undvikas. Denna utveckling belyser det av mig tidigare framhållna förhållandet att fjolårets kraftiga förbättring av bytesbalansen inte har inneburit att en på lång sikt betryggande utrikesbalans har etablerats. Den ekonomiska politiken måste därför även framdeles målmedvetet inriktas på att åstadkomma en varaktig förbättring av utrikesbalansen.
Det är mot denna bakgrund ett väsentligt mål för den ckonomiska politiken att bygga ut produktionskapaciteten inom industrin, som står för den helt dominerande delen av våra exportinkomster. Men även i ett vidare sammanhang framstår en hög investeringstakt som viktig. Det är genom denna som nya arbetstillfällen skapas. Det är genom nya investeringar som en betydande del av forskningens och den tekniska utvecklingens resultat kan tillvaratas och en snabb produktivitetsökning vidmakthållas. Möjligheterna att förverkliga en betydande del av målsättningarna på miljövårdens område är även knutna till en fortsatt hög investeringsverksamhet.
Investeringspolitiken
Investeringarna beräknas svara för den mest expansiva delen av den samlade efterfrågan under 1972. En påtaglig uppgång av de offentliga investeringarna förutses, men tyngdpunkten i ökningen väntas ligga inom näringslivet.
Industriinvesteringarna — i likhet med investeringarna totalt — ligger på en mycket hög nivå i vårt Jand i förhållande till de flesta andra industriländer. Den nuvarande nivån på investeringarna motsvarar ctt betydande årligt tillskott till industrins kapitalstock. Begränsade förändringar av investeringsverksamheten påverkar detta tillskott endast obetydligt.
Trots detta i och för sig gynnsamma utgångsläge framstår dock, som jag tidigare nämnt, en ytterligare ökning av industriinvesteringarna som angelägen. Även om uppgången i industriinvesteringarna under 1971 nu
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
synes bli mindre än man hade anledning räkna med tidigare, får dock de resultat som uppnåtts under de senaste åren anses som i stort sett tillfredsställande. Under de tre senaste åren har sålunda industriinvesteringarna ökat med sammanlagt nära 20 9/9.
Den mycket svaga efterfrågeutvecklingen och det lägre kapacitetsutnyttjandet inom industrin under 1971 möttes med en rad åtgärder för att hålla industrins investeringar uppe. Som tidigare nämnts gällde det bl. a. lättnader i kreditpolitiken, skatteavdrag för maskiner och frisläpp av investeringsfonder. Under inverkan härav kunde investeringarna hållas uppe vid en ökning med 3 9/; under 1971.
I jämförelse med utvecklingen i andra industriländer har näringslivets investeringar i vårt land under 1971 visat en expansiv utveckling. Industriinvesteringarna i vårt land har vidare hållits bättre uppe under 1971 än som varit vanligt under tidigare avmattningsperioder. Dessa förhållanden tyder på att man inom det svenska näringslivet med tilltro ser på den ekonomiska utvecklingen i vårt land.
I det längre perspektivet öppnas stora möjligheter för svensk exportindustri i och med att det nu finns anledning utgå från att vårt land skall kunna få fritt tillträde till den stora EEC-marknaden för praktiskt taget alla industrivaror. Samtidigt är det oundvikligt att vissa delar av industrin kommer att ställas inför omställnings- och anpassningsproblem genom hårdare konkurrens utifrån.
Riksdagen fattade redan i höstas beslut om att förlänga det 20-procentiga skatteavdraget för maskininvesteringar till att gälla även år 1972. : Vidare avser regeringen att även under 1972 medge användning av investeringsfonderna inom industrin på samma sätt som under 1971 för sådana investeringar som påbörjas före den 1 maj i år. Tillsammans med den ökade tillförsikt som klarheten i fråga om valutaproblemen och det västeuropeiska handelssamarbetet bör innebära torde dessa åtgärder kunna medverka till att hålla investeringarna på en hög nivå även under 1972.
Det tidigare nämnda långsiktiga problemet med balansen i de utrikes betalningarna och den höga omställningstakten inom industrin ställer anspråk på mer långsiktiga industripolitiska åtgärder. Väsentliga delar av de senaste årens näringspolitik bör ses mot denna bakgrund. Man kan här skilja mellan strävanden av två slag, vilka ofta griper in i varandra.
Det gäller för det första att underlätta och initiera insatser som främjar en fortsatt utbyggnad av svensk industri. Detta är en förutsättning för bibehållen internationell konkurrenskraft och därmed för sysselsättningstrygghet och välståndsutveckling. Genom undersökningar och utredningar av strategiska industribranscher förbättras underlaget för beslut om investeringar och insatser av olika slag. Genom investeringsbankens finansieringsverksamhet och det utvecklingsstöd som styrelsen för
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 23
teknisk utveckling lämnar främjas långsiktiga investeringar i potentiellt expansiva företag och branscher. Denna investerings- och I utvecklingsstödjande verksamhet tillförs ökade resurser.
För det andra måste stagnerande och tillbakagående sektorer av näringslivet på ett tidigt stadium bli föremål för kartläggning och analys. Härigenom skapas förutsättningar för åtgärder ägnade att underlätta en nödvändig strukturanpassning och att mildra omställningarnas konsekvenser för de anställda och för särskilt hårt drabbade orter. De instrument staten förfogar över på detta område avses bli kompletterade med ytterligare en stödmöjlighet. Under våren kommer regeringen sålunda att lägga förslag om ett system med strukturgarantilån avsett att stimu- Jera till och finansiellt underlätta en önskvärd strukturomvandling inom vissa branscher. I första hand kommer de mindre och medelstora företagen att omfattas av detta system.
I fråga om handelns investeringar förutses en kraftig uppgång under 1972. I stor utsträckning betingas uppgången av att investeringsavgiften slopades under 1971 och de betydande frisläpp av oprioriterat byggande inom handel och kontor som gjordes under våren och sommaren detta år för att stimulera sysselsättningen. Totalt förutses 1972 en uppgång med 149/, för handeln. Industriinvesteringarna väntas öka med 3,5 9/9. Sammantaget beräknas en ökning med ca 10 9/, för näringslivets investeringar under detta år.
Årets förslag till bostadsbyggnadsplan överensstämmer med fjolårets. Det bör kunna leda till en total igångsättning av storleksordningen 100 000 lägenheter. Det innebär att det program för att bygga 1 miljon lägenheter under åren 1965—74, som tidigare antagits, bör kunna infrias med god marginal.
Den påtagliga ökning av de statliga och kommunala investeringarna som nu förutses för 1972 är nästan helt en följd av de särskilda påslag som gjorts i syfte att stimulera sysselsättningen. Uppgången kommer därför att koncentreras till första halvåret.
> Sysselsättningspolitiken
Under större delen av 1970 rådde en uttalad arbetskraftsbrist. Efterfrågan på arbetskraft dämpades kraftigt under 1971. Detta tog sig uttryck i en nedgång av såväl antalet lediga platser som antalet företag med brist på arbetskraft. Trots detta kvarstod under hela året en betydande efterfrågan på yrkesutbildade arbetare inom vissa delar av industrin.
Samtidigt som konjunkturavmattningen bidrog till ett minskat utnyttjande av arbetskraften synes de senaste årens snabba strukturomvandling av det svenska näringslivet ha fortgått i hög takt. Sålunda steg antalet varsel om planerade personalinskränkningar kraftigt, främst inom
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 24
metall- och verkstadsindustrin. En markant minskad sysselsättning noterades inom såväl industrin som byggnadsverksamheten. Den snabba tillväxten av det totala arbetskraftsutbudet fortsatte under 1971 trots att det tidigare betydande nettotillskottet av utländsk arbetskraft reducerades väsentligt. Ökningen i arbetskraftsutbudet föll så gott som helt på de gifta kvinnorna. Som en följd av den fortsatta ökningen i arbetskraftsutbudet och den minskade efterfrågan på arbetskraft steg arbetslösheten väsentligt mellan 1970 och 1971. I december 1971 registrerades hos arbetsförmed- Jingarna 73 600 arbetslösa jämfört med 44 500 vid samma tid året innan. Under årets sista månader synes en viss successiv stabilisering ha inträtt. Den relativt sett kraftigaste ökningen inträffade för de oförsäkrade arbetslösa. Men även för de försäkrade steg arbetslösheten. Andelen arbetslösa kassamedlemmar ökade från i medeltal 1,5 9/, under 1970 till 2 0/9 under 1971, vilket är samma tal som noterades under avmattningsåret 1968. Den kraftiga ökningen för de oförsäkrade föll i huvudsak på gruppen nytillträdande arbetskraft, ungdomar och gifta kvinnor. För huvuddelen av dessa två grupper var det dock fråga om relativt korta arbetslöshetsperioder. Detta gällde framför allt nytillträdande med yrkesutbildning och längre teorctisk utbildning. Väsentligt allvarligare var situationen för de grupper som hade en dålig utbildningsbakgrund eller sociala handikapp av olika slag. Arbetslösheten bland de äldre var inte påfallande hög i jämförelse med andra åldersgrupper. Däremot hade de äldre betydligt större svårigheter att erhålla ny anställning. Trots det allmänt försämrade läget på arbetsmarknaden var antalet sysselsatta högre under 1971 än under 1970. Som jämförelse kan näm- ' nas att under konjunkturavmattningen 1967 minskade antalet sysselsatta med 1 9/9, Antalet sysselsatta kvinnor ökade under 1971 med 30 000 medan antalet sysselsatta män minskade med drygt 15 000. I och med att det blev klarare att läget på arbetsmarknaden gradvis försämrades förstärktes den sysselsättningsstimulerande politiken stegvis under 1971. Jag har i det föregående närmare redovisat inriktningen och omfattningen av de allmänt sysselsättningsstimulerande åtgärder som vidtogs. Även de direkta arbetsmarknadspolitiska insätserna i form av beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning, skyddad sysselsättning m. m. utvidgades kraftigt. De sysselsättningspolitiska åtgärderna får sin maximala effekt på sysselsättningen under de första månaderna 1972. De dirckta arbetsmarknadspolitiska insatserna beräknas under första kvartalet i år ge sysselsättning åt totalt ca 120 000 personer, exkl. sekundära effekter. Härtill kommer en beräknad sysselsättning för ca 50 000 personer genom utvidgad byggnadsverksamhet, frisläpp av investeringsfonder och offentliga industribeställningar. |
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 25
Det är f£. n. svårt att förutse när och med vilken styrka ett omslag i konjunkturen blir märkbart på arbetsmarknaden. Flera faktorer är här av betydelse. En efterfrågeökning i ekonomin kan, till följd av fortsatt betydande lagerhållning, antas först med viss eftersläpning leda till ökad efterfrågan på arbetskraft. Liksom i nedgångsfaser kan förändringar i arbetskraftsefterfrågan inträffa med väsentliga tidsskillnader mellan olika regioner och näringsgrenar. Samtidigt kan de senaste årens strukturomvandling av näringslivet väntas fortsätta i hög takt. De flesta som berörs av driftinskränkningar finner vanligen snabbt nytt arbete. Äldre, handikappade och ej yrkesutbildade arbetstagare drabbas dock ofta av en längre tids arbetslöshet. Därför måste beredskapen även fortsättningsvis vara hög såväl för att underlätta arbetskraftens geografiska och yrkesmässiga rörlighet som för att vidta sysselsättningsstödjande åtgärder i vissa orter och regioner.
Utvecklingen inom byggnadsscktorn, som är av särskild betydelse för sysselsättningen, är på väg att stabiliseras som resultat av de vidtagna åtgärderna, och en påtagligt höjd aktivitet förutses för 1972. Inom tjänstesektorerna kan väntas en fortsatt sysselsättningsökning. Denna uppgång är särskilt betydelsefull för kvinnornas sysselsättningsmöjligheter.
Den arbetstidsförkortning som genomförs under innevarande år är av stor betydelse för den fortsatta sysselsättningsutvecklingen och bör leda till en påtagligt ökad efterfrågan på arbetskraft inom byggnadsverksamheten, den offentliga sektorn samt det privata tjänsteområdet.
Läget på arbetsmarknaden under 1972 bör sålunda kunna successivt bli mera balanserat, även om en viss ytterligare säsongmässig uppgång av arbetslösheten kan inträffa under de närmaste månaderna.
Skogslänen synes under 1971 ha haft en relativt sett förmånligare sysselsättningsutveckling än övriga delar av landet. Sysselsättningsutvecklingen under 1972 framstår som något mera oklar. Under 1970 steg produktionen av skogsprodukter kraftigt. Under 1971 låg avverkningen kvar på en fortsatt hög nivå, vilket höll sysselsättningen i skogen väl uppe. Med hänsyn till produktionsinskränkningar inom främst massaindustrin beräknas i den preliminära nationalbudgeten avverkningarna minska med ca 7 9/v under 1972. Den betydande uppgång i exportefterfrågan på papper och massa som väntas under 1972, torde successivt stabilisera sysselsättningssituationen inom industrin och torde med någon fördröjning åter förbättra sysselsättningen i skogen. För upprätthållandet av sysselsättningen i skogsbruket 1972 kan det tillfälliga lagerstödet och det särskilda utbildningsstöd som riksdagen fattade beslut om hösten 1971 bli av särskilt intresse.
Ett centralt mål för arbetsmarknadspolitiken under senare år har varit att bereda nya grupper tillträde till arbetsmarknaden samtidigt som stor uppmärksamhet ägnats åt de äldres sysselsättningssituation. Även i årets budgetförslag ligger tyngdpunkten i insatserna på att stödja de
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 26
äldre och de i olika hänseenden handikappade. Arbetsmarknadsverkets arbetsförmedlande och arbetsvårdande insatser förstärks ytterligare samtidigt som den skyddade verksamheten byggs ut. Arbetsmarknadsutbildningen utvidgas och samtidigt förbättras utbildningsbidragen. Beredskapen för sysselsättningsstimulerande åtgärder upprätthålls.
Kommunernas ekonomi
Under de senaste decennierna har kommunerna kommit att spela en allt mer väsentlig roll i samhällsekonomin. Människornas anspråk på vård, utbildning och övriga kollektiva tjänster har ständigt stigit i takt med graden av samhällsutveckling, Genom att den kommunala sektorn framstått som naturligt ansvarig för tillmötesgående av en betydande del av dessa anspråk har allt större uppgifter och ett successivt ökat ansvar lagts på denna. Inför perspektivet av den långsiktiga utvecklingen av svensk ekonomi krävs emellertid en stark återhållsamhet i fråga om de offentliga utgifterna, Mot denna bakgrund vill jag därför ta upp den kommunala utgiftsexpansionen.
Den kommunala sektorn har tillvuxit mycket snabbt under hela efterkrigstiden. Under 1950-talet uppgick tillväxten i fasta priser till i genomsnitt 5 9/9 om året. Under 1960-talet har den successivt accelererat från nära 7 9/9 i årlig ökningstakt under första hälften till ca 8 9/9 om året under dess senare del. Detta innebär att den kommunala sektorn vuxit med en takt som vida överstiger tillväxten i de samlade produktionsresurserna. Detta har i sin tur inneburit att den kommunala sektorn tagit i anspråk en ständigt växande andel av såväl sysselsättningen som de totala produktionsresurserna. 1950 var drygt 4 9/, av de sysselsatta verksamma hos kommuner och landsting, exkl. deras affärsverk. Denna andel hade fram till 1970 vuxit till drygt 12 9/0.
För att finansiera dessa successiva ökningar har den kommunala utdebiteringen stigit i en accelererande takt. Vid ingången av 1950-talet Jåg den kommunala utdebiteringen per inkomstskattekrona på något under 10 kr. Fram till 1960 hade den vuxit till 14: 63, 1965 till 17: 25. Enligt nu fattade beslut kommer den att uppgå till 23: 78 för 1972. Dessa ökningar i den kommunala utdebiteringen har fått vidtas trots snabba uppgångar i den statliga bidragsgivningen till kommunerna. År 1950 erhöll den kommunala sektorn knappt 600 milj. kr. sammanlagt i bidrag från staten. År 1960 hade detta belopp ökat till 2,5 miljarder kr. för att 1970 uppgå till drygt 9 miljarder kr. Satta i relation till summan av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna har dessa kommunala bidrag ökat från ca 20 9/) 1950 till drygt 30 9/9 1960 och till drygt 50 9/4 1970. Om man i stället sätter dessa bidrag i relation till de totala, kommunala inkomsterna visar det sig att bidragens andel ökat från icke fullt 20 9/7 vid 1950-talets början till inemot 30 9/9 1970.
En väsentlig förklaring till de snabba ökningarna i kommunernas fi-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 27
nansieringsanspråk ligger i den reala aktivitetsökning som redan tidigare berörts, men utöver denna tillkommer även förhållandet att den kommunala kostnadsutvecklingen uppvisat en i förhållande till flertalet andra verksamhetsområden ogynnsam utveckling. Under praktiskt taget hela perioden uppvisar den kommunala konsumtionen en kostnadsutveckling som är nästan dubbelt så snabb som den som gäller för exempelvis privat konsumtion. Delvis är detta en följd av det sätt på vilket resultatet av den kommunala verksamheten statistiskt registreras, nämligen enbart genom de däri nedlagda kostnaderna, vilket innebär att förekomsten av en ökad produktivitet inte ges möjlighet att komma till uttryck. Å andra sidan kan man konstatera att den kommunala kostnadsutvecklingen, som under 1950-talet och de första åren av 1960-talet låg på i stort sett samma nivå som den statliga, omkring åren 1963—1965 började bli successivt mera oförmånlig trots att beräkningssättet i fråga om produktivitetsförhållandena är detsamma i de båda sektorerna. Under 1960talets senare del uppgick den kommunala kostnadsstegringen till inemot 8 9/7 om året medan den för den statliga sektorn uppgick till ca 5 9/9. En viss del av skillnaden beror på den större andelen lågavlönad personal, vilken haft en snabbare lönestegring än övriga. Även sedan hänsyn tagits till detta kvarstår emellertid en beaktansvärd skillnad i kostnadsstegring.
De snabba ökningarna i kommunernas reala resursförbrukning och i skattesatser och bidragsanspråk utgör enligt min mening ett växande problem. På längre sikt framstår en fortsatt kommunal expansion .av samma storlek som den vi haft under 1960-talets senare del som klart oförenlig med kravet på en balanserad samhällsutveckling. En fortsatt utveckling i samma takt kommer att i alltför hög grad beskära andra sektorers utvecklingsmöjligheter och även alltför kraftigt begränsa de privata hushållens köpkraft. Takten i den kommunala utgiftsexpansionen måste således nedbringas till en nivå som står i bättre överensstämmelse med tillväxten av landets totala inkomster och produktionskapacitet. Jag har givit en särskild kommitté uppdrag att mot bakgrunden av en analys av de uppgifter som lagts på kommunerna undersöka möjligheterna att åstadkomma en sådan dämpning av den kommunala utgiltsexpansionen.
En del av utgiftsökningarna sammanhänger med beslut som fattats av regering och riksdag. Under hösten 1970 tog emellertid regeringen ett väsentligt steg i riktning mot ett minskat tryck på de kommunala utgifterna genom att begränsa de statliga myndigheternas rätt att meddela nya råd och anvisningar för den kommunala verksamheten. I den revide:rade finansplanen 1971 framhöll jag nödvändigheten av att alla centrala beslut som har kostnadskonsekvenser för kommunerna prövas med stor noggrannhet.
Under hösten 1971 har inom finansdepartementet i samråd med be-
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 28
rörda departement och med Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet inletts en översyn av tidigare meddelade regler och anvisningar i syfte att kunna nedbringa vissa kommunala utgifter. Under arbetet med budgeten för 1972/73 har även cftersträvats att på alla de områden där detta varit möjligt utforma budgeten så att den inte driver fram ytterligare kommunala utgiftshöjningar.
Budgetpolitiken
Statens upplåningsbehov under budgetåret 1970/71 uppgick som framgår av tabell 3 till drygt 2,6 miljarder kr. Beloppet överstiger med ca en halv miljard kr. det underskott jag räknade med i fjolårets reviderade finansplan. Inkomstutvecklingen överskattades något till följd av att bl. a. företagens skatteinbetalningar blev lägre än beräknat.
Tabell 3. Totalbudgeten 1970/71—1972/73 (Milj. kr.)
| 1970/71 Utfall | 1971/72 Nu ber. utfall | 1972/73 Statsverksprop. | ||||
| Inkomster | 45 637 | 52147 | 55 831 | |||
| Utgifter | 48 269 | 56 466 | 59 110 | |||
| Budgetsaldo — 2632 | — 4319 | — 3278 |
Budegeten för det innevarande budgetåret innebär en kraftig expansion av utgifterna. Upplåningsbehovet kan nu beräknas till i runt tal 4,3 miljarder kr., eller en ökning med ca 1,7 miljarder kr. från föregående budgetår. Det är dock inte osannolikt att upplåningsbehovet kan ytterligare stiga något.
Utgifterna under budgetåret 1971/72 kan nu beräknas bli drygt 4,3 miljarder kr. större än som angavs i den reviderade finansplanen. I dessa kalkyler medtogs i avvaktan på avtalsuppgörelsen inte några belopp för höjda löner till de statsanställda. Ökade statsutgifter på mer än 1,5 miljarder kr. har nu upptagits i budgeten för detta ändamål. Den viktigaste orsaken till den i förhållande till den reviderade finansplanen stora utgiftsökningen är givetvis de konjunkturstimulerande insatser som igångsattes under andra halvåret 1971. Jag har tidigare redogjort för innehåll och omfattning av dessa åtgärder. Statsutgifterna kan beräknas öka med inemot 2 miljarder kr. innevarande budgetår till följd av åtgärderna. Häri ingår dels medel på tilläggsstat, dels ökad medelsförbrukning på vissa förslagsanslag. Utöver utgiftshöjningar till följd av lönehöjningar för statsanställda och kostnader för konjunkturstimulerande insatser har utgifterna räknats upp på grund av beräknad ökad medelsförbrukning och anslag på tilläggsstat. Bl. a. gäller detta folkpensioner, bostadstillägg för barnfamiljer och investeringar i kraftverk. Förbrukningen av Tteser-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 29
vationsmedz2isbehållningar och ökningen i disposition av rörliga krediter beräknas också bli större än som angavs i den reviderade finansplanen.
Den beräkning över statsinkomsternas storlek under innevarande budgetår som nu gjorts innebär en mycket liten nedjustering — drygt 100 milj. kr. — jämfört med den kalkyl som presenterades i den reviderade finansplanen.
Jag vill i detta sammanhang också peka på att några av de i konjunkturstirnulerande syfte insatta åtgärderna under 1971 1leder till uteblivna siatsinkomster. Företagen får enligt särskilda regler vid taxering göra et. 20-procentigt avdrag för maskininvesteringar och har också i vissa fall möjiigheter att få nedsättning av energiskatten, Hänsyn härtill har tagits vid inkomstberäkningarna. Den statsfinansiella belastningen under innevarande budgetår i form av såväl ökade statsutgifter som utcblivna statsinkomster för de aktivitetsstimulerande insatserna insatta under 1971 uppgår därmed till över 2 miljarder kr.
Budgetförslaget för budgetåret 1972/73 innebär en omsvängning av finanspolitiken i åtstramande riktning. Upplåningsbehovet beräknas bli reducerat med drygt 1 miljard kr. i förhållande till innevarande budgetår och skulle därmed uppgå till knappt 3,3 miljarder kr.
De kalkyfer som nu läggs fram anger en total utgiftsökning med ca 2,6 miljarder kr. eller drygt 4,5 9/0 jämfört med det beräknade utfallet för innevarande budgetar. Detta innebär cn avsevärt lägre ökningstakt än ender innevarande budgetår då utgiftsökningen från föregående budgetår kan beräknas bli inte mindre än 17 9/). Även om man bortser från utgiftsökningar under innevarande budgetår som har sin orsak i konjunkturstimulerande insatser kommer statsutgifterna enligt det budgetförslag som nu läggs fram att öka betydligt långsammare nästa budgetår. En ökning i statsutgifterna är ofrånkomlig till följd av utgiftsökningar av automatisk karaktär inom tungt vägande områden. Särskilt gäller detta fo!kpensionerna. Jag vill också erinra om ait kompensationen till kommunerna för skattebortfallet, som följer av det nya skattesystemet, börjar utbetalas 1973.
Inkomsterna beräknas stiga med ca 7 9/9 eller med inemot 3,7 miljarder kr. Detta är en avsevärd nedgång från den ökningstakt på drygt 14 0/9 som beräknats för innevarande budgetår och även lägre än den inkomsttillväxt som kan förutses för budgetåret 1973/74 vid oförändrade skatte- och avgiftsregler. Dämpningen av inkomsternas ökning budgetåret 1972/73 förklaras bl. a. av effekterna av skattereformen.
Jag har i det föregående redovisat de nu aktuella beräkningarna av statens upplåningsbehov. Ett annat uttryck för finanspolitikens inriktning är utvecklingen av statens finansiella sparande, vilket motsvarar budgetsaldot beräknat med bortscende från finansiella transaktioner av typen utlåning. Det finansiella sparandet uppgick budgetåret 1970/71 till ca 1,6 miljarder kr. och beräknas under innevarande budgetår sjunka till
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
i runt tal 700 milj. kr. För nästa budgetår förutses en uppgång till ca 1,7 miljarder kr.
Försörjningsbalans och bytesbalans I försörjningsbalansen sammanfattas den produktionstiliväxt och resursanvändning som i den preliminära nationalbudgeten förutses för 1972. Bruttonationalprodukten som under 1971 ökade endast obetydligt
väntas under 1972 förete en mer normal uppgång eller med drygt 3,5 9/0. Dessutom kommer en betydande del av standardökningen under
1972 att tas ut i form av ökad fritid. Större delen av den beslutade arbetstidsförkortningen från 42 1/2 till 40 timmar per vecka faller nämligen på innevarande år. Enligt tillgängliga kalkyler motsvarar arbetstidsförkortningen en kapacitetsförlust på drygt 29/9 av bruttonationalprodukten. Mot denna bakgrund framstår den beräknade tillväxttakten som tillfredsställande.
Tabell 4. Preliminär försörjningsbalans för 1972 1971 års priser
Procentuell — Milj. kr. Förändring 1971—1972 volymför- 1971 ändring Milj. kr. i Procentuell 1970—1971 1971 års volymför-
priser ändring
Tillgång Bruttonationalprodukt 0,3 181 450 6 800 3,5 Import —S5,1 36 165 1 900 5,5
Summa tillgång —0,6 217 615 8 700 4 Efterfrågan
| Bruttoinvestering | — 2,4 | 38 560 | 2750 | 7 |
| näringsliv | 3,5 | 16135 | 1550 | 9,5 |
| därav: industrin | 4,8 | 7 630 | 250 | 3,5 |
statliga myndig-
heter och
| affärsverk | 1,0 | 4 845 | 350 | 7 | |
| kommuner | — 10,9 | 9 020 | 600 | 6,5 | |
| bostäder | — 5,6 | 8 560 | 250 | 3 | |
| Lagerförändring | a | 1435 — 500 | . | ||
| Privat konsumtion -— 0,2 | 97 320 | 3 700 | 4 | ||
| Offentlig konsumtion | 4,2 | 42 385 | 1300 | 3 | |
| Tjänstenetto | . | — 270 -— 300 | . | ||
| Export | 4,9 | 38 185 | 1750 | 4,5 | |
| Summa efterfrågan — 0,6 217 615 | 8 700 | 4 |
För bruttoinvesteringarna förutses en uppgång med drygt 79/9. Av särskilt intresse är att byggnadssektorn kommer att kännetecknas av en ökad aktivitet. Mot en minskning i byggnadsinvesteringarna 1971 med 5,5 9/9 står en ökning 1972 med ca 6 9/0 — i huvudsak en följd av de sysselsättningsstimulerande åtgärder som vidtagits under 1971. Maskininvesteringarnas tillväxt väntas öka från 2,5 till 9 9/9.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 31
Sektorsvis utgörs det mest expansiva inslaget av näringslivets investeringar, som väntas öka med nära 109/9. För industrins del beräknas en volymuppgång med ca 3,5 9/9. Härvid har hänsyn tagits till bl. a. frisläppen av investeringsfonder och den utsträckta tiden för det extra maskininvesteringsavdraget. Investeringarna inom verkstadsindustrin som ökat kraftigt under senare år väntas fortsätta att öka 1972. För järn- och stålverken förutses åter en uppgång efter en viss nedgång 1971. Däremot' synes en viss minskning inom massa- och pappersindustrin trolig. Investeringarna i handelsflottan beräknas bli fördubblade under 1972 och skulle därmed uppgå till ca 1 miljard kr. Handelns investeringar förutses öka med ca 14 9/9, främst till följd av hög igångsättning efter det att investeringsavgiften avvecklats.
De statliga investeringarna väntas öka med ca 7 9/9, bl. a. på grund av de under 1971 vidtagna stimulansåtgärderna som innefattar tidigareläggning av affärsverkens investeringar och ökat vägbyggande.
De kommunala investeringarna som kännetecknats av en stadig ökning under hela 1960-talet minskade under 1971. För 1972 förutses ånyo en ökning. Härtill bidrar förutom höjda statsbidrag till bl. a. beredskapsarbeten och reningsverk även att kommunernas finansiella ställning förbättras under 1972. |
Även för bostäder förutses ett investeringsomslag, till stor del beroende på en mycket stor igångsättning av småhus under sista kvartalet 1971. Antalet färdigställda lägenheter beräknas uppgå till 102 000 och antalet påbörjade till ca 100 000. |
Utvecklingen under 1970 och 1971 kännetecknades av starka kast i lagerinvesteringarna.
Vid slutet av 1971 bedömdes såväl råvarulagren som färdigvarulagren vara för stora. I särskilt hög grad gäller detta skogsindustrin. Under första halvåret 1972 kan utvecklingen därför beräknas följa samma mönster som under andra halvåret 1971, dvs. en fortsatt kraftig minskning av industrins totala lagerinvesteringar. I samband med den beräknade högre produktionstillväxten under andra halvåret förutses en mindre uppgång på råvarusidan. Totalt beräknas industrins lagerinvestering minska med 1,2 miljarder kr. under 1972. Detta motvägs i viss mån av ett omslag i handelns lagerinvesteringar i samband med den ökande varukonsumtionen, varför den totala minskningen i lagerinvesteringarna stannar vid ca 500 milj. kr.
Den privata konsumtionen utvecklades oväntat svagt under 1971, då den minskade med 0,2 9/90. Det förefaller troligt att 1971 års osedvanligt höga sparande i stor utsträckning var en följd av den utdragna avtalsrörelsen och således av tillfällig art. För 1972 förutses en konsumtionsökning med närmare 4 9/9. Bakom prognosen ligger ett antagande om en successiv men inte fullständig återgång till 1970 års sparbeteende.
Prisnivån väntas under 1972 stiga med ca 4909/,, Hushållens realt
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
disponibla inkomster skulle därvid öka med ca 2 1/4 9/9. Härtill kommer, som nämnts. att en avsevärd del av standardökningen tas ut i form av förkortad arbetstid.
Tabell 5. Bytes- och betalningsbalans 1970-1972 Milj. kr. Löpande priser
1970 1971 1972
prel. prognos
Export 35 150 38 185 40 285 Import — 36251 — 36165 — 38950
Korrigering av
| handelsstatistiken | 136 — 35 | 50 | ||
| Handelsbalans | — 965 | 1985 | 1385 | |
| Sjöfartsnetto | 2034 | 2150 | 2000 | |
| Turistnetto | — 1748 — 1900 — 2200 | |||
| Övriga tjänster, netto | — 691] — 885 — 975 | |||
| Transfereringar | — 1000 — 1365 — 1550 | |||
| Korrigeringspost | 300 | 800 | 800 | |
| Bytesbalans | — 1570 | 785 — 540 |
Världshandeln beräknas öka med ca 6 9/9 mätt i volym. På grund av en relativt svag efterfrågeutveckling i våra viktigaste avnämarländer — de nordiska länderna och Västtyskland — har emellertid beräknats att den svenska exporten ökar i något långsammare takt cHer med ca 4,5 9/9. Under andra halvåret 1972, då ett uppsving i Västeuropa väntas komma i gång, beräknas exporten öka betydligt snabbare än under första halvåret. Exportprognosen får karakteriseras som tämligen försiktig. Det är inte uteslutet att den internationella konjunkturuppgången får en sådan styrka att exportökningen blir större.
För massa, järn och stål förutses en jämförelsevis gynnsam utveckling i samband med att lagerneddragningen hos förbrukarna upphör och konsumtionen ökar. För verkstadsprodukter beräknas i det försiktiga alternativ som valts en volymökning med knappt 4 mot 7,5 9/4 under 1971, då den hölls uppe av stora orderstockar i början av året. Även exporten av varaktiga konsumtionsvaror får en dämpad utveckling, bl. a. på grund av den danska importavgiften.
Ökningen av importen beräknas till ca 5,5 9/9, Ökningen är framför allt hänförlig till konsumtionsvaror. Bl. a. beräknas personbilsimporten öka efter att ha minskat i två år. Mot bakgrund av den ökande industriproduktionen, särskilt markerad under andra halvåret, förutses även en ökning av importen av insatsvaror för denna.
Sammantaget beräknas handelsbalansen — som förbättrades med ca 3 miljarder kr. under 1971 — försämras men kommer likväl att visa ett överskott på nära 1,4 miljarder kr.
Nedskrivningen av dollarn beräknas påverka sjöfartsnettot i negativ riktning. Detta antas minska med ca 150 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 33
För 1972 förutses en tämligen normal utveckling av turistnettot, vilket innebär en ökning av nettoutgiften med ca 300 milj. kr.
Transfereringar ökar med ca 200 milj. kr. främst som cn följd av ökat u-landsbistånad och räntebetalningar.
Sammantaget förutses en omsvängning i bytesbalansen frän ett överskott på 3/4 miljard kr. till ett underskott på ca 1/2 miljard kr.
Utgiftsprogrammet
Utgångspunkten för årets budgetförslag är, som jag redan tidigare nämnt, att den konjunkturdämpning som präglat det gångna året successivt kommer att efterträdas av ett mera balanserat konjunkturläge. Mot den bakgrunden präglas budgetförslaget av en stark restriktivitet när det gäller nya åtaganden. Samtidigt bibehålls en hög beredskap för att sätta i gång konjunkturstimulerande åtgärder om uppsvinget skulle försenas.
De i myndigheternas anslagsframställningar och i annat sammanhang aktualiserade förslagen för budgetåret 1972/73 innebar utgiftsökningar i förhållande till innevarande års riksstat som översteg 10 miljarder kr. I det nu föreliggande budgetförslaget har utgiftsökningen begränsats till ca 7 miljarder kr. Härav svarar effekten av 1971 års löneavtal för åren 1971—73 för närmare 2,5 miljarder kr. Utgiftsökningen inom ramen för gällande bidragsbestämmelser, indexbestämmelser, prisökningar och andra liknande i huvudsak bundna utgiftsökningar svarar för ytterligare avrundat drygt 4 miljarder kr. Av utgiftsökningen beräknas alltså endast avrundat 400 milj. kr. motsvara nya åtaganden. Härav är hälften inom området arbetsmarknadspolitik. De nya åtagandena motsvarar ca 0,7 9/4 av totalbudgetens omslutning.
Restriktiviteten i årets budgetbehandling illustreras också av att endast ca 3 400 tjänster beräknas tillkomma budgetåret 1972/73 mot ca 4 500 i genomsnitt under de senaste fem budgetåren. Om man undantar utbildningssektorn, vars expansion i huvudsak beror på redan fattade beslut, stannar antalet nya tjänster något under 1 000.
Årets budgetförslag har utformats med särskild hänsyn tagen till strävan att inte genom statliga åtgärder driva på den kommunala utgiftsexpansionen. Sålunda läggs det inte fram några nva förslag om s.k. stimulansbidrag för den kommunala verksamheten, vilka ju som ett av sina syften har att stimulera en kommunal utgiftsexpansion. De statliga bidragen till kommunerna ökar trots detta enligt budgetförslaget med ca 2 miljarder kr. eller drygt 20 9/9. Detta innebär att bidragen till kommunerna fortsätter att utgöra en växande andel av de totala statsutgifterna. De kan budgetåret 1972/73 beräknas uppgå till ca 20 9/, av den statliga budgetens omslutning mot endast ca 11 9/, för 10 år sedan.
trymmet för nya åtaganden har i årets budgetförslag i första hand 3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop, 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 34
koncentrerats till vissa prioriterade områden — arbetsmarknadspolitik, arbetsmiljö, miljövård och familjepolitik. Härutöver har statliga investeringar av betydelse för näringslivets effektivitet prioriterats samt mera begränsade och punktvisa insatser gjorts på vissa andra angelägna områden.
Inom området arbetsmarknadspolitik har i ett förväntat mera normalt arbetsmarknadsläge arbetsmarknadsutbildningen prioriterats. Sålunda beräknas medel för en ytterligare utvidgning av arbetsmarknadsutbildningen till 120 000 personer under budgetåret 1972/73. Samtidigt föreslås förbättring av förmånerna till den som genomgår sådan utbildning. Grundbidragen höjs med 50 kr. till 625 kr./mån. för gifta och 575 kr./ mån. för ensamstående. Barntilläggen höjs med 20 kr. till 120 kr. per månad och barn. Försöksverksamheten med barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning byggs ut.
Arbetsmarknadsstyrelsen får en ny och effektivare organisation, som samtidigt ansluter till den programbudgetering som genomförs på arbetsmarknadsområdet. Utbyggnaden av arbetsmarknadsverkets organisation ' fortsätter. Nästa budgetår tillförs verket ytterligare 100 tjänster. Sammanlagt kommer arbetsmarknadsverket i sin organisation att ha inemot 4 000 tjänster. Härtill kommer personal sysselsatt inom arbetsmarknadsutbildningen och för beredskapsarbeten.
Anslaget till sysselsättningsstödjande åtgärder i form av allmänna beredskapsarbeten hålls på samma nivå som i innevarande budgetårs riksstat. Möjligheten att vid behov snabbt öka verksamheten hålls dock ständigt aktuell. För att täcka kostnaderna för det av 1971 års riksdag beslutade lageruppbyggnadsstödet beräknas ett anslag på 50 milj. kr.
Även i ctt mer normah konjunkturlige kvarstår behovet av vidgade insatser för de i arbetslivet handikappade. Ökade medel har beräknats härför. För att på ett mera effektivt sätt hjälpa de handikappade ut på den öppna arbetsmarknaden föreslås en genomgripande reform av det statliga bidraget till halvskyddad sysselsättning. Detta bidrag utgår f.n. med 5 000 kr. per år och belagd plats. Bidraget föreslås nu i stället utgå med 40 9/, av kontantlönen till den som är sysselsatt i halvskyddad sysselsättning. Reformen innebär en kraftig ökning av det statliga stödet, i synnerhet när de handikappade arbetar nära normal arbetstid och i högre lönelägen. Reformen innebär vidare cn fortlöpande och smidig anpassning till löneutvecklingen. Samtidigt beräknas ökade anslag för teknisk anpassning av de handikappades arbetsplatser i näringslivet.
Arbetsmiljöfrågorna intar även i årets budgetförslag en prioriterad plats. I syfte att öka den centrala myndighetens cffektivitet föreslås. i avvaktan på en mera genomgripande omorganisation, att arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmedicinska institutet sammanförs till en myndighet. Den kraftiga personella upprustning som nu pågått i ett par år fortsät-
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 35
ter även nästa budgetår. Medel beräknas för sammanlagt ett sextiotal nya tjänster vid arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Detta möjliggör bl. a. en fortsatt utökning av resurserna för utarbetandet av arbetarskyddsanvisningar, typgranskning av maskiner samt genomförandet av olika tekniska och medicinska undersökningar. En kraftig förstärkning av verksamheten ute på arbetsplatserna genomförs genom att vart och ett av yrkesinspektionens elva distrikt tillförs i genomsnitt tre nya inspektörstjänster. Härutöver inrättas vissa tjänster för speciella yrkesinspektionsuppgifter också hos andra myndigheter.
En kraftig utbyggnad sker av statens personalnämnd. Sammanlagt tillförs nämnden 30 nya tjänster, bl. a. för åtgärder i samband med den beslutade omlokaliseringen av statliga myndigheter.
Anslagen till miljövårdande åtgärder har räknats upp kraftigt, nämligen med en tredjedel eller drygt 60 milj. kr. Anslagen för miljövården kommer att uppgå till ca 250 milj. kr. Den största satsningen sker på kommunala avloppsreningsverk där bidragsramen räknas upp från 80 till 130 milj. kr. Jag vill dessutom i detta sammanhang erinra om att arbetena med såväl kommunernas som industrins reningsanläggningar av ' sysselsättningsskäl påskyndas innevarande vinter.
När det gäller familjepolitiken tidigarelades vissa reformer genom att förslagen förelades redan 1971 års höstriksdag. De anslagsmässiga konsekvenserna slår fullt ut budgetåret 1972/73.
De statliga och kommunala bostadstilläggen för barnfamiljer förbättras sålunda väsentligt den 1 april i år. Samtidigt höjs åldersgränsen från 16 till 17 år. Vidare har statsbidraget till de kommunala tilläggen höjts från 50 till 60 9/0. Mot den bakgrunden beräknas anslaget till bostadstillägg öka med drygt 350 milj. kr. till drygt 800 milj. kr.
Statsbidragen till kommunernas driftkostnader för daghem och fritidshem höjdes den 1 januari i år enligt beslut vid 1971 års höstriksdag. För daghemmen höjdes bidragen med 1 200 kr. per plats till 4 000 kr. I årets budgetförslag föreslås att den regel som begränsat antalet statsbidragsberättigade platser i familjedaghem till motsvarande antal barnstugeplatser i kommunen, den s.k. balansregeln, slopas med verkan fr. o. m. innevarande år. I daghem och fritidshem beräknas byggandet av ca 28 000 platser kunna påbörjas under innevarande och nästa budgetår. Antalet platser den 1 juli 1972 beräknas uppgå till över 60 000 mot ca 40 000 två år tidigare.
Statens sammanlagda kostnader för barnstugeverksamhet beräknas genom nyssnämnda åtgärder budgetåret 1972/73 stiga med ca 90 milj. kr. till närmare 350 milj. kr.
Satsningen på statliga investeringar som främjar näringslivets effektivitet och produktionsförmåga intar en framträdande plats också i årets budgetförslag. Investeringarna för energiförsörjningen fortsätter att öka 3t Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen -
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 36
kraftigt och beräknas för nästa budgetår till i runt tal 1150 milj. kr. Detta innebär en ökning med närmare 500 milj. kr. på endast två budgetår.
Kärnkraftverken beräknas i framtiden svara för merparten av erforderliga tillskott av elkraft. Nästa budgetår avsätts 520 milj. kr. för investeringar i anläggningar och bränsle för de tre första aggregaten i Ringhals. Härutöver beräknas 25 milj. kr. i kapitaltillskott till det bolag som avses uppföra atomkraftverket i Forsmark. Huvuddelen av investeringskostnaderna för denna anläggning kommer emellertid att belasta den allmänna lånemarknaden,
För att tillgodose de snabbt ökande anspråken på teletjänster räknas televerkets investeringsram upp kraftigt, med ca 85 milj. kr. till drygt 700 milj. kr.
Statens järnvägar får bl.a, en ytterligare ökning av de medel som ställs till förfogande för inköp av godsvagnar. Vidare föreslås att, utöver den tidigare beslutade utbyggnaden av Trollhätte kanal, även Södertälje kanal byggs ut. Detta kan förväntas leda till förbilligade och mera rationella transporter för berörda delar av näringslivet.
Jag vill vidare erinra om att i samband med den aktuella konjunkturnedgången alla dessa investeringsområden berotts tillfälle att i betydande utsträckning tidigarelägga angelägna investeringar. Sammanlagt har inemot 300 milj. kr. i investeringar vid affärsverken kunnat tidigarelägpas inom ramen för den aktiva sysselsättningspolitiken.
I detta sammanhang vill jag också peka på den kraftiga satsning som sker i budgetförslaget på tekniskt utvecklingsarbete. Anslagen föreslås sålunda öka med 24 milj. kr. till inemot 130 milj. kr.
Det framlagda budgetförslaget innebär också en fortsatt utveckling mot inkomst- och standardutjämning. Ungefär en tredjedel av budgetens ökning i fasta priser avser inkomstöverföringen till hushållen, bl. a. för folkpensioner, barnbidrag och bostadstillägg. Satsningen på ökad sysselsättning genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, inte minst arbetsmarknadsutbildningen och de sysselsättningsfrämjande åtgärderna för i arbetslivet handikappade, är av central betydelse för ökad jämlikhet i inkomstbildningen. Detta har belysts av såväl långtidsutredningen som låginkomstutredningen. En fortsatt kraftig satsning på ökade resurser för vuxenutbildningen ger en inkomstutjämnande effekt om än på något längre sikt. De från år till år ökande insatserna för kommunal skatteutjämning och på regionalpolitikens område har även de jämlikhetsskapande syfte.
Jag övergår nu till att behandla utgiftsförändringen fördelad på ändamål mellan innevarande riksstat och riksstatsförslaget för budgetåret 1972/73. I tabell 6 har ändamålen redovisats efter anslagsbeloppens stor- Jek. Jag begränsar mig i det följande till att kommentera större utgiftsförändringar i budgetförslagets ändamålsgrupper.
Bilaga 1 Finansplanen 37
Tabell 6. Statsutgifterna budgetåret 1972/73 (avrundade belopp)
Riksstats-= — Förändring från riksstat
förslag 1971/72 1972/73 Milj. kr Milj. kr. 9,
| Utbildning och forskning | 10 520 | + 1160 + 12,4 |
| Folkpensioner m. m. | 10 340 | + 990 + 10,6 |
| Totalförsvar | 7 300 | + 340 + 5,0 |
Kommunikationer och energiförsörjning 5 430 + 700 + 148 Stöd till barnfamiljer 3 590 + 550 + I8I Arbetsmarknad och lokali-
| seringspolitik | 3 140 | + 480 + 17,9 |
| Bostäder | 2950 | — 220 — 6,9 |
| Hälso-, sjuk- och socialvård | 2730 | + 350 + 14,6 |
| Skatteutjämningsbidrag m. m. | 2540 | + 650 + 34,4 |
| Rätts- och polisväsende | 2 400 | + 410 + 20,4 |
| Räntor på statsskulden | 2130 | + 150 + 7,8 |
| Internationellt utvecklingsbistånd 1250 | + 250 + 25,0 | |
| Övrigt | 4 790 Totalt 59 110 | + 1170 + 322 + 6980 + 13,4 |
Utbildning och forskning. Grundskolans högstadium kommer att vara helt infört i samtliga kommuner läsåret 1972/73. Gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan är fr. o. m, läsåret 1971/72 ersatta av en ny skolform, gymnasieskolan. Uppbyggnaden av gymnasieskolan fortsätter läsåret 1972/73, då bl. a. årskurs 2 på de nya tvååriga yrkeslinjerna tillkommer. Bidragen till driften av grundskolor och gymnasieskolor ökar, främst till följd av löneökningar, med i runt tal 800 milj. kr. till 5,1 miljarder kr. Skolbyggnadsramen för budgetåret 1971/72 sattes ursprungligen till 500 milj. kr., vartill har kommit en konjunkturmässigt motiverad ökning på 100 milj. kr. Med hänsyn bli a. härtill föreslås skolbyggnadsramen för 1972/73 utgöra 450 milj. kr.
Anslagen till universitet och högskolor fortsätter att öka genom planenlig utbyggnad av de spärrade fakulteterna. Kapaciteten för forskarutbildning förstärks. Medelsbehovet för den högre utbildningen ökar med närmare 240 milj. kr. till drygt 1 500 milj. kr.
Satsningen på vuxenutbildningen fortsätter. Anslagen till den kommunala vuxenutbildningen och till studieförbundens studiecirkelverksamhet ökar med sammanlagt 70 milj. kr.
Folkpensioner m. m. Statens sammanlagda utgifter för folkpensioneringen under nästa budgetår beräknas uppgå till 9 390 milj. kr., vilket innebär en ökning med 975 milj. kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår. Av denna ökning hänför sig 190 milj. kr. till höjningen av pensionstillskotten till pensionärer som inte kunnat förvärva ATP cller har låga ATP-belopp. Ökningen av antalet pensionärer, bl.a. till följd av de vidgade möjligheter till förtidspension som infördes den 1
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 38
juli 1970, beräknas medföra en utgiftsökning med 390 milj. kr. Indexregleringen av folkpensionerna beräknas kräva en anslagsökning på 395 milj. kr. Folkpensionens årsbelopp, inkl. pensionstillskotten men exkl. kommunala bostadstillägg, beräknas den 1 juli 1972 uppgå till 7 248 kr. för ensamstående och 11 640 kr. för äkta makar.
Totalförsvar. Innevarande budgetår är det sista år som utgifterna för det militära försvaret och civilförsvaret regleras av 1968 års försvarsbeslut. I avvaktan på 1970 års försvarsutrednings förslag i fråga om det militära försvarets och civilförsvarets framtida inriktning har utgifterna för det militära försvaret förts upp med ett belopp som med tekniska justeringar och prisreglering motsvarar utgifterna för innevarande budgetår. Civilförsvarets utgifter har förts upp med i huvudsak oförändrat belopp i förhållande till innevarande budgetår jämte prisreglering. Beträffande övrig totalförsvarsverksamhet kan nämnas att budgetförslaget innebär att lagring för beredskapsändamål av såväl livsmedel som andra förnödenheter något ökas i förhållande till innevarande budgetår.
Utgifterna inom gruppen kommunikationer och energiförsörjning domineras av de tidigare nämnda ökningarna för vattenfallsverket och televerket om tillsammans ca 360 milj. kr.
Luftfartsverkets investeringar domineras av ett fåtal mycket stora projekt. I investeringsramen som föreslås uppgå till ca 90 milj. kr. ingår medel för att bl. a. fullfölja arbetena vid Sturup och projektera Härryda samt Arlandas nya stationsområde.
Väganslagen räknas upp med sammanlagt 155 milj. kr. till sammanlagt drygt 2,2 miljarder kr.
Inom gruppen stöd till barnfamiljer ökar anslagen till bostadstillägg, som jag tidigare nämnt, med drygt 350 milj. kr. och anslagen till barntillsyn med ca 90 milj. kr. .
Inom gruppen arbetsmarknad och lokaliseringspolitik redovisas utgifterna för budgetåret 1972/73 i programbudgettermer. För programmet Arbetsmarknadsservice, som avser bl. a. arbetsförmedling, yrkesvägledning och arbetsmarknadsutbildning, beräknas en ökning med drygt 170 milj. kr. till sammanlagt drygt en miljard kr. Programmet Sysselsättningsskapande verksamhet omfattar åtgärder för arbetslösa och regionalpolitiska åtgärder. Anslaget för dessa ändamål beräknas, med hänsyn till det antagna konjunkturläget, till i huvudsak samma summa som i innevarande budgetårs riksstat, nämligen inemot en halv miljard kr. Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1970 års beslut om ett utbyggt regionalpolitiskt stöd utlöper med utgången av nästa budgetår. Förslag om fortsatta åtgärder inom ramen för ett allmänt regionalpolitiskt program är avsett att föreläggas 1973 års riksdag.
Programmet Särskilda åtgärder för arbetsanpassning inbegriper främst rehabiliterings- och sysselsättningsinsatser för handikappade. Anslagen för dessa ändamål ökar med drygt 110 milj. kr. till i runt tal 800 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 39
Programmet Kontant stöd vid arbetslöshet räknas upp med inemot 100 milj. kr. till drygt 370 milj. kr.
Bostäder. Bostadsbyggnadsprogrammet för 1972 föreslås bli oförändrat 95 000 lägenheter, vartill kommer 10 000 lägenheter som konjunkturreserv. Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande kan med hänsyn till beräknad anslagsbehållning räknas ned med 225 milj. kr.
För att öka kommunernas möjligheter att föra en aktiv markpolitik föreslås att anslaget till lånefonden för kommunala markförvärv räknas upp med 235 milj. kr. till 75 milj. kr.
Inom gruppen hälso-, sjuk- och socialvård är den största utgiftsposten statens bidrag till sjukvårdshuvudmännen för vården av psykiskt sjuka. Gällande avtal mellan staten och huvudmännen utlöpte vid årsskiftet 1971-—72 och förhandlingar om nytt avtal pågår. I avvaktan på att ett sådant avtal kan underställas riksdagen har anslaget schablonmässigt räknats upp med 130 milj. kr. Bland övriga större utgiftsökningar kan nämnas bidragen till den sociala hemhjälpen, som ökar med 50 milj. kr., anslaget till hjälpmedel åt handikappade, som ökar med 45 milj. kr., samt utgifterna för nykterhetsvården, som ökar med i runt tal 20 milj. kr.
Skatteutjämningsbidrugen ökar med 150 milj. kr. och uppgår därmed till drygt 2 miljarder kr.
Den av 1970 års riksdag beslutade skatteomläggningen medför ett skattebortfall för kommunerna bl. a. till följd av det höjda grundavdraget. Kommunerna skall enligt tidigare uttalanden kompenseras för detta bortfall. Det påverkar emellertid kommunernas intäkter först år 1973. I utgiftsförslaget beräknas, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, det belopp som faller på budgetåret 1972/73, dvs. preliminärt 500 milj. kr.
Inom gruppen rätts- och polisväsende dominerar den fortsatta utbyggnaden av polisväsendet där medel beräknas för 200 nya polistjänster och 50 övriga tjänster. Förslag läggs fram om inrättandet den 1 juli 1973 av en central förvaltningsmyndighet för domstolarna. Redan nu förstärks domstolsväsendets organisationsnämnd kraftigt, bl. a. för att förbereda ikraftträdandet av en rättshjälpsreform den 1 juli 1973. Inom kriminalvården beräknas anstaltsorganisationen, till följd av minskad beläggning, kunna minskas med ca 180 platser. Samtidigt förstärks personalen vid anstalterna med ett 60-tal tjänster och frivårdsorganisationen med 26 tjänster.
Räntor på statsskulden beräknas vid rådande ränteläge och antagen ökning av statsskulden stiga med 155 milj. kr.
Anslagen för internationellt utvecklingsbistånd ökar nästa budgetår med 250 milj. kr., dvs. 25 9/0 och kommer därmed att uppgå till 1250 milj. kr. Av ökningen fördelas 60 milj. kr. till internationella biståndsprogram och ca 170 milj. kr. (+ 30 9/9) till bilateralt utveck-
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 40
lingssamarbete. Inom det bilaterala hjälpprogrammet föreslås bl. a. kraftigt ökade insatser för katastrofhjälp.
Under rubriken övrigt redovisas utgifter för ett antal olika ändamål, bl. a. miljövård, näringars främjande och vissa allmänna förvaltningsmyndigheter.
Bland större anslagsökningar kan särskilt nämnas den för länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna på tillsammans inemot 140 milj. kr. Medel beräknas för en personalökning vid dessa myndigheter med drygt 110 tjänster. För anskaffning av datamaskiner, bl.a. till riksförsäkringsverket, bilregistret och Uppsala universitet, föreslås en anslagsökning med 50 milj. kr. För lån till Norrbottens Järnverk AB beräknas ett nytt anslag på 68 milj. kr.
I övrigt har till denna rubrik förts bl. a. utgifter som följer av dels beräknad förbrukning av äldre reservations- och investeringsanslag, dels beräknad ökning av affärsverkens m.fl. disposition av rörliga krediter.
Avslutning
Vi har bakom oss ett år som präglats av stagnation i vår ekonomi. Effekterna av den internationella konjunkturnedgången förstärktes av den osäkerhet i avtalsförhållandena på den svenska arbetsmarknaden som rådde under första halvåret 1971. Riskerna för en storkonflikt påverkade starkt den privata efterfrågan, vilket verifieras av att hushållen, vid 1970 års lönenivå och vid 1971 års genom den ökade mervärdeskatten höjda prisnivå, fördubblade sitt sparande.
Trots en uppgång i den offentliga konsumtionen och en i beaktande av lågkonjunkturen glädjande förbättring av industriinvesteringarna blev den totala tillväxten i svensk ekonomi obetydlig. Ljuspunkten i 1971 års ekonomiska utveckling blev den starka förbättringen i handelsoch bytesbalansen samt en välkommen förstärkning av valutareserven. Delvis förklaras detta av rekylverkan genom nedgång av de 1970 osedvanligt starkt uppdrivna lagerinvesteringarna. Den förbättrade ställningen i våra ekonomiska förbindelser med utlandet har gett oss den erforderliga säkerheten för att föra en kraftfull stimulans- och sysselsättningspolitik. En negativ bytesbalans och en svag valutareserv utgör alltid en restriktion på en sådan politik.
Perspektivet för 1972 är påtagligt mer tillfredsställande. Den beräknade tillväxttakten om dryga 3,5 9/9, som uppnås samtidigt med att arbetstiden väsentligt förkortas, närmar sig vad vi betraktar som möj- Jigt att uppnå under goda år. Konsumtionsökningen ser ut att normaliseras. Investeringsökningen, där näringslivet bedöms vara den mest expansiva sektorn, vittnar om en efter konjunkturdämpningen optimistisk tro på framtiden. Ett väsentligt inslag i den positiva bilden är att
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 41
vi kan räkna med en tvåårsperiod av arbetsfred över praktiskt taget hela arbetsmarknaden.
Osäkerheten om valutakurserna har också hävts genom cn lösning som bör säkra ökad stimulans i världshandeln och därmed befrämja också vår ekonomi, som i så utpräglad grad är beroende av ctt friktionsfritt varubyte mellan nationerna. En totalbedömning av valutauppgörelsen mellan de ledande industrinationerna ger för vår del som resultat att en positiv injektion till vår industriella aktivitet och internationella konkurrenskraft uppkommer.
En annan stor fråga med verkningar för vår framtida ekonomiska utveckling är förbindelserna mellan vårt land och den utvidgade Europeiska gemenskapen, EEC. Som utgångspunkt för de nu pågående förhandlingarna — en utgångspunkt varom parterna är ense — gäller att frihandel skapas för industrivaror och att ömsesidigt tillträde ges till resp. marknader utan hinder av hittills gällande tullbarriärer. De krav på särbehandling av vissa varor som kan väntas under förbandlingarna torde bli av begränsad omfattning. Efter en uppgörelse kommer de besvärande tullhinder att försvinna som hitintills gällt mellan vårt land och EEC och som tvivelsutan varit en belastning för utvecklingen av vårt handelsutbyte med den gemensamma marknaden under hela 60-talet.
Konjunkturäämpningens styrka under 1971 jämte den allmänna osäkerheten med avseende på arbetsfred, valutastabilitet och förhållandet till Europamarknaden har sammantaget medfört en arbetslöshet som med våra anspråk på sysselsättning måste betraktas som för hög. Gradvis har därför sysselsättningspolitiken under hela 1971 förstärkts och en serie olika stimulansåtgärder satts in så valda att de kunnat inriktas på de regioner, branscher och grupper av människor som varit mest utsatta och där effekt i ökad sysselsättning med stor sannolikhet kunnat uppnås.
Sålunda har kraftiga anslagshöjningar till arbetsmarknadsmyndigheterna möjliggjort en ökad volym av beredskapsarbeten och omskolningsverksamheten. Frisläpp av investeringsfonder och cen expansion 1 byggandet har genomförts i fråga om såväl bostäder, skolor och andra offentliga anläggningar som s.k. oprioriterade byggnadsobjekt. Kommunerna har stimulcrats till beställningar i industrin och ökade anläggningsarbeten genom kraftigt förstärkta statsbidrag. Bidragen bar utformats för att ge en stark initialverkan och skapa arbetsmöjligheter 1 första hand under vintern och våren 1972. Industrin har genom extra avskrivningsmöjligheter för maskininvesteringar och ökad tillgång till kapitalmarknaden för finansiering av. sina investeringar kunnat bibehålla sin konkurrenskraft under konjunkturdämpningen och samtidigt lägga grunden till ökad produktion i en förväntad konjunkturuppgång.
Den här beskrivna insatsen, som är den utan all jämförelse kraftigaste hittills, har direkt inriktats på att lösa problemen för de arbets-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 42
lösa och stimulera den varuproducerande industrin. Stödåtgärderna har redan givit en klar sysselsättningscffekt. Efterfrågan på arbetskraft har ökat och denna efterfrågan förstärks av den arbetstidsförkortning som genomförts vid årsskiftet. Vi bör kunna möta en ökad efterfrågan på arbetskraft genom en motsvarande minskning av de nu omfattande sysselsättningspolitiska åtgärderna och därmed löpa mindre risk för inflationistiska effekter vid den förväntade konjunkturuppgången.
Årets budgetförslag har som förutsättning att en klar konjunkturförbättring kan väntas under nästa budgetår. Ambitionen har därför varit att staten för sin del inte skall göra anspråk på en oproportionerlig del av tillgängligt sparande och tillgänglig kapitalmarknad. Den upplåning som i dagens konjunkturläge kan accepteras för innevarande budgetår måste således begränsas nästa budgetår.
Denna målsättning för budgetarbetet måste framstå som logisk och befogad med hänsyn till att industrins tillgång till kapitalmarknaden i folkhushållets intresse måste breddas. Från statsmakternas sida har också gjorts åtaganden och ställts garantier härför. På samma sätt kommer från kommunerna vid nuvarande höga kommunalskatt — den kommunala medelutdebiteringen kommer att för 1972 uppgå till nära 24 kr. — ett allt starkare krav på tillgång till kapitalmarknaden för att genomföra erforderliga utbyggnader. Budgetarbetet har således mot denna bakgrund tagit sikte på att nedbringa statens upplåning med ca 1 miljard kr. till totalt drygt 3 miljarder kr., en upplåning som med hänsyn till övriga konkurrenter om kapitalmarknadens tillgångar ej bör överskridas.
Trots den restriktivitet som präglat årets budgetarbete har väsentliga intressen kunnat tillgodoses. Förutom de bundna utgiftsökningarna såsom förstärkningar av folkpensioner, bidrag till kommunerna, u-hjälp och utbildningsutgifter, har utrymme beretts för angelägen rceformverksamhet. Sålunda har det bostadsbetonade stödet till barnfamiljerna förstärkts och statsbidragen till daghem och fritidshem ökats. Arbetslivets frågor har av naturliga skäl stått i förgrunden vid fördelningen av anslagsökningen. Arbetsmarknadspolitiken, arbetarskyddet och yrkesinspektionen är sålunda avsnitt i budgeten som präglas av stark reformvilja. Miljöpolitiken har gradvis intensifierats och konsekvenserna härav har beaktats i budgetarbetet. På den statliga investeringssidan står kraftutbyggnad och insatser inom kommunikationsscktorn i förgrunden.
Efter ett år då konjunktursituationen gjort att statens insatser dominerats av åtgärder för att lindra arbetslösheten bör vi nu kunna gå ett
år till mötes av normal ekonomisk tillväxt och med goda utsikter till
balans såväl i den inre ekonomin som i våra förhållanden med omvärlden. Vi bör ha passerat den under 1971 besvärande konjunkturnedgången och kan se fram mot en normalisering av förhållandena. Vår nation har tillräckligt med kunskap, yrkesskicklighet, arbetsvilja och tro på
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 43
framtiden för att vi skall ha alla utsikter att försvara vår plats som en av världens högst utvecklade nationer. Vi bör kunna hålla den ställningen också i en tid av allt starkare integrerad världsekonomi och en allt hårdare internationell konkurrens.
Särskilda frågor
Totalbudgetens utgiftsanslag
Totalbudgetens utgifter, exkl. förändringar i anslagsbehållningar och disposition av rörliga krediter, är i riksstaten för budgetäret 1971/72 upptagna med 51 577 milj. kr., varav 44 252 milj. kr. på driftbudgeten och 7325 milj. kr. på kapitalbudgeten. Riksdagen har därefter på tillläggsstat I anvisat sammanlagt 1938 milj. kr. Av dessa medel avser 1477 milj. kr. kostnader för konjunkturstimulerande åtgärder enligt prop. 1971: 140 (FiU 1971:47, rskr 1971: 293). Bland de större anslagsbeloppen kan nämnas 925 milj. kr. till beredskapsarbeten, 285 milj. kr. till särskilt tillägg till folkpensionärer och 125 milj. kr. till särskilt statligt bostadstillägg för barnfamiljer. Vidare har på tilläggsstat I anvisats bl. a. 130 milj. kr. till lån till Norrbottens järnverk AB, 145 milj. kr. till kraftstationer m. m., 75 milj. kr. till bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. och 40 milj. kr. till ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. På tilläggsstat II föreslås denna dag anslag om sammanlagt 74 milj. kr., varav 40 milj. kr. till byggnadsarbeten för statlig förvaltning och 20 milj. kr. till kraftstationer m. m.
Inberäknat de nämnda av riksdagen beslutade medelsanvisningarna och de som föreslås på tilläggsstat II uppgår sålunda totalbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1971/72 till 53 589 milj. kr., varav 45 783 milj. kr. på driftbudgeten och 7 807 milj. kr. på kapitalbudgeten.
För budgetåret 1972/73 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag till 58 160 milj. kr., varav 50 571 milj. kr. på driftbudgeten och 7 589 milj. kr. på kapitalbudgeten (bilaga 5, tabell 1).
Tota!budgetens inkomster samt investeringsplan
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 14 december 1971 lämnat bl. a. beräkningar av totalbudgetens inkomster under budgetåren 1971/ 72 och 1972/73. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skrivelse (bilaga 2).
Vid beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av avgörande betydelse. Med utgångspunkt i konjunkturinstitutets prognoser har riksrevisionsverket i sina beräkningar utgått från att inkomsten av tjänst för fysiska per-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 44
soner ökar med 9 9/9 år 1971, 10 9/9 år 1972 och 8 9/, år 1973. Nu föreliggande information tyder på att ökningen under år 1971 blev ca 9 9/9. Med hänsyn till bl. a. att vissa lönehöjningar hänförliga till år 1971 kommer att utbetalas först i början av år 1972 kan jag ansluta mig till antagandet om en uppgång med 10 9/9 för år 1972. Beträffande år 1973 antar jag i likhet med riksrevisionsverket kalkylmässigt en uppgång med 8 0/9.
Med dessa utgångspunkter beräknar jag liksom riksrevisionsverket inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m.m. till 19,7 miljarder kr. för budgetåret 1971/72 och till 21 miljarder kr. för budgetåret 1972/73.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att den av 1970 års riksdag beslutade skatteomläggningen medför ett inkomstbortfall för kommunerna genom att de beskattningsbara inkomsterna blir lägre till följd av höjt grundavdrag vid taxeringen. Kommunerna skall kompenseras över statsbudgeten för detta inkomstbortfall fr. o. m. år 1973. Detta förhållande har beaktats vid beräkningen av förevarande inkomsttitel. Jag avser vidare att föreslå att under sjunde huvudtiteln förs upp ett anslag om 500 milj. kr. för ändamålet. .
I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om skogsvårdsavgiftens storlek. Enligt förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift utgå för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, med högst 1,5 promille av summan av dessa värden. För varje år bestäms med vilket promilletal skogsvårdsavgiften för året skall utgå. Jag förordar att promilletalet för år 1972 sätts till 0,9, vilket är samma tal som för år 1971. Min beräkning av uppbörden överensstämmer med riksrevisionsverkets.
Antagandena om lönesummans utveckling påverkar också beräkningen av inkomsten av mervärdeskatt. Jag beräknar liksom riksrevisionsverket inkomsterna av mervärdeskatt till 12 050 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och 13,3 miljarder kr. för budgetåret 1972/73.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att i konjunkturstimulerande syfte förordna om nedsättning av eller befrielse från allmän energiskatt som skall utgå under tiden den 1 december 1971—den 31 december 1972 (FiU 1971: 47, rskr 1971: 293). Med stöd härav har Kungl. Maj:t fattat beslut om sänkning av energiskatten för bränslen och elektrisk kraft som förbrukas inom industrin under nämnda tid. Jag räknar preliminärt med att inkomsterna av energiskatt i förhållande till riksrevisionsverkets beräkningar kommer att bli i runda tal 50 milj. kr. lägre för budgetåret 1971/72 och 45 milj. kr. lägre för budgetåret 1972/ 73.
Jag vill i anslutning härtill erinra om vissa ändringar i expeditionskungörelsen (1964: 618) och stämpelkungörelsen (1964: 619), vilka ej kunnat beaktas i riksrevisionsverkets inkomstberäkning. Dessa ändring-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 45
ar innebär bl. a. vissa avgiftsjusteringar föranledda av den nya jordabalken och den nya gravationsbeviskungörelsen. Vidare sänks avgifterna för bevis om svenskt medborgarskap. Jag finner dock inte anledning att på grund av dessa ändringar avvika från riksrevisionsverkets beräkningar av berörda inkomsttitlar.
Beträffande inkomstposter under rubriken uppbörd i statens verksamhet förordar jag, efter samråd med berörda departementschefer, följande justeringar av riksrevisionsverkets beräkningar.
Beroende på cn anslagsteknisk omläggning från brutto- till nettoredovisning bör posten inkomster vid flygtekniska försöksanstalten utgå fr. o. m. budgetåret 1972/73. Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen bör för budgetåren 1971/72 och 1972/73 räknas upp med 300 000 kr. resp. 2,1 milj. kr. med hänsyn till att taxorna höjdes vid ingången av år 1972. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium beräknar jag till 1550 000 kr. för budgetåret 1971/72 och till 1,7 milj. kr. för budgetåret 1972/73, vilket är 350 000 kr. resp. 500 000 kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets bedömning. Jag räknar med att inkomster vid karolinska sjukhuset med hänsyn till höjda vårdavgifter kommer att uppgå till 168 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och 170 milj. kr. för budgetåret 1972/73, vilket är 1 milj. kr. resp. 8 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket angett. Jag beräknar inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare till 500 000 kr. för budgetåret 1972/73 vilket är 100 000 kr. mer än vad riksrevisionsverket räknat med. Vidare förordar jag att rubriceringen av posten inkomster vid vissa elevhem för handikappade ändras till inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade. Jag räknar med en uppbörd av 1 850 000 kr. för budgetåret 1972/73, vilket innebär en nedräkning med 350 000 kr. i förhållande till riksrevisionsverkets förslag. |
Rubriceringarna av posterna inkomster vid arbetsmedicinska institutet och inkomster till arbetarskyddsstyrelsens och arbetsmedicinska institutets verksamhet bör med verkan fr. o. m. nästa budgetår ändras till inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen resp. inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Posten inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen bör föras upp med 1410 000 kr. för budgetåret 1972/73 vilket är 410 0C0 kr. mer än rikstevisionsverket beräknat. Fartygsinspektionsavgifter m.m. bör för budgetåret 1972/ 73 tas upp med 3 570 000 kr. eller 400 000 kr. mer än riksrevisionsverket angett. Vidare beräknar jag inkomster vid statens institut för konsumentfrågor under budgetåret 1972/73 till 1330 000 kr., vilket är 10 000 kr. mindre än enligt riksrevisionsverket. Inkomster vid patentoch registreringsväsendet bör tas upp med 39,8 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och med 41,3 milj. kr. för budgetåret 1972/73, eller med 100 000 kr. resp. 200 000 kr. mer än vad riksrevisionsverket räknat med. Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register beräknar jag 4 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
för budgetåret 1971/72 till 2,2 milj. kr. och för budgetåret 1972/73 till 3 milj. kr. eller 1 milj. kr. resp. 1,8 milj. kr. mera än enligt riksrevisionsverket. För inkomster vid statens planverk budgetåren 1971/ 72 och 1972/73 för jag upp 1730 000 kr. resp. 1850 000 kr. vilket är 145 000 kr. mindre resp. 150 000 kr. mer än riksrevisionsverket beräknat. Jag räknar vidare med att inkomsterna från tillsyn av atomenergianläggningar m. m. blir 2,1 milj. kr. för budgetåret 1972/73, vilket är 100 000 kr. mindre än riksrevisionsverket beräknat. Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. beräknar jag till 7 988 000 kr. för budgetåret 1971/72 och till 28 251 000 kr. för budgetåret 1972/73. Detta är 12 000 kr. mindre resp. 19 151 000 kr. mera än vad riksrevisionsverket räknat med. Uppräkningen för budgetåret 1972/73 förklaras till övervägande del av att arbetsmarknadssty- . relsen, som föreslås få anslag i programbudgettermer fr. o. m. nästa budgetår, beräknas inleverera 19,2 milj. kr. under denna inkomstpost.
Jag övergår nu till att redovisa de ändringar i riksrevisionsverkets beräkningar som jag förordar under rubriken inkomster av statens kapitalfonder. För postverket beräknas något överskott hänförligt till den allmänna poströrelsen för budgetåret 1971/72 inte uppkomma. Detta inverkar på inleveranserna både för budgetåret 1971/72 och budgetåret 1972/73. Med hänsyn härtill beräknar jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet att inkomsterna från postverkets fond under budgetåren 1971/72 och 1972/73 kommer att uppgå till 12,5 milj. kr. resp. 11,5 milj. kr. Detta är 7 milj. kr. resp. 3 milj. kr. mindre än triksrevisionsverket angett. För fabriksverkens fond har jag efter samråd med chefen för industridepartementet inte tagit upp någon inkomst för budgetåret 1972/73. För budgetåret 1972/73 bör vidare inkomsterna under kriminalvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond tas upp med 9 057 000 kr., eller med 635 000 kr. mindre än riksrevisionsverket beräknat.
Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag efter samråd med cheferna för berörda departement avskrivningsmedel inom televerkets fond till 816,1 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och avskrivningsmedel för luftfartsverkets fond till 16,7 milj. kr. för samma budgetår. Dessa belopp är 47,9 milj. kr. resp. 500 000 kr. högre än som anges av riksrevisionsverket. Sammanlagt innebär dessa justeringar alltså att inkomsterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1972/73 ökar med 48,4 milj. kr. jämfört med riksrevisionsverkets beräkningar.
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en nedräkning av totalbudgetens inkomster i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning med ca 55 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och med ca 8 milj. kr. för budgetåret 1972/73 (tabell 7). Jag beräknar således totalbudgetens inkomster för budgetåret 1971/72 till 52 147 milj. kr. och för budgetåret 1972/73 till 55 831 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 47
Tabell 7. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster (1 000-tal kr.)
1971/72 1972/73
Riksrevi- Föränd- Riksrevi- Förändsions- ring sions- ring verket enligt verket enligt (ny ber.) dep.chefen dep.chefen
A. Skatter, avgifter, m.m. I. — Skatter Energiskatt 1077000 — 50000 —1129000 = — 45 000 II. Uppbörd i statens verksamhet Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 17 600 = — 17 600 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 7000 + 300 6200 + 2100 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1900 — 350 2500 — 800 Inkomster vid karolinska sjukhuset 167000 + 1000 162000 + 8000 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 400 + 100 Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade 2200 — 350 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 1000 + 410 Fartygsinspektionsavgifter m. m. 3170 + 400 Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor 1340 — 10 Inkomster vid patent- och . registreringsväsendet 39700 + 100 41100 + 200 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register 1200 + 1000 1200 o—+ 1800 Inkomster vid statens planverk 1875 — 145 1700 + 150 Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. 2200 — 100 Ersättning för vissa komplementkostnader vid | vissa myndigheter m. m. 8000 -— 12 9100 + 19151
B. Inkomster av statens kapitalfonder I. — Statens affärsverksfonder Postverket 19500 — 7000 14500 — 3000 Förenade fabriksverken 21600 = — 21 600 II. Statens allmänna fastighetsfond Kriminalvårdsstyrelsens delfond 96922 — 635
C. Beräknad övrig finansiering 1801 676 ++ 48400
Summa förändring enligt departementschefen — 55 107 — 8384
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 48
Jag vill nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1972/73. För varje kapitalfond fastställs årligen en investeringsstat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda bruttoinvesteringen, investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel som står till förfogande för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivningsmedel inom fonderna samt övriga inom fonderna tillgängliga kapitalmedel, dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten. De medel som härutöver behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigandena sammanställs till en investeringsplan, vars summa — sedan avdrag skett för medel som tillförs kapitalbudgceten över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende lån från icke revolverande fonder — utvisar det ytterligare medelstillskott som behövs för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbudgetens finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid understrykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är detsamma som statsverkets faktiska upplåningsbehov, eftersom här inte medräknats driftbudgetens över- eller underskott och hänsyn inte heller tagits till förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter.
För budgetåret 1972/73 beräknas investeringsanslagen till totalt ca 7,6 miljarder kr. För finansieringen av dessa investeringar skall i första
Tabell 8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1972/73
Fond Investerings- = Finansiering
anslag ”
Avskrivning Övriga kapi- Avskrivning Investerings-
inom fon- talmedel från drift-= = bemyndi-
derna inom . budgeten gande
fonderna
I. Affärsverksfonderna 2522 396 000 1515 900 000 14502 000 23 804 000 968 190 000
I. Statens allmänna fastig-
hetsfond 496 041 000 45 885 000 3050 000 191 892000 255 214 000 HI. Försvarets fastighets-
fond 284 200 000 26 782 000 = 16 000 000 195000 000 46 418 000 IV. Statens utlåningsfonder 3 647 403 000 — — 594 876 000 3 052 527 000
V. Fonden för låneunder-
stöd 425 003 000 — 58 500 000 34 867 000 331 636 000 VIL. Fonden för förlag till
statsverket 45 001 000 — 30 000 000 — 15 001 000 IX. Diverse kapitalfonder 168 701 000 = 107188 000 650 000 5 502 000 55 361 000
Summa kr. 7588 745 000 1695 755 000 122702 000 1045 941 000 4724 347 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedels-
förluster 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning 31 619 000
Lånemedel 4 691 728 000
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 49
hand anlitas dels de avskrivningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten, dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen från riksstaten uppgår till 1 046 milj. kr. och inom kapitalfonderna tillgängliga medel till 1818 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till 4 724 milj. kr. Efter avdrag för kapitalåterbetalning (inkl. oreglerade kapitalmedelsförluster) blir investeringsplanens slutsumma ca 4692 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1972/73 framgår av sammanställning i tabell 8.
Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1972/73 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena har upprättats (bilaga 4). Det slutliga förslaget till investeringsplan bör anstå i avvaktan på definitiva förslag om investeringsanslag.
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
Anslagsbehållningarna beräknades i prop. 1971:115 komma att minska med 200 milj. kr. under budgetåret 1970/71. Det slutliga utfallet enligt budgetredovisningen blev — efter justering för effekten av indragna reservationer — en ökning av anslagsbehållningarna på totalbudgeten med 314 milj. kr. I stället för en beräknad förbrukning av rcservationsmedelsbehållningar skedde alltså en uppbyggnad. Detta förklaras av bl. a. att förbrukningen av medel hänförliga till lånefonden för bostadsbyggande blev mindre än väntat. En uppbyggnad av reservationsmedel skedde också inom fonden för låneunderstöd och fonden för statens aktier.
De mera långsiktiga förändringarna i anslagsbehållningarna redovisas I sammanställningen i tabell 11. Under 1960-talet fördubblades behållningarna i det närmaste. Särskilt stora ökningar ägde rum under budgetåren 1964/65 och 1967/68. Under budgetåret 1969/70 skedde en ovanligt stor förbrukning av reserverade medel vilken huvudsakligen var hänförlig till lånefonden för bostadsbyggande. Under budgetåret 1970/71 ökade reservationsmedelsbehållningarna återigen av skäl som jag nyss redovisat. Den Jångsiktiga ökningen i medelsbehållningarna torde väsentligen höra samman med den statliga verksamhetens expansion med åtföljande ökade behov av kassamedel. Som framgår av nämnda tabell har utvecklingen av anslagsbehållningarna i huvudsak skett parallellt med ökningen av de anvisade reservations- och investeringsanslagen, dock med undantag för minskningen i anslagsbehållningarna under budgetåret 1969/70 och en förhållandevis svag uppbyggnad under budgetåret 1970/71. De kortsiktiga förändringarna är svåra att ge en entydig tolkning. Till en del beror de förmodligen på variationer i konjunkturläget och i tillgången på lediga resurser för att tillfredsställa den statliga
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 50
Tabell 9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.
Huvudtitel Reservation Reservation Ökning (+)
30.6.70 30.6.71 minskning (—)
under budget-
året 1970/71
| Justitiedepartementet | | 56,2 | 54,0 — 2,2 | |
| Utrikesdepartementet | 382,8 | 462,0 + 79,2 | |
| Försvarsdepartementet | 1 099,6 | 852,9 -—246,7 | |
| Socialdepartementet | 85,6 | 63,2 — 22,4 | |
| Kommunikationsdepartementet 1 032,4 | 983,4 -— 49,0 | ||
| Finansdepartementet | 8,4 | 11,3 + 2,9 | |
| Utbildningsdepartementet | 85,9 | 88,1 | + 2,2 |
| Jordbruksdepartementet | 106,5 | 184,7 + 78,2 | |
| Handelsdepartementet | 3,5 | 8,1 | + 4,6 |
| Inrikesdepartementet | 147,0 | 164,7 + 17,7 | |
| Civildepartementet | 7,0 | 24,9 + 17,9 | |
| Industridepartementet | 141,0 | 100,7 — 40,3 | |
| Riksdagen och dess verk m. m. | 2,9 Summa 3 158,7 3 004,4 -—154,3 | 6,3 + 3,4 | |
| Tillkommer: indragna reservationer | + 6,9 |
Summa egentliga statsutgifter 3 158,7 3 004,4 —147,4 Avskrivning av nya kapitalinves-
teringar 237,9 304,2 + 66,3
Summa driftbudgeten 3 396,6 3 308,6 — 81,1
Tabell 10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investeringsanslag. Milj. kr.
Anslagsgrupp Behållning «Behållning Ökning (+)
30.6.70 30.6.71 minskning (—)
under budget-
året 1970/71
Statens affärsverksfonder:
| Fabriksverkens fond | 7,6 | ||
| Postverkets fond | 9,9 | RAD | |
| Televerkets fond | 63,6 | L | |
| Statens järnvägars fond | 36,9 | ADM | I ma |
| Luftfartsverkets fond | 6,9 | RORBIVN | |
| Statens vattenfallsverks fond | 55,3 | ARMAR Sr PB | |
| Domänverkets fond | 2,3 | ||
| Summa statens affärsverksfonder 182,5 | - NI | dt +++ -— AOOVOOARN NYOFYVONLWH | |
| Statens allmänna fastighetsfond 274,9 | -— [vc | NOW + | ||
| Försvarets fastighetsfond | 57,4 | ODIN | |
| Statens utlåningsfonder | 191,8 | BB fan Öm 00 | |
| Fonden för låneunderstöd | 195,1 298,8 | ||
| Fonden för statens aktier | 0,5 105,1 | ||
| Fonden för förlag till statsverket 25,3 | 13.0 | ||
| Fonden för beredskapslagring | -— | 95,0 | |
| Diverse kapitalfonder | 65,8 | 59,1 |
Summa 993,4 1427,0
Tillkommer: indragna anslagsbehållningar + 27,7
Summa investeringsanslag 993,4 1 427,0 +461,4
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 51
Tabell 11. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1961/62—1970/71. Miljarder kr.
61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70 70/71 Reservationer på driftbudgeten
(exkl. avskrivningar av nya
kapitalinvesteringar) 1,47 1,57 1,50 2,11 2,25 2,48 2,96 3,07 3,15 3,00 Outnyttjade belopp på investe-
ringsanslag | 0,94 1,01 1,41 1,39 1,21 1,33 1,61 1,85 0,99 1,43
Summa 2,41 2,58 2,91 3,50 3,46 3,81 4,57 4,92 4,14 4,43
Ökning (+) resp. minskning (—)
under budgetåret +0,02 --0,17 +0,33 +0,59 —0,04 +0,35 -+0,76 +0,35 —0,78 -i-0,29 Behållning i procent av under
budgetåret anvisade: .
reservationsanslag 36,5 37,6 32,3 38,1 39,8 40,9 43,4 45,2 43,1 38,7
investeringsanslag 34,8 35,4 46,2 44,8 32,6 30,1 33,2 34,6 17,2 18,1
reservations- och investerings-
anslag 35,8 36,7 37,8 40,5 36,9 36,3 39,2 40,5 31,7 28,3
efterfrågan. I många fall synes dock mera speciella faktorer ha inverkat. För budgetåret 1971/72 beräknades i riksstaten anslagsbehållningarna komma att minska med 350 milj. kr. Härvid inräknades kalkylmässigt ett lokaliseringspolitiskt motiverat tillskott på 130 milj. kr. till Norrbottens järnverk AB med hänsyn till ett redan anmält behov av anslag på tilläggsstat. Härigenom korrigerades den underskattning av de totala utgifterna som annars skulle ha skett. Vidare räknade jag med en minskning av anslagsbehållningarna för myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde med ca 150 milj. kr. Som jag tidigare redovisat har riksdagen på tilläggsstat I anvisat 130 milj. kr. för lån till Norrbottens järnverk AB. Något behov av en kalkylmässigt upptagen medelsförbrukning för detta ändamål föreligger
därför numera inte. Riksrevisionsverket har inhämtat uppgifter rörande
myndigheternas beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling. En
sammanfattning härav liksom min egen bedömning återges i tabell 12. För egen del räknar jag med en förbrukning av reservationsmedel med
600 milj. kr. vilket nära ansluter till myndigheternas beräkningar. Jag
Tabell 12. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1971/72. Milj. kr. (Ökning +, minskning —)
Anslags- = Beräknad förändring till 30.6.1972
behållningar Prop. Myndig- Dep.ch. 30.6.1971 1971: 115 heterna
Driftbudgeten (exkl. avskriv-
ningar) 3 004 —100 -213 — 200 Investeringsanslag 1427 —250 —454 — 400
Summa 4431 —350 — 667 — 600
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
har därvid beaktat den väsentliga höjning i förbrukningen av anslagsbehållningar som kan väntas bli möjlig med hänsyn till konjunkturläget.
För budgetåret 1972/73 förutser jag en minskning av anslagsbehållningarna med i runt tal 500 milj. kr. Jag räknar därvid med en förbrukning på ca 350 milj. kr. inom lånefonden för bostadsbyggande. Jag vill dock understryka att beräkningar av anslagsbehållningarnas utveckling måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut har ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. De beviljade krediterna samt de belopp som tagits i anspråk framgår av sammanställningen i tabell 13.
Under budgetåret 1970/71 minskade dispositionen av rörliga krediter med ca 385 milj. kr. till 1001 milj. kr. Denna nedgång förklaras av vissa anslagstekniska omläggningar som medfört en minskning av ianspråktagna medel på sammanlagt 795 milj. kr. för överstyrelsen för ekonomiskt försvar och Svensk Spannmålshandel. För övriga myndigheter och bolag ökade dispositionen av rörliga krediter med totalt ca 410 milj. kr.
I prop. 1971: 115 räknade jag med att det ianspråktagna beloppet av rörliga krediter under budgetåret 1971/72 skulle öka med 200 milj. kr. Enligt uppgifter som insamlats av riksrevisionsverket förutser berörda myndigheter och bolag nu en ökning i de disponerade beloppen med 254 milj. kr. Stora ökningar anges för bl. a. televerket och domänverket. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå dels att postverket får disponera en rörlig kredit på 120 milj. kr., dels att ramen för statens järnvägars rörliga kredit höjs med 100 milj. kr. till 250 milj. kr. Vidare föreslår chefen för industridepartementet att ramen för rörlig kredit till statens vattenfallsverk höjs med 30 milj. kr. till 200 milj. kr. Jag vill erinra om att ramen för den rörliga krediten till statens vattenfallsverk sänktes med 30 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1971/72 till följd av en budgetteknisk omläggning av finansieringen av urananskaffning. Vid en samlad bedömning finner jag det sannolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 350 milj. kr. under innevarande budgetår.
Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om räntefoten för rörliga krediter i riksgäldskontoret. För att nå en bättre anpassning av denna ränta till vad som tillämpas på den allmänna marknaden för motsvarande utlåningstyp beslöt riksgäldsfullmäktige att höja räntan för samtliga rörliga krediter till 8 1/2 9/9 fr. o. m. den 1 december 1970. Även efter denna höjning var räntefoten lägre än den allmänna marknadens mot-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 53
Tabell 13. Ianspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.
Låntagare Av riks- — Ianspråk- Avriks- = Ianspråk-
dagen taget dagen taget medgivet 30.6.70 medegivet 30.6.71
| 30.6.70 | 30.6.71 | |||
| Televerket | 325,0 295,0 625,0 455,0 | |||
| Statens järnvägar | 150,0 | — | 150,0 129,0 | |
| Vattenfallsstyrelsen | 200,0 | 85,0 200,0 200,0 | ||
| Domänstyrelsen | 130,0 | 12,0 130,0 | 7,3 | |
| Luftfartsverket | 3,0 | — | 20,0 | 20,0 |
| Förenade fabriksverken | 70,0 | 16,5 | 70,0 | 47,5 |
| Försvarets materielverk | 5,0 | — | 5,0 | — |
Överstyrelsen för ekonomiskt
| försvar | 740,0 605,0 | — | — | |
| Statens jordbruksnämnd | 40,0 | 40,0 | 40,0 | 40,0 |
| Svenska Reproduktions AB | 0,7 | — | 0,7 | — |
| Karlskronavarvet AB | 8,0 | — | 8,0 | — |
| Svenska Tobaks AB | 10,0 | — | 10,0 | — |
| AB Vin- och Spritcentralen | 10,0 | — | 10,0 | — |
| Svensk Spannmålshandel | 190,0 190,0 | 35,0 | — | |
| Svensk Kötthandel AB | 50,0 | 44,5 | 50,0 | 1,0 |
| Allmänna Bevaknings AB | 3,0 | — | 3,0 | — |
Statliga myndigheter med upp-
| dragsverksamhet | — | — | 60,0 | 3,9 |
| Norrbottens järnverk AB | 125,0 | 97,0 125,0 | 97,0 | |
| Kungl. Maj:t (prop. 1946: 308) 5,0 | — | — | — |
Kungl. Maj:t (SU 1970: 10,
JoU 1970: 3) — — 350,0 —
Summa 2 064,7 1 385,0 1 891,7 1 000,8
svarande räntor. Ytterligare anpassningar av räntenivån för rörliga krediter har åstadkommits i samband med diskontosänkningarna under år 1971. Räntan på rörliga krediter har sålunda vid dessa tillfällen sänkts en gång och då med en halv procentenhet under det att diskontot sänkts med sammanlagt två procentenheter.
Jag vill vidarc erinra om att vissa myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet och som deltar i försöksverksamheten rörande programbudpgetering disponerar en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Riksdagen ställde år 1970 en rörlig kredit på 60 milj. kr. till Kungl. Maj:ts förfogande för detta ändamål. Jag uppskattar, som jag närmare kommer att redovisa vid min anmälan av punkt 10 i För flera huvudtitlar gemensamma frågor, att behovet av rörlig kredit för dessa ändamål ökar med 10 milj. kr. under nästa budgetår och förordar att ramen höjs med detta belopp.
Vid bedömningen av behovet av rörliga krediter under budgetåret 1972/73 har jag utgått från en under senare år — bortsett från effekten av den anslagstekniska omläggningen under budgetåret 1970/71 — tilltagande disposition. Jag räknar för nästa budgetår med ökningar i de ianspråktagna beloppen för bl. a. affärsverken. Totalt kan ökningen av de ianspråktagna rörliga krediterna för budgetåret 1972/73 beräknas till ca 450 milj. kr. Jag vill dock även här erinra om den osäkerhet som gäller vid detta slag av beräkningar.
nn +
Prop. 1972 1 Bilaga 1 Finansplanen
000 000 000
| £29 6ST 85 | 000 056 | €£79 607 6S | ||
| 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 | 000 000 | |||
| 85 86€ 6LE $L8 992 E€L9 688 £Z6 T+$8 S8S 918 60L $68 000 £16 000 | 000 000 | |||
| 6 €£0€f LLv 566 606 LLE LIL 176 HIT 1ZZ ZLT 686 979 T v6 STI | 005 OSP |
Zz I 9 91 v £ 6 I 9 TI z
23)UAW3JIEdapstoNneyrununwoY "Ul "ny BUIIJLISSHOJS "UI !Sumynaqsofsjepawu eFIOI BUNUNS 223uSwSIIedaps3urupfigin HIJA -3QSBL[SUP 23109WwWSIIedapsyniqplIof 131USWIHIEdapsIeASIOT 231U2wWS)IedapsjppueH 221u3uW3IIedapinsnpufj 221UIWUSIIedaparnsnf 293USWSIIedapsayinA 221UaWSuedapsueuig 333UdUIILda3psaNLIuj 231USWIIILdap]ernNog 19330 SSIP AR 231UIWSIedappara QIO USPUOJSPIRSSYNA UONISOdsIp
QIO AR
-AOUY EppasinIoJO 1e3urmjeQ
USFPPSYrY BUIUYSUIN
3uso 1931paLy :Sojsuvstfi8iN '[BUNIH PeXQ pouxvsaog
I "IT "ITIL "AI "A "JA 'IIA "ITA "XI 'X IX ”IIX 'IIIX "AIX "AX ”JAX 'I "IT
'V 'g
000 000 000 000 000 000
9C€ 688 940 TOE ZzTE €£z9
8€8 TPI 058 T€8 BLT 601
OS £ T SS t 65
"uSjaBpnqlejok
000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000-619 00L 9£9 000 009 000 SLZ ZSb 6bZ 99b £9S 056 bEb 006 LSV £€6 Z9TT ZbL ZIL 00Z 16Z IOT LZS OL 8I 69 £6 LS BI8T TE
-
:€L/TLET 8P I
-[PHIdey
— PUOJsIoySnsej 000 000 "IY 'IY — IUWEBSYILA Bunusejsdexsporoq
:dapuofjvidoy :BUISpUuoJj[EUdeYy eWWNnS BONRUNS
polssopunaugt ZOF 550 Burma PIvINSpnq Puojsiaysnsej 12098 e3IAQ ISPUOJSYFISASIEYUE
ISpUOJsSUIuRNN 1I3pUuojsuorsuad OES 887 = 1apuogfeNdex :Sumarsuvu ejaQ1argIeNdey
SU SU2JeIS YO T SU9e)s 193SWOYUI -Jendey USpUOJSJUegsSYrY eUupLUNe -SIPYJB
— UL SuajvIs IeZUIUALIYISAY TIPUOJSYIDA
10J
I0J IOJ WOUT
403f13aD 105
JE)SSYII sjaIeAsIOT Sao
I PI0QddA SUSJLIS e3uAO JSpuoJ
INJLAS SSISAICT AD SUSJLIS starejs SURIS USpuod USPUOJ uspuo suajejg Isar
[pau AQ 4aJSwOxNUJ pouyvpsig HN UPNDYS HOYS42puN
I "II "Il 'I "II "III "Al "A "IA ITA ”IHTA "XI ”xX "I "II
ZeISI0A
V "I I
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 55
Beräkning av totalbudgeten '
Utgifterna på totalbudgeten för budgetåret 1971/72 beräknas nu bli avsevärt större än de i riksstaten angivna. Detta sammanhänger, vilket jag tidigare utförligt redovisat, dels med stora utgifter för konjunkturstimulerande insatser, dels med löneökningar åt statsanställda, dels med ökade utgifter för folkpensioneringen, dels slutligen med väsentligt större förbrukning av reservationsmedel och merbelastning på förslagsanslag. Mot denna bakgrund kan totalbudgetens utgifter för budgetåret 1971/72 beräknas till ca 56 466 milj. kr. Eftersom de samlade statsinkomsterna beräknas till ca 52 147 milj. kr. innebär detta att totalbudgeten skulle utvisa ett underskott på ca 4 319 milj. kr.
Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag totalbudgeten för budgetåret 1972/73 på sätt som framgår av uppställningen (s. 54). Kalkylen utvisar ett totalbudgetunderskott om knappt 3,3 miljarder kr., vilket innebär en nedgång i förhållande till det nu beräknade underskottet för innevarande budgetår med något mer än 1 miljard kr. En tabell över totalbudgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1972 Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1972/73
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1972/73
Bilaga 35: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
och för statsregleringen som jag har förordat i det föregående,
2) medge att avsättning av kommunalskattemedel sker till bud-
getutjämningsfonden för budgetåret 1972/73 för att där sär-
redovisas,
3) besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946: 324) om
skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9 promille för år 1972,
4) bemyndiga Kungl. Maj:t att i riksgäldskontoret disponera en
från 60 000 000 kr. till 70 000 000 kr. ökad rörlig kredit att på
sätt som Kungl. Maj:t bestämmer ställas till förfogande för
myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet,
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 56
5) i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1972/73 a) godkänna min preliminära beräkning av driftbudgetens in-
komster, b) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i an-
slagsbehållningar, c) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i dis-
positionen av rörliga krediter, d) godkänna det preliminära förslaget till investeringsplan och
investeringsstater samt därvid på kapitalbudgeten beräkna
den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Låneme-
del till 4 691 728 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop, 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 57
Tabellförteckning
1. Försörjningsbalans för år 1971 2. Betalningsbalans 1969—1971 3. Totalbudgeten 1970/71—1972/73 4. Preliminär försörjningsbalans för 1972 5. Bytes- och betalningsbalans 1970—1972 6. Statsutgifterna 1972/73 7. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster 8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1972 /73 9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten 10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investe-
ringsanslag 50 11. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1961/62—1970/71 51 12. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1971/72 51 13. Tanspråktagande av rörliga krediter 53
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710501
Bilaga 1 Preliminär nationalbudget för år 1972
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 1
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
Bilaga 1
PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1972
Inledning
Den preliminära nationalbudgeten för 1972 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementets sckretariat för ekonomisk planering och konjunkturinstitutet. Naticnalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär ej heller något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Kapitlen HI, Utrikeshandeln samt VH, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel IV och avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1972 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen Lars Lindberger.
I Riksdagen 1972, I saml. Nr I. Bilaga I. Finansplanen. Bil. I
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen ba
I. Sammanfattande översikt
1. Den ekonomiska utvecklingen 1970—1971
Vid cen återblick på Sveriges ekonomi 1971 framstår en nästan utebliven tillväxt av den samlade produktionen som ett påfallande drag i utvecklingen. Bruttonationalprodukten beräknas sålunda ha stigit med endast några tiondels procent. Detta skulle innebära den hittills svagaste tillväxten för något år under efterkrigstiden. Vid beräkning från produktionssidan framträder dock en ökning av nationalprodukten om 19/0, vilket således skiljer sig från resultatet av den förut anförda beräkningen, som utgår från användningssidan. Oavsett beräkningsmetod skiljer sig utfallet i betydlig grad från prognoserna i preliminär och reviderad nationalbudget för 1971. Mot slutet av 1970 stod det klart att högkonjunkturen något halvår tidigare passerat sin kulmen men den förestående dämpningen väntades bli kortvarig och lindrig. Inberäknat effekterna av den finanspolitiska åtstramning som — inte minst av hänsyn till långsiktiga balansmål — vidtogs hösten 1970, framstod sålunda cn tillväxt med närmare 3 96 som möjlig och trolig enligt den preliminära nationalbudgeten för 1971.
På den internationella scenen framträdde emellertid under 1971 såväl i Västeuropa som i Japan mera utdragna och djupgående stagnationstendenser än förutsett och dessa har återverkat på utvecklingen av Sveriges export. Denna har i stort sett stagnerat från ingången av 1971 och dämpningen har företrädesvis berott på svagare avsättningsmöjligheter för rå- och stapelvaror. I årsgenomsnitt noteras en volymökning med 3,5 0/4 från 1970 till 19712, eller ca 5 procentenheter under prognoserna.
Dämpningen av exportutvecklingen kan dock endast till en del förklara den inträdda stagnationen. Händelseförloppet 1971 har kommit att kännetecknas av betydande svaghet i utvecklingen av byggnadsverksamheten och den privata konsumtionen, två komponenter i den inhemska efterfrågan som eljest visat betydande stabilitet vid allmänna konjunkturförsvagningar. Byggnadsvolymen beräknas nämligen ha sjunkit med närmare 5,5 9/9 och den privata konsumtionen har inte fullt vidmakthållits i volym. Till bilden hör även att en i huvudsak förutsedd och betydande nedgång i lagerinvesteringarna synes ha blivit ännu något kraftigare än vad som beräknades i preliminär och reviderad nationalbudget för 1971. På grund av den svaga utvecklingen av den inhemska efterfrågan har importen i än högre grad än exporten understigit
1 [ nationalräkenskapskalkylerna redovisas något större tillväxt för exportvolymen än vad som framgår av de i kapitel III framlagda exportberäkningarna, vilka här åberopas. Skillnaden beror på att olika deflateringstal används vid dessa beräkningar.
Bil 1 Preliminär nationalbudget 3
Tabell I: 1. Försörjningsbalans 1969—1971 Milj. kr.
Löpande priser 1968 års priser
1969 1970 1971 För- 1969 1970 1971 För-
änd- änd-
| ring | ring |
| i 94 | i 4 |
| 1970- | 1970- |
| 1971 | 1971 |
Tillgång Bruttonationalprodukt o 151 758 168899 181450 7,4 146696 153868 154400 0,3 Import av varor! 30571 36251 36165 —0,2 30 030 32896 31230 —5,1
Import av tjänster? 4966 6 168 6975 13,1 4955 5483 6095 11,2
Summa tillgång 187295 211318 224590 6,3 181 681 192247 191725 —0,3
Efterfrågan
Privat bruttoinvestering 13019 14360 1540 7,3 13157 13500 13805 2,2
Statlig bruttoinvestering 4467 5 000 5570 11,4 4315 4521 4750 5,0
Kommunal bruttoinvestering 7978 9453 9 020 —4,6 7703 8461 = 7535—10,9
Bruttoinvestering i bostäder 8 011 8367 8560 2,3 7598 7404 6990 —5,6
| Lagerförändring | 2 020 4 886 1435 - 1849 4194 1250 vv |
| Privat konsumtion | 84854 91501 97320 6,4 82 138 83957 — 83760 —0,2 |
| Offentlig konsumtion | 31913 36302 42385 16,8 30 528 32736 34095 4,2 |
| Export av varor?! | 29459 35150 38185 8,6 28797 31695 33260 4,9 |
| Export av tjänster? | 5 574 6 299 6705 6,4 5 596 5779 6280 8,7 |
Summa efterfrågan 187295 211318 224590 6,3 181681 192247 191725 —0,3
1 Enligt handelsstatistiken.
? Häri ingår även sådan handel som faller utanför handelsstatistiken. Nettot av transfereringar till och från utlandet påverkar bytesbalansen i kapitel III men ej ovanstående försörjningsbalans.
prognoserna och följden har blivit att bytesbalansen mera än väntat givit utslag i positiv riktning, så att ett överskott uppkommit.
Med avseende på efterfrågevolymens utveckling har det sålunda skisserade förloppet totalt sett inneburit stagnation eller rent av tillbakagång. Resursanvändningen för export och inhemska ändamål som 1969 —1970 sammanlagt ökade med närmare 6 §0 i volym beräknas 1970— 1971 ha avtagit med 0,3 9/9. För enbart inhemska ändamål beräknas efterfrågan ha sjunkit med 1,7 9/9 att jämföra med en tillväxt om 5 9/9 närmast föregående år. Den inhemska efterfrågan har härigenom utvecklats svagare än den totala produktionen, med — 1,7 9/9 mot 5 0,3 9/9, en olikhet som givetvis har ett direkt samband med den inträffade förstärkningen av bytesbalansen.
Lagerinvesteringarna har svarat för väl hälften av. omslaget i den inhemska efterfrågans utveckling. 1970—1971 medverkade nämligen lagerinvesteringarna till detta med en nedgång motsvarande 1,9 7c av den inhemska cfterfrågan efter att föregående år ha bidragit med en uppgång motsvarande 1,6 9/9. Mera påfallande än denna häftiga uppbromsning av lagerinvesteringarna ter sig emellertid den nära nog fullstän-
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 4
diga stagnation som inträffat i den s.k. slutliga inhemska efterfrågan. Exklusive lager visar nämligen resursförbrukningen för inhemska ändamål enligt de nu föreliggande beräkningarna en volymtillväxt med cndast 0,2 9/, 1970—1971 mot 3,5 9/4 närmast föregående år.
Såsom framhållits i det föregående har i synnerhet byggnadsinvesteringarna och den privata konsumtionen utvecklats svagt. Offentlig konsumtion och vissa grenar av privat och statlig investering har i stort sett varit de komponenter av den slutliga efterfrågan som visat en tillväxt i närheten av det normala. Även för den offentliga konsumtionens del har det dock inträffat en klar dämpning av tillväxten eller från 7,2 2/9 1969-—1970 till 4,2 9/9 1970—1971. Avsaktningen är i detta fall helt att hänföra till kommunerna — den statliga konsumtionens tillväxt har stigit från 4,4 <6 till 5,4 90.
Inom det privata näringslivets investeringssfär är det framför allt handelsflottan och byggnader för handel m. m. som visat betydande förändringar. Fartygsinvesteringarna har ökat mycket kraftigt — med 150 £6 celler drygt 300 milj. kr. — medan däremot byggnadsinvesteringarna för handel m. m. minskat avsevärt 1 volym — med 6,5 79. I det sistnämnda fallet har nedgången haft ett samband med den 25procentiga investeringsavgilten på oprioriterade byggnader, vilken förefaller att ha fått sin största effekt under första halvåret 1971. Industrins investeringar beräknas ha stigit med 5 fc i volym, vilket är klart under prognoserna i preliminär och reviderad nationalbudget för 1971 men likväl kan synas aktningsvärt med hänsyn till den inträffade konjunkturförsvagningen. Fördelningen av denna investeringsuppgång har emellertid varit ojämn. Endast de största industriföretagen ökade sina investeringar och uppgången faller vidare till stor del på statliga företag. Privata industriföretag beräknas ha ökat sina investeringar med 1,8 Sc och för hela det privata näringslivet kalkyleras investeringar (utom bostäder) ha stigit med drygt 2 90.
De statliga investeringarna visar sammanlagt en klar uppgång — med 5 46. Denna har sin tyngdpunkt bland de statliga bolagen. De statliga affärsverken visar en svag ökning och de statliga myndigheterna en svag minskning av sina investeringar.
De kommunala investeringarna företer däremot en överraskande nedgång med 11 92, vilken inte kunde utläsas ur de investeringsplaner kommunerna redovisade hösten 1970. Den förnyade undersökning av investeringsplanerna som normalt skulle ha företagits våren 1971 fick inställas på grund av arbetskonflikten inom de kommunala förvaltningarna. Det förefaller som om kommunerna av sitt finansiclit ansträngda läge föranletts att avsevärt justera ned sina investeringsplaner för 1971. Det är tänkbart att även förseningar i projekteringen vilka inträffat till följd av arbetskonflikten varit en bidragande orsak. Det bör tilläggas att de beräkningar som hittills kunnat sammanställas är preliminära och att
Bil I Preliminär nationalbudget 5
motsvarande beräkningar från tidigare år visat sig ha betydande osäkerhetsmarginaler.
Även bostadsbyggandet har avtagit 1971. Till följd av eftersläpning i igångsättningen under första halvåret har nedgången blivit något större än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten för 1971. Investeringsvolymen beräknas sålunda ha minskat med 5,5 6.
De betydande minskningar som skett av kommunernas, handelns och bostadssektorns byggnadsinvesteringar har endast till en del kunnat motvägas av ökade byggnadsinvesteringar frimst inom industrin. För byggnads- och anläggningsinvesteringarna totalt beräknas sålunda en nedgång 1970—1971 om 5,5 96 i volym, trots att en obetydlig ökning förutsågs ännu i den reviderade nationalbudgeten för 1971. Även maskininvesteringarnas utveckling har försvagats men inberäknat handelsflottan redovisas dock någon tillväxt — kalkylerad till 2,5 %6. Sammanlagt beräknas byggnads- och maskininvesteringar ha sjunkit i volym med 2,5 970.
Den privata konsumtionen har visserligen inte sjunkit nämnvärt i volym men har inte heller visat någon som helst tillväxt 1970—1971. Den har därmed haft en svagare utveckling än vad som över huvud taget förekommit sedan 1950—1951 och vad som inträffat strider mot två decenniers erfarenhet även såtillvida att den privata konsumtionen hitintills varit en tillväxtfaktor också under avmattningsår. Trots den svaga produktionsutvecklingen synes hushållens realinkomster på sätt som närmare skall beröras i det följande ha kunnat ökas med närmare 3 90. Att konsumtionen under sådana omständigheter blivit stillastående tyder på en kraftig sänkning av konsumtionsbenägenheten eller med andra ord på cen stark ökning av hushållens sparkvot. Någon tillnärmelsevis så markerad höjning av sparkvoten har tidigare inte inträffat under något avmattningsår under efterkrigstiden. Tänkbara förklaringar till den uppgång som nu skett kan ha varit den utdragna och motsättningsfyllda avtalsrörelsen, ökad oro för framtida sysselsättning och realinkomster samt minskad benägenhet att köpa sådana varor som stigit särskilt starkt i pris. Under första halvåret kan alltjämt bestående kreditrestriktioner ha verkat återhållande på konsumtionsbenägenheten.
Sammanfattningsvis har den svaga utvecklingen av privat konsumtion och fasta investeringar i förening med en endast måttlig tillväxt av den offentliga konsumtionen lett till en för efterkrigstiden ovanlig stagnation i den s. k. slutliga efterfrågan. Samtidigt har lagerinvesteringarna sjunkit avsevärt, vilket i och för sig tillhör det normala i samband med en konjunkturavmattning, men nedgången har varit ovanligt kraftig även för ett avmattningsår. De överslagskalkyler som kunnat utföras över lagerrörelsernas inverkan i vissa andra västeuropeiska ekonomier 1971 uppvisar heller ingen motsvarighet. Totalt har härigenom resursförbrukningen för inhemska ändamål såsom tidigare framhållits sjunkit med 1,7 0/9.
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 6
Uppdelat på huvudsektorer kan man finna att nedgången främst fallit på det privata näringslivets totala realkapitalbildning inberäknat lager som avtagit i volym med 15 5§c. Hushållen beräknas ha minskat sin konsumtion med ett par tiondels procent, medan däremot bostads- och offentliga sektorerna sammanlagt ökat sin resursförbrukning men endast med inemot en halv procent.
Ännu så sent som i den reviderade nationalbudgeten för 1971 räknades för de sistnämnda sektorerna med en ökning om inemot 3 Ge. Statlig konsumtion och investeringar har visserligen som en följd av de konjunkturstimulerande åtgärder som vidtagits bragts till att stiga utöver tidigare prognoser, men det oväntat svaga utfallet av främst kommunala investeringar och i andra hand kommunal konsumtion och bostadsbyggande har medfört att resursförbrukningen inom offentlig sektor i vidare bemärkelse likväl visat väsentligt lägre tillväxt än tidigare beräknat. En följd härav har blivit att den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällsekonomin enligt beräkningsmodellen i kapitel VIII blivit klart negativ trots de åtgärder som sedermera vidtagits från statens sida. I stället för en mera begränsad negativ effekt vid måttlig tillväxt av den totala produktionen framträder i själva verket en något starkare negativ effekt och detta vid stagnation för den totala produktionen.
De åtgärder i konjunkturstimulerande syfte som successivt sattes in under loppet av 1971 avsåg i huvudsak statens och kommunernas investeringar och verksamhet i övrigt samt bostadsbyggandet och det privata näringslivets investeringar. Den huvudsakliga effekten av dessa omfattande åtgärder kommer att bli märkbar 1972. Även under 1971 torde åtgärderna ha haft en positiv inverkan på bostadssektorns, kommuncernas och det privata näringslivets investeringar men dock utan att kunna förhindra att utfallet för dessa aktiviteter blivit svagare än tidigare beräknat. Beträffande statens investeringar föreligger en kalkyl som visar att de vidtagna åtgärderna haft en positiv inverkan 1971 om ca 120 milj. kr. motsvarande inemot 4 9/9 av myndigheternas och affärsverkens byggnadsinvesteringar. Kraftigare omedelbara cffekter förefaller att ha kunnat uppnås inom övrig statlig verksamhet — bl. a. genom utökning av omskolningsverksamheten och tidigareläggning av militära beställningar. Följden synes ha blivit att hela den statliga verksamheten, dvs. såväl konsumtion som investeringar, stigit med drygt 5 9/9) i volym, fastän en endast hälften så stor uppgång förutsågs i den reviderade nationalbudgeten. Bland de stimulerande åtgärder som riktade sig mot den privata verksamheten och då i första hand de privata investeringarna ingick även en under 1971 alltmer expansivt utformad kreditpolitik. Diskontot, som under hela 1970 uppgick till 7 9/9, sänktes under loppet av 1971 till 5 9/9, Bland annat i avsikt att vidga utrymmet för obligationsemissioner sänktes de långa räntorna endast vid ett tillfälle. Härigenom
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 7
har de svenska emissionsräntorna kommit att närma sig de internationella.
Den nedgång av den totala resursförbrukningen för inhemska ändamål som skedde 1970—1971 avsåg delvis byggnadsområdet men var i övrigt i huvudsak koncentrerad till varuanvändning med förhållandevis stort importinnehåll, såsom lagerinvesteringar och konsumtion av varaktiga varor samt beklädnadsvaror. Det framstår under sådana omständigheter som följdriktigt att importen minskade i volym. För varuimporten blev nedgången påtaglig eller med 5 9/9. För varor och tjänster
lev minskningen något svagare — 2,5 9/, i volym — vilket förklaras av den fortsatta tillväxten av tjänsteimporten. Då efterfrågedämpningen sålunda i viss utsträckning synes ha varit koncentrerad till importerade varor, bör följden härav ha blivit att den inhemska efterfrågan på inhemska produkter och tjänster sjunkit förhållandevis något mindre än total inhemsk efterfrågan. En nedgång har det lika fullt blivit. Den torde överslagsvis kunna uppskattas till inemot 1,5 9/9 i volym. Det är genom den fortsatta tillväxten av exporten av varor och tjänster — uppskattad till 5,5 9/, i volyml — som den totala användningen av inhemska resurser och därmed den totala produktionen kunnat bibehållas eller rentav kunnat öka med några tiondels procent.
Vad beträffar utvecklingen under loppet av 1971 tyder de beräkningar som kunnat göras på stagnation i den totala produktionen fr. o. m. andra kvartalet. Konsumtionsutvecklingen har verkat återhållande speciellt under första halvåret och i mindre markerad grad synes detta gälla även beträffande byggnadsinvesteringarnas utveckling. Lagerinvesteringarna har fortsatt att försvagas under andra halvåret. Första halvåret motverkades delvis en stark nedgång av industrins investeringar i råvaror och varor i arbete genom accelererad tillväxt av färdigvarulagren. Andra halvåret 1971 har tillväxten av färdigvarulagren avtagit, samtidigt som lagren av råvaror och varor i arbete fortsatt att utvecklas svagt. Exporten kännetecknades första halvåret av svag volymtillväxt och andra halvåret av någon tillbakagång.
Den svaga utvecklingen av den totala produktionen har medfört en dämpning av efterfrågan på arbetskraft och har även åtföljts av en Öökning i arbetslösheten som fortskridit t. o. m. tredje kvartalet. Med tanke på den obetydliga produktionstillväxten kan sysselsättningen likväl synas förvånansvärt väl bibehållen. Mätt i antal arbetstimmar beräknas sysselsättningen för anställda ha sjunkit med 0,8 9/v. I samband med en minskning av medelarbetstiden har däremot totala antalet sysselsatta (inberäknat företagare) stigit med 1/4 9/4. Arbetslösheten har samtidigt ökat med ca 1,0 procentenhet. Sammanfattningsvis innebär detta att sysselsättningen vidmakthållits i antal räknat, under det att såväl arbetslös-
! Beräkningen utförd med nationalräkenskapskalkylernas deflateringstal.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 8
het som arbetskraftsutbud ökat mera än vad kalkylerna i den reviderade nationalbudgeten indikerade: Denna utveckling av sysselsättningen har å ena sidan medverkat till att lönesumman trots den svagare produktionsutvecklingen kunnat stiga i den takt som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten, med ca 9 0/9. Eftersom produktionsutvecklingen blivit 2 procentenheter lägre än tidigare beräknat innebär detta å andra sidan att produktivitetsutvecklingen blivit påfallande låg absolut sett och väsentligt lägre än vad som räknades med i den reviderade nationalbudgeten. Den svagare utvecklingen av produktion och efterfrågan har i ungefär den grad som väntades beledsagats av minskad löneglidning och lägre prisstegringstakt. Det genomsnittliga löneglidningstalet anges ha sjunkit irån 3,5 96 1969—1970 till 2,2 9/4 1970—1971. Prisstegringstakten har visserligen inte totalt sett blivit väsentligt lägre under loppet av 1971 än den var under loppet av 1970. För konsumentprisindex räknas sålunda med cn stegring om 6,8 56 från december 1970 till december 1971 mot 7,0 2/0 under året dessförinnan. Uppgången under 1971 innefattar emellertid en till drygt 3: procentenheter uppgående effekt av mervärdeskattens höjning I januari 1971. Bortsett härifrån har alltså prisutvecklingen 1971 visat en klar dämpning, låt vara att denna delvis kan ha varit en följd av prisregleringens alltjämt återhållande cffekter.1 En lägre stegringstakt för importpriserna har liksom räntesänkningarna med deras effekter på egnahemsposten haft en dämpande inverkan på konsumentprisernas uppgång. Sammanlagt kan den kalkylmässiga effekten härav uppskattas till drygt 2 procentenheter under loppet av 1971 jämfört med närmast föregående år. | Härtill kommer att förskjutningar i konsumtionens sammansättning medfört atl uppgången i det s. k. implicitprisindex (— det genomsnittliga prisomräkningstalet för konsumtionen) blivit ungefär en procentenhet lägre än väntat. Den genomsnittliga prisnivån 1971 beräknas sålunda na Överstigit 1970 års nivå med 6,7 "/e. De realt disponibla inkomsternas tillväxt har härigenom såsom tidigare framhållits kunnat bli så hög som nära 3 9/o, vilket i och för sig är en procentenhet mera än vad som räknades med i den reviderade nationalbudgeten för 1971. Trots någorlunda hävdad utveckling av löntagarnas sysselsättning och realinkomster synes den totala produktionens tillväxt ha varit svag eller obefintlig. Detta tyder såvitt nu kan bedömas på att en påtaglig försämring av företagens rörelseresultat ägt rum. Delvis återspeglas detta i den bild av kreditmarknadsutvecklingen som tecknas i kapitel IX. Vinstförsämringen antas i de kalkyler som där presenteras ha uppgått till 2 äå 3 miljarder kr. Endast en mindre del härav har kunnat täckas av nettotransaktionerna med investeringsfonderna. Trots att utgifterna för fasta 1 Nettoprisindex som mäter prisförändringar exklusive skatter och med tilllägg för subventioner har, räknat från november 1970 till november 1971, stigil med 3,0 "/v mot 7,4 2/0 motsvarande period 1969—1970.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 9
investeringar och lager sammanlagt minskade har företagens finansiella sparande försvagats. Detta har varit en bidragande orsak till 1971 års kraftiga upplåning från näringslivets sida på den organiserade kreditmarknaden. Tentativt gjorda antaganden pekar mot en upplåning från denna sektor väl över den som inregistrerats under de närmast föregående åren. Den ökade kreditgivningen till näringslivet har inte endast tagits i anspråk för finansiering av investeringar utan har även resulterat i en påtaglig uppbyggnad av likviditeten. Utrikeshandelns utveckling med klar nedgång för importen, samtidigt som exporten i årsgenomsnitt fortsatt att växa, har medfört en häftig omkastning av handels- och bytesbalanserna. Handelsbalansen som 1970 visade ett underskott om 1 100 milj. kr. beräknas 1971 ha uppnått ett överskott om 2 miljarder kr., således cen förstärkning om drygt 3 miljarder kr. Bytesbalansen har, såvitt nu kan beräknas, gått från ett underskott om 1 570 milj. kr. till ett överskott om närmare 800 milj. kr.. en förstärkning om drygt 2 1/4 miljarder kr. Att det sålunda vid de faktiska avsättningsmöjligheter som funnits för exporten varit möjligt att uppnå ett överskott i bytesbalansen om 3/4 miljarder kr. är emellertid någonting som bör sättas i samband med den svaga inhemska efterfrågan. En mera trendmässig utveckling av de inhemska efterfrågekomponenterna hade troligen åtföljts av ett visst underskott i bytesba- Jansen.
2. Sveriges ekonomi 1972 1971 präglades i stora drag Sveriges ekonomi av stagnation. Den internationelia utvecklingen och svagheten i den inhemska efterfrågan i all synnerhet under årets tidigare delar har utgjort de främsta orsakerna härtill. 1972 synes emellertid det ekonomiska läget inom landet i högre grad än under 1971 kunna bli beroende av den internationella konjunkturens utvecklingsmöjligheter. Fortsätter den internationella efterfrågan på svenska exportvaror att utvecklas svagt skulle detta kunna medföra att det stillastående som under 1971 inträtt i den svenska exportens utveckling tills vidare blir bestående. Exporten kan därigenom i långt högre grad än under 1971 komma att framstå som en kännbar begriänsningsfaktor för produktion och sysselsättning inom landet både med hänsyn till sina direkta efterfrågeeffekter och från betalningssynpunkt. Ett sådant utvecklingsalternativ skulle knappast ha behövt aktualiseras ifall den internationella konjunkturutvecklingen hade kommit att motsvara den bedömning som för ett år sedan var den gängse. Sålunda väntades den förestående konjunkturavmattningen i Västeuropa bli relativt obetydlig och, som det antogs, också förhållandevis kortvarig. Under loppet av första halvåret 1971 inträdde emellertid internationellt en oväntat stark försvagning av marknadsläget för ett antal basindustrier. Denna hade sannolikt delvis sin grund däruti att företagen nu Yt Riksdagen 1972. 1 saml, Nr 1. Bilaga I. Finansplanen. Bil. I
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
blev inställda på att sänka sina av inflationsförväntningar överdrivet högt uppdrivna lager av speciellt stapelvaror. Konjunkturomslaget i Japan fick också större återverkningar på frakt- och stapelvarumarknaderna in som väntats. Sänkt kapacitetsutnyttjande och försämrad lönsamhet äterverkade även negativt på företagens investeringsplaner. Den ekonomiska politiken hade i ett flertal länder en avvaktande prägel.
På sensommaren 1971 inträffade den dramatiska omläggningen av Förenta staternas utrikesckonomiska politik. En successiv konsolidering av den amerikanska bytesbalansen blev härigenom en realitet att räkna med. Pen omläggning av valutapariteterna som nyligen ägt rum kommer att verka i denna riktning. Omställningen av den amerikanska bytesbalansen kommer i och för sig att marginellt utöva en viss återhållande inverkan på efterfrågan utanför Förenta staterna och onekligen kom själva inledningen av denna process att inträffa i en känslig fas av den internationella koniunkturutvecklingen.
Större oro ingav emellertid de störningsfenomen som tenderade att uppkomma i anslutning till valutautvecklingen och den länge bestående ovissheten om de framtida valutapariteterna. Som exempel på dylika företeelser kan nämnas att vissa investeringsbeslut och orderutläggningar uppsköts tills vidare samt att tendenser uppkom att lägga produktionsplanerna lågt i förhållande till den faktiska efterfrågan. Det mest näraliggande utvecklingsalternativet i en sådan situation är att den neddragning av lagerinvesteringarna som detta indikerar blir av övergående natur och därför inom kort åtföljs av en återhämtning. Vid en mera djupgående och långvarig företroendekris — vilken i vissa länder kunde tänkas haft orsaker utöver de rent valutapolitliska — hade emcetertid inte enbart lagerinvesteringarna riskerat att bli träffade av dylika depressiva impulser, utan effekterna kunde lätt ha spritt sig till den slutliga efterfrågan för konsumtion och investering.
En fortsatt försvagning av den ckonomiska tillväxten i Västeuropa fram mot slutet av 1972 har från dylika överväganden blivit ett alternativ som på allvar framförts i den internationeHa konjunkturpolitiska diskussionen. En sådan utveckling synes emellertid förutsätta att de ursprungliga störningarna i sig själva är av ihållande karaktär. Även om styrkan av de pessimistiska stämningar, som hösten 1971 brett ut sig bland företagarna i ett flertal länder inte bör underskattas, har det knappast funnits övervägande skäl att förutsätta att dessa stämningar också blir varaktiga, eftersom flertalet av de större länderna redan vidtagit eller står i begrepp att vidta konjunkturstimulerande åtgärder av avsevärd styrka. Härtill kommer att en överenskommelse har uppnåtts om nya valutapariteter. En tilltagande försvagning av världskonjunkturen framstår därmed inte som ett rimligt huvudalternativ.
En fortsatt produktionsuppgång förutses i Förenta staterna. Sålunda förefaller en under loppet av 1972 tilltagande produktionstillväxt sannolik, åtföljd av en successivt fallande arbetslöshet. Möjligen föreligger
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 11
vissa risker för att ihållande tröghet hos den privata konsumtionen skall medföra cen viss fortsatt fördröjning av uppsvinget. En förhållandevis optimistisk bedömning av den privata konsumtionsökningen synes dock befogad. Den kan i första hand motiveras av en förutsedd expansiv effekt av de skattelättnader som vidtagits Jiksom av en trolig nedgång av den under 1971 onormalt höga sparkvoten. Den offentliga sektorn och bostadsbyggandet liksom lagerutvecklingen torde likaledes komma att verka i expansiv riktning. Med en successiv förbättring av kapacitetsutnyttjandet kan även en återhämtning av investeringsviljan inom det privata näringslivet synas trolig.
För Västeuropas del har såsom redan tidigare antytts inte funnits an- Jedning att räkna så pessimistiskt som det skisserade alternativet med en fortsatt försvagning av tillväxten som håller i sig fram mot slutet av 1972, skutle innebära. Efter en trolig matt produktiensutveckling första halvåret 1972 förefaller ett uppsving under senare hälften av 1972 ligga inom räckhåll. De depressiva spridningseffekter som möjligen kan befaras från den västtyska ckonomin väntas successivt avta för att mor slutet av året efterträdas av ett visst expansivt inflytande. Med ett försvagat kapacitetsutnyttjande knyter sig förhoppningarna om ett allmänt västeuropeiskt uppsving under 1972 inte i första hand till en stark expansion av industriinvesteringarna. Snarare torde rollen av expansionsfaktorer kunna spelas av privat och offentlig konsumtion, bostadsbyggandet samt efter hand även av lagerinvesteringarna. Bostadsbyggande och privat konsumtion har redan i utgångsläget visat en expansiv tendens i vissa länder, däriblend Storbritannien och Italien. Med en fortsatt vridning av ländernas ekonomiska politik kan även tillväxtimpulserna från den offentliga sektorn ytterligare komma att förstärkas. Den väntade konjunkturuppgången i Förenta staterna beräknas dessutom få vissa positiva effekter på produktionen i Västeuropa mot mitten celler slutet av 1972. Det har dock förutsatts att övergången till nya valutapariteter påtagligt skall reducera styrkan av den från Västeuropa möjliga exportcxpansionen till Förenta staterna.
För Västeuropas samlade bytesbalans emotses en måttlig försvagning 1972. Denna ger emellertid inte någon rättvisande bild av effekten för Västeuropas del av de åtgärder som vidtagits för att stärka den amerikanska bytesbalansen. Utvecklingen av de inbördes balanserna påverkas nämligen även därav att Förenta staternas tillväxt 1972 förutsätts gå utöver genomsnittet, medan däremot Västeuropas produktionsökning, ehuru något starkare än 1971, alltjämt väntas hålla sig väl i underkant av tullväxtpotentialen. Häri ligger för övrigt även cen viss begränsning av den svenska exportens tillväxtmöjligheter, speciellt vad avser första hälften av 1972.
Konjunkturinstitutets prognos för exporten är till största delen baserad på uppgifter från de större företagen och vissa branschorganisationer. Institutet har i sin bedömning av dessa uppgifter utgått från den
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 12
uppfattning om den internationella konjunkturutvecklingen under 1972 som redovisats i det närmast föregående. Exporten exklusive fartyg beräknas öka med 4,5 9/) i volym 1972 — en procentenhet mer än 1971. Till följd av en relativt kraftig minskning av fartygsleveranserna beräknas totala exporten öka med 4 9/4 1971—1972 jämfört med 3,5 9/9 1970 —L1971. Med de deflateringsprinciper som tillämpas i nationalräkenskapskalkylerna bör emellertid den för 1971--1972 beräknade uppgången av totala exportens volym motsvara 4,5 9/9.
Tillväxten av exporten dämpades kraftigt under loppet av 1971. Den internationella efterfrågeutvecklingen indikerar dock en förbättring under 1972. framför allt för exporten av rå- och stapelvaror. Efter en nedgång med ca 5 /, av exporten av skogsindustriprodukter, malm samt järn och stål under 1971 i samband med dämpad efterfrågan och lagerneddragningar hos förbrukarna väntas utvecklingen under 1972 bli betydligt mer gynnsam. Omslaget beräknas bli kraftigast för massa samt järn och stål. Färdigvaruexporten hölls under 1971 uppe av fortsatt höga leveranser av verkstadsprodukter, bl. a. till följd av de stora orderstockarna i början av året. Leveranserna av flygplan var dessutom mycket stora. Dessa bortfaller nästan helt under 1972, vilket tillsammans med en väntad svag utveckling av exporten till de nordiska länderna, delvis beroende på den danska importavgiften som främst torde drabba exporten av varaktiga konsumtionsvaror, medför att man kan räkna med en lägre ökningstakt för färdigvaruexporten 1971—1972 än 1970— 1971. Exporten av verkstadsprodukter beräknas öka med endast 4 29/9 i volym 1972 mot 7,5 "/, 1971. Exporten av ”övrigvaror” förutses öka med 7 9/0, vilket är lika mycket som 1971. Under förutsättning av normalskörd förutses livsmedelsexporten minska med 8 0/9 1972 efter en mycket kraftig ökning 1971.
Eftersom cen del av den svenska exporten säljs till dollarpriser torde prisutvecklingen 1972 bli avsevärt svagare än 1971. Konjunkturinstitutet räknar med prissänkningar för vissa råvaror och en betydligt lägre prisstegring för bl.a. verkstadsprodukter. Prisstegringen skulle då bli ca 1,5 9/9 och den värdemässiga exportökningen 5,5 0/4 1971—1972.
Det privata näringslivets investeringar i byggnader och maskiner väntas öka med 10/9 från 1971 till 1972. För industrins del förutses en volymökning med 3,5 9/9 totalt, varav 4,5 0/, för maskininvesteringarna och 2 0/9 för byggnadsinvesteringarna. Dessa förväntade utfall för 1972 har corhållits efter sedvanlig uppjustering av industrins planer sådana dessa kom till uttryck i statistiska centralbyråns novemberenkät. Planuppgifterna har sålunda uppräknats med 14 procentenheter för maskininvesteringarnas del och 15 procentenheter för byggnadsinvesteringarnas. Vid uppjusteringen har hänsyn tagits till de förhållandevis stora frisläppen av investeringsfonder under hösten 1971, den förlängda tiden för utnyttjande av avdrag för maskininvesteringar samt det ökade bi-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 13
draget till miljövårdsinvesteringar. Vidare har antagits en fortsatt relativt Jätt kreditmarknad. Investeringsutvecklingen på branschnivå pekar mot att järn- och stålverken kommer att öka sina investeringar under 1972 efter en minskning under 1971. För verkstadsindustrin väntas en fortsatt ökning av investeringarna 1972, medan en viss minskning är att vänta för massa- och pappersindustrin. Övriga branschers investeringar väntas öka något 1972. — För handelns investeringar beräknas ett omslag ske till en ökning om 14 9/9 1972 att jämföra med en minskning om 6,5 9/9 1971.
Lagerinvesteringarna väntas 1972 fortsätta minska bl. a. beroende på att företagen i slutet av 1971 ansåg både råvarulager och färdigvarulager vara för stora. Industrins råvarulager drogs dock ned kraftigt redan under senare delen av 1971, varför man kan räkna med att de åter börjar öka i samband med den beräknade högre produktionstillväxten under andra halvåret 1972. Detta skulle innebära en Jiten ökning av råvarulagren under 1972. Färdigvarulagren väntas öka endast mycket svagt. Industrins lagerinvesteringar beräknas därför inte uppgå till mer än drygt 300 milj. kr. 1972 jämfört med 1,5 miljarder kr. under 1971. Ett omslag i lagerutvecklingen i handeln från en kraftig minskning under 1971 till en relativt stark ökning under 1972 medför dock att de totala Jagerinvesteringarna beräknas bli ca 750 milj. kr. 1972 mot 1,3 miljarder kr. 1971. — Näringslivets totala realkapitalbildning förutses med denna lagerutveckling öka med 6 9/4 1971—1972 efter en minskning med drygt 15 9/, 1970-1971.
De statliga investeringarna väntas öka med 6 9/, 1972. Häri ingår en ökning av byggnadsinvesteringarna med 16 9/9 och en minskning av maskininvesteringarna med 5,5 9/9. Den avsevärda ökning, som väntas för de statliga byggnadsinvesteringarna 1972, är till övervägande delen en följd av de omfattande stimulansåtgärder som vidtogs på byggnadsoch anläggningsområdet under andra halvåret 1971.
Kommunernas investeringar beräknas öka med drygt 6,5 9/, i volym 1972 efter en minskning med 119/, året innan. Ett kraftigt omslag väntas för såväl byggnadsinvesteringarna som maskininvesteringarna, vilka beräknas öka med 6 respektive 11 ?/, under 1972. Även i detta fall har hänsyn tagits till de åtgärder som statsmakterna vidtagit i konjunkturstimulerande syfte, i första hand genom cen temporär höjning av bidragen till kommunala investeringar.
För bostadsbyggandet beräknas en igångsättning med ca 100 000 1lägenheter komma att medföra en ökning av investeringsvolymen med 39/4 1972 mot en minskning med 5,5 9/4 året innan. Investeringarna i flerfamiljshus väntas minska med 3 9/,, medan småhusinvesteringarna väntas öka med 119?/). Den kraftiga ökningen för småhusen beror till stor del på det mycket stora igångsättandet under fjärde kvartalet 1971.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 14
Antalet färdigställda lägenheter har för 1972 beräknats till 102 000, vilket är något färre än under 1971.
Den totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med 79/9 1971— 1972. Byggnadsinvesteringarna ökar långsammare än maskininvesteringarna, eller med 6 /, mot 929/) för de senare. Inberäknat Jager förutses en investeringsökning med 5,5 9/9 1971—1972.
Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalkyler. Den totala lönesumman väntas stiga i något högre takt än 1970— 1971 eller med 10 9/9 och detta antas ske trots att en negativ sysselsättningskomponent beräknas dra ned lönesummeökningen med närmare 19/9. Av lönesummans tillväxt kommer uppskattningsvis en halv procentenhet att utgöras av retroaktiva löneutbetalningar. För enskilda företagares inkomster väntas en ökning med 2 9/,, vilket är något mer än 1970—1971. Totalt beräknas faktorinkomsterna öka med 8,3 9/9, vilket överstiger ökningstakten 1970—1971 med 0,8 procentenheter. Tillväxten i de disponibla inkomsterna väntas däremot stiga med 6,6 9/9 mot 9,7 9/9 1970—1971. Hushållens nettoinbetalning till det offentliga beräknas nämligen öka betydligt kraftigare än 1970—1971 då en faktisk minskning blev ett resultat främst av skattereformen.
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1972 har en utgångspunkt varit att arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda antas stiga med 11 ?/å inkluderat höjning av avgifterna till ATP. Lönekostnadernas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringarna väntas få ett för denna lönestegringstakt normalt värde, vilket är högre än 1970—1971, då prisregleringen i viss utsträckning förhindrat sedvanliga konsekvensprisstegringar att slå igenom. Enligt den prisprognos som utarbetats kan konsumentprisnivåns uppgång under loppet av 1972 väntas bli 4,1 9/0. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1971 och 1972 förutses förändringen bli något högre eller 4,5 9/0.
Vid den förutsatta prisuppgången 1972 kan de reala disponibla inkomsterna beriiknas öka med 2 1/4 9/4 mot knappt 3 9/0 1970—1971.
Den privata konsumtionen inklusive turistnettot beräknas komma att öka med 3 3/4 0/4 1971—1972 mot en minskning med 0,2 9/4 1970— 1971. Med tanke på att hushållens disponibla inkomster i fasta priser väntas öka med 2 1/4 9/4 innebär detta en förväntad neddragning av den exceptionellt höga sparkvoten under 1971. En svårbedömd fråga är emellertid hur snabbt en ökning av konsumtionskvoten kan förmodas ske. Ett alternativ vore därvid att hushållen redan under 1972 återgår till 1970 års konsumtionskvot, vilket skulle kunna medföra en konsumtionsökning med 5 å 6 9/9. Ett motsatt alternativ vore att de behåller 1971 års höga sparkvot, vilket troligen skulle ge en konsumtionsökning med 2 å 39/9. I beräkningarna har antagits att en successiv men inte fullständig återgång sker till 1970 års sparbeteende.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 15
Tabell I: 2, Bytesbalansen 1970—1972 Milj. kr., löpande priser
| 1970 | 1971 prel. | 1972 prognos | ||
| Export av varor | 35 150 | 38 185 | 40285 | |
| Import av varor | Handelsbalans | 36 251 — 1101 | 36 165 2 020 | 38 950 1335 |
| Sjöfartsnetto | 2034 | 2150 | 2000 | |
| Turistnetto | — 1748 | — 1900 | -— 2 200 | |
| vriga tjänster m. m., netto! — 555 | — 920 | — 925 | ||
| Transfereringar, netto | — 1000 | — 1365 | — 1550 | |
| Korrigeringspost? | Bytesbalans | 800 — 1570 | 800 785 | 800 — 540 |
1 Motsvaras av posterna ”korrigering av handelsstatistiken” och ”övriga tjänster, netto” i tabeli III: 3. .
2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
Den offentliga konsumtionen väntas i volym öka med ca 3 9/9, varav
den kommunala med 3,3 9/) och den statliga med knappt 3 9/9. Beräk-
ningen av den kommunala konsumtionen innebär en viss uppjustering av
de planer som kommunerna redovisade under senhösten 1971.
Den förväntade högre tillväxten av den inhemska efterfrågan medför
att importvolymen beräknas stiga med knappt 5,5 90/, 1971—1972 jämfört med en minskning med 5 9/9 1970—1971. Den svagare nedgången av
lagerinvesteringarna — 0.5 miljarder kr. 1972 mot 2,9 miljarder kr. 1971
-— väntas härvid bli en starkt bidragande orsak till importökningen. Huvudorsaken torde dock vara utvecklingen av den privata konsumtionen. Importen av konsumtionsvaror förutses öka med 9 9/9 1972 efter en
nedgång med 2.5 9/4 1971. Produktionsökningen beräknas leda till att importen av insatsvaror ökar med 4,5 9/9 1972; importen av dessa varor minskade med 49/, 1971 till följd av den stagnerande produktionen.
Handelsbalansen som förstärktes med drygt 3 miljarder kr. 1970— 1971 beräknas återigen försvagas — med ca 700 milj. kr. — under
1972, men väntas ändå visa ett överskott på 1300 milj. kr. Bakom
denna utveckling ligger dels en större ökning av importvolymen än Cxportvolymen (5,35 9/9 mot 4,5 9/9), dels en viss försämring av bytesvill-
koren, Importpriserna beräknas stiga med ca 2,5 9/9 medan prisstegringen för exporten väntas bli någon procentenhet lägre, delvis till följd av det större råvaruinnehållet i exporten. Minussaldot för nettot av tjänster och transfereringar beräknas fortsätta öka med 650 milj. kr. 1972. Framför allt väntas det negativa turistnettot öka, samtidigt som sjöfartsnettot, som är positivt, förutses minska något. Bytesbalansens saldo, inklusive
korrigeringspost och transfereringsnetto, skulle enligt dessa beräkningar — så som de redovisas i tabell 3 i kapitel II — visa ett underskott på
Frop, 1972: 1 Bilaga I Finanspianen 1G
Tabell I: 3. Preliminär försörjningsbalans för 1972 1971 års priser
Procen- Milj. kr. Förändring 1971—1972 tuell volym- 1971
förändring Milj. kr. i Procentuell
1970-1971 1971 års priser volymförändring Tillgång Bruttonationalprodukt 0,3 181 450 6 800 3,7 Import —5,1 36 165 1 900 5,5
Summa tillgång —0,6 217 615 8 700 4 Efterfrågan
| Bruttoinvesteringar —2,4 | 38 560 | 2750 | 7 | ||
| därav: privata | statliga affärsverk och bolag statliga myn- digheter kommunala -—10,9 bostäder | 2,2 8,2 —0,5 —5,6 | 15410 3 590 1 980 9 020 8 560 | 1550 50 300 600 250 | 10 1,5 14,5 6,5 3 |
| Lagerförändring | a | 1435 | —500 | . | |
| Privat konsumtion —0Q,2 | 97 320 | 3 700 | 4 | ||
| Offentlig konsumtion 4,2 | 42 385 | 1300 | 3 | ||
| Tjänstenetto | . | —270 | —300 | . | |
| Export | 4,9 | 38 185 | 1750 | 4,5 | |
| Summa efterfrågan —L0,6 217 615 | 8 700 | 4 |
ca 550 milj. kr. för 1972 jämfört med ett överskott på närmare 800 milj. kr. 1971, en försämring med 1,3 miljarder kr.
Denna beräkning av utrikeshandelns utfall ger tillsammans med de angivna förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter till resultat att bruttonationalproduktens tillväxt 1971—1972 beräknas bli drygt 3.5 ?/,. Prognosen innebär att en omkastning i flera avseenden kan väntas ske av balansläget i Sveriges ckonomi.
Vad gäller den inre balansen kan en påtaglig förbättring av läget på arbetsmarknaden påräknas som gemensamt resultat av den ökning som emotses av den totala produktionen och den betydande arbetstidsförkortning som träder i kraft fr. o. m. ingången av 1972. Vad gäller den yttre balansen pekar prognoserna på en avsevärd försvagning av bytesbalansen. Den förstärkning som uppnåddes 1970—1971 beräknas sålunda falla bort till mer än hälften.
Till en del kan omslaget i bytesbalansen återföras på en försämring av bytesvillkoren liksom på det förhållandet att den mera importintensiva delen av efterfrågan återigen väntas bli mer expansiv. Tillgången på kapacitet i form av arbetskraft och anläggningar skulle emellertid knappast utgöra hinder för en ytterligare exportökning och därmed för en mera positiv bytesbalans 1972. Att en sådan inte ställs i utsikt och att exportökningen väntas bli tämligen blygsam kan väl till någon del bero på cn försiktig bedömning från konjunkturinstitutets sida,
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 17
men är i huvudsak något som klart följer av den måttliga efterfrågetillväxt som 1972 väntas inom Västeuropa i allmänhet och inom för svensk export viktiga avsättningsområden i synnerhet — såsom i Danmark, Finland och Västtyskland. Glappningen mellan svensk och internationell konjunkturfasning, vilken 1971 medverkade till en starkt positiv omkastning i den svenska bytesbalansen slår 1972 tillbaka i motsatt riktning.
Svagheten hos den återhämtning av den internationella ekonomiska utvecklingen som väntas 1972 har delvis sin grund i de anpassningsproblem för handeln och betalningarna som berörts i det föregående. Härutöver har även förefallit befogat att räkna med en förhållandevis svag tillväxt för näringslivets investeringar och det kan inte anses uteslutet att en sådan tendens delvis kan hålla i sig också efter det att en mera normal ökningstakt allmänt sctt återställts för produktion och efterfrågan.
För närvarande påverkas investeringsviljan inom Västeuropas industriländer oförmånligt av att kapacitetsutnyttjande och produktivitetsutveckling försvagats och lönsamheten därutöver försämrats i och med att prisinflationen visat tecken att mera än kostnadsinflationen avta i styrka. Om det under sådana omständigheter skulle dröja innan näringslivets investeringar för Västeuropas del blir en påtaglig tillväxtfaktor, kan det bli desto mera betydelsefullt hur den offentligt styrda efterfrågan utvecklas. 1972 synes denna allmänt komma att påverkas i cexpansiv riktning, men i ett något längre perspektiv kunde det förmodas att en bestående kostnadsinflation skulle verka återhållande på de offentliga myndigheternas styrning av efterfrågan. Detta skulle kunna tänkas bli kännbart exempelvis 1973 då även den tillämnade omsvängningen i Förenta staternas bytesbalans skulle kunna få en något mera påtagligt återhållande inverkan på Västeuropa.
Det skulle emellertid vara djärvt att dra mera bestämda slutsatser av sådan innebörd. Det finns också argument som skulle kunna anföras häremot. Den från valutaförhandlingarna framskymtande motviljan att genomföra betydande uppskrivningar av valutakurserna gentemot dollarn skulle sålunda delvis kunna tolkas som ett vittnesbörd om att de sysselsättningspolitiska synpunkterna tillmäts förhållandevis hög prioritet. Dessutom är det svårt att bedöma hur förändringen av valutapariteterna denna gång kommer att påverka utvecklingen av de effektiva världshandelspriserna, dvs. vid notering i sådana valutor som bibehåller sin genomsnittsparitet.
Den tillväxt som för Sveriges del förutses 1972 kan vad gäller inhemsk efterfrågan i huvudsak återföras på tre strategiska förutsättningar nämligen en aktivering av den offentliga efterfrågan, en bibehållen och i vissa hänseenden ökad tillväxt för det privata näringslivets investeringar samt en viss återhämtning av hushållens konsumtionsbenägenhet.
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 18
De expansiva effekter som förutses inom den offentliga sektorn är till stor del en följd av de åtgärder från statens sida som successivt vidtavits under 1971. Det har beräknats att dessa åtgärder medfört en belastning på statens budget 1971/72 med knappt 2 miljarder kr., varav tyngdpunkten är förlagd till första halvåret 1972. Enligt den finanspolitiska modellen 1 kapitel VIII framträder en markant förändring i positiv riktning av den offentliga sektorns beräknade inverkan på samhällsekonomin. Det är framför allt de kommunala investeringarna och de statliga myndigheternas investeringar som ger utslag under inverkan av de vidtagna stimulansåtgärderna. Även de beslutade höjningarna av vissa transfereringsutgifter har härvid sin betydelse.
Den förhållandevis starka tillväxt av det privata näringslivets investeringar som emotses 1972 är delvis en följd av mera speciella företeelser, såsom cn fortsatt kraftig tillväxt av handelsflottans fartygsinvesteringar samt ökade inköp av datamaskiner. Den avsevärda ökning som väntas av byggnadsinvesteringar för handel m. m. har ett samband med att investeringsavgiften 1 juni 1971 upphiivdes för s.k. oprioriterat byggande. Prognosen innebär vidare att det skall visa sig möjligt att vidmakthålla en tillväxt av industrins investeringsvolym om 3 å 49/, 1972 trots sannolikt försvagad lönsamhet och sänkt kapacitetsutnyttjande 1971. Detta bedöms kunna ske under inverkan av extra investeringsavdrag för maskininvesteringar, omfattande frisläpp av investeringsfonder, ökad tillgång på långfristiga krediter och förstärkt likviditetsposition samt ett endast obetydligt finansieringsbehov för lagerinvesteringar. Prognosen kan inte anses stå i strid med tidigare erfarenheter men ger givetvis inte några hållpunkter för hur man skall bedöma utvecklingen av industrins investeringar på något längre sikt.
Den återhämtning som förväntas av den privata konsumtionens tillväxt förutsätter såsom tidigare framhållits cn viss normalisering av hushållens sparkvot. I övrigt är konsumtionsprognosen beroende av de kalkyler och antaganden som gjorts angående löneglidning, skattekvot och prisutveckling. Löneglidningstalet beräknas i genomsnitt för samtliga anställda sjunka från 2,2 9/9 1970—1971 men alltjämt uppgå till 1,5 9/9 1971—1972. Faktorer som kan tänkas inverka på löneglidningen diskuteras närmare i ett specialavsnitt av kapitel VI. Vad beträffar prisutvecklingen innebär givetvis de svårbedömda effekterna av valutapariteternas förändring ett speciellt osäkerhetsmoment vid bedömningen av den internationella prisbildningen och dess återverkningar på de inhemska konsumentpriserna.
Den ökning av bruttonationalprodukten om drygt 3,5 9/9 som förutses 1971—1972 ligger i och för sig snarast i underkant av det årsgenomsnitt som i långlidsutredningen bedömts som möjligt för innevarande 5årsperiod. Från ingången av 1972 genomförs emellertid en betydande arbetstidsförkortning. Dess återhållande effekt på det möjliga arbetskrafts-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 19
utbudet har uppskattats till 3,5 2/9. Med rimliga antaganden om arbetstidsförkortningens speciella inverkan på produktivitetsutvecklingen har den kapacitetsförlust för samhällsekonomin som härigenom uppkommer kalkylerats till drygt 2 9/9 av bruttonationalprodukten. Den disponibla kapacitetstillväxten 1971-—1972 torde därför inte uppgå till mer än kanske drygt 29/9 och en tillväxt av bruttonationalprodukten med 3,5 9/9 kan därför väntas medföra ett ökat ianspråktagande av outnyttjade resurser eller med andra ord cen viss begränsning av arbetslösheten.
Uttryckt i arbetskraftstermer beräknas sålunda att den väntade produktionstillväxten om 3,5 9/9, vilken normalt skulle åtföljas av någon minskning av den totala sysselsättningen, på grund av arbetstidsförkortningen leder till en ökning av antalet sysselsatta om ca 1,5 0/9. Eftersom arbetskraftsutbudet kan beräknas stiga med 0,5 9/, finns kalkylmässigt utrymme för en sänkning av arbetslösheten med ca 1907.
Arbcetslöshetens faktiska begränsning kan visserligen tänkas bli lägre exempelvis till följd av opåräknade produktivitetsvinster, standardsänkningar inom vissa servicecområden i samband med arbetstidsförkortningen, ökat övertidsarbete samt i övrigt förekommande snedbelastningar på arbetsmarknaden. Även stegringar av yrkesverksamhetsgraden utöver vad som beräknats skulle verka i denna riktning. Själva tendensen mot nedgång i arbetslösheten förefaller dock säkerställd, förutsatt att prognoserna i övrigt visar sig hållbara.
Det kan ha sitt intresse att jämföra den utveckling av Sveriges ckonomi som nu kan överblickas och förutses för perioden 1970—1972 med [ångtidsutredningens beräkningar för den innevarande perioden 1970— 1975. I det syftet har en sammanställning gjorts som visar den genomsnittliga årliga förändringen av bruttonationalprodukten och dess huvudkomponenter, dels för åren 1970—1972 enligt nu föreliggande beräkningar, dels för åren 1972—1975 under förutsättning att den tillväxt som enligt långtidsutredningen skulle återstå för perioden också skulle hinna inhämtas. Vidare har en rekonstruktion genomförts av den utveck-
Årlig tillväxt 1970—1972 och 1972—1975 enligt långtidsutredningen och nu föreliggande kalkyler
1970—1972 1970—1972 1972-1975
enligt en rekon- = enligt nu enligt nu förelig-
struktion av lång- föreliggande gande kalkyler och
tidsutredningens kalkyler förutsatt att långtids-
kalkyler utredningens progno-
ser inhämtas
BNP 2 AA Import 4 Privat konsumtion 1 WADO Offentlig konsumtion 5 Investering 4 BABA Export S 50 VW
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 20
ling 1970—1972 som varit i linje med långtidsutredningens bedömningar, om däri hade inberäknats att arbetstidsförkortningen, som nu sker, koncentreras till åren 1970—1972.
En jämförelse mellan den rekonstruerade LU-prognosen för 1970— 1972 och de föreliggande beräkningarna visar stor överensstämmelse vad gäller flera av efterfrågekomponenterna. Bruttonationalproduktens tillväxt blir emeollertid sammanlagt för de båda åren inemot en procentenhet Jägre enligt PNB-kalkylerna, vilket ligger i linje med antagandet om att det 1972 skulle återstå en viss reserv av outnyttjade produktionsresurser som exempelvis skulle ha kunnat tas i anspråk för en ytterligare ökning av exporten. Av efterfrågekomponenterna är det framför allt offentlig konsumtion liksom investeringarna — och däribland som det förefaller främst de kommunala — som utvecklats i lägre takt enligt PNB-kalkylerna. Exporten visar något lägre tillväxt (en halv procentenhet per år), importen en väsentligt lägre (2,7 procentenheter per år).
Vad härefter gäller den återstående utvecklingen fram till 1975, förutsatt att LU-kalkylerna inhämtats, blir det första intrycket att vi med 1970—1972 skulle passera de med hänsyn till produktion och resursanvändning magra åren och att därefter skulle kunna följa en period med snabbare tillväxt av total produktion, utrikeshandel, konsumtion och investeringar. Grunden till dessa gynnsamma utsikter för 1972—1975 skulle ligga däri att så gott som hela arbetstidsförkortningen hinner avverkas 1970—1972, samtidigt som exporten enligt dessa kalkyler utvecklas väsentligt kraftigare än importen. Den förstärkning av bytesbalansen som detta enligt långtidsutredningen skulle ha implicerat synes emellertid endast till en begränsad del vara inom räckhåll 1972. Den närmast till hands liggande förklaringen till detta är att endera bytesvillkoren utvecklas mindre fördelaktigt än som tidigare antagits eller att den i nationalräkenskapskalkylerna tillämpade deflateringsmetoden givit en överdriven bild av exportvolymens faktiska tillväxt 1970—1972. Det kan förtjäna tilläggas att LU-kalkylerna och de nu föreliggande beräkningarna såtillvida stämmer överens som det förefaller att lagerinvesteringarna 1972 når ett bottenläge, en omständighet som normalt skulle utöva en positiv inverkan på bytesbalansen detta år. — Vad i övrigt beträffar förutsättningarna för en gynnsam tillväxt av produktion och utrikeshandel åren 1972—1975 blir dessa förutom av den mera internt bestämda produktivitetstillväxten självfallet även beroende av det internationella ekonomiska klimat som kan komma att råda.
Bil 1 Preliminär nationalbudget 21
1. Det internationella läget
1. Sammanfattande översikt
Utvecklingen 1971
I första hand som en följd av en tilltagande ekonomisk expansion i de båda nordamerikanska staterna växte den totala produktionen i de OECD-anslutna länderna snabbare 1971 än under närmast föregående år. Stagnationstendenserna i Västeuropa blev däremot mer utdragna, och möjligen mera djupgående, än det fanns anledning att räkna med, ännu för ett halvår sedan. Flertalet länder i Västeuropa kom sålunda att under huvudparten av året befinna sig i en mindre expansiv konjunkturfas än under 1970. Gemensamt för båda områdena var emellertid en fortsatt påfallande hög prisstegringstakt.
Produktionens tillväxt i Västeuropa 1971 beräknas ha blivit drygt 3 40, dvs. ca 1,5 procentenheter lägre än under 1970 och 2,5 enheter lägre än 1969. I samtliga av områdets större industriländer avtog totalproduktionens tillväxttakt. Speciellt markant var nedgången i Italien, vars bruttonationalprodukt för första gången under efterkrigstiden var praktiskt taget oförändrad. I motsats till de närmast föregående åren kan den ogynnsamma utvecklingen av italiensk ckonomi inte i första hand förklaras av fortsatt oro på arbetsmarknaden utan huvudorsaken torde ha varit en klart vikande inhemsk efterfrågan. Även i Storbritannien och Västtyskland understeg den faktiska tillväxten den potentiella. Utvecklingen under loppet av 1971 uppvisar däremot klara skillnader. I Storbritannien sjönk bruttonationalprodukten i reala termer under första halvåret, varefter ett uppsving synes ha kommit igång mot slutet av 1971. För Västtysklands del var emellertid mönstret det motsatta med tilltagande avmattningstendenser under senare delen av 1971. Den franska ekonomin visade trots en svag retardation av tillväxttakten alltjumt påtagliga ecxpansionstendenser, inte minst till följd av en stark privat konsumtion samt en gynnsam utveckling av den externa balansen. Bruttonationalproduktens ökning kan beräknas ha uppgått till ca 5,5 9o 1971, vilket var en av de högre inom Västeuropa. I de mindre industriländerna hölls tillväxttakten nära genomsnittet för Västeuropa. Variationerna mellan länderna var emellertid betydande. Konjunkturnedgången kom relativt tidigt till Danmark och Finland, medan däremot Norge, möjligen med undantag för Irland, var det enda västeuropeiska land i vilket totalproduktionens ökningstakt accelererade under 1971. För framför allt Belgiens, men även i viss mån Nederländernas del, har en klar uppbromsning av bruttonationalproduktens ökningstakt ägt rum.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
Tabell II: 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1970—1972 Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Uppgifterna för 1970 och 1971 avser utfall (preliminära), för 1972 prognoser.
Brutto- Im- Ex- Fasta Lagernatio- = port port Konsumtion brutto- = investenal- av av ——— - jnveste- ringar
pro- varor varor = privat offent- ringar —
dukt och och lig Föränd-
tjäns- = tjäns- ring i
ter ter miljarder
dollar Förenta Staterna
| 1970 | —0,7 | 3,1 7,6 1,4 —4,3 = —3,2 —5,0 |
| 1971 | 3,0 | 4,0 2,0 4,0 —0,5 5,5 —0,2 |
| 1972 | 5,0 | 5,5 17,5 5,5 3,0 3,0 6,0 |
Västtyskland
| 1970 | 5,4 15,7 8,4 6,8 | 4,3 11,9 —L1,2 | |
| 1971 | 3,0 | 9,9 7,8 5,5 | 6,5 4,0 —L1,7 |
| 1972 | 2,5 | 4,5 3,0 2,5 | 5,0 1,0 1,0 |
Frankrike
| 1970 | 6,1 | 1,5 16,2 4,3 | 3,8 6,8 —0,3 |
| 1971 | 5,5 | 9,0 9,0 6,5 | 4,5 5,0 -—0,1 |
| 1972 | 4,5 | 6,0 7,0 5,5 | 1,5 5,0 —0,4 |
Italien
| 1970 | 5,2 15,6 5,1 8,0 | 3,2 3,1 | 0,7 |
| 1971 | 0,5 -—0,5 4,0 2,0 | 4,0 —6,0 —1,2 | |
| 1972 | 3,5 3,5 5,0 4,0 | 5,0 2,0 | 1,6 |
EEC?
| 1970 | 5,6 12,8 10,4 6,2 | 3,9 82 —0,8 | |
| 1971 | 3,7 | 17,3 7,4 5,1 | 5,3 2,2 —3,0 |
| 1972 | 3,4 | 4,6 4,8 3,9 | 3,8 2,6 2,2 |
Storbritannien
| 1970 | 2,2 | 6,4 4,8 2,9 | 1,3 1,6 | 0,3 |
| 1971 | 1,5 | 6,5 4,5 3,0 | 2,0 0,0 —0,4 | |
| 1972 | 3,5 | 6,0 3,0 4,5 | 3,0 2,0 | 0,5 |
Norge
| 1970 | 3,5 313,8 41,7 2,0 | 3,8 513,8 0,4 |
| 1971 | 5,0 33,5 32,5 6,5 | 4,0 58,5 —0,2 |
| 1972 | 4,5 20,5 18,0 4,0 | 4,5 —- 5—0,5 —0,1 |
Västeuropa?
| 1970 | 4,9 114 9,0 5,4 | 3,3 6,9 —0, IF | |
| 1971 | 3.3 | 7,0 6,7 4,7 | 4,6 1,9 —3,6 |
| 1972 | 3,5 | 5,1 4,5 4,0 | 3,7 2,4 2,6 |
11 den offentliga konsumtionen ingår även offentliga investeringar. Fasta bruttoinvesteringar avser endast privata investeringar.
2 Bruttonationalproduktens förändringstal avser samtliga till området hörande länder, de olika komponenternas endast de separat redovisade länderna. Vid sammanvägningen har utgätts från de paritetsvärden som gällde den 31.12.1970.
3 Exkl. sjöfartssektorn beräknas ökningstalen till 10,5, 2,0 resp. 3,2. 4 Exkl. sjöfartssektorn beräknas ökningstalen till 3,7, 4,3 resp. 7,2.
5 Exkl. handelsfiottans investeringar beräknas ökningstalen till 6,0, 4,5 resp. 4,2,
Källor: OECD, EEC, nationell statistik, nationella prognoser och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk planering.
Bil 1 Preliminär nationalbudget 23
Generellt kan knappast kapacitetsbegränsningar i produktionen sägas ha verkat uppbromsande på produktionstillväxten i Västeuropa utan avmattningen berodde till övervägande del på vikande inhemsk efterfrågan. Den ekonomiska politiken kom mot denna bakgrund att få en alltmer expansiv prägel, varvid finanspolitiken successivt tilldelades en mer aktiv roll. Ett undantag härvidlag utgjorde dock länge Västtyskland. I åtskilliga länder hade kreditpolitiken redan mot slutet av 1970 fått en mer expansiv inriktning, och denna tendens förstärktes under 1971, vilket kom till uttryck bl. a. i ett flertal diskontosänkningar liksom i raera direkt Jikviditetsförstärkande åtgärder från flera centralbankers sida.
Ett i stort gemensamt drag för Västeuropas ekonomier var under 1971 den jämfört med 1970 ändrade inriktningen av totalefterfrågans tillväxt. Den privata konsumtionen framstod alltmer som den starkaste efterfrågekomponenten trots att dess tillväxt avtog. Bland de större länderna var detta förhållande speciellt utpräglat i Västtyskland. Det kan nämnas att medan bruttonationalproduktens ökning i de fyra största västeuropeiska staterna stannade vid drygt 3 §c, uppgick motsvarande tillväxt av den privata konsumtionsefterfrågan till ca 4,5 Co. Flertalet av de mindre staterna torde härvidlag i stort ha uppvisat en liknande utveckling. Trots konsumtionsutvecklingen inom den privata sektorn har i många fall kraftiga ökningar i hushållens sparkvot ägt rum. 1 flera stater, däribland Frankrike, Västtyskland och Italien, låg kvoten i genomsnitt för 1971 på sin nära nog högsta nivå under efterkrigstiden. Genom den relativt expansiva finanspolitiken i flera länder har även den offentliga sektorns konsumtions- och investeringscfterfrågan allmänt sett stigit snabbare än respektive nationers bruttonationalprodukter.
Skillnaderna i efterfrågeutveckling i Västeuropa mellan 1970 och 1971 kan i stor utsträckning föras tillbaka på lagerrörelserna. Den genomsnittliga nedgången av bruttonationalproduktens tillväxt 1971 för de fyra största västeuropeiska staterna förklaras sålunda till ca 30 §£ av en ogynnsam utveckling av lagerrörelserna. Speciellt markant sjönk lagerinvesteringarna i Västtyskland och Italien. Lageruppbyggnadstakten minskade även i Frankrike och Storbritannien men nedgången var i dessa länder främst koncentrerad till första halvåret. Också i flera av de mindre länderna, däribland de skandinaviska, har lagerrörelserna utövat etl depressivt inflytande 1971. Utöver lagersidan har även de privata investeringarna visat en klart ogynnsam utveckling jämfört med 1970. Rceala minskningar ägde rum i bl. a. Italien och Storbritannien medan klara avmattningstendenser kunde noteras i främst Västtyskland men även i viss mån Frankrike. Av de mindre länderna utgör härvidlag Norge, och möjligen också Österrike, ett undantag. Allmänt sett synes i första hand industrins maskininvesteringar ha drabbats. Flera anta-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 24
ganden om orsakerna till den vikande investeringsviljan inom det curopeiska näringslivet kan i och för sig uppställas, varav en skulle kunna vara det i många länder snabbt fallande kapacitetsutnyttjandet 1971. Även de i många länder pressade vinstmarginalerna för näringslivets del kan ha bidragit härtill. Jämfört med industrins investeringar har bostadsinvesteringarna hållits väl uppe i flera stater, däribland Västtyskland och Storbritannien. En orsak härtill synes ha varit de selektiva åtgärder som på många håll insatts. Totalt för Västeuropa kan dock knappast bostadskonjunkturen sägas ha utövat ett påtagligt expansivt inflytande.
I Storbritannien efterföljdes inte den tilltagande ekonomiska aktivite- 1en mot slutet av 1970 av ett uppsving under första hälften av 1971. Förklaringarna torde i första hand ha varit förekomsten av omfattande strejker. en relativt drastisk lagernedskärning samt ett fall i de privata investeringarna. Avmattningstendenserna under de första månaderna av 1971 ledde till att budgeten i mars kom att få en starkt expansiv prägel. Förutom att skatten sänktes för barnfamiljer reducerades bolagsskatten och arbetsgivaravgiften halverades. Den snabbt stigande arbetslösheten samt en alltjämt stagnerande industriproduktion föranledde regeringen att i juli ytterligare lägga om den ckonomiska politiken i expansiv riktning. Avbetalningshandeln frisläpptes med omedelbar verkan samtidigt som förekommande omsättningsskatter sänktes och investeringsavdragen höjdes. Även kreditpolitiken fick successivt en mera expansiv prägel. Bland annat sänktes diskontot i wvå etapper från 7 till 5/4, Mot slutet av 1971 visade bl.a. som cen följd härav den privata konsumtionsefterfrågan tydliga tecken till en återhämtning.
En annorlunda utveckling ägde rum i Frankrike. Vid ingången av 1971 hade såväl finans- som kreditpolitiken givits en relativt expansiv utformning. Den ekonomiska aktiviteten låg under första halvåret på en tämligen hög nivå. En viss nedgång av den slutliga efterfrågans tillväxt, liksom svagt depressivt verkande lagerrörelser, motvägdes helt av en fortsatt förbättring av den externa balansen. Med hänvisning till de kraftiga prisstegringarna och den snabbt tilltagande privata konsumtionen fann sig regeringen i maj föranlåten att något ändra kursen för den ekonomiska politiken. Förutom cen höjning av diskontot ökades bankernas obligatoriska depositionskvoter i centralbanken. Under andra halvåret ägde en viss ytterligare avmattning av den slutliga efterfrågan rum, vilken emellertid i stor utsträckning kompenserades av en tilltagande lageruppbyggnad. Kreditpolitiken lättades ånyo under hösten med bl. a. en diskontosänkning i oktober.
Efter en tillfällig uppgång under första kvartalet 1971 mattades produktionstillväxten i Västtyskland gradvis samtidigt som överskottsefterfrågan på arbetsmarknaden avsevärt reducerades. Industripoduk-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 25
tion liksom orderingång visade märkbara stagnationstendenser mot slutet av 1971. Mönstret var emellertid inte enhetligt utan väsentliga områden visade alltjämt vid årets utgång en viss expansionskraft. I avsikt att begränsa prisökningstakten samt att minska effekterna av den huvudsakligen av externa skäl uppkomna likviditetsökningen inom den västtyska ekonomin fördes under huvudparten av 1971 cn relativt stram ekonomisk politik. I några avseenden genomfördes dock vissa lättnader. Sålunda föll t.ex. den tidigare införda investeringsavgiften bort vid ingången av 1971. Även en diskontosänkning genomfördes under våren. De under loppet av 1971 tilltagande stagnationstendenserna i ekonomin kom att medföra en mera allmän uppmjukning av såväl kredit- som finanspolitiken. Speciellt kan härvidlag nämnas borttagandet vid halvårsskiftet av den 10-procentiga extraskatten på bolagsvinster och personliga inkomster. I oktober och december lättades kreditpolitiken i första hand genom ytterligare sänkningar av diskontot samt genom minskningar av affärsbankernas likviditetskvoter.
Den amerikanska konjunkturbilden behöll under en stor del av 1971 eu relativt splittrat utseende. Inom flera områden pekade konjunkturindikatorerna mot en markerad återhämtning cfter svackan 1969—1970, medan för andra sektorer tendensen vara mera tveksam, eller i vissa fall direkt nedåtriktad. Mot slutet av 1971 tilltog de expansiva dragen i styrka och huvudintrycket hos flertalet bedömare var att ett mera allmänt uppsving var på gång. För helåret 1971 steg bruttonationalprodukten med ca 399 i volym att jämföra med cen real nedgång närmast föregående år om 0,7 9/9.
Bland de positiva dragen i den amerikanska konjunkturen märktes en tilltagande privat konsumtionsefterfrågan, liksom en markant uppgång av bostadsbyggandet. Dessa inslag hade börjat göra sig gällande redan före president Nixons s.k. utspel den 15 augusti. Den privata konsumtionen steg 1971 med drygt 49/9, vilket var något mindre än under föregående uppsving 1968. Än snabbare var bostadsbyggandets expansion. Exempelvis låg igångsättningen under de tre första kvartalen 1971 drygt 45 9/, över nivån för motsvarande period 1970. Bland annat som en följd härav beräknas bostadsinvesteringarna ha stigit 1971 med ca 30 9/, i volym. Analyser av lagercykelns utveckling 1971 försvåras bl. a. av det strejkhot som förelåg i samband med förhandlingarna om ett nytt avtal inom stålverkssektorn samt av den delvis spekulativt betingade lageruppbyggnad som synes ha ägt rum under årets första hälft. Även om sålunda lagerrörelserna har influerat den ekonomiska aktiviteten i olika riktning under Joppet av 1971, torde lagerinvesteringarna totalt sett för helåret 1971 ha vidmakthållits. Jämfört med tidigare nedgång har detta inneburit en positiv tillväxtfaktor för ekonomin.
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 26
Den ekonomiska politiken hade redan före president Nixons utspel i augusti 1971 fått en alltmer expansiv inriktning. Det kan t. ex. nämnas att budgetunderskottet 1970/71 kom att uppgå till ca 23 miljarder dollar, varav en stor del föll på första halvåret 1971. Kreditpolitiken fick redan under 1970 en påtagligt expansiv prägel. Trots den ökade tillgången på externt kapital sjönk volymen av näringslivets investeringar under 1971. Förklaringen torde i första hand vara att söka i ett ytterligare fall i den redan tidigare låga kapacitetsutnyttjandegraden. I genomsnitt synes denna endast ha uppgått till drygt 70 9/9, vilket är det lägsta talet sedan 1958.
Sammanfattningsvis befann sig den amerikanska ekonomin vid tidpunkten för presidentens utspel i ett läge kännetecknat av ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande och en hög arbetslöshet. Ett uppsving hade dock kommit igång mycket starkt inom bostadssektorn men tvekande inom stora delar av industrin. Den privata konsumtionen var på väg att återhämta sig samtidigt som pris- och lönekostnadsstegringarna börjat dämpas. Handels- och betalningsbalansen visade en oroande utveckling. För en redogörelse av de åtgärder som annonserades i augusti 1971 samt de institutionella förändringar som trädde i kraft i och med pris- och lönestoppets utgång i november hänvisas till det följande specialavsnittet om Förenta staterna. De för omvärlden speciellt väsentliga delarna — upphävande tills vidare av dollarns konver- Ubilitet i guld samt införandet av en 10-procentig extraskatt på importvärdet — har bedömts vara av sådan betydelse att de i det följande ägnats ett särskilt avsnitt (Betalningsläge och kapitalrörelser).
Jämfört med den amerikanska uppvisade den kanadensiska ekonomin en något annorlunda konjunkturfasning. Totalproduktionen har allt sedan tredje Kvartalet 1970 stigit i alltmer accelererande takt. Så gott som samtliga efterfrågekomponenter, inklusive de privata investeringarna. utövade under 1971 ett expansivt inflytande. Speciellt markant steg dock den offentliga sektorns köp av varor och tjänster. Totalt växte bruttonationalprodukten 1971 med inemot 6 9/, att jämföra med drygt 3 "0 1970.
Allt sedan mitten av 1970 har expansionskraften i den japanska ekonomin successivt mattats. För första gången sedan 1965 registrerades under andra kvartalet 1971 ingen ökning av bruttonationalprodukten samtidigt som bytesbalansens överskott på årsbasis passerade 5 miljarder dollar. Recessionstendenserna kom starkast till uttryck på investeringssidan och då inte minst vad gäller industrins investeringar i maskiner och anläggningar. Än mer markant var dock det depressiva inflytandet som gjorde sig gällande från lagersidan. Minskningen av lagerinvesteringarna uppgick under första halvåret 1971 till drygt 5 9/0 av bruttonationalprodukten. Genom en viss förbättring under andra halvåret kom motsvarande siffra för helåret 1971 att stanna vid ca
Bil 1 Preliminär nationalbudget 27
40/0. Även andra efterfrågekomponenter, såsom bostadsinvesteringar och i viss mån privat konsumtion, uppvisade lägre tillväxt 1971 än under 1970. Totalt steg bruttonationalprodukten 1971 med ca 5 96, vilket var mer än genomsnittet för OECD-området men avsevärt mindre än de 10 96 per år som av Japan uppsatts som mål för 70-talets ekonomiska tillväxt.
Som en effekt av den vikande inhemska efterfrågan föll kapacitetsutnyttjandet inom den japanska industrin snabbt, speciellt under första halvåret 1971, och utnyttjandegraden mot slutet av året beräknas endast ha legat något över nivån från föregående recession 1963. Bland annat som en följd av de senaste årens snabba löneökningar har pris- och kostnadsstegringarna varit starka 1971, speciellt i detaljhandelsledet. Under 12-månadersperioden 1. o. m. september 1971 steg konsumentpriserna med drygt 10 96. Den ekonomiska politiken fick emellertid under loppet av 1971 en alltmer expansiv prägel. Genom extra tillägsstater till statsbudgeten kan den andel av bruttonationalproduktens ökning 1971 som faller på den offentliga sektorn skattas till ca 40 9/9 att jämföra med endast 10 9/9 närmast föregående år. Vidare har diskontot sedan hösten 1970 sänkts i sex etapper. Med tanke på det japanska näringslivets internationellt sett starka beroende av extern finansiering torde dessa räntesänkningar till en del ha begränsat investeringsrecessionens styrka.
Som framgått av föregående avsnitt har recessionstendenserna i Japan haft vissa återverkningar för omvärldens ekonomier. Den vikande inhemska japanska efterfrågan ledde till ökade exportansträngningar och ännu under första halvåret 1971 kunde en kraftig uppgång av exporten till främst Förenta staterna noteras. Den ökning av de japanska marknadsandelarna på exportmarknaden som kom att äga rum möjliggjordes inom flera sektorer av en tämligen aktiv prispolitik. Detta gäller bl.a. på järn- och stålmarknaden. För vissa länder, däribland råvaruländerna, torde dämpningen under andra halvåret 1971 av den japanska importtillväxten har spelat en mer väsentlig roll. Även nedgången av den internationella sjöfartens fraktsatser torde till viss del stå i samband med en minskande ökningstakt för den japanska importen.
Mot slutet av 1971 pekade flera indikationer, t. ex. orderingång och industriproduktion, på att botten i den japanska konjunktursvackan var nådd. Någon mera markerad återhämtning föreföll dock knappast ha inletts. De amerikanska åtgärderna torde ha haft en nedkylande inverkan, speciellt vad gäller investeringsutvecklingen. Det kan nämnas att framför allt exportindustrier som stål-, bil- och den kemiska industrin nedjusterade sina investeringsplaner under hösten 1971, medan däremot sektorer som kraftindustrier och järnvägarna förutsåg kraftiga ökningar.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 28
Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1971 Procentuella förändringar
1960— 1965— 1969 1970 3 kv. 1970—
1965 1968 3 kv. 1971
per år per år
| Västtyskland | 2,8 | 2,3 | 2,7 3,9 | 5,6 |
| Frankrike | 3,8 | 3,3 | 6,4 5,2 | 5,6 |
| Italien | 4,9 | 2,3 | 2,6 5,0 | 4,9 |
| Belgien | 2,5 | 3,2 | 3,8 3,9 | 4,6 |
| Nederländerna | 3,5 | 4,3 | 7,5 4,4 | 7,6 |
| Storbritannien | 3,6 | 3,7 | 5,5 6,4 | 10,1 |
| Danmark | 5,5 | 7,4 | 4,4 5,6 | 5,2 |
| Finland | 5,3 | 6,2 | 2,9 2,8 | 7,5 |
| Norge | 4,1 | 3,7 | 3,3 10,2 | 6,4 |
| Sverige | 3,6 | 4,2 | 2,7 17.0 | 6,9 |
| Schweiz | 3,2 | 3,7 | 2,5 3,5 | 6,7 |
| Österrike | 3,9 | 3,0 | 3,4 4,1 | 4,7 |
| Förenta staterna 1,3 | 3,3 | 5,4 6,0 | 4,4 | |
| Kanada | 1,6 | 3,8 | 4,6 3,4 | 3,2 |
1 En rimlig korrigering (av bostadsposten) 1970 ger för Sveriges del ett prisstegringstal på 6,3 940.
Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt
beskattning och subventionering.
Källor: OECD och nationell statistik.
Tabell II: 3. Timförtjänsten för industriarbetare 1960—1971
Procentuella förändringar
1960—1965 1965-—1968 1969 1970 3 kv. 1970—
| per år per år | 3 kv. 1971 | ||||
| Västtyskland | 9,5 | 5,2 | 9,0 12,8 12,2 | ||
| Frankrike! | 7,5 | 8,0 | 11,3 10,5 11,2 | ||
| Italien! | 10,6 | 4,1 | 7,5 21,7 13,4 | ||
| Belgien | 38,0 | 7,3 | 7,9 11,0 11,5 | ||
| Nederländerna! 9,8 | 8,1 | 9,9 10,7 11,0 | |||
| Storbritannien 27,3 | 6,0 | 7,9 12,7 12,1 | |||
| Danmark | 10,5 | 10,8 | 11,4 10,8 315,6 | ||
| Finland | 8,5 | 7,3 | 8.5 10,4 15,2 | ||
| Norge | 7,2 | 7,5 | 9,7 12,0 | 9,9 | |
| Sverige | 8,6 | 8,2 | 8,1 13,1 | 9,5 | |
| Schweiz! | 5,4 | 5,1 | 3,9 | 6,7 | 9,7 |
| Österrike" | 6,4 | 6,5 | 5,8 10,1 11,2 | ||
| Förenta staterna 2,9 | 4,8 | 6,6 | 5,4 | 5,1 | |
| Kanada | 3,7 | 6,6 | 8,3 | 8,4 | 71 |
1 För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner. 3 1963—1965. 22 kv. 1970—2 kv. 1971. Källor: OECD och nationell statistik.
Bil 1 Preliminär nationalbudget 29
Produktionen i Sovjetunionen steg under de tre första kvartalen 1971 med drygt 89/9 jämfört med motsvarande period 1970 och beräknas under resten av året i stort ha bibehållit denna tillväxttakt. Därmed skulle målet i den nya 35-årsplanen 1971-—1975 om en årlig produktionsökning om 6 9/9 ha överträffats. Målsättningen om en årlig reallöneökning av samma storlek synes däremot inte till fullo ha kunnat infrias. Under första halvåret 1971 uppgick den genomsnittliga reallöncökningen till drygt 4 9/9 jämfört med motsvarande halvår 1970. För övriga östeuropeiska länder beräknas totalproduktionens ökningstakt ha accelererat i Albanien, Bulgarien, Rumänien samt Ungern, medan den i stort bibehållits i Östtyskland, Polen samt "Tjeckoslovakien.
Liksom under 1970 steg löner och priser mycket snabbt i de OECDanslutna länderna under 1971. En viss uppbromsning för området som helhet gjorde sig dock gällande. Den allmänna prisnivån, mätt som bruttonationalproduktens prisdeflator, kan beräknas ha stigit med drygt 507, 1971 att jämföra med något under 6 09/4 1970. Denna relativt begränsade dämpning föll emellertid helt på de utomeuropeiska länderna. Prisnivån i Västeuropa kom däremot att stiga i ungefär samma takt som 1970, eller med ca 6,5 Z. Konsumentpriserna ökade från tredie kvartalet 1970 till tredje kvartalet 1971 med drygt 10 96 i Storbritannien, ca 5,5 9/4 i Västtyskland och Frankrike, knappt 5 9/9 i Italien samt drygt 49/9 i Förenta staterna (se tabell 2). De mindre västeuropeiska staterna uppvisar en mera splittrad bild. I vissa länder, t.ex. Finland, Schweiz och Nederländerna, förefailer konsumentpristillväxten ha accelererat under 1971, medan för andra, såsom t. ex. Norge, en klar uppbromsning har ägt rum. Ett genomgående drag i flera länder var emellertid att prisökningstakten visade tecken till att mattas mot slutet av 1971.
Löncökningarna i industriländerna blev också i allmänhet högre än ecnomsnittet för 60-talet. Även om timlönen för industriarbetare normalt steg långsammare än under 1970 översteg ökningstakten i flera av dessa länder 10 9/9. Som framgår av tabell 3 ökade lönerna snabbt i Västtyskland, Italien, Storbritannien samt Frankrike, medan i Förenta staterna stegringstakten blev avsevärt lägre än genomsnittet för OECDländerna. Det i flertalet västeuropeiska länder fallande kapacitetsutnyttjandet och den stigande arbetslösheten medförde dock, liksom i fråga om prisutvecklingen, en under loppet av 1971 avtagande stegringstakt. Även om de avtalsenliga löneökningarna influerats av den vikande produktionstillväxten och av de lönereglerande åtgärder som i vissa fall sattes in från statsmakternas sida synes i första hand lönenivån ha påverkats av faktorer som minskad löneglidning och sjunkande övertidsarbete.
Med tanke på den i det föregående skisserade utvecklingen av den totala efterfrågan i Västeuropa under 1971 kan den på helårsbasis
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 30
räknat snabba pris- och kostnadsökningstakten synas förvånande mot bakgrund av tidigare reaktionsmönster. Det torde -— åtminstone på nuvarande stadium — vara svårt att entydigt fastställa de orsakssamband som kan förklara varför någon markant dämpning inte kom till stånd. Det kan emellertid vara av intresse att speciellt peka på ett förhållande som skiljer såväl 1970 som 1971 från utvecklingen under 60-talet, nämligen de snabba pris- och löneökningarna i de västtyska och japanska ekonomierna. Dessa länder har alltjämt en stark konkurrensförmåga och intar därför i många avseende en prisledande position. Den höga prisstegringstakten i många länder under speciellt första halvåret 1971 yttrade sig bl.a. i en snabb ökning av världshandelspriserna under denna period. Genom den höjning av åtskilliga västeuropeiska länders exportpriser i dollar som blev en följd av utvecklingen på valutamarknaden under hösten 1971, har visserligen världshandelsprisernas tillväxt därefter accelererat, men inte genomgående vad gäller importnoteringar i egen valuta. I varje fall har den internationella prisutvecklingen inte förhindrat en viss dämpning av de inhemska pris- och kostnadsstegringarna i flera länder.
Även om pris- och kostnadsstegringarna varit starka under 1971 synes det under loppet av året mera dämpade cefterfrågetrycket ha haft en viss avkylande inverkan på prisutvecklingen. Den nedtrappning av Pprisstegringstakten, som i flera västeuropeiska länder gjorde sig gällande under senare delen av 1971, torde delvis kunna förklaras av en vikande totalefterfrågan kombinerad med en snabbare produktivitetstillväxt. Också andra mera speciella faktorer, såsom de prisoch lönereglerande åtgärder som vidtagits i åtskilliga länder, har härvid varit av betydelse. Obligatoriska pris- och/eller lönereglerande instrument av varierande utformning och styrka har bl.a. satts in i Italien, Nederländerna samt de skandinaviska länderna. I Frankrike och Storbritannien har frivilliga överenskommelser av motsvarande: innebörd ingåtts. Västtyskland utgör i dessa avseenden ett undantag.
Mot bakgrund av den reala utvecklingen i de olika länderna kan den fortsatta uppbromsning av världshandelns tillväxt som ägde rum. under 1971 knappast sägas vara förvånande. Härtill kommer att den extra stimulansen från Kennedy-rundans tullsänkningar inte längre: kan beräknas ha gjort sig gällande med samma styrka. I volym räknat torde världshandeln ha vuxit med ca 6 9/0, att att jämföra med 9 9/0 1970 och 109/, 1969. Övergången till en svagare volymökning av världshandeln förefaller emellertid inte ha infallit under 1971, utar: synes snarare kunna dateras till halvårsskiftet 1970. Speciellt påtaglig var uppbromsningen av exportens tillväxt i Förenta staterna respektive importens tillväxt i Japan men klara dämpningar i utrikeshandeln noterades även i flera av de västeuropeiska staterna.
Efter en markant avmattning under andra hälften av 1970 kom
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 31
världshandelsprisernas ökningstakt att ånyo accelerera under första halvåret 1971. Övergången i augusti till flytande kurser för flertalet större industristater medförde att världshandelspriserna i dollar fortsatte att öka i snabb takt även under andra halvåret 1971.1 Totalt för OECDområdet beräknas exportpriserna 1971 ha stigit med knappt 6 9/, och importpriserna med knappt 5 9/p.
Bland de större industriländerna var det endast i Storbritannien som exportvärdet 1971 steg snabbare än under 1970. Som en följd härav synes den brittiska exporten för första gången på 12 år ha ökat sin marknadsandel. Andelsvinster på exportmarknaderna gjorde även Japan, Västtyskland samt Frankrike. Vad gäller Västtyskland torde dock huvudförklaringen, liksom för Storbritannien, ha varit en avsevärd ökning av exportpriserna i dollar. För Japans del föll merparten av cexportuppgången på första halvåret. I Frankrikes fall torde, förutom ceffekterna av 1969 års devalvering, en bidragande orsak ha varit den speciella utformningen av växelkurspolitiken, vilken resulterade i en nedskrivning av francen gentemot landets viktigaste handelspartners. Med undantag för bl. a. Nederländerna och Spanien synes i stort samtiiga av de mindre västeuropeiska länderna ha upplevt minskningar av sina respektive exportandelar.
På importsidan uppvisade i första hand de båda nordamerikanska staterna kraftiga ökningar. För övriga OECD-länder har importutvecklingen i stort sett varit avtagande, vilket torde stå i samband med en vikande inhemsk efterfrågan, och då inte minst på lagersidan. Som block betraktat har minskningen i importtillväxten varit speciellt kraftig för de mindre västeuropeiska staterna.
Under senare år har OECD-ländernas sammanlagda export till omvärlden normalt överstigit motsvarande import. Detta torde ha varit fallet även under 1971. Handelsbalansöverskottet för området som helhet, vilket 1970 steg med ca 2,5 miljarder dollar, beräknas 1971 ha vuxit med ytterligare 1 miljard till knappt 7 miljarder dollar. En betydande del av OECD-områdets handelsbalansöverskott avser handeln med utvecklingsländerna. Det ökade handelsbalansöverskottet 1971 förklaras helt av utvecklingen av ”terms of trade”, i volym räknat synes snarare importen ha växt snabbare än exporten. Bakom det ur bl. a. utvecklingsländernas synpunkt försämrade bytesförhållandet torde i stor utsträckning ha legat den svaga, och i vissa fall vikande, efterfrågan på den internationella stapelvarumarknaden. Härtill kommer att kursrörelserna för de större ländernas valutor sannolikt medfört att utvecklingsländernas exportpriser totalt sett stigit mindre än de industrialiserade ländernas under senare hälften av 1971. Det främsta undantaget vad gäller den allmänna bilden rör oljepriserna, vilka ökat kraftigt under 1971.
1 Tillgängliga uppgifter tyder på att producenterna i stor utsträckning låtit de facto-devalveringen av dollarn — vilken i genomsnitt för denna period satts till ca 4 fc — slå igenom i högre dollarpriser.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
Detta innebär cen kraftig skillnad i utvecklingen mellan oljeproducerande och icke-oljeproducerande råvaruländer. Trots handelsutvecklingen växte utvecklingsländernas valutareserver totalt sett, vilket pekar mot ett relativt kraftigt kapitalinflöde från industriländerna.
Det gynnsamma skördeutfallet i Sovjetunionen 1970 medförde en viss reduktion 1971 av den tidigare stora importen av spannmål. Även importen av industrivaror från Västeuropa, och då främst investeringsvaror, sjönk något. vilket bl. a. kan stå i samband med övergången till en ny 35-årsplan. På grund av strävandena att fullfölja gällande produktionsplaner äger nämligen erfarenhetsmässigt en viss extra importuppgång av industrivaror rum under sista året av en planperiod (dvs. i detta fall 1970). Bland annat som en följd av dessa två faktorer sjönk Sovjetunionens import från Västeuropa under första halvåret 1971 med 2 0/, jämfört med motsvarande halvår 1970. Vad gäller övriga östeuropeiska stater steg importen från Visteuropa under samma period i Bulgarien, Rumänien, Tjeckoslovakien samt Ungern, medan den sjönk något i Polen och Östtyskland, Totalt för Östeuropa uppvisade handelsbalansen gentemot Västeuropa ett underskott om drygt 200 miljoner dollar under första halvåret 1971. Under andra halvåret torde underskottet ha nedbringats något.
I motsats till 1970 synes utbytet av varor och tjänster, vilket återspeglas i ländernas bytesbalanser, inte ha gått i utjämnande riktning för de större industriländerna. Av de fyra länder vilka 1970 uppvisade de största överskotten, dvs. Japan, Storbritannien, Kanada samt Italien, synes endast Kanada ha registrerat en viss minskning under 1971. Det japanska överskottet, vilket redan 1970 uppgick till knappt 2 miljarder dollar, beräknas ha mer än fördubblats under 1971. Det västtyska överskottet kom däremot att i stort halveras 1971. Förenta staternas bytesbalans, som ännu under 1970 lämnade ett överskott om knappt 0,5 miljard dollar, kom 1971 att visa ett underskott om ca 2 miljarder, dvs. en omsvängning av saldot med ca 2,5 miljarder.
Betalningsläge och kapitalrörelser
Den dramatiska händelscutvecklingen under 1971, som bl. a. ledde fram till att dollarns fasta värderelation gentemot guldet tills vidare avskaffades, torde även i ett historiskt perspektiv kunna karakteriseras som en av de mera uppseendeväckande tilldragelserna på den internationella valutamarknaden sedan Bretton-Woodsöverenskommelsen. Det kan mot denna bakgrund finnas anledning att beröra några av de drag i valutasystemets uppbyggnad och funktionssätt som varit av betydelse för de senaste årens utveckling.
Syftet med Bretton-Woodskonferensen 1944 var bl. a. att redan före krigsslutet skapa ett fungerande internationellt monetärt system. Uppgiften kan onekligen sägas ha varit relativt svårbemästrad, bl. a. med
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 33
tanke på de speciella komplikationer som gjorde sig gällande under mellankrigstiden. Få förespråkade en återgång vare sig till det guldmyntfotssystem som rådde fram till 30-talets stora depression eller den mera flytande situation som präglade valutamarknaden i synnerhet åren 1931—1934. Den överenskommelse som uppnåddes i Bretton-Woods kan sägas ha varit ett modifierat guldmyntfotssystem med dollarn som huvudvaluta. Förenta staterna deklarerade sin avsikt att bibehålla dollarkursen vid $ 35 per ounce guld. Andra länders centralbanksinnehav av guld och dollar skulle sålunda vid anmodan inlösas till detta pris av Förenta staterna. Övriga länder fastställde samtidigt fasta dollarvärden för sina respektive valutor och förband sig att hålla detta värde inom 1 9/9 på vardera sidan av den fastställda pariteten. För att bl. a. handha skötseln av valutasystemet samt bistå med temporära lån till länder i behov av utländska valutor på grund av betalningsbalanssvårigheter tillskapades sålunda den internationella valutafonden (IMF).
Eftersom länderna genom lånemöjligheterna hos IMF förfogade över större ”reserver” än under det tidigare guldmyntfotssystemet, öppnades härigenom en möjlighet att mera successivt korrigera ett betalningsunderskott. Ett underskott behövde sålunda inte lika omedelbart leda till en stark restriktiv politik. Möjligheten att som ett nödvändigt led ändra paritetsvärdet bibehölls, men kravet ställdes att paritetsändringen skulle godkännas av IMF och endast tillämpas vid s.k. ”fundamental balansbrist”. Syftet var att undvika de drag av valutadumping som ansågs ha kännetecknat 30-talets valutapolitik.
Vid en tillbakablick över de drygt 25 år IMF verkat torde huvudintrycket vara att systemet under huvuddelen av denna period i stora stycken fungerat relativt friktionsfritt. Det kan emellertid finnas anledning att peka på två förhållanden, vilka var för sig torde ha varit bidragande faktorer till de senaste årens oro.
Den första faktorn rör den tid som i flera fall förflutit innan en ”oundviklig” paritetsändring verkligen kommit till stånd. Nationer som drabbats av s. k. fundamental balansbrist har ofta betraktat en paritetsändring som en metod som endast kan tillgripas såsom en sista, ofrånkomlig utväg. Länder med permanenta och djupgående balansrubbningar synes ofta via de lånemöjligheter som stått till buds, ha uppskjutit en devalvering tills dessa möjligheter varit i stort uttömda. De nationer som uppvisat bestående överskott har naturligt nog haft än större möjligheter att uppskjuta en paritetsändring. Siffror över antal paritctsändringar kan inte i sig sägas vara ett mått på följsamheten i anpassningen av växelkurserna. Det kan likväl vara av intresse att konstatera att paritetsändringar i de västeuropeiska staterna varit relativt sällsynta (tabell 4). Vad gäller de större av dessa stater har endast 4 devalveringar och 2 revalveringar av anmälda paritetsvärden ägt rum.
En andra faktor som knappast förutsågs av IMF:s tillskapare var den 2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga I. Finansplanen. Bil. I
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 34
Tabell II: 4. Ändringar av paritetsvärden anmälda till IMF av vissa OECD-länder
Ursprungligt Anmäl- Antal Senast
| anmält paritetsvärde! | ningsår anmälda = anmält | ändringar paritetsvärde? | ||
| Västtyskland | 4,2 | 1953 | 2 | 3,66 |
| Frankrike | 119,107 | 21946 32 | 5,55419 | |
| Italien | 625,000 | 1960 | 0 | 625,000 |
| Belgien | 43,8275 | 1946 | 1 | 50,0 |
| Nederländerna | 2,65285 | 1946 | 2 | 3,62 |
| Storbritannien | 0,248139 | 1946 | 2 | 0,416667 |
| Danmark | 4,79901 | 1946 | 2 | TS |
| Finland | 230, | 1951 | 32 | 4,19997 |
| Norge | 4,96278 | 1946 | 1 | 7,14286 |
| Sverige | 5,17321 | 1951 | 0 | 5,17321 |
| Österrike | 26,0 | 1953 | 1 | 24,75 |
2 Valutaenheter per US dollar.
2 Ingen paritet anmäld 1948—1958.
3 Växelkursförändring föranledd av ändring av räkneenhet inom landet ingår nte i siffran,
Anm. Växelkursförändringar som inträffat i vissa länder vid tidpunkt då dessa saknat medlemskap i IMF framgår inte av tabellen.
Källa: IMF.
omsvängning som successivt ägt rum av dollarns ställning som hårdvaluta. Mycket ansågs vid tiden för systemets tillkomst tyda på en inom överblickbar framtid permanent överefterfrågan på dollar. Därtill kom att Förenta staterna svarade för huvudparten av innehavet av monectärt guld. Från flera ekonomers sida talades om ett ”dollar-gap” som aldrig skulle slutas.
Bland annat som en följd av Marshallhjälpen, utlandsinvesteringarna och u-landsbiståndet har emellertid den amerikanska betalningsbalansen alltsedan 1950 uppvisat ctt trendmässigt sett stigande underskott: Mcllan 1951 och 1960 uppgick underskottet i Förenta staternas betalningsbalans sammanlagt till 18 miljarder dollar. Parallellt härmed sjönk värdet av landets guldinnehav från ca 25 miljarder till ca 18 miljarder dollar. Motvarande siffror för 60-talet uppgick till 27 miljarder respektive 11 miljarder dollar. Vissa europeiska staters villighet att hålla dollar i sina valutareserver har bl. a. som en följd härav avtagit i takt med att den tidigare dollarbristen generellt uttryckt förvandlats till ett dollaröverskott. De första tecknen till en ändrad inställning gentemot dollarn brukar hänföras till 1960, då förväntningar om en höjning av guldpriset i dollar medförde en privat köprush efter guld. Marknadspriset på guld steg vid detta tillfälle till ca $ 40 per ounce och kunde nedbringas endast genom omfattande utförsäljningar av centralbanksguld.
Från amerikansk sida intogs fr. o. m. de första åren av 60-talet en stramare attityd gentemot utflödet av dollar. 1963 infördes den alltjämt bestående ränteutjämningsskatten och 1965 den ”frivilliga” kontrol-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 35
Tabell II: 5. Förenta staternas handelsbalans 1960—1970 Miljarder dollar
1960 1964 1966 1968 1969 1970
Exportsaldo gentemot
EEC 1,73 248 1,40 = 024 — 121 — 1,81 Kanada 0,64 — 0,65 0,53 —0,94 —1,24 —201 Japan 0,30 0,25 —0,59 —L10 —140 —1,23 Övriga länder 2,87 4,52 3,47 321 340 = 4,70 Totalt? 5,54 7,90 4,81 141 197 — 327 (2,70) (3,80) (0,70) (—2,70) (—2,40) (—0,90)
1 Siffrorna inom parentes avser det handelsbalansbegrepp fob-cif som motsvarar ”normala” kommersiella transaktioner, medan det andra begreppet inkluderar vissa offentliga varuströmmar bl. a. inom det militära området.
Tabell IT:6. Genomsnittlig belastning i form av tullar och kvantitativa regleringar på införsel av industriella råvaror och halvfabrikat från OECD-länderna Procent
| Land | Tullbelastning | Kvantitativa restriktioner |
| Förenta staterna | 8,3 | 16, 6,5 |
| Storbritannien | 10,2 | 4,7 |
| EEC | 8,4 | 4,3 |
| Japan | 10,9 | 11, 1,4 |
| Kanada | 11,0 | 0,4 > |
Anm. Tiden avser perioden mellan Kennedy-rundans genomförande fram till införandet av den 10-procentiga amerikanska extraskatten i augusti 1971.
Källa: Office of International Trade.
len av långfristig kapitalexport. Den senare ersattes 1968 av en obligatorisk lagstiftning.
Försämringen av betalningsbalansen är emellertid inte enbart att hänföra till utvecklingen av kapitalbalansen. Handelsbalansens, under 50talet konstant höga, överskott har under 60-talets senare hälft successivt eliminerats. Mot ett genomsnittligt överskott under perioden 1960— 1965 om 5,5 miljarder dollar står, som framgår av tabell 5, ett underskott 1968—1970 om i genomsnitt ca 2 miljarder dollar.
Något förvånande är måhända att Förenta staternas exportöverskott gentemot EEC-länderna enligt tabellen varit relativt konstant under hela 60-talet. Försämringen av totalsaldot förklaras i första hand av en omsvängning av handeln med Kanada och Japan. Balansen gentemot övriga länder, varav de s.k. råvaruproduccrande länderna spelar en framträdande roH, har endast delvis kunnat motväga det ökade importnettot från dessa båda länder.
Det kan i detta sammanhang vara av intresse att konstatera att den andel av Förenta staternas import av industriella råvaror och halv-
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 36
fabrikat från OECD-länderna som berörs av kvantitativa regleringar är relativt hög, medan den genomsnittliga tullbelastningen för samma produkter är tämligen låg. Härvidlag föreligger en markant skillnad gentemot t. ex. EEC-länderna (tabell 6). Det måste dock starkt framhållas att tabell 6 inte ger underlag för kvantificrade bedömningar av de importskyddande åtgärdernas styrka. Exempelvis ger siffrorna över andelen kvantitativa restriktioner inte besked om vilken import som kommit till stånd utan dessa restriktioner. Problemet med att vissa länder tillämpar ett mervärdeskattesystem beaktas heller inte.
Med tanke på den vikt som inte minst från amerikansk sida fästs vid det ökande importunderskottet i handeln med Japan, kan det vara befogat att något beröra Japans handelspolitiska roll. Den japanska exporten och importen har under hela 60-talet svarat för 9—10 9/9 av bruttonationalprodukten. Det japanska beroendet av utrikeshandeln är emellertid avsevärt större än vad dessa siffror indikerar, främst på grund av att landet i stor utsträckning saknar inhemska, för sin ekonomi nödvändiga, råvaror. Härtill kommer att den struktur som den japanska ekonomin uppvisar enligt gjorda beräkningar medfört ett behov av en relativt sett större andel råvaror än vad gäller flertalet övriga industriländer. Det kan nämnas att för att uppfylla gällande långtidsplaner beräknas Japan 1980 behöva ensamt suga upp ca 30 9/9 av världens totala råvaruexport.
Det importöverskott som Japan uppvisat gentemot de råvaruproducerande länderna har hittills mer än kompenscrats av export till de industrialiserade länderna och då i första hand till Förenta staterna. 1970 gick ca 30 9/, av den totala japanska exporten till Förenta staterna. I handelsbalanstermer uppgick samma år överskottet i handeln med detta land till knappt 1,2 miljarder dollar, dvs. något mer än det totala handelsbalansöverskottet.
I mycket grova och generella termer torde ovanstående kunna sammanfattas på följande sätt. Under 50-talet och större delen av 60-talet visade Förenta staterna kraftiga överskott i sin utrikeshandel. Detta gällde i speciellt hög grad gentemot råvaruländerna men även i handelsutbytet med de mera industrialiserade staterna. Under loppet av 60talet har denna bild kraftigt förändrats varvid den strukturella omdaningen i den japanska ekonomin med bl.a. en alltmer exportintensiv industrisektor spelat en viktig roll. Japans kraftiga ökning av exporten till främst Förenta staterna har mer än väl motvägt landets omfattande nettoimport från råvaruländerna, medan däremot Förenta staternas cxportöverskott till råvaruländerna inte varit stort nog att kompensera importöverskottet från andra industrinationer. Den speciellt i Förenta staterna starka oron för en fortsatt utveckling efter dessa linjer har resulterat i krav på omvärlden om en ”realistisk” anpassning av handelsströmmarna.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 37
De internationella kapitalrörelsernas utveckling 1967—1970 med åtföljande kristillbud, inrättandet av det dubbla guldprissystemet, tillskapandet av de särskilda dragningsrätterna (SDR) samt de franska och västtyska paritetsändringarna har relativt utförligt behandlats i tidigare nationalbudgeter. Här skall därför endast utvecklingen av den ' amerikanska betalningsbalansen under denna period ytligt skisseras. Generellt kan konstateras att någon stabil förstärkning av den s.k. grundbalansen! inte kom till stånd. Under 1969 kom dock cen utjämning att ske via en omfattande kort kapitalimport, främst i form av upplåning på Eurodollarmarknaden. Denna upplåning visade sig bli så betydande att ett amerikanskt betalningsöverskott uppstod, vilket sålunda verkade neddragande på utbudet av internationell likviditet 1969. En bidragande orsak till ansvällningen av kortfristig kapitalimport var, att den amerikanska kreditpolitiken under denna period gavs en sådan utformning att upplåning utomlands kom att framstå som fördelaktig. Främst på grund av inhemska balansskäl fick emellertid kreditpolitiken i detta avseende en annorlunda utformning under 1970. Genom att den amerikanska räntenivån under huvudparten av 1970 understeg den västeuropeiska kom kapitalplacceringar i Västeuropa att ställa sig förmånliga. Trots en jämnare fördelning av över- respektive underskott i de större industriländernas bytesbalanser växte utländska centralbankers och liknande institutioners innehav av dollar 1970 med knappt 8 miljarder.
Under 1971 synes ojämnheten mellan de större ländernas bytesbalanssaldon ha förstärkts. Någon större inverkan på de kortfristiga kapitalrörelserna torde emellertid knappast detta förhållande i sig ha utövat. Vad gäller utvecklingen under loppet av 1971 kan konstateras att första kvartalet bl.a. kännetecknades av en minskad spännvidd i ränteläget mellan Förenta staterna och Västeuropa. Som en följd härav reducerades det under 1970 höga utflödet av kort kapital från Förenta staterna. Rådande förväntningar om nödvändigheten av snara paritetsändringar medförde emellertid under april och maj 1971 att kapitalströmmarna ånyo polariserades mot de länder vilkas valutor ansågs undervärderade. I första hand riktades dollarflödena därvidlag mot Västtyskland men även mot Japan, Storbritannien och Frankrike. Utflödet av dollar var av sådan omfattning att därtill åtskilliga av de mindre OECD-ländernas betalningsbalanser förstärktes. Det kan i detta sammanhang nämnas att utländska centralbankers och liknande institutioners innehav av dollar steg under första halvåret 1971 med drygt 11 miljarder. Trycket mot den västtyska D-marken medförde att de viästtyska myndigheterna i maj 1971 såg sig föranlåtna att släppa valutakursen fri. Även i Nederländerna vidtogs denna åtgärd, medan en di-
1 Med begreppet grundbalans avses nettot av bytesbalans och långfristiga kapitalrörelser.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 38
Tabell 11:7. Vissa valutors värdestegring gentemot den amerikanska dollarn Procent av pariteten den 1.5.1971
31,.8.1971 30.9.1971 29.10.1971 30.11.1971 15.12.1971 31.12.1971:
| Västtyskland | 171 | 10,4 | 9,7 | 10,6 | 12,6 | 13,6 |
| Frankrike! | 4,5 | 2,9 | 2,3 | 2,6 | 4,5 | 8,6 |
| Italien | 1,8 | 2,1 | 2,1 | 2,3 | 4,0 | 7.5 |
| Belgien? | 3,5 | 6,3 | 72 | 8,2 | 9,9 | 11,6 |
| Nederländerna 5,1 | 7,1 | 8,1 | 9,4 | 10,9 | 11,6 | |
| Storbritannien 2,5 | 3,5 | 3,9 | 3,9 | 5,0 | 8,6 | |
| Danmark | 2,2 | 3,1 | 3,4 | 3,9 | 4,5 | 7,5 |
| Finland | 1,40 | 1,1 | 1,1 | 1,1 | 1,3 | 2,4 |
| Norge | 3,4 | 4,1 | 4,2 | 4,5 | 6,0 | 7,5 |
| iSverige | 1,8 | 3,0 | 3,1 | 4,4 | 5,8 | 7,5 |
| Kanada? | -—0,4 | 0 | 0,7 | 0,6 | 1,3 | — |
| Japan | 6,1 | 7,9 | 9,5 | 10,1 | 12,5 | 16,9 |
1 Avser kursen på den s.k. finansiella francen. 2 Avser kursen på den s.k. kommersiella francen.
3 Mot bakgrund av att den kanadensiska dollarn frisläpptes redan den 1.6.1970 har beräkningarna gjorts med utgångspunkt från marknadsläget den 3.5.19 71.
< Härmed avses de nya paritetsvärden som fastställdes i december 1971. Anm. Beräkningarna är baserade på slutkurser i svenska marknaden. Källa: Riksbanken.
rekt revalvering genomfördes i Schweiz och Österrike. Under sommaren stabiliserades den internationella valutamarknaden något även om dollarkursen var pressad mot den nedre interventionsgränsen. Utfiödet av dollar visade dock inte tecken till att bromsas upp. Underskottet i Förenta staternas betalningsbalans uppgick sålunda till ca 12 miljarder dollar under tredje kvartalet. I augusti deklarerade president Nixon att Förenta staterna tills vidare upphävde dollarns konvertibilitet i guld och att myndigheterna inte avsåg att intervenera på valutamarknaden för att upprätthålla det tidigare förhållandet mellan dollarn och andra valutor. Reaktionen i Västeuropa blev att flertalet länder införde flytande kurser. I Frankrike upprättades separata marknader för rena kapitaltransfereringar respektive betalning av varu- och tjänsteströmmar. För en illustration av storleken av kursrörelserna under hösten 1971 hänvisas till tabell 7. Tillståndet med i stort sett flytande kurser kom att vara under hela hösten 1971. Först mot slutet av 1971 uppnåddes en överenskommelse inom den s.k. 10-gruppen, i vilken flertalet större industriländer ingår. För de länder som inte tillhör 10-gruppen fastställdes successivt nya pariteter i samråd med IMF. De valutakurser som härefter kom att gälla framgår av tabell 7.
Överenskommelsen i december medförde inte — så långt nu kan överblickas — någon förändring av dollarns ställning som huvudvaluta. Dollarns värderclation gentemot guldet minskades med knappt 8 9/0, vilket motsvarar en guldprishöjning från 35 dollar per ounce till 38 dollar. Förenta staterna avser dock inte att för närvarande återuppta sin försäljning av guld till andra centralbanker. De långsiktiga konverterings-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 39
problemen kommer närmare att diskuteras bl. a. inom ramen för 10gruppens arbete. Den s. k. bandbredden, dvs. den avvikelse valutakurserna i olika länder (utanför Förenta staterna) .kan uppvisa från fastställda pariteter, höjdes från 1 9/0 till 2,25 9/9.
De i tabellen angivna förändringarna av valutapariteterna utgår från det tillstånd som rådde i maj 1971, dvs. före den västtyska markens frisläppande. Detta medför att de reella valutakursförändringar som nu formellt beslutats framstår som mindre markanta jämfört med de som varit gällande under hösten, något som också framgår av tabell 7. För Förenta staternas del bör observeras att effekterna av den ytterligare devalveringen — jämfört med läget under hösten 1971 -— motvägs av avskaffandet av den 10-procentiga importavgiften och andra importhindrande åtgärder.
Det torde vara ogörligt att med någon grad av säkerhet identifiera speciella skäl till att oron på valutamarknaden kom att få en så drastisk utlösning just år 1971.1 De dramatiska händelserna under 1971 förefaller snarare vara att se som en kulmination av en process med rötter tillbaka till tidigare år. Däremot kan vissa orsaker nämnas till att kapitalutflödet från Förenta staterna blev oväntat stort 1971. En sådan har tidigare berörts, nämligen att ambitionen att förhindra en påtaglig ökning av dollarbalanserna inte i mera avsevärd grad tilläts inverka på utformningen av den amerikanska kapitalmarknadspolitiken.
Tillståndet med flytande kurser under hösten 1971 fick i varje fall inte omedelbart någon markant nedkylande inverkan på världshandeln. Den nedgång av tillväxttakten som ägde rum under andra halvåret 1971 torde främst ha haft andra, konjunkturellt betingade, orsaker. Det bör emellertid starkt understrykas att det ännu är för tidigt att med någon grad av säkerhet bedöma de reala effekterna av höstens valutasituation. Det är exempelvis inte möjligt att avgöra i vilken utsträckning världshandeln under andra halvåret 1971 byggt på tidigare uppbyggda orderstockar.
Erfarenheterna från efterkrigstiden av flytande kurser är mycket begränsade. Kanada intar dock i detta avseende en viss särställning med tanke på att landet under huvudparten av efterkrigstiden använt sig av fria kurser. (Perioden 1950—1962 samt tiden fr. o. m. juni 1970.) Även Västtyskland har under korta perioder tillämpat samma förfarande men då primärt som en metod att finna en lämplig nivå för en ny paritet.
1 Detta hindrar inte att olika teorier i detta avseende framförts från skilda håll. Sålunda har det t. ex, hävdats att en motivering till den amerikanska regeringens val av tidpunkt skulle vara att någon näraliggande förbättring av bytesbalansen inte var att förutse. Det har även påpekats att de lånemöjligheter som IMF erbjuder utan speciell konsultation var nära nog uttömda kring mitten av 1971. Ett tredje argument har varit att dollarn ur spekulationshänseende kom att få en mera utsatt ställning efter de franska och västtyska paritetsändringarna 1969.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 40
Under hela hösten 1971 uttrycktes från flertalet länders sida önskemål om en snabb återgång till fasta pariteter och i samband härmed borttagande av den amerikanska cextraskatten. Huvudmotiveringen bland förespråkarna för en snabb återgång var att osäkerheten om kursrelationerna på sikt får en ogynnsam effekt på världshandelns expansionskraft samt att det ”flytande” tillståndet kunde medföra frestelser till en protektionistisk inriktad handels- och valutapolitik (t. ex. i form av s. K. valutadumping). Även om en betydande enighet förelåg om behovet av att återupprätta fasta pariteter skilde sig länderna åt vad gällde formerna och tidsplanen för detta. Detta kan i och för sig inte sägas ha varit förvånande med tanke på de stora nationella värden som ansågs stå på spel. Mot denna bakgrund är det inte heller uppseendeväckande att en överenskommelse dröjde fyra månader. Rent allmänt kan sägas att fastställandet av nya pariteter sannolikt kommer att få cn gynnsam inverkan på de internationella handels- och betalningsströmmarna. Detta hindrar å andra sidan inte att många av de grundläggande strukturellt betingade problem som valutahändelserna under 1971 återspeglat även framdeles kan komma att verka.
Den starka ställning som amerikansk ekonomi innehar har bl. a. resulterat i att dollarn kommit att utgöra den dominerande handelsvalutan liksom den främsta reservvalutan. Dessa båda funktioner har under hela perioden upplevts som nära sammankopplade. Vad gäller ställningen som handelsvaluta torde dollarn under överskådlig tid få behålla sin centrala roll oberoende av hur ett framtida valutasystem slutligt kan komma att utformas. Det förefaller sålunda troligt att kontrakt inom internationell handel alltjämt kommer att företrädesvis slutas i dollar, liksom att denna valuta fortsätter att vara den ledande på den internationella kreditmarknaden. Eventualiteten av en minskad relativ betydelse av dollarn som handelsvaluta kan å andra sidan givetvis ej uteslutas. En något större osäkerhet kan komma att knytas till dollarns funktion i det internationella betalningssystemet på längre sikt, åtminstone om vissa av de reformförslag som framförts skulle vinna allmän anklang. ' Även med ett kortare tidsperspektiv kan visserligen drastiska omkastningar i detta avseende tänkas. Det skulle emellertid krävas vittgående och snabba reformer av det internationella betalningssystemet för att dollarns hittillsvarande funktioner inom en nära framtid skulle kunna överföras till något annat internationellt sanktionerat betalningsmedel sådant som de s. k. speciella dragningsrätterna.
En restaurering av den amerikanska betalningsbalansen uppfattas nu allmänt som något ofrånkomligt och har också varit ett huvudmotiv för den omgruppéering av valutapariteterna som ingått i den träffade överenskommelsen. Teoretiska möjligheter förelåg visserligen för att en sådan restaurering skulle kunna ha anstått, men en förutsättning härför hade varit att såväl Förenta staterna som omvärlden varit redo att till
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 41
fasta kurser för dollarn eller eventuellt till flytande sådana acceptera en fortsatt ökning i hittillsvarande takt av de under en längre tid ackumulerade dollarbalanserna. Någon sådan reservationslös beredvillighet har emellertid inte förelegat av officiella uttalanden att döma. Den förstärkning av det amerikanska betalningsläget som eftersträvades genom förändringen av valutatpariteterna liksom även genom andra åtgärder kan i och för sig tänkas komma till stånd, dels mer eller mindre grundligt, dels mer eller mindre snabbt... Tempot i denna omläggning torde även ur ett konjunkturpolitiskt perspektiv vara av stor betydelse, inte minst vad gäller 1972 och 1973. I detta sammanhang aktualiseras även frågan om hur man skall förfara med hittills uppkomna dollarbalanser. Vid mera ambitiösa målsättningar skulle en, åtminstone teoretiskt tänkbar, konsekvens kunna vara att dessa anses behöva inlösas i en eller annan form. I ett sådant hypotetiskt läge kan ett alternativ vara att på ett eller annat sätt fondera utestående dollarbalanser. Ett mer extremt orienterat alternativ vore i och för sig att förespråka en inlösen av dessa balanser, antingen genom generation av motsvarande överskott på bytesbalansen eller t. ex. via realisering av tillgångar över kapitalbalansen. De sistnämnda alternativen bör sannolikt inte tillmätas någon större. praktisk betydelse. De kan likväl vara av intresse att påtala, bl. a. som en illustration till att inte enbart grundligheten och snabbheten i en restaurering av betalningsbalansen kan tänkas variera utan även att en sådan principiellt kan inriktas såväl på kapitalbalansen som bytesbalansen. Ett mindre drastiskt exempel på en — i detta fall tillfällig — utjämning av ett grundläggande betalningsunderskott via kapitalbalansen erbjuder t. ex. den tidigare omnämnda importen av kortfristigt kapital under 1969. I och för sig skulle ytterligare synpunkter kunna läggas på olika tekniska alternativ till att åstadkomma en anpassning av de amerikanska betalningsrörelserna. Det skulle dock här föra för långt att i detalj studera dessa. Intresset får i stället i första hand knytas till de konjunkturella effekter som en sanering av de amerikanska betalningarna kan komma att få under 1972. Allmänt kan sägas att ju snabbare och grundligare en sådan kommer till stånd desto starkare torde den depressiva effekten på omvärldens ckonomier kunna bli. Speciellt synes detta gälla om anpassningsåtgärderna i första hand tar formen av en markant omsvängning av bytesbalansen. Mot bakgrund av den bild som tidigare tecknats av den reala utvecklingen förelåg sålunda en risk för att de åtgärder som utlöstes av de amerikanska initiativen i augusti 1971 kunde ha fått cn återhållande inverkan i ett redan av andra skäl svagt internationellt konjunkturläge 1972. Från amerikansk, liksom från vissa internationella organisationers, sida har olika siffror framförts vad gäller behovet av en förbättring av den amerikanska bytesbalansen. Normalt har då inte medräknats 2§t Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. I
Frop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 42
någon mera betydande minskning av utestående dollarbalanser, utan enbart den förbittring som krävs för att åstadkomma jämvikt i de framtida utrikes betalningarna. I den mån en sådan anpassning helt skulle falla på 1972 och då primärt koncentreras till bytesbalansen torde den realt nedkylande effekten härav på omvärlden ha blivit betydande. Mycket talar dock för att en så snabb anpassning knappast kommer att fullt ut kunna realiseras inte ens med de kursförändringar som nu uppnåtts.
För Västeuropas del är inte enbart graden av förbättring i de amerikanska betalningarna av intresse ,utan också det reaktionsmönster som den japanska ekonomin i ett sådant läge kan komma att uppvisa. Detta gäller även vid ett snävt konjunkturellt synsätt. De amerikanska ansträngningarna att relativt snabbt minska sitt totala importöverskott kan, mot bakgrund av vad som tidigare sagts, speciellt väntas drabba Japan. Detta torde inte enbart gälla de valutapolitiska åtgärderna. Att döma av den reala prognos som presenteras i det följande skulle en markant försämring av den japanska exporten till Förenta staterna kunna tänkas sammanfalla med ett redan av andra skäl relativt svagt inhemskt japanskt konjunkturlige. Sett ur japansk synpunkt skulle vid en sådan utveckling alternativet till en minskning av tillväxtambitionerna kunna vara att söka sig till nya marknader, och då inte minst till Västeuropa. Även i det fall effekten av försämrade exportutsikter till Förenta staterna skulle visa sig bli en reduktion av den japanska ekonomins expansionskraft — och därmed också av importtillväxten — kan Västeuropas ckonomier komma att påverkas om än i mindre utsträckning än vad gäller råvaruländerna. Exempelvis kan en minskning av investeringstillväxten inom de japanska cxportindustrierna i ett sådant läge komma att påverka den västeuropeiska exporten av investeringsvaror, liksom även de västeuropeiska avsättningsmöjligheterna i råvaruländerna, Sammanfattningsvis kan sålunda den västeuropeiska konjunkturbilden 1972 komma att mer än under tidigare år influeras av den japanska ekonomins utveckling. och då inte minst vad gäller den japanska hemmamarknadsefterfrågan.
Utsikter för 1972
Den ckonomiska utvecklingen i de OECD-anslutna länderna utmärktes vid ingången av 1972 av en fortsatt, om än alltjämt långsam, produktionsuppgång i Förenta staterna samtidigt som stagnationstendenserna i den japanska och i vissa av de västeuropeiska eckonomierna visade tecken till att tillta. För Västeuropas del var dock konjunkturbilden relativt splittrad. I några länder, däribland Storbritannien, var utvecklingen klart uppåtriktad. En väsentlig uppgift vid en bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen under 1972 blir mot
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 43
denna bakgrund att söka uppskatta hur markerad expansionen i Förenta staterna kan tänkas bli. En andra, i flera avseende än mer kompliccrad, frågeställning är hur Jänge en period av relativt låg tillväxt i Västeuropa och Japan kan vara att vänta. I det senare fallet är sålunda ett huvudproblem att med någon grad av säkerhet lokalisera tidpunkten för ett kommande uppsving.
De bedömningar av den reala utvecklingen som nedan gjorts har till sin huvuddel utgått från de kursrelationer som varit rådande under november 1971. Den överenskommelse om nya pariteter som kom till stånd i december 1971 har såtillvida inte fullt ut kunnat beaktas. I stora stycken synes dock de valutakurser som var i kraft i november ha överensstämt med dem som senare fastställdes. I de fall mera markanta avvikelser kunnat noteras — t. ex. för den japanska och franska valutan — har hänsyn härtill tagits. Detta gäller även de prognoser för den internationella handelns utveckling som presenteras i det följande.
Den bedömning som gjorts för Förenta staternas del innebär en fortsatt expansion av den ekonomiska aktiviteten. Dess styrka är emellertid ännu svår att förutse, inte minst med tanke på svårigheterna att kvantifiera effekterna av de drastiska ckonomisk-politiska åtgärder som vidtogs under hösten 1971. I allmänna termer förefaller cn under loppet av 1972 tilltagande produktionstillväxt sannolik, åtföljd av en successivt fallande arbetslöshet. Vissa risker föreligger dock för att den tröghet som främst den privata konsumtionen visat kan medföra en viss fortsatt fördröjning av uppsvinget. Här har dock valts att utgå från en förhållandevis optimistisk bedömning av den privata konsumtionsökningen, i första hand motiverad av en förutsedd expansiv effekt av de vidtagna skattelättnaderna, liksom en trolig nedgång av den under 1971 onormalt höga sparkvoten. Den offentliga sektorn liksom lagerutvecklingen torde likaledes komma att verka i expansiv riktning. Med tanke på de höga siffrorna över beviljade igångsättningstillstånd synes även en fortsatt stark ökning av bostadsinvesteringarna vara att förutse, om än inte av samma styrka som 1971. Av speciellt intresse är i vilken grad en mera gynnsam utveckling av den amerikanska ekonomin kan komma att stimulera de privata investeringarna. Det kan i och för sig hävdas att den osedvanligt låga kapacitetsutnyttjandegraden inom industrin kommer att medföra att de investeringsfrämjande åtgärder som vidtagits från statsmakternas sida knappast ger effekt förrän på ett senare stadium av konjunkturförloppet. Häremot kan framföras att den förutsedda relativt snabba förbättringen av kapacitetsutnyttjandet i sig bör få en stimulerande inverkan på den privata investeringsviljan redan på ett tämligen tidigt stadium. Här har valts att fästa en viss vikt vid den sistnämnda möjligheten.
Utvecklingen av den amerikanska utrikeshandeln 1972 torde vara av speciellt intresse för omvärldens ekonomier. Genom den markanta sänk-
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 44
ningen av dollarns värde gentemot flertalet industriländers valutor är ett visst uppsving av den amerikanska utförseln att förutse. Den här antagna accelerationen av den privata konsumtionstillväxten talar visserligen isolerat sett för en relativt väl hävdad importutveckling. Det bör dock betonas att totaleffekten av den amerikanska deprecieringen — i genomsnitt ca 119/, — kan beräknas bli en avsevärd förstärkning av Förenta staternas handelsbalans 1972. Växelkursförändringarna kan således väntas reducera styrkan av exportexpansionen från Västeuropa och Japan under 1972.
Om ovanstående bild av de olika efterfrågekomponenterna infrias torde den totala produktionen 1972 komma att stiga någon procentenhet snabbare än den för amerikansk ckonomi potentiella tillväxttakten om ca 4 9/9, En utveckling efter dessa linjer med åtföljande påspädning av köpkraft kan — åtminstone i den mån en generellt sett expansiv ekonomisk politik bibehålls under hela 1972 — medföra svårigheter att strikt tillämpa gällande regler rörande ”acceptabla” pris- och löneökningar.
Konjunkturutvecklingen i Västeuropa ter sig i viktiga hänseenden mer osäker, inte minst mot bakgrund av de delvis motstridiga tendenser som föreligger mellan de olika i området ingående länderna. De reala effekterna av de nya valutakurserna torde vara speciellt svårbedömbara för detta område bl. a. med tanke på det stora antalet berörda nationer. För Västeuropa som block betraktat tydde den ekonomiska utvecklingen under andra halvåret 1971 på en fortsatt svag produktionstillväxt, åtminstone under den inledande delen av 1972. Under andra halvåret kan det, av skäl som redovisas i det följande, finnas anledning att inta en mera optimistisk attityd. Av central betydelse förefaller härvidlag vara hur styrkan i de rådande stagnationstendenserna i Västtyskland värderas.
Såvitt nu kan bedömas förefaller den västtyska konjunkturutvecklingen 1972 i högsta grad vara avhängig av hur den ekonomiska politiken läggs upp. Beredskapen att vid behov snabbt sätta in konjunkturstimulerande medel är relativt väl utbyggd, i betydligt högre grad än vid föregående recession 1967. Utöver de medel om totalt 2,5 miljarder DM som reserverats i 1972 års budget finns omkring 7,5 miljarder DM i hopsamlade medel från den tidigare extraskatten som enligt lag måste återbetalas före den 31 mars 1973. Delstaterna och kommunerna har 3 miljarder DM infrusna hos centralbanken, vilka kan friges då det anses erforderligt för att stödja konjunkturen. Det är sannolikt framför allt från dessa fonder man kan vänta sig att stimulansåtgärder kommer. Betydande frisläpp har också aviserats av den västtyska regeringen.
Ett utvecklingsalternativ, vilket här bedömts vara det mest sannolika, utgår från antagandet att man från västtysk sida börjat skönja slutet av den s. k. avkylningsperioden i fråga om löner och priser och att man
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 45
därför redan fr. o. m. början av 1972 ser sig föranlåten att föra en mera expansiv ekonomisk politik. Vägledande har också varit att den privata konsumtionen fortfarande synes vara relativt stark, trots avmattningstendenserna mot slutet av 1971. De löneavtal som slutits omfattar mestadels en tidsperiod om två till tre år. Innebörden av dessa pekar mot att lönestegringstakten 1972 knappast kommer att reduceras mera markant jämfört med senare delen av 1971. Den offentliga scktorns konsumtions- och investeringsefterfrågan väntas därtill utöva ett relativt expansivt inflytande, inte minst vad gäller den delstatliga och lokala nivån.
Den tidsprofil som ovanstående utveckling implicerar blir sålunda att tillväxten för privat konsumtion och offentlig sektor under första hälften av 1972 antas stark nog att tämligen väl stå emot recessionstendenser inom andra sektorer. Efter en viss tid av fortsatt lageranpassning torde dessutom lagercykeln kunna komma att verka pådrivande. Nedgången i kapacitetsutnyttjandet skulle härmed kunna antas bli relativt begränsad. Detta i sin tur torde kunna öka förutsättningarna att någorlunda snabbt nå en vändpunkt för de privata investeringarna. Slutsatsen blir mot denna bakgrund att förutsättningarna är goda för att ett mera allmänt uppsving kommer till stånd redan under andra halvåret 1972.
Några ledande västtyska konjunkturinstitut har framfört ett annat alternativ vad gäller den ekonomiska utvecklingen i Västtyskland. Härvid har man utgått från ett antagande om att den ekonomiska politiken lagts om alltför sent. Vidare har förutsatts att det kommer att ta tid innan de pessimistiska stämningar som utbrett sig inom det västtyska näringslivet kan hävas. De på scnarc tid vidtagna lättnaderna i stabiliseringspolitiken förutsätts mot denna bakgrund inte kunna ge mera märkbara effekter under första hälften av 1972. Risken kan i ett sådant fall bli betydande för kraftiga lagerneddragningar, inte minst vad gäller färdigvarulagren inom konsumentvaruindustrin, med åtföljande kumulativa effekter i depressiv riktning. Kombinerat med en avtagande privat konsumtion och ett fallande kapacitetsutnyttjande kan investeringsrecessionen ytterligare komma att fördjupas. Effekten skulle därmed kunna bli att något allmänt uppsving överhuvudtaget inte kommer igång under 1972. En sådan utveckling av konjunkturförloppet har som tidigare nämnts betraktas som mindre sannolik. Det pessimistiska stämningsläge som varit rådande inom näringslivet, något som inte enbart kommit till uttryck i Västtyskland, skall utifrån mera allmänna utgångspunkter senare beröras.
För Italiens del förutses en relativt utdragen återhämtningsprocess i vilken den för italiensk ekonomi potentiella tillväxttakten knappast uppnås ens mot slutet av 1972. För den franska ekonomin synes bilden vara något annorlunda. Totalt sett kan visserligen produktionsöknings-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
takten väntas bli mera dämpad än under 1971, men den ckonomiska aktiviteten under båda halvåren 1972 synes trots detta komma att ligga på en jämfört med övriga länder relativt hög nivå. För de mindre europeiska staterna förutses en produktionstillväxt nära genomsnittet för Västeuropa. Storbritannien slutligen intar en viss särställning i den västeuropeiska konjunkturbilden med tanke på att utvecklingen liksom i Förenta staterna redan vid ingången av 1972 var klart uppåtriktad. En fortsatt relativt snabb produktionstillväxt under åtminstone huvudparten av 1972 förefaller trolig.
Även med en förhållandevis optimistisk grundsyn på den ekonomiska utvecklingen i Västtyskland framstår sålunda en relativt svag produktionstillväxt totalt sett i Västeuropa som trolig under första hälften av 1972. Under loppet av 1972 kan emellertid de depressiva spridningseffekterna från den västtyska ckonomin väntas avta för att mot slutet av året cfterträdas av ett visst expansivt inflytande. Med ett försvagat kapacitetsutnyttjande knyter sig förhoppningarna om ett allmänt västeuropeiskt uppsving under senare delen av 1972 inte i första hand til! en stark expansion av industriinvesteringarna. Snarare torde rollen av expansionsfaktorer kunna spelas av privat och offentlig konsumtion, bostadsbyggande samt efter hand även av lagerinvesteringarna. Bostadsbyggandet och den privata konsumtionen har redan i utgångsläget visat en expansiv tendens i vissa länder, däribland Storbritannien och Italien. Med en fortsatt vridning av ländernas ckonomiska politik i expansiv riktning kan även tillväxtimpulserna från den offentliga sektorn ytterlikare komma att förstärkas. Den väntade konjunkturuppgången i Förenta staterna beräknas dessutom få vissa positiva effekter på produktionen i Västeuropa mot mitten eller slutet av 1972.
De nuvarande tendenserna inom den japanska ckonomin tyder inte heller på någon snabb uppgång under första hälften av 1972. De tecken till tilltagande ekonomisk aktivitet som började göra sig gällande mot slutet av 1971 kan dock väntas förstärkas, i första hand understödda av ökade lagerinvesteringar samt fortsatt höga offentliga konsumtionsoch investeringsutgifter. Först mot mitten eller slutet av 1972 kan ett mera markant uppsving väntas komma igång. En förutsättning för en relativt snabb konjunkturförbättring synes vara att den japanska exporten i viss utsträckning tillåts utnyttja de möjligheter som den antagna konjunkturförbättringen i Förenta staterna torde komma att erbjuda. Uppskrivningen av den japanska valutan gentemot bl. a. dollarn och D-marken — 17 respektive 3 90/9 — torde dock begränsa möjligheterna till ett exportgenererat konjunkturuppsving under 1972. De privata investeringarna förutses under huvudparten av 1972 ligga på en endast något högre nivå än under 1971 med direkta minskningar av industriinvesteringarna, speciellt vad gäller exportindustrierna, som motvägs av ökningar inom andra sektorer.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 47
Den här framlagda prognosen grundar sig på ett antagande om att störningsfenomen som tenderat att uppkomma i anslutning till valutautvecklingen skall visa sig vara av övergående natur. Som exempel på dylika företeelser kan nämnas uppskjutande tills vidare av vissa investeringsbeslut och orderutläggningar samt tendenser att lägga produktionsplanerna lågt i förhållande till den faktiska efterfrågan. Det mest näraliggande utvecklingsalternativet i en sådan situation är att den neddragning av lagerinvesteringarna som detta indikerar blir av övergående natur och därför inom kort åtföljs av en återhämtning. Vid en mera djupgående och långvarig förtroendekris riskerar emellertid inte enbart lagerinvesteringarna att bli träffade av dylika depressiva impulser, utan effekterna kan lätt sprida sig även till den slutliga efterfrågan för konsumtion och investeringar. En sådan utveckling förutsätter dock att de ursprungliga störningarna i sig själva är av ihållande karaktär. Även om styrkan av de pessimistiska stämningar som hösten 1971 brett ut sig bland företagarna i ett flertal länder inte bör underskattas, finns det numera knappast skäl att förutsätta att dessa stämningar också blir varaktiga. Omfattande konjunkturstimulerande åtgärder har nämligen redan vidtagits eller planerats i flera länder. Dessa har ännu inte hunnit få full effekt. Vidare torde överenskommelsen om nya valutapariteter ha undanröjt ett betydande ovisshetsmoment i företagens framtidsbedömningar. En tilltagande försvagning av världskonjunkturen framstår därmed inte som ett rimligt huvudalternativ.
Höstens händelser på valutamarknaden försvårar likväl starkt möjligheterna till uppskattningar av världshandelns tillväxt 1972, inte minst vad gäller prisutvecklingen. Liksom vad gäller de inhemska ekonomierna har härvidlag förutsatts att nuvarande kursrelationer i stort bibehålls under åtminstone huvudparten av 1972 samt att den 10-procentiga amerikanska importskatten kvarstår under samma period.
Med utgångspunkt från dessa förutsättningar har antagits en uppgång i världshandeln om ca 6 9/4 i volym 1972, dvs. av samma storleksordning som under 1971. Som tidigare framgått förutses samtidigt en viss acceleration av den totala produktionstillväxten i OECD-länderna. Den skenbara diskrepansen mellan handels- och produktionsantagandena för 1972 förklaras bl. a. av att huvudparten av den väntade relativa ökningen i produktionstillväxten faller på Förenta staterna, vars andel av industriländernas totalproduktion är avsevärt större än motsvarande andel av utrikeshandeln.
En än större osäkerhet knyter sig kring antagandena om världsmarknadsprisernas utveckling. Mycket talar för att den dämpning av de inhemska pris- och kostnadsstegringarna som förutses i flera av de västcuropeiska ckonomierna också kommer att ha cen återhållande effekt på de internationella handelspriserna. Detta resonemang hänför sig närmast till avslut i sådana valutor vilkas effektiva paritetsvärde inte änd-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 48
rats nämnvärt. För dessa typer av noteringar skulle den genomsnittliga prisuppgången 1972 kunna skattas till ca 3 9/0. Med cen nedskrivning av dollarkursen om 6 /4 i förhållande till genomsnittet för andra valutor skulle sålunda uppgången för cexportpriserna uttryckt i dollar — om exportörerna antas göra ett genomsnittligt sett lika stort pålägg till sina dollarpriser — kunna stanna vid ca 9 9/9. Ett utifrån samma utgångspunkter grundat antagande om en nedskrivning av dolarkursen om t. ex. 8 9/9 skulle med andra ord implicera en prisuppgång av ca 11/9. Mot bakgrund av att den i december 1971 fastställda överenskommelsen innebar en faktisk nedskrivning av dollarkursen om ca 8 9/9 har här valts att som genomsnitt för 1972 räkna med en ökning av exportpriserna i dollar om 9 å 10 9/94.1
I dollarvärde räknat skulle under ovan angivna förutsättningar ökningen av OECD-områdets totala export bli större än under 1971. Det kan emellertid finnas anledning att Jåta detta antagande få karaktären av ett maximalt utfall. Utifrån mera pessimistiska utgångspunkter, speciellt vad rör den mera dämpade produktionstillväxten i Japan och Västeuropa under första halvåret 1972, skulle världshandelns värdetillväxt kunna tänkas stanna i närheten av 1971 års nivå. Exportökningen från Förenta staterna, och i viss mån Kanada, väntas bli större än under 1971. Trots detta kan ytterligare andelsförluster för Förenta staterna tänkas uppkomma ännu under första delen av 1972. För Frankrikes och Italiens del förutses en i stort oförändrad, eller möjligen något tilltagande, exporttillväxt, medan däremot den västtyska och framför allt japanska exportuppgången synes komma att avta. Vad gäller de mindre västeuropeiska staterna sammantagna tycks inga större förändringar i 1971 års mönster vara att vänta. Gruppen är emellertid av naturliga skäl mycket heterogen, varför de ingående enskilda länderna även i detta avseende torde uppvisa stora skillnader sinsemellan. Det kan sålunda nämnas att en snabb exportuppgång efter uppbromsningen under 1971 synes vara att vänta i Norge och Finland. Sammantaget skul- Je OECD-länderna med den nämnda utrikeshandelsutvecklingen komma att visa ett ungefär oförändrat exportöverskott gentemot världen i övrigt, men fortfarande ett överskott mer än dubbelt så stort som genomsnittet under 60-talet. Som tidigare betonats har förutsatts att den från amerikansk sida eftersträvade vridningen av detta lands bytesbalans endast delvis hinner realiseras under loppet av 1972. Därtill kommer att de depressiva effekterna på omvärlden till en del kan komma att motvägas av det förutsedda uppsvinget i den inhemska amerikanska ekonomin. Ca hälften av den förbättring av den amerikanska bytesbalansen som emotses beräknas falla på Japan och Kanada. För Väst-
1 Det har därvid förutsatts att exportörerna inte fullt ut kommer att låta nedskrivningen av dollarn slå igenom i sina exportpriser.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 49
europa förutses under sådana omständigheter en begränsad försvagning av områdets sammanlagda bytesbalans under 1972.
2. Länderöversikter
Förenta staterna
Den amerikanska konjunkturbilden behöll under en stor del av 1971 ett relativt splittrat utseende. Inom flera områden pekade konjunkturindikatorerna mot en markerad återhämtning efter svackan 1969—1970, medan för andra sektorer tendensen var mera tveksam eller i vissa fall direkt nedåtriktad. Mot slutet av 1971 tilltog de expansiva dragen i den amerikanska konjunkturutvecklingen i styrka och huvudintrycket hos flertalet bedömare var att ett mera allmänt uppsving var på gång. Uttryckt i årstakter ökade bruttonationalprodukten under det första halvåret 1971 med 3 3/4 9/9 i volym efter att ha minskat med 1 1/2 respektive 1/4 9/9 de båda föregående halvåren. Det bör nämnas att omslagets storlek överdrivs något i dessa siffror genom inverkan av bilstrejken hos General Motors under de sista månaderna 1970. Rensat för bortfallet av produktion under strejken samt efterföljande återhämtningseffekter torde tillväxten första halvåret 1971 ha stannat vid omkring 2,5 9/0. För helåret 1971 kan bruttonationalproduktens ökning skattas till ca 3 9/9.
Bland de positiva dragen i den amerikanska konjunkturen märktes en tilltagande privat konsumtionsefterfrågan liksom en markant uppgång av bostadsbyggandet. Dessa inslag hade redan börjat göra sig gällande före president Nixons s. k. utspel den 15 augusti 1971. Den ökade köpviljan kom emellertid inte att åtföljas av en motsvarande uppgång av industriproduktionen. Bidragande härtill torde ha varit en minskning av handelns lagerhållning i förening med en relativt kraftig ökning av importbenägenheten. Räknat från en delvis av strejken betingad bottennivå i november 1970 växte industriproduktionen tämligen jämnt fram till maj 1971. Efter en stagnation under de därpå följande månaderna synes en uppgång ha inletts mot slutet av året. I september 1971 låg industriproduktionen på ungefär samma nivå som ett år tidigare men 6 9/9 under noteringen från juli 1969 som utgör det hittills högsta värdet. Orderingången till den totala industrin har däremot stigit något jämfört med 1970. De nio första månaderna 1971 visade en ökning med knappt 5 9/4 jämfört med motsvarande period föregående år. Räknat i fasta priser torde dock uppgången ha begränsats till ca 2 9/9.
Sett från efterfrågesidan torde en av de mera expansiva komponenterna ha varit den privata konsumtionen. Ökningen uppgick till drygt 49/, 1971, dvs. något mindre än under föregående uppsving 1968. Speciellt starkt ökade konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror, vilken steg under 12-månadersperioden t. o. m. juli 1971 med drygt 10 9/0. Även bostadsbyggandet expanderade mycket kraftigt och igångsätt-
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 50
ningen under de tre första kvartalen låg drygt 45 9/9 över nivån för motsvarande period 1970. Bland annat som en följd härav ökade bostadsinvesteringarna med ca 30 9/9 1971. Huvudorsaken till den kraftiga uppgången torde ha varit att söka på kreditmarknaden. Den relativt låga grad av finansiellt stöd som statsmakterna erbjuder bostadssektorn medför normalt att bostadsbyggandet expanderar snabbt under perioder kännetecknade av en låg långfristig räntenivå och ett stort kvantitativt utrymme på kreditmarknaden. Härtill kan läggas att de federala myndigheterna mera direkt vidtagit vissa åtgärder under 1971 ägnade att stimulera bostadsbyggandet.
Analyser av lagercykelns utveckling 1971 försvåras bl. a. av det strejkhot som förelåg i samband med förhandlingarna om ctt nytt avtal inom stålverkssektorn. Som skydd mot verkningarna av en eventuell strejk skedde en omfattande lageruppbyggnad hos konsumenterna inför avtalsperiodens utgång i juli 1971. Det nya avtalet kom därför att åtföljas av relativt omfattande neddragningar av stållagren. För helåret 1971 torde lagerinvesteringarna totalt sett ha vidmakthållits, vilket jämfört med tidigare nedgång inneburit en positiv tillväxtfaktor för ckonomin.
De privata investeringarna exklusive bostadsbyggande sjönk under
1971 med ca 1 9/9 i volym. Nedgången i industriinvesteringarna torde
ha varit än mer markant. Det kan sålunda nämnas att beloppet nya maskinorder minskade under loppet av de nio första månaderna 1971
med ca 15 9/9. Den vikande investeringsbenägenheten kan synas för-
vånande med tanke på den under loppet av 1971 förbättrade självfinansieringsgraden och den ökade tillgången på externt kapital. Förklaringen torde i första hand vara att söka i ett ytterligare fall i den redan tidigare låga kapacitetsutnyttjandegraden. I genomsnitt under 1971 synes den senare endast ha uppgått till drygt 70 9/9. Man får gå tillbaka till 1958 för att finna en lägre siffra.
Arbetslösheten har under huvudparten av 1971 pendlat kring 6 9/9, dvs. avsevärt över de högst 4,5 9/9 som regeringen uppsatt som mål att uppnå före halvårsskiftet 1972. Tidigare amerikanska erfarenheter tyder dock på att det normalt tar 6 till 8 månader innan en produktionsökning ger utslag på arbetsmarknaden, varför arbetslöshetstalen knappast i sig kan sägas vara förvånande. Däremot förefaller det som om det låga kapacitetsutnyttjandet inom företagen och på arbetsmarknaden omsider hunnit få en mildrande effekt på pris- och kostnadsökningarna. I årstakt räknat steg konsumentpriserna under första haivåret med ca 4 9/9 jämfört med närmast föregående halvår. För helåret 1971 beräknas prisuppgången ha uppgått till ca 4,5 9/,, vilket i stort motsvarar den genomsnittliga prisökningstakten under S5-årsperioden 1966—1970
I omvärldens ögon torde den kraftiga omsvängningen 1971 av Förenta
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 51
staternas externa balans ha tilldragit sig det största intresset. Överskotten på den amerikanska handelsbalansen, som under 60-talets första hälft uppgick till i genomsnitt 5,5 miljarder dollar, var i stort eliminerade redan 1968. Efter en tillfällig förbättring 1970 skedde en ytterligare kraftig försvagning av handelsbalansen 1971. Under första halvåret 1971 uppgick underskottet i handelsbalansen, omräknat på årsbasis, till ca 1,5 miljarder dollar. De mera långsiktiga strukturella drag som legat bakom den trendmässiga försämringen av den amerikanska utrikeshandeln under det scnaste årtiondet skall här inte närmare behandlas. Så mycket torde dock kunna konstateras att en relativ försvagning av Förenta staternas kostnadsläge i relation till landets viktigaste handelspartner successivt har ägt rum under senare år. I ett kortare perspektiv förefaller faktorer som hotet om hamn- och stålstrejker samt vissa opinionsyttringar för en mera restriktiv handelspolitik ha verkat uppdragande på den amerikanska importen 1971. Försvagningen av den västeuropeiska konjunkturen synes därutöver ha begränsat avsättningsmöjligheterna för den amerikanska exporten. De nedan behandlade ekonomisk-politiska åtgärderna i augusti 1971 torde inte ha hunnit få några mera markanta effekter på handelsbalansen under senare delen av 1971. Totalt för 1971 kan exporten beräknas ha stigit med knappt 5 9/4 i värde och importen med ca 13 9/,, vilket medförde ett underskott på handelsbalansen om knappt 1 miljard dollar. Även bytesbalansen kom att uppvisa ett underskott.
Svängningarna på kapitalbalansen 1971 var än mer drastiska än vad gäller de reala varu- och tjänsteströmmarna. Underskottet i den amerikanska betalningsbalansen, uttryckt på officiell transaktionsbasis, uppgick under första halvåret 1971 till över 11 miljarder dollar. Till en del kan utflödet ha berott på att räntedifferensen mellan Förenta staterna och Västeuropa successivt ökat under loppet av 1971 och att sålunda kapitalplaceringar i Västeuropa ställt sig alltmer förmånliga. Utflödets storlek torde emellertid knappast helt förklaras härav. Spekulationer om förestående vixelkursförändringar synes ha spelat en mer framträdande roll (se avsnittet om Betalningsläge och kapitalrörelser).
Den ekonomiska politiken hade redan före president Nixons utspel i augusti 1971 fått en alltmer expansiv inriktning. Det kan nämnas att budgetunderskottet för budgetåret 1970/71 kom att uppgå till ca 23 miljarder dollar, varav inemot 2/3 beräknas ha fallit på första halvåret 1971. För budgetåret 1971/72 väntas underskottet enligt de senaste beräkningarna stiga till knappt 25 miljarder dollar. Även kreditpolitiken fick tidigt en påtagligt expansiv prägel, och tonvikten har Jiksom tidigare lagts vid styrningen av det totala penningutbudet. För att delvis motverka effekterna av lättnaderna i finanspolitiken fick emeller-
1 Betalningsbalansen på officiell transaktionsbasis avser förändringen av nettoställningen mot centralbanker och liknande institutioner utomlands.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
tid kreditpolitiken en något stramare prägel mot slutet av 1971. Den offentliga sektorns inflytande till den del detta kommer till uttryck i form av köp av varor och tjänster har trots det stora budgetunderskottet i statsbudgeten verkat i svagt restriktiv riktning 1971. Totalt för 1971 sjönk sålunda de federala konsumtions- och investeringsutgifterna med drygt 6 9/9 i volym, medan en ökning om ca 4 9/4 kunde noteras på den delstatliga och lokala nivån. Merparten av de finanspolitiska stimulansåtgärderna har avsett ökningar på transfereringssidan.
Sammanfattningsvis befann sig den amerikanska ekonomin vid tidpunkten för presidentens utspel i ctt läge kännetecknat av ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande och en hög arbetslöshet. Ett uppsving hade dock kommit igång mycket starkt inom bostadssektorn men tvekade inom stora delar av industrin. Den privata konsumtionen var på väg att återhämta sig samtidigt som pris- och lönekostnadsstegringarna börjat dämpas. Handels- och betalningsbalansen visade en oroande utveckling.
De viktigaste av de åtgärder som annonserades den 15 augusti 1971 var
1. Temporärt upphävande av dollarns konvertibilitet mot guldet
2. Införande av en tillfällig importavgift på 10 9/9 omfattande större delen av importen
3. Införande av ett 90 dagars långt pris- och lönestopp med verkan även på redan beslutade, men ännu ej genomförda, löne- och prishöjningar. För företagens vinster och utdelningar fastställdes ingen formell lagstiftning |
4. Avskaffande av den 7-procentiga accisen på bilar
5. Införande av ett 10-procentigt investeringsavdrag med giltighet under 12 månader; därefter en sänkning till 5 9/9. Så länge importskatten består gäller avdraget endast för amerikansk utrustning!
6. Tidigareläggande av en planerad skattesänkning från 1 januari 1973 till 1 januari 1972
7. Utgifter till ett värde motsvarande skattesänkningen (dvs. knappi 5 miljarder dollar) skärs bort för att undvika en ökning av budgetens utgiftsöverskott 1971/72
Under hösten 1971 har därutöver ett lönestopp med verkan t. o. m. juni 1972 införts för de statligt anställda. Inför pris- och lönestoppets utgång i november 1971 inrättades vidare två kommissioner som fått i uppdrag att utifrån vissa centralt fastställda direktiv granska föreslagna löne- och prisökningar. Dessa befogenheter — av statsmakterna karakteriserade som ”fas 2” i inflationsbekämpningsprogrammet — gäller fram till den 30 april 1973. Effekterna på omvärlden av åtgärderna 1 och 2 skall här inte närmare behandlas (se avsnittet om Betalningsläge
1 Detta avtrappningsförfarande har senare av kongressen ersatts med ett rakt 7-procentigt investeringsavdrag.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 53
och kapitalrörelser). Inom landet har, med undantag för fackföreningsrörelsen, programmet fått ett i stort sett positivt mottagande. Enligt gjorda beräkningar väntas åtgärderna få en expansiv effekt 1972 motsvarande omkring 29/9 av bruttonationalprodukten. Den valutaöverenskommelse som senare uppnåddes innebär att den 10-procentiga importavgiften och investeringsavdragets diskriminerande karaktär försvinner. Huruvida de numera således delvis modifierade åtgärderna får en något annorlunda inverkan på den amerikanska ekonomin 1972 än vad som angivits ovan, är i nuvarande skede svårt att exakt bedöma.
I allmänna termer förefaller en under loppet av 1972 tilltagande produktionstillväxt åtföljd av en successivt fallande arbetslöshet sannolik. Påtagliga risker för någon speciell avmattning i konjunkturförloppet mot slutet av året skulle sålunda inte normalt behöva föreligga. Bakom denna relativt optimistiska bild ligger i första hand ett antagande om en tämligen snabb tillväxt av den privata konsumtionen. Förutom skattelättnaderna väntas även en nedgång av den under 1971 onormalt höga sparkvoten liksom en ökad sysselsättningsandel bidra härtill. Den offentliga sektorn liksom lagerutvecklingen torde likaledes komma att verka i expansiv riktning. Med tanke på de höga siffrorna över beviljade igångsättningstillstånd är därtill en fortsatt ökning av bostadsinvesteringarna 1972 att förutse, om än inte i samma snabba takt som under 1971.
Den kanske största osäkerheten vad gäller prognoserna för 1972 torde gälla den privata investeringsutvecklingen och då specicllt industriinvesteringarna. Trots att en rad stimulerande åtgärder av främst finansiell karaktär vidtagits synes den allmänna uppfattningen vara att den ökade tillgången på kapital först under 1973 kommer att mera påtagligt återverka på investeringsutvecklingen i näringslivet. Huvudmotiveringen härtill är den i utgångsläget låga kapacitetsutnyttjandegraden. Det kan emellertid inte uteslutas att den förutsedda, relativt snabba, ökningstakten av kapacitetsulnyttjandet i sig kan få en svagt stimulerande inverkan på investeringsutvecklingen redan mot slutet av 1972. Här har valts att räkna med en uppgång i de privata investeringarna 1972 om 2 å 3 9/9 i volym, dvs. något mer än vad hittillsvarande investeringsenkäter utvisat. Om ovanstående bild av de olika efterfrågekomponcenterna infrias torde den totala produktionen 1972 komma att stiga någon procentenhet snabbare än den för amerikansk ckonomi potentiella tillväxttakten om ca 4 9/9.
Den amerikanska regeringens närmare syn på den ekonomiska utvecklingen 1972 kommer inte fullt ut att presenteras förrän i samband med budgetens framläggande i början av 1972. Från av regeringen fristående experter har emellertid framförts farhågor för att den ckonomiska politiken redan fått en alltför expansiv utformning. Argumentet har därvidlag varit att den snabba ökningen av köpkraften kan resultera
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 54
i att kapacitetstaket uppnås redan mot slutet av 1972. Mcd tanke på de redan i utgångsläget snabba pris- och kostnadsstegringsimpulserna skulle detta medföra besvärande problem. I den mån en generellt sett expansiv ckonomisk politik bibehålls under hela 1972 kan en utveckling efter dessa linjer i sig inte uteslutas. I ctt sådant läge kan stora svårigheter uppstå vid försök att strikt tillämpa gällande regler rörande ”acceptabla” pris- och löneökningar. Utvecklingen av utrikeshandeln 1972 är svår att entydigt uppskatta trots den klarhet om dollarns kurs som nu nåtts. Allmänt sett torde en viss förbättring av exportmöjligheterna vara att förutse med tanke på den förstärkning av den amerikanska konkurrenskraften som dollarns devalvering innebär. Analogt härmed skulle man normalt kunna vänta sig att de ändrade kursrelationerna kommer att verka dämpande på importtillväxten 1972. Effekten härav har dock antagits delvis komma att motvägas av den förutsedda snabba ökningstakten för privat konsumtion. Totalt sett synes det dock finnas anledning att räkna med en markant förbättring av handelsbalansen, något som utan tvekan upplevs som ett centralt mål för den amerikanska ekonomiska politiken. Som framgått av den inledande sammanfattningen har det emellertid här förutsatts att den från amerikansk sida eftersträvade omsvängningen av landets handelsutveckling endast till en del kommer att kunna realiseras redan under 1972.
Storbritannien Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien har under senare år intagit en särställning i Västeuropa. Upp- och nedgångar i konjunkturen har ofta tenderat att få en annorlunda fasning än i flertalet övriga länder. Detta gäller även i viss mån 1971. Efter en minskning av den totala produktionen under första halvåret 1971 förefaller ett omslag ha ägt rum under loppet av andra halvåret. Vissa tecken tyder sålunda på att en vändning uppåt redan kan vara på gång. Totalt beräknas dock bruttonationalprodukten 1971 endast ha vuxit med någon procentenhet. Att de tendenser till tilltagande ekonomisk aktivitet som gjorde sig gällande under 1970 inte efterföljdes av ett uppsving under första hälften av 1971 kan bl. a. förklaras av förekomsten av omfattande strejker, en relativt drastisk lagernedskärning samt ett fall i de privata investeringarna. Även cen viss avmattning av de utländska avsättningsmarknaderna synes härvidlag ha spelat en viss roll. Industriproduktionen påverkades märkbart av strejkerna under första halvåret 1971. Speciellt kan effekterna av poststrejken nämnas, liksom den 10 veckor långa strejken vid Ford. Den senare beräknas ha dragit ned industriproduktionsindex med omkring en procentenhet. Under de nio första månaderna av 1971 uppgick totala antalet förlorade arbetsdagar till följd av
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 55
strejker till 12,2 miljoner jämfört med ca 7 miljoner under motsvarande period 1970. Det kan härvidlag nämnas att 1970 var det dittills mest strejkdrabbade året under efterkrigstiden.
Avmattningstendenserna under de första månaderna av 1971 ledde till att budgeten i mars kom att få en starkt expansiv prägel. Förutom att skatten sänktes för barnfamiljer reducerades bolagsskatten och arbetsgivaravgiften halverades. Totalt beräknas skattesänkningarna för hushållen och företagen ha uppgått till 550 miljoner pund. Den snabbt stigande arbetslösheten samt en alltjämt stagnerande industriproduktion föranledde regeringen att i juli ytterligare lägga om den ekonomiska politiken i expansiv riktning. För att uppnå en snabb effekt frisläpptes genom den då presenterade s. k. mini-budgeten med omedelbar verkan avbetalningshandeln. Vidare sänktes förekommande omsättningsskatter med i genomsnitt 18 0/) och investeringsavdragen höjdes. Även kreditpolitiken fick successivt en mera expansiv prägel. Förutom att penningutbudet tilläts stiga sänktes vidare diskontot under 1971 i två etapper från 7 till 5 9/0.
Den för helåret 1971 räknat långsamma produktionstillväxten och svaga ökningen av köpkraften har kraftigt påverkat arbetsmarknaden. Arbetslösheten har stigit från omkring 600 000 i slutet av 1970 till ca 1 miljon i november 1971. Siffror av motsvarande storleksordning har inte registrerats tidigare under hela efterkrigstiden. Parallellt härmed har antalet lediga platser sjunkit med ca 35 9/, under 12-månadersperioden t. o. m. november 1971.
Att en direkt nedgång av totalproduktionen kunnat motverkas torde i första hand få tillskrivas den privata konsumtionsefterfrågan. Trots en tilltagande restriktiv inställning till löneökningar för de offentligt anställda och en ökad villighet från statsmakternas sida att motstå strejkhot, har avtalslönernas tillväxt för dessa grupper endast sjunkit till i genomsnitt ca 9 9/9 under 1971. Även på den privata sidan har den relativa nedgången av avtalsenliga löncökningar varit begränsad. Den genomsnrittliga förtjänstnivån inom industrin synes snarare — bl. a. som en följd av löneglidningen — i stort ha vuxit i samma takt som 1970. Styrkan i den privata konsumtionstillväxten har däremot begränsats av de kraftiga prisökningarna. Under 12-månadersperioden t. o. m. september 1971 uppgick konsumentprisernas stegring till ca 10 9/9. Det kan nämnas att motsvarande tal för helåren 1969 och 1970 var 5,5 respektive 6,5 <t, varför konsumentprisernas ökning under 3-årsperioden 1969— 1971 torde kunna skattas till knappt 25 96. Utvecklingen av producentpriserna tyder hittills inte på någon snar dämpning av prisutvecklingen i detaljistledet. Ovanstående utveckling av löner och priser medförde under första halvåret 1971 en nära nog oförändrad realt disponibel inkomst jämfört med andra halvåret 1970. Genom en viss ökning av sparkvoten beräknas den privata konsumtionen t. o. m. ha sjunkit något
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 56
under denna period. Borttagandet av restriktionerna på avbetalningshandeln liksom de vidtagna skattelättnaderna ledde emellertid till att den privata konsumtionen tilltog under loppet av andra halvåret. För helåret 1971 torde den privata konsumtionen ha stigit med inemot 3 90.
Den samtidiga förekomsten i den brittiska ekonomin av inflationsoch stagnationstendenser kom bl. a. att påverka investeringsutvecklingen och då i första hand industriinvesteringarna. Dessa beräknas ha sjunkit 1971 med 7 till 8 9/0 i volym. Bidragande härtill torde ha varit det låga kapacitetsutnyttjandet, liksom en minskning av industrins självfinansieringsgrad. För bostadsinvesteringarnas del skedde däremot ett omslag från en kraftig minskning 1970 till en ökning om ca 9 9/9 1971. Förklaringen synes i första hand ha varit ett ökat kvantitativt utrymme
på kreditmarknaden.
Den mot slutet av 1971 tilltagande privata konsumtionen medförde att importvolymen steg snabbare än exportvolymen, eller med 6 respektive 4,5 9/9, Genom en ur Storbritanniens synpunkt gynnsam förskjutning av bytesförhållandet med utlandet beräknas ”terms of trade” ha förbättrats med över 6 96. Som en följd härav synes den brittiska exporten för första gången på 12 år ha ökat sin marknadsandel 1971. Handelsbalansen torde för andra gången sedan 1958 ha uppvisat ett överskott, om än endast med något hundratal miljoner pund. Överskotten på tjänstebalansen fortsatte att vara höga, varför bytesbalansens överskott uppgick till ungefär samma storlek som 1970, eller drygt 800 miljoner pund.
Sammanfattningsvis kan inför ingången av 1972 konstateras att flera konjunkturindikatorer, t. ex. detaljhandelsomsittning och orderingång, tyder på ctt fortsatt uppsving för privat konsumtion och industriproduktion. På den negativa sidan märks i första hand en kvarstående hög arbetslöshet, snabb inflationstakt samt sjunkande industriinvesteringar.
Den ekonomiska utvecklingen under 1972 förefaller, i motsats till fallet för flera andra europeiska länder, kunna bli mer expansiv än under 1971. Den primära motiveringen till denna relativt optimistiska syn är att den privata konsumtionen visat klara uppgångstendenser och kan förväntas öka med inemot 5 90 1972. Härtill kommer att relativt kraftiga löneökningar torde vara att vänta i samband med de nyligen inledda förhandlingarna om nya avtal inom stora delar av bl. a. gruv- och verkstadsindustrin. Reduktionen av omsättningsskatten, liksom de formella utfästelser som det brittiska industriförbundet gjort om återhållsamhet med prisökningar, tyder på att konsumentprisernas stegringstakt kan komma att dämpas till 6 å 79/9. Den tid som normalt förflyter mellan en ökning av produktionen och nyanställningar medför däremot sannolikt att någon mera bestående reduktion av arbetslösheten knappast är att vänta under första hälften av 1972.
Investeringarnas positiva inverkan på totalproduktionens tillväxt före-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 57
faller komma att bli begränsad åtminstone under första halvåret 1972. Visserligen har vissa skattelättnader för investeringar genomförts parallellt med att tillgången på kapital ökat. Det låga kapacitetsutnyttjandet torde dock medföra att en ökad tillgång på kapital först på längre sikt återverkar på investeringsutvecklingen. Detta gäller speciellt industriinvesteringarna, medan däremot bostadsinvesteringarnas tillväxt — bl. a. genom statligt stöd — kan väntas bli relativt snabb. Om ovanstående förutsättningar infrias kan den totala produktionen väntas stiga med drygt 3 9/9, dvs. något mer än genomsnittet för de senaste fem åren.
På den externa sidan kan det finnas anledning att räkna med ett visst underskott på handelsbalansen. Orsaken skulle i första hand vara en påtaglig importuppgång till följd av en tilltagande privat konsumtionsefterfrågan kombinerad med vissa konjunkturmässigt betingade avsättningssvårigheter på exportmarknaderna. Den, främst på grund av en gynnsam exportprisutveckling, noterade ökningen av marknadsandelen för brittisk export 1971 torde sålunda komma att ätas upp under 1972. Bytesbalansen kan däremot antas visa ett fortsatt kraftigt överskott.
Utvecklingen av bytesbalans och kapitalrörelser torde tills vidare inte behöva lägga hinder i vägen för ett uppsving av ovan antytt slag. På sikt kan dock kostnadsstegringarna och risken för exportavmattning leda till en upprepning av det för Storbritannien typiska mönstret. Trots att en tilltagande ekonomisk aktivitet synes säkerställd vad gäller första halvåret 1972 knyter sig sålunda alltjämt en viss osäkerhet kring utvecklingen under andra halvåret. Även med den här antagna relativt optimistiska bedömningen kommer de stora strukturella svårigheterna i den brittiska ekonomin att kvarstå, inte minst vad gäller arbetsmarknaden.
Västtyskland
Den västtyska ekonomin har under 1971 präglats av en successiv dämpning som inleddes redan under 1970. Produktionstillväxten mattades gradvis samtidigt som överskottsefterfrågan på arbetsmarknaden avsevärt reducerades. Mönstret var dock, som senare kommer att framgå, inte enhetligt utan väsentliga områden visade alltjämt vid årets utgång en viss expansionskraft. Även utvecklingen under loppet av 1971 avviker delvis från den generella bilden av en successiv avmattning. Den gradvisa dämpning av den ekonomiska aktiviteten som ägde rum under andra halvåret 1970 efterföljdes sålunda av ett oväntat uppsving under första kvartalet 1971. Bruttonationalprodukten steg under denna period med knappt 7 9/9 i volym jämfört med motsvarande kvartal 1970. Siffrans storlek torde dock till en del kunna förklaras av speciella faktorer. Den 1 januari 1971 föll t. ex. den tidigare införda investeringsavgiften bort, varför många beställningar senarelades till efter
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 58
nyåret. Den ovanligt milda vintern gjorde också att aktiviteten kunde hållas uppe inom byggsektorn och andra sektorer som är beroende av väderleken. Under resterande kvartal synes bruttonationalproduktens tillväxt ånyo ha sjunkit tillbaka, varför volymökningen under helåret 1971 kom att stanna vid drygt 3 9/9 att jämföra med drygt 5 9/9 under 1970.
Industriproduktionen, som ännu 1970 steg med knappt 6 7 visade liksom i flera andra västeuropeiska länder tydliga stagnationstendenser under loppet av 1971. Totalt stannade ökningen under 12-månadersperioden t. o. m. september vid 2 9/9 och beräknas för helåret 1971 ha uppgått till ca 2,5 9/0. En branschvis fördelning av industriproduktionen indikerar dock att utvecklingen var relativt oenhetlig. Jämfört med övriga branscher uppvisade sålunda konsumtionsvaruscktorn en betydligt kraftigare ökning medan däremot t. ex. produktionen av investeringsvaror visade en särskilt svag utveckling. Under andra hälften av 1971 synes emellertid en viss uppbromsning av produktionen av varaktiga konsumtionsvaror ha ägt rum. Tillgänglig statistik över orderingången till den västtyska industrin visar i stort en liknande utveckling. Under loppet av de nio första månaderna av 1971 växte den totala orderingången med inemot 3 7, varav huvudparten föll på periodens första del. Som en följd av den, speciellt under senare hälften av 1971, svaga orderingången har industrins orderstockar minskat, om än inte i mera avsevärd omfattning. Liksom vad gäller industriproduktionen avviker generellt sett konsumtionsvaruindustrin från detta mönster.
Arbetsmarknaden visade mot slutet av 1971 tydliga tecken till en avspänning. Antalet lediga platser, vilka började sjunka redan under 1970, var i november 1971 knapp 500 000. Vid mitten av 1970 var motsvarande siffra 900 000. Arbetslösheten steg däremot endast i långsam takt för att i november uppgå till 19/9. Att arbetsmarknadsläget knappast kan betecknas som alarmerande torde framgå av att antalet lediga platser per arbetslös ännu i oktober var så högt som 2,4. Liksom under 1970 var pris- och kostnadsstegringarna enligt västtyska förhållanden ovanligt höga 1971 även om en tendens till uppbromsning gjorde sig märkbar mot slutet av året. Sålunda steg t. ex. byggkostnaderna liksom priserna inom vissa partihandelsbranscher med över 10 9/9. Även om konsumentpriserna inte växte i samma snabba takt var uppgången likväl markant speciellt under första halvåret. Under 12-månadersperioden t. o. m. september steg konsumentpriserna med drygt 5, 5 9/9.
Bland de positiva dragen i den västtyska konjunkturutvecklingen märktes ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande inom industrin. En viss nedgång från den tidigare osedvanligt höga nivån ägde visserligen rum under loppet av 1971 men ännu under tredje kvartalet beräknas utnyttjandegraden ha överstigit 90 20.
Sett från efterfrågesidan har den privata konsumtionen svarat för
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 59
huvudparten av expansionskraften. Detta kan i och för sig sägas vara naturligt med tanke på den fas i konjunkturförloppet som präglat ekonomin 1971. I volym räknat uppgick den privata konsumtionstillväxten till ca 5,5 9/9 att jämföra med knappt 7 9/9 1970. Bakom konsumtionsökningen torde i första hand ha legat den ökning av köpkraften som skett under de senaste åren. Lönestegringstakten 1971 beräknas i genomsnitt ha uppgått till ca 10 9/9 att jämföra med 13 40 1970. Totalt under den senaste 3-årsperioden torde den genomsnittliga löneökningen ha uppgått till drygt 30 26. Takten i lönestegringarna avtog emellertid under loppet av 1971 och dämpningen var avgjort mera markerad än i fråga om priserna. Medan flera avtal med Jöneökningar kring 15 9/9 ingicks under första kvartalet 1971 beräknas sålunda motsvarande ökning under sista kvartalet ha legat kring 9 9/9. Den härav föranledda svagare tillväxten av den reala köpkraften under andra halvåret 1971 motverkades endast till viss del av extraskattens borttagande vid halvårsskiftet.
En markant dämpning av investeringsutvecklingen ägde rum under 1971. Såväl under 1969 som 1970 var de totala investeringarna en av de efterfrågekomponenter som uppvisade de högsta ökningstalen. Under 1971 steg visserligen de totala investeringarna med ca 4 9/4 i volym, men merparten härav föll på första halvåret. Huvudförklaringen till den under loppet av året avtagande tillväxten synes ha varit en markant försämring av investeringsviljan inom näringslivet, och då speciellt vad gäller maskininvesteringarna. Dessa steg under 1971 med 4 9/9 i volym att jämföra med en ökning 1970 om inemot 20 9/9. I motsats till fallet i åtskilliga andra västeuropeiska länder kan den uppkomna recessionen 'på investeringssidan knappast förklaras av ett lågt eller snabbt sjunkande kapacitetsutnyttjande. Parallellt med att tillgången på externt kapital stramats åt har emellertid företagens lönsamhet och självfinansieringsförmåga försvagats kraftigt under 1971. Vidare kan en mera pessimistiskt bedömning av avsättningskonjunkturen ha gjort sig gällande från företagens sida.
Trots en viss avmattning mot slutet av året uppvisade byggnadssektorn en jämfört med övriga sektorer relativt jämn expansion under huvudparten av 1971. Som inledningsvis omnämndes torde dock speciella faktorer härvidlag ha spelat in. Totalt beräknas byggnadsinvesteringarna ha stigit 1971 med 4,5 9/9 att jämföra med ca 7 9/9 1970. Speciellt påtaglig var den ökning av bostadsbyggandet som, i första hand tack vare gynnsammare finansicringsförhållanden, ägde rum under 1971. Under 12-månadersperioden t.o.m. juni 1971 steg t.ex. beloppet av beviljade igångsättningstillstånd för bostadsbyggande med inemot 40 9/9.
Några tendenser till allmänna och omfattande neddragningar av lagernivån synes inte ha kommit till uttryck under 1971. Totalt sett kan visserligen lagerrörelserna sägas ha haft en depressiv inverkan men knappast av den storlek som präglade utvecklingen under föregående
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 60
konjunkturnedgång 1967. En stor del av den lageranpassning som ägt rum efter högkonjunkturens kulmination synes dessutom ha fallit på andra halvåret 1970. De barometerundersökningar som utförts under hösten 1971 indikerar en relativt ojämn fördelning av lagerrörelserna mellan olika produkttyper. Sålunda synes ännu mot slutet av 1971 en viss uppbyggnad av speciellt kosumtionsvarusektorns färdigvarulager ha pågått. Totalt kan lagerinvesteringarnas neddragande inverkan på totalproduktionens tillväxt 1971 skattas till en procentenhet.
De främsta målen för den västtyska regeringens ekonomiska politik har under 1971 varit att begränsa prisstegringarna samt att i görligaste mån motverka utlandsgenererad påspädning av likviditeten i landets ekonomi. Den av myndigheterna valda handlingslinjen har varit att föra en relativt stram ekonomisk politik, speciellt vad gäller kreditpolitiken. De under loppet av 1971 tilltagande stagnationstendenserna i ekonomin kom emellertid att medföra en viss uppmjukning av såväl finans- som kreditpolitiken. Speciellt kan härvidlag nämnas borttagandet vid halvårsskiftet av den 10-procentiga extraskatten på bolagsvinster och personliga inkomster. Räknat över helåret 1971 har även den offentliga sektorns inflytande, till den del detta kommer till uttryck i form av köp av varor och tjänster, verkat i expansiv riktning.
Utvecklingen på den internationella valutamarknaden under de första månaderna av 1971 resulterade i en kraftig och successivt tilltagande inströmning av utländsk valuta till Västtyskland. Fram till frisläppandet av D-marken i maj 1971 beräknas utländsk valuta till ett värde om inemot 30 miljarder DM ha flutit in i landet.t Parallellt med friställandet av paritetsvärdet stramades reglerna rörande utländsk upplåning kraftigt åt och den västtyska centralbanken skaffade sig härmed möjligheter att mera effektivt styra likviditetsutbudet inom ekonomin. I kombination med en hårdare kontroll av bankernas inhemska utlåningskapacitet blev nettoeffekten under sommaren och hösten 1971 en påtaglig reduktion av penningutbudets tillväxt, varigenom ränteläget visade tecken till att dra sig uppåt. Den svagare ckonomiska aktiviteten totalt sett liksom cen viss omläggning av kreditpolitiken, vilken bl.a. kom till uttryck i en diskontosänkning i oktober från 5 till 4,5 9/9 medförde emellertid att räntenivån ånyo kom att sjunka. I december sänktes diskontot med ytterligare en halv procentenhet.
Överskotten på den västtyska handelsbalansen uppgick under de första nio månaderna av 1971 till drygt 11 miljarder DM, dvs. något mer än motsvarande period 1970. De månadsvisa överskotten visade dock tecken till att avta under loppet av 1971. Detta förklaras i första hand av en svagare utveckling på exportsidan. Mycket synes sålunda peka mot att revalvcringarna av D-marken under de senaste åren nu
1 De valutapolitiska motiven till D-markens frisläppande i maj 1971 behandlas närmare i avsnittet om Betalningsläge och kapitalrörelser.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 61
börjat ge märkbara effekter. Totalt för 1971 steg exporten med ca 14 9/9 i värde och 8 9/9 i volym. Även importtillväxten mattades under 1971, om än inte i samma utsträckning som exporten. Utvecklingen av utlandsturismen, liksom av den utländska arbetskraftens kapitaltransfereringar till respektive hemländer, medförde en försvagning av bytesbalansen jämfört med 1970. Under de nio första månaderna av 1971 visade bytesbalansen ett underskott om ca 250 miljoner DM mot ett överskott motsvarande period 1970 om ca 400 miljoner DM. Genom en relativt omfattande långfristig kapitalimport kom däremot grundbalansen att kraftigt förbättras 1971.
Sammanfattningsvis kan sägas att den ekonomiska politikens handhavare står inför besvärliga avvägningsproblem vid ingången av 1972. Målsättningarna om cen reduktion av prisstegringstakten och en minskning av Övertrycket på arbetsmarknaden är visserligen delvis på väg att infrias. Å andra sidan gör sig stagnationstendenser av olika slag och styrka gällande inom skilda delar av ekonomin. Detta gäller inte minst industrin där såväl produktion som investeringar uppvisar en ogynnsam utveckling. Att döma av siffror över orderingång m. m. synes ingen omedelbar förbättring stå för dörren. Härtill kommer vissa tecken till att den under större delen av 1971 expansiva utvecklingen för privat konsumtion och bostadsbyggande är på väg att brytas. En bidragande orsak till framför allt den industriella efterfrågans dämpning har onekligen D-markens sedan maj 1971 successiva revalvering utgjort. Fram till början av december 1971 steg kursen på D-mark i relation till dollarn med ca 12,5 9/4. I stort har dock uppbromsningen av den totala efterfrågan 1971 fått en relativt ”mjuk” karaktär utan häftiga kastningar på lagersidan. Det synes vara en utbredd uppfattning att en snabb omläggning av den ekonomiska politiken i påtagligt mer expansiv riktning under sådana omständigheter ännu inte är påkallad med tanke på riskerna för förnyade kraftiga pris- och kostnadsstegringar.
Den i september presenterade budgeten för 1972 präglades i viss mån av sådana tankegångar. De totala budgetutgifternas procentuella tillväxt sades sålunda inte mera väsentligt få överstiga den förutsedda ökningen av den nominella bruttonationalprodukten. På inkomstsidan föreslogs inga ändringar i den direkta beskattningen men däremot aviserades höjningar av vissa konsumtionsskatter. I de beräkningar som presenterades antogs cmellertid budgeten få en något mer expansiv inverkan än under 1971. För det fall att konjunkturen under 1972 dämpas snabbare än vad man nu förväntar beslöt regeringen även att inrätta en s.k. extrabudget om 2,5 miljarder DM. Medlen på denna budget, som huvudsakligen avser offentliga investeringsanslag, är i första hand avsedda att vid behov insättas för att kortsiktigt stimulera arbetsmarknadssituationen.
Den västtyska regeringen har ännu inte presenterat någon mera de-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 62
taljerad prognos för den ekonomiska utvecklingen under 1972. Detta kommer att ske först i januari 1972 i samband med den ekonomiska översikt som då traditionellt offentliggörs. Den allmänna konjukturbild som regeringen arbetar efter har dock grovt skisserats i budgeten. Enligt denna kommer en fortsatt balanserad avmattning att äga rum : under vintern 1972 efterföljd av en vändning uppåt under våren. Totalt för 1972 förutses en ökning av bruttonationalprodukten om ca 7 9/0 1 värde och ca 3 9/9 i volym. Om prognosen infrias skulle prisökningstakten dämpas något jämfört med 1971.
Såvitt nu kan bedömas framstår en utveckling efter dessa linjer som fullt tinkbar. Mycket torde dock vara avhängigt av hur den ekonomiska politiken 1972 läggs upp. Detta gäller såväl val av tidpunkt för insättande av stimulansåtgärder som med vilken styrka detta kan komma att ske. Beredskapen att vid behov snabbt sätta in konjunkturstimulerande medel är relativt väl utbyggd i betydligt högre grad än vid föregående recession 1967. Utöver den ovan omnämnda extrabudgeten finns omkring 6 miljarder DM i hopsamlade medel från den tidigare extraskatten som enligt lag måste återbetalas före den 31 mars 1973. Delstaterna och kommunerna har 3 miljarder DM infrusna hos centralbanken, som kan friges då det anses erforderligt för att stödja konjunkturen. Det är sannolikt framför allt från dessa fonder man kan vänta sig att stimulansåtgärder kommer. Betydande frisläpp har också aviserats av regeringen med verkan fr. o. m. ingången av 1972.
Det har emellertid ifrågasatts om inte denna omläggning av den ekonomiska politiken sätts in på ett alltför sent stadium och med alltför svag kraft. Utvecklingen skulle i ctt sådant fall kunna bli betydligt svagare än regeringen räknat med. Riskerna vore därmed betydande för kraftiga lagerneddragningar, inte minst vad gäller färdigvarulagren inom konsumentvaruindustrin, med åtföljande kumulativa effekter i depressiv riktning. Kombinerat med en avtagande privat konsumtion och ett fallande kapacitetsutnyttjande kan investeringsrecessionen ytterligare komma att fördjupas. Effekten skulle kunna bli att något allmänt uppsving överhuvudtaget inte kommer igång under 1972.
I den gemensamma konjunkturrapport som i slutet av oktober 1971 framlades av fem av de större från regeringen fristående konjunkturinstituten förutsågs den ekonomiska aktiviteten utvecklas efter dessa linjer. Prognosen vilade dock på två väsentliga antaganden, nämligen att nuvarande kursrelationer bibehålls samt att de fonderade konjunkturreserveringsmedlen inte insätts förrän tidigast mot slutet av 1972. Under dessa förutsättningar väntades bruttonationalprodukten endast stiga med 19/9 i volym 1972 och den privata konsumtionen med ytterligare någon procentenhet. Prisökningen förutsågs bli relativt långsam och mest märkbar på producentmarknaden. Maskininvesteringarna beräk-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 63
nades minska med realt ca 79/9, medan en i stort oförändrad nivå av byggnadsinvesteringarna ansågs trolig.
Här har valts att räkna med ett mera optimistiskt alternativ. En bakomliggande tanke har härvidlag varit att man från västtysk sida tycks börja skönja slutet av den s. k. avkylningsperioden i fråga om löner och priser och att man därför redan fr. o. m. början av 1972 sett sig föranlåten att föra en mera expansiv ekonomisk politik. Vägledande har också varit att den privata konsumtionen fortfarande synes vara relativt stark, trots avmattningstendenserna mot slutet av 1971. De löneavtal som slutits omfattar mestadels en tidsperiod om två till tre år, varför lönestegringstakten 1972 knappast kommer att reduceras mera markant jämfört med senare delen av 1971. Den offentliga sektorns konsumtions- och investeringsefterfrågan väntas därtill utöva ett relativt expansivt inflytande, inte minst vad gäller den delstatliga och lokala nivån. I den mån de nya valutakurserna ger anledning till en, jämfört med hösten 1971, förändrad bedömning av utvecklingen 1972 pekar denna senare snarast i en från västtysk synpunkt mera positiv riktning. Skälet härför skulle vara den jämfört med de flytande kurserna svagare uppskrivningen av den västtyska D-marken i förhållande till t. ex. den franska och japanska valutan.
Den tidsprofil som ovanstående utveckling implicerar blir sålunda att tillväxten för privat konsumtion och offentlig sektor under första hälften av 1971 antas stark nog att tämligen väl stå emot recessionstendenscer inom andra sektorer. Efter en viss tid av fortsatt lageranpassning torde dessutom lagercykeln kunna komma att verka pådrivande. Nedgången i kapacitetsutnyttjandet skulle härmed kunna antas bli rclativt begränsad, vilket torde underlätta möjligheterna att åstadkomma cn vändpunkt för de privata investeringarna. Slutsatsen blir mot denna bakgrund att förutsättningarna är goda för att ett mera allmänt uppsving kommer till stånd redan under andra halvåret 1972.
Sett över helåret 1972 antas bruttonationalprodukten växa med 2 till 3 9/9 i volym. En sådan utveckling skulle innebära att svackan 1971— 1972 blir betydligt grundare än motsvarande nedgång 1967. För den privata konsumtionen förutses en uppgång av ungefär motsvarande storleksordning, medan den offentliga sektorns tillväxt kan skattas till ca 59/9. Vad gäller utrikeshandeln talar mycket för en fortsatt försvagning av exporttillväxten. Om de kursrelationer som rådde vid utgången av 1971 visar sig gälla under huvudparten av 1972, torde en halvering av handelsbalansens överskott vara trolig.
Frankrike
Den franska ekonomin visade under 1971 cen fortsatt stark tillväxt. Således beräknas bruttonationalprodukten volymmässigt ha ökat med
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 64
knappt 5,5 9/,, vilket endast något understiger ökningen 1970. Den mest expansiva faktorn har därvid varit den privata konsumtionen, vilken ökat med 6,5 9/9, De privata fasta investeringarna har visserligen inte vuxit Jika snabbt som under 1970, men tillväxttakten har likväl tillhört de högre i Västeuropa. För helåret räknat har utrikesbalansen utgjort en positiv tillväxtfaktor, medan en positiv utveckling av lagerinvesteringarna har bidragit till att tillväxten uppehållits under senare delen av 1971. Det relativt höga kapacitetsutnyttjandet i den franska ekonomin har resulterat i fortsatta kraftiga pris- och kostnadsökningar. Lönerna ökade således med ca 12 9/, och prisnivån steg med inemot 6 9/0.
Den ekonomiska politiken har under 1971 i första hand varit inriktad på att söka nedbringa den förhållandevis höga arbetslösheten samt att förhindra alltför stora pris- och löneökningar. Kreditpolitiken, vars utformning dessutom dikterats av hänsyn till den externa balansen, har därvid varit lätt under våren 1971 men efter hand stramats åt genom bl. a. en diskontohöjning under maj för att under hösten åter ha Jättats. Finanspolitiken har varit svagt expansiv. I januari sänktes således skatten på vissa livsmedel och en ökad satsning på arbetsmarknadspolitik har skett fr. o. m, första halvåret. Frivilliga överenskommelser med industrin har vidare slutits i avsikt att motverka prisökningar. Under vinterhalvåret 1971/1972 gäller en överenskommelse att priserna på industrivaror får öka med endast 1,8 9/9 under en 6-månadersperiod fram till mars 1972. Vidare har regeringen varit restriktiv beträffande ökningen av statliga taxor och avgifter. Inför löneförhandlingarna på den privata sidan har regeringen vädjat om återhållsamhet med lönekraven och de statligt anställda har erhållit enbart moderata löneökningar. En viss satsning har dock gjorts vad gäller löncökningar åt de lägst betalda. Den lagstiftade minimilönen steg sålunda med 10 9/9 under loppet av första halvåret 1971.
De nominella löncökningarna för 1971 beräknas i genomsnitt ha uppgått till 12 9/4, vilket var i nivå med ökningarna de två föregående åren. Bland annat som cn följd av att arbetslösheten ökade markant från halvårsskiftet, beriiknas dock ökningstakten ha avtagit under hösten. Den privata Konsumtionens volymmässiga ökning beräknas sålunda, trots ett oförändrat högt hushållssparande, ha uppgått till 6,5 9/9, vilket med mer än 2 procentenheter överstiger ökningen 1970.
Under perioden 1968—1970 ökade de privata investeringarna i volym med totalt hela 40 9/,, Kapaciteten har sålunda stigit kraftigt inom näringslivet, vilket kan vara en av förklaringarna till att ökningen under 1971 stannade vid 5,5 9/9. Trots att de statliga företagen visade en mycket svag investeringsutveckling kom ökningen i de offentliga investeringarna att uppgå till 5 9/9. Bostadsinvesteringarna beräknas under året endast något överstigit nivån 1970. De totala fasta investeringarnas tillväxt beräknas således till drygt 5 9/,, att jämföra med 6,8 9/9 för 1970.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 65
Under första halvåret 1971 minskade lagerinvesteringarna, medan andra halvåret innebar en återhämtning. Sett över hela 1971 utgjorde lagerinvesteringarna inte någon tillväxtfaktor i efterfrågeutvecklingen.
Genom cen gynnsam utveckling under tidigare delen av 1971 beräknas den franska utrikeshandeln ha lett till ett relativt kraftigt överskott i handelsbalansen. Under årets första nio månader uppgick således överskottet till drygt 2,5 miljarder franc, eller till något mer än för motsvarande period 1970. Volymmässigt beräknas både exporten och importen 1971 ha ökat med drygt 99/9. Den värdemässiga tillväxten under 1971 för såväl export som import kan skattas till drygt 13 9/9, vilket i jämförelse med 1970 innebär en kraftig minskning, speciellt vad beträffar exporten. Medan ökningen för exporten successivt varit avtagande, visade däremot importen en tilltagande ökningstakt under andra hälften av 1971. Överskottet från varuutbytet med utlandet ledde, trots tjänstebalansens ökade negativa saldo, till att bytesbalansen förbättrades under 1971. Den från 1970 fortsatta gynnsamma utvecklingen för den franska utrikeshandeln bekräftar således effektiviteten hos de åtgärder som sattes in genom det s. k. saneringsprogrammet hösten 1969. |
Vid ingången av 1972 pekade flera konjunkturindikatorer på en avsevärd dämpning av den ckonomiska aktiviteten. Sålunda har sedan halvårsskiftet 1971 arbetslösheten ökat markant, samtidigt som pris- och lönestegringstakten avmattats. Den relativt kraftiga lageruppbyggnad som inträffade under andra halvåret 1971 får ses mot bakgrund av den svaga lagerutvecklingen första halvåret.
I samband med oron på den internationella valutamarknaden under sommaren 1971 skapades två marknader för den franska valutan. På den ”kommersiella” marknaden behölls den tidigare pariteten i förhållande till dollarn, medan flytande franc-kurs gällde på den ”finansiella” marknaden. Genom utvecklingen av valutakursen efter augusti 1971 kom förändringen att innebära en nedskrivning av francen med i genomsnitt 5 9/6, om hänsyn tas till exportens fördelning mellan olika länder. Den förbättring i konkurrenskraften för den franska exporten detta medförde synes dock inte yttrat sig i vare sig någon exportexpansion eller någon ökning av exportföretagens orderingång under senare delen av 1971. Valutaöverenskommelsen i december 1971 innebär likaledes en nedskrivning av den franska valutan, men dess storlek är väsentligt mindre än den som dessförinnan kommit till stånd för den kommersiella francen vid flytande kurser.
Statsbudgeten för 1972 avser att ge en svagt stimulerande effekt på den totala efterfrågan. Det viktigaste bidraget väntas därvid komma från offentliga investeringar samt investeringar i statliga företag. Utgifterna för telekommunikationer, transporter, vägar, regionalpolitik samt arbetsmarknadspolitik ökar med mellan 20 och 35 9/3. En planerad skattesänkning kommer dock att uppskjutas. Den värdemässiga ökning- 3 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. I
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen | 66
en av såväl inkomster som utgifter har beräknats till drygt 9 9/9. Kreditpolitikens utformning beräknas komma att bli relativt expansiv, varvid dock hänsyn till den externa balansen och risken för spekulativt betingade inflöden av kortfristigt kapital kan komma att utgöra en väsentlig restriktion.
Enligt den officiella franska prognosen för 1972 väntas bruttonationalprodukten volymmässigt öka med drygt 5 9/9, eller något mindre än 1971. Stor vikt för tillväxten tillmäts härvidlag den privata konsumtionen, vilken väntas öka med inte fullt 5,5 0/9, medan den offentliga konsumtionens tillväxt begränsas till drygt 1,5 9/9. De totala fasta investeringarna beräknas öka ungefär lika mycket som under 1971, eller med drygt 5,5 9/4. Därvid ökar investeringarna i statliga företag med inte fullt 15 9/9, medan de privata väntas öka med knappt 6 9/9. För såväl exporten som importen förutses en volymmässig ökning av ungefär samma storleksordning som under 1971, eller med drygt 9 9/9.
Prognosen för den inhemska ekonomin bygger bl.a. på antagandet om att löncökningen beräknas till drygt 10 9/0, medan siffrorna för utrikeshandeln baserats på ett antagande om förbättrad konkurrenskraft för franska produkter på världsmarknaden. Med tanke på den svaga internationella konjunkturen som väntas under i varje fall första halvåret 1972, synes exportprognosen, trots den franska valutans nedskrivning i förhållande till den västtyska och japanska valutan, vara något optimistiskt. Som framgått ovan tyder leverans- och orderutvecklingen under senare delen av 1971 i denna riktning. De avmattningstendenser, som gjort sig gällande för de privata fasta investeringarna, torde därmed komma att fortsätta åtminstone under första halvåret 1972. Som cn följd av den minskning av den totala efterfrågans tillväxt, som dessutom uppkommer genom den jämfört med 1971 beräknade svagare konsumtionsökningen, kan också en nedjustering av importsiffran motiveras. Lagerinvesteringarna kan för 1972 väntas minska avsevärt. Dessa beräkningar skulle likväl för Frankrikes bruttonationalprodukt ge en ökning på ca 4,5 9/9 för 1972, vilket är en av de högre i Västeuropa.
Italien
Den tidsprofil som den inhemska ekonomin uppvisat under de två scnaste åren saknar tidigare motsvarighet i Italien under efterkrigstiden. De omfattande strejkerna hösten 1969 åtföljdes under huvudparten av 1970 av en stagnation i produktionsledet. (Härvidlag bortses från själva engångseffekten av strejkernas upphörande.) Efter en kortvarig uppgång runt årsskiftet 1970/1971 gled den italienska ekonomin ånyo in i en recessionsfas. Industriproduktionen minskade med ca 3,5 9/4 de första nio månaderna av 1971 jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Speciellt hårt drabbades byggnadsområdet trots de statliga satsningar som sattes in inom denna sektor. I motsats till utvecklipgen under 1970
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 67
synes huvudorsaken till den svaga produktionstillväxten 1971 vara att söka på cfterfrågesidan. Stagnationen visade sig främst genom en mycket liten ökning inom konsumtionsvaruscktorn och en markant återhållsamhet i fråga om investeringar. För första gången under efterkrigstiden beräknas bruttonationalprodukten ha varit praktiskt taget oförändrad jämfört med närmast föregående år.
Strejkvågen 1969 åtföljdes under 1970 av genomsnittliga förtjänstökningar för industriarbetare om inemot 20 9/9. Även under 1971 har löneökningarna varit betydande, om än inte av samma storleksordning som 1970. Effekten härav på den privata konsumtionen har dock motvägts dels av en fortsatt nedgång av den genomsnittliga veckoarbetstiden, dels av minskningar i arbetsstyrkan. Den osedvanligt höga sparkvoten 1971 har likaledes verkat i konsumtionsdämpande riktning. Tillväxten av de realt disponibla inkomsterna har därutöver reducerats genom relativt kraftiga prisökningar. Konsumentpriserna steg under tolvmånadersperioden t. o. m. september 1971 med ca 5 9/9. Den privata konsumtionstillväxten 1971 kom därför att stanna vid ca 2 9/4 mot i början av året antagna ca 7 0/9.
Den svaga utvecklingen på investeringssidan förefaller ha berott på flera faktorer. Förutom ökningen av den lediga produktionskapaciteten torde osäkerheten om kostnadsutvecklingen och den kraftigt neddragna självfinansieringsgraden ha spelat in. En ytterligare förklaring kan vara att åtskilliga investeringar uppskjutits i avvaktan på införandet vid årsskiftet 1971/1972 av medvärdeskatten.! Totalt beräknas bruttoinvesteringarna ha sjunkit med ca 69/9 i volym 1971. Huvudparten härav föll på det privata näringslivets investeringar, vilka minskade med inemot 20 9/9. Trots en viss förbättring mot slutet av året visade även bostadsinvesteringarna en ogynnsam utveckling med en nedgång under 1971 om knappt 15 9/9. De statliga och kommunala investeringarna däremot kom främst genom den ckonomiska politikens utformning att stiga med ca 15 9/9. I första hand som en följd av den svaga efterfrågan har lagerrörelserna verkat i depressiv riktning speciellt vad gäller första halvåret.
Stagnationstendenserna i den italienska ckonomin under första halvåret 1971 föranledde i mitten av året en ytterligare omläggning av den ckonomiska politiken i expansiv riktning. Stimulansåtgärderna var i huvudsak av selektiv karaktär. Investeringar uppmuntrades i mindre och medelstora företag genom en minskning av de socialförsäkringsavgifter som erläggs av företagen och genom speciellt förmånliga räntesatser vid extern upplåning. Vidare fastställdes regler om generösare exportkrediter. För att motverka prisstegringarna genomdrevs ett prisstopp på offentliga tjänster. Även kreditpolitiken fick successivt en allt
11 oktober 1971 beslöts att uppskjuta övergången till den 1 juli 1972. De investeringsstimulerande åtgärder som är inbyggda i den föreslagna momslagstiftningen har dock börjat verka fr. o. m. årsskiftet 1971/1972.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 68
mer expansiv karaktär. Delvis som en effekt av dessa lättnader synes den tidigare starka nedgången av industriinvesteringarna ha bromsats upp något under andra hälften av 1971.
Bland annat som en följd av den svaga konsumtionsefterfrågan förstärktes den externa balansen under 1971. Importen, som under 1970 steg med drygt 20 9/4 i värde, växte under de nio första månaderna av 1971 med endast ca 6 9/9 jämfört med motsvarande period året innan. Även exportens tillväxttakt avtog 1971. Underskottet på handelsbalansen kom härigenom att sjunka till ca 450 miljarder lire under de nio första månaderna av 1971, mot ett underskott på ca 800 miljarder under
samma period 1970.
I avsikt att underlätta möjligheterna till en snabb återhämtning har statsbudgeten för 1972 kraftigt underbalanserats. Statsinkomsterna beräknas 1972 öka med 9,6 2/9 och statsutgifterna med 12 9/,, vilket skulle innebära ett budgetunderskott om ca 2 400 miljarder lire. En väsentlig utgiftspost i den föreslagna budgeten är det investeringsprogram för den offentliga sektorn som framlagts. Investeringarna 1972 för affärsdrivande verk och statsägda bolag förutses uppgå till över 3 000 miljarder lire. Därutöver föreslås kraftiga ökningar av investeringarna i skoloch sjukhusbyggen, liksom av bostadsbyggandet. Totalt beräknas de offentliga investeringarna stiga med ca 10 9/9 i volym.
Trots vissa tecken till en svag förbättring av konsumtionstillväxten mot slutet av 1971, torde nya impulser från exportsidan vara nödvändiga för att uppnå ett snabbt uppsving i den ekonomiska aktiviteten redan under 1972. Den i detta avsnitt antagna konjunkturbilden 1972 pekar inte mot en påtagligt snabb cxpansion av de för italiensk export viktiga avsättningsmarknaderna. Det kan mot denna bakgrund förefalla rimligt att räkna med en relativt utdragen uppgångsprocess i vilken den för italiensk ekonomi potentiella tillväxten knappast uppnås ens mot slutet av 1972. För helåret 1972 synes en tillväxt av bruttonationalprodukten om 3 till 4 9/, vara trolig. I ett sådant antagande ligger en förutsättning om att inga allvarliga störningar inträffar på arbetsmarknaden. Tillsammans med de offentliga investeringarna kan den privata konsumtionen, åtminstone mot slutet av 1972, väntas stå för huvudparten av cxpansionskraften. Efter en period av fortsatt lageranpassning kan även lagerrörelserna komma att få en kraftigt pådrivande effekt, speciellt med tanke på införandet av mervärdeskatten vid halvårsskiftet. Någon mera markant förbättring, totalt sett, av investeringsviljan inom det privata näringslivet synes emellertid knappast vara att förutse. Att döma av igångsättningsstatistiken förefaller däremot en vändpunkt i bostadsbyggandet trolig under loppet av 1972. Accelerationen av totalproduktionens tillväxttakt kan medföra att prisökningstakten även 1972 kommer att ligga på en nivå av 5 till 6 9/9. Trots den här antagna uppgången i den ekonomiska aktiviteten torde kapacitetsutnyttjandet alltjämt förbli relativt lågt. Bland
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 69
annat av detta skäl kan exporten 1972 väntas stiga något snabbare än importen, varför en ytterligare förbättring av handelsbalansen framstår som sannolik.
Avslutningsvis kan nämnas att en väl avvägd återhämtning torde vara ett krav för att kunna infria de stora strukturella reformer som regeringen bundit sig för. Dessa syftar till en omläggning av skattesystemet, utökade insatser inom bostadsscktorn och på regionalpolitikens område samt en utbyggnad av sjukvårdssystemet.
Danmark
Under 1971 synes vissa stagnationstendenser ha inträtt i den danska ekonomin. De har främst blivit märkbara inom de privata investeringarna där uppgången praktiskt taget uteblivit. Aktiviteten inom byggnadsverksamheten var under första halvåret 1971 lägre än ett år tidigare, framför allt inom bostadsbyggandet, även om igångsättningen har ökat något. För helåret beräknas bostadsinvesteringarna ha minskat med ca 10 9/9. Den privata konsumtionstillväxten har också varit förhållandevis svag och synes 1971 ha stannat vid 2 å 3 2/9. De expansiva inslagen har i huvudsak koncentrerats till den offentliga scktorn, men där blivit desto mer framträdande. För offentlig konsumtion och investering sammantaget har ökningen uppskattats till 5 ä 6 9/9. Inom exportutvecklingen inträffade under 1971 ett markant omslag, i det att en nedgång första kvartalet förbyttes i en med tanke på den internationella konjunkturutvecklingen förhållandevis kraftig uppgång. Exporttillväxten 1971 torde därmed ha uppgått till ca 9 9/9 i värde och 5 9/9 i volym. För importen synes uppgången i volym räknat ha blivit obetydlig och i värde stannat vid ca 5 9/9. Bruttonationalprodukten kan 1971 beräknas ha stigit med 3 å 3,5 9/9.
Den totalt sett dämpade produktionstillväxten medförde att arbets. lösheten steg relativt snabbt första halvåret 1971 för att därefter kvarstå på en nivå motsvarande ca 4 9/4 av antalet arbetslöshetsförsäkrade. Ökningen var främst koncentrerad till industri- och byggnadsverksamheten. Under första halvåret 1971 inträffade också en relativt kraftig nedgång i antalet lediga platser.
Den ekonomiska politiken har sedan årsskiftet 1969/1970 hållits starkt restriktiv i syfte att återställa balansen i de utrikes betalningarna. Finans- och kreditpolitiken har således varit stram. Avtalsuppgörelsen 1971 blev låglöncinriktad med i stort sett inga generella tillägg. Med syfte att fortsatt motverka löneglidningen blev det under vinterhalvåret gällande prisstoppet våren 1971 avlöst av en relativt restriktiv prislag. Enligt denna är det normalt inte möjligt att basera prisökningar på icke avtalsmässiga lönehöjningar. Denna inkomstpolitiska konstruktion synes, såvitt man nu kan bedöma, ha fått begränsade effekter på löneglidningen, varigenom också utjämningseffekten kan ha blivit försvagad.
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 70
Prisindexeringen av lönerna kan med hänsyn till prisuppgången under 12-månadersperioden t. o. m. oktober 1971 beräknas ha ökat lönekostnaderna med 2 å 39/9. Lönesumman för industriarbetare gick mellan januari och maj 1971 upp med 10 9/) samtidigt som sysselsättningen mätt i antalet arbetstimmar steg med 1 9/0.
Kreditpolitiken beräknas först under 1971 ha utövat ett mera självständigt inflytande på ekonomin, främst beroende på att källskattercformen 1970 liksom den mycket höga kapitalimporten samma år höll uppe likviditeten inom den privata sektorn, Statens skatteinkomst ökade dock kraftigt 1971, bl. a. som en följd av att resterande skatteinbetalningar från 1970 nu ägde rum. Detta innebar att likviditeten inom den privata scktorn starkt försämrades. Vad kommunerna beträffar förbättrades den finansiella ställningen 1971. Detta sammanhängde med en ökad kommunal beskattning och stora resterande utbetalningar från staten avseende 1970. För att motverka en alltför snabb kommunal cxpansion träffades sommaren 1971 avtal om mycket betydande nedskärningar i kommunernas lånemöjligheter för budgetåren 1971/72 och 1972/73. .
Den ekonomiska utvecklingen 1971 synes ha medfört en endast relativt begränsad förbättring i betalningsbalansen under de tre första kvartalen. Därtill bidrog en förhållandevis stark försämring i bytesförhållandet. Minskningen i bytesbalansunderskottet uppgick då endast till ca en halv miljard danska kronor och underskottet uppgick under de tre första kvartalen 1971 till drygt 2,5 miljarder. Förbättringstendensen var således relativt obetydlig. I syfte att snabbt skära ned underskottet i den yttre balansen införde den under hösten 1971 tillsatta nya danska regeringen i oktober en importavgift på 10 9/9.
Importavgiften är temporär och skall efter sänkningar till 7 9/0 den 1 juli 1972 och till 49/4 den 1 januari 1973 bortfalla den 1 april 1973. Undantag för avgift gäller för ungefär hälften av importvarorna, av vilka märks bl. a. råvaror till industrin, kraftpapper, eldningsoljor och obearbetade livsmedel. Då importavgiften fått denna utformning blir den protektionistiska effekten betydande samtidigt som den eftersträvade konkurrensförstärkningen för dansk industri begränsas till den danska marknaden. |
Effekterna av importavgiften på betalningsbalans och inflationstakt kan ännu inte anges med någon större säkerhet. Att döma av danska prognoser Över utvecklingen 1972 synes avgiften genom sina prisstegringseffekter i första hand verka dämpande på den privata konsumtionsefterfrågan. Avsättningsutrymmet för ökad inhemsk produktion för hemmamarknaden skulle därigenom bli begränsat, varför exportförmågan därför inte skulle påverkas negativt.
Bedömningar från dansk sida av export- och importutvecklingen för 1972 före avgiftens införande innebar en fortsatt förbättring i bytesba-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 71
Jansen med möjlighet att komma ned på ett underskott på ca 2,5 miljarder danska kronor. Med importavgiften räknar man med att underskottet för 1972 kan reduceras till ca 1,5 miljarder danska kronor. För exporten räknas då med en uppgång på 11 9/9 i värde, medan importtillväxten förutses stanna vid 6 9/9.
En nedgång i den privata konsumtionstillväxten 1972 beräknas uppvägas av en ökad investeringsefterfrågan (3 å 49/90) och en uppgång i bostadsbyggandet (ca 10 9/9). Produktionstillväxten skulle därmed bli av ungefär samma storlek som 1971, dvs. 3 å 3,5 0/9.
En fortsatt dämpad privat konsumtionstillväxt ligger väl i linje med regeringens ekonomiska politik. Däremot har pris- och kostnadsstegringen hittills inte kunnat reduceras i önskvärd omfattning. En förbättrad internationell konkurrenskraft inom näringslivet framstår dock som nödvändig. Förbättringen bör bli relativt kraftig fram till 1973, då importavgiften helt bortfaller, så att inte betalningsbalansen ånyo försvagas. Om möjligheter saknas att öka produktiviteten i relation till omvärlden måste konkurrensförstärkningen i första hand ta formen av rcelativt sett långsammare pris- och kostnadsstegringar. Efterfrågestimulans torde i första hand beredas åt industriinvesteringar och export. Vad gäller investeringsutvecklingen torde osäkerheten vara sirskilt stor. Det kan inte uteslutas att företagen i investeringsplaneringen iakttar en viss försiktighet tills läget för Danmarks inträde i EEC klarnar. Också för exportutsikterna kan medlemskap i EEC på sikt få en stor betydelse, inte minst för den på scnarc år stagnerande livsmedelsexporten.
Finland
Den finska konjunkturutvecklingen under 1971 visade sig bli betydligt svagare än vad som allmänt förutsågs vid årets början. Under de nio första månaderna av 1971 minskade industriproduktionen med 2 9/9 jämfört med motsvarande period föregående år. En markant dämpning av efterfrågan ägde rum på skogsprodukter, vilken är den dominerande varugruppen 1 den finska exporten. Effekten av den allmänna försvagningen av konjunkturläget förstärktes dessutom av de omfattande strejkerna inom metall- och byggnadsindustrin i början av året. Totalt beräknas bruttonationalpröduktens ökning 1971 ha stannat vid ca 1,5 9/9 att jämföra med 8 9/4 1970. Strejkernas inverkan på totalproduktionens tillväxt har uppskattats till ca 1 9/9.
Som brukligt under och omedelbart efter en högkonjunkturs kulminationsfas var det i första hand den privata konsumtionsefterfrågan som höll totalefterfrågan uppe. Den privata konsumtionen steg liksom 1970 med drygt 9 9/9 i värde. En bidragande orsak var härvidlag de relativt kraftiga lönehöjningarna, vilka i flera fall översteg dem som förutsattes i stabiliseringsöverenskommelsen i december 1970. Den reala cffek ten härav på den privata konsumtionen reduccrades dock i avsevärd
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 72
grad till följd av den kraftiga prisuppgången. Prisökningstakten, som under 1969 och 1970 var bland de lägsta i Västeuropa, låg under 1971 närmast över genomsnittet för övriga länder. Under 12-månadsrsperioden t. o. m. september steg konsumentprisindex med knappt 9 9/0.
Att högkonjunkturens topp passerats kom under 1971 tydligt till uttryck i investeringsutvecklingen. Med undantag för årets första månader försvagades investeringsbenägenheten successivt. Maskininvesteringarna, som 1969 och 1970 steg med 22 respektive 15 9/4 i volym, beräknas endast ha ökat med drygt 3 9/9 1971. Även bostadsinvesteringarnas tillväxt mattades avsevärt, i första hand vad avser det icke statsfinansicrade beståndet. Bland annat av sysselsättningsskäl har däremot den offentliga sektorns efterfrågan hållits väl uppe.
En relativt snabbt uppkommen brist i extern balans påverkade i hög grad uppläggningen av den ckonomiska politiken under andra hälften av 1970 liksom under de första månaderna av 1971. Efterfrågan, såväl för konsumtion som för investeringar, tog sig under denna period i stor utsträckning uttryck i en kraftig ansvällning av importen. Mot denna bakgrund bör de åtstramande åtgärder som vidtogs i maj 1971 ses. Åtgärderna, som tillsammans fått namnet bytesbalanspaketet, innefattade bl. a. en tillfällig skattehöjning på varaktiga konsumtionsvaror om 15 9/9 samt en importutjämningsskatt som varierar mellan 1,2 och 5 9/, (vägt medeltal drygt 2 9/9) och gäller drygt hälften av importen. Den senare åtgärden motiverades i första hand med den konkurrensfördel som importvaror från länder vilka infört mervärdeskatt dittills haft. Paketets tredje komponent var ett aviserat frisläppande av de konjunkturreserver som insamlats från den privata sektorn. Finlands Bank kompletterade regeringens åtgärder genom en höjning av diskontot från 7 till 8,5 2/; samt genom att uppmana bankerna att skära ned vissa konsumtionskrediter med 15 9/9 under återstoden av 1971.
Den snabba konjunkturavmattningen under senare hälften av 1971 torde delvis ha modifierat de förutsättningar som förelåg vid bytesbalanspaketets införande. Den ekonomiska politikens inriktning på förbättrad extern balans genom en dämpning av den privata konsumtionen torde successivt ha avlösts av ett ökat intresse att motverka de uppkomna recessionstendenserna. Som ett första led har kreditpolitiken Jättats samt tidpunkten för konjunkturreservernas frisläppande tidigarelagts. Någon generell lättnad av finanspolitiken har dock inte aviserats.
Varuexporten beräknas ha stigit 1971 med endast någon procent i värde. Nedgången i exportefterfrågans tillväxt kan bl.a. förklaras av en minskad avsättning för träförädlingsvaror. Generellt torde den svaga totala exporttillväxten mer vara att hänföra till avsättningssvårigheter än till en försvagning av den finska konkurrenskraften. Importvärdet 1971 kan likaledes beräknas ha ökat relativt svagt jämfört med 1970. Stagnationen i importen berodde bl. a. på den jämfört med 1970 sva-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 73
gare investeringstillväxten liksom en omkastning av lagercykeln. Utvecklingen av export- respektive importvärdet medförde att underskottet i bytesbalansen kom att bli något större än under 1970, eller drygt 1 miljard finska mark.
Den i oktober publicerade budgeten för 1972 väntas från myndigheternas sida få en svagt stimulerande inverkan. Några ändringar i skattegrunderna föreslogs inte. Däremot förlängdes giltighetstiden för den tillfälliga omsättningsskatten på varaktiga konsumtionsvaror liksom importutjämningsskatten till utgången av 1972. Avsikten har dock uppgetts vara att om bytesbalanssituationen så medger framflytta tidpunkten för omsättningsskattens avskaffande.!
De två huvudförutsättningar som den officiella finska prognosen bygger på är dels att den internationella konjunkturen vänder uppåt senast under första hälften av 1972, dels att lönerörelsen i mars 1972 inte ger ett resultat som avsevärt överstiger produktivitetsökningen. Vad gäller den förstnämnda förutsättningen pekar bl.a. föreliggande kapitel på att detta kan visa sig 'vara ett alltför optimistiskt antagande. Om så skulle visa sig bli fallet kan den antagna exportledda expansionen under andra halvåret komma att fördröjas. Det är vidare möjligt att löneökningarna 1972 blir högre än de i budgeten förutsatta. Detta skulle i sig kunna tala för en högre konsumtionsökning och i så fall få en uppdragande inverkan på bruttonationalprodukten. I detta avseende kan sålunda en motverkande effekt uppstå om den internationella konjunkturbedömningen visar sig vara alltför optimistisk. Vad gäller bytesbalansens utveckling kan en kombination av en högre privat konsumtionstillväxt och svagare internationell avsättningsmarknad innebära att underskottet i bytesbalansen blir något större än vad som antagits i budgeten. Å andra sidan bör den nedskrivning som provisoriskt skett av den finska marken i förhållande till dess tidigare paritetsvärde tala för en mindre ogynnsam utveckling av bytesbalansen.
Norge
I Norge beräknas den totala produktionen för 1971 ha stigit med ca 5 9/9, att jämföra med en uppgång om 3,5 9/4 1970. Den höga tillväxten 1971 har varit beroende på en snabbt expanderande inhemsk efterfrågan. Exportutvecklingen synes 1971 närmast ha tenderat att stagnera, främst på grund av avsättningsproblem. Sammantaget blev den norska ekonomin under 1971 relativt obetydligt påverkad av den internationella konjunkturdämpningen. Till den inhemska efterfrågeutvecklingen bidrog särskilt den privata konsumtionstillväxten, vilken
beräknats uppgå till 6,5 9/0. Ökningen kan bl. a. förklaras av en snabb
1 Senare tillkommande faktorer har medfört att den tillfälliga skattehöjningen på varaktiga konsumtionsvaror inte förlängdes. Som cen följd härav kan den totala finska importen — under i övrigt oförändrade antaganden — beräknas växa med ytterligare 300 miljoner finska mark 1972. 3t Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 74
reallönestegring och väsentligt ökade transfereringsutgifter. Finanspolitiken skärptes dock hösten 1970 men den återhållande effekten på ef-. terfrågan och särskilt den privata konsumtionen beräknas ha blivit väsentligt mindre än den ursprungligen förutsatta. Även investeringsefterfrågan fortsatte under 1971 att stiga, ca 8,5 92/9 ökning i volym.
Den fortsatt höga inhemska efterfrågan återspeglas i en stram arbetsmarknad. Först fr. o. m. juli 1971 blev arbetslösheten större än den var 1970, men ökningen var relativt begränsad. Samtidigt låg talet för antalet lediga platser betydligt över 1970 års nivå. Den bidragande orsaken till att arbetskraftsefterfrågan hållits så väl uppe kan vara att de industrisektorer som direkt eller indirekt berörts av exportdämpningen kännetecknas av förhållandevis ringa arbetskraftsåtgång. Sysselsättningen räknat i antalet årsverk beräknas 1971 ha ökat med drygt 1 9/0.
Det prisstopp som infördes i slutet av 1970 upphävdes den 15 november 1971. Prisuppgången hade dessförinnan dämpats och blev 3 9/4 under årets första nio månader. Lönerna steg däremot mera än väntat. Den snabba löneglidningen från 1970 synes nämligen ha fortsatt under i varje fall första hälften av 1971. De sammanlagda lönekostnaderna, inklusive sociala avgifter, beräknas i genomsnitt bli 1409/, högre 1971 än 1970. Då samtidigt produktiviteten inom industrin förefaller ha utvecklats svagt både under 1970 och 1971 skulle det möjligen kunna hävdas att förbättringen av reallönerna delvis fått ske på bekostnad av en något försämrad internationell konkurrenskraft.
Försämringen 1 bytesbalansen 1971 väntas stanna vid drygt 1 miljard norska kronor, varvid är att märka att nettot från sjöfarten beräknats öka med 600 miljoner. Underskottet skulle därmed uppgå till ca 2 500 miljoner norska kronor. Efterfrågan på norska cxportvaror blev 1971 något svagare än väntat. Exportvolymen exklusive fartyg januari —oktober 1971 sjönk sålunda med 1,5 9/4 medan cexportvärdet ökade med 4,8 9/9. Den internationella efterfrågan har i första hand varit svag för träindustrin samt metallindustrin. Däremot har exportorderingången för verkstadsindustrin utvecklats mera gynnsamt. För helåret 1971 räknas i nationalbudgeten här med en exporttillväxt exklusive fartyg på ca 29/9 i volym och drygt 6 9/9 i värde.
Importen har efter en nedgång i början av 1971, som sammanhänger med lagerutvecklingen, åter tagit fart. I nationalbudgeten för 1972 räknar man med att importtillväxten 1971 stannat vid ca 19/9 i volym och drygt 6 9/9 i värde. Under de första tre kvartalen steg dock importvärdet med ca 8,5 9/9 jämfört med motsvarande period 1970.
Försämringen i bytesbalansen 1971 har inte bedömts utgöra något hinder för en fortsatt hög inhemsk efterfrågetillväxt 1972. De finanspolitiska åtgärder som vidtagits har inriktats på fortsatta sociala förbättringar av olika slag, ökade pensioner och sjukpenningar etc. Transiereringsutgifterna beräknas sålunda öka med drygt 14 9/9 mellan 1971 och
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 75
1972. Då de även tidigare år expanderat i snabb takt — ökningen mellan 1970 och 1971 var 22 9/, — har de mer än fördubblats på fyra år.
Den offentliga budgetens samlade inverkan på efterfrågan beräknas dock bli mer restriktiv 1972 än 1971. De ökade sociala utgifterna skall finansieras med ökade avgifter och premier, såsom folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter. Vidare har regeringen presenterat förslag till skärpningar i förmögenhetsbeskattningen för såväl individer som aktiebolag. Dessa skatteförändringar beräknas tillföra statskassan drygt 300 miljoner norska kronor 1972. Finanspolitiken 1972 synes alltså i hög grad vara styrd av fördelningspolitiska motiv. Den kan samtidigt antas utöva en avsevärd konsumtionsstimulans.
Den privata konsumtionen har för 1972 beräknats stiga med 4 9/9. De ökade transfereringarna antas förklara nära nog hälften av denna stegring. Löneavtalen för 1972 är ännu inte klara, varför inkomst- och prisutveckling 1972 är osäkra poster.
Den starka investeringsefterfrågan som pågått under såväl 1970 som 1971 väntas inte fortsätta under 1972. Totalt sett räknas detta år med en nedgång på nära 1/4, vilket sammanhänger med kraftigt minskade fartygsinvesteringar. Industriinvesteringarna förutses i stort sett hålla sig på samma nivå som 1971. Uppgång väntas främst för byggnadsoch anläggningsverksamhet samt statlig investeringsverksamhet.
Exportefterfrågan väntas ta ny fart under 1972, även om marknaden för trävaror och vissa metaller, såsom aluminium, bedöms bli svag. Exporten räknas totalt stiga med ca 8,5 9/9 i volym. För importen förutses en långsammare ökningstakt, drygt 3 9/0. Bedömningen innebär för exporten en omsvängning från en svag till en förhållandevis starkt expansiv utveckling mellan 1971 och 1972. Med tanke på att den internationella konjunkturuppgången kan dröja förefaller exportprognosen väl optimistisk. Då inseglingsnettot från sjöfarten bedöms minska något men ungefär motvägas av ett lägre underskott i handeln med fartyg, skulle förbättringen i bytesbalansen 1972 uppgå till 400 miljoner norska kronor.
Bruttonationalprodukten beräknas 1972 kunna öka med 4,7 9/9. Bakom denna prognos ligger ett antagande om en sysselsättningsökning med 1,8 9/9 och en normal produktivitetstillväxt.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 76
TI. Utrikeshandeln 1. Exporten!
Tillväxten av den svenska exporten exklusive fartyg, som fortfarande under andra halvåret 1970 var mycket hög, sjönk till en ytterst måttlig nivå under första halvåret 1971. I volym räknat steg exporten exklusive fartyg från andra halvåret 1970 till första halvåret 1971 med endast knappt 19/9. Tillväxten hölls under första halvåret 1971 uppe av cxporten av verkstadsprodukter, som fortsatte stiga relativt kraftigt om än i betydligt lägre takt än under loppet av 1970. Den fortsatt ganska höga tillväxten av exporten av verkstadsprodukter får ses mot bakgrund av de stora exportorderstockarna inom verkstadsindustrin vid årsskiftet 1969/1970 och de stora leveranserna av flygplan under första halvåret 1971. Avmattningen i ökningstakten för den totala exporten under första halvåret 1971 kan alltså främst hänföras till utvecklingen av råvaruexporten och främst då massa och malm, Förbrukarlagren av massa i Västeuropa — och troligen också av papper — byggdes upp kraftigt under andra halvåret 1970 och vid årsskiftet 1970/1971 slog lagercykeln om, vilket medförde en snabb och kraftig exportminskning under första halvåret 1971. Den kraftiga nedgången av exporten av malm synes ha orsakats av produktionsneddragningar inom stålindustrin inom EEC. Även exporten av järn och stål utvecklades svagt under första halvåret 1971.
Under andra halvåret 1971 synes exporten cxklusive fartyg ha varit lägre än under första halvåret (säsongrensat). Nedgången i exportvolymen var framför allt en följd av att exportleveranserna av verkstadsprodukter — troligen under intryck av minskningen av exportorderingången under de senaste femton månaderna — visade en tillbakagång. Samtidigt föll exporten av trävaror kraftigt efter den exceptionellt höga nivån under första halvåret. Utförseln av malm fortsatte minska medan en klar förbättring i utvecklingen av exportleveranserna märktes för papper och övriga varor. Exportleveranserna av massa förefaller ha slutat falla under andra halvåret sannolikt som följd av en upphörande lageravveckling hos massaförbrukarna i Västeuropa mot slutet av 1971.
Exportpriserna fortsatte stiga i hög takt under första halvåret 1971. Detta var främst en följd av en kraftig prisstegring för verkstadsprodukter?, medan takten i prisuppgången på råvarusidan avtog. Under andra halvåret 1971 avtog även prisstegringstakten för verkstadsproduk-
1 De i detta och följande avsnitt redovisade beräkningarna bygger på de förutsättningar, som förelåg före valutaöverenskommelsen den 19 december. En kalkyl över effekterna av valutaöverenskommelsen återges efter avsnittet om importen.
2 Jämför not 1 tabell 1.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 77
ter och till följd av det försvagade efterfrågeläget på råvarusidan synes priserna på framför allt massa samt järn och stål ha sjunkit något från första till andra halvåret 1971.
I värde beräknas den svenska exporten exklusive fartyg ha stigit med 90/0 1970—1971. I föregående kapitel beräknas uppgången i världsexporten 1970—1971 till ca 12 9/9, vilket alltså betyder att den svenska andelen av världsexporten sjönk från 1970, då den stigit kraftigt, till 1971. Det synes emellertid inte vara fråga om en försämrad svensk konkurrenskraft utan snarare om en med hänsyn till konjunkturfasningen 1970—1971 ogynnsam varusammansättning och länderfördelning. Som ovan påpekats slog vändningen i lagercykeln mycket hårt på den svenska exporten av massa och papper. Dessutom torde världshandeln med stål ha ökat kraftigt under 1971 till följd av lageruppbyggnaden i Förenta staterna, vilket med hänsyn till den förhållandevis begränsade kapaciteten och produktionsinriktningen i den svenska stålindustrin inte kunde komma Sverige tillgodo. Den värdemässiga exportökningen för verkstadsprodukter med 17 1/2 92/9 synes dock ha varit i nivå med expansion av världshandeln med verkstadsprodukter.
De nedan redovisade varugruppsvisa prognoserna ger en värdemässig ökning av den svenska exporten exklusive fartyg 1971—41972 med 5 1/2 9/9. En sådan tillväxt implicerar en fortsatt nedgång av den svenska andelen av världshandeln under 1972. Det finns flera skäl som talar för att så kan bli fallet. Det har antagits att dollarnoterade priser inom internationell handel som regel justeras uppåt till följd av dollardevalveringen. Den svenska massaexporten, till exempel, säljs till större delen i dol- Jar men efterfrågeläget synes inte ge utrymme för någon sådan uppjustering. Svårigheten att på vissa områden justera upp dollarpriserna medför att man kan vänta sig en lägre prisökning för den svenska exporten under 1972 än vad man förutser för världshandeln uttryckt i dollar. Vidare väntas en förhållandevis stor del av världshandelns tillväxt 1972 trots importavgiften falla på en ökad import till Förenta staterna. Förenta staternas betydelse för svensk export torde vara mindre än dess betydelse i världshandeln, varför man även av den anledningen kan räkna med en lägre tillväxt av den svenska exporten än av världshandeln. Vidare förutses en förhållandevis låg tillväxt för de nordiska ländernas import. Dessa tar ca en fjärdedel av den svenska exporten. Särskilt hårt torde den danska importavgiften, med dess tidsbegränsning, slå på den svenska exporten av varaktiga konsumtionsvaror. Efter de undantag som medgivits i lagen av den 21 oktober 1971 berörs närmare två tredjedelar av den svenska cxporten till Danmark av importavgiften. Därtill kommer den neddragande effekten på tillväxten av att de stora leveranserna av flygplan till Danmark under 1971 nästan helt bortfaller under 1972.
Att exportleveranserna av flygplan minskar kraftigt 1971—1972 be-
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 78
tyder också att exporten av verkstadsprodukter beräknas öka mycket långsamt. Den exportenkät som utfördes i månadsskiftet oktober/november 1971 redovisar en ökning av verkstadsexporten 1971—1972 med endast 6 9/9 — en ökning som mot bakgrund av den i föregående kapitel skisserade utvecklingen av investeringarna i Västeuropa under 1972 kan anses trolig. Den danska importavgiften är också en av orsakerna till att exporten av övriga varor har beräknats öka betydligt långsammare under 1972 än den genomsnittliga tillväxten under 60-talet.
På råvarusidan beräknas exporten av massa stimuleras av en upphörande lageravveckling under första halvåret 1972 för att under andra halvåret kunna växa i takt med efterfrågan, som särskilt i Storbritannien väntas expandera i en förhållandevis hög takt.
Exporten av malm däremot förutses fortsätta utvecklas svagt till följd av att lagren av malm i avnämarländerna fördröjer ett genomslag av en ökande stålproduktion på avhämtningen av malm.
Utvecklingen av exporten av järn och stål är prognoserad på grundval av järn- och stålverkens uppgifter i statistiska centralbyråns exportenkät i oktober/november 1971. Stålverken räknar med en vändning i exporten under andra halvåret 1971 och under 1972 beräknas efterfrågan i de nordiska länderna, Storbritannien och Förenta staterna öka i sådan takt att exporten av järn och stål kan öka med 8 1/2 9/9 i volym. Till följd av en fortsatt svag utveckling av efterfrågan i Sverige torde man kunna räkna med ytterligare höjda andelar av de nordiska ländernas import under 1972.
Neddragande på exporttillväxten under 1972 jämfört med 1971 verkar exporten av livsmedel med ett omslag från en 35-procentig ökning 1970—1971 till en minskning med 8 9/9 1971—1972. Det kraftiga omslaget i exportutvecklingen bygger på antagandet om en normal skörd under 1972 till skillnad från de mycket stora skördarna under 1970 och 1971.
I volym räknat resulterar de varugruppsvisa prognoserna i en ökning av exporten cxklusive fartyg med 3 1/2 9/4 1971—1972. Detta implicerar en ökning med ca 3 9/9 i årstakt under första halvåret 1972, då exportefterfrågan fortfarande beräknas bli ganska svag men då man på skogssidan synes kunna räkna med positiva effekter från lagerutvecklingen. Under andra halvåret, då ett uppsving i Västeuropa kan tänkas komma igång, beräknas exporten växa betydligt snabbare än under första halvåret.
Ändrade valutakurser medför återverkningar även vad gäller utvecklingen av exportpriserna under 1972. En del av den svenska exporten noteras i dollar — så exempelvis massapriserna — vilket innebär att priserna i svenska kronor vid en nedskrivning av dollarkursen faller. Priserna på vissa andra varor noteras i andra valutor som t. cx. pund. Med
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 79
hänsyn till efterfrågeutvecklingen har det bedömts som troligt att cxportpriserna kommer att stiga betydligt långsammare under 1972 än under 1970 och 1971. På råvarusidan antas prisutvecklingen i vissa fall bli nedåtriktad under åtminstone första hälften av 1972, medan exportprisindex för verkstadsprodukter beräknas öka betydligt långsammare under 1972 än under 1971. För den totala exporten beräknas priserna stiga med 29/4 1971—1972 mot 5 1/2 9/4 1970—1971.
Trävaror
Den svenska exporten av trävaror synes totalt sett ha ökat med 11/2 9/0 i volym 1970—1971. För sågade och hyvlade barrträvaror beräknas utförseln ha uppgått till drygt 7,2 miljoner kbm — en ökning jämfört med 1970 med 5 9/9. Utförseln av sågade och hyvlade trävaror var mycket hög under senare delen av 1970 och under första hälften av 1971. Under andra halvåret var exporten betydligt lägre. Till den betydande exporten under första halvåret 1971 torde den milda vintern starkt ha bidragit samtidigt som tillgången på tonnage var god. På de svenska exportmarknaderna synes aktiviteten under 1971 ha varit något olika men totalt sett förefaller importen dit ha varit i stort sett oförändrad 1970—1971. Den svenska exportökningen avspeglar sålunda främst höjda andelar av de västeuropeiska ländernas import av trävaror. Den kanadensiska konkurrensen på den brittiska marknaden avtog successivt under 1971 till följd av den avsevärda ökningen av bostadsbyggande i Förenta staterna, vilket medförde en omläggning av den kanadensiska trävaruexporten dit. På övriga europeiska marknader synes konkurrensen från övriga avlastare ha minskat, vilket delvis var en effekt av ett ökat inhemskt byggande.
Av Övriga i gruppen trävaror ingående produkter — massaved och sågtimmer — var exporten mycket hög under 1970 till följd av stormfällningarna i slutet av 1969. Under första hälften av 1971 fortsatte exporten att expandera men under scnare hälfen föll exporten mycket kraftigt. Bakom denna utveckling ligger neddragningen av den norska massaproduktionen och de i samband med de stora svenska leveranserna av massaved under första halvåret kraftigt växande massavedslagren i Norge.
Priserna på de exporterade kvantiteterna steg förhållandevis snabbt under de tre första kvartalen 1971 men synes ha sjunkit något under fjärde kvartalet.
För 1972 kan man räkna med en fortsatt ökning av den svenska exporten av sågade och hyvlade barrträvaror. Importbehovet i Storbritannien väntas öka till följd av det expanderande bostadsbyggandet och i Danmark torde byggandet vända från en nedgång under 1971
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Tinansplanen 80
Tabell DI: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1970—1972
Exportvärde, milj. kr. Procentuella förändringar från föregående år
Volym Pris
1970 1971 1972 1970 = 1971 1972 1970 1971 1972
| Trävaror | 2082 2215 2180 5,1 | 1,5 — 0,5 6,8 4,5 — 1,5 | ||
| Massa | 2 965 2745 2 920 2,4 —I13 | 10,5 18,1 6,5 —4 | ||
| Papper | 3 094 3175 3435 6,7 —1 | 6 | 7,1 3,5 2 | |
| Malm | 1449 1470 1480 — 7,8 — 6,5 0 | 11,8 8,5 | 1 | |
| Järn och stål | 3133 2925 3175 — 02 —4 | 8,5 19,8 —3 | 0 | |
| Övriga metaller | 854 775 810 — 4,3 8 | 2,5 6,6 —I16 | 2 |
Verkstadsprodukter
| exkl. fartyg | 13319 15620 16560 21,1 7,5 2 | 16,3 19,5 14 |
| Livsmedel | 837 1160 1055 —17,6 35 — 8 | 19,1 2,5 —1 |
| Övriga varor | 5 584 6 190 6 680 13,2 7 | 6 2,4 3,5 2 |
Totala exporten
exkl. fartyg 33316 36275 38295 9,8 3,5 3,5 8,7 5,5 2 Fartyg 1834 1910 1790 4,3 2 —11,5 12,7 2 6
Totalt 35150 38185 40085 9,6 3,5 3 8,9 5 2
1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av olika kvalitet inom olika varugrupper. Normalt torde huvuddelen av den registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna kunna hänföras till denna statistiska missvisning.
Anm. 1970 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1971 är baserade på den faktiska exportutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för 1972 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
till en uppgång under 1972. Detta beräknas medföra en ökad import av trävaror. Däremot kan man vänta sig en svagare utveckling av Nederländernas och Västtysklands trävaruimport under 1972 än under 1971 bl. a. beroende på att lagren av trävaror var förhållandevis stora i slutet av 1971. Större delen av den beräknade svenska exportökningen under 1972 är dock hänförlig till fortsatta andelsvinster i de viktigaste importländerna. Det ytterligare höjda bostadsbyggandet i Förenta staterna förutses suga upp större delen av det kanadensiska utbudet och Finland och Sovjetunionen torde även under 1972 ha problem med råvaruförsörjningen respektive paketeringen av trävaror. Mot denna bakgrund beräknas den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror öka med
2 1/2 9/9, vilket ger en exportkvantitet på 7,4 miljoner kbm.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 81
Exporten av massaved torde däremot minska kraftigt under 1972. Någon ljusning av den norska massaindustrins situation och därmed efterfrågan på svensk massaved kan inte förutses och därtill kommer att Jagren av massaved i Norge sannolikt kommer att skäras ned under 1972. För trävaror totalt beräknas exporten därmed minska något 1971—1972.
Den minskade efterfrågan på trävaror i Sverige under 1971 ledde till en kraftig lageruppbyggnad hos sågverken, vilket torde komma att verka pressande på försäljningsprisnivån. Det är därför sannolikt att priserna på de exporterade kvantiteterna kommer att ligga något lägre under 1972 än under 1971. Exportprisindex för trävaror beräknas därför falla med ca 11/2 9/9 1971—1972.
Massa
Exporten av massa påverkades under första hälften av 1971 synnerligen kraftigt av ett lageromslag hos förbrukarna i Västeuropa. Av tillgänglig statistik att döma steg massalagren hos pappersbruken i Västeuropa under 1970 med inemot 1/2 miljon ton och i samband med att pappersförbrukningen började avta mot slutet av 1970 drogs massalagren ned kraftigt under första hälften av 1971. Den svenska exporten av massa sjönk från andra halvåret 1970 till första halvåret 1971 med nästan 16 90 i volym (säsongrensat). Först mot slutet av 1971 synes den exceptionella lagerneddragningen ha upphört och den svenska exporten av massa var i stort sett oförändrad mellan halvåren 1971. I volym räknat beräknas den svenska exporten av massa ha sjunkit med 13 7 1970—1971.
Den minskade efterfrågan ledde till att producenternas färdigvarulager steg kraftigt, vilket verkade pressande på den under 1969 och 1970 snabbt stigande prisnivån. Prisuppgången fortsatte emellertid under första halvåret 1971 om än i lägre takt än under loppet av 1970 men priserna synes ha fallit något under andra halvåret 1971. En annan orsak till prisnedgången var de facto-devalveringen av den amerikanska dollarn.
Med hänsyn till utbudssituationen och att pappersförbrukningen inte kan väntas öka särskilt snabbt under första halvåret 1972, torde någon starkare uppgång av massaleveranserna inte vara att vänta. Man kan dock räkna med en positiv effekt av en upphörande lageravveckling. För andra halvåret 1972 förutses en ökad ckonomisk aktivitet i Västcuropa, vilket borde verka uppdragande på pappersförbrukningen. Därmed torde också behovet av massa stiga. Med den bild av lagerutvecklingen som här har givits synes lagernivån hos köparna i mitten av 1972 komma att vara obekvämt låg, vilket beräknas ge incitament till en viss lageruppbyggnad i utlandet under senare delen av 1972. Som en positiv
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 82
faktor för den svenska massaexporten får också räknas den successivt ökade produktionen i Förenta staterna under 1972. Mot denna bakgrund beräknas exporten av massa stiga med 10 1/2 96 i volym 1971—1972.
Några positiva effekter på prisutvecklingen av den ökade efterfrågan torde man inte kunna räkna med förrän i slutet av 1972. Det ter sig därför rimligt att räkna med en nedgång i exportpriserna för massa mellan genomsnitten för 1971 och 1972 bl. a. med hänsyn till dollardevalveringen.
Papper
Exporten av papper visar under de senaste två åren i stort sett samma utveckling som exporten av massa även om svängningarna har varit betydligt mindre. Tillväxten av pappersexporten var alltså förhållandevis hög under andra halvåret 1970 och under första halvåret 1971 sjönk exporten av papper med nästan 5 §0 i volym (säsongrensat). Det torde mot bakgrund av efterfrågeutvecklingen i Västeuropa ligga nära till hands att förklara exportutvecklingen med att lagren av papper byggdes upp under senare delen av 1970 för att dras ned under första halvåret 1971. Det är också speciellt exporten av kraftpapper som utvecklats på detta sätt.
Från första till andra halvåret 1971 steg exporten ånyo ganska kraftigt. Speciellt höga var exportleveranserna under tredje kvartalet (säsongrensat), vilket delvis torde vara en effekt av stora köp inför en sedan länge annonserad prishöjning på kraftpapper och kraftliner.
Exportpriserna för papper steg under loppet av 1971 men uppgången avtog något mot slutet av året och ökningen beräknas ha uppgått till 3 1/2 70 1970—21971. I volym räknat synes pappersexporten ha minskat med 1 4 till följd av det kraftiga fallet under första halvåret 1971.
Till följd av lageruppbyggnaden i Västeuropa under senare delen av 1971 beräknas den svenska exporten under första halvåret 1972 växa något långsammare än förbrukningen. Denna förutses dock öka något snabbare än under andra halvåret 1971. Orsaken till detta är främst den ökade ekonomiska aktiviteten i Storbritannien. Under andra halvåret 1972 väntas exporttillväxten (säsongrensat) ånyo bli av samma stor- Ieksordning som under andra halvåret 1971, delvis på grund av att lageravvecklingen då är avslutad men också till följd av en ökad ekonomisk tillväxt i Västeuropa. Den danska importavgiften beräknas hålla tillbaka exporten till Danmark under 1972 och tillväxten av efterfrågan på papper i Västtyskland torde bli långsammare än under 1971. Med ett antagande om en högre efterfrågetillväxt under andra halvåret 1972 än under första beräknas den svenska exporten av papper öka med 5 946 i volym 1971—1972. Även beträffande pappersexporten torde konjunkturuppgången i Förenta staterna ge vissa positiva effekter. Kostnads-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 83
stegringarna för Västeuropas pappersindustri var under 1970 och 1971 osedvanligt kraftiga, varför man kan vänta sig att priserna stiger något även under 1972.
Malm
Som följd av LKAB-strejken 1970 var järnmalmsexporten under början av 1971 åtskilligt högre än ett år tidigare. De tre sista kvartalen uppvisar däremot minskningar jämfört med motsvarande kvartal 1970. Den minskade exporten sammanhänger med den svaga stålkonjunkturen i Västeuropa. Betydande produktionsinskränkningar har skett inom stålsektorn och malmbehovet har därför minskat. Den svenska järnmalmsexporten beräknas ha uppgått till ca 26 miljoner ton under 1971, vilket är 2 miljoner ton mindre än under det strejkpåverkade 1970. Utförseln av övriga malmer uppskattas ha varit ungefär 2 Zo högre än under 1970, varför exportvolymen för malm totalt minskade med 6 1/2 72 1970— 1971.
Malmpriserna som kontinuerligt sjunkit under så gott som hela 60talet vände uppåt i slutet av 1969 och har sedan fortsatt att stiga. Uppgången 1970—1971 beräknas till 8 1/2 Z.
Orderingången från hemmamarknaden till EEC:s stålindustri har under loppet av 1971 svängt kring en relativt låg nivå. Stållagren hos mellanhänder och förbrukare var i början av 1971 mycket stora och eftersom konsumtionen av järn och stål varit låg har lageravvecklingen skett långsamt. Klart är att den svaga utvecklingen av konsumtionen i framför allt Västtyskland kommer att verka bromsande på orderingången en bit in på 1972. Även exportutsikterna för EEC:s stålverk synes vara ogynnsamma. De amerikanska åtgärderna samt konkurrensen från den japanska stålindustrin torde medföra ökade svårigheter att avsätta beriiknade exportkvantiteter.
Mot denna bakgrund samt med hänsyn till att frakterna sjunkit kraftigt synes förutsättningarna för den svenska malmexportens utveckling under 1972 inte vara gynnsamma — särskilt inte under första halvåret. En väntad minskning av järnmalmsexporten till Västtyskland kan dock kompenscras av en ökning av exporten till andra länder. Under 1972 förutses den svenska malmexporten bli oförändrad jämfört med 1971.
Järn och stål
Exporten av järn och stål, som under loppet av 1969 och 1970 låg i stort sett stilla, minskade från andra halvåret 1970 till första halvåret 1971 med 3 1/2 70 i volym (säsongrensat). Under andra halvåret synes exporten ha legat kvar på första halvårets nivå och exporten minskade 1970—1971 med ca 4 90 i volym. Den svaga efterfrågeutvecklingen i Västeuropa, förstärkt av en lagerneddragning under främst första halv-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 84
året 1971, torde ha varit orsak till den minskade svenska exporten. Speciellt svag var utvecklingen av exporten av specialstål och rör. Exporten av handelsstål ökade däremot — sannolikt som följd av den minskade efterfrågan från hemmamarknaden. Härigenom steg den svenska ande- Jen av de nordiska ländernas import. Denna minskade emellertid kraftigt och medförde likväl en nedgång av den svenska exporten dit. Likaså föll exporten till Västtyskland under andra halvåret 1970 och fortsatte falla under första delen av 1971. Däremot ökade utförseln till Förenta staterna i samband med den successivt höjda produktionen i Förenta staterna. Uppgången av exporten till råvaruländerna får delvis ses som en följd av den svaga efterfrågeutvecklingen i Västeuropa.
Priserna som sjönk något mot slutet av 1970 fortsatte falla under första halvåret 1971. Under tredje kvartalet drog sig emellertid exportpriserna ånyo uppåt. Medan priserna på specialstål — främst på rostfria produkter — föll mycket kraftigt från den exceptionellt höga nivån i mitten av 1970, hölls priserna på handelsstål relativt väl uppe. Detta får ses mot bakgrund av produktionsbegränsningarna inom EEC:s stålindustri. De svenska exportpriserna synes ha sjunkit med 3 40 1970— 1971.
Till grund för bedömningen av exportutvecklingen under 1972 ligger en av statistiska centralbyrån 1971 utförd exportenkät för järn- och stålverk, vilken för första gången företagits i oktober/november. Jämfört med augustienkäten 1971 har järn- och stålverken justerat ned sina planer och förväntningar för 1972. För 1972 räknar företagen nu med en ökning av exportvärdet med 8 1/2 70. Sedan augusti 1971 har järn- och stålverken höjt upp sina beräkningar för exporten till Västtyskland, Norge och öststaterna. Man har samtidigt justerat ned sina prognoser för exporten till de övriga nordiska Jänderna, Nordamerika och råvaruländerna. Den mer optimistiska synen på exportmöjligheterna till Västtyskland är svår att förklara. Inför den föregående konjunktursvackan i Västtyskland var företagens prognossäkerhet mycket låg och det kan vara fråga om en liknande felbedömning av effekterna av konjunkturutvecklingen nu. I föregående kapitel förutses en fortsatt nedgång av efterfrågetillväxten i Västtyskland speciellt under första halvåret 1972.
Om man jämför prognoserna för exporten av järn och stål till Nordamerika under 1972 mellan augustienkäten, då företagen ännu inte kände till importavgiften, och novemberenkäten förefaller företagen inte ha räknat med några större effekter av importavgiften på den svenska stålexporten. I augustienkäten räknade man med en exportvärdeökning 1971—1972 med knappt 11 1/2 46, medan man i novemberenkäten räknar med en ökning med 12 26. Järn- och stålverken har dragit ned prognosen för exporten till råvaruländerna betydligt och prognosen förefaller såtillvida ligga mer i linje med exportmöjligheterna än i augusti.
På grund av att järn- och stålverken i novemberenkäten synes ha en
Bil. I Preliminär nationalbudget 85
något mer optimistisk uppfattning om efterfrågeutvecklingen under 1972 än vad som framgår av föregående kapitel, har den sedvanliga uppjusteringen av enkätprognoserna på två och tre halvårs sikt inte företagits. Exporten av järn och stål beräknas alltså öka med 8 1/2 96 i värde 1971—1972. Priserna torde komma att i stort sett ligga kvar på andra halvårets 1971 nivå under första halvåret 1972 för att dra sig något uppåt under andra halvåret. Med denna prognos skulle exportpriserna bli oförändrade mellan genomsnitten 1971 och 1972 och volymökningen kan beräknas till 8 1/2 40.
Övriga metaller
För gruppen övriga metaller har den i förhållande till utbudet svaga efterfrågan medfört en stark prispress. Den kraftiga kapacitetsutbyggnaden som i Europa ägde rum under högkonjunkturen 1968—1970 har lett till att kapacitetsutnyttjandet med 1971 års betydligt svagare efterfrågan har sjunkit till en mycket låg nivå. Aluminiumverken tycks ha drabbats hårdast med betydande produktionsinskränkningar som följd. Den svaga konjunkturen har medfört att länder som tidigare var storimportörer av övriga metaller under 1971 börjat exportera. Detta gäller framför allt Japan. Priserna på London Metal Exchange (LME) har fortsatt att falla under senare delen av 1971 och några tecken till vändning kan ännu ej skönjas.
För den svenska exporten av övriga metaller har utvecklingen på världsmarknaden medfört att priserna under 1971 legat upp till 16 9/) under 1970 års nivå. I volym har dock exporten 1971 varit drygt 8 9/9 högre än 1970. Framför allt har aluminium i obearbetad form utförts i betydligt högre kvantitet. Även blyexporten har ökat markant, medan kopparexporten står för en betydligt lägre ökning. Förklaringen till den kvantitativa ökningen av exporten står till en del att finna i att den inhemska efterfrågan varit matt. Dessutom skedde även i Sverige kapacitetsutvidgningar — framför allt på aluminiumsidan — i slutet av 60-talet.
För 1972 har kalkylerats med ett konjunkturomslag under loppet av året. Detta skulle medföra en ökad inhemsk efterfrågan samtidigt som de internationella priserna stabiliseras och sedan stiger. Marginalerna mellan ett utbudsöverskott och ett efterfrågeöverskott på världsmarknaden är emellertid mycket små. De nuvarande låga priserna har medfört driftsinskränkningar i flera av världens metallverk och på grund därav är det möjligt att jämvikt kan uppnås under 1972, speciellt vid en återhämtning i den amerikanska ekonomin.
För den svenska exporten har kalkylerats med en ökning i volym med 2 1/2 9/9 och i pris med 2 9/0. Aluminiumpriserna har kalkylerats fortsätta falla ännu långt in på 1972, medan kopparpriserna betydligt tidigare åter skulle börja stiga.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 86
Diagram III: 1. Volym- och prisutvecklingen för exporten, totalt och uppdelat på varugrupper 1966—1972 Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
280 r — Volym 260 260 Total export, exkl. fartyg 0
I Pris
| 240 | 240 - |
| 220 L Total export Va — | 220 ” 2 |
| aa | 200 |
| 200 gZ | |
| 18C | 180 |
| 160 | 160 |
| 140 | 140 |
| 120 | 120 280F- |
| 200 |. Malmer och skrot A | 260 Metaller |
| 180 | 240 220 a |
- 160 200 AS 140 180 120 160 140 100 120 TN nNe bona n T--- - 160 Trävaror a, 140 Z 120
Sm
240 Papper, papp och 220 träfiberplattor oa 200 180 SA
160 140
120 TT fp —
Övriga varor
100 TETT LL Livsmede FT 180 Är
160 140 2” 200 180 120 "1 1
120]
110 J I 100
— ==
| ON nn ij l I l I |
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 87
Verkstadsprodukter
Exporten av verkstadsprodukter ökade kraftigt under loppet av 1969 och 1970 efter en mycket snabb ökning av exportorderingången som avspeglade den ökade investeringsaktiviteten i utlandet. Under första halvåret 1971 fortsatte exportleveranserna att stiga men i betydligt lägre takt än under 1970. Härtill bidrog de mycket stora leveranserna av flygplan, speciellt till Danmark. Exportorderingången som synes ha fallit från mitten av 1970 hölls uppe på en relativt hög nivå samtidigt som exportorderstockarna fortfarande vid utgången av 1970 var mycket stora. Den markant minskade hemmaefterfrågan synes också ha bidragit till att hålla exporten uppe trots försvagningen av efterfrågan utomlands. Så ökade exporten av personbilar mycket kraftigt under första halvåret 1971 — en ökning som i något lägre takt synes ha fortsatt under andra halvåret.
Den totala exporten av verkstadsprodukter synes emellertid ha minskat från första till andra halvåret 1971. Exportorderingången föll kraftigt under första halvåret 1971 i samband med en markant nedgång i investeringsaktiviteten utomlands och exportorderstockarna sjönk. Från 1970 till 1971 synes exporten av verkstadsprodukter ha ökat med 17 1/2 9/0 i värde. Exportpriserna steg emellertid mycket kraftigt, 9 1/2 9/9, och exportvolymen beräknas ha ökat med 7 1/2 9/9.
Också för verkstäder har statistiska centralbyrån 1971 för första gången utfört en exportenkät även i oktober/november. Denna ligger till grund för prognosen för exporten av verkstadprodukter under 1972. Liksom i enkäten som utfördes i augusti 1971 är verkstadsföretagen relativt pessimistiska vad gäller exportutvecklingen under 1972. Enkäten visar en ökning 1971—1972 med 6 9/9 i värde. Man räknar med en förhållandevis svag tillväxt av exporten till Västeuropa, vilket bl.a. förklaras av en minskning av exporten till Danmark. Nedgången av exporten till Danmark får ses mot bakgrund av de stora Ileveranserna av flygplan under 1971 och den i slutet av oktober införda importavgiften som slår särskilt hårt på exporten av verkstadsprodukter. Däremot förutser verkstadsföretagen liksom järn- och stålverken en ganska kraftig ökning av exporten till Västtyskland. Som framgår av föregående kapitel väntas investeringsverksamheten under 1972 i förhållande till 1971 utvecklas svagt särskilt i Västtyskland och förutsättningarna för en kraftigt ökad svensk export av verkstadsprodukter till Västtyskland torde därför vara begränsade även om den svenska konkurrensförmågan gentemot Västtyskland synes komma att öka.
I augustienkäten 1971 var verkstadsföretagen ännu inte medvetna om den amerikanska importavgiften och upphävandet av dollarns konvertibilitet mot guldet. I novemberenkäten har man tvärtemot vad som kunde väntas dragit upp sina prognoser för exporten till Förenta
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 88
staterna under 1972 jämfört med augustienkäten. Från 1971 räknar verkstadsföretagen med en exportökning med 6 9/9 i värde. Med hänsyn till uppgången i den amerikanska efterfrågan under 1972 och att den svenska exporten till Förenta staterna till största delen utgörs av personbilar torde dock denna ökning vara rimlig.
Företagen har också justerat upp sina planer och förväntningar för exporten till råvaruländerna kraftigt sedan augusti 1971. Man räknar med att kunna öka exporten till råvaruländerna med 10 29/) i värde 1971—1972. Med hänsyn till att leveranskapaciteten sannolikt kommer att vara förhållandevis stor under åtminstone första hälften av 1972 till följd av en svag exportutveckling på Västeuropa och en fortsatt låg tillväxt av den inhemska efterfrågan torde det vara möjligt att öka exporten till råvaruländerna relativt kraftigt 1971—1972.
Mot bakgrund av den av företagen förutsedda kraftiga uppgången av exporten till Västtyskland och att många företag sannolikt inte kunnat ta i beräkning effekterna av den danska importavgiften har den uppjustering av företagens prognoser på två och tre halvårs sikt som eljest brukar vidtas inte gjorts denna gång. Exporten av verkstadsprodukter skulle därmed öka med 6 9/9 i värde 1971—1972. Exportprisindex torde med hänsyn till den svaga efterfrågeutveckling som förutses komma att stiga betydligt långsammare under 1972 än under 1971 och uppgången kalkyleras bli 49/9, vilket ger en volymökning med 2 9/0.
I enkäten räknar företagen med en mycket svag utveckling av exporten under första halvåret 1972. Under andra halvåret skulle exporten ånyo öka relativt snabbt. Denna bild stämmer i stort sett med den som ges i föregående kapitel och exporten av verkstadsprodukter beräknas öka med 1 9/9 i volym från andra halvåret 1971 till första halvåret 1972 och skulle därmed fortfarande ligga lägre än exporten under första halvåret 1971. Från första till andra halvåret 1972 skulle exporten stiga med 6 9/9 i volym.
Livsmedel
Den svenska cxporten av livsmedel steg 1970—1971 med ca 35 9/0 i volym, Den kraftiga ökningen har sin förklaring i att både 1970 och 1971 års skördar var till såväl kvalitet som kvantitet betydligt bättre än normalt. Spannmålsexporten består till stor del av fodersäd, dvs. korn och havre. Även utförseln av kött och fläsk ökade, men låg långt under den exceptionellt stora exporten under 1969 — det år som framför andra kännetecknades av stora utslaktningar av nötboskap. Utförseln av icke-reglerade livsmedel har fortsatt öka kraftigt. Största ökningen står här fodermedel och tobaksvaror för.
Av 1971 års skördeöverskott faller omkring hälften av exporten på
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 89
första halvåret 1972. Under förutsättning av en normal skörd 1972 torde spannmålsexporten gå kraftigt tillbaka under 1972 jämfört med 1971. Exporten av kött och fläsk beräknas ligga kvar på 1971 års nivå. Medan köttexporten minskar beräknas fläskexporten öka. För exporten av icke-reglerade livsmedel förutses en något lägre tillväxt än under de två föregående åren. Totala livsmedelsexporten beräknas . därmed minska med ca 8 9/9 i volym. Priserna på framför allt spannmål förutses sjunka något och skulle för hela gruppen komma att ligga ungefär 19/9 under 1971 års nivå.
Övriga varor
Exporten av övriga varor synes ha återhämtat sig betydligt under andra halvåret 1971 efter att i det närmaste ha stagnerat under första halvåret. Till en del förefaller den kraftiga uppgången från första till andra halvåret ha varit en följd av en stark ökning av exporten av bränslen. Tillväxten för gruppen övriga varor 1970—1971 med 7 9/,) är dock inte mer än drygt hälften av tillväxten under de två föregående åren och är avhängig den allmänna efterfrågeförsvagningen speciellt i de viktiga avnämarländerna Danmark och Finland. Tillväxten kunde dock hållas uppe genom höga ökningar till länder som Icgat sent i konjunkturen — i synnerhet Norge, Västtyskland, Frankrike och Österrike. Exporten till Storbritannien synes ha ökat kraftigt till följd av en markant uppgång under andra halvåret 1971.
Exporten av kemiska produkter, som normalt uppvisar en ökningstakt med 15 9/4 i volym synes ha ökat mycket svagt under 1971. Å andra sidan visade textilexporten liksom exporten av möbler, kläder och vetenskapliga instrument en tillfredsställande utveckling. En mycket hög export av vapen verkade också uppdragande på tillväxten under 1971.
Under åtminstone första halvåret 1972 väntas tillväxten av efterfrågan i utlandet verka hämmande på exporten av övriga varor. Framför allt torde exporten till Danmark öka mycket måttligt dels till följd av importavgiften, som drabbar stora delar av exporten av övriga varor, dels som effekt av den svaga konsumtions- och produktionsutvecklingen i Danmark under 1972. Vid den föregående konjunktursvackan reagerade exporten av övriga varor till Västtyskland mycket kraftigt och minskade såväl 1966 som 1967 med 6 9/9 vardera året. För 1972 förutses en svag tillväxt av efterfrågan i Västtyskland och några av dess grannstater, vilket beräknas medföra en endast svag ökning av exporten av övriga varor till EEC-länderna. Exporten förutses komma att hållas uppe av en betydande ökning av exporten till Storbritannien där man väntar sig en accelererad ekonomisk tillväxt under 1972.
Exporten av övriga varor beräknas mot denna bakgrund öka med
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 90
6 9/0 i volym 1971—1972. Samtidigt som efterfrågan förutses bli fortsatt svag i flera viktiga avnämarländer väntas exporten av vapen och bränslen bli lägre under 1972 än under 1971.
I samband med att tillväxten av efterfrågan i utlandet väntas tillta under loppet av 1972 beräknas exporten av övriga varor varor öka betydligt snabbare under andra halvåret än under första.
Exportpriserna beräknas ha ökat med ca 31/2 9/9 1970—1971. I samband med att efterfrågan förutses bli något ytterligare försvagad under 1972 kan priserna väntas stiga något långsammare än under 1971. Här är beräknat en prisuppgång med ca 2 9/9.
Fartyg
Enligt preliminära beräkningar uppgick den totala exporten av fartyg till 1,9 miljarder kr. under 1971, vilket jämfört med 1970 innebär en värdemässig ökning på 49/9. Exporten av nybyggda fartyg ökade härvid med 17 9/4 medan utförseln av begagnade fartyg, som var exceptionellt stor under 1970, minskade med ca 409/,, Av de nybyggda fartygens totala leveransvärde avsåg ca 80 9/, beställare i Storbritannien och Norge.
Exporten av nybyggda fartyg under 1972 har beräknats utifrån den i oktober 1971 av statistiska centralbyrån utförda varvsenkäten. Enligt denna uppgår varvens totala inneliggande orderstock avseende leveranser 1972 och senare till 8,7 miljarder kr., vilket jämfört med rekordnoteringen i marsenkäten avseende leveranser andra halvåret 1971 och senare innebär en ökning av stocken med 300 milj. kr. Exporten av nybyggda fartyg har utifrån enkäten beräknats till knappt 1,5 miljarder kr. under 1972 — en minskning med 7 9/9 i värde jämfört med 1971. De nybyggda fartygen kommer huvudsakligen att levereras till redare i Liberia, Norge och Storbritannien.
Exporten av begagnade fartyg under 1972 är bl. a. beroende av priserna på fraktmarknaden och därför mycket svårbedömd. I exportberäkningarna har emellertid kalkylerats med ett oförändrat exportvärde jämfört med 1971. Detta innebär att den totala exporten av fartyg beräknas minska med 6 1/2 9/9 i värde 1971—1972.
2. Importen 1971 och 1972
Importutvecklingen 1971
Enligt preliminära beräkningar som i huvudsak baserats på utvecklingen januari—oktober 1971 blev importvärdet 1971 i det närmaste oförändrat jämfört med 1970. Importvolymen minskade med omkring 59/) 1970—1972, medan importprisindex ökade med ca 5 9/9 under
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 91
Tabell HI: 2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1970—1972
Importvärde, mili. kr. Procentuella förändringar från föregående år
Volym Pris
1970 1971 1972 1970 1971 1972 1970 = 1971 1972
| Konsumtionsvaror 8553 8775 9 860 6,0 —2,5 9 | 5,4 5 | 3 | |||
| därav: textil | verkstadspro- dukter | 2133 2150 2555 4,6 —4 15 2215 2310 2 605 1.1 —2 | 8,5 6,9 6,5 4 | 5,8 5 | 3,5 |
| Investeringsvaror | 4367 4395 4720 = 10,6 -—9 | 1,5 9,4 10,5 6 | |||
| Konsumtionsråvaror 3108 3 055 3 095 2,2 —1 | 0 | 9,2 —0,5 1,5 | |||
| därav: textil | 1 526 1450 1380 —0,2 —5,5 —6 | 0,0 0,5 1 | |||
| Andra industriråvaror 14747 14365 15250 13,1 —4 | 4,5 8,9 1,5 1,5 |
därav: verkstadspro-
| dukter råolja | 4 849 5220 5495 = 18,5 1,5 1 985 1320 1340 = 12,0 6 | 0 —0,8 26 | 7,9 6 | 4,5 1,5 | |
| Byggnadsrävaror | 1277 1250 1365 9,2 —5,5 6,5 12,7 4 | 2 | |||
| Jordbruksråvaror | 697 715 770 4,4 —4 | 4,5 5,3 6,5 3 | |||
| Bränslen | 2743 2 900 3025 13,4 —13 | 4 | 9,7 — 21,5 0,5 |
Import, exkl. fartyg,
| flygplan, vapen 35492 35455 38085 9,7 —S5 | 5 | 8,2 5 | 2,5 |
| Fartyg, flygplan, vapen 759 710 895 3,7 - | vs | 9,4 | va |
| Total import 36251 36165 38980 9,6 —5 | 5,5 8,2 5 | 2,5 |
därav: verkstadspro-
dukter 11883 12315 13260 = 12,1 —4 2,5 8,3 17,5 5
järn och stål 2281 1930 2 005 9,0 —12,5 7 25,0 —3,5 —-3
textil 3 908 3 835 4185 2,7 —5 6,5 3,3 3 2,5
Anm. 1970 års importvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1971 är baserade på den faktiska importutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för år 1972 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
samma period. Den volymmässiga utvecklingen av importen, som under 1969 och 1970 var starkt expansiv, vände nedåt under första halvåret 1971, då nedgången belöpte sig till närmare 6 9/, jämfört med andra halvåret 1970. Från första till andra halvåret 1971 torde importvolymen ha ökat med omkring 1 1/2 9/9.
Den kraftiga nedgången under första halvåret synes till största delen vara avhängig av dels det kraftiga omslaget i industrins lagerinvesteringar av råvaror och halvfabrikat, dels den lägre tillväxttakten i industriproduktionen samt dels den negativa utvecklingen av varukonsumtionen. Importvolymens uppgång under senare delen av 1971 får ses mot bakgrund av. en återhämtning av den privata konsumtionen, vilken ledde till en kraftig importökning av varaktiga konsumtionsvaror, främst personbilar. |
Importen av verkstadsprodukter fortsatte att falla under första halvåret 1971 efter att ha sjunkit något redan andra halvåret 1970. Nedgången blev närmare 49/9, Minskningen drabbade samtliga verkstads-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 92
produkter utom insatsvaror, vilka trots lagerreduccringar inom verkstadsindustrin ökade om än i mycket svag takt. Minskningen var framför allt hänförlig till en kraftig nedgång i importen av varaktiga konsumtionsvaror, bl. a. personbilar. Under andra halvåret 1971 ökade åter importen av verkstadsprodukter något, främst beroende på en kraftig återhämtning av importen av varaktiga konsumtionsvaror speciellt personbilar. Den matta investeringsaktiviteten inom industrin medförde däremot en fortsatt nedgång in på andra halvåret 1971 i importen av investeringsvaror om än i avtagande takt. Härtill bidrog en nedgång av importandelen för investeringsvaror, vilket berodde på det lättande kapacitetsläget inom verkstadsindustrin.
Sannolikt torde förbrukningen av järn och stål ha minskat under 1971 till följd av den låga byggnadsaktiviteten och den avtagande tillväxten inom verkstadsindustrin. Framför allt beroende på omslaget i utvecklingen av verkstadsindustrins lager av järn och stål minskade järnoch stålimporten under första halvåret 1971 i starkare takt än under andra halvåret 1970. Under andra halvåret 1971 har takten i importnedgången minskat.
Importen av övriga insatsvaror än verkstadsprodukter och järn och stål visade en nedgång under första halvåret som en följd av lagerneddragningar inom industrin. Under andra halvåret har takten i importvolymnedgången avtagit betydligt. Textilimporten, som började falla redan andra halvåret 1970, fortsatte att sjunka även under första halvåret 1971. Framför allt skedde en kraftig volymminskning i importen av konsumtionsvaror, vilket får ses mot bakgrund av den svaga konsumtionsutvecklingen för beklädnadsvaror. Mellan halvåren 1971 ökade importen jämsides med konsumtionsökningen för beklädnadsvaror.
Bränsleimporten föll under första halvåret 1971 tillbaka från den mycket höga nivån under andra halvåret 1970. Nedgången förklaras till stor del av en låg förbrukningsökning inom Jandet. Som bidragande orsaker härtill kan nämnas den normalisering av vattenmagasinens fyllnadsgrad som ägt rum under 1971 liksom även industrins mattare produktionstillväxt, samt den milda väderleken i början av året. Lagren av bränslen synes under 1970 ha nått upp till mycket höga nivåer och en viss reducering av dessa torde ha ägt rum under 1971. Den milda hösten 1971 torde ha bidragit till att importen föll tillbaka något även under andra hälften av 1971.
Den snabba importprisstegring, som började under andra halvåret 1969 och fortsatte under 1970, dämpades måttligt under 1971. Importpriserna beräknas ha stigit med 5 9/9 1970—1971 mot 8 9/9 1969—1970. Medan under 1970 rå- och insatsvaror (exkl. bränslen) svarade för de kraftigaste prisstegringarna var uppgången under 1971 till stor del en följd av en fortsatt snabb prisuppgång för verkstadsprodukter samt en avsevärd höjning av importpriserna för bränslen.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 93
Bakom uppgången av importpriserna för verkstadsprodukter med drygt 16 9/9 på två år synes ligga de starkt stigande insatsvarupriserna främst järn och stål under 1969 och 1970, de västtyska revalveringarna hösten 1969 och våren 1971 samt de kraftigt höjda lönekostnaderna i exportländerna under de senaste åren. Mest framträdande har prisuppgången för investeringsvaror varit.
Den betydande stegringen av bränsle- och råoljepriserna under 1971 får delvis ses i samband med resultaten av förhandlingarna mellan oljeländerna och oljebolagen. Samtidigt som dessa förhandlingar pågick steg frakterna under andra halvåret 1970 mycket kraftigt och en viss brist på flytande bränslen förelåg i industriländerna. Under 1971 föll frakterna markant och i samband med konjunkturförsvagningen i industriländerna under senare delen av 1970 och under 1971 förbyttes bristen i ett överskott. Detta torde ha legat bakom det fall i bränsleimportpriserna som registrerades under andra hälften av 1971.
Priserna på andra rå- och insatsvaror har stigit betydligt Jångsammare under 1971 än under 1970. Så t. ex. beräknas priserna på järn och stål ha sjunkit med drygt 3 9/9 1970—1971 mot en uppgång med 25 9/9 1969—1970. Ett markant omslag i lagerutvecklingen, speciellt i EECländerna, torde vara orsaken till den sjunkande prisnivån. Likaså skedde ett omslag i prisutvecklingen för övriga metaller. Omslaget ägde rum redan i början av 1970 och torde delvis vara ett uttryck för den minskade efterfrågan i Förenta staterna. Även priserna på konsumtionsråvaror synes ha sjunkit något från 1970 till 1971, framför allt återspeglar detta ett prisfall på kaffe.
Importutvecklingen 1972
Den inhemska efterfrågan beräknas öka påtagligt 1972. Bl. a. prognoseras varukonsumtionen stiga förhållandevis kraftigt i förhållande till 1971 samtidigt som en viss tillväxt i industriproduktionen beräknas ske efter stagnationen under 1971. Mot denna bakgrund beräknas den totala importvolymen komma att öka med omkring 5 1/2 9/9. Importtillväxten exklusive fartyg, flygplan och vapen förutses stanna vid ca 5 9/0, då fartygsimporten 1971—1972 väntas bli betydande. Importökningen är framför allt hänförlig till en kraftig tillväxt i importen av konsumtionsvaror.
Importen av verkstadsprodukter beräknas utvecklas relativt svagt under första halvåret 1972, medan en mer markerad tillväxt förutses äga rum under andra halvåret. Mot bakgrund av den under loppet av 1972 högre produktionstillväxten torde man kunna räkna med en viss ökning av importen av insatsvaror. Importökningen av investeringsvaror är helt hänförlig till en beräknad kraftig införselökning av datamaskiner, medan importen av övriga investeringsvaror väntas ligga kvar på 1971 års nivå. Importen av varaktiga konsumtionsvaror beräknas öka kraftigt
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 94
under främst första halvåret 1972. Den prognoserade ökningen av antalet nybilsregistreringar väntas medföra att personbilsimporten ökar med drygt 4 9/9 efter att ha minskat i två år.
En förväntad ökning av hemmamarknadsefterfrågan av järn och stål, dels på grund av en beräknad förbrukningsökning, dels på grund av ett förväntat lageromslag i förbrukarledet väntas under 1972 medföra att importen av järn och stål ökar med närmare 7 9/90. Importen av övriga insatsvaror väntas till följd av den inhemska produktionens tillväxt samt ett prognoserat omslag i industrins lager av råvaror och halvfabrikat komma att öka i måttlig takt under loppet av 1972.
Importen av textila konsumtionsvaror väntas under 1972 öka kraftigt beroende på en ökning av konsumtionen av beklädnadsvaror men även som följd av att en ökad utslagning av inhemska produktionsenheter synes ha ägt rum under 1971. Detta medför emellertid en fortsatt nedgång i importen av textila konsumtionsråvaror.
Den trendmässiga konsumtionsökningen av kaffe synes under de senaste åren ha kommit ned i en lägre takt. Kaffeimporten 1972 förutses därför visa en måttlig ökning. Importen av övriga konsumtionsråvaror väntas öka relativt kraftigt.
Bränsleimporten beräknas under 1972 öka i takt med förbrukningstillväxten eller med 4 9/9.
Prisutvecklingen 1972 kommer givetvis att påverkas av ändrade valutapariteter. En förväntad relativt svag efterfrågeutveckling i industriländerna antas medföra att importpriserna kommer att stiga förhållandevis måttligt.
För verkstadsprodukter har här antagits en svagare prisindexuppgång än under 1970 och 1971. Efterfrågan på investeringsvaror väntas bli svag och de prishöjande effekterna av den västtyska valutans uppvärdering torde bli betydligt svagare än 1970 och 1971.
Priserna på järn och stål kan beräknas fortsätta falla en bit in på 1972 till följd av att efterfrågan i Västeuropa blir dämpad. Kapacitetsutnyttjandet inom EEC:s stålindustri var dessutom långt nedraget i slutet av 1971 och någon påtaglig förbättring förutses inte förrän under senare delen av 1972. För övriga metaller antas det uppsving som väntas i Förenta staterna medföra en ökad efterfrågan på metaller, vilket beräknas ge en uppgång il främst kopparpriserna.
Den nedgång i bränslepriserna som registrerades under scnare delen av 1971 väntas komma att fortsätta under första delen av 1972. Vid årsskiftet 1971/72 höjdes emellertid oljebolagens råvarukostnader enligt avtalet med oljeländerna och med cen successivt stigande cfterfrågan på bränslen i industriländerna beräknas även importpriserna på bränslen stiga under loppet av 1972. För genomsnitten 1971 och 1972 torde dock importpriserna på bränslen bli i stort sett oförändrade.
Priserna för den totala importen beräknas stiga med ungefär 2 1/2 9/9.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 95
1971—1972, vilket innebär en halvering av stegringstakten 1970—1971. Med den prognoscerade volymökningen på ca 5 1/2 9/9 skulle importvärdet 1971—1972 härigenom öka med uppåt 8 9/0.
Effekter av valutaöverenskommelsen
De i det föregående redovisade prognoserna för den svenska utrikeshandeln sammanställdes i slutet av november och början av december. Den i mitten av december 1971 träffade överenskommelsen om valutapariteterna ändrar i viss mån förutsättningarna för dessa prognoser även om de i december fastlagda pariteterna inte avviker särskilt mycket från dem som gällde i slutet av november. Med hänsyn till att vissa varugrupper, framför allt på exportsidan, torde komma att påverkas relativt kraftigt av de förändringar som skedde från november till överenskommelsen i december finns det skäl att i det följande ta upp några överslagsmässiga kalkyler av främst priseffekterna på den svenska utrikeshandeln.
På exportsidan synes massa, papper och fartyg prismässigt främst drabbas av dollarnedskrivningen. Försäljningen av massa sker helt i dollar vilket motiverar en sänkning av den i tabell 1 redovisade prisprognosen (— 4 9/9) med skillnaden mellan dollarkursen vid utarbetandet av prognosen och den nu gällande. Å andra sidan beräknas den i kronor sänkta prisnivån medföra kompensationsprishöjningar i dollar när efterfrågeläget förbättras under andra halvåret 1972. Nedgången av massapriserna 1971—1972 har därför bedömts stanna vid 7 9/9.
På papperssidan sker exporten av tidningspapper och kraftliner (25 9/9 av pappersexporten) i dollar medan kontrakten för övriga papperskvaliteter i regel sluts i avnämarlandets valuta. Prisutvecklingen påverkas sålunda negativt för tidningspapper och kraftliner, medan priserna i svenska kronor för övriga kvaliteter möjligen kan stiga något till följd av den stora andelen leveranser till Västtyskland och Storbritannien. Den i tabell 1 redovisade prisprognosen för papper har därför justerats ned till en ökning med 19/9 1971-1972.
De svenska varvens nybyggnadskontrakt med utländska beställare är nästan uteslutande uppgjorda i dollar. Det betyder att priserna i svenska kronor kommer att sjunka motsvarande skillnaden mellan de dollarkurser som rådde vid enkättillfället i november respektive den 19 december. Detta har bedömts innebära cn sänkning av det i tabell 1 redovisade leveransvärdet för 1972 med ca 45 milj. kr.
För den övriga delen av exporten har valutaöverenskommelsen inte bedömts medföra några direkta prisförändringar. Däremot kan borttagandet av den amerikanska importavgiften och den stabilisering av valutamarknaden som skett genom överenskommelsen innebära att den volymprognos som redovisats i tabell 1 är för låg. Vi har därför valt att räkna med ytterligare 1 procents ökning av exportvolymen 1971—1972,
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 96
vilket skulle innebära att exporten i volym räknat ökar med nästan 4 9/0 1971-1972. Huvuddelen av den volymmässiga uppjusteringen faller på verkstadsprodukter men också på övriga varor.
Med en marginell justering av malmprisutvecklingen 1971—1972 har valutaöverenskommelsen kalkylerats medföra en sänkning av den i tabell 1 redovisade exportprisprognosen med 1/2 procentenhet. Exportprisuppgången skulle därmed uppgå till 1 1/2 9/9 1971—1972.
Pris- och volymjusteringen tillsammans innebär en höjning av det i tabell I redovisade exportvärdet för 1972 med 200 milj. kr.
Beträffande importen är kalkylerna än mer osäkra och också begränsade till ett överslag för effekterna på importpriserna för oljor. Med hänsyn till att tankfraktskontrakten till övervägande del är uppgjorda i dol- Jar kommer den del av oljepriserna som påverkas av frakterna att sjunka. Även oljeländernas cexportpriser sätts i dollar men det är troligt att oljeländerna kommer att kompenseras för inkomstbortfallet till följd av nedskrivningen av dollarn. Den prissänkande effekten av de i svenska kronor billigare frakterna har kalkylerats uppgå till ca 80 milj. kr.
För importen i övrigt antas priserna inte komma att påverkas i någon högre grad varför importvärdet skulle minskas med 80 milj. kr. i förhållande till den prognos som redovisas i tabell 2, varvid sänkningen alltså beräknas ligga helt på oljepriserna. I och för sig kan man räkna med att höjningen av exportvolymen medför en ökad importvolym. Denna har satts till ca 50 milj. kr., vilket ger en nettoneddragning av importvärdet i tabell 2 med 30 milj. kr. Effekten av export- och importjusteringarna ovan på handelsbalansen skulle därmed uppgå till 230 milj. kr.
3. Bytes- och betalningsbalansen
Den markanta förbättring av handelsbalansen, som inträdde under andra halvåret 1970, fortsatte under första halvåret 1971. I säsongrensade termer förbättrades handelsbalansen med 1 1/2 miljarder kr. från första till andra halvåret 1970 och med ytterligare 1,3 miljarder kr. från andra halvåret 1970 till första halvåret 1971. Medan exporten fortsatte att stiga i värde under första halvåret 1971 — om än i betydligt lägre takt än under 1969 och 1970 — sjönk importen kraftigt. Även under andra halvåret 1971 låg exporten högre än importen, men med cn stagnation i exporten och cen återhämtning i importen mellan halvåren 1971 blev överskottet ungefär 850 milj. kr. lägre än under första halvåret 1971 (säsongrensat). Mellan helåren 1970 och 1971 beräknas handelsbalansen ha svängt från ett underskott om drygt 1 miljard kr. till ett överskott om ca 2 miljarder kr.
Under 1972 väntas importen till följd av ökad ekonomisk inhemsk aktivitet öka med 5 1/2 9/9 i volym. Exporten förutses växa med knappt 49/4 i volym 1971—1972. Med hänsyn till att bytesförhållandet med
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 97
Tabell II: 3. Bytes- och betalningsbalans 1968—1972 Milj. kr., löpande priser
1968 1969 1970 1971 1972
prel. prognos
Export av varor, fob! 25 403 29459 35150 38185 40 285 Import av varor, cif! —26 516 —30571 —36251 —36165 =-—38 950
Handelsbalans = —1113 --—1112 = -—1101 2020 1335 Korrigering av handels-
statistiken? 200 151 136 -—35 50 Sjöfartsnetto 1959 1963 2034 2150 2000 Resevaluta -—1054 -—1229 —1748 1900 = —2200 Övriga tjänster, netto —542 —677 —691 —885 -—975 Korrigeringspost 700 800 800 800 800 Bytesbalans för varor
och tjänster? 150 —104 -—570 2150 1010
Transfereringar, netto —735 -—970 = —1000 = —1 365 —1 550 Bytesbalans för varor,
tjänster och trans-
| fereringar' | —585 —1074 —1570 | 785 -—540 | ||
| Kapitalbalans | 527 -—246 1140 —200 | - | ||
| Tilldelning av SDR | — | — 196 | 180 | 180 |
| Restpost | —28 —366 | 852 (735) |
Bankernas utlands-
ställning? —86 +—1 686 618 (1 500)
2 Enligt handelsstatistiken.
2 Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS” flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
3 Överensstämmer — bortsett från halverad ”korrigeringspost” -— med saldot mellan import och export av varor och tjänster i försörjningsbalansen.
4 Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.
> Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
utlandet synes undergå en försämring 1971—1972 är det rimligt att räkna med en nedgång av överskottet i handelsbalansen från 1971 till 1972 — en försämring som beräknas bli mest utpräglad under första halvåret 1972 till följd av den svaga exportutveckling som då väntas, För hela 1972 resulterar prognoserna för export respektive im-
port i ett handelsbalansöverskott med ca 1 300 milj. kr. (se tabell 3).
Sjöfartsnettot för 1970 blev enligt den definitiva statistiken 2 034 milj.
kr., en ökning med ca 70 milj. kr. jämfört med 1969. Bruttointäkterna ökade med 14 1/3 9/4 och kostnaderna med ca 25 9/9.
Läget på den internationella fraktmarknaden är fortfarande mycket pressat. Visserligen kunde en viss förbättring noteras under höstmånaderna 1971, men dels var denna mycket svag och dels är den av säsongsmässig karaktär.
4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. I
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen . 98
Delvis som följd av den milda vintern 1970/71 bidrog en mindre oljeförbrukning än beräknat till en mycket kraftig lagerpåfyllning. Härav följde ett starkt minskat transportbehov under våren och sommaren . 1971 och därmed även ett fall i tankfraktsatserna långt under lönsam-' hetsnivån. Ungefär samtidigt sjönk frakterna på torrlastmarknaden i samband med en minskad tonnageefterfrågan från främst japansk sida. Den tidigare japanska målsättningen för stålproduktionen reviderades nämligen kraftigt nedåt och därmed minskade importbehovet av främst malm och kol högst väsentligt. Linjesjöfarten slutligen, som för svenskt vidkommande är mycket betydande, har mot bakgrund av de mycket kraftiga kostnadsökningarna i många fall måst genomföra betydande tariffjusteringar. En förbättring i kostnadsläget skedde dock under sommaren och hösten 1971 till följd av sjunkande bunkerpriser.
Den ovannämnda fraktnedgången berör svensk rederinäring i förhållandevis begränsad utsträckning då huvuddelen av det svenska handelstonnaget antingen är engagerat i linjefart eller i betydande utsträckning är bundet till långa fraktavtal, varav många slöts under mycket gynnsamma förhållanden hösten 1970. Emellertid kommer valutakursernas förändring gentemot den amerikanska dollarn att få en inte oväsentlig betydelse då. både linjefartens tariffer och andra fraktavtal i de allra flesta fall är uppgjorda på dollarbasis.! Den 19 december devalverades den amerikanska dollarn och den svenska kronan med 7,9 respektive 1,0 9/0, vilket från svensk synpunkt innebar en nettonedskrivning av dollarn med 6,9 9/94. För linjefartens del finns det måhända möjlighet till kompensation för kursförändringen, en möjlighet som emellertid förefaller helt utesluten för övriga delar. En viss kursfördel uppnås dock i den mån kostnaderna uppstår i dollar, medan det uppstår kursförluster när det gäller andra i sammanhanget viktiga valutor, såsom den västtyska, holländska, belgiska samt japanska. Valutakursförändringarnas nettoeffekt på inseglingsnettot blir. därför ytterst svår att bedöma. Från redarhåll hävdas att man får räkna med en intäktsminskning av storleksordningen 30 milj. kr. per procent dollarnedskrivning och år. Den aktuella nedskrivningen skulle således för 1972 kunna resultera i ett intäktsbortfall. på ca 200 milj. kr. Även för 1971 (fjärde kvartalet) får man räkna med ett intäktsbortfall, uppskattningsvis 25 milj. kr. .
Bruttointäkterna ökade med 10 9/9 och kostnaderna med 11 9/; under de tre första kvartalen 1971 jämfört med samma tid 1970. Ökningstakten för kostnaderna sjönk därmed kraftigt vid jämförelse med utvecklingen ett år tidigare då ökningen låg på 27/4. Ett ungefärligen lika. stort inseglingsnetto under fjärde kvartalet 1971 som under fjärde kvartalet 1970 ger ett sjöfartsnetto på 2 150 milj. kr. Den prognos för sjö-
1 Vissa Jinjekonferenser kan ha frakttarifferna baserade på andra valutor än dollar såsom D-mark, franska franc och engelska pund.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 99
fartsnettot för 1972 som gjordes i konjunkturinstitutets höstrapport har efter en skattad. nettoeffekt av kursförändringarna nedreviderats med 150 milj. kr. till 2000 milj. kr. Nettot innebär en intäktsökning med ca 39/9 och en kostnadsökning på ca 10 9/9. Intäktsökningen är främst motiverad med det betydande tonnagetillskott som tillförs handelsflottan under 1972.
Resevalutautgifterna ökade under 1970 ovanligt kraftigt eller med 32 9/0. Denna kraftiga stegring torde delvis få ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av utländska gästarbetare i Sverige under året. En stor del av dessas överföringar till sina hemländer torde nämligen komma att registreras i resevalutaposten. Ökningen av den utländska arbetskraften avtog mot slutet av 1970 och under de tre första kvarta- Jen 1971 har antalet arbetsanmälda utlänningar minskat med ca 8 500 personer. Detta torde delvis förklara att resevalutautgifterna under första halvåret 1971 blev praktiskt taget oförändrade i förhållande till första halvåret 1970. Under tredje kvartalet steg emellertid resevalutautgifterna med 18 9/) jämfört med motsvarande period 1970. Om ökningen under fjärde kvartalet blir lika stor som under tredje kvartalet skulle utgifterna under denna post för hela året bli 2 740 milj. kr.
Resevalutainkomsterna ökade under de tre första kvartalen 1971 med 14,2 9/9 eller i ungefär samma takt som under samma period föregående år (14,5 9/0). Ökningen var emellertid störst under andra kvartalet med 22 9/9 och stannade under tredje kvartalet vid 11 9/9. Vid en ökning under resten av året i ungefär samma takt som under tredje kvartalet skulle intäkterna för hela året bli ca 840 milj. kr.
Nettoutfallet under resevalutaposten skulle enligt dessa antaganden bli ca 1900 milj. kr. mot 1748 milj. kr. 1970. Med ett utfall under fjärde kvartalet 1971 i enlighet med ovan gjorda antaganden skulle ökningarna under hela 1971 bli 10 9/, för utgifterna och 13 9/4 för inkomsterna att jämföra med 32 9/, respektive 13 9/4 under 1970. En ökning av utgifterna med ca 15 9/9 och av inkomsterna med ca 13 9/, skulle för 1972 medföra en nettoutgift i form av resevaluta med ca 2 200 milj. kr.
Under 60-talet var den procentuella ökningen av till riksbanken redovisade övriga tjänster betydligt högre för utgifterna än för inkomsterna. Denna utveckling bröts under 1969, då inkomsterna ökade något mer än utgifterna, en tendens som ytterligare förstärktes under 1970. Uppgifter från den statistikförda delen av 1971 tyder på en ny omsvängning. Sålunda ökade utgifterna under de tre första kvartalen något mer än inkomsterna. Utvecklingen var dock något oenhetlig under loppet av året, särskilt vad avser inkomsterna, varför en beräknad siffra som bygger på utfallet för de tre första kvartalen synes något osäker. I stort sett samma utveckling fjärde kvartalet som för de tre första kvartalen skulle ge ett underskott på 885 milj. kr. för 1971. För 1972 har det negativa nettot satts till 975 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 100
Korrigeringsposten, som avser att kompensera för brister i det statistiska underlaget vilka anses vara större för inkomster än för utgifter, hade låtits stiga med 100 milj. kr. per år från 100 milj. kr. 1962 till 800 milj. kr. 1969. Den ovan refererade utvecklingen av tjänstetransaktionerna under 1970 ansågs motivera att korrigeringsposten för detta år inte längre skulle stiga utan stå kvar på samma nivå som föregående år. Utvecklingen under 1971 innebar som nämnts på nytt en något kraftigare ökning av utgifterna än av inkomsterna. Inget har emellertid framkommit som skulle tyda på en försämrad rapportering, varför det inte heller för 1971 synes befogat att förändra denna post. För 1972 har antagits ett lika stort belopp, dvs. 800 milj. kr.
Nettot av privata och offentliga transfereringar beräknas tillväxa negativt med i runt tal 350 milj. kr. 1971. De främsta bidragen till det ökade nettoutflödet härrör från ränteutbetalningar och u-landsbistånd. Det senare beräknas öka från 425 milj. kr. 1970 till ca 490 milj. kr. 1971. Biståndet i form av kapitalinsatser i internationella organ samt bilaterala krediter, vilket redovisas under offentliga kapitaltransaktioner, ökade 1971 i väsentligt högre takt än gåvobiståndet främst genom den stora ökningen av bidraget till IDA. Eftersom detta inte omedelbart togs i anspråk utan delvis kvarstod som ett tillgodohavande i svenska kronor ökade dock inte det faktiska kapitalutflödet. Totalt ökade biståndet, dvs. bilaterala och multilaterala gåvor och beviljade krediter, från 600 milj. kr. 1970 till ca 850 milj. kr. 1971. Den del härav som faktiskt tagits i anspråk, steg från 440 milj. kr. till ca 560 milj. kr. En ytterligare ökning av det negativa transfereringsnettot med ca 200 milj. kr. förutses för 1972. Därvid har antagits en 25-procentig ökning av gåvobiståndet, vilket därmed skulle komma att uppgå till i runt tal 600 milj. kr.
En summering av ovan redovisade poster resulterar i ctt bytesbalansöverskott för 1971 på drygt 750 milj. kr. Det stora handelsbalansöverskottet på ca 2 miljarder kr. uppväger således mer än väl underskottet i tjänster och transferceringar. För 1972 uppstår ånyo. ett balansunderskott, vilket innebär ett omslag med drygt 1,3 miljarder kr.
Kapitalbalansen som 1970 gav ett nettokapitalinflöde på 1 140 milj. kr. beräknas under 1971 slå om till ett nettokapitalutflöde på ca 200 milj. kr. Följande tablå belyser utvecklingen av de olika delposterna i kapitalbalansen.
| Kapitaltransaktioner. Milj. kr. | 1970 | 1971 |
| Statliga kapitaltransaktioner | — 214 | — 170 |
| Värdepappershandel | 246 | 320 |
| Privata långfristiga lån | 899 | 800 |
| Direkta investeringar | — 448 | — 550 |
| Övriga privata kapitaltransaktioner | 657 Kapitalbalans 1140 | — 600 — 200 |
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 101
Av omslaget på ca 1 350 milj. kr. svarar posten övriga privata kapitaltransaktioner för drygt 1 200 milj. kr. I denna post ingår bl. a. en beräkning av vissa handelskrediter såsom varvskrediter vid export av nybyggda fartyg, krediter i samband med import av fartyg och flygplan samt skillnaden mellan tullvärden och betalning för importerade datamaskiner. 1970 resulterade dessa transaktioner i en nettokredittagning på ca 300 milj. kr., medan för 1971 får räknas med nettokreditgivning på ca 350 milj. kr., dvs. en omsvängning med 650 milj. kr. Enbart varvens kreditgivning uppgår 1971 till i runt tal 500 milj. kr., vilket innebär en förändring med 550 milj. kr. För 1972 väntas betalningarna överstiga beloppet för fartygsexporten med ca 100 milj. kr., dvs. det uppstår åter en nettokredittagning.
Valutareserven, som efter den kraftiga försämringen med 1 853 milj. kr. under 1969 hade förbättrats med 394 milj. kr. redan under 1970 fortsatte att öka 1971. Valutareservens storlek mot slutet av december 1971 uppgick till 5 475 milj. kr., dvs. en ökning från ultimo december 1970 med 1 200 milj. kr. Affärsbankernas tidsposition har likaså förbättrats under 1971. Dessa mera tidsbundna nettotillgångar ökade med ca 300 milj. kr. under perioden januari—-medio december och har antagits inte undergå några nämnvärda förändringar under den resterande delen av året. För hela 1971 har således förstärkningen av bankernas utlandsställning antagits bli ca 1500 milj. kr. Härvid är att märka att såväl riksbankens som affärsbankernas valutabehållningar vid utgången av december 1971 värderats efter de nya valutapariteterna.
Efter avstämning med förändringen i bankernas utlandsställning erhålls en positiv restpost för 1971 på 735 milj. kr., dvs. något mindre än föregående år. Även restposten sådan den redovisas i tabell 3 har emellertid påverkats av den ändrade värderingen av valutabehållningarna. Den i sak föga förändrade restposten tyder snarast på att det 1971 inte skulle ha inträffat någon avsevärd förskjutning i handelskrediternas utveckling.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 102
"IV. Produktionen 1. Industrin
Konjunkturläget för industrin försämrades snabbt under loppet av 1971. Som framgår av diagram 1 stagnerade produktionen under första halvåret och föll under tredje kvartalet. Produktionstillväxten hade då redan bromsats upp kraftigt under loppet av 1970. Minskningen under tredje kvartalet 1971 är enligt diagrammet mycket markant och kurvan kan möjligen visa en överdrivet brant nedgång beroende på vanskligheter vid säsongrensningen. Utslaget är dock så pass kraftigt att det här måste röra sig om en klar produktionsnedgång från andra kvartalet. Tredje kvartalets produktion var också ett par procent lägre än motsvarande kvartal föregående år, vilket är ovanligt — det har inte inträffat någon gång tidigare under de senaste 10 åren att produktionen under ett kvartal varit lägre än motsvarande fjolårskvartal.
De låga produktionstalen för tredje kvartalet kan till en del förklaras av att företagen i betydligt högre grad än närmast föregående år gjort produktionsuppehåll i samband med semestern — speciellt märkbart inom massaindustrin, som dock även haft driftsstopp under augusti och september. En del företag inom verkstadsindustrin tycks också i anslutning till arbetstidsförkortningen ha låtit produktionen falla tillbaka under tredje kvartalet.
För fjärde kvartalet föreligger endast sparsamt med statistisk information. De beräkningar av produktionsutvecklingen för hela 1971 som gjorts på basis av tillgängliga data samt efterfrågeprognoser för fjärde kvartalet ger en viss uppgång i totala industriproduktionen från tredje till fjärde kvartalet, dock inte så mycket att man kommer upp i första halvårets nivå. Detta skulle innebära ett par procents lägre produktion under andra halvåret 1971 än under andra balvåret 1970 och för hela 1971 endast ca 1/2 9/4 högre produktion än 1970.
Som framgår av tabell 1 har produktionen för hela 1971 dragits ned kraftigt inom textil- och beklädnadsindustrin samt järn- och stålverken. Minskningar kan också noteras för massa- och pappersindustri, träindustri exklusive sågverk samt en del av branscherna inom övriggruppen, främst jord- och stenindustri. Även för övriga branscher har produktionsutvecklingen under 1971 nästan genomgående varit svagare än 1970 — mest påtagligt är detta för den tidigare så expansiva verkstadsindustrin, där produktionsökningen 1971 tycks ha stannat vid endast 2 1/2 å 3 9/0,
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 103
Tabell IV: 1. Industriproduktionens utveckling 1970—1972 Procentuella volymförändringar från föregående år
1970 1972
prognos
Malmgruvor AN W därav: järnmalmsgruvor — O II Järn-, stål- och metallverk 1 UV Wu därav: järn- och stålverk I ON UY Verkstadsindustri exkl. varv 1 LI II Varv 1 MI Träindustri inkl. wallboard RWORYUN I LV därav: sågverk LI Massaindustri II Pappersindustri 11 VB Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri
Textil- och beklädnadsindustri — j RO
Övriga branscher PORÖA: mm UNVDRBRYWENIVN
Totala industrin NW 1/2 1/2 N
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Som framgår av diagram 1 har konjunkturavmattningen under 1971 lett till en avsevärt mera dramatisk uppbromsning av industriproduktio-
nen än vad som skedde under avmattningsperioden 1966—1967, då ök-
ningstakten sjönk från 8 9/4 1965 till 4 36 1966 och 3 96 1967, allt jämfört med närmast föregående år. Efterfrågebortfallet kom denna gång snabbare än 1966—1967, delvis på grund av den mera dramatiska Jagerutvecklingen (jfr avsnittet om Lagerinvesteringarna i kapitel VIT). Den snabba produktionsuppbromsningen har nu också kommit mera samti-
Diagram IV:1. Totala industriproduktionen 1959—1971 Volymindex: 1959 = 100. Säsongrensade kvartalsdata
MN
200F
180 A
140F
AZ
100-/ | |
| FOR KU AA An a a | Il Lo d
1959 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 104
digt för de olika branscherna och man har således inte erhållit den fasning mellan de olika branschernas utveckling som vid förra konjunkturavmattningen. Avmattningen 1966 drabbade framför allt skogsindustrierna medan verkstadsindustrin då fortfarande höll en hög produktionstakt. När skogsindustrierna åter drog upp produktionen 1967 stagnerade däremot produktionen inom verkstadsindustrin.
För 1972 förutses en svag produktionsuppgång under första halvåret följd av en något större uppgång under andra halvåret för totala industrin. Detta beräknas leda till en produktionsökning för året som helhet med 2 9/, jämfört med 1971. Tillväxten under första halvåret 1972 hänför sig till stor del till den väntade uppgången av byggnadsverksamheten och den privata konsumtionen. Relativt kraftiga ökningar påräknas sålunda inom jord- och stenindustrin samt byggnadssnickerier och trähusfabriker. Under andra halvåret beräknas tyngdpunkten i produktionsuppgången komma att ligga på metall- och verkstadsindustri samt skogsindustrierna. Som framgår av tabell 1 beräknas produktionen mellan 1971 och 1972 minska inom gruvor, massaindustri samt textil- och beklädnadsindustri och ökningstalen för de övriga branscherna blir genomgående relativt låga.
Den svaga stålkonjunkturen har lett till ett kraftigt efterfrågebortfall för de svenska järnmalmsgruvorna. Sveriges största kund — Västtyskland — tycks ha drabbats hårdast med produktionsinskränkningar som följd i ett stort antal stålverk. Den svenska malmexporten kom därmed att under 1971 ligga ca 6 90 lägre än det strejkdrabbade året 1970. Även inom Sverige har malmefterfrågan varit svag och de totala leveranserna har därmed minskat med ca 5 4.
Den vikande efterfrågan ledde till att järnmalmsbrytningen drogs ned något under loppet av 1971. Produktionsökningen blev ändå ca 5 1/2 9/9 jämfört med 1970, beroende på produktionsbortfallet i samband med gruvstrejken i början av 1970. Lagren hos malmproducenterna uppvisar för helåret 1971 en kraftig ökning till följd av den dåliga avhämtningen.
Den svaga efterfrågan förutses bestå ännu långt in på 1972, ty trots en möjlig återhämtning av den fram till slutet av 1971 svaga stålefterfrågan kommer de stora malmlagren hos stålproducenterna att verka bromsande. Om de låga frakterna håller i sig ännu under 1972 kommer den svenska malmen att möta ökad konkurrens från framför allt gruvor i Sydamerika. Mot denna bakgrund förutses den svenska malmexporten ligga kvar på 1971 års nivå under 1972. Även produktionen inom de inhemska stålverken beräknas utvecklas relativt svagt under 1972, varför de totala leveranserna antas bli oförändrade.
Mot denna bakgrund är gruvföretagens produktionsplaner för 1972 försiktigt hållna. Här kalkyleras med en. produktionsminskning med drygt 3 9/0 under 1972 jämfört med 1971. Lagren torde ändå fortsätta att öka, dock i mindre utsträckning än under 1971.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 105
De tendenser till marknadsförsvagning för de svenska järn- och stålverken som kunde noteras mot slutet av 1970 förstärktes kraftigt under 1971. I Sverige synes förbrukningsutvecklingen under året som helhet ha varit negativ. Under de tre första kvartalen minskade hemmaleveranserna i ton räknat med ett par procent. Härtill bidrog den mycket låga aktiviteten inom byggnadsverksamheten men främst den under året allt svagare utvecklingen inom verkstadsindustrin. Läget försämrades ytterligare genom det lageromslag som ägde rum under senare delen av 1970, då lagren av järn och stål hos stålförbrukare och mellanhänder började reduceras efter de mycket kraftiga lageruppbyggnaderna under 1969 och första halvåret 1970. Lageruppdragningarna får ses mot bakgrund av de då snabbt stigande priserna. Samma utveckling synes samtidigt ha ägt rum på den västeuropeiska marknaden, vilket förstärkte nedgången i de svenska järn- och stålverken.
Orderingången från såväl hemma- som exportmarknaden, som började
falla redan under 1970, speglar ovannämnda utveckling. Under tredje
kvartalet 1971 synes en stabilisering ha ägt rum och orderstockarna visade en svag uppgång i ton räknat. Exporten utvecklades följdenligt svagt under 1971; under första halvåret föll exporten tillbaka med drygt 3 1/2 &Z0 från andra halvåret 1970 säsongrensat sett, under andra hälften av 1971 synes dock nedgången ha upphört och exporten legat kvar på första halvårets nivå. Jämfört med 1970 blev den totala exportvolymen ca 4 96 lägre.
Järn- och stålverken reagerade med att redan i slutet av 1970 börja dra ned produktionen. Under första halvåret 1971 föll produktionen jämfört med andra halvåret 1970 med omkring 2 1/2 9/9. Under andra halvåret synes produktionen ha gått tillbaka ytterligare. För perioden januari>—-oktober 1971 visar produktionsindex en nedgång med omkring 5 1/2 9/9. Kapacitetsutnyttjandet drogs ned markant redan under första halvåret 1971 och synes under andra halvåret ha legat kvar på en mycket låg nivå.
Den svaga hemmamarknadsefterfrågan avspeglas även i importutvecklingen under året. Nedgången blev närmare 4 96 'säsongrensat sett från andra halvåret 1970 till första halvåret 1971 och har fortsatt ytterli- . ' gare och i starkare takt under andra halvåret. Totalt för helåret torde nedgången volymmässigt ha varit ca 12 9/9.
Järn- och stålverkens färdigvarulager började tillväxa i betydande omfattning redan under 1970. Trots produktionsneddragningen fortsatte denna utveckling även under de tre första kvartalen 1971. Lagerökningen för 1971 som helhet synes dock ha understigit den kraftiga lageruppbyggnaden under 1970.
För helåren 1971 och 1972 har produktionsutvecklingen bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål (se tabell 2). För första halvåret 1971 överskattar balansen produktionsutveck-. 4t Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga I. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 106
Tabell ITV:2. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen 1969-1972 Milj. kr., 1968 års producentpriser
| 1969 | 1970 | 1971 prel. prognos | 1972 | |
| Produktion | 3 587 | 3 684 | 3 575 | 3 680 |
| Import | 1213 | 1296 | 1135 : 1210 | |
| Summa tillgång | 4 800 | 4980 | 47710 | 4890 |
| Export | 1839 | 1845 | 1770 | 1 920 |
| Varuinsats | 3173 | 3 384 | 3 440 | 3 495 |
| industri | 2857 | 3 078 | 3 150 | 3 190 |
| byggnadsverksamhet | . 316 | 306 | 290 | 305 |
| Lagerförändring | 189 | 225 — 25 — 50 | ||
| Saldopost | — 401 — 474 — 475 o— 475 | |||
| Summa användning | 4 800 | 4980 | 4710 | 4890 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
lingen med ett par tiondels procentenheter jämfört med den utveckling som redovisas av statistiska centralbyråns månadsindex. För tredje kvartalet uppvisas betydande diskrepanser mellan utvecklingen enligt balansen och produktionsindex. Skillnaden uppgår till 6 å 7 procentenheter. Denna skillnad torde förklaras av en kraftig förändring av produktionens sammansättning mot en betydligt mindre andel kvalitetsstål. En sådan förskjutning av produktionen fångas nämligen inte in i försörjningsbalansen. Denna mäter endast produktionen av slutprodukterna, vilket medför att en aktivitetsförändring i tidigare produktionsled, bl. a. götstålskvaliteterna, inte avspeglas i balansen. Då ungefär samma produktionsförhållande som tredje kvartalet beräknas gälla även för fjärde kvartalet 1971 har balansens produktionsutveckling för hela andra halvåret korrigerats med samma faktor som gällt för tredje kvartalet. Detta ger för helårsutvecklingen 1970—1971 en produktionsminskning med ca 6 9/9. |
För 1972 väntas en förstärkning av såväl hemmamarknads- som exportmarknadsefterfrågan komma till stånd. Under första halvåret väntas den ökande inhemska efterfrågan främst emanera från den aktivering som beräknas inträffa inom byggnadssektorn. Ett lageromslag hos förbrukare och mellanhänder under året väntas ytterligare förstärka denna utveckling. Under senare delen av året torde en ökning av produktionstillväxten i kapitalvaruindustrin medföra en ökad förbrukning av järn och stål. Exporten bedöms komma att öka med 8 å 9 9/9. Exportökningen väntas börja redan under första halvåret 1972 och fortsätta i en högre takt under andra halvåret. Den tilltagande hemmamarknadsefterfrågan väntas medföra att importen ökar med närmare 7 96. Den här skisserade efterfrågeutvecklingen väntas leda till att produktionen kom-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 107
mer att stiga med omkring 3 9/4 1971—1972 samtidigt som järnverkens färdigvarulager torde kunna reduceras i viss omfattning.
Produktionen inom andra metallverk steg kraftigt i början av 1971 och låg kvar på en tämligen hög nivå till halvårsskiftet. Det var framför allt en stark utländsk efterfrågan som höll uppe produktionen (se exportkapitlet). Samtidigt med detta skedde lagerneddragningar på såväl råvaru- som färdigvarusidan. Under andra halvåret har den inhemska efterfrågan varit fortsatt svag. Samtidigt tycks den utländska efterfrågan ha mattats, vilket till en del kan förklaras av situationen inom den västtyska järn- och metallindustrin. Under andra halvåret har lagren ånyo ökat, samtidigt som produktionen har sjunkit tillbaka något. Produktionsvolymen för hela 1971 beräknas understiga 1970 års nivå med ungefär en halv procent.
Under 1972 beräknas framför allt den inhemska efterfrågan komma att utvecklas starkare än under 1971. Exporten förutses däremot utvecklas betydligt svagare än under 1971. Färdigvarulagren förutses öka under 1972 medan råvarulagren skulle bli ungefär oförändrade. Produktionsuppgången har mot denna bakgrund uppskattats till ca 2 1/2 9/9 för hela 1972, med en mindre uppgång mellan halvåren.
Produktionen inom hela sektorn järn-, stål- och metallverk visade för helåret 1971 en nedgång på ca 5 9/9.
Produktionen 1971—1972 beräknas med ovanstående utveckling för järn- och stålverken respektive andra metallverk komma att öka med närmare 3 Co.
Läget för varven var fortfarande vid slutet av 1971 liksom de närmast föregående åren från avsättningssynpunkt mycket gott. Orderingången från både export- och hemmamarknaden var visserligen betydligt lägre under de första 10 månaderna 1971 än under motsvarande period 1970, men orderstockarna ansågs fortfarande mycket betryggande — motsvarande ca 4 års produktion vid varven. Priserna vid nybeställning av fartyg, som steg kraftigt under 1969 och 1970, sjönk visserligen något under 1971 men ligger fortfarande relativt högt.
Produktionen inom varven steg mycket snabbt under 1970 — årsökningen i förhållande till 1969 blev 13 46. Under 1971 tycks tillväxten ha stannat vid omkring 5 9/9. Den återhållande faktorn för en större produktionsökning är nästan uteslutande bristen på yrkeskunnig arbetskraft.
För att bedöma produktionsutvecklingen under 1972 har en kalkyl gjorts inom konjunkturinstitutet baserad på prognoser för export-, investerings- och lagerutvecklingen vad avser fartyg. Kalkylen pekar på en produktionsökning på ett par procent inom varven 1971—1972.
För verkstadsindustrin exklusive varv, som under 1970 hade mycket goda avsättningskonjunkturer, har en snabb försvagning skett under loppet av 1971. Orderingången föll successivt och enligt statistiska central-
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 108
byråns leverans- och orderstatistik var orderingången januari—oktober 1971 i löpande priser ungefär lika stor som under motsvarande period 1970, vilket uppskattningsvis torde innebära en volymmässig minskning på 4—6 9/9. Orderingången från exportmarknaden har haft en mindre ' ofördelaktig utveckling än orderingången från hemmamarknaden och av delbranscherna har clektroindustrin bäst lyckats hävda sin orderingång.
I löpande priser räknat var orderstockarna i september 1971 ungefär lika stora som i september 1970 enligt leverans- och orderstatistiken. Exportorderstockarna var närmare 4 6 lägre vid motsvarande jämförelse, medan orderstockarna på hemmamarknaden var drygt 3 20 högre. Orderstockarnas volym, som vid slutet av 1970 var mycket stor, tycks således ha fallit under hela 1971, och då snabbast för exportmarknaden. Enligt konjunkturbarometerns uppgifter om totala orderstockens varaktighet började orderstockarna först att minska inom järn- och metallmanufaktursektorn, därefter följde maskinindustrin medan elektroindustrins orderstockar ännu i september 1971 endast minskat i begränsad omfattning.
Den vikande efterfrågan ledde till en avmattning av produktionsökningen under första delen av 1971 och därefter en sänkning av produktionsvolymen under andra halvåret i samband med att arbetstiden förkortades 1,5 tim/vecka efter semesterstängningen. Enligt statistiska centralbyråns produktionsvolymindex ökade produktionen de tre första kvartalen 1971 med ca 4 9/,, jämfört med motsvarande period 1970. Elektroindustrin har svarat för de kraftigaste produktionsökningarna enligt vad konjunkturbarometern visar för denna period.
Den sänkta produktionsvolymen under andra halvåret 1971 ledde till att lagerökningen av färdigvaror tycks ha kunnat hållas på en så måttlig nivå som ca 100 milj. kr. andra halvåret 1971 mot ca 400 milj. kr. första halvåret säsongrensat sett. Maskininvesteringarnas utveckling under 1971 går i motsatt riktning med en minskning under första halvåret och en uppgång under andra halvåret. Likaså minskade den privata konsumtionen av verkstadsprodukter kraftigt under första balvåret 1971, men tog åter fart under andra halvåret i samband med utbetalningen av de retroaktiva lönerna. . :
Efter den kraftiga exportuppgången under loppet av 1970 avtog ökningstakten snabbt under första halvåret 1971. Under 1970 var nivån på orderingången så hög och orderstockarna så stora, att kapaciteten inom den svenska verkstadsindustrin till stor del avgjorde storleken av exportleveranserna. Under senare delen av 1971 har den sedan mitten av 1970 vikande orderingången på exportmarknaden börjat avspegla sig i sjunkande leveranser och storleken av exporten bestäms under loppet av 1971 och 1972 i allt högre grad av orderingångens utveckling.
Någon snabb vändning uppåt för verkstadskonjunkturen förutses inte första halvåret 1972. En svag ökning av exporten beräknas ske, medan
Bil. 1 Preliminär nationalbudget . 109
Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1969—1972 Milj. kr., 1968 års producentpriser
| 1969 | 1970 | 1971 prel. Prognos | 1972 | |
| Produktion | 22 765 25 549 26 090 26 430 | |||
| Import | 10 017 11 581 11 410 11 880 Summa tillgång 32 782 37 130 37 500 38 310 | |||
| Offentlig konsumtion | 1683 | 1468 1 820 1520 | ||
| Privat konsumtion | 4835 4 944 4850 5230 | |||
| nyinköp av bilar | 1967 1843 1760 1940 | |||
| övrigt | 2 868 3 101 3 090 3 290 | |||
| Investeringar i maskiner m.m. | 8979 9767 9 760 10 230 | |||
| offentliga | 2127 2559 2 640 2 630 | |||
| privata | 6 852 7208 7120 7 600 | |||
| Lagerförändringar | 716 1825 | 590 | 120 | |
| Export | 9 806 12 048 13 520 14 050 | |||
| Varuinsats | 6 763 7078 6 960 7160 | |||
| industri | 2672 2882 2 900 2970 | |||
| byggnadsverksamhet | 2689 2735 2 600 2730 | |||
| maskinunderhåll och reparationer = 1402 1 461 | 1460 1460 |
Summa användning 32 782 37 130 37 500 38 310
Anm. Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats som verkstadsprodukter. Då statistiska centralbyrån lagt om större delen av sina beräkningar till SNI, vilket är en anpassning till den nya internationella näringsgrensindelningen har försörjningsbalansen fr, o. m. konjunkturinstitutets höstrapport 1971 i görligaste mån anpassats till denna definition av verkstadsprodukter (SNI 38./.3841). Balansen har vidare räknats om i 1968 års priser. Den visar för perioden 1963—1968 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter, och för 1968—1969 en överskattning. Avvikelsen torde emellertid inte enbart bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sannolikt också hänföras till dels systematiska fel i de på nationalräkenskaperna grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan och dels skillnaden i de prisdeflatorer som använts vid produktionsvolymberäkningarna resp. vid deflatering av nationalräkenskaperna. Försörjningsbalansens produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför regelmässigt uppåt.
Källa: Konjunkturinstitutet.
konsumtion och investeringar i stort sett förutses stagnera efter upp-
gången under andra halvåret 1971. Man kan dock räkna med en ökad
efterfrågan från byggsektorn. En viss uppdragning av produktionen beräknas ske efter nedgången andra halvåret 1971 — produktionen skulle dock komma att ligga under nivån första halvåret 1971. För andra halvåret 1972 kan man av verkstadsenkäten och den internationella konjunkturbedömningen att döma förvänta en uppgång i exportleveranserna, och då även konsumtion och investeringar beräknas öka skulle en uppgång i verkstadskonjunkturen kunna inträffa under andra halvåret 1972, med en därmed sammanhängande snabbare produktionstillväxt. |
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen HO
I tabell 3 presenteras en försörjningsbalans för verkstadsprodukter! för helåren 1969—1972. Exportleveranserna beräknas 1970—1971 ha ökat med drygt 12 9/9 i volym och för 1971—1972 förutses en dämpning av ökningstakten till ca 4 96. Leveranserna till hemmamarknaden, som enligt balansen var ca 3 20 lägre 1971 än 1970 prognoseras åter stiga 1972. Minskningen i hemmaleveranserna under 1971 var framför allt hänförlig till ett markant omslag i utvecklingen av verkstadprodukterna i råvarulagren från en lagerökning 1970 på ca 650 milj. kr. till en minskning på ca 50 milj. kr. 1971, men även till att konsumtion och varuinsats minskade, medan investeringarna var ungefär lika stora som under 1970. För de tre sistnämnda komponenterna prognoseras ökningar 1971—1972, som till största delen förklarar den väntade uppgången i Jeveranserna till hemmamarknaden 1972. Den privata konsumtionen av verkstadsprodukter förutses öka med drygt 79/9, varav bilkonsumtionen skulle stiga med ca 10 9/, efter nedgången under 1971. Investeringarna i maskiner prognoseras öka med knappt 5 9/4 1971—1972 — detta år med en högre tillväxttakt för de privata investeringarna än för de offentliga.
Vid bedömningen av den offentliga konsumtionen — dvs. i huvudsak inköp av militärmateriel — har hänsyn tagits till att uppgifterna för denna avser betalningar och inte leveranser. Dessa uppgifter visar en kraftig nedgång 1970, en mycket stark uppgång under 1971 och sedan återigen ett snabbt fall 1972. Leveranserna har bedömts ha en jämnare utveckling, varför siffrorna i försörjningsbalansen korrigerats i enlighet härmed.
Lagerökningen av färdigvaror under 1971 beräknas inte ha blivit fullt så stor som under 1970 då den uppgick till ca 600 milj. kr. För 1972 förutses lagerökningen bli väsentligt lägre — ca 150 milj. kr., varav ungefär hälften förutsatts Vara ett resultat av de subventioner till lagerinvesteringar som genomförs under 1972. Lagren av varor i arbete steg mycket brant under 1969 och 1970 medan lagerökningen dämpades kraftigt under 1971. Lagerutvecklingen för varor i arbete under 1972 är vansklig att förutse. Förhållandet mellan lagerstock och produktion — här kallad lagerkvot — steg under 1969 och 1970 mycket brant, dvs. lagren av varor i arbete växte betydligt snabbare än produktionen. Först mot slutet av 1971 upphörde lagerkvoten öka, men låg då på en helt ny nivå jäm-
1 Den import- och exportutveckling, som redovisas i balansen, skiljer sig från den som presenteras i avsnittet om utrikeshandeln. Till en del beror avvikelserna på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter. Sålunda ingår här i såväl import som export t. ex. flygplan och vapen. Framför allt förklaras emellertid skillnaden av att de import- och cexportprisindex som används i handelsstatistiken inte använts vid deflateringen i försörjningsbalansen, eftersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna. På basis av de informationer man får av exportenkäterna för verkstadsprodukter har prisutvecklingen för exporten och importen bedömts och därvid har hänsyn tagits till devalveringar och revalveringar i viktiga import- och exportländer samt till den olika varusammansättningen i import och export.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 111
fört med nivån tidigare under 60-talet. Om lagerkvoten uppvisar en snabbt fallande tendens under 1972 skulle konsekvensen bli uppseendeväckande nedskärningar av lagren av varor i arbete. För 1972 har dock kalkylerats med ett ganska måttligt fall i lagerkvoten, vilket skulle innebära en neddragning av lagren av varor i arbete med ca 50 milj. kr. Den totala lagerinvesteringen beräknas 1971 ha sjunkit med 1,2 miljarder kr. och för 1972 prognoseras en ytterligare minskning på närmare 500 milj. kr.
Den ovan skisserade efterfråge- och lagerutvecklingen beräknas under 1971 ha resulterat i en importvolymminskning på ca 11/2 9/) och en produktionsökning på 2 1/2 å 3 9/0; För 1972 förutses den ökade efterfrågan från hemmamarknaden ge upphov till en importvolymökning på ca 4 9/9, medan produktionen bedöms komma att stiga med 1 1/2 å 2 9/9.
Efter en stagnation under 1969 och första halvåret 1970 ökade sågverkens exportleveranser markant under andra halvåret 1970. Exporten ökade sedan ytterligare något under första halvåret 1971. De mycket stora leveranserna under första halvåret 1971 torde dock delvis ha berott på den gynnsamma väderleken och god tillgång på tonnage till låga frakter, vilket i flera importländer medfört lagerökningar. Till följd av en lageravveckling sjönk därför exportleveranserna under andra halvåret och för året som helhet beräknas ökningen ha stannat vid omkring 5 9/9. Exportökningen under 1971 var i stor utsträckning hänförlig till ökade marknadsandelar för svenska trävaror. I flera viktiga konsumentländer expanderade byggnadsverksamheten. Den livliga byggnadsverksamheten i Förenta staterna resulterade dessutom i ett minskat tryck av kanadensiska trävaror på den europeiska marknaden.
Leveransutvecklingen på hemmamarknaden var motsatt exportutvecklingen. Produktionen inom byggnadsindustrin — och därmed också förbrukningen av trävaror — stagnerade under 1970 och föll sedan
Tabell IV:4. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1969--1972 1 000 kbm (barr- och lövträ)
| 1969 | 1970 | 1971 prel. | 1972 Prognos | |
| Produktion | 11 393 | 12 280 | 12 640 | 12 470 |
| Import | 161 | 150 | 130 | 130 |
| Summa tillgång 11 554 | 12 430 | 12 770 | 12 600 | |
| Export | 6 815 | 6 900 | 7240 | 7430 |
| Varuinsats | 5 840 | 6 040 | 5 830 | 6 050 |
| ; industri | 3 610 | 3 780 | 3 670 | 3 770 |
| f byggnadsverksamhet | 2230 | 2260 | 2160 | 2280 |
| Lagerförändring | — 451 | 370 | 580 | 0 |
| Saldopost | — 650 — 880 — 880 — 880 | |||
| Summa användning 11 554 | 12 430 | 12 770 | 12 600 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 112
kraftigt under första halvåret 1971. Byggnadssnickeriernas avsättnings- . svårigheter ledde redan under senare delen av 1970 till en neddragning av snickeriproduktionen och denna fortsatte att sjunka under de tre första kvartalen 1971... Den svaga förbrukningsutvecklingen, som förstärktes av en lagernedskärning i köparledet, avspeglas klart i sågverkens orderingång från hemmamarknaden som föll under andra halvåret 1970 och de tre första kvartalen 1971. Även under fjärde kvartalet torde förbrukningen ha varit rätt svag även om en begynnande uppgång då beräknas ha skett till följd av en ökad aktivitet inom byggnadssektorn. Totalt för året kalkyleras i försörjningsbalansen med en minskning av den inhemska förbrukningen på ca 3 9/9.
Produktionen inom sågverken var under de gynnsamma väderleksförhållandena under första kvartalet 1971 mycket hög men drogs .under loppet av året successivt ned i syfte att begränsa de till följd av den vikande hemmamarknadsefterfrågan kraftigt stigande färdigvarulagren. Dessa ökade emellertid markant vid sågverken under loppet av 1971 medan både handels- och förbrukarleden skar ner sina absolut sett mera begränsade lager. I balansen har kalkylerats med en sammantagen Jagerökning i producent, handels- och förbrukarteden på nära 600 000 kubikmeter och en produktionsökning för sågverken på ca 3 6.
Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln beräknas exporten under 1972 kunna öka ca 2 9/9 främst till följd av ökade svenska marknadsandelar. Samtidigt beräknas hemmamarknadsleveranserna öka snabbt särskilt under första halvåret. Produktionen torde dock med hänsyn till de stora producentlagren komma att utvecklas svagt under första delen av 1972. Med den ovan kalkylerade efterfrågeutvecklingen skulle produktionen inom sågverken minska omkring 1 95 1971—1972 under förutsättning av att lagernivån inte ytterligare stiger. |
Inom gruppen träindustri exklusive sågverk försvagades avsättningsläget betydligt under andra halvåret 1970. Orderingången till snickeriindustrin, som stagnerat under första hälften av 1970, föll kraftigt under andra halvåret 1970 som cen följd av byggnadsverksamhetens utveckling. Produktionen drogs ned under andra halvåret 1970 och minskade sedan successivt under de tre första kvartalen 1971. Inom möbelindustrin resulterade en svag orderutveckling under 1970 i kraftigt stigande färdigvarulager. Produktionen minskade under fjärde kvartalet 1970 och föll sedan under första halvåret 1971. Ett omslag i orderutvecklingen för de mer konsumtionsinriktade delarna av branschen — möbelindustrin och gruppen övrig träindustri — skedde emellertid under tredje kvartalet och produktionskurvan vände svagt uppåt. För året som helhet be-
räknas produktionen ha minskat med omkring 6 9/9.
Mot bakgrund av den prognoserade starka uppgången av byggnadsverksamheten och med hänsyn till den förutsedda konsumtionsökningen beräknas produktionen inom gruppen träindustri exklusive sågverk kunna öka omkring 4 9/4 1971—1972.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 113
En summering av de olika: utvecklingstendenserna inom träindustrins delbranscher skulle för totala träindustrin innebära en produktionsminskning 1970—1971. på ca 3 9/9 och en produktionsökning 1971— 1972 på ca 2 90.
Världsmarknaden för avsalumassa kännetecknades ännu i början av 1970 av en klar brist på massa och massaföretagen kunde fullt utnyttja produktionksapaciteten och. priserna var stigande. Marknadsklimatet förändrades emellertid under loppet av 1970 med den -sänkning av aktiviteten som inträffade i den amerikanska ekonomin samtidigt som tillväxttakten i Västeuropa avtog. Till följd av strejkerna i den kanadensiska massaindustrin under sommaren kunde dock ännu marknadsbalansen i stort sett bibehållas men mot slutet av 1970 kom marknaden ur balans. Framför allt berodde detta på att den under 1970 fortsatt kraftigt ökande importen till Västeuropa, till följd av dimpningen i pappersproduktionen, resulterade i en markant ökning av massalagren i förbrukarledet. Nedskärningen av den amerikanska pappersproduktionen medförde dessutom ett ökat utbud av avsalumassa på den västeuropeiska marknaden dels från Kanada och dels från amerikanska integrerade företag som normalt vidareförädlar massan till papper.
När förbrukarlagren under första halvåret 1971 drogs ned föll efterfrågan kraftigt och den svenska exporten av massa sjönk markant under loppet av första halvåret och blev därmed omkring 16 9/9 lägre i volym än under andra halvåret 1970. Lageravvecklingsprocessen fortsatte under en stor del av andra halvåret 1971 men mot slutet av året torde för-' brukarlagren ha nått en bottennivå och exportleveranserna under andra halvåret var säsongrensat sett ungefär lika stora som under första halvåret. Den svenska exporten minskade därmed med omkring 13 90 i volym mellan helåren 1970 och 1971. . .
Produktionstakten i den svenska massaindustrin var, trots fallet i exportleveranserna, fortsatt hög under första kvartalet 1971. Först under andra kvartalet drogs produktionen ned och minskade sedan kraftigt genom driftsstopp under andra halvåret. För året som helhet minskade massaproduktionen därmed ca 4 9/9 i volym. Färdigvarulagren som stigit. något redan i slutet av 1970 steg markant under första halvåret 1971 och fortsatte trots driftsstoppet att stiga något även under andra halvåret. | .
Efterfrågeutsikterna.för 1972 pekar på en förbättring av marknadsläget. Exportleveranserna påräknas stiga under första halvåret till följd av att lageravvecklingen i förbrukarledet upphört och leveranstakten höjs ytterligare under andra halvåret i takt med den ökade ekonomiska aktiviteten i Västeuropa samtidigt som massalagren beräknas öka något i förbrukarledet mot slutet av året. Vidare torde trycket på Västeuropa av de nordamerikanska massautbuden lätta i takt med återhämtningen i. den amerikanska ekonomin.
Å andra sidan tillkommer i Europa såväl som i Nordamerika nya ka-
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 114
pacitetstillskott. Även om utbyggnadstakten nu är lägre än under 60-talet torde ett återställande av marknadsbalansen inte ske förrän en utpräglad efterfrågeåterhämtning gör sig gällande i Västeuropa. Sålunda torde man för den svenska massaindustrin kunna räkna med fortsatta driftsinskränkningar under våren och sommaren 1972 i syfte att skära ner de stora färdigvarulagren. I takt med ett förbättrat marknadsläge beräknas produktionen sedan kunna dras upp mot slutet av 1972. För året som helhet beräknas produktionen minska med ca 3 96, vilket med den kalkylerade leveransutvecklingen beräknas medföra en viss reduce- ' ring av färdigvarulagren.
Den senaste uppgångsfasen för den svenska pappersindustrin inleddes i slutet av 1967 då orderingången från såväl hemma- som exportmarknaden stegrades kraftigt. Efterfrågetillväxten bromsades upp i början av 1970 och föll sedan kraftigt mot slutet av året när pappersförbrukningen dämpades och förbrukarlagren steg. Produktionen drogs upp i början av 1968 och trots mycket stark produktionsstegring kunde färdigvarulagren, som vid början av 1968 var mycket stora, sänkas kraftigt under 1968 och 1969. Produktionen fortsatte att stiga och drogs ned först under fjärde kvartalet 1970. Leveranstakten hade då dämpats i början av 1970 och leveranserna minskade sedan kraftigt mot slutet av året och under första halvåret 1971 när förbrukarlagren avvecklades. Produktionen kom därmed att överstiga leveranserna och producentlagren steg markant under hela 1970 och första halvåret 1971.
Exporten av papper synes ha ökat förhållandevis mycket under andra halvåret 1971. Detta berodde till viss del på en hög leveranstakt under tredje kvartalet då köparna höjde sina lager inför en tidigare beslutad prishöjning på vissa pappersslag. Mellan helåren 1970 och 1971 kom därmed exportminskningen att begränsas till omkring 19/9. Den svaga konsumtionsutvecklingen på hemmamarknaden, som under året medfört en stagnation även i den tidigare starkt stigande pappersimporten, resulterade i en minskning av de svenska pappersbrukens inhemska leveranser på omkring 4 46 1970—1971.
Produktionen fortsatte att dras ned under första halvåret 1971 och genom att den under andra halvåret i stort sett låg kvar på andra kvartalets nivå kunde lageruppbyggnaden under året som helhet begränsas.
För 1972 väntas pappersexporten kunna stiga omkring 5 9/9 främst genom en successivt ökad ekonomisk aktivitet i Västeuropa samtidigt som exporttrycket från Förenta staterna avtar. Även hemmamarknaden kalkyleras absorbera en större leveransvolym än under 1971. Då tyngdpunkten i leveransuppgången beräknas ligga på andra halvåret torde produktionstakten under första halvåret bli fortsatt låg. För året som helhet beräknas produktionsvolymen stiga omkring 4 20, vilket med den beräknade leveransutvecklingen skulle medföra en minskning av producentlagren.
Bil.1 Preliminär nationalbudget | 115
Produktionen inom livsmedelsindustrin, inklusive dryckesvaru- och tobaksindustrin har under hela 1971 legat på en ungefär oförändrad nivå. Detta är helt i konsekvens med den svaga konsumtionsutvecklingen som även drabbat livsmedelssektorn. Den svagaste utvecklingen har skett inom dryckesvaruindustrin, som sannolikt kommer att uppvisa en produktionsminskning under 1971 jämfört med 1970. Den egentliga livsmedelsindustrin har däremot ökat sin produktion något under 1971, om än i svagare takt än under 1970. Hela branschen uppvisar minskningar av lagren på råvarusidan medan ökningar skett på färdigvarusidan. För 1971 beräknas produktionsuppgången för hela branschen till närmare 2 ?/0.
Med hänsyn till den prognoserade större tillväxten av livsmedelskonsumtionen under 1972 kan man räkna med en något högre ökningstakt för livsmedelsproduktionen, ca 2 1/2 9/9 för branschen som helhet. Lagerökningarna förutses bli betydligt mindre än 1971 och falla helt på råvarusidan.
Produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin har gått tillbaka under de tre första kvartalen 1971 med ca 12 9/9 jämfört med motsvarande kvartal 1970. Produktionen av trikåvaror steg visserligen med ca 18 9/0, men eftersom övriga delar av beklädnadsproduktionen samtidigt minskade ungefär lika mycket, blev produktionsnedgången för hela beklädnadssektorn (inkl. trikå) ca 12 9/94, dvs. lika stor som för textilsektorn. En stabilisering av beklädnadsproduktionen tycks ha inträffat under andra halvåret 1971, varför produktionsnedgången 1970— 1971 torde ha stannat vid ca 11 9/9 för hela textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin.
Produktionsutvecklingen 1972 har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för beklädnadsvaror. I balansen kalkyleras med en konsumtionsökning på 2 1/2 9/4 och en viss lagerökning efter lagerreduceringen 1971. Den åter tilltagande inhemska efterfrågan torde troligtvis medföra att importen ånyo kommer att växa kraftigt. Här har kalkylerats med en importökning på 15 40, vilket skulle ge utrymme för en produktionsökning på ca 19/9 1971—1972 för beklädnadsvaror. Då en fortsatt minskning kalkyleras för textilsektorn beräknas produktionen för hela textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin minska med ett par procent 1971— 1972.
De hittills berörda branscherna svarar för närmare 80 96 av den totala industriproduktionen. För återstående industrisektorer, som i tabell 1 ingår under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1969 till övervägande delen tills vidare mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen angivna utvecklingen för 1971 och 1972 syftar därför huvudsakligen till att ge en ungefärlig uppskattning av produktionsförändringen inom dessa branscher sammantaget, av vilka jordoch sten-, kemisk-teknisk samt grafisk industri utgör de förädlingsvär-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 116
demässigt tyngst vägande branscherna. Gruppen. innefattar även pappoch pappersvaru-, gummivaru- och läderindustri. Nedan berörs utvecklingen inom dessa branscher.
Orderingången till jord- och stenindustrin fortsatte att falla under 1971, beroende på den låga aktiviteten inom byggnadssektorn. Detta ledde till att produktionen, som drogs ned redan i slutet av 1970, minskade ytterligare under första halvåret 1971. Under andra halvåret synes en stabilisering av utvecklingen ha skett och produktionsvolymen tycks ha legat kvar på första halvårets nivå. För helåret 1971 beräknas nedgången ha blivit drygt 5 9/9 jämfört med 1970.
Produktionen inom den kermisk-tekniska industrin låg under de tre första kvartalen 1971 omkring 7 90 över nivån för samma period 1970. Produktionen visade under första halvåret en fortsatt snabb tillväxt, vilket ledde till fortsatta ökningar av branschens färdigvarulager. Kapacitetsutnyttjandegraden föll dock snabbt under året och andra halvårets produktionsvolym torde ha legat kvar på första halvårets nivå. En helårsjämförelse 1970—1971 beräknas visa en uppgång på ca 79/9. Detta innebär en halvering av ökningstakten jämfört med de närmast föregående åren. .
Produktionen inom den grafiska industrin, som under 1969 och 1970 ökat kraftigt, torde ha minskat åtminstone under första halvåret 1971. För 1970—1971 beräknas produktionsnedgången ha stannat vid 2 9/0.
Papp- och pappersvaruindustrins produktionsvolym under de tre första kvartalen 1971 låg närmare 3 9/9 under motsvarande period 1970. Under fjärde kvartalet synes en uppdragning av produktionsnivån ha skett och för helåret 1971 torde nedgången ha stannat vid ca 1 9/09.
Gummivaruindustrin uppvisar, efter en kraftig produktionsuppdragning under tredje kvartalet 1971, en ökning av produktionen under de tre första kvartalen jämfört med motsvarande period föregående år på omkring 3 9/9. Totalt för helåret 1971 kom tillväxten av produktionen att uppgå till ca 4 1/2 90.
Produktionsvolymen inom läderindustrin föll tillbaka ytterligare under första halvåret 1971. Från andra halvåret 1970 har produktionen gått ned med närmare 5 9/0. Under tredje kvartalet har 'en relativ förbättring av utvecklingen ägt rum och nedgången 1970—1971 beräknas till ca 6 96.
Totalt för gruppen övriga branscher drogs produktionen upp något under första halvåret 1971. En fallande orderingång ledde till att färdigvarulagren fortsatte att växa och produktionsvolymen tycks ha minskat under andra halvåret. Produktionsökningen för hela gruppen kom därför att stanna vid omkring 1 1/2 9/4 1970—1971.
För 1972 beräknas produktionstillväxten bli betydligt kraftigare, främst beroende av det kraftiga omslag i produktionsutvecklingen för jord- och stenindustrin, som förutses inträffa mot bakgrund av den bety-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 117
dande förbättring som bedöms komma till stånd inom byggnadsverksamheten. En betydligt positivare utveckling av varukonsumtionen under 1972 väntas medföra att produktionstillväxten för konsumtionsvarubranscherna bedöms bli kraftigare än under 1971. Totalt för gruppen bedöms ökningen komma att uppgå till drygt 4 1/2 96. Färdigvarulagerökningen väntas under 1972 komma att bli av betydligt mindre omfattning än under 1971.
2. Skogsbruket
Rundvirkesförbrukningen under 1971 beräknas på grundval av den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna ha minskat omkring 2 9/5 jämfört med 1970. De till följd av det försvagade avsättningsläget inom massa- och pappersindustrin successivt vidtagna produktionsbegränsande åtgärderna medförde särskilt under första delen av 1971 en stark ansvällning av massavedslagren. Massavedsexporten som till följd av stormfällningarna 1969 var mycket hög under 1970 fortsatte att öka under första delen av året. Avsättningssvårigheterna för den norska massaindustrin i förening med stigande massavedslager resulterade dock under andra halvåret i en starkt sjunkande export. För sågverken beräknas timmerförbrukningen under 1971 ha ökat ca 3 90 samtidigt som lagren sjunkit något.
Avverkningarna under 1971 torde av sysselsättningsstatistiken att döma ha legat på en hög nivå under första halvåret medan aktiviteten : dragits ned kraftigt under andra halvåret. För året som helhet beräknas avverkningarna sålunda ha varit oförändrade jämfört med 1970.
Under 1972 beräknas förbrukningen av såväl massaved som sågtimmer sjunka omkring 1 9/, jämfört med 1971. Exporten av rundvirke kal- Tabell IV:5. Försörjningsbalans för rundvirke 1969—1972 1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)
| 1969 | 1970 | 1971 prel: | 1972 prognos | |
| Produktion | 52 800 | 59 990 | 60 010 | 55 610 |
| sågtimmer | 21790 | 23 630 | 23 650 | 23 670 |
| massa- och boardved .27 020 | 32 480 | 32 620 "= 28410 | ||
| övrigt rundvirke | 3990 | 3 880 | 3 740 | 3 530 |
| Import | 400 | 570 | 800 | 550 |
| Summa tillgång | 53 200 | 60 560 | 60 810 | 56 160 |
| Export | 3 180 | 4 270 | 3 630 | 2 920 |
| Lagerförändring | -— 2590 : 50 | 1 800 — 1400 | ||
| Förbrukning | 52 610 | 56 240 | 55 380 | 54 630 |
| sågtimmer | 21 250 | 22 910 | 23 570 | 23 270 |
| massa- och boardved | 27480 - 29 560 | 28 150 | 27 910 | |
| övrigt rundvirke | 3 880 | 3 770 | 3 660 | 3 450 |
| Summa användning | 53 200 | 60 560 | 60 810 | 56 150 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 118
kyleras gå tillbaka samtidigt som massavedslagren beräknas sjunka kraftigt. Skogsavverkningarna beräknas sålunda minska omkring 7 96 1971—1972. Förbrukningen av rundvirke kommer med ovan ställda prognoser för skogsindustrierna att stagnera under första halvåret 1972 samtidigt som lagren beräknas dras ned kraftigt, varför aktiviteten inom skogsbruket under vintern 1971/1972 torde bli låg.
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten :beräknas av statens jordbruksnämnd ha ökat med ca 6,5 92/4 1970—1971. Till följd av den goda skörden, framför allt av foderspannmål, ökade vegetabilieproduktionen med drygt 20 46, medan produktionen av animalier minskade något. Under förutsättning om normalskörd 1972, vilket innebär en minskning av produktionen av vegetabilier med drygt 10 9/9, förutses jordbrukets förädlingsvärde minska med 4 6 1971-1972. Animalieproduktionen beräknas öka något och bli lika stor som under 1970. Efter minskningar under ett antal år då mjölkbesättningarna och därmed även mjölkproduktionen reduccrats visade denna ånyo uppgång mot -slutet av 1971. Ökningen av animaliecproduktionen 1971—1972 yttrar sig främst däruti att minskningen av kreaturskapitalet väntas bli förhållandevis liten.
Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha stigit med 1,5 9/9 1970— 1971. Bl. a. till följd av massaindustrins mycket stora råvarulager torde man kunna räkna med en nedgång med ca 1 46 1971—1972.
Som framgår av avsnitt 1 i detta kapitel beräknas industriproduktionen ha i det närmaste stagnerat 1971. För 1972 förutses en uppgång med 2 9/0.
Ccntrala driftledningens beräkning av elkraftproduktionen för 1971 indikerar en volymökning med 9 Z jämfört med 1970. Den låga tillrinningen i de svenska älvarna under 1969 och början av 1970 medförde en kraftigt minskad vattenkraftproduktion, medan produktionen av värmekraft och importen av elkraft steg. Ökningen under 1971 låg helt på vattenkraft och var avhängig av den förbättrade vattenförsörjningen. Värmcekraftproduktionen minskade däremot och var något lägre än under 1969. Produktionsökningen 1971—1972 beräknas bli 6,5 9/0 och även detta år falla på vattenkraftsidan medan värmekraftproduktionen väntas bli i stort sett oförändrad.
I kapitel VII beskrivs utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Bruttoinvesteringarna beräknas ha minskat med 5,5 I 1971 och för 1972 räknar man med en ökning på 6 9/9. Läggs härtill byggnadsunderhållet blir volymminskningen 5 9/4 1970—1971 och ökningen 1971—1972 beräknas till 5,5 9/9.
Med ovan redovisade prognoser för de olika branscherna beräknas
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 119
varu- och kraftproduktionen — främst till följd av industriproduktionens stagnation — bli i stort sett oförändrad 1971 jämfört med 1970. Tillväxten 1971—1972 beräknas till 2,5 9/0.
Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med 3,5 9/9 1970-—1971 och för 1971—1972 förutses tillväxttakten bli ca 3 90.
För de privata tjänstesektorerna synes produktionsutvecklingen 1971 ha blivit betydligt svagare än man hade anledning att räkna med i början av året. Framför allt berodde detta på nedgången i den privata varukonsumtionen, som medförde minskad produktion i bl. a. varubandeln. Statistiska centralbyråns beräkningar för de tre första kvartalen 1971 visar en ökning med endast drygt 19/9. Helårstalet beräknas därför bli ca 19/9. För 1972 förutses en produktionsuppgång i den privata tjänstesektorn på 4 till 5 9/9, Den snabbare tillväxten jämfört med 1971 är delvis orsakad av omslaget i den privata varukonsumtionen, som påverkar både varuhandeln och delar av transportväsendet i positiv riktning. En annan faktor som verkar uppdragande är investeringsutvecklingen. Från att ha minskat med 2,5 9/9 1970-—1971 beräknas investeringarna i stället öka med 7 9/9 från 1971 till 1972. Detta medför produktionsökningar i första hand i delar av transportsektorn.
Bruttonationalproduktens tillväxt, mätt från produktionssidan, skulle med ovan angivna antaganden bli knappt 19/9 1970—1971 och ca 3,5 9/9 1971—1972. Ökningen 1970—1971 härrörde sig så gott som uteslutande från ökad tjänsteproduktion, framför allt inom den offentliga sektorn. 1971—1972 skulle i stället den privata tjänsteproduktionen stå för drygt hälften av ökningen. Varu- och kraftproduktionens bidrag prognoseras bli knappt en tredjedel av ökningen 1971-—1972 efter att ha varit försumbart 1970—1971.
Förändring i produktionsvolym
1970—1971 = 1971—1972
| procent | milj. kr. i 1971 — procent års priser | ||
| Jordbruk | 6,5 — 150 | — 4 | |
| Skogsbruk | 1,5 | 0 | — 1 |
| Industri | 0,5 | 1 000 | 2 |
| Elkraftproduktion | 9 | 300 | 6,5 |
| Byggnadsverksamhet | — 5 | 750 | 5,5 |
| Summa varu- och kraftproduktion | 0 | 1900 | 2,5 |
| Offentliga tjänster | 3,5 | 9200 | 3 |
| Övriga tjänster | 1 | 3 500 | 4,5 |
| Summa tjänstesektorer | LS | 4 400 | 4 |
| Total produktion | 1 | 6 300 | 3,5 |
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 120
Enligt de preliminära beräkningar för 1971 och prognoser för 1972 som redovisas i de olika specialkapitlen skulle ökningen av bruttonationalprodukten, mätt från användningssidan, bli 0,5 Z eller något därunder 1970—1971 och ca 3,5 9/9 1971—1972. Differensen mellan beräkningarna från produktions-. och användningssidan skulle därmed bli' ungefär en halv procentenhet för 1971 — samma differens som registrerats i statistiska centralbyråns beräkningar för 1969—1970 — medan beräkningarna i stort sett överensstämmer för 1972.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget | 121
V. Arbetsmarknaden 1. Arbetsmarknaden under 1971
Läget på arbetsmarknaden karakteriserades under 1970 av ett från 1969 fortsatt ökat resursutnyttjande, och trots en snabb sysselsättningsökning kunde inte bristen på arbetskraft tillgodoses. Under loppet av året avtog dock efterfrågan på arbetskraft och vid slutet av året låg antalet obesatta platser vid månadens mitt säsongrensat ca 30 9/9 under nivån vid årets början. Samtidigt visade också arbetslösheten en stigande tendens, främst mot slutet av perioden. Arbetskraftsefterfrågan fortsatte under 1971 att minska i snabb takt och arbetslösheten steg avsevärt. Under den senare delen av 1971 har dock tendensen till ytterligare försvagning av arbetsmarknadsläget upphört.
Ovanstående utveckling var till en början en följd av det förändrade läget inom de främst hemmamarknadsinriktade och s.k. skyddade de- Jarna av näringslivet. Successivt förmärktes även en försvagad efterfrågan från exportindustrierna, vilket förstärkte den negativa utvecklingen.
Efterfrågan på arbetskraft
För att belysa arbetskraftsefterfrågans utveckling brukar serien över vid arbetsförmedlingarna obesatta platser vid månadens mitt användas. Serien redovisas med fördelning på län, näringsgrenar och yrken. I december 1971 uppgick antalet obesatta platser till 27960 och var därmed 36 9/,) lägre än ctt år tidigare. Detta är det hittills lägsta registrerade decembervärdet. Fr. o. m. september 1970 har antalet obesatta platser varje månad varit lägre än motsvarande månadstal för föregående år och fram till oktober hade differensen hela tiden stigit — bortsett från under andra kvartalet 1971. Från oktober till november 1971 avtog dock skillnaden något, och den minskade ytterligare till december. En minskande skillnad noterades även från juli 1971 inom textilindustri m. m., från augusti inom träindustri och privata samt offentliga tjänster och från september inom kemisk industri.
I diagram 1 visas för några näringsgrenar säsongrensade kurvor för serien över obesatta platser t.o.m. november 1971. Som framgår av diagrammet har nedgången varit snabb och fortgått fram till oktober 1971. Mellan oktober och november ägde därefter en viss uppgång rum, Inom metall- och verkstadsindustrin har nedgången fortsatt hela tiden, medan den inom textilindustrin m. m. synes ha bromsats upp mot slutet av perioden. Antalet obesatta platser inom träindustrin har legat på en ungefär oförändrad nivå sedan mars 1971. Inom samfärdseln"
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 122
Diagram V:1 Antal lediga platser vid månadens mitt 1969— nov. 1971
Säsongrensade månadsdata. Log. skala
Totalt
60 0007
50 O00T- i
40 000
Industri och hantverk
L
30 000 4 | 30000
Privata och offentliga
tjänster 20000 7 N 20000
Metall- och
verkstadsindustrN
10000 XT 10.000
Offentliga tjänster
6000 - AN 6000
Byggnadsverksamhet
I
4000 YA 40007 MN
” Varuhandel N
industriv |
2000 2000 !
Samfärdsel NN
Träindustri MÅ
1000 Vv 1000 I
L ! l | L I La ]
1969 1970 1971 1969 1970 1971
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
fortsatte minskningen under de senare månaderna av 1971, medan inom flertalet av de övriga tjänstesektorerna en dragning uppåt ägde rum. — Den från oktober till november registrerade uppgången i antalet obesatta platser fortsatte även från november till december. Vid arbetsförmedlingarna registreras även totala antalet under månaden lediganmälda platser. Under perioden januari—-november 1971 var antalet lediga platser (exkl. praktikarbete och militärt arbete) 22 9/0 lägre än under motsvarande period 1970. Summerat över varje månad har dock skillnaden minskat något och under november 1971 var antalet
8 9/9 lägre än under november 1970. Nedgångar noterades inom praktiskt taget samtliga yrkesgrupper. Störst var nedgången inom yrkesområdet tillverkningsarbete och maskinskötsel (--36 26 under perioden '
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 123
januari-—-november). Antalet obesatta platser vid månadens mitt speglar utvecklingen av icke tillgodosedd efterfrågan, medan totala antalet under månaden anmälda lediga platser kan antas markera utvecklingen av den totala arbetskraftsefterfrågan. Den större nedgången för antalet obesatta platser torde kunna förklaras med att uppkomna vakanser snabbare kunnat tillsättas, varigenom den kvarstående bristen minskar mer än den totala arbetskraftsefterfrågan.
Den under 1971 avtagande arbetskraftsbristen framgår även av barometerundersökningarna för industrin, byggnadsverksamheten och varuhandeln. I konjunkturinstitutets höstrapport redogjordes- för utvecklingen inom industrin och byggnadsverksamheten t.o.m. september 1971. Det framgick där att andelen industriföretag som uppgivit brist på yrkesarbetare kontinuerligt minskat från september 1970. Den andel, 34 9/94 av företagen, som i september 1971 angav att det förelåg brist på yrkesarbetare var dock fortfarande högre än tidigare lägsta värde i början av 1968. Detta berodde på att bristen angavs vara väsentligt högre inom metallframställning men även inom varvsindustrin, delar av verkstadsindustrin samt gummivaruindustrin. En med bristtalen för yrkesarbetare likartad utveckling noterades också för andra arbetare än yrkesarbetare. Även bristen på tjänstemannapersonal har minskat och kvarstod i september 1971 endast i några branscher. Av preliminära resultat från konjunkturbarometern i december 1971 framgår att andelen industriföretag som uppgivit brist på yrkesarbetare minskat ytterligare. Andelen företag som angav att det förelåg brist på sådana arbeta-
re var sålunda i december densamma som i början av 1968. Inom de
branscher där det ännu i september förelåg någon mer uttalad brist på Övriga grupper av arbetstagare reducerades bristen kraftigt till december. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten var såväl i september som i december 1971 bristen på samtliga arbetstagarkategorier helt obetydlig.
Den lägre arbetskraftsbristen inom industrin har varit en orsak till successivt minskande nyanställning av arbetare. Jämsides härmed har också rörligheten, mätt som andelen avgångna industriarbetare i procent av antalet arbetare, minskat.
Arbetslöshet m. m.
Den lägre arbetskraftsefterfrågan har bl. a. yttrat sig i ökade friställningar. Under perioden januari-november 1971 berördes totalt 33 800 — varav inom industrin 28 200 — arbetstagare av till arbetsmarknadsstyrelsen inkomna varsel om personalinskränkningar mot 18 700 respektive 16 500 under samma period 1970. Den antalsmässigt största ökningen ägde rum inom verkstadsindustrin. Procentuella ökningar väsentligt över genomsnittet noterades också inom massa- och pappersindustri samt livsmedelsindustri. Däremot var ökningen mer begränsad inom träindustrin och inom textil-, beklädnads- och lädervaruindustrin noterades en minskning.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 124
Tabell V:1. Den registrerade arbetslösheten 1970 och 1971 regionalt och branschvis Kvartalsgenomsnitt
Arbetslöshetsförsäkrade Samtliga arbetslösa
Industri- Byggnads- Skogs- Övriga Totalt Kvinnor
arbetare arbetare arbetare
I. Antal registrerade arbetslösa 1971 1. Hela landet I 14 000 17980 1660 16310 60840 16010 I 14 610 13640 1670 13730 55250 15490 TII 16 540 7880 1240 12500 52760 = 17220 IV 17040. 13060 1520 16740 67580 =21970
2. Södra och mellersta Sverige I 10 170 11 640 170 9320 37260 10230 10 10 720 8 640 110 7230 33250 10100 TI 12 590 5 620 120 7370 35040 = 11 660 . IV 12 880 8810 170 10160 44660 =—14 620
3, Värmland, Dalarna och Norrland
| I | 3 830 6340 1490 6990 23580 5 780 |
| uu | 3 890 5000 1560 6 500 22000 5 390 |
| II | 3 950 2260 1120 5130 17720 5 560 |
| IV | 4160 4250 1350 6580 22920 7 350 |
II. Förändring från
motsvarande
period 1970 1. Hela landet
| I | 4 260 2420 —290 3240 13 810 6 610 |
| 1 | 6 290 6380 —100 4920 22730 7 060 |
| TI | 6 500 4830 90 5060 24420 7780 |
| IV | 6 460 5 970 140 5900 29430 9 870 |
2. Södra och mellersta
Sverige
| I | 3 760 2620 — 20 1860 10890 4760 |
| I | 5 240 5 130 20 3020 17030 5 100 |
| TI | 5 390 4 080 60 3270 18 890 5 760 |
| IV | 5270 4 920 50 4280 23050 7180 |
3. Värmland, Dalarna
och Norrland
| I | 500 — 200 —270 1380 2920 1850 |
| H | 1050 1250 —120 1 900 5 700 1960 |
| III | 1110 750 30 1790 5 530 2 020 |
| IV | 1190 1050 90 1 620 6 380 2690 |
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
I tabell 1 ges uppgifter om den vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösheten. Som framgår av tabellen har arbetslösheten under 1971 jämfört med föregående år stigit genomsnittligt över året. Denna ut veckling återspeglas även i de säsongrensade kurvorna för den registre-
Bil. I Preliminär nationalbudget 125
rade arbetslösheten som visat en i stort sett jämn ökning under loppet av året fram t. o. m. oktober. Den kraftigaste uppgången enligt denna statistik noterades i storstäderna medan den var minst i skogslänen. Från oktober till november 1971 minskade den totala arbetslösheten något säsongrensat, och en fortsatt nedgång ägde rum till december. Under de närmast föregående månaderna synes även arbetslösheten ha planat ut i skogslänen samt i de södra och mellersta delarna av Sverige utanför storstadslänen. Den från 1970 till 1971 lägre stegringen i arbetslösheten 'i skogslänen jämfört med de övriga delarna av Jandet framgår även av arbetskraftsundersökningarna.
Arbetslöshetsprocenten bland samtliga kassamedlemmar uppgick enligt arbetsmarknadsstyrelsens statistik till 2,0 under 1971 mot 1,5 ett år tidigare. Jämförelser försvåras dock av bl. a. tillkomsten av nya tjänstemannakassor, vilket verkar neddragande på 1971 års tal. Ett hänsynstagande till denna omständighet synes indikera att arbetslöshetsprocenten stigit med drygt 3/4 procentenhet från 1970 till 1971. En ökning av samma storleksordning framkommer även för industriarbetarkassorna.
Denna ökning i den ”korrigerade” arbetslöshetsprocenten kan jämföras med resultaten från arbetskraftsundersökningarna. Enligt dessa steg relativa arbetslöshetstalet (för definitioner se Statistiska meddelanden Am 1969: 57) från 1970 med 1,0 procentenhet till i genomsnitt 2,5 %o under perioden januari--november 1971.
Enligt arbetsförmedlingsstatistiken steg arbetslösheten mellan 1970 och 1971 mer för kvinnor än för män och likaledes ökade den mest för yngre personer. Antalet arbetslösa i åldrarna under 25 år var sålunda 160 9/9 högre än föregående år, medan ökningen i åldrarna 25— 59 år uppgick till 77 9/o. Den betydande stegringen för de yngre kan delvis förklaras med en ökad benägenhet att uppsöka arbetsförmedlingarna, som väsentligt förstärkt sina insatser för ungdomar utan arbete. Den redan tidigare höga arbetslöshetsnivån för de äldsta, 60 år och äldre, steg förhållandevis begränsat. En ökning svagare än genomsnittligt för äc äldre noterades även i arbetskraftsundersökningarna, men i övrigt synes den åldersfördelade ökningen ha varit mer jämn. Samtidigt var enligt denna statistik den procentuella uppgången i arbetslösheten något kraftigare för män än för kvinnor, För äldre gifta kvinnor registrerades dock en betydande stegring. Vidare synes arbetskraftsundersökningarna indikera att arbetslösheten under loppet av 1971 stigit mer för de personer som är yngre än 25 år än för övriga ålderskategorier.
De ur arbetskraftsundersökningarna erhållna värdena om arbetslösheten skiljer sig delvis i betydande grad från arbetsförmedlingsstatistikens. Skillnaderna kan dock i huvudsak förklaras med hänvisning till olikheter i mätperiodernas längd och förläggning, mätteknik i övrigt samt institutionella förhållanden. Då främst den sista faktorn påverkat den vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösheten torde, vid
Bilaga 1 Finansplanen | 126 Tabell V:2. Antal personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1970 och 1971 År, kvartal — I arbetsmarknads- I bered- Beviljade startutbildning skapsarbeten! hjälpsbidrag Genom- = Föränd- Genom- =: Föränd- Totalt Förändsnitt ring från = snitt ring från — under ring från
föregå- föregå- perioden föregå-
| ende år | ende år ende år | ||
| 1970 | | | ||
| I | 38 860 2 660 12 810 —>4 690 5820 —1 550 | ||
| 1 | 31 690 180 11 700 | 1010 6270 -—1 780 | |
| ITl1 | 22630 — 70 | 7620 | 270 6640 — 940 |
| okt.-—nov. 42 070 6 390 | 8910 — 30 3580 — 910 |
1971
| I | 46 900 8 040 13 070 | 260 4910 — 910 |
| I | 37 270 5 580 12 270 | 570 5080 —1190 |
| XI | 26 580 3 950 | 9 730 2110 6240 — 400 |
| okt.—nov. 46 330 4 260 17 480 | 8 570 3210 — 370 |
? Omfattar samtliga personer i beredskapsarbeten exklusive anställda vid s.k. T-arbeten och arbeten för specialanvisade.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
jämförelser över längre perioder, arbetskraftsundersökningarna ge den bästa informationen om utvecklingen. Med hänsyn till den grad av statistisk osäkerhet som vidlåder dessa undersökningar, speciellt vid uppdelningar av materialet, men även i brist på ännu så länge klarare kännedom om säsongmönstret, utgör emellertid arbetsförmedlingsstatistiken en viktig kompletterande uppgiftskälla, speciellt vid analyser av den kortsiktiga utvecklingen.
I tabell 2 redovisas antalet personer som berörts av vissa arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsmarknadsutbildningen har utökats liksom omfattningen av beredskapsarbetena. Bidragen till den geografiska omflyttningen har dock minskat och nedgången hänförs till de i skogslänen boende.
Sammanfattningsvis framgår av avsnitten ovan om efterfrågan och arbetslöshet att den höga efterfrågan på arbetskraft som rådde under början av 1970 successivt avlöstes av minskande arbetskraftsbrist. Denna utveckling fortsatte under 1971 och följdes även av en snabbt stigande arbetslöshet. Mot slutet av perioden synes dock en uppbromsning ha ägt rum av efterfrågenedgången inom vissa branscher samtidigt som arbetslösheten säsongrensat sett upphört att stiga.
Befolkningsutveckling och sysselsättning
Tillgången på arbetskraft bestäms förutom av den inhemska tolkökningen även av nettoinvandringen samt av förändringar i yrkesverksamhetsgraden (denna uttrycks i relativa arbetskraftstal vilka anger hur stor del av befolkningen i en viss ålder som är i arbetskraften — står
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 127
till arbetsmarknadens förfogande antingen som sysselsatta eller som arbetslösa).
Medelbefolkningen i åldrarna 16—74 år ökade från 1969 till 1970 med drygt 51 000 personer, 0,9 9/9, till 5,86 miljoner. Mellan 1970 och 1971 har ökningen beräknats till ca 34 000 personer, 0,6 9/0. Att just åldersintervallet 16—74 år betraktas beror på att det är detta som används i arbetskraftsundersökningarna. Dessa ligger i det följande till grund för bedömningen av arbetskraftsutbudets utveckling. I åldrarna 20—64 år ökade folkmängden mellan 1970 och 1971 med 0,5 9/) eller drygt 25 000 personer. |
Till ovanstående ökningstal bidrar nettoinvandringen. Under 1970 uppgick denna till totalt 48 700 personer, medan den under 1971 i beräkningarna satts till 6 000. Under perioden januari--november 1971 invandrade netto 3 800 personer (under månaderna maj—augusti samt november ägde en nettoutvandring rum). Bakom det låga värdet för 1971 ligger en hög utvandring, knappt 37 000 personer under perioden januari—november, vilken inte oväsentligt överstiger det tidigare högsta helårsvärdet, 28 700 under 1970. Jämfört med 1970 har invandringen minskat kraftigt men får ändock sägas vara hög och uppgick under de elva första månaderna till 40 500 personer. Starkt bidragande till den låga nettoinvandringen under 1971 var att många finländare återvänt hem. Under de elva första månaderna av 1971 utvandrade netto 2 000 finländare, och en nettoutvandring ägde även rum för övriga nordbor. Däremot var nettoinvandringen för personer med grekiskt och jugoslaviskt medborgarskap betydande. Den utrikes omflyttningens samband med läget på den svenska arbetsmarknaden framgår även av att utvandringen säsongrensat började tillta under andra halvåret 1970. Invandringen låg under större delen av 1970 på en ungefär oförändrad nivå, men från slutet av året har tendensen varit nedåtriktad. För nettoinvandringen har detta inneburit en jämn neddragning från andra kvartalet 1970.
Utifrån det antagande som gjorts om medelfolkmängdens utveckling kan sedan en kalkyl av arbetskraftstillgångarnas förändring göras. En sådan kan ske på så sätt att de förändringar i de olika variablerna som enligt arbetskraftsundersökningarna ägt rum under den belysta delen av 1971 (de tio första månaderna) jämfört med 1970 antas vara representativa för utvecklingen mellan helåren. Med en sådan förutsättning skulle antalet personer i arbetskraften, dvs. antalet sysselsatta samt antalet arbetslösa, öka med 55 000 personer, 1,4 9/0, från 1970 till 1971. Antalet kvinnor ökar med 3 Z6 medan antalet män ökar med endast tiondelen härav. Av förändringen med 1,49/9 svarar befolkningstillväxten för 0.5 9/0, De ändrade relativa arbetskraftstalen bidrar med 0,9 9/0, varav tillskottet för kvinnornas del är 1,1 9/9.
Utmärkande för utvecklingen mellan 1970 och 1971 har varit att kvinnornas relativa arbetskraftstal — liksom 1970 — stigit starkt och
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 128
ökningen överstiger i allmänhet den sett över en längre period genomsnittliga. Noteras kan dock att tillskottet av kvinnor till arbetskraften som följd av ökade arbetskraftstal avtagit från början av 1971 jämfört med samma tid 1970. I antalet personer i arbetskraften ingår förutom de sysselsatta även de arbetslösa. Genomsnittligt uppgick under 1970 andelen arbetslösa till 1,5 9/4 och nivån kan beräknas vara 1 procentenhet högre 1971. Arbetslöshetsnivån har stigit med 1 enhet för såväl män som för kvinnor. Mellan exempelvis 1966 och 1967 steg arbetslösheten för kvinnor med 0,3 procentenheter. Den kraftigare ökningen 1971 kan dock inte ses isolerad från utvecklingen av de relativa arbetskraftstalen, vilka — som påpekades ovan — steg starkt 1971, medan uppgången mellan 1966 och 1967 var mer begränsad. Trots den ökade arbetslösheten ökar antalet sysselsatta med 0,4 9/p, från 1970 till 1971 (mellan 1966 och 1967 minskade antalet sysselsalta med 1 76). Antalet sysselsatta kvinnor ökar med ca 30 000, men den totala uppgången begränsas till hälften av detta tal genom minskat antal sysselsatta män. I arbetskraftsundersökningarna registreras frånvaro från arbetet på grund av semester och sjukdom m. m. Enligt undersökningarna har semesterfrånvaron stigit betydligt mellan 1970 och 1971. Det har dock bedömts att antalet semestrande inte blir tillförlitligt belyst och i det närmast följande har därför semesterfrånvaron inte beaktats. Då övrig frånvaro genomsnittligt sett inte förändrats ökar antalet personer i arbete — här alltså inklusive de semestrande — i samma takt som antalet sysscisatta eller med 0,4 9/9. Genom att medelarbetstiden för personer i arbete minskat med drygt 1 9/4 mellan 1970 och 1971 kan antalet utförda arbetstimmar beräknas minska med knappt 1 9/9, (0,8 9/0). Medelarbetstidens förändringar är en nettoeffekt av förändringar i deltidsarbete, övertidsarbete, korttidsfrånvaro samt lagstadgad arbetstid. Som visades i konjunkturinstitutets höstrapport kan arbetstidsförkortningen under 1971 beräknas ha minskat medcelarbetstiden med 0,4 9/9, Vad som orsakat nedgången i övrigt, ca 3/4 9/0, kan inte beläggas. Det synes dock inte osannolikt att minskad övertid bidragit härtill samtidigt som cen viss ökning av de deltidsarbetande ägt rum. Sålunda framgår t. ex. av statistiken över till arbetsmarknadsstyrelsen inkomna varsel om personalinskränkningar att antalet arbetstagare berörda av varsel om nedläggning varit oförändrat från 1970 till 1971 men att permitteringar i övrigt ökat. Likaledes har antalet arbetstagare berörda av varsel om förkortad arbetsvecka ökat betydligt. Med den beräkningsmetodik som använts ovan skulle således antalet sysselsatta ha ökat med 0,4 9/9, drygt 15 000 personer, och antalet utförda arbetstimmar ha minskat med 0,8 9/9 från 1970 till 1971. Det har
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 129
därvid ansetts att arbetskraftsundersökningarna kan antas ange utvecklingen av antalet sysselsatta. Beräkningarna har grundats på resultaten från undersökningarna för de tio första månaderna 1971. Genom att utvecklingen under loppet av året — jämfört med motsvarande värden för 1970 — visat på en försvagning, har det bedömts att antalet syssclsatta utvecklats något svagare mellan helåren än som angivits. En motsvarande justering kan även vara befogad vad avser utvecklingen av antalet utförda arbetstimmar. Som tidigare påpekats exkluderades effekterna av den ökande semesterfrånvaron. Det förefaller emellertid inte osannolikt att även om inga förändringar i semesterbestämmelserna äger rum en viss ökning av semestern ändå sker genom omstrukturering av arbetskraften. Bidragande härtill under just 1971 torde även ha varit att antalet företagare minskat relativt kraftigt. Skattningen av denna effekt har här satts till 1/4 9/9. Totalt skulle således med dessa förutsättningar antalet utförda arbetstimmar ha minskat med ca 1 1/4 9/9 mellan 1970 och 1971.
Till grund för beskrivningen i det följande av sysselsättningsförändringarna inom olika näringsgrenar ligger de av statistiska centralbyråns nationalräkenskapsenhet gjorda beräkningarna av utvecklingen mellan de tre första kvartalen 1970 och 1971. Arbetskraftsundersökningarna utgör till betydande del källan till dessa beräkningar, men för vissa branscher har kompletterande uppgifter använts.
Mellan 1969 och 1970 minskade det totala antalet sysselsatta inom jordbruket med knappt 3 2/0. Nedgången mellan de tre första kvartalen 1970 och 1971 beräknas ha varit av samma storlek men helt ha berott på minskat antal företagare.
Inom skogsbruket minskade enligt statistiska centralbyrån antalet sysselsatta inom storskogsbruket med 0,4 9/; mellan de tre första kvartalen 1970 och 1971. Inom det enskilda skogsbruket (frånsett storbolagen) ökade under samma period antalet utförda dagsverken med inte fullt 1,5 9/0. Denna ökning faller dock helt på brukare och familjemedlemmar, då antalet dagsverken i övrigt minskade med drygt 0,5 9/,. Antalet sysselsatta enligt nationalräkenskapsmaterialet minskade dock med ctt par procent, varvid antalet anställda minskat endast svagt.
Inom industrin ökade enligt statistiska centralbyråns urvalsundersökning av industristatistiken för 1970 antalet anställda arbetare med 4,0 9/9 och den anställda förvaltningspersonalen med 3,7 9/4 från 1969. Mcllan de tre första kvartalen 1970 och 1971 ökade antalet anställda tjänstemän (cxkl. tjänstemän inom statliga verkstäder m. m.) med 1,3 9/9 enligt statistiska centralbyråns kvartalsstatistik. Under perioden januari—oktober 1971 minskade enligt månadsstatistiken antalet anställda industriarbetare med 3,4 90 och nedgången var densamma för män som för kvinnor. Antalet utförda arbetstimmar (exkl. juli) minskade med 4,7 9/9. 5 Riksdagen 1972.1 saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
| Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen | l kv 2kv 3 kv. | 130 |
| Samtliga industrigrupper | — 21 — 33 — 42 | |
| Järn- och metallverk | 02 — 14 — 1,8 | |
| Verkstadsindustri exkl. varv | 2,1 | 0 — 1,9 |
| Jord- och stenindustri | —11,1 — 12,4 — 11,9 | |
| Träindustri exkl. sågverk | — 7,5 — 9,1 — 10,9 | |
| Sågverk | 03 — 04 — 33 | |
| Massafabriker | 1,4 — 04 | 0 |
| Pappersbruk och pappfabriker | — 21 — 2,7 — 31 | |
| Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri | — 1,4 — 2,5 — 3,3 | |
| Textil- och sömnadsindustri | — 16,3 — 16,7 — 14,7 |
1 ovanstående tablå visas de kvartalsvisa förändringstalen för antalet anställda industriarbetare 1970—1971 totalt och för vissa branscher.
Ännu under första kvartalet 1971 var antalet anställda högre än under samma kvartal 1970 inom några branscher, men som framgår av tablån var utvecklingen under loppet av året nästan genomgående nedåtriktad.
Inom byggnadsverksamheten minskade enligt nationalräkenskapsmaterialet totala antalet sysselsatta med drygt en procent mellan 1969 och 1970. Mcilan de tre första kvartalen 1970 och 1971 minskade, enligt statistiska centralbyråns kvartalsvisa lönesumme- och sysselsättningsstatistik, antalet av arbetare utförda arbetstimmar med ca 6 9/0.
Inom privata tjänster beräknas antalet sysselsatta ha ökat med drygt en halv procent från 1969 till 1970. Hela ökningen skulle ha fallit inom sektorn bank- och försäkringsverksamhet m. m. samt samhälleliga och personliga tjänster, medan antalet sysselsatta varit oförändrat inom varuhandel samt minskat inom hotell- och restaurangverksamhet samt samfärdsel — dock att en ökning ägde rum inom post- och televerken. En viss ökning av antalet sysselsatta synes under 1971 ha ägt rum i samma sektorer som under 1970, men totalt sett förefaller en svag nedgång i sysselsättningen sannolik.
För ovanstående scktorer sammantagna — här benämnda näringslivet — anges antalet sysselsatta ha ökat med 19/9 mellan 1969 och 1970 medan under 1971 en ungefär lika stor nedgång kan beräknas ha ägt rum. Antalet anställda synes därvid ha minskat mindre starkt än antalet företagare.
Inom den offentliga sektorn ökade antalet sysselsatta med drygt 7/0 mellan 1969 och 1970, eller i ungefär samma takt som mellan närmast föregående år. Sysselsättningen ökade kraftigast inom kommunerna, eller med 8—9 9/, båda åren. Mellan 1970 och 1971 kan antalet sysselsatta beräknas ha ökat med ca 6 9/9. Den jämfört med 1970 lägre ökningstakten orsakades av lägre tillväxttakt inom kommunerna. Antalet utförda arbetstimmar inom den offentliga sektorn synes under 1971 ha stigit några procentenheter mindre än antalet sysselsatta. Till viss del torde arbetsmarknadskonflikterna under våren 1971 ha medverkat härtill.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 131
Sammantaget beräknas antalet sysselsatta — som mellan 1969 och
något svagt mellan 1970 och 1971. Samtidigt kan antalet utförda arbetstimmar skattas ha minskat med i runt tal 1 1/4 9/9, även här att jämföra med en ökning med 2 9/4 under 1970. Den enda sektor inom vilken sysselsättningen under 1971 ökade i mer betydande omfattning var den offentliga.
2. Arbetsmarknaden 1972
Bedömningen av läget på arbetsmarknaden under 1972 framkommer som ctt resultat av en kalkyl i två steg. Först görs en beräkning av ett sannolikt utbud av arbetskraft. Detta sätts sedan i relation till den sysselsättningsförändring som följer av näringsgrensvisa kalkyler över efterfrågan på arbetskraft och en indikation erhålls då på i vilken riktning utnyttjandet av arbetskraft utvecklas.
Beräkningarna över arbetskraftsutbudets utveckling görs i princip på samma sätt som i det föregående och ansluter sig därmed också till den metodik som användes i den senaste långtidsutredningen.
Medelfolkmängden i åldrarna 16—74 år beräknas öka med 0,4 9/9 från 1971 till 1972. Det har då antagits att nettoinvandringen under 1972 blir större än under 1971 och uppgår till 15 000 personer. Även om nettoinvandringen skulle bli än större, t.ex. ytterligare 20 000, begränsas tillskottet till befolkningstillväxten — genom att det är meddelfolkmängden som betraktas — till drygt 0,1 9/9. Med ett nettoinvandringsantagande om 15 000 ökar folkmängden i åldrarna 20—464 år med 0,2 9/9.
Av väsentlig betydelse för arbetskraftsutbudets utveckling är hur de relativa arbetskraftstalen förändras. Om dessa utvecklas i samma takt som mellan närmast föregående år skulle antalet personer i arbetskraften öka med 1,2 9/9 1972 (mot 1,4 9/9 1971). Det förefaller dock väl så rimligt att anta att förändringarna sker i linje med den trend som iakttagits för perioden 1964—1971. Under sådana förhållanden ökar arbetskraften med drygt 20 000 personer, 0,5 9/9. Härav skulle befolkningstillväxten samt ändrade relativa arbetskraftstal vardera svara för knappt 0,3 ?/9. Totalt beräknas antalet män minska svagt medan antalet kvinnor ökar med närmare 2 20 (något under 20 000 personer).
Då i detta steg av kalkylerna någon effekt av eventuellt ändrad arbetslöshet inte skall ingå, ökar utbudet av antalet sysselsatta i samma takt som antalet personer i arbetskraften, dvs. med 0,5 9/9. För frånvaron (exkl. semester) synes det inte befogat att anta någon förändring, varför antalet personer i arbete också ökar med 0,5 9/9.
Ändringar i medelarbetstiden under 1972 gör att antalet utförda arbetstimmar utvecklas svagare än antalet personer i arbete. Veckoarbetstidens förkortning från 42,5 till 40 timmar per vecka inleddes
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 132
under 1971 och skall vara slutförd i början av 1973. Till sin huvuddel kommer den att genomföras under 1972, och effekten härav kan för anställda personer beräknas dra ned medelarbetstiden med 3,5 v/o. Beräkningarna förutsätter att samtliga kategorier av anställda får en parallell förkortning av arbetstiden." För samtliga sysselsatta, dvs. inklusive företagare, torde medelarbetstiden inte förkortas fullt lika mycket, uppskattningsvis några tiondels procentenheter mindre. Avvikelser från dessa förutsättningar påverkar naturligtvis arbetskraftsutbudet; det synes vara sannolikt att sådana närmast skulle verka i positiv riktning. Vidare är det väl så möjligt att förändringar av den genomsnittliga arbetstiden i övrigt äger rum, då ett samband med arbetsmarknadsläget synes föreligga för denna variabel. Med ökad ekonomisk aktivitet kan sålunda medelarbetstiden, bortsett från arbetstidsförkortning, komma att förlängas.
För efterfrågan på arbetskraft under 1972 kan följande kalkyler framläggas. Utifrån de i föregående kapitel givna produktionsprognoserna samt med antaganden om produktivitetsutvecklingen kan syssclsättningens förändring räknat i timmar skattas. Med beaktande av arbetstidsförkortningens inverkan, varvid denna antagits komma till uttryck i ett motsvarande.behov av arbetskraft, erhålls sedan förändringen av antalet sysselsatta personer. Allmänt sett gäller att produkltivitetstillväxten under 1972 antagits bli högre än under 1971, och en ytterligare höjande inverkan på denna har också antagits följa av arbetstidsförkortningen. Några stockningsproblem som i avgörande grad skulle hindra en höjning av produktivitetsuppgången har inte förutsatts föreligga.” T följande tablå visas resultatet av den beräknade syssclsättningsutvecklingen 1971—1972 i antal arbetstimmar och antal personer för anställda. Procenttalen anger förändring i produktion, produktivitet och syssclsättning samt arbetstidsförkortningens effekt. Värdena är, utom för totalen, avrundade till närmast hela och halva procenttal.
Produktion Produk- Sysselsätt- Arbetstids- Sysselsätt-
tivitet — ning i tim. förkortning ning iantal
| Jordbruk och fiske | —4 | 7,5 -—10,5 5 | —6 | |
| Skogsbruk | —1 | 8 — 8 — | -—8 | |
| Industri | 2 | 7 — 5 | 3,5 | —L1LS5 |
| Elkraftproduktion | 6,5 | 6 | 0,5 5 | 5,5 |
| Byggnadsverksamhet | 5,5 | 4 | 1,5 2,5 | 4 |
| Privata tjänster | 4,5 | 5 — 0,5 4 | 3,5 | |
| Offentlig sektor | 3 Totalt 3,5 | — 4,8 — 1,2 3,5 | 3 3,5 | 6,5 2,3 |
1 Det angivna värdet är ett uttryck för den genomsnittliga förändringen. Hänsyn har såtillvida tagits till arbetstidsutvecklingen för de i olika grad berörda arbetstagarkategorierna.
2 Det kan påpekas att även i produktionsprognoserna hänsyn tagits till arbetstidsförkortningen.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 133
Beträffande jordbruket bör påpekas att produktionen är prognoserad under förutsättning om normalskörd. Det gäller vidare att produktivitetstillväxten varierat kraftigt från år till år, varför det ungefär genomsnittliga värdet för 60-talet satts in i tabellen. Antalet sysselsatta företagare har antagits minska ungefär lika mycket som antalet anställda. Inom skogsbruket beräknas produktionen minska med någon procent. Som framgår av avsnitt 2 i kapitel IV har dock skogsavverkningarna antagits minska med 7,5 9/4 1971—1972. Den i tabellen angivna syssclsättningsnedgången kan därför vara underskattad.
Inom /fndustrin kan produktivitetstillväxten, mätt som produktion per arbetstimme utförd av industriarbetare, beräknas ha uppgått till ca 5 96 1971, obetydligt högre än 1970. Genom ökat antal tjänstemän begränsades produktivitetsuppgången för samtliga anställda till drygt 49/9. För 1972 har tillväxten satts till 7 9/9, i linje med genomsnittet för tidigare år men underskridande värdena för 1964 och 1965 samt 1967—1969. Antalet sysselsatta torde minska med ett par procent.
Produktionen inom byggnadsverksamheten, som beräknas ha minskat med 5 9/, 1971 förutses visa en betydande uppgång 1972. Antalet sysselsatta skulle med den givna produktionsuppgången och antagen produktivitetstillväxt öka förhållandevis kraftigt.
Inom de privata tjänsterna ökar antalet sysselsatta med 3 å 49/0. Ökningar av sysselsättningen skulle äga rum inom samtliga huvudbranscher men bli mest betydande inom varuhandeln. Antalet sysselsatta inom post- och televerken har antagits öka relativt begränsat, medan inom övriga delar av samfärdseln uppgången torde bli större.
Inom näringslivet — Ovanstående sektorer sammantagna — kan antalet anställda beräknas öka med någon procent från 1971 till 1972. Inkluderas företagarna torde ökningen begränsas till mindre än hälften härav.
Inom den offentliga sektorn tillväxer antalet utförda arbetstimmar i samma takt som produktionen och därmed något svagare än 1971. I princip registreras i produktivitetstillväxten ett visst obetydligt bidrag från kapitalavskrivningarna, men detta har här ansetts försumbart. Genom arbetstidsförkortningens inverkan ökar antalet sysselsatta 1972 något mer än 1971.
Sammantaget visar de näringsgrensvisa kalkylerna att arbetskraftsefterfrågan, uttryckt i antal arbetstimmar för anställda, skulle minska med 1 å 1,5 9/9 från 1971 till 1972. Antalsmässigt har detta beräknats medföra cen sysselsättningsökning om drygt 29/9. Inkluderas företagarna torde ökningen bli i runda tal 1.5 9/9.
Denna skattade förändring kan ställas i relation till den ovan beräknade utvecklingen av arbetskraftsutbudet, en ökning med 0,5 9/9, Detta skulle då — under förutsättning att övriga variabler inte förändras — innebära att arbetslöshetsprocenten minskar med cen enhet mellan ge-
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 134
nomsnittslägena för 1971 och 1972. Det måste dock starkt understrykas att det angivna värdet inte kan ses som en prognos på hur arbetslöshe-
ken riktning utnyttjandet av arbetskraften utvecklas. Sålunda skulle t. ex. en förändring i tillväxttakten för produktiviteten isolerat taget ändra arbetslöshetsprocenten i motsvarande grad. Vidare har heller i kalkylen inte inlagts någon förutsättning om ökat tillvaratagande av arbetskraftsresurserna 1 Övrigt genom t. ex. ökad övertid. Slutligen kan påpekas att arbetskraftsutbudet 1972 förutsattes utvecklas i linje med tidigare trender — en tillväxt i nästan samma takt som 1971 skulle ge ctt ytterligare tillskott om ca 0,5 9/9.
Som ett illustrerande exempel kan det vara av intresse att belysa en tänkbar utveckling av sysselsättningen för män respektive kvinnor utifrån de kalkyler som gjorts ovan. Det antas därvid att sysselsättningsförändringen till 1972 inom de olika näringsgrenarna — mätt i antal totalt sysselsatta — har samma könsfördelning som enligt arbetskraftsundersökningarna anges för 1971. Med sådana förutsättningar skulle inom de varuproducerande sektorerna antalet sysselsatta män öka endast inom byggnadsverksamheten (och elkraftproduktionen). Genom den beräknade sysselsättningsökningen inom de tjänsteproducerande sektorerna ökar antalet män mer där än inom de varuproducerande sektorerna. Då andelen kvinnor är högre än andelen män inom tjänstesektorerna skulle antalet sysselsatta kvinnor öka inte obetydligt mer än antalet män. Genom den stora andelen kvinnor inom offentliga tjänster skulle betydligt mer än hälften av den totala sysselsättningsökningen för kvinnor äga rum inom denna sektor. Om den kalkylerade utvecklingen för män respektive kvinnor ställs i relation till den tidigare skattade utbudsförändringen skulle ett ”behov” uppkomma av för män ca 20 000 ä 25 000 personer och för kvinnor ca 35 000 personer. Resultaten får dock tolkas med betydande försiktighet.
Sammanfattningsvis synes av ovanstående framgå att — främst genom arbetstidsförkortningens inverkan elt ökat utnyttjande av arbetskraften samt ökad sysselsättning torde äga rum från 1971 till 1972. Sysselsättningsökningen beräknas dock främst vara hänförlig till utvecklingen inom tjänstescktorerna. Genom att dessa sektorer också har en större betydelse inom de mer tätbefolkade regionerna av landet kan det förefalla sannolikt att en viss relativ försvagning äger rum i de övriga delarna av landet, där jordbrukets, skogsbrukets och industrins betydelse är större.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 135
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi
Hushållssparandets andel av de disponibla inkomsterna sjönk från omkring 6 9/9 i början av 60-talet till drygt 2 9/9 1969. Nedgången var särskilt markant under decenniets senare hälft. Under 1970 och i än högre grad 1971 steg emellertid sparkvoten kraftigt, eller med ungefär lika mycket som den sjunkit under den närmast föregående 10-årsperioden.
En faktor som sannolikt bidrog till att vända sparkvotsutvecklingen 1970 var den kraftiga ökningen av faktorinkomsterna på knappt 11 9/9 1969—1970 med en förhållandevis hög tillväxttakt för företagarinkomster och kapitalinkomster. Företagarhushållen har nämligen en betydligt högre sparkvot än övriga hushåll såsom framgått av sparundersökningarna. De offentliga inkomstöverföringarnas andel av de disponibla inkomsterna ökade vidare inte lika kraftigt 1969—1970 som under de närmast föregående åren vilket kan antas ha dämpat cen fortsatt neddragning av sparkvoten. Inkomstöverföringarna som till stor del görs i inkomstutjämnande syfte kan företrädesvis antas gå till grupper med förhållandevis hög konsumtionskvot. Efter mervärdeskattens höjning för personbilar i februari 1970 sjönk nybilsförsäljningen tillbaka kraftigt. Detta tillsammans med en stram kreditmarknad medförde att hushållskrediterna drogs ned, vilket alltså återspeglades i sparkvoten.
Från 1969 till 1970 beräknas ökningen av sparkvoten ha uppgått till ca en procentenhet. Den privata konsumtionen beräknas ha ökat med drygt 20/0 1969—1970 i volym samtidigt som den reala disponibla inkomsten ökade med drygt 3 9/9.
Faktorinkomsterna beräknas 1970—1971 ha ökat med 7,5 9/, cller ca 3 1/2 procentenheter mindre än mellan de två närmast föregående åren. Neddragningen i ökningstakten var huvudsakligen följden av ett kraftigt omslag i sysselsättningsutvecklingen. Efter tillägg för transfereringar till hushållen och avdrag för skatter, avgifter m. m. beräknas ökningen av den disponibla inkomsten ha uppgått till 9,7 9/9, eller ungefär en procentenhet högre än 1969-1970 trots den antagna lägre ökningen av faktorinkomsterna. Detta sammanhänger med de i samband med skattereformen genomförda åtgärderna; sänkt statlig skatt och höjda barnbidrag.
Prisuppgången 1970—1971, enligt deflatorn (det genomsnittliga prisindextalet) för den privata konsumtionen, beräknas ha uppgått till 6,7 9/9 inklusive höjningarna av mervärdeskatten, att jämföra med 5,5 9/) 1969
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 136
—1970. Eftersom hushållen i stort sett kompenserades för momshöjningen genom sänkt direkt skatt och ökade transfercringar 1971 kan effekterna av momshöjningen på priserna såtillvida rensas bort vid jämförelse med 1969—1970. Den sålunda korrigerade prisuppgången 1970 —1971 beräknas ha uppgått till drygt 3 9/9, vilket är avsevärt lägre än mellan de närmast föregående åren. Differensen förklaras huvudsakligen av prisstoppet, de lägre importprishöjningarna och mindre höjningar av andra indirekta skatter mellan 1970 och 1971. Detta gör — trots det påtagliga omslaget i sysselsättningsutvecklingen mellan 1970 och 1971, som motsvarar en minskning på nästan 2 procentenheter på den disponibla inkomsten — att skillnaden i utvecklingstakt för de reala disponibla inkomsterna beräknas bli endast ca 1/2 procentenhet, knappt 3 9/9 1970—1971 mot 3,1 9/9 1969—1970.
Den privata konsumtionen beräknas ha minskat med 1/4 9/> mellan 1970 och 1971 mot en ökning med 2,2 9/9 1969—1970. Sparkvoten ökade med knappt 3 procentenheter mellan 1970 och 1971, vilket innebär att det nominella hushållssparandet mer än fördubblades.
Faktorinkomsterna beräknas öka något snabbare 1971—1972 än 1970—1971, eller med 8,3 9/9, till följd av antagen större lönesummeökning. De av regeringen i oktober 1971 föreslagna åtgärderna för att stärka köpkraften för grupper för vilka fördelningspolitiska motiv kan anföras — i detta fall pensionärer och barnfamiljer — beräknas medföra ett tillskott på drygt 600 milj. kr. 1972. Med av riksdagen beslutade kompletteringar torde det utbetalade beloppet 1972 uppgå till närmare 700 milj. kr. Efter inkomstöverföringar till hushåll och avdrag för skatter, avgifter m. m. reduceras inkomstökningen till 6,6 9/9 1971—1972.
Prisuppgången mellan genomsnittslägena 1971 och 1972 beräknas uppgå till drygt 4 9/4 varför den reala disponibla inkomsten förutses öka med ca 2 1/4 9/, 1971—1972.
Konsumtionsprognosen för 1972 är avhängig av mycket osäkra antaganden om sparkvotens utveckling. Flera skäl talar dock för en återgång till en lägre sparkvot 1972. Det var sannolikt en del mycket speciella orsaker som bidrog till sparandeökningen 1971. Utan någon inbördes rangordning kan exempelvis nämnas de utdragna och konfliktfyllda avtalsförhandlingarna första halvåret 1971, den snabbt ökande arbetslösheten och rekyleffekter av momshöjningarna fjärde kvartalet 1970. Sparkvoten har för övrigt ökat också i Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike och Västtyskland. De nämnda orsakerna kommer sannolikt inte att verka med samma kraft 1972 som 1971, även om de inte helt försvinner. Dessutom förutses inkomstökningen 1971—1972 bli förhållandevis låg (den lägsta sedan 1966—1967) och tillsammans med det utvidgade stödet åt barnfamiljer och pensionärer kan detta
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 137
förmodas påskynda fallet i sparkvoten 1972. I konjunkturinstitutets beräkningar har antagits att ungefär halva sparkvotsökningen 1971 kommer att tas tillbaka redan 1972, vilket skulle innebära en uppgång för den privata konsumtionen på 3 3/4 9/; mellan 1971 och 1972.
1. De disponibla inkomsterna
Löner Den totala lönesumman, beräknad med utgångspunkt från det definitiva taxeringsutfallet, ökade med 11,6 9/9 mellan 1969 och 1970. Av ökningen utgjordes 5,5 procentenheter av avtalsmässiga lönehöjningar, medan löneglidningen kalkylerats till 3,5 9/, Sysselsättningskomponenten bidrar till lönesummeökningen med 2,6 procentenheter. Industriföretagens totala timkostnader för arbetare beräknas ha ökat med 12,4 9/4 mellan 1969 och 1970. Härav utgörs 11,6 procentenheter av ökningar i den utbetalda lönen, medan höjda ATP- och sjukförsäkringsavgifter svarar för återstoden. Timlöneökningen består av en avtalsmässig höjning på 4,5 9/9 och 7,1 9/0 löneglidning. Mellan 1970 och 1971 beräknas lönesumman ha ökat med 8,9 9/0. Därav skulle avtalet svara för 6,8 9/9, vilket är drygt en procentenhet lägre än det avtalsantagande som ingick i beräkningarna till den rteviderade nationalbudgeten. Differensen beror framför allt på att arbetstidsförkortningen — och därmed också den avtalsmässiga timlöncökning som utgör kompensation för -arbetstidsförkortningen — mindre berör 1971 än som tidigare antagits. Den huvudsakliga effekten av arbetstidsförkortningen kommer först 1972. Även den förskjutning av en del av de retroaktiva betalningarna från 1971 till januari 1972, som avtalats inom LO-SAF-området, har fått till följd att 1971 års avtalskomponent minskar till förmån för 1972 års. Löneglidningen beräknas ha uppgått till 2,2 9/9 mellan 1970 och 1971, vilket kan förefalla mycket med tanke på arbetsmarknadssituationen under 1971. Man bör emellertid hålla i minnet att bristen på arbetskraft var relativt hög under 1970, och att löneglidningen mellan genomsnittslägena 1970 och 1971 påverkas av situationen på arbetsmarknaden under både 1970 och 1971. . Arbetsmarknadslägets betydelse för löneglidningen har för enskilda sektorer av ekonomin påvisats i många andra sammanhang. Under arbetet med här föreliggande lönesummekalkyler har gjorts en beräkning av sambandet mellan å cna sidan den genomsnittliga löneglidningen för hela ekonomin och å andra sidan den totala avtalsmässiga löneökningen och arbetsmarknadsläget (uttryckt som antalet vid arbetsförmedlingen registrerade lediga platser under den aktuella perioden rensat för trendmässiga förändringar). Regressionsberäkningen omfattar St Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 138
åren 1955—1970. Det bör påpekas att speciellt löneglidningsuppgifterna är osäkra. Löneglidningstalen för den aktuella perioden följer klart konjunktur-. mönstret med toppar åren 1956, 1961, 1965 och 1970. En stor del av variationerna förklaras därmed av arbetsmarknadsvariabeln. Enligt beräkningarna skulle löneglidningen mellan två på varandra följande år förutom av arbetsmarknadsläget under dessa år också påverkas av den avtalsmässiga löncökningen mellan åren. Sambandet skulle vara negativt, dvs. löneglidningen skulle hållas tillbaka av en hög avtalsmässig ökning och dras upp av en låg. Inflytandet från avtalen är dock av flera skäl osäkert. Avtalsperioder av olika längd förekommer under estimationsperioden, vilket påverkar sambandet mellan avtal och löneglidning. Detsamma gäller om de under slutet av estimationsperioden avtalade låglönesatsningarna. Löneglidningen har därför analyserats på basis av två skilda hypoteser. Den ekvation, där den avtalsmässiga löncökningen är en av förklaringsvariablerna, ger för 1971 till resultat ett löneglidningstal av praktiskt taget samma storlek, som det som ingår i lönesummekalkylen. Om man utesluter avtalsökningen som förklaringsvariabel, blir resultatet en ungefär 1/2 9/0 högre löneglidning. Den i lönesumman ingående sysselsättningskomponenten uppskattas till — 0,2 9/9. Sysselsättningskomponenten påverkas av sådana förändringar av arbetstiden, som har inflytande på den utbetalda lönen. Således faller variationer i obetald övertid och viss korttidsfrånvaro utanför komponenten, och den påverkas av kalendariska förhållanden endast i den mån dessa påverkar lönerna. Vidare inverkar skillnader i sysselsättningsutvecklingen mellan sektorer med olika löneläge på komponenten. Allt detta gör att sysselsättningskomponenten i lönesummeberäkningarna varken är ett uttryck för den faktiska utvecklingen av antalet anställda eller de utförda arbetstimmarna. Avtalet för industriarbetarna beräknas ha medfört timlöneökningar på 4,7 9/0 mellan 1970 och 1971. Därav skulle ca 0,7 procentenheter bestå av kompensation för arbetstidsförkortningen. Löneglidningen avtog troligen successivt under loppet av 1971, och ctt helårstal kring 4 9/9 mellan genomsnitten 1970 och 1971 är sannolikt. Industriföretagens arbetskraftskostnader för arbetare ökade utöver vad som här nämnts med 1,4 procentenheter. Dessa kostnadsökningar är resultatet av höjda ATP- och sjukförsäkringsavgifter och en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften. Mellan 1971 och 1972 har den utbetalda lönesumman totalt antagits komma att öka med 10 9/9. 1972 års avtalsmässiga lönehöjningar — inklusive kompensation för arbetstidsförkortningen — beräknas bidra med närmare 9 procentenheter. Förskjutningen av de retroaktiva betalningarna från 1971 till 1972 medför ett tillskott därutöver på 0,5 procent-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 139
enheter. Löneglidningen har satts till 1,5 9/9, och en negativ sysselsättningskomponcent beräknas dra ned lönesummeökningen med närmare 1 0/9. Som en avstämning har löneglidningen för 1972 beräknats även med hjälp av de tidigare nämnda ekvationerna. Att döma av den ekvation, som utnyttjar både arbetsmarknadsläget och den avtalsmässiga lönceökningen som förklaringsvariabler, skulle överhuvud taget ingen löneglidning vara att vänta mellan 1971 och 1972. Man kan emellertid, som tidigare nämnts, ifrågasätta giltigheten av ekvationen. Detta gäller i speciellt hög grad för 1972, eftersom den avtalsmässiga löneökningen är betydligt större 1972 än vid något tillfälle under estimationsperioden. Dessutom är avtalskomponenten speciell i det den till en inte obetydlig del består av kompensation för arbetstidsförkortningen och därmed endast delvis påverkar veckolönerna. Om man väljer den andra ekvationen — där endast arbetsmarknadsläget förklarar variationerna i löneglidningen — blir resultatet ett annat. Beroende på hur antalet lediga platser antas komma att utveck- Jas under loppet av 1972 erhåller man här en löneglidning på 1 1/2 9/, till 2 9/9. Det förstnämnda talet svarar mot en stagnation av vakanserna på samma nivå som fjärde kvartalet 1971, medan det senare förutsätter en uppgång i antalet lediga platser under loppet av 1972 i ungefär samma takt som nedgången under 1971.
Övriga inkomster Faktorinkomsten som ökade med knappt 11 9/9 1969—1970 beräknas 1970—1971 ha ökat i en betydligt lugnare takt, 7 1/2 9/9. Till övervägande del beror denna avsaktning på den Jägre lönesummeutvecklingen 1971. De övriga i faktorinkomsten ingående inkomsterna beräknas även de ha utvecklats i ett lugnare tempo 1970—1971 än under närmast föregående år. De enskilda företagarnas inkomster ökade 1969—1970 med 6 9/5 och antas ha ökat med 1,8 9/9 mellan 1970 och 1971. Främst beror denna neddragning på försämringen av företagarhushållens driftsöverskott. Kapitalinkomsterna ökade kraftigt 1969—1970 celler med nästan 40 9/9. Trots de fyra diskontosänkningarna under 1971 synes ökningstakten 1970—1971 ha varit hög, 18 1/2 2/,. Detta förhållande förklaras av att hushållens ränteutgifter påverkats snabbare av diskontosänkningarna än deras ränteinkomster. De sistnämnda har hållits uppe av den kraftiga inlåningsökningen i bankerna under 1971. De egentliga inkomstöverföringarna (barnbidrag, bostadstillägg, omskolningsbidrag m. m.), som ökade med ca 8 9/9 mellan 1969 och 1970, beräknas ha ökat med 17 1/2 9/9 mellan 1970 och 1971. Till denna kraftiga ökning bidrar framför allt höjningen av de allmänna barnbidragen den 1 januari 1971 i samband med skattereformen. Även omskolnings-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 140
Tabell VI:1 De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1970—1972
Milj. kr., löpande priser
| 1970 | 1971 prognos 1969-1970 = 1970-1971 1971-1972 | Procentuell förändring | ||||
| 1. Faktorinkomst? | 113 080 121 553 | 10,9 | 17,5 | 8,3 | ||
| Egentliga löner? | 920 889 | 98 918 | 11,6 | 8,8 | 10,0 | |
| Enskilda företagares inkomster | 8552 | 8 703 | 6,0 | 1,8 | 2,0 | |
| Kapitalinkomster? | 1313 | 1557 | 39,8 18,6 | 4,4 | ||
| Övriga faktorinkomster | 12 326 | 12 375 | 7,0 | 0,4 | -— 0,5 | |
| 2. Inkomstöverföringar till hushåll 21 357 | 25 018 | 12,3 17,1 | 13,6 | |||
| Egentliga inkomstöverföringar' | 7336 | 8 622 | 8,0 17,5 | 16,1 | ||
| därav: Barnbidrag | Bostadsbidrag? | 1593 699 | 2120 790 | 0,3 33,1 15,1 | 13,0 | 1,8 66,2 |
| Socialförsäkringsutfall ' | 14 021 | 16 396 | 14,6 16,9 | 12,3 | ||
| därav: Folkpensioner? | ATP | 7903 1166 | 9216 1662 | 13,6 16,6 40,1 | 42,5 | 12,1 30,3 |
| 3. Direkta skatter, avgifter m. m. | 39 846 | 42 814 | 17,0 | 7,4 | 15,4 |
4. Hushållens nettoinbetalningar
| till det offentliga (3 —2) | 18 489 | 17 796 | 23,1 — 3,7 | 17,8 | |
| 5. Skadeförsäkringsutfall | 857 | 860 | 24,2 | 0,4 | 9,2 |
| 6. Skadeförsäkringspremier | 909 | 906 | 22,7 — 0,3 | 10,4 | |
| 7. Disponibla inkomster (1-4+-5-6) 94 539 103 711 | 8,8 | 9,7 | 6,6 | ||
| 8. Privat konsumtion | 91 501 | 97 319 | 7,8 | 6,4 | 8,1 |
| 9, Sparande? (7—38) | 3 038 | 6 392 | 50.2 110,3 | —16,2 | |
| 10. Sparkvot (9: 7) | 3,2 | 6,2 | 0,9 | 3,0 | — 1,4 |
1 Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter förstatliga och kommunala myndigheter, kommunala affärsverk samt för icke-finansiella företag är ej medtagna som löneförmäner i denna post. Summan av dessa avgifter uppgick 1970 till 11 039 milj. kr. och beräknas uppgå till 13 094 milj. kr. 1971 och till 14 185 milj. kr. 1972.
2 Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga affärsverk samt från industri och handel.
3 Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).
4 Inkl. transfereringar från utlandet och utbetalda pensioner från stat och kommun. a
s Exkl. kommunala bostadstillägg till folkpensionärer. 6 Inkl. kommunala bostadstillägg till folkpensionärer.
? Inkl. privat försäkringssparande, Detta uppgick 1970 till 2 095 milj. kr. och beräknas uppgå till 2 332 milj. kr. 1971 och till 2 587 milj. kr. 1972.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
bidragen ökade i mycket snabb takt på grund av den under årets lopp betydligt utökade arbetsmarknadsutbildningen. Inkomstöverföringarna från kommunerna beräknas ha fortsatt att öka i stor omfattning — inte minst de kommunala bostadstilläggen. Utbetalningarna från socialförsäkringssektorn (inkl. folkpensionerna) ökade kraftigt 1969—1970 eller med 14,6 9/9 till följd av stora basbeloppshöjningar för folkpensionerna under 1970. Mellan 1970 och 1971
beräknas ökningstakten ha stigit ytterligare till knappt 17 9/9 på grund
av en kraftig ökning av antalet förtidspensionärer och fortsatta höjningar av basbeloppet, främst orsakade av mervärdeskattens höjning vid
årsskiftet.
Bil. I Preliminär nationalbudget 141
Tabell VI:2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1968—1972 Milj. kr., löpande priser
1968 1969 1970 1971 1972
| 1. Prel, A-skatt | 24537 27531 32212 34676 40600 |
| 2. Prel. B-skatt | 3119 3352 3 562 3 653 3 700 |
| 3. Fyllnadsskatt | 743 894 1213 1334 1350 |
| 4. Kvarskatt | 1704 1736 1910 2 024 2518 |
| 5. Överskjutande skatt | 2156 2309 2589 2835 3150 |
| 6. Netto (3 + 4 — 5) | 291 321 534 523 718 |
7. Övriga skatter och avgifter 2677 2843 3 538 3 962 4372 8. Summa direkta skatter och
avgifter (1 + 246 + 7) 30624 34047 39846 42814 49390
Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.
Hushållens inbetalningar av skatter, avgifter m. m. ökade till följd av sänkningen av den statliga skatten påtagligt långsammare 1970—1971 än mellan 1969 och 1970. Av de poster som redovisas i tabell 2 har för 1971 endast preliminär A-skatt påverkats av skattereformen. När detta skrivs är utfallet för de fem första skatteterminerna känt och ett preliminärt utfall har beräknats för den återstående terminen avseende inkomståret 1971. Inbetalningar av preliminär A-skatt beräknas enligt dessa kalkyler öka med drygt 7 1/2 9/9 från 1970 till 1971.
Enligt en kalkyl, utförd av riksrevisionsverket, kan de effekter på preliminär A-skatt som sammanhänger med övergången till ett nytt skattesystem 1971 beräknas ha reducerat preliminärskatteökningen från 1970 till 1971 med knappt 9 9/9 (2,8 miljarder kr.). Kommunalskattehöjningarna kan å andra sidan beräknas ha höjt ökningstakten med ca 2 1/2 9/9 (0,8 miljarder kr.). Detta innebär att om det statliga skattesystemet och den kommunala medelutdebiteringen varit oförändrade mellan 1970 och 1971, så skulle den preliminära A-skatten ha ökat med uppskattningsvis 14 9/9 1970—1971 medan lönesumman ökat med endast knappt 9 9/9. Detta innebär en kraftig höjning av den makroekonomiska marginalskattekvoten.! Höjningen är så kraftig att man har anledning ifrågasätta om inte skatte- och lönekalkylen innehåller felaktigheter på någon eller några punkter. Marginalskattekvoten skulle exempelvis sjunka om den antagna lönesummeökningen vore för lågt satt, om beräkningarna ovan av skattereformens effekter vore överskattade eller om den praktiska tillämpningen av de nya preliminärskattetabellerna skulle ha medfört ett mindre underuttag än beräknat. Det är emellertid inte möjligt att med hjälp av nu tillgänglig information avgöra om felaktigheter i nu nämnda avscenden föreligger i kalkylerna.
Den preliminära B-skatten, som baseras på den senast kända taxeringen, debiteras med 1/6 per termin. Med bjälp av utfallet för de första
1 Den beräknade totala ökningen av preliminär A-skatt enligt det gamla skattesystemet dividerad med totala lönesummeökningen 1970—1971.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 142
terminerna kan således cen relativt god prognos göras för de återstående terminerna. Ökningen 1970—1971 beräknas uppgå till 2,5 9/9. Hushållens inbetalningar av kvar- och fyllnadsskatt ökade betydligt långsammare 1970—1971 än mellan 1969 och 1970. Utbetalningen till de enskilda hushållen av överskjutande skatt inklusive ränta 1971 ökade också mindre än mellan de närmast föregående åren. Noettoinbetalningar av fyllnads-, kvar- och överskjutande skatt 1971 uppgick därmed till ungefär samma belopp som 1970. Övriga skatter och avgifter beräknas ha ökat med 14 9/4 1970—1971.
De disponibla inkomsterna beräknas i löpande priser ha ökat något snabbare 1970—1971 än 1969—1970, dvs. med 9,7 9/9. Detta trots att faktorinkomstutvecklingen 1970—1971 förutses öka knappt 3 !/2 9/9 långsammare än mellan de två närmast föregående åren. Förklaringen ligger i de med skattereformen förknippade åtgärderna; sänkningen av den direkta statliga skatten och höjningen av barnbidragen, som trots den kraftiga höjningen av den genomsnittliga kommunala utdebitcringen på 1.54 kr., resulterar i att hushållens nettoinbetalningar till det offentliga mellan 1970 och 1971 beräknas ha sjunkit med närmare 4 9/0 jämfört med en ökning på 23,1 v/) 1969-—1970. Prisuppgången 1970— 1971 enligt implicitprisindex beräknas till 6,7 9/06. Den reala ökningen av de disponibla inkomsterna 1970—1971 beräknas därmed ha blivit något mindre än mellan 1969 och 1970, eller 2,8 9/0.
För 1972 förutses faktorinkomsten öka något mer än 1971, drygt 89/0. Det är lönesummans beräknade snabbare ökningstakt som svarar för så gott som hela skillnaden i tillväxttakten. Företagarinkomsterna väntas utvecklas i samma takt som under 1971 medan kapitalinkomsternas ökningstakt beräknas bli betydligt lägre till följd av räntenivåns sänkning under loppet av 1971.
Under 1972 väntas de egentliga inkomstöverföringarna öka i en något lägre takt än under föregående år eller med ca 16 9/9. Den högre ökningstakten 1970-—1971 förklaras huvudsakligen av beloppshöjningen av barnbidragen 1 januari 1971. En betydande ökning av såväl de statliga som de statsbidragsberättigade kommunala bostadstilläggen förutses dock för 1972. Under januari månad görs en särskild utbetalning av de statliga bostadstilläggen uppgående till tre gånger det belopp som utbetalades i december 1971. Detta väntas medföra en ökning av de statliga bostadstilläggen med ca 125 milj. kr. Den 1 april 1972 träder ändrade regler i kraft för både de statliga och kommunala bostadstilläggen till barnfamiljer. Reformen väntas medföra en ökning av bostadstilläggen med ytterligare ca 225 milj. kr. under 1972. De totala bostadstilläggen till barnfamiljer väntas härmed komma att öka med 66 9/9 mellan 1971 och 1972. De kommunala inkomstöverföringarna — exklusive bostadstillägg — väntas under 1972 komma att öka i ungefär samma takt som under 1971, dvs. med ca 18 9/0.
Bil. i Preliminär nationalbudget 143
Socialförsäkringsutfallet beräknas öka i något långsammare takt 1971 —1972 än mellan de närmast föregående åren trots den beslutade engångsutbetalningen av ctt särskilt tillägg till folkpensionärerna i januari 1972. Anledningen till den lägre ökningstakten är den förutsedda lägre prisuppgången detta år, vilket leder till mindre basbeloppshöjningar än under 1971.
Den preliminära A-skatten beräknas mellan 1971 och 1972 återigen öka snabbare än lönerna till följd av kommunalskattehöjningar och den statliga skattens progressiva utformning. Den kommunala medelutdebiteringen har antagits öka med 1,30 kr. mellan 1971 och 1972, dvs. en något mindre ökning än mellan 1970 och 1971. För skatteprognosen 1972 har använts den metod som redovisades i konjunkturinstitutets höstrapport. Förändringarna i den totala makroekonomiska marginalskattekvoten!? antogs där huvudsakligen kunna förklaras med hjälp av skattesalsförändringen och sysselsättningsförändringen räknat i antal personer. Den förbättring av sysselsättningen som förutses för 1972 förväntas således medföra en neddragning av marginalskattekvoten 1971— 1972 (beräknad vid oförändrade skattesatser från föregående år) jämfört med den mycket höga kvot som beräknats för 1970—1971. De preliminära B-skatterna förutses öka avsevärt långsammare än A-skatterna till följd av den svaga ökningstakten av företagarinkKomsterna (se tabell 2). Den ökning av preliminärskatteuttaget som trädde i kraft i och med övergången till det nya skattesystemet 1971 kan förväntas medföra en Jägre ökningstakt av fyllnadsskatterna 1971—1972 än tidigare. Av samma skäl kan den överskjutande skatten 1972 förmodas öka något mer än normalt. Hushållens nettoinbetalningar av fyllnads-, kvar- och överskjutande skatt förutses trots detta öka något mellan 1971 och 1972 på grund av de stora inbetalningarna av kvarskatt 1972. Dessa inbetalningar utgör nämligen skatt på inkomster intjänade under 1970, dvs. skatter beräknade enligt det äldre skattesystemet.
Enligt ovanstående beräkningar förutses de disponibla inkomsterna öka med 6,6 9/9 1971—1972. Ökningstakten är något lägre än den som beräknats för 1970—1971, 9,7 9/0, men denna drogs upp med ca 3 1/2 9/9 av de effekter som sammanhänger med skattereformen 1971. Korrigerat för dessa effekter skulle således ökningstakten 1971—1972 vara ca en halv procentenhet högre än mellan 1970 och 1971. Den återstående skillnaden beror på den högre lönesummeutvecklingen och lägre höjningar av kommunalskattesatserna 1971—1972 jämfört med 1970— 1971. Med hjälp av den prisprognos för implicitprisindex 1971—1972 på 4.2 9/9, som redovisas i det närmast följande avsnittet, kan de reala disponibla inkomsterna beräknas öka med 2 1/4 9/4 1971-1972.
I Ökningen av preliminär A-skatt mellan 1971 och 1972 dividerad med ökningen av lönesumman mellan samma år.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 144
2. Konsumentpriserna Prisutvecklingen under 1971
Från december 1970 till november 1971 steg konsumentprisindex med 6,3 9/9. Inklusive den i december varje år återkommande justeringen av bostadsposten får en uppgång av konsumentpriserna med 6,8 9/9 anses trolig för perioden december 1970—december 1971. Från november 1970 till november 1971 har konsumentprisnivån stigit med 6,8 9/9. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1970 och 1971 kan prisnivåns uppgång beräknas till 7,4 9/0. Vid s.k. implicitprisberäkning, då även förändringar i konsumtionens sammansättning kvartalsvis beaktas, erhålls en genomsnittlig prisökning med 6,7 9/9.
Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen belyses av sammanställningen nedan
Genomsnittliga prisförändringar december 1970— november 1971
Procent Livsmedel 11,7 Kläder och skor : 9,5
| Tjänster (exkl. bostad) | 8,4 |
| Inventarier och husgeråd | 7,9 |
| Diverse varor | 6,4 |
| Alkohol och tobak | 5,8 |
| Bränsle och drivmedel | 2,5 |
| Bostad | —4,8 , |
Den största uppgången redovisas för livsmedelspriserna. Dessa steg främst i januari 1971 då höjd mervärdeskatt medförde en uppgång med närmare 6 9/9 samt i juli och augusti på grund av jordbruksöverenskommelsen och de lättnader som samtidigt skedde i prisregleringen för distribution och förädling. Uppgången för tjänster förklaras främst av taxehöjningarna inom post och tele samt resor och transporter i oktober. För grupperna kläder och skor, inventarier och husgeråd samt diverse varor har priserna stigit huvudsakligen till följd av beviljade dispenser från prisstoppet. Bränslen och drivmedel har stigit betydligt långsammarce än under 1970, bl. a. beroende på att den internationella prisstegringen på eldningsolja upphört under loppet av 1971. För bostäder redovisas en prisnedgång, vilket beror på de fyra diskontosänkningarna i mars, april, september och november 1971 med åtföljande effekter på egnahemsposten.
I tabell 3 anges prognoser för konsumentprisnivåns uppgång under 1971 och 1972. Prognosen för den totala uppgången 1971 är densamma som i den reviderade nationalbudgeten. Vissa smärre förskjutningar mellan de olika priskomponenterna har dock inträffat. Bostadsposten har dragits ned (med 0,3 9/9) till följd av räntesänkningarna i september och november. Den internationella prisuppgången har avstannat under
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 145
Tabell VI:3. Konsumentprisprognos för 1971-1972
Prognoser för långtidsindex
dec. 1970— = dec. 1971— dec. 1971 dec. 1972
Konsumentprisnivåns prozentuella uppgång, totalt A v 00 rand TEN
därav hänförs till ändring i indirekta skatter NI ändring i internationellt bestämda priser 00 ändring i jordbrukspriser 0O0VWM ändring i bostadsprissättning WW ändring i diverse taxor 00 trendavvikelse i priserna för vissa färskvaror Fa restfaktor OO VD
andra halvåret 1971, vilket föranlett en mindre nedjustering (0,2 9/9).
Höjningarna av diverse taxor under hösten har blivit högre än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten 1971. Restfaktorn (exkl. taxor) förutses medföra en höjning av konsumentprisnivån med 1,9 9/0, vilket är något högre än prognosvärdet i den reviderade nationalbudgeten. Denna höjning har i sin helhet inträffat under tiden fr. o. m. augusti 1971 under inverkan av de lättnader som prisregleringen med-
givit. Det kan nämnas att under prisstoppsperioden augusti 1970—juli
1971 restfaktorn faktiskt varit svagt negativ, vilket tyder på att prisstoppet under denna period varit verksamt.
Prisutsikter för 1972
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1972 har liksom vid tidigare
motsvarande tillfällen följande faktorer beaktats (se tabell 3):
1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom 'de från in-
ternationell konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och diverse taxor i tabellen).
2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda reg-
ler och beslut (avser bl. a. bostäder och jordbruksprodukter).
3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen. 4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten trendavvikelse för
vissa färskvaror i tabellen).
5. Föreslagna förändringar i den indirekta beskattningen. (1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna har arbetsgivarnas kostnader per timme i genomsnitt för samtliga anställda antagits stiga med 11 2. Lönekostnadernas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade områdena förutsätts få ett för denna lönesteg-
1 De faktiska importprisstegringarna har i prisbildningsmodellen kalkylmässigt fått slå igenom i den internationella prisfaktorn tiots att även importkonkurrerande verksamhetsgrenar berörts av prisstoppet. Prisregleringen har sålunda i viss utsträckning verkat återhållande på prissättningen också inom de sektorer som enligt modellen har en internationellt styrd prissättning.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 146
ringstakt normalt värde. Detta blir alltså något högre än 1971, då prisregleringen i viss utsträckning förhindrade sedvanliga konsekvensprisstegringar att slå igenom. Återverkan på totalindex har satts till 2,3 2 varav 0,3 oe faller på ändring i diverse taxor.
(2) Bostadspriserna väntas öka under 1972 med trolig inverkan på totalindex om 0,8 96. Kalkylen förutsätter oförändrad räntenivå. En eventuell förändring av denna medför för varje procentenhet en ändring i totalindex med ca 0,5 9/9. Jordbruksprisernas inverkan på totalindex har tentativt satts till 0,5 46.
(3) De faktiska importpriserna och därmed de internationellt bestämda priserna på importkonkurrerande varor beräknas i genomsnitt stiga även under 1972, men i avsevärt lägre takt än 1970 och 1971. Den direkta inverkan på konsumentprisnivån kalkyleras till 0,4 96, vilket är ungefär i nivå med genomsnittet för den senaste 5-årsperioden.
(4) Tillfällighetsbetonade prisförändringar på vissa färskvaror som grönsaker, färsk fisk m. m. är svåra att förutse. Som en möjlig effekt räknas med en höjning av konsumentprisnivån med 0,1 46 på grund av sådana prisrörelser.
Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1-—4 ovan erhålls som resultat cn uppgång av konsumentpriserna under loppet av 1972 med 4,1 96. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1971 och 1972 fås en trolig förändring med 4,5 <o.
För implicitprisindex, vars prisförändringstal brukar påverkas av förskjutningar i konsumtionens sammansättning under loppet av året, har den årliga uppgången tämligen systematiskt varit något mindre än för konsumentprisindex. Mellan genomsnittslägena för 1971 och 1972 har
3. Den privata konsumtionen
Hushållens sparkvot, som under 60-talets senare hälft sjunkit markant, steg mellan 1969 och 1970 med knappt en procentenhet till 3,2 Zz (se diagram 2). Hushållens disponibla inkomster ökade således något snabbare än den privata konsumtionen som steg 7,8 Z i värde. Den reala inkomstökningen uppgick till 3,1 9/4 och den volymmässiga konsumtionens uppgång stannade vid 2,2 0.
Utvecklingen för delposterna i den privata konsumtionen framgår av tabell 4. Nyinköpen av bilar sjönk mellan 1969 och 1970. För turistnettot redovisas en kraftig höjning med 31,1 9/9. Som påpekats tidigare har sannolikt en del valutatransfereringar framför allt under våren och sommaren 1970 felaktigt registrerats som turistvaluta. Enligt en beräkning som redovisades i den reviderade finansplanen 1971 kan importen av turisttjänster antas ha överskattats med ca 300 milj. kr. 1970.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 147
Tabell VI: 4. Konsumtionsutvecklingen 1969—1971 1968 års priser
Milj. Procentuell Procentuella kr. volymförändring bidrag till totala konsumtionsvolymökningen
1969— 1970— —1969— 1970— 1969 1970 1971 1970 1971
1. Varaktiga varor 10 579 1,9 —5,2 0,3 -—0,7 1.1. Bilar 2887 —7,0 —-4,3 —0,2 --0,2
1.2. Övriga varaktiga varor 7692 5,2 —5,5 0,5 —0,5
2. Icke varaktiga varor 42 262 1,7 —0,6 0,9 -—0,3 2.1. Livsmedel 20304 = 1,6 0 0,4 0 2.2. Övriga icke varaktiga varor 21 958 1,7 —1,2 0,5 -—0,3
| 3. Tjänster | 27 862 1,6 | 2,0 0,5 | 0,7 |
| 3.1. Bostäder | 13 920 1,8 | 2,7 0,3 | 0,5 |
| 3.2. Övriga tjänster | 13 942 1,5 | 1,3 0,2 | 0,2 |
4, Summa inhemsk konsumtion 80703 1,7 —0,3 L7 -—0,3 5. Turistnetto 1435 3LI 3,8 0,5 0,1 6. Hushållens totala konsumtion 82138 <2,2 —0,2 2,2 -—0,2 7. Hushållens disponibla
inkomster 84 101 3,1 2,8 — —
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Sparandets andel av de disponibla inkomsterna fortsatte att öka även under första halvåret 1971 trots avtagande inkomster. Räknat från andra halvåret 1970 sjönk de reala disponibla inkomsterna säsongrensat med 0,2 9/0 under det att den privata konsumtionen föll med ungefär 3,5 %c. Tidigarelagda varuinköp före mervärdeskattens höjning 1 november 1970 och vid årsskiftet torde endast till en mindre del kunna förklara den svaga konsumtionen första halvåret 1971. Den neddragning av sparkvoten som normalt sker vid en tillfällig minskning i inkomsterna uteblev således helt första halvåret 1971 och ersattes med en kraftig ökning. Det förefaller sannolikt att det ovissa läget i de centrala avtalsförhandlingarna kraftigt bidrog till att begränsa hushållsinköpen. Den kraftiga ökningen av sparandet — här beräknad som skillnaden mellan hushållens inkomster och konsumtion — första halvåret 1971 framgår också av inlåningen i bankerna, som ökat kraftigt. Till en del yttrade sig sparandcökningen även i en neddragning av hushållskrediterna. Hushållens inköp av exempelvis nya bilar, som till viss del är avbetalningsköp, har successivt sjunkit sedan 1969, vilket alltså har återspeglats i sparkvoten.
Samtliga delposter i den privata konsumtionen utom bostäder låg klart lägre första kvartalet 1971 än under motsvarande kvartal ett år tidigare. En återhämtning inträffade under andra kvartalet. Av delposterna låg
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 148
Diagram VI: 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—1972 Miljarder kr. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
46,0F- —
440F Å
42,0F | Alalé
2” Yv
Li Disponibel inkomst 7 40,0 Vä LL 2”
st
AT Konsumtion 38.0F- / T-=>
36.0 = LZ -
Ä st d 34,0 -
af
pd ”
I I I | | ] | I I
1963 64 65 66 67 68 69 70 7 72
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
endast konsumtionen av varaktiga varor exklusive bilar lägre andra kvartalet 1971 jämfört med samma kvartal 1970. Totala konsumtionen under hela första halvåret var knappt 2 9/9 lägre jämfört med första halvåret 1970. Trots att de centrala avtalsförhandlingarna avslutades till halvårsskiftet 1971 var konsumtionsökningen tredje kvartalet måttlig sedd i relation till inkomstökningen. Endast livsmedelsinköpen och tjänstekonsumtionen var större än under motsvarande kvartal ett år tidigare. Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar av konsumtionsutfallet för de tre första kvartalen 1971 visar att totala privata konsumtionen låg 1 6 lägre än under motsvarande period 1970.
Utbetalningarna av retroaktiva lönehöjningar bidrog kraftigt till inkomstökningarna tredje och fjärde kvartalen. Effekterna på konsumtionen av dessa torde huvudsakligen ha fallit på fjärde kvartalet. Totala konsumtionsnivån kan därmed antas ha blivit 11/2 90/, högre fjärde kvartalet 1971 än samma kvartal 1970. Mellan helåren 1970 och 1971 beräknas den totala konsumtionsvolymen ha sjunkit med 1/4 9/4 trots en tillväxt av de reala disponibla inkomsterna på knappt 3 9/u. Den halvårsvisa utvecklingen av disponibla inkomster och konsumtion 1963— 1972 framgår av diagram 1. Den privata konsumtionen 1965 har i dia-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 149
Diagram VI: 2. Hushållens sparkvot!: 1954-1972 Helår, procent
S,0F-
7,0F-
sot h
iN 5,0 - V VE Å FÅ DÅ
I
d
d
40 N FSE
-—
-
: NV 3,0 ; |
i
| 2,0
| FR RA VA RA RH SA 1 HA HA a a Fr !
1955 1960 1965 1970
1 Hushållens sparkvot är beräknad som husbållssparandets andel av de disponibla inkomsterna. Sparandet har erhållits som skillnaden mellan disponibla inkomster och privat konsumtion.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
grammet utjämnats för de inköp som gjordes omedelbart före höjningen av omsättningsskatten 1 juli 1965. Den höga sparkvoten första halvåret 1971 som av flera orsaker kan betraktas som tillfällig har antagits bli reducerad med ungefär en procentenhet andra halvåret. De retroaktiva löneutbetalningarna, som genom sin karaktär av engångstillskott till in- 'komsterna sannolikt till stor del tillfälligt går till ökat sparande, kan dock förmodas ha bromsat återgången till en lägre sparkvot under andra halvåret 1971. Den antagna inkomstökningen mellan halvåren 1971 på knappt 4 9/9 beräknas samtidigt ha resulterat i en konsumtionsökning på drygt 5 9/9 räknat på säsongrensade värden. Utvecklingen under 1971 är mycket anmärkningsvärd sedd mot bakgrund av tidigare erfarenheter om inkomster och konsumtion. Den svaga inkomstutvecklingen första halvåret resulterade i en kraftig ökning av sparkvoten och den kraftiga inkomstökningen andra halvåret antas ha medfört en 'minskning av sparkvoten. Avtalsåren 1966 och 1969 visar det motsatta och mer normala mönstret (se diagram 1). Under 1966 var arbetsmark- 'nadsläget liknande det som rådde 1971. Det kanske till en del förklarar
att utvecklingen under dessa båda år var likartad såtillvida att sparkvo-
ten inte sjönk dessa år, vilket den gjorde exempelvis 1969 (se diagram 2).
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 150
Diagram VI: 3. Privat konsumtion fördelad på varugrupper 1968—1972 Index: 1968 — 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
I 120
120) Personbilar i Icke varaktiga varor om
100 1008
120
: 100
1407 180
Övriga varaktiga varor 120Tr , mee | 140 .
/ /
100 i 100
TVI
öl
| / I I | | L l I l I |
1968 1969 1970 1971 1972 1968 1969 1970 1971 1972
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
För att något litet belysa efterfrågeläget för den konsumtionsvaruinriktade industrin och importen kan nämnas att konsumtionen av varor mellan andra halvåret 1970 och första halvåret 1971 sjönk säsongrensat med drygt 5 70. Mellan halvåren 1971 beräknas den åter ha ökat med ungefär 5 1/2 §o. Varukonsumtionen helåret 1971 skulle därmed ha sjunkit med ca 11/2 720 från föregående år, vilket inte inträffat något år tidigare under den period tillbaka till 1954 som täcks av den nuvarande statistiken. Den halvårsvisa utvecklingen för de olika delposterna framgår av diagram 3 och förändringarna mellan helåren framgår av tabell 4. Ökningen av turistnettot 1970—1971 kan — som en följd av den orealistiskt höga nivån 1970 — antas vara kraftigt underskattad. Trots en kraftig ökning mellan halvåren 1971 beräknas konsumtionen av varaktiga varor ha blivit drygt 5 26 lägre 1971 än 1970.
Ett särskilt osäkerhetsmoment för konsumtionsprognosen 1972 utgör förväntningarna beträffande hushållens fortsatta sparbetcende. Det förefaller emellertid sannolikt att 1971 års höga sparkvot var cn tillfällig reaktion från hushållens sida inför ovissa framtidsutsikter. Det faktum att avtalsförhandlingarna avslutats och arbetsfreden i stort därmed räddats för de närmaste åren medför sannolikt tillsammans med de förbättringar av sysselsättningen som kan förväntas för 1972 att en återgång till en lägre sparkvot kan väntas. En svårbedömbar fråga är dock hur snabbt denna neddragning kan förmodas ske. Antar man exempelvis att hushållen redan under 1972 kommer att återgå till 1970 års spar-'
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 151
kvot så skulle konsumtionsökningen 1971—1972 kunna bli av storleksordningen 5-—5 1/2 09/9. Skulle dessutom det sparande som skett under 1971 användas för konsumtion 1972 kan naturligtvis konsumtionen stiga ytterligare. Ett minimialternativ skulle kunna sägas vara att anta att sparkvoten från 1971 skulle behållas även för 1972. Det kan antas ge en konsumtionsökning på mellan 2 och 2 1/2 9/4, I konjunkturinstitutets beräkningar har antagits en successiv återgång till en lägre sparkvot. Den förutsedda minskningen säsongrensat sctt av den reala disponibla inkomsten mellan andra halvåret 1971 och första halvåret 1972 på ca 17 förväntas dock påskynda fallet i sparkvoten mellan samma halvår. En del av den konsumtionsefterfrågan som främst stimuleras av de retroaktiva löncutbetalningarna väntas bli realiserad först under 1972. Den privata konsumtionen förutses därmed öka något mellan andra halvåret 1971 och första halvåret 1972. En beräknad ökning mellan balvåren 1972 av de reala disponibla inkomsterna på ca 2 1/2 46 väntas följas av en något långsammare procentuell uppgång i Konsumtionen på ca 11/2 9/0. Räknat mellan helåren 1971—1972 skulle därmed den privata konsumtionen öka med 3 3/4 9/, medan den disponibla inkomsten förutses öka med 2 1/4 9/9. Sparkvoten reduceras med halvannan procentenhet men beräknas ligga klart över 1970 års nivå.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 152
VII. Investeringarna
1. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1972
De ännu mycket preliminära beräkningar som nu föreligger för 1971 tyder på att de totala investeringarna minskade med 2,5 9/4 jämfört med 1970. Minskningen kan främst återföras på en kraftigt minskad aktivitet inom byggnadssektorn; beräkningarna anger en minskning av byggandet på mellan 5 å 6 46. För maskininvesteringarna däremot tycks totalt sett en viss ökning ha ägt rum. Exkluderas investeringarna i handelsflottan, dvs. leveranser till svenska redare, förefaller maskininvesteringarna ha stagnerat 1971.
Nedgången i byggnadsaktiviteten under 1971 tycks ha varit utbredd till ett flertal byggnadssektorer. Anmärkningsvärd är den stora tillbakagången för kommunernas byggnadsinvesteringar — en minskning med 11,5 9/4 — vilken delvis torde kunna förklaras av de finansiella svårigheter som kommunerna försattes i till följd av det strama kreditmarknadsläget under 1970. Ej heller synes byggandet inom affärsverk och myndigheter ha verkat uppdragande på den totala byggnadsaktiviteten. Vidare beräknas bostadsbyggandet ha fortsatt att minska på grund av en minskad igångsättning i slutet av 1970 och början av 1971. På den privata sidan minskade handelsbyggandet till följd av att den 25-procentiga investeringsavgiften tycks ha fått sin största effekt under första halvåret 1971. För vissa övriga privata byggnadsområden ökade byggandet emellertid i någon mån. Framför allt kan noteras en betydande ökning av industrins byggnadsinvesteringar, med 7 9/, — ett ökande finansiellt utrymme torde ha bidragit verksamt härtill.
På maskinsidan ökade såväl de privata som de statliga investeringarna medan däremot en nedgång av maskinanskaffningarna tycks ha inträffat för kommunerna. Bland de privata investeringarna fortsatte den egentliga industrins maskininvesteringar att öka tillsammans med en kraftig höjning av fartygsleveranserna. Handelns maskininvesteringar tycks däremot ha minskat något.
Beräkningarna för 1972 har sammantaget lett till att investeringarna prognoseras öka med 7 9/9 i volym. Omslaget i investeringsutvecklingen från 1971 förutses således bli betydande. Förändringen är mest markant för byggnadsinvesteringarna från en minskning med 5,5 9/4 till en ökning med 6 9/9. Även för de totala maskininvesteringarna är förändringen avsevärd ehuru den reduceras något om investeringarna i handelsflottan exkluderas. Härefter kvarstår en förväntad ökning med 5 9/9 1972 efter oförändrade investeringar 1971.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 153
Tabell VII: 1. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1971 samt prognos för 1972
1971 i Procentuell förändring i 1968 års priser milj. kr.
löpande = 1966— = 1967— 1968— 1969— 1970— —1971-
priser 1967 1968 1969 1970 1971 1972 Byggnader och anläggningar Permanenta bostäder 8 561 14,5 1,5 3,0 — 2,5 — 5,5 3,0 Privat jordbruk, skogsbruk och
| fiske | 349 —-— 2,0 | 3,0 —-—13,5 — 6,0 5,5 2,0 |
| Egentlig industri | 234] — 3,0 = —15,5 | 7,0 0,0 7,0 2,0 |
| Handel m. m.! | 1612 —L11,0 —17,0 | 12,0 1,5 — 6,5 17,0 |
| Statliga affärsverk | 1107 —16,5 -— 7,5 | 21,0 -—12,0 — 2,5 11,0 |
Statliga myndigheter inkl.
militära? 1622 — 6,5 2,5 — 4,0 1,0 0,0 18,0 Kommunala investeringar exkl. . bostäder och industri 7 890 14,0 13,0 5,5 8,0 —11,5 6,0 Övriga investeringar 1 500 12,5 —14,5 6,0 2,5 5,0 3,0
Summa 24982 6,0 0,0 5,0 1,0 — 5,5 6.0 Maskiner m. m. Privat jordbruk, skogsbruk och
| fiske | 934 — 5,0 | 0,0 | 6,0 — 5,5 3,0 4,5 |
| Egentlig industri | 5291 — 3,5 | 2,0 | 7,5 7.5 4,0 4,5 |
| Handel m. m. | 1208 — 0,5 | 4,0 | 6,5 1,0 — 7,0 10,0 |
| Statliga affärsverk | 1 690 12,5 | 8,5 | 4,5 24,5 4,5 — 3,5 |
| Statliga myndigheter | 359 21,5 —-— 3,0 | 6,5 — 2,5 — 3,0 0,0 |
Kommunala investeringar exkl. =
| industri | 1127 31,0 | 2,0 — 2,5 24,5 — 7,5 11,0 | |
| Övriga investeringar | 3 034 0,5 — 6,0 — 2,5 4,0 8,5 25,0 | ||
| därav: Handelsflottan | 559 — 05 -—40,5 —25,5 31,5 152,0 98,0 Summa 13 643 2,0 | 0,5 | 4,0 7,5 2,5 9,0 |
| Summa exkl. handelsflottan 13 084 2,0 | 3,5 | 5,0 8,5 0,0 5,0 |
Totalt Permanenta bostäder 8 561 14,5 1,5 3,0 — 2,5 — 5,5 3,0 Privat jordbruk, skogsbruk och
| fiske? | 1217 -— 4,0 | 8,5 — 1,5 — 6,0 8,0 4,0 | |
| Egentlig industri | 7632 — 3,5 — 4,0 | 7,5 5,0 5,0 3,5 | |
| Handel m, m.? | 2820 — 7,0 — 8,5 | 9,5 L5 — 6,5 14, | |
| Statliga affärsverk | 2797 — 4,0 | 0,5 | 12,0 6,5 1,5 2,0 |
Statliga myndigheter inkl.
militära? 1981 — 2.0 1,5 — 2,5 0,5 — 05 14,5 Kommunala investeringar exkl.
| . bostäder och industri | 9 017 15,5 11,5 | 4,5 10,0 —11,0 6,5 | |
| Övriga investeringar | 4 534 4,0 — 8,5 Summa? 38 559 4,5 | 0,5 | 0,0 3,5 1,5 18,5 4,5 3,5 — 2,5 7,0 |
| Summa exkl. handelsflottan 38 000 5,0 | 1,5 | 5,0 4,0 — 3,5 5,5 |
1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader. 2 Inkl. statliga väginvesteringar.
3 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och
maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva procenttal. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, såsom inves-
teringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS. Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i 1968 års priser 1966—1967 1967—1968 1968-—-1969 1969—1970 1970—1971 1971—1972 3,5 2,5 3,0 4,0 —3,0 3,5
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 154
Tabell VII: 2. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1971 samt prognos för 1972 för privat, statlig och kommunal sektor
1971 i Procentuell förändring i 1968 års priser
milj. kr.
löpande = 1966— = 1967— 1968— —1969— = 1970— 1971—
priser 1967 1968 1969 1970 1971 1972
Byggnader och anläggningar Privata
inkl. bostäder 10 468 3,0 — 8,0 7,5 —2,0 — 3,0 4,0
exkl. bostäder 5531 —3,0 = —15,5 7,5 0,5 0,5 5,5 Statliga
inkl. bostäder 3 003 —9,5 —— 0,5 3,5 —4,0 2,0 16,0
exkl. bostäder 3 000 —9,5 — - 0,5 4,0 —4,0 2,0 16,0 Kommunala
| inkl. bostäder | 11 511 | 15,5 9,0 3,0 5,5 — 9,0 | 5,5 | ||
| exkl. bostäder | inkl. bostäder 24982 exkl. bostäder 16421 | Summa | 7 890 14,0 13,0 5,5 8,0 —11,5 | 6,0 0,0 5,0 1,0 — 5,5 2,0 — 0,5 6,0 3,5 -— 5,5 | 6,0 6,0 7,5 |
| Maskiner m, m. | | | ||||
| Privata | 9943 —2,0 — 2,0 5,5 4,0 2,5 | 12,5 | |||
| Statliga | 2573 | 12,0 11,0 —0,5 17,5 8,5 | —5,5 | ||
| Kommunala | Summa 13 643 | 1127 31,0 1,5 —2,5 24,5 — 8,0 | 2,0 0,5 4,0 7,5 2,5 | 11,0 9,0 |
Totalt Privata!
inkl. bostäder 20 345 0,5 — 4,5 6,5 1,0 0,0 8,0
exkl. bostäder 15 408 —2,5 — 6,5 6,0 2,5 2,0 10,0 Statliga
| inkl. bostäder | 5 576 —2,0 4,0 1,5 5,0 5,0 | 6,0 | |||
| exkl. bostäder | 5573 —2,5 4,0 2,0 5,0 5,0 | 6,0 | |||
| Kommunala | . | ||||
| inkl. bostäder | 12 638 | 17,0 8,5 2,5 7,0 — 9,0 | 6,0 | ||
| exkl. bostäder | inkl. bostäder 38 559 exkl. bostäder 29998 | Summa! | 9 017 | 15,5 11,5 4,5 10,0 —11,0 4,5 0,5 4,5 3,5 — 2,5 2,0 0,0 5,0 5,0 — 15 | 6,5 7,0 8,5 |
1 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överenstämmer därför ej med totala investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
På byggnadssidan beräknas alla särredovisade sektorer öka mellan 1971 och 1972. Särskilt den offentliga sektorn väntas öka betydligt. Sålunda väntas de statliga byggnadsinvesteringarna öka mycket kraftigt på såväl affärsverks- som myndighetssidan. Detta kan i huvudsak förklaras av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som statsmakterna vidtog under hösten 1971, framför allt en utökad anslagsram för beredskapsarbeten samt en tidigareläggning av vissa statliga byggnadsarbeten. På kommunsidan beräknas byggnadsinvesteringarna öka beroende bl.a. på en ökad omfattning av de kommunala aktiebolagens investeringsverksamhet. I övrigt väntas även bostadsbyggandet åter tillta och
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 155
Diagram VII:1. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer 1963—1972 Index: 1963 = 100. 1968 års priser.
Byggnader och anläggningar Maskiner m.m.
140F totalt se” Totalt
1220k VT
100 [ | I | ; 1601 ej
Bostäder 130 rt
1405 |
sc
oh er” — Ad RR AA
[ on 100 I [I l i Totalt, exkl. handelsflottan
Industri 000000 ee. so Le 160F prd
Pr TT AA od -—— 13 oF a si Hl
100 INS = TV
” i
20¶AR of .|
Handel ens or 1205 > 160k Industri
100 130 ee
” r ee 77
80 N TV
Övriga privata 100 TT | |
- AA AV | 180 rr Handel pA
140) p—— Le” i
140] - FT we
0 St MA äng AA
see AA OR
100 Övriga privata, exkl. handelsflottan 2 130ÅL Övriga statliga ee" e-7 140F i AT
100 FF 100
130 | Övriga kommunala > 180 = =
AMN
140F d - | 140F oe NN
100 | I 100 ry | I
| AR HA Är a a | AR AA [AL [AR fr (
1963 64 65 66 67 68 69 70 71 72 196364 65 66 67 68 69 70 71 72
Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva. Källor: Statisiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 156
vidare motses även cen kraftig höjning av byggandet inom handeln. I det senare fallet beror detta på att upphävandet av investeringsavgiften medfört en kraftig igångsättningsökning under andra halvåret 1971. Däremot förefaller ökningen av industrins byggnadsverksamhet bli begränsad. Enkätundersökningen från november 1971 har tolkats så att en uppgång på 2 9/, nu synes trolig 1972 jämfört med 1971.
Den kraftiga uppgång av maskininvesteringarna som prognoseras för 1972 kan hänföras till både den privata och den kommunala sektorn medan däremot de statliga maskininvesteringarna förutses minska. Inom den privata sektorn väntas industrins maskininvesteringar fortsätta att öka i ungefär samma takt som under 1971. Härtill torde i viss mån det förlängda investeringsavdraget på 20 9/, bidra. Även fortsatt höjda fartygsleveranser förutses för 1972; osäkerheten i dessa beräkningar är dock betydande. Inom den offentliga sektorn väntas de kommunala investeringarna öka betydligt medan en viss minskning förutses för de statliga maskininvesteringarna, särskilt affärsverkens.
Lagerinvesteringarna bromsades kraftigt upp under 1971 och beräknas i 1968 års priser totalt ha uppgått till ca 1,3 miljarder kr. jämfört med 4,2 miljarder kr. under 1970. En nedgång om ca 2,9 miljarder kr. inträffade följaktligen 1970-—1971 i avlösning på den uppgång om drygt 2,3 miljarder kr. som skedde 1969—1970. Under loppet av två år innebär detta ett omslag i lagerinvesteringarnas utveckling om sammanlagt drygt 5 miljarder kr. Industrins uppbyggnad av råvarulager och varor i arbete kulminerade under första halvåret 1970 och har sedan dess i samband med ett lättande kapacitetsläge dämpats avsevärt. Under andra halvåret 1971 kunde t.o.m. en minskning ske, delvis beroende på produktionsneddragningar. Efterfrågeutvecklingen under senare delen av 1970 och under 1971 medförde att färdigvarulagren steg kraftigt. Ökningen föll till övervägande del på verkstadsindustrin och skogsindustrierna. Under senare delen av 1971 dämpades dock uppbyggnaden av färdigvarulagren betydligt. Handelslagren tycks ha minskat under 1971, beroende på försiktiga inköp i samband med den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen.
Såväl råvarulager som färdigvarulager ansågs av företagen som alltför stora i slutet av 1971, varför man kan räkna med en fortsatt minskning av industrins lagcerinvesteringar under första halvåret 1972. Företagens planerade måttliga produktionsökning och den beräknade ökningen av efterfrågan tyder också på en sådan utveckling. Den prognoserade högre produktionstillväxten under senare delen av 1972 beräknas för råvaror medföra ett omslag i lagerinvesteringarna så att lagren av sådana varor trots nedgången under första halvåret ökar något under hela året. Färdigvarulagren däremot väntas fortsätta öka endast obetydligt. Handelns lager kalkyleras öka relativt kraftigt i samband med ökad omsättning. De totala lagerinvesteringarna skulle därmed
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 157
minska med ytterligare 500 milj. kr. 1972 till ca 750 milj. kr. i 1968 års priser.
2. Investeringsutvecklingen inom olika områden Bostäder
Enligt mycket preliminära beräkningar minskade de totala bostadsinvesteringarna med 5,5 9/4 under 1971 jämfört med 1970. Flerfamiljshusen minskade härvid med 4 9/4 och småhusen med 9 9/9. Ombyggnadsverksamheten som endast utgör en mindre del av de totala bostadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 5 9/0.
Investeringsnedgången för såväl flerfamiljshus som småhus förklaras främst av en minskad igångsättning. Som framgår av tabell 3 minskade antalet påbörjade lägenheter mellan 1969 och 1970 med 4 500 ligenheter. Första halvåret 1971 inträffade en ytterligare nedgång av igångsättningen — ca 5 000 färre lägenheter påbörjades under detta halvår jämfört med första halvåret 1970.
Investeringsberäkningarna, som bygger på uppgifter angående antal påbörjade lägenheter, genomsnittlig lägenhetsstorlek samt byggnadstiden, är för 1971 mycket osäkra. Byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under 1970 är ännu inte helt kända och för 1971 bygger beräkningarna helt på prognoserade byggnadstider. Dessutom har, som nämnts i konjunkturinstitutets höstrapport, definitionen i statistiska centralbyråns bostadsbyggnadsstatistik ändrats fr.o.m. 1971 från att avse månaden för schaktnings-, sprängnings- eller utfyllnadsarbetenas påbörjande till att avse månaden för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Denna definitionsändring innebär alt den under 1971 publicerade påbörjandestatistiken måste korrigeras till att avse schaktningstidpunkt för att kunna utgöra underlag till bostadsberäkningarna enligt den modell som används vid institutet. Detta gäller främst flerfamiljshusen, medan den nya definitionen vad beträffar småhusen endast kommer att medföra smärre avvikelser gentemot den gamla definitionen.
Under 1970 inhämtade statistiska centralbyrån påbörjandestatistik för flerfamiljshus enligt båda definitionerna. Denna information, som ger en uppfattning om avståndet mellan schaktningstidpunkt och grundbottenbesiktningstidpunkt för flerfamiljshus påbörjade under 1970, har, i avsaknad av annan information, legat till grund för en korrigering av det månadsvisa påbörjandet under 1971 från grundbottenbesiktningstidpunkt till schaktningstidpunkt. I tabell 3 redovisas antalet lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen enligt den äldre definitionen, medan tabell 4 redovisar motsvarande uppgifter enligt den nu officiella bostadsbyggnadsstatistiken. Uppgifterna över
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 158
Tabell VII: 3. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1967—1972
Totalt Därav flerfamiljshus
Påbörja- = Inflytt- Pågående Påbörja- Inflytt- Pågående
de? nDings- vid perio- de? nNings- vid perio-
färdiga dens slut färdiga dens slut
1967 99 800 = 100200 = 115750 = 71550 71 900 93 700
1968 107400 106250 116900 77150 77600 93250
1969 105500 109050 113350 71250 = 77350 = 87150
1970 100850 109850 104350 69600 75200 81550
1971 (100000) (105000) (99350) (68000) (72500) (77050)
1972 — (100000) (102000) (97350) (68000) (70000) (75050)
1970 1 kv. 19 100 25450 = 107000 = 15650 17 850 84 950 2 kv. 29 900 29850 107050 19 300 20 650 83 600 3 kv. 26 150 22550 = 110650 = 17900 15 750 85 750 4 kv. 25 700 32000 = 104350 = 16750 20950 81 550
1971 1 kv. 17 950 24150 98150 14900 16 750 79 700 2 kv. 25 800 28 800 95150 17250 20 550 76 400 3 kv. 26 650 23 800 928.000 17800 16 650 77 550
4 kv. — (29600) (18 050) 1972 I kv. (19750) (16 250) 2kv. (28450) (17 900)
3 kv. — (28 500) (18 900)
4 kv. — (23300) (14 950)
1 Med påbörjandemånad avses den månad då schaktning, sprängning eller utfyllnadsarbeten påbörjas.
Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Tabell VII:4. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1970-—1971 enligt statistiska centralbyråns officiella statistik
Totalt Därav flerfamiljshus
Påbörja- = Inflytt- Pågående Påbörja- = Inflytt- Pågående
det nings- vid perio- de! nings- vid perio-
färdiga dens slut färdiga dens slut
1970 106 450 109850 926650 = 75 200 75 250 73 850 1 kv. 20 250 25 450 94850 = 16 800 17 900 72 800 2 kv. 32 200 29 850 97 200 = 21550 20 650 73 700 3 kv. 25 950 22550 100 600 17 700 15 750 75 650 4 kv. 28 050 32 000 96650 19150 20 950 73 850 1971 1 kv. 16150 24150 88650 13050 16 750 70 150 2 kv. 26 200 28 800 86050 = 17700 20 550 67 300 3 kv. 26 350 23 800 88600 17550 16 650 68 200
2 Med påbörjandemånad avses månad för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 159
antalet påbörjade lägenheter i tabell 3 har således legat till grund för investeringsberäkningarna och fortsättningsvis kommer nedan endast påbörjandet enligt den äldre defitionen att behandlas.
Bostadsbyggnadsplanen för 1971 omfattade 95 000 lägenheter samt en projektreserv på 10 000 lägenheter. Mot bakgrund av den under året växande arbetslösheten inom byggnadsektorn har ramarna under senare hälften av året utvidgats med 6 000 lägenheter ur projektrescrven. De lägenheter som finansieras med statliga lån motsvarade 89 000 med 1967 och 1968 års genomsnittliga våningsyta. Då den genomsnittliga våningsytan successivt har minskat alltsedan 1968 beräknas den statligt belånade delen ha omfattat 92 000 lägenheter. Totalt inklusive ca 1000 lägenheter finansierade via ramarna för förbättringslån och som inte ingår i bostadsbyggnadsplanen skulle den totala igångsättningen beräknad utifrån ramarna ha uppgått till 105 000 lägenheter 1971.
I beräkningsskedet föreligger statistik över antalet grundbottenbesiktigade lägenheter fram t. o. m. oktober 1971 (sc tabell 4). Utifrån denna statistik har antalet schaktade lägenheter under de tre första kvartalen 1971 uppskattats till 70 400 (se tabell 3). Totalt för 1971 har i investeringsberäkningarna räknats med en igångsättning omfattande 100 000 lägenheter. Härvid har räknats med en förhållandevis mycket stor igångsättning av småhus under fjärde kvartalet. Detta främst som en följd av att utvidgningen av ramarna med 4000 lägenheter i september främst avsåg projekt med kort igångsättningstid. Dessutom släpptes de privatfinansierade småhusen fria för resten av årct, d.v.s. igångsättningstillstånd erfordras inte.
Den faktiska igångsättningen beräknas således ha understigit den utifrån bostadsbyggnadsramen beräknade maximala igångsättningen. Flera faktorer har troligen bidragit till detta. Det höga kostnadsliget har bl. a. medfört att vissa projekts kostnadsprövningar i olika instanser tagit längre tid än normalt. Dessutom medförde konflikten inom kommunalförvaltningarna i februari och mars 1971 att handläggningen av vissa byggnadsärenden försenades.
Andelen påbörjade lägenheter i småhus minskade från 32,5 9/) 1969 till 31 9/4 1970. För 1971 har andelen beräknats öka något som en följd av den ovan nämnda utvidgningen av ramarna.
Bostadsbyggnadsplanen för 1972 omfattar 95 000 Figenheter av vilka den statligt belånade delen motsvarar 87 000 med 1967 och 1968 års genomsnittliga våningsyta. Projektreserven omfattar även för 1972 10 000 lägenheter. I investeringsberäkningarna har antagits att endast en ringa del av projektreserven kommer att påbörjas under året. Med hänsyn till nedgången i våningsytan har det faktiska antalet igångsatta lägenheter inklusive ca 1000 lägenheter finansierade via ramarna för förbättringslån beräknats till 100 000 lägenheter 1972.
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 160
Diagram VII: 2. Mcdianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 1968-1972
L Flerfamiljshus L Småhus
14T MY ar
ef
I
re
l | | L I j l
1968 1969 1970 1971 1972 1968 1969 1970 1971 1972
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Medianbyggnadstiderna för flerfamiljshus och småhus är kända fram t. o. m. första halvåret 1970 (se diagram 2). De lägenheter i flerfamiljshus som påbörjades under första halvåret 1970 hade en medianbyggnadstid på drygt 12,5 månader, vilket innebär en förkortning med knappt en månad jämfört med påbörjandet under andra halvåret 1969. Att döma av mycket preliminär information tycks byggnadstiderna under andra halvåret 1970 ha varit oförändrade jämfört med närmast föregående halvår. För lägenheter påbörjade under första halvåret 1971 har mot bakgrund av en under loppet av 1971 dämpad aktivitet inom byggnadssektorn kalkylerats med något förkortade byggnadstider. Byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under scnare hälften av 1971 och 1972 kommer främst att vara avhängiga av läget på arbetsmarknaden under 1972 och 1973. Mot bakgrund av en prognoscrad kraftigt ökad aktivitet inom byggnadsscktorn under 1972 (se tabell 1) har i beräkningarna räknats med en successiv förlängning av byggnadstiderna för lägenheter påbörjade fr. o. m. andra halvåret 1971.
Enligt tillgänglig statistik tycks småhusens byggnadstider föga påverkas av läget på byggarbetsmarknaden utan har under en följd av år legat på i stort sett samma nivå. Som framgår av diagram 2 gäller detta även för småhus påbörjade under första halvåret 1970. Under senare hälften av 1970 tycks däremot byggnadstiderna ha förkortats något jämfört med andra halvåret 1969. Det faktiska antalet firdigställda lägenheter i småhus under de tre första kvartalen 1971 var nämligen större än vad som skulle blivit fallet om beräkningarna baserats på oförändrade byggnadstider — detta troligen beroende på att vintern 1970/1971 var ovanligt mild. För påbörjade småhus under 1971 och 1972 har räknats med något förlängda byggnadstider jämfört med 1970 års nivå.
För de totala bostadsinvesteringarna 1972 resulterar ovan redovisade förutsättningar i en ökning med 3 9/4 jämfört med 1971. Investeringar-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 161
na i flerfamiljshus beräknas minska med 39/9, medan småhusinvesteringarna ökar med 11 9/9. Den kraftiga ökningen för småhusen beror till stor del på att den mycket stora igångsättningen under fjärde kvartalet 1971 nästan uteslutande kommer att avse nedlagda kostnader under 1972 beroende på småhusens relativt korta byggnadstider.
Antalet färdigställda lägenheter har för 1971 beräknats till 105 000. För 1972 har antalet färdigställda lägenheter beräknats bli 3 000 färre än under 1971.
Egentlig industri
Industrins investeringar för 1971 och 1972 har bedömts med utgångspunkt från en av statistiska centralbyrån i november 1971 insamlad cenkätundersökning. Enkitens angivelser för 1971 har uppkorrigerats något med stöd av tidigare års konstaterade systematiska avvikelser mellan novemberenkäten och det definitiva utfallet enligt redovisning i maj året därpå. Beräkningarna visar på en ökning med 79/0 i volym för byggnadsinvesteringarna medan ökningen för maskininvesteringarna beräknas stanna vid 49/9. Tillsammantaget skulle därmed den egentliga industrins totala investeringar ha ökat med 5 9/, i volym 1970—1971. Fördelas denna ökning på skilda storleksgrupper tyder enkäten på att endast de allra största företagen ökade sina investeringar mellan 1970 och 1971. För övriga storleksgrupper stagnerade eller minskade investeringarna; särskilt de medelstora företagen
Diagram VII: 3. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1966—1972 Index: 1963 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
Bostäder Egentlig industri
150k Totalt 150k Totalt
130F- o- | 130F =
no ; | NF pa
1605 Flerfamiljshus Byggnader
120- 140F N em AS N 4 NN AN
120F-
100 | | |
| |
Småhus | Maskiner
I 150F on «1 150F
oe” - —-—
130) AT 130 el
| [a Lod | [ I
1966 -67 -68 -69 -70 -71 -72 1966 -67 -68 -69 -70 -71 -72
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet. 6 Riksdagen 1972.1 saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. I
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 162
med mellan 50 och 200 anställda tycks ha minskat sina investeringar betydligt.
Industrins investeringsplaner för 1972 redovisas i tabellerna 5 och 6. 1 tabell 6 har planerna omräknats till procentuella förändringar i fasta priser för byggnads- respektive maskininvesteringar. Av tabellen framgår att företagen nästan utan undantag underskattar det definitiva utfallet i november. Skillnaderna mellan planer och utfall kan normalt förklaras av ett flertal faktorer varav efterfrågeutvecklingen torde vara den viktigaste för variationen i differensen mellan planer och utfall. Sålunda torde de höga differenstalen för 1968—1969 kunna förklaras av den snabba uppgången i efterfrågan under loppet av 1969, vilken ännu i november 1968 knappast förutsågs av företagen. För 1969—1970 när konjunkturförloppet kulminerade sjönk uppjusteringstalen kraftigt troligen på grund av dels en dämpad tillväxt i cfterfrågan, dels en restriktiv kreditpoltik. Till följd av bl.a. den lättnad på kreditmarknaden som inträdde under början av 1971 och införandet av investeringsavdraget kan vi nu konstatera att de uppjusteringstal som föreligger för 1970—1971 överstiger de för 19690—1970. Upp- Justeringstalen har dock troligen i viss mån hållits tillbaka av efter hand försämrade konjunkturutsikter.
En prognos för 1972 baserad på en bedömning av den mest sannolika uppjusteringen är naturligtvis mycket vansklig att göra på grund av dels osäkerheten om den kommande konjunkturutvecklingen, dels osäkerheten om det siffermässiga sambandet mellan konjunkturutveckling och uppjusteringstal. Som framgår av andra avsnitt i denna rapport torde en vändning uppåt i den ekonomiska aktiviteten vara ati vänta först under senare delen av detta år. Uppjusteringstalen för 1972 för såväl byggnads- som maskininvesteringarna har därför antagits bli av måttlig storlek.
Företagens planer på byggnadssidan pekar ojusterat på en minskning med 13 0/4, Här har valts en uppjustering med .15 procentenheter. De förhållandevis stora frisläppen av investeringsfonder under hösten 1971 jämte en fortsatt lätt kreditmarknad har antagits medverka till den här vidtagna uppjusteringen. Byggnadsinvesteringarna inom industrin har således prognoserats öka med 2 9/) i volym 1971—1972.
Industrins investeringsplaner på maskinsidan visar en minskning med 9 09/4 ojusterat. Investeringsfondsfrisläppen torde även här kunna medverka till en jämfört med närmaste tidigare år något högre planpåfyllnad. Den under den gångna hösten beslutade förlängningen av giltighetstiden för utnyttjande av investeringsavdraget för maskininvesteringar och det ökade avdraget för 'miljövårdsinvesteringar torde verka i samma riktning även om storleken av dessa effekter är ytterst svårbedömbear. Under ovan givna förutsättningar har investeringsplanerna uppjusterats med 14 procentenheter till ett prognoserat utfall på 5 v/4. In-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 163
Tabell VII: 5. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren 1971 och 1972 enligt investeringsenkät i november 1971 Milj. kr.
Byggnader o. anlägg- Maskiner m. m.
ningar
Verk- Planerade Verk- Planerade
ställda första ställda första
första halvåret = första halvåret
halvåret = 1972 halvåret = 1972
1971 1971
Gruv- och stenbrytningsindustri 52 76 71 112 Livsmedels-, dryckesvaru- och
| tobaksindustri | 118 | 123 | 217 | 161 |
| Beklädnadsindustri | 10 | 31 | 44 | 42 |
| Träindustri | 62 | 86 | 126 | 144 |
Massa-, pappers- och pappers-
| varuindustri | 162 | 74 | 413 | 540 |
| Kemisk industri, gummivaru-, | : | |||
| petroleum- och kolindustri 65 | 132 | 208 | 220 | |
| Jord- och stenförädlingsindustri 28 | 19 | 64 | 71 | |
| Järn-, stål- och metallverk | 55 | 94 | 238 | 297 |
Verkstadsindustri och manu-
| fakturverk | 360 | 496 | 597 | 711 |
| Övrig förädlingsindustri | 31 | 30 | 86 | 76 |
| Summa egentlig industri | 943 1 161 2 064 2374 | |||
| El-, gas- och vattenverk | 769 1019 | 321 | 409 |
Totalt 1712 2180 2385 2783
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.
Tabell VII: 6. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1963—1972 Procentuell förändring i 1968 års priser
1963— 1964— 1965— 1966— 1967— 1968-— 1969— 1970— 1971—
1964 1965 1966 1967 1968 1969 1960 1971 1972 Byggnader och anläggningar Planerat i november
äret innan! —26 0 12 —28 -—26 —28 — [NS | N -—13 Faktiskt inträffad
förändring —1]16 — 1 31 — 1 —I16 8 7 (2) Differens 10 — 1 19 27 10 36 [F- 9 (15)
Maskiner m. m. Planerat i november
| året innan! | -—22 —17 0 —L11 —13 -—13 | 2 —5 — 9 | ||
| Faktiskt inträffad | : | |||
| förändring | — 2 12 5 | 0 | 2 | 8 9 5 (5) |
| Differens | 20 29 5 | 11 | IS 21 | 7 10 (14) |
1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1971-—1972 har använts det preliminära utfallet för 1971.
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 164
Diagram VII:4, Investeringar inom cgentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1965—1972 Index: 1962 = 100. 1968 års priser. Log. skala
1306 Totalt LÄ” 120F- 4 nor NN 100F/ 30 Massa- och pappersindustri 130) Järn och stålverk gok N
1201 IN
sol S
not AM
100 - ; Zl 70 - i
, gok NN TT Joo 60 /
80 Va ; i /
70 H 50Fr / 190L Verkstadsindustri, På | |
exkl. varv / |
170) / 40
/ 170É Övriga branscher 150T- / 160k
| 1501 130 L AA,
130 ” NY” /
| UA TA Hf [a In | UU HA HO [ |
196566 67 68 69 70 7 72 1965 66 67 68 69 70 71 72
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringar i bilar är exkluderade liksom hantverkets investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
kluderas dessutom industrins investeringar i transportmedel samt hantverkets maskininvesteringar har för 1971—1972 räknas med en ökning av industrins totala maskininvesteringar med 4,5 9/9. Tillsammantaget förutses därmed industrins totala investeringar öka med 3,5 9/, i volym 1971—1972.
T diagram 4 redovisas investeringsutvecklingen för de tyngst vägande industribranscherna. Branschernas uppgifter för 1971 och 1972 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som ovan angivits för industrin som helhet. Inom järn- och stålverken minskade investeringarna under 1971 efter ökningar de närmaste två föregående åren. Av enkätuppgifterna att döma är en vändning uppåt att vänta under 1972. Investeringarna inom verkstadsindustrin som ökat kraftigt sedan 1968 väntas fortsätta att öka under 1972. Uppgången tycks dock bli något
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 165
måttligare än de närmast föregående årens. Investeringsverksamheten inom massa- och pappersindustrin ökade kraftigt under mitten av 60talet och den nivå som uppnåddes 1968 tycks med undantag för vissa smärre fluktuationer ha bibehållits sedan dess. Under 1971 tycks investeringarna ha ökat något medan en viss minskning nu synes tro- Jig under 1972. För industrin i övrigt har investeringsutvecklingen varit ganska odramatisk sedan mitten av 60-talet. Den minskande investeringsnivån under såväl 1970 som 1971 tycks 1972 förbytas i en svag uppgång.
Handel m. m.
Till grund för beräkningarna över byggnadsinvesteringarna i fristående lokaler! under 1971 och 1972 ligger dels en i oktober 1971 insamlad enkät avseende faktiska och planerade investeringar inom varuhandel, bank- och försäkringsföretag och dels en konstruktion bascrad på uppgifter över totala kostnader för påbörjade byggnadsprojekt.
De totala byggnadsinvesteringarna minskade enligt preliminära beräkningar med 6,5 9/9 mellan 1970 och 1971. Investeringarna i fristående lokaler minskade härvid med 9,5 9/6 medan investeringarna i butikslokaler i bostadshus, vilka beräkningstekniskt följer investeringsutvecklingen för flerfamiljshus, minskade med 4 9/9. Investeringsnedgången vad gäller fristående lokaler kan helt förklaras av en mycket låg igångsättning under 1970 till följd av att den 25-procentiga investeringsavgiften infördes den 1 maj 1970 — under 1970 minskade påbörjade byggnadsprojekt med 20 9/, i volym jämfört med 1969 års nivå.
Under våren 1971 beviljades dispens från investeringsavgiften för ett flertal byggnadsprojekt innan den slutligen upphörde den 1 juni. Med utgångspunkt från uppgifter angående påbörjade byggnadsprojekt samt beviljade igångsättningstillstånd fram t.o.m. oktober 1971 beräknas den totala igångsättningen 1971 ha ökat med 60 9/) i volym jämfört med 1970 års nivå. En mycket stor del av den totala igångsättningen utgjordes av s.k. stora byggnadsprojekt, dvs. projekt med byggnadstider som väsentligen överstiger den genomsnittliga för byggnadsprojekt inom gruppen handel m. m. För 1972 har i investeringsberäkningarna räknats med en minskning i igångsättningen med 15 9/, jämfört med 1971 års höga nivå. Prognoser bygger bl.a. på ett antagande om en jämfört med tidigare år normal andel stora byggnadsprojekt. Främst till följd av den höga igångsättningen under 1971 beräknas investeringarna i fristående lokaler öka med 20 /, i volym
1 Byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel] m. m. består till 4/5 av investeringar i fristående lokaler och till resterande det av butikslokaler i bostadshus. Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, biografer, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 166
under 1972 jämfört med 1971. Totalt inklusive investeringar i butiks- Jokaler i bostadshus har investeringsökningen beräknats till 17 9/9.
Med utgångspunkt från den ovan nämnda handelsenkiiten har maskininvesteringarna beräknats minska med 79/9 i volym under 1971 jämfört med 1970. Planerna för 1972 anger en ökad investeringsaktivitet. I beräkningarna har bl. a. mot bakgrund av de stora byggnadsinvesteringarna under 1972 samt med hänsyn till investeringsavdraget antagits att maskininvesteringarna kommer att öka med 10/4 mellan 1971 och 1972.
De totala byggnads- och maskininvesteringarna inom gruppen handel m. m. minskade således med 6,5 9/4 i volym 1971 jämfört med 1970. För 1972 resulterar ovan redovisade beräkningar i en ökning på 149/) jämfört med 1971 års nivå.
Handelsflottan
De totala investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv minus nettoutförsel av begagnade fartyg, uppgick enligt nu föreliggande beräkningar till 560 milj. kr. 1971 — en ökning med drygt 150 9/4 jämfört med 1970 års nivå. Denna kraftiga uppgång förklaras dels av en kraftig leveransökning från svenska varv, dels av att utförseln av begagnade fartyg var betydligt lägre än under 1970.
Beräkningarna över investeringarna i nybyggda fartyg under 1972 bygger dels på en i oktober 1971 insamlad varvsenkät, dels på en i augusti insamlad enkät från ett urval svenska redare avscende deras fartygsbeställningar hos utländska varv. Enligt dessa enkäter kommer leveransvärdet av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv under 1972 att i det närmaste fördubblas jämfört med 1971 års leveransvärde. Exporten av begagnade fartyg har på basis av mycket osäkra kalkyler antagits bli oförändrad mellan 1971 och 1972. Utifrån ovan redovisade beräkningar skulle således de totala investeringarna i handelsflottan öka med närmare 100 9/) i volym 1972 Jämfört med 1971.
Statliga investeringar
De totala statliga investeringarna ökade med ca 5 9/9 i volym 1969 — 1970. De statliga byggnadsinvesteringarna minskade härvidlag med ca 49/0 medan maskininvesteringarna ökade med inte mindre än 17,5 9/4. Minskningen av byggnadsinvesteringarna härrör både från de statliga affärsverken och de statliga bolagen. För de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar redovisas en svag volymökning. Däremot expanderade såväl affärsverkens som bolagens maskininvesteringar kraftigt medan myndigheternas maskininvesteringar minskade något.
BiL I Preliminär nåtionalbudget 167
Under loppet av 1971 kunde en alltmer oroande utveckling av arbetslösheten iakttas — kanske framför allt inom byggnads- och anläggningsverksamheten men även inom tillverkningsindustrin. För att stävja denna utveckling vidtogs en rad stimulansåtgärder under sommaren och hösten 1971. Till en del fick dessa åtgärder formen av tidigareläggning och utökning av den statliga investeringsverksamheten. I juni och juli 1971 beslöts således om viss tidigareläggning av statliga industribeställningar. Vidare beslöts om tidigareläggning och utvidgning av byggnadsarbeten inom ramen för såväl allmänna fastighetsfonden som för försvarets fastighetsfond. Dessutom tidigarelades byggnadsarbeten inom vissa affärsdrivande verk, framför allt inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde (televerket, postverket, SJ). I juli utökades ramen för beredskapsarbeten framför allt inom det icke-ordinarie vägbyggandet. Ytterligare beslut om utökning av den statliga byggnadsverksamheten kom i september och avsåg arbeten inom såväl myndighets- som affärsverkssektorn. Det är något vanskligt att försöka beräkna hur stor effekt de vidtagna stimulansåtgärderna har haft och kommer att få på den statliga investeringsverksamheten. Det är bl. a. något oklart hur snabbt de beslutade tidigareläggningarna och utökningarna kunnat ske. Oklart är vidare i vilken takt den utökade byggnadsverksamheten kan bedrivas. I nedanstående tablå redovisas dock resultatet av vissa schablonmässiga kalkyler över åtgärdernas inverkan på de statliga byggnadsinvesteringarna. Osäkerheten i dessa kalkyler måste dock understrykas.
Byggnads- och antäggnings- = Volymmässig förändring, "4, verksamhet inom
1970—1971 1971—1972
Totalt därav som Totalt därav som
följd av följd av
stimulans- stimulans-
åtgärder åtgärder
Statliga affärsverk —2,5 2 11,0 + 6 Statliga myndigheter 0,0 +5 18,0 A- 14
Till grund för de nedan redovisade beräkningarna över den statliga investeringsverksamheten under 1971 och 1972 ligger till stor del insamlade enkäter från statliga affärsverk och myndigheter. Enkäterna insamlades i början av november 1971, varför de enskilda verkens och myndigheternas egna bedömningar av effekterna av de vidtagna stimulansåtgärderna redan finns inkluderade i de lämnade enkätsvaren.
Utifrån detta enkätmaterial beräknas de statliga byggnadsinvesteringarna ha ökat med ca 2 9/9 mellan 1970 och 1971 — en ökning som helt härrör från de statliga bolagen. De statliga affärsverkens byggnadsinvesteringar, som minskade kraftigt mellan 1969 och 1970, synes ha
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 168
fortsatt att minska, även om minskningstakten blev betydligt lägre. Det synes framför allt vara televerkets byggnadsinvesteringar som blivit lägre under 1971 än under 1970. Även statens järnvägars byggnadsinvesteringar fortsatte dock att minska medan vattenfallsverkets uppvisar en fortsatt expansion. De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar, som framför allt omfattar arbeten inom ramen för allmänna fastighetsfonden och försvarets fastighetsfond, synes ha varit ungefär oförändrade mellan 1970 och 1971. Trots den utökning av det icke-ordinarie vägbyggandet som skett minskade de statliga väginvesteringarna. Även byggnadsarbeten inom försvarets fastighetsfond synes ha blivit lägre under 1971 än under 1970. Byggnadsarbeten inom allmänna fastighetsfonden fortsatte dock att expandera.
De totala statliga maskininvesteringarna beräknas ha ökat med ca 8,5 9/9 i volym mellan 1970 och 1971. De statliga myndigheternas maskininvesteringar minskade härvidlag. Inom de statliga affärsverken var det framför allt televerkets och vattenfallsverkets maskininvesteringar som fortsatte att öka.
De totala statliga investeringarna skulle härmed ha ökat med ca 5 9/4 i volym 1970—1971, dvs. i stort sett i samma takt som året innan.
Under 1972 väntas emellertid de statliga investeringarna komma att öka i en något snabbare takt (ca 6 9/9) — inte minst beroende på att en stor del av effekterna av de stimulansåtgärder som vidtogs under andra hälften av 1971 kan väntas falla på framför allt första halvåret 1972.
De statliga byggnadsinvesteringarna väntas således komma att öka med att ca 16 9/9 i volym 1971—1972 efter att året innan endast ha ökat med ca 2 0/9, Denna kraftiga ökning väntas komma från såväl de statliga affärsverken (en ökning med 1199/9 i volym) som från de statliga myndigheterna (en ökning med 18 9/9 i volym).
Investeringsökningen inom affärsverken väntas i första hand härröra från en utökad byggnadsverksamhet inom televerket, vars byggnadsinvesteringar har minskat under de två föregående åren. Inom vattenfallsverket förutses en fortsatt utökning av byggnadsinvesteringarna — om än i måttlig takt. Statens järnvägars byggnadsinvesteringar väntas däremot minska ytterligare. Inom myndighetssektorn förutses en utökad byggnadsverksamhet inom såväl allmänna fastighetsfonden som inom försvarets fastighetsfond. Expansionen av myndigheternas byggnadsinvesteringar emanerar dock i huvudsak från ett kraftigt utökat icke-ordinariec vägbyggande. Den utökning av det icke-ordinarie vägbyggandet, som beslöts om under hösten 1971, väntas nämligen få full effekt först under första halvåret 1972.
De statliga maskininvesteringarna väntas däremot komma att minska under 1972 efter att ha ökat kraftigt under de två föregående åren. Minskningen av maskininvesteringarna väntas härröra från både affärsverken och de statliga bolagen. Inom affärsverken är det framför allt
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 169
televerkets som väntas minska efter att ha ökat under de. föregående åren, Däremot förutses en viss ökning av maskininvesteringarna hos både vattenfallsverket och statens järnvägar.
Konumnunala investeringar
De definitiva beräkningar över den kommunala investeringsverksamheten under 1970, som nu föreligger, avviker i betydande utsträckning från vad som angavs så sent som i oktober 1971. Det kan därför finnas anledning att något mer utförligt än vad som är brukligt i en nationalbudget kommentera utfallet ett år bakåt i tiden.
Till konjunkturinstitutets höstrapport 1971 redovisade nationalräkenskaperna en volymökning av de totala kommunala investeringarna 1969—1970 på ca 5 9/9. Till föreliggande nationalbudget redovisas en volymökning på ca 10 9/4 varvid byggnadsinvesteringarna redovisas ha ökat med 8 226 och maskininvesteringarna med inte mindre än 24,5 9/9.
Det kan vara lämpligt att vid denna återblick koncentrera uppmärksamheten på de kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar och bortse från investeringsverksamheten inom de kommunägda bolagen och stiftelserna. Bl. a. har revideringen just skett på myndighetssidan och dessutom kan utvecklingen under 1970 då knytas samman med bl. a. finansiella uppgifter samt med kommunernas egna investeringsplaner. (Investeringsutvecklingen inom de kommunägda bolagen och stiftelserna kommenteras senare i texten.) |
De kommunala myndigheternas och affärsverkens sammanlagda investeringar uppges ha ökat med ca 6,5 9/4 i volym 1969—1970. Ökningstakten är visserligen lägre än vad som normalt rådde under 60-talet men framstår ändå bl. a. mot bakgrund av den då rådande kreditåtstramningen och mot bakgrund av kommunernas egna investeringsplaner som närmast häpnandsväckande.
I diagram 5 redovisas kommunernas successiva investeringsplaner för 1970. I diagrammet har även inlagts en ”normal” revideringslinje (streckad linje). Kommunernas egna planer i november 1969 angav en investeringsökning 1969—1970 på ca 5 9/, i volym. Som framgår av diagrammet uppreviderades dessa planer både i mars och september 1970. Kommunernas likvida medel minskade visserligen relativt kraftigt under första halvåret 1970 samtidigt som upplåningen var förhållandevis låg. Så sent som i augusti-september 1970 synes dock kommunerna inte ha varit särskilt oroade eller besvärade av kreditåtstramningen (jämför upprevideringen mellan mars och september i diagrammet). Under loppet av andra halvåret 1970 fortsatte emellertid likvidi-. teten att försämras samtidigt som upplåningen även under tredje kvartalet synes ha varit mycket låg. Först i detta läge synes kommunerna .:
ha blivit oroade över den finansiella situationen och misströstat om
möjligheterna att genomföra det fastställda investeringsprogrammet 6t Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. I
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 170
Diagram VII:5. Enkätvärden för primärkommunernas och landstingens investeringar 1970 samt motsvarande genomsnitt för perioden 1962—1969 Kommunernas planer för år t i november år t— I har satts till 1C0O
—— Enkätvärden för 1970 års investeringar GenomMSsNiItt för investeringarna 1962 1969
106F
104F
102T
98F
LO | I JL I L |
Nov. Mars Sept. Nov. Mars Maj
t—1 t t t t+1 t+1 Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
(jämför den mycket kraftiga nedrevideringen mellan september och november 1970). Upplåningen, som under årets tre första kvartal synes ha varit förhållandevis låg, tycks under årets sista månader ha blivit re-
kordstor. Det är dock svårt att föreställa sig, att effekterna på investe-
ringsvolymen av denna finansiella förstärkning skulle bli så omedelbar,
som diagrammet utvisar (jämför upprevideringen mellan novemberplanerna och det faktiska utfallet). Man får nog tyvärr konstatera, att kvaliteten på uppgifterna över de kommunala investeringarna och in-
vesteringsplanerna inte är av sådan beskaffenhet att några mer säkra
slutsatser om förloppet kan dras. Det torde dock vara rimligt att räkna med att 1970 års investeringsprogram genomfördes med ett ”nödrop”. Mot den bakgrunden framstår också de planer för 1971 års investeringar, som kommunerna lämnat, som förståeliga. För första gången under den redovisade perioden redovisas nämligen planer på en minskad in-
vesteringsverksamhet.
I jämförelse med de låga planer för 1971 som kommunerna lämnat i
november 1970, mars och september 1971, innebär de planer, som redovisas i statistiska centralbyråns enkät i november 1971, och som ligger till grund för de nu aktuella beräkningarna, en ytterligare neddragning.
(En mycket stark reservation måste dock här göras, då kvaliteten på
enkäten i november 1971 synes ha varit ovanligt låg.) De borgerliga primärkommunerna uppger nu en förväntad investeringsminskning vad
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 171
gäller byggnadsinvesteringarna på ca 16 9/4 i volym 1970—1971. Landstingen uppvisar däremot planer på en ökning av sina byggnadsinvesteringar med ca 99/6, För den kommunala myndighetssektorn totalt innebär detta en volymminskning med nästan 12 9/9 mellan 1970 och 1971. Det finns emellertid starka skäl, som talar för att kommunerna 1 relativt hög grad har underskattat 1971 års investeringsutfall. Såsom bl. a. framgår av diagram 5 (streckad linje) synes kommunerna i november samma år regelmässigt underskatta det faktiska utfallet. Den 14 oktober 1971 beslös att statsbidragen till kommunala beredskapsarbeten skulle höjas från normalt 33 9/4 till 75 9/4 för arbeten som påbörjas och avslutas under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972. En viss möjlighet till förlängning av perioden antyddes dock. Medelsramen för statsbidragen till kommunerna väntas härigenom öka med ca 500 milj. kr. Vidare har statsbidragsprocenten till kommunala reningsverk m. m. höjts för samma period. Man torde kunna räkna med att en del av dessa medel kommer att utbetalas redan under 1971, vilket skulle medföra en finansiell förstärkning till kommunerna. Mot denna bakgrund har enkätens uppgifter uppjusterats med ca 4 procentenheter till en antagen volymminskning med knappt 8 9/0 mellan 1970 och 1971.
Vad gäller de kommunala myndigheternas maskininvesteringar visar enkäten på en volymminskning på ca 12 9/9 mellan 1970 och 1971 — en investeringsutveckling som i föreliggande beräkningar också har antagits komma att motsvara det faktiska utfallet.
I de kommunala investeringarna ingår även investeringsverksamheten inom de kommunägda bolagen och stiftelserna. Som framgår av tabell 7 har investeringarna inom dessa bolag ökat i mycket snabb takt sedan slutet av 60-talet. Av tabellen framgår vidare att den kraftiga expansionen plötsligt bröts under 1971 — åtminstone vad gäller byggnadsinvesteringarna. Informationen om de kommunala bolagens investeringar är något knapphändig men det vill synas som om kommunerna successivt överlåter alltmer av sin investeringsverksamhet till sina egna bolag. Bl. a. torde kreditåtstramningen 1969—1970 ha påskyndat denna
Tabell VII:7. De kommunala bolagens och stiftelsernas investeringar exkl. bostäder 1966—1972 Milj. kr., löpande priser
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 prel. proutfall gnos
Byggnader och anläggningar 107 138 170 372 676 455 808 Maskiner och apparater 46 158 84 79 18 145 194 Totalt 153 296 254 451 794 600 1002
Källa: Statistiska centralbyrån.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 172
utveckling. Dessa kommunala bolag bildas ofta för att bygga ett spe-
ciellt projekt — kommunal centrumbebyggelse, hotell m.m. När projektet är färdigbyggt upphör i stort sett bolagets investeringsverksamhet. Över hälften av bolagens investeringar avser just sådan fastighetsförvaltning. Den markanta nedgången av investeringarna under
1971 får därför främst ses mot bakgrund av investeringsavgiftens införande under våren 1970. Tillsammans med investeringarna inom de kyrkliga kommunerna be-
räknas de totala kommunala investeringarna ha minskat med ca 119/,
i volym 1970—1971 varvid byggnadsinvesteringarna beräknas ha minskat
med ca 11,5 9/4 och maskininvesteringarna med ca 7,5 9/9. Den stadiga ökning av de kommunala investeringarna som skett under hela 60-talet skulle härmed ha brutits — en utveckling som torde få ses som en följd
av kvardröjande effekter av den hårda kreditåtstramningen under 1969
och 1970.
I den tidigare nämnda enkäten från november redovisas även kommunernas egna investeringsplaner för 1972. Kommunernas egna planer
pekar mot en volymminskning med knappt 4 9/4 vad gäller byggnadsin-
vesteringarna (jämför tabell 8). Den planerade minskningen gäller såväl
primärkommuner som landsting. Liksom fallet var med 1971 års in-
vesteringsplaner har det här antagits att kommunerna underskattat det faktiska investeringsutfallet. De höjda statsbidragen till kommunala beredskapsarbeten och reningsverk kan under 1972 väntas medföra en relativt betydande finansiell förstärkning. Såsom framgår av kapitel VIII och IX väntas också kommunernas finansiella sparande förbättras högst
Tabell VII: 8. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1963--1972 Procentuell förändring i 1968 års priser
1963— 1964— 1965— 1966— 1967— 1968— 1969— 1970— 1971—
1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 Byggnadsinvesteringar Planerat i november
året innan! 11 10 16 19 9 9 4 — 6 — 4 Faktiskt inträffad
förändring 15 9 4 13 11 4 3 (— 8) (2) Differens 4 — 1 —12 — 6 2 — 5 — I — 2) (6) Maskininvesteringar Planerat i november
året innan! 15 — 3 8 10 1 11 13 -— 8 — 4 Faktiskt inträffad
förändring 24 5 16 16 14 —4 23 (—L12) (8)
Differens 9 8 8 6 15 -—15 10 (— 4) (12)
1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1971—1972 har använts det prognoserade utfallet för 1971.
Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 173.
väsentligt under 1972. Det har därför här kalkylerats med att de kom- : munala myndigheternas och affärsverkens byggnadsinvesteringar koni- ” mer att öka med ca 2 9/4 i volym 1971—1972 (jämför tabell 8).
De kommunala myndigheternas och affärsverkens planer vad gäller 1972 års maskininvesteringar pekar mot en volymminskning med ca 4 ?/9 mellan 1971 och 1972. Av tabell 8 framgår dock att kommunerna nästan regelbundet i november året innan underskattar sina maskininvestering- . ar. Den förbättrade finansiella situationen, som ovan har omnämnts, kan väntas medföra en uppdragning av kommunernas maskininköp. Kommunernas egna planer har därför uppjusterats med 12 procentenheter till en antagen ökningstakt mellan 1971 och 1972 på ca 8 9/4 i volym.
De kommunala bolagens och stiftelsernas investeringar, som synes ha minskat högst väsentligt mellan 1970 och 1971, väntas enligt en i november 1971 insamlad enkät åter expandera under 1972. Investeringsavgiftens successiva avveckling under våren 1971 torde ha medfört ett relativt stort påbörjande inom sektorn fastighetsförvaltning. Till följd av de långa byggnadstider som karakteriserar dessa projekt torde effekten härav i investeringshänseende falla på framför allt 1972. Även byggnadsinvesteringarna inom bolagens övriga verksamhetsområden — hamnar, kommunikationer, näringsliv m. m. — planeras emellertid komma att öka i en mycket betydande utsträckning. De kommunala bolagens maskininvesteringar väntas fortsätta att expandera. Då osäkerheten om realismen i bolagens planer är stor har här valts att använda bolagens egna upgifter (jämför tabell 7). Den härav betingade osäkerheten i prognoserna Över den kommunala investeringsverksamheten under 1972. måste emellertid understrykas. |
De totala kommunala investeringarna skulle således ånyo komma att öka (med drygt 6,5 9/, i volym) mellan 1971 och 1972 efter den kraftiga minskningen året innan. Härvid beräknas byggnadsinvesteringarna komma att öka med ca 6 »/) och maskininvesteringarna med ca 11 0/9.
3. Lagerinvesteringar
Åren 1970 och 1971 kännetecknas som framgår av diagram 6: av en starkt dramatisk lagerutveckling inom industrin med en massiv lageruppbyggnad under 1970 och en därpå följande kraftig uppbromsning av lagerinvesteringarna under 1971. Ökningen av lagerinvesteringarna från 1969 och 1970 med ca 2 1/2 miljard kr. i 1968 års priser följdes av en ungefär lika kraftig minskning av lagerinvesteringarna från 1970 till 1971 — således ett omslag på ca 5 miljarder. Ökningen av industrins | lagerinvesteringar 1969—1970 motsvarar ca 11/2 0/9 av bruttonational-
produkten och minskningen 1970—1971 var förhållandevis lika bety::::
dande.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 174
Diagram VII:6. Totala industrins lagervolymförändringar 1962—1972 Milj. kr. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
Råvaror 800F
400) /
I (0)
AMN ALD
YEN Vv
Varor i arbete /” 400F ; [0] Vv AN | | | i NJ/ VY V Vv g00k Färdigvaror A i N . N 400F- IA ÅA N
> VV vWV VÅ [--
-400 L 2 0001 Totalt (exkl. bränslen)
1600fF
- 800f- / P/TD
A
400 VA
NAVARBVg |
-400" V Vv |
Lod od I l | l SO I
1962 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 175
Som också framgår av diagram 6 var lagersvängningarna inom in dustrin i samband med konjunkturavmattningen 1966—1967 inte all. lika kraftiga. Minskningen av lagerinvesteringarna från 1966 till 196: stannade vid knappt 1 1/2 miljard kr. och följde efter en nedgång med knappt 1/2 miljard från 1965 till 1966. Ser man utvecklingen budgetårsvis I stället för kalenderårsvis är lagersvängningarna något kraftigare mellan de olika åren under perioden 1965—1967. Lagerinvesteringarna ökade sålunda med ca 300 milj. kr. från budgetåret 1964/65 till 1965/66 och minskade med närmare 1,7 miljarder från 1965/66 till 1966/67 — således ett omslag på nära 2 miljarder kr. att jämföra med ovannämnda 5 miljarder kr. 1969—1971, allt mätt i 1968 års priser.
Ser man till utvecklingen 1969—1971 kulminerade lageruppbyggnaden under första halvåret 1970, då man kan notera en markant topp framför allt för råvarulagren. Från och med andra halvåret 1970 bromsades tillväxten av lagren av råvaror och varor i arbete upp kraftigt, medan ökningen av färdigvarulagren fortsatte att växa fram t. o. m. första halvåret 1971. Färdigvarulagrens tillväxt synes dock ha dämpats kraftigt under andra halvåret 1971 jämsides med en nedragning av industriproduktionen. Samtidigt tycks en betydande minskning av råvarulagren ha skett. Sammantaget innebär denna utveckling ungefär en halvering av lagerökningen under andra halvåret jämfört med första halvåret 1971 och för hela 1971 skulle lagerökningen därmed stanna vid ca 1 1/2 miljard kr. att jämföra med drygt 4 miljarder 1970 — således som redan nämnts en minskning av lagerinvesteringarna med 2 1/2 miljarder kr. i 1968 års priser.
Lagerökningen under 1969 och 1970 gällde främst verkstadsindustrin. Sålunda hänförde sig då ca 3/4 av uppbyggnaden av lagren av råvaror och varor i arbete till denna industri. Under första halvåret 1971 svarade emellertid skogsindustrierna för över hälften av industrins totala lagerökning — framför allt dominerade deras andel av råvarulagrens tillväxt, men en markant ökning skedde också för deras färdigvarulager. Under andra halvåret tycks skogsindustriernas totala lager ha bromsats upp kraftigt, främst till följd av ett starkt omslag i utvecklingen för deras råvarulager, medan färdigvarulagren fortsatte att stiga trots en minskning av produktionen. För verkstadsindustrin tycks också den totala lagerökningen ha varit mycket måttlig; en viss fortsatt ökning av färdigvaror och halvfabrikat har delvis motvägts av en minskning av råvarulagren.
Under första halvåret 1972 beräknas lagerutvecklingen följa i stort sett samma mönster som under andra halvåret 1971, dvs. en fortsatt kraftig minskning väntas av industrins totala lagerinvesteringar. Denna kalkyleras blir så stor att lagren inom industrin minskar säsongrensat sett med totalt närmare 200 milj. kr. i 1968 års priser.
Då det gäller råvarulagren bedömde företagen fortfarande dessa som .
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 176
mycket för stora i slutet av 1971 och man torde få räkna med försiktiga inköp av råvaror en bit in på 1972. Följaktligen väntas en fortsatt minskning av råvarulagren, varav skogsindustrierna beräknas svara för en stor del.
Även färdigvarulagren bedömdes i slutet av 1971 i synnerligen stor omfattning som för stora av företagen och man får räkna med en stark ' strävan att hålla dessa tillbaka under första halvåret 1972. Företagens försiktiga produktionsplaner för första delen av 1972 i kombination med en prognoserad ökad inhemsk efterfrågan borde också kunna leda till en bättre balans mellan produktion och efterfrågan och därmed till mindre investeringar i färdigvarulagren under första halvåret 1972. Här har kalkylerats med cen fortsatt kraftigt avtagande ökning av färdigvarulagren — så kraftigt att lagerökningen nästan helt upphör. För skogsindustrierna beräknas en relativt kraftig minskning av lagerhållningen ske.
Lagren av varor i arbete beräknas minska något under första halvåret 1972. Minskningen hänför sig praktiskt taget helt till skeppsvarven, . vilkas lager av varor i arbete svänger mycket kraftigt vid omfattande leveranser av fartyg.
Utvecklingen under andra halvåret 1972 är på nuvarande stadium betydligt svårare att bedöma och därför mycket mera osäker. Här har kalkylerats med en omsvängning för råvarulagren till en ökning med ett par hundra miljoner kronor. Färdigvarulagren beräknas liksom under första halvåret komma att öka endast obetydligt. Lagren av varor i arbete väntas komma att öka ungefär lika mycket som råvarulagren, men denna ökning är nästan helt hänförlig till varvsindustrin. Industrins totala lager skulle därmed öka med säsongrensat sett ca 500 milj. kr. i 1968 års priser under andra halvåret 1972.
Sammantaget skulle lagerökningen för hela industrin under 1972 därmed komma att stanna vid drygt 300 milj. kr. i 1968 års priser.
Som framgår av nedanstående tablå skulle lagren inom handeln — omfattande detalj-, parti- och nybilhandeln — enligt nu tillgängliga uppgifter ha ökat endast svagt under 1970. Under de tre första kvartalen 1971 tycks de ha minskat. Samma utveckling torde ha gällt även för fjärde kvartalet 1971, eftersom handelns inköp under fjärde kvartalet torde ha varit låga och konsumtionen beräknas ha ökat. Här har kalkylerats med en minskning för hela 1971 av handelns totala lager med ca 230 milj. kr. i 1968 års priser. För 1972 förutses handelslagren, främst mot bakgrunden av den höjda konsumtionsnivån, komma att öka relativt kraftigt. Tyngdpunkten i ökningen beräknas ligga på andra halvåret 1972 säsongrensat sett.
Skogsbrukets lagerförändringar, beräknade som skillnaden mellan normal årlig tillväxt och årlig avverkning, har minskat i ungefär samma takt under de senaste tre åren. Den beräknade starka minskningen av av-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 177
verkningarna under 1972 medför kalkylmässigt en relativt betydande
ökning av lagren i skogsbruket. För jordbruket beräknas lagren ha mins-
kat något under 1971 medan lagren under 1972 uppskattas bli oföränd-
rade. Total lagerförändring. Milj. kr., 1968 års priser.
| 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | |
| Industri | 1 651 | 4109 | 1525 | 330 |
| Handel | 244 | 97 | -—230 | 380 |
| Jordbruk | —28 | 2 | —31 | |
| Skogsbruk | --18 Summa 1849 | —14 4194 | -12 1252 | 50 760 |
VIII. Den offentliga verksamheten
1. Allmänt
Vid presentationen av den offentliga sektorn i detta kapitel tillämpas i allt väsentligt samma definitioner och avgränsningar som i det institutionellt uppdelade nationalräkenskapssystemet. Sektorn är uppdelad i tre delsektorer nämligen staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.
Affärsverksamhet som drivs av staten förs i huvudsak till företagssektorn. Statens kapitaltillskott till affirsverken betraktas som en kapitaltransferering av icke finansiell natur. Verksamheten som bedrivs i fastighetsfonderna och vissa andra kapitalfonder uppfattas inte här som affärsmässig. Dessa fonder har upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten hänförs till den statliga myndighetssektorn.
När det gäller kommunerna, betraktas deras affärsdrivande verksamhet som en del av den kommunala myndighetssektorn. Detta medför att kapitaltillskottet från de kommunala myndigheterna till affärsverksamheten kommer att registreras som scktorintern realinvestering.
Socialförsäkringssektorn har ställning av mellanled mellan å ena sidan staten och kommunerna och å andra sidan hushållssektorn och företagssektorn. Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring leds, eventuellt via staten, fram till socialförsäkringssektorn. Alla utbetalningar av socialförsäkringsförmåner betraktas som utgående från socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för detta ändamål som belastar statens eller kommunernas budgeter anses som transfereringar till socialförsäkringsscktorn.
Den offentliga sektorn tar direkt i anspråk en betydande del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor och tjänster. I det följande skall göras en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster t. o. m. 1972. En del av de offentliga sektorernas utgilter består av transfereringar till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare att reala resurser tas i anspråk, Transfereringar från staten och socialförsäkringssektorn till kommuner och hushåll ger dock i betydande utsträckning upphov till efterfrågan på varor och tjänster. Den offentliga sektorn ställer inte bara direkta krav på reala resurser. I det följande redovisas även vissa uppskattningar av den påverkan på kreditmarknaden som kan utgå från den offentliga sektorn. Innebörden av denna påverkan utvecklas sektorvis i kapitlet om kreditmarknaden.
För att ge en samlad bild av den offentliga sektorns reala och finansiella anspråk summeras de tre delsektorerna till en konsoliderad offentlig sektor. Avslutningsvis görs så vissa beräkningar över den offentliga
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 179
sektorns inverkan på den samlade efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till att innefatta även de av statsmakterna i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna och bostadsbyggandet.
2. Staten
I tabell 1 har statens inkomster och utgifter för kalenderår respektive budgetår redovisats. Som framgår av tabellen består statsinkomsterna i huvudsak av direkta och indirekta skatter samt s. k. övriga inkomster. Den senare gruppen utgörs bl. a. av inkomst från kapital och rörelse. Statsinkomsterna beräknas ha vuxit relativt snabbt 1971 eller med inemot 17 9/9 att jämföra med ca 12 9/, 1970. För 1972 väntas tillväxten bli avsevärt lägre, eller ca 9 9/9.
De direkta skatterna utgörs till största delen av till staten inflytande skatter på inkomst och förmögenhet minskade med återbetalningar av överskjutande skatt och kommunalskattemedel. Dessutom bortdras avgifter som visserligen uppbärs av staten men som är avsedda för socialförsäkringssektorn, De viktigaste av dessa är arbetsgivares och enskildas avgifter till sjukförsäkringen samt enskildas folkpensionsavgifter. Ökningen av de direkta skatterna uppgick under 1970 till inemot 25 9/9, För 1971 beräknas däremot tillväxten så gott som helt ha uteblivit. Den markanta skillnaden i utvecklingen mellan åren 1970 och 1971 förklaras i första hand av den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1971 och som vid införandet beräknades komma att medföra ett bortfall av direkta skatter för statens del på drygt 3 miljarder kr. 1971. Härtill kommer den jämfört med 1970 svagare ökningen av lönesumman. Som framgått av kapitel VI förutses lönesumman växa snabbare 1972 än under 1971. Bland annat som en följd härav kan inkomsterna på inkomstskattetiteln beräknas öka betydligt snabbare än 1971. Även utgifterna på inkomstskattetiteln väntas dock stiga relativt kraftigt. Inte minst gäller detta de skatter som staten uppbär för kommunernas räkning. Dessa förs som avdragspost i beräkningarna över statens inkomster. Orsaken till den förutsedda snabba stegringen av utbetalade kommunalskattemedel sammanhänger främst med att förskottsutbetalningarna från statens sida grundar sig på två år gamla inkomstförhållanden. Utbetalningarna till kommunerna av kommunalskattemedel utgår sålunda från 1970, ett år med en stark tillväxt av inkomstskatteunderlaget. Nettot på inkomstskattetiteln, dvs. de direkta skatterna, har mot denna bakgrund antagits växa med ca 49/9 1972.
De indirekta skatterna består i huvudsak av mervärdeskatten, punktskatter på vissa varor och tjänster, tullar samt den allmänna arbetsgivaravgiften. Även den del av fordonsskatten som kan antas motsvara hushållens andel har förts till denna kategori av skatter. De indirekta skatternas andel av de totala skatteinkomsterna har under det senaste
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen : 180
Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1970—1972 Milj. kr.
Kalenderår : Budgetår
1970 1971 1972 1970/71 — 1971/72 = 1972/73
utfall prel. prognos = utfall prel. enl.
| utfall | beräkn. riksstats- | förslag | |
| 1. Inkomster | 38 689 45 170 49 200 41 811 47 740 51 480 | ||
| 1.1. Direkta skatter | 16 729 16 740 17 430 16 671 17 670 18 730 | ||
| 1.2. Indirekta skatter | 18 474 24 130 26 420 21273 -- 25 560 27 200 | ||
| 1.3. Övriga inkomster | 3 486 4 300 5 350 3 867 4 510 5 550 | ||
| 2. Utgifter | 37 992 43 580 48 040 40 217 47 080 49 790 | ||
| 2.1. Transfereringar | 22 758 25 860 28 520 24 165 28 430 29 480 | ||
| 2.1.1. Till hushåll | 3 992 5 020 5 570 4 652 5 590 5 640 | ||
| 2.1.2. Till socialförsäkrings- | : | ||
| sektorn | 5 559 6 260 7 060 5 667 6 800. 7140 | ||
| 2.1.3. Till kommuner | 9 304 9 720 10 580 9 395 10 450 11 010 | ||
| 2.1.4. Till företag | 1564 2110 2310 1985 2 370 2 390 : | ||
| 2.1.5. Ofördelat | 2339 2 750 3 000 2 466 3 220 3 300 | ||
| 2.2. Konsumtion | 13 385 15 740 17 190 14 116 16 250 17 570 | ||
| 2.3. — Realinvestering | 1 849 1 980 2330 1936 2 400 2 740 | ||
| 3. Finansiellt sparande (1—2) 697 1590 1160 1594 | 660 1690 |
4, Utlåning och andra finan-
siella transaktioner = 3 694 5 250 4 540 4 300 5 060 5 060 4,1. Därav finansierat inom
fonderna 60 80 80 74 80 920 Totalsaldo (1-2-4-+4.1.) —2937 —3580 =—3300 —2632 >—-4 320 3 280
6. Nettoförändringar i trans- | |
aktioner vid sidan av riks- | staten (utgiftsökning: —) —271 - oa 202
7. Av riksgäldskontoret
redovisat budgetutfall —3 208 —2 630! - —2 430
Anm. 1. Beloppen för skatterna är något lägre än de belopp som återfinns i nationalräkenskaperna beroende på att olika registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter som erläggs, medan här angivna tal avser belopp som strömmar in till staten i resp. period. Stigande beskattningsunderlag och viss fördröjning i uppbördssystemet ger upphov till differensen mellan de två beloppen.
Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1972/73 till kalenderårssiffror för 1972 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåter uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.
Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1-—5 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 5 justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid sidan av riksstaten — här i form av residualberäkning.
1 Det preliminära budgetutfallet för december 1971 avvek starkt, såväl vad gäller inkomstsidan som utgiftssidan, från riksgäldskontorets tidigare prognoser. Det är dock ännu osäkert vilka poster som i första hand berörs varför det också är oklart i vad mån detta återverkar på posten 6 (nettoförändringar i transaktioner vid sidan av riksstaten) eller i vilken utsträckning det kan finnas anledning att även korrigera övriga poster.
årtiondet kraftigt ökat för att 1971 uppgå till över 50 9/9. Den takt med vilken de indirekta skatterna växer är av naturliga skäl starkt avhängig av förändringar i skatte- och avgiftssatser. Under 1970 förekom vid två
tillfällen uppjusteringar av mervärdeskatten för vissa varor. En när-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 181
mare redogörelse för dessa höjningar återfinns i den preliminära nationalbudgeten för 1971. I avsikt att kompensera staten för det ovan nämnda bortfallet av direkta skatter som följde av skattereformens gcenomförande höjdes mervärdeskatten generellt fr.o.m. den 1 januari 1971. Det procentuella uttaget ökade från 10 till 15 9/, på de varor som låg utanför höjningarna under 1970 (skattesatsen på 15 9/) motsvarar 17,65 9/9 på priset exkl. skatt). Vid samma tidpunkt höjdes den allmänna arbetsgivaravgiften från 19/9 till 29/, samt encrgiskatten på främst den privata förbrukningen av elkraft. I första hand som en effekt av dessa höjningar beräknas de indirekta skatterna ha vuxit med ca 30 9/4 1971. För 1972 har inga förändringar i skatte- och avgiftsuttag antagits. De indirekta skatternas tillväxttakt förutses på grund härav avta högst väsentligt eller till knappt 10 /,.
Övriga statsinkomster, som består av inkomster från rörelse och kapital, inkomster från vissa nominellt prissatta tjänster samt vissa kalkylmässiga poster, beräknas ha ökat med knappt 49/4 1970. För 1971 kan dessa inkomster antas ha vuxit med drygt 20 9/9. Den kraftiga ökningen berodde i första hand på en ojämn fördelning mellan hälfterna av respektive budgetår, vilket kom att medföra en osedvanligt låg nivå för dessa inkomster under 1970. För 1972 förutses en tillväxt av ungefär samma omfattning som under 1971.
De totala statsutgifterna, exklusive finansiella transaktioner, beräknas ha ökat med ca 10/9 1970. De konjunkturstimulerande åtgärder som vidtagits under loppet av 1971 har bidragit till en snabbare tillväxt 1971. För 1972 förutses de totala statsutgifterna öka med ca 10 9/9. Det bör i detta sammanhang observeras att en rättvisande fördelning av statsutgifterna mellan kalenderåren 1971 och 1972 denna gång är speciellt svår att åstadkomma med tanke på problemen att tidsdatera effekterna av de konjunkturstimulerande åtgärderna. Dessa och sammanhängande frågor behandlas mera utförligt i avsnittet om beräkning av budgeteffekter.
Den tyngst vägande delen av statsutgifterna, eller ca 60 9/9, utgörs av transfereringar. 1971 beräknas de totala transfereringarna ha ökat med ca 15 9/9, medan tillväxten 1970 uppgick. till 12 9/9. För 1972 förutses en ökningstakt om ca 10 9/9. Överföringarna till kommun respektive socialförsäkringssektor behandlas närmare i avsnitten rörande dessa båda sektorer. Transfereringarna till hushållen ökade mycket snabbt, eller med ca 25 9/4 under 1971. Denna höga ökningstakt förklaras i första hand av beloppshöjningen av barnbidragen 1 januari 1971. För 1972 förutses inkomstöverföringarna till hushållen stiga med knappt 11 9/9. Bostadstilläggen kan härvid väntas svara för en betydande del av denna ökning. I januari 1972 görs en särskild utbetalning av de statliga bostadstilläggen till barnfamiljer uppgående till tre gånger det belopp som ' utbetalades i december 1971. Detta väntas medföra en ökning av de
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 182
statliga bostadstilläggen med ca 125 milj. kr. Den 1 april 1972 träder ändrade regler i kraft för både de statliga och kommunala bostadstillläggen till barnfamiljer. Posten transfereringar till företag domineras av kapitaltransfereringar till affärsverken. De ofördelade transfereringarna innehåller, förutom vissa statistiska avstämningsposter, statsränteutgifter samt bidrag till internationell verksamhet. Den senare posten väntas visa en sedvanligt stark ökning under 1972. De statliga konsumtionsutgifterna består till mer än hälften av personalkostnader. Under 1971 beräknas den statliga konsumtionen ha vuxit med ca 17 9/9 i värde och 5,5 9/) i volym, vilket var avsevärt mer än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten för 1971. En stor del av skillnaden synes kunna förklaras av vidtagna konjunkturstimulerande åtgärder. Inte minst ökade statliga industribeställningar torde härvidlag ha spelat in. Det kan sålunda nämnas att praktiskt taget hela volymtillväxten för statlig konsumtion 1971 avsåg inköp för löpande förbrukning. De speciella omständigheter som bidragit till 1971 års konsumtionsökning framgår också av att den tungt vägande delposten löner endast växte med ca 1,5 9/, i fasta priser. För 1972 förutses konsumtionens volymökning begränsas till knappt 39/9. Huvudparten av denna relativa retardation faller på statens löpande förbrukning. Exklusive den löpande förbrukningen förutses de statliga konsumtionsutgifternas tillväxt närmast tillta under 1972. Investeringsverksamheten inom statliga myndigheter beräknas ha ökat med ca 8 9/9 i värde 1970. Så gott som hela uppgången var att hänföra till kostnadsökningar och den volymmässiga tillväxten kom att understiga 19/9. De statliga investeringarnas utveckling 1971 präglades i viss utsträckning av de ökade beredskapsarbeten och andra stimulansåtgärder som fastställdes under sommaren och hösten 1971 och som finns närmare återgivna i kapitel VIL Bland annat genom att effekterna härav huvudsakligen beräknas falla på första halvåret 1972 torde dock tillväxten av de statliga myndigheternas investeringar 1971 ha begränsats till ca 79/9) i löpande priser. Detta motsvarar en real nedgång om ca 19/4. Under 1972 väntas emellertid de statliga investeringarna komma att öka i snabb takt ceiler med 18 9/9 i värde och 13 9/9 i volym. Enligt de beräkningar som redovisas i kapitel VIL kan ungefär hälften av den antagna volymökningen tillskrivas redan vidtagna stimulansåtgärder. Från ovanstående beräkningar av statens inkomster och utgifter kan ett finansiellt sparande härledas. Som framgår av tabell 1 har statens finansiella sparande kontinuerligt förbättrats under senare år — från ett underskott om knappt 900 milj. kr. 1968 till ett överskott om ca 1 600 milj. kr. 1971. Under 1972 väntas denna tendens temporärt komma att brytas. Som tidigare redovisats beräknas statsutgifterna växa någon procentenhet snabbare än statsinkomsterna. Med dessa förutsätt-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 183
ningar förutses en reduktion av statens finansiella sparande 1972 om knappt 450 milj. kr. Nedgången torde i huvudsak kunna förklaras av konjunkturavmattningens återverkningar såväl på inkomstsidan som utgiftssidan.
Omfattningen av utlåning och andra finansiella transaktioner ökade mycket kraftigt under 1971. Tillväxten uppgick till ca 1,5 miljarder kr., vilket innebar att de finansiella transaktionerna detta år utgjorde drygt 5 miljarder kr. Under 1972 förutses de finansiella transaktionerna bli av något lägre omfattning, eller ca 4,5 miljarder kr. Det bör i detta sammanhang påpekas att omvandlingen från budgetår till kalenderår är gjord under ganska stor osäkerhet varför utfallet så småningom kan visa sig medföra justeringar och förskjutningar mellan åren. Detta gäller framför allt utlåning och andra finansiella transaktioner.
Totalbudgetens saldo, dvs. skillnaden mellan statens samtliga inkomster och utgifter, förbättrades under 1970 med i runt tal 650 milj. kr. Utgifterna beräknas ha överstigit inkomsterna med knappt 3 miljarder kr. Under 1971 beräknas underskottet i totalbudgeten ha stigit med 650 milj. kr. till knappt 3 600 milj. kr. För 1972 förutses däremot en viss nedgång av detta negativa saldo.
3. Kommunerna
Kommunernas inkomster består till drygt hälften av skatteintäkter. Statsbidrag och övriga inkomster svarar för ca en fjärdedel vardera. 1 övriga inkomster ingår bl. a. inkomster från försäljning av avgiftssatta tjänster och inkomster från rörelse och kapital.1 Skatteinkomsterna, som ökade med inemot 9 v/) 1970, beräknas ha stigit nära nog dubbelt så snabbt 1971, eller med ca 16,5 97/9. Skillnaden mellan de båda åren förklaras så gott som helt av utvecklingen av den genomsnittliga kommunala utdebiteringen per skattekrona. Den senare höjdes 1971 med 1.54 kr. att jämföra med 0,75 kr. 1970. För 1972 beräknas utdebiteringen stiga med 1,24 kr. Tillsammans med ett ökat skatteunderlag torde detta medföra att de kommunala skatteinkomsterna ökar kraftigt även under 1972. Härtill kommer de ökade förskottsutbetalningarna av kommunalskattemedel till i huvudsak inflyttningskommuner som trätt i kraft vid ingången av 1972. Totalt beräknas kommunernas skatteinkomster växa med över 209/, 1972. Även statsbidragen kan väntas stiga snabbare
1 För att överensstämmelse skall nås mellan det finansiella sparande som kan beräknas utifrån förändringar i kommunernas totala skulder och finansiella tillgångar och det finansiella sparande, vilket erhålls som resultat av beräkningar utifrån bl. a. kommunenkäterna, har en residualt bestämd korrektionspost av storleksordningen 400 milj. kr. dragits från övriga inkomster 1971. En post av motsvarande storlek har införts även 1972. Det är dock ovisst om det är inkomsterna som är för högt beräknade, eller om det är utgifterna som underskattats.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 184
1972 än under 1971. Ökningen har skattats till 9 9/, att jämföra med drygt 49/4 1971. Däremot synes ökningstakten för övriga inkomster komma att bromsas upp något. För de totala inkomsterna skulle ovan närmnda utveckling innebära en ökning med över 16 9/9 1972, dvs. avsevärt mer än under de två närmast föregående åren, då motsvarande tillväxt uppgick till drygt 12 respektive 11 9/0.
Den övervägande delen av de kommunala utgifterna består av konsumtionsutgifter, varav ca sju tiondelar utgörs av personalkostnader. Den kommunala konsumtionen beräknas ha vuxit i ungefär samma takt 1970 och 1971, dvs. med drygt 16 9/9 i värde. I volym räknat uppvisar dock de båda åren en relativt olikartad utveckling med en ökning med drygt 3 9/0 1971 att jämföra med en ökning om ca 9 9/9 1970. För 1972 förutses en värdemässig tillväxt av ungefär samma storleksordning som under närmast föregående år. En sådan utveckling skulle rätt väl överensstämma med de planer som kommunerna själva redovisat. Till följd av de löneökningar och den låglönesatsning som ingick i den senaste avtalsuppgörelsen kan en stor del härav antas utgöras av kostnadsökningar. Volymtillväxten har sålunda satts till drygt 3 9/0. Detta innebär att den dämpning realt sett av de kommunala utgiftsplanerna som starkt kom till uttryck under 1971 kan väntas bestå under 1972. Det kan nämnas att de kommunala konsumtionsutgifterna under perioden 1966 .—1971 stigit med i genomsnitt knappt 8 9/9 i volym.
Investeringsverksamheten hos kommunala myndigheter och affärsverk steg under 1970 med 7 9/o i volym trots det relativt strama kreditmarknadsläge som kiinnetecknade detta år. De begränsade möjligheterna till extern finansiering och den fortsatta neddragningen av kommunernas likviditet synes emellertid kraftigt ha påverkat investeringsutfallet för 1971. De kommunala investeringarna sjönk med knappt 10 9/4 i volym och 3 9/4 i värde. En mera utförlig redogörelse för orsakerna till denna svaga investeringsutveckling, som markant avviker från mönstret under 60-talet, återfinns i kapitel VIL
Kommunernas investeringsplaner har under hösten 1971 nedreviderats. Det kan antas att detta huvudsakligen skett av finansiella skäl. Mot bakgrund av de investeringsfrämjande åtgärder som regeringen vidtog i oktober 1971 finns det emellertid anledning att nu se något mer optimistiskt på kommunernas finansieringsläge. Under perioden 1 november 1971-—30 juni 1972 utgår ökade statliga bidrag för kommunala beredskapsarbeten till ett totalt belopp om ca 500 milj. kr. Dessa medel har förutsatts generera ökade kommunala utgifter om ett lika stort belopp. Härav beräknas ca 350 milj. kr. få karaktären av kommunala investe-: ringar och 150 milj. kr. av kommunal konsumtion. Även den statliga bidragsprocenten för miljövårdande anläggningar har höjts för projekt som igångsätts under samma period. Volymmässigt kan ovanstående åtgärder väntas bidra till en svag ökning av de totala kommunala investe-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 185
Tabell VII: 2. Kommunernas inkomster och utgifter 1971—1972 (Exkl. bostäder, kommunala bolag och stiftelser)
Milj. kr. Förändring 1971—1972
1971 1972 milj. kr. procent
Löpande priser:
| L Inkomster | 39 290 | 45 740 | 6 450 | 16,5 |
| 1.1. Skatter | 21 820 | 26 720 | 4 900 | 22,5 |
| 1.2. Statsbidrag | 9 720 | 10 580 | 860 | 92,0 |
| 1.3. Övriga inkomster 7750 | 8 440 | 690 | 9,0 | |
| 2. Utgifter | 41 330 | 47 010 | 5 680 | 13,5 |
| 2.1. Transfereringar | 6 800 | 7870 | 1070 | 15,5 |
| 2.1.1. Till hushåll | 2 980 | 3 720 | 740 | 25,0 |
2.1.2. Till socialförsäk-
| ringssektorn | 290 | 1090 | 100 | 10,0 |
| 2.1.3. Till staten | 220 | 210 | —I10 | — 6,0 |
| 2.1.4. Ofördelat | 2 610 | 2850 | 240 | 9,0 |
| 2.2. Konsumtion | 26 120 | 30 030 | 3 910 | 15,0 |
| 2.3. — Realinvestering | 3 410 | 9 110 | 709 | 8,5 |
| 3. Saldo (1—2) | —2 040 —1 270 | 770 |
4, Netto av mark-
och fastighetsköp 390 280 —110
5. Finansiellt
| sparande (3—4) —2 430 —IJ 550 | 850 | |
| Utlåning | 100 100 | (0) |
| Likviditetsförändring 440 | 200 | 640 |
| Upplåning (5—6—7) 2 090 | 1 850 — 240 |
1971 års priser: Konsumtion 26 120 26 980 860 3,5 Realinvestering 8 390 8 630 240 3,0
Anm. Posten upplåning omfattar upplåning på och utanför kreditmarknaden. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
ringarna. Tillväxten har liksom i kapitel VII satts till knappt 3 ";o i volym och drygt 8 9/9 i värde.
En summering av kommunernas konsumtions- och investeringsutgifter visar att dessa ökade med 110/4 1971 att jämföra med 16 v/0 1970. I
volym beräknas dessa utgifter i stort ha varit oförändrade under 1971. För 1972 förutses en viss acceleration, såväl i värde som volym. Det torde i första hand vara på investeringssidan som detta kan väntas komma till uttryck.
Kommunernas transfereringsutgifter beräknas ha uppgått till knappt 7 miljarder kr. 1971. Den största utgiftsposten utgörs av transfereringarna till hushållen, vilka kan skattas till ca 3 miljarder kr. Under 1972
väntas tillväxten för dessa transfereringar stiga med inemot 25 09/,. Även de ofördelade transfereringarna, dvs. överföringar som inte fördelats
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 186
på sektorer, har ökat kraftigt under senare år. De transfereringar som här avses består till en stor del av ränteuigifter. De totala transfererings-
utgifterna kan antas öka med knappt 16/9 1972 mot 80/9 1971 och
15 9/, 1970.
De finansiella konsekvenserna av ovan redovisade beräkningar innebär att kommunernas finansiella sparande förbättrats under 1971 med ca 200 milj. kr. En fortsatt likviditetsförsvagning synes dock inte ha kunnat undvikas. Förstärkningen av det finansiella sparandet bör ses mot bakgrund av den försvagning om ca 1,3 miljarder kr. som ägde rum under 1970. Framför allt som en följd av de snabbt ökande inkomsterna torde en än mer markant förbättring av det finansiella sparandet vara att förutse för 1972. De reala kalkyler som här presenterats indikerar en förstärkning om knappt 900 milj. kr. Det måste dock framhållas att dessa uppgifter är mycket osäkra. Såsom tidigare omnämnts avviker det finansiella sparande som erhålls från nationalräkenskaperna från det som erhålls från kreditmarknadsstatistiken. I tabell 2 har därför en residualt bestämd korrektionspost om 400 milj. kr. dragits från övriga inkomster.
Som närmare motiveras i kapitel TX kan förbättringen av det finansiella sparandet 1972 till stor del väntas ta formen av en konsolidering av kommunernas likvida ställning. En sådan utveckling skulle ligga väl i linje med erfarenheterna från tidigare konjunkturförbättringar. Av tabell 2 framgår även att en viss minskning av den totala upplåningen bedömts som sannolik. Det bör dock framhållas att bakom beräkningarna av kommunernas upplåning 1972 ligger ett antagande om en markant minskning av den omfattande tillfälliga upplåningen under 1970 och 1971. En nedgång av nettoupplåningen utesluter därför inte en ökad upplåning på den organiserade kreditmarknaden.
4. Socialförsäkringssektorn
Till socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter som kan anses utgöra led i den samhälleliga trygghets- och socialpolitiken. Sektorn omfattar allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjukpenningförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring. Sektorn är till sin natur en statistisk konstruktion, varför dess gränser inte genomgående sammanfaller med berörda institutioners. När man studerar de samhällsekonomiska effekter som utgår från socialförsäkringssektorn har man i regel inget primärt intresse för sektorns efterfrågan på varor och tjänster. Denna är nämligen helt obetydlig. Det som uppmärksammas är i stället de finansiella flödena mellan socialförsäkringssektorn och övriga sektorer i samhällsekonomin.
Socialförsäkringssektorns inkomster beräknas under 1970 och 1971 ha vuxit med knappt 13 respektive 17 9/9. För 1972 väntas ökningen bli
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 187
Tabell VII: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1971-1972
| Milj. kr. 1971 | 1972 | Förändring 197 1—1972 milj. kr. procent | ||
| 1. Inkomster | 25 460 | 27 830 | 2370 | 9,5 |
| 1.1. Avgifter | 15 240 | 16 330 | 1 090 | 7,0 |
1.2. Bidrag från stat och
| kommun | 7250 | 8150 | 9200 | 12,5 |
| 1.3. Ränteinkomster | 2 970 | 3 350 | 380 | 13,0 |
| 2. Utgifter | 17 080 | 19 110 | 2 030 | 12,0 |
| 2.1. Konsumtion | 510 | 560 | 50 | 10,0 |
2.2. Transfereringar till
hushållen 16 400 18 410 2010 12,5 2.3. Övrigt 170 140 —30 —17,5 3. - Finansiellt sparande
(1—2) 8 380 8 720 340
Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
avsevärt mindre celler drygt 9 9/,. Som framgår av tabell 3 kan sektorns inkomster grovt sett delas upp i avgifter från de försäkrade eller deras arbetsgivare, bidrag från stat och kommun samt ränteinkomster. Den största inkomstkällan är avgifterna som svarar för ca 60 9/v av sektorns totala inkomster. Ökningen av avgifterna beräknas 1972 komma att uppgå till drygt 7 9,9 att jämföra med ca 17 9/, 1971. Tillväxten av avgiftsflödet förutses med andra ord mer än halveras 1972. Socialförsäkringsavgifterna står i allmänhet i ett nära samband med uppburna celler utbetalade löner, varför det i stället vore naturligt att vänta sig att det totala avgiftsflödet 1972 — under förutsättning av oförändrade avgiftssatser — utvecklas på i huvudsak samma sätt som lönesumman. Den här antagna snabbare lönesummeökningen 1972 borde sålunda med ctt sådant betraktelsesätt snarast medföra att avgifterna från de försäkrade och deras arbetsgivare ökar kraftigare 1972 än under 1971. Nu förhäller det sig emellertid så att arbetsgivarnas preliminära avgifter till sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen med viss schablonjustering beräknas med utgångspunkt från två år gamla förhållanden. Om schablonjusteringarna inte träffar exakt rätt uppstår genom slutregleringen vissa oregelbundenheter i avgiftsinflödet. En andra förklaring till skillnaderna i lönesummans respektive avgiftsinflödets utveckling är de jämfört med 1971 mindre omfattande höjningarna av avgiftssatserna 1972. Avgifterna till allmänna tilläggspensionen höjs visserligen liksom året innan med 1/4 procentenhet men däremot förutses ingen ytterligare höjning av arbetsgivarnas avgifter för sjukförsäkringen. Den senare höjdes 1971 med 0,2 procentenheter till 3,1 979.
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 188
Bidragen från stat och kommun svarar för ca 30 9/4 av sektorns totala inkomster och avser i huvudsak folkpensioneringen, sjukförsäkringen samt arbetslöshetskassorna. Dessa bidrag beräknas ha ökat med 18 0/, under 1970 och 13 9/) under 1971. För 1972 väntas tillväxttakten uppgå till ca 12 9/9. Därvid har medräknats det extra tillskott till folkpensionärerna om totalt ca 285 milj. kr. som utbetalas i januari 1972.
Ränteinkomsternas ökningstakt är mycket snabb, vilket sammanhänger med den kraftiga fonduppbyggnad som sker inom sektorn. 1972 väntas ränteinkomsterna öka med ca 13 ”/, mot ca 219, 1971.
Socialförsäkringssektorns utgifter består till mycket liten del av administrationskostnader (dvs. konsumtion). Den största delen utgörs av utbetalningarna till hushållssektorn. Drygt 16 miljarder kr. utbetalades 1971 mot ca 14 miljarder kr. 1970 och för 1972 väntas utbetalningarna stiga till drygt 18 miljarder kr. Cirka hälften av dessa utbetalningar utgörs av folkpensionsförmåner, medan sjukförsäkringsförmånerna svarar för knappt 3/10.
Posten övriga utgifter består dels av utbetalningar till företag, dels av en korrigeringspost avseende kommunal folkpensionering. Utbetalningarna till företagen är gottgörelse till arbetsgivare som bedriver företagshälsovård.
Transaktionerna över en konstruerad socialförsäkringssektor visar att sektorns finansiella sparande — dess nettoutiåningsmöjligheter — under senare år ständigt har ökat. Tillskottet beräknas ha uppgått till drygt 600 milj. kr. 1970 och knappt 1200 milj. kr. 1971. Förstärkningen under 1972 väntas bli ca 350 milj. kr. Sparandet har så gott som uteslutande skett inom AP-fonderna. Hur detta sparande har utbjudits på kreditmarknaden och fördelats på olika läntagargrupper framgår av kapitel IX.
$. Den konsoliderade offentliga sektorn
Den offentliga sektorn har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad på tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad konstruerad sektor. Utan att därmed underskatta innebörden av det kommunala självstyret kan sägas att statsmakterna har stort inflytande över — och ansvar för — de offentliga delsektorernas utgifter och inkomster och även över de finansiella transaktionerna dem emel- Jan. Därför är det i betydande utsträckning statsmakterna, som avgör i vilken sektor de med en reform följande direkta utgifterna skall falla och vilken sektor som i någon bemärkelse skall svara för finansieringen. Därmed kan hela den offentliga sektorn i viss mån uppfattas som ett instrument för statsmakternas ekonomisk-politiska intentioner. Mål kan
som formellt är att hänföra till en annan sektor än den statliga. Det kan
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 189
Tabell VIII: 4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1971—1972
| Milj. kr. 1971 | 1972 | Förändring 1971—1972 milj. kr. procent | ||
| 1. Inkomster | 92 730 103 830 11 100 | 12,0 | ||
| 1.1. Skatter | 62 700 | 70 560 | 7 870 | 12,5 |
1.2. — Socialförsäkrings-
| avgifter | 15 240 | 16 340 | 1090 | 7,0 |
| 1.3. Övriga inkomster 14 790 | 16 930 | 2140 | 14,5 | |
| 2. Utgifter | 85 190 | 95 500 10 310 | 12,0 | |
| 2.1. Transfereringar 32 430 | 36 280 | 3 850 | 12,0 | |
| 2.1.1. Till hushåll | 24 400 | 27 700 | 3 300 | 13,5 |
| 2.1.2. Till företag | 2110 | 2310 | 200 | 9,5 |
| 2.1.3. Ofördelat | 5 920 | 6 270 | 350 | 6,0 |
| 2.2. Konsumtion | 42 370 | 47 780 | 5 420 | 12,5 |
| 2.3. Realinvestering 10 390 | 11 440 | 1 040 | 10,0 |
3. Finansiellt sparande
(1—2) 7 540 8 330 790
Anm. Delsektorerna är inte fullständigt konsoliderade då det kan förutsättas att en del av de ofördelade transfereringarna även återfinns bland övriga inkomster. Procenttalen är avrundade till hela resp. halva procent.
Källa: Finansdepartementet.
dra slutsatser om bl. a. den av statsmakterna bedrivna ckonomiska politiken.
När delsektorerna konsolideras innebär detta att transfereringarna dem emellan elimineras. Konsolideringens syfte är att beräkna den offentliga sektorns anspråk på reala resurser samt dess nettotransaktioner med hushålls- och företagssektorerna. Den konsoliderade offentliga sektorns omslutning kan sägas antyda omfånget av de ekonomiska flöden som det offentliga normalt antas direkt kunna påverka genom sin politik. En del ckonomiska resurser används direkt av det offentliga för produktion av varor och framför allt tjänster. Andra medel återförs såsom transfereringar till de privata sektorerna med mer eller mindre stark styrning i vad avser deras slutliga användning. Sektorns inkomstöverskott, i bemärkelse av skillnader mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke finansiella transfereringar, benäms finansiellt sparande, Denna post innefattar finansiella transfereringar (utlåning m. m.) samt eventuellt saldo.
Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas ha ökat med drygt 16,5 9/v 1971. Under 1972 väntas tillväxten bli något lägre eller ca 12 9/0. Den svagare inkomstförstärkningen 1972 sammanhänger i första hand med den jämfört med 1971 mera begränsade tillväxten av de statliga indirekta skatteintäkterna, liksom ett svagare inflöde av avgifter till
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 190
socialförsäkringssektorn. Utgifterna förutses öka med ca 12 4: under 1972, vilket är något långsammare än under 1971 då de växte med knappt 15 4. Den allmänna konjunkturdämpningen i samhällsekonomin 1971 kom även till uttryck inom den offentliga sektorn. Sektorns utgifter för konsumtions- och investeringsändamål beräknas endast ha ökat med drygt 19/0 i volym, vilket i första hand förklaras av en stark uppbromsning av den kommunala utgiftsexpansionen. I värde räknat steg dessa utgifter 1971 med drygt 12 9/0. Grupperat efter art av utgift visade speciellt investeringarna en svag utveckling med en rcal nedgång jämfört med 1970. Under 1972 förutses den offentliga sektorns konsumtions- och investeringsutgifter stiga med knappt 49/9 i volym och 12 9/9 i värde. Den snabbare volymökningen är att hänföra till en omkastning av investeringsutvecklingen. För 1971 kan den offentliga sektorn enligt här använd definition beräknas ha tagit i anspråk ca 299/, av bruttonationalproduktens resurser. Inkluderas offentlig affärsverksamhet enligt de definitioner som används i nationalräkenskaperna stiger denna andel till 31 9/9. Bruttonationalproduktens tillväxt under 1972 förutses nu komma att uppgå till ca 3,7 9/9 och då den offentliga sektorn under samma period förutses öka sin direkta efterfrågan med drygt 3,5 9/4 i volym kommer det offentliga att 1972 ta i anspråk ungefär samma andel av de tillgängliga resurserna som under 1971. Detta utesluter inte en växande andel 1972 räknat utifrån löpande priser eftersom kostnaderna normalt stiger snabbare inom den offentliga sektorn än vad gäller inom samhällsekonomin i övrigt. Som ovan nämnts går en del av den offentliga sektorns inkomster tillbaka till de privata sektorerna. Dessa inkomstöverföringar är till viss del komponenter i socialförsäkringsprogrammet och finansieras ibland med försäkringstekniskt beräknade avgifter från hushållen, medan andra överföringar är avsedda att bidra till en omfördelning mellan olika inkomstskikt. En mindre del av sektorns inkomster går som subventioner tillbaka till företagssektorn och kan således beräknas komma hushållssektorn tillgodo i form av lägre priser. Totalt beräknas transfereringarna från den offentliga sektorn till hushåll och företag öka i något långsammare takt 1972 än 1971, eller drygt 13 46 mot knappt 19 9/9. Schematiskt kan man säga att inemot 60 /) av det offentligas inkomster används för att direkt efterfråga reala tillgångar och att ungefär 1/3 av inkomsterna återförs till de privata sektorerna genom olika former av inkomstöverföringar. Den resterande delen upptas av det finansiella sparandet. Det finansiella sparandet förstärktes under 1971 med omkring 2.3 miljarder kr. För 1972 förutses en betydligt svagare ökning eller ca 0.8 miljarder kr.
Bil. I Preliminär nationalbudget 191
6. Beräkning av budgeteffekter
Det är inte möjligt att på grundval enbart av förändringar i budgetens saldo eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet.
En given förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparandet kan nämligen orsakas av ett stort antal kombinationer av förändringar i budgetens delposter, där varje kombination kan ha sin karakteristiska
effekt på samhällsekonomin. Det kan därför inte utan reservationer
hävdas att en överbalanserad budget verkar kontraktivt eller att en underbalanserad budget verkar expansivt på efterfrågan i samhället. Än mindre kan det villkorslöst hävdas att en balanserad budget eller en
budget med oförändrat saldo skulle lämna efterfrågan opåverkad. Man kan nämligen föreställa sig förändringar i omfånget av statens verksamhet (vilken utgör en komponent av nationalprodukten), som försiggår
vid en samtidigt och beloppsmässigt lika stor ökning eller minskning av statens utgifter och inkomster, dvs. vid oförändrat budgetsaldo. Härmed skulle en budget som vidhålles i balans mycket väl kunna medverka till
en ökning eller minskning av den samlade aktiviteten inom samhällsckonomin, även under förutsättning att den förändring som sker av sta-
tens utgifter och inkomster skulle ha en neutral inverkan på aktiviteten
utanför den statliga sektorn.
Det anförda exemplet kan uppfattas som ett specialfall av vad som
mera allmänt gäller, nämligen att olika grupper av statliga utgifter och
inkomster kan ha olika stark inverkan på aktiviteten i samhällsekonomin.
I detta fall har ökningen av statens direkta efterfrågan på varor och
tjänster, dvs. statens verksamhet, en totalt större effekt än den belopps-
mässigt lika stora ökningen av de intäkter som dras in från övriga sek-
torer av samhällsekonomin — låt vara att effekterna på de icke statliga sektorerna härmed tänkes vara lika stora.
En analys av budgetens effekter bör därför i princip grundas på en uppdelning av utgifter och inkomster i för ändamålet relevanta grupper. Härtill kommer emellertid som en ytterligare komplikation, att varje uttalande om budgetens totalekonomiska cffekter blir beroende av vilken jämförelsenorm som väljs till den föreliggande budgeten. I vissa försök att mäta budgetens konjunktureffekter synes jämförelsenormerna ha va-
rit en tänkt budget i vilken staten bestämt dels att skattebetalarna under det undersökta året skall betala lika många kronor i skatt som under
jämförelscåret. dels att varje statsutgift under det undersökta året skall vara lika stor som under jämförelseåret. Med denna jämförelsenorm
framstår hela budgetförändringen såsom förklarad av en viss budgetpoli-
tik eller snarare av att en viss speciell budgetpolitik inte har förts. I en
annan uppläggning av budgetanalysen har man emellertid sökt skilja ut
de förändringar i budgeten som är ett utslag av medveten politik (”åt-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 192
gärd”) från de förändringar i budgeten som kan förklaras såsom återverkningar av den ekonomiska utvecklingen inom samhällsekonomin i övrigt (s. k. ”automatik”). Med denna uppdelning uppfattas sådana förändringar på budgetens inkomstsida som automatik, vilka vid ett oförändrat skattesystem följer av skatteunderlagets utveckling, medan åtgärdsbestämda inkomstförändringar endast tänks innefatta sådana som direkt följer av skattesatsförändringar.
En sådan indelning kan emellertid leda till att den medvetna budgetpolitikens betydelse för statsinkomsternas utveckling underskattas. Att vidmakthålla en oförändrad skattesats inför ett stigande skatteunderlag bör rimligen uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som ett beslut om cen skattesatsförändring. Med denna syn på budgetpolitiken blir endasi de inkomstförändringar, som följer av en opåräknad celler oregelbunden utveckling av skatteunderlaget, att uppfatta som utslag av (omedveten) automatik. Då det förefallit svårt eller ogörligt att på ett objektivt sätt avgränsa de förändringar av skatteunderlaget som varit av sådan opåräknad eller orgelbunden beskaffenhet har man hittills i budgetanalytiska undersökningar i stor utsträckning nöjt sig med att endera ta fasta på effekten av budgetens förändringar totalt sett (dvs. av automatik och åtgärder) eller också att söka renodla effekten av skattesatsförändringar och direkta utgiftsbeslut. I det närmast följande har valts att i ett första steg beakta hela förändringen av budgetens inkomster och utgifter. Jämförelsenormen blir därmed en budget, där inkomsternas belopp på ctt eller annat sätt är låst vid en oförändrad nivå.
Skattc- och avgittssystemets konstruktion gör emellertid att det offent-
den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den del de utgör effekter av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra att uppfalta som utslag av medveten efterfrågestyrning från det offentliga. Som ett andra steg görs därför ett försök att eliminera de automatiska förändringar i det offentligas inkomster som beror på variationer i ekonomins tillväxttakt.
Nedan beskrivs och tillämpas en förenklad modell, som avser att på ett överskådligt sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin inte
mantagen offentlig sektor innefattande staten, kommunerna, bostadsinvesteringarna, socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna, vilka tillsammans utgör basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. En naturlig följd av denna syftning har varit att innehållet i staten och kommunerna fått vidgas till att även avse statliga affärverk och bolag samt kommunala bolag och stiftelser.
Tillvägagångssättet är att förändringar i statens och kommunernas budgeter uppdelas i två huvuddelar. Först beräknas förändringen i sta-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget . 193
tens och kommunernas konsumtion och investeringar, vilken kan sägas vara ett mått på den efterfrågan på reala faktorer som dessa utövar. Härutöver införs den grova approximationen att alla icke finansiella inoch utbetalningar i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfercringar samt olika former av skattemedelsindragningar har — bortsett från teckenskillnader — likvärdiga effekter på den icke offentliga efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och företagens efterfrågan. Slutsatsen blir då, att förändringen av statens och kommunernas utgiftsöverskott (av det finansiella sparandet) ger en föreställning om inverkan på de andra scktorernas efterfrågan.
Bostadsbyggandet har, liksom stat och kommun, dirckt effekt på efterfrågan på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhällsekonomin genom förändringar i sitt negativa finansiella sparande. När det gäller socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna är det närmast förändringen i deras finansiella sparande, som antyder deras inverkan på den privata sektorns efterfrågan.
Förändringen av den statliga och kommunala verksamhetens samt bostadsinvesteringarnas volym ger således ett mått på förändringen av den efterfrågan på reala faktorer som utgår från den sammantagna offentliga sektorn. Förändringen av den sammantagna offentliga sektorns finansiella sparande ger en viss föreställning om den inverkan som finanspolitiken i vidaste bemärkelse utövar på hushållens och företagens, för efterfrågan på reala resurser, disponibla intäkter.
Härefter har de direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym inom de offentliga sektorerna summerats med de indirekta cffekter, som följer av den genom flödesförskjutningar i det finansiella sparandet föranledda förändringen av de icke offentliga sektorernas disponibla intäkter. Härvid har summariskt förutsatts att dessa båda slag av förändringar är likvärdiga med hänsyn till effekterna på aktiviteten i samhällsekonomin och såtillvida summerbara. Den inverkan som förmedlas via förändringar i de icke offentliga sektorernas intäktsströmmar dämpas visserligen genom sparandebortfall, ”importläckage” etc. men har å andra sidan kedjeeffekter. Här har presumerats att man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika med 1. Detta innebär med andra ord, att en förändring av den sammantagna offentliga sektorns utgiftsöverskott förutsätts åtföljas av en lika stor förändring av övriga sektorers efterfrågan på varor och tjänster. Den sammanlagda inverkan på den totala efterfrågan har sålunda satts lika med summa förändring av offentlig real efterfrågan och via det offentliga utgiftsöverskottet genererad efterfrågan.
I modellen uppfattas sålunda utgiftsöverskottet för den sammantagna offentliga sektorn som ett nettobidrag till övriga sektorers disponibla inkomst. Bland dessa övriga sektorer ingår även utlandet. Den del av de offentliga utbetalningarna som tillfaller utlandet har självfallet ringa 7 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. I
återverkan på den inhemska efterfrågan. Detta har i princip beaktats men antas likväl inte nämnvärt påverka kalkylerna. Det har nämligen förutsatts att variationerna från år till år i de utländska betalningarnas omfattning är begränsade jämfört med utgiftsöverskottets förändringar.
Effekten av budgetens förändringar erhålls som summan av förändringarna av det offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt förtecken, förändringen i det finansiella sparandet, varvid båda termerna förses med en multiplikator av + 1. Annorlunda uttryckt innebär detta, att en ökning av det offentligas utgifter för inköp av varor och tjänster, som inte sammankopplas med en motsvarande ökning av det offentligas intäkter och således medför en lika stor förändring i negativ riktning av sektorns finansiella sparande, kan ges en multiplikatoreffekt av + 2. En ökning av det offentligas inkomster, som inte sammankopplas med en motsvarande ökning av utgifterna och följaktligen medför en lika stor förändring i positiv riktning av det finansiella sparandet, kan ges multiplikatoreffekten — 1.
Det återstår att i korthet beskriva det tekniska förfaringssättet vid beräkning av budgeteffekter med hjälp av den här använda modellen. Först beräknas förändringen i statens, kommunernas och bostadsbyggandets volymmässiga direkta efterfrågan på reala resurser för konsumtions- och investeringsändamäl. De olika delsektorernas finansiella sparande framkommer som skillnaden mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke finansiella transfereringar. När det gäller bostadssektorn kan dess investeringar i löpande priser tas som uttryck för sektorns finansiella sparande. Det fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för statlig bostadslinansiering innebär dock att ägare av bostadshus, när vissa rekvisit är uppfyllda, även får låna för att betala på fastigheten belöpande ränteutgifter. Bostadssektorns negativa finansiella sparande har av dennå anledning ökats något i negativ riktning utöver själva investeringsbeloppet. Den sammantagna offentliga scktorns finansiella sparande de olika åren deflateras med
mellan åren framräknas.? Förändringstalen för denna variabel anses här utgöra ett mått på den indirekta efterfrågeeffekt som utgår från den offentliga sektorn. Därefter adderas den direkta och den indirekta
1 Modellen kan uppfattas som cen i vissa avseenden förenklad och schematisk version av en något mera komplicerad modell för beräkningar av budgceteffekter som har utarbetats av professor Bent Hansen för OECD:s räkning (OECD: ”Fiscal Policy in seven countries 1955—1965”, Paris 1969). Denna modell relaterades relativt utförligt i den reviderade nationalbudgeten för PN Eftersom en förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande när detta går i negativ riktning, utgör ett bidrag till övriga sektorers disponibla inkomster, disponibla i den bemärkelsen att även indirekta skatter avräknats, skulle det ha varit konsekvent att deflatera motsvarande budgeteffekter med ett nettoprisindex och ställa dem i relation till bruttonationalprodukten beräknad till faktorkostnad i stället för marknadspris. En sådan justering skulle emellertid inte ändra huvuddragen i de beräkningsresultat som erhålls.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 195
Diagram VIII:1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällsekonomin 1961-—1972 Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
4oT
30T
20
LOT
=
| Tr —2
| I
l I I I l l I I
1961 1962 1963 1964: 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972
A = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan.
B = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan
då vissa automatiska effekter på det offentligas inkomster eliminerats.
efterfrågepåverkan samt uttrycks i procent av bruttonationalprodukten i fasta priser.!
De resultat som erhålls när modellen appliceras på den sammantagna offentliga sektorn och dess här använda delsektorer framgår i nedanstående uppställning, vilken även ger en uppfattning om de kalkylerade efterfrågeeffekter som utgår från de olika delsektorerna. I diagram 1 återfinns en grafisk presentation av den efterfrågepåverkan som beräknas utgå från den sammantagna offentliga sektorn. Som framgår av diagrammet visar denna påverkan — med de beräkningsmetoder som här angivits — relativt kraftiga variationer såväl mellan 1970 och 1971 som mellan 1971 och 1972. Den beräknade svagt negativa totaleffekt för 1971 som diagrammet indikerar innebär en kraftig omsvängning i negativ riktning. Detta förklaras i första hand av den oväntat starka dämpningen av den kommunala utgiftsexpansionen liksom av en fortsatt volymnedgång av bostadsinvesteringarna.
Som framgår av bl. a. kapitel I har en rad konjunkturstimulerande åt-
1 Genom nationalräkenskapernas ännu ej fullt ut genomförda omläggning av basår för fastprisberäkningarna har två olika år utnyttjats för detta ändamål. För perioden 1961—1968 har liksom tidigare utgåtts från 1959 medan 1968 utnyttjats för perioden 1969—1972.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen : 196
1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 Staten —2,3 LI 1,6 02 O1 0,9 0,7 0,6 —0,2 —0,1
därav direkt efterfrågan = 0,1 0,8 0,5 0,3 0,7 0,3 —0,4 0,3 0,2 0,5 Kommunerna 1L3 1,0 L7 1,6 01 0,5 15 1,5 1,2 2,2
därav direkt efterfrågan = 0,7 0,8 13 11 02 09 16 1,3 LI 1,6 Bostadsbyggandet 0,7 0,8 0,8 1,2 0,3 —0,2 1,4 0,2 0,5 —O0,1
därav direkt efterfrågan = 0,3 0,4 0,4 0,5 0,2 —0,1 0,7 OO 0,2 —0,1 Socialförsäkringssystemet, investeringsfonderna 0,8 —0,3 —1,0 —0,7 —0,4 —0,4 -—0,2 —0,9 —0,5 = 0,1 Totaleffekt 0,5 2,5 3,0 2,3 02 07 3,3 1,4 1,0 21 Totaleffekt när vissa automatiska inkomstförändringar eliminerats 0,7 2,2 3,0 32 02 03 2,7 14 13 2,4
gärder vidtagits under sommaren och hösten 1971. Dessa har i stor utsträckning berört här aktuella verksamheter och då i första hand bostadsbyggande samt kommunala och statliga investeringar. Problemen att exakt uppskatta de direkta effekterna på efterfrågan från dessa delsektorer är emellertid betydande. Rent statsfinansiellt har de kostnader som direkt berör statsbudgetens utgiftssida skattats till knappt 2 miljarder kr. för budgetåret 1971/72. Kanske än svårare ställer sig uppgiften att värdera även de indirekta effekterna som kommer till uttryck i förändringen av de respektive delsektorernas finansiella sparande. Härtill kommer behovet att på ctt rimligt sätt fördela stimulansåtgärdernas genomslagskraft kalenderärsvis. -
Även om huvudparten av de konjunkturstimulerande åtgärderna kan väntas få full genomslagskraft först under första halvåret 1972 tyder dock mycket på att en viss effekt uppnåtts redan under andra halvåret 1971.
För ett sådant antagande talar bl. a. de beräkningar som gjorts över åtgärdernas inverkan på de statliga investeringarna liksom på bostadsbyggandet och i viss mån den statliga konsumtionen. För de statliga investeringarnas del har kalkylerats med ett extra tillskott 1971 om drygt 100 milj. kr., varav en stor del utgörs av beredskapsarbeten. Härtill kommer tidigarelagda reparations- och underhålisarbeten om i runt tal 25 milj. kr. Vidare synes den oväntat starka statliga konsumtionsökningen 1971 till viss del kunna förklaras av växande statliga industribeställningar.
Den statliga sektorns inverkan på samhällsekonomin 1971 har i tablån satts till 0,1 9/4 mot i den reviderade nationalbudgeten för 1971 antagna — 1.0 9/). Att den totaleffekt som nu visas i diagrammet överensstämmer med de beräkningar som gjordes under våren 1971 kan likväl främst förklaras av en icke förutsedd minskning av kommunernas direkta efterfrågan på varor och tjänster.!
1 Det kan sålunda ifrågasättas om kommunernas utveckling under 1971 överensstämmer med modellens grundläggande förutsättning om en i stora drag enhetligt styrd konsoliderad offentlig sektor.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 197
Konjunkturpolitikens mera expansiva inriktning torde få sina mest märkbara resultat under första halvåret 1972. Detta gäller såväl den direkta som indirekta efterfrågeinverkan från det offentliga på samhällsekonomin 1 Övrigt. Vad gäller den direkta efterfrågan torde inte minst investeringsverksamheten inom stat och kommun komma att beröras. Beräkningar utförda inom konjunkturinstitutet indikerar ett extra tillskott av investeringar och konsumtion under 1972 för det offentligas räkning om knappt en miljard kronor. Av betydelse för den indirekta cefterfrågans utveckling inom offentlig sektor är bl.a. de extra bostadsbidrag och pensionstillskott som utbetalas i januari 1972, vilka tillsammans har beräknats komma att uppgå till ca 400 milj. kr. Totalt väntas här upptagna åtgärder beloppsmässigt motsvara 0,7 9/9 av bruttonationalprodukten 1972. Därtill kan läggas de stimulerande effekter som är att förutse från ett ökat bostadsbyggande samt vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder av mer finansiell karaktär.
Det resultat som erhålls för 1972 när modellen appliceras på den sammantagna offentliga sektorn är en positivt verkande förändring av totaleffekten motsvarande drygt 1,5 9/9 av bruttonationalprodukten. Förstärkningen jämfört med 1971 berör såväl stat och kommun som bostadsbyggande,. Det kan nämnas att de direkta efterfrågeeffekterna väntas bli speciellt markerade inom den kommunala verksamheten.
I den använda modellen är förändringarna i den utvidgade offentliga sektorns finansiella sparande en av variablerna som bestämmer de efterfrågeeffekter, som utgår från den offentliga sektorn. Till följd av skattesystemets konstruktion påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar i aktiviteten i samhällsekonomin och det offentligas utgifter torde inte heller vara helt opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandet som är resultat av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till: den del de utgör cffekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra. att uppfatta som något utslag av medveten efterfrågepåverkan utgående från det offentliga. Det kan därför vara av intresse att försöka konstruera — och till- Jämpa — cn serie över det finansiella sparandets utveckling under antagande om ett normaliserat realekonomiskt förlopp. Det synes härvid rimligt att utgå från en tillväxt av bruttonationalprodukten motsvarande den potentiella tillväxten. Utomordentligt sofistikerade resonemang skulle kunna användas för att nå fram till den potentiella tillväxten under en förfluten period. Här har emellertid helt skönsmässigt valts att anse att den potentiella tillväxten för perioden 1960—1964 ungefärligen motsvaras av den genomsnittliga tillväxten från 1958 till 1964. För tiden därefter har antagits en årlig potentiell tillväxt motsvarande den tillväxt som uppnåddes 1965. I den mån bruttonationalproduktens faktiska tillväxt avvikit från den potentiella, har.en del av avvikelsen endera tillfallit det offentliga i form av skatter eller socialförsäkringsavgifter Tt Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. I
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 198
eller alternativt bortfallit därifrån. Denna del kan sägas utgöras av den totala marginella skatte- och avgiftskvoten. Det är synnerligen svårt att för olika år rekonstruera en hypotetisk marginell skattekvot som skulle ha rått just det året. I stället har här valts att på skillnaden mellan faktisk och hypotetisk tillväxt applicera den för respektive år konstaterade skattekvoten (dvs. förhållandet mellan å ena sidan summan av skatter och socialförsäkringsavgifter samt bruttonationalprodukten å den andra). Effekten på det finansiella sparandet av avvikelser från potentiell tillväxt torde därmed underskattas. Kalkyleringsmetoden kan emellertid försvaras, om man anlägger det betraktelsesättet att alla förändringar av den genomsnittliga skattekvoten utgör utslag av medvetet handlande (”åtgärden” att låta skattekvoten stiga eller falla), även i sådana fall där de inträffar i samband med oväntade celler oregelbundna förändringar av aktivitetsnivån och oavsett om de realiseras utan att någon förändring vidtas av gällande skatteregler." Med ett sådant betraktelsesätt kan en oförändrad skattekvot ge ett målt på skatteautomatiken vid oväntade
Även vissa offentliga utgifter influeras av aktivitetsnivån och sysselsättningsnivån, exempelvis utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det verkligt svåra problemet, när det gäller utgifterna, består dock i att bedöma hur det offentliga skulle ha agerat vid en väsentligt annorlunda inkomstsituation, Ett flertal olika, men i och för sig rimliga, hypoteser härom kan uppställas, men för närvarande kan knappast någon anses vara sannolikare än någon annan. Än mindre kan någon ostridigt beläggas. Under sådana omständigheter har det förefallit rimligt att heit bortse från s. k. automatiska effekter på utgiftssidan av marginella förändringar i aktivitetsnivån. Det kan förmodas att det faktiska utslaget på det finansiella sparandet vid avvikelser från potentiell tillväxt härigenom tenderar att överskattas. Den troliga effekten går således i en riktning motsatt den som följer av förenklingen på inkomstsidan.
Den metod som valts för att beräkna det finansiella sparande, vilket skulle ha framkommit om tillväxttakten hade motsvarat den potentiella, innebär sålunda att till det faktiska finansiella sparandet har lagts eller dragits ifrån det belopp som framkommer, när den faktiska årliga skattekvoten har applicerats på skillnaden mellan den realiserade och hypotetiska bruttonationalprodukttillväxten respektive år. Detta hypotetiska finansiella sparande har corsatt det faktiska i modellen och en kurva utvisande det resultat som då erhålls har inlagts i diagrammet. Som synes är det en mindre skillnad mellan de efterfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar. Skillnaden kan sägas vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomatik, dvs. den del av förändringen som kan
11] viss utsträckning kan emellertid förändringar av den genomsnittliga skattekvoten tänkas ha sin grund i oväntade eller oregelbundna förändringar avseende inte blott aktivitetsnivån utan även takten i lönedeflatorns utveckling.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 199
återföras på oväntade eller oregelbundna förändringar i beskattningens inkomstunderlag. Det är naturligt att de två kurvorna nära sammanfaller under år då den faktiska tillväxten i stort sett motsvarar den potentiella. Såsom också kan väntas går kurvorna isär (och kan eventuellt förbli på avstånd från varandra), när samhällsekonomin övergår ifrån en situation med en tillväxt som nära motsvarar potenticll tillväxt, till en tillväxttakt som i ena celler andra riktningen påtagligt avviker från den potentiella. Detta var fallet bl. a. 1964 och i än högre grad under 1971, vilket tydligt framgår i diagrammet.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 200
IX. Kreditmarknaden
1. Allmänt
På den internationella scenen har som framgår av kapitel II kreditpolitiken i flera länder kommit att alltmer läggas om i expansiv riktning. Räntenivån, såväl på den korta som långa marknaden, har i merparten västeuropeiska länder varit sjunkande under loppet av 1971. Även i Sverige fick kreditpolitiken under 1971 successivt en alltmer expansiv prägel. Diskontot, som under hela 1970 uppgick till 7 9/9, sänktes under loppet av 1971 till 5 2/9. I syfte att bl. a. vidga utrymmet för obligationsemissioner för näringslivet har de långa räntorna endast sänkts vid ett tillfälle. Härigenom har den svenska emissionsräntan kommit att aärma sig den internationella. Första veckan 1971 avskaffades det under 1970 gällande utlåningstaket med förbehållet att s. k. oprioriterad utlåning främst skulle avse industrins finansieringsbehov. Däremot skulle restriktivitet fortfarande iakttas för utlåning i övrigt, speciellt vad gällde konsumtionskrediterna. Under senare delen av 1971 lättades kreditläget även på detta område.l
Kreditpolitikens expansiva inriktning under 1971 kom bl. a. till uttryck i form av en snabbt växande kreditgivning? på den organiserade kreditmarknaden. Under 12-månadersperioden t. o.m. september 1971 förmedlades krediter för 20 miljarder kr. Det innebär en ökning jämfört med motsvarande period föregående år om 7 miljarder kr. Härav svarade affärsbankerna för drygt 4 miljarder kr. och Allmänna pensionsfonden för drygt 2 miljarder kr. Ökningen för affärsbankerna 1970— 1971 följer på den mycket kraftiga minskningen 1969—1970 och anger hur penningspolitikens effekt i första hand visar sig på detta område. Det finns flera förklaringar till detta förhållande, varav en torde vara att affärsbankerna mer än andra institutgrupper är beroende av upplåningsmöjligheterna i riksbanken. Förändringar från riksbankens sida av villkoren för dessa lånemöjligheter påverkar sålunda i ett inledningsskede speciellt affärsbankerna. Det är bl. a. mot denna bakgrund som de under senare år i detta kapitel presenterade balanserna över riksbankens och affärsbankernas tillgångar kan ses. Inlåning och utlåning till näringslivet utgör en mycket stor del av affärsbankernas verk-
1 En närmare redogörelse för kreditpolitiken under de tre första kvartalen 1971 återfinns i konjunkturinstitutets höstrapport.
2 Termerna kreditgivning, inlåning och utlåning har här använts i betydelse av flöden, Med utlåning menas sålunda förändringar i stocken utestående krediter.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 201
Diagram IX: 1. Industrins och handelns likviditetsutveckling 1968-1971 Procentuell förändring från motsvarande tidpunkt föregående år
50F 1
1
Y
Y
20 N
"I
10 4 ]
16” 1 H
Handel X H
TT A :
iv
| 1 Or ?
i ON i
I
-10 AA FANG
1 AN ; /
1,7 X ,;”
NÅ NN
EL l l | ]
1968 1969 1970 1971
Anm. Uppgifterna för industri och handel bygger på enkätundersökningar, som utförts av statistiska centralbyrån. Med likvida medel avses kassa-, bank-, postgirotillgodohavanden samt kortfristiga penningplaceringar. Uppgifterna avser större industriföretag (med fler än 500 anställda) och handelsföretag (med fler än 200 anställda) och har totalundersökts. På grund av vissa förändringar förekommer brott på kurvorna. Bl. a. branschgrupperas företagen nu enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SND.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
samhet. Även förändringar i övriga kredit- och kapitalmarknadsinstituts kassaöverskott återspeglar sig till stor del i affärsbankernas balanser.
Ökningen av näringslivets upplåning uppgick till ca 5,5 miljarder kr.
1971, dvs. nära 80 9/9 av kreditgivningens totala ökning. Som framgått av kapitel VII synes den ökade kreditgivningen till näringslivet inte endast ha tagits i anspråk för finansiering av investeringar utan även resulterat i en viss uppbyggnad av likviditeten (se diagram 1). En sådan uppbyggnad torde också ha ägt rum bland kommunerna och inom hushållssektorn. Mera detaljerade prognoser för det sista kvartalet 1971 är ännu svåra att uppställa. Mycket talar dock för att några drastiska förändringar av
ovanstående utveckling knappast är att vänta. Rent tentativt har i nedan-
stående tablå gjorts ett försök att grovt uppskatta kreditgivningen för helåret 1971 till de fyra sektorer som sedvanligt behandlas i detta avsnitt.
| Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen | 1968 | 1969 | 1970 | 202 1971 |
| Stat | 3,4 | 3,8 | 3,2 | (3,6) |
| Kommuner | 1,3 | L3 | 1,3 | (1,4) |
| Bostäder | 7,9 | 7,9 | 71 | (8,0) |
| Näringsliv | 7,3 Totalt 19,9 "> 17,2 | 4,2 | 3,8 16,0 | (8,6) (21,6) |
2. Utlåningens och upplåningens fördelning på sektorer
Affärsbankernas kreditgivningsmönster förändrades under 1971 sam-
tidigt som en kraftig volymmissig ökning ägde rum. Under året vid-
tagna räntesänkningar på den korta marknaden vidgade differensen
gentemot räntan på den långa marknaden. Härigenom blev obligations-
emissioner från de bostadsfinansierade instituten mer attraktiva, vilket för affärsbankernas del medförde ökade möjligheter till avlyft. Då dess-
utom affärsbankernas innehav av bostadsobligationer ökade i mindre
omfattning 1971 än 1970, blev deras totala kreditgivning till bostadssek-
torn väsentligt lägre detta år än föregående. Den största omsvängningen avsåg emellertid kreditgivningen till näringslivet. Av tabell 1 framgår att affärsbankernas utestående krediter till industrin enligt bankföreningens statistik steg med drygt 16 9/9 eller drygt 1 miljard kr. från november 1970 till november 1971. Krediterna till privatpersoner m. m. var däremot enligt samma statistikkälla i stort oförändrade. Under spe-
ciellt senare delen av 1971 har cmellertid kreditgivningen till denna
grupp, vilken också innefattar personliga lån till företagare, vuxit. Till en del torde detta förklaras av en ökad upplåning från småföretagens
sida. Även de ökade möjligheterna till konsumtionskrediter till hushållen kan härvid ha varit av betydelse.
En kraftig kapitaltillväxt inom Enskilda försäkringsinrättningar 1971 möjliggjorde en betydande ökning av deras utlåning på kreditmarknaden. Den största delen härav placerades i bostadsobligationer men även kreditgivningen till näringslivet ökade.
Tabell IX: 1. Affärsbankernas utestående krediter till vissa sektorer av näringslivet 1967-—1971 Procentuella förändringar. Inom parentes anges de absoluta förändringarna i milj. kr.
nov. 1967— nov. 1968— nov. 1969— nov. 1970—
nov. 1968 nov. 1969 nov. 1970 nov. 1971
Industri 9,1 (530) 10,5 (665) — 1,1 (—75) 16,3 (1 115) Handel och service-
näringar 6,3 (330) 12,4 (700) — 6,3 (—395) 2,5 (145) Privatpers. m.m. = 38,2 (1 040) 17,0 (640) —L12,9 (—565) —0,6 (—25)
Anm. Exkl. Sparbankernas bank och Jordbrukets bank. Källa: Svenska bankföreningen.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 203
För 1971 uppskattas Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt till 8300 milj. kr. I samband med det lättande kreditmarknadsläget blev återlånen 1971 betydligt lägre än föregående år samtidigt som fondens förplaceringar expanderade kraftigt. Fondens totala kreditgivning 1971 blev betydligt större än 1970. Ökningen berörde samtliga låntagarkategorier. Speciellt omfattande var fondens placeringar i bostads- och industriobligationer.
Statens budgetunderskott — och därmed upplåningsbehoy — ökade 1971 med ca en halv miljard kronor. Under första halvåret 1971 var budgetöverskottet 780 milj. kr. större än motsvarande period föregående år. I samband med de konjunkturstimulerande åtgärderna under hösten 1971 blev budgetunderskottet andra halvåret 1971 betydligt större än andra halvåret 1970. Finanspolitiken var således i denna mening starkt expansiv under andra halvåret 1971 jämfört med andra halvåret 1970. I samband härmed har statens långfristiga upplåning under andra halvåret 1971 åter ökat kraftigt. Lånen placerades i första hand hos Allmänna pensionsfonden. I slutet av 1971 emitterades också ett kortfristigt obligationslån.
Nu föreliggande nationalräkenskapsberäkningar över kommunernas finansiella sparande 1971 tyder på en obetydlig förbättring av detta. Det är ännu svårt att göra en avstämning härav från den finansiella sidan. Under de tre första kvartalen 1971 uppgick kommunernas inlåning i affärs- och sparbankerna till I 100 milj. kr. mot drygt 600 motsvarande period året innan. För hela året 1970 minskade kommunernas likvida tillgångar kraftigt. Kommunernas likvida tillgångar minskar visserligen cerfarenhetsmässigt relativt kraftigt under de sista månaderna av ett år men den kända inlåningsutvecklingen 1971 pekar dock mot cn klart bättre likviditetsutveckling 1971 än 1970. Kommunernas utlåning, som 1970 var förhållandevis hög, kan förutsättas ha blivit något lägre 1971. Bankföreningens kreditanalys per november 1971 visar en större kommunupplåning 1971 än 1970. Till och med november 1971 hade vidare kommunerna emitterat obligationer för 400 milj. kr. mot 295 samma period året innan. Dessa indikationer på ökad upplåning under hela 1971 stämmer i och för sig överens med den bild av det finansiella sparandet som antyddes ovan. SS
De totala bostadsinvesteringarna beräknas ha minskat med ca 5,5 Ge i volym mellan 1970 och 1971, vilket värdemässigt skulle motsvaras av en ökning med ca 200 milj. kr. Nettoutbetalningarna av de statliga bostadslånen kan beräknas ha varit obetydligt lägre under 1971 än under 1970. Bostadsinstitutens obligationsemissioner låg också på en högre nivå 1971 än 1970. Totalt beräknas kreditgivningen till bostadssektorn ha stigit med i runt tal 300 milj. kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 204
Tabell IX: 2. Vinstutvecklingen inom industrin 1965—1970 Årlig förändring i bruttovinstmarginalen (procentenheter)
1965— 1966— 1967— 1968— 1969— 1966 1967 1968 1969 1970 Metall- och verkstadsindustri, exkl. varv, malmbrytning och anrikningsverk -—1,7 = —0,9 —0,1 1,1 —1,8 Jord- och stenindustri —1,9 0,9 -—0,2 0,1 —0,1 Träindustri —2,0 = —L1,6 —0,1 1,0 —0,6 Massa- och pappersindustri -—5,9 = —2,2 4,5 3,3 1,8 Grafisk industri och pappersförädling -—1,3 1,3 0,1 —0,2 —1,4 Livsmedelsindustri —0,5 0,1 0,2 0,4 —0,6 Textil och beklädnadsindustri —0,9 0,0 —0,9 0,0 —1,2 Läder-, hår- och gummivaruindustri 01 = —i,7 1,5 0,0 0,6 Kemisk-teknisk industri -—0,2 0,9 0,2 —0,1 —0,3 Hela industrin —2,5 = —0,5 0,3 1,0 —0,9
Anm. Bruttovinsten har beräknats som rörelseöverskott minus underskott och inkluderar nedskrivning av lager. Vinstmarginalen har beräknats som kvoten mellan bruttovinsten och försäljningsintäkterna. Differensen mellan vinstmarginalerna är beräknade för identiska industriföretag med minst 50 anställda för två på varandra följande år. I samband med 1969 års undersökning av industriföretagen genomfördes ett flertal förändringar bl.a. förelåg ett nytt och utökat urval, branschklassificering enligt SNI, Svensk näringsgrensindelning samt förädlingsvärdet som branschningsnorm. I syfte att erhålla en jämförelse för utvecklingen av vinstmarginalerna med tidigare år har försök gjorts att anpassa den nya branschindelningen till den gamla. Uppgifterna bör därför tolkas med viss reservation. Källa: Statistiska centralbyrån.
Niäringslivets fasta investeringar och investeringar i lager beräknas 1970-1971 ha minskat med 1,6 miljarder kr. Om vinstförsämringen 1970—1971 antas ha uppgått till 2 å 3 miljarder kr. skulle näringslivets
finansiella sparande ha försämrats med ungefär en miljard mellan dessa
år.1 En mindre del härav har täckts av nettotransaktionerna med investeringsfonderna. Under de 11 första månaderna av 1970 var nettoinsättningen ca 175 milj. kr. medan ett nettouttag om ca 130 milj. kr. noterades för motsvarande period 1971. Förändringen mellan perioderna uppgick sålunda till drygt 300 milj. kr. Kapitalanskaffningen utomlands (värdepappershandeln, privata långfristiga lån, övriga privata kapitaltransaktioner, restposten) som 1970 uppgick till 2,7 miljarder kr. kan beräknas ha blivit betydligt lägre 1971. Detta bör ses mot bakgrund av ett lättande inhemskt kreditmarknadsläge. Mot försämringen av det finansiella sparandet och minskning av utländsk upplåning svarar en ök-
1 Utvecklingen för industrins del av vinster och självfinansieringskvoter framgår av tabellerna 2 och 3.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 205
Tabell IX: 3. Självfinansieringen inom vissa industrigrupper 1966—1970
1966 1967 1968 1969 1970 Metall- och verkstadsindustri, exkl. varv,
| malmbrytning och anrikningsverk | 76 135 137 107 53 |
| Träindustri | 80 140 57 73 95 |
| Massa- och pappersindustri | 39 29 118 189 111 |
| Livsmedelsindustri | 920 112 112 116 75 |
| Textil- och beklädnadsindustri | 234 159 106 81 141 |
| Kemisk-teknisk industri | 60 100 94 84 84 |
| Hela industrin, inkl. lagerförändring | 70 105 103 101 62 |
| Hela industrin, exkl. lagerförändring | 920 97 98 129 104 |
Anm, Självfinansieringskvoten har beräknats som sparandet i procent av investeringar i anläggningar, maskiner samt lager. Dessutom har den angivits exkl. lagerinvesteringar för hela industrin.
Källa: Statistiska centralbyrån,
ning av näringslivets upplåning på den inhemska kreditmarknaden. Tentativa beräkningar pekar mot en upplåning från denna sektor om drygt
8,5 miljarder kr., vilket skulle vara ca 5 miljarder kr. mer än under 1970. Denna upplåning bör ha gett utrymme för en betydande likvidi-.
tetsökning.
3. Affärsbankernas och allmänhetens likviditet
I tabell 4 har förändringarna i riksbankens tillgångar och skulder grupperats på ett sådant sätt, att riksbankens nettoskuld gentemot affärsbankerna representeras på ena sidan av balansen i form av saldot mellan affärsbankernas checkräkning och deras upplåning i riksbanken. Detta saldo ger ett uttryck för förändringen av deras kortfristiga likvidi-
Tabell IX: 4. Riksbankens tillgångar och skulder de tre första kvartalen 1969, 1970 och 1971 Nettoförändring i milj. kr.
1969 1970 1971
1—3kv. 1—3kv. 1-3 kv.
Valutor -—1 460 —137 > 1272 Svenska skattkammarväxlar och obliga-
| tioner | —418 | —591 —818 | |
| Utelöpande sedlar (—) | 806 | 782 123 | |
| Övriga tillgångar (netto) | Totalt —1 275 | —203 | —594 = —652 —540 -—75 |
| Affärsbankernas checkräkning i riksbanken 328 | —103 —51 | ||
| Utlåning till affärsbankerna (—) | Totalt —1 275 | —1 603 | —437 —24 —540 —75 |
Källor: Riksbanken och bankinspektionen.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 206
Diagram IX: 2. Affärsbankernas likviditetskvoter 1966—1971 Likvida tillgängar i procent av skulder vid slutet av varje månad, Genomsnitt för samtliga banker
40F-
1966 1967 1968 1969 1970 1971
Anm. På grund av ändrade beräkningssätt av likviditetskvoterna förekommer brott på kurvan.
Källa: Riksbanken.
tet.t Av tabellen framgår, att riksbankens valutainnehav under de tre första kvartalen 1971 ökade med drygt en miljard kronor mot ett
nettoutflöde under samma period året innan. Av tabell 4 framgår, att den utelöpande sedelmängden minskade säsongmässigt mindre under de
Tabell IX: 5. Affärsbankernas tillgångar och skulder de tre första kvartalen 1969,
1970 och 1971
Nettoförändring i milj. kr.
1969 1970 1971
1—3kv. 1—3kv. 1-3 kv.
| Kassa, obligationer och valuta | 1:270 | 589 1065 | |
| Utläning | Totalt 3 505 | 2235 | 123 2524 712 3589 |
| Inlåning från allmänheten | 656 —L149 2385 | ||
| Nettoskuld till riksbanken | 1275 | 540 75 | |
| Nettoskuld, övriga inhemska finansinstitut 1198 | 401 891 | ||
| Övriga skulder (netto) | Totalt 3505 | 376 —80 238 | 712 3589 |
Källa: Bankinspektionen.
1 Långfristiga likviditetsförändringar kan äga rum, som inte direkt avspeglas i riksbanksbalansen,
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 207
tre första kvartalen 1971 än under samma period åren innan. Denna utveckling kan främst hänföras till allmänhetens ökade behov av sedlar i samband med inskränkningen av checkar som betalningsmedel 1971 och hade en kontraktiv effekt på affärsbankernas likviditet. Den samlade effekten av de likviditetspåverkande faktorerna resulterade i en relativ förbättring av affärsbankernas nettoposition mot riksbanken under de tre första kvartalen 1971 jämfört med samma period året innan.
Den lättare penningpolitiken möjliggjorde en kraftig parallell ökning av in- och utlåning och en samtidig påtaglig förbättring av likviditeten inom affärsbankerna (tabell 5). Som framgår av diagram 2 har också affärsbankernas likviditetskvoter successivt stigit fram t. o. m. maj 1971. Härefter har dock en nedgång ägt rum men kvoten låg ännu i november 1971 högre än under motsvarande månad 1970. Affärsbankernas nettoskuld till övriga inhemska finansinstitut, övervägande sparbanker, var däremot större under de tre första kvartalen 1971 jämfört med samma period året innan. Detta kan tänkas sammanhänga med att inlåningsöverskottet (inlåning minus utlåning) för flera av dessa institutgrupper alltjämt var växande under denna period, något som inte var fallet för affärsbankernas del.
Inlåningen ökade kraftigt inte bara i affärsbankerna utan även i övriga banker (tabell 6). Av den totala inlåningsökningen under de tre första kvartalen 1971 jämfört med samma period året före på drygt 4 miljarder kr. svarade affärsbankerna för 2,5 miljarder kr., sparbankerna för 1,3 och postsparbanken för 700 milj. kr. Kastningarna i affärsbankernas inlåning mellan 1968—1971 avser speciellt kapitalkonton.
Det är svårt att klargöra hur inlåningsökningen under de tre första kvartalen 1971 berört olika sektorer. Som framgår av diagram 1 förbättrades industrins och handelns likviditet avsevärt under denna period, vilket även registreras i inlåningsstatistiken framför allt på affärsbankernas kapitaikonton. Som tidigare omnämnts förbättrades även kommunernas likviditet under de tre första kvartalen 1971. En sche-
Tabell IX: 6. Inlåningsutvecklingen de tre första kvartalen 1968, 1969, 1970 och 1971 Nettobelopp, milj. kr.
1968 1969 1970 1971
1-—3 kv. 1-3 kv. 1—3 kv. 1—3 kv.
| Affärsbankerna | 3 725 | 655 -—150 2385 | |
| Sparbankerna (75 större) | 1725 1 690 1280 2 620 | ||
| Jordbrukskassorna | 230 | 315 | 205 420 |
| Postbanken | 180 | 60 —285 — 140 | |
| varav: Postsparbanksrörelsen | 460 | 500 | 665 1370 |
| Postgirorörelsen | —280 . —440 -950 —I1 510 |
Totalt 5 860 2720 1050 5285 Källa: Bankinspektionen.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 208
matisk kalkyl utifrån uppgifterna över den totala bankinlåningen samt över förändringarna i företagens och kommunernas banktillgodohavanden indikerar att även hushållsinlåningen var relativt stor under de tre första kvartalen 1971. Detta stämmer även överens med den bild, som ' erhålls från nationalräkenskaperna, enligt vilka hushållssparandet ökat avsevärt mellan 1970 och 1971 (se kap. VID. Den mycket stora inlåningsökningen synes sålunda ha omfattat alla sektorer av samhällsekonomin.
4, Utblick mot 1972
Någon fullständig kreditmarknadsmatris för 1972 torde på nuvarande stadium inte vara meningsfull att uppställa. För vissa Ilåntagarkategorier kan dock vissa antaganden göras vad gäller de finansieringsbehov som synes stå i överensstämmelse med den reala utveckling som tecknats i de föregående kapitlen. För statens del tyder beräkningarna i kapitel VIII på ett lånebehov om drygt 3 miljarder kr. 1972. De bedömningar som gjorts av den kommunala inkomst- och utgiftsutvecklingen indikerar en stark förbättring av det finansiella sparandet för denna sektor med en åtföljande minskning av den totala upplåningen. Man kan troligen räkna med en markant minskning av den omfattande tillfälliga upplåningen utanför marknaden 1972 jämfört med 1970 och 1971. En nedgång av den totala nettoupplåningen har därför inte bedömts utesluta en smärre ökning av upplåningen på den organiserade kreditmarknaden. För bostadssektorns del förutses en ökning av bostadsinvesteringarna med ca 3 9/9 i volym, vilket motsvarar en värdemässig ökning på ca 700 milj. kr. Då de statliga bostadslånen endast väntas öka obetydligt skulle detta innebära ett större upplåningsbehov på kreditmarknaden än under 1971. |
I den mån de reala kalkylerna för 1972 infrias framstår sålunda en nettoupplåning av storleksordningen 13 till 14 miljarder kr. för dessa tre sektorer som sannolik. Detta skulle ungefärligen motsvara upplåningen för dessa sektorer 1971.
Den största osäkerheten knyter sig dock till bedömningen av näringslivets upplåning under 1972 vilket bl. a. sammanhänger med svårigheterna att förutse inte enbart investeringsutvecklingen, utan även cgenfinansieringens utveckling och möjligheterna till' lånefinansiering. Totalt sett pekar investeringsprognosen för näringslivet på ett ökat investeringsbelopp av inemot 1,3 miljarder kr. för 1972. För att härifrån dra några slutsatser om upplåningsbehovet på den svenska kreditmarknaden 1972 måste vissa antaganden göras om den förväntade vinst- och likviditetsutvecklingen, liksom i vilken omfattning kreditefterfrågan kan komma att rikta sig mot de utländska marknaderna, Ett rimligt utvecklingsalternativ, vilket synes ligga i linje med de reala bedömningarna i tidigare
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 209
kapitel, är att vinsterna förblir relativt oförändrade, eller stiger måttligt, under 1972. Vid oförändrad likviditetsutveckling skulle därmed näringslivets finansieringsbehov behöva växa i takt med investeringarna. Emellertid torde en betydande ökning av likviditeten ha ägt rum under 1971 och de prognoserade investeringarna under 1972 skulle därigenom sannolikt kunna bli möjliga att genomföra utan ökad upplåning. En — mot förväntan — fortsatt svag konjunkturutveckling torde dock följas av en även under 1972 växande upplåning och stigande likviditet för företagen.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen
Innehåll
Sammanfattande översikt
1. Den ekonomiska utvecklingen 1970—1971
2. Sveriges ekonomi 1972 . I. Det internationella läget 1. Sammanfattande översikt 2. Länderöversikter IL. Utrikeshandeln 1. Exporten 2. Importen 1971 och 1972
3. Bytes- och betalningsbalansen
Iv. Produktionen 102 1. Industrin 102 2. Skogsbruket 117 3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen 118 Arbetsmarknaden 121 1. Arbetsmarknaden under 1971 121 2. Arbetsmarknaden 1972 131 De enskilda konsumenternas ekonomi 135 1. De disponibla inkomsterna 137
2. Konsumentpriserna 144
3. Den privata konsumtionen 146 VI. Investeringarna 152 1. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1972 152
2. Investeringsutvecklingen inom olika områden 157
3. Lagerinvesteringar 173 VII. Den offentliga verksamheten 178
| 1. Allmänt | 178 |
| 2. Staten | 179 |
| 3. Kommunerna | 183 |
| 4. Socialförsäkringssektorn | 186 |
| 5. Den konsoliderade offentliga sektorn | 188 |
| 6. Beräkning av budgeteffekter | 191 |
| IX. Kreditmarknaden | 200 |
| 1. Allmänt | 200 |
| 2. Utlåningens och upplåningens fördelning på sektorer | 202 |
| 3. Affärsbankernas och allmänhetens likviditet | 205 |
| 4, Utblick mot 1972 | 208 |
Bil 1 Preliminär nationalbudget 211
Tabellförteckning
I 1. Försörjningsbalans 1969—1971
2. Bytesbalansen 1970—1972 15
3. Preliminär försörjningsbalans för 1972 16 IH. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområ-
| den 1970—1972 | 22 |
| 2. Konsumentpriser 1960—1971 | 28 |
| 3. Timförtjänsten för industriarbetare 1960—1971 | 28 |
4. Ändringar av paritetsvärden anmälda till IMF av vissa OECD-
länder 34 5. Förenta staternas handelsbalans 1960—1970 35 6. Genomsnittlig belastning i form av tullar och kvantitativa
regleringar på införsel av industriella råvaror och halvfabrikat från OECD-länderna 35
7. Vissa valutors värdestegring gentemot den amerikanska dollarn 38
| HI. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1970—1972 | 2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1970—1972 3. Bytes- och betalningsbalans 1968—1972 | 80 91 97 |
| IV. 1. Industriproduktionens utveckling 1970—1972 | 103 |
2. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl.
ämnen 1969—-1972 106
3. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1969—
1972 109 4, Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1969—
1972 111 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1969—1972 117 V. 1. Den registrerade arbetslösheten 1970 och 1971 regionalt och
branschvis 2. Antal personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1970
och 1971 VI. I. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1970—
| 1972 | 140 |
| 2, Hushållens direkta skatter och avgifter 1968—1972 | 141 |
| 3. Konsumentprisprognos för 1971—1972 | 145 |
| 4. Konsumtionsutvecklingen 1969—1971 | 147 |
VIL 1. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1971 samt prognos
för 1972 153
[NS . Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1971 samt prognos
för 1972 för privat, statlig och kommunal sektor 154 . Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående
bostadsbyggen 1967—1972 158
. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bo-
stadsbyggen 1970—1971 enligt statistiska centralbyråns officiella statistik 158
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 212
. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin
första halvåren 1971 och 1972 enligt investeringsenkät i no-
vember 1971 163 . Planerade och faktiska förändringar av den egentliga indu-
strins investeringar 1963—1972 163 . De kommunala bolagens och stiftelsernas investeringar exkl.
bostäder 1966—1972 171 . Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primär-
kommunernas och landstingens investeringar 1963—1972 172 VIII H . Statens inkomster och utgifter 1970—1972 180 . Kommunernas inkomster och utgifter 1971—1972 185 . Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1971-1972 187 BON . Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter
1971—1972 189
IX. . Affärsbankernas utestående krediter till vissa sektorer av nä-
ringslivet 1967—1971 202 . Vinstutvecklingen inom industrin 1965—1970 204 . Självfinansieringen inom vissa industrigrupper 1966—1970 =:205 . Riksbankens tillgångar och skulder de tre första kvartalen
1969, 1970 och 1971 205
. Affärsbankernas tillgångar och skulder de tre första kvartalen
1969, 1970 och 1971 206
. Inlåningsutvecklingen de tre första kvartalen 1968, 1969, 1970
och 1971 207
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 213
Diagramförteckning
II. 1. Volym- och prisutvecklingen för exporten, totalt och uppdelat
på varugrupper 1966—1972 86 IV. 1. Totala industriproduktionen 1959—1971 103 Vv. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1969—nov. 1971 122 VIL 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter
1963—1972 148
2. Hushållens sparkvot 1954—1972 149
3. Privat konsumtion fördelad på varugrupper 1968--1972 150 VIL 1. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på
sektorer 1963—1972 155
2. Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägen-
heter 1968—1972 160
3. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1966—1972 161
4, Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på
branscher 1965—1972 164
5. Enkätvärden för primärkommunernas och landstingens in-
vesteringar 1970 samt motsvarande genomsnitt för perioden 1962—1969 170
6. Totala industrins lagervolymförändringar 1962—1972 174 VIII. 1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhälls-
ekonomin 1961—1972 195
IX. 1. Industrins och handelns likviditetsutveckling 1968—1971 201
2. Affärsbankernas likviditetskvoter 1966—1971 206
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710611
Bilaga 2
Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 1 Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 2
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 15 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats- 1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga I. Bil. 2
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 2
reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1972/73 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en sammanfattning av totalbudgetens utfall för de sistförflutna budgetåren.
Totalbudgetens utfall budgetåren 1966/67—1970/71
I tabellen nedan presenteras inkomster och utgifter på totalbudgeten de senaste 5 åren. Både inkomster och utgifter visar en fortgående uppgång. Samtliga 5 år visar underskott. Den kraftiga inkomststegringen 1970/71 hänger bl. a. samman med att mervärdeskatten höjdes för vissa varor 1 november 1970 och för övriga skattepliktiga varor och tjänster 1 januari 1971 och att allmän arbetsgivaravgift höjdes från 1 till 2 9/9 den 1 januari 1971. I övrigt inverkar en mycket kraftig ökning av den totala lönesumman 1970. Skattereformen för fysiska personer som
Totalbudgetens utfall budgetåren 1966/67-—1970/71 Milj. kr.
1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Inkomster
Driftbudgeten:
Skatt på inkomst och förmö-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
trädde i kraft 1 januari 1971 påverkar budgetåret 1970/71 endast obetydligt av uppbördstekniska orsaker. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden t. o. m. budgetåret 1969/70 i riksrevisionsverkets årsbok 1971.
Totalbudgetens utfall budgetåret 1970/71
Utfallet av totalbudgeten för budgetåret 1970/71 i förhållande till i riksstat och tilläggsstat upptagna belopp framgår av sammanställningen på s. 8—9. Totalbudgeten visar ett underskott av 2 632 milj. kr. Utgifterna uppgår till 48 269 milj. kr. och inkomsterna till 45 637 milj. kr. Inkomsterna består av driftbudgetens inkomster, 44 378 milj. kr., och Övrig finansiering, 1 259 milj. kr. i form av dels avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonderna och dels övrig kapitalåterbetalning.
På utgiftssidan upptas alla utgiftsanslag för de olika huvudtitlarna (departementsområdena) oberoende av om de representerar utgifter för driftbudgeten eller investeringar. Riksgäldsfondens underskott redovisas härvid som en särskild huvudtitel. Utgifterna på driftbudgetens anslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelsförluster upptas inte på totalbudgeten, eftersom dessa anslag endast representerar en överföring av utgifter mellan driftbudgeten och kapitalbudgeten och sålunda cj påverkar totalbudgetens omslutning.
På utgiftssidan anges vidare den medelsförbrukning, som beräknats i övrigt, nämligen i förekommande fall i form av minskade anslagsbehållningar och ökad disposition av rörliga krediter. Utgifterna på reservationsanslag och investeringsanslag ingår i redovisade belopp. Förändringarna i anslagsbehållningarna kan därför inte härutöver upptas som en särskild post i redovisningen. Inom parentes anges emellertid det belopp som svarar mat den i riksstaten beräknade förändringen av anslagsbehållningarna.
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 4
Totalbudgeten 1970/71 Milj. kr.
Beräknat Redovisa- Merin-
enligt de belopp komst (+)
riksstat resp. brist
(>
ÅA. Skatter, avgifter m. m. Skatt på inkomst och förmögenhet m, m. 18 400 18 441 + 41
| Övriga skatter på ink., förm. och rörelse 667 | 629 — 39 | |
| Automobilskattemedel: | 3 215 3 223 + 8 | |
| Fordonsskatt | 1210 1232 + 22 | |
| Bensin- och brännoljeskatt | 2 005 1991 — 14 | |
| Allmän arbetsgivaravgift | 880 1 202 + 322 | |
| Tullar och acciser: | 16 810 16 911 + 101 | |
| Tullmedel | 1 070 1036 — 34 | |
| Mervärdeskatt | 8 900 9 088 + 188 | |
| Särskilda varuskatter | 415 | 389 — 26 |
| Omsättningsskatt på motorfordon | 525 | 407 — 118 |
| Tobaksskatt | 1760 1651 — 109 | |
| Skatt på sprit | 1935 1972 + 37 | |
| Skatt på vin | 235 | 257 + 22 |
| Skatt på malt- och läskedrycker | 625 | 580 — 45 |
| Energiskatt | 1010 1 011 + 1 | |
| Särskild skatt på motorbränslen | 250 | 422 + 172 |
| Övriga tullar och acciser | 85 | 97 + 12 |
| Uppbörd i statens verksamhet | 878 | 904 + 26 |
| Diverse inkomster: | 600 | 630 + 30 |
| Bötesmedel | 95 | 80 — 15 |
| Totalisatormedel | 108 | 101 — 7 |
| Tipsmedel | 152 | 205 + 53 |
| Lotterimedel | 152 | 167 + 15 |
| Övriga diverse inkomster | 93 | TT — 16 |
Summa 41 449 41 940 + 491 B. Inkomster av statens kapitalfonder
| Statens affärsverksfonder: | 685 | 573 — 112 |
| Televerket | 145 | 157 + 12 |
| Statens järnvägar | 103 | 17 — 86 |
| Statens vattenfallsverk | 368 | 343 — 25 |
| Övriga affärsverk | 69 | 56 - 13 |
| Riksbanksfonden | 200 | 200 — |
| Statens allmänna fastighetsfond | 137 | 126 — 1 |
| Försvarets fastighetsfond | 90 | 94 + 4 |
| Statens utlåningsfonder: | 1132 1168 + 36 | |
| Lånefonden för bostadsbyggande | 1075 1102 + 27 | |
| Övriga utlåningsfonder | 57 | 66 + 9 |
| Fonden för låneunderstöd | 37 | 47 + 10 |
| Fonden för statens aktier | 20 | 18 — 2 |
| Fonden för beredskapslagring | 61 90 | 67 + 6 92 + 2 |
Statens pensionsfonder
Diverse kapitalfonder 49 53 + 4
Summa = 2 500 2437 oo 63
C. Kapitalbudgetens inkomster Avskrivningsmedel och övriga kapital-
| medel inom fonderna: | 1 584 1252 — 332 | |
| Statens affärsverksfonder | 1318 1008 — 310 | |
| Övriga kapitalfonder | 265 | 244 - 21 |
| Övrig kapitalåterbetalning | 43 Summa 1 626 1259 — 367 | 8 — 35 |
| Totalbudgetens inkomster | 45 576 45 637 + 61 | |
| Underskott | 2 810 2632 — 178 |
Totalsumma 48385 48 269 — 116
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5
I riksstat — Redo- Merutgift (+)
och till- visade resp. be-
läggsstat belopp sparing
upptagna (>
belopp
ÅA. Utgiftsanslag :
| TI. Kungl. hov- och slottsstaterna | 8 | 8 | — |
| II. Justitiedepartementet | 1791 | 1810 + 19 | |
| UI. Utrikesdepartementet | 977 | 902 — 75 | |
| IV. Försvarsdepartementet | 6 136 | 6 314 + 178 | |
| V. Socialdepartementet | 13 199 13 752 + 553 | ||
| VI. Kommunikationsdepartementet 3 726 | 3 793 + 67 | ||
| VIL Finansdepartementet | 2375 | 2451 + 76 | |
| VIII. Utbildningsdepartementet | 8404 | 8453 + 49 | |
| IX. Jordbruksdepartementet | 1 081 | 987 —-— 94 | |
| X. Handelsdepartementet | 950 | 854 — 96 | |
| XI. Inrikesdepartementet | 5 386 | 5328 — 58 | |
| XII. Civildepartementet | 757 | 742 — 15 | |
| XIII. Industridepartementet | 1349 | 1146 — 203 | |
| XIV. Oförutsedda utgifter | 1 | 1 | — |
| XV. Riksdagen och dess verk m. m. | 94 | 92 — 2 | |
| XVI. Riksgäldsfonden | 1800 | 2 020 + 220 |
Summa 48 035 48 653 + 618 B, Övrig medelsförbrukning :
I. Minskning av anslagsbehållningar 1 000 (—314) — 1000
II. Minskad disposition av rörliga :
krediter 650 384 + 266
Summa 350 384 — 734 Totalbudgetens utgifter 48 385 48 269 — H6
Driftbudgetens inkomster budgetåret 1971/72
I närslutna bilaga B har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 50 567 milj. kr. mot i riksstaten beräknat 50 569 milj. kr.
Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m, beräknas nu överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 200 milj. kr. Anledningen härtill är främst uppjusteringar av inkomstantaganden och de kommunala utdebiteringarna som gjorts sedan i våras. Bland övriga inkomsttitlar räknas med högre inkomster än i riksstaten för stämpelskatt och stämpelavgift med 51 milj. kr. och för skatt på sprit med 100 milj. kr. Högre inkomster än i riksstaten räknas även bl. a: för pensionsmedel med 75 milj. kr., för tipsmedel med 88 milj. kr. och för
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
televerket med 80 milj. kr. Lägre inkomster än i riksstaten räknas för bl. a. arvs- och gåvoskatt med 50 milj. kr., tullmedel med 170 milj. kr., mervärdeskatt med 150 milj. kr. och statens järnvägar med 80 milj. kr.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1961—1970
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxcringsstatistiken.
I tabellen på s. 7 har sammanställts uppgifter om den till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten — enligt de av taxeringsnämnderna verkställda taxeringarna — och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1961—1970 (motsvarande taxeringsåren 1962—1971).
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1961 undergått en stegring med sammanlagt 94 9/,. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska akticbolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 98 9/,. Utvecklingen för svenska aktiebolag, m. fl. har varierat betydligt under samma period. Den taxcerade inkomsten för verksamhetsåret 1970 ligger 38 9/9 över 1961 års nivå. Den i sammanhanget mindre betydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (vissa ekonomiska föreningar, ideella föreningar m. fl.) uppvisar en ökning med 22 9/9.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 8—9, vilken lämnar upplysning rörande de senaste sex taxeringarnas uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag.
Nämnda tabell visar att den sammanräknade nettoinkomsten för fysiska personer m.fl. till största delen, 92 9/4, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med drygt 5 9/9 och inkomst av kapital med nära 3 9/9.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1961—1970 (taxeringsåren 1962—1971)
Verk- = Taxe- Fysiska Svenska Övriga Tillsammans sam- rings personer aktiebolag skatthetsår: år m. fl. m. fi. skyldiga
Taxerad in- Taxerad in- Taxerad in- = Taxerad in-
inkomst dex inkomst dex «inkomst dex «inkomst dex
milj. kr. milj. kr. milj. kr. milj. kr.
1961 1962 40465 100 2754 100 309 100 43528 100 1962 1963 43877 108 2581 924 309 100 46767 107 1963 1964 47642 118 2930 106 320 104 50892 117 1964 1965 53336 132 3313 120 330 107 56979 131 1965 = 1966 59025 146 3392 123 371 120 62788 144 1966 1967 60335 149 2955 107 356 115 63646 146 1967 1968 63052 «156 3092 112 347 112 66490 153 1968 1969 66499 164 3653 133 = 367 119 70520 162 1969 1970 71862 178 3837 139 418 135 76117 175 1970 1971 80153 198 3805 138 377 122 84335 194
löneglidning och ökat antal inkomsttagare har medfört en kraftig stegring av lönesumman under 1966. För inkomst av tjänst redovisas nämnda år en inkomstökning på 11,2 9/9. År 1967 och 1968 medförde en nedgång i ökningstakten, då inkomstökningen stannade på 6,6 resp. 6,7 9/9. Vid jämförelse mellan åren måste observeras att fr. o. m. 1968 års taxering till statlig inkomstskatt endast ingår personer, för vilka beskattningsbar inkomst föreligger. Vid jämförelse mellan 1967 och 1968 års taxeringar skall därför inkomst av tjänst vid 1968 års taxering uppjusteras med ca 1 000 milj. kr. Vid en uppjustering av inkomst av tjänst enligt 1968 års taxering med detta belopp erhålls en ökning av ca 8 9/9 från 1967 års taxering, Inkomståren 1969 och 1970 blev ökningstakten 3,9 resp. 12.1 9/,.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet redovisas minskade inkomster för åren 1966—1969. För 1970 ökade inkomsterna av jordbruksfastighet med 3,6 9/9. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren 1966, 1969 och 1970. För nämnda år redovisas ökningar med 19,0, 23,9 resp. 19,5 9/9. Inkomstökningarna torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster.
Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Ökningen torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare.
De allmänna avdragen utgörs till större delen av kommunalutskylder.
Prop. 1972 1 Bilaga1 F inansp lanen
IT+ KL O8+ Z00+ €8+ ft ZT8+ Ort OoOS+t 8961 6961 ÖO- €- ot gt €ct 8B+t Et 8B+t 8+ 8+t vt 6+tF un —
URI sS9— €L- O€E+ L9+t Prat 8S+ ÖL+ SSF ÖY8+ OL gtr T9+ let EF II9+ o8tt- SsS9+ SP I90t L'Y9 I8I+H L961 8961 BUIIPURIOJ Ha + +
FypS3- SEIF Y9+t OoT+ O9 OS- '0L61 TST I9 66 YT St TLL 89- FPIEt PTT 0 LTT SET TZ YL- 9 9961 £961T IE + tt + F + TJINJUSJOId 430 (TL61—996E 1V9- 60 IF TI O6I+ TO ÖL OH LIST TZ PT ET TLL IBF 88- &il- I6- OLLI $V$6- PL GTI 6961 S96T 9961 no + + "8961
U2IESBULIIXL)) Pp3OTT ST ITS KGLOS6E 19967 STEG90I 9TI6T 6696 SAMBET PVESKOB OLLE LELLSI VI IAU GS Va LS68Bb 619 SEC €'6Z01I SPOBE "LI6T OL6I €0I 10J LvEOT 0095 oL'BOIS LTTI9S8 II8kz TI6LSG ÖL'BVET SLVR TSIBSIT €TI9BTIL LTLSET 9IO6TBS vt 6'9v1 ÖVRESV +$'IE IVEBr g'88 §OSSPLP 1606 SEBBE IIYWIESYISASATBAIOJ
OL6I—S96T 6961 E6
STIOT 0'T8S 809084 TIPOBL 8T00ZT €'BTI O9TILT L'S9E98 PI986] €'66099 LLE6ZI ITOSES 978 9851 §C€EOCP 9'61 OMPORr T'8L OfIBEV 6'Z€EL MEESE
UIIYSJÖQWESYIAA 8961
BE
BINBIN FTIT S'Lz9 L'OTLv BELI +9T8LI PI86T8 TI9ET €'ITII8 IG6OKBL L'ISOEI S909TI TSPROS 8'S6 6'9bI €TESE v'8I OVMESBE S'vL OGBLE 6989 OT6OE
LI6T EL "IX
10) "fjnuar LBOET 1€SS T68br GELITGE9 L'9vL ISITSL €'Tvel €€L69L GLEDIAT $IEE LYNgTEL L'B9OLP TS 8 TROSE v'8I YESLE 8'ss BL69E T'EbL LPS6T
HEXSISWONUT 9961 QnNnj[saq 9'tTp I 09
— I TOSVT T'8vS VPVOIEFP L'L9v PLIGOL 8'€L6 —9'€66 589601 1'ST0,6S STESET OTEP €'85T +'€0I VIp8€ VTT GOETP v'LP SE8OF 9'169 G6TG6EE "dsar SPuISpuWurRUus3UIIaXxe) GE AI8I
S961T TIA SINEIS TI I 69 SP pre€p
ISWOHUIONIU ASUOYUIOJSU -3SN]IOJ (IeQsZUIuPeYysad SAJIBAIOJ PWWNS -ABJST WW PWUUNS [I "9'Ep€ I "U IStuOFUI "BH tuIeSurDXe) I "Dp HO3JSISpun [10] Furuwrfae NOYSISpun FEIPALSIO "WW Y30O "WW PYBHSPJSANRIGPIOT ynsejsynIgpIof HERE BI]Jejn BEJOQIYE 12YBNSeJ "BEIPAP 1y8nsej BEIPAL IJU0OSIId ISLUOFUI AR "WW JIUWESYIJA PEUYPIUETULIES IPQSBUIUPPASIG "wu PELNJEIUPLUNES BPIEASAIBAIOJ PIEASAIBAIOJ ISAR [BAPUNIS "WU AB J10J 450 AB JOJ =) AR 9 BUUPWIJY IPEÅIAN ISWOHUI [eXdey PUUBWIIY LS 1ISWOHUT UPUUe asjI0 1ISWOYUJ UeUue asjäIQI [endey BEIPAR JENNA eEYSISÄK 1Sueh BEIPAYV PEISXEL EYSUJAG BEIPAV PEISXEL ARIPH BeIp
ed) Ifa
I
ä
Bilaga 2 Riksrev ISIONnSver kets inkomstber
ing
YIOP Tertr I'0E- sS6el- 0'90+ fo+ 9'9e+t sS0o- robt 86 pKotF 6t—- 6I+F IdIt L6l+r ITIt Tot LOI 90tt golIt O9+F g8IIt 6961 OL6I IGZUI
Im —-
[[EJINSIUIISKL] PO 6€L- O0O0+ gett fat GOIF pat OL gt TIFF oLPp- LF 06 oObot LS8 O€TEF o8+t T6+T LT Prb L8+T 8961 6961 na - TF + + t
UPIJ €0€fT 09 0 STlr SsS9—- €9 O8-+ FS+ s9—- 8E- BB L9+ bUTt 99 9 OL I9+t g9+ 0O9+ f9 IETF £961T 8961 SIG JUIIPUBIOJ no + F + + + /961
Ob 6€T- tE- €0 pve ST 9T7- SsST- 9T- T9-— EAT LET 9Y9+t IF St SUIT ct LOI SsSpt OS- OL I 9961 L961 'JEJLW un + [[2NJUSJOIT
PIANL TU TITT P9 O'STF OT PFTOLT LO F$pIAATt Op SL LTTE 1IT- TITT TI 16 OLLTR 88 68Bbt VLT PT PKT S96T 9961 un — + —- - + + I0J
USTJUINSKLIIRS I'8E ST 9902 TIST PsS ES 1015 SEE 99 BI6TT ASEL TBIOOT 885096: L'SpTE 9YESETITL B6EOE 8'EI£ €'6L6VT ÖSPEEPB LGLEPT BPI6
0L6I 601 69
L'ST TP 8'957 €'661 O'pzs TI 8'TIS 1'S6 LLIv YLLIT I'6vL BOE86 SPY 8TILT EPST OVER 6'S0L86 VGEBSTT SAMLIL LTISET SVYPFPST9 PIINAL
6961 SB TOT T
SPULLULOYSIOJ 8'sT 8'sp +b'£€Z T'191 poor T'0I 1'9Sp 688 T'L9E G€6rlT +$'98L SLETG TIVOLI 9E€8IT 9850 VOSBL VLOTIG TOT IGISOL LLEGTI GITSLS
8961 €6
8'61 TEP 9'£ET Vv 6'6€V 8'01 I'6C>p +r'z8 Love SB6TT 9'L1T8 OSIMWMS8 VELIELr E€Ep6I BVGELTLG S'OSPI €£6T8S8 BBEÉEGI PO6H99 S'9097TI GER EbI LIG] L96I ” ES 19IRSBULISXL) 'I13p30J 6'97 S'bb O'Ibz O'EbT piSssp 6'bI S'Obpb S'p8 0'98€ VOSpT +$'60L »VMsETE GLITG9 1'8061T OIPTHOTS OETET ITIL SSV 1969 L'99ZEL PLEOS
9961 SWJOYYI0)S T8 LI €9 — "Wu — "IN 9'0€ €'6€ 9'95Z €'ru g'osp b'L bPfEpp 9'zL 8'0LE I'8p97 6069 DSVEIV 618179 P'bI9 T'GHS S'8TO0T 90CS STELT BLBL — SZ6S E€'S61 'O
S96T IN "15 8 SL bl TIO EL GP USP Spuegplag — I
=
ISWONUIONIU -)SN[I0OJ ISVUONUIOHIU BWWNDS (IeqsBuru)IeYySIq -SAJBAJOJ LWUWUNS -10J "UI IN
-)SN[I0OJ "WW S8ej I I Buruwrflae ISWOYUI nRoYsIapun 11OASISPUN Y30 eBIPIÄNSPENS BEJSPABSIIO BUIUFBINJINEYS e3PIÄNSPNENS 29y8NSeJSynIqpIOof 2U3NsejSYynIQpIof BIU[BJUN få 3aUy8nsej FEIPAL 19y8nsej "ZEIPAL Iey IStUOHUI Wu BIJEASAILAIOJ PEUYEIUEUNUES "wu ISQUIBSYIaA PEUNBITLUNUES ILQSFUIT)PASIA Y50 UÄSUPH AB "W =) AB PIIRASAIRA JOJ I10J CUUBWIIY ISWOXUI "19 SPENIAMIN 1eNdey BEIPAR eUUPLUY ISWOJYUJ uPuue ISjaIQI PLIOXL EIJUES ISWOTFUJ ueuue dSjäölI0rI [enudey BeIpAre BEJIPAYV ISRN SEIPAY PEIIXEL EÄLNO "WuPp JAP
|
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
Därnäst i betydelse kommer försäkringsavdrag av olika slag och de yrkesarbetande kvinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m. m. för fysiska personer stegrats oavbrutet. Den betydande stegringen av de allmänna avdragen under verksamhetsåret 1966 sammanhänger främst med schabloniseringen av kommunalskatteavdraget och höjningen av förvärvsavdragcet.
I följande tabeller (1—3) meddelas vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som utarbetats av statistiska centralbyrån.
Ifrågavarande statistik omfattar fr. o. m. 1968 års taxering en registrering av alla som avlämnat självdeklaration. Registrering av inkomstbelopp har dock endast skett, när den taxerade inkomsten uppgått till 2350 kr.
Den inkomstuppgift som statistiskt bearbetats är den sammanräknade nettoinkomsten. Därmed förstås summan av inkomsttagarnas inkomster av skilda förvärvskällor sedan avdrag gjorts för eventuelit underskott i förvärvskälla. Statistiken upptar dessutom uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Samtaxerade personer ingår som skilda taxeringsenbeter om ej annat anges.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare fördelade efter inkomst och civilstånd. Av tabellen framgår att inkomstnivåerna varierar mellan de olika civilståndskategorierna. I tabell 2 har endast personer med ortsavdragskod medtagits, dvs. endast de som har en taxerad inkomst som skall längdföras, Även av denna tabell kan man utläsa en stor variation i inkomstnivåerna mellan de olika' civilståndskategorierna. För samtaxerade personer där båda åsatts taxering utgör paret enhet. Medianinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av tabell 3. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisar en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjuts tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbärs under en del av året, exempelvis i samband med inträde i resp. utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring osv.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bl.a. att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11
Tab. 1. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst och civilstånd år 1970 (taxeringsåret 1971)
Inkomstklasser, Gifta män Gifta kvinnor ' Ogifta och för- = Icke mantals- Samtliga in- . ut gifta män skrivna komsttagare
och kvinnor personer
Antal 4 Antal 9, — Antal 94 Antal 9, Antal MÅ
[0] 57 894 3,1 86 309 6,4 320 171 14,9 26019 30,5 494293 9,0
1— 2499 6634 0,4 147 725 11,0 4101 0,2 872 1,0 161 546 3,0 2500— 4999 17405 0,9 203 547 15,1 16550 0,8 9962 11,7 248 126 4,5 5000— 7499 70230 3,7 190 175 14,1 234 538 10,9 11078 13,0 506 403 9,3 7500— 9999 80330 4,2 115 342 8,6 274 947 12,8 8578 10,1 479 466 8,8 10 000— 14 999 141 357 7,5 205 639 15,3 337 649 15,8 11211 13,2 696 209 12,7 15 000— 19 999 163931 8,7 152353 113 286 299 13,4 7417 8,7 610 223 11,2 20 000— 24 999 265 143 14,0 115 984 8,6 267 744 12,5 = 5361 6,3 654 376 12,0 25 000— 29999 341 825 18,1 61 720 4,6 191876 9,0 2637 3,1 598 154 10,9 30 000— 34 999 264 282 14,0 30 520 2,3 99555 4,6 952 LI 395379 7,2 35 000— 39 999 159430 8,4 15736 1,2 48139 2,2 365 0,4 223729 4,1 40 000—- 49 999 153 832 8,1 12,612 0,9 36679 1,7 325 0,4 203535 3,7 50 000— 59 999 68 409 3,6 3845 0,3 11982 0,6 162 0,2 84429 1,5 60 000— 79 999 57 384 3,0 2273 0,2 7693 0,4 116 0,1 67 504 1,2
| 80 000— 99 999 20728 1,1 | 762 0,1 2296 0,1 49 0,1 23 849 0,4 | ||
| 100 000—149 999 16131 0,9 | 598 0,0 1688 0,1 47 0,1 18479 0,3 | ||
| 150 000—199 999 4061 0,2 | 92 0,0 | 411 0,0 12 0,0 4581 0,1 | |
| 200 000—499 999 2179 0,1 | 70 0,0 | 297 0,0 | 2 0,0 2553 0,1 |
| 500 000— | 178 0,0 10 0,0 | 34 0,0 | = —- 223 0,0 |
Summa inkomst-
tagare 1891363 100 1345312 100 2142649 100 85165 100 5473 057 100 Summa in-
komster (tkr) 55 374 363,4 15 293 165,2 32 733 843,6 728 004,2 104 170 467,0 Medianinkomst |
(kr.) 27 088 8473 13 273 6 293 16 233
Anm, Skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen »Samtliga inkomsttagare».
Av tabellen framgår att vid 1971 års taxering visade bolagens samlade taxerade inkomst en minskning med 0,8 9/90. Under närmast föregående taxeringsår redovisades en ökning med 5 /9.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1971, 1972 och 1973
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskatternas avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1971 till 1972 samt de första månaderna av år 1973 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 12
Tab, 2. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst och ortsavdragsgrupp år 1970 (taxeringsåret 1971)
Inkomstklasser, Ensamstående Ensamstående Samtaxerade Samtaxerade Samtliga kr. med barn personer, en- = personer, båda inkomsttagare
dast den ene har taxerats?
har taxerats
Antal VÄ Antal = 94 Antal MÅ Antal VA Antal AH
1— 2499 1377 0,1 23 0,0 540 = 0,1 5103 0,4 9257 0,3 2 500— 4999 22764 1,3 41 0,0 790 0,1 5975 0,5 30232 0,8 5 000— 7 499 244 184 13,7 336 0,3 2251 0,4 8619 0,7 255 772 6,8 7 500— 9999 280123 15,7 3032 3,0 17 714 3,1 19547 1,5 320685 8,5 10 000—14 999 328484 18,4 21161 20,6 55 780 9,7 116 586 8,8 522 364 13,8 15 000—19 999 269 946 15,2 25468 24,8 56 710 9,9 85598 6,5 437 945 11,6 20 000—24 999 250093 14,0 24367 23,8 83 757 14,6 97 450 7,4 455 811 12,1 25 000-29 999 181 338 10,2 13544 13,2 102804 17,9 127 229 9,6 425 011 11,2 30 000—34 999 95273 5,4 6650 6,5 81332 14,2 149 482 11,3 332 807 8,8 35 000—-39 999 46 605 2,6 3288 3,2 51935 9,1 152 940 11,6 254 827 6,7 40 000—49 999 36 260 2,0 2602 2,5 53989 9,4 252727 19,2 345 665 = 9,1 50 000—59 999 12075 0,7 9230 0,9 25450 4,4 140 014 10,6 178 500 4,7 60 000--79 999 7918 0,4 655 0,6 22598 3,9 99435 7,5 130 644 3,5 80 000—99 999 2361 O,l 246 0,3 8455 1,5 31211 2,4 42287 11 100 000— 2597 0,2 252 0,3 9466 1,7 26213 2,0 38554 1,0 Summa inkomst-
tagare 1781398 100 102595 100 573571 100 1318129 100 3780361 100 Summa in-
komster (tkr) 31 612 795,6 2258 533,6 18 593 091,4 51 661 240,5 104 166 751,7 Medianinkomst
(kr) 15 255 20 254 28 368 36 421 23 444
1 Paret utgör enhet. Anm. Skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen »Samtliga inkomsttagare».
Fysiska personer
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestäms utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, vä-
sentligen av förändringarna i inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvs-
verksamhet. Den totala lönesumman härrörande från inkomst av tjänst påverkas dels av de avtalsmässiga uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter, dels av ändringar av den totala sysselsättningen i landet och dels av den s. k. löneglidningen. För åren 1971 och 1972 har konjunkturinstitutet bedömt, att ökningen av den totala lönesumman blir omkring 9 9/4 för
1971 och omkring 10 9/) för 1972. Riksrevisionsverket har valt att grunda sina beräkningar på konjunkturinstitutets bedömning och således i sina beräkningar utgått från att förvärvskällan inkomst av tjänst för verksamhetsåret 1971 kommer att
visa en ökning med 9 9/4 i förhållande till 1970 och för verksamhets-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1970 (taxeringsåret 1971) Ålder Antal Medi- Inkomsttagarnas procentuella fördelning efter inkomstens storlek
inkomst- anin-
tagare komst, — 5 000— 10 000-- 15 000— 20 000— 30 000-— 40 000— 50 000 Sum-
| kr. 4999 92999 14999 19999 29999 39999 49999 | ma |
| —15 år 31081 3585 69,7 — 23,3 4,0 1,3 0,8 0,4 | 0,3 100 |
| 16—17 » 99 500 4594 54,4 30,0 11,8 3,0 0,7 0,1 | 0,0 100 |
| 18—19» 177758 9020 29,3 25,8 22,4 15,3 6,9 0,3 | 0,0 100 |
| 20—24» 576965 14410 21,6 14,5 15,8 19,2 24,5 3,9 | 0,1 100 |
| 25—29 » 553153 21704 15,5 8,2 8,9 11,4 35,3 16,0 | 1,3 100 |
30—34 » 418704 22979 15,0 8,1 8,6 9,4 29,9 18,4 6,3 4,3 100 35—39 » 385625 23 089 13,4 8,6 9,7 9,8 27,8 17,9 6,7 6,1 100 40—44 » = 414568 22981 12,0 9,0 10,5 10,3 27,5 17,3 6,5 6,9 100 45-—49 » 463 063 22771 11,7 9,5 10,6 10,6 27,4 17,0 6,1 7.1 100 50--54 » 451341 22279 12,4 10,2 10,6 10,7 27,0 16,4 5,8 6,9 100 55—59 » 429242 20650 13,5 = 12,2 11,5 11,0 27,3 14,2 4,8 5,5 100 60-64 » 405343 16443 17,2 16,5 13,0 11,5 23,4 10,2 3,6 4,6 100 65—66 » 145072 11836 21,1 23,4 15,1 10,7 17,6 6,5 2,4 3,2 100 67— » 827909 8987 10,9 49,1 18,5 8,7 7,5 2,8 1,1 1,4 100 Samtliga 5 379 324 16 486 16,0 18,0 12,7 11,2 23,1 11,5 3,8 3,7 100
Anm, I tabellen ingår ej personer som icke är mantalsskrivna och sådana som saknar hemortskommun i riket.
året 1972 med 10 9/, i förhållande till 1971. För verksamhetsåret 1973
har riksrevisionsverket räknat med en ökning av 8 9/0.
Fysiska personers inkomst av jordbruksfastighet som för verksamhetsåret 1970 utgjorde nära 29/9 av deras sammanlagda inkomst har antagits bli oförändrad under inkomståren 1971, 1972 och 1973. Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för mindre än 19/9 av fysiska personers sammanlagda inkomst. Riksrevi-
sionsverket har räknat med en ökning av 5 9/9, för såväl 1971 och 1972 som 1973.
Inkomst av rörelse svarade 1970 för 4,9 9/4 av fysiska personers in-
komster. Riksrevisionsverket har med hänsyn till konjunkturutvecklingen
antagit oförändrade inkomster av rörelse för 1971 och 1972. För 1973
har riksrevisionsverket räknat med en schablonmässig ökning av 5 9/9.
1970 var de fysiska personernas inkomst av kapital 2,8 9/4 av deras
sammanlagda inkomst. Ökningen av kapitalinkomsterna 1971 har beräknats till 20 9/9. För 1972 och 1973 har ämbetsverket schablonmässigt antagit en årlig ökning på 10 9/9.
Svenska akticbolag
Vid bedömningen av utvecklingen av aktiebolagens taxerade inkomster har riksrevisionsverket haft tillgång till statistiska centralbyråns taxeringsstatistik och verkets egen enkät om förväntade taxeringsutfall.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 14
Av statistiska centralbyråns statistik framgår utvecklingen av samtliga aktiebolags taxerade inkomster år för år. Redovisningen kommer riksrevisionsverket tillhanda i oktober året efter verksamhetsåret.
Under hösten 1971 gjorde ämbetsverket en enkät, där bolagen tillfrågades om sina taxerade inkomster under innevarande och föregående verksamhetsår. Enkäten tillsändes ett urval av ca 1 500 bolag.
Resultaten av de senaste årens taxeringsutfall ävensom enkäten med bolagen i november 1971 framgår av nedanstående sammanställning: Verksamhetsår = Taxerad inkomst, Ökning från före-
| mkr | gående år, "4 | |
| 1967 | 3 092 | + 5 |
| 1968 | 3 653 | + 18 |
| 1969 | 3 836 | + 5 |
| 1970 | 3 805 | — 1 |
| 1971 (enkät) | oa | — 25 |
Riksrevisionsverket bedömer att bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 1971 kommer att ligga 15 9/9 under 1970 års. Enkätundersökningens resultat har sålunda dragits upp från — 25 9/9 till — 15 9/0. Anledningen härtill är ett antagande om att bolagen, liksom vid enkäten våren 1971, bedömt utvecklingen alltför pessimistiskt. För de två följande verksamhetsåren har antagits att bolagens taxerade inkomster ökar med 5 respektive 10 9/9, dvs. under dessa två år återhämtas nedgången under år 1971.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den härvid fogade tabellen (bilaga C) med specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1972/73.
Beträffande de för budgetåret 1972/73 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 15
DRIFTBUDGETENS INKOMSTER
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Allmänt Riksstatstiteln uppförs i riksstaten med det belopp som kan beräknas utgöra statens behållna inkomst av under budgetåret inflytande inkomst- och förmögenhetsskatt samt avgifter för folkpensioneringen. Denna beräkning intar en särställning i förhållande till beräkningen av övriga riksstatstitlar på grund av att titeln är ett samlingskonto för redovisningen av den allmänna skatteuppbörden. Skatter och avgifter debiteras på de slutliga skattsedlarna var för sig men uppbärs gemensamt.
Som bruttoinkomst på titeln redovisas i första hand vad som i enlighet med gällande uppbördsförfarande inflyter i form av preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skatt, tillkommande skatt och indrivna restantier. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s.k. överskjutande preliminär skatt, och utbetalningen av denna redovisas som utgift på titeln.
Som utgifter på titeln redovisas vidare de restitutioner av skatt som föranleds av taxeringsändringar m. m.
De största utgifterna på titeln är de utbetalningar av kommunalskattemedel som länsstyrelserna enligt särskilt givna regler har att göra till kommunerna på grund av att kommunalskatterna ingår i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. Av samma skäl utbetalas från titeln medel motsvarande avgifter av olika slag som ingår i skatteuppbörden.
Den större delen av socialförsäkringsavgifterna uppbärs av praktiska skäl enligt alternativa metoder på så sätt att avgifterna för större arbetsgivare direkt debiteras av riksförsäkringsverket, medan avgifterna för mindre arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Oberoende av om socialförsäkringsavgifter sålunda debiteras direkt av riksförsäkringsverket eller ingår i skatteuppbörden har man ansctt redovisningen böra passera över förevarande skattetitel. Till följd härav ingår även uppbörden av socialförsäkringsavgifter från ”direktdebiterade” arbetsgivare
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 16
på titelns inkomstsida och utbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna m. m. bland titelns utgifter. Ett undantag från denna princip är direktdebiterade tilläggspensionsavgifter som inte redovisas över titeln.
Till de särskilda inkomsterna på titeln hör sjömansskatten och bland utgifterna ingår de omföringar till andra riksstatstitlar som enligt särskilda regler skall göras ifråga om vissa till beloppet relativt obetydliga skatter, som ingår i den allmänna uppbörden.
De in- och utbetalningar resp. omföringar som redovisas på titeln har sammanfattats i följande uppställning:
Inbetalningar Utbetalningar och omföringar Preliminär A-skatt Överskjutande skatt (jämte ränta) Preliminär B-skatt Övriga restitutioner Fyllnadsbetalningar av preliminär- Utbetalda kommunalskattemedel
skatt Utbetalningar till de allmänna för- Kvarstående skatt (jämte ränta) säkringskassorna Tillkommande skatt Utbetalning till allmänna = pen- Sjömansskatt sionsfonden (skattedebiterade Sjömansskattens andel i sjukför- avgifter och egenavgifter)
säkringsmedel Yrkesskadeförsäkringsavgifter Restantier Byggnadsforskningsavgifter Medel från skattereklamations- Lönegarantiavgifter
kontot Arbetarskyddsavgifter Avgifter från direktdebiterade ar- Allmän arbetsgivaravgift (skatte-
betsgivare till sjukförsäkting, debiterad)
yrkesskadeförsäkring och bygg- Utskiftningsskatt och ersättnings-
nadsforskning (arbetsgivarav- skatt gifter) Skogsvårdsavgifter
Statens avgifter till sjukförsäk- Annuiteter på avdikningslån
ringen Annuiteter på förskott för avlös- Viss ersättning från allmänna ning av frälseräntor
pensionsfonden Eventuell avsättning av medel till Eventuell återföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden
allmänna sjukförsäkringsfonden
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i budgetredovisningen upptagna inkomsten på titeln.
Nedan följer en genomgång av de skatter och avgifter som ingår i slutlig skatt. Därefter behandlas uppbördssystemet och de poster som finns redovisade på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
Slutlig debitering av skatter och avgifter som berör inkomstskattetiteln
Debiteringen av de olika skatterna och avgifterna framgår av debetsedeln för slutlig skatt. De skatter och avgifter som finns specificerade på debetsedeln är:
Statlig inkomstskatt Kommunal inkomstskatt Statlig förmögenhetsskatt Folkpensionsavgift Tilläggspensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Arbetsgivaravgifter Skogsvårdsavgift Annuiteter på avdikningslån Annuiteter på frälseräntor Utskiftningsskatt och ersättningsskatt Allmän arbetsgivaravgift Skattereduktion (fr. o. m. taxeringsåret 1972)
Statlig inkomstskatt för fysiska personer
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576).
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) om ändring i förordningen om statlig inkomstskatt bestäms inkomstskattens grundbelopp fr.o.m. 1972 års taxering enligt en enda skatteskala, avsedd för alla kategorier fysiska personer. Grundbeloppet utgör 10 9/4 av den beskattningsbara inkomsten, om denna inte överstiger 15 000 kr. Vid högre beskattningsbara inkomster än 15 000 kr. utgår skatten enligt en progressiv skattesats, vilken är maximerad till 549/, för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr.
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen med motsvarande tillämpning vid taxering till statlig skatt enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) utgår grundavdrag fr. o. m. 1972 års taxering med 4 500 kr. för varje individ. Grundavdrag medgives med 4 500 kr. under förutsättning att den skattskyldiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst uppgår till högst 30 000 kr. Om den taxerade inkomsten överstiger detta belopp reduceras grundavdraget med 20 9/9 av inkomst överstigande 30 000 kr. Enligt denna avtrappningsregel utgår således inget grundavdrag när den taxerade inkomsten överstiger 52 500 kr.
Tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag innebär individuell beskattning. Principen om sambeskattning tillämpas dock i ett avseende, nämligen vad avser beskattningen av kapitalinkomster överstigande 2 000 kr., dvs. i huvudsak inkomst av fastighet, 2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga I. Bil. 2
Prop, 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 18
tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse. Med B-inkomst, eller kapitalinkomst, förstås övriga inkomster. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten påförs dessa inkomster den av makarna, som har den högsta A-inkomsten. Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) om ändring i förordningen om statlig inkomstskatt avskaffas rätten att vid den statliga inkomsttaxeringen göra avdrag för kommunal skatt fr. o. m. 1972 års taxering. Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 71) gäller att vissa kategorier skattskyldiga med hemmavarande barn under 16 år medgives förvärvsavdrag. Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen förutsätter rätten till förvärvsavdrag dels förekomsten av hemmavarande barn under 16 år och dels att inkomsten utgörs av Ainkomst, dvs. inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. För gifta gäller härvid att båda makarna skall ha A-inkomst. Förvärvsavdrag medgives fr.o.m. 1972 års taxering med 25 9/94 av inkomst av tjänst eller rörelse, dock högst 2 000 kr., och med 1 000 kr. i fråga om inkomst av jordbruksfastighet. Avdraget medgives den av makarna som har den lägsta A-inkomsten. Om gift skattskyldig med minderårigt barn haft A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst 1 000 kr. För ensamstående med hemmavarande barn under 16 år och A-inkomst medgives förvärvsavdrag med 25 09/9 av inkomst av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse, dock med högst 2 000 kr. Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen medgives avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år med högst 1 500 kr. för varje barn fr. o. m. 1972 års taxering. Genom författningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital. Dessa bestämmelser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Enligt den ovannämnda lagen om ändring i kommunalskattelagen avskaffas de schablonmissigt medgivna avdragen för sjukförsäkringsavgift med 150 kr. för ensamstående och 300 kr. för gifta fr. o. m. 1972 års taxering. Rätten till avdrag för faktiskt påförd sjukförsäkringsavgift vid föregående års taxering bibehålls. Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 421) åtnjuter fysiska personer, som har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomst av rörelse el-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19
ler jordbruksfastighet, avdrag för sådan avgift, som påförts året näst före taxeringsåret. Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen blir det kommunala bostadstillägget för folkpensionärer skattefritt fr. o. m. 1972 års taxering. Enligt lag den 24 april 1970 (nr 93) om ändring i kommunalskattelagen har vissa ändringar genomförts av den schablonmetod som gäller vid beskattningen av vissa fastigheter (egna hem eller fritidsfastigheter). Som intäkt skall tas upp 2 9/9 av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 150 000 kr., 4 9/9 av den del som ligger mellan 150 000 kr. och 225 000 kr. samt 8 9/9 av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kr. Det extra avdraget för villaägare har höjts till 500 kr. De nya bestämmelserna tillämpades första gången vid 1971 års taxering. Enligt förordning den 15 december 1967 (nr 748) gäller att fr. o. m. 1969 års taxering beskattas vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet såsom realisationsvinst till 100 9/, om fastigheten innehafts mindre än 2 år och till 75 9/9 om fastigheten innehafts 2 år eller längre. Vid försäljning av aktier m. m. beskattas vinsten om aktierna innehafts mindre än 2 år till 100 9/9, mindre än 3 år till 75 9/9, mindre än 4 år till 50 9/9 och mindre än 5 år till 25 2/9. Om aktierna innehafts 5 år eller mera räknas som skattepliktig realisationsvinst ett belopp motsvarande 10 9/4 av nettoinkomsten, Vid långtidsinnehav medges ett avdrag med 500 kr. Förordningen gäller avyttringar som ägt rum fr. o. m. den 1 januari 1968. Under budgetåret 1971/72 tillämpas i likhet med föregående budgetår en uttagningsprocent av 100. Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden. De för taxeringsåren 1967— 1971 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.): Taxeringsår 1967 1968 1969 1970 1971 Statlig inkomstskatt, A-längden 8553 9593 10443 11691 13862
Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar m. m. Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjesiiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper: a) svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen, svenska försäkringsanstalter som icke är aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver Jivförsäkringsrörelse hänförs till grupp c,
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 20
b) andra svenska ckonomiska föreningar än sådana som ingår i jordbrukskasserörelsen, sambruksföreningar, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
c) försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
Enligt förordning den 5 juni 1959 (nr 295) med därefter genom förordning den 28 november 1969 (nr 742) företagna ändringar utgör den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 9/9, för grupp b) 32 9/9, för grupp c) 10 9/) samt för grupp d) 15 9/0.
Genom förordning den 12 mars 1971 (nr 50) medgives särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig skatt för investeringar i maskiner och andra inventarier för stadigvarande bruk som anskaffats under år 1971. Avdraget utgör 10 9/9 av anskaffningskostnaden och medgives fysisk eller juridisk person som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk. I förordning den 8 december 1971 (nr 923) har investeringsavdraget höjts till 20 9/, och utsträckts att gälla för maskinanskaffningar även under 1972.
Statlig inkomstskatt för juridiska personer redovisas på de s.k. Boch C-längderna. Den uträknade skatten uppgick taxeringsåren 1967— 1971 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1967 1968 1969 1970 1971 Statlig inkomstskatt, B- och C-längderna 1229 1246 1496 1582 1534
Kommunal inkomstskatt
De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet. För den allmänna kommunalskatten gäller bestämmelserna i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Landstingsmedel utgår enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Genom lag den 35 juni 1970 (nr 390) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna upphörde förordningen (1945: 903) om utdebitering av tingshusmedel att gälla fr. o. m. den 1 januari 1971.
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen utgår grundavdrag fr. o. m, 1972 års taxering med 4 500 kr. för varje individ.
Fr. o. m. 1961 års taxering gäller på familjebeskattningens område samma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statliga. De fr.o.m. 1972 års taxering gällande avdragsreglerna vad avser förvärvsavdrag, underhållsavdrag och schablon-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21
avdrag för sjukförsäkringsavgift vid taxering till statlig skatt äger således motsvarande tillämpning vid taxering till kommunal beskattning.
Debiterad kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1967—1971 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1967 1968 1969 1970 1971 Kommunal inkomstskatt: A-längd 11 031 12230 13 431 15 249 17 842 B- och C-längd 1009 1 061 1297 1427 1522
Statlig förmögenhetsskatt
Statlig förmögenhetsskatt uttas enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl.
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 170) om ändring i förordningen om statlig förmögenhetsskatt har skatteuttaget sänkts för mindre och medelstora förmögenheter och höjts för större förmögenheter. Det skattefria beloppet för fysiska personer uppgår till 150 000 kr. Den lägsta skattesatsen är fr. o. m. 1972 års taxering 19/9 för förmögenheter mellan 150 000 kr. och 250 000 kr. och den högsta 2,5 9/9 för förmögenheter överstigande 1 000000 kr. De nuvarande spärreglerna ersätts med en ny begränsningsregel, som skall tillämpas utan särskild ansökan av den skattskyldige. Förmögenheter i mindre och medelstora s. k. familjeföretag som bedriver jordbruk, skogsbruk eller rörelse skall under vissa förutsättningar beskattas efter i stort sett oförändrad nivå.
Enligt förordning den 29 maj 1969 (nr 236) skall förmögenhetsskatt fr.o.m. 1970 års taxering beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhörande föräldrar och barn under 20 år, som bor hos föräldrarna.
Dcebiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1967—1971 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1967 1968 1969 1970 1971 Förmögenhetsskatt 341 374 435 447 492
Folkpensionsavgift
Enligt lag om finansiering av folkpensioneringen den 25 maj 1962 (nr 398) och med ändring enligt lag den 9 april 1965 (nr 74) skall folkpensionsavgift fr.o.m. den 1 januari 1966 utgå med viss procent av den avgiftspliktiges till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. Enligt lag den 24 februari 1967 (nr 39) skall folkpensionsavgiften fr. o. m. den 1 juli 1967 utgå med 5 9/9 av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten dock med högst 1 500 kr. Enligt lag den 30 oktober 1970 (nr 574) om ändring i lagen om finansiering av folkpen-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
sioneringen skall folkpensionsavgift fr. o. m. 1972 års taxering beräknas individuellt på vardera makens till statlig skatt beskattningsbara inkomst.
De debiterade folkpensionsavgifterna uppgick taxeringsåren 1967— 1971 till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1967 1968 1969 1970 1971 Folkpensionsavgift 1591 1891 2214 2386 2 669
Tilläggspensionsavgift
Endast de försäkrades egna avgifter och avgifter från mindre s.k. skattedebiterade arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen debiteras och uppbärs direkt av riksförsäkringsverket.
Sjukförsäkringsavgift
Sjukförsäkringen finansieras förutom genom statsbidrag av avgifter från de försäkrade och arbetsgivarna. Avgifterna från de försäkrade uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden och avgifterna från direktdebiterade arbetsgivare uppbärs direkt av riksförsäkringsverket, som överför de under budgetåret inflytande avgifterna till titeln. Enligt lag den 30 oktober 1970 (nr 567) om ändring i lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaravgiften till den allmänna sjukförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1971 utgå med 3,1 9/94 av arbetsgivares lönekostnader mot tidigare 2,9 9/9. Av avgiften skall 10/31 användas för bestridande av de allmänna försäkringskassornas utgifter för sjukvårdsersättning och återstoden till bestridande av kassornas utgifter för tilläggssjukpenning i vad sjukpenningen svarar mot inkomst av anställning.
Avgifterna till den obligatoriska sjukförsäkringen för anställda beräknas med hänsyn till den försäkrades arbetsinkomst och varierar mellan olika orters försäkringskassor. Enligt lag den 16 juni 1966 (nr 350) har, i samband med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser fr. o. m. den 1 januari 1967, avgifterna till sjukförsäkringen höjts. För företagare utgår egenavgifter med högre belopp.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivare skall för varje år erlägga avgift dels till sjukförsäkringen, dels till försäkringen för tilläggspension. Härutöver uttas av arbetsgivaren yrkesskadeförsäkringsavgiflt, lönegarantiavgift (fr. o. m. 1971) och arbetarskyddsavgift (fr. o. m. 1972) samt för vissa arbetsgivare byggnadsforskningsavgift. Dessa avgifter, vilka tillsammans kallas arbetsgivaravgifter, debiteras på debetsedeln å slutlig skatt endast i sådana
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23
fall då summan av dem uppgår till högst 1 000 kr. Arbetsgivaravgifter som Överstiger nämnda belopp uppbärs som regel direkt av riksförsäkringsverket. |
Skattereduktion
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 167) om ändring i uppbördsförordningen skall vissa kategorier skattskyldiga fr.o.m. 1972 års taxering medgivas reduktion av skatten. För gifta skattskyldiga medgives skattereduktion med 1 800 kr. av den ena makens skatt så länge den andre makens grundavdrag inte är fullt utnyttjat, dvs. så länge andre maken har cen statlig taxerad inkomst understigande 4500 kr. Så snart även andre maken får taxerade inkomster minskar reduktionsbeloppet med 40 9/4 av dessa inkomster, vilket innebär att rätten till skattereduktion upphör då andre makens taxerade inkomst nått 4 500 kr. För ensamstående med barn under 18 år utgör skattereduktionen 1 800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reducering av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvårdsavgift, folkpensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift. Skattereduktion medgives således inte i fråga om tilläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift, allmän arbetsgivaravgift, annuitet på avdikningslån eller på förskott för avlösning av frälseränta. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.
Övriga skatter och avgifter på debetsedeln för slutlig skatt
Skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån, annuiteter på frälseräntor, utskiftningsskatt och ersättningsskatt och allmän arbetsgivaravgift för mindre arbetsgivare debiteras i samband med slutlig skatt men omförs till andra inkomsttitlar.
Uppbördsförfarandet för skatter och avgifter som berör inkomstskattetiteln Preliminär A- och B-skatt
Enligt den fr.o.m. 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), med däri senast enligt lag den 27 maj 1970 (nr 167), vidtagna ändringar skall skattskyldig erlägga preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen : 24
För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen, skall fr. o. m. 1968 preliminär A-skatt utgå med 30 9/9 av inkomsten mot tidigare 25 9/9. I vissa fall som t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar o. dyl. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställs av riksskatteverket. Överlämnar arbetstagare inte debetsedel på preliminär A-skatt till arbetsgivaren skall avdrag för preliminär A-skatt göras enligt förhöjda skatteskalor. Uppvisar vidare arbetstagare inte debetsedel på slutlig skatt för arbetsgivaren skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningstillfälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-skatt. Enligt förordning den 13 december 1968 (nr 722) om ändring i uppbördsförordningen må Kungl. Maj:t förordna att preliminär A-skatt skall utgå även för annan inkomst än sådan som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat ur uppbördssynpunkt. Senare utfärdades, den 17 januari 1969 (nr 5), bestämmelser om att preliminär A-skatt skall utgå för artistersättning som uppgår till minst 300 kr. även om ersättningen ej utgör huvudsaklig inkomst av tjänst. Bestämmelserna gäller även för ersättning till professionell idrottsman. Preliminärskatteavdrag skall för dessa skattskyldiga göras med 40 9/9 av belopp som utbetalas efter 31 mars 1969. Fr.o.m. den 1 juli 1969 har genom kungörelse den 23 maj 1969 (nr 283) bestämmelsen ändrats till att avse ersättning som uppgår till minst 200 kr., sedan avdrag för särskild reseersättning gjorts. Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. De lokala skattemyndigheterna kan på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt som skall utgå, om jämkningen kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden fr. o. m. mars det ena året t. o. m. februari påföljande år. På titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. ingår under ett budgetår uppbörden under juli, september och november det ena året och uppbörden januari, mars och maj påföljande år. Titeln redovisar sålunda inte uppbördsårets preliminärskatt. Preliminär A-skatt företer vissa skillnader mellan olika skatteterminer på grund av att inkomstunderlaget varierar under året. Preliminär B-skatt erläggs däremot som regel med en sjättedel av det debiterade årsbeloppet varje termin och är därför i stort sett stabil under uppbördsårets terminer.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Den skattskyldige kan frivilligt inbetala högre preliminärskatt än som följer av skattetabeller eller debetsedel & preliminär B-skatt. I regel görs detta genom fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång, dvs. under våren. Syftet är att undvika eller minska kvarstående skatt, som i vissa fall är räntebelagd (se nedan).
Kvarstående och överskjutande skatt
Sedan taxering verkställts och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrivs den skattskyldige fyllnadsbetalning av preliminärskatt. Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 10 kr. eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en tiondel av den slutliga skatten eller minst 5 000 kr., skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kr. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 10 kr. eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kr., dock ej om räntebeloppet understiger 5 kr. Enligt förordning den 6 februari 1970 (nr 10) utgör räntesatsen fr. o. m. 1970 års taxering för kvarstående skatt 12 9/94 och för överskjutande skatt 7 9/0. Räntebeloppet på överskjutande skatt maximcerades genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) till 100 000 kr. fr.o.m. 1960 års taxering. Kvarstående och överskjutande skatt på titeln avser inkomståret som avslutas ctt halvt år före budgetårets ingång.
Tillkommande skatt
Tillkommande skatt är skatt som skall erläggas i huvudsak på grund av beslut om ändrad taxering sedan slutlig skatt påförts eller till följd av eftertaxering.
Sjömansskatt och sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, liksom de allmänna försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter resp. sjukförsäkringsavgifter. I sjömansskatteförordningen finns regler om skattens fördelning i detta av-
seende. Sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel inbetalas av sjömansskattekontoret till riksförsäkringsverket, som överför medlen till inkomstskattetiteln.
Enligt förordning den 3 december 1971 (nr 814) gäller ändrade fördelningsgrunder för beräkning av kommunernas och försäkringskassornas andel av sjömansskatten.
Genom ovannämnda förordning införs en dispensregel för inre fart, vilket innebär att området för sjömansskatt kan utvidgas att gälla även fart inom landet eller inomskärs vid kusterna.
Restantier och medel från skattereklamationskontot
Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser skatter från olika år tillbaka. Medel från skattereklamationskontot är skatt som influtit men som till följd av identifieringssvårigheter ej har kunnat krediteras vederbörande skattskyldig.
Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare till sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring och byggnadsforskning
Dessa avgifter uppbärs av riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln. Avgifterna som inflyter under året är dels preliminära avgifter, dels slutlig reglering av avgifter. De preliminära avgifterna fastställs genom uppräkning av avgiftsunderlaget två år tillbaka. Avgiften för 1971 beräknas, enligt förordning den 2 oktober 1970 (nur 557), som om avgiftsunderlaget för 1969 höjts med 15 9/, och för 1972 enligt förordning den 1 oktober 1971 (nr 750), som om avgiftsunderlaget för 1970 höjts med 14 9/9.
I samband med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser fr. o. m. den 1 januari 1967 höjdes avgifterna till sjukförsäkringen. Arbetsgivaravgifterna till sjukförsäkringen ändrades därvid till 2,6 9/9 av lön eller ersättning som ej överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lag om allmän försäkring. Genom förordning den 5 december 1969 (nr 650) höjdes procentsatsen fr. o. m. den 1 januari 1970 till 2,9 9/9 av avgiftsunderlaget. Avgiftsuttaget höjs ytterligare fr. o. m. den 1 januari 1971 från 2,9 9/0 till 3,1 9/0 genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 567). Av avgiften skall 1/3 användas till bestridande av de allmänna försäkringskassornas utgifter för sjukvårdsersättning och återstoden till bestridande av kassornas utgifter för tilläggssjukpenning i vad de svarar mot inkomst av anställning.
Fr. o. m. den 1 januari 1955 ersattes den dittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Ändrade be-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27
stämmelser gäller för yrkesskadeförsäkring enligt lag den 27 maj 1971 (nr 280). I Jag den 15 december 1967 (nr 919) och förordning den 15 december 1967 (nr 920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor har förordnats om betydande höjningar av livräntorna fr. o. m. den 1 januari 1968. Under budgetåret inflytande avgifter gottskrivs titeln.
För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift. Ändrade bestämmelser gäller för byggnadsforskningsavgift enligt förordningar den 4 maj 1962 (nr 134), den 6 mars 1964 (nr 32), den 16 juni 1966 (nr 355), den 9 juni 1967 (nr 308) och den 28 maj 1968 (or 173).
Statens avgifter till sjukförsäkringen
Statliga myndigheter och affärsverken betalar avgifter till sjukförsäkringen, vilka gottskrivs inkomstskattetiteln. De statliga myndigheternas avgifter har tidigare anvisats på civildepartementets huvudtitel men redovisas fr. o. m. budgetåret 1969/70 som utgift på riksstatstiteln pensionsmedel m. m. |
Enligt kungörelse den 13 juni 1969 (nr 412) bestämmer riksförsäkringsverket avgiftsunderlaget för avgifter, som staten med undantag av affärsverken skall erlägga enligt lagen om allmän försäkring och förordningen om allmän arbetsgivaravgift. Avgifterna fastställs av riksförsäkringsverket före viss bestämd tidpunkt. Kungörelsen skall tillämpas beträffande preliminär avgift till ATP för tiden efter 30 juni 1969 och i övrigt fr. o. m. utgiftsåret 1969.
Viss ersättning från allmänna pensionsfonden
Allmänna pensionsfonden ersätter de allmänna försäkringskassorna för deras kostnader för administration av den allmänna tilläggspensioneringen. Ersättningen görs till riksförsäktingsverket som gottskriver inkomstskattetiteln.
Återföring av medel från eller avsättning av medel till allmänna sjukförsäkringsfonden
Allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, om återföring eller avsättning bör komma ifråga, och riksdagen beslutar för varje särskilt år om fondmedlen skall tas i anspråk eller avsättning skall göras till fonden.
Överskjutande skatt och övriga restitutioner
Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Beträffande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 28
Utbetalda kommunalskattemedel
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Staten emottar primärt hela källskatteuppbörden. Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. Enligt lag den 27 maj 1971 (nr 189) om ändring i kommunallagen skall förskottsutbetalningarna fr. o. m. den 1 januari 1972 baseras på ett skatteunderlag som räknas upp i förhållande till en konstaterad ökning i kommunernas invånarantal. Uppräkning av förskott skall därvid ske endast om befolkningsökningen i kommunen mellan vissa angivna tidpunkter överstiger vad avser förskott för 1972 och 1973 40/,, för 1974 och 1975 2 9/9 samt för 1976 och 1977 1 9/9. När taxeringsresultatet för ett kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som framräknats per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle.
Förskott och slutavräkningsbelopp till de allmänna försäkringskassorna
Från titeln utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp på sjukförsäkringsavgifter och till apotekare utgående ersättningar, som avses i gällande förordning angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel. Förskottet är beräknat med hänsyn till att viss del av sjukförsäkringen finansieras med statsbidrag och avgifter för frivillig försäkring och tilläggsförsäkring. Utbetalning till allmänna pensionsfonden
Skattedebiterade arbetsgivares tilläggspensionsavgifter och skattedebiterade egenavgifter utbetalas från titeln till allmänna pensionsfonden. Yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter
Från titeln utbetalas de yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter som influtit från direktdebiterade arbetsgivare. Skattedebiterade arbetsgivares avgifter förskotteras av statsverket och utbetalas över titeln. Arbetsgivaravgift
Den arbetsgivaravgift som debiteras skattedebiterad arbetsgivare och fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete (inkomst av i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av honom) omförs fr. o. m. budgetåret 1970/71 från inkomstskattetiteln till riksstatstiteln allmän arbetsgivaravgift.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, annuiteter på
avdikningslån och annuiteter på förskott för avlösning av frälseräntor
De debiterade beloppen av ovanstående skatter och avgifter omförs till andra inkomsttitlar.
Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 1966/67—1970/71
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1966/67 = 1967/68 =1968/69 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 Riksstat 12400,0 13 700,0 —14200,0 = 17100,0 —18400,0 19 500,0 Redovisat — 12668,7 12884,8 14078,3 17047,6 «18 441,0 .
Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln som tillsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen är approximativa.
1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Milj. kr. Inkomster: Prel. A-skatt under terminerna = 20249 22810 25187 29134 32657 Prel. B-skatt under terminerna 4578 4 670 4963 5402 5 662 Fyllnadsbetalningar av prelimi-
närskatt 1108 1253 1670 2022 2034 Kvarstående skatt 1969 1837 1872 2069 2 203 Socialförsäkringsavgifter från di-
rektdebiterade arbetsgivare
m. m. 1158 1678 2032 2289 2 661 Tillkommande skatt, sjömans-
skatt, restantier m. m. 625 74 935 745 881
Summa inkomster 29687 33022 36659 41661 46098 Utgifter:
| Kommunalskattemedel | 12588 14423 15889 17332 19474 |
| Överskjutande skatt | 1484 1949 2499 2549 2 808 |
| Övriga restitutioner | 147 135 151 235 314 |
Utbetalningar till allmänna
försäkringskassorna, m. m. 2469 3 265 3 643 4 106 4 598 Utbetalningar till allmänna pen-
sionsfonden 294 327 360 358 381 Omföringar 36 38 39 32 8
Summa utgifter 17018 20137 22581 24612 27656 Inkomster utöver utgifter 12669 12885 14078 17048 18441
Beräkning av titelns inkomster
Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1966/67—1970/71. För bedömning av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om in-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
flutna belopp av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas t.o.m. uppbördsterminen i september 1971.
Vad beträffar den preliminära A-skatten låg uppbörden under uppbördsåret 1971—72 t. o. m. uppbördsterminen i september 7,2 9/9 över samma 4 uppbördsterminer året innan. För uppbördsterminerna i november 1971 och januari 1972 visar riksrevisionsverkets kalkyl på en stegring av 8,7 9/9 jämfört med samma terminer året före.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkommande uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förutsedda stegringen av lönesumman under 1972 (jfr s. 12). I höjande riktning påverkas uppbörden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 1 kr. 30 öre per inkomstskattekrona från den under 1971 gällande medelutdebiteringen av 22: 54 kr.
Inkomsterna av. preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår är 1,8 9/9 högre än under motsvarande terminer uppbördsåret 1970—71. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1970 års taxcring legat till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1971 års taxering att ligga till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande uppbördsår och taxeringsresultatet vid 1972 års taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1973—74. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt, har emellertid möjlighet att begära jämkningar i den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast kända slutliga skatt.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskattecuppbörden har riksrevisionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1972 och 1973 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter och debiterade sjukförsäkrings- och tillläggspensionsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1971 års taxering medtagits.
Taxeringsår
1971 1972 1973
Milj. kr. Folkpensionsavgifter 2 669 3 202 3 449 Sjukförsäkringsavgifter 1791 1837 1 887 Tilläggspensionsavgifter 432 454 476
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1972 och 1973 års
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 31
taxeringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1971—72 resp. 1972—73. Under våren 1971 inflöt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 2 034 milj. kr., varav bolagen svarade för 700 milj. kr.
(34 9/0).
Riksrevisionsverket räknar med att bolagen kommer att verkställa fyllnadsbetalningar under våren 1972 och våren 1973 i sådan omfattning, att för deras del den kvarstående skatten vid taxeringarna 1972 och 1973 blir av ungefär samma storlek som den överskjutande skatten. Riksrevisionsverket anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna med att övriga fyllnadsbetalningar kommer att bli av betydande omfattning såväl under våren 1972 som under våren 1973. Under dessa förutsättningar beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsbetalningarna till 2 000 milj. kr. under våren 1972 och till 2 200 milj. kr. under våren 1973.
Riksrevisionsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1971/72 och 1972/73 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till 44 750 resp. 50 600 milj. kr. Det bör understrykas, att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ctt visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalats för mycket i preliminär skatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. Tablån omfattar även den slutliga skatten med fördelning på A-längd, B-, C- och D-längd. Taxe- Slutlig skatt Kvarstående skatt Överskjutande skatt TIN8S- = A-längd B-, C- Sum- A-längd B-, C- Sum- A-längd B-,C- Sumar och ma och ma och ma
D- D- Dlängd längd längd
1966 21092 2465 23557 2166 209 2375 1260 224 1484 1967 23026 2258 25284 2083 193 2276 1699 250 1949 1968 25702 2327 28029 2148 226 2374 2129 370 2499 1969 28406 2811 31217 2357 246 2603 2279 269 2548 1970 31945 3029 34974 2520 269 2790 2539 263 2802 1971 37187 3078 40265 3007 290 3297 2776 351 3127
Som framgår av tablån har den kvarstående skatten överstigit den överskjutande under taxeringsåren 1966—67, 1969 och 1971 medan förhållandet varit omvänt under taxeringsåren 1968 och 1970.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
Enligt uppgifter avseende 1971 års taxering fördelar sig den kvarstående skatten med 3 007 milj. kr. på fysiska personer och 290 milj. kr. på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 209 milj. kr. Återbetalningarna av överskjutande skatt fördelar sig med 2 776 milj. kr. på fysiska personer och 351 milj. kr. på övriga skattskyldiga. Räntan på överskjutande skatt uppgår till 90 milj. kr. Riksrevisionsverket har räknat med att den överskjutande skatten kommer att överstiga den kvarstående skatten vid 1972 års taxering. Beträffande beloppen för den överskjutande och kvarstående skatten räknar riksrevisionsverket med att de blir av storleksordningen 3 500 milj. kr. resp. 2 700 milj. kr. exkl. ränta. Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna 1971 och 1972, skall erläggas under budgetåren 1971/72 resp. 1972/73. Under dessa budgetår utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att inflyta, får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen icke erläggs i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1971/72 till 2 600 milj. kr. och för budgetåret 1972/73 till 2 140 milj. kr. | Såsom av det föregående framgått redovisas även vissa socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattctiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse till riksrevisionsverket den 29 oktober 1971, kan dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 3 430 milj. kr. för innevarande och till 3 380 milj. kr. för nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statliga arbetsgivaravgifter. Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt m. m. till 1 050 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 1 150 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket, på sätt framgår av på s. 34 intagen sammanfattning, samtliga inflytande inkomster på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1971/72 till 51 840 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 till 57 270 milj. kr.
Beräkning av titelns utgifter Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1971/72 belastats med utbetalningar till kommunerna med ca 10 450 milj. kr. Härtill kommer kommunernas andel av sjömansskatten på omkring 85 milj. kr. För kalenderåret 1972 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget enligt 1971 års taxering. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1972
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33
till 22 150 milj. kr. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1970 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 3 360 milj. kr. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1972 kunna beräknas till omkring 25 510 milj. kr. (exkl. sjömansskatt på ca 85 milj. kr.). Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1971/72. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1971/72 kan sålunda beräknas till ca 23 280 milj. kr.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1972/73 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 12 840 milj. kr. (inkl. sjömansskatt 90 milj. kr.). För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1971 samt under förutsättning av en kommunal medelutdebitering som med 1 kr. per inkomstskattekrona överstiger den för 1972 gällande utdebiteringen beräknas till omkring 13 950 milj. kr. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1972/73 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till ca 26 790 milj. kr. De beräknade utbetalningarna av kommunalskattemedel under kalenderåren 1971, 1972 och 1973 samt budgetåren 1971/72 och 1972/73 har sammanställts i följande tablå (milj kr.).
| Kalenderår 1971 1972 | Budgetår 1973 1971/72 1972/73 | ||
| 1:a halvåret 10 450 12 760 13 950 | 10 520 | 12 840 | |
| 2:a halvåret 10 520 12 840 14 030 | 12 760 | 13 950 | |
| Summa 20 970 25 600 27 980 | 23 280 | 26 790 |
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt. Såsom framgått av det föregående uppgår denna för budgetåret 1971/72 till ca 3 130 milj. kr. För budgetåret 1972/73 har den beräknats till 3 500 milj. kr. Härtill kommer restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattas till 300 milj. kr. för vartdera budgetåret.
Till de allmänna försäkringskassorna skall utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp avseende avgifter från direktdebiterade och skattedebiterade arbetsgivare samt skattedebiterade egenavgifter. Med Iedning av uppgifter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 4900 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 5 140 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Riksrevisionsverket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter till försäkringskassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka kassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 kommer vid 1971 och 1972 års taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från 3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 34
riksförsäkringsverket beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 410 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 430 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt arbetsgivaravgift. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 80 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 160 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket på sätt framgår av nedan intagen sammanfattning beräknat titelns utgifter för budgetåret 1971/72 till 32 100 milj. kr. samt för budgetåret 1972/73 till 36 310 milj. kr.
Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämningsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda icke de redovisade inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
I riksstaten för budgetåret 1971/72 har räknats med en nettoavsättning till budgetutjämningsfonden på 275 milj. kr. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1971/72 och 1972/73 framgår av följande sammanställning:
1971/72 1972/73
Milj. kr.
| Avsättning | 2700 3 150 |
| Återföring | 2350 2950 |
| Nettoavsättning | 350 200 |
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade budgetåret 1970/71. Beloppen anges i milj. kr.
1970/71 — 1971/72 — 1972:73
Inkomster:
| Prel, A-skatt under terminerna | 32 657 36 830 42 390 |
| Prel, B-skatt under terminerna | 5 662 5 920 6 010 |
| Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt | 2034 2.000 2 200 |
| Kvarstående skatt | 2203 2610 2 140 |
Socialförsäkringsavgifter från dircktdebiterade
arbetsgivare m. m. 2 661 3 430 3 380 Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier
m.m. 881 1050 1150
Summa inkomster 46 098 51 840 57 270
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35
1970/71 — 1971/72 = 1972/73
Utgifter:
Kommunalskattemedel 19474 = 23280 = 26790
Överskjutande skatt 2 808 3 130 3 500 Övriga restitutioner 314 300 300 Utbetalningar till allmänna försäkringskassorna,
| m.m. | 4 598 4 900 5 140 | ||
| Utbetalningar till allmänna pensionsfonden | 381 | 410 | 430 |
| Omföringar | 81 Summa utgifter — 27 656 32 100 36 310 | 80 | 150 |
| Inkomster utöver utgifter | 18 441 19 740 20 960 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1971/72 till 19 700 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 21 000 000 000 kr.
Kupongskatt
Ny kupongskatteförordning den 20 november 1970 (nr 624) tillämpas fr, o. m. den 1 januari 1971. Bestämmelserna är avpassade till lagen den 20 november 1970 (nr 596) om förenklad aktiehantering. Kupongskatt skall erläggas för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag av i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare. Kupongskatt utgår med trettio procent av utdelningen, då särskilt avtal med berört land inte föreligger. Skatten innehålls när utdelningen lyfts och inbetalas av bolagen till riksskatteverket. I kupongskattekungörelse den 26 februari 1971 (nr 49) meddelas vissa föreskrifter om utländsk förvaltare av aktier.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967 /68 1968/69 1969 /70 1970/71 1971 /72 | ||||
| Riksstat | 15,0 | 12,0 | 13,5 | 23,0 | 22,0 |
| Redovisat | 10,1 | 16,2 | 21,4 | 20,5 | . |
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1971 har riksskatteverket beräknat inkomsten av kupongskatt till 22 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 23 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln kupongskatt för budgetåret 1971/72 till 22 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgcetåret 1972/73 uppförs med 23 000 000 kr.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgctår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 | ||||
| Riksstat | 2,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
| Redovisat | 16 | 1,9 | 1,3 | 1,5 | - |
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 36
Vid 1971 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 2,1 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1971/72 till 2 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 2 000 000 kr.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestäms med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971 /72 | |||
| Riksstat | 10,2 | 10,2 | 10,2 | 10,2 11,7 |
| Redovisat | 9,9 | 10,6 | 9,7 | 9,6 : . |
I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 november 1971 har skogsstyrelsen anfört följande:
”Genom kungörelsen (1971: 57) om uttagande av skogsvårdsavpift för år 1971 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut funnit gott förordna att det promilletal, med vilken skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall utgå för år 1971, skall vara 0,9 promille.
Enligt inhämtad uppgift (preliminär) från statistiska centralbyrån uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift år 1971 till 12 808 milj. kr. Motsvarande underlag föregående år var 10 784 milj. kr.
Den i riksstaten för budgetåret 1971/72 upptagna inkomsten av skogsvårdsavgifter är 11,7 milj. kr. Vid tillämpning av promilletalet 0,9 på underlagssumman 12 808 milj. kr. skulle inkomsten för sagda budgetår bli 11 527 milj. kr. Det verkliga inkomstutfallet avviker emellertid alltid något från det utifrån teoretiska utgångspunkter beräknade beloppet
För att inkomsten av skogsvårdsavgift budgetåret 1972/73 skall kunna uppgå till 11,7 milj. kr. skulle vid samma underlagssumma 1972 som 1971 avgiften för år 1972 rent matematiskt behöva tas ut med 0,914 promille. Med hänvisning till ovanstående erfarenhetstal vill skogsstyrelsen emellertid föreslå att promillesatsen upptas till oförändrat 0,9 promille för år 1972 och att inkomsterna beräknas till 11,7 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Vad här sagts om skogsvårdsavgiften för år 1972 samt statsinkomsterna härav för budgetåret 1972/73 gäller, under förutsättning av någotsånär oförändrad underlagssumma, även år 1973 resp. budgetåret 1973/ 74.”
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 37
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter för budgetåret 1971/72 till 11 700 000 kr. och föreslår, i avvaktan på beslut om promilletalets storlek, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 11 700 000 kr.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969 /70 1970/71 1971/72 | ||||
| Riksstat | 4,0 | 3,5 | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
| Redovisat | 2,0 | 2,1 | 2,0 | 2,4 | . |
Bevillningsavgift för särskilda förmåner och rättigheter utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige.
Enligt förordning den 17 december 1969 (nr 791) har avgiften för anordnare höjts från 10 till 15 9/) av bruttoinkomsten. Bestämmelsen gäller fr.o.m. den 1 mars 1970. För medverkande höjdes avgiften från 20 till 30 2/, den 1 januari 1971.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1971/72 till 3 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 3 000 000 kr.
Arvsskatt och gåvoskatt
Arvs- och gåvoskatt utgår enligt förordning den 6 juni 1941 (nr 416) med därefter senast genom förordning den 27 maj 1970 (nr 174) företagna ändringar, vilka trädde i kraft den 1 januari 1971. Skattskyldig är den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga arvs- och gåvoskatt är staten och vissa stiftelser samt från att erlägga gåvoskatt dessutom bl. a. kyrka, landsting. kommuner och hushållningssällskap. Uppbörden av arvsskatt och gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969 /70 1970/71 1971/72 | |||
| Riksstat | 210,0 | 200,0 | 210,0 | 270,0 300,0 |
| Redovisat | 206,1 | 222,0 | 236,6 | 235,1 . |
Därav influten
gåvoskatt ca 14,7 29,8 44,5 42,3
Under juli>september 1971 har i arvs- och gåvoskatt redovisats sammanlagt 55,9 milj. kr. mot 53,4 milj. kr. under motsvarande tid föregående budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen LD [0]
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1971/72 till 250 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 270 000 000 kr.
Lotterivinstskatt
Enligt förordning den 28 september 1928 (nr 376) utgår skatt på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinstens värde överstiger 100 kr. i fråga om varu- eller tombolalotteri och 25 kr. i fråga om penninglotteri. Fr. o. m. den 1 juli 1966 höjdes genom förordning den 27 maj 1966 (nr 219) värdet för skattepliktig varu- eller penningvinst till 200 resp. 50 kr. Skatten utgår för närvarande med 209/, på premicobligationsvinst och med 30 ?/, av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri skall skatt dock ej erläggas med högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten. Lotteriets anordnare eller premieobligationens utfärdare skall innehålla så stor del av vinsten, som motsvarar den stadgade skatten på densamma. Det åligger lotteriarrangör att erlägga den på vinsterna belöpande skatten genom insättning på postgirokonto hos riksskatteverket som är beskattningsmyndighet.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970;71 1971/72 | |||
| : Riksstat | 95,0 | 95,0 | 100,0 | 100,0 105,0 |
| Redovisat | 91,6 | 94,9 | 97,5 | 107,7 . |
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket beräknat inkomsterna av lotterivinstskatt till 120 milj. kr. för innevarande budgetår och till 125 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln lotterivinstskatt för budgetåret 1971/72 till 120 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 1235 000 000 kr.
Stämpelskatt och stämpelavgift
Stäimpelskatt utgår enligt stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr 308) och omfattar förvärv av fast cgendom och tomträtt, inteckning för fordran, förvärv av registreringspliktigt fartyg, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper samt lotterier. Inom det skattepliktiga området utgår stämpel-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 39
skatt med vissa undantag (bl. a. för stat och kommun) enligt följande beräkningsgrunder.
Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt erläggas med en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens värde dock lägst tio kronor. Förvärvas egendom av juridisk person utgår skatten i regel med dubbelt belopp. Då inteckning för fordran beviljas eller då ansökan om sådan inteckning förklaras vilande skall stämpelskatt utgå med fyra kronor för varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning beviljas eller ansökan om inteckning förklaras vilande. Vid förvärv av registreringspliktigt fartyg med ett värde av minst 25 000 kr. skall stämpelskatt erläggas med en krona för varje fullt hundratal kronor av fartygets värde vid tiden för förvärvet. Vid emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper utgår stämpelskatt vad avser aktier med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp eller, om högre belopp skall betalas för aktierna, av det högre beloppet och vad avser obligationer och andra skuldebrev med 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor av skuldebrevets nominella belopp. För lotteri skall under vissa förutsättningar stämpelskatt utgå med fem kronor för varje fullt hundratal kronor av insatsbeloppet i den mån detta överstiger 15 000 kr.
Stämpelavgift utgår enligt förordning den 21 maj 1964 (nr 309) om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) vid köp och byte av fondpapper.
Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel inlevereras till riksskatteverket resp, sjöfartsstyrelsen, som är uppbördsmyndigheter.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1967/68 <1968/69 + 1969/70 = —1970/71 = 1971/72 Riksstat 200,0 205,0 250,0 260,0 254,0 Redovisat 232,1 226,5 1255,1 252,1 .
1 Därav ca 15 milj. kr. från emission av aktier i det fr.o.m. den 1 januari 1970 bildade statliga förvaltningsbolaget.
Riksskatteverket har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift till 300 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 290 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Sjöfartsstyrelsen uppskattar inkomsterna av stämpelskatt vid förvärv av registreringspliktiga fartyg till 3,7 milj. kr, för vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift för budgetåret 1971/72 till 305 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 305 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 40
2. Automobilskattemedel Fordonsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 | |
| Riksstat | 940,0 | 1 000,0 1 140,0 1210,0 1305,0 |
| Redovisat | 865,7 | 962,8 1 129,6 1 232,0 |
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall
för automobil eller släpvagn, som efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna har justerats vid flera tillfällen. Enligt förordning den 24 februari 1967 (nr 38) uppräknades fordonsskattens grund- och tilläggsavgifter med 50 9/, fr.o.m. den 1 januari 1968. För släpfordon skedde en ytterligare höjning fr. o. m. den 1 ja-
nuari 1970 enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 296). Fr. o. m. samma
tidpunkt utgår skatt på traktorer enligt förordning den 23 maj 1969 (nr
297). I förordning den 17 december 1969 (nr 711) sänktes skattesatserna för traktor, som används i jordbruk (klass ID, fr. o. m. den 30 decem-
ber 1969. Tänsstyrelse skall enligt förordning den 17 oktober 1969 (nr 553) pröva frågan om nedsättning av eller befrielse från traktorskatt och om medgivande att hänföra traktor i klass I till klass II. En omläggning av vägtrafikbeskattningen för lastbilar, släpfordon och bussar skedde den 1 januari 1971 genom justering av den årliga fordonsskatten enligt förordning den 27 november 1970 (nr 630).
Fordonsskatt beräknas för personbilar, traktorer och motorcyklar
efter tjänstevikt och för lastbilar, släpfordon och bussar efter totalvikt. Fordonsskatten utgår för år räknat med följande belopp:
Typ av fordon Grund- = Tilläggsavgifter
avgift kr/påbörjat 100-ta! kg
Kronor Kilogram
901— 3 001— 7 001— Personbil 165 42 Traktor (klass T)
tjänstevikt högst I 300 kg 200
tjänstevikt över 1300 kg 85 30 50 90 Traktor (klass ID)
tjänstevikt högst 2 500 kg 120
tjänstevikt över 2 500 kg 180 Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn
tjänstevikt högst 75 kg 45
tjänstevikt över 75 kg 60 Tvåhjulig motorcykel med sidvagn
och trehjulig motorcykel 90
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 41
Grundavgiften för bussar och lastbilar utgår med 165 kr. Därtill kommer en tilläggsavgift för varje påbörjat 100-tal kilogram av totalvikten över en mot grundavgiften svarande totalvikt. Storleken på denna tillläggsavgift är beroende på fordonsslag, drivmedelsslag, antal hjulaxlar och totalviktsintervall samt för lastbilar förekomsten av anordning för påhängsvagn.
För släpfordon utgår grundavgiften med 120 kr. Tilläggsavgiften bestäms av antal hjulaxlar, totalviktsintervall samt huruvida släpfordonet är påhängsvagn eller annan släpvagn.
Ordinarie uppbörd av fordonsskatt äger rum under tiden 10 februari -—4 mars varje år. Enligt förordning den 3 november 1967 (nr 605) och den 20 september 1968 (nr 488) gäller att om fordonsskatten överstiger 1500 kr. betalningsanstånd kan medges för belopp överstigande 1 000 kr. intill utgången av maj, augusti resp. november månad. Tidpunkten är beroende av skattens storlek. Bestämmelserna om betalningsanstånd gäller även traktorskatt enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 299).
Utvecklingen av beståndet (netto) av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Antal fordon vid utgången av resp. år samt nettoförändringen av fordonsbeståndet under året
1966 1967 1968 1969 1970 Personbilar 1 889 000 1976 248 2071 303 2193 634 2287 709
+ 96329 + 87248 + 95055 —+ 122331 —+ 94075
| Lastbilar | -+ 1734 + 4508 —- 973 + 3834 + 1911 | 133 288 137 796 138 769 142 603 144 514 | ||||
| Släpfordon | + 13741 + 13021 + 10185 + 15703 + 13238 | 84 174 | 97 195 107 380 123 083 136 321 | |||
| Bussar | + 752 + 1036 - 514 + 983 + 673 | 11 047 | 12 083 | 12 597 | 13 580 | 14253 |
| Traktorer | + 9103 + 7550 + 6855 — 9749 — 4733 | 243 528 251 078 257 933 248 184 243 451 | ||||
| Motorcyklar 52 265 | 47 712 | 44 255 | 42 938 | 41 305 |
— 12154 — 4553 — 3457 — 1317 — 1633
Under de tio första månaderna 1971 har nyregistrerats 148 244 personbilar. Under samma tid 1970 var antalet 165 052.
Vid beräkningen av fordonsskatterna för budgetåren 1971/72 och 1972/73 har i största möjliga utsträckning prognos gjorts för varje tjänste- resp. totalviktsklass. Antalet nyregistrerade personbilar har antagits bli 190 000 st. år 1971, 200 000 st. år 1972 och 220 000 st. år 1973. Skrotningen av personbilar under ett år har beräknats till 5 9/9 av beståndet vid föregående års utgång.
För övriga fordonsslag har beräkningarna gjorts utifrån följande antaganden om nettoförändringar i beståndet: lastbilar beräknas öka med 2 000 st. per år och bussar med 1 000 st. per år. Släpfordon antas öka med 12 000 st. under 1971, med 15 000 st. under 1972 samt med 16 000
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 42
st. under 1973. Traktorbeståndet beräknas bli oförändrat och antalet motorcyklar antas minska med 2 000 st. per år. I nedanstående tablå har antalet fordon vid början av åren 1972 och
1973 samt fordonsskatten för budgetåren 1971/72 och 1972/73 framräknats.
Antal Total- Beräknad Antal = Total- Beräknad
fordon i skatt medel- fordon i skatt medel-
tusental — milj. kr. — skatt per tusental milj. kr. skatt per
1.1.1972 1971/72 fordon 1.1.1973 1972/73 — fordon
kr. kr.! Personbilar 2363 617 261 2445 645 264 Lastbilar, bensin-
| eller gasoldrivna 71 42 | 606 | 72 43 | 606 | |
| övriga (främst | . | |||
| dieseldrivna) 76 397 5214 | TI 402 5215 | |||
| Släpfordon | 148 133 | 899 | 163 147 | 902 |
| Bussar | 15 44 2933 | 16 46 2875 | ||
| Traktorer | 243 35 | 144 | 243 35 | 144 |
| Motorcyklar | 39 | 2 51 | 37 2 | 54 |
| Summa | 1270 | 1320 |
1 De beräknade medelskatterna illustrerar förskjutningar mellan viktklasserna så att en ökad medelskatt innebär en förskjutning mot högre viktklasser.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt för budgetåret 1971/72 till 1 270 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 1 320 000 000 kr.
Bensin- och brännoljeskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgctår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 |
| Riksstat | 1760,0 1 800,0 1 900,0 2 005,0 2 038,0 |
| Redovisat | 1 696,2 1799,6 1914,3 1 990,5 : |
Därav
bensinskatt 1 409,2 1491,7 1 578,1 1 625,6 brännoljeskatt 298,4 319,1 349,9 378,7 restitutioner 11,3 11,2 13,7 13,8
Gällande bestämmelser för bensinskatt återfinns i förordning den 7 april 1961 (nr 372), vilken ändrades senast genom förordning den 4 juni
1971 (nr 252). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensin-
skatt erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst
70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda för användning till motordrift. Den som inom riket tillverkar bensin
är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket. Den som i större
omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin celler håller bensin i lager
må cfter ansökan registreras hos riksskatteverket. Skattskyldighet inträ-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 43
der för bensin, som av den som är registrerad levereras till köpare som icke är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning samt för bensin, som av annan än registrerad införs till riket, när införseln sker. Skattskyldig är den registrerade celler eljest den för vars räkning införseln äger rum. När skatt skall utgå vid införsel är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. I fråga om skatt som skall utgå i andra fall är riksskatteverket beskattningsmyndighet. Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 78) utgår bensinskatt med 43 öre för liter fr. o. m. den 1 juli 1965.
Enligt förordning den 29 maj 1964 (nr 352), vilken trädde i kraft den 1 juli 1964, skall särskild skatt (gasolskatt) erläggas för gasol och annan vara, som helt eller till huvudsaklig del består av gasformiga kolväten och som används till drift av motor i motorfordon. Skattskyldig är ägare av motorfordon som är inrättat för att drivas med gasol. Den som är skattskyldig enligt denna förordning skall vara registrerad hos riksskatteverket, vilket även är beskattningsmyndighet. Skatten utgår med 29 öre för liter utom i fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kilogram, då skatten utgör 22 öre för liter.
Brännoljeskatt utgår enligt förordning den 15 december 1961 (nr 653), vilken ändrades scnast genom förordning den 4 juni 1971 (nr 233), för brännolja, som är ägnad att användas till drift av motor i motorfordon. Begreppet motorfordon har härvid samma innebörd som i vägtrafikförordningen. Den som inom riket tillverkar brännolja är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket och den som i större omfattning försäljer brännolja må efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Även förbrukare, som förbrukar brännolja för såväl drift av motor i motorfordon som för annat ändamål, må efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Skattskyldighet inträder för registrerad tillverkare och registrerad leverantör, då brännolja levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, för registrerad förbrukare då obeskattad brännolja påfylls bränsletank i motorfordon, vartill han är ägare, eller av honom överlåts till den som icke är registrerad samt för den som icke är registrerad, då brännolja för hans räkning införs till riket och då obeskattad brännolja påfylls bränsletank till motorfordon vartill han är ägare. Skatten utgår med 31 öre för liter för registrerad leverantör celler vid införsel till riket och i annat fall med 34 öre för liter.
Enligt förordningar den 23 maj 1969 (nr 301 och 303) utgår fr. o. m. den 1 januari 1970 skatt även för brännolja och gasol, som förbrukas för drift av traktor och motorredskap tillhörande klass I.
Skatt utgår icke för mineraloljeprodukt, som införs till riket för att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av bensin. Dessutom är från beskattning undantagen bensin och motorsprit,
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 44
som används för järnvägsdrift, civil och militär luftfart, avprovning av motorer och annat tekniskt ändamål än motordrift. Vidare är efter särskild prövning av riksskatteverket bensin, som förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elkraft, undantagen från beskattning.
Beskattningsmyndighet är vid införsel gencraltullstyrelsen och i övriga fall riksskatteverket.
Riksskatteverket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 8 november 1971 anfört följande:
”Bensinskatt
Bensinskatt har under budgetåret 1970/71 influtit med 1 625,6 milj. kr. Under tiden juli--oktober 1971 har influtit 618,2 milj. kr. (juli oktober 1970 595,0 milj. kr.). Enligt inhämtade uppgifter från oljeföretagen torde under november och december 1971 inkomsten av bensinskatt bli ungefärligen (157 + 137 =) 294 milj. kr. (motsvarande månader 1970 inflöt 149,2 + 136,2 eller tillhopa 285,4 milj. kr.). Under tiden juli--december 1971 beräknas därför inkomsten av bensinskatt bli 3,6 9/0 högre än under motsvarande tid föregående år eller ca 912 milj. kr.
Inkomsten av bensinskatt under januari—juni 1971 uppgick till 745,3 milj. kr. Med en beräknad konsumtionsökning av 2,5 0/4 kan inkomsten under motsvarande tid 1972 beräknas bli ca 764 milj. kr. Den genomsnittliga ökningen av bensinskatten för budgetåret 1971/72 skulle därigenom bli 3,1 9/0.
RSV:s uppbörd under budgetåret 1971/72 kan följaktligen beräknas till (912 + 764 =) 1 576 eller avrundat 1 675 milj. kr. Under antagande av en fortsatt årlig ökning av bensinkonsumtionen med 3 9/9 beräknar verket skatteinkomsten under budgetåret 1972/73 till 1 725 milj. kr. och under budgetåret 1973/74 till 1 775 milj. kr.
Brännoljeskatt (inkl. gasolskatt)
Brännoljeskatt har under budgetåret 1970/71 influtit med 378,7 milj. kr. Under tiden 1 juli—30 november 1970 inflöt brännoljeskatt med 181,6 milj. kr. Under motsvarande tid 1971 beräknas skatteinkomsten bli ca 180 milj. kr. Ingen gasolskatt har influtit under tiden juli—oktober 1971.
Enligt uppgifter från oljeföretagen synes inte böra räknas med någon ökning av brännoljeförbrukningen för resterande del av budgetåret. Under tiden december 1970—juni 1971 inflöt 197,2 milj. kr.
RSV:s uppbörd under budgetåret 1971/72 kan således beräknas till (180 + 197,2 =) avrundat 380 milj. kr. Under antagande att konsumtionsökningen framdeles blir ca 3»/, per år, beräknar verket skatteinkomsten under budgetåret 1972/73 till 390 milj. kr. och under budgetåret 1973/74 till 400 milj. kr.
Den sammanlagda inkomsten av bensin- och brännoljeskatt kan följaktligen anges till (1675 -+- 380 =) 2 053 milj. kr. för budgetåret
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45
1971/72 och (1 725 + 390 =) 2 115 milj. kr. för budgetåret 1972/73 samt (1 755 + 400 =) 2 175 milj. kr. för budgetåret 1973/74.”
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1971 uppskattat utbetalningarna på titeln till 11.1 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och 11,0 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1972/73 och 1973/74.
Enligt riksskatteverket och jordbruksnämndens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt kunna uppskattas till 2 043,9 milj. kr. under budgetåret 1971/72 och till 2 104 milj. kr. under budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt för budgetåret 1971/72 till 2 044 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 2 104 000 000 kr.
3. Allmän arbetsgivaravgift
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår — 1968/69 <1969/70 — 1970/71 — 1971/72
Riksstat 300,0 750,0 880,0 1 905,0 Redovisat = 287,3 698,1 1 202,4
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 419) med därefter genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 566) företagna ändringar skall allmän arbetsgivaravgift erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969. Avgiften skall erläggas av arbetsgivare och av fysisk person vilken haft inkomst av här i riket bedriven rörelse eller av här belägen jordbruksfastighet som han själv brukar. Även staten och kommunerna är skyldiga att erlägga avgift.
För arbetsgivare utgår avgiften med 2 9/9 av summan av vad han under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. För vissa redare beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter lägre procentsats. Vid beräkning av arbetsgivaravgiften skall hänsyn ej tas till arbetstagare vars lön under året ej uppgått till 300 kr. eller till arbetstagare som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.
För fysisk person som haft inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som brukas av honom utgår allmän arbetsgivaravgift (s.k. egenavgift) med 2 9/9 av sådan inkomst i den mån arbetsgivare ej skall erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten. Inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som ej uppgår till 500 kr. per år och förvärvskälla skall ej tas med vid beräkning av egenavgift.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
Beträffande debitering och uppbörd av allmän arbetsgivaravgift gäller i stort sett vad som föreskrivits för avgifter till sjukförsäkring och till försäkring för tilläggspension.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 29 oktober 1971 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsterna på riksstatstiteln allmän arbetsgivaravgift till 1 920 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 2 110 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift för budgetåret 1971/72 till 1 920 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 2 110 000 000 kr.
4. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fyra budgetåren framgår av nedanstående sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1967/68 = 1968/69 + 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 Riksstat 950,0 880,0 970,0 1 070,0 1 060,0 Debiterad uppbörd 1 045,6 1 061,4 1 138,9 1133,0 . Influten bruttoinkomst 1 036,2 1033,5 1 123,4 1 127,5 Utbetalade restitutioner 86,4 80,7 714 91,1 Redovisad nettoinkomst 949,8 952,8 1 046,0 1 036,4
Införselns värde (milj. kr.) och debiterad tull i 2/4 av införselns värde de senaste fyra budgetåren var:
Budgetår 1967/68 = 1968/69 1969/70 = 1970/71 Införselns värde 25 171 28415 33 886 136 103 Debiterad tulli 9, av införselns värde 4,2 3,7 3,4 3,1
1 Prel. uppgift.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 5 november 1971 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit bl. a. följande:
”Importen av varor har hittills under år 1971 varit av samma omfattning som under motsvarande tid år 1970. Exporten har däremot ökat med 11/4. Värdet av importen under årets tre första kvartal uppgick sålunda till 26 412 milj. kr. mot 26 495 under samma period år 1970.
Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna bruttouppbörd av tullmedel, — — — lämnas här nedan.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 47
Årsbelopp Kvartalsbelopp
I I II IV Importvärde (milj. kr.) 1969 30 571 7210 7583 7410 8368
1970 36 251 8782 9326 8 387 9 746
Prel. 1971 8987 8983 8442
Exportvärde (milj. kr.) 1969 29459 6 810 7409 6979 8 261
1970 35 150 7716 8 862 8 426 9 986
Prel. 1971 9 308 9 811 8758
Tullverkets influtna brutto-
uppbörd (milj. kr.) 1969 1113 237 287 281 308
1970 1106 286 248 268 304
Prel. 1971 297 258 268
I det följande lämnas en närmare redogörelse för beräkningen av uppbörden. Därvid har beaktats konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget hösten 1971. Enligt denna bedömning väntas värdet av importen under åren 1971 och 1972 uppgå till resp. 36 245 och 38 250 milj. kr. År 1970 uppgick importvärdet till 36 251 milj. kr. Importvärdet skulle således år 1971 bli i stort sett oförändrat jämfört med år 1970 (— 4,5 9/9 i volym och + 4,5 9/9 i pris) för att år 1972 öka med ca 5,5 9/9 (+ 3,5 9/0 i volym och + 2 9/0 i pris).
På grund av Sveriges åtaganden i Kennedyronden påbörjades den 1.7.1968 en sänkning av vissa tullsatser i tulltaxan. Inom industrivaruområdet berör tullsänkningarna cirka 70 70 av den tullbelagda handeln mellan de viktigare handelsländerna. Tullsänkningen sker i etapper. Således avtrappades två femtedelar den 1.7.1968, en femtedel den 1.1.1970 och en femtedel den 1.1.1971. Resten av sänkningen, en femtedel, avtrappas den 1.1.1972. Ungefär hälften av alla tullar skall halveras. Genomsnittligt kommer de totala tullsänkningarna att uppgå till 35—40 96 av de tidigare tullsatserna. Enligt i maj 1967 företagna beräkningar väntades detta tullsänkningsprogram fullt genomfört medföra ett bortfall av tulluppbörd med omkring 300 milj. kr. för år. I maj 1967 uppgick värdet av importen under den senaste tolvmånadersperioden till 23 850 milj. kr. I juni 1971 hade detta värde stigit med 51 4 till 36 103 milj. kr. Importen har således sedan maj 1967 ökat betydligt och förnyade beräkningar av Kennedyrondens inverkan på tulluppbörden har visat att tullbortfallet under första halvåret 1971 på grund av sänkningen den 1.1.1971 av berörda tullsatser med ytterligare en femtedel torde ha uppgått till omkring 45 milj. kr. Med hänsyn till den av konjunkturinstitutet beräknade förändringen av importen bör avtrappningen enligt Kennedyronden medföra en sänkning av tulluppbörden under budgetåret 1971/72 med 90 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1970/71. Den sista avtrappningen motsvarar en ytterligare sänkning under budgetåret 1972/73 med 47 milj. kr.
Den slutliga avvecklingen av tullen för varor, som är berättigade till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen genomfördes den 31.12. 1966. Nuvarande uppbörd av tull belöper således i huvudsak på varor från andra länder än dem som biträtt EFTA-konventionen. Värdet av importen från andra läinder än EFTA-länder utgjorde budgetåret 1970/71 62 9/9 av det totala importvärdet.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 48
Tullpreferenser i form av tullfrihet införes fr. o. m. den 1.1.1972 för import av halvfabrikat och färdigvaror från vissa utvecklingsländer. Sannolikt kommer tullpreferens att ges även till Hongkong. De varor för vilka preferens tills vidare erbjuds omfattade år 1969 en import om totalt omkring 110 milj. kr. Tulluppbörden för denna import uppgick år 1969 till omkring 12 milj. kr. Den tullbelagda import från Hongkong som skulle omfattas av preferenser hade samma år ett värde av 37 milj. kr. Tull uppbars för denna import med ca 5 milj. kr. Det kommande tullbortfallet blir dock beroende av i vilken utsträckning utvecklingsländerna kan utnyttja preferenserna för sin export. Styrelsen räknar med att tullbortfallet under innevarande budgetår kommer att begränsa sig till 3 milj. kr. och för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74 uppgå till 17 milj. kr. Såsom framgår — — — var värdet av importen under budgetåren 1969/70 och 1970/71 av varor från andra länder än EFTA-länder resp. 21 245 och 22 287 milj. kr. Enligt den statistiska redovisningen uppgick den debiterade tullen för denna import till resp. 1116 och 1046 milj. kr. Med hänsyn till konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget och vidare till bl.a. den minskning av tulluppbörden som åtagandena i Kennedyronden och de erbjudna tullpreferenserna i form av tullfrihet för import från utvecklingsländerna medför har bruttouppbörden av tull för varor från andra länder än EFTA-länder beräknats till 945 milj. kr. för budgetåret 1971/72 samt till resp. 938 och 977 milj. kr. för budgetåren 1972/73 och 1973/74. Även i fråga om varor som förs in från länder som biträtt EFTA-konventionen kan tull utgå. Detta gäller bl. a. i det fall då konventionens bestämmelser för tullfrihet inte iakttas. Före den 1.7.1971 utgick tull även för malt- och läskedrycker som var berättigade till områdesbehandling. Tullen motsvarade därvid skatten på resp. malt- och läskedrycker. Numera redovisas skatten på importerade malt- och läskedrycker på särskild inkomsttitel, varför den uppbörd som redovisas som tull minskar i motsvarande grad. Eftersom importen av maltdrycker från EFTAländerna är omfattande, kommer uppbörden av tull för varor från dessa länder att minska betydligt och beräknas för budgetåren 1971/72, 1972/ 73 och 1973/74 stanna vid resp. 26, 23 och 24 milj. kr. Uppbörden av tull för varor som ej redovisas i utrikeshandelsstatistiken (t. ex. resgods- och gåvoförsändelser) samt av vissa avgifter och ersättningar som redovisas som tullmedel kan beräknas till 9 milj. kr. för budgetår. Den totala bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1971/72 skulle således utgöra (945 —+— 26 + 9 =) 980 milj. kr. För budgetåren 1972/73 och 1973/74 beräknar styrelsen bruttouppbörden av tullmedel till resp. (938 + 23 + 9 =) 970 och (977 + 24 -+ 9 =) 1 010 milj. kr. Från uppbördsbeloppen avgår restitutioner av tullmedel. Under budgetåren 1969/70 och 1970/71 uppgick dessa restitutioner till resp. 77 och 91 milj. kr. För vart och ett av budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/ 74 uppskattar styrelsen restitutioner av tullmedel till 90 milj. kr. Styrelsen beräknar nettouppbörden av tullmedel för budgetåret 1971/ 72 till (980 — 90 =) 890 milj. kr. och för budgetåren 1972/73 och 1973/74 till resp. (970 — 90 =) 880 och (1 010 — 90 =) 920 milj. kr.”
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 49
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tullmedel för budgetåret 1971/72 till 890 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 880 000 000 kr.
Mervärdeskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln fr. o. m. skattens införande framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 Riksstat 2 000,0 6 900,0 8 900,0 12 200,0 Redovisat 1991;2 16 741,1 9 088,3 .
1 Tullverkets övergång till centraliserat uppbördsförfarande medförde att uppbörden genom förskjutning minskade med ca 200 milj. kr.
De redovisade inkomsternas fördelning på månader och ingående komponenter för budgetåret 1970/71 och de fyra första månaderna 1971/72 framgår av nedanstående tablå:
Influten mervärdeskatt, månadsvis, milj. kr.
Tullverkets Länsstyrelsernas uppbörd Summa
uppbörd
Inkomster Åter-
(postgiro- betalning
konto 444)
| Juli | 285 | 70 | 211 | 144 |
| Aug. | 299 | 986 | 238 | 1047 |
| Sept. | 260 | 53 | 201 | 112 |
| Okt. | 327 | 942 | 289 | 980 |
| Nov. | 394 | 52 | 233 | 213 |
| Dec. | 304 | 1127 | 317 | 1114 |
| Jan. | 322 | 68 | 151 | 239 |
| Febr. | 355 | 1976 | 314 | 2017 |
| Mars | 593 | 73 | 375 | 291 |
| April | 478 | 1239 | 438 | 1279 |
| Maj | 406 | 52 | 389 | 69 |
| Juni | 557 | 1518 | 541 | 1534 |
Summa budget-
| året 1970/71 | 4 580 | 8156 | 3 697 | 19 039 |
| Juli | 585 | 88 | 388 | 285 |
| Aug. | 441 | 1593 | 447 . 1587 | |
| Sept. | 458 | 79 | 422 | 115 |
| Okt. | 465 | 1476 | 441 | 1500 |
1 Tillkommer restantier med 65 milj. kr., vilket gör summa 9 104 milj. kr. - Differensen jämfört med ovan redovisat beror på att vissa överföringar mellan länsstyrelserna här redovisats brutto.
4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga I. Bil. 2
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 50
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 430) med därefter genom förordning den 29 november 1968 (nr 580) företagna ändringar skall allmän omsättningsskatt enligt mervärdeskatteprincipen erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969. Förordningen om mervärdeskatt ändrades i vissa delar och nytrycktes i förordning den 23 maj 1969 (nr 237). Mervärdeskatten utgår på värdet (beskattningsvärdet) av de omsatta skattepliktiga varorna och tjänsterna i varje produktions- eller distributionsled samt, i fråga om importen, på importvärdet. Enligt förordning den 6 februari 1970 (nr 4), som trädde i kraft den 9 februari 1970 höjdes skattesatsen från 10 till 149/; av beskattningsvärdet för bl. a. personbil, motorcykel, campingvagn, fartyg och fartygsmotor som cj används i yrkesmässig trafik samt televisionsmottagare. Den sistnämnda förordningen ändrades genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 569), som trädde i kraft den 1 november 1970. Ändringen innebar att de ovan nämnda varorna utökades med diskmaskin, frysskåp och frysbox, kylskåp och svalskåp, elektrisk tvättmaskin och torkcentrifug, elektrisk spis samt rusdryck, med undantag av starköl, vid annan omsättning än i samband med förtäring. Dessutom innebar ändringen att skattesatsen höjdes från 14 till 15 9/9.
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 166) utgår fr. o. m. 1 januari 1971 mervärdeskatten med 15 9/9 av beskattningsvärdet för samtliga skattepliktiga varor och tjänster med undantag för monteringsfärdigt hus, för vilket skattesatsen är 9 9/9. Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad celler tjänst eller till landet importerar skattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår ej vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportörer i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.
Länsstyrelsen är beskattningsmyndighet vid försäljning eller annan omsättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 5 november 1971 har gencraltullstyrelsen beträffande beräkningen av bl. a. mervärdeskatten framfört följande:
”Mervärdeskatt skall erläggas vid all import av skattepliktiga varor. Från och med den 1.1.1971 höjdes skatten från 10 till 15 9/9 av beskattningsvärdet. För monteringsfärdiga hus utgår dock skatten med 9 0/9 av beskattningsvärdet. Importen av sådana hus är ej så omfattande att den påverkar uppbördskalkylen.
Beskattningsvärdet utgörs vid införsel av varans tullvärde (cif-värde) med tillägg av tull och annan skatt eller avgift, som tas ut vid importtillfället, inklusive mervärdeskatt. Skattesatsen 15 9/9 motsvarar 17,65 9/9 när skatten beräknas på en varas pris före pålägget av mervärdeskatt.
Enligt den av statistiska centralbyrån publicerade allmänna månadsstatistiken uppgick under sexmånadersperioden april—september 1971
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 51
värdet av den totala importen (cif-värdet) till sammanlagt 17 425 milj. kr. Under samma tid debiterades i tullverket mervärdeskatt med 2 919 milj. kr. Den debiterade mervärdeskatten motsvarade således för nämnda period 16,7 9/9 av importvärdet, som till ca 10 9/0 avser icke skattepliktiga varor.
Om förhållandet mellan värdet av skattepliktiga och icke skattepliktiga
varor förutsättes under prognosperioden bli detsamma som under nämnda sex månader kan mervärdeskatten antas komma att motsvara 16,7 "/o av värdet av den totala importen.
Såsom förut nämnts har konjunkturinstitutet beräknat det totala importvärdet för åren 1971 och 1972 till resp. 36 245 och 38 250 milj. kr. Med stöd härav har importvärdet för budgetåret 1971/72 beräknats till 37 000 milj kr. Vid i stort sett samma ökningstakt i importen under åren 1973 och 1974 som under år 1972 kan importvärdena för budgetåren 1972/73 och 1973/74 uppskattas till resp. 39 500 och 41 250 milj. kr.
Med utgångspunkt från dessa importvärden kan uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1971/72, 1972/73 och 1973/74 beräknas till 6 200, 6 600 och 6 900 milj. kr.
Med hänsyn till att de restituerade beloppen av mervärdeskatt är synnerligen små i förhållande till uppbörden har styrelsen ansett sig kunna bortse därifrån vid beräkningen av uppbördens storlek.”
Riksrevisionsverket har vid beräkning av mervärdeskatten för budgetåren 1971/72 och 1972/73 använt en metod som beskrivs i det följande.
Grundunderlag har varit nettoinflödet per 2-månadersperiod för budgetåret 1970/71. Dessa siffror har justerats för:
1. Höjningen av mervärdeskatten i februari 1970 till 14 9/9 på vissa kapitalvaror har antagits öka nettoinflödet för perioderna från september—oktober 1970 till januari—februari 1971 med 25 milj. kr. per period.
2. Höjningen i november 1970 har antagits öka nettoinflödet med 20 milj. kr. för perioden november—december 1970 och med 30 milj. kr. för januari-—februari 1971.
3. Inför höjningen av mervärdeskatten från 10 9/9 till 15 9/6 den 1 januari 1971 tidigarelades bl.a. färdigställandet av en de! byggnader. Detta medförde att nettoinflödet under perioden januari—februari blev mycket högt. Effekten har uppskattats till 300 milj. kr. vilka sedan jämnats ut med 50 milj. kr. under var och cn av de följande sex månaderna.
4. P.g.a. arbetsmarknadskonflikten i februari 1971 kom återbetalningarna av överskjutande ingående skatt ej att ske i rätt tid. Under januari—februari 1971 utbetalades uppskattningsvis 200 milj. kr. för litet. Dessa pengar antas ha blivit utbetalda under de två följande perioderna.
Efter dessa justeringar har man sålunda erhållit ett beräkningsunderlag för 1970/71. Detta har skrivits fram med en procentuell ökning som erhållits enligt följande:
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
Totala lönesumman har jämfört med föregående år, antagits öka för 1971 med 9 9/9, för 1972 med 10 9/, och för 1973 med 8 9/9. På basis härav har därefter ökningen i konsumtion av mervärdeskattepliktiga varor och tjänster bestämts till, för år 1971 7 9/4 och för år 1972 9 9/9. För år 1973 uppskattas ökningen till 7 9/0.
För att få med höjningen av mervärdeskatten från 10 till 15 9/, den 1.1.1971 har följande modell använts:
Skatteinflödet viss period = (0,07 + 0,5 : 1,07) X inflödet motsvarande period föregående år.
Det har antagits att effekten av skattehöjningen släpar efter en period.
På ovan beskrivna sätt har beräkningsunderlaget för 1970/71 skrivits fram till 1971/72 och 1972/73. |
I nedanstående tablå redovisas resultaten av beräkningarna i milj. kr.
| Månad för skatte- Utfall | Beräknat Beräknat | ||
| inflöde | 1970/71 1971/72 | 1972/73 | |
| Juli — aug. | 1191 11 872 | 2095 | |
| Sept. — okt. | 1092 11 615 | 1815 | |
| Nov. — dec. | 1327 | 2 008 | 2243 |
| Jan. — febr. | 2256 | 2682 | 2978 |
| Mars — april | 1570 | 1821 | 1948 |
| Maj — juni | 1603 | 1961 | 2098 |
| Restantier | 65 | 86 | 95 |
| Summa | 9104 12.045 | 13 272 |
1 Utfallssiffror
Under hänvisning till ovanstående beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln mervärdeskatt för budgetåret 1971/72 till 12 050 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 13 300 000 000 kr.
Särskilda varuskatter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 = 1968/69 1969/70 — 1970/71 1971/72 |
| Riksstat | 365,0 415,0 410,0 415,0 385,0 |
| Redovisat | 384,5 394,0 393,1 388,9 a |
Därav
Skatt på choklad och
konfektyrvaror 207,7 211,3 216,6 214,9
Skatt på tekniska
| preparat | 92,9 | 98,8 | 95,6 | 95,9 | . |
| Försäljningsskatt 54,8 | 52,1 | 48,0 | 45,6 | s | |
| Pälsvaruskatt! | 9,6 | 11,5 | 10,0 | 9,3 | . |
Särskild varuskatt på
importerade varor? 19,6 20,4 22,8 23,3 1 Omfattar även importerade pälsvaror. 2 Exkl. pälsvaror.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 53
Särskild varuskatt utgår enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251), som omtrycktes i förordning den 25 november 1960 (nr 612) med därefter företagna ändringar, senast genom förordning den 4 juni 1971 (nr 248).
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 76) utgår särskild varuskatt fr.o.m. den 1 juli 1965 med 50 9/) på choklad- och konfektyrvaror, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel samt på parfymer, hårvaåtten etc.
FI samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrin till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa choklad- och konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Fr. o. m. den 1 juli 1966 höjdes utjämningsskatten enligt förordning den 27 maj 1966 (nr 224) från 50 öre till 60 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Genom förordning den 16 december 1966 (nr 656) med därefter företagen ändring genom förordning den 12 december 1969 (nr 716) infördes fr. o. m. den 1 januari 1967 utjämningsskatt på öl av typ B och starköl. För öl av typ B utgår skatten med 5 öre per liter och för starköl med 6 öre per liter.
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 360) utgår utjämningsskatt för vissa slag av mandelmassa med 35 öre för kilogram fr. o. m. den I juli 1968.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477), som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordning den 25 mars 1960 (nr 118), utgår särskild pälsvaruskatt, dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn och dels i form av en värdeskatt för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Gällande styckeskatter framgår av Kungl. Maj:ts kungörelse den 14 augusti 1970 (nr 507). Värdeskatten utgår fr. o. m. 1962 med procenttal varierande från 2 till 10 9/9. Enligt förordning den 4 juni 1971 (nr 246) upphör den ovan nämnda förordningen att gälla vid utgången av år 1971.
Enligt förordning den 25 november 1960 (nr 615) utgår försäljningsskatt fr. o. m. den 1 januari 1961 med 20 9/9 för guldsmedsvaror dock att minimiskatten per kalenderår för registrerad försäljare med skattepliktig försäljning skall utgöra 1200 kr. För mattor utgår försäljningsskatten med likaledes 20 9/4, vartill kommer särskild skatt för importerade mattor varierande mellan 1000 kr. och 10 000 kr. för 100 kg. Minimiskatten per år utgör 1 200 kr. i det fall försäljningen enbart avser egen tillverkning och eljest 3 600 kr. Genom förordning den 4 juni 1971 (nr 247) upphävs förordningen om försäljningsskatt vid utgången av juni 1972.
Varuskatterna uppbärs av riksskatteverket vid tillverkning resp. försäljning inom riket samt vid import av hos riksskatteverket registrerad
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 54
importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos riksskatteverket registrerad importör.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket beräknat de inkomster, som uppbärs av verket, för budgetåren 1971/72 och 1972/73 till 345 resp. 326 milj. kr. Beträffande beräkningarna anförs:
”a) Särskild varuskatt och utjämningsskatt på choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers samt vissa fondant- och likvärda massor inflöt under budgetåret 1970/71 med 214,9 milj. kr. Under tiden juli—oktober 1971 inflöt 57,4 milj. kr. mot 61,0 milj. kr. under samma tid 1970, vilket innebär en minskning med 6,5 9/9. Minskningen beror till inte oväsentlig del på att några större företag inställt betalningarna.
Den övergång från värdeskatt till viktskatt som skedde fr. o. m. den 1 januari 1971 på här ifrågavarande område innebär en viss osäkerhetsfaktor vid inkomstberäkningen. Vid omläggningen till viktskatt utgick man från att skatteutfallet skulle bli i stort sett oförändrat.
Inkomsten för budgetåret 1971/72 synes böra beräknas till 210 milj. kr., för budgetåret 1972/73 till 220 milj. kr. och för budgetåret 1973/74 till 230 milj. kr.
b) Särskild varuskatt på tekniska preparat inflöt under budgetåret 1970/71 med 95,9 milj. kr. Under tiden: juli—oktober 1971 inflöt 29,4 milj. kr. mot 28,0 milj. kr. under samma tid 1970, vilket innebär en ökning med 5 9/9, En sådan ökningstakt torde emellertid på längre sikt inte vara sannolik.
Inkomsterna beräknas till 99 milj. kr. för budgetåret 1971/72, till 102 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och till 105 milj. kr. för budgetåret 1973/74.
c) Försäljningsskatt på guldsmedsarbeten och knutna mattor inflöt under budgetåret 1970/71 med 45,6 milj. kr. Under tiden juli—oktober 1970 erlades 13,6 milj. kr. och under samma tid 1971 11,1 milj. kr. Minskningen utgör nära 20 9/0,
Tendensen har under en följd av år varit fallande. Skatten upphör den 30 juni 1972, vilket torde medföra ytterligare inkomstminskning för innevarande budgetår.
För budgetåret 1971/72 bör inkomsten upptas till 35 milj. kr. Under budgetåret 1972/73 beräknas inflyta 4 milj. kr. Under budgetåret 1973/ 74 torde endast obetydliga belopp komma att inflyta.
d) Pälsvaruskatt, avseende inom landet beredda skinn, inflöt under budgetåret 1970/71 med 3,0 milj. kr. Under tiden juli—oktober 1971 inflöt 0,6 milj. kr. mot 1,0 milj. kr. samma tid 1970.
Pälsvaruskatten upphör vid årsskiftet 1971/72. Inkomsten för budgetåret 1971/72 beräknas till 1 milj. kr.
Utgående från ovanstående (a—d) beräknar RSV den totala uppbörden under titeln särskilda varuskatter till (210 + 99 —+ 35 —+ 1 =) 345 milj. kr. för budgetåret 1971/72 till (220 + 102 + 4 + 0 =) 326 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och (230 + 105 + 0 4 0 ==) 335 milj. kr. för budgetåret 1973/74.”
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | 55
”För de till särskilda varuskatter hörande avgiftsslagen särskild varuskatt, pälsvaruskatt, försäljningsskatt, utjämningsskatt och chokladutjämningsavgift redovisade tullverket under sistförflutna budgetår en nettouppbörd av sammanlagt 29,5 (13,4 -- 5,8 + 0,6 + 9,1 + 0,7) milj. kr. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår har flutit in netto 6,5 milj. kr., eller praktiskt taget ett lika stort belopp som under samma tid år 1970.
Förordningen (1943: 477) om skatt på vissa pälsvaror upphör att gälla vid utgången av år 1971 och förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt vid utgången av juni 1972. Under budgetåret 1970/71 uppgick uppbörden av pälsvaruskatt och försäljningsskatt till resp. 5,8 och 0,6 milj. kr. Tullverkets uppbörd av särskilda varuskatter har under senare år totalt sett varit tämligen konstant, omkring 30 milj. kr. per år, dock med vissa förändringar för de olika skatterna. Bl. a. har uppbörden av pälsvaruskatt och försäljningsskatt minskat.
Styrelsen beräknar den till tullverket inflytande uppbörden av särskilda varuskatter för budgetåret 1971/72 till 28 milj. kr. och för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74 till 25 milj. kr.”
De av riksskatteverket och gencraltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren 1971/72 och 1972/73 på 373 resp. 351 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter för budgetåret 1971/72 till 373 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 351 000 000 kr.
Omsättningsskatt på motorfordon
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 + 1968/69 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 |
| Riksstat | 350,0 350,0 480,0 525,0 461,0 |
| Redovisat | 309,3 424,9 469,2 407,0 |
Omsättningsskatt på motorfordon utgår enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttas från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införts till riket av annan är registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införs i riket. Skattepliktiga fordon är personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg, samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare är eller varit upptagna i bilregister.
För personbilar och lastbilar skall omsättningsskatten utgå med det antal kronor som motsvarar viss procent av det tal, vilket anger fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram. Detta procenttal, som fr. o. m. den 1 januari 1966 utgick med 155 9/,, höjdes genom förordning den 15 no-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 56
vember 1968 (nr 532) till 190 9/, fr. o. m. den 20 november 1968. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg skall därjämte tillägg göras med visst belopp för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kg. Detta belopp höjdes genom nyssnämnda förordning från 195 kr. till 240 kr. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. Genom förordning den 18 april 1969 (nr 71) höjdes skatten för motorcyklar fr. o. m. den 1 maj 1969 från 225 till 350 kr. om tjänstevikten ej överstiger 75 kg, från 335 till 460 kr. för tjänstevikt mellan 75 och 160 kg samt eljest från 505 till 700 kr.
Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen. .
I sin förenämnda skrivelse beräknar riksskatteverket inkomsterna på titeln till 400 milj. kr. för innevarande budgetår och till 440 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket uppskattar nyregistreringen av personbilar till 190 000 st. 1971, 200 000 st. 1972 och 220 000 st. 1973. Medelskatten per personbil uppgår till f.n. 2 150 kr.
Med ledning härav beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln omsättningsskatt på motorfordon för budgetåret 1971/72 till 420 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 450 000 000 kr.
Tobaksskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72
Riksstat 1 500,0 1 500,0 1 570,0 1 760,0 1 673,0 Redovisat 1489,8 1 522,7 1 606,7 1 650,9 :
Enligt förordning den 16 juni 1961 (nr 394) med därefter senast genom förordning den 6 februari 1970 (nr 5) företagna ändringar utgår tobaksskatt med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller samt cigarretter utgår skatt enligt följande sammanställning.
Vikt för I st, Belopp för
gram 1 st.
öre Cigarrer och cigariller I t. o. m. 1,7 12,0
Nn över = 1,7 t. o. m. 3,0 15,7
III » 3,0 » 5,0 18,6
IV » 5,0 26,0 Cigarretter I t .o. m. 0,85 11,9
I över — 0,85 t. o. m, 1,20 16,9
IT » 1,20 » 1,55 21,4
IV » 1,55 » 1,90 25,4
Vv » 1,90 29,4
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 57
Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 64:00, 21: 60 resp. 9: 10 kr. för kilogram. För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatt med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 mm av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.
Den som inom riket tillverkar tobaksvaror, cigarrettpapper eller cigarretthylsor för försäljning är skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket och den som för återförsäljning till riket inför tobaksvaror må efter ansökan registreras hos riksskatteverket. Beskattningsmyndigheter är ifråga om vara som av annan än registrerad införts till riket generaltullstyrelsen och i övriga fall riksskatteverket.
I sin förenämnda skrivelse har riksskatteverket beträffande tobaksskatt anfört följande:
”Tobaksskatt har under budgetåret 1970/71 influtit med 1 645,7 milj. kr.
Den kraftiga ökningen av konsumtionen av cigarretter i lägre skatteklass (klass I) har fortsatt som framgår av nedanstående översikt:
| Budgetår Cigarretter av skatte- | klass I Antal (milj. st.) andel av totala — (milj. st.) andel av totala | Procentuell Antal konsumtionen | Cigarretter av skatte- klass II och högre | Procentuell konsumtionen |
| 1966/67 | 600 | 6,7 | 8400 | 93,3 |
| 1967/68 | 1400 | 15,6 | 7600 | 84,4 |
| 1968/69 | 2400 | 24,5 | 7400 | 75,5 |
| 1969/70 | 3 300 | 31,7 | 7100 | 68,3 |
| 1970/71 | 4 100 | 40,9 | 5 900 | 59,1 |
RSV har från bl. a. Svenska Tobaks AB inhämtat uppgifter om den skatt som beräknas komma att inlevercras till statsverket under innevarande och följande två budgetår. Med ledning av sålunda föreliggande uppgifter beräknar verket inkomsten av tobaksskatt under vart och ett av budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74 till 1 625 milj. kr.”
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevistonsverket beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna av tobaksskatt till 3 milj. kr. för vartdera budgetåret 1971/72 och 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tobaksskatt för budgetåret 1971/72 till 1 628 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 1 628 000 000 kr.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 | |||
| Riksstat | 25,0 | 25,0 | 25,0 | 30,0 30,0 |
| Redovisat | 25,2 | 25,4 | 36,2 | 40,1 |
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 58
Inkomsterna från partihandelsbolag hänför sig i första hand till aktiebolaget Vin- & Spritcentralen jämte vissa agentbolag.
I sin förenämnda skrivelse har riksskatteverket meddelat, att inleveranserna av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & Spritcentralen beräknas till 35 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 30 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1971/72 till 35 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 30 000 000 kr.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 | |||
| Riksstat | 50,0 | 50,0 | 50,0 | 50,0 53,0 |
| Redovisat | 50,6 | 52,8 | 53,1 | 52,6 |
Detaljhandeln med rusdrycker handhas av ett för hela riket gemensamt företag, Systembolaget AB.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har riksskatteverket i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket meddelat, att vinstinleveransen till statsverket under vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräknas uppgå till 51 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1971/72 till 51 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 51 000 000 kr.
Skatt på sprit
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971 /72 |
| Riksstat | 1 800,0 1950,0 1 825,0 1935,0 2 000,0 |
| Redovisat | 1787,2 1837,4 1 900,2 1971,8 . |
Skatt på sprit utgår enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 570) företagna ändringar.
För spritdrycker utgår omsättningsskatt dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgör fr. o. m. den 1 november 1970 42 öre för varje hel volymprocent alkohol. Procent-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 59
avgiften motsvarar 50 9/, av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inräknad, betingas vid varornas utminutering.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket anfört följande:
”Skatt på sprit inflöt under budgetåret 1970/71 med 1 971,8 milj. kr. och under tiden juli—oktober 1971 med 692,4 milj. kr.
Efterfrågan på spritdrycker synes efter den senaste skattehöjningen i november 1970 redan ha återgått till sin tidigare nivå. Om man nämligen jämför med motsvarande tid 1969, visar systembolagets försäljning i liter räknat under första halvåret 1971 en minskning med 2,3 9/4 men under tredje kvartalet 1971 ligger totalsiffran 1,6 9/0 högre än 1969.
Skatten på sprit inbringar för närvarande ca 39,70 kr. per liter. Den beskattade kvantiteten spritdrycker (= spritcentralens försäljning till systembolaget) uppgick under budgetåret 1969/70 till 51,8 milj. liter. Ökas denna kvantitet med 1,6 9/9 erhålles 52,6 milj. liter, vilket skulle ge en skattcinkomst av (52,6 X 39,70 =) 2 088 milj. kr.
Utgår man alternativt från att inkomsten av skatt på sprit under månaderna juli—oktober normalt motsvarar 33 9/4 av inkomsten för hela budgetåret, erhålles en beräknad inkomst under hela budgetåret 1971/72 av (692,4: 0,33 =) 2 098 milj. kr.
För fortsättningen synes man kunna räkna med en årlig ökning med c:a 2 9/9.
I enlighet härmed beräknas inkomsten av skatt på sprit under budgetåret 1971/72 till 2 100 milj. kr., under budgetåret 1972/73 till 2 135 milj. kr. och under budgetåret 1973/74 till 2 175 miij. kr.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på sprit för budgetåret 1971/72 till 2 100 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 2 135 000 000 kr.
Skatt på vin
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 <1969/70 = 1970/71 = 1971/72 | ||||
| Riksstat | 175,0 | 205,0 | 225,0 | 235,0 | 265,0 |
| Redovisat | 190,7 | 211,2 | 225,2 | 256,7 | . |
Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) utgår omsättningsskatt för vin dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgår senast genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 570) med 4 kr. 40 öre för vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin) samt med 92 öre för annat vin (lättvin). Procentavgiften motsvarar 36 9/0 av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inberiknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 60
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkningen av skatt på vin anfört följande:
”Skatt på vin inflöt under budgetåret 1970/71 med 256,7 milj. kr. och under tiden juli—oktober 1971 med 89,1 milj. kr.
Tendensen i vinförsäljningen är sedan många år tillbaka uppåtgående, dock endast i fråga om lättvin, där den årliga ökningen håller sig mellan 10 och 15 9/9. Försäljningsvolymen för starkvin är däremot praktiskt taget oförändrad sedan 10 år tillbaka. Lättvincet svarar numera för drygt 80 9/9 av hela vinkonsumtionen. Skatten på vin inbringar för närvarande i genomsnitt 10,45 kr. per liter starkvin och 3,67 kr. per liter lättvin. Dessa förhållanden sammantagna medför en årlig inkomstökning med ca 7 9/9.
Konsumtionen av vin under budgetåret 1971/72 kan beräknas till ca 58 milj. liter, varav 10,5 milj. liter starkvin och 47,5 milj. liter lättvin. Motsvarande skatteinkomst skulle följaktligen kunna beräknas till (10,5 X 10,45 -+ 47,5 X 3,67 =) 284 milj. kr.
På grund av det anförda kan skatteinkomsten beräknas till 285 milj. kr. under budgetåret 1971/72, 305 milj. kr. under budgetåret 1972/73 och 325 milj. kr. under budgetåret 1973/74.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på vin för budgetåret 1971/72 till 285 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 305 000 000 kr.
Skatt på malt- och läskedrycker
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgcetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971 /72 | ||||
| Riksstat | 335,0 | 360,0 | 450,0 | 625,0 | 640,0 |
| Redovisat | 347,8 | 402,7 | 474,8 | 580,2 | . |
Därav
Maltdrycker 259,5 308,3 373,0 482,0
Läskedrycker 88,3 944 101,8 98,2
Skatt på malt- och läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) med ändring den 6 februari 1970 (nr 6) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Enligt förordning den 4 juni 1971 (nr 249) omfattar skatten på malt- och läskedrycker från den 1 juli 1971 även importerade drycker, varvid tullen på maltdrycker sänks med skattens belopp och tullen på läskedrycker, som är lika med skatten, slopas. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i fyra grupper enligt följande sammanställning.
| Maltdryck | Viktprocent Skatt per alkohol Över Högst Kr. | liter |
| Lättöl | 1,8 0:12 | |
| Öl typ A | 1,8 2,8 0: 60 | |
| Öl typ B | 2,8 3,6 1: 30 | |
| Starköl | 3,6 | 2: 00 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 61
Skatt på läskedrycker utgår med 33 öre för liter.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatte-
verket i fråga om beräkningen av skatt på malt- och läskedrycker anfört följande:
”Skatt på malt- och läskedrycker inklusive utjämningsskatt inflöt under budgetåret 1970/71 med 580,2 milj. kr. Under tiden juli—oktober 1971 inflöt 219,4 milj. kr. mot 215,1 milj. kr. under samma tid 1970, vilket innebär en ökning med 2 9/0.
Den skattepliktiga utlämningen av malt- och Jäskedrycker under de tre senaste tolvmånadersperioderna har uppgått till följande kvantiteter i milj. liter.
Tid Stark- Öl "7" ÖL = Lagrat S:a Läske-
öl typB; typA lättöl = malt- drycker
drycker
4 kv 1968—3 kv 1969 28, 258,3 = 79,1 18,6 384,5 292,4
4 kv 1969—3 kv 1970 28, on 278,2 71,9 21,8 400,7 290,0
4 kv 1970—3 kv 1971 25, ao 288,9 68,8 30,0 413,3 293,7
Efter skattehöjningen på maltdrycker i februari 1970 har den tidigare mycket kraftiga konsumtionsökningen för mellanöl nästan avstannat. För starköl och öl typ A är tendensen nedåtgående. I gengäld ökar det lagrade lättölet mycket starkt. Efterfrågan på läskedrycker synes vara tämligen konstant. :
Antagandet att skattehöjningen på sprit och vin i november 1970 skulle främja konsumtionen av starköl och mellanöl har inte besannats.
Utgår man från den skattepliktiga utlämningen i liter räknat av maltoch läskedrycker under enbart tredje kvartalet 1971 jämfört med samma tid 1970, erhålles en ökning av däremot svarande skatteuppbörd med drygt 3 9/9.
Inkomsten under hela budgetåret 1971/72 bör med hänsyn till det anförda kunna anges till ett något större belopp än inkomsten för föregående budgetår eller 590 milj. kr. Inkomsten under budgetåret 1972/73 föreslås upptagen till 600 milj. kr. och under budgetåret 1973/74 till 610 milj. kr.”
Generaltullstyrelsen anför i sin förenämnda skrivelse följande:
”Skatten på malt- och läskedrycker skiljde sig tidigare från andra punktskatter i det hänseendet, att den omfattade endast inhemska drycker, medan importerade drycker belastades med tull som avpassats med hänsyn till skatten.
Denna skillnad har utjämnats och fr. o. m. den 1.7.1971 har tullen på maltdrycker sänkts med skattens belopp och tullen på läskedrycker slopats eftersom den var lika med skatten.
Följaktligen kommer den uppbörd som tullverket tar in som skatt på malt- och läskedrycker att motsvaras av en lika stor minskning i uppbörden av tull.
Under budgetåren 1969/70 och 1970/71 har tull för malt- och läskedrycker uppburits med respektive 47 och 44 milj. kr. Enligt företagen undersökning kan den del därav som motsvarade malt- och läskedrycksskatten uppskattas till respektive 46 och 43 milj. kr. Importen av malt-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 62
och läskedrycker synes ha stagnerat. Uppbörden av skatt på malt- och läskedrycker för de närmaste budgetåren beräknas därför till omkring 45 milj. kr. för budgetår. Eftersom större delen av skatten debiteras kreditvaruhavare har uppbörden under de sex första veckorna av budgetåret 1971/72 varit obetydlig. På grund härav beräknas under budgetåret 1971/72 40 milj. kr. flyta in i skatt på malt- och läskedrycker. För vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74 beräknar styrelsen uppbörden till 45 milj. kr.”
De av riksskatteverket och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln under budgetåren 1971/72 och 1972/73 med 630 milj. kr. resp. 645 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker för budgetåret 1971/72 till 630 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 645 000 000 kr.
Energiskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 | |||
| Riksstat | 870,0 | 900,0 | 935,0 | 1 010,0 1 116,0 |
| Redovisat | 846,5 | 905,0 | 971,0 | 1 011,3 |
Därav på
| Elektrisk kraft 207,1 | 216,3 | 230,6 | 255,7 |
| Bensin och gasol: 295,4 | 312,6 | 331,2 | 340,9 |
| Andra bränslen = 343,1 | 375,3 | 408,3 | 413,9 |
1 Exklusive tullverkets uppbörd.
Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262), som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordningen den 29 maj 1964 (nr 350). Förordningen ändrades dels genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 573) och dels senast genom förordning den 4 juni 1971 (nr 251). Allmän energiskatt skall erläggas för bensin och gasol, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas enligt förordningen om gasolskatt. Energiskatt för bensin utgår med nio öre för liter och för gasol med sju öre för liter. Skatten utgår för elektrisk kraft för gatu- eller vägbelysning med 0,5 öre för kilowattimme och för annan kraft med 10 9/9 av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften.
För andra bränslen gällande skattesatser framgår av nedanstående sammanställning.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 63
Bränsle skattesats Stenkol 12 kr. för ton Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m. 6» » » Brunkolsbriketter 6» » » Koks och koksbriketter 14» » » Koksstybb 6» » » Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass I,
samt fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabb-
gående dieselmotor 25 » » m? Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass TI 16 » » »
Beträffande energiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skattskyldighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt och gasolskatt. Övrig energiskatt redovisas av riksskatteverket samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införs till riket av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket anfört följande:
”a Energiskatt på elektrisk kraft
Energiskatt på elektrisk kraft inflöt under budgetåret 1970/71 med 255,7 milj. kr. och under månaderna juli—oktober 1971 med 83,5 milj. kr.
Den senast utförda beräkningen av uppbörden av energiskatt på elektrisk kraft under budgetåret 1971/72 slutade på 325 milj. kr., vilket jämfört med närmast föregånde budgetår skulle innebära en ökning med 69,3 milj. kr. eller 27 9/4. Den beräknade kraftiga ökningen motiverades framför allt av en skattesatshöjning i december 1970 från 7 till 10 9/, för i huvudsak annan kraftförbrukning än industriell och som påverkade uppbörden under första halvåret 1971 endast i begränsad omfattning.
Ökningen av uppbörden under innevarande budgetår t. o. m. de första dagarna i november har varit 29 9/, — således två procentenheter över ovannämnda prognosticerade ökning — men elkraftförbrukningen ökar långsammare än vad som antagits i den tidigare prognosen. Av denna anledning bör det tidigare beräknade värdet justeras nedåt. Under år 1972 kan prishöjningar på elenergi förväntas, men detta torde knappast påverka uppbörden redan under 1971/72. En nedjustering av tidigare prognos med uppskattningsvis 5 milj. kr. bör sålunda ske. Härvid har hänsyn inte kunnat tas till de förutskickade punktvisa nedsättningarna av skatten för industrin, då ännu inte något meddelats om omfattningen av nedsättningarna.
För budgetåren 1972/73 och 1973/74 kan uppbörden beräknas öka i något snabbare takt än elkraftförbrukningen, som i Centrala Driftledningens senaste långtidsprognos ”Elkonsumtionen 1970—1980" antas öka med ca 8 9/9 per år.
RSV beräknar i enlighet med det anförda uppbörden till 320 milj. kr. under budgetåret 1971/72, 350 milj. kr. under budgetåret 1972/73 och 380 milj. kr. under budgetåret 1973/74.
b) Energiskatt på bensin och gasol
Under budgetåret 1970/71 har influtit 340,9 milj. kr.
Inkomsten av energiskatt på bensin utgör i princip 20,93 9/, av in-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 64
komsten av bensinskatt, eftersom förhållandet mellan skatterna är 9 till 43 (någon energiskatt på gasol har inte influtit under tiden juli= oktober 1971).
Med utgångspunkt härifrån och med ett tillägg av 0,4 milj. kr. för den energiskatt på Jättbensin, som inlevererats av gasverk och för vilken bensinskatt inte utgår, beräknar RSV inkomsten under budgetåret 1971/72 till 351 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 till 361 milj. kr. samt under budgetåret 1973/74 till 372 milj. kr.
c) Energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol
Nettoinkomsten i milj. kr. under de sex senaste budgetåren framgår av nedanstående sammanställning.
Budgetår Fasta Motor- = Eldnings- = Eldnings- Summa
bräns- bränn- olja 1—2 = olia 3 och
len olja (skatte- högre :
klass TD) (skatteklass
II)
| 1965/66 | 12,9 35,3 | 158,3 119,8 326,3 |
| 1966/67 | 11,8 36,2 157,3 123,5 328,8 | |
| 1967 /68 | 10,5 38,5 165,2 128,9 343,1 | |
| 1968/69 | 10,0 40,7 | 181,8 142,8 375,3 |
| 1969/70 | 9,2 44,1 | 199,6 155,4' 408,3 |
| 1970/71 | 7,1 46,9 203,7 155,6 413,9 Procentuell förändring från föregående budgetår | |
| 1966/67 | — 8,6 + 2,5 — 0,6 + 3,0 + 0,8 | |
| 1967 /68 | —L11,0 + 6,4 + 5,0 + 44 + 4,3 | |
| 1968/69 | — 4,8 + 5,7 410,0 -1- 10,8 4 9,4 | |
| 1969/70 | — 8,0 + 8,4 + 9,8 + 8,8 + 8,8 | |
| 1970/71 | —16,3 + 6,3 + 21 + 0,1 + 1,4 |
Inkomsten av energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol påverkas kraftigt av medeltemperaturens avvikelser från det normala under en eldningssäsong. Under den senaste vintern var medeltemperaturen i stora delar av landet betydligt över det normala, vilket förklarar den ringa uppgången av skatteinkomsten på eldningsolja under budgcetåret 1970/71. .
Under tiden 1 juli —30 november 1970 inflöt 154,0 milj. kr. Under motsvarande tid 1971 beräknas skatteinkomsten bli ca 145 milj. kr. För tiden 1 december 1971—30 juni 1972 torde inte böra räknas med större skatteinkomst än under motsvarande tid föregående budgetår eller 260 milj. kr.
RSV:s uppbörd under budgetåret 1971/72 kan således beräknas till (145 + 260 =) 405 milj. kr. Under antagande att konsumtionsökningen blir 39/9 per år, beräknar verket skatteinkomsten under budgetåret 1972/73 till 417 milj. kr. och under budgetåret 1973/74 till 430 milj. kr.
Den sammanlagda energiskatten skulle i enlighet med det anförda uppgå till (320 + 351 + 405 =) 1 076 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och (350 + 361 -- 417 =) 1128 milj. kr. för budgetåret 1972/73 samt (380 + 372 + 430 =) 1 182 milj. kr. för budgetåret 1973/74.”
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de inkomster som uppbärs av tullverket till I milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 65
De av riksskatteverket och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren 1971/72 och 1972/73 på 1 077 resp. 1 129 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln energiskatt för budgetåret 1971/72 till 1 077 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 1 129 000 000 kr.
Särskild skatt på motorbränslen
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 Riksstat 215,0 223,0 237,0 250,0 741,0 Redovisat — 211,0 225,1 239,0 422,5 .
Enligt förordning den 4 februari 1966 (nr 21), som trädde i kraft den 7 februari 1966, skall till staten erläggas särskild skatt på bensin, motorbrännolja och gasol. Enligt förordning den 30 oktober 1970 (nr 572), som trädde i kraft den 1 november 1970, utgår skatten med 15 öre för liter för bensin, med 13 öre för liter för brännolja och med 12 öre för liter för gasol.
Skatten, som är motiverad av det samhällsekonomiska och statsfinansiclla läget, skall till skillnad från de s.k. automobilskattemedien inte vara föremål för specialdestination. Skatten redovisas under tullar och acciser.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkningen av särskild skatt på motorbränslen anfört följande: |
”Nettoinkomsten av denna skatt har under budgetåret 1970/71 utgjort 422,3 milj. kr.
Inkomsten av särskild skatt på motorbränslen förhåller sig till inkomsten av bensinskatt som 15 till 43 (34,88 9/9) och till inkomsten av brännoljeskatt som 13 till 31,5 (41,27 9/0). Härvid har den genomsnittliga brännoljeskatten beräknats vara 31,5 öre per liter.
Med utgångspunkt härifrån beräknar RSV inkomsten under budgetåret 1971/72 till (584,2 + 156,8 =) 741 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 till (601,7 + 161,0 =) 763 milj. kr. samt under budgetåret 1973/74 till (619,1 + 165,1 =) 784 milj. kr.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av särskild skatt på motorbränslen för budgetåret 1971/72 till 741 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 763 000 000 kr.
5 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 66
Annonsskatt
Enligt förordning den 27 maj 1971 (nr 170) utgår annonsskatt från den 1 juli 1971. Skatten utgår på priset exklusive skatt för införandet av annons och utgör 6 9/9 för annons i dagstidning och 10 70 för annons i annan periodisk publikation. Skattskyldig är ägaren till yrkesmässigt utgiven publikation. Redovisning av annonsskatt skall ske för bestämda redovisningsperioder, omfattande två kalendermånader. För varje publikation för vilken annonsskatt redovisats återbetalar riksskatteverket, som är beskattningsmyndighet, till den skattskyldige så stor del av erlagd skatt för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning om högst 3 milj. kr. för helt år. Återbetalning sker efter utgången av varje halvt kalenderår. I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har riksskatteverket i fråga om beräkningen av annonsskatt anfört följande: ”Tidningarnas annonsinkomster ökade under 1960-talet med i genomsnitt ca 10 9/9 per år. Under det senaste året har emellertid en minskning skett, som främst torde hänga samman med konjunkturnedgången. På grundval av prognoser, som gjorts av vissa större tidningar, beräknas inkomsterna enligt följande. Under tiden juli--december 1971 beräknas annonsskatt inflyta med 35 milj. kr. Härav beräknas 16 milj. kr. bli restituerade i februari 1972. Under resten av budgetåret beräknas inkomsterna till 23 milj. kr. Inkomsten för budgetåret 1971/72 beräknas sålunda till (35 — 16 + 23 =) 42 milj. kr. Under budgetåret 1972/73 inflyter skatt som upplöper under månaderna maj 1972—april 1973. Under augusti 1972 och februari 1973 skall skatt restitueras för första respektive andra halvåret 1972. Inkomsten beräknas till (70 — 32 =) 38 milj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknas nettoinkomsten till 40 milj. kr.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln annonsskatt till 42 000 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 38 000 000 kr.
Investeringsavgift
I förordning den 6 maj 1970 (nr 99) stadgades att investeringsavgift skulle erläggas till staten för vissa byggnadsarbeten som igångsättes under tiden 7 maj 1970-—31 juli 1971. Genom förordning den 27 maj 1971 (nr 166) ändras den ovan nämnda tiden till att omfatta 7 maj 1970—-31 maj 1971. Under tiden 1 juli—31 oktober 1971 inflöt 716 000 kr. på titeln. Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln investeringsavgift för budgetåret 1971/72 till 1 000 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 67
II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken ”Uppbörd i statens verksamhet” upptagna inkomstiitlarna beräknades i riksstaten för budgetåret 1970/71 till ett belopp av 877,6 milj. kr. och gav enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 904,5 milj. kr. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelar sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga A.
Riksstaten för budgetåret 1971/72 upptar under rubriken ”Uppbörd i statens verksamhet” en sammanlagd inkomstsumma av 1 055,8 milj. kr. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna utom vattendomstolsavgifter och bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. har riksrevisionsverket från vederbörande myndigheter erhållit uppgifter om de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kan beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73. Med stöd av myndigheternas uppgifter har riksrevisionsverket, såsom framgår av bilaga B, beräknat utfallet av inkomstsumman under ”Uppbörd i statens verksamhet” för budgetåret 1971/72 till 1 162,5 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 har riksrevisionsverket på sätt som framgår av närslutna bilaga C under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 1 149,2 milj. kr.
Riksrevisionsverket har vid beräkningen funnit anledning göra särskilda uttalanden beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. Den 1 januari 1965 förstatligades polisväsendet och rådbusrätterna samt den 1 januari 1967 uppbördsväsendet. Enligt bestämmelserna om förstatligandet skall kommunerna under cn övergångsperiod av fem år med början 1965 resp. 1967 bidra till statens kostnader för verksamheten. För budgetåret 1971/72 återstår endast bidrag för uppbördsväsendet med 4,0 milj. kr.
För pensionskostnader gäller särskilda bestämmelser. Kommunbidrag till statens kostnader för pensionering av förstatligad personal inom polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. (SFS 1966: 681) skall erläggas av 156 städer och köpingar. Bidrag jämte ränta betalas antingen med hela beloppet senast år 1970 celler med flera lika stora årliga belopp under högst 15 år fr. o. m, 1970. För såväl innevarande budgetår som för budgetåret 1972/73 beräknas inkomsterna till 67,8 milj. kr.
Från och med budgetåret 1970/71 skall på ifrågavarande inkomsttitel även kostnadsbidrag till lokalbållningen för de allmänna underrätterna redovisas. Enligt lag den 5 juni 1970 (nr 390) skall stad som vid utgången av 1970 fullgör lokalhållningsskyldighet för rådhusrätt, under
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 68
tio år fr. o. m. den 1 januari 1971, betala kostnadsbidrag till staten. Bidraget skall utgå med belopp som varje år motsvarar hälften av stadens sammanlagda kostnader för rådhusrättens lokaler under åren 1967 och 1968. Kostnadsbidraget fastställs av byggnadsstyrelsen, som i skrivelse till riksrevisionsverket den 22 oktober 1971 beräknar inkomsterna till 15,6 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 7,8 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Under budgetåret 1970/71 inflöt på titeln bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. 84,1 milj. kr. I riksstaten för innevarande budgetår är titeln uppförd med 77,5 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på denna titel till 87 400 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 75 600 000 kr.
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 11 oktober 1971 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsterna på denna titel och därvid anfört följande:
”På denna riksstatstitel redovisas följande inkomster:
1. Tilläggsavgifter som enligt 39 § lagen om yrkesskadeförsäkring uttas för bestridande av omkostnaderna för riksförsäkringsverkets och försäkringsrådets verksamhet. Vidtagen lagändring (1971: 280) medför, att för tid fr. o. m. den 1 januari 1972 i stället för tilläggsavgifter kommer att redovisas ersättning för förvaltningskostnader enligt 39 och 48 §§ nämnda lag. Förvaltningskostnadsersättningen enligt 39 § kommer därvid för åren 1972—1974 att uppgå till en tjugondedel av försäkringsavgiften på 0,30 9/9 (1971: 281).
2. Ersättning från riksförsäkringsverkets yrkesskadeförsäkringsfond för verkets bestyr med förvaltningen av fonden.
3. Ersättning från riksförsäkringsverkets trafiklivräntefond för verkets bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon.
4. Ersättning till riksförsäkringsverket för handhavandet av den frivilliga pensionsförsäkringen.
De sammanlagda inkomsterna på denna inkomsttitel kan under hänsynstagande till angivna lagändringar beräknas till följande belopp: Under budgetåret 1971/72 11,0 milj. kr.
» >» 1972/73 13,0 milj. kr. » >» 1973/74 14,0 milj. kr.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet till 11 000 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med : 13 000 000 kr.
Inkomster vid karolinska sjukhuset. I skrivelse till riksrevisionsverket den 15 oktober 1971 har direktionen för karolinska sjukhuset beräknat
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 69
inkomsterna på denna titel till 167 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 162 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Direktionen har därvid anfört bl. a. följande:
”I riksstaten för budgetåret 1971/72 har som inkomster vid karolinska sjukhuset upptagits ett sammanlagt belopp av 166 000 000 kr. Dircktionen beräknar nu inkomsterna till 166 985 000 kr. Anledningen härtill är i allt väsentligt att inkomsterna från den slutna vården beräknas öka till följd av Kungl. Maj:ts beslut 29.12.1970 om höjning av avgiften för sluten vård samt viss ökning av antalet patienter i sluten vård.
Som direktionen framhållit i anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 bör verksamheten vid de ortopediska verkstäderna vid förutvarande Norrbackainstitutet fr. o. m. budgetåret 1972/73 bedrivas som uppdragsverksamhet. Direktionens hemställan därom innebär bl. a. att från verksamheten inflytande inkomster skall gottskrivas den för verksamheten föreslagna särskilda anslagsposten och utnyttjas för bestridande av med verksamheten förenade utgifter. Direktionen beräknar dessa utgifter till 6 milj. kr. Detta är anledningen till att inkomsterna 1972/73 beräknas minska.”
Riksrevisionsverket beräknar, under förutsättning att karolinska sjukhusets ovan nämnda hemställan bifalles, inkomsterna på ifrågavarande titel till 167 000 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 162 000 000 kr.
Inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade. Inkomsterna på denna titel är avsedda att motsvara kostnaderna för anslaget täckning av vissa kostnader för elevhemsverksamhet. Medlen under detta anslag utbetalas av socialstyrelsen som får disponera dem för av styrelsen för vårdartjänst ombesörjd elevhemsverksamhet för handikappade barn.
Kostnaderna för verksamheten skall debiteras vederbörande landstingskommun eller kommun som inte hör till landstingskommun. Inkomsterna i anledning härav skall redovisas på driftbudgetens inkomstsida under särskild inkomsttitel (rskr 1971: 129).
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln inkomster under anslaget kostnader för viss utbildning av handikappade till 1600 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår att titeln, med rubriceringen ändrad till inkomster vid vissa elevhem för handikappade uppförs med 2 200 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Inkomster till arbetarskyddsverkets och arbetsmedicinska institutets verksamhet. Enligt lag den 27 maj 1971 (nr 282) om arbetarskyddsavgift som träder i kraft 1 januari 1972 skall arbetsgivare årligen erlägga arbetarskyddsavgift med belopp som motsvarar fem hundradels procent av vad arbetsgivaren under året utgivit som Jön. Av arbetarskyddsavgif-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 70
ten redovisas två femtedelar på denna titel, vilka inkomster skall utgöra bidrag till statsverkets kostnader för arbetarskyddsverkets och arbetsmedicinska institutets verksamhet. Riksförsäkringsverket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 20 oktober 1971 beräknat inkomsterna på titeln till 7,4 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 15,8 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln inkomster till arbetarskyddsverkets och arbetsmedicinska institutets verksamhet till 7 400 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 15 800 000 kr.
Avgifter för registrering av motorfordon. Statsmakterna beslöt år 1969 " att fordonsregistreringen skulle läggas om och centraliseras till ett ADB-register. Omläggningsarbetet kommer att genomföras successivt med början under år 1972 och beräknas vara helt genomfört i början av år 1974.
Omläggningen medför att den nuvarande avgiften för registrering av motorfordon ej kommer att uttas fr. o. m. år 1972. I stället kommer under år 1972 en registeromläggningsavgift att utgå. Denna avgift är enligt kungörelse den 8 december 1971 (nr 819) 35 kr. för personbil, lastbil och buss samt 20 kr. för släpfordon, traktor och motorcykel. Avgiften kommer att uppbäras i samband med den årliga fordonsskatten. Den skall täcka dels kostnaderna för registeromläggningen, dels kostnaderna för de nya registreringsskyltar som samtliga fordon kommer att utrustas med i samband med omläggningen. Enligt vad riksrevisionsverket har inhämtat från kommunikationsdepartementet och bilregisternämnden avser man att under år 1972 föra dessa inkomster under ifrågavarande titel. Från titeln kommer så medel att tillföras anslaget kostnader för nytt bilregister m. m. i sådan utsträckning att 18 milj. kr. — motsvarande tidigare uppbörd på titeln — kvarstår.
Från år 1973 kommer registeromläggningsavgiften att ersättas av en årlig registerhållningsavgift om ca 20 kr. per fordon. Även denna avgift avses att uppbäras i samband med den årliga fordonsskatten.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln avgifter för registrering av motorfordon till 27 000 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 30 000 000 kr.
Fyravgitter. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 oktober 1971 har generaltullstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln fyravgifter till 60 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 63 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Styrelsen har därvid anfört:
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 71
”Fyravgifterna uppbärs av tullverket och är av tre slag
. allmän fyravgift
lokal fyravgift och
ÖMR . inrikes fyravgift
1. Allmän fyravgift erläggs för fartyg som kommer från utrikes ort för att i Sverige lämna eller hämta passagerare cller gods samt för gods som bogseras till eller från Sverige. Avgiften utgör två kronor för varje registerton av fartygets nettodräktighet och är lika över hela landet. Antalet avgiftspliktiga resor per kalenderår är begränsat till sju. För bogserat gods utgör avgiften 15 öre per kubikmeter.
Den allmänna fyravgiften ersatte fyr- och båkavgiften fr. o. m. den 1.1.1971. Den nya avgiften bestämdes så att den skulle ge i stort sett. samma inkomster som fyr- och båkavgiften. Denna avgift uppgick för resa till tre kronor per ton av nettodräktigheten t.o.m. 300 ton och två kronor för varje ton därutöver. Vidare var antalet avgiftspliktiga resor begränsat till sex per kalenderår. Det nya avgiftssystemet medför att uppbörden i viss utsträckning förskjuts till andra halvåret.
Vid inkomstberäkningen bör hänsyn tas till att uppbördsförfarandet i tullverket ändrats. I fråga om fyr- och båkavgiften förekom ej någon kredit och således praktiskt taget ej någon förskjutning av debiteringar eller balans av oinfluten debiterad uppbörd. Beträffande fyravgifterna får det centraliserade uppbördsförfarandet tillämpas, vilket bl. a. innebär att en betydande del! av fyravgifterna crläggs av kreditvaruhavare, för vilka tiden från klarering till betalning uppgår till ca sex veckor.
Under budgetåret 1970/71 var nettouppbörden av fyr- och båkavgift 20.7 milj. kr. och av allmän fyravgift 21,4 milj. kr. eller sammanlagt 42,1 milj. kr. Härtill kommer den uppbörd av allmän fyravgift som på grund av det nya uppbördsförfarandet ej hann flyta in under budgetårcet för fartyg, som före den 1.7.1971 hade kommit in till svensk hamn, uppskattningsvis 2,5 milj. kr. Vidare skulle — om allmän fyravgift utgått under år 1970 — det nya avgiftssystemet medfört en inkomstförskjutning till andra halvåret 1970 som kan uppskattas till omkring 1,6 milj. kr. Vid beräkningen av inkomsterna under de närmast följande budgetåren bör därför ett belopp av (42,1 + 2,5 + 1,6) 46 milj. kr. tas till utgångspunkt.
Det ankomna tonnaget ökade under budgetåren 1969/70 och 1970/ 71 med respektive 10 och 6 9/0. Med utgångspunkt från sjöfartsverkets bedömning av trafikvolymens utveckling antas det ankommande tonnaget under budgetåret 1971/72 minska med en procent och under budgetåren 1972/73 och 1973/74 öka med respektive sex och fyra procent. Nettouppbörden av allmän fyravgift beräknas sålunda under budgetåret 1971/72 uppgå till 45 milj. kr. och under budgetåren 1972/ 73 och 1973/74 till respektive 48 och 50 milj. kr. Därvid har hänsyn ej tagits till en av sjöfartsverket i årets petita föreslagen avgiftshöjning.
2. Lokal fyravgift erläggs för fartyg på utrikes resa varje gång det kommer till avgiftsområde för att där lämna eller hämta passagerare eller gods. Avgiften utgår efter särskild taxa och bestäms med hänsyn till nettodräktigheten och den sträcka som fastställts för avgiftsområdet. Om tolv lokala fyravgifter betalas i förskott, påförs fartyget därefter cj lokal avgift för den halvårsperiod och det avgiftsområde som förskottet avser. Under första halvåret 1971 inflöt 4,9 milj. kr. Härtill kommer 1,0 milj. kr.. som utgör ej influtna avgifter för fartyg, som
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 72
anlänt före den 1.7.1971. Jämförelsebeloppet uppgår således till 5,9 milj. kr. Enligt sjöfartsverkets bedömning kommer uppbörden av lokal fyravgift att uppgå till 12,0 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74. Anledningen till att uppbörden ej väntas stiga trots ökande trafikvolym är den fortgående minskningen av antalet hamnanlöp per resa.
3. Inrikes fyravgift erläggs för fartyg som kommer till ctt avgiftsområde för att där lämna passagerare eller gods, som fartyget hämtat i annat avgiftsområde samt för gods som bogseras från ett avgiftsområde till ett annat. Avgiften utgör två kronor för varje registerton fr.o.m. 400 ton av fartygets nettodräktighet. Avgiftsplikten är begränsad till sju resor per kalenderår. Avgiften för bogserat gods utgör 15 öre per kubikmeter.
Under första halvåret 1971 deklarerades och inflöt samtidigt i tullverkets centralkassa 1,5 milj. kr. Enligt bestämmelserna skall för fartyg med svensk redare deklaration avlämnas för varje kalendermånad före utgången av närmast därpå följande månad. Härav följer en viss mindre eftersläpning i uppbörden. Sjöfartsverket räknar i fråga om inrikes fyravgift i stort sett med oförändrad uppbörd. Styrelsen tar därför upp inkomsterna av inrikes fyravgift till 3 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74.
Styrelsen beräknar sålunda uppbörden av fyravgifter under budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74 till respektive (45 + 12 + 3 =) 60, (48 + 12 — 3 =) 63 och (50 + 12 +3 =) 65 milj. kr.”
Som nämns ovan har generaltullstyrelsen i sin beräkning inte medräknat de av sjöfartsverket föreslagna avgiftshöjningarna.
Enligt kungörelse den 14 december 1971 (nr 857) höjs fyravgifterna fr.o.m. den 1 januari 1972. Med hänsyn härtill beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln fyravgifter till 67 000 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 78 000 000 kr.
Lotsavgifter. I skrivelse till riksrevisionsverket den 11 oktober 1971 har sjöfartsstyrelsen beräknat inkomsterna på denna titel till 23 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 24 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Man har därvid räknat med att lotstaxan skall höjas med i genomsnitt 10 9/9 från den 1 december 1971 i enlighet med förslag i sjöfartsverkets anslagsframställning för budgetåret 1972/73. Med hänsyn tagen till att ovan nämnda taxehöjning genomförs i kungörelse den 14 december 1971 (nr 856), beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln lotsavgifter för budgetåret 1971/72 till 23 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 24 000 000 kr.
Pensionsmedel m. m. Överskottet på denna titel uppgick till 238 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens personalpen-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 73
sionsverk. För att erhålla likformighet vid beräkningarna av titelns inkomst- och utgiftssidor har emellertid lönekostnadspålägg, vissa pensionsavgifter och personalpensionsförmåner m. m. beräknats öka i enlighet med lönerna för de statsanställda. Återstående poster har beräknats av riksförsäkringsverket. Riksrevisionsverkets beräkning framgår av följande tablå:
Pensionsmedel (milj. kr.)
1970 /71 1971/72 1972/73
Riksstat Utfall Riksstat Ny be- Be-
räkning räkning Inkomster? | | Lönekostnadspålägg 1908 2031 2277 2340 2560 Personalsjukpenningar m. m. 105 102 110 110 115 Vissa pensionsavgifter 15 13 16 13 14 Vissa socialförsäkringsavgifter
m. m. 10 2 — — —
Summa 2038 2146 2403 2 463 2 689 Utgifter" Personalpensionsförmåner
m.m. 1123 1166 1308 1288 1395 Arbetsgivaravgifter till den all-
männa tilläggspensioneringen 475 515 555 560 615 Arbetsgivaravgifter till den all- ”
männa sjukförsäkringen 155 161 185 185 200 Allmän arbetsgivaravgift 62 59 128 128 137 Vissa yrkesskadeersättningar
m. m. 7 1 7 7 8
Summa 19822 1908 2183 2168 2355 Överskott 216 238 220 295 334
1 Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan.
2 Redovisas under lönekostnadspålägg.
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på titeln pensionsmedel m. m.
till 295 000 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår, att titeln för
budgetåret 1972/73 uppförs med 334 000 000 kr.
Inkomster av myntning och justering. I skrivelse till riksrevisionsver-
ket den 12 oktober 1971 beräknar mynt- och justeringsverket inkomsterna på denna titel till 145 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 65 milj. kr. för budgetåret 1972/73 varvid man anför bl. a. följande:
”Den 1 januari 1972 träder ny lag om rikets mynt i kraft (SFS 1028/
1970). I den nya myntserien ingår valörerna fem kronor, en krona, femtio öre, tjugofem öre, tio öre och fem öre. Dessutom får mynt med ett
namnvärde av tio kronor finnas. Jämlikt 4 § lagen om rikets mynt förordnar Konungen om sammansättningen av mynt i vilka icke ingår guld eller silver samt om mynts vikt och utförande.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 74
Kungl. Maj:t har i kungörelse den 19 mars 1971 (SFS 105/1971) förordnat om metallinnehåll och storlek beträffande rikets mynt. Den nu-' varande storleken på 10-, 25- och 50-öringen i kopparnickel och 1-kronan i pläterat material av koppar och nickel behålles. 5-kronan blir 28,5 mm i diameter, vikten 9,5 g och präglad av koppar och nickel och 5-öringen 18 mm i diameter, vikten 2,68 g och präglad i brons.
Inkomstberäkningen för 1971/72 är baserad på prägling av 240 milj. st. mynt, varav 25 milj. st. nya 5-kronor och 80 milj. st. nya S5-ören. Mer än 90 9/9 av mynten präglas av myntplattar (halvfabrikat).
Präglingen av bronsmynt i den nuvarande myntserien begränsas redan nu, då mynten upphör att vara lagliga betalningsmedel den 1 juli 1972. Detta innebär en besparing då kostnaden för myntplattar till bronsmynten överstiger det dubbla namnvärdet.
Kostnaden för myntplattar för det nya S-öresmyntet kommer med nuvarande metallpriser att bli något under myntets nominella värde. Inkomsten av 5-kronan kan uppskattas till cirka 4: 50 kr. per st. Det är svårt att förutse hur stor utväxlingen blir på 5 kr.-myntet. Inkomsten av mynttillverkningen blir i hög grad beroende av efterfrågan på den nya 5-kronan. Verket planerar att tillverka 25 milj. st. under budgetåret 1971/72, 7,5 milj. st. under 1972/73 och 5 milj. st. under 1973/74.
Inkomsten av justering beräknas till 3,6 milj. kr. per budgetår.
Mynt- och justeringsverket uppskattar inkomsten av myntning och justering till 145 milj. kr. under 1971/72, 65 milj. kr. under 1972/73 och 55 milj. kr. under 1973/74.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsierna på ifrågavarande titel för budgetåret 1971/72 till 145 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 65 000 000 kr.
Inkomster av statens gruvegendom. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1970 har kommerskollegium träffat avtal med Boliden AB angående gruvdrift i Adaks gruvfält samt avtal om försäljning av de framställda malmprodukterna. De två nya avtalen trädde i kraft fr. o. m. den 1 januari 1971. Tidigare avtal har varit konstruerade så att inleveransen av medel till staten skett först sedan utgifterna för driften betalts. Konstruktionen av de senast träffade avtalen medför däremot, att bruttoinkomsterna vid försäljningen av malmprodukterna tillgodoförs inkomsttiteln inkomster av statens gruvegendom. Dessa inkomster kan således ej längre användas för att täcka utgifterna för gruvverksamheten utan för dessa har ctt nytt utgiftsanslag tillskapats. Detta förfaringssätt innebär en övergång från netto- till bruttoredovisning på ifrågavarande inkomsttitel.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 11 oktober 1971 beräknar kommerskollegium inkomsterna på denna titel för budgetåren 1971/72 och 1972/73 till 28,1 resp. 31,0 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln inkomster av statens gruvegendom för budgetåret 1971/72 till 28 100 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 31 000 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 75
Ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. Vissa av de myndigheter, som deltar i försöksverksamheten med programbudgetering får fr. o. m. budgetåret 1970/71 medel anvisade i programtermer. Bland dessa myndigheter ingår statens bakteriologiska laboratorium, Jantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt samt fr. o. m. budgetåret 1971/72 styrelsen för teknisk utveckling.
På grund av att kostnaderna i princip skall täckas av intäkterna får kostnaderna för dyrbarare utrustning periodiseras. Särskilda utrustningsanslag har införts vid de nämnda myndigheterna. Kostnaderna för avskrivning och förräntning av det kapital som Jagts ned i utrustning skall till den de! de avser uppdragsverksamheten bestridas från uppdragsintäkterna och inlevereras till statsverket på denna inkomsttitel.
De olika myndigheterna beräknar följande inkomster på ifrågavarande inkomsttitel:
1971 /72 1972/73
1 000 kr.
| Statens bakteriologiska laboratorium | 1900 | 2100 |
| Lantmäteristyrelsen | 3 563 | 3 747 |
| Rikets allmänna kartverk | 463 | 535 |
| Statens provningsanstalt | 1050 | 1235 |
| Statens skeppsprovningsanstalt | 932 | 972 |
| Styrelsen för teknisk utveckling | — Totalt 7908 | 495 9 084 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. till 8 000 000 kr. för budgetåret 1971/72 och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 9 100 000 kr.
HI. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 = 1969/70 = 1970/71 1971/72 | ||||
| Riksstat | 60,0 | 85,0 | 95,0 | 95,0 | 90,0 |
| Redovisat | 73,9 | 81,0 | 80,7 | 80,2 | . |
Därav
Parkeringsbot 16,2 19,5 18,7 19,1
Bötesmedel i övrigt 57,7 61,5 62,0 61,1
Enligt av riksrevisionsverket från länsstyrelserna och rikspolisstyrelsen infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för budgetåren 1971/72 och 1972/73 till 79,0 resp. 79,9 milj. kr. Under juli— september 1971 har influtit 17,2 milj. kr. vilket är en minskning med 0,1 milj. kr. i förhållande till motsvarande tid föregående år.
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 76
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bötesmedel för budgetåret 1971/72 till 85 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 85 000 000 kr.
Totalisatormedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971 /72 | |||
| Riksstat | 90,0 | 100,0 | 105,0 | 108,0 103,0 |
| Redovisat | 98,4 | 103,4 | 102,2 | 100,6 . |
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1971 har lantbruksstyrelsen under hänvisning till en inom styrelsens husdjursbyrå upprättad promemoria uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 101 rmilj. kr, för innevarande budgetår och till 102 milj. kr. för budgetåret 1972/ 73. I promemorian anförs följande:
”För beräkning av totalisatormedlen under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och statens andel för tredje kvartalet 1970 och samma kvartal 1971. Omsättningssumman har under sagda perioder uppgått till respektive 195 908 017 kr. och 209 105 311 kr., varjämte statens andel belöpte sig till respektive 26 373 023 kr. och 27 218 849 kr.
Omsättningen har alltså ökat med 13 197 294 kr. (6,73 9/9) och statens andel med 845 826 kr. (3,2 9/9).
Statens inkomst under titeln ”Totalisatormedel beräknas under förutsättning av oförändrat antal totalisatordagar samt oförändrade vinstavdrag, fördelningsskalor och vadformer, för budgetåren 1971/72, 1972/ 73 och 1973/74 till respektive 101 milj. kr., 102 milj. kr. och 103 milj. kr.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln totalisatormedel för budgetåret 1971/72 till 101 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 102 000 000 kr.
Tipsmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
| Budgetår | 1967/68 <1968/69 <1969/70 = 1970/71 = 1971/72 | ||||
| Riksstat | 135,0 | 136,0 | 136,0 | 152,0 | 182,0 |
| Redovisat | 132,1 | 138,5 | 152,5 | 204,8 | . |
Akticbolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket den 2 november 1971 anfört följande: ”För budgetåret 1971/72
Antalet tävlingsveckor beräknas uppgå till 51 st. eller samma antal som under budgetåret 1970/71 under förutsättning att s.k. Intertotomatcher kunna arrangeras även nästa sommar.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 77
Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om den slutgiltiga årsomsättningen.
De första 13 ordinarie tävlingsveckorna — med svenska eller engelska tävlingsobjekt — under det nya budgetåret fr. o. m. den 7—38/8 t. o. m. den 30/10 1971 uppvisar i influtna tipsinsatser ett belopp av kr. 120 393 035: 70. Motsvarande siffra för samma antal tävlingsveckor föregående år var kr. 90 931 669: 15. Insatsbeloppets ökning utgör kr. 29 461 366: 55 eller 32,4 9/4 under denna tid.
Tillämpas denna ökningsprocent på föregående års tipsomsättning, kr. 394 420 881: 40, för de ordinarie tävlingsveckorna 6—50, innebär detta ett till kr. 522 213 246: 44 uppgående belopp. Till detta belopp kommer sedan tipsomsättningarna på de extra tävlingsomgångarna med Intertotofotboll under 4 veckor i juli och en vecka i augusti 1971 med kr. 31 349 228: 05 och beräknad omsättning under en vecka i juni 1972 med ca 6 000 000: —, varför totalomsättningen skulle komma att uppgå till kr. 559 562 474: 49. Med samma nettovinstprocent som föregående år — 349/, — skulle nettovinsten approximativt komma att utgöra kr. 190 300 000: —. Härtill kommer den av riksdagen beslutade extra skatten om 5 öre för varje 35-öresrad eller — uttryckt i procent — ca 14,3 9/4 på tipsinsatsbeloppet. Radskatten på den ovan beräknade högre omsättningen skulle därför komma att uppgå till approximativt kr. 80 000 000: —. Tillsammans skulle inleveransen för detta budgetår således belöpa sig till kr. 270 300 000: —.
För budgetåren 1972/73 och 1973/74
För dessa år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 51 st. eller samma antal som under innevarande budgetår. Att redan nu beräkna omsättningen är emellertid svårt, varför det torde vara lämpligast att tills vidare räkna med samma inleverans för 1972/73 och 1973/74 som för 1971/72 eller i vinst ca kr. 190 300 000: — och i radskatt ca kr. 80 000 000: — eller tillsammans kr. 270 300 000: —. För samtliga budgetår måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ckonomiska resultatet.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tipsmedel för budgetåret 1971/72 till 270 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 270 000 000 kr.
Lotterime del. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Budgetår 1967/68 =1968/69 =1969/70 = 1970/71 = 1971/72 Riksstat 190,0 163,0 157,0 152,0 171,0 Redovisat 162,7 156,5 148,1 167,5 ”
I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1971 har Svenska Penninglotteriet AB för budgetåret 1971/72 beräknat kunna inleverera ett belopp av 185 milj. kr. att tillgodoföras titeln lotterimedel. Inlevce-
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 78
ransen består av medel från tolv månadslotterier, sju nummerlotterier och ett nytt Bellmanslotteri och beräknas till resp. 150, 20 och 10 milj. kr. Vinsten på bolagets verksamhet beräknas till 5 milj. kr.
Även under budgetåret 1972/73 beräknar penninglotteriet kunna inleverera 185 milj. kr. under förutsättning att tillstånd lämnas för minst sju nummerlotterier och ett Bellmanslotteri.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln lotterimedel för budgetåret 1971/72 till 185 000 000 kr. och föreslår, under förutsättning att minst sju nummerlotterier och ett Bellmanslotteri anordnas även under nästa budgetår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 185 000 000 kr.
Övriga diverse inkomster. De på denna titel redovisade inkomsterna uppgick för budgetåret 1968/69 till netto 55,9 milj. kr., för budgetåret 1969/70 till 148,7 milj. kr. och för budgetåret 1970/71 till 76,7 milj. kr.
De största inkomstposterna redovisas i följande tabell (milj. kr.):
Övriga diverse inkomster
Redovisade belopp
1968/69 = 1969/70 1970/71
| Försäljningsmedel för lös egendom m. m. | 4,1 | 3,0 | 7,6 |
| Trafikomläggningsskatt | 0,5 | 0,2 | — |
| Expeditionsavgifter | 1,0 | 1.1 | 1,2 |
| Intressemedel | 4,6 | 3,5 | 7,5 |
| Restavgifter! | 0,0 | — | — |
terbetalning av lån från anslag på driftbud-
eten 3,4 4,5 6,2 Ersättning för täckande av socialförsäkrings-
kostnader och pensionskostnader? 12,1 2,1 0,2 Återbetalning av kostnader för svenska FN-
styrkor 9,4 27,5 7,0 Ersättning från allmänna pensionsfonden för
statsverkets kostnader för den allmänna
tilläggspensioneringen? 6,9 — — Polisbevakning på enskilds bekostnad 1,6 1,3 1,1 Avskrivningsmedel för maskiner vid statis-
| tiska centralbyråns datamaskincentral | 1,3 | — | — |
| Vårdavgifter för sjukhuspatienter | 0,6 | — | |
| Allmän varuskatt | — 76,1 | 33,4 | |
| Ränta å likviditetskvotsunderskott | — 19,7 | — | |
| Förlusttäckningsavgifter | — | — | LI |
Överskott vid avyttring av äldre jord-
förmedlingsföretag — — 2,9 Diverse i övrigt 10,4 9,7 8,5
Summa 55,9 148,7 76,7
2 Redovisas fr.o.m. budgetåret 1968/69 på särskild inkomsttitel. 2 Redovisas fr.o.m. budgetåret 1969/70 på inkomsttiteln pensionsmedel. 3 Redovisas fr.o.m. budgetåret 1969/70 på vissa myndighetsanslag.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 79
Titeln har i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförts med 100 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse inkomster för budgetåret 1971/72 till 80 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 100 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 80
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
De statliga affärsverken redovisar i skrivelser till riksrevisionsverket de beräknade inkomsterna för statens affärsverksfonder. Beräkningsprinciperna för de olika verken varierar, t. ex. vad gäller bedömningen av pris- och lönestegringar.
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.). Budgetår — Drift- Drift- Ränta Över- Inleve- — Beräk-
inkomster! = kostnader! på skott rerat till nati
postban- stats- riks-
kens verket staten
stats-
verkslån
| 1966/67 1120,4 1 105,4 | : | 15,0 11,2 35,0 | |
| 1967 /68 1 216,0 1 209,8 | : | 6,2 15,0 17,0 | |
| 1968/69 1314,7 | 1294,7 | : | 20,0 10,0 5,0 |
| 1969/70 1437,7 | 1 428,0 0,7 10,4 12,9 19,0 | ||
| 1970/71 = 15923 1 582,8 2,1 | 11,6 5,8 12,0 |
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av postverket redovisade belopp förklaras av att vissa salderingar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.). Budgetår Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1966/67 67/68 68/69 69/70 70/71 1966/67 15,0 10,0 5,0 : 1967/68 6,2 : 6,2 : : : 1968/69 20,0 : 3,8 10,0 6,2 : 1969 /70 10,4 : : : 6,7 3,7 1970/71 11,6 : : : : 2,1
Den 1 juli 1971 återstod 9,5 milj. kr. av 1970/71 års överskott att in-
leverera. I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 13,1 milj. kr. Poststyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november
1971 beräknat överskotten inkl. ränta på postbankens statsverkslån för budgetåren 1971/72 och 1972/73 till 13 milj. kr. resp. 15 milj. kr.
. el Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Beträffande de beräknade inkomsterna och utgifterna har poststyrelsen anfört följande: | |
”Poststyrelsens beräkningar av inkomsterna på riksstatstiteln Postverket för budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74 redovisas i bifogade sammanställningar, som även upptar det faktiska utfallet av driftstaten för budgetåret 1970/71 samt Postverkets förslag till driftstat för budgetåret 1971/72. Driftstaten för sistnämnda budgetår har ännu ej fastställts i avvaktan på prövning av Postverkets framställning om ersättning för bristande självkostnadstäckning i verkets tidnings- och diligensrörelser.
Utfallet för budgetåret 1970/71 visar en högre intäkts- och kostnads-
nivå än den för budgetåret fastställda driftstaten. På kostnadssidan sammanhänger detta med den kraftiga lönestegringen under år 1971 samt med den periodisering av arbetsgivaravgifter som skedde under budgetåret. På intäktssidan återspeglas Postbankens kostnadsökning i en ökning av posten För driftkostnader ianspråktagna ränteintäkter. Intäkterna för porton och tjänstepost har ökat under budgetåret genom såväl avgiftshöjningar som periodiseringar.
Intäkter (milj. kr.)
| Intäktsslag | 1970/71 Drift- = Utfall — Drift- Ny be- Beräk- =<:Beräk- stat | 1971/72 stat räkning ning ning | 1972/73 —1973/74 |
| 1 | 2 | 3 4 | 5 6 7 |
| Porton | 889,9 907,4 1167,9 1019,5 1144,3 1237,7 | ||
| Tjänstepost | 155,8 186,2 = 198,3 179,1 204,3 222,3 | ||
| Tidningar | 111,2 121,0 = 127,2 239,0 = 250,0 258,0 |
Transitersättning m.m. ' 10,6 8,9 12,5 12,3 14,6 12,8 Uppdrag åt staten 44,7 48,6 43,8 50,1 60,7 71,9 För driftkostnader ian-
språktagna ränte-
| intäkter | 374,8 403,5 434,5 445,2 488, 544,6 | |
| Industrierna | : 3,1 3,5 3,2 3,3 3, | 3,2 |
| Diligenstrafiken | 20,4 20,7 21,0 42,8 42, | 43,6 |
Fastighetsförvaltningen
m.m. 3,2 3,9 3,8 4,0 4, 4,3 Centralupphandlingen 33,0 38,6 37,6 38,7 3 9 8 Ersättning från Tid-
ningstjänst AB — 29 4,3 4,5 4, Vinst vid försäljning av
anläggningstillgångar 0,2 0,4 04 0,4 0 Övriga intäkter 41,1 41,2 43,4 37,4 45,
Summa intäkter = 1688,0 1786,8 2097,9 2076,3 2302,1 2510,3
Summa kostnader 1 678,6 1777,3 2087,9 2066,3 2290,7 2496,8
Resultat + 9,4 + 9,5 + 10,0 -+ 10,0 + 11,4 + 13,5
Inleverans 5,8 19,5 14,5 17,5 Därav
Från föregående
budgetår 3,7 9,5 3,0 3,4
Årets överskott — 7,0 8.0 10,0
Ränta på statsverkslån,
Postbanken 2,1 3,0 3,5 4,1
6 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen - 82
Kostnader (milj. kr.)
| Kostnadsslag | 1970;71 Drift- Utfall Drift- Ny be- Beräk- =<Beräk- stat | 1971/72 stat räkning ning ning | 1972/73 -1973/74 |
| 1 | 2 | 3 4 25 | 6 7 |
Personalkostnader Löner m. m. 1007,5 1071,9 1267,2 1 238,6 1 363,6 1 450,3
Övriga avlönings- | |
förmåner 141,2 140,3 168,3 166,1 178,0 189,7 Pensioner m. m. 156,1 163,0 179,1 187,3 211,2 270,6 Allmän arbetsgivar-
avgift m.m. 10,8 17,5 25,2 26,2 29,4 31,5
Sakkostnader Transporter 102,3 104,5 127,7 125,9 133,9 149,0 Fastigheter och för-
hyrda lokaler 177,5 80,5 90,7 90,4 — 110,9 124,2 Inventarier och för-
brukningsartiklar 89,6 93,3 109,7 — 113,9 = 133,5 142,4 Centralupphandlingens
inköp för andra
myndigheter 25,6 32,2 32,6 32,4 35,1 35,9 Avsättning till värde- . minskningskonton 13,2 14,1 22,4 21,0 24,8 27,3 Övriga sakkostnader 52,6 57,9 61,9 61,5 66,8 71,8 Ränta på statsverks-
lån, Postbanken 2,2 2,1 3,1 3,0 3,5 4,1
Summa kostnader 1 678,6 1777,3 2 087,9 2 066,3 2290,7 2496,8
Avkastningen på det i Postverket investerade statskapitalet för de tre nu aktuella budgetåren har liksom tidigare anpassats till det förslag som
framlades av affärsverksutredningen. För budgetåret 1971/72 beräknas
sålunda överskottet inkl. ränta på Postbankens statsverkslån bli 13,0
milj. kr. För budgetåren 1972/73 och 1973/74 har överskotten på motsvarande sätt beräknats till 14,9 resp. 17,6 milj. kr. Räntan på Postbankens statsverkslån beräknas uppgå till 3,0, 3,5 resp. 4,1 milj. kr. Av sam-
manställningarna framgår i vad mån inleveranserna beräknas ansluta sig tili de bokförda överskotten m. m.
I beräkningarna har på intäktssidan nettoecffekten av portohöjningar under innevarande budgetår beräknats till ca 125, 164 och 169 milj. kr.
för resp. budgetår. Samtidigt ingår på personalkostnadssidan den beräknade cffekten av avtalsrörelsen för åren 1971—73 för resp. budgetår med ca 221, 333 och 395 milj. kr. utöver kostnaderna för arbetstidsförkortningen från den 1 januari 1972. Merkostnaderna för försäkrings-
mässigt beräknade pensioner ingår liksom tidigare fr. o. m. budgetåret
1973/74. I beräkningarna har vidare förutsatts att Postverket erhåller full ersättning över statens driftbudget för bristande självkostnadstäckning för tidnings- och diligensrörelserna. I övrigt har liksom tidigare nivån för intäkter och kostnader beräknats med utgångspunkt från väntade volym- och övriga prisförändringar.”
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av postverket under budgetåret 1971/72 till 19 500 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 14 500 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 83
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
| Budgetår Drift- | Drift- inkomster — kostnader | Överskott Inlevererat Beräknat i | till riksstaten statsverket |
| 1966/67 | 2 249,6 2 058,9 190,6 150,4 170,0 | ||
| 1967/68 | 2439,3 2 246,7 192,6 215,0 215,0 | ||
| 1968/69 | 2 619,0 2 490,8 128,2 167,2 173,0 | ||
| 1969/70 | 2 981,8 2 876,2 105,5 150,0 176,3 | ||
| 1970/71 13 369,0 3 284,1 | 85,0 156,8 145,0 |
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av televerket redovisade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut bruttoredovisning tillämpats.
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår Över- Balan- Netto Därav inlevererat till statsverket under
skott serade att in- budgetåret
överskott leverera
av radioli- 1966/67 67/68 68/69 69/70 70/71
censmedel 1966/67 190,6 35,9 154,7 65,0 89,7 1967/68 192,6 9,2 183,4 : 125,3 — 58,2 1968/69 128,2 —29,2 157,4 : = 109,0 48,4 1969/70 105,5 —40,4 145,9 : : : 101,6 44,3 1970/71 85,0 —65,0 150,0 : : : : 112,5
Den 1 juli 1971 återstod 37,5 milj. kr. av 1970/71 års överskott att
inleverera. I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av telever-
ket upptagits ett belopp av 150 milj. kr.
Televerket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1971 beräknat överskotten för budgetåren 1971/72 och 1972/73 till 230
milj. kr. för vartdera året. Beräkningarna bygger på budgeterade intäkter och kostnader under
den aktuella perioden. Hänsyn har därvid bl. a. tagits till de under
hösten genomförda taxehöjningarna samt till de i avtalsuppgörelsen
överenskomna lönehöjningarna för 1971, 1972 och 1973.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 84
Televerkets driftstat (milj. kr.)
1970;/71 1971;72 1972;73 197374
Drift- Utfall Drift Ny be- Beräk- <Beräk-
stat stat täkning ning ning Intäkter
| Telefon | 2412,6 2375,2 2730,8 2763,0 3 116,0 3 309,7 | |
| Telex | 48,6 52,5 60,1 60,8 69,8 | 75,8 |
| Telegraf | 47,1 46,6 58,1 55,7 63,6 | 66,4 |
| Ljudradio | 17,5 16,3 16,7 15,5 14,5 | 13,5 |
| Television | 469,6 475,4 605,2 610,8 642,1 677,0 |
Ränta på rundradio-
fonden 13,3 16,7 14,8 16,2 18,9 22,8 Ersättning för viss
| rundradioverksam- | : | |
| het | 33,7 33,7 37,3 37,3 46,9 | SLI |
| Övrig radio | 13,4 13,9 15,0 14,9 15,7 | 16,6 |
| Anläggningsavgifter 20,0 41,7 28,0 35,0 45,0 | 30,0 | |
| Övriga intäkter | "70,4 = 112,6 83,7 86,9 88,1 | 89,3 |
Summa intäkter 3 146,2 3 184,6 3 649,7 3 696,1 4 120,1 4 352,1
Kostnader Avlöningar m. m. 525,9 536,3 +3587.0 586,5 644,0 709,8. Pensioner m. m. 196,9 = 203,1 228,2 228,4 249,2 269,2
Övriga personalkost- :
nader 115,1 123,8 141,4 = 142,9 = 159,4 170,6 Lokalkostnader 67,0 78,1 75,8 78,8 84,9 88,0
Sveriges Radio : Ljudradio 112,2 134,3 126,4 — 127,5 130,5 133,0 Television 286,1 261,0 327,9 320,9 347,1 353,2 Radiohusen (Bygg- . . . nadsstyrelsen) 4,5 9,3 17,2 17,2 12,0 2,5 Andel av anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet 25,8 25,8 25,8 25,8 31,5 34,4 = 428,6 430,3 497,3 491,4 = 521,1 523,1
Underhåll m. m. Fastigheter 27,0 30,0 31,0 31,0 34,0 36,0 Telefon-, telegrafoch radioanläggningar 700,2 745,2 798,3 814,6 899,7 996,1
= T27,2 775,2 829,3 845,6 933,7 1 032,1
Övriga omkostnader
Kontorsmateriel m.m, 38,0 45,0 44,8 47,3 51,0 54,9 Frakt- och tran-
| sportkostnader | 63,1 60,3 67,3 66,9 717,9 | 79,8 |
| Förrådsutgifter | 28,9 28,1 34,6 33,2 36,8 | 38,9 |
| Postavgifter m. m. 19,9 22,4 20,7 26,2 27,2 | 28,2 |
Ränta på rundradio-
fonderna m. m. 13,3 16,7 14,8 16,2 18,9 22,8
Övriga räntor 23,8 24,2 47,5 38,9 52,2 50,0
Nedskrivning av
osäkra fordringar -— 6,9 6,0 6,0 6,0 6,0
| Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | 1970/71 Drift- Utfall = Drift- Ny be- Beräk- = Beräk- stat | 1971/72 stat räkning ning ning | 1972/73 1973/74 | 85 |
| Rikstelefon- | : | |||
| katalogen | 35,5 41,0: 37,5 41,0 - 44,0 | 47,0 | ||
| Verktyg och instru- . | : | |||
| ment | 45,3 56,6 50,0 53,1 57,1 | 59,8 | ||
| Diverse utgifter | 36,5 53,4 40,8 49,6 46,5 | 55,5 |
= 304,3 354,6 364,0 378,4 417,6 442,9 Kostnader för arbeten som ersättes 20,0 22,5 20,0 25,0 25,0 25,0 Avsättning till värdeminskningskonto 676,3 575,7 661,6 661,6 768,2 851,1
Summa kostnader 3 061,3 3 099,6 3 404,6 3 438,6 3 803,1 4 111,8 Ljudradio- och televisionsradioavgiftsmedel som balanseras — 62,9 — 65,0 + 23,1 + 35,4 + 32,0 + 64,7 Överskott 147,8 150,0 222,0 222,1 285,0 175,6 Inleverans 156,8 230,0 230,0 216,1 därav: Från föregående
budgetår 44,3 : 37,5 29,6 84,6
Årets överskott 112,5 192,5 — 200,4 131,5
Televerkets bokförda resp. beräknade intäkter, driftkostnader och överskott framgår av ovan intagna driftstater.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln televerket för budgetåret 1971/72 till 230 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 230 000 000 kr.
Statens järnvägar
De redovisade resultaten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även
medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
| Budgetår Drift- | Drift- Överskott = Inlevererat Beräknati | ||
| inkomster kostnader | till stats- riksstaten verket | ||
| 1966/67 2 281,9 2 280,8 | LI | 12,3 | 115,0 |
| 1967/68 2 361,1 2 341,0 | 20,1 | 20,1 | 119,0 |
| 1968/69 2 422,5 2416,8 | 5,7 | 0,1 | 30,0 |
| 1969;70 2 537,1 2 484,6 | 52,5 | 40,7 | 140,0 |
| 1970/71 12 469,1 12 469,1 | 0 | 17,5 | 103,0 |
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av statens järnvägar redovisade belopp förklaras av att vissa salderingar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut. :
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 86
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1966/67 67/68 68/69 69/70 — 70/71
1966/67 1,1 1,0 0,1 : :
1967/68 20,1 : 20,0 :
| 1968/69 | 5,7 | : 5,7 | : |
| 1969 /70 | 52,5 | 35,0 17,5 | |
| 1970/71 | 0,0 | : | : |
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln statens järnvägar uppförd med 80 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 17 november 1971 har järnvägsstyrelsen anfört följande:
”Enligt konjunkturinstitutet kommer industriproduktionens ökning att bli nästan lika svag 1972 som i år. Avmattningen i produktionstillväxten väntas medföra att SJ godstrafik ökar långsammare under prognosperioden än som förutsattes i driftstaten för 1971/72 samt augustiprognosen för 1972/73 och 1973/74. Den scnare har redovisats i SJ anslagsframställning för 1972/73, bihang 2. Även andra än konjunkturellt betingade justeringar i förhållande till nämnda framtidsbedömningar har varit nödvändiga mot bakgrund av nu kända förutsättningar.
Trafikintäkterna har beräknats vid nuvarande taxenivå. För budgetåret 1971/72 räknar SJ med ett anslag om 297 milj. kr. som ersättning för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. inkl. av Kungl. Maj:t föreslaget tilläggsanslag om 40 milj. kr. För 1972/73 och 1973/74 beräknas motsvarande anslag till 328 resp. 346 milj. kr. I årets anslagsframställning har SJ dessutom begärt ett anslag för 1972/73 om 16 milj. kr. som ersättning för försvarsberedskapskostnader (exkl. civilförsvar). Prognosen förutsätter att samma ersättning kommer att utgå för 1973/74.
Driftkostnaderna har beräknats i löpande priser. Personalkostnadsnivån har uppräknats med ledning av löneavtalet för 1971—1973 och en antagen lönestegring om 10 9/4 1974. Sakkostnadsnivån har antagits stiga med 4 9/4 per år utom i de fall då priserna regleras genom särskilda avtal. Den hittills iakttagna kostnadsutvecklingen och den av konjunkturutvecklingen orsakade minskningen av verksamhetsvolymen motiverar en reducering av de budgeterade kostnaderna för järnvägs- och färjetrafiken 1971/72. Aven kostnaderna för 1972/73 och 1973/74 beräknas nu bli lägre än som angavs i augustiprognosen.
Med angivna förutsättningar har intäkter, kostnader och resultat för budgetåren 1971/72-—1973/74 uppskattats till i bifogade tablå upptagna belopp. Som jämförelse anges motsvarande budgeterade och bokförda belopp för budgetåret 1970/71. Vid nuvarande taxenivå beräknas resultaten bli ett underskott om 62 milj. kr. för 1971/72, ett överskott om 10 milj. kr. för 1972/73 samt ett underskott om 15 milj. kr. för 1973/74. |
För att inleverera ett överskott, som svarar mot förräntningskravet, krävs intäktsförstärkningar om ca 180 milj. kr. 1971/72, ca 115 milj. kr. 1972/73 och ca 150 milj. kr. 1973/74. För att klara pensionsutbetalningarna behöver SJ varje budgetår redovisa ett överskott om minst ca 90 milj. kr. Beloppet, som motsvarar skillnaden mellan faktiska pensionsutgifter och försäkringstekniskt beräknade pensionskostnader.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 87
ingår i de utbetalningar som sker genom personalpensionsverket. Enbart för att SJ skall kunna klara pensionsutbetalningarna krävs alltså intäktsförstärkningar om ca 150 milj. kr. 1971/72, ca 80 milj. kr. 1972/73 och ca 105 milj. kr. 1973/74.
Med hänsyn till de begränsade möjligheterna till ytterligare åtgärder i resultatförbättrande syfte under 1971/72 synes det stå klart, att SJ inte kommer att inleverera något överskott under detta budgetår. För 1972/73 och 1973/74 kan vi för närvarande inte överblicka möjligheterna att ernå de ovan nämnda erforderliga intäktsförstärkningarna.”
Statens järnvägars driftstat m. m, (milj. kr)
1970/71 1971/72 1972j73 -1973/74
Drift- Utfall = Drift- Ny be- Beräk- Beräkstat stat? räkning ning ning
A. Ekonomiskt resultat Intäkter Järnvägs-, färje- och
busstrafik Gods- och posttrafik 1 578,0 1 414,1 1 628,0 1469 1572 1 690 Persontrafik 800,0 741,0 806,0 823 805 804 Ersättning för drift
av icke Jönsamma
järnvägslinjer m. m. 231,2 = 231,2 296,7 — 297 328 346 Ersättning för för-
| Svarsberedskap | — — — — 16 | 16 |
| Övriga rörelsegrenar 21,0 23,1 23,0 23 23 | 23 | |
| Diverse intäkter | 42,0 44,1 47,0 47 49 | 51 |
| Summa intäkter 2 672,2 2453,5 2 800,7 2659 2793 | 2930 |
Kostnader Järnvägs-, färje- och
busstrafik Driftavdelningen 1199,4 1 214,4 1 321,4 Kommersiella avdel-
ningen 39,1 39,3 43,1 Banavdelningen 391,1 406,4 — 421,4 Maskinavdelningen 156,2 174,2 178,3 Ekonomiavdelningen 17,9 217,7 31,6 Administrativa avdel-
ningen 39,3 36,8 36,4 Utvecklingsavdel-
ningen 12,6 11,7 21,6 Juridiska avdelningen — — 1,2 Gemensamma (över-
gripande)
Avskrivningar? 247,5 470,0 = 242,7
Pensioner och
ATP-avgifter 437,4 — 434,5 368,5
Arbetsgivaravgift
till sjukförsäk-
ring samt kost-
nader för grupp-
livförsäkring 45,5 49,9 50,9
Allmän arbetsgivar-
avgift 13,6 21,5 30,2
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 88
1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Drift- Utfall — Drift: Ny be- Beräk- = Beräkstat stat! räkning ning ning
Ersättning från försäkringskassor — 22,0 — 25,4 — 25,0 Driftersättning till dotterföretag 19,8 19,1 20,5 Övriga gemensamma kostnader 0,3 0,1 0,2
Kapitaltillskott till
dotterföretag — 3,1 —
Övriga rörelsegrenar
Hyresverksamhet m. m. (exkl. avskrivningar) 8,8 9,5 8,6 Hyresverksamhet, | avskrivningar 0,7 0,7 0,7 Summa kostnader 2 607,2 2483,5 2732,3 2721 2783 2 945
Överskott före bokslutsdispositioner 65,0 — 30,0 68,4 — 62 10 — 15 Disposition av pensionsavsättningar 30,0 30,0 — — — —
Nettoöverskott efter bokslutsdispositioner 95,0 0 68,4 — 62 10 -—15
Inleverans 17,5 — — — därav: Från föregående
| budgetår | 17,5 | — | — | — |
| Årets överskott | — | - | - | — |
| Förräntningskrav | 152,0 157,8 119,8 118,8 125,6 | 133,0 |
1 Driftstaten har justerats med hänsyn till bl a den beslutade taxehöjningen och den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av driftersättningen.
2 Datasektionen överflyttad från utvecklingsavdelningen till ekonomiavdelningen 1.10.1971.
3 Exkl. huvudverkstäder och huvudförråd samt ianspråktagna H-trafikmedel
1970/71.
4 Planenliga avskrivningar har minskats med underskottet om 178,1 Mkr, som främst orsakades av arbetskonflikten vid SJ.
Riksrevisionsverket beräknar inga inkomster på titeln statens järnvägar för budgetåret 1971/72, och föreslår att några inkomster ej heller uppförs för budgetåret 1972/73.
Luftfartsverket
De i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade resultaten för
Juftfartsverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning (milj. kr.).
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 89
Budgetår Prift- Drift- Överskott (4) Inlevererat Beräknat
inkomster kostnader resp. under- till stats- i riks-
skott (—) verket staten
| — 2,1 | . | . | |||
| 1966/67 | 70,7 | 72,8 | |||
| 1967/68 101,4 | 87,8 | + 13,6 | 13,6 | 14,5 | |
| 1968/69 104,7 | 90,0 | + 14,7 | 14,7 | 15,1 | |
| 1969 /70 1125,0 2110,0 1.4 15,1 | 15,1 | 14,9 | |||
| 1970/71 | 130,2 | 112,5 | + 17,7 | 15,0 | 17,0 |
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av luftfartsverket upptagits 23,9 milj. kr. Luftfartsverket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 15 november 1971 beräknat överskotten för budgetåren 1971/72 och 1972/73 till 20,1 milj. kr. resp. 24,7 milj. kr. I skrivelsen anför luftfartsverket föl-
jande:
Luftfartsverkets driftstat (milj. kr.)
1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Drift- Utfall Nybe- = Be- Be-
stat räkning räkning räkning
=driftstat Intäkter Flygplatserna Trafikintäkter:
landningsavgifter 42,5 37,0 45,7 50,0 58,7 passageraravgifter 42,4 43,9 52,4 59,5 72,0 parkerings- och hangaravgifter 1,5 1,2 1,4 1,5 1,6
stationstjänst 10,9 10,9 14,4 17,2 18,5
Övriga intäkter 25,5 27,7 31,0 35,0 37,0 Centralförvaltningen, exkl.
luftfartsinspektionen 1,7 1,9 1,6 1,7 1,8 Luftfartsinspektionens avgifter 3,3 3,6 3,5 4,0 4,2 Driftbidrag till luftfartsverket 3,9 3,9 — — —
Summa intäkter 131,7 130,2 150,0 168,9 193,8 Kostnader Ledning och gemensamt 1,0 1,1 1,1 1,2 1,3 Driftavdelningen
Centralt 16,1 14,2 16,0 17,4 19,1 Flygplatserna: Ledning och gemensamt 2,9 3,3 2,9 3,2 3,5 Avskrivning 17,3 13,1 14,8 16,2 19,0 Flygsäkerhetstjänst 29,9 29,9 30,5 32,5 35,8 Marktjänst 21,4 24,7 33,6 36,0 39,7 Stationstjänst 5,4 8,0 7,5 9,3 10,2 Ersättning till kommunerna — — 2,4 5,4 8,9
= 94,0 94,3 108,8 121,2 137,5
Ekonomiavdelningen 2,8 2,2 2,4 2,6 2,9 Administrativa avdelningen 11,7 11,7 13.6 14,8 16,3 Luftfartsinspektionen 4,6 4,4 5,1 5,6 6,1
Summa kostnader 113,1 112,5 129,9 144,2 162,8 Överskott 18,6 17,7 20,1 24,7 31,0 . Inleverans därav:
Från föregående budgetår — — 2,7 5,1 6,7
Årets överskott — 15,0 15,0 18,0 20,0
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och de av luftfartsverket redovisade beloppen förklaras av att vissa bokslutstransaktioner tillkommit vid upprättande av riksbokslutet för budgetåret 1969/70.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 90
”Vid intäktsbedömningen för 1972/73 och 1973/74 har trafikvolymen, mätt i antal Jandningar, beräknats öka med ca 5 9/4 och ifråga om antal passagerare med ca 109/, för vartdera budgetåret. Beträffande driftkostnaderna har antagits en löneökning och en prisökning om vardera 5 9/9 för varje budgetår. För att uppnå balans mellan intäkter och kostnader för 1973/74 erfordras taxehöjningar, motsvarande ca 79/, på de beräknade intäkterna. Beräkningsmässigt har dessa höjningar i sammanställningen lagts på landnings- och passageraravgifterna med 10 /, på vardera. Verket avser emellertid att undersöka hur en särskild s. k. undervägsavgift skall konstrueras. Införandet av en sådan avgift medför en omstrukturering av flygplatstaxan, varför frågan om hur en avgiftshöjning under 1973/74 skall tas ut: kan komma att behöva omprövas.
De redovisade överskotten utgör avkastningen på det i medeltal disponerade statskapitalet, beräknat efter en räntesats av 6,75 9/9. Under 1972/73 erfordras en extra avskrivning om 4,3 milj. kr., hänförlig till Bulltofta flygplats, som avvecklas under året i samband med att Sturup tas i bruk. Denna avskrivning ingår inte i de i sammanställningen angivna beloppen. Om den medtas, kommer förräntningskravet inte att kunna uppfyllas för ifrågavarande budgetår utan en motsvarande intäktsökning, vilken inte torde vara möjlig att uppnå med mindre än att vissa taxejusteringar får göras.”
Sammansättningen av intäkter och kostnader framgår av ovan intagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1970/71.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln luftfartsverket för budgetåret 1971/72 till 17 700 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 23 100 000 kr.
Förenade fabriksverken
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för försvarets fabriksverk (fr. o. m. den 1 januari 1970 förenade fabriksverken) för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår = Driftin- = Drift- Därav: Över- = Inleve- Beräk-
komster kostna- Avsättning av skott rerat till = nati
| der vinstmedel för särskilda dis- positioner | stats- riks- verket staten | ||
| 1966/67 270,6 263,6 6,4 | 7,1 | 7,1 6,5 | |
| 1967 /68 381,4 370,6 12,4 | 10,8 10,8 10,0 | ||
| 1968 /69 454,8 444,0 13,4 | 10,8 10,8 12,0 | ||
| 1969/70 491,4 475,2 4,8 | 16,2 16,2 15,0 | ||
| 1970/71 = 1555,2 1536,3 0,0 | 18,9 0,7 16,8 |
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och av fabriksverken redovisade belopp förklaras av att fabriksverken vidtagit vissa salderingar mellan diverse driftkostnader och särskilda uppbördsmedel.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av förenade
fabriksverken upptagits 10,6 milj. kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 91
I skrivelse till riksrevisionsverket den 23 november 1971 har förenade fabriksverken beräknat överskotten för budgetåren 1971/72 och 1972/73
till 20,2 milj. kr. resp. 21,6 milj. kr. enligt efterföljande uppställning (1 000 kr.). .
Budgetår Ränta på kapital- Hyresintäkter m.m. Summa
| behållning (6,75 90,) | från försvarets materielverk | ||
| 1971 /72 | 20 200 | 1.000 | 21 200 |
| 1972/73 | 21 600 | 1 000 | | 22 600 |
Sammanställningen av intäkter och kostnader framgår av nedan intagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1970/71.
Riksrevisionsverket godtar i förevarande sammanhang förenade fabriksverkens beräkning, men vill samtidigt framhålla att fabriksverkens resultatutveckling har varit sjunkande och att pågående granskning av bokslutet per 30.6.1971 torde visa att den däri redovisade förlusten är Jågt upptagen.
Riksrevisionsverket beräknar i enlighet med förenade fabriksverkens skrivelse (jfr not till driftstaten) inga inkomster på titeln förenade fabriksverken för budgetåret 1971/72 och föreslår — likaså i enlighet med förenade fabriksverkens skrivelse — att titeln för budgetåret 1972/ 73 uppförs med 21 600 000 kr.
Fabriksverkens fonds driftstat (milj. kr.)
1970/71 ' 1971/72 1972/ — 1973/
73 74
Drift- Utfall Drift- Nybe- Beräk- Beräk-
stat stat räkning ning — ning Intäkter Fakturering Svenska beställare
| Försvarsbeställningar | 350,0 318,6 409,0 404,0 417,5 425,0 |
| Civila beställningar | 40,0 61,9 58,0 53,0 60,0 70,0 |
| Tvätteriverksamheten | 100,0 99,2 117,0 117,3 130,0 145,0 |
| Utländska beställare | 35,0 = 26,4 27,0 27,0 30,0 50,0 |
= 525,0 506,1 611,0 601,3 637,5 690,0 Intäkter vid försäljning av
överskottsmateriel 18,2 15,5 22,2 22,2 25,0 28.0 Diverse intäkter 5,5 9,6 10,0 10,0 11,0 12,0 Särskilda uppbördsmedel —23,1 23,3 —23,9 -—11,8 —10,0 —10,0
Summa intäkter 525,6 554,5 619,3 621,7 663,5 720,0 Kostnader Gemensamma driftkostnader 44,3 — 57,1 59,0 59,0 62,5 68,0 Vissa kostnader för försöks-
och utvecklingsarbetenm.m. 14,0 16,4 17,0 17,0 18,0 19,0
Driftkostnader vid fabriker .
Avlöningar 166,1 169,9 187,5 187,5 198,5 213,3
Material 125,0 110,8 133,0 143,0 146,0 153,5
Diverse driftkostnader 43,0 = 80,8 66,0 66,0 74,0 84,0
Avsättning till värdeminsk-
ningskonto 10,9 1,3 9,3 9,3 10,2 11,0
= 345,0 368,8 395,8 405,8 428,7 461,8
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 922
1970/71 1971/72 1972/ 1973]
73 74
Drift- Utfall Drift- Nybe- Beräk- Beräk-
stat stat räkning ning — ning
Driftkostnader vid tvätterier
| Avlöningar | 54,1 49,0 554 55,4 615 69,0 |
| Material | 6,5 6,5 9,6 9,6 11,4 12,4 |
| Diverse driftkostnader | 23,0 18,9 35,0 27,0 29,3 31,8 |
Avsättning till värdeminsk-
ningskonto 5,1 6,0 6,0 6,0 5,8 68
= 88,7 80,4 106,0 98,0 108,0 120,0 Kostnader vid försäljning av
överskottsmateriel
| Avlöningar till tjänstemän | 2,1 2,2 3,8 3,8 4,1 4,5 |
| Omkostnader | 3,5 3,1 3,8 3,8 4,0 4,3 |
| Material | 10,4 7,3 13,3 13,3 15,6 17,7 |
= 16,0 12,6 20,9 20,9 23,7 26,5 Driftkostnader vid vissa försvarets materielverk tillhöriga anläggningar för krigstillverkning 0,5 1,0 0,4 1,0 1,0 1,0 Summa kostnader 508,5 536,3 599,1 601,7 641,9 696,3 Överskott 17,1 18,2 20,2 20,0 21,6 23,7 Inleverans därav: Från föregående budgetår — — — — — —
Årets överskott — oo — 2202 120,0 21,6 23,7
1 Med hänsyn till inbalanserad förlust samt innevarande års beräknade resultat, torde någon inleverans av överskottsmedel ej påräknas 1971 /72.
Statens vattenfallsverk
Doe till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken
även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
| Budgetår | Drift- Drift- Överskott Inlevererat Beräknat i inkomster = kostnader | till stats- — riksstaten verket |
| 1966/67 | 862,6 552,9 309,7 310,6 310,0 | |
| 1967/68 | 956,8 624,1 332,7 334,7 320,0 | |
| 1968/69 | 1113,6 768,6 345,0 349,7 335,0 | |
| 1969/70 | 1 203,1 924,6 278,5 277,9 350,0 | |
| 1970/71 | 1315,7 968,5 347,2 343,5 368,0 |
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
| Budgetår | Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret | 1966/67 67/68 68/69 69/70 70/71 | |
| 1966/67 | 309,7 200,0 109,7 | : : | |
| 1967 / 68 | 332,7 | : 225,0 107,7 | |
| 1968/69 | 345,0 | 242,0 102,9 | |
| 1969/70 | 278,5 | 175,0 103,5 | |
| 1970/71 | 347,2 | : 241,5 |
Den 1 juli 1971 återstod 105,7 milj. kr. av 1970/71 års överskott att
inleverera.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 93
Statens vattenfallsverks driftstat (milj. kr.)
1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Drift- Utfall Drift-= Ny be- Beräk- Beräk-
stat stat räkning ning ning
Inkomster Kraftverk Inkomster av :
elektrisk energi 1231,2 1 273,4 1445,7 1445,7 1496 1583 Diverse inkomster 24,9 31,9 26,6 26,6 36 44
= 1256,1 1305,3 1472,3 1472,3 1532 1 627
Kanalverk Trafikavgifter 9,5 9,9 11,3 11,3 11,6 12,6 Diverse inkomster 0,4 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4
= 9,9 10,4 11,7 11,7 12,0 13,0 Summa inkomster 1 266,0 1 315,7 1 484,0 1 484,0 1544 1 640
Driftkostnader Kraftverk Kostnader för drift
och underhåll
av särskilda för-
valtningsobjekt
Fastigheter inkl.
bostäder 5,8 6,3 6,3 6,3 7 8
Primärstationer
och vatten-
reglerings-
anläggningar 79,7 96,1 87,8 87,8 99 116
Stam- och primär-
linjer 10,2 32,2 13,6 13,6 Sekundärstationer 24,1 25,7 26,9 26,9 Sekundärlinjer, ter-
tiärstationer, ter-
tiärlinjer och ; 79 82
kvartärnät 33,6 32,3 36,3 36,3
Diverse distri-
butionsanlägg-
ningar 2,3 2,7 3,4 3,4 |
Gemensamma
driftkostnader 39,0 36,5 46,5 46,5 43 45
= 194,7 — 231,8 220,8 220,8 228 251
Bränslekostnader i | värmestationer 94,0 92,0 153,6 174,6 138 180 Kostnader för från främmande kraft- . verk inköpt kraft 107,0 = 251,2 188,9 188,9 Kostnader från hyrda 205 183 stamlinjeanläggningar 12,2 12,1 12,2 12,2 Skatter 28,0 19,0 18,0 18,0 20 22 Allmänna omkostnader Centrala administra-
tiva kostnader 22,5 18,2 25,3 25,3 Lokala administra- 37 38
tiva kostnader 8,5 8,7 9,8 9,8 Kostnader för pla-
nering och pro- .
jektering 20,7 26,9 22,1 22,1 Il
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 94
1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Drift- Utfall = Drift Ny be- Beräk- Beräkstat stat räkning ning ning
Kostnader för utveckling, forsk- 30 31 ning och standardisering 7,1 7,0 7,8 7,8
Övriga omkostnader
Pensionsutgifter 25,0 24,0 26,1 26,1 27 28 Avskrivning av inventarier 7,4 7,5 6,6 6,6 7 7 Gratifikationer, belöningar och studieresor 0,2 0,3 0,3 0,3 Propaganda och upplysningsverksamhet 3,1 1,0 3,2 3,2 Representationskostnader 0,3 0,3 0,3 0,3 29 24 Postavgifter 2,0 2,0 1,8 1,8 ee Civilförsvar, driftvärn, ränta på rörlig kredit samt diverse och oförutsebara kostnader 14,7 18,1 17,8 17,8 | Summa allmänna omkostnader 111,5 114,0 = 121,1 121,1 123 128
Avsättning till värdeminskningskonto 339,0 = 238,1 347,8 347,8 384 384 = 886,4 958,2 1062,4 1 083,4 1098 1148 Kanalverk Kostnader för drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt 4,8 5,2 5,4 5,4 ) Kostnader för lotsning 2,2 2,4 2,4 2,4 Allmänna omkostnader 0,5 0,5 0,6 0,6 10 1 vriga omkostnader Skatter 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsutgifter 1,3 1,4 1,4 1,4 Diverse och oförutsebara kostnader 0,1 0,1 0,1 0,1 Avsättning till vär- : deminskningskonto 0,7 0,7 0,7 0,7 1 1 = 9,6 10,3 10,6 10,6 11 12 Summa driftkostnader 896,0 «968,5 1073,0 1 094,0 1109 1160
Överskott
| Kraftverk | 369,7 — 347,1 409,9 388,9 434 | 479 |
| Kanalverk | 0,3 0,1 1,1 1,1 1 | 1 |
| Summa överskott = 370,0 347,2 411,0 390,0 435 | 480 | |
| Inleverans | 370,0 345,0 370,0 380,0 = 425 | 450 |
därav:
Från föregående
budgetår 103,5 = 103,5 105,7 105,7 116 126
Årets överskott 266,5 241,5 264,3 274,3 309 324
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 95
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 370 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1971 har statens vattenfallsverk beräknat överskotten för budgetåren 1971/72 och 1972/ 73 till 390 milj. kr. resp. 435 milj. kr. I skrivelsen anför statens vattenfallsverk följande:
”Ny beräkning för 1971/72 innebär ett med 21 milj. kr. minskat nettoöverskott gentemot den fastställda driftstaten. Med hänsyn till konstaterade kraftiga prisfluktuationer på oljemarknaden samt till det väsentligt ökade lagervärdet bedöms det motiverat alt återföra den upplösning av prisfallsriskreserven som gjorts tidigare budgetår i resultatutjämnande syfte. Beloppet 21 milj. kr. redovisas som del av kontot för bränslekostnader. 1 övrigt överensstämmer den nya beräkningen med fastställd driftstat. Beräkningarna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 är i huvudsak hämtade från i september 1971 utarbetad ekonomiprognos, varvid det alternativ tillämpats som grundas på förutsättningen om oförändrad löne- och prisnivå. Kraftförsörjningen baseras på genomsnittliga vattenförhållanden. Nu gällande engrostaxor har tillämpats. Detaljtaxorna antages höjda med i genomsnitt 50 kr./abonnent och år fr. o. m. budgetåret 1972/73. Avskrivningarna har anpassats till behov enligt långsiktiga avskrivningsplaner. | Med hänsyn till osäkerheten beträffande oljeprisets utveckling, vattentillgång m. m. innefattar beräkningarna, framför allt för bränslekostnader i värmekraftstationer och kostnader för inköpt kraft, relativt stor osäkerhet. Inleverans av överskottsmedel beräknas understiga de bokförda överskotten med 10, 10 resp. 30 milj. kr.”
Sammansättningen av intäkter och kostnader samt hur beräknad inleverans av överskotten fördelar sig på budgetår framgår av på s. 93— 94 intagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1970/71.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens vattenfallsverk till 380 000 000 kr. för budgetåret 1971/72 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1972/73 upptas till 425 000 000 kr.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 96
Räken- Driftin- Drift- Över- Budgetår . Över- Inleve- Beräk-
| skapsår komster kost- skott | skott = rerat till nati | |
| nader | stats= — riks- verket = staten | |
| 1966 = 673,3 655,3 18,0 | 1966/67 — 21,0 31,9 30,0 | |
| 1967 — 681,2 676,1 5,1 | 1967/68 3,4 5,1 15,0 | |
| 1968 660,3 650,1 10,2 | 1968/69 11,8 10,2 5,0 | |
| 1969 636,4 620,5 15,9 | 1969/70 20,1 12,0 6,0 | |
| 1970 — 1740,9 = 1707,8 = 33,1 | 197071 = 34,8 342 = 23,0 |
3 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av domänverket redovisade belopp förklaras av att vid upprättandet av statens bokslut bruttoredovisning tillämpats.
Under budgetåret 1970/71 inlevererades 34,2 milj. kr. I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 23 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1971 har domänverket rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1971/ 72 och 1972/73 yttrat bl. a. följande:
”Resultatprognosen för 1972 och 1973 är i rådande konjunkturläge vansklig. Även små procentuella förändringar i virkespriser påverkar starkt verkets resultat. En konjunkturnedgång för virkesprodukter har skett under hösten 1971. Verket bedömer dock att en viss konjunkturåterhämtning kommer att ske under 1972 och 1973. Avsättningsläget för virkesprodukterna förväntas därför förbättras under senare delen av 1972. Kostnadssidan för 1972 och 1973 karakteriseras av ett fullföljande av mekaniserings- och rationaliseringsåtgärder i fråga om avvorkning och transport av virke. I övrigt präglas kostnadssidan av återhållsamhet bl. a. avseende skogsvårdsåtgärder och underhåll av vägar, byggnader m. m.
Årsvinsten för 1971 beräknas nu till ca 31 milj. kr. Vinsten för 1972 torde bli starkt påverkad av konjunkturnedgången och förväntas komma att understiga 15 milj. kr. Efter en bedömd konjunkturupphämtning 1972—273 förväntas årsvinsten för 1973 bli ca 20 milj. kr. |
Inleverans av överskottsmedel för budgetår (1 juli—30 juni) beräknas komma att ske enligt av Kungl. Maj:t fastställt avkastningskrav, dvs. med 23 milj. kr. för vardera budgetåren 1971/72, 1972/73, 1973/74. Verket anser sålunda att det fastställda avkastningskravet bör kunna kvarstå oförändrat oaktat den inträffade konjunkturnedgången.”
Domänverket har i bilaga lämnat ovanstående uppgifter rörande domänverkets bokförda resp. beräknade inkomster och utgifter samt överskott för vart och ett av åren 1970—1973 (milj. kr.).
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln domänverket för budgetåret 1971/72 till 23 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 23 000 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 97
Domänverkets driftstat (milj. kr.)
Budget = Utfall Budget «Ny be- Beräk- Beräk- 1970 1970 1971 räkning — ning ning
1971 1972 1973
Virkesrörelsen
Försäljning 417,9 454,7 456,3 484,5 465,3 480,0
Avverkningskostnader m.m. —210,7 —240,6 +>—220,0 -—246,1 +=—242,0 +—235,0
= 207,2 214,1 236,3 238,4 223,3 245,0
Skogsvårdsåtgärder — 30,7 — 26,5 — 39,0 — 37,0 — 40,0 — 4LO
Övriga driftskostnader — 87 — 81 — 96 — 9,7 — 8,0 — 9,0
= 167,8 179,5 187,7 191,7 175,3 195,0 Nyttjanderätter
Intäkter 33,8 35,9 35,7 37,7 39,0 40,0
Kostnader — 11,9 — 120 — 131 — 12,7 — 11,0 = — 12,0
Övriga verksamheter
Intäkter 2,0 1,9 2,5 2,5 4,0 4,0 Förvaltning och administration —119,1 = —123,2 = —131,0 = —135,0 -—138,5 -—141,0 Rörelseresultat före avskrivningar 72,6 82,1 81,8 84,2 68,8 86,0 Avskrivningar
| Vägar | — 71 — 7,1 — 6,9 — 69 — 4,7 — 5,0 |
| Byggnader | — 53,9 — 5,8 — 5,8 — 6,5 —— 62 — 6,0 |
| Maskiner, inventarier | — 15,2 — 14,8 — 24,6 — 24,6 — 33,4 =— 42,0 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 44,4 54,4 44,5 46,2 24,5 33,0 |
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter och aktieutdelning — 10 4,6 3,5 3,5 3,5 3,5
Räntekostnader ? — 10 — LS — LS — 3,0 — 3,5 Resultat före bokslutsdispositioner 43,4 58,0 46,5 48,2 25,0 33,0 Bokslutsdispositioner
| Förändring av lagerreserv | - 7,0 — 20 |
| Resultat före skatt | 43,4 51,0 44,5 48,2 25,0 33,0 |
| Kommunala skatter | — 16,5 — 17,9 — 14,5 — 16,9 — 12,0 — 13,0 |
| Årets vinst | 26,9 33,1 30,0 31,3 13,0 20,0 |
II. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd med 200 milj. kr. I en från riksbanken till riksrevisionsverket den 7 oktober 1971 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 200 milj. kr. för såväl budgetåret 1971/72 som för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln riksbanksfonden för budgetåret 1971/72 till 200 000 000 kr. och förestår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 200 000 000 kr.
7 Riksdagen 1972. 1 samnil. Nr 1. Bilaga I. Bil. 2
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 98
II. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall fr. o. m. 1 juli 1971 fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden.
I skrivelse den 2 december 1971 har riksrevisionsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1972/73. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen. Ökningen i förhållande till nu gällande riksstat och tilläggsstat, vilka medtagits för jämförelse, beror på en övergång till mer marknadsmiässiga hyresvärden.
| 1971/72 kronor | 1972/73 kronor | |
| Slottsbyggnadernas delfond | 1 000 | 1000 |
| Kriminalvårdsstyrelsens delfond | 4725 000 | 9 692 000 |
| Beskickningsfastigheternas delfond | 3 945 000 | 6 514 000 |
| Karolinska sjukhusets delfond | 3 650 000 | 3 735 000 |
| Akademiska sjukhusets delfond | 5 069 000 | 5 635 000 |
| Byggnadsstyrelsens delfond | 121 720 000 | 266 240 000 |
| Generaltullstyrelsens delfond | 127 000 Summa 139 237 000 | 93 000 291 910 000 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1971/72 till 139 237 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 291 910 000 kr.
IV. Försvarets fastighetsfond
Fonden består av tre delfonder, nämligen kasernbyggnaders och befästningars delfonder samt försvarets forskningsanstalts delfond. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1970 skall fr. o. m. den 1 juli 1971 såsom överskott på vardera delfonden redovisas det belopp som erfordras för balans i staten. .
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1971/72 till 94 542 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 101 452 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 99
V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat in-
komsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåren 1971/72 och 1972/73 enligt följande:
1971/72 1972/73
kronor : kronor Utrikesdepartementet : 95 000 100 000 Styrelsen för internationell utveckling 40 000 50 000 Statskontoret 51 870 000 "54 590 000 Lantbruksstyrelsen .1 800 000 1 700 000 Bostadsstyrelsen 1256 545 000 1459 675 000 Riksbanken 10 424 000 11 119 000 Riksgäldskontoret | 25 600 "15 000
Summa 1 320 799 600 1 527 249 000
Bostadsstyrelsens här redovisade inkomster hänför sig huvudsakligen till lånefonden för bostadsbyggande. Inkomsterna av denna fond beräknas för budgetåret 1971/72 till 1 245 milj. kr. och för budgetåret 1972/
73 till 1445 milj. kr. Räntan på bostadslån är enligt kungörelsen den 4
december 1970 (nr 679) 7,5 9/, för år 1971.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens utlåningsfonder för budgetåret 1971/72 till 1 320 800 000 kr. och föreslår, att
titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 1 527 249 000 kr. Beträffande
överskottens fördelning på de olika fonderna får riksrevisionsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga C-.)
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar har statskontoret, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av resp. delfonder för budgetåren 1971/72 och 1972/73 till följande belopp: oo
1971/72 1972/73
kronor " kronor Statskontorets delfond ne 19 000 000 19 000 000 LTantbruksstyrelsens delfond 0 0
| Arbetsmarknadsstyrelsens delfond | 35 000 000 | 50 000 000 |
| Bostadsstyrelsens delfond | 418 000 | 400 000 |
| Riksbankens delfond | 65 000 | 40 000 |
| Riksgäldskontorets delfond | 1075 000 Summa 55 558 000 | 1025 000 70 465 000 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på fonden för låneunderstöd för budgetåret 1971/72 till 55 600 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 70 466 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 100
VII. Fonden för statens aktier
Riksdagen har den 10 december 1969 (prop. 1969: 121) beslutat om inrättande av ett statligt förvaltningsbolag, Statsföretag AB, fr. o. m. den 1 januari 1970.
Förvaltningsbolaget får lyfta utdelningar från dotterbolagen som utbetalas efter den 1 januari 1970. Dessa vinstmedel skall fonderas i bolaget t. o. m. år 1972. Första utdelningen till staten skall lämnas våren 1974 för de utdelningar bolaget erhållit under år 1973 (hänförande sig till dotterbolagens verksamhet år 1972). Staten erhåller alltså utdelning från förvaltningsbolaget första gången under budgetåret 1973/74.
På fonden för statens aktier redovisas under budgetåret 1970/71 ytterligare följande bolag: AB Aerotransport Lantbruksnäringarnas AB Transitotrafik Sekundärkredit AB AB Svensk Bilprovning AB Fjäråssand Systembolaget AB Svenska Penninglottericet AB Sveriges Investeringsbank AB AB Tipstjänst Sveriges Kreditbank AB Atomenergi AB Svensk Exportkredit Törefors AB AB Företagskredit AB Asea-Atom . AB Industrikredit AB Gullhögens Bruk Lantbruksnäringarnas AB Svensk Laboratorietjänst
Primärkredit AB Statskonsult AB
Värdepapperscentralen VPC AB
Enligt inhämtade uppgifter beräknas utdelning av på fonden bokförda aktier under budgetåren 1971/72 och 1972/73 utgå från AB Aerotransport, AB Svensk Bilprovning, Systembolaget AB, Sveriges Kreditbank, AB Svensk Exportkredit, AB Industrikredit, Svenska Penninglotteriet AB, AB Tipstjänst och AB Gullhögens Bruk.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för statens aktier för budgetåret 1971/72 till 18 563 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med likaledes 18 563 000 kr.
VIII. Fonden för beredskapslagring
Fonden består av två delfonder nämligen statens jordbruksnämnds delfond som förvaltas av statens jordbruksnämnd samt överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond som förvaltas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Såsom inkomst på vardera delfonden skall bokföras ett belopp motsvarande statens normalränta på kapitalbehållningen på resp. delfond vid budgetårets ingång.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 101
I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1971 har statens jordbruksnämnd beräknat inkomsterna från delfonden till 17,2 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 18,3 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 29 oktober 1971 har överstyrelsen för ekonomiskt försvar beräknat inkomsterna från delfonden till 49,7 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 51,7 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för beredskapslagring för budgetåret 1971/72 till 66 880 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 69 950 000 kr.
IX. Statens pensionsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåren 1971/72 och 1972/73 enligt följande:
1971/72 1972/73
kronor kronor Riksförsäkringsverket 69 400 000 69 700 000 Statskontoret 8 990 000 8 990 000 Statens personalpensionsverk 14 500 000 14 700 000 Riksgäldskontoret 44 000 44 000
Summa 92 934 000 93 434 000
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1971/72 till 92 934 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 93 434 000 kr. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna hänvisas till tabellbilagan (bilaga C).
X. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1971 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 3,72 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och till 3,4 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för kreditgivning till utlandet för budgetåret 1971/72 till 3 720 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 3 400 000 kr.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser från riksgäldskontoret, statens vägverk, sjöfartsverket, statskontoret, lantbruksstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har lämnats de uppgifter beträffande avkastningen av Övriga diverse kapitalfonder, som framgår av följande sammanställning.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 102
1971/72 1972/73
: kronor kronor Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret) 8 000 000 8 000 000
| Statens vägverks förrådsfond (statens vägverk) | 18 140 000 19 400 000 |
| Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsverket) | 11 000 700 000 |
| Sjöfartsverkets fond (sjöfartsverket) | 14 702 000 15 670 000 - |
| Statens datamaskinfond (statskontoret) | 5 100 000 6 600 000 |
| Jordfonden (lantbruksstyrelsen) | 4 000 000 4 000 000 |
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
(överstyrelsen för ekonomiskt försvar) 100 000 100 000
Summa 50 053 000 54 470 000
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1971/72 till 50 100 000 kr. och föreslår, att
titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 54 500 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 103
KAPITALBUDGETENS INKOMSTER
För finansiering av viss del av investeringarna på kapitalbudgeten används dels medel som blir tillgängliga genom årliga avskrivningar inom kapitalfonderna (avskrivningsmedel inom fonden) dels ock övriga inom
Avskrivningsmedel inom fonden (1 000 kr.)
Fond 1970/71 — 1971/72 1972/73
Utfall Enl myn-
Riksstat Enl myn- digheter-
digheter- nas upp-
nas upp- gifter! gifter!
1. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond 13 200 14 500 14 500 16 100
B. Televerkets » 575665 661600 661600 768 200
C. Statens järnvägars » 56349 238000 258600 265 000
D. Luftfartsverkets » 13 069 15 800 14 800 16 200
E. Fabriksverkens » 23 009 16 500 16 500 17 000
F. Statens vattenfallsverks » 238847 407000 348500 385000
Summa =: 920140 1353 400 1314 500 1467 500
I. Statens allmänna fastighetsfond
| Kriminalvårdsstyrelsens delfond 2 624 | 2705 2 896 | |||
| Beskickningsfastigheternas » | 417 | 437 | 451 | |
| Karolinska sjukhusets » - 2383 | 2545 2587 | |||
| Akademiska sjukhusets » | 2 684 | 2783 2 840 | ||
| Byggnadsstyrelsens | » 31 936 | 37 144 37 028 | ||
| Generaltullstyrelsens | » | 80 | 80 | 83 |
Summa 40 124 46 082 45 694 45 885
II. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders och befäst-
ningars delfonder 22 325 24 200 25 800
Försvarets forskningsanstalts
delfond 910 920 982
Summa 23 235 25115 25 120 26 782
IX. Diverse kapitalfonder
| Statens vägverks förrådsfond | 49 690 55 300 55 300 58 400 |
| Sjöfartsverkets fond | 13 607 13 444 15 283 16 826 |
| Statens datamaskinfond | 15 463 22 600 22 300 30 900 |
Förrådsfonden för ekonomisk
försvarsberedskap 1062 1 062 1062 1062
Summa 79 822 92 406 93 945 = 107188
Totalt 1 063322 1517 003 1479 259 1 647355
1 Efter vissa smärre justeringar på fastighetsfonderna.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 104
Övriga kapitalmedel (1 000 kr.)
Fond 1970/71 1971/72 1972/73
Utfall — — —— FEnl myn-
Riksstat Enl myn- digheter-
digheter- nas upp-
nas upp- gifter
gifter
I. Statens affärsverksfonder
| ÅA. Postverkets | fond | 3 | 1 | 1 | 1 |
| B. Televerkets | » | 315 1.000 1000 1000 | |||
| C. Statens järnvägars | » 15 662 12000 = 114000 8 000 | ||||
| D, Luftfartsverkets | » | 329 | 1 | 1 | 1 |
| E. Fabriksverkens | » 3 364 | 500 4 000 | 500 |
F. Statens vattenfallsverks » 67 764 5 000 5 000 5 000
Summa 387438 18 502 24 002 14 502 1. Statens allmänna fastighetsfond
| Slottsbyggnadernas delfond 278 | — | — | ||
| Kriminalvårdsstyrelsens » | 1 | — | — | |
| Beskickningsfastigheternas » | — | 3 400 | — | |
| Akademiska sjukhusets » | 3 050 | — | — | |
| Byggnadsstyrelsens | » | 1904 | 3 000 3 000 | |
| Generaltullstyrelsens | » | 7 | 175 | 50 |
Summa 5239 5 000 6 575 3 050 IIJ. Försvarets fastighetsfond Kasernbyggnaders och befästningars delfonder 19 488 15 000 16 000 Summa 19488 26 000 15 000 16 000 V. Fonden för låneunderstöd
| Statskontorets | delfond = 14577 | 15 000 15 000 | ||
| Arbetsmarknadsstyrelsens » 29159 | 30 000 40 000 | |||
| Bostadsstyrelsens | » | 982 | 800 | 700 |
| Riksbankens | » | 580 | 250 | 120 |
| Riksgäldskontorets | » | 2689 | 2 650 2 680 |
Summa = 47987 51 675 48 700 58 500 VII. Fonden för förlag till statsverket 26 275 40 000 30 000 30 000 IX. Diverse kapitalfonder
| Statens vägverks förrådsfond | 1715 | 200 | 600 | 600 |
| Sjöfartsverkets fond | 193 Summa 1908 | 50 250 | 50 650 | 50 650 |
Totalt 188334 141427 124927 122702
2 Härav utgör 6 milj. kr. försäljningsmedel för Roslagsbanan. fonderna för reinvestering disponibla medel (övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning). Dessa medel redovisas på totalbudgetens inkomstsida i riksstaten under rubriken C. Beräknad övrig finansiering.
Riksrevisionsverket har i skrivelser från myndigheterna inhämtat uppgifter om avskrivningsmedlens och övriga kapitalmedels beräknade storlek under budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 105
Övrig kapitalåterbetalning (1 000 kr.)
Fond 1970/71 — 1971/72 1972/73
Utfall Enl myn-
Riksstat Enl myndig- digheter-
heternas nas upp-
uppgifter gifter
Statens utlåningsfonder 122 313 20 502 20 539 Fonden för Södertälje kanalverk 469 350 — Fonden för kreditgivning till
utlandet 15 607 10 750 11 080
Summa 38 389 42 758 31 602 31 619
1 Redovisas i budgetredovisningen som inkomst på investeringsanslag.
Dessa uppgifter har sammanställts i tablåerna ovan där även utfallet för budgetåret 1970/71 och de i riksstaten för budgetåret 1971/72 upptagna beloppen har intagits.
Riksrevisionsverket beräknar kapitalbudgetens inkomster för budget-
året 1971/72 till 1 635 788 000 kr. och föreslår, att inkomsterna för bud-
getåret 1972/73 upptas till 1 801 676 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga I Finansplanen 106
Sammanfattning
Riksrevisionsverkets förslag till beräkning av drift- och kapitalbudgetens inkomster under budgetåret 1972/73 och den nu företagna uppskattningen av inkomsterna under innevarande budgetår har utförts under antagande av en uppgång av 990/, för den totala lönesumman
under 1971 och av 10 9/4 under 1972. För de första månaderna under
1972 har räknats med en uppgång av 8 9/9. Bolagens taxerade inkomster har förutsatts komma att minska med 15 9/4 mellan 1970 och 1971. De två följande åren räknas med en ökning med respektive 5 och 10 9/9.
Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna
under innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bilaga B resp. bilaga C fogade specifikationerna samt av den samman-
fattande tabellen nedan, i vilken även de redovisade inkomsterna under
budgetåret 1970/71 och riksstatssiffrorna för budgetåret 1971/72 medtagits för jämförelse.
Totalbudgetens inkomster (milj. kr.)
1970/71 1971 /72 1972/73 Föränd- Föränd-
Utfall Beräk- ring från ring från
Riks- Ny be- ning 1970/71 ny ber.
stat räkning till ny 1971/72
ber. till
1971 /72 1972/73 Driftbudgetens inkomster Skatt på inkomst och för- . mögenhet m.m. 18 441 19 500 19 700 21 000 + 1259 + 1300
Övriga skatter på inkomst,
förmögenhet och rörelse 629 697 714 740 + 85 + 26 Automobilskattemedel 3 223 3 343 3 314 3 424 + 91 -- 110
Fordonsskatt 1232 1305 1270 1320 + 38 + 50
Bensin- och bränn-
| oljeskatt | 1991 | 2038 2 044 2104 + 53 | + 60 | ||
| Allmän arbetsgivaravgift | 1202 1905 1 920 2110 + 718 | + 190 | |||
| Tullar och acciser | 16 911 20 673 20323 21705 + 3412 | -+- 1382 | |||
| Tullmedel | 1036 1060 | 890 | 880 — 146 — 10 | ||
| Mervärdeskatt | 9 088 12 200 12 050 13300 + 2962 | + 1250 | |||
| Särskilda varuskatter | 389 | 385 | 373 | 351 — 16 | -— 22 |
Omsättningsskatt på
| motorfordon | 407 | 461 | 420 | 450 + 13 | + 30 |
| Tobaksskatt | 1 651 | 1673 | 1628 1628 — 23 | — | |
| Skatt på sprit | 1972 2 000 2100 2135 + 128 | + 35 | |||
| Skatt på vin | 257 | 265 | 285 | 305 + 28 | + 20 |
Skatt på malt- och
läskedrycker 580 640 630 645 + 50 + 15 Energiskatt 1011 1116 1077 1129 + 66 + 52 Särskild skatt på motor-
| bränslen | 422 | 741 | 741 | 763 + 319 + 22 |
| Annonsskatt | — | 48 | 42 | 38 + 42 — 4 |
| Övriga | 97 | 84 | 87 | 81 -- 10 — 6 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 107
1970/71 1971/72 1972/73 Föränd- Föränd- Utfall Beräk- ring från ringfrån : Riks- Ny be- ning 1970/71 ny ber. stat. räkning till ny 1971/72 ber. till 1971/72 1972/73
Uppbörd i statens verksamhet 9204 1056 1162 1149 + 259 - 13 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
| uppbördsväsendet m.m. | 84 | 78 | 87 | 76 + 3 | = ol | |||
| Pensionsmedel m.m. | 238 | 220 | 295. | 334 + 357 + 39 | ||||
| Övriga | 583 | 758 | 780 | 739 | + 198 — 41 | |||
| Diverse inkomster | 630 | 646 | 721 | 742 | + 9 | + 2 | ||
| Totalisatormedel | 101 | 103 | 101 | 102 | — | + 1 | ||
| Tipsmedel | 205 | 182 | 270 | 270 + 65 | — | |||
| Lotterimedel | 167 | 171 | 185 | 185 + 18 | — | |||
| Övriga | 157 | 190 | 165 | 185 4 8 | + 20 | |||
| Statens affärsverksfonder | 573 | 671 | 670 | 737 + 97 +r «& | ||||
| Televerket | 157 | 150 | 230 | 230 + 73 | — | |||
| Statens järnvägar | 17 | 80 | 0 | 0 — 17 | — | |||
| Statens vattenfallsverk | 343 | 370 | . 380 | 425 + 37 + 45 | ||||
| Övriga | 56 | 7 | 60 | 82 + 4 + 22 | ||||
| Riksbanksfonden | ' 200 | 200 | 200 | 200 | — | — |
Statens allmänna fastig-
| hetsfond | 126 | 142 | 139 | 292 + 13 | + 153 |
| Försvarets fastighetsfond | 94 | 95 | 95 | 101 + 1 | + 6 |
| Statens utlåningsfonder | 1168 1358 1321 | 1527 + 153 | + 206 |
Lånefonden för bostads-
| byggande | 1102 | 1285 1245 1445 + 143 | + 200 | |
| Övriga | 66 | 73 | 76 | 82 + 10 + 6 |
| Fonden för låneunderstöd | 47 | 46 | 56 | 70 + 9 + 14 |
| Fonden för statens aktier | 18 | 19 | 19 | 19 + 1 — |
Fonden för beredskaps-
| lagring | 67 | 73 | 67 | 70 | — + 3 |
| Statens pensionsfonder | 92 | 922 | 93 | 93 + 1 | -— |
| Diverse kapitalfonder | 53 | 56 | 54 | 58 4 1 | + 4 |
| Säger för driftbudgeten 44 378 50 569 50 567 54 038 + 6 189 | + 3471 |
Kapitalbudgetens inkomster Avskrivningsmedel och
övriga kapitalmedel
| inom fonderna | 1252 1658 1 604 1770 + 352 + 166 | ||||
| Statens affärsverksfonder 1008 1372 1339 1482 + 331 | + 143 | ||||
| Övriga kapitalfonder | 244 | 286 | 265 | 288 + 21 | + 23 |
| Övrig kapitalåterbetalning | 8 | 43 | 32 | 32 + 24 | — |
Säger för kapitalbudgeten 1259 1701 1636 1802 + 377 + 166 Totalbudgetens inkomster 45 637 52 270 52 203 55 840 + 6 566 + 3 638
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle inkomsterna på driftbudgeten under budgetåret 1971/72 komma att uppgå till 50 567 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mindre än i riksstaten upptaget belopp. För budgetåret 1972/73 skulle inkomsterna komma att uppgå till 54 039 milj. kr., vilket skulle innebära en uppgång med 3 472 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1971/72.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 108
De totala inkomsterna på kapitalbudgeten beräknas uppgå till sammanlagt 1 636 milj. kr. under budgetåret 1971/72 mot 1 701 milj. kr. i riksstaten. För budgetåret 1972/73 skulle inkomsterna uppgå till 1 802 milj. kr., vilket innebär cn uppgång med 166 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1971/72.
Totalbudgetens inkomster beräknas för budgetåret 1971/72 till 52 203 milj. kr. mot i riksstaten upptagna 52 270 milj. kr. och för budgetåret 1972/73 tull 55 840 milj. kr.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningscheferna Ehnbom och Sanell, avdelningsdirektören Hawor, byrådirektören Vereide samt förste revisorerna Almström och Rindlöw varjämte revisionsdirektören Cederblad varit föredragande.
Stockholm den 14 december 1971.
Underdånigst
LARS LINDMARK
CARL OLOF CEDERBLAD
BILAGOR
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 111
Bilaga A
Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1966/67—1970/71
Tusental kronor
1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Skatter, avgifter, m. m. Skatter: Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: Skatt på inkomst och förmögenhet : m. m. 12 668 661 12 884 760 14078 294 17047 625 18441 021 Kupongskatt 11 191 10 057 16 225 21 400 20 540 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt — 86 1630 1943 1262 1486 Skogsvårdsavgifter 10418 9 871 10 615 9 677 9 609 Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter 3 156 1963 2 074 1973 2370
| Arvsskatt och gåvoskatt | 191 579 206092 = ' 222 014 236 565 235 093 |
| Lotterivinstskatt | 90 350 91 559 94 896 97 472 107 733 |
| Stämpelskatt och stämpelavgift | 184 585 232 112 226 531 255 101 252 120 |
Säger för skatt på inkomst,
förmögenhet och rörelse 13 159 853 13438044 14652593 17 671075 19069974
Automobilskattemedel: | Fordonsskatt 617 193 865 685 962833 1129572 1 231971 Trafikomläggningsskatt 107 445 — — — — Bensin- och brännoljeskatt 1659 193 1696241 1799625 1914305 1990 548
Säger för automobilskattemedel 2383831 —2561926 +2762458 :3043877 <3 222520 Allmän arbetsgivaravgift — — 287 336 698058 1202428
Tullar och acciser: | Tullmedel 984 246 949 820 952799 1045 960 1036 397 Allmän varuskatt = ' 5785 268 6571 660 4962 962 — — Mervärdeskatt — — -1991212 6 741077 9088 346 Särskilda varuskatter | 368 086 384 531 393 965 393 115 388 866 Omsättningsskatt på motorfordon 313 993 309 251 424 883 469 154 406 978 Regleringsavgift och accis på fett-
varor m. m. 35 26 — 5 — V — Tobaksskatt : 1348 595 —1489812 1522677 1606 727 «1 650 947 Rusdrycksförsäljningsmedel av parti- - handelsbolag 30 499 25 245 25 386 36 164 40 123 Rusdrycksförsäljningsmedel av de- :
taljhandelsbolag 50 879 50 608 52 802 53 097 52 634 Skatt på sprit 1731 494 —1787235 —-1837353 1 900243 1971 784 Skatt på vin 171 680 190 671 211 200 225 158 256 739 Skatt på malt- och läskedrycker 309 832 347 799 402 683 474 785 580 181 Energiskatt 804 503 846 511 905 048 971 028 1 011 288 Särskild skatt på motorbränslen 204 102 210 980 225 134 238 984 422 481 Investeringsavgift 52 4 676 853 — 4494
Säger för tullar och acciser 12 103 264 13 168 824 13 908957 14155492 16911 259
Säger för skatter 27 646 948 29 168 794: 31 611 344 35 568 502 40406 I8I
Uppbörd i statens verksamhet: S : Expeditionsavgifter 47 037 53 879 73 206 69 703 69 908 Bidrag till kostnader för polis-, dom- . stols- och uppbördsväsendet m. m. 276 433 222 877 141 800 99 739 84 135
| Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen | 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 | 112 | ||
| Vattendomstolsavgifter | 1787 | 319 | 668 | 600 891 |
| Inkomster vid kriminalvården | 7108 | 8 660 10096 - —13 411 | 171787 |
Inkomster vid flygtekniska försöksan-
stalten 10 392 9 265 9 677 11 310 13 202 Bidrag till riksförsäkringsverket och
försäkringsrådet 4986 4 398 7133 9 536 8451 Personalsjukpenningar m. m. 54 665 83 619 89 323 — — Inkomster vid centrala sjukvårdsbered-
ningen 24 21 — — — Inkomster vid statens institut för folk-
hälsan 755 751 1150 1215 1435 Inkomster vid statens bakteriologiska
laboratorium 14 903 14 590 18 408 20 445 -— Inkomster vid statens farmacevtiska
laboratorium 1420 1468 2 324 2 205 6 170 Inkomster vid statens rättskemiska
| laboratorium | 911 | 895 | 1 215 | 1205 | 1296 |
| Inkomster vid karolinska sjukhuset | 74 804 101 333 129 858 135 560 146 294 | ||||
| Inkomster vid serafimerlasarettet | 18 396 25 598 | — | — | — | |
| Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m. | 1374 | 523 | 193 | — |
Inkomster vid statens vårdanstalter
| för alkoholmissbrukare | 445 | 389 | 377 | 436 | 519 |
| Inkomster vid statens mentalsjukhus | 34 144 | — | — | — | — |
| Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus | 227 | — | — | — | — |
Inkomster vid arbetsmedicinska insti-
tutet 198 314 237 567 Inkomster vid statens vägverk (väg-
och vattenbyggnadsverket) 1497 1 662 1937 1697 1875 Förrättningsavgifter vid statens bilin-
spektion 10 312 11 600 — — — Inkomster vid statens trafiksäkerhets-
verk — — 15 300 18 322 18 669 Avgifter för registrering av motorfor-
| don | 15 423 14 867 16 570 16 917 16 697 | ||||
| Försäljning av sjökort m. m. | 1725 | 1536 | 1796 | 1835 | 2 043 |
| Fyr- och båkmedel | 33 522 35 687 40 485 44 115 48 456 | ||||
| Lotspenningar | 23 025 27 717 29 563 30 340 28 452 | ||||
| Skeppsmätningsavgifter | 834 | 1 696 | 1376 | 1553 | 1427 |
Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut 10 659 12 556 13 214 15 268 16 117 Inkomster vid statens geotekniska in-
| stitut | 2186 | 2555 | 2 810 | 2772 | 2948 |
| Pensionsmedel m. m. | — | — | — 179 153 237 627 | ||
| Inkomst av myntning och justering | 18 766 21 875 19 454 42 366 29455 | ||||
| Kontrollstämpelmedel | 1991 | 1882 | 1475 | 1278 | 1 206 |
Bidrag till statens bränslekontrolle-
| rande verksamhet | 119 | 112 | 173 | 148 | — 31 |
| Bidrag till bankinspektionen | 2598 | 2 690 | 3 290 | 3 775 | 4356 |
| Bidrag för revision av sparbankerna | 616 | 748 | 787 | 884 | 882 |
| Bidrag till försäkringsinspektionen | 2279 | 2 209 | 2274 | 2 390 | 2335 |
| Avgifter för granskning av biograffilm | 243 | 262 | 245 | 234 | 217 |
| Inkomster vid riksantikvarieämbetet | . | 817 | 1507 | 3 150 | 2 964 |
Inkomster vid odontologiska fakulte-
terna (tandläkarhögskolorna) 896 1045 1652 — — Inkomster vid statens maskinprov-
ningar 476 538 448 698 600 Inkomster vid lantbruksnämnderna 1737 2 404 2835 2767 2972 Inkomster vid statens hingstdepå och
stuteri 841 796 753 867 910 Inkomster vid statens jordbruksnämnd 540 661 641 554 696
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 113
1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Inkomster vid statens centrala frökon-
trollanstalt 4442 5 046 4 749 5 233 5 034 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m, 918 1321 1363 1748 1 627 Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium (kontrollanstalt) 361 413 786 937 1341 Avgifter vid köttbesiktning 6 918 7 501 7352 7492 7 118 Inkomster vid statens veterinärmedi-
cinska anstalt 3 106 3 051 3 618 3 817 3492 Inkomster vid veterinärhögskolan 981 1 016 1148 1180 1346 Avgifter för statskontroll av krigsma-
terieltillverkningen 94 95 80 167 131 Inkomster av statens gruvegendom 11 839 5 991 9 844 17 886 ' 12 640 Inkomster vid statens institut för kon-
sumentfrågor 1056 1209 1356 1402 1305 Inkomster vid patent- och registrerings-
väsendet 24 700 29 327 35 177 40 826 37 716 Avgifter för registrering i förenings-
| m. fl. register | 682- | 985 | 1153 1078 1102 |
| Exekutionsavgifter | 6 453 | 6 714 | 6 395 12 518 15 440 |
| Restavgifter | — | — 39 159 39 727 46 365 |
Inkomster vid statens planverk (inkom-
| ster vid länsarkitektsorganisationen) | 658 | 681 | 935 | 895 | 1308 |
| Inkomster vid lantmäteriväsendet | 32 226 42 226 47 500 48 257 | — | |||
| Inkomster vid rikets allmänna kart- | - | ||||
| verk | 6 746 | 6 604 | 6 146 | 7396 | — |
| Inkomster vid Sveriges geologiska un- | ” | ||||
| dersökning | 715 | 906 | 663 | 638 | 521 |
| Inkomster vid statens provningsanstalt 6 796 | 7119 | 7770 | 8 594 | — |
Inkomster vid statens skeppsprovnings-
anstalt 2961 3 068 3 461 4 368 — Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. . . . 138 Ersättning för vissa komplementkostnader
vid vissa myndigheter m. m. . . . 6 303 Säger för uppbörd i statens verksamhet — 790 435 798 821 823 309 914 214 904 455
Diverse inkomster:
| Bötesmedel | 59 366 73 921 80 988 80 699 80 168 |
| Totalisatormedel | 91 874 98 448 103 356 102 226 100 588 |
| Tipsmedel | 131 494 132 129 138 538 152 473 204 834 |
| Lotterimedel | 135 730 162 745 156 546 148 139 167 459 |
| Övriga diverse inkomster | 108 231 88 385 55 917 148 675 76 749 |
Säger för diverse inkomster 526 695 555 628 535 345 632 211 629 799
Säger för skatter, avgifter, m. m, 28 964 079 30523 243 32969 998 37114 928 41 940 434
Inkomster av statens kapitalfonder Statens affärsverksfonder:
| Postverket | 11 165 15 022 10 000 12 912 | 5 780 | |
| Televerket | 150 423 215 000 167 200 150 029 156 802 | ||
| Statens järnvägar | 12 342 20 071 | 124 40 668 17 458 | |
| Luftfartsverket | . 13 595 14 739 15 050 15 000 | ||
| Förenade fabriksverken | . 10 791 10 800 16 172 | 684 | |
| Statens vattenfallsverk | 310 634 334 702 349 742 277 922 343 495 | ||
| Domänverket =: | 31 933 | 5 089 10 1384 12 000 34 166 |
Säger för statens affärsverksfonder — 516 497 614 271 562 789 524 753 573 385 Riksbanksfonden 150 000 150 000 200 000 200 000 200 000 Statens allmänna fastighetsfond 50 539 47 034 52 559 72 630 125 634
8 Riksdagen 1972.1 saml. Nr I. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1972: 1 Bilaga I Finansplanen 114
1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 Försvarets fonder: : Försvarets fastighetsfond 63 182 73 506 79 007 82 691 94 417 Försvarets fabriksfond 7062 . . . .
Säger för försvarets fonder 70 245 73 506 79 007 82 691 94417
Statens utlåningsfonder:
| Utrikesförvaltningens lånefond | 46 | 49 | 57 | 71 | 83 |
| Biståndsförvaltningens lånefond | 13 | 13 | 20 | 21 | 22 |
| Värnpliktslånefonden | 0 | — | — | — | — |
Lånefonden för tjänstemannasamhället
| vid Mörby | 1 | — | — | — | — |
| Statens bosättningslånefond | 5272 | 6 293 | 6 917 | 7244 | 8313 |
| Vattenkraftslånefonden | 323 | 316 | 272 | 338 | 291 |
| Luftfartslånefonden | 2539 | 3 134 | 3 764 | 3 621 | 3 617 |
Statens lånefond för den mindre
| skeppsfarten | 1 822 | 2032 | 2053 | 1912 | 2239 |
| Tullverkets båtlånefond | 0 | — | — | — | — |
| Statens lånefond för universitetsstudier | 889 | 1851 | 1435 | 1218 | 1011 |
| Allmänna studielånefonden | 888 | 1838 | 4 746 | 9 196 14 545 |
Lånefonden för inventarier i student-
| bostäder | 566 | 774 | 1076 | 1334 | 1705 |
| Lånefonden för studentkårlokaler | 3 | 6 | 23 | 33 | 114 |
| Jordbrukets lagerhusfond | 330 | 282 | 239 | 199 | 156 |
| Jordbrukets maskinlånefond | 1462 | 811 | 1348 | 1116 | 733 |
Statens sekundärlånefond för jordbru-
kare 48 39 32 26 22 Fonden för supplementär jordbruks-
| kredit | 10 | 6 | 5 | 4 | 4 |
| Kraftledningslånefonden | 175 | 157 | 155 | 141 | 116 |
| Elektrifieringslånefonden | 0 | — | — | — | — |
| Egnahemsläånefonden | 3 221 | 2549 | 2380 | 2327 | 1614 |
| Arrendelånefonden | 0 | — | — | — | — |
| Arbetarsmåbrukslånefonden | 0 | — | — | — | — |
| Statens avdikningslånefond | 1946 | 1972 | 1869 | 1764 | 1679 |
| Bevattningslånefonden | 0 | — | — | — | — |
| Fiskerilånefonden | 927 | 756 | 818 | 962 | 1 506 |
| Statens fiskredskapslånefond | 9 | — | — | — | — |
Lånefonden till främjande av bered-
| ning och avsättning av fisk m. m. | 96 | 92 | 90 | 82 | 175 |
| Skogsväglånefonden | 43 | 43 | 42 | 47 | 37 |
| Statens skogslånefond | 0 | — | — | — | — |
| Lånefonden för insamling av skogsfrö | 55 | 59 | 72 | 66 | 82 |
Statens hantverks- och industrilåne-
fond 9 815 10 289 11 802 15 700 19 926 Statens sekundärlånefond för rederi-
näringen 76 61 50 39 28 Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer 2392 2133 1 880 1 649 1549 Lånefonden för bostadsbyggande i stä-
der och stadsliknande samhällen 2 — — — — Lånefonden för främjande av bostads-
byggande på landsbygden 89 53 28 13 5 Lånefonden för bostadsbyggande 420 726 470 220 722 751 645 688 1 102 044 Lånefonmden för maskinanskaffning in-
om byggnadsindustrin 652 887 1 084 1152 1513 Lånefonden för kommunala mark-
förvärv — — — 1387 2443
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 115
1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Lånefonden för allmänna samlingslo-
kaler 1774 1174 1961 2033 2097
Övriga utlåningsfonder — 16 12 19 22
Säger för statens utlåningsfonder 456 214 507 906 766 981 699 400 1167 591 Fonden för låneunderstöd 13 821 19 583 23 954 33 136 46 736 Fonden för statens aktier 92813 44 769 52 356 19.371 18 291 Fonden för beredskapslagring . . . . 66 558 Statens pensionsfonder:
| Folkpensioneringsfonden | 59 021 57 894 62 681 68 276 68 326 | ||||
| Civila tjänstepensionsfonden | 1 847 | 1 886 | 1929 | 2029 | 2150 |
| Militära tjänstepensionsfonden | 212 | 220 | 205 | 233 | 240 |
| Allmänna familjepensionsfonden | 5 508 | 5 724 | 6 159 | 6 123 | 6 569 |
Statens pensionsanstalts pensionsfond 12 291 12 858 13 343 13 571 14 609 Pensionsfonden för vissa riksdagens
verk 36 37 40 41 43
Säger för statens pensionsfonder 78 915 78 620 84 356 90 272 91937 Diverse kapitalfonder 47 581 42492 44 099 49 933 52 784
Säger för inkomster av
statens kapitalfonder 1476 623 1578180 <1866103 <1772187 2437 332
Summa 30 440 702 32 101 424 34836 101 38 887 114 44377 767
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 116
Bilaga B
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1971/72
I riks- Beräknat
staten utfall
beräknat
belopp
Tusental = Tusental
kr. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m. I. Skatter: 1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: a) Skatt på inkomst och förmögenhet
m. m., bevillning 19 500 000 19 700 000 b) Kupongskatt, bevillning 22 000 22 000 c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning 1 000 2 000 d) Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 11 700 e) Bevillningsavgifter för särskilda förmå-
| ner och rättigheter, bevillning | 3 000 3 000 |
| f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning | 300 000 250 000 |
| g) Lotterivinstskatt, bevillning — ' | 105 000 120 000 |
h) Stämpelskatt och stämpelavgift, bevill-
ning 254 000 305 000 2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning 1305 000 1270 000
b) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning 2038 000 2044 000
| 3. Allmän arbetsgivaravgift, bevillning | 1 905 000 = 1 9220 000 |
| 4, Tullar och acciser: | i |
| a) Tullmedel, bevillning | 1 060 000 890 000 |
| b) Mervärdeskatt, bevillning | 12 200 000 12 050 000 |
| c) Särskilda varuskatter, bevillning | 385 000 373 000 |
d) Omsättningsskatt på motorfordon,
bevillning 461 000 420 000 e) Tobaksskatt, bevillning 1673 000 1 628 000 f) Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
handelsbolag, bevillning 30 000 35 000 g) Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-
| handelsbolag, bevillning | 53 000 51 000 |
| h) Skatt på sprit, bevillning | 2000 000 2100 000 |
| i) Skatt på vin, bevillning | 265 000 285 000 |
j) Skatt på malt- och läskedrycker, be-
villning 640 000 630 000 k) Energiskatt, bevillning 1116000 1077 000 1) Särskild skatt på motorbränslen,
| bevillning | 741 000 741 000 |
| m) Annonsskatt, bevillning | 48 000 42 000 |
| n) Investeringsavgift, bevillning | 1 000 1 000 |
Säger för skatter 46 117 700 45 970 700
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter 78 450 63 500
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet m. m. 77 500 87 400
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 117
I riks- Beräknat staten utfall beräknat belopp Tusental — Tusental kr. kr.
3. Vattendomstolsavgifter 600 900 4, Inkomster vid kriminalvården 3 510 3 500 5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 14 600 15 800 6. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 9 650 11 000 7. Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 7 600 7 000 8. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1928 1900 9. Inkomster vid karolinska sjukhuset 166 000 167 000 10. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare | 400 400 11. Inkomster under anslaget för viss utbildning av handikappade 1300 1 600 12. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 660 840 13. Inkomster till arbetarskyddsverket och arbetsmedicinska institutets verksamhet 7 500 7400 14. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
| automobilskattemedlen | 2 000 | 2 000 | |
| 15. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, | att tillföras automobilskattemedlen | 19 000 18 500 | | |
| 16. Avgifter för registrering av motorfordon | 19 300 27 000 | ||
| 17. Försäljning av sjökort m. m. | 2150 | 2 200 | |
| 18. Fyravgifter | 65 000 67 000 | ||
| 19, Lotsavgifter | . | 23 000 23 000 | |
| 20. Skeppsmätningsavgifte | 1 500 | 1 500 | |
| 21. Fartygsinspektionsavgifter | 2650 2 900 |
22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
| och hydrologiska institut | 16 100 17 200 | |
| 23. Inkomster vid statens geotekniska institut | 3 200 | 3 000 |
| 24, Ersättning för visst värderingsförfarande | 40 | 40 |
| 25. Pensionsmedel m. m. | 220 000 295 000 | |
| 26. Inkomst av myntning och justering | 145 000 145 000 | |
| 27. Kontrollstämpelmedel | 1 300 | 1 300 |
| 28. Bidrag till bankinspektionen | 4 300 | 4432 |
| 29. Bidrag för revision av sparbankerna | 9200 | 895 |
| 30. Bidrag till försäkringsinspektionen | 2 945 | 2794 |
| 31. Avgifter för granskning av biograffilm | 250 | 220 |
| 32. Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 3592 | 5 000 |
| 33. Inkomster vid statens maskinprovningar | 500 | 500 |
| 34. Inkomster vid lantbruksnämnderna | 3 000 | 3 000 |
| 35, Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri | 980 | 280 |
| 36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd | 670 | 750 |
37. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt 5 200 5 200 38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1974 1858 39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
| laboratorium | 1150 | 1330 | |
| 40. Avgifter vid köttbesiktning | 7 400 | 7230 | |
| 41. Inkomster vid statens livsmedelsverk | 700 | 700 | |
| 42, Inkomster vid statens institut för folk- | hälsan | . 700 | 700 |
43. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt 4 200 3 200 44, Inkomster vid veterinärhögskolan . 1 300 1 400 45. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-
tillverkningen 165 167
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 118
I riks- Beräknat
staten utfall
beräknat
belopp
Tusental — Tusental
kr. kr.
46. Inkomster av statens gruvegendom 6 900 28 100 47. Inkomster vid statens institut för konsu-
mentfrågor 1330 1290 48. Inkomster vid patent- och registrerings-
väsendet 39 500 39 700 49. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
| register | 1167 | 1 200 |
| 50. Exekutionsavgifter | 14 000 15 500 | |
| 51. Restavgifter | 50 000 50 000 | |
| 52. Inkomster vid statens planverk | 2 440 | 1875 |
53. Inkomster vid Sveriges geologiska un-
dersökning 770 770 54. Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. 1736 1789 55. Ersättning för vissa komplementkostna-
der vid vissa myndigheter m. m. 8 100 38 000
Säger för uppbörd i statens verksamhet 1055 807 1162 460
IH. Diverse inkomster:
| 1. Bötesmedel | 90 000 85 000 |
| 2. Totalisatormedel | 103 000 101 000 |
| 3. Tipsmedel | 182 000 270 000 |
| 4, Lotterimedel | 171 000 185 000 |
| 5, Övriga diverse inkomster | 100 000 80 000 |
Säger för diverse inkomster 646 000 721 000 Säger för skatter, avgifter, m.m. 47 819507 «47 854 160
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
| 1. Postverket 2. Televerket 3. Statens järnvägar 4. Luftfartsverket 5. Förenade fabriksverken 6. Statens vattenfallsverk 7. Domänverket Säger för statens affärsverksfonder 670 600 670 200 | 13 100 19 500 150 000 230 000 80 000 23 900 17 700 10 600 370 000 380 000 23 000 23 000 | 0 [0] | |
| II. Riksbanksfonden | 200 000 200 000 | ||
| HI. Statens allmänna fastighetsfond | 141 637 139 237 | ||
| IV. Försvarets fastighetsfond | 94 542 94 542 | ||
| V. Statens utlåningsfonder | 1357 868 1320800 | ||
| VI. Fonden för låneunderstöd | 45 546 55 600 | ||
| VII. Fonden för statens aktier | 18 642 18 563 | ||
| VIL Fonden för beredskapslagring | 72 950 66 880 |
IX. Statens pensionsfonder:
| 1. Folkpensioneringsfonden | 69 700 69 400 | |
| 2. Civila tjänstepensionsfonden | 2050 | 2150 |
| 3. Militära tjänstepensionsfonden | 220 | 240 |
| 4. Allmänna familjepensionsfonden | 6 200 | 6 600 |
| 5. Statens pensionsanstalts pensionsfond | 13 600 14 500 | |
| 6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk | 43 | 44 |
Säger för statens pensionsfonder 91813 92 934
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 119
I riks- Beräknat staten utfall beräknat belopp Tusental — Tusental kr. kr.
X. Diverse kapitalfonder: 1. Fonden för kreditgivning till utlandet 3 720 3 720
2. Övriga diverse kapitalfonder 52 207 50 100
Säger för diverse kapitalfonder 55 927 53 820 Säger för inkomster av statens kapitalfonder 2 749525 2712 576 Tillsammans 50 569 032 50 566 736
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 120
Bilaga C
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1972/73
Tusental — Tusental
kr. kr, c
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter: 1. Skatt på inkomst, förmögenbet och rörelse: a) Skatt på inkomst och förmö-
genhet m. m., bevillning 21 000 000 b) Kupongskatt, bevillning 23 000 c) Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt, bevillning 2 000 d) Skogsvårdsavgifter, bevill-
ning 11 700 e) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning 3 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 270 000 g) Lotterivinstskatt, bevillning 125 000 h) Stämpelskatt och stämpel-
avgift, bevillning 305 000 21 739 700 . Automobilskattemedel: a) Fordonsskatt, bevillning 1 320 000 b) Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning 2 104 000 3 424 000 . Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 2110 000 . Tullar och acciser: a) Tullmedel, bevillning 880 000 b) Mervärdeskatt, bevillning 13 300 000 c) Särskilda varuskatter,
bevillning 351 000 d) Omsättningsskatt på motor-
fordon, bevillning 450 000 e) Tobaksskatt, bevillning 1 628 000 f) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, be-
villning 30 000 g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, be-
villning 51 000 h) Skatt på sprit, bevillning 2135 000 i) Skatt på vin, bevillning 305 000 j) Skatt på malt- och läske-
drycker, bevillning 645 000 k) Energiskatt, bevillning 1129 000 I) Särskild skatt på motor-
bränslen, bevillning 763 000 m) Annonsskatt, bevillning 38 000 21 705 000 48 978 700
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 121
Tusental — Tusental
kr, kr.
IL. Uppbörd i statens verksamhet: 1. Expeditionsavgifter 66 500 2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
| och uppbördsväsendet m. m. | 75 600 |
| 3. Vattendomstolsavgifter | 900 |
| 4, Inkomster vid kriminalvården | 3 600 |
5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 17 600 6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-
säkringsrådet 13 000 7. Inkomster vid den statliga läkemedels-
kontrollen 6 200 8. Inkomster vid statens rättskemiska labora-
torium 2 500 9. Inkomster vid karolinska sjukhuset 162 000 10. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare 400 11. Inkomster vid vissa elevhem för
handikappade 2200 12. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 1 000 13. Inkomster till arbetarskyddsverkets och
arbetsmedicinska institutets verksamhet 15 800 14. Inkomster vid statens vägverk, att till-
föras automobilskattemedlen 2 000 15. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,
| att tillföras automobilskattemedlen | 18 600 |
| 16. Avgifter för registrering av motorfordon | 30 000 |
| 17. Försäljning av sjökort | 2 400 |
| 18. Fyravgifter | 78 000 |
| 19. Lotsavgifter | 24 000 |
| 20. Skeppsmätningsavgifter | 1 500 |
| 21. Fartygsinspektionsavgifter m. m. | 3 170 |
22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
| hydrologiska institut | 18 200 |
| 23. Inkomster vid statens geotekniska institut | 3 200 |
| 24, Ersättning för visst värderingsförfarande | 40 |
| 25. Pensionsmedel m. m. | 334 000 |
| 26. Inkomst av myntning och justering | 65 000 |
| 27. Kontrollstämpelmedel | 1300 |
| 28. Bidrag till bankinspektionen | 4 600 |
| 29. Bidrag för revision av sparbankerna | 950 |
| 30. Bidrag till försäkringsinspektionen | 2 900 |
| 31. Avgifter för granskning av biograffilm | 220 |
| 32. Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 4 900 |
| 33. Inkomster vid statens maskinprovningar | 500 |
| 34. Inkomster vid lantbruksnämnderna | 3 000 |
35. Inkomster vid statens hingstdepå och
stuteri 1050 36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd 900 37. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt 5 200 38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 885 39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium 1400 40. Avgifter vid köttbesiktning 7230 41. Inkomster vid statens livsmedelsverk 1 500 42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt 3 500 43, Inkomster vid veterinärhögskolan 1450 44, Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-
tillverkningen 180 45. Inkomster av statens gruvegendom 31 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen 122
Tusental Tusental
kr. kr.
46. Inkomster vid statens institut för konsu-
mentfrågor 1 340 47. Inkomster vid patent- och registreringsvä-
sendet 41 100 48. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
| register | 1 200 |
| 49. Exekutionsavgifter | 15 700 |
| 50. Restavgifter | 55 000 |
| 51. Inkomster vid statens planverk | 1 700 |
52. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 770
53. Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. 2 200 54. Ersättning för vissa komplementkostnader
vid vissa myndigheter m. m. 9100 1149185
II. Diverse inkomster:
| 1. Bötesmedel | 85 000 |
| 2. Totalisatormedel | 102 000 |
| 3. Tipsmedel | 270 000 |
| 4. Lotterimedel | 185 000 |
| 5. Övriga diverse inkomster | 100 000 742 000 |
50 869 885 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
| 1. Postverket | 14 500 |
| 2. Televerket | 230 000 |
| 3. Statens järnvägar | 0 |
| 4, Luftfartsverket | 23 100 |
| 5. Förenade fabriksverken | 21 600 |
| 6. Statens vattenfallsverk | 425 000 |
| 7. Domänverket | 23 000 737 200 |
| II. Riksbanksfonden | 200 000 |
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Sltlottsbyggnadernas delfond 1
| 2. Kriminalvårdsstyrelsens | ” | 9 692 |
| 3. Beskickningsfastigheternas ” | 6 514 | |
| 4. Karolinska sjukhusets | ” | 3 735 |
| 5. Akademiska sjukhusets | » | 5635 |
| 6. Byggnadsstyrelsens | ” | 266 240 |
| 7. Generaltullstyrelsens | ” | 93 291 910 |
| IV. Försvarets fastighetsfond | 101 452 |
V. Statens utlåningsfonder:
| 1. Utrikesförvaltningens lånefond | 100 |
| 2. Biständsförvaltningens lånefond | 50 |
| 3. Statens bosättningslånefond | 92 900 |
| 4, Vattenkraftslånefonden | 270 |
| 5. Luftfartslånefonden | 3 200 |
6. Statens lånefond för den mindre skepps-
| farten | 1 900 |
| 7. Statens lånefond för universitetsstudier | 800 |
| 8. Allmänna studielånefonden | 23 000 |
| 9. Lånefonden för studentkårlokaler | 200 |
| 10, Jordbrukets lagerhusfond | 120 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 123
”Tusental Tusental
| kr, kr. | |
| 11. Jordbrukets maskinlånefond | 400 |
| 12. Statens scekundärlånefond för jordbrukare | 15 |
| 13. Fonden för supplementär jordbrukskredit | 1 |
| 14. Kraftledningslånefonden | 90 |
| 15. Egnahemslånefonden | 1 200 |
| 16. Statens avdikningslånefond | 1 700 |
| 17. Fiskerilånefonden | 1 100 |
18. Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m. 80 19. Skogsväglånefonden 40
20. Statens hantverks- och industrilånefond 21 000 21. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer 1070 22. Lånefonden för främjande av bostadsbyg-
gande på landsbygden 1 23. Lånefonden för bostadsbyggande 1 445 000 24. Lånefonden för inventarier i vissa
specialbostäder 2700 25. Lånefonden för maskinanskaffning inom
| byggnadsindustrin | 1635 |
| 26. Lånefonden för kommunala markförvärv | 9 270 |
| 27. Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 2 300 |
| 28. Övriga utlåningsfonder | 107 1527 249 |
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond 19 000
2. Lantbruksstyrelsens ” 1
3. Arbetsmarknadsstyrelsens ” 50 000
4, Bostadsstyrelsens ” 400
| 5. Riksbankens 6. Riksgäldskontorets | ” ” | 40 1025 70 466 | ||
| VII. Fonden för statens aktier | 18 563 | |||
| VIII. Fonden för beredskapslagring | 69 950 |
IX, Statens pensionsfonder:
| 1. Folkpensioneringsfonden | 69 700 |
| 2. Civila tjänstepensionsfonden | 2150 |
| 3. Militära tjänstepensionsfonden | 240 |
| 4. Allmänna familjepensionsfonden | 6 600 |
| 5. Statens pensionsanstalts pensionsfond | 14 700 |
| 6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk | 44 93 434 |
X. Diverse kapitalfonder: 1. Fonden för kreditgivning till utlandet 3 400 2. Övriga diverse kapitalfonder 54 500 57 900 3 168 124 Summa 54 038 009
Anm. I riksstaten upptas som lägsta belopp 1 000 kr. I specifikationerna (Bil. B och C) har beloppen uppförts i tusental kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 124
Innehåll
Inledning
Totalbudgetens utfall budgetåren 1966/67—1970/71 s. 2. — Totalbudgetens utfall budgetåret 1970/71 s. 3. — Driftbudgetens inkomster budgetåret 1971/72 s. 5. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1961—1970 s. 6. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1971, 1972 och 1973 s. 11.
Driftbudgetens inkomster A. Skatter, avgifter, m. m. 15
I, Skatter 15 1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse 15 Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. 15 Kupongskatt . 35 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 35 Skogsvårdsavgifter 36 Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter 37 Arvsskatt och gåvoskatt 37
Lotterivinstskatt 38
Stämpelskatt och stämpelavgift 38 2. Automobilskattemedel 40 Fordonsskatt 40 Bensin- och brännoljeskatt 42 3. Allmän arbetsgivaravgift 45 4, Tullar och acciser 46 Tullmedel 46 Mervärdeskatt 49 Särskilda varuskatter 52 Omsättningsskatt på motorfordon 55
Tobaksskatt 56
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag 57 Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag 58 Skatt på sprit 58 Skatt på vin 59 Skatt på malt- och läskedrycker. 60 Energiskatt 62 Särskild skatt på motorbränslen 65
Annonsskatt 66
Investeringsavgift 66 II. Uppbörd i statens verksamhet 67 II. Diverse inkomster 75 Bötesmedel 75 Totalisatormedel 76 Tipsmedel oo 76 Lotterimedel 7
| vriga diverse inkomster | 78 | |
| B. Inkomster av statens kapitalfonder | 80 | |
| I. Statens affärsverksfonder | Postverket Televerket Statens järnvägar Luftfartsverket | 80 80 83 85 88 |
| Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning | Förenade fabriksverken Statens vattenfallsverk Domänverket | 125 90 92 95 |
| IH. Riksbanksfonden | 97 | |
| nL Statens allmänna fastighetsfond | 98 | |
| IV. Försvarets fastighetsfond | 98 | |
| . Statens utlåningsfonder | 929 | |
| VI. Fonden för låneunderstöd | 99 | |
| VIL Fonden för statens aktier | 100 | |
| VIII Fonden för beredskapslagring | 100 | |
| IX. Statens pensionsfonder | 101 | |
| X. Diverse kapitalfonder | 101 | |
| Kapitalbudgetens inkomster | 103 | |
| Sammanfattning | 106 | |
| Bilaga A. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1966/67—1970/7i | 111 |
Bilaga B. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för bud-
getåret 1971/72 116
Bilaga C. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1972/
73 120
Bilaga 3 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1972/73
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
Bilaga 3
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1972/73
A Skatter, avgifter, m. m. I Skatter: 1 Skatt på inkomst, förmösgenhet och rörelse: a Skatt på inkomst och för-
mögenhet m. m., bevillning 21 000 000 000 b Kupongskatt, bevillning 23 000 000 c Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt, bevillning 2.000 000
Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 000 e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter,
bevillning 3 000 000
f Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 270 000 000
g Lotterivinstskatt, bevillning 125 000 000 h Stämpelskatt och stämpelavgift,
bevillning 305 000 000 21 739 700 000
2¶Automobilskattemedel: a Fordonsskatt, bevillning 1 320 000 000
3¶Bensin- och brännoljeskatt, bevillning 2 104 000 000 3 424 000 000
3¶Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 2110 000 000
4 Tullar och acciser: a Tullmedel, bevillning 880 000 000 b Mervärdeskatt, bevillning 13 300 000 000 c Särskilda varuskatter,
bevillning 351 000 000
d Omsättningsskatt på motor-
fordon, bevillning 450 000 000 e Tobaksskatt, bevillning 1 628 000 000 f Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill-
ning 30 000 000 g Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill-
| ning | 51 000 000 |
| h Skatt på sprit, bevillning | 2135 000 000 |
| me Skatt på vin, bevillning | 305 000 000 |
. j Skatt på malt- och läske-
drycker, bevillning 645 000 000 k Energiskatt, bevillning 1 084 000 000 1 Särskild skatt på motorbräns-
len, bevillning 763 000 000
m Annonsskatt, bevillning 38 000 000 21 660 000 000 48 933 700 000
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1 Bilaga I Finansplanen. Bil. 3
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen
I Uppbörd i statens verksamhet:
1¶Expeditionsavgifter 66 500 000
2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
| uppbördsväsendet m. m. | 75 600 000 |
| 3 Vattendomstolsavgifter | 9200 000 |
| 4 Inkomster vid kriminalvården | 3 600 000 |
5 Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-
| rådet | 13 000 000 |
| 6 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen | 8 300 000 |
| 7 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium | 1.700 000 |
| 8 Inkomster vid karolinska sjukhuset | 170 000 000 |
9 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol-
missbrukare 500 000 10 Inkomster under anslaget kostnader för viss ut-
bildning av handikappade 1 850 000 11 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 1410 000 12 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds-
styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 15 800 000 13 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras auto-
mobilskattemedlen 2 000 000 14 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, at:
| tillföras automobilskattemedlen | 18 600 000 |
| 15 Avgifter för registrering av motorfordon | 30 000 000 |
| 16 Försäljning av sjökort | 2 400 000 |
| 17 Fyravgifter | 78 000 000 |
| 18 Lotsavgifter | 24 000 000 |
| 19 Skeppsmätningsavgifter | 1 500 000 |
| 20 Fartygsinspektionsavgifter m. m. | 3 570 000 |
21 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro-
| logiska institut | 18 200 000 |
| 22 Inkomster vid statens geotekniska institut | 3 200 000 |
| 23 Ersättning för visst värderingsförfarande | 40 000 |
| 24 Pensionsmedel m. m. | 334 000 000 |
| 25 Inkomst av myntning och justering | 65 000 000 |
| 26 Kontrollstämpelmedel | 1 300 000 |
| 27 Bidrag till bankinspektionen | 4 600 000 |
| 28 Bidrag för revision av sparbankerna | 950 000 |
| 29 Bidrag till försäkringsinspektionen | 2.900 000 |
| 30 Avgifter för granskning av biograffilm | 220 000 |
| 31 Inkomster vid riksantikvarieämbetet | 4900 000 |
| 32 Inkomster vid statens maskinprovningar | 500 000 |
| 33 Inkomster vid lantbruksnämnderna | 3 000 000 |
| 34 Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri | 1050 000 |
| 35 Inkomster vid statens jordbruksnämnd | 900 000 |
| 36 Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt | 5 200 000 |
| 37 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. | 1885 000 |
38 Inkomster vid statens lantbrukskemiska labora-
| torium | 1 400 000 |
| 39 Avgifter vid köttbesiktning | 7230 000 |
| 40 Inkomster vid statens livsmedelsverk | 1 500 000 |
| 41 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt | 3 500 000 |
| 42 Inkomster vid veterinärhögskolan | 1450 000 |
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
43 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen 180 000
44 Inkomster av statens gruvegendom 31 000 000 45 Inkomster vid statens institut för konsument-
frågor 1330 000
46 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet 41 300 000
| 47 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register | 3 000 000 |
| 48 Exekutionsavgifter | 15 700 000 |
| 49 Restavgifter | 55 000 000 |
| 50 Inkomster vid statens planverk | 1 850 000 |
| 51 Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning | 770 000 |
| 52 Tillsyn av atomenergianläggningar m. m. | 2 100 000 |
53 Ersättning för vissa komplementkostnader vid
vissa myndigheter m. m. 28 251 000 1162 636 000 HI Diverse inkomster:
| 1 Bötesmedel | 85 000 000 |
| 2 Totalisatormedel | 102 000 000 |
| 3 Tipsmedel | 270 000 000 |
| 4 Lotterimedel | 185 000 000 |
| 5 Övriga diverse inkomster | 100 000 000 742 000 000 |
50 838 336 000 B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
| 1 Postverket | 11 500 000 |
| 2 Televerket | 230 000 000 |
| 3 Luftfartsverket | 23 100 000 |
| 4 Statens vattenfallsverk ' | 425 000 000 |
| 5 Domänverket | 23 000 000 712 600 000 |
| I Riksbanksfonden | 200 000 000 |
In Statens allmänna fastighetsfond:
| 1 Slottsbyggnadernas | delfond | 1000 |
| 2 Kriminalvårdsstyrelsens ” | 3” | 9 057 000 |
| 3 Beskickningsfastigheternas | 6 514 000 | |
| 4 Karolinska sjukhusets | 3735 000 | |
| 5 Akademiska sjukhusets | »” | 5 635 000 |
| 6 Byggnadsstyrelsens | ” | 266 240 000 |
| 7 Generaltullstyrelsens | 93 000 291 275 000 | |
| IV Försvarets fastighetsfond | 101 452 000 |
Statens utlåningsfonder:
| 1 Utrikesförvaltningens lånefond | 100 000 |
| 2 Biståndsförvaltningens lånefond | 50 000 |
| 3 Statens bosättningslånefond | 9 9200 000 |
| 4 Vattenkraftslånefonden | 270 000 |
| 5 Luftfartslånefonden | 3 200 000 |
| 6 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten | 1900 000 |
| 7 Statens lånefond för universitetsstudier | 300 000 |
| 8 Allmänna studielånefonden | 23 000 000 |
| 9 Lånefonden för studentkårlokaler | 200 000 |
Prop, 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen .
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
| 10 Jordbrukets lagerhusfond | 120 000 |
| 11 Jordbrukets maskinlånefond | 400 000 |
| 12 Statens sekundärlånefond för jordbrukare | 15 000 |
| 13 Fonden för supplementär jordbrukskredit | 1000 |
| 14 Kraftledningslånefonden | 90 000 |
| 15 Egnahemslånefonden | 1 200 000 |
| 16 Statens avdikningslånefond | 1700 000 |
| 17 Fiskerilånefonden | 1100 000 |
18¶Lånefonden till ftämjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. 80 000 19 Skogsväglånefonden 40 600
20¶Statens hantverks- och industrilånefond 21 000 000
21 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer 1 070 000 22 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden 1 000 23 Lånefonden för bostadsbyggande 1445 000 000 . 24 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 2 700 000
25 Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg-
| nadsindustrin | 1635 000 |
| 26 Lånefonden för kommunala markförvärv | 9 270 000 |
| 27 Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 2 300 000 |
| 28 Övriga utlåningsfonder | 107 000 1 527 249 000 |
VI Fonden för låneunderstöd:
1 Statskontorets delfond 19 000 000
2 Lantbruksstyrelsens ” 1 000
3 Arbetsmarknadsstyrelsens » 50 000 000
4 Bostadsstyrelsens »” 400 000
| 5 Riksbankens 6 Riksgäldskontorets | ” ” | 40 000 1 025 000 70 466 000 | ||
| VII Fonden för statens aktier | 18 563 000 | |||
| VII Fonden för beredskapslagring | 69 950 000 |
IX Statens pensionsfonder:
| 1 Folkpensioneringsfonden | 69 700 000 |
| 2 Civila tjänstepensionsfonden | 2 150 000 |
| 3 Militära tjänstepensionsfonden | 240 000 |
| 4 Allmänna familjepensionsfonden | 6 600 000 |
| 5 Statens pensionsanstalts pensionsfond | 14 700 000 |
| 6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk | 44 000 93 434 000 |
X Diverse kapitalfonder: 1 Fonden för kreditgivning till utlandet 3 400 000 2 Övriga diverse kapitalfonder 54 500 000 57 900 000
3 142 889 000
Summa kr. 53 981 225 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710501
Bilaga 4 Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
för budgetåret 1972/73
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
Bilaga 4
Preliminärt förslag till investeringsplan för budgetåret 1972 /73
I. Statens affärsverksfonder:
A . Postverkets fond 24 898 000
B. Tcleverkets fond — 9 900 000
C. Statens järnvägars fond 51 400 000
D . Euftfartsverkets fond 71 298 000
| E . Fabriksverkens fond | 26 399 000 | |
| F . Statens vattenfallsverks fond | 799 999 000 | |
| G. Domänverkets fond | 4 096 000 968 190 000 | |
| II. Statens allmänna fastighetsfond | 255 214 000 | |
| TI. Försvarets fastighetsfond | 46 418 000 | |
| IV. Statens utlåningsfonder | 3 052 527 000 | |
| V. Fonden för låneunderstöd | 331 636 000 | |
| VIL Fonden för förlag till statsverket | 15 001 000 |
IX. Diverse kapitalfonder:
. Statens vägverks förrådsfond — 2 801 000
. Sjöfartsverkets fond 1623 000
0wW>
. Fonden för Södertälje kanalverk 7 500 000
. Statens datamaskinfond 50 100 000
. Jordfonden 1000
TA . Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap — 1062 000 55 361 000
Summa 4 724 347 000
Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster 1 000 000 Övrig kapitalåterbetalning 31 619 000 32 619 000
Summa = 4691 728 000
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga I Finansplanen. Bil. 4
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen
PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1972/73
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 41 000 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 16 100 000
Övriga kapitalmedel 1 000
Investeringsbemyndigande 24 898 000
41 000 000 41 000 000 B, Televerkets fond Avskrivningsmedel: Tele- Investeringsanslag:
| anläggningar m. m. | Teleanläggningar m. m. 777 600 000 | |
| från riksstaten | 6 000 000 | Rundradioanläggningar 35 600 000 |
| inom fonden | 780 500 000 |
Avskrivningsmedel: Rundradioanläggningar
inom fonden 35 600 000 Övriga kapitalmedel:
Teleanläggningar m. m. 1 000 000 Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m. — 9 900 000
813 200 000 813 200 000
C. Statens järnvägars fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 342 200 000
| från riksstaten | 17 800 000 |
| inom fonden | 265 000 000 |
| Övriga kapitalmedel | 8 000 000 |
Investeringsbemyndigande 51 400 000
342 200 000 342 200 000
D. Luftfartsverkets fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 88 000 000
från riksstaten 1000
inom fonden 16 700 000
Övriga kapitalmedel 1 000
Investeringsbemyndigande 71 298 000
88 000 000 88 000 000
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater 3
E. Fabriksverkens fond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 43 900 000
från riksstaten 1000
inom fonden 17 000 000
Övriga kapitalmedel 500 000
Investeringsbemyndigande 26 399 000
43 900 000 43 900 000
F. Statens vattenfallsverks fond Avskrivningsmedel Investeringsansiag 1 190 000 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 385 000 000
Övriga kapitalmedel 5 000 000
Investeringsbemyndigande 799 999 000
1 190 000 000 1 190 000 000
G. Domänverkets fond
Investeringsbemyndigande 4 096 000 Summa investeringsanslag 4 096 000
Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens affärs-
verksfonder 968 190 000
I. Statens allmänna fastighetsfond
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 496 041 000 |
| från riksstaten | 191 892 000 |
| inom fonden | 45 885 000 |
| Övriga kapitalmedel | 3 050 000 |
Investeringsbemyndigande 255 214 000
496 041 000 496 041 000
III. Försvarets fastighetsfond
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 284 200 000 |
| från riksstaten | 195 000 000 |
| inom fonden | 26 782 000 |
| Övriga kapitalmedel | 16 000 000 |
Investeringsbemyndigande 46 418 000
284 200 000 284 200 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 1 Finansplanen
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond Investeringsbemyndigande 100 000 Investeringsanslag 100 000
Biståndsförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 400 000 Investeringsanslag 400 000 Statens bosättningslånefond Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1 000 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1000 Allmänna studielånefonden Investeringsbemyndigande 113 000 000 Investeringsanslag 113 000 000 Studiemedelsfonden Avskrivningsmedel
från riksstaten 584 000 000 Investeringsanslag 584 000 000 Lånefonden för studentkårlokaler Investeringsbemyndigande 1 000 Investeringsanslag 1 000
Fiskerilånefonden
| Avskrivningsmedel | Investeringsanslag | 2 000 000 |
| från riksstaten | 765 000 | |
| Investeringsbemyndigande | 1235 000 2 000 000 | 2 000 000 |
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Avskrivningsmedel
| från riksstaten | 311 000 Investeringsanslag | 700 000 |
| Investeringsbemyndigande | 389 000 700 000 | 700 000 |
Statens fiskredskapslånefond Investeringsbemyndigande 200 000 Investeringsanslag 200 000
Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande 20 000 000 Investeringsanslag 20 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande 2 835 000 000 Investeringsanslag 2835 000 000
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
Investeringsbemyndigande 3 000 000 Investeringsanslag 3 000 000
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater 5
Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande 75 000 000 Investeringsanslag 75 000 000 Lånefonden för allmänna samlingslokaler Avskrivningsmedel
| från riksstaten | 9 800 000 Investeringsanslag | 14 000 000 |
| Investeringsbemyndigande | 4 200 000 14 000 000 | 14 000 000 |
Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens
utlåningsfonder 3 052 527 000
V. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 425 003 000
från riksstaten 34 867 000
Övriga kapitalmedel 58 500 000
Investeringsbemyndigande 331 636 000
425 003 000 425 003 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel 30 000 000 Summa investeringsanslag 45 001 000 Investeringsbemyndigande 15 001 000
45 001 000 45 001 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond Avskrivningsmedel Investeringsanslag 56 200 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 58 400 000
Övriga kapitalmedel 600 000
Investeringsbemyndigande —2 801 000
56 200 000 56 200 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag 18 500 000
från riksstaten 1 000
inom fonden 16 826 000
Övriga kapitalmedel 50 000
Investeringsbemyndigande 1 623 000
18 500 000 18 500 000
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
C. Fonden för Södertälje kanalverk Investeringsbemyndigande 7 500 000 Investeringsanslag 7 500 000
D. Statens datamaskinfond Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 81 000 000
inom fonden 30 900 000 Investeringsbemyndigande 50 100 000
81 000 000 81 000 000
E. Jordfonden Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag 1000
F. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap Avskrivningsmedel Investeringsanslag 5 500 000
från riksstaten 5 500 000
inom fonden 1 062 000 Investeringsbemyndigande —1 062 000
5 500 000 5 500 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder 55 361 000
SUMMA INVESTERINGSSTATER
| Avskrivningsmedel | Summa investeringsanslag 7 588 745 000 |
| från riksstaten | 1045 941 000 |
| inom fonden | 1 695 755 000 |
| Övriga kapitalmedel | 122 702 000 |
Investeringsbemyndigande <4 724 347 000
7 588 745 000 7 588 745 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710501
Bilaga 5
Vissa tabeller
rörande den statsfinansiella
utvecklingen m. m.
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bil. 5 Statsfinansiella utvecklingen
S €LITL6T IE8SS 186 058 OIT6S IL9OSr 686 OSp BLIE—
DEvNAg
€£$ I Lv > "I2Q + oLPITS ITS 9€9 o99K95S 606LP: LOT OSE GIEb—
ÅN OS: I 8r
. ZTLIEL6T 1eIsSyn 0LTTS 695905 104 LZTITS TSEbbr SLS 002 +P
I Lz
ILIOL6T LEGSP =OoBLEPK 657 GITSH OPTIK EI BE T€E9T-
I L — OLI696T = PJOPROR +K£B8BE 915 OqMZTPP L8PLE 655 SL LIBE-T
TI 9
6918961 = 9ETI9E OSEBFE OOP €888E EL 890 TL 8SP9T— "4 "I "IY "14
"LU "fru "nu "NU I EE <
— OT OsZ gOz OOp 891L96T OOIPEE OT SIE $DLPE9E PZLITE 997 LST 1If6T— Pau Pawu paw Patu cE T br BUIETUIU|[BYIGSTLJSUR eureSurufGYysgsärjsur ruseJuuj[gysgssejsue eUIeSUIUf[GYagsBejsuUr LIl996T LPLTE IFbOE 90€ +BMLEfE 19067 EST +9 1If9I-
I +P
= = = 991596L MTOZT STO8T 0TZ 06S6ZT 9ILST €£58 17 ps
I € AR Ar AC AL €L!/ZL61-—F9/€96T SI/b96T SUIUNYSUNU FuUIuUNSUNU SUruNSUIU FUruUysWIUI OLSST oLSTHT zI€ SELST —LOSTZ £60 9€T SI
I € -
+I9l€961 — UJ Ua Ua UJ 09617 LT60Z +$£0 SPOTT OSPGT L8S 1 98 SJJESINIO] SJESINIOJ SJJESINIOJ SJPSINIOJ T — I Buryassjn peysunu — Op|eS -AIIYSAR -VIONN1g) IPY IEY IEY IEY SUDIISPNAILIOL suajsEpnq[erog, —= I8ISSPLUSSUIUYRIIG 13ISSPWSSWUIUYBIOG 1SISSRWSBUIUYPIOA 13ISSPLUSBUIUYNBLI
'[YXI) —) uppäpngjendes USBpngjendes 1NNpary UdSEpngyIg USJOBpnquiua (uonusodsip (BUIIS)SIA 2)SWONUJ (re3uu IN 20 "I e2uoY "ger ÅA + < c >
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 1 Finansplanen. Bil. 5
Prop. 1972:1 Bilaga 1 Finansplanen hh
Tab, 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1966/67—1972/73 Beloppen avrundade till närmaste 10-tal milj. kr. Löpande priser.
1966/67 — 1967/68 1968/69 1969/70 = 1970/71 = 1971/72 1972/73
Riksstat
| Inkomster | 31 750 33 420 36 230 40 400 45 640 52 270 55 830 |
| Direkta skatter | 13 160 13 440 14 650 17 670 19 070 20 200 21 740 |
| Indirekta skatter | 14 490 15 730 16 960 17 900 21 340 25 920 27 190 |
| Övriga inkomster | 4 100 4250 4 620 4830 5230 6 150 6 900 |
| Utgifter | 33 380 36 350 38 880 44 220 48 270 52 130 59 110 |
| Konsumtion | 14 390 16 020 16 990 20 540 21 770 23 120 27 080 |
| Statliga | 9 820 10 310 10 810 13 140 13 770 14 690 16 700 |
| Kommunbidrag | 4 570 5 710 6 180 7 400 8 000 8430 10 380 |
| Investeringar | 4480 4 800 5 260 4930 5 380 5 580 6 330 |
| Statliga | 3 770 4 070 4 420 3 820 4250 4 400 5110 |
| Kommunbidrag | 710 730 840 1110 1130 1180 1220 |
| Transfereringar | 11 260 12 080 12 890 14 450 16 830 18 670 20 720 |
Till hushåll inkl. social-
försäkringssektorn 8 510 9 160 9 890 10 940 12 560 13 890 15 470 Övriga transfereringar 2750 2920 3 000 3 510 4 270 4780 5250 vriga utgifter (inkl. rörliga krediter) 3 250 3 440 3 740 4290 4300 4760 4980
Bil. 5 Statsfinansiella utvecklingen 3
Tab. 3, Statsskulden under budgetåren 1961/62-—1970/71 Milj. kr.
Budget- Fonderad Tillfällig — Totala Därav placerat i år stats- stats- stats-
skuld skuld skulden Ränte- Premie- Stats- Lån hos Skatt- Summa löpande obliga- skuldför- = statsin- = kam- (2—3) obliga- tionslån bindelser = stitu- mar-
tionslån tioner växlar
och fon-
der m.m.
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Totalt 1961/62 15062 4512 19 574 11 847 2252 1333 646 3216 1962/63 15 473 3 602 19 075 12 939 2252 1282 642 1484 1963/64 16 080 3 190 19 270 14 553 2448 1252 658 71 1964/65 = 16141 3 110 19 252 14 246 2425 1207 679 181 1965/66 15967 3 655 19 622 12 853 2425 1152 777 2073 1966/67 = 17029 4 406 21435 13 005 2 724 1117 819 3 120 1967/68 18420 6 614 25 034 14 915 2925 1102 861 4115 1968/69 = 21256 5745 27 001 16 640 3375 1065 854 3 148 1969/70 24380 6 580 30 960 18 249 3 550 1225 902 5243 1970/71 = 25 800 7602 33 402 18122 3 850 1355 963 7573
Förändr. under budgetåret 1961/62 — 513 — 324 — 837 — 831 + 49 + 126 — 138 + 171 1962/63 + 411 — 910 — 499 + 1092 — — 50 —- 4 — 1732 1963/64 + 607 — 412 + 195 + 1614 + 196 — 30 + 16 — 1413 1964/65 + 61 — 79 — 18 — 307 — 23 — 45 + 21 + H0 1965/66 — 174 + 544 + 370 —- 1393 — — 55 + 97 + 1892 1966/67 + 1062 + 751 + 1813 + 152 + 299 — 35 + 42 + 1047 1967/68 + 1391 + 2 208 + 3599 + 1910 + 201 — 15 + 42 + 995 1968/69 —+ 2836 — 869 4 1967 + 1725 + 450 -— 37 — 7 — 967 1969/70 + 3124 + 835 + 3 959 + 1609 + 175 +160 + 48 4 2095 1970/71 + 1420 + 1022 + 2442 — 127 + 300 + 130 + 61 -F+ 2330
MARCUS BOKTR, STHLM 1972 710611
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Finansplanen
Den internationella utvecklingen
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1971
| Den ekonomiska politiken 1972 | 13 |
| Yttre förutsättningar | 13 |
| Den ekonomiska politikens mål | 18 |
| Investeringspolitiken | 21 |
| Sysselsättningspolitiken | 23 |
| Kommunernas ekonomi | 26 |
| Budegetpolitiken | 28 |
| Försörjningsbalans och bytesbalans | 30 |
| Utgiftsprogrammet | 33 |
| Avslutning | 40 |
Särskilda frågor
| Totalbudgetens utgiftsanslag | 43 |
| Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan | 43 |
| Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling | 49 |
| Beräkning av dispositionen av rörliga krediter | 52 |
| Beräkning av totalbudgeten | 55 |
| Hemställan | 55 |
| Tabellförteckning | 57 |
Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1972
Innehållsförteckning Bil. I 210
Tabellförteckning Bil. I 211
Diagramförteckning Bil. I 213
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Innehållsförteckning Bil. 2 124
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1972/73
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
för budgetåret 1972/73 Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m.m.
Tab. I Totalbudgetens utveckling 1963j64—1972/73
Tab. 2 Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1966j67—1972173
Tab. 3 Statsskulden under budgetåren 1961/62—1970]/71
1 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Finansplanen. Bilaga. Innehållsförteckning
Bilaga 2 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 2
För flera huvudtitlar gemensamma frågor
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor anmäls av statsrådet Löfberg beträffande punkterna 1—8 och av chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, beträffande punkterna 9 och 10.
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.
Lönerna för flertalet statstjänstemän och vissa andra tjänstemän i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer.
Den 28 juni 1971 träffade avtalsverket samt Statsanställdas förbund (SF) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO—S) avtal om löner 1971—1973 för statstjänstemän m. fl. (ALS 1971—73). I ALS 1971—73 ingår bl. a. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF), tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster (TFK) och tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU). F.n. tillämpas de lönevillkor som framgår av AST den 9 juli 1971 samt senare träffade ändrings- och tilläggsavtal. Avtalen gäller för tiden den 1 januari 1971—den 31 december 1973.
För vissa statligt anställda läkare är förmånerna bestämda genom
avtal mellan avtalsverket och Sveriges läkarförbund. Erforderlig sam- 1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga2
Prop. 1972:1 Bilaga2 Gemensamma frågor 2
ordning mellan stat och kommun ; läkarförhandlingarna sker genom statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor. F.n. tillämpas för denna personal de lönevillkor som följer av avtal den 14 maj 1970 om allmänna bestämmelser för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl. (ABL) med de ändringar som framgår av avtal den 30 juni 1971 om anställningsvillkor 1971—1973 för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl. Om annat inte föreskrivs i avtalen, gäller dessa för tiden den 1 januari 1971—den 31 december 1973. | |
Huvudgrunderna för den statliga personalpensioneringen återfinns i statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959: 287) — SPR — under det att i statens pensionslöneförordning (1959: 286) meddelas bestämmelser om den pensionslön som ligger till grund för pensioneringen. Enligt 15 §& SPR skall bruttobeloppet av beviljad egenpension eller familjepension förändras i den mån Kungl. Maj:t och riksdagen beslutar om det. Denna bestämmelse motsvarar vad som i tidigare pensionsanordningar gällde beträffande rörligt tillägg. Det har vid pensionsreglementets utfärdande förutsatts att förändringar av pensioner som beviljats enligt reglementet skall fastställas i samma ordning som gäller beträffande fastställande av lönerna.
ALS 1971—73 innebär att lönenivån beräknas öka med följande procentsatser för olika åtgärder under de tre avtalsåren.
1971 1972 1973
Ortsgrupp 3 slopas 0,4 — — Arbetstidsförkortning och andra arbetstids-
| frågor | — | 2,4 | — |
| C-lista i övrigt | 0,1 | — | — |
| Låga löner | 1,6 | 0,5 | 0,2 |
| B-lista i övrigt (resp. fördröjt utfall därav) 2,2 | 0, | — | |
| Generellt | : | ||
| a) i procent | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
| b) i krontal | 2,5 (68 kr.) (72 kr.) (76 kr.) — | 2,5 — | 2,5 0,8 |
Utrymme för åtgärder i övrigt
S:a 8,8 7,5 5,5
Överenskommelsen att slopa ortsgrupp 3 den 1 januari 1971 träffades den 9 december 1970. Därmed flyttades ca 165 000 tjänstemän från ortsgrupp 3 till ortsgrupp 4.
Avtal om arbetstidsförkortning för tjänstemän träffades den 11 november 1970 mellan avtalsverket samt SF, Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och TCO-—S. Avtalet innebär i princip att för tjänsteman med ordinarie arbetstid, som överstiger 40 timmar per vecka, skall arbetstiden fr. o. m. den 1 januari 1972 förkortas till 40 timmar per vecka.
De 0,89/) som för år 1973 redovisas som ”Utrymme för åt-
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 3
gärder i övrigt” förutsätts väsentligen utnyttjas för B-listeåtgärder.
Fördelningsförhandlingar skall inledas i god tid före år 1973.
Löneklassanknutna tillägg höjs i motsvarande grad som lönen i resp. löneklass. Tillägg som inte är löneklassanknutna höjs med 20, 15 eller 10 9/4 beroende på tilläggets art. |
Enligt 20 8 ALS 1971-—73 gäller följande ”löneutvecklingsgaranti”.
Om under 1971 och 1972 löneutvecklingen för statsanställda skulle komma att i betydande mån avvika från löneutvecklingen på arbetsmarknaden i dess helhet, sådan denna kan bedömas komma att gestalta sig på basis av årets avtalsuppgörelse och nu kända förhållanden i övrigt, skall parterna uppta förhandlingar angående frågan huruvida en modifikation i totalramens belopp för år 1973 kan anses befogad.
Sådana förhandingar skall också upptas om under 1971 och 1972 skulle inträffa väsentliga rubbningar i samhällsekonomin eller eljest de förutsättningar på vilka denna uppgörelse bygger skulle väsentligt förändras.
Vad ovan sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om totalramen för 1973 för förbättring av utgående pensioner.
Förhandlingar enligt ALS 1971—73 skall föras under fredsplikt.
Enligt avtalet den 30 juni 1971 mellan avtalsverket och Sveriges läkarförbund om anställningsvillkor 1971—1973 för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl. höjs löneplanslöner och löneklassanknutna förmåner för åren 1971, 1972 och 1973 på samma sätt som skett i ALS
1971—73. |
Vad gäller pensionerna var parterna överens om att avtalsverket skulle hemställa hos Kungl. Maj:t om ändring av vissa pensionsbestämmelser m. m. De begärda ändringarna innebär bl. a. att hel egenpensions bruttolopp för månad höjs med 110 kr. för år 1971 och med 84 kr. för ett vart av åren 1972 och 1973. Vidare innebär ändringarna att vissa personalkategorier, bl.a. militär personal och polispersonal, får sin pensionsålder höjd fr. o. m. den 1 januari 1972. Parterna är ense om att under avtalsperioden fortsätta förhandlingarna om höjning av pensionsåldern för personalkategorier som tillhör pensioneringsperiod I eller med lägre pensionsålder än 60 år i den mån denna fråga inte lösts i 1971 års avtalsrörelse. Dessutom rådde enighet mellan parterna om att åldersförhöjningen av egenpension vid 67 år skall för månad utgöra 2,990/9 av det vid varje tillfälle gällande basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring och vidare att bestämmelserna dels om minskning av familjepension som sammanträffar med annan pensionsförmån, dels om inskränkning i pensionsrätten för partiellt arbetsföra skall upphöra att gälla.
Riksdagens lönedelegation har på riksdagens vägnar godkänt de överenskomna lönehöjningarna samt grunderna för höjning av bruttopensionsbeloppen. Kungl. Maj:t har godkänt ALS 1971—73 och avtal om anställningsvillkor 1971—1973 för vissa statliga och icke-statliga
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 4
läkare m. fl. samt beslutat om de ändringar i pensionsbestämmelserna för åren 1971 och 1972 som avtalsverket hemställt om.
Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och till pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som enligt här angivna avtal gäller fr. o. m. den 1 januari 1972.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.
I ATF den 28 juni 1971 har parterna med avtalsverket å ena samt SF och TCO-S å andra sidan kommit överens om lönegradsplacering och avlöningsförstärkning för tjänst. Enligt avtalet skall en gång årligen ske en översyn av anställningsvillkoren för tjänstemän vid varje myndighet. Vid denna översyn får anställningsvillkoren för tjänsterna ändras om vissa i avtalet preciserade villkor är uppfyllda. Ändring av anställningsvillkoren för tjänst under avtalsperioden får i övrigt ske vid bl.a. större organisationsförändring. Vid inrättande av nytt verk, större organisationsförändring eller årlig översyn skall personalorganisationerna beredas tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. I andra fall prövas frågan om anställningsvillkoren för nyinrättad tjänst av arbetsgivaren. Personalorganisation kan dock alltid påkalla förhandling i dessa fall. Sådan förhandling förs mellan arbetsgivaren och berörd huvudorganisation, om inte parterna kommit överens om annat. Förhandlingarna förs under fredsplikt. Enligt särskilda föreskrifter som avtalsverket meddelat utövas arbetsgivarens befogenhet i fråga om lönegradsplacering och avlöningsförstärkning i stor utsträckning av den myndighet som får inrätta tjänsten. Påkallar personalorganisation förhandling med anledning av myndighetens beslut bestämmer avtalsverket i varje särskilt fall om förhandling får föras av annan myndighet än avtalsverket.
Enligt TFU den 28 juni 1971 och TFK samma dag gäller i huvudsak motsvarande regler när ny tjänst skall inrättas. Den årliga översynen i ATF motsvaras dock i TFU och TFK av en översyn en gång under avtalsperioden, om inte parterna kommer överens om annat.
I tjänsteförteckningsavtalet den 12 juli 1969 för statliga läkare m. fl. (TFL) med de ändringar som framgår av avtal den: 30 juni 1971 om anställningsvillkor 1971-—-1973 för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl. har parterna kommit överens om att, om tjänst nyinrättas eller direkt berörs av ändrad förvaltningsorganisation, förhandling skall tas upp om anställningsvillkoren för tjänsten på parts begäran. Sådan förhandling förs under fredsplikt.
Prop. 1972: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 5
Lönegradsplaceringen av de tjänster som Kungl. Maj:t föreslår riksdagen till inrättande har skett enligt de regler för lönegradsplacering av tjänster som gäller enligt avtalen. Även när det gäller tjänster som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka Kungl. Maj:t beräknar medel under de olika huvudtitlarna har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönegradsplacering enligt gällande regler.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
3. Handläggningsordning vid lönegradsplacering av tjänster i samband med organisationsförändringar
I prop. 1968:1 (bil. 2 s. 4) redovisade chefen för dåvarande civildepartementet att han ansåg att man försöksvis borde pröva en ny handläggningsordning vid lönegradsplacering av tjänster i samband med organisationsförändringar.
Till grund för den nya handläggningsordniogen låg ett förslag av förhandlingsutredningen. Enligt detta förslag skulle försöksvis genomföras en handläggningsordning vilken som huvudregel innebar att förhandlingsuppdrag skulle ges till statens avtalsverk i samband med att proposition i organisationsfrågan lämnades till riksdagen. Utredningen underströk dock att den föreslagna huvudregeln inte borde utesluta att avtalsverket i särskilda fall kunde få förhandla i lönefrågan innan proposition lämnades till riksdagen.
Den av förhandlingsutredningen föreslagna handläggningsordningen har nu tillämpats sedan år 1968. I allmänhet har förhandlingsuppdrag kunnat lämnas enligt den föreslagna huvudregeln i samband med att proposition lämnats till riksdagen. Under den nu gångna tiden har man inte i något fall behövt ge avtalsverket uppdrag att förhandla i lönefrågan innan proposition lämnats till riksdagen. Däremot har det i vissa fall hänt att förhandlingsuppdrag inte kunnat lämnas i samband med proposition till riksdagen utan först vid senare tidpunkt.
De erfarenheter som gjorts av nuvarande försöksvis tillämpade handläggningsordning är sådana att den bör gälla tills vidare.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
4. Reglering av vissa arvoden
Inom finansdepartementet pågår en översyn av arvoden till ledamöter av styrelser, nämnder och kommissioner samt andra uppdragstagare. På grund av det stora antalet arvoden som berörs av översynen samt
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 6
önskvärdheten att systematisera de sinsemellan olikartade grunder efter vilka arvodena f.n. är avvägda har det inte varit möjligt att ännu få fram preciserade förslag. I vissa av myndigheternas anslagsframställningar har yrkanden förts fram om uppräkning av arvoden till uppdragstagare. Dessa yrkanden har inte behandlats i samband med budgetarbetet. Beräkningen av anslagen under resp. huvudtitlar har därför skett med utgångspunkt i oförändrade arvodesbelopp. Om arvodena vid översynen anses böra höjas kan detta därför medföra merbelastning av vissa anslag.
Vissa av statstjänstemännens huvudorganisationer har anmält synpunkter på arvodessättningen. Statstjänstemannalagen omfattar endast arbetstagare och inte uppdragstagare. Ledamöter av styrelser, nämnder och kommissioner är i denna sin egenskap i regel inte att betrakta som arbetstagare utan som uppdragstagare. Arvodena till innehavare av sådana uppdrag blir därför inte föremål för förhandlingar. Tillfälle kommer dock att beredas organisationerna att vid överläggningar med företrädare för finansdepartementets löne- och personalenheter framföra sina synpunkter.
Den arvodesjustering som översynen kan komma att resultera i bör ske räknat fr.o.m. den 1 januari 1972.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
5. Kostnader för vissa personalvårdande åtgärder
Med stöd av cirkuläret (1966: 381) om bestridande av kostnader för vissa personalvårdande åtgärder får myndighet som anvisats medel till expenser (motsv. medel för programbudgetmyndighet) ta i anspråk högst tio kr. per årsanställd och budgetår för åtgärder i personalvårdande syfte. Exempel på sådana åtgärder anges i cirkuläret. Bland exemplen märkes kostnader för enklare förtäring i samband med informationsverksamhet och avgifter för fritidsstudier som är angelägna från myndighetens synpunkt.
Genom 4 8 kungörelsen (1968: 104) om företagsnämnder m. m. inom statsförvaltningen fick företagsnämnd överta myndighetens rätt att besluta om användningen av ifrågavarande medel. Sådant övertagande har skett i mycket betydande omfattning.
Med hänsyn till kostnadsutvecklingen sedan nuvarande belopp fastställdes och angelägenheten av att man åstadkommer en realförbättring av personalvårdsåtgärderna bör beloppet höjas till 20 kr. per årsanställd med verkan fr. o. m. budgetåret 1972/73.
Belastningen på anslagen som omfattar medel till expenser torde härigenom komma att öka med drygt 1 milj. kr. per budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor | 7
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört. |
6. Psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen m. m.
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1968 tillkallade chefen för dåvarande civildepartementet åtta sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om förutsättningarna och formerna för psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen m. m.
De sakkunniga, som antog benämningen testutredningen, har avgett betänkandet (SOU 1971:47) Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen. Till betänkandet har som bihang fogats framställningen (SOU 1971: 48) Personurval med hjälp av psykologiska undersökningar. |
Efter remiss har yttranden över betänkandet med bihang avgetts av justitiekanslern, Svea hovrätt, kriminalvårdsstyrelsen, överbefälhavaren, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, televerket, statens järnvägar, statens vägverk, luftfartsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens personalutbildningsnämnd, statens personalnämnd, universitetskanslersämbetet — efter hörande av rektorsämbetena och psykologiska institutionerna vid universiteten i Uppsala, Lund och Umeå, rektorsämbetet och samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg samt rektorsämbetet, psykologiska institutionen och psykotekniska institutet vid universitetet i Stockholm —, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk, domänverket, förenade fabriksverken, länsstyrelserna i Stockholms och i Göteborgs och Bohus län, riksdagens ombudsmän, Svenska kommunförbundet, TCO-S, SR, Sveriges psykologförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), SF, Personaladministrativa rådet och Institutet för tillämpad psykologi AB i Saltsjöbaden.
Tidigare riksdagsbehandling av testfrågan
EF motioner till 1965 års riksdag (1965:1: 341 och II: 411) föreslogs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle begära att problem i anknytning till användningen av psykologiska testmetoder vid anställning och befordran i statlig tjänst skulle utredas i lämplig form.
Allmänna beredningsutskottet (1965: 46) förklarade sig inte kunna bedöma i vad mån en sådan omfattande utredning, som avsågs i motionerna, kunde behövas men förutsatte att befintligt och framkommande material från utredningar inom området för den psykologiska testningsverksamheten gjordes till föremål för en samlad översyn och
Prop. 1972: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 8
att Kungl. Maj:t på grundval härav tog de initiativ till ytterligare undersökningar och till praktiska åtgärder som kunde befinnas påkallade. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge till känna vad utskottet anfört.
Riksdagen (rskr 1965: 417) beslöt i överensstämmelse med utskottets hemställan.
I motioner till 1967 års riksdag (1967:1: 120 och 1I: 158) föreslogs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla om prövning av frågan om inrättande av ett centralt organ för granskning av sådana psykologiska testinstrument som anlitas i samband med anställning och befordran i statlig tjänst.
Allmänna beredningsutskottet (1967: 35) uttalade att det inte skulle vara ändamålsenligt att då inrätta ett centralt granskningsorgan, eftersom många frågor i samband med psykologiska testmetoder och testinstrument först måste vara bättre utredda. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge till känna vad utskottet anfört.
Riksdagen (rskr 1967: 299) biföll utskottets hemställan.
Utredningen
Psykologiska undersökningsmetoder vid personurval började användas på 1920-talet. Under senare delen av 1960-talet har användningen av sådana metoder vid personurval inom statsförvaltningen varit tämligen konstant. Vid de 18 statliga myndigheter inom den civila statsförvaltningen dir psykologiska undersökningar använts under denna tid har årligen 3 000—3 650 personer testats. Ungefär lika många urvalsprov har under samma tid ägt rum inom försvaret.
De psykologiska proven utförs av några privata institut och de statliga instituten psykotekniska institutet vid universitetet i Stockholm och militärpsykologiska institutet.
Undersökningarna har enligt utredningens uppfattning utförts enligt allmänt accepterade metoder och av kvalificerad personal.
Det står var och en fritt att utarbeta, distribuera och försälja test och att utföra psykologiska undersökningar. Viss kontroll inom området utövas av Skandinaviska Testförlaget AB och Sveriges psykologförbund.
Offentlig legitimation av psykologer förekommer inte i landet. Frågan om gemensamma bestämmelser i de nordiska länderna om sådan legitimation aktualiserades vid Nordiska rådets session år 1958. Kungl. Maj:t meddelade år 1969 provisoriska bestämmelser om utbildning för psykologexamen. Sveriges psykologförbund meddelar för sina medlemmar bevis om behörighet att utöva psykologyrket som psykolog eller biträdande psykolog.
I prop. 1968: 126 föreslogs sådana ändringar i lagen (1937: 249) om
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 9
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar — den s. k. sekretesslagen — att möjlighet öppnades till instrumentell sekretess och personsekretess i samband med psykologiska undersökningar. Riksdagen hade ingen erinran mot förslagen (KU 1968: 23, rskr 1968: 343).
Genom kungörelse (1968: 643) om handlingar som gäller psykologisk undersökning har Kungl. Maj:t förordnat att statlig myndighet skall se till att alla handlingar från ett testningsförfarande och skriftlig redovisning av resultatet skall lämnas till myndigheten så snart undersökningen har slutförts.
Utredningen presenterar en arbetsmodell för psykologisk undersökningsmetodik vid personurval. Med utgångspunkt i modellen definierar utredningen uttrycket psykologisk undersökning vid personurval som -: ett förfarande där man med användande av systematiserade och utprovade metoder försöker att göra så tillförlitliga förutsägelser som möjligt om en persons framtida betcende i en given arbets- eller utbildningssituation.
Utredningen utgår från att de statliga myndigheterna framdeles kommer att använda psykologiska urvalsmetoder i sin personaladministration i nya sammanhang och beträffande ctt ökat antal kategorier anställda.
Beslut om att använda en psykologisk urvalsundersökning bör övervägas noga. Undersökningen bör utgöra ett komplement till mera konventionella urvalsmetoder. Den information en urvalsundersökning kan tillföra beslutsunderlaget skall bedömas mot kostnader, tidsåtgång m. m. för undersökningen. Av betydelse är också antalet sökande i förhållande till det antal personer som skall anställas eller tas ut till utbildning. Ju större del av de sökande som skall antas, desto mindre relativ betydelse har psykologiska urvalsinstrument.
Det finns enligt utredningen anledning att iaktta särskild aktsamhet vid användningen av metoder för s.k. personlighetsdiagnostik. Sådana metoder har ofta lägre grad av tillförlitlighet än övriga systematiserade urvalsmetoder. Dessutom löper man vid användningen av dessa metoder ofta större risk än eljest att råka i konflikt med den undersöktes berättigade krav på hänsyn till den personliga integriteten.
Bestämmelser saknas om skyldighet att undergå psykologisk undersökning som beslutats av statlig myndighet. Myndighets beslut att föranstalta om psykologisk undersökning av sökande till statlig anställning anser utredningen inte likvärdigt med sådana villkor i fråga om kunskaper eller utbildning m.m. för innehav eller utövande av tjänst som avses i 4 § statstjänstemannalagen (1965: 274). Beslutet innebär närmast en reglering av ett visst led i det förfarande som föregår tillsättningsbeslutet i syfte att öka kunskaperna om sökandes lämplighet. Utan författningsenligt stöd torde undergånget prov inte utgöra förutsättning för att vinna nyanställning eller befordran. Om en sökande 1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr I. Bilaga 2
Prop. 1972:1 Bilaga2 Gemensamma frågor 10
vägrar att undergå psykologisk undersökning men vidhåller sin ansökan, skall denna således prövas på grundval av eljest tillgängligt material. Däremot torde det ligga inom myndighets kompetens att som villkor för uttagning till viss utbildning ställa upp krav på genomgång av psykologisk undersökning.
Statliga myndigheter har fört fram önskemål om råd och vägledning i samband med användning av psykologiska undersökningar. Åtskilliga metodspörsmål skulle enligt utredningen lösas med tillgång till expertis genom ett centralt statligt organ. Med lämplig sammansättning skulle ett sådant organ också ge en form av offentlig insyn i undersökningarna och ett skydd mot oberättigat intrång i de undersöktas personliga integritet. Utredningen förordar att ett särskilt statligt organ bildas för psykologiska undersökningar inom civil och militär statlig verksamhet, nämnden för psykologiska undersökningar. Också statliga aktiebolag bör få anlita nämnden. Personalorganisation skall ha rätt att i vissa fall påkalla utlåtande från nämnden. Nämnden skall vara rådgivande och vägledande utan rätt att meddela bindande föreskrifter. Myndighet skall inte vara skyldig att inhämta råd från nämnden. Verksamheten skall bedrivas försöksvis under tre år. Nämnden bör ha åtta ledamöter. Den vetenskapliga forskningen och den tillämpade psykologin bör vara representerade inom nämnden liksom arbetsgivar- och arbetstagarintressena inom det statliga området. Vidare bör i nämnden ingå företrädare för allmänt medborgerliga intressen. I administrativt hänseende synes nämnden kunna knytas till befintligt statligt organ.
De årliga kostnaderna beräknas till 75 000 kr. jämte medel för informationsverksamheten. Nämndens rådgivning förutsätts vara kostnadsfri under försöksskedet.
Remissyttrandena
Testutredningens allmänna synpunkter på behovet och värdet av psykologiska undersökningar delas i allt väsentligt eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser, som också instämmer i utredningens bedömningar när det gäller lämpligheten att använda sådana undersökningar inom statsförvaltningen. Testresultatens karaktär av komplement till övriga urvalsmetoder understryks av vissa remissinstanser.
TCO-S understryker att psykologiska urvalsmetoder bör användas med stor urskillning och endast som komplement till övriga instrument vid personurval. |
SR ifrågasätter om det går att förena psykologiska undersökningar under sekretess med personalinflytande i urvalet.
Prop. 1972: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 11
SF anser att psykologiska undersökningar kan vara ett värdefullt instrument, vid sidan av andra, när det gäller att göra ett riktigt urval vid tillsättning av tjänst eller uttagning till utbildning.
Några remissinstanser framhåller att psykologiska undersökningar ibland möts med skepsis eller misstro.
Socialstyrelsen finner det vara av särskilt intresse, mot bakgrund av tidigare kritik mot psykologiska undersökningar, att utredningen konstaterat att undersökningarna utförts enligt accepterade metoder, med kvalificerad personal och enbart i erforderliga fall.
TCO-S anser att nu tillgängliga psykologiska urvalsmetoder lider av betydande brister, särskilt när det gäller personlighetsdiagnostik, och förutsätter att urvalsförfarande handhas med starkt beaktande av arbetstagarnas intressen.
SF ser anledningen till skepsis och misstro mot psykologiska undersökningar i bristande information till dem som skall undersökas liksom i brister i uppläggning och genomförande av undersökning. Sådana brister torde bero på oerfarenhet inom myndigheterna i fråga om användningen av psykologiska undersökningar och avsaknad av vägledning i planeringsarbetet.
Utredningens förslag att en särskild rådgivande nämnd inrättas för att ge främst statsmyndigheterna råd och vägledning i frågor om psykologiska undersökningar tillstyrks eller lämnas utan crinran av drygt hälften av de remissinstanser som avgivit yttrande. Övriga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga förordar att denna uppgift åläggs statens personalnämnd.
Statskontoret anser att den särskilda rådgivande nämnden i administrativt hänseende bör knytas till statens personalnämnd, varigenom personalnämnden tillförs en för sin verksamhet värdefull kunskap och erfarenhet inom det arbetspsykologiska området.
Föredraganden
Användningen av psykologiska testmetoder inom statsförvaltningen har tilldragit sig ett stort allmänt intresse. BL a. har ämnet vid flera tillfällen behandlats i riksdagen. I motioner år 1967 väcktes förslag om att inrätta ett centralt granskningsorgan för sådana psykologiska testinstrument som anlitas i samband med anställning och befordran i statlig tjänst.
Testutredningen redovisar skälen för användning av psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen och framhåller vikten av att försiktighet iakttas i sådant sammanhang. Enbart sådana förhållanden får undersökas som har ett klart samband med beslut i en urvalssituation. Resultatet av psykologiska undersökningar får utgöra endast en del av underlaget för sådant beslut.
Prop. 1972:1 Bilaga.2 Gemensamma frågor 12
Genomgång av en psykologisk undersökning i ett anställnings- eller befordringsärende bör alltid vara frivillig. Myndighet bör således inte kunna ålägga någon att mot sin vilja delta i en psykologisk undersökning. Den som vägrar att gå igenom sådan undersökning bör i och för sig inte vara diskvalificerad från. att delta i ansökningsförfarandet i fråga om cn statlig tjänst. En annan sak är att vederbörande genom sin vägran kan komma att undandra myndigheten väsentligt beslutsunderlag varigenom möjligheten att objektivt jämföra denne sökande med övriga sökande försvåras. Konsekvenserna av cen sådan vägran kan bli att myndigheten utser annan sökande, om vars skicklighet myndigheten anser sig ha bättre kännedom. Däremot ligger det enligt utredningens uppfattning i princip inom en myndighets kompetens att som villkor för tillträde till utbildning som staten anordnar i egenskap av arbetsgivare kräva att vederbörande undergår psykologisk undersökning.
Utredningen redovisar önskemål från statliga myndigheter om att kunna anlita rådgivande expertis i frågor om psykologiska undersökningar. Likaså föreligger inom statsförvaltningen ett behov av information om sådana undersökningar. Utredningen föreslår att en nämnd, som skall kunna ge statsmyndigheterna 'råd och vägledning i frågor om psykologiska undersökningar, inrättas försöksvis under tre år.
Remissinstanserna har i allt väsentligt ställt sig bakom utredningens allmänna synpunkter och behovet av ett rådgivande organ. I frågan om lämpligaste organisatoriska lösning för att tillgodose detta behov har olika uppfattningar förts fram.
Jag delar utredningens allmänna bedömning av användningen av psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen. Det förtjänar kraftigt understrykas att sådana förfaranden måste utföras med största grannlagenhet och hänsyn till individens personliga integritet.
Enligt min mening föreligger inte något motsatsförhållande i den av SR upptagna frågan om hur sekretess rörande resultatet av en psykologisk undersökning skall kunna förenas med personalinflytande i bestut om tjänstetillsättning. I den mån personalföreträdare deltar i sådant beslut gäller bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt för dem lika väl som för övriga som deltar i eller är närvarande vid beslutet.
Behovet av rådgivningsverksamhet bör tillgodoses. Den organisatoriska lösningen av rådgivningsverksamheten påverkas av den speciella karaktär av förtroendesituation som kännetecknar många testningar. En- Jigt min mening kan testningar f. n. principiellt inte helt jämställas med normala personaladministrativa rutiner. Karaktären av förtroendenämnd motiverar att förutom fackexperter även företrädare för samhället ingår som ledamöter. Jag delar utredningens uppfattning att organet bör få ställning av en fristående nämnd och ansluter mig till utredningens förslag till sammansättning av nämnden. Den bör i administrativt hänseen-
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 13
de vara knuten till statens personalnämnd. Sekreterare och annat behövligt arbetsbiträde åt nämnden bör förordnas av personalnämnden. Sckreteraren bör vara tjänsteman hos personalnämnden.
Försöksverksamheten -bör i första hand avse rådgivning beträffande psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen. Denna bör t.v. vara kostnadsfri. Nämnden bör ha rätt att mot särskild ersättning åta sig uppdrag även för statliga aktiebolag. Försöksverksamheten bör pågå i tre år. Erfarenheterna bör efter utvärdering läggas till grund för beslut om den fortsatta verksamheten.
Myndighet bör själv bestämma, om den vill ta samråd med nämnden. Jag förutsätter att beslut inom myndighet att genomföra psykologisk undersökning föregås av kontakt i frågan med berörda personalorganisationer i företagsnämnden eller i annan lämplig form. Önskar därvid personalorganisation samråd mellan myndigheten och nämnden, utgår jag från att samråd kommer till stånd.
Kostnader för ersättning till nämndens ledamöter m. m. bör bestridas med medel från sjunde huvudtitelns anslag E12. Kostnader för vissa nämnder m. m. Kostnader för arbetsbiträde och för nämndens informationsverksamhet bör betalas från sjunde huvudtitelns anslag B 19. Statens personalnämnd. Jag har vid beräkningen av dessa anslag beaktat angivna behov.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad i det föregående föreslagits om psykologiska
undersökningar inom statsförvaltningen. |
7. Bemyndigande för Kungl. Maj:t att inrätta vissa tjänster i
samband med omlokalisering
I samband med den omlokalisering av vissa statliga myndigheter som skall ske enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) kommer det att finnas personal vid de flyttande myndigheterna som inte önskar följa med till den nya stationeringsorten. En särskild nämnd, nämnden för vissa omplaceringsfrågor, har inrättats med uppgift att ta ställning till om åberopade skäl mot flyttning är att anse som tillräckligt vägande. Om nämnden finner att så är fallet, bör den anställde enligt riksdagsbeslutet garanteras fortsatt anställning i Stockholm. Den anställde måste därför placeras om till annan verksamhet i Stockholm. Central omplaceringsmyndighet är statens personalnämnd.
Den garanti som riksdagen gett innebär att den som omplaceras skall behålla samma anställningstrygghet som han har i sin tjänst hos om-
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 14
lokaliseringsmyndigheten. Vid omplaceringen bör man eftersträva att den anställde i första hand placeras på tjänst med samma anställningsform som den tjänst han lämnar.
Om endast tjänst med annan anställningsform finns tillgänglig, bör den omplacerade ändå kunna få behålla sin tidigare anställningsform. Detta kan ske genom att man hos den myndighet dit den anställde omplaceras inrättar en tjänst som är personlig för den omplacerade. Så länge denna finns inrättad bör därvid den tjänst som fanns tillgänglig för omplaceringen hållas vakant. Om den personliga tjänsten skall inrättas som ordinarie eller extra ordinarie på löneplan C behövs riksdagens medgivande. Kungl. Maj:t bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att i sådana fall som här nämnts få inrätta personliga ordinarie eller extra ordinarie tjänster på löneplan C.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med
vad jag förordat i det föregående inrätta ordinarie eller extra
ordinarie tjänster på löneplan C.
8. Anställningsformen i statstjänst, m. m.
Under år 1970 fördes omkring 8 000 statligt anställda arbetare över till tjänstemannaanställning genom beslut av Kungl. Maj:t. Ytterligare åtgärder har därefter kommit till stånd. Förhandlingsutredningen har den 5 juli 1971 avgett ett betänkande (Ds Fi 1971: 10), där man föreslår dels att gränsdragningen mellan avtalsbara och inte avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för offentliga tjänstemän ändras, dels att tjänstemannaanställning genomgående skall tillämpas inom det offentliga området, alltså även där arbetaranställning tidigare har tillämpats.
Såvitt rör avgränsningen av det avtalsbara området, har vissa remissinstanser — däribland LO — i sina yttranden över förslaget hänvisat till att riksdagen bifallit en hemställan från inrikesutskottet om en särskild utredning av lagstiftningen inom arbetslivet (mot. 1971: 155 och 1145, InU 1971: 13, rskr 1971: 161). Dessa remissinstanser hävdar att frågan om hur det avtalsbara området skall avgränsas när det gäller statstjänstemän m. fl. har ett sådant samband med den nya utredningens arbete att hänsyn måste tas till denna. Enligt min mening bör förnyad prövning ske sedan den utredning som avses i 1971 års riksdags beslut bearbetat frågan i samråd med förhandlingsutredningen.
Beträffande frågan om tillämpning av tjänstemannaanställning i stället för anställning som arbetare har omfattande åtgärder genomförts i anslutning till förhandlingsutredningens förslag. Efter samråd med personalorganisationerna har sålunda vid årsskiftet 1971/72 flertalet av de
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 15
återstående ca 50 000 arbetarna i statens tjänst förts över till tjänstemannaanställning. Reformen berör inte arbetstagare som sysselsätts i beredskapsarbete, arkivarbete eller musikerhjälp med hänsyn till den särskilda karaktär som dessa sysselsättningsformer har. Undantagen är också den speciella grupp som utgörs av lokalanställda utom riket. Anställning som tjänsteman i fråga om denna grupp får avgöras från fall till fall. Slutligen har undantagits däcks- och intendenturpersonal samt motormän på statens fiskeriundersökningsfartyg.
Huvudregeln — att arbetstagare hos staten i fortsättningen skall anställas som tjänsteman — är inskriven i kungörelsen (1971: 940) om tjänstemannaanställning för arbetstagare hos staten. Kungörelsen trädde i kraft den 1 januari 1972.
Arbetstagare som inte har varit tjänstemän har i stor utsträckning haft olika former av prestationslön. Vilket lönesystem som kommer att gälla för dessa arbetstagare avgörs genom förhandlingar. En överföring till extra ordinarie eller extra tjänst kan av tekniska skäl ske endast i den mån avtal slutits. I avbidan på att avtal föreligger har överföring skett till arvodestjänst.
Vid val av tjänstetyp för den som har överförts till tjänstemannaanställning är utgångspunkten att nu tillämpade normer skall användas. Är sålunda de arbetsuppgifter som arbetstagaren har att utföra av mer varaktig beskaffenhet, bör han anställas som extra ordinarie tjänsteman. I annat fall bör extra tjänst eller arvodestjänst komma i fråga.
Av intresse i sammanhanget är förhållandet mellan inrättande och tillsättande av tjänst. Sådan tjänst som Kungl. Maj:t inrättar förs upp på personalförteckning som redovisas i regleringsbrev till vederbörande myndighet. I sådant fall inrättas och tillsätts alltså tjänsten genom skilda beslut. Gäller det däremot en tjänst som myndighet inrättar sammanfaller ofta besluten om inrättande och tillsättning av tjänst. Det kan därför sägas att beteckningen tjänst i praktiken har blivit ett uttryck för de arbetsuppgifter som en tjänsteman anställts för att utföra.
Det i praxis sålunda utbildade förfarandet när myndighet inrättar tjänst har förenklat överföringen av arbetarna till tjänstemannaanställning. I och med att de har anställts som tjänstemän har också inrättats tjänster i statstjänstemannalagens mening.
I samband med överföringen av arbetarna till tjänstemannaanställning aktualiserades frågan om vilken myndighet som i fortsättningen skulle vara förhandlingspart på den statliga sidan. Enligt kungörelsen (1965: 465) om vissa statliga kollektivavtal m. m. sluts kollektivavtal om anställnings- eHer arbetsvillkor för de arbetstagare hos staten som inte är tjänstemän — om inte annat särskilt bestäms — av den centrala förvaltningsmyndigheten eller i visst fall av anställningsmyndigheten. Är kollektivavtalet av större vikt för myndigheten eller för annan myndighet, skall enligt kungörelsen statens avtalsverk medverka i förhand-
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 16
lingen. Sådant kollektivavtal får slutas först sedan avtalsverket har godkänt dess innehåll. För anställda med tjänstemannaanställning sluts avtal av avtalsverket. Avtalsverket för sålunda förhandlingarna i fråga om alla arbetstagare som nu har förts över till tjänstemannaanställning. Enligt sin instruktion har avtalsverket möjlighet att delegera förhandlingsfrågor.
För domänverket gäller särskilda regler i fråga om rätten att förhandla och sluta avtal. Dessa regler har behållits i sak oförändrade.
Avtal om statstjänstemännens avlönings- och arbetsvillkor träffas i allmänhet under förbehåll om Kungl. Maj:ts godkännande. I den mån avtalet reglerar någon fråga som skall underställas riksdagens prövning överlämnas avtalet av Kungl. Maj:t till riksdagens lönedelegation med hemställan om godkännande. I prop. 1964: 140 betonades att delegationen givetvis inte borde ha befattning med frågor som författningsenligt avgörs utan riksdagens medverkan. Eftersom avtal om statliga arbetares anställningsvillkor tidigare inte har underställts riksdagen, har de inte heller prövats av lönedelegationen. När det gäller samtliga arbetstagare som nu har förts över till tjänstemannaanställning skall avtalen enligt hittillsvarande praxis inte underställas Kungl. Maj:ts eller lönedelegationens prövning. Gränsdragningen mellan frågor som författningsenligt skall underställas riksdagens lönedelegations prövning och andra frågor lämnar emellertid ofta utrymme för tvekan. Jag avser därför att föreslå Kungl. Maj:t en utredning om vilka frågor som bör prövas av lönedelegationen. T. v. bör hittillsvarande praxis på området tillämpas.
Det har förutsatts att lönekostnaderna för här berörda arbetstagare som har blivit tjänstemän skall betalas från de medel som hittills disponerats för avlöning till arbetstagare med avlöning enligt kollektivavtal för arbetare.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
9. Städningsverksamheten inom det statliga området
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 mars 1966 tillkallade chefen för dåvarande civildepartementet sakkunniga för att utreda frågan om städning vid statliga myndigheter. Utredningen, som antog namnet statens städningsutredning, har den 8 december 1970 avgett betänkandet (Ds Fi 1970: 13) Den statliga lokalvårdens organisation.
Efter remiss har yttranden över utredningens betänkande avgetts av rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk, arbetarskyddsstyrelsen, poststyrelsen, tcelevcrket, statens järnvägar, statens vägverk, statskontoret, generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens avtalsverk, statens perso-
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 17
nalutbildningsnämnd, universitetskanslersämbetet (UKÄ) — som överlämnat yttranden av rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund och Umeå, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola och högskoleenheten i Linköping —, skolöverstyrelsen, statens institut för konsumentfrågor, statens institut för företagsutveckling (SIFU), Statsföretag AB, Svenska kommunförbundet, SF, SR, SACO, TCO-S, Svenska kommunalarbetarcförbundet och Sveriges städtekniska förening. Därutöver har yttrande inkommit från AB Wahlbecks fabriker.
Nuvarande förhållanden
Normalt sker städningen inom det statliga området helt i myndigheternas egen regi. Personalen är anställd enligt det s.k. prisavtalet eller det s. k. tidsavtalet.
Prisavtalet, som tillämpas inom större delen av det statliga området, är ett s. k. betingsavtal och innehåller bl. a. normalinstruktioner och prislistor med fasta kvadratmeterpriser för olika arbetsuppgifter och lokaltyper. Avtalet innehåller bl. a. normer för städfrekvens. Avtalet bygger på tidsvärden som framtagits vid arbetsmätning och som i huvudsak gäller manuell städning.
Oavsctt vilket avtal som tillämpas utövas tillsynen och planeringen av städningen normalt av en tjänsteman på varje arbetsplats, vanligen vid sidan av annat arbete. ,
Upphandlingen av städmateriel är koncentrerad till ett fåtal myndigheter.
Den övervägande delen av kostnaderna för städningen utgörs av Jöner. För år 1970 beräknas de totala städkostnaderna inom det statliga området uppgå till 150 milj. kr., varav 140 milj. kr. utgör lönekostnader.
Utredningen
Städarbetet bedrivs f. n. enligt bundna instruktioner med städmetoder och städfrekvens angivna. Instruktionerna har varit oförändrade de senaste 15 åren vilket innebär att man inte kunnat anpassa sig till den tekniska utvecklingen på städområdet. I de fall maskinell utrustning införskaffats har kostnadsbesparingar inte varit möjliga på grund av att avtalen är anpassade till manuell städning.
Utredningen har bedrivit omfattande praktiska försök där modern maskinell utrustning provats. Mot bakgrund av dessa försök föreslår utredningen elt nytt system för städning med användning av maskinutrustning för framför allt golvvård och differentierad städfrekvens beroende på städningsbehov.
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 18
En förutsättning för att detta städsystem med varierande städfrekvens skall kunna införas är enligt utredningen att det finns städledare som bedömer när och i vilken omfattning det regelmässiga arbetet skall kompletteras med andra insatser. När metoden införs krävs också en insats av kunniga arbetsledare, som instruerar och informerar personalen om det nya städsystemet. Dessutom bör arbetsinstruktioner och metodbeskrivningar användas.
Den utbildning av arbetsledare och instruktörer som blir nödvändig bör enligt utredningen handhas av statens personalutbildningsnämnd i samarbete med SIFU.
Utredningen beräknar att de totala städkostnaderna kan minskas med 15—20 9/9 om förslagen genomförs.
Utredningen framhåller vikten av ökad samordning av det statliga städarbetet, särskilt med hänsyn till de föreslagna städmetoderna, som bl. a. förutsätter särskilda golvvårdspatruller och enhetlig arbetsledning. En sådan samordning bör eftersträvas även mellan statliga och kommunala myndigheter.
En starkare koncentration av upphandlingsarbetet anses också önskvärd inte minst mot bakgrund av förslaget om användning av bl. a. maskinella hjälpmedel och annan specialutrustning. Inköp av sådan utrustning ställer stora krav på inköparens tekniska kunnande.
Det är enligt utredningen betydelsefullt att lokaler utformas och inreds på ett sådant sätt att nedsmutsning undviks och rationell, maskinell städning kan utföras. Det nära sambandet mellan städning, drift, underhåll och byggnad av lokaler stryks under.
Utredningen har övervägt ett par olika organisationsformer för lokalvården — utredningens förslag till sammanfattande benämning av städning och planering och metodutveckling m. m. Alternativen är enligt utredningen städning i myndigheternas egen regi med en central Jedning eller städning genom ctt för ändamålet bildat statligt bolag. Städning genom entreprenör bedöms böra förekomma endast i undantagsfall. Utredningen föreslår städning i egen regi med central ledning. Den centrala ledningen för lokalvården kan därvid anknytas till byggnadsstyrelsens verksamhet. En särskild sektion för lokalvård föreslås inrättad vid styrelsens utvecklingsbyrå. Verksamhetsområdet skall omfatta hela det statliga lokalbeståndet inkl. förhyrda fastigheter, beträffande försvaret dock endast förvaltningsbyggnader. Den centrala lokalvårdssektionen bör enligt utredningen få som uppgift
att i samverkan med Svenska kommunförbundet följa den tekniska utvecklingen på lokalvårdens område och i anslutning härtill utföra crforderliga arbetsmätningar samt medverka till att den tekniska utvecklingens resultat omsätts i praktiken,
att initiera och medverka till. att personal inom lokalvården utbildas och instrucras,
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 19
att medverka till att lokalvårdssynpunkter beaktas i rimlig grad vid ny- och ombyggnader samt i övrigt centralt informera och instruera om lokalvårdssynpunkter på inredning och utrustning,
att allmänt leda och övervaka den statliga lokalvården.
Utredningen räknar med att det förutom en chef för sektionen krävs minst tre lokalvårdsingenjörer/inspektörer samt ett biträde.
För den närmare kontakten med myndigheter i lokalvårdsfrågor bör även finnas en regional organisation. Byggnadsstyrelsen bör successivt lämna förslag om den närmare utformningen av denna organisation. Utredningen föreslår att till att börja med inom var och en av styrelsens fem byggnadsförvaltningar inrättas en tjänst som lokalvårdsinspektör.
Utredningen anmäler att den i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande till förslagen fortsätter med vissa utredningsuppgifter och ledningen av den praktiska försöksverksamheten.
Remissyttrandena
Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till utredningens förslag om nya städmetoder. I remissyttrandena framförs påpekanden eller kritik på vissa punkter. Arbetarskyddsstyrelsen påpekar att arbetarskyddssynpunkter måste beaktas vid utprovning av städmetoder, framför allt måste vid golvvård halkrisken uppmärksammas. Svenska kommunalarbetareförbundet och SF framhåller att den flexibla städningen inte får innebära ökad otrygghet för städpersonalen. SF betonar vikten av att personalminskning genomförs försiktigt, även om kostnadsbesparingarna fördröjs. Kommunalarbetareförbundet framför även kritik mot förslaget om särskilda städledare, vilket kan Ieda till minskat inflytande för de anställda över deras arbetssituation. Städbehovet kan bedömas av de vanliga arbetslagen. Även fortifikationsförvaltningen och statens vägverk ställer sig tveksamma till förslaget om särskilda städtedare och anser att frågan bör utredas ytterligare. Avtalsverket, Svenska kommunalarbetareförbundet och SF förutsätter att de förändringar av städavtalen som erfordras för att utredningens förslag skall kunna genomföras skall bli föremål för förhandling mellan de centrala avtalsparterna.
Statens personalutbildningshämnd och SIFU framhåller i sina remisssvar att SIFU är bäst lämpat av de två organisationerna att handha den föreslagna städledarutbildningen.
Det övervägande antalet remissinstanser anser att förslaget om städning i myndigheternas egen regi med en central ledning, knuten till byggnadsstyrelsen, är en lämplig organisationsform. Bl. a. fortifikationsförvaltningen, televerket, statens järnvägar, statskontoret och generaltullstyrelsen framhåller emellertid att möjligheten att utnyttja entreprenör för städning bör stå öppen. Statskontoret påpekar att utredningen inte
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor - 20
redovisat något material som tyder på att städning på entreprenad skulle vara ekonomiskt ofördelaktigt. Statsföretag AB anser att den stora offentliga städmarknaden bör hållas öppen för privata och ev. statliga entreprenörer. Härigenom skapas underlag för utveckling av produkter och metoder. Svenska kommunförbundet, som förutsätter fortlöpande samråd med de statliga myndigheterna i städningsfrågor, framhåller att en enhetlig lokal ledning av städningen bör eftersträvas inom större kommuner och på orter där den statliga verksamheten är mer koncentrerad.
Beträffande den centrala städledningen framhåller statskontoret att man närmare bör överväga var inom statsförvaltningen den centrala ledningen skall placeras, Som alternativ till utredningens förslag — byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå — pekar man på försvarets matcrielverk och — i likhet med 7TCO-S — på byggnadsstyrelsens intendentsbyrå. Byggnadsstyrelsen tillstyrker förslaget om central ledning av städverksamheten och föreslår att denna funktion knyts till utvecklingsbyråns drifttekniska sektion vid styrelsen. UKA framhåller att frågan om huvudmannaskapet för driften av det omfattande lokalbeståndet inom UKÄ:s område ännu inte avgjorts och att beslut om ett centralt organ för städning därför bör anstå tills vidare.
Televerket och statskontoret ställer sig tveksamma till utredningens förslag om regionala lokalvårdsinspektörer. Statskontoret anser att man försöksvis bör tillsätta en regional inspektör, förslagsvis i Lund, och avvakta vidare utbyggnad tills erfarenheter vunnits av organisationsformen. UKA framhåller att den regionala organisationen eventuellt kan knytas till befintliga städningsinspektörer inom UKA-området. Statsföretag AB avstyrker förslaget om central och regional ledning.
Utredningens förslag att städning i fortsättningen skall benämnas lokalvård och personalen lokalvårdare tillstyrks av försvarets materielverk, poststyrelsen, UKA och SF. Televerket uttalar tvekan i fråga om detta förslag och föreslår att de gamla benämningarna behålls. Byggnadsstyrelsen anser att begreppet lokalvård behöver definieras närmare.
Försvarets materielverk hat i princip intet att invända mot en ytterligare centralisering av upphandlingen. Poststyrelsen anser att upphandlingsfrågorna kräver ytterligare övervägande, i samråd med de upphandlande myndigheterna. Vägverket framhåller att resultat bör avvaktas från arbetet i riksrevisionsverkets samrådsdelegation för upphandlingsfrågor innan ytterligare centralisering sker.
Departementschefen
Städningen av lokaler vid statliga myndigheter medför betydande utgilter. Den år 1966 tillkallade städningsutredningen har beräknat kostnaderna till sammanlagt 150 milj. kr. för år 1970. Den försöksverksam-
Prop. 1972: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 21
het som utredningen initierat och fortfarande bedriver visar att stora besparingar kan uppnås genom en förändrad organisation av arbetet och modernare arbetsmetoder. Jag anser det angeläget att resultaten av utredningens arbete kan tas till vara och föras vidare. För att detta skall bli möjligt fordras enligt min mening en permanent organisation för planering och utveckling m. m. av städverksamheten.
Vid årsskiftet 1971/72 har städpersonalen vid statliga myndigheter förts över till tjänstemannaanställning (jfr punkt 8). De arbets- och anställningsvillkor som skall gälla för städpersonalen bestäms således i avtal. med de begränsningar som följer av statstjänstemannalagen.
Städningsutredningen framhåller att det egentliga städarbetet bör ses som ett led i en vidare verksamhet som utredningen benämner lokalvård och som bl. a. innefattar lokalplanering, metodutveckling och utbildning. Jag ansluter mig till detta synsätt. Städningen utgör en tung post i kostnaderna för driften av lokaler och en utformning av lokalerna
mi. Städningen bidrar vidare till att öka livslängden för golv- och väggytor och inredning. Städningen har således ett nära samband med planering och byggande av lokaler samt fastighetsförvaltning.
Städningsutredningen föreslår att städningen vid statliga myndigheter skall bedrivas huvudsakligen i egen regi. Även enligt min uppfattning torde denna form i de flesta fall vara att föredra.
Enligt utredningens förslag skall en central ledning för lokalvården inrättas och knytas till byggnadsstyrelsen. Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att ett centralt planerings- och utvecklingsarbete är väsentligt för att städningsverksamheten skall kunna cffektiviseras. Genom att den centrala funktionen knyts till byggnadsstyrelsen skapas ett sådant samband med lokalplanering, byggande och fastighetsförvaltning som jag nyss berört. Jag förordar således att byggnadsstyrelsen får till uppgift att svara för central planering och utveckling m. m. av den statliga städningsverksamheten. För dessa uppgifter kommer jag vid min anmälan av anslaget till byggnadsstyrelsen under sjunde huvudtiteln att beräkna medel för fem tjänster.
Det får ankomma på byggnadsstyrelsen bl. a. att följa den tekniska utvecklingen och verka för att effektiva städmetoder kommer till användning inom det statliga området. För att städningen skall kunna organiseras på ett flexibelt sätt fordras enligt utredningens förslag en förstärkt arbetsledningsfunktion. Det bör vara en uppgift för byggnadsstyrelsen att initiera utbildning av personal för sådana uppgifter och för handhavande av den maskinella utrustning som bör komma till användning. Vidare bör byggnadsstyrelsen verka för ökad samordning av städarbetet mellan statliga myndigheter och, där så är lämpligt, samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter. Det får vidare ankomma
Prop. 1972: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 22
på styrelsen att senare lämna de förslag som erfordras i fråga om den närmare organisationen av arbetet med dessa frågor.
Utredningen föreslår att en regional organisation för lokalvårdsfrågor skall knytas till byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltningar. Behovet av och formerna för regional verksamhet bör enligt min mening närmare övervägas sedan den centrala organisationen etablerats. Jag vill även peka på att formerna för en regional verksamhet i viss mån har samband med frågan om huvudmannaskap för fastighetsdriften. Denna fråga kommer jag att beröra vid min anmälan av Statens allmänna fastighetsfond (bil. 21).
Städningsutredningen har anmält att den fortsätter med vissa utredningsuppgifter och ledning av en praktisk försöksverksamhet. Dessa uppgifter bör så snart som möjligt och senast fr. o. m. ingången av budgetåret 1972/73 övertas av byggnadsstyrelsen, varvid städningsutredningens arbete kan upphöra.
Slutligen vill jag beröra stäidningsutredningens förslag att upphandlingen av utrustning och materiel för städning skall ytterligare centraliscras. Det är naturligt att man vid den statliga upphandlingen strävar efter att dra nytta av det kunnande om metoder och utrustning som den centrala ledningsfunktionen kommer att ge. Organisationsformerna för upphandlingen bör emellertid övervägas ytterligare.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag anfört om central plancring och utveckling
m. m. av städningsverksamheten inom det statliga området.
10. Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering
Redogörelser för utrednings- och försöksverksamheten rörande programbudgetering har tidigare lämnats i prop. 1969: 1 (bil. 2 s. 29 ff), prop. 1970: 1 (bil. 2 s. 7 ff) och prop. 1971: 1 (bil. 2 s. 3 ff). Utredningsoch försöksverksamheten har fortsatt under år 1971.
Som tidigare redovisats i prop. 1970: 97 kommer ctt nytt system för planering och budgetering inom försvaret att införas den 1 juli 1972. Beträffande programbudgetering inom försvaret hänvisas därför till vad som senare anförs av chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av medelsbehov under fjärde huvudtiteln. I det följande redovisas frågor som rör programbudgetering inom den civila statsförvaltningen.
Försöksverksamheten omfattar ett tjugotal myndigheter. Av dessa har statens bakteriologiska laboratorium, sjöfartsverket, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, patent- och registreringsverket, lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt, statens skeppsprovningsanstalt och styrelsen för teknisk utveckling fått
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 23
anslag anvisade i programtermer fr. o. m. budgetåret 1970/71. För budgetåret 1971/72 har även Chalmers tekniska högskola anvisats medel i programtermer. Under innevarande budgetår utsträcks försöksverksamheten till att omfatta även den högre tekniska utbildningen och forskningen vid högskoleenheten i Linköping.
Försöksverksamheten med programbudgetering inom polisväsendet omfattar f. n. sex polisdistrikt, nämligen Eskilstuna, Huddinge, Hässleholm, Jakobsberg, Västerås och Växjö. Genom beslut den 3 juni 1971 har rikspolisstyrelsen bemyndigats att utvidga försöksverksamheten till att omfatta samtliga polisdistrikt i Södermanlands län samt de operativa funktioner som länspolischefen i detta län utövar och som ställer anspråk på resurser från polisdistrikten.
Inom kriminalvården har fr. o. m. budgetåret 1970/71 försöksverksamhet ägt rum vid fångvårdsanstalten Hinseberg och skyddstillsynsanstalten Båtshagen samt Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga. Försöksverksamheten har utvidgats under budgetåret 1971/72 och omfattar nu även fångvårdsanstalten Kumla samt Örebro skyddskonsulentdistrikt.
Inom polisväsendet och kriminalvården anvisas medel till de lokala organisationerna från ett flertal anslag. Ett sådant system försvårar möjligheterna att pröva de olika metoder som programbudgetering innefattar. För budgetåret 1972/73 föreslås att medel för de områden inom polisväsendet och kriminalvården där försöksverksamhet pågår, i likhet med innevarande budgetår, redovisas över särskilda anslag, benämnda Polisenheter med särskild budget resp. Kriminalvårdsenheter med särskild budget. Anslagen tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Verksamheterna regleras sedan enligt av Kungl. Maj:t fastställda ändamålsinriktade budgeter. De belopp som tagits upp i de särskilda budgeterna belastar de formellt beräknade anslagen och motsvarande belopp spärras under polisväsendets och kriminalvårdens ordinarie anslag.
Under budgetåret 1972/73 avses försöksverksamheten med programbudgetering inom polisväsendet och kriminalvården fortsätta med i huvudsak samma omfattning som under innevarande budgetår.
Inom arbetsmarknadsområdet har arbete pågått sedan år 1968 för att förbereda en övergång till programbudgcetering. Enligt anvisningar som meddelats av chefen för inrikesdepartementet har arbetsmarknadsstyrelsen lämnat anslagsframställning för budgetåret 1972/73 i programtermer.
Kungl. Maj:t uppdrog den 1 oktober 1971 åt riksrevisionsverket att med biträde av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten rörande programbudegetering.
En första delrapport föreligger nu. Den innehåller i huvudsak en översiktlig lägeskartläggning av försöksverksamheten med programbud-
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 24
getering vid tre myndigheter, nämligen statens bakteriologiska laboratorium, patent- och registreringsverket och rikets allmänna kartverk. Riksrevisionsverkets arbete med att utvärdera försöksverksamheten fortsätter. Undersökningar kommer att göras vid flertalet försöksmyndigheter i syfte att få säkrare underlag för slutsatser. Delrapporten redovisar iakttagelser om vad övergången till programbudgetrutiner i olika avseenden har inneburit. Uppgifterna lämnas med en allmän reservation för att undersökningstiden varit kort och att undersökningen i huvudsak endast omfattar tre myndigheter. Programbudegetering innebär bl. a. att myndigheterna får större möjligheter att inom de uppgjorda anslagsramarna välja de produktionsresurser som ger de bästa resultaten. I riksrevisionsverkets rapport anges bl. a. att övergången till icke resursslagsbundna anslag inte medfört några drastiska förändringar vad gäller val av resursslag, teknik och metoder. Utvecklingen mot ökad användning av tekniska hjälpmedel har dock förstärkts. Anslagsomläggningen har tillsammans med ett nytt redovisningssystem bidragit till en betoning av kostnader i stället för kassamässiga utgifter. För myndigheter med s.k. uppdragsverksamhet gäller att verksamhetens omfattning i princip skall bestämmas av efterfrågan under krav på full kostnadstäckning. Dessa myndigheters intäkter och kostnader nettoredovisas över ett formellt anslag på 1000 kr. Riksrevisionsverket konstaterar att en sådan nettoredovisning medfört att ansvarct för att verksamheten skall bli självbärande av myndigheterna uppfattats som klarare angivet. Detta har lett till en helhetssyn på intäkterna och en starkare koppling till kostnaderna, vilket medfört att rutiner för interndebitering utnyttjats och att en bättre hushållning med servicefunktioner kunnat noteras. En risk har uppmärksammats, nämligen att kravet på kostnadstäckning kan komma att tillgodoses på bekostnad av övriga mål. Ett väsentligt inslag i programbudgeteringen är att effektiviteten kan öka genom att planerings- och uppföljningsansvar delegeras så långt som möjligt. En sådan delegering av. budgetansvaret har kommit till stånd, även om den hittills begränsats till de högsta organisatoriska nivåerna. Den mera systematiserade informationen har medfört att ansvarsområdena fått en klarare ekonomisk avgränsning. Ett annat väsentligt inslag i programbudgeteringen är en förbättrad verksamhetsplanering. Vid vissa av myndigheterna förekom långsiktig planering före övergången till programbudgetering. Riksrevisionsverket konstaterar att det medellånga perspektivet numera blir bättre genomarbetat och att budgeteringen integrerats med planeringen. Verksamhetsplaneringen har medfört förbättrad resursplanering för produktionsenheterna. Ett väsentligt inslag i produktionsplaneringen har varit en intern resursbudgetering som även omfattar arbetskraftsresurserna.
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 25
En löpande budgetuppföljning av kostnader och prestationer utgör ctt viktigt underlag för verksledningens styrning av verksamheten. Riksrevisionsverkets undersökning visar att en sådan uppföljning äger rum löpande, dock utan att detta: leder till någon egentlig budgetrevidering. Resultatrapporter distribueras och får ett positivt mottagande samt leder till en diskussion av budgetavvikelserna mellan fack- och ekonomiavdelningarna. Trots att många problem anses föreligga vid formulering av prestationsmått har sådana framtagits och kommit till användning för en rad ändamål, av vilka delrapporten anger intäktsberäkning, planering, budgetering, kontroll och produktivitetsuppföljning. Kopplingen mellan kostnader och prestationer har lett till större klarhet om beslutens konsekvenser. I rapporten konstateras vidare att kostnadsmedvetandet har ökat. Detta har medfört bl. a. ökad förståelse för betydelsen av rationaliseringar och ökat beaktande av alla kostnadsslag inom myndigheterna. Beslutsfattandet har förbättrats så till vida att åtgärder kan vidtas i tid och besluten bli mera ekonomiskt rationella.
Riksrevisionsverket anför avslutningsvis att administrativa förbättringar sannolikt initierats eller påskyndats av programbudgceteringen. Några egentliga önskemål om återgång till tidigare system har inte registrerats.
Departementschefen
Utrednings- och försöksverksamheten rörande programbudgetering påbörjades år 1968. Arbetet med att införa programbudgetering har fortsatt under år 1971. Flertalet av försöksmyndigheterna har fått anslag anvisade i programtermer, de flesta redan fr. o. m. budgetåret 1970/71.
Chalmers tekniska högskola får anslag anvisade i programtermer fr. o. m. budgetåret 1971/72. För vissa enheter inom polisen och kriminalvården tas fr. o. m. budgetåret 1971/72 upp formella anslag på 1 000 kr. Verksamheterna regleras sedan enligt av Kungl. Maj:t fastställda ändamålsinriktade budgeter, För budgetåret 1972/73 föreslås att arbetsmarknadsstyrelsen får anslag anvisade i programtermer. Inom arbetsmarknadsområdet, som efter försvaret är det budgetmässigt största området som berörs av försöksverksamheten, har i flera år arbete pågått för att förbereda en omläggning till ctt programbudgetsystem. Beträffande den närmare utformningen av anslags- och programsystemet hänvisar jag till vad som senare anförs av chefen för inrikesdepartementet vid anmälan av medelsbehov under elfte huvudtiteln för budgetåret 1972/73.
Erfarenheterna från försöksverksamheten rörande programbudgetering har kunnat tillgodogöras även vid sådana myndigheter som inte deltar i försöksverksamheten. Chefen för industridepartementet kommer senare vid anmälan av medelsbehov under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1972/73 att föreslå en tillämpning av programbudgetering
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 26
vid statens institut för företagsutveckling (SIFU) och därvid närmare ' redogöra för utformningen av anslag och program samt motiven för omläggningen. Jag vill vidare erinra om att Kungl. Maj:t uppdragit åt statens väg- och trafikinstitut att i samråd med riksrevisionsverket utarbeta ett program- och anslagssystem för institutets verksamhet.
Vissa av försöksmyndigheterna bedriver uppdragsverksamhet. Omfattningen av uppdragsverksamheten får i princip styras av efterfrågan varvid kostnaderna skall täckas av intäkterna. För att utjämna tillfäl- Jiga eller säsongmässiga likviditetsvariationer disponerar dessa myndigheter en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Till Kungl. Maj:ts disposition står f.n. 60 milj. kr. att användas för dessa ändamål. Kungl. Maj:t har genom skilda beslut ställt ca 51 milj. kr. till uppdragsmyndigheternas förfogande. Under budgetåret 1972/73 kan ett ökat kreditbehov förutses. Ytterligare ett antal uppdragsmyndigheter har ett behov att disponera en rörlig kredit för ifrågavarande ändamål. Några av försöksmyndigheterna har vidare anmält behov av ytterligare kreditmedel.
Jag har tidigare denna dag hemställt att den rörliga kredit som står till Kungl. Maj:ts disposition för detta ändamål höjs med 10 milj. kr. till sammanlagt 70 milj. kr.
Försöksverksamheten med programbudgetering har inneburit cn övergång från utgiftsslagsinriktade anslag till ändamålsinriktade sådana. Budgetering på myndighetsnivå skall ske på program svarande mot anslag eller anslagsposter. För varje program skall kostnaderna och om möjligt de förväntade prestationerna anges. Budgetförslaget bör innefatta en systematisk redovisning av olika alternativ för att nå för myndigheten angivna mål. Försöken har också gällt myndigheternas interna styrsystem, främst rutiner för planering, styrning, uppföljning och kontroll. Härigenom avses bl. a. att möjligheterna att delegera ansvar till de nivåer där produktionsansvaret faktiskt ligger skall öka. Huvudsyftet med programbudegeteringen är att skapa förutsättningar för rationellare beslut och därigenom ökad effektivitet.
Sedan utfallet av verksamheten för budgetåret 1970/71 blivit känt, har det blivit möjligt att inleda en mera ingående utvärdering av försöksverksamheten. Kungl. Maj:t uppdrog den 1 oktober 1971 åt riksrevisionsverket att med biträde av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten rörande programbudgetering.
I en delrapport avseende hittills utförda undersökningar vid tre försöksmyndigheter redovisar riksrevisionsverket bl. a. följande iakttagelser.
Inga drastiska förändringar vad gäller använda resursslag har observerats efter det att i förekommande fall tidigare bindningar till resursslag upphävts. Nettoredovisning har inneburit en betoning av ansvaret för att uppdragsverksamheten blir självbärande och har bl. a. medfört bättre hushållning med vissa gemensamma resurser. En viss risk har
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor ' 27
emellertid uppmärksammats, nämligen att strävan efter kostnadstäckning kan komma att ske på bekostnad av övriga mål. Programbudgetcring har medfört mer systematiserad och enhetlig information och en klarare ekonomisk avgränsning av olika ansvarsområden.
Rörande myndigheternas planering observeras att det medellånga perspektivet blivit bättre genomarbetat och att kostnader och prestationer närmare kopplas till varandra. Denna koppling har även skapat större klarhet om beslutens konsekvenser. En ökad delegering av budgetansvar har kommit till stånd men är ännu begränsad till de högsta organisatoriska nivåerna inom myndigheterna. Produktionsplanering och intern resursplanering har ägnats ökad uppmärksamhet. Budgeterade prestationer och kostnader följs upp under budgetåret. Resultatrapportering har mottagits positivt och budgetavvikelser diskuteras mellan fack- och ekonomiavdelningarna.
Kostnadsmedvetandet har stärkts och detta har lett till att ekonomiska hänsyn påverkar besluten i större utsträckning. Programbudgeteringen har sannolikt lett till administrativa förbättringar eller i varje fall påskyndat genomförandet av dessa. Programbudgetering har mottagits positivt inom de undersökta myndigheterna. Några egentliga önskemål om återgång till tidigare system har inte framkommit.
Det begränsade underlag som nu föreligger tillåter inga bestämda slutsatser rörande effekterna av övergången till programbudgetering vid försöksmyndigheterna. Jag vill ändå kort kommentera några av de iakttagelser riksrevisionsverket redovisat.
Förväntningarna på programbudgeteringen synes i viktiga avseenden ha infriats. Av betydelse är därvid inte minst att de olika element som ingår i programbudgeteringen gett verksledningarna förbättrade möjligheter att styra och planera verksamheterna. Sålunda har en klarare ekonomisk avgränsning av ansvarsområden uppnåtts liksom en bättre koppling mellan kostnader och prestationer. Programbudgeteringen har vidare möjliggjort en delegering av budgetansvar inom myndigheterna, vilken dock bör kunna göras mera långtgående.
Beträffande myndigheter med s. k. uppdragsverksamhet har konstruktionen med nettoredovisning tillsammans med möjligheten att disponera en rörlig kredit gett övervägande positiva erfarenheter. I framtiden kan dock ökad uppmärksamhet behöva ägnas åt konflikter mellan kravet på kostnadstäckning och andra mål för resp. verksamheter.
Kravet att ställa kostnader i relation till vad som presteras vid myndigheterna innebär en stimulans till bättre hushållning med resurserna. Detta har lett till att ökad uppmärksamhet ägnats åt produktionsplanering och en intern budgetering som även omfattar arbetskraften. Enligt vad jag inhämtat redovisas härvid en plan över de anställdas fördelning på aktuella arbetsuppgifter och projekt. Planen följs upp och revideras löpande. Detta har möjliggjort en ökad produktion utan en
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 28
motsvarande ökning av personalen. Personalkostnaderna kan sägas ha förvandlats från en i huvudsak fast opåverkbar kostnad till en kostnad som kan påverkas genom att den rörlighet som finns mellan olika projekt och verksamhetsgrenar utnyttjas. En sådan rörlighet bör kunna utnyttjas oberoende av hur medel till verksamheten anvisas. Liknande planeringsrutiner bör i ökad utsträckning kunna tillämpas inom statsförvaltningen i dess helhet och därmed kunna främja en effektivare resurshushållning.
Som ett styrinstrument för att cffektivisera verksamheten på myndighetsnivå har programbudgeteringen gett positiva erfarenheter i försöksverksamheten. Även för statsmakterna har enligt min mening programbudgeteringen medfört förbättringar i vissa avseenden. Detta gäller främst den information som lämnas i myndigheternas anslagsframställningar. Försöksmyndigheternas anslagsframställningar i programtermer ger ofta en klarare bild av verksamheten och dess inriktning och av de kostnader som är förenade med olika alternativ. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar, främst ifråga om underlag för sådana prioriteringar som bör ankomma på statsmakterna. Dessa har vidare fått ökade möjligheter att på ett tidigare stadium uppmärksamma problem och förhållanden hos en myndighet som kan påkalla särskilda åtgärder.
Den genom programbudegcteringen åsyftade effektiviseringen av budgetprocessen har ännu av naturliga skäl inte fullt ut kunnat realiseras. Erfarenheterna av försöksverksamheten är emellertid goda och en åter-. gång till tidigare system för budgetering saknar enligt min mening aktualitet. Det nya systemet har kommit för att stanna och ytterligare utvecklas. Som ett led i ett sådant utvecklingsarbete är det angeläget att den nu påbörjade utvärderingen av försöksverksamheten fullföljs. Det är vidare av betydelse att de erfarenheter som vunnits tas till vara inte bara i den fortsatta försöksverksamheten utan även inom statsförvaltningen i dess helhet. Vissa av de administrativa rutiner som utvecklas bör sålunda kunna tillämpas även inom andra myndigheter än de som deltar i försöksverksamheten och bidra till att effektivisera verksamheten. Exempel härpå är den försöksverksamhet med verksamhetsplanering som riksrevisionsverket bedriver vid luftfartsverket och riksskatteverket.
Jag övergår nu till att behandla inriktningen av fortsatta försök med programbudgetering. Jag vill då först konstatera att programbudgetering alltmer kommit att användas som en sammanfattande benämning på en rad olika åtgärder och reformer som berör planering, budgctering, uppföljning m. m. Dessa syftar gemensamt till att skapa förutsättningar för att träffa mer medvetna val, öka rationaliteten i beslutsfattandet och därmed främja en bättre hushållning med knappa resurser.
Programbudgetering bygger enligt min mening på en rollfördelning
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 29
mellan olika beslutsnivåer. Denna rollfördelning innebär att beslut rörande målinriktning av verksamhet, framför allt när det gäller prioriteringar mellan olika mål, förläggs till högre nivåer. I mer väsentliga frågor bör det ankomma på statsmakterna att göra proriteringarna. Inom ramen för de riktlinjer som uppdragits för verksamheten bör emellertid valet av medel förläggas till lägre nivåer när förutsättningar härför finns. Dessa förutsättningar innebär bl. a. att valet av medel bör vara neutralt med hänsyn till andra mål och att beslutet inte kräver sådan överblick och tillgång på information som endast finns på central nivå.
När å andra sidan lägre nivåer har erforderlig kompetens och tillgång till relevant information, när valet av medel inte har några väsentliga återverkningar utanför den egna verksamheten och när valet kan väntas ske enbart med sikte på högsta möjliga måluppfyllelse, då bör enligt min mening lägre nivåer ges ökade befogenheter och ett ökat ansvar.
Jag vill understryka, att försöksverksamheten med programbudgetering hittills främst syftat till att ge erfarenheter från tillämpning på myndighetsnivå. Erfarenheterna härav är, som jag tidigare anfört, positiva och jag finner det därför naturligt att programbudgeteringen efter utredning och prövning i varje särskilt fall införs vid ytterligare myndigheter utöver dem som nu tillämpar systemet.
Möjligheterna att använda programbudgeteringen som ctt instrument för statsmakterna att fördela och styra samhällets resurser till olika ändamål och verksamheter inom större sammanhållna områden eller sektorer har hittills inte belysts genom försöksverksamhet inom den civila delen av statsverksamheten. Inom försvarssektorn har efter omfattande utredningsarbete och försöksverksamhet utformats ett programbudgetsystem avsett att tillgodose även statsmakternas behov. Detta system är avsett att genomföras fr. o. m. nästa budgetår. Erfarenheterna från försvarets område är dock enligt min mening inte möjliga att direkt tillämpa på andra områden. Inom de civila sektorerna av statsverksamheten är verksamheten mer mångskiftande än inom försvaret och svårig-
grambudgetsystem som täcker de olika sektorerna. Ett arbete på att införa programbudgetering på sektorsnivå måste därför gå fram stegvis. Det måste också innefatta ett utvecklingsarbete och föregås av försöksverksamhet. Jag räknar därvid med att erfarenheter av programbudgetering inom arbetsmarknadsområdet kan bli av värde. Den försöksverksamhet som bedrivs inom justitiedepartementets verksamhetsområde torde också kunna utvecklas i sådan riktning att problem som kan uppkomma på sektorsnivå kan bli belysta.
Jag är inte nu beredd att ta ställning till utformningen av programbudgetering på sektorsnivå eller till den närmare inriktningen av en försöksverksamhet på detta område. Jag vill i detta sammanhang erinra
Prop. 1972:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 30
om att budgetutredningen har som en huvuduppgift att pröva vilka förändringar som bör vidtas i det nuvarande budgetsystemet för att det skall bli ett så effektivt instrument som möjligt för att styra användningen av de ekonomiska resurserna. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972: 1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 31
Innebållsförteckning
Sid
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m. 1
2. Lönegradsplaccring för vissa tjänster m. m. 4
3. Handläggningsordning vid lönegradsplacering av tjänster i sam-
| band med organisationsförändringar | 5 |
| 4. Reglering av vissa arvoden | 5 |
| 5. Kostnader för vissa personalvårdande åtgärder | 6 |
| 6. Psykologiska undersökningar inom statsförvaltningen m. m. | 7 |
7. Bemyndigande för Kungl. Maj:t att inrätta vissa tjänster i sam-
| band med omlokalisering | 13 |
| 8. Anställningsformen i statstjänst, m. m. | 14 |
| 9. Städningsverksamheten inom det statliga området | 16 |
10. Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgete-
ring 22 MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710502
Bilaga 3 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 3
Kungl. hov- och slottsstaterna
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.'
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler de frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 för kungl. hov- och slottsstaterna, och anför.
DRIFTBUDGETEN
Första huvudtiteln
A. KUNGL. HOVSTATEN
A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört i riksstaten med 4 325 000 kr. och bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhåll-
ning för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 4 325 000 kr.
A 2. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Detta anslag är i riksstaten uppfört med 690 000 kr. Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en av överintendenten och chefen för kungl. husgerådskammaren gjord framställning — hemställt, att under anslaget för budgetåret 1972/73 anvisas 910 000 kr. Härvid har bl. a. medel beräknats för vissa lönegradsuppflyttningar. 1 Riksdagen 1972, 1 saml. Nr I. Bilaga 3
Prop. 1972:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna 2
Departementschefen
Vid beräkningen av detta anslag har jag förutsatt, att de anställda vid husgerådskammaren fr. o. m. budgetåret 1972/73 får pensionsrätt enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente utan att pensionsavgifter betalas. Denna fråga får anmälas för riksdagen senare. Med anledning härav bör medel till pensioner inte beräknas under detta anslag. Jag beräknar i stället 24 9/9 lönekostnadspålägg på lönerna. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 840 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Underhåll och vård av möbler samt andra staten till-
höriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 840 000 kr.
B. KUNGL. SLOTTSSTATEN
B 1. De kungl. slotten: Administration 1970/71 Utgift 2513 113 1971/72 Anslag 2 627 000 1972/73 Förslag 3 206 000
Under anslaget avlönas 62 lönegradsplacerade anställda, varav 27 park- och trädgårdsarbetare och 24 tillhörande vaktpersonalen. Härtill kommer ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär och viss övrig personal. Från anslaget bestrids vidare övergångsvis understöd till förmånstagare samt andra omkostnader än för uppvärmning och fastighetsunderhåll för de kungl. slotten.
Riksmarskalksämbetet hemställer, med anledning av en av ståthållarämbetena vid de kungl. slotten gjord framställning, att anslaget för nästa budgetår tas upp med 3 206 000 kr. Medelsbehovet påverkas i första hand av automatiska förändringar. Av följande sammanställning framgår de förändringar i medelsanvisningen för de olika slotten, som beräknats för nästa budgetår i jämförelse med de belopp, som anvisats 1971/72 enligt den av Kungl. Maj:t fastställda staten.
Enligt staten Enligt stat- Ökning
för 1971/72 = förslaget
för 1972/73
| Stockholms slott | 690 500 881 000 | 190 500 | |
| Drottningholms slott | 620 500 779 500 | 159 000 | |
| Ulriksdals slott | 522 500 586 000 | 63 500 | |
| Haga slott | 178 100 205 000 | 26 900 | |
| Gripsholms slott | 292 300 370 000 | 77 700 | |
| Strömsholms slott | 67 300 | 94 000 | 26 700 |
| Rosersbergs slott | 44 300 | 53 500 | 9 200 |
| Tullgarns slott | 211 500 237 000 | 25 500 | |
| Summa | 2627 000 3 206 000 | 579 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna 3
Sammanfattningsvis kan förändringarna under de olika posterna mellan den fastställda staten för budgetåret 1971/72 och det framlagda statförslaget för budgetåret 1972/73 anges på följande sätt.
Enligt staten Enligt stat- Förändring
för 1971/72 = förslaget
för 1972/73
| Avlöningar och arvoden | 2233 100 2717 100 | -+ 484 000 |
| Understöd | 29 900 | 27 700 — 2200 |
| Lyse och vatten | 120 800 144 000 | + 23 200 |
| Parkers underhåll | 269 500 321 500 | + 52 000 |
| Trädgårdars underhåll | 128 900 138 700 | + 9800 |
| Övriga omkostnader | 182 100 217 800 | + 35700 |
| Summa utgifter | 2964 300 3 566 800 | + 602 500 |
| Uppbördsmedel | 337 300 360 800 | + 23 500 |
| Summa nettoutgifter | 2627 000 3 206 000 | + 579 000 |
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot riksmarskalksämbetets förslag och hem-
ställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Administration för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 3 206 000 kr.
B 2. De kungl. slotten: Uppvärmning 1970/71 Utgift 805 000 1971/72 Anslag 813 000 1972/73 Förslag 1 087 000
Från anslaget bestrids kostnader för löner till elva anställda — värmeskötare, reparatörer m. fl. — och för inköp av bränsle m. m.
Riksmarskalksämbetet har på grundval av ståthållarämbetenas beräkningar hemställt om ett anslag för budgetåret 1972/73 av 1 010 000 kr. Ökningen beror på automatiska kostnadsstegringar genom avtalsenliga lönehöjningar och kraftigt stegrade oljepriser. Ämbetet redovisar vidare, att dessa prisstegringar föranlett en brist på anslaget för budgetåret 1970/71 om 77 000 kr., som på grund av anslagets karaktär av obetecknat fått täckas genom interimistiska åtgärder.
Departementschefen "Den av riksmarskalksämbetet för budgetåret 1970/71 redovisade bristen bör täckas genom anvisande av erforderligt belopp för budgetåret 1972/73. Med godtagande av riksmarskalksämbetets förslag i övrigt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Uppvärmning för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 1 087 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 3 Kungl. hov. och slottsstaterna 4
Vid bifall till de av mig framställda förslagen kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1972/73 att. uppgå till 9 458 000 kr., ' vilket innebär en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1971/72 anvisade beloppet med 1 003 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställer bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop, 1972:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna 5
Register
A. Kungl. hovstaten Sid. : kr. 1 Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning 4 325 000 1 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga
inventarier i de Kungl. slotten 840 000
Summa för kungl. hovstaten 5 165 000
B. Kungl. slottsstaten
De kungl. slotten: Administration 3 206 000 VN De kungl. slotten: Uppvärmning 1 087 000
Summa för kungl. slottsstaten 4293 000
Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna 9 458 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710503
Bilaga 4 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1 Bilaga 4
Justitiedepartementet
ÖVERSIKT
Till justitiedepartementets verksamhetsområde hör polis- och åklagar-
väsendet, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, kriminalvården, hyresnämnderna och arrendenämnderna. Departementet svarar också för beredning av Jagstiftningsärenden på ctt flertal områden av samhällslivet.
Tyngdpunkten i samhällets direkta åtgärder mot brott ligger inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården. Många viktiga åtgärder främst för att förebygga och minska återfall i brott ankommer emellertid på andra organ i samhället. Det krävs en effektiv samverkan mellan de många olika organ som verkar på detta område. Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen har under år 1971 meddelat anvisningar för ett intensifierat samarbete mellan barnavård, skola och polis. Socialstyrelsen har i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen tidigare gett ut anvisningar för samverkan mellan kriminalvården och socialvården. Kriminalvårdsstyrelsen samarbetar vidare med skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Under året har kontakter tagits med fackföreningsrörelsen för att i ökad utsträckning få dess medverkan för att minska återfallen i brott.
Insatser som indirekt har betydelse för att hindra brottslighet görs på många områden. Här kan särskilt nämnas samhällets stöd till ungdomsorganisationerna. I samarbete med organisationer och ungdomsgårdar vidtas vidare särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar.
Enligt den statistik som registrerar till polisen anmälda brott har
brottsligheten ökat under de senaste åren. En arbetsgrupp för kriminalitetsprognoser med representanter från rättsväsendet och vetenskaplig expertis har i en under år 1971 avgiven rapport (Ds Ju 1971:19) bedömt brottsutvecklingen t. o. m. år 1976. Gruppen som gjort en trendberäkning baserad på anmälda brott under åren 1965—1968 beräknar att de brottsbalksbrott som kommer till polisens kännedom kommer att öka med mellan 3 och 6 9/) årligen. Bedömningen grundar sig på vissa antaganden om utvecklingen under senare år och oförändrad kriminalpolitik under prognosperioden.
Domstolarna har under senare år haft ett minskat antal brottmål att handlägga. Minskningen har samband med att domstolarnas uppgifter 1 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 2
när det gäller vissa brottstyper flyttats över till polis- och åklagarväsendet genom ändrade processregler. De mål som nu kommer till domstol är genomsnittligt sett svårare och mer tidskrävande än tidigare.
Inom kriminalvården har frivårdsfallen ökat under senare år. Beläggningen på fångvårdsanstalterna har däremot hållit sig konstant eller minskat något. F. n. är beläggningen på fångvårdsanstalterna ca 75 4. Det som nu träder i förgrunden är en utbyggnad av frivården. Anstaltsvården måste emellertid också ägnas uppmärksamhet. Dessa frågor tas nu upp till behandling av den nyligen tillsatta kriminalvårdsberedningen (Ju 1971: 9), som har till uppgift att lägga fram förslag beträffande mål och medel inom kriminalvården i framtiden. Beredningens förslag bör enligt direktiven läggas fram under första halvåret 1972.
Författningar med ansvarsbestämmelser ses över fortlöpande. En skattebrottslag trädde i kraft den I januari i år. Bestämmelser om vissa s. k. yttrande- och tryckfrihetsbrott har upphävts under år 1971. Vidgade möjligheter till åtalsunderlåtelse har också genomförts. Inom justitiedepartementet bereds nu bl. a. frågan om avkriminalisering av fylleri.
Med den utveckling som väntas inom de närmaste åren är det angcläget att samhället ökar sina insatser mot brott. Detta kan ske på många olika sätt.
Effektiviteten inom rättsväsendet kan förbättras genom en fortsatt rationalisering av arbetsmetoder och genom ctt förenklat processuellt förfarande. Som ctt Jed i åtgärder av detta slag fortsätter uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem (RT), som baseras på automatisk databehandling av framför allt data inom brottmålsförfarandet i vid mening. Försök med programbudgetering pågår inom polisväsendet och åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården. Även i övrigt pågår celler planeras ett omfattande reformarbete i syfte att effektivisera och förenkla de rättsvårdande organens arbete.
Arbetsbelastningen på myndigheterna kan emellertid inte mötas bara med rationaliseringsåtgärder. För nästa budgetår föreslås att medel anvisas som gör det möjligt att förbättra utrustningen och öka antalet tjänster inom polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.
Förslag som kan ses som viktiga led i samhällets åtgärder mot brott läggas fram också inom andra departement. Bl. a. föreslås skattemyndigheterna få utökade resurser för skärpt skattekontroll.
Ett förslag om en reform av rättshjälpen har nyligen lagts fram. Reformen avses träda i kraft den 1 juli 1973. Förslag läggs fram att ett centralt organ för domstolsväsendet inrättas den 1 juli 1973. De pågående försöken med drift av en databank för fastighets- och inskrivningsregister fortsätter.
Även i övrigt pågår ett omfattande arbete inom departementet och i ett 50-tal kommittéer främst med sikte på lagstiltningsreformer.
Antalet tjänster inom justitiedepartementets område ökas med sam-
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 3
manlagt omkring 315. Samtidigt dras ett 90-tal tjänster in på grund av nedläggning av en fångvårdsanstalt.
Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas komma att öka med 386,9 milj. kr. Därmed omsluter verksamheten 2 303,4 milj. kr.
Polisväsendet
Antalet brottsbalksbrott som har kommit till polisens kännedom har ökat successivt under praktiskt taget hela 1960-talet. Enligt den nu föreliggande definitiva statistiken för år 1969 minskade emellertid antalet brottsbalksbrott något i förhållande till år 1968. Den preliminära statistiken för åren 1970 och 1971 visar en ökning av antalet kända brottsbalksbrott.
Polisväsendet bör även för nästa budgetår tillföras vissa personalförstärkningar. Medel beräknas för sammanlagt 250 nya tjänster, varav 200 polismanstjänster. Förutom utbyten av motorfordon och annan ut-
medel för vissa ytterligare förbättringar av polisens utrustning. Bl.a. beräknas ca 4,2 milj. kr. för fortsatt utbyggnad av polisens radionät, 1,2 milj. kr. för ledningscentraler i Göteborg och Malmö samt medel för ytterligare 200 bärbara radioapparater och 30 bilar.
Åklagarväsendet
En omorganisation föreslås av åklagarmyndigheterna i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt. För Göteborgs del beräknas därvid medel för fyra nya åklagartjänster. I övrigt föreslås personalförstärkningar vid vissa särskilt arbetstyngda myndigheter.
Domstolsväsendet
Vid 1970 års riksdag beslöts en omfattande förvaltningsrättsreform. Reformen trädde i kraft den 1 januari i år och innebär bl. a. att tyngdpunkten i den domstolsmässiga besvärsprövningen i förvaltningsärenden flyttas från regeringsrätten till kammarrätt.
Fr.o.m. den 1 januari i år har fastighetsdomstolarna fått utökade arbetsuppgifter. De mest betydelsefulla av de nya målgrupper som fastighetsdomstol har att handlägga är mål rörande fastighetsbildning och expropriation. Fastighetsdomstol är ej en fristående administrativ enhet utan utgörs av en tingsrätt i särskild sammansättning. Med stöd av lagen (1969:246) om fastighetsdomstol har Kungl. Maj:t utsett i princip en tingsrätt i varje län att fr. o. m. den 1 januari vara fastighetsdomstol.
Vattendomstolarna upphörde vid utgången av år 1971 att vara fristående administrativa enheter. Den domstolsmässiga prövningen i vatten-
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 4
mål ankommer fr. o. m. den 1 januari på sex tingsrätter som utsetts av Kungl. Maj:t att vara vattendomstol.
Till följd av reformerna avseende fastighetsdomstolar och vattendomstolar har den 1 januari inrättats ett antal nya tjänster för domare och övrig personal i de flesta av de tingsrätter som är fastighetsdomstol och i vissa fall därjämte vattendomstol.
Såsom en fortsättning på arbetet med att genomföra den vid 1969 års riksdag beslutade tingsrättsreformen genomfördes den 1 januari vissa ändringar i domkretsindelningen utöver de omfattande ändringar i detta avseende som genomfördes den 1 januari 1971. Fr. o. m. den 1 januari 1972 uppgår antalet tingsrätter till 104 mot 108 vid utgången av år 1971.
I anledning av förslag (SOU 1971: 59) avgivet av sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om högsta domstolens kansli- och föredragandeorganisation kommer frågan om att avskaffa nedre justitierevisionen såsom ett särskilt verk att anmälas i proposition till 1972 års riksdag. Därvid kommer att föreslås att revisionssekreterarna och annan personal som finns i nedre justitierevisionen knyts direkt till högsta domstolen såsom dess kansli.
Kriminalvården
Antalet platser på fångvårdsanstalterna uppgår till 5 963. Medelbeläggningen har under år 1971 varit 4 605. Föregående års genomsnittsbeläggning utgjorde 4893. Den högsta beläggningen under år 1971 registrerades den 1 mars, då antalet intagna var 5 168.
Under budgetåret 1972/73 tillkommer ett frigångshem i vardera västra och norra räjongen samt en frigångsavdelning vid ungdomsanstalten Roxtuna. Svartsjöanstalten, statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare, övergår under första halvåret 1973 till kriminalvården som fångvårdsanstalt. På grund härav kan den öppna anstalten Kungsgården och en anstalt med 30 platser av kolonityp läggas ned.
Under innevarande budgetår kommer platsantalet vid anstalterna att reduceras med 260 platser. Fångvårdsanstalten Helsingborg kommer att läggas ned under år 1972.
Frivårdsfallen som den 1 oktober 1970 uppgick till 22 886 utgjorde vid samma tidpunkt år 1971 22 827. Frivårdsorganisationen tillförs omkring 25 tjänster.
Under budgetåret 1971/72 inrättas en behandlingscentral för frivårdsklientelet i Stockholmsområdet.
Bedömningen av resursbehoven inom kriminalvården, särskilt vad avser en avvägning av behovet av insatser inom å ena sidan anstaltsvården och å andra sidan frivården, ankommer nu på kriminalvårdsberedningen.
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
Fångvårdens byggnadskommitté kommer att vara avvecklad med utgången av mars månad 1972.
Sammanfattning
Förändringarna inom justiticedepartementets område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat Förslag Förändring
1971/72 1972/73 DRIFTBUDGETEN Andra huvudtiteln
| A. Justitiedepartementet m. m. | 36,8 | 43,3 + 6,5 |
| B. Polisväsendet | 1 072,9 | 1 282,0 4 209,1 |
| C. Åklagarväsendet | 69,3 | 80,5 + 11,2 |
| D. Domstolarna | 274,0 | 329,4 | + 55,4 |
| E. Rättegångsväsendet i allmänhet | 44,6 | 48,8 + 42 |
| F. Kriminalvården | 329,8 | 373,2 + 43,4 |
| G. Diverse | 36,1 | 53,2 + 171 : |
Summa för driftbudgeten 1 863,5 2 210,4 + 346,9
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
(Domänverket) Förvärv av jorbruksfastigheter
för kriminalvården
Statens allmänna fastighetsfond Polishus m.m. 40,0 40,0 — Byggnadsarbeten för domstols-
väsendet 3,0 — — 3,0
Vissa byggnadsarbeten för kriminal-
vården 10,0 4,0 — 6,0 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg
i Stockholm — 49,0 + 49,0
Summa för kapitalbudgeten 53,0 93,0 + 40,0
Totalt för justitiedepartementet | 1916,5 2303,4 4 386,9
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet | 6
Utdrag av protokollet över justitieirenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom justitiedepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Andra huvudtiteln
A JUSTITIEDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Statsrådsberedningen 1970/71 Utgift 2 416 637 1971/72 Anslag 2 765 000 1972/73 Förslag 3 467 000
1971/72 Beräknad änd-
ring 1972/73
Dep. chefen Personal
| Handläggande personal | 16 | + 1 |
| Övrig personal | 18 34 | 4 1 4 2 |
Anslag
| Lönekostnader | 2 603 000 | + 639 000 | |
| Sjukvård | 3 000 | + 3000 | |
| Reseersättningar | 30 000 | -+- 20 000 | |
| Därav utrikes resor | (16 000) | (— | |
| Expenser | 100 000 | + 40 000 | |
| Representationsbidrag | 29 000 2765 000 | -;- 702 000 | — |
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet | 7
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 467 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för löne- och prisomräkning med 330 000 kr. samt för arbetskraftsförstärkningar med 372 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 3 467 000 kr. |
A 2. Justitiedepartementet 1970/71 Utgift 10 740 582 1971/72 Anslag 11 330 000 1972/73 Förslag 12 532 000
1971/72 Beräknad änd-
ring 1972/73
Dep.chefen Personal
| Handläggande personal | 80 | +1 |
| Övrig personal | 73 153 | — +1 |
Anslag
| Lönekostnader | 10 262 000 | + 1165 000 | |
| Sjukvård | 35 000 | + 5 000 | |
| Reseersättningar | 300 000 | — | |
| Därav utrikes resor | (110 000) | (— | |
| Expenser | 733 000 11 330 000 | + 32000 3- 1202 000 |
Jag beräknar medel för löne- och prisomräkning med 1 145 000 kr. samt för ytterligare två sakkunniga med 150 000 kr.
Eftersom departementets befattning med vissa ärenden om permutation och fideikommiss efter den 1 juli 1972 avses komma att minska i omfattning (jfr under anslaget A 6. Fideikommissnämnden s. 9) kan en: tjänst för departementssekreterare dras in. |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 532 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Justitiedepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 12 532 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet : | 8
A 3. Svensk författningssamling
1970/71 Utgift 1 074 494 1971/72 Anslag 1 100 000 1972/73 Förslag 1 600 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Svensk författningssamling. Anslaget bör räknas upp med 500 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svensk författningssamling för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.
A 4. Justitiekanslern
1970/71 Utgift 9206 445 1971/72 Anslag 941 000 1972/73 Förslag 1 116 000:
JK bevakar statens rätt och har tillsyn över att domare och andra,
som är underkastade ämbetsansvar, efterlever lagar, andra författningar
och instruktioner och i övrigt fullgör sina åligganden.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
JK Dep.chefen
Personal | Handläggande personal 8 — —
vrig personal 3 — —
1 — | —
Anslag Lönekostnader 866 000 + 180 100 + 180 100 Sjukvård 1700 — ooo Reseersättningar 9 000 + 1000 + 1000 Lokalkostnader 33 900 + 2400 + 2400 Expenser 30 400 — 8500 = 8500
Därav engångsutgifter (9500) (— 9500) (— 9500)
941 000 + 175 000 +175 000
JK
1. Löne- och prisomräkning m. m. 184 500 kr.
2. Bortfall av engångsanvisning för telefonväxel (— 9 500 kr.).
Depurtementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
1 116 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga4 Justitiedepartementet | 9
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Justitiekanslern för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 116 000 kr.
A 5. Lagberedningen
1970/71 Utgift 608 666 Reservation 245 623
1971/72 Anslag 680 000
1972/73 Förslag 480 000
Lagberedningens uppgifter hänför sig f. n. till lagstiftningen inom utsökningsrätten. Beredningen består av ordförande och en annan ledamot och har en sekreterare.
Lagberedningen
Med hänsyn till storleken av reservationen kan anslaget minskas med 130 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till den reservation som finns kan änslaget minskas med 200 000 kr. Jag förordar att anslaget tas upp med 480 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lagberedningen för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 480 000 kr.
A 6. Fideikommissnämnden
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 84 000 kr.
Kungl. Maj:t handlägger varje år ungefär 300 ärenden om permutation. Omkring 125 av dessa rör fideikommissförordnanden. Departementsutredningen har i en i juni 1971 avgiven promemoria föreslagit att det införs allmänna regler om: delegation av permutationsärenden. På grundval av promemorian har inom justitiedepartementet upprättats ett förslag till permutationslag. Förslaget har remitterats till lagrådet och innebär i huvudsak att ärenden om permutation av fideikommissförordnanden skall handläggas av fideikommissnämnden och att övriga permutationsärenden skall handläggas av kammarkollegiet. Möjlighet skall finnas att hänskjuta ärende till Kungl. Maj:ts prövning och fideikommissnämndens och kammarkollegiets beslut i ärendena skall kunna överklagas hos Kungl. Maj:t i statsrådet. Lagen skall inte gälla pensionsstiftelse och personalstiftelse som avses i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.
Proposition är avsedd att läggas fram för 1972 års riksdag. :
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 10
På grund härav bör i riksstatsförslaget anslaget till Fideikommissnämnden föras upp med preliminärt belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Fideikom-
missnämnden för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsan-
slag av 220 000 kr.
A 7. Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
| 1970/71 Utgift | 56 825 |
| 1971/72 Anslag | 60 000 |
| 1972/73 Förslag | 60 000 |
Från anslaget bestrids arvoden för tryckfrihetsombuden, som har till uppgift att vaka över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. F. n. finns 104 sådana ombud.
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kr.
A 8. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 10 128 368 Reservation 790 479 1971/72 Anslag 9 360 000 1972/73 Förslag 11 700 000
Under år 1971 har departementsutredningen, 1965 års abortkommitté, kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården, informationsutredningen, 1967 års polisutredning, utredningen om rättshjälp i förvaltningsärenden, domstolsverksutredningen, kammarrättsorganisationskommittén. moratoriekommittén, utredningen om översyn av organisationen vid åklagarmyndigheterna i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt och utredningen om högsta domstolens kansli- och föredragandeorganisation slutfört sina upppdrag. Flera kommittéer med omfattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar, sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom, integritetsskyddskommittén, ämbetsansvarskommittén, samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet, 1968 års brottmålsutredning, vattenlagsutredningen, offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, kreditupplysningsutredningen, familjelagssakkunniga, kommittén för kriminologisk behandlingsforskning, utredningen om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier m. m., nordisk kommitté för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen och åtalsrättskommittén.
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 11
Ett antal nya utredningar har tillsatts. Till dessa hör 1971 års utredning om bokföringslagstiftningen, barnavårdsmannautredningen, 1971 års partistödsutredning, kreditköpskommittén, konkurslagskommittén, arbetsgrupp för framtidsforskning, utredning om påföljder för psykiskt avvikande lagöverträdare och kriminalvårdsberedningen. |
Jag beräknar 1,2 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning om ett enhetligt och samordnat informationssystem för rättsväsendet (RI).
Sammanlagt bör anvisas 11,7 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett re-
servationsanslag av 11 700 000 kr. -
A 9. Centralnämnden för fastighetsdata 1970/71 Utgift 7 712 266 Reservation 27 555 1971/72 Anslag 8 750 000 1972/73 Förslag 10.350 000
Centralnämnden för fastighetsdata har till uppgift att förbereda uppbyggnad av centrala fastighets- och inskrivningsregister, baserade på ADB-teknik.
Nämnden leds av en styrelse. Till styrelsen är knutet ett råd med uppgift att verka för en samordning av nämndens verksamhet med verksamheten hos kommunala organ som kan komma att lämna uppgifter till eller utnyttja registren.
Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns sex enheter — en teknisk enhet, en fastighetsregisterenhet, en inskrivningsregisterenhet, en utvecklingsenhet, en administrativ enhet och en stabsenhet.
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Dep.chefen
Personal
| Handläggande personal | 45 | — | — |
| Övrig personal | 30 75 | — — | — — |
Anslag 1. Förberedelser för genomförandet
av beslutade reformer 5 327 000 + 458 000 + 173 000
2. Fortsatt försöksverksamhet i Uppsala län 2 376 000 +2:922 000 -1-1 324 000
3. Utvecklingsverksamhet 1047.000 .: -- 350 000 + 103 000
8 750 000 1-3 730 000 +1 600 000
Centralnämnden för fastighetsdata Under våren 1971 har nämnden drivit försöksverksamhet med en databank omfattande ungefär 40 000 fastigheter i Uppsala läns norra domsaga — med undantag av Östhammars kommun — samt Uppsala och Enköpings stadsregisterområden. Ytterligare försöksverksamhet måste bedrivas under innevarande budgetår och budgetåret 1972/73 för att: man skall kunna åstadkomma ett driftsäkert terminalbaserat ADBsystem för ett centralt fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister. För att det nu använda driftsystemet för försöket i Uppsala län skall kunna vidareutvecklas samt säkerhets- och åjourhållningsfrågorna kunna studeras krävs ett omfattande öppethållande av databanken under budgetåret 1972/73.
1. Förberedelser för genomförandet av beslutade reformer Förberedelser för genomförandet av beslutade reformer avser främst utveckling av system för överföring av data i fastighetsregister och i in-' skrivningsregister, koordinatregistrering och uppbyggnad av ett register över nya fastighetsbeteckningar samt utveckling av system och program för såväl databankens uppbyggnad och drift som för utnyttjande av en databank fastighetsvis. Det krävs omfattande insatser under budgetåret 1972/73 för att utveckla system för insamling av data och utarbeta kravspecifikationer för teknisk utrustning för en hela landet omfattande databank. Ytterligare konsulter och tillfällig personal behöver därför anlitas intill ett belopp av 985 000 kr. För utbildning av personal behövs 120 000 kr. Datamaskinkostnaderna kan däremot minskas med 625 000 kr.
2. Fortsatt försöksverksamhet i Uppsala län Fortsatt försöksverksamhet i Uppsala län avscr fortsatt drift av den nuvarande databanken och komplettering av banken med uppgifter från Östhammars kommunblock samt utvärdering av försöksverksamheten. Databanken bör hållas öppen hela året under kontorstid för att man skall kunna få tillräckliga erfarenheter av försöksdriften. Datamaskinkostnaderna beräknas därför öka med 1 825 000 kr. Ytterligare konsulter behöver anlitas för 230 000 kr.
3. Utvecklingsverksamhet Utvecklingsverksamheten avser applikationer för sammanställning av data annat än fastighetsvis och utveckling av kartor. | Utöver löne- och prisomräkning krävs ytterligare 146 000 kr. för datamaskinbearbetning, konsulter och utbildning.
Prop, 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = 13
Departementschefen Nämndens arbete bör liksom för innevarande budgetår koncentreras till frågor som direkt avser uppbyggnad och drift av en databank för ett centralt fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister. Innan en databank kan tas i bruk i hela eller delar av Uppsala län måste en omfattande försöksverksamhet bedrivas. Jag finner det därför angeläget att försöksverksamheten i Uppsala län prioriteras. För detta ändamål beräknar jag 3,7 milj. kr. För förberedelser för genomförandet av beslutade reformer och för utvecklingsverksamhet förordar jag 5,5 milj. resp. 1 150 000 kr. | Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 10 350 000 kr.
A 10. Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde 1970/71 Utgift 164 746 Reservation 815 855 1971/72 Anslag 200 000 1972/73 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids kostnader för kurser och annan upplysningsverksamhet för personal inom justitiedepartementets verksamhetsområde. Med hänsyn till den reservation som finns behöver anslaget för budgetåret 1972/73 tas upp med endast 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
A 11. Extra utgifter 1970/71 Utgift 591 855 Reservation 196 803 1971/72 Anslag 535 000 1972/73 Förslag 735 000
Jag beräknar 100 000 kr. för bidrag till anordnande av ett internationellt symposium angående sjötransport av nukleära substanser i Stockholm i juni 1972. Sammanlagt bör anvisas 735 000 kr. under anslaget. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 735 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 14
A 12. Ersättning för personskador på grund av brott 1971/72 Anslag 1 000 000 1972/73 Förslag 1 000 000
Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt kungörelsen (1971: 505) om ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott.
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för personskador på grund av brott för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 15
B POLISVÄSENDET
Utvecklingen under de senaste åren i fråga om de brott som har kommit till polisens kännedom framgår av följande sammanställning.
Brott som kommit till polisens kännedom m. m.
varav Uppkla-
: rings-
procent År Brotts- inbrotts- motor- mord och skade- för balks- stölder — fordons- dråp (även <görelse samtliga (straff- tillgrepp försök), brott lags-) barnadråp, som brott misshandel, kommit varav dö- till poliden följt, sens Övriga miss- kännehandelsbrott dom och rån
| 1961 281752 56460 34157 9 390 | 14 876 34,1 |
| 1962 293763 62002 37328 9419 | 15 465 35,4 |
| 1963 308 850 66120 37625 9 810 | 15419 33,8 |
| 1964 336435 72530 41152 10347 | 18 233 32,1 |
| 1965 393 660 +80584 46717 «12936 | 22 995 31,3 |
| 1966 410 904 = 80520 44 861 14 341 | 22 393 32,7 |
| 1967 437042 85469 48 899 14 889 | 24 721 33,6 |
| 1968 493 926 97493 49840 18237 | 22 815 34,2 |
| 1969 480979 = 90855 — 51164 19349 | 29 933 34,7 |
| 19701 532431 105637 56336 <+19 094 | 32 838 |
1/1—31/10
1970: = 448 883 87757 47394 15856 27 378 1/1—-31/10
1971: 500917 110994 53 204 15701 30 672
1 Siffrorna för åren 1970 och 1971 har hämtats från statistiska centralbyråns månadsstatistik, som erfarenhetsmässigt visar lägre siffror än årsstatistiken.
Av sammanställningen framgår att antalet brottsbalksbrott som har kommit till polisens kännedom har ökat under hela 1960-talet med undantag för år 1969. Det finns flera olika faktorer som påverkar den redovisade brottsutvecklingen. Den påverkas, förutom av den verkliga brottsligheten, bl. a. av allmänhetens anmälningsbenägenhet och polisens resurser. Principerna för statistikredovisningen har delvis ändrats år 1965 och senast år 1968. Några helt säkra slutsatser om den verkliga brottsutvecklingen kan därför inte dras av den redovisade statistiken. Det är emellertid uppenbart att antalet brottsbalksbrott har ökat under 1960talet, Enligt den preliminära statistiken för åren 1970 och 1971 har denna ökning fortsatt.
Som sammanställningen utvisar har uppklaringsprocenten för samtliga brott som kommit till polisens kännedom ökat något under de sc-
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet | 16
naste åren. I detta sammanhang bör framhållas att uppklaringsprocenten varierar starkt för olika brott. Sålunda är uppklaringsprocenten för 1969 för våldsbrott (3 kap. BrB) 45,7 9/9 och för tillgreppsbrott (8 kap. BrB) 17,4 9/9, men framför allt bör framhållas att de i tabellerna angivna procenttalen avser under året anmälda och uppklarade brott. Brott som klaras upp senare inräknas alltså inte. Den verkliga uppklaringsprocenten är därför betydligt högre. Av de brott som anmäldes år 1968 har sålunda 258 075 eller 45,5 9/4 klarats upp intill utgången av år 1969. Motsvarande procentsiffra är för våldsbrotten 68,4, för bedrägeribrotten (9 kap. BrB) 71,0, för förskingringsbrotten (10 kap. BrB) 70,6 och för tillgreppsbrotten 26,2. | |
Den särskilda aktion mot den grova narkotikabrottsligheten som startade i början av år 1969 hade en gynnsam effekt. Emellertid har narkotikasmugglingen och langningen ökat på nytt. Narkotikamissbruket är fortfarande ett allvarligt problem i storstäderna. :
Arbetsbalanserna vid kriminalavdelningarna har stigit i flertalet distrikt. -
Trafikövervakningen kräver betydande insatser från polisens sida. Omfattningen av polisens arbete i detta avseende kan i viss mån belysas av de uppgifter om fordonsparkens storlek och antalet personskador vid trafikolyckor som lämnas i följande sammanställning.
| År | Antalet re- gistrerade motorfordon dödade svårt vid årets utgång | Antalet personskador vid polisundersökta trafikolyckor | skadade skadade | . lindrigt summa |
| 1961 1.583 673 | 1083 | 3 031 | 19 867 23 981 | |
| 1962 1 687 853 | 1123 | 2 942 | 19 496 23 561 | |
| 1963 1 804 030 | 1217 | 3 068 | 20 332 24 617 | |
| 1964 1 897 310 | 1308 | 3 370 > 21565 . 26 243 | ||
| 1965 1 998 939 | 1313 | 3 158 | 20 460 24 931 | |
| 1966 2 084 714 | 1313 | 4 700 | 16 730 22 743 | |
| 1967 2173 831 | 1077 | 5 304 | 15 697 22078 | |
| 1968 2 266 909 | 1262 | 6 111 | 16 917 24 290 | |
| 1969 2 392 763 | 1275 | 6 529 | 16 670 24 474 | |
| 1970 2487 755 "1307 | 6 614 | 15 616 23 537 |
Det rationaliseringsarbete som har pågått inom polisväsendet under senare år kommer att fortsätta. De personella och materiella resurserna har också förstärkts. Behov av ytterligare förstärkning föreligger. Övertidsarbete har måst tillgripas i stor utsträckning även under budgetåret 1970/71. Antalet timmar, för vilka övertidstillägg betalades ut har dock kunnat minskas med ca 500 000 timmar i förhållande till närmast föregående budgetår.
På grund av vad jag nu har sagt bör polisväsendet tillföras ytterligare 250 tjänster, varav 200 polismanstjänster.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 17
Handläggning av passärenden
Inom justitiedepartementet har i juli 1971 upprättats en promemoria (Ds Ju 1971: 18) ang. ADB-system för handläggning av passärenden. I promemorian föreslås att ADB-system skall användas för undersökning av om passhinder föreligger och för utskrift av pass. Vidare föreslås att polismyndigheterna skall vara passmyndighet i stället för länsstyrelserna.
Departementspromemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av rikspolisstyrelsen (RPS), statskontoret, samtliga länsstyrelser, Sveriges advokatsamfund och Föreningen Sveriges polismästare. RPS och vissa länsstyrelser har bifogat yttranden från ett stort antal polismyndigheter.
Nuvarande förhållanden
Pass åt svensk medborgare för utrikes resa utfärdas enligt 1 § första stycket passkungörelsen (1940: 471) inom riket av länsstyrelsen. Efter samråd med vederbörande länsstyrelse kan RPS bestämma att för ort som inte utgör länsstyrelsens residensort pass får utfärdas av polismyndigheten i länsstyrelsens ställe. Sådant beslut har meddelats i fråga om sex polismyndigheter. Myndighet som sålunda har att utfärda pass kallas i passkungörelsen passmyndighet. Enligt 1 § andra stycket passkungörelsen kan även ministern för utrikes ärendena utfärda pass åt svensk medborgare för utrikes resa. Utom riket utfärdas pass åt svenska medborgare enligt utrikesförvaltningens passkungörelse (1940: 548).1 fortsättningen behandlas endast handläggningen av passärenden hos passmyndighet enligt 1 § första stycket passkungörelsen.
Den som ansöker om pass skall inställa sig personligen inför passmyndighet eller polismyndighet eller på polisstation, där passansökningar får mottagas. Ansökan om pass görs i regel hos polismyndigheten i sökandens hemort. Polismyndigheten verkställer utredning i syfte att utröna om passhinder föreligger. I 6 § passkungörelsen anges vilka omständigheter som kan föranleda avslag på passansökan. Vid utredningen använder sig polismyndigheten av tidningen ”Polisunderrättelser” och de lokala polisregistren. Är inte polismyndigheten själv passmyndighet, sänds ansökningen jämte polismyndighetens yttrande till länsstyrelsen, som prövar om pass skall utfärdas. Det färdiga passet utlämnas ofta till sökanden genom polismyndighetens försorg.
Inlämnas ansökan om pass direkt till länsstyrelsen, remitteras ansökningen till polismyndigheten i sökandens hemort för yttrande. Polismyndigheten verkställer då utredning på nyss angivet sätt.
Passmyndighet har även att pröva fråga om återkallelse av pass. Grunderna för återkallelse av pass anges i 14 § passkungörelsen.
Passmyndighet skall föra register över utfärdade pass. Dessutom skall 2 — Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet ee "18 |
RPS föra ett centralt passregister för hela landet. Detta register är numera upplagt på ADB-medium. Under senare år har antalet passansökningar uppgått till omkring 500 000 om året.. | : .
Genom ändring i passkungörelsen, som trädde i kraft den.1 april 1971 (SFS 1971: 33), förlängdes giltighetstiden för pass åt personer som fyllt 18 år från fem till tio år. Samtidigt togs nya passformulär i bruk. Formuläret kan efter smärre ändringar användas även för maskinell framställning av pass.
Tidigare ändringsförslag.
Den 31 maj 1963 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande polisberedningen att i samband med utredning angående omorganisation av polisväsendet närmare undersöka lämpligheten av att decentralisera handläggningen av passärenden. Uppdraget, som hade föranletts av en skrivelse från riksdagens revisorer, övertogs sedermera av RPS. I skrivelse den 5 april 1966 till Kungl. Maj:t föreslog RPS, att handläggningen av passärenden helt skulle överföras till polismyndigheterna. -
I skrivelsen erinrade RPS om att ADB-teknik 'hade börjat utnyttjas för den centrala passregistreringen. Genom att utveckla ADB- -systemet kan tidskrävande arbetsrutiner, som utförs på lokal- eller regionalplanet, centraliseras och överföras till datasystem. Det var enligt RPS uppenbart att förenkling och tidsvinst i arbetsrutinerna kan uppnås enbart genom att hela handläggningsförfarandet flyttas över till polismyndigheterna. Den största rationaliseringsvinsten torde emellertid kunna uppnås genom att ADB-systemet utvecklas att omfatta bl. a. registérundersökning och utskrift av pass.
RPS:s skrivelse remissbehandlades. Yttranden avgavs av statskontoret, Överståthållarämbetet och Föreningen Sveriges polismästare. Samtliga remissinstanser tillstyrkte” försläget att polismyndigheterna | skulle bli passmyndigheter. Det framhölls emellertid att förslaget inte
bör genomföras förrän ADB-systemet hos RPS byggts ut.
Som ett led i uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem (RI) har samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet som ett delprojekt tagit upp frågan om övergång till ADB-system för handläggning av passärenden. Den 6 november 1969 överlämnade samarbetsorganet till justitiedepartementet ett förslag till sådarit system.
Samarbetsorganet redovisade tre alternativ till organisatorisk lösning av frågan om nya passrutiner i ett maskinellt system. De tre alternativen innebär i korthet följande.
Alternativ I
Ansökan om pass lämnas in på den polisstation som passökanden önskar. Efter identitetskontroll och "erforderlig komplettering skickas : ansökningshandlingen och ett av de två fotografierna till en särskild en-
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet =. 19...
het hos RPS, passenheten. Där mikrofilmas ansökningshandlingen och fotografiet. Därefter stansas- de uppgifter i ansökningen som behövs för registreringen av ansökningen och utskrift av ett pass. Den stansade informationen matas in i ett maskinellt, centralt passregister.
Innan pass får utfärdas, måste man undersöka om passhinder föreligger. Detta kan ske på maskinell väg på följande sätt. Uppgifter om omständigheter som kan utgöra passhinder och som antecknats i det maskinella centrala polisregistret, det s. k. person- och belastningsregistret, tillförs fortlöpande ett särskilt maskinellt passhinderregister. Vid den dagliga databehandlingen av de stansade uppgifterna ur passansökningarna kontrolleras automatiskt i passhinderregistret, om uppgifter som ' kan utgöra passhinder föreligger beträffande någon av passansökningarna. Härvid framställs en lista över de fall där sådana uppgifter förekommer. I samband härmed görs också maskinellt utdrag ur det centrala polisregistret. Listan och registerutdragen bildar underlag för passenhetens prövning. Finner passenheten skäl föreligga att vägra pass, skall sökanden höras. Därefter fattar passenheten beslut i ärendet.
Om passhinderregistret inte innehåller någon anteckning, skrivs vissa sidor i det nya passet ut direkt på maskinell väg. Sidorna sänds till riksbankens sedeltryckeri där de tillsammans med sidor, avsedda för viscring, binds maskinellt till en passbok. Sedeltryckeriet skickar passböckerna direkt till vederbörande polismyndighet. Där klistras det andra fotografiet in i passboken, varefter polismyndigheten intygar att passet är rätt utskrivet. Passet skickas sedan till den polisstation där sökanden vill hämta det. Före utlämnandet tecknar passökanden sitt namn i passet, vilket bestyrks av tjänsteman på stationen. Tiden från det en pass- . ansökan lämnas in till dess det färdiga passet kan hämtas ut torde normalt uppgå till fem dagar. -
Även andra passärenden än ansökningar om nya ' pass ingår i datarutinerna. Som exempel kan nämnas fråga om återkallelse av pass. När en markering har gjorts i passhinderregistret, undersöks automatiskt om vederbörande har pass. Om så är fallet, prövar passenheten om passet skall återkallas.
I samarbetsorganets förslag behålls möjligheten att i vissa fall nästan omedelbart få ett pass. Sådana pass måste skrivas ut för hand på polis-. stationen.
Alternativ 2
Samarbetsorganet beräknar att av de 500 000 passansökningar som : inges årligen cirka 25 000 fall måste undersökas, innan beslut i ärendet kan meddelas. Av dessa cirka 25 000 fall krävs ingående undersökning i endast en mindre del.. Antalet avslag kan beräknas till högst . 500 om året.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 20
I alternativ 2 föreslår samarbetsorganet att passenheten skall utfärda pass på samma sätt som i alternativ 1, när anteckning i passhinderregister inte finns, under det att övriga ärenden, inberäknat återkallelsefallen, skall utredas och prövas av polismyndigheterna.
Alternativ 3
I detta alternativ skall passenheten svara för en första genomgång av de tidigare nämnda 25 000 fallen samt överlämna de fall där skälen för avslag är starka till polismyndigheten för prövning. Övriga fall avgörs av passenheten.
Samarbetsorganet förordade för egen del alternativ 1, eftersom detta kräver mindre arbetskraft än de båda andra. Även rationaliseringsskäl talar enligt samarbetsorganet för alternativ 1. Man kan sålunda specialisera personalen inom passenheten. Handläggningstiden blir kortare och praxis kan bli mera enhetlig.
Departementspromemorian
I promemorian uttalas, att det inte råder någon tvekan om att man kan nå väsentliga rationaliseringsvinster genom att använda ADB-system för handläggning av passärenden. Registerundersökning om passhinder föreligger kan utföras maskinellt med hjälp av bl.a. personoch belastningsregistret hos RPS. Vidare kan utskrift av passen ske direkt i datamaskin. Genom en sådan reform blir lokal passregistrering överflödig. Det föreslagna systemet torde enligt promemorian inte medföra några risker från rättsskyddssynpunkt eller olägenheter i övrigt för den enskilde. Tvärtom torde servicen åt allmänheten bli bättre bl. a. genom att handläggningstiderna förkortas. I promemorian förordas därför att förslaget att införa ADB-system för handläggning av passärenden godtas.
Vad därefter angår frågan om vilken myndighet som skall vara passmyndighet uttalas i promemorian, att ekonomiska skäl och rationaliseringssynpunkter talar för att RPS görs till passmyndighet. Detta gäller särskilt det stora antalet ärenden i vilka det endast är fråga om en rutinmässig kontroll av att passhinder inte föreligger. I övriga ärenden i vilka en verklig sakprövning sker vinns den fördelen att en enhetlig tillämpning kan uppnås.
I promemorian framhålls emellertid att RPS:s uppgift är att som central förvaltningsmyndighet utöva det högsta administrativa inseendet över polisväsendet och att förvaltningsärenden i vilka fråga är om meddelande av tillstånd, legitimation och auktorisation, i den mån de förekommer inom polisväsendet, i regel handläggs av de lokala polismyndigheterna med länsstyrelsen som fullföljdsinstans. RPS är således inte förvaltningsmyndighet i den meningen att RPS handlägger och
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 21
avgör ärenden i vilka enskild står som rättssökande part. Att tilldela RPS uppgiften att vara passmyndighet skulle därför gå utöver vad statsmakterna avsåg, när RPS inrättades.
Enligt promemorian kan RPS:s dataanläggning med däri registrerade uppgifter utnyttjas även i ett system med polismyndigheterna som passmyndigheter. Dataanläggningen ställs i så fall till polismyndigheternas förfogande för bl. a. maskinell passhinderslagning och utskrift av pass. Den slutliga prövningen i passärendet ankommer emellertid på den lokala polismyndigheten. En sådan ordning är särskilt rationell när det gäller de passansökningar som föranleder utredning på grund av anteckning i passhinderregistret. Utredningen i dessa fall torde i stor utsträckning komma att göras på det lokala planet, och det är enligt promemorian naturligt att polismyndigheten då också blir beslutande organ. Detsamma gäller återkallelse av pass.
Att göra polismyndighet till passmyndighet i stället för RPS torde enligt promemorian inte behöva medföra någon nämnvärd förlängning av handläggningstiden. En viss risk för oenhetlig praxis kan inte förnekas med hänsyn till det stora antalet polismyndigheter. Sådana farhågor bör emellertid enligt promemorian inte överdrivas. En utjämning kan ske genom att beslut i passärende blir föremål för prövning av besvärsinstansen.
I promemorian uttalas att de kostnadsberäkningar som samarbetsorganet har gjort inte är direkt tillämpliga om polismyndigheterna blir passmyndigheter. En sådan lösning torde dock leda till betydande kostnadsbesparingar i förhållande till nuläget.
Mot bakgrund av nu redovisade skäl förordas i promemorian att polismyndighet blir passmyndighet i ett ADB-system för handläggning av passärenden. Som passmyndighet skall polismyndigheten utreda passärende samt fatta beslut däri och utfärda pass. Vid utredningen skall polismyndigheten anlita RPS:s dataanläggning, som också svarar för automatisk utskrivning av passen. Passansökan bör kunna lämnas in på vilken polisstation som helst och lämnas ut på den station som passökande önskar.
I promemorian föreslås att övergången till det nya systemet sker någon gång på hösten 1973 eller den 1 januari 1974.
Remissyttranden över departementspromemorian
Förslaget i promemorian att använda AD B-system för handläggning av passärenden tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan samtliga remissinstanser.
Länsstyrelsen i Jönköpings län är emellertid inte övertygad om att förslaget är rationellt. Länsstyrelsen anser att den antagna omloppstiden fem dagar inte är realistisk och att antalet passutskrifter, utslaget
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet' - 22
på hela landet och hela året, är så litet att det kan ifrågasättas om utnyttjande av dator är ändamålsenligt. Som ett alternativ föreslår länsstyrelsen att det hos RPS tillskapas ett förfrågningsregister som polisdistrikten via dataterminaler kan utnyttja för att undersöka om passhinder föreligger. Utskrift av passen kan sedan ske för hand på sedvanligt sätt. .
I detta sammanhang betonar några remissinstanser att möjligheten att i brådskande fall nästan omedelbart utfärda pass måste behållas.
Det övervägande antalet remissinstanser, däribland samtliga Jäns- : styrelser utom en, tillstyrker förslaget att polismyndighet skall vara passmyndighet. Statskontoret framhåller att förvaltningsärenden av den natur som det här är fråga om — ansökningsärenden från allmänheten av stor omfattning, där handläggningen för det helt övervägande antalet ärenden är av rutinmässig beskaffenhet — med fördel synes kunna avgöras på lokal nivå. Polismyndigheterna är sedan länge väl förtrogna med passärenden och de särskilda utredningar som därvid behöver göras i vissa fall. Länsstyrelsen i Uppsala län uttalar att redan med nuvarande ordning den materiella prövningen sker hos de lokala polismyndigheterna. Den bedömning av passansökningar som sker hos dessa myndigheter följs nämligen nästan undantagslöst av länsstyrelserna.
RPS tillstyrker förslaget under förutsättning att det införs strikta passhinder- och återkallelseregler.
Enligt länsstyrelsen -i Västernorrlands län bör länsstyrelsen även i fortsättningen vara passmyndighet. Länsstyrelsen erinrar -om att det under 1972 kommer att införas ett nytt bilregistersystem, byggt på ADBteknik. Länsstyrelserna skall utrustas med bildskärmsterminaler. Genom detta system kan inhämtas även uppgifter ur det på datateknik baserade . informationssystemet för rättsväsendet. Om länsstyrelserna använder sig av ett sådant system, kan flertalet pass utfärdas utan att polismyndigheten behöver anlitas. Den passökande kommer att praktiskt taget omgående kunna erhålla pass. |
Polismyndigheten i Göteborgs distrikt | menar att länsstyrelsen även i fortsättningen bör vara passmyndighet åtminstone i storstadsområdena.
Några polismyndigheter anser att RPS bör vara passmyndighet på ' sätt som samarbetsorganet har föreslagit.
I kostnadsfrågan uttalar statskontoret att promemorieförslaget sannolikt kommer att bli något mera resurskrävande på lokal nivå än sam” arbetsorgancts alternativ 1. Totalt sett torde emellertid de båda alternativen inte nämnvärt komma att skilja sig åt i kostnadshärseende. Enligt polismyndigheten i Jönköpings distrikt kommer promemorieförslaget inte att innebära någon extra belastning på polisväsendet. Några polismyndigheter anser att förslaget nödvändiggör personalförstärkningar.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet ==: 00 7 23e rt:
Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar att besvär över polismyndighets beslut i passärende bör föras hos länsrätten. Några andra länsstyrelser anser att länsstyrelsen bör vara besvärsmyndighet. .
Flertalet remissinstanser som uttalar sig i frågan anser att reformen bör genomföras den 1 januari 1974.
Departementschefen
Enligt passkungörelsen utfärdas pass för utrikes resa av länsstyrelsen. Pass får även utfärdas av polismyndigheterna i sex polisdistrikt. Myn-. dighet som får utfärda pass benämns passmyndighet. Även i de fall då länsstyrelsen är passmyndighet medverkar polismyndigheterna i handläggningen. Passansökningar tas emot och färdiga pass lämnas ofta ut på polisstation. Polismyndigheten utreder om passhinder föreligger samt avger yttrande till passmyndigheten i passärende.
År 1963 uttalade riksdagens revisorer att en överflyttning av behörig heten att utfärda pass från länsstyrelsen till de lokala polismyndigheterna borde övervägas vid det pågående förberedelscarbetet för förstatligandet av polisväsendet. Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt polisberedningen att närmare undersöka lämpligheten av att decentralisera handläggningen. av passärenden. Uppdraget övertogs sedermera av RPS, som 1 skrivelse den 5 april 1966 föreslog, att handläggningen av passärenden skulle överföras till polismyndigheterna. I skrivelsen ut-: talade RPS att en sådan överföring skulle innebära förenkling och tidsvinst. Den största rationaliseringsvinsten skulle emellertid uppnås om . dessutom ett ADB-system utvecklades till att omfatta bl. a. maskinell undersökning av passhinder och utskrift av pass. Vid remissbehandlingen av RPS:s skrivelse tillstyrktes förslagen enhälligt.
Som ett led i uppbyggnaden av -rättsväsendets informationssystem har samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet den 6 november 1969 lagt fram ett preliminärt systemförslag- för handläggning av passärenden. Förslaget tar upp tre alternativ till administrativ lösning. Utgångspunkten är att datateknik skall användas dels för maskinell undersökning om passhinder föreligger, dels för utskrift av pass. Enligt det av samarbetsorganet förordade alternativet skall polismyndigheterna ta emot ansökningar om pass samt lämna ut de färdiga passen. Prövningen av passansökningarna skall. tillkomma en särskild enhet inom RPS, passenheten. Vid utredningen skall olika maskinella register hos RPS användas. . oo : .
På grundval av RPS:s skrivelse 1966 och samarbetsorganets:systemförslag har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria (Ds Ju 1971: 18) ang. ADB-system för: handläggning av passärenden. I pro- memorian föreslås att ADB-system används för passhanteringen i de hänseenden som anges i samarbetsorganets förslag. I fråga om vilken
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 24
myndighet som skall vara passmyndighet ansluter sig emellertid promemorieförslaget till RPS:s förslag att de lokala polismyndigheterna skall vara passmyndigheter.
Departementspromemorian har remissbehandlats. De i promemorian framlagda förslagen har godtagits av en så gott som enhällig remissopinion.
Det hos RPS förda, centrala passregistret omfattar nu omkring 2,8 milj. registerposter och är i sin helhet omlagt till dataminne. Maskinell passhinderslagning hos RPS sker redan i viss utsträckning i fråga om passansökningar från Stockholms län. Det nya passformulär som togs i bruk den 1 april 1971 är anpassat för utskrift med hjälp av datamaskin.
Genom uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem, särskilt person- och belastningsregistret, kommer RPS att inom ett par år ha tillgång till all den information som kan antas ha betydelse vid prövning av ärenden om utfärdande och återkallelse av pass. Informationen kommer på grund av ADB-tekniken att vara lätt tillgänglig. Om ett ADEB-system införs för passärenden, kan passhinderprövning utföras maskinellt med anlitande av RPS:s dataregister. Passen kan skrivas ut i styrelsens datamaskinanläggning. Det nuvarande handläggningssättet kräver en betydande arbetsinsats. Enligt min mening kan det inte råda någon tvekan om att betydande rationaliseringsvinster kommer att göras genom en övergång till ADB-teknik. Handläggningstiden kan i flertalet fall beräknas minska, vilket innebär en förbättrad service åt den passsökande allmänheten. Genom övergång till maskinellt system kan man vidare undvika lokal registrering. Några risker från rättsskyddssynpunkt behöver inte befaras.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att ADB-system bör införas för handläggning av passärenden. Arbetet på utvecklingen av ett sådant system bör bedrivas under ledning av samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet.
Med ett system av nyss angivet slag för handläggning av passärenden är det inte längre ändamålsenligt att länsstyrelsen är passmyndighet. Jag anser därför att dessa ärenden bör överföras till polisväsendet.
Från rationaliseringssynpunkt kan flera skäl åberopas för att göra RPS till passmyndighet. En sådan lösning skulle också tillgodose önskemålet om en enhetlig tillämpning av bestämmelserna för erhållande av pass. Som framhålls i departementspromemorian handlägger emellertid RPS inte ärenden i vilka enskild rättssökande är part. Ärenden av sådan art inom polisväsendet handläggs däremot av de lokala polismyndigheterna. Att göra RPS till passmyndighet skulle därför innebära att ålägga styrelsen en uppgift som är främmande för dess egentliga verksamhetsområde.
Även om lokal polismyndighet blir passmyndighet kan RPS:s data-
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 25
anläggning utnyttjas för passhinderundersökning och utskrift av pass. I det stora flertalet fall krävs inga andra åtgärder. I ett mindre antal fail fordras närmare utredning. Polismyndigheterna är sedan länge väl förtrogna med passärenden och de särskilda utredningar som kan behövas. För den passökande allmänheten måste det anses vara en fördel att lätt kunna komma i kontakt med passmyndigheten.
I likhet med departementspromemorian och en nästan enhällig remissopinion anser jag därför att polismyndighet bör vara passmyndighet i det nya systemet för handläggning av passärenden.
Det är inte möjligt att ange, när ett nytt system kan börja tillämpas. Såvitt nu kan bedömas kan emellertid övergången äga rum tidigast under år 1974.
1970 års riksdag (1 LU 1970: 10, rskr 1970: 88) har hemställt om förslag till lag om rätt för svensk medborgare att resa ur riket. Med anledning härav kommer inom justitiedepartementet att utarbetas förslag till sådan lag. I samband därmed kommer en översyn att företas av samtliga bestämmelser i passförfattningarna.
Ett beslut nu i fråga om systemet för handläggning av passärenden föregriper inte resultatet av den kommande översynen. Däremot underlättar det systemarbetet. Det är min avsikt att förslag till ändringar i passförfattningarna skall läggas fram i sådan tid att de kan beaktas på ett så tidigt stadium som möjligt under systemarbetet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
godkänna de riktlinjer för handläggning av passärenden som jag
har förordat i det föregående.
B 1. Rikspolisstyrelsen 1970/71 Utgift 48 768 865 1971/72 Anslag 153 950 000 1972/73 Förslag 70 000 000 1 Av anslaget skall 6 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Ledamöter av styrelsen är rikspolischefen, överdirektören och sex andra ledamöter som utses av Kungl. Maj:t. Inom styrelsen finns dels under överdirektören en avdelning med två polisbyråer, en avdelning med en teknisk byrå och en utbildningsbyrå samt en avdelning med en personalbyrå, en kanslibyrå, en registerbyrå och en enhet för datafrågor, dels en säkerhetsavdelning med två byråer.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet se 26
1971/72 ' Beräknad ändring 1972/73
Rikspolis- = - Dep.chefen
. styrelsen
Personal |
Handläggande personal 227 +23 os + 6
Övrig personal 287 +20 | o+fd4.
514 ooo a + 20 Anslag | . . : Lönekostnader . 30 840 000 = +10 310 000 +7 525 000 Sjukvård "60000 - — — Reseersättningar 680 000 + 70 000 + 60 000
Därav utrikes resor (150 000) — — Lokalkostnader 8520 000 + 3 990 000 +4 280 000 Expenser "'3450:000 + 530000 + 250 000
Därav engångsutgifter . (800 000) + (50000) — Radioförbindelser med utlandet 15000 + 20 000 + 20000 Passformulär m. m. . "> -1100000 + 400000 + 400 000 Kostnader för polisväsendets |
arbetstidsnämnd m. m. 20000 + 5 000 — Centralt anordnad utbildning . :
m.m. 1150000 + 270000 + 150 000 Central löneuträkning 280000 + 400 000 — Avgifter till datamaskinfonden : . oo
m, m. | . 7835 000. + 3 370 000 +3 365 000
| 53 950 000 — +19 365 000 —-+16 050 000
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 9,9 milj. kr. 2. Övervakningssektionen vid polisbyrå I bör utökas med en polis-
intendent (+ 87 000 kr.) för planering och samordning av bevaknings-
och säkerhetsåtgärderna i samband med statsbesök och motsvarande händelser. 3. Trafiksektionen vid polisbyrå I bör utökas med cen polisintendent. (+ 87 000 kr.) för planering och samordning av polisdistriktens över-
vakningsresurser. |
4. Allmänna sektionen vid polisbyrå II bör tillföras en förste byråsekreterare (-|- 64 000 kr.) för utrednings- och rationaliseringsfrågor be-
träffande utredningsverksamheten. |
Interpolsektionen vid byrån behöver förstärkas med ett kvalificerat biträde (+ 41 000 kr.). . 5. Styrelsen föreslår att tekniska byrån förstärks med två förste byrå- .
ingenjörer (+ 128 000 kr.), en på fordonssektionen. och en på telesek-
tionen, och att en tjänst vid byråns utrustningssektion som föreståndare
för styrelsens centralförråd inrättas (+ 56 000 kr.). . .
6. Behov föreligger av en förste byråsekreterare vid utbildningsbyråns utbildningssektion för detaljplanering, val av utbildningsbjälpmedel
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet SE
m. m. (+ 64 000 kr.) och cen assistent vid byråns rekryteringssektion (+ 42 500 kr.). Vidare behövs en expeditionsvakt och ett garagebiträde vid polisskolan Ulriksdal (+ 72 400 kr.).
7. Juridiska sektionen vid kanslibyrån behöver förstärkas med en assistent (+ 42 500 kr.) och servicesektionen med en bilförare (+ 36 200 kr.).
8. Personalbyråns allmänna sektion bör förstärkas med en byrådirektör (+ 70 900 kr.). : . .
Personalvårdssektionen bör tillföras fyra tjänster som förste byråsek- . reterare för regional verksamhet som personalkonsulenter (+ 232 600 kr.) och en kurator för elevverksamhet vid polisskolorna (+ 55 700 kr.).
9. Styrelsen föreslår att. medel anvisas för arvodesanställning av ytter-: ligare sex operatörer vid driftsektionen och fyra programmerare för programunderhåll vid dataenheten (+ 411 000 kr.).
10. Stanssektionen vid registerbyrån behöver förstärkas med 14 stans-: operatörer för magnetbandsinkodning (+ 507 000 kr.).
11. För försöksverksamhet med ett personaladministrativt informa- | tionssystem (PAI) begär styrelsen medel för att anställa fem biträden, varav fyra kvalificerade (+ 200 000 kr.).
12. Styrelsen beräknar 6,4 milj. kr. för arvoden till extra lärare och timlärare. Styrelsen utgår från att systemet med heltidsanställda Järare: utnyttjas i stor utsträckning. Det ökade medelsbehovet beror: bl. a. på en ökning av inspektörsutbildningen, vilket är en följd av att ctt stort! antal nya inspektörstjänster inrättades vid den omorganisation som gcenomfördes inom polisväsendet under år 1971. I anslutning till denna omorganisation beslöts också att varje polisman efter grundutbildningen skall fullgöra en s. k. alterneringstjänstgöring på två år. Denna kommer: =: att ställa ökade krav på polismännens kunskaper i utredningstjänst ef-
tersom polismännen under första året kommer att tjänstgöra vid kri-
minalavdelning och därvid få lösa självständiga arbetsuppgifter inom ramen för den kontinuerliga arbetsledningen. Styrelsen föreslår därför ' att den sju veckor långa praktiktjänstgöringen i Stockholms polisdi-
strikt skall ersättas av skolbunden undervisning framför allt i utred-
ningstjänst. För att genomföra den föreslagna utbildningen krävs fler lektionssalar och en ökning av. antalet lärare och av servicepersonalen.
13. Styrelsen begär att posten till ersättning för konsultuppdrag ökas med 1 685 000 kr., varav ca 1 milj. kr. för ett särskilt urvalsförfarande vid anställning av polischefs- och polisaspiranter, 62 000 kr. för genomförande av det nya radiosystemet (system 70) och 620 000 kr. till datasystem. Sistnämnda post behövs endast om styrelsens datamaskinanfäggning kommer att bytas ut. a
14. Kostnaderna för avgifter till datamaskinfonden beror till stor del på det byte av datamaskin som planeras.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 28
Departementschefen
2 och 3. Jag beräknar medel för ytterligare två tjänster för polisintendent vid polisbyrå I.
9 och 10. Jag beräknar också medel för anställande av ytterligare två operatörer och två programmerare vid dataenheten samt 14 stansoperatörer vid registerbyråns stanssektion.
11. Jag beräknar 150 000 kr. för försöksverksamheten med personaladministrativt informationssystem (PAD.
12. Genom beslut den 3 december 1971 har Kungl. Maj:t förordnat att den praktiktjänstgöring som ingår i grundutbildningen skall slopas. I stället förlängs utbildningen vid polisskolan med fyra veckor. För de polismän som berörs av detta kommer den högre poliskursen att avkortas. Kostnadsökningen beror dels på denna förändring, dels på att behovet av inspektörsutbildning har ökat kraftigt.
13. Till ersättning för konsultuppdrag beräknar jag ytterligare 620 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 70 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 70 000 000 kr., varav 5 400 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
B2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. 1970/71 Utgift 33 196 908 Reservation 24 008 516 1971/72 Anslag 133 700 000 1972/73 Förslag 27 000 000 1 Av anslaget skall 20,2 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
1971/72 Beräknade kostnader 1972/73
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen
Bilar och motorcyklar m. m. 18 500 000 28 715 600 18 350 000 Helikoptrar — 3 329 500 — Båtar — 776 800 300 000 Radioutrustning m. m. 13 000 000 19 691 000 8150 000 Hästar och hundar 1200 000 1 545 000 1 250 000 Trafikövervakningsmateriel
m. m. 1 000 000 2057 500 950 000 Reserverade medel — 2 000 000
33 700 000 56 115 400 27 000 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 29
Rikspolisstyrelsen
1. För styrelsens eget behov begärs en personbil för transportändamål (32 000 kr.). Styrelsen föreslår att den lokala polisorganisationen tillförs sammanlagt ytterligare 207 bilar (ca 7,7 milj. kr.). Av dessa bilar avses tio för polisskoleverksamhet (ca 400 000 kr.), fem skåpbilar för transporter (217 000 kr.), tio bilar för trafikövervakningsändamål (ca 405 000 kr.), tio för enmanspatrullering (ca 275 000 kr.) och 20 för verksamheten vid de nya spaningsrotlarna (640 000 kr.). Bifalls styrelsens förslag till personalförändringar inom den lokala polisorganisationen, bör bilbeståndet på grund därav ökas med 152 bilar (ca 5,8 milj. kr).
Under nästa budgetår beräknas 660 bilar (ca 19,6 milj. kr.) och 100 motorcyklar (900 000 kr.) böra bytas.
För utökning och utbyte av släpvagnar och snöscooters beräknar styrelsen 420 000 kr.
2. Styrelsen föreslår att ytterligare en helikopter anskaffas (ca 1,2 milj. kr.) och att två helikoptrar byts ut (ca 2,1 milj. kr.).
3. Styrelsen föreslår att två nya båtar anskaffas (ca 477 000 kr.) och att två båtar byts ut (300 000 kr.).
4, Samordningen av civilförsvarets och polisens radiosystem (System 70) fortgår planenligt. Utbyggnaden är nu klar i Norrland och Dalarna och beräknas med undantag av vissa storstadsområden vara slutförd i hela landet under år 1972. Tidigare har anvisats ca 35,9 milj. kr. och för nästa budgetår begär styrelsen ca 4,2 milj. kr.
För inköp av fasta radiostationer och talförvrängningsutrustningar begärs ca 1,4 milj. kr.
För inköp av radio- och orderutrustning till motorfordon, helikoptrar och båtar beräknas ca 2,3 milj. kr.
För rörliga radioanläggningar i övrigt begärs 300 000 kr.
Styrelsen föreslår att 400 bärbara radiostationer anskaffas till en kostnad av 2 milj. kr.
För att förbättra framkomligheten och säkerheten i trafiken vid de norra infarterna till Stockholm — Roslagstull och Norrtull — föreslår styrelsen vidare anskaffning av TV-övervakningsutrustning för 600 000 kr.
För att färdigställa ledningscentralerna i Göteborg och Malmö m. m. yrkar styrelsen 1,2 milj. kr.
För utbildningsverksamheten krävs anskaffande av radiostationer för fordon och bärbara radiostationer till en sammanlagd kostnad av 550 000 kr. ,
För anskaffande av viss utrustning för direktkommunikation mellan fordon och dataregister yrkar styrelsen 250 000 kr.
5. Styrelsen föreslår att medel beräknas för en ökning av antalet
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet ee 30:
hundar med 25 och för utbyte av 65 hundar och tio hästar samt anskaffande av dressyrmateriel och viss annan utrustning.
6. För utökning och utbyte av trafikövervakningsmateriel' som bilvågar, radarhastighetsmätare, kamerautrustningar, traffipaxutrustningar,
trafikhastighetsanalysatorer m. m. begär styrelsen ca 2 milj. kr. -
Departementschefen |
Son
1. Jag beräknar medel för inköp av en skåpbil för transportändamål för hundskolan i Sollefteå, fem skåpbilar för transporter av, gripna och omhändertagna, fyra bilar för trafikövervakning och 20 bilar för.spa-. ningsverksamheten. |
För utbyte av omkring 660 bilar och 100 motorcyklar beräknar jag ca 17,1 milj. kr. och för utbyte av scooters ca 330 000 kr.
3. Två medelstora båtar bör bytas ut.
4. För den fortsatta utbyggnaden av polisens radionät beräknar jag 4,2 milj. kr. för nästa budgetår. ll
För fasta radiostationer beräknar jag 100 000 kr. och för radioanläggningar till fordon ca 1,6 milj. kr. Vidare beräknar jag 1 milj. kr. för 200 bärbara radioapparater. |
Jag har vidare beräknat 1,2 milj. kr. för utrustning för ledningscentralerna för polisen i Göteborg och Malmö. .
6. Under posten till trafikövervakningsmateriel m. m. beräknar jag ca 750 000 kr. för utbyte av-sådan materiel och medel för inköp av fyra traffipaxutrustningar och viss garageutrustning. .
Av reservationen på anslaget kan 2 milj. kr. disponeras för andra ändamål än de ursprungligen avsedda och därför tas i anspråk för nyanskaffning av utrustning under nästa budgetår. Med. hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet till 27 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Inköp av motorfordon m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000 kr., varav
20 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. -
B 3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. 1970/71 Utgift 47 174 465 , 1971/72 Anslag 149 350 000 1972/73 Förslag 57350 000 1 Av anslaget skall 28,5 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet =: 00: "31-
1971/72. Beräknad ändring 1972/73
- Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen
Underhåll och drift av motor-
fordon m. m. 23 650 000 +9 625 000 +7 100 000 Underhåll och drift av helikopt- = '
rar m,. m. | 4 550 000 --1 465 000. +1 000 000 Underhåll och drift av båtar ' 650 000 +' 380000 + 300 000 Underhåll och vård av radio- : : : . .
anläggningar m. m. 8 950 000 + 185 000 — Underhåll och vård av fordons- ne et |
| utrustning m. m. | . 2700 000 | + | LL — | 500 000 + |
| Försäkring av motorfordon «0 850 000. | 125 000. | 50 000 | ||
| Underhåll och vård av hästar | | | |||
| m. m, | on 350 000 +. 90000 +... 50 000 |
Underhåll och vård av hundar
+
m.m. 1 450 000 595000 + 300 000 Underhåll och vård av personlig oe so .
utrustning m. m. 3 700 000 + 675 000 + 600 000 Underhåll och vård av trafiköver-
vakningsmateriel m, m. 500 000 + 250000 + 200-000 Underhåll och vård av kriminal- |
teknisk utrustning m. m.' 1 700 000 —1 200 000 — —1 200 000: Underhåll och vård av speciell .. . | |
materiel m. m. a 300 000 + 200000 + 100000
49 350 000 ” +12 390 000 " +8 000 000
Rikspolisstyrelsen |
Ambulans- och räddningsflygtjänsten utförs nu i regel av privata flygföretag med vilka särskilda avtal har träffats. De fasta kostnaderna är relativt stora vilket medför att kostnaderna för varje flygtimme- är högre än om verksamheten bedrivs med egna helikoptrar. Genom att byta ut två av de helikoptrar som styrelsen nu förfogar över mot två större helikoptrar och anskaffa ytterligare en sådan helikopter skulle förutsättningar skapas för att överta ambulans- och räddningsflygtjänsten i Stockholm, Göteborg och norra Kalmar län med skärgården inom Östergötlands län. Investeringskostnaderna för detta uppgår till ca 3,3 milj. kr., medan driftskostnaderna skulle minska med 300 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Därtill skulle helikoptrarna kunna utnyttjas även för polisiära ändamål. ee
Styrelsen har alternativt föreslagit att staten i stället hyr tre helikoptrar, vilka skulle användas i första hand till ambulans- och räddningsflygtjänst i de områden som tidigare har nämnts men också i viss ut-' sträckning för polisiära ändamål. De fasta kostnaderna kan därvid fördelas på betydligt fler flygtimmar än f.n. Den totala driftskostnaden stannar vid samma belopp sonv i det första alternativet (+ 1 milj. kr.) För underhåll och drift av styrelsens egna helikoptrar beräknas ca 1,8 milj. kr., för förhyrning av tre helikoptrar för såväl ambulans- och
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 32
räddningsflyg som polisiära ändamål ca 1,9 milj. kr., för ambulans- och räddningsflyg inom övriga områden ca 1,2 milj. kr. och för förhyrning av helikoptrar för förstärkning av helikopterövervakningen under sommarhalvåret ca 600 000 kr.
Departementschefen
I mina anslagsberäkningar utgår jag från att rikspolisstyrelsen övertar ambulans- och räddningsflygtjänsten i stockholms- och göteborgsområdena samt i Kalmar och Östergötlands län. Jag anser att styrelsen bör hyra helikoptrar för ändamålet och i övrigt bedriva verksamheten på det sätt som styrelsen har föreslagit. Detta innebär bl. a. att styrelsen får träffa fleråriga avtal om förhyrning av helikoptrar för ambulans- och räddningsflygtjänst.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 57 350 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 57 350 000 kr.,
varav 33 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. 1970/71 Utgift 34 234 988 1971/72 Anslag 35 300 000 1972/73 Förslag 41 680 000
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 44 450 000 kr.
Departementschefen
En redogörelse för innebörden av förslagen bör med hänsyn till ärendets natur inte ingå i statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar bör i stället ges vederbörande riksdagsutskott.
Anslaget bör tas upp med 41 680 000 kr. Ökningen av anslaget beror på automatiska kostnadsökningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 41 680 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet ee
B 5. Polisverket: Diverse utgifter | 1970/71 Utgift 1739 621 1971/72 Anslag 1500 000 1972/73 Förslag 1 500 000
Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut meddelat föreskrifter om vilka kostnader som skall bestridas från detta anslag. Från anslaget betalas bl.a. bidrag till internationella kriminalpolisorganisationen i Paris (Interpol), till enskilda tjänstemän för studier av betydelse för polisverket och till föreningar för tjänstemän vid polisväsendet. I övrigt bestrids från anslaget bl.a. kostnader för efterspaning av -försvunna personer och för stängsel kring övergivna gruvhål. Kostnader ' i övrigt för polisverksamheten som ej skall bestridas från annat anslag kan efter beslut av Kungl. Maj:t betalas från anslaget.
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 1500 000 kr.
B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift — 822 019 747
1971/72 Anslag 1883-250 000 1972/73 Förslag 1076 750 000 2 Av anslaget skall 203,3 milj. kr.:avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen utövar som central förvaltningsmyndighet högsta inseendet över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet. I varje län, utom Gotlands län, finns hos länsstyrelsen en länspolischef och i vissa län dessutom en biträdande Jänspolischef. Varje län är indelat i polisdistrikt, som för hela landet uppgår till 119. I varje polisdistrikt finns en chef som är polismästare. 3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 4
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 34
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen Personal Tjänstemän i polischefskarriären 254 — —
vriga polismän, exklusive
| personal i rekryteringskåren | 13 371 | + 910 | + 200 |
| Annan personal | 2 706 16 331 | + 300 +1210 | + 30 + 230 |
Anslag Lönekostnader till tjänstemän 707 840 000 4219 910 000 +168 960 000 Lönekostnader till extra polismän
(polisaspiranter) 42 150 000 — — Lönekostnader till övrig extra perso-
nal och till tillfällig arbetskraft 2900 000 + 1990-000 ' — 1 900 000
| Ersättningar till sakkunniga | 4950000 —+ 500000 + 500 000 |
| Sjukvård | 1 450 000 — — |
| Reseersättningar | 28 500 000 + 2100000 —+ 3 000 000 |
| Lokalkostnader | 57 350 000 = +14995 000 = +—+14 500 000 |
Kostnader för personalvårdande
och trivselbefrämjande åtgärder ' 175 000 + 12000 > 5 000 Expenser 23 950 000 + 3 850.000 +—+ 3 700 000
Därav engångsutgifter (500 000) — -— Kostnader för förpassning och
för kost och sjukvård för om-
händertagna personer m. m. 1500000 + 500000 + =: 500000 Kostnader för regionalt och
| lokalt anordnad utbildning | 1550 000 + 450 000 | — |
| Särskilda utgifter i polistjänsten 9200 000 + 75 000 | — | |
| Ersättning för skador vid flygan- | | | i |
| de inspektion | 35 000 | — - 15 000 |
Framkallning och kopiering av
film m. m, 500 000 — — Ersättning för skador på polis-
mans lösa egendom 100 000 — — Ersättning till enskilda för bi-
träde åt ordningsmakten 50 000 — -— Kostnader för inköp av unifor-
| mer till polischefspersonal | 50 000 | — | — |
| Kostnader för polititransporter | 600.000 + 200000 + 200 000 | ||
| Kostnader för trafiknämnder | 250 000 | — | — |
| Kostnader för företagshnämnder | 150000 + 50000 + 50 000 |
Vissa kostnader för förundersök-
ning m. m. 9200000 + 150000 + 150 000 Övriga utgifter 400000 + 100000 + 50 000
883 250 000 +—244 882 000 --193 500 000
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 181 189 000 kr.
2. Polischeferna har yrkat sammanlagt 2 296 tjänster och Jlänsstyrelserna 2 039. Rikspolisstyrelsen föreslår att 1210 nya tjänster inrättas. Av dessa är 910 avsedda för polismän och 300 för annan personal. Fördelningen av de föreslagna nya tjänsterna framgår av följande sammanställning.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 35
Stock- (Riks- Göte- Malmö Sum- Öv- Totalt
holms omfatt- borgs- pd ma riga
pd ande pd på
verk-
samhet)
Polismanstjänster Polismästarnas kanslier 25 25 Ordningsavdel-
ningar
Övervaknings-
sektioner 46 26 24 96 179 275 Trafiksektioner Hu 7 5 23 37 60 Kriminalavdelningar Spaningsrotlar 2 10 4 16 64 80 Allmänna utrednings-
rotlar 3 3 17 20 Brottsutredande rotlar 10 3 3 16 114 130 Vik.- o. förstärk-
ningspersonal 1130 Länstrafikgrupper 3 7 10 20 170 190 Andra tjänster Kontorspersonal 140
vrig personal 1260
Summa 69 13 47 45 174 606 1210
2 Polismanstjänsterna för vikariats- och förstärkningstjänstgöring samt tjänsterna för kontorspersonal och övrig personal har inte fördelats på polisdistrikt.
3. Polispersonal |
a) Polismanstjänster vid polismästarnas kanslier. Styrelsen föreslår att 25 tjänster inrättas för handläggning och beredning av polismyndighetsärenden för att därigenom bereda polischeferna och avdelningscheferna mera tid att ägna sig åt ledningsfunktionen.
b) Övervakningsverksamhet. Styrelsen framhåller att den ökade
brottsligheten har medfört att tillgänglig personal på övervakningssektionerna huvudsakligen måste utnyttjas för utryckningstjänst. Den
preventiva effekten av övervakningstjänsten har därigenom i stort sett
gått förlorad och fotpatrullering förekommer endast i allt för liten
omfattning. Många polisdistrikt saknar alltjämt tillgång till vakthavande befäl dygnet om. Av de 275 tjänster som styrelsen yrkar, avser 21
vakthavande befäl. Styrelsen begär 140 polisassistenttjänster för förstärkning av övervakningssektionerna främst i medelstora och mindre polisdistrikt. För Stockholms polisdistrikt yrkas 30 tjänster för bevakning av tunnelbanan och i Malmö polisdistrikt anses stadsdelspolisen snarast böra reorganiseras. För ändamålet yrkas 14 tjänster. Styrelsen föreslår vidare att fasta sjösektioner liknande den som f.n. finns i Stockholms polisdistrikt inrättas vid ordningsavdelningarna i vissa polisdistrikt. För detta ändamål föreslår styrelsen sammanlagt 67 tjänster.
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = = = > > 367
c) Utredningsverksämhet. Till följd av brottsutvecklingen och arbetstidsförkortningen är det nödvändigt att förstärka kriminalavdelning- arna. Antalet balanserade ärenden har ökat i flertalet polisdistrikt och är av en storleksordning som inte kan accepteras. Av de föreslagna förstärkningarna föreslås 20 bli: placerade vid de allmänna utred-ningsrotlarna och 130 vid de brottsutredande rotlarna, främst i storstadsområden och andra distrikt, där behovet av utökning är särskilt framträdande.
d) Spaningsverksamhet. Styrelsen föreslår att spaningsorganisationen tillförs ytterligare 80 tjänster. Tio av dessa tjänster bör inrättas i Stockholms polisdistrikt och ställas till styrelsens förfogande för riksomfattande verksamhet. | |
e) Trafikövervakningsverksamhet. Den kraftiga stegringen av vägtrafiken och det ökade antalet trafikolyckor kräver allt större insatser från polisens sida för att trygga säkerheten och underlätta framkomligheten på våra vägar. Styrelsen anser att en utökad trafikövervakning skulle medföra en minskning av antalet trafikolyckor, rädda människoliv och minska antalet skadade personer. Därmed skulle också en reducering uppkomma av samhällets direkta och indirekta kostnader för trafikolyckorna. Styrelsen föreslår att 187 tjänster inrättas på länstrafikgrupperna, 60 på trafiksektionerna och tre för riksomfattande verksamhet. För att få ut största möjliga effekt av trafikövervakningen anser styrelsen det nödvändigt att övervakningen planläggs och leds av befäl. Av de begärda tjänsterna yrkas därför 62 tjänster som yttre befäl.
f) Personal för vikariats- och förstärkningstjänstgöring. Förslaget bygger på normen en extra ordinarie polisman på fem ordinarie polismän.
4. Annan personal än polispersonal a) Kontorspersonal. Styrelsen yrkar 40 tjänster som bedöms erforder-
liga till följd av föreslagen utökning av polispersonal.
b) Övrig personal. För att det påbörjade överförandet av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal skall kunna fortsätta yrkar . styrelsen att ytterligare 150 kvalificerade biträden får ånställas. Av dessa avses 30 för beredande av polismyndighetsärenden, 80 för utredningsverksamhet och 40 för tjänstgöring i regionala sambandscentraler och som radiooperatörer i de större polisdistrikten. Vidare yrkar styrelsen 20 tjänster för fordonsredogörare-och 90 tjänster för personal i byråkarriären samt för expeditions-, telefonist-, vakt-, delgivnings-, foto-, garage- och förrådspersonal. 15 av tjänsterna i byråkarriären är avsedda för särskilda sektioner vid kansliavdelningarna i Stockholms, Göteborgs. och '
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet : | 37
Malmö polisdistrikt för handläggning av utredningar i ärenden om brott 1 tjänsten av tjänsteman. inom polisorganisationen.” |
5. Ersättning för skador på polismans.lösa egendom.
Styrelsen föreslår att ersättning av statsmedel skall utgå även till arrestvakter och annan personal som anlitas för arrestbevakningsuppgifter inom polisväsendet och som under utövning av tjänsten tillfogas skada på lös egendom om skadan uppkommit genom annans vållande
eller av våda. | | |
Departementschefen
Jag beräknar medel för bl. a. 200 nya polismanstjänster. Av dessa avses 90 för övervakningstjänst, 20 för trafikövervakningsverksamhet, 60. för spanings- och utredningsverksamhet och 30 för vikariats- och förstärkningstjänstgöring. Det ankommer på Kungl. Maj: t att besluta om fördelningen av tjänsterna på polisdistrikt.
För de medel som jag beräknar för extra personal och tillfällig ar-
betskraft bör 30 nya tjänstemän kunna anställas. Dessa tjänster bör användas för att möjliggöra överförande av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal. Några nya tjänster i byråkarriären synes inte behöva inrättas.
Jag förordar att den rätt till ersättning för förstörd lös egendom som gäller under vissa förutsättningar för polisman i tjänsten skall gälla även för arrestvakter och annan personal som anlitas för -arrestbevak- ' ningsuppgifter inom polisväsendet och som inte-har detta skydd.
Med hänvisning till sammanställningeéri - beräknar jag: anslaget - till : 1 076 750 000 kr. | . | | :
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna av mig förordade grunder för skadcersättning till s
personal för arrestbevakningsuppgifter, | | å
2) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 076.750 000 kr., '
varav 247 700 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning
1970/71 Utgift — 14022 831 - Reservation. 7 19 570807
1971/72 Anslag 111700 000 - | NS
1972/73 Förslag — 3000 000
1 Av anslaget skall 1 650 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 38
1971/72 Beräknade kostnader 1972/73
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen
Inventarier och annan utrust-
ning till nya polislokaler 4 500 000 9 100 000 5 000 000 Inventarier och utrustning till
polisskolan Ulriksdal — 1 800 000 -— Möbler, kontorsmaskiner och
andra inventarier 2 500 000 4 300 000 1 200 000 Personlig utrustning 1 700 000 3 390 000 1 600 000
Övrig utrustning
a) Förvaringsskåp och utrust-
ning för larmskydd 200 000 1150 000 600 000 b) Kriminalteknisk materiel 800 000 1 050 000 150 000 c) Utrustning för fjällrädd-
| ningstjänst | 100 000 | 100 000 | — | |
| d) Kartutrustning | 100 000 | 100 000 | — | |
| e) Utbildningsmateriel | 200 000 | 325 000 | 50 000 | |
| f) Speciell materiel | 9200 000 2 120 000 | 200 000 | ||
| Reserverade medel | — | — — 5 800 000 |
11 700 000 23 435 000 3 000 000
Rikspolisstyrelsen
2. För att fullfölja ombyggnadsprogrammet för polisskolan Ulriksdal begär styrelsen 1,8 milj. kr.
3. För inköp av kontorsmaskiner samt av möbler och andra inventarier till följd av föreslagna personalökningar beräknar styrelsen 1055 000 kr. resp. 1 880 000 kr. För komplettering av möbler och andra inventarier beräknas 300 000 kr. För fortsatt upprustning av polisdistriktens utrustning i fråga om kontorsmaskiner yrkas 1 070 000 kr.
4. Enligt gällande bestämmelser skall viss personlig utrustning tilldelas polispersonalen. Sålunda erhåller polisaspiranter uniform kostnadsfritt. Övrig polispersonal har inte denna förmån men speciell utrustning tillhandahålls viss personal. Styrelsen har beräknat kostnaderna för anskaffning av personlig utrustning till 3 390 000 kr.
5 a) Styrelsen yrkar drygt 200 000 kr. för säkerhetsskåp, vapenskåp och larmskydd som bör kompletteras i flera polisdistrikt. För fortsatt upprustning av manöverbord på sambands- och förbindelsecentraler samt på radioexpeditioner bl. a. med hänsyn till genomförandet av det nya radiosystemet, beräknar styrelsen 940 000 kr.
5 b) Styrelsen yrkar att kriminalteknisk materiel anskaffas för 1050 000 kr., varav 350 000 kr. avses för kriminalteknisk fältutrustning.
5c) För fjällräddning behövs bl. a. ytterligare patrull- och depåutrustningar.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 39
5d) Med anledning av ändringar av polisdistriktens gränser till följd av kommunreformen erfordras viss revidering av befintlig kartmateriel.
5e) För upprustning av polisens -utbildningsresurser yrkar styrelsen 325 000 kr., varav 75 000 kr. för polisskolan Ulriksdal.
5f) För skydds- och räddningsutrustning m. m. beräknar styrelsen sammanlagt 2 120 000 kr., varav bl. a. 100 000 kr. för framryckningsskydd, 230 000 kr. för gasutrustning, 870 000 kr. till utrustning för speciell övervakning, 230 000 kr. för släpvagnar och staket och ca 330 000 kr. för räddningsutrustning som båtar med motor och trailer, gummibåtar och flytvästar.
Departementschefen
Av reservationen kan 5,8 milj. kr. disponeras för andra ändamål än
de ursprungligen avsedda och därför tas i anspråk för nyanskaffning av. utrustning under nästa budgetår. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet till 3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., varav
600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 8. Statens kriminaltekniska laboratorium 1970/71 Utgift 3 610 595 1971/72 Anslag 4 175 000 1972/73 Förslag 4 720 000
Chefsmyndighet för laboratoriet är rikspolisstyrelsen.
Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.
Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt domstolar samt åklagar- och polismyndigheter och att bedriva självständig forskning inom. sitt verksamhetsområde.
Prop. 1972:1 Bilaga'4 Justitiedepartementet =: >> 40 7
. 197172 — Beräknad ändring 1972/73
Rikspolis- Dep.chefen
styrelsen |
Personal Handläggande personal | | 33 + 3 om Övrig personal | : 270 1 | —
60 + 4 — Anslag Utgifter Lönekostnader 3 212 000 + 639 100 +404 000 Sjukvård 12 000 — — Reseersättningar 19 000 4 3 000 + 3000
Därav utrikes resor (14 000) — — Lokalkostnader 687 000 + 83400 4- 83 000 Expenser . 215 000 + 75 000 + 35 000
Därav engångsutgifter ' "> (115 000) (+ 60000): (+ 20000)
Övriga utgifter (inköp av för- —= =. oo .
brukningsmaterie! för labora- . torieverksamheten m. m:) 40 000 + 20 000 + 20000
4185 000 + 820 500 +545 000
Uppbördsmedel S |
Ersättning för utförda under- . : :
sökningar m. m. 10 000 O— | —
Nettoutgift 4175 000: - —-820 500 +545 000 .
Rikspolisstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 515 788 kr.
2. Laboratoriets arbetsuppgifter har ökat kraftigt under de senaste
åren, främst beroende på narkotikabrottens utveckling. Styrelsen föreslår att laboratoriet förstärks med en förste byråingenjör för att ut-
arbeta analysmetoder för befintliga och nya narkotiska medel (+ 55 700 kr.) samt med två kemister vid den kemiska scktionen och en laborato-
rieassistent vid den biologiska sektionen (-+ 168 000 kr.). NN 3. För inköp av möbler, viss apparatur och andra inventarier begär styrelsen ytterligare 75 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget: till ”
4 720 000 kr. : | Jag hemställer, att Kungl. Maj: t-föreslår riksdagen : att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 4 720 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga4 Justitiedepartementet =. > - 41
B 9. Polisenheter med särskild budget >: : 1971/72 Anslag "1000 1972/73 Förslag 1 000
Försök med programbudgetering pågår vid Sex polisdistrikt, nämligen Eskilstuna, Huddinge, Hässleholms, Jakobsbergs, Västerås och Växjö polisdistrikt. Genom beslut den 3 juni 1971 har rikspolisstyrelsen' bemyndigats att utvidga försöksverksamheten till att: omfatta samtliga polisdistrikt i Södermanlands län samt de operativa funktioner som Jänspolischefen i Södermanlands län utövar och som ställer anspråk på re- : surser från polisdistrikten. : : : .
Verksamheten är tills vidare indelad i programmen Allmän. polisverk-. samhet och Särskild polisverksamhet. Programrnet. Allmän polisverk- ' samhet delas i sin tur in i delprogrammen Övervakningsverksamhet, Utredningsverksamhet och Serviceverksamhet. Delprogrammen delas .in enligt de behov som ställs av den interna budgeten.
Övervakningsverksamhet omfattar alla de åtgärder som syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott samt hindra att den allmänna ordningen störs genom brott eller på annat sätt.
Utredningsverksamhet omfattar alla de åtgärder. som sammanhänger med utredningar över begångna. brott och förseelser: .
Serviceverksamhet omfattar -de åtgärder som sammanhänger med behandling av polismyndighetsärenden såsom tillstånds- och yttrandeärenden, förpassningar, handräckning vid förpassning, sociala ärenden m. fl. . | :
Utöver de nyssnämnda programmen finns ctt internt program för distriktsadministration. - Till detta program . hänförs. administrativa arbetsuppgifter, som distriktsindelning, avdelningsledning, kameralt arbete, kassagöromål, personal- och avlöningsredovisning m. m. :
Verksamheten vid försöksdistrikten regleras för innevarande budgetår genom särskild av Kungl. Maj:t godkänd budget, som inom en totalram förslagsvis är bunden till delprogrammen Övervakningsverksamhet, Utredningsverksamhet och Serviceverksamhet.
Rikspolisstyrelsen
Innan ett programbudgetsystem kan införas inom hela polisväsendet : är det nödvändigt att ytterligare erfarenheter vinns genom en successivt utbyggd fortsatt försöksverksamhet. Dessutom behövs viss tid för utvär- . dering och analys av försöksverksamheten med sikte. på att finna former ' och tekniska lösningar för ett för polisväsendet ändamålsenligt program- ' budgetsystem. | :
För nästa år föreslår: styrelsen: viss uppföljning av: verksamheten inom ” landets samtliga polisdistrikt i syfte att tillhandahålla dem underlag: för planering och budgetering i pogramtermer. --: - ar
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 42
Den anslagsframställning som lämnats i programtermer berör endast verksamheten vid de sex särskilt nämnda polisdistrikten. Dessa har gjort en resurs- och verksamhetsplanering för nästa budgetår.
För Öövervakningsverksamheten och utredningsverksamheten räknar distrikten med större insatser på grund av ökningen av antalet brott som kommit till polisens kännedom.
Med utgångspunkt i distriktens planering har styrelsen preliminärt beräknat medelsbehovet under ordinarie anslag för de sex försöksdistrikten till 23,3 milj. kr. för övervakningsverksamhet, till 18,6 milj. kr. för utredningsverksamhet och till 4,7 milj. kr. för serviceverksamhet ellei sammanlagt 46,6 milj. kr. Dessutom har styrelsen beräknat 1 milj. kr som reservkapacitet till styrelsens förfogande för att möta uppkommande medelsbehov inom något av försöksdistrikten och 2,9 milj. kr. för att bestrida sådana utgifter inom försöksdistrikten som inte faller inom ramen för försöksverksamheten.
Departementschefen
Försöken med programbudgetering inom polisväsendet är ett led i strävandena att skapa bättre planeringsinstrument inom polisväsendet. För att man skall kunna tillgodose önskemål om en samordnad planering inom rättsväsendet som helhet omfattar utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering, förutom polisväsendet, även åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården. Frågor som gäller planering inom rättsväsendet som helhet och rättsväsendets myndigheters samverkan med andra organ uppmärksammas emellertid nu i första hand av samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet vid uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem (RI). Praktiska försök med programbudeget har hittills gjorts endast inom vissa enheter i polisväsendet och kriminalvården.
Vid en vidare utveckling av programbudgeteringen inom rättsväsendet bör man ägna fortsatt uppmärksamhet åt de krav som en samverkan
mellan rättsväsendets myndigheter inbördes och deras samarbete med
andra myndigheter kan ställa. Det är också angeläget att de programbudgetsystem som kan komma att införas vid myndigheterna blir avstämda i förhållande till varandra och att de kan tillgodose statsmakternas mer övergripande krav. :
Den vidare utvecklingen av programbudgetering inom polisväsendet
bör även grundas på en utvärdering och analys av de erfarenheter som
successivt vinns i försöksverksamheten inom polisväsendet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t uppdragit åt riksrevisionsverket att med biträde av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten rörande programbudgetering.
Jag vill också hänvisa till vad chefen för finansdepartementet tidigare
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 43
denna dag anfört vid sin anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor (punkt 10).
Vissa inslag i den programbudgetering som prövats i försöksverksamheten bör kunna föras vidare till andra polisdistrikt redan inom ramen för nuvarande system för medelstilldelning. I övrigt bör försöksverksamheten fortsätta i den nuvarande omfattningen.
Det är ännu inte möjligt att med säkerhet bedöma medelsbehovet för nästa budgetår. Det kan ske först efter ytterligare utredningar. Det slutliga beloppet torde få fastställas av Kungl. Maj:t. Jag anser därför att anslaget liksom för innevarande budgetår bör tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skall leda till motsvarande besparingar på andra riksstatsanslag för polisväsendet.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter härom.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisenheter med särskild budget för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 'kr. ”
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet | oe 44
C ÅKLAGARVÄSENDET
C 1. Riksåklagaren
1970/71 Utgift 2579 000 > 1971/72 Anslag 2940 000 1972/73 Förslag — 3275 000
Riksåklagaren (RÅ) är den högste åklagaren och leder åklagarväsen- |
det i landet. a .
RÅ:s kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för RÅ:s egen åklagarverksam- ee het.
1971/72 = Beräknad ändring 1972/73
RÅ Dep. chefen Personal
| Handläggande personal | 17 | — | —1 |
| Övrig personal | 24 41 | — — | —2 —3 |
Anslag
| Lönekostnader | 2515 000 + 295 000 + 215 000 | ||
| Sjukvård | 13 000 | = | — |
| Reseersättningar | 81 000 + 6000 + 6000 | ||
| Därav utomnordiska tesor | (10 000) | — | — |
| Lokalkostnader | 116 000 + 71 000 + 74 000 | ||
| Expenser | 215 000 + 36 000 + 40000 |
2 940 000 + 408 000 + 335 000
Riksåklagaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. 295 000 kr.
2, RÅ:s åklagarverksamhet i högsta domstolen har ökat. En tredje tjänst som byråchef för åtalsärenden bör inrättas i utbyte mot nuvarande göromålsförordnande på helår.
3, Medel yrkas för bevakning av RÅ:s lokaler (+ 4 000 kr.).
4, I samband med att en redovisningscentral inrättas inom domstolsväsendets organisationsnämnd den 1 juli 1972 kan tre årsarbetskrafter vid kanslibyrån inom RÅ:s kansli frigöras.
Departementschefen
Jag har beräknat medel för en ny tjänst som byråchef i Ce 1 för åtalsärenden, varvid ett förordnande att bestrida på byråchef ankommande göromål kan upphöra. Tre tjänster vid RÅ:s kansli kan dras in.
Prop. 1972:1 Bilaga4 Justitiedepartementet oh - 45
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 275 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att .
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att hos riksåklagaren inrätta en tjänst
som byråchef i Ce 1,: :
2) till Riksåklagaren för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags- :
anslag av 3 275 000 kr.
C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna | 1970/71 Utgift 60 147 245 :. 1971/72 Anslag 66 350 000. 1972/73 Förslag 77250 000
Sammanlagt finns i landet 21 länsåklagarmyndigheter. Tre av dessa är gemensamma för vardera två län. Länsåklagare fullgör åklagaruppgiften när denna uppgift är särskilt krävande. Chef för länsåklagarmyndighet utövar ledningen av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsområde. .
Landet är indelat i 90 åklagardistrikt. Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt ingår inte i länsåklagarmyndighets verksamhets-
område. Chef för åklagarmyndigheten i dessa tre städer är en över-
åklagare som har motsvarande uppgifter som chefen för en länsåklagarmyndighet. Åklagarmyndigheterna i de övriga 87 åklagardistrikten lyder under länsåklagarmyndighet och har som chef en chefsåklagare.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
RÅ. | Dep. chefen
Personal | |
| Länsåklagare och överåklagare | 35 — | — |
| Chefsåklagare, kammaråklagare | : | |
| och distriktsåklagare | 2 422 + 3 + | 10 |
Assistentåklagare och åklagar-
aspiranter : 113 — 3 — 3 Övrig personal : 560. — 3 — 3
1130 — 3 +
| Anslag | | | | | | | |
| Lönekostnader | : | 58153000 +10063000 + 9697 000 | ||
| Sjukvård | 100 000 | — ' | — | |
| Reseersättningar | 1770000 + 336000 —+ 360 000 | |||
| Därav utomnordiska resor ( 20 000) | — | — | ||
| Lokalkostnader | 4469000 —+ 514000 —+ 531000 | |||
| Expenser | 1858000 + 267000 + 312000 | |||
| Därav engångsutgifter | "( 631000) (+ 44000) (+ = 74000) |
66 350 000 = -+11180000 —+10900 000
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 46
A. Riksåklagaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. 9 371 000 kr.
2. Vid länsåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands Jän bör på grund av ökad arbetsbelastning inrättas ytterligare en tjänst för Jänsåklagare i Be 6 i utbyte mot nuvarande göromålsförordnande.
3. Vid envar av åklagarmyndigheterna i Södertälje, Linköpings, Borås, Köpings och Kiruna åklagardistrikt behövs på grund av ökad arbetsbelastning en förstärkning med en åklagartjänst (+ 394 000 kr.).
4. För olika åklagarmyndigheter begärs nio = biträdestjänster (+ 345 000 kr.).
5. Genom sammanläggning av Lidköpings och Skara åklagardistrikt samt Bollnäs och Söderhamns åklagardistrikt kan två chefsåklagartjänster (— 163 000 kr.) och tre biträdestjänster (— 95 000 kr.) dras in. Vidare kan tre assistentåklagartjänster och nio extra biträdestjänster dras in (— 474 000 kr.). |
B. Ny organisation av åklagarmyndigheterna i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för justitiedepartementet den 18 december 1970 sakkunniga! med uppdrag att verkställa översyn av organisationen vid åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt och att söka anpassa organisationerna vid åklagarmyndigheten och Göteborgs tingsrätts brottmålsavdelningar till varandra. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 27 maj 1971 vidgades uppdraget att avse även åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt och brottmålsavdelningarna vid Malmö tingsrätt. De sakkunniga avgav förslag (Ds Ju 1971: 20) i frågan den 10 september 1971. :
De sakkunniga föreslår att antalet kammare vid åklagarmyndigheten i Göteborg minskas från fem till fyra och vid åklagarmyndigheten i Malmö från fyra till tre samt att antalet brottmålsavdelningar vid Göteborgs tingsrätt minskas från fem till fyra. För Malmö tingsrätts del föreslås inte någon ändring i fråga om antalet brottmålsavdelningar. De sakkunniga föreslår vidare att antalet tjänster vid åklagarmyndigheten i Göteborg ökas med fyra åklagartjänster. Tre tjänster som byråinspektör, två i Göteborg och en i Malmö, bör bytas ut mot kammaråklagartjänster. De arbetsuppgifter som åvilar de tre kammaråklagare, två i Göteborg och en i Malmö, som f.n. står till överåklagarnas förfogande föreslås bli fördelade på åklagare inom kammarorganisationen.
Åklagarmyndigheternas interna organisation har i fråga om såväl åklagartjänster som Övriga tjänster byggts upp efter i huvudsak samma riktlinjer som tillämpades vid omorganisationen av åklagarmyndigheten t Borgmästaren, numera lagmannen Carl-Anton Spak, ordförande, länsåklagaren Sven-Olof Håkansson och kammaråklagaren Gösta Welander.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 47
i Stockholms åklagardistrikt. Bl. a. föreslås att en tjänst för handläggande personal inrättas vid överåklagarens kansli i båda åklagardistrikten.
Yttranden över de sakkunnigas förslag har avgetts av riksåklagaren (RÅ), Svea hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Västra Sverige, rikspolisstyrelsen, domstolsväsendets organisationsnämnd (DON), Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter, överåklagarna vid åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, statskontoret, Föreningen Sveriges statsåklagare, Föreningen Sveriges åklagare, Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Sveriges akademikers <centralorganisation (SACO) och Sveriges advokatsamfund.
Praktiskt taget samtliga remissinstanser som yttrat sig om antalet kammare och antalet åklagare vid Göteborgs åklagarmyndighet anser att åklagarmyndigheten bör bestå av fem kammare och att de fem brottmålsavdelningarna vid tingsrätten bör behållas samt att den förstärkning som utredningen föreslår inte är tillräcklig. RÅ, hovrätten för Västra Sverige, Göteborgs tingsrätt, Föreningen Sveriges åklagare m. fl. ansluter sig till åklagarmyndighetens förslag att myndigheten bör tillföras sex nya åklagartjänster.
I fråga om åklagarmyndigheten i Malmö föreslår RÅ och överåklagaren i Malmö åklagardistrikt att ytterligare en assistentåklagartjänst inrättas för förstärknings- och vikariebehov. SACO och Föreningen Sveriges statsåklagare anser att två kammare vid åklagarmyndigheten bör tillföras vardera ytterligare en åklagartjänst.
Departementschefen
A. Jag har beräknat medel för en ny tjänst som länsåklagare vid länsåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län, varvid ett förordnande att bestrida på länsåklagare ankommande göromål kan upphöra.
Jag har också beräknat medel för bl. a. ytterligare två distriktsåklagartjänster, en i Södertälje åklagardistrikt och en i Kiruna åklagardistrikt. Två assistentåklagartjänster kan dras in.
B. I fråga om organisationen vid åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt har jag funnit övervägande skäl tala för att antalet kammare bör vara fem och att de fem brottmålsavdelningarna vid Göteborgs tingsrätt behålls, I likhet med de sakkunniga anser jag att de arbetsuppgifter som utförs av de kammaråklagare som står till överåklagarens förfogande bör fördelas på åklagare i kammarorganisationen och att två tjänster som förste byråinspektör bör bytas ut mot två tjänster som kammaråklagare. Jag beräknar medel för ytterligare fem tjänster för kammaråklagare. En extra kammaråklagartjänst kan dras in.
I likhet med de sakkunniga anser jag att antalet åklagarkammare vid åklagarmyndigheten i Malmö bör vara tre. Jag har ej heller i övrigt
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet = =: > > > 48
något att erinra mot: den föreslagna organisationen av myndigheten.. Jag beräknar medel för ytterligare tre tjänster som kammaråklagare. En 'chefsåklagartjänst, en assistentåklagartjänst och en. förste byråinspektörstjänst kan dras in. : | | Jag avser att ge statens avtalsverk erforderligt förhandlingsuppdrag. Med hänvisning till sammanställningen | beräknar jag anslaget till 77 250 000 kr. : : Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 77 250 000 kr. |
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 49
D DOMSTOLARNA
Vissa data rörande de allmänna domstolarna (I uppgifterna rörande undorrätterna är antal över 1 000 avrundade i jämna hundratal)
1968 1969 1970 1L.1— 1.1—
30.6.70 30.6.71
Underrätterna Inkomna allmänna mål domsagor (ds) 77 300 74 700 75 700 36 800
rådhusrätter (rr) 97400 81 900 79 200 39 000
S:a 174700 = 156600 154 900 75 800
tingsrätter (tr) 72 200
Balans allmänna mål vid utgången av ds 16 300 17 000 16 900 15 600
resp. period Ir 21 100 23 700 27 900 25 100
S:a 37400 40 700 44 800 40 700
tr 48 500
Inkomna expropriationsmål ds 205 214 259
ir 102 206 11
Sa 307 420 370
Mål om lagsökning och betalnings- ds 123700 = 114200 123 800 57 300
föreläggande rr 72900 74000 84 600 38 900
S:a 196600 +188200 208 400 96 200
tr 105 800 Inkomna mål hos ägodelningsrätt ds 9 000 6 900 6 200
och ägodelningsdomare rr 2 400 2 400 1 800
Ss:a — 11400 9 300 8 000
Upphörda konkurser ds 1181 1278 1 509 748
rr 1203 1445 1614 801
S:a 2 384 2723 3 123 1549
tr 1786 Inskrivningsärenden ds 854800 867600 <+824100 =381 800
rr 256600 260500 228900 107100
S:a 1 111 400 1 128100 1053000 488 900
tr 534 600 Gravations- och äganderättsbevis ds 360800 337500 320200 156 500
rr 105 500 = 101 300 90 300 44 900
S:a 466300 438800 410500 201400
tr 214 500 Hovräåtterna Inkomna mål 9335 9178 9 287 4 550 4 275 Balans 3 126 2775 2 881 2 702 2775 Högsta domstolen Inkomna mål och ärenden 1792 1739 1 667 808 829 Balans, mål och ärenden 835 919 965 869 980
4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 4
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 50
D1. Högsta Domstolen 1970/71 Utgift 9 064 199 1971/72 Anslag 9 491 000 1972/73 Förslag 10 706 000
Kungl. Maj:ts domsrätt i allmänna mål utövas av högsta domstolen. Högsta domstolen är överrätt i mål som fullföljs från hovrätt. Domstolen är delad på tre avdelningar med tillsammans 23 justitieråd. Två justitieråd tjänstgör i lagrådet som f.n. har en avdelning. Beredningen av målen till behandling i högsta domstolen sker f.n. i nedre justitierevisionen.
Från anslaget bestrids kostnader för högsta domstolen och nedre justitierevisionen.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nedre Justi- — Dep.chefen
tierevisionen Personal
| Justitieråd och revisionssekreterare | 60 | — | — |
| vrig personal | 58 118 | — — | - 2 — 2 |
| Anslag | | | ||
| Lönekostnader | : 8 671 000 + 745000 + 671 000 | ||
| Sjukvård | 15 000 | — | — |
| Rescersättningar | 150 000 | — | — |
| Lokalkostnader | 398 000 + 521000 + 521 000 | ||
| Expenser | 257 000 + 23000 + 23 000 | ||
| Därav engångsutgifter | (50 000) | (—) | (— |
9491000 + 1289000 — 1215 000
Nedre justitierevisionen
1. Löne- och prisomräkning m. m. + 1 284 000 kr.
2. Medel behövs för bevakning av högsta domstolen och nedre justitierevisionens lokaler (+ 5 000 kr.).
Departementschefen
Den 8 februari 1971 tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tre sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om högsta domstolens kansli- och föredragandeorganisation m. m. De har den 20 augusti 1971 överlämnat betänkande (SOU 1971: 59) med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken och till instruktion för högsta domstolen.
På grundval av de sakkunnigas förslag har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m. Förslaget har remitterats till lagrådet och innebär i huvudsak att nedre justitierevisionen avskaffas såsom ett eget verk. Proposition kommer att föreläggas 1972 års riksdag. I propositionen beräknas ingå förslag om att
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 51
revisionssekreterarna och annan personal som finns i nedre justitierevisionen knyts direkt till högsta domstolen som dess kansli. Omorganisationen beräknas inte medföra förändrat anslagsbehov.
Eftersom högsta domstolens telefonväxel kommer att betjänas av. personal i regeringsrättens kansli har medel beräknats efter en minskning av två biträden.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 706 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Högsta domstolen för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 10 706 000 kr.
D2. Regeringsrätten
1970/71 Utgift 3 066 830 1971/72 Anslag — 5900 000 1972/73 Förslag — 11532 000
Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Domstolen är uppdelad på fyra avdelningar med tillsammans 21 regeringsråd. Ett regeringsråd tjänstgör f.n. i lagrådet. Fr.o.m. den 1 januari 1972 finns för regeringsrätten ett särskilt kansli till vilket föredragandena hos
regeringsrätten är knutna.
1971/72 Beräknad änd-
ring 1972/73
Dep. chefen Personal
| Regeringsråd och föredragande | 57 | — |
| Övrig personal | :44 101 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 5 647 000 + 3 489 000 |
| Sjukvård | 7000 + 6 000 |
| Reseersättningar | 6 000 + 14000 |
| Lokalkostnader | 20 000 + 2021 000 |
| Expenser | - 220 000 + 102000 |
5 900 000 4 5 632 000
Departementschefen
Jag beräknar medel för löne- och prisomräkning m. m. till 2 822 000 kr.
För innevarande budgetår har medel beräknats för regeringsrättens kansli under endast ett halvt år. Anslaget behöver ökas med kostnader-
na för ytterligare ett halvt år (4 2738 000 kr.).
Jag har även beräknat medel för två tjänster för telefonväxeln, vilka överförs från anslaget Högsta domstolen (4 72 000 kr.).
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 52
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
11 532 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Regeringsrätten för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 11 532 000 kr.
D 3. Regeringsrättens årsbok
| 1970/71 Utgift | 124 927 |
| 1971/72 Anslag | 150 000 |
| 1972/73 Förslag | 160 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Regeringsrättens årsbok.
Departementschefen
Anslaget bör ökas med 10 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Regeringsrättens årsbok för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 160 000 kr.
D 4. Kammarrätterna 1970/71 Utgift 18 409 053 1971/72 Anslag 13 200 000 1972/73 Förslag 19 806 000 1 Anslaget kammarrätten, sjunde huvudtiteln, för budgetåret 1970/71.
Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under regeringsrätten med i stort sett samma målområde som denna. Fr. o. m. den 1 januari 1972 finns det två kammarrätter, kammarrätten i Stockholm och kammarrätten i Göteborg. Kammarrätten i Stockholm har nio avdelningar och kammarrätten i Göteborg kommer under innevarande budgetår att byggas ut till sex avdelningar successivt. Två av stockholmskammarrättens avdelningar kommer att förläggas till Sundsvall under innevarande år.
1971/72 Beräknad änd-
ring 1972/73
Dep.chefen Personal
| Domare och fiskaler | 165 | — |
| vrig personal | 98 263 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 12 085 000 | + 5 603 000 |
| Sjukvård | 30 000 | + 12000 |
| Reseersättningar | 316 000 | 4 50 000 |
| Lokalkostnader | 483 000 | + 871 000 |
| Expenser | 286 000 13 200 000 | + 70 000 + 6 606 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 53
Departementschefen
Jag beräknar medel för löne- och prisomräkning m. m. till 3 091 000 kr.
För innevarande budgetår har medel beräknats för den utökade kammarrättsorganisationen under endast ett halvt år. Anslaget behöver ökas med kostnaderna för ytterligare ett halvt år (4 3 515 000 kr.).
Kungl. Maj:t har den 10 december 1971 utfärdat instruktion (1971: 1074) för kammarrätterna. Genom bestämmelser i instruktionen har vice ordförande på avdelning i kammarrätt fått till särskild uppgift att verka för en enhetlig rättstillämpning i kammarrätt med anledning av att kammarrätt i högre grad än tidigare är sista instans. Jag anser därför att särskilda tjänster bör inrättas för kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i utbyte mot tjänster för kammarrättsråd. De nya tjänsterna bör i enlighet med avtal mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer placeras i lönegrad C 2. Avtalen har godkänts av Kungl. Maj:t och riksdagens lönedelegation.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 19 806 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag anfört i
kammarrätterna inrätta 15 tjänster för kammarriättsråd, tillika
vice ordförande på avdelning, i Co 2
2) till Kammarrätterna för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 19 806 000 kr.
D 5. Hovrätterna 1970/71 Utgift 31 996 938 1971/72 Anslag 34 360 000 1972/73 Förslag 38 930 000
Hovrätt är överrätt i mål, som fullföljs från tingsrätt. Det finns sex hovrätter. De är Svea hovrätt (tolv avdelningar för allmänna mål), Göta hovrätt (tre avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fyra avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (fyra avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar). Hovrätterna är administrativa chefsmyndigheter för tingsrätterna, arrendenämnderna och hyresnämnderna, Svea hovrätt har i egenskap av vattenöverdomstol två särskilda avdelningar för vattenmål,
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 54
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Hovrätterna Dep.chefen Personal
| Domare och fiskaler | 271 | + 9 | — |
| Övrig personal | 235 506 | + 10 + 19 | —12 —12 |
Anslag
| Lönekostnader | 30 876 000 +4 587.000 = +3 048 000 |
| Sjukvård | 70 000 — 1000 — |
| Reseersättningar | 687 000 + 32000 + 60 000 |
| Lokalkostnader | 1322 000 + 1 401 000 + 1334 000 |
| Expenser | 1405 000 + 103 000 4 128 000 |
| Därav engångsutgifter | (160000) (+ 41000) (+ 42000) | 34 360 000 +6 122 000 +4 570 000 |
Hovrätterna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 821 000 kr.
2. Hovrätten över Skåne och Blekinge yrkar att den extra avdelningen vid hovrätten ordinariesätt. Om så sker kan medel för fyra adjungerade ledamöter dras in (+ 119 000 kr.).
3. Hovrätten för Västra Sverige begär att en extra avdelning inrättas vid hovrätten (+ 754 000 kr.).
4. Göta hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland och hovrätten för Övre Norrland begär att en lagmanstjänst tillförs var och en av dessa hovrätter i utbyte mot ett hovrättsråd eller en adjungerad ledamot. På detta sätt skulle varje avdelning vid dessa hovrätter få en lagman och presidentens lagskipningsarbete kunna fördelas på samtliga avdelningar (+ 80 000 kr.).
5. Hovrätten för Övre Norrland yrkar en byråsekreterartjänst (457 000 kr.).
6. Hovrätterna yrkar att biträdespersonalen förstärks med sammanlagt sex tjänster (+ 225 000 kr.).
7. Hovrätten för Västra Sverige och hovrätten för Övre Norrland framställer vissa arvodesyrkanden (+ 4 000 kr.).
Departementschefen
Ett nytt redovisningssystem avses att införas den 1 juli 1972 för bl. a. hovrätterna, tingsrätterna och hyresnämnderna. En redovisningscentral inom domstolsväsendets organisationsnämnd planeras för att betjäna dessa myndigheter i fråga om huvuddelen av bokföring, redovisning och kassagöromål. I samband därmed kan tolv tjänster vid hovrätterna dras in successivt under budgetåret 1972/73.
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 55
Vissa statistiska uppgifter om hovrätterna
Hovrätt Tid Inkom- Annorledes Beviljade dis- Huvudför- Ut-
na mål än genom penser enl. handling gåen-
avskriv- 22 § arbetsord. 2 eller fier = de
ning av- för rikets hov- ra dagar ba-
| gjorda mål rätter | lans | ||||
| Svea (utom vat- 1/10 1968—30/9 1969 4106 3837 | 483 | 70 | 1168 | ||
| tenöverdomst.) 1/10 1969—30/9 1970 3904 3312 | 1/10 1970—30/9 1971 3939 3 421 | 31 35 | 89 56 | 1283 1318 | |
| Göta | 1/10 1968-—30/9 1969 1159 1030 1/10 1969—30/9 1970 1122 1030 1/10 1970—30/9 1971 1148 998 | 27 26 — | 16 4 4 | 318 298 334 | |
| Skåne och | 1/10 1968—30/9 1969 1265 1074 | — | 27 | 439 | |
| Blekinge | 1/10 1969—30/9 1970 1282 1059 1/10 1970—30/9 1971 1352 = 1105 | — 79 | 31 21 | 477 536 | |
| Västra Sverige 1/10 1968—30/9 1969 1586 1347 | 1/10 1969—30/9 1970 1579 1350 1/10 1970—30/9 1971 1601 1281 | 2 — 2 | 36 34 32 | 328 336 370 | |
| Nedre Norrland 1/10 1968—30/9 1969 519 530 | 1/10 1969—30/9 1970 517 425 1/10 1970—30/9 1971 | 570 442 | — 7 31 | 6 4 4 | 135 170 230 |
| Övre Norrland = 1/10 1968—30/9 1969 637 557 | 1/10 1969—30/9 1970 600 532 1/10 1970—30/9 1971 | 563 452 | 19 1 14 | 17 14 12 "217 | 193 189 |
| Samtliga 1/10 1968—30/9 1969 9272 8375 | 1/10 1969—30;/9 1970 9004 7708 1/10 1970—30/9 1971 9173 7699 | 531 75 161 | 172 176 129 | 2 581 2753 3 005 |
Kungl. Maj:t har den 17 december 1971 utfärdat kungörelse om ändring i arbetsordningen (1947: 960) för rikets hovrätter. Genom bestämmelser i kungörelsen har vice ordförande på avdelning i hovrätt fått till särskild uppgift att verka för en enhetlig rättstillämpning i hovrätt med anledning av att hovrätt sedan den 1 juli 1971 i högre grad än tidigare är sista instans. Jag anser att särskilda tjänster bör inrättas för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i utbyte mot tjänster för hovrättsråd.
De nya tjänsterna bör i enlighet med avtal mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer placeras i lönegrad C 2. Avtalen har godkänts av Kungl. Maj:t och riksdagens lönedelegation.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 38 930 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag anfört i
hovrätterna inrätta en tjänst för varje avdelning för hovrätts-
råd, tillika vice ordförande på avdelning, i Co 2
2) till Hovrätterna för budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsan-
slag av 38 930 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 56 D 6. Timgsrätterna 1970/71 Utgift — 1169 311 597 1971/72 Anslag 1192 563 000 1972/73 Förslag 222792 000 1 Anslaget Underrätterna.
Tingsrätt är allmän underrätt. Vattendomstolarna har upphört den 1 januari 1972 som fristående enheter och inlemmats i tingsrättsorganisationen. Det finns f. n. 104 tingsrätter.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Hovrätterna Dep.chefen Personal
| Domare | 641 | + 7 | 2 1 |
| Tingsnotarier | 593 | -+- 19 | — |
| Övrig personal | 2210 3444 | + 52 + 78 | — + 1 |
Anslag
| Lönekostnader | 154 878000 = +23 164000 ++—+22833 000 |
| Sjukvård | 271 000 ++ 24000 + 24 000 |
| Reseersättningar | 1795000 + 394000 + 162000 |
| Lokalkostnader | 25389000 + 5984000 -+ 6530 000 |
| Expenser | 10 230000 + 820000 + : 680 000 |
| Därav engångsutgifter | (1 133 000) (— 22 000) (— 53 000) |
192 563 000 30386 000 430229 000
Hovrätterna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 25 840 000 kr.
2. Tjänster för chefsrådsman i utbyte mot tjänster för rådman yrkas för Solna tingsrätt och Södra Roslags tingsrätt (-- 22 000 kr.). (Hovrätternas yrkanden om tjänster för chefsrådman vid ytterligare 9 tingsrätter har behandlats i prop. 1971: 167.)
3. Ordinariesättning yrkas av vissa rådmanstjänster.
4, 16 rådmanstjänster begärs för olika tingsrätter, i de flesta fall i utbyte mot förordnanden som rådman eller tingsfiskal (+ 812 000 kr.).
5. Fem tjänster för tingsfiskal begärs för vissa tingsrätter (+ 190 000 kr.).
6. För olika tingsrätter yrkas sammanlagt 19 tingsnotarie-, 50 biträdes- och 2 expeditionsvaktstjänster (+2 856 000 kr.).
Departementschefen
Enligt bemyndigande i proposition angående domartjänster i vissa tingsrätter (prop. 1971: 167, JuU 1971: 28, rskr 1971: 314) har Kungl. Maj:t fr. o. m. den 1 januari 1972 inrättat 9 tjänster för rådman, tillika
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 57
avdelningsordförande, 38 tjänster för rådman och 25 tjänster för teknisk ledamot. I samband med att vattendomstolarna vid utgången av år 1971 avskaffats som fristående enheter har tjänsterna i dessa domstolar dragits in. Anslaget är beräknat med hänsyn härtill.
Vid Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt är lagmannen ordförande på tingsrättens första avdelning. Närmast under lagmannen är cen rådman som förordnats att vara vice ordförande ansvarig för verksamheten på var och en av dessa avdelningar. Ifrågavarande avdelningar fick genom fastighetsdomstolsreformen den 1 januari 1972 ökade arbetsuppgifter. Jag anser att för var och en av dessa avdelningar bör inrättas en särskild tjänst för rådman, tillika vice ordförande på avdelning. De nya tjänsterna bör i enlighet med avtal mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer placeras i lönegrad C 2. Avtalen har godkänts av Kungl. Maj:t och riksdagens lönedelegation.
4. I Sollentuna och Färentuna tingsrätt bör inrättas ytterligare en
tjänst för rådman.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 222 792 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag anfört i
var och en av Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt inrätta
en tjänst för rådman, tillika vice ordförande på avdelning, i
Co 2
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst för rådman i
Co 1 i Sollentuna och Färentuna tingsrätt
3) till Tingsrätterna för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 222 792 000 kr.
D 7. Ersättningar till nämndemän m. m. 1970/71 Utgift 11 966 146 1971/72 Anslag 15 100 000 1972/73 Förslag 18 100 000
Kostnaderna för nämndemäns och jurymäns tjänstgöring bestrids från anslaget.
Departementschefen
Dagarvode utgår enligt kungörelsen (1967: 358) om ersättning till nämndemän m. fl. (ändrad 1971: 1075) med 100 kr. fr. o. m. den 1 januari 1972. Med hänsyn härtill bör anslaget ökas med 3 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till nämndemän m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 18 100 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 58
D 8. Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet 1970/71 Utgift 889 118 Reservation 103 987 1971/72 Anslag 740 000 1972/73 Förslag 740 000
Från anslaget bestrids kostnader för teknisk utrustning till domstolarna. Främst anskaffas ljudupptagnings-, dikterings- och kopieringsapparater men också annan modern kontorsteknisk utrustning inköps för att underlätta arbetet vid domstolarna.
Departementschefen Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. I enlighet härmed hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 740 000 kr.
D 9. Blanketter m. m. för domstolsväsendet 1970/71 Utgift 11 117 607 1971/72 Anslag 1885 000 1972/73 Förslag 1 600 000 1 Anslaget Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m, m. för domstolsväsendet.
Departementschefen Anslaget bör ökas med 715 000 kr. på grund av höjda kostnader och behov av blanketter till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Anslagets benämning bör ändras till Blanketter m. m. för domstolsväsendet. I enlighet med det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Blanketter m.m. för domstolsväsendet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.
D 10. Domstolsväsendets organisationsnämnd 1971/72 Anslag 1 540 000 1972/73 Förslag 4 984 000
I domstolsväsendets organisationsnämnds (DON) uppgifter ingår bl. a. att genomföra olika rationaliseringsprojekt inom domstolsväsendet. DON leds av cen styrelse. För kansliet hos DON finns en chef. Inom kansliet finns fyra enheter.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 59
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
DON Dep.chefen' Personal
| Handläggande personal | 10 | + 9 | + 4 |
| Övrig personal | 10 20 | +12 +21 | + 9 +13 |
Anslag Lönekostnader 1132 000 -+-1 529 000 + 1 931 000 Sjukvård 3 000 + 4000 + 5 000 Reseersättningar 30 000 + 15000 4 68 000 Lokalkostnader | 86 000 + 123000 + 119000 Expenser 289 000 + 97000 + 1321 000
Därav engångsutgifter (80 000) (-—) (—)
1 540 000 +1 768 000 +3 444 000
DON
1. Löne- och prisomräkning m. m. 274 000 kr.
2. Personalen behöver förstärkas med sju handläggare och tre biträden (+ 726 000 kr.). |
3. Om en redovisningscentral för bl. a: domstolsväsendet och åklagarväsendet inrättas den 1 juli 1972 behövs medel för två handläggare och nio biträden (+ 450 000 kr.).
4, Kostnaderna för konsultuppdrag beräknas öka med 120 000 kr.
Departementschefen
2. Jag beräknar medel för ytterligare två handläggare och ett biträde (+ 200 000 kr.).
3. En redovisningscentral för bl. a. domstolsväsendet och åklagarväsendet planeras bli inrättad den 1 juli 1972. För denna behövs två handläggare och åtta biträden (+ 433 000 kr.).
4. Till ersättningar för konsultuppdrag beräknar jag ytterligare 120 000 kr.
Jag beräknar medel för fortsatt arbete med frågan om arbetsuppgifter för ett domstolsverk (+ 200 000 kr.). Jag återkommer till denna fråga.
Vidare beräknar jag medel för personal för uppbyggnad av rätts- 'hjälpsmyndigheter och allmänna advokatbyråer (-+ 1 milj. kr.). Jfr under anslaget E 2. Kostnader enligt lagen om fri rättegång, s. 67.
För drift m.m. av ADB-rutiner för bl. a. diarieföring och rättsfallsregistrering i domstolarna beräknar jag 1,2 milj. kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 984 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 60
Ny domstolsadministration
Direktiv för utredning m.m.
Genom beslut den 27 februari 1970 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att utreda frågorna om vilken ställning och vilka arbetsuppgifter som borde tillkomma en central förvaltningsmyndighet på domstolsväsendets område samt organisationen av en sådan myndighet.
I direktiven för de sakkunniga, som sedermera antog namnet domstolsverksutredningen, framhöll jag bl. a. följande.
De administrativa uppgifter som vanligen brukar ankomma på centrala ämbetsverk fullgörs i fråga om de allmänna underrätterna till övervägande del av de sex hovrätterna. Dessa har dessutom kamceral och administrativ verksamhet för egen del. I fråga om högsta domstolen fullgörs de administrativa göromål som rör domstolen och som inte ankommer på Kungl. Maj:t av en fristående myndighet, nedre justitierevisionen. Det ligger i sakens natur att denna organisation med fiera parallella administrativa enheter utan centralt samordnande organ ofta medför dubbelarbete. Inte så sällan leder systemet också till att samma eller likartade frågor bedöms på olika sätt av olika hovrätter.
En stor del av de administrativa uppgifter som rör domstolsväsendet ankommer på Kungl. Maj:t i statsrådet. Detta medför att personalen i justitiedepartementet måste ägna ett förhållandevis omfattande arbete åt anslagsfrågor och administrativa problem som rör domstolarna. Erfarenheterna har visat att domstolsfrågorna kräver en relativt sett betydligt större insats från departementets sida än motsvarande frågor som rör övriga grenar av rättsväsendet.
Redan nu anförda synpunkter talar för att en omläggning av domstolsväsendets administration bör övervägas. Till dessa synpunkter kommer emellertid andra sådana, som aktualiserats under senare år och som hänger samman med det omfattande rationaliseringsarbete bl. a. med utnyttjande av modern datateknik som pågår inom hela statsförvaltningen. Bland de olika rationaliseringsprojekt som påverkar även domstolarnas administration och organisation finns dels riksrevisionsverkets system för ekonomisk redovisning, det s.k. S-systemet, dels statskontorets personaladministrativa informationssystem, det s.k. PAI-systemet, dels det s.k. rättsväsendets informationssystem, RI, för ctt förenklat och förbättrat utbyte av information inom och mellan rättsväsendets olika myndigheter, dels slutligen ett nytt inskrivningssystem som bygger på att inskrivningsdata skall samlas i en för hela landet gemensam databank.
Utvecklingen av olika system och driften av dessa skulle underlättas
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 61
om detta arbete inom domstolsväsendet kunde stå under central ledning. För att systemen skall kunna användas på ett rationellt sätt och kunna koordineras för hela domstolsväsendet behövs en central instans också för fortlöpande underhåll och anpassning av systemen till ändrad lagstiftning eller i övrigt ändrade förhållanden.
Att lägga ansvaret för de olika centrala administrativa uppgifterna på skilda händer skulle medföra olägenheter. Tiden är därför mogen att genomföra en centraliserad ledning och samordning av den administrativa verksamheten inom domstolsväsendet. Ett centralt organ är nödvändigt för att åstadkomma en effektiv planering, en samordning av resurserna på domstolsområdet och en tillfredsställande uppföljning av verksamheten. Det är uteslutet av både principiella och praktiska skäl att lägga uppgifterna på justitiedepartementet. Det är vidare olämpligt och i fråga om vissa av uppgifterna uteslutet att Jägga dem på någon redan befintlig enhet inom domstolsväsendet, t. ex. någon av hovrätterna. En ny fristående myndighet måste tillskapas.
I direktiven lämnade jag vidare vissa synpunkter på vilka uppgifter som borde kunna läggas på den nya centrala myndigheten. Som en allmän riktlinje uttalade jag att de sakkunniga borde söka åstadkomma en sådan fördelning mellan myndigheten och domstolarna att förutsättningarna för en rationell och effektiv administrativ och kameral verksamhet blev så goda som möjligt samtidigt som den administrativa apparaten och kostnaderna begränsades 1 möjligaste mån. Tillskapandet av en central förvaltningsmyndighet fick självfallet inte innebära något som helst ingrepp i domstolarnas självständighet och integritet när det gällde den dömande verksamheten.
En utgångspunkt vid organisationen av myndigheten borde enligt vad jag uttalade vara att myndigheten skulle ledas av en styrelse med inslag av Ickmän. De sakkunniga borde vidare undersöka om den nya myndigheten kunde förläggas utanför Stor-Stockholmsområdet.
Kungl. Maj:t uppdrog senare åt domstolsverksutredningen att vid sitt arbete beakta behovet av en central förvaltningsmyndighet även för de allmänna förvaltningsdomstolarna. I tilläggsdirektiv till utredningen framhöll jag att den pågående reformen av förvaltningsdomstolarnas organisation ledde till olägenheter motsvarande de som redan förelåg när det gällde de allmänna domstolarna och som hade sin grund i ait en sammanhållande central förvaltningsmyndighet saknades.
Utredningens förslag
Domstolsverksutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1971: 41) Ny Domstolsadministration att ett domstolsverk skulle inrättas fr. o. m. den 1 juli 1972. Det föreslagna verket skulle vara central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltnings-
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 62
domstolarna. Samma ställning skulle verket också ha gentemot hyresnämnderna, i den mån uppgiften inte ankom på statens hyresråd, och gentemot Tornedalens rättshjälpsanstalt. Det föreslagna förvaltningsområdet skulle komma att omfatta omkring 130 enheter med cirka 4 350 anställda.
Med domstolsverkets ställning som central förvaltningsmyndighet följde enligt förslaget bl. a. att verket skulle leda och samordna den administrativa verksamheten inom förvaltningsområdet. Verket skulle alitså handlägga administrativa ärenden som rörde domstolsväsendet. Verket skulle självfallet inte ingripa i den dömande verksamheten men borde på olika sätt samverka med domstolarna för att skapa effektiva arbetsformer i domstolsarbetet. Målsättningen för verket borde vara att tillse att verksamheten inom förvaltningsområdet bedrevs rationellt och effektivt. De kostnader som föranleddes av att ett domstolsverk inrättades borde i möjlig mån uppvägas av besparingar i den nuvarande domstolsadministrationen.
Tyngdpunkten i administrationen inom domstolsväsendet borde enligt utredningen ligga på domstolsverket. Utredningen utgick från att verket skulle svara för anslagsframställningar för alla domstolar inom dess verksamhetsområde. Verket borde, inom ramen för de föreskrifter som meddelades i regleringsbrev eller på annat sätt, förfoga över anslagen till myndigheterna inom förvaltningsområdet och fördela anslagen på olika ändamål.
Utveckling och genomförande av olika på ADB byggda system var självklara uppgifter för ett centralt organ. Personalfrågorna ansågs vidare vara särskilt betydelsefulla på domstolsområdet eftersom verksamheten i stor utsträckning bygger på personalinsatser. Vid en underrätt beräknades personalkostnaderna utgöra 80—85 9/9 av de totala kostnaderna. En viktig uppgift för domstolsverket var att beräkna behovet av och främja rekryteringen av domstolspersonal av olika kategorier. Domstolsverket borde i anslutning till en övergripande verksamhetsplanering utföra beräkningar av personalbehovet med hänsyn till beslutade eller förväntade reformer som kunde påverka arbetet vid. domstolarna.
En central ledning av utbildnings- och informationsverksamheten inom domstolsväsendet ansågs av utredningen vara en viktig och omfattande arbetsuppgift för domstolsverket. Erfarenheten ansågs också ha visat att en central bevakning av domstolsväsendets intressen på lokalhållningsområdet behövdes.
I fråga om organisationen av ett domstolsverk föreslog utredningen att verket skulle ledas av en styrelse. I styrelsen borde förutom verkschefen ingå sex ledamöter. Två av dessa förutsattes vara aktiva domare, en från de allmänna domstolarna och en från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Två ledamöter borde ha erfarenhet av riks-
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 63
dagsarbete och två ledamöter borde — som ett led i pågående försöksverksamhet med vidgad förvaltningsdemokrati — representera övriga anställda inom domstolsverkets förvaltningsområde.
Utredningen föreslog att verket skulle organiseras på fyra huvudenheter, en ekonomienhet, en organisationsenhet, en personalenhet och en juridisk enhet. Vid sidan härav skulle finnas ett revisionskontor direkt underställt verkschefen. Personalbehovet beräknades av utredningen till 75 tjänstemän, varav ett tiotal beräknades behöva ”lånas in” från domstolarna för kortare eller längre tid. Hovrätternas administrativa avdelningar beräknades i gengäld kunna minskas med sammanlagt 53 tjänster i samband med att domstolsverket inrättades. Några behov av personalförstärkningar i tingsrätter och hyresnämnder beräknades inte uppkomma.
Utredningen räknade med att årskostnaderna för domstolsadministrationen skulle komma att öka med 450 000 kr. om utredningens förslag till ny domstolsadministration i dess helhet genomfördes. Ökningen av årskostnaderna berodde huvudsakligen på kostnaderna för de administrativa datasystemen. Enligt utredningens beräkningar skulle vid olika myndigheter uppkomma cen personalminskning med sammanlagt 81 tjänster vid ett genomförande av förslaget. Med det av utredningen beräknade behovet av tjänster vid domstolsverket skulle reformen sålunda leda till ett minskat behov av sex tjänster. Man kunde enligt utredningen vidare utgå från att domstolsverkets arbete skulle komma att leda till ytterligare rationaliseringsvinster inom domstolsväsendet. Domstolsverket kunde förutsättas få helt andra möjligheter att utföra rationaliseringsuppgifter och lämna administrativ service än vad nuvarande domstolsadministration medgav.
Utredningen redovisade den principiella uppfattningen att den föreslagna nya domstolsadministrationen borde genomföras i ett sammanhang i samband med att domstolsverket började sin verksamhet.
Remissbehandling
Domstolsverksutredningens betänkande har numera remissbehandlats. Ett stort antal remissmyndigheter har därvid tagit upp frågan om ett domstolsverk bör inrättas eller ej. Flertalet av dessa myndigheter har tillstyrkt att ett domstolsverk inrättas eller sagt sig inte ha något att erinra däremot. Av dem som tillstyrkt kan nämnas riksåklagaren, justitieombudsmannen, statskontoret, hovrätten för Övre Norrland, kammarrätten samt Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt. Endast ett fåtal remissmyndigheter, bland dem tre hovrätter och två tingsrätter, har direkt avstyrkt att ett domstolsverk inrättas.
I fråga om ett domstolsverks ställning och arbetsuppgifter har vid remissbehandlingen lämnats en mängd olika synpunkter.
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 64
Departementschefen
I direktiven till domstolsverksutredningen har jag bl. a. uttalat att tiden nu är mogen att genomföra en centraliserad ledning och samordning av den administrativa verksamheten inom domstolsväsendet, att celt centralt organ är nödvändigt för att åstadkomma en effektiv planering, en samordning av resurserna och en effektiv uppföljning samt att det för detta ändamål måste skapas en ny fristående myndighet.
Vad jag sålunda uttalat har bekräftats av domstolsverksutredningens arbete och vid remissbehandlingen har ingenting framkommit som föranleder ett ändrat ställningstagande.
Även om jag inte för dagen är beredd att i detalj ta ställning till organisation och arbetsuppgifter för myndigheten anser jag det av olika skäl nödvändigt att ett principbeslut nu fattas om att ett centralt organ för domstolsväsendet skall inrättas. Det främsta av dessa skäl är den redan pågående successiva utökningen av verksamheten i domstolsväsendets organisationsnämnd. Ett annat starkt skäl är hänsynen till den berörda personalen som inte längre än nödvändigt bör tvingas sväva i ovisshet om innehållet i ett kommande beslut. Även för den fortsatta planeringen av olika frågor vid skilda myndigheter och på olika nivåer är ett snabbt ställningstagande till principfrågan angeläget. I detta sammanhang kan bl.a. nämnas frågan om administrationen av en reformerad rättshjälp.
Till frågan om den nya myndighetens ställning, organisation och arbetsuppgifter avser jag att återkomma i ett senare sammanhang. Redan nu anser jag mig dock kunna uttala att domstolsverksutredningens förslag i sina huvuddrag bör kunna läggas till grund för en senare proposition. Domstolsverket bör — bl. a. med hänsyn till att verket enligt den beslutade propositionen om cen reform av samhällets rättshjälp skall vara central förvaltningsmyndighet även för den nya rättshjälpsorganisationen — inrättas den 1 juli 1973.
Den nya myndigheten bör förläggas till en ort utanför Stockholmsområdet. Vid valet mellan olika tänkbara alternativ bör avgörande vikt fästas vid följande omständigheter. Verket torde komma att bli centtral förvaltningsmyndighet för ca 150 lokala myndigheter inom domstolsväsendet samt hyresnämnds- och rättshjälpsorganisationen. Till myndigheten torde vidare komma att knytas ett revisionskontor och en redovisningscentral som dessutom omfattar hela åklagarväsendet. Erfarenheten har visat att personliga kontakter främst mellan domstolarna och ett centralt organ genom ofta återkommande personliga besök på domstolarna — inte minst deras inskrivningsavdelningar — blir ett oumbärligt inslag i verksamheten. Det allt övervägande antalet damstolar och andra myndigheter som kommer att höra under den nya myndigheten är eller torde komma att bli förlagda till de södra och
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 65
mellersta delarna av landet. Arbetsekonomiska skäl och kostnadssynpunkter talar för att myndigheten förläggs till en ort i dessa delar av landet. När det gällt att välja mellan flera orter som uppfyller de krav jag nyss har angett har jag stannat för att föreslå Jönköping.
Sammanfattningsvis förordar jag sålunda att beslut nu fattas om att en central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet, med i huvudsak de av domstolsverksutredningen föreslagna arbetsuppgifterna, skall inrättas den 1 juli 1973.
Hemställan
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) besluta att en central förvaltningsmyndighet för domstolsvä-
sendet inrättas i Jönköping fr. o. m. den 1 juli 1973
2) till Domstolsväsendets organisationsnämnd för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 4 984 000 kr.
S Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bilaga 4
Prop, 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 66
E RÄTTEGÅNGSVÄSENDET I ALLMÄNHET
E 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter 1970/71 Utgift 24 023 169 1971/72 Anslag 26 750 000 1972/73 Förslag 28250 000
Från anslaget bestrids en mångfald olika kostnader för rättegångsväsendet, däribland ersättning av allmänna medel till vittne, målsägande, offentlig försvarare och tolk samt kostnad för personundersökning i brottmål. I vissa fall bestrids från detta anslag utgifter för rättegångar där staten är part. Från anslaget betalas också ersättning av allmänna medel enligt 20 § lagen (1970: 998) om arrendenämnder och hyresnämnder samt ersättning till den som anlitas som tolk vid arrendenämnd och hyresnämnd. Vidare betalas från anslaget ersättning till särskilt förordnad vigselförrättare enligt kungörelsen (1964: 678) med närmare föreskrifter om borgerlig vigsel (ändrad 1969: 121) och bidrag till kommunernas kostnader för borgerlig medling enligt kungörelsen (1969: 122 om statsbidrag till medlingsverksamheten m. m.
Departementschefen
Ersättning kan enligt kungörelsen (1971: 311) om crsättning av allmänna medel till vittnen m. fl. utgå för tidsspillan med högst 60 kr./dag. Jag ämnar föreslå Kungl. Maj:t att beloppet höjs till högst 85 kr./dag fr. o. m. den 1 juli 1972.
Med hänsyn till de kostnader som under budgetåret 1972/73 beräknas komma att belasta anslaget bör detta ökas med 1,5 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt domare, vittnen och parter för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 28 250 000 kr.
E 2. Kostnader enligt lagen om fri rättegång 1970/71 Utgift 13 094 101 1971/72 Anslag 14 000 000 1972/73 Förslag 16 000 000
Kostnaderna för fri rättegång vid i första hand de allmänna domstolarna bestrids från anslaget.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 67
Departementschefen
I 1970 års statsverksproposition (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 59) har jag angivit riktlinjerna för en genomgripande reform av samhällets rättshjälp. Arbetet med rättshjälpsreformen har i enlighet med dessa riktlinjer bedrivits inom justitiedepartementet och lett till en promemoria med förslag till rättshjälpslag m. m. (Stencil Ju 1970: 14). Proposition med lagstiftning i ämnet har beslutats den 17 december 1971 och kommer att läggas fram till årets riksdag i anslutning till statsverkspropositionen. Jag ber att få hänvisa till nämnda proposition.
Den föreslagna lagstiftningen avses träda i kraft den 1 juli 1973. Reformen påverkar sålunda inte frågan om anslag för ändamålet under nästkommande budgetår. Det förberedande arbetet för reformens genomförande kommer dock att medföra vissa kostnader. Denna fråga har jag berört vid anslaget D 10. Domstolsväsendets organisationsnämnd s. 59.
Anslaget bör ökas med 2 milj. kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader enligt lagen om fri rättegång för budgetåret
1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 16 000 000 kr.
E 3. Understöd för utomprocessuell rättshjälp
1970/71 Utgift 3 516 799 1971/72 Anslag 3 300 000 1972/73 Förslag — 4000 000
Från anslaget bestrids kostnader för understöd av statsmedel till de kommunala rättshjälpsanstalterna. Vidare bestrids kostnaderna för understöd för kommunal rättshjälp som lämnas på annat sätt än genom rättshjälpsanstalt. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1919: 639) angående understöd av statsmedel till offentliga rättshjälpsanstalter (ändrad senast 1965: 301) och kungörelsen (1965: 302) om understöd för viss utomprocessuell rättshjälp.
Departementschefen
Anslaget bör ökas med 700 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Understöd för utomprocessuell rättshjälp för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 68
E 4. Tornedalens rättshjälpsanstalt
| 1970/71 Utgift | 516 064 |
| 1971/72 Anslag | 490 000 |
| 1972/73 Förslag | 537 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för Tornedalens rättshjälpsanstalt. Denna är den enda rättshjälpsanstalt som är statlig. |
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Anstalten Dep.chefen Personal
| Juristpersonal | 3 | — | — |
| Övrig personal | 4 7 | — — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 385 000 | + 42 700 + 41 000 | ||
| Sjukvård | 1 000 | — | — | |
| Reseersättningar | 20 000 | + 5 000 + 5000 | ||
| Lokalkostnader | 55 300 — 3 000 — 3 000 | |||
| Expenser | 23 700 | + 6300 + 4000 | ||
| Främmande tjänster | 5 000 490 000 | + 51 000 + 47 000 | — | — |
Anstalten
1. Löne- och prisomräkning m. m. 49 000 kr.
2. För den nuvarande direktören bör inrättas en personlig tjänst i Co 1 (+ 2 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 537 000 kr. |
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 69
F KRIMINALVÅRDEN
Kriminalvårdsklientelets antal och fördelning framgår av följande sammanställning.
Genomsnittligt antal anstaltsintagna 1966 1967 1968 1969 1970 1971
och frivårdsfall (medeltal av tolv månadssiffror)
Anstaltsklientel (intagna på fångvårdsanstalter, allmänna häkten och med häkten samordnade polisarrester) 5 243 5438 5 509 5 530 5 250 5 004 Därav gripna och anhållna 88 106 125 105 106 123 häktade för brott:
| ej undersökningsfall | 429 | 472 | 494 | 530 | 540 534 | |
| undersökningsfall | 175 | 196 | 163 | 176 | 141 101 | |
| dömda till fängelse | 3 068 3 175 3 298 3 311 3195 3 040 | |||||
| — ungdomsfängelse | 581 | 556 | 515 | 505 | 452 444 | |
| — internering | 744 | 769 | 748 | 758 | 684 609 | |
| — skyddstillsyn (BrB 28:3) | 69 | 80 | 87 | 75 | 67 | 86 |
| överlämnade till särskild vård | 31 | 30 | 26 | 21 | 20 | 11 |
| förvandlingsstraff för böter | 19 | 28 | 27 | 20 | 15 | 13 |
| övriga intagna | 39 | 26 | 26 | 29 | 30 | 43 |
| Frivårdsklientel | 19 341 20186 21 788 22 775 23078 22818 | |||||
| Därav | | | |||||
| dömda till skyddstillsyn (villk. dömda . | oa | . | . | |||
| med övervakn.) | 15 695 16 693 18 085 18 933 19167 19 052 | |||||
| villkorligt frigivna | 2 502 2302 2427 2582 2636 2 521 | |||||
| överlämnade till vård utom anstalt: | | | |||||
| internerade | 643 | 631 | 687 | 685 | 728 730 | |
| ungdomsfängelseelever | 501 | 560 | 589 | 575 | 547 515 | |
| Hela kriminalvårdsklientelet | 24 584 25 624 27297 28 305 28 328 27 822 |
Antal nykomna till fångvårdsanstalter 13 817 14 069 14 583 14 647 14732 114 000 2frivård 10 573 10 651 10 891 11 014 10722 110000
Därav -
dömda till skyddstillsyn 6 684 6 933 6 9240 6 857 6 833 16 600
villkorligt frigivna 2 820 2 741 2 944 3 180 2959 12 600
överlämnade till vård utom anstalt:
internerade 535 506 547 544 494 1400
ungdomsfängelseelever 534 471 460 433 436 1400
1 Beräknat antal. 2 Enligt uppgifter från skyddskonsulentdistrikten.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 70
Högsta beläggningen på fångvårdsanstalterna under år 1971 var 5 168 mot 5 331 under år 1970 och 5 711 under år 1969.
Kriminalvården hade den 1 december 1971 nominellt 5 963 platser på fångvårdsanstalterna, varav 3 979 slutna och 1 984 öppna. I dessa siffror ingår 175 platser för personer som är dömda till anstaltsbehandling i samband med skyddstillsyn. Antalet platser i de allmänna häktena och i de polisarrester som är samordnade med dessa häkten var 640. Genom den anstaltskoncentration, som pågår under innevarande budgetår, kommer det angivna platsantalet att minska med 175 slutna platser och 85 öppna platser. Anstaltskoncentrationen fortsätter genom att fångvårdsanstalten Helsingborg med 170 slutna platser enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 17 december 1971 lägges ned under år 1972.
Under år 1971 har en öppen anstalt med 120 platser färdigställts i Viskan. Nya häkten har tagits i bruk i Gävle, Helsingborg, Härnösand och Mariestad.
Under budgetåret 1972/73 tillkommer ett frigångshem i vardera norra och västra räjongen samt en frigångsavdelning vid ungdomsanstalten Roxtuna. Svartsjöanstalten, statlig vårdanstalt för alkoholmissbrukare, övergår under första halvåret 1973 till kriminalvården som fångvårdsanstalt. På grund härav kan den öppna anstalten Kungsgården och en anstalt med 30 platser av kolonityp läggas ned.
I enlighet med beslut av 1971 års riksdag inrättas under våren 1972 en behandlingscentral för frivårdsklientel i Stockholmsområdet.
Frivårdsorganisationen föreslås förstärkt med ytterligare omkring 25 tjänster.
Kriminalvårdsberedningen utreder resursbehoven inom kriminalvården, särskilt vad avser en avvägning av insatser inom å ena sidan anstaltsvården och å andra sidan frivården. Enligt direktiven skall resultatet av beredningens arbete kunna redovisas under första halvåret 1972.
Fångvårdens byggnadskommitté kommer att vara avvecklad med utgången av mars 1972.
F1. Kriminalvårdsstyrelsen 1970/71 Utgift 16 154 365 1971/72 Anslag 17 544 000 1972/73 Förslag 20 840 000
Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för kriminalvårdsdircektörerna, fångvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. Styrelsen tillhandahåller personal och annan scrvice för den verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och interneringsnämnden. Dessa nämnder är centrala
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 71
organ som har att ta befattning med ärenden rörande dem som har dömts till fängelse, ungdomsfängelse resp. internering.
Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Styrelsen består av en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra, av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för vård och tillsyn och en för arbete och utbildning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kriminal- Dep.chefen
vårds-
styrelsen Personal
| Chefstjänstemän | 10 | — | — |
| Handläggande personal | 86 | + 24 | + 1 |
| Övrig personal | 127 223 | + 15 + 39 | -]- 1 2 |
Anslag
| Lönekostnader | 14 114 000 44 670 000 +2 285 000 | |
| Sjukvård | 20 000 + 4 000 | — |
| Reseersättningar | 655 000 + 200 000 -F 60 000 | |
| Därav nordiska resor | 2 000 | — — |
| Lokalkostnader | 1223 000 + 350 000 + 122 000 | |
| Expenser | 1 004 000 + 348 000 + 378 000 | |
| Förhyrd datamaskintid | 528 000 4- 606 000 + 451 000 |
17 544 000 +6 178 000 +3 296 000
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 420 000 kr.
2. Personalen behöver förstärkas med 39 tjänster (+ 2 834 000 kr.).
3. Ytterligare arvodesmedel yrkas för utvecklings- och rationaliseringsverksamhet (-- 1 387 000 kr.).
Departementschefen
För att förstärka kriminalvårdsverkets personalvårdsorganisation har jag beräknat medel för en tjänst som förste byråsekreterare och en som biträde (2).
För den pågående översynen av verkets ekonomi-administrativa organisation och för särskilda förstärkningar av kriminalvårdsstyrelsens ekonomibyrå i avvaktan på resultatet av denna översyn har jag beräknat ett ytterligare belopp av 303 000 kr. (3).
Jag beräknar ytterligare 867 000 kr. för en extra tjänst i Cg 1 som chef för en dataenhet vid styrelsen samt för vissa datainriktade rationaliseringsprojekt med sikte på den ckonomiska redovisningen och kriminalvårdens klientelrutiner. Anslaget bör vidare räknas upp med 125 000 kr. för försöksverksamheten med programbudget (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ctt
förslagsanslag av 20 840 000 kr.
[NN NN
Prop. 1972 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
1/4
Tf 1/4 1959 1/7 -—A
tIfrijfttftrfAftTT 1/10 4/1 Antol Antal
1/4 1960 onstaltsplotser intagna 1/7 1/104/1
TITTITTTTTT 1/4 1961 1/7
1/104/4
TITTTTTITTTT 1/4
1962 7
1/10 11
TITT
1963 Antalet
7 ÄTTTT 1/10
1/1 intagna
Tf 14 TTTITTTTT
1964 17
MIO och
TITTTTTTTTT anstaltsplatser
1/4 1965 1/7
I
TTT fl ATTTTT
1966 inom
MT ANNO
fångvården
VE VAG TITT Än
"1967 A/T
FTTTT NIO AT
VG EV
1968 7
NAD
VI
TITTTTTTTTT NA 1969 N7 10
1/1
TTT? 174-177 1970
1/10
VI
TITTTTITTT 1/4
1971 17
1/10-
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 73
F 2. Fångvårdsanstalterna 1970/71 Utgift 245 333 123 1971/72 Anslag 256 173 000 1972/73 Förslag 294058 000
Inom kriminalvården fanns den 1 december 1971 38 slutna och 31 öppna fångvårdsanstalter, fem anstalter för skyddstillsynsklientel samt 15 allmänna häkten. Anstalterna och häktena är tillsammans med skyddskonsulentdistrikten organiserade i åtta räjonger. I ledningen för varje räjong finns en kriminalvårdsdirektör. Utanför räjongindelningen står Håga sjukhus.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kriminal- Dep.chefen
vårds-
styrelsen Personal
| Styresmän m. fl. | 267 | + 37 | — 11 | |
| Läkare, psykologer | 31 | + 7 | — | |
| Tillsynspersonal = | 2596 | +132 | — 23 | |
| Personal i arbetsdrift | 633 | + 12 | 34 | |
| Kontorspersonal | 264 | + 25 | - 2 | |
| Maskinpersonal | 60 | — | — 2 | |
| Förråds- och ekonomipersonal | 211 4062 | + 28 +241 | + 8 — 64 |
Anslag
| Lönekostnader | 188 979 000 = +41 806.000 +—+26 734 000 |
| Sjukvård m. m. för personal | 317000 + 39 000 — |
| Reseersättningar | 2098000 —+ 471000 + 209000 |
| Lokalkostnader | 28750000 + 6471000 -+ 5 385 000 |
| Expenser | 3 185000 + 1023000 + 366 000 |
| Inköp och underhåll av bilar | 1100000 + 110000 + 100000 |
| Utspisning | 14 500000 + 2465000 —+ 2325 000 |
| Beklädnad och sängkläder | 3 700000 + 370000 + 370000 |
| Hälso- och sjukvård | 4300000 + 225000 + 200000 |
Idrotts- och bildningsverksamhet 830000 + 603000 =—+ 65 000 Bibliotek vid fångvårdsanstalter 310000 o—+ 175000 — Omkostnader för permitterade,
| frigivna m. fl. | 2530000 + 1753000 + 1150 000 |
| Fångtransport | 4190000 + 503000 + 640 000 |
| Tjänstedräkt | 378000 + 111000 — |
| Bidrag till intagnas familjer | 178000 —+ 74000 + 62 000. |
Underhåll av tekniska hjälpmedel för bevakning : 100000 —+ 85000 —+ 50 000 Frsättning för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården 370000 + 113000 —+ 65 000 Diverse utgifter | 358000 " + 136000 + 164 000
256 173 000 +56 533 000 +-—+37 885 000
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 36 433 000 kr. 2. Nya frigångshem tas i bruk i norra och västra räjongerna under
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 74
budgetåret 1972/73. Medel beräknas för sammanlagt tolv tjänster (+ 736 000 kr.).
3. För en frigångsavdelning vid ungdomsanstalten Roxtuna begärs fem tjänster (-+ 298 000 kr.). |
4. Ett nytt häkte inrättas i Visby under budgetåret 1972/73. Medel beräknas för 14 tjänster (+ 840 000 kr.).
5. Personalen vid räjongkanslierna behöver förstärkas. Medel yrkas för arvoden till handläggande tjänstemän och biträden (+ 814 000 kr.).
6. För att sysselsätta intagna vid vissa häkten yrkas sex verkstadsförmän (+ 469 000 kr.).
7. Styrelsen föreslår att vid vissa fångvårdsanstalter inrättas avdelningar för narkomanvård med tjänster för sammanlagt tre överläkare, tre psykologer, fyra översköterskor och tre biträden (+ 1 656 000 kr.).
8. För förstärkning av hälso- och sjukvården begärs tjänster för tre översköterskor och två vårdare (-+ 551 000 kr.) samt arvodesmedel för psykiaterkonsulter (+ 186 000 kr.).
9. En tjänst för psykolog begärs vid fångvårdsanstalten Hall (+ 133 000 kr.). Ytterligare medel yrkas för psykologisk expertis och ledare av gruppsamtal (-- 316 000 kr.).
10. Frigivningsförberedelser och fritidsverksamhet vid fångvårdsanstalterna måste intensifieras. Tjänster yrkas för två fångvårdsinspektörer, 27 assistenter och tio biträden (+ 2 697 000 kr.). Ytterligare arvodesmedel begärs för fritidsledare och för den andliga vården (+ 474 000 kr.).
11. Tillsynspersonal bör försöksvis användas i vårdarbetet vid vissa fångvårdsanstalter. Medel yrkas för arvoden till 14 vårdare (+ 715 000 kr.).
12. Vid fångvårdsanstalterna Hall och Kumla plancras försök med delegering av styresmännens vårdadministrativa uppgifter. Medel begärs för arvodering av personal (4 298 000 kr.).
13. För att möjliggöra en timmes senare inlåsning (kl. 21) av de intagna vid slutna fångvårdsanstalter yrkas tjänster för 15 tillsynsmän och 38 vårdare (+ 3 089 000 kr.) samt ytterligare medel under anslagsposten Idrotts- och bildningsverksamhet (-- 150 000 kr.).
14. Bevakningen vid fångvårdsanstalter och allmänna häkten behöver förstärkas. Tjänster yrkas för fem tillsynsmän, 28 vårdare och fem biträden (-F 1 906 000 kr.).
15. Med anledning av ändrade permissionsregler och för att åstadkomma förbättrade besöksförhållanden krävs tjänster för tolv vårdare och åtta förmän (+4- 991 000 kr.) samt ytterligare medel under anslagsposterna Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl. (+ 1,5 milj. kr.) och Bidrag till intagnas familjer (+ 60 000 kr.).
16. Personalen i intendenturverksamhet bör förstärkas med tjänster för en förman, 15 kokerskor och ett biträde (-+ 688 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 75
17. Styrelsen planerar försök med ett terapeutiskt samhälle vid fångvårdsanstalten Gävle och med social träning inför frigivningen vid vissa Tångvårdsanstalter. Tjänster yrkas för två assistenter och medel för arvoden till psykologisk expertis och ytterligare en assistent (+ 403 000 kr.). Dessutom yrkas ytterligare medel under anslagsposten Idrotts- och bildningsverksamhet (+ 87 000 kr.).
18. För utbildnings- och arbetsvårdande verksamhet begärs tjänster
för tre ämneslärare. Tjänster för två förste konsulenter och åtta utbild-
'ningsassistenter bör inrättas, varvid tjänster för tio arbetsledare kan dras in. Medel yrkas för arvoden till lärare och studiehandledare (+ 496 000 kr).
19. Inom arbetsdriften behövs ytterligare tjänster för två ingenjörer, en förrådsmästare och sex biträden samt medel för vissa tjänsteförändringar (+ 530 000 kr.).
Departementschefen
Jag har beräknat medel för sammanlagt tolv tjänster för frigångshem i norra och västra räjongerna samt för fem tjänster för en frigångsavdelning vid ungdomsanstalten Roxtuna (2—3).
Som punktvisa förstärkningar av personalen på befintliga anstalter och häkten har jag beräknat medel för ytterligare 18 tjänster som vårdare, två som kokerska och fyra som biträde (14 och 16).
Kriminalvården övertar under första halvåret 1973 Svartsjöanstalten från nykterhetsvården. På grund härav kan den öppna anstalten Kungsgården och en anstalt med 30 platser av kolonityp läggas ned. Jag är inte beredd att nu ange huruvida ytterligare tjänster erfordras för Svartsjöanstaltens drift som fångvårdsanstalt.
För tillämpning av generösare permissionsregler och för att åstadkomma förbättrade besöksförhållanden beräknar jag medel för ytterligare åtta tjänster som förman och nio som vårdare. Vidare har jag för samma ändamål räknat upp anslagsposterna Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl. och Bidrag till intagnas familjer med tillhopa 1 milj. kr. (15).
Den av Kungl. Maj:t beslutade nedläggningen av fångvårdsanstalten Helsingborg medför att anslaget kan reduceras med ett belopp av ca 3,7 milj. kr., motsvarande medel för ett 90-tal tjänster. En medelsreserv om 1,2 milj. kr. för 31 tjänster kan dras in.
För försöksverksamhet med s.k. terapeutiskt samhälle har jag beräknat ett belopp av 126 000 kr. (17).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 294 058 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 294 058 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 76
F 3. Frivården
1970/71 Utgift 38 594 011 1971/72 Anslag 46 721 000 1972/73 Förslag 52 576 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare. Frivårdsorganisationen består av 42 distrikt med lika många skyddskonsulenter. Till föreningen Skyddsvärnet i Stockholm utgår ersättning
till löner m. m. för 18 tjänstemän.
Antalet övervakningsnämnder är 47. De är lokala organ för kriminal-. vården i frihet.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kriminal- Dep.chefen
vårds-
styrelsen Personal Konsulent- och assistentpersonal 226 +128 + 17 Läkare, psykologer 3 — : — Sjukvårdspersonal 2 . + 3 — Personal på akutvårdsavdelning 6 — — Personal på hotell 15 ot I + 1 Personal på inackorderingshem 6 + 10 — Kontorspersonal 138 -r 47 + 8
396 4189 + 26 Anslag : Lönekostnader 21366000 +:+13 685000 + 4881 000
| Sjukvård | 18000 —- 9000 + 1 000 | |
| Resecrsättningar | 743000 —+ 553000 + 133000 | |
| Därav nordiska resor | 3 000 | — — |
| "-Lokalkostnader | 1652000 + 1134000 + 226 000 | |
| Expenser | 1005000 + 800000 + :181 000 | |
| Driftkostnader för frivårds- | . | . |
| anläggningar m. m. | 413000 — 33 000 | — |
| Ersättningar till övervakare | 17 037000 + 37 000 | — |
Behandlings- och stödåtgärder 3 227000 + 1258000. + 100000 Bidrag till enskild frivårdsverksamhet 1260000 + 374000 —+ 333 000
46 721000 17883 000 =—+ 5 855 000
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 032 000 kr.
2. För behandling av drogmissbrukare samt för en allmän förstärkning av frivården yrkar styrelsen tjänster för 107 assistenter, varav 15 för socialkurativ verksamhet vid häkten, och 41 biträden (+ 9 184 000 kr). Ytterligare medel begärs för arvoden till psykologisk expertis (+ 161 000 kr.).
3. Styrelsen föreslår att frivården tillförs sjukvårdsutbildad personal. För budgetåret 1972/73 yrkas tjänster för tre översköterskor samt me-
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 7
del för arvoden till sjuksköterskor och psykiaterkonsulter (+ 498 000 kr). 4. Stockholms södra förorters skyddskonsulentdistrikt bör delas i tre distrikt samt vart och ett av Kalmar, Lunds, Västerås och Örebro skyddskonsulentdistrikt delas i två distrikt. Tjänster yrkas för sex skyddskonsulenter (+ 575 000 kr.). 5. Medel begärs för personal till två nya inackorderingshem. Personalen vid ett frivårdshotell i Sundsvall, till vars drift medel tidigare anvisats, behöver förstärkas med ytterligare en vårdartjänst (+ 558 000 kr.). 6. Antalet personundersökningar enligt lagen (1964: 542) om personundersökning i brottmål som utförs av tjänstemän inom frivården bör ökas successivt. Tjänster yrkas för 15 assistenter och sex biträden (+ 1326 000 kr.). 7. För ersättningar till övervakare, för behandlings- och stödåtgärder bland frivårdsklientelet och för bidrag till enskild frivårdsverksamhet m. m. yrkas ytterligare 1 549 000 kr.
Departementschefen Ärendebelastningen motiverar att vart och ett av Kalmar och Stockholms södra förorters skyddskonsulentdistrikt delas i två distrikt med expeditioner för de nya distrikten förlagda till Västervik resp. Södertälje. Arvika, Karlstads, Västerås och Örebro skyddskonsulentdistrikt bör omregleras genom att Arvika distrikt indrages och de övriga distrikten erhåller en annan geografisk indelning. Västerås och Örebro distrikt bör därefter delas i vardera två skyddskonsulentdistrikt med nya expeditioner i Köping resp. Kristinehamn. I enlighet härmed har jag beräknat medel för ytterligare tre tjänster som skyddskonsulent (4). Till förstärkning av frivårdsorganisationen i övrigt har jag räknat upp anslaget med medel för ytterligare 14 tjänster som assistent och åtta som biträde (2). Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en vårdartjänst vid det frivårdshotell i norra räjongen, som tages i bruk under budgetåret 1972/73 (5). Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 52 576 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Frivården för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 52 576 000 kr.
F 4, Maskin- och verktygsutrustning m. m. 1970/71 Utgift 1432 349 Reservation 2 742 538 1971/72 Anslag 2 385 000 1972/73 Förslag 490 000
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 78
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 2 911 000 kr. till 4 985 000 kr. för de anstalter som styrelsen skall utrusta. Fångvårdens byggnadskommitté föreslår en oförändrad total kostnadsram för de anstalter som utrustas av kommittén.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1971/ 72 och 1972/73 beräknas av styrelsen och kommittén till (1 445 000 + 2 893 000 -F 2253 000 + 940 000) 7 531 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1972/73 till 490 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 490 000 kr.
F 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m. 1970/71 Utgift 2 394 600 Reservation 3 657 992 1971/72 Anslag 3 680 000 1972/73 Förslag 2 000 000
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 12 846 000 kr. till 17 075 000 kr. för de anstalter som styrelsen skall utrusta. Fångvårdens byggnadskommitté föreslår en uppräkning från 15 220 000 kr. till 15 335 000 kr. för de anstalter som utrustas av kommittén.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1971/ 72 och 1972/73 beräknas av styrelsen och kommittén till (6 157 000 + 1155 000 + 4 743 000 -+ 568 000) 12 623 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1972/73 till 2 milj. kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
F 6. Anskaffning, montering och transport av baracker m. m. 1970/71 Utgift 1854 615 Reservation 1103 281 1971/72 Anslag 660 000 1972/73 Förslag 560 000
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 79
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av baracker för förläggnings-, expeditions-, verkstads- och förrådsutrymmen m. m:
Kriminalvårdsstyrelsen
Kostnadsramarna föreslås uppräknade med 6 128 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåren 1971/72 och 1972/73 uppskattas till 6 550 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av ytterligare medel under anslaget för budgetåret 1972/73 till 560 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffning, montering och transport av baracker m.m.
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
560 000 kr.
F 7. Utbildning av personal m. fl. 1970/71 Utgift 1657 134 Rescrvation 3 486 1971/72 Anslag 2.125 000 1972/73 Förslag 2125 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för den personalutbildning som kriminalvårdsstyrelsen svarar för samt utgifter för kurs- och konferensverksamhet för övervakare och personundersökare.
Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med 2 148 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildning av personal m. fl. för budgetåret 1972/73 anvi-
sa ett reservationsanslag av 2 125 000 kr.
F 8. Kriminologisk forskning 1970/71 Utgift 134 300 Reservation 632 679 1971/72 Anslag 440 000 1972/73 Förslag 485 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för kriminologisk behandlingsforskning inom såväl anstalts- som frivårdssektorn.
Departementschefen
Jag förordar en ökning av anslaget med 45 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kriminologisk forskning för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 485 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 80
F 9. Frivillig kontaktverksamhet m. m. 1970/71 Utgift 119 348 Reservation 6 289 1971/72 Anslag 100 000 1972/73 Förslag 100 000
Kriminalvårdsstyrelsen yrkar en höjning av anslaget med 127 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Frivillig kontaktverksamhet m. m för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
F 10. Kriminalvårdsenheter med särskild budget 1970/71 Utgift 5 497 305 1971/72 Anslag 1000 1972/73 Förslag 1000
Försök med programbudgetering pågår vid fångvårdsanstalterna Kumla och Hinseberg och skyddstillsynsanstalten Båtshagen samt vid Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga och Örebro skyddskonsulentdistrikt. Verksamheten vid nämnda kriminalvårdsenheter regleras för innevarande budgetår genom särskild av Kungl. Maj:t fastställd budget. Budgeten är inom en totalram förslagsvis bunden till delprogrammen tillsyn, särskild vårdverksamhet, industriell verksamhet, arbetsvård och utbildning. Försöksverksamheten har under budgetåret 1971/72 utvidgats till att omfatta även fångvårdsanstalten Kumla samt Örebro skyddskonsulentdistrikt. |
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att försöksverksamheten utvidgas att omfatta även återstående myndigheter inom inlandsräjongen. Verksamheten beräknas därvid omfatta genomsnittligt 653 intagna i anstalt, 104 häktade och 4 550 personer under vård i frihet till en sammanlagd kostnad av ca 70 milj. kr. Härifrån skall avräknas inkomster av arbetsdriften, ca 17 milj. kr.
Departementschefen
Vid anmälan av anslaget B 9. Polisenheter med särskild budget har jag berört frågor som gäller vidareutveckling av programbudgetering inom rättsväsendet som helhet. Vad jag där anfört bör beaktas vid vidareutvecklingen av programbudgeteringen inom kriminalvården. Utvecklingen bör även grundas på en utvärdering och analys av de er-
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 81
farenheter som successivt vinns i försöksverksamheten inom kriminalvården. Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t uppdragit åt riksrevisionsverket att med biträde av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten rörande programbudgetering. Jag hänvisar vidare till vad chefen för finansdepartementet tidigare denna dag . anfört vid sin anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor (punkt 10).
Jag är inte nu beredd att ta ställning till utvidgade försök med programbudgetering inom kriminalvården. Försöksverksamheten bör tills vidare fortsätta i nuvarande omfattning. Det hindrar emellertid inte att vissa inslag i försöksverksamheten efter närmare prövning kan föras vidare till andra enheter än dem som nu deltar i verksamheten.
Anslaget bör liksom för innevarande budgetår tas upp med ett formellt belopp av 1000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skall leda till motsvarande besparingar på andra riksstatsanslag för kriminalvården. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter härom.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kriminalvårdsenheter med särskild budget för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
6 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 4
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 82
G DIVERSE
G 1. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. 1970/71 Utgift 153 659 Reservation 242 566 1971/72 Anslag 362 000 1972/73 Förslag 50 000 1 Varav 16 306 från anslaget Bidrag till Nordisk Domssamling. 3 Varav 28 077 från anslaget Bidrag till Nordisk Domssamling. 3 Varav 12 000 från anslaget Bidrag till Nordisk Domssamling.
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer skall främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område enligt instruktion (1946: 412) för nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer (ändrad senast 1948: 664). Statsverkets inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer beräknar medelsbehovet till 50 000 kr.
Under anslaget Bidrag till Nordisk Domssamling har anvisats medel för Sveriges andel i kostnaderna för den i Norge utgivna rättsfallssamlingen Nordisk Domssamling.
Departementschefen
Sveriges andel i kostnaderna för utgivande av rättsfallssamlingen Nordisk Domssamling bör bestridas från anslaget Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. Den reservation som kan finnas under anslaget Bidrag till Nordisk Domssamling vid utgången av budgetåret 1971/72 torde få föras över till det nu ifrågavarande anslaget.
Med hänsyn till den reservation som finns beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 50 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till utgivande av författningskommentarer m.m.
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kr.
G 2. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område
| 1970/71 Utgift | 86 198 |
| 1971/72 Anslag | 100 000 |
| 1972/73 Förslag | 110 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 83
Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för intellektuella äganderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträtt.
Departementschefen
Anslaget bör räknas upp med 10 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.
inom privaträttens område för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 110 000 kr.
G 3. Bidrag till politiska partier 1970/71 Utgift 24 507 000 1971/72 Anslag 24 500 000 1972/73 Förslag 24500 000
Medelsfördelningen sker i enlighet med de riktlinjer som angavs i prop. 1970: 1 bil. 4 s. 79 angående bidrag till politiska partier och godtogs av riksdagen (SU 1970: 2, rskr 1970: 2, KU 1970: 14, rskr 1970:
103). |
Departementschefen .
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 24 500 000 kr.
G 4. Hyresnämnderna m. m. 1970/71 Utgift 18 740 111 1971/72 Anslag 2110 970 000 1972/73 Förslag 11 577 000
1 Anslaget Hyresnämnderna.
Hyresnämnderna har till uppgift bl. a. att medla och vara skilje-' nämnd i hyrestvister samt att pröva vissa typer av sådana. Den 1 januari 1972 har inrättats sådana arrendenämnder som avses i 8 kap. 298
jordabalken. Arrendenämnderna har till uppgift bl.a. att medla och
vara skiljenämnd i arrendetvist samt att pröva vissa typer av sådana. Arrendenämnd och hyresnämnd finns i samtliga län. De har gemen-
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 84 samt kansli. Sådant kansli, som i vissa. fall är gemensamt för två eller flera län, finns på tolv orter. Chef för kansli är det hyresråd som utnämns celler förordnas till det.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Hovrätterna = Dep.chefen Personal
| Ordförande | 34 | + 3 | +1 |
| Övrig personal | 85 119 | + 10 + 13 | +2 +3 |
Anslag
| Lönekostnader | 8 616 000 + 537 000 + 551 000 |
| Sjukvård | 16 000 + 3400 + 4000 |
| Reseersättningar | 340 000 — 25 000 — 25 000 |
| Lokalkostnader | 1 300 000 + 127 000 + 127 000 |
| Expenser | 698 000 — 108 000 — 50 000 |
10 970 000 + 534 400 + 607 000
Hovrätterna
1. Tre ordförandetjänster yrkas för hyresnämnderna för Hallands län, Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. Vidare yrkas för dessa hyresnämnders kansli en förstärkning med nio biträdestjänster (+ 656 000 kr.).
2. Svea hovrätt yrkar en tjänst för byråassistent för hyresnämndskansliet i Stockholm (+ 56 000 kr.).
3. Medel yrkas för tillfällig personal till hyresnämndskansliet i Malmö "1 200 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 577 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en tjänst som ordförande i hyresnämnderna för Hallands län, Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län, en tjänst som byråassistent vid hyresnämndskansliet i Stockholm samt en tjänst som assistent (protokollförare) vid hyresnämndskansliet i Göteborg.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 11 577 000 kr.
G 5. Vissa kostnader i anledning av allmänna val 1970/71 Utgift 15 525 068 1971/72 Anslag 500 000 1972/73 Förslag 17 000 000
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet . 85
Från anslaget bestrids statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt utbetalas ersättning till vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.
Departementschefen
Anslaget under budgetåret 1972/73 kommer att belastas med en stor del av kostnaderna för 1973 års val vid vilket en ny valteknik beräknas komma att tillämpas. Kostnaderna under nästa budgetår beräknas därför till 17 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 86
KAPITALBUDGETEN
I Statens affärsverksfonder
G Domänverket 1. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1970/71 Utgift — Reservation 106 024 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids utgifter för köp av jordbruksfastigheter, lämpliga att nyttjas som anstalter för kriminalvårdsklientelet.
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 1 000 kr.
Departementschefen
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med ett endast formellt belopp. Jag biträder kriminalvårdsstyrelsens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården för
budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
II Statens allmänna fastighetsfond
1. Polishus m. m. 1970/71 Utgift 62 695 367 Reservation 29 408 776 1971/72 Anslag 40 000 000 1972/73 Förslag 40 000 000
Anslaget är avsett för inlösen av polishus och för nybyggnad i statlig regi.
Byggnadsstyrelsen
Efter polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965, då staten i princip åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden. Denna del av polishusbyggandet, som har skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, håller nu på att avvecklas.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 87
Staten har löst in ett antal av dessa hus. Byggnadsstyrelsen framhåller att ytterligare ett antal objekt till en sammanlagd beräknad produktionskostnad av ca 120 milj. kr. bör lösas in av staten. Styrelsen anser att detta bör ske senast under budgetåret 1973/74. Av de medel som nu finns tillgängliga på anslaget räknar styrelsen med att ca 12 milj. kr. kan disponeras för inlösen av polishus och föreslår att ytterligare 28 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1971/72. Styrelsen, som anser att kostnader för inlösen av polishus och inköp av tomtmark fr. o. m. nästa budgetår bör belasta anslaget Inköp av fastigheter m. m. under sjunde huvudtiteln, föreslår vidare att 40 milj. kr. anvisas under sistnämnda anslag för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74 för inlösen av polishus. Möjligheten att fördela köpeskillingen på upp till tre budgetår bör behållas.
Anslaget Polishus m. m. bör enligt styrelsens uppfattning användas endast för att bestrida kostnader för byggande av polishus i statlig regi.
Styrelsen har redovisat en investceringsplan, som utöver de i planen tidigare upptagna objekten, upptar polishus i Falköping, Söderhamn, Uppsala, Skövde, Kalmar, Landskrona, Motala, Jönköping, Kiruna, Vimmerby, Borlänge, Ystad, Tidaholm och Farsta, provisorisk centralarrest i Stockholm, elevbostäder vid polisskolan Ulriksdal samt ledningscentraler i Malmö och Göteborg. Styrelsen beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1972/73 till 66 milj. kr.
Departementschefen
Under budgetåren 1965/66—1970/71 har sammanlagt 218,5 milj. kr. anvisats under detta anslag. Av dessa medel har intill utgången av budgetåret 1970/71 ca 149,6 milj. kr. disponerats för inlösen av polishus och för inköp av tomtmark för polishus. Ca 39,5 milj. kr. har använts för byggande av polishus i statlig regi. De återstående medlen, ca 29,4. milj. kr.. utgjorde reservation till budgetåret 1971/72.
Under budgetåret 1970/71 har staten löst in polishusen i Fagersta, Malmö och Umeå samt förvärvat tomtmark för polishus i Skövde, Örnsköldsvik och Landskrona.
De polishus som efter förstatligandet har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden bör lösas in av staten. Det kan också bli aktuellt att lösa in något äldre polishus t. ex. i samband med ombyggnad. Med hänsyn till att kostnaderna för inlösen av polishus så gott som uteslutande avser nybyggda polishus, anser jag att kostnaderna för inlösen även i fortsättningen bör belasta detta anslag. Man får därigenom en bättre bild av statens totala kostnader för polishus. Jag anser att kost- -
naderna för inlösen av nybyggda hus bör fördelas på ett antal budgetår
med cirka 15 milj. kr. för varje år. För nästa budgetår beräknar jag sålunda 15 milj. kr. för detta ändamål. Kostnader för inköp av tomtmark
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 88
till polishus bör däremot fr. o. m. nästa budgetår belasta anslaget Inköp av fastigheter m. m. under sjunde huvudtiteln.
Genom beslut av riksdagen (prop. 1967: 1 bil. 4 s. 93, SU 1967: 2, rskr 1967: 2) har Kungl. Maj:t bemyndigats att godkänna köpekontrakt avseende förvärv av polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen får fördelas på tre budgetår. Köpekontrakt som godkänns under innevarande budgetår eller som har godkänts tidigare budgetår får medföra utgifter om högst 20 milj. kr. för år under de två följande budgetåren 1972/73 och 1973/74. Bemyndigandet har inte utnyttjats vid något tillfälle. Jag anser dock att det fortfarande bör gälla. Det bör dock ändras så att av Kungl. Maj:t godkända köpekontrakt bör få medföra utbetalningar av högst 15 milj. kr. per budgetår under budgetåren 1972/73— 1974/75.
1 1971 års statsverksproposition (prop. 1971: 1 bil. 4. s. 73, JuU 1971: 5, rskr 1971: 101) upptogs i investeringsplanen under rubriken Till Kungl. Maj:ts disposition en medelsförbrukning av 22,5 milj. kr. inom en kostnadsram av 55 milj. kr. Medlen var avsedda för nybyggnad av sådana polishus m. m. som kunde behöva påbörjas under budgetåret utöver de objekt, som särskilt nämndes i investeringsplanen. Kungl. Maj:t har hittills under budgetåret uppdragit åt byggnadsstyrelsen att uppföra polishus i Falköping, Skövde och Kalmar, ledningscentral i Malmö polisdistrikt, en provisorisk centralarrest i Stockholm, en hangar i Boden för polisens helikopterverksamhet samt viss ombyggnad av polishuset i Solna. Dessa objekt bör nu tas upp i investeringsplanen.
Polishuset i Falköping, som uppförs i två våningsplan över mark, omfattar 2 750 m? rumsyta inom en total byggnadsvolym av 14 300 m?. Huset avses komma att inrymma lokaler för polis- och åklagarväsendet och distriktslantmätare.
Polishuset i Skövde, som byggs i fem våningsplan, varav fyra över mark, omfattar 6 253 m”? rumsyta inom en total byggnadsvolym av 32 265 m”?. Huset avses komma ått inrymma lokaler för polis-, åklagaroch exekutionsväsendet och distriktslantmätare. Ca 1000 m? kommer därutöver att hyras ut till olika nyttjare.
Polishuset i Kalmar, omfattar tre våningar med en rumsyta av 10 250 m? inom en total byggnadsvolym av 53 340 m?. Huset avses komma att inrymma lokaler för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt för häkte m . m.
Jag förordar vidare att i investeringsplanen för nästa budgetår tas upp en medelsförbrukning av 13 milj. kr. inom en kostnadsram av 40 milj. kr. för sådana objekt som kan behöva påbörjas under budgetåret. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut om och när sådana polishusobjekt skall påbörjas.
Anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 utgör totalt 40 milj. kr. enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 89
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt m. m. Kostnads- - Medelsförbruk- Bygg- Färdig-
ram ning start ställan-
mån/jår de
1.4.70 1.4.71 Fak- Beräknad för mån/år
tisk —— —
t.o.m. 1971; 1972/
1970: 72 73
Polishus i Gävle 17 015 18 24014 576 3 500 150 10.69 6.71 Ledningscentral i
Stockholms polisdistrikt 2455 2520 2241 250 25 5.69 5.70
Polishus i Ängelholm 6 800 6400 4855 1400 140 12.69 5.71 Polishus i Härnösand 9275 9700 6124 3400 100 1.70 6.71 Polisskolan Ulriksdal 9 180 11 720 8497 3 200 80 2.70 6.72 Polishus i Örnsköldsvik 10 38010 380 3233 6500 500 9.70 4.72 Polishus i Visby 9 800 12 450 6000 5000 8.71 4.73 Polishus i Falköping 6 500 6785 3000 3000 1.72 4.73 Provisorisk central-
| arrest i Stockholm | 2000 2300 | 1 600 500 9.71 3.72 |
| Polishus i Skövde | 14 500 | 3000 9000 3.72 — 11.73 |
| Polishus i Kalmar | 23 500 | 4000 11000 3.72 4,74 |
Ledningscentral i Malmö
polisdistrikt 1035 500 500 3.72 9.72 Helikopterhangar i Boden 500 500 5.72 11.72 Ombyggnad av polis-
huset i Solna 725 725 5.72 1.73 Till Kungl. Maj:ts
disposition 40 000 13 000 Inköp av polishus! 15 000 15 000
52575 57995 Erfarenhetsmässig
reduktion av medelsbehovet 667 495
Summa 39 526 51 908 57500
1 För budgetåret 1971/72 även tomtinköp.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbruk- ning | ||
| Behållning 1.7.1971 | 29 408 | 1971/72 | 51 908 |
| Anslag för 1971/72 | 40 000 | 1972/73 | 57 500 |
Anslag för 1972/73 (förslag) 40 000
109 408 109 408
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polishus m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett investe-
ringsanslag av 40 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 90
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 1970/71 Utgift 12 287 318 Reservation 24 280 661 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 1000 2 Anslaget Renovering av byggnad för regeringsrätten. 2 Varav 280 661 från anslaget Renovering av byggnad för regeringsrätten.
Byggnadsstyrelsen Stenbockska palatset
Redogörelse för ombyggnaden av Stenbockska palatset för regeringsrättens räkning lämnades i prop. 1970: 1 bil 4 s 88, och objektet är i nu gällande investeringsplan upptaget med en kostnadsram av 4 350 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970 (prop. 1971: 1 bil 4 s 76). Kostnadsramen föreslås höjd med 445 000 kr. över index till 5 095 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971. Kostnadsökningen beror dels på ökade restaurerings- och projekteringskostnader, dels på oförutsedda kostnadsökningar för injektering och grundförstärkningar samt utbyte av yttertakspanel, dels på ökade kostnader för invändig målning.
Departementschefen
Jag har inget att erinra mot den av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringen av kostnadsramen för Stenbockska palatset.
Kungl. Maj:t har den 26 november 1971 lämnat byggnadsstyrelsen uppdrag att utföra viss ombyggnad av kammarrättens hus på Riddarholmen i Stockholm inom en kostnadsram av 2,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. I investeringsplanen bör föras upp en kostnadsram av 2,4 milj. kr. för ombyggnaden. Riksdagen har godkänt att medel inom en kostnadsram av nämnda belopp bestrids från anslaget för ändamålet (prop. 1971: 140 bil. 1, FiU 1971: 47, rskr 1971: 293).
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnads- = Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdigobjekt start — ställande
1.4. 1.4. Faktisk Beräknad för mån./ mån./
1970 1971 tom —— — iår år
1970/71 1971) — 1972]
T2 73
Stenbockska
palatset 4350 5 095 3 119 1 900 75 3.70 = 12.71 Kammarrätten
i Stockholm. . Ombyggnad =— 2 400 — 1200 1200 12.71 12.72
4350 7495 3119 3100 1275
Prop. 1972: 1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 91
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsför- brukning | |
| Behållning 1.7.1971 | 4281 | 1971/72 3 100 |
| Anslag för 1971/72 | 3 000 | 1972 /73 1275 |
| Anslag för 1972/73 (förslag) | 1 7282 | 4375 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 1970/71 Utgift 10 688 154 Reservation 7 010 927 1971/72 Anslag 110 000 000 1972/73 Förslag 4 000 000
1 På tilläggsstat I har dessutom för vissa särskilda arbeten, som inte anges i investeringsplanen, anvisats 2 585 000 kr.
Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården. |
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till sammanlagt 13,8 milj. kr.
Kungl. Maj:t har den 3 december 1971 förordnat att den verksamhet som bedrivs av fångvårdens byggnadskommitté skall upphöra med utgången av mars månad 1972. Tillika har föreskrivits att kriminalvårdsstyrelsen har att fr. o. m. den 1 april 1972 besluta i byggnadsfrågor rörande de anstaltsenheter som uppförts av kommittén.
Departementschefen
Jag förordar att medel för budgetåret 1972/73 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 9
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start ställan-
Faktisk Beräknad för mån/år de
t.o.m. : mån/äår
1.4.1970 1.4.1971 1970/71 1971/72 1972/73
Kriminalvårdsstyrelsen
| Bergsåker (mark) | 25 25 — 25 — |
| Frivårdshotell (mark) | 644 644 290 354 — |
| Frivårdshotell (byggn) | 4129 4129 2342 1000 787 9.69 |
| Frivårdsverkstäder (mark) | 400 400 — 400 — |
| Tillberga (mark) | 125 125 85 40 — |
| Ystad (mark) | 220 220 — 220 — |
Två öppna 60-mannaanstalter, en
terapianstalt och ett frigångshem
(mark) 600 600 — 600 — Inackorderingsbem för frivårds-
klientel 865 943 — 865 78 Frigångshem, västra räjengen 310 315 — 310 5
Fångvårdens byggnadskommitté
| Hall | 16675 17810 12962 2102 2330 9.72 9.73 |
| Kumla | 36 500 36450 36328 122 — |
| Skenäs (kök, personalmatsal) | 1370 1495 44 700 600 = 12.71 12.72 |
| Skogome | 14150 14400 12429 1421 400 |
| Skänninge | 8100 8000 7879 121 — |
| Tidaholm | 30 27 27 — — |
| Ulriksfors | 2695 2695 2656 39 — |
| Uppsala (skyddsplantering) | 226 226 112 60 54 3.69 = 10.71 |
| Viskan | 14575 14575 10505 3750 250 |
| Österåker | 28650 28650 27747 874 29 |
| Fastighetsförvärv | 8885 8885 2266 2000 715 |
Kommitténs förvaltningskostnader — — 4527 700 —
Summa 139 174 140 614 120199 15703 5 308 Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1.7.1971 | 7011 | 1971/72 | 15 703 |
| Anslag för 1971 /72 | 10 000 | 1972/73 | 5 308 |
| Anslag för 1972/73 (förslag) | 4 000 21 011 | 21 011 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 93
4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
1970/71 Utgift 1473 518 Reservation 40 526 482 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 49 000 000
Genom beslut den 15 december 1967 och den 5 april 1968 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för rättspsykiatrisk klinik, häkte och arrester samt lokaler för polismyndigheten i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt och rikspolisstyrelsen. En redogörelse för byggnadsobjektet har lämnats i prop. 1970: 1 (bil. 4 s. 91).
Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni 1970 och den 30 juni 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra rivnings-, schaktnings- och sprängningsarbeten för nybyggnaden inom en kostnadsram av 12 milj. kr. Kungl. Maj:t har vidare den 30 juni 1971 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att uppta förhandlingar med Stockholms läns landstingskommun angående förläggning av den rättspsykiatriska kliniken i Stockholm till Huddinge sjukhus.
Stockholms kommunfullmäktige har den 20 september 1971 antagit ny stadsplan för kvarteret Kronoberg. Länsstyrelsen i Stockholms län har fastställt planen den 24 november 1971. Byggnadsstyrelsen har i anledning därav föreslagit vissa ändringar och omdisponeringar i projektet. Kungl. Maj:t har den 30 december 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden och därvid bl. a. föreskrivit att de utrymmen i nybyggnaden vilka avsetts för en rättspsykiatrisk klinik i stället skall utformas som allmänna kontorslokaler, om överenskommelse angående den rättspsykiatriska kliniken träffas med Stockholms läns landstingskommun.
Byggnadsstyrelsen beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1972/73 till 50 milj. kr.
Departementschefen
Jag förordar att medel för budgetåret 1972/73 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 94
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start — stäl-
Faktisk Beräknad för mån./ lande
t.o.m. år mån. /år
1.4.1970 1.4.1971 -1970/71 1971/72 1972/73
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg 184 000 200 000 1474 40000 50000 1:10.70 9.75
184 000 200 000 1474 40 000 50 000 Erfarenhetsgrundad reducering av medelsbehovet — — — 473 Beräknat medelsbehov — — 40 000 49527
1 Rivnings- och schaktningsarbeten
Anstlagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1.7.1971 | 40 526 1971/72 | 40 000 | |
| Anslag för 1971/72 | 1 | 1972/73 | 49 527 |
| Anslag för 1972/73 (förslag) | 49 000 89 527 | 89 527 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 49 000 000 kr. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 95
Register
Sid. Översikt
DRIFTBUDGETEN ÅA. Justitiedepartementet m. m.
ON Statsrådsberedningen 3 467 000 I Justitiedepartementet 12 532 000 CO Svensk författningssamling 1 600 000 00 Justitiekanslern 1116 000 Lagberedningen 480 000 OD Fideikommissnämnden +220 000 10 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter 60 000 Kommittéer m,. m. 11 700 000 1 Centralnämnden för fastighetsdata 10 350 000 13 Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde : 1000 13 Extra utgifter 735 000 14 Ersättning för personskador på grund av brott 1000 000
43 261 000
B. Polisväsendet
| 25 Rikspolisstyrelsen | 70 000 000 |
| 28 Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. | 27 000 000 |
| 30 Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m, m. | 57 350 000 |
32 Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och upp-
dagande av brott mot rikets säkerhet m. m. 41 680 000
| 33 Polisverket: Diverse utgifter | 1 500 000 |
| 33 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader | 1076 750 000 |
| 37 Lokala polisorganisationen: Utrustning | 3 000 000 |
| 39 Statens kriminaltekniska laboratorium | 4 720 000 |
| 41 Polisenheter med särskild budget | 1 000 |
1282 001 000 C. Åklagarväsendet Riksåklagaren 3 275 000 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna 77 250 000
80 525 000 D. Domstolarna
| 50 Högsta domstolen | 10 706 000 |
| 51 Regeringsrätten | 11 532 000 |
| 52 Regeringsrättens årsbok | 160 000 |
| 52 Kammarrätterna | 19 806 000 |
| 53 Hovrätterna | 38 930 000 |
| 56 Tingsrätterna | 222 792 000 |
| 57 Ersättningar till nämndemän m. m. | 18 100 000 |
| 58 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet | 740 000: |
| 58 Blanketter m, m. för domstolsväsendet | 1 600 000 |
| 58 Domstolsväsendets organisationsnämnd | 4 984 000 |
329 350 000
+ Beräknat belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 96
Sid.
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
| 66 Ersättning åt domare, vittnen och parter | 28 250 000 |
| 66 Kostnader enligt lagen om fri rättegång | 16 000 000 |
| 67 Understöd för utomprocessuell rättshjälp | 4 000 000 |
| 68 Tornedalens rättshjälpsanstalt | 537 000 |
48 787 000
F. Kriminalvården 70 Kriminalvårdsstyrelsen 20 840 000 73 Fängvårdsanstalterna 294 058 000
| 76 Frivården | 52 576 000 |
| 77 Maskin- och verktygsutrustning m. m. | 490 000 |
| 78 Engångsanskaffning av inventarier m. m. | 2000 000 |
| 78 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m. | 560 000 |
| 79 Utbildning av personal m. fl. | 2125 000 |
| 79 Kriminologisk forskning | 485 000 |
| 80 Frivillig kontaktverksamhet m. m. | 100 000 |
| 80 Kriminalvårdsenheter med särskild budget | 1 000 |
373 235 000
G. Diverse
82 Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. 50 000
82 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
| inom privaträttens område | 110 000 |
| 83 Bidrag till politiska partier | 24 500 000 |
| 83 Hyresnämnderna m. m. | 11 577 000 |
| 84 Vissa kostnader i anledning av allmänna val | 17 000 000 |
53 237 000
Summa för driftbudgeten 2 210 396 000
KAPITALBUDGETEN I. Statens affärsverksfonder: G. Domänverket 86 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1000
1 000 II. Statens allmänna fastighetsfond
| 86 Polishus m. m. | 40 000 000 |
| 90 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet | 1 000 |
| 91 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården | 4 000 000 |
| 93 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm | 49 000 000 |
93 001 000
Summa för kapitalbudgeten 93 002 000 Totalt för justitiedepartementet 2303 398 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710504
Bilaga 5 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1 i Bilaga 5
Utrikesdepartementet
ÖVERSIKT
Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, Sveriges deltagande i internationella organisationer, internationellt utvecklingssamarbete, skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder, information om Sverige i utlandet m. m. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspolitisk, rättslig, social, kommersiell, humanitär och kulturell natur. Hithörande frågor av större vikt redovisas bl. a. i utrikesdepartementets årliga publikation ”Utrikesfrågor” och i månatliga meddelanden angående vissa utrikesärenden.
Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 87 lönade utlandsmyndigheter och mer än 500 olönade konsulat samt styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Svenska institutet samt vissa statsunderstödda organ såsom Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och Utrikespolitiska institutet erhåller anslag över tredje huvudtiteln.
Utrikesförvaltningen
De organisatoriska förändringarna som tas upp i årets statsverksproposition avser bl.a. upphöjning av representationerna i Hanoi och Havanna till självständiga ambassader, upprättande av ambassad i Botswana under ledning av en t.f. chargé d'affaires samt upprättande av ett lönat generalkonsulat i Rio de Janeiro i samband med att ambassaden där förflyttas till Brasilia.
Internationellt utvecklingssamarbete
Anslagen för internationellt utvecklingssamarbete föreslås budgetåret 1972/73 uppgå till 1250 milj. kr., vilket inebär en ökning med 250 milj. kr. eller 25 9/9 från innevarande budgetår. | 1 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 2
Fr. o. m. budgetåret 1971/72 redovisas de multilaterala bidragen under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. De direkta svenska biståndsinsatserna är sammanförda under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. Kostnaderna för rekrytering, utbildning och information redovisas under anslaget C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet. Kostnaderna för SIDA:s
administration belastar anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveck-
ling (SIDA). För budgetåret 1971/72 finns medel anslagna för utredningsverksamhet angående SIDA:s organisation och verksamhetsformer under anslaget C 5. Utredningsverksamhet. Då detta arbete till sin huvudsakliga del kan förväntas bli slutfört under innevarande budgetår fö-
reslås att detta anslag utgår och att kostnaderna för de delprojekt som
kvarstår att slutföra under budgetåret 1972/73 får — i den mån de överstiger befintliga reservationer under anslaget — belasta anslaget C 4. Sty-
relsen för internationell utveckling (SIDA).
Anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås för budgetåret 1972/73 uppgå till ca 456 milj. kr. och anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete till ca 745 milj. kr. Biståndsanslagens utveckling och fördelning på verksamhetsformer framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat Anvisat Anvisat Anvisat Förslag 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1. Bidrag till internationella biståndsprogram 217,6 275,8 295,9 395,9 455,9 FN:s utvecklingsprogram (UNDP) 80,9 96,2 109,2 119,6 128,0 FN:s barnfond (UNICEF) 9,0 15,0 20,0 30,0 40,0 Internationella utvecklingsfonden (IDA) T2,4 87,9 103,5 175,9 177,7 Regionala utvecklingsbanker 2,6 18,2 2,6 — — Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) och konventionerna om livsmedelshjälp (FAC) 37,7 42,9 42,9 42,9 51,0
Övriga multilaterala bidrag 15,0 15,6 17,8 27,5 59,2
2, Bilateralt utvecklingssamarbete 272,6 337,5 476,3 572,2 744,9 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet 3,6 5,3 8,7 10,0 16,3 4, Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 9,9 15,0 18,7 20,8 27,6
5. Utredningsverksamhet — — 21,1 0,8 —-
6. Biståndsförvaltningens lånefond 0,1 0,2 - 0,2 0,4 7. Utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklings- — — — = 25,0 samarbete m. m. 503,8 633,8 800,7 — 1000,0 1 250,0
1 Anvisat på tilläggsstat. 2 Beräknat belopp. Medelsanvisningen sker på anslaget A 1. Utrikesförvaltningen (jfr. s. 22).
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 3
Information om Sverige i utlandet
Moedel till information i utlandet föreslås anvisade under två huvud-
titlar, nämligen tredje huvudtiteln för utrikesförvaltningens informa-
tionsverksamhet, en del av verksamheten vid kollegiet för Sverige-information i utlandet, Svenska institutets verksamhet, större delen av Svensk-internationella pressbyråns verksamhet och Sveriges Radios ut-
landsprogram, vilket innevarande budgetår erhåller medel under åttonde huvudtiteln, samt tionde huvudtiteln för exportfrämjande och turistvärvande åtgärder.
De föreslagna anslagen till informationsverksamhet i utlandet under
tredje huvudtiteln uppgår till ca 26 milj. kr., varav omkring 9,2 milj. kr. avser överföring från åttonde huvudtiteln.
Sammanställning
Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat Förslag Förändring
1971/72 — 1972/73
DRIFTBUDGETEN A. Utrikesdepartementet m. m. 2141,5 161,6 + 20,1 B. Bidrag till vissa internationella organisatio-
ner 22,6 24,0 + 14
| C. Internationellt utvecklingssamarbete | 999,8 1 244,6 -+- 244,8 |
| D. Information om Sverige 1 utlandet | 13,7 26,1 -3- 12,4 |
| E. Diverse | 4,7 4,9 + 02 |
Summa för driftbudgeten 1 182,3 1 461,2 -+ 278,9
KAPITALBUDGETEN
| Statens allmänna fastighetsfond | 6,2 15,7 + 9,5 | |
| Utrikesförvaltningens lånefond | 0,2 | 0,1 — Ol |
| Biståndsförvaltningens lånefond | 0,2 | 0,4 + 02 |
Summa för kapitalbudgeten 6,6 16,2 + 9,6
Totalt för utrikesdepartementet 1 188,9 1 477,4 -|- 288,5 2 Härutöver har anvisats 375 000 kr. på tilläggsstat I.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 4
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari
1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Ministern för utrikes ärendena anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Tredje huvudtiteln
A. UTRIKESDEPARTEMENTET M. M. A 1. Utrikesförvaltningen 1970/71 Utgift 119 344 632 1971/72 Anslag 126 018 000 1972/73 Förslag 143 919 000
1971/72 Beräknad änd-
ring 1972/73
Dep. chefen Personal
| Handläggande personal | 514 + | 8 |
| Övrig personal | 544 + 1058 + | 6 14 |
| Anslag : | ||
| Lönekostnader | 62 026 000 + 9106 000 |
Representationsbidrag till ministern för utrikes
ärendena 30 000 — Representations- och hyresbidrag till vissa
tjänstemän i utrikesdepartementet 87 000 — Utlandstillägg m. m. 11 086 000 + 605 000 Skatter, avgångsvederlag m. m. för av veder-
| börande utlandsmyndigheter anställd personal 1290 000 | — | |
| Sjukvård m. m. | 915 000 | — |
| Reseersättningar | 6 659 000 + 1000 000 | |
| Fraktkostnader | 1 567 000 + 300 000 | |
| Lokalkostnader | 32 322 000 + 5545 000 | |
| Automatisk databehandling | 267 000 + 135 000 | |
| Expenser | 9 474 000 + 1152 000 | |
| Utbildningsverksamhet | 295 000 + 58 000 |
126 018 000 + 17 901 000
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 5
Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman redovisas i en förteckning, vilken som bilaga 5.1 torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Som bilaga 5.2 torde till protokollet få fogas en uppställning över utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära tjänster.
Utrikesdepartementet har f.n. 30 aspiranter under utbildning enligt en av Kungl. Maj:t fastställd tvåårig utbildningsplan.
Utrikesförvaltningen har varit föremål för en intern utredning, vilken bl. a. utmynnat i vissa förslag till reformer avseende förvaltningens arbetsuppgifter, organisation, personalpolitik och utbildningsverksamhet. I vad avser departementets organisation är förslagen föremål för fortsatt beredning.
Under 1971 upprättades i Hanoi en ambassad under ledning av ett ambassadråd som t.f. chargé d'affaires, underställd sändebudet i Peking. I Havanna råder motsvarande förhållande. Ett ambassadråd som t. f. chargé daffaires förestår där ambassaden, vilken inrättades år 1969 och är underställd sändebudet i Mexico. Med hänsyn bl. a. till omfattningen av utvecklingssamarbetet med Demokratiska Republiken Vietnam och Cuba bör ambassaderna upphöjas till självständiga myndigheter under ledning av sändebud i Co 1, varvid två tjänster som ambassadråd kan dras in. Vidare beräknar jag medel för en tjänst som förste utrikeskanslist vid ambassaden i Hanoi.
Även i Botswana kommer svensk biståndsverksamhet att crfordra direkt representation på platsen. Med hänsyn härtill förordar jag, att en ambassad upprättas i Gaborone under ledning av ett ambassadråd som t. f. chargé d'affaires.
Det växande utvecklingssamarbetet nödvändiggör en förstärkning av ambassaderna i vissa s. k. programländer med sammanlagt tre tjänster som förste ambassadsekreterare.
De intensifierade handelsförbindelserna mellan Sverige och Sovjetunionen har medfört behov av ytterligare en tjänst som förste ambassadsekreterare vid ambassaden i Moskva.
Innevarande år kommer ambassaden i Rio de Janeiro att flyttas till Brasilia. Med hänsyn till antalet konsulära och kommersiella ärenden samt informationsverksamheten förordar jag att ett lönat generalkonsulat upprättas i Rio de Janciro i samband med flyttningen av ambassaden. Medel för ytterligare tjänster i anledning härav är cj erforderliga.
Med hänsyn till den ökade arbetsbelastningen behöver departementets politiska avdelning förstärkas med två departementssekreterare. I övrigt beräknar jag medel för ytterligare sex tjänster inom utrikesförvaltningen, varav fem för biträdespersonal.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t förestår riksdagen att
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 6
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två tjänster i utrikesförvaltningen som sändebud i Co 1, b) till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 143 919 000 kr.
A 2. Representationsbidrag till utlandstjänstemän 1970/71 Utgift 3 436 919 1971/72 Anslag 3 650 000 1972/73 Förslag 3 650 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som utövas av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och tjänstemän 1 utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Bidragen fastställs av ministern för utrikes ärendena på förslag av utrikesförvaltningens Jönenämnd. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Representationsbidrag till utlandstjänstemän för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 3 650 000 kr.
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat 1970/71 Utgift 3 405 376 Reservation 1036 088 1971/72 Anslag 13 960 000 1972/73 Förslag 4 628 000 1 Härutöver har anvisats 200 000 kr. på tilläggsstat 1.
Under detta anslag anvisade medel används för ersättning, underhåll och nyanskaffning av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen samt viss beredskapsutrustning. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 668 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1972/73 anvisa ctt reservationsanslag av 4 628 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 7
A 4. Kursdifferenser
| 1970/71 Inkomst | 41 775 |
| 1971/72 Anslag | 1 000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kursdifferenser för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 1 000 kr.
A 5. Ersättningar åt olönade konsuler 1970/71 Utgift . 1601 086 1971/72 Anslag 1 800 000 1972/73 Förslag 1 960 000
Anslaget används för att betala s. k. Kkontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt utrustning, som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat.
Det finns f.n. över 500 svenska olönade konsulat. De olönade konsulerna gör en värdefull insats för Sverige antingen det gäller bistånd till sjöfolk och andra svenska medborgare, informationsverksamhet eller andra aktiviteter. De erhåller ingen ersättning för sitt arbete. Till blott ett mindre antal lämnas kontorskostnadsbidrag, bland dem de konsulat där utsända utrikeskanslister är stationerade. Anslaget bör höjas med 160 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar åt olönade konsuler för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 960 000 kr.
A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation 1970/71 Utgift 5 436 359 1971/72 Anslag 4 550 000 1972/73 Förslag 5 550 000
Anslaget, som används för att bestrida kostnader för förhandlingar och överläggningar med andra stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten, bör med hänsyn till belastningen höjas med 1 milj. kr. till 5 550 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 8
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 5 550 000 kr.
A 7. Kostnader för vissa nämnder m. m.
| 1970/71 Utgift | 85 265 |
| 1971/72 Anslag | 110 000 |
| 1972/73 Förslag | 210 000 |
Från anslaget bestrids utgifterna för utrikesdepartementets nämnder. Anslaget bör bl. a. med hänsyn till kostnaderna för översynen av utlandslönesystemet räknas upp med 100 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår rikdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.
A 8. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 180 465 Reservation 126 470 1971/72 Anslag 1225 000 1972/73 Förslag 525 000 1 Härutöver har anvisats 175 000 kr på tilläggsstat I.
Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar, som faller inom utrikesdepartementets verksamhetsområde. Anslaget bör bl. a. med hänsyn till kostnaderna för översynen av svenska bilaterala åtgärder för att främja u-ländernas industrialisering räknas upp med 300 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reser-
vationsanslag av 525 000 kr.
A 9. Extra utgifter 1970/71 Utgift 334 947 Reservation 181 973 1971/72 Anslag 200 000 1972/73 Förslag 230 000
Anslaget bör ökas med 30 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 230 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 9
A 10. Tillfälliga representationskostnader
| 1970/71 Utgift | 1 008 666 |
| 1971/72 Anslag | 950 000 |
| 1972/73 Förslag | 950 000 |
Detta anslag utnyttjas huvudsakligen för att bestrida vissa kostnader av representationskaraktär, som uppstår i samband med besök i Sverige av utländska statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tillfälliga representationskostnader för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 10
B. BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISA- TIONER
B 1. Förenta Nationerna 1970/71 Utgift 12 014 625 1971/72 Anslag 13 700 000 1972/73 Förslag 15 000 000
Sveriges ordinarie medlemsbidrag till FN för kalenderåret 1971 uppgick till omkring 10,1 milj. kr.
Det ordinarie bidraget till FN för kalenderåret 1972 har ännu inte fastställts men beräknas komma att uppgå till omkring 11,8 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 — FN:s räkenskapsår 1973 — synes det motiverat att räkna med en ökning av ca 1,2 milj. kr. jämfört med det beräknade bidraget för räkenskapsåret 1972.
Vaktstyrkan i Främre Orienten (UNEF) har visserligen avvecklats, men så länge krisen ej lösts kan någon form av FN-närvaro i området på nytt bli aktuell. Något belopp för kostnader med anledning av tänkbara svenska insatser i sådant sammanhang kan inte nu beräknas.
Finansieringen av FN:s verksamhet på Cypern (UNFICYP) är otillfredsställande och trots frivilliga bidrag från Sverige och andra länder har FN under cen följd av år haft ett underskott, som f. n. beräknas till ca 83 milj. kr. För Cypern bör under detta anslag beräknas ett oförändrat belopp om 2 milj. kr.
"Totalt bör anslaget således föras upp med 15 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förenta Nationerna för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 15 000 000 kr.
B 2. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 1970/71 Utgift 4 251 037 1971/72 Anslag 5 400 000 1972/73 Förslag 5 200 000
I OECD:s budget redovisas utgifter under två huvudavdelningar. Del I upptar kostnader för organisationens sekretariat samt arbetet i dess olika kommittéer angående ckonomiskt och handelspolitiskt samarbete, miljövård och biståndsfrågor m. m. och del II kostnader för verksamheten inom vissa till OECD anslutna organ såsom OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), Europeiska atomencergiorganet (ENEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata,
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet HH
Europeiska bolaget för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic), centrum för pedagogisk utveckling (CERI), vägforskningsprogrammet samt Europeiska = transportministerkonferensen (ECMT).
Sveriges bidrag till OECD för år 1972 — vilket utbetalas under innevarande budgetår — kan uppskattas till omkring 4,5 milj. kr.
Anslaget kan minskas med 200 000 kr. för år 1973.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
3 200 000 kr.
B 3. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) 1970/71 Utgift 1497 174 1971/72 Anslag 2 050 000 1972/73 Förslag 2 050 000
Sveriges bidrag till EFTA för budgetåret 1971/72 beräknas komma att uppgå till omkring 2 milj. kr.
F.n. är det svårt att förutsäga vilka konsekvenser för EFTA de pågående förhandlingarna om medlemskap i EEC, som förs av några av sammanslutningens medlemmar, kommer att innebära samt vilka budgetära följder detta medför.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.
B 4. Europarådet 1970/71 Utgift 1296 779 1971/72 Anslag 1450 000 1972/73 Förslag 1 750 000
Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet budgetåret 1972/73 kan bestämmas först då Europarådets budget för kalenderåret 1973 fastställts, vilket beräknas ske på senhösten 1972. Det svenska bidraget till Europarådet för kalenderåret 1972, vilket utbetalas under det svenska budgetåret 1971/72, beräknas komma att uppgå till omkring 1,6 milj. kr. Bidraget för kalenderåret 1973 förutses komma att öka med ca 150 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 12
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Europarådet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 1750 000 kr. B 5. Övriga internationella organisationer m. m.
| 1970/71 Utgift | 14 447 |
| 1971/72 Anslag | 16 000 |
| 1972/73 Förslag | 21 000 |
1 Avser anslaget B 1. Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag.
Under innevarande budgetår utgår bidrag till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag (6 000 kr), det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, Fondation René Cassin (10 000 kr) samt till Haag-akademien för internationell rätt (5 000 kr) under olika anslag inom andra och tredje huvudtitlarna. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 bör medel för ifrågavarande ändamål beräknas under detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Övriga internationella organisationer m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 21 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 13
C. INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE
Det är endast tio år sedan riksdagen lade fast de allmänna riktlinjerna för vårt deltagande i det internationella utvecklingssamarbetet (prop. 1962: 100, SU 135, rskr 313). Det gångna decenniet har ställt krav på precisering av dessa principer och i vissa enskildheter har förändringar ägt rum. I allt väsentligt har emellertid de praktiska erfarenheterna från fältet och förhandlingarna i internationella organisationer bekräftat giltigheten av de riktlinjer som då fastlades. Detta gäller i särskilt hög grad själva målsättningen för utvecklingssamarbetet. Målet måste inbegripa en höjning av de fattiga folkens inkomstnivå. Detta självklara faktum får emellertid ej undanskymma att utvecklingsprocessen är mycket mer än en ckonomisk fråga. I prop. 1962: 100 fastslogs att man inte kan bortse från de politiska och sociala faktorernas roll i utvecklingsprocessen; som exempel nämndes behovet av jord- och skattereformer. Man underströk kravet på att biståndsinsatserna medverkar i en strävan mot social utjämning. ”Det är inte i överensstämmelse vare sig med det svenska biståndets motiv eller med dess mål att det bidrager till att konservera en framstegsfientlig samhällsstruktur” (s. 7).
Dessa riktlinjer har inte bara fortsatt giltighet för svenskt utvecklingssamarbete. De stämmer också väl överens med den kursriktning för sjuttiotalets utvecklingsansträngningar som ges i Förenta Nationernas strategi för det andra utvecklingsårtiondet.
Utveckling och oberoende
Strävandena att påskynda utvecklingsarbetet uppfattas av flertalet u-landsregeringar som en både ckonomisk och politisk nödvändighet. Endast genom social frigörelse internt och ekonomisk självständighet utåt kan en fast grund läggas för politiskt oberoende. Mycket tyder på att u-länderna under sjuttiotalet kommer att betona denna dimension av utvecklingen starkare än hittills.
U-Jandsekonomierna påverkas i många fall starkt av utländska intressen. FN:s ekonomiska kommission för Afrika (ECA) har sålunda beräknat att den utländska sektorn i afrikanska u-länder svarar för mer än 1/3 av bruttoinkomsterna. Den snabbt ökande skuldbördan och de därmed sammanhängande kraven på betalningar av räntor och amorteringar innebär allt mer kännbara restriktioner för den ekonomiska politiken i u-länderna. Alltför många av tredje världens länder tvingas av de ekonomiska relationerna till i-länderna att bygga sina samhällen
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 14
mera i enlighet med i-ländernas intressen än efter egna nationella önskemål. De u-länder som söker bryta sig ur detta beroendeförhållande utsätts för svårigheter i sina utvecklingsansträngningar. Det är mot denna bakgrund man skall se en rad åtgärder som vissa u-länder vidtagit under senare år — förstärkning av de ekonomiskpolitiska styr- och planeringsinstrumenten, större inflytande över de egna naturtillgångarna, vidgad kontroll över den utlandsägda sektorn m. m. Ett exempel härpå är de nationaliseringar av utlandsägda företag som genomförts i ctt flertal länder. Den Andinska pakten — omfattande Bolivia, Chile, Colombia, Ecuador och Peru — innehåller regler som syftar till att kontrollera de utländska investeringarna. Vid Världsbankens scnaste årsmöte uttalade sig de latinamerikanska medlemsländerna mot det planerade internationella investeringsgarantisystemet samtidigt som de hävdade att nationalisering inte fick utgöra hinder för lån från världsbanksgruppen. Även de oljeexporterande u-ländernas krav på de internationella oljebolagen kan ses som ett led i u-ländernas strävanden att själva förfoga över sina produktionsresurser. U-länderneas fortsatta ansträngningar för att i allt större utsträckning frigöra sig från ekonomiska bindningar kommer att medföra krav på en ändring av den rådande internationella maktstrukturen. Det är viktigt att de rika länderna — i enlighet med sina FN-åtaganden — möter dessa krav på förändringar positivt genom att söka nya och för u-länderna mer acceptabla samarbetsformer inom olika ekonomiska sektorer. Stöd åt u-ländernas oberoende och frigörelse utgör ett väsentligt led i svensk utrikespolitik. I prop. 1962: 100 anförde statsminister Erlander att det ur svensk synvinkel är ”naturligt och önskvärt att det av flertalet u-länder förvärvade politiska oberoendet ges det ekonomiska underlag och sociala innehåll som är en förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling och för en verklig nationell oavhängighet” (s. 6). Dagens verklighet för majoriteten av de fattiga folken bekräftar och understryker dessa principer. Politiskt oberoende och frihet från inblandning från rika länders sida återstår ännu att uppnå för många. Denna frigörelseprocess måste följas av ökat ekonomiskt oberoende och det är naturligt att Sverige utformar sin u-landspolitik som ett stöd för denna utveckling. Svenskt utvecklingsbistånd kan i ökad utsträckning bidra till u-ländernas strävanden att utforma samhällsbyggandet på egna villkor. Även på det internationella planet har principerna om en utveckling mot en rättvisare maktfördelning vunnit erkännande. ”Mcdlemsstaternas regeringar fastställer 1970-talet som Förenta Nationernas andra utvecklingsårtionde och utfäster sig, var för sig och gemensamt, att föra en
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 15
politik avsedd att skapa en rättvisare och mer rationell ckonomisk och social ordning i världen, där lika möjligheter skall vara en rättighet såväl för nationer som för enskilda individer”. I bl.a. dessa formuleringar i utvecklingsstrategin har FN:s medlemskrets gett uttryck för sin syn på det internationella utvecklingssamarbetct.
U-ländernas skuldbörda
U-ländernas växande skuldbörda har under senare år kommit allt mer i förgrunden i den internationella debatten. Den samlade utestående skulden till industriländerna och de internationella låneinstituten har fördubblats sedan år 1964 och uppgår nu enligt Världsbankens beräkningar till ca 60 miljarder dollar. En parallell till denna utveckling är de snabbt ökande betalningarna av räntor och amortceringar — den s. k. skuldtjänsten — vilka nu belöper sig till ca 6 miljarder dollar om årct.
Med hänsyn till den växande skuldbördan kan u-länderna vid den kommande tredje världshandelskonferensen i Santiago i Chile (UNCTAD ll) väntas framlägga förslag om förbättrade villkor för offentliga krediter. För Sveriges del är det naturligt att arbeta för att sådana krav tillmötesgås även om svenskt bistånd i dessa avseenden redan ges i enlighet med föreliggande rekommendationer. Sverige röstade redan vid FN:s andra världshandelskonferens (UNCTAD II) år 1968 tillsammans med ett fåtal andra i-länder och hela u-landsgruppen för en förbättring av biståndsvillkoren.
Lika viktigt som att förbättra kreditvillkoren är det att försöka åstadkomma möjligheter till friare upphandling under krediterna. Flertalet givarländer har hittills bundit upphandlingen under sina utvecklingskrediter till det egna landet vilket kraftigt minskat biståndets värde för mottagarlandet. Med stöd av riksdagens uttalande har regeringen för Sveriges del hållit fast vid obundenheten hos de svenska utvecklingskrediterna och i olika internationella organ verkat för en liberalisering av upphandlingsbestämmelserna. Under år 1970 togs ett steg framåt på detta område genom att man inom OECD:s biståndskommitté (DAC) inledde förhandlingar för att få till stånd en överenskommelse om att bilaterala utvecklingskrediter och bidrag till multilaterala biståndsorganisaticner skall lämnas obundna. Förhandlingarna syntes kunna leda till positiva resultat men avbröts under hösten 1971 bl. a. till följd av försämringen av det internationella valutaläget. Möjligheterna att få till stånd en liberalisering av upphandlingen inom den närmaste tiden är svåra att bedöma. Från svensk sida har förklarats att detta mål dock inte får förloras ur sikte. Man bör inrikta sig på att få fram en överenskommelse om avbindning så snart som möjligt, helst i tid för UNCTAD IL.
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 16
Resursflödet till de fattiga länderna
Under åren 1968—70 ökade u-ländernas export med mer än 10 7 per år. Exportinkomsterna steg därigenom något snabbare än skuldtjänsten och gav således ett ökande överskott av fritt disponibla valutaintäkter. Däremot räckte de uppnådda exportökningarna inte till för att hindra att u-ländernas andel av den samlade världshandeln fortsatte att minska; en utveckling som pågått kontinuerligt sedan år 1950. Bakom denna utveckling ligger i första hand råvarornas sjunkande andel av världshandeln.
Tillväxten av u-ländernas bruttonationalprodukt har i genomsnitt uppgått till mer än 6 90 per år under perioden 1968—70. Dessa ökningstal ligger således i linje med den tillväxt som har förutsatts för det andra utvecklingsårtiondet. Närmare hälften av produktionsökningen torde dock ha tagits i anspråk av den växande befolkningen. Utvecklingen har varierat mycket starkt mellan olika u-länder. Ett antal länder har uppnått mycket höga tillväxttal medan man måste räkna med att per capita-inkomsten snarast sjunkit i vissa andra u-länder. Vidare gäller, såsom framhölls i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 13) att produktionstillväxten ger ett mycket ofullständigt mått på ckonomisk och social utveckling bl. a. därför att hänsyn inte tas till fördelningen av produktionsresultatet. Denna aspekt understryks av ordföranden i OECD:s biståndskommitté (DAC) i dennes senaste rapport: ”Fördelarna av den femprocentiga tillväxten sedan år 1960 har ofta tillfallit en begränsad grupp människor, medan majoriteten av befolkningen i de flesta utvecklingsländerna, dvs. självhushållsjordbrukare, jordbruksarbetare, arbetslösa i städerna m. fl. inte fått någon förbättring.”
Den dämpning av världshandelns tillväxt som skett under år 1971 hotar att bryta de nämnda positiva utvecklingstendenserna för u-ländernas exportinkomster. Utvecklingen under det senaste året synes i första hand ha medfört allvarliga problem för icke-oljeproducerande u-länder. Lösningen av de monetära problemen torde undanröja vissa av de faktorer som medverkat till dämpningen av världshandelns tillväxttakt under år 1971 men den fortsatta svaga ekonomiska tillväxten i flera viktigare i-länder utgör fortfarande ett hinder för en snabbare ökning av u-ländernas export. Situationen för u-länderna skulle självfallet ytterligare förvärras om det blev en allmän tendens i industriländerna att skära ned biståndsprogrammen för att lösa interna ckonomiska problem.
Det av DAC redovisade flödet av egentligt bistånd (official development assistance) till u-länderna uppgick år 1970 till ca 6,8 miljarder dollar; en ökning med 180 milj. dollar eller mindre än 3 9/9 jämfört med föregående år. I DAC:s beräkningar har endast återflödet av amorteringar beaktats. Om avdrag görs även för de snabbt ökande ränteåter-
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 17
betalningarna får man konstatera att det sannolikt skett en minskning av nettobiståndsflödet under år 1970. Om härutöver hänsyn tas till den internationella prisstegringen måste man konstatera att det offentliga biståndet i reala termer år 1970 låg klart under föregående års nivå. Uttryckt som andel av bruttonationalprodukten minskade det av DAC beräknade biståndsflödet från 0,36 9/9 år 1969 till 0,34 9/, år 1970. Detta innebär att den kontinucrliga nedgången sedan början av sextiotalet fortsatt.
Under sextiotalet och början av sjuttiotalet är det framför allt ett antal mindre givarländer — Australien, Canada, Danmark, Nederländerna, Norge, Sverige — som ökat sina biståndsprogram. Mot detta står stagnation eller t. o. m. minskningar i vissa stora givarländers — Frankrike, Förenta Staterna, Storbritannien — program. Denna utveckling kan knappast fortgå utan allvarliga följder för det internationella samarbetet på utvecklingsområdet. Särskilt allvarligt blir läget beträffande u-ländernas skuldbörda om det egentliga biståndet fortsätter att minska och ersätts av kommersiella exportkrediter. Helt klart är att en betydande ökning av det offentliga biståndsflödet kan uppnås endast om alla viktigare i-länder medverkar.
Det av DAC beräknade kommersiella och privata resursflödet ökade under år 1970 med mer än en miljard dollar och uppgick till ca 8,8 miljarder dollar. Dessa flöden motsvaras emellertid betalningsbalansmässigt nästan helt av samtidiga återflöden av räntor och investeringsinkomster till de rika länderna.
Inför FN:s tredje världshandelskonferens (UNCTAD III)
Den internationella utvecklingsstrategin skall utgöra grundvalen för ett gemensamt försök att lösa sjuttiotalets problem. Hittilis har emellertid det andra utvecklingsårtiondet inte motsvarat de fattiga ländernas förväntningar. Besvikelsen häröver kommer klart till uttryck i det s. k. Lima-programmet som u-länderna gemensamt antog vid en konferens i Peru i november förra året. I programmet konstateras att u-ländernas utbyte av det internationella samarbetet under senare år försämrats successivt. Det är mot denna bakgrund man skall se den kommande tredje världshandelskonferensen och behovet att nå fram till konkreta resultat.
Lima-programmets avsnitt om internationellt utvecklingssamarbete tar upp en rad konkreta krav. Det internationella 1 fo-målet bör omdefinieras så att privata, kommersiella transfereringar inte räknas med i resursflödet och vidare skall avdrag göras för u-ländernas räntebetalningar. I avvaktan på att detta genomförs bör det offentliga biståndet ökas så att det vid mitten av sjuttiotalet motsvarar 0,7 9/9 av BNP.
En större del av biståndsflödet bör enligt u-länderna kanaliseras via 2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 5
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 18
de multilaterala organen och den tredje påfyllnaden av Internationella utvecklingsfondens (IDA) resurser bör snarast genomföras. Beträffande de multilaterala organens verksamhet konstateras i programmet att dessa organ måste försöka komma bort ifrån snäva lönsamhetsbedömningar av enskilda projekt och se mera till de bredare sociala och ekonomiska effekterna. Vidare bör de multilaterala organisationerna upphöra med att diskriminera insatser inom den offentliga sektorn. Från Algerstadgan upprepas kraven på en multilateral räntcutjämningsfond — den s. k. Horowitz-planen — och ett system för supplementär finansiering.
De monetära problemen har getts en framträdande plats i Limaprogrammet. Allmänt betonas u-ländernas vilja att få ett inflytande på besluten och behovet att finna en lösning på problemen som medger en fortsatt gynnsam utveckling av u-ländernas export. Enligt u-ländernas uppfattning bör en länk upprättas mellan tillskapandet av internationell likviditet via de speciella dragningsrätterna (SDR) inom Internationella valutafonden (IMF) och biståndsfinansieringen.
I fråga om villkoren för de offentliga biståndskrediterna upprepas i aktionsprogrammet u-ländernas krav på en fullständig avbindning. Även 1 övrigt bör kreditvillkoren förbättras. U-länderna framhåller bl. a. att i princip bör alla offentliga biståndslån ges på IDA-villkor. I fråga om skuldbördan understryks allmänt behovet av åtgärder för att förhindra allvarliga och återkommande skuldkriser.
Flera av de konkreta förslagen på det finansiella området i Limaprogrammet ligger nära den inställning Sverige redovisat. Sålunda har Sverige sedan länge hävdat behovet att omformulera biståndsmålsättningen. I samband med att FN:s generalförsamling antog den internationella utvecklingsstrategin accepterade också Sverige 0,7 9/o-målet. Det bör påpekas att 0,7 9/o-målet hänför sig till faktiska utbetalningar medan den svenska 1 9/o-planen avser budgetanslag.
Lima-programmets förslag beträffande det multilaterala utvecklingssamarbetet stämmer överens med de synpunkter Sverige har företrätt i de internationella organisationerna. Förslaget om ett supplementärt finansieringssystem går tillbaka på ett svensk-brittiskt initiativ vid den första världshandelskonferensen i Geneve år 1964.
I fråga om de monetära problemen kommer Sverige att söka medverka till en lösning som tillgodoser u-ländernas långsiktiga intressen. Detta innebär emellertid inte att vi bör stödja kravet på en länk mellan de speciella dragningsrätterna och biståndsfinansieringen. Dragningsrätterna har tillskapats för att tillgodose behovet av internationell likviditet. Kravet på ett ökat biståndsflöde till de fattiga länderna bör tillgodoses på annat sätt.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 19
Katastrofberedskap
De senaste årens många svåra katastrofer, som främst drabbat u-länder, har visat på behovet av att betydande reserver finns att sätta in med kort varsel. Den av krisen i Pakistan framkallade nödsituationen på indiska halvön har kraftigt understrukit detta. I detta sammanhang kan nämnas att en särskild samordningsenhet under ledning av en s.k. katastrofkoordinator skall upprättas i FN på bl.a. svensk tillskyndan, Katastrofkoordinatorns uppgift kommer bl.a. att bli att mobilisera bistånd samt leda och samordna FN-organens katastrofhjälp. Detta kan förväntas avsevärt stärka FN-systemets möjligheter att ingripa i katastrofsituationer.
Medel behöver kunna ställas till förfogande för såväl FN-organ som bedriver humanitär verksamhet — <flyktingkommissariatet (UNHCR), hjälpprogrammet för Palestinaflyktingar (UNRWA), barnfonden (UNICEF) och Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) — som Röda Korset och andra frivilligorganisationer. Även direkta statliga insatser i länder som drabbats av katastrofer kan bli aktuella för svensk del. Detta gäller särskilt i fråga om länder med vilka Sverige har ett mera omfattande utvecklingssamarbete.
Ett u-land med knappa resurser kan se sin långsiktiga utveckling hotad om betydande medel måste avdelas för nödhjälp till egna medborgare och återuppbyggnad efter en naturkatastrof eller för omhändertagande av flyktingar från ett krisdrabbat grannland. Snabba och effektiva internationella åtgärder ger i ett sådant läge inte endast hjälp till drabbade människor utan innebär också ett resurstillskott som kan underlätta för det berörda u-landet att trots katastrofen fullfölja sitt utvecklingsarbete.
Medelsbehovet för katastrofinsatser låter sig naturligen inte bedömas på förhand. De humanitära insatserna på den indiska halvön som troligen behöver fortsättas under budgetåret 1972/73 gör det emellertid befogat med ett kraftigt vidgat utrymme för katastrofinsatser. Jag återkommer under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete med förslag i denna fråga. .
Handläggningen av katastrofhjälp förutsätter aktiv medverkan av såväl utrikesdepartementet som SIDA och ett nära samråd med främst Röda Korset och berörda FN-organ. Insamling och bedömning av information till grund för regeringens beslut ankommer därvid i betydande mån på UD. SIDA svarar för de verkställighetsåtgärder och det praktiska samarbete med olika myndigheter och organisationer som verksamheten medför. För att få till stånd en effektiv katastrofbevakning samt de snabba och smidiga samarbetsformer som är behövliga kommer jag att inom UD inrätta en katastrofgrupp med företrädare för i första hand UD, SIDA och Röda Korset, Gruppen skall ha till upp-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 20
gift att i uppkommande katastrofsituationer bedöma angelägenheten av svenska insatser och den utformning som dessa bör ges.
Nya utredningar, m.m.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 tillkallade statsrådet Moberg den 17 maj 1971 sakkunniga med uppgift att utreda frågan om svensk u-landsforsknings inriktning och organisation. En central fråga för de sakkunniga blir att bedöma hur Sverige skall kunna främja det i FN:s utvecklingsstrategi uppställda målet att hjälpa u- Jänderna med att bygga ut egna forskningsinstitutioner. Detta skulle ha betydelse bl. a. för att förbättra möjligheterna för allt flera forskare från u-länderna att bedriva sin forskning i hemlandet. Följaktligen skall frågan studeras om forskningsinsatsernas fördelning mellan insatser ledda av forskare i Sverige och forskningsinsatser i u-länderna. De sakkunniga har enligt sina direktiv också att beakta frågan om att allmänt sett vidga forskningsintressena till att mer än hittills beakta u-ländernas behov.
Betoningen av de sociala faktorernas roll i utvecklingsprocessen och behovet av ökad kunskap om denna process är en annan utgångspunkt för arbetet. Detta skall utmynna i bedömningar av de särskilda förutsättningar som Sverige har för att göra väsentliga insatser för u-ländernas utveckling. De sakkunniga har slutligen att ta ställning till frågor om ansvarsfördelning och samordning mellan de olika organ som svarar för planering, finansiering och genomförande av sådan forskning.
För den av riksdagen begärda översynen av svenska bilaterala åtgärder till förmån för u-ländernas industrialisering tillkallade jag den 26 juli 1971 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1971 sakkunniga (industribiståndsutredningen). Enligt direktiven skall dessa pröva Sveriges möjligheter till mer omfattande insatser på industribiståndsområdet inom ramen för de övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete och med utgångspunkt i en kartläggning av behovet av industribistånd. Självfallet måste Sveriges insatser i industriutvecklingen ske i enlighet med de riktlinjer som gäller för industripolitiken i mottagarländerna. En viktig fråga för utredningen är att undersöka svensk industris intresse och förutsättningar för tillhandahållande av behövligt kunnande för samarbetet. Av särskilt intresse kan här vara det svenska näringslivets möjligheter att medverka vid ledningen av företag i u-länderna, s. k. managementkontrakt. Vidare torde uppmärksamhet komma att ägnas åt möjligheterna att från svensk sida bidra med utveckling av för u-länderna särskilt lämpad teknologi. Utredningen har också att överväga frågan om lämpliga former för ett intensifierat samarbete med mottagarländernas egna institutioner på industriutvecklingsområdet, t. ex. de nationella utvecklingsbankerna och -bolagen samt frågan om det svenska investeringsgarantisystemets framtida roll.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 21
Det svenska systemet för investeringsgarantier upprättades år 1968 som ett led i utvecklingssamarbetet med u-länder. Industribiståndsutredningen skall bl. a. ta ställning till om ett fortsatt svenskt garantisystem bör vara knutet till detta samarbete eller om det främst bör ses som en del av den statliga politiken för främjande av svensk export. Utställande av investeringsgaranti är förknippat med villkor som syftar till att säkerställa att den garanterade investeringen är klart utvecklingsfrämjande. Möjligheten att utnyttja systemet är vidare begränsad till vissa länder. Enligt de riktlinjer som fastställdes av 1968 års riksdag medges garantier endast till de länder som är s. k. huvudmottagare av svenskt bistånd samt de länder som anges i statsutskottets utlåtande (prop. 1968: 101, SU 1968: 128 s. 67). Sedan år 1968 har vissa förändringar ägt rum när det gäller den länderkrets till vilken det direkta svenska biståndet koncentreras. Det är naturligt att sådana förändringar följs av motsvarande utvidgning eller inskränkning av länderkretsen också när det gäller investeringsgarantiernas tillämpning. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet föreslår jag att investcringsgarantisystemets länderkrets successivt anpassas i enlighet med förändringarna i svenska biståndsprogrammets inriktning. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall ta ställning härtill. En sådan ordning torde kunna genomföras utan att på något sätt föregripa industribiståndsutredningens arbete.
Riksdagen behandlade förra året frågan om utredning av det svenska utvecklingsbiståndets inriktning och utformning efter budgetåret 1974/75 (UU 1971:2 s. 10—11). Med hänsyn till bl. a. pågående utredningar rörande särskilda frågor inom ramen för utvecklingssamarbetet beslöt man dock att avvakta med ställningstagande till år 1972.
De grundläggande målen och riktlinjerna för Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna har, som jag tidigare berört, bekräftats i FN:s utvecklingsstrategi för sjuttiotalet. Man kan också konstatera att dessa riktlinier stämmer väl överens med de önskemål u-länderna redovisar i Alger- och Lima-programmen. Det är emellertid uppenbart att det internationella utvecklingssamarbetet kommer att påverkas kraftigt av u-ländernas krav på ökat ekonomiskt oberoende, den växande skuldbördan och osäkerheten om de stora industriländernas möjligheter att spela den roll i samarbetet som förutses i FN-strategin. Det kan därför redan nu vara motiverat att mot denna bakgrund undersöka hur det svenska utvecklingssamarbetet skall utformas på längre sikt. Därvid bör bl. a. även de imternationella organisationernas roll i utvecklingsarbetet liksom Sveriges insatser i dessa organisationers verksamhet behandlas. Jag kommer därför att föreslå att sakkunniga tillkallas för att på basis av gällande målsättningar företa en utredning med detta syfte. Utredningen bör kunna tillgodogöra sig resultat från både forsknings- och industribiståndsutredningens arbete.
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 22
Anslagsutveckling och planeringsramar
För budgetåret 1972/73 förordar jag en total ökning av biståndsanslagen med 245 milj. kr. Härtill kommer beräknade utgifter på ca 5 milj. kr. för utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete och för viss personal vid beskickningar i mottagarländerna. Dessa kostnader som är direkt hänförliga till utvecklingssamarbetet och jämförliga med SIDA:s administrationskostnader bör bedömas i sammanhang med biståndsanslagen även om de redovisas på anslaget A 1. Utrikesförvaltningen. Härmed skulle de samlade anslagen för internationellt utvecklingssamarbete uppgå till I 250 milj. kr. budgetåret 1972/73. Denna tjugofemprocentiga ökning sker i enlighet med den metodik riksdagen fastställt för den långsiktiga utvecklingen av anslagen för internationellt utvecklingssamarbete.
Främst när det gäller det direkta utvecklingssamarbetet är det nödvändigt att fastlägga vissa minimiramar för den fortsatta planeringen. Dessa ramar bygger på riksdagens beslut om att den fortsatta årliga anslagsökningen i absoluta tal skall bli minst lika stor som under det löpande budgetåret.
Av de 4 500 milj. kr. som utgör den samlade planeringsramen för de tre budgetåren 1972/73—1974/75 beräknas ca 1 600 milj. kr. ställas direkt till internationella organisationers förfogande, medan ca 2700 milj. kr. skulle utgöra planeringsram för de direkta insatserna, inkl. multibibistånd. För förvaltning, utbildning, rekrytering och information beräknas 49 milj. kr. för budgetåret 1972/73, 57 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och 65 milj. kr. för budgetåret 1974/75.
Planeringsramar för budgetåren 1972/73—1974/75
Budgetår, milj. kr. 1972/73—
1971/72 —- 1972/73 —-1973/74 —-1974/75 1974/75
Anslag — Förslag Planeringsramar Summa
Bidrag till internationella
biståndsprogram 396 456 530 620 1606 Bilateralt utvecklingssam-
arbete 572 745 913 1065 2723 Förvaltning, utbildning,
rekrytering och information m. m.! 32 49 57 65 171
Totalt 1000 1250 1500 1750 4 500
1 Fr. o. m. budgetåret 1972/73 inkluderas medel för utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete samt vissa tjänster vid beskickningar i mottagarländer.
Anslagsförslaget för budgetåret 1972/73 liksom de redovisade planeringsramarna för därpå följande år innebär att det bilaterala programmet får öka något snabbare än de multilaterala bidragen. Detta hänger
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 23
bl. a. samman med att bidragen till Internationella utvecklingsfonden UDA) ligger fast för budgetåren 1972/73 och 1973/74 inom ramen för den internationella överenskommelse som träffades år 1970. Som anfördes i förra årets statsverksproposition är emellertid planeringsramarna att betrakta som indikativa. Förskjutningar i den ena eller andra riktningen mellan andelarna för multilateralt resp. bilateralt bistånd kan alltså ske på grund av omständigheter som nu inte kan förutses. Vidare är det viktigt att framhålla att flera insatser som redovisas på det bilaterala anslaget har multilateral karaktär — t. ex. bidraget till FN:s befolkningsfond (UNFPA) eller sker i nära samarbete med internationella organisationer. Bland de senare kan nämnas stödet till flyktingarna på den indiska halvön samt samfinansieringarna med världsbanksgruppen och olika multibiinsatser.
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram 1970/71 Utgift 1308 084 458 Reservation 48 050 234 1971/72 Anslag 395 920 000 1972/73 Förslag 455 850 000
! Från anslaget för bilateralt utvecklingssamarbete har överförts 13 660 000 kr.
FN:s generalförsamling antog, som utförligt redovisats i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 14—16 samt 75—96), hösten 1970 en global utvecklingsstrategi för 1970-talet. Strategin innehåller målsättningar och åtaganden för det internationella utvecklingssamarbetet avseende såväl u- som i-länder. Det är lätt att konstatera att den faktiska utvecklingen under år 1971, som jag redan berört, inte gått i den riktning som anvisas av strategin. Detta faktum bör dock inte undanskymma att strategin i många hänseenden utgör en betydelsefull programförklaring för det fortsatta utvecklingssamarbetet, vilket bl. a. betonas av u-länderna i det nyligen antagna Lima-programmet.
Det viktiga arbete som nu förestår kan sägas innebära försök att gå från ord till handling. Om strategin skall bli mer än ett löfte fordras nämligen att den blir föremål för systematisk uppföljning. Strategin innehåller också beslut om uppföljning på såväl nationell och regional som global nivå. I anslutning härtill har generalförsamlingen år 1971 beslutat upprätta ett uppföljningsmaskineri, vars kärna blir FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC).
Utvecklingsländernas egna planer och förutsättningar måste utgöra en grundval för utvecklingssamarbetet. Denna princip har under senare år kommit att framstå som grundläggande för utvecklingssamarbetet. För svensk del fastslogs den redan i prop. 1962: 100. Samtidigt har de
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 24
problem som samordningen av de olika biståndsinsatserna kan skapa för det enskilda mottagarlandet uppmärksammats. De flesta u-länder erhåller bistånd från ett antal multilaterala organisationer och enskilda i-länder. Mottagarländernas ofta begränsade administrativa kapacitet utgör härvid ett problem som riskerar urholka principen om att mottagarländernas egna planer skall utgöra grundvalen för samarbetet.
En effektiv samordning av biståndsinsatserna i syfte att underlätta ulandets plancring är således önskvärd för att stödja mottagarländernas egna strävanden mot ekonomisk och social utveckling och utjämning. Samordningen får inte utnyttjas för att styra ländernas ekonomiska och politiska målsättningar och prioriteringar. Det är angeläget att mottagarländerna spelar en ledande roll i samordningsarbetet.
F. n. äger viss samordning rum av de olika i-ländernas finansiella bistånd inom ett antal konsortier och konsultativa grupper, i huvudsak under ledning av Världsbanken. Dessa grupper är emellertid i minst lika stor utsträckning inriktade på att tillgodose de biståndsgivande ländernas behov av information och samordning som på de mottagande ländernas behov. Viss samordning av såväl tekniskt som finansiellt bistånd äger vidare rum i lokala koordinationsgrupper i de enskilda u-länderna.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har beslutat att bistå u-länderna med att utifrån deras egna uivecklingsplaner och prioriteringar samordna samtliga FN-insatser i länderprogram. Förutsatt att det nya UNDP-systemet visar sig effektivt kan FN komma att spela en mer central roll för samordningen av biståndsinsatserna.
U-länderna ser FN:s ställningstagande i kolonialfrågan som ctt viktigt moraliskt stöd för de pågående frigörelsesträvandena i den tredje världen. De i FN-besluten ingående uppmaningarna till moraliskt och materiellt stöd till befriclserörelserna i de portugisiska områdena i Afrika samt i Sydrhodesia, Namibia och Sydafrika riktar sig såväl till enskilda länder som till fackorganen inom FN-systemet. Stöd till befrielserörelserna i södra Afrika är en dirckt hjälp till politiskt oberoende och en angelägen uppgift för FN:s olika organ. I vissa befriade områden pågår en aktiv uppbyggnad av social infrastruktur. Hittills har endast FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) samt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) inlett åtgärder för att hörsamma FN-resolutionerna. Humanitär hjälp och utbildningshjälp till befriade områden bör även kunna lämnas av andra FN-organ. Regeringen avser att aktivt verka för att FN-resolutionerna om stöd till befrielserörelserna förverkligas i vidare omfattning.
Det är väsentligt att det svenska uppträdandet i de många internationella organisationer som behandlar u-landsproblem grundas på enhetliga riktlinjer. En av huvuduppgifterna för utrikesdepartementets avdel-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 25
ning för internationellt utvecklingssamarbete är att svara för att denna samordning mellan samtliga berörda instanser kommer till stånd. Ett led i denna strävan är upprättandet av den sedan ett år verksamma samrådsgruppen för multilaterala biståndsfrågor, vari ingår tjänstemän från berörda departement och verk, däribland SIDA.
De stora och växande multilaterala bidragen liksom det växande samarbetet med de internationella biståndsorganen ökar vikten av ctt aktivt och väl förberett deltagande från svensk sida. En viktig uppgift för utrikesdepartementet är därför att med hjälp av utrikesrepresentationen och exekutivdirektörerna i t. ex. Världsbanken/IDA kontinuerligt följa verksamheten. Detta är en förutsättning för att kunna väl förbereda svenska insatser vid de olika organisaticnernas möten. Riksdagens krav på större insyn från svensk sida i de multilaterala organisationerna (UU 1971: 2 s. 42—43, rskr 1971: 73) stryker under behovet av att tillräckliga resurser avsätts för dessa ändamål.
De svenska bidragsutfästelserna gentemot flera internationella biståndsorgan har gjorts i dollar. Vid medelsberäkningen i det följande har jag utgått från den nya s.k. riktkurs för kronan som fastställdes i december 1971.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
UNDP:s verksamhet syftar till att genom tekniskt bistånd och förinvesteringsverksamhet påskynda u-ländernas utveckling. Detta sker gcenom projekt som finansieras av UNDP och ifrågavarande mottagarland gemensamt. Insatserna verkställs av FN:s fackorgan och andra institutioner. Ländernas bidrag till UNDP är frivilliga och anmäls vid årliga bidragskonferenser. För verksamhetsåret 1971 uppgick bidragen till 239 milj. dollar celler knappt 1,2 miljarder kr. Härav svarade Sverige för ca 10 9/9.
UNDP gör påtagliga ansträngningar för att genomföra det reformprogram som beslutats i anslutning till den s. k. kapacitetsutredningen. En administrativ omstrukturering har genomförts. Styrelsen har antagit ett program för länderfördelningen av de närmaste årens resurser och ctt fyrtiotal u-länder kommer redan i år att övergå till det nya länderprogrammeringssystemet. Enligt sekretariatets bedömning har UNDP:s kapacitet, vars fördubbling fram till mitten av årtiondet var utgångspunkten för nyssnämnda utredning, redan under år 1971 ökat väsentligt. Fortfarande återstår dock att genomföra viktiga reformer där hörnstenen utgörs av en förbättring av personalrekryteringen till sekretariatet och den operativa verksamheten. Den allvarligaste överbelastningen ligger nu hos de projektverkställande organen, vilket bl. a. begränsar möjligheterna för dessa organ att verkställa multibiprojekt.
Sverige har i likhet med de andra stora bidragsgivarländerna godkänt
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 26
en årlig ökning av programmets plancringssiffra med 9,6 9/9. Sverige har vidare, om också med vissa reservationer, i FN:s generalförsamling anslutit sig till en resolution vari UNDP-styrelsen uppmanas pröva möjligheten att höja den beslutade plancringssiffran för att uppnå den nämnda fördubblingen av programmet vid mitten av 1970-talet.
Vid bidragskonferensen för år 1972, vilken ägde rum i november 1971, tillkännagav regeringen med förbehåll för riksdagens godkännande att man mot bakgrund av nämnda förhållanden och UNDP:s förbättrade förmåga att förvalta ökade bidrag avsåg höja det svenska bidraget för verksamhetsåret 1972 (budgetåret 1972/73) till 26 milj. dollar, dvs. med ' 13 9/9. Vidare hänvisades till UNDP:s särskilda ansvar för de minst utvecklade u-länderna och de svenska kraven att detta mer konkret skall återspeglas i fördelningen av programmets resurser. Lima-programmet innehåller också cn särskild punkt som framhäver detta ansvar. Även Övriga i-länder, med undantag av USA och Japan, vilka ej anmälde några bidragsutfästelser vid detta tillfälle, höjde kraftigt sina bidrag. UNDP har på grundval av bidragskonferensen ansett sig kunna räkna med att få minst 260 milj. dollar för år 1972, vilket skulle innebära en ökning med ca 9 9/) jämfört med år 1971.
Kungl. Maj:t bör således begära riksdagens godkännande av den gjorda utfästelsen för år 1972 och inhämta riksdagens bemyndigande att, om den fortsatta utvecklingen motiverar detta, vid bidragskonferensen år 1972 göra utfästelser för verksamhetsåren 1973 och 1974 (budgetåren 1973/74 och 1974/75) med motvärdet av 29 resp. 32 milj. dollar.
FN:s barnfond (UNICEF)
Verksamheten i FN:s barnfond är inriktad på insatser för mödrar och barn i den fattiga världen i form av sjukdomsbekämpning och hälsokontroll samt grundläggande teoretisk och praktisk utbildning. Vidare förbereds växande insatser på familjeplancringens område. UNICEF:s verksamhet har hittills huvudsakligen varit inriktad på insatser på landsbygden men skall i framtiden i lika stor utsträckning inriktas på barn inom stadsområden.
UNICEF:s verksamhet finansieras huvudsakligen genom frivilliga bidrag från medlemsregeringarna. Dessa bidrag utgjorde år 1970 drygt 70 9/4 av inkomsterna medan nationalkommittéer och andra privata bidragsgivare svarade för återstoden av det totala bidragsflödet detta år, vilket utgjorde 59,4 milj. dolfar. Fondens styrelse fastställde samma år enhälligt ett nytt bidragsmål om totalt 100 milj. dollar att uppnås år 1975.
De svenska statliga bidragen har under de senaste tre åren ökats från 15 milj. kr. år 1969 till 20 milj. kr. år 1970 och 30 milj. kr. år 1971. Sverige har därutöver lämnat särskilda bidrag för insatser på familjeplaneringens område. Härigenom har Sverige blivit den näst största bidragsgivaren och svarar nu för 9 9/9 av de totala statliga bidragen.
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 27
I enlighet med riksdagens beslut har utfästelser gjorts att de svenska bidragen under verksamhetsåren 1972 och 1973 (budgetåren 1972/73 och 1973/74) skall uppgå till 40 resp. 45 milj. kr. För budgetåret 1972/73 beräknar jag således ett medelsbehov av 40 milj. kr.
Jag förordar vidare att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att avge utfästelse för verksamhetsåret 1974 med 50 milj. kr.
Internationella utvecklingsfonden (IDA)
Världsbanksgruppen, vari ingår Världsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Internationella finansieringsbolaget (IFC), svarade under verksamhetsåret 1970/71 för en utlåning om sammanlagt ca 12,7 miljarder kr. Dessa organisationer är därmed den största källan för obunden internationell kreditgivning till u-länderna.
I vad avser världsbanksgruppen kanaliseras svenska biståndsmedel uteslutande genom IDA. IDA:s medel tillhandahålls genom bidrag från i första hand de industrialiserade medlemsländerna, de s.k. Part Iländerna. IDA:s långivning är koncentrerad till de fattigaste länderna och avser i första hand infrastrukturella investeringar. En växande del av utlåningen avser socialt betydelsefulla projekt inom t. ex. utbildning, landsbygdsutveckling och urbaniscring. IDA:s utlåning sker på synnerligen mjuka villkor — lånen har en löptid på 50 år, varav 10 år är amorteringsfria, och löper utan ränta men med en administrationsavgift på 3/4 0/9.
Världsbanksgruppens centrala roll på det multilaterala biståndspolitiska fältet motiverar att dess åtgärder följs särskilt noggrant. Inom IDA:s styrelse har från svensk sida eftersträvats att verksamheten, i enlighet med FN:s utvecklingsstrategi, i ökad utsträckning skall präglas av cen vidare syn på utvecklingsproblemen samt att organisationen skall basera sin verksamhet på de låntagande ländernas egna ekonomiska och utvecklingspolitiska målsättningar och prioriteringar. Från svensk sida eftersträvas vidare att röstfördelningen inom IDA skall förändras till uländernas förmån. IDA:s karaktär av internationellt samarbetsorgan skulle härigenom stärkas. Detta önskemål har ännu cj vunnit tillräcklig anslutning i IDA:s styrelse. Frågan kommer dock att resas på nytt vid nästa påfyllnadsförhandling.
Jag bar tidigare berört de latinamerikanska staternas kritik av världsbanksgruppens restriktiva lånepolitik visavi länder som genomför natioliseringar av utländska företag. Sverige har aktualiserat denna fråga i IDA och begärt att organisationens regler i detta hänseende skall tas upp till diskussion. Det borde inte finnas anledning för IDA, vars verksamhet baseras på statliga bidrag, att göra sin kreditgivning avhängig av ersättningar för nationaliserad egendom till privata företag i enskilda i-länder. Denna fråga, som kan väntas växa i betydelse under de kommande åren, bör föras vidare i samråd med u-länderna.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 28
Som redovisats i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 25) innebar överenskommelsen om en tredje påfyllnad av IDA:s resurser att de rika länderna utfäste sig att fördubbla sina årliga bidrag från 400 milj. dollar till 800 milj. för treårsperioden 1971—73. IDA:s årliga kreditgivning beräknades därmed kunna öka från ca 600 milj. dollar till drygt 900 milj., om drygt 100 milj. dollar i vinstöverföringar från Världsbanken till IDA utnyttjades.
Sveriges anslutning till överenskommelsen om den tredje påfyllnaden av IDA:s resurser har godkänts av riksdagen (prop. 1971: 1 bil. 5 s. 25, UU 1971: 2, rskr 1971: 73). Sveriges bidrag till IDA uppgår i enlighet härmed till 34 milj. dollar årligen under treårsperioden 1971— 73. Som närmare redovisats i prop. 1971: 128 kunde överenskommelsen på grund av dröjsmål med den amerikanska kongressens godkännande cj träda i kraft vid avsedd tidpunkt. IDA:s verksamhet riskerade därför att bromsas upp. Med hänsyn härtill vädjade IDA:s ledning till Part I-länderna att frivilligt inbetala sina bidrag trots att påfyllnadsöverenskommelsen ej trätt i kraft. Genom dylika frivilliga bidrag från Australien, Canada, Japan, Jugoslavien, Kuwait, Nederländerna, Storbritannien, Västtyskland samt Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har verksamheten kunnat tryggas i planerad omfattning fram till januari—-februari 1972. Inbetalning av Sveriges första årliga bidrag inom ramen för den tredje påfyllnaden ägde rum under december 1971 sedan riksdagen godkänt förslag härom (prop. 1971: 128, UU 1971: 15, rskr 1971: 300).
Den amerikanska senaten har nu godkänt IDA-överenskommelsen. Även om representanthusets godkännande liksom kongressens beviljande av nödvändiga resurser fortfarande återstår, synes det inte uteslutet att överenskommelsen träder i kraft inom de närmaste månaderna. En ytterligare försening kan framtvinga en allvarlig inskränkning av IDA:s kreditgivning.
Det svenska bidraget under budgetåret 1972/73 uppgår som tidigare nämnts enligt överenskommelsen om den tredje påfyllnaden av IDA:s resurser till motvärdet av 34 milj. dollar, I enlighet med riksdagens tidigare nämnda bemyndigande kan Kungl. Maj:t inbetala detta bidrag även om överenskommelsen inte trätt i kraft. Utfästelserna till IDA är enligt påfyllnadsöverenskommelsen uttryckta i US-dollarns guldparitet den 1 januari 1960. I samband med de tidigare nämnda växelkursändringarna steg guldpriset i svenska kronor med 1 40. Medelsbehovet för IDA-bidragen ökade härigenom på motsvarande sätt och utgör 177,7 milj. kr.
Regionala utvecklingsbanker
I prop. 1971:1 (bil. 5 s. 28) omnämndes att förhandlingar påbörjats om att upprätta en till Afrikanska utvecklingsbanken (ADB) knuten multilateral fond (African Development Fund) för långivning på mjuka
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 29
villkor. Förhandlingarna har nu nått så långt att goda förutsättningar synes föreligga att fonden kan upprättas under år 1972 och dess verksamhet påbörjas under första hälften av år 1973. Fonden, som huvudsakligen skall finansieras genom frivilliga bidrag från de rika länderna, beräknas omfatta 60—75 milj. dollar under en första treårsperiod. Svenska medel för detta ändamål, motsvarande 3 milj. dollar, anvisades under budgetåret 1969/70. Reserverade medel skulle således täcka eventuella medelsbehov för ett första svenskt bidrag under budgetåret 1972/73.
Förhandlingar om cn påfyllnad av Åsiatiska utvecklingsbankens (AsDB) resurser resulterade i oktober 1971 i ett beslut om ökning av det ordinarie kapitalet från 1,1 miljarder dollar till 2,75 miljarder. Enligt beslutet skall 20 9/; av kapitalökningen inbetalas kontant eller i form av skuldsedlar. Någon allmän överenskommelse om ökning av bidragen till bankens olika specialfonder har ännu cj träffats.
Vid en bedömning från svensk sida av bankens verksamhet måste man beakta att den hittills endast i begränsad omfattning tagit hänsyn till den syn på utvecklingsproblemen som redovisas i FN:s utvecklingsstrategi. Bl. a. med hänsyn härtill bör Sverige inte nu delta i resurspåfyllnader inom ASDB. Det bör dock tilläggas att detta ställningstagande, som har meddelats banken under påfyllnadsförhandlingarna, baserats på bankens nuvarande verksamhet och karaktär. Från svensk sida bör man som medlem fortsätta att nära följa AsDB:s utveckling, inte minst med hänsyn till den betydelse banken kan få som instrument för de regionala samarbetssträvandena mellan medlemsländerna.
Inom den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) har man en längre tid diskuterat olika institutionella former för ökat finansiellt stöd från Västeuropa, Canada och Japan. Förslag om en allmän utvidgning av bankens medlemskrets har dock avvisats framför allt från latinamerikanskt håll. Diskussionerna synes f. n. koncentreras till en multilateral fond knuten till banken. Svåra frågor, framför allt rörande 1DB:s framtida upphandlingsregler, kvarstår emellertid att lösa innan förhandlingar om utanförstående länders anknytning kan tas upp.
Någon påfyllnad av den svenska utvecklingsfonden för Latinamerika, som administreras av IDB, har hittills cj skett, främst med hänsyn till bankens restriktiva upphandlingsregler. En mindre förändring av upphandlingspolitiken ägde rum år 1970. En ytterligare uppmjukning kan eventuellt förväntas som ett resultat av pågående omprövning av icke-medlemsländers ställning i banken.
Det finns anledning att följa IDB:s utveckling från svensk sida. Detta gäller inte minst med bänsyn till bankens roll i förhållande till de strävanden till sociala och strukturella reformer, som nu gör sig gällande på olika håll i Latinamerika. Med hänsyn till bl. a. den rådande osäkerheten om bankens framtida verksamhet, förhållandet till icke-medlems-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 30
länder samt upphandlingsreglerna är det emellertid f.n. inte aktucllt med något svenskt bidrag till banken. Jag återkommer scnare till frågan om eventuell samverkan med IDB som ett led i utbyggnaden av Sveriges bilaterala utvecklingsinsatser i Latinamerika.
Konventionerna om livsmedelshjälp samt Internationella livsmedelsprogrammet
1967 års konvention om livsmedelshjälp, som tillkom i anslutning till Kennedy-ronden inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), upphörde att gälla i och med halvårsskiftet 1971. Förhandlingar om en ny konvention hölls i anslutning till UNCTAD:s vetekonferens i februari 1971 och resulterade i 1971 års konvention om livsmedelshjälp (Food Aid Convention, FAC). Enligt denna konvention skall de deltagande länderna årligen under perioden 1971/72—1973/74 leverera ca 4 milj. ton spannmål celler motvärdet i kontanter till behövande u-länder. Detta innebär en minskning med drygt 400 000 ton jämfört med den tidigare konventionen, vilket bl. a. sammanhänger med att Storbritannien, Danmark och Norge beslutat att ej delta.
Från svensk sida cftersträvades att den nya livsmedelshjälpskonventionen skulle utformas som en del av det internationella utvecklingssamarbetet i större utsträckning än som varit fallet tidigare. Sverige sökte i första hand uppnå att en större del av bidragen skulle förmedlas av det Internationella livsmedelsprogrammet (WFP), varigenom cen ökad multilateralisering av livsmedelsbiståndet skulle crhållas och utvecklingseffekten sannolikt ökas. Vidare föreslogs att de bidragsgivande linderna skulle förplikta sig att täcka de fraktkostnader som är förknippade med spannmålsleveranserna. Inget av dessa önskemål, vilka stöddes av u-ländernas representanter, vann emellertid gehör hos flertalet Övriga bidragsgivande länder.
Med hänsyn till de önskemål om fortsatta bidrag som framförts av u-Jändernas representanter beslöt regeringen att Sverige under förutsättning av riksdagens godkännande likväl skulle biträda den nya konventionen. Det svenska bidraget fastställdes till 35 000 ton vete per år under treårsperioden 1971/72-—1973/74, vilket innebär en minskning med 19 000 ton per år jämfört med den tidigare konventionen. Dessutom har Sverige åtagit sig att täcka frakt- och administrationskostnaderna för de svenska spannmålsleveranserna, vilka liksom tidigare kanaliseras genom WEP. Det samlade medelsbehovet uppgår därför till högst 16,5 milj. kr. per år mot tidigare 22 milj. kr. I enlighet med riksdagens beslut (UU 1971: 2, rskr 1971: 73) har det svenska bidraget till WFP höjts i motsvarande mån, dvs. med 1 milj. dollar:
Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) lämnar bistånd i form av livsmedel till utvecklingsprojekt och till katastrofdrabbade områden.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 31
För bidragsperioden 1971—72, för vilken målet är 300 milj. dollar, uppgår bidragsutfästelserna hittills endast till 226 milj. dollar. För den nya bidragsperioden 1973—74 har ECOSOC och FAO fastställt en höjning av bidragsmålet från 300 till 340 milj. dollar. Sveriges bidragsutfästelse för perioden 1971-—72 uppgick ursprungligen till sammanlagt 8 milj. dollar men har sedermera, såsom redan nämnts, höjts med 1 milj. dollar.
Genom bl. a. den s. k. gröna revolutionen har u-ländernas livsmedelsproduktion ökat under senare år. Denna expansion är dock inte jämnt spridd bland u-länderna och har till största delen berört endast spannmålsproduktionen. Bl.a. på grund av befolkningsökningen har försörjningsläget inte på något avgörande sätt förbättrats. Flertalet uländer är därför alltjämt beroende av import av — i synnerhet proteinrika — livsmedel för sin försörjning. Behov av fortsatt livsmedelsbistånd föreligger således fortfarande. Det är dock angeläget att detta lämnas i former som stödjer u-ländernas ansträngningar att öka sin egen livsmedelsproduktion och ges en varusammansättning som motsvarar ukindernas behov. Det bistånd som förmedlas genom WFP synes till stor del uppfylla dessa önskemål.
Med hänsyn till u-ländernas önskemål om väsentligt ökade bidrag till WEP vill jag förorda en ökning av de svenska bidragen från 5 milj. till 7 milj. dollar årligen under bidragsperioden 1973—74. I syfte att underlätta att bidragsmålet uppnås under den nu Jöpande bidragsperioden förordar jag att bidragen redan under budgetåret 1972/73 ökas med 2 milj. dollar. Medelsbehovet för WFP skulle i så fall komma att uppgå till 34,5 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och det samlade medelsbehovet för livsmedelsbistånd till 51 milj. kr.
Övriga multilaterala bidrag
FN:s flykungkommissariat (UNHCR) har till uppgift att ge internationellt skydd åt flyktingar, att medverka till frivillig repatriering samt att underlätta flyktingars bosättning och integrering i asyllandet. Kommissariatet samarbetar med mottagarländernas regeringar samt med frivilliga organisationer.
Flyktingkommissariens program, som helt finansieras med frivilliga bidrag, har f.n. en årlig omfattning om ca 8 milj. dollar. Sverige har lämnat en treårig utfästelse till UNHCR. Vid förra årets styrelsemöte utlovades i enlighet med riksdagens bemyndigande svenska bidrag med 1,1, 1,2 resp. 1,3 milj. dollar avseende åren 1972, 1973 och 1974 (budgetåren 1971/72—1973/74).
I samband med den i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 22) angivna samrmanläggningen av samtliga statliga bidrag till UNHCR under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram har behov uppstått att göra en budgettekniskt motiverad engångsuppräkning med 0,7 milj. kr. Här-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 32
igenom möjliggörs att hela det svenska bidraget utbetalas under första hälften av kommissariatets verksamhetsår, vilket är angeläget mot bakgrund av programmets ansträngda likviditet under den delen av året.
UNHCR fungerar vidare som samordnare av FN-hjälpen till flyktingarna på den indiska halvön. Svenska bidrag till denna verksamhet, som ligger utanför UNHCR:s normala uppgifter, tas upp under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.
Under hänvisning till vad som tidigare sagts beräknas det totala medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till 6,6 milj. kr. Med hänsyn till de stora flyktingproblemen i Afrika och Asien vill jag inte utesluta att det svenska stödet kan behöva ytterligare ökas under budgetåret 1972/ 73. Jag återkommer senare till detta. Enligt tidigare gjord utfästelse kommer det svenska bidraget till UNHCR för verksamhetsåret 1974 att uppgå till motvärdet till 1,3 milj. dollar eller 6,4 milj. kr. Minskningen av anslagsbehovet för detta år sammanhänger med den budgetteckniskt motiverade engångsuppräkningen av 1972/73 års anslag. Vidare föreslår jag att riksdagens medgivande inhämtas att göra utfästelse för verksamhetsåret 1975 (budgetåret 1974/75) med 1,4 milj. dollar eller 6,9 milj. kr.
FN:s hjälpprogram för palestinaflyktingar (UNRWA) inriktas på livsmedelshjälp, hälsovård och utbildning. Programmet, som finansieras helt genom frivilliga bidrag, har f. n. en omfattning av ca 50 milj. dollar. Det svenska bidraget budgetåret 1971/72 utgör 2,4 milj. dollar.
UNRWA befinner sig i en finansiell krissituation. Bakgrunden till det svåra läget är den snabba ökningen av flyktingbefolkningen, som under UNRWA:s verksamhetstid stigit från ca 600 000 till ca 1 500 000 personer. Bidragen har icke ökat i proportion härtill. UNRWA anses fungera med god effektivitet och låga administrationskostnader.
Humanitära skäl talar för en ökning av det svenska bidraget. Mot bakgrund av det sagda räknar jag med en ökning av det svenska bidraget för budgetåret 1972/73 till motvärdet av 3 milj. dollar, dvs. ca 14,8 milj. kr.
FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD) utför forskning som bl. a. syftar till att kartlägga sambandet mellan ekonomiska, sociala och andra faktorer i utvecklingsprocessen samt till att skapa en enhetlig metodik och begreppsapparat på det sociala området. Bland pågående projekt märks särskilt den av UNDP finansierade forskningen om den gröna revolutionens sociala konsekvenser samt ett forskningsprojekt avseende metoderna för s.k. integrerad utvecklingsplancring.
För budgetåret 1971/72 har Sverige lämnat bidrag till UNRISD med 500 000 kr. Utfästelse har gjorts till institutet om oförändrade bidrag för budgetåren 1972/73 och 1973/74. I enlighet härmed beräknar jag medelsbehovet för UNRISD för budgetåret 1972/73 till 500 000 kr.
FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR) bedriver forsk-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 33
ning inom olika områden av betydelse för FN:s verksamhet, bl. a. biståndsevalucring och opinionsbildningsproblem. Institutet bedriver vidare seminarieverksamhet med deltagare företrädesvis från u-länderna och avses bli centrum för utbildning av FN-personal. För budgetåret 1971/72 har utgått svenskt bidrag till UNITAR med 250 000 kr. Utfästelse har i enlighet med riksdagens bemyndigande gjorts med 300 000 kr. för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/ 74. I enlighet härmed beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1972/ 73 till 300 000 kr. FN:s forskningsinstitut för socialskydd (UNSDRI) ger tekniskt bistånd på grundval av institutets forskning rörande brottsprevention och kriminalvård. Till detta institut beräknar jag ett bidrag om 200 000 kr. för budgetåret 1972/73. Under år 1971 skapades på initiativ av FAO, Världsbanken och UNDP cen konsultativ grupp för stöd till internationell jordbruksforskning. Avsikten är att gruppen med stöd av en särskild expertgrupp skall överväga långsiktiga prioriteringar av forskningsinsatser på jordbruksområdet samt bidra till ett rationellt utnyttjande av tillgängliga finansieringskällor. Vid de överläggningar som föregick gruppens tillkomst framfördes från svensk sida önskemål om att u-länderna, som själva satsar betydande belopp på jordbruksforskning, skulle ges tillfälle att delta i gruppens verksamhet samt att jordbruksutvecklingens sociala betingelser och verkningar skulle beaktas inom gruppen. Dessa önskemål tillgodosågs. Med hänsyn bl. a. härtill beslöts att Sverige skulle inträda som medlem i gruppen. Gruppens tillkomst får bl. a. ses mot bakgrund av det betydande behov som finns av effektiva åtgärder på jordbruksforskningens område. Det är angeläget att forskningen får en inriktning som i högre grad än hittills beaktar de sociala aspekterna, exempelvis vid valet av forskningsobjekt. Därvid bör resultaten av UNRISD:s tidigare nämnda forskningsarbete kunna tillgodogöras. Avsikten är att medlemmarna skall kunna åta sig att finansiellt stödja projekt som gruppen prioriterar. Medlemsländerna får således i varje enskilt fall ta ställning till huruvida de önskar bidra. Bland gruppens medlemmar har bl. a. Belgien, Canada, Nederländerna, Storbritannien och USA förklarat sig preliminärt beredda att ge finansiellt stöd. För svensk del bör bidrag kunna bli aktuella såväl från anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete — främst då för projekt som har direkt anknytning till enskilt land — som från anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. I fråga om det senare förutser jag ett medelsbehov av i första hand 10 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Såsom förutskickades i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 30) har det visat sig att FN:s generalsekreterare i sitt arbete med uppföljningen av FN-stra- 3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 5
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 34
tegin är beroende av frivilliga bidrag från medlemsstaterna. Sverige har, som svar på en vädjan från generalsekreteraren, beslutat ställa motvärdet till 1 milj. dollar till förfogande för detta ändamål. Inom denna ram beslutar generalsckreteraren för vilka konkreta ändamål beloppet skall utnyttjas. Jag förutser motsvarande bidrag för budgetåret 1972/73.
FN:s enhet för ekonomisk och social information (CEST) inrättades år 1968 för att sprida kunskap om det arbete som bedrivs på det ekonomiska och sociala området. Dess verksamhet styrs av cn programkommitté i vilken alla de organ som inom FN-systemet sysslar med utvecklingsfrågor ingår. Det är ännu för tidigt att bedöma hur effektiv verksamheten kan bli. Förutsättningar synes emellertid föreligga för en värdefull information i linje med utvecklingsstrategins huvudprinciper och täckande utvecklingen på hela det ekonomiska och sociala området. De nordiska regeringarna har därför beslutat ställa sig positiva till bidrag till ifrågavarande ändamål. Sverige har sålunda lämnat ett bidrag på 50 000 dollar. Även för budgetåret 1972/73 torde motsvarande belopp böra beräknas. Därefter torde ökade möjligheter föreligga till en mer långsiktig bedömning av verksamheten.
För vissa av de internationella organisationerna kan de i december 1971 företagna växelkursändringarna ha medfört en minskning av biståndsresursernas reala värde. Härigenom kan frågan om kompletterande bidrag från medlemsländerna bli aktuell. I tillämpliga fall bör Sverige kunna lämna sådana bidrag. Behov av medel för detta ändamål bör kunna tillgodoses under förevarande anslagspost.
Som jag tidigare nämnt kan det härutöver bli aktuellt med ökade insatser för vissa multilaterala ändamål. Sålunda kan medel behöva tas i anspråk för extra bidrag till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Ett svenskt bidrag till FN:s enhet för katastrofberedskap för att möjliggöra initialinsatser vid katastrofer kan vidare bli aktuellt. ILO:s världssysselsättningsprogram har från svensk sida stötts genom att experter ställts till förfogande för detta arbete genom SIDA. Anledning kan föreligga att fortsättningsvis stödja denna verksamhet även i andra former. Totalt kan för budgetåret 1972/73 för de nämnda ändamålen beräknas 21.5 milj. kr.
Bidrag till internationella biståndsprogram 1969/70—1972/73 (milj. kr.)
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
Anslag Anslag Anslag Förslag
| UNDP | 96,2 109,2 119,6 | 128,0 | ||
| UNICEF | 15,0 | 20,0 | 30,0 | 40,0 |
| IDA | 87,9 103,5 175,9 | 177,7 | ||
| Regionala utvecklingsbanker | 18,2 | 2,6 | — | — |
| WEP/FAC | 42,9 | 42,9 | 42,9 | 51,0 |
| Övriga multilaterala bidrag | 15,6 275,8 295,9 395,9 | 17,8 | 27,5 | 59,2 455,9 |
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 35
Under anslagsposten övriga multilaterala bidrag beräknar jag totalt ett medelsbehov om 59,2 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
a) att godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna
för multilateralt utvecklingssamarbete
b) att medge att Kungl. Maj:t i enlighet med vad jag förordat i
det föregående gör utfästelser för budgetåren 1973/74 och
1974/75
c) att till Bidrag till internationella biståndsprogram för budegct-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 455 850 000 kr.
C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete 1970/71 Utgift 2387 704 796 Reservation 2408 057 918 1971/72 Anslag «3572 222 000 1972/73 Förslag 744 916 000
1 Exkl. 13 660 000 kr. som överförts till anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram.
2 Varav 373 282 305 kr. hänför sig till utvecklingskrediter. Av detta belopp var 284 669 279 kr. bundna genom avtal.
SIDA
Från och med innevarande budgetår upptas samtliga medel för bilateralt utvecklingssamarbete, alltså både kredit- och gåvomedel, på anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. Inom anslagets ram har angetts en fördelning på gåvo- och kreditbistånd. I petita ifrågasätter SIDA det berättigade i denna uppdelning och anför bl. a. att det i några fall varit tillfälligheter som avgjort valet mellan olika finansieringsformer. SIDA föreslår att man i framtiden inte bör göra någon åtskillnad mellan krediter och gåvor i anslagstekniskt avseende. Vidare föreslår SIDA att Kungl. Maj:t bör utverka riksdagens bemyndigande att fördela medlen mellan gåvor och krediter på sätt som under löpande budgetår befinns mest ändamålsenligt.
SIDA efterlyser också en översyn av villkoren för svenskt kreditbistånd. SIDA förordar helt räntefria lån och anser att klausuler i avtalen om automatiskt verkande amorteringseftergifter bör kunna diskuteras med mottagarländerna. Man föreslår därför att Kungl. Maj:t begär riksdagens medgivande att ingå avtal om räntefria krediter samt att efter prövning helt eller delvis avskriva amorteringarna.
Enligt nuvarande budgeteringssystem för krediter begränsas rätten till åtaganden genom riksdagens beslut (prop. 1968: 101 s. 126) till tre och en halv gånger anslagsposten till kreditverksamhet för löpande budgetår jämte cventuell ingående ointecknad reservation. Då åtagan-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 36
den under kreditavtal får periodiseras på högst fyra budgetår inklusive det budgetår under vilket avtal tecknas, medan enligt SIDA de pro- Jekt som kreditfinansieras kräver fem till sex år för att slutföras, har en omfattande reservation av intecknade kreditmedel uppstått. För gåvobiståndet gäller ej någon liknande begränsning i rätten att göra åtaganden och en anslagsteknisk sammansmältning av gåvor och krediter gör det därför enligt SIDA angeläget att undvika åtaganderamar av detta slag. SIDA föreslår därför att det nuvarande systemet för begränsning av åtagandevolymen för krediter avskaffas.
Medelsberiäkning för budgetåret 1972/73
SIDA:s förslag rörande medel för bilateralt utvecklingssamarbete har som förutsättning att de totala biståndsanslagen skall uppgå till 1250 milj. kr. Därav antas mellan 715 milj. kr. och 750 milj. kr. avdelas för bilateralt utvecklingssamarbete. SIDA räknar i sin anslagsframställning med 715 milj. kr. Detta belopp skulle representera en ökning med 23 §o av motsvarande anslagsbelopp för budgetåret 1971/72. Om de totala biståndsanslagen skulle uppgå till mer än 1 250 milj. kr. föreslås överskjutande medel jämte erforderliga personalresurser ställas till myndighetens förfogande.
SIDA redovisar ett medelsbehov för krediter på 315 milj. kr. och för gåvobistånd på 400 milj. kr. mot 246 milj. kr. resp. 326 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Om anslagsbeloppet skulle uppgå till 750 milj. kr. beräknar SIDA att dessa medel skulle fördelas med 340 milj. kr. på krediter och 410 milj. kr. på gåvobistånd.
Enligt SIDA:s bedömning kommer det tillgängliga utrymmet för den del av anslaget som avses utnyttjas för gåvobistånd att kunna fyllas om en växande andel härav utgår i form av stora, lättadministrerade insatser av typ varubistånd eller katastrofhjälp. En förskjutning i denna riktning förutses i anslagsframställningen.
I petita pekar SIDA på det växande behovet av medel för katastrofhjälp och föreslår en medelsreserv på 50 milj. kr. för detta ändamål.
Departementschefen
Länderprogrammering
Såsom anmäldes i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 18—19) skall det direkta svenska utvecklingssamarbetet med de större mottagarna av svenskt bistånd utformas i långsiktiga program. Riktlinjer för programmeringsarbetet har utarbetats i samverkan mellan utrikesdepartementet och SIDA och tillämpas nu i planeringen. Som ctt led i planeringsarbetet har SIDA till Kungl. Maj:t ingett förslag till sådana program för de större mottagarna av svenskt bistånd.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 37
Med hänsyn till de resurser som Sverige kan beräknas ställa till förfogande under de närmaste åren utformas, i nära samarbete med mottagarlandets regering, en plan över Konkreta insatser som bascras på mottagarlandets behov och prioriteringar. Med undantag av insatser som företas av enskilda organisationer förutsätts dessa samarbetsprogram omfatta Sveriges totala bilaterala utvecklingssamarbete med länderna i fråga. Däri skall således ingå även samfinansieringar med IDA och s. k. multibiprojekt som genomförs av FN:s fackorgan. Detta för-
Utbetalningar av bilateralt bistånd budgetåret 1970/71 Fördelning på mottagarländer
| LAND | Milj. kr. | Procentuell andel |
| Botswana | 2,0 | 0,5 |
| Cuba | 2,2 | 0,6 |
| Demokratiska Republiken Vietnam | 27,5 | 7,3 |
| Etiopien | 35,4 | 9,4 |
| Indien | 66,4 | 17,7 |
| Kenya | 19,1 | 5,1 |
| Pakistan | 35,9 | 9,6 |
| Sudan | 5,4 | 1,4 |
| Tanzania | 46,5 | 12,4 |
| Tunisien | 14,7 | 3,9 |
| Turkiet | 3,2 | 0,9 |
| Zambia | 3,8 | 1,0 |
| Övriga länder | 12,2 | 3,3 |
| Biståndskontoren | 6,2 | 1,7 |
| Övrigt! | 94,4 | 25,2 |
| Totalt | 2374,9 | 100,0 |
Fördelning på ändamål
ÄNDAMÅL Milj. kr. Procentuell andel
Familjeplanering m. m. 32,7 8,7 Landsbygdsutveckling och livsmedels-
| försörjning | 88,0 | 23,4 |
| Industri, kraftverk m. m. | 76,8 | 20,5 |
| Utbildning | 72,8 | 19,4 |
| Samfärdsel | 24,0 | 6,4 |
Förvaltningsbistånd och biträdande
| experter | 14,3 | 3,8 |
| Humanitärt bistånd | 42,2 | 11,3 |
| Biståndskontoren | 6,2 | 1,7 |
| Övrigt? | 17,9 | 4,8 |
| Totalt | 2374,9 | 100,0 |
1 Avser ändamål som i det följande tas upp under rubriken Icke länderinriktat bistånd.
2 Siffran avviker något från de totala utbetalningarna från anslagen (387,7 milj. kr.) eftersom den baseras på utbetalningar från konton i riksbanken samt genom att den innehåller vissa utgifter av multilateral karaktär.
3 Avser insatsförberedelser och katastrofbistånd.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 38
utsätter i vissa fall en omläggning av sättet för insatsernas programmering. I samtliga fall bör regeln vara att Sverige bidrar med resurser till projekt eller program där u-landet självt har det fulla ansvaret för genomförandet. Jag räknar med att enighet skall kunna uppnås med samtliga större mottagarländer (programländer) om samarbetsprogram före utgången av budgetåret 1971/72.
En översyn av samarbetsprogrammen kommer att ske årligen. De regelbundet återkommande diskussionerna med programländerna om programmens vidareutveckling bör möjliggöra en smidig anpassning av verksamheten till dessa länders planering och utvecklingsarbete.
Länderprogrammeringen ger ökad långsiktighet åt Sveriges direkta utvecklingssamarbete med en rad länder. Förekomsten av fasta ramar och riktlinjer för samarbetet skapar också förutsättningar för en effektivisering av resursöverföringen. Många moment i samarbetet — från insatsförberedelser till avtalsutformning och utbetalningar — kommer att kunna standardiseras och förenklas. Samarbetets karaktär gör det också möjligt och angeläget för biståndsgivaren att i växande utsträckning lämna den detaljerade kontrollen och uppföljningen av den biståndsfinansierade verksamheten åt mottagarlandets egna organ.
Programbistånd
Av de svenska utvecklingsresurserna ställs redan nu en del till förfogande som s. k. programbistånd, dvs. bistånd som inte i förväg knutits till enskilda projekt i mottagarlandet. Programbistånd kan utformas på skilda sätt och ges olika resursinnehåll. Importprogramstöd kan avse finansiering av ett lands importbehov för en'viss sektor eller av en viss vara. Stödet till en sektor kan också innefatta lokalkostnadsfinansiering och kan kombineras med personell förstärkning av den ansvariga myndigheten, t. ex. i [orm av konsultinsatser för planering. De finansiella resurserna kan ställas till förfogande som kredit eller gåva, i form av pengar eller varor. Som exempel på importprogrambistånd i det svenska biståndet kan nämnas krediterna till Indien samt varubiståndet i form av papper och konstgödning till Indien och Pakistan. Importprogrambistånd har alltid dominerat det svenska utvecklingssamarbetet med Indien, där kapaciteten att planera och genomföra utvecklingsprojekt är hög, medan bristen på utländsk valuta utgör en flaskhals. Stödet till Tanzania och Kenya för landsbygdens vattenförsörjning är exempel på sektorprogrambistånd.
Avvägningen mellan program- och projektbistånd bör liksom hittills bestämmas av önskemålen från de olika länderna samt de resurser som Sverige har att erbjuda. I samband med biståndsanslagens ökning torde dock programbiståndet få ökad betydelse. Som SIDA framhåller kommer denna tendens nu att kunna förstärkas ytterligare genom länderprogrammeringen. Inom samarbetsprogrammens ram blir det naturligt
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 39
att koncentrera huvuddelen av de svenska biståndsresurserna till ett fåtal omfattande programinsatser som under en följd av år stöder prioriterade verksamhetsområden i mottagarlandet. En sådan uppläggning av biståndet förbättrar också dess möjlighet att totalt integreras i mottagarlandets egen verksamhet. För biståndsgivaren är fördelarna med programbistång att det har större flexibilitet och kan överföras snabbare än projektbistånd samt att det i regel kräver betydligt mindre administrativa resurser. Med hänsyn till att en betydande del av det svenska utvecklingssamarbetet hittills bedrivits som projektbistånd kan dock övergången till ökat programbistånd uppnås först på några års sikt.
Varubistånd
Gåvobistånd i form av varor från Sverige, främst papper och konstgödsel, har sedan länge ingått i det svenska biståndsprogrammcet. Under den senaste femårsperioden har det i genomsnitt uppgått till ca 25 milj. kr. per budgetår. Totalt har under perioden 1962/63-—-1970/71 levererats varor till ett värde av ca 185 milj. kr.
Varubiståndet har avsett högt prioriterade områden inom resp. mottagarlands utvecklingsplaner. Syftet har varit att det skall utgå under en period då landets egen produktionskapacitet är under utbyggnad och det alltså föreligger ett klart importbehov, som annars fått tillgodoses genom ianspråktagande av knappa valutor. På svensk sida har varubiståndet anpassats så att man i första hand utnyttjat ett temporärt överskott av kapacitet. Härigenom har biståndet inneburit en relativt sett mindre kännbar belastning på betalningsbalansen. Inköpen har som regel gjorts till världsmarknadspriser och befraktningen ordnats på fördelaktigaste sätt. Varubiståndet har visat sig administrativt mindre krävande än flertalet andra biståndsformer.
Gcnomfört efter dessa riktlinjer och väl samstämt med mottagarnas utvecklingsplanering bör varubistånd även fortsättningsvis kunna spela en viktig roll i stödet till programländerna. Jag räknar därför med att ökade belopp kan komma att anslås för denna biståndsform. Att fastställa någon viss andel av det bilaterala biståndsanslaget för varubistånd synes dock inte ändamålsenligt och har heller inte föreslagits av SIDA. Varubiståndets omfattning i de olika samarbetsprogrammen och därmed i det totala biståndsprogrammet får bli resultatet av en sammanvägning av olika faktorer vid de individuella programmens utformning.
Biståndsvillkor m. m.
U-ländernas ökande skuldbörda innebär i många fall, som jag anfört i det föregående, ett reellt hot mot dessa Jänders ekonomiska oberoende. Skuldtjänsten liksom annat finansiellt utflöde reduccrar de tillgängliga investeringsresurserna och dämpar därmed takten i de skuldsatta ländernas ekonomiska utveckling. Under senare tid har i ökande
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 40
utsträckning skuldkriser inträffat med åtföljande krav på omförhandlingar av återbetalningsskyldigheten, s.k. skuldkonsolideringar.
Villkoren för det svenska utvecklingsbiståndet är synnerligen förmånliga. En betydande andel av biståndet utgörs av bidrag till multilaterala organisationer, vilka lämnar bistånd som gåva (UNDP) eller som lån på mycket mjuka villkor (IDA). Av det direkta biståndet utgörs betydligt mer än hälften av gåvor. Även den del av det svenska biståndet som utgår i form av bilaterala krediter lämnas på för mottagarländerna gynnsamma villkor. Krediterna lämnades ursprungligen på s.k. normalvillkor, dvs. 20 års amorteringstid, varav de fem första åren amorteringsfria, samt 2 9/4 ränta. Riksdagen medgav år 1967 dels en förlängning av såväl kredittiden som den amorteringsfria perioden med fem år, dels användningen av s.k. IDA-villkor (50 års amorteringstid, varav de tio första åren amorteringsfria samt 3/4 ?/) administrationsavgift). IDA-villkoren tillämpades tidigare endast vid samfinansiering med Världsbanken/IDA men har på scnare tid kommit till användning i allt större utsträckning.
De svenska utvecklingskrediternas obundenhet när det gäller upphandling ger också låntagaren ett väsentligt bättre utbyte än bunden finansiering. Några återbetalningar under svenska krediter har på grund av den inledande amorteringsfria perioden ännu inte ägt rum; räntor och avgifter uppgick budgetåret 1970/71 till knappt 5 milj. kr.
Det svenska utvecklingsbiståndet har således inte i nämnvärd utsträckning bidragit till att öka den finansiella betastningen på u-länderna. Det finns emellertid ett behov att vidta åtgärder för att underlätta vårt deltagande i de skuldkonsolideringar som i framtiden kan bli allt vanligare. Riksdagen medgav år 1968 att betalningsanstånd medges för de svenska utvecklingskrediterna i samband med internationella skuldkonsolideringsaktioner (prop. 1968: 101, SU 128, rskr 302). Jag förordar att det åt Kungl. Maj:t givna bemyndigandet utvidgas så att det i samband med internationella skuldkonsolideringsaktioner blir möjligt att medge ränteeftergift, nedskrivning av skuldbeloppet, förlängning av den amorteringsfria perioden samt, för 25-åriga krediter, förlängning av löptiden.
Avvägningen mellan gåva och kredit inom länderprogrammets ram får i första hand avgöras av landets allmänna ckonomiska läge och skuldsituation. Arten av de projekt eller program som erhåller stöd genom svenska insatser, liksom de resurser som insatserna består av, bör spela en underordnad roll. Inte heller synes insatsernas storlek böra vara avgörande för finansieringsformen. Starka skäl talar för en hög gåvoandel i samarbetsprogrammen för flertalet av mottagarländerna för det svenska biståndet. Likaså bör användningen av IDA-villkor för krediterna kunna ske i ökad omfattning.
I syfte att åstadkomma större likformighet mellan gåvo- resp.
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 41
kreditfinansierade insatser torde en översyn böra ske av de regler som nu gäller för upphandling, medelsöverföring till mottagaren m. m.
Vissa gåvoinsatser har avtalats utan någon fast preciserad beloppsmässig begränsning av det svenska åtagandet, medan krediterna avsett på förhand bestämda belopp. Något skäl föreligger inte att behandla gåva och kredit olika i detta avseende; gåvoavtalen bör i fortsättningen liksom krediterna avse beloppsmässigt avgränsade svenska åtaganden.
Kungl. Maj:t har, som nämnts, erhållit riksdagens bemyndigande att göra kreditåtaganden till ett belopp om tre och cen halv gånger det löpande budegetårets anslag för kreditverksamhet jämte eventuell ingående ointecknad reservation. Dessa åtaganden får periodiseras över högst fyra budgetår inklusive det år under vilket avtal ingås.
Syftet med denna fullmakt är att ge Kungl. Maj:t möjlighet att bättre utnyttja anslaget för långsiktiga åtaganden samtidigt som riksdagen erhåller garanti för att ingångna åtaganden alltid skulle kunna infrias från svensk sida vid oförändrad medelsanvisning under ytterligare två å tre budgetår. Fullmakten har utnyttjats i den utsträckning som SIDA:s kapacitet att arbeta fram nya insatsförslag medgett. Såsom SIDA framhåller i sina anslagsäskanden kräver emellertid flertalet av de projekt och program som erbjuder sig till finansiering i mottagarländerna fem till sex år för att slutföras. Det nuvarande systemet har därför lett till att betydande reservationer samlats under anslaget. Vid utgången av budgetåret 1970/71 uppgick kreditreservationerna till ca 373 milj. kr. Med en utsträckning i tiden av riksdagens fullmakt skulle en närmare anslutning till de faktiska utbetalningarna kunna åstadkommas och därmed ett snabbare nyttiggörande av de anvisade resurserna. Jag förordar därför att fullmakten utsträcks till att gälla över fem framförliggande budgetår samt att de samlade åtagandena — förutom ingående ointecknad reservation — får uppgå till högst fyra gånger anslaget för det löpande budgetåret. Dessa principer bör gälla såväl gåvor som krediter.
Vid genomförande av de nämnda förslagen kommer behovet av skilda system för budgetering och programmering av kredit- resp.
nästa budgetår böra vara tillgängliga för gåvor eller krediter i den utsträckning som befinns ändamålsenligt med hänsyn till genomförandet av samarbetsprogrammen.
Familjeplanering
Familjeplanering tillämpas numera av ett växande antal u-länder. FN står också oförbindrat att engagera sig på området och ges ökande rcesurser för sin verksamhet bl.a. från Sverige. Det direkta svenska familjeplaneringsbiståndet kan därmed koncentreras till ett mindre antal länder än tidigare, huvudsakligen programländerna, där en fördjupning
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 42
och breddning av de svenska insatserna inom hälsovårdssektorn kan äga rum. Samtidigt anslår Sverige ökade resurser för den verksamhet som bedrivs av internationella organisationer på detta område samt för forskning.
För familjeplaneringsinsatser har under innevarande budgetår beräknats totalt ca 58 milj. kr., varav sammanlagt ca 40 milj. kr. för bidrag till internationella organisationers verksamhet. Motsvarande belopp för budgetåret 1972/73 beräknas av SIDA komma att uppgå till 75 resp. 46 milj. kr.
Ett betydande stöd lämnas till Världshälsoorganisationen (WHO) för forskning och utbildning i fråga om den mänskliga fortplantningen. Projektet, som anmäldes i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 20), är delvis baserat vid Karolinska institutet i Stockholm och avser stöd tili en forsknings- och försöksverksamhet för utveckling av bättre preventivmedel. Förutom vid Karolinska institutet skall verksamheten huvudsakligen bedrivas vid fyra forsknings- och utbildningscentra i olika delar av världen. Därutöver skall finansiella bidrag ges till annan forskningsoch utbildningsverksamhet med samma syfte.
För budgetåret 1971/72 har WHO-programmet kostnadsberäknats till 6,7 milj. dollar. Därav svarar Sverige för 3 milj. dollar. Återstoden tillskjuts av Canada, Danmark och Norge samt Ford-stiftelsen. För perioden 1972/73—-1974/75 har Sveriges andel av kostnaderna beräknats till 14 milj. dollar, dvs. nära 69 milj. kr., varav ca 20 milj. kr. faller på budgetåret 1972/73.
Vid sidan av detta forskningsstöd avses under budgetåret 1972/73 större bidrag komma att lämnas till FN:s befolkningsfond (UNFPA) och till Internationella familjeplaneringsförbundet (IP PF). FN-fonden finansierar projekt som huvudsakligen utförs av FN:s fackorgan. Verksamheten bygger på frivilliga bidrag från såväl i- som u-länder. För år 1971 uppgick de sammanlagda bidragsutfästelserna till ca 25 milj. dollar. Sverige bidrog med 3 milj. dollar. Bl. a. mot bakgrund av fondens snabba expansion kommer dess verksamhet och administrationsformer nu att ses över för att säkra att medlen utnyttjas effektivt.
AFRIKA
Tunisien
Budgetåret 1970/71 utbetalades 14,7 milj. kr. i svenskt bistånd till Tunisien, motsvarande inemot 49/9 av det svenska bilaterala biståndsflödet. För budgetåret 1971/72 och följande år förutses en ökning av utbetalningarna.
Det framtida utvecklingssamarbetet med Tunisien kommer att utgå
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 43
från den plan för åren 1973—1975 som nu förbereds. Utvecklingen av jordbruk och industri med särskild inriktning på att skapa ökad sysselsättning kommer därvid att stå i förgrunden. Av arbetskraften beräknas f. n. minst 15 9/9 vara arbetslös.
För att främja landsbygdens utveckling har SIDA i samarbete med FAO bistått Tunisien i utarbetandet av ett skogsplanteringsprojekt, syftande till bättre jordskydd samt ökad grad av självförsörjning med virke. Vidare övervägs stöd genom UNICEF av produktion och marknadsföring av proteinrik barnmat. Förutsättningarna för kreditstöd till småbrukare kommer att utredas närmare. Inom utbildningssektorn intar insatser för yrkesutbildning en central plats.
Sverige har tillsammans med Världsbanken/IDA finansierat en del av utbyggnaden av Tunisiens vattenförsörjning för perioden 1968—73. Två svenska krediter på totalt ca 44 milj. kr. avtalades åren 1968 och 1970. Ytterligare stöd till vatten- och avloppsanläggningar kan bli aktuellt budgetåret 1972/73.
Genom svenska krediter åren 1967 och 1970 har 45 milj. kr. ställts till förfogande för den delvis statsägda utvecklingsbanken SNI, som lämnar Jån för nyinvesteringar inom industri- och hotellsektorn. Möjligheterna att lämna fortsatt stöd till utvecklingen av småindustri och hantverk i Tunisien utreds f.n.
Etiopien
De svenska biståndsutbetalningarna till Etiopien uppgick budgetåret 1970/71 till 35,4 milj. kr., motsvarande 9,5 9/, av det svenska bilaterala biståndsflödet. Ungefär samma utbetalningsbelopp förutses för gåvobiståndet under de närmaste budgetåren. Härutöver tillkommer utbetalningar under tidigare avtalade krediter.
Det svenska biståndet koncentreras till nutrition och hälsovård, utbildning samt landsbygdsutveckling. Insatserna inom det etiopiska nutritionsinstitutet ENT kommer i ökad utsträckning att inriktas på utbildnings- och upplysningsverksamhet på näringsområdet, där Sverige t.o.m. budgetåret 1971/72 beräknas ha bidragit med ca 20 milj. kr. För ändamålet beräknar SIDA drygt 3 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Vidare beräknas medel för den pågående utbyggnaden av hälsocentraler på landsbygden.
Under det pågående skolbyggnadsprogrammet för grundskolan (ESBU), hade till utgången av budgetåret 1970/71 nära 4600 klassrum färdigställts. Arbetsprogrammen för budgetåren 1971/72 och 1972/73 förutser en produktion om 1 000 resp. 1 200 klassrum och avses liksom tidigare till hälften finansieras av Sverige. Medelsbehovet härför beräknar SIDA till ca 12 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Det svenska stödet till det regionala jordbruksprojektet CADU, som
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 44
inleddes år 1967, förlängdes vid utgången av 1970 t.o.m, budgetåret 1974/75. Vidare bidrar Sverige till den verksamhet, EPID, som det etiopiska jordbruksdepartementet bedriver i syfte att samordna och ge service åt ett antal integrerade landsbygdsutvecklingsprojekt. Den svenska insatsen innefattar främst personal och driftskostnadsbidrag och beräknas kosta sammanlagt ca 12,5 milj. kr. En förutsättning för att CADU:s och EPID:s mål skall kunna nås är att det av den etiopiska regeringen under hösten 1970 framlagda förslaget till förbättring av arrendatorernas rättsliga ställning genomförs. Sverige har därför förbehållit sig rätten att säga upp avtalen om den nya arrendelagen ej börjat tillämpas i CADU-området före utgången av år 1972. Lagförslaget jämte vissa kompletteringar är fortfarande under behandling i det etiopiska parlamentet.
Kenva Budgetåret 1970/71 utbetalades 19,1 milj. kr. i svenskt bistånd till Kenya, motsvarande drygt 5 9/) av det svenska bilaterala biståndsflödet. Utbetalningarna till Kenya väntas öka under innevarande och följande budgetår. Den hittillsvarande utvecklingen i Kenya har till största delen ägt rum i den del av ekonomin som utnyttjar moderra produktionsmetoder. Arbetslösheten är ett allvarligt problem som riktar uppmärksamheten på bl. a. behov av en mera yrkesorienterad utbildning. I Kenyas andra femårsplan, vilken avser åren 1970-—1974, anges som ett huvudmål att i ökad utsträckning främja landsbygdsutvecklingen för att därmed göra en större del av befolkningen delaktig i framstegen. Dessa strävanden bildar utgångspunkten för det svenska biståndet till Kenya, som främst inriktats på åtgärder för landsbygdens utveckling. En nyligen beslutad svensk kredit på 31 milj. kr. stöder det kenyanska programmet för att förbättra småvägssystemet på landsbygden. Till finansiering av programmet för landsbygdens vattenförsörjning kommer inom kort att utgå en andra svensk kredit på 33 milj. kr. Totalt har därmed 48 milj. kr. anslagits till vattenförsörjningsprogrammet. Det svenska stödet till programmet för förbättring av kött- och mjölkproduktionen genom seminavel har nyligen förlängts och utvidgats. Den samnordiska kooperationsinsatsen fortsätter. Vidare pågår och planeras insatser för skogsbruket och för regionala jordbruksprojekt. Avtal har under året ingåtts om en svensk kredit på 31,5 milj. kr. för elkraftförsörjningen och utredningar bedrivs om en i anslutning härtill påskyndad utbyggnad av elkraftförsörjningen på landsbygden. Även inom småindustrisektorn kan ett svenskt bidrag aktualiseras. På utbildningens område har avtal nyligen ingåtts om svensk-ke-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 45
nyanskt samarbete avseende sekreterarutbildning. Diskussioner förs om förutsättningarna för svensk medverkan i yrkesutbildning på landsbygden.
Tanzania
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Tanzania uppgick budgetåret 1970/71 till 46,5 milj. kr., motsvarande drygt 12 9/9 av det svenska bilaterala biståndsflödet. För de närmaste budgetåren förutses väsentligt ökade utbetalningar.
Den gällande utvecklingsplanen i Tanzania avser tiden 1969—1974. Den har som huvudmåil att landsbygdsbefolkningen skall förbättra sina levnadsvillkor bl. a. genom uppbyggnad av ujamaa-byar, enheter med ett betydande mått av gemensamt ägande och gemensam produktion. Den sociala och politiska utvecklingen betonas vid sidan av den ckonomiska tillväxten som ett medel att skapa ctt samhälle i enlighet med de långsiktiga målen.
Hittills har offentliga investeringar och utgifter överstigit planens beräkningar och bristen på finansiella resurser snarare än på konkreta utvecklingsprogram och utbildad personal har kommit att utgöra ett väsentligt hinder mot ett snabbt framåtskridande. Ett ökat inslag av programbistånd är därför nu önskvärt i det svenska samarbetet med Tanzania.
Stöd till olika tanzaniska program för landsbygdens utveckling dominerar naturligen det svenska biståndet. Programmet för landsbygdens vattenförsörjning har erhållit svensk finansiering sedan år 1965 med totalt 86 milj. kr. och stödet beräknas fortsätta. För närvarande undersöker SIDA möjligheterna till svensk medverkan i utvecklingen av skogssektorn i Tanzania. Näringsforskning, spannmålslagring, vägbyggen samt artificiell insemination för att höja kött- och mjölkproduktionen är andra områden för svenska insatser i syfte att förbättra levnadsbetingelserna på Tanzanias landsbygd.
Vidgat stöd till vuxenutbildningsprogrammet har redan avtalats och diskussioner pågår om lämpliga former för ökade svenska insatser inom yrkesutbildningssektorn. En svensk pappersgåva bidrar till en utökad tanzanisk produktion av skolböcker. En samnordisk insats för jordbruksutbildning i Mbeya har nyligen börjat genomföras. I det nya samarbetsavtalet på kooperationens område som just ingåtts medverkar Sverige, Danmark, Norge och Finland som biståndsgivare.
Den industriella utvecklingen i Tanzania stöds genom den år 1969 lämnade krediten på 15 milj. kr. till det statliga utvecklingsbolaget NDC. Även genom den under år 1971 upprättade statliga tanzaniska investeringsbanken kan svenska insatser ifrågakomma. Svenskt stöd lämnas vidare till de regionalt styrda utvecklingsfonderna.
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 46
Planeringen av ett vidgat program för hiälso- och sjukvård på landsbygden har påbörjats, varvid Sverige ombetts att bistå. Inom ramen för en framtida svensk insats på detta område kan familjeplanering ifrågakomma.
Östafrikanska Gemenskapen
Den Östafrikanska Gemenskapen, som består av Kenya, Tanzania och Uganda, har under det gångna året varit utsatt för påfrestningar till följd av regimskiftet i Uganda. Den av medlemsstaterna manifesterade viljan att hålla samman Gemenskapen har dock medfört att arbetet inom dess olika institutioner kunnat föras vidare.
Från svensk sida har det tett sig önskvärt att på de tre staternas begäran stödja de regionala samarbetssträvandena. Sedan några år stöder Sverige Gemenskapen med personal samt genom en kredit på 27 milj. kr. till det Östafrikanska telebolaget. Ett svenskt bidrag till den Östafrikanska utvecklingsbankens verksamhet övervägs f. n.
Zambia
De svenska utbetalningarna av bistånd till Zambia uppgick budgetåret 1970/71 till 3,8 milj. kr. eller 19/94 av det bilaterala biståndsflödet. För budgetåret 1971/72 förutses ca 7 milj. kr. komma att utbetalas.
De svenska biståndsinsatserna har hittills helt bestått av personal. Sedan 1965 har svenska fredskårister arbetat främst inom jordbrukskooperationen och sedan år 1969 även inom skogsförvaltningen. Samma år påbörjades rekryteringen av kontraktsanställd personal för bägge sektorerna. Sedermera har personalbiståndet vidgats till att omfatta även kraftförsörjning och sjukvård.
Zambias nya utvecklingsplan, som avser åren 1972—76 och som framläggs inom kort, väntas särskilt betona landsbygdens utveckling. Befolkningens levnadsvillkor skall förbättras och landets oberoende stärkas genom en koncentration av resurser till områden med god jordbrukspotential och relativt hög befolkningstäthet.
Den planerade utbyggnaden av det svenska utvecklingssamarbetet med Zambia blir till sin inriktning beroende av den nya utvecklingsplanen. Det står emellertid redan klart att en viktig uppgift för ett framtida svenskt bistånd torde bli att tillhandahålla större personalbiståndsinsatser i syfte att minska bristen på kvalificerad personal inom planering och förvaltning. Insatser kan sålunda avse bistånd till plancring av de s. k. intensivutvecklingszonerna på landsbygden. Yrkeslärarutbildning och teknisk utbildning kan vidare komma i fråga.
Botswana
Utbetalningarna av svenska biståndsmedel till Botswana uppgick budgetåret 1970/71 till 2 milj. kr. För budgetåret 1971/72 förutses utbetal-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 47
ningar på 4 milj. kr. En snabb ökning förväntas under följande budgetår.
Den nu gällande utvecklingsplancen avser åren 1970—75 och har som mål att höja välfärden för den majoritet av befolkningen som inte fått del av den moderna sektorns tillväxt. Insatser för att förbättra jordbruk och boskapsskötsel ges därför särskild vikt.
Botswana och Sverige ingick under år 1971 ett proceduravtal för utvecklingssamarbetet mellan länderna. Detta liksom upprättandet av svensk representation i Gaborone, vilket jag tidigare berört, bör underlätta ett utökat utvecklingssamarbete.
Det svenska biståndet har hittills avsett bidrag till sekundärskolor, en hydrologisk undersökning samt ett kooperativt utvecklingscentrum; de senare två insatserna i samarbete med FN. Avtal ingås inom kort om en svensk utvecklingskredit på 21 milj. kr. till ett vägbygge. Även vattenförsörjningen på landsbygden har givits finansiellt stöd.
Insatser förbereds vidare i form av personalbistånd och konsulttjänster främst till Botswanas förvaltning för olika utvecklingsobjekt. Svenskt stöd förutses för utveckling av småindustrin och för uppbyggande av institutioner som kan skapa ökad inhemsk kontroll över industrisektorn. Stöd till biblioteksfilialer. till ytterligare en sckundärskola och till ctt yrkesutbildningscentrum utreds av SIDA. Bidrag till utbildning i andra afrikanska länder av botswanska statstjänstemän har vidare aktualiserats.
Övriga länder i Afrika
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Lesotho uppgick budgetåret 1970/71 till 1 milj. kr. För 1971/72 förutses ett ungefär lika stort belopp. Insatserna avser tillhandahållande av förvaltningspersonal genom FN och anslag för stipendier och forskning vid det för Botswana, Lesotho och Swaziland gemensamma universitet som är beläget i Lesotho. En annan för de tre länderna gemensam insats gäller ett konstgödningsprogram som kanaliserats genom FAO.
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Swaziland uppgick budgetåret 1970/71 till 1,2 milj. kr. För 1971/72 förutses en ökning till 3,8 milj. kr. Bland insatserna märks tillhandahållande av förvaltningspersonal genom FN, finansiellt bistånd genom UNESCO til! en sekundärskola och stöd till jordbruksutbildningen genom FAO.
Biståndsutbetalningarna till Sudan uppgick budgetåret 1970/71 till 5,4 milj. kr. De hänförde sig till en kredit från år 1966 på 35 milj. kr. för utveckling av landsbygdens vattenförsörjning. Våren 1970 slöts avtal om en fortsättningskredit på 15 milj. kr. Någon utbetalning under denna kredit har ännu ej skett.
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 48
Södra Afrika: flyktingar och frihetsrörelser
I ett antal FN-resolutioner om Namibia, Sydrhodesia och områden under portugisisk administration samt om apartheidpolitiken i Sydafrika uppmanas medlemsstaterna att lämna moraliskt och materiellt stöd till befolkningen och de nationella befrielserörelserna i dessa områden.
Under innevarande budgetår beräknas det svenska humanitära stödet till afrikanska nationella befrielserörelser, till utbildning av afrikansk flyktingungdom och till offer för rasåtskillnadspolitiken i södra Afrika uppgå till omkring 12 milj. kr. Detta innebär en utvidgning av verksamheten i linje med vad som förordats av riksdagen (UU 1971: 2 s. 31, rskr 1971: 73).
Hittillsvarande erfarenheter av frihetsrörelsernas möjligheter att tillgodogöra sig bistånd är goda. I och med att befrielserörelserna vinner bättre kontroll över de tcrritorier där de verkar ökar också behovet av materiellt stöd till undervisning och hälsovård. Detta gäller särskilt frihetsrörelserna i de portugisiska områdena Angola, Mocambique och Guinea-Bissau, vilket återspeglas i den svenska bidragsgivningen. Sålunda får MPLA i Angola, FRELIMO i Mocambique och PAIGC i Guinea-Bissau efter beslut fattade under år 1971 varuleveranser till värden motsvarande 500 000 kr., 750 000 kr. resp. 4,5 milj. kr. Leveranserna omfattar bl. a. undervisningsmateriel, sjukvårdsartiklar, livsmedel och kläder.
Jag förutser en fortsatt utvidgning av stödet till befrielserörelserna liksom till flyktingar och andra grupper från de områden i Afrika som ännu ej uppnått nationellt oberoende. För budgetåret 1972/73 beräknar jag 15 milj. kr. för ifrågavarande ändamål.
ASIEN
Indien
Under budgetåret 1970/71 utbetalades 66,4 milj. kr. i svenskt bistånd till Indien. Detta utgjorde ca 18 9/9 av Sveriges direkta utvecklingsbistånd. För budgetåret 1971/72 förutses utbetalningar av samma storleksordning.
Indiens utvecklingsplan avser perioden 1969/70—1973/74. Medan tidigare planer betonat den tunga industrins tillväxt, lägger den nuvarande planen huvudvikten på lansisbygdsutvecklingen genom främjande av småjordbruken. Den mindro industrin skall också uppmuntras. En lägre ökningstakt för folkmängden är vidare ett väsentligt mål.
Som jag tidigare berört utgär en väsentlig del av Sveriges bidrag till genomförandet av den indiska utvecklingsplanen i form av importprogrambistånd. Sålunda har avtal tecknats under år 1971 om krediter på sammanlagt 151 milj. kr. Dessa skall utnyttjas för import av mejeriutrustning samt andra produkter — såväl råvaror som kapitalvaror —
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet | 49
för den indiska industrin. Små- och exportindustriernas behov skall därvid ges förtur. Svenskt stöd lämnas också för förbättrad spannmålslagring.
Planeringen av det långsiktiga svenska utvecklingssamarbetet tar sikte på en utökning av biståndet i hittills prövade former. Det svenska stödet till den indiska utvecklingsplanen skulle således huvudsakligen utgå i :form av finansiering av förnödenheter till vissa sektorer. En del av importbiståndet kan komma att lämnas i form av svenska varor: BL a. . kan det bli aktuellt att återuppta leveranserna av skolbokspapper. Insatser på familjeplaneringsområdet samt för slumsanering i Calcutta ägnas vidare särskild uppmärksamhet i planeringsarbetet.
Pakistan
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Pakistan uppgick budgetåret 1970/71 till 35,9 milj. kr., motsvarande knappt 10 9/, av det bilaterala biståndsflödet (1969/70 50,4 milj. kr. respektive 17 9/0). För innevarande budgetår förutses en minskning av utbetalningarna till högst 5 milj. kr. Biståndet har främst inriktats på familjeplanering, utbild- . ning, landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning. Nya avtal om utvecklingssamarbete med Pakistan övervägs f.n. inte. Humanitära insatser på indiska halvön
När kriget mellan Indien och Pakistan bröt ut mot slutet av förra året hade ca 10 miljoner människor flytt till indiskt territorium undan förföljelserna i Östpakistan. Kostnaderna för flyktingarnas uppehälle | har i första hand fått bäras av Indien trots cen omfattande internationell biståndsaktion. Till denna har Sverige hittills bidragit med 37 milj. kr., varav drygt 30 milj. kr. kanaliserats genom FN och återstoden genom enskilda organisationer, främst Röda Korset. Sverige har vidare lämnat 7,5 milj. kr. till FN:s program för humanitärt bistånd i Östpakistan. Efter ett temporärt avbrott under kriget har det internationella hjälparbetet nu åter kommit igång. Behovet av bistånd till människorna i de indiska flyktinglägren, för flyktingarnas återanpassning i Östbengalen och till återuppbyggnaden i detta område är mycket stora. Betydande resurser bör kunna ställas till förfogande för sådana insatser. Det är emellertid i dag för tidigt att uttala sig om formerna för detta bistånd.
Innevarande budgetårs bidrag till katastrofinsatserna i Indien och Pakistan kan tillsammans med övriga bidrag till lindring av akut nöd komma att överstiga vad som beräknats till gåvobistånd. I gengäld uppkom under föregående budgetår en besparing av medel som beräknats till kreditbistånd främst därför att förberedelserna av två större krediter till Pakistan avbröts. Med hänsyn härtill kan en' omdisposition av medel mellan de båda ändamålen bli erforderlig. 4 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bilaga 5
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 50
Demokratiska Republiken Vietnam (DRV) :
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Demokratiska Republiken Vietnam uppgick budgetåret 1970/71 till 27,5 milj. kr., vilket motsvarade drygt 79/0 av det svenska bilaterala biståndsflödet. För budgetåret 1971/72 förutses en ökning av utbetalningarna. |
Sveriges bistånd till DRV, som inleddes år 1965 och hittills bestått av humanitära insatser, har kanaliserats genom Svenska Röda Korset samt, till en mindre del, via Röda korsföreningarnas förbund i Genåve. Ca 48 milj. kr. har på detta sätt tagits i anspråk t. o. m. budgetåret 1970/71.
Den finansiella ramen för biståndet till DRV angavs av 1970 års | riksdag till 225 milj. kr. för budgetåren 1970/71--1972/73. För vart och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72 har anvisats 25 milj. kr. i humanitärt bistånd och 50 milj. kr. för återuppbyggnadsbistånd. Motsvarande belopp beräknas för budgetåret 1972/73. Härtill kommer medel för familjeplaneringsbistånd.
Överenskommelse har träffats mellan DRV:s Röda Kors och Svenska Röda Korset rörande användningen av de för innevarande budgetår anvisade medlen för humanitärt bistånd. Liksom tidigare består leveranserna huvudsakligen av textilier och papper. Därutöver har 4 milj. kr. anslagits med anledning av de svåra översvämningar som drabbade landet under sommaren 1971.
Återuppbyggnadsbiståndet på sammanlagt 150 milj. kr., som får ses som ett led i ett långsiktigt utvecklingssamarbete mellan DRV och Sverige, avses i första hand utnyttjas för finansiering av en pappers- och massafabrik. Härigenom kommer Sverige att bidra till att avsevärt höja produktionskapaciteten inom en industrisektor där bombningarna medfört svåra skador till men för bl. a. det vietnamesiska utbildningsprogrammet, F. n. undersöks förutsättningarna för svenska insatser också inom andra industrigrenar.
Avtal har träffats om en svensk insats på familjeplaneringsområdet. Den består främst av preventivmedel och utrustning för familjeplane-
ringsprogrammet till en ungefärlig kostnad av 3 milj. kr. Intresset för
denna typ av bistånd är stort och erfarenheterna goda. Ett utökat samarbete på området kan förutses.
Övriga Indokina
För humanitärt bistånd till Sydvietnam har hittills anslagits drygt 6 milj. kr. Insatserna, vilka har bestått av medicinsk utrustning, har förmedlats genom Svenska Röda Korset samt — i begränsad utsträckning — genom Röda korsföreningarnas förbund i Genåve. Huvuddelen utnyttjas inom det. av Nationella befrielsefronten (FNL) behärskade området. Jag förutser att dessa insatser kommer att öka.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 51
För humanitära biståndsinsatser i Cambodja och Laos har hittills anslagits 1,4 milj. kr. Detta bistånd, som förmedlas genom Internationella Röda kors-kommittén i Geneve, går i första hand till de av befrielscrörelserna behärskade områdena. Krigets intensifiering i dessa båda länder har inneburit en omfattande förstörelse av städer och byar. En ökning av det humanitära biståndet till dessa områden är därför motiverad.
Övriga länder i Asien
Ett avtal som träffades år 1968 med FAO avseende bistånd tili ett integrerat kooperativt jordbruksprojekt i Afghanistan utgår i mars 1972. Projektet omfattar fr. o. m. år 1970 även alfabetiseringsarbete, som får svenskt stöd genom UNESCO. F.n. diskuteras om svenskt stöd skall lämnas till den andra fasen av projektet.
Sverige har sedan år 1958 lämnat bistånd till Ceylons familjeplaneringsprogram. Det löpande samarbetet äger rum under ett ramavtal som omfattar perioden 1970—73. Därutöver har Sverige under budgetåret 1971/72 lämnat varubistånd i form av konstgödning till ett värde av nära 8 milj. kr. Insatser avseende fiske, kooperation och exportfrämjande åtgärder i samarbete med FAO, ILO resp. International Trade Centre (ITC) kan bli föremål för beslut under budgetåret 1971/72. Härutöver kan en viss utbyggnad av Sveriges direkta utvecklingssamarbete med Ceylon bli möjlig fr. o. m. budgetåret 1972/73.
De avslutande utbetalningarna under den treåriga krediten om 15,6 milj. kr. till Turkiet kommer att ske under budgetåret 1971/72. Krediten avser finansiering av import huvudsakligen för skogssektorn.
Sverige slöt år 1967 ett avtal om familjeplaneringsbistånd med Malaysia. Under budgetåret 1971/72 beräknas ett bistånd om 1,3 milj. kr. för inköp av preventivmedel. För budgetåret 1972/73 beräknas 1,5 milj. kr. Efter tillkomsten av FN:s befolkningsfond (UNFPA) finner SIDA ett fortsatt bilateralt svenskt bistånd mindre motiverat och jag förutser därför att detta kommer att avslutas i och med budgetåret 1972/73.
Sverige stöder Sydkoreas familjeplaneringsprogram dels genom leveranser av preventivpiller och viss annan utrustning, dels genom finansiering av ett familjeplaneringsinstitut. Förutom huvuddelen av institutets byggnadskostnader har Sverige åtagit sig att svara för ungefär hälften av dess driftkostnader t. o. m. budgetåret 1975/76. Leveranserna av preventivmedel och utrustning förutses vara avslutade i och med budgetåret 1973/74. SIDA räknar med att FN:s befolkningsfond därefter kommer att kunna svara för detta bistånd. För familjeplaneringsbiståndet i Sydkorea beräknar SIDA för innevarande budgetår totalt ca 3,8 milj. kr.
4ft Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 5
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 52
LATINAMERIKA
Chile
Chile har erhållit svenskt familjeplaneringsbistånd sedan budgetåret 1970/71. SIDA räknar i sin anslagsframställning med en ökning av insatserna från ca 500 000 kr. innevarande budgetår till 1,5 milj. kr. budgetåret 1972/73. Vidare har Sverige med anledning av naturkatastroferna sommaren 1971 ställt 2,5 milj. kr. till Chiles förfogande för bistånd i form av tält, generatorer m. m. Exportfrämjande bistånd via 1TC planeras utgå under år 1972.
Den chilenska utvecklingspolitiken har inriktats på att åstadkomma vittgående förändringar av samhällsstrukturen genom bl. a. påskyndad jordreform, jämnare inkomstfördelning och förbättrad sysselsättning. Utvecklingsplanen för perioden 1971—76, som nyligen lagts fram, stäl- Jer vidgad livsmedelsproduktion och bostadsbyggande i förgrunden. Samtidigt betonas nödvändigheten av en starkt ökad export, inte minst med hänsyn till den omfattande utländska skuldbörda som landet tidigare ådragit sig. Reformpolitiken har föranlett cn begränsning av kapital- och biståndsflödet till landet, vilket kan skapa svårigheter att genomföra det planerade utvecklingsarbetet.
Den chilenska utvecklingspolitiken har fått en klar inriktning på sociala och ekonomiska förbättringar för de breda folkgrupperna. Jag anser det motiverat att nu pröva möjligheterna att utvidga samarbetet med Chile. Sverige kan eventuellt medverka till ökat finansieringstillskott till Chile från Interamerikanska utvecklingsbanken genom att kanalisera svenskt bistånd till landet via den utvecklingsfond som tidigare tillkommit i samarbete med banken. I samråd med de chilenska myndigheterna prövas nu om denna form av samarbete är lämplig. Från chilensk sida har man vidare gjort en framställning om svenskt stöd för landets proteinförsörjningsprogram. Denna ansökan, som vilat i avvaktan på ställningstagande rörande en allmän utvidgning av utvecklingssamarbetet med Chile, bör nu tas upp till prövning.
Cuba
Svenskt bilateralt utvecklingssamarbete med Cuba inleddes under budgetåret 1969/70. Utbetalningarna uppgick budgetåret 1970/71 till 2,2 milj. kr. eller 0,6 9/9 av det bilaterala biståndsflödet. För innevarande budgetår har utbetalningarna beräknats till 5,5 milj. kr.
Investeringar i skol- och yrkesutbildning samt inom hälsovårdsområdet utgör en väsentlig del av Cubas ansträngningar att uppnå ekonomisk och social utjämning. Behovet av utbildad arbetskraft, särskilt inom industrier med anknytning till jordbruket, är mycket kännbart. Det svenska utvecklingssamarbetet med Cuba utgår från dessa förutsättningar.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 53
Förutom bistånd till mödra- och barnavård, stipendiering och exportstöd har Sverige tecknat avtal om bidrag genom UNESCO för medverkan i uppbyggnaden av två tekniska institut, som kommer att utexaminera sammanlagt 430 tekniker och 550 yrkesarbetare per år. De totala kostnaderna för hittills lämnat och utfäst bistånd uppgår till drygt 25 milj. kr. En fortsättning av det genom ITC lämnade cexportstödet samt av biståndet till mödra- och barnavården förutses. Diskussioner har även förts rörande nya insatser genom UNESCO på utbildningsområdet.
En högt prioriterad sektor i det kubanska utvecklingsarbetet är hälsooch sjukvården, där det föreligger ett stort behov av förnyelse och komplettering av sjukvårdsutrustning. Cuba har gjort framställning om direkt svenskt bistånd i form av sådan utrustning. Jag räknar med att avtal om en sådan insats skall kunna ingås före utgången av innevarande budgetår.
ICKE LÄNDERINRIKTAT BISTÅND
Under budgetåret 1970/71 utbetalades ca 94 milj. kr. för icke länderinriktat bistånd. Under innevarande budgetår beräknas dessa utbetalningar uppgå till ungefär 205 milj. kr.
I fråga om familjeplanering samt stöd till flyktingar och frihetsrörelser i Afrika hänvisar jag till vad jag tidigare anfört. Ökade resurser har beräknats för dessa ändamål. Vidare hänvisar jag till vad jag anfört rörande behov av ett kraftigt vidgat utrymme för katastrofbistånd. För detta ändamål beräknar jag 100 milj. kr., med möjlighet att därutöver genom omdispositioner inom anslagets ram ta i anspråk ytterligare medel.
Inom kurs- och stipendiatprogrammet utgör kurserna den dominerande delen av verksamheten. De genomförs av svenska myndigheter, organisationer och institutioner, i flertalet fall i samarbete med mellanstatliga organisationer. Enskild stipendiering förekommer som del av insats i projekt och därutöver endast undantagsvis. Icke projektbunden stipendiering inriktas på kvalificerad forskning och studicbesök på hög nivå. För dessa ändamål räknas totalt med 16,3 milj. kr. för budget-
året 1972/73, vilket kan jämföras med 13,8 milj. kr. under innevarande
budgetår.
SIDA beräknar ett ökat medelsutrymme för bidrag till enskilda organisationers humanitära och utvecklingsfrämjande verksamhet, främst på utbildningens och den förebyggande hälsovårdens områden. De enskilda: organisationernas verksamhet utgör ofta ett värdefullt komplement till det offentliga utvecklingssamarbetet. SIDA förutser utbetalningar till de enskilda organisationernas verksamhet om ca 12 milj. kr. för budget-
Prop, 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 54
året 1972/73, vilket innebär mer än en fördubbling jämfört med budgetåret 1970/71. För att stödja u-ländernas exportansträngningar lämnar Sverige bidrag till ITC, vilket är knutet till UNCTAD och GATT. SIDA räknar även för detta bidrag med en fördubbling mellan budgetåren 1970/71 och 1972/73. Bidraget för sistnämnda budgetår skulle därmed uppgå till 8,3 milj. kr. Totalt för det icke länderinriktade biståndet vilket även inbegriper kostnaderna för projektförberedelse och -kontroll samt biträdande experter beräknar jag för budgetåret 1972/73 ett medelsbehov av ca 230 milj. kr.
BISTANDSKONTOREN
Vid biståndskontoren får under innevarande budgetår finnas högst 65 personer anställda, inklusive de kvalificerade lokalanställda. I sin anslagsframställning begär SIDA att cn plan fastställs för att öka personalen vid biståndskontoren så att den budgetåren 1974/75 uppgår till 100 personer. En utbyggnad av biståndskontoren i enlighet med den av SIDA föreslagna planen skulle innebära en tyngdpunktsförskjutning inom den totala svenska biståndsadministrationen. Denna viktiga principfråga kommer jag att ta ställning till när resultatet av pågående utredningsarbete angående arbets- och kompetensfördelningen mellan biståndskontoren och hemmamyndigheten föreligger. Om man i det fortsatta utredningsarbetet finner att nya arbetsuppgifter bör flyttas ut på kontoren kan en fortsatt snabb utbyggnad anses motiverad. I annat fall bör personalökningen anpassas till den ordinarie arbetsvolymens krav och behovet av nya kontor. F.ö. bör man också avvakta de praktiska erfarenheterna av de senaste årens snabba ökning av personalen vid kontoren innan ställning tas till nya utbyggnadsplaner. Även möjligheterna att rationalisera verksamheten måste undersökas. Mot denna bakgrund förordar jag att personalökningen vid biståndskontoren för budgetåret 1972/73 begränsas till fyra tjänster. Jag beräknar det samlade medelsbebovet för biståndskontoren för budgetåret 1972/73 till ca 11 milj. kr. Såsom anfördes i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 44) är biståndskontoren i förhållande till verksamhetslandet en särskild enhet inom den svenska beskickningen. Kontorets chef, som vanligen också är en av Kungl. Maj:t utsedd biståndsattaché, är i denna egenskap underställd chefen för vederbörande utlandsmyndighet. En förstärkt integration av biståndskontoren i beskickningarna ter sig önskvärd med hänsyn till såväl bebovet att gentemot värdlandet markera den svenska representationens enhetliga
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 55
karaktär som till möjligheten att uppnå ett rationellt utnyttjande av personalen. Jag avser därför att pröva denna fråga i syfte att föreslå att Kungl. Maj:t fastställer nya riktlinjer för biståndskontorens verksamhet inom beskickningarnas ram. Genom den förändring av utvecklingsbiståndets karaktär som jag berört i det föregående, särskilt övergången till samarbetsprogram, krävs en förstärkning av den svenska representationens kapacitet för i första hand allmän bevakning och rapportering av värdlandets politik, ekonomi och biståndsbehov. Mot denna bakgrund kommer beskickningarna i tre av programländerna att förstärkas med vardera en förste ambassadsekreterare. Vidare bör, som jag tidigare berört, en ambassad under ledning av ett ambassadråd som t.f. chargé d'affaires inrättas i Gaborone i Botswana.
För det bilaterala utvecklingssamarbetet beräknar jag ett medelsbehov av 744,9 milj. kr. Därav beräknar jag en reserv på 100 milj. kr. för katastrofbistånd. Den slutliga fördelningen av medlen inom ramen för anslaget torde få ske genom Kungl. Maj:ts beslut. Under hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen a) att godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för bilateralt utvecklingssamarbete b) att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i fråga om svenska utvecklingskrediter, i samband med internationella skuldkonsolideringsaktioner medge ränteeftergift, nedskrivning av skuldbelopp och förlängning av amorteringsfri period samt, för 25åriga krediter, förlängning av löptiden c) att bemyndiga Kungl. Maj:t att göra utfästelse om biståndsinsatser över fem framförliggande budgetår inom en total åtaganderam som motsvarar fyra gånger det aktuella budgetårets anslag för bilateralt utvecklingssamarbete d) att till Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 744 916 000 kr.
C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet 1970/71 Utgift 7462 877 Reservation 2 521 174 1971/72 Anslag 10 021 000 1972/73 Förslag 16 250 000
Från anslaget finansieras dels rekrytering av personal för det direkta svenska utvecklingssamarbetet och till de internationella biståndsorga-
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 56
nens verksamhet, dels förberedelser och utbildning av utresande personal, dels verksamhet för ökad upplysning om u-ländernas situation och
problem samt om biståndsverksamhetens inriktning och innehåll.
SIDA
För att i planerad omfattning kunna rekrytera och utbilda fältpersonal samt bedriva informationsverksamhet beräknar SIDA för budgetåret 1972/73 ett medelsbehov om 20,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med 10,4 milj. kr. i förhållande till innevarande års anslag. Av det begärda beloppet avser 3,6 milj. kr. rekrytering och 10,3 milj. kr. utbildning av fältpersonal medan 6,5 milj. kr. faller på informationsverksamheten.
Rekrytering av fältpersonal. Rekryteringen till biståndsverksamheten uppgick budgetåret 1970/71 till 349 personer och beräknas för innevarande budgetår nå upp till 410 personer. För budgetåret 1972/73 räknar SIDA med en rekrytering av 560 personer och under de därpå följande budgetåren förutses fortsatta, kraftiga ökningar.
Utbyggnaden av det svenska utvecklingssamarbetet medför att efterfrågan på svenskar för sysselsättning inom denna verksamhet kommer att öka kraftigt. De tjänster som efterfrågas av utvecklingsländerna gäller i stor utsträckning kvalificerade insatser inom yrken där tillgången är relativt begränsad.
Ytterligare åtgärder som underlättar för enskilda att arbeta inom utvecklingssamarbetet behöver vidtas. SIDA pekar särskilt på att anställningstryggheten vid återkomsten till Sverige måste förbättras. Rekryteringen av biståndsarbetare försvåras nu bl.a. av att sökande till ulandsuppdrag med privat anställning normalt ej erhåller tjänstledighet. SIDA berör tre lösningar på problemet: lagstiftning om privat arbetsgivares skyldighet att bevilja tjänstledighet för u-landsuppdrag, ckonomisk kompensation till de biståndsarbetare som tvingas begära entledigande från privat anställning eller av SIDA garanterad anställning vid återkomsten till Sverige. Myndigheten avser att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen låta utreda det sista av de tre alternativen.
Utbildning av fältpersonal. För budgetåret 1972/73 planerar SIDA allmänna förberedelsekurser för u-landstjänstgöring på tre veckor för sammanlagt ca 680 personer, varav omkring 130 fredskårister. Motsvarande siffror för innevarande budgetår är ca 480 respektive 100. Omkring 880 personer beräknas genomgå språkutbildning i någon form vilket innebär en ökning med ca 380 från budgetåret 1971/72. Den samlade kostnaden för den planerade verksamheten beräknas till 10,3 milj. kr.
Information. Den av statsmakterna begärda fyraårsplanen för SIDA:s informationsverksamhet föreligger nu. Innevarande budgetår betraktas
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 57
som det första året i den aktuella fyraårsperioden. Tonvikten i informationsplanen har lagts på ett utvidgat samarbete med enskilda organisationer. Den tidigare formen för bidragsgivning till dessas informationsprogram i u-landsfrågor föreslås bli ersatt av ett bidragssystem med delegering av informationsansvaret till respektive organisation. De politiskt och fackligt förankrade studieförbunden liksom löntagarorganisationerna tillmäts härvid särskild betydelse.
Vid sidan av samarbetet med de enskilda organisationerna förutses i SIDA:s förslag till informationsplan en kraftig utvidgning av den s.k. basinformationen, dvs. trycksaker, bildarkiv, film m. m. Vidare räknar SIDA med ökad medelstilldelning för bl. a. information till skolväsendet och kontakter med massmedia.
Ett genomförande av informationsprogrammet skulle enligt SIDA kräva 6,5 milj. kr. under budgetåret 1972/73 och 10,2 resp. 13,1 milj. kr. för budgetåren 1973/74 och 1974/75. Styrelsen framhåller att de för budgetåren 1973/74 och 1974/75 beräknade beloppen är att betrakta som preliminära. SIDA kommer med ledning av de erfarenheter som vinns av verksamheten under innevarande budgetår att i nästa års anslagsframställning ta definitiv ställning till förslag om informationsverksamhetens fortsatta omfattning och inriktning.
Departementschefen
Det svenska utvecklingssamarbetets snabba tillväxt reser krav på en ökad rekrytering av fältpersonal. Detta behov understryks ytterligare av att flera länder som mottar direkt svenskt bistånd har begränsade personella resurser för planering och genomförande av olika utvecklingsprojekt.
Budgetåret 1968/69 nåddes det bästa rekryteringsresultatet hittills, närmare 390 personer. Under de två därpå följande budgetåren har rekryteringen legat på en lägre nivå. SIDA:s möjligheter under de kommande budgetåren att uppnå de fastställda målen kan komma att underlättas av den av riksdagen år 1971 beslutade bistånds- och katastrofutbildningen av värnpliktiga m. fl.
Det är uppenbart att ansträngningarna att långsiktigt vidga rekryteringen måste öka. Möjligheterna att vidta olika åtgärder för att förbättra biståndspersonalens anställningstrygghet vid hemkomsten bör, som SIDA föreslår, prövas.
Jag beräknar medelsbehovet för SIDA:s rekrytering och utbildning av fältpersonal till 12 milj. kr., vilket innebär en ökning med 4,7 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslag.
Den av SIDA framlagda informationsplanen ligger till stor del i linje med de tidigare av riksdag och regering angivna riktlinjerna för vidgad information kring u-ländernas problem. Jag vill här understryka vikten
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 58
av att verksamheten ges en u-landscentrerad inriktning. Informationen kring svenska biståndsinsatser bör sätta dessa i sammanhang med de avgörande utvecklingsansträngningar som görs av u-länderna själva.
I prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 47) anfördes att SIDA bör ge löntagarorganisationer och andra folkrörelser hög prioritet vid val av informationskanaler. Myndigheten föreslår i enlighet härmed ett kraftigt utvidgat samarbete med de politiskt och fackligt förankrade studieförbunden. Jag utgår från att dessa organisationer tillförsäkras stor självständighet vid användningen av tilldelade medel.
Genom folkrörelseorganisationernas dominerande roll i fråga om opinionsbildning och vuxenutbildning öppnas möjligheter att engagera stora medborgargrupper som u-landsinformationen hittills inte kunnat nå ut till. Det är väsentligt att detta samarbete med folkrörelseorganisationerna leder till en fastare förankring av utvecklingssamarbetets principer hos allmänheten. Endast genom ett brett folkligt stöd kan vår internationella solidaritetspolitik ges stadga och kontinuitet.
Mot denna bakgrund är jag beredd att föreslå en kraftigt ökad medelsanvisning för bidrag till enskilda organisationer. För budgetåret 1972/73 beräknar jag sålunda för dessa bidrag ett belopp om 1,9 milj. kr., vilket innebär närmare en tredubbling av bidragen jämfört med innevarande budgetår.
För informationsverksamheten som helhet beräknar jag ett medelsbehov för budgetåret 1972/73 om 4,25 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1,5 milj. kr. från innevarande budgetårs anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informa-
tionsverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservations-
anslag av 16 250 000 kr.
C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 1970/71 Utgift 17 381 798 1971/72 Anslag 20 837 000 1972/73 Förslag — 27584 000
SIDA är central myndighet för det direkta utvecklingssamarbete på skilda områden som Sverige bedriver med u-länderna. I detta samarbete ingår också vissa insatser som helt eller delvis finansieras av Sverige men förvaltas av någon av de mellanstatliga organisationerna.
SIDA leds av en styrelse. Chef för den löpande verksamheten är en generaldirektör. SIDA:s organisationsplan upptar en avdelning för ekonomiska och administrativa funktioner samt två operativa avdelningar, en för kreditbistånd och en för gåvoinsatser. Vidarc återfinns där en
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 59
enhet för planering och sekretariatsfunktioner samt en enhet för information och dokumentation.
Den tudelning av den operativa verksamheten i kredit- och gåvobistånd som tillkom i samband med omorganisationen av biståndsmyndigheten år 1965 har under senare år visat sig vara mindre ändamålsenlig. Den strävan mot större likformighet beträffande handläggningen av gåvo- respektive kreditfinansierade insatser som jag berört under anslaget till bilateralt utvecklingssarnaarbete förutsätter ett intimt samarbete mellan de två operativa avdelningarna. Med hänsyn härtill prövar SIDA nya former för den administrativa ledningen av verket. Med utgångspunkt från den arbetsgång och arbetsfördelning som införandet av länderprogrammeringen innebär har inrättats en utredningsbyrå som ersätter det förutvarande ekonomiska sekretariatet samt en länderbyrå med uppgift att samordna det centrala planeringsarbetet. Dessutom finns sektorbyråer för beredning av insatser inom särskilda sektorer.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
SIDA Dep. chefen Personal
| Handläggande personal | 147 + | 17 + | 9 |
| Övrig personal | 126 + 1273 + | 30 + 47 + | 15 24 |
Anslag
| Avlöningar | 15 166 000 + 4 026 000 + 2 802 000 |
| Sjukvård | 45 000 + 5 000 + 5 000 |
| Reseersättningar | 1725 000 -+ 275 000 + 75 000 |
| Lokalkostnader | 2334 000 + 182 000 + 176 000 |
| Expenser | 1367 000 + 148 000 + 94000 |
| Personalutbildning | 200 000 + 175 000 + 50 000 |
20 837 000 + 4 811 000 + 3 202 000
1 SIDA har härutöver givits rätt att inrätta 17 extratjänster. Dessutom tillkommer viss personal som avlönas med medel som anvisats för expertis, liksom av arbetsmarknadsstyrelsen anvisade vapenfria tjänstepliktiga.
SIDA
SIDA framhåller i motiveringen för de tjänster som begärs för budgetåret 1972/73 att personalbehovet måste vägas mot statsmakternas beslut i fråga om biståndets volym, inriktning och kvalitet. Ett uppnående av enprocentmålet innebär att större krav än hittills kommer att ställas på den svenska biståndsmyndighetens kapacitet särskilt i fråga om planeringen av insatser under de framförliggande budgetåren. Tillkomsten av nya länder och ämnesområden för svenskt bistånd ger härutöver utslag, då SIDA räknar med en fast administrativ kostnad för varje land och varje sektor. Det svenska biståndets inriktning på länder, företrädesvis i Afrika, med stort behov av personalbistånd för förvaltnings-
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 60
och planeringsuppgifter, innebär vidare stora anspråk på kvalificerad svensk personal både vid hemmamyndigheten och på fältet. SIDA föreslår också att en särskild byrå för rekryteringsärenden inrättas.
Inom översynen av SIDA:s organisation (LÖSO) förutses vissa delutredningar komma att fortsätta efter det att ett huvudförslag till SIDA:s organisation har framlagts. Arbetet med dessa projekt väntas ställa krav på ökade personalresurser, främst på biträdessidan. Behovet av förstärkning av biträdesfunktionen har också påtalats genom vissa undersökningar som gjorts inom ramen för LÖSO. Den begärda personalökningen avser således i stor utsträckning sådana tjänster.
Under flera år har SIDA haft lokaler på ett antal olika ställen i Stockholm, vilket medfört stora påfrestningar för personalen. Verket anför detta som skäl för äskande om ytterligare personal på framför allt expeditionsvakts- och biträdessidan. Härutöver anför verket önskemil om att rekryterings- och informationsverksamheten bör förstärkas personellt.
I anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 begär SIDA att sammanlagt 47 tjänster inrättas vid verket.
Departementschefen
Jag delar SIDA:s uppfattning att ett rationellt utnyttjande av de växande anslagen för bilateralt utvecklingssamarbete i enlighet med statsmakternas beslut kommer att ställa ökade anspråk på biståndsmyndighetens kapacitet. Som berördes i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 49) föreligger emellertid inte något fast samband mellan anslagsutveckling och personalbehov. Övergången till en ny planeringsmetodik i form av länderprogrammering, liksom en större betoning av t.cx. programbiståndets roll bör medge att personalvolymen ökar väsentligt långsammare än anslagen.
Av betydelse för SIDA:s möjlighet att fullgöra ålagda uppgifter är självfallet organisationens effektivitet. En översyn av SIDA:s organisation pågår som nämnts £. n. och beräknas vara klar någon gång under våren 1972. Anpassningen av organisationen till länderprogrammeringens metodik har emellertid i avvaktan på resultatet av översynen påbörjats inom SIDA. Som jag tidigare redovisat prövar man inom rådande organisationsstruktur nya arbetsformer lämpade för den arbetsgång och arbetsfördelning som införandet av samarbetsprogrammen innebär. Härigenom torde man vinna erfarenheter av värde för en långsiktig lösning av SIDA:s organisationsproblem.
Under budgetåret 1972/73 kan SIDA:s organisation väntas bli starkt ansträngd. Verket befinner sig som nämnts i ett skede av organisatoriska förändringar. Samtidigt kommer personalen fram till senare delen av budgetåret, då nya lokaler för SIDA beräknas vara färdigställda, att vara utspridd på sex olika arbetsställen. För detta budgetår finner
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 61
jag det därför angeläget att SIDA ges ett relativt betydande personaltillskott. Rekryteringssektionen inom byrån för personalärenden bör omvandlas till en fristående byrå. Kungl. Maj:t bör begära riksdagens bemyndigande att inrätta en tjänst som byråchef i Ce 1 som chef för den nya byrån. Vidare har jag beräknat medel för ytterligare 23 tjänster, varav 8 för handläggande personal och 15 för övrig personal. Av dessa handläggartjänster avser 3 tjänster sektorinriktade funktioner och 2 tjänster informationsverksamheten. Jag har härutöver bedömt behovet av en förstärkning av biträdesfunktionen som angelägen. Mitt förslag innebär att SIDA:s yrkanden tillmötesgås beträffande nästan samtliga av verket prioriterade tjänster för planering och beredning av insatser.
Under budgetåret 1973/74 räknar jag med att SIDA:s organisatoriska problem kommer att ha fått en tillfredsställande lösning samtidigt som verket har flyttat in i nya lokaler. Härigenom bör behovet av personalökning för ifrågavarande budgetår kunna begränsas väsentligt.
Andra kvartalet år 1973 avses SIDA flytta in i nya lokaler i kvarteret Provisorn. Jag har i anledning härav givit byggnadsstyrelsen i uppdrag att svara för planering och upphandling av inredning för ifrågavarande lokaler. Byggnadsstyrelsen kommer att lämna förslag till erforderlig inredningsanskaffning och kostnadsberäkning av denna. I avvaktan härpå beräknar jag ett medelsbehov för ifrågavarande ändamål om 3 545 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att vid Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) inrätta en tjänst i Ce 1 samt
att till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 27 584 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 62
D. INFORMATION OM SVERIGE I UTLANDET
D 1. Svenska institutet 1970/71 Utgift 6 397 000 Reservation 150 000 1971/72 Anslag 7417 000 1972/73 Förslag 8 713 000
Enligt statsmakternas beslut år 1970 har det ekonomiska ansvaret för Svenska institutet övertagits av staten (prop. 1970: 45, SU 1970: 86, rskr 1970: 193). Fr. o. m. den 1 juli 1970 är Svenska institutet organiserat som en stiftelse, Stiftelsen Svenska institutet. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna skall stiftelsen främja kultur- och erfarenhetsutbytet med utlandet samt genom upplysningsarbete i utlandet sprida kännedom om svenskt samhällsliv. Stiftelsen får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster.
Stiftelsen leds av en styrelse. Ledamöter av denna är stiftelsens direktör och tio andra ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för kulturlivet, folkrörelserna, de fackliga rörelserna och näringslivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med stiftelsens verksamhet, finns rådgivande referensgrupper som tillsätts av styrelsen. Stiftelsen har två egna utlandskontor.
Anslaget till Svenska institutet för budgetåret 1971/72 uppgår till 7417 000 kr.
Institutet begär för budgetåret 1972/73 ett anslag på 9 211 000 kr, vilket skulle innebära en ökning av innevarande budgetårs anslag med 1794 000 kr. Av ökningen hänför sig 1 113 000 kr till kostnader i samband med det studiesociala stöd till utländska studenter i form av 100 gäststipendier, vilka inrättas från 1 juli 1972 i enlighet med beslut av 1971 års riksdag. Löne- och prisomräkningar beräknas till 514 000 kr. Resterande del av ökningen hänför sig till förstärkning av kulturutbytet med Östeuropa, verksamheten vid kulturhuset i Paris samt personalförstärkning vid institutets London-kontor.
I en strävan att förbättra sin planering har institutet uppdelat verksamheten i följande fyra huvudprogram. Den procentuella fördelningen av institutets medel på respektive program anges inom parentes:
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 63
1. Stöd åt information om det svenska samhället (35 9/9) 2. Stöd åt studier och forskning | (30 9/9) 3. Stöd åt presentation av konstnärlig verksamhet, främst inom
områdena bild, ord, scen och ton (20 0/9) 4. Stöd åt undervisning i svenska språket och litteraturen (15 0/9)
Institutet förutser en koncentration under budgetåret 1972/73 på föl-
jande ämnesområden inom respektive program:
1. Sociala frågor, miljöfrågor, allmän Sverige-information, utbildning 2. Humaniora, samhällsvetenskap
3. Litteratur, musik, teater
4. Svenska språket och litteraturen
Departementschefen
1971 års riksdag (prop. 1971: 81, SFU 1971:29, rskr 1971:185) har
beslutat om inrättande av 100 gäststipendier. Med hänsyn härtill samt till vissa ökade lönekostnader förordar jag att anslaget räknas upp med
1 296 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svenska institutet för budgetåret 1972/73 anvisa ett reser-
vationsanslag av 8 713 000 kr.
D 2. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet
1970/71 Utgift 9 180 000 1971/72 Anslag 9 180 000 1972/73 Förslag 10 932 000
Sveriges Radios och televerkets kostnader för programverksamhet för utlandet bestrids under innevarande budgetår från åttonde huvud-
titelns anslag B 66. Ersättning för viss rundradioverksamhet.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Sveriges Radio =: Dep.chefen
och Televerket
Ersättning för Sveriges Radios
programverksamhet för utlandet 9 180000 + 2671000 +++ 1752 000 Sveriges Radios kostnader (6 860 000) (+ 1331 000) (+ 412000) Televerkets kostnader (2 320 000) (+ 1340 000) (+ 1 340 000)
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 64
Sveriges Radio och televerket
Utlandsprogrammet, som är den enhet som inom Sveriges Radio omhänderhar ifrågavarande programverksamhet, skall dels själv sända radioprogram, dels producera program, särskilt avsedda för utländska radio- och TV-stationer.
Av den yrkade bidragsökningen till Sveriges Radio, 1331 000 kr, anges automatiska kostnadsökningar uppgå till 412 000 kr. Televerkets begärda bidragsökning, 1 340 000 kr, utgör avskrivnings- och driftkostnader för tre nya sändare i Hörby och Karlsborg, uteslutande avsedda för utlandsprogram. Sändarna beräknas vara klara för drift hösten 1972.
Departementschefen
För att möjliggöra en enhetlig prövning av anslagsframställningar rörande information om Sverige i utlandet bör medel till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet fr. o. m. budgetåret 1972/73 anvisas under tredje huvudtiteln.
Riksdagen (KrU 1971: 8, rskr 1971: 110) har framhållit önskvärdheten av en snar översyn av målsättningen för utlandsprogrammen. En sådan översyn har nu inletts. I avvaktan på resultatet av denna förordar jag att anslaget med hänsyn till automatiska kostnadsökningar räknas upp med 1 752 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett anslag av 10 932 000 kr.
D 3. Övrig information om Sverige i utlandet 1970/71 Utgift 15 352 426 Reservation 1990 820 1971/72 Anslag 16 253 000 1972/73 Förslag 6 448 000
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Anslag Anslags- Dep.chefen
framställning 1. Bidrag till Svensk-internationel-
la pressbyrån 704000 + 121000 + 47000 2. Utländska pressbesök 275 000 - + 50 000 3. Svenska informationskontoret,
New York 1974 000 = — 4, Särskilda medel för samordnad
| informationsverksamhet | 2625 000 — + 2367 000 | — | |
| 5. Bernadottemuseet i Pau | 10 000 | -— | — |
| 6. Annan informationsverksamhet 3665 000 | 6 253 000 | — + 98000 + 195 000 |
1 Avser anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet. 2 Avser anslagsframställning från kollegiet för Sverige-information i utlandet, 3 Varav 280 000 kr. för kulturutbyte med särskilda länder.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 65
1. Bidrag till Svensk-internationella pressbyrån
Svensk-internationella pressbyrån upprätthåller kontakt med ca 7 000 pressförbindelser i utlandet. Nyhetsmaterialet publiceras på tolv språk och distribueras till dagspress och facktidskrifter. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1971/72 beräknas till 978 000 kr. varav statsbidraget under tredje huvudtiteln utgör 704 000 kr.
Sveriges Allmänna Exportförening begär för budgetåret 1972/73 ett statsbidrag för Svensk-internationella pressbyrån på 825 000 kr., dvs. en ökning med 121 000 kr., dels för att täcka pris- och löneökningar, dels för att täcka ett under budgetåret 1971/72 beräknat underskott på ca 54 000 kr. Staten för 1972/73 har en omslutning på 1 060 000 kr. Bidrag från enskilda samt diverse inkomster beräknas uppgå till 235 000 kr.
2. Utländska pressbesök
Från denna anslagspost bestrids utrikesdepartementets kostnader för utländska pressbesök i Sverige. Utländska pressrepresentanter besöker Sverige på särskild inbjudan celler på cgcet initiativ. Utrikesdepartementets pressbyrå gör upp lämpliga program och tar hand om besökarna i erforderlig utsträckning under vistelsen i Sverige. Härtill kommer viss verksamhet som pressbyrån utövar i servicesyfte för de i Sverige stationerade utlandskorrespondenterna.
3. Svenska informationskontoret, New York
Informationskontoret, som sedan den 1 juli 1966 utgör en del av utrikesförvaltningen, bedriver en omfattande informationsverksamhet i Förenta staterna och Canada. Efter en uppbyggnadsperiod befinner sig informationskontoret i en period av konsolidering av sin verksamhet och organisation.
4. Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet
Kollegiet för Sverige-information i utlandet begär en ökning av anslagsposten med 2 367 000 kr. till 4 992 000 kr.
Samtidigt begärs under tionde huvudtiteln, varifrån kollegiet under innevarande budgetår erhåller ett anslag av 5 243 000 kr för informationsverksamhet, en ökning med 1 735 000 kr.
Sverige, svenska förhållanden och svenskt agerande på skilda områden tilldrar sig fortsatt uppmärksamhet utomlands. Kollegict konstaterar i sin anslagsframställning att den tidigare bilden av Sverige som ett mönstersamhälle undergått en förändring och fått skiftningar också i negativ riktning. Detta har emellertid också inneburit att intresset för Sverige har ökats, vilket enligt kollegiets mening bör utnyttjas och leda till en intensifiering av verksamheten.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 66
Kollegiet önskar under budgetåret 1972/73 i ökad utsträckning uppmärksamma länderna i Östeuropa samt u-länderna. Den verksamhet på temabasis som en tid bedrivits önskar kollegiet utvidga. Under budgetåret 1972/73 avser kollegiet koncentrera viss del av verksamheten bl. a. till följande temaprojekt: Sverige i Europa, miljövård, svensk teknik och forskning, aktuella problem i svensk samhällsplanering. Attitydundersökningar samt effektmätningar av olika projekt kommer även I fortsättningen att genomföras och finansieras med kollegiemedel. Kollegiet avser att få till stånd en vidareutbildning av personal i Sverige som arbetar med utlandsinformation. En fortsatt satsning på tidskriften Sweden Now i dess skilda språkversioner avses äga rum. Kostnaden för tidskriftsutgivningen under budgetåret 1972/73 beräknas uppgå till 945 000 kr. fördelat med vardera cirka hälften på kollegiets anslag över tredje respektive tionde huvudtiteln. Inrikes- och utrikespolitiska situationer och ställningstaganden kräver snabba informationsinsatser. Kollegiet begär särskilda medel för detta ändamål.
5. Bernadottemuseet i Pau Föreningen Bernadottemuseets vänner har för budgetåret 1972/73 begärt ett oförändrat statsbidrag med 10 000 kr. till museet.
6. Annan informationsverksamhet Anslagsposten, som disponeras av utrikesdepartementets informationsbyrå, uppgår under budgetåret 1971/72 till 665 000 kr., varav ca 50 000 kr. utgör bidrag till Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien. Av medlen utgår vidare bidrag till Svenska institutet för dess kulturutbytesprogram med länder i Östeuropa. I övrigt används medlen bl.a. för inköp av publikationer och annat informationsmaterial för
utlandsmyndigheternas räkning.
Härutöver har Utlandssvenskarnas förening begärt statsbidrag med 25 000 kr.
Departementschefen För Svensk-internationella pressbyrån har jag gjort en av ökade lönekostnader föranledd uppräkning med 47 000 kr. För utländska pressbesök beräknar jag 325 000 kr., vilket innebär en uppräkning med 50 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. För Svenska informationskontoret (SIS) i New York beräknar jag ett oförändrat belopp. För särskilda medel för samordnad informationsverksamhet beräknar jag ett oförändrat belopp. Anvisade medel disponeras av kollegiet för Sverige-information i utlandet. Anslag till kollegiets förvaltningskostnader är upptaget under tionde huvudtiteln.
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 67
Chefen för handelsdepartementet avser att förelägga vårriksdagen en särskild proposition rörande exportfrämjande åtgärder. I samband härmed kommer även kollegiets framtida ställning att behandlas.
För Bernadottemuseet i Pau beräknar jag ett oförändrat belopp.
För annan informationsverksamhet beräknar jag 763 000 kr. — en ökning jämfört med innevarande budgetår med 98 000 kr. För kulturutbyte med särskilda länder beräknar jag av nämnda 763 000 kr. ett belopp av 378 000 kr. Härav bör en lämpligt avpassad del anvisas till forskarutbyte med nationella vetenskapsakademier i Östeuropa, för vilket ändamål Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien i gemensam skrivelse begärt statsanslag.
Sammanlagt bör alltså anslaget höjas med (47 000 + 50 000 + 98 000) 195 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 6 448 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 68
E. DIVERSE E 1. Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare m. fl.
| 1970/71 Utgift | 164 770 |
| 1971/72 Anslag | 450 000 |
| 1972/73 Förslag | 400 000 |
Från anslaget bestrids vissa kostnader för sjöfolk, andra svenska medborgare och vissa statslösa, som råkat i nödställd belägenhet utomlands. Anslaget kan med hänsyn till belastningen minskas med 50 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare m.fl. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.
E2. Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater 1970/71 Utgift 15 670 Reservation 34 1971/72 Anslag 20 000 1972/73 Förslag 20 000
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kr.
E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor 1970/71 Utgift 965 000 1971/72 Anslag 1188 000 1972/73 Förslag 1263 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 69
1971/72 — Beräknad ändring 1972/73
Anslag Anslags- Dep. chefen
framställning
Utrikespolitiska institutet 797 000 + 68 000 + 38 000
därav för nya tjänster ( —) ( —)
löneförbättringar m. m. (+ 51 000) (+ 51000)
lokalkostnader — 13 000) (— 13 000)
övrigt (+ 30 000) ( -—) Svenska FN-förbundet 331 000 + 303 000 + 37 000 Svenska sektionen av Internationella
Kvinnoförbundet för Fred och
Frihet 15 000 + 30 000 — Svenska Freds- och Skiljedoms-
| föreningen | 15 000 + 25 000 | — |
| Sveriges studenters FN-förbund | 15 000 + 29000 | — |
| Europarörelsens Svenska Råd | 15 000 + 35 000 |
1188 000 + 490 000 + 75000
Utrikespolitiska institutet begär statsbidrag från tredje huvudtiteln på sammanlagt 865 000 kr. Av detta belopp avser 298 000 kr. lokalkostnader och 537 000 kr. kostnader för löner. Resterande belopp, 30 000 kr., avser bidrag till täckande av 1970 års underskott, vilket enligt institutet uppgick till drygt 36 000 kr.
Under de två senaste åren har institutet begärt anslag för startande av en utrikespolitisk tidskrift. Institutet anser fortfarande att behov finns av en sådan tidskrift, men finner att det aktuella läget på tidskriftsmarknaden inte motiverar en framställning om anslag härför för budgetåret 1972/73. Man avser dock återkomma, då situationen bedöms gynnsammare.
Svenska FN-förbundet har för information om FN och UNESCO kostnadsberäknat sin löpande verksamhet under budgetåret 1972/73 till sammanlagt 698 000 kr., varav 80 000 kr. för hyra av lokaler. Inkomsterna från icke-statliga källor och egen verksamhet beräknas till 249 000 kr. medan resten, 449 000 kr., begärs som statsbidrag över tredje huvudtiteln. Den föreslagna bidragsökningen avser huvudsakligen Jöne-, kansli- och hyreskostnader samt publikationsverksamhet. För upplysning om UNESCO beräknar förbundet kostnaderna till 40 000 kr.
Desutom begär förbundet över tredje huvudtiteln 185 000 kr. till fem särskilda informationsprogram, vilka förbundet önskar genomföra under budgetåret 1972/73, nämligen FN:s andra utvecklingsårtionde (85 000 kr.), miljövårdsfrågorna inom FN-systemet (54 000 kr.), generalförsamlingens agenda (8 000 kr.), nedrustningsfrågor (23 000 kr.) samt fredligt lösande av internationella tvister (15 000 kr.). Svenska FN-förbundet anhåller sålunda om statsbidrag för budgetåret 1972/73 med (449 000 + 1835 000) 634 000 kr. från tredje huvudtiteln, innebärande en ökning med 303 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. 5 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 70
Svenska sektionen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet beräknar den totala kostnaden för budgetåret 1972/73 för förbundets verksamhet till 93 000 kr. Budgetåret 1970/71 uppgick kostnaderna till ca 55 000 kr. med ett underskott på knappt 1000 kr. som följd. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1972/73 har beräknats med hänsyn till planerade informationsprogram, nämligen om förbud mot kemisk och biologisk krigföring, om fredligt lösande av internationella tvister samt om ekonomiska och sociala konsekvenser av nedrustning. Förbundet anhåller om ett statsbidrag med 45 000 kr., vilket skulle innebära en höjning med 30 000 kr.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen begär ett med 25 000 kr. höjt statsbidrag. Föreningen ser det som synnerligen angeläget att genom information och upplysningsverksamhet hålla debatten om internationella frågor levande samt att bland en större allmänhet öka intresset för dessa frågor.
Sveriges Studenters FN-förbund, en sammanslutning av de vid universiteten verksamma utrikespolitiska föreningarna, anhåller om statsbidrag under tredje huvudtiteln med 44 100 kr., vilket skulle innebära cen höjning med omkring 29 000 kr. En stor del av den begärda höjningen avses komma att tillfalla lokalföreningar.
Europarörelsens Svenska Råd, som enligt sina stadgar är en idcell förening med säte i Stockholm, skall verka för ett växande europeiskt samarbete med framtidsmålet ett enat Europa i samverkan med världen i övrigt. I detta syfte skall rådet sprida upplysning i Sverige om Europafrågor, främst om den integrationsprocess i vilken Europa är inbegripet samt om de internationella organisationer som sysslar med dessa frågor och till vilka Sverige är anslutet. Rådet, som är partipolitiskt och religiöst neutralt, önskar vara ett samlande organ för Europaintresserade i olika läger.
Europarörelsens Svenska Råd anhåller om ett anslag från tredje huvudtiteln på 50 000 kr. för informationsverksamhet. Enligt rådet föreligger ett stort behov av saklig information i europeiska frågor hos allmänheten, särskilt bland ungdomen. Genom sin ställning som informationstjänst för Europarådet i Sverige och tack vare goda kontakter med Europeiska gemenskapernas informationsavdelning och Europarörelsen i andra länder anser sig rådet verksamt kunna bidra till att täcka en del av det svenska informationsbehovet under förutsättning att nödvändiga medel ställs till förfogande.
Departementschefen
Riksdagen (UU 1971: 1, rskr 1971: 31) har uttalat att ökade resurser i första hand bör ges till Utrikespolitiska institutet och Svenska FNförbundet. För budgetåret 1972/73 beräknar jag för Utrikespolitiska institutet ett bidrag på 835 000 kr., vilket innebär en ökning med 38 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 71
kr. jämfört med det belopp som utgår till institutet över tredje huvudtiteln under innevarande budgetår. För Svenska FN-förbundet beräknar jag en ökning med 37 000 kr. Av det sålunda för budgetåret 1972/73 till 368 000 kr. uppgående bidraget är 50 000 kr. avsedda för ett informationsprogram rörande FN:s andra utvecklingsårtionde.
Med hänvisning till den inledande sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespoli-
tiska frågor för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av
1263 000 kr.
E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 1970/71 Utgift 3 201 900 1971/72 Anslag 3 088 000 1972/73 Förslag 3 199 000
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är en stiftelse, för vilken Kungl. Maj:t fastställt stadgar den 29 juni 1966. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag riksdagen godkänt med anledning av prop. 1966: 76 (SU 1966: 88, rskr 1966: 203) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.
Stiftelsen Jeds av en styrelse. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör och andra tjänstemän i enlighet med en personalförteckning som Kungl. Maj:t fastställer samt, som rådgivande organ, ett vetenskapligt råd.
Personal enligt personalförteckning
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Institutet Dep. chefen
| Handläggande personal | 4 | — | — |
| vrig personal | 6 10 | — — | — — |
SIPRI begär ctt statsbidrag på 3 235 000 kr., vilket innebär en ökning med 147 060 kr. i förhållande till budgetåret 1971/72. Av det anslag institutet begär utgör 2 486 000 kr. kostnader för avlöningar, 485 000 kr. administrativa kostnader samt 200 000 kr. särskilda projektkostnader. Resterande del utgörs av lönekostnadspålägg och vissa kostnadsersättningar.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 7
Bland projekt för budgetåret 1972/73 nämner institutet bl. a. SIPRI:s årsbok, undersökning av faktorer som påverkar militärutgifternas storlek samt olika aspekter på kärnvapen och atomenergiteknologi.
Även andra projekt, varom emellertid beslut kommer att fattas inom institutet vid senare tidpunkt, kan komma att kräva medelsutrymme under budgetåret 1972/73. Såsom exempel nämns en allmän undersökning av krigets lagar, studier av metoder för att lösa eller stoppa internationella konflikter samt av underrättelsetjänst och internationell rätt.
Departementschefen
Med hänsyn till vissa pris- och löneökningar förordar jag att anslaget räknas upp med 111 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti-
tut för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
3 199 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 73
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
1 prop. 1971: 145 anmäldes, att den slutliga kostnaden för ambassadanläggningen i Moskva inte kan framräknas förrän arbetena slutförts samt granskning och förhandlingar rörande den ekonomiska avräkningen avslutats. Anläggningen beräknas vara färdig för inflyttning under våren 1972.
Byggnadsarbetena på ambassadanläggningen i Peking avslutades i november 1971, nära ett halvt år tidigare än förutsett. Efter komplettering med svensk utrustning samt möblering beräknas anläggningen vara helt färdigställd i början av 1972. |
Projekteringen av ambassadanläggningen 1 Kairo har ytterligare försenats, varför byggstarten scnarelagts till sommaren 1972.
Med ändring av vad som anmäldes i prop. 1971: 145 beräknas byggnadsarbetena på ambassadanläggningen i Paris kunna påbörjas redan i januari 1972.
Planläggningen av ambassadanläggningen i Brasilia, som bedrivits i nära samarbete med övriga nordiska länders byggnadsmyndigheter, fortskrider programenligt med beräknad byggstart i april 1972.
Sedan lokalfrågan för ambassaden i Washington lösts genom förhyrning av ändamålsenliga lokaler har den statsägda kanshfastigheten numera försålts. Inköp av ny tomt är f. n. icke aktuellt.
Liksom tidigare år har utrymme beräknats under detta anslag för mindre upprustningsarbeten och förvärv av personalbostäder. För att kunna genomföra ej nu förutsebara inköp av chefsbostäder m. m. beräknar jag vidare vissa medel att ställas till Kungl. Maj:ts disposition,
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. |
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 74
Investeringsplan (1000-tal kr.)
Byggnadsobijekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- = Färdig-
start ställande
Faktisk = Beräknad för mån/år mån/år
tom —L
1.4. 1970 1.4. 1971 1970/71 -1971/72 — 1972/73
| Moskva, amb. anl. | 33 650 134 650 31 885 2765 | — 06.68 04.72 | |||||
| Peking, amb. ani. | 7 000 7 000 3 675 3 325 | — 09.70 11.71 | |||||
| Kairo, amb. anl. | 4400 4 800 | — | =- 2 300 07.72 07.74 | ||||
| Paris, amb. ant. | 7500 112400 | - 2 600 6 000 01.72 02.74 | |||||
| Brasilia, amb. anl. | 8 500 9 250 | — 2 000 4 300 04.72 04.74 | |||||
| London, omb. av chefsbost. 1000 11 500 | — | 600 9200 12.71 12.72 | |||||
| Rabat, omb. av chefsbost. | 200 | 200 | — | — | 200 07.72 05.73 | ||
| Tokio, tillb. av amb.kansli | - 1700 | — | 340 | 360 01.72 10.72 | |||
| Mindre upprustningsarbeten 1400 | — | 400 | 500 | 500 | — | — | |
| Förvärv av personalbostäder = 1000 1000 | - | 300 | 500 | - | - | ||
| Äldre ej slutredovisade objekt 3 415 | 950 | 908 | 42 | — | — | — | |
| Till Kungl. Maj:ts disposition 7000 7 000 | — 21 793 | 600 | — | -— |
75 065 79 450 36 868 14 265 15 660
t Godkänt på tilläggsstat I.
2 Varav 1450 000 kr. avser förvärv av chefsbostad i Caracas. Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | | | Beräknad medelsförbrukning | |
| Behållning 1.7.1971 | 8 065 | 1971/72 | 14 265 |
| Anslag fört 1971/72 | 6 200 | 1972/73 | 15 660 |
| Anslag för 1972/73 (förslag) | 15 660 29 925 | 29925 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentationen för budgetåret 1972/73 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 15 660 000 kr.
IV. Statens utlåningsfonder
1. Utrikesförvaltningens lånefond
Fonden uppgår f.n. till 1525 000 kr. (prop. 1971: 1 bil. 5 s. 68, UU 1971: 1, rskr 1971: 31). Av fonden disponeras 1225 000 kr. för s. k. allmänna lån på högst 15 000 kr. i samband med tjänstemans förflyttning. Om särskilda omständigheter föreligger, kan lån beviljas med högre belopp. Lånen skall amorteras inom tre år.
Återstoden av fonden, dvs. 300 000 kr., disponeras för särskilda Jån på högst 5 000 kr. till tjänstemän vid utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inventarier (möbellån). Längsta amorteringstid är fem
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 75
år, men i Övrigt gäller samma villkor som för de s. k. allmänna lånen.
Utlandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tillgodoses genom lånefonden (prop. 1963: 75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963: 298).
Den fortgående prisökningen jämte det ökande antalet låneberättigade motiverar en fortsatt årlig höjning av fondmedlen. Med hänsyn härtill bör fonden tillföras ytterligare 100 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret 1972/73 an-
visa ett investeringsanslag av 100 000 kr.
2. Biståndsförvaltningens lånefond
Fondens medel används främst för långivning till SIDA:s bilaterala experter. Fondens kapitalbelopp uppgår f£. n. till 900 000 kr.
Antalet bilaterala experter väntas öka med ca 85 under budgetåret 1972/73. En ökning av antalet låneberättigade experter liksom den från den 1 januari 1971 genomförda höjningen av lånebeloppet från 7 500 kr. till 10 000 kr. gör att SIDA beräknar det totala lånebehovet till 400 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar att fonden tillförs ytterligare 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Biståndsförvaltningens lånefond för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 76
Bilaga 5.1
Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman den 1 januari 1972
I. Beskickningar med angivande inom parentes av subsidiära ackrediteringsorter
Addis Abeba Jeddah" (Aden, Tananarive) Kairo Alger (Khartoum) (Bamako) Kinshasa Ankara (Brazzaville, Libreville, Santa Athen Isabel, Yaoundé)
Bagdad Kuala Lumpur” (Kuwait) Köpenhamn Bangkok Lagos (Kuala Lumpur, Rangoon, (Acera, Niamey, Ouagadougou,
Singapore, Vientiane) Porto Novo) Beirut Lima (Amman, Damaskus, Jeddah, (La Paz) Nicosia, Sana) Lissabon
Belgrad London
(Tirana) Lusaka Bern (Zomba)
Bogotå Madrid
(Panamå, Quito) Mexico Bonn (Havanna) Bryssel Monrovia
(Luxemburg) (Abidjan, Conakry, Freetown)
Budapest Montevideo (Asuncién) Buenos Aires Moskva Bukarest (Ulan Bator) Canberra Nairobi Caracas (Kampala)
(Santo Domingo, Port-of-Spain) New Delhi
Dar es Salaam (Mogadiscio) (Colombo, Kathmandu) Djarkarta Oslo (Manila) Ottawa Dublin Paris Guatemala Peking (Managua, San José, San Salva- (Hanoi, Phnom-Penh)
dor, Tegucigalpa) Prag
Haag Pretoria Hanoi” (Gaborone, Maseru, Mbabane) Havanna” Quito”
Helsingfors Rabat Islamabad (Bathurst, Dakar, Nouakchott)
Med " betecknad beskickning förestås av en t. f. chargé d”affaires.
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 77
Reykjavik Tokio
Rio de Janeiro (Seoul) Rom Tunis
(Valletta) (Tripoli) Santiago de Chile Warszawa
Sofia Washington Teheran Wellington
(Kabul) Wien
Tel Aviv
1. Delegationer
Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York
Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris Sveriges delegation i Bryssel hos de europeiska gemenskaperna (Europeiska kol- och stålunionen (CECA), Europeiska atomenergigemen-
skapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC)
111. Lönade konsulat a) Generalkonsulat b) Konsulat Antwerpen Karachi Berlin Mariehamn Chicago Rotterdam
Genua Sydney
Hamburg Szczecin
Hongkong
Houston Istanbul
Leningrad
London
Minneapolis
Montreal New York San Francisco
IV. Olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman i icke-chefsställning (gk = generalkonsulat, k = konsulat)
Barcelona, gk Marseille, k
Damaskus, gk Mänchen, k
Frankfurt a. M., k Palma de Mallorca, k
Kuwait, gk Säo Paulo, gk
Las Palmas, k Seoul, gk Liverpool, k Stuttgart, k Los Angeles, k Tripoli, k
Manila, gk
V. Informationskontor
Svenska informationskontoret (SIS) i New York
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 78
Bilaga 5.2
Översikt av utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära tjänster den 1 januari 1972
Utrikesdepartementet Kabinetts= = Byråchefer = Departe- Förste sekreterare — Departe- ments- eller utrikes- Stats- ments- kansli- kanslister sekreterare = sekreterare sekreterare = Utrikes- Utrikesråd kanslister Kansliråd m. fl. C 1-5 B 6 högst A 30 A 11-—21 Kab.sekr., chefsförhandlare, bitr. kab.sekr.,
| utrikesministerns sekr. | 3 | 1 | ||
| Politiska avd. | 7 | 5 | 8 | |
| Rättsavd. | 4 | 6 | 6 | 5 |
| Handelsavd. | 4 | 5 | 13 | |
| Administrativa avd. | 3 | 4 | 5 | 3 |
Avd. för internationellt
| utvecklingssamarbete | 4 | 8 | 15 |
| Rapportsekretariatet | 1 | 2 | |
| Protokollet | 1 | 2 | 1 |
| Pressbyrån | 1 | ||
| Informationsbyrån | 1 | 2 | 1 |
| Arkivet | 3 | ||
| Förhandlingsgrupp | 3 | 1 | 2 |
| Sakkunnig i folkrätt | I | ||
| Inspektören” | 1 |
Summa utrikesdeparte-
mentet 34 33 54 1
Utrikesrepresentationen
Sändebud Ambassad- = Förste Utrikes-
General- råd ambassad- kanslister
konsuler Handelsråd sekreterare Konsuler
Konsuler = Vicekon-
Ambassad- suler
sekreterare Förste utri-
Vicekon- = keskanslister
suler Utrikes-
kanslister
Lönegrad B6,Ci A 18—28 A 11-26
A. Lönade utlands-
myndigheter Addis Abeba C2 1 1 Alger CI 1 1 Ankara C2 1 1 Antwerpen, gk B 6 2 Athen C1 1 I Bagdad C1 1
Prop. 1972: 1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 79
Lönegrad B6,C1 A 18—28 A 11—26
Bangkok 1 Beirut RN 1 a Belgrad ND Berlin, gk je Bern YNIY je Bogotå a ka Bonn UYR OD Bryssel ODD he Bryssel, del. ND Budapest på
Jä Buenos Aires -—- Bukarest pa må Canberra Ja Caracas Jrd Ft Chicago, gk ja ND Dar es Salaam - kant Djakarta -— jon Dublin Få Genéve, del. N [55 Jm Genua, gk Guatemala JOIN Haag ND Hamburg, gk elelelelelsloleleieioioieieieleleleloieioieke] NNARNNAeRNANeNANN Hanoi Jb) Havanna Ja Helsingfors RA fd Hongkong, gk HA [ Jä Houston, gk förd Islamabad BA Istanbul, gk wA ov Jr Jeddah fi Kairo ARA NN Jr Karachi, k ft Kinshasa AA — -— fd Kuala Lumpur Jr Köpenhamn UV Jr Lagos = Jr Leningrad, gk A= jr Lima a Jä Lissabon a br London N UJ
KR London, gk NDVNH -—= Lusaka Ft Madrid ANANNATNANA NE NM ND Mariehamn, k' Jr Mexico ND NN hr Minneapolis, gk OM 0) Monrovia ma Få Montevideo mm Montreal, gk Moskva VN NM NI Nairobi ee ee New Delhi DN a ha New York, gk ka BN New York, repr. VIF Vi Oslo UV öka ND
Fe = Ottawa Paris [55 IN vå Paris, del. ANANANANANANNANNTA NUN LI
1 Konsulatet förestås av tjänsteman med arvode. 2 Byrådirektör i Ae 28 inkluderad.
| Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet | Lönegrad B6,Ci1 A 18—28 A 11—26 | 80 | ||
| Peking | C2 | 2 | 1 | |
| Prag | C2 | 1 | 1 | |
| Pretoria | C2 | 1 | 1 | |
| Quito | 1 | 1 | ||
| Rabat | Ci | I | 1 | |
| Reykjavik | C1 | 1 | ||
| Rio de Janeiro | C1 | 1 | 2 | 2 |
| Rom | C2 | 1 | 2 | 2 |
| Rotterdam, k | 3 | |||
| San Francisco, gk | C2 | 2 | ||
| Santiago de Chile | C1 | 1 | 1 | |
| Sofia | C1 | 1 | ||
| Sydney, k | 2 | |||
| Szczecin, k | 1 | |||
| Teheran | C2 | 1 | 1 | |
| Tel Aviv | C2 | 1 | 1 | |
| Tokio | C2 | 1 | 1 | 2 |
| Tunis | C1 | 1 | 1 | |
| Warszawa | C2 | 2 | 1 | |
| Washington | CS | 2 | 7 | 2 |
| Wellington | C1 | 1 | ||
| Wien | C2 | 2 | 2 |
B. Olönade utlandsmyn-
digheter med utsänd
lönad tjänsteman
| Barcelona, gk | 1 |
| Damaskus, gk | 1 |
| Frankfurt a. M., k | 1 |
| Kuwait, gk | 1 |
| Las Palmas, k | 2 |
| Liverpool, k | 1 |
| Los Angeles, k | 1 |
| Manila, gk | 1 |
| Marseille, k | 1 |
| Munchen, k | 1 |
| Palma de Mallorca, k | 2 |
| Såä0 Paulo, gk | 1 |
| Seoul, gk | 1 |
| Stuttgart, k | 1 |
| Tripoli, k | 1 |
Summa utrikesrepre-
sentationen 76 30 88 130
Totalt 110 63 142 141
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 81
Register
Sid. Kr.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
4 ÅA. Utrikesdepartementet m. m.
| 4 Utrikesförvaltningen | 143 919 000 |
| 6 Representationsbidrag till utlandstjänstemän | 3 650 000 |
| 6 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat | 4 628 000 |
| 7 Kursdifferenser | 1000 |
| 7 Ersättningar åt olönade konsuler | 1 960 000 |
7 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio-
| nell organisation | 5 550 000 |
| 8 Kostnader för vissa nämnder m. m. | 210 000 |
| 8 Kommittéer m. m. | 525 000 |
| 8 Extra utgifter | 230 000 |
| 9 Tillfälliga representationskostnader | 950 000 |
161 623 000
10 BB. Bidrag till vissa internationella organisationer 10 Förenta Nationerna 15 000 000 10 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
| (OECD) | 5 200 000 |
| 11 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) | 2050 000 |
| 11 Europarådet | 1750 000 |
| 12 Övriga internationella organisationer m.m. | 21 000 |
24 021 000 13 C. Internationellt utvecklingssamarbete 23 Bidrag till internationella biståndsprogram 455 850 000 35 Bilateralt utvecklingssamarbete 744 916 000 55 Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informations-
verksamhet 16 250 000 58 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 27 584 000
1 244 600 000 62 D. Information om Sverige i utlandet
| 62 Svenska institutet | 8 713 000 |
| 63 Sveriges Radios programverksamhet för utlandet | 10 932 000 |
| 64 Övrig information om Sverige i utlandet | 6 448 000 |
26 093 000
68 E. Diverse 68 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska
medborgare m. fl. 400 000 68 Bestridande av r2sekostnader för inom Förenta Nationerna ut-
sedda svenska stipendiater 20 000 68 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor 1 263 000 71 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 3 199 000
4 882 000
Summa för driftbudgeten 1 461 219 000
Prop. 1972:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 82
Sid.
KAPITALBUDGETEN
73 II Statens allmänna fastighetsfond 73 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes-
representationen 15 660 000
15 660 000
74 IV Statens utlåningsfonder
74 Utrikesförvaltningens lånefond 100 000 75 Biståndsförvaltningens lånefond 400 000
500 000
Summa för kapitalbudgeten 16 160 000
Totalt för utrikesdepartementet 1 477 379 000
76 Bilaga 5.1 78 Bilaga 5.2
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710505
Bilaga 6
Försvarsdepartementet
Översikt
Till försvarsdepartementet hör det militära försvaret, civilförsvaret och det psykologiska försvaret samt signalskyddet. Departementet svarar dessutom för de samordningsfrågor som rör totalförsvaret.
Utvecklingen av vart militära försvar har sedan ar 1958 regletals genom
fleräriga försvarsbeslut. som bl. a. har angett storleken av försvarsutgifter-
na under de olika beslutsperioderna. Försvarsbesluten har sedan år 1961 omfattat även civilförsvaret, som dock först genom 1963 års beslut fick en ekonomisk flerärsram fastställd för sin verksamhet. Nu gällande försvarsbeslut tillkom är 1968 och löper 1. 0. m. utgången av budgetåret 197 1/72.
1968 ärs försvarsbeslut innebar för beslutsperioden en utgiftsram för det militära försvaret pä 19 512 milj. kr. i prisläge maj 1967. Denna ram har under perioden jämkats något på grund av olika åtgärder i konjunkturanpassande syfte och till följd av överföringar av uppgifter till och från andra huvudtitlar. Utfallet för budgetåren 1968/69-1970/71 och preliminära beräkningar av utfallet för budgetåret 1971/72 tyder på att ramen kommer att bli praktiskt taget helt utnyttjad. För hela perioden kan ramen nämligen beräknas bli underutnyttjad med endast ca 80 milj. kr. i löpande priser.
Målet för det militära försvarets utveckling under perioden var enligt
försvarsbeslutet att i stort vidmakthålla vär militära styrka. I allt väsentligt har detta mål nätts. Utvecklingen under perioden innebär att värt försvar kommer att förbli starkt också under den närmaste programplaneperioden. Försvaret kan därigenom fortsätta att fylla sin fredsbevarande uppgift och bidrar därmed till att upprätthälla förtroendet och respekten för vär neutralitetspolitik.
Liksom de tidigare försvarsbesluten innebar 1968 års beslut att en stör del av våra försvarsutgifler avsattes för anskaffning av modern materiel. För den aktuella fyraärsperioden uppgår utrymmet för materielanskaffning efter omräkning till löpande priser och med beaktande av de tidigare nämnda ramjämkningarna till drygt 8 100 milj. kr. Med reservation för att utfallet för budgetåret 1971/72 ännu inte kan överblickas helt, kan utgifterna för materielanskaffning för hela försvarsbeslutsperioden i löpande priser beräknas till inte fullt 8& 100 milj. kr. Utgifterna för
I Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 2
matericlanskaffning stämmer alltså i stort sett överens med vad som förutsattes i 1968 års försvarsbeslut.
Matoerielanskaffningen har i viss utsträckning päverkats av oförutsedda kostnadsökningar. Trots detta har en betydande materietförnyelse kunnat ske under perioden. Inom armén har pansarbrigaderna förstärkts genom leveranser av stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302. Armén har också tillförts nya pansarvärnsvapen och bärbara luftvärnsrobotar. Vidare har utveckling av såväl lätta som tunga terrängfordon, brigadartilleri och
luftvärnsrobotar påbörjats. För marinens del har ubåtarna av sjöormen-
klassen slutlevererats och minfartyget Älvsborg tagits i tjänst. Tolv torpedbåtar är f.n. under leverans. Vidare har ytterligare ett minfartyg och ett försöksexemplar av patrullbåt beställts. En förnyelse av marinens helikopterbeständ har också påbörjats. Kustartilleriet har tillförts lätta
batterier och materiel för rörliga spärrförband. Samtidigt har anskaff-
ningen av nya tunga batterier inletts. Till flygvapnet har levererats ytterligare Drakenflygplan. nya radarstationer och annan materiel för stridsledning. Nya lätta skolflygplan är under anskaffning. Flygvapnet har också fätt de första leveranserna av attackflygplanet Viggen. Tidigare planerade beställningar inom ramen för viggenprojektet har i stort kunnat fullföljas.
För civilförsvaret angav försvarsbeslutet en anslugsram om 453,3 milj. kr. i prisläge maj 1967. Vissa jämkningar av ramen har gjorts under
perioden. Medelsförbrukningen för budgetåren 1968/69—-1970/71 och
preliminära beräkningar av utfallet för budgetäret 1971/72 tyder på att
de totala utgifterna för perioden mycket nära kommer att stämma med
anslagsramen.
Mälet för vivilförsvarets utveckling var enligt försvarsbeslutet att under perioden i stort avsluta den planerade organisatoriska uppbyggnaden. Målet har i huvudsak nätts i fråga om personal och materiel. På anläggningssidan har däremot planerna inte kunnat realiseras i lika stor
utsträckning. För skyddsrumsbyggandet har under perioden gällt att
enskilda skyddsrum anordnats på s. k. riskorter i samband med nyproduktion av flerfamiljshus, skolor och industribyggnader m. m. Antalet enskilda skyddsrumsplatser beräknas uppgå till 4,4 milj., varav 3,3 milj. i anslutning till bostäder och 1,1 milj. i anslutning till arbetsplatser o. d.
Chefen för försvarsdepartementet tillkallade hösten 1970 sakkunniga för att överväga inriktningen av den svenska säkerhets- och försvarspoliti-
ken — 1970 års försvarsutredning. Utredningen beräknas avlämna sitt
betänkande under januari 1972. Efter beredning i försvarsdepartementet kommer förslag i ärendet att föreläggas riksdagen i särskild proposition. I avvaktan härpå beräknas för nästa budgetär en utgiftsram för det militära försvarel om 6 848 milj. kr. och för civilförsvaret om 126,8 milj. kr. För övriga ändamål föresläs anslag om 21.1 milj. kr. De totala utgifterna inom departementets verksumhetsområde beräknas härigenom bli 6 995.9 milj. kr.. vilket är 302,1 milj. kr. mer än budgetåret 1971/72. Anslagen ökar dock med 451,2 milj. kr., vilket beror på att 149,1 milj. kr. av utgifterna
för budgetåret 1971/72 utgörs av reservationsmedelsförbrukning.
Försvarets nya planerings- och budgeteringssystem
Sedan det grundläggande utredningsarbetet avseende försvarets nya planerings- och budgeteringssystem avslutades år 1969 har omfattande förberedelser vidtagits för att systemet skall kunna införas vid avsedd tidpunkt, den I juli 1972. Som ett led i detta arbete har överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen under är 1971 kommit in med bl. a. perspek tivplaner för perioden 1972/73—-1986/87 och programplaner för perioden 1972/73—-1976/77. Dessa planer har överlämnats till försvarsutredningen som underlag för dess överväganden och förslag.
Införandet av det nya systemet innebär genomgripande förändringar av tidigare rutiner. Ambitionsnivån för det första året har därför mäst sättas jämförelsevis lågt. bla. i fråga om kravet på informationsmängd i programplaner och andra dokument. Erfarenheterna från införandeskedet får därefter läggas till grund för successiva ändringar och förbätt- Tingar.
Övergången till det nya budgeteringssystemet medför stora förändringar beträffande utformningen av fjärde huvudtiteln. Underlaget för riksdagens beslut i anslagsfrågor kommer i fortsättningen att vara indelat efter program och produktionsområden. Antalet anslag har kunnat minskas kraftigt, från 215 enligt riksstaten för innevarande budgetår till ca 70.
På grund av att försvarsutredningens förslag om det militära försvarets och civilförsvarets framtida inriktning ännu inte har avlämnats har ett flertal anslag tills vidare förts upp med beräknade belopp. Slutliga förslag läggs nu i huvudsak fram i fräga om anslag under huvudprogrammen Central och högre regional ledning samt Gemensamma myndigheter och funktioner och beträffande anslag som inte omfattas av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret. Ökningarna under dessa anslag beror i allt väsentligt på pris- och löneförändringar.
Sammanfattning
Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsomräde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning. Beloppen för budgetaret 1971/72 har erhållits genom att anslagen för detta budgetår har transformerats till programbudgetanslag. Beloppen anges 1 milj. kr.
Anvisat Förslag Förändring
1971/72 1972/73 DRIFTBUDGETI:N
| A. Försvarsdepartementet m. m. | 412,9 | 513,2 + 100,3 |
| B. Arméförband | 2 149,5 2 242,0 + 92,5 | |
| C. Marinförband | 831,1 | 913,0 |
| D. Flygvapenförband | 926,5 1993,8 + 67,3 |
I. Central och högre regional
ledning 258.1 265,4 + 73
F. Gemensamma myndigheter och
| funktioner | 583.0 | 622,7 + 39,7 |
| G. Civilförsvar | 108,0 | 112,0 |
| H. — Övrig verksamhet | 30,7 | 19,3 - 11,4 |
Summa driftbudgeten 6 299,8 6 681,4 + 381,6
KAPITALBUDGETEN uu. Statens allmänna fastighets-
7,3 | JD >
fond 10,1
| i. Försvarets fastighetsfond | 220,8 | 284,2 | [oa VW |
| IX. — Diverse kapitaltonder | 14.0 | 23,0 | ++ NO OR |
| Summa kapitalbudgeten 244,9 | 314,5 | + =D AO DS | |
| Tot alt för försvarsdepartementet 6 544,7 | + |
6 995,9
IN
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrädet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG. ANDERSSON, JOHANSSON, HOLM- QVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MO- BERG, BENGTSSON. NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och unför.
Ramberäkningar m. m.
Utfallet för budgetäret 1970/71 m. m.
Anslagen till det militära försvaret för budgetåret 1970/71 uppgick — med frånräknande av anslagsmedel av prisregleringskaraktär och anslag som har beräknats utöver ramen — till 5 117,6 milj. kr. i prisläget maj 1969. Till följd av prisökningar skall anslagen enligt nettoprisindex räknas upp med 9,32 72. I medelprisläge för budgetåret 1970/71 gick
anslagen alltså upp till [5 117,6 + (9,32 x 5 117,6): 100] avrundat
5 594,6 milj. kr. Detta belopp, som alltså motsvarar anslagsramen efter kompensation för prisökningar, skall ökas med 254,8 milj. kt. i reservatonsmedelsförbrukning enligt följande.
Återtagning från budgetäret 1966/67 Justering m. h. t. övergång till nettoprisindex ++ av
fördnd oc Underskridande av utgiftsramen för budgetåret 1968/69 + 84 + 258,4 Vissa avskrivningskostnader (prop. 1970:56, SU 1970:109,
rskr 1970:275 och prop. 1971:43, FöU 1971:10, rskr
1971:141) = 1,0 Vissa projekteringskostnader m. m. 2.2 Avräkning av vissa AMS-arbeten - 0,4 - 3,6
254,8
Vid beräkningen av det disponibla utrvmmet skall hänsyn vidare tas till att Kungl. Maj:t under budgetäret beslutade att försvarets byggnadsverksamhet av konjunktursköäl skulle minskas med 33,1 milj. kr. Av samma anledning senarelades materielbeställningar till ett belopp av 8,5 milj. kr. Besparingar till följd av dessa atgärder skulle få återtas, när konjunkturläget så medger.
Utgiltsramen för det militära försvaret utgjorde alltså (5 594,6 + 254,8
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet - 6
— 33,1 — 8,5) 5 807,8 milj. kr.
Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1970/71 uppgick utgifterna inom ramen för det militära försvaret inkl. anslaget Reglering av prisstegringar till avrundat 5 740 milj. kv. Till utgifterna bor vidare föras utbetalda retroaktiva löner som avser första halvåret 1971 men belastar anslagen för innevarande budgetår. De retroaktiva lönerna beräknas f. n. till ca 70 milj. kr. De till budgetåret hänförliga utgifterna utgör därför 5 810 milj. kr.
Utgifterna överstiger alltså utgiftsramen med (5 810,0 — 5 807,8) 2,2 milj. kr. Med hänsyn till att de medel som i konjunkturanpassande syfte innehölls under budgetäret 1970/71 kommer att återtas redan under innevarande budgetår, bör utgiftsramen för budgetåret 1972/73 enligt gällande principer minskas med ett belopp som motsvarar det tidigare nämnda överskridandet av rumen för budgetåret 1970/71. I avvaktan på slutlig uppgift om storleken av de retroaktiva lönerna bör rumjusteringen för överskridandet beräknas till 2 milj. kr.
Innevarande budgetår är det sista som omfattas uv 1968 ärs försvarsbeslut. På grund härav vill jag i detta sammanhang lämna några kommentarer till utvecklingen under beslutsperioden. Jag tar dä först upp det ekonomiska utfallet för det militära försvaret.
1968 års försvarsbeslut angav för vart och ett av budgetåren 1968/69—-1971/72 en utgiftsram i prisläge maj 1967. I följande tabell redovisas dessa ramar omräknade till medelkostnadsläge för resp. budgetär och med beaktande av de ramjusteringar som har gjorts under perioden på grund av Överföringar av uppgifter till och från andra huvudtitlar och till följd av olika åtgärder i konjunkturanpassande syfte m. m. Etabellen redovisas vidare utfallet för de olika budgetåren enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning samt över- eller underutnyttjändet av ramen. Tabellen ger därmed för budgetåren 1968/69- 1970/71 en sammaunfattning av de utfallsberäkningar som har Jämnats i prop. 1970:1 (bil. 6 s. 11) och 1971:1 (bil. 6 s. 11) och i min redogörelse i det föregående. För budgetåret 1971/72 anges ram och utfall enligt beräkningarna i prop. 1971:1 (bil. 6 s. 12).
Utfall för det militära försvaret (löpande priser; milj. kr.)
1968/69 -1969/70 —-1970/71 1971/72 Summa Utgiftsram 49954 54251 58078 6165,0 223933 Utfall "> -4987,0 53304 58100 6 165,0 222924
Formellt över- eller underutnyttjande (+ resp. —) - 8,4 = 94,7 + 22 - = 100,9
Under perioden tillgodoräknat underutnyttjande 8,4 91 - - 17,5
Verkligt över- eller underutnyttjande (+ resp. "I + 0 > 85,6 + 2,2 - 83,4
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 7
De redovisade siffrorna pekar mot att man bör kunna räkna med att utgiltsramen enligt försvarsbeslutet och senare vidtagna jämkningar kommer att bli praktiskt taget helt utnyttjud. Utgifterna för budgetåret 1971/72 är visserligen endast beräknade belopp, men jag utgår från att det verkliga utfallet inte kommer att avvika mer från det beräknade utfallet än att helhetsbilden blir i stort sett den antydda. Jag räknar därför med att underutnyttjundet av ramen för hela perioden kommer att bli ca 50 milj. kr.
Malet för det militära försvarets utveckling under perioden var enligt försvarsbeslutet att vår militära styrka vid periodens början i stort skulle vidmakthållas. Detta mål har i allt väsentligt uppnätts, inte minst genom
en omfattande materielförnyelse. Utvecklingen under perioden innebär
sammanfattningsvis att vår militära styrka också under den närmaste programplaneperioden kan behållas på en hög nivå. Vårt försvar kan därför fortsätta att fylla sin uppgift att vara fredsbevarande, vilket är en av grundtankarna i var säkerhets- och försvarspolitik.
En viktig del av våra försvarsansträngningar avser anskaffning av
materiel för försvarsgrenarna. Med hänsyn härtill är det av intresse att se
hur försvarsbeslutets intentioner i detta avseende har kunnat fullföljas. I följande tabell redovisas de enligt försvarsbeslutet beräknade beloppen för materielanskalfning efter omräkning till medelkostnadsläge för resp. budgetär och med beaktande av 1969 ärs avlösningsbelopp i samband med övergången till nettoprisindex. Vidare redovisas utfallet på motsvarande anslag inkl. medel av prisregleringskaraktär. Utgifterna för budgetåret 1971/72 är av naturliga skäl beräknade och grundas på samma antagande om prisutvecklingen som har utnyttjats i de tidigare redovisade beräkningarna av det totala utfallet för perioden.
Matertelanskaffning Göpande priser: milj. kr.)
1968/69 —1969/70 1970/71 -1971/72 Summa lörsvarsbeslutet 17 518 1948,8 2127,6 2286,)9 8 115,1 Utfall 18 19,9 -1931,0 2098, 22456 80946
Över- eler underutnyttjunde (+ resp. —) + 68,1 : 17,8 - 29,5 = 41,3 - 20,5
Som framgår av tubellen kommer de totala utgifterna för materielanskattning under perioden i stort sett att nå upp till den ekonomiska nivå som försvarsbeslutet och därefter vidtagna ramjusteringar innebär.
Ett problem om man vill hälla materielanskaffningens omfattning uppe
är de ökande utgifterna för personal och s. k. gemensamma ändamål. I
tabellen belyses detta av differenspostens utveckling. Denna tendens är inte ny utan har i viss utsträckning gjort sig gällande redan tidigare. I forlsättningen mäste emellertid problemet ägnas ökad uppmärksamhet och åtgärder vidtas för att motverka och bryta denna utveckling.
Jag vill i detta sammanhang ocksä ta upp ett annat problem i samband med materielanskaffningen. nämligen förhållandet mellan kostnader och teknisk utveckling. Den tekniska utvecklingen har inte bara i Sverige utan
över hela världen successivt lett fram till att alltmer avancerade och komplicerade vapen och vapensystem kan framställas. För att belysa hur detta har påverkat kostnaderna har inom försvarsdeparlementet gjorts vissa undersökningar av koöstnadsutvecklingen inom materielomrädet under åren 1955--1970. Under denna tid steg priserna på den allmänna marknaden sådana de avspeglas i konsumentprisindex till i stort sett det dubbla. I fråga om större och mera komplicerade objekt inom försvarsmaterielsektorn som stridsvagnar, torpedbåtar och flygplan steg kostnaderna per enhet i löpande priser relativt måttligt under periodens första del men låg redan i början av 1960-talet 2—3 gånger över 1955 års nivå. Steget fram till de objekt som nu är aktuella — t. ex. stridsvagn 103, torpedbåt Spica H och flygplan 37 -- medförde därefter en ytterligare stegring så att kostnadsnivån år 1970 låg 3—6 gänger över 1955 års priser. Skillnaden mellan vapensystemens kostnadsutveckling och utvecklingen av den allmänna prisnivån kan ses som ett tecken på krigsmaterielens kvalitetsförbättring.
Den utveckling jag här har skisserat är inte begränsad till Sverige utan förekommer även utomlands, där de snabbt stigande materielkostnaderna i många fall utgör ett stort problem. I Sverige har vi hittills försökt möta de ökande kostnaderna med bl. a. en medveten avvägning mellan kvalitet och kvantitet. Med utgångspunkt i principen att en minskning av antalet enheter kompenseras av de nya materielsystemens bättre prestanda, har det därvid bedömts möjligt att låta antalet enheter gå ned. Om man mot denna bakgrund drar ut tendensen för materielkostnadernas utveckling i ett längre perspektiv, står det fullt klart att olika avvägningstrågor -- bl. a. avvägningen mellan kvalitet och kvantitet inom givna ramar - mäste få ökad betydelse i framtiden och därmed kommer att utgöra centrala problem i kanske större utsträckning än hittills.
Trots den beskrivna kostnadsutvecklingen på materielsidan har en betydande anskaffning kunnat ske under försvarsbeslutsperioden. Inom armén har pansarbrigaderna förstärkts genom leveranser av stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302. Armén har vidare fått bl. a. nya pansarvärnspjäser och bärbara luftvärnsrobotar. Bland materiel som har levererats till marinen kan nämnas de sista ubåtarna i sjöormenklassen och minfartyget Älvsborg. Kustartilleriet har tillförts nya Jätta batterier och materiel för rörliga spärrförband. För flygvapnet har radarstationer och annan maleriel för stridsledning anskaffats. Flygvapnet har ocksä fött ytterligare Drakenflygplan och de första leveranserna av flygplan 37 Viggen i attackversion. För samtliga försvarsgrenar har vidare fattats anskaffningsoch utvecklingsbeslut som får effekt först efter försvarsbeslutsperioden.
För civilförsvaret angav försvarsbeslutet inte någon utgiftsram på samma sätt som för det militära försvaret utan i stället en anslagsram. Tillgängliga reservationsmedel får därför disponeras efter behov. Jämfört med det militära försvaret föreligger vidare den skillnaden att priskompensationen inte sker under löpande budgetår utan först i efterhand.
I följande tabell anges budgetårsvis civilförsvarets anslagsramaur enligt försvarsbeslutet med tillägg för priskompensation och med hänsyn tagen
till de ramjusteringar som har skett under perioden. I tabellen redovisas också utfallet och över- eller underutnyttjundet av ramen för de olika budgetären. Beträffande utfallet för budgetåret 1971/72 har på grundval av inhämtade upplysningar förutsatts att ca 45 mili. kr. av reservationsmedel kommer att tas i anspråk utöver anslagsramen. Utfall för civilförsvaret (löpande priser: milj. kr.)
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 Summa Anslagsram 125,5 135,6 120,59 110,8 492.8 Utfall 104,2 113,6 110,1 155,8 483,7
Formellt över- eller underutnyttjände (+ resp. -) = 21,3 - 22,0 - 10,8 + 45,0 -- 9.1 Under perioden tillgodoräknat underutnyttjände 3,9 4,6 | o- 8,5
Verkligt över- eller underutnyttjaände (+ ,
resp. -) - 174 -174 —--10.8 — +45,0 - 0,6
Med de antaganden som på grundval av inhämtade upplysningar har gjorts beträffande utfallet för innevarande budgetår kan de totala utgifterna för civilförsvaret i stort sett beräknas stämma överens med anslagsramen för perioden. Reservationsmedelsförbruk ningen under bud-
gelåret 1971/72 hänför sig framför allt till materielanslaget, vars behåll-
ning under fyraärsperioden kan väntas minska med drygt 46 milj. kr. På anslagen till bidrag till byggande av skyddsrum och anordnande av branddammar beräknas behållningarna under samma tid öka med va 38 milj. kr.
Som mal för civilförsvarets utveckling under perioden angavs i försvarsbeslutet att den planerade organisatoriska uppbyggnaden i stort skulle avslutas. Målet har i huvudsak nåtts i fråga om personal och materiel, där uppbyggnadsgraden kan beräknas till ca 85 resp. 9026, På anläggningssidan har däremot planerna inte kunnat realiseras i lika stor utsträckning. I fråga om skyddsrum finns ca 3,3 milj. platser i eoskilda skyddsrum i anslutning till bostäder. Antalet skyddsrumsplatser i anslutning till arbetsplatser o. d. beräknas till ca 1.1 milj.
Försvarets framtida inriktning
Som tidigare har redovisats i prop. 1970:97 kommer ett nytt system för planering och budgetering inom försvaret att införas den I juli 1972. Vid anmälan av prop. 1971:1 (bil. 6 s. 18) har jag lämnat en sammanfattande redogörelse för förberedelserna för att införa det nya systemet. Dessa förberedelser har i slutskedet varit nära knutna till utredningsarbetet rörande försvarets framtida inriktning.
Enoligt direktiv som jag har meddelat med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har överbefälhavaren och vivilförsvarsstyrelsen under är
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 10
1971 kommit in med perspektivplaner för perioden [972/73—-1986/87, programplaner för perioden 1972/73 1976/77 och anslagsfraumställningar för budgetåret 1972/73. Perspektiv- och programplanerna har överlämnats till 1970 aårs försvarsutredning som har haft till uppgift att bl. a. granska perspektivplanerna och överväga om de tillgodoser kravet på tillräcklig framtida handlingsfrihet för vår säkerhets- och försvarspolitik.
Försvarsutredningen beräknas avlämna sitt huvudbetänkande under Januari 1972. Betänkandet kommer därefter att beredas i försvarsdepartementet. Förslag i ämnet bör föreläggas riksdagen senare i vår.
Preliminära ramberäkningar för budgetåret 1972/73
I de tidigare nämnda direktiven för programplanearbetet har överbefälhavaren åHapgts att vid planeringen utgå från en utgiftsram för det militära försvaret som i prisläge februari 1971 motsvarar ett belopp av 6 380 milj. kr. för vart och elt av budgetåren 1972/73—-1976/77. 1 direktiven föreskrevs vidare att en översiktlig planering skulle redovisas enligt tre alternativa ramar, nämligen en som innebär en ökning av utgifltsramen med 100 milj. kr. per budgetår. en som innebär en ökning av utpgiftsramen med 50 milj. kr. per budgetår och en som innebär en minskning av utgiftsramen med 50 milj. kr. per budgetår, allt fr o. m. budgetåret 1973/74. I planeringen har dessutom fått förutsättas att sammanlagt 110 milj. kr. kommer att ställas till förfogande utöver utgiftsramen under budgetåren 1972/73—1974/75.
För civilförsvaret har på motsvarande sätt angetts två alternativa utgiftsramar, som efter omräkning till prisläge februari 1971 uppgår till 138 resp. 118 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1972/73 1976/77. I planeringen har civilförsvarsstyrelsen vidare fått förutsätta en medelsförbrukning utöver utgiftsramarna om 30 milj. kr. under budgetären 1972/73—-1974/75, om så skulle behövas för att betala gjorda ätaganden.
I de programplaner som har getts in till Kungl. Maj:t har både överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen valt att redovisa ytterligare en nivå utöver de utgilftsramar som innefattades i mina direktiv. Dessa förslag innebär för budgetåret 1972/73 en utgiftsram för det militära försvaret på 6 940 milj. kr. och för civilförsvaret på [54 milj. kr.
I avvaktan på försvarsutredningens förslag i fråga om det militära försvarels och eivilförsvarets framtida inriktning anser jag att endast preliminira förslag till ramberäkningar nu bör föreläggas riksdagen. Ramberäkningarna bör därvid utgå från de utgiftsramar som har angetts i direktiven för programplanearbetet, vilket för det militära försvaret innebär ett basbelopp av 6 380 milj. kr. För civilförsvaret bör beräkningen grundas på det lägre alternativet, dvs. 118 milj. kr.
Med dessa utgångspunkter beräknar jag den preliminära utgiftsramen för det militära försvaret för nästa budpgetår till 6 848 000 000 kr. enligt följande.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 11
Basbelopp 1972/73 (prisläge februari 1971) 6 380 000 000 Tillkommer: Vissa kostnader för regionmusiken + 2000 000 Kostnader för militär sjökartläggning + 1385 000 Avskrivningskostnader inom försvarets delfond av statens dutamaskinfond + 1 000 000 + 4 385 000
Avgår: Kostnader för vapenfria tjänstepliktiga a) prel. avdrag för 1970/71 (prop. 1970:1
bil. 6 s. 13) + 10 000 000 b) belastning på anslaget XI B 12 för
1970/71 8.295 000 c) slutlig överföring till elfte huvud-
titeln --15 200 000 Vissa kostnader för familjebidragsverksamheten -- 50 000 Avrundning 840 000 = 14 385 000 Justerat basbelopp 1972/73 (prisläge februari 1971) 6 370 000 000 Beräknad priskompensation februari 1971 — medelkostnadsläge 1972/73 4850 000 000 Beräknat överskridande av utgiftsramen
1970/71 - 2.000 000 Utgiftsram (beräknat utfall den 30 juni 1973) 6 848 000 000
Till rumbeloppet kommer del av de 110 milj. kr. som enligt programplanedirektiven bör ställas till förfogande utöver utgiflsramen under budgetåren 1972/73—-1974/75. TF anslutning till ramberäkningen vill jag i
övrigt lämna följande kommentarer.
I samband med inrättandet av statens datamaskinfond godkände 1970 års riksdag (prop. 1970:1 bill 6 s. 13, SU 1970:4, rskr 1970:4) att utgiftsramen fr. o. m. budgetåret 1971/72 justeras med ett belopp som motsvarar nästföregående budgetårs avsättningar till värdeminskningskonto för försvarets delfond av datamaskinfonden. Syftet med denna post är att undvika ult utgifterna för datamaskinanskaffning belastar ramen två gånger. Genom att medel för dessa avsättningar ingår i basbeloppet och ramen därutöver har tillförts I milj. kr. kan ramkorrigeringen enligt de tidigare reglerna upphöra.
I ramberäkningen ingår vidare alt kostnaderna för vapenfria tjänstepliktiga fr. o. m. nästa budgetår slutligt förs över till elfte huvudtiteln. Den sista avräkningen på den militära ramen av belastningen på elfte huvudtitelns anslag till vapenfriverksamheten skall avse budgetåret 197 1/72.
Beträffande kostnaderna för att flytta de myndigheter inom försvaret som berörs av den beslutade omlokaliseringen av viss statlig verksamhet vill jag anföra följande. Förberedelserna för omlokaliseringen pågår f. n. inom organisationskommittéer och andra organ. Jag räknar med att kostnaderna för denna verksamhet skall belasta den militära utgitftsramen. Kostnaderna för erforderliga investeringar m. m. bör däremot beräknas utanför ramen.
Systemet med utgiftsram har hittills inte tillämpats för civilförsvaret. Som framhölls i prop. 1970:97 (s. 41) blir det dock aktuellt att i samband med införandet av försvarets nya planerings- och budgeteringssystem gå över till en utgiftsram också för verksamheten inom civilförsvaret. I avvaktan på försvarsutredningens förslag i fråga om vivilförsvarets framtida inriktning beräknar jag civilförsvarets preliminära utgiftsram för nästa budgetår till 126,8 milj. kr.. varav 118 milj. kr. utgör basbelopp och 8,8 milj. kr. beräknad priskompensation från prisläge februari 1971 till medelkostnudstäget för budgetåret 1972/73. Härtill kan komma del av de 30 milj. kr. som i planeringen har fått förutsättas vid behov utgå utöver utgiftsramen.
Utöver raämbeloppen bör anslag om 21075 000 kr. beräknas för följunde ändamål.
| Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar | 875 000 |
| Beredskapsstyrka för I N-tjänst | 8 000 000 |
| Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. | 2 000 H00 |
| Flygtekniska försöksanstalten | 1500 000 |
| Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll | 1400 000 |
| Viss signalskyddsmateriel | 1750 000 |
| Vissa teleanordningar | 950 00 |
| Hyror m, m. för vissa skyddsrumsanläpggningar | 2.500 000 |
| Identitetsbrickor | 300 000 |
| Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar | 1300 000 |
| Anskaffning av vissa militära anläggningar | 500 000 |
Summa 21 075 000
För ändamäl inom försvarsdepartementets verksamhetsområde bör alltså anvisas eller preliminärt beräknas anslag om totalt (6 848 000 000 +126 800 000 + 21075 000) 6 995 875 000 kr.
Huvudtitelns utformning
Övergången till det nya budgeteringssystemet innebär stora förändringar beträffande utformningen av fjärde huvudtiteln. Undertaget för riksdagens beslut i anslagsfrågor kommer i fortsättningen att redovisas enligt indelningen i organisatoriska huvudprogram. Som följd härav har det fallit sig naturligt att låta vart och ett av de sex huvudprogrammen utgöra en särskild avdelning (littera) under huvudtiteln. Fill dessa avdelningar kommer ytterligare två som inte omfattas av verksamheten under huvudprogrammen. Huvudtitelns disposition i stort blir därmed följande. A. Försvarsdepartementet m. m. B. Arméförband C. Marinförband D. Flygvapenförband FE. Central och högre regional ledning F. Gemensamma myndigheter och funktioner G. Civilförsvar H. Övrig verksamhet
Under litt. A- F och litt. IH är anslagen i princip hänförliga till ett av de fyra produktionsområden som gäller för det militära försvaret. Under litt. G förekommer endast ett anslag och detta täcker samtliga de produk-
tionsområden för civilförsvaret som berör driftbudgeten.
På kapitalbudgeten tas under statens allmänna fastighetstond resp. försvarets fastighetsfond upp ett investeringsanstlag för varje huvudprogram. För var och en av dessa fonder föreslås vidare ett investeringsanslag för sådan verksamhet som inte omfattas av huvudprogrammen. På kapitalbudgeten 1as slutligen under statens datamaskinfond upp ett investeringsanslag för anskaffning av datamaskiner. Samtliga kapitalbudgetanslag hänförs till produktionsområdet Anskaffning av anläggningar m. m. | Genom anknytningen till program och produktionsområden har antalet anslag kunnat minskas från 215 enligt riksstaten för innevarande budgetär till ca 70. Särskilt markant är minskningen inom produktionsomrädet Ledning och förbandsverksamhet. där verksamheten inom varje försvarsgren tidigare finansierades från ett fyrtiotal anslag men i fortsättningen kommer att betalas från endast ett.
Utbrytningspunkter
Som jag tidigare har nämnt väntas försvarsutredningen avlämna sina förslag under januari månad. Förslagen skall därefter tas upp till beredning. Vissa andra frågor är också under beredning. På grund härav bör de anslag som anges i följande sammanställning tills vidare föras upp med beräknade belopp.
Litt. och nr Anslagsrubrik
Drifthudgeten AS Reglering av prisstegringar för det militära försvaret
A 6 Reglering av prisstegringar för civilförsvaret
Armeéförband: Ledning och förbandsverksamhet Armdförband: Materielanskaffnineg Armetförband: Iständsättning av befästningar och kaserner BIDR Armétförband: Irorskning och utveckling Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet Marintörband: Materielanskatffning Marinförband: Iståndsättning av betästningar och kaserner BLY Marinförband: Forskning och utveckling Ilygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet Flygvapenförband: Materielanskalfning WUlvo Flygvapenförband: Istandsättning av befästningar och kaserner Flygvapenförband: frörskning och utveckting NR Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materietanskaffning SL Central och högre regional led ning: Iståndsättning av befästningar
och kaserner
I "4 Försvarets materielverk J S Försvarets förskningsanstalt
[ Försvarets radioanstalt
17 lörsvarsmedicinska förskningsdelegationen Fo20 Insatsberedskap m. m. P24 Gemensamma myndigheter m. m.: Iständsättning av befästningar och
kaserner
Litt. och nr Anslagsrubrik GI Civilförsvar H1 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar H4 Flygtekniska försöksanstalten
Kapitalhudgeten It 6 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar I 7 Anskaltning av vissa skyddsrumsanläggningar 11 Arméförband: Anskaffning av anläggningar Hr 2 Marinförband: Anskaffning av anläsaningar 13 [lygvapenförband: Anskaffning av anläggningar 4 Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar HTS Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar 16 Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av ankägeningar för för-
svarets forskningsanstalt 117 Anskaffning av vissa militära anläggningar
Utnyttjande av äldre anslag
I det nya budgeteringssystemet, avses samtliga anslag på driftbudgeten utom anslaget till extra utgifter bli uppförda som förslagsanslag. Avsikten är vidare att kvarvarande behållningar på de rambundna reservationsanslagen i det tidigare systemet skall tillföras budgetutjämningsfonden. Ftt utnyttjande av äldre anslag kan därför i fortsättningen endast komma i fråga för investeringsanslag och sådana reservationsanslag som inte omfattas av ramarna för det militära försvaret och civilförsvaret.
Till denna grupp hör reservationsanstlaget Utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m., vilket till ett belopp av 2 milj. kr. anvisades av 1962 ärs riksdag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetaret 1962/63 (prop. 1962:190, SU 1962:191, rskr 1962:403). Dit hör vidare investeringsanslaget Markförvärv för nya förläggnings- och övningsomräden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente, vilket till ett sammanlagt belopp av 71 milj. kr. anvisudes av 1963 och 1967 ars riksdagar (prop. 1963:184, SU 1963:211, rskr 1963:404 resp. prop. 1967:110. SU 1967:102, rskr 1967:250). På bäda dessa anslag beräknas en viss behällning komma att finnas vid utgången av innevarande budgetår. Behållningarna bör även under nästa budgetår få användas för de ändamäl som ursprungligen avsågs med anslagen.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl Maj:t föreslår riksdagen att
1) i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetäret
1972773 beräkna ulgiftsrumen för det militära försvaret till
6 848 000 000 kr. och utgiftsramen för civilförsvaret till
126 500 000 kr.,
2) medge att det på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget Utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. och det senast för budgetåret 1967/68 under försvarets fastighetsfond uppförda investeringsanslaget Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente disponeras även under budgetäret 1972/73.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 16
DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln
A Försvarsdepartementet m. m.
A 1. Försvarsdepartementet
1971/72 — Anslag 8 795 000!
1972/73 — Förslag 9 610 000
I Beräknat belopp
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73 Personal Handkiggande personal 81 of. Övrig personal 28 of.
109 of. Anslag
| Avlöningar | 7 364 000 +492 000 |
| Sjukvård | 15000 + 1000 |
| Rescersättningar | 200 000 + 18 000 |
| Lokalkostnader | 591 000 + 340 000 |
| lxpenser | 625 000 — 36 000 |
8795 000 — +815 000
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maja föreslår riksdagen
att Gill Försvarsdepartementet för budgetåret [972/73 anvisa ett
förslagsanstag av 9 610 000 kr.
A 2. Vissa nämnder m. m.
197172 46053 000!
[972/73 9 630 000
EBeräknat belopp
Från anslaget bestrids utgifter för riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, totalförsvarets upplysningsnämnd, försvarets persöonalvärdsnämnd. försvarets centrala arbetarskyddsnämnd. försvarets skolnämnd, sakkunniga för radgivning i publicitetsfrågor. försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd. försvarets centrala företaesnämnd, militära arbetstidsdelegationen. totulförsvarets chefsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 17
verksamhetsområde, värnpliktsnämnden, vapenfrinämnden, försvarets haverikommission och biståndsutbildningsnämnden.
Från anslaget utgår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73
Personal Fapenfrinämnden Handläggande personal 6 ot. Övrig personal 4 +1
Biståndsuthildningsnämnden Handläggande personal 3 + 8,5
Övrig personal 3 + 0,5
Övriga nämnder
Handläggande personal 4 of.
Övrig personal 3 of.
23 + 10
Anslag
| Avlöningar | 2 006 000 + 1155 000 |
| Rescersättningar | 117.000 + 225 000 |
| Lokalkostnader | 30000 + 95 000 |
| Expenser | 150 000 + 432 000 |
| Därav engångsutgifter | - + 227 000 |
| Värderingar m. m. | 5 000 of. |
| Ersättningar till utredningsmän m. fl. | 1180 000 + 585 000 |
Vissa kostnader för värnpliktiga m. fl. under bistånds- och katastrofutbildning +2 120 000 Vissa kostnader för gemensamma stabsövningar m. m. 60 000 of. Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar 575 000 + 50 000 Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 530 000 + 315 000
4653 000 + 4977 000
Totalförsvarets upplysningshämnd
1. Annonskostnaderna ökar med 50 000 kr.
2. För ökad försvarsinformation behövs 35 000 kr.
Försvarets centrala företagsnämnd och försvarets centrala arbetarskvddsnämnd
3. Löneomräkningen innebär en kostnadsökning med 6 143 kr.
4. Med hänsyn till arbetsuppgitterna bör nämndernas gemensamma kansli tillföras en tjänst för byräsekreterare, en tjänst för assistent och en tjänst för kontorsbiträde/kontorist. Samtidigt minskar behovet av medel för extra personal med 60 000 kr. (+ 71 405 kr.).
2 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 6
Värnpliktsnämnden
5. Med hänsyn till arbetsbelastningen föreligger behov av en förste byråsekreterare, byräsekreterare eller amanuens (+ 60 836 kr).
Vapenfrinämnden
6. Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 370 890 kr.
7. På grund av ökade arbetsuppgifter och vissa organisatoriska förändringar behövs ytterligare ett kontorsbiträde/kontorist samt en expeditionsvakt (+ 69 999 kr.).
Biståndsutbildningsnämnden
8. Löne- och prisomräkning m. m. innebär en kostnadsökning med 12 250 kr.
9. Den I juli 1972 påbörjas utbildningen av 100 värnpliktiga. vapenfria tjänstepliktiga samt kvinnor för biständsinsatser och katastrofhjälp. För att genomföra utbildningen krävs bl. a. två tjänster för lektorer (huvudlärare) ispråk resp. allmänt biständs- och katastrofarbete. Vidare behövs fyra tjänster för adjunkt (lärare) för språkutbildning, två tjänster för adjunkt (lärare) för utbildning bl. a. i U-läandskunskap. biståndsteknik och katastrofhjälp, en tjänst för adjunkt lärare) med halvtidstjänstgöring inom ämnesområdet grundläggande hälsovärdsutbildning samt en tjänst för övningslärare i fysisk träning och motortjänst. För hälsovård m. m. för eleverna behövs en tjänst för översköterska med halvtidstiänstgöring (+ 640 026 kr.).
Kansliet behöver förstärkas med en assistent med hänsyn till ökade arbetsuppgifter (+ 39 060 kr.).
För prövningsförfarandet vid uttagning till biständsutbildningen samt för arvoden m. m,. lill utbildningsassistenter. föreläsare m. fl. behövs 246 605 kr.
10. Avlöningsförmåner m. m. till värnpliktiga m. fl. beräknas uppgå till 699 590 kr.
11. För undervisningsmateriel m. m. behövs 423 535 kr. varav för kostnader av engångsnatur 223 535 kr.
12. Vissa kostnader för den katastrofutbildning m. m. som tillhandahålls av civilförsvarsstyrelsen och socialstyrelsen uppgär till I 420 000 kr.
13. För resor behövs 247 800 kr.
Centralförbundet Folk och Försvar
12. Löne- och prisomräkning m. m, innebär en kostnadsökning med
95 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 19
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum
13. Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 80 000 kr.
14. Utgifter av engångsnatur för upprustning av kursgården samt komplettering av inventarier och utrustning ökar medelsbehovet med 300 000 kr.
Departementschefen
Riksdagen har i skrivelse den 15 december 1970 anmält att den fattat principbeslut om biständs- och katastrofutbildning av värnpliktiga m. fl. (prop. 1970:162. SU 1970:221, rskr 1970:436). Mälet för utbildningen är att skapa en reserv för rekrytering av personal för bilateralt och
multilateralt utvecklingssamarbete samt för katastrofhjälp. Genom beslut den 2 april 1970 har en central nämnd inrättats för att leda utbildningen
och en provisorisk kansliorganisation tillskapats den 1 juli 1971. Utbildning av ca 100 värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga samt kvinnor bör påbörjas omkring den 1 juli 1972 och huvudsakligen förläggas till Sandö inom Kramfors kommunblock. För utbildningen bör medel beräknas under detta anslag. Totalkostnaden för nästa budgetår beräknar jag till i runt tal 4 169 000 kr. Jag har därvid räknat medel för nio lärartjänster,
varav en med halvtidstjänstgöring, samt för ytterligare cen.assistent (9).
Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för personalen vid nämnden avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs. I medelsberäkningen ingår också ett belopp av sammanlagt
1420 000 kr. (12) som utgör beräknad ersättning för den utbildning
m. m. som skall ombesörjas av civilförsvarsstyrelsen och socialstyrelsen
samt ett engångsbelopp av 223 535 kr. för bl. a. anskaffning av undervisningsmateriel för biståndsutbildningsnämnden (11).
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 630 000 kr. Härvid har jag sävitt avser övriga ändamäl under anslaget dels beräknat medel för ytterligare en tjänst för kontorsbiträde/kontorist vid vapenfrinämnden (7), dels tagit upp ett engångsbelopp av 260 000 kr. för upprustning av byggnader och komplettering av inventarier m. m. vid Gällöfsta kurscentrum (14).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 9 630 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m.
1971/72 Anslag 23 800 000! 1972/73 — Förslag 4 200 000
I Beräknat belopp
Med hänsyn till den beräknade belastningen bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 4,2 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 20
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att till Kommittéer m.m. för budgetärel 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1971/72 Anslag 600 000 1972/73 — Förslag 900 000
Anslaget bör föras upp med 900 000 kr. Jag hemställer att Kungl:
Maj:t föreslär riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 900 000 kr.
A 5. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret
A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1972/73 beräkna l) till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret ett förslagsanslag av 480 000 000 kr., 2) till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret ev förslagsanslag av 8 800 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 21
B Arméförband
B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
B 2. Arméförband: Materielanskaffning B 3. Arméförband: Iständsättning av befästningar och kaserner
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna
1) till Armdéförband: Ledning och förbandsverksamhet ett för-
slagsanslag av 1 615 000 000 kr.,
2) till Armdéförband: Materielanskaffning ett förslagsanslag av
535 000 000 kr.,
3) till Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaser-
ner ett förslagsanslag av 42 000 000 kr.,
4) till Armdéförband: Forskning och utveckling ett förslagsan-
slag av 530 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet [NS] [4
C Marinförband
C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
C 2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner C 4. Marinförband: Forskning och utveckling
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna
1) till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet ett för-
slagsanslag av 525 000 000 kr.,
2) till Marinförband: Materielanskaffning ett förslagsanslag av
325 000 000 kr.,
3) till Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaser-
ner ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.,
4) till Marinförband: Forskning och utveckling ett förslagsan-
slag av 50 000 000 kr.
D Flygvapenförband
D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning D 3. Flygvapenförband: Iständsättning av befästningar och kaserner D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att, I avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1972/73 beräkna 1) till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet ett förslagsanslag av 855 000 000 kr., 2) till Flygvapenförband: Materielanskaffning ett förslagsanslag av 743 839 000 kr., 3) till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner ett förslagsanslag av 20 000 000 kr., 4) till Flygvapenförband: Forskning och utveckling ett förslagsanslag av 375 000 000 kr.
E Central och högre regional ledning
Försvarsstaben
Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda överbefälhavaren med ledningen av den operativa verksamheten inom krigsmakten. Staben handhar därvid det operativa krigsförberedelsearbetet samt sådan verksamhet rörande mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal som har direkt samband med den operativa verksamheten. Under överbefälhavaren leder och samordnar försvarsstaben vidare långsiktsplaneringen, budgetarbetet, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom krigsmakten.
Försvarsstaben är organiserad på en operationsledning och fyra sektioner för i huvudsak samverkansfrågor (sektion 1), underrättelse- och säkerhetstjänst (sektion 2), personalfrågor och försvarsupplysning (sektion 3) samt studie- och planeringsverksamhet (sektion 4). Dessutom finns en personalvårdsbyrå, en kommendanturavdelning och en befästningsinspektion. I sektion I ingår totalförsvarets signalskyddsavdelning.
Delprogrammet Försvarsstaben består av programelementen Försvarsstaben, Försvarsstabens personalvärdsbyrå och Försvarets intendenturkärstab. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelementen som därefter förts samman till ett primäruppdrag inom huvudproduktionsomrädet Ledning och förbandsverksamhet..
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarsstaben.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
I sina grunddrag fick försvarsstaben sin nuvarande utformning är 1961. Organisationen, som reviderades år 1965, är inte anpassad till de ökade
anspråk på beredning av fredsorganisatoriska frågor som har ställts på
överbefälhavaren. En annan svaghet är svårigheten att leda och styra krigsmaktens personalfunktion på samma sätt som materielfunktionen. Det nya plånerings- och ekonomisystemet bedöms ytterligare understryka dessa svagheter.
Programelementet Försvarsstaben inriktas mot att skapa en stab som är bättre lämpad än f.n. att handlägga också sådana frågor som rör krigsmaktens fredsorganisation. Bland viktiga uppgifter i övrigt ingår alt genomföra och redovisa en operativ underhållsstudie och principer för krigsmaktsvärdering, att utforma och införa försökssystem med ADB för operativ ledning, att utforma förslag till organisation av
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 25
den lägre regionala ledningen, att medverka i översynen av den befiälsorganisatoriska uppbyggnaden av de fast anställda personalkärerna samt att utarbeta perspektivplan för perioden 1976/77--1990/91.
De kvalitativa mälen för försvarsstabens arbete är att omkring år 1975 uppfylla de krav som har ställts på det nya planerings- och ekonomisystemet och att vid programplaneperiodens slut ha befäst en gemensam rationell metodik för operativ ledning inom försvarsstaben och militärområdesstaberna.
Verksamheten under programelementet Försvarsstabens personalvårdsbyrå inriktas mot åtgärder som dels syftar till att förbättra personalens villkor och arbetsförhallanden, dels vidgar de anställdas och värnpliktigas möjligheter att genom samverkan och medinflytande bidra till ett gott produktionsresultat. Personalvårdsbyrån skall ges en funktionell indelning, som är anpassad till planerings- och ekonomisystemets principer med särskilt beaktande av den uppföljande (inspekterande), analyserande och samordnande verksamheten. Ambitionen är alt personalvårdsbyräns kapacitet skall utvecklas så att paritet mellan behov och resurser nås vid programplaneperiodens slut. Kapacitetshöjningen skall i första hand ske inom nuvarande personalram, bl. a. genom interna organisationsförändringar samt omfördelning och decentralisering av arbetsuppgifter.
Verksamheten under programelementet Försvarets intendenturkårstab påverkas av att försvarets intendenturkår ännu inte har fått sin slutliga organisation och omfattning. Under programplaneperioden beräknas sammanförandet i kären av all intendenturpersonal kunna slutföras. Viss sannolikhet föreligger för att begreppet intendenturtjänst och intendenturpersonal kommer att uppgå i ett vidare begrepp, förvaltningstjänst och förvaltningspersonal. Pågående organisatoriska försök tyder på detta.
Programelementet anpassas till den organisation av personalkårer och utbildningsanstalter som genom pågående utredningar kan beräknas bli fastställd samt till de organisationsförändringar i övrigt inom krigsmakten som berör intendenturpersonal under programplaneperioden.
Intendenturkårstabens organisation och samlokalisering med intendenturförvaltningsskolan mäste ses över, när beslut har fattats i kär- och/eller utbildningsfrågorna. Staben bör därvid ges en organisation som inte kräver förstärkning med personal ur kommenderingsreserven, vilket f. n.
behövs för att lösa uppgifterna.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Försvarsstaben frumgär av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 -1975/76 1976/77 Summa 1972/77
31 752! 34 406 34.352 34298 34298 34298 171 652
I Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
E 1. Försvarsstaben
1971/72 = Anslag 31 752 000!
1972/73 — Förslag 33 660 000
! Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Övetrbefäl- Dep. chefen
havaren Ledning och förbandsverksamhet 31 752 000 34 406 000 33 660 000 Summa kostnader för primärupp-
draget 31 752 000 34406 000 33 660 000 Summa medelsbehov (anslag) 31 752 000 34406 000 33 660 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Överbefäl- Dep. chefen
havaren Militär personal Officcerare 157 of. of. Underofticerare 4 of. of. Underberäl 12 of. of. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Orfficerate 31 +1 of. Underofficerare 9 of. of. Civil personal Handläggande personal 50 + 1 ot. Övrig personal 134 of. of.
397 +2 of.
Överbefälhavaren
ÅA. Löne- och prisområäkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 2 307 000 kr. B. Uppgiftsförändringar 1. Försvarsstabens personalvärdsbyrå
För regionmusikens utnyttjande inom det militära försvaret behövs en
tjänst för pensionerad officer (+ 26 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 27
Redaktionen för den nystartade värnpliktstidningen behöver tillföras ytterligare en fast anställd medarbetare (+ 57 000 kr.).
För utökad utbildningsverksamhet behöver en tillfällig befattning för konsulent bytas ut mot en tjänst för förste byråsekreterare (+ 13 000 kr.).
På grund av brist på personal måste konsulter utnyttjas i ökad utsträckning (+ 32 000 kr.).
I det nya planerings- och ckonomisystemet får inspektionsverksamheten som styrinstrument större betydelse än tidigare. Som en följd av detta ökar resekostnaderna (+ 30 000 kr.).
2. Försvarets intendenturkärstab
Den gemensamma intendentlurkåren ställer större krav på sekreteraren till intendenturkårehefen. Tjänsten föreslås utbytt mot en kansliskrivartjänst (+ 2 000 kr.).
Departementschefen
Överbefälhavaren anser att försvarsstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på att göra staben bättre lämpad än f. n. att handlägga frågor som rör krigsmaktens fredsorganisation. Personalvårdsbyråns verksamhet avses bli inriktad bl. a. mot åtgärder som syftar
till att förbättra personalens arbetsförhållanden. Intendenturkårstaben
bör enligt överbefälhavaren bl. a. anpassas till den organisation av personalkårer och utbildningsanstalter som kan beräknas bli fastställd under programplaneperioden. Jag kan i huvudsak godta detta. Jag vill samtidigt anmäla att en översyn av den centrala stabsorganisationen kan bli nödvändig.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Försvarsstaben för budgetåret 1972/73 anvisa Ölt förslags-
anslag av 33 660 000 kr.
Arméstaben
Arméstaben är chefens för armén stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för armén i verksamhet som rör arméns mobilisering, utbildning, taktik, organisation. utrustning och personal och som inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för armén svarar staben vidare för arméns långsiktiga planering. leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom armén.
Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar, en administrativ avdelning och en budgetavdelning.
Delprogrammet Arméästaben har ett programelement, Chefen för armén med arméstaben futom I'N-avdelningen) och vissa personalkårledningar. Verksamheten under delprogrammet har av chefen för armén budgeterats på följande internprogram.
1. Programmässig ledning och verksamhet 2. Produktionsmässig ledning och verksamhet 3. Studier, utveckling och större utredningar 4. Intern ledning och administration 5. Externa tjänster |
Internprogrammen har förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Arméstaben.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för armén bl. a. följande.
I början av perioden inriktas stabens verksamhet mot att utvärdera konsekvenserna av kommande försvarsbeslut. För att tidigt få tillgång till beslutsunderlag rörande fredsorganisationens utveckling prioriteras studie- och utredningsverksamheten i detta avseende. Dessutom erfordras beslutsunderlag för krigsorganisatoriska förändringar och anskaffning av materiel. Särskilda åtgärder bör vidtas för att genomföra systemet med
höjda pensionsäldrar. I slutet av perioden kan genomförande av föränd-
ringar i ledningsstrukturen på lokal och lägre regional nivå komma att kräva hög prioritet.
Förändringar av arméstabens interna organisation skall syfta till förbättrade lednings- och samoördningsmöjligheter så att bl. a. ansvarsförhällandena för planering, budgetering och uppföljning kan anslutas till planerings- och budgeteringssystemets uppbyggnad.
Den av chefen för armén beräknade utvecklingen av anslaget Arméstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; I 000-tal kr.)
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 -1975/76 1976/77 Summa 1972/77
27 1901 29 151 29151 29 151 29 151 29 151 145 755
I Beräknat belopp
E 2, Arméstaben
1971/72 — Anslag 27190 000!
1972/73 — Förslag 28 450 000
I Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 29
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Chefen Dep. chefen
för armén
Allmän ledning och förbands-
verksamhet 28 695 000 31 380 000 30 679 ON0
Summa kostnader 28 695 000 31 380 000 30 679 000
Avgår: Utgifter som belastar andra
anslag - 1505 000 -- 2229 000 -—- 2229 000
Summa utbetalningar för primärupp-
draget 27 190 000 29 151 000 28450 000
Summa medelsbehov (anslag) 27 190 000 29 151 000 28 450 000
Personal
Personalkategori Antul tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Cheten Dep. chefen
för armén
Alilitär personal
Officerare 128 +5 of. Underoftficerare 14 of. ot. Underbefäl 4 + 1 ot. Civilmilitär personal Läkare 2 ol. ot. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Officerare 28 of. of. Underofficerare ” 15 of. of.
Civil personal
Handläggande personal 39 ot. ot.
Övrig personal 142,5 of. ot.
372,5 +6 of.
Chefen för armén
A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 1 517 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
Produktionsmässig ledning och verksamhet Rekryteringssvårigheter m. m. motiverar en ändrad löneställning för
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 30
chefen för sektion 3. På grund av ökat arbetsomfång bör tjänster för ställföreträdande avdelningschef inrättas vid studie-, organisations-, utrustnings-, taktik- och utbildningsavdelningarna. Personalavdelningen bör tillföras en tjänst för underbefäl avsedd för rekryteringsverksamhet (+ 444 000 kr.).
Departementschefen
Chefen för armén anser att arméstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på studier och utredningar rörande fredsorganisationens utveckling. Jag delar denna uppfattning och vill samtidigt understryka vikten av alt verksamheten anpassas till annat utredningsarbete inom detta område.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arméstaben för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsan-
slag av 28 450 000 kr.
Marinstaben
Marinstaben är chefens för marinen stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. alt biträda chefen för marinen med ledningen av marinens mobilisering. utbildning, taktik. organisation, utrustning och personal i den män sådan verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för marinen svarar staben vidare för marinens långsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enlip! överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom marinen,
Marinstaben är organiserad på en planeringsavdelning, fyra sektioner, en kassaavdelning och en chefsexpedition. Under chefen för marinen lyder chefen för sjövärnskåren som i sin allmänna ledning av kåren biträds av sjövärnskårens stab.
Delprogrammet Marinstaben består av programelementen Chefen för marinen med marinstaben och Sjövärnskärens stab. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelementen som därefter har förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbundsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Marinstaben.
Programplan för perioden 1972/73-1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för marinen bl. a. följande.
Marinstabens sammansättning och organisation styrs huvudsakligen av
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 31
fredsorganisatoriska krav. Verksamheten under programplaneperioden kommer att inriktas mot de fasta rutiner som plancrings- och programbudgetsystemet kräver och mot planerade större uppgifter, i huvudsak inriktade på översyn av marinens fredsorganisation. Verksamheten kommer också att omfatta en fortlöpande anpassning av stabsorganisationen till förelagda uppgifter. Bland viktiga uppgifter för staben ingår utformningen av örlogsbasers och kustartilleriförsvars organisation, översyn av sjövärnskårens organisation, utformning av planer för marinens medverkan vid havsforskning, översyn av olika utbildningssystem, översyn och genomförande av större krigsorganisatoriska förändringar samt nybyggnads- och ombyggnadsprojekt för fartyg.
Den av chefen för marinen beräknade utvecklingen av anslaget Marinstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
20886! 22772 22772 22772 22772 221772 113 860
1 Beräknat belopp
E 3. Marinstaben 1971/72 — Anslag 2 0 886 000! 1972/73 — Förslag 2 2 390 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Chefen för Dep. chefen
marinen
Allmän ledning och törbands-
verksamhet 20 886 000 22 772 000 22 390 000 Summa kostnader för primär-
uppdraget 20 886 000 22 772 000 22 390 000 Summa medelsbehov (anslag) 20 886 000 22 772 000 22 390 000
Personal
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Chefen för Dep. chefen
marinen
Militär personal Officerare 103 +1 of. Underofficerate 40 of. of. Underbefäl 22 ot. ot.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 32
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 — Beräknad ändring 1972/73
Chefen för Dep. chefen
marinen
Civilmilitär personal Teknisk persona! I of. of. Läkare 1 ot. of. Pensionerad militär personal i arvodestjänst OtTicerare 16 ot. ol. Underofficerare 5 of. of. Civil personal
| Handläggande personal | 11 | +1 | of. |
| Övrig personal | 132 331 | + 0,5 + 2,5 | ot. of. |
Chefen för marinen A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 1 683 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
Ökade arbetsuppgifter motiverar att marinstaben tillförs en tjänst för
byråassistent för bearbetnings- och sammanställningsuppgifter vid stabens underrättelseavdelning. en tjänst för assistent med självständigt ansvar för verksamheten vid chefsexpedilionens repröograficentral, en tjänst för assistent för förvaltningsuppgifter vid marinstabens allmänna avdelning och en tjänst för assistent vid kustartilleriets truppregister. Om dessa tjänster tillkommer kan samtidigt tjänster för en tekniker och två och ett halvt biträde utgå (+ 74 000 kr.).
Krav kommer alt ställas på chefen för marinen i samband med utvecklingen inom havsforskningens område m. m. Ett dykerikontor för marinen bör byggas upp inom marinstaben. För ändamålet bör staben tillföras tjänster för en chef för kontoret och en sekreterare (+ 129 000 kr...
Departementschefen
Chefen för marinen anser att marinstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på de fasta rutiner som plancrings- och budgeteringssystemet kräver och på översyn av marinens tfredsorganisation m. m. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning. Jag vill samtidigt understryka vikaten av att arbetet med fredsorganisationens utveckling
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 33
bedrivs samordnat med annat utredningsarbete inom detta område.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Majt:t föreslår riksdagen
att till Marinstaben för budgetäret 1972/73 anvisa ett förslagsan-
slag av 22 390 000 kr.
Flygstaben
Flygstaben är chefens för flygvapnet stab. I stabens uppgifter ingår bl. a. att biträda chefen för flygvapnet med ledningen av flygvapnets mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal i den man sådan verksamhet inte har direkt samband med den operativa verksamheten. Under chefen för flygvapnet svarar staben vidare för flygvapnets längsiktiga planering, leder och samordnar budgetarbetet samt handhar enligt överbefälhavarens bestämmande ledningen av underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvards- och upplysningsverksamheten inom flygvapnet.
Flygstaben är organiserad på en planeringsavdelning, två sektioner, en flygsäkerhetsavdelning. en systemgrupp, en chefsexpedition och ett centralorgan för den militära vädertjänsten.
Delprogrammet Flygstaben har ett programelement, Chefen för flygvapnet med flygstaben. Verksamheten under delprogrammet har av chefen för flygvapnet budgeterats på följande internprogram.
Programmässig ledning och verksamhet Produktionsmässig ledning och verksamhet Who Studier, utveckling och större utredningar
BB Intern ledning och administration AA Övrig verksamhet
Internprogrammen har förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanstaget Flygstaben.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för flygvapnet bl. a. följande.
Verksamheten skall mot bakgrund av utvecklingen inom huvudprogrammet Flygvapenförband inriktas på studier av den framtida utformningen av förbandstyper och materiel inom flygvapnet. Vidare skalt den beslutade organisationsförändringen av Roslagens, Svea och Hallands flygkårer samt Södertörns flygflottilj genomföras. verksamheten vid Ilygvapnets Södertörnsskolor byggas upp och viss verksumhet flyttas över till Flygvapnets Halmstadsskolor. Bland viktiga uppgifter i övrigt
3 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 34
ingår studium av krigsorganisationen för basförbanden på 1980-talet, utveckling av chefens för flygvapnet styrsystem samt utveckling av eko-
nomisystem för flygstaben.
Den av chefen för flygvapnet beräknade utvecklingen av anslaget Flygstaben framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971;
I 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa -1972/77 264871 29329 29329 29329 29329 29 329 146 645
I Beräknat belopp
E 4. Flygstaben
1971/72 — Anslag 26 487 000!
1972/73 — Förslag 29090 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
| Chefen för Dep. chefen
flygvapnet Allmän ledning och förbands-
verksamhet 26 487 080 29 329 NAO 29-090 000 Summa kostnader för primär-
uppdraget 26 487 000 29 329 000 29 090 000 Summa medetsbehov (anslag) 26 487 000 29 329 000 29 090 000
Personal
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Chefen för Dep. chefen
flygvapnet Militär personal Otficerare 93 + 1 of. Underofficerare 20 of. ol. Underbetäl 9 + 1 of. Civilmilttär personal Teknisk personal 4 of. of. Läkare 4 ot. ot. Övrig personal 31 +2 ot. Pensionerad militär personal i arvodestjänst Officerare 11 ot. of. Uncderofficerare 7 of. ot.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 35
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 — Beräknad ändring 1972/73
Chefen för Dep. chefen
flygvapnet Civil personal Handläggande personal 18 of. ot. Övrig personal 148 of. of.
345 +4 of.
Chefen för flygvapnet A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräk ningen innebär en kostnadsökning med 2 316 935 kr.
B. Uppgiftsförändringar 1. Programmässig ledning och verksamhet
Resekostnaderna för inspektionstjänsten ökar med 25 000 kr.
2. Produktionsmässig ledning och verksamhet
För styrning och övervakning av flygtrafikledningsorganisationen samt för handläggning av matcericlärenden som rör flygtrafikledningsorgan behövs ytterligare två stabstrafikledare (+ 144 113 kr).
Vid flygstabens sambandscentral behövs ytterligare en tjänst för rustmästare för ledning och övervakning av den värnpliktiga personalen (+ 44 208 kr...
Resekostnaderna för inspektionstjänsten ökar med 25 000 kr.
3. Studier, utveckling och större utredningar
Vid ADB-avdelningen behövs ytterligare en tjänst för regementsofficer avsedd för projektledare för fredsorganisationssystemet (+ 71 975 kr.).
4. Intern ledning och administration
ADB-kostnaderna ökar med 215 000 kr.
Departementschefen
Chefen för flygvapnet anser att flygstabens verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på att studera den framtida utformningen av förbandstyper inom flygvapnet och att genomföra beslutade organisationsförändringar. Jag kan godta denna inriktning.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanstall-
ningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Majil föreslår riksdagen
att till Flygstaben för budgetäret 1972/73 anvisa ett förslagsan-
slag av 29 090 000 kr.
Militärområdesstaber m. m.
Militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab är militärbefälhavarnas resp. militärkommandochefens stabsorgan. I stabernas uppgifter ingär bl.a. att biträda militärbefälhavaren (militärkommandochefen) med förberedelser för och ledning av militärområdets (militärkommandots) försvar. Staberna svarar i fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen av utbildnings- och mo biliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningstjänsten m. m. inom militärområdet (militär-
kommandot).
Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner (militärkommandostaben på fyra sektioner) och en stabsavdelning. Vid vissa militärområdesstaber finns dessutom en flygsektion.
Intendenturförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommandochefens) organ för den verkställande intendenturförvaltningstjänsten. Förvaltningarna är vardera organiserade på ett ledningsorgan och underlydande förräd m. m.
Tygförvaltningarna är militärbefälhavarnas (militärkommandochefens) organ för den verkställande tygförrådstjänsten. Förvaltningarna är vardera Organiserade på ett ledningsorgan och underlydande förråd.
Delprogrammet Militärområdesstaber m. m. bestär av programelementen staber, intendenturförvaltningar med regionala förräd och tygförvaltningar med regionala förråd för varje militärområde och Gotlands militärkommando, Verksamheten under delprogrammet har budgetcrats på programelementien som därefter förts samman till tre primäruppdrag inom delproduktionsomrädena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras frän förslagsanslaget Militärområdesstaber m. m.
Programplan för perioden 1972/73-- 1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Under de närmaste ären förutses inte nägra förändringar i fråga om organisation och uppgiftsfördelning i stort inom den högre regionala ledningsnivän. Möjligheterna att tillföra den högre regionala ledningsnivän ytterligare personal är starkt begränsade. Strävan är att minska personalkostnaderna inom delprogrammet.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 37
Inom förvaltningsområdet fortsätter rationaliseringen av frimst verkstadsdriften och förrådsverksamheten.
Införandet av planerings- och budgeteringssystemet samt militärbefälhavarnas uppgifter inom detta innebär förändringar av uppgifter och ansvar som påverkar organisationen inom de olika programelementen. Pågående försöksverksamhet avses bl. a. ge underlag för erforderliga ändringar.
I fråga om operativa och krigsorganisatoriska uppgifter — dvs. krigsplanläggning, tillämpningsövningar och insatsberedskap, underrättelsceoch säkerhetstjänst, krigsorganisationsändringar, mobiliseringsberedskap och truppförsök - förutsätts verksamheten behålla oförändrad omfattning. Det nya systemet för inskrivning och personalredovisning medför
ökade krav på militärbefälhavarnas insatser för planering och ledning av personaltjänsten.
Militärområdesstabernas fackverksamhet — upplysningsverksamhet, personalväårdstjänst, hälso- och sjukvårdstjänst — beräknas behålla nuvarande omfattning.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Militäromrädesstaber m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge feb-
ruari 1971; 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
103 076! 107 363 107 144 106999 107 003 107 011 535 520
1 Beräknat belopp
E 5. Militärområdesstaber m. m.
1971/72 — Anslag 103 076 000! 1972/73 — Förslag 105 000 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Överbefäl- Dep. chefen
havaren
Allmän ledning och förbands-
verksamhet 92 768 000 96 627 VNÖ Operativ och krigsorganisatorisk
verksamhet 8 246 000 8 589 000 105 000 000 Utbildning till och av fast anställd
personal m. fl. 2.062 DOM 2 147 000 Summa kostnader för primär-
uppdragen 103 076 000 107 363 000 105 000 000 Summa medelsbehov (anslag) 103 076 000 107 363 000 105 000 000
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 38
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Överbefäl- — Dep. chefen
hävaren
Militär personal | Otticerare 227 of. of. Underofficerare 115 of. of. Underbefäl 24 of. of. Civilmilitär personal | Teknisk personal 50 of. of. Läkare (veterinärer) 20 of. of. Pensioncrad militär personal i
arvodestjänst . Otficerare 14 of. of. Underofficerare 76 ot. of. Civil personal . . Handläggande personal 105 ot. of. Övrig personal 1210 of. of.
1 90! of. of.
Överbefälhavaren
Löne- och prisomräkning
För löne- och prisomräkning begärs en anslagsökning med 4 287 000 kr.
Departementschefen
Överbefälhavaren anser all verksamheten inom delprogrammet MilitäroOmrådesstaber m. m. i stort bör behälla nuvarande omfattning under programplaneperioden. För egen del vill jag erinra om att militärområdesstabernas och militärkommandostabens organisation går tillbaka på
beslut av 1964 och 1966 års riksdagar (prop. 1964:109, SU 1964:189,
rskr 1964:362 resp. prop. 1966:116, SU 1966:99, rskr 1966:248). i samband med den översyn som f.n. sker av organisationen på lägre regional nivå görs också viss översyn av den högre regionala organisationen. Erfarenheterna av 1966 års organisation för militärområdesstaberna och resultaten av pågående översyn kan ge anledning till vissa förändringar av militärområdesstabernas och militärkommandostabens uppgifter och organisation. Strävan bör vidare vara att minska personalkostnaderna inom delprogrammet.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 39
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Militärområdesstaber m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.
Krigsorganisation för vissa staber m. m.
Delprogrammet Krigsorganisation för vissa staber m. m. består av programelementen Krigsorganisation för centrala staber, Krigsorganisation för militärområdesstaber och Gotlands militärkommandostab, Krigsorganisation för militärområdenas och Gotlands militärkommandos tyg-, intendentur- och verkstadsförvaltningar, Krigsorganisation för regionala värnpliktskontor samt Gemensamma stabsplatser för lägre regionala staber.
Delprogrammet berör huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet samt Materielanskaffning. Frågor rörande det sistnämn-
da huvudproduktionsområdet är fortfarande under beredning. I det följan-
de behandlas därför endast verksamheten inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet.
Inom detta huvudproduktionsområde har överbefälhavaren budgeterat
verksamheten på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena All-
män ledning och förbandsverksamhet samt Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.
Verksamheten inom huvudproduktionsområdet finansieras från förslagsanslaget Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
111831 11826 11 926 11 686 12 011 11 991 59 440
I Beräknat belopp
I övrigt är programplanen av sadan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 40
E 6. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverk-
samhet
1971/72 Anslag 11-183 000! 1972/73 — Förslag 11 790 000
1 Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
1971/72 1972/73
Överbefäl- Dep. chefen
havaren
Allmän ledning och förbands-
verksamhet 10 654 000 11 476 000 Operativ och krigsorganisatorisk 11 790 000
verksamhet 529 000 350 000 Summa kostnader för primär-
uppdragen 11 183 000 11 826 000 11 790 000 Summa medelsbehov (anslag) 11 183 000 11 826 000 11 790 000
Överbefälhavaren
ÅA. Prisomräkning
Kostnaderna beräknas öka med 822 000 kr. till följd av hyreshöjning-
ar.
B. Uppgiftsförändringar Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
På grund av färre övningar minskar kostnaderna med 179 000 kr.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta den inriktning som överbefälhavaren har angett för verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
alt till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och
förbandsverksamhet för budgetäret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 11 790 000 kr.
E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning E 8. Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och kaserner
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna
1) till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaff-
ning ell förslagsanslag av 27 000 000 kr.,
2) till Central och högre regional ledning: Iståndsättning av
befästningar och kaserner ett förslagsanslag uv 8 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 42
F Gemensamma myndigheter och funktioner
Försvarets civilförvaltning
Försvarets civilförvaltning leder och övervakar krigsmaktens avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingär också bl. a. att svara för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter inom försvarel samt all vara försvarets palentorgan och tillsynsmyndighet för familjebidragsverksamheten.
Chef för civilförvaltningen är en generaldirektör. Verket är organiserat på fyra byråer. Dessa är kanstibyrän, kameralbyrån, revisionsbyrän och juridiska byrån. För ledning av försöksverksumheten med gemensam datadrift inom försvaret har inrättats en särskild enhet datadriftledningen.
Delprogrammet Försvarets civilförvaltning består av programelementen Försvarets civilförvaltning, Krigsorganisation för försvarets civilförvaltning och Försvarets datadriftorganisation. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelementen, varvid förvaltningen har delat upp programelementet Försvarets civilförvaltning på följande internprogram. 1. Redovisning, utveckling, löne- och värnpliktsärenden 2. Revision 3. Juridisk verksamhet
Härtill kommer central administration för de tre internprogrammen.
Programelementen Försvarets eivilförvaltning och Krigsorganisation för försvarets civilförvaltning har förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Primäruppdraget finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som uppbördsmedet redovisas inkomster av viss avlöningsutlräkning.
Försvarets datadriftorganisalion utgör ett primäruppdrag som redovisas som självbärande verksamhet under anslaget Försvarets civilförvaltning. Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträtfande utvecklingen av internprogrammen m. m, anför försvarets civilförvaltning bl. a. följunde.
Internprogrammet Redovisning, utveckling, löne- och värnpliktsärenden omfattar huvuddelarna av kansli- och kameralbyraernas uppgifter.
Kamnstlibyräns verksamhet under budgetåren 1972/73—-1976/77 beräknas
omfatta i stort sell samma aktiviteter som har ingått i verksamheten budgetåret 1970/71. Verksamhetens omfattning och karaktär kan under perioden komma att ändras i den män förändringar sker inom områden som berör bla. de anställdas och de värnpliktigas förmåner samt
krigsmaktens personalorganisation. Vissa större reformer inom byråns områden, t. ex. förvaltningslagen, avtalsregleringen av reseområdet och införandet av ett personaladministrativt informationssystem (PAD förut-
ses redan nu komma att påverka verksamheten.
För kameralbyrån förutses betydande förändringar i verksamhetsinriktningen. Dessa förändringar hänger främst samman med uppdraget att i samband med införandet av försvarets planerings- och ckonomisystem utveckla och sätta i drift redovisningssystem för försvarskoncernen. Förändringar beräknas också bli en följd av uppdraget att införa system S i försvaret. Verksamheten kommer vidare alt påverkas av pågående försöksverksamhet med PAL
Internprogrammet Revision omfattar verksamheten inom revisionsbyrån. Målet för revisionsbyråns verksamhet under planeringsperioden är att vidareutveckla revisionsverksamheten inom försvaret enligt de principer som har beslutats av 1967 års riksdag ( prop. 1967:79, SU 1967:82, rskr 1967:194). I anstutning härtill övervägs formerna för redovisningsrevision och intern kontroll inom försvaret. Vidare prövas nya hjälpmedel för granskningsarbetet. Bl. a. kommer de under budgetåret 1970/71 påbörjade försöken med datamaskinstödd revision att fortsätta. Mot slutet av planceringsperioden förutsätts en ny revisionsorganisation vara genomförd. Konsekvenserna därav är inte nu möjliga att överblicka.
Till internprogrammet Juridisk verksamhet hänförs juridiska byråns uppgifter. Juridiska byrån är främst ett serviceorgan för försvarets myndigheter och allmänheten. Nägra förändringar inom byräns verksamhetsområden som skulle medföra några större ändringar av arbetsuppgifterna under programplaneperioden kan inte förutsägas. En viss ökning av bl. a. skaderegleringsärenden och patenträttsverksamheten kan emellertid förutses.
Inom programelementet Krigsorganisation för försvarets civilförvaltning planeras under perioden vissa organisationsförändringar.
Programelementet Försvarets datadriftorganisation omfattar civilförvaltningens ledning av försöksverksamheten med gemensam datadrift inom försvaret. Försöksperioden sträcker sig t. o. m. den 30 juni 1974. Syftet med försöksverksamheten är att inhämta underlag för beslut om teknisk, ekonomisk och organisatorisk samordning av datamaskindriften vid f. n. försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk och värnpliktsverket.
Den av civilförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets civilförvaltning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
17 4991 18 951 18 951 13 951 18 951 18 951 94 755
! Beräknat belopp
F 1. Försvarets civilförvaltning
1971/72 Anslag 17 499 000!
1972/73 — Förslag 18420 000
1 Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73 Försvarets Dep. chefen civilförvaltning Allmän ledning och förbandsverksamhet:
Försvarets civilförvaltning 18 403 000 19 922 500 19 391 500
Försvarets datadriftorganisation 1000 1 000 1 000
Summa kostnader 18 404 000 19 923 500 19 392 500
Avgår: Komplementkostnader - 30 000 - 145 500 - 145 500
Summa utbetalningar för primär-
uppdragen 18 374 000 19 778 000 19 247 000
Avgär: Inbetalningar
a) avlöningsuträkning för vissa
myndigheter - 827000 - 827000 - 827 000
b) bokbinderiverksamhet - 48 000 - -
Summa medelsbehov (anslag) 17 499 000 18 951 000 18 420 000
Personal Personalkategori Antal tjänster!
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försvarets Dep. chefen civilförvaltning
Pensionerad militär personal i
arvodestjänst
Otficerare || of. of.
Civil personal
| Handläggande personal | 111 | +3 | +1 |
| Övrig personal | 206 318 | of. +3 | of. +1 |
1 Inkl. den av civilförvaltningen administrerade personalen för försvarets datadriftorganisation
Försvarets civilförvaltning A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 1 254 000
kr.
B. Uppgiftsförändringar 1. Redovisning. utveckling, löne- och värnpliktsärenden
Verksamheten vid civilförvaltningen kommer att påverkas av införandet av det nya ckonomi- och redovisningssystemet inom försvaret. Därvid avses en särskild redovisningscentral organiseras vid civilförvaltningen, varjämte viss utbildningsverksamhet för tillämpningen av det nya systemet skall anordnas. Som följd härav behövs vid kameralbyrän två tjänster
för byrådirektör (+ 153 389 kr.).
Utvecklingen av systemet med central betalning av fakturor kommer att föranleda ökning av kostnaderna för databehandling (+ 327 300 kr.).
2. Revision
I samband med organiserandet av en redoövisningscentral vid civilförvaltningen organiseras ett revisionskontor vid revisionsbyrån. Som följd härav behövs vid byrån två tjänster, en för byrådirektör och en för förste revisor. I samband med pensionsavgång kan en tjänst för byrådirektör i A 26 dras in (+ 63 240 kr.)
Revistonsarbetets vidareutveckling inom försvaret innefattar en förskjutning mot platsrevision. Detta kräver en ökning av medlen för resor och traktamenten med 20 000 kr.
De fortsatta försöken med datorstödd revision kommer att utvidgas, vilket medför att kostnaderna för automatisk databehandling ökar med 20 000 kr.
3. Juridisk verksamhet
För att på ett tillfredsställande sätt kunna lösa sina uppgifter på
patenträttens område måste civilförvaltningen hålla sig underrättad om
utvecklingen på patentområdet. Det har visat sig nödvändigt att de tjänstemän hos civilförvaltningen som handlägger patentärenden bereds tillfälle att delta i internationella sammankomster. Budgetåret 1972/73 kommer en patentkongress att hållas i Mexico. Med hänsyn härtill bör för detta budgetär tas upp sammanlagt 25 000 kr. till utrikes tjänsteresor.
4. Central administration m. m.
Medelsbehovet för trivselfrämjande åtgärder och för vidareutbildning av viss civil personal, vilken verksamhet under innevarande budgetår bestrids av medel från andra riksstatsanslag, beräknas till 3 000 resp. 5 000 kr.
Civilförvallningen flyttar hösten 1971 in i ämbetsbyggnaden i kvarteret Kavalleristen. Härvid uppkommer vissa kostnadsökningar för telefon, intern service och lokaler (+ 720 979 kr.).
Härutöver uppkommer elt medelsbehov av 48 000 kr. på grund av att de under civilförvaltningens anslag för budgetäret 1971/72 upptagna uppbördsmedlen för inkomster av bokbinderiverksamhet faller bort.
För flyttningen till den nya ämbetsbyggnaden har för innevarande budgetär anvisats 1 575 000 kr. som cengångsutgifl. Denna kostnad bortfaller för budgetäret 1972/73.
För att tillgodose behov i samband med den fortlöpande utvecklingen av nylt ckonomi- och redovisningssystem inom försvaret behövs ytterliga- Fre resurser.
Departementschefen
Försvarets civilförvaltning anser all dess verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på att i samband med införandet av det nya planerings- och budgeteringssystemet utveckla och sätta i drift redovisningssystem för försvaret. Vidare beräknas införandet av system S och utvecklingen av revisionsverksamheten inom försvaret medföra vissa förändringar. Civilförvaltningens verksamhetsinriktning är på flera områden en följd av principer som har beslutats av tidigare riksdagar. Framtida beslut om redovisnings- och revisionsverksamheten kan komma att påverka civilförvaltningens uppgifter och organisation. Jag kan dock i stort godta den inriktning av verksamheten som civilförvaltningen har angett.
I enlighet med civilförvaltningens förslag har jag beräknat medel för ytterligare två tjänster för byrådirektör, en vid kameralbyrån och en vid revisionsbyrån. Härvid kan en tjänst för byrådirektör dras in (B1 och 2).
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår 485 000 kr. för civilförvaltningens andel i den gemensamma serviceorganisationen i ämbetsbyggnaden i kvarteret Kavalleristen.
Jag hemställer att Kungl. Maj: föreslår riksdagen
att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 18 420 000 kr.
Försvarets sjukvaårdsstyrelse
Försvarets sjukvårdsstyrelse leder krigsmaktens hälso- och sjukvärd och är central förvalt ningsmyndighet för sjukvärdsförvaltningen inom krigsmakten. Styrelsen är chefsmyndighet för militärapoteket. militärmedicinska undersökningscentralen samt de centrala sjukvårdsförråden och läkemedelscentralerna.
Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är
organiserad på en centralplanering, en hälsovärdsbyrå, en sjukvärdsbyrå,
en matericlbyrä, en specialmedicinsk sektion och en administrativ sektion. Inom styrelsen finns en medicinalkårexpedition. Denna lyder under generalläkaren i hans egenskap av chef för försvarets medicinalkår.
Delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse består av programelementen Försvarets sjukvärdsstyrelse, Krigsorganisation för försvarets sjukvärdsstyrelse, Gemensam utbildning av medicinalpersonal m. fl.. Militärapoteket, Centrala sjukvårdsförräd och läikemedelscentraler, Militärmedicinska undersökningscentralen, Gemensam hälsoupplysning och Gemensam försvarsmedicinsk forskning och utveckling. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på fyra primäruppdrag inom delproduktionsomrädena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Utbildning til! och av fast anställd personal m. fl. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. samt Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårdsstytelse. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av omsättning av krigsmaktens läkemedelslager och viss ersättning från Norrbottens läns laändsting.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Försvarets sjukvärdsstyrelse hat valt att inte redovisa utvecklingen under programplaneperioden i programtermer. Styrelsen har sålunda inte gett sin syn på utvecklingen uppdelad på de olika programelementen eller internprogrammen utan med utgångspunkt i de verksumhetsområden som påverkar delprogrammet totalt sett. Härvid anför styrelsen bl. a. följande.
Beträffande krigssjukvården kommer styrelsen att bl.a. genomföra ätgärder som hänger samman med styrelsens utredning om kriessjukhusen och överbefälhavarens hälsovårdsutredning. Nuvarande krigssjukhus avses bli omorganiserade och få erforderlig kvalitativ upprustning. Strävan kommer också alt vara att föra över ansvaret för upprättande och drift av vissa krigssjukhus till det allmänt civila medicinalväsendet.
Betydande områden av krigssjukvärden måste emellertid eftersättas på grund av vakanser och knappa resurser inom styrelsen och på grund av den prioritering av fredssjukvärden. som blivit nödvändig genom belastningen på förbandssjukvärden och de medicinska krav som införandet av det nya inskrivningssystemet ställer.
Hälsovärd, miljövård och arbetarskydd beräknas komma att kräva betydande insatser under den aktuella perioden. Den översyn av bl. a. vaecinationsverksumheten inom krigsmakten som har genomförts under ledning av statens bakteriologiska laboratorium kommer att medföra förändringar både avseende vaccination av krigsmaktens personal och lagerhållning av vaccin m. m.
Förbandssjukvårdsorganisationens rekryteringsmöjligheter I fråga om Jäkarpersonal har på senaste tiden försämrats alltmer. En av anledningarna till detta bedöms vara nuvarande brist på meritvärdering för tjänst som läkare inom krigsmakten. Vakansläget när det gäller läkare inom krigsmaktens fredssjukvärd är f.n. så besvärande att det inom kort kan bli
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 48
aktuellt att göra en genomgripande Översyn av förbandssjukvårdens organisalion.
Ett nytt system för hälso- och sjukdomsredovisning inom krigsmakten har införts. Systemet ger information om behovet av sjukvårdsresurser inom öppen och sluten sjukvård, belastningen inom olika medicinska specialiteter m. m. Systemet som i sin första fas har varil i drift sedan är 1970 har visat sig mycket värdefullt. Den planerade utvecklingen för att nyttiggöra den tillgängliga informationen pågår och bedöms fortsätta under planetingsperioden. Eftersom systemet innehåller värdefull information för flera myndigheter inom krigsmakten, bl. a. värnpliktsverket, mäste stor vikt läggas vid samordningsarbete inom dataområdet.
Inom tandvården är utvecklingen inte helt tillfredsställande. Detta beror inte på brister i utrustningen utan på ökade brister på personal. Detta fär inte tydas så att bristerna på utrustningssidan nu är avhjälpta utan endast så att de i detta sammanhang inte är det mest pätagliga. Personalbristen gäller inte den fast anställda tandvärdspersonalen. där det inte finns nägra vakanser, utan den värnpliktiga tandläkarpersonalen. Tillgången på tjänstgöringsmånader för värnpliktiga tandläkare för fredstandvärden kommer nämligen att minska.
Utvecklingen inom läkemedelsområdet har lett till allt verksammare läkemedel. Detta har samtidigt medfört större risker för skadeverkningar. Samhället har därför utfärdat säkerhetsbestämmelser för läkemedelshanteringen. Specialbestämmelser har utfärdats för registrering, anskaffning, förvaring, distribution och information. Problemets storlek för krigsmaktens del ökas ytterligare genom läkemedlens karaktär av förbrukningsartiklar och deras begränsade medicinska och farmaceutiska hållbarhet. Härtill kommer att de utländska läkemedlen alltmer dominerar marknaden. Är 1955 var den utländska andelen 18 Z, år 1969 45 46. Utvecklingen väntas fortsätta och medför att ökad uppmärksamhet måste ägnas läkemedelsberedskapen i händelse av avspärrning.
Den av sjukvärdsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets sjukvärdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa -1972/77
124671 13 203 14 311 14 922 14932 14 894 72 265
I Beräknat belopp
F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse
1971/72 — Anslag 12 467 000!
1972/73 — Förslag 13 085 000
I Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 49.
Kostnader och medelsbehov
Primäruappdrag m. m. 1971/72 1972/73
Försvarets Dep. echeten
sjuk vårds-
styrelse
Allmän ledning och förbands-
verksamhet 12 198 200 12 755 800
Utbildning till och av fast anställd
personal m. fl. 625 500 646 80N Centralt vidtaget materiehinder- 17 059 200
häll m. m. 2 470 900 2916 100
Tillämpad objektbunden forskning,
utveckling och försök 785 500 859 200
Summa kostnader 16 080 100 17 177 900 17 059 200
Avgår:
Uppbördsmedel på kontot till krigsmak tens läkemedelslager 3454 200 - 3751 100 —- 3751 100
Ersättning från Norrbottens
läns landsting = 158900 —- 223 100 - 223 100
Summa utbetalningar för primär-
uppdragen 12 467 000 13 203 700 13 085 000 Summa medelsbehov (anslag) 12 467 000 13 203 700 13 085 000
Personal
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försvarets Dep. chefen
sjukvårds-
styrelse
AA. Försvarets sjukvärdsstyrelse Militär personal Officerare 3 of... of. Underotfticerare 2 of. ot.
Civilmilitår personal
Läkare (veterinärer) 22 1 - 1
Penstonerad militär personat i
arvodestjanst Oftticerare 5 ot. ot.
Underotficerare 2 ot. ot.
Civil personal
Handläggande personal 23 ot. of. Övrig personal 48 of. of.
B. Militärapoteket Penstonerad militär personal i
arvodestjänst Officerare | of. of.
4¶Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 50
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 — Beräknad ändring 1972/73
Försvarets Dep. chefen
sjukvårds-
styrelse Civil personal Handläggande personal 23 of. ot. Övrig personal 70 of. of.
C. Centrala sjukvårdsförråd och
läkemedelscentraler Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Underoftficerare 5 of. of. Civil personal Handläggande personal 8 of. at.
22 +4 +1 Övrig personal D. Militärmedicinska undersöknings-
centralen Civil personal Handläggande personal 1 of. of. Övrig personal 3 of. of.
248 +3 of.
Försvarets sjukvårdsstyrelse A. Löner och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 997 500 kr.
B. Uppgiftsförändringar 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet
Innehavaren av en tjänst för regementsläkare i A 24 på övergångsstat övergär till en ordinarie tjänst vid försvarets sjukvärdsstyrelse (— 61 900 kr.).
2. Centralt vidtaget materielunderhäll m. m.
För att behålla minst nuvarande spridning av de läkemedel som utlhör krigsutrustningen utan att kassationsförlusterna ökar behövs ytterligare fyra tjänster för förrådsförman vid läkemedelscentralerna. De avses för centralerna i Göteborg, Hässleholm, Linköping och Karlstad (+ 156 200 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 51
Departementschefen
Försvarets sjukvärdsstyrelse anser att dess verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl.a. på en omorganisation av nuvarande krigssjukhus och en översyn av förbandssjukvårdens organisation. Vidare bör det nya systemet för hälso- och sjukdomsredovisning inom krigsmakten vidareutvecklas. Jag finner det naturligt att verksamheten anpassas till de förutsättningar som kan komma att räda. I sammanhanget vill jag särskilt understryka vikten av de hälsoundersökningar som f. n. pågår av
bl. a. äldre värnpliktiga. Jag förutsätter emellertid att verksamheten under programplaneperioden kan bedrivas inom oförändrad medelsram.
Med anledning av sjukvårdsstyrelsens förslag har jag beräknat medel för ytterligare en tjänst för förrådsförman (B 2). Vidare har jag beräknat 40 000 kr. för nyssnämnda hälsoundersökningar.,
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 13 085 000 kr.
Fortifikatioasförvaltningen
Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för fortifikations- och byggnadsväsendet inom krigsmakten. I förvaltningens uppgifter ingår också att för krigsmaktens räkning svara för markfrägor. Fortifikationsförvaltningen skall vidare i fred organisera byggnads- och teparationsberedskapen.
Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör. Verket är organiserat på två avdelningar. befästningsavdelningen och kasernavdelningen, samt sju fristående byråer, forskningsbyrän, markbyrån. administrativa byrån, byggnadsbyrån, värmebyrån, elektrobyrån och väg- och vallenbyggnadsbyrän. Därjämte finns två fristående sektioner, utredningssektionen och kalkylsektionen. I fortifikationsförvaltningen ingär även chefen för byggnads- och reparationsberedskapen samt bypgnadsoch reparationsberedskapens centralkontor. Sju byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom Gotlands militärkommando, är beträffande bl. a. byggledning och kontroll vid större ny-, till- och ombyggnadsarbeten direkt underställda fortifikationsförvaltningen.
Delprogrammet Fortifikationsförvaltningen bestär av programelementen Fortifikationsförvaltningen. Krigsorganisation för fortifikationsförvaltningen, Utredningar rörande tillämnade byggnadstöretag m. m., Byggnads- och réparationsberedskaäapen, övningar m. m., Gemensam fackutbildning. Byggnadskontoren i varje militärområde och Gotlands militärkommando, Byggnads- och reparationsberedskapen, materiel. samt Gemensam fortifikatorisk forskning. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på tre primiäruppdrag inom delproduktionsomrädena
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 52
Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centralt vidtagen matericlanskaffning m. m. och Tillämpad ej objektbunden forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Fortifikationsförvaltningen.
Programplan för perioden 1972/73--1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför fortifikationsförvaltningen bl. a. följande.
Verksamheten inom delproduktionsområdet Markanskaffning beräknas under programplaneperioden få i stort sett oförändrad omfattning. Det har under senare år blivit alltmer påtagligt att försvarets framtida behov av mark inte kan säkerställas utan att man från försvarets sida i större omfattning än tidigare följer upp den civila fysiska översiktsplaneringen på skilda nivåer. De militära markplanerna mäste samordnas med de civila phlinerna. Denna utveckling kommer säkerligen att betonas ytterligare under progrumplaneperioden.
Pågående utredningar om försvarets fredsorganisation kan komma att föranleda indragningar av förband, vilket i sin tur kan komma utt medföra omfattunde och arbetskrävande försäljningar av mark och byggnader.
Utvecklingstendenserna inom delproduktionsomrädena Anskaffning av befästningar m. m.. Anskaffning av kaserner m. m. och Iståndsättning av befästningar och kaserner m. m. samt inom facket fastighetsförvaltning är oklara. Det är därför svårt att bedöma den framtida utvecklingen, 1. ex. vilka fördelar som kan vinnas genom totalentreprenering. Utvecklingstendenserna är föremål för studier i samband med pågående översyn av Organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret. Någon redogörelse för fortifikationsförvaltningens syn på utvecklingen inom dessa områden kan därför inte lämnas. Dock kan nämnas att utvecklingen inom skogsdriften kommer att kännetecknas av fortsatta rationaliseringssträvanden samt att natur- och miljövärdsfrågorna kommer att kräva allt större uppmärksamhet och ökade arbetsinsatser.
Arbetel med översyn av fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation utförs av försvarets rationaliseringsinstitut. Arbetet har hittills lett till en mindre organisationsändring inom befästningsavdelningen och en jämkning av organisationen inom väg- och vattenbyggnadsbyrån och markbyrån. Ytterligare ändringar av fortifikationsförvallningens och byggnadskontorens organisation kan förutses bli genomförda under programplaneperioden.
Genom rationaliseringsinstitutels försorg pågår översyn även av organisationen vid försvarets fasta maskinankiggningar. Viss försöksverksamhet har inletts. Erfarenheterna från denna försöksverksamhet kan komma at! leda till en organisationsändring i fråga om maskintjänsten.
Den av förtifikationsförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Fortifikationsförvaltningen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 000-tal kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 53
1971/72 -1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
352221 37220 37220 37220 36.020 36 320 184 000
I Beräknat belopp
F 3. Fortifikationsförvaltningen
1971/72 — Anslag 35 222 000! 1972/73 — Förslag 36 960 000 I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Fortifi- Dep. chefen
kalions-
förvalt-
ningen
Allmän ledning och förbands-
verksamhet 31 941 000 32 210 000
Centralt vidtagen materielanskaft- &c (
ning m. m. ' 570 000 2280 000 36 960 000 Tillämpad ej objektbunden forskning 2711 000 2730 000
Summa kostnader för primäruppdragen 35 222000 37220 000 36 960 000 Summa medelsbehov (anslag) 35 222000 37 220 000 36 960 000
Personal
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Fortifi- Dep. chefen
kations-
förvalt-
ningen
AA. Arvlöningsanslag
Alilitär personal
Orffieerare 18 of. of. Underoffieerare 2 ot. of.
Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Officerare 12 of. of.
Unpderofficerare 7 of. ot.
Civil personal Handläggande personal 260 of. of.
Övrig personal 298 of. of.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 54
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
l'ortifi- Dep. chefen
kations-
förvalt-
ningen
B. Förskottsstat
Militär personal | | Olficerare 1 of. of. Pensioncrad militär personal i
arvodestjänst |
Underofficerare 2 of. of.
Civil personal
| Handläggande personal | 338 -2 | -2 |
| Övrig personal | 315 -2 1253 - 4 | - 2 4 |
Fortifikationsförvaltningen A. Löne: och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 2 781 000 kr. |
B. Uppgiftsförändringar
1. Foörtifikationsförvaltningen
Utbildningen inom byggnads- och reparationsberedskapen ökar (+ 50 000 kr.).
De förlagsmedel som disponeras för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. minskar ( 75 000 kr.).
Fortifikationsförvaltningen har under hösten 1971 flyttat in i ny ämbetsbyggnad i kvarteret Kavalleristen. För kostnaderna i samband med flyttningen har för innevarande budgetår anvisats ett engångsbelopp av 1 580 000 kr. Denna kostnad bortfaller för budgetåret 1972/73.
I samband med inflyttningen i den nya ämbetsbyggnaden har fortifikationsförvaltningen organiserat ett intendentskontor, som är gemensamt för förvaltningen, försvarets civilförvaltning och försvarsområdesstaben vid Stockholms försvarsområde. Del av lönekostnaderna och lönekostnadspålägget för personalen vid detta kontor betalas av civilförvaltningen och försvarsområdesstaben (— 578 000 kr.).
2. Byggnads- och reparationsberedskapen, materiel
Till grund för anskaffningsverksamheten ligger en långsiktsplan som upprättas av chefen för försvursstaben. Enligt denna plan har medel för anskaffning av materiel för byggnads- och reparationsberedskapen under
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : 55
några år minskats till förmån för anskaffningen av fortifikatorisk materiel. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 skall emellertid anskaffningen av sistnämnda materiel minskas och anskaffningen av materiel för byggnadsoch reparationsberedskapen i motsvarande omfattning ökas (+ 1 700 000 kr.). Förfaringssättet har bl. au. medfört och kommer att medföra mängdrabatter som är större än en årsvis jämnt fördelad upphandling skulle ha gett.
Departementschefen
Som framgår av det tidigare anförda pågår f. n. arbete med översyn av fortifikationsförvaltningens organisation och organisationen vid försvarets fasta maskinanläggningar. I avvaktan på resultatet av denna översyn
har fortifikationsförvaltningen avstått från att lämna synpunkter på
inriktningen av förvaltningens verksamhet under programplaneperioden. I likhet med fortifikationsförvaltningen anser jag att frågan om verksamhetens inriktning inte bör tas upp till närmare behandling förrän resultatet av Översynen föreligger. I avvaktan härpå bör verksamheten bedrivas enligt nuvarande riktlinjer.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 36 960 000 kr.
F 4. Försvarets materielverk F 5. Försvarets forskningsanstalt
F 6. Försvarets radioanstalt
Under äberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna
1) till Försvarets materielverk ett förslagsanslag av 225 000 000
kr.,
2) till Försvarets —forskningsanstalt ett förslagsanslag av
105 000 000 kr.,
3) till Försvarets radioanstalt ett förslagsanslag av 55 000 000
kr.
Värnpliktsverket
Värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom krigsmakten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskrivnings- och personalredovisningsmyndigheters verksamhet, att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela föreskrifter om tillhörighet, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga, att i
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 56
samråd med berörda myndigheter samordna personalprövning och bedömning och ansvara för den centrala registreringen av krigsmaktens personal och att besluta i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring.
Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad, Östra värn-
pliktskontoret i Solna och Norra värnpliktskontoret i Östersund. Huvud-
kontoret består av en värnpliktssektion, en administrativ sektion och ett datakontor.
Delprogrammet Värnpliktsverket består av programelementen Huvudkontor, Krigsorganisation för huvudkontoret, Södra värnpliktskontoret med Södra och Västra inskrivningscentralerna, Östra värnpliktskontoret med Östra inskrivningscentralen och Bergslagens inskrivningscentral, Norra värnpliktskontoret med Nedre och Övre Norrlands inskrivningsceentraler, Inskrivning av värnpliktiga samt Redovisning av personal för krigsorganisationen. Verksamheten under delprogrammet har av värnpliktsverket budgeterats på följande internprogram. 1. Personalplanering och personalredovisning 2. Inskrivning 3. Databehundling
4, Övriga funktioner
Internprogrammen har förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av internprogrammen m, m. anför värnpliktsverket bl. a. följande.
Inom internprogrammet Personalplanering och personalredovisning skall utvecklingen av personalläget för krigsmaktens värnpliktiga personal prognosticceras under en planeringsperiod vars Jängd är anpassad till olika intressenters behov. I resultaten ingår såväl beräknade tillskott av inskrivningsskyldiga som nuvarande personaltillgångars utveckling. Planeringen är inriktad på utvecklingen både inom krigsmakten och inom totalförsvaret i övrigt.
Utvecklingen inom personalredoövisningssystemet väntas innebära att antalet värnpliktsärenden, särskilt anständs- och förflyttningsärenden, ökar under den första delen av programplaneperioden. Antalet ärenden kommer därefter att vara relativt konstant. sedan planerade åtgärder för samordning av värnplikt och civila studier har hunnit verka.
Programplaneperioden kommer i övrigt att kännetecknas av verksamhet för att stabilisera och se över redovisningssystemet samt av rationaliseringsverksamhet och utbildning.
Utvecklingen inom internprogrammet Inskrivning inriktas på att finsli-
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 57
pa inskrivningssystemet. Prövningsresurserna kommer i viss utsträckning ult tas I anspråk för prövning av nya kategorier, i första hand äldre värnpliktiga som skull fullgöra krigsförbandsövning. Prövningarna för dessa kategorier kommer att inriktas på medicinska undersökningar.
För de ordinarie inskrivningarna förutses att den psykiatriska delen av den medicinska prövningen kommer att behöva utvidgas.
Inom internprogrammet Övriga funktioner förutsätter värnpliktsverket att personalbehovet kommer att öka under programplaneperioden. Pågående utredning om handräckningsvärnpliktiga kan dessutom komma att innebära sådana ändringar att viss värnpliktig personal måste bytas ut
mot anställd personal. |
Den av värnpliktsverket beräknade utvecklingen av anslaget Värnpliktsverket framgär av följande sammanställning (prislige februari 1971; 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
25923! 27798 27798 27798 27798 27798 137 990
I Beräknat belopp
F 7. Värnpliktsverket
1971/72 — Anslag 25 923 000! 1972/73 — Förslag 28 830 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Värnplikts- Dep. chefen
verket Allmän ledning och förbands-
verksamhet 25-923 000 27 798 000 28 830 000 Samma kostnader för primär-
uppdraget 25 923 000 27 798 000 28 830 000 Summa medelsbehov (anslag) 25 923 000 27 798 000 28 830 000
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 58
Personal Personalkategori Antal tjänster!
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Värnplikts- = Dep. chefen
verket Militär personal Officerare 30 ot. of. Underofficerare 22 + 3 of. Underbefäl 9 ot. of. Civilmilitär personal Övrig personal 5 + 1 of. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Officerare 26 of. of. Underofficerare 19 of. of. Civil personal
| Handläggande personal | 32 | + 4,5 | +4 |
| Övrig personal | 173 | + 7 | of. |
| Deltidsanställd personal | 78 394 | - 1 + 14,5 | 1 +3 |
I Inkl. den av värnpliktsverket administrerade personalen för försvarets datadriftorganisation
Värnpliktsverket Å. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 2 197 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar 1. Personalplanering och personalredovisning
På grund av stor arbetsbelastning på värnpliktskontorens och inskrivningscentralernas värnpliktsavdelningar, särskilt med anstånds- och förflyttningsärenden, behövs tjänster för en regementsofficer vid Norra värnpliktskontoret, tre handläggare (förvaltare) vid Södra och Östra värnpliktskontoren och Bergslagens inskrivningscentral samt tre biträden vid Södra värnpliktskontoret, Västra inskrivningscentralen och Östra värnpliktskontoret (+ 264 336 kr.).
2. Inskrivning
Vid Östra värnpliktskontoret bör en tjänst för heltidsanställd biträdande inskrivningsöverläkare tillkomma på grund av det stora antal värnplik-
tiga som är truppregistrerade där. I utbyte kan arvode för en deltidstjänstgörände läkare dras in (+ 35 152 kr.).
Vissa arbetsuppgifter av rutinkaraktär måste nu lösas av chefen för
Västra inskrivningscentralens inskrivningsavdelning. För att frigöra chefen för avdelningen för mer kvalificerade göromål behövs en tjänst för kvalificerat biträde (+ 30 048 kr.). Vidare föreslås att en arvodestjänst i A:32 vid centralen vakantsätts mot att en ny sådan tjänst inrättas i A:33
(+ 806 kr.).
3. Databehandling
För upphandling av identitetsbrickor med kedjor beräknas en kostnad av 50 000 kr.
4. Övriga funktioner
Vid huvudkontoret utgår en övergångsvis inrättad tjänst för regementsofficer. För betjäning av en telefonväxel i Karlstad och för skriv- och kontorsgörmäl vid Övre Norrlands inskrivningscentral behövs två tjänster för biträde. Vidare föreslås att tre tjänster för personalvårdskonsulenter med heltidstjänstgöring och tre tjänster med halvtidstjänstgöring inrättas vid värnpliktskontoren och inskrivningscentralerna (+ 169 324 kr.).
Erfarenheterna från omläggningen av inskrivningssystemet visar att det behövs tillfällig personal inte bara under omläggningsperioden utan även därefter för att det skall vara möjligt att tillgodogöra systemet gjorda erfarenheter. För detta ändamäl behövs ytterligare 120 000 kr. Samtliga tjänster i organisationen med några få undantag är tillsatta fr. o. m. den I juli 1971 varför kostnaderna för anståndstraktamenten kommer att minska fortlöpande. För budgetåret 1972/73 beräknas kostnaderna minska med 50 000 kr.
Departementschefen
Värnpliktsverket anser alt dess verksamhet under programplaneperioden bör inriktas bl.a. på en stabilisering och justering av det införda personalredovisnings- och inskrivningssystemet. Resurser kommer också att tas j anspråk för medicinsk prövning av nya personalkategorier, främst äldre värnpliktiga. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning.
I enlighet med värnpliktsverkets förslag har jag beräknat medel för ytterligare en tjänst för heltidsanställd biträdande inskrivningsöverläkare vid Östra värnpliktskontoret (B 2) och tre tjänster för konsulenter (B 4). Jag har vidare beräknat 450 000 kr., varav 200 000 kr. som engångsbelopp, för kostnader i samband med ändrad utbildning för specialtjänstuttagna värnpliktiga (prop. 1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144). För värnpliktsverkets andel av vissa kostnader för Säveetablissementet har jag beräknat 360 000 kr.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ-
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 60
ningen över kostnader och medelsbebov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Värnpliktsverket för budgetaret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 28 830 000 kr.
Försvarets rationaliseringsinstitut
Försvarels rationaliseringsinstitut är central förvaltningsmyndighelt för ralionaliseringsverksamheten inom den det av statstörvaltningen som hör till försvarsdepartementels verksamhetsomrade. I institutets uppgifter ingär bl.a. att följa och samordna rationaliseringsverksamheten samt att ta initiativ till rätionaliseringsåtgärder. planlägga och utföra eller medverka vid rationaliseringsundersökningar. utbilda personal i rationaliseringsverksamhet, medverka vid bedömning av lokalbehov samt att gentemot statskontoret svara för samordning i fråga om anskaffning och utnylttjande av datamaskiner.
Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör.
Delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut består av ett programelement med samma benämning. Verksamheten under delprogrammet har av rationaliseringsinstitutet budgeterats på följande internprogram.
1. Utredningsverksumhet 2, Samordningsverksamhet 3. Anskaffning av datamaskiner m. m.
Härtill kommer funktioner av administrativ karaktär som betraktas som omkostnader för de interna programmen. Dessa kostnader budgeteras och följs upp särskilt och fördelas i efterhand på internproöogrammen i proportion till programmens direkta lönekostnader.
Iaternprogrammen har förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsomräådet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanstaget Försvarets rationaliseringsinstitut. Som uppbördsmedel under anslaget redovisas ersättningar från försvarets delfond av statens datamaskinfond.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets rationaliseringsinstitut bl.a. följande. |
En prognos över utvecklingen av de centraki rätionaliseringsresurserna visar att överbefälhavarens direktiv tillsammans med avvecklingen av sukanstlagen som finansieringsform för rationaliseringsverksamheten leder till en avsevärd minskning av resurserna och därmed av ratlöonaliseringsverksamheten. Detta rimmar inte med de ökade krav på rationalisering
som stills pa försvaret. Rationaliseringsinstitutet anser det därför nödvändigt att föreslå att ytterligare medel tillförs institutets anslag under planeringsperioden för att i möjligaste mån upprätthalla åtminstone nuvarande rationaliseringsvolym,
Under senare ar har statsmakterna med allt större skärpa framhällit nödvändigheten av att höja effektiviteten i statsförvaltningen för att hälla kostnaderna nere. Omfattande ätgärder har också vidtagits eller är under genomförande för att förbättra såväl den enskilda myndighetens som stalsmakternas möjligheter att bedöma verksamhetens effektivitet och för att genomföra därav föranledda rationaliseringsätgärder. Införandet av ett nytt planerings- och ekonomisystem med verksamhetsplanering. kostnadsredoövisning och resultatbedömning är en åtgärd som syftar i denna riktning och som bedöms ge full effekt mot slutet av planeringsperioden. Samtidigt som kraven på rationaliseringar ökat har ocksä åtgärder vidtagits som på sikt kommer att förbättra förutsättningarna för ell effektivt rationaliseringsarbete på alla nivåer inom försvaret. Det är en viktig uppgift för institutet att medverka till att dessa åtgärder genomförs.
Den allmänna pris- och löneutvecklingen samt försvarsramarnas utveckling har medfört att kostnaderna för Fredsorganisationen tar i anspråk en allt större andel av ramarna på bekostnad av möjligheterna att investera i nya krigsförband (ny materiel m, m.). En sadan utveckling ökur betydelsen av en intensiv rationaliseringsverksamhet som syftar till att bryta denna ogynnsamma trend. Rationaliseringsverksamhetens huvuduppgift under planeringsperioden är att medverka till att inom givna försvarsramar vidga utrymmet för investeringar 1 nya krigsförband genom att höja effektiviteten hos fredsorganisationen.
Rationaliseringsverksamheten maste också i hög grac inriktas mot att förbättra utbildningsbetingelserna. Detta kan ske på kort sikt genom omfördelning av resurser, främst militär personal. från andra delar av krigsmaktens verksamhet, och på fång sikt genom en strukturrationalisering av utbildningsfunktionen.
Den militärtekniska utvecklingen medför att vapensystemen blir allt mer komplicerade och dyra samt tar allt längre tid att realisera. Avgörande beslut om framtida vapensystem måste fattas allt tidigare och har allt större ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. Felaktiga beslut kan redan I ett inledande skede i ett utvecklingsarbete få allvarliga konsekvenser saväl för ekonomin som för försvarseffekten i framtiden. Detta ställer ökade krav på studier och långsiktig planering samt på det underlag som ligger till grund för denna verksamhet. En viktig del av detta underlag är kunskaperna om den befintliga organisationen och dess resurser. Det är därför en viktig uppgift för rationaliseringsverksamheten all verka för att de införmationssystem tas fram som skall lämna information om tillständet såväl kvantitativt som kvalitativt hos kriesoch [redsörganisationen.
Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av anslaget
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 62
Försvarets rationaliseringsinstitut framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 O00-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
9 280! 10566 11 265 11 265 11 265 11 265 55 626
E Beräknat belopp
F 8. Försvarets rationaliseringsinstitut
1971/72 — Anslag 9 280 000! 1972/73 — Förslag 10 445 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primiäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Försvarets Dep. chefen
raätionalise-
fingsinstitult Allmän ledning och förbandsverk-
samhet 10 829 000 12 366 000 12 245 000
Summa kostnader för primäruppdraget 10 829 000 12 366 000 12 245 000
Avgår:
Uppbördsmedel från försvarets delfond
av statens datamaskinfond - 1549 000 - 1800 000 - 1800 000
Summa medelsbehov (anslag) 9 280 000 10 566 000 10 445 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försvarets Dep. chefen
rationalise-
ringsinstitut
Alilitär personal
Officerare 6 of. of.
Civil personal
Handläggande personal 38 of. of. Övrig personal 9 ol. of.
53 of. of.
Försvarets rationaliseringsinstitut
A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 746 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar 1. Utrednings- och samordningsverksamhet
Departementschefen anförde i prop. 1971:1 (bil. 6 s. 112) att de rationaliseringsmedel som inte avsåg myndighetsintern rationalisering efter 1971/72 fortlöpande borde föras över till institutet. Med anledning härav bör anslaget räknas upp med 600 000 kr. av de medel som ställts till försvarets materielverks disposition från sakanslag för rationalisering.
2. Anskaffning av datamaskiner m. m,
Den administrativa verksamheten för upphandling av datamaskinutrustning intensifieras under budgetäret 1972/73 samtidigt som ökade leveranser av dylik utrustning under budgetåret medför behov av större resurser för omprogrammering av befintliga datasystem. Kostnadsökningen härför har beräknats till 220 000 kr. Kostnaden för nämnda verksumhet avses bestridas genom uppbördsmedel från datamaskinfonden varför
3. Administration
För 1971/72 anvisat engångsbelopp om 60 000 kr. för institutets flyttning till nya lokaler bortfaller.
Departem entschefen
Försvarets rationaliseringsinstilut anser att försvaret kommer att ställas inför ökade krav på rationalisering och att rationaliseringsverksamhetens huvuduppgift under planeringsperioden är att medverka till att inom givna försvarsramar vidga utrymmet för investeringar i nya krigsförband genom att höja effektiviteten i fredsorganisationen. Rationaliseringsverksamheten bör enligt institutet också inriktas på att förbättra utbildningsbetingelserna. Institutet anser det vidare vara en viktig uppgift att verka för alt informationssystem tas fram som kan lämna information om tillståndet såväl kvantitativt som kvalitativt i krigs- och fredsorganisationen. Jag kan godta denna inriktning.
Min beräkning av det totala medelsbehöovet framgär av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
alt till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 10 445 000 kr. |
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 64
Försvarshögskolan
Försvarshögskolan bar till uppgift att ge högre militär, civilmilttär och civil. personal utbildning för verksamhet i ledande befattningar inom totalförsvaret. Deltagarna i högskolans kurser skall undervisas om toötalförsvarets uppgifter, organisallon och verksamhet samt ges insikter i det totala krigets problem. Särskild vikt skall fästas vid samverkan inom totalförsvaret. Det aligger vidare försvarshögskolan att enligt föreskritter, som överhefälhavaren utfärdar efter samråd med berörda myndigheter, studera fragor som rör totalförsvaret. Försvarshögskolan skall slutligen. om det kan ske utan alt den egna verksamheten eftersätts. biträda andra myndigheter i fragor som rör utbildning och studier inom totalförsvaret.
Försvarshögskolan är organiserad på en chef. en lärarstab och en administrativ enhet.
Delprogrammet Försvarshögskolan bestar av ett programelement med samma benämning. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på eft primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten finansieras från förslagsanstaget Försvarshögskolan.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen äv delprogrammet anför försvarshögskolan bl. a. följande.
Ilevantalet vid kurserna under budgetåren 1971/72 och det prognosticerade antalet elever för vart och ett av fäsären 1972/73—-19706/77 framgar av följande tabell.
Elever per läsår
1971 1972 1973 1974 1975 1976
72 173 74 175 176 77
Chefskurser | 31 30 30 30 30 30 Allmänna kurser 178 80 80 80 80 80 Kompletterinegs-/specialkurser 72 72 72 72 72 72
181 182 182 182 182 182
lörsvarshögskolans nuvarande organisation bedöms 1 allt väsenthgt vara ändamålsenlig. Den utvidgade verksamheten har hittills kunnat balanseras genom ökade arbetsinsatser från personalens sida. En fortsatt utveckling av utbildningsverksamheten skall genomföras under programplaneperioden.
Den av försvarshögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarshögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 000-taål kr). [971772 1972/73 1973/74 1974/75 -1975/76 1976/77 Summa 1972/77
1200! 1 309 1309 1 309 I 309 1309 6 tin in
I Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 65
F 9. Försvarshögskolan
1971/72 — Anslag 1 200 000! 1972/73 — Förslag 1270 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m, 1971/72 1972/73
Törsvars- Dep. chefen
högskolan Allmän ledning och förbands-
verksamhet 1 200 000 1309 000 1270 000 Summa kostnader för primär-
uppdraget 1 200 000 1309 000 1270 000 Summa medelsbehov (anslag) 1 200 000 1 309 000 1270 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försvars- Dep. chefen
högskolan Militär personal Officerare 4 of. of. Underbefäl I of. of. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Offieerare 1 of. of. Underofficerare 1 of. of. Civil personal Lärare 3 ot. ot. Övrig personal 3 uf. of.
13 of. of
Försvarshögskolan AA. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 55 600 kr.
B. Uppgiftsförändringar
I. Arvodeskostnaderna till föreläsare beräknas öka med 10 000 kr.
2. Kostnaderna för telefon beräknas stiga med 2 000 kr. på grund av ökad verksamhet.
3. Papperskostnaderna för skolan stiger på grund av ett ökat antal kurser (+ 6 500 kr).
5 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 6
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 66
Departementschefen
Försvarshögskolan anser att högskolans verksamhet under programplaneperioden skall ha i huvudsak samma inriktning som f. n. Jag har inte något atl erinra mol detta.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Försvarshögskolan för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 270 000 kr.
Militärhögskolan
Militärhögskolan har till uppgift att meddela officerare på aktiv stat de kunskaper som behövs för tiänstgöring i kaptensbefattningar (obligatoriska kurser) och i kvalificerade befattningar vid högre staber och förvaltningar, I särskilt kvulificerade lärarbefattningar eller som chefer för högre förband (högre kurser). Militärhögskolan genomför också annan högre utbildning som kan komma att beordras av överbefälhavaren, It. ex. administrativ chefsutbildning. underrättelse- och säkerhetstjänstkurser. Militärhögskolan ätar sig vidare uppdrag från andra myndigheter, t. ex. kurser för brigadehefer och för försvarsområdesbefälhavare, underrättelsekurser, kurser för meteorologer och trafikledare. Militärhögskolan handhar slutligen den militärhistoriska forskningen inom krigsmakten.
Militärhögskotan är organiserad på en stab och tre linjer, nämligen armé-, marin- och flyglinjerna. Arméåélinjens allmänna kurser bildar en särskild enhet direkt under chefen för militärhögskolan. Till högskolan är knuten en militärhistorisk avdelning.
Delprogrammet Militärhögskolan bestär av prograumelementen Militärhögskolan och Militärhistorisk förskning. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på tvä primäruppdrag inom huvudproduktionsomrädel Ledning och förbandsverksamhet samt delproduktionsområdet Kunskapsupphyggande forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.
Programplan för perioden 1972/73—-1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför militärhögskolan bl. a. följande.
För programelementet Militärhögskolan väntas elevantalet under perioden öka med drygt 50 i förhållande till budgetåret 1971/72. Detta beror i första hand på större årskullar vid armélinjens allmänna kurser. Antalet elever har de senaste ären måst begränsas i avvaktan på tillgång ull lokaler som nu disponeras av militärpsykologiska institutet. Lokalerna beräknas stå till förfogande för undervisning från den I oktober 1972. Vidare ökar ärskullarna vid marin- och flyglinjernas högre kurser. delvis beroende på eftersläpning,
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 67
Beräknat antal elever under vart och ett av läsären 1972/73- 1976/77 framgår av följande tabell.
Elever per läsär (oktober — september)
1971 1972 1973 1974 1975 1976
72 113 /74 75 176 1
Armélinjen Högre kurser 108 109 109 109 109 109 Allmänna kurser 120 150 150 150 150 150 Marinlinjen Högre kurser 26 34 34 34 34 34 Allmänna kurser 42 41 36 35 37 36 Flyglinjen Högre kurser 22 27 36 40 40 40 Allmänna kurser 32 40 47 40 40 40
350 401 405 408 410 409
Från militärhögskolans allmänna kurser har under de tio år verksamheten pågätt 45—55 6 av eleverna fått kompetens för högre kurser. Chefen för militärhögskolan förutser att denna kvot i stort kommer att vara oförändrad under programplaneperioden.
Den ekonomiska chefsutbildningen vid militärhögskolan väntas fortsätta i form av veckolånga kurser i administrativ chefsutbildning med ca 120 elever årligen. Likaså fortsätter de för krigsmakten gemensamma fyraveckorskurserna i underrättelse- och säkerhetsjänst med 40--50 clever.
Till militärhögskolan förläggs härutöver ärligen ett stort antal extra kurser som initieras av chefen för försvarsstaben och för vilka militärhögskolans lärare anlitas för planläggning och undervisning. Antalet sädana kurser och elevantalet vid dessa väntas fortsätta att öka.
Kungl. Maj:t har i februari 1971 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda förvaltningsutbildningen inom krigsmakten. Med reservation för resultatet av denna utredning och med iakttagande av den skisserade allmänt ökande omfattningen av verksamheten vid mililärhögskolan kan chefen för militärhögskolan inte nu förutse någon principiell ändring i högskolans utveckling under programplaneperioden.
Beträffande utvecklingen av verksamheten inom programelementet Militärhistorisk forskning anför militärhögskolan följande.
Under programplaneperioden kommer att offentliggöras utredningar och studier om militärpsykologiska och militärorganisatoriska förhållanden samt om krigföring under nyare tid. Påbörjade projekt avseende äldre tid skall dock slutföras.
Den av militärhögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Militärhögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; I 000-tal kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 68
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
10353! 11300 11300 11300 11300 11 300 56 500
1 Beräknat belopp
F 10. Militärhögskolan
1971/72 — Anslag 10 353 000!
1972/73 — Förslag 11 230 000
I Beräknat belopp Kostnader och medelsbehov
| Primäruppdrag m. m, | 1971/72 | 1972/73 Militär- Dep. chefen högskolan |
| Ledning och förbandsverksamhet | 9 671 000 10 569 000 11 230 000 | |
| Kunskapsuppbyggande forskning | 682 000 | 731 000 - |
Summa kostnader för primäruppdragen 10 353 000 11-300 000 11 230 000
Summa medelsbehov (anslag) 10 353 000 11 300 000 11 230 000
Personal
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Militär- Dep. chefen
högskolan
Militär personal Officerare 58 of. of. Underofficerare I of. of. Underbefäl 7 ot. of. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Oflficetare 4 ot. ot. Underofficerare 1 of. of.
Civil personal
Lärare 2 of. of. Övrig personal 26 of. ot.
99 of. of.
Militärhögskolan
A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 786 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar Ledning och förbandsverksamhet
Tidigare upptaget belopp för reseersättningar, anståndstraktamenten och flyttningsersättningar har varit för lågt räknat (+ 20 000 kr.).
Reseersättningarna och traktamentskostnaderna beräknas öka med 100 000 kr. på grund av att antalet elever ökar med 50.
Telefonkostnaderna ökar med 1 500 kr. på grund av ökad samtalsfrekvens m. m.
Kostnaderna för möbler och inventarier ökar med 16 500 kr. på grund av ökad mervärdeskatt och beräknat kompletteringsbehov av befintliga inventarier.
Myreskostnaderna och kostnaderna för vakthållning beräknas öka med
6 000 resp. 17 000 kr.
Departementschefen
Militärhögskolan anser att dess verksamhet i avvaktan på resultatet av ulredningen om förvaltningsutbildningen inom krigsmakten skall ha i princip samma inriktning som hittills. Jag delar militärhögskolans uppfattning. Jag är inte beredd att nu ta ställning till den föreslagna inriktningen i fråga om antalet elever per läsär.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan för budgetäret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 11 230 000 kr.
Försvarets gymnasieskola
Försvarets gymnasieskola, tidigare försvarets läroverk, har till uppgift att meddela fast anställd militär eller civilmilitär personal och värnpliktiga den kompletterande allmänna skolutbildning som krävs för anställning i militär eller civilmilitär tjänst på aktiv stat, samt att meddela officerare från armén den utbildning i matematik och fysik som behövs för kommendering till artilleri- och ingenjörofficersskolan,
Försvarets gymnasieskola leds av en styrelse. Undervisningen vid skolan bedrivs på tvåårig social samt på treårig samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig linje.
Delprogrammet Försvarets gymnasieskola består av ett programelement med samma benämning. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets gymnasieskola.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : 70
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets gymnasieskola bl. a. följunde.
Officers- och underofficersaspiranterna föreslås under perioden 1972/73- 1976/77 genomgå utbildning i huvudsaklig överensstämmelse med 1970 års läroplan för gymnasieskolan och i enlighet med 1971 års stadga för försvarets gymnasieskola. Vissa officersaspiranter föresläs övergängsvis genomgå utbildning enligt äldre bestämmelser vid skolan.
Officerskurserna i matematik och fysik bör bedrivas på grundval av 1970 års läroplan för gymnasieskolan. En förstärkning av läroverkets lokalresurser anses nödvändig under de kommande åren.
Som förutsättning för den resurstilldelning som bedöms nödvändig under perioden gäller en förmodad elevtillströmning som i viss utsträckning möjliggör samläsning mellan avdelningar och linjer. Omfattningen beror ytterligare på elevernas val av frivilliga ämnen m. m. Om resurser på dessa punkter skulle frigöras, förutsätts de utnyttjas till stöd för de elever som till följd av övergångssvårigheter mellan olika linjer och studiegångar endast med svärighet har kunnat få sina individuella önskemål tillgodosedda. |
Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets gymnasieskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 O00-tal kr. ).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
3 6441 3 664 3 564 3 564 3 564 3 564 17 920
! Beräknat belopp
F 11. Försvarets gymnasieskola
1971/72 — Anslag 3 644 000!
1972/73 Förslag 3 740 000
| Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. [971/72 1972/73
Försvarets Dep. chefen
gymnasie-
skola Utbildning till och av fast anställd
personal m. Fl. 3 644 000 3 664 000 3 740 000 Summa kostnader för primär-
uppdraget 3 644 000 3 664 000 3 740 000 Summa medelsbehov (anslag) 3 644 000 3 664 000 3 740 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försvarets Dep. chefen
gymnasie-
skola Civil personal
| Lärare | 39 | -3 | -3 |
| Övrig personal | 7 46 | of. -3 | of. -3 |
Försvarets gymnasieskola A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 178 700 kr.
B. Uppgiftsförändringar
På grund av bl. a. minskat elevunderlag i 1961 års studiegång sker en viss reduktion av antalet elevtimmar och en avsevärd minskning av antalet lärartimmar (— 172 600 kr.).
För en studieresa till England behövs 10 000 kr.
Arvode till institutionsföreståndare vid en inlärningsstudio beräknas kosta 4 100 kr.
Departementschefen
Försvarets gymnasieskola anser att gymnasieskolans verksamhet under programplaneperioden skall ha i princip samma inriktning som hittills. Under programplaneperioden föreslås officers- och underofficersaspiranterna genomgå utbildning i huvudsaklig överensstämmelse med 1970 ärs läroplan för gymnasieskolan och i enlighet med 1971 ärs stadga för försvarets gymnasieskola. Officerskurserna i matematik och fysik skall i fortsättningen bedrivas på grundval av 1970 ärs läroplan för gymnasieskolan. Samläsning mellan avdelningar och linjer skall prövas i ökad utsträckning. Jag kan i huvudsak godta den inriktning som försvarets gymnasieskola har angett. .
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslar riksdagen
att till Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 3 740 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 72
Intendenturförvaltningsskolan
Intendenturförvaltningsskolan har till uppgift att anordna och genomföra kurser i intendenturförvaltningstjänst för officerare och kurser i intendenturförräds- och kassatjänst för förvaltare. Vid skolan skall också på uppdrag av försvarsgrenscheferna genomföras utbildning av annan intendentur- och kassatjänstpersonal,
Intendenturförvallningsskolan är organiserad på en chef, en stabs- och förvaltningsavdelning och en utbildningsavdelning.
Delprograummet Intendenturförvaltningsskolan består av programelementen Intendenturförvaltningsskolan och Gemensam utbildning av intendenturpersonal. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats
på programelementen som förts samman till två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Intendenturförvaltningsskolan.
Programplan för perioden 1972/73—-1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför intendenturförvaltningsskolan bl. a. följande.
Kungl. Maj:t har är 1970 tillsatt en utredning om den utbildning som
f.n. anordnas vid bl a. intendenturförvaltningsskolan. I avvaktan på
utredningsresultatet baseras planeringen på nuvarande förhållanden vid skolan.
Vid oförändrad utbildningsorganisation kommer skolan fortgående att ställas inför ökade krav inom utbildningsverksamhetens område. Detta beror dels på höjda krav på utbildningens kvalitet, dels på nytilkommande uppgifter att medverka i utbildning av bl. a. personal för planeringsoch budgeteringssystemet.
Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Intendenturförvaltningsskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
7651 873 873 873 873 873 4 365
I Beräknat belopp
F 12. Intendenturförvaltningsskolan
1971/72 — Anslag 765 000!
1972/73 Förslag 875 000
I Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 73
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Inienden- Dep. chefen
turförvalt-
ningsskolan Allmän ledning och förbands-
verksamhet 383 000 419 000 Utbildning till och av fast anställd 875 000
personal m. fl. 382 000 454 000 Summa kostnader för primär-
uppdragen 765 000 873 000 875 000 Summa medelsbehov (anslag) 765 000 873 000 875 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Intenden- Dep. chefen
turförvalt-
ningsskolan Militär personal Officerare 2 of. ol. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Underofficerare I of. of. Civil personal Övrig personal 4 of. of.
of. of.
Intendenturförvaltningsskolan A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 107 100 kr.
B. Uppgiftsförändringar Intendenturförvaltningsskolan
En tjänst för kontorist och en för kontorsbiträde bör bytas ut mot tjänster för kansliskrivare (+ 5 862 kr.).
Departementschefen
Intendenturförvaltningsskolan anser att dess verksamhet i avvaktan på resultatet av utredningen om förvaltningsutbildningen inom krigsmakten
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet = 74
skall ha i princip samma intiktning som hittills. Jag delar denna
uppfattning.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Intendenturförvaltningsskolan för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr.
Försvarets brevskola
Försvarets brevskola har till uppgift att till befäl på aktiv stat och i reserven im. fl. meddela korrespondensundervisning i militära och tekniska ämnen, språk, totalförsvarsfrågor. ämnen som behandlar samhällsfragor och utrikespolitiska frågor m. m. Skolan skall vidare utveckla och framställa utbildningshjälpmedel för försvaret och i samband härmed bedriva tillämpad forskning inom det utbildningsteknologiska området.
Försvarets brovskola är organiserad på en skolledning, korrespondensavdelning, en avdelning för produktion av utbildningspaket samt en avdelning som handhar frågor rörande forskning, utveckling m. m. Härtill kommer vissa servicefunktioner.
Delprogrammet Försvarets brevskola består av programelementen Försvarets brevskola och Utbildningsteknologisk forskning. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Kunskapsuppbyggande forskning.
Verksamheten finansieras från förslägsanslaget Försvarets brevskola.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets brevskola bl. a. följande.
Inom utbildningsomrädet pågår f.n. en omfattande utvecklings- och omstruktureringsverksamhet. Ilittillsvarande förmer och metoder för undervisning ändras i riktning mot grupparbeten samtidigt som strävan är att göra undervisningen individualiserad. Sijälvinstruerande utbildningshjälpmedel utvecklas i snabb takt. BI. a. av kostnadsskäl krävs en intern samverkan mellan myndigheter och produktionsanstalter inom utbildningsområdet. Utvecklingstendenserna beträffande resurser till försvaret
medför att försök till utbildningsrationalisering bör ges hög prioritet.
Brevskolan har en för arbetsuppgifterna väl fungerande organisation.
Den av brevskolan beriknade utvecklingen av anslaget Försvarets brevskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: I 000-tal kr).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
1 050! I 178 1283 1 338 1 408 1 463 6 670
I Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 75
F 13. Försvarets brevskola
1971/72 Anslag 1 050 000! 1972/73 Förslag 1 200 000
! Beräknat belopp Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Försvarets Dep. chefen
brevskola Allmän ledning och förbands-
verksamhet 1 000 000 1 128 000 I 1 200 000 Kunskapsuppbyggande forskning 50 000 50 000 Summa Kostnader för primär-
uppdragen 1 050 000 1178 000 1 200 000 Summa medelsbehov (anslag) 1 050 000 1 178 000 1 200 000
Personal Personalkategori Antal tjänster!
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försvarets Dep. chefen
brevskola Militär personal Oftficerare 2 of. of. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Underoftficerare 1 of. of. Civil personal Färare m. fl. 5 + 1 of.
Övrig personal 5 of. of.
13 +1. of.
I Härtill kommer personal som avlönas över annat anslag Försvarets brevskola A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnad sökning med 66 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar Allmän ledning och förbandsverksamhet
För kurser i ryska bör skolan tillföras en tjänst för adjunkt (+ 62 000 kr.).
Departementschefen
Försvarets brevskola anser att brevskolans verksamhet under programplanceperioden skall ha i huvudsak samma inriktning som tidigare. Jag har inte något att erinra mot detta.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets brevskola för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 200 000 kr.
Militärpsykologiska institutet
Militärpsykologiska institutet leder den militärpsykologiska verksamheten inom krigsmakten och bedriver till detta fackområde hörande forskning och tillämpning.
Chef för militärpsykologiska institutet är en militäröverpsykolog. Institutet är organiserat på fyra avdelningar, en administrativ, en allmän, en prövnings- och en psykoteknologisk avdelning.
Delprogrammet Militärpsykologiska institutet består av programelementen Militärpsykologiska institutet, Gemensam militärpsykologisk forskning och Gemensam militärpsykologisk tillämpningsverksamhet. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelemernten som därefter delats upp på fyra primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Tillämpad ej objektbunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärpsykologiska institutet.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet m. m. anför militärpsykologiska institutet bl. a. följande. :
Den allmänna utvecklingen inom krigsmakten vad gäller produktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet kan väntas medföra fortsatt ökad efterfrågan pä militärpsykologisk tillämpningsverksamhet säväl kvantitativt som kvalitativt genom effektivare metoder. Vad gäller värnpliktiga krävs bl. a. komplettering av inskrivningsprövningen med vissa mer befattningsinriktade prov. Tillkomsten av nya prövningskategorier gäller främst fast anställd militär personal.
Behovet av konsultation och rådgivning i olika personalbehandlingsfräågor kommer att öka.
För att kunna stödja tillämpningsverksamheten krävs en breddad och fördjupad militärpsykologisk forskning om arbetsbetingelser m. m. Jämsides med utvecklingen av nya och effektivare prövningsmetoder mäste
ökad uppmärksamhet ägnas åt kriteriefrågor och liknande.
Inom delproduktionsområdet Tillämpad ej objektbunden forskning
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 77
ökar även behovet av socialpsykologisk och sociologisk verksamhet, särskilt vad gäller ledarskaps- och andra samarbets- och anpassningsproblem bland såväl värnpliktiga som fast anställd personal.
Den främst till utvecklingen av vapen- och materielsystem knutna psykoteknologiska forskningen ökar i omfattning och svårighetsgrad och måste liksom övrig tillämpad forskning stödjas genom en vidgad och effektiviserad kunskapsuppbyggande verksamhet. Inom den senare kommer bl. a. att ställas ökade krav på experimentutrustning m. m., dokumentation och personliga kontakter med in- och utländska forskningsinstitutioner.
Frågan om försvarsforskningens framtida organisation m. m. utreds f.n. av 1969 års försvarsforskningsulredning. Även om institutet och dess verksamhet direkt berörs, är det dock t. v. inte möjligt att bedöma hur lösandet av de militärpsykologiska uppgifterna kommer att påverkas.
Den av institutet beräknade utvecklingen av anslaget Militärpsykologiska institutet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
2 0421 2373 2373 2373 2373 23173 11 865
I Beräknat belopp
F 14. Militärpsykologiska institutet
1971/72 — Anslag 2042 000! 1972/73 — Förslag 2 190 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. im. 1971/72 197 2/73
Militär- Dep. chefen
psykolo-
giska in-
stitutet Allmän fedning och förbands-
verksamhet: Militärpsykologiska institutet H62 N00 746 000 Gemensam militärpsykologisk till-
| lämpningsverksamhet | 550 000 | 709 000 2190 000 |
| Tillämpad ej objektbunden forskning 400 000 | 418 000 | |
| Kunskapsuppbyggande förskning | 430 000 | 500 000 |
Summa kostnader för primär-
uppdragen 2 042 000 2373 000 2 190 000
Summa medelsbehov (anslag) 2042 000 2 373 000 2190 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Militär- Dep. chefen
psykolo-
giska in-
stitutet
Militär personal Officerare 1 of. of. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Officerare | of. of. Underofficerare 1 of. of. Civil personal Handläggande personal — - 14 +2 of. Övrig personal 12 + I of,
29 +3 of.
Militärpsykologiska institutet A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 148 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar 1. Militärpsykologiska institutet
För att biträda militäröverpsykologen med inriktning, planering och samordning av verksamheten och för vissa forskningsuppgifter av arbetspsykologisk karaktär behövs ytterligare en tjänst för biträdande militärpsykolog (+ 59 000 kr.). Om denna tjänst inrättas kan kostnaderna för viss konsulthjälp minskas med 10 000 kr.
2. Gemensam militärpsykologisk tillämpningsverksamhet
I instilutets programansvar ingår bl. a. psykologisk antagningsprövning vid flygstaben och krigsflygskolan. Ett nytt s. k. personlighetstest förutsätter en ökning med en ljänst för militärpsykolog och en tjänst för
biträdande militärpsykolog (+ 134 000 kr.).
Departementschefen
Militärpsykologiska institutets verksamhet berörs direkt av de resultat 1969 ärs försvarsforskningsutredning kan komma till. Med hänsyn härtill
är jag inte beredd att nu ta ställning till institutets verksamhetsinriktning under programplaneperioden.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgär av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärpsykologiska institutet för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 2 190 000 kr.
Krigsarkivet
Krigsarkivet övervakar arkivväsendet hos myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och fungerar därvid bl. a. som arkivmyndighet och arkivdepå. Arkivet skull verka för en tidsenlig organisation och utveckling av arkivväsendet. främja vetenskaplig forskning m. m.
Chef för krigsarkivet är en krigsarkivarie. Arkivet är organiserat på fem sektioner, nämligen fyra sektioner för arkivdepåärenden m. m. och en administrativ sektion. I organisationen ingår vidare registrators- och kassaexpedition, forskarexpedition, bibliotek, konserveringsavdelning och reproduktionsavdelning.
Delprogrammet Krigsarkivet omfattar programelementen Krigsarkivet och Gemensam arkivverksamhet. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelementen som därefter förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Krigsarkivets verksamhet finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen inom arkivets verksamhetsområde anför krigsarkivet bl. a. följande.
Utvecklingen inom arkivvärden kommer att präglas av ett växande pappersflöde och en ökad lagring av data på elektromagnetiska databärare. Denna utveckling för med sig behov av en omfattande gallring av handlingar.
Verksamheten inom programelementet Krigsarkivet. som omfattar depåverksamhet inkl. biblioteksverksamhet, gallring i de i depån förvarade arkiven, forskningsserviee och utredningsverksamhet åt allmänhet och myndigheter m. m., beräknas under programplaneperioden bedrivus med oförändrad ambitionsnivå.
Programelementet Gemensam arkivverksamhet omfattar utfärdande av gallringsbestämmelser m. m. och rådgivning i arkivfrågor åt försvarets myndigheter. Verksamheten under perioden inriktas mot en förbättrad service ät myndigheterna i dessa avseenden.
Den av arkivet beräknade utvecklingen av anslaget Krigsarkivet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 000-tal kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 80
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77 1671! 2021 2 124 2218 2322 2 402 11 087 I Beräknat belopp
F 15. Krigsarkivet 1971/72 — Anslag 1 671 200! 1972/73 — Förslag 1 800 000 I Beräknat belopp Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73 Krigs- Dep. chefen arkivet Allmän ledning och förbands-
verksamhet 1 677 700 2027 800 1807 000
Summa kostnader för primäruppdraget 1677 700 2 027 800 1 807 000 Avgår: Inbetalningar för kopieringsverksamhet - 6500 - 7000 - 7.000 Summa medelsbehov (anslag) 1671 200 2 020 800 1 800 000
Personal Personalkategori Antal tjänster 1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Krigs- Dep. chefen arkivet Pensionerad militär personal i arvodestjänst Undertofficerare 1 ot. ot. Civil personal
| Handläggande personal | IS | + 1 | of. |
| Övrig personal | 8 24 | +3 +4 | ol. of. |
Krigsarkivet A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 132 747 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 81
B. Uppgiftsförändringar I. Krigsarkivet
Biblioteket har för litet personal. Ett biblioteksbiträde bör tillkomma (+ 33 931 kr.).
En tjänst för amanuens bör bytas ut mot en tjänst för arkivarie för att bl. au. motverka avgången av yngre arkivmän (+ 9 776 kr.).
Del av kostnaderna för den assistent som behövs vid en föreslagen ny gallringssektion bör belasta programelementet Krigsarkivet (+ 12-552 kr.)
En tjänst för kontorsbiträde eller kontorist bör inrättas. Därvid bortfaller behovet av extra skrivbiträdespersonal (+ 26 181 kr.).
Vissa kostnader för arkivarbetare som tidigare har belastat arbetsmarknadsverket bör i fortsättningen betalas av Krigsarkivet (+ 3 500 kr.).
Ytterligare medel behövs för inventarier, materiel m. m. för de tjänster som begärs under programelementet Gemensam arkivverksamhet (+ 2 400 kr.).
Säkerhetsfilmningen av arkivhandlingar bör utökas (+ 6 000 kr...
Krigsarkivets kapacitet att ta emot arkivhandlingar bör ökas genom att ett nytt magasin för Öppna handlingar anskaffas och inreds (+ 6 200 kr.).
Som engångsulgift för innevarande budgetår beräknades 5 000 kr. för modernisering och upprustning av krigsarkivets forskarsal m. m. För att fortsätta dessa arbeten behövs samma belopp för nästa budgetår.
2. Gemensam arkivverksamhet
F.n. har en förste arkivarie tilldelats uppgiften att utanför sektionsindelningen uteslutande ägna sig ät gallringsutredningar. Med hänsyn till gallringens stora betydelse bör detta provisorium ersättas med en fast organisation. En gallringssektion bör inrättas bestående av en förste arkivarie som chef och en assistent (+ 114 186 kr.).
Kostnadsökningen för det tidigare nämnda utbytet av en tjänst för amanuens mot en tjänst för arkivarie bör delvis belasta den gemensamma arkivverksamheten (+ 1 086 kr...
Medel bör tillkomma för intensifierad rådgivningsverksamhet ät försvarets myndigheter och för resceersättningar i samband med gallringsarbeten i Solvallade pån (+ 1 000 kr...
Departementschefen
Krigsarkivet anser att arkivets verksamhet under programplaneperioden bör inriktas på att utfärda och komplettera gallringsbestämmelser m. m. och förbättra rådgivningen i arkivfrågor ät försvarets myndigheter. Jag kan i huvudsak godta den inriktning som krigsarkivet har angett. Jag förutsätter dock att verksamheten kan rymmas inom oförändrade medelsramar.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ-
ningen över kostnader och medelsbehov.
6 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 82
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsan-
slag av 1 800 000 kr.
Militärhistoriska museer
Armémuseum skall bevara vapen och annan utrustning som har betydelse för kunskapen om det svenska lantförsvarets verksamhet och utveckling. Museet har också hand om statens trofésamlingar. I uppgifterna ingår vidare att ordna utställningar m. m. och att främja forskning inom musects verksamhetsområde. Armémuseum leds av en nämnd om sex ledamöter och har som chef en styresman, Museet är organiserat på en skådesamling med allmän avdelning, vapen- och fordonsavdelning samt trofgavdelning. Vidare finns en administrativ avdelning, bibliotek och bildarkiv, tygförråd, verkstäder och excerptavdelning.
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona har till uppgift att bevara föremål som belyser utvecklingen av förutvarande Karlskrona örlogsvarv m, m. och den verksamhet som har bedrivits där. Museet leds av en styrelse och är organiserat på en skådesamling med konserveringsavdelning, monterverkstad m. m. samt en avdelning med expedition, kassa och bibliotek. Chef för museet är en museciföreståndare.
Delprogrammet Militärhistoriska museer består av programelementen Armémuseum samt Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona. Inom vartdera programelementet har verksamheten budgeterats på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centralt vidtaget materielunderhåll och Tillämpad ej objektbunden forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgitter.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Som programmyndighet för båda programelementen anför armémuseum bl. a. följande.
Inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet beräknas utvecklingen av delprogrammet komma att ställa ökade krav på arbetsinsatser inom de militärhistoriska museerna. Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona bör utvecklas till centralmuseum för marinen med samma funktioner som armémuseum redan har som centralmuscum för armén. Utvecklingen bör inledas under programplaneperioden.
Delproduktionsomrädet Centralt vidtaget materielunderhåll inkluderar muscernas speciella form av anskaffningsverksamhet. Utvecklingen inom detta område bör syfta till enhetliga linjer för verksamheten inom krigsmakten i dess helhet. För att garantera att erforderlig sakkunskap blir företrädd bör för arméns och flygvapnets del inrättas musceikommittéer
med direkt anknytning till den centrala materielförvaltande myndigheten. Motsvarande funktion har den nuvarande marinens museikommitté. Till delproduktionsområdet Tillämpad ej objektbunden forskning har förts informationsverksamhet och forskningsverksamhet för vilka förutses en successivt ökad arbetsinsats under programplaneperioden. Utnyttjande av datateknik i museernas forskningsarbete kan komma att aktualiseras. Den av armémuseum beräknade utvecklingen av anslaget Militärhistoriska museer framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971;
1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
1700! 2058 2.008 2 008 2008 2 008 10 090
I Beräknat belopp
F 16. Militärhistoriska museer
1971/72 — Anslag 1 700 000! 1972/73 — Förslag 1 885 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Armé- Dep. chefen
museum
Allmän ledning och förbandsverksamhet: Armémuseum 524 900 605 780 Marinmuseet och modellkammaren i 1910 700 Karlskrona 193 900 275 275 Centralt vidtaget materielunderhåll: Armémuseum 497 300 573 825 = Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona 927 000 137 680 = Tillämpad ej objektbunden forskning: Armémuseum 359 200 414 495 = Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona 55 400 78 645 - Summa kostnader för primäruppdragen 1727 700 2085 700 1910 700 Avgår: Inbetalningar Inträdesavgifter vid armémuseum - 2700 - 2700 - 2 700 Inträdesavgifter vid marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona - 25 000 25000 - 25 000
Summa medelsbehov (anslag) 1 700 000 2 058 000 1 885 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Armé- Dep. chefen
museum Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Ofticerare 1 of. ot, Civil personal
| THandläggande personal | 5 | +2 | of. |
| Övrig personal | 25 31 | + 1 +3 | of. of. |
Armémuseum ÅA. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 129 500 kr.
B. Uppgiftsförändringar
1]. Armémuscum För bl. a. uppföljning uv föremålsindex och för att få kompetent
arbelskraft vid visningar, demonstrationer m. m. behövs en tjänst för amanuens (+ 50 994 kr.).
En tjänst för museitekniker behövs för att bl. a. biträda med kontrolinventering och värd av föremål vid förråden i Rissne och Helenelund (+ 37 106 kr).
De nya tjänsterna medför högre kostnader för inventarier, telefon m. m. samt rescersättningar (+ 4 700 kr.).
Museets uppgift som programmyndighet medför särskilda kostnader för reseersättningar och expenser (+ I 900 kr).
Transportkostnader och vissa kostnader för arkivarbetare m,. m. som tidigare har belastat andra myndigheter bör i fortsättningen betalas av armémuseum (+ 15 000 kr.).
För innevarande budgetår har ett engångsbelopp av 45 000 kr. anvisats för installation av brandsäker inredning av förråd samt för inrättande av en permanent utställning om indelningsverket. För nästa budgetår behövs totalt 58 000 kr. för att slutföra arbetena. :
2. Marinmusceet och modellkammaren i Karlskrona
För att museel på ett tillfredsställande sätt skall kunna uppfylla sina åligganden behövs en tjänst för amanuens (+ 49 600 kr.).
Inrättande av amanuenstjänsten medför högre kostnader för inventa-
rier, telefon m. m. samt för reseersättningar (+ 2 300 kr.).
Kostnader för städning, bevakning, telefon, bränsle, el m. m. som tidigare har belastat Sydkustens örlogsbas bör i fortsättningen betalas av marinmuseet och modellkammaren (+ 53 900 kr.).
Departementschefen
Armémuseum anser att en utveckling som syftar till att göra marinmusceet och modellkammaren i Karlskrona till centralmuseum för marinen bör inledas under programplaneperioden. Enligt vad jag inhämtat kommer frågan om marinmuseets och modellkammarens framtida ställning att behandlas i det betänkande som 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) kommer att lämna i början av år 1972. Armémuseum anser vidare att särskilda museikommittdger bör inrättas för armdn och flygvapnet. Viss översyn av försvarets museiverksamhet pågår f. n. inom försvarsdepartementet. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning i här berörda frågor.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår ett engångsbelopp av 48 000 kr. för arbetena vid armémuseum med att dels installera brandsäker inredning av förräd, dels inrätta en permanent utställning över indelningsverket (B 1).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärhistoriska museer för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 885 000 kr.
F 17. Försvarsmedicinska forskningsdelegationen
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsme-
dicinska forskningsdelegationen för budgetåret 1972/73 beräk-
na ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.
Regionmusiken
Regionmusiken. som tillkom den I juli 1971 genom omorganisalion av militärmusiken, har uppgifter inom säväl försvaret som det allmänna musiklivet. In övervägande del av kapaciteten, ca 60 7. disponeras för det allmänna musiklivet, främst rikskonsertverksamheten.
Regionmusiken är organiserad på 22 musikavdelningar inom åtta regioner. Den centrala ledningen utövas f.n. av en särskilt tillkallad Organisationskommitltå för regionmusiken.
Verksamheten inom delprogrammet. Regionmusiken har av organisationskommitllén för regionmusiken budgeterats på följande internprogram.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 86
Försvarets musik MN Planering, utveckling, information Utbildning BW Repetitioner un Central administration 6. Musik för lokal verksamhet 7. Musik genom Institutet för rikskonserter
Internprogrammen har förts samman till ett primäruppdrag inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksumhet samt delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning. Verksamheten under internprogrammen 1—4 och 6—7 finansieras från förslagsanslaget Regionmusiken. Den centrala administrationen betalas f.n. från kommiltganslag. Som uppbördsmedel redovisas bidrag från åttonde huvudtiteln samt inkomster av viss musikverksamhet. »
Programplan för perioden 1972/73—-1976/77
Beträffande utvecklingen av internprogrammen 1 4 och 6—7 har organisationskommittén för regionmusiken upplyst bl. a. följande. Det är f. n. svårt att ge en bild av verksamheten under programplaneperioden på grund av att regionmusiken har startat sin verksamhet först innevarande budgetår. En mera omfattande redovisning blir möjlig först när verksamheten har varit i gång något budgetår. Inom internprogrammet Försvarets musik kommer verksamheten mer än f.n. att inriktas på musik vid förbandsdagar och annan kontaktskapande verksamhet, stöd åt värnpliktigas musicerande samt på underhållningsmusik och konserter för värnpliktiga och anställda. Musik för marschträning och vid militärövningar, parader ete. minskar i omfattning. En utvidgning av verksamheten inom internprogrammet Planering, utveckling och information planeras på läng sikt. Särskilt viktigt är att utveckla formerna för stöd åt amatörmusiken samt att utvidga repertoaren bl. a. genom medverkan från tonsättare. Huvuddelen av verksamheten under internprogrammet Utbildning avser f.n. de f. d. militärmusiker som har anställts som aspiranter och utlovats en utbildning motsvarande den som gavs inom militärmusiken. Aspirantutbildningen pägår 1. o. m. budgetåret 1976/77. Under programplaneperioden utökas fortlöpande vidareutbildningen för regionmusikens personal. Internprogrammet Repetitioner som f. n. upptar en stor del av regionmusikens tesurser omfattar enskild och kollektiv förberedande verksamhet inom de enskilda musikavdelningarna. Strävan är att genom effektivisering kunna minska verksamhetens omfattning under programplaneperioden. Internprogrammet Musik för lokal verksamhet avser avdelningarnas musikutbud i egen regi. Antalet konserter som för innevarande budgetår beräknas till ca 500 bedöms kunna öka något.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 87
Internprogrammet Musik genom Institutet för rikskonserter har den mest omfattande musikverksamheten. Antalet musikframträdanden, som för budgetåret 1971/72 uppskattats till omkring 3 500, varav ca 1 800 skolkonserter, beräknas under perioden kunna utökas till ca 8 000.
Den av organisationskommittén beräknade utvecklingen av anslaget Regionmusiken framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; I 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
110301 14833 15091 15313 15477 15 627 76 341
I Beräknat belopp
F 18. Regionmusiken
1971/72 — Anslag 11 030 000!
1972/73 — Förslag 14 315 000
I Beräknat belopp Kostnader och medelsbehor Primäruppdrag 1971/72 1972/73
Organisa- Dep. chefen
tionskom-
mitten Ledning och förbandsverksam-
het m. m. 27 071 000 37 083 000 37 189 000 Summa kostnader för primär-
uppdraget 27071000 37083 000 37189 000
Avgår:
Bidrag från ättonde huvudtiteln 16 040 000 22249 000 21 004 000
Inkomster av musikverksamheten 1.000 1 000 1 870 000 Summa medelsbehov (anslag) 11 030 000 14 833 000 14 315 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Organisa- Dep. chefen
tionskom-
mittén Civil personal
| Musikpersonal | 648 | of. | - 7 |
| Övrig personal | 31 679 | +4 +4 | of. -7 |
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 58
Organisationskommittén för regionmusiken
A. Löne- och prisomräkning . Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 7 069 000 kr. B. Uppgiftsförändringar
1. Försvarets musik och Musik genom Institutet för rikskonserter
Färdigutbildade musikeraspiranter skall erbjudas tjänster som musiker (prop. 1970:31, SU 1970:121, rskr 1970:232). Behov föreligger av 19 musikertjänster (+ 768 000 kr.).
Kommittén anser det angeläget att fyra tjänster för biträdespersonal inrättas vid regionkanslierna samt att medel ställs till förfogande för härutöver erforderlig skrivhjälp m. m. (+ 110 000 kr.).
För att bättre kunna utnyttja regionmusikens personalresurser och även uppnå en jämnare geografisk spridning och en ökad differenticring av musikutbudet behövs en ökning av medlen för resor och traktamenten (+ 1274 000 kr.) samt för inköp och underhäll av instrument (+ 255 000 kr.).
Under nästa budgetår kommer en ny uniform att fastställas för regionmusiken. Kostnaderna för uniformer beräknas till 250 000 (+ 60 000) kr.
Kostnaderna för telefon, skrivmateriel m. m, har tidigare beräknats alltför lågt (+ 300 000 kr.).
Innevarande budgetår anvisades för kontorsutrustning m. m. till regionkanslierna 75 000 kr. som en engångsutgift. För fortsatt upprustning av regionkanslier och musikavdelningar behövs samma belopp för näsla budgetär.
2. Planering, utveckling, information
För alt förnya musikrepertoaren bör medel beräknas för att försöksvis under nästa budgetår kunna engagera svenska tonsättare (+ 100 000 kr.).
Teater- och musikrådet tillstyrker organisationskommitténs förslag. Rädet anser det särskilt angeläget att medel heräknas dels för ett ökat och mera differentierat musikutbud genom Institutet för rikskonserter, dels för förnyelse av musikrepertoaren.
Departementschefen
Organisationskommittdn anser att verksamheten i första hand bör inriktas på ett ökat och mera differentierat utbud av musik främst inom det allmänna musiklivet men också för försvarets musik. Efter samräd med chefen för utbildningsdepartementet biträder jag kommitténs uppfattning pä denna punkt och kan även i huvudsak godta den inriktning i övrigt som angetts för verksamheten under programplaneperioden.
I enlighet med organisationskommitténs förslag har jag beräknat medel för ytterligare 19 musikertjänster (B 1). Samtidigt kan 26 tjänster för
musikaspiranter utgå.
I min beräkning av det totala medelsbehovet, som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov, har lönekostnaderna beräknats i 1972 års lönenivä. I beräkningen ingår ett engångsbelopp av 75 000 kr. för fortsatt anskaffning av kontorsutrustning m. m. till regionkunslier och musikavdelningar (B 1). Vidare ingår beräknade inkomster från skolkonserter m. m. som skall tillföras regionmusiken med I 870 000 kr.
Chefen för utbildningsdepartementet tar denna dag upp 21 004 000 kr. för åttonde huvudtitelns bidrag till regionmusiken.
Jag hemställer alt Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Regionmusiken för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 14 315 000 kr.
Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
De frivilliga försvarsorganisationerna har till uppgift att i samråd med berörda myndigheter bedriva upplysnings- och rekryteringsverksamhet, medverka vid sådan utbildning av frivillig personal som leds av myndighet, leda sådan utbildning av frivillig personal som inte anordnas av myndighet samt att teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av sådan personal som står till förfogande för tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret (B-personal).
Delprogrammet Frivilliga försvarsorganisalioner m. m. består av programelementen Frivilliga befälsutbildningsrörelsen, Lottaorganisationen, Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, Frivilliga djursjukvärden i krig, Sjövärnskären, Segelflygverksamhet, Flygvapenföreningarnas riksförbund, Vissa föreningar, Frivilliga radioorganisationen, Sveriges kvinnliga bilkärers riksförbund, Svenska brukshundklubben, Frivilliga motorcykelkären, Svenska fallskärmsklubben och Övriga organisationer.
Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på två primäruppdrag under delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.
De senaste åren har inneburit en minskning såväl medlemsmissigt som utbildningsmässigt för vissa organisationer. De smärre ökningar, som har förekommit inom andra organisationer, har inte kunnat förhindra en total minskning. Med hänsyn till de redan i dagsläget stora vakanserna inom krigsmakten i fråga om A- och B-personal måste denna tendens hävas och förbytas i ökad tillströmning.
Delprogrammet skall under programplaneperiodens första år inriktas på en utbyggnad av utbildning m. m. enligt riktlinjerna i prop. 1970:18. Detta bedöms kräva tiden fram t. o. m. budgetåret 1973/74.
Organisationerna skall behålla och om möjligt öka nuvarande medlems-
antal. De som nu uppvisar ett minskat medlemsantal bör i första hand nå balans mellan avgång och nyrekrytering.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
17405! 17530 17530 17530 17530 17 530 87 650
I Beräknat belopp
F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.
1971/72 — Anslag 17 405 000!
1972/73 Förslag 17 405 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Överbefil- Dep. chefen
havaren Allmän ledning och förbands-
verksamhet 3 341 000 3 367 000 Utbildning till och av fast anställd 17 405 000
personal m. fl. 14 064 000 14163 000 Summa kostnader för primär-
uppdragen 17 405 000 17 530 000 17 405 000 Summa medelsbehov (anslag) 17 405 000 17 530 000 17 405 000
Överbefälhavaren
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 125 000 kr.
Departementschefen
Överbefälhavaren anser att verksamheten under programplaneperioden bör inriktas bl. a. på en uppbyggnad av utbildning m. m. enligt riktlinjerna i prop. 1970:18 (SU 1970:87, rskr 1970:194). Jag godtar denna inriktning.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ-
ningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 17 405 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 91
F 20. Insatsberedskap m. m.
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Insatsbered-
skap m. m. för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag
av 28 000 000 kr.
Viss gemensam verksamhet
Delprogrammet Viss gemensam verksamhet bestär av följande programelement.
Rekrytering och gemensam utbildning m. m. inom personalvården
Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar
Anskaffning och utveckling av viss gemensam signalskyddsmateriel
BW Anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel
nm Anskaffning av krigskartor och krigssjökort 6. Borttagande av pansarhinder
> Beredskapsåtgärder för krigsproduktion 8. Gemensamma fältarbeten
Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelementen.
Programelementen 1—7 utgör sju primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet (2), Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. (1), Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (3) och Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök (1). Verksamheten för dessa primäruppdrag finansieras från förslagsansltaget Viss gemensam verksamhet.
Programelementet Gemensamma fältarbeten har ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av befästningar m. m. som finansieras från investeringsanslaget Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Med hänsyn till att primäruppdraget rörande gemensamma fältarbeten är under beredning, behandlas i det följande endast de primäruppdrag som ingår i anslaget Viss gemensam verksamhet. Härom anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Under programelementet Rekrytering och gemensam utbildning m. m. inom personalvården kommer kraven på centrala personalvärdsätgärder att kvarstå och sannolikt att öka. Detta innebär bl. a, alt den centrala ledningens resurser måste byggas ut. Under perioden kommer särskilt utbildnings- och informationskraven att öka. Betydligt större resurser än
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 92
tidigare måste budgeteras för miljöförbättringar och utveckling av företagsdemokrali samt kontaktverksamhet. Frågan om anpassning av arbetsplatsens utformning till de anställdas förutsättningar kommer att skjutas I förgrunden. Krav på ökat kvalitativt utbud av fritidsservice kommer alt ställas. Reformverksamheten inom skolväsendet påverkar bl. a. kraven på kvalificerade fritidsstudier m., m. Denna utveckling ställer ökade krav på initiativ och styrning från central instans.
Verksamheten inom programelementet Anskaffning och utveckling av viss gemensam signalskyddsmateriel är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
Planeringsramen för programelementet Anskaffning av speciell foörtifikatorisk materiel innebär i förhållande till innevarande budegetär en minskad anskaffning under de tre första åren av programplaneperioden. Under de tvä sista åren ökar medelsbehovet till en nivå som ligger något under det för innevarande budgetår beräknade medelsbehovet.
I fråga om programelementet Anskaffning av krigskartor och krigssjökort bedöms kartor av konventionell typ komma att bestå som helt dominerande objekt för krigskarttjänsten. Överbefälbavaren har hos rikets allmänna kartverk begärt att verket träder in som sammanhällande för kartografiska databanker. Inom krigskarttjänsten bör falla att bevaka försvarets intressen i fråga om information av primärt geografisk och topografisk karaktär. Utvecklingen inom omradena programstyrd framställning av reprooriginal. ortofototeknik och automatisk tolkning av flygbilder bör särskillt uppmärksammas,
Planeringsramen för programelementet Borttagande av pansarhinder innebär elt oförändrat medelsbehov under programplaneperioden.
Kostnaderna för programelementet Beredskapsåtgärder för krigsproduktion har tidigare varit fördelade på särskilda anstag. Krigsproduktion är att se som ett alternativ till fredsanskaffning. Kostnader för krigsproduktionsförberedelser bör efter hand belasta huvudprogrammen 1—3. I avvaktan på att fördelning till dessa huvudproöogram har genomförts bör programelementet stå kvar inom delprogrammet Viss gemensam verksamhet. Programelementet beräknas vara avvecklat budgetåret 1975/76.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss gemensam verksamhet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 000-tal kr...
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 -1975/76 1976/77 Summa -1972/77
23435! 16045 20080 20460 20245 36 940 113 770
I Beräknat belopp
Det beräknade behovet av beställninesbemyndiganden samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).
1971 1972 1973 1974 1975 1976 — Summa
12 173 74 175 176 7” 1972/77
Bemyndigande-
behov 30610 5635 1345 1975 375 54.375 63 705
Bemyndigandeskuld vid utgängen av resp. | oe
budgetår 21575 22575 17200 12075 6765 38385 -
F 21. Viss gemensam verksamhet
1971/72 — Anslag 23 435 000!
1972/73 — Förslag 15 500 000 I Beräknat belopp
Betalningsmedel och beställningsbemyndiganden (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Överbetäl- Dep. chefen
havaren
Bet. Bem. Bet. Bem. Bet. Bem.
Rekrytering och gemensam
utbildning m. m. inom personalvärden 750 1 200 Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar I 000 ne 500 Borttagande av pansarhinder 400 2- 415 =
Centralt vidtaget underhåll m. m. av krigsmaktens särskilda signalskyddsmateriel 50 50 250 250
Beredskapskostnader för
krigsproduktion 3830 3 830
Centralt vidtagen anskatt- 15.500 35635
ning m. m. av krigsmaktens särskilda signalskyddsmateriel 9475 29975 3350 3485 Beredskapskoöstnader för krigsproduktion I 800 I 600 = Anskaffning av speciell förufikatorisk materiel 4000 2 500 -
Anskaffning av krigskartor 1295 - 1 365
Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök för totalförsvarets särskilda signalskyddsmateriel 835 SES 1035 1 900 Summa kostnader för pri-
märuppdragen 23435 - 16 045 - 15 500 -
Summa medelsbehov (anslag) 23435 = 16 045 - 15 500 -
Summa bemyndigandehehov - 30610 - 5635 — 5635
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 94
Överbefälhavaren A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 85 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar 1. Rekrytering och gemensam utbildning inom personalvården
Utökning av soldattidningen såväl till sidantlal som antal nummer medför en kostnadsökning av 400 000 kr. och ökat bidrag till soldathemsverksamhet en kostnadsökning av 50 000 kr.
2. Utredningar rörande tillämnade matcrielanskaffningar
Kostnaderna för utredningar beräknas minska (-- 500 000 kr.).
3. Centralt vidtaget materieclunderhåll m. m. av krigsmaktens särskilda signalskyddsmateriel
Ökat underhållsbehov medför en kostnadsökning av 200 000 kr.
4, Centralt vidlagen materielanskaffning m. m. av krigsmaktens särskilda signalskyddsmateriel
På grund av att under budpetåret 1971/72 sker en större beställning
som kräver förskottsbetalning minskar medelsbehovet under 1972/73 (—
6 125 000 kr.).
5. Anskaffning av speciell fortifikatorisk materiel
Till grund för anskaffningsverksamheten ligger en längsiktsplan som har upprättats av chefen för försvarsstaben. Enligt denna plan har medel för anskaffning av materiel för byggnads- och reparationsberedskapen under nägra är minskats till förmån för anskaffningen av fortifikatorisk materiel. Fr. o. m. budgetäret 1972/73 skall emellertid anskaffningen av materiel för byggnads- och reparationsberedskapen öka och anskaffningen av fortifikatorisk materiel minskas (— 1,5 milj. kr.). Förfaringssättet har medfört och kommer att medföra mängdrabatter som är större än en ärsvis jämnt fördelad upphandling skulle ha gett.
6. Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök för totalförsvarets särskilda signalskyddsmateriel
Nytillkomna objekt medför en kostnadsökning av 200 000 kr.
Departementschefen
Verksamheten inom personalvården under programplaneperioden bör enligt överbefälhavaren i första hand inriktas mot åtgärder i syfte att förbättra personalens arbetsförhällanden och att vidga de anställdas och
värnpliktigas möjligheter att genom samverkan bidra till ett gott produktionsresultat. Jag biträder i huvudsak en sådan inriktning av verksamheten. I fråga om signalskyddsmateriel anser överbefälhavaren att verksamheten skall inriktas på utveckling och anskaffning av sådan materiel, främst textskyddsmateriel, som behövs för att skydda våra signalförbindelser. Flertalet objekt avser ersättning för föråldrad materiel. Jag godtar denna inriktning av verksamheten. Jag har inte heller något att erinra mot inriktningen av Övriga verksamheter inom delprogrammet utan förutsätter att dessa bedrivs i huvudsak enligt nuvarande riktlinjer och med i stort sett oförändrad omfattning.
Överbefälhavaren anser att den verksamhet, som avser beredskapsätgärder för krigsproduktion, under perioden 1972/73--1974/75 bör föras över lill huvudprogrammen för resp. försvarsgrenar. Härigenom bedöms bättre möjligheter skapas alt nå bästa avvägning mellan freds- och krigsanskaffning av olika materielobjekt (system). Jag anser att en sådan ändring stämmer överens med grundtankarna i program budgeteringen.
Min beräkning av det totala medels- och bemyndigandebehovet framgår av sammanställningen över betalningsmedel och beställningsbemy ndiganden.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all
1) till Viss gemensam verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 15 500 000 kr.,
2) medge att signalskyddsmateriel beställs inom en kostnadsram
av 5 635 000 kr. utöver anslaget.
Vissa ersättningar m. m.
Delprogrammet Vissa ersättningar m. m. består av följande programelement. o— Familjebidrag
Skadeersättningar Yt Ersättning i anledning av kroppsskada BB Omskolning av skadade AA Gemensam utbildning i arbetarskydd DS ». Förslagsverksamhet = Täckande av vissa medelsbrister
Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelementen. De på programelementet Familjebidrag budgeterade kostnaderna — utom kostnaderna för särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och deras familjer - har därefter fördelats på försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet, från vilka anslag dessa kostnader finansieras. Övrig verksamhet under delprogrammet har förts samman till två primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras fran förslagsanslaget Vissa ersättningar m. m.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 96
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets civilförraltning bl. a. följande.
Utgifterna för verksamheten under programelementet Iamiljebidrag avseende särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och deras familjer kommer inte att förändras under programplancperioden.
Med hänsyn till svärigheten att förutse den framtida omfattningen av verksamheten under programelementet Skadeersättningar föreslår civilförvaltningen med utgångspunkt i medelsförbrukningen under tidigare budgetar, att för vart och ett av budaetåren under programplaneperioden beräknas 3, 5 milj. kr. för verksamheten.
Fr. o. m. år 1970 ingår i verksamheten att betala ersättningar enligt kungörelsen (1969:761) om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. På grundval av ersättningarnas storlek fr. o. m. är 1970 beräknar civilförvaltningen att kostnaderna kommer att uppgå till ungefär 500 000 kr. under vart och ett av budgetären under programplaneperioden.
Den automatiska kostnadsökningen under programelementet Ersättning i anledning av kroppsskada uppgår till ca 200000 kr. för år.
Anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknas därför vid gällande
lagstiftning och basbeloppet 6 900 kr. till 21 milj. kr.
Under samma förutsättningar som har angivits för budgetaret 1972/73 samt vid i stort sett oförändrad omfattning av den militära tjänstgöringen kan enligt riksförsäkringsverket medelshbehovet för verksamheten även under återstoden av femärsperioden 1972/73 1976/77 beräknas öka med i genomsnitt 200 000 kr. för år. Den bedömda kostnadsfördelningen framgär av följande uppställning (belopp i I 000-tal kr.).
1972/73 -1973/74 —-1974/75 —-1975/76 -1976/77
Livränta till invalider Få SnO0 13 650 13 500 13 950 14 100 Livränta till efterlevande 4500 4 550 4 ON0 4 650 4 700 Sjukpenning 2 300 2300 2300 2 300 2.300 Övriga förmaner 700 700 700 700) 700
21000 21200 21400 21600 21 800
Med hänsyn till svårigheten att exakt ange medelsbehovet för verksamheten under programelementet Omskolning av skadade för budgetåren 1972/73—-1976/77 beräknas utgifterna bli 100 000 kr. för vart och ett av dessa budgetår. Beräkningen har gjorts på grundval av de senaste ärens utfall.
Enligt preliminär långtidsplan för verksamheten under programelementet Gemensam utbildning i arbetarskydd beräknas kostnaderna för fom kurser under budgetåret 1972/73 uppgå till 144 000 kr. Försvarets centrala arbetarskyddsnämnd anser dock att Kostnaden för verksamheten under programplaneperioden bör beräknas enligt följande sammanställning.
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77 90 000 135 000 126 000 171 000 126 000 648 000
De faktorer som påverkar utvecklingen under programelementet Förslagsverksamhet är osäkra. Den höjning som föreslås fr. o. m. budgetåret 1973/74 grundar sig på att försvarets centrala företagsnämnd med början våren 1973 avser att genomföra en serie kurser för ledamöter i förslagskommittiser och förslagsdelegationer. Kurserna bedöms komma att medföra en aktivering av förslagsverksamheten.
Medelsbehovet för verksamheten under budgetåret 1972/73 beräknar centrala företagsnämnden till 190.000 kr. och för vart och ett av budgetären 1973/74—-1976/77 till 220 000 kr.
Programelementet Täckande av vissa medelsbrister omfattar sådana brister som försvarets civilförvaltning i sina räkenskaper har redovisat som propriebalanser. Några större törändringar förväntas inte under programplaneperioden.
Den av civilförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Vissa ersättningar m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 000-tal kr. 1.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
251911 25351 25671 25862 26107 — 26262 129 253
1 Beräknat belopp
F 22. Vissa ersättningar m. m.
1971/72 — Anslag 25 191 000!
1972/73 — Förslag 25390 000
I Beräknat belopp
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Försvarets Dep.cheten
civilför-
valtning
Allmän ledning och förbandsverksamhet:
Familjebidrag 80 000 000 108 950 000 I
Vissa ersättningar m. m. 24 777 000 — 24987 00 § 133276 000
Summa kostnader för primäruppdragen 104 777 000 133 937 000 133 976 000
Avgår: Utgifter som belastar andra anslag = 79 550 000 —-108 550 NOM - 108 550 000 Ersättningar frän diversemedelstitlar 36 000 -- 36 000 — 36 000 Summa utbetalningar för primäruppdragen 25 191 000 25351 000 25-390 000 Summa medelsbehov (anslag) 25 191 000 25 351 000 25 390 000
7 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 98
Försvarets civilförvaltning
ÅA. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 200 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar 1. Gemensam utbildning i arbetarskydd
För att genomföra planerad kursverksamhet behövs ytterligare 10 000 kr.
Departementschefen
Vad försvarets civilförvaltning har anfört om utvecklingen under delprogrammet föranleder ingen erinran från min sida. Jag vill dock anmäla att utredningen rörande förmåner m.m. åt värnpliktiga m.fl. — i avvaktan på att utredningen skall hinna göra sina slutliga överväganden — har avlämnat en promemoria med bl. a. vissa synpunkter på familjebidragens storlek. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t i frågan, när beredningen av ärendet har avslutats. Ställningstagandet i frågan påverkar inte medelsbehovet under förevarande anslag.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgär av sammanställ-
ningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa ersättningar m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 25 390 000 kr.
Försvarets hundskola
Försvarets hundskola har till uppgift att mot ersättning tillhandahålla
dresserade hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. I den man det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersätts får skolan meddela veterinärvård och tillhandahålla andra tjänster som är förenliga med
verksamheten.
Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är en direktör. Skolan är Organiserad på fyra enheter, ekonomi-, produktions-, veterinär- och
serviceenheterna.
Verksamheten inom delprogrammet Försvarets hundskola har budgeterats på följande internprogram. 1. Produktion av tjänstehundar 2. Veterinärtjänst 3. Utbildning i hundtjänst 4. Gemensamma funktioner
Internprogrammen har förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsomradet Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Verksamheten redovisas som självbärande under förslagsanslaget Försvarets hundskola.
Programplan för perioden 1972/73--1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets hundskola bl. a. följande.
Erfarenheter. från tidigare är saknas, eftersom arméns hundskola inte hade egen ekonomisk förvaltning. Övergången till enbart civil arbetskraft befaras kunna medföra temporära omställningsproblem. Arbetet med djur medför kontinuerlig tiänst dygnet om. Den tidigare tillgången på handräckningsvärnpliktiga medgav detta i en utsträckning som inte är möjligt med civil arbetskraft. Vidare torde lärotiden för den nyanställda personalen, främst på dressyrsidan, inverka på produktionskapaciteten nägot är framåt.
Den av hundskotan beräknade årsomslutningen under delprogrammet framgår av följande sammanställning (prisläge juni 1971; 1 000-tal kr.).
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
5529 5 805 6 095 6 399 6 718 30 546
F 23. Försvarets hundskola 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1 000
Kostnader och medelsbehor
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Försvarets Dep. chefen
hundskota Allmän ledning och förbands-
verksamhet 5065 000 5 530 000 5530 000 Summa kostnader (utbetalningar) för
primäruppdraget 5 065 000 5 530 000 5 530 000 Avgår: Inkomster i skolans verksamhet —-5 064 000 = -5 529.000 --5 529000 Summa medelsbehov (anslag) 1000 1 000 1000
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 100
Personal Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
"Försvarets — Dep. chefen
hundskola
Civilmilitär personal Veterinärer 2 of. of. Civil personal THandtäggande personal 6 of. of. Övrig personal 79 of. of.
87 of. of.
Försvarets hundskola ÅA. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 465 000 kr.
Departementschefen
Försvarets hundskola började sin verksamhet budgetåret 1971/72. Frfarenheter av självbärande drift vid skolan saknas, eftersom dåvarande arméns hundskola inte hade egen ekonomisk förvaltning. Hundskolan framhåller att vissa omställningsproblem kan uppkomma under en övergängstid. I avvaktan på att verksamheten skall stabiliseras anser jag att någon ändring av nuvarande riktlinjer för verksamheten inte bör vidtas.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all till Försvarets hundskola för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av I 000 kr.
F 24. Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar
och kaserner
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj: föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Gemensamma
myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaser-
ner för budgetäret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag av
1 700 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 101
G Civilförsvar
G 1. Civilförsvar
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, I avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Civilförsvar för
budgetåret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag av 112 000 000
kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 102
H Övrig verksamhet
H 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Beredskaps-
nämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1972/73
beräkna ett förslagsanslag av 875 000 kr.
FN-styrkor m. m.
DPelprogrammet FN-styrkor m. m. består av följande programelement.
. Armästabens FN-avdelning tlv . FN-styrkors organisering och utbildning i Sverige ww . FEN-kurser RR - FN-styrkors verksamhet utomlands AA . Övervakningskontingenten i Korea
Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelementen. Programelementen I 3 har därefter förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Verksamheten under programelementen 4 och 35 finansieras från reservationsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands resp. Övervakningskontingenten i Korea, som anvisas på tilläggsstat.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför chefen för armén
bl. a. följande.
Arbetsuppgifterna för armåéstabens FN-avdelning jämte FN-kassaavdelningen samt FN-detaljerna vid regementena I 4 och P 10 bedöms i stort bli oförändrade. Arbetsbelastningen på I N-avdelningen torde dock komma all öka genom att budgetuppföljning och personalredovisning av FN-personal i fortsättningen skall skötas av avdelningen.
Chefen för armén räknar med att FN-styrkor skall organiseras och utbildas i Sverige enligt tidigare fastställda riktlinjer och att FN-kurser genomförs i samma omfattning som hittills.
Chefen för armén har vidare antagit att Sveriges åtaganden beträffande
FN-styrkorna på Cypern, observatörerna och övervakningskontingenten i Korea kommer att bli oförändrade.
Med hänsyn till att anslagsbehovet för delprogrammet kommer att bero av Kungl. Maj:ts fortsatta uppdrag har chefen för armén inte lagt fram någon beräkning av behovet för budgetåren 1973/74 1976/77.
H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst 1971/72 Anslag 6 000 000 1972/73 — Förslag 8 000 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Chefen Dep. chefen
för armén Allmän ledning och förbands-
verksamhet 6 000 000 8 170 000 8 000 000 Summa kostnader för primär-
uppdraget 6 000 000 8 170 000 8 000 000 Summa medelsbehov (anslag) ! 6 000 000 8 170 000 8 000 000
Personal
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Chefen för Dep. chefen
armén Militär personal Officerare 1 ot. of. Pensionerad militär personal i
arvodestjänst Officerare 3 of. of. Underofficerare 2 ot. ot. Civil personal Handläggande personal 7 ot. of. Övrig personal 15 - ol. ot.
of. of.
Chefen för armén ÅA. Löne- och prisomräkning m. m.
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 743 000 kr.
Betalningsutfallet för budgetåret 1971/72 beräknas uppgå till I milj. kr. utöver anslaget.
B. Uppgiftsförändringar 1. Arméstabens FN-avdelning
Viss omorganisation av armdéstabens FN-avdelning och överföring av uppgpifter till avdelningen ökar kostnaderna med 100 000 kr.
2. FEN-styrkors organisering och utbildning i Sverige
Enheter som inte har fått förnyad kompletterande FN-utbildning under budgetaret 1971/72 avses bli inkallade under budgetäret 1972/73. Petta medför en kostnadsökning av 327 000 kr.
Departementschefen
Cheten för armén har förutsatt att verksamheten i Sverige vad gäller beredskapsstyrkan för FN-tjänst skall bedrivas i enlighet med nu fastställda riktlinjer. Med hänsyn till att nägra väsentliga förändringar i Sveriges åtaganden gentemot FN inom detta verksamhetsområde f. n. inte kan förutses kan jag i huvudsak godta den inriktning som chefen för armén har angett.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av summanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Beredskapsstyrka för I'N-tjänst för budgetäret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.
Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.
Verksamheten under delprogrammet Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. omfattar sådana militära ändamäl som bekostas utanför utgiftsrtumen för det militära försvaret. I verksamheten ingår f. n. dels den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m. fl: kommuner, dels anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet vid Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits till Skövde kommun. För projektilröjningen har t. o. m. innevarande budgetär anvisats sammanlagt 5 720 000 kr. utanför det militära försvarets utgiftsram.
Av verksamheten under delprogrammet har projektilröjningen på Järvafältet budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsomridet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Detta primäruppdrag finansieras från förslagsanslaget Viss anskaffning för militära anläggningar m. m.
Markanskaftningen i Skövde har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Markanskaffning. Detta primäruppdrag fi-
nansieras från investeringsanslaget Anskaffning av vissa militära anläggningar.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Med hänsyn till att primäruppdraget rörande förvärv av kompensationsmark i Skövde fortfarande är under beredning, behandlas i det följande endast projektilröjningen på Järvafältet. Härom anför överbefälhavaren bl. a. följande.
Enligt avtalet mellan staten och Stockholms m. fl. kommuner om överlåtelse av vissa delar av Järvafältet skall blindgångare inom de överlåtna områdena tas bort genom statens försorg. Röjningen. som sker enligt en av armdstaben uppgjord plan, skall bedrivas skyndsamt och anpassas till exploateringen inom områdena. Röjningen beräknas kunna avslutas under budgetåret 1974/75.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. frumgär av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 000-tal kr.).
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
1 500 2000 2000 2000 - 6 000
H 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. 1971/72 Anslag 1 500 000 1972/73 — Förslag 2 000 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Över- Dep. chefen
befiäl-
havaren Centralt vidtagen materiel-
anskaffning m. m. I 500 000 2 000 000 2 000 000 Summa kostnader för primär-
uppdraget 1 500 000 2.000 000 2 000 000 Summa medelsbehov fanslag) 1 500 000 2 000 000 2 000 000
Överbefälhavaren
Sedan den militära verksamheten numera har flyttats bort från de överlåtna delarna av Järvafältet har röjningsarbetena kunnat intensifieras. Vidare kommer röjningen att avse särskilt svåärröjda områden och omrä-
den med stormhinder av taggtråd, vilket medför högre röjningskostnader per arealenhet.
Departementschefen
Röjningsarbetel på Järvafältet fortskrider planenligt och har kunnat intensifieras sedan den militära verksamheten flyttats bort från fältet. Verksamheten beräknas kunna avslutas under budgetåret 1974/75.
Min beräkning av det totala medelsbehovet frumgäåär av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
alt till Viss anskaffning för militära anläggningar m.m. för
budgetäret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
H 4. Flygtekniska försöksanstalten
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaklan på särskild proposition i ämnet, till Flygtekniska
försöksanstalten för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslags-
anslag av 1 500 000 kr.
Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
Den seismologiska multipelstationen i Hagfors har till uppgift alt bedriva detektionsseismologisk forskning och internationellt datautbyte. Verksamheten leds av försvarets forskningsanstall.
Verksamheten under delprogrammet Vissa ätgärder för rustningsbegränsning och kontroll har budgeterats på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Verksamheten finansieras från förslagsunslaget Vissa atgärder för rustningsbegränsning och kontroll.
Programplan för perioden 1972/73 --1976/77
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets forskningsanstalt bl. a. följunde.
Det är angeläget att man vid den längsiktiga inriktningen av delprogrammet beaktar behovet av forskning och övrig kunskapsuppbyggande verksamhet inom det aktuella ämnesområdet och att samordning sker med forskningsanstaltens verksamhet inom omradet atomskyddsteknik.
Verksamheten bör även i fortsättningen utgöra en del av forskningsanstaltens verksamhet.
Den framtida inriktningen av verksamheten undersöks fl. n. som en del av ett större komplex inom försvursdepartementets verksamhetsområde. Med hänsyn härtill har försvarets forskningsanstalt inte lagt fram nägon beräkning av anslugsbehovet för budgetåren 1973/74—1976/77.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 107
H 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
1971/72 — Anslag 9250 000 1972/73 — Förslag 1 400 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Försvarets Dep. chefen
forsknings-
anstalt Allmän ledning och förbands-
verksamhet 950 000 1 448 000 1400 000 Summa kostnader för primär-
uppdraget 950 000 1 448 000 1400 000 Summa medelsbehov (anslag) 950 000 1448 000 1 400 000
Personal Personalkategori Antal tjänster
[971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försvarets Dep. chefen
forsknings-
anstalt Civil personal
| Handläggande personal | 5 | + | | +1 |
| Övrig personal | 3 8 | of. +1 | ot. +1 |
Försvarets forskningsanstalt AA. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 75 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
Eftersom mätstationen varit i drift i tre år uppstår ökade krav på ersättningsmateriel. Kostnaden beräknas uppgå till 100 000 kr.
Kostnaderna för internationellt datautbyte beräknas öka med 73 000 kr. bl.a. på grund av kravet på mera kvalificerad behandling av insamlade data. I dessa medel är inkluderat ett bidrag till det Internationella Seismologiska Institutet i Edinburgh på 20 000 kr.
För att kunna förbättra möjligheterna att följa förekommande kärnladdningsprov krävs instrumentanskaffning och anställning av en förste forskningsingenjör. Ingenjören bör få anställas för en tid av tre år. Detta
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 108
beräknas kosta 440 000 kr., varav 375 000 kr. avser instrumentanskaffning.
Under budgetåret 1971/72 genomförs viss engångsanskatfning till en kostnad av 190000 kr. Anslagsbehovet under budgetåret 1972/73 minskar med motsvarande belopp.
Depurtementschefen
Försvarets forskningsanstalt hänvisar när det gäller inriktningen av verksamheten under programplaneperioden till pågående undersökningar inom försvarsdepartementet. Forskningsanstalten har dock föreslagit att multipelstationens möjligheter att följa kärnladdningsprov ökas. För detta behövs instrumentanskaffning = framför allt automatiska detektorer — och anställning av en första forskningsingenjör.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid beräkningen har jag beaktat de behov som följer av alt verksumheten 1 fortsättningen kommer att innefatta löpande uppföljning av kärnladdningsprov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll tör
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av I 400 000 kr.
Viss signalskyddsmateriel
Verksamheten under delprogrammet Viss signalskyddsmateriel har budgetcerats på två primäruppdrag inom delproduktionsomräådena Centralt vidtaget materielunderhåll och Centralt vidtagen materielanskatfning. Primäruppdragen avser anskaffning och underhäll av särskild signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila sektor.
Verksamheten finansieras från förstlagsanslaget Viss signalskyddsmateriek
Programplan för perioden 1972/73--1976/77
Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss signälskyddsmateriel framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 000-tal kr).
[971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
1420 1935 1700 1700 1700 2000 9 035
Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden samt bemyndigandeskulden för delprogrammet under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.)
1972/ —-1973/ —-1974/ —-1975/ -1976/ Summa
73 74 75 76 7 1972/77
Bemyndigandebehov 1595 200 200 200 5200 7395 Bemyndigandeskuld vid
utgången av resp. budgetår 4700 3200 1700 200 3 400 -
H 6. Viss signalskyddsmateriel
1971/72 Anslag 1420 000
1972/73 — Förslag 1 750 000
Betalningsmedel och beställningsbemyndigande (1 000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Överbefäl- Dep. chefen
havaren
Bet.! Bem.? Bet. Bem,. Bet. Bem.
Centralt vidtaget materiel-
underhåll m. m. 50 50 200 200 Centralt vidtagen matericlan- | 1750 1595 skaffning m.m. 13707 64107 1735 1395 Summa kostnader för
primäruppdragen 1420 = 1935 —- 1750 - Summa medelsbehov (anslag) 1420 - 1935 - 1750 - Summa bemyndigandebehov - 6 460 —- 1595 - 1595
! Anslaget för 197 1/72
2 Anslaget för 1971/72 samt bemyndigande därutöver (1 420 000 + 5 040 000) 6 460 000 kr.
3 Härtill kommer före den I juli 1971 beställd materiel samt mot denna svarande reservation 630 000 kr.
Överbefälhavaren
För budgetåret 1972/73 föreslås ett beställningsbemyndigande för viss signalskyddsmateriel av 1595 000 kr. fördelat med 200000 kr. till Centralt vidtaget materielunderhäll m. m. och 1 395 000 kr. till Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
För budgetåret 1972/73 föresläs att anslaget för viss signalskyddsmate-
riel förs upp med 1935 000 (+ 515 000) kr. Betalningsmedlen föreslås
fördelade med 200 000 kr. till Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och 1 735 000 kr. till Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.
Min beräkning av det totala medels- och bemyndigandebehovet fram-
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 1i0
går av sammanställningen över betalningsmedel och beställningsbemyndiganden.
Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att Jämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge alt viss signalskyddsmateriel beställs inom en kostnads-
ram av 1 595 000 kr.,
2) till Viss signalskvddsmateriel för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 750 000 kr.
Vissa teleanordningar
Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen malericlanskaffning m. m. Primäruppdraget avser vidmakthällande och nyanskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vissa teleanordningar.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Verksamhetens planerade omfaltning och inriktning är av sådan natur alt närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrädsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens försvarsutskott.
Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanordningar framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; I 000-tal kr).
1971/72 1972/73 -1973/74 -1974/75 -1975/76 1976/77 Summa 1972/77
400 1800 1325 1310 1315 335 7085
H 7. Vissa teleanordningar
1971/72 — Anslag 400 000 1972/73 — Förslag 950 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 — 1972/73
Televerket Dep. chefen
Centralt vidtagen materielan-
skalfning m. m. 400 000 1 800 000 250 000 Summa kostnader
för primäruppdraget 400 000 1 800 000 950 000 Summa medelsbehov (anslag) 400 000 1 800 000 950 000
Televerket
För budgetåret 1972/73 föreslås att anslaget förs upp med 1,8 (+ 1,4) milj. kr. Av beloppet utgör 800 000 kr. ubonnemangsavgifter för tidigare utförda teleanläggningar eller sådana som avses utföras under budgetäret 1971/72. Ökningen av anslaget från 400 000 kr. budgetåret 1971/72 till 1,8 milj. kr. budgetåret 1972/73 hänger samman med övergången från reservalionsanslag till förslagsanslag. Vid utgången av budgetåret 1970/71 förelåg en reservation om ca 2050 000 kr., vilken vid utgängen av budgetåret 1971/72 beräknas ha minskat till ca 830 000 kr. Utgiften under anslaget budgetäret 1971/72 beräknas sålunda till 1 620 000 kr. Vid övergången till förslagsanslag förutsätts reservationen den 30 juni
1972 inte få disponeras därefter.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden. Den planerade utbyggnaden av teleanordningar bör dock ske i något långsammare takt.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
alt till Vissa teleanordningar tör budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanstag av 950 000 kr.
Vissa skyddsrumsanläggningar
Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsankiggningar omfattar dels utbetalning av Jokalhyror för sådana utrymmen i vissa skyddsrumsanläggningar som disponeras av andra statliga myndigheter än myndigheter inom vwivilförsvaret och krigsmakten, underhäll av viss sambandsutrustning samt anskaffning av inventarier för gemensamma stabsplatser, dels anskaffning av teleteknisk utrustning och andelar i gemensamma stabsplatser för tidigare nämnda myndigheter.
Av verksamheten under delprogrammet har utbetalningarna av lokalhvrör m. m. budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av befästningar. Detta primäruppdrag finansieras från förslagsanslaget Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanliggningar.
Anskaffningen av teleteknisk utrustning och andelar i gemensamma stabsplatser har budgeterats på ett primäruppdrag likaledes inom detproduktionsområdet Anskaffning av befästningar. Detta primäruppdrag finansieras från investeringsanstaget Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Med hänsyn till att primäruppdraget rörande anskaffning av teleteknisk utrustning m. m. fortfarande är under beredning redovisas här endast anslagsutvecklingen för anslaget Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar. Den av civilförsvarsstyrelsen beräknade utvecklingen av detta anslag framgär av följande sammanställning (prisläge februari 1971; I 000-tal kr.). [971/72 197273 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa 1972/77
2150 2 500 2700 2 900 3 100 3 300 14 500
H 8. Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
1971/72 Anslag 2 150 000 1972/73 — Förslag 2 500 000
Kostnader och medelsbehov Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Civilför- Dep. chefen
Svurssiy-
relsen
Anskaffning av befästningar [NE 150 000 2 500 000 2.500 000
Summa kostnader för primär-
uppdraget 2150 000 2500 000 2 500 000 Summa medelsbehov (anslag) 2150 000 2 500 000 2 500 000
Civilförsvarsstyrelsen AA. Löne: och prisomräkning
Prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 270 000 kr.
För underhåll av under budgetåret -1971/72 anskaffad = fjärrskriftmaleriel. avsedd för anslutning av civilbefälhavare och länsstyrelser till reservtelegrafnätet, behövs 50 000 kr. Dessutom beräknas för inventarieanskaffning till gemensamma stabsplatser för eivilbefälhavare och länsstyrelser ett medelsbehov av 30 000 kr.
Departemenischefen
Civilförsvarsstyrelsen anser utt verksamheten under programplaneperioden bör hällas på i huvudsak nuvarande nivä.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av summanställningen Över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maja föreslår riksdagen
att till Hyror m. m. för vissa skvyddsrumsanlägghingar för budget-
äret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
Identitetsbrickor
Länsstyrelsen i Kristianstads: län har till uppgift att svara för framställning och distribution m. m. av identitetsbrickor som kostnadsfritt tilldelas nyfödda eller mot självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt av riksdagen godkända riktlinjer (prop. 1962:1 bil. 13, SU 1962:1 1, rskr 1962:11).
Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor har budgeterats på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitelsbrickor.
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen och inriktningen av delprogrammet föreslår länsstyrelsen i Kristianstads Jän inga förändringar under programplaneperioden. Nägon beräkning av -anslagsbehovet för budgetåren 1973/74 1976/77 har inte lagts fram.
H 9. Identitetsbrickor 1971/72 Anslag 241 000 1972/73 — Förslag 300 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Länsstyrelsen i Dep. chefen
Kristianstads fän :
Allmän ledning och förbands-
verksamhet 241 000 390 000 300 000 Summa kostnader för pri-
miiruppdraget 241 000 390 000 300 000 Summa medelsbehov (anslag) 241 000 390 000 300 000
S Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet :: = oo. : 114
Personal
Personalkategori Antal tjänster
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Länsstyrelsen i Dep. chefen
Kristianstads län
Civil personal
J Övrig personal bn of. of.
7 of. of.
Länsstyrelsen i Kristianstads län ÅA. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 61 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
På grund av synnerligen långa leveranstider och för att säkerställa en
jämn produktion av brickor är det nödvändigt att öka lagerhållningen av
brickämnen och kedjor för att täcka behovet t.o.m. budgetåret 1973/74. Detta medför en kostnadsökning med 68 000 kr.
Under budgetåret 1969/70 köptes tre s. k. tangentmaskiner för framställning av identitetsbrickor. Då det visat sig otillräckligt med endast tre maskiner bör ytterligare en maskin anskaffas. Kostnaden för denna
beräknas till 20 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder länsstyrelsens uppfattning att verksamheten bör bedrivas med oförändrad inriktning.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Identitetsbrickor för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 300 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II Statens allmänna fastighetsfond
Försvarsdepartementet
II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar
[I 7. Anskaffning av vissa sky ddsrumsanläggningar
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna, |
VD) ull Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar ett investerings-
anslag av 6 000 000 kr.,
2) till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar ett investe-
ringsanslag av 1 300 000 kr.
SF Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 6
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 116
HT Försvarets fastighetsfond
HE 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar II 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar
UI 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
HI 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar HI 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar HI 6. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för
försvarets forskningsanstalt
HI 7. Anskaffning av vissa militära anläggningar
Under åberopande av vad jag har anfört tidigare hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna,
1) till Arméförband: Anskaffning av anläggningar ett investe-
ringsanslag av 85 000 000 kr.,
2) till Marinförband: Anskaffning av anläggningar ett investe-
ringsanslag av 62 000 000 kr..
3) till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar ett inve-
steringsanslag av 95 000 000 kr.,
4) till Central och högre regional ledning: Anskaffning av
anläggningar ett investeringsanslag av 28 000 000 kr.,
S) till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av an-
läggningar ett investeringsanslag av 11 000 000 kr.,
6) till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av an-
läggningar för försvarets forskningsanstalt ett investeringsan-
slag av 2 700 000 kr.,
Trill Anskaffning av vissa militära anläggningar ett investe-
ringsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet : eo 117
IX Diverse kapitalfonder
Statens datamaskinfond: Försvarets delfond
Anskaffning av datamaskiner
Försvarels rationaliseringsinstitut skall gentemot statskontoret svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner för försvaret. Upphandling av datamaskinutrustning m. m. för försvaret handhas av statskontoret i samråd med institutet.
För finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutrustning finns statens datamaskinfond inrättad. I'onden har två delfonder, varav en för försvaret. Statskontoret förvaltar båda delfonderna. Från investeringsanslagen till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i sumband med anskaffning av utrustning, vilka är av sådan art att de bör periodiseras.
Anskaffningen av datamaskiner kan inte hänföras till visst huvud- eller delprogram utan täcker hela försvaret. Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag och finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av daätamaskiner. :
Programplan för perioden 1972/73—1976/77
Beträffande utvecklingen under programplancperioden anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande. |
Behovet av datamaskintid har under de senaste ären ökat starkt. I slutet av prognosperioden när vissa äldre anläggningar beräknas vara helt ersatta av modernare utrustning kan dock vissa tendenser till stabilisering av maskintidsbehovet märkas.
Under prognosperioden väntas en omfattande utveckling av nya informationssvstem för stabsverksamhet och förnödenhetsförvaltning samt av system som behövs för försvarets planerings- och ekonomisystem. För att tillgodose kapacitetsbehovet för de två förstnämnda områdena bar under budgetåret 1970/71 anskaffning påbörjats av två anläggningar. Den ena är avsedd för huvudsakligen centrala staber och den andra för centrala förvaltningsmyndigheter. |
Utveckling av informationssystem som är generella för statsförvaltningen kan komma att inverka på behovet av datamaskinkapacitet. Institutet räknar dock tills vidare med att utrustning för dessa ändamål behöver anskaffas mot slutet av perioden.
Behovet av terminaler kommer att öka fortlöpande i takt med
utvecklingen och genomförandet av de nya förräds- och reservdelssystemen vid försvarets materielverk. Terminalnätet bör bypgus ut i ett första steg på central och regional nivå, Ett stört behov av datamaskiner för försvarets foörskningsanstalt har redovisats till institutet. Flertalet av dessa kalkylatorer ingär i olika experiment och forskningsprojekt varför de inte bör belasta försvarets delfond. Vissa generellt användbara datamaskiner kan dock behöva anskaffas för forskning och utveckling.
Anskaffningsverksamheten kommer i stort att under programplaneperioden inriktas på = att tilleodöose systemutvecklingens ökade krav på datamaskinkapacitet
dels genom nyanskaffning, dels genom komplettering och utökning av
befintliga anläggningar, — utt anskaffa terminalutrustning för myndigheter på olika nivåer i den
takt som dessa kan ges en meningsfull användning i utvecklade
informationssystem, — ny- Och ersättningsanskaffningar av mellanregistreringsutrustningar och
annan dataregistreringsutrustning samt — all tillföra försvaret olika typer av kringutrustning.
Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av anslaget Anskaffning av datamaskiner framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971: 1 O00-tal kr).
1971/72 -1972/73 1973/74 1974/75 -1975/76 A1976/77 Summa 1972/77
14 000-23 00 7000 16 000 16 000 16 000 85 000
XI 1. Anskaffning av datamaskiner 1971/72 Anslag 14 000 000 1972/73 Förslag 23 000 000
Kostnader och medelsbehov
Primäruppdrag m. m. 1971/72 1972/73
Försvarets Dep. chefen
vationalise-
ringsinsti-
ut Anskattning av datamaskiner 14 000 000 23 000 000 23 000 0600 Summa kostnader för primär-
uppdraget 14 000 000 23 000 000 23 000 000 Summa medelshehov (anslag) 14 000 000 23 000 000 23 000 000
Försvarets räationaliseringsinstitut
I anslaägsframställningen för budgetåret 1971/72 beräknades behovet av betalningsmedel för budgetåret 1972/73 tull 17 milj. kr. Det anslag
Prop. 1972:1 : Bilaga 6 = Försvarsdepartementet : 119
som nu föreslås överstiger detta belopp med 6 milj. kr. Orsaken till skillnaden är att anskaffning av viss datamaskinutrustning för centrala staber har försenats och kommer alt belasta försvarets delftond under budpetäret 1972/73 i stället för som beräknat under 1971/72. Motsvarande belopp kommer sannolikt att bli outnyttjut på anslaget för budgetåret 1971/72. . Institutet föreslår att beställningar av datamaskinutrustning får läggas ut lill ett belopp av 18 milj. kr. Beställningarna avser främst utökning av central datamaskinkapacitet utanför Stockholm, utrustningar för försvarets forskningsanstalt och terminalutrustningar.
Departementschefen
Försvarets rattonaliseringsinstitut anser att anskaffningsverksamheten under programplaneperioden bör inriktas på att tillgodose de krav på datamaskinkapacitet som systemutvecklingen inom försvaret kommer att medföra. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning. I enlighet med försvarets rationaliseringsinstituts förslag bör bemyndigande inhämtas alt för nästa budgetår medge beställningar av datamaskinutrustningar till ett belopp av 18 milj. kr. Min beräkning av det totala medelsbehovel framgår av summanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att Kungl. Maj: föreslår riksdagen att Dy till Anskaffning av datumaskiner för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000 kr., 2) medge att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av — ulöver lidigare medgivet belopp — högst 18 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrädets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj: Konungen.
Ur protokollet: Britta Cyllensten
Register
Sid.
l Översikt
5 Ramberäkningar m. m.
DRIFTBUDGETEN
A Försvarsdepartementet m. m.
| 16 Försvarsdepartementet | 9 610 000 |
| 16 Vissa nämnder m. m. | 9 630 000 |
| 19 Kommitlter m. m. | 4 200 000 |
| 20 Extra utgifter | 900 000 |
20 tb Reglering av prisstegringar för det militära försvaret +480 000 000
tå [0 Reglering av prisstegringar för civilförsvaret 8 800 000
513 140 000
B Arméförband
Arméförband:
| 21 Ledning och förbandsverksamhet | +1 615 000 000 |
| 21 Materielanskaffning | +535 000 000 |
| 21 Iständsättning av befästningar och kaserner | 42 000 000 |
| 21 Forskning och utveckling | "50 000 000 |
2 242 000 000 C Marinförband
Marinförband:
| NM Ledning och förbandsverksamhet | 525 000 000 |
| Rh Matcerielanskaffning | +325 000 000 |
| NR nh Iståndsättning av befästningar och kaserner | +13 000 000 |
| bh tv Forskning och utveckling | 50 000 000 |
913 000 000
D Flygvapenförband
Flygvapenförband:
Ww Ledning och förbandsverksamhet "855 000 000 a
Materielanskaffning +743 839 000 Sa 20 000 000
Iståndsättning av befästningar och kaserner LES DV Forskning och utveckling "375 000 000
1993 839 000
+ Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 6 = Försvarsdepartementet 121
sid. E Central och högre regional ledning
| 24 Försvarsstaben | 33 660 000 |
| 27 Arméstaben | 28 450 000 |
| 30 Marinstaben | 22 390 000 |
| 33 Flygstaben | 29 090 000 |
| 36 Militärområdesstaber m. m. | 105 000 000 |
Krigsorganisation för vissa staber m. m.: 39 Ledning och förbandsverksamhet 11 790 000 41 Materielanskaffning . +27 000 000 41 Central och högre regional ledning: Iståndsättning av
befästningar och kaserner +8 000 000
265 380 000
F Gemensamma myndigheter och funktioner
| 42 Försvarets civilförvaltning | 18 420 000 |
| 46 Försvarets sjukvårdsstyrelse | 13 0385 000 |
| 51 Fortifikationsförvaltningen | 36 960 000 |
| 53 Försvarets materielverk | 225 000 000 |
| 55 Försvarets forskningsanstalt | 105 000 000 |
| 55 Försvarets radioanstalt | 55 000 000 |
| 55 Värnpliktsverket | 28 830 000 |
| 60 Försvarets rationaliseringsinstitut | 10 445 000 |
| 64 Försvarshögskolan | 270 000 |
| 66 Militärhögskolan | 11 230 000 |
| 69 Försvarets gymnasieskola | 3 740 000 |
| 72 Intendenturförvaltningsskolan | 875 000 |
| 74 Försvarets brevskola | 1 200 000 |
| 76 Militärpsykologiska institutet | 2190 000 |
| 79 Krigsarkivet | 1 800 000 |
| 82 Militärhistoriska muscer | 1 885 000 |
| 85 Försvarsmedicinska forskningsdelegationen | +=3 500 000 |
| 85 Regionmusiken | 14 315 000 |
| 89 Frivilliga försvarsorganisationer m. m. | 17 405 000 |
| 91 Insatsberedskap m. m. | +28 000 000 |
| 91 Viss gemensam verksamhet | 15 500 000 |
| 95 Vissa ersättningar m. m. | 25 390 000 |
| 98 Försvarets hundskola | 1 000 |
100 Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och kaserner +1 700 000
622 741 000
G Civilförsvar 101 Civilförsvar "112 000 000
112 000 000
+ Beräknat belopp
Bilaga 6 Försvarsdepartementet sid. H Övrig verksamhet
| 102 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar | +875 000 |
| 102 Beredskapsstyrka för FN-tjänst | 8 000 000 |
| 104 Viss anskattning för militära anläggningar m. m. | 2000 000 |
| 106 Flygtekniska försöksanstalten | "1 500 000 |
106 Vissa älgärder för rustningsbegränsning och kontroll I 400 000 108 Viss signalskyddsmateriel 1750 000 110 Vissa teleanordningar :950 000 111 Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar 2 500 000 113 Identitetsbrickor | | 300 000
19 275 000
Summa för driftbudgeten 6 681 375 000
KAPITALBUDGETEN
II Statens allmänna fastighetsfond 115 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar "6 000 000 115 Anskaftning av vissa skyddsrumsanläggningar +1 300 000 .
7 300 000
Hi Försvarets fastighetsfond
| 116 Arméförband: Anskaffning av anläggningar | 85 000 000 - |
| 116 Marinförbund: Anskaffning av anläggningar | +62 000 000 |
| 116 Flygvapenförhand: Anskaffning av anläggningar | 95 000 000 |
116 Central och högre regional ledning! Anskaffning av
anläggningar "28 000 000 116 Gemensamma myndigheter m. m.: Anskatfning av
anläggningar =11 000 000 116 Gemensamma myndigheter m. m.: Anskattning av
anläggningar för försvarets foörskningsanstalt +2 700 000 116 Anskatfning av vissa militära anläggningar "500 000
284 200 000 :
IX Diverse kapitalfonder Statens datamaskinfond: Försvarets delfond 117 Anskaffning av datamaskiner 23 000 000
23 000 000
Summa för kapitalbudgeten 314 500 000
Totalt för försvarsdepartementet 6 995 875 000 + Beräknat belopp
Bilaga 7 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 7
Socialdepartementet
Översikt
Till socialdepartementet hör den allmänna försäkringen — sjukförsäkring, folkpensionering och ATP — stöd åt barnfamiljerna, sociala serviceåtgirder, hälso- och sjukvården, de sociala vårdområdena, vissa åtgärder för handikappade, arbetarskyddet m. m.
De förslag till utgifter inom socialdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1972/73 omfattar närmare 17 miljarder kr., varav nära 9,5 miljarder kr. avser folkpensionerna. Detta innebär en ökning av socialhuvudtiteln med ca 1 860 milj. kr. från innevarande budgetår.
Den betydande ökningen på socialhuvudtiteln ger utrymme för fortsatta förbättringar på väsentliga områden. De kraftiga insatserna för att förbättra arbetsplatsernas miljöförhållanden fortsätter. Arbetarskyddet tillförs betydande ökade resurser. Folkpensionens årsbelopp höjs genom nya pensionstillskott och indextillägg. Insatserna för vård och service åt åldringar och handikappade förstärks. Anslagen för det ekonomiska stödet till barnfamiljerna ökas. Den snabba utbyggnaden av samhällets barntillsyn fortsätter. Sjukvårdens resurser förbättras, i första hand för den öppna vården utanför sjukhusen.
Utredningsförslag i flera viktiga frågor på det socialpolitiska området beräknas föreligga under år 1972. Arbetsmiljöutredningen förbereder nya insatser för en bättre arbetsmiljö bl. a. genom ökat inflytande för de anställda i arbetsmiljöfrågorna. Sjukpenningutredningen undersöker möjligheterna att göra sjukpenningen från försäkringskassan jämförbar med beskattad sjuklön från arbetsgivare. Förslag till utformningen av en tandvärdsförsäkring skall läggas fram av en pågående expertutredning. Efter beslutet vid 1971 års höstriksdag om kraftigt förbättrade bostadstillägg till barnfamiljerna kommer familjepolitiska kommittén att i sitt slutbetänkande bl. a. redovisa förslag i fråga om ett bostadssocialt stöd till låginkomstgrupper utan barn. En genomgripande översyn av verksamheten i daghem och lekskolor pågår i barnstugeutredningen, som i ett betänkande under året kommer att behandla verksamheten för barn i förskoleåldern. Vidare väntas socialutredningen lägga fram ctt principbetänkande om den kommunala socialvårdens målsättning och organisation.
I Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 2
Socialhuvudtiteln präglas i år framför allt av en kraftig satsning på arbetarskyddet och arbetsmiljöfrågorna. De statliga arbetarskyddsorganen tillförs ett 60-tal nya tjänster främst för yrkesinspektionens verksamhet ute på arbetsplatserna. De nuvarande anslagen på ca 37 milj. kr. till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen höjs med drygt 11
milj. kr. Arbetarskyddets resurser har vidare förstärkts genom den arbe-
tarskyddsfond som inrättats fr. o. m. den 1 januari i år. Fonden tillförs årligen över 20 milj. kr.
Den största beloppsmässiga kostnadsökningen i socialhuvudtiteln för budgetåret 1972/73 faller på folkpensionsanslaget, som höjs med 975 milj. kr. Folkpensionens årsbelopp beräknas under år 1972 öka med omkring 400 kr. för ensam pensionär och med ca 750 kr. för ett pensionärspar. |
Statens bidrag till social hemhjälp åt åldringar och handikappade räknas upp med 50 milj. kr. Anslagen för psykiskt utvecklingsstörda och andra insatser på socialhuvudtiteln för bandikappade höjs med ca 60 milj. kr.
De kraftigt förbättrade bostadstilläggen till barnfamiljer med låga inkomster och höga hyror leder till en anslagsökning med 355 milj. kr. för nästa budgetår. Förstärkningen av samhällets insatser för barntillsyn, bl. a. genom kraftigt höjda driftbidrag för daghem och fritidshem, beräknas öka statens kostnader för nästa budgetår med ca 90 milj. kr.
På hälso- och sjukvårdens område prioriteras i första hand den öppna hälso- och sjukvården, åldringssjukvården och psykiatrin. Genom de ökade resurserna för läkarutbildning tillkommer under de närmaste åren ca 1 000 nya läkare per år. Ökade resurser ställs till förfogande för hiälsovårdsupplysning. De statliga anslagen till hälso- och sjukvården ökas för nästa budgetår med 185 milj. kr. Viktiga ändringar i sjukvårdslagen beträffande den öppna sjukvården förbereds.
De öppna och frivilliga vårdformerna förstärks inom ungdomsvård och nykterhetsvård. Ungdomsvårdsskolornas anslag på driftbudgeten höjs med ca 12 milj. kr. och för nykterhetsvården beräknas en ökning med ca 20 milj. kr. för nästa budgetår.
För att få en fullständig bild av samhällets insatser på det sociala området bör man till socialhuvudtitelns utgifter lägga de socialpolitiska anslag som redovisas under andra huvudtitlar, de kostnader för allmän försäkring som inte belastar statsbudgeten samt landstingens och kommunernas kostnader för sjukvård och olika sociala uppgifter.
I följande sammanställning återges de totala samhällsutgifterna för socialpolitiken under femårsperioden 1967—1972 (utom vad som avser arbetsmarknad och bostadsproduktion).
Under femårsperioden 1967—1972 har insatserna för den sociala tryggheten räknat i fast penningvärde ökat med ca 60 96. Samhällets sammanlagda årskostnader för social omvårdnad och trygghet för medborgarna
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 3 år 1972 kan beräknas till ca 35 miljarder kr. Den andel av bruttonationalprodukten som används för medborgarnas trygghet stiger från 15 96 : ' år 1967 till drygt 18 90 år 1972.
Utgifter . i milj. kr. Ökning 1967—-1972 1967 1972 milj. kr. 94
Sjukvård och sjuk-
| försäkring | 8 650 | 15 300 | 6 650 | TI |
| Åldringar och handi- | | | |||
| kappade | 7 000 | 13 800 | 6 800 | 97 |
| Barnfamiljer | 3 100 | 5 600 | 2 500 | 81 |
| Övrigt | 400 | 600 | 200 . 50 | |
| Sammanlagt 19150 | 35 300 | 16 150 | 84 |
Allmän försäkring
Antalet folkpensionärer ökar fortlöpande och utgör i början av år 1972 1 428 000. Av dessa är 990 000 ålderspensionärer. Ökningen av de äldre åldersgrupperna och de vidgade möjligheterna för äldre förvärvsarbetande att erhålla förtidspension är de främsta orsakerna till de ökade folkpensionskostnaderna. Kostnadsstegringarna beror också på standardhöjningar av pensionerna och kompensationen till pensionärerna för prisstegringar.
Folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskottet) för en ensam pensionär är i januari i år 7 029 kr. och för ett pensionärspar 11 218 kr., vartill kommer skattefria kommunala bostadstillägg. Den 1 juli 1972 genomförs den fjärde etappen av det av riksdagen antagna programmet för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp får därigenom vid nuvarande basbelopp en ny standardhöjning av sin folkpension "med 213 kr. resp. 426 kr. för makar fr. o. m. den 1 juli i år. Pensionstill- : skotten uppgår därmed till 852 kr. för ensam pensionär och 1 704 kr. för pensionärspar. Härtill kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskotten) under år 1972 stiga med omkring 400 kr. för ensam pensionär och med ca 750 kr. för ett pensionärspar. |
Statens sammanlagda folkpensionskostnader beräknas stiga med ca 975 milj. kr. under nästa budgetår. Därav avser 190 milj. kr. höjningen av pensionstillskotten till pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eller har låga ATP-belopp. 390 milj. kr. beror på ökat antal pensionärer och 395 milj. kr. är beräknade kostnader för värdesäkring av folkpensionerna.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 4
Folkpensionsanslaget för budgetåret 1972/73 beräknas därmed uppgå till 9 390 milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas till ca 1 150 milj. kr. De sammanlagda folkpensionskostnaderna för nästa budgetår beriknas alltså till ca 10 500 milj. kr. ATP-utbetalningarna under samma tid beräknas till ca 2400 milj. kr. för ca 530 000 ATP-pensionärer, varav ca 300 000 är ålderspensionärer.
De totala kostnaderna för sjukförsäkringen beräknas under år 1972 öka med ca 330 milj. kr. till 5 550 milj. kr. Statsbidraget till sjukförsäkringen beräknas nästa budgetår till 870 milj. kr.
En expertutredning arbetar med att klarlägga hur en tandvårdsförsäkring närmare bör utformas. Utredningen har bl. a. att pröva om cn tandvårdsförsäkring bör göras allmängiltig eller om det finns skäl för vissa avgränsningar och för prioritering av vissa tandvårdsbehov. En förstärkning av folktandvårdens resurser ingår i förutsättningarna för en tand- - vårdsförsäkring. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under detta år.
Flera andra frågor som berör socialförsäkringen är under utredning. Utredningsarbetet syftar till att kontinuerligt utveckla socialförsäkringen och fortlöpande anpassa den till samhällsutvecklingen. Ett grundläggande drag i detta utvecklingsarbete är strävandena att skapa ökad jämlikhet mellan olika grupper i samhället.
I pensionsålderskommittén pågår arbetet med en översyn av hela det regelsystem som gäller för uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Utredningen skall behandla såväl frågan om en allmän sänkning av pensionsåldern som frågan om en mera rörlig pensionsålder. Även de problem som hör samman med frågan om standardsäkring inom den allmänna pensioneringen skall prövas av denna utredning.
Inom sjukförsäkringens område undersöker sjukpenningutredningen förutsättningarna att göra sjukpenningen från försäkringskassan mera jämförbar med sjuklön från arbetsgivare. Utredningen skall pröva de tckniska möjligheterna att göra sjukpenningen beskattningsbar, vilket förutsätter att de nuvarande sjukpenningbeloppen samtidigt höjs. Sjukpenningen skulle då också kunna göras pensionsgrundande för ATP.
Vid förra årets riksdag genomfördes ett enhetligt avgiftssystem för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen, liknande det som gäller inom ATP. Samtidigt har en översyn av yrkesskadeförsäkringen påbörjats i den förra året tillsatta yrkesskadeförsäkringsutredningen. Denna översyn av yrkesskadeförsäkringen utgör, tillsammans med det arbete som pågår i pensionsålderskommittén och sjukpenningutredningen, ett led i strävandena att åstadkomma större social rättvisa i arbetslivet. Samma mälsättning ligger bakom de kraftigt ökade resurserna för arbetarskydd och företagshälsovård liksom det pågående arbetet med en genomgripande översyn av hela arbetarskyddslagstiftningen.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 5
Den allmänna försäkringens samlade utgifter kan för år 1972 beriknas till ca 17 800 milj. kr. Därav faller ca 9 900 milj. kr. på socialhuvudtiteln. Det återstående beloppet finansieras till ca 5 000 milj. kr. med arbetsgivaravgifter, ca 1 800 milj. kr. genom sjukförsäkringsavgifter från enskilda och ca 1 100 milj. kr. av kommunerna för pensionärernas bostadstillägg.
Åldringsvård
Att skapa trygghet för de äldre är en central uppgift för socialpolitiken. Det ökade antalet åldringar kräver en fortlöpande utbyggnad av vårdresurserna. Detta avspeglas bl. a. i en fortsatt ökning av statens bidrag till kommunernas sociala hemhjälp. Under nästa budgetår höjs anslaget för den sociala hemhjälpen med 50 milj. kr. till totalt 250 milj. kr. De ökade insatserna för hemhjiälpen har lett till att antalet åldringar och handikappade som får hjälp i sina hem beräknas uppgå till ca 300 000 under år 1972. Motsvarande siffra år 1960 var 80 000. Antalet hemsamariter har under samma tid stigit från 11 000 till omkring 80 000.
Inom ramen för hemhjälpsanslaget kommer liksom tidigare att bedrivas försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service i glesbygder. För detta ändamål beräknas 10 milj. kr.
Utbyggnaden av hemhjälpsverksamheten är en del av det åldringsvårdsprogram som steg för steg har förverkligats sedan mitten av 1960talet. Detta innefattar också en förstärkning av långtidssjukvården och en upprustning av de äldres bostäder.
Sjukhem för långtidssjukvård, huvudsakligen för äldre, tillhör de områden som är prioriterade inom sjukhusbyggandet. Det sammanlagda platsantalet på sjukhem beräknas nu till ca 46 000. Platsantalet på ålderdomshemmen är omkring 63 000. Utöver sjukhusens platser för akutvård förfogar åldringsvården alltså nu över sammanlagt ca 110 000 platser på sjukhem och ålderdomshem mot knappt 80 000 platser år 1965.
Ett nytt system för avgifter i ålderdomshem genomfördes den 1 januari i år. Genom en garantiregel tillförsäkras alla pensionärer i ålderdomshem en bestämd andel av pensionen och andra inkomster för cgen disposition.
Upprustningen av äldringarnas bostäder fortsätter som ett viktigt led i den öppna äldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria förbättringslån utgår från anslag under elfte huvudtiteln. Denna långivning, som sker utöver ramarna för bostadsbyggnadsprogrammet, har sedan den började år 1964 hittills lett till upprustning av över 100 000 åldringsbostäder.
Familjepolitiska åtgärder
Barnbidragen ger alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt till-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 6 :
skott som verksamt bidrar till att utjämna skillnaderna i levnadsnivå mellan barnfamiljer och familjer utan barn. Barnbidragsanslaget beräknas för budgetåret 1972/73 till 2 170 milj. kr. Barnbidraget utgår till omkring 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn.
De statliga och kommunala bostadstilläggen utgör ett viktigt komple- ment till barnbidragen för familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn. Över 450 000 barnfamiljer med 900 000 barn uppbär nu bostadstillägg. Den reform som beslutades vid förra årets höstriksdag innebär kraftigt förbättrade förmåner fr.o.m. den 1 april i år för de barnfamiljer som bäst behöver stöd, främst familjer med många barn och familjer med höga boendekostnader. I anledning av det nya skattesystemet kommer förslag om ändrade inkomstgränser och reduceringsregler för bostadstilläggen att läggas fram till vårriksdagen.
De barn vars föräldrar lever åtskilda är garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd genom bidragsförskotten. Detta familjepolitiska skydd åt ensamstående med barn höjdes förra året till 40 76 av basbeloppet. Det innebär 2 832 kr. per barn och år vid nuvarande basbelopp. Samtidigt höjdes åldersgränsen för bidragsförskotten från 16 år till 18 år. De ensamstående barnförsörjarna tillförs genom bidragsförskotten i runt tal 230 milj. kr. utöver barnbidragen. Det statliga anslaget för bidragsförskotten ökar för nästa budgetår med 76 milj. kr.
En allmän översyn av de familjepolitiska stödåtgärderna pågår i familjepolitiska kommittén. Ett slutbetänkande från kommittén väntas under året varvid kommittén även kommer att redovisa förslag i fråga om ett bostadssocialt stöd till låginkomstgrupper utan barn.
Bättre möjligheter till barntillsyn är ett väsentligt inslag i samhällets service till barnfamiljerna. En betydande höjning av statsbidragen till barnstugor genomfördes fr. o. m. den 1 januari i år. Driftbidragen för daghem höjdes därvid från 2 800 kr. till 4 000 kr. per plats och för fritidshem från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats. Kommunerna har därigenom fått ökade möjligheter att fortsätta den utbyggnad som pågått de senaste åren. Denna utbyggnad har resulterat i att antalet platser för tillsyn av barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar ökat från ca 24 000 år 1965 till över 100 000 innevarande år. På grundval av kommunernas aktuella planer kan man räkna med att daghem och fritidshem med sammanlagt närmare 28 000 nya platser kommer att byggas under innevarande och nästa budgetår. Härtill kommer ett ökat antal platser i kommunala familjedaghem.
Anslagen till statsbidrag för daghem, fritidshem och familjedaghem höjs för nästa budgetår med ca 89 milj. kr. till 344 milj. kr.
En genomgripande översyn av barnstugeverksamheten pågår inom 1968 års barnstugeutredning. Utredningen beräknas under våren 1972 redovisa ett betänkande som behandlar verksamheten för barn i förskoleåldrarna. Utredningen kommer därvid att redovisa sina förslag be-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 7
träffande barnstugeverksamhetens organisatoriska utformning och pedagogiska innehåll. I utredningsuppdraget ingår bl. a. frågan om barnstugeverksamhetens målsättning samt frågan om en förskoleverksamhet som skall omfatta alla barn en tid närmast före inträdet i grundskolan.
En omfattande försöksverksamhet håller på att organiseras för att man skall få praktiska erfarenheter av de delvis nya verksamhetsformer som barnstugeutredningen kommer att aktualisera.
Hälso- och sjukvård
Utvecklingen på sjukvårdens område har under 1960-talet inneburit djupgående organisatoriska förändringar och betydande framsteg. Samtidigt har kostnadsutvecklingen inom sjukvården ställt allt starkare krav på en effektiv planering och rationalisering. '
De viktiga frågorna om sjukvårdsplaneringen behandlas i socialdepartementets sjukvårdsdelegation. Delegationen har tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppdrag att på grundval av en analys rörande de faktorer som är av betydelse för sjukvårdsplaneringen i samråd med sjukvårdens huvudmän arbeta fram ett riksomfattande system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner.
Socialstyrelsen har samtidigt sin uppmärksamhet riktad på hur de resurser som finns tillgängliga inom sjukvården bäst skall kunna utnyttjas. Detta arbete med nivåstruktureringen inom sjukvården är av stor betydelse för att få till stånd en effektivare vårdplanering med kortare väntetider.
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation har i oktober 1971 också uppdragit åt socialstyrelsen att göra en allsidig översyn av det nuvarande programmet för fördelning av läkartjänster.
Den sjukvårdspolitiska målsättningen under de senaste åren har i hög grad varit inriktad på att prioritera en utbyggnad av den öppna sjukvården, psykiatrin och långtidssjukvården. Planeringen har i allt högre grad inriktats på en utbyggnad av den mindre kostnadskrävande decentraliserade sjukvården vid läkarstationer och vårdcentraler utanför sjukhusen. Man kan nu börja att avläsa resultaten härav bl. a. genom en väsentlig förbättring av läkartillgången inom dessa viktiga områden av sjukvården. Antalet verksamma provinsialläkare har sedan år 1968 ökat från 823 till 1 039, dvs. med över 25 20. Under samma tid har vakanssiffrorna för dessa läkartjänster kunnat minskas från omkring 20 90 till 6 26. Därutöver har sedan år 1969 inrättats över 200 nya specialistläkartjänster inom den öppna sjukvården. Sammantaget har den öppna sjukvården alltså under de senaste åren genom en prioritering av detta vårdområde tillförts mer än 400 nya läkartjänster.
En utredning som syftar till fortsatta förbättringar inom den öppna sjukvården har lagts fram. Utredningens förslag avser att ge sjuk-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 8
vårdshuvudmännen ökade möjligheter att välja sådana lösningar av den öppna sjukvårdens organisation som passar skiftande lokala förhållanden. Olika åtgärder föreslås också för att underlätta en samordning av den öppna sjukvården utanför sjukhusen med verksamheten vid sjukhusen. Denna utredning liksom ett av socialstyrelsen lämnat betänkande om läkartjänsternas utformning samt behörighetsfrågor m. m. remissbehandlas f. n. Avsikten är att en proposition i dessa frågor skall läggas fram vid årets riksdag.
Ökade resurser ställs till förfogande för socialstyrelsens insatser på hälsovårdsupplysningens område. Anslaget till hälsovårdsupplysning föreslås höjt med 800 000 kr. till 3,8 milj. kr.
Kapaciteten för läkarutbildningen har mer än fördubblats under 1960talet och under de närmaste åren beräknas nytillskottet av läkare utgöra ca 1 000 om året. Det nya systemet för läkarutbildningen ger samhället större möjligheter att kanalisera likarresurserna till de delar av landet och de områden av sjukvården där behoven är störst. Genom ändringar i sjukvårdslagen har det också skapats bättre möjligheter till en närmare integration mellan sluten och öppen sjukvård. Den systematiska undervisningen för läkare under vidareutbildning byggs ut från 150 till 200 kurser nästa budgetår.
Inom sjukvårdens investeringsramar prioriteras byggnadsföretag som avser i första hand läkarstationer för den öppna hälso- och sjukvården och vidare sjukhem för åldringssjukvården, psykiatriska kliniker och vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda. Investeringsramen för främst dessa områden av sjukvården omfattar för år 1972 en total byggnadskostnad på 450 milj. kr. Därutöver har för åren 1972—1973 beräknats en särskild investeringsram för större sjukhusprojekt vilken omfattar en sammanlagd byggnadskostnad på 300 milj. kr. Den totala nedlagda kostnaden under år 1972 i påbörjade och planerade sjukvårdsinvesteringar beräknas uppgå till ca 1 150 milj. kr.
Karolinska sjukhuset föreslås för nästa budgetår få en sammanlagd personalförstärkning med 14 nya tiänster vartill kommer medel för tjänster för genomförande vid sjukhuset av ändrade arbetstidsbestämmelser. Bl. a. den plastikkirurgiska kliniken och psykiatriska kliniken får förstärkta resurser.
Akademiska sjukhuset i Uppsala får tjänster för ett nytt cytologiskt centrallaboratorium. Nya tjänster tillförs vidare det förra året inrättade nya kirurgiska blocket vid sjukhuset. Medel anslås för utrustning av ett nytt block för neurokliniker samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m. vilka skall vara färdiga år 1974. S:t Görans sjukhus får ökade resurser för verksamheten vid den barnmedicinska kliniken.
Sammanlagt höjs de statliga anslagen till hälso- och sjukvården för nästa budgetår med 185 milj. kr. till ca 1933 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet | 9
Ungdomsvårdsskolor
De senaste årens utveckling inom ungdomsvårdsskolesektorn har präglats av en medveten strävan att bygga ut den öppna vården utanför skolorna och åstadkomma en ökad samordning mellan skolornas och kommunernas verksamhet. Den öppna vårdformen innebär att eleverna är inskrivna vid ungdomsvårdsskola men bor i enskilda hem eller i speciella mindre enheter och är inordnade i ortens skol- eller arbetsliv. Sedan år 1969 är antalet clever i den öppna vården större än elevantalet inom skolorna.
Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att tillgängliga platsresurser på ungdomsvårdsskolorna kommit att utnyttjas i mindre grad än tidigare. Väntetid för plats har under det senaste året inte förekommit. Den nuvarande beläggningssituationen ger utrymme för att ytterligare en skola kan läggas ned under nästa budgetår. Vidare kan antalet avdelningar minskas vid sex andra skolor.
För att utveckla och förbättra behandlingsformerna vid ungdomsvårdsskolorna pågår försöksverksamhet vid tre skolor som en fortsättning på den verksamhet som bedrivs vid Ryagårdens yrkesskola. För nästa budgetår beräknas också medel för en fortsatt förbättring av undervisningen och möjligheterna till arbetsträning och arbetsprövning vid ungdomsvårdsskolorna.
Intagningar på grund av narkotikamissbruk är av betydande omfattning. För närmare en tredjedel av de år 1970 nyintagna pojkarna och flickorna anges någon form av sådant missbruk som en av orsakerna till omhändertagandet. Alkoholmissbruk är ungefär lika vanligt. En förstärkning av de medicinska och psykologiska behandlingsresurserna har därför genomförts bl. a. i samarbete med vissa universitetsinstitutioner och sjukhus.
En översyn av ungdomsvårdsskolestadgan har påbörjats bl.a. för att möjliggöra ett ökat hänsynstagande till närhetsfaktorn vid placering i ungdomsvårdsskola samt för att öka behandlingsalternativen vid vård utom skola. |
Vid den översyn av socialvården som pågår inom socialutredningen prövas bl.a. frågan om huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna samt frågan om en nära anknytning till den psykiska barna- och ungdomsvården samt det allmänna skolväsendets resurser.
Anslaget för ungdomsvårdsskolorna och vården utom skola ökas för nästa budgetår med 12 milj. kr. till ca 92 milj. kr. |
Nykterhetsvård och narkomanvård
En utbyggnad av de öppna och frivilliga vårdformerna och en minskning av tvångsåtgärderna kännetecknar den pågående utvecklingen inom nykterhetsvården. Den kommunala nykterhetsvården samordnas i allt
1+ Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 10
större utsträckning med socialvården i övrigt. Inrättandet av sociala centralnämnder möjliggör en anpassning av socialvårdens nämndorganisation till nya arbetsformer. Ökad samverkan eftersträvas vidare mellan nykterhbetsvården och andra vårdområden, främst sjukvård och arbetsvård.
I en nyligen avlämnad utredning redovisas utvecklingstendenserna inom nykterhetsvården under den senaste tioårsperioden. Antalet personer med vilka nykterhetshämnderna tagit befattning uppgick till ca 86 000 i början av 1960-talet. År 1969 hade detta antal gått ner till ca 72 000. Den öppna nykterhetsvårdens resurser har byggts ut kraftigt. Antalet alkoholpolikliniker har ökat från ett 60-tal till drygt 130. Platserna vid inackorderingshem har under den senaste tioårsperioden ökat från omkring 200 till I 100. På flera orter har anordnats övergångsbostiider som komplement till inackorderingshem.
Utredningen redovisar vissa allmänna ställningstaganden beträffande nykterhetsvården. Bl.a. framhålls att patienterna bör beredas plats på institutioner som är belägna så nära hemorten som möjligt. Vidare förutsätts att utvecklingen fortsätter mot en ökning av de frivilliga och öppna vårdformerna samtidigt som tvångsåtgärderna alltmer skjuts i bakgrunden. Vidare föreslås att en plan utarbetas för den framtida vårdverksamheten vid Venngarn.
På grundval av den av utredningen konstaterade nedgången i beläggningen vid de allmänna vårdanstalterna föreslås att nykterhetsvårdens verksamhet vid Svartsjöanstalten avvecklas och att anstalten under nästa budgetår överlämnas till kriminalvården.
För vissa byggnadsarbeten vid allmänna och enskilda vårdanstalter beräknas ett medelsbehov på 4,5 milj. kr. för nästa budgetår. Driftbidraget för erkända och enskilda vårdanstalter föreslås höjt med 8 kr. till 86 kr. per dag för nästa budgetår. Särskilda medel beräknas för upprustning av inventarier vid vårdanstalter. Anslaget för statsbidrag till nykterhetsnämndernas verksamhet höjs med 11 milj. kr. Vidare ökas statsbidragen till Länkrtörelsen.
I bekämpandet av den illegala narkotikahanteringen är en utbyggnad av det internationella samarbetet cn angelägen uppgift. I detta syfte har från svensk sida tagits en rad initiativ. Sålunda har Sveriges representanter inom bl. a. FN:s narkotikakommission, Europarådet, Världshälsovårdsorganisationen, Interpol och Internationella Tullsamarbetsrådet arbetat för att öka medvetenheten om narkotikaproblem och om behovet av ökat internationellt samarbete för att bekämpa den illegala handeln. Arbetet med en fristående konvention i FN-regi som vidgar den internationella narkotikakontrollen till att omfatta bl. a. centralstimulerande medel slutfördes förra året under aktiv svensk medverkan. Frågan om en revidering av 1961 års allmänna narkotikakonvention har tagits upp. Inom Interpol och Internationella Tullsamarbetsrådet har Sveriges
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 11
representanter arbetat för en ökad aktivitet i kampen mot den illegala narkotikahandeln. Ökad medelsanvisning föreslås för bidrag till en av FN inrättad fond för narkotikamissbrukets bekämpande.
Vården av narkotikamissbrukare erbjuder flera svåra problem. Enligt de riktlinjer som statsmakterna dragit upp på grundval av narkomanvårdskommitténs förslag skall vården omfatta uppsökande verksamhet, öppen vård, sluten vård och eftervård. För att förverkliga dessa intentioner håller socialstyrelsen fortlöpande en nära kontakt med kommuner och landsting. Med ledning av de erfarenheter som nu föreligger i dessa frågor håller socialstyrelsen f.n. på med att utarbeta en vägledande information beträffande narkomanvårdens utformning. Den uppsökande verksamheten har aktiverats och insatserna för att bygga ut den öppna vården har ökats. En utbyggnad sker också ifråga om eftervården. Ökad medelsanvisning för statsbidrag till såväl den av samhället som den av organisationerna bedrivna vården av narkotikamissbrukare beräknas för nästa budgetår med ca 2 milj. kr.
Åtgärder för handikappade
Målsättningen för samhällets handikappomsorg är att så långt det är möjligt göra de handikappade oberoende av sitt handikapp och underlätta för dem att leva med i samhället. Förverkligandet av denna målsättning är ett viktigt led i jämlikhetsarbetet.
Åtgärderna för handikappade sätts in på en rad områden. De avser rehabilitering, bostäder, färdtjänst, hemhjälp, vårdartjänst, undervisning, arbetsmarknadsutbildning, tekniska hjälpmedel, institutionsvård samt förtidspensioner och invaliditetsersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner inom ATP.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1972/73 till 3 060 milj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader 460 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1972/73 beräknas utgå förtidspensioner från ATP till handikappade med 670 milj. kr.
Utbyggnaden av det statliga stödet skapar förutsättningar att bedriva en effektiv och differentierad handikappvård. Genom en aktiv uppsökande verksamhet i kommunerna ges också större möjligheter att tillgodose enskilda behov i ökad utsträckning. Kommunerna och landstingen svarar också i övrigt för väsentliga insatser på handikappområdet, framför allt beträffande omvårdnad, service och rehabilitering.
I enlighet med handikapputredningens förslag har statens handikappråd under förra året ombildats till ett organ för samråd mellan ämbetsverken, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och handikapporganisationerna.
Vidare har kommunförbundet och landstingsförbundet rekommende-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 12
rat kommunerna och landstingen att i enlighet med utredningens förslag inrätta lokala och regionala handikappråd.
De statliga bidragen till handikapporganisationernas allmänna verksamhet förs i årets budgetförslag samman under ett gemensamt anslag i enlighet med ett av handikapputredningen framlagt förslag. Dessa bidrag till handikapporganisationerna föreslås höjda med ca 300 000 kr. : till 2 milj. kr. :
I en utredning har lagts fram förslag om hjälpmedelsverksamhetens organisation, ändrade statsbidragsregler för enklare hjälpmedel samt nya distributionsformer för förbrukningshjälpmedel. Förslaget prövas f.n. i socialdepartementet. En särskild proposition i dessa frågor kommer att föreläggas årets riksdag.
Anslagsbehovet för hjälpmedel, vissa invaliditetsförebyggande åtgärder, insatserna för psykiskt utvecklingsstörda, viss elevsocial verksamhet, vårdartjänst och bidrag till handikapporganisationerna m. m. beräknas för nästa budgetår öka med omkring 60 milj. kr. till ca 295 milj. kr. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förtidspensioner m. m. till handikappade kan beräknas stiga med ca 130 milj.'kr. till ca 1570 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings- och inrikesdepartementen för utbildning, arbetsvård och bostäder, beräknas för nästa budgetår insatserna för handikappade öka med ca 120 milj. kr. till ca 1195 milj. kr. Den sammanlagda anslagsökningen jämfört med innevarande budgetår uppgår säledes till omkring 310 milj. kr.
Arbetarskydd och arbetstid
Det omfattande reformarbetet fortsätter på arbetarskyddets område för att skapa en bättre arbetsmiljö och för att ge de anställda ökad trygghet på arbetsplatsen. Kraftiga förstärkningar av arbetarskyddets resurser föreslås för nästa budgetår. De statliga arbetarskyddsorganen tillförs ett 60-tal nya tjänster avsedda framför allt för yrkesinspektionernas verksamhet ute på arbetsplatserna. De centrala ledningsfunktionerna på arbetarskyddsområdet samordnas och förstärks. Arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmedicinska institutet förs samman till ett gemensamt verk. Ökade medel anvisas även för särskilda arbetarskyddsprojekt.
Härutöver tillförs arbetarskyddet kraftigt ökade resurser för forskning, utbildning och information genom den arbetarskyddsfond som inrättats fr. o. m. den 1 januari i år. Fonden tillförs årligen över 20 milj.
kr. |
Tryggheten i arbetslivet gäller också hälsan i arbetet. Ett utbyggnadsprogram för företagshälsovårdens läkarresurser och ett program för ökad utbildning i företagshälsovård för läkare, skyddsingenjörer och sjuksköterskor håller på att genomföras. För viktiga samordningsfrågor m. m.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 13
har till arbetarskyddsstyrelsen knutits en företagshälsovårdsdelegation med företrädare för arbetsmarknadsparterna, sjukvården och arbetarskyddet.
Även arbetstiden är en viktig arbetsmiljöfråga. Den allmänna arbetstiden har successivt förkortats. Den nya arbetstidslagen innebär att en förkortning av arbetstiden till 40 timmar per vecka skall vara genomförd för alla arbetstagare senast den 1 januari 1973.
En genomgripande översyn av arbetarskyddslagstiftningen pågår inom arbetsmiljöutredningen. En utgångspunkt för utredningens arbete är att den nya lagstiftningen skall ge underlag för åtgärder och ingripanden på ett betydligt vidare område än den nuvarande lagen. Arbetstagarnas fysiska och psykiska hiillsa måste kunna skyddas effektivt i varje led av produktionen. Kraven på en förbättrad arbetsmiljö måste kunna göra sig gällande redan på planeringsstadiet.
Arbetsmiljöfrågornas betydelse gör det angeläget att så snabbt som möjligt kunna genomföra en ny lagstiftning på detta område. Avsikten är därför att förslag om en ny arbetarskyddslagstiftning med nya regler på väsentliga punkter skall kunna underställas riksdagen under nästa år. Att förstärka skyddsombudens handlingsmöjligheter och öka de anställdas inflytande över miljön på den egna arbetsplatsen tillhör de frågor som bör lösas i en första etapp av reformarbetet. Dit hör också frågorna om yrkesinspektionens organisation och arbetsformer.
Internationell samverkanp
Socialattachéer finns i Washington, London, Bryssel och Bonn. Deras
huvuduppgifter är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor.
I anslagen till internationell samverkan ingår också Sveriges kostnader för deltagande i internationella arbetsorganisationen (ILO) och världshälsovårdsorganisationen (WHO). Tyngdpunkten i' ILO:s arbete har på senare tid förskjutits från internationellt normskapande till tekniskt bistånd åt utvecklingsländerna. Från svensk sida har föreslagits att det internationella samarbetet i arbetsmiljöfrågorna skall tas upp vid en kommande konferens med ILO. WHO:s insatser avser främst bistånd till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete.
Under ett tiotal år har europeiska familjeministrar regelbundet samlats till informella konferenser. Den senaste konferensen hölls i Stockholm hösten 1971. Våren 1971 anordnades vidare ett nordiskt seminarium om social planering i Norrköping. Ett nordiskt seminarium om glesbygdsfrågor kommer att hållas i Åre våren 1972.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 14
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Anvisat Förslag Förändring 1971/72 1972/73
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln A. Socialdepartementet m. m. 15,5 17,3 + 1,8
B. Allmän försäkring m. m. 9 341,3 10 328,4 + 987,1
C. Ekonomiskt stöd åt barn-
familjer m. m. 2 718,3 3 161,2 + 442,9
D. Sociala serviceåtgärder 425,8 579,8 + 154,0
E. Myndigheter inom hälso-
och sjukvård m. m. 93,1 107,7 + 14,6 F. Öppen hälso- och sjuk-
| vård m, m. | 36,9 | 38,3 | + 1,4 |
| G. Universitetssjukhus m. m. | 547,6 | 598,3 | + 50,8 |
| H. Övrig sjukhusvård | 1163,3 | 1 296,2 | + 132,9 |
| I. Ungdomsvård m. m. | 105,4 | 119,8 | + 14,3 |
| J. Nykterhetsvärd m. m. | 194,1 | 214,5 | + 20,4 |
K. Viss rehabiliteringsverk-
| samhet | 233,7 | 294,6 | + 60,9 | |
| L. Arbetarskydd m. m. | 37,3 | 48,7 | + 11,4 | |
| M. Internationell samverkan | Summa för driftbudgeten 14 921,5 | 9,2 | 10,0 16 814,9 | + 0,9 3-1 893,4 |
KAPITALBUDGETEN
| Statens allmänna fastighetsfond | 31,0 | 43,3 | + 12,3 |
| Statens utlåningsfonder | 20,0 | — | — 20,0 |
| Fonden för låneunderstöd | 73,0 | 51,0 | — 22,0 |
| Summa för kapitalbudgeten | 124,0 | 94,3 | — 29,8 |
| Totalt för socialdepartementet 15 045,5 | 16 909,3 | :+1 863,8 |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 15
Utdrag av protokollet över sociaiärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom socialdepartementets verksamhetsområde, dock att de på driftbudgeten under punkterna C 1—4, D 2—6 och I 1—4 samt på kapitalbudgeten under punkterna
I: 11.5 och V:1 upptagna frågorna anmäls av statsrådet Odhnoff.
Föredragandena anför.
DRIFETBUDGETEN Femte huvudtiteln
A SOCIALDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Socialdepartementet 1970/71 Utgift 5 984 028 1971/72 Anslag 6 900 000 1972/73 Förslag 7 240 000
Beräknad ändring
1971/72 1972/73 Personal
| Handläggande personal | 56 | —6 |
| Övrig personal | 44 100 | —5 —11 |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet | 16
Beräknad ändring
1971/72 1972/73 Auslag
| Lönekostnader | 6 426 000 | + 330 000 |
| Sjukvård | 19 000 | — 1000 |
| Reseersättningar (även utrikes resor) | 75 000 | -+- 10 000 |
| Expenser | 315 000 | + 1000 |
| Publikationstryck | oo 65 000 6 900 000 | — 4340 000 |
Antalet tjänster under anslaget till socialdepartementet har minskat i samband med att departementets befattning med regeringsrättsmål fr. o. m. den 1 januari 1972 flyttats över till regeringsrättens kansli. Därmed minskar medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår med 350 000 kr. I övrigt bör anslaget ökas för pris- och löneomräkning.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 240 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialdepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 7 240 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 5923 442 Reservation 761 871 1971/72 Anslag 6 300 000 1972/73 Förslag 7 800 000
Medelsbehovet för kommittéverksamheten m. m. under nästa budgetår beräknar jag till 7,8 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 7 800 000 kr.
A 3. Försöksverksamhet m. m. 1970/71 Utgift 578 700 Reservation 1421 300 1971/72 Anslag 2000 000 - 1972/73 Förslag 2 000 000
Från detta anslag utgår bidrag till undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde. Bidrag kan utgå bl. a. för prövning och utvärdering av nya metoder in«
Prop. 1972: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet 17.
om det sociala området liksom för undersökningar som tar sikte på en vidareutveckling av ett visst område, såväl när det gäller mål och metoder som organisation och resursanvändning.
Från anslaget har hittills beviljats bidrag med ca 2 milj. kr. till ett tiotal olika projekt med anknytning dels till verksamheten inom barnstugor m. m., dels till olika frågor som är aktuella inom socialvården i allmänhet. Inom barnstugeverksamheten har bidrag från detta anslag anvisats till ett omfattande utvecklingsarbete avseende barnstugeverksamhetens utformning och innehåll samt utbyggnadsplaneringen för kommunernas insatser för barn i förskoleåldern. Vidare pågår undersökningar beträffande bl. a. integrering av handikappade barn, psykologoch kuratorsmedverkan samt formerna för samarbetet mellan föräldrar och personal inom barnstugeverksamheten.
På det sociala området i övrigt har med bidrag från detta anslag satts
igång ett planerings- och utvecklingsarbete för en socialcentral och fältstation i Tierp och i anslutning härtill en undersökning om sambandet mellan sociala och medicinska förhållanden. Medel har också beviljats till en försöksverksamhet som syftar till att med befintliga resurser finna lämpliga samarbetsformer inom det sociala området mellan olika myndigheter och organ på det lokala planet. Andra projekt berör bl. a. åldringsvården, vården av alkoholmissbrukare och ungdomsvårdsskoleverksamheten. |
Jag räknar med att den försöksverksamhet m. m. som kommit igång genom detta anslag kommer att få stor betydelse för utvecklingen inom det sociala området. För fortsatt försöksverksamhet under nästa budgetår beräknar jag ett oförändrat anslagsbelopp på 2 milj. kr. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försöksverksamhet m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
A 4. Extra utgifter 1970/71 Utgift 473 621 Reservation 109 998 1971/72 Anslag 350 000 1972/73 Förslag 300 000
Från detta anslag har hittills bl. a. utgått bidrag till vissa handikapporganisationer. För nästa budgetår bör medel för sådana bidrag tas upp under anslaget K 8 Bidrag till handikapporganisationer. Anslaget för extra utgifter under nästa budgetår bör tas upp med 300 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 300 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 18
B ALLMÄN FÖRSÄKRING M. M.
De lagfästa garantierna för medborgarnas ekonomiska trygghet på ålderdomen och vid sjukdom och invaliditet är fr. o. m. är 1963 samordnade i lagen om allmän försäkring. Utvecklingen inom socialförsäkringen har därefter fortsatt i snabb takt och inneburit en fortgående utbyggnad av den allmänna pensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen. Förslag till nya betydelsefulla reformer utarbetas inom olika utredningar. Utredningsarbetet syftar till att kontinuerligt utveckla socialförsäkringen och fortlöpande anpassa den till utvecklingen i samhället. Ett grundläggande drag i detta utvecklingsarbete är strävandena att åstadkomma ökad jämlikhet mellan olika grupper i samhället.
En expertutredning arbetar med att klarlägga hur en tandvårdsförsäkring närmare bör utformas. Utredningen har bl. a. att pröva om en tandvärdsförsäkring bör göras allmängiltig eller om det finns skäl för vissa avgränsningar och för prioritering av vissa tandvårdsbehov. En förstärkning av folktandvårdens resurser ingår i förutsättningarna för en tandvårdsförsäkring. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under detta år.
På sjukförsäkringens område undersöker sjukpenningutredningen förutsättningarna att göra sjukpenningen från försäkringskassan mer jämförbar med sjuklön från arbetsgivare. Utredningen skall pröva de tekniska möjligheterna att göra sjukpenningen beskattningsbar, vilket självfallet förutsätter att de nuvarande sjukpenningbeloppen samtidigt höjs. Sjukpenningen skulle då också kunna göras pensionsgrundande för ATP. Även denna utredning beräknas bli klar med sitt arbete under detta år.
Inom pensionsålderskommittén pågår arbetet med en översyn av hela det regelsystem som gäller för uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Utredningen skall behandla såväl frågan om en allmän sänkning av pensionsåldern som frågan om en mera rörlig pensionsålder. Utredningen skall också pröva de problem som hör samman med frågan om standardsäkring inom den allmänna pensioneringen.
Samhällets insatser inom den allmänna försäkringen beräknas i år omfatta ca 17 800 milj. kr. mot 9 600 milj. kr. för fem år sedan. Av dessa 17 800 milj. kr. faller ca 9900 milj. kr. på socialhuvudtiteln, 5 000 milj. kr. finansieras med arbetsgivaravgifter, 1 800 milj. kr. genom de försäkrades avgifter och 1 100 milj. kr. av kommunerna för bostadstilläggen till pensionärerna.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 19
Antalet folkpensionärer och kostnadsutvecklingen för folkpensioner-
na framgår av följande sammanställningar. Beräkningarna för åren
1972 och 1975 utgår från nuvarande lagstiftning.
Antal folkpensionärer I början — Ålders- Förtids- = Hustru- = Änke- Barn- Invalid= = Summa Kommu-
| av år pension — pension = tillägg pension = pension == ersätt- | nalt ning bostads- tillägg | |
| 1960 | 738 800 143 100 33 700 55 000 27000 | — 997 600 538 000 |
| 1965 | 827 200 150 600 41 700 84 400 35 900 5 200 1 145 000 580 700 | |
| 1970 | 946 600 187900 53 700 100 700 34 300 10 700 1333 900 657 900 | |
| 1972 | 9290 000 225 000 62 000 105 000 34 400 11 600 1428 000 708 000 |
1975 1055 500 244000 = 68 500 106 200 34 500 12 500 1521 200 745 000
Genomsnittlig årlig ökning
| 1960—-1964 17 700 1 500 1 600 | 5 900 1 800 1 000 | 29 500 8 500 |
| 1965—1969 = 23 900 7450 2 400 | 3250 — 300 1100 | 37 800 15450 |
| 1970—1974 21800 = 11 200 2950 | 1 100 50 | 350 37 450 17400 |
Folkpensionskostnaderna i milj. kr.
År Ålders- = Förtids- = Änke- Övrigt Summa Kommunalt
| pension — pension pension, | barn- pension | bostads- tillägg | |||
| 1960 2 001 | 378 115 | 84 | 2578 275 | ||
| 1965 3 146 | 577 345 | 131 | 4199 449 | ||
| 1970 5 180 1 040 590 | 244 | 7054 849 | |||
| 1971 5 950 1355 620 | 310 | 8235 985 | |||
| 1972 6 470 1 520 720 | 340 | 9 050 1100 |
För år 1972 tillkommer dessutom 285 milj. kr. som utgör kostnaderna för det särskilda tillägg som enligt riksdagens beslut skall utgå till folkpensionärerna i januari i år.
Kostnadsutvecklingen är delvis en följd av den ändrade befolkningsstrukturen med ett ökat antal åldringar. Den kraftiga kostnadsökningen beror dock främst på standardhöjningar av pensionerna och en anpassning av pensionerna till förändringar i penningvärdet.
Folkpensionens årsbelopp — inkl. pensionstillskott men frånsett kommunala bostadstillägg — är f.n. 7029 kr. för ensam pensionär och 11 218 kr. för ett pensionärspar. Den 1 juli 1972 genomförs den fjärde etappen av det år 1969 beslutade programmet för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp får därigenom en ny standardhöjning av sin folkpension med 213 kr. resp. 426 kr. för makar.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 20
Pensionstillskotten uppgår därmed till 852 kr. för ensam pensionär och 1704 kr. för pensionärspar. De nämnda beloppen är beräknade på grundval av nuvarande basbelopp 7 100 kr. Härtill kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskotten) under loppet av detta år öka med omkring 400 kr. för en ensam pensionär och med ca 750 kr. för ett. pensionärspar.
Utbetalningen av ATP-pensioner får för varje år allt större betydelse. F.n. får ca 535 000 personer pension från ATP. Såväl antalet pensionärer som utgående genomsnittliga pensionsbelopp ökar kraftigt för varje är. Antalet ATP-pensionärer och kostnadsutvecklingen för ATP-utbetalningarna framgår av följande sammanställning. Beräkningarna för åren 1972 och 1975 utgår från nuvarande lagstiftning och nuvarande basbelopp 7 100 kr.
ATP:s utveckling
Ålders- = Förtids- Änke- Barn- = Summa
pension — pension = pension = pension
Antal pensionärer i början av år 1963 2 500 4 500 6 400 4 200 17 600 1965 51 300 17 600 19 600 12700 101 200 1970 224 600 70 300 68 100 30 000 393 000 1972 (beräknat) 302 000 105 000 93 000 34 000 = 534 000 1975 (beräknat) 400.000 = 130.000 = 137 000 37 000 704 000 Genomsnittlig årlig ökning 1965—1969 34 650 10 550 9 700 3 450 58 350 1970—1974 35 050 11 950 13 800 1400 62 200 Pensionskostnader milj. kr. år
| 1963 | : 7 | 9 | 14 | 5 | 35 |
| 1965 | 57 | 47 | 48 | 16 | 168 |
| 1970 | 560 | 359 | 195 | 52 1166 | |
| 1972 (beräknat) | 1075 | 705 | 335 | 75 2190 | |
| 1975 (beräknat) | 1 900 | 790 | 520 | 90 3 300 |
Fr. o. m. den 1 juli 1970 har möjligheterna ökats för äldre förvärvsarbetande att få förtidspension i form av folkpension och ATP. Den som fyllt 63 år och har ett tungt eller pressande arbete som han inte längre orkar med har nu möjlighet att få förtidspension. Detsamma gäller för en äldre arbetstagare som t. ex. på grund av företagsnedläggning mist sitt arbete och inte kan få något nytt arbete som han orkar med. Det har i vissa fall uppkommit problem vid tillämpningen av de nya bestimmelserna. Jag avser därför att se över lagreglernas tekniska utform-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet . 21
ning i de delar där tillämpningssvårigheter uppkommit och att redovisa förslag i denna fråga i en proposition till vårriksdagen.
Jag beräknar att statens sammanlagda folkpensionskostnader nästa budgetår kommer att öka med ca 975 milj. kr. Därav hänför sig 190 milj. kr. till höjningen av pensionstillskotten, 390 milj. kr. beror på ett ökat antal ålders- och förtidspensionärer och 395 milj. kr. är beräknade kostnader för värdesäkringen av folkpensionerna. Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1972/73 uppgår därmed till 9 390 milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas för samma budgetår till ca 1150 milj. kr. De sammanlagda folkpensionskostnaderna under nästa budgetår beräknas ' alltså till över 10 500 milj. kr. Härtill kommer ATP-utbetalningarna som för samma tid beräknas till drygt 2 400 milj. kr.
Utvecklingen inom sjukförsäkringen belyses i följande sammanställning över kostnadsutvecklingen (i milj. kr.).
| År | Grund- Till- sjukpen- = läggs- skaps- medel vård sjuk- nings- ning och sjuk- hjälp barn- penning tillägg | Moder- Läke- Läkar- Övriga Förvalt- Summa | bjälps- utgifter utgifter | |||||
| 1960 176 | 424 | 62 | 86 | 163 | 150 | 70 | 1131 | |
| 1965 360 | 779 229 | 176 | 252 | 203 | 166 | 2165 | ||
| 1969 563 | 1913 329 | 452 | 423 | 290 | 283 | 4253 | ||
| 1970 567 | 2095 367 | 516 | Siu | 422 | 317 | 4 795 | ||
| 1971 | 589 | 2285 420 | 588 | 540 | 445 | 353 | 5 220 | |
| 1972 594 | 2421 . 442 | 670 | 580 | 462 | 381 | 5 550 |
Ökningen av sjukförsäkringskostnaderna speglar den omfattande reformering av sjukförsäkringen som genomförts med höjda förmånsnivåer i olika avseenden. De tidigare karensdagarna i sjukpenningförsäkringen har avskaffats och sjukpenningnivån har höjts väsentligt. Förbättrade läkemedelsrabatter har sänkt medicinkostnaderna för allmänheten och ingen behöver nu betala mer än 15 kr. vid varje inköp av medicin på recept. Läkemedelsreformen har fullföljts genom att apoteken fr. o. m. år 1971 har överförts till ett statligt apoteksbolag.
Det nya enhetliga ersättningssystemet för läkarvård i samhällets regi som trädde i kraft den 1 januari 1970 är ett led i en aktiv sjukvårdspolitik inriktad på att främja den öppna sjukvården. Men den är samtidigt en social reform som gör den öppna sjukvårdens resurser tillgängliga för en rimlig kostnad särskilt för dem som behöver en mera omfattande läkarvård. Sedan den 1 juli 1971 gäller också förenklade och utvidgade bestämmelser för sjukförsäkringens ersättning för resekostnader. Ersättning kan nu utgå även för resekostnader i samband med konvalescentvård och sjukgymnastik.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 22
Den s.k. hemmafruförsäkringen har fr. o. m. år 1971 byggts ut till en hemmamakeförsäkring som omfattar både män och kvinnor som är hemarbetande. Reglerna för barntillägg från sjukförsäkringen har också gjorts lika för män och kvinnor. |
För den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen gäller ändrade finansieringsregler fr. o. m. den 1 januari i år, då det infördes ett enhetligt avgiftssystem liknande det som gäller för ATP.
En utredning har tillkallats för att göra en genomgripande översyn av förmänsreglerna inom hela yrkesskadeförsäkringen. Inom ramen för en särskild yrkesskadeförsäkring skall enligt utredningens direktiv utarbetas förslag till åtgärder för att förbättra samordningen med socialförsäkringen i övrigt. Utredningen skall lägga fram förslag om ett nytt system för samordning mellan yrkesskadeförsäkringen och den allmänna pensioneringen samt om en utbyggnad av vissa förmåner inom yrkesskadeförsäkringen. Utöver kompensation för inkomstbortfall vid yrkesskada skall förslag utarbetas till en särskild ersättning för det handikapp i andra avseenden som skadan förorsakar. Även vissa bestimmelser om finansieringen skall ses över.
Denna översyn av yrkesskadeförsäkringen utgör, tillsammans med det arbete som pågår i pensionsålderskommittén och sjukpenningutredningen, ett led i strävandena att åstadkomma större social rättvisa i arbetslivet. Samma strävan ligger bakom de i annat sammanhang berörda förslagen om kraftigt ökade resurser för arbetarskydd liksom det pågående arbetet med en genomgripande översyn av hela arbetarskyddslagstiftningen.
På områden utanför den allmänna försäkringen men med angränsande utredningsuppgifter märks främst familjepolitiska kommittén, som utreder frågan om det ckonomiska stödet åt barnfamiljerna. Ett framlagt utredningsförslag angående barnpensionerna m. m. inom den allmänna försäkringen (SOU 1971: 19) kommer att tas upp till behandling i anslutning till det slutbetänkande om det ekonomiska stödet till barnfamiljerna, som under året väntas från familjepolitiska kommittén.
Utöver vad jag tidigare nämnt vill jag erinra om det utredningsarbete som pågår hos riksförsäkringsverket och socialstyrelsen bl. a. beträffande hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård och i fråga om reglerna för sjukförsäkringens ersättning vid privatläkarvård.
På det administrativa området pågår ett omfattande utredningsarbete angående möjligheterna att bl. a. genom användningen av den moderna ADB-tckniken rationalisera administrationen inom den allmänna försäkringen. Vidare pågår förberedande utredningar för en decentralisering av en del av riksförsäkringsverkets arbete med den allmänna försäkringen. Sålunda görs en utredning om överflyttning från riksförsäkringsverket till de lokala skattemyndigheterna av arbetet med arbetsgivaravgifterna till den allmänna försäkringen. Yrkesskadeförsäkringsutred-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 23
ningen skall lägga fram förslag om decentralisering av yrkesskadeärenden i första instans till försäkringskassorna. Vidare pågår förberedelser för flyttning av riksförsäkringsverkets ADB-enhet till Sundsvall.
B 1. Försäkringsdomstolen 1970/71 Utgift 1828 319 1971/72 Anslag 2 443 000 1972/73 Förslag 2 615 000
Försäkringsdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen. Den har att pröva sådana beslut av riksförsäkringsverket, försäkringsrådet eller tillsynsmyndigheten för erkända arbetslöshetskassor, över vilka besvär anförts eller vilka underställts domstolens prövning. Domstolen utgörs f. n. av nio lagfarna och nio icke lagfarna ledamöter.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försäkrings- Departements-
domstolen chefen
Personal
| Domare | 9 | — | — |
| Föredragande | 9 | — | — |
| Övrig personal | 12 30 | — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 2133 000 | +171 000 | -- 171 000 |
| Sjukvård | 3 000 | — | — |
| Reseersättningar | 15 000 | + 2000 | + 1000 |
| Lokalkostnader | 180 000 | + 12 000 | + 12 000 |
| Expenser | 112 000 | — 11 000 | — 12 000 |
| Därav engångsutgifter | (20 000) (— 20 000) (—20 000) 2 443 000 | +174 000 | +172 000 |
Försäkringsdomstolen
Löne- och prisomräkning + 174 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försäkringsdomstolen för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 2 615 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 24
B 2. Försäkringsrådet 1970/71 Utgift 1168 802 1971/72 Anslag 1 367 000 1972/73 Förslag 1 507 000
Försäkringsrådet har att följa yrkesskadeförsäkringens tillämpning och utveckling och utgör första besvärsinstans i yrkesskadeärenden m. m. Rådet består av minst sju ledamöter, varav två representerar arbetsgivarna och två arbetstagarna.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försäkrings- Departements-
rådet chefen Personal
| Domare | 6 | — | -— | ||
| Föredragande | 6 | — | — | ||
| vrig personal | 7 19 | — | — | ||
| Anslag | | | ||||
| Lönekostnader | 1 281 000 | +131 400 | +131 000 | ||
| Sjukvård | 2 500 | — | — | ||
| Reseersättningar | 1 000 | — | — | ||
| Lokalkostnader | 51 600 | + 6 900 | + 6900 | ||
| Expenser | 30 900 | + 1700 | + 2100 | ||
| Därav engångsutgifter | (2 000) (— 800) 1 367 000 | + 140 000 | (—800) -+ 140 000 |
Försäkringsrådet
Löne- och prisomräkning m. m. +138 300 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försäkringsrådet för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 507 000 kr.
B 3. Riksförsäkringsverket 1970/71 Utgift 33 873 954 1971/72 Anslag 36 370 000 1972/73 Förslag 44 392 000
Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den allmänna försäkringen, dvs. sjukförsäkring, folkpensione-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 25
ring och tilläggspensionering. I verkets uppgifter ingår bl. a. att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen. Utbetalning av folkpension och tilläggspension sker i huvudsak genom verkets försorg. Verket bedriver vidare försäkringsverksamhet enligt lagstiftning om yrkesskadeförsäkring och krigsförsäkring för sjömän m. fl. samt handlägger ärenden om ersättning vid kroppsskada under militärtjänstgöring. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter och åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Verket är första besvärsinstans enligt lagen om allmän försäkring. Verket är vidare redovisningscentral och har ett revisionskontor för ett antal statsmyndigheter.
Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en försäkringsavdelning, en besvärsavdelning, en yrkesskadeavdelning och två fristående byråer, matematisk-statistiska byrån och utredningsbyrån. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt elva byråer och två fristående scktioner.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riksförsäk- Departements-
ringsverket chefen
Personal Sektionschefer och högre
| personal | 54 | + 1 | — |
| Handläggande personal | 181 | +22 | +9 |
| Övrig personal | 693 928 | +12 +35 | —3 -+6 |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 39 573 000 -F 9420 000 -+- 7 797 000 | ||
| Sjukvård | 147 000 | — | — |
| Reseersättningar | 220 000 + 80 000 + 40 000 | ||
| Därav utrikes resor | (7 000) | (> | (—) |
| Lokalkostnader | 2 060 000 4- 1 205 000 + 1525 000 |
Kostnader för drift av datamaskinanläggning m. m, 2 €00 000 -F 900 0CO0 + 750 000 Övriga expenser 2 700 000 + 806 000 + 600 000
Därav engångsutgifter (10 000) (+: 52 000) (-F 2 000)
Summa utgifter — 47 300 000 ::: 12 411 000 -I-10 712 000
Inkomster Försäljning av publikationer m. m. 20 000 — — Ersättning från allmänna pensionsfonden :10 910 000 . + 3109 000 + 2 690 000
Nettoutgift 36 370 000 + 9302 000 + 8022 000
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrädet, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida 9 650 000 + 3 350 000 + 3 350 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 26
Riksförsäkringsverket
1. Löne- och prisomräkning + 6 654 000 kr.
2. Lagbyrån behöver förstärkas med en byrådirektör vid ombudsmannasektionen och ett kvalificerat biträde vid internationella sektionen (+126 000 kr.).
3. Arbetsuppgifterna på tillsynsbyrån har till följd av bl. a. de ofta förekommande ändringarna av försäkringens regelsystem successivt ökat. Främst på grund härav erfordras ytterligare fem byrådirektörer och en assistent. Genom förändring av granskningen av apoteksverifikationer kan antalet biträdestjänster minskas med tre (4361 000 kr.).
4. Avgiftsbyrån har fr. o. m. år 1972 fått ökade arbetsuppgifter på grund av dels den nya förvaltningslagen, dels det påföljdssystem som införts beträffande arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet. För denna arbetsökning behövs personalförstärkning med sju amanuenser och tre biträ-' den (4490 000 kr.).
5. Den kraftiga ökningen av antalet ärenden på besvärsavdelningen har medfört alltför långa väntetider för de försäkrade. Ytterligare en besvärsbyrå bör därför inrättas omfattande en byråchef, fyra byrådirektörer och fyra förste byråsekreterare (4679 000 kr.).
6. Yrkesskadeavdelningens personal behöver ökas med fem assistenter och fem biträden till följd av det ökade antalet yrkesskadeärenden som anmäls till avdelningen. Då stora delar av handläggningen av yrkesskadeärenden efter hand kan beräknas flyttas ut på försäkringskassorna bör behovet av personalförstärkning tillgodoses med medel för tillfällig personal (-+-400 000 kr.).
7. Det växande behovet av information till allmänheten och massmedia samt det ökade behovet av kontakter med organisationer m. fl. motiverar att en arvodesavlönad redaktör anställs (+61 000 kr.).
8. Riksförsäkringsverket har i uppdrag att i samarbete med statskontoret utreda och bedriva försöksverksamhet beträffande ADB-teknikens användning inom den allmänna försäkringen m. m. För det fortsatta arbetet behövs väsentligt ökade medel. Riksförsäkringsverkets andel i kostnaderna för ifrågavarande utredning, den s.k. RAFA-utredningen, beräknas för budgetåret 1972/73 uppgå till 2 963 000 kr., varav 2 336 000 kr. avser lönekostnader.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 44 392 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare fyra amanuenser vid avgiftsbyrån (4) samt en förstärkning av besvärsavdelningen med två byrådirektörer och tre förste byråsekreterare (5). Vidare har jag beräknat sammanlagt 3 272 000 kr. för RAFA-utredningens arbete. Jag räknar med att en ny ADB-anläggning för den allmänna försäkringens
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 27
behov skall börja installeras i: Sundsvall under nästa budgetår. Överflyttningen av ADB-verksamheten i sin helhet till den nya anläggningen i Sundsvall beräknas vara slutförd i början av år 1974.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 44 392 000 kr.
B 4. Folkpensioner 1970/71 Utgift 7635 709 722 1971/72 Anslag 8 415 000 000 1972/73 Förslag 9 390 000 000
Från detta anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och barnpension samt hustrutillägg, barntillägg och invaliditetstillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också vårdbidrag till handikappade barn samt invaliditetsersättning till handikappad över 16 år som inte uppbär folkpension. Ålderspension liksom hel förtids- eller änkepension utgår för år räknat med 90 90 av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 140 2 för två pensionsberättigade makar. För den som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som innevarande budgetår utgår med 9 70 av basbeloppet för en ensam pensionär och med 18 96 av basbeloppet för ett pensionärspar. Basbeloppet fastställs för varje månad och har för januari 1972 fastställts till 7 100 kr.
Bestämmelserna om de: nämnda folkpensionsförmånerna återfinns i lagen (1962: 381) om allmän försäkring (ändrad senast 1971: 943), lagen ' (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (ändrad senast 1970: 189) och lagen (1969: 205) om pensionstillskott (ändrad senast 1971: 276). |
Riksförsäkringsverket
Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna under budgetåret 1972/ 73 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal pensionstagare i januari 1973, vilken månad ansetts representativ för hela budgetåret. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 28
Pensionsförmån Uppskattat antal personer
Jan. 1972 Jan. 1973 Förändring
(1971/72) (1972/73)
Huvudförmån
| Ålderspension | 9290 000 | 1011 000 | --21 000 |
| Förtidspension | 225 000 | 235 000 | +10 000 |
| Hustrutillägg | 62 000 | 65 000 | + 3 000 |
| Änkepension, huvudfall | 86 000 | 89 000 | -1- 3 000 |
| övergångsfall | 19 000 | 16 000 | — 3 000 |
Invaliditetsersättning
| (inkl. vårdbidrag) | 11 600 | 12 000 | + 400 |
| Barnpension | 34 400 | 34 500 | + 100 |
| Summa pensionstagare | 1428 000 | 1 462 500 | -+-34 500 |
Tilläggsförmån Invaliditetstillägg 12 300 12 500 + 200 Barntillägg (antal barn) 13 800 14 000 + 200
På grundval av ett basbelopp på 7 100 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till 9 165 milj. kr.
Departementschefen
Ett tioårsprogram för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott fastställdes av 1969 års riksdag. Den fjärde etappen av detta program genomförs den 1 juli 1972, då de pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eller som har ATP-belopp som understiger en garantinivå får en ny standardhöjning av folkpensionen. Denna standardhöjning utgör 3 26 av basbeloppet och blir 213 kr. för en ensam pensionär och 426 kr. för ett pensionärspar om man utgår från det nuvarande basbeloppet 7 100 kr. Pensionstillskotten uppgår därmed till 852 kr. för ensam pensionär och 1 704 kr. för pensionärspar.
Dessutom kommer folkpensionen att höjas automatiskt vid förändringar i konsumentprisindex. Jag beräknar att folkpensionens årsbelopp — inkl. pensionstillskott men frånsett kommunalt bostadstillägg — under loppet av detta år kommer att öka med sammanlagt omkring 400 kr. för en ensam pensionär och med ca 750 kr. för ett pensionärspar.
Folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskott) är f.n. 7.029 kr. för en ensam pensionär och 11 218 kr. för ett pensionärspar. Till de nämnda pensionsbeloppen skall läggas kommunalt bostadstillägg, som utgår i samtliga kommuner. I flertalet kommuner är bostadstillägget numera helt eller delvis anknutet till pensionärens faktiska bostadskostnad. Närmare 700 000 folkpensionärer hade kommunalt bostadstillägg under förra året och av dessa bodde omkring hälften i kommuner där bostadstillägget kunde uppgå till 3 000 kr. eller mera per år beroende på bostadskostnad och inkomst.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 29
Som framgår av riksförsäkringsverkets beräkning kommer antalet pensionstagare att öka med ca 35 000 under år 1972. Ökningen av antalet ålderspensionärer överensstämmer med trenden från tidigare år. Beträffande förtidspensionärerna har främst de vidgade möjligheterna till pension som infördes den 1 juli 1970 lett till en ökning av antalet pensionstagare. Riksförsäkringsverket räknar med en ytterligare ökning av antalet förtidspensionärer under år 1972.
Jag beräknar statens sammanlagda folkpensionskostnader under nista budgetår till 9 390 milj. kr., vilket innebär en ökning med 975 milj. kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår. Av denna kostnadsökning hänför sig 190 milj. kr. till den nya höjningen av pensionstillskotten, medan 390 milj. kr. beror på en ökning av antalet pensionärer under innevarande budgetår jämfört med tidigare beräkningar samt en beräknad fortsatt ökning av antalet pensionärer under nista budgetår. 395 milj. kr. är beräknade kostnader för värdesäkringen av folkpensionerna. Kostnaderna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande tablå.
Beräknade kostnader Pensionsförmån 1972/73 Förändring
milj. kr. jämfört med
1971/72
| Ålderspension | 6 723 | +595 |
| Förtidspension | 1572 | 4281 |
| Hustrutillägg | 262 | + 45 |
| Änkepension, huvudfall | 583 | + 53 |
| övergångsfall | 95 | — 3 |
| Invaliditetsersättning (inkl. vårdbidrag) | 53 | r i |
| Barnpension | 60 | + 2 |
| Invaliditetstillägg | 27 | + 2 |
| Barntillägg | 15 Summa 9 390 | — 1 +975 |
Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas för nästa budgetår uppgå till omkring 1 150 milj. kr. Samhällets totala folkpensionskostnader under budgetåret 1972/73 kommer därmed att utgöra i runt tal 10 500 milj. kr. Härtill kommer ATP-utbetalningarna, som för samma tid kan beräknas till 2 400 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Folkpensioner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 9 390 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet : : 30
B 5. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar 1970/71 Utgift 14 516 508 1971/72 Anslag 14 600 000 1972/73 Förslag 18 400 000
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna pensioner erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1972/73 avser alltså kostnader för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1972.
Riksförsäkringsverket
Pensionsutbetalningarna genom postverket fr. o. m. budgetåret 1967/68 framgår av följande sifferuppgifter.
| Budgetår | Antal ut- = Totalkostnad, Därav på betalningar kr. statsverket, kr. |
| 1967/68 | 12 378 024 14 977 409 13 423 409 |
| 1968/69 | 12 376 838 14 975 974 13 170 974 |
| 1969/70 | 12 303 633 15 502 578 : 13 276 578 |
| 1970/71 | 12 270 869 17 056 508 14 516 508 |
| 1971/72 (beräknat) | 12 500 000 17 375 000 14 500 000 |
| 1972/73( » ) | 12 800 000 17 792 000 14 500 000 |
Den stagnation i antalet utbetalningar via pensionsanvisningar som trots ett växande pensionärsbestånd inträffat under de senaste budgcetåren är primärt föranledd av att vissa löpande utbetalningar — numera omkring 450 000 per år — överflyttats på Kommunernas Pensionsanstalt. Mera långsiktigt har utvecklingen dämpats av den pågående förskjutningen mot utbetalningar via postgiro. För kalenderåret 1972 har verket räknat med högst 12,8 milj. utbetalningar genom pensionsanvisningar. Av dessa har 36 22 antagits komma att innefatta antingen folkpension jämte tilläggspension eller — en obetydlig andel — enbart tilläggspension.
För åren 1970 och 1971 utgår ersättning till postverket för utbetalning och viss ur kontrollsynpunkt erforderlig databehandling av pensionsanvisningar med sammanlagt 1: 39 kr. per utbetald anvisning. I fråga om pensionsanvisningar, som förutom folkpension även innefattar tilläggspension, har verket förutsatt att halva ersättningen till postverket kommer att bekostas av medel ur allmänna pensionsfonden. Riksförsäkringsverket har utifrån en oförändrad ersättning under år 1972 beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till 14,5 milj. kr.
Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för pensionsutbetalningar under år 1972 skall höjas till 1: 76 kr. per utbetald pensionsanvisning.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet | 31.
Departementschefen
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna pensioner under år 1971 skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1971 utgå med 1:53 kr. per utbetald pensionsanvisning. Den av postverket föreslagna ersättningsgrunden för år 1972 bör godtas. Med tillämpning av det föreslagna ersättningsbeloppet beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 18,4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 18 400 000 kr.
B 6. Bidrag till sjukförsäkringen
1970/71 Utgift 690 000 000 1971/72 Anslag 870 000 000 1972/73 Förslag 870 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för vissa sjukförsäkringsförmåner. Statsbidrag utgår fr.o.m. år 1971 med 55 20 av kassornas utgifter för grundsjukpenning, barntillägg och moderskapspenning samt för sjukvårdsersättning (utom sjukhusvård). För åren 1967—1970 utgick statsbidrag med 40 96 av nämnda utgifter. Till kassornas utgifter för frivillig sjukpenningförsäkring utgår statsbidrag med i regel 20 2. Statsbidraget till läkemedelsersättning utgör 1: 15 kr. per år för varje inskriven försäkrad. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1962: 381) om allmän försäkring (ändrad senast 1971: 943), kungörelsen (1962: 402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa (ändrad senast 1971: 946), lagen (1954: 774) med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa (ändrad senast 1970: 144) och förordningen (1954: 519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel (omtryckt 1962: 405, ändrad senast 1970: 206).
Riksförsäkringsverket
Anslagsbelastningen för innevarande budgetår beräknas nu till ca 840 milj. kr., vilket är 30 milj. kr. lägre än anslagsbeloppet.
Verkets kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från oföränd-' rade bestämmelser. Befolkningsutvecklingen har antagits medföra en årlig ökning av huvuddelen av försäkringskassornas utgifter med omkring en procent. Härutöver beräknas en viss ökning av utgifterna för sjukvårdsersättningar.
För år 1972 beräknas statsbidraget till 845 milj. kr. och för år 1973 till 887 milj. kr. Anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknas därmed till 870 milj. kr.
Riksförsäkringsverkets beräkningar framgår av följande tabell.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 32
Utgifter, grupperade med hänsyn till Försäkringskassornas utgifter samt utgående statsbidrag statsbidrag, milj. kr.
Beräkning för
1970 1971 1972 1973 Statsbidrag med 55 "4, (år 1970 40 NY)
| Grundsjukpenning | 532,0 | 541 | 546 | 551 |
| Barntillägg | 35,3 | 48 | 48 | 48 |
| Moderskapspenning | 120,3 | 125 | 129 | 133 |
| Läkarvård inkl. utom riket | S11,1 | 540 | 580 | 630 |
| Tandläkarvård och mödratandvård | 14,2 | 14 | 14 | 14 |
| Sjukhusvård utom riket | 0,8 | 1 | 1 | 1 |
| Resor | 98,8 | 109 | 118 | 126 |
| Sjukvärdande åtgärder enl. 2 kap. 6 & AFL | 30,9 | 34 | 36 | 39 |
| Ersättn, till kommun m. m. enl. 2 kap. 7 &$ AFL | 39,4 | 40 | 44 | 50 |
| Summa utgifter med 40 resp. 55 "4 statsbidrag 1 382,8 1452 | 1516 | 1592 |
Statsbidrag med 20 4 Frivillig sjukpenningförsäkring 23,0 22 22 22 Statsbidrag med 1:15 kr. per försäkrad Läkemedelsersättning S16,1 588 670 765 Ej statsbidrag
| Tilläggssjukpenning för anställning | 1 964,8 2150 | 2279 | 2416 | |
| D:0o för annat förvärvsarbete | | 130,2 | 135 | 142 | 149 |
| D:o för moderskap | 247,0 | 295 | 313 | 332 |
| Sjukhusvård | 213,9 | 225 | 227 | 229 |
| Förvaltningsutgifter | 316,7 Summa utgifter 4 794,5 5 220 | 353 | 381 5 550 | 411 5915 |
Statsbidragskostnad
| 40 resp. 55 "4 av utgifter enligt ovan | 553,1 | 799 | 834 | 876 |
| 20 94 av utgifter enligt ovan | 4,6 | 4 | 4 | 4 |
| 1:15 kr. per försäkrad | 7,2 Summa statsbidrag 564,9 | 7 810 | 7 845 | 7 887 |
Fördelningen av statsbidrag på budgetår
| Budgetår | Statsbidrag | |||
| 1969/70 | 529 | 280 | ||
| 1970/71 | 690 | 285 | 405 | |
| 1971/72 (beräknat) | 840 | 405 | 435 | |
| 1972/73( » ) | 870 | 410 460 |
Departementschefen
Jag har inte något utt erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsberäkning. Anslaget bör föras upp med 870 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 870 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 33
B 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m. 1970/71 Utgift 1488 041 1971/72 Anslag 1 500 000 1972/73 Förslag 1 500 000
Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättning på grund av speciella författningar eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.
Riksförsäkringsverket
Anslagsbelastningen för budgetåret 1970/71 uppgick till 1 488 000 kr. vid ett genomsnittligt basbelopp på ca 6 600 kr. Av medelsförbrukningen är 648 000 kr. att hänföra till uppräkning och värdesäkring av vissa äldre livränteförmåner som utgår från yrkesskadeförsäkrings- resp. fiskarförsäkringsfonden. 839 000 kr. avser ersättningar utgivna enligt vissa särskilda författningar, exempelvis ersättningar i anledning av skada ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret eller vid brandsläckning.
För budgetåret 1972/73 beräknas medelsbehovet för uppräkning av äldre livräntor till 610 000 kr. och för ersättningar enligt särskilda författningar till 870 000 kr. eller tillsammans avrundat 1,5 milj. kr.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsberäkning.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.
2 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 34
C EKONOMISKT STÖD ÅT BARNFAMILJER M. M.
Samhällets direkta ckonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag, bostadstillägg, bidragsförskott, bosättningslån samt moderskapsförsäkring och barnpensioner inom den allmänna försäkringen.
Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande ckonomiskt tillskott. Barnbidragen utgår till omkring 1 milj. barnfamiljer med ca 1,8 milj. barn under 16 år. Barnbidragsbeloppet höjdes fr. o. m. den 1 januari 1971 med 300 kr. till 1 200 kr. per barn och år. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår till 2 170 milj. kr.
De statliga och kommunala bostadstilläggen utgör ett betydelsefullt komplement till barnbidragen för familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn. Över 450 000 barnfamiljer med 900 000 barn uppbär nu bostadstillägg. Den reform som beslutats vid förra årets riksdag (prop. 1971: 156, SoU 1971: 45, rskr 1971: 327) innebär kraftigt förbättrade förmåner fr. o. m. den 1 april i år för de barnfamiljer som bäst behöver stöd, främst familjer med många barn och familjer med höga boendekostnader. De statliga tilläggen höjs då till 75 kr. per månad för varje barn samtidigt som reglerna förenklas. Samtidigt höjs åldersgränsen från 16 till 17 år. Vidare förstärks de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen kraftigt. De hyresanknutna bostadstilläggen fördubblas och kommer att täcka 80 46 av hyreskostnaderna från 400 kr. i månaden och upp till vissa övre hyresgränser. Barnfamiljer med låga inkomster får därmed ökade ckonomiska möjligheter att skaffa sig moderna och rymliga bostäder. Anslagsbehovet för bostadstillägg för barnfamiljer beräknar jag till 815 milj. kr. för nästa budgetår.
Som en engångsåtgärd kommer en sirskild utbetalning att göras i januari i år till de barnfamiljer som hade statligt bostadstillägg i slutet av förra året. Genom denna engångsutbetalning tillförs barnfamiljerna 125 milj. kr.
De nya skatteregler som gäller fr. o. m. år 1971 föranleder ändringar i reglerna för beräkning av bostadstillägg för år 1973. Förslag i denna fråga bör läggas fram till vårriksdagen i en särskild proposition.
Utöver de tidigare nämnda stödformerna är barn vars föräldrar 1ever åtskilda garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd genom bidragsförskotten. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag. Bidragsförskotten höjdes den 1 januari 1971 från 30 96 till 40 6 av basbeloppet och uppgår nu till 2 832 kr. per barn
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 35
och är vid nuvarande basbelopp 7 100 kr. Samtidigt höjdes den övre åldersgränsen för bidragsförskott från 16 år till 18 år. Statens kostnader för denna utbyggnad av förmånerna, ca 75 milj. kr. per år, kommer i enlighet med bestämmelserna för ersättning till kommunerna för utgivna bidragsförskott att belasta statsbudgeten första gången nästa budgetår.
Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (milj. kr.).
| År | Allm. barn- bidrag | Bostads- Bidrags- Moder- = Barn- Summa tillägg förskott — skaps- pensioner | försäkring | |||
| 1965 | 1387 | 220 | 68 | 229 | 43 | 1947 |
| 1969 | 1594 | 524 | 113 | 329 | 50 | 2 610 |
| 1970 | 1611 | 580 | 124 | 367 | 53 | 2735 |
| 1971 | 2152 | 620 | 226 | 420 | 56 | 3 474 |
| 1972 | 2165 | 860 | 230 | 442 | 58 | 3 755 |
En allmän översyn av de familjepolitiska stödåtgärderna görs av familjepolitiska kommittén. Kommittén skall bl. a. undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning. Ett slutbetänkande från kommittén väntas komma under år 1972. Därvid kommer kommittén även att redovisa förslag i fråga om ett bostadssocialt stöd til låginkomstgrupper utan barn.
C 1. Allmänna barnbidrag 1970/71 Utgift 1859 799 125 1971/72 Anslag 2 160 000 000 1972/73 Förslag 2 170 000 000
Allmänna barnbidrag utgår för barn under 16 års ålder med 1 200 kr. per år. Kostnaderna bestrids helt av statsmedel. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag (ändrad senast 1971: 593).
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till 2 175 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprojektion (Be 1971: 6) med en nettoimmigration av 20 000 per år.
Föredragariden
Enligt beslut vid 1970 års riksdag höjdes barnbidragsbeloppet den 1 januari 1971 med 300 kr. till 1200 kr. per barn och år. Med hän-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 36
syn till att invandringen under år 1971 varit lägre än vad socialstyrelsen räknat med i sin anslagsframställning beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 2 170 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 2 170 000 000 kr.
C2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag 1970/71 Utgift 4 748 612 1971/72 Anslag 4 800 000 1972/73 Förslag 6 700 000
Från anslaget utgår ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag. Ersättningen erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1972/73 avser alltså kostnader för utbetalningar under kalenderåret 1972.
Socialstyrelsen
Ersättningen till postverket har för år 1971 utgjort 1: 15 kr. för varje utbetald barnbidragsanvisning. Med utgångspunkt i de för år 1971 tilllämpade ersättningsgrunderna beräknar socialstyrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till 4,9 milj. kr.
Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för utbetalning av barnbidragen under år 1972 skall höjas till 1:59 kr. för varje utbetald barnbidragsanvisning.
Föredraganden
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag under år 1971 skall enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1971 utgå med 1: 28 kr. för varje utbetald barnbidragsanvisning. Den av postverket föreslagna ersättningsgrunden för år 1972 bör godtas. Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 6,7 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 6 700 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 37
C 3. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. 1970/71 Utgift 554 841 028 1971/72 Anslag 535 000 000 1972/73 Förslag 815 000 000
1 Därav 75 000 000 kr. på tilläggsstat
Från anslaget bekostas statliga bostadstillägg för barnfamiljer och statsbidrag till kommunala bostadstilägg för barnfamiljer. Bostadstilläggen, som är inkomstprövade, syftar till att ge barnfamiljer med lägre in- komster och familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd. De statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen är anknutna till bostadskostnaderna. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 425) om statliga bostadstillägg och kungörelsen (1968: 426) om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer.
Bostadsstyrelsen
Bostadsstyrelsen föreslår vissa ändringar i fråga om dels möjligheterna att bevilja bostadstillägg retroaktivt, dels reglerna för utbetalning av bostadstilläggen i vissa fall samt dels möjligheterna till kontroll av sökandens förmögenhet. Vidare anser styrelsen att inkomstgränserna — såsom skett tidigare år — bör anpassas till inkomstutvecklingen så att stödsystemet hålls på oförändrad nivå. Bostadsstyrelsen beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till avrundat 600 milj. kr. Styrelsen föreslår att 450 000 kr. får disponeras för information om bostadstillägg m. m.
Föredraganden
1971 års riksdag har nyligen beslutat om en kraftig höjning av bostadstilläggen fr. o. m. den 1 april 1972 (prop. 1971: 156, SoU 1971: 45, rskr 1971: 327). Höjningarna tar främst sikte på familjer med flera barn och familjer med höga boendekostnader. De statliga bostadstilläggen förenklas och förbättras genom att de nuvarande grundbeloppen och de bostadsanknutna tilläggsbeloppen ersätts av ett enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. per månad för varje barn. Åldersgränsen för bostadstilläggen höjs samtidigt från 16 år till 17 år.
Den största förstärkningen tillförs :barnfamiljerna genom de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen, som är knutna till bostadskostnaden. Fr. o. m. den 1 april i år kommer dessa tillägg att kunna utgå med 80 46 av den del av hyran som överstiger 400 kr. i månaden upp till en hyra på 650 kr. i månaden för familjer med ett eller två barn, 800 kr. i månaden för familjer med tre eller fyra barn och 925 kr. i månaden för familjer med fem eller flera barn. Statsbidraget till kommunernas kostnader för de statsbidragsgrundande tilläggen har den 1 januari i år höjts från 50 till 60 2.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 38
Både de statliga och de kommunala bostadstilläggen är inkomstprövade. Denna prövning sker på grundval av familjeförsörjarens beskattningsbara inkomst till statlig inkomstskatt enligt den senaste taxering som det finns uppgift om vid beslutstillfället. Bidragsrätten för år 1972 är således normalt beroende av den inkomst under år 1970, som fastställts vid 1971 års taxering. Genom de nya skatteregler som gäller fr. o. m. år 1971 förändras innebörden av den beskattningsbara inkomsten. En anpassning av reduceringsreglerna för bostadstilläggen till de nya skattereglerna bör därför göras i avvaktan på den översyn som görs inom familjepolitiska kommittén. Utgångspunkten bör därvid vara att för år 1973 behålla bostadstilläggssystemet på i huvudsak oförändrad nivå jämfört med om tidigare skatteregler gällt. Förslag i denna fråga bör läggas fram till vårriksdagen i en särskild proposition. Som jag nämnt görs en allmän översyn av inkomstprövningsreglerna inom familjepolitiska kommittén. Bostadsstyrelsens framställning om ändringar i bidragsbestämmelserna har överlämnats till kommittén. Kommittén beräknas redovisa sina förslag under detta år. Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 815 milj. kr., varav i runt tal 600 milj. kr. avser statliga bostadstillägg och 215 milj. kr. statsbidrag till kommunala bostadstillägg. Jag har även beräknat 450 000 kr. för fortsatt upplysningsverksamhet om bostadstilläggen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bostadstillägg för barnfamiljer, m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 815 000 000 kr.
C 4. Ersättning för bidragsförskott
1970/71 Utgift 78 067 297 1971/72 Anslag 923 000 000 1972/73 Förslag 169 000 000
Från anslaget bekostas ersättning till kommunerna för utgivna bidragsförskott. Bidragsförskott utgår till barn under 18 år som endast den ena av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa barn garanteras ett generellt underhåll, som i regel motsvarar 40 46 av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1964: 143) om bidragsförskott (ändrad senast 1971: 902). T den mån ersättning för bidragsförskott inte kunnat tas ut av den underhållsskyldige, bekostas bidragsförskotten till tre fjärdedelar av staten och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidragsförskottet. Statsbidrag söks av kommunerna för kalenderår i efterskott. ”
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 39
Socialstyrelsen
Anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 bestäms i huvudsak av kommunernas nettokostnader för bidragsförskott under kalenderåret 1971. Socialstyrelsen beräknar antalet barn med bidragsförskott år 1971 till ca 130 000 vilket motsvarar ca 6,5 7 av totala antalet barn under 18 år. Medelbeloppet per barn beräknas till ca 2 760 kr. vid basbeloppet 6 900 kr. De underhållsskyldiga beräknas betala tillbaka ca 30 70 av utbetalda bidragsförskott. Kommunernas nettokostnader för år 1971 beräknas till ca 225 milj. kr., varav staten skall svara för 75 72. På grundval härav föreslår socialstyrelsen att anslaget för budgetåret 1972/ 73 förs upp med 169 milj. kr.
Föredraganden
Den 1 januari 1971 höjdes bidragsförskotten från 30 7 till 40 2 av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Vid basbeloppet 7 100 kr. utgör bidragsförskottet därmed 2 832 kr. per år, dvs. 236 kr. per månad. Vid samma tidpunkt höjdes också maximiåldern för rätt till bidragsförskott från 16 år till 18 år. Till följd av att ersättningen till kommunerna utbetalas för kalenderår i efterskott påverkar höjningarna anslagsbehovet först fr. o, m, budgetåret 1972/73. Socialstyrelsen har beräknat de ökade kostnaderna för budgetåret 1972/73 till 76 milj. kr.
Jag har ingen erinran mot socialstyrelsens beräkning. Totalt kan anslagsbehovet för nästa budgetår beräknas till 169 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1972/73
anvisa ctt förslagsanslag av 169 000 000 kr.
C 5. Omkostnader för statens bosättningslån
| 1970/71 Utgift | 495 574 |
| 1971/72 Anslag | 500 000 |
| 1972/73 Förslag | 540 000 |
Från anslaget bekostas ersättningar till riksbankens ortsombud och till riksbanken för arbetet med bosättningslånen. Ersättning till ortsombud utgår med i regel 10 kr. för varje låneansökan, över vilken ortsombud yttrar sig. Ersättningen till riksbanken utgör 6 kr. för varje lån som utestår den 31 december det budgetår ersättningen avser. Ersättningsgrunderna återfinns i kungörelsen (1937: 810) angående ersättning åt ortsombud för yttrande över ansökningar om statliga bosättningslån (ändrad senast 1968: 17) och i brev den 30 april 1971.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 40
Fullmäktige i riksbanken
Med utgångspunkt i oförändrade ersättningsregler beräknar riksbanksfullmäktige anslagsbehovct för budgetåret 1972/73 till 540 000 kr. Därav utgör ersättningen till ortsombuden 210 000 kr. och ersättningen till riksbanken 330 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar i likhet med riksbanksfullmäktige medelsbehovet under nästa budgetår till 540 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Omkostnader för statens bosättningslån för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 540 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 41
D SOCIALA SERVICEAÅTGÄRDER
De sociala serviceåtgärderna för främst åldringar och barnfamiljer utgör en viktig del av socialpolitiken. Kraftigt ökade resurser har under de senaste åren satts in på en utbyggnad av dessa områden. Inom åldringsvården bar utbyggnaden skett efter de riktlinjer som drogs upp i 1964 års reformprogram (prop. 1964: 85, SU 1964: 108, rskr 1964: 245). Den öppna vården har därigenom fått allt större betydelse. Utbyggnaden av den sociala hembhjälpen till åldringar och handikappade har medfört att antalet hjälpta personer ökat från ca 145 000 år 1965 till omkring 275 000 under år 1971. Dessutom pågår en utbyggnad även av andra åtgärder inom den öppna åldrings- och handikappvården, t.ex. matdistribution, färdtjänst, fotvård, hårvård, motionsgymnastik och olika former av sysselsättning för personlig aktivering och meningsfull samvaro.
Den sociala hemhjälpens utveckling under 1960-talet framgår av följande sammanställning.
| År | Åldringar och handikappade Antal hjälpta arbetstim. — hemsama- = Antal | Antal (milj. tim.) — riter | Antal | Barn- familjer kostnader, hjälpta | Totala års- milj. kr. |
| 1960 79 500 | 8,4 | 11 500 | 64 000 | 85,0 | |
| 1965 144 000 17,2 | 23 400 | 69 800 178,3 | |||
| 1969 231 000 35,1 | 50 500 | 85 000 480,0 | |||
| 1970 254 000 36,8 | 65 500 | 85 000 520,0 | |||
| 1971! 275 000 42,0 | 75 000 | 90 000 600,0 | |||
| 1972! 300 000 45,5 | 80 000 | 95 000 670,0 |
1 Beräknat
Hemhjälpsverksamheten beräknas fortsätta att öka. Omkring 300 000 åldringar och handikappade kan beräknas få social hembjälp i år. I det följande kommer att förordas en höjning av anslaget till kommunernas hemhjälpsverksamhet med 50 milj. kr. till totalt 250 milj. kr.
En omfattande försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service i glesbygder bedrivs med medel från anslaget till bidrag till social i hemhjälp. Doe hittills gjorda insatserna har redan varit till praktisk hjälp för många som bor ute i glesbygderna. Försöksverksamheten bör fortsätta även under nästa budgetår och jag kommer i det följande att beräkna 10 milj. kr. för detta ändamål.
Upprustniogen av åldringarnas bostäder fortsätter som ett viktigt led i den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria förbättringslån utgår från anslag under inrikeshuvudtiteln. Denna långivning sker utöver det övriga bostadsbyggnadsprogrammet. Se-
2" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 42
dan år 1964 har sådana förbättringslån hittills beviljats till över 100 000 åldringsbostäder. Denna bostadsupprustning fortsätter och förslag om medelsanvisningar läggs fram av chefen för inrikesdepartementet.
Åldringsvårdsprogrammet går ut på att jämsides med de nämnda insatserna inom den öppna vården också öka vårdmöjligheterna på ålderdomshem och sjukhem inom långtidsvården. Utvecklingen av antalet vårdplatser vid sjukhem och ålderdomshem framgår av följande sammanställning.
| År | Antal vårdplatser på sjukhem för lång- för psykiskt sammanlagt platser på platsantal på varigt kroppssjuka | sjuka : | platsantal ålderdoms- sjukhem och på sjukhem hem | Antal våärd- Sammanlagt | älderdoms- hem |
| 1960 18 600 | 6 400 | 25 000 | 42 300 | 67 300 | |
| 1965 23 800 | 6 700 | 30 500 | 48 400 | 78 900 | |
| 1969 31 300 | 7 900 | 39 200 | 57 000 | 96 200 | |
| 1970 35 300 | 8 200 | 43 500 | 59 700 | 103 200 | |
| 1971! 37 000 | 8 400 | 45 400 | 61 200 | 106 600 | |
| 19721 38 000 | 8 400 | 46 400 | 62 600 | 1.09 000 |
1 Beräknat
Utbyggnaden av långtidssjukvården har underlättats genom olika åtgärder. Det särskilda lånestöd till sjukvårdshuvudmännen, som infördes år 1964 och som avsåg nya sjukhemsbyggen som påbörjats före den 1 januari 1970 har omfattat ca 15 000 nya vårdplatser vid sjukhem. Den förtur som inom ramen för byggnadsregleringen har getts sjukhemsbyggandet har skapat utrymme för denna expansion. Utbyggnaden av långtidssjukvården ges fortsatt prioritet inom ramen för byggnaudsregleringen.
Ett nytt system för avgifter i ålderdomshem genomfördes den 1 januari i år. Genom en garantiregel tillförsäkras alla pensionärer i ålderdomshem en bestämd andel av pensionen och andra inkomster för egen disposition.
En utbyggd barnomsorg är ett väsentligt inslag i familjepolitiken. Följande sammanställning visar hur denna samhällets service för barnfamiljerna byggts ut sedan 1960-talets början. Sammanställningen avser platsantalet i mitten av resp. år.
| Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet | 43 | |||
| År | Antal platser | Sammanlagt Antal barn i | ||
| i daghem i fritidshem i familje- antal | daghem platser | lekskola | ||
| 1960 10 300 | 2 400 | 4 000 | 16 700 | 38 400 |
| 1965 11 200 | 3 000 | 8 000 | 22 900 | 52 100 |
| 1969 26 900 | 5 200 | 25 600 | 57 700 | 75 500 |
| 1970 33 000 | 6 500 | 32 000 | 71 500 | 86 000 |
| 1971! 41 000 | 8 000 | 42 000 | 91-000 | 95 000 |
| 1972! 52 000 | 10 000 | 45 000 | 107 0C0 105 000 |
1 Beräknat
Den utveckling som kommit i gång under de scnaste åren innebär att antalet platser för tillsyn av barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar ökat från ca 23 000 år 1965 till över 100 000 i år.
En enkät till kommunerna hösten 1971 visar att en utbyggnad med sammanlagt närmare 28 000 nya platser i daghem och fritidshem är planerad i kommunerna för innevarande och nästa budgetår. För att ge kommunerna ökade finansiella resurser att snabbt genomföra ett sådant byggnadsprogram och samtidigt stärka sysselsättningen på byggarbetsmarknaden under vintern har möjligheter öppnats för förskottsutbetalning av lån till anordnande av barnstugor för platser som påbörjas under tiden den 1 oktober 1971—den 15 januari 1972. För anordningsbidragen tillämpas förskottsutbetalning enligt gällande bidragsbestämmelser. Det har också öppnats möjlighet att t. o. m. den 30 juni 1972 bygga barnstugor som kommunalt beredskapsarbete förutsatt att byggandet utgör ett tillskott till den långsiktiga byggnadsplanen i kommunen.
Kommunernas möjligheter attt fullfölja utbyggnaden av barnomsorgen har vidare underlittats genom den höjning av statsbidragen till barnstugor som genomfördes den 1 januari i år. Bidragen till driften av daghem höjdes därvid från 2 800 kr. till 4 000 kr. per plats och år och bidragen till driften av fritidshem från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats och år. Tillsammans med ökningen av platsantalet innebär detta att anslagsbehovet för bidrag till driften av barnstugor ökar från 130 milj. kr. till 216 milj. kr. för nästa budgetår.
Även antalet platser i kommunala familjedaghem kan, på grundval av uppgifter som lämnats i kommunenkäten, beräknas öka. Erfarenheterna av utvecklingen sedan statsbidragen till denna verksamhet infördes har visat att regeln om att statsbidrag utgår endast för så många familjedaghemsplatser som motsvarar antalet barnstugeplatser i kommunen numera inte behövs. Jag kommer därför i det följande att förorda att nämnda regcl slopas.
Det totala statliga stödet till barnstugor och familjedaghem kan för nästa budgetår beräknas till 344 milj. kr. Statens kostnader under de senaste budgetåren samt anslagen för innevarande och nästa budgetår framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
| Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet | 44 | ||||
| Budgetår | Drift- bidrag | Dag- och fritidshem Anordnings- Lånestöd daghem bidrag | Familje- Summa | ||
| 1964/65 | 17,7 | 3,2 | — | — | 20,9 |
| 1969/70 | 45,8 | 45,9 | 23,5 | 6,7 | 121,9 |
| 1970/71 | 77,0 | 44,4 | 24,0 | 23,0 | 168,4 |
| 1971/72 | 130,0 | 65,0 | 35,0! | 25,0 | 255,0 |
| 1972/73 | 216,0 | 70,0 | 20,0 | 38,0 | 344,0 |
1 Därutöver 15 milj. kr. på tilläggsstat
Utbyggnaden av daghem och lekskolor ökar behovet av välutbildad personal. Förslag framläggs därför under åttonde huvudtiteln om en ytterligare ökad elevintagning vid förskoleseminarierna under nästa budgetår.
En genomgripande översyn av barnstugeverksamheten pågår inom 1968 års barnstugeutredning. Utredningen beräknas under våren 1972 redovisa ett betänkande som behandlar verksamheten för barn i förskoleåldrarna. Utredningen kommer där att redovisa sina förslag beträffande barnstugeverksamhetens organisatoriska utformning och pedagogiska innehåll. I utredningsuppdraget ingår bl. a. frågan om målsättningen för den verksamhet som bedrivs i daghem och lekskolor samt frågan om utformningen av en förskoleverksamhet som på sikt kan omfatta alla barn under en tid närmast före inträdet i grundskolan. Utredningen har även i uppdrag att utforma riktlinjer för utarbetande av kommunala barntillsynsplaner för utbyggnad av cen barntillsyn som tillgodoser cfterfrågan från föräldrar som förvärvsarbetar, studerar eller av annan anledning har behov av samhällsstöd i omsorgen om sina barn.
För att snarast möjligt få fram praktiska erfarenheter av de delvis nya verksamhetsformer som barnstugcutredningen kommer att aktualisera har Kungl. Maj:t på förslag från utredningen gett socialstyrelsen i uppdrag att organisera en försöksverksamhet beträffande dels barnstugeverksamhetens organisatoriska utformning och pedagogiska innehåll, dels utbyggnadsplancringen beträffande kommunernas insatser för barn i förskoleåldern. Drygt 2 milj. kr. har ställts till förfogande för denna försöksverksamhet.
En omfattande försöksverksamhet avseende Iekskoleverksamhet i glesbygdsområden bedrivs med särskilda medel som finns anvisade under anslaget Bidrag till social hemhjälp. Bidrag har hittills anvisats för ett tjugotal sådana försöksprojekt som siktar till att ge erfarenheter om hur lekskoleverksamheten i landets glesbygdsområden lämpligen bör utformas. Särskilda försök pågår även med lekskoleverksamhet med språkträning för invandrarbarn samt beträffande integrering av handikappade barn i barnstugor.
Barnstugeutredningen kommer i sitt fortsatta arbete att behandla frågan om fritidsverksamheten för barn i skolåldern. En omfattande för-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 45
söksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn i skolåldern har nyligen
påbörjats med medel från allmänna arvsfonden. Erfarenheterna från denna verksamhet som bedrivs i samarbete mellan kommuner och ungdomsorganisationer, föräldraföreningar m.m. bör bli av värde för utredningens arbete.
D 1. Bidrag till social hemhjälp 1970/71 Utgift — 185 814 541 1971/72 Anslag 200 000 000 1972/73 Förslag 250 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till kostnaderna för den sociala hemhjälpen. Statsbidrag utgår med 35 20 av kommuns nettokostnader för hemvårdarinnor, hemsamariter och därmed jämförlig personal, som har till huvudsaklig uppgift att i enskilt hem hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer. Samma bidrag utgår till kommuns kostnader för bidrag till enskild sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhet. Statsbidraget utbetalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1972/73 avser alltså bidrag till verksamheten under kalenderåret 1972.
Från anslaget bekostas även viss försöksverksamhet avseende vård och service m. m. i glesbygder.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964: 427) om statsbidrag till social hemhjälp och i brev den 30 april 1971.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen räknar med en fortsatt ökning av hembhjälpsverksamheten under år 1972. Styrelsen beräknar anslagsbehovet för budgcetåret 1972/73 till 225 milj. kr., varav 10 milj. kr. för fortsatt försöksverksamhet i fråga om vård och service åt åldringar och handikappade samt aktiviteter för barn och ungdomar i glesbygder.
Departementschefen
Jag har i inledningen till detta avsnitt redogjort för hur den sociala hemhjälpen byggts ut i snabb takt under de senaste åren. Ungefär 275 000 åldringar och handikappade samt 90 000 barnfamiljer kan beräknas ha fått hjälp av hemsamariter och hemvårdarinnor under år 1971. Enligt bidragsreglerna kommer under budgetåret 1972/73 att betalas ut statsbidrag till kommunernas nettokostnader för hemhjälpsverksamheten under år 1972. Verksamheten väntas då fortsätta att öka. Med hänsyn härtill och med beaktande av resultatet av avtalsrörelsen beräknar
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 46
jag medelsbehovet för statsbidrag till social hemhjälp till 240 milj. kr. under nästa budgetår.
Sedan budgetåret 1968/69 bekostas från detta anslag försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service för åldringar och handikappade i glesbygd. Försöksverksamheten vidgades fr. o. m. budgetåret 1970/71 till att avse även andra befolkningsgrupper, varvid särskilt avsågs behovet av fritidsaktiviteter för barn och ungdom i glesbygder. Den statsunderstödda försöksverksamheten pågår f.n. i ett 50-tal glesbygdskormuner. Bidrag har beviljats för bl.a. uppsökande och kartläggande verksamhet, bostadsförbättringsverksamhet, distribution av djupfryst färdiglagad mat samt annan varudistribution och transportservice, snöröjning, särskilt utrustade servicebussar, fotvård, kommunikationsradioanläggning, kultureH service, lekskoleverksamhet samt anläggningar för fritidsverksamhet m. m. åt pensionärer, handikappade och ungdomar. Vidare har bidrag utgått till en närmare undersökning om de sociala levnadsförhållandena och socialvårdens funktion i en glesbygdskommun. Bidrag har också utgått till Jämtlands läns landsting för försöksverksamhet med ambulant reumatikervård och till Västerbottens läns landsting för ambulant tandvårdsservice. I några kommunblock pågår en brett upplagd försöksverksamhet för en samlad social service. Medel har vidare ställts till socialstyrelsens förfogande för uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten.
Jag finner det angeläget att försöksverksamheten bedrivs även under
Det sammanlagda anslagsbehovet under anslaget beräknar jag till 250 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.
D 2. Bidrag till anordnande av barnstugor 1970/71 Utgilt 54 368 921 Reservation 14 023 1971/72 Anslag 65 000 000 1972/73 Förslag 70 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till anordnande av barnstugor. Statsbidrag utgår med högst 5 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller inköp av byggnad för barnstuga. Bidraget utgår till lokaler som anordnas så att de kan användas för barntillsyn under hela dagen eller i varje fall minst fem timmar per barn och dag, dvs. till
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Sociaidepartementet 47
daghem, gemensam barnstugeavdelning och fritidshem. Förskott med 90 22 av beviljat anordningsbidrag kan betalas ut när byggnadsarbetena påbörjats. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån till barnstugor.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning räknat med att ca 14 000 statsbidragsberiättigande platser i daghem. gemensamma barnstugeavdelningar samt fritidshem påbörjas under vartdera av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Med hänsyn till att byggnadskostnaderna för serietillverkade barnstugor ökat från ca 9 000 kr. per plats år 1966 — dvs. när nuvarande anordningsbidrag fastställdes — till ca 12 000 kr. per plats budgetåret 1970/71, föreslår socialstyrelsen att anordningsbidraget skall höjas till 6 000 kr. per plats fr. o. m. den 1 juli 1972. Anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknas på grundval härav till 84 milj. kr.
Föredraganden
Den pågående utbyggnaden av barnstugeverksamheten har redovisats i inledningen till detta avsnitt. På grundval av kommunernas utbyggnadsplaner, redovisade i september 1971, räknar jag med att byggen för sammanlagt omkring 28 000 nya platser kommer att påbörjas under innevarande och nästa budgetår.
Socialstyrelsens förslag om en höjning av anordningsbidraget är jag inte beredd att tillstyrka. Jag beräknar anslagsbehovet för budgcetåret 1972/73 till 70 milj. kr.
Jag hemstiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av barnstugor för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservatiorsanslag av 70 000 000 kr.
D 3. Bidrag till driften av barnstugor 1970/71 Utgift 76 044 142 1971/72 Anslag 130 000 000 1972/73 Förslag 216 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till driften av barnstugor. Fr. o. m. den 1 januari 1972 utgår driftbidrag till barnstugor med 4 000 kr. per plats och år för sådana avdelningar för barn under skolåldern, där minst två tredjedelar av antalet platser utnyttjas för barntillsyn minst fem timmar per barn och dag (daghem eller gemensam barnstugeavdelning). För omsorg om barn i skolåldern utgår driftbidrag med 2 000 kr. per
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 48
plats och år till barnstugeavdelning, som hålls öppen under minst fem timmar per dag (fritidshem). Driftbidrag utbetalas i efterskott för budgetår. Förskott kan utgå med högst hälften av beräknat bidrag för budgetår. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån till barnstugor. Ett särskilt bidrag till jordbruksdaghem utgår med högst 60 96 av driftkostnaderna.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår liksom föregående år att driftbidraget utgår per avdelning i stället för per plats. Bidraget föreslås utgöra 75 000 kr. per avdelning och år i daghem och gemensam barnstugeavdelning samt 45 000 kr. per avdelning och år i fritidshem. Antalet statsbidragsberättigade avdelningar vid daghem och gemensam barnstugeavdelning beräknas vid slutet av budgetåren 1971/72 och 1972/73 vara 49040 resp. 4 830. För fritidshem uppskattas motsvarande antal till 660 resp. 790.
Med de av styrelsen föreslagna bidragsreglerna beräknas medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till 234 milj. kr. Vid oförändrade bidragsregler beräknas medelsbehovet till 159 milj. kr.
Föredraganden
Statens bidrag till driften av barnstugor har höjts i flera omgångar under senare år. Betydande bidragshöjningar genomfördes åren 1966 och 1970 och en ytterligare höjning trädde i kraft den 1 januari i år (prop. 1971: 156, SoU 1971: 45, rskr 1971: 327). Det statliga bidraget
höjdes då från 2 800 kr. till 4 000 kr. per plats i daghem och gemensam
barnstugeavdelning och från 1500 kr. till 2 000 kr. per plats i fritidshem. Genom bidragshöjningen har staten ökat möjligheterna för kommunerna att genomföra en fortsatt utbyggnad av barnstugeverksamheten. Som jag tidigare nämnt räknar jag med att byggen för sammanilagt omkring 28 000 nya platser i dag- och fritidshem kommer att påbörjas under innevarande och nästa budgetår.
Med hänsyn bl a, till barnstugeutredningens pågående arbete beträffande barnstugeverksamhetens framtida organisatoriska utformning m. m. är jag inte beredd att nu tillstyrka någon ändring av bidragskonstruktionen.
Med beaktande av utbetalningsbestämmelserna för driftbidragen till barnstugor beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 216 milj. kr. I förhållande till innevarande budgetår innebär det en ökning med 86 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 216 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 49
D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem 1970/71 Utgift 23 824 870 1971/72 Anslag 25 000 000 1972/73 Förslag 38 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för kommunala familjedaghem. Bidrag utgår med 35 7 av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner (exkl. omkostnadsersättning) åt dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter. Rätt till statsbidrag inträder, när kommunens organiserade barntillsyn — genom både barnstugor och familjedaghem — nått en viss omfattning uttryckt i platser per antal invånare i kommuncn. För det första 10 000-talet invånare krävs minst en plats per 200 invånare och för invånarantal över 10 000 minst en plats per 100 invånare. Bidrag utgår för de familjedaghemsplatser som överstiger en på sådant sätt beräknad gräns. För kommuner med över 10 000 invånare gäller dessutom, att antalet familjedaghemsplatser vid beräkningen av statsbidraget inte får överstiga antalet statsbidragsberättigande barnstugeplatser. Statsbidrag utgår i efterskott för kalenderår. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelse (1968: 236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet.
Socialstyrelsen föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 30 milj. kr.
Föredraganden
Statsbidrag till kommunala familjedaghem utgår sedan den 1 januari 1969 med 35 Z av kommunens nettokostnader för verksamheten. Kommunens rätt till statsbidrag har bl. a. begränsats genom en regel som innebär att statsbidrag utgår för högst det antal familjedaghemsplatser som motsvarar det antal barnstugeplatser som finns i kommunen. Avsikten med denna s. k. balansregel var att garantera en önskvärd jämn utbyggnad av såväl antalet barnstugeplatser som familjedaghemsplatser. Erfarenheterna sedan statsbidragsgivningen infördes har dock inte gett vid handen att kommunerna medvetet skulle prioritera en utbyggnad av familjedaghemsverksamheten på bekostnad av en utbyggnad av antalet platser i barnstugor. Samtidigt har statsbidragsgivningen lett till att familjedaghemsverksamheten förbättrats och fått ökad stabilitet. Förhållandet att dagbarnvårdarna i ökande omfattning organiserar sig fackligt synes också ha medverkat till en ökad yrkesmedvetenhet.
Jag vill understryka att familjedaghemmen har stor betydelse när det gäller att möta ett övergångsvis kraftigt ökat barntillsynsbehov i expanderande kommuner. Med hänsyn till vad jag här berört och till att den gällande balansregeln medför att utgående bidrag kan minska vid kommunsammanläggningar förordar jag att nämnda regel slopas med verkan
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 50
fr.o.m. år 1972. Den ökade kostnaden härför kan beräknas til ca 3 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Med ledning av uppgifterna från kommunenkäten hösten 1971 beräknar jag anslagsbehovet för nista budgetår till 38 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna den av mig förordade ändringen i grunderna för
bidrag till kommunala familjedaghem att gälla fr.o.m. den
1 januari 1972;
2) till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 000 kr.
D 5. Bidrag till fericvistelse för barn 1970/71 Utgift 3 673 747 1971/72 Anslag 4000 000 1972/73 Förslag 4 000 000
Statsbidrag utgår till kommun med 100 kr. för varje barn under 15 år, som av kommun eller genom kommuns förmedling under året beretts vistelse på barnkoloni eller i feriehem. För barn, som är handikappat eller sjukt, utgör bidraget 200 kr. Bidraget utgår för kalenderår i efterskott. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967: 473) om statsbidrag till ferievistelse för barn.
Socialstyrelsen
Under år 1970 omfattade den statsbidragsberättigade ferieverksamheten ca 35 000 barn, varav ca 18 000 vistades på barnkoloni och ca 17 000 vistades i feriehem. Utvecklingen sedan år 1964 visar en kraftig minskning av koloniverksamheten medan antalet barn som vistas i ferichem ökat något.
Socialstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 4 milj. kr.
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 51
D 6. Bidrag till semesterhem m. m. 1970/71 Utgift 1275 186 1971/72 Anslag 1 800 000 1972/73 Förslag 1 800 000
Statsbidrag till driften av semesterhem utgår till semesterhemsanordnare med 4 kr. per dag och plats som utnyttjas av personer, som med hänsyn till sina sociala och ekonomiska förhållanden anses behöva hjälp för att få tillfälle till vila och rekreation. Statsbidrag betalas ut av socialstyrelsen i efterskott för kalenderår. Förskott kan utgå med högst tre fjärdedelar av det beräknade bidragsbeloppet för kalenderår. Statsbidrag utgår även för resor till semesterhem eller resor i samband med annan form av semestervistelse. Socialstyrelsen fördelar därvid för detta ändamål avsedda medel mellan semesterhemsnämnderna i landstingsområdena, varefter det ankommer på dessa nämnder att bevilja och betala ut resebidragen. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967: 472) om statsbidrag till driften av semesterhem m. m. (ändrad senast 1969: 782).
Socialstyrelsen
År 1970 utgick statsbidrag för ca 11300 gäster vid semesterhem jämfört med ca 149000 gäster år 1964. Statsbidrag utgick vidare för ca 9 700 semesterresor år 1970 jämfört med ca 13 000 år 1964.
Socialstyrelsen föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med
sor.
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till semesterhem m.m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 52
E MYNDIGHETER INOM HAÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALVÅRD M. M.
Utvecklingen på sjukvårdens område har under 1960-talet inneburit djupgående organisatoriska förändringar och betydande framsteg. Samtidigt har kostnadsutvecklingen inom sjukvården ställt allt starkare krav på en effektiv planering och rationalisering.
De viktiga frågorna om sjukvårdsplaneringen behandlas i socialdepartementets sjukvårdsdelegation. Delegationen har tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppdrag att på grundval av en analys rörande de faktorer som är av betydelse för sjukvårdsplaneringen i samråd med sjukvårdens huvudmän arbeta fram ett riksomfattande system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner. En viktig aspekt på arbetsgruppens verksamhet är att få en samordning med övrig samhällsplanering, framför allt länsplaneringen. En förutsättning för ett framgångsrikt planeringsarbete av detta slag är att man centralt kan tillhandahålla huvudmännen allmänt planeringsunderlag och riktlinjer när det gäller sådana frågor som befolkningsutveckling, personalbehov, nivåstrukturering och förändringar i sjukdomspanoramat.
I syfte att finna lösningar som höjer effektiviteten och utnyttjandegraden av vårdplatserna inom akutsjukvården gör socialstyrelsen också en kontinuerlig uppföljning av patientgenomströmningen i sluten vård och en fortlöpande registrering av den aktuella vårdplats- och planeringssituationen. Sammantagna ger dessa rapporter uppgifter om be- Jastningen på enskilda kliniker och sjukhus inom sluten vård, som kan vara till hjälp bl. a. för att bedöma fördelningen av nya läkartjänster.
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation har i oktober 1971 också uppdragit åt socialstyrelsen att göra en allsidig översyn av det nuvarande programmet för fördelning av läkartjänster.
Den sjukvårdspolitiska målsättningen under de senaste åren har i hög grad varit inriktad på att prioritera en utbyggnad av den öppna sjukvården, psykiatrin och långtidssjukvården. Planeringen har i allt högre grad inriktats på en utbyggnad av den mindre kostnadskrävande decentraliserade sjukvården vid läkarstationer och vårdcentraler utanför sjukhusen. Man kan nu börja att avläsa resultaten härav bl. a. genom en väsentlig förbättring av läkartillgången inom dessa viktiga områden av sjukvården.
Det finns i detta sammanhang även anledning att peka på den ökade läkarutbildningen, som beräknas leda till att antalet läkare stiger från ca 11000 år 1970 till ca 16 000 år 1975. Socialstyrelsen har sam-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 53
tidigt sin uppmärksamhet riktad på hur de resurser som finns tillgängliga inom sjukvården bäst skall kunna utnyttjas. Detta arbete med nivåstruktureringen inom sjukvården är av stor betydelse för att få till stånd en effektivare vårdplanering med kortare väntetider.
Jag vill även erinra om att utredning pågår av vissa frågor rörande sjukvårdskostnaderna. Utredningen innefattar dels en samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels en teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt av nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering.
Centrala och regionala myndigheter m. m.
E 1. Socialstyrelsen 1970/71 Utgift 33 967 722 1971/72 Anslag 35 645 000 1972/73 Förslag 42510 000
Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvården, hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsörjningen. Styrelsen utgörs av generaldirektören och åtta särskilt förordnade ledamöter. Inom verket finns sex avdelningar, en för hälsovård, social barnaoch ungdomsvård m. m., en för långtidsvård, åldringsvård m. m., en för akutsjukvård, nykterhetsvård m. m., en planerings- och beredskapsavdelning, en administrativ avdelning samt en läkemedelsavdelning. Avdelningarna är i sin tur uppdelade på totalt 22 byråer. Kostnaderna för läkemedelsavdelningen bestrids från anslaget E 14 Statlig läkemedelskontroll.
1971/721 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
Personal
| Handläggande personal | 22614, | +38 | +4 |
| Övrig personal | 228 454Y, | --16 +54 | — +4 |
Anslag
Utgifter
Lönekostnader 27 255 000 —-8 550 000 +3 878 000
Sjukvård 61 000 + 31000 + 29-000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 54
1971/72! Beräknad ändring 1972/73
Social- Departementsstyrelsen chefen
Reseersättningar 793 000 + 469 000 + 100 000 Därav utrikes resor högst (27 000) CH 95 000) (+1 000) Traktamenten åt vissa befattningshavare inom socialstyrelsen 95 000 + 10-000 + 10000 Lokalkostnader 3 089 000 -+ 1 466 000 41 500 000 Expenser . a) expenser för eget behov varav för representation högst 10 000 och för kursavgifter högst 6 000 1 340 000 + 534 000 + 100 000 b) expenser för annat än eget behov 278 000 + 38 000 + 38 000 c) kostnader för flyttning av verket 115 000 — 115 000 — 115 000 Kostnader i samband med inrättande av redovisningscentral — -- 433 000 -- 372 000 Kontorsdrift m. m, i kvarteret Garnisonen — + 958 000 4 909 000 Databearbetning 9296 000 — 57 000 — 80 000 Informationsverksamhet 1496 000 —1 158 000 + 90000 Undersöknings- och infor- | mationsverksamhet rörande Iekmaterial m. m. 400 000 + 293 000 — Recglering av trafikskador 20 000 — — Anlagsprövning av vårdpersonal 100 000 + 27000 + 27000 Kurser för ledamöter i lokala företagsnämnder 36 000 + 24 000 + 24 000 Summa utgifter — 36 074 000 -- 13 819 000 +6 882 000
Inkomster Försäljning av publikationer 429 000 + 17 000 + 17000 Nettoutgift 35 645 000 -+-13 802 000 +6 865 000
1 Exkl. läkemedelsavdelningen
Socialstyrelsen
I. Löne- och prisomräkning 6 167 000 kr. 2. Omfattningen av hälsovårdsbyråns arbetsuppgifter motiverar ytterligare en kvalificerad likare med heltidstjänstgöring. Därvid kan en tjänst som deltidsföredragande dras in. Vidare behövs två hälsovårdskonsulenter. På grund av ökande arbetsuppgifter bör byrån vidare för-
stärkas med en amanuens och ett kvalificerat biträde (352 000 kr.).
3. För utrednings- och planeringsarbete samt författande av råd och anvisningar rörande den allmänna barnavården bör barnavårdsbyrån tillföras en byrådirektör. För verksamheten med förmedling av adoptivbarn från utlandet bör byrån förstärkas med en byrådirektör. En halvtidstjänst som byrådirektör behövs för utveckling och central ledning av familjerådgivningen.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 55
Den ökande barnstugeverksamheten ställer allt större krav på socialstyrelsen, varför en avdelningsdirektör krävs för ändamålet. Vidare behövs en förste byråsekreterare och en amanuens för verksamhet inom barnstugeområdet samt en byrådirektör för att utveckla den förskolepedagogiska metodiken.
Slutligen föreligger inom byrån behov av personalförstärkning med en byrådirektör och en amanuens för utvecklingsarbete rörande vården utom skola för ungdomsvårdsskoleklientelet (685 000 kr.).
4. På grund av den kraftiga utvecklingen inom tandvårdsområdet är det nödvändigt att tandläkarpersonalen på tandvårdsbyrån förstärks med en heltidstjänst som föredragande. I stället utgår en byrådirektörstjänst för tandläkare, som f.n. är förd på övergångsstat (+20 000 kr.).
5. För uppgifter inom obstetrik och gynekologi behöver medicinalbyrån en heltidsanställd läkare. Samtidigt kan en tjänst som deltidsföredragande dras in (477 000 kr.).
6. Sjukhusbyråns arbetsuppgifter har bl.a. utökats med betydande uppgifter rörande investeringsfrågor inom sjukvården. Med anledning härav samt ökade uppgifter i fråga om Jäkarfördelningen behöver byrån en byrådirektör och en assistent. Vidare behövs en tjänst som byrådirektör avsedd för sjuksköterska med halvtidstjänstgöring för ärenden rörande sjuksköterskors och annan sjukvårdspersonals tjänstgöring i sluten kroppssjukvård (194 000 kr.).
7. Mentalsjukvårdsbyrån behöver ytterligare en byrådirektör och ett biträde för skrivgöromål (4-122 000 kr.).
8. För uppgifter inom nykterhets- och narkomanvårdsområdena behövs en byrådirektör och en förste byråsekteterare (+153 000 kr.).
9. Långtidsvårdsbyrån har ett betydande utrednings- och planceringsarbete. För detta arbete och för att täcka behovet av ökad administrativ hjälp för byråns uppgifter i övrigt behövs en förstärkning med två byrådirektörer. Vidare erfordras ytterligare en assistent (arbetsterapevt) för hjälpmedelsärenden m. m. (+233 000 kr.).
10. Socialvårdsbyrån behöver en byrådirektör bl. a. för bearbetning av material inom byråns område samt för utarbetande av råd och anvisningar, en byrådirektör för byråns medverkan i projekt som syftar till att utveckla och stimulera kommunerna till insatser för olika former av social vårdservicc, utarbetande av råd och anvisningar m. m. samt en assistent (arbetsterapevt) med uppgift att sprida kunskap om tekniska hjälpmedel till institutionsbunden och öppen åldringsvård m. m.
Vidare behöver byrån två kvalificerade biträden (4323 000 kr.).
11. Första planeringsbyrån behöver inrätta ett kurssekretariat mea en förste byråsekreterare och cen assistent för styrelsens omfattande utbildnings- och kursverksamhet. Vidare behövs på byrån cn assistent och ett biträde (+205 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 56
12. För utvecklingsarbete och försöksverksamhet bör andra planeringsbyrån tillföras en byrådirektör och ett biträde (+131 000 kr.).
13. Styrelsens juridiska verksamhet behöver omorganiseras. Styrelsen föreslår, att en särskild enhet skapas för ändamålet direkt under verksledningen. För den samlade ledningen bör inrättas en tjänst som chefsjurist. Verksamheten bör delas upp på två byråer, en lagbyrå och en byrå för ansvarsärenden, vilket medför behov av ytterligare en byråchefstjänst. Däremot kan nu anvisade särskilda medel för sex månaders dubblering av byråchefstjänsten utgå. Vidare behöver byrån ytterligare en avdelningsdirektör på grund av den stora ansvällning som ägt rum av byråns arbetsuppgifter samt en byrådirektör för att närmast under byråchefen svara för verkställigheten av ansvarsnämndens ärenden. Dessutom erfordras en assistent för vissa uppgifter beträffande diarieföring, remissförfarande m. m. (+427 000 kr.).
14. För att biträda verksledningen med större organisations- och rationaliseringsfrågor erfordras en avdelningsdirektör och ett kvalificerat biträde. Vidare bör kanslibyrån förstärkas med en byrådirektör och en förste byråsekreterare. Härutöver har byrån behov av en assistent och tre kvalificerade biträden (+487 000 kr.).
15. Enligt riksrevisionsverkets förslag skall socialstyrelsen övergå till ett kostnadsbokföringssystem på data. I samband därmed skall ett s. k. revisionskontor organiseras hos styrelsen. Kameralbyrån måste därvid förstärkas med en byrådirektör (486 000 kr.).
16. Informationsbyrån behöver förstärkas med en avdelningsdirektör för administrativa och kamerala frågor, en byrådirektör, en förste byråsckreterare och ett kvalificerat biträde för utgivning av styrelsens tidskrifter och publikationsserier samt en byrådirektör för information om pågående aktiviteter, konferenser på länsplanet m. m. Vidare behöver byrån ett kvalificerat biträde för utställningsverksamhet, konferensverksamhet samt massmediainformation m. m. (+346 000 kr.).
17. För kuratorsverksamhet för svenska ungdomar i utlandet som riskerar att råka i svårigheter på grund av innehav eller missbruk av narkotika erfordras ytterligare medel (+105 000 kr.).
18. För att styrelsen skall kunna anlita experter i erforderlig utsträckning och biträdesbjälp till dessa erfordras en uppräkning av medelstilldelningen för ändamålet (-+-620 000 kr.).
19. På grund av ökad företagsnämndsverksamhet och annan förvaltningsdemokratisk verksamhet m. m. erfordras förstärkning av avlöningsmedlen för att inte övriga uppgifter skall eftersättas (4150 000 kr.).
20. Två nya anslagsposter har tillkommit, nämligen Kostnader i samband med inrättande av redovisningscentral vid socialstyrelsen och Kostnader för kontorsdrift och biblioteksverksamhet inom kvarteret Garnisonen.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 57
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 42 510 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst som avdelningsdirektör för den alltmer omfattande barnstugeverksamheten och en tjänst som byrådirektör för det pedagogiska utvecklingsarbetet inom ungdomsvårdsskolorna (3). Vidare har jag beräknat medel för en tjänst som föredragande, avsedd för tandläkare på tandvårdsbyrån. Samtidigt kan de medel dras in, som anvisats för en på övergångsstat uppförd tjänst som byrådirektör i samband med att innehavaren avgår med pension under år 1972 (4). Arbetsbelastningen på socialstyrelsens lagbyrå har ökat alltmer, och under de senaste åren har medel anvisats för att möjliggöra en dubblering av byråchefstjänsten under sex månader av årct. Jag förordar att en ny arbetsenhet nu inrättas för att i första hand svara för uppgifter rörande medicinalväsendets ansvarsnämnd. För ledningen av denna enhet bör inrättas en tjänst som byråchef. Samtidigt kan de medel som tidigare anvisats för dubblering av den nuvarande byråchefstjänsten dras in (13). Socialstyrelsens redovisnings- och revisionsverksamhet kommer fr. o. m. nästa budgetår att omfatta — förutom styrelsen och vissa underförvaltningar — även ungdomsvårdsskolor, nykterhetsvårdsanstalter och länsnykterhetsnämnder. Kameralbyrån behöver i samband härmed förstärkas med en byrådirektör. Jag beräknar medel för en sådan tjänst (15).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst hos socialstyrelsen
som byråchef i Ce 1;
2) till Socialstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 42 510 000 kr.
E 2. Giftnämnden 1970/71 Utgift 1213 796 1971/72 Anslag 1358 000 1972/73 Förslag 1 390 000
Giftnämnden är giftmyndighet enligt giftförordningen (1962: 702) och = registreringsmyndighet enligt bekämpningsmedelsförordningen (1962: 703). Det åligger nämnden särskilt att följa utvecklingen i frågor om hälsofarliga varor och bekämpningsmedel samt att ha tillsyn över efterlevnaden av vissa författningsbestämmelser på området. Gift- ' nämnden består av ordförande och tio andra ledamöter utsedda av Kungl. Maj:t.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 58
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Gift- Departementsnämnden chefen
Personal
| Handläggande personal | 8 | +1 | — |
| Övrig personal | 4 12 | +1 +2 | -— — |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 937 000 | +195 000 + 94 000 | |
| Sjukvård | 4 000 | — | — |
| Reseersättningar | 24 000 | — 7000 + 2 000 | |
| Därav utrikes resor | (4 000) (+ 4000) (+ 1000) | ||
| Lokalkostnader | 46 000 | + 31 000 + 31 000 | |
| Expenser | 72 000 | + 17000 + 5000 | |
| Därav engångsutgifter | (29 000) (+ 10 000) | (> |
Utrednings- och informationsverksamhet rörande oskadliggörande av giftrester 260 000 + 26 000 — 100 000 Undersökningar av hälsofarliga varor 15 000 + 2000 — Särskilda undersökningar 10 000 — —
Summa utgifter 1 368 000 +278 000 + 32 000 Inkomster Ersättning för särskilda undersökningar 10 000 — —
Nettoutgift 1 358 000 +278 000 + 32 000
Giftnämnden
I. Löne- och prisomräkning 142 000 kr.
2. För att avlasta bl. a. byråchefen vissa ärenden erfordras en förstärkning av den handläggande personalen med en byråsekreterare (462 000 kr.).
3. Genom den utökning som skett av den handläggande personalen krävs ytterligare ett biträde (+37 000 kr.).
4, På grund av de alltmer kvalificerade uppgifterna inom Kansliet, bl. a. förande av olika register och uppgifter för databehandling, är det nödvändigt att en tjänst som biträde byts ut mot en assistenttjänst (49 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 390 000 kr.
Anslagsposten Utrednings- och informationsverksamhet rörande oskadliggörande av giftrester har minskats med 100 000 kr. med hänsyn till att handläggningen av vissa avfalls- och destruktionsfrågor under nästa budgetår avses bli överförd till naturvårdsverket. Chefen för
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 59
jordbruksdepartementet kommer senare i dag att förorda att medel för
dessa ändamål beräknas under anslaget till naturvårdsverket. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Giftnämnden för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 1 390 000 kr.
E 3. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
| 1970/71 Utgift | 215 971 |
| 1971/72 Anslag | 282 000 |
| 1972/73 Förslag | 315 000 |
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har huvudsakligen till uppgift att pröva byggnadsritningar för sjukvårds- och socialvårds-
byggnader. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationali-
seringsinstitut (Spri) lämnar därvid biträde med den byggnadstekniska
granskningen m. m. Nämndens verkställande ledamot och direktör är
samtidigt chef för Spris byggnadsavdelning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 2 | — | — |
| Övrig personal | 2 4 | — — | — — |
Anslag
| 1. Lönekostnader | 247 000 | +42 000 | +28 000 |
| 2. Reseersättningar | 5 000 | — | — |
| 3. Lokalkostnader | 18 000 | + 4000 | + 4000 |
| 4. Expenser | 12 000 282 000 | + 1000 -+-47 000 | + 1000 4-33 000 |
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
1. Löne- och prisomräkning 28 883 kr.
2. Med hänsyn till arbetsuppgifternas beskaffenhet och därav följande ansvarsställning bör tjänsten som förste byråsekreterare i Ae 24 bytas ut mot en tjänst som byrådirektör (414 121 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 315 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader för
budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 315 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 60
E 4. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut 1970/71 Utgift 6 087 684 1971/72 Anslag 6 400 000 1972/73 Förslag 6 050 000
Från anslaget utgår bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är staten och en särskild stiftelse, i vilken tills vidare som medlemmar ingår Svenska landstingsförbundet samt Göteborgs och Malmö kommuner (prop. 1967: 68, SU 1967: 105, rskr 1967: 251).
Departementschefen
Enfigt det avtal som tidigare gällde mellan staten och Stiftelsen för sjukvårdens och socialvårdens planering och rationalisering skulle staten under avtalsperioden 1968—1971 bidra till kostnaderna för Spri med 6 milj. kr. per år. Bidraget var indexreglerat. Kungl. Maj:t har nu genom beslut den 1 oktober 1971 för sin del godkänt en mellan samma parter träffad överenskommelse om förlängning av avtalet samt om vissa ändringar i avtalet. Med utgångspunkt i att institutets verksamhet under åren 1972—1974 totalt kostar 20, 21 resp. 22 milj. kr. skall staten enligt nämnda överenskommelse under samma år svara för ett bidrag på resp. 5,9, 6,2 och 6,5 milj. kr. Avtalet gäller t.o. m. utgången av år 1977. I fråga om parternas bidrag för tid efter år 1974 skall enligt avtalet särskild överenskommelse träffas före den 1 juli 1974. Bidragen utbetalas kvartalsvis i förskott. För nästa budgetår bör därför anvisas 6 050 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 6 050 000 kr.
E 5. Länsläkarväsendet m. m. 1970/71 Utgift 5 684 190 1971/72 Anslag 7655 000 1972/73 Förslag 8 289 000
Länsläkarorganisationen har till huvudsaklig uppgift att som rådgivande och inspekterande organ medverka i den allmänna hälsovårdens
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 61
främjande. Vidare skall organisationen följa planeringen av den allmänna sjukvården och ha uppsikt över den öppna sjukvården samt öva tillsyn över vissa inrättningar och över personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande verksamhet. I organisationen ingår länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsulenter. Under anslaget beräknas vidare medel för fem i statens tjänst kvarstående provinsialläkare.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
Personal
| Provinsialläkare | 5 | — | |
| Länsläkare | 25 | — | — |
| Bitr. länsläkare | 15 | + 5 | |
| Länshälsovårdskonsulenter | 23. | + 5 | — |
| Länssjuksköterskor | — 68 | + 3 +13 | = — |
Anslag
| Lönekostnader | 6 710 000 +1 779 000 | + 589 000 | |
| Sjukvård | 12 000 + 7000 | — | |
| Reseersättningar | 564 000 = 104 000 | + 10000 | |
| Lokalkostnader | 315 000 + 35 000 | -- 35 000 | |
| Expenser | 1 000 | — | — |
Apparat- och instrumentutrustning 48 000 — — Ersättning för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen 5 000 — —
7 655 000 +1 925 000 +634 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 756 000.
2. Fänsläkarorganisationen har sedan den inrättades år 1962 fått ett avsevärt vidgat arbetsfält. Bl. a. fordrar de omgivningshygieniska frågorna och de sociala och socialmedicinska problemställningarna allt större insatser av organisationen. Med hänsyn härtill behövs under nästa budgetår en förstärkning med fem biträdande länsläkare (4575 000 kr.).
3. Fem ytterligare tjänster för länshälsovårdskonsulenter föreslås (+420 000 kr.).
4. Tre tjänster bör inrättas för länssjuksköterskor med huvudsaklig uppgift att biträda länsläkarna i deras inspektionsverksamhet (+230 000 kr.).
Vidare föreslås indragning av vissa arvoden till fyra förste provinsialläkare.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 62
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Länsläkarväsendet m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 8 289 000 kr.
E 6. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder 1970/71 Utgift 6 414 663! 1971/72 Anslag 7 520 000! 1972/73 Förslag 8397 000
1 Anslagen Statens socialvårdskonsulenter och Länsnykterhetsnämnderna
Socialvårdskonsulenterna, som är underställda socialstyrelsen, är 17 till antalet med var sitt distrikt. Sex distrikt omfattar två län, övriga ett län. I konsulenternas arbetsuppgifter ingår bl. a. att biträda länsstyrelserna i frågor om socialhjälp och barnavård samt socialstyrelsen med viss tillsynsverksamhet. Vidare skall de bistå de sociala centralnämnderna m. fl. med råd och upplysningar.
Länsnykterhetsnämnderna har i likhet med de kommunala nykterhetsnämnderna och de sociala centralnämnderna till uppgift att övervaka nykterhetstillståndet och vidta åtgärder för dess förbättrande. Länsnykterhetsnämnderna verkar för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna på området och skall i övrigt vägleda och bistå de kommunala nämnderna.
I sju län bedrivs försöksverksamhet med samordning av bl. a. socialvårdskonsulenternas, länsnykterhetsnämndernas och barnavårdskonsulenternas verksamhet.
1971;j72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
Personal
| Konsulenter och assistenter | 66 | + 6 | — |
| Övrig personal | 52 118 | + 6 -:-12 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 6 209 000 +1 520 000 | + 680 000 |
| Sjukvård | ” 12 000 + 1000 | — |
| Reseersättningar | 549 000 -+- 45 000 | + 27 000 |
| Lokalkostnader | 421 000 -- 150 000 | +118 000 |
| Expenser | 329 000 + 86 000 7 520 000 +31 802 000 | + 52000 +877 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 63
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 854 000 kr.
2. För ytterligare = skrivpersonal hos <konsulenterna erfordras 135 000 kr.
3. För förstärkning av konsulentorganisationen och utvidgning av beslutad försöksverksamhet behövs ytterligare sex konsulenter samt sex kontorsbiträden. I första hand föreslår styrelsen att tjänster inrättas för delning av de distrikt som omfattar Kopparbergs och Gävleborgs lin resp. Jämtlands och Västernorrlands län på grund av de synnerligen svåra arbetsförhållanden som dessa distrikts storlek innebär.
Departementschefen
Med hänsyn till utvecklingen inom socialvårdskonsulenternas och länsnykterhetsnämndernas arbetsområden har jag funnit lämpligt att föra samman anslagen för berörda verksamheter till ett anslag.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 8 397 000 kr.
Vissa laboratorier m. m.
E 7. Statens strålskyddsinstitut 1970/71 Utgift 4018 521 1971/72 Anslag 4 711 000 1972/73 Förslag 5 711 000
Statens strålskyddsinstitut är strålskyddsmyndighet enligt strålskyddslagen (1958: 110). Institutet har vidare till uppgift att vara centralt samordnande organ för olika strålskyddsintressen i riket samt att stå till förfogande för arbeten inom sjukvård, undervisning och forskning vid karolinska sjukhuset.
Institutet är organiserat på fyra avdelningar. Dessa är röntgenkontrollavdelningen, kärnfysikaliska avdelningen, avdelningen för strålskyddsmedicin samt avdelningen för klinisk radiofysik. Vidare finns inom institutet laboratorier för dosimetri och radioaktivitetsmätningar och en administrativ sektion.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 64
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Strålskydds- Departements-
institutet chefen Personal
| Handläggande personal | 20 | + 4 + | 2 |
| Övrig personal | 55 75 | +10 +14 + | — 2 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 3 992 000 + 1 518 000 + 804 000
| Sjukvård | 6 000 — — |
| Rescersättningar | 137 000 + 18000 + 7 000 |
| Därav utrikes resor | (17000) (+ 3000) (+ 1 000) |
| Lokalkostnader | 347 000 + 123 000 + 112 000 |
| Expenser | 105 000 + 105 000 + 55 000 |
Kostnader för drift av stationer för mätning av joni- : serande strålning m. m. 29 000 + 2 000 + 2 000 Övriga utgifter 329 000 + 256 000 + 20000
Därav för inköp och
underhåll av inventarier
och instrument (150000) (+ 199000) (+ 14000)
Summa utgifter 4 945 000 +2 022 000 +1 000 000 Inkomster Uppbördsmedel 234 000 — —
Nettoutgift 4 711 000 +2 022 000 + 1 000 000
Statens strålskyddsinstitut
1. Löne- och prisomräkning 771 000 kr.
2. Med hänsyn till institutets storlek och verksamhetens beskaffenhet bör tjänsten som professor och föreståndare för institutet i C 1 bytas ut mot en tjänst som överdirektör i C 4. I samband härmed bör den avlöningsförstärkning som f.n. är knuten till tjänsten dras in (+8 824 kr.).
3. På grund av att isotoplaboratoriet vid radiumhemmet utvidgats att betjäna hela karolinska sjukhuset i stället för såsom tidigare endast radiumhemmet har sjukhusets behov av fysikerassistans ökat i sådan omfattning att avdelningen för klinisk radiofysik måste tillföras ytterligare en fysiker. Avdelningen behöver vidare två nya tjänster för kvalificerade laboratorieassistentuppgifter. En av dessa har betalats av Cancerföreningen i Stockholm men då verksamheten lämnat forskningsstadiet och nu bedrivs som rutin anser sig cancerföreningen ej längre böra bekosta denna verksamhet (+ 148 770 kr.). Då de kemiska uppgifterna vid isotoplaboratoriet dessutom blivit alltmer kvalificerade erfordras även att en tjänst där som ingenjör byts ut mot en tjänst som fysiker (kemist) (+21 248 kr.).
4, Vid speciallaboratorierna bör inrättas två ingenjörstjänster, varav
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 65
en för lågaktivitetslaboratoriet. Medel för sistnämnda tjänst har tidigare utgått från atomforskningsrådet. Den andra erfordras för att biträda med radonmätningar i gruvor (4 92 316 kr.). Vid laboratorierna har dessutom kemisk sakkunskap på akademisk nivå blivit alltmer nödvändig särskilt i samband med de upptagna gruvundersökningarna, varför laboratorierna bör tillföras en fysiker (+ 67 406 kr.).
5. Institutets bibliotek nyttjas huvudsakligen av institutets egna avdelningar men även av radiobiologiska och radiofysiska institutionerna vid karolinska institutet. För att biblioteket skall kunna utnyttjas rationellt måste det handhas av en bibliotekarie (-+-64 163 kr.).
6. För övriga uppgifter inom institutet behövs en strålskyddsinspektör, två ingenjörer och fyra skrivbiträden, varav två med halvtidstjänstgöring. Två tjänster som förste fysiker bör bytas ut mot tjänster som avdelningsföreståndare. Vidare bör en assistenttjänst bytas ut mot en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång. Med hänsyn till storleken på institutets verkstad bör den förestås av en verkstadsföreståndare i stället för en ingenjör. Dessutom behövs ökade medel för informationsändamål samt för vissa instrument (+ 461 420 kr.).
Departementschefen
Strålskyddsinstitutet framhåller att undersökningar av radioaktiviteten i gruvluft är en uppgift av högsta angelägenhetsgrad. Jag delar strålskyddsinstitutets uppfattning och har därför beräknat medel dels för en fysiker med placering vid speciallaboratorierna och dels för jonkammare för mätning av radonhalten i gruvor. Jag beräknar också medel för en tjänst som ingenjör, vilken under en följd av år funnits vid institutets lågaktivitetslaboratorium men inte varit uppförd på institutets stat (4,6).
Vidare beräknar jag medel för en ökad informationsverksamhet om strålrisker och strålskydd (6).
För innevarande budgetår har beräknats 55 000 kr. för bearbetning av vissa blodundersökningar på personal i radiologiskt arbete. Samma belopp bör beräknas för ändamålet under nästa budgetår, då bearbetningen beräknas bli slutförd.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 711 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 5 711 000 kr.
E 8. Statens strålskyddsinstitut m. m.: Inredning och utrustning 1971/72 Anslag 800 000 Reservation — 1972/73 Förslag 1 100 000
3 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 66
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
Nämnden har tidigare beräknat 500 000 kr. för inredning av omoch tillbyggda lokaler vid statens strålskyddsinstitut m.m. Nämnden har dock anfört, att slutlig ställning till frågan om erforderliga resurser i detta avseende kan tas först sedan inredningsprojekteringen avslutats. Eftersom överläggningar f. n. pågår med byggnadsstyrelsen om fördelningen av kostnader mellan byggnads- och inredningsanslag, kommer nämnden först senare att kunna ta slutlig ställning till medelsbehovet för inredning. Medelsbehovet bedöms dock f.n, inte komma att understiga 500 000 kr.
Den av nämnden tidigare redovisade kostnadsramen för utrustning av 1,4 milj. kr. bedömer nämnden som tillräcklig.
Nämnden hemställer, att 1,1 milj. kr. anvisas under nästa budgetår för ifrågavarande inredning och utrustning.
Departementschefen
Vid min anmälan av detta anslag i föregående års statsverksproposition beräknade jag kostnaderna för inredning och utrustning av strålskyddsinstitutets om- och tillbyggda lokaler till 1,9 milj. kr. Härav har under innevarande budgetår anvisats 800 000 kr. Resterande belopp bör anvisas under nästa budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens strålskyddsinstitut m. m.: Inredning och utrust-
ning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
1 100 000 kr.
E 9-13. Statens bakteriologiska laboratorium
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolkningsskydd.
Dess dominerande uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och i detta syfte utför laboratoriet diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.
SBL leds av cen styrelse och under denna av cen föreståndare. Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen.
Vid SBL fanns den 1 juli 1971 552 anställda, varav sju professorer, 12 laboratorer, 29 laboratorieläkare, mikrobiologer och förste kemister, tre veterinärer samt 23 ingenjörer, laboratorieingenjörer och forsknings-
Prop. 1972: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet 67
ingenjörer. Till den administrativa personalen hör bl.a. en ekonomidirektör, en avdelningsdirektör och fem byrådircktörer.
SBL tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare:
1. Diagnostiska undersökningar
. Preparatförsörjning
Epidemiologisk verksamhet
BAM . Försvarsmedicinsk verksamhet
nr . Service till utomstående
Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:
Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
vin Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
> Statens bakteriologiska Jaboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
5. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp
på 1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för pro- : gram 1, 2, 3 och 5. En mot komplementkostnaderna svarande del av intäkterna levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten. Kostnaderna för uppdragsverksamheten skall täckas genom avgifter så att full kostnadstäckning för verksamheten som helhet i princip uppnås. Anslag 2 är ett reservationsanslag från vilket utgår statens bidrag till kostnaderna för det forsknings- och utvecklingsarbete inom program 1—3 som inte täcks genom avgifter. Anslag 3 är ett förslagsanslag som finansierar centrallaboratorieuppgifter inom program 1. Anslag 4 är ett förslagsanslag som finansierar program 4. Anslag 5 är ett reservationsanslag som skall finansiera laboratoriets investeringar i utrustning.
Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 5 milj. kr.
E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
| 1970/71 Utgift | — |
| 1971/72 Anslag | 1 000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
SBL:s uppdragsverksamhet indelas i programmen diagnostiska undersökningar, preparatförsörjning, epidemiologisk verksamhet samt service till utomstående.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 68
Uppdragsverksamheten omfattar fullgörande av tjänster och tillhandahållande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt en viss export av preparat. För utförda undersökningar och tillhandahållna preparat uppbär SBL ersättning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket.
Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material. I programmet ingår även forsknings- och utvecklingsarbete syftande till att utveckla och rationalisera metoder för diagnostiska undersökningar, samt vissa uppgifter som sammanhänger med SBL:s uppgift som centrallaboratorium.
Programmet Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. fl.) och vissa hjälpprodukter för laboratoricarbete genom egen produktion eller inköp från annan tillverkare. I redovisningen av detta program medtas leveranser till civila och militära beredskapslager. I programmet ingår även forsknings- och utvecklingsarbete för produktutveckling och rationellare framställningsmetoder.
Programmet Epidemiologisk verksamhet avser SBL:s uppdrag att hålla beredskap mot epidemiska sjukdomar samt följa och hålla socialstyrelsen underrättad om det epidemiska läget. I programmet ingår även epidemiologiska fältundersökningar som utförs på eget initiativ och på uppdrag av socialstyrelsen samt insatser i samband med epidemier. Därutöver ingår även viss forsknings- och försöksverksamhet med syfte att vinna insikt om hur epidemiska sjukdomar bäst bekämpas. SBL uppbär för denna verksamhet ersättning från socialstyrelsen från medel som utgår under anslaget F-12 Epidemiberedskap m. m.
Programmet Service till utomstående avser service till karolinska institutets institutioner för virologi och immunologi (substrat, diskgods, djur m. m.) och polisskolan i Solna (värme och varmvatten).
SBL Produktion Program I. Diagnostiska undersökningar
Antalet diagnostiska undersökningar väntas under 1971/72 uppgå till ca 539 000. Detta innebär en ökning med ca 11 000 undersökningar jämfört med utfallet 1970/71. Den relativt måttliga ökningen under 1971/72 får ses mot bakgrund av utfallet under 1970/71, som uppgick till ca 75 000 fler undersökningar än beräknat. Under nästa budgetår beräknas motsvarande undersökningar till ca 587 000. Anledningen till det ökande antalet undersökningar är främst följande
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 69
omständigheter. Nya vårdenheter har tillkommit inom SBL:s upptagningsområde. Härutöver har ökad ingång av prover från sjukvårdsenheter utanför SBL:s upptagningsområde kunnat noteras. En annan anledning till ökningen är att proverna från öppen vård ökat markant till följd av sjukronorsreformen, vilket verifierats av en undersökning som gjorts i Örebro. För budgetåret 1972/73 förväntar SBL som nämnts en fortsatt ökning av antalet undersökningar inom diagnostikprogrammet.
Program 2. Preparatförsörjning
Utvecklingen inom programmet preparatförsörjning framgår av nedanstående sammanställning. Då något entydigt gemensamt begrepp för volym av de många olika preparaten och produkterna som ingår i programmet saknas har i stället försäljningsvärde (1 000-tal kr.) angivits.
1968/69 = 1969/70 1970/71 1971/72
Utfall Utfall Beräknat Utfall Ny
beräkning
SBL-tillverkade
| preparat | 6 946 8257 10 134 10 944 10 085 |
| Inköpta preparat | 6 960 3 445 2 840 7517 5150 |
| Hjälpprodukter | 1502 1 200 1 200 1 801 1 500 |
Summa 15 408 12 902 14 174 20 262 16 735
En aktivare marknadsföring utvecklas successivt vid SBL. Denna omfattar såväl egentillverkade produkter som importerade. Möjligheterna att nå en större internationell marknad undersöks f.n. Vissa resultat har redan uppnåtts genom förbättrad information till olika svenska bistånds- och hjälporgan om SBL:s produktionskapacitet och leveransberedskap.
Försäljningsprognosen för den kommande femårsperioden innebär en kontinuerlig ökning. Försäljningen under 1970/71 ökade 36 Z jämfört med närmast föregående budgetår och uppgick till 20,2 milj. kr. Resultatutvecklingen framgår av den tabell som redovisas i det följande (s. 71). .
Delprogrammet SBL-tillverkade preparat kommer redan under innevarande budgetår att belastas av betydande löneökningar till följd av nya löneavtal.
Delprogrammet inköpta preparat väntas expandera under prognosperioden. Genom att marknadsföringen av influensavaccin blir en årlig företeelse kommer variationerna från år till år av utfallet att bli mindre. Under epidemiår kommer givetvis extremvärden alltjämt att redovisas. Resultatmässigt har delprogrammet stor betydelse för SBL.
Inom delprogrammet hjälpprodukter är efterfrågan på substrat, blod,
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdecpartementet 70
provtagningskärl m. m. förhållandevis stabil men förväntas öka i takt med utbyggnaden av landets laboratorieväsende.
Taxepolitik
I princip eftersträvas full kostnadstäckning på tjänster och produkter. Varje tjänst eller produkt behöver dock inte bära sin andel i kostnaderna för forskning och utveckling. Huvudsaken ir att kostnadstäckning för verksamheten som helhet uppnås. Vid taxesättningen beaktas även kalkylmässiga kostnader, bl. a. kapitalkostnader för utrustning. På vissa områden är det inte möjligt att ta ut alla kostnader. Detta gäller framför allt de virologiska, immunologiska och parasitologiska delprogrammen.
Riksrevisionsverket, som under 1970/71 granskat principerna för SBL:s taxa, delar SBL:s uppfattning att taxesättningen bör göras mer flexibel. SBL:s officiella taxa skall därför endast betraktas som normgivande. Bidragskalkylering tillämpas t. cx. vid export av preparat och utförsäljning av restlager. Statliga och kommunala myndigheter debiteras fr.o.m. 1970/71 efter de normer som gäller för apotekens försäljning (Aup). I fråga om taxesättningen av bakteriologiska undersökningar synes det angeläget att överväga införande av rabatter eller bonus för större kunder eller för kvantitativt betydelsefulla prov.
Personalfrågor
Beräknat
| 1970/71 | 1971/72 | 1972/73 | ||
| Laboratoriepersonal | 24314 | 255 | 259 | |
| Teknisk personal | 66 | 69 | 70 | |
| Administrativ personal | 9014 | 92141 | 92V4 | |
| Ekonomipersonal | | Summa | 148 548 | 135 55114 | 136 55714 |
1 Därav 5844 vid ckonomiavdelningen
SBL beräknar att personalen på de diagnostiska enheterna under 1972/73 behöver öka med tre tjänster. För försvarsmedicin krävs en tjänst. Serviceavdelningarnas personal beräknas öka med två tjänster. Minskningen av ekonomipersonal under 1971/72 beror på rationaliscringar inom disk- och städsektorerna.
SBL begär en ny tjänst som professor och föreståndare för den immunologiska avdelningen.
Resultatutveckling
Resultatutvecklingen för program 1 och 2 framgår av följande tabell.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 71
Resultatutveckling
1967/68 1968/69 — 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73
utfall utfall budget utfall budget utfall SBL regl. SBL
petita — brev Program 1 (exkl. centrallaboratorieuppgilter)
| Intäkter | 9445 9052 10870 10081 10780 11255 9400 9400 13450 |
| Kostnader | 9829 11787 13305 13822 13580 15252 13800 12200 18740 |
| Resultat | —384 —2 735 —2 435 —3 741 —2 800 —3 997 -—4 400 —2 800 —5 290 |
Program 2
| Intäkter | 11 977 15408 15673 12902 14814 20262 13000 13400 17000 |
| Kostnader | 14 621 16716 14213 13764 13414 17361 14000 14000 16 510 |
| Resultat | —2 644 —1 308 -+1 460 —862 +-1 400 +2 901 —1 000 —600 +—-490 |
| Resultat totalt | —3 028 —4 043 — 975 —4 603 —I1 400 —1 096 —5 400 -—3 400 —4 800 |
Kostnaderna för forskning och utveckling är inräknade
Departementschefen
Den i det föregående redovisade tabellen över resultatutvecklingen visar ett växande underskott för program 1 Diagnostiska undersökningar. Program 2 Preparatförsörjning visar tillfredsställande utveckling. Utfallet för budgetåret 1970/71 har totalt sett blivit gynnsammare än väntat.
För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip att full kostnadstäckning för verksamheten i sin helhet skall uppnås, även om enskilda sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Sådana över- och underskott bör dock vara tillfälliga. I ett längre tidsperspektiv bör varje program bära sina egna kostnader.
SBL räknar för budgetåret 1972/73 med ett underskott av uppdragsverksamheten — forsknings- och utvecklingskostnader inräknade — på 4,8 milj. kr.
Det växande underskottet för program 1 ger anledning att se över verksamheten och fördelningen av kostnaderna mellan olika program och verksamhetsgrenar. Det är angeläget att SBL söker anpassa sin kapacitet — totalt och inom skilda sektorer — så att överkapacitet i förhållande till efterfrågan på laboratoricts tjänster i görligaste mån undviks.
I detta sammanhang vill jag begränsa mig till att ta ställning till den insats som skall ske med statsmedel, dvs. storleken av driftbidraget. Statens bidrag till SBL:s driftkostnader avser kostnader för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som inte kan täckas genom taxcinkomster men som staten ändå anser angeläget att stödja. Jag beräknar driftbidraget till 2,9 milj. kr.
För uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 72
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksam-
het för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag 1970/71 Utgift 1096 000 Reservation 304 0001 1971/72 Anslag 3 400 000 1972/73 Förslag 2 900 000
21 Beräknad SBL
SBL begär 4,5 milj. kr. i driftbidrag till de kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom programmen 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomster.
Forsknings- och utvecklingskostnader
| 1970/71 | 1971/72 rev. budget | 1972/73 | |
| program 1 | 2 914 | 3 665 | 3 810 |
| program 2 | 2046 4 960 | 2230 5 895 | 2 250 6 060 |
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört under anslaget E 9 beräknar jag driftbidraget till forsknings- och utvecklingsarbetet till 2,9 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 000 kr.
E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter 1970/71 Utgift 3 620 000 1971/72 Anslag 3 800 000 1972/73 Förslag 4 200 000
Detta anslag finansierar centrallaboratoricuppgifter inom programmet Diagnostiska undersökningar.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 73
SBL
SBL begär en uppräkning av anslaget från 3,8 milj. kr. innevarande budgetår till 4,2 milj. kr. under budgetåret 1972/73.
SBL förutser, att den nuvarande tendensen till stegring av central-
laboratoriefunktionerna kommer att bestå under den närmaste 3-års-
perioden. Det är huvudsakligen tre faktorer, som bidrar till stegringen, nämligen tillkomsten av nya mikrobiologiska laboratorier i landet, stegringen av provvolymen vid redan etablerade laboratorier samt tillkomsten av nya undersökningsmetoder, som i regel kräver nya centralt framställda och standardiserade reagens.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot SBL:s anslagsberäkning och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorie-
uppgifter anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.
E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet 1970/71 Utgift 99 516 1971/72 Anslag 1115 000 1972/73 Förslag 1225 000
Detta anslag finansierar programmet Försvarsmedicinsk verksamhet.
SBL
SBL yrkar att anslaget tas upp med 1 350 000 kr. Hittills har medel anvisats för tio tjänster för försvarsmedicinsk verksamhet. Under innevarande budgetår beräknas den försvarsmedicinska verksamheten komma i gång i full utsträckning inom den bakteriologiska avdelningen och produktionsavdelningen. För nästa budgetår begärs en tjänst som Jaborator med placering inom den epidemiologiska avdelningen. Uppräkningen av anslaget i övrigt är främst föranledd av löneomräkning.
Departementschefen
Den försvarsmedicinska verksamheten vid SBL har byggts ut successivt och omfattar f. n. ett tiotal tjänster. I avvaktan på närmare erfarenheter av den nu pågående verksamheten beräknar jag inte medel för några nya tjänster under nästa budgetår.
3+ Riksdagen 1972. I saml. Nr 1, Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 74
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk
verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 1225 000 kr.
E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning 1970/71 Utgift 666 192 Reservation 1257 958 1971/72 Anslag 1 400 000 1972/73 Förslag 3 280 000
SBL:s anskaffning av utrustning finansieras fr.o.m. budgetåret 1970/71 dels genom utnyttjande av ett särskilt reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr., dels genom anlitande av resp. programanslag för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp.
SBL
Av reservationen har 617 023 kr. disponerats genom gjorda beställningar. Av resterande reservation avser 468 248 kr. inredning och utrustning av nybyggnad för tuberkulosdiagnostik. 102 627 kr. avser inredning och utrustning av produktionsbyggnaden. Arbetet härmed väntas bli slutfört inom den närmaste tiden. För nästa budgetår behövs ytterligare 1 040 000 kr. för ett 40-tal kostnadskrävande utrustningsobjekt.
Departementschefen
I prop. 1971: 145 (bil. 3 s. 14—15) angående utgifter på tilläiggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 förordade jag, att en nybyggnad för smådjurhus skulle uppföras inom laboratoriets förläggningsområde i Solna. Jag förordade vidare, att en preliminärt beräknad kostnadsram av 11 milj. kr. i prisläiget den 1 april 1971 för nybyggnad av smådjurhus skulle föras upp i investeringsplanen för statens bakteriologiska laboratorium. Riksdagen hade intet att erinra häremot (SoU 1971: 44, rskr 1971: 303). Kungl. Maj:t har den 5 november 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera ifrågavarande nybyggnad till och med bygghandlingar. Enligt en till beslutet fogad promemoria borde — i avvaktan på ett slutligt ställningstagande beträffande laboratoriets framtida lokalisering — den yta som ställs i ordning endast omfatta högst hälften av de i förslagshandlingarna upptagna ytorna för förvaring och behandling av djur. Härigenom bör kostnaderna för bl. a. utrustning kunna nedbringas betydligt. Jag beräknar dessa kostnader till 2,4 milj. kr. Av detta belopp bör SBL bemyndigas att lägga ut beställningar för 1 milj. kr. redan under innevarande budgetår. Jag avser att återkomma
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 75
till denna fråga senare denna dag vid min anmälan av utgifter på tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1971/72.
För övrig anskaffning av utrustning beräknar jag 880 000 kr.
Med hänsyn till vad jag nu anfört beräknar jag anslaget under nästa budgetår till 3 280 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 280 000 kr.
E 14. Statlig låkemedelskontroll 1970/71 Utgift 3 956 7241 1971/72 Anslag 38 660 000 1972/73 Förslag 10 360 000
1 Tiden 1/1—30/6 1971
Farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan att vara registrerad hos socialstyrelsen. Registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen handhas denna granskning och analys av farmacevtiska specialiteter av en särskild läkemedelsavdelning. Avdelningen består av en allmän läkemedelsbyrå, en registreringsbyrå och ett läkemedelslaboratorium organiserat på fyra enheter, en farmacevtisk, en farmakologisk, en farmakoterapevtisk och en enhet för klinisk läkemedelsprövning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
Personal
| Handläggande personal | 42 | +5 | — |
| Teknisk personal | 33 | +1 | — |
| Kontorspersonal | 24 | -+2 | — |
| Övrig personal | 7 106 | +8 | — |
Anslag
| Lönekostnader | 6 100 000 +1 436 000 + 875 000 |
| Sjukvård | 29 000 + 4 000 + — |
| Rescersättningar | 99 000 + 17000 + 10000 |
| Därav utrikes resor | (26000) (+ 20000) (+ 2000) |
| Lokalkostnader | 412 000 + 455 000 + 455 000 |
| Expenser | 160 000 + 279 000 + 150 000 |
Sveriges andel i kostnaderna för nordiska farmakopénämnden 71 000 + 5 000 + 5 000 Kostnader för undersökningar utanför den statliga läkemedelskontrollens organisation 189 000 + 150 000 -- 100 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 76
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- = Departements-
styrelsen chefen
Övriga utgifter 3800 000 + 110 000 + 85 000
Därav för inköp och
underhåll av inventarier
och instrument (630 000) (+ 87000) (+ 85000) Information m,. m. 800 000 + 69 000 + 20000
8 660 000 +2 525 000 +1 700 000 Inkomster för den statliga läkemedelskontrollen, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida 7 600 000 — 1 400 000 + 700 000
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 360 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statlig läkemedelskontroll för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 10 360 000 kr.
E 15. Statens rättskemiska Iaboratorium 1970/71 Utgift 5 198 796 1971/72 Anslag 5 747 000 1972/73 Förslag 6 591 000
Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt att utöva viss kontrollverksamhet. Laboratoriet är underställt socialstyrelsen och är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.
| 1971/72 | Beräknad ändring 1972/73 Social- Departements- styrelsen | chefen | |||
| Personal | : | ||||
| Läkarpersonal | 6 | — | — | ||
| Teknisk personal | 63 | +7 | — | ||
| Kontorspersonal | 12 | — | — | ||
| Övrig personal | 74 881, | — +7 | — — | ||
| Anslag | | | ||||
| Lönekostnader | 4 112 000 +1 046 000 | +810 000 | |||
| Sjukvård | 11 000 | — | -— |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 71
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
| styrelsen | chefen | |
| Reseersättningar | 6 000 + 2 000 + 1000 | |
| Därav nordiska resor | (3000) (+ 3000) | (— |
| Lokalkostnader | 653 000 — 190 000 —180 000 | |
| Expenser | 75 000 + 14000 + 6000 |
Provtagningsmateriel för
| alkoholprov | 202;000 + 28000 + 28 000 |
| Ersättning åt blodgivare | 235 000 + 115 000 4115 000 |
| Övriga utgifter | 435000 + 501 000 + 64 000 |
Därav inköp och underhåll
av inventarier och instru-
ment (80 000) — (+ 540 000) (-++100 000)
5 747 000 441 516 000 + 844 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 770 000 kr.
2. Styrelsen föreslår, att medel anvisas för sju nya tjänster vid den blodgruppsserologiska avdelningen. Därigenom kan betydligt större säkerhet ernås vid faderskapsundersökningarna.
Ytterligare medel bör vidare anvisas för kemiska avdelningens arbete med narkotika- och läkemedelsanalyser (+401 000 kr.).
3. Ökningen av laboratoriets verksamhet m. m. medför behov av ytterligare medel för expenser och ersättning åt blodgivare (+94 000 kr.).
4. För att bl. a. upprusta laboratoriet med modern apparatur m. m. behövs en betydande uppräkning av anslagsposten till övriga utgifter (--440 000 kr.).
Departementschefen
De nya bestämmelser om fastställande av faderskap till barn utom äktenskap och om dessa barns arvsrätt, vilka trätt i kraft den 1 januari 1970, har gett laboratoriets blodgruppsserologiska avdelning ökade arbetsuppgifter. Jag beräknar därför 150 000 kr. för personalförstärkningar vid avdelningen (2). Vidare beräknar jag ytterligare 40 000 kr. för narkotika- och läkemedelsanalyser (2).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 591 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 6 591 000 kr.
E 16. Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 4 086 792 1971/72 Anslag 4 567 000 1972/73 Förslag 5252 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 78
Statens rättsläkarstationer har till huvudsaklig uppgift att utföra rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner och Jaboratorieundersökningar. Rättsläkarstationer finns i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Läkarpersonal m. m. | 15 | + 4 | — |
| TLaboratoriepersonal | 6, | + 4 | — |
| Kontorspersonal | 10!/, | + 3!/2 | — |
| Övrig personal | 16 48 | — 1 -+-10!/, | — — |
Anslag Utgifter
| 1. Lönekostnader | 2 970 000 +1 179 000 +662 000 | ||
| 2. Sjukvård | 6 500 + 1 500 | — | |
| 3. Reseersättningar | 12 500 + 3 500 4- 1000 | ||
| Därav för nordiska resor | (1 500) | GV | (— |
| 4. Lokalkostnader | 854 000 — 159 000 —149 000 | ||
| 5. Expenser | 127 000 + 117 000 + 99 000 | ||
| 6. Övriga utgifter | — | — + 72 000 |
Därav för inköp av inven-
tarier och instrument högst (106 000) (+ 23000) GV 7. Vissa rättsmedicinska
undersökningar 5 000 — —
Summa utgifter 4 582 000 +1 181 000 --685 000 Inkomster Ersättningar för antropologiska undersökningar i faderskapsärenden 15 000 — —
Nettoutgift 4 567 000 41 181 000 +685 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 543 000 kr.
2. Den ökade rättsmedicinska verksamheten medför behov av en laboratorieassistent vid rättsläkarstationen vid Stockholm, en biträdande rättslikare, en laboratorieassistent och ett kvalificerat biträde (ett biträ-
de med halvtidstjänstgöring indras) vid stationen i Uppsala, en assistent
vid stationen i Lund samt en rättsläkarassistent, en laboratorieassistent
och en assistent vid stationen i Göteborg. Bårhusföreståndartjänsten vid stationen vid Stockholm bör ändras till en assistenttjänst (+ 408 000 kr.).
3. Den ökade arbetsbördan vid antropologgenetiska avdelningen vid
Stockholmsstationen motiverar förstärkning med en antropologamanucens
och en laboratorieassistent (+-109 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 79
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 252 000 kr. Jag har därvid räknat med att en tjänst som bårhusföreståndare vid rättsläkarstationen i Stockholm byts ut mot en tjänst som assistent (2).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 5 252 000 kr.
E 17. Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning 1970/71 Utgift 300 000 Reservation — 1971/72 Anslag - 1972/73 Förslag 150 000
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen räknar med att den pågående ombyggnaden av rättsläkarstationen vid Stockholm sker i sådan takt att de nya lokalerna kan tas i bruk fr. o. m. budgetåret 1972/73. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har tillstyrkt, att 600 000 kr. anvisas för nyanskaffning av inredning och utrustning för rättsläkarstationen. Med hänsyn till kostnadsökningarna beräknar socialstyrelsen för ändamålet 665 000 kr.
Rättsläkarstationen i Göteborg har stort behov av ny utrustning. Socialstyrelsen beräknar att 220 000 kr. behövs för utrustning till stationen.
Depurtementschefen
Jag kommer senare denna dag att förorda att 600 000 kr. för utrustning av den ombyggda rättsläkarstationen i Stockholm anvisas på tillläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. För kompletterande utrustning av rättsläkarstationen i Göteborg beräknar jag 150 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 80
F ÖPPEN HAÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Under de senaste åren har det — inte minst på grund av sjukvårdens kostnadsutveckling — framstått som alltmer nödvändigt att få till stånd en förändrad struktur på den svenska sjukvården. Genom den ökade läkarutbildningen blir det under 1970-talet också möjligt att starkare än nu framhäva de förebyggande insatserna inom hälso- och sjukvården.
Bland de insatser som samhället gör för att vidmakthålla och förbittra medborgarnas hälsa framträder hälsovårdsupplysningen som alltmer betydelsefull. En saklig information i kost- och näringsfrågor samt om motionens betydelse för hälsan är angelägen. För att denna information skall ge resultat krävs ett långsiktigt och omfattande arbete. Resurser bör också ställas till förfogande för en effektiv upplysning om narkotika och andra beroendeframkallande medel. Jag vill också erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 12 mars 1971 har uppdragit åt socialstyrelsen att redovisa en allsidig medicinsk undersökning rörande tobakskonsumtionen och att lägga fram förslag till de ytterligare åtgärder inom socialstyrelsens verksamhetsområde som styrelsen finner erforderliga. Resultatet av socialstyrelsens pågående arbete med dessa frågor beräknas föreligga under innevarande år.
Jag anser det angeläget att ökade resurser kan ställas till förfogande för socialstyrelsens insatser på hälsovårdsupplysningens område. Jag kommer därför i det följande att förorda en höjning av anslaget till hälsovårdsupplysning för nästa budgetår med 800 000 kr. till 3,8 milj. kr.
Under budgetåret 1969/70 anordnades med statsbidrag en hälsoundersökning av ca 20 000 personer i Gävleborgs län. Denna undersökning upprepas under innevarande budgetår på samma personer och efter i huvudsak samma program. Bearbetning och publicering av resultaten beräknas ske under nästa budgetår. Vidare har under år 1971 med bidrag av statsmedel genomförts en hälsoundersökning i Stockholm av 7 000 personer i 66-årsåldern. Undersökningen avser att belysa pensionärernas hälsotillstånd och pensioneringens inverkan härpå. Bearbetning av resultaten från denna undersökning pågår och en förnyad sådan udersökning planeras. Erfarenheterna av dessa undersökningar bör bli av värde för sjukvårdshuvudmännen vid deras planering av hälsoundersökningar.
Jämsides med metodfrågorna finns det andra betydelsefulla spörsmål i fråga om anordnandet av allmänna bhälsoundersökningar som fordrar särskilda överväganden, däribland kostnads- och resursfrågor och frå-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 81
gan om vilket samhällsorgan som bör anförtros hälsoundersökningarna. På uppdrag av Kungl. Maj:t utreder därför socialstyrelsen hur hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård kan samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas i det system som gäller för den av samhället bedrivna sjukvården. I samband härmed har socialstyrelsen också att i samråd med riksförsäkringsverket överväga avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som ersätts från den allmänna försäkringen.
Som jag tidigare anfört är en kraftig förstärkning av den öppna sjukvården i samhällets regi en viktig punkt i den sjukvårdspolitiska målsättningen. Bland de åtgärder som har vidtagits i detta syfte vill jag särskilt peka på den vid 1969 års riksdag beslutade reformeringen av läkarutbildningen (prop. 1969: 35, SU 1969: 83, rskr 1969: 215). Den plan för fördelningen av våra ökande läkarresurser som har upprättats i anslutning till läkarutbildningsreformen innebär en stark prioritering av bl. a. den offentliga öppna läkarvården. Det nya sjukförsäkringssystemet för hela den offentliga läkarvården är också av betydelse i detta sammanhang. Genom denna reform underlättas en överföring av efterfrågan från den slutna till den öppna vårdsektorn.
Det fanns i slutet av 1960-talet betydande rekryteringsproblem i fråga om läkartjänsterna inom den öppna sjukvården, psykiatrin och långtidssjukvården. Vakanssiffrorna inom dessa områden av sjukvården låg då på 20—25 96.
Genom de nämnda åtgärderna har det under de senaste åren varit möjligt att väsentligt nedbringa de tidigare höga vakanssiffrorna för läkartjänster i den öppna sjukvården. Samtidigt har ett stort antal nya läkartjänster kunnat inrättas inom detta viktiga vårdområde. Antalet verksamma provinsialläkare har sedan år 1968 ökat från 823 till 1 039, dvs. med över 25 26. Under samma tid har vakanssiffrorna för dessa läkartjänster kunnat minskas från omkring 20 Z till 6 2. Därutöver har sedan år 1969 inrättats över 200 nya specialistläkartjänster inom den öppna sjukvården. Sammantaget har den öppna sjukvården alltså
under de senaste åren genom prioriteringen av detta vårdområde till-
förts mer än 400 nya läkartjänster.
När det gäller att få till stånd en fortsatt förbättring av läget inom den öppna sjukvården vill jag vidare erinra om de förslag beträffande den öppna vården som i år har lagts fram av en särskild utredningsman (DsS 1971: 3). Förslagen syftar till att ge sjukvårdshuvudmännen ökade möjligheter att välja sådana lösningar av den öppna sjukvårdens organisation som passar skiftande lokala förhållanden. Olika åtgärder föreslås också för att underlätta en samordning av den öppna sjukvården utanför sjukhusen med verksamheten vid sjukhusen. Denna utredning liksom ett av socialstyrelsen lämnat betänkande om läkartjänsternas utformning samt behörighetsfrågor m. m. (SOU 1971: 68) remissbe-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 82
handlas f.n. Avsikten är att en proposition i dessa frågor skall läggas fram vid årets riksdag.
Bland insatserna för att förstärka den öppna vården vill jag också nämna den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid läkarstationen i Dalby. Verksamheten syftar bl. a. till att kartlägga olika slag av vårdbehov inom ett läkardistrikt och sambandet mellan öppen och sluten vård samt att utveckla lämpliga metoder för hälso- och sjukvård inom den öppna vårdsektorn. Under utbildningshuvudtiteln kommer föredragande statsrådet senare denna dag att förorda inrättandet av en professur i medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård vid universitetet i Lund med anknytning till Dalbystationen.
Utvecklingen av den förebyggande hälsovården och den öppna sjukvården främjas också av en ökad integrering med den kommunala socialvården. Med hänsyn härtill har under anslaget A 3 Försöksverksamhet m. m. beräknats medel bl.a. till försök med socialcentral i anslutning till öppen sjukvårdscentral.
FJ. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn 1970/71 Utgift 3 149 078 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 3 100 000
Kvinnor och barn kan i anslutning till mödra- och barnhälsovård samt skolhälsovård kostnadsfritt få vissa skyddstäkemedel. Kvinna, som får avgiftsfri sjukdomsbehandling inom ramen för mödrahälsovården, kan vidare kostnadsfritt få nödvändiga läkemedel. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1939: 461) om kostnadsfritt tillhandahållande av skyddslikemedel åt vissa kvinnor och barn (omtryckt 1962: 444; ändrad 1970: 734) samt i kungörelsen (1944: 397) om kostnadsfritt tillhandahållande av läkemedel åt vissa kvinnor, lidande av havandeskapssjukdomar m. m. (ändrad senast 1970: 733).
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår, utt anslaget för budgetåret 1972/73 förs upp med oförändrat belopp eller 3 milj. kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till 3 100 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.
Prop, 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 83
F2. Abortförebyggande åtgärder
1970/71 Utgift 715 966
1971/72 Anslag 9230 000
1972/73 Förslag 1030 000
Statsbidrag utgår till landstingskommun och till kommun, som inte
ingår i landsting, för verksamhet för stöd och rådgivning åt havande
kvinnor i abortförebyggande syfte. Bidraget utgår till avlöning av läkare
och kurator, till vissa resor samt för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor som besöker kurator. Även kostnader för vissa laboratorieundersökningar ersätts. Bestämmelserna återfinns i kungörel-
sen (1945: 863) om statsbidrag till viss verksamhet för stöd och råd-
givning åt bavande kvinnor i abortförebyggande syfte (ändrad senast
1955: 456).
Omfattningen av den statsunderstödda abortförebyggande verksam-
heten belyses genom följande uppgifter.
1968 1969 1970 1971
Antal abortrådgivnings-
byråer 22 23 25 26 Antal avslutade abortärenden
eller kombinerade abort- och
steriliseringsärenden 8 591 10 688 12 583
Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
1. Verksamhet för stöd och
rådgivning åt havande
kvinnor i abortförebyggan-
de syfte 525 000 =-— 60 000 + 60 000 2. Tillgodoscende av över-
hängande hjälpbehov hos
kvinnor, som besöker
kurator 360 000 + 40 000 -I- 40 000 3. Ersättning till vissa
laboratorier för utförande
av graviditetsreaktioner 45 000 -— —
9230 000 -1-100 000 4100 000
Socialstyrelsen
1. Vid ingången av budgetåret 1971/72 innefattade den statsunderstödda abortförebyggande verksamheten 26 rådgivningsbyråer och en
filialmottagning (inom tolv landstingsområden och tre kommuner).
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 84
Abortrådgivning bedrivs dessutom f.n. inom försöksvis anordnad familjerådgivning på sju orter i landet (inom fem landstingsområden). Styrelsen utgår i sina anslagsberäkningar från oförändrade organisatoriska förutsättningar.
Under år 1970 avslutades 12 583 abortärenden. I flertalet av dessa ärenden företogs enbart abortutredning, i ett mindre antal fall kombinerades abortutredningen med en steriliseringsutredning. Därtill kommer ca 450 särskilda steriliseringsärenden, Med hänsyn till tendensen under de senaste åren har man anledning räkna med att ökningen av antalet abortsökande kommer att fortsätta. Antalet mottagningar vid befintliga byråer beräknas inte komma att öka i någon större omfattning under de närmast följande åren. Däremot kan ett antal nya byråer för abortförebyggande verksamhet beräknas komma att inrättas. Dessa förhållanden ligger till grund för ett beräknat ökat medelsbehov på 60 000 kr. till sammanlagt 585 000 kr.
2, Medelsbehovet har beräknats efter oförändrat 30 kr. per nyinskriven kvinna. Antalet nyinskrivna överensstämmer i det närmaste med antalet avslutade abortärenden. Med ett beräknat antal av drygt 13 000 nyinskrivna under budgetåret 1972/73 inom den ordinarie abortförebyggande verksamheten samt motsvarande verksamhet inom den försöksvis anordnade familjerådgivningens ram kan medelsbehovet uppskattas till 400 000 kr., vilket innebär en ökning med 40 000 kr.
Departementschefen
1965 års abortkommitté har hösten 1971 avlämnat ett betänkande, (SOU 1971: 58) kallat Rätten till abort. Utredningen föreslår, att rådgivningen åt kvinnorna vid icke önskad graviditet knyts till mödrahälsovården. Utredningen anser, att statsbidraget till abortförebyggande åtgärder har förlorat sin betydelse att stimulera huvudmännen till en utbyggnad av verksamheten. I samband med att rådgivningen knyts till mödrahälsovården bör enligt utredningens mening nu ifrågavarande statsbidrag i princip inräknas i reservationsanslaget Bidrag till viss hälsooch sjukvård.
Frågan om organisatoriska förändringar av den abortförebyggande verksamheten bör tas upp i anslutning till prövningen av abortkommitténs betänkande, som f. n. remissbehandlas. I avvaktan härpå bör anslagsgrunderna under nästa budgetår vara oförändrade. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till 1 030 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 1 030 000 kr.
Prop, 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 85
F3, Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
| 1970/71 Utgift | 406 350 |
| 1971/72 Anslag | 430 000 |
| 1972/73 Förslag | 430 000 |
Landstingskommun eller kommun, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. Bidrag utgår till kostnaderna för läkares och kurators avlöning och resor i tjänsten. Föreligger särskilda skäl, kan bidrag utgå även till familjerådgivning som försöksvis bedrivs av kommun, som ingår i landstingskommun, eller av enskild. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1960: 710) om statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning.
Socialstyrelsen
Hittills beviljade statsbidrag utgår för 24 byråer. Hos socialstyrelsen finns ansökan om bidrag för ytterligare en byrå. Medelsbehovet för dessa byråer beräknas till 450 000 kr. till avlöningskostnader samt 15 000 kr. till befattningshavares resor i tjänsten. Det sammanlagda medelsbehovet uppgår alltså till 465 000 kr.
Departementschefen
På Kungl. Maj:ts uppdrag redovisade socialstyrelsen under år 1969 en sammanställning och analys av erfarenheterna från den försöksvis anordnade familjerådgivningen. Enligt styrelsens mening talade starka skäl för att familjerådgivningen hölls skild från abortrådgivningen. I avvaktan på att abortkommitténs uppdrag slutförts ansåg styrelsen emellertid att försöksverksamheten borde fortsätta enligt dittillsvarande principer. 1965 års abortkommitté, som nu slutfört sitt arbete, framhåller i betänkandet (SOU 1971:58) Rätten till abort att den delar socialstyrelsens uppfattning angående familjerådgivningsverksamheten.
Socialutredningen har enligt sina direktiv i uppdrag att när det gäller den kommunala barna- och ungdomsvården undersöka möjligheterna att få till stånd samarbete i mera fast organiserade former med bl. a. familjerådgivningen. Vidare skall utredningen när det gäller den sociala rådgivnings- och upplysningsverksamheten särskilt uppmärksamma familjerådgivningen i samband med att utredningen undersöker förutsättningarna för socialcentra i kommunerna. Det är angeläget att i anslutning till socialutredningens arbete kunna ta ställning till frågan om
familjerådgivningen. Socialutredningen har därför den 10 december
1971 fått i uppdrag att lägga fram förslag beträffande familjerådgivningens framtida utformning och organisation. Vid uppdragets genomförande skall utredningen utvärdera och beakta de erfarenheter som gjorts vid den försöksvis anordnade familjerådgivningsverksamheten.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 86
Anslaget för nästa budgetår beräknar jag med hänsyn till anslagsbelastningen till 430 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kr.
F 4. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård 1970/71 Utgift 1 620 007 1971/72 Anslag 1 650 000 1972/73 Förslag 1 700 000
Landstingskommun eller kommun, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag för sådan psykisk barna- och ungdomsvård, som utövas vid central i anslutning till barn- och ungdomspsykiatrisk lasarettsklinik eller vid fristående centraler eller filialer. Bidrag utgår till avlönings- och resekostnader för läkare, psykolog, kurator m. fl. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1960: 619) om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård.
Socialstyrelsen
Statsbidraget till avlönings- och resekostnader för befattningshavare inom den öppna psykiska barna- och ungdomsvården uppgår f.n. till 1,6 milj. kr. Statsbidragsberättigad barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet bedrivs numera inom samtliga sjukvårdsområden. Beträffande den framtida utvecklingen räknar socialstyrelsen med att under budgetåret 1972/73 sådan verksamhet jämväl kommer att bedrivas vid de tre nya fristående centraler inom Stockholms läns landstingskommun, nämligen i Tensta, Täby och Lidingö. Om tjänsten som överläkare vid den fristående centralen i Västervik kan besättas, kommer verksamhet att bedrivas vid denna central under budgetåret 1972/73. Medelsbehovet för nämnda enheter beräknar styrelsen till ca 48 000 kr. under budgetåret 1972/73. För konferenser för psykologer och kuratorer inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknar styrelsen 6 000 kr.
Det totala medelsbehovet beräknas till 1 704 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till avrundat 1,7 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdageå
att till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 87
F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen
| 1970/71 Utgift | 60 000 |
| 1971/72 Anslag | 60 000 |
| 1972/73 Förslag | 75 000 |
S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konflikt- och svaghetstillstånd.
S:t Lukasstiftelsen
Stiftelsen begär en höjning av anslaget till 90 000 kr. Ökningen motiveras främst av höjda löner samt pensionsåtaganden gentemot personalen.
Departementschefen
Jag förordar att statsbidraget till S:t Lukasstiftelsen höjs från 60 000 kr. till 75 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 75 000 kr.
FE 6. Allmän hälsokontroll 1970/71 Utgift 1924 273 1971/72 Anslag 2 970 000 1972/73 Förslag 1480 000
Anslaget är avsett för dels viss försöksverksamhet med allmänna hälsoundersökningar, dels statens bakteriologiska laboratoriums kostnader för hälsokontroller.
Socialstyrelsen
För bearbetning av resultaten från försöksverksamheten med allmän hälsoundersökning i Gävleborgs län beräknar styrelsen 288 000 kr.
Styrelsen beräknar vidare 1,8 milj. kr. för en planerad ytterligare hälsoundersökning av de 66-åringar i Stockholm som undersöktes under förra året.
Vidare föreslår styrelsen att 200 000 kr. beräknas för planeringsarbete för ett försök med allmän hälsoundersökning av befolkningen inom ett helt sjukvårdsområde. .
Styrelsen beräknar slutligen 53 000 kr. för arvode till specialföredragande (läkare) i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 88
SBL
SBL begär 1 175 000 kr. för den vid laboratoriet bedrivna hälsokontrollverksamheten. Detta innebär i stort sett oförändrat anslag.
Vissa ärftliga ämnesomsättningssjukdomar hos nyfödda kan diagnostiseras med hjälp av enkla bakteriologiska metoder, lämpliga för s.k. screeningundersökningar i stor skala. Barnen kan, om förebyggande behandling sätts in på ett tidigt stadium, räddas från grav invaliditet till ett normalt liv. Denna typ av undersökningar beräknas nästa budgetår fortgå efter ungefär samma mönster som förut.
Asymptomatisk bakteriuri förekommer hos 4,5—7 > av alla gravida kvinnor. Om den inte upptäcks och behandlas kan den leda till urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation. Även denna hälsokontroll beräknas under nästa budgetår fortsätta i oförändrad omfattning.
Departementschefen
Anslaget för innevarande budgetår avser bl. a. en försöksverksamhet med hälsoundersökning i Gävleborgs län omfattande ca 20 000 personer. För bearbetning av resultaten av denna hälsoundersökning beräknar jag 250 000 kr. under nästa budgetår. Jag förutsätter att en förnyad bälsoundersökning för pensionärer i Stockholm kommer att äga rum under budgetåret 1973/74 och beräknar därför inte medel för detta ändamål i nu förevarande sammanhang. För arvode till föredragande i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll bör beräknas 55 000 kr. För SBL:s hälsokontrollverksamhet, som bl. a. avser PKU-undersökningarna, beräknar jag 1 175 000 kr. På grundval härav förordar jag att anslaget för budgetåret 1972/73 tas upp med 1 480 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 480 000 kr.
F 7. Skyddsympningar
1970/71 Utgift 5 541 120
1971/72 Anslag 6 300 000
1972/73 Förslag 6 700 000
Från anslaget utgår ersättning för kostnader i samband med frivillig skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mässling och polio samt obligatorisk smittkoppsvaccinering och frivillig revaccinering av skolbarn mot smittkoppor.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 89
Socialstyrelsen
Det faktiska resp. beräknade antalet skyddsympningar som bekostas
från detta anslag framgår av följande tablå.
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 Enbart difteri 1550 1 000 1 000 1 000 Difteri -- stelkramp 65 000 64 000 35 000 35 000 Difteri + stelkramp +
| kikhosta | 400 000 395 000 400 000 400 000 |
| Smittkoppor | 160 000 160 000 160 000 160 000 |
| Polio | 772 000 670 000 670 000 670 000 |
| Mässling | 20 000 100 000 100 000 |
Beräknade kostnader för ympningar 1972/73 redovisas i följande sammanställning.
Ersättning Steril Vaccin Summa
till ympare, engångs-
resor m. m. materiel
Skyddsyrmpning mot:
. Difteri, kikhosta-difteri-
stelkramp (trippelympning),
| difteri-stelkramp | 71 000 140 000 | 830 000 1041 000 |
| 2. Smittkoppor | 179 000 | — 485 000 664 000 |
| 3. Polio | 9236 000 234 000 2 500 000 3 670 000 | |
| 4. Mässling | 124 000 35 000 1200 000 1359 000 |
Summa kr. 1310 000 409 000 5015 000 6734 000
1. Under budgetåret 1970/71 uppgick totalantalet ympningar inom denna grupp till ca 400 000.
Särskild ersättning av statsverket för skyddsympningar utgår inte till skolläkare och skolsköterskor eller till ympare inom den förebyggande barnavården för barn inskrivna i denna. För övriga ympningar utgår ersättning med 1 kr. per ympning.
Steril engångsmateriel använd vid ympningar i offentlig regi ersätts av statsmedel med 35 öre per ympning.
2. För den obligatoriska ympningen av barn mot smittkoppor utgår ersättning av statsmedel till ymparen med 1 kr. per ympad person och till besiktningsförrättaren med 30 öre per varje besiktigad person. Styrelsen beräknar, att 100 000 barn ympas. För viss klinisk prövning av vaccinet beräknas 17 400 kr.
3. Skyddsympning mot polio görs med avdödat vaccin. Sedan polioympningarna infördes i vårt land har antalet poliofall radikalt minskat. Från mitten av sextiotalet har ett fåtal fall av polio inträffat i landet i samband med att smitta förvärvats utomlands och vederbörande varit ovaccinerad eller ofullständigt vaccinerad mot polio. Endast i något enstaka fall har smitta spritts till någon familjemedlem som inte vacci-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 90
nerats. Smittämnet kan genom resenärer åter lätt föras in i landet, varför fortsatta poliovaccineringar har stor betydelse.
Socialstyrelsen föreslår följande polioympningar under budgetåret
1972/73.
Antal Antal
ympade injektioner
A. Nyympningar (första och andra
| injektionen) | | | |
| Barn födda 1.11.1971—31.10.1972 | 100 000 | 200 000 |
| Årsklasserna 1953--1971 | 10 000 | 20 000 |
| Övriga (rest) | 40 000 | 80 000 |
B. Tredje injektionen till under 1972
vaccinerade 140 000 140 000 C. Fjärde injektionen till personer som
| fått tredje injektionen 1969 | 200 000 | 200 000 |
| Övriga (rest) | 30 000 | 30 000 |
| Summa | 520 000 | 670 000 |
4. En allmän skyddsympning av barn mot mässling har startats med början under budgetåret 1969/70, då 20 000 barn erbjudits ympning.
Från både medicinsk och social synpunkt anser styrelsen det motiverat att skyddsympning så snabbt som möjligt genomförs i åldrarna upp till 12 år. Därvid bör i första hand de yngsta årskullarna komma i fråga. Varje årskull beräknas i genomsnitt till 100 000 barn. Då stort intresse visats från allmänhetens sida för mässlingsvaccinering, förutsätter styrelsen att bortfallsfrekvensen blir ringa. Styrelsen beräknar därför antalet ympade barn under budgetåret 1972/73 till ca 100 000.
S. SBL håller på att utarbeta metoder för tillverkning av ett fyravaccin mot polio, stelkramp, kikhosta och difteri. Om ctt effektivare preparat kan framställas, kommer det att utnyttjas i stället för trippeloch poliovaccin. Vinsterna blir dels mindre biverkningar, dels minskat antal injektioner på barnavårdscentralerna.
Departementschefen
I likhet med socialstyrelsen räknar jag med oförändrat ympningsprogram under budgetåret 1972/73. Med beaktande av inträffade höjningar av vaccinkostnader m. m. beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till 6,7 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skyddsympningar för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 6 700 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 91
F 8, Hälsovårdsupplysning 1970/71 Utgift 2 608 291 Reservation 184 451 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 3 800 000
Från anslaget bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte att ge allmänheten information om förebyggande hälsovård.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen framhåller, att målet för hälsoupplysningen är att göra individen friskare ur fysisk, psykisk och social synvinkel. Styrelsen anser att åtgärder för att förbättra allmänhetens kost- och motionsvanor samt för att begränsa konsumtionen av beroendeframkallande medel är särskilt angelägna. För informationsverksamhet i dessa och en rad andra hälsovårdsfrågor redovisar socialstyrelsen ett medelsbehov på sammanlagt ca 7,2 milj. kr.
Socialstyrelsens aktivitet för kost och motion går under budgetåret 1972/73 in på sitt tredje verksamhetsår. Under budgetåret 1971/72 beräknas förberedelse- och kartläggningsfasen i vissa avseenden bli avslutad. Kost- och motionsaktiviteten beräknas sålunda kunna gå in i ett något mer utåtriktat skede under budgetåret 1972/73. Aktiviteten har redan i sitt inledningsskede rönt ctt stort intresse både av massmedia och olika yrkesgrupper, vilket klart visar behovet av kvalificerade och målinriktade insatser på detta område. |
Ett annat område som kräver insatser av stor omfattning är informationen om alkohol, narkotika, tobak och andra beroendeframkallande medel. Socialstyrelsen påbörjade hösten 1971 en av Kungl. Maj:t anbefalld utredning rörande tobakskonsumtionen. Utredningens resultat beräknas föreligga år 1972 och väntas bli av betydelse för socialstyrelsens insatser på detta område fr. o. m. budgetåret 1972/73.
Ett berättigat krav på hälsoupplysningsverksamheten är att insatserna effektmäts och att nödvändiga data om kunskaper, attityder och beteenden inhämtas genom sociologiska undersökningar. Socialstyrelsens hälsovårdsupplysningsdelegation (HVUD) har under år 1971 genomfört en omfattande undersökning av svenska folkets vanor, kunskaper och attityder i fråga om kost och motion. Undersökningen, som kommer att redovisas i början av år 1972, har omfattat 2 000 slumpvis utvalda individer över hela landet.
En utbyggnad pågår av den regionala hälsoupplysningsverksamheten, vilken knyts till ansvarsgrupper inom länen. Dessa består av representanter för landsting, kommunerna och staten. När den regionala verksamheten byggts upp är nästa steg att intressera primärkommunerna
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 92
för en motsvarande verksamhet, som måste ta sikte på att föra ut informationen till de enskilda människorna. Socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet har under de senaste åren utvecklats kraftigt. Det har visat sig att de organisatoriska former för HVUD:s verksamhet som etablerades då verksamheten var mindre omfattande än i dag inte är tillräckligt ändamålsenliga. HVUD har därför tagit initiativ till en översyn av organisation och verksamhetsformer, som börjat hösten 1971. Resultatet av denna översyn kan föranleda förslag till omorganisation av hälsoupplysningsverksamheten inom socialstyrelsen.
Departementschefen Som framgår av vad jag anfört i inledningen till detta avsnitt är det enligt min mening angeläget att ökade resurser kan ställas till förfogande för socialstyrelsens insatser på hälsovårdsupplysningens område. Jag förordar därför en höjning av anslaget för nästa budgetår med 800 000 kr. till 3,8 milj. kr. Upplysningsarbetet bör inriktas på särskilt angelägna områden. Dit räknar jag bl. a. upplysningsverksamheten i narkotikafrågan, informationen om kost och motion samt en ökad informationsverksamhet om tobaksrökningens skadeverkningar. Det ankommer på socialstyrelsen att med anlitande av detta anslag genom attitydundersökningar och på annat sätt söka mäta effekten av den upplysning som ges. Kungl. Maj:t äger besluta om den närmare fördelningen av tillgängliga medel. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.
F 9, Bidrag till driften av folktandvården 1970/71 Utgift 14 465 864 1971/72 Anslag 14 800 000 1972/73 Förslag 15 400 000
Statsbidrag utgår dels till folktandvård inom landstingskommun med 16 kr. om året för varje barn, som får s. k. systematisk behandling, dels till folktandvård i kommun, som inte tillhör landstingskommun, med 8 kr. om året för varje barn, som får sådan behandling. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1961: 278) om statsbidrag till folktandvård (ändrad senast 1969: 664).
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 93
Socialstyrelsen
Verksamheten inom folktandvården framgår av följande sammanställning.
| Antal verksamma kliniker | 30.6.1970 | 30.6.1971 |
| Centraltandpolikliniker | 33 | 33 |
| Polikliniker för tandreglering | 50 | 52 |
Polikliniker för tandlossningssjukdomar, käkskador m. m. 3 6 Distrikts-, annex- och anstaltstandpolikliniker 928 922
Antal kostnadsfritt och fullständigt behandlade barn redovisas i följande tablå.
| År 1969 | År 1970 | |
| I landstingskommuner | 804 976 | 905 886 |
| I kommuner utanför landsting | 146 333 Summa 951 309 | 74 248 980 134 |
| Ökning från föregående år 37 269 | 28 825 |
Socialstyrelsen erinrar om de förslag som lagts fram av 1967 års folktandvårdsutredning i betänkandet »Folktandvårdens utbyggande och reglering» (SOU 1970: 11). Styrelsen påpekar att frågan om statsbidraget till barntandvården bör tas upp till prövning.
Departementschefen
Som jag anförde i förra årets statsverksproposition (bil. 7 s. 96) bör de frågor som behandlats i folktandvårdsutredningens betänkande »Folktandvårdens utbyggande och reglering» (SOU 1970: 11) prövas samtidigt med att det tas ställning till utformningen av en tandvårdsförsäkring. I avvaktan härpå bör anslagsgrunderna vara oförändrade. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 15,4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av folktandvården för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 15 400 000 kr.
F 10. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
1970/71 Utgift 53 100 Reservation 69 539 1971/72 Anslag 75 000 1972/73 Förslag 55 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 94
Statsbidrag utgår till landstingskommun för utrustning av varje distriktstandpoliklinik som ingår i folktandvårdsplanen med 3000 kr. och, om mer än en tandläkare skall vara anställd där, med 1 300 kr. för varje ytterligare sådan tandläkare samt beträffande annextandpolikliniker och ambulatoriska tandpolikliniker med 1 000 kr. för varje sådan poliklinik. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1961: 278) om statsbidrag till folktandvård (ändrad senast 1969: 664).
Socialstyrelsen
Socialstyre!sen föreslår, att anslaget förs upp med 55 000 kr. Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
| Ingående reservation 1.7.1971 | 69 539 |
| Anslag 1971/72 | 75 000 |
| Disponibelt 1971/72 | 144 539 |
| Beräknade utbetalningar 1971/72 | 100 000 |
| Beräknad utgående reservation 30.6.1972 | 44 539 |
| Beräknade utbetalningar 1972/73 | 100 000 |
| Anslagsbehov 1972/73 | 55 000 |
Departementschefen
Jag biträder socialstyrelsens förslag och beräknar anslagsbehovet till 55 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
55 000 kr.
F 11. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning 1970/71 Utgift 5199 Reservation 494 801 1971/72 Anslag 200 000 1972/73 Förslag 100 000
Samtliga deltagande länder har nu ratificerat överenskommelsen om ett gemensamt nordiskt institut för odontologisk materialprovning beläget i Oslo (prop. 1969: 1, bil. 7 s. 90 och 1970: 1, bil. 7 s. 98).
Enligt det träffade avtalet har nordiska institutet för odontologisk materialprovning (NIOM) till uppgift att genom materialprovning och därtill hörande målinriktad forskning, utvecklings- och upplysningsverksamhet samt genom andra lämpliga medel arbeta för att material, förbrukningsartiklar och viss utrustning som används inom tandvården i de nordiska länderna, uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till utvecklingen inom hälsovård och teknik.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 95
Stadgar för institutet har fastställts av den norska regeringen i samråd med regeringarna i de övriga deltagande länderna. Rekryteringen av personal har påbörjats och provisoriska lokaler förhyrts. Permanenta 1okaler avses stå färdiga under budgetåret 1973/74. Institutet räknar med att inleda verksamheten i början av år 1972. Med hänsyn till de reserverade medel som finns på anslaget beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till 100 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk material-
provning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.
F 12. Epidemiberedskap m. m. 1970/71 Utgift 3 324 296 1971/72 Anslag 3 520 000 1972/73 Förslag 4 474 000
Anslaget kan betecknas som ett allmänt beredskapsanslag för hälsooch sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar. Fr. o. m. budgetåret 1970/71 har till anslaget överförts kostnaderna för den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).
Från anslaget utbetalas ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom (kungörelsen 1956: 296 om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen 1956: 293 om ersättning till smittbärare). Vidare bestrids från anslaget vissa kostnader för planläggning av epidemiberedskap inom riket, för medicinsk katastrofberedskap och för viss kursverksamhet m.m. samt vissa ersättningar enligt kungörelsen (1970: 160) angående läkarintyg för sjöfolk.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar följande medelsbehov för sin verksamhet under budgetåret 1972/73.
| Planläggning av epidemiberedskap inom riket | 24 000 |
| Medicinsk katastrofberedskap | 34 000 |
| Kursverksamhet | 34 000 |
Vissa läkarundersökningar av personer som söker anställning på fartyg 24 000 Diverse kostnader, främst för epidemiförebyggande åtgärder med avscende på den internationella trafiken 58 000
Summa kr. 174 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 96
SBL
SBL beräknar 2,5 milj. kr. för den epidemiologiska verksamheten under budgetåret 1972/73. Härav utgör ca 1 milj. kr. kostnader för civil beredskapslagring och 1,5 milj. kr. kostnader för epidemiologisk verksamhet.
Departementschefen
Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämpning, rapportering samt rådgivning och information. Jag beräknar anslagsbehovet härför till 2 474 000 kr. under nästa budgetår.
Vidare beräknar jag medelsbehovet för ersättning till smittbärare m. m. till 2 milj. kr.
Anslaget bör således föras upp med 4474 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 4 474 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 97
G UNIVERSITETSSJUKHUS M. M.
Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats under 1960-talet. Genom riksdagens beslut vid 1969 års höstsession om en ökad läkarutbildning i stockholmsområdet (prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421) kommer den totala intagningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna att gå upp till mer än 1000 platser per år. Under tiden 1970—1975 stiger antalet läkare i landet från 11 000 till omkring 16 000.
Den kliniska delen av läkarutbildningen i stockholmsområdet avses komma att i stora drag förläggas till karolinska sjukhuset, det nya sjukhuset i Huddinge, S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus samt — under en övergångstid — Serafimerlasarettet. Fr. o.m. nästa budgetår kommer intagningskapaciteten vid karolinska institutet att nå upp till 370 nybörjarplatser per år.
I göteborgsområdet ligger de kliniska utbildningsplatserna främst vid
Sahlgrenska sjukhuset. Vidare utnyttjas bl. a. Östra sjukhuset, Göteborgs barnsjukhus, Renströmska sjukhuset och Vasa sjukhus för den kliniska läkarutbildningen.
Den kliniska läkarutbildningen är i övrigt huvudsakligen förlagd till
akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund, Malmö allmänna sjukhus, lasarettet i Umeå och regionsjukhuset i Linköping.
Nya avtal om läkarutbildning vid de kommunala undervisningssjukhusen har träffats (prop. 1971: 44, SoU 1971: 8, rskr 1971: 98).
Kungl. Maj:t har i december 1971 meddelat föreskrifter om igångsättningstillstånd under år 1972 och delvis även för år 1973 för byggnadsarbeten inom sjukvården m. m. En allmän investeringsram omfattar 1) läkarstationer, vårdcentraler m. m., 2) sjukhem för långtidsvård, kliniker och sjukbem för psykiskt sjuka, vårdhem och specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda, samt 3) mindre projekt vid övriga sjukhus. För år 1972 kommer igångsättningstillstånd inom denna investeringsram att lämnas för en total byggnadskostnad av ca 450 milj. kr. Till ledning för huvudmännens planering finns för denna del av sjukvårdsbyggandet även en garanterad minimiram för vart och ett av åren 1973 och 1974. För större sjukhusprojekt finns dessutom en särskild investeringsram för igångsättning under åren 1972 och 1973, som avser en total byggnadskostnad på 300 milj. kr. Den totala nedlagda kostnaden under år 1972 i påbörjade och planerade sjukvårdsinvesteringar beräknas uppgå till ca I 150 milj. kr.
Efter sammanslagningen av Stockholms kommuns och Stockholms läns
Jandstingskommuns sjukvård den 1 januari 1971 Jämnar karolinska sjukhuset sjukvård inom ramen för sina resurser som ett centralsjukhus
med en del av länsområdet som upptagningsområde. En sakkunnig har
4 Riksdagen 1972. 1 saml, Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 98
tillkallats med uppdrag att utreda de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för att, utan förändring av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset, erhålla en förbättrad samordning av sjukvården vid sjukhuset med sjukvården inom för sjukhuset bestämda upptagningsområden för skilda medicinska specialiteter.
För karolinska sjukhuset beräknas i det följande medel för en sammanilagd personalförstärkning med 14 tjänster vartill kommer medel för tjänster för genomförande vid sjukhuset av ändrade arbetstidsbestämmelser. Förslaget innebär bl. a. att den plastikkirurgiska kliniken härigenom tillförs en ny underläkartjänst och att psykiatriska kliniken, efter ombyggnad samt ändrad och utökad personaluppsättning, får bättre arbetsmöjligheter.
Beträffande akademiska sjukhuset i Uppsala beräknas medel för inrättande av en överläkartjänst för ett nytt cytologiskt centrallaboratorium. Vidare beräknas laboratoriet få en underläkartjänst och det nya moderna kirurgiska blocket vid sjukhuset, som togs i bruk den 1 januari 1972, få två underläkartjänster. Medel beräknas vidare för statens andel av utrustning för 12 milj. kr. till ett nytt block för neurokliniker samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m., vilket skall stå färdigt den 1 januari 1974.
Vid barnmedicinska kliniken vid S:t Görans sjukhus har beräknats medel för en tjänst som biträdande överläkare för barnhabiliteringsverksamhet. Vidare beräknas medel för utbyte av en tjänst som underläkare mot en ny tjänst som biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken.
Den systematiska undervisningen för läkare under vidareutbildning byggs ut från 150 kurser till 200 nästa budgetår.
Rekryteringssituationen beträffande tandläkare till folktandvården har förbättrats väsentligt under senare år, varför de särskilda stipendier som utgår till studerande vid odontologisk fakultet på villkor att de efter legitimation tjänstgör viss tid inom folktandvården inte längre behövs som rekryteringsbefrämjande åtgärd. I likhet med 1967 års folktandvårdsutredning anser jag därför, att stipendierna kan avvecklas. Antalet beviljade stipendier har minskat från 806 under budgetåret 1970/71 till omkring 440 under budgetåret 1971/72. För nästa budgetår beräknar jag därför inte medel för några stipendier till studerande vid odontologisk fakultet.
G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader 1970/71 Utgift = 237 278 516 1971/72 Anslag 244975 000 1972/73 Förslag 314 688 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 99
År 1931 träffade staten avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om samarbete för uppförande och drift av karolinska sjukhuset. Sjukhuset skulle enligt avtalet uppföras genom statens försorg och anslutas till karolinska institutet.
Vid sjukhuset meddelas klinisk utbildning för medicine kandidater. Vidare är sjukhuset regionsjukhus för stockholmsregionen och skall svara för viss sjukvård inom storstockholmsområdet. Vid sjukhuset bedrivs vidare forskningsutbildning och forskning.
Karolinska sjukhuset har ca 1750 disponibla vårdplatser. Omkring 85 6 av totala antalet vårddagar vid sjukhuset utnyttjas av patienter från Stockholms läns landsting. År 1970 var antalet besök i sjukhusets öppna vård omkring 420 000. .
Under sjukhusdirektionen leds sjukhuset av en sjukhusdirektör, som vid sin sida har en chefsläkare. Vidare finns en biträdande sjukhusdirektör. Sjukhuset har ca 50 kliniker och andra fristående avdelningar. Ad-
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Direktionen = Departements-
chefen
Personal Läkarpersonal 347 + 8 1 Administrativ personal 40914 + 107, -- 4 Psykologer, kuratorer och
rehabiliteringspersonal 1037, + 103 —
Sjuksköterskepersonal m. fl. 1287 + 69 +28
Laboratorie- och sjukvårds-
| teknisk personal | 187 | + 9y, | — |
| Övrig vårdservicepersonal | 828 | — SY, | —20 |
| Ekonomipersonal | 505 | + 5 | + 1 |
Arbetare vid ortopediska
verkstäderna 44 — —
3 711140! +10734 +14 Anslag
| Lönekostnader | 181 080 000 14-66 594 000 | -1-59 743 000 |
| Sjukvård | 210 000 + 44 000 | + 30 000 |
| Reseersättningar | 75 000 + 30 000 | + 25 000 |
| Därav utrikes resor | (10000) (+ 2 000) + 4 000) | |
| Lokalkostnader | 22 130 000 + 5195 000 | + 5 063 000 |
| Expenser | 37 774 000 + 1759 000 | + 5971 000 |
Därav
a) inventarier (5 280 000) = (— 5 280 000) (+ 360 000)
b) representation (10 000) (— (—)
Inventarier — +12 590 000 — Automatisk databehandling 3 705 000 + 2195 000 — 1 120 000 Datamaskinanläggningen 1000 — — Ortopediska verkstäderna — + 1 000 + 1000
244 975 000 +88 408 000 +69 713 000
1 Av tjänsterna är 43674 placerade vid Norrbackainstitutet och Eugeniahem-
met. Medel för dessa tjänster har för budgetåret 1971/72 beräknats under för-
slagsanslaget Täckning av driftkostnader för viss ortopedisk och pediatrisk
verksamhet vid karolinska sjukhuset. Härtill kommer medel för tjänster för genomförande av ändrade arbetstidsbestämmelser.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 100
ministrationen vid sjukhuset är uppdelad på fyra byråer, nämligen en administrativ byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planeringsbyrå.
Inkomster vid sjukhuset, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 170 milj. kr. för budgetåret 1972/73 (1971/72 168 milj. kr.)
Direktionen för karolinska sjukhuset
Den 1 juli 1971 har till karolinska sjukhuset överförts dels sjukvårdsverksamheten med vissa tillhörande funktioner vid Norrbackainstitutet liksom även institutets byggnader och dels byggnader och viss personal vid Eugeniahemmet. Kostnaderna för verksamheten i Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet bestrids för budgetåret 1971/72 från ett särskilt förslagsanslag, benämnt Täckning av driftkostnader för viss ortopedisk och pediatrisk verksamhet vid karolinska sjukhuset. I anslagsberäkningarna har direktionen utgått från att de belopp, som anvisats under nämnda täckningsanslag, skall för budgetåret 1972/73 ingå i förslagsanslaget Karolinska sjukhuset: Driftkostnader.
Enligt en under våren 1970 träffad överenskommelse om samordning av sjukvården vid karolinska sjukhuset med övrig sjukvård inom Stockholms Iäns landstingskommun betjänar sjukhuset fr. o. m. den 1 januari 1971 inom ramen för sina resurser landstingskommunens nordvästra sjukvårdsförvaltningsområde. Ett särskilt kontaktorgan under chefsläkarens ledning har inrättats för att underlätta nämnda samordning. Samarbetsfrågorna kan dock inte slutligt lösas förrän bl. a. visst uppdrag som anförtrotts den 17 juni 1970 åt en sakkunnig slutförts, nämligen att utreda de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för en förbättrad samordning av sjukvården vid sjukhuset med övrig sjukvård inom för sjukhuset bestämda upptagningsområden. Skyldigheten för sjukhuset att ta emot patienter från vissa upptagningsområden har emellertid medfört ett starkt ökat tryck på sjukhusets resurser. Nordvästra förvaltningsområdet har dessutom en snabb befolkningstillväxt. För att möta den stegrade belastningen vid sjukhusets enheter har direktionen tvingats att inom de tillgängliga medelsramarna inrätta extra tjänster. Genom cn rad rationaliseringsåtgärder — bl. a. genom automatisk databehandling — har sjukhusets kapacitet ökats, och då särskilt vid de öppna mottagningarna och laboratorierna. Åtgärderna är emellertid enligt direktionens mening inte tillräckliga för att helt möta den ökade efterfrågan på sjukvård.
Moderniseringen av sammanlagt 17 äldre vårdavdelningar i huvudkomplexet avslutas under hösten 1971. Närmast vidtar upprustning av den psykiatriska kliniken och en ombyggnad av lokaler inom Eugeniahemmet, som skall utnyttjas för barnhabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 101
Direktionen föreslår bl. a. att medel beräknas för vissa tjänster, som direktionen tidigare tvingats inrätta såsom extra och som hittills kunnat inrymmas i tillgängliga medelsramar till följd av att vissa vårdavdelningar varit stängda för ombyggnad. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 65 000 372 kr. I beloppet ingår utgifter, som tidigare bestritts från förslagsanslaget Täckning av driftkostnader för viss ortopedisk och pediatrisk verksamhet vid karolinska sjukhuset (prop. 1971: 49, SoU 1971: 13, rskr 1971: 129). 2. Neurologiska klinikens mottagningar bör tillföras ännu en biträdande överläkare. Genom viss omorganisation vid ortopedisk-kirurgiska kliniken den 1 juli 1971 har undervisningen av medicine kandidater förbättrats men den öppna vården i viss mån skurits ner. För att sjukvården skall kunna bibehållas i nuvarande omfattning bör en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid kliniken. I stället kan vissa befintliga medel för två poliklinikläkare frånräknas. Den ökade arbetsbelastningen, som föranlett förlängda väntetider, motiverar att en underläkare tillförs envar av de plastikkirurgiska och reumatologiska klinikerna samt den neuroradiologiska avdelningen. För utökad könssjukvård behövs ytterligare en underläkare vid hudkliniken. Inom avdelningen för fysikalisk medicin bör en allmän medicinsk rebabiliteringsavdelning inrättas som ett första steg mot en rehabiliteringsklinik vid sjukhuset, vilket föranleder behov av ännu en underläkare. Förlossningarna vid kvinnokliniken blir flera och kraven på smärtfri förlossning ökar, vilket medför att centrala anestesiavdelningen måste medverka i ökande utsträckning. Även radiumhemmets gynekologiska avdelning har allt större krav på anestesiologisk hjälp vid olika ingrepp. Anestesiavdelningen behöver därför ännu en underläkare. Sammanfattningsvis föreslår direktionen en ökning av läkarpersonalen med två biträdande överläkare och sex underläkare. (4 948 206 kr.) 3. Enligt den nya sjukvårdslagstiftningen och det ändrade reglementet för karolinska sjukhuset gäller fr. o. m. den 1 januari 1971, att flera överläkare kan finnas vid samma klinik med en av dem som klinikchef. Härigenom kan bl. a. en subspecialitet företrädas inom kliniken av en överläkare. Sjukhusets läkarråd har föreslagit, att 20 tjänster som biträdande överläkare förvandlas till överläkartjänster. Läkarrådet har därvid beaktat även andra behov än det av subspecialisering. I avvaktan på resultatet av vissa utredningar föreslår direktionen emellertid, att fyra tjänster som överläkare inrättas i utbyte mot tjänster som biträdande överläkare, nämligen överläkare i neuroanestesi vid centrala anestesiavdelningen, i sjukhushygien vid kliniskt-mikrobiologiska centrallaboratoriet, 1 barnkardiologi vid barnmedicinska kliniken samt i foniatri vid öron-, näs- och halskliniken. I dessa fall har direktionen funnit det angeläget att nu få företrädare i överläkareställning för redan vid sjukhuset etablerade subspecialiteter. Vidare bör en befintlig extra tjänst som överläkare vid radiumhemmet bli extra ordinarie.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 102
För att bl.a. trygga kontinuiteten i verksamheten vid ifrågavarande sjukvårdsenheter bör fyra underläkartjänster omvandlas till tjänster som biträdande överläkare vid envar av barnkirurgiska kliniken, blodcentralen, socialmedicinska avdelningen och thoraxklinikernas kliniskt-fysiologiska laboratorium.
Sammanlagt föreslår direktionen åtta utbyten av läkartjänster. (+ 161 599 kr.)
4, Verksamheten vid de ortopediska verkstäderna vid Norrbackainstitutet bör fr. o. m. budgetåret 1972/73 bedrivas som uppdragsverksamhet. Inflytande inkomster — vilka för budgetåret 1972/73 beräknas till ca 6 milj. kr. — bör få användas för att bestrida utgifterna för verksamheten. Medel för lönekostnader för personalen vid verkstäderna — som för budgetåret 1972/73 beräknas till 3 060 000 kr. och under innevarande budgetår bestrids från tidigare berört täckningsanslag — behöver därför inte beräknas under förevarande driftkostnadsanslag. Medel för vissa omkostnader, vilka för budgetåret 1972/73 beräknas till sammanlagt 2 843 000 kr. och f.n. bestrids från täckningsanslaget, behöver inte heller tas upp. I stället bör en särskild anslagspost, benämnd Ortopediska verkstäderna, tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. I den mån verkstäderna erhåller tjänster från andra enheter inom sjukhuset, bör kostnaderna härför belasta verkstäderna och motsvarande belopp gottskrivas inkomsttiteln Inkomster vid karolinska sjukhuset. (— 5 902 000 kr.)
5. För verksamheten vid förutvarande Eugeniahemmet, vilken avses komma att omfatta en långvårdsavdelning för barn med 40 vårdplatser samt en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik med tills vidare 20 vårdplatser — varav tio för tonåringar och tio för mindre barn — behövs ett tillskott av tre kontorsskrivare, en psykolog, två kuratorer, en chefgymnast, tre sjukgymnaster, tre avdelningsföreståndare (varav en med halvtidstjänstgöring), en arbetsterapevt, tre sjuksköterskor och 20 skötare. I stället kan följande tjänster dras in, nämligen för ett kontorsbiträde (med halvtidstjänstgöring), fyra sjukgymnasttjänster (>med uppehåll»), sju barnsköterskor, elva vårdare (varav en med halvtidstjänstgöring) och sexton sjukvårdsbiträden. Sammanlagt kan således antalet tjänster minskas med två tjänster (varav en med halvtidstjänstgöring). (+ 141 947 kr.)
6. Den veneriska mottagningen vid hudkliniken, som före den 1 januari 1971 endast tillhandahållit könssjukvård för patienter från Solna och Sundbyberg, skall fr. o. m. nämnda dag svara för nordvästra förvaltningsområdet som upptagningsområde. Härigenom har belastningen på mottagningen blivit så betydande att den förutom tidigare nämnd underläkare även bör tillföras en kansliskrivare (läkarsekreterare), en avdelningsföreståndare, en sjuksköterska, en undersköterska och ctt sjukvårdsbiträde. (+ 201 981 kr.)
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 103
7. Vid en upprustning av psykiatriska kliniken blir akutmottagningen och intagningsavdelningen vid kliniken skilda åt. Samtidigt bör vårdpersonalen förstärkas med elva skötare (varav en med deltidstjänstgöring). Härigenom kan bl. a. det ökande antalet grava berusningsfall omhändertas på ett bättre sätt. I stället kan två underskötersketjänster och scx sjukvårdsbiträdestjänster (varav en med halvtidstjänstgöring)
dras in. (+ 143 296 kr.) |
8. I sjukhusets utbildningsverksamhet uppstår framför allt stora lönekostnader för elever. Utbildningen av sjukhuscts personal är viktig för att personalen skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Sjukhuset bör få medel, som täcker merutgifterna för utbildningsverksamheten. Direktionen föreslår att 1,6 milj. kr. beräknas för ändamålet. (+ I 173 000 kr.)
9. Arbetstidsförkortningen enligt den allmänna arbetstidslagen (1970: 103), som genomförs den 1 januari 1972, beräknas för budgetåret 1972/73 medföra ett medelsbehov av 2,9 milj. kr. i vad avser läkarpersonalen och 4 760 000 kr. i vad avser övrig personal. För ändamålet har 2 milj. kr. beräknats för budgetåret 1971/72. Genom att pingstafton och nyårsafton jämställs med helgdagar, ökar utgifterna med ytterligare 200 000 kr. (+ 5 860 000 kr.)
10. För att möta den ökande arbetsbelastningen vid karolinska sjukhuset behövs enligt direktionen utöver vad som nämnts följande personalförstärkningar vid kliniker och andra sjukhusenheter.
Den administrativa personalen bör förstärkas med en kontorsskrivare, fem kansliskrivare (varav en med halvtidstjänstgöring) och två kontorsbiträden (varav en med halvtidstjänstgöring).
I fråga om psykologer, kuratorer och rehabiliteringspersonal bör foniatriska avdelningen tillföras en biträdande psykolog och en logopedassistent, avdelningen för fysikalisk medicin en biträdande psykolog och tre sjukgymnaster samt audiologiska avdelningen en' hörselvårdsassistent (med halvtidstjänstgöring).
När det gäller sjuksköterskepersonal m. fl. behövs en föreståndare vid driftbyrån, tre avdelningsföreståndare (varav en med halvtidstjänstgöring), tolv sjuksköterskor (varav en med halvtidstjänstgöring), tjugo undersköterskor och femton barnsköterskor.
Följande laboratorie- och sjukvårdsteknisk personal bör tillkomma, nämligen en instruktionslaboratris vid kliniskt-mikrobiologiska centrallaboratoriet, en avdelningsföreståndare vid kliniskt-farmakologiska avdelningen, fem laboratorieassistenter, en röntgenassistent, två laboratorietekniker och en tekniker. Två tjänster som avdelningsföreståndare (varav en med halvtidstjänstgöring) vid nämnda centrallaboratorium kan därvid dras in,
Ekonomipersonal och övrig vårdservicepersonal bör utökas med dels en städinspektör, två ingenjörer, en vaktmästarförman och en uppsy-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 104
ningsman vid driftbyrån och dels femton sjukvårdsbiträden.
Sammanlagt innebär direktionens förslag i denna del en ökning med 93 tjänster. (3 733 513 kr.)
11. Underhåll och viss anskaffning av inventarier har hittills bekostats från en delpost under anslagsposten till expenser. Medel för viss anskaffning av inventarier har även ställts till förfogande under reservationsanslaget Karolinska sjukhuset: Utrustning. Direktionen föreslår, att medel för underhåll och ersättningsanskaffning av inventarier för den löpande driften i sin helhet beräknas under cen särskild anslagspost i driftkostnadsstaten, benämnd Inventarier. Sjukhusmaterielen förslits snabbt och måste noga underhållas bl. a. från medicinskt tekniska säkerhetssynpunkter. Därför bör ett belopp, som motsvarar åtminstone 8 46 av återanskaffningsvärdet av materielen vilket f. n. uppskattas till mer än 70 milj. kr., beräknas för underhåll av materielen. Direktionen föreslår att 5,6 milj. kr. anvisas för detta ändamålet. Direktionen räknar vidare med en avskrivningstid av tio år för sjukhusets röntgen- och strålbehandlingsutrustning med ett nuvärde av 22 milj. kr. samt för viss annan utrustning med ett nuvärde av 32 milj. kr. För viss tyngre mekanisk materiel till ett värde av 6 milj. kr. beräknas avskrivningstiden till femton år. Mot denna bakgrund beräknar direktionen ett medelsbehov av 6,8 milj. kr. för återanskaffning av förslitna inventarier. Härutöver behövs 190 000 kr. för motsvarande ändamål vid Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet, som inte omfattats av nyssnämnda beräkningar. (+ 12 590 000 kr.)
12. Direktionen beräknar, att kostnaderna för driften av datacentralen vid karolinska sjukhuset, som den 1 juli 1971 administrativt inordnats i sjukhuset, kommer att uppgå till 2,9 milj. kr., om beriiknade inkomster från externa kunder fråndras. Omkostnader i övrigt och lönekostnader för viss personal beräknas till 3 milj. kr. Direktionen har därvid bl. a. beräknat medel för vissa kostnader för ett patientdatasystem vid thoraxklinikerna, som tidigare bestritts av Stansaab Elektronik aktiebolag under arbetet med utvecklingen av systemet. (4 2 135 000 kr.)
Remissyttranden
Socialstyrelsen erinrar inledningsvis om de förslag om bl. a. ny konstruktion av läkartjänster, som lagts fram (SOU 1971: 68). En anpassning bör ske av vissa läkartjänster vid karolinska sjukhuset i samband med det slutliga ställningstagandet till förslagen, Styrelsen betonar, att karolinska sjukhuset betraktas som en del av sjukvårdsresurserna i Stockholms läns landstingsområde. Sjukhuset får därför tilldelas läkartjänster inom ramen för det utrymme, som avsatts att disponeras inom landstingsområdet för kalenderåren 1972 och 1973. Mot denna bakgrund tillstyrker socialstyrelsen inrättande av en tjänst som biträdande överläkare i utbyte mot två poliklinikläkare vid förutvarande Norr-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 105
backainstitutet samt fyra underläkartjänster, de senare vid plastikkirurgiska och reumatologiska klinikerna, neuroradiologiska avdelningen resp. avdelningen för fysikalisk medicin. Vidare tillstyrks förslagen att fyra tjänster som biträdande överläkare vid centrala anestesiavdelningen, kliniskt-mikrobiologiska centrallaboratoriet, barnmedicinska kliniken resp. öron-, näs- och halskliniken omvandlas till överläkartjänster i subspecialiteterna neuroanestesi, sjukhushygien, barnkardiologi resp. foniatri. Övriga förslag om läkartjänster kan styrelsen inte tillstyrka.
Riksrevisionsverket anför i frågan om medelsanvisningen för inventarier och utrustning vid karolinska sjukhuset att medelsbehovet för utrustning bör motiveras av utrustningens tekniska kvalitet och förmåga att bidra till att uppfylla målet för sjukhusets verksamhet. Sjukhuset kan emellertid få bättre möjligheter att göra en avvägning mellan upprustning, återanskaffning och nyinvestering om samtliga kostnader bestrids från reservationsanslaget Karolinska sjukhuset: Utrustning. Kostnaden för egen personal, som underhåller och tillverkar inventarier och utrustning, kan också bestridas från utrustningsanslaget. Enligt gällande riktlinjer för anskaffning av inventarier och utrustning hos myndigheter med programbudget bekostas anskaffning eller tillverkning av tillgångar till ett värde av minst 10 000 kr. och med en livslängd av mer än tre år via utrustningsanslag. Övrig anskaffning av inventarier och utrustning sker via programanslag, som belastas med ränta och avskrivningar på det ännu inte avskrivna värdet av befintlig utrustning. Inom sjukvårdens och socialvårdens plancrings- och rationaliseringsinstitut (Spri) utreds f. n. möjligheterna att införa programbudgetmässiga principer inom sjukvårdsadministrationen. En samlad lösning av anslagskonstruktion och redovisningsorganisation för sjukhussektorn bör avvaktas. Medelsanvisning över reservationsanslag ansluter dock bättre till vad som f.n. gäller inom landstingen. En del av karolinska sjukhusets problem kan emellertid lösas av en väl upplagd kostnadsredovisning utan att sättet för medelsbehovets beräkning behöver ändras.
Statskontoret tillstyrker framlagda förslag om medel för automatisk databehandling (ADB). Statskontoret framhåller dock att det är osäkert om de beräknade inkomsterna av 500 000 kr. från externa användare kan uppnås. Den planerade utökningen av sjukhusets totala ADB-verksamhet fordrar vidare stora insatser av systempersonal m. fl. Sålunda ställer t. ex. en utvidgad drift av journalrutiner ökade krav på säkerhet och sekretess. Vidare fordras personal för kontroll och journaldistribution. Sjukhusets krav på datamaskinkapacitet jämte kraven från externa användare närmar sig maximum för vad sjukhusets datamaskinanläggning kan prestera. Detta kommer att aktualisera förstärkning eller byte av nuvarande anläggning.
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) framhåller att Spri, för att kunna svara för den allmänna utveck-
4" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementcet 106
lingen av rationella ADB-rutiner inom sjukvården, måste ha en omfattande och välorganiserad samverkan med huvudmän, som disponerar resurser för ADB-utveckling. Spri deltar sålunda i vissa överläggningar mellan karolinska sjukhuset och Stockholms läns landsting i syfte att få en samordning mellan ADB-utvecklingen i stockholmsområdet och Spris verksamhet. Det är dock enligt Spri för tidigt att uttala sig om omfattning och inriktning av samt former för en sådan samordning. I avvaktan på denna samordning bör verksamheten vid karolinska sjukhuset inte vidgas eller låsas.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) framhåller att resurserna för karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus bör samordnas och balanseras. En dubblering — och därigenom en splittring — av resurserna för ifrågavarande högspecialiserade verksamhet bör så långt det är möjligt undvikas. Nya vårdresurser inom Stockholms läns landsting på regionsjukhusnivå bör endast få tillkomma vid karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. Befintliga resurser på denna nivå vid andra sjukhus bör efter hand överföras till nämnda två sjukhus. Enligt nämnden bör samma principer tillämpas vid planeringen för forskning i anslutning till sjukvården. BL a. mot denna bakgrund ifrågasätter NUU om inte en översyn bör ske av hittills gällande förutsättningar för planeringen för karolinska sjukhuset. Därvid bör även klargöras vilken omfattning sjukhusets centrallasaretts- och normallasarettsfunktioner bör ha. Omfattningen på längre sikt av den öppna vården vid sjukhuset övervägs f. n. i utbyggnadsplaneringen, som bedrivs i samråd med NUU.
NUU kan inte bedöma om den föreslagna omfattningen av ADBverksamheten för budgetåret 1972/73 är rimlig. Medel för utvecklingsoch rationaliseringsarbete, som ligger utanför den verksamhet som normalt bedrivs vid undervisningssjukhus, bör emellertid anvisas av Spri.
NUU föreslår, att man undersöker möjligheterna att avveckla sjukhusets insatser i fråga om uppförande och drift av personalbostäder. Verksamheten vid de ortopediska verkstäderna vid Norrbackainstitutet bör förutsättningslöst ses över i nära kontakt med berörda landstingsorgan. Möjligheterna att samordna hjälpmedelsverksamheten inom landstingsområdet bör tillvaratas. NUU har inte något att erinra mot att denna verksamhet tills vidare redovisas som uppdragsverksamhet.
I avvaktan på en samlad lösning av anslagskonstruktion och redovisningsorganisation för bela sjukhusscktorn i fråga om medel för inventarier kan en ökad andel av medlen för underhåll, investering och reinvestering anvisas under reservationsanslag på det sätt, riksrevisionsverket föreslagit. Pågående inventering av befintlig utrustning samt uppställda prestationskrav bör i första hand vara underlag för beräkningen av medelsbehovet. Den av sjukhuset angivna beräkningen på grundval av återanskaffningsvärdet för befintlig utrustning kan NUU inte tillstyrka.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 107
Departementschefen
Utgifterna för verksamheten vid Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet, som införlivats med karolinska sjukhusets verksamhet den 1 juli 1971, bestrids under innevarande budgetår från förslagsanslaget Täckning av driftkostnader för viss ortopedisk och pediatrisk verksamhet vid karolinska sjukhusct (prop. 1971: 49, SoU 1971: 13, rskr 1971: 129). Jag beräknar nu medel för denna verksamhet under förevarande anslag.
Vid den plastikkirurgiska kliniken, som även svarar för handkirurgi, finns endast en underläkartjänst. I likhet med direktionen och socialstyrelsen anser jag att kliniken bör tillföras ännu en underläkartjänst. Jag beräknar medel härför (2).
Inom Eugeniahemmets lokaler kommer under budgetåret 1971/72 att inrättas dels en långvårdsavdelning för barn med 40 vårdplatser och dels en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Direktionen föreslår, att sistnämnda klinik tills vidare skall omfatta 20 vårdplatser, varav 10 för tonåringar och 10 för mindre barn. Jag vill här understryka, att erfarenheterna från driften av kliniken måste avvaktas, innan slutlig ställning kan tas till vilket antal vårdplatser för denna verksamhet som skall inrymmas i Eugeniahemmets lokaler. I avvaktan härpå är jag emellertid beredd att tills vidare godta föreslaget platsantal. Dircktionen har lagt fram förslag till viss ändrad personaluppsättning för långvårdsavdelningen och kliniken. Mot bakgrund av direktionens förslag beräknar jag medel för tjänster för dels en förste sjukgymnast och tre sjukgymnaster — varvid fyra sjukgynminasttjänster med viss för här ifrågavarande ändamål olämplig tjänstekonstruktion kan dras in — och dels tre avdelningsföreståndare, varav en med halvtidstjänstgöring, tre sjuksköterskor och tjugo skötare. Därvid kan personalen samtidigt minskas med sju barnsköterskor, elva vårdare, varav en med halvtidstjänstgöring, och sexton sjukvårdsbiträden. Jag tar vid medelsberäkningen hänsyn härtill (5).
Kungl. Maj:t har i april 1971 bl. a. uppdragit åt direktionen att låta upprusta den psykiatriska kliniken inom viss kostnadsram. Genom upprustningen blir bl. a. akutmottagningen och intagningsavdelningen skilda åt. Om vårdpersonalen vid kliniken samtidigt förstärks med skötarpersonal, ökas klinikens möjligheter att ta hand om svåra berusningsoch förgiftningsfall. Jag beräknar medel för tio skötartjänster. Två underskötersketjänster och sex sjukvårdsbiträdestjänster, varav en med halvtidstjänstgöring, kan därvid dras in. Jag tar hänsyn härtill när jag beräknar erforderliga medel (7).
Karolinska sjukhuset är fr. o. m. den 1 januari 1971 ett bassjukhus för Stockholms läns landstingskommuns nordvästra sjukvårdsförvaltningsområde enligt en överenskommelse härom med landstingskommunen. Bl.a. har hudklinikens mottagning för könssjukvård, som ti-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 108
digare lämnat vård åt patienter från Solna och Sundbyberg, fr. o. m. nämnda dag fått hela nordvästra förvaltningsområdet som upptagningsområde. Det har medfört en betydligt ökad arbetsbelastning på mottagningen, som av den anledningen bör tillföras ett biträde, en avdelningsföreståndare, en sjuksköterska, en undersköterska och ett sjukvärdsbiträde med halvtidstjänstgöring. Jag beräknar medel för ändamålet (6).
Åtagandet för sjukhuset att ta emot patienter från bestämda upptagningsområden har åstadkommit en ökad belastning av sjukhusets rcsurser även i övrigt. Jag finner mig mot denna bakgrund böra beräkna medel för följande tjänster, nämligen två kansliskrivarc, ett kontorsbiträde, två avdelningsföreständare, varav en med halvtidstjänstgöring, fyra sjuksköterskor, varav en med halvtidstjänstgöring, tre undersköterskor, en föreståndare vid driftbyrån, ett sjukvårdsbiträde och en städinspektör (10).
Jag vill i detta sammanhang betona, att det fulla sjukvårdsansvaret alltjämt åvilar landstingskommunen. En särskild utredningsman har tillkallats med uppdrag att utreda de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för att — utan ändring av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset — erhålla en förbättrad samordning av sjukvården vid sjukhuset med sjukvården inom för sjukhuset bestämda upptagningsområden för skilda medicinska specialiteter.
Direktionen har föreslagit, att verksamheten vid de ortopediska verkstäderna fr. o. m. budgetåret 1972/73 skall bedrivas som uppdragsverksamhet. Inflytande inkomster skall därvid få användas för att bestrida utgifterna för verksamheten. Förslaget innebär, att en särskild anslagspost, benämnd Ortopediska verkstäderna, tas upp med ett formellt belopp av 1000 kr. i sjukhusets stat. Jag finner det ändamålsenligt med hänsyn till verksamhetens art att en sådan specialstat införs för de ortopediska verkstäderna. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestuta om dispositionen av överskott i verksamheten.
Vid anslagsberäkningen har jag vidare beräknat vissa medel för genomförande av arbetstidsförkortning för läkare och annan personal vid sjukhuset enligt allmänna arbetstidslagen (1970: 103) och träffade avtal.
Vad angår direktionens förslag till ändrad anslagskonstruktion m. m. i fråga om inventarier är jag inte beredd att nu ändra gällande ordning, som innebär att underhåll och löpande anskaffning av mindre dyrbara inventarier bekostas från en delpost under expensposten under det att övrig inventarieanskaffning sker med anlitande av medel från ctt särskilt utrustningsanslag.
Direktionen har den 1 juli 1971 övertagit ansvaret för verksamheten vid en befintlig datamaskinanläggning vid sjukhuset. Kungl. Maj:t har den 27 maj 1971 bl.a. meddelat föreskrifter om hur kostnader
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 109
och intäkter för aniäggningen skall bokföras m.m. Avsikten är att datamaskinanläggningen skall redovisa intäkter som täcker utgifterna genom att sjukhuset betalar efter viss taxa. Detta bör gälla även i fortsättningen. Undersökningar pågår för att klarlägga lönsamheten hos anläggningen. Resultaten härav får bli avgörande för ställningstagande till frågan om databearbetningen framdeles skall ske med egen datamaskinanläggning eller på annat sätt.
Direktionen har föreslagit, att särskilda medel beräknas för vissa kostnader för ett patientdatasystem, som hittills finansierats av ett enskilt företag. Då kostnaderna för detta datasystem är i allt väsentligt att betrakta som utvecklingskostnader bör de i huvudsak bestridas i annan ordning. Den mindre del av kostnaderna som kan komma att falla på sjukhuset bör i så fall bestridas genom omdispositioner inom ramen för detta anslag.
Direktionen har i en särskild framställning hemställt om medel för vidareutveckling av ett nytt budget- och redovisningssystem. Avsikten är att komplettera kostnadsställebokföringen vid sjukhuset med en budgetering pä kostnadsställen för att möjliggöra en bättre kostnadsuppföljning. Framställningen prövas f. n. av Kungl. Maj:t.
Vid karolinska sjukhuset pågår också utveckling av rutiner för automatisk databehandling av inregistrering, bokning och debitering av patienter inom thoraxklinikerna, vid de kirurgiska, medicinska och endokrinologiska poliklinikerna samt inom en akutmottagning. Som jag anförde vid min anmälan av detta anslag i 1971 års statsverksproposition skall detta utvecklingsarbete vara avslutat före den 1 juli 1972. Tillräckligt underlag saknas ännu för en bedömning av lönsamheten m. m. hos projektet. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de omdispositioner mellan anslagsposter som kan bli aktuella till följd av besparingar på avlöningsmedel m. m. om rutinerna befinns lönsamma och lämpliga för rutindrift.
Jag beräknar sammanlagt drygt 2,5 milj. kr. för datarutiner vid karolinska sjukhuset under nästa budgetår.
Vid karolinska sjukhuset har inrättats ett särskilt internationellt centrum för fortplantningsforskning. Kostnaderna härför bestrids av världshälsovårdsorganisationen (WHO). Erfarenheterna är goda och det kan bli fråga om en utbyggnad av verksamheten. En ceventucll utbyggnad kommer i så fall att bekostas av WHO. Ersättningarna från WHO bör därvid få anlitas för att dirckt bekosta utgilterna.
Kungl. Maj:t har efter prövning i varje särskilt fall medgivit ersiättning av statsmedel — utan att skadeståndsskyldighet förelegat — för skada som uppkommit i samband med vård eller behandling vid sjukhuset. Vid beräkningen av anslaget för nästa budgetår har jag beaktat behovet av medel för sådana ändamål.
Riksdagen bör underrättas om att Kungl. Maj:t den 26 mars och
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdcpartementet 110
den 24 september 1971 medgett överskridanden av anslagsposten Expenser för budgetåret 1970/71 med sammanlagt ca 5 360 000 kr. Härav avser ca 2,6 milj. kr. utgifter som borde ha belastat tidigare budgetår. Överskridandet hänger samman med en ökad åtgång av främst läkemedel och förbrukningsartiklar.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 314 688 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 314 688 000 kr. :-
G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning 1970/71 Utgift 7 766 088 Reservation 7 694 000 1971/72 Anslag 6 575 000 1972/73 Förslag 6 230 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till karolinska sjukhuset framgår av följande sammanställning.
1. Utrustning av befintliga kliniker m, m. 2 860 000 2. Fortsatt utrustning av två angiolaboratorier inom
| röntgendiagnostiska institutionen | 1 130 000 |
| 3. Utrustning för kvinnoklinikens hormonlaboratorium | 250 000 |
| 4. Utrustning för medicinsk- tekniska sektionen | 200 000 |
| 5. Skyltning | 100 000 |
| 6. Utrustning för den audiologiska avdelningen | 150 000 |
| 7. Utrustning för fotolaboratorier m. m. | 560 000 |
| 8. Utrustning till endokrinologiska kliniken | 310 000 |
Summa 5 860 000
Medel för sådana behov av utrustning, som innebär att helt nya ändamål tillgodoses celler att verksamheten vid sjukhuset görs mera effektiv, bör anvisas under detta utrustningsanslag. Övriga medelsbehov har direktionen tagit upp under driftkostnadsanslaget.
1. Klinikchefer m. fl. har lämnat förslag om anskaffning av utrustning för den löpande verksamheten till en kostnad av ca 6 milj. kr. Huvudparten avser den röntgendiagnostiska institutionen och laboratorieblocket. Sjukhuset bör följa med i den snabba utvecklingen ifråga om ny utrustning. Inköp av förhållandevis dyrbar utrustning till laboratorieblocket innebär att behovet av personal begränsas.
2. Direktionen har lagt fram ett utrustningsförslag om totalt 1 990 000 kr. för utrustning av två angiolaboratorier inom den röntgendiagnostiska institutionen. För anskaffning av utrustning under budgetåret 1972/73 enligt förslaget erfordras 1 130 000 kr.
3. Viss forskningsverksamhet har flyttats från hormonlaboratoriet inom kvinnoklinikens lokaler till en nyuppförd forskningsbyggnad. De
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 111
ledigblivna lokalerna behöver, sedan de blivit ombyggda enligt framlagt förslag härom, utrustning av möbler, apparatur m. m. till ett belopp av ca 750 000 kr. Kostnaden för budgetåret 1972/73 beräknas till 250 000 kr. .
4. För att verksamheten vid den medicinskt-tekniska sektionen skall kunna utvecklas behövs viss utrustning.
5. Utrustning behövs för en genomgripande omläggning av skyltningen inom sjukhusområdet.
6. Den audiologiska verksamheten som f.n. bedrivs i otillräckliga lokaler, kan genom ombyggnad av f.d. verkstadslokaler få ytterligare utrymmen. I samband med ombyggnaden behöver ny utrustning — främst mätboxar och instrument — anskaffas.
7. Den fotografiska verksamheten vid sjukhuset är i dag starkt splittrad. Den finns knuten till åtta olika enheter. Genom att fotograferna kan placeras centralt i nya lokaler, som tillkommer genom påbyggnad i samband med den s. k. fläktrumsvåningen, kan i vissa ledigblivna lokaler erhållas en audiovisuell central med bl. a. en studio, som ger möjlighet till inspelning av undervisningsmateriel för färg-TV. Direktionen föreslår att 360 000 kr. anvisas till utrustning för den centraliserade fotoverksamheten samt att 500 000 kr. anvisas för att påbörja utrustningen av en audiovisuell central vid sjukhuset.
8. Inom endokrinologiska klinikens laboratorium har på senare år vissa rutinberäkningar lagts över på en dator av typ PDP 8. Verksamheten inom laboratoriet samordnas f. n. med hormonlaboratoriet inom kvinnokliniken, varigenom en dubblering av viss verksamhet förebyggs. I takt härmed skall utnyttjandet av datorn ökas varför anskaffning av en dator PDP 12 med större kapacitet (minneslagring m. m.) planerats. Kostnaderna beräknas uppgå till ca 200 000 kr. med kringutrustning. Antalet analyser ökar. Med ett rationellt samordnat utnyttjande av PDP 12 mellan nämnda laboratorier kan viss ökning av personalen avvärjas. För genomförande av planerade rutiner krävs vidare kompletteringar med remsstansutrustning till en uppskattad kostnad av 110 000 kr.
Remissyttranden
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) — som avstyrker föreslagen omläggning av medelsanvisningen för bl. a. inventarieanskaffning — erinrar om att 4,1 milj. kr. beräknats för innevarande budgetår för inköp av utrustning till kliniker m. m. vid sjukhuset. En viss ökning av ramen är rimlig. Huvuddelen avser röntgenutrustning. I avvaktan på ett dimensionerande underlag för röntgenverksamhetens framtida omfattning och fördelning inom sjukhuset bör återhållsamhet iakttas när det gäller medel till anskaffning av sådan utrustning. För fortsatt utrustning till två angiolaboratorier bör beräknas 1,1 milj. kr. NUU har ingen erinran mot förslagen om medelsanvisning för hormonlabo-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Sociaidepartementet 112
ratorict och audiologiska avdelningen. Behovet av medel till medicinsktekniska sektionen bör beaktas vid fastställande av berörda ram. Skyltning bör ske på grundval av en plan. Kostnaderna härför bör eventuellt bestridas av medel för fastighetsunderhåll. NUU är inte beredd att yttra sig över förslaget om utrustning för fotolaboratorier m. m. i avvaktan på vissa pågående undersökningar. Föreslagna nyanskaffningar till endokrinologiska kliniken av viss dator m. m. är enligt NUU av mycket exklusiv art. NUU kan inte nu tillstyrka förslaget. Det bör närmare övervägas i samband med fortsatt planering av utrustningen av berörda laboratorier.
Departementschefen
Som jag tidigare niimnt under punkten G 1 bör hittillsvarande principer för bestridande av utrustningskostnader vid karolinska sjukhuset tills vidare inte ändras. Mot denna bakgrund beräknar jag 4.6 milj. kr. för nyinköp av utrustning till befintliga kliniker och avdelningar vid sjukhuset.
Vidare beräknar jag 1 630 000 kr. för fortsatt anskaffning av utrustning i samband med den allmänna upprustningen av sjukhuset och för automatisk databehandling.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 6 230 000 kr.
G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare 1970/71 Utgift 33 619 603 1971/72 Anslag 33 198 000 1972/73 Förslag 40 408 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala har uppförts av Uppsala universitet i samarbete med Uppsala läns landsting för läkarutbildningen och Jänssjukvården. Sjukhuset ägs av staten men drivs enligt avtal mellan staten och landstinget i nära samarbete med landstinget, som lämnar driftbidrag m. m. (prop. 1951: 123, 1953: 161, 1961: 79, 1987: 105, 1968: 71). Akademiska sjukhuset är enligt avtal även regionsjukhus för uppsalaregionen (prop. 1963: 1 bil. 7 s. 461, 1967: 105, 1969: 102). Förhandlingar pågår med Uppsala lins landsting angående översyn av gällande samarbetsavtal m. m. Samarbetsavtalet m. m. är uppsagt att upphöra med utgången av juni 1971 men tillämpas i avvaktan på nytt avtal, dock längst t.o.m. den 30 juni 1972. Enligt planerna för sjukhusets utbyggnad skall antalet vårdplatser ökas från f. n. omkring 1 500 till ca 1 750.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 113
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Direktionen Departements-
chefen
Personal Läkare 197 +27 +4 Anslag Lönekostnader 33 198 000 +10 479 000 37 210 000
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
I. Löneomräkning 5 460 700 kr.
2. Uppsala läns landsting har tidigare drivit ett cytologiskt laboratorium inom sjukhuset. Numera har personalen vid laboratoriet utom 1läkarna förts över till sjukhusets personalförteckning. Tjänster för läkarna — en överläkare och en underläkare — bör nu inrättas vid akademiska sjukhuset. (+ 338 000 kr.)
3. Frakturkirurgiska verksamheten kommer att flyttas från den kirurgiska kliniken till den ortopediskt kirurgiska kliniken, som vid inflyttning i det nya kirurgiska blocket ökar antalet vårdplatser från 50 till 92. Frakturkirurgin är en väl avgränsad subspecialitet inom ortopedisk kirurgi. För verksamheten bör en tjänst som överläkare i frakturkirurgi inrättas vid ortopediskt kirurgiska kliniken. (+ 183 000 kr.)
4. En tjänst som överläkare bör inrättas vid sjukhusets medicinska poliklinik. Härigenom får man en kontinuerlig enhetlig ledning av verksamheten, som innefattar kontakter även med den öppna vården utanför sjukhuset. Tjänsteinnehavaren kan således vara konsult för den invärtes-medicinska öppna vården inom landstingsområdet, vilket innebär en modernisering av vården i riktning mot en integrering av sluten och öppen vård inom specialiteten. Överläkarens uppgifter bör regleras i särskild instruktion. (-+ 183 000 kr.)
5. Anestesiavdelningen får när den flyttat in i det nya kirurgiska blocket ytterligare 24 platser för intensivvård m.m. samt större arbetsbörda genom den utökade kirurgiska verksamheten. Ännu cen tjänst som biträdande överläkare bör därför inrättas vid avdelningen. — Barnkirurgiska kliniken får ytterligare ca 25 vårdplatser samt ökade utrymmen får öppen vård i det nya blocket, vilket motiverar att kliniken får ännu en biträdande överläkare. — Inom det nya blocket får röntgendiagnostiska avdelningen fler laboratorier och dessutom en särskild avdelning för akut radiologi m. m. inom operations- och intensivvårdsavdelningarna. Med hänsyn härtill behöver avdelningen förstärkning med cn biträdande överläkare. — Den nya urologiskt kirurgiska kliniken, som inryms i blocket, omfattar 56 vårdplatser. Kliniken behöver minst två biträdande överläkare, vilket innebär att den måste tillföras ännu en biträdande överläkare utöver den, som kliniken disponce-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 114
rar över den 1 januari 1972. — För större kontinuitet och viss utvidgning vid det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet behövs cn tjänst som biträdande överläkare vid laboratoriet. (+- 860 000 kr.)
6. Den utökade verksamheten vid ifrågavarande sjukhusenheter motiverar härutöver inrättande av 18 underläkartjänster, niimligen en vid envar av de medicinska, plastikkirurgiska, kirurgiska, barnkirurgiska, barnmedicinska, thoraxkirurgiska och neurologiska klinikerna, en vid kvinnokliniken, en vid kliniken för allmän radioterapi, en vid audiologiska avdelningen samt två vid envar av anestesiavdelningen, ortopediskt kirurgiska kliniken, röntgendiagnostiska avdelningen och urologiskt kirurgiska kliniken. Vidare bör en extra underläkare vid lungkliniken bli extra ordinarie. (+ 2 790 000 kr.)
7. Enligt den nya sjukvårdslagstiftningen och det ändrade reglementet för akademiska sjukhuset i Uppsala gäller fr.o.m. den 1 januari 1971, att flera överläkare kan finnas vid samma klinik med en av dem som klinikchef. Mot den bakgrunden föreslås följande. Vid den barnmedicinska kliniken bör i utbyte mot en befintlig tjänst som biträdande överläkare inrättas en tjänst för en överläkare med uppgift att förestå den öppna vården och ansvara för sambandet såväl mellan klinikens slutna och öppna vård som mellan den öppna vården vid kliniken och den i övriga landstingsområdet. Vidare bör vid lungkliniken i utbyte mot en befintlig tjänst som underläkare inrättas en överläkartjänst för samma uppgifter inom öppna vården i vad avser lungmedicin. (+ 56 000 kr.)
8. Medel för vikariekostnader för de föreslagna tjänsterna m. m. bör anvisas. (+ 608 300 kr.)
Remissyttranden
Socialstyrelsen erinrar om de förslag om bl. a. ny konstruktion av läkartjänster, som lagts fram (SOU 1971: 68). En anpassning bör ske av vissa läkartjänster vid akademiska sjukhuset i samband med det slutliga ställningstagandet till förslagen. Styrelsen måste iaktta återhållsamhet i fråga om nya läkartjänster. Snäva ramar gäller särskilt för nyinrättande av överordnade läkartjänster inom sluten somatisk akutvård. Mot denna bakgrund tillstyrker styrelsen direcktionens förslag om inrättande av en överläkartjänst och en underläkartjänst för cytologiskt centrallaboratorium, en underläkartjänst för njurmedicinsk verksamhet vid medicinska kliniken, en underläkartjänst vid plastikkirurgiska kliniken och en underläkartjänst för barnkardiologi vid barnmedicinska kliniken. Härutöver tillstyrks inrättande av fem underläkartjänster för verksamheten i det nya kirurgiska blocket, nämligen vid envar av anestesiavdelningen, barnkirurgiska kliniken, ortopediskt kirurgiska kliniken, röntgendiagnostiska avdelningen och urologiskt kirurgiska kliniken. Den extra underläkartjänsten vid Iungmedicinska kliniken bör enligt styrel-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 115
sen bli extra ordinarie. Slutligen tillstyrks framlagt förslag om ändring av en tjänst som underläkare till överläkartjänst för öppen vård inom ramen för lungmedicinska kliniken. Övriga förslag rörande läkartjänster kan styrelsen inte tillstyrka.
Departementschefen
Förhandlingar pågår om nytt samarbetsavtal m. m. för akademiska sjukhuset i Uppsala. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna utgår jag i det följande från hittillsvarande avtalsgrunder.
Jag anser i likhet med socialstyrelsen att en överläkartjänst och en underläkartjänst bör inrättas för ett cytologiskt centrallaboratorium. Motsvarande läkartjänster, som Uppsala läns landstingskommun tidigare inrättat för ifrågavarande verksamhet vid sjukhuset, kan därvid dras in. Jag beräknar medel för en överläkare i SKBe 3 och underläkaren vid centrallaboratorict (2).
Med anledning av den utökade verksamheten i det nya kirurgiska blocket vid sjukhuset, bör en underläkare tillföras envar av den ortopediskt kirurgiska kliniken och den röntgendiagnostiska avdelningen. Jag beräknar medel för dessa två underläkartjänster (6).
Jag förordar vidare att en befintlig extra underläkartjänst vid lungkliniken blir extra ordinarie (6).
Slutligen har jag funnit det motiverat att beräkna vissa medel: för genomförande av arbetstidsförkortning för läkarna vid sjukhuset enligt den allmänna arbetstidslagen (1970: 103) och träffade avtal.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 40 408 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid akademiska sjukhuset i
Uppsala i enlighet med vad jag förordat inrätta en tjänst
som överläkare i SKBe 3;
2) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
för budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av
40 408 000 kr.
G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
1970/71 Utgift 9 288 745 1971/72 Anslag 15 300 000 1972/73 Förslag 15 300 000
Från anslaget bekostas statens andel av driftkostnaderna — bortsett från läkarlöner och vissa utrustningskostnader — vid akademiska sjuk-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 116
huset i Uppsala. Enligt avtal med Uppsala läns landsting angående samarbete för driften av akademiska sjukhuset crlägger landstinget ersättning till staten, motsvarande en på visst sätt beräknad kostnad för sjuka från Uppsala län. Beträffande s. k. löpande utrustningsanskaffning skall landstingets kostnadsandel beräknas enligt en formel, som innebär, att landstinget svarar för ca 38 6 av kostnaderna (prop. 1951: 123, 1953: 161, 1967: 105 och 1968: 71). Samarbetsavtalet m. m. är uppsagt att upphöra med utgången av juni 1971 men tillämpas i avvaktan på nytt avtal, dock längst t. o. m. den 30 juni 1972.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Direktionen Departements-
chefen
1. Bidrag till driftkostnader
enligt avtal 3 110 000 — 664 000 —623 000 2. Bidrag till löpande anskaff-
ning av utrustning 2 480 000! -2 020 000? +375 000? 3. Sjukvård åt mindre bemed-
lade sjuka från ort utom
Uppsala län 10 000 — — 4. Lokalkostnader 9 700 000 + 248 000 + 248 000
15 300 000 -1-1 604 000 —
! Motsvarande en beslutad utrustningsram för budgetåret 1971/72 om 4 000 000 kr.
2 Motsvarande en utrustningsram för budgetåret 1972/73 om 7 200 000 kr.
3 Motsvarande cen utrustningsram för budgetåret 1972/73 om 4 600 000 kr.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
1. Bortsett från läkarna finns f.n. 2 629 tjänster vid akademiska sjukhuset. Direktionen föreslår att ca 60 nya tjänster inrättas, motsvarande en lönekostnad av 1,9 milj. kr.
Arbetsgivaravgift med 2 70 av lönesumman för 1972/73 har inräknats.
Utgifterna för löner till annan personal än läkare vid sjukhuset beräknas sammanfattningsvis stiga från 100 116 000 kr. för 1971/72 till 106 188 000 kr. för 1972/73.
Omkostnaderna beräknas öka mellan nämnda budgetår från ca 40,8 milj. kr. till 43,4 milj. kr.
Antalet vårddagar beräknas öka från 420 000 för 1971/72 till 425 000 för 1972/73.
Vårddagkostnaden beräknas öka med 43: 76 till 433: 81 kr.
Totalkostnaden för driften av sjukhuset — bortsett från läkarlönerna — har beräknats till 140 694 000 kr. Uppsala läns landstingskommuns bidrag beräknas till 85 288 000 kr. och övriga inkomster till 74 225 000 kr. Sedan totalkostnaden räknats från sistnämnda inkomster återstår en nettoinkomst för staten under anslagsposten av 18 819 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 117
Minskningen av statsverkets nettoutgifter under sjukhusets driftstat är i hög grad beroende på höjda avgifter enligt utomlänsavtalet. Dessa inkomster för patienter från andra lin än Uppsala län tillgodoförs nämligen statsverket i sin helhet. Dagersättningen enligt utomlänsavtalet skall emellertid ge gottgörelse även för lokalhyror, fastighetsunderhåll, utrustningsanskaffning och pensionskostnader, för vilket statsverket har utgifter under andra anslagsposter.
Från denna anslagspost bestrids emellertid visst lönekostnadspålägg, som utgör 22 Z av den beräknade totala lönesumman för sjukhusets personal — bortsett från läkarpersonalen — vilken lönesumma beräknas bli omkring 96 milj. kr. för 1972/73. Beloppet innefattar inte några medel för arbetsgivaravgift. Lönekostnadspålägget beräknas till 21 265 000 kr.
Totalt behöver sålunda 2 446 000 kr. tas upp under anslagsposten.
2. Sjukhuset behöver enligt direktionen anskaffa löpande utrustning inom en totalram av 7.2 milj. kr.
Remissyttrande
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande — som erinrar om att stora belopp anvisas för anskaffning av utrustning under reservationsanslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning — anser att det framstår som rimligt att medelsramen för löpande utrustning, vilken f. n. uppgår till 4 milj. kr., ökas med 15 Z.
Departementschefen
Kungl. Maj:t har den 18 juni 1971 godkänt cn överenskommelse med Uppsala läns landstingskommun om samarbete för drift av akademiska sjukhuset : Uppsala m. m. mot bakgrund av att tidigare samarbetsavtal m. m. utlöpte med utgången av juni månad 1971. Enligt denna överenskommelse skall bl. a. samarbetet fortsätta efter den 30 juni 1971 och förutvarande samarbetsavtal m. m. tillämpas intill dess nya avtal om bl. a. akademiska sjukhuset träffats. Detta skall dock längst gälla t.o.m. den 30 juni 1972. Förhandlingar pågår om nya avtal. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna utgår jag i det följande liksom under punkten G 3 från hittillsvarande avtalsgrunder.
Jag beräknar medel under anslaget för statens andel av kostnaderna för löpande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset inom en total ram av 4,6 milj. kr. Med hänsyn till att de kommunala sjukvårdshuvudmännens andel i kostnaderna för den under budgetåret 1971/72 medgivna utrustningsanskaffningen enligt gillande avtal kan fastställas först efter budgetårets slut, kan anslaget under budgetåret 1972/73 även komma att belastas av vissa kostnader för utrustning som anskaffats för budgetåret 1971/72. |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 118
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 15 300 000 kr.
G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning 1970/71 Utgift 200 000 Reservation 1280 000 1971/72 Anslag 8 216 000! 1972/73 Förslag 4 960 000
2 Härav har 640 000 kr. anvisats på tilläggsstat
Från anslaget bestrids statens andel av kostnader för utrustning till akademiska sjukhuset i Uppsala i samband med byggnadsåtgärder. Enligt avtal med Uppsala läns landsting m. fl. bestrider staten i regel 40 4 av kostnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala, inkl. utrustningskostnaderna.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset i Uppsala framgår av följande sammanställning.
Totalt = Statens andel
1. Utrustning till etappen 3
| (neuroblocket) | 12 000 000 | 4 800 000 |
| 2. Kommitténs verksamhet | 400 000 12 400 000 | 160 000 4 960 000 |
1. Kungl. Maj:t har fastställt en total kostnadsram av 24 milj. kr. enligt prisläget den 1 januari 1970 för utrustning för utbyggnadsetapp 3 (lokaler för neurologi, neurokirurgi och neurofysiologiskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m.). Tre laboratorier (nr 21, 22 och 36) samt vissa operationsenbeter för kvinnokliniken ligger utanför utrustningsramen. Utrustning har fått beställas att betalas i vad avser 6 milj. kr. under 1971/72 och 12 milj. kr. tidigast under 1972/73.
2. Från anslagsposten bestrids kostnader för löner, vissa konsult- och andra arvoden, resor, hyror m.m. samt utredningar. Lönekostnaderna beräknas till 340 000 kr. Härtill kommer kostnaderna för kommitténs egen verksamhet med 60 000 kr.
Departementschefen
Byggnadsverksamheten vid akademiska sjukhuset i Uppsala innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 119
utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. 1961: 79, SU 1961: 97, rskr 1961: 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 1967: 73, rskr 1967: 185) samt i avtal med berörda landstingskommuner om samarbete beträffande regionsjukvård vid sjukhuset (prop. 1963:1 bil. 7 s. 461, SU 1963:5, rskr 1963: 5). Statens andel uppgår till 40 7 av byggnads- och utrustningskostnader.
Kungl. Maj:t har i december 1970 fastställt en total kostnadsram av 24 milj. kr. enligt prisläget den 1 januari 1970 för utrustning till utbyggnadsetapp 3, som skall omfatta lokaler för neurologi, neurokirurgi och neurofysiologiskt laboratorium samt för hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker. Utrustning till tre laboratorier (nr 21, 22 och 36) och till vissa operationsenheter för kvinnokliniken omfattas därvid inte. Samtidigt har Kungl. Maj:t medgivit kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande att beställa utrustning inom nämnda kostnadsram för totalt högst 18 milj. kr. att, såvitt på staten ankommer, betalas i vad avser 6 milj. kr. tidigast under budgetåret 1971/72 och i vad avser 12 milj. kr. tidigast under budgetåret 1972/73 (prop. 1970: 165 bil. 4, SU 1970: 212, rskr 1970: 427). Statens andel av det belopp, som skulle betalas tidigast under innevarande budgetår, har ställts till byggnadskommitténs förfogande. Kommittén begär nu 4,8 milj. kr. för att bestrida statens andel av de 12 milj. kr., som skulle betalas tidigast under budgetåret 1972/73. Jag har inte något att invända häremot eller mot byggnadskommitténs framställning i övrigt. Jag beräknar därför i enlighet med kommitténs förslag anslaget till 4 960 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 4 960 000 kr.
G 6. Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala 1970/71 Utgift - 1971/72 Anslag 100 000 1972/73 Förslag 150 000
Från anslaget utgår bidrag till Uppsala läns landsting för upplåtelsen av Kungsgärdets sjukhus i Uppsala för forskning och utbildning i
geriatrik. |
Avtal har träffats med Uppsala läns landsting om anordnande av forskning och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala i enlighet med vad som anförts i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 395, SU 1966: 8, rskr 1966: 8) rörande placering av en professur i geriatrik
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 120
vid universitetet i Uppsala, förenad med en överläkartjänst vid geriatrisk klinik i Uppsala. Avtalet gäller i första hand för tiden den 1 juli 1967 —den 30 juni 1977. För upplåtelsen av Kungsgärdets sjukhus skall staten betala 50 000 kr. per budgetår från den tidpunkt då professuren tillträds. Bidragsbeloppet är indexreglerat. Vidare skall staten bidra till vissa utrustningskostnader. Staten betalar också visst hyresbidrag. Avtalet upphör att gilla då professuren i geriatrik förenas med överläkartjänst vid en plancrad geriatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel under anslaget för statens årliga bidrag och hyrcsbidrag till avrundat 150 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss utbildning m.m. vid Kungsgärdets sjukhus
i Uppsala för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 kr.
G 7. Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm
1970/71 Utgift 13 123 941 1971/72 Anslag 12 590 000 1972/73 Förslag — 14545 009
Från anslaget, som disponeras av direktionen för karolinska sjukhuset, bestrids utgifter för löneförmåner till vissa statligt anställda läkare vid kommunala undervisningskliniker i Stockholm enligt särskilda avtal härom. Upplåtna sjukhusenheter, vid vilka direktionen tills vidare tillsätter, avlönar och pensionerar läkarna, är Serafimerlasarettet, kvinnokliniken och patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus samt den psykiatriska kliniken och barnklinikerna (barnmedicin, barnkirurgi, barn- och ungdomspsykiatri) ävensom barnanestesi- och barnröntgenevdelningarna vid S:t Görans sjukhus. Enligt gällande avtal tillskjuter Stockholms läns landstingskommun halva löne- och pensionskostnaden för de läkare, som inte uteslutande anställs för undervisningens och forskningens behov (prop. 1948: 213, 1961: 198, 1967: 175). Från anslaget skall vidare — efter utbetalningsbesked från karolinska institutet — bestridas jämväl kostnader för arvode till den överläkare vid Södersjukhusct eller Danderyds sjukhus, som leder viss läkarutbildning vid Södersjukhuset (kirurgiska kliniken 11, medicinska kliniken IV och neurologiska kliniken) resp. Danderyds sjukhus (kvinnokliniken, psykiatriska kliniken och infektionskliniken).
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 121
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Direktionen Departements-
chefen Läkarpersonal Serafimerlasarettet
| Överläkare | 1 | — | — |
| Bitr. överläkare | 18 | — | — |
| Underläkare | 42 | > 1 | — |
| Arvodestjänst | 1 | — | — |
Sabbatsbergs sjukhus Bitr. överläkare 7 — — Underläkare 10 — —
S:t Görans sjukhus
| Överläkare | 3 | — | — |
| Bitr. överläkare | 15 | -+ 5 | +2 |
| Underläkare | 36 133 | + 4 -I-10 | —I1 1-1 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 23 475 000 +5 340 000 +3 665 000 Uppbördsmedel Bidrag från Stockholms läns landstingskommun 10 885 000! -:-2 476 000 +1 710 000 Nettoutgift 12 590 000 4-2 864 000 +1 955 000
1 På landstingskommunen faller hälften av dels lönekostnaden och dels 15 24 av densamma, avseende pensioneringskostnad enligt avtal
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen för karolinska sjukhuset lägger fram sina förslag efter att ha hört Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning.
1. Löncomräkning m. m. 2 736 322 kr.
2. En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid den psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus med hänsyn till den sjukvårdande verksamhetens omfattning och undervisningens behov. — Barnkirurgiska kliniken vid sjukhuset har en omfattande öppen vård, som motiverar att kliniken tillförs en biträdande överläkare för klinikens öppna mottagning. — Vid barnmedicinska kliniken vid S:t Görans sjukhus behövs en biträdande överläkare med uppgift att under klinikchefen svara för habiliterings- och långvårdsverksamheten. — För rådgivningsverksamheten vid den barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid sjukhuset behövs en biträdande överläkare, som kan särskilt svara för den till rådgivningsbyrån knutna dagobservations- och dagvårdsavdelningen. — Med hänsyn till barnsjukvårdens krav på särskilda kemiska analyser har en särskild avdelning för klinisk kemi inrättats i det nya
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 122
barnblocket vid S:t Görans sjukhus. Laboratoriet bör ledas av cn läkare med speciell kompetens inom metabolismforskning. Läkaren bör även sköta viss undervisning och vara ställd under chefen för centrallaboratoriet. Mot denna bakgrund bör en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid avdelningen för klinisk kemi.
Sammanfattningsvis föreslår direktionen att fem tjänster som biträdande överläkare inrättas vid S:t Görans sjukhus. (+ 768 033 kr.)
3. Med hänsyn till ökade arbetsuppgifter m. m. föreslås, att en underlikartjänst inrättas vid Serafimerlasarettets medicinska klinik och fyra underläkartjänster inrättas vid S:t Görans sjukhus. Sålunda bör vid sistnämnda sjukhus en underläkare tillföras envar av följande sjukvårdsenheter, nämligen dels psykiatriska samt barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna, dels barnanestesi- och barnröntgenavdelningarna. (681 399 kr.)
4. Utöver de i den inledande sammanställningen upptagna föreslagna nya läkartjänsterna föreslår direktionen även vissa tjänsteutbyten. Sålunda bör två överläkartjänster inrättas vid Sabbatsbergs sjukhus inom kvinnokliniken för obstetrisk-gynekologisk anestesiologi resp. inom patologiska institutionen för cytologi i utbyte mot befintliga tjänster som biträdande överläkare. Vidare bör en tjänst som biträdande överläkare för klinisk farmakologi inrättas vid Serafimerlasarettets medicinska klinik i utbyte mot en befintlig extra underläkartjänst. (4+57 971 kr.)
5. Genomförandet av arbetstidsförkortning för läkare vid sjukhusen enligt den allmänna arbetstidslagen (1970: 103) medför vissa lönekostnader. (+ 1 097 000 kr.)
Remissyttrande
Socialstyrelsen erinrar inledningsvis om de förslag om bl.a. ny. konstruktion av läkartjänster, som lagts fram (SOU 1971: 68). En anpassning bör ske av vissa läkartjänster vid ifrågavarande sjukhus i Stockholm i samband med det slutliga ställningstagandet till förslagen. Styrelsen betonar att sjukhusenheterna betraktas som delar av sjuk-' vårdsresurserna i Stockholms läns landstingsområde. Sjukhusen får därför tilldelas läkartjänster inom ramen för det utrymme, som avsatts att disponeras inom landstingsområdet för kalenderåren 1972 och 1973. Mot denna bakgrund tillstyrker socialstyrelsen inrättande vid S:t Görans sjukhus av dels en tjänst som biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken — vilken tjänst anses vara synnerligen angelägen med hänsyn till jourbördan och den utökade Jäkarutbildningen — dels en tjänst som biträdande överliikare vid barnmedicinska Kliniken med hänsyn till den mycket stora vikt som styrelsen tillmäter barnhabiliteringsverksamheten och dels en tjänst som biträdande överläkare vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Vidare tillstyrks en underliikartjänst vid envar av psykiatriska kliniken samt barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid S:t
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 123
Görans sjukhus. Styrelsen tillstyrker även framlagda förslag om ändring av två tjänster som biträdande överläkare till överläkartjänster för obstetrisk-gynekologisk anestesi resp. cytologi inom ramen för anestesiavdelningen resp. den patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus. Övriga förslag rörande läkartjänster kan socialstyrelsen inte tillstyrka.
Departementschefen
Förhandlingar pågår om nya avtal för upplåtelse för läkarutbildning m.m. av de kommunala undervisningsklinikerna i Stockholm. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna med Stockholms läns landsting beräknar jag emellertid medelsbehovet för budgetåret 1972/73 efter hittillsvarande avtalsgrunder.
Jag anser i likhet med socialstyrelsen att den betydelsefulla habiliterings- och långvårdsverksamheten vid barnmedicinska kliniken vid S:t Görans sjukhus bör understödjas genom att ännu en biträdande överläkare tillförs kliniken. Jag beräknar medel härför (2). Jag delar också socialstyrelsens uppfattning att antalet läkare i ledande ställning vid psykiatriska kliniken vid sjukhuset bör utökas med ännu cen biträdande överläkare. Därvid kan emellertid enligt min mening en underläkartjänst dras in. Jag beräknar medel för detta utbyte av läkartjänster (2).
Jag har vidare funnit det motiverat att beräkna vissa medel för genomförande av arbetstidsförkortning för läkarna enligt den allmänna arbetstidslagen (1970: 103) och träffade avtal.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 545 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 14 545 000 kr.
G 8. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus 1970/71 Utgift — 212 148 056 1971/72 Anslag 190 000 000 1972/73 Förslag 190 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för upplåtelsen för läkarutbildning m. m. av vissa kommunala sjukvårdsresurser.
Enligt avtal om fortsatt samarbete angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå (prop. 1971: 44) skall driftersättning för upplåtelsen av sjukvårdsresurserna på nämnda orter utgå med vissa belopp till och med år 1973. Enligt särskilda investerings-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 124
överenskommelser utgår i regel 25 46 av byggnads- och utrustningskostnaderna för vissa objekt såsom investeringsersättning.
Den ersättning som utgår enligt nämnda samarbetsavtal avser inte upplåtelsen av vissa särskilda medicinska institutioner, exempelvis för patologi och bakteriologi, ej heller upplåtelsen av Ulleråkers och S:t Jörgens sjukhus för läkarutbildning och forskning. Hiirom pågår förhandlingar i enlighet med bl. a. protokoll den 22 december 1970, intaget i prop. 1971: 44 (s. 40).
Enligt avtal om läkarutbildning m. m. vid vissa sjukhus som tillhör Stockholms läns landstingskommun utgår bidrag i huvudsak med 25 26 av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning vid S:t Görans sjukhus och Serafimerlasarettet samt för viss utrustning vid Sabbatsbergs sjukhus. För driftkostnaderna vid kvinnokliniken vid Sabbatsbergs sjukhus vid psykiatriska kliniken och barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus samt vid Serafimerlasarettet utgår bidrag med 10 96 (prop. 1947: 55, 1948: 213, 1959: 12, 1961: 198, 1963: 65 och 1967:175).
Bidrag utgår även för kostnader för iordningställande och utrustning av vissa undervisnpingslokaler för Jikarutbildning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus m. fl. sjukhus. Vidare utgår bidrag till läkarlöner och utrustning m. m. för upplåtelse för viss undervisning av Roslagstulls sjukhus, S:t Eriks och S:t Görans sjukhus samt Södersjukhuset (prop. 1957: 2, 1958:87, 1963: 142, 1965:1 bil. 10 s. 442 och 1969: 137).
Statens byggnads- och utrustningsbidrag för anordnande av läkarutbildning vid Huddinge sjukhus har fastställts till 235 milj. kr. (prop. 1965: 141 och 1969: 102).
Frågan om ett nytt avtal om läkarutbildning vid sjukhuset i Huddinge, som även skall omfatta bestämmelser om bidrag till sjukhusets driftkostnader, avses komma att tas upp i pågående förhandlingar. Vidare stadgas bl.a. i avtalet angående omdaning av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus m. m. — vilket avtal gäller t.o.m den 31 december 1976 — att part under löpande avtalstid äger påkalla förhandlingar om jämkning av avtalet därest undersökningar om fördelningen av kostnaderna mellan utbildning och forskning, å ena, samt sjukvården, å andra sidan, ger anledning härtill. Stockholms stad har förklarat sig beredd att i vad avser bl.a. S:t Görans sjukhus förhandla med staten på grundval av vissa utredningar (prop. 1967: 175).
Frågan om ersättning för utbildning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus avses också komma att tas upp i pågående förhandlingar (prop. 1969: 137).
Enligt avtal om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö skall staten lämna bidrag till vissa byggnads-, ändrings- och utrustningsåtgärder, som föranleds av sjukgymnastutbildningen.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 125
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande föreslår att för budgetåret 1972/73 beräknas 75 milj. kr. till statliga investeringsersättningar till huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus.
Departementschefen
Statens driftersättningar för det fortsatta samarbetet angående läkarutbildning i Linköping, Lund, Umeå, Göteborg och Malmö, som utgår till Östergötlands, Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner samt Göteborgs och Malmö kommuner, kommer enligt de nya avtal, som Kungl. Maj:t godkänt genom olika beslut den 17 december 1971 (prop. 1971: 44, SoU 1971: 8, rskr 1971: 98) att uppgå till 94 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Härtill kommer statlig driftersättning till Göteborgs och Bohus läns landstingskommun för upplåtelse av S:t Jörgens sjukhus för läkarutbildning och forskning med 950 000 kr. under nästa budgetår. Däremot råder osäkerhet om vilka statliga bidrag, som sammanlagt kan komma att utgå för upplåtelsen av Stockholms läns landstingskommuns sjukvårdsresurser för läkarutbildning m. m. Förhandlingar pågår i denna fråga. Nuvarande överenskommelse om crsättning till Uppsala läns landstingskommun för upplåtelse av Ulleråkers sjukhus för läkarutbildning och forskning upphör att gälla vid ingången av budgetåret 1972/73. Även här pågår förhandlingar. Likaså pågår förhandlingar om vissa ersättningar för patologi m. m. Med hänsyn till berörda svårigheter att närmare beräkna medelsbehovet beräknar jag samma belopp för budgetåret 1972/73 som jag beräknade för innevarande budgetår (prop. 1971: 44, SoU 1971: 8, rskr 1971: 98), nämligen 115 milj. kr. för de statliga driftersättningarna.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har uppskattat anslagsbehovct för statliga investeringsersättningar under budgetåret : 1972/73 till 75 milj. kr. Jag har inte något att erinra mot denna beräkning av medelsbehovet för de statliga investeringsersättningarna.
Det sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 kan således beräknas till 190 milj. kr., vilket innebär oförändrat anslag i förhållande till innevarande budgetår.
Det bör bringas till riksdagens kännedom att Kungl. Maj:t den 17 december 1971 med anledning av förslag, som lagts fram från statens förhandlingsnämnd i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, beslutat om ett statsbidrag till Göteborgs kommun på sammanlagt 950 000 kr. Härav avser 350 000 kr. bidrag till ombyggnadsoch utrustningsåtgärder för medicinsk rehabilitering och socialmedicinsk verksamhet samt för administration vid Sahlgrenska sjukhuset. 600 000 kr. av beloppet avser projekteringskostnader för vissa planerade barnkliniker vid samma sjukhus. Barnklinikerna har senare förlagts till Östra sjukhuset.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 "Socialdepartementet 126
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.
G 9, Utbildnvings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt 1970/71 Utgift 1619 011 Reservation 575 294 1971/72 Anslag 1 700 000 1972/73 Förslag 1783 000
Från anslaget bestrids utgifter för utbildnings- och forskningsverksamheten vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt.
Bestämmelser om utbildnings- och forskningsverksamheten återfinns i ett mellan staten och Malmöhus läns landsting den 30 december 1964 träffat avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby läkardistrikt. Enligt avtalet bidrar staten till kostnaderna för uppförande av läkarstationen samt svarar för den personal, som är avsedd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål, och för anskaffning av löpande utrustning, förbrukningsartiklar m. m., som hänför sig till nämnda verksamhet (prop. 1965: 1, bil. 7 s. 168).
Socialstyrelsen
Baspersonalen består f. n. av — förutom forskningsledare och provinsialläkare med tillsynsuppgifter — en instruktionssköterska med laboratorieutbildning, två assistenter, en kansliskrivare, en laboratoriekonsult och en psykiatrisk konsult, en klinisk-farmakologkonsult och ytterligare en provinsialläkare. Kostnaden härför beräknas till 394 000 kr.
För arvoden till ledamöter vid den rådgivande nämnden för verksamheten vid läkarstationen och till experter samt för resekostnader och traktamenten beräknas 95 000 kr. Kostnaderna för materiel, elektricitet, telefon och dataregistrering m. m. beräknas till 297 500 kr. Vidare behöver basutrustningen kompletteras för 25 000 kr.
Utöver 811 000 kr. till berörda baskostnader behövs enligt socialstyrelsen 1375 000 kr. till forskningsverksamheten under budgetåret 1972/73 vid läkarstationen enligt följande sammanställning.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 127
Forskningsprojekt Kostnad kr.
Beslutade forskningsprojekt a) Ögonundersökning, bl. a. för kartläggning av förekom-
mande syndefekter och utprovning av för provinsialläkare
Jämplig metodik 148 000 b) Undersökning av börselskador och graden av handikapp
som dessa medför. Utförs i samband med ögonunder-
sökningen -73 000 c) Undersökning av urinvägsinfektioner, bl. a. utprovning av
ett automatiserat behandlingsprogram. Syftet är att man genom kontroll av urinsockernivån tidigt skall kunna upptäcka och behandla urinvägsinfektioner och härigenom
förebygga njurskador 193 000 d) Undersökning av 67-åringar 239 000 e) Undersökning av kostvanor, varvid man avser att belysa
sambandet mellan kostens sammansättning och individens
| hälsotillständ och utarbeta lämplig metodik härför | 243 000 |
| f) Utvidgad hälsokontroll av 4—7-åringar | 58 000 |
| g) Ekonomisk analys av vårdeffektiviteten | 76 000 Summa 1 030 000 |
Nya forskningsprojekt Analys av förekomsten av psykiatriskt vårdbehov hos allmänläkares patienter 116 000 Företagshälsovård inom jordbruket, fortsättning på tidigare forskningsprojekt, »Jordbrukets socialmedicin» 229 000
1375 000
Kostnaderna för viss baspersonal och vetenskaplig basutrustning m. m. samt nämnda forskningsprojekt uppgår sålunda till sammanlagt (avrundat) 2 186 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med 1783 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ett nytt forskningsprojekt beträffande analys av förekomsten av psykiatriskt vårdbehov hos allmänläkares patienter. Som jag tidigare nämnt kommer cen professur i medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård att föreslås inrättad vid universitetet i Lund med anknytning till Dalbystationen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen
i Dalby läkardistrikt för budgetåret 1972/73 anvisa ett reser-
vationsanslag av 1 783 000 kr.
G 10. Vidareutbildning av läkare
1970/71 Utgift 1618 874 1971/72 Anslag 4 620 000 1972/73 Förslag 6 120 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 128
Från anslaget bestrids utgifter i samband med vidareutbildning av läkare (prop. 1969: 35, SU 1969: 83, rskr 1969: 215).
Enligt kungörelsen (1969: 422) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1960 (nr 408) om behörighet att utöva läkaryrket skall den som vill förvärva specialistkompetens — sedan han fått legitimation som läkare — genomgå vidareutbildning bestående av allmäntjänstgöring som läkare, huvudutbildning inom specialiteten vari specialistkompetensen söks samt sidoutbildning inom annan specialitet av betydelse för sökt kompetens. Allmäntjänstgöringen fullgörs under nio månader, varav tre månader i psykiatrisk vård och sex månader i öppen vård utanför sjukhus. Allmäntjänstgöring i psykiatrisk vård avslutas med skriftligt prov. Under huvudutbildningen skall läkaren delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.
Nämnden för läkares vidareutbildning skall bl. a. anordna dels skriftligt prov för läkare, som fullgör allmäntjänstgöring, dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare, som genomgår nyssnämnd huvudutbildning, och för andra läkare enligt särskilda föreskrifter. Socialstyrelsen tillhandahåller nämnden behövlig sekreterar- och biträdeshjälp. Kostnaderna för niimndens verksamhet bestrids från detta anslag.
Kungl. Maj:t har den 29 maj 1969 bemyndigat socialstyrelsen att i samråd med nämnden låta anordna viss särskild utbildning för allmän praktik. Under denna utbildning skall läkaren fullgöra nyssnämnd allmäntjänstgöring och delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.
Nämnden för läkares vidareutbildning
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Departements-
chefen
1. Arvoden och ersättningar till
”Jedamöter hos nämnden för
läkares vidareutbildning m.m. 285 000 + 29 000 + 25 000 2. Omkostnader för nämndens
verksamhet 30 000 + 25 000 + 25 000 3. Skriftliga prov under läkares
allmäntjänstgöring 204 000 + 21000 + 20 000 4, Systematisk undervisning och
kunskapsprov i anslutning
härtill 3 860 000 —+1 460 000 +1 350 000 5. Sekretariat hos regionkom-
miltéer 185 000 + 79 000 + 80000 6. Kurs i tropikmedicin 56 000 — — 7. Pedagogiskt utvecklings-
arbete — -- 250 000 —
4 620 000 -I-1 864 000 + 1 500 000
4. Nämnden beräknar medel för 200 kurser om vardera en vecka med i genomsnitt ca 20 deltagare i varje kurs.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet . 129
6. Den nya vidareutbildningen av läkare rymmer betydelsefulla pedagogiska problem, som för att utbildningen skall bli ändamålsenlig kräver vissa grundläggande studier, försöksverksamhet och utvecklingsarbete. Särskilda medel bör anvisas för ändamålet under nämndens anslag. Nämndens insatser inom området skall bedrivas i intimt samarbete med främst universitetskanslersämbetets pedagogiska enhet. Särskilt bör målanalyser utvecklas för olika delar av den medicinska utbildningen. Samverkan bör även ske med den lokala, till universiteten knutna pedagogiska konsultorganisation, som är under utveckling.
Remissyttranden
Statskontoret erinrar om att universitetspedagogiska utredningen för den högre utbildningen föreslagit åtgärder, som kan leda till ett kvalitativt optimalt utbyte av insatta undervisningsresurser. Vissa målanalysprojekt har aktualiserats och bedrivs f.n. under universitetskanslersämbetets överinseende. Planeringen av läkarnas vidareutbildning underlättas om målet uttrycks i konkreta operationella termer. Det gör det också möjligt att bedriva systematisk resultatkontroll och uppföljning. Statskontoret tillstyrker därför förslaget om pedagogiskt utvecklingsarbete även om medelsbehovct inte kan bedömas av statskontoret.
Departementschefen
Jag räknar med att ca 200 kurser för systematisk undervisning med kunskapsprov skall anordnas under budgetåret 1972/73.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 120 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 6 120 000 kr.
G 11. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
| 1970/71 Utgift | 419 846 |
| 1971/72 Anslag | 405 000 |
| 1972/73 Förslag | 625 000 |
Från detta anslag bestrids kostnaderna för viss vidare- och efterut-
bildning av Jäkare, tandläkare, sjukgymnaster, kuratorer, farmacevter
m. fl.
S Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 130
1971/72 Beräkning för 1972/73
Social- Dcepartements-
styrelsen chefen
1. Kurs i socialmedicin för
tjänsteläkare m. m. 31 000 53 000 32 000 NN . Efterutbildning av läkare
inom den psykiska barna-
och ungdomsvärden 21 500 25 000 25 000 3, Kurs i socialodontologi och
författningskunskap m. m.
för tandläkare inom folk-
tandvården 65 000 78 000 78 000 4, Kurser för läkare m. fl.
inom mödra- och barnhälso-
vården 19 000 19 000 19 000 5. Vidareutbildning av legiti-
merade sjukgymnaster m. fl.
inom rehabiliteringsvård
samt kurser för kuratorer
inom hälso- och sjukvärd 192 500 226 000 218 000 6. Specialkurser för farma-
cevter 41 000 62 000 44 000 7. Kurs för barnavårdskonsu-
lenter 15 000 21000 21 000 8. Vissa kostnader i samband
med särskild prövning för
sjukgymnaster 20 000 23 000 23 000 9. Kurs för personal i kom-
munal barnstugeverksamhet — 21 000 —
405-000 528 000 460 000
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar följande medelsbehov för ifrågavarande kursverksamhet.
1. För två kurser i socialmedicin för tjänsteläkare beräknas 42 000
kr. Till stipendier för deltagare i fortsättnings- och repetitionskurser för läkare erfordras 6 000 kr. För de fall då särskild kursavgift tas ut av läkare som utan att vara provinsialläkare deltar i de av provinsialläkarfonden bekostade fortsättnings- och repetitionskurserna beräknas
5 000 kr. 2. För en kurs för läkare inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknas 25 000 kr. 3. Administrativ utbildning för tandläkare bör anordnas även nästa budgetår. Kostnaderna för en kurs uppgår till 78 000 kr. 4. Korta informationskurser i mödra- och barnhälsovård bör anordnas för överläkare och biträdande överläkare vid kvinno- och barnkliniker samt för de första distriktssköterskor m. fl. som ansvarar för fortbildningen inom den öppna hälso- och sjukvården. Kostnaderna beräknas till 12 000 kr. Styrelsen anser det också angeläget att inkalla landstingsrepresentanter till årligen återkommande konferenser angåen-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 131
de hälsokontrollen av fyraåringarna. Kostnaderna för en sådan konferens beräknas till 7 000 kr.
5. Sedan budgetåret 1968/69 har anordnats kurser för sjukgymnaster och arbetsterapevter i rehabilitering, främst avseende patienter med reumatoid artrit. Styrelsen planerar att under budgetåret 1972/73 anordna två kurser i andra inom rehabiliteringsområdet förekommande diagnoser. Kostnaderna för två kurser beräknas till 60 000 kr.
Styrelsen föreslår, att medel ställs till förfogande för sju regionala kurser för arbetsterapevter, kuratorer, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor angående tekniska hjälpmedel åt handikappade. Kostnaderna för dessa kurser beräknas till 60 000 kr.
Under de senaste budgetåren har kurser hållits i teammetodik för olika personalgrupper inom rehabiliteringsområdet. Erfarenheterna är positiva. För budgetåret 1972/73 planerar styrelsen sex kursveckor. Kostnaderna härför beräknas till 68 000 kr.
Erfarenheterna har visat, att fortbildningskurserna för kuratorer fyller ett stort behov. Styrelsen anser det angeläget, att verksamheten fortsätter eftersom endast ett fåtal har kunnat delta i kurserna på grund av det begränsade deltagarantalet. Styrelsen föreslår, att medel beviljas för två kurser under budgetåret 1972/73. Kostnaderna härför beräknas till 37 700 kr.
6. Socialstyrelsen finner det angeläget att medel ställs till förfogande
också under budgetåret 1972/73 för anordnande av fortbildningskur-
ser för personal som förestår centralförråd för läkemedel vid en sjukvårdsinrättning samt för apotekare som inspekterar distribution och förvaring av läkemedel vid sådan inrättning. Styrelsen hemställer om medel för anordnande av tre kurser samt beräknar kostnaden härför till 43 800 kr. Styrelsen. hemställer vidare om 18 000 kr. för produktion av bild-ton-band för läkemedelsinformation av farmacevtisk personal.
7. Socialstyrelsen har i egenskap av central myndighet tillsynsansvaret för verksamheten vid lekskolor och daghem. Denna tillsyn åvilar närmast länsstyrelserna med biträde av barnavårdskonsulenterna. Styrelsen finner det angeläget, att för detta ändamål under budgetåret 1972/73 anordna en kurs för barnavårdskonsulenter. Styrelsen beräknar kost-. naden härför till 21 000 kr.
8. Socialstyrelsen avser att i annan ordning föreslå vissa ändringar i den särskilda prövningen av icke legitimerade sjukgymnaster. Efter en teoretisk del av prövningen inläggs en hospiteringstid på sex månader samt sex månaders vikariattjänstgöring på sjukhus. Hospiteringen avses bli förlagd till sjukhus, där sjukgymnaster med yrkespedagogisk lärarkurs kan vägleda hospitanterna. Styrelsen hemställer om medel för lärarkostnader som är förbundna med hospiteringstiden och beräknar för budgetåret 1972/73 kostnaderna för 12 elevers hospitering till 23 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 132
9. Socialstyrelsen avser att i samråd med skolöverstyrelsen och Svenska kommunförbundet planera två veckokurser för barnstugepersonal, kommunala förtroendemän och andra funktionärer inom barnstugeverksamheten för information om målsättningen för verksamheten, om resultat av försöksverksamhet och forskning m. m. För detta ändamål hemställer styrelsen, att medel ställs till förfogande under budgetåret 1972/73. Kostnaderna beräknas till 21 000 kr.
Statens institut för företagsutveckling (SIFU)
Fr.o.m. år 1964 infördes på förslag av dåvarande medicinalstyrelsen legitimation för glasögonoptiker. För legitimation krävs genomgång av viss kurs, om inte socialstyrelsen på särskilda skäl medger undantag. :
Socialstyrelsen har i sin utredning om ögonsjukvården föreslagit, att nuvarande legitimationskurs om sex veckor utvidgas till att omfatta sammanlagt tolv veckor i enlighet med ny läroplan. Socialstyrelsen räknar med att kursen liksom f.n. skall genomföras två gånger per år och att — i avvaktan på att utbildningen kan inordnas i det offentliga skolväsendet — kursen anordnas av SIFU.
SIFU har i särskild framställning hemställt om medel för två kurser, vardera av sammanlagt tolv veckors längd, för legitimation av glasögonoptiker under budgetåret 1972/73. Kostnaderna härför beräknas till 260 000 kr. |
Departementschefen
De under detta anslag upptagna kurserna är i allmänhet en fortsättning av förut bedriven kursverksamhet. Som framgår av sammanställningen beräknar jag medel för de under 1—8 upptagna verksamheterna. Därutöver beräknar jag 25 000 kr. för anordnande av kurs för sjukgymnaster i rehabilitering av barn med cerebral pares celler likartade rörelsehinder. | .
Sedan år 1964 har legitimationskurser för glasögonoptiker anordnats av nuvarande SIFU. Jag anser det angeläget att sådana kurser anordnas även i fortsättningen. Tills vidare bör medel för denna kursverksamhet : utgå från detta anslag. Jag beräknar 140 000 kr. till två legitimationskurser för glasögonoptiker på: vardera sex veckor under nästa budgetår. | :
Anslaget bör tas upp med 625 000 kr. = - Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m.m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 625 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 133
G 12. Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m.
1970/71 Utgift 1933 300 1971/72 Anslag 1 700 000 1972/73 Förslag 1820 000
Från detta anslag bekostas kurser för kompletterande utbildning av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor m. fl. med utländsk examen, vilka har för avsikt att arbeta i Sverige. .
För budgetåret 1972/73 har redovisats följande medelsbehov för kursverksamheten. |
1 . Kurser i svenska språket för utländsk medicinalpersonal 950 000 .
| 2. Prov i svenska spräket för utländsk medicinalpersonal | : 63 000 |
| 3. Kurser i svenska medicinalförfattningar för utländska | | |
| läkare | 160 000 |
| 4, Viss vidareutbildning m. m, för läkare | 280.000 |
5. Viss kunskapsprövning av utländska läkare som önskar
| tjänstgöra inom sitt yrke i Sverige | 20 000 |
| 6. Kurs i svenska medicinalförfattningar för tandläkare | 12 000 |
| 7. Kompletteringskurs för sjuksköterskor | 150 000 |
| 8. Kompletteringskurs för barnmorskor | 58 000 |
9. Kurs i medicinalförfattningar för sjuksköterskor med = > -
| utbildning i Danmark, Finland, Norge och Island | 39 000 |
| 10. Viss vidareutbildning för utländska sjukgymnaster | 51 000 |
| 11. Speciell prövning för viss utländsk medicinalpersonal | 30 000 |
| 12. Kurs för utländska tandläkare | 71 000: |
| 13. Kurs för tandläkare med västtysk examen | 70 000 Summa kr. 1 954 000 |
Socialstyrelsen
1. Genom beslut den 15 augusti 1969 och den 14 augusti 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal att anordna tre kurser i svenska språket m. m. för utländska läkare. För andra kategorier utländsk medicinalpersonal har inte anordnats särskilda kurser i svenska, utan de har varit hänvisade till den svenskundervisning, som stått till buds på den öppna marknaden. Styrelsen har därför funnit det angeläget att den språkundervisning som hittills ordnats för enbart utländska läkare även öppnas för andra kategorier medicinalpersonal. Styrelsen avser därför att under budgetåret 1972/73 anordna tre kurser om vardera fyra månader i svenska språket m. m. för utländsk medicinalpersonal. |
2. Socialstyrelsen har sedan flera år tillbaka anordnat särskilda prov i svenska språket för utländska Jäkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor m. fl. Styrelsen avser att under budgetåret 1972/73 anordna prov i svenska språket, främst för dem som avser att delta i för dessa personalkategorier anordnad kursverksamhet under punkterna 3, 4, 6, 7, 8 och 10. Styrelsen — som i detta ärende samrått med dess nämnd för utländsk medicinalpersonal — räknar med att
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 134
ca 250 utländska läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor m. fl. skall undergå sådant prov. Kostnaden beräknas till 62 500 kr.
3. Genomgång av kurs i svenska medicinalförfattningar är obligatorisk för de läkare med utländsk examen, som önskar förvärva svensk
legitimation. Styrelsen beräknar, att ca 150 läkare önskar genomgå så-
dan kurs under budgetåret 1972/73. Styrelsen avser därför att anordna sex kurser i ämnet om vardera högst en månad och med omkring 25 deltagare i varje kurs. Kostnaden för varje kurs beräknas till 26 000 kr.
4. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal har för avsikt att under budgetåret 1972/73 anordna två vidareutbildningskurser — envar om högst tre månader jämte en månads inläsningstid — för läkare med utländsk medicinsk examen med högst 30 deltagare i varje kurs. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt 280000 kr. Kurserna avses äga rum i Örebro enligt ett år 1966 träffat avtal mellan sta-
ten och Örebro läns landsting angående anordnande av viss vidareutbildning för läkare med utländsk medicinsk examen vid regionsjukhuset
i Örebro.
5. Styrelsen avser att under budgetåret 1972/73 anordna särskild kunskapsprövning av utfändska täkare, vilka har för avsikt att förvärva svensk legitimation. Kostnaderna härför beräknar styrelsen till 20 000 kr.
6. Socialstyrelsen avser vidare att under budgetåret 1972/73 anordna en kurs om ca 45 timmar i svenska medicinalförfattningar för vissa tandläkare med utländsk examen. Kostnaden för en kurs med 30 deltagare beräknas till 12 000 kr.
7. Under budgetåret 1971/72 anordnas två kompletteringskurser för sjuksköterskor med utländsk examen som begärt svensk legitimation som sjuksköterska. Även under budgetåret 1972/73 behövs två kurser med vardera ca 20 deltagare. Komplettering av den praktiska utbildningen förutsätts som hittills ske i form av vikariat på sjukskötersketjänst. Kostnaderna beräknas till 150 000 kr.
8. Barnmorskor med utländsk examen, som har för avsikt att stanna och utöva sitt yrke i Sverige, måste komplettera sin utbildning för att få svensk legitimation. Socialstyrelsen beräknar, att ca tio utländska barnmorskor bör genomgå cen kurs under ca sju veckor, innan de kan få svensk legitimation. I en sådan kurs bör förutom teoretisk undervisning även ingå praktik under handledning av barnmorska samt viss hospitering. Kostnaderna beräknas till sammanlagt 58 000 kr., varav 17 700 kr. utgör stipendier åt kursdeltagare.
9. Under budgetåret 1971/72 anordnas tre kurser i svenska medicinalförfattningar för de sjuksköterskor, som utbildats i Danmark, Finland, Norge och Island och som ansökt om svensk legitimation som sjuksköterska. Även under budgetåret 1972/73 behövs tre kurser med vardera ca 30 deltagare. Kostnaderna härför beräknas till 21 000 kr. Styrelsen hemställer dessutom, att medel ställs till förfogande för stipendier till de sjuksköterskor som vid kurstillfället ej är anställda hos kom-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 135
munal eller statlig huvudman. Styrelsen beräknar kostnaderna härför till 18 000 kr.
10. Socialstyrelsen föreslår — i samråd med nämnden för utländsk medicinalpersonal — att i utlandet utbildade sjukgymnaster som önskar få svensk legitimation skall före legitimeringen genomgå en kurs i socialmedicin för att erhålla grundläggande kunskaper om svensk sjukvård. För budgetåret 1972/73 beräknar styrelsen ett behov av fyra sådana kurser med 30 deltagare i varje. Styrelsen hemställer om medel för fyra kurser i socialmedicin för utländska sjukgymnaster och beräknar kostnaderna härför till 48 000 kr. För några av de utländska sjukgymnaster som anhåller om svensk legitimation önskar nämnden för utländsk medicinalpersonal ställa upp krav på avlagt prov i klinisk fysioterapi. Budgetåret 1972/73 beräknas åtta prov avläggas. Styrelsen hemställer om medel härför, 3 200 kr.
11. Socialstyrelsen föreslår — i-samråd med nämnden för utländsk medicinalpersonal — att sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och medicinskt-tekniska assistenter vilka på grund av sin ställning som politiska flyktingar saknar handlingar som verifierar deras utbildning skall beredas möjlighet att genomgå speciell prövning. Socialstyrelsen hemställer, att medel ställs till förfogande under budgetåret 1972/73 för prövning av sammanlagt tio sjuksköterskor, barnmorskor och medicinskt-tekniska assistenter och sjukgymnaster. Kostnaderna beräknas till 30 000 kr.
Kursnämnden för vissa utländska tandläkare
12. Nämnden föreslår att liksom föregående år en kurs för utländska tandläkare anordnas vid Lunds universitet. Kostnaden beräknas till 71 000 kr.
Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal
13. Fr. o. m. år 1962 och fram till hösten år 1968 har universitetskanslersämbetet i enlighet med av Kungl. Maj:t lämnat uppdrag antagit studerande för tandläkarutbildning i Västtyskland. Därvid har förutsatts, att ifrågavarande studerande cfter avlagd västtysk examen skulle genomgå en tilläggskurs under högst en termin för att få behörighet att utöva tandläkaryrket i Sverige. Sådan tilläggsutbildning har genomförts i Malmö vårterminerna 1968 och 1969. Antalet kursdeltagare uppgick till 11 resp. 18. Vid planeringen av den tilläggskurs, som beräknades genom- . föras våren 1970, visade det sig att ingen av de odontologiska fakulteterna hade möjlighet att anordna en så lång kurs. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal har därför utarbetat en ny plan för kompletteringsutbildning, enligt vilken ifrågavarande studerande skall, efter att under minst tre månader efter tandläkarexamen ha tjänstgjort inom folktandvården under ledning av kliniskt erfaren tandläkare, genomgå en fem veckor lång teoretisk kurs vid odontologisk fakultet. En sådan kurs har vårterminerna 1970 och 1971 anordnats vid karolinska
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 136
institutet. Antalet deltagare uppgick 1970 till 42, varav nio. icke var svenska medborgare och 1971 till 24, varav fem icke var svenska medborgare. Socialstyrelsen utreder f.n. frågan om efterutbildning av vissa tandläkare med utländsk examen, bl. a. svenska studerande med västtysk examen. I avvaktan på resultatet härav bör en motsvarande tilläggskurs anordnas även budgetåret 1972/73. Kostnaderna härför beräknas till 70 000 kr.
Departementschefen
Under punkterna 2—13 angiven kursverksamhet för läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor med utländsk utbildning är av ungefär samma omfattning som den som pågår under innevarande budgetår. De redovisade kostnadsberäkningarna kan jag i huvudsak godta. För kurser i svenska språket för utländsk medicinalpersonal beräknar jag 816 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 1 820 000 kr. : oe
Jag förutsätter i likhet med tidigare år att kostnaderna för nu ej förutsebara efterutbildnings- eller omställningskurser för utländska läkare, tandläkare, sjuksköterskor eller baromorskor skall bestridas från förevarande anslag enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 820 000 kr.
G 13. Nordiska hälsovårdshögskolan 1970/71 Utgift 1421 842 1971/72 Anslag 1 560 000 1972/73 Förslag 1 644 000
Vid nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg anordnas kurser för ämbetsläkare, tandläkare, ingenjörer verksamma inom den allmänna hälsovården, hälsovårdsinspektörer och sjukhusadministratörer.
Skolans verksamhet regleras genom avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige (prop. 1962:1, bil. 13, SU 1962: 11, rskr 1962: 11 samt prop. 1965: 1, bil. 7, SU 1965: 5, rskr 1965: 5). Samtliga utgifter bestrids under löpande budgetår förskottsvis av Sverige. Efter räkenskapsårets slut betalar övriga stater sina andelar av kostnaderna. Dessa fördelas på länderna 'proportionellt i förhållande till det antal kursmånader, som faller på de av varje land under året utnyttjade elevplatserna.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 137
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Hälsovårds- Departements-
högskolan chefen Personal 8 +2 | — Anslag
| Avlöningar | 763 000 | +142 000 | +57 000 | ||
| Sjukvård | 1 000 | — | — | ||
| Reseersättningar | 122 000 | + 25 000 | + 11 000 | ||
| Lokalkostnader | 84 000 | — | — | ||
| Expenser | 210 000 | + 60 000 | +16 000 | ||
| Stipendier till elever | 380 000 1 560 000 | + 13 000 +240 000 | +84 000 | — |
Styrelsen för nordiska hälsovårdshögskolan
Verksamheten vid högskolan omfattade budgetåret 1970/71 13 kursmånader och 285 elevmånader enligt följande tablå
kursmånader elevmånader
3 två-månaderskurser för läkare m. fl. 6 134 2 sex-veckorskurser för sanitets-
ingenjörer 3 60 2 två-veckorskurser för hälsovårds-
inspektörer 1 20 1 två-månaderskurs för sjukhus-
administratörer 2 46 1 enmäånadskurs i socialodontologi 1 25
Summa 13 285
Undervisningen under budgetåret 1972/73 föreslås omfatta dels samma kursverksamhet som tidigare, dels en utökning av verksamheten med en två-veckorskurs för hälsovårdsinspektörer i vatten- och avloppshygicn. Vidare begärs utredningsmedel för fortsatt planläggning avseende utökning och omläggning av läkarutbildningen från sex till åtta kursmånader.
1. Löne- och prisomräkning 91 000 kr.
2. Nuvarande omfattning av kursverksamheten erfordrar en fast tjänst som bibliotekarie och en och en halv ytterligare kontoristtjänst främst för service beträffande kurslitteratur och tidskrifter samt för utskrift av seminarieuppgifter. Anslaget för tillfällig skrivhjälp kan i viss utsträckning minskas samtidigt som nuvarande arvode till bibliotekarie utgår. Styrelsen hemställer vidare om ett engångsanslag om 30 000 kr. för elektriska räknemaskiner avsedda för undervisningen i biostatistik och epidemiologi. (+ 83 000 kr.)
3. För sakkunnig hjälp vid pågående utredning om läkarkursens innehäll och omfattning begärs 24 000 kr.
5= Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 138
4. Behovet av en kurs i vatten- och avloppshygien för hälsovårdstjänstemän är stort. Sedan år 1962 här högskolans undervisning för hälsovårdsinspektörer gällt fysiologisk hygien och livsmedelshygicn. Med hänsyn till hälsovårdstjänstemännens omfattande arbetsuppgifter bör utbildningen kompletteras med en kurs i vatten- och avloppshygien. Inom detta område sker en ständig utveckling, som aktualiserar anordnande av cn sådan kurs. (++ 42 000 kr.)
Departementschefen
Jag är inte beredd att för nästa budgetår förorda någon ändring av verksamheten vid högskolan. Anslaget bör tas upp med 1 644 000 kr. Förslaget om anslag för budgetåret 1972/73 har godkänts av de övriga länderna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska hälsovårdshögskolan för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 644 000 kr.
Prop, 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 139
H ÖVRIG SJUKHUSVÅRD M. M.
H 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker 1970/71 Utgift 9 742 038 1971/72 Anslag 13 740 000 1972/73 Förslag 17730 000
De rättspsykiatriska stationernas uppgift är att utföra rättspsykiatriska undersökningar i brottmål huvudsakligen i fråga om misstänkta personer på fri fot. Motsvarande undersökningar av häktade personer utförs vid rättspsykiatriska kliniker, där även undersökning i mindre omfattning sker av icke häktade personer.
Från anslaget bestrids kostnader för de rättspsykiatriska stationerna i Stockholm, Norrköping, Jönköping, Växjö, Örebro, Sundsvall och Umeå samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg.
1971/72 Beräknad förändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
Personal Stationer
| Läkarpersonal | 11 | — | |
| Kuratorer | 11 | — | — |
| Övrig personal | 11 | — | — |
Kliniker
| Läkarpersonal | 17 | + 3 | — |
| Psykologer, kuratorer | 22y, | + 6 | -— |
| Övrig vårdpersonal m. m. | 89 | — | — |
| Övrig personal | 397, 201 | -+ 6 +15 | — — |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 11 131 000 +4 052 000 +2 855 000 |
| Lokalkostnader | 1919 000 + 873 000 + 870 000 |
| Expenser | 690 000 -- 280 000 + 280 000 |
13 740 000 +5 205 000 +4 005 000 Inkomster Försäljning av terapialster + 15000 + 15 000
45 190 000 +3 990 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 140
Socialstyrelsen Enligt riktlinjerna för den framtida organisationen av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet skall detta få en enhetlig uppbyggnad med socialstyrelsen som chefsmyndighet (prop. 1961: 185, 1 LU 1961: 49, rskr 1961: 398, prop. 1967: 69, SU 1967: 106, rskr 1967: 252). Av de fem nya kliniker, som avses ersätta de rättspsykiatriska kliniker och avdelningar, som f. n. är knutna till vissa fångvårdsanstalter, bar klinikerna i Uppsala och Lund helt samt kliniken i Göteborg -delvis tagits i bruk. Kliniken i Umeå beräknas tas i bruk under budgetåret 1973/74 och kliniken i Stockholm tidigast under budgetåret 1976/77. 1. Löne- och prisomräkning 4 224 000 kr. 2. För att bl.a. underlätta rekryteringen av läkare till klinikerna erfordras ytterligare tre tjänster som underläkare (4358 000 kr.). 3. Arbetsuppgifterna för kuratorer och psykologer har ökat. För att vistelsetiderna på klinikerna skall bli så korta som möjligt erfordras förstärkning med en chefkurator och en bitr. psykolog vid vardera kli-
niken i Uppsala, Lund och Göteborg (+400 000 kr.).
4. Sedan verksamheten vid klinikernas arbetsterapiavdelningar kommit igång i full omfattning kommer försäljning av arbetsterapialster att kunna ske (415 000 kr.). | | 5. Ytterligare två biträden erfordras vid vardera kliniken i Uppsala,
Lund och Göteborg (4223 000 kr.).
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 17 730 000 kr.
H 2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m. 1970/71 Utgift 1559 538 Reservation 2989 044 1971/72 Anslag 2 400 000 1972/73 Förslag 465 000
Enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmannaskapet för den statliga mentalsjukvården skall staten svara för slutförande av pågående byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka. Från detta anslag bekostas utrustning som har samband med dessa byggnadsarbeten. Från anslaget bekostas även utrustning av nya rätts. psykiatriska kliniker och stationer.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet = . 141
Socialstyrelsen -
För utrustning av de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg har styrelsen tidigare uppgjort preliminära kostnadsförslag som slutar på 750 000 kr. per klinik. Förslag till ändringar i utrustnings- ' programmen har senare framlagts — bl. a. av klinikcheferna — vilket kommer att påverka kostnadsramarna. Styrelsen beräknar, att sammanlagt ytterligare 465 000 kr. erfordras för utrustning av de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg. I' detta belopp ingår även ' beräknade kostnadsökningar på grund 'av prishöjningar och höjd mervärdeskatt. | | | |
De kvarstående utrustningsåtgärderna beträffande vissa mentalsjukhus samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg beräknas kunna slutföras under 1971/72. För utrustning av nya paviljonger och provisoriska skollokaler vid Vipeholms sjukhus har under
anslaget anvisats 2 410 000 kr. |
Departementschefen
Jag kommer senare denna dag vid min anmälan av ytterligare utgif-' ter på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1971/72 att förorda att kostnadsramen för Inredning och utrustning av Vipeholms sjukhus höjs med 215 000 kr. samt att medel anvisas härför under innevarande budgetår. |
Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 465 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m. för '
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 465 000 kr.
H 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
För innevarande budgetår har för bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka anvisats ett reservationsanslag av 96 milj. kr.
Från anslaget bekostas byggnadsbidrag enligt avtal mellan staten och landstingen om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård (prop. 1966: 64, SU 1966: 94, rskr 1966: 220) samt mellan staten och Stockholm, Göteborg och Malmö om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela dess mentalsjukvård m. m. (prop. 1967: 69, SU 1967: 106, rskr 1967: 252).
Under perioden 1967—1971 har anvisats investeringsbidrag enligt nämnda avtal. Frågan om storleken av statens årliga medelsanvisning efter år 1971 är f. n. föremål för förhandlingar mellan parterna. De nya ' avtalen bör föreläggas riksdagen i särskild proposition under vårsessionen 1972.
I avvaktan på denna proposition bör preliminärt tas upp ett oförändrat
belopp av 96 milj. kr. för ändamålet. |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 142
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m.m. för budget-
året 1972/73 beräkna ett reservationsanslag av 96 000 000 kr.
H 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
För innevarande budgetår har för bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka anvisats ett förslagsanslag av 930 milj. kr.
Från anslaget bekostas bidrag till landstingen samt Stockholm, Göteborg och Malmö för driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingen om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård (prop. 1966: 64, SU 1966: 94, rskr 1966: 220) samt mellan staten och Stockholm, Göteborg och Malmö om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela dess mentalsjukvård m. m. (prop. 1967: 69, SU 1967: 106, rskr 1967: 252).
Avtalen innebär i korthet att staten till de kommunala sjukvårdshuvudmännen skall erlägga driftbidrag, som grundar sig på den genomsnittliga vårddagkostnaden år 1966 vid de övertagna sjukhusen samt kostnaden under samma år för utbildning av mentalsjukvårdspersonal. Bidraget är iodexreglerat. Härtill kommer särskild ersättning för avskrivning av sjukhusbyggnader, bidrag till utrustning samt till kostnader för markförvärv m. m. Från anslaget betalas vidare lokalhyror för sjukhusfastigheter, som står kvar i statens ägo.
Vissa av de ekonomiska villkoren i avtalen för tiden efter den 1 januari 1972 är f.n. föremål för förhandlingar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen.
Dessa avtal bör föreläggas riksdagen i särskild proposition under vårsessionen 1972.
I avvaktan på denna proposition bör på grundval av nuvarande bidragsregler tas upp ett preliminärt belopp av 1 060 milj. kr. för ändamålet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m. för budgetåret
1972/73 beräkna ett förslagsanslag av 1 060 000 000 kr.
H 5. Bidrag till viss hälso- och sjukvård
För innevarande budgetår har för bidrag till viss hälso- och sjukvård anvisats ctt reservationsanslag av 114 milj. kr.
Från anslaget utgår ett enhetligt statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen dels i stället för ett 20-tal äldre drift- och anordnandebidrag, avseende vissa vårdgrenar inom hälso- och sjukvården, dels såsom kompensation för att statsbidraget till avlöning åt provinsialläkare m. m.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 143
upphört vid utgången av år 1967, och dels såsom ersättning för de kostnader, som uppkommer för sjukvårdshuvudmännen genom att de i smittskyddslagen ålagts att fr. o. m, den 1 januari 1969 ombesörja kostnadsfri undersökning och behandling i öppen vård av venerisk sjukdom.
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1967: 1 bil. 7 s. 138, SU 1967: 5, rskr 1967: 5 och prop. 1968: 1 bil. 7 s. 101 och 170, SU 1968: 5, rskr 1968: 5) har bidraget utformats som en temporär lösning för en femårsperiod t. o. m. utgången av år 1971.
De avtal mellan staten och landstingen som skall gälla för tiden efter den 1 januari 1972 kommer att föreläggas riksdagen i särskild proposition under vårsessionen 1972. I avvaktan på denna proposition bör preliminärt tas upp ett oförändrat belopp av 114 milj. kr. för ändamålet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till viss hälso- och sjukvård för budgetåret 1972/73 beräkna
ett reservationsanslag av 114 000 000 kr.
H 6. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker
| 1970/71 Utgift | 91 225 |
| 1971/72 Anslag | 485 000 |
| 1972/73 Förslag | 560 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för uppförande och utrustning av radioterapevtiska kliniker vid regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå. Enligt av riksdagen antagna riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m. (prop. 1960: 159, SU 1960: 189, rskr 1960: 381) skall bidrag utgå med 25 40 av kostnaderna för uppförande och utrustning av ifrågavarande kliniker.
Östergötlands läns landsting beräknar investeringarna i radioterapevtiska kliniker vid regionsjukhuset i Linköping för budgetåret 1972/73 till 1,5 milj. kr. Statsbidrag beräknas utgå med 375 000 kr.
Örebro läns landsting har numera beräknat kostnaderna för utrustning av regionkliniken för radioterapi vid sjukhuset i Örebro för tiden den 1 juli 1969— den 30 juni 1971 till 547 000 kr., utöver tidigare anvisat belopp. Statsbidrag beräknas utgå med 137 000 kr.
Västerbottens läns landsting beräknar de ytterligare kostnaderna för radioterapevtiska kliniken vid lasarettet i Umeå för år 1969 till 192 000 kr. Statsbidraget härför beräknas till 48 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med 560 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 560 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet = 144
H 7. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. 1970/71 Utgift 1872 635 1971/72 Anslag 1 800 000 1972/73 Förslag 2 040 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för förvaring och underhåll av beredskapsutrustning för den civila sjukvårdens krigsorganisation.
Socialstyrelsen
Det av Kungl. Maj:t meddelade uppdraget åt socialstyrelsen att verkställa utredning om hur den försvarsmedicinska materielberedskapen bör vara organiserad beräknas vara slutförd omkring årsskiftet 1971/72 samt resultera i vissa ändringar av beredskapsorganisationen. Då dessa ändringar inte torde kunna genomföras förrän fr. o. m. budgetåret 1973/74 har anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 baserats på hittills tillämpade principer för den verksamhet vars kostnader bestrids från detta anslag.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
1. Arvoden till redogörare
a) för centrala förråd 21 000 + 3000 —
b) för lokala förråd 90 000 + 60 000 — 2. Arvoden till inventerings-
förrättare 4 000 + 6 000 -— 3. Ersättningar för hand-
räckning, semester- och
| sjukvikarier | 375 000 | -- 55 000 | — | |
| 4. Hyror, frakter m. m. | 1 060 000 | 4 240 000 | +190 000 | |
| 5. Reparationer och underhåll | . | |||
| m. m. av materiel | 250 000 | + 50 000 | — | |
| 6. Lönekostnadspålägg | — 1 800 000 | -i-145 000 +559 000 | + 50 000 +240 000 |
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 040 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 2 040 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 145
H 8. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara
1970/71 Utgift 2 050 079 Reservation 1403 293 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 3 320 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utrustning m.m. av beredskapssjukhus. I dessa kostnader ingår även ersättningar till sjukvårdsbuvudmännen för beredskapsplanläggning och för ändringsarbeten inom byggnader planlagda för användning inom den civila krigssjukvården samt för anskaffning av personlig skyddsutrustning för viss medicinalpersonal.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
Beräknade bruttoutgifter 1. Täckande av förluster vid
omsättning av utrustning
för beredskapssjukhus 500 000 — + 100 000 [Ne . Ersättning till sjukvårds-
huvudmännen för utförda ändringsarbeten 1 700 000 — 80 000 — 80 000
3. Ersättning till sjukvårds-
huvudmännen för vissa : | planläggningskostnader 1 200 000 s- 300 000 + 300 000
4, Personlig skyddsutrustning :
för det allmänt civila
medicinalväsendet 50 000 +1 718 000 — 5. Reparation av förrådsbygg-
nader 50 000 — —
3 500 000 +1 938 000 +320 000 Beräknade omsättningsinkomster 500 000 — — Beräknade nettoutgifter 3 000 000 -1 1 938 000 +320 000
Socialstyrelsen
Genom beslut den 9 december 1969 har Kungl. Maj:t fastställt en ny förteckning över beredskapssjukbus, grundad bl.a. på en omlokalisering av beredskapssjukhusen, som syftar till att fredssjukhusen skall komma till ökad användning inom krigssjukvården. Detta kommer att återverka på bl.a. krigsorganisationens materielbehov och föranleder ändringar av beredskapssjukhusens materielplaner. En revidering av dessa kan emellertid inte slutföras, förrän slutgiltiga organisationsplaner för beredskapssjukhusen framtagits av sjukvårdshuvudmännen på grundval av reviderade planliäggningsanvisningar från socialstyrelsen. Såvitt styrelsen nu kan förutse torde det allmänna planläggningsläget medge mera grundliga analyser av det framtida utrustningsbehovet först under
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 146
1972. Styrelsen inskränker därför sina medelsberäkningar under detta anslag för 1972/73 till att avse följande ändamål, nämligen återanskaffning av sjukvårdsutrustning efter omsättningsförsäljning, ersättning till sjukvårdshuvudmännen för vissa planläggningskostnader och utförda ändringsarbeten, anskaffning av personlig skyddsutrustning för det allmänt civila medicinalväsendet samt reparation av förrådsbyggnader.
Styrelsen har beräknat medelsbehovet såvitt avser styrelsens andel av anslaget enligt följande sammanställning.
| 1. Ingående reservation 1.7.1971 | 1403 293 |
| 2. Anslag 1971/72 | 3 000 000 |
| 3. Disponibelt 1971/72 | 4 403 293 |
| 4. Beräknade bruttokostnader 1971/72 | 4 903 293 |
| 5. Beräknade omsättningsinkomster 1971/72 | 500 000 |
| 6. Beräknad anslagsförbrukning 1971/72 | 4 403 293 |
| 7. Beräknad utgående reservation 30.6.1972 | — |
| 8. Beräknade bruttokostnader 1972/73 | 5 438 000 |
| 9. Beräknade omsättningsinkomster 1972/73 | 500 000 |
| 10. Beräknad anslagsförbrukning 1972/73 | 4 938 000 |
| 11. Anslagsbehov 1972/73 | 4 938 000 |
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen bör anslaget tas upp med 3 320 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 320 000 kr.
H 9. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. 1970/71 Utgift 1498 011 1971/72 Anslag 1 860 000 1972/73 Förslag 2055 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utbildning av personal som är avsedd att tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Social- Departementsstyrelsen chefen
Utgifter 1. Centrala kurser och konferenser i försvars- och katastrofmedicin 114 000 — —
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 147
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
ta . Grundkurser i försvarsoch katastrofmedicin för vissa läkare a) Arvoden till lärare 20 000 — 20 000 — 20 000 b) Arvoden till regional kursledning m. m. 10 000 — 10 000 — 10 000 c) Rese- och traktamentsersättningar åt lärare och kursdeltagare 43 000 — 43 000 — 43 000 d) Dagersättning m. m. åt kursdeltagare 47 000 — 47 000 — 47 000 €e) Expenser 10 000 — 10 000 — 10 000 . Efterutbildningskurser i försvars- och katastrofmedicin med akutsjukvård för läkare 500 000 + 225 000 — . Försvarsmedicinsk tjänstgöring 150 000 + 345 000 +345 000 . Utbildning av vapenfria tjänstepliktiga för vilka socialstyrelsen är utbildningsmyndighet 70 000 . Kurser i hälsovårdsberedskap för ledamöter i hälsovårdsnämnder 113 000 — — 60 000 . Pedagogiskt utvecklingsarbete 30 000 . Bidrag till Svenska röda korset för utbildning av samariter 525 000 + 45 000 -- 30 000 . Bidrag till Sveriges kvinnliga bilkärers riksförbund för utbildning av bilförare 178 000 + 84 000 + 10000 10. Kostnad för nytt undervisningsmaterial i försvarsoch katastrofmedicin 50 000 11. Bistånds- och katastrofutbildning av värnpliktiga m. fl. -|- 496 000 +200 000
1 860 000 + 965 000 + 395 000
Inkomster Ersättning för kostnader för bistånds- och katastrofutbildning — + 200 000 Nettoutgift 1 860 000 + 1 065 000 +-195 000
Socialstyrelsen
1. De av socialstyrelsen anordnade centrala krigssjukvårdskurserna beräknas fortsätta iven under budgetåret 1972/73, dock med den ändringen att antalet kurser och konferenser ökas mot att kurstiden förkortas. Det sammanlagda antalet kursdagar avses därigenom bli detsamma som under tidigare budgetår. 2. Den utbildning i form av obligatoriska, regionala grundkurser i
försvars- och katastrofmedicin för leg. läkare, som är krigsplacerade
inom den civila krigssjukvården och som tidigare ej genomgått motsva-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 148
rande grundutbildning, avslutas under budgetåret 1971/72. Det i prop. 1963: 106 uppställda utbildningsmålet kommer då att ha uppnåtts i och med att ca 3 000 läkare genomgått dessa kurser.
3. I prop. 1963: 106 förutsattes att obligatorisk efterutbildning (repetitionsutbildning) av läkare som genomgått här berörda grundkurser skulle införas. Under budgetåret 1971/72 påbörjas obligatoriska efterutbildningskurser i försvars- och katastrofmedicin med akutsjukvård. Kurserna, som omfattar en vecka, anordnas i anslutning till universitetsorterna samt genomförs av socialstyrelsen under medverkan av lokala kursledningar. För budgetåret 1972/73 planeras 12 kurser med sammanlagt ca 360 deltagare.
4. Den försvarsmedicinska tjänstgöringen för läkare beräknas under budgetåret 1972/73 kunna utökas till att omfatta — förutom öppen vård och psykiatri — även akutsjukvårdens olika discipliner, infektionsmedicin, mikrobiologi och beredskapsplancering. Tjänstgöringen bör i lämpliga fall delvis även kunna fullgöras i form av deltagande i särskilda kurser i t. ex. anestesiologi, akutsjukvård, intensivvård och liknande. Antalet tjänstgöringsmånader beräknas uppgå till ca 225.
5. Under denna anslagspost anvisade medel är avsedda att användas såsom ersättning till statsverket för den arbetsinsats, som utförs av de vapenfria tjänstepliktiga, vilka tjänstgör inom verksamhet, för vilken socialstyrelsen är huvudman (ungdomsvårdsskolor m. m.).
6. Utbildningen i hälsovårdsberedskap för ledamöter i hälsovårdsnämnder planeras i samma utsträckning som under budgetåret 1971/72.
7. Styrelsens utbildning i försvars- och katastrofmedicin för läkare, sjuksköterskor, ledamöter i hälsovårdsnämnder m. fl. kräver ett omfattande utvecklingsarbete beträffande produktion av läromedel.
För framställning av läromedel såsom lärarhandledningar, kompendier, ljudbildband m. m. behöver styrelsen anlita experter.
8—9. Liksom under tidigare budgetår beräknas medel till den av Svenska röda Korset och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund bedrivna utbildningen av samariter resp. bilförare. Utbildningen sker fr. o. m. budgetåret 1970/71 i enlighet med de i prop. 1970: 18 framlagda och av riksdagen beslutade riktlinjerna rörande de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet.
10. Nytt undervisningsmaterial i försvars- och katastrofmedicin är under förberedande av universitetskanslersämbetet i samarbete med TRU-kommittén och Utbildningsförlaget samt med hjälp av olika experter. Under denna punkt upptaget belopp är avsett att täcka kostnaderna för den del av detta undervisningsmaterial som avses utnyttjas av socialstyrelsen, bl. a. vid den obligatoriska efterutbildningen av läkare enligt punkt 3.
11. Sedan riksdagen på grundval av prop. 1970: 162 fattat beslut om bistånds- och katastrofutbildning av värnpliktiga m. fl. har socialstyrel-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 149
sen genom en särskild delegation fått i uppdrag att utarbeta förslag till specialutbildning om 250 timmar (6 veckor) resp. 500 timmar (12 veckor) inom utbildningslinjen hälso- och sjukvård.
Under budgetåret 1972/73 beräknas specialutbildning inom hälsooch sjukvårdsområdet om 250 alternativt 500 timmar komma att anordnas i form av två kurser, en för läkare och en för sjuksköterskor, med sammanlagt ett 30-tal kursdeltagare. Kostnaderna för 6 veckors specialutbildning av läkare och sjuksköterskor, inkl. studiemateriel, beräknas till 496 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2055 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för en ökning av antalet tjänstgöringsmånader för läkare i försvarsmedicinsk tjänstgöring.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ctt förslagsanslag av 2 055 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 150
I UNGDOMSVÅRD M.M.
Syftet med samhällets vård av barn och ungdom är att främja cen
gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för de unga. Vid sidan av de kommunala barnavårdsnämnderna och den kommunala socialvården i övrigt har familjerådgivningen, den psykiska barna- och ungdomsvården samt de psykiatriska barn- och ungdomsklinikerna viktiga uppgifter på området. Skolmyndigheternas och skolans sätt att fungera är av största betydelse för att främja en gynnsam utveckling för barn och ungdom, likaså ett gott samarbete med föräldraföreningar och ungdomarnas egna organisationer. Samarbetet med polisen är även av stor vikt.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t i ett cirkulär till berörda organ har understrukit betydelsen av ett intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämnd, skola och polis. I detta syfte bör i kommunerna finnas särskilda samarbetsorgan, i vilka även bör delta företrädare för andra myndigheter och organisationer som berörs av verksamheten. Samarbetsorganet bör verka för att arbetet på fältet bedrivs i lämpliga former med bl. a. uppsökande verksamhet samt information i barna- och ungdomsvårdande frågor. Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen har år 1971 gemensamt meddelat råd och anvisningar för hur samarbetet bör bedrivas.
Ett betydande utvecklingsarbete pågår inom olika delar av barnaoch ungdomsvården. Fosterbarnsutredningen har bl. a. genomfört två enkätundersökningar avseende kommunernas fosterbarnsvård, en intervjuundersökning med fosterföräldrar samt en undersökning rörande barnhemsvården. En arbetsgrupp för metodutveckling inom barnaoch ungdomsvården har bl. a. företagit en enkät till vissa kommuner för att kartlägga de barnavårdande myndigheternas nuvarande och planerade resurser m. m. Arbetsgruppen planerar i samarbete med socialstyrelsen att påbörja försöksverksamhet med vård av ungdomsvårdsskoleclever i eget hem. På förslag av gruppen har medel anvisats till en eftervårdsundersökning rörande elever vid Råby yrkesskola.
Problemen med alkohol- och narkotikamissbruk bland ungdomen kräver intensiva insatser från samhällets sida. Den förebyggande barna- och ungdomsvården är av stor betydelse för att minska uppkomsten av sådana problem. Kommunernas insatser på detta område är viktiga, inte minst då det gäller åtgärder för att tillgodose ungdomens behov av fritidssysselsättning. I detta syfte har Kungl. Maj:t uppdragit åt
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 151
socialstyrelsen att i samråd med skolöverstyrelsen, statens ungdomsråd, 1968 års barnstugeutredning samt Svenska kommunförbundet utarbeta förslag till program för försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn, företrädesvis i åldrarna 7-—12 år. Efter förslag från socialstyrelsen har Kungl. Maj:t genom beslut den 3 december 1971 anvisat ca 3 milj. kr. från allmänna arvsfonden till detta ändamål.
För att bl. a. underlätta för invandrarbarnen att lära sig svenska och få kontakt med svenska barn har vidare anvisats drygt 300 000 kr. från allmänna arvsfonden till försök med olika former av förskoleverksamhet för invandrarbarn. i
Vid planeringen av boendemiljön bör en aktiv medverkan av företrädare för olika sociala verksamhetsgrenar liksom från ungdomsorganisationerna och de boende själva vara av stor betydelse för att skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö. De sociala aspekternas betydelse i arbetet med att förbättra livsmiljön har bl. a. behandlats vid ett nordiskt seminarium om social planering i Norrköping år 1971.
En arbetsgrupp inom socialdepartementet har i en under december 1970 avgiven promemoria bl. a. behandlat barnets behov av ett allsidigt lekmaterial och en god lekmiljö. På grundval därav har genom Kungl. Maj:t beslut den 19 mars 1971 ett särskilt lekmiljöråd inrättats i socialstyrelsen, Dess uppgift är att understödja och stimulera viss forsknings- och undersökningsverksamhet samt informera om lekmaterial- och lekmiljöfrågor.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om prop. 1971: 168 (CU 1971: 31, rskr 1971: 321) som behandlar vissa frågor om tätortsmiljönps utformning med hänsyn till barns utomhuslek. De därvid föreslagna ändringarna av byggnadsstadgan innebär att på tomt till byggnad med mer än två bostadslägenheter skall finnas tillräckligt stora friytor som är lämpliga för barns lek och utevistelse.
Vid ungdomsvårdsskolorna — skolhem eller yrkesskolor — ges vård, fostran och utbildning åt barn och ungdomar som på grund av sociala störningar bedöms vara i behov av behandling som kan ges vid dessa skolor. De vid skolorna intagna har antingen skrivits in som elever eller tagits in för utredning eller observation. Vid skolhemmen, som är avsedda för skolpliktiga elever, ges grundskoleutbildning. Vid yrkesskolorna ges huvudsakligen arbetsträning samt förberedande yrkesutbildning. Differentiering är f.n. genomförd efter kön, ålder, utveckling m.m. För att bl. a. möjliggöra ett ökat hänsynstagande till närhetsfaktorn vid placering på ungdomsvårdsskola samt öka behandlingsalternativen vid vård utom skola har en revidering av ungdomsvårdsskolestadgan påbörjats.
Socialutredningen skall enligt sina direktiv förutsättningslöst pröva frågan om huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna. Den granskning av skolornas funktion och ställning som påbörjats inom utredningen
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 152
avser bl. a. en analys av förutsättningarna att åstadkomma en nära anknytning till den psykiska barna- och ungdomsvården samt det allmänna skolväsendets resurser.
Det samarbete som upprättats mellan ungdomsvårdsskolorna och olika institutioner vid universiteten i Lund, Göteborg och Uppsala fortsätter. Detsamma gäller försöket i Göteborg att ge elever i vård utom skola psykiatrisk behandling och viss annan hjälp. Verksamheten, som sker i samarbete med Göteborgs sjukvårdsförvaltning, har hittills huvudsakligen inriktats på dels stöd och rådgivning genom samtal med elever, enskilda eller i grupp och dels utbildning och rådgivning av övervakare, enskilda hems föräldrar och personal vid inackorderingshemmen i Göteborg. Vidare pågår försöksverksamhet med nya behandlingsformer vid tre skolor som en fortsättning på de försök som bedrivits vid Ryagårdens yrkesskola.
Försöksverksamheten med olika åtgärder för att förbättra undervisningen och möjligheterna till arbetsträning och arbetsprövning vid ungdomsvårdsskolorna fortsätter. För nästa budgetår beräknas 300 000 kr. för detta ändamål.
Under de senaste åren har de större kommunernas egna vårdresurser byggts ut så att man i större omfattning än tidigare kunnat erbjuda alternativ till vård i ungdomsvårdsskola. Det har under de senaste åren också varit en medveten strävan att inom ungdomsvårdsskolesektorn bygga ut den öppna vården utanför skolorna och att åstadkomma en ökad samordning mellan skolornas och kommunernas verksamhet. Sedan år 1965 har det årliga antalet placeringar för vård utom skola fördubblats, samtidigt som elevantalet på skolorna har kunnat minskas. Sedan år 1969 är antalet elever i den öppna vården större än clevantalet inom skolorna. F.n. finns 12 utskrivningsavdelningar och hospits. I genomsnitt 900 elever beräknas komma att vårdas utom skola under budgetåret 1972/73.
Vården vid utskrivningsavdelningarna har i ökad utsträckning kunnat förläggas utanför dessa på så sätt att elever inte bara placerats i arbete i den öppna marknaden utan även fått bostad utanför skolorganisationen. Elever har efter sådana utplaceringar kunnat fortsätta kontakten med personalen vid utskrivningsavdelningarna.
Denna utveckling med ökad tyngdpunkt på den öppna vården har medfört att tillgängliga platsresurser på ungdomsvårdsskolorna kommit att utnyttjas i mindre grad än tidigare. Väntetid för plats har under det senaste året inte förekommit. Den nuvarande beläggningssituationen ger därför utrymme för att 'en skola kan läggas ned under budgetåret 1972/73. Morängens yrkesskola för poikar har därvid i första hand ansetts böra komma ifråga. Beläggningssituationen medger vidare att antalet avdelningar minskas med en på var och en av sex skolor. Detta
bör i första hand ske på större skolor. Antalet ungdomsvårdsskolor ut-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 153
gör efter Morängens nedläggning 20, varav 14 för manliga elever och
6 för kvinnliga elever; och antalet elevplatser ca 820. Utvecklingen av elevantalet och vårdtiderna framgår av följande sammanställning.
1960 1965 1968 1969 1970
Antalet den 31 dec. vårdade elever
inom skola 941 887 860 727 751
utom skola 586 :' 819 799 904 856 Antal placeringar för vård utom skola 1220 1166 1644 2357 2280
Vårdtidens längd i genomsnitt för elever som resp. år utskrivits Hela vårdtiden, antal dagar 1003 682 7178 806 820 Därav:
| a) Vårdtid inom skola | 456 359 380 393 373 |
| varav första vårdtid | 328 246 179 235 225 |
| b) Vårdtid utom skola | 547 323 398 413 447 |
Intagningar på grund av narkotikamissbruk är av betydande omfattning. Hos närmare en tredjedel av de år 1970 nyintagna pojkarna och flickorna anges sådant missbruk som en av orsakerna till omhändertagandet. Alkoholmissbruk som intagningsorsak är ungefär lika vanligt. | |
För att bättre kunna tillvarata skolorganisationens totala resurser har de nuvarande anslagen Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader och Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola sammanförts till ett gemensamt anslag. Därmed ökar möjligheterna att snabbt möta akuta vårdbehov och omfördela personal mellan olika typer av avdelningar för att bl. a. pröva nya inslag i behandlingsarbetet.
I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader 1970/71 Utgift! 71 323 847 1971/72 Anslagt 79 287 000 1972/73 Förslag 91 630 000
2 Anslagen Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader och Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 154
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Föredra-
styrelsen ganden Personal
| Ledningspersonal | 134 | 4 9 | — 4 |
| Vård- och tillsynspersonal | 557v,; | +48Y, | —27 |
| Ekonomipersonal | 154 | +16 | — 7 |
| Arbetsdriftspersonal | 140 | + 2 | — 3 |
| Kontorspersonal | 47 | +12y, | — 114 |
| Lärarpersonal | 21 1053, | — +88 | — 4215 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 52 731 700 + 14 760 000 + 7.285 000 |
| Sjukvård | 155 000 + 34 000 + 5 000 |
| Reseersättningar | 975 600 + 316 000 -- 78 000 |
| Lokalkostnader | 6 794 000 + 2 553 000 -+2 121 000 |
| Expenser | 1189 600 + 367 000 + 160-000 |
| Tjänstebilar och bussar | 437 000 + 192 000 + 115 000 |
| . Därav för anskaffning | (108 000) (+ 42 000) (+ 17000) |
Övriga utgifter för den
egentliga skolverksamheten 6 784 900 + 981 000 -+ 264 000
Därav
a) inventarier m. m. (777 000) (+ 187000) (— 35 000)
b) lägerverksamhet (140 000) (+ 129000) (+ 45 000)
c) övrigt (5 867 900) (+ 665 000) (+ 254 000) Sjukvård m. m. åt elever 1.337 000 4 184 000 -+F 89 000 Utgifter för jordbruksdriften 732 000 + 135 000 + 50 000 Utgifter för verkstadsdriften 1 844 500 + 601 000 + 303 000 Försöksversamhet med särskilda former av undervisning m. m. 300 000 + 1 105 000 — Praktikcentra 110 000 + 15 000 — Vissa kostnader för vapenfria värnpliktiga — + 377 000 — Ersättningar till övervakare m. m. (ca 950 elever) 540 000 + 30 000 — Placeringar i enskilda hem (ca 600 elever) 5 265 000 + 1443 000 + 1215 000 Kurser, utbildningsanstalter m. m. (ca 150 elever) 666 200 -+- 275 000 + 275 000 Inackorderingshem (36 elever) 866 900 -]- 33 000 — 35 000 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplatser (20 elever) 48 600 — 8 000 — 8 000 Vissa bidrag till IOGT och Frälsningsarmén 11 000 — — Viss försöksverksamhet i samarbete med Göteborgs stads sjukvårdsförvaltning 158 000 + 16 000 + 16 000 Bidrag till gymnasieklinik 50 000 — 50 000 — 50 000 Kurser och konferenser för föräldrar (enskilda hem) och övervakare 15 000 -- 2 000 — Arvoden till viss konsultpersonal vid eftervårdsexpeditionerna i Stockholm och Malmö — + 40 000 + 40 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 155
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Föredra-
styrelsen ganden
Kontaktverksamhet med Ungdomens röda kors — + 50 000 — Kuratorsverksamhet i utlandet — — + 200 000
Summa utgifter 81 012 000 +23 451 000 + 12 123 000 Inkomster Uppbördsmedel 1725 000 — 220 000 — 220 000
Nettoutgift 79 287 000 +23 671 000 +12 343 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 14 783 000 kr. I beloppet ingår kostnaden (2 426 000 kr.) för 34 vårdare och 8 ekonomibiträden med anledning av generella arbetstidsförkortningen, vilken beräknas genomförd i ett steg den 1 januari 1972.
2. Två nya utskrivningsavdelningar föreslås. För dessa erfordras åtta nya tjänster. För en av Ryagårdens utskrivningsavdelningar behövs ytterligare en tjänst. (+ 536 000 kr.)
3. Psykologtjänster bör efter hand inrättas vid samtliga ungdomsvårdsskolor. Tjänster föreslås vid Forsane, Gräskärrs och Sundbo yrkesskolor samt vid Eknäs skolhem. (4 356 000 kr.)
4, Vid Lövsta skolhem och Ryagårdens yrkesskola finns tjänster för psykologer med lic-kompetens. Skolornas storlek och specialfunktion motiverar även en tjänst som bitr. psykolog vid vardera skolan. (4 138 000 kr.)
5. Lövstaskolans storlek och antalet utplaceringar i vård utom skola motiverar ytterligare en tjänst som assistent för vård utom skola. (+ 64 000 kr.)
6. Samtliga ungdomsvårdsskolor bör ha tillgång till fritidsassistent. Erfarenheterna av de redan fungerande fritidsassistenterna visar, att deras verksamhet väsentligt ökar skolornas möjligheter att åstadkomma en aktiv och meningsfull fritid för eleverna. Som led i en pågående utbyggnad av fritidsverksamheten föreslås en tjänst vid Sundbo yrkesskola och en tjänst gemensamt för Eknäs—Hornö. (+ 134 000 kr.)
7. Elevernas ökade behov av hälso- och sjukvård aktualiserar önskemål om sjukskötersketjänster på ytterligare ett antal skolor: Forsane, Gräskärr, Vemyra och Östra Spång. Därutöver föreligger behov av ytterligare en sjukskötersketjänst vid Bärby. (+ 285 000 kr.)
8. Övertillsynsmännen bör — beroende på skolans storlek — helt eller delvis frigöras från den schemabundna tillsynstjänsten för att kunna avlåsta rektor vissa personalledande och samordnande uppgifter. (+ 946 000 kr.)
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 156
9. För att kunna undvika inlåsning av eleverna nattetid på de specialavdelningar, som ännu på grund av personalbrist nödgas tillämpa sådan inlåsning, krävs ett tillskott av 18 vårdartjänster.
Fyra vårdartjänster erfordras för att förstärka sjuk- och behandlingsavdelningarna nattetid vid fyra skolor som bör bemannas med en vakande och en vilande vårdare. (+ 1 342 000 kr.)
10. Utbildningsmöjligheterna vid Johannisbergs yrkesskola och vid Östra Spångs skolhem behöver förstärkas genom inrättande av en tjänst som verkstadsförman vid vardera skolan. (+ 94 000 kr.)
11. Vid Stigby yrkesskola behövs en tjänst som maskinist för skötsel av värmeanläggning m. m. samt för underhållsarbeten och transporter. (+ 47 000 kr.)
12. Kvalificerad personal bör avlastas rutinbetonat skrivarbete. För uppgifter sammanhängande med personaladministration, ekonomi och betjäning av telefonväxlar, för sekreteraruppgifter m. m. är det i hög grad angeläget med ett tillskott av skrivpersonal, (+ 487 000 kr.)
13. Då arbetsuppgifterna för ekonomibiträden har ökat behövs en förstärkning av ekonomipersonalen vid 12 skolor med 11 tjänster som : ekonomibiträden och en tjänst som kokerska. (+ 429 000 kr.)
14. Nya tjänster medför ökade sjukvårdskostnader. (+ 9 000 kr.)
15. Föreslagen överflyttning av elevers resor till en särskild anslagspost beräknas minska denna anslagspost med 180 000 kr. Nya tjänster medför ökade rese- och traktamentskostnader med 74 000 kr. För resor mellan bostad och skola för vissa överläkare och arvodesanställd psykiater- och psykologpersonal behövs höjning med 50 000 kr. För omskolning av handikappad personal m, m. beräknas för resor och traktamenten 40 000 kr. Ökning av resor beträffande vård utom skola beräknas förorsaka en merkostnad av 25 000 kr. (+ 9 000 kr.)
16. Ökat lokalinnehav medför höjda kostnader (4 527 000 kr.). Genom Kungl. brev 29 juni 1970 har nya regler fastställts för beräkning av hyror i statsägda fastigheter. De nya hyror som räknats fram medför en höjning av hyreskostnaderna i befintliga lokaler. (1 732 000 kr.)
17. För utökning av telefonväxel beräknas 20 000 kr. För snabbtelefonanläggning vid tre skolor behövs ytterligare 50 000 kr. Bortfall av engångsanvisning till dokumentskåp medför minskning med 10 000 kr. För ersättning till datacentral behövs 20 000 kr. Nya tjänster medför ökade telefon- och annonskostnader med 149 000 kr. Ökning av elever i vård utom skola medför ökning av telefonkostnaderna med : 25 000 kr. Behovet av facklitteratur motiverar en ökning med 30 000 kr. (+ 284 000 kr.) |
18. För inköp av nya fordon beräknas ytterligare 42 000 kr. För fortsatta och utökade försök med s.k. leasing erfordras 90000 kr. (+ 132 000 kr.)
19. Utökad lägerverksamhet medför ökade kostnader med 110 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet . 157
Bortlämning av tvätt i större utsträckning fordrar en uppräkning med 25 000 kr. Överflyttning av inkomsterna för kost från Uppbördsmedel medför minskning med 300 000 kr. Höjning av arbetspremier till elever förorsakar merkostnad av 64 000 kr. (— 101 000 kr.) | 20. Elevers resor, som föreslås uppförda på ny anslagspost, beräknas kosta 180 000 kr. Resekostnadshjälp åt föräldrar till elever för besök på skolorna beräknas till 10 000 kr. (+ 190 000 kr.) 21. Till jordbruksdriften behövs ytterligare medel på grund av höjning av arbetspremier till elever. (++ 34 000 kr.) 22. Till verkstadsdriften behövs ytterligare medel på grund av höjning av arbetspremier till elever med 87 000 kr. För underhåll m. m. av inventarier behövs ytterligare 10 000 kr. Kostnaderna för inköp av materiel beräknas öka med 250 000 kr. (+ 347 000 kr.) 23. För ytterligare försöksverksamhet med särskilda former av undervisning m. m. behövs tio speciallärare, nio arvodesbefattningar som studierektorer och en pedagogisk konsulent. (+ 1 064 000 kr.) 24. Medel begärs till vissa kostnader för vapenfria tjänstepliktiga. (+ 377 000 kr.) | | 25. Överflyttning av inkomsterna för kost till anslagsposten Övriga utgifter för den egentliga skolverksamheten minskar uppbördsmedlen ' med 300 000 kr. Övriga uppbördsmedel beräknas öka med 80 000 kr.
(+ 220 000 kr.)
26. Kostnaderna för placeringar i enskilda hem beräknas öka. (+ 720 000 kr.) 27. Antalet elever som placeras på kurser, utbildningsanstalter m. m. ökar. (+ 183 800 kr.) 28. Styrelsen har sagt upp avtalen med Solna kommuns inackorderingshem och IOGT-—-NTO:s inackorderingshem i Sundsvall. (— 220 300 kr.) 29. Antalet elever på arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplatser beräknas minska. (— 12 600 kr.) 30. Skolöverstyrelsen har förklarat sig ämna överta kostnaderna för elever i gymnasieklinik. (— 50 000 kr.)
Föredraganden Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en höjning av anslaget för ungdomsvårdsskolorna med 12 343 000 kr. till 91 630 000 kr. Jag har härvid under detta anslag även räknat medel för vård utom
skola. :
På grund av den lägre beläggningen vid ungdomsvårdsskolorna räknar jag med att Morängens yrkesskola för pojkar kan läggas ner under budgetåret 1972/73 och att dessutom en avdelning vid var och en av sex skolor kan avvecklas. Beläggningssituationen gör det också möjligt att minska antalet utskrivningsavdelningar med tre — varav en beslutad
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 158
men ännu inte inrättad avdelning — eller att minska antalet avdelningar vid skolorna med ytterligare tre. Genom tillkomsten av nya tjänster under innevarande budgetår i anledning av den generella arbetstidsför-
av den personal som finns vid Morängen samt vid de avdelningar som beräknas bli avvecklade kunna omplaceras till andra delar av ungdomsvårdskoleorganisationen. För förstärkning vid skolornas specialavdelningar räknar jag med att fyra nya tjänster skall kunna disponeras. Till skrivhjälp vid skolorna har jag beräknat ytterligare 30 000 kr. För försöksverksamhet med vårdintegrerade och individinriktade former av undervisning samt arbetsprövning och arbetsträning vid minst tre skolor har jag beräknat 300 000 kr. Kostnaden för arbetsledning och expenser för praktikcentra vid ungdomsvårdsskolor beräknar jag till 110 000 kr. Försöken med förhyrning av tjänstebilar bör fortsätta med en bil vid var och en av de fem största skolorna samt därutöver påbörjas vid ytterligare två skolor. Jag har för detta ändamål under posten Tjänstebilar och bussar beräknat 90 000 kr. Jag har vidare under denna post beräknat 125 000 kr. till anskaffning av nya fordon. För engångsanskaffning under posten Expenser beräknas 65 000 kr. till snabbtelefoner och facklitteratur. Under posten reseersättningar har jag beräknat 10 000 kr. för underlättande av föräldrars besök på skolorna. Vidare har jag under posten Övriga utgifter för den egentliga skolverksamheten beräknat 185 000 kr. till lägerverksamhet för ungdomsvårdsskoleelever. Medel till olika föreningars kontaktverksamhet vid skolorna har jag beräknat under anslagsposten Ersättning till övervakare m.m. För detta ändamål har upptagits 50 000 kr. Till arvoden för viss konsultpersonal vid eftervårdsexpeditionerna i Stockholm och Malmö bör beräknas 40 000 kr. Jag har slutligen beräknat 200 000 kr. till kuratorsverksamhet i utlandet. Medel för denna verksamhet har tidigare beräknats under socialstyrelsens anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 91 630 000 kr.
12. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. 1970/71 Utgift 614 099 Reservation 1 654 823 1971/72 Anslag 150 000 1972/73 Förslag 1.000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med nybyggnad eller större ombyggnad vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare bekostas anskaff-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 159
ning av undervisningsmateriel och andra skolinventarier i anslutning till anordnande av grundskoleundervisning vid vissa skolor m: m. Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
| Ingående reservation 1 juli 1971 | 1 654 823 |
| Anslag 1971/72 | 150 000 |
| Disponibelt 1971/72 | 1 804 823 |
| Beräknade utbetalningar 1971/72 | 1 804 823 |
| Beräknad utgående reservation 30 juni 1972 | — |
| Beräknade utbetalningar 1972/73 | 1220 000 |
| Anslagsbehov 1972/73 | 1 220 000 |
Kostnaderna för inventarier till ett antal byggnadsobjekt uppskattas till 395 000 kr.
På grundval av utredningar om arbetsprövning, arbetsträning och undervisning vid ungdomsvårdsskolorna påbörjades under budgetåret 1970/71 en omändring av arbetsdriften vid yrkesskolorna. Styrelsen beräknar att under budgetåret 1971/72 med tillgängliga medel kunna verkställa omändringen vid fyra yrkesskolor. För omändring vid ytterligare sex skolor beräknas 300 000 kr. för materiel till allmän teoretisk undervisning och 425 000 kr. för anskaffning av maskiner m. m. till arbetsprövning och yrkesträning.
För fortsatt rationalisering av köks- och städningsfunktionerna vid skolorna behövs 50 000 kr.
Kostnaderna för inredning av dag- och vilrum för personal samt för upprustning av personalbostäder beräknas till 50 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till befintlig reservation och till minskningen av antalet byggnadsprojekt vid ungdomsvårdsskolorna bör anslaget för budgetåret 1972/73 endast föras upp med ett formellt belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventa-
rier m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
I 3. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning 1970/71 Utgift 442 278 Reservation 4 384 1971/72 Anslag 508 000 1972/73 Förslag 608 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 160
Från anslaget bekostas viss utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna, däribland den grundutbildning som nyanställd vårdpersonal skall genomgå.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
| Ingående reservation 1 juli 1971 | 4 384 |
| Anslag 1971/72 | 508 000 |
| Disponibelt 1971/72 | 512 384 |
| Beräknade utbetalningar 1971/72 | | 512 384 |
| Beräknad utgående reservation 30 juni 1972 | — |
| Beräknade utbetalningar 1972/73 | 829 000 |
| Anslagsbehov 1972/73 | 829 000 |
För kursverksamheten har medel beräknats för kompletterande utbildning för vårdare som skall delta i vårdutbildningsnämndens gemensamma kurser för vårdar- och vaktpersonal inom ungdoms-, nykterhets- och kriminalvården. För övrig personal planeras ett flertal fortbildningskurser i fråga om bl. a. behandlingsmetodik, institutionsmiljö och administrativa rutiner. En utökning med två femdagarskurser föreslås.
Skolornas personal bör även ges möjlighet att delta i kurser anordnade av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, RFSU m. fl. För ändamålet beräknar styrelsen 80 000 kr.
Konferens för styrelserepresentanter och rektorer föreslås bli överförd från anslaget I 1. (+ 27 500 kr.)
Kostnaderna beräknas till ca 512 000 kr. för internatkurser och 75 000 kr. för intern utbildning av personal vid skolorna. För undervisningsmateriel beräknas 10 000 kr., för arvode till kursledare m. m. 110 000 kr. och för förlorad arbetsförtjänst till styrelserepresentanter och konsulter 15 000 kr. Socialstyrelsen har i sin anslagsberäkning utgått från att Bistagården tills vidare får utnyttjas som kursgård.
Föredraganden | .
För kursverksamheten under nästa budgetår beräknar jag en ökning av anslaget till 608 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 608 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 161
[I 4. Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.
| 1970/71 Utgift | 383 482 |
| 1971/72 Anslag | 500 000 |
| 1972/73 Förslag | 550 000 |
Från anslaget utbetalas ersättning för skador som vållats av personer intagna på ungdomsvårdsskolor, allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare, fångvårdsanstalter m. m. Ersättning utgår för skada som orsakats av intagen som avvikit från anstalten eller som lämnat denna som frigångare eller efter permission. Ersättning utgår också för skada vållad av ungdomsvårdsskoleelev som vårdas utom skola, samt av alkoholmissbrukare som intagits på allmän vårdanstalt men bor på inackorderingshem eller åtnjuter familjevård.
Socialstyrelsen
Antalet skadeärenden har stigit kraftigt under de senaste åren. År 1967 inkom till socialstyrelsen ca 560 ärenden, 1968 ca 950, 1969 ca 1030 och 1970 ca 1 300 ärenden. Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn till väntad ökad belastning höjs till 550 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till ökningen av antalet ärenden i förhållande till tidigare år och en beräknad ökad anslagsbelastning bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 550 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m.fl.
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kr.
I 5. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. 1970/71 Utgift 24 883 629 1971/72 Anslag 25 000 000 1972/73 Förslag 27 000 000
Från anslaget utgår gottgörelse åt kommunerna dels enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna för viss vård som meddelats huvudsakligen icke svenska medborgare, dels enligt särskilda åtaganden av staten för understöd åt renskötande samer. Från anslaget utgår även ersättningar för kommunernas kostnader för vissa kategorier zigenare, vissa flyktingar som inte kan försörja sig själva samt för utlandssvenskar som återvänder till Sverige. Slutligen bestrids kostnaderna för under-
6 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 162
stöd, som utrikesdepartementets understödsnämnd beviljar nödställda svenskar i utlandet.
Socialstyrelsen. Med bänsyn till den ökade belastningen på anslaget under det senaste budgetåret beräknar styrelsen kostnaderna för ekonomiskt bistånd till flyktingar och zigenare m. m. under budgetåret 1972/73 till 6 250 000 kr.
Utrikesdepartementet beräknar kostnaderna för understöd till nödställda svenskar i utlandet till 525 000 kr.
Departementschefen
Under år 1969 utbetalades ersättningar till kommunerna för socialhjälp och barnavård åt utländska medborgare med ca 15 milj. kr. för ca 9 100 personer, varav ca 6 300 var från de nordiska länderna. För bjälp till flyktingar utbetalades under budgetåret 1970/71 ca 5 874 000 kr. Ersättningarna till kommuner för understöd till zigenare utgjorde under samma budgetår ca 1 328 000 kr.
Under de senaste åren har ett hundratal svenska medborgare bosatta på utrikes ort fått understöd från detta anslag. Kostnaderna för budgetåret 1970/71 uppgick till ca 534 000 kr.
Efter samråd med chefen för inrikesdepartementet förordar jag att medel för sjuka och socialt handikappade flyktingar som hittills anvisats från elfte huvudtiteln i fortsättningen bekostas från detta anslag.
Anslaget bör med hänsyn till belastningen under det senaste budgetåret föras upp med 27 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och
barnavårdslagarna m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 27 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet :163
J NYKTERHETSVÅRD M. M.
Nykterhetsvårdens anstaltsutredning har i uppdrag att utreda platsbehovet vid de allmänna vårdanstalterna. Utredningen skall föreslå åtgärder ägnade att anpassa antalet platser vid de allmänna vårdanstalterna till det beräknade behovet. Utredningen som beräknas slutföra sitt arbete under år 1972 har under hösten 1971 på grundval av hittills genomförda undersökningar redovisat vissa ställningstaganden och lämnat ett delförslag (Ds S 1971: 7) i fråga om de statliga vårdanstalterna m.m.
De frivilliga och öppna vårdformerna har ökat kraftigt och tvångsåtgärderna har minskat. Samarbetet med sjukvård och arbetsvård samt andra vårdformer har väsentligt utvecklats och förbättrats. Antalet personer, med vilka nykterhetsnämnderna tagit befattning uppgick till ca 86 000 i början av 1960-talet. År 1969 hade detta antal gått ner till ca 72 000. Antalet resolutioner om tvångsintagning på allmänna vårdanstalter har minskat från 2 615 år 1965 till 1760 år 1970. Den öppna nykterhetsvårdens resurser har byggts ut kraftigt under den senaste 10-årsperioden. Antalet alkoholpolikliniker har ökat från ett 60tal till drygt 130. Platserna vid inackorderingshem har under samma tid ökat från omkring 200 till 1 100. På flera orter har anordnats övergångsbostäder som komplement till inackorderingshem. Inom institutionsvården noteras under den senaste 10-årsperioden en ökning av platserna vid enskilda vårdanstalter från nära 400 till drygt 800 platser. Vid de statliga anstalterna har vårdplatsantalet under samma tid i stort sett varit oförändrat dvs. ca 470 platser. De erkända vårdanstalternas platsantal har samtidigt minskat med nära 200 till ca 1 470.
Utredningen har undersökt beläggningen vid vårdanstalterna, patienternas hemorter och ålderssammansättning. Undersökningarna, som gjorts som tvärsnittsundersökningar, kommer i sin helhet att redovisas i utredningens slutbetänkande. Av utredningen framgår bl. a. att antalet tvångsintagningar år 1960 var ca 2 100 och år 1970 drygt 1500. Antalet frivilliga intagningar enligt 58 8 nykterhetsvårdslagen var samma tid ca 740 resp. ca 1450. Intagningarna vid enskilda anstalter har
ökat från ca 2 500 år 1965 till ca 3 300 år 1970. Under år 1970 var
i genomsnitt 350 platser av ca 470 vid de statliga anstalterna belagda. - Vid de erkända var den genomsnittliga beläggningen 1200 på i ge-. : nomsnitt 1 470 platser. -
Utredningen redovisar vissa allmänna ställningstaganden. Patienterna bör beredas plats på en institution som är belägen så nära hemorten
som möjligt, helst inom sjukvårdsområdet (närhetsprincipen). Med hän- -
syn till vårdanstalternas lokalisering får man tills vidare eftersträva '-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet | 164
att tillgodose vårdbehovet inom ett större område som omfattar flera sjukvårdsområden. Utredningen förutsätter vidare att utvecklingen fortsätter mot ökning av frivilliga och öppna vårdformer samtidigt som tvångsåtgärderna alltmer skjuts i bakgrunden. Såväl min som kvinnor bör i princip kunna vårdas på samma anstalt. Under en övergångstid torde man dock få räkna med att flertalet anstalter enbart kan ta emot män.
På grundval av den konstaterade nedgången i beläggningen vid de allmänna vårdanstalterna finner utredningen att platsantalet vid anstalterna kan minskas. Utredningen är dock inte beredd att slutgiltigt precisera platsbehovet inom hela den allmänna anstaltssektorn. Utan att föregripa det slutliga ställningstagandet anser utredningen att förutsättningar finns för att nu reducera platsantalet inom den statliga anstaltssektorn med omkring 90 till i runt tal 350. Härigenom anpassas antalet platser inom denna sektor till den genomsnittliga beläggningen på senare tid. Enligt utredningen bör en del av de patienter, som f. n. placeras på de statliga vårdanstalterna, kunna vårdas på erkänd anstalt. Statens vårdanstalter bör dock tills vidare ta emot det mest vårdkrävande klientelet. Utredningen finner vidare att det är nödvändigt att tills vidare ha kvar vårdanstalten vid Frösö sjukhus.
När det gäller de statliga anstalterna föreslår utredningen att landet uppdelas i tre upptagningsområden, nämligen ctt för sydvästra Sverige, ett för mellersta delen av landet och ett för östra och norra delarna. Sistnämnda område, som omfattar Stockholms, Uppsala och Gotlands län samt norrlandslänen har utredningen närmare behandlat i det nu avgivna delförslaget. En av de båda statliga anstalterna i detta område bör kunna läggas ned. Utredningen noterar att Svartsjöanstalten är belägen intill kriminalvårdens anstalt Kungsgården och att visst samarbete förekommer i fråga om anstalternas drift. Kriminalvårdsstyrelsen har anmält intresse för att överta nykterhetsvårdsanstalten på Svartsjö. På grund härav och med hänsyn till andra av utredningen anförda skäl föreslås att verksamheten vid nykterhetsvårdsanstalten avvecklas och att anstalten överlämnas till kriminalvården. Utredningen beräknar att anstalten skall kunna överlämnas under senare delen av budgetåret 1972/73. Slutligen lämnar utredningen vissa förslag angående Venngarn. Anstalten bör i princip vara avsedd för mera vårdkrävande patienter från upptagningsområdet som omfattar Stockholms, Uppsala och Gotlands län samt norrlandslänen. Venngarn bör ha ca 120 platser, varav ca 15 på en särskild intagningsavdelning knuten till närliggande psykiatriskt sjukhus. Ett program bör utarbetas för vårdverksamheten; häri inbegripet sysselsättningen av de intagna, med angivande av behov av investeringar vid anstalten samt tidsplan och kostnader.
Som utredningen föreslagit, bör nykterhetsvårdens verksamhet vid Svartsjöanstalten kunna avvecklas och anstalten överlämnas till kriminalvården under nästa budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 165
I avvaktan på anstaltsutredningens slutliga ställningstaganden och förslag beträffande platsbehovet m. m. inom hela den allmänna anstaltssek-
torn bör f. n. inte några genomgripande förändringar genomföras i fråga
om de erkända anstalterna. För vissa byggnadsarbeten vid allmänna och enskilda vårdanstalter beräknar jag ett medelsbehov på sammanlagt ca 4,5 milj. kr. för nästa budgetår.
Till driften av erkända och enskilda anstalter utgår för innevarande budgetår garanti- och beläggningsbidrag med sammanlagt 78
kr. per dag. I det följande kommer jag att förorda att driftbidragen nästa
budgetår höjs med 8 kr. samt att särskilda medel beräknas för upprustning av inventarier vid vårdanstalter. För statsbidrag till nykterhets-
nämndernas verksamhet beräknas för nästa budgetår en ökning med 11
milj. kr. till 96 milj. kr. : .
Länkföreningarna gör betydande insatser vid rehabiliteringen av alkoholskadade. För nästa budgetår beräknar jag en ytterligare höjning av bidragen till denna verksamhet.
De senaste årens utveckling samt min beräkning för innevarande
och nästa budgetår av antalet platser vid vårdanstalter och inackor-
deringshem för alkoholmissbrukare samt inackorderings-. och behandlingshem för narkotikamissbrukare framgår av följande sammanställning.
Allmänna värdanstalter Enskilda Inackorde-
vårdan- = rings- och
Statliga Erkända Summa stalter behand-
lingshem
Antal platser
| 1 juli år | : | |
| 1969 | 497 1451 1948 745 | 833 |
| 1970 | 473 1444 1917 761 | 9280 |
| 1971 | 466 1468 1934 829 | 1158 |
Beräknad förändring under
1971/72 — 35 —45 — 80 — +510 1972/73 — 88 -50 —138 .--30 -+125
I bekämpandet av den illegala narkotikahanteringen är en av de viktigaste uppgifterna att bygga ut det internationella samarbetet. Från svensk sida görs betydande insatser i detta arbete. 1961 års allmänna
narkotikakonvention kommer eventuellt att revideras så att kontrollen
över produktionen av råopium kan skärpas. Frågan har behandlats vid FN:s narkotikakommissions 24:e möte i Genéve och kommer att tas upp vid en konferens i mars 1972. Arbetet med en fristående konvention i FN-regi som vidgar den internationella narkotikakontrollen till att omfatta bl. a. centralstimulerande medel och LSD har i början av år 1971 slutförts under aktiv medverkan från svensk sida. Konventionen har hittills
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 166
undertecknats av ett 30-tal stater. De författningsändringar som behövs för att Sverige skall kunna ratificera den nya konventionen förbereds. I det följande kommer jag också att förorda ökad medelsanvisning för bidrag till en av FN inrättad fond för narkotikamissbrukets bekämpande. Inom Interpol och Internationella tullsamarbetsrådet har Sveriges representanter arbetat för att höja dessa organisationers aktivitet när det gäller att bekämpa den illegala handeln med beroendeframkallande medel. Ett svenskt förslag om bättre samordning av insatserna inom Europa har avlämnats till Interpols generalsekreterare. Förslaget lades fram i modifierad form vid Interpols generalförsamlings möte i Ottawa i september 1971. Förslaget innebär att Europa indelas i tre zoner med vardera en samordningsman. Dessa får till uppgift att resa runt till länderna, samla information, rapportera och ge rekommendationer om olika åtgärder. Förslaget antogs med klar majoritet av generalförsamlingen. Sverige, Västtyskland och Italien ställde vardera en samordningsman till förfogande. Verksamheten skall börja år 1972. |
Vården av narkotikamissbrukare erbjuder flera svåra problem. Enligt de riktlinjer som statsmakterna har dragit upp på grundval av narkomanvårdskommitténs förslag skall vården omfatta uppsökande verksamhet, öppen vård, sluten vård och eftervård. För att förverkliga dessa intentioner håller socialstyrelsen fortlöpande en nära kontakt med kommuner och landsting. Med ledning av de erfarenheter som nu föreligger i dessa frågor håller socialstyrelsen f.n. på med att utarbeta en vägledande information beträffande narkomanvårdens utformning.
Uppsökande verksamhet med särskild inriktning på narkotikamissbrukare har genomförts eller planerats i ett stort antal kommuner och landsting. I de större städerna finns en verksamhet som är helt inriktad på och uppbyggd för kontakt med narkotikamissbrukare. En väsentlig del av den öppna vården ges vid ca 200 psykiatriska mottagningar i hela landet. F.n. finns ca 15 öppna mottagningar som är speciellt avsedda för narkotikamissbrukare. Några av dessa har jourverksamhet och korttidsplatser.
Sluten vård av narkotikamissbrukare ges i allmänhet på psykiatriska kliniker, i viss utsträckning på specialavdelningar vid psykiatriska sjukhus samt på toxikomanavdelningar. Vidare vårdas narkotikamissbrukare som inte har fyllt 20 år vid ungdomsvårdsskolor, barn- och ungdomshem samt barn- och ungdomspsykiatriska kliniker.
För eftervården av narkotikamissbrukare finns behandlingshem och inackorderingshem. För att underlätta utbyggnaden av sådana institutioner lämnar staten anordnings- och driftbidrag enligt i stort sett samma regler som gäller för motsvarande institutioner inom nykterhetsvården. De största kommunerna svarar för större delen av den utbyggnad som
har skett eller planeras. Även ideella föreningar bedriver en viss vårdverksamhet. |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet = 167
Mellan myndigheter och organisationer förekommer ett nära samarbete när det gäller att bekämpa narkotikamissbruket. Bl. a. utgår från anslaget Bidrag till Länkrörelsen m, m. bidrag med 800 000 kr. till sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare samt till viss konvalescentvård för narkotikamissbrukare. Under budgetåret 1971/72 har hittills elva organisationer sökt bidrag från anslaget. Det särskilt inrättade samarbetsorganet för bekämpande av narkotikamissbruk (SBN) utgav våren 1971 en skrift Fakta om narkotika och narkomani som bl. a. ställdes till organisationernas förfogande.
Jag beräknar i det följande ökad medelsanvisning med ca 2 milj. kr. för statsbidrag till såväl den av samhället som den av organisationer bedrivna vården av narkotikamissbrukare.
J1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader 1970/71 Utgift 24 610 480 1971/72 Anslag 25 655 000 1972/73 Förslag 25 688 000
F.n. finns fem statliga vårdanstalter, nämligen Svartsjö, Venngarn, Gudhem, Runnagården med vårdavdelningen Brotorp samt vårdanstalten vid Frösö sjukhus. Anstalterna har sammanlagt 431 platser.
1971/72 ' Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
| styrelsen | chefen | |||
| Personal | | | |||
| Vårdledning | 32 | | +2 | — 2 | |
| Vårdpersonal | 136 | —3 | — 5 | |
| Arbetsledarpersonal | 49 | -—3 | — 3 | |
| Ekonomipersonal | 42 | —1 | — 3 | |
| Övrig personal | 30 289 | +2 —3 | — 1 —14 |
Anslag
| Lönekostnader | 14 554 000 +2 822 000 | -—400 000 |
| Sjukvård | 25 000 ot 5 000 | — 4000 |
| Reseersättningar | 129 000 :+ 13 000 | + 5000 |
| Lokalkostnader | 3 413 000 3- 920 000 | 2313 000 |
| Expenser | 338 000 ' + 12000 -: — 5000 | |
| Övriga utgifter | 3 461 000 + 420 000 | —361 000 |
Hälso- och sjukvård för intagna 835 000 + 117 000 — 15 000 Vårdanstalten vid Frösö sjukhus 2 300 000 + 200 000 +500 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 168
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
Särskild vårdavdelning vid sjukhus 600 000 — —
25 655 000 --4 509 000 + 33 000 Inkomster vid anstalterna som redovisas på driftbudgetens inkomstsida 400 000 + 100 000 + 100 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 547 000 kr.
2. Vårdledningen vid Runnagården och Gudhem behöver förstärkas med en tjänst som inspektör resp. assistent. För att aktivera de intagna till fritidssysselsättning förordas också en assistenttjänst vid vardera Venngarn och Runnagården. (+ 288 000 kr.)
3. Vårdpersonalen bör utökas med en översköterska vid Svartsjö och en vårdare vid Brotorp. Ekonomipersonalen vid Venngarn och Runnagården bör bl. a. på grund av arbetstidsförkortningen utökas med vardera en tjänst. För att avlasta vårdledningen rutingöromål behövs en ny tjänst för kontorsbiträde vid envar av vårdanstalterna Svartsjö, Venngarn och Gudhem. Medel föreslås också för att anlita tillfällig skrivhjälp vid samtliga anstalter samt en organisationskonsult för genomgång av administrationen vid Svartsjö och Venngarn. (+ 488 000 kr.)
4. På grund av utvidgad verksamhet beräknas omkostnaderna öka med 186 000 kr.
35. Genom Backgårdens nedläggning fr.o.m. den 1 januari 1972 minskas antalet tjänster med 13, varav 2 för vårdledning, 5 för vårdpersonal, 2 för arbetsledarpersonal, 3 för ekonomipersonal samt 1 tjänst för övrig personal. Vidare föreslås att en tjänst på övergångsstat vid Venngarn som lantbruksinspektör i Ao 19 dras in.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 25 688 000 kr. Genom Backgårdens nedläggning beräknas antalet tjänster minska med 13 jämfört med innevarande budgetår. Dessutom bör, såsom socialstyrelsen föreslagit, en tjänst på övergångsstat som lantbruksinspektor vid Venngarn dras in.
Som jag tidigare anfört bör verksamheten vid Svartsjöanstalten avvecklas under nästa budgetår och anstalten överlämnas till kriminalvården. Jag har i anslutning härtill räknat med ett minskat medelsbehov under detta anslag på ca 3,3 milj. kr. under budgetåret. För driften av en särskild vårdavdelning för Venngarn vid närbeläget
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 169
sjukhus beräknar jag 600 000 kr. under nästa budgetår. Anstaltsutredningen har aktualiserat frågan om utarbetande av en plan för den framtida utformningen av vårdverksamheten vid Venngarn. Denna fråga kommer att prövas vid den fortsatta behandlingen av utredningens förslag, I avvaktan på anstaltsutredningens slutgiltiga förslag i fråga om platsbehovet m. m. inom hela den allmänna anstaltssektorn är jag inte beredd att förorda några ytterligare förändringar i fråga om de statliga anstalterna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkost-
nader för budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av
25 688 000 kr.
J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. 1970/71 Utgift 393 165 Reservation 430 957 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 400 000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med ny-, till- och ombyggnadsarbeten samt upprustning av arbetsdriften vid vårdanstalterna.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
| Disponibelt 1971/72 | 430 957 |
| Beräknade utbetalningar 1971/72 | 430 957 |
| Beräknad utgående reservation 30.6.1972 | — |
| Beräknade utbetalningar 1972/73 | 800 000 |
| Anslagsbehov 1972/73 | 800 000 |
Under budgetåret 1971/72 beräknas hela det disponibla beloppet gå at för inköp av inventarier m. m.
För budgetåret 1972/73 beräknas ca 300 000 kr. till fortsatt upprustning av anstalternas arbetsdrift och ca 200 000 kr. för inventarier. Vidare beräknas 300 000 kr. till rörelsekapital och rationalisering av köks- och städfunktioner m. m.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet nästa budgetår för utrustning m. m. vid Venngarn, Gudhem och Runnagården med vårdavdelningen Brotorp till 400 000 kr.
6" Riksdagen 1972. I saral. Nr I. BiL 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 170
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning
m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kr.
J3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. 1970/71 Utgift 4 741 000 - Reservation 7377 321 1971/72 Anslag 4 100 000 1972/73 Förslag 250 000
Från anslaget utgår bidrag för att anordna erkänd eller enskild vårdanstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt till sk. övergångshem. Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 18 000 kr. per plats. Bidraget får som regel inte överstiga vad som till-
skjuts från annat håll. Bidragsbestimmelserna för erkända och enskilda
vårdanstalter samt för inackorderingshem för alkobolmissbrukare återfinns i kungörelsen (1957: 144) om statsbidrag till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1970: 123). För anordningsbidrag till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev den 7 maj 1971 avseende anslag för budgetåret 1971/72 till nykterhetsvård m. m.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att bidragsbestämmelserna ändras så, att fr. o. m. budgetåret 1972/73 statsbidrag kan utgå med högst 20 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger, med högst 30 000 kr. per plats.
På grundval av detta förslag beräknas medelsbehovet 1972/73 för 250 nya platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare till 6 milj. kr.
Departementschefen
I inledningen till detta avsnitt har jag redogjort för platssituationen vid vårdanstalter, inackorderingshem och behandlingshem.
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas till anordnande av sammanlagt 125 nya platser vid inackorderingshem och behandlingshem. För detta ändamål behövs 2 250 000 kr. Med hänsyn till den betydande reservation som finns på anslaget beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 250 000 kr. Vid anslagsberäkningen har jag utgått från gällande bestämmelser, enligt vilka statsbidrag utgår med högst 18 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 171
kr. per plats.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för al-
koholmissbrukare m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 250 000 kr.
J4, Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. 1970/71 Utgift 66 640 960 1971/72 Anslag 76 700 000 1972/73 Förslag 89 200 000
Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag till vårdanstalter utgår med vissa maximibelopp i form av dels garantibidrag (per dag och vårdplats), dels beläggningsbidrag (för dag och vårdad person). Statsbidrag till inackorderings- och behandlingshem utgår som regel med ett belopp motsvarande högst 75 Z av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift. Bestämmelserna angående vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1955: 426) om statsbidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1971: 119). För statsbidrag till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev den 7 maj 1971 avseende anslag för budgetåret 1971/72 till nykterhetsvård m,m.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Social- Departements-
styrelsen chefen
Driftbidragens maximibelopp
| Garantibidrag kr. | 52 | +22 | +6 |
| Beläggningsbidrag kr. | 26 78 | — 2 +20 | +2 + 8 |
Anslag 1. Bidrag till driftkostnader |
vid erkända anstalter 35 900 000 +11 000 000 + 7900 000 2. Bidrag till driftkostnader
vid enskilda anstalter 23 900 000 + 6 600 000 + 1000 000 3. Bidrag till driftkostnader .
vid inackorderingshem
och behandlingshem 16 900 000 + 5 700 000 + 3 600 000
Summa
(avrundat) 76 700 000 423 300 000 4-12 500 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 172
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att driftbidraget avvägs så att anstalternas fasta kostnader täcks av garantibidrag och rörliga kostnader av beläggningsbidrag. De fasta kostnaderna har stigit successivt och beräknas under budgetåret 1971/72 för de erkända anstalterna utgöra 75 26, medan garantibidraget uppgår till ca 66 90 av totala driftbidraget.
Garantibidraget föreslås höjt med sammanlagt 18 kr., varav 9 kr. för löncomräkning m. m., 3 kr. för prisomräkning, 3 kr. för personalförstärkning och 3 kr. för vissa standardförbättringar. Beläggningsbidraget behöver höjas med 2 kr. för personalförstärkningar och standardförbättringar i samband med utökning av förenings- och intresseverksamheten.
Driftbidraget bör därför höjas med sammanlagt 20 kr. till 98 kr. På grund av de fasta kostnadernas andel (75 96) av totalkostnaderna bör dock garantibidraget bestämmas till högst 74 kr. och beläggningsbidraget till högst 24 kr. Anstalter, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, erhåller f.n. ytterligare 1 kr. i garantibidrag. I första hand gäller detta anstalter med egna sjukavdelningar. Kostnaderna för sådana avdelningar har under senare år ökat kraftigt. Socialstyrelsen hemställer att detta extra bidrag fastställs till högst 3 kr. Dessutom förutsätter styrelsen att möjlighet skall finnas för Kungl. Maj:t att, när särskilda skäl föreligger, bevilja ytterligare statsbidrag utöver nämnda maximibelopp. Då alla anstalter inte är i behov av maximalt bidrag behövs inte ytterligare medel för detta ändamål. Styrelsen räknar vidare med att särskilda medel anvisas för upprustning av anstalternas inventarier. Tidigare genomfört beslut om borttagande av avgift till den statliga personalpensioneringen för de privata vårdanstalterna medför att ca 2 milj. kr. skall inlevereras till inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.
Vid beräkningen av medelsbehovet utgår socialstyrelsen från ett garantibidrag på 74 kr. samt ett beläggningsbidrag på 24 kr. för erkända anstalter och 16: 50 kr. för enskilda anstalter. Styrelsen uppskattar antalet vårdplatser under budgetåret 1972/73 till I 343 vid erkända anstalter och 930 vid enskilda anstalter. Antalet vårddagar beräknas på grundval av sistnämnda uppgitter till 490 195 för erkända och 339 450 för enskilda anstalter. Under dessa förutsättningar och med cen beläggningsfrekvens som uppskattas till 90 96 vid erkända och 95 90 vid enskilda anstalter beräknas medelsbehovet till 46,9 milj. kr. för erkända anstalter och 30,5 milj. kr. för enskilda anstalter.
Medelsbehovet för bidrag till driften av inackorderingshem och behandlingshem uppskattas till 22,6 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Hänsyn har därvid tagits till förutsedd ökning av platsantalet vid hemmen och till kostnadsutvecklingen.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 173
Departementschefen Driftbidraget bör höjas med 8 kr. per dag, varav 6 kr. i garantibidrag och 2 kr. i beläggningsbidrag. För anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, bör garantibidraget liksom nu kunna utgå med ytterligare I kr. Om särskilda skäl föreligger, bör även i fortsättningen statsbidrag kunna utgå med högre belopp in som följer av vad här sagts, De ändrade bidragsbestämmelserna bör tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1972. Statsbidraget till behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare bör nästa budgetår räknas upp till ett belopp av högst 21 000 kr. per plats och år. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 89,2 milj. kr. Jag har därvid utgått från att antalet vårdplatser i genomsnitt under budgetåret 1972/73 kommer att uppgå till ca 1400 vid erkända och 840 vid enskilda vårdanstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan på grundval av socialstyrelsens uppgifter uppskattas till ca 511 000 resp. 306 000. De verkliga bidragsbeloppen torde i några fall komma att ligga något under maximibeloppen. En viss reserv bör dock beräknas, om maximibeloppet skulle behöva överskridas. Vidare har jag beräknat 500 000 kr. för inköp av inventarier till vissa anstalter. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) godkänna av mig förordade ändrade grunder för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.; 2) till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 89 200 000 kr.
J5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. 1970/71 Utgift 76 437 059 1971/72 Anslag 85 000 000 1972/73 Förslag 96 000 000 Statsbidrag utgår till kostnaderna för sådan verksamhet, som enligt gällande författningar ankommer på nykterhetsnämnderna. Bidraget utgör 75 Ye av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet, till vilken ersättning eller bidrag av statsmedel inte utgår i särskild ordning. Bidrag betalas ut för kalenderår i efterskott. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1954: 431) om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet (ändrad senast 1971: 121). De i kungörelsen angivna grunderna för statsbidrag tillämpas även beträffande kostnaderna för vård av narkotikamissbrukare på alkoholpoliklinik. Från anslaget
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 174
utgår bidrag till vårdcentraler för unga narkotikamissbrukare. Härvid
gäller bestämmelserna i brev den 7 maj 1971 avseende anslag för bud-
getåret 1971/72 till nykterhetsvård m. m.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn till beräknad ökning av
nykterhetsnämndernas utgifter höjs med 9 milj. kr.
Nykterhetsnämndernas totala resp. statsbidragsgilla utgifter och härpå belöpande statsbidrag framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
1966 1967 1968 1969 1970
Nykterhetsnämndernas totala kostnader 61,0 76,2 93,0 104,1 116,0 Statsbidragsgilla kostnader: 1. Transporter L3 1,6 1,7 1,9 2,1 2. Vård på enskild anstalt och hem 0,2 0,3 0,5 0,3 0,4 3. Förebyggande och eftervårdande
| åtgärder | 4,3 5,5 7,4 | 4,3 4,4 |
| 4. Alkoholpolikliniker | 8,5 10,6 14,4 17,1 14,9 | |
| 5. Läkarvård | 0,7 0,8 0,9 | 1,2 1,0 |
| 6. Familjevård | 0,08 0,1 0,1 | 0,2 0,3 |
7. Övriga statsbidragsgilla kost-
nader 39,9 49,7 58,2 67,0 78,8
Summa 54,9 68,6 83,2 92,0 101,9 Statsbidrag 41,2 51,5 62,4 69,0 76,4 De statsbidragsgilla kostnadernas ökning i förhållande till närmast föregående år a) milj. kr. 9,9 8 b) procent 21,9 25,1 21,2 10
Departementschefen
Ett förenklat schablonmässigt bidragsförfarande för nykterhetsnämndernas administrativa kostnader bör tillämpas även under nästa budgetår. Beträffande nykterhetsnämndernas övriga kostnader bör socialstyrelsen fördela tillgängliga statsbidragsmedel mellan nämnderna efter en samlad bedömning av samtliga ansökningar. Jag förordar att anslaget höjs med 11 milj. kr. till 96 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 96 000 000 kr.
J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården 1970/71 Utgift . 394 573 Reservation 93 009 1971/72 Anslag 350 000 1972/73 Förslag 350 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 175
Från anslaget bekostas dels kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrukare, dels konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m. m. Vidare disponeras visst belopp för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder.
Socialstyrelsen
Under nästa budgetår bör enligt styrelsen anordnas två inomverkskurser för nyanställda vårdare vid anstalterna, åtta anstaltsförlagda kurser för personal m. fl. vid vårdanstalterna samt en fortbildningskurs för kanslipersonal vid vårdanstalter och länsnykterhetsnämnder.
Konferensverksamheten under budgetåret 1972/73 bör liksom under innevarande budgetår planeras så att ett antal korta konferenser kan anordnas och anpassas till aktuella behov av överläggningar och information. Styrelsen planerar i samarbete med Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet konferenser inom narkomanvårdsområdet.
Kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten under nästa budgetår beräknas till 375 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med 75 000 kr. För konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder beräknas oförändrat medelsbehov, 100 000 kr.
Styrelsens beräkning av anslagsbehovet framgår av följande sammanställning.
| Disponibelt 1971/72 | 443 009 |
| Beräknade utbetalningar 1971/72 | 443 009 |
| Beräknad utgående reservation 30 juni 1972 | — |
| Beräknade utbetalningar 1972/73 i | 475 000 |
| Anslagsbehov 1972/73 | 475 000 |
Departementschefen
För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten till sammanlagt 290 000 kr. För anordnande av konferenser med nykterhetsnämnderna m. m. beräknar jag 70 000 kr. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder 30 000 kr.
Hela medelsbehovet för nästa budgetår beräknas alltså till 390 000 kr. Med hänsyn till beräknad reservation bör anslaget föras upp med 350 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 176
J7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.
1970/71 Utgift 2 000 000 1971/72 Anslag 2 300 000 1972/73 Förslag 2.600 000
Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m.fl.) och till organisationer för stöd och hjälp åt liäkemedelsmissbrukare.
Socialstyrelsen
Sammanslutningarna av förutvarande alkoholmissbrukare, med f.n. ca 12 000 medlemmar, har till verksamheten 1971/72 ansökt om bidrag med ca 2 050 000 kr. F.n. finns i landet 184 bidragssökande föreningar och två riksorganisationer inom länkrörelsen.
Till föreningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare har under budgetåret 1970/71 bidrag utgått tilll Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) samt ytterligare åtta föreningar. Det av RFHL beräknade behovet av ekonomiskt stöd för budgetåret 1972/73 motsvarar en medelsanvisning av ca 1 milj. kr. för att helt kunna tillgodoses. Även andra organisationer beräknas ha betydande behov av ekonomiskt stöd under budgetåret 1972/73.
Departementschefen
Jag förordar att bidragen till länkrörelsen och organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare för nästa budgetår höjs med sammanlagt 300 000 kr. Anslaget bör således tas upp med 2,6 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Länkrörelsen m.m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 2 600 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 177
K VISS REHABILITERINGSVERKSAMHET
Samhällets åtgärder för handikappade syftar till att så långt som möjligt göra dem oberoende av sitt handikapp och underlätta för dem att leva med i samhället. Insatserna för handikappades normalisering är ett viktigt uttryck för våra jämlikhetssträvanden.
Åtgärderna för handikappade sätts in på en rad områden. De avser rehabilitering, bostäder, färdtjänst, hemhjälp, vårdartjänst, undervisning, arbetsmarknadsutbildning, tekniska hjälpmedel, institutionsvård samt förtidspensioner och invaliditetsersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner inom ATP. Eftersom de handikappade omfattar många grupper med skilda förutsättningar och behov är det naturligt att åtgärderna måste vara rikt differentierade.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1972/73 till ca 3 060 milj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader 460 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1972/73 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 670 milj. kr. Utbyggnaden av det statliga stödet skapar förutsättningar att bedriva en effektiv och differentierad handikappvård. Genom den aktiva, uppsökande verksamheten i kommunerna ges också större möjligheter att uppdaga och tillgodose enskilda behov i ökande utsträckning. Kommunerna och landstingen svarar även i övrigt för väsentliga insatser på handikappområdet, framför allt beträffande omvårdnad, service och rehabilitering. Handikapputredningen har framlagt ett betänkande om statligt stimulansbidrag till den av kommunerna anordnade färdtjänsten för handikappade (SOU 1970: 64). Då frågan om statliga stimulansbidrag som berör kommunernas ckonomiska engagcemang kommer att tas upp till behandling i den nyligen tillsatta utredningen om kommunernas ekonomi, har betänkandet lämnats till denna utredning för prövning i samband med behandlingen av hithörande frågor.
Kungl. Maj:t har på handikapputredningens förslag den 1 juli 1971 ombildat statens handikappråd (SHR) så att detta numera utgör ett organ för samråd mellan ämbetsverken, Svenska kommunförbundet, ' Svenska landstingsförbundet och handikapporganisationerna. Vidare har kommunförbundet och landstingsförbundet rekommenderat kommunerna och landstingen att enligt utredningens förslag inrätta handikappråd i kommunerna (KHR) och landstingen (LHR).
Jag beräknar i det följande ökade medel med drygt 1,1 milj. kr. för omvårdnad åt eleverna i den till det s. k. Norrbackaområdet i Solna förlagda gymnasiala skolan för svårt handikappade samt för vårdar-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 178
tjänst åt svårt handikappade studerande vid folkhögskolor, högskolor och universitet. Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda fortsätter att öka snabbt. Statsbidragen till särskolväsendet bör höjas från 75 milj. kr. till 89 milj. kr. I enlighet med ett av handikapputredningen framlagt förslag förordas att de statliga bidragen till handikapporganisationernas allmänna verksamhet förs samman under ett gemensamt anslag. Dessa bidrag till handikapporganisationerna föreslås höjda med ca 300 000 kr. till 2 milj. kr.
Hjälpmedelsgruppen har i september 1971 avgivit betänkandet Hjälpmedelsverksamhetens organisation (Ds $ 1971: 4). I betänkandet föreslås vissa åtgärder för en förstärkt statlig organisation av hjälpmedelsverksamheten, ändrade regler för statsbidrag till enklare hjälpmedel samt ändrade distributionsformer för förbrukningshjälpmedel. Betänkandet har remissbehandlats och beredningen av denna fråga pågår f.n. inom socialdepartementet. I avvaktan på särskild proposition i ämnet till årets riksdag förordar jag i det följande att anslaget till hjälpmedel för handikappade preliminärt räknas upp från 90 milj. kr, till 135 milj. kr.
I det följande förordas även att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna ett av statens förhandlingsnämnd villkorligt slutet avtal om huvudmannaskapet för verksamheten vid Änggårdens yrkesskolor (vanföreanstalten i Göteborg). Avtalet innebär att verksamheten den 1 juli 1972 förs över till den av skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen i samråd bedrivna arbetsmarknadsutbildningen.
Inom föreliggande avsnitt Viss rehabiliteringsverksamhet beräknar jag för nästa budgetår en ökning av anslagsbehovet med ca 60 milj. kr. till ca 295 milj. kr. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förtidspensioner m. m. till handikappade kan beräknas stiga med ca 130 milj. kr. till ca 1570 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings- och inrikesdepartementen för utbildning, arbetsvård och bostäder, beräknas för nästa budgetår insatserna för handikappade öka med 120 milj. kr. till ca 1 195 milj. kr. Jämfört med innevarande budgetår uppgår den sammanlagda anslagsökningen för olika åtgärder avseende handikappade till omkring 310 milj. kr.
K 1. Statens arbetsklinik
1970/71 Utgift 1436 057 1971/72 Anslag 1655 000 1972/73 Förslag 1975 000
Statens arbetsklinik prövar handikappades förutsättningar för olika arbeten, bedriver därmed sammanhängande forskning och medverkar vid utbildning av rehabiliteringspersonal.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 179
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Arbets- Departementskliniken chefen
Personal 28 4 2 — Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 1436 000 | +604 049! +-300 000 | |||
| Sjukvård åt personal | 500 | — | — | ||
| Reseersättningar | 15 000 | + 10 000 | + 3000 | ||
| Därav utrikes resor | (2 500) | (—) | (> | ||
| Lokalkostnader | 89 500 | + 10 000 | + 10 000 | ||
| Expenser | 36 000 | + 84 400 | — | ||
| Övriga utgifter | 88 000 1 665 000 | + 146 500 +854 949 | + 12000 4325 000 |
Inkomster Ersättningar för utfört arbete 10 000 — + 5000
Nettoutgift 1 655 000 +854 949 +320 000
1 Därav för forskning 200 000 kr.
Styrelsen för statens arbetsklinik
1. Med hänsyn till den omfattning klinikens verksamhet numera har anser styrelsen, att en tjänst som assistent med administrativ erfarenhet bör inrättas. Dessutom behövs en ingenjör med elektromekanisk utbildning (101 839 kr.).
2. Kliniken behöver bl.a. ny telefonväxel, snabbtelefonanläggning och transportbuss (79 400 kr.).
3. För anskaffning av maskiner och verktyg m.m. begär styrelsen en ökning av anslaget med 146 500 kr.
4. För att fortsätta pågående utvecklings- och forskningsarbete behöver kliniken ytterligare forskningsmedel. Medelsbehovet beräknas till 200 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens arbetsklinik för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1975 000 kr.
K 2. Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. 1970/71 Utgift 28 649 296 1971/72 Anslag 32 800 000 1972/73 Förslag 38 900 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 180
Anslaget används av riksförsäkringsverket för behandling och vård för att förebygga handikapp celler öka handikappades förmåga att reda sig själva.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riksförsäk- Departements-
ringsverket chefen 1. Vård och undersökning på
riksförsäkringsverkets
| sjukvårdsanstalter | 29 500 000 --5 300 000 +5 300 000 | ||
| 2. Vård på sommarkurorter | 2 650 000 -- 800 000 =-— 800 000 | ||
| 3. Viss specialvård | 600 000 | — | — |
| 4, Resckostnader | 50 000 | — | — |
32 800 000 —6 100 000 --6 100 000
Riksförsäkringsverket
1. Den sjukvårdande och rehabiliterande verksamhet som riksförsäkringsverket bedriver vid sina sjukhus i Nynäshamn, Tranås och Åre, sammanlagt 599 vårdplatser, vid de av verket disponerade Jasarettsanslutna reumatikeravdelningarna 1 Lund, Umeå och Boden, sammanlagt 208 vårdplatser, samt vid vissa kurorter har tagits upp till utredning inom verket. I avvaktan på resultatet av denna utredning torde verksamheten under nästa budgetår böra drivas i oförändrad omfattning. Kostnaden per vårddag torde komma att öka med genomsnittligt drygt 15 26 och verket räknar med ett ökat medelsbehov för sjukvårdsanstalterna av 5,3 milj. kr.
2. Under år 1971 fick ca 1 100 personer bidrag från verket [ör vård på sommarkurort. Vårdtiden utgjorde i genomsnitt 40 dagar. Verket anser att verksamheten bör få samma omfattning under nista budgetår. Eftersom verkets bidrag beräknas stiga från 67 kr. till 85 kr. per vårddag, ökar medelsbehovet med 0,8 milj. kr.
3. Specialvården avser foniatrisk behandling, behandling och inackordering vid Svenska röda korsets Lidingöhem för vissa barn med gomdefekter samt behandling vid odontologisk fakultet av vissa personer med läpp-, käk- och gomdefekter. Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag har riksförsäkringsverket utrett förutsättningarna för en avveckling av verkets engagemang i denna specialvård. Verket, som konstaterar att vissa landsting lämnar bidrag till kostnaderna för sådan specialvård, anser att landstingen helt bör svara för den specialvård som verket f. n. bekostar. Verket räknar emellertid inte med att specialvården skall kunna avvecklas för verkets del under nästa budgetår och anger medelsbehovet till oförändrat 0,6 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 181
Departementschefen
Den av riksförsäkringsverket nämnda utredningen om dess sjukvårdande verksamhet m. m. aktualiserar frågan om en avveckling av verkets kostnadsansvar för denna verksamhet. Jag är inte beredd att nu ta ställning till dessa frågor, vilka f. n. bereds inom socialdepartementet. I avvaktan härpå förordar jag att anslaget, varifrån även betalas bidrag med ca 3 000 kr. till kustsanatoriet Apelviken, tas upp med det av riksförsäkringsverket föreslagna beloppet, 38,9 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Invaliditetsförebyggande åtgärder m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 38 900 000 kr.
K 3. Bidrag till handikappinstitutet 1970/71 Utgift 3 900 000 1971/72 Anslag 4 400 000 1972/73 Förslag 4 880 000
Av anslaget disponerar handikappinstitutet 4 300 000 kr. och professor Sven-Olof Brattgård 100 000 kr. för den av honom bedrivna verksamheten vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.
Handikappinstitutet, som drivs gemensamt av staten och Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR), är centralt organ på hjälpmedelsområdet. Det har viktiga uppgifter i fråga om bl. a. planering och samordning av forsknings- och utvecklingsarbete. Institutet prövar hjälpmedlens lämplighet för handikappade och bedömer skäligheten av deras kostnad. Institutet verkar också som informationsorgan på hjälpmedelsområdet och bistår sjukvårdshuvudmännen, som svarar för den lokala organisationen av hjälpmedelsverksamheten.
Institutet leds av en styrelse på nio ledamöter varav sju är utsedda av Kungl. Maj:t och två av SVCR. Chel för institutet är en direktör och verksamheten är under direktören uppdelad på tre avdelningar, nämligen en teknisk avdelning, en informationsavdelning och en allmän avdelning. Antalet anställda vid institutet utgör ca 80 personer.
Styrelsen för handikappinstitutet
Styrelsen föreslår att anslaget till institutet ökas med 1 528 000 kr. Härav avser 534 000 kr. löne- och prisomräkning, 800 000 kr. teknisk verksamhet, 100 000 kr. information och 125 000 kr. utredningsverksamhet m. m. Institutets inkomster av uppdragsverksamhet beräknas komma att öka med 31 000 kr.
Brattgård hemställer att den för handikappforskningen i Göteborg avsedda anslagsposten ökas i första hand med det belopp som motsvarar löneomräkningen.
Departementschefen
Jag beräknar institutets statsbidragsbehov för nästa budgetår till 4770 000 kr. Dessutom beräknar jag under anslaget 110 000 kr. för handikappforskningen i Göteborg. Anslaget bör således tas upp med 4 880 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret 1972/73 an-
visa ett anslag av 4 880 000 kr.
K 4. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
För innevarande budgetår har under anslaget Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade anvisats ett förslagsanslag av 90 milj. kr.
Som jag inledningsvis nämnt har hjälpmedelsgruppen i september 1971 avgett betänkandet Hjälpmedelsverksamhetens organisation (Ds S 1971: 4). Hjälpmedelsgruppen framhåller bl. a. att den tekniska och medicinska utvecklingen och det ökade utbudet av hjälpmedel ställer allt större krav på en rationell organisation för att tillförsäkra de handikappade goda och ändamålsenliga hjälpmedel. Socialstyrelsen föreslås bli förstärkt med ett hjälpmedelsråd för övergripande hjälpmedelsfrågor. För att rationalisera den starkt splittrade inköpsverksamheten föreslår gruppen att en statlig upphandlingsnämnd för handikapphjälpmedel inrättas. För att förenkla landstingens utlämning av vissa enklare och vanligen förekommande hjälpmedel föreslås statsbidraget för dessa hjälpmedel utgå i form av ett samlingsbidrag. Beträffande vissa s.k. förbrukningshjälpmedel föreslås att distributionen sker genom apoteken.
Betänkandet har remissbehandlats. Beredningen av denna fråga är ännu inte slutförd. I avvaktan på särskild proposition i ämnet till årets riksdag bör anslaget Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade tas upp i riksstatsförslaget med ctt preliminärt beräknat belopp på 135 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1972/73 be-
räkna ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 183
K 5. Kostnader för viss utbildning av handikappade
1970/71 Utgift 4.696 645 1971/72 Anslag 6 700 0001 1972/73 Förslag 8 395 000
? Anslagen Kostnader för viss utbildning av handikappade och Täckning av vissa kostnader för elevhemsverksamhet
För innevarande budgetår har anvisats följande två anslag, nämligen dels Kostnader för viss utbildning av handikappade 5 400 000 kr., dels Täckning av vissa kostnader för elevhemsverksamhet 1 300 000 kr.
Från anslaget Kostnader för viss utbildning av handikappade betalas kostnaderna för dels omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet för elever i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade i Solna kommun (Ingemundskolan), dels den kvalificerade bjälp i det dagliga livet som svårt handikappade behöver för att bedriva eftergymnasiala studier vid universitet och högskolor eller studier vid folkhögskolor (vårdartjänst).
Från anslaget Täckning av vissa kostnader för elevhemsverksamhet betalas kostnaderna för elevhemsverksamhet för handikappade barn i Solna kommuns till Lidingöhemmet förlagda grundskola för högstadiet m. m. Kostnaderna för denna verksamhet debiteras vederbörande landsting eller kommun som inte hör till landsting och inkomsterna i anledning härav redovisas på driftbudgetens inkomstsida under särskild inkomsttitel.
Den verksamhet som betalas från ifrågavarande anslag leds av styrelsen för vårdartjänst. Styrelsen, som består av sju ledamöter, utses av Kungl. Maj:t.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Styrelsen för Departements-
vårdartjänst chefen
1. Omvårdnad och därmed
sammanhängande verk-
samhet för elever i Inge-
mundskolan 3 750 000 + 850 000 + 750 000 ta - Vårdartjänst åt handikappade
som bedriver eftergymnasiala
studier och studier vid
folkhögskolor 1450 000 + 625 000 + 350 000 3. Elevhemsverksamhet för
handikappade barn vid
Lidingöhemmet 1 300 000 + 950 000 + 550 000 4, Styrelsen för vårdartjänst
m. m. 200 000 + 150 000 + 5 000
+
6 700 000 2 575 000 +1 655 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 184
Styrelsen för vårdartjänst
1. Styrelsen har slutligt angivit medelsbehovet för verksamheten vid Ingemundskolan för nästa budgetår till 4 600 000 kr. För att kunna tillgodose de svårast handikappade elevernas behov av omvårdnad begär styrelsen drygt 100 000 kr. för att anställa vårdpersonal utöver vad som eniigt staten för budgetåret 1970/71 stod till förfogande för verksamheten. Styrelsen, som läsåret 1971/72 har anordnat skolhushåll för ett 10-tal elever i vanliga lägenheter utanför internatet, anser att verksamheten bör byggas ut och begär 100 000 kr. för ändamålet. Arbetstidsförkortningen kommer att bli helt genomförd under budgetåret 1972/73 och medför ett behov av att knyta ytterligare ca tre personer till verksamheten (drygt 100 000 kr.). Löne- och prisomräkningen anges till ca 500 000 kr.
2. Styrelsen räknar med att antalet svårt handikappade som kommer att behöva vårdartjänst under innevarande budgetår utgör ca 150 och att antalet torde bli i stort sett oförändrat nästa budgetår. Medelsbehovet för vårdartjänst beräknas öka med 500 000 kr. Till kostnader för kurser för personal inom vårdartjänsten samt för utredning av vårdartjänstens fortsatta utformning begärs sammanlagt 125 000 kr.
3. Verksamheten vid Lidingöhemmet omfattar innevarande budgetår 36 clever i grundskolans högstadium. Av dessa går sex elever i högsta klassen. Styrelsen räknar med att verksamheten skall kunna gradvis avvecklas genom att ytterligare elever inte antas till hemmet fr. o. m. nästa budgetår. Styrelsen beräknar medelsbehovet vid oförändrad omfattning av verksamheten till totalt 2 250 000 kr.
4. Styrelsen beräknar att dess kostnader för planering av den framtida utformningen av den gymnasiala skolan för svårt handikappade, m. m. kommer att öka med 55 000 kr. Ökade utgifter för cxpenser samt löne- och prisomräkning anges till 95 000 kr.
Departementschefen
Jag godtar det av styrelsen för vårdartjänst framförda förslaget om ytterligare vårdarpersonal för verksamheten bland eleverna i Ingemundskolan. Jag finner det vidare tillfredsställande att styrelsen har inlett verksamhet med skolhushåll och anser det angeläget att ytterligare sådana hushåll anordnas för att fler elever skall kunna bo utanför det gängse internatct. Eftersom det totala antalet elever i omvårdnadsverksamheten har minskat något sedan förra budgetåret, bedömer jag det som möjligt för styrelsen för vårdartjänst att betala kostnaden för ytterligare skolhushåll inom ramen för anvisade medel.
Den försöksverksamhet med vårdartjänst som infördes år 1967 för ett 20-tal svårt handikappade studerande vid Stockholms universitet har fr.o.m, förra läsåret organiserats i fasta former och utvidgats till att
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 185
omfatta även andra studieorter samt folkhögskolor. Innevarande läsår torde ca 150 handikappade studerande få vårdartjänst. Jag finner det, liksom styrelsen för vårdartjänst, sannolikt att behovet kommer att bli i stort sett oförändrat under nästa budgetår. Med hänsyn till bl. a. höjda löner för den personal som är sysselsatt i arbetet med vårdartjänst' förordar jag en ökning av anslagsposten för verksamheten med 350 000 kr. Jag har därvid inte beräknat ytterligare särskilda medel till kostnader för information till personal eller till utrednings- och planeringsarbete rörande vårdartjänsten och den gymnasiala skolan. Denna verksamhet bör fortlöpande bedrivas av styrelsen för vårdartjänst inom ramen för de medel som är anvisade för styrelsens verksamhet.
Enligt min uppfattning bör den av staten övergångsvis bedrivna elevhemsverksamheten vid Lidingöhemmet upphöra så snart som de barn som nu bor i hemmet har gått ut grundskolan. Vederbörande landsting, som fr. o. m. innevarande budgetår debiteras kostnaden för verksamheten, bör därefter själva enligt lagen (1965: 136) om elevhem för vissa rörelsehindrade barn m. fl. sörja för att elever i grundskolan i behövlig omfattning får inackordering i clevhem. Eleverna i nuvarande klass sju kommer att vara inackorderade vid Lidingöhemmet t. o. m. utgången av läsåret 1973/74. För budgetåret 1972/73 bör kostnaden för verksamheten avse eleverna i klasserna sju och åtta. Jag beräknar medelsbehovet för verksamheten vid Lidingöhemmet till 1 850 000 kr.
Anslagsposten till styrelsen för vårdartjänst bör ökas med 5 000 kr. I övrigt bör styrelsens medelsberäkning i stort sett godtas. Den av styrelsen bedrivna verksamheten bör fr. o. m. budgetåret 1972/73 betalas från ett gemensamt anslag benämnt Kostnader för viss utbildning av handikappade.
För innevarande budgetår har under anslagsrubriken Bidrag till vanföreanstalter m. m. anvisats ett förslagsanslag av 7,7 milj. kr. Från nämnda anslag betalas vissa ersättningsbelopp som staten har att erlägga enligt avtal om överförande till andra huvudmän den 1 juti 1971 av verksamheten vid Norrbackainstitutet (vanföreanstalten i Stockholm), Sköldenborgsinstitutet (vanföreanstalten i Helsingborg) och Eugeniahemmet. Vidare betalas från anslaget driftunderskottet i verksamheten vid Änggårdens yrkesskolor (vanföreanstalten i Göteborg). I den av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår fastställda staten för yrkesskolorna har driftunderskottet angivits till 2 430 000 kr. Huvudman för Änggårdens yrkesskolor är Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg.
Enligt ett mellan statens förhandlingsnämnd och föreningens styrelse villkorligt slutet avtal övertar staten den 1 juli 1972 huvudmannaskapet för den av föreningen bedrivna verksamheten vid Änggårdens yrkesskolor. Avtalet innebär att skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen — inom ramen för den av de båda ämbetsverken i samråd bedrivna arbetsmarknadsutbildningen — fr. o. m. nästa budgetår svarar för ut-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 186
bildnings- och elevhemsverksamheten samt den därtill hörande s.k. gemensamma avdelningen vid yrkesskolorna. Antalet anställda som berörs av det ändrade huvudmannaskapet utgör ca 35.
Personal som den 30 juni 1972 är anställd vid Änggårdens yrkesskolor skall enligt avtalet erbjudas fortsatt anställning hos staten. Det har därvid förutsatts att tjänster som inrättas inom arbetsmarknadsutbildningen får tillsättas utan ledigkungörande med personal från yrkesskolorna. Staten svarar för pensioner och livräntor som utgår nu eller börjar utgå före den 1 juli 1972 samt för de framtida kostnader för pensioner och livräntor som avser tjänstetid hos föreningen.
Föreningen överlåter utan vederlag med tillträde den 1 juli 1972 till staten befintliga inventarier och utrustning samt de lager av arbets- och undervisningsmateriel som hör till den enligt avtalet övertagna verksamheten. På grund av ett tidigare avtal mellan -förhandlingsnämnden och föreningen, vilket Kungl. Maj:t har godkänt den 1 april 1966, har föreningen till staten överlåtit den fastighet där Änggårdens yrkesskolor är belägna. Enligt nämnda avtal har staten till föreningen ställt ut en revers på 621 000 kr., varav den årliga ränteavkastningen till ett belopp av 5 000 kr. betalas ut till föreningen, samt återstoden, : omkring 35 000 kr., utgör en inkomst i yrkesskolornas verksamhet. Enligt det nu ingångna avtalet skall fr. o. m. den 1 juli 1972 hela ifrågavarande ränteavkastning tillfalla föreningen. .
Donationer och gåvomedel som avser den av staten övertagna verksamheten skall enligt avtalet kvarbli hos föreningen.
Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att för statens de! godkänna avtalet. Anslaget Bidrag till vanföreanstalter m. m. bör avföras från riksstaten. Nyssnämnda ränta bör i fortsättningen betalas från förevarande anslag. Jag har beräknat medel härför.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten och
Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg om statens
övertagande av Änggårdens yrkesskolor m. m. i Göteborg;
2) till Kostnader för viss utbildning av handikappade för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 8 395 000 kr.
K 6. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda 1970/71 Utgift 13 123 471 Reservation 496 535 1971/72 Anslag 10 000 000 1972/73 Förslag 10 000 000
Prop, 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet : 187
Statsbidrag utgår i form av byggnadsbidrag till landsting och kommun som inte tillhör landsting för att anordna särskola och vårdinrättning som avses i lagen (1967: 940; ändrad 1971: 639) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda och stadgan (1968: 146) i samma ämne (ändrad senast 1970: 705). Om särskilda skäl föreligger utgår statsbidrag även till enskild, förening eller stiftelse Statsbidrag utgår med 12 000 kr. per plats i särskola med elevhem, med högst 9 000 kr. per plats i annan särskola, daghem för barn eller sysselsättningshem samt med 9 000 ki per plats i vårdhem eller i specialsjukhus. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1970: 262).
Skolöverstyrelsen och socialstyrelsen anger anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till sammanlagt ca 20 milj. kr.
Departementschefen
Klasser inom särskolan förläggs numera i allmänhet till grundskolans skolanläggningar. De särskolor som i fortsättningen byggs torde som regel komma att ingå i sådana gemensamma skolanläggningar, som även kan avse frivilliga skolformer. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 utgår statsbidrag till byggnadsarbeten för sådana skolanläggningar från det under utbildningsdepartementet uppförda anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Bidrag utgår till primärkommun i fråga om lokaler som ingår i skolanläggning för grundskola eller kommunens gymnasieskola och till landsting i fråga om lokaler som ingår i skolanläggning för landstingets gymnasieskola. Från förevarande anslag kommer i huvudsak att utgå byggnadsbidrag — förutom till redan uppförda särskolor — till anordnande av vårdhem och specialsjukhus samt av särskolor vid vårdhem. En av mig enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallad arbetsgrupp för översyn av reglerna om statsbidrag till särskolverksamheten prövar f.n. vissa frågor om byggnadsbidragen.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat 10 milj. kr. | :
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt
utvecklingsstörda för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 10 000 000 kr.
K 7. Bidrag till driften av särskolor m. m. 1970/71 Utgift 64 857 421 1971/72 Anslag 75 000 000 1972/73 Förslag 89 000 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 188
Statsbidrag utgår till landsting och kommun som inte tillhör landsting samt — om särskilda skäl föreligger — till enskilda, föreningar och stiftelser med 95 procent av lönekostnaderna för rektorer och lärare vid särskolan. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1970: 262).
Skolöverstyrelsen På grundval av uppgifter som överstyrelsen under hand har inhämtat hösten 1971 om antalet nyinrättade tjänster m, m. inom särskolan läsåret 1971/72 beräknas statsbidragsbehovet för dessa tjänster till 5,2 milj. kr. för budgetåret 1972/73. För fortsatt försöksverksamhet med undervisning av gravt utvecklingsstörda vuxna begär överstyrelsen oförändrat anslag med 1 milj. kr. För vissa konferenser beräknas 3 000 kr.
Socialstyrelsen Till kostnaderna för kurs- och konferensverksamhet begärs 97 000 kr. (innevarande budgetår 87 000 kr.).
Departementschefen Särskolans verksamhet har utökats kraftigt sedan den nya Jagstiftningen angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda trädde i kraft den 1 juli 1968. Elevantalet har stigit från ca 6 000 höstterminen 1967 till ca 13 000 höstterminen 1971. Utbyggnaden av huvudmännens insatser, särskilt beträffande träningsskolan, har fått stor betydelse för barn och ungdomar som inte kan följa undervisningen i grundsärskolan men som kan delta i andra former av undervisning och träning i det dagliga livets aktiviteter. Också yrkesundervisningen inom särskolan har byggts ut snabbt. För statsbidrag till nyinrättade tjänster m. m. inom särskolan beräknar jag i likhet med skolöverstyrelsen 5,2 milj. kr. Jag anser att den sedan budgetåret 1970/71 försöksvis bedrivna undervisningen av gravt utvecklingsstörda vuxna har stor betydelse och förutsätter att verksamhetens resultat fortlöpande utvärderas. Jag förordar att verksamheten även nästa budgetår får en omfattning som motsvarar 1 milj. kr. Med beaktande även av löneomräkning, kostnader för viss kursverksamhet och effekten av förskott på lönebidrag bör anslaget tas upp med 89 milj. kr. Det innebär en ökning med 14 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Som jag tidigare nämnt har jag enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat en arbetsgrupp med uppgift att sc över reglerna om statsbidrag till särskolverksamheten. Ett av arbetsgruppen framlagt förslag bereds f. n. inom socialdepartementet.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 189
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 89 000 000 kr.
K 8. Bidrag till handikapporganisationer 1970/71 Utgift 11 243 000 1971/72 Anslag 11 467 000 1972/73 Förslag 2 000 000 1 Anslagen Bidrag till De handikappades riksförbund och Bidrag till Sveriges dövas riksförbund samt delar av anslagen Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund och Bidrag till De blindas förening
För innevarande budgetår har anvisats de fyra anslag som framgår av följande sammanställning.
1971/72
1. Bidrag till De handikappades riksförbund 500 000 2. Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund 530 000 1. Bidrag till anordnande av pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade 250 000 2. Bidrag till kursverksamhet m. m. bland föräldrar till hörselskadade barn 60 000 3. Bidrag till driften av riksförbundets centralbyrå 220 000 3. Bidrag till De blindas förening 2 500 000 1. Bidrag till den genom De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter 1 255 000 2. Bidrag till kostnader för utbildning av ledarhundar vid försvarets hundskola i Sollefteå 673 000 3. Bidrag till föreningens verksamhet i övrigt 572 000 4. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund 115 000
Härutöver har, liksom tidigare budgetår, en rad handikapporganisationer tillerkänts bidrag med varierande belopp från det under socialdepartementets huvudtitel uppförda anslaget Extra utgifter. För inneva-
rande budgetår har 15 organisationer erhållit sådana bidrag med till-
hopa 211 000 kr.
De handikappades riksförbund (DHR)
DHR anger sitt medelsbehov för nästa budgetår till 1 781 000 kr. Medelsbehovet för löner till personal inom den centrala konsulent-
och informationsverksamheten vid DHR:s kansli utgör 305 000 kr.
Kostnaderna för informationsmateriel är 110 000 kr. Kostnaderna för service åt handikappade gäster vid DHR:s rekreationshem beräknas till
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 190
940 000 kr. För att ge ut Svensk handikapptidskrift behövs 260 000
kr. För kursverksamhet bland föräldrar till svårt handikappade ungdo-
mar samt protesbärare och bandagepersonal begär DHR 166 000 kr.
Hörselfrämjandets riksförbund (HJSR)
HfR hemställer att 1 105 000 kr. anvisas för verksamheten. Härav behövs 320 000 kr. till kostnaderna för att anordna pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade samt 110 000 kr. som bidrag till kursverksamheten bland föräldrar till hörselskadade barn. Till kostnaden för Jöner åt personal vid HfR:s kansli begärs 675 000 kr.
De blindas förening (DBF)
Beträffande DBF:s framställning om medelsbehov för depåverksamheten och verksamheten med utbildning av ledarhundar hänvisas till anslaget K 9.
Medelsbehovet för DBF:s verksamhet i övrigt anges till I 434 000 kr. Det fördelar sig på internationell verksamhet (135 000 kr.), utgivande av De blindas veckoblad: (300 000 kr.), förande av socialmedicinskt register över synskadade i landet (64 000 kr.), konsulentverksamhet (635 000 kr.), rehabiliteringsverksamhet (100 000 kr.), understödsverksamhet (70 000 kr.) och administration (130 000 kr.).
Sveriges dövas riksförbund (SDR)
SDR:s kostnader för verksamheten under budgetåret 1972/73, bl. a. kurser för föräldrar till döva barn, verksamhet vid SDR:s kursgård och folkhögskola i Leksand samt löner åt personalen vid SDR:s kanshi i Borlänge, beräknas till 1 513 000 kr. SDR begär 438 000 kr. som bidrag till sin verksamhet.
Övriga handikapporganisationer
Handikapporganisationernas centralkommitté (HCK) och 15 riksorganisationer som arbetar för olika grupper av fysiskt och psykiskt handikappade har hemställt om bidrag med varierande belopp för sin verksamhet under budgetåret 1972/73. Dessa organisationer är Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka (RHL), Svenska diabetesförbundet (SD), Riksföreningen mot reumatism (RMR), Riksföreningen för trafikoch polioskadade (RTP), Riksförbundet för svensk epileptikervård (RSvE), Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn (FUB), Riksförbundet mot allergi (RMA), Svenska multipel skleros-föreningarnas riksförbund (MS), Föreningen för de neurosedynskadade (FfdN), Svenska psoriasisförbundet (Pso), Riksföreningen för ileo- och colostomiopererade (ILCO), Riksförbundet för mental hälsa (RMH), Föreningen för njursjuka i Sverige (FINs) och Riksföreningen för cystisk fibros (RICE).
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet . 19]
Handikapputredningen
I betänkandet Bättre socialtjänst för handikappade (SOU 1970: 64) tar bandikapputredningen upp vissa frågor om statsbidrag till handikapporganisationerna. Utredningen framhåller bl. a. att handikapprörelsen är en viktig folkrörelse vars insatser och betydelse för handikappade fortlöpande har ökat under det senaste årtiondet.
Samhället stöder i olika former handikapporganisationernas verksamhet. Kommuner och landsting lämnar ekonomiska bidrag till organisationernas lokala och regionala verksamhet. Statens bidragsgivning till handikapporganisationerna är av två slag. Bidragen avser dels särskilda ändamål, dels organisationernas allmänna verksamhet.
Hörselfrämjandets riksförbund får sedan flera år tillbaka ett särskilt bidrag till anordnande av pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade. ' Verksamheten avser bl. a. träning att begagna hörapparat och undervisning i teckenspråk och läppavläsning. Eftersom en uppgift av denna art bör ankomma på samhället, anser utredningen det riktigt att den övertas och bekostas av landstingen på samma sätt som gäller för annan information och rådgivning i anslutning till hjälpmedelsverksamheten.
Utredningen föreslår att statens bidrag till handikapporganisationernas allmänna verksamhet betalas från ett enda gemensamt anslag under socialdepartementets huvudtitel, benämnt Bidrag till handikapporganisationer. Fördelningen mellan handikapporganisationerna av det totala anslagsbeloppet för organisationernas allmänna verksamhet bör enligt utredningen beslutas av Kungl. Maj:t efter förslag av statens handikappråd.
Utredningen föreslår ingen ändring i formerna för statens bidragsgivning till den genom De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter. Inte heller föreslås någon sådan ändring beträffande den av föreningen administrerade verksamheten med tillhandahållande av ledarhundar till blinda.
Departementschefen
Jag delar handikapputredningens uppfattning om handikapporganisationernas stora och växande betydelse för handikappade och för samhället. Organisationernas kunskaper och erfarenhet om handikappades situation, problem och behov har en grundläggande betydelse för utformningen av olika insatser för handikappade i kommunerna och landstingen och från staten.
Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t på utredningens förslag med verkan fr.o.m. den 1 juli 1971 har ombildat statens handikappråd så att detta numera utgör ett organ för samråd mellan ämbetsverken, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och handikapprörelsen. Vidare har kommunförbundet och landstingsförbundet rekom-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 192
menderat kommunerna och landstingen att enligt handikapputredningens förslag inrätta handikappråd i kommunerna och länen.
I likhet med bhandikapputredningen finner jag det riktigt att landstingen övertar och bekostar den av Hörselfrämjandets riksförbund (HfR) med statsmedel bedrivna kursverksamheten för vuxna hörselskadade. Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts av socialstyrelsen och skolöverstyrelsen och även av Svenska Jandstingsförbundet och HfR. Från landstingsförbundet och HfR har uttalats att kurserna, liksom hittills, kommer att anordnas i samråd mellan landstingen och HfR.
Jag förordar att såsom handikapputredningen har föreslagit statens bidrag över socialdepartementets huvudtitel till handikapporganisationernas allmänna verksamhet fr. o. m, budgetåret 1972/73 tas upp under ett gemensamt anslag, benämnt Bidrag till handikapporganisationer. Eftersom landstingen kommer att överta och bekosta den av HfR administrerade verksamheten med pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade, beräknas inte medel för ändamålet under förevarande anslag. Medel för den genom De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten samt den av DBF administrerade verksamheten med tillhandahållande av ledarhundar beräknas för budgetåret 1972/73 under anslaget K 9.
Liksom handikapputredningen förordar jag vidare att fördelningen mellan handikapporganisationerna av det totala anslagsbeloppet för organisationernas allmänna verksamhet skall beslutas av Kungl. Maj:t. Yttrande angående denna fördelning bör inhämtas från statens handikappråd.
Till handikapporganisationernas allmänna verksamhet har innevarande budgetår sammanlagt anvisats 1 678 000 kr. Jag finner det angeliget att utrymme skapas för en ökning av statens bidrag till organisationerna och jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 2 milj. kr. Det innebär en ökning med 322 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 193
K 9, Kostnader för viss verksamhet för blinda 1970/71 Utgift 11 367 000 1971/72 Anslag 11 928 000 1972/73 Förslag 2 210 000
1 Del av anslaget Bidrag till De blindas förening
Som redovisas under anslaget K 8 har för innevarande budgetår under anslaget Bidrag till De blindas förening, såvitt nu är i fråga, anvisat dels 1255 000 kr. såsom bidrag till den genom De blindas förenings försäljningsaktiebolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter, dels 673 000 kr. såsom bidrag till kostnader för utbildning av ledarhundar vid försvarets hundskola i Sollefteå.
De blindas förening (DBF)
För depåverksamheten begär DBF en ökning med 235 000 kr. Härav utgör löneomräkning, arbetsgivare- och pensionsavgifter 178 000 kr., ökade kostnader för fria frakter till blinda hantverkare 30 000 kr. samt kostnaden för hyra, bränsle m. m. 27 000 kr.
För utbildning av ledarhundar begär DBF 741 000 kr. Av detta be- Jopp avser 638 000 kr. kostnaden för köp av 25 hundar som utbildats vid försvarets hundskola. DBF hemställer om medgivande att i mån av möjlighet anlita anslagsposten för köp av andra hundar än sådana som utbildats vid hundskolan. Som bidrag till kostnaderna för konsulentverksamhet bland ltedarhundsägare har DBF för innevarande budgetår beviljats 35 000 kr. Kostnaden för verksamheten beräknas för budgetåret 1972/73 till sammanlagt 103 000 kr. Härav utgör lönekostnader 52 000 kr., resekostnader 26 000 kr. och kurskostnader för ledarhundsägare 25 000 kr.
Departementschefen
DBF:s beräkning av medelsbehovet för depåverksamheten bör godtas. För ändamålet bör sålunda anvisas 1 490 000 kr. Bidraget till utbildning av ledarhundar bör tas upp med 720 000 kr. Medlen är beräknade för utbildning av 25 hundar vid försvarets hundskola. Därvid har jag även beräknat 82 000 kr. för konsulentservice. I den mån hundskolan under budgetåret 1972/73 inte skulle kunna leverera 25 hundar bör DBF i samarbete med skolan kunna få anlita de under förevarande anslagspost anvisade medlen för att anskaffa resterande ledarhundar från annat håll än skolan. Som förutsättning bör därvid gälla att hundarna är likvärdiga med de hundar som utbildas vid skolan och att de erhålls för högst samma kostnad som dessa hundar.
Statens kostnader för bidrag till den genom DBF:s försäljningsaktie-
7 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 194
bolag bedrivna depåverksamheten samt DBF:s verksamhet med tillhandahållande av ledarhundar åt blinda bör fr. o. m. budgetåret 1972/73 betalas från ett nytt anslag benämnt Kostnader för viss verksamhet för blinda. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 2 210 000 kr. Det innebär en ökning med 282 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för viss verksamhet för blinda för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 210 000 kr.
K 10. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
1970/71 Utgift 1715 000 1971/72 Anslag 1785 000 1972/73 Förslag 2 265 000
Från anslaget utgår ersättning till postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersättningen betalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1972/73 avser alltså kostnaderna under kalenderåret 1972.
Postverket
Enligt postverkets beräkning bör anslaget för budgetåret 1972/73 tas upp med 2 265 000 kr.
Departementschefen
Postverkets medelsberäkning bör godtas. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för befordran av blindskrifts-
försändelser för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 2 265 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet | 195
L ARBETARSKYDD M. M.
Ett effektivt arbetarskydd är en av förutsättningarna för trygghet på arbetsplatsen. Den snabba tekniska utvecklingen, rationaliseringar och strukturförändringar inom näringslivet har förändrat risksituationen på våra arbetsplatser. Ökade kunskaper om yrkeshygien och om arbetsmiljöns betydelse har samtidigt gjort det naturligt att vidga det traditionella arbetarskyddets ansvarsområden till att avse hela arbetsmiljön och de anställdas hela hälsosituation i arbetslivet. En skärpt övervakning måste inriktas på att arbetslokaler, maskiner, arbetsmetoder och andra arbetsmiljöfaktorer anpassas till människans fysiska och psykiska förutsättningar.
Det omfattande reformarbetet fortsätter för att skapa en bättre arbetsmiljö och för att ge de anställda ökad trygghet på arbetsplatsen. Kraftiga satsningar har de två senaste budgetåren gjorts för att öka arbetarskyddsstyrelsens, yrkesinspektionens och arbetsmedicinska institutets möjligheter att driva en aktiv verksamhet i arbetarskyddsfrågorna. Arbetarskyddsstyrelsen har fått avsevärt ökade resurser för att utarbeta anvisningar om de åtgärder som behöver vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Yrkesinspektionen har fått betydligt ökade resurser för insatser ute på arbetsplatserna. Ett utbyggnadsprogram för företagshälsovårdens läkarresurser och ett program för ökad utbildning i företagshälsovård för främst läkare, skyddsingenjörer och sjuksköterskor håller på att genomföras. För viktiga samordningsfrågor m. m. har till arbetarskyddsstyrelsen knutits en företagshälsovårdsdelegation med företrädare för arbetsmarknadsparterna, sjukvården och arbetarskyddet.
Enligt beslut vid förra årets riksdag har fr. o. m. den 1 januari i år införts en särskild arbetarskyddsavgift. Genom denna avgift tillförs en nyinrättad arbetarskyddsfond årligen över 20 milj. kr. för ökade insatser i fråga om forskning, utbildning och information inom arbetsmiljöområdet. Fonden, i vars styrelse bl. a. arbetsmarknadens parter är representerade, bar nyligen startat sin verksamhet. En utredning angående forskningsverksamheten inom arbetsmiljöområdet har pågått under andra halvåret 1971 för att ge visst underlag för fondens verksamhet.
Även arbetstiden är en viktig arbetsmiljöfråga. Den allmänna arbetstiden har successivt förkortats. Den nya arbetstidslagen innebär att en förkortning av veckoarbetstiden till 40 timmar skall vara genomförd scnast den 1 januari 1973. Den nya lagen innebär en fortsatt utjämning av skillnaden i arbetstid mellan olika samhällsgrupper.
Den kraftiga satsningen på arbetsmiljöfrågorna bör fortsätta. Ytterli-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 196
gare förstärkningar på detta område bör ges prioritet i budgetförslaget för nästa budgetår. Den kraftiga utvecklingen på arbetsmiljöområdet ställer stora krav på de statliga arbetarskyddsorganens ledning för att verksamheten skall få en samordnad inriktning och de ökade resurserna skall kunna bli effektivt utnyttjade. Jag kommer därför i det följande att förorda att arbetsmedicinska institutet integreras i arbetarskyddsstyrelsen den 1 juli 1972 och att de nuvarande styrelserna för arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmedicinska institutet ersätts med en ny gemensam styrelse från samma tidpunkt. Denna nya styrelse, vari bl.a. arbetsmarknadens parter bör vara representerade, kommer att få en central ställning med ett avgörande inflytande på arbetarskyddsverksamhetens utveckling. Den nya arbetarskyddsstyrelsen bör i ledningen ha en generaldirektör, tillika ordförande i styrelsen, och dessutom bör i verksledningen ingå en överdirektör.
Samtidigt som denna samordnade och förstärkta ledningsfunktion för arbetarskyddet genomförs, bör arbetarskyddsstyrelsen tillföras betydande förstärkningar bl. a. för att ytterligare öka kapaciteten för utarbetande av anvisningar till förebyggande av olycksfall och ohälsa i arbetet. Vidare förordas att yrkesinspektionen får kraftiga personalförstärkningar för ökade insatser ute på arbetsplatserna. Förstärkningarna avser den allmänna inspektionsverksamheten bl. a. för att ge ökade möjligheter att utföra mätningar av buller, luftföroreningar och andra miljöfaktorer på arbetsplatserna. Dessutom bör särskilda förstärkningar tillföras yrkesinspektionen när det gäller tillsynen av arbetarskyddet inom stuveriarbetet, skogsbruket och jordbruket.
Sammanlagt kommer 'jag att förorda personalförstärkningar med 60 tjänster inom arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen. Anslagsökningen på arbetarskyddsområdet utgör 11,3 milj. kr. och anslagen för nästa budgetår kommer därmed att uppgå till 48,7 milj. kr.
En genomgripande översyn av arbetarskyddslagstiftningen pågår inom arbetsmiljöutredningen. En utgångspunkt för utredningens arbete är att den nya lagstiftningen skall ge underlag för åtgärder och ingripanden på ett betydligt vidare område än den nuvarande Jagen. Arbetstagarnas hälsa måste kunna skyddas effektivt i varje led av produktionen. Kraven på cen förbättrad arbetsmiljö måste kunna göra sig gällande redan på planeringsstadiet. En effektivt fungerande organisation för tillsyn av lagstiftningen på arbetsmiljöområdet är av stor betydelse. En viktig fråga vid utredningsarbetet är den lokala skyddsverksamheten, genom vilken de anställda skall ha möjlighet att aktivt påverka utformningen av sin arbetsmiljö.
Jag ser det som cen angelägen uppgift att redan under nästa år kunna underställa riksdagen ett förslag om en ny arbetarskyddslagstiftning med nya regler på väsentliga punkter. Att förstärka skyddsombudens handlingsmöjligheter och öka de anställdas inflytande över miljön på den
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet: 197
egna arbetsplatser tillhör de frågor som bör lösas i en första etapp av reformarbetet. Dit hör också frågan om yrkesinspektionens organisation och arbetsformer liksom frågan om en arbetsmedicinsk filial i Umeå.
L 1. Arbetarskyddsstyrelsen
1970/71 Utgift — 15189 912: 1971/72 Anslag 20395 000! 1972/73 Förslag — 25965 000
1 Anslagen Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmedicinska institutet
Nuvarande organisation
Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor och är chefsmyndighet för yrkesinspektionen. Styrelsen är organiserad på fyra byråer — allmäntekniska och maskintekniska byråerna samt arbetstids- och kanslibyråerna — jämte fyra fristående sektioner. Personalen uppgår till 125 tjänstemän. |
Arbetsmedicinska institutet har till uppgift att bedriva utredningsarbete, forskning och undervisning inom arbetsmedicin, yrkeshygien, arbetspsykologi och arbetsfysiologi, däri inbegripet utredningsuppdrag från myndigheter, organisationer, företag och enskilda. Verksamheten är uppdelad på fem fackenheter — en medicinsk, en kemisk, en teknisk, en arbetsfysiologisk och en arbetspsykologisk — samt en administrativ byrå. Institutets personal uppgår till 140 tjänstemän. |
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Styrelsen Departe- .
och ments-
institutet chefen
Personal
| Handläggande personal | : 130 | +22 | + 8 | |
| Övrig personal | 135 265 | +16 +38 | + 5: +13 | |
| Anslag | : | | | - | |
| Lönekostnader | 14 535 000 | -+4 600 814 : +3 296 000 | ||
| Sjukvård | 29 000 | + 2 000 + 1000 | ||
| Resccrsättningar | 430 000 | 4 190000 + 122 000 |
Därav utrikes resor a (73 000) (+ 54000) -. (+ 21.000) Lokalkostnader 989 000 + 322000 + 243000 Expenser "1917 000. + 561 000 r 183.000 Särskilda arbetarskydds- . ee De : | |
projekt 1 020 000 + 100 000 + 980 000
7+ Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 198
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73
Styrelsen Departe-
och ments-
institutet chefen
Vissa kostnader för utbildning av företagshälsovårdspersonal m m. 500 000 + 30 000 — Upplysning m. m. på arbe-
| tarskyddets område | 400 000 | -+—- 20 000 + 20 000 | |
| Uppdragsverksamhet | 600 000 | + 250 000 + 700 000 | |
| Summa utgifter | 20 420 000 | 4-6 075 814 +5 545 000 | |
| Inkomster | : : | ||
| Uppbördsmedel | 25 000 20 395 000 | — 25000 + 25000 +6 050 814 | -+5 570 000 |
Inkomster redovisade på driftbudgetens inkomstsida 660 000 + 325 000 + 750 000
Arbetarskyddsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning +986 440 kr.
2. För en intensivare upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område krävs ökade personalresurser. För detta ändamål bör inrättas en tjänst för en avdelningsdirektör som pressombudsman i stället för nuvarande arvodestjänst samt en byrådirektörstjänst som biträdande pressombudsman (+106 082 kr.).
3. Arbetsområdet för den allmäntekniska byråns kemi-tekniska avdelning är så omfattande att det är svårt för en person att leda avdelningens arbete och följa utvecklingen på hela det kemiska området. För att genomföra en uppdelning på två avdelningar krävs en ny tjänst som avdelningsdirektör. Främst för att kunna utarbeta flera generella anvisningar men även för att intensifiera arbetet med typgranskningar behöver styrelsens två tekniska byråer förstärkas med fyra byrådirektörer med teknisk utbildning. En tjänst bör vidare inrättas för en internationell sekreterare 'med teknisk utbildning och goda språkkunskaper. För ökad service för styrelsens och yrkesinspektionens instrument behövs en assistent. Vidarc behövs tre kvalificerade biträden (4-784 124 kr.).
4. Inom kanslibyrån behövs för frågor om upplysning och utbildning bl. a. avseende den kommunala tillsynen en byrådirektör, en assistent i utbyte mot ett kvalificerat biträde, samt ett biträde. För pågående försöksverksamhet med programbudgetering behövs en extra byrådirektörstjänst. Vidare behövs en expeditionsvakt (-+269 499 kr.).
5. Inom skogssektionen behövs en byrådirektörstjänst (+93 884 kr.).
6. Inom den medicinska sektionen behövs en förste byråsekreterare och en assistent som biträde åt företagshälsovårdsdelegationen och åt de båda Jäkarna. För det administrativa arbetet vid den centrala be-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 199
dömningsnämnden för dammlunga bör beräknas medel för en arvodestjänst som assistent (+ 199.265 kr.).
7. Särskilda medel bör beräknas för företagshälsovårdsdelegationen, bedömningsnämnden för dammlunga, reseverksamhet, intern utbildning och vissa expenskostnader (+ 250 520 kr.).
8. Inkomster av uppbördsmedel avseende bedömningsnämnden be-
räknas till 25 000 kr. |
Arbetsmedicinska institutet
1. Löne- och prisomräkning + 1 803 000 kr.
2. Vid den arbetsfysiologiska avdelningen behövs en förste forskningsingenjör för praktisk ergonomisk forskningsverksamhet samt en förste laboratorieassistent och två laboratorieassistenter. (+ 197 000 kr.)
3. Den arbetspsykologiska avdelningen behöver förstärkas med ytterligare en kvalificerad tjänst. (+ 84 000 kr.)
4. Med hänsyn till den kemiska vetenskapens alltmer centrala ställning inom institutets verksamhet .och angelägenheten av att kunna förvärva och behålla tjänstemän med hög kompetens i ämnet kemi föreslås, att kemiska avdelningen tillförs en professorstjänst genom omvandling av den befintliga tjänsten som laborator vid metodforskningssektionen. Vidare erfordras ett kvalificerat biträde. En tjänst som institutionsbiträde bör bytas mot en assistenttjänst. (+ 78 000'kr.)
5. För informations- och dokumentationsverksamhet behövs en kemist, en förste forskningsingenjör, en laboratorieläkare och ctt kvalificerat biträde vid den medicinska avdelningen, som därutöver behöver förstärkas med en assistent, en laboratorieassistent och ett kvalificerat biträde. Vidare behövs en kemist för arbetsplatsundersökningar m. m. (+ 493 000 kr.)
6. Vid den tekniska avdelningen behövs två förste forskningsingenjörer för frågor rörande utbildnings- och utvecklingsarbete, en avdelningsingenjör för provtagnings- och analysmetodik, en skyddsingenjör och ett biträde. (+ 315 000 kr.)
7. För anskaffning av vetenskaplig apparatur erfordras ytterligare medel. (-+ 200 000 kr.)
8. Uppdragsverksamheten beräknas öka med 250-000 kr.
Departementschefen
Arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen och arbetsmedicinska institutet har fått avsevärt ökade resurser -de två senaste budgetåren för att intensifiera sina insatser på arbetarskyddets område. Jag kommer i det följande att förorda ytterligare betydande förstärkningar för arbetarskyddet under nästa budgetår. Som jag har framhållit i avsnitts-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 200
inledningen ställer denna utveckling stora krav på de olika arbetarskyddsoganens ledning för att verksambeten skall få en samordnad inriktning och de ökade resurserna skall kunna bli effektivt utnyttjade. Det blir därmed allt mera nödvändigt att närmare samordna arbetarskyddsstyrelsens och arbetsmedicinska institutets. insatser.
Arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmedicinska institutet utgör | nu två : självständiga och från varandra fristående organ. Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor och är chefsmyndighet för yrkesinspektionen. Styrelsens uppgifter kräver i många fall medverkan i form av forskning och undersökningar m. m.
på det arbetsmedicinska området, som ankommer på arbetsmedicinska
institutet. Med hänsyn till det samordningsbehov som här föreligger har i prop. 1971:29 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet uttalats, att en integrering av institutet i arbetarskyddsstyrelsen bör komma till stånd.
Verksledningen i arbetarskyddsstyrelsen utgörs f.n. av en styrelse med generaldirektören som ordförande samt byråchefer och överingen- ' jörer som ledamöter. Vid behandling av ärenden som avser bl. a. lagtillämpning — partsärenden — ingår även representanter för arbetsmarknadsparterna i styrelsen. Arbetsmedicinska institutet leds av en styrelse med representanter för bl. a. arbetsmarknadens parter. Under styrelsen finns en överdirektör som chef för institutet.
Starka skäl talar för att snarast möjligt få till stånd en förstärkt gemensam ledning för de statliga arbetarskyddsorganen. Detta bör ses som ett led i den pågående översynen av arbetarskyddets organisation och som en förberedelse för den genomgripande reformering av arbetarskyddslagstiftningen som arbetsmiljöutredningens arbete väntas leda till. Efter kontakt med arbetsmiljöutredningen förordar jag därför att arbetsmedicinska institutet integreras i arbetarskyddsstyrelsen fr. oo. m. den 1 juli 1972 och att de nuvarande styrelserna för arbetarskyddssty-. relsen och arbetsmedicinska institutet ersätts av en gemensam styrelse från samma tidpunkt. I den nya styrelsen bör bl.a. ingå representanter för parterna på arbetsmarknaden.
Den nya styrelsen skall besluta i frågor som gäller inriktning, omfattning och samordning av hela arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet. Som jag inledningsvis nämnt kommer denna nya verksstyrelse därmed att få en central ställning med ett avgörande inflytande på arbetarskyddsverksamhetens utveckling. För att inte styrelsens arbete skall tyngas av ett stort antal administrativa ärenden av ofta rutinbetonad karaktär bör en särskild handläggningsordning införas för vissa ärendetyper. Jag syftar då framför allt på ärenden om arbetstidens längd och förläggning: De administrativa reglerna i dessa avseenden, som det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om, bör gälla i avvaktan på den nya' arbetarskyddslagstiftningen. .
Integreringen av arbetsmedicinska institutet i arbetarskyddsstyrelsen
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 201:
bör ske på ett sådant sätt att det nuvarande institutets uppgifter hålls
samman i en arbetsmedicinsk forsknings- och utredningsenhet inom arbetarskyddsstyrelsen. - : .
Arbetarskyddsstyrelsens generaldirektör bör vara ordförande i verkets styrelse. I verksledningen :bör dessutom ingå en överdirektör. Jag förordar därför att en ny tjänst som överdirektör i arbetarskyddsstyrelsen inrättas samtidigt med att nuvarande överdirektörstjänst vid arbetsmedicinska institutet upphör den 1 juli 1972. Den nya tjänsten bör vara ordinarie med förordnande för bestämd tid. För att ytterligare förstärka ledningsfunktionerna inom det nya verket bör de göromålsförordnanden för en byråchef och en överingenjör som inrättats förinnevarande budgetår: ändras till göromålsförordnanden som avdelningschefer. Det ena förordnandet som avdelningschef bör avse Jedningen av den arbetsmedicinska enheten och det andra avse ledningen av en enhet bestående av de byråer och sektioner som svarar för verkets anvisnings- och granskningsarbete. .
Den omorganisation som jag här förordat tar främst sikte på att få fram en samordnad och förstärkt ledning för de statliga arbetarskyddsorganen. I övrigt bör nuvarande personalorganisation med indelning i byråer, sektioner m. m. stå kvar i stort sett oförändrad i det nya verket. Det får ankomma på arbetsmiljöutredningen att inom ramen för den nya ledningsfunktionen lägga fram förslag om den närmare utformningen av det nya verkets organisation och arbetsformer. Nuvarande administrativa byråer bör samordnas provisoriskt i avvaktan på arbetsmiljöutredningens förslag. : nn
Utöver de organisatoriska förändringar jag här förordat bör den pågående utbyggnaden av arbetarskyddets resurser fortsätta. Utarbetandet av arbetarskyddsanvisningar, typgranskningar av maskiner m. m. utgör en mycket betydelsefull del av arbetarskyddsstyrelsens uppgifter. För detta arbete disponeras förutom de fasta personalresurserna under detta budgetår drygt 1 milj. kr. för ätt få genomfört olika tekniska eller medicinska undersökningar m:m. inom arbetarskyddsområdet. Dessa resurser bör förstärkas och jag beräknar ytterligare 980 000 kr. för detta ändamål. Härigenom kommer sammanlagt 2 milj. kr. att kunna disponeras för genomförandet av särskilda arbetarskyddsprojekt.
En fortsatt personell förstärkning av de tekniska byråerna är motiverad inte minst när det gäller det kemiska området. Jag räknar medel för ytterligare en avdelningsdirektör, tre byrådirektörer och två biträden. Medverkan i det internationella samarbetet på arbetarskyddets område får allt mer ökad betydelse. För samordning av verkets internationella kontakter m. m. beräknar jag medel för en byrådirektör.
På det arbetsfysiologiska området bör den arbetsmedicinska enheten tillföras en förste forskningsingenjör för att göra analyser beträffande arbetsmiljön inom skogsbruket. Jag beräknar medel härför samt för en
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 202
Iaboratorieassistent. På det kemiska området räknar jag: medel. för en
kemist för att biträda med. arbetsplatsundersökningar, analyser m..m..
Vid beräkningen av den arbetsmedicinska forsknings- och utredningsenhetens kostnader för uppdragsverksamhet har. jag bl.a: räknat med att ytterligare en avdelningsingenjör skall kunna: anställas. Vidare; har jag räknat med att den. arbetsmedicinska: enheten: kommer att. medverka i det forskningsarbete. som: kommer att. finansieras. av den nyinrättade arbetarskyddsfonden: |
Arbetsuppgifterna för den nuvarande kanslibyrån i arbetarskyddsstyrelsen har ökat avsevärt under senare år. De förstärkningar som jag. förordar för arbetarskyddsstyrelsen och: yrkesinspektionen för nästa budgetår kommer att ställa ökade krav på: insatser på det. administrativa: området. Jag beräknar medel för ytterligare en byrådircktör samt ett biträde.
Nya arbetsuppgifter har tillkommit som följd av den ökade aktiviteten på företagshälsovårdens område, där den till arbetarskyddsstyrelsen knutna företagshilsovårdsdelegationen har viktiga samråds-- och informationsuppgifter. Vidare har en. central. bedömningsnämnd: för dammlunga inrättats. Jag beräknar. därför medet för en assistent samt för ökad expertmedverkan.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar. jag: anslaget till 25 965 000 kr. Jag har därvid räknat. med att uppbördsmedlen fr. o. m. den 1 juli 1972 redovisas. på driftbudgetens inkomstsida.
Jag hemställer att Kungl.. Maj:t föreslår riksdagen att
1) besluta att arbetsmedicinska institutet skall uppgå i arbetar-
skyddsstyrelsen den: 1 juli 1972,
2) godkänna derriktlinjer för omorganisationen av arbetarskydds-
styrelsen som framgår av vad jag anfört;.
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid: arbetarskyddsstyrelser inrätta:
en ordinarie tjänst för överdirektör med beteckningen p.
4) till Arbetarskyddsstyrelsen: för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 25 965000 kr., varav. 178-000 kr. att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
L 2. Yrkesinspektionen
1970/71 Utgift 15:235 399 1971/72 Anslag 16 940-000 1972/73 Förslag 22 730 000
Från anslaget bekostas den. allmänna. yrkesinspektionen och. skogsyrkesinspektionen, vilka. har att utöva. tillsyn över efterlevnaden av ar-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 203
betarskydds- och arbetstidslagstiftningen m. m. Allmänna yrkesinspektionen svarar även för arbetstidsinspektion för vägtrafiken. Den allmänna yrkesinspektionen är organiserad på elva och skogsyrkesinspektionen på två distrikt. Tillsynen utövas i huvudsak genom besök på arbetsplatserna.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Arbetarskydds- Departements-
styrelsen chefen
Personal
| Inspekterande personal | 191 | +14 | +39 |
| Övrig personal | 59 250 | 4 6 +20 | + 8 +47 |
Anslag
| Lönekostnader | 13 420 000 +2 807 000 +4 534 000 |
| Sjukvård | 26 000 + 6 000 |
| Reseersättningar | 1 713 000 + 269 000 + 350 000 |
| Eokalkostnader | 983 000 + 143 000 + 250 000 |
| Expenser | 448 000 + 86 000 + 220 000 |
| Därav engångsutgifter | (114000) (+ 9000) (+ 66 000) |
| Utbildning och information | 250 000 + 165 000 + 350 000 |
Anskaffning och underhåll av instrument 100 000 + 5 000 + 80000
Summa = 16 9240 000 +3 475 000 +5 790 000
Arbetarskyddsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning + 1 773 132 kr.
2. För intensifiering av den allmänna inspektionsverksamheten finns ett långsiktigt behov av personalökning. För budgetåret 1972/73 beräknas fem nya tjänster. Med hänsyn bl, a. till expansionen inom vårdsektorn, skolväsendet, kontorsverksamheten samt hotell- och restaurangsektorn behövs ytterligare tre biträdande socialinspektörer. Vidare bör medel beräknas för ytterligare 18 veckotimmar för läkare med arbetsmedicinsk inriktning (4725 826 kr.).
3. För ökad tillsyn av jordbruksarbete inom ViI:e distriktet föreslås en tjänst. Tillsynen av stuveriarbetet samt säkerhetsfrågor ombord fordrar ytterligare insatser, varför en förstärkning med tre tjänster föreslås (4349 044 kr.).
4. Med hänsyn till yrkesskadefrekvensen inom skogsbruket föreslås ytterligare två tjänstemän inom skogsyrkesinspektionen (4161 456 kr.).
5. Distriktsexpeditionerna behöver förstärkas med sammanlagt fem biträden vid allmänna yrkesinspektionen och ett biträde vid skogsyrkesinspektionen i anslutning till viss omorganisation (+237 564 kr.).
6. För en etappvis utbyggnad av den interna utbildningen samt intensifiering av utbildningen av kommunala tillsynsmän bör ytterligare medel beräknas (4152 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet = - . "204
7. För ökade städkostnader, förnyelse av kontorsmaskinutrustning, tidningsprenumerationer etc. bör beräknas ytterligare medel. (+76 000 kr.).
Departementschefen
Som jag nämnt i inledningen till detta avsnitt bör en kraftig förstärkning av yrkesinspektionens resurser genomföras vid den prioritering av arbetarskyddet som ingår i årets budgetförslag. Därigenom skapas möjligheter till ökade insatser från yrkesinspektionen ute på arbetsplatserna.
För nästa budgetår beräknar jag medel för en förstärkning med 33 inspekterande tjänstemän inom den allmänna yrkesinspektionen. Denna förstärkning innebär bl. a. möjlighet att tillföra de mest arbetstyngda yrkesinspektionsdistrikten ytterligare kapacitet för att intensifiera tillsynen ute på arbetsplatserna när det gäller förekomst av buller, damm, gaser m. m. Förstärkningen innebär även ökad möjlighet för arbetarskyddsverket att vid sidan .av den ordinarie tillsynen låta genomföra särskilda projekt som kan avse t. ex. en systematisk genomgång av arbetsplatserna inom vissa branscher. |
Jag beräknar medel även för tre förste distriktsingenjörer för tillsynen av arbetarskyddet inom stuverinäringen i syfte att förbättra yrkesskadesituationen inom denna näringsgren. (3)
Det är angeläget att skaderiskerna inom skogsbruket ägnas särskild uppmärksamhet. För ökade insatser i detta syfte beräknar jag medel för en förstärkning av skogsyrkesinspektionen med ytterligare två förste distriktsinspektörer. (4) Vidare beräknas medel för ytterligare en förste distriktsingenjör för tillsynen av arbetarskyddet inom jordbrukssektorn. (3) Slutligen beräknar jag medel för ytterligare 8 biträden samt för ytterligare 12 veckotimmars läkarmedverkan. (2,5)
Sammanlagt kommer yrkesinspektionen härigenom att tillföras 47 nya tjänster, vilket innebär en förstärkning av dess personalresurser med omkring 20 26. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 22 730 000 kr. Jag har därvid även räknat medel för en utökad utbildnings- och informationsverksamhet för yrkesinspektionens personal och kommunala tillsynsmän.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Yrkesinspektionen för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 22 730 000 kr., varav 1 282 000 kr. att avräk-
nas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet . 205
M INTERNATIONELL SAMVERKAN
Under detta avsnitt anvisas medel bl.a. för Sveriges medverkan i internationella arbetsorganisationen (ILO), världshälsovårdsorganisationen (WHO) och det nordiska socialpolitiska samarbetet. ILO har till huvuduppgift dels att utarbeta internationella normer inom socialpolitik och arbetsmarknadspolitik, dels att medverka i den internationella biståndsverksamheten — numera med en viss förskjutning av tyngdpunkten . i verksamheten mot det senare området, Från svensk sida har föreslagits att det internationella samarbetet i arbetsmiljöfrågorna skall tas upp vid en kommande konferens med ILO. WHO:s insatser koncentreras på bistånd till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete.
Inom ramen för det nordiska socialpolitiska samarbetet anordnades i Norrköping i maj 1971 ett seminarium om social planering. Vidare kommer ett seminarium om glesbygdsfrågor att hållas i Åre i april 1972.
Under avsnittet anvisas också medel för socialattachéer. Deras huvuduppgift är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. Som exempel på de ämnen som behandlas i socialattachéernas rapporter kan nämnas redogörelser för socialförsäkrings- och arbetarskyddsfrågor, utvecklingen inom hälso- och sjukvård, utredningar om arbetskraftskostnader och produktionsutveckling, samarbetet mellan arbetsmarknadens parter samt förhållanden inom det fackliga området.
M 1. Socialattachéer
| 1970/71 Utgift | 596 009 |
| 1971/72 Anslag | 825 000 |
| 1972/73 Förslag | 825 000 |
F.n. finns fyra socialattachéer som är stationerade i Washington, London, Bryssel och Bonn. Verksamhetsområdena är för attachén i Washington Amerikas Förenta Stater och Canada, för attachén i London Storbritannien och Irland, för attachén i Bryssel medlemsländerna i de europeiska gemenskaperna samt för attachén i Bonn Förbundsrepubliken Tyskland (såvitt avser frågor som inte berör de europeiska gemenskaperna). |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 206
Beräknad
ändring
1971/72 1972/73 Personal 4 — Anslag
| Lönekostnader | 377 000 | --18 000 |
| Bostadskostnader | 162 000 | —31 000 |
| Sjukvård | 4 000 | — |
Reseersättningar (resor till och från Sverige vid tjänsteuppdrag och semester) 51 000 — Expenser (och reseersättningar inom
| verksamhetsområdena) | 82 000 | — |
| Vissa kostnader för biträde m. m. | 149 000 825 000. | +13 000 — |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till oförändrat 825 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialattachéer för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 825 000 kr.
M 2. Internationellt socialpolitiskt samarbete 1970/71 Utgift 14 328 747 1971/72 Anslag 3 025 000 1972/73 Förslag 3 365 000
1 Därav utgör ca 1330 000 för riksdagen anmäld tidigare inbetalning av den del av avgiften till ILO, som vanligen erläggs i juli månad
Från anslaget bestrids främst kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet, för ILO-kommittén, för det nordiska socialpolitiska samarbetet samt för riksförsäkringsverkets medlemskap i International Social Security Association (ISSA).
Sveriges andel i kostnaderna för ILO:s verksamhet, som för år 1971 utgjorde ca 2 572 000 kr., ökar för år 1972 till ca 2 802 000 kr. Den årliga svenska avgiften till ILO betalas för varje kalenderår i två poster, som i regel erläggs i januari och juli under det år bidraget avser. Medelsbehovet för budgetåret 1972/73 bör beräknas till ca 2 945 000 kr.
De sammanlagda kostnaderna under anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 3 365 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Internationellt socialpolitiskt samarbete för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 365 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet = 207
M 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.
1970/71 Utgift 4.475 964 1971/72 Anslag 4975 000 1972/73 Förslag 5 610 000
Från ånslaget bestrids främst kostnaderna för Sveriges deltagande i
världshälsovårdsorganisationens (WHO) verksamhet, för Sveriges bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel, för nämnden för internationella hälsovårdsärenden (NIH) samt för bilateralt samarbete på hälsovårdens område mellan Sverige och andra länder.
Nämnaden för internationella hälsovårdsärenden
Löne- och prisomräkning 20 000 kr.
Nämnden föreslår ökade medel för att möjliggöra ett vidgat samarbete mellan Sverige och andra länder på hälsovårdens område (410 000 kr.).
Med hänsyn till det starkt växande antalet av sådana utländska besökare, för vilkas studier i Sverige nämnden ansvarar, hemställer nämnden om ökade medel för deras mottagande, för expenser och för översättning av informationsmaterial (4-14 000 kr.).
Departementschefen
Sveriges andel i kostnaderna för WHO:s verksamhet, som för år 1971 utgjorde ca 4 415 000 kr., ökar för år 1972 till 4 832 000 kr. Den årliga svenska avgiften till WHO betalas för varje kalenderår i två poster, som erläggs i januari och juli under det år bidraget avser. För de inbetalningar som skall göras under budgetåret 1972/73 beräknar jag ca 5 091 000 kr., häri inbegripet Sveriges bidrag till WHO:s och FAO:s gemensamma organ för utarbetande av livsmedelsstandards, Codex Alimentarius Commission.
Sveriges bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel bör räknas upp med 100 000 kr. till 200 000 kr.
För fortsatt bilateralt samarbete på hälsovårdens område beräknar jag 68 000 kr. För NIH:s verksamhet beräknar jag sammanlagt 41 000 kr.
Kostnader för deltagande i vissa av världshälsovårdsorganisationen anordnade kurser m. m. bör liksom hittills efter prövning av Kungl. Maj:t 1 varje särskilt fall kunna bestridas från anslaget.
Med hänsyn till vad jag anfört beräknar jag anslaget till 5 610 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 5 610 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet . 208
M 4, Vissa internationella resor 1970/71 Utgift 82 042 Reservation 160 1971/72 Anslag 75 000 1972/73 Förslag 85 000
Från anslaget bestrids kostnader för deltagande i vissa internationella konferenser och sammanträden m. m. av personal verksam inom socialstyrelsens kompetensområde. :
Nämnden för internationella hälso vårdsärenden
Prisomräkning 11 000 kr. Nämnden frambåller att antalet framställningar om bidrag från anslaget kontinuerligt växer och motiverar en ökning av medlen (+ 5 000 kr.).
Departementschefen Jag beräknar anslaget till 85 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vissa internationella resor för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kr.
M 5. Vissa internationella kongresser i Sverige
1970/71 Utgift 155 676 Reservation 77 024
1971/72 Anslag 250 000 |
1972/73 Förslag 150 000
Från anslaget har under budgetåret 1970/71 beviljats bidrag med sammanlagt 185 000 kr. | Vid utgången av november 1971 förelåg anspråk på bidrag om ca : 150 000 kr. Framställningar om bidrag av minst samma omfattning kan med stöd av tidigare års erfarenheter förutses för nästa budgetår. Med hänsyn till reservationen "beräknar jag anslaget för nästa budgetår till
150 000 kr. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet . 209
KAPITALBUDGETEN
I. Statens allmänna fastighetsfond
8. Utbyggande av karolinska sjukhuset
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 7,5 milj. kr.
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen föreslår att 15 milj. kr. anvisas för budgetåret 1972/73
i enlighet med följande sammanställning. |
1. Beslutade byggnadsföretag 2 339 000
2. Övriga byggnadsåtgärder 13 095 000
3. Avgår på grund av vissa fördröjningar — 1084 000 4. Tekniska utredningar m. m. | 650 000
15 000 000
1. Medelsberäkningen för budgetåret 1972/73 för beslutade byggnadsföretag har skett enligt följande sammanställning.
Beräknad Medelsför-
| totalkostnad | brukning 1972/73 | |
| Tolv vårdavdelningar | 11 660 000 | 55 000 |
| Fem vårdavdelningar | 5 850 000 | 350 000 |
| Centralröntgen, etapp I, och hissar i | : | |
| huvudkomplexet | 5 440 000 | 307 000 |
| Transformatorstation, norra längan | 870 000 | 38 000 |
| Lokaler för snabbtelefonväxel | . 340 000 | 20 000 |
Ombyggnad av kirurgiska och medicinska
| poliklinikerna m. m, | 1035 000 | 100 000 |
| Värmekraftverk, etapp I | 555 000 | 10 000 |
| Forskningslokaler | 4 870 000 | 25 000 |
| Barnklinikerna, hissar, och Eugenia- | | | |
| hemmet, ombyggnad m. m. | 639 000 | 56 000 |
Paviljong och upprustning av
| psykiatriska kliniken =. | - 3 440 000 | 557 000 |
| Radiofysiska institutionen m. m. | 2 868 000 | 300 000 |
| Ny tillfartsväg | 337 000 | 21 000 |
| Avlopp, etapp I oo | 3 165 000 | 500 000 |
2.339 000
"Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 210
Kungl. Maj:t har den 23 april 1971 uppdragit åt direktionen att låta upprusta dels den psykiatriska kliniken inom en kostnadsram av 1775 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970, dels de medicinska och kirurgiska poliklinikerna jämte vissa administrativa lokaler inom en sammanlagd kostnadsram av 950 000 kr. enligt samma prisläge. Kungl. Maj:t har vidare den 30 juni 1971 uppdragit åt direktionen att låta utföra ombyggnad av Eugeniahemmet vid karolinska sjukhuset samt anläggande av en väg mellan Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet inom cen kostnadsram av 340 000 kr. enligt berörda kostnadsläge.
Kostnaderna för forskningslokaler har ökat utöver fastställd ram med 300 000 kr. Härav beror 70 000 kr. på den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna och 230 000 kr. på ökade vinterkostnader m. m. Kostnaderna för radiofysiska institutionen m. m. kommer att överskrida hittills gällande ram med 415 000 kr., varav 210 000 kr. beror på kostnadsstegringen. Vidare belöper 180 000 kr. på viss bergsprängning och dräneringsomläggning, som inte förutsetts, samt 25 000 kr. på utökat program.
2. Direktionen anser att till Kungl. Maj:ts disposition bör stå 13 095 000 kr. samt en totalram för nya byggnadsföretag av 30 milj. kr. att utnyttjas enligt följande sammanställning.
Beräknad Medelsför-
| totalkostnad | brukning 1972/73 | |
| a. Fläktrumsvåningar m. m. | 4 710 000 | 2 050 000 |
| b. Hormonlaboratoriet | 645 000 | 225 000 |
| ec. Personalläkarmottagningen | 400 000 | 360 000 |
| d. Antenn- och ljudradioanläggning | 500-000 | 50 000 |
ce. Polerarverkstaden (ombyggnad
| för audiologi m. m.) | 775 000 | 300 000 |
| f. Ombyggnad, patologiska avdelningen | 200 000 | 100 000 |
| g. Upprustning, barnklinikerna | 550 000 | 370 000 |
| h. Norrbackainstitutet, vårdavdelningar | 1 850 000 | 1 400 000 |
| i. Radiumhemmet, upprustning | 6 400 000 | 700 000 |
| j. Radiopatologi, upprustning | 2 000 000 | 300 000 |
| k. Neurokirurgiska kliniken | 380 000 | 50 000 |
| 1. Reservkraftanläggning, neuroklinikerna | 700 000 | 220 000 |
| m. Anordnande av tvättstugor | 300 000 | 300 000 |
| n. Värmekraftverk, etapp II | 2 600 000 | 1 100 000 |
| o. Trycktank | 200 000 | 170 000 |
| p. Spänningsomläggning | 780 000 | 400 000 |
| q. Försörjningsåtgärder, delvis | 6 670 000 | 5 000 000 |
13 095-000
a) I en påbyggnad på karolinska sjukhusets huvudkomplex för fläktutrymmen m. m. bör anordnas lokaler för ett audiovisuellt centrum (AV-central) och centraliserad fototeknisk tjänst. Detta medger bl. a. att de nu geografiskt splittrade fotoresurserna kan sammanföras och rationellt utnyttjas.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 211
b) Verksamheten vid hormonlaboratoriet, som är inordnat i kvinnokliniken, bör liksom hittills omfatta immunologiska, biologiska och :steroidkemiska hormonanalyser. Där skall även utföras hormonella cytologiska analyser och bedrivas utvecklingsarbete. Den :hormonella verksamheten kommer på detta sätt att koncentreras. geografiskt inom sjukhuset. Ombyggnad och renovering av lokalerna erfordras för ändamålet.
c) Sjukhusets medicinska poliklinik, inom .vars lokaler personalläkarmottagningen inryms, kommer att byggas om. Om sjukvård för. personal vid såväl sjukhuset som karolinska institutet skall ombesörjas av sjukhuset, måste en särskild byggnad uppföras i anslutning till medicinska polikliniken.
d) Sjukhusets äldre vårdavdelningar saknar avlyssningsmöjlighet för radions P2- och P3-kanaler samt TV-ljudkanalerna. Inom de 17 nyrenoverade vårdavdelningarna har ledningar för samtliga program förberetts. För att patienterna vid vårdavdelningarna skall kunna avlyssna samtliga program erfordras nyinstallation av antenn- och förstärkarutrustning samt viss ledningsdragning.
e) Inom huvudkomplexet finns ett oinrett utrymme, som tidigare använts till polerarverkstad. Eftersom utrymmet numera inte erfordras för ändamålet, bör det användas för andra funktioner inom sjukhuset, såsom bl. a. kuratorsorganisationen och foniatriska avdelningen. Genom flyttning av foniatriska avdelningen kan samtidigt verksamheten inom audiologiska avdelningen lokalmässigt centraliseras inom Ööron-, näsoch halskliniken. Dessa åtgärder kräver ombyggnader såväl i polerarverkstadens som i foniatriska avdelningens nuvarande lokaler.
f) I samband med en tidigare tillbyggnad av patologiska institutionen friställdes vissa laboratorier och undervisningslokaler i den äldre delen av byggnaden. Dessa lokaler har provisoriskt iordningställts till bl. a. expeditioner. Lokalerna är hårt slitna och mindre lämpade för sitt ändamål. Genom en mindre ombyggnad kan de utnyttjas rationellare.
g) Som en följd av Eugeniahemmets upprustning och överförandet av den barnpsykiatriska vården m. m. till hemmet krävs vissa ombyggnadsåtgärder inom barnklinikerna.
h) En upprustning av fyra vårdavdelningar inom ortopediska kliniken belägen i Norrbackainstitutets lokaler erfordras, i avvaktan på att
kliniken kan flyttas till lokaler inom eller i anslutning till huvudblocket.
Upprustningen avser bl. a. en förbättring av den hygieniska standarden.
i) F.n. projekteras som en första etapp av utbyggnaden av östra området, inom vilket radiumhemmet ligger, en vårdavdelningsbyggnad m. m. (G3). Vidare planeras i anslutning härtill andra nybyggnader och omdisposition av lokalerna i närliggande befintliga byggnader samt i samband därmed åtgärder för den framtida försörjningen för hela området. Med en begränsad renovering av vissa lokaler i radiumhemmet, omfattande i huvudsak öppenvårdsenheten och fyra vårdavdelningar, kan dock inte anstå.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet. -: 212
j) För radiopatologiska enheten råder. samma förhållande som för radiumhemmet. Även en yttre upprustning erfordras. -
k) Neurokirurgiska klinikens operationsavdelningslokaler behöver upprustas i hygieniskt och funktionellt avseende. |
1) Nuvarande reservkraftförsörjning, som erhålls från värmekraftverket, medger ej distribution av reservelkraft till samtliga de enheter inom sjukhuset, som behöver prioriteras vid strömbortfall (t. ex. operations- och intensivvårdsenheter). Direktionen har med hänsyn till verksamhetens art och omfattning vid neuroklinikerna samt :till distributionsnätets utsträckning ansett att ett lokalt beläget reservkraftaggregat bäst säkerställer elkraftförsörjningen inom detta område. Anläggningen planeras att förläggas i källarplanet i en tillbyggnad till neuroklinikerna. Denna tillbyggnad planeras dessutom utformas så att taket kan användas som solterrass för svårt rörelsehämmade patienter.
m) Sjukhuset har inom området ca 350 lägenheter samt ca 800 enkelrum. För dessa finns tre tvättstugor med äldre, omodern utrustning. I samband med förestående upprustning av bostadshus m. m. för sjukhusets personal bör standarden vad gäller tvättmöjligheter höjas. Tre nya tvättstugor bör därför anordnas. Samtidigt bör renovering av två befintliga tvättstugor ske.
n) För att säkerställa sjukhusets värme- och elkraftförsörjning bör visst pannutbyte ske.
0) Sjukhusets vattenförsörjning från Stockholms vattenverks ledpingsnät sker via en tryckförhöjningsanläggning. Denna har endast en trycktank, vilken inte kan tas ur drift för besiktning enligt gällande normer. En ny trycktank bör därför installeras parallellt med den befintliga. Frågan om ny tryckförhöjningsstation vid utbyggnad av sjukhusområdet kommer att redovisas i samband med den reviderade försörjningsplanen.
p) Omläggning av den elektriska spänningen vid karolinska sjukhusets värmecentral från 220V till 220/380V har pågått successivt under ett antal år. Att genomföra omläggning i samband med om- och tillbyggnadsarbeten har visat sig olämpligt. Med hänsyn till installationens : ålder och förslitning samt att driften f. n. upprätthålls med vissa provisoriska installationer bör spänningsomläggningen vid sjukhusets. värmecentral slutföras i ett sammanhang. | | |
q) Förhandlingar om anslutning av sjukhuset till det kommunala fjärrvärmenätet pågår. Förberedelser för övergång till fjärrvärme kan behöva vidtas under år 1972. Medel för ändamålet bar inräknats i det belopp, som direktionen beräknat för åtgärder inom försörjnings-
området. | | | | |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 213
Remissyttrande
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande utgår från att nämnden senare får yttra sig över de olika byggnadsföretagen. Nämnden efterlyser klarare principer för bedömningen om kostnaderna för ett byggnadsobjekt bör bestridas genom anlitande av investeringsanslag eller av medel för fastighetsunderhåll.
Departementschefen
Direktionen för karolinska sjukhuset har räknat med en medelsförbrukning under budgetåret 1972/73 på 2340 000 kr. för beslutad byggnadsverksamhet vid sjukhuset. Jag har inte något att erinra häremot utan beräknar medel för ändamålet. Jag har inte heller något att erinra mot de föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt. De ytterligare kostnader, som uppkommit för vissa byggnadsföretag, bör godtas.
Direktionen har vidare redovisat ett antal byggnadsföretag, som enligt direktionens mening bör utföras under innevarande och nästa budgetår. Direktionen har tagit hänsyn till kostnaderna för dessa vid sin beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1972/73. |
Av följande investeringsram framgår att jag räknar med en medelsförbrukning för byggnadsverksamheten vid sjukhuset under nästa budgetår av totalt 10 milj. kr. Jag har därvid i likhet med direktionen utgått från en viss fördröjning i förbrukningen av medel. Jag vill också peka på att jag i investeringsplanen tagit upp 650 000 kr. för tekniska utredningar m. m. i enlighet med direktionens förslag.
För att angelägna byggnadsföretag, som inte redovisats i investeringsplanen, skall kunna sättas i gång inom ramen för tillgängliga medel, har jag i investeringsplanen tagit upp en kostnadsram på 22 milj. kr. Denna ram bör stå till Kungl. Maj:ts förfogande. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om och när byggnadsåtgärder för sjukhusets upprustning skall sättas i gång inom denna ram.
I investeringsramen bör föras upp kostnadsramar av dels 610 000 kr. för ombyggnad av kirurgiska polikliniken m. m., dels 425 000 kr. för ombyggnad av medicinska polikliniken, dels 370 000 kr. för ombyggnad av Eugeniahemmet m. m., dels ock 1935 000 kr. för upprustning av psykiatriska kliniken.
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt den investeringsplan och anslagsberäkning som läggs fram i det följande.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 214
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Bvggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
Bygg- Färdig-
1.4.1970 1.4.1971 Faktisk Beräknad för start ställ.
tom —— = mån/år —Ä mån/år
1970/71 = 1971/72 1972/73
1. Tolv vårdavdelningar 11 895 11 660 10 905' 700 55 8.66 .É 11.69 2. Fem vårdavdelningar = 5 505 5 850 4 394 1100 350 12.69 8.71
| 3. Hudisoleringsavdeln. 1 790 1 790 1533 257 | — 8.68 9.69 | |
| 4, Hudpolikliniker m, m. 1 625 1 625 1578 | 47 | — 4.67 5.68 |
| 5. Jourrumsvåning 700 680 664 | 16 | — 12.67 7.68 |
| 6. Röntgendemonstration 232 232 192 | 40 | — 10.69 1.70 |
7. Centralröntgen, etapp I 3150 3 390 1347 1 690 300 = 10.70 12.71 8. Hissar inom huvud-
komplexet 2113 2050 1953 90 7 10.67 6.70 9. Transformatorstation
A 22 265 260 256 4 — 12.67 10.68 10. Transformatorstation
A 11 817 870 592 240 38 11.70 6.71 11. Lokaler för snabb-
telefoner 322 340 200 120 20 6.70 11.70 12. Ombyggnad av kirur-
giska polikliniken m. m. 950 610 3 550 50 9.71 2.72 13. Ombyggnad av medi-
| cinska polikliniken | . 425 | — 370 | 50 9.71 6.72 |
| 14. Personallokaler | 390 405 352 | 53 | — 11.69 5.70 |
| 15. Värmekraftverk, etapp I 555 555 471 | 70 | 10 4.69 12.71 | |
| 16. Forskningslokaler | 4 570 4 870 4 570 275 | 25 5.68 6.70 | |
| 17. Avlopp, etapp II | 508 508 498 | 10 | — 5.68 6.70 |
| 18. Thoraxkliniker m. m. 305 313 305 | 8 | — 2.70 9.70 |
19. Barnintensivbehand-
lingsavdelning 1118 1118 958 160 — 5.69 4.70 20. Barnklinikerna, hissar 269 269 223 40 6 8.70 12.70 21. Barnklinikerna,
balkonger 594 594 504 920 — 10.69 6.70 22. Ombyggnad av
Eugeniahemmet m. m. 340 370 — 310 50 11.71 2,72 23. Paviljong, psykiatriska
kliniken 1 505 1 505 1478 20 7 11.68 5.70 24. Upprustning av psykiat-
riska kliniken 1775 1935 I 1 300 550 12.71 10.72 25. Radiofysiska institu-
tionen m. m. 2785 3 200 1 564 1 300 300 10.70 4.72 26. Ny tillfartsväg 337 337 216 100 21 6.70 6.71 27. Avlopp, etapp I 3 025 3 165 2218 125 500 = 10.68 5.73 28. Anskaffande av
el.-kablar 490 490 400 920 — 5.70 12.71 29. Högvoltstation 7756 7756 8 598 58 4.66 8.68 30. Utredningar m. m. 2399 3 782 2756 200 650 31. Administration 1442 1 947 1097 535 — 32. Till Kungl. Maj:ts
disposition 22000 22000 24 5 890 7 500 33. Reducering av medels-
förbrukningen — — — —1 354 —489
Summa 49 850 = 14504 10 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 215
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1.7.1971 | 7004 | 1971/72 | 14 504 |
| Anslag för 1971/72 | 7 500 | 1972/73 | 10 000 |
Anslag för 1972/73 (förslag) 10 000
24 504 24 504
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
9. Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår. Till ändamålet har emellertid för budgetåret 1969/70 anvisats ett investeringsanslag av 11 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
Kungl. Maj:t har den 14 maj 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad för personalbostäder för karolinska sjukhuset inom en kostnadsram av 12,1 milj. kr. Personalbostäderna skall omfatta 180 enkelrum och 29 dubbletter samt en vaktmiästarbostad om tre rum och kök. Bostäderna inryms i byggnadskroppar, som är tre våningar höga, belägna nära förutvarande statens sjuksköterskeskola i Stockholm. Kostnaden för byggnmadsföretaget har ökat till 14 milj. kr. i fast pris utan indexreglering. Detta orsakas bl. a. av att byggandet till stor del sker vintertid genom att byggstarten försenats till den 1 september 1971.
Departementschefen
Jag har inte något att invända mot den ändring av kostnadsramen för uppförandet av personalbostadshus för karolinska sjukhuset, som byggnadsstyrelsen har föreslagit. För nästa budgetår behöver endast ett formellt belopp tas upp. Jag förordar, att medel för budgetåret 1972/73 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
Bygg- Färdig-
1.10.1970 1.4.1971 Faktisk Beräknad för start ställ.
- t.o.m. mån/år mån/år
1970/71 — 1971/72 1972/73
Personalbostadshus för karolinska sjukhuset 12 100 14 000 166 8 000 2835 9.71 1.73
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 216 Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | |
| Behållning 1.7.1971 | 10 834 1971/72 | 8 000 |
| Anslag för 1971/72 | — 1972/73 | 2835 |
Anslag för 1972/73 (förslag) 1 10 835 10 835
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjuk-
huset för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 kr.
10. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
Enligt avtal med Uppsala Jäns landsting m. fl. bestrider staten i regel
40 90 av kostnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Upp-
sala. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 13 milj. kr.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Kommittén föreslår att 14 568 400 kr. anvisas för nästa budgetår.
Kommitténs anslagsframställning till huvudmännen beträffande in-
vesteringsmedel för budgetåret 1972/73 framgår av följande samman-
ställning.
- Av Uppsala läns landsting Andamål Totalt är 1972 Av staten 1972/73 för egen = för regiondel landstingen
1. Etapp 3: nervblock m. m. 26 700 000 7 500 000 7 500 000 11 700 000 [NS . Ombyggnad av förutvarande kirurgibyggnaden (A 9) och rivning 1 570 000 471 000 471 000 — 3, Etapp 4: kvinno- och barnkliniker m. m. 3 000 000 900 000 9200 000 1 200 000 4. Nybyggnad (B 5) för intagningsvård m.m. 700 000 210 000 210 000 280 000 5. Ombyggnad för apotek m. m. (A I) 300 000 920 000 20 000 120 000 6. Patologi m. m. : 500 000 150 000 150 000 200 000 7. Ombyggnad inom | medicinska kliniken (B 7) 175 000 52 500 52 500 70 000 8. Förberedande arbeten XV 1175 000 352 500 352 500 470 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 217
. Av Uppsala länslandsting
Ändamål Totalt år 1972 = Av staten
1972/73
för egen = för region-
del landstingen
9. Förberedande arbe-
ten XVI (för etapp 4
m. m.) 300 000 90 000 90 000 120 000 10. Slutredovisning:
| Fjärrvärmeansiut- | | | |||
| ning m. m, | 111 575 | 33 472 | 33 472 | 44 630 |
| Barnmedicinsk | | | |||
| klinik | 12 031 | 3 609 | 3 609 | 4 813 |
11. Allmänna utredning-
ar och kommitténs
egen verksamhet 1 247 600 344 300 344 300 559 000 12. Avgår vid slutredo-
visning av förbere-
dande arbeten X —S500 237 — —150 071 —L150 071 —200 095
Totalt (avrundat) 35 291 000 — 10047 300 10047 300 14568 400
1. Etappen 3 omfattar lokaler för neurologi, neurokirurgi och neurofysiologiskt laboratorium samt för hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m. och beräknas kosta 78 milj. kr. T. o. m. budgetåret 1971/72 har huvudmännen för etapp 3 anvisat 43,2 milj. kr., varav staten 16,2 milj. kr. och Uppsala läns landsting 27 milj. kr.
Schakt- och grundarbeten påbörjades i maj 1970. Återstående byggnadsarbeten kom i gång i maj 1971. Lokalerna i etapp 3 kan tas i bruk omkring den 1 januari 1974. Kommittén kommer att redovisa en slutlig kostnadsram för etappen 3, beräknad på bygghandlingar.
2. Förutvarande kirurgibyggnad (A9) bör delvis byggas om för att bereda lokaler för thoraxkirurgiska kliniken och lungkliniken m.m. Den ena av byggnadens flyglar bör rivas.
T. o. m. budgetåret 1971/72 har huvudmännen för projekterirg m. m. av ombyggnadsåtgirderna anvisat tillsammans 1 230 000 kr., varav staten 492 000 kr. och landstinget 738 000 kr. För den fortsatta projekteringen och själva ombyggnadsarbetcet, inkl. rivningsarbetet, som beräknas starta under år 1972, bör staten på tilläggsstat till budgetåret 1971/72 anvisa 628 000 kr. sedan en slutlig kostnadsberäkning kunnat baseras på anbud.
3. Etapp 4 skall innehålla lokaler för kvinno- och barnkliniker m. m. T. o. m. budgetåret 1971/72 har huvudmännen härtill anvisat 2,3 milj. kr., varav staten 920 000 kr. och landstinget 1 380 000 kr.
Byggnadsprogram jämte framställning om projekteringsuppdrag har överlämnats till huvudmännen i juli 1971. Byggnadskostnaden har uppskattats till 76 milj. kr.
För projekteringsarbete under budgetåret 1972/73 beräknas 3 milj. kr.
4. En nybyggnad (B5), som skall anslutas till centrallängan, avses 8 Riksdagen 1972, 1 saml. Nr I. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet : . 218
inrymma lokaler för två intagningsvårdavdelningar, dialyscentral med 7—38 dialysplatser samt vissa lokaler för kliniskt-kemiskt centrallaboratorium (undervisningslokaler och läkarexpeditioner). En intagningsavdelning i byggnad B 9 avses scnare flyttas till byggnad B 5 för att successivt lämna erforderligt expansionsutrymme för akutmottagningen i B 9. En av intagningsavdelningarna planeras att övergångsvis utnyttjas för reumatologisk vård. T. o. m. budgetåret 1971/72 har huvudmännen tillsammans anvisat 600 000 kr., varav staten 240 000 kr. och landstinget 360 000 kr., för programmering m. m. För projekteringsarbetet under budgetåret 1972/73 behövs 700 000 kr. 5. Delar av den röntgendiagnostiska avdelningen evakueras från byggnad A 1 år 1972. De då friställda lokalerna föreslås enligt 1971 års generalplaneöversyn bli ianspråktagna av apoteket. År 1974 flyttar ögon- och hudklinikerna samt återstående delar av den röntgendiagnostiska avdelningen till etapp 3. De därmed friställda lokalerna, omfattande större delen av byggnaden, föreslås bli iordningställda för sjukgymnast- och arbetsterapevtutbildning — vilket dock förutsätter särskilt beslut om lokalisering till Uppsala av dessa utbildningsgrenar — internundervisning samt provisoriska lokaler för socialmedicin och socialfarmaci. För projekteringsarbete och vissa lokalförbättrande åtgärder för apotekets utvidgning uppgår medelsbehovet för 1972/73 till 300 000 kr. 6. En närmare anknytning till akademiska sjukhusets organisation av verksamheten vid den patologiska och de kliniskt bakteriologiska och virologiska enheterna i Uppsala har övervägts. Direktionen har ingivit en utredning jämte förslag i ärendet. Huvudmännen har tillsammans anvisat 300 000 kr. för programmering m. m. av patologi, klinisk bakteriologi och klinisk virologi under förutsättning att dessa verksamhetsgrenar kommer att organisatoriskt anslutas till akademiska sjukhuset. I avvaktan på vidare beslut i ärendet har emellertid något programarbete ej satts igång. Ytterligare medel har inte tidigare begärts då förhandlingar om institutionernas överförande till sjukhuset var förestående. Förhandlingar mellan staten och Uppsala läns landsting äger f. n. rum. I 1971 års generalplaneöversyn för akademiska sjukhuset föreslås att den kliniska patologin jämte cytologiskt laboratorium och rättsläkarstation blir förlagda till ett område som f.n. disponeras för arméns underofficersskola, och där inplaceras på ett sådant sätt, att byggnaden kan stå färdig år 1977 samt att lokaler för den kliniska bakteriologin och den kliniska virologin senare kån anordnas i direkt anslutning till patologibyggnaden. Uppförandet av en sådan byggnad förutsätter emellertid — efter förhandlingar med försvarets fastighetsnämnd — ett särskilt beslut beträffande marköverlåtelsen m. m. För att möjliggöra färdigställande av en nybyggnad för den kliniska patologin till år 1977
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 219
beräknar kommittén medelsbehovet för 1972/73 till 500 000 kr. för projektering. .
7. Sedan kirurgiblocket (etapp 2) tagits i bruk i början av år 1972, bör vissa provisoriska åtgärder inom medicinska kliniken (B:7) upphävas och lokalerna återställas för ursprungligen avsedda ändamål. Till den medicinska kliniken provisoriskt lokaliserade röntgenlaboratorier förs över till den centrala röntgendiagnostiska avdelningen i kirurgiblocket. I de friställda lokalerna bör inrättas permanenta sekundärarkiv samt vissa avdelningsförråd. För dessa arbeten beräknar kommittén
totalt 175 000 kr. | |
8. Följande förberedande arbeten (XV) föreslås.
Totalkostnad
a) installation av pumpar i vattentäkt 50 000 b) komplettering och automatisering av avhärdningsanläggningen
samt installation av ett fjärde filter i samma anläggning 150 000 . c) tidigare inplanerad installation av en ångpanna om 10 Gcal/h 800 000 d) utökning av sjukhusets telefonväxel inför etapp' 3 samt
viss specialutrustning för växeln 175 000
1.175 000
a) Sjukhuset försörjs med råvatten från egen vattentäkt, som består av tre borrade brunnar, varav två är försedda med undervattenspumpar, pumpstation med högtryckspumpar samt anläggningar för avhärdning, klorering och totalavsaltning. Vattentäktens kapacitet är tillräcklig för behovet, sedan etapp 2 tagits i bruk. Inför etappen 3 måste anläggningen kompletteras genom att det tredje borrhålet förses med undervattenspump. Pumpstationen måste kompletteras med en högtryckspump. Kompletterande rör- och automatikinstallationer måste vidtas. Efter angiven komplettering beräknas vattentäktens kapacitet motsvara behovet vid full utbyggnad inom nuvarande sjukhusområde,
b) Inom vattentäkten placerad avhärdningsanläggning har en kapacitet, som motsvarar behovet sedan etapp 2 tagits i bruk. När etapp 3 tas i bruk erfordras en komplettering av avhärdningsanläggningen. Avhärdningsanläggningen behöver kompletteras genom utbyggnad med ett filter och i samband därmed automatisering av samtliga filter, varefter : kapaciteten beräknas motsvara behovet vid full utbyggnad inom nuvarande sjukhusområde. Kostnaden härför beräknas till 150 000 kr.
c) Efter sjukhusets anslutning till Uppsala stads fjärrvärmeverk 1967 har sjukhusets panncentral för värme och ånga omindrats till en ångcentral. De år 1958 installerade två ångpannorna om vardera 7 Gcal/h har bibehållits, medan hetvattenpannorna demonterats. Under 1968/69 inmonterades en ångpanna med en kapacitet av 10 Gcal/h. Befintliga ångpannor täcker behovet sedan ctapp 2 tagits i bruk. Plats
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 220
finns i centralen för ytterligare en panna och för sjukhusets fortsatta utbyggnad avses de äldre pannorna ersättas med nya och större. Ångcentralen bör nu kompletteras med en ny panna om 10 Gcal/h. I samband med installationen av en befintlig 10 Gcal/h-panna utfördes rörmontage för den nu aktuella pannan. Visst kompletterande montage måste dock utföras. I installationsarbetena ingår även anläggning för sotavskiljning, rökgasfläkt och skorsten. Kostnaden för en ny ångpanna med tillhörande installationer beräknas till 750 000 kr.
d) För att tillgodose behovet av telefoner i etapp 3 måste sjukhusets telefonväxel utökas med 100 anknytningar. Samtidigt med denna komplettering föreslås att viss omdirigeringsutrustning installeras. Denna möjliggör automatisk omdirigering av ankommande telefontrafik mellan två telefonistgrupper, vilket ger ett optimalt utnyttjande av tillgängliga personal- och apparatresurser i växeln.
9. Såsom förberedande arbeten XVI anmäls — i överensstämmelse med 1971 års generalplaneöversyn samt insänt byggnadsprogram för etapp 4 — medelsbehov för projektering av dels förberedande arbeten för etapp 4 — dels fullföljande av en ambulansväg i nord-sydlig riktning genom sjukhusområdet.
De inom etapp 4:s blivande byggnadsområde — i 1971 års generalplaneöversyn benämnt F-området — befintliga byggnaderna för lungklinik, neurokirurgi, neurologi, neurofysiologiskt centrallaboratorium samt landstingets hörselvårdsskola och rehabiliteringsverksamhet måste rivas för att byggnadsområdet skall kunna friläggas. För fyra av dessa byggnader — samtliga av mindre och ej permanent typ — kan som alter- . nativ till rivning övervägas en flyttning.
Kvinno- och barnklinikerna i etapp 4 kriver förbindelser med centralkomplexct i flera plan. En sänkning av marknivån på det nuvarande F-området blir därför nödvändig och måste närmare studeras.
Nuvarande kulvertförbindelser till -F-området försvinner i och med att anläggningarna inom byggnadsområdet climineras och en ambulansväg framdras till norra sjukhusområdet. En ny kulvert, utgående från centrallängan, måste projekteras.
Kommittén anser det nödvändigt att snarast bygga en väg väster om centralkomplexet i nord-sydlig riktning genom sjukhusområdet. Vägen, som främst avses för ambulans- och brandfordon, ansluts via ett ambulansintag till det för sjukhuset gemensamma akutintaget i ctapp 2. I den norra delen av den plancrade vägdragningen förutsätts att byggnaden ÅA 9:s västra flygel rivs. Detta förhållande beaktas i den nu pågående projekteringen av A 9:s ombyggnad. I övrigt färdigställts delar av vägen i anslutning till pågående arbeten för etapperna 2 och 3.
Det sammantagna medelsbehovet för angivna arbeten utgör 300 000 kr.
10 och 12. Följande byggnadsobjekt slutredovisas.
Bilaga 7 Socialdepartementet | 221
Förberedande arbeten X -+ 500 237: 37. Fjärrvärmeanslutning m. m. —I111 574: 86 Barnmedicinsk paviljong : — 12031: 28
+376 631: 23
11. För allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet har
huvudmännen för budgetåret 1971/72 tillsammans anvisat 1,2 milj. kr.,
varav staten 540 000 kr. och landstinget 660 000 kr.
Från anslagsposten bestrids dels kostnader för löner, vissa konsultoch andra arvoden samt resor, dels omkostnader såsom hyror, expenser
m. m,, dels slutligen utredningskostnader. Sistnämnda kostnader berör ekonomiska-organisatoriska samt tekniska utredningar, som avser sjukhusets utbyggnad i stort. Kommittén beräknar för budgetåret 1972/73 ett anslag på totalt
1 247 600 kr., enligt följande specifikation.
| Lönekostnader inkl. 24 &, lönekostnadspålägg | 720 000 |
| Arvoden till de statliga ledamöterna | 170 000 |
| Utredningar och kommitténs egen verksamhet | 357 600 |
1247 600
För arvoden till de statliga ledamöterna i kommittén beräknas 170 000 kr., vilket belopp helt skall bestridas av staten. Hirutöver behövs 1077 600 kr., varav staten skall betala 559 000 kr. och Uppsala läns landsting 688 600 kr.
Departementschefen
Till grund för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala ligger en av 1957 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop. 1958: B 1, SU 1958: B 40, rskr 1958: B 60) samt en av kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande år 1965 framlagd översyn av generalplanen (prop. 1965:1 bil. 7 s. 396, SU 1965: 5, rskr 1965: 5).
Kungl. Maj:t har, med stöd av riksdagens bemyndigande, uppdragit åt byggnadskommittén att låta utföra nybyggnad för etappen 3 av centralkomplexets utbyggnad vid sjukhuset inom en kostnadsram av 78 milj. kr. (prop. 1969: 102, SU 1969: 85, rskr 1969: 217). Därvid har föreskrivits, att byggnadskommittén skall redovisa en total kostnadsram för byggnadsföretaget, sedan kostnaderna kunnat beräknas på bygghandlingar. Byggnadskommittén har anmält att, såvitt nu kan bedömas, kostnaderna inte kommer att överstiga nämnda ram. Etappen 3 omfattar lokaler för neurologi och neurokirurgi, neurofysiologiskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker m. m.
Nämnda byggnadsföretag innefattas i det mellan staten och Uppsala
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 222
läns landstingskommun träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. 1961: 79, SU 1961: 97, rskr 1961: 265; prop. 1962: 105 bil. 2 s. 11, SU 1962: 73, rskr 1962: 185), samt i avtal med berörda landstingskommuner om samarbete beträffande regionsjukvård vid sjukhuset (prop. 1963:1 bil. 7 s. 461, SU 1963: 5, rskr 1963: 5). Statens andel uppgår till 40 26 av kostnaderna.
Hittills har staten anvisat 16,2 milj. kr. för etappen 3. Byggnadskommittén räknar med en byggnadsverksamhet för etappen 3 under budgetåret 1972/73 som svarar mot totalt ca 26,7 milj. kr. Jag räknar emellertid med en lägre medelsåtgång. Mot den bakgrunden beräknar jag medelsbehovet för bestridande av statens andel av kostnaderna för byggnadsåtgärderna under nämnda budgetår för etappen 3 till 10,5 milj. kr. :
Byggnadskommittén har redogjort för en planerad ombyggnad av förutvarande kirurgibyggnaden vid sjukhuset (A 9), som erfordras för att thoraxkirurgiska kliniken och lungkliniken tills vidare skall kunna inrymmas i byggnaden. En flygel till byggnaden bör rivas. Kommittén föreslår att staten tar upp ett anslag på tilläggsstat till budgetåret 1971/72 för ändamålet. Jag anser emellertid, att medel till byggnadsföretaget bör ' beräknas för budgetåret 1972/73. För statens andel av kostnaderna beräknar jag i överensstämmelse med kommitténs förslag 628 000 kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att på grundval av en framställning i frågan från byggnadskommittén slutligt avgöra om » byggnadsföretaget skall ut- : föras. :
Jag är inte beredd att nu beräkna medel för etappen 4 av sjukhusets utbyggnad, som skulle omfatta nya kvinno- och barnkliniker, för en föreslagen nybyggnad (B 5) för intagningsvård m. m. eller för en nybyggnad för patologi. Jag är inte heller beredd att beräkna medel till de arbeten, som omfattar. sänkning av markytan och andra åtgärder som förberedelse till etappen 4. Kungl. Maj:t prövar f.n. framställningar från byggnadskommittén om uppdrag att utföra projektering av etappen 4 och nybyggnaden B 5.
Jag har ingen erinran mot byggnadskommitténs förslag i fråga om medel för projektering av ombyggnadsåtgärder inom en byggnad (A 1), som till stor del blir friställd genom utflyttning av olika verksamheter till byggnaderna i etapperna 2 och 3, för ändringsarbeten inom medicinska kliniken (B 7), samt för vissa förberedande arbeten (XV), som omfattar en ångpanna, vattenpumpar, utbyggnad av avhärdningsanläggningen och utökning av telefonväxeln. För bestridande av statens andel av dessa kostnader beräknar jag 300 000 kr.
Byggnadskommittén har slutredovisat vissa byggnadsföretag. De slutliga kostnaderna för dessa kan godtas. Den besparing, som kommittén redovisat i detta sammanhang, vilken för statens del utgör ca 150 000 kr., bör nu tas i anspråk för andra ändamål och. således avräknas från me- delsbehovet för nästa budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet : 223
För statens andel av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet bör för budgetåret 1972/73 beräknas 550 000 kr. |
Sammanlagt bör för budgetåret 1972/73 anvisas 11 828 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 11 828 000 kr.
11. Vissa byggnadsarbeten m..m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
Under denna rubrik har för innevarande budgetår: anvisats ett in-' vesteringsanslag av 10 480 000 kr. :
Medel beräknas under detta anslag för följande ändamål.
. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.
hm . Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker.
w . Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdömsvårdsskolorna.
DD . Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska labora-
torium. | | |
6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarståtionér.
I det följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogö-
relse för anslagsframställningarna och för beräkningen av de medels-
behov som tillsammantagna bör ligga till grund för beräkningen av förevarande investeringsanslag. |
11.1 Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.
Enligt avtalen med landstingen om övertagandet av huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården skall staten svara för slutförandet av pågående byggnadsarbeten. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 11,0 milj. kr. |
Byggnadsstyrelsen
Pågående byggnadsarbeten som skall slutföras av staten redovisas i en särskild investeringsplan. De i prop. 1971:1 bil. 7 s. 232—233, SoU 1971: 5, rskr 1971: 83 upptagna kostnadersramarna har i vissa fall ökats till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen. |
Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 beräknas uppgå till ca 4,4 milj. kr.
Beträffande Sundby sjukhus, som genom nyttjanderättsavtalet hyrs av Södermanlands läns landsting, har en av byggnadsstyrelsen verkställd
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 224
utredning visat att den tidigare utförda anslutningen till Strängnäs kommuns avloppsledningssystem bör kompletteras och utökas för bl. a. ytterligare rening av avloppsvattnet. Byggnadsstyrelsen föreslår därför att kostnadsramen för ifrågavarande objekt höjs med 180000 kr. till 3 050 000 kr. enligt prisläget den I april 1971.
Beträffande Rålambshovs sjukhus har Stockholms läns landsting, med hänvisning till 4 och 6 §§ i nyttjanderättsavtalet mellan Stockholms kommun och staten, hemställt om att staten bekostar ombyggnad och upprustning av personalmatsalen m. m. inom en kostnadsram av 130 000 kr., varav ca 40 000 kr. utgör underhållskostnader och ca 90 000 kr. investeringskostnader. Byggnadsstyrelsen har godkänt förslaget och beräknat en medelsförbrukning av 90 000 kr. för budgetåret 1971/72.
I fråga om Västra Marks sjukhus, som kvarstår i statens ägo och hyrs av Örebro läns landsting, har Kungl. Maj:t genom beslut den 9 juni 1967 och den 28 juni 1968, under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond, anvisat totalt 515 000 kr. för fullföljande av den genom dåvarande medicinalstyrelsen påbörjade upprustningen av huvudbyggnaden (vårdpaviljong K 1). (prop. 1967: 1, bil. 20 s. 24 och 49, SU 1967: 35, rskr 1967: 85, samt prop. 1968: 1, bil. 20 s. 14, SU 1968: 36, rskr 1968: 79). Sedan tidigare utarbetade ombyggnads- och upprustningsförslag visat sig alltför kostnadskrävande, bearbetar byggnadsstyrelsen f. n. i samråd med socialstyrelsen ett förslag som beträffande huvudbyggnaden innebär att tidigare ej renoverad del av bottenvåningen upprustas till medicinsk klinik, att våning 1 och 2 tr. omdisponeras för arbetsterapi m. m. i första hand som ersättning för de tidigare på våning 3 tr. belägna arbetsterapilokalerna vilka utdömts av brandchefen i Örebro. Vidare uppförs, som ersättning för platserna i huvudbyggnadens våning 1 tr., en fristående paviljong med 32 platser för patienter med särskilda komplikationer av psykiatrisk karaktär.
Byggnadsstyrelsen som avser att återkomma med redovisning av bl. a. kostnadsram, föreslår att objektet förs upp på investeringsplanen.
Kostnadsramarna för vissa objekt har dels genom direkta nedskrivningar, dels genom att byggnadskostnadsindex endast uttagits delvis, kunnat sänkas med sammanlagt 418 000 kr. Vidare har ctt antal objekt slutredovisats med en förbrukning som med 24 000 kr. understiger gällande kostnadsramar.
Departementschefen
Jag har intet att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår. Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen
av medelsbehovet. Av investeringsplanen framgår att medelsförbruk-
ningen för budgetåret 1972/73 för vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m. beräknas uppgå till ca 4,4 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 225
Investeringsplan (1 000-tal kr.) Byggnadsobjekt Medelsförbrukning Rygg Fänjlen
Kostnadsram Faktisk - - start a ställan e
t.o.m. Beräknad för mån/år mån/år
1.4.70 1.4.71 30.6.71 = 1971/72 —1972/73 1 2 3 4 5 6 7 8
Slutredovisade t.o.m. 30.6.70 — — 361 890 — — Slutredovisade per 30.6.71 11 373 — 11 349 — — Ulleråkers sjukhus 170
Elarbeten 1964 251 2415 = 2404 11 0 2.66 | 72
Sundby sjukhus Anslutning till avlopps- 7.70 ledningssystem 2 870 3 050 2853 30 150 11.64 9.67
5.73 Medicinskt centrum om: 0. tillbyggnad 2 700 2 700 2 670 30 0 11.66 6.68 Ribbingelunds
| avloppsreningsverk | 100 160 | 0 160 | 0 11.71 8:72 |
| Rosöga avloppsreningsverk — 145 215 | 0 200 | 15 11.71 8.72 | |
| Gullberna sjukhus | . | | | |
| Elarbeten 1965 | 295 295 | 290 | 5 [0] 12.66 9.67 |
S:t Lars sjukhus Yttre arbeten 2 720 2 698 2 649 49 0 9.64 9.67 Elarbeten 1964 1435 1410 1407 3 0 5.66 5.69 Vipeholms sjukhus
| Panncentral, kompl. arb. | 6.70 6.72 | |||||
| Panncentral, rationa- | 1325 1325 1173 125 20 | : | : | |||
| liserin | 3.65 1.67 | |||||
| g | 6.70 | |||||
| Elarbeten 1963 | 198 188 | 185 | 3 | 0 8.65 768 | ||
| Elarbeten 1964 | 125 125 | 120 | 5 | o 266 15R | ||
| 9 vårdpaviljonger, | | | |||||
| nybyggnad | 23400 = 25140 10 656 10000 4200 12.69 10.72 | |||||
| Barnstuga | 532 532 | 491 41 | 0 11.69 6.70 | |||
| Prov. skollokaler | 810 875 | 561 250 50 9.70 7.71 |
S:ta Maria sjukhus Elarbeten 1964 545 542 540 2 [4 6.66 8.67 Restads sjukhus Vårdpaviljongerna MK 20. MK 3 7025 7025 6 964 61 0 12.66 8.68 Mariebergs sjukhus Anslutning till Kristinehamns kommuns avloppssystem m. m. 785 785 773 12 0 11.67 8.68 Sala sjukhus Nybyggnader 26575 26575 26 556 19 0 1.60 8.67 Hälsinge sjukhus Omklädningsrum vid idrottsplats 124 124 121 3 0 11.66 6.67 Frösö sjukhus . Vårdpaviljong MK 12 4950 4930 4 917 13 0 7.65 8.67 Umedalens sjukhus Yttre avlopp m. m. 1368 1372 1372 0 0 10.66 9.67 Rålambshovs sjukhus Ombyggnad, 2 tr. 210 127 0 127 0 - Ombyggnad av personal-
Sthlms ko
matsal 80 90 0 0 [0] ms kommun
Summa 78051 11149 4435
8+ Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 226
11.2 Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
Enligt principbeslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:185, 1LU 1961: 49, rskr 1961: 398) skall nya rättspsykiatriska kliniker uppföras i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 1,2 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
Redogöreise för klinikerna i Uppsala och Lund lämnades senast i prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 253) och för kliniken i Göteborg i prop. 1969: 1 (bil. 7 s. 236). Som framgår av investeringsplanen har kostnadsramen för kliniken i Uppsala höjts med 250000 kr. Utöver den allmänna byggnadskostnadsstegringen har kostnadsramen därvid höjts med 165 000 kr. Detta beror främst på att socialstyrelsen krävt viss ändring av rastgårdar och utbyte av lås. Kostnadsramen för kliniken i Göteborg har kunnat sänkas med 1 300 000 kr. Eftersom definitivt beslut angående den rättspsykiatriska kliniken i Umeå ännu ej träffats föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramen tills vidare endast räknas upp med index. Någon medelsförbrukning har cj beräknats.
Beträffande stockholmskliniken, som tidigare avsetts bli placerad på kronobergsområdet, pågår förhandlingar om förläggning av kliniken till Stockholms läns landstings nya sjukhus i Huddinge.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
Bygg- Färdig-
1.4.70 1.4.71 Faktisk Beräknad för start ställande:
t.o.m. mån/år - mån/år
30.6.71 = 1971/72 1972;73 i 2 3 4 5 6 7 8 Rättspsykiatrisk klinik i Lund 7 200 7 200 6 738 400 60 3.68 10.70 Rättspsykiatrisk klinik i Uppsala 7 300 7 550 7259 250 41 2.68 10.70 Rättspsykiatrisk klinik i Göteborg . 8 100 6 800 6 284 500 10 6.69 1.71 Rättspsykiatrisk klinik . i Umeå 4 615 5 030 0 0 0 vilar tills vidare
Summa 20 281 1150 111
Departementschefen:
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 för vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker beräknas uppgå till ca 100 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socia!'departementet 227
11.3. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
Medelsbehovet till detta ändamål har för innevarande budgetår beräknats till 3,8 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
Efter samråd med socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen olika byggnadsföretag för vilka det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1972/73 beräknas till 9,8 milj. kr.
De i investeringsplanerna för innevarande budgetår angivna kostnadsramarna har i vissa fall ökats beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen. Å andra: sidan har det visat sig möjligt att för vissa objekt sänka kostnadsramarna med sammanlagt 608 000 kr. Vidare slutredovisas ett antal byggnadsföretag med en förbrukning som med 118 000 kr. understiger gällande kostnadsramar.
Under budgetåret 1972/73 föreslås nya elevförläggningar vid Hammargården, Stigby, Långanäs, Sundbo och Hornö, centralkök vid Hammargården och Ryagården samt gymnastikbyggnad vid Bärby. Styrelsen föreslår även bl.a. tillbyggnad av sjuk- och behandlingsavdelning, administration, mottagningsavdelning och specialavdelning samt en nybyggnad för personalförläggning vid Fagared, ombyggnad av Herrgården och tillbyggnad av mottagningsavdelning vid Sundbo, tillbyggnad av mottagningsavdelning och specialavdelning vid Gräskärr, tillbyggnad av läkarmottagning vid Ryagården samt ombyggnad av huvudbyggnad vid Håkanstorp.
Trots att tjänstebostadstvånget upphävts kvarstår behovet av ytterligare personalbostäder vid Lövsta, Hammargården och Håkanstorp.
I investeringsplanen för innevarande budgetår har anslagsposten Idrottsplaner upptagits med en kostnadsram av totalt 700 000 kr. För att bl. a. kunna fortsätta utbyggnaden av idrottsplaner vid vissa skolor föreslås en höjning av kostnadsramen till 800 000 kr. i prisläget den 1 april 1971, vilket belopp beräknas täcka medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73.
Styrelsen föreslår vidare vägar och markplanering vid Långanäs, Sundbo, Råby och Bärby. I arbetena vid Långanäs ingår bl.a. uppförande av en ny bro.
Föredraganden
Med hänsyn till att tjänstebostadstvånget vid skolorna upphört den 1 april 1971 förordar jag att personalförläggning vid Fagared, som tagits upp i investeringsplanen för innevarande budgetår men ännu inte påbörjats, tills vidare utgår. Vidare förordar jag att ombyggnaden av avdelningen Matsbo vid Sundbo, vilket objekt tagits upp i investeringsplanen för innevarande budgetår, inte kommer till stånd.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 228
I samråd med byggnadsstyrelsen och i anslutning till vad jag i det föregående anfört har en investeringsplan gjorts upp för ungdomsvårdsskolorna. För att inom ramen för tillgängliga medel kunna påbörja vissa angelägna företag, som då ännu inte redovisats, upptogs i den i prop. 1971: 1 bil. 7 s. 238 intagna investeringsplanen en Kostnadsram på 4,2 milj. kr. för diverse om- och tillbyggnadsarbeten. Denna ram bör höjas till 6,8 milj. kr. Bland företag, som beräknas bli aktuella är ombyggnad
av centralköket vid Ryagården. Under innevarande år har inom denna
kostnadsram påbörjats tillbyggnad av specialavdelning Berga och mot-
tagningsavdelning Eken vid Hammargården, tillbyggnad av specialav-
delning vid Bärby samt ombyggnad av Solbacken vid Östra Spång (Jfr. prop. 1971: 140, FiU 1971: 47, rskr. 1971: 293).
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start ställande
Kostnadsram Faktisk Beräknad för mån/år mån/år
— — tm HA —
1.4.70 1.4.71 30.6.71 = 1971/72 1972/73 1 2 3 4 5. 6 7 8
Lövsta Skolverkstad 435 420 407 10 3 11.69 7.70 Vissa elevhem, modernisering 445 445 386 59 — 4,69 5.70 Avd. Storgården, ombyggnad 1085 1055 756 250 49 12.68 2.70 Bef. skolbyggnad, ombyggnad 441 422 370 45 7 1.70 10.70 Långanäs Elevförläggning I 495 493 490 3 — 2.67 2.68 Avd. Torpet, tillbyggnad 185 185 180 5 — 2.67 7.67 Fagared Elevförläggning T—II 1 100! 1195 34 1100 50 4.71 12.71 Sundbo Bilverkstad, tillbyggnad samt planering och yttre
| ledningar | 505 480 | 432 48 | — 12.68 11.69 | |
| Adm. lokaler, ombyggnad 117 117 | 108 | 9 | — 12.68 11.69 | |
| Mekanisk verkstad | 870 860 | 808 | 52 | — 12.68 11.69 |
Specialavd., om- och
| tillbyggnad | 353 335 | 321 | 14 | — 12.68 11.69 |
| Elevförläggning I | 515 515 | 403 100 | 12 10.70 S.71 | |
| Avd. Matsbo, ombyggnad 220 | 65 "65 — | — utgår : | ||
| Avloppsreningsanläggning «450 490 | — 350 140 12.71 7.72 | |||
| Två personalbostadshus 190 190 | 182 | 8 | — 10.67 6.68 |
Gräskärr Snickeriverkstad 790 860 77 600 160 8.71 6.72 Yttre elnät IT — 580 — 350 200 11.71 11.72 Hammargården Växthus 235 235 232 3 — 10.67 1.69
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 229
1 2 3 4 5 6 7 8
Bärby Yttre planering och bollplan 105 105 100 5 — 6.67 10.71 Yttre ledningar och planering 180 180 180 — — 5.62 .. 11.65 Elevförläggning 111 450 410 336 60 14 10.69 6.71
Östra Spång Elevförläggning T-III 1575 1 650 1425 210 15 10.69 11.70 Folåsa Elevförläggning 1969 — 20 18 — — utgår
Ryagården Ekhaga, tillbyggnad 75 75 71 4 — 11.65 12.66 Tillbyggnad av arbetslokaler för trädgårdsanläggning 88 90 90 — — 9.65 6.66 Elevförläggning, 10 på 485 485 183 290 12 2.70 11.70
Eknäs Administration 735 860 — — 700 8.72 8.73
Morängen Verkstad och administra-
| tion | 685 710 696 14 | — 11.66 1.68 | |
| Två personalbostadshus 282 270 | 265 | 5 — 11.67 8.68 | |
| Vemvyra | . | ||
| Tegegården, ombyggnad 256 250 | 232 18 | — 2.69 6.69 | |
| Skolbyggnad, tillbyggnad 320 350 | — 300 | 45 1.72 9.72 | |
| Olika skolor | : | ||
| Personalbostäder | 1905 1905 | 850 330 725 | |
| Idrottsplaner | 700 700 | 1i2 115 450 |
Diverse om- och tillbyggnadsarbeten m. m. 4200 6 800 1 461 2 900 2 400 Vägar och markplanering 650 785 — 700 85
Summa 11270 7957 5 067
1 2 st objekt enligt prop. 1971: 1, bil. 7 s. 237
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisat läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1972/ 73 för vissa byggnadsarbeten m.m. vid ungdomsvårdsskolorna beräknas uppgå till 5,1 milj. kr.
11.4. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
Till detta ändamål har för innevarande budgetår medelsförbrukningen beräknats till 2 249 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 230
Byggnadsstyrelsen
Styrelsen beräknar medelsförbrukningen för nästa budgetår till ca 3,5 milj. kr.
De i prop. 1971: 1 (bil. 7 s. 240) angivna kostnadsramarna har höjts för flertalet byggnadsföretag. Ökningen, som huvudsakligen beror på den allmänna byggnadskostnadsstegringen, uppgår enligt styrelsen till sammanlagt 765 000 kr.
I avvaktan på resultatet av pågående utredning om platsbehovet vid allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare har byggnadsstyrelsen lagt ned det i planen upptagna byggnadsföretaget för verkstad vid Venngarn. Någon medelsförbrukning beräknas därför inte för nästa budgetår.
Om Venngarn skall kvarstå i anstaltsorganisationen, bör anstaltens kök byggas om under nästa budgetår. Kostnadsramen för ombyggnaden beräknas till 1 150 000 kr. i prisläget den 1 april 1971. Medelsförbrukningen budgetåret 1972/73 beräknas till 500 000 kr.
För nybyggnad vid Gudhem av diverseverkstad, verkstadsförråd och servicebyggnad för arbetsdriften samt viss ombyggnad inom anstaltens klinik och administrationsbyggnader har byggnadsstyrelsen den 20 september 1971 redovisat huvudhandlingar. Kostnaderna för byggnadsarbetena, som kan påbörjas i januari 1972, beräknas till 3 255 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Medelsförbrukningen beräknas till 1 500 000 kr. under ettvart av budgetåren 1971/72 och 1972/73. Vidare har styrelsen i skrivelse den 11 oktober 1971 redovisat bygghandlingar beträffande armeringsverkstad vid Venngarn. Kostnaderna för verkstaden beräknas till 85 000 kr. i kostnadsläget den 1 april 1970.
Departementschefen
Jag har tidigare på förslag av nykterhetsvårdens anstaltsutredning förordat att nykterhetsvärdsanstalten vid Svartsjö överlämnas till kriminalvården under nästa budgetår. Byggnadsföretag vid denna anstalt bör stå kvar i investeringsplanen även nästa budgetår. I avvaktan på resultatet av den av mig förordade planeringen av verksamheten vid Venngarn bör det i investeringsplanen upptagna byggnadsföretaget för verkstad vid anstalten tills vidare utgå ur planen. Av samma anledning bör ombyggnad av kök vid anstalten tills vidare anstå.
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av planen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare beräknas uppgå till ca 3 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Investeringsplan
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- - Färdig-
Faktisk Beräknad för start ställ.
t.o.m. mån/år - mån/äår
1.4.1970 -1.4.1971 -30.6.1971 1971/72 1972j73
Slutredovisade under 1970/71 175 — 148 — —
Svartsjö Elarbeten 1967 1 540 1675 — 1000 600 9.71 12.72 Anslutning till Kungsgårdens vatten och avlopp 585 585 S72 13 — 2.69 12.69
Venngarn
| Elarbeten 1966 | 610 616 605 | 1i | — 9.68 9.69 |
| Öppen avd. 24 pl. | ft 415 1 515 959 500 | 55 2.70 10.71 | |
| Elarbeten 1967 | 1019 1 065 997 | 60 | 8 12.69 12.71 |
Betongvarufabrik, matarficka 130 140 — 120 20 3.72 5.72 Betongvaruflabrik, armeringsverkstad 85 105 — 73 10 1.72 4.72 Gudhem Div. verkstäder m. m. 3255 3 550 — 1 000 1 500 1.72 3.73 Brotorp Annexbyggnad, ombyggnad 400 400 301 90 9 10.70 4.71 Upprustning Et. II 1100 1 200 — 400 700 1.72 1.73 Runnagården Personalutrymmen 260 265 — 210 55 8.71 1.72
Summa 3 582 3477 2957
11.5 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium
För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats en medelsförbrukning av 2,2 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
Beträffande nybyggnaden för destruktionsanläggning anmäler styrelsen att tidplanen för utförande av anläggningen förskjutits och att ugnen nu beräknas kunna tas i bruk under sommaren 1973.'
Utöver färdigställda och ovan nämnda objekt beräknas medel under nästa budgetår för följande byggnadsarbeten.
Nybyggnad för smådjurhus m. m.
Redogörelse för objektet lämnades i prop. 1971: 1 (bil. 7 sid. 241). Byggnadsarbetena beräknas kunna sättas igång våren 1972.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet [00] [ör to
Nybyggnad för tuberkulossektionen
Byggnadsstyrelsen redovisade i skrivelse den 24 augusti 1970 byggnadsprogram för en nybyggnad för tuberkulossektionen vid SBL. Med hänsyn till att en lösning av lokalfrågan var ytterst angelägen hemställde styrelsen om bygguppdrag, varvid kostnaderna uppskattades på grundval av ett byggnadsprogram till 1 730 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Den 17 december 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra objektet inom ovan angiven kostnadsram. Byggnadsarbetena påbörjades i mars 1971 och beräknas pågå ett år. Styrelsen har företagit en detaljkostnadsberäkning på bygghandlingar och därvid funnit att kostnaden för objektet uppgår till 1 890 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Trots de speciella lokalerna uppgår ökningen av kostnaden endast till 160 000 kr. eller 9 2. Sedan byggnadsarbetena igångsattes har SBL emellertid krävt vissa ändringar av byggnad och installationer. Kostnaden för de av SBL föreslagna åtgärderna uppskattas till 140 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Den sammanlagda ramhöjning som nu erfordras uppgår således till 300 000 kr. i nämnda prisläge.
Departementschefen
I prop. 1971: 145 (bil. 3 s. 14—15) angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 förordade jag, att cen nybyggnad för smådjurhus borde uppföras inom laboratoriets förläggningsområde i Solna. Jag förordade vidare, att en preliminärt beräknad kostnadsram av 11 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971 för nybyggnad av smådjurhus borde föras upp i investeringsplanen för statens bakteriologiska laboratorium.
Härefter uppdrog Kungl. Maj:t den 5 november 1971 åt byggnadsstyrelsen att projektera ifrågavarande nybyggnad till och med bygghandlingar. Enligt uppdraget skulle projekteringen ske med utgångspunkt i att den yta inom nybyggnaden, som skulle ställas i ordning för förvaring och behandling av djur tills vidare skulle begränsas till att tillgodose de mest angelägna behoven vid Taboratoriet.
Medelsförbrukningen under nästa budgetår beräknas till 7 milj. kr. Byggstart torde kunna ske i mars 1972. Jag förordar, att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 för vissa byggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium beräknas uppgå till 8,5 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 233
Investeringspian (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
1.4.70 1.4.71 Faktisk Beräknad för start ställande
tom 1971/72 1972/73 mån/år mån/år
Nybyggnad för destruktionsanläggning 3 890 4235 137 2 700 1 300 4.72 17.13 Nybyggnad för tuberku- Josdiagnostik 2030 2 200 603 1 000 200 3.71 3.74 Nybyggnad för smådjurhus m. m. -— 11 000! — 3 000 7 000 3.72 3.74
Summa : 740 6 700 8 500
2 Uppskattad kostnad
11.6¶Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen överlämnade den 17 november 1969 ett förslag
till byggnadsprogram för ombyggnad för statens rättsläkarstation i Solna. Styrelsen uppskattade kostnaderna för ombyggnadsätgärderna, som be-
rör en rumsyta om 1 335 m?, till I 260 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Genom beslut den 5 juni 1970 uppdrog Kungl. Maj:t till byggnadsstyrelsen att utföra projektering t. o. m. färdiga bygghandlingar innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj:ts förnyade prövning. I prop. 1971: 1, bil. 7 (s. 243) anför departementschefen att ombyggnadsarbetena inte förutsätts bli påbörjade förrän under budgetåret 1972/ 73. Med hänsyn till arbetsmarknadssituationen har Kungl. Maj:t emeller-
tid den 30 juni 1971 fattat beslut om tidigareläggning av vissa byggnads-
och underhållsobjekt däribland även ombyggnad av rättsläkarstationen i
Solna. Byggnadsarbetena har påbörjats i november 1971 och med hänsyn
härtill beräknas medelsförbrukningen under budgetåret 1971/72 uppgå
till 1 300 000 kr. Byggnadstiden beräknas till tio månader.
Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 beräknas till 455 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 234
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start ställande
Faktisk Beräknad för månf/år män/är
t.o.m.
1.4.70 1.4.71 30.6.71 — 1971/72 1972/73
Uppsala Till- och ombyggnad vid statens rättsläkarstation m. m. : 925 925 905 20 — 2.69 7.70 Solna Ombyggnad för statens rättsläkarstation 1 400 1755 — 1 300 455 11.71 7.72
Summa 905 1320 455
Departementschefen
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisat läggs till
grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.
Sammanfattning
Departementschefen
Med hänvisning till vad som förut nämnts under redogörelsen för medelsbehov för de ändamål, vilka ingår i förevarande investeringsanslag, förordar jag efter samråd med statsrådet Odhnoff att följande samman-
fattande investeringsplan läggs till grund för beräkning av anslagsbe-
hovet.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Benämning Beräknad medelsförbrukning
1971/72 1972/73
1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker
för psykiskt sjuka m. m. 11 149 4435 2. Vissa byggnadsarbeten för rätts-
psykiatriska kliniker 1150 111 3. Vissa byggnadsarbeten m. m, vid
ungdomsvårdsskolorna 7957 5 067 4, Vissa byggnadsarbeten m. m. vid
statens vårdanstalter för alkohol-
missbrukare 3 477 2957 5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid
statens bakteriologiska laboratorium 6 700 8 500 6. Vissa byggnadsarbeten vid statens
rättsläkarstationer 1320 455
Erfarenhetsmässig reduktion av
medelsbehovet —1 319 —25
Summa 30 434 21 500
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 235
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång Medelsförbrukning
1.7.1971 30 434 30 434 Anslag för 1972/73 21 500 21 500 (förslag)
Summa 51 934 Summa 51 934
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 21 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 236
IV. Statens utlåningsfonder
3. Statens bosättningslånefond
Från fonden lämnas bosiättningslån med högst 6 000 kr. till trolovade elier äkta makar, ensamstående föräldrar samt till personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden. Lånen lämnas utan säkerhet. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1946: 570) om statliga bosättningslån (ändrad senast 1969: 781).
För innevarande budgetår har anvisats 20 milj. kr. Sedan Jåneverksamheten började har t. o. m. budgetåret 1971/72 anvisats sammanlagt ca 183 milj. kr.
Fullmäktige i riksbanken
Utvecklingen av låneverksamheten framgår av följande sammanställning.
| Budgetår Nya lån | Antal | Medelbelopp «<:Totalbelopp Avbetalningar kr. | milj. kr. | milj. kr. |
| 1965/66 | 10 829 | 4177 | 45,2 | 21,2 |
| 1969/70 | 10 593 | 4877 | 51,7 | 39,0 |
| 1970/71 | 10 614 | 4 910 | 52,1 | 42,6 |
| 1971/72! 11 000 | 5 000 | 55,0 | 44,0 | |
| 1972/73! 11 600 | 5 000 | 58,0 | 45,0 |
! Beräknat
Nettoutlåningen uppgick budgetåret 1970/71 till ca 9,5 milj. kr. För innevarande budgetår räknar fullmäktige med nettoutlåningen av ca 11 milj. kr. För budgetåret 1972/73 räknar fullmäktige med 11 600 nya lån och ett medelbelopp av ca 5 000 kr. per lån. Nettoutlåningen under nästa budgetår skulle därmed, som framgår av följande sammanställning, uppgå till ca 13 milj. kr.
| Behållning den 1.7.1971 | 12,4 | |
| Anslag 1971/72 | 20,0 | |
| Disponibelt 1971/72 | 32,4 | |
| Utbetalningar 1971/72 | 55,0 | |
| Amorteringar på tidigare lån | 44,0 | 11,0 |
| Behållning den 1.7.1972 | 21,4 | |
| Utbetalningar 1972/73 | 58,0 | |
| Amorteringar på tidigare lån | 45,0 | 13,0 |
| Behållning den 1.7.1973 | 8,4 |
Med hänvisning till beräkningarna föreslår riksbanksfullmäktige att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 237
Departementschefen
1970 års riksdag anförde (SU 1970:5, rskr 1970: 5) att en förutsättningslös översyn av reglerna för statliga bosättningslån borde göras i syfte att åstadkomma en mindre restriktiv prövning vid långivningen. Översynen borde även innefatta en genomgång av vilka typer av bostäder som skall betraktas som genomgångsbostäder vid prövning av tiden för den gemensamma bosättningen. Kungl. Maj:t har uppdragit åt familjepolitiska kommittén att verkställa denna översyn.
Med hänsyn till den väntade behållningen på anslaget föreslår jag, i likhet med riksbanksfullmäktige, att anslaget för nästa budgetår förs
upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1972/73 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 238
V. Fonden för iåneunderstöd
1. Lån till anordnande av barnstugor
Från anslaget utgår lån med högst 4 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller inköp av byggnad för barnstuga. Lån utgår till lokaler som anordnas så att de kan användas för barntillsyn under minst fem timmar per barn och dag, dvs. till daghem, gemensam barnstugeavdelning och fritidshem. Låncet utbetalas sedan byggnadsarbetena slutförts. Lån kan inte erhållas, om statligt bostadslån beviljats. Lånebestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån till barnstugor. Utöver lån utgår anordningsbidrag med högst 5 000 kr. per plats (anslaget D 2).
För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 50 milj. kr., varav 15 milj. kr. på tilläggsstat I.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till 39 milj. kr. Styrelsen har vid sin beräkning utgått från att lån utbetalas inom ett år efter det byggnadsarbetena påbörjades. Under vardera av budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas preliminärt antalet påbörjade byggen omfatta ca 14 000 platser. Lån från detta anslag beräknas utgå till omkring 70 26 av antalet platser.
Föredraganden
Kungl. Maj:t beslöt den 24 september 1971 att lån till kommun eller allmännyttigt bostadsföretag för anordnande av barnstugor skall kunna utbetalas i förskott i de fall byggnadsarbetena påbörjades under tiden den 1 oktober 1971—den 15 januari 1972. Riksdagen har anvisat 15 milj. kr. på tilläggsstat I för innevarande budgetår för att täcka det ökade medelsbehov som följer av nämnda förskottsutbetalningar. Förskottsutbetalningarna påverkar samtidigt medelsbehovet för nästa budgetår i motsvarande mån. Med beaktande härav beräknar jag anslagsbehovet till 20 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till anordnande av barnstugor för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
2. Lån till byggande av sjukhem
Från anslaget utgår lån med högst 30 000 kr. per vårdplats för nybyggnad samt om- eller tillbyggnad av sjukhem för långvarigt kropps-
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 239
sjuka och lättskötta psykiskt sjuka. Som villkor gäller bl. a. att byggnadsarbetena påbörjats under tiden den 25 november 1963—den 31 december 1969. Högst 20000 kr. per vårdplats kan förskotteras sedan byggnadsarbetena påbörjats. Lånebestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964: 411) om statslån till sjukhem (ändrad senast 1969: 269). För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 35 milj. kr. Totalt har för ändamålet anvisats 420 milj. kr.
Socialstyrelsen
Styrelsen räknar med följande utbetalningar och medelsbehov för innevarande och nästa budgetår (milj. kr.).
| Disponibelt 1971/72 | 37,4 |
| Beräknade utbetalningar 1971/72 | | 37,0 |
| Utgående reservation 30.6.1972 | 0,5 |
| Beräknade utbetalningar 1972/73 | 31,5 |
| Anslagsbehov 1972/73 | 31,0 |
Departementschefen
Statligt lånestöd till sjukhemsbyggandet utgår för byggnadsföretag som påbörjats före den 1 januari 1970. Totalt har lån beviljats för ca 15 000 vårdplatser. För budgetåret 1972/73 behövs i huvudsak medel för slutbetalning av beviljade lån. Jag beräknar anslagsbehovet till 31 milj. kr. -
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till byggande av sjukhem för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 31 000 000 kr.
3. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
Till detta ändamäl har för innevarande budgetår anvisats ctt investeringsanslag av 7,1 milj. kr., varav 4,1 milj. kr. på tilläggsstat.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen tillstyrker lån med sammanlagt 15 milj. kr. för byggnadsföretag m. m. vid vissa erkända och enskilda vårdanstalter.
Departementschefen
För lån till olika byggnadsföretag m. m. under innevarande budgetår beräknar jag ca 8,9 milj. kr., varav ca 6,5 milj. kr. avser företag som från syssclsättningssynpunkt ansetts lämpliga att sättas igång under vintern 1971—1972. Vissa av de i socialstyrelsens anslagsframställning angivna byggnadsföretagen ingår bland dem som redan påbörjats.
För nästa budgetår beräknar jag medelsåtgången för lån till fortsatt
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 240
upprustning av anstalterna till 1,5 milj. kr. Med hänsyn till beräknad reservation bör anslaget föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. |
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1971 3 314 1971/72 8915 Anslag för 1971/72 7 100 1972/73 1 500 Anslag för 1972/73 (förslag) . 1
Summa 10 415 Summa 10415
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för al-
koholmissbrukare m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 1 000 kr.
4, Lån till utländska läkare för viss efterutbildning
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 000 kr. På anslaget fanns vid ingången av budgetåret 1971/72 en reservation på 499 218 kr.
Socialstyrelsen
Från anslaget bestrids kostnader för lån till utländska läkare, som vistas i Sverige och är i behov av ekonomisk hjälp under tid för provtjänstgöring eller efterutbildning i syfte att erhålla behörighet att utöva läkaryrket inom riket. Styrelsen anser att medel behövs för ifrågavarande ändamål även i fortsättningen. Med hänsyn till behållningen på anslaget föreslås, att endast ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas för budgetåret 1972/73.
Departementschefen
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av stats-
rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t
Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 241
Register
Sid.
1 Översikt
Driftbudgeten
Femte huvudtiteln
ÅA. Socialdepartementet m. m.
Kronor
| 15 1. Socialdepartementet, förslagsanslag | 7 240 060 |
| 16 2. Kommittéer m. m. , reservationsanslag | 7 800 000 |
| 16 3. Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag | 2 000 000 |
| 17 4, Extra utgifter, reservationsanslag | 300 000 |
17 340 000
B. Allmän försäkring m. m. 18 Inledning 23 1. Försäkringsdomstolen, förslagsanslag 2615 000 24 2. Försäkringsrådet, förslagsanslag 1 507 000 24 3. Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 44 392 000 27 4. Folkpensioner, förslagsanslag 9 390 000 000 30 5. Ersättning till postverket för pensionsut-
betalningar, förslagsanslag 18 400 000 31 6. Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 870 000 000 33 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslags- |
anslag 1 500 000
10 328 414 000
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. 34 Inledning 35 1. Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 2 170 000 000 36 2. Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag, förslagsanslag 6 700 000 37 3. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m., förslagsanslag 815 000 000 38 4, Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag 169 000 000
39 5. Omkostnader för statens bosättningslån, för- |
slagsanslag 540 000
3 161 240 000
D. Sociala serviceåtgärder
41 Inledning
45 1. Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 250 000 000
46 2. Bidrag till anordnande av barnstugor, reserva-
tionsanslag 70 000 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 242
Sid. Kronor 47 3. Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag 216 000 000 49 4, Bidrag till kommunala familjedaghem,
förslagsanslag 38 000 000 50 un . Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag 4 000 000 51 a . Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag 1 800 000
579 800 000
E. Myndigheter inom hälse- och sjukvård, socialvård m. m.
| 52 | Inledning Centrala och regionala myndigheter m. m. | |
| 53 . Socialstyrelsen, förslagsanslag | 42 510 000 | |
| 57 NN . Giftnämnden, förslagsanslag | 1390 000 |
59 3. Nämnden för sjukvårds- och socialvårds-
byggnader, förslagsanslag 315 000 60 4. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut, förslagsanslag 6 050 000
60 5. Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag "8289 000 62 6. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhets-
nämnder, förslagsanslag 8 397 000
Vissa laboratorier m. m. 63 7. Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag 5711000 65 8. Statens strålskyddsinstitut m. m.: Inredning
| och utrustning, reservationsanslag | 1100 000 | |
| 66 | Statens bakteriologiska laboratorium: | |
| 67 9. Uppdragsverksamhet, förslagsanslag | 1000. | |
| 72 10. Driftbidrag, reservationsanslag | | 2900 000 | |
| 72 11. Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag | 4 200 000 | |
| 73 12. Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag | 1225 000 | |
| 74 13. Utrustning, reservationsanslag | | 3280 000 | |
| 75 14. Statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag | 10 360 000 |
76 15. Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag 6 591 000 77 16. Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag 5 252 000 79 17. Statens rättsläkarstationer: Inredning och
utrustning, reservationsanslag 150 000
107 721 000
F. Öppen hälso- och sjukvård 80 Inledning - 82 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn,
förslagsanslag | | 3 100 000 83 2. Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag 1030 000 85 3. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag 430 000
86 4, Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård,
| förslagsanslag | 1 700 000 |
| 87 5. Bidrag till S: t Lukasstiftelsen | 75 000 |
| 87 6. Allmän hälsokontroll, förslagsanslag | 1480 000 |
| 88 7. Skyddsympningar, förslagsanslag | 6 700 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet - 243
Sid. . Kronor 91 8. Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag 3 800-000 92 9. Bidrag till driften av folktandvården, pts
förslagsanslag | 15 400 000 93 10. Bidrag till utrustning av polikliniker för folk- ' |
tandvård, reservationsanslag : 55 000: 94 11. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk |
materialprovning, reservationsanslag 100 000 95 12. Epidemiberedskap-m. m., förslagsanslag 4 474 000
| | 38 344 000
G. Universitetssjukhus m. m. 97 Inledning
Karolinska sjukhuset:
98 1. — Driftkostnader, förslagsanslag . 314 688 000 -
110 2. — Utrustning, reservationsanslag : 6 230 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala: : . 112 3. — Avlöningar till läkare, förslagsanslag = . - 40 408 000 . 115 4. — Driftkostnader, förslagsanslag : 15 300 000 118 5. — Utrustning, reservationsanslag =. 4960 000 119 6. Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets' .
sjukhus i Uppsala, förslagsanslag ov or 6 150 000
120 7. Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stock- ee
holm, förslagsanslag . 14 545 000
123 8. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag 190 000 000
126 9. Utbildnings- och forskningsverksamhet vid :
läkarstationen i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag | 1783 000
127 10. Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 6 120 000 129 11. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
förslagsanslag so 625 000 133 12. Kurser för vissa utländska läkare och tand- . .
läkare m. m., förslagsanslag 1 820 000 136 13. Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag 1 644 000
| 598 273 000 '
H. Övrig sjukhusvård m. m.
139 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker, .
förslagsanslag 17 730 000 140 2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka - |
m. m., reservationsanslag 465 000
141 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m., reservationsanslag 926 000 000" 142 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m,, förslagsanslag 1060 000 000"
142 5. Bidrag till viss hälso- och sjukvård,
reservationsanslag 114 000 0004
+ Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 244
Sid. Kronor
143 6. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker, förslagsanslag 560 000
144 = 7. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m., förslagsanslag 2 040 000 145 8. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara, reservationsanslag 3 320 000
146 9. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.,
förslagsanslag 2055 000
1296 170 000
I. Ungdomsvård m. m.
150 Inledning Ungdomsvårdsskolorna:
153 1. = Driftkostnader, förslagsanslag 91 630 000
158 2. Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag 1 000
159 3. — Personalutbildning, reservationsanslag 608 000
161 4. Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl., förslagsanslag 550 000 161 = 5. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag 27 000 000
119 789 000
J. Nykterhetsvård m. m.
163 Inledning Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: 167 1. Driftkostnader, förslagsanslag 25 688 000 169 2. Utrustning m. m., reservationsanslag 400 000 170 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservations-
anslag 250 000
171 = 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag 89 200 000 173 5. Bidrag till kommunala nykterhetshämnder m. m., förslagsanslag 96 000 000
174 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,
reservationsanslag 350 000 176 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m. 2 600 000
214 488 000
K. Viss rehabiliteringsverksamhet
177 Inledning |
178 . Statens arbetsklinik, förslagsanslag 1975 000 179 NI . Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., förslagsanslag 38 900 000 181 3. Bidrag till handikappinstitutet 4 880 000
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 245
Sid. Kronor 182 4. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag 135 000 000" 183 5. Kostnader för viss utbildning av handikappade, förslagsanslag 8 395 000 186 6. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag 10 000 000
187 7. Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag 89 600 000 189 8. Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag 2 000 000
193 9. Kostnader för viss verksamhet för blinda,
förslagsanslag 2 210 000 194 10. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanslag 2 265 000
294 625 000
L. Arbetarskydd m. m. 195 Inledning 197 1. Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav 178 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 25 965 000 202 2. Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 1 282 000 kr. att avräknas mot automobilskatte-
medlen 22 730 000
48 695 000
M. Internationell samverkan 205 Inledning 205 1. Socialattachéer, förslagsanslag 825 000 206 2. Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag 3 365 000 207 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m.m ., förslagsanslag 5 610 000 208 4, Vissa internationella resor, reservationsanslag 85 000 208 5. Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 150 000
10 035 000
Summa för driftbudgeten 16 814 934 0C0
Kapitalbudgeten II. Statens allmänna fastighetsfond
209 8. Utbyggande av karolinska sjukhuset 10 000 000
215 9. Uppförande av ett personalbostadshus för
karolinska sjukhuset 1 000
216 10. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala — . 11 828 000 223 11. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde 21 500 000
+ Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 246
Sid. Kronor
IV. Statens utlåningsfonder : 236 3. Statens bosättningslånefond 1 000
V. Fonden för låneunderstöd ,
238 1. Lån till anordnande av barnstugor 20 000 000 238 2. Lån till byggande av sjukhem - 31 000 000 . 239 3. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. 1 000
240 4, Lån till utländska läkare för viss efterutbildning 1 000
Summa för kapitalbudgeten 94 332 000
Totalt för socialdepartementet 16 909 266 000
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712195
Bilaga 8 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 8
Kommunikationsdepartementet
Översikt
Kommunikationsdepartementets verksamhet är i huvudsak inriktad på frågor som rör transportverksamheten, trafiksäkerheten samt postoch telekommunikationer.
Åtgärderna inom transportsektorn präglas av strävanden att successivt skapa bättre betingelser för en samhällsekonomiskt riktig utveckling av sektorn. Som ett led i dessa strävanden har SJ under senare år fått förbättrade möjligheter att inom stora delar av transportmarknaden effektivt konkurrera med lastbilsföretagen. Detta har skett genom att olika hämmande regleringar för SJ slopats och genom att ersättning lämnas SJ för driften av de olönsamma järnvägslinjer som upprätthålls av regionalpolitiska och sociala skäl. I det transportmönster som genom utvecklingen växer fram får SJ också — genom de investeringsanslag som årligen anvisas för verksamheten — möjlighet att anpassa och bygga ut sin verksamhet för de transporttjänster där företaget har särskilda möjligheter att göra sig gällande. Både i fråga om godsoch persontrafiken inriktas härvidlag intresset i första hand på de mera långväga relationerna.
Med en trafikpolitik som vill ge transportföretagen inom de olika trafikgrenarna ökade möjligheter att hävda sig från sina speciolla förutsättningar är det från samhällsekonomisk synpunkt angeläget att verka för en större marknads- och kostnadsmässig rättvisa i förhållandet mel-
lan trafikgrenarna och trafikföretagen. Från denna synpunkt är stats-
makternas ställningstaganden till de av bilskatteutredningen avgivna förslagen av betydelse. På något längre sikt kommer den pågående vägkostnadsutredningen att ge ytterligare underlag för en bestämning av vägtrafikens kostnadsansvar. I syfte att få till stånd en trafikpolitiskt betingad anpassning av SJ:s kostnadsansvar har 1971 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t beslutat om nedskrivning av SJ:s statskapital med drygt en miljard kr. I sammanhanget har även beaktats den extra
1 Riksdagen 1972. 1 saml, Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 2
belastning som åvilar SJ i pensionskostnadshiänscende. En viss redovisningsmässig omläggning har därvid gjorts, som möjliggör en mer rättvisande bedömning av SJ:s rörelseresultat.
En väsentlig fråga vid bedömningen av de ytterligare åtgärder som behövs för att fullfölja de trafikpolitiska riktlinjerna är utvecklingen i fråga om företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken. Vorksamhetsform, företagsstorlek och betingelserna i övrigt är av betydelse inte bara för den yrkesmässiga vägtrafikens egna utvecklingsmöjligheter utan också för strävandena att nå en samhällsekonomiskt riktig uppdelning av trafiken. Inom kommunikationsdepartementet bereds f.n. det betänkande med förslag i dessa frågor som förra året avlämnades av en särskild utredning.
För att främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet har införts ett transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheterna som följer med de långa avstånden inom Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet. Genom stödet ges niringslivet i dessa delar av landet möjligheter att driva sin verksamhet under förutsättningar som är mer likartade dem som gäller för näringslivet i andra delar av landet. Därmed främjas också en bättre jämvikt i näringsgeografiskt hänseende mellan landets olika delar samt ett effektivare utnyttjande av landets resurser. Erfarenheterna hittills av åtgärderna är klart positiva. Ökad medelstilldelning föreslås för nästa budgetår för att tillgodose näringslivets efterfrågan på transportstöd.
För att skapa gynnsammare betingelser för den näringsgeografiska utvecklingen på Gotland har efter proposition till 1971 års riksdag beslutats om ett fraktstöd avseende de utgående godstransporterna till fastlandet i Rederi AB Gotlands färjetrafik. För att gynna turismen och förbilliga den gotländska allmänhetens fastlandsresor har vidare beslutats om en statlig insats som i förening med ianspråktagandet av visst företagsekonomiskt utrymme inom Gotlandsbolaget medger en reducering av bolagets personbilstaxa.
Vad angår trafikproblemen i glesbygden pågår numera bl. a. i ett flertal norrlandskommuner en försöksverksamhet enligt riktlinjerna i den inom kommunikationsdepartementet tidigare utarbetade modellplanen för Vilhelmina kommun. Avsikten är att planeringen och erfarenheterna från försöksverksamheten skall vara vägledande för andra kommuner med liknande trafikförsörjningsproblem. Även om det ekonomiska ansvaret härvidlag i första hand åvilar kommunerna själva, beaktar staten kostnader för sådan trafikservice vid prövning av framställningar om extra skattcutjämningsbidrag.
För att skapa bättre betingelser för en övergripande trafikplanering på länsplanet har sedan slutet av år 1970 en särskild arbetsgrupp — den s. k. trafikplaneringsutredningen — i uppdrag att utarbeta riktlinjer för
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 3
en regional trafikplanering. I anslutning härtill pågår en modell- och försöksplanering i två län — Norrbottens och Östergötlands lin. Erfarenheterna från denna skall ligga till grund för de anvisningar som successivt skall utfärdas till ledning för planeringsarbetet inom Övriga länsstyrelser. Målet är att till den 1 oktober 1974 ha trafikplaner utarbetade i samtliga län.
För att stödja berörda kommuner i deras strävanden att få till stånd bättre trafikförhållanden har i början av år 1971 en särskild utredning tillkallats, som — i anslutning till en konkret planering i ett antal utvalda tätorter av olika storlek och struktur — skall överväga åtgärder och planeringsformer ägnade att skapa gynnsammare betingelser för kollcktivtrafiken.
Trafikpolitiska delegationen har fått vidgade direktiv, som innebär att delegationen skall följa upp tillämpningen, utvecklingen och anpassningen av de trafikpolitiska riktlinjerna. Delegationen har i sitt arbete att hålla kontakt med olika arbetande utredningar inom det trafikpolitiska området och följa deras arbete. Mot bakgrund av bl. a. information som i delegationen lämnas i fråga om trafikutvecklingen i stort och om de olika trafikgrenarna skall inom delegationen kunna övervägas behovet av ytterligare åtgärder samt utrednings- och utvecklingsinsatser som kan befinnas ändamålsenliga för att åstadkomma en samhiällsekonomiskt och regionalpolitiskt riktig anpassning och utveckling av transportapparaten.
En ny lag om allmänna vägar — väglag (1971: 948) — och viss följdlagstiftning till denna har utfärdats. Väglagen ersätter lagen (1943: 431) om allmänna vägar och vissa bestämmelser i vägstadgan (1943: 437). Övriga bestämmelser i vägstadgan har ersatts med föreskrifter som meddelas i en ny vägkungörelse (1971: 954). I den nya lagen beaktas trafiksäkerhetsfrågorna i högre grad än tidigare. Väghållaren får rätt att inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser ordna exempelvis belysning på vägarna. Generellt förbud införs att utan länsstyrelsens tillstånd ansluta enskild körväg till allmän väg eller ändra sådan anslutning. Länsstyrelsens möjligheter att ingripa mot trafikfarliga befintliga enskilda utfarter förbättras. Vidare breddas de områden utmed vägarna där utan länsstyrelsens tillstånd inte får uppföras byggnad eller förekomma annan anordning som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Samtidigt införs förbud mot störande ljuskällor och skärps reklamförbudet utmed vägarna. Väghållarens befogenheter i fråga om vägmarken vidgas. Handläggningen av vägmål flyttas över till fastighetsdomstolarna, Vägnämndernas funktioner övertas av kommunerna, Länsvägnämnderna skall däremot finnas också i fortsättningen och får vidgade uppgifter som rådgivande regionala organ och samtidigt en mera allsidig sammansättning. Den nya lagstiftningen har trätt i kraft den 1 januari 1972.
Utöver de betydande belopp — drygt 500 milj. kr. — som under hösten
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 4
1971 ställts till förfogande i sysselsättningsfrämjande syfte för byggnadsoch förstärkningsarbeten inom vägsektorn, föreslås väganslagen för budgetåret 1972/73 öka med ca 156 milj. kr.
Inom vägväsendets område framläggs vidare förslag beträffande den framtida inriktningen av vägplaneringen m. m. i anslutning till redovisningen av vägplaneutredningens betänkande Vägplan 1970.
Inom trafiksäkerhetsområdet görs insatser av olika slag för att successivt förbättra betingelserna för trafiksäkerhetsarbetet. Strävandena inriktas också på att uppnå en allt bättre samordning av de aktiviteter, som bedrivs av olika myndigheter, organisationer och andra.
Beslut har fattats om införande av helt nya, centrala ADB-baserade bil- och körkortsregister, som byggs upp successivt med början i Uppsala län i januari 1972. I samband härmed införs efter hand ny typ av registreringsskyltar liksom nya differentierade körkort.
Från den 1 juli 1971 har inrättats en transportforskningsdelegation med uppgift att planera, samordna och stödja forskning och utveckling inom transportområdet. Trafiksäkerhetsrådets forskningsstödjande verksamhet har härvid förts över till delegationen. Till delegationen har knutits en professur i trafiksäkerhet med placering vid Chalmers teckniska högskola i Göteborg. Från den 1 juli 1971 har dessutom verksamheten vid statens väginstitut och trafiksäkerhetsrådets egna forskningsorgan förts samman till ett statens väg- och trafikinstitut, som skall bedriva forsknings- och utvecklingsarbete avseende huvudsakligen vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet.
Inom handelsflottan och hamnväsendet fortsätter utvecklingen mot större enheter och rationellare godshantering. Utvecklingen inom sjöfarten ägpas ökad uppmärksamhet i internationella sammanhang, och samarbetet med andra sjöfartsländer utvecklas bl.a. i syfte att främja en fri och rationell internationell sjöfart. Förslag framläggs om en förbättrad sjömanspensionering.
Efter proposition till 1971 års riksdag har beslut fattats om en utbyggnad av Trollhätte kanal så att kanalen medger passage av fartyg med ett djupgående av 5,3 m mot f.n. 4,6 m. Vidare har beslutats att en för förhållandena i vänernområdet lämplig isbrytare anskaffas. Genom utbyggnaden av kanalen och förstärkningen av isbrytarberedskapen kommer förutsättningar att skapas för rationellare transportsystemlösningar för i första hand skogsindustrin inom vänernområdet. Allmänt får området näringspolitiskt förbättrade möjligheter att hävda sig och en förbättrad regional balans skapas i förhållande till den expansiva västkusten,
Förslag framläggs nu även om en utbyggnad av Södertälje kanal.
Flygtrafiken fortsätter att växa kraftigt med bl. a. krav på ökade investeringar i flygplatser och flygsäkerhetsanläggningar som följd. Arbetena på nya Malmö-Sturups flygplats pågår med sikte på ett färdig-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 5
ställande i slutet av år 1972. Sedan Kungl. Maj:t för sin del godkänt överenskommelsen mellan staten och lokala intressenter om ny flygplats i göteborgsregionen har utrednings- och programarbete avseende projektet påbörjats. För Arlanda flygplats pågår projekteringsarbete avseende en ny utrikes stationsbyggnad.
Inom postverket fortsätter de senaste årens omfattande rationaliseringsåtgärder innefattande bl. a. fortsatt automatisering av sorteringsarbetet, införande av särskilda redovisningscentraler och utvecklingsarbete för automatisering av kassaarbetet. Inom glesbygdsområdena fortsätter förbättringarna av postservicen. De löneförbättringar som 1971 års avtalsrörelse medförde innebar kraftigt höjda personalkostnader för postverket. Postbanken höll sin ställning som det största bankinstitutet i landet på inlåningssidan. Som ett led i samarbetet mellan Postbanken och Sveriges Kreditbank har de båda bankerna gemensamt bildat ett fastighetskreditbolag, BOFAB.
Inom televerket fortsätter arbetet med att vidmakthålla och förbättra servicen åt kunderna. Automatiseringen av den inrikes telefontrafiken slutförs under sommaren 1972. Då beräknas även ca 90 Z av utlandstrafiken kunna expedieras på automatisk väg. Förhandlingar rörande definitiva arrangemang för världsomfattande telesatellitsamarbete har slutförts under år 1971. I december 1971 har den gemensamma nordiska jordstationen för telesatellitkommunikation i Tanum invigts. Beslut har fattats om ett rikstäckande mobiltelefonsystem, som i en första etapp introducerats i Mälardalen under hösten. Datakommunikation över telenätet fortsätter att expandera och televerket utreder frågan om ett separat allmänt datanät.
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde föreslås uppförda med 4 377,7 milj. kr. Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1971/72 med ca 443 milj. kr.
Kostnaderna i affärsverken täcks av verkens intäkter. Kostnaderna (exkl, avsättning till värdeminskningskonto) bar för postverket, televerket, statens järnvägar och luftfartsverket under innevarande budgetår beräknats till ca 7 miljarder kr.
Antalet statligt anställda inom departementets verksamhetsområde motsvarade vid mitten av år 1971 ca 144 000 helårsarbetande.
Transportsektorn
Investeringar och underhåll inom samfärdselsektorn inberäknat postoch teletjänster uppgick under år 1970 till ca 8,3 miljarder kr. I detta belopp ingår inte till privat konsumtion och firmabiltrafik hänförliga fordonsinvesteringar. Av samtliga nyinvesteringar (räknat brutto) i landet svarade samfärdselsektorn för ca 15 2.
Det inrikes persontransportarbetet: har under perioden
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 6
Miljarder personkm Miljarder personkm 100 100
Prognos
Pa
80 80
60 60
40
20 20
0 : 0 År 1950 1955 1960 1965 1970 1975 Fig. 1. Det inrikes persontransportarbetet under perioden 1950-1975
1960—1970 ökat med ca 6,5 0 per år till drygt 80 miljarder personkm. Enligt prognoser utarbetade i samband med långtidsutredningen har persontransportarbetet beräknats till ca 94 miljarder personkm år 1975 (fig. 1). De beräknade förändringarna i persontransportarbetet grundas på antagandet att trafikens nuvarande fördelning på olika transportmedel för olika reseavstånd i stort sett kommer att bestå. Även om biltransporterna liksom hittills kommer att svara för den övervägande delen av dé kortväga transporterna, synes den kollektiva lokaltrafiken komma att öka fram till år 1975. Även totalt sett kommer enligt långtidsutredningens prognos de kollektiva transportmedlens transportarbete att växa.
Det totala inrikes godstransportarbetet beräknas ha ökat med drygt 8 20 per år under perioden 1960—1970. Tillväxten i bruttonationalprodukten uppgick under perioden till ca 4,5 76 per år. Ökningen av trafiken har således liksom under 1950-talet varit kraftigare än inom den totala ekonomin.
Enligt långtidsutredningens material väntas godstransportarbetet komma att öka med ca 7 Z per år fram till år 1975.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 7
1 000-tal bilar 1 000-tal bilar 4 000 - - - 4 000 3 000 = = 3 000
a bo or vo i
2000 ET — 2000
Samtliga bilar
1000 5 — - -—-H 1000
fra Proghos -
500 VA Se 500
400 ES 400
200 = H200
i 7 - - -
Lastbilar
” > | : o 100
100 ——
-
Antal bussar 1970: 14300
1975: 15-000 a
50 Dt 7 530 Tog
or 40
40 År 1950 1955 1960 1965 1970 1975 Fig. 2. Fordonsbeståndets utveckling (logaritmisk skala) under perioden 1950-1975
Vägtrafik
Vägtrafiken har — räknat i fordonskm — under 1960-talet ökat med ca 790 per år. Personbilarnas transportarbete har ökat från 33 miljarder personkm år 1960 till 69 miljarder år 1970 och väntas öka till ca 81 miljarder år 1975. Prognoserna innebär att antalet personbilar växer till ca 2,9 milj. år 1975 (fig. 2).
Den genomsnittliga årliga körlängden för personbilar uppgår f.n. till ca 1500 mil, vilket innebär en viss mindre ökning jämfört med 1960-talets början.
Lastbilarnas godstransportarbete har under slutet av 1960-talet ökat med drygt 10 96 per år. Detta innebär att lastbilarnas andel av det totala godstransportarbetet ökat till ca 60 96. Förskjutningen är en följd av dels en kraftig ökning av närtransporterna, vilka f.n. utgör närmare hälften av det totala godstransportarbetet, dels att den fjärrgående lastbilstrafikens konkurrensförmåga har ökat bl.a. genom vägnätets utbyggnad och förbättring i förening med större fordons-
enheter. |
De statliga insatserna i fråga om byggande och drift av vägar och
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 8
gator har under hela 1960-talet hållits på en hög nivå för att tillgodose de krav som den ökande trafiken ställer. Vägnätets utbyggnad har i första hand inriktats på en anpassning av de allmänna trafiklederna till trafikarbetets ökning samt på sådana vägföretag som har särskild betydelse för näringslivets transporter. Även de kommunala och de enskilda investeringarna i vägar och gator har under det gångna decenniet ökat kraftigt.
Längden av riksvägarna (inkl. motorvägar) och länsvägarna var i början av år 1971 12250 km resp. 85 700 eller totalt ca 98 000 km. Längden av det statliga och statsbidragsberättigade väg- och gatunätet ökade under perioden 1956—1970 med knappt 15 2. Den totala vägstandarden har under 1960-talet förbättrats. Andelen väg med varaktigare slitlager än grus var år 1971 47 96 mot 6 6 år 1950. Bärigheten har höjts så att år 1970 drygt hälften av det allmänna vägnätet och ca 98 7 av riksvägnätet är upplåtna för ett axeltryck av 10 ton och ett boggitryck av 16 ton.
För budgetåret 1972/73 föreslås en ökning av anslagen med 156 milj. kr. till ca 2214 milj. kr. Totalt föreslås att ca 1080 milj. kr. investeras i allmänna och enskilda vägar. Driftanslagen föreslås ökade till ca 1 134 milj. kr. Härvid har anslaget till byggande av statliga vägar räknats upp med ca 40 milj. kr., anslaget till drift av statliga vägar med ca 88 milj. kr. och anslaget till bidrag till drift av kommunala vägar och gator med ca 22 milj. kr. Bidragen till enskild väghållning föreslås öka med drygt 5 milj. kr. till ca 83 milj. kr. Under kapitalbudgeten föreslås drygt 56 milj. kr. för investeringar i vägverkets förrådsfond.
Förslag läggs fram i fråga om inriktningen av den framtida vägplaneringen m. m. i anslutning till redovisningen av vägplaneutredningens betänkande Vägplan 1970.
Järnvägstrafik
Godstransportarbetet vid SJ har visat en kraftig ökning. Under perioden 1967—1970 var den årliga ökningen av transportarbetet 9 26 mätt i tonkm. Utvecklingen hävdar sig väl vid en internationell jämförelse. SJ:s relativa ökning av transportarbetet har under hela 1960-talet varit ungefär tre gånger så stor som det västeuropeiska genomsnittet.
Vagnstasttrafiken svarar för den ojämförligt största delen av godstrafiken. Fraktstyckegodsets konkurrenskraft har förbättrats bl.a. på grund av utökad hemforsling — s.k. tågbilgods. Vagnslastningen steg fram till sensommaren 1970 men har därefter varit vikande till följd av konjunkturdämpningen. För hela året noteras dock en ökning av den totalt transporterade godsmängden i ton med 5 96 till 62,5 milj. ton. SJ:s trafikutveckling under perioden 1950—1970 framgår av fig. 3.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 9
Miljoner resor Miljarder personkm och ton och tonkm 180 18
| T : 16 160 i 140 : nee 14
Tonkilometer N /
120 NT — 12
NN Du
100 XS 10
MW 0 r/ No l |
N Resor osm Personkilometer ne G 60 9 som om on AN N 6
| SN INN | N AN RR Na | |||
| 4 | Tt-. AA | on | 4 | |
| 20 | - | 2 | ||
| 0 Lol po TA | | a | 0 | ||
| År 1950 | 1955 | 1960 | 1965 | 1970 |
Fig. 3. SJ:s trafikutveckling under perioden 1950-1970
Arbetskonflikten vid SJ i februari och mars 1971 orsakade ett inte oväsentligt trafikbortfall men godsmängden ökade trots detta under första kvartalet 1971 jämfört med samma period 1970 beroende på att strejken vid LKAB då medförde ett ännu större bortfall i ton räknat.
Vagnslasttrafikens ökningstakt i tonkm väntas under första hälften av 1970-talet bli i genomsnitt ca 5 Z per år. Den internationella godstrafiken förutses liksom hittills bli ett särskilt expansivt inslag i vagnslastutvecklingen.
SJ:s persontrafik har varit vikande under 1950- och 1960talen. Under de senaste åren har dock nedgången i antalet resande upphört och förbytts i en viss ökning till följd av den växande pendeltrafiken inom storstockholmsområdet. År 1970 uppgick antalet järnvägs-
1" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 10
Miljoner ton Miljoner ton 40 40
Bruttodräktighet i ton
< 2000
Lossade
000-10 000 mineraloljor
> 10 000 30 30
20 Övrigt 20
lastat gods
Övrigt
lossat gods
Lastad
järnmalm 10 10
1969 1970 1969 1970 1969 1970 1969 1970 Fig. 4. Med lastfartyg i utrikes fart transporterat gods på svenska hamnar
resor till 57,1 milj., varav 32 milj. utgjordes av pendeltågresor.
SJ räknar med att även i fortsättningen kunna hävda sig väl i trafikstarka relationer på medellånga avstånd (300—700 km) och i pendeltågstrafik. I övrigt förutses oförändrat eller minskande reseantal.
För budgetåret 1972/73 föreslås för SJ en investerings-
ram på ca 337 milj. kr., varav 145 milj. kr. beräknas för fasta anlägg-
ningar och 142 milj. kr. för rullande materiel. I stort sett innebär den föreslagna investeringsramen en fortsatt sats-
ning på personalbesparande, säkerhets- och kapacitetshöjande inves-
teringar, såsom förstärkning av spåröverbyggnaden, anläggning av nya ställverk och fortsatt snabb utbyggnad av fjärrblockeringssystemet. I ramen ingår även anskaffning av nya lok och godsvagnar för att dels
klara den väntade trafikökningen, dels modernisera och anpassa den
rullande materielen till de krav som högre hastigheter, ökad lastvikt och automatkoppeldrift väntas medföra. Ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. föreslås öka till 322 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 11
1000-tal landningar 1000-tal landningar 350 350
300 7 | 300
Total luftfart Ey ( 250 250
200 PE SA 200
Total lufifart i 100 förvärvssyfte ll 4 100
R 2 -
ES
0 0 År 1961 62 63 64 65 66 67 68 69 70 Fig. 5. Antalet landningar på luftfartsverkets flygplatser (inkl. militära flygplatser med reguljär civil trafik) under perioden 1961-1970
Sjöfart
Godsomsättningen på lastfartyg i utrikes sjöfart över de svenska hamnarna ökade mellan åren 1969 och 1970 från 70,2 till 73,7 milj. ton, dvs. med 5 Z (fig. 4). Mineraloljorna ökade med 3,7 milj. ton medan övrigt gods låg kvar på ungefär oförändrad nivå. Färjegodset steg under samma tid från 8,1 till 9,5 milj. ton., dvs. med 17 7.
Godstransporterna i inrikes sjöfart uppvisade mellan åren 1969 och 1970 en ökning med 1 milj. ton till 14,2 milj. ton. Praktiskt taget hela uppgången avsåg mineraloljor.
Världshandelsflottan uppgick vid halvårsskiftet 1971 till ca 247 milj. ton brutto och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 20 milj. ton, dvs. med drygt 8 20. Den svenska handelsflottans tonnage uppgick vid halvårsskiftet 1971 till 4,8 milj. ton brutto, vilket innebar ett i stort sett oförändrat tontal i förhållande till halvårsskiftet 1970.
De svenska rederiernas intäkter i utrikes fart — sedan utgifter på utrikes ort dragits ifrån — utgjorde 1 893 milj. kr. för år 1970 att jämföra med 1 597 milj. kr. föregående år.
För budgetåret 1972/73 beräknas för sjöfartsändamål på driftbudgeten ca 141,3 milj. kr. Under sjöfartsverkets fond beräknas en
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 12
investeringsram av 17 milj. kr. Under fonden för Södertälje kanalverk anvisas 7,5 milj. kr. för att påbörja en utbyggnad av kanalen. Förslag läggs fram om en förbättrad sjömanspensionering.
Luftfart
Antalet landningar på de statliga trafikflygplatserna ökade i utrikes linjefart med 3 20, i inrikes linjefart med 8 4 och i utrikes chartertrafik med 7 96 (fig. 5).
Totala antalet av- och påstigande passagerare ökade med 9 § till ca 5,7 milj. Den kraftigaste ökningen uppvisade den utrikes linjefarten med 11 2. I inrikes linjefart blev ökningen 9 Z och i utrikes chartertrafik 5 96.
Persontransportarbetet i inrikes luftfart ökade under år 1970 med 10 9; till 642 milj. personkm.
För budgetåret 1972/73 beräknas under luftfartsverkets fond investeringarna till 121,6 milj. kr., varav 88,3 milj. kr. faller på staten och resten, 33,3 milj. kr., utgör kommunala bidrag. Av de statliga investeringsutgifterna avser 28,7 milj. kr. arbeten på Malmö—Sturups flygplats, som beräknas tas i bruk i slutet av år 1972, och 23.6 milj. kr. arbeten på Arlanda flygplats, bl. a. projektering av det nya stationsområdet. För utrednings- och projekteringsarbete avseende den nya flygplatsen i göteborgsregionen beräknas 3,9 milj. kr. Bland övriga investeringar kan nämnas en fortsatt upprustning av säkerhetsanläggningarna i luftleder m. m. och av verkets fordonsmateriel, bl. a. brandbilar.
Det internationella samarbetet
En nordisk ämbetsmannakommitté för transportfrågor har tillsatts. Kommittén har utarbetat ett förslag till nordisk överenskommelse om samarbete på transport- och kommunikationsområdet.
De svensk-danska regeringsöverläggningarna om fasta förbindelser över Öresund har legat nere i avvaktan på att ställning tas på dansk sida till bl. a. prioriteringen av vissa större trafikprojekt. Under år 1971 har kontakter i frågan hållits på tjänstemannaplanct.
Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) fortsätter arbetet bl. a. med att söka få till stånd lättnader i restriktioner för den internationella godstrafiken på landsväg.
En ny överenskommelse om person- och godsbefordran på väg har undertecknats av Sverige, Danmark, Norge och Finland. För den internationella landsvägstrafiken träffas i allt större utsträckning bilaterala överenskommelser. Landtransportkommittén inom FN:s ckonomiska kommission för Europa (ECE) arbetar med trafiksäkerhetsfrågor och med harmonisering av de nationella reglerna för landtransporter.
Förhandlingar i syfte att skärpa ECE-reglerna på bilavgasområdet har inletts. Sverige tar aktiv del i dessa förhandlingar.
På järnvägstrafikens område fortsätter bl. a. översynen av reglerna
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 13
om transport av farligt gods. Sverige är medlem i administrativa kommittén för Centralbyrån för internationella järnvägstransporter.
Inom ECE, CEMT och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) pågår arbete för en bättre samordning av landoch sjötransporterna. Sverige deltar bl. a. i arbetet inför FN:s konferens 1972 om containertrafiken.
Den tilltagande flaggdiskrimineringen och andra problem inom den internationella sjöfarten behandlas i sjötransportkommittén inom OECD och i den s. k. Consultative Shipping Group (CSG), ett organ för sjöfartsministrarna i 13 länder. Arbetet inriktas på att söka främja en fri och effektiv internationell sjöfartspolitik. Ett sjöfartsministermöte har hållits i Tokyo.
Världshandelskonferensens (UNCTAD) sjöfartskommitté har antagit resolutioner som stöder utvecklingsländernas strävan att bygga upp cgna handelsflottor.
På det sjöfartstekniska och nautiska området fortsätter arbetet bl. a. inom Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO), där Sverige är medlem av sjöfartssäkerhetskommittén.
I oljeskyddskonventionen har ändringar antagits som bl. a. begränsar storleken av oljetankar i tankfartyg. Vidare har antagits en konvention om en internationell fond för ersättning vid oljeskador och en konvention om skadeståndsansvar vid sjötransport av nukleära substanser.
Den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) har behandlat bl. a. säkerhetsfrågor och miljövårdsfrågor. En kommitté för frågor om överljudsflyg har tillsatts. Sverige har en representant i kommittén.
Förhandlingar om internationellt samarbete i fråga om luftfartssatelliter har ägt rum i syfte att åstadkomma bl. a. bättre flygtrafiktjänst, främst för nordatlantflyget.
Trafiksäkerheten
Ett omfattande arbete har under det gångna året utförts för att främja trafiksäkerheten.
Under året har meddelats bestämmelser om strålkastarrengörare på bilar, underkörningsskydd på större lastbilar och släpvagnar samt sidomarkeringar på vissa bussar, lastbilar och släpvagnar. Statens trafiksäkerhetsverk har fått i uppdrag att utarbeta förslag till standardisering och förenkling av säkerhetsbälten och deras låsanordningar. Verket har utfärdat nya föreskrifter avseende vägmärken och trafikanordningar samt ändrade och kompletterande bestämmelser om fordon och fordonsutrustning. Vidare har verket fastställt nya kursplaner för förarutbildning på personbil och lätt lastbil samt motorcykel. Verkets informationsverksamhet har bl. a. tagit sig uttryck i cen omfattande bilbälteskampanj, som syftar till att förmå biltrafikanterna att använda säkerhetsbälte under färd.
Under sommaren 1971 har — liksom under föregående sommar — i
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 14
samverkan med bl. a. berörda organisationer och företag inom den yrkesmässiga lastbilstrafiken inskränkningar skett vid vissa mera trafikbelastade veckoslut i fråga om trafik med tyngre lastbilar i syfte att öka framkomligheten på våra vägar.
Vid samhällsplaneringen ägnas trafiksäkerhetsaspekterna allt större uppmärksamhet. I kommunernas planeringsarbete tillämpas av statens vägverk och statens planverk utgivna riktlinjer för stadsplanering med särskild hänsyn till trafiksäkerhet. Försöksverksamhet med trafiksanering pågår vidare i vissa tätorter för att få fram vägledning för hur nuvarande trafikmiljö skall förändras till förmån för en förbättrad trafiksäkerhet.
Statsmakterna har beslutat om införande av helt nya, centrala ADBbaserade bil- och körkortsregister, som byggs upp successivt med början i Uppsala län i januari 1972. I samband härmed införs efterhand ny typ av registreringsskyltar liksom nya differentierade körkort. Med hänsyn till de påtagliga fördelarna från trafiksäkerhetssynpunkt kommer de nya registreringsskyltarna att utföras i reflekterande material. Körkorten, som skall bytas ut vart tionde år, utformas och differentieras i huvudsaklig överensstämmelse med 1967 års riksdagsbeslut och den internationella vägtrafikkonventionen. De nya systemen för bil- och körkortsregistrering byggs upp i etapper. De för den första etappen, som inleds den 1 januari 1972, erforderliga författningarna har utfärdats. Den fr. o. m. den 1 januari 1971 inrättade bilregisternämnden leder uppbyggnaden av de nya registerna och svarar för planering, systemutveckling och idrifttagning. Nämnden avses vara verksam till dess att registeromläggningen i sin helhet genomförts.
Det år 1968 införda systemet med differentierade hastighetsgränser, som tillämpas på prov, har vidareutvecklats så att maximihastigheterna utanför tätbebyggda områden fr. o. m. juni 1971 bestäms till 70, 90, 110 eller 130 km/tim med hänsyn till vägstandard och trafikintensitet. Avvikelser från 70 km/tim, som är den nya bashastigheten, beslutas av statens trafiksäkerhetsverk efter samråd med berörda myndigheter.
Svensk ledamot har utsetts i ett Nordiskt trafiksäkerhetsråd. Rädet skall fungera som ett kontakt-, samordnings- och planeringsorgan i frå-
ga om nordiskt samarbete på trafiksäkerhetsområdet. Enligt för rådet
fastställda stadgar skall rådet i sin verksamhet biträdas av två permanenta samarbetsorgan, nämligen Nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning (NKV) och Nordisk kommitté för trafiksäkerhetsforskning (NKT). Sverige har under år 1971 genom trafiksäkerhetsverket varit representerat dels — efter inbjudan av bl. a. transportdepartementet i USA — vid sammanträden om arbetet på cn experimentell säkerhetsbil, dels i sammanträden med en på initiativ av brittiska regeringen bildad europeisk mellanstatlig teknisk kommitté om utveckling av experimentella säkerhetsfordon. Inom CEMT och ECE m. fl. internationella samarbetsorgan fortsätter vidare arbetet med olika frågor avseende trafiklagstiftning och
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 15
Miljoner försändelser Miljoner försändelser 10007 1000
a—
900 — 900
PAA postkort
800 - 800
f— 1
700 > 700
fr [idningsexemplar
NE —
£€00 600
500 ”” 500
E
om a
400 Mass- och gruppkorsband Je" 7 400
strl am
”
| NR a
300 pe => 300
LL Övriga! korsband Mn
200 200
100 100
SARA KA KE [Rn 1: ÄR Ky Kn
0 I d 0
År 1961 ee 63 64 65 66 67 68 69 1970 Fig. 6. Antalet postförsändelser under perioden 1961-1970
trafiksäkerhet i övrigt.
AB Svensk bilprovning har under året fortsatt att sammanställa och publicera statistiska uppgifter från kontrollbesiktningsverksamheten av värde i trafiksäkerhetsarbetet.
Den tidigare aviserade författningstekniska överarbetningen av vägtrafiklagstiftningen har påbörjats och kommer att intensifieras under år 1972. Avsikten är att genom de nya bestämmelserna bl. a. skall ske en anpassning till 1968 års Wienkonvention och de kompletterande Europa-överenskommelserna.
För budgetåret 1972/73 föreslås anslag till trafiksäkerhetsverket med tillsammans ca 30 milj. kr., innebärande en ökning med ca 3,6 milj. kr. Ökningen medger bl.a. ytterligare aktiviteter ifråga om utrednings- och informationsverksamheten. För kostnader i samband med fortsatt utveckling av de nya bil- och körkortsregisterna m. m. föreslås ett anslag om drygt 26 milj. kr.
Postverket
Efterfrågan på postverkets tjänster steg under budgetåret 1970/71 och postvolymen, mätt i portointäkter i fasta priser, ökade med 2,3 4
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 16
Miljoner uppdrag Miljoner uppdrag 400 = 400
300 73 300
200 200
1S5EESSS RE RERS ESS ES ESSRO ESSEN RASA ERNE EEE frT pd SrSRsssEsSSESERDe RS EGa LSE ERSRRAEdEESERSARSER ESSER ERSERSEESERSSRER ERE INRUNNEEENENETESKENSEESEENNN TOT 5 6 OR AE 1 1 AO AE GEN ERSEREES G SSA FPA AAA VMAF RA FASAD AME ers SAGE AEA AAA Asse E BARS AA RAS EEE EA ARASR:
FER EE SSE FEFFE SÄ RSEBAUR SN ERE SS aRS DR EKA FEED RED ERASSSENERE! bj
NN
100 100
Postgiroinbetalningar
0 0 År 1961 62 63 64 65 66 67 68 69 > 1970
Fig. 7. Antalet kassatransaktioner och gireringsuppdrag under perioden 1961-1970
jämfört med en ökning på endast 0,2 2 under föregående budgetår. Under hösten 1970 var ökningen 5 Z, men den gynnsamma utvecklingen bröts i början av år 1971, då arbetsmarknadsläget och den allmänna konjunkturnedgången medförde en markant försämring. Det sammanlagda beloppet för kassatransaktioner och gireringsuppdrag steg med 11 2 från 1192 till 1325 miljarder kr. Utvecklingen av antalet försändelser samt kassatransaktioner och gireringsuppdrag under den senaste tioårsperioden framgår av fig. 6 resp. fig. 7. Postgirorörelsens omsättning steg under år 1971 med 12 926 mot 11,6 2 under år 1970 och inlåningen i postsparbanksrörelsen ökade med 14,8 76 mot 8,3 Ho under föregående år. Den totala inlåningen i Postbanken uppgick vid utgången av år 1971 till ca 14,9 miljarder kr. och Postbanken håller därmed sin ställning som landets största inlåningsinstitut. Under det senaste budgetåret ökade Postbankens fasta placeringar med 470 milj. kr. eller med 3,3 Z. Två tredjedelar härav kanaliserades till bostadskrediter, inkl. förvärv av obligationer.
Portointäkterna, som tillsammans med Postbankens ränteintäkter utgör den dominerande posten bland postverkets intäkter, ökade under budgetåret 1970/71 med 81 milj. kr. till 1094 milj. kr. Härav är 35
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 17
milj. kr. att hänföra till en redovisningsteknisk omläggning. Ränteintäkterna i Postbanken ökade under budgetåret med drygt 7 96 till 1138 milj. kr. Postverkets totala intäkter ökade med 8 90 till 2 520 milj. kr. och rörelseresultatet före avskrivningar blev 49,9 milj. kr. Efter avskrivningar och bokslutsdispositioner redovisades — inklusive räntan på Postbankens statsverkslån — ett överskott på 11,6 milj. kr.
Personalkostnaderna ökade under budgetåret med mer än 13 492 eller med 165 milj. kr. till 1 393 milj. kr. Volymmässigt ökade emellertid personalkostnaderna med endast ca 2 90. Trots fortsatta rationaliseringar ökade antalet årsanställda under år 1970 med 1 040 efter att ha minskat med 1700 under åren 1967—1969. Huvuddelen av personalökningen hänförde sig till de personalgrupper som i första hand påverkas av den fortgående urbaniseringen.
Vid utgången av budgetåret 1970/71 var 90 46 av postförsändelserna försedda med postnummer. Den gynnsamma utvecklingen har medfört att övergången till fullständig postnummersortering beräknas vara helt genomförd redan under budgetåret 1971/72.
Omkring årsskiftet 1972—1973 kommer en brevsorteringsmaskin att levereras till Stockholms bangårdspostkontor vilket innebär att den maskinella brevsorteringen kan påbörjas under år 1973, Den kommer att omfatta en stor del av den dagliga brevposten i stockholmsområdet och kommer att helt baseras på postnummer.
Postbanken har fått Kungl. Maj:ts tillstånd att tillsammans med Sveriges Kreditbank teckna aktier i ett nybildat kreditaktiebolag, Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB. Bolaget skall framför allt lämna långfristiga lån mot inteckningar. Postbanken har tecknat aktier på nominellt 10 milj. kr. BOFAB började sin verksamhet under andra halvåret 1971.
Från och med februari 1971 gäller ett avtal mellan Postbanken och de övriga bankinstituten. Avtalet innebär att löne- och pensionsmedel numera automatiskt och utan kostnad för kunden kan överföras till konto hos Postbanken från vilken bank som helst inom banksystemet eller tvärtom.
Under det gångna året utökade postverkets helägda dotterbolag Tidningstjänst AB sina åtaganden väsentligt och vid budgetårets slut utdelades 560 000 tidningar per dag med bud anställda hos bolagets entreprenörer.
Investeringarna för postverket avser i huvudsak byggnader och bilar. För budgetåret 1972/73 föreslås en investeringsram på 37,3 milj. kr. Investeringsramen kommer att möjliggöra igångsättning av ett nytt bangårdsposthus i Malmö.
Televerket
Utvecklingen inom televerket kännetecknas alltjämt av en stark expansion av telefon- och telexrörelsen, medan tclegrafrörelsen upp-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 18
1 000-tal telefonapparater 1 000-tal telefonapparater 10 000 10 000
5 000 5 000 4000 Totalt antal telefonapparater 1 aan 4000
3 000 hempm==="== = 3 000
bass" F""""' Permanenta bostäder 2000 2000
1000 LT MV 7! 000
a Näringsliv och administration
500 ” 500
400 +" 400
300 300
200 200
Fritidshus ——
109 sr AR 100
- — —— —
LL a— ——
a — o-—
50 50 År 1963 64 65 66 67 68 69 70 1971 Fig. 8. Antalet telefonapparater under perioden 1963-1971 (logaritmisk skala)
visar en fortsatt tillbakagång.
Antalet beställningar av nya telefonapparater uppgick under budgetåret 1970/71 till 304 100 jämfört med 304 800 under föregående budgetår. Totala antalet telefonapparater anslutna till televerkets nät utgjorde i juni 1971 4,6 miljoner, vilket motsvarade 567 apparater per 1 000 invånare. Endast USA har en högre tclefontäthet. Fram till år 1980 förutser televerket en fortsatt ökning av antalet telefonapparater, så att telefontätheten vid slutet av 1970-talet beräknas vara ca 700 apparater per 1 000 invånare. I fig. 8 visas hur antalet telefonapparater utvecklats under de senaste åren. Uppdelning har härvid gjorts på telefonapparater i permanenta bostäder, fritidshus samt näringsliv och administration.
Totalt utväxlades under budgetåret 1970/71 5,4 miljarder inländska samtal. Den inländska telefontrafiken är nu nästan helt automatiserad. Möjligheterna till automatisk telefontrafik med utlandet har un-
der budgetåret ytterligare ökat, vilket medförde att 73 Z av utlands-
trafiken vid utgången av budgetåret 1970/71 expedierades på automa-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 19
tisk väg. Motsvarande siffra utgjorde 66 96 året innan och beräknas i juni 1972 utgöra ca 90 90. Telexrörelsen expanderar fortfarande kraftigt. Antalet telexanslutningar 1 televerkets nät ökade från 7200 vid början av budgetäret 1970/71 till 8 000 vid dess slut, en ökning med 11 40. Televerkets intäkter inkl. ersättning för rundradioverksamheten var för budgetåret 1970/71 2 819,3 milj. kr. och kostnaderna inkl. avskrivningar 2 669,3 milj. kr. Det redovisade överskottet blev således 150 milj. kr. Televerket har beslutat att successivt införa ett hela landet tickande nytt mobiltelefonsystem (MTD). Systemet kommer att medge trafik såväl mellan mobila enheter inbördes som trafik mellan mobil enhet och telenätet. Avsikten är att man framdeles även skall kunna erbjuda viss samtrafik med motsvarande manuella mobiltelefonsystem i våra nordiska grannländer. Utbyggnaden av systemet kommer att ske i etapper. I första etappen introducerades tjänsten i Mälardalen under hösten 1971. Som ett medel att öka kapaciteten i telenäten har i USA utvecklats ctt nytt transmissionssystem med s. k. pulskodmodulering (PCM). Med hjälp av denna teknik kan överföringskapaciteten på redan befintliga kablar flerfaldigas. Under våren 1971 har televerket inlett ett fältprov i stockholmsområdet med denna typ av system. Sedan år 1962 har televerket tillhandahållit dataöverföringsutrustning (modemer) på abonnemangsbasis. F.n. ökar antalet inkopplade modemer mycket snabbt. Den årliga ökningen utgör omkring 100 4. Den 1 januari 1971 var ca 1300 modemer installerade. Televerket utreder f£. n. frågan om ett separat allmänt datanät. På det internationella området tilldrar sig telekommunikationer via satellit särskilt intresse. De förhandlingar rörande definitiva arrangemang för det världsomfattande telesatellitsamarbetet inom INTELSAT-konsortiets ram, som inleddes i början av år 1969 avslutades i Washington under våren 1971. Förhandlingsresultatet — för vilket redogjorts i prop. 1971: 149 — innebär bl. a. att det internationella konsortium, som svarat för de provisoriska arrangemangen ersätts av en mellanstatlig organisation. En sedan mitten av 1960-talet pågående utredning om ett curopeiskt telesatellitprogram fortsätter i samarbete mellan Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT), Europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) och Europeiska radiounionen (EBU). Siktet är inställt på ett curopeiskt telekommunikationssystem via satellit i drift vid slutet av 1970-talet. Den gemensamma nordiska jordstationen i Tanum, som är avsedd att användas för överföring av telefon-, telegraf-, telexoch datameddelanden samt televisionsprogram via satellit, togs i drift i december 1971. Det av televerket och EL M Ericsson gemensamt ägda utvecklingsbolaget ELLEMTEL började sin verksamhet sommaren 1970 och hade sommaren 1971 drygt 100 anställda.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 20
I fråga om investeringar i teleanläggningar föreslås för budgetåret 1972/73 en investeringsram av 711 milj. kr.
Sammanställning
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksambetsområde beräknas till sammanlagt 4 377,7 milj. kr. Härav hänför sig 3 031,7 milj. kr. till driftbudgeten och 1 346 milj. kr. till kapitalbudgeten. I följande sammanställning har en grov specifikation gjorts av anslagen och förändringarna på olika anslagsgrupper.
Anvisat Förslag Förändring
1971/72 1972/73
milj. kr.
DRIFTBUDGETEN Sjätte huvudtiteln A. Kommunikationsdeparte-
| mentet m. m. | 9,3 | 9,1 | — 02 |
| B. Vägväsendet | 2 057,6 | 2 214,0 | +156,3 |
| C. Trafiksäkerhet | 52,4 | 64,7 | + 12,3 |
| D. Sjöfart | 122,9 | 141,3 | + 18,3 |
| E. Institut m. m. | 78,2 | 106,4 | + 28,2 |
| F. Diverse | 442,2 | 496,3 | + 54,0 |
| Summa för driftbudgeten | 2 762,6 | 3 031,7 | +269,0 |
KATITATBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
| A. Postverket B. Televerket C. Statens järnvägar D. Luftfartsverket | 29,0 631,4 363,6 65,1 | 41,0 777,6 342,2 88,0 | + 12,0 -+ 146,2 — 21,4 + 22,9 | ||
| II. Statens allmänna fastighetsfond 0,0 | — | — 0,0 | |||
| IV. Statens utlåningsfonder | 0,0 | 0,0 | — | ||
| V. Fonden för låneunderstöd | 15,0 | 15,0 | — |
IX. Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond 56,2 56,2 —
Sjöfartsverkets fond 12,2 18,5 + 6,3
Fonden för Södertälje
kanalverk — 7,5 + 7,5
Summa för kapitalbudgeten 1 172,5 1 346,0 + 173,5 Totalt för kommunikations-
departementet 3 935,2 4 377,7 +442,5
För att komplettera bilden av kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bör nämnas, att kostnaderna för statens affärsdrivande verk inte tas upp på riksstaten utan i särskilda driftstater, som Kungl. Maj:t fastställer. De sammanlagda kostnaderna — exkl. avsättning till värdeminskningskonton — för postverket, televerket, statens järnvägar och luftfartsverket har för innevarande budgetår beräknats till ca 7 miljarder kr. Kostnaderna täcks av verkens intäkter.
Antalet statligt anställda, uttryckt i helårsarbetande, inom departcmentets verksamhetsområde utgör i genomsnitt ca 144 000 under innevarande budgetår. Därav hänför sig ca 128 000 till de fyra nämnda affärsverken.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet : 21
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Sjätte huvudtiteln
A. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Kommunikationsdepartementet 1970/71 Utgift 5 151 000 1971/72 Anslag 5 634 000 1972/73 Förslag 5 968 000
Beräknad
ändring
1971/72 1972/73
Personal
| Handläggande personal | 42 | — |
| Övrig personal | 37 79 | +l1 +1 |
Anslag
| Lönekostnader | 5 260 000 | +300 000 |
| Sjukvård | 8 000 | + 10000 |
| Reseersättningar m. m. | 100 000 | — |
| Expenser | 266 000 5 634 000 | + 24 000 +334 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 22
Den 1 januari 1972 har en kansliorganisation för regeringsrätten inrättats. Eftersom departementets befattning med regeringsrättsmålen upphört minskar medelsbehovet under förevarande anslag med 191 000 kr.
Medelsbehovet under anslaget ökar med 486 000 kr. till följd av pris- och löneomräkning m. m. Jag beräknar vidare medel för viss förstärkning inom trafiksäkerhetsenheten samt för en ny biträdestjänst.
Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 5 968 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 3 842 000 Reservation 112 000 1971/72 Anslag 13 320 000 1972/73 Förslag 2 730 000
1 Varav 1200 000 kr. på tilläggsstat (prop. 1971:145 bil. 4, TU 1971:25, rskr 1971: 304).
Efter frånräkning av det på tilläggsstat anvisade engångsbeloppet för budgetåret 1971/72 behöver anslaget med hänsyn till den beräknade ornfattningen av kommittéverksamheten ökas med 610 000 kr.
Jag hemstiiller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett re-
servationsanslag av 2 730 000 kr., därav hälften att avräknas
mot automobilskattemedlen.
A 3. Extra utgifter
| 1970/71 Utgift | 371 000 . Reservation 199 000 |
| 1971/72 Anslag | 330 000 |
| 1972/73 Förslag | 430 000 |
Under budgetåret 1972/73 infaller Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts hundraårsjubileum. I anledning härav planerar institutet att bl. a. utge en minnesskrift samt anordna ett symposium. Då institutet saknar medel att bestrida kostnader av ifrågavarande slag bör under anslaget Extra utgifter anvisas 75 000 kr. för ändamålet. Vidare bör anslaget med hänsyn till kostnadsstegringar räknas upp med 25 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ctt reser-
vationsanslag av 430 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 23
B. VÄGVÄSENDET
Statens vägverk
Statens vägverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande allmänna vägar och gator samt statsbidrag m. m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verket utövar även viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor. I sin ämbetsutövning har verket omfattande samråd och kontaktter med bl. a. planerande, naturvårdande och trafiksäkerhetsfrämjande myndigheter och organ på såväl central som regional nivå. Den centrala verksamheten är fördelad på driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och revisionssektionen. På det regionala planet finns en vägförvaltning i varje län, sju byggnadsdistrikt samt ett antal projekteringskontor. De lokala enheterna är drift- och arbetsområden. I planeringshänsecnde är verksamheten fördelad på planläggningsområden. Väg- och trafiklagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen, vilken omfattar byggande och drift av väg. Ny väglag samt därav följande ändringar i vissa andra lagar och förordningar har utfärdats med giltighet från och med den 1 januari 1972. Statens vägverk har i skrivelse den 25 augusti 1971 lagt fram förslag till anslag för budgetåret 1972/73 m. m. Vidare har en årsrapport lämnats för verksamhetsåret 1970. Innan jag går in på dessa frågor, anhåller jag att få redogöra för det betänkande Vägplan 1970 (SOU 1969: 56, 57) angående den framtida vägplaneringen m. m., som vägplaneutredningen avlimnade i december 1969.
I. Utredningsförslag angående den långsiktiga vägplaneringen m. m. Inledning Vägplaneutredningens huvuduppgift var att mot bakgrund av uppgifter om aktuell vägstandard och prognoser över framtida efterfrågan på väg- och gatutjänster söka finna den från samhällsekonomisk synpunkt limpligaste användningen av tillgängliga statliga väghållningsresurser under perioden 1970—1984. Utredningens betänkande har varit föremål för en omfattande remissbehandling. Yttranden har avgetts av rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren (ÖB), statens järnvägar (SJ), statens vägverk, statens trafik-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 24
säkerhetsverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statens väginstitut, statens trafiksäkerhetsråd, transportnämnden, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, kommerskollegium, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens planverk, domänverket, vägkostnadsutredningen, hamnutredningen, bilskatteutredningen, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission, Svenska kommunförbundet, Näringslivets trafikdelegation, Skogsbrukets motortransportkommitteé, Landsorganisationen i Sverige (LO), Kooperativa förbundet (KF), Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Cykel- och Mopedfrämjandet, Svenska teknologföreningen, Svenska lokaltrafikföreningen, Norrlandsförbundet och Sågverkens riksförbund. Vidare har Svenska vägföreningen, Motororganisationernas samarbetsdelegation, Svenska åkeri-. förbundet och Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening avgett gemensamt yttrande till vilket Svenska byggnadsentreprenörföreningen i huvudsak anslutit sig.
Statens naturvårdsverk har bifogat yttrande från Svenska naturskyddsföreningen. Kommerskollegium har berett samtliga handelskamrar tillfälle att avge yttrande i ärendet. Statens planverk har bifogat yttrande från länsarkitekten i Blekinge län samt utdrag av yttranden av länsarkitekterna i Kalmar, Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län. Länsstyrelserna har bilagt yttranden från bl. a. länsvägnämnder, landsting, vägförvaltningar, handelskamrar, Kommunförbund, städer, föreningar och sammanslutningar.
I prop. 1971: 1 (bil. 8 s. 52—53) angav jag bl. a. att den rad av viktiga frågor som tas upp i betänkandet krävde ingående och allsidiga överväganden och då även med beaktande av de många synpunkter som remissinstanserna anfört och anmälde samtidigt min avsikt att återkomma till dessa spörsmål vid en senare tidpunkt. Beredningen av vägplaneutredningens betänkande är nu avslutad.
Utredningen
Inom ramen för sin huvuduppgift har utredningen satt som sitt främsta mål att utveckla en metodik för den långsiktiga vägplaneringen där samhällsekonomiska kalkyler används såväl vid val av vägbyggnadsoch vägunderhållsstandard för olika vägar som vid inbördes angelägenhetsgradering av vägbyggnadsprojekt och andra vägförbättrande åtgärder.
Utredningen sammanfattar huvudmomenten vid en långsiktig vägplanering enligt följande:
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 25
1. beräkning av efterfrågan på vägtjänster
2. val av metodik och normer vid ekonomisk värdering av skilda utformningar av trafiksystem
3. beräkning av lämplig byggnads- och underhållsstandard för olika typer av trafikleder
4. inventering av investeringsbehov, angelägenhetsgradering av dessa samt beräkning av driftkostnader
5. antagande om resursutrymme och möjlig produktionsvolym samt beräkning av lämplig anslagsutveckling och anslagsfördelning.
Framtida efterfrågan på vägtjänster
Som utgångspunkt för sina överväganden har utredningen sökt kartlägga den framtida efterfrågan på vägtjänster. Denna bestäms enligt utredningen av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, befolkningsutvecklingen och fordonsbeståndsutvecklingen samt av väg- och gatusystemets standard och prissättningen på vägtjänster och konkurrerande transporttjänster. I sistnämnda hänseende konstateras att ändringar av prissättningen till följd av bl. a. bilskatte- och vägkostnadsutredningarnas arbete inte kunnat beaktas av vägplaneutredningen som alltså uppgjort sina prognoser bl. a. utifrån hittillsvarande regler för vägtrafikbeskattningen m.m.
Enligt utredningen uppgick det totala inrikes godstransportarbetet år 1966 till ca 36 miljarder tonkm, varav ca hälften eller ca 18 miljarder tonkm hänförde sig till transporter med lastbil. Som jämförelse nämns att motsvarande volymer enligt prognoserna 1 1957 års vägplan för år 1965 angavs till 25—30 miljarder tonkm resp. 10—13 miljarder tonkm. Den faktiska utvecklingen överträffade således icke oväsentligt de tidigare bedömningarna.
För tiden efter 1965 erinrar utredningen om att bl. a. 1965 års långtidsutredning upprättat prognoser för utvecklingen av lastbilarnas transportarbete som innebär att detta fram till år 1980 beräknats öka med 6—8 20 årligen till totalt 27—32 miljarder tonkm, vilket är en betydligt svagare ökningstakt än den faktiska utvecklingen fram till år 1965.
Även Industrins utredningsinstitut (IUT) har gjort beräkningar av utvecklingen av lastbilstransporterna under motsvarande period. Enligt de senaste som utfördes år 1968 och som innebar en revidering av tidigare prognoser med hänsyn till vissa aktuella uppgifter uppskattades lastbilarnas transportarbete år 1980 komma att uppgå till 50 å 54 miljarder tonkm.
Långtidsutredningens och IUI:s prognoser byggde på bl. a. förutsättningen om ett visst samband mellan godstransportutvecklingen och ökningen av bruttonationalprodukten resp. industriproduktionen. Vägplaneutredningen konstaterar för sin del att det synes ligga närmast till hands
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 26
att söka utnyttja det senare sambandet som underlag för att beräkna den framtida efterfrågan på godstransporter. Även om den tidigare konstaterade samvariationen mellan industriproduktionen och godstransportarbetets tillväxt på längre sikt kan komma att ändras — vilket gör bedömningarna osäkra och medför svårigheter vid fördelning av de prognosticerade volymerna på transportmedel — anses metoden föredömligt enkel och bör med hänsyn till bl. a. de brister som transportstatistiken ändå är behäftad med kunna användas för den period som utredningens uppdrag avser.
Utredningens prognoser — som utgått från den av IUI för år 1966 beräknade volymen för det totala inrikes godstransportarbetet, ca 36 miljarder tonkm — innebär i genomsnitt för lastbilarna att närtransporterna kan komma att fyr- eller femfaldigas och att fjärrtransporterna kan komma att tre- eller fyrfaldigas fram till år 1985. I konkreta tal skulle detta motsvara en genomsnittlig årlig ökning om 7,5—9 > resp. 6—7,5 Yo vilket skulle ge en totalvolym vid periodens slut om ca 57 resp. 8—15 miljarder tonkm — sammanlagt 65—72 miljarder tonkm — för de båda grupperna. Spännvidden mellan minimi- och maximivärdet för fjärrtransporterna beror på att beräkningarna utgått från vissa alternativa förutsättningar när det gäller tillväxten av fjärrtransportarbetet på järnväg och dess andel av det totala transportarbetet i långväga relationer.
Även i fråga om utvecklingen av persontransporterna på landsväg föreligger vissa tidigare bedömningar. I 1957 års vägplan beräknades det totala inrikes persontrafikarbetet år 1975 komma att uppgå till 60—70 miljarder personkm varav 50—60 miljarder personkm skulle avse resor med personbil och återstoden resor med kollektiva färdmedel
Den faktiska utvecklingen hittills har betydligt överstigit dessa prognoser framförallt beroende på att biltätheten och folkmängden i landet ökat snabbare än väntat. År 1965 förutsattes sålunda antalet bilar per 1 000 invånare uppgå till 200 å 220 medan det faktiska värdet kom att ligga kring 250. Samtidigt hade folkmängden ökat till ca 7,8 miljoner mot beräknade 7,5 ä 7,6 miljoner.
En ny prognos beträffande tillväxttakten utfördes år 1967 av IUI med utgångspunkt från de då kända förhållandena vid mitten av 1960talet. Enligt denna som baserades på bl. a. vissa antaganden om den totala ökningen av den privata resekonsumtionen, skulle antalet personbilar år 1975 ha ökat till 3,1—3,2 miljoner motsvarande en biltäthet av 366-382 bilar per 1 000 invånare och en årlig nettotillväxt under perioden 1964—1975 om ca 130 000 bilar.
I 1965 års långtidsutredning anges att antalet personbilar år 1980 kan komma att uppgå till ca 4 miljoner bilar. Enligt uppgifter i långtidsutredningens betänkande skulle denna utveckling medföra att personbilarnas sammanlagda trafikarbete år 1980 skulle uppgå till 112—140 miljarder personkm.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 27
Vägplaneutredningen konstaterar att en så kraftig fortsatt personbilstillväxt som förutsatts i den sistnämnda prognosen knappast är trolig med hänsyn till hittillsvarande erfarenheter. Under perioden 1964— 1968 har den faktiska ökningen av personbilsbeståndet i genomsnitt uppgått till ca 104 000 bilar per år. Om antalet 4 miljoner skall uppnås till år 1980, krävs en fortsatt ökning av antalet personbilar med i genomsnitt 175 000 per år. Utredningens egna överväganden som bascras på bl. a. en bedömning av biltäthetsutvecklingen i landets samtliga kommunblock i anslutning till det underlag som återfinns i alternativ 2 i Länsplanering 1967 (SOU 1969: 67) och vissa trendframskrivningar för perioden 1980—1985 resulterar i en uppskattning av antalet personbilar åren 1975, 1980 och 1985 till ca 3,1, 3,8 resp. 4,4 miljoner. Det häremot svarande trafikarbetet skulle under förutsättning av en viss antagen sänkning av den genomsnittliga medelbeläggningen per fordon och en i stort sett oförändrad sammanlagd medelkörsträcka per år — ca 14 000 km — för åren 1975 och 1985 uppgå till ca 51 resp. ca 72 miljarder fordonskm. En omräkning av bedömningarna i 1957 års vägplan ger jämförelsevärdet 35 å 40 miljarder fordonskm för år 1975.
Ekonomisk modell för bedömning av vägprojekt
Enligt direktiven har utredningen haft som riktpunkt för sitt arbete bl.a. att de insatser som krävs för att möta den framtida efterfrågan på vägtjänster bör göras på ett sådant sätt att det samhällsekonomiska utbytet av dem blir så stort som möjligt. I enlighet härmed har förutsatts att även angelägenhetsgraderingen mellan olika vägbyggnoadsföretag i princip måste ske efter investeringarnas lönsamhet. Utredningen har sökt ange de metoder som bör ligga till grund för dylika bedömningar.
Utredningen konstaterar att en rad problem aktualiserats i samband härmed. Dessa problem sammanhänger främst med svårigheterna att bestämma nytto- och kostnadseffekterna av trafikledsinvesteringar vilket i sin tur beror bl. a. på dels att investeringar i vägar och gator har en förhållandevis lång användningstid, dels förekomsten av en rad direkta och indirekta effekter som är svåra att mäta. Ett annat problem utgör prissättningen på vägtjänster där utredningen dock som tidigare nämnts fått utgå från nuvarande förhållanden.
En ekonomisk värdering av olika trafikledsprojekt eller skilda utformningar av en trafikled kan betraktas som ett försök att väga samman siffermässiga uttryck för ett antal effekter av olika projekt för att underlätta utväljandet av de alternativ som under vissa grundförutsättningar antas innebära den bästa användningen av tillgängliga resurser.
Utredningen beskriver i enlighet härmed en ekonomisk modell som
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 28
vägverket börjat utveckla och som tar sikte på att ange de principer och riktlinjer som bör vara vägledande vid val av vägstandard i olika utbyggnadssituationer och som även kan användas för att bestämma tidsföljden för utförande av olika vägföretag och för val mellan investerings- och underhållsåtgärder.
Den ekonomiska modellen bygger på tillämpning av en kalkylmetod av kapitalvärdeberäkningstyp genom vilken en jämförelse sker av det sammanlagda nettokapitalvärdet under en 30-årsperiod av nytto- och kostnadseffekterna av olika åtgärder på vägnätet. För att rangordna skilda utbyggnadsprojekt inbördes efter angelägenhetsgrad jämförs nyssnämnda värden vid ett omedelbart utförande med de värden som erhålls om utförandet skulle uppskjutas ett antal år.
I kalkylen värderas var för sig — med utgångspunkt från prognosticerade trafikvolymer och trafikflöden samt en förutsatt kalkylränta — byggnads- och driftkostnader, fordonskostnader, trafikanternas tidskostnad och samhällets kostnader för trafikolycksfallen. Kalkylräntan har av utredningen satts till 8 2. Byggnads- och driftkostnader beräknas främst med ledning av vägverkets å-priser. Fordonskostnaden inkluderar av körsträckan beroende drift-, underhålls- och kapitalkostnader och värderas i stort sett i enlighet med vissa svenska och internationella undersökningar. Fordons- och bensinskatter samt försäkringsavgifter inkluderas inte i kalkylen utan betraktas som väg- resp. olyckskostnader.
De komponenter som bedömts svårast att åsätta rättvisande värde är trafikanternas tidskostnader och samhällets kostnader för trafikolycksfallen. Problemet med tidskostnaden kan uppdelas i två delproblem, dels att mäta den förbrukade tiden, dels att värdera denna. För att beräkna tidsförbrukningen för skilda vägar och hastighetsförhållanden finns redan flera användbara metoder. När det gäller olika trafikantgruppers värdering av tidsvinster är dock, enligt utredningen, kunskaperna ganska bristfälliga såväl i Sverige som i andra länder. Med ledning av bl. a. vissa amerikanska undersökningar finner utredningen det emellertid rimligt att för personbilsresor räkna med ett tidsvärde per person och timme motsvarande ca 40 96 av timförtjänsten för vuxna manliga industriarbetare. Detta värde bör enligt utredningen antas öka med 3 7 per år i fasta priser under den aktuella perioden. Vidare utgår
utredningen från att alla tidsvinster — både små och stora — bör adderas
och ingå i kalkylen som en summakomponent. För lastbilar och bussar räknas med två resp. fem gånger värdet per personbilstimme. — När det gäller olyckskostnaderna tar utredningen som utgångspunkt cen nyligen gjord undersökning i Sverige som kompletterats på visst sätt och beräknar genomsnittskostnaden inkl. produktionsbortfallet vid dödsfall och personskador till ca 35 000 kr. i hela landet. Med hänsyn till det större antalet olyckor med dödlig utgång på landsbygden jämfört med i tätorterna förordas att man för landsbygden räknar med 50 000 kr. och för tätorterna med 25 000 kr. per olycksfall.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 29
Utredningen rekommenderar den beskrivna modellen för användning i den långsiktiga vägplaneringen men påpekar samtidigt att den behöver utvecklas ytterligare inte minst med tanke på svårigheten att värdera vissa delkomponenter. Utredningen framhåller vidare att vid bedömningen av olika vägprojekt även vissa mer svårkvantifierbara effekter beträffande miljö, markanvändning, totalförsvar m. m. måste beaktas. Dessa har inte kunnat inordnas i kalkylmodellen varför man tillsvidare torde få nöja sig med att katalogisera dem och försöka värdesätta dem som positiva eller negativa effekter efter en om möjligt enhetlig skala för att de vid en slutlig utvärdering av aktuella alternativ skall kunna sammanvägas eller jämföras med de i ekonomiska termer uttryckta effekterna enligt kalkylmodellen.
Vägarnas standard
Vägens standard uttrycks vanligen genom en kvalitativ beskrivning av färdförhållandena celler framkomligheten från trafikanternas synpunkt. Fordonets säkra och snabbast möjliga framförande på vägen kan enligt utredningen uppnås genom vägens fysiska anpassning till de normala trafikförhållandena. Fastställandet av vägstandarden bygger på värderingar av främst tillgänglighet, säkerhet, färdhastighet och bekvämlighet.
Tillgängligheten innefattar bl. a. att vägen har en för fordonet och dess last anpassad bärighet. Den optimala bärigheten för ett vägnät anser utredningen variera med storleken av godsflödet. Frågan om lämplig bärighetsstandard bar studerats av en expertgrupp inom utredningen. Gruppens förslag som förordas av utredningen är att det tunga vägnätet skall systematiskt utvidgas genom ombyggnad och förstärkning till en bärighet av 10/16 tons axel/boggiuryck. På platser där en senare förstärkning blir särskilt kostnadskrävande bör vägkroppen redan från början dimensioneras för 13/21 tons axel/boggitryck. Detta kan gälla vid brounderfarter eller broanslutningar samt i samhällen med förhöjda gångbanor. Broar bör vid nybyggnad dimensioneras för fordon med 60 tons bruttovikt på ett minsta axelavstånd av 10 meter.
Vägens kvalitet med avseende på den möjliga färdhastigheten samt säkerheten och bekvämligheten brukar sammanfattas under begreppet geometrisk standard som är ett uttryck för den fysiska utformningen hos en väg i fråga om främst linjeföring, tvärsektion, vägyta, förekomsten av vägskäl etc. Enligt utredningen bör den geometriska standarden avpassas så att den medför den lägsta sammanlagda kostnaden för väghållare och trafikanter. Detta bör gälla vid såväl förbättrings- och ombyggnadsarbeten som nybyggnad, och vid utvärderingen av alternativa åtgärder på en väg kan den tidigare beskrivna ekonomiska kalkylmodellen användas.
Den nyssnämnda expertgruppen har även sett över gällande normer
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 30
för vägarnas geometriska standard. Gruppen framhåller att den högsta trafiksäkra hastighet varmed ett fordon kan köras över en sammanhängande del av en väg vid normala förhållanden är, vid sidan av trafikvolymen, en viktig faktor för bestämmandet av vägens geometriska utformning. Trafiksäkerhetsaspekterna 1 övrigt ställer vidare vissa dimensionerande minimikrav i fråga om siktförhållanden, vägyta — dvs. körfältsbredd och vägrenar -— samt kurvradier. Bl. a. har statens väginstitut på utredningens uppdrag utfört vissa beräkningar för att belysa dessa frågor. För bestämmandet av den geometriska standarden kan slutligen vissa kontinuitetskriterier behöva beaktas.
Expertgruppen har utarbetat ett fullständigt förslag till nya geometriska vägnormer och med hjälp av kalkylmodellen även avgett rekommendationer i fråga om de trafikflödesintervall vid vilka olika vägtyper bör komma till användning. Förslaget kan sammanfattas i följande tabell.
Typsektion? Vägbredd (m) Trafikflödesintervall
öppningsåret (f/ ÅMD)?
2 K 7,5 -- 2 V 2,5 + M >12,0
| (motorväg) | 32,0 | |
| 2 K 7,0 -- 2 V 2,0 — M >3,0 R | >6 000 | |
| (enkel fyrfältssektion) | 21,0 | |
| K 7,5 + 2 V 2,0 | 11,5 | 2 500—-6 000 |
| K 7,0 + 2 V 1,0 | 2,0 | 1 500—2 500 |
| K 7,0 | 7,0 | 500—21 500 |
| K 6,0 | 6,0 | 200—500 |
1 K = körbanebredd i meter; V — vägrensbredd i meter; M = mittremsa, bredd i meter; R = räcke
2 fJÅMD = fordon per årsmedeldygn
Det framhålls att de angivna gränsvärdena för trafikflöden vid olika typsektioner endast bör tillämpas vid vissa angivna genomsnittliga byggnadskostnader och alltså inte användas schablonmässigt.
Utredningen biträder gruppens förslag som avses kunna tillämpas såväl för landsbygden som i tätorterna och i övrigt bl. a. innebär en rekommendation att särskilda stigningsfält för långsamtgående tunga fordon oftare än hittills anordnas i vissa Iutningar. Beträffande förstärknings-, oljegrus- och beläggningsverksamheten föreslås vidare med ledning av utförda kalkyler att samtliga vägar som inte byggs om och som har en trafik överstigande 300 resp. 1000 f/AMD förstärks och förses med oljegrus resp. annan varaktigare beläggning.
Sammanfattningsvis innebär förslaget till typsektioner i förhållande till nu tillämpade normer att körfältsbredden för motorväg ökas med 0,5 meter samtidigt som bredden på vägrenarna minskas i motsvarande mån, att minsta bredd på mittremsa vid motorväg blir 12 meter mot f.n. 7 meter, att en ny fyrfältssektion införes som bör kunna fylla den nuvaran-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 31
de luckan mellan motorväg och tvåfältssektioner samt att antalet typsektioner i övrigt begränsas från fem till fyra. En direkt jämförelse mellan tillämpade och föreslagna dimensionerande trafikflödesintervall är knappast möjligt då man f. n. använder den beräknade sommarmedeldygnstrafiken under 20:e året efter vägens öppnande som bestimningsfaktor. De av utredningen föreslagna årsmedeldygnsintervallen torde emellertid allmänt sett innebära att det säkrare bedömningsunderlag som nu föreligger motiverar att något större trafikvolym anses kunna tillåtas innan ombyggnad till högre standard bör ske.
Trafik- och bebyggelseplaneringi tätorter
Utredningen har i ett särskilt avsnitt behandlat de krav som ställs på trafik- och bebyggelseplaneringen i tätorter. Ca 60 90 av den beräknade totala ökningen av antalet fordon under perioden 1970—1984, eller ca 1,2 miljoner bilar, beräknas falla på de 13 största tätortsregionerna. Enbart de tre storstadsregionerna väntas tillsammans svara för ca 44 Zz av tillväxten. Enligt utredningen kan dock de lokaliseringspolitiska insatserna komma att väsentligt rubba denna trend.
En särskilt expertgrupp har sökt belysa de aktuella problemställningarna. Den framtida utformningen av trafiksystemen i de stora tätortsområdena får enligt gruppen, vars uppfattning utredningen delar, vittgående konsekvenser för samhällsutvecklingen i olika avseenden. Ett avgörande problem vid planeringen av tätorternas trafikförsörjning är att åtgärder som tillgodoser kravet på snabba och bekväma motoriserade person- och godstransporter ofta försämrar boende- och arbetsmiljön genom buller, avgaser, utträngning av gång- och cykeltrafik m. m. Redan nu behöver i viss utsträckning biltrafiken i tätortscentra reduceras eftersom dessa från olika synpunkter inte kan förnyas i erforderlig utsträckning och takt, så att de kan ta mot biltrafiken på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt. Utbyggnad av kollektivtrafiken, trafikledsförbättringar, trafikreglerande åtgärder, centrumavlastande ringleder samt prispolitiska åtgärder är exempel på möjligheter att reducera nackdelarna. Vid mark- och bebyggelseplanceringen måste intresse ägnas åt att finna lösningar som med rimlig trafikekonomi ger så låga kostnader för miljöanspråk som möjligt.
Ett särskilt spörsmål är avvägningen mellan individuell och kollektiv trafik samt utformningen av den senare. Andelen bilägare vid nuvarande körkortsålder kan nämligen knappast komma att överstiga 65 Z av befolkningen. En stor del av de boende är alltså helt hänvisade till kollektiva färdmedel för sin trafikförsörjning. Resbehoven av kollektiv typ är dock varierande, vilket talar för så flexibla kollektiva trafiksystem som möjligt.
Sammanfattningsvis betonar utredningen att avvägningen mellan in-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 32
dividuell och kollektiv trafik i tätorterna samt utformningen av det kollektiva systemet bör grundas på en värdering av de samhällsekonomiska effekterna av olika alternativ. Samtidigt framhålls att samordningen av trafik- och bebyggelseplaneringen försvåras, särskilt i storstadsregionerna, genom att väghållningen, bebyggelseplaneringen och den kollektiva trafiken i många fall har olika huvudmän. I enlighet med sina direktiv har utredningen slutligen tagit upp frågan om särskilda anordningar för cykeltrafiken. Efter en period av tillbakagång har försäljningen av cyklar under senare delen av 1960talet åter ökat och uppvisar numera ungefär samma värden som i början av 1950-talet. Enligt utredningen bör mer omfattande cykeltrafik där så är möjligt ledas på särskilda cykelbanor som är åtskilda från biltrafiken. Även mopedtrafiken bör ägnas särskild uppmärksamhet med tanke på bl. a. bullerproblemen. Så långt möjligt bör vid planeringen tillses att sådan trafik undviks i anslutning till bl. a. bostadsområdens gångoch cykelvägnät.
Väg- och gatubyggnadsbehov samt driftutgifter för vägar och gator under perioden 1970—19384 Utöver den planering som bildar underlag för flerårs- och fördelningsplanerna — dessa är femåriga med revidering vart tredje år — krävs en mera långsiktig planering av väg- och gatubyggandet med hänsyn till projekteringstidens längd vid större trafikledsprojekt och till behovet av samordning mellan trafikplaneringen och bebyggelseoch samhällsplaneringen i övrigt. Inom vägverket har för perioden 1970—1979 upprättats lån gtidsplaner för byggande av statliga vägar samt för bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. Som underlag härför har i samarbete med vägplancutredningen upprättats sk. behovsplaner som sträcker sig över perioden 1970—1984. Behovsplanerna är första steget i den planeringsprocess som via långtidsplaner och flerårsplaner resp. fördelningsplan utmynnar i projekterings- och byggnadsprogram. Behovsplanen för det statliga vägnätet är i huvudsak en inventering av föreliggande utbyggnadsbehov med utgångspunkt från vägarnas nuvarande standard, erforderlig standard vid den förväntade framtida efterfrågan på vägtjänster och vissa antaganden om framtida resursutrymmen. För det statsbidragsberättigade kommunala väg- och gatunätet utgör behovsplanen i huvudsak en summering av de av kommunerna uppgivna behoven för huvudtrafikleder under den aktuella perioden. Någon rangordning av projekten inbördes förekommer inte i behovsplanerna utan först i långtidsplanerna. Vid upprättandet av behovsplanerna för det statliga vägnätet har de. i det föregående redovisade bedömningarna av efterfrågeutvecklingen
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 33
samt utredningens rekommendationer angående den geometriska standarden och bärigheten m. m. bildat utgångspunkten. Utredningen har bedömt att behov av om- eller nybyggnadsåtgärder föreligger när en väg i sin nuvarande utformning och sträckning ej kommer att kunna tillgodose efterfrågan under hela plancringsperioden med tillämpning av de standardkriterier som valts. De framräknade behoven är således enligt utredningen ett uttryck för de åtgärder som erfordras för att huvudvägnätet år 1985 — vid tillämpade standardkriterier — skall kunna tillgodose den för detta år uppskattade efterfrågan på vägtjänster. Behovsplanen omfattar för huvudvägnätet utbyggnadsarbeten om ca 9 000 km väg för en kostnad av 16,3 miljarder kr. och förbättringsarbeten på ca 2 800 km väg för 0,6 miljarder kr. Härtill kommer ca 1 miljard kr. för färdigställande av vid årsskiftet 1969--1970 pågående projekt och ca 2,1 miljarder kr. för ombyggnadsarbeten på det sekundära vägnätet vilket totalt ger en byggnadskostnadsvolym om ca (16,3 + 0,6 + 1,0 -+ 2,1) 20 miljarder kr. i 1969 års priser. Härav hänför sig dock ca 4,4 miljarder kr. till trafikleder eller delar därav som ingår i det statsbidragsberättigade kommunala vägnätet. Återstoden — ca 15,6 miljarder kr. — bör å ena sidan räknas upp med ca 20 46 motsvarande kostnader för projektering, administration m. m. men å andra sidan reduceras med hänsyn till en antagen produktivitetsutveckling om 3 7 per år varvid behovsplanen för det statliga vägnätet skulle komma att stanna vid ca (15,6 + 3,1 — 2,5) 16,2 miljarder kr. i 1969 års prisläge.
De inventeringar av utbyggnadsbehoven under motsvarande period som kommunerna utfört på utredningens uppdrag pekar på en sammanlagd statsbidragsvolym om ca 12,5 miljarder kr. i 1969 års prisläge. Utredningen anser att möjligheter till samma produktivitetsutveckling bör föreligga för dessa arbeten och beräknar därför nettobehovet av bidragsmedel under perioden till 10,9 miljarder kr. i 1969 års prisläge.
I beräkningsunderlaget ingår bl.a. ca 2,3 miljarder kr. avseende statsbidragsberättigade kostnader för tunnelbanor m.m. i Storstockholm och Göteborg. Vidare har inbegripits de ca 4,4 miljarder kr. som enligt vad nyss nämnts innefattas i bruttobeloppet för investeringar i huvudvägnätet.
För bidrag till utbyggnad av det enskilda vägnätet beräknar utredningen på grundval av en av vägverket under åren 1968—1969 utförd inventering och kvalitetsgradering av de enskilda vägarna att ett totalbelopp om ca 0,4 miljarder kr. är erforderligt. Vid dessa behovsinventeringar har dock inte någon utvärdering kunnat göras av de samhällsekonomiska konsekvenserna av beräknade insatser.
För statliga väginvesteringar och statsbidrag till investeringar uppskattar således utredningen de sammanlagt föreliggande behoven under perioden 1970—1984 till ca (16,2 + 10,9 + 0,4) 27,5 miljarder kr. i 1969 års prisläge. 2 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementcet 34
Utredningen har även undersökt hur behovet av driftåtgärder väntas utveckla sig under perioden 1970—1984. Med utgångspunkt från målsättningen att vidmakthålla nuvarande standard på vägnätet och under antagande av en produktivitetsförbättring av 2 96 per år beräknar utredningen de totala kostnaderna under perioden 1970—1984 för drift av det statliga vägnätet till ca 13,7 miljarder kr. Härav hänför sig ca 2,4 miljarder kr. till förstärkningsarbeten på det sekundära vignätet. Motsvarande beräkning av anslagsbehovet för bidrag till drift av kommunala vägar och gator slutar på ett belopp om ca 2,1 miljarder kr. För bidrag till drift av enskilda vägar beräknas ett behov av ca 0,9 miljarder kr. Det totala behovet av statliga insatser för driftåtgärder på landets vägnät utgör alltså enligt vägplanceutredningen ca (13,7 4- 2,1 + 0,9) 16,7 miljarder kr.
För byggande och drift tillsammans uppgår kostnaderna enligt angivna beräkningar således till ca (27,5 + 16,7) 44,2 miljarder kr. Liksom på andra områden sker emellertid ständigt kvalitets- och standardförändringar som påverkar kostnaderna. Utredningen nämner som exempel den nytillkommande renhållningsskyldigheten utmed de allmänna vägarna, ökad användning av stationär belysning och av ljusa beliggningar, olika byggnadstekniskt betingade åtgärder för att förhindra eller minska tjälskadornas omfattning, ökade krav frän trafiksikerhetssynpunkt på utformningen av vägskäl och trafikplatser m. m. samt de krav på bullerskyddsanordningar och skyddszoner som kan följa av den pågående miljövårdsdebatten. Utredningen framhåller att det givetvis är vanskligt ati förutse kostnadseffekterna av dessa tillkommande faktorer men uppskattar att de kommer att betyda en ökning av resursbehovet med åtminstone 10—15 §& under den aktuella perioden. Sannolikt kommer därför enligt utredningen det totala medelsbehovet för statliga insatser inom vägsektorn under perioden 1970—1984 att uppgå till avrundat 50 miljarder kr. i 1969 års priser.
Anslagsutveckling och anslagsfördelning under perioden 1970—-1984 m.m.
I enlighet med sina direktiv har utredningen jämfört sina enligt det föregående beräknade resursbehov under perioden 1970—1984 med vissa alternativ för anslagsutvecklingen under motsvarande tid, nämligen 4 §& resp. 7,5 %0d årlig ökning i fasta priser. I det förstnämnda fallet skulle ett totalt resursutrymme om ca 36,6 miljarder kr. och i det senare ca 47,8 miljarder kr. komma att stå till förfogande. Utredningen konstaterar att en anslagsutveckling enligt det högre alternativet torde förutsätta ett ökat uttag av fordonsskatter om nuvarande proportioner mellan bilskatteinkomster och vägutgitter skal! bibehållas.
Med avdrag för de beräknade driftutgifterna — 16,7 miljarder kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 35
— skulle således för byggnadsätgärder återstå 19,9 resp. 31,1 miljarder kr. enligt de båda alternativen. Det beräknade behovet — ca 27,5 miljarder kr. exkl. standardförändringar — skulle således till 70—75 & täckas vid den lägre anslagsramen och till mer än 100 § vid den högre. Såväl driftutgifter som investeringar torde emellertid komma att påverkas av de standardförändringar som enligt utredningen är att förutse. Som tidigare nämnts uppskattas de totala behoven inkl. standardförbättringar till ca 50 miljarder kr., vilket innebär ett högre belopp un vad t. o. m. det högre anslagsutvecklingsalternativet leder till.
Till ledning för statsmakternas bedömning av den rimliga anslagsutvecklingen har utredningen sökt belysa den samhällsekonomiska lönsamheten av de projekt som ingår i de framräknade behovsplanerna. Undersökningen har begränsats till de projekt som inbegripits under åren 1970—1979 och visar enligt utredningen att nyttoökningen för samhället av insatser enligt den högre anslagsramen under vissa antaganden skulle i genomsnitt uppgå till ett belopp motsvarande 30 öre per investerad krona utöver de 8 Zo som den använda kalkylräntan förutsätter. En jämförelse mellan landsbygds- och tätortsinvesteringar synes vidare utvisa att det från lönsamhetssynpunkt allmänt sett är motiverat med viss ökad satsning på de senare på landsbygdsinvesteringarnas bekostnad.
Med hänsyn till osäkerheten i föreliggande prognoser rörande den ekonomiska utvecklingen, befolknings- och trafikutvecklingen etc. avstår utredningen emellertid från bestämda rekommendationer när det gäller anslagsutvecklingen och -fördelningen. Denna bör enligt utredningen inte under en så lång period bindas vid ett fixerat program, I stället bör ett flexibelt system eftersträvas som medger en smidig anpassning tili ändrade förhållanden och ett med hänsyn till den samhällsekonomiska lönsamheten effektivt utnyttjande av för varje period tillgängliga resurser, allt inom ramen för det trafikpolitiska kravet på tillfredsställande transportförsörjning för landets olika delar. Den av utredningen förordade planerings- och prioriteringsmetodiken syftar till ett sådant system och ger även statsmakterna möjligheter att direkt styra inriktningen av vägbyggandet och vägdriften utan besvärande detaljregleringar.
Utredningen pekar i detta avsnitt vidare på att de nackdelar, som är förknippade med den nuvarande uppdelningen av anslagen till statligt vägbyggande resp. till bidragsgivning till kommunalt vig- och gatubyggande, försvårar tillämpningen av den av utredningen rekommenderade planerings- och prioriteringsmetodiken. Från sina utgångspunkter förordar utredningen därför en framtida sammanslagning av dessa anslag.
Utredningen tar slutligen upp frågan om vigplanens uppföljning samt behovet av forsknings- och utvecklingsarbete på vägplaneringens område. En fortlöpande revidering och komplettering av fordons-, trafik-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 36
och vägtransportprognoserna bör ske. För ett effektivt planeringsarbete krävs också en utvidgning av den nuvarande statistiken över trafikarbetets utveckling och omfattning på skilda delar av väg- och gatunätet.
Vidare bör den använda metodiken för lönsamhetsbedömning av trafikledsprojekt och andra åtgärder inom väghållningen kompletteras och ytterligare utvecklas inte minst vad gäller tätorternas förhållanden.
Det föreslagna planeringssystemet förutsätter slutligen en återkommande revidering av behovsplaner och långtidsplaner. Utredningen framhåller i anslutning härtill vikten av att det samarbete mellan vägverk, näringsliv och andra företrädare för vägkonsumenter som hittills ägt rum i samband med den långsiktiga vägplaneringen fortsätter.
Remissyttranden
Vägplaneutredningens betänkande och dess grundsyn på principerna för den framtida vägplaneringen har allmänt sett bemötts positivt av ett stort antal remissinstanser. Vägverket, ett flertal länsstyrelser, kommerskollegium, Näringslivets trafikdelegation, KF och Svenska Teknologföreningen betonar det förtjänstfulla sätt på vilket arbetet utförts och anser det utgöra ett gott underlag för utformningen av den framtida vägpolitiken. Samtidigt karaktäriseras det som ett riktigt grepp av utredningen att avstå från en konkret plan för vägutbyggandet och i stället satsa på principiella riktlinjer för handlandet och ett flexibelt planeringssystem. Vägkostnadsutredningen framhåller att införandet av samhällsekonomiska kalkyler i vägplaneringen utgör ett viktigt steg mot förverkligandet av 1963 års trafikpolitiska beslut. Statskontoret och riksrevisionsverket anser att det föreslagna planeringssystemet och utredningens allmänt sett höga ambitioner innebär förbättringar i flera avseenden av nuvarande metodik.
Några av nu angivna remissinstanser samt även vissa andra efterlyser dock som viktiga komplement lokaliserings-, närings- och regionalpolitiska överväganden. Till dem som betonat dessa aspekter hör bl. a. kommerskollegium, domänverket, ett stort antal länsstyrelser, Svenska kommunförbundet, LO, RLF och Norrlandsförbundet. RLF anser för sin del att dessa brister är så allvarliga att utredningen inte kan användas som underlag för ett ställningstagande till de framtida väginvesteringarna.
Viss allmän kritik mot bl.a. utredningens definition av de samhällsekonomiska principer som anses böra ligga till grund för planeringen anförs också från en del håll. S/ framhåller att ett samhällsekonomiskt betraktelsesätt med iakttagande av de trafikpolitiska riktlinjerna kräver att bedömningarna utgår ifrån en på det fulla kostnadsansvaret baserad vägtrafikbeskattning eftersom eljest bedömnings-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 37
grunderna blir olika för de skilda trafikgrenarna. Luftfartsverket anför liknande synpunkter.
Utredningen har i stort sett baserat sina bedömningar av den fra mtida efterfrågan på väg och gatutjänster på den hittillsvarande utvecklingen och framskrivit denna på visst sätt. Denna metod accepteras av bl. a. vägverket, KF, Svenska vägföreningen, m. fl. och Näringslivets trafikdelegation. De sistnämnda instanserna framhåller också som troligt att den faktiska tillväxttakten kommer att överensstämma med utredningens beräkningar. Vägkostnadsutredningen och bilskatteutredningen understryker däremot allmänt osäkerheten i de gjorda beräkningarna och påpekar särskilt att en annorlunda utformad framtida fordonsbeskattning kan väntas medföra en väsentligt avvikande trafikbild. BI. a. kommerskollegium uttrycker tvivel om att det av utredningen antagna personbilsantalet kommer att uppnås år 1985 speciellt med tanke på att bilförsäljningen utvecklats relativt långsamt under 1960-talets sista år.
Andra remissinstanser, statskontoret och länsstyrelserna i Göteborg och Bohus samt Västmanlands län, anset det olämpligt att grunda planeringen av så omfattande investeringar som vägtrafikleder på extrapoleringar av en tidigare utveckling. Även riksrevisionsverket och bl. a. länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller att det hade varit önskvärt med ett mer tillförlitligt prognosmaterial. Riksrevisionsverket ifrågasätter dessutom om det inte under utredningsarbetets gång kunnat gå att presentera ett färskare trafikrikningsmaterial. LO anser att den fortsatta trafikutvecklingen inte får ses som en opåverkbar variabel, till vilken övriga samhällsfunktioner skall anpassas.
Vad gäller prognosmetodiken i övrigt pekar vägverket på att ett direkt konkurrensförhållande torde råda endast på en mycket begränsad del av transportmarknaden varför vägtrafikens omfattning bör beräknas för sig och inte som en restpost sedan järnvägstrafikens beräknade volym subtraherats från en totalprognos för godstransportarbetet. Länsstyrelserna i Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län reagerar mot att utredningen som mått på befolkningsutvecklingen valt alternativ 2 i »Länsplanering 1967» och framhåller att detta alternativ aldrig varit avsett som en förutsägelse av den verkliga utvecklingen utan som ett underlag för beslut om åtgärder, vilka skulle bringa den verkliga utvecklingen att avvika från den spontana i enlighet med statsmakternas regionalpolitiska ambitioner.
Svenska kommunförbundet och länsstyrelsen i Kristianstads län slutligen påpekar att alltför liten hänsyn synes ha tagits exempelvis till fritidsresornas expansion vid bedömningen av tillväxten av trafikflödet på de sekundära länsvägarna.
Utredningens förslag till riktlinjer för den framtida vägplaneringen har bemötts allmänt positivt av ett stort antal
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 38
remissinstanser nämligen rikspolisstyrelsen, vägverket, luftfartsverket, skogsstyrelsen, kommerskollegium, vägkostnadsutredningen, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus, Älvsborgs, Värmlands och Västernorrlands län, Svenska vägföreningen, m. fl., Näringslivets trafikdelegation, Skogsbrukets motortransportkomimitté, KF och Svenska teknologföreningen. Vissa andra remissinstanser har dock intagit en kritisk ståndpunkt i vissa delfrågor. Riksrevisionsverket anser att utredningen inte gjort den inventering av alternativa lösningsmetoder som den stora vidden av trafikproblemen kräver. Enligt bilskatteutredningens mening torde en annorlunda utformad vägtrafikbeskattning än den nuvarande få konsekvenser för fordonsbeståndets sammansättning och för trafikutvecklingen och därigenom också för den lönsamhetsbedömning som måste ske för bestämmande av bl. a. optimal bärighetsstandard på det tunga vägnätet. Naturvårdsverket förordar en undersökning av om inte andra transportmedel än vägtrafikens blir lönsammare för samhället, om samtliga kostnader inkluderas i kalkylen. Länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Kopparbergs län anser att det kan ifrågasättas om cen tillfredsställande bedömning av vägbehovet kan göras enbart på grundval av studier över trafikutvecklingen på det nuvarande vägnitets leder. Enligt Cykel- och Mopedfrämjandet samt trafiksäkerhetsverket måste cyklister och mopedister ägnas en betydligt större uppmärksamhet i trafikplaneringen. Trafiksäkerhetsverket finner att utredningen ägnat föga utrymme åt frågan om en för cykeltrafiken bättre anpassad planering av vägar och gator, framförallt vad gäller starkt trafikerade infartsleder. Eftersom cyklister och fotgängare enligt olycksstatistiken är do värst drabbade bör de rena lönsamhetsprinciperna här få stå tillbaka för trafiksäkerhetssynpunkterna. Vägverket framhaller att ett konsekvent genomförande av trafikledsbyggandet med sikte: på separering kräver utbyggnad av planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik i betydligt större omfattning än tidigare.
Vissa remissinstanser anser att vägplaneringen mäste inrymma även andra faktorer än dem som vitgplancutredningen arbetat med i sin planeringsmodell. De regional- och näringspolitiska faktorerna har delvis redan berörts. Rikspolisstyrelsen samt trafiksäkerhetsverket anser att en hårt olycksbelastad väg bör förbättras även om den inte prioriteras enligt utredningens lönsamhetsprinciper. ÖB samt överstyrelsen för ekonomisk försvar framhåller totalförsvarets behov av hög kapacitet inom flera transportgrenar. I vissa områden bör av operativa skäl nybyggnad av vägar undvikas. Väginstitutet framhåller behovet av samordning i planeringsskedet med naturvårdande myndigheter. LO anser att vägplaneringen bör vara ett medel att uppnå de samhälleliga målen i stort och ej representera en cgen målsättning. Även statskontoret anser att trafiksystemets utformning bör ses som ett val av framtida samhälls-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 39
utveckling i stället för att motsvara en viss trafikutveckling. Skogsstyrelsen anser att man i vägplaneringen måste tillmäta det sekundära vägnätet en större vikt än vad dessa vägars lönsamhetstal kan utvisa för att inte besvärande flaskhalseffekter skall uppstå. Arbetsmarknadsstyrelsen vill att väginvesteringarna planeras så att de kan anpassas till det allmänna konjunkturläget. Planverket framhåller bl. a. att vägplaneringen mäste inrymma ej blott trafikekonomiska bedömningar utan också konsekvenser för övrig fysisk planering,
Åtskilliga remissinstanser har en klart positiv inställning till den i vägplanen rekommenderade metoden för lönsamhetsbebedömning av trafikledsprojekt som anses ge ett avsevärt bittre beslutsunderlag för prioritering m. m. av vägprojekt än tidigare använda metoder. Samtidigt konstateras att de förordade lönsamhetskalkylerna måste kompletteras med en bedömning av hur miljöoch sysselsättningseffekter, lokaliseringspoiitiska faktorer m.fl. icke kvantifierbara faktorer inverkar. Till denna grupp hör bl. a. vägverket, Svenska kommunförbundet, trafiksäkerhetsrådet, riksrevisionsverket, naturvårdsverket, AMS, planverket samt flera länsstyrelser. Även i övrigt anförs ett antal varierande synpunkter såväl på uppbyggnaden av lönsamhetsmodellen som på enskilda komponenter. Riksrevisionsverket påpekar att relativt små förändringar av vissa av de i modellen ingående variablerna kan få förhällandevis stor effekt på slutresultatet. Domänverket och Skogsbrukets motortransportkommitté framhåller att utredningens sätt att ekonomiskt värdera transporttjänsterna synes övervärdera vinsten av personbilstrafik i jämförelse med godstrafik, vilket leder till en prioritering av investeringar i tätorter, som återverkar menligt på bl. a. skogsnäringen. Skogsbrukets motortransportkommitté påpekar i övrigt att någon värdering av den näringslivsinriktade godstransportvinsten inte görs i lönsuamhetsmodellen i motsats till vad som sker med personresorna, Trafiksiäkerhetsrådet vill att den relativa olycksminskningen redovisas separat vid sidan av lönsamhetstalen för att prioriteringen inte enbart skall ske med stöd härav. Planverket ifrågasiätier om verkligen någon produktivitetsvinst för sumhället uppkommer genom att t. ex. rekreationsresor tidsmiissigt förkortas. Vägkostnadsutredningen anser att den av utredningen föreslagna formen för lönsamhetsbedömning endast kan ha syftet att finna tidsföljden vid utförandet av vissa mer eller mindre ofrånkomliga trafikledsprojekt inom överskådlig tid.
I fråga om vägstandarden har remissinstanserna främst uppehållit sig kring utredningens förslag till geometrisk utformning samt bärighet. Vägverket tillstyrker generellt förslaget att använda reshastighet och årsmedeldygnstrafik som dimensioneringsgrund. Några remissinstanser — bland dem länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs. Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län — framhåller att der från säkerhets- och framkomlighetssynpunkt synes vara olämpligt att minska
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 40
den yttre vägrensbredden på bl. a. motorväg på av utredningen föreslaget sätt. Utredningens rekommendationer beträffande den framtida bärighetsstandarden tillstyrks av bl.a. ÖB och vägverket. Länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus och Jämtlands län motsätter sig förslaget om höjning av bärighetsstandarden till 13/21 ton på vissa vägar.
Även frågor rörande samordningen av trafik- och bebyggelseplaneringen i tätorter har belysts av remissinstanserna. BL a. trafiksäkerhetsverket, sjöfartsverket, luftfartsverket, statens trafiksäkerhetsråd, planverket, länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens län, Svenska kommunförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen understryker starkt behovet av att en bättre samordning kommer till stånd mellan trafikplanerande och bebyggelseplanerande organ på olika nivåer. Planverket finner för sin del, att för att vägbyggandet skall kunna genomföras som en integrerad del i det totala samhällsbyggandet, erfordras att den övriga fysiska och ckonomiska planeringen utnyttjar motsvarande planeringsinstrument med minst samma tidsperspektiv som vägplaneringen har.
Många remissinstanser har uttalat sig om avvägningen mellan individuell och kollektiv trafik. Bl.a. följande remissinstanser, nämligen naturvårdsverket, planverket, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Västmanlands och Västernorrlands län, Svenska kommunförbundet. RLF och Svenska lokaltrafikföreningen förordar att utvecklingen då det gäller persontransporter i tätorter styrs över mot en ökad kollektiv trafik.
Vägplaneutredningens inventering av väg och gatubyggnadsbehovet och de jämförande beräkningarna av vissa alternativ för anslagsutvecklingen har ingående kommenterats av remissinstanserna. I fråga om statliga och kommunala vägar har många uttalat sig såväl mer allmänt som i speciella frågor. Följande remissinstanser har i huvudsak godtagit de av utredningen framräknade behoven och även det sätt varpå dessa beräknats, nämligen vägverket, trafiksäkerhetsverket, skogsstyrelsen, planverket, domänverket, huvuddelen av länsstyrelserna, Näringslivets trafikdelegation, Skogsbrukets motortransportkommitteé, KF, Cykel- och Mopedfrämjandet, Svenska teknologföreningen samt Svenska vägföreningen, m. fl. Bland dessa remissinstanser har ett flertal poängterat att utredningens förslag måste betraktas som ctt minimiförslag. Vägverket framhåller särskilt att utredningen sannolikt har underskattat de framtida utgiftsökningarna till följd av ändrade standardkrav och utvidgade skyldigheter för väghållarna, Detta gäller även den enskilda väghållningen. Svenska vägföreningen, m. fl. och några länsstyrelser anför att det föreligger en påtaglig risk för att vägbyggnadsbehoven på landsbygden relativt sett blivit underskattade. Svenska kommunförbundet framhåller att den nuvarande ramen för
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 41
bidrag till de kommunala vägarna och gatorna ligger på en alltför låg nivå och länsstyrelsen i Skaraborgs län anser det vara orimligt att små kommuner som är egna väghållare skall behöva stå för kostnader som i och för sig är statsbidragsberättigade men där intet eller endast ett starkt reducerat bidrag kan utgå.
Några remissinstanser — bl.a. länsstyrelserna i Kristianstads och Västmanlands län — gör dock allmänt en mera försiktig bedömning och anser det vara mest realistiskt att räkna med en anslagsutveckling som ansluter till det i direktiven omnämnda lägre alternativet om 4 96 ökning per år under planperioden. Även riksrevisionsverket framhåller att det lägre anslagsutvecklingsalternativet bör vara tillräckligt närmast med tanke på osäkerhetsmomenten i lönsamhetsmodellen.
Enligt vägverket har vägplaneutredningen även underskattat de framtida medelsbehoven för driftutgifterna. BL a. länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller också att det är nödvändigt att räkna med ett ökat driftbidrag till det enskilda vägnätet.
Utredningens förslag att sammanslå vissa anslag nämligen anslaget Byggande av statliga vägar och anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator tillstyrks av bl. a. vägverket, planverket, länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs och Norrbottens län, KF samt Svenska kommunförbundet.
Utredningen har avslutningsvis betonat nödvändigheten av ett fortsatt utvecklings- och uppföljningsarbete på vägplaneringens område, Detta understryks också av åtskilliga remissinstanser av vilka en del dessutom framhäver uppgifter som enligt deras uppfattning är särskilt angelägna. Väginstitutet påpekar att man snarast bör försöka beräkna de resurser som fordras för det forsknings- och utvecklingsarbete som förordas i vägplanen och framhåller samtidigt att forskningsinsatser också är påkallade för att utreda hur naturen påverkas av vigunderhåll och trafik. Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission anför att man för vidareutvecklingen av plancringssystemet bör utnyttja bl. a. det kunskaps- och bedömningsmaterial som finns i utlandet. Statistiska centralbyrån understryker att utredningens : önskemål om statistisk information innebär krav på en väsentligt större uppbyggnad av statistikproduktionen än vad centralbyrån hittills plancrat. Byrån är dock beredd att ta hänsyn till de framförda önskemålen och att — om resurser tilldelas — utföra de uppdrag som kan krävas. Cykel- och Mopedfrämjandet finner det angeläget att satsa på en forskning om cykeltrafiken. Svenska lokaltrafikföreningen Tramhåäller att statliga medel bör ställas till förfogande för att få till stånd forskning kring kollektivtrafikens möjligheter och utveckling. Vägverket slutligen understryker i likhet med ett flertal andra remissinstanser behovet av ytterligare utvecklingsarbete vad gäller dels metodiken för lönsamhetsbedömning av väg- och gatuprojekt i tätorter, dels samordningen av vägplanering och övrig samhällsplånering på regional och riksnivå. 24 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 42
H. Allmän översikt över utvecklingen inom vägväsendet 1. Trafikutvecklingen Bestämmande för trafikutvecklingen är enligt vägverket främst befolk- -: ningens storlek och fördelning samt biltätheten. Den sistnämnda är i viss mån avhängig av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tillsammans är dessa faktorer utgångspunkt för prognoser rörande utvecklingen av efterfrågan på vägtjänster och utgör därmed också några av de viktigaste grundfaktorerna för den långsiktiga vägplaneringen.
År 1970 uppgick folkmängden till ca 8,1 milj. invånare och år 1980 beräknas den uppgå till ca' 8,7 milj. invånare. Utmärkande för befolkningens lokalisering inom landet är de ofta långa avstånden mellan befolkningsagglomerationerna. Landets befolkning koncentreras i snabb takt till dels vissa landsdelar, såsom mälardalen, göteborgstrakten och västra Skåne, dels tätorterna. Inom dessa regioner försiggår en omfördelning av befolkningen från mindre till medelstora och stora tätorter. År 1970 var stockholms-, göteborgs- och malmöområdenas andel av folkmängden 36 96. Denna andel väntas år 1980 uppgå till nära 40 2.
Av rikets totala folkökning mellan åren 1965 och 1980 beräknas 70 76 falla på de tre storstadslänen, varav inte mindre än 40 Z på Stockholms län. . .
En utveckling mot ett flertal slagkraftiga tätortsregioner utöver de tre befintliga storstadsregionerna står helt i överensstämmelse med de regionalpolitiska målsättningarna i 1969 och 1970 års statsverkspropositioner angående skapandet av s.k. storstadsalternativ. En sådan utveckling ställer bl. a. krav på en effektiv trafikapparat, i första hand mellan de olika tätortsgrupperna i varje region men även mellan de olika regionerna. Om ca 10 år kan tätorternas befolkning beräknas vara 1 miljon invånare större än nu. Folkmängden i de tre största stadsregionerna beräknas år 1980 utgöra 45 42 av rikets folkmängd. De fyra största uppskattas ha 50 96 av denna. De 14 största torde komma att svara för 2/3 av rikets folkmängd. Totalt skulle de 24 största regionerna enligt prognosen omfatta nära 75 90 av rikets folkmängd år 1980.
Vägverket erinrar om vägplaneutredningens konstaterande att en konsckvens av en fortsatt koncentration av befolkning och näringsliv till ett begränsat antal tätortsregioner blir att ca 60 46 av landets prognostiserade fordonsökning torde komma att falla enbart på de 13 största tätorterna med omland. Ett flertal till ytan relativt stora regioner kommer då att bestå av sammanhängande stadslandskap, innefattande ett flertal tätorter och tätortsgrupper, vilka funktionellt hålls samman av en gemensam och differentierad arbetsmarknad. För att en sådan arbetsmarknad skall kunna fungera krävs goda kommunikationer inom regionen, inte minst ett välutvecklat väg- och gatunät.
Trafikmönstret och behoven kommer härigenom att förändras. För
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 43
att kunna avveckla trafikmängderna i de större tätorterna på ett tillfredsställande sätt fordras i många fall komplicerade och mycket kostnadskrävande trafikledslösningar. <Investeringskostnaderna per invånare för att tillgodose trafikökningens behov av nya trafikleder är förhållandevis högre ju större en tätort är. De tre befolkningsmässigt största kommunernas investeringsvolym är sålunda nästan av samma storleksordning som de övriga drygt 100 största tätortskommunernas sammantagna volym.
Själva exploateringsandelen av investeringarna i gator och vägar sjunker ändå något, då man går från små till stora kommuner. Orsaken är att övriga väg- och gatuinvesteringar ökar ännu mer med stigande folkmängd. Exploateringsinvesteringarna i gator och vägar är starkt relaterade till antalet lägenheter som byggs i området, oavsett kommunstorlek. Det är emellertid uppenbart att koncentrationen medför behov av kostnadskrävande trafikledslösningar utanför dessa exploateringsområden för att den tilltagande trafikströmmen till och från regionens arbetsplats- och serviceområden skall kunna avvecklas.
Kommunikationsfrågan kommer slutligen att vara av central betydelse, när den nya kommunindelningen enligt riksdagens beslut är helt genomförd år 1974. Goda tillfartsvägar till centralorterna från de nya storkommunernas ofta mycket vidsträckta ytterområden blir då av ännu större vikt för kommuninvånarnas servicebehov eftersom huvudparten av transporter och resor väntas ske på väg.
En av regionalpolitiska skäl betingad satsning på vissa större centralorter, s.k. storstadsalternativ torde även komma att ställa krav på förbättrade vägförbindelser mellan olika närbelägna storstadsalternativ samt mellan dessa och de tre storstäderna.
Enligt 1970 års långtidsutredning som lagts fram efter det att vägplancutredningen avlämnat sitt betänkande beräknas BNP öka med drygt 20 70 och den privata konsumtionen med ca 18 & (i fasta priser) under perioden 1970—1975, och under senare hälften av 1970-talet beräknas tillväxten för båda bli något snabbare. För industriproduktionen, varuexporten och varuimporten kalkyleras med ökningar på ca 28 Re, 44 90 resp. 35 Z under perioden 1970—1975. Under andra hälften av 1970-talet räknar långtidsutredningen med en Jångsammare tillväxt av exporten men en något snabbare ökning av industriproduktionen och importen än under perioden 1970—1975.
De anförda siffrorna innebär i samtliga fall en något långsammare procentuell ärlig tillväxt under 1970-talet än under 1960-talet och väsentligt långsammare än under 1950-talet. Vid en bedömning av effekterna på utvecklingen av efterfrågan på person- och godstransporter bör emellertid enligt vägverket hänsyn främst tas till att de absoluta ökningarna i samtliga fall beräknas bli större under 1970-talet än under föregående decennium.
Den av statsmakterna förordade satsningen på industriproduktionen
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 44
och varuexporten för att uppnå den önskade ekonomiska tillväxten och jämvikten i betalningsbalansen torde bl.a. ställa ökade anspråk på effektiva person- och godstransporter i olika delar av landet. Samma effekt torde även kraven på ökad effektivitet inom tjänstesektorn och varudistributionen få. Inte minst bör detta gälla vägtransporterna (bussoch biltransporter), som dominerar såväl inom person- som godstransportsektorn.
Det totala antalet bilar har under 1960-talet ökat med ca 77 Fo från 1,3 till 2,4 miljoner fordon, och antalet invånare per bil utgör f.n. ca 3.3. Antalet invånare per bil var år 1960 5,7. Trots betydande variationer i nyregistreringen och avregistreringen under 1960-talet har biltäthetsutvecklingen haft ett mycket jämt förlopp. Detta har bl. a. utnyttjats inom statens vägverk vid utarbetandet av en prognos över biltäthetsutvecklingen under perioden 1970—1985. Till denna har även fogats två alternativ innebärande dels en något snabbare dels en något långsammare ökning av biltätheten.
Resultatet av prognosen blir för alla tre alternativen en lägre biltäthet än i föregående biltäthetsprognos (vägverkets rapport TÖ 101, 1968), som bl. a. låg till grund för vägplancutredningens trafikprognoser. Skillnaden uppgår för medelalternativet till ca 13 70 år 1985. Detta innebär i princip att den ökning av biltätheten som antogs i den förra prognosen sker långsammare och att år 1985 i den reviderade prognosens medelalternativ ungefär motsvaras av år 1978 i den förra. Fordonsbeståndet som den 1.1.1971 omfattade nära 2,5 milj. bilar väntas enligt vägverkets prognoser (medelalternativet) uppgå till nästan tre miljoner år 1975, omkring 3,4 miljoner är 1980 och omkring 3,8 miljoner år 1985. Jämfört med vägplaneutredningens fordonsprognos (huvudalternativet) på ca 4,6 miljoner fordon år 1985 (inkl. lastbilar och bussar) innebär den reviderade prognosen — enligt medelalternativet — en minskning med ca 187 för år 1985. Av differensen hänför sig 13 procentenheter till ändrad biltäthet medan övriga 5 procentenheter är en följd av den ändrade befolkningsprognosen.
Medan antalet lastbilar förhåller sig tämligen konstant eller visar en relativt måttlig ökning, ökar den sammanlagda lastkapaciteten snabbt genom Övergång från mindre bilar till bilar med över 6 tons lastförmåga.
Den genomsnittliga årliga körlängden för personbilar i cj yrkesmässig trafik uppgår till omkring 1 500 mil enligt en vid statens vägverk nyligen genomförd undersökning. Som tidigare nämnts räknade vägplaneutredningen i sina prognoser över det framtida persontrafikarbetet med en genomsnittlig körsträcka av ca 1 400 mil/år. Det föreligger dock kraftiga interregionala variationer i körlängden, vilka förmodas saummanhinga med variationer i befolkningens geogra-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 45
fiska fördelning i förhållande till arbetsplats- och serviceområdenas lokalisering. Resavstånden till arbetsplatser och serviceområden torde vara kortare i län, vars befolkning till övervägande del bor i större tätorter. I storstadsdominerade län medför en omfattande pendling från allt längre ut belägna bebyggelseområden in till städernas arbetsplats- och serviceområden dock att den årliga körlängden överstiger genomsnittet för riket.
Den genomsnittliga årliga körlängden för lastbilar beräknas enligt vägverket ha ökat från ca 2 000 mil år 1950 till ca 3 000 mil år 1968. Denna förändring återspeglar bl. a. de strukturella förskjutningarna i fordonsparkens sammansättning mot större andel tyngre bilar, vilka har avsevärt längre årliga körlängder än de lättare fordonstyperna, som en följd av de helt olika transportfunktionerna. Variationerna kring genomsnittskörlängden för hela lastbilsparken synes vara mycket stora. Den årliga körlängden inom viss viktklass varierar dock endast obetydligt mellan landets olika delar.
Med ledning av uppgifter om fordonsbeståndet och den årliga körlängden för olika fordonskategorier kan det totala trafikarbetet ilandet beräknas uttryckt i fordonskilometer.
Under 1960-talet ökade detta med 7 90 årligen. Det har hittills beräknats på grundval av trafikräkningar på landsbygdens vägar. Resultatet av 1970 års räkningar, vilkas huvudsyfte varit att skatta trafikarbetet i olika regioner (län, kommunblock och arbetsområde) med uppdelning på vägkategori och slitlagertyp, beräknas kunna publiceras under första halvåret 1972. Vägverket har planer på att börja ytterligare ett utvecklingsprojekt för samordning av och anvisningar för trafikräkningar i tätorter.
På grundval av trafikräkningarna beräknas den totala trafikökningen under åren 1964—1970 ha uppgått till sammanlagt 55-—60 90 på riksvägar, 45—50 46 på genomgående länsvägar och 25—35 Z på övriga länsvägar. Den genomsnittliga ökningstakten på landsbygdens allmänna vägnät i dess helhet beräknas till knappt 6 26 per år. År 1963 utfördes 56 §0 av trafikarbetet på riksvägnätet, medan motsvarande andel år 1969 var 59 2. Riksvägnätet utgjorde båda åren ca 13 40 av hela det allmänna vägnätet. Det övriga vägnätets andel av trafikarbetet sjönk mellan angivna år från 28 till 25 7.
Det inrikes persontransportarbetet beräknas under perioden 1960—1969 ha ökat med i genomsnitt 4 miljarder personkm per år till ca 79 miljarder personkm år 1969. Den årliga ökningen under 1960-talet var betydligt större än under föregående decennium — då ökningen uppgick till ca 2,6 miljarder personkm per år — trots att den relativa tillväxten avtagit från i medeltal ca 9,5 26 per år under 1950talet till ca 7 70 under 1960-talet. Praktiskt taget hela ökningen hän-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 46
för sig till vägtransporterna, vilkas andel av det totala inrikes persontransportarbetet beräknas ha ökat från ca 85 40 år 1960 till ca 92 I år 1969. |
Under perioden 1968—1975 väntas det totala inrikes persontransportarbetet öka med ca 2,6 miljarder personkm per år till totalt 94 miljarder personkm år 1975 enligt prognoser utarbetade i samband med 1970 års långtidsutredning. I likhet med utvecklingen under 1950och 1960-talen väntas så gott som hela ökningen av persontransportarbetet under 1970-talet falla på vägtransporterna.
Den förutsedda avmattningen i persontransportarbetets tillväxt under perioden 1968—1975 är en direkt följd av att medelantalet resande i personbilar har antagits sjunka successivt med ca 10 2 (från 2,2 till ca 2,0 personer/bil). Anledningen till att medelantalet resande i personbilar har antagits minska är främst att en ökning av biltätheten i och för sig ansetts böra leda till en minskning av det genomsnittliga antalet resande per bil.
Till mycket stor del består personresorna med bil av resor till och från arbetsplatser. Arbetspendlingens trafikarbete ökade mellan åren 1960 och 1965 med mellan 50 och 70 70, alltså en snabbare tillväxttakt än vad som gäller fordonsantalet och biltrafiken på landsbygdens allmänna vägnät. Vid vägverket pågår sedan hösten 1968 en kart-. läggning av arbetsresorna i vissa regioner, varvid särskilt undersökes pendlingens fördelning på transportmedel (bil jämfört med kollektiva färdmedel). Undersökningarna omfattar alla former av arbetsresor och använder sig därmed av ett vidare pendlingsbegrepp än folk- och bostadsräkningarna, vilka som pendlare endast räknar sådana förvärvsarbetande . som vid sin resa mellan bostad och arbetsplats passerar cen kommungräns.
Med hänsyn till den väntade fortsatta urbaniseringen och tätortsytornas allt större utbredning är det troligt att arbetsresorna även under 1970-talet kommer att öka i minst samma takt som kunnat konstateras för den nämnda perioden. För storstadsområdena med deras relativt goda tillgång på kollektiva kommunikationsmedel är personbilen dock inte ett så dominerande transportmedel för arbetsresorna som utanför dessa regioner. Utanför storstadsregionerna svarar personbilen för mellan 90 och 95 4 av arbetspendlingen. Av de kollektiva pendlarna : åker det stora flertalet inte tåg utan buss och ställer därmed stora krav på väghållningen. Av landsbygdens bilpendlare saknar flertalet alternativa färdmedel. .
Vid en undersökning företagen av utredningen angående definitiv . källskatt år 1966 framkom t.ex., att ett antal motsvarande nära en fjärdedel av alla privata personbilägare år 1965 = beviljats avdrag vid taxeringen för tesor med egen bil till och från arbetet. Huvuddelen av dessa var bosatta på landsbygden eller i mindre tätorter.
För många yrkeskategorier och företag utgör också resor i arbetet
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet ' 47
en nödvändighet. Det kan nämnas i detta sammanhang, att enligt gjorda beräkningar överstiger företagens totala kostnader för personkontakter i tjänsten, oavsett färdmedel, företagens sammanlagda kostnader för godstransporter. En betydande del av dessa personresor torde ske med vägtransportmedel. Ett ökat antal förvärvsarbetande kvinnor kommer att bidra till ökningen av arbetsresorna.
Mot bakgrund av den snabbt ökande pendlingens betydelse för arbetsmarknaden, för bostadsförsörjningen samt för regionalpolitiken i allmänhet finner vägverket att arbetsresorna utgör en av de viktigaste faktorerna vid bedömning av framtida behov av trafikleder, särskilt sådana I anslutning till centralorter med stora arbetsplatskoncentrationer.
Hushållens ökade efterfrågan på service av olika slag i förening med en stark, och i många fall ökande, koncentration av väsentliga servicefunktioner — t. ex. detaljhandel, skolor. sjukvård och kommunal administration — till centralorter av växlande storlek, kan väntas medföra en ökning av serviceresorna. Dessa torde till helt övervägande del komma att ske med bil eller buss, bl. a. genom minskning eller nedläggning av lokaltågtrafiken på många banor.
De stora självbetjäningsbutikerna med fullständigt dagligvarusortiment väntas fortsätta att öka sin marknadsandel, vilket torde medföra en fortsatt nedläggning av mindre och medelstora livsmedelsbutiker. Under perioden 1963—1969 lades omkring 23 000 butiker ner. Varuhusens andel av den egentliga detaljhandelns omsättning som uppgick till ca 20 Z6 år 1969 beräknas öka till närmare 30 96 år 1975. Den kraftigaste utbyggnaden av denna sektor väntas framför allt ta formen av s.k. stormarknader, vilka väsentligen förutsätter bilburna kunder. Antalet stormarknader, som vid ingången av år 1970 uppgick till 11 och som svarade för knappt 2 90 av detaljhandelns samlade försäljning år 1969, beräknas enligt 1970 års långtidsutredning öka till ca 25 år 1975 med en marknadsandel av närmare 7 90.
Även i övrigt torde den ökade varukonsumtionen i förening med bl. a. butikskoncentration, ökade förvaringsmöjligheter i hemmen, m. m. komma att medföra och delvis förutsätta ett ökat antal inköpsresor med bil och buss. |
Även andra typer av serviceresor torde komma att öka, bl. a. genom ökad efterfrågan på mer specialiserade tjänster, t.ex. inom. sjukvården och undervisningen, som i huvudsak finns koncentrerade till centralorterna. Ett annat exempel är centraliseringen av den kommunala administrationen genom kommunsammanläggningarna, som torde ställa ökade krav på goda vägförbindelser från kommunernas ytterområden till centralorterna.
Tätortsboendet i förening med det stigande välståndet skapar också fritidsresor vilka bidrar till ökande resevolymer. Hushållens utgifter för persontransporter, som ökat från knappt 12 0 av den totala
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 48
privata konsumtionen år 1960 till ca 13 4 år 1969, väntas öka i ungefär samma takt som den totala privata konsumtionen. Huvuddelen av ökningen faller på inköp samt drift av bilar och en del av denna ökning torde säkerligen falla på fritidsresorna.
För många glesbygdsbor och även för åtskilliga hushåll i de större tätorternas förortsområden torde för övrigt tillgång till biltransport ofta vara en förutsättning för alt centralorternas utbud av kultur- och fritidsaktiviteter skall kunna utnyttjas.
Det inrikes godstransportarbetet beräknas årligen ha ökat med i genomsnitt nära 1 miljard tonkm under 1950-talet och med inte mindre än ca 2,5 miljarder tonkm per år under perioden 1960—1969 till totalt ca 51 miljarder tonkm år 1969. Huvuddelen av denna ökning hänför sig till lastbilstransporterna, som beräknas ha ökat med i genomsnitt ca 0,7 miljarder tonkm per år under 1950-talet och med ca 2 miljarder tonkm per år under perioden 1960—1969 till totalt ca 28 miljarder tonkm år 1969.
Lastbilarnas andel av godstransportarbetet har därmed successivt stigit från ca 20 4c år 1950 till ca 40 46 år 1960 och drygt 56 96 år 1969.
Det totala inrikes godstransportarbetet beräknas enligt prognoser utarbetade i samband med 1970 års långtidsutredning öka med i gcenomsnitt drygt 4 miljarder tonkm per år under perioden 1968—1975 och 5,5 miljarder tonkm under åren 1975—1980. Lastbilstransporterna beräknas under samma perioder öka med i genomsnitt ca 2,7 resp. ca 4,2 miljarder tonkm per år, dvs. en fortsatt successiv ökning av den årliga absoluta tillväxten av lastbilstransportarbetet. Prognoserna pekar på en större årlig tillväxt i absoluta tal av lastbilarnas godstransportarbete under 1970-talet än under 1960- och 1950-talen. I likhet med tidigare utveckling beräknas ökningen främst hänföra sig till de redan förut dominerande kortväga lastbilstransporterna (högst ca tio mil). Dessa transporter bedöms: för övrigt vara relativt okänsliga för måttliga ändringar i prisrelationerna mellan bil- och järnvägstransporter. Sammantaget beräknas lastbilstransportens andel av det totala inrikes transportarbetet komma att stiga till närmare 60 46 år 1975 och ca 64 2 år 1980.
Medan antalet lastbilar endast ökar långsamt, ökar således det transportarbete, som uträttas av lastbilarna starkt (12 26 per år under perioden 1950—1966). Förklaringen härtill är förutom ökningen av bilar nas lastförmåga den starkt ökade användningen av släpvagnar. Detta förhållande har i sin tur varit möjligt genom utökningen av det tunga vägnätet. Lastbilarna kan med hänsyn till utvecklingen numera sägas ha blivit det dominerande godstransportmedlet.
Den sedan många år alltmer ökande dominansen för dörr-till-dörrtransporter och den växande betydelsen av s.k. integrerade transport-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 49
lösningar med olika slag av enhetslaster torde också medföra en ökning av framför allt de kortväga lastbilstransporterna. Lastbilarna och järnvägen torde därigenom i än högre grad än hittills komma att komplettera varandra. Den beskrivna utvecklingen av godstransporternas struktur innebär också att ändrade prisrelationer totalt sett inte torde få stor effekt på resp. trafikmedelsandel av godstransportmarknaden, även om de marginellt kan få betydelse. För lastbilstransporternas del torde således relativa prisförändringar få störst effekt på de långväga transporterna (mer än ca 10 mil).
Vägverket lämnar också vissa uppgifter om trafiksäkerhetsutvecklingen i landet. Antalet dödsolyckor har ökat med ca 1/3 och antalet övriga personskadeolyckor med ca 5 96 under perioden 1957—1969 enligt den officiella olycksstatistiken. I båda fallen var ökningen något större fram till mitten av 1960-talet. Därefter sjönk antalet — ifråga om dödsolyckor t. o. m. relativt drastiskt år 1967 i samband med övergången till högertrafik — för att under senare år åter långsamt öka.
Samtidigt konstateras att trafiksäkerheten — uttryckt i antal dödsoch övriga personskadeolyckor per miljon fordonskm — klart förbättrats under perioden 1957—1969 sett i relation till trafikutvecklingen.
2. Rikets vägnät — omfattning och standard
Per den 1 januari 1971 omfattade rikets vägnät sammanlagt ca 331 900 km. Under år 1970 förändrades vägnätet enligt följande.
Väglängd Vägkategori Km Andel 25 — Förändring
| 1.1.1971 1970
km
Allmänna vägar på landsbygden 97 954 29 därav
| motorvägar | 403 | + 27 |
| Övriga riksvägar | 11 845 | — 9 |
| genomgående länsvägar 12 881 | — 22 | |
| Övriga länsvägar | 72 825 | — 92 |
Allmänna vägar och gator i kommuner som är väghållare 213 450 4 därav
bidragsberättigade 5 400 .0
ej bidragsberättigade 8 050 0 Enskilda vägar ca 220 600 67 därav
bidragsberättigade 62 561 +477
ej bidragsberättigade ca 158 000 -
ca 331 900 100
! Uppgiften avser den 1 januari 1968.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet "50
Investeringarna i huvudvägnätet — dvs. riksvägar och primära länsvägar — har i huvudsak varit inriktade på höjning av trafikkapaciteten och standarden (trafiksäkerhet, bärighet, framkomlighet m. m.) i befintliga vägrelationer.
Under perioden 1956—1970 ökade längden av det statliga och statsbidragsberättigade väg- och gatunätet med knappt 15 2. Den statliga delen ökade med 7 Z, den kommunala minskade med 4 46 och den enskilda delen av vägnätet slutligen ökade med 34 26. Under samma tid ökade det kommunala ej bidragsberättigade väg- och gatunätet med 43 4. Av den totala statliga väglängden år 1970 hänför sig 80 26 till åldersklassen äldre än 25 år, dvs. till tiden före vägväsendets förstatligande år 1944.
Genom ny- och ombyggnadsprojekt färdigställdes i vägverkets regi under perioden 1957--1968 ca 1 100 km statlig väg per år. Till följd av bl. a. indragning av allmän väg uppgick den årliga nettoökningen av det allmänna vägnätet under samma period dock endast till 460 km, om man bortser från ökningen till följd av att kronan övertagit väghållningsskyldigheten för vissa trafikleder i städerna. Som framgår härav har vägstockens nettoförändring, mätt i m? vägyta, under perioden genom nyoch ombyggnader varit relativt långsam (en ökning med knappt 20 20) jämfört med trafikarbetets tillväxt (drygt 155 96). I genomsnitt har trafikbelastningen med avseende på vägutrymmet mer än fördubblats (+ 113 26) under perioden, vilket med hänsyn till den avstannade utbyggnadstakten inte har kunnat undgå att negativt påverka framkomlighetsstandarden på vägnätet.
De viktigaste komponenterna för bedömning av vägstandarden är trafiksäkerheten, reshastigheten och lastförmågan eller bärigheten. Standardens utveckling i stora drag kan följas genom bl. a. trafikolycksstatistiken, kvalitetsgraderingen av viktigare vägar på landsbygden samt uppgifter om tillåtet axel- och boggitryck på vägnätet.
Vägverket upprättar med tvåårsintervaller rapporter över standarden på huvudvägnätet. Per den 1 januari 1970 hade 38,5 90 av riksvägnätet fullgod standard, 26,5 26 godtagbar och 35 4 ej godtagbar standard enligt vägverkets kriterier. Eftersläpningen, som framgår av den sistnämnda siffran, berör ca 4 500 km riksväg. Vid samma tidpunkt hade 24 26 av de genomgående länsvägarna fullgod standard, 28,5 godtagbar och 47,5 20 (6 200 km) ej godtagbar standard.
Sammanfattningsvis kan konstateras att trots att andelen icke godtagbar standard på riksvägnätet totalt sett minskat under perioden 1962-1970, har den ökade eftersläpningen på de starkast trafikbelastade europavägarna och övriga riksvägar i södra Sverige inneburit att en växande andel av trafiken på vägarna berörts av den enligt vägverkets bedömning otillräckliga vägstandarden. Trots att en betydligt större
andel av europavägarna blivit föremål för ombyggnad jämfört med öv-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 51
riga delar av riksvägnätet, har insatserna varit otillräckliga för att tillgodose ökningen av trafiken.
Förbättringar av beläggningen (slitbanan) på de statliga vä- . garna har håft stor betydelse för hela transportförsörjningen. Under 1970 har 1131 km försetts: med ett varaktigare slitlager än grus. Väglängden med sådana slitlager har sålunda ökat med ca 40 000 km under perioden 1956—1970. Under samma period ökade den totala väglängden med 6 350 km till ca 98 000 km. Andelen väg med ett varaktigare slitlager än grus (beläggningar eller oljegrus) uppgick år 1971 till 47 4 mot 6 7 år 1950. Härav var 28 20 belagda vägar och 19 4 oljegrusbehandlade. Uppskattningsvis torde vid slutet av 1960-talet minst 8596 av trafikarbetet på de statliga vägarna ha skett på belagda eller oljegrusbehandlade vägar. Beträffande oljegrusvägar har nytillskottet minskat efter hand som de mest trafikbelastade grusvägarna behandlats. Ca 96 7 av riksvägarna och 76 6 av de genomgående länsvägarna var år 1970 belagda eller oljegrusade. För övriga länsvägar var denna siffra endast 34 95 motsvarande ca 43 600 km belagda eller oljegrusade. Av det bi-' dragsberättigade väg- och gatunätet i kommuner som är väghållare: var i slutet av 1960-talet ca 85 96 belagt, vilket är ett högre tal än värdet för samtliga vägar och gator inom dessa områden vilket var 79 Z.
Bärigheten på det statliga vägnätet har successivt höjts. Beträffande riksvägarna och viktigare länsvägar m. fl. eftersträvas att successivt åstadkomma ett s. k. tungt vägnät, som kan upplåtas för 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck. Vid mitten av år 1971 var ca
52,5 Jo av vägnätet, varav närmare 98 6 av riksvägnätet, upplåtet för
denna belastning. Ca 82 72 av de 9 720 broarna tillåter 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck. En betydande höjning av transportstandarden i detta avscende har således möjliggjorts under perioden, främst tack vare den snabba upprustningen av brobeståndet.
3. Beredskapsarbeten
I den statliga sysselsättningspolitiken ingår att säkra en hög och jämn sysselsättning. Till de sysselsättningsskapande åtgärderna hör beredskapsarbetena, där vägarbetena utgör en betydande del: Kostnaderna för beredskapsarbeten på landsbygdens vägnät för landet i sin helhet har under perioden 1966—1970 i löpande priser uppgått till 1243 milj. kr. Detta belopp motsvarar drygt 24 Z av de totala väginvesteringarna på detta vägnät under samma tid. Av beloppet hänför sig ca 392 milj. kr. till Västerbottens län och Norrbottens län, motsvarande ca 70 96 av de totala väginvesteringarna i dessa län.
Beredskapsarbetena drivs i dels vägverkets, dels arbetsmarknadsverkets regi. Vägverket svarar i båda fallen för projektering, planering och marklösen. För vägverkets del ställer dessa åtaganden stora krav
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 52
på planering för att vid behov snabbt kunna sätta i gång lämpliga vägprojekt som beredskapsarbeten. Omfattningen av vägverkets engagemang i beredskapsarbeten är beroende av de egna fasta resurserna för arbetsledning samt möjligheten att utöka dessa med tillfälligt anställd arbetsledningspersonal för beredskapsarbeten. Verket har att i samråd med arbetsmarknadsverket välja ut lämpliga objekt som beredskapsarbeten bland dem, som finns upptagna i behovs-, långtids- och flerårsplan samt svara för genomförandet av vissa av de utvalda objekten.
För beredskapsarbetena gäller samma förutsättningar beträffande teknisk standard, rationellt utförande, budgetering och kostnadsuppföljning som för den ordinarie verksamheten. F.n. omfattar arbetsmarknadsverkets och vägverkets gemensamma planläggning av beredskapsarbetena ett budgetår i taget.
Beredskapsarbetenas omfattning i fråga om vägbyggande har varit följande. (1 000-tal kr.)
| År | Vägbyggnad arbets- vägverkets = totalt marknads- = regi verkets regi | Därav riksvägar läns- vägar | |
| 1965 | 68 212 | 199 274 267 486 114 986 152 500 | |
| 1966 | 70 121 | 142 245 212 366 106 289 106 077 | |
| 1967 | 71 101 | 160 389 231 490 | 84 212 147 278 |
| 1968 | 58 099 | 206 877 264 976 | 71 654 193 322 |
| 1969 | 67 982 | 214 147 282 129 | 83 971 198 158 |
| 1970 | 78 323 | 173 760 252 083 104 833 147 250 |
Under budgetåret 1970/71 har enligt en preliminär beräkning en sammanlagd väglängd av totalt ca 175 km som utförts som beredskapsarbeten öppnats för trafik. Vidare har tidigare påbörjade arbeten avseende ca 220 km väg pågått. Dessutom har företag motsvarande en total väglängd av ca 80 km påbörjats. Mindre ombyggnads- och förbättringsarbeten t. ex. broar har uppgått till ca 26 milj. kr.
Beredskapsarbetena har som förut sagts i betydande utsträckning 1lokaliserats till norrlandslänen. Därigenom har långtidsplanerna för dessa delar av landet i stort sett kunnat uppfyllas i motsats till vad som gäller för långtidsplanerna i syd- och mellansverige. Långtidsplanerna avser att vara ett uttryck för den anpassning av vägåtgärderna som behövs för att tillgodose efterfrågan, medan flerårsplanerna baseras på en i princip oförändrad medelstilldelning.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 53
4. Utvecklingen inom vägverket samt aktuella uppgifter inom vägväsendets område
Antalet fast anställda vid statens vägverk uppgick den 1 juli 1971 till nära 12 500, en minskning från samma tidpunkt år 1970 med ca 350. Under år 1970 beräknas dessutom i genomsnitt ca 5 000 beredskapsarbetare och övriga arbetare ha sysselsatts med ordinarie arbeten och beredskapsarbeten, för vilka verket står som byggherre. Under den närmaste 5-årsperioden förutses en ytterligare minskning av det totala antalet anställda. Som redovisas närmare under planen för statlig väghållning föreligger personalöverskott inom såväl drift- som byggnadsverksamheten även sedan hänsyn tagits till inverkan av arbetstidsförkortningar och den längre semestern för arbetarpersonalen. Med utgångspunkt från oförändrad personalpolitik måste vägverket tillämpa en restriktiv nyrekryteringspolitik gränsande till anställningsstopp. Vidare måste alla möjligheter till utveckling och omplacering av verkets personal tillvaratas. Med beaktande av den normala avgången genom pensionering m. m. torde reduktionen av antalet anställda kunna uppgå till i genomsnitt 100—200 anställda per år under den kommande 5-årsperioden.
Sedan omorganisationen år 1967 har antalet tjänstemän minskat med ca 100 personer. Efter en uppgång under år 1970, som främst sammanhänger med den förändrade linjeorganisationen, beräknas antalet tjänstemän under år 1971 uppgå till ca 5 100. Härav utgör den kvinnliga personalen knappt 20 20. Vägverkets egen arbetarstyrka har sedan mitten av 1950-talet minskat från drygt 11 000 till £f. n. ca 7 400.
Vägverket utför f.n. största delen av arbetena under delprogrammet drift av statliga vägar i egen regi. För de närmaste åren förutses en viss minskning vad giller de egna insatsernas andel av verksamheten genom att inlejning av lastbilar m. m. förutsätts öka i omfattning.
Vad gäller byggnadsarbetena utgjorde vägverkets cgenregiandel för de ordinarie vägarbetena under 1970 54 46. Beredskapsarbetena utfördes till ca 75 70 i vägverkets regi och ca 25 § i AMS regi. Andelen entreprenadarbeten vid de beredskapsarbeten som utfördes i vägverkets regi är lägre än den vid vägverkets ordinarie vägarbeten. Vägverket utför utöver beredskapsarbetena uppdrag åt utomstående motsvarande en omsättning av f. n. ca 40 milj. kr. årligen.
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 5 september 1969 har vägverket med verkan fr.o.m. den 1 april 1970 genomfört en ny linjeorganisation för vägdriften. De nuvarande arbetsområdena inom vägförvaltningen har förts samman till 59 driftområden under chefskap av särskilda driftområdesledare. Varje driftområde omfattar 2—7 arbetsområden. Den nya organisationen avsågs förbättra planeringen av personal- och maskinutnyttjandet, varjämte arbetsledar-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet = 54
na för arbetsområdena — vägmästarna — kunde avlastas vissa administrativa uppgifter.
Utbildningsverksamheten fortsätter med den oförändrade målsättningen att vid behov ge personal av alla kategorier möjlighet till vidareutbildning inom verket.
Den pågående översynen av arbetarutbildningen beräknas bli klar under år 1972 och resultera i ett moderniserat och utökat program.
Den interna tekniska utbildningen följer för olika verksamhetsgrenar anpassade utbildningsvägar, som omfattar projektering, byggande och driftverksamhet. :
På det administrativa området bedrivs utbildning vid olika specialkurser i ekonomi, personaladministration och förvaltning. Personal som utbildas för kvalificerade uppgifter på kanslisidan deltar i dessa kurser, men varje enskild kurs är samtidigt avsedd för personal, vars speciella arbetsuppgifter motsvarar innehållet i resp. kurs.
I syfte att bättre tillvarata verkets personella resurser har ett sy stem för individuell personalplanering utarbetats. Syftet har även varit att ge personalen ett ökat medinflytande och möjlighet att påverka sin egen utveckling och arbetsplatsens förhållanden. I nära samarbete med personalorganisationerna har försöksverksamhet bedrivits sedan år 1968. Information angående systemet har under 1971 förts ut till alla tjänstemän inom verket. En provverksamhet omfattande de flesta enheterna pågår f.n. för utvärdering och ställningstagande för fortsatt användning av systemet fr. o. m. år 1972.
Inom företagsnämndsverksamheten har bl.a. kommittéer för utbildningsfrågor inrättats. Centrala företagshnämndens kommitté för arbetarskyddsfrågor kommer att ombildas till en kommitté för företagshälsovård som även skall omfatta de medicinska och sociala delarna. En översyn av: företagshälsovårdens inriktning och organisation har genomförts. Härvid har konstaterats att ILO-rekommendationen nr 112/1959 väl motsvarar den: målsättning som verkets företagshälsovård bör ha. .
Fr. o.m. den 1 januari 1971 har för verkets externa information inrättats en tjänst som pressombudsman. Pressombudsmannen skall bl. a. systematisera och samordna information till massmedia.
Vid sidan om information till allmänheten via massmedia vänder sig verket i betydande utsträckning till speciella grupper med egna publikationer om verkets policy, dess centrala och regionala organisation och olika aktiviteter, större-väg- och brobyggnadsobjekt etc.
En översyn av förhållandena inom förrådsfonden har genomförts. Investeringar i nya vägstationer är i en del fall en förutsättning för arbetenas rationella bedrivande. Vissa äldre vägstationer fyller inte längre helt sin funktion och erbjuder inte de anställda den arbetsmiljö, som rimligen kan krävas. Ändrade förhållanden har också gjort att
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet. 55
de inte sällan är olämpligt belägna från service- och transportsynpunkt. Med hjälp av en för driftverksamheten utvecklad resursberäkningsmodell erhålls information om bl.a. erforderlig maskininsats. Avvägningen mellan egna maskiner och inlejning eller entreprenad beror av ett flertal faktorer. Sålunda måste en avvägning göras mellan de säsongvis fluktuerande kraven på beredskap inom maskinhållningen och kravet på en jämn sysselsättning av de egna resurserna. Vidare inverkar de marknadsmässiga förhållandena som varierar starkt mellan olika regioner. Förutsättningar finns för en antalsmässig minskning av den egna maskinparken. Målet för verkets centrala lagerhållning är att genom löpande standardisering samt anpassning till lämpliga förpackningar underlätta, förenkla och förbilliga varuförsörjningen.
Beräkning av grusmaterialbehovet och kartläggning av tillgången på grus har visat att en del regioner utgör utpräglade bristområden, där svårigheter föreligger att få fram erforderligt grusmaterial till acceptabelt pris. Ett eget täktinnehav är i sådana områden ofta en förutsättning för att verket skall kunna erhålla materialet till rimliga priser.
Efter verkets omorganisation år 1967 har verkets insatser i samhällsplaneringen fått en avsevärt ökad tyngd. Verkets engagemang i dessa frågor innebär även en fortlöpande uppföljning av den kommunala planeringen. Verket har intresse av att — i mån av resurser — medverka i erforderliga väg- och trafikutredningar. Riktpunkten är att verket deltar från initialskedet, då mål och tidsprogram för plancringen fastläggs, till dess planerna föreligger i det skick att de kan underställas granskande och beslutande organ. Byggnadslagstiftningen ger verket möjlighet till insyn i det kommunala planarbetet. Med hänsyn till planfrågornas stora betydelse för fullföljandet av verkets egna arbetsuppgifter har verket att genom kontakt med samarbetsnämnder och statliga planmyndigheter medverka till att den översiktliga samhällsplaneringen aktiveras och samordnas. Denna kontakt sker i första hand genom vägförvaltningarna.
Som cett led i samarbetet mellan plan- och vägmyndigheterna på länsnivå anordnas regionala konferenser, vanligtvis en gång om året, i närvaro av representanter för. de centrala myndigheterna. Dessa konferenser som till sin omfattning följer vägverkets planläggningsområden, tar upp såväl regionala planeringsproblem som allmänna samhällsplaneringsfrågor.
Över hela landet pågår en omfattande trafikledsplanering inom tätortsområdena i samband med bebyggelseplaneringen. Målet är att åstadkomma översiktliga trafikledsplaner för tätortsområdena i deras helhet, i vissa fall mera detaljerat för de centrala områdena, s.k. centrumplaner. Genom trafikledsplanerna, som baseras på prognoser för trafik- och bebyggelseutveckling, redovisas framtida trafikledssystem med uppdelning på fjärr-, primär-, sekundär- och matar-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 56
leder. Målsättningen vid denna planering är att genom trafikseparering och -differentiering skilja trafik med olika egenskaper inom trafiknätet med hänsyn till trafikens funktioner och egenskaper (genomfartstrafik, lokaltrafik etc.) för att få en trafikmiljö som ger den trafiksäkerhet och framkomlighet som måste krävas för framtiden. Anvisningar för trafikoch bebyggelscplanering enligt dessa principer har lämnats i publikationen Riktlinjer för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet (SCAFT 1968), som utgivits och rekommenderats av planverket och vägverket. Behov föreligger av särskilda rekommendationer för trafiksanering, anvisningar om hur nuvarande trafikmiljö kan förbättras i en rad olika avseenden, Vid institutionen för stadsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola pågår forskningsarbete avsett att ligga till grund för utformningen av sådana rekommendationer. Arbetet bedrivs med medel från det tidigare trafiksäkerhetsrådet och står under ledning av en grupp med representanter för — förutom vägverket — kommunikationsdepartementet, planverket, trafiksäkerhetsverket och förutnämnda institution. Arbetet är inriktat på bl. a. trafiksanering i äldre bebyggda områden.
Sedan hösten 1969 pågår arbete med att upprätta gatunormer till ledning för den geometriska utformningen av trafikleder och gator inom tätortsområden. Arbetet som leds av en grupp i vilken ingår representanter för Svenska kommunförbundet, Svenska kommunaltekniska föreningen, planverket och vägverket har i huvudsak avslutats under hösten 1971. Normerna är avsedda att knyta an till SCAFT-riktlinjerna och kommer att behandla alla typer av gator och stadsmiljö med undantag av stadsmotorvägar. Normerna skall dessutom omfatta gång- och cykelbanor samt friliggande gång och cykelsystem (parkvägar) med speciell tyngdpunkt på anslutning och korsning mellan gång- och cykelvägar och gator. I övrigt ingår utformning och planering av alla anordningar i gaturummet som har direkt inverkan på trafikens säkerhet och framkomlighet.
Vidare pågår inom vägverket ett utvecklingsprojekt med syfte att söka åstadkomma en praktisk användbar metod för beräkning av den samhällsekonomiska lönsamheten för väg- och gatuprojekt i tätorter. Metoden väntas kunna bli ett av hjälpmedlen vid prioriteringen av väg- och gatubyggnadsobjckt i långtids-, fördelnings- och flerårsplaner, i första hand vad avser objekt inom en och samma tätort. I samband med detta projekt pågår ett utvecklingsarbete tillsammans med Svenska kommunförbundet och Svenska konsulterande ingenjörers förening med sikte på att samordna olika trafikprognosmetoder.
Under scnare år har planverket samarbetat med socialstyrelsen, naturvårdsverket och vägverket i syfte att utarbeta >Riktlinjer för planering med hänsyn till vägtrafikbuller». Ett förslag till sådana riktlinjer föreligger i koncept. Riktlinjerna ger i det enskilda fallet möjligheter till ekonomiska kalkyler för bullerdämpande åtgärder. De totala ekonomiska
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 57
konsekvenserna för samhället vid en strikt tillämpning av riktlinjerna är emellertid ännu icke klarlagda, inte heller frågan om fördelning av kostnadsansvaret.
Dessutom avser vägverket påbörja ett utvecklingsprojekt för samordning av anvisningar för trafikräkningar i tätorter.
Vägverket redovisar även engagemang i kollektivtrafiken i stockholms- och göteborgsregionerna. I långtidsplanen för kommunal väghållning, byggande, under perioden 1970—1979 avser ca hälften av det för storstockholmsområdet upptagna statsbidraget tunnelbanor m. m. I fördelningsplanen för Stockholm har bl. a. inrymts ombyggnad av infarten från Värmdöleden (Stadsgårdsleden) med hänsyn till angelägenheten att genom särskilda kollektivtrafikfält tillgodose busstrafiken till Värmdö. Särskilda kollektivfält utförs även vid den pågående ombyggnaden av Roslagsvägen.
Långtidsplanen upptar för byggande av stadsbanor i Göteborg en tredjedel av den planerade bidragsgivningen till göteborgsområdet. Satsningen under enbart perioden 1975-—1979 innebär en väsentlig ökning för stadsbanor genom att ca 50 46 av för göteborgsområdet upptaget belopp disponeras för detta ändamål.
5. Planering, budget och redovisning
Planeringen för statliga åtgärder inom vägväsendet tar i princip sikte på att anpassa de olika insatserna till trafikutvecklingen så att väghållningen motsvarar en för samfärdseln tillfredsställande standardnivå.
Efterfrågan på vägtjänster bedöms — som tidigare sagts — primärt med ledning av prognoser för biltrafiken. För godstrafiken sker beräkningen därvid på basis av prognoser för bl.a. lastbilsbeståndets, industriproduktionens och urbaniseringens utveckling, medan beräkningen av persontrafiken knyter an till prognoser för befolkningens och fordonsbeståndets omfattning och lokalisering samt fordonens användning. Efterfrågan bestäms också av det allmännas krav på trafiksäkerhet, miljövård och transportförsörjningsgrad samt med hänsyn till försvarets behov.
Vid planeringen för det framtida vägbyggandet fäster vägverket stort avseende vid trafiksäkerheten vilken enligt verket bör ses som en särskild faktor vid bedömningen av efterfrågeutvecklingen inom programmet väghållning. Enligt en tidigare inom vägverket utförd jämförelse mellan olycksrisken om å cna sidan endast flerårsplanen och å andra sidan verkets långtidsplan genomförs bör i det senare fallet en betydande mängd olyckor kunna undvikas.
Den långsiktiga planläggningen berör investeringarna på huvudvägnätet, de sekundära och tertiära vignäten samt driften av de statliga vägarna. För behovet av
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 58
statsbidragsgivning till byggandet av kommun ala vägar och gator har vägverket gjort bedömningar med ledning av sammanställningar för perioden 1970—1984 — upprättade av kommunerna på vägverkets begäran — av projekt avseende de trafikleder som ingår eller kommer att ingå i huvudtrafikledssystem enligt generalplan, dispositionsplan eller trafikledsplan. För dessa områden har upprättats särskilda femtonåriga behovsplaner och tioåriga långtidsplaner. För det statliga vägbyggandet och bidragen till det kommunala väg- och gatubyggandet upprättas vidare — i enlighet med vägkungörelsen — femåriga flerårs- och fördelningsplaner, vilka även upptar byggandet av tunnelbanor.
Behovsplanerna för byggande av statliga vägar syftar till att visa vilka åtgärder på huvudvägnätet som erfordras för att för landets olika delar uppnå en i förhållande till den väntade trafikens behov likformig vägstandard och transportförsörjning. Val av utförandestandard samt omfattning av åtgärder har i behovsplanen skett på grundval av trafikekonomiska beräkningar av den art som vägplaneutredningen förordat och på vad som kan bedömas som rimligt med hänsyn till samhällets resurser. Behovsplanerna är alltså förteckningar över de åtgärder som med nuvarande utförandestandard som grund och vid en bedömd trafikutveckling erfordras för att vissa kriterier för linjeföring, vägbredd, trafikåtskillnad, bärighet, beläggning, säkerhetsåtgärder m. m. skall uppfyllas ,och innebär därför en konkretisering för att tillgodose trunsportförsörjningen i Jandet. Planerna upprättas med en för landets olika delar likartad bedömning. Planerna tar inte ställning till tidsordningen meilan vägprojekten utan utgör som tidigare nämnts första steget i den plancringsprocess som leder fram till program för byggande.
Långtidsplanen för byggande av statliga vägar, vilken ger uttryck för målsättningen under en bestämd period, omspänner f.n. åren 1970— 1979 och utvisar efter prioritering de vägbyggnadsföretag som på basis av de använda kriterierna är de angelägnaste inom behovsplanerna. Långtidsplanen representerar vägverkets uppfattning om en oförändrad ambitionsnivå i förhållande till den väntade trafikökningen. Den förutsätter en väsentligt ökad resurstilldelning i förhållande till nuläget.
Långtidsplanen för bidragsgivning till det kommunala väg- och gatubyggandet avser samma period och har upprättats av vägverket på basis av en angelägenhetsprövning av de av kommunerna anmälda utbyggnadsbehoven.
Flerårsplanerna och fördelningsplanerna slutligen upprättas i enlighet med bestämmelser i vägkungörelsen (före den 1 januari 1972 i vägstadgan). De är som nämnts femåriga och revideras vart tredje år — närmast innevarande år. De tjänar som planeringsramar för ett något kortare tidsperspektiv och utgörs av förteckningar över prioriterade aktuella väg- och gatuprojekt, för närvarande inom ramen för i princip
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 59
oförändrad anslagstilldelning under den ifrågavarande perioden. Med utgångspunkt i den för varje år aktuella medelstilldelningen upprättar vägverket treåriga s.k. programbudgetur vilka utgör grund för det enskilda verksamhetsårets interna budget.
Vad gäller driftåtgärderna omfattar behovsplanen för drift av statliga vägar serviceåtgärder, egentligt vägunderhåll samt förstärkt vägunderhåll. Planen omfattar åren 1970—1984. Den avser sådana iståndsättningsåtgärder på de sekundära och tertiära vägniiten som behövs för att uppnå eftersträvad standard. Avvägningen mellan investering och drift har i första hand gjorts med sikte på att tillgodose trafikanternas krav på framkomlighet och säkerhet men också med tanke på att driften bör hållas på en sådan standardmässig nivå att investerat kapital inte äventyras.
För driften av statliga vägar finns även en långtidsplan som omspänner perioden 1970—1974 och — i likhet med långtidsplanen för byggandet -— omfattar prioriterade åtgärder.
För bidragsgivning till driftåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet har vägverket på grundval av en bedömd utveckling av det bidragsberättigade väg- och gatunätet upprättat en behovsplan för perioden 1970—1975.
För det statsbidragsberättigade enskilda vägnätet slutligen har en inventering av fysiskt tillstånd och standard verkställts. Undersökningen som avsett erforderliga iståndsättningsarbeten och ombyggnader under den närmaste tioårsperioden omfattar såväl nuvarande statsbidragsvägar som nya vägar vilka kan beräknas bli föremål för bidragsgivning under perioden. Bearbetningen av det insamlade materialet pågår. Flerårsplan att läggas till grund för den fortsatta bidragsgivningen beräknas vara färdig detta år.
Det ekonomiskt-administrativa styrsystem som används eller är under utveckling inom vägverket omfattar delsystem för planering och rapportering, prestationsmätning, kostnadsredovisning, datainsamling och databcearbetning, lönsamhetsbedömning, produktivitetsmätning, internprissättning m.m. Dessutom ingår sem integrerad del av ekonomisystemet rutiner för stödfunktioner såsom löneuträkning, löneredovisning, lagerredovisning, maskinstatistik samt kassabokföring. Styrsystemet ger underlag för ett decentraliserat beslutsfattande. Den successivt ökande mekanisering som sker av databehandlingen ger härvid bättre analysmöjligheter och dessutom rationellare redovisningsrutiner.
Bl. a. följande projekt är under utveckling — ckonomisk bedömning av vägprojekt — lönsamhetsbedömning av trafikleder i tätorter — budgetsystem för drift- och byggnadsverksamhet — budgetsystem för maskin- och förrådshållning.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 60
HI. Vägverkets anslagsframställning för budgetåret 1972/73, m. m. Vägverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet med programbudgetering. Fr.o.m. budgetåret 1969/70 har vägverkets verksamhet uppdelats på följande programinriktade anslag på driftbudgeten, nämligen Ämbetsverksuppgifter, Drift av statliga vägar, Byggande av statliga vägar, Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., Bidrag till byggande av enskilda vägar samt Tjänster till utomstående. I anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 (kalenderåret 1973) har vägverket förutsatt att dessa anslag bibehålls. I anslagsframställningen föreslår vägverket en uppräkning av vägväsendets anslag på driftbudgeten i riksstaten för 1971/72, 2 056 mili. kr., med 924 milj. kr. (ca 44 90) till ca 2980 milj. kr. Härav anges ca 283 milj. kr. eller nära 14 90 vara löne- och prisomräkning. Ökningarna fördelar sig på anslagen enligt följande.
Ökning Därav löne- Övrig totalt och prisom- ökning räkning
B 1. Statens vägverk: Ambetsverksuppgifter 2 850 690 2 160 2. Drift av statliga vägar 446 900 152 970 293 930 3. Byggande av statliga vägar 297 430 74 430 223 000 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator 39 990 20 300 19 690 5. Bidrag till byggande av d:o 90 720 26 590 64 130 6. Bidrag till drift av enskilda vägar 32 450 4 670 27 780 7. Bidrag till byggande av d:o 12 600 2 120 10 480 8. Tjänster till utomstående 1420 1420 [0] 924 360 283 190 641 170
Utöver i tabellen redovisade belopp föreslår vägverket att redan för budgetåret 1972/73 anslag anvisas för bidrag till drift av enskilda vägar under kalenderåret 1973 med 82 milj. kr. Detta innebär att anslagsbevillningen för denna period skulle ske ett år tidigare än normalt. Härigenom kan länsstyrelserna och de enskilda väghållarna redan före verksamhetsrådets början upplysas om de medel som får användas under detsamma. På kapitalbudgeten disponeras investeringsanslaget Vägmaskiner m. m. Vägverkets förslag beträffande detta anslag för budgetåret 1972/73 innebär i förhållande till det på riksstaten för budgetåret 1971/72 an-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 61 '
visade anslaget, 56,2 milj. kr., en uppräkning med 43,8 milj. kr. till 100 milj. kr.
Medräknas det begärda anslaget på kapitalbudgeten uppgår det totala anslagsbehovet för vägväsendet enligt vägverket till ca 3 162 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Ämbetsverksuppgifter
Detta anslag inrymmer delposterna andel i central administration, översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner, försvarsfrågor och järnvägsärenden.
Den centrala administrationen avser dels samkostnader för de övriga delposterna, dels viss andel av centralförvaltningens kostnader.
Målet för den översiktliga vägplaneringen är att ta fram, analysera och ställa samman det underlag som behövs för statsmakternas bedömningar rörande utformningen av vägpolitiken samt att utarbeta underlag för såväl den långsiktiga som den mera aktuella planläggningen inom verket.
Den översiktliga vägplaneringen var under budgetåret 1970/71 i väsentlig utsträckning inriktad på att kartlägga den framtida efterfrågan på väg- och gatutjänster vilken bl.a. utgör underlag för verkets långtidsplanläggning.
De efterfrågefaktorer som studeras kontinuerligt är framtida folkmängdsfördelning i landet med särskild hänsyn till regionalpolitiska målsättningar, bostadsbyggandets följdinvesteringar i väg- och gatubyggande, arbetskraftspendlingens inverkan på trafikutvecklingen, fordonsbeståndets utveckling per kommunblock, genomsnittlig körlängd per bil och år sett ur regional synvinkel samt lastbilstrafikens transportarbete och struktur.
Resultaten av utredningsverksamheten under budgetåret 1970/71 framgår bl. a. av de nio olika rapporter som under året publicerats i vägverkets meddelandeserie Översiktlig vägplanering (TÖ). Bl. a. har en ny biltäthetsprognos utförts (verkets publikationer TÖ 113 och 114).
Antalet arbetsplaner som lämnas för granskning till vägverket har under senare år hållit sig kring ca 160 men visar vad gäller fastställelseärenden en viss minskning till ca 120 planer per år. Antalet besvärsärenden är konstant men ärendenas svårighetsgrad har ökat beroende på att vägbyggnadsföretagen blir alltmer komplicerade.
För järnvägsärenden m.m. kan väntas i stort sett likartade arbetsuppgifter under den kommande femårsperioden som tidigare, Ärendenas omfattning väntas dock komma att öka främst på grund av större antal ärenden rörande tunnelbanor och utbyggnader av snabbspårvägar.
Målet för verksamheten under delposten försvarsfrågor är att bedriva verksamheten så att det totala försvarets krav på väghåll-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 62
ning under beredskapstillstånd och krig i största möjliga utsträckning skall kunna tillgodoses. Genom bl. a. åtgärder beträffande fredstida arbetsplaner och förändringsärenden, krigsvägplaner, tillgodoseende av personal- och materielbehov samt försvarsutbildning och säkerhetsskydd initieras och samordnas vägverkets krigs- och beredskapsplanläggning samt förbereds dess försvarsorganisation.
Den moderna reservbromaterie!l, som tidigare beställts hos svensk industri, har slutlevererats under budgetåret. Från beredskapssynpunkt är det angeläget att förhållandevis snabbt utöka antalet möjliga tillverkare inom landet av reservbromateriel. Den årliga kostnaden härför bedöms vara 1,7 milj. kr. Rekryteringen till det frivilliga driftvärnet har som en följd av bl.a. statsmakternas rekryteringsstimulerande åtgärder lett till en ökning av det årliga utbildningsbehovet med ca 2 200 utbildningsdagar. Kostnaden ökar som en följd härav med ca 460 000 kr.
Drift av statliga vägar
Detta anslag omfattar dels åtgärder för trafikens framkomlighet och säkerhet samt för att bibehålla standarden på vägnätet, dels vissa förstärknings- och ombyggnadsarbeten främst i fråga om de sekundära och tertiära vägnäten, dels standardhöjande åtgärder inom samhällen främst i fråga om beläggningar, broar och trafiksäkerhet. Av dessa tre grupper har de första, benämnda servicearbeten resp. egentligt vägunderhåll, av hävd fått gå i första hand vad gäller dispositionen av tillgängliga medel.
Vägverket har som grund för sin planering utgått från den service-: och underhållsnivå som uppnåtts under 1960-talet. Denna servicestandard anses ligga på en rimlig nivå i förhållande till trafikens krav på framkomlighet och säkerhet. Den innebär t. ex. att även lågtrafikerade vägar snöröjes den första dagen efter ett snöfall vilket tillgodoser exempelvis industritransporter, busstrafik, skolskjutsar och mjölkbilar. Turtätheten på färjorna kan upprätthållas — även nattetid — och trafiklinjemarkeringar samt trafikreglerunde åtgärder kan ske även på andra än de större vägarna.
Omfattningen av servicearbeten och egentliga underhållsåtgärder står i princip i relation till vägnälets omfattning, trafikintensiteten och -strukturen samt väderleken. Mcd utgångspunkt i normalår i fråga om väderleken bör alltså kostnadsutvecklingen i stort sett följa utvecklingen av vägnätets längd inom varje vägkategori och trafikklass. Med hjälp av vägverkets kostnadsstatistik över trafikberoende och trafikoberoende kostnader kan framräknas en mot väntade tralikmängder svarande kostnad för viss period.
Av driftåtgärderna avser servicearbeten och egentligt vägunderhåll en mingd arbeten som är bundna till viss årstid. Bland dessa kan främst närmnas vinterväghållningens snöröjning och halkbekämpning resp. be-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 63
läggningsarbetena. På sikt bör de fasta resurserna hos verket i form av personal och maskiner dimensioneras så att de knappt motsvarar det genomsnittliga behovet vilket innebär att behovstopparna kapas med hjälp av inlejd kapacitet. Beredskapssynpunkterna under framför allt vintersäsongen måste beaktas.
Eftersom en väsentlig del av åtgärderna är säsongbundna och därmed resursdimensionerande, måste de kompletteras med arbeten som kan utföras oberoende av årstid, för att de fasta resurserna skall kunna utnyttjas väl. Förstäirknings- och förbättringsprojekt samt torrläggningsåtgärder är exempel på arbeten som inte är bundna till någon särskild säsong och som därför från produktionssynpunkt utgör goda komplement till övriga serviceåtgärder. Beläggningsarbeten är däremot mindre lämpliga som komplementåtgärder på grund av att de dels kräver en liten insats av personal, dels kan utföras endast under sommarhalvåret. Endast ca 30 96 av beläggningsarbetena har därför hittills kunnat utföras i egen regi. De fasta resurserna har även dimensionerats för att säkerställa ett vidmakthållande av det investerade vägkapitalet.
Vägverket framhåller i sammanhanget att medelstilldelningen för åren 1971 och 1972 varit otillräcklig. Mellan åren 1970 och 1971 uppgick enligt vigverket kostnadsökningarna bl.a. för den utökade renhållningsskyldigheten samt ökade trafikkostnader till ca 90 milj. kr. vilket enligt verket cj kompenserats genom anslagstilldelningen för år 1971. Lönekostnadsökningen mellan åren 1971 och 1972 uppgår tillsammans med en normal materialprisökning och trafikökning till ca 100 milj. kr. vilka enligt verket ej kompenserats genom anslagstilldelningen för år 1972.
Driftorganisationens fasta kostnader utgör år 1972 ca 675 milj. kr., vilket jämfört med år 1971 innebär en ökning med ca 95 milj. kr. Dessa kostnader har därmed stigit från 75 76 av anslaget år 1971 till ca 82 Fe år 1972. Detta har lett till att det tilldelade anslaget för sistnämnda är cj medger inköp av material och inhyrning av externa resurser 1 tillräcklig omfattning. Produktiviteten sjunker därmed, och verket uppger att det under sådana förhållanden är ogörligt att uppnå den årliga rationaliseringsvinst om 2 7 som för tidigare år ansetts möjlig.
Vägverkets anslagsförslag för år 1973 upptar följande kostnadsposter (milj. kr. i 1971 års prisnivå).
Arbetare Maski- Färj- Entrepr. Gem. Summa
ner hyror kostn.
Administration — — — — 32,7 32,7 Servicearbeten 165,0 "106,0 = 12,5 106,8 — 133,5 523,8 Egentligt vägunderhåll 102,0 37,0 — 178,7 64,6 382,3 Förstärkt vägunderhåll 33,0 8,7 — 175,3 19,2 136,2
300,0 — 151,7 12,5 360,8 250,0 —1075,0
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 64
Till det i tabellen angivna totalbeloppet bör enligt verket läggas ca 199 milj. kr. för uppräkning till 1973 års beräknade prisnivå.
För år 1973 beräknar vägverket ett medelsbehov om ca 630 milj. kr. för servicearbeten, dvs. hyvling, dammbindning, vattning, trafiklinjemålning, halkbekämpning och plogning. Uppräkningen av medelsnivån svarar mot pris- och löneomräkningen och den väntade trafikökningen.
För egentligt vägunderhåll. dvs. beläggningsunderhåll, torrläggningsarbeten och vägreparationer, beräknar vägverket ett medelsbehov av ca 447 milj. kr.
Frågan om dubbdäckens effekt på olycksfallsfrekvensen är enligt verkets mening inte klarlagd. Inom statens väg- och trafikinstitut har under år 1971 i samarbete med bl.a. statens trafiksäkerhetsverk påbörjats en provundersökning för att belysa denna fråga. Resultatet av undersökningen föreligger ännu inte och det har under hand från vägoch trafikinstitutet framhållits, att den inte väntas ge några definitiva besked utan endast har karaktären av pilotstudie. Resultatet av vissa tidigare undersökningar finns emellertid redovisade i rapporter från förutvarande väginstitutet och i en delrapport från fältförsök, som utförts i sex län under vintrarna 1969—1970 och 1970—1971. De senaste årens erfarenheter visar klart att användningen av däcksdubbar medför en betydande nedslitning av beläggningarna vilket väsentligt fördyrar beläggningsunderhållet. Belopp mellan 50 och 100 milj. kr. per år i merkostnad har nämnts och sannolikheten synes tala för att kostnaden ligger närmare det högre beloppet. Direkt samband med nedslitningen av beläggningen har den nedslitning som sker av de målade trafiklinjerna. I detta avseende kan därför dubbarna även från trafiksäkerhetssynpunkt sägas ha en negativ effekt.
Volymen av erforderliga förstärknings- och ombyggnadsåtgärder under perioden 1970—1979 har beräknats med utgångspunkt från att det sekundära vägnätet skall upprustas till den nivå som anges av gällande standardkriterier. Här spelar upprättandet av ett stomvägnät för den tunga trafiken stor roll. För sådana förbättringsarbeten tillämpas i stor utsträckning lönsamhetsbedömningar av samma slag som vid investeringar i huvudvägnätet. Den genomsnittliga trafikmängden för de vägar som förutses bli förstärkta är 450 fordon per årsmedeldygn. Erforderliga ombyggnadsåtgärder på det sekundära vägnätet inkl. ombyggnader inom samhällen och av svaga broar samt enklare kurvrätningar har bedömts av vägförvaltningarna i samband med upprättandet av behovsplaner för vägbyggandet. Vid den av vägverket förordade omfattningen av förstärkningsarbeten på sekundärvägnätet erfordras under perioden 1971—1976 ca 150 milj. kr. per år i 1970 års penningvärde. Vägverket beräknar för år 1973 nära 160 milj. kr. för dessa ändamål.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 65
För central administration har anslaget, i likhet med vad som gäller för övriga anslag, påförts den andel av centralförvaltningens kostnader som hänför sig till driftverksamheten. För regional administration har beräknats ett procentuellt pålägg på summan av direkta sakkostnader. Beloppet för administration avser huvudsakligen personalkostnader, reseersättningar och utbildningskostnader och har upptagits med ca 25 milj. kr. sedan en del av de till dessa poster tidigare år förda kostnaderna avskilts och fördelats direkt på övriga delprogram.
Vägverket hemställer sammanfattningsvis om medel för budgetåret 1972/73 för följande ändamål.
Kr.
| 1. Central administration (andel) | 13 300 000 |
| 2. Regional administration | 24 500 000 |
| 3. Servicearbeten | 630 700 000 |
| 4. Egentligt vägunderhåll | 447 300 000 |
| 5. Förstärkt vägunderhåll | 157 900 000 |
1273 700 000
Byggande av statliga vägar
Planen för detta anslag omfattar ny- och ombyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet. Under de senaste åren har dessa åtgärder i huvudsak inriktats på huvudvägnätet och övriga trafikstarka leder för såväl kollektiv som individuell trafik.
Målet för byggande av statliga vägar anges i vägverkets behovsplaner, >Behovsplan för huvudvägnätet under perioden 1970—1985> (verkets publikation DA 104) och Behovsplan 1971—1985 sekundära och tertiära vägar (verkets publikation DA 111). Vid utförandet kan vägens dimension påverkas av tillgången på medel exempelvis därigenom att endast motortrafikled byggs trots att trafikmängdskriterict anger motorväg eller genom att befintlig väg förstärks i avvaktan på ombyggnad. Detta kan vara ekonomiskt motiverat i vissa fall. Risk föreligger dock att förfaringssättet på grund av resursknapphet måste tillgripas även i ekonomiskt ogynnsamma fall för att aktuell trafikmängd eller trafiktyp (exempelvis tunga transporter) skall kunna avvecklas.
Erforderliga åtgärder på huvudvägnätet — såväl de delar av vägnätet där staten är väghållare som de delar där kommuner är väghållare — under perioden 1970—1984 omfattar i 1969 års penningvärde enligt vägverket ca 18 miljarder kr. och berör ca 11 700 av huvudvägnätets 23 000 km. Angivna totalbelopp överensstämmer i princip — med tillägg för väntade standardförändringar m. m. -— med det av vägplanceutredningen beräknade behovet för samma périod. Ca 10 26 av det berörda vägnätet eller 2 470 km behöver ombyggas till väg av hög kapacitet såsom motor-' väg, annan fyrfältig väg eller motortrafikled. Av totalbeloppet avser '
3 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 66
4 400 milj. kr. åtgärder på vägnät där kommun är väghållare. För den statliga delen av huvudvägnätet återstår således ca 13 500 milj. kr. motsvarande ca 900 milj. kr. per år.
Härtill kommer det beräknade behovet av byggnadsåtgärder inom det sekundära vägnätets 25 000 km samt det tertiära vägnätets 50 000 km. Med hänsyn till att det sekundära vägnätet spelar en mycket stor roll för den grundläggande trafikförsörjningen har relativt omfattande upprustningsåtgärder bedömts nödvändiga under perioden berörande ca hälften av väglängden. Även inom det tertiära vägnätet behövs icke obetydliga upprustningsåtgärder. För de sekundära och tertiära vägnäten tillsammans krävs ett årligt anslagsbelopp av ca 300 milj. kr: Enligt vägverkets behovsplaner krävs alltså årliga anslag för upprustning av det statliga vägnätet om totalt 1 200 milj. kr. under perioden 1970—1984. En del av detta belopp betalas dock av driftanslagets post för förstärkningsåtgärder vilket innebär att anslagsbehovet för investeringar i det statliga vägnätet i genomsnitt under perioden uppgår till ca 1 050 milj. kr. En del av detta behov torde kunna täckas av medel som anvisas för beredskapsarbeten. Eftersom dessa objekt av arbetsmarknadspolitiska skäl i betydande omfattning lokaliseras till norrlandsregionen kan emellertid endast för de nordligare skogslänen beredskapsarbetena bedömas komma att få en sådan omfattning att skillnaden mellan behov och anslagsramar i huvudsak uppvägs. Arbetsmarknadsstyrelsens framtida resursinsatser som medför tidigareläggning av objekt i vägverkets planer för perioden 1971—1979 har uppskattats till ca 150 milj. kr. per år.
Det totala anslagsbehov för åren 1973—1977 som vägverket på dessa grunder bedömt erforderligt för att nå uppsatt mål framgår av följande uppställning där beloppen fr.o.m. år 1973 uppräknats till 1973 års beräknade prisnivå.
Delprogram 1972 1973 1974 1975 1976 1977
milj. kr.
Administration 36,3 41,9 41,9 41,9 41,9 41,9 Byggande av riksvägar 403,7 — 647,0 773,0 = 862,0 920,0 1 O11,0 Byggande av tunnelbanor 31,2 40,0 40,0 40,0 40,0 40,0 Byggande av länsvägar 146,4 220,0 230,0 = 270,0 = 310,0 350,0 Byggande av storbroar 58,0 24,0 5,0 — — — Utrednings- och utvecklingsverksamhet 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0
685,6 982,9 1099,9 1223,9 1321,9 1 452,9
Verket redovisar sålunda för perioden 1972—1977 ett anslagsbehov av totalt ca 6 768 milj. kr. i 1973 års prisnivå. Budgetförslaget för år 1973 förutsätter exkl. administration en uppräkning av anslaget med 297
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 67
milj. kr. varav löne- och prisökningar enligt verket uppgår till 74 milj. kr.
Vägverket hemställer om medel för budgetåret 1972/73 enligt följande sammanställning.
Kr.
| 1. Central administration | 14 300 000 |
| 2. Regional administration | 27 600 000 |
| 3. Byggande av riksvägar | 647 000 000 |
| 4. Byggande av tunnelbanor | 40 000 000 |
| 5. Byggande av länsvägar | 220 000 000 |
| 6. Byggande av storbroar | 24 000 000 |
| 7. Utrednings- och utvecklingsverksamhet | 10 000 000 |
982 900 000
För att följa flerårsplanerna för år 1973 erfordras ca 890 milj. kr.
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator Under detta anslag redovisas bidragsgivningen till drift av vägar och gator inom de kommuner som är väghållare. Från anslaget utgår bidrag till kommunerna med 95 Z av det belopp, vartill kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas skäligen böra uppgå. Driftkostnaderna fastställs för en tvåårsperiod i sänder av statens vägverk med utgångspunkt från av kommunerna lämnade uppgifter om arealer, trafik, beläggningstyp, kostnader m. m. varvid verket bedömer vad som är skäligt på basis av sina erfarenheter från den egna driftverksamheten. Härvid beaktas särskilt de kostnader som uppkommer inom tättbebyggt område. Nya driftkostnadsberäkningar skall utföras åren 1972, 1974 och 1976 avseende tvåårsperioderna 1972—1973, 1974—1975 och 1976—1977.
Den beräknade statsbidragsberättigade kostnaden för år 1971 uppgick efter företagen jämkning till 131,6 milj. kr., vilket motsvarar ett statsbidrag av 125 milj. kr. Det för budgetåret 1971/72 anvisade förslagsvisa bidragsbeloppet har alltså överskridits med 4,7 milj. kr. Vid innevarande års omprövning av driftkostnaderna kommer i första hand prisutveckling och trafikökning efter år 1970 att påverka beräkningen. Slitage av dubbdäck på beläggningar och linjemarkering samt utökning av kommunernas statsbidragsberättigade väg- och gatunät genom fyra års byggande enligt fördelningsplan kommer att ställa krav på ökade driftbidrag. Vägverket anser det angeläget att för budgetåret 1972/73 anslag ställs till förfogande som medger att statsbidrag till kommunernas driftkostnader kan utgå i den omfattning som förutsätts i statsbidragsförfattningen, nämligen till en beräknad skälig driftkostnad. 1970 års driftbidrag, 122 milj. kr., måste enligt vägverket om gällande statsbidragsförfattningen skall följas uppräknas med minst 30 46. Anslagsbehovet för bidragsgivning uppgår således till ca 160 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 68
Vägverket har hemställt om medel under budgetåret 1972/73 för följande poster.
Kr.
1. Central och regional administration 13 180 000 2. Bidragsbelopp 160 000 000
163 180 000
1 Varav 1 060 000 kr. för omläggning av redovisningsperioden.
Verket förutsätter vid sina beräkningar av anslagsbehovet att kommunerna tillvaratar alla möjligheter till rationalisering av verksamheten. I den mån så inte sker faller kostnaderna på kommunerna.
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator
Under detta anslag redovisas bidragsgivningen till byggande av vägar och gator i kommuner som är väghållare samt till byggande av tunnelbanor. Målet för programmet är att medverka vid den utbyggnad av kommunernas trafikledssystem som erfordras för att tillgodose såväl de individuella som kollektiva trafikbehoven. Av särskild betydelse är härvid byggandet av infarts- och förbifartsleder samt de system av centrumomgripande leder med god kapacitet och trafikstandard, som erfordras för att genomföra en radikal trafiksanering i de centrala stadsområdena. Dessa åtgärder syftar till att så långt möjligt skapa bilfria stadscentra vilket är i hög grad angeläget från såväl miljö- som trafiksäkerhetssynpunkt. |
För fördelning av bidragen fastställer vägverket en fördelningsplan för fem år i sänder. Fördelningsplanen skall förnyas vart tredje år. Gällande fördelningsplan för bidragstilldelningen avser perioden 1970— 1974 och har enligt av Kungl. Maj:t utfärdade direktiv baserats på en årlig medelstilldelning som i princip motsvarar anslaget för budgetåret 1969/70, 300 milj. kr. för vart och ett av åren + 100 milj. kr. totalt för perioden vilket ger sammanlagt 1 600 milj. kr. under denna.
Från anslaget lämnas bidrag till kostnad för bidragsberättigade byggnadsföretag med 95 Z till byggande av väg samt till byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt
eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 46
till utförande av större konstarbete eller trafikanordning som ingår i gata. Till annat gatubyggnadsarbete utgår statsbidrag med 85 0. I kostnaden för byggnadsföretag får inräknas skälig ersättning för mark och för intrång, som föranleds av vägs eller gatas byggande eller användande. Bidrag med 95 Z av kostnaderna för byggande av tunnelbanor kan under vissa förutsättningar utgå från anslaget. Bidrag utgår i mån av till-
gång på medel.
Under år 1969 upprättade verket på basis av kommunernas behovs-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 69
inventering en långtidsplan för åren 1970—1979 för utbyggnad av bidragsberättigade huvudtrafikleder i kommuner, som är väghållare samt för tunnelbanor.
Långtidsplanen har baserats på av de dåvarande städerna och Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL) — numera Stockholms Jäns landsting — lämnade uppgifter beträffande utbyggnadsbehov. De av städerna och KSL redovisade behovs- och långtidsplanerna omfattar som regel de trafikleder som ingår eller kommer att ingå i deras huvudtrafiksystem enligt generalplan, dispositionsplan eller trafikledsplan. Detta innebär att planerna innefattar fjärrtrafikleder, primärleder, viktigare sekundärleder samt tunnelbanor, dvs. enbart en del av det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet.
Städernas och KSL:s förslag för åren 1970—1979 omfattar totalt ca 8 miljarder kr., vilket fördelar sig med ca 4,8 miljarder kr. på storstockholmsområdet och Göteborg—Mölndal och ca 3,2 miljarder kr. på övriga kommuner. Av nämnda 4,8 miljarder kr. hänför sig ca 1 miljard kr, till utbyggnaden av sådana tunnelbanor i storstockholmsområdet, som förutsatts bestridas med statsbidrag enligt fördelningsplan.
Vid upprättande av långtidsplan för åren 1970—1979 utgick verket enligt Kungl. Maj:ts direktiv för fördelningsplanen för åren 1970—1974 från den för år 1970 fastställda medelstilldelningen om ca 300 milj. kr. samt räknade därefter med en årlig anslagsökning om i genomsnitt 6 70. Ökningen gjordes i steg vart tredje år, vilket bedömdes lämpligt med hänsyn till omprövningen av fördelningsplanen.
Med denna ökning — som innebär ett anslag av 550 milj. kr. år 1979 — omsluter långtidsplanen en total anslagsram av 3 850 milj. kr., vilket motsvarar en byggnadsvolym av 4 000 milj. kr. Därmed skulle endast hälften av de av kommunerna och KSL redovisade beloppen för angelägna investeringar i trafikledsbyggen under planperioden kunna inrymmas. Liångtidsplanen ger inte uttryck för vägverkets uppfattning om erforderlig bidragsgivning.
Långtidsplanen som baseras på en av verket gjord angelägenhetsprövning av de anmälda objekten innebär en kraftig satsning på bl.a. tunnelbanebyggandet.
Cirka hälften av de för storstockholmsområdet upptagna medlen tilldelas Stockholms Jäns landsting. Detta har medfört att i och för sig angelägna trafikledsbyggen måste anstå till förmån för kollektivtrafiken. Enligt fördelningsplanen skall Stockholms läns landsting erhålla totalt 300 milj. kr. under åren 1970—1974.
I fördelningsplanen för Stockholm har för utförande åren 1973 och 1974 inrymts bl. a. ombyggnad av infarten från Värmdöleden vid Henriksdal till Slussen (Stadsgårdsleden), i första hand med hänsyn till angelägenheten att genom särskilda kollektivfält underlätta busstrafiken till Nacka och Värmdö innan Nackabanan blir färdigställd år 1980.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 70
Långtidsplanen upptar vidare för byggande av stadsbanor i Göteborg totalt ca 225 milj. kr. eHer ca 1/3 av den totala tilldelningen till göteborgsområdet. Härav ingår ca 35 milj. kr. i fördelningsplanen för åren 1970—1974, vilket motsvarar ca 11,5 20 av tilldelningen till göteborgsområdet under perioden. Tilldelningen under åren 1975—1979 innebär en väsentligt ökad satsning på stadsbanor. För ändamålet har således ca 50 22 av för göteborgsområdet upptagna medel disponerats. Av anvisade medel för år 1971 beräknas ca 297 milj. kr. bli förbrukade för pågående objekt. För att påbörja nya objekt disponeras sålunda ca 33 milj. kr. För år 1972 disponeras ett bidragsbelopp av 329,5 milj. kr. att användas för att uppfylla fördelningsplanens målsättning t.o.m. 1972. Lågt räknat och under hänsynstagande till rationaliseringseffekter torde man härvid för åren 1970—1972 få räkna med en sammanlagd kostnadsökning av ca 15 96, motsvarande ett belopp av ca 135 milj. kr. För budgetåret 1972/73 begär vägverket medel enligt följande sammanställning.
Kr.
1. Central och regional administration 1 720 000 2. Bidragsbelopp 420 000 000 421 720 000
Detta innebär en volymmässig ökning i förhållande till budgetåret 1971/72 med ca 65 milj. kr. Verket förutsätter i sin långtidsplan en fortsatt höjning av anslagsnivån. Denna plan innebär att ungefär 65 av den erforderliga utbyggnaden av huvudtrafiksystemet kan tillgodoses. Hela det övriga bidragsberättigade väg- och gatunätet måste lämnas utanför statsbidragsgivningen. Vägverket har vid beräkningarna av medelsbehovet tagit hänsyn till förefintliga rationaliseringsmöjligheter. Genom att verket fortlöpande följer den bidragsberättigade byggnadsverksamheten från planläggning och projektering till slutbesiktning, har verket möjlighet att lämna de anvisningar och direktiv som erfordras för att de medel som stills till kommunernas förfogande blir rationellt utnyttjade.
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. Detta anslag avser statsbidragsgivningen till det enskilda vägnätets driftkostnader. Bidragen utbetalas i efterskott. Bidragsgivningen till drift av statsbidragsberättigade enskilda vägar baserar sig på vart femte år återkommande driftkostnadsberäkningar som utförs av vägförvaltningarna. Dessa beräkningar sker med utgångspunkt i av vägverket framräknade standardvärden samt av väghållarna lämnade uppgifter om bl.a. trafikmängd, gruspriser och plogningskostnader.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 71
Den beräknade totala driftkostnaden omfattar delkostnader för grusning, dammbindning och övriga arbeten (hyvling, sladdning, röjning, dikesrensning) för barmarksunderhåll samt snöröjning, sandning och snöskärmar för vinterväghållningen. Uppföljning av att statsbidragsvägarna hålls i ett tillfredsställande skick och att beviljade bidrag används till avsett ändamål sker genom årlig besiktning av vägarna. Denna besiktning är i första hand avsedd för kontroll av bidragsverksamheten, men utnyttjas i stor omfattning för konsultationer. Väghållarna önskar bl.a. råd och anvisningar i fråga om väghållningen. Denna rådgivning har stor betydelse för ett rationellt vägunderhåll och bidrar till att underhållskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå. Rådgivningen utgör en del av administrationen.
Nettoökningen av det vägnät till vilket statsbidrag utgått har under 1960-talet uppgått till ca 1000 km/år. Under år 1971 kommer på grund av den begränsade medelstilldelningen inte något tillskott att uppkomma. Trafikutvecklingen på det enskilda vägnät till vilket statsbidrag utgår har tidigare antagits i stort sett överensstämma med motsvarande utveckling för kategorin övriga länsvägar inom det statliga vägnätet.
För en stor del av bidragsvägarna kan trafikutvecklingen under kommande femårsperiod antas fortsätta att öka i betydande omfattning främst till följd av den växande fritidstrafiken samt den snabbt ökande pendeltrafiken kring större centralorter, Jordbrukets och skogsbrukets rationalisering medför även en ökad tung trafik.
För att kunna tillgodose såväl de bidragsberättigade vägar för vilka ansökningar avslagits eller förklarats vilande på grund av brist på anslagsmedel som de vägar för vilka väghållaren med hänsyn till anslagssituationen avstått från att inge ansökan beräknas en höjning av bidragsposten till 81,5 milj. kr. erforderlig för år 1972.
Vägverket hemställer om medel under budgetåret 1972/73 för följande ändamål.
Kr. 1. Central och regional administration 5 500 000
Bidrag
| 2. Barmarks- och vinterväghållning | 60 000 000 |
| 3. Iståndsättning | 19 000 000 |
| 4, Redskapsanskaffning | 1 500 000 |
| 5. Särskilda kommunikationsändamål | 1 000 000 |
87 000 000
Den föreslagna ökningen uppgår till ca 32,5 milj. kr., varav ca 4,7 milj. kr. utgör löne- och prisomräkning, medan ca 19 milj. kr. erfordras för iståndsättningsarbeten samt 8,8 milj. kr. för bidrag till barmarksoch vinterväghållning. Ökningen får ses mot bakgrunden av att det bidragsberättigade vägnätet under den närmaste femårsperioden kan
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 72
beräknas öka med ca 1000 km årligen från nuvarande ca 62 600 km till ca 68 000 km.
Genom vägverkets försorg pågår en inventering och standardbedömning av det enskilda vägnätet, som väntas främst komma att visa behov av för trafiksäkerhetens höjande erforderliga iståndsättningsarbeten.
Vägverket hemställer vidare liksom i föregående års anslagsframställning om en förändring i medelsanvisningen innebärande att anslaget för bidrag till drift av enskilda vägar — i likhet med anslaget till byggande av enskilda vägar — anvisas under det budgetår som föregår det kalenderår som bidraget avser. Verket föreslår sålunda att de för budgetåret 1973/74 beräknade erforderliga medlen, 82 milj. kr., anvisas redan budgetåret 1972/73 för att kunna disponeras under tiden 1.7.—31.12. 1972 för utbetalningar av bidrag avseende år 1973. Detta belopp har dock ej upptagits i anslagsöversikten i det föregående.
Bidrag till byggande av enskilda vägar Under detta anslag redovisas bidragsgivningen till byggande av enskilda vägar. Fr.o.m. den 1 januari 1966 lämnas bidrag även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller på annan grund är av särskild betydelse för fritidsändamål.
Anslaget fördelades under år 1971 med 12,5 milj. kr. till fortsättningsoch slutbidrag för tidigare påbörjade byggnadsprojekt och med 8,5 milj. kr. till projekt som påbörjades under år 1971. Det av länsstyrelserna redovisade anslagsbehovet för detta år uppgick till drygt 30 milj. kr. Skillnaden mellan anslag och redovisat behov har medfört att en väsentlig del av de bidragsberättigade byggnadsprojekten måste avvisas eller förklaras vilande.
Den ökande och tyngre trafiken på de enskilda vägarna sliter ner dessa med reparationsbehov som följd. Vad gäller beläggningen på broar m. fl. större företag är reparationer ofta ej tillfyllest utan större ombyggnader måste tillgripas.
Behovet av bidrag till byggande av vägar till fritidsområden har under åren 1970 och 1971 aktualiserats genom ett antal ansökningar. Den ökade fritidsverksamheten som bl. a. tagit sig uttryck i öppnandet av nya fritidsområden kommer att medföra ett allt starkare krav på bidrag till byggande av fritidsvägar. Den rådande situationen har medfört att endast ett fåtal sådana vägar kunnat komma i åtnjutande av statsbidrag.
För verksamhetsåret 1972 står 20,7 milj. kr. till förfogande för statsbidrag till byggande av enskilda vägar. Posten har i förhållande till närmast föregående år reducerats med 300 000 kr. Ökade krav på bärighet och geometrisk utformning samt fördyrade produktionskost-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 73
nader medför att en inte oväsentlig sänkning av byggnadsvolymen uttryckt i km färdigställd väg är att emotse.
För att kunna tillgodose bidragsbehoven erfordras en medelstilldelning om 32,3 milj. kr. under år 1973 och 45,3 milj. kr. under år 1974.
Under budgetåret 1970/71 har till länsstyrelserna inkommit 274 ansökningar om bidrag avseende en väglängd av 472 km och en total byggnadskostnad av 39,7 milj. kr. Den ökande volymen ansökningar om byggnadsbidrag får ses mot bakgrunden av att trafikarbetet har ökat väsentligt på vissa delar av det bidragsberättigade vägnätet.
Någon avveckling av antalet inneliggande äldre ansökningar om byggnadsbidrag kan inte påräknas under år 1971.
Byggandet på det bidragsberättigade enskilda vägnätet utförs till största delen såsom entreprenader. Rationaliseringstakten kan därför antas i stort motsvara vad som uppnås inom övrigt vägbyggande på entreprenad. Dock kan effekten förutsättas bli något mindre på grund av objektens förhållandevis ringa storlek.
Vägverket hemställer om medel under budgetåret 1972/73 för följande ändamål.
Kr.
1. Central och regional administration 3 700 000 2. Bidragsbelopp 32 300 000
36 000 000
Av ökningen i förhållande till innevarande budgetår utgör 2,1 milj. kr. löne- och prisomräkning medan volymökningen utgör 10,5 milj. kr.
Tjänster till utomstående Programmet för detta anslag inrymmer tjänster till utomstående och beredskapsarbeten. Den förstnämnda posten avser den taxe- och avgiftsbelagda verksamheten, huvudsakligen byggande och drift på entreprenad av vägar och hamnar tillhöriga kommuner och enskilda väghållare samt statliga myndigheter. Verksamheten innefattar även inkomster av dispensgivning, tillsyn och annan verksamhet såsom vissa bostäder, konsultationer.
Den principiella målsättningen för vägverkets taxe- och avgiftssättning är full kostnadstäckning. Härmed avses täckning av såväl bokföringsmässiga som kalkylmässiga kostnader. Verksamheten beräknas av vägverket vara självbärande under år 1973 med en beräknad omslutning av ca 40 milj. kr.
Posten beredskapsarbeten avser vägverkets interna planering för arbetsmarknadsstyrelsens räkning. Mot bakgrund av verkets målsättning och med hänsyn till omfattningen av egna resurser samt efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen planerar vägverket en omslutning av be-
3+ Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 74
redskapsarbetena motsvarande en ersättning från arbetsmarknadsstyrelsen av ca 150 milj. kr. för år 1973. Härtill kommer särredovisade administrationskostnader för den interna planeringen om ca 10 milj. kr. som inte ersätts av arbetsmarknadsstyrelsen.
Vägverket begär under anslaget Tjänster till utomstående medelsanvisning för budgetåret 1972/73 med detta senare belopp.
IV. Remissyttrande över vägverkets, sjöfartsverkets och affärsverkens anslagsframställningar
Arbetsmarknadsstyrelsen har mot bakgrund av rådande läge på arbetsmarknaden samt den ökning av investeringsverksambeten som föranletts därav understrukit betydelsen av en sådan planering av såväl byggnads- och anläggningsinvesteringar som industribeställningar inom vägverkets, sjöfartsverkets, postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets verksamhetsområden att de snabbt kan anpassas till arbetsmarknadsläget. I övrigt har förslagen till anslag inte föranlett erinringar från styrelsens sida.
V. Departementschefen
Jag skall i det följande dels behandla frågor sammanhängande med den fortsatta vägplaneringen m. m. i anslutning till redogörelsen för vägplaneutredningens betänkande Vägplan 1970, dels redovisa mina ställningstaganden i anledning av vägverkets anslagsäskanden för budgetåret 1972/73.
Jag vill i sammanhanget erinra om den utveckling som kiinnetecknat vägtrafiken under huvuddelen av 1960-talet. Personbilarnas transportarbete har under detta decennium ökat med ca 40 miljarder personkm från ca 33 till ca 73 miljarder personkm. Bakom denna utveckling ligger en kraftig ökning av biltätheten i landet — inkl. Jastbilar och bussar — från en bil per 5,7 invånare år 1960 till f.n. en bil per 3,3 invånare. Det innebär att det totala bilantalet ökat från ca 1,3 milj. till 2,4 milj. under perioden. I fråga om tillväxten i personbilsbeståndet kan nämnas, att den under första femårsperioden under 1960-talet i genomsnitt var ca 120 000 per år, medan den under den andra femårsperioden stannade vid drygt 100 000.
Den kraftiga utvecklingen av personbilstrafiken sammanhänger med en rad faktorer, såsom den allmänna höjningen av den ckonomiska standarden, befolknings- och bebyggelseutvecklingen, strukturförändringar inom näringslivet, osv. Utvecklingen har inneburit en successiv koncentration av befolkningen till tätorterna och särskilt då de större. Inom dessa har transportbehoven vuxit vilket sammanhänger bl. a.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 75:
med den geografiska spridningen av bostäder, arbetsplatser och serviceställen av olika slag. Mellan befolkningskoncentrationerna har trafiken i sin tur expanderat till följd av de ökade kontaktbehoven sammanhängande med expansionen inom olika samhällssektorer och med näringslivets och företagens lokaliseringsmönster. Med koncentrationen av vissa slags samhälls- och kommersiell scrvice till särskilda orter med relativt stora upptagningsområden har följt växande resbehov. Sådana har också skapats av befolkningens ökade rörlighet under fritiden med fritidsstugor och rekreationsplatser kortare eller längre sträckor från bosättningsorten som mål.
Lastbilarnas godstransportarbete har under 1960-talet årligen ökat med över 10 26. Ökningen sammanhänger i endast mindre grad med en tillväxt av lastbilsbeståndet. I första hand är den en följd av en strukturförändring som inneburit ökad lastförmåga hos fordonen och ökad användning av släp- och påhängsvagnar.
Expansionen av godstransportarbetet på landsväg sammanhänger i sin tur med en rad förhållanden, såsom cn ökad industriproduktion, en successiv koncentration inom näringslivet som ökat avstånden till avsättningsmarknaderna, en efter hand högre bearbetningsgrad inom produktionen, snabbare varuomsättning, en vidgad tillämpning av underleverantörsystem, utvecklingen inom byggnads- och anläggningssektorn, etc.
De betydande satsningar som under 1960-talet gjorts i fråga om vägbyggnad och vägunderhåll är att se mot bakgrund av den angivna utvecklingen av person- och godstrafiken på väg.
År 1959 angav statsmakterna (prop. 1959:1, SU 6, rskr. 6) riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden och upprustningen av vägnätet. Huvudparten av de vid slutet av 1950-talet befintliga vägarna var byggda enligt äldre metoder som ej var anpassade till motorismens krav. Den dåvarande vägstandarden belyses av vissa uppgifter som den tidigare vägplaneutredaingen redovisade. För vissa viktigare riksvägar — varav den övervägande delen var byggd före år: 1950 — saknades sålunda i stort sett dubbla körfält. Till största delen saknades vidare vägrenar och nära hälften av de undersökta vägsträckorna uppvisade en körfältsbredd understigande 7 meter. Högsta tilllåtna axeltryck var för ca hälften av vägsträckorna 7 och för återstoden 8 ton. Den tjälskadade väglängden uppgick till mellan 10 och 20 2 av vägnätet och den tid varunder vägarna årligen avstängdes för tjällossning var betydande. Vidare angavs att 90 Z av landsbygdens vägar hade grusvägbana och att endast 20 Z av de ca 9 000 broarna tålde axeltryck på 10 ton.
Dåvarande departementschefen uttalade — då han för 1959 års riksdag redovisade sin syn på det fortsatta vägbyggandet och den fortsatta vägupprustningen — att det framför allt gällde att koncentrera
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 76
krafterna på en upprustning av de sektorer av vägarna, där coftersläpningen av vägarnas standard var mest besvärande. De relativt be-
gränsade investeringsresurserna borde därvid främst sättas in på väg-
och gatunätet kring och i tätorterna, där biltrafik av markerad nyttokaraktär utsattes för svåra stockningar. Det var vidare angeläget att söka tillgodose näringslivets vägbehov, där de mera kortdistanta lastbilstransporterna borde uppmärksammas. Sådana investeringar som närmast var avsedda att tillgodose personbilstrafiken — i den mån denna hade karaktären av utpräglad topptrafik framkallad av mindre nyttobetonad privatmotorism — fick i detta sammanhang tills vidare stå till-
baka, Därutöver borde vägupprustningen inriktas på att i största möj-
liga utsträckning undanröja förefintliga olycksrisker och överhuvudtaget söka åstadkomma från trafiksäkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar.
De statliga insatserna i fråga om väg- och gatuinvesteringar har under perioden 1958—1969 uppgått till nära 13 miljarder kr. i 1969 års priser, varav 10,2 miljarder avsett den statliga väghållningen och återstoden, 2,8 miljarder kr. den kommunala och enskilda väghållningen.
Investeringarna har efterhand förskjutits till riksvägarna med undantag för landets nordliga delar. Den sammanlagda för trafik öppnade om- eller nybyggda väglängden har under perioden uppgått till ca 15 000 km, varav genom beredskapsarbeten utförts ca 4650 km. Ett annat mått på insatserna ger uppgiften om under perioden färdigställd vägyta, som uppgått till ca 120 milj. m?. Av angivna totalyta svarar utbyggnaden av motorvägar och motortrafikleder för ca 10 2, 13metersvägar för 33 Jo, 9-metersvägar för 23 Jo, övriga tvåfältsvägar för 29 20 och 3,5-metersvägar för resterande 5 90. I fråga om bärighetsstandarden har en kraftig upprustning kunnat ske av det tunga vägnätet. Numera är sålunda drygt hälften av hela det allmänna vägnätet och inte mindre än ca 98 Z4 av riksvägnätet upplåtet för ett axel/boggitryck av 10/16 ton, vilket kan jämföras med nyss lämnade uppgifter för åren kring 1960.
Även utbyggnaden av tätorternas trafikleder och vägar har varit mycket omfattande. Vid sidan av de ca 3 miljarder kr. som utgått i statsbidrag till byggande av kommunala vägar har tätortskommunerna själva svarat för investeringar i vägar och gator för nära 5 miljarder kr.
Driftåtgärderna har för såväl de statliga som de kommunala och enskilda vägnäten av hävd haft hög prioritet. Det är angeläget för den totala transportekonomin att vidmakthålla det kapital som nedlagts i vägarna genom ändamålsenliga driftåtgärder. Under 1960-talet har de
sammanlagda driftutgifterna för statliga vägar uppgått till ca 5 miljar-
der kr. i löpande priser. Härtill har ca 1,2 miljarder kr. lämnats i statsbidrag till drift av kommunala vägar och gator samt av enskilda vägar.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 71
De kraftiga satsningarna genom åren på ett effektivt vägunderhåll har varit en förutsättning för den snabba ökningen av transportarbetet på vägarna.
I de siffror jag här nämnt för statliga insatser som kommit vägnätet till godo ingår de beredskapsmedel som via arbetsmarknadsstyrelsen satsats på vägarna. Summan av dessa uppgår under 1960-talet till drygt 2,5 miljarder kr. i löpande priser och har avsett dels vägbyggande, dels ombyggnads- och förbättringsarbeten som normalt bekostas av driftmedel.
Sammantaget har alltså högst avsevärda belopp satsats på att vidmakthålla och bygga ut de svenska vägarna under de senaste tio åren. Dessa betydande insatser har möjliggjort en väsentlig förbättring av standarden på vägnätet i olika hänseenden. Inte minst fäster jag avseende vid att man kunnat medge en avsevärd höjning av axel- och boggitrycket.
Huvuduppgiften för den nu aktuella vägplaneutredningen har varit att — mot bakgrund av uppgifter om nuvarande vägstandard och prognoscer över framtida efterfrågan på väg- och gatutjänster — söka finna den från samhällsekonomisk synpunkt lämpligaste resursfördelningen inom vissa i direktiven skisserade anslagsramar för drift och byggande av vägar fram till år 1985. Utredningen har därvid satt som mil att utveckla en metodik för den långsiktiga vägplaneringen, där ekonomiska kalkyler används såväl vid val av vägbyggnads- och vägunderhållsstandard som vid inbördes angelägenhetsgradering av vägbyggnadsprojekt och andra vägförbättrande åtgärder. Jag går nu över till att behandla de förslag och rekommendationer som utredningen lagt fram i sitt betänkande.
Som utgångspunkt för sina överväganden har utredningen sökt bedöma den framtida efterfrågan på väg- och gatutjänster. Utredningen anser sig med ledning av bl a. hittillsvarande utveckling kunna konstatera vissa samband mellan industriproduktionens tillväxt och utvecklingen av godstransporterna på lastbil och beräknar med utgångspunkt härifrån att närtransporterna fram till år 1985 kommer att växa till ca 57 miljarder tonkm och fjärrtransporterna till 8—15 miljarder tonkm, dvs. till sammanlagt 65—72 miljarder tonkm. År 1966 var motsvarande siffra enligt vissa beräkningar ca 36 miljarder tonkm. Vad gäller personbilarna har utredningen — med utgångspunkt i den beräknade biltäthetsutvecklingen i landets samtliga kommunblock — bedömt att antalet personbilar kommer att öka till 3,1, 3,8 resp. 4,4 miljoner åren 1975, 1980 resp. 1985.
Vissa senare bedömningar som utförts av vägverket och som använts av bl. a. 1970 års långtidsutredning synes ge vid handen, att vägplaneutredningen å ena sidan underskattat den framtida ökningen av personbilsantalet och det därav följande trafikarbetet. Liksom utredningens progno-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 78
ser grundas emellertid även dessa bedömningar på ett relativt otillförlitligt basmaterial rörande den tidigare utvecklingen och innebär i huvudsak en framskrivning av hittillsvarande trender. Åtminstone vad gäller biltätheten — där under senare hälften av 1960-talet en avsaktande årlig tillväxt av personbilsantalet kunnat iakttas — förefaller under alla förhållanden de av vigverket gjorda uppskattningarna rimligare. Enligt dessa skulle personbilstantalet år 1980 komma att stanna vid ca 3,2 miljoner att jämföras med vägplaneutredningens ca 3,8 miljoner. Det är givet att sådana ändrade förutsättningar i fråga om det framtida fordonsantalet och trafikarbetet direkt återverkar på vägplaneringen och på behoven av drift- och investeringsåtgärder.
Flera remissinstanser har också riktat kritik mot den av utredningen använda prognosmetodiken, bl.a. med hänsyn till det osäkra underlaget. Jag anser emellertid inte att det finns anledning att ta upp prognosfrågorna till närmare behandling nu. Jag vill i sammanhanget erinra om att statistiska centralbyrån sedan år 1970 på initiativ från kommunikatiousdepartementet arbetar med att lägga upp en förbittrad statistik över godstransportarbetet på väg. Härigenom får man säkrare utgångspunkter för bedömningar av den fortsatta utvecklingen på sikt.
Allmänt vill jag i sammanhanget understryka svårigheterna att i ett något längre tidsperspektiv bedöma utvecklingen inom vägtrafiksektorn. Denna kan sålunda inte ses isolerad från vad som sker inom andra samhällssektorer, vilka kan påverka vägtrafikens utvecklingsbetingelser. Olika slag av åtgärder från samhällets sida kan också påverka omfattningen och inriktningen av transportarbetet. Jag tänker exempelvis på verkningarna av en eventuellt ändrad fordonsbeskattning, på olika slags statliga och kommunala åtgärder för att stödja och främja kollektivtrafiken, osv.
Vägplaneutredningen förordar en metodik för den långsiktiga vägplaneringen, som innebär att man först inventerar behov av investeringar och driftåtgärder och sammanställer dessa till s.k. behovsplaner och därefter prioriterar erforderliga insatser inbördes inom ramen för i tiden mera begränsade långtids- samt flerårsoch fördelningsplaner.
Behoven föreslås inventeras med ledning av kriterier som utredningen beskriver. Dessa grundas bl.a. på en typ av överslagsmässiga ekonomiska kalkyler och olika överväganden i trafiksäkerhetsavseende. Utredningen redovisar förslag till värderingar av skilda komponenter som bör ingå i sådana kalkyler och redogör i sammanhanget för en inom vägverket använd modell för lönsamhetsbedömning av vägprojekt. Utredningen finner att denna redan prövade modell är ändamålsenlig och utvecklingsbar. Det understryks dock att — såsom hittills också skett — vid den slutliga rangordningen av projekt hänsyn även bör
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 79
tas till sådana faktorer som inte kunnat kvantifieras i den ekonomiska kalkylen.
Remissinstanserna karaktäriserar allmänt arbetet med att finna metoder för att bedöma den samhiillsekonomiska nyttan av väginvesteringar som ambitiöst och väl värt att vidareutveckla. Planeringsmetodiken som sådan tillstyrks också av ett flertal remissinstanser. Åtskilliga påpekar emellertid att flera komponenter i den använda kalkylmodellen är osäkra och anser ytterligare överväganden motiverade. I några fall frambålls att de framräknade lönsamhetstalen egentligen är ett uttryck för enbart de trafikekonomiska vinsterna, vilket generellt sett inte är detsamma som de samlade nyttoeffekterna för samhället som helhet.
Jag skall här något upphålla mig vid den rekommenderade kalkylmodellen. Mera konkret uttryckt avses den användas för att dels ange de principer och riktlinjer som bör vara vägledande för att bestämma den från samhällsekonomisk synpunkt optimala vägstandarden i olika utbyggnadssituationer under förutsättning av bl.a. en viss trafikutveckling, dels ange tidsföljden från sambällsekonomisk synpunkt mellan aktuella utbyggnadsprojekt.
De komponenter som ingår i kalkylmodellen är vägbållarens byggnads- och driftkostnader, trafikanternas fordons- och tidskostnader samt samhällets olyckskostnader. Samtliga kostnader i kalkylen diskonteras med en kalkylränta till ett nuvärde i början av planeringsperioden. Även kalkylräntan är därmed en komponent i kalkylen.
I fråga om väghållarens byggnads- och driftkostnader värderas dessa på erfarenhetsmässiga grunder. Fordonskostnaderna uppskattas till ett belopp per kilometer och fordon och antas variera med dels vägens slitlagertyp — belagd vig, oljegrus- eller grusslitlager — dels fordonshastigheten. Om dessa kostnadsslag är intet annat att säga än att de successivt bör följas upp och anpassas till kostnadsutvecklingen.
Vad gäller trafikanternas tidskostnad är bedömningsunderlaget betydligt osäkrare, samtidigt som detta kostnadsslag har stor betydelse för kalkylresultatet. Kunskapen — såväl i Sverige som utomlands — om olika trafikantgruppers tidsvärdering är sålunda bristfällig. Med ledning av visst material ,baserat på undersökningar framför allt i USA finner utredningen det emellertid rimligt att räkna med ett genomsnittligt tidsvärde per person och timme vid personbilsresor i Sverige, som motsvarar ca 40 26 av timförtjänsten för vuxna manliga industriarbetare. Detta värde omräknat till en kostnad per personbilstimme bör vidare ökas med visst procenttal per år. Modellen utgår vidare ifrån att alla tidsvinster i princip kan summeras, dvs. iven små tidsvinster bör behandlas som positiva värden i kalkylen.
Det är uppenbart, att bedömningen av tidskostnaden grundar sig på delvis osäkra faktorer och antaganden, som behöver ytterligare Öövervägas. Allmänt hyser jag i likhet med flera remissinstanser tveksamhet
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 80
i fråga om lämpligheten att låta tidsvinstfaktorn få så dominerande betydelse vid lönsamhetsbedömningarna som utredningen ansett motiverat. Som bl. a. riksrevisionsverket påpekat återverkar alternativa värderingar av tidsfaktorn på ett väsentligt sätt på lönsamheten och därmed på tidsplaceringen av olika trafikledsinvosteringar.
Vad härefter beträffar olyckskostnaderna behandlas dessa i kalkylen med utgångspunkt i en undersökning av de totala kostnaderna för sambället till följd av vägtrafikolyckor som inträffat under en femårsperiod. Ett sammanvägt belopp av ca 35 000 kr. i genomsnitt per olycka föreslås som riktpunkt, varvid för landsbygdsprojekt upptas 50 000 kr. och för tätortsprojekt 25 000 kr. med hänsyn till det större antalet olyckor med dödlig utgång i det förra fallet. Enligt utredningen är det rimligt att räkna med i stort sett oförändrade belopp i fast penningvärde under i varje fall de närmaste åren för dessa kostnader.
Bakom denna värdering av olyckskostnaderna ligger ingående överväganden. Det finns dock anledning räkna med att man på sikt — i anslutning till pågående utredningsarbete — skall komma fram till ett säkrare bedömningsunderlag. Med ett sådant är det troligt, att trafiksäkerhetsaspekten kan ges en ökad relativ tyngd i en kalkylmodell. I avvaktan på ett förbättrat underlag finns det enligt min mening skäl att komplettera det direkta kalkylresultatet med bedömningar av väginvesteringarnas effekter på det faktiska antalet olyckor på olika vägavsnitt.
I fråga om kalkylräntan bar utredningen valt att utgå från en räntesats om 8 20. I och för sig kan beräkningsmodellen användas för alternativa värden på denna räntesats. Det kan konstateras, att för det fall en bögre räntesats används detta skulle innebära, att den volym väginvesteringar som för en viss period ger positiv avkastning skulle minska. Utformningen av vägarna skulle också i viss mån påverkas så att kostnaderna för att bygga en kilometer väg blir mindre.
Allmänt vill jag i fråga om den förordade kalkylmodellen i likhet med ett flertal remissinstanser understryka, att den utgör resultatet av ett kvalificerat utvecklingsarbete i syfte att inom en viktig sektor söka konkretisera och utvärdera de samlade nyttoeffekterna av olika åtgärder för att underlätta en såvitt möjligt optimal resursanvändning. Med sina brister bör den därför ändå kunna användas som hjälpmedel vid bestämning av typsektioner och vid val mellan sådana samt vid prioritering av vägprojekten inom flerårs- och långtidsplancr. Ett fortsatt utvecklingsarbete bör emellertid bedrivas för att få fram underlag som gör det möjligt att på ett bättre sätt än hittills bestämma den vikt, som rimligen bör ges vissa av de i kalkylmodellen ingående komponenterna.
Jag anser emellertid vidare, att utvecklingsarbetet bör vidgas. Som framhållits av vissa remissinstanser avser den beskrivna kalkylmodel-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 81
len i första hand att bestämma de trafikekonomiska vinsterna — dvs. de besparingar som trafikanterna gör — vid viss inriktning av väginvesteringarna. Det föreligger här ett behov av att man i det fortsatta mera långsiktiga utvecklingsarbetet eftersträvar att väga in olika samhällsekonomiska effekter, vilka inte ryms inom den nuvarande modellen. Behovet härav ökar med de vidgade regional- och näringspolitiska aspekter, som läggs på samhällets investeringar i olika hänseenden. Vinsterna av väginvesteringarna kan i ett sådant perspektiv inte enbart bestämmas med hänsyn till trafikanterna — även om dessa givetvis måste tillmätas stor betydelse — utan bör även härledas ur bebyggelse- och näringslivsutvecklingen.
Jag vill i sammanhanget erinra om statsmakternas uttalanden i fråga om regionalpolitiken, som bl. a. innebär att statliga åtgärder inom skilda sambhällssektorer bör samordnas i regionalpolitiska handlingsprogram.
Jag vill också erinra om det arbete med en modellplanering för den regionala trafikförsörjningen, som bedrivs av den s.k. trafikplaneringsutredningen. Målet är här att utveckla regionala trafiksystem, som såvitt möjligt tillgodoser kraven på en samhällsekonomiskt riktig utformning av transportapparaten. Inom ramen för en efter hand utvecklad »rullande» regional trafikplanering kommer givetvis en på viss sikt alltmer utvecklad samhällsekonomisk kalkylmetodik att bli ett viktigt instrument vid avvägning av olika samhälleliga åtgärder.
Syftet med det av mig förordade utvidgade utvecklingsarbetet bör sammanfattningsvis vara att ta fram ett underlag, som gör det möjligt att klarlägga och värdera de grundläggande sambanden mellan väginvesteringar och vägnätets standard å ena samt bebyggelse- och näringslivsutveckling å andra sidan. Utifrån ett sådant underlag bör en utveckling ske av planeringsmetodiken, som gör det möjligt att med utgångspunkt från en given investeringsnivå på ett bättre sätt än hittills bedöma och prioritera vägbehoven inom ramen för en till regionalpolitiken lämpligt anpassad vägpolitik.
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t formerna för och inriktningen av vägverkets fortsatta insatser i vad gäller såväl översynen av den nuvarande kalkyl- och planeringsmetodiken som det mera långsiktiga utvecklingsarbetet.
I avvaktan på den arbets- och tidskrävande utvecklingen av en mera generellt tillämplig planeringsmetodik, som inrymmer möjligheter till vidare samhällsekonomiska och regionalpolitiska hänsyn, bör enligt min mening även på kortare sikt ett ökat utrymme under vissa förutsättningar kunna beredas för regionalpolitiska hänsyn vid överväganden beträffande väginvesteringar och andra åtgärder på vägområdet.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att vägverket på senare tid bedrivit ett utredningsarbete i syfte att med hänsyn till vägförbindel-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 82
sernas funktionella betydelse åstadkomma en klassindelning av huvudvägnätet. En preliminär indelning i tre klasser enligt i princip följande definitioner har gjorts. Till klass I förs bl. a. de viktigaste av de förbindelser som knyter samman rikscentra och som är riktade mot utlandet. Till klass II förs vägar som sammanbinder rikscentra med storstadsalternativ m. m. samt dessa sinsemellan. I klass III ingår vägar som sammanbinder sådana tillväxtcentra med övriga orter, t. ex. förbindelser mellan länsdelscentra och kommunblockscentra samt mellan kommunblockscentra inbördes.
Med tillämpning av den av vägplancutredningen förordade planeringsmetodiken och de överväganden som lett till nyssnämnda funktionclla synsätt torde prioriteringen mellan de olika klasserna i ganska stor utsträckning komma att utfalla så att projekt tillhörande klass I prioriteras före sådana i klass II och III. Härigenom nås överensstämmelse med den grundläggande allmänna målsättningen att åtgärderna på vägnätet i princip bör prioriteras med hänsyn till trafikströmmarnas omfattning på berörda vägavsnitt.
Mot en sådan mera allmän målsättning kan enligt min uppfattning inte något principiellt vara att invända. Jag anser emellertid — i enlighet med vad jag anfört i det föregående — att det även på kortare sikt bör finnas möjlighet att i särskilda fall komplettera de rent trafikekonomiska utvärderingarna med samhällsekonomiskt betingade hänsyn till behovet av speciella regionalpolitiska åtgärder. Jag åsyftar här vägprojekt av särskild regionalpolitisk betydelse, där de samhälleliga vinsterna uppenbarligen inte oväsentligt kan överstiga vad som följer av en ren trafikvinstkalkyl.
Jag vill i sammanhanget erinra om att den grundläggande planeringsmcetodiken bl. a. innebär att alla slag av transporter med personbil och lastbil värderas lika inom resp. fordonsslag. Det kan här finnas anledning att i särskilda fall beakta inte bara den funktion som ctt vägavsnitt har enligt den i det föregående redovisade klassindelningen utan även arten av det eller de transportbehov som vägen skall tillgodose. Det kan exempelvis gälla vägar i mindre tätt befolkade områden, som har stor betydelse för arbetskraftspendlingen till vissa industrier, och vägar där eftersatta åtgärder kan få särskilt negativa konsekvenser i bl. a. trafiksäkerhbetshänseende. Vissa transporter av servicekaraktär kan också nämnas som exempel på vad som i särskilda fall och inom vissa områden kan motivera ett större hänsynstagande än vad som direkt följer av en trafikekonomiskt utformad planeringsmetodik. Jag tänker i detta sammanhang bl. a. på skolskjutstransporter och på vissa andra slag av resor som befolkningen i framför allt mer glesbygdsbetonade områden måste företa för att nå olika former av samhällelig och kommersiell service. För vissa områden, som är speciellt attraktiva från turistsynpunkt och för vilka turistnäringen har stor betydelse, kan det
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 83
också vara motiverat att i särskilda fall avvika från en rent trafikekonomisk prioritering av erforderliga åtgärder.
Uppbyggnaden av planeringsmetodiken innebär också, att främst utvecklingen av personbilstrafiken dimensionerar de kapacitetshöjande åtgärderna på vägnätet. Godstransporternas utveckling får därmed mindre betydelse men inverkar dock på vägnätets utformning från bärighetssynpunkt och i viss mån vid val av geometrisk standard. I de fall då resurser används för förbättring av vägar där godstransporterna är mera omfattande innebär det givetvis, att man får god användning för de disponerade medlen. Även här anser jag emellertid att hänsyn i särskilda fall bör tas till transportbehov, vilka till omfattningen visserligen är alltför begränsade för att de från rent trafikekonomiska synpunkter skall kunna konkurrera om tillgängligt medelsuttrymme men vilkas speciella regional- och näringspolitiska betydelse ändå motiverar ett beaktande. Det kan gälla t. ex. vissa råvarutransporter till industrier inom områden, där alternativa transportmöjligheter saknas. Det kan också gälla att samordna utbyggnaden av vägar med angelägna konkreta satsningar för att allmänt stimulera näringslivets utveckling inom en viss region.
Vad jag hittills anfört avser främst det statliga huvudvägnätet. Den föreslagna planeringsmetodiken — innefattande även speciella hänsyn i vissa fall — bör emellertid i princip tillämpas över hela det statliga vägnätet och således även beträffande de sekundära och tertiära vägarna. Sedan vägplaneutredningen lagt fram sitt betänkande har vägverket sett över behoven av åtgärder på dessa vägar och därvid sökt göra en mera nyanserad och ingående bedömning än den som utredningen haft möjlighet att göra. I den behovsplan som vägverket utarbetat under år 1971 efter samråd med bl. a. länsstyrelserna, har man försökt tillämpa en funktionellt synsätt även beträffande dessa vägar.
När det gäller det kommunala vägnätet bör för statsbidragsgivningen till detta gälla samma grundsyn i planeringshänseende som för insatserna på det statliga vägnätet. Biltäthetsutvecklingen blir därmed även här en styrande faktor, men givetvis bör det finnas möjlighet att vid planeringen i särskilda fall ta hänsyn till arten av de trafikbehov som skall tillgodoses. I detta sammanhang vill jag särskilt betona angelägenheten av att prioritera satsningar som avser att åstadkomma förbättringar av kollektivtrafikstandarden. I viss utsträckning beaktas detta förhållande redan i den nuvarande planeringen. En nyligen gjord överslagsbedömning visar sålunda, att av de totala statsbidragen till investeringar i det kommunala väg- och gatunätet enligt vägverkets planering för perioden 1970—1979 cen betydande del avses direkt celler indirekt komma kollektivtrafiken tillgodo. Det gäller förutom bidragen till tunnelbanor och snabbspårväg även bidragen till infartsleder och till huvudtrafikleder. Dessa senare har stor betydelse för den kollektiva
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 84
trafiken, då härigenom skapas förbättrad framkomlighet för busstrafiken genom bl. a. — där behov föreligger — anläggande av särskilda kollektivkörfält. Även byggande av s.k. centrumomgripande leder har stor betydelse för kollektivtrafiken genom att de ofta möjliggör en radikal trafiksanering i de centrala tätortsområdena vilket också medför förbättrad framkomlighet för busstrafiken. Jag finner denna inriktning av bidragsgivningen ligga helt i linje med mina nyss gjorda uttalanden om den långsiktiga vägplaneringen i övrigt.
Utredningen har för sin del i ett särskilt avsnitt behandlat trafikoch bebyggelseplaneringen i tätorter. För att belysa problemställningarna i sammanhanget har en expertgrupp inom utredningen lagt fram ett omfattande material. Sammanfattningsvis konstateras att någon generell, för alla tätorter tillämplig lösning vid val av lämpligaste tätorts- och bebyggelsestruktur knappast torde finnas. Valet bör i de olika fallen grundas på en allsidig analys och värdering av alla relevanta konsekvenser av möjliga alternativa lösningar. Utredningen diskuterar också avvägningen mellan individuell och kollektiv trafik och framhåller att denna avvägning och utformningen av det kollektiva trafiksystemet bör grundas på en samhällsekonomisk värdering av olika tänkbara alternativ. Särskilt viktig är där samordningen av trafikplaneringen med bebyggelseplaneringen.
Vad utredningen här anfört är värt att beakta. I fråga om tätorterna bör sålunda uppmärksammas det starka samband som råder mellan väg- och gatuplaneringen samt samhällsplaneringen i övrigt. Det kan här erinras om de betydande olägenheter, som — särskilt i de större tätorterna — trafikutvecklingen i olika hänseenden medfört och som lett till försämrad effektivitet i transportapparaten överhuvud taget, försämrade betingelser för kollektivtrafiken och olika slags miljöproblem. Härvidlag kommer framöver att krävas väsentligt ökade insatser från berörda kommuners sida för att genom en förbättrad bebyggelse- och trafikplanering, en lämplig tillämpning av trafikreglerande åtgärder samt en ökad satsning på kollektivtrafik få till stånd en bättre ordning. Jag vill här erinra om att jag — i syfte att stödja kommunerna i deras strävanden på detta område — i början av år 1971 tillkallat särskilda sakkunniga, som i anslutning till en försöksplanering på ett antal utvalda orter skall överväga åtgärder och planeringsformer ägnade att skapa gynnsammare betingelser för kollektivtrafiken i tätorterna.
I anslutning härtill vill jag också ansluta mig till utredningens synpunkter i fråga om cykel- och gångtrafiken i tätorter. Dessa trafikformer kan närmast ses som alternativ till biltrafiken, främst på korta avstånd. Med hänsyn till den förhållandevis stora andelen cyklister av de vid trafikolyckor i tätorter dödade och skadade trafikanterna och till den under senare år ökade användningen av cyklar finns det all anledning att ha uppmärksamheten riktad på åtgärder som kan vidtas för
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 85
att underlätta framkomligheten för cykeltrafiken och samtidigt sänka trafikolycksnivån för denna trafikantkategori.
Jag återgår nu till den av utredningen förordade planeringsmetodiken, som också inrymmer bedömningar angående den optimala tekniska standarden på vägnätet. Utredningen ger här rekommendationer som grundas på ett omfattande kartläggnings- och utredningsarbete som utförts av en särskild expertgrupp inom utredningen. Rekommendationerna hänför sig främst till bärighetsstandarden samt val och utformning av typsektion vid olika trafikflöden på väg som skall byggas om.
Vad gäller bärighetsstandarden föreslås en systematisk ytterligare utvidgning av det tunga vägnätet, dvs. det som kan upplåtas för ett axeltryck av 10 ton resp. ett boggitryck av 16 ton. Som nämnts har redan drygt hälften av det allmänna vägnätet och ca 98 % av riksvägnätet denna bärighetsstandard. För egen del finner jag en successiv fortsatt utökning av det tunga vägnätet till 10/16 ton önskvärd. En sådan — som bedöms kunna ske utan några mera omfattande investeringsåtgärder — kommer i fortsättningen att i högre grad beröra de sckundära vägarna. För dessa, som i särskilda fall kan vara av stor betydelse för exempelvis skogsbruket blir det i första hand fråga om förstärkning och ombyggnad av svaga broar. I fråga om en framtida eventuell ytterligare höjning av bärighetsstandarden är förefintligt utredningsmaterial alltför osäkert för att ge underlag för något uttalande. .
I fråga om nya typsektioner innebär utredningens 'rekommendationer sammanfattningsvis att körfältsbredden för motorväg ökas med 0,5 meter mot att bredden på vägrenarna minskas från 3 till 2 meter, att minsta bredd på mittremsan vid motorväg blir 12 meter mot f.n. 7 meter, att en ny fyrfältssektion införs som förutsätter enklare utförande än motorväg samt att antalet typsektioner i övrigt begränsas från fem till fyra. Det saknas anledning att i detta sammanhang gå närmare in på vad utredningen härvidlag anfört. Jag vill dock framhålla att den föreslagna nya fyrfältssektionen enligt min mening med fördel bör kunna användas i många fall där enligt hittillsvarande normer motorväg ansetts böra komma ifråga.
Vad gäller de trafikflödesgränser som utredningen rekommenderat för val av olika typscktioner bör de enligt min mening närmast ses som minimivärden för de trafikvolymer som bör vara uppnådda under öppningsåret för att en viss typsektion skall väljas. De överväganden som lett fram till de olika gränsvärdena har baserats på i kalkylmodellen ingående faktorer som dels kan variera i de enskilda fallen, dels — vilket framgått av vad jag anfört i det föregående —är osäkra och behöver vidareutvecklas. Andra värden på vissa av dessa faktorer än de utredningen använt sig av har stor inverkan på de optimala trafikflödesgränserna. Jag kan t. ex. nämna att om byggnadskostnaden för ctt pla-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 86
nerat motorvägsprojekt beräknas överstiga den normalkostnad utredningen utgått från med 20 96 — vilket inte är otänkbart med hänsyn till skiftande topografiska och andra förutsättningar för olika projekt — stiger den rekommenderade trafikflödesgränsen för val av motorväg från 6 000 fordon per årsmedeldygn till inemot 7000. Jag har tidigare anfört vissa synpunkter på bl. a. sättet att i den ekonomiska kalkylmodellen bestämma trafikanternas tidsvinster. Som exempel på hur variationer i värderingen av tidsfaktorn påverkar bedömningarna kan jag nämna att om den beräknade tidsvinsten ges t. ex. hälften av det värde utredningen räknat med förskjuts trafikflödesgränsen för val av motorväg till ca 8 000 och om tidsvärdet bibehålls men antas öka långsammare i tiden än utredningen förutsatt får man en liknande effekt. Även valet av kalkylräntefot har stor inverkan på den optimala trafikflödesgränsen. Tänker man sig slutligen en kombination av dylika alternativa faktorvärden — något som inom tämligen vida marginaler inte kan anses orimligt — är det givet att den nyss angivna trafikflödesgränsen kommer att förskjutas uppåt högst avsevärt.
Med dessa exempel har jag velat belysa att utredningens ifrågavarande rekommendationer inte kan betraktas som i och för sig givna. Det är angeläget att detta beaktas i den fortsatta planeringen. Självfallet gäller allmänt att tillgången på medel för vägbyggnadsändamål kommer att inverka på vid vilka trafikmängder vägföretag av en viss standard kan komma till utförande.
Vid sidan av utformningen av den geometriska standarden och bärighetsstandarden är enligt utredningen även utformningen av väsgbanans slitlager en viktig standardfråga. Eftersom praktiskt taget alla vägar numera vid ny- och ombyggnad förses med beläggning, gäller problemet i första hand vilken typ av slitlager — grus, oljegrus celler beläggning — som bör väljas på de vägar som inte kan bli föremål för ombyggnad under den aktuella planperioden.
Utredningen anger, att enligt gjorda Kalkyler lönsamhetsgränsen för utförande av förstärkning och oljegrusbehandling av en grusväg under vissa antaganden synes gå vid ett trafikflöde av ca 300 fordon per årsmedeldygn under öppningsåret. Motsvarande gränsvärde för utförande av beläggning anges gå vid ca 1 000 fordon per dygn.
Jag finner i likhet med utredningen att valet av slitlager är cn viktig standardfråga. Beläggning celler behandling med oljegrus av vägarna är angelägna åtgärder från trafikant- och miljösynpunkt. En belagd celler oljegrusad yta är också betydligt lättare för väghållaren att hålla jämn även vid större trafikmängder.
Även i fråga om de i detta sammanhang angivna trafikflödesgränserna gäller vad jag nyss anfört i anslutning till behandlingen av typsektionerna. Gränserna bör primärt ses som minimivärden för oljegrus
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 87
resp. beläggning, även om sanitära och miljömässiga hänsyn i särskilda fall kan motivera att beläggning i någon form utförs på t. ex. vissa vägar genom samhällen trots att de har jämförelsevis låga trafikflöden.
Med tillämpning av den föreslagna planeringsmetodiken och med utgångspunkt i sina bedömningar angående utvecklingen av efterfrågan på väg- och gatutjänster samt sina rekommendationer angående den geometriska standarden och bärigheten m. m. har utredningen upprättat behovsplaner för de statliga insatserna inom vägväsendet under perioden 1970—1984. Vad gäller det statliga vägnätet är behovsplanen ett samlat uttryck för de om- eller nybyggnadsåtgärder som enligt utredningen erfordras för att vägarna år 1985 — vid tillimpade standardkriterier — skall kunna på ctt tillfredsställande sätt tillgodose den för detta år uppskattade efterfrågan. Behovsplanerna för bidragsgivning till det kommunala vägnätet grundar sig i huvudsak på en av kommunerna på utredningens begäran utförd inventering av utbyggnadsbehoven. Beträffande det enskilda vägnätet har en av vägverket under åren 1968—1969 utförd inventering och kvalitetsgradering av vägarna bildat utgångspunkten. Sammantaget har utredningens bedömningar resulterat i slutsatsen att ett behov föreligger av väginvesteringar och bidrag till sådana under den aktuella perioden om ca 27,5 miljarder kr. i 1969 års prisläge. Härav hänför sig 16,2 miljarder kr. till det statliga vägnätet och 10,9 miljarder kr. resp. 0,4 miljarder kr. till bidragsgivning till byggande av kommunala resp. av enskilda vägar.
Utredningen har också sökt bedöma driftutgifternas sannolika utveckling under samma period och beräknat att dessa torde komma att uppgå till sammanlagt ca 16,7 miljarder kr. i 1969 års prisläge varav 13,7 miljarder kr. avser det statliga vägnätet och 2,1 miljarder kr. resp. 0,9 miljarder kr. bidrag till drift av kommunala resp. enskilda vägar.
För byggande och drift tillsammans skulle det totala medelsbehovet under angivna förutsättningar uppgå till (27,5 -F 16,7) 44,2 miljarder kr. under tiden 1970—1984. Detta belopp har med hänsyn till bl. a. kommande standardförändringar och eventuella nya åligganden för väghållarna uppräknats till avrundat 50 miljarder kr., som avses vara ett samlat uttryck för det totala medelsbehovet för statliga insatser inom vägsektorn fram till år 1985.
Utredningen har också, i enlighet med sina direktiv, ställt de angivna behovsbedömningarna mot vissa alternativ för anslagsutvecklingen under motsvarande tid, nämligen 4 Z resp. 7,5 PA årlig ökning i fasta priser.
I anslutning till de av utredningen gjorda behovs- och anslagsbedöm-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 88
ningarna vill jag allmänt framhålla, att den pågående trafik- och samhällsutvecklingen liksom hittills kommer att kräva betydande insatser från samhällets sida för att trygga en säker och i övrigt acceptabel framkomlighet på våra vägar. Insatserna kan dock inte förväntas få den omfattning som följer av vägplaneutredningen. Att göra några uttalanden om storleken av de anslag som kan komma att utgå på viss sikt är heller inte möjligt. Detta följer redan av osäkerheten i prognoserna beträffande omfattningen och inriktningen av den fortsatta efterfrågan på vägtjänster liksom av de begränsningar som kännetecknar planerings- och kalkylmetodiken etc. Bortsett härifrån är det givetvis angeläget att statsmakterna successivt kan pröva vägutgifterna med hänsyn till det tillgängliga resursutrymmet och till de krav som andra samhällssektoroer ställer.
Jag går nu över till att behandla vägverkets anslagsframställning för nästa budgetår. För sina bedömningar härvidlag har verket utgått från behovs- och långtidsplaner utarbetade i huvudsak i enlighet med den metodik som förordats av vägplancutredningen. Som jag nämnt i det föregående har emellertid när det gäller planerna för både byggande och drift en viss anpassning skett till ett mera funktionellt synsätt i fråga om inriktningen av förutsatta åtgärder.
Väganslagen för nästa budgetår bör bibehållas på en fortsatt hög nivå och även i viss utsträckning ökas. I nuvarande ekonomiska läge måste dock en ingående angelägenhetsbedömning ske av vägverkets engagemang inom ramen för de resurser som ställs till förfogande. Insatserna på det statliga vägnätet bör i första hand inriktas på att dels genom ändamålsenliga driftåtgärder till lägsta möjliga kostnader säkerställa funktionen hos de olika delarna av det befintliga vägnätet, dels fullfölja de investeringsplaner som avser att genom mera punktvisa insatser åstadkomma förbättringar som kommer längre sammanhängande vägsträckor till del resp. siktar till att avhjälpa påtagliga brister inom de till följd av trafikökningen hårdast belastade delarna av vägnätet. |
Under innevarande år kommer flerårsplaner och fördelningsplaner att författningsenligt revideras. Jag avser att senare — med utgångspunkt i vad jag anfört i det föregående — förelägga Kungl. Maj:t förslag till de närmare anvisningar som bör gilla för detta arbete.
Vägverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet på programbudgetområdet. Anslag och dispositionsföreskrifter har under de' senaste tre budgetåren lämnats i programtermer. En omläggning till kostnadsramar för verksamhetsår, vid sidan av de '' medelsförbrukningsramar för budgetår, som anslagen utgör har genomförts för anslagen till drift och byggande av statliga vägar under perioden 1970—1972. Genom omläggningen, som stämmer överens med
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 89
programbudgeteringens principer, kan vägverket i sin interna budgetering planera verksamheten inom en given prestations- och kostnadsram. De budgetansvariga kan arbeta utan att vara alltför bundna av den faktiska utbetalningsvolymen under kalenderåret. Vissa möjligheter att av driftekonomiska skäl göra jämkningar mellan ett kalenderår och det nästföljande har även medgetts. Förfarandet medverkar till en rationellare planering och en effektivare verksamhet som mera odelat kan inriktas på genomförandet av de uppställda målen.
Under denna tid har också överväganden pågått i syfte att finna en programindelning som tillgodoser statsmakternas behov av underlag för beslut om inriktningen av den statliga vägpolitiken och samtidigt ger vägverket möjligheter att inom den av statsmakterna angivna ramen effektivt leda och följa upp verksamheten.
I samarbete med vägverket har sålunda preciserats krav på verkets externa redovisning, förutsättningarna för programdefinition, m. m. Enligt den i sammanhanget tänkta tidsplanen skall ett till dessa krav anpassat redovisningssystem om möjligt föreligga den 1 september 1972 så att verksamhetsplanen för år 1974 kan lämnas enligt den nya ordningen.
I det följande redovisar jag mina ställningstaganden till anslagsberäkningarna och kommer senare att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.
Anslaget till ämbetsverksuppgifter föreslås ökat med 690 000 kr., vari liksom för innevarande budgetår inräknats kostnaderna för underhåll och förrådshållning av reservbromateriel.
Anslaget till drift av statliga vägar avses täcka kostnaderna för servicearbeten och egentligt vägunderhåll samt vissa förbättringsarbeten inom de olika delarna av vägnätet. Innevarande budgetår är anslaget 827 milj. kr., varav ca 54 milj. kr. avser förbättringsarbeten.
Härutöver har under hösten 1971 betydande belopp anvisats över elfte huvudtiteln för förstärkningsarbeten motsvarande ca 145 milj. kr. Dessa arbeten, som är relativt jämnt fördelade över landet, och som primärt tillkommit från allmän sysselsättningssynpunkt, har också betydelse för att påskynda genomförandet av vägverkets långsiktiga program för upprustning av de sekundära och tertiära vägnäten.
Med hänsyn till vikten av att vidmakthålla driftstandarden på det statliga vägnätet förordar jag att ökade ordinarie medel ställs till förfogande under nästa budgetår. Jag beräknar således en höjning av anslaget med 88 milj. kr., varigenom för den statliga vägdriften under kalenderåret 1973 skulle komma att disponeras ca (827 + 88) 915 milj. kr. Inom denna ram räknar jag med att vägverket — under förutsättning att förefintliga möjligheter tillvaratas att anpassa de fasta resursernas storlek för att ge verket erforderligt utrymme för inköp av material, inhyrning av externa tjänster, etc. — vid normal omfattning av
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 90
servicearbetena i rimlig omfattning även kan ombesörja slitlager- och torrläggningsarbeten samt därutöver i viss utsträckning plancenliga förbättringsåtgärder.
Även för bidragsgivningen till den kommunala väg- och gatudriften beräknar jag att en anslagshöjning erfordras med hänsyn till trafikökning, dubbslitage och ökad väglängd och förordar ett anslag av ca 144 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med ca 22 milj. kr. I anslutning härtill förordar jag, att detta anslag för budgetåret 1972/73 i likhet med de två övriga vägdriftanslagen förs upp som reservationsanslag. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t härav betingad ändring i den nya kungörelsen om statsbidrag till bl. a. drift av kommunala vägar och gator. Till vägverkets förslag att genom extra medelsanvisning för andra halvåret 1973 omräkna administrationsposten under detta anslag till att avse samma period som administrationsposten under det kommunala byggnadsanslaget, är jag inte beredd att ta ställning, innan frågan om en gemensam verksamhetsperiod för vägverkets samtliga program kan lösas.
Till den enskilda vägdriften beräknar jag 60 milj. kr., vilket innebär en ökning med 5,5 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Vägverkets framställning om särskild medelsanvisning för omläggning av användningsperioden för här avsedda bidrag, är jag inte beredd att biträda.
Vad gäller väg- och gatubyggandet vill jag i följande tabell inledningsvis redovisa det ungefärliga utfallet av investeringarna inom denna sektor under perioden 1966—1970 samt de beräknade kostnaderna under åren 1971 och 1972. I de angivna beloppen för beredskapsarbeten ingår även kostnaderna för vissa förbättringsarbeten av driftkaraktär, vilka dock — bortsett från de medel som enligt det föregående anvisats under hösten 1971 — är av mindre omfattning.
Statlig medelstilldelning till byggande av vägar och gator (milj. kr.)
| År | Ordinarie = Ordinarie = Byggande << Beredsk.- Totalt statliga kommunala av ensk. arbeten vägbyggn.- vägbyggn.- vägar arbeten arbeten | m. m. | |||
| 1966 | 610 | 270 | 20 | 212 | 1112 |
| 1967 | 610 | 270 | 20 | 273 | 1173 |
| 1968 | 641 | 270 | 21 | 192 | 1124 |
| 1969 | 657 | 270 | 22 | 211 | 1160 |
| 1970 | 693 | 300 | 23 | 238 | 1254 |
| 1971! | 685 | 325 | 23 | 312 | 1345 |
| 1972! | 685 4 581 | 330 2035 | 23 152 | 378 1816 | 1416 8 584 |
1 Beräknade belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 91
Vid sidan av de ordinarie vägbyggnadsanslagen har som framgår av tabellen betydande belopp årligen anvisats av beredskapsmedel som kommit det svenska vägnätet till godo. Avgörande för dessa insatser har primärt varit syssclsättningspolitiska motiv. Det har dock ansetts viktigt att som beredskapsarbeten utvälja vägföretag som ingår i gällande flerårsplancer eller i vägverkets långtidsplaner. Därigenom har det varit möjligt att vid sidan av den egentliga sysselsättningseffekten också uppnå en rimlig samhällsekonomisk användning av resurserna genom den förbättrade trafiksäkerhet och framkomlighet som blivit följden av de utförda arbetena. Själva infrastrukturen i samhället har därmed också förbittrats, vilket i sin tur stimulerat näringslivets utveckling och ökat möjligheterna att ordna varaktiga arbetstillfällen inom de berörda regionerna.
Insatserna av beredskapsmedel har på grund av det allmänna syssclsättningsläget fått en betydande omfattning under innevarande budgetår. Av de i tabellen för åren 1971 och 1972 beräknade beloppen om sammanlagt nära 700 milj. kr. har arbeten för inte mindre än drygt 500 milj. kr. igångsatts under hösten 1971. Härav hänför sig, som jag nyss nämnt, ca 145 milj. kr. till förbättringsarbeten, som normalt bekostas av det statliga driftanslaget. Återstoden, ca 355 milj. kr., avser i sin helhet ny- och ombyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet. Dessa arbeten är liksom de nämnda förbättringsarbetena tämligen jämnt fördelade över landet. Jämfört med den normala fördelningen på riksvägar och Jänsvägar av de ordinarie vägbyggnadsmedlen kan det vidare konstateras att en större andel av dessa beredskapsmedel är att hänföra till den senare vägkategorin. Den nu gjorda satsningen innebär att åtskilliga större och mindre vägbyggnadsföretag i vägverkets flerårs- och långtidsplaner kommer att kunna färdigställas och de nya vägarna öppnas för trafik ett eller flera år tidigare än vad som eljest blivit fallet.
Utöver dessa betydande insatser är jag beredd förorda en ökad tilldelning .av ordinarie medel till det statliga vägbyggandet under nästa budgetår. Jag förordar sålunda att anslaget bestäms till ca 725 milj. kr., vilket är 40 milj. kr. mer än det belopp som anvisats för innevarande budgetår.
I proposition till ny väglag (1971: 123) har jag anslutit mig till de sakkunnigas förslag att väghållaren skall ha möjlighet att utföra och bekosta byggandet av nya enskilda utfartsvägar i sådana fall där detta är ekonomiskt eller från andra synpunkter rationellt motiverat. Jag förordar därför — om riksdagen inte har något att invända — att förevarande anslag under angivna förutsättningar får användas för att bygga sådana enskilda utfartsvägar.
I fråga om bidragsgivningen till det kommunala väg- och gatubyggandet gäller att uppräkningar skett för budgetåren 1969/70 och
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 92
1970/71 tillhopa ca 60 milj. kr., vilket innebär en ökning av bidragsramen med 22 20. Härtill kommer att ett inte oväsentligt belopp anvisats för statsbidrag till beredskapsarbeten inom det kommunala vägbyggandet under år 1971. Anslaget bör för nästa budgetår bibehållas på nuvarande nivå och föreslås således anvisat med 331 milj. kr.
Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar bör för budgetåret 1972/73 tas upp med oförändrat belopp, dvs. 23,4 milj. kr.
Under en följd av år har 20 milj. kr. av anslaget till den statliga vägdriften och 40 milj. kr. av det statliga vägbyggnadsanslaget tilldelats Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för att användas under särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Någon ändring i denna medelsdisposition bör enligt min mening inte ske för nästa budgetår. Denna specialdestination av medel innebär att angelägna arbeten kan inordnas i den ordinarie verksamheten under särskild hänsyn till arbetsmarknadspolitiska aspekter. Val av ifrågakommande projekt ur flerårsplanerna bör således ske med beaktande av deras lokalisering, lämpliga igångsättningstidpunkter, behov av arbetskraft, m. m. Aktuella driftåtgärder bör i första hand avse sådana förstärkningsarbeten som behövs för att möjliggöra oljegrusning eller enkel beläggning.
Kostnadsramarna för år 1973 för anslagen Drift av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör i princip bestämmas till samma belopp som anslagen.
Det bör ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på en ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra särskilda skäl motiverar det bemyndiga vägverket att under åren 1972 resp. 1973 jämka de föreskrivna kostnadsramarna för dessa år t. ex. genom att under andra halvåret 1972 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som kan bli anvisade för verksamhetsåret 1973.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.
B 1. Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter
1970/71 Utgift 3 967 000 1971/72 Anslag 4 430 000 1972/73 Förslag 5 120 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt försvars- och järnvägsärenden.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 93
Det totala medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1972/73 uppgår enligt vägverket till ca 7,3 milj. kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår utgör löne- och prisomräkning, kostnader för ökad driftvärnsutbildning samt reservbromateriel. Jag biträder vägverkets förslag vad gäller löne- och prisomräkning.
Jag bedömer att kostnaderna ungefärligen kommer att fördela sig på följande sätt.
| Plan | Kr. |
| Central administration | 830 000 |
| Översiktlig vägplanering | 1 040 000 |
| Fastställande av arbetsplaner | 290 000 |
| Försvarsfrågor | 2 730 000 |
| Järnvägsärenden m. m. | 230 000 |
5 120 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vägverk: ÄAmbetsverksuppgifter för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 5 120 000 kr., att avräk-
nas mot automobilskattemedlen.
B 2. Drift av statliga vägar 1970/71 Utgift 772 977 000 Reservation 390 270 000 1971/72 Anslag 826 800 000 | 1972/73 Förslag 914 800 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga till driften av de statliga vägarna samt vissa förbättrings- och ombyggnadsarbeten, vilka avser främst det sekundära och tertiära vägnätet.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av ca 1274 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Kostnadsramen för år 1972 har fastställts till ca 827 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att
kostnadsramen för år 1973 bestäms till ca 915 milj. kr. och att anslag
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 94
begärs med samma belopp. Förslaget innebär en ökning av anslaget för för nästa budgetår med 88 milj. kr.
I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriften beräknas ungefärligen fördela sig under år 1973. Sammanställningcen visar även de ungefärligen beräknade kostnaderna för innevarande år (milj. kr.).
| Plan | 1972 | Väg- Departements- verket | 1973 chefen |
| Central administration | 13,0 | 13,3 | 13,3 |
| Regional administration | 23,0 | 24,5 | 24,5 |
| Servicearbeten | 529,5 | 630,7 | 590,7 |
| Egentligt vägunderhåll | 207,5 | 447,3 | 226,0 |
| Förbättringsarbeten | 53,8 826,8 1 273,7 | 157,9 | 60,3 914,8 |
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 914 800 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
B 3. Byggande av statliga vägar 1970/71 Utgift 762 909 000 Reservation 398 746 000 1971/72 Anslag 685 470 000 1972/73 Förslag 725 470 000
Från detta anslag bestrids samtliga kostnader för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga till byggande av statliga vägar samt vissa mindre omläggnings- och förbättringsarbeten.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av ca 983 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Kostnadsramen för år 1972 har fastställts till 685,5 milj. kr.
Jag har i det föregående redogjort för min uppfattning om de aktuella investeringsbehoven inom vägväsendet och för de efterfrågefaktorer som
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 95
bestämmer dessa behov. Jag har därvid ingående behandlat de moment som jag anser att den översiktliga vägplaneringen bör inrymma och bl. a. angett de riktlinjer efter vilka jag finner lämpligt att vägverket arbetar i sin fortsatta planering. I avvaktan på de anvisningar som kommer att lämnas för revideringen av flerårsplanerna för bl. a. år 1973, är jag inte beredd att nu föreslå en detaljerad disposition av den medelsram jag tillstyrker för verksamheten under detta år. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att fastställa närmare bestämmelser för medlens användning i regleringsbrevet för år 1973.
Med hänsyn till min bedömning av det totala medelsbehovet samt vägverkets anslagsframställning förordar jag att kostnadsramen och anslaget för år 1973 bestäms till ca 725,5 milj. kr.
I följande sammanställning visas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i stort fördela sig under år 1973. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnaderna för innevarande år (milj. kr.).
Plan 1972 1973
Väg- Departements-
| verket = | chefen | ||
| Central administration | 14,0 | 14,3 | 14,3 |
| Regional administration | 26,0 | 27,6 | 27,6 |
| Byggande av riksvägar | 383,6 | 647,0 | |
| Byggande av tunnelbanor | 31,2 | 40,0 | |
| Byggande av länsvägar | 162,7 | 220,0 | 683.6 |
| Byggande av storbroar | 58,0 | 24,0 | LA |
Utrednings- och utvecklingsverksamhet 10,0 10,0
685,5 982,9 725,5
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1972/73 an-
visa ett reservationsanslag av 725 470 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator 1970/71 Utgift — 123 616 000 1971/72 Anslag 122 130 000 1972/73 Förslag 144 130 000
Från detta anslag utgår bidrag till kommun med 95 Z av det belopp vartill de skäliga kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas uppgå. Driftkostnaden fastställs för en
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 96
tvåårsperiod i sänder av statens vägverk efter kommunens hörande. En ny beräkning kommer att utföras i år och avse åren 1972 och 1973. Beräkningen kan justeras under löpande tvåårsperiod, om väsentligt ändrade förbållanden inträder. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971: 955) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av ca 162 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående. Vidare begär verket medelsanvisning med 1 060 000 kr. för omläggning av redovisningsperioden för administrationskostnaderna under anslaget.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning förordar jag, att anslaget tas upp med ca 144,1 milj. kr., innebärande en uppräkning med 22 milj. kr. I enlighet med vad jag tidigare anfört bör anslaget vidare ändras till reservationsanslag. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan Kr.
Central och regional administration 2 120 000 Bidragsbelopp 142 010 000
144 130 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 144 130 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator 1970/71 Utgift 295 097 000 Reservation 163 041 000 1971/72 Anslag 331 000 000 1972/73 Förslag 331 000 000
Från detta anslag lämnas bidrag till kommuns kostnad för byggnadsföretag med 95 Z till byggande av väg samt till byggande av gata mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 97
95 7 till utförande av större konstarbete celler trafikanordning, som 'ingår i gata. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgår statsbidrag med 85 90. I kostnaden för byggnadsföretag får inräknas skälig ersättning för mark och för intrång, som föranleds av vägs eller gatas. byggande eller användande. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel och enligt av statens vägverk fastställd fördelningsplan för fem år. Fördelningsplanen skall förnyas vart tredje år. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1971: 955) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner. Statsbidrag till byggande av tunnelbana kan under vissa förutsättningar utgå från detta anslag till kommun, landstingskommun och kommunalförbund. Denna bidragsgivning regleras genom kungörelsen (1971: 956) om statsbidrag till byggande av tunnelbana.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 421,7 milj. kr. för budgetåret 1972/73. . : . N
Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat belopp, 331 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan . . | Kr.
Central och regional administration 1 700 000 Bidragsbelopp . 329 300 000
331 000 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator
för budgetåret 1972/73 anvisa ctt reservationsanslag av
331 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. 1970/71 Utgift 56 738 000 Reservation 9 879 000 1971/72 Anslag 54 550 000 1972/73 Förslag 60 000 000
Från detta anslag lämnas bidrag till drift av enskild väg av väsentlig betydelse för en stor allmänhet. Bidrag kan även utgå om vä-
4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 98
gen är utfart för en bebyggelse och av betydande längd eller om vägens drift är synnerligen betungande för väghållaren. Bidrag utgår med 70 90 av beräknad kostnad för väghållningen. Bidrag kan beviljas med 85 40 om synnerliga skäl föreligger. Vidare kan s.k. iståndsättningsbidrag beviljas med 70 Z för åtgärder som bedöms nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt. Från anslaget Jämnas även bidrag till anskaffning av maskiner och redskap för driften. Slutligen utgår från anslaget bidrag till kostnader för viss passbåtstrafik m. m. Huvuddelen av bidragsgivningen regleras genom kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning (1952: 793, ändrad senast 1971: 958) och kungörelsen (1952: 417, ändrad 1963: 102) angående statligt stöd till anskaffning av maskiner och redskap för rationalisering av underhållsarbetet på vissa enskilda vägar.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 87 milj. kr. för budgetåret 1972/ 73. För att möjliggöra en omläggning av användningsperioden för bidragsmedlen begär verket dessutom att de för bidragsgivning under budgetåret 1973/74 erforderliga medlen — 82 milj. kr. — anvisas redan nu.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning förordar jag att anslaget för budgetåret 1972/73 tas upp med 60 milj. kr. innebärande en ökning med ca 5,5 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan Kr.
Central och regional administration 4 740 000 Bidragsbelopp 55 260 000
60 000 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen;
2. medge att under budgetåret 1972/73 statlig lånegaranti för
lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa en-
skilda vägar beviljas intill ett belopp av 120 000 kr.
Prop, 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 99
B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar 1970/71 Utgift 25 195 000 Reservation 16 505 000 1971/72 Anslag 23 400 000 1972/73 Förslag 23 400 000
Från anslaget utgår bidrag till byggande av enskild väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. Bidrag lämnas till kostnad för arbetsplan med 70 26 samt till beräknad övrig kostnad för företaget med högst 70 96. Föreligger synnerliga skäl kan sistnämnda bidrag höjas till högst 85 2. Bidragsgivningen regleras genom bestämmelserna i kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning (1952: 793, ändrad senast 1971: 958). Fr. o. m. den 1 januari 1966 lämnas bidrag från detta anslag även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller på annan grund är av särskild betydelse för fritidsändamål. Även för denna bidragsgivning gäller i tilllämpliga delar nämnda kungörelse.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 36 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat belopp, 23,4 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Plan Kr
Central och regional administration 3 120 000 Bidragsbelopp 20 280 000
23 400 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1972/73 anvisa ctt reservationsanslag av 23 400 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 100
B 8. Tjänster till utomstående 1970/71 Utgift 8 400 000: 1971/72 Anslag 3 680 000 1972/73 Förslag 10 030 000
Från anslaget bestrids vissa kostnader inom vägverket för planering m. m. av beredskapsarbeten åt arbetsmarknadsverket. För nästa budgetår föreslår jag, att ett belopp av.ca 10 milj: kr. anvisas. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår utgör löne- och prisomräkning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 10 030 000 kr., att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen. '
B 9. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
I förordningen (1922: 260, ändrad senast 1970: 630) om automobilskatt återfinns de grundläggande bestämmelserna för beskattning av bilismen.
Sättet att redovisa automobilskattemedlen har sammanfattande beskrivits i prop. (1950: 1, sjätte huvudtiteln, s. 37 och 41).
I följande sammanställning redovisas det faktiska utfallet av automobilskattemedlens specialbudget för de senaste fem budgetåren (milj. kr.).
| Budgetår | Netto- Netto- Över- . Behåll- Reserva- inkomster = utgifter skott | ning på tioner fonden | |
| 1966/67 | 2 395,6 2 326,3 69,3 | 717,4 | 920,4 |
| 1967/68 | 2 575,2 2 390,5 184,7 | 807,2 1 015,3 | |
| 1968/69 | 2 779,7 2 319,2 460,5 | 1 270,4 1 012,7 | |
| 1969/70 | 3 064,0 2 512,0 552,0 | 1 796,0 1 039,1 | |
| 1970j/71 | 3 243,1 2 634,1 609,0 | 2 453,7 | 990,3 |
De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för budgetåret 1972/73 har jag beräknat till ca 2 214 milj. kr.
För trafiksäkerhet, vissa bidrag m. m. beräknar jag för andra anslag under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 96 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen. Under andra, femte, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna föreslås därjämte att ca 561 milj. kr. skall avräknas mot dessa medel. Totalt bör alltså för dessa ändamål ca 657 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedien.
Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp som avses täckas av automobilskattemedlen för budgetåret 1972/73
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 101.
uppgå till sammanlagt (2 214 + 96 + 561) ca 2 871 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till motsvarande på: riksstaten för innevarande budgetåret uppförda anslagsbelopp mot ca 225 milj. kr.
Chefen för finansdepartementet har beräknat inkomsterna på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1972/73 till samman-' lagt ca 3 424 milj. kr.
Av sistnämnda belopp skulle alltså ca 2 871 milj. kr. disponeras för att täcka anslag på driftbudgeten, medan 553 milj. kr. bör tillföras budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.
Anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen:
att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond för
budegctåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop, 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 102
C. TRAFIKSÄKERHET
C 1. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 10 701 350 1971/72 Anslag 10 918 000 1972/73 Förslag 12418 000
Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning samt information och allmänt trafiksäkerhetsarbete.
Verksamheten inom den centrala administrationen är fördelad på fyra byråer, trafik- och informationsbyrån, fordonsbyrån, körkortsbyrån samt kanslibyrån. För förarprov, fordonsbesiktning m. m. finns en regional organisation med sju distrikt.
Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för verkets styrelse, verkschefens sekreterare, trafik- och informationsbyrån, kanslibyråns allmänna sektion, en avdelningsdirektör på körkortsbyrån för viss utredningsverksamhet samt — inom den regionala organisationen — sju förste' byråingenjörer för viss tillsynsverksamhet, sju byråassistenter för allmän informationsverksamhet, sju byråassistenter för uppgifter i samband med trafikundervisning i skolorna och sju bilinspektörer för arbete med bl. a. buller- och avgaskontroll.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Verket Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 51 | -+56 | |
| Övrig personal | 11 62 | +22 -+- 78 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 3 491 000 -r 4 850 000 -- 364 000 |
| Sjukvård | 8 000 + 8 000 — |
| Reseersättningar | 307 000 -- 682 000 + 27000 |
| Lokalkostnader | 328 000 + 434 000 + 85000 |
| Expenser | 333 000 + 589 000 -F 24000 |
| Informationsverksamhet | 6 000 000 -- 6 800 000 +" 500 000 |
Materialundersökningar m. m. 450 000 -r 400 000 — Utredningsuppdrag — + 1900 000 -i- 500 000 Övriga utgifter 2 000 — —
10 919 000 + 15 663 000 +1 500 000 Uppbördsmedel Ersättningar för uppdrag Mm. m. 1000 — -—
Nettoutgift 10 918 000 +15 663 000 +1 500 000
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 103
Statens trafiksäkerhetsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 300 354 kr.
2. En av verkets huvuduppgifter är att samordna trafiksäkerhetsarbetet. I nuvarande organisation finns inte någon personal avdelad härför. För planläggnings- och samordningsarbetet bör till generaldirektörens förfogande stå ett förvaltningssekretariat med en avdelningsdirektör, en byråsekreterare och ett kvalificerat biträde (+ 192 384 kr.).
3. Kostnader för pressombudsmannen och en kontorsskrivare bör bestridas från anslaget Förvaltningskostnader och medel för ändamålet således överföras från anslaget Uppdragsverksamhet. Vidare erfordras en biträdande pressombudsman (+ 187 815 kr.).
4. Den nuvarande trafik- och informationsbyrån bör med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och avgränsade ämnesområden delas upp på två byråer — en trafikbyrå och en informationsbyrå. För att inom den föreslagna trafikbyrån handlägga remissärenden, ärenden rörande dispenser från hastighetsbestämmelser m. m. erfordras förstärkning med en byrådirektör och ett kvalificerat biträde (+ 118 966 kr.).
5. För ökade uppgifter med utarbetande av allmänna föreskrifter och anvisningar rörande vägmärken, vägbanemarkeringar, trafiksignaler och andra trafikanordningar erfordras förstärkning med en byrådirektör, en ritare och ett biträde (+ 142 997 kr.).
6. Verket utarbetar och fastställer i samråd med statens provningsanstalt normer för reflexanordningar och reflekterande material och behöver personal som kan dels bedöma olika material avsedda för vägmärken och körbanemarkeringar och dels prova varningslyktor och andra anordningar vid vägarbeten. Åtskilliga förslag till material och anordningar ges också in till verket med begäran om utlåtande. För dessa uppgifter erfordras en byrådirektör (++ 70 859 kr.).
7. För att få enhetlighet vid beslut om lokala trafikföreskrifter utarbetar verket riktlinjer att tillämpas av länsstyrelser och trafiknämnder. Verket har även att utarbeta principlösningar för trafikreglering. Förslag till stads- och generalplaner underställs verket för trafikteknisk granskning. I samband med projektering av nya trafikleder eller ombyggnad av befintliga sådana måste åtgärder planeras för reglering av trafiken. Verket bör ges tillfälle att yttra sig från trafiksäkerhetssynpunkt över upprättade trafikledsplaner innan planerna fastställs. För handläggning av sådana trafikregleringsfrågor erfordras förstärkning med tre byrådirektörer, en byråingenjör och ett kvalificerat biträde (+327 034 kr.).
8. För övervakning av tillämpningen av bestämmelserna i vägmärkeskungörelsen och de av verket utfärdade föreskrifterna rörande olika trafikreglerande anordningar erfordras centralt inom verket en byrådirektör, en byråingenjör och ett biträde samt inom den regionala organisationen sju trafikingenjörer (+ 552 509 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 104
9. Inom den föreslagna informationsbyrån erfordras en byråchef. För kontakt med trafiksäkerhetskommittéer, organisationer och företag
samt för ledning och samordning av informationssekreterarnas verksamhet erfordras vidare två byrådirektörer och ett kvaliticerat biträde. För
samordning av skolans trafikundervisning med verkets trafiksäkerhets-
arbete finns sju byråassistenter (skolkonsulenter) inom den regionala organisationen. För ledning och samordning av denna verksamhet och för kontakt med skolöverstyrelsen i samordningsfrågor erfordras ccen-
tralt en byrådirektör, en byråsekreterare och ett kvalificerat biträde. För produktion av olika informationsmaterial, programinslag i TV och radio, annonser, affischer och trycksaker m.m. erfordras två byrå-
direktörer och ett kvalificerat biträde. För distribution och försäljning : av informations- och trafiksäkerhetsmaterial behövs vidare en byrådirektör och ett biträde (+ 753 704 kr.).
10. Kanslibyrån behöver förstärkas med en byrådirektör för utarbe-
tande av förslag till remissyttranden, granskning av informationsmaterial med hänsyn till trafikförfattningar m.m. samt handläggning av juridiska frågor i övrigt (+ 70 859 kr.). '
11. För val och utformning av åtgärder när det gäller förarutbildning. verkets informationsverksamhet, trafikreglering etc. samt för att följa olycksutvecklingen och genomföra särskilda analyser i anslutning till
olika åtgärder, för undersökningar rörande trafikmiljöns utformning
och olika trafikreglerande åtgärder, för framtagning av underlag, genomförande av förprövningar och effektmätningar i samband med verkets informationsinsatser och för utvecklingsarbete på förarutbildningens område fordras att verket har kvalificerad personal för insamling: och be-
arbetning av data och för att utvärdera och presentera tillgängligt mate-
rial på sådant sätt att det kan utgöra underlag för beslut. Även .andra myndigheter och organisationer m. fl.; som verkar inom trafiksäkerhetssektorn, ställer anspråk på verket i dessa hänseenden. En särskild ut- redningsbyrå med en allmän sektion, en statistiksektion, en bioteknolo-
gisk sektion, en pedagogiksektion och en informationsteknisk sektion bör inrättas för denna verksamhet; som. omfattar bl. a. beställning och uppföljning av undersökningar hos exempelvis statens viig- och trafikinstitut med ansvar för att uppdragen utformas så att resultaten kan nyttiggöras i praktiska åtgärder. Förutom cen tjänst som byråchef bör följande tjänster inrättas på utredningsbyrån, nämligen sex: byrådirektörer, två byråsekreterare, en bibliotekarie, en kontorsskrivare: och två biträden. Härjämte bör en tjänst som avdelningsdirektör inom körkortsbyräns ut-
vecklingssektion överföras till utredningsbyrån (+821 839 kr.).
12. Den i vägtrafikförordningen förutsatta kontrollen av fordons beskaffenhet och utrustning liksom sancringen av handeln med begagnade bitar är ett angeläget säkerhetsintresse som kan tillgodoses endast genom
intensifierad verksamhet och ökad medverkan vid flygande inspektioner
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 105
av fordon i trafiken. Härför erfordras en förstärkning av verkets regio-
nala organisation med tio bilinspektörer. Då kostnaderna för dessa in-
spektioner inte bör bestridas av intäkter från uppdragsverksamheten, begärs medel under förevarande anslag (+ 532 972 kr.).
13. Verksamheten ute på distrikten har utökats väsentligt genom till-
komsten av nya arbetsuppgifter. Personalen på centralorterna har för-
stärkts med handläggande personal för informationsverksamhet, kontakt med skolorna, fordonskontroll och tillsyn över trafikregleringar. Behovet av personal för skrivgöromål är stort och för ändamålet erfordras sju kvalificerade biträden (+ 276 739 kr.).
14. Verkets regionala organisation bör byggas ut från nuvarande sju
till tio distrikt. För den nya distriktsindelningen fordras personalförstärkning med tre förste byråingenjörer för uppföljning av lokala trafik-
. föreskrifter och tillsyn över trafikregleringar, tre byråassistenter för informationsverksamhet, tre byråassistenter för samordning av skolans
trafikundervisning samt tre bilinspektörer för bl. a. buller- och avgas-
kontroll (+ 684 909 kr.). .
15. Informationsverksamheten siktar till att öka allmänhetens kun-
skaper om trafik och trafikregler och att ge rekommendationer om upp-
trädandet i trafiken. Verksamheten planeras i detalj för längre tidsperio-
der med närmare precisering av målsättning, innehåll, media etc. Aktiviteterna följs upp genom undersökningar för att mäta effekten av
dem och få underlag för det fortsatta arbetet. Informationen sprids med
hjälp av massmedia samt genom kursverksamhet och via trafiksäker-
hetskommittéer och organisalioner m.m. För alt genom informationsverksamhet påtagligt förbättra trafiksäkerhetsläget måste de för ändamålet anvisade medlen ökas betydligt. Bland de högst prioriterade projekten ingår en flerårsaktion för att få en väsentlig ökning av bilbältes-
användningen. Vidare ingår en informationsaktion för ökade kunskaper
som plancras starta hösten 1972 som en flerårig aktion för fortbildning
av samtliga trafikantkategorier. Bland övriga projekt kan nämnas in-
formation på arbetsplatserna samt information till invandrare och till
handikappade. För information till utlänningar vid gränspasseringar erfordras ytterligare insatser. Trafiksäkerhetsinformationen i skolan måste
intensifieras och en påbörjad serie av informationskonferenser med läns-
skolnämnder, fortbildningskonsulenter och huvudlärare fortsättas. Det
är vidare viktigt att ge ökat stöd till det lokala och frivilliga trafik-
säkerhetsarbetet. För särskilda informationsinsatser när olycksläget el-
ler andra omständigheter så påkallar erfordras likaså medelsförstärk-
ning. Totalt beräknas ett ytterligare medelsbehov av 6 milj. kr. härför.
16. Det ankommer på verket att meddela bestämmelser om fordons
utrustning liksom att ta initiativ för att få fram säkrare bilar och att låta utföra nödvändig forskning inom området. För utredningar, under-
sökningar och materialprovningar 1 fråga om fordonsdetaljer, för prov-
4: Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 106
ning av material till vägmärken och vägmarkeringar samt för försöksverksamhet med olika belysningsanordningar och annat utvecklingsarbete i fråga om trafikanordningar beräknas ett ytterligare medelsutrymme om 400 000 kr.
17. För reseersättningar erfordras ytterligare 467 300 kr. med hänsyn till begärd personalökning samt 200 000 kr. för nödvändig utökning av den reseverksamhet som åligger de tjänstemän som har att öva tillsyn över trafikreglering och trafikanordningar samt dem vars arbetsuppgifter omfattar information, undervisning, samordning och kontaktverksamhet. Vidare erfordras medel till resor i samband med intern fortbildning. :
18. För expenser behövs 553 000 kr., varav ca 212 000 kr. som engångsutgift för begärd personalökning samt bl. a. 100 000 kr. för verkets omfattande reproduktionsverksamhet, som måste rationaliseras genom köp eller förhyrning av maskinell utrustning.
19. Utredningar och undersökningar i anslutning till såväl den löpande som den mer långsiktiga verksamheten läggs huvudsakligen ut som uppdrag utanför verket, exempelvis på statens väg- och trafikinstitut, och kostnaderna härför bör upptas som en särskild anslagspost Utredningsuppdrag. Erforderliga medel har beräknats till sammanlagt 1 900 000 kr. enligt följande, nämligen för forskning och utveckling beträffande fordon 1 000 000 kr., för sådan verksamhet inom trafik- och informationsbyråns arbetsområden 575 000 kr. och för uppgifter inom körkortsbyråns verksamhetsområde 250 009 kr. Härutöver erfordras för statistiska analyser och allmän utredningsverksamhet 75 000 kr.
Departementschefen
För trafiksäkerhetsverket, som började sin verksamhet den 1 januari 1968, är jag inte beredd att förorda någon organisationsförändring.
För budgetåret 1972/73 förordat jag en uppräkning av förvaltningskostnadsanslaget med 1,5 milj. kr. till 12418 000 kr. Därvid har jag under en ny anslagspost Utredningsuppdrag beräknat ett medelsutrymme av 500 000 kr., vilket avses ge verket möjlighet att genom direkta uppdrag till i första hand statens väg- och trafikinstitut låta utföra sådana utredningar och undersökningar på trafiksäkerhetsområdet, som möjliggör utvärderingar och ger underlag för fortsatta ställningstaganden. Vidare har för informationsverksamheten beräknats ytterligare 500 000 kr. Med hänvisning härtill och till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnuder för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 12 418 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 107
C 2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet 1970/71 Utgift 14 730 000 1971/72 Anslag 15 288 000 1972/73 Förslag 17 400 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för fordonsbyrån, körkortsbyrån, kanslibyråns chef och förvaltningssektion, den regionala organisationen med under C 1. angivna undantag, anskaffning och underhåll av utrustning för fordonsbesiktning samt utbildning.
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 18,6 milj. kr. (1971/72 18,5 milj. kr.).
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Verket Departements-
chefen
| Personal | | | ||
| Handläggande personal | 71 | -I-42 | — |
| Övrig personal | 174 245 | -+10 +52 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 10 355 000 +4 507 000 -+1 536 000 | |
| Sjukvård | 16 000 4 5 000 | — |
| Reseersättningar | 1532 000 -I- 702 000 + 168 000 | |
| Lokalkostnader | 2 057 000 = 504 000 + 293 000 | |
| Expenser | 1 026 000 + 348 000 + 80 000 | |
| därav engångsutgifter | (146000) (+ 43700) (+ 50000) | |
| Utrustning | 65 000 -+- 35 000 + 35 000 | |
| Övriga utgifter | 237 000 | — — |
15 288 000 +6 101 000 +2 112 000
Statens trafiksäkerhetsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 859 305 kr.
2. Kostnaderna för pressombudsmannen och ett kvalificerat biträde bör överföras till förvaltningskostnadsanslaget (— 129 664 kr.).
3. Fordonsbyrån är f.n. indelad i tre sektioner. För att få en mer rationell fördelning av arbetsuppgifterna och möta de ökade krav som ställs på byrån bör denna indelas i fyra sektioner, nämligen en allmän sektion, en normsektion, en inspektionssektion och en typbesiktningssektion. — Till följd av skärpta säkerhetskrav på motorfordon och nya bestämmelser om fordonsutrustning ökar antalet ärenden på fordonsbyrån kraftigt. Utvecklingen på fordonsområdet och ökat internationellt samarbete ställer stora anspråk på tekniskt kunnande när det gäller att utarbeta föreskrifter om fordonsutrustning m. m. samtidigt som arbetet blir mer tidskrävande. Moderniserade och skärpta bestämmelser får även till följd att ändrade och kompletterande anvisningar för besiktningar, flygande inspektion och inspektion hos försäljare måste ut-
Prop. 1972: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 1038
färdas. För dessa ökade arbetsuppgifter erfordras förstärkning på fordonsbyrån med två avdelningsdirektörer, en byrådirektör, två byråingenjörer och ett kvalificerat biträde (4 417 801 kr.). 4. Allteftersom säkerhetskraven på fordonskonstruktion och utrustning skärps blir typbesiktningen alltmer tidskrävande och det blir nödvändigt att använda mer avancerade provningsmetoder. Enbart provningen av fordons avgaser kräver en omfattande personalinsats. För att kunna tillgodose berättigade krav på besiktning av fordon utan alltför
långa väntetider, för utveckling av provningsmetoder och för verksam-
heten på verkets särskilda provbana måste fordonsbyråns typbesiktningssektion förstärkas med en byrådirektör och en bilinspektör. Dess-
utom bör en tjänst som ingenjör från rekryteringssynpunkt förändras till tjänst som bilinspektör (+ 129 576 kr.).
5. Körkortsbyråns körkortssektion bör uppdelas på tre sektioner, näm-
ligen en utbildningssektion, en uppföljningssektion och en tillståndssektion. — På körkortsbyrån ankommer att överarbeta kursplaner för trafikskolorna och utfärda utbildningsanvisningar för trafikskolepersonal. De insatser från verkets sida som erfordras för en moderniscring av förarutbildningen har aktualiserats genom att systemet med differentierade körkort införs den 1 januari 1973. För hithörande arbetsupp-
gifter samt handläggning av ett ökande antal remisser samt ärenden rörande internationella körkortsbestämmelser behöver byrån förstärkas med en byrådirektör (+ 86 483 kr.).
6. Uppmärksamhet måste ägnas uppföljningsverksamheten beträffande förarprov och inspektion av trafikskolor. Arbetet med tillsyn och kontroll av utbildning och prov kommer med anledning av de differentierade körkorten att öka avsevärt. En fortgående översyn av arbetsrutinerna för provverksamheten behövs för att spilltiderna vid prövningarna skall kunna nedbringas och proven cffektiviseras. För dessa arbetsuppgifter behövs centralt en byrådirektör och en förste byråsckreterare samt i den regionala organisationen två byrådirektörer och tio byråassistenter
(+ 817 193 kr). .
7. Verket ansvarar för arbetet med tillståndsgivning för trafikskolor och godkännande av föreståndare och lärare samt registerföring av skolorna och dess personal. För dessa uppgifter behöver körkortsbyrån tillföras en byråassistent och ett biträde (+ 83 834 kr.).
8. Inför verkets övertagande av ansvaret för bil- och körkortsregisterverksamheten förutses en avsevärd ökning av de kamerala och administrativa uppgifterna. En förstärkning av kanslibyrån är därför nödvändig, och byråns förvaltningssektion bör uppdelas på tre sektioner,
nämligen cen personalsektion, en kameral sektion och en ekonomisektion. Personalsektionen bör förstärkas med en byrådirektör (personal-
chef), en kanslist och ett kvalificerat biträde (+ 171 359 kr.).
9. Den kamerala sektionen behöver förstärkas med en kontorsskri-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 109
vare. För den omfattande reproduktionsverksamheten och för allmänna expeditionsgöromål erfordras ytterligare två expeditionsvakter, och till centralförvaltningens hårt belastade telefonväxel krävs ytterligare en telefonist (+ 143 354 kr.).
10. För att handlägga frågor rörande ekonomisk planering, svara för en kontinuerlig anpassning och utveckling av redovisnings- och budgeteringssystem. överse arbetsrutinerna och föreslå rationaliserings- och besparingsåtgärder samt ansvara för förlagsverksamhet och internkontroll erfordras en avdelningsdirektör som chef för ekonomiscktionen (+ 93 551 kr.).
11. Verket skall svara för utbildning av såväl egen personal som trafikskolepersonal, anställda inom transportföretag, utryckningsförare, medarbetare i kommunernas trafiksäkerhetsarbete m.fl. För verkets egen personal krävs en kontinuerlig fortbildning. För nyutbildning finns bl.a. ett omfattande utbildningsprogram för trafikassistenter. Utbildningen av yrkesförare inom den tunga trafiken expanderar och omfattar stora grupper inom åkerinäringen samt företag och statliga verk. Kompletteringsutbildningen för instruktörer vid trafikskola drivs helt i verkets regi. Fortbildningen för föreståndare, utbildningsledare och trafiklärare vid trafikskolor kommer att kräva en motsvarande insats från verkets sida. För de angivna uppgifterna behöver kanslibyråns fortbildningssektion förstärkas med en byrådirektör, en byråsekreterare och ctt kvalificerat biträde (-+ 169 692 kr.).
12. För att när det gäller förarprov kunna minska provgruppernas storlek till högst fem trafikskoleutbildade eller fyra privatutbildade körkortsaspiranter och samtidigt förlänga körprovet och utöka det muntliga förhöret erfordras ytterligare tolv trafikassistenter i den regionala organisationen (+ 538 416 kr.).
13. Verkets regionala organisation är indelad i sju distrikt, vart och ett med en trafikinspektör som chef. För att få jämnare arbetsfördelning och effektivare verksamhet inom den regionala organisationen föreslås att distriktens antal utökas till tio, Som centralorter bör tillkomma Linköping, Västerås och Gävle. För de nya distrikten fordras ytterligare tre trafikinspektörer och tre kvalificerade biträden (+ 349 398 kr.).
14. Som lärare vid rekryteringskurser och nödvändig vidarcutbildning av personalen engageras såväl utomstående krafter som verkets egna tjänstemän, vilka därvid förutom lön erhåller ett särskilt tilläggsarvode. För arvoden till lärare och kursledare erfordras 100 000 kr.
15. Behovet av fortbildning av verkets personal är stort. Fortbildningsverksamheten förutsätter sammandragning av eleverna i internat, vilket medför ökade kostnader för resor och traktamenten. Den ökade omfattningen av uppföljning och inspektion av trafikskolor samt flygande inspektion av fordon medför också ett ökat medelsbehov till
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 110
posten Resecrsättningar. En höjning erfordras med 300 000 kr. varjämte för den nytillkommande personalen beräknas ytterligare ca 297 000 kr.
16. För lokalkostnader begärs ytterligare 212 600 kr. med hänsyn till nytillkommande personal.
17. För expenser har beräknats ytterligare 348 000 kr., varav för verkets omfattande reproduktionsverksamhet 100 000 kr. samt för engångskostnader vid flyttningar av iokalerna i Göteborg, Uddevalla, Örebro och Gällivare 50 000 kr.
18. För utrustning erfordras för ersättningsanskaffning av apparatur m. m., som används vid typbesiktning, flygande inspektion och inspektion av handeln med begagnade bilar, ytterligare 35 000 kr.
Departementschefen
Som jag framhållit under anslaget till förvaltningskostnader är jag inte beredd att tillstyrka någon organisationsförändring inom trafiksäkerhetsverket. |
För budgetåret 1972/73 förordar jag en uppräkning av uppdragsanslaget med 2,1 milj. kr. till 17,4 milj. kr. Härvid har jag beräknat medelsutrymme bl. a. för erforderlig ersättningsanskaffning av utrustning som används i verkets besiktnings- och inspektionsverksamhet, för viss ökning av reseverksamheten, för täckning av engångskostnader för vissa omflyttningar i den regionala organisationen samt för en rationalisering av verkets omfattande reproduktionsverksamhet. Med hänvisning härtill och till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 17 400 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 3. Registrering av motorfordon
| 1970/71 Anslag | 1 000 |
| 1971/72 Anslag | 1 000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
Statens trafiksäkerhetsverk
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942 och den 15 december
1967 skall statens trafiksäkerhetsverk för tillhandahållande av blanket-
ter till typintyg av rekvirent ta ut och såsom uppbörd på anslaget bok-
föra ersättning med skäligt belopp, som verket bestämmer. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 11 juli 1947 och den 15 december 1967 har
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 111
statens trafiksäkerhetsverk bemyndigats att från anslaget bestrida uppkommande kostnader för reparation och underhåll i övrigt ävensom för erforderlig ersättningsanskaffning av för bilregistret avsedda kortfackskåp hos länsstyrelserna. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1952 meddelades föreskrifter om bl. a. vilka kostnader som får avföras från anslaget såsom kostnader för blanketter till körkort, trafikkort m. m. och vissa skyltar, som tillhandahålls av verket. Vidare föreskrevs att avgifter för interims-, saluvagns- och turistvagnsskyltar skall tillgodoföras anslaget. Då inkomsterna under anslaget beräknas överstiga utgifterna föreslås att ett oförändrat belopp om 1 000 kr. anvisas.
Departementschefen
I enlighet med förslag av statens trafiksäkerhetsverk torde anslaget böra uppföras med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Registrering av motorfordon för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 4. Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar 1970/71 Utgift 6 499 551 Reservation 549 1971/72 Anslag 6 500 000 1972/73 Förslag 6 500 000
Från anslaget utgår statsbidrag till järnvägar för sådana säkerhetsanordningar, som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav. Statsbidrag utgår med högst 90 procent av beräknad skälig engångskostnad för kryssmärke och säkerhetsanordning, annan trafiksäkerhetsfrämjande åtgärd till fördel för vägtrafiken, marklösen och ersättning för skada och intrång samt med högst 45 procent av engångskostnad för automatisering av befintlig säkerhetsanordning. Principerna för bidragsgivningen framgår av prop. 1964: 1 (bil. 8 p. 25). Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 har utfärdats bestämmelser för anslagets användning, vilka ersatt tidigare, den 29 april 1964 meddelade bestämmelser.
Statens trafiksäkerhetsverk
Vid början av budgetåret 1970/71 förelåg godkända planer för åtgärder till en bidragsberättigad kostnad av sammanlagt ca 12 milj. kr. Under budgetåret 1970/71 har verket godkänt planer för vilka bidragsberättigad kostnad beräknats till ca 8,5 milj. kr. Under budgetåret har statsbidrag utbetalats med sammanlagt 6,5 milj. kr., varför vid ingången
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 112
av budgetåret 1971/72 fanns godkända planer för ännu inte utförda
åtgärder till cn bidragsberättigad kostnad av sammanlagt ca 14 milj. kr. Anslaget har varit oförändrat sedan budgetåret 1966/67 och en uppräkning bör ske med hänsyn till dels eftersläpningen i utförandet av
redan beslutade åtgärder, dels kostnadsfördyringar och dels ökat behov
av att sammanföra två eller flera oskyddade plankorsningar med mindre befarna vägar till en plankorsning med säkerhetsanordningar genom anläggande av parallellvägar med eller utan ägoutbyte. Verket föreslår
att anslaget höjs med 2 milj. kr. till 8,5 milj. kr.
Departementschefen
Jag föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp av 6,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägs-
korsningar för budgetåret 1972/73 anvisa ctt reservations-
anslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot automobilskatte-
medlen.
C 5. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
1970/71 Utgift 2 200 000 1971/72 Anslag 2 200 000 1972/73 Förslag 2 200 000
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)
För budgetåret 1971/72 har föreningen anvisats statsbidrag om 2.2 milj. kr. och anslag från ”Trafikförsäkringsföreningen om 3,3 milj. kr. Härutöver beräknar NTF att genom medlemsavgifter, försäljningsverksamhet samt bidrag från företag och enskilda m. m. tillföra verksamheten ca 2,5 milj. kr. Totalt skulle för innevarande budgetår disponeras ca 8 milj. kr. :
Medelsbehovet för budgetåret 1972/73 redovisas i det följande med utgångspunkt i den för innevarande budgetår fastställda utgiftsstaten.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 113
Stat Beräknad
ökning
1971/72 1972/73
1. Utbildningsverksamhet
för allmänheten 1 050 000 +1 125 000 2. Fältverksamhet 1 100 000 -F 248 000 3. Praktisk utbildnings-
verksamhet för handledare
och instruktörer 500 000 = 50 000 4, Skolverksamhet 1 400 000 -- 130 000 5. Hem- och förskole-
| verksamhet | 400 000 + 225 000 |
| 6. Barnens Trafikklubb | 2 350 000 + 400 000 |
| 7. PR-verksamhet | 150 000 — |
8. Gemensamma administrativa och
neutrala kostnader 1 050 000 -+- 100 000
8 000 000 +2 278 000
1. Utbildningsverksamhet för allmänheten. För ändamålet används filmer, diabildserier, bildband, ljudband, foldrar, vägmirkeskort, af-
fischer m. m., vilken materiel röner stor efterfrågan. Nyproduktion och omarbetningar sker fortlöpande. Ökning av kostnaderna för denna pro-
duktion medför behov av ytterligare medel. — Nya gemensamma nordiska trafikregler förorsakar att NTF:s utbildningsmateriel måste arbe-
tas om och föreligga färdig då det nordiska regelsystemet träder i kraft, vilket medför ytterligare kostnader. — NTF:s årstidsbundna insatser är omfattande. Vid den med statens trafiksäkerhetsverk gemensamma plan-
läggningen beaktas årsrytmen från trafiksäkerhetssynpunkt, och på NTF ankommer att genomföra en stor del av de därav föranledda aktiviteterna. De genomförs i samarbete med länsförbund och trafiksäkerhetskommitiéer, motororganisationer, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, företag m. fi. Med hänsyn till ökad omfattning och stegrade kostnader beräknas ytterligare medel härför. Till denna post hänförs
också kursverksamheten dels för mopedister, dels för privatbilister och
dels för andra trafikantkategorier i form av allmänna trafikkurser, vilken verksamhet kommer att intensifieras. Totalt beräknas medelsbehovet
under posten till 2 175 000 kr.
2, Fältverksamhet. Den folkrörelse för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, som NTF företräder, bygger på en av föreningen upparbetad organisation med trafiksäkerhetsorgan i länen, i Stockholm, Göteborg och Malmö och i samtliga kommuner. NTF har i mån av resurser lämnat dessa organ eckonomiskt stöd, och fortsatt sådant stöd från NTF är av grundläggande betydelse för denna verksamhet. Grundbidragen till länsförbunden bör höjas till förmån för ökad regional utbildnings-
verksamhet. Sammanlagt erfordras för fältverksamheten 1 348 000 kr. 3. Praktisk utbildningsverksamhet för handledare och instruktörer.
NTF bedriver speciella fortbildningskurser för företrädare för det fri-
villiga trafiksäkerhetsarbetet, försvaret, motororganisationerna m. fl. Vid
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 114
kurserna utbildas handledare för demonstrationer och körövningar när
det gäller mörker- och landsvägskörning. För att effektivisera verksam-
heten har den till största delen decentraliserats till länsförbunden. Hand-
ledarna skall efter genomgången kurs leda demonstrationer och övningar inom sin kommun, sin organisation eller sitt företag. De kurser som gäller vinterkörning genomförs dock centralt liksom kurser för spe-
ciella målgrupper, t. ex. försvaret. NYF genomför vidare f.n. en försöksverksamhet för att få fram bättre former för fortbildningsverksamheten. För att resultaten skall kunna omsättas i praktiken erfordras
ytterligare medel. Sammanlagt beräknas för den praktiska utbildningsverksamheten 550 000 kr.
4. Skolverksamhet. NTF medverkar i TRUSK, skolöverstyrelsens
kommitté för trafikundervisningen i skolan, och genomför i samarbete
med Sveriges radio, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen och Cykel- och mopedfrämjandet trafikkunskapstäviingar för eleverna i skolornas mellan- och högstadium, För tävlingarna producerar NTF tävlingshandlingar och anvisningar för lärarna samt anordnar länsfinaltävlingar och riksfinaltävlingar i samarbete med länsförbund och länsskolnämnder.
Föreningen ämnar genomföra sådana tävlingar även under budgetåret
1972/73. NTF tillhandahåller vidare hjälpmedel för trafikundervisningen efter rekvisition från skolorna samt bedriver i samarbete med skolöverstyrelsen kursverksamhet för lärare, för vilka ändamål ytterligare medel erfordras. Sammanlagt beräknas 1 530 000 kr. för skolverksamheten.
5. Hem- och förskoleverksamhet. NTF har åtagit sig att svara för
information, utbildning och utformning av läromedel m. m. avseende barn under skolåldern. Föreningen bedriver vidare kursverksamhet för förskolornas lärare och för ledare av s.k. barntrafikskolor. I anslutning till en av trafiksäkerhetsverket uttalad önskan finner NTF angeläget att bl.a. vidga sin kurs- och studiedagsverksamhet. För produktion av undervisningsmateriel och annan informationsmateriet beräknas likaså
ökat medelsbehov. För verksamheten erfordras sammanlagt 625 000 kr.
6. Barnens Trafikklubb. År 1969 startade NTF Barnens Trafik-
klubb, vars syfte är att ge föräldrarna råd, anvisningar och materiel för en för förskolebarnen lämpligt utformad trafikundervisning. Vid star-
ten inbjöds barn, födda 1966, att bli medlemmar. Under förra året inbjöds åldersklass 1968, och nu kommer de barn, som är födda under
1969, att erbjudas medlemskap. Vidare inbjuds de barn som fyller fyra år att fortsätta medlemskapet fram till sjuårsåldern. Fullt utbyggd torde klubben komma att fortlöpande omfatta minst 200 000 medlemmar.
Under budgetåret 1972/73 beräknas kostnaderna öka med 400 000 kr.
till 2 750 000 kr. 7. PR-verksamhet. Under posten beräknas oförändrat belopp. 8. Gemensamma administrativa och neutrala kostnader. Posten bör
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 115
med hänsyn till vissa kostnadsstegringar ökas till 1 150 000 kr.
NTF beräknar de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1972/73 till 10 278 000 kr. Genom förlagsverksamhet och genom bidrag och avgifter beräknar NTF få in ett belopp av 2,5 milj. kr. Härefter skulle återstå ett medelsbehov av 7 778 000 kr.
Under förutsättning att NTF från Trafikförsäkringsföreningen kan påräkna samma bidrag som för budgetåret 1971/72, dvs. 3,3 milj. kr., erfordras således ett statsbidrag med avrundat 4,5 milj. kr. Detta innebär en ökning med 2,3 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Departementschefen
Jag föreslår ett statligt stöd till NTF om 2,2 milj. kr. Jag förutsätter att verksamheten planeras och bedrivs i nära samverkan med statens trafiksäkerhetsverk.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främ-
jande för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 2 200 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 6. Kostnader för nytt bilregister m. m. 1970/71 Utgift 1 980 000 Reservation 2 926 000 1971/72 Anslag 17 502 000 1972/73 Förslag 26 193 000
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 165, SU 1970: 213, rskr 1970: 428) finns fr. o. m. den 1 januari 1971 en särskild nämnd — bilregisternämnden — med uppgift att svara för återstående planerings- och systemutvecklingsarbete samt för idrifttagning av det nya bilregistret. Enligt beslut av statsmakterna (prop. 1971: 65, TU 1971: 12, rskr 1971: 209) skall de nya bil- och körkortsregistren samordnas. Omliäggningen till de nya registren sker under bilregisternämndens ledning i enlighet med instruktionen (1971: 824) för nämnden. Driftansvaret för datamaskinanläggningen har tills vidare ålagts nämnden.
Bilregisternämnden
För bilregisternämnden och dess verksamhet anvisades för budgcetåret 1970/71 på tilläggsstat I 4,9 milj. kr. Medelsbehovet för innevarande och nästkommande budgetår beräknas till sammanlagt ca 45,4 milj. kr. Kostnaderna för budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanstiällning.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 116
1972/73
tusental
kr.
Gemensamma kostnader för bil- och körkortsregister A. Datamaskin med kringutrustning inkl. direktminnen, terminalutrustning, maskininstallation, ev. tull m. m. 8 280 B. Systemutveckling, programmering, programutprovning, utbildning och information, omläggning av nuvarande register 6 361 C. Ny registreringshandling till bilägare, personalkurser, information
| till allmänheten m. m. | 1 080 |
| D. Produktionsunderlag m. m. för registreringsskyltar | — |
| E. Lönekostnader | 3 897 |
F. Hyra för kommunikationsnät, underhäll och övriga omkostnader för maskindrift 3 760 G. Framställning och distribution av kontrollmärken 1 500 Tillkommande kostnader för körkortsregister
| H. Systemutveckling m. m. | — |
| I. Registreringshandling, information m. m. | 500 |
| Kostnader för flyttning av datamaskin | 2 000 |
| Oförutsedda kostnader | 500 |
| Summa kostnader | 27 878 |
Nämnden förfogar över ett kansli, som under cen kanslichef organiscrats på fyra huvudfunktioner avseende samordning, registrering, systemutveckling och datamaskindrift. Till kansliet knyts dessutom en särskild funktion för omläggningsverksamheten som senare kommer att avvecklas. Ett antal arbetsgrupper för samråds- och informationsverksamhet inför omläggningen har bildats med representanter för berörda myndigheter och branschorganisationer, exempelvis rikspolisstyrelsen, försäkringsbolagen och bilhandeln. Bland grundläggande avtal för nämndens verksamhet kan nämnas avtal med Statskonsult AB avscende fortsatt systemutvecklingsarbete samt med Svenska Utvecklings AB avseende tillverkning av registreringsskyltar. — Information och utbildning av linsstyrelsepersonal har skott vid ett flertal konferenser och genom personliga besök på samtliga länsstyrelser. Därvid har samtidigt företagits kartläggning av lokal- och ombyggnadsbehov inför omläggningen. — Maskinsystemet har levererats och installeras planenligt, och personal för datamaskindriften har anställts. System- och programmeringsarbetet utförs enligt uppdrag av Statskonsult AB, som f. n. har en särskild projektgrupp för bil- och körkortsregistren. Dessutom har maskinleverantören ställt viss personal till projektets förfogande. — Jämfört med de preliminära tidsplaner för nämndens verksamhet, som ligger till grund för fördelningen av kostnader mellan budgetåren, har vissa aktiviteter, främst programmeringsarbete, omplancrats att genomföras under innevarande budgetår.
Under budgetåret 1971/72 påbörjas omläggningen av biiregistret i januari 1972 i Uppsala län. På basis av erfarenheterna från detta Jän fortsätter sedan omläggningen län för län över hela landet och beräk: nas vara slutförd i mars 1973. Omläggningen av körkortsregistren be:
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 117
räknas starta något senare och avses därefter i stort sett följa bilregisteromläggningen med viss förskjutning. Sluttidpunkten för registeromläggningen beräknas i stort sett sammanfalla för de båda systemen. — I samarbete med televerket har nämnden konstruerat och beställt ett datakommunikationsnät för förbindelserna mellan det centrala registret och länsstyrelserna. Uppkopplingen av datakommunikationsnätet sker successivt i takt med omläggningsplanen. — Statskonsult AB har i uppdrag att svara för uppbyggnad och administration av den särskilda organisation, som avses för själva bilregisteromläggningen. I organisationen ingår en särskild transportapparat för transport av registerkorten från länsstyrelserna till dataanläggningen i Skärholmen. — I samarbete med byggnadsstyrelsen och länsstyrelserna sker vidare planering av ombyggnad och inredning av länsstyrelsernas lokaler för den framtida bil- och körkortsregisterverksamheten. — Produktionen av registreringsskyltar förutsätts enligt avtal med Svenska Utvecklings AB kunna starta i april 1972, och utbyte av samtliga skyltar skall ha skett i augusti 1973.
I anslutning till omläggningen bedrivs en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet. Utbildningen avser främst den personal hos länsstyrelserna som har kontakt med det nya bil- och körkortsregistersystemet. En informationskampanj har utarbetats för omläggningen innehållande bl. a. riksomfattande aktiviteter i massmedia. Kampanjen startar i januari 1972 och omfattar, förutom personlig information riktad till samtliga medborgare över 16 år, särskild bearbetning av vissa större avnämargrupper i de framtida registren, t. ex. bilhandeln, transportorganisationer m. fl. — De författningar, som skall reglera bilregisterverksamheten under omläggningstiden har satts i kraft den 1 januari 1972. Nämnden kommer senare att utfärda anvisningar för berörda myndigheter. — För att kunna lösa dessa arbetsuppgifter utbyggs nämndens kansli successivt. Kansliet kommer fullt utbyggt att vara rustat att vid en senare tidpunkt gå upp som särskild enhet i trafiksäkerhetsverket.
Under budgetåret 1972/73 går omläggningsarbetet in i sitt mest intensiva skede. Uppkoppling av datakommunikationsnät, information till allmänheten, datainsamling, ombyggnad av länsstyrelselokaler, utbild-. ning av berörd personal, transport av registerkort, stansning och skärminmatning etc. sker enligt för varje län särskilt utarbetade tidsplaner. Omläggningsarbetet för bilregistren bedrivs till största delen i en central arbetsgrupp och med ett län i taget. Huvuddelen av arbetet beräknas vara avslutat vid årsskiftet 1972/73 och största delen av de utredningsfall som då återstår bör vara avslutade i mars 1973 då det nya bilregistret således kan förutses vara i full drift. Utbytet av registreringsskyltarna sker parallellt med registeromläggningen men är som nämnts inte avslutat förrän i augusti 1973. — Körkortsomläggningen sker till största delen vid länsstyrelserna och pågår i stort sett parallellt över hela landet. Omläggningen av körkortsregistret vid en länsstyrelse påbörjas i
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 118
princip inte förrän bilregistret där lagts om. Utbytet av de gamla körkorten mot nya inleds när hela körkortsregistret lagts om. I god tid före utbytet skall körkortsinnehavarna underrättas om den behörighet det nya körkortet ger samt få information om det nya körkortssystemet. Utbytet av körkorten beräknas inledas under första kvartalet 1973 och pågå under 3—4 år. Författningar rörande det första skedet av omläggningsarbetet har satts i kraft den 1 januari 1972. — Omläggningen av bil- och körkortsregistren är tidsmässigt planerad så att den skall vara slutförd när datamaskinanläggningen i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut skall överföras till statistiska centralbyråns produktionsfilial i Örebro. Angiven riktpunkt för överföringen är den 1 april 1973. Överföringen kräver omfattande förberedelser i form av lokalanskaffning, uppkoppling av datakommunikationsnät, planering etc., vilket medför att en del av nämndens resurser måste reserveras för detta ändamål.
Vissa aktiviteter som redovisats under föregående budgetår kommer successivt att avslutas under budgetåret 1972/73, vilket medför att nämndens verksamhet delvis ändrar karaktär. Från att ha varit helt projektinriktad kommer verksamheten att i takt med omläggningen övergå till mera normal verksamhet avseende de löpande arbetsuppgifter, som är förenade med ansvaret som central registermyndighet.
Anslagen för budgetåren 1970/71 och 1971/72 kommer sannolikt att täcka kostnaderna varvid viss omfördelning mellan budgetåren företagits. För budgetåret 1972/73 har — sedan mera exakta bedömningsgrunder erhållits — beräknats ett medelsbehov som med 4 232 000 kr. överstiger den preliminära kostnadsuppskattningen. Härvidlag bör beaktas dels den allmänna löne- och prisstegringen, dels att de särskilda kostnaderna för körkortsreformen kan bestämmas slutgiltigt först när körkortsutredningens slutbetänkande behandlats. Nämnden har dock företagit en preliminär kostnadsberäkning även i dessa delar.
Departementschefen
Med hänsyn till att viss omfördelning av kostnaderna är möjlig beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslag till 26 193 000 kr.
I de författningar, som rör omläggningen till nytt bilregistreringssystem, är en utgångspunkt bl. a. att de nuvarande registreringsskyltarna skall bytas ut mot nya skyltar, som tillhandahålls av bilregisternämnden. Skyltarna tillverkas av Svenska Utvecklings AB. Enligt de tidigare planerna skulle de nya skyltarna tillhandahållas med början den 1 maj 1972 och utbytet vara avslutat under hösten 1973. Frågan om möjligheterna att tillverka skyltarna med reflekterande material har under hösten utretts av statens trafiksikerhetsverk och bilregisternämnden. Merkostnaderna för reflekterande skyltar kan beräknas till ca 30 milj. kr. De rapporter som lämnats visar att ett sådant utförande medför så påtagliga fördelar från trafiksäkerhetssynpunkt att jag anser de uppkom-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 119
mande merkostnaderna vara väl motiverade. Några tekniska problem har inte visats föreligga. Kungl. Maj:t har den 30 december 1971 genom godkännande av tilläggsavtal mellan nämnden och utvecklingsbolaget beslutat att skyltarna skall utföras i reflekterande material. Produktionsomläggningen medför en viss tidsförskjutning. Sålunda kommer de nya skyltarna sannolikt inte att kunna tillhandahållas förrän med början den ] september 1972. Trots detta kan utbytet av skyltar vara klart före utgången av år 1973.
I enlighet med Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut (prop. 1969: 30, SU 1969: 42, 3LU 1969: 30, rskr 1969: 132, 136) skall de med övergången till nytt bilregistreringssystem förenade kostnaderna bäras av fordonsägarna. Merkostnaden för reflekterande material, ca 5 kr. per skylt, täcks inte av den tidigare bestämda registeromläggningsavgiften om 35 kr. för bil och 20 kr. för annat fordon. Kostnadsökningen får som ett tillägg till registeromläggningsavgiften tas ut av de fordonsägare som erlagt sådan avgift. Uttaget kan ske i samband med 1973 års automobilskatteuppbörd. Reglerna om rätt att återfå erlagd avgift bör i samband därmed ändras så att avgiften återbetalas även för fordon som avregistreras enligt 19 § 2 mom. vägtrafikförordningen (1951: 648) under år 1973 innan nya skyltar tillhandahållits för fordonet.
Jag avser att senare lägga fram förslag för Kungl. Maj:t om de ändringar som behövs i bl. a. kungörelsen (1971: 819) om övergång till nytt bilregistreringssystem.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för nytt bilregister m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 26 193 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 120
D. SJÖFART
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den mån handläggningen ej ankommer på annan myndighet. Verksamheten skall bedrivas med inriktning huvudsakligen på handelssjöfarten. I verkets uppgifter ingår bl.a. att ha tillsyn över sjösäkerheten, handha sjökarteverksamheten, leda statens isbrytning, samordna arbetet för sjöräddning och pröva ekonomiska frågor som har betydelse för sjöfartsnäringen samt frågor om sjöfartsavgifter. Sjöfartsverket leds av en styrelse. Chef för sjöfartsverket är en generaldirektör. Inom verkets centralförvaltning finns fem avdelningar. Dessa är driftavdelningen, sjökarteavdelningen, sjöfartsinspektionen, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Vidare finns en revisionssektion. För den regionala verksamheten finns fem lotsdistrikt och sju sjöfartsinspektionsdistrikt. Den 1 juli 1971 fanns vid sjöfartsverket 1 445 anställda. Sjöfartsverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet med programbudgetering. För verksamheten gäller följande programindelning Farledsverksamhet Fartygsverksamhet Övrig verksamhet Programmet Farledsverksamhet är uppdelat i två anslag; Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, och Isbrytning, De övriga programmen motsvaras av två anslag med samma namn som programmen. Sjöfartsverket har i skrivelse den 16 augusti 1971 lagt fram förslag till anslag i programtermer för budgetåret 1972/73. I skrivelse den 23 september 1971 har verket avgett verksamhetsberättelse för budgetåret 1970/71. Slutligen har televerket i skrivelse den 30 augusti 1971 hemställt om ersättning för vissa radiotjänster åt sjöfarten.
I. Allmän översikt över utvecklingen
1. Sjöfartens utveckling Anspråken på sjöfartsverkets tjänster bestäms i huvudsak av utvecklingen enligt följande. 1. Det sjötransporterade godsets vikt och volym, varvid uppdelning
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet ' 12.
bör ske mellan å ena sidan från transportsynpunkt farligt gods (mineraloljor, vissa kemikalier m. m.) och övrigt gods. .
2. Fartygens lastförmåga och djupgående med uppdelning efter ast enligt punkt 1. .
3. Fartygens utrustning med nautiska. hjälpmedel, lämplighet för gång i is etc. :
4. Den geografiska fördelningen av trafiken, regionalt och lokalt. 5. Antalet hamnanlöp per resa. 6. Andelen fartygsanlöp i tät reguljär trafik. | . I femårsperspektivet sker bedömningen av utvecklingen i vad avser
punkterna 2—6 i huvudsak som en framskrivning av nuvarande tendenser. Något radikalt nytt. som bryter dessa lär knappast inträffa fram till mitten av 1970-talet. Det är betydligt lättare att ange tendenserna än att bestämma dessas genomslagskraft.
Sjöfarten är en internationell näring. Svenska fartyg och: av svenska rederier disponerade fartyg svarar enbart för en mindre del; av trafiken på svenska hamnar. Olika länders betingelser för sjötransporter i form av kostnadsnivå, kapitaltillgång och teknisk standard är i hög grad. skiljaktiga, vilket påverkar beskaffenheten hos de fartyg som sätts in: i trafiken på Sverige. Detsamma gäller kapacitet och utrustning i de utländska hamnar som tar emot svensk export och där importvarorna lastas ut. Detta kan fördröja en önskvärd utveckling i rationaliserande och effektiviserande riktning. . - . . |
Världshandelsflottan (inkl. USA:s reservflotta) mätt i bruttodräktighet uppgick vid halvårsskiftet 1970 till ca 227 milj. ton och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 15 milj. ton. Vid mitten av år 1971 hade volymen ökat med I ytterligare: ca 20 milj. ton till ca 247 milj. ton. :
Den svenska handelsflottan (enheter om minst 100 ton brutto) minskade under femårsperioden 1965 till 1970 från 900 til 766. Samtidigt steg den sammanlagda 'bruttodräktigheten från 4,1 till 4,6 milj. ton. Första halvåret 1971 gav en ytterligare minskning av antalet enheter om 15 medan tonnaget gick upp med 150 000 ton. : |
Kända beställningar av svenska redare tyder på en — till skillnad från föregående femårsperiod — markerad ökning av handelsflottans tonnage trots en fortsatt snabb utmönstring av äldre fartyg. Det är rimligt att räkna med att handelsflottan år 1975 kommit upp:i drygt 6 milj. ton. brutto med en starkt ökad andel av mycket stora fartyg men också av kapitalintensiva specialfartyg. Antalet enheter fortsätter. att 'minska. och torde år 1975 knappast överstiga 600. :
De svenska rederiernas bruttointäkter i utrikes fart utgjorde 4 459 milj. kr. år 1970, vilket innebar en ökning med 808 milj.kr. i förhållande till år 1969. På grund av ökade kostnader i utlandet steg den inseglade nettointäkten med endast 296 milj. kr. till 1 893 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 122
I fråga om utvecklingen av det sjötransporterade godset kan följande framhållas.
Under tioårsperioden 1960—1970 har den med lastfartyg i utrikes fart transporterade godsmängden ökat från 42,5 till 73,7 milj. ton, dvs. med 31,2 milj. ton eller 73 26. Räknat från år 1965 är ökningen 20,1 milj. ton, varav 14,7 milj. ton råolja och oljeprodukter. Den i förhållande till i fjol reviderade prognosen förutsätter en uppgång av utrikesgodset till år 1975 med 13,3 milj. ton. Uppgången fördelar sig med 6,8 milj. ton på oljor och 6,5 milj. ton på övrigt gods.
Färjegodset ökade under femårsperioden 1965—1970 från 4,4 till 9,5 milj. ton eller med 114 2 att jämföra med 10—15 2 för lastfartygens parti- och styckegods. Sjöfartsverket räknar med att färjegodset år 1975 skall ha kommit upp till ca 13 milj. ton med starkt ökad andel för järnvägsgodset.
De inrikes godstransporterna uppgick till 14,2 milj. ton år 1970 jämfört med 10 milj. ton år 1965. År 1975 beräknas de inrikes sjötransporterna av mineraloljeprodukter utgöra 12,5 milj. ton. Övrigt gods torde komma upp till 7,5 milj. ton, vilket ger en totalkvantitet år 1975 om 20 milj. ton.
Utvecklingen av fartygens lastförmåga och djupgående är som tidigare nämnts av betydelse för efterfrågan på sjöfartsverkets tjänster.
Från år 1969 till år 1970 ökade medellasten hos de fartyg som anlöpte svenska hamnar (in + ut) från 2220 till 2470 ton, dvs... med 250 ton. Ökningen får delvis ses mot bakgrund av den starkt stegrade oljeinförseln samt de besvärliga isförhållandena, vilka förkortade småfartygens seglationssäsong. Även långsiktstrenden går emellertid mot en markerad ökning av fartygens medellast. De små fartygen upp till paragrafbåtsklassen (högst ca 1 500 ton dödvikt) får ge plats åt större enheter. Prognosen förutsätter en minskning av antalet resor med dylika mindre fartyg från ca 21 400 år 1970 till 11 600 år 1975. Antalet resor med större fartyg förutsätts stiga från 8 400 till 9 500. Av råoljeimporten, totalt 18,5 milj. ton, förutsätts år 1975 14 milj. ton transporterade med tankfartyg om minst 200 000 ton dödvikt.
En faktor som påverkar antalet resor är möjligheten att kombinera in- och utgående laster i farten på Sverige. Av totalt ca 59 600 inoch utgående Jlastfartygsresor år 1970 skedde 39 200 resor med last och 20 400 utan last (10 400 in och 10000 ut). Sedan år 1965 har barlastresornas andel gått upp från 31,1 till 34,3 4.
Det ökade utnyttjandet av specialfartyg torde föra med sig att angivna utveckling kommer att fortsätta. Orsaken härtill är till en del också den ytterligare försämrade balansen mellan in- och utgående torrlastgods. Mellan åren 1970 och 1975 förutsätts det ingående torrlastgodset gå upp från 14,2 till 16 milj. ton, dvs. med enbart 1,8 milj. ton.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 123
För exportgodset skulle ökningen bli 4,7 milj. ton, nämligen från 25,3 till 30 milj. ton. :
För den inrikes. trafiken redovisar sjöfartsstatistiken inte några uppgifter om de insatta fartygens storleksfördelning. Ett sådant material vore av intresse främst för att beslysa oljetransporternas struktur. En sammanställning av olika uppgifter ger vid handen att av den år 1969 skeppade kvantiteten mineraloljeprodukter, totalt 7,2 milj. ton, transporterades grovt räknat 2,2 milj. ton med utländska och 5 milj. ton med svenska fartyg. Av den senare kvantiteten avsåg 2,6 milj. ton transporter till hamnar vid Mälaren och Vänern. Inget av de svenska fartygen hade en dödvikt över ca 4 000 ton. De utländska tankfartygen låg däremot i huvudsak i dödviktsklasserna mellan 15 000 och '25 000 ton. Vid en medellast om 15 000 ton betyder detta knappt 150 resor med större tankfartyg. |
Det förefaller rimligt att anta att av 1975 års prognoskvantitet, totalt 12,5 milj. ton, 6,5 milj. ton kommer att skeppas med fartyg om högst 8 000 ton dödvikt med tyngdpunkt på enheter i 2 000—4 000 tons klassen. Med större fartyg — upp till ca 30 000 ton — skulle transporteras 6 milj. ton, vilket bör betyda 300 å 400 resor. Antalet resor längs kusten inkl. Mälaren torde komma att uppgå till ca 2 000. |
I fråga om fartygens utrustning m.m. torde allmänt gälla, att ju större och nyare ett fartyg är desto bättre är dess nautiska utrustning och förutsättningar för sjöfart under svåra väderleksförhållanden. Sjöfartsverket räknar med en starkt positiv utveckling under de närmaste åren. Åtskilliga mindre och delvis gamla fartyg kommer dock : att fortsätta trafiken på svenska hamnar.
Specialiseringen efter inte enbart last utan också efter trade ökar tillgången på isförstärkta och därmed för vintersjöfart väl lämpade fartyg. De senaste åren har det ökade antalet sådana fartyg möjliggjort betydande sjötransporter vintertid över såväl bottenhavs-:som bottenvikshamnarna. Svenska rederiers nybyggnadsprogram liksom uttalanden från större avlastare tyder på en starkt ökad tillgång till isförstärkta fartyg de närmaste åren. |
I det föregående har i huvudsak behandlats sjötrafiken på Sverige sedd som en enhet. Det material som finns för en framtidsbedömning av den regionala fördelningen är relativt knapphändigt. En uppdelning för åren 1965 och 1970 och ett försök till prognos för år 1975 mellan å ena sidan Östersjön (Haparanda—Trelleborgs tulldistrikt) och å andra sidan västkusten vad avser lastfartygsgodset visar följande.
I första hand det nya mönstret för oljeförsörjningen har fört med sig att Västkustens andel av totaltrafiken ökat från 33 90 år 1965 till 41 2 år 1970. Trots den fortsatta utbyggnaden av västkustens oljeraffinaderier räknar sjöfartsverket med en minskad takt i förskjutning-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet = 124
en fram till år 1975. Procentandelen ökar med enbart 4 till 45. Utbyggnaden av den tunga industrin i Norrbottens kustland förskjuter transporterna längs ostkusten norrut. . .
I fråga om utvecklingen av antalet hamnanlöp per resa kan följande framhållas.
Antalet inklarerade lastfartyg i direkt utrikes fart utgjorde ca 31 500 år 1969 och 29 800 år 1970. På en och samma resa faller emellertid ofta flera hamnanlöp. Fartyget kan lossa i en hamn 'och därefter anlöpa annan hamn för lastning. Lossning och/eller lastning kan också ske i två celler flera hamnar. Den konventionella linjefarten är sålunda baserad på ett flertal hamnanlöp per resa. Ett tankfartyg kan t.ex. lossa i tre hamnar.
Den pågående hamnkoncentrationen innebär emellertid fortlöpande . en minskning av antalet hamnanlöp per resa. Att med befintligt statistiskt underlag kvantifiera denna minskning är dock inte möjligt.
Vad avser tankfarten kan slutligen nämnas att totala antalet resor från utländsk hamn med inkommande last av råolja och oljeprodukter år 1970 utgjorde ca 2700 (medellast ca 12 000 ton). Antalet resor i s, k. kombinerad fart var 540. .
Vad beträffar utvecklingen av trafiken med fartyg i tät reguljär trafik medför övergången till fartyg specialiserade för såväl last, hanteringsteknik och trade en ökning av fartyg i tät reguljär trafik på samma hamn :och :därmed normalt en minskning av benägenheten att anlita lots. Färjetrafiken med kombinerade enheter samt — i stigande omfattning — med rena Jastfartyg är ett exempel på detta. Detsamma gäller för fartyg byggda för lift-on/ lift-off i den kortväga utrikestrafiken, vare sig dessa är avsedda för containers eller skogsprodukter i enhetslaster.
2. Utvecklingen inom sjöfartsverket .
Under budgetåret 1970/71 = var. programbudgetarbetet främst inriktat på att förbättra verkets planeringsunderlag. Ett omfattande arbete lades ned på att åstadkomma relevanta prestations- och effektivitetsmått för farledsverksamheten.
Av de större nautiska och tekniska utredningar som utfördes kan nämnas översynen av kanaltrafikutredningens förslag beträffande Göta kanal samt vissa undersökningar rörande inseglingsförhållandena i Brofjorden. . .
Inom den verksamhet som avser programmet Farledsverksamhet kunde fyrpersonalen i anslutning till den fortgående fyrautomatiseringen under budgetåret 1970/71 minskas. med 32 personer till 111. . |
Fyrkassunen Västra Banken sattes ut i augusti 1970 och motsvarande
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 125
fyrskepp drogs in i september. Även fyrkassunen för Norströmsgrund sjösattes och blev efter utförda bottenarbeten utsatt på sin position un- : der budgetåret. Arbetet med fyrkassunen för Falsterborev, som skall ersätta det sista fyrskeppet, påbörjades hösten 1970. Kassunen var färdig för sjösättning vid budgetårets: slut och hade då en byggnadshöjd över vattenytan om 48 m. Vidare utfördes kassunarbetena under vintern för Landsorts Bredgrund och Vänta Litets grund i Töre i Norrbotten. - |
Av mindre fyrar som ersättning för bojar blev Gunvorsgrund samt Borussiagrund och Björnklack i inseglingen till Luleå färdiga. Fyrarna Remmargrund och Lerskärsgrund för söderarmsleden sjösattes under
juni i Töre. | S |
Hcelautomatisering och avbemanning genomfördes av fyrarna vid Bjuröklubb och Ölands södra grund. Modernisering och helautomatisering pågick under verksamhetsåret vid Simpnäsklubb. Halvautomatiscring av fyrarna Eggegrund, Holmögadd och Söderarm förde med sig vissa personalminskningar. : . :
En inspektion av samtliga obevakade mindre fyrar påbörjades och blev slutförd inom västra JIotsdistriktet under verksamhetsåret. Fyrarnas tillstånd var i många fall sådant att omedelbara åtgärder behövdes för att bevara anläggningarna i driftdugligt skick. Tillgängliga medel tillät dock endast begränsade åtgärder.
Arbetet med den nya deccakedjan för södra Östersjön slutfördes och anläggningarna togs i drift.
Under verksamhetsåret hade sjöfartsverket tillgång till fem lotsdistriktsfartyg och två gasningsjakter. Det isförstärkta distriktsfartyget Vega var under perioderna 30 december-20 januari och 14 februari- 19 april utnyttjat för isbrytning i Vänern.
De enheter som deltar i sjöräddningsverksamheten gjorde under verksamhetsåret sammanlagt 1 226 utryckningar, varav sjöfartsverket svarade för 223. En samrådsgrupp bildades för sjöräddningsfrågor med deltagande av representanter för de olika organen. Ett nytt system för uppföljning av sjöräddningsinsatserna togs i bruk som gör det möjligt att systematisera olyckorna och därigenom förbättra sjöräddningsorganisationen.
Sjömätning bedrevs under budgetåret 1970/71 huvudsakligen i tungtrafikkorridoren dels utanför norra delen av Bohuslän, delsjutanför södra delen av Öland och dels i norra delen av Södra Kvarken. I övrigt skedde mätningar i angöringsområdena vid Karlskrona och Landsort, över ett grundområde söder om Ven samt vid det planerade kärnkraftverket i Forsmark.
Under verksamhetsåret skedde inga ändringar i lotsningsorganisationen. Antalet lotsar inkl. lotsplatschefer minskade med 8 till 420. Båtpersonalen ökade med samma antal till 272.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 126
Den 1 januari 1971 infördes ett system med i princip allmän lotsfrihet. Därefter har sjöfartsverket hos Kungl. Maj:t hemställt om vissa undantag från lotsfriheten.
Antalet utförda lotsningar budgetåret 1970/71 minskade med 1 100 till 50 800 jämfört med föregående budgetår. Orsaken till den minskade lotsningen var till viss del arbetsmarknadskonflikten under februari och mars månader 1971. Större betydelse hade dock bortfallet av lotsavgiftsplikten tillsammans med det svaga fraktmarknadsläget.
Under vintern 1970—1971 var samtliga fem statsisbrytare insatta i isbrytning, dvs. Njord, Tor, Oden, Ymer och Thule. Förhyrda isbrytande bärgnings- och bogserfartyg förstärkte tidvis isbrytarkapaciteten främst i Södra Kvarken, Ålandshav och Vänern. För första året visade det sig möjligt att utan avbrott uppehålla sjöfarten på bottenvikshamnarna Piteå och Luleå. Samma förhållande gällde Vänern.
Isutbredningen under den gångna vintern motsvarade vad som kännetecknar en normal vinter. Isperiodens relativa kortvarighet, främst i Bottenhavet, gjorde dock att vintern från isbrytningssynpunkt låg på gränsen till mild.
Det totala antalet arbetsdagar för statsisbrytarna uppgick under budgetåret 1970/71 till 558 mot 736 budgetåret 1969/70 och 545 i medeltal för femårsperioden 1964/65—1968/69. För förhyrda hjälpisbrytare och bogserbåtar utgjorde antalet arbetsdagar totalt 343 mot 778 budgetåret 1969/70 och 472 i medeltal för femårsperioden 1964/65—1968/ 69.
Under budgetåret utfördes i statlig regi totalt 2 479 fartygsassistanser mot 6 200 föregående budgetår och 2 947 i medeltal för femårsperioden. Statsisbrytarna utförde sammanlagt 1 490 assistanser mot 3 626 föregående budgetår och 1 643 i medeltal för femårsperioden.
I vad avser programmet Fartygsverksamhet har programbudgetarbetet lett till att ctt rapportsystem för besiktningar och inspektioner utarbetats för sjöfartsinspektionen. Systemet skall förutom att det ger underlag för debitering av inspektionens tjänster ge löpande planeringsunderlag och prestationsstatistik för verksamheten.
Författningsarbetet har varit omfattande och i huvudsak inriktats på att inhämta eftersläpningen i följdförfattningarna till 1965 års lagstiftning om säkerheten på fartyg och 1967 års ändringar i sjölagen. Sålunda gav verket ut föreskrifter i form av kungörelser om utrustning för syrgasbehandling, placering av skeppsljus, utbildning för förare av större fritidsbåtar, ingivande av fartygsritningar, signaler vid transport till sjöss av farligt gods, förstärkning av fartyg för gång i is och brandskydd för tankfartyg. Vidare meddelades föreskrilter om säkerhetsåtgärder vid tankrengöring, begränsning av tankstorlekarna i stora tankfartyg, anvisningar om skydd mot olycksfall och ohälsa m. m.
1 det internationella arbetet på sjöfartsområdet deltog sjöfartsinspek-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 127
tionen i den Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO), Internationella arbetsbyrån (ILO), Köpenhamnskonventionen och Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Tyngdpunkten i arbetet låg på IMCO. Från och med 1 januari 1970 var Sverige: medlem av IMCO:s sjöfartssäkerhetskommitté (MSC). Medlemskapet :innebar ett avsevärt ökat engagemang i IMCO:s arbete. Under budgetåret deltog sjöfartsinspektionen i ca 25 sammanträden i London med olika IMCOorgan. : .
Slutligen kan nämnas att sjöfartsinspektionen i maj 1971 på Kungl. Maj:ts uppdrag i samråd med varudeklarationsnämnden lade fram förslag till typprovning av fritidsbåtar m. m. |
I verksamhetsplanen för budgetåren 1971/72 —-1976/77 redogör sjöfartsverket för verksamhetens inriktning under innevarande budgetår och den närmaste femårsperioden.
Fr. o. m. innevarande budgetår får sjöfartsverket medlen för den löpande verksamheten anvisade under fyra förslagsanslag, nämligen Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, Isbrytning, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. De båda första anslagen tillhör samma program, dvs. Farledsverksamhet. Orsaken till att posten Isbrytning redovisas under särskilt anslag är att denna verksamhet inte omfattas av kravet på kostnadstäckning. För delprogrammen i övrigt under Farledsverksamhet är fastslaget att avvägningen mellan intäkter och kostnader skall styra verksamhetens totala volym. Samma krav gäller för de: delprogram som nu är samlade under programmet Fartygsverksamhet. Utanför kravet på kostnadstäckning står däremot de båda smärre program som ligger kvar under Övrig verksamhet, nämligen Militär sjökartläggning
m. m. och Radiotjänst åt sjöfarten. | |
Det trafikpolitiska kravet att varje trafikgren skall bära de kostnader den förorsakar det allmänna giller alltså även för sjöfartens del. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, och Fartygsverksamhet har var sitt avgiftssystem. Delvis nya avgifter trädde i kraft den 1 januari 1971. Därtill kommer vissa bidrag från fritidssjöfart och fiske. Fartygsverksamheten får tillgodoräkna sig den stämpelskatt som utgår vid omsättning av befintliga fartyg. |
Sjöfartsverkets mål och planer för de olika delprogrammen är följande.
Det överordnade målet är att sörja för fartygens säkerhet till skydd för människor och miljö. Inom programmet Farledsverksamhet gäller detta fartyg — oberoende av nationalitet — som anlöper svenska hamnar eller utnyttjar farvatten utmed svenska kusten på resor mellan utländska hamnar. Jämsides med det överordnade säkerhetsmålet har verket att skapa gynnsammast möjliga betingelser för en effektiv sjöfart och därigenom bidra till landets transporthushållning och den materiella välståndsökningen. En effektiv sjöfart förutsätter ctt allt längre gående
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet: 128
samspel mellan fartyg, farled och hamn. Mot de lägre transportkostnader, som t. ex. en ökning av fartygens storlek i och för sig för med sig, får ofta ställas ökade kostnader för sjöfartsverket liksom för hamnägarna. . | .
Utvecklingen av fartygen mot större och. mera maskinstarka enheter med bättre navigatorisk utrustning har i åtskilliga avseenden skapat en säkrare sjöfart. Dessa fartyg ställer emceilertid krav på ett effektivt : utnyttjande i form av t.ex. snabba resor. Endast om åtgärder på farleds- och hamnsidan gör detta möjligt blir det lönsamt att sätta in fartygen på svenska hamnar. Mellan säkerhet och effektivitet föreligger ett allt mer markerat samband. Som ett av de mest verksamma sätten att främja säkerheten ter sig åtgärder i syfte att underlätta förutsättningarna för en ekonomiskt rationell sjöfart. | .
Speciell uppmärksamhet kräver ökningen av oljetransporterna och andra transporter av farligt gods genom: de miljöhot utsläpp kan innebära. Ett haveri kan få mycket stora återverkningar. :
Utfärdandet av trafikreglerande bestämmelser utgör ett verktyg i säkerhetsarbetet. Utbyggnaden av 5 § i 1962 års sjötrafikförordning ger sjöfartsverket möjlighet att utfärda sådana.
Mål och medel för sjöfartsverkets konkreta insatser i farledsväsendet kan enligt verket sammanfattas på följande sätt.
Mål
1. Minska riskerna för människor och miljö liksom för fartyg och last .
2. Öka kännedom om olika farvattens djupförhållanden och därmed bl. a. ge möjlighet att utnyttja större och mera effektiva fartyg
3. Ta upp nya sjövägar då efterfrågan motiverar detta
4. Möjliggöra snabbare resor genom att förbättra farvattnens standard | .
5. Nå fram till trafik året runt för viktigare hamnar inom samtliga kustavsnitt liksom i Vänern och Mälaren
6. Minska påfrestningarna för de ombordanställda
7. Fullgöra olika sociala funktioner såsom sjöräddning och isbrytning för kustbefolkningens räkning
Medel
1. Sjökartläggning och utgivande av sjökort och nautiska publikationer
2. Farledsutmärkning (fyrar, bojar, prickar) 3. Positionsbestämningsmedel 4. Lotsningsverksamhet
5. Farledsfördjupningar
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 129
6. Isbrytning
7. Trafikföreskrifter
8. Inspektion och kontroll
9. Sjöräddning
De olika medlen är inom successivt vidare gränser utbytbara som följd av den tekniska utvecklingen. Till sjöfartsverkets viktigaste avvägningar hör att satsa på sådana medel som gör det möjligt att hålla nere kraven på mera kostnadskrävande aktiviteter.
I prop. 1971:1 (bil. 8 s. 85-—90) redovisades sjöfartsverkets verksamhetsplan för budgetåren 1970/71—1975/76. I det följande redogörs i huvudsak för de ändringar som verksamhetsplanen för 1971/72—1976/ 77 innebär.
För de olika delprogrammen under programmet Farledsverksamhet anför sjöfartsverket i huvudsak följande.
Efter tillägg till sjöfartsverkets instruktion ingår fr. o. m. innevarande budgetår i verkets uppgifter att till främjande av en samhällsekonomiskt lämplig utformning av hamnväsendet Jämna råd i frågor om lokalisering eller utbyggnad av hamn eller samordning mellan hamnar och att verka för att samråd sker i sådana frågor. Verket har härmed fått till uppgift att i vissa avseenden fullfölja de förslag hamnutredningen lade fram i det år 1969 avlämnade delbetänkandet De svenska hamnarna (SOU 1969: 22, 23).
Sjöfartsverkets verksamhet förutsätter i såväl tekniska och nautiska som juridiska frågor fortlöpande och nära kontakter med de olika hamnarna och dessas centrala organisation Svenska hamnförbundet. Inom det ekonomiska området svarar verket för hamntaxekontrollen. Den samhällsekonomiska uppföljningen av hamninvesteringar m.m. är snävt begränsad till vad som erfordras för verkets interna planering. Här måste nu ske en utbyggnad. Samtidigt bör de nautiska och tekniska frågorna systematiseras och bli behandlade från ett vidare perspektiv än tidigare. Detta förutsätter en personalförstärkning inom centralförvaltningen. I ett inledande skede — i avvaktan på de kontakter sjöfartsverket avser ta med främst hamnförbundet — bör personalökningen begränsas till ett minimum och omfatta två tjänstemän med placcring på resp. driftavdelningen och ekonomiavdelningen. Härutöver krävs medel för viss tillfällig arbetskraft.
Vid utgången av budgetåret 1972/73 kommer det sista fyrskeppet att vara ersatt med en bottenfast fyr. Under femårsperioden kommer programmet för automatisering av fyrar att vara i stort sett genomfört och kvarvarande fyrpersonal bestå av enbart ett trettiotal man. Möjligheterna att omplacera övertalig personal scr sjöfartsverket som relativt goda.
Fyrunderhållet frimst på västkusten är kraftigt eftersatt. Det är inte längre möjligt att pressa underhållsvolymen för att på så sätt hålla nere
5 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 130
medelsbehoven. Följden skulle bli från säkerhetssynpunkt oacceptabla driftrubbningar och en omfattande kapitalförstöring. Sjöfartsverkets anslagsberäkningar är baserade på att eftersläpningen av underhållet får inhämtas med början redan från innevarande budgetår.
Behovet av distriktsfartyg och gasningsjakter skall ses i samband med farledsutmärkningen och den tekniska utvecklingen av denna. Utbytet av bojar mot fyrar liksom nya former för energitillförsel för fyrar kan på sikt möjliggöra en ytterligare begränsning av antalet tjänstefartyg. Mer närliggande är dock ersättning av en äldre gasningsjakt som inte längre kan hållas i sjövärdigt skick.
I detta sammanhang tar sjöfartsverket upp frågan om Jotsdistriktsorganisationen. En sammanläggning av det mellersta och det östra distriktet skedde den 1 juli 1970.
Den ytterligare begränsning som närmast kan komma i fråga avser en sammanläggning av övre och nedre norra distrikten. Sjöfartsverket har dock vid sina överväganden kommit fram till att frågan om en sammanläggning inte kan prövas utan ett ställningstagande till distriktsorganisationens framtida bestånd över huvud taget. Förslag har framförts om att helt slopa den regionala organisationen men också att ge den annan inriktning. Det är knappast realistiskt att nu ta upp denna större fråga. Verket måste först ha erfarenhet av betingelserna för verksamheten efter centralförvaltningens flyttning till Norrköping och den då mest lämpliga arbetsfördelningen mellan centrala, regionala och Jokala organ.
Sveriges och de nordiska grannländernas deccasystem är nu så utbyggda att samtliga farvatten längs den svenska kusten fått god täckning. De större fartygen har till övervägande del deccamottagare ombord. Förskjutningen mot mer lastdryga enheter för med sig att också en allt större del av samtliga de fartyg som anlöper svenska hamnar har sådan utrustning. Femårsplanen är inriktad på fortsatt drift av befintliga kedjor. Kostnaderna är till helt övervägande del fasta. Ändrade artbetstidsbestämmelser innebär ökat personalbehov. Under femårsperioden krävs vissa ersättningsinvesteringar. Samtidigt sker en modernisering av de äldre kedjorna. I första hand gäller detta Norrland. Investeringsbehoven för med sig att: kapitalkostnaderna i form av avskrivningar och ränta kommer att öka.
Den i fjolårets anslagsframställning redovisade PM rörande den närmare målsättningen för sjökartläggningen för handelssjöfarten samt behovet av sådan sjökartläggning m. m. underströk angelägenheten för den närmaste tioårsperioden av en viss koncentration av mätningarna till de s.k. tungtrafikkorridorerna. Planen representerade sålunda en prioritering grundad på den aktuella utvecklingen inom handelssjöfarten.
Utan att frångå handlingslinjen med en kraftinsats på tungtraflikkorridorerna, dvs. uppmätning (delvis i samarbete med angränsande
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 131
länder) av en högprioriterad del av havet från Atlanten till vissa svenska hamnar, anser sig verket, under den tidsperiod planen avses täcka, inte komma att kunna bortse från andra sjömätningsbehov. För att göra det möjligt att bedriva verksamheten rationellt har sjökarteavdelningen påbörjat arbetet med en rullande treårsplan. Det tidigare systemet med prestationsredovisning genom antal lodade kilometer är numera överarbetat så att det täcker även andra slag av sjömätningsverksamhet än lodning. Detta förväntas ge inte bara en mera rättvisande prestationsredovisning utan även underlätta den operativa planeringen liksom debiteringen av sjömätningsuppdrag för utomstående beställare. Militärsjömätningen avses försöksvis bli debiterad enligt samma grunder för belastning av den från avgiftstäckning undantagna anslagsposten Militär sjökartläggning. Ambitionen är att under planens tidsperiod
a) fortsätta mätningarna i tungtrafikkorridoren över Nordsjön och Östersjön fram till stockholmsregionen,
b) utföra spridda farledsmätningar betingade av farledsförbättringar och hamnbyggnader utefter hela svenska kusten,
c) påbörja mätningar i Vänern för det nya större djupgåendet, varvid vissa korridorer för sjöfart under den tid isläggning inte förekommer högprioriteras och till huvuddelen avslutas, |
d) påbörja mätningar i Mälaren för ett ökat djupgående,
c) påbörja mätningar efter norrlandskusten för vintersjöfartens ökade säkerhet, varvid endast spridda särskilt oroande avsnitt beräknas kunna medhinnas utan kapacitetsökning,
f) företa rekognoseringslodningar inom Sverige omgivande havsområden, särskilt där — enligt inkomna rapporter — risk för grundare partier kan föreligga,
&) öka militärsjömätningen.
Sveriges långa kust och decentraliserade hamnsystem för med sig att lotsningsverksamheten blir det ojämförligt mest kostsamma av delprogrammen under Farledsverksamhet. Den höga löneandelen gör att kostnaderna som följd av de senare årens avtalsuppgörelser ökat starkt, en ökning som bara till ringa del går att kompensera med höjda lotsningsavgifter. Till detta har också bidragit arbetstidsbegränsningarna och den ökade kompensation arbetstagarna erhåller för arbete med annan än normal tidsförläggning.
Antalet resor till och från svenska hamnar minskar som följd av ändrad uppläggning av sjötransporterna. Förbättrad farledsutmärkning och modern nautisk utrustning ombord på fartygen begränsar behovet att anlita lots. Lotsningarna förskjuts allt mer till perioder med som följd av mörker, dimma, etc. besvärliga framkomstförhållanden. Beredskapstjänsten får ökad vikt.
Efter den starka minskningen av antalet lotsningar mellan åren 1965 och 1968 låg antalet under tre år på ca 52 000 å 53 000. I första
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 132
hand det svaga fraktläget innevarande år har på nytt minskat lotsningsfrekvensen. Årets lotsningar lär knappast komma att överstiga 48 000 trots den taxesänkning som kom till stånd vid årsskiftet. Bättre frakter bör på nytt höja lotsningsbenägenhbeten. Å andra sidan fortsätter trenden mot större och färre fartyg och mot begränsning av antalet hamnanlöp per resa. Denna utveckling lär i varje fall den närmaste femårsperioden dock ske utan sådana ändringar i hamnstrukturen att dagens lotsningsorganisation ter sig föråldrad.
Sjöfartsverkets långsiktiga planering bygger på vad föredragande departementschefen anförde i prop. 1970: 119 angående bl.a. riktlinjer för lots- och fyrväsendets organisation om ytterligare koncentration av lotsningsverksamheten till de hamnar och kustavsnitt som alltjämt är av betydelse för sjöfarten. Vad avser olika angivna rationaliseringsprojekt anför sjöfartsverket följande. Enligt vad som anfördes i nyssnämnda proposition, räknade sjöfartsverket med att under de närmaste åren följande ytterligare förändringar av lotsningsorganisationen kunde komma ifråga, nämligen sammanläggning av Hudiksvalls, Söderhamns och Gävle lotsplatser, inordning av Furusunds lotsplats under Stockholms lotsplats, sammanläggning av Lysekils och Nordkosters lotsplatser samt indragning av lotsuppassningsställena Dalarö, Storugns och Ystad. Sjöfartsverkets bedömning i detta avseende ansågs i och för sig rimlig mot bakgrunden av den hittillsvarande utvecklingen av lotsningsfrekvensen. Åtgärderna har emellertid av olika skäl måst skjutas på framtiden. I Söderhamn uppförs ctt lotsuppassningställe på fastlandet vid Ljusne. Verket anser att viss erfarenhet av den nya platsen bör föreligga innan ytterligare åtgärder vidtages inom kustavsnittet. I fråga om Furusund och Dalarö pågår utredningar. Verket har ingående studerat bl. a. Sandhamnsledens framtida förutsättningar. F. n. är det inte möjligt att göra några större preciserade besparingar genom omorganisation av dessa platser. Sammanläggning av Lysekils och Nordkosters lotsplatser liksom neddragning av Ystads lotsuppassning ger inte några påtagliga vinster förrän i samband med pensionsavgångar. Lotsningen på Gotland är numera samordnad. Personalen i Slite, Visby och Storugns utnyttjas gemensamt. En indragning av Storugns skulle snarast försvåra denna samordning.
Sjöfartsverket räknar med följande antal lotsar (inkl. lotsplatschefer) och båtmän (inkl. förste reparatörer) perioden 1971—1976.
| per den 1.7 år | lotsar | bätmän | summa |
| 1971 | 420 | 272 | 692 |
| 1972 | 417 | 282 | 699 |
| 1973 | 413 | 282 | 695 |
| 1974 | 411 | 282 | 693 |
| 1975 | 411 | 282 | 693 |
| 1976 | 411 | 282 | 693 |
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 133
I anslagsframställningen för innevarande budgetår angav sjöfartsverket personalen den 1 juli 1971 till 687 man, varav 426 lotsar och 261 båtmän. Verket utgick därvid från att ovan nämnda organisationsändringar skulle kunna ske relativt snart. Som anförts har de inte kommit till stånd. Antalet lotsar har oberoende härav minskat mer än planerat. I några fall har lotsar ersatts med båtmän för att bl. a. möjliggöra dubbelbemanning av lotsbåtar.
Som mål för den statliga isbrytarverksamheten har de senaste åren gällt att under milda och normala vintrar skall finnas möjlighet till skeppning äret runt från Umeå uthamn och sydvart. Samtidigt skall finnas kapacitet för tillfällig assistans under högvintern av sjöfarten till och från hamnarna i nordligaste Östersjön. Under stränga isvintrar, dvs. i genomsnitt en på fyra, skall vinterstängningen av bottenhavshamnarna i görligaste mån begränsas. Målet formulerades under en tid då tillgången på större för vintersjöfart väl lämpade fartyg var mycket begränsad. I trafiken på vissa hamnar förekom sådana fartyg över huvud taget inte alls. Detta var under vissa vintrar orsaken till att skeppningarna över bl. a. bottenvikshamnarna fick upphöra. Isbrytarresurser stod i viss utsträckning att tillgå för en förlängd seglation.
Tillgången på fartyg väl lämpade för gång i is har de senaste åren ökat kraftigt. Olika norrländska avlastare har tillförsäkrat sig dessa för att nå fram till ökad kontinuitet i skeppningarna. Tillgången till dessa fartyg tillsammans med tillkomsten av statsisbrytaren Njord hösten 1969 har gjort det möjligt att gå utöver den av dåvarande sjöfartsstyrelsen och isbrytarnämnden formulerade målsättningen. Den stränga vintern 1969—70 gick det att — trots de stora insatsbehoven i Östersjön och på västkusten — under hela vintern hålla uppe en om än begränsad sjöfart i Bottenhavet med tyngdpunkt på sundsvalls-, örnsköldsviksoch umeådistrikten. Under sistlidna för landet som helhet milda vinter har en likaledes begränsad sjöfart utan avbrott kunnat bedrivas på de båda bottenvikshamnarna Piteå och Luleå. Sjöfartsverket vill understryka att svårigheterna varit stora. Det har med tillgänglig isbrytarkapacitet inte gått att undvika delvis långa väntetider och andra fördröjningar. Behov föreligger vidare av bättre farledsutmärkning och säkrare sjökortsunderlag. Erfarenheterna har dock tydligt visat att en utvidgad vintersjöfart är tekniskt och nautiskt möjlig.
Tillkomsten av den i våras för leverans hösten 1974 beställda isbrytaren med dess 22 000 hkr som ersättning för den överåriga Ymer innebär en kapacitetsökning. Hänsyn får emellertid tas till att befintliga isbrytare då är äldre med den ökade risk för haverier detta ofrånkomligt för med sig. Isbrytaren Thule med enbart 5 000 hkr, byggd år 1953, kan inte i längden sysselsättas i den krävande havsisbrytningen, en verksamhet fartyget inte ursprungligen är avsedd för. Fartyget bör användas enbart för mera sekundära uppgifter. I annat fall torde fartyget rela-.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 134
tivt snart få utmönstras.
För kvalificerade uppgifter finns år 1974 — trots tillkomsten av en isbrytare — endast fyra enheter till förfogande. Detta går inte att förena med den utvidgade målsättning som sjöfartsverket mot bakgrund av norrlandsindustrins uttalade önskemål och de senaste båda årens erfarenheter anser böra gälla för den statliga isbrytarverksamheten. Skall den norrländska industrin få arbeta på något så när samma villkor som motsvarande industri i landets sydligare delar krävs en utbyggnad av isbrytarkapaciteten. Målsättningen bör vara att befästa förutsättningarna för sjöfart året runt på bottenhavshamnarna och avsevärt förlänga skeppningssäsongen för de större hamnarna vid Bottenviken. Under milda och normala vintrar skall för isförstärkt tonnage och vid viss koncentration av utlastningen sjöfarten kunna pågå året runt. Under stränga vintrar skall skeppningssäsongen förlängas så långt det går utan att eftersätta övriga delar av landet.
Sjöfartsverket har i sin femårsplan räknat med anskaffning av två statsisbrytare, varav en med 22 000 hkr och en med 12 000 hkr. I vilken takt ytterligare anskaffning bör ske torde få avgöras efter prövning av hamnutredningens betänkande om vintersjöfarten.
Vad avser vänersjöfarten är sjöfartsverkets planering inriktad på oavbruten sjöfart under vintersäsongen. Detta förutsätter ökade förhyrningar de närmaste åren. Verket begär investeringsmedel för projektering och byggande av ctt isbrytarfartyg avsett för främst Vänern.
Kontinuerligt sker åtgärder för att öka isbrytningens effektivitet. Hit är att hänföra skärpta krav på lämplighet hos de i vintersjöfarten insatta fartygen, koncentration av lasterna, förbättrade isprognoser genom bl. a. utökad isspaning, utökad förhbyrning av isbrytande bärgnings- och bogserfartyg för att avlasta statsisbrytarna enklare arbetsuppgifter samt utvidgat samarbete med de övriga nordiska ländernas isbrytarledningar. En åtgärd som kan få stor betydelse på längre sikt är den isforskning som kommit i gång i samverkan med finska sjöfartsstyrelsen.
För programmet Fartygsverksamhet försöker sjöfartsverket fr. o. m. innevarande budgetår att fastställa allmänna målsättningar, prestationer och operativa målsättningar för de olika delprogrammen.
Antalet nybyggnader av fartyg för svenska redare och inköp av fartyg från utlandet till Sverige är faktorer som starkt påverkar efterfrågan på sjöfartsinspektionens tjänster. Under åren 1968—1970 icevererades 101 handelsfartyg. Motsvarande siffra för åren 1971--1973 beräknas till 131. Av dessa beräknas 51 fartyg levereras under år 1972, varav 31 fartyg från utländska varv. Härtill kommer ett betydande antal nybyggnader av mindre fartyg såsom bogserbåtar, vägfärjor, pråmar och andra specialfartyg.
Fartygens trafikområden och hamnanlöp är en annan faktor av betydelse för efterfrågan. Vissa fartyg är aldrig tillgängliga för tillsyn i
Prop. 1972:1 Bilaga 8 MKommunikationsdepartementet 135
svenska hamnar. Ca 20 26 av antalet svenska handelsfartyg över 100 bruttoregisterton motsvarande ca 50 7 av totala dräktigheten har under perioden 1965—1969 varit uthyrda till utlandet hela året eller utcslutande sysselsatts i fart mellan utländska hamnar. En genomgång av positionslistor för flertalet svenska rederier visar att 143 svenska fartyg om tillsammans ca 2,5 milj. bruttoregisterton inte anlöpt svensk hamn under år 1970. Av dessa hade 82 fartyg om tillsammans ca 1,9 milj. bruttoregisterton anlöpt hamnar som avses betjänas av ett sjöfartsinspektionskontor i Rotterdam som föreslås av sjöfartsverket fr. o. m. budgetåret 1972/73. En betydande andel av dessa fartyg består av stora tankfartyg och stora bulkfartyg.
Av vikt är också antalet anlöp av utländska fartyg i svenska hamnar och främst då tankfartyg. Antalet i utrikes sjöfart inklarerade sådana fartyg ökade under perioden 1961—1970 med ca 170 2, och deras anlöp uppgick år 1970 till drygt 3 000.
Behovet av ökade insatser när det gäller det förebyggande skyddet mot ohälsa och olycksfall i fartyg belyses av att antalet skador per 1 milj. arbetstimmar är drygt 60 96 högre för sjöfarten än för förädlingsindustrin. Antalet förlorade arbetsdagar per 19000 arbetstimmar är vidare drygt fem för sjöfarten mot drygt en och en halv för förädlingsindustrin.
Det moderna industrisamhällets behov av fartygstransporter av oljor, flytande kemikalier och andra miljöfarliga varor ökar ständigt. Svensk sjöfartsnärings höga standard medför att svenska redare i betydande omfattning inriktar sig på dessa transporter. Stora krav ställs på fartygens konstruktion, utrustning och säkerheten vid framförandet. De ombordvarandes utbildning och kvalifikationer måste med hänsyn till farligheten i verksamheten vara sådana att högt ställda krav på säkerhet vid handhavandet av fartygen och lasterna säkerställs.
II. Sjöfartsverkets anslagsframställning för budgetåret 1972/73, m. m.
1. Utfallet budgetåret 1970/71
Den anslagsmässiga belastningen för de anslag som fr. o. m. budgetåret 1971/72 redovisas under sjöfartsverket blev 124,9 milj. kr. Därtill kommer 912 000 kr. under utgilter för statens kapitalfonder, som motsvarar nedskrivning av investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte om tillsammans 3,2 milj. kr. under budgetåret 1970/71. På riksstaten var upptaget 116,3 milj. kr. Överskridandet om 8,6 milj. kr. förklaras av alt anslaget Isbrytning måst överskridas med 5,1 milj. kr. samt av lönereglering inom lotsväsendet och stigande kapitalkostnader m. m.,
vilket medförde ett överskridande om 3,6 milj. kr. för anslaget Farleds-
verksamhet, exkl. isbrytning. De övriga anslagen Fartygsverksamhet
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 136
och Övrig verksamhet uppvisade en besparing om sammanlagt 104 000 kr.
Mot anslagsbelastningen skall ställas inkomster som redovisas på riksstatens inkomstsida i form av fyr-, lots-, skeppsmätnings- och fartygsinspektionsavgifter m. m., försäljning av sjökort samt stämpelskatt. Dessa inkomster utgjorde 84,7 milj. kr. mot i riksstaten beräknade 82,6 milj. kr.
2. Beräknat utfall budgetåret 1971/72
Sjöfartsverkets interna budget för innevarande budgetår räknad i 1971 års priser och 1971/72 ärs löner tyder på en anslagsbelastning på 144,8 milj. kr. mot det i riksstaten upptagna beloppet 121,3 milj. kr. Det beräknade överskridandet består till 16,5 milj. kv. av prisoch löneomräkning. Av merbelastningen i övrigt väntas 5 milj. kr. falla på anslaget Isbrytning och 2 milj. kr. på anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning.
Inkomsterna på riksstatens inkomstsida beräknas nu till 92,3 milj. kr. vid oförändrade avgifter att jämföra med 98 milj. kr. i riksstaten.
3. Anslagsframställning för budgetåret 1972/73
Omläggningen av anslagssystemet från innevarande budgetår och därmed anpassningen till kraven på kostnadstäckning genom sjöfartsavgifter har bl.a. givit anslagsredovisningen en bättre företagsekonomisk inriktning. Till överskådligheten bidrar bruttoredovisningen av kostnader och intäkter under sjöfartsverkets fond.
Sjöfartsverket överväger för närvarande vissa mindre ändringar i anslagssystemet i vad avser anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning. Motiv finns sålunda knappast för att ha en särskild anslagspost för Tjänstefartyg och gasningsjakter. Fartygen är indirekta kostnadsställen. Kostnaderna bör fördelas på de anordningar m. m. fartygen betjänar. Detta skulle underlätta en regional och lokal nedbrytning av programmet Farledsverksamhet. Den tidskrivning som under ett par år försöksvis skett på fartygen ger underlag för omläggningen.
Kostnaderna för sjökortstrycket belastar f. n. den högstbestämda anslagsposten Allmän sjökartläggning. Detta innebär att en ökad sjökortsförsäljning, trots de ökade intäkter en sådan för med sig, begränsar utrymmet för i första hand sjömätningen. Kostnaderna för trycket bör framdeles bestridas från den förslagsvis betecknade posten Publikationer. Det skulle på så sätt också bli ett direkt samband mellan denna post och intäktstiteln Försäljning av sjökort m. m.
I den kapitalfond sjöfartsverket erhöll per den 1 juli 1966 ingår inte verkets olika lager. Systemet innebär f. n. att kostnaderna vid inköp direkt
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 137
belastar de olika tillgångsgrupperna under sjöfartsverkets fond. Något lagerkonto i den centrala bokföringen finns alltså inte. Det begränsade antalet lagerartiklar för med sig att kostnadsfördelningen trots viss schablonisering blir godtagbar. Väsentliga förändringar i lagerhållningen skulle däremot påverka verksamhetens resultat. Förfarandet är vidare oförenligt med en god intern kontroll.
Sjöfartsverket har dröjt med en omläggning i avvaktan på riksrevisionsverkets ännu ej framlagda handledning om bl.a. förrådsredovisning. Av främst kontrollskäl vill sjöfartsverket dock inte längre skjuta på omläggningen vad avser huvudförrådet i Rosenvik med ett lager värt sammanlagt ca 1 milj. kr. Lagret bör invärderas i sjöfartsverkets fond, varvid driftanslaget gottskrivs. En eventuell ökning av lagret finansieras med investeringsmedel. Värdet av lagret belastas liksom oavskrivna kapitaltillgångar med ränta.
Sjöfartsverket räknar med en total kostnad om 159,4 milj. kr. för budgetåret 1972/73, vilket innebär en ökning med 30,9 milj. kr. i förhållande till i prop. 1971: 1 angivna kostnader. Jämfört med basförslaget (kostnaderna 1971/72 omräknade till prisläget den 1 juli 1971 och 1972 års löner) innebär detta en volymökning om 10,7 milj. kr. Härav faller 4 milj. kr. på anslaget Isbrytning och 1,9 milj. kr. på anslaget Fartygsverksamhet. För anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, blir volymökningen 4,8 milj. kr.
De totala kostnaderna redovisade efter kostnadsslag fördelar sig enligt
| följande. | milj. kr. | | procent |
| Avlöningar och arvoden | 87,0 | 54,6 |
| Resor | 3,2 | 2,0 |
| Lokalhyra | 2,4 | 1,5 |
| Övriga omkostnader | 34,1 | 21,4 |
| Hyror och arrenden | 0,2 | 0,1 |
| Kapitalkostnader | 32,5 159,4 | 20,4 100,0 |
Kapitalkostnaderna fördelar sig med 15,7 milj. kr. på räntor och 16,8 milj. kr. på avskrivningar.
De intäkter som redovisas under anslag, sjöfartsverkets fond eller utgör bidrag beräknas till 8,5 milj. kr. Av detta belopp utgör 5,4 milj. kr. samkostnadsbidrag från nionde huvudtiteln.
Detta innebär att anslagsbelastningen på driftbudgeten för budgetåret 1972/73 beräknas till 150,9 milj. kr. (+ 29,6 milj. kr.). Av detta belopp avser 115 milj. kr. (+ 22,8 milj. kr.) de avgiftsfinansierade anslagen Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, och Fartygsverksamhet.
För att uppnå kostnadstäckning för de avgiftsfinansierade anslagen krävs vissa intäktsförstärkningar. Förutom den merintäkt om ca 3 milj. 5+ Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 138
kr. som den väntade trafikökningen beräknas medföra föreslår verket en avgiftshöjning med i genomsnitt ca 20 20. De intäkter som redovisas på riksstatens inkomstsida i form av fyr-, lots-, fartygsinspektions- och skeppsmätningsavgifter samt stämpelmedel och inkomster av sjökortsförsäljningen beräknas då komma att uppgå till ca 112,8 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Det beräknade underskottet för de avgiftsfinansierade anslagen skulle därvid begränsas till ca 2,2 milj. kr. Utan avgiftshöjning beräknas intäkterna till ca 95,7 milj. kr. och underskottet skulle därmed stiga till ca 19,3 milj. kr.
Det beräknade underskottet i kostnadstäckningen är helt att hänföra till anslaget Fartygsverksamhet. Sjöfartsverket framhåller i sammanhanget att kostnaderna för det förebyggande oljeskyddet bör läggas utanför kravet på kostnadstäckning. Vidare bör sjöfartsverket få tillgodoräkna sig del av de arbetarskyddsavgifter, som enligt lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift erläggs av svenska redare. Vissa kostnader under Fartygsverksamhet är enligt verket att hänföra till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning. Slutligen förutsättes finansieringen av typprovningsverksambheten av fritidsbåtar ske genom speciella avgifter.
Sambandet mellan bruttokostnad, anslagsbelastning och kostnadstäckning för de olika anslagen för budgetåret 1972/73 framgår av följande tabell.
milj.kr.
Anslag Dl D2 D3 D4 Totalt
Bruttokostnad 111,6 34,2 11,8 1,8 159,4 Intäkter under anslag,
| fonden samt bidrag | 7,8 | 0,1 | 0,6 | — | 8.5 |
| Anslagsbelastning | 103,8 34,1 | I1,2 | 1,8 | 150,9 | |
| Intäkter på riksstaten 104,4 | — | 8,4 | — | 112,8 | |
| Kostnadstäckning | +0,6 -34,1 | -2,8 | -1,8 | -38,1 |
Sjöfartsverket beräknar att genomförandet av dess förslag under programmen kräver en personalstyrka om 1 428 personer, vilket innebär en öknping med 17 personer jämfört med innevarande budgetår.
Utöver här redovisade medel på driftbudgeten begär verket investeringsanslag motsvarande en medelsförbrukning av 38,5 milj. kr. under sjöfartsverkets fond samt 7,5 milj. kr. under fonden för Södertälje kanalverk.
I det följande redovisas de beräknade kostnadsförändringarna för budgetåret 1972/73 i förhållande till anvisade kostnader för budgetåret 1971/72 omräknade till prisnivån den 1 juli 1971 och lönenivån år 1972.
Central administration (totalt). För det utbyggda redovisningssystemet efter övergång till system S, som beräknas ske den 1 juli 1972, samt
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 139
övrig erforderlig förstärkning av ckonomiavdelningen räknar verket med behov av två byråassistenter. Därtill kommer ökade kostnader för ADB, ' blanketter m. m, (+ 218 000 kr.) Trafiksektionen behöver en kvalificerad tjänsteman för ledning och löpande planering av lotsningsverksamheten. Personalsektionen har behov av en tjänsteman för kontorsrationalisering och andra administrativa uppgifter. Verket räknar därtill med medel för en utbyggd långtidsplanering av Jlotsningsverksamheten. (+ 264 000 kr.) Sjöfartsverket skall efter den ändring av instruktionen som Kungl. Maj:t beslöt den 4 juni 1971 lämna råd i hamnfrågor. Denna uppgift kräver personalförstärkning med en kvalificerad tjänsteman på vardera planerings- och budgetsektionen. (+ 170 000 kr.) Ersättning av en kontorsoffsetmaskin, vidgad extern och intern information samt ökad utannonsering av tjänster på grund av den förestående flyttningen till Norrköping ökar omkostnaderna. (+ 126 000 kr.)
För anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, i övrigt redovisas följande förändringar för de olika delprogrammen.
Utvecklingsverksamhet. Utvecklingsarbete för att kunna införa automatstyrning på sjömätningsbåtarna. Bemanningen skulle då kunna reduceras från två till en man per båt. (+ 85 000 kr.)
Tjänstefartyg och gasningsjakter. Kapitalkostnadsökning samt ökat underhåll. (+ 50 000 kr.)
Fyrar och andra säkerhetsanstalter. Kapitalkostnadsökning beroende bl. a. på invärdering av AMS-investeringar. (+ 831 000 kr.) Ökade un- ' derhållskostnader för att genomföra en upprustning av västkustfyrarna och uppehålla helikopterservicen. (+ 1 974 000 kr.) Den fortgående automatiseringen av fyrarna möjliggör cn personalminskning om tio personer, vartill kommer minskade prickkostnader. (—913 000 kr.)
Radionavigeringsstationer. En uppräkning av underhållskostnaderna måste ske med hänsyn till den faktiska belastningen som delvis uppvägs av minskade kapitalkostnader. (4 32 000 kr.)
Kanaler och fördjupade farleder. Kapitalkostnadsökning. (+ 8 000 kr.)
Sjöräddning m. m. Radiotjänstkostnader med anledning av utbyggnader av kustradions VHF-nät samt ledningskostnader för separat passning vid Stockholms kustradiostation. Därtill kommer ökade kapitalkostnader. (+ 293 000 kr.)
Allmän sjökartläggning. För att inhämta en arbetsbalans vad gäller sjökortsutgivningen samt för den alltmer tekniskt kvalificerade sjökartverksamheten krävs personalförstärkningar med en hydrograf, tre kartografer och två dataingenjörer. (+ 327 000 kr.) För att i någon mån begränsa produktionsbortfallet till följd av otillräckliga medel, förslitning m.m. ökar underhållskostnaderna. Därtill kommer en uppräkning av kapitalkostnaderna. (+ 1 135 000 kr.)
Lotsväsendet, En uppräkning av underhållskostnaderna för att inhämta
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 140
det eftersatta underhållet på lotsbåtarna kompenseras av en minskning av lotspersonalen. Därtill kommer uppräkning av kapitalkostnaderna. (4 271 000 kr.)
Publikationer. En inhämtning av arbetsbalansen medför behov av ytterligare en redaktör. (-+- 66 000 kr.)
Under anslaget Isbrytning räknar verket med följande kost-
Administration. Verket räknar med en besparing under posten resor. (— 2 000 kr.)
Isbrytning. Posten förhyrning har räknats upp, delvis beroende på ökade kostnader för isbrytning på Vänern. Behov av ökade förhyrningar föreligger även under normalvintrar för södra Bottenhavet och Östersjön. Därtill behöver isspaning med flygplan ökas för att erhålla ett så fullständigt underlag som möjligt för dirigering av isbrytare och handelsfartyg. (+ 1865 000 kr.) Underhållet ökar till följd av träffade avtal med Karlskrona- och Finnbodavarvet. (+ 500 000 kr.) Driften av statsisbrytarna är beräknad med utgångspunkt att fem statsisbrytare skall vara rustade och insatta för isbrytning under sammanlagt 27 månader. För underhållet ovan beräknas 29 månader. Lönekostnaderna omfattar till skillnad mot tidigare ersättning för semester och kompensationsledighet efter avslutade expeditioner. (+ 1 290 000 kr.) Kapitalkostnaderna ökar slutligen på grund av ränta för av verket beräknade betalningar på nya isbrytare. (+ 344 000 kr.)
För anslaget Fartygsverksamhet redovisar sjöfartsverket följande kostnadsförändringar.
Sjöfartsinspektion m.m. En utbyggnad av inspektionsverksamheten är nödvändig. En genomgång av positionslistor för år 1970 visar att 143 svenska fartyg om tillsammans ca 2,5 milj. bruttoton icke anlöpt svensk hamn detta år. Verket föreslår därför att ett inspektionskontor förläggs i Rotterdam. Av ovannämnda fartyg hade 82 st. motsvarande 1,9 milj. bruttonton anlöpt hamn som avses betjänas av det nya kontoret. Dessutom krävs ökade medel för utrikes resor i samband med tillsyn av svenska fartyg. (+ 617 000 kr.) För arbetarskyddsfrågor och frågor rörande de ombordanställdas arbets- och boendemiljö behövs ytterligare medel. Verket beräknar belopp för en fartygsinspektör för bullerfrågor samt för hälften av tre fartygsinspektörer för övriga uppgifter. (+ 188 000 kr.) Det förebyggande skyddet mot utsläpp av mineraloljor och andra farliga ämnen kräver en tjänsteman i centralförvaltningen samt hälften av tre fartygsinspektörer på distrikten. Därtill kommer ökad intern utbildning. (+ 255 000 kr.) Slutligen begärs medel för typprovning av fritidsbåtar. (+ 575 000 kr.) Kostnaderna för denna verksamhet avses täckas genom särskilda avgifter.
Sjöteknisk utredningsverksamhet. En tjänsteman behövs för analys och utvärdering av yrkesskadefall m. m. ombord samt sjöolyckor, Därtill
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 141
kommer kostnader för publikationer. (+ 99 000 kr.) För det förebyggande miljöskyddet tar verket upp en byrådirektör. (4 79 000 kr.)
Vad slutligen avser anslaget Övrig verksamhet är hela det begärda ökningsbeloppet att hänföra till pris- och löneomräkning.
III. Departementschefen
Sjöfartsverkets verksamhet är fr. o. m. innevarande budgetår uppdelad i tre program, nämligen Farledsverksamhet, Fartygsverksamhet och Övrig verksamhet. Medel till programmet Farledsverksamhet anvisas över två anslag benämnda Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, och Isbrytning. Härigenom ges möjlighet att särredovisa den skattemedelsfinansierade isbrytningen från de övriga avgiftsfinansierade verksamhetsgrenarna under programmet Farledsverksamhet. De övriga programmen motsvaras av två anslag med samma namn som programmen.
Sjöfartsverket har för sin verksamhet under nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning av 150,9 milj. kr. på driftbudgeten och en inves-
teringsram av 38,5 milj. kr. på kapitalbudgeten. Därutöver anhåller ver-
ket om 7,5 milj. kr. i investeringsmedel under fonden för Södertälje kanalverk. Av den på driftbudgeten föreslagna medelsanvisningen avser 71,5 milj. kr. hyra till sjöfartsverkets fond.
I förevarande sammanhang redovisar jag mina ställningstaganden till de till driftbudgeten hänförliga anslagsändamålen. Jag kommer i ett följande avsnitt att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.
Under anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, har sjöfartsverket begärt 103,8 milj. kr. Intäkterna på riksstatens inkomstsida hänförliga till detta anslag beräknar verket under förutsättning av bifall till föreslagen höjning av de allmänna sjöfartsavgifterna till 104,4 milj. kr. Av den begärda anslagsökningen, som uppgår till 19,7 milj. kr. i förhållande till för innevarande budgetår anvisade 84,1 milj. kr., förklaras 16,2 milj. kr. av löne- och prisomräkning samt 1,6 milj. kr. av automatisk kapitalkostnadsökning till följd av ökade anläggningstillgångar under sjöfartsverkets fond. Den volymmässigt betingade anslagsökningen stannar således vid (19,7—16,2—1,6) 1,9 milj. kr. Denna utgör ett netto av å ena sidan en volymmässig kostnadsökning om 5,2 milj. kr., å andra sidan kostnadsminskningar till följd av besparingar och rationaliseringar, främst inom fyr- och Jotsväsendet, om 2 milj. kr. samt ökade intäkter under anslaget om 1,3 milj. kr. inkl. en beräknad ökning av samkostnadsbidraget från yrkesfisket och fritidsbåttrafiken om 800 000 kr.
Jag har vid min beräkning av anslagsbehovet stannat vid att förorda en medelsanvisning av 99,1 milj. kr., vilket innebär en ökad medelstilldelning med 15 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag har därvid justerat ned prisomräkningen med 491000 kr. men i övrigt
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 142
accepterat de av verket beräknade automatiska kostnadsökningarna. Med hänsyn till de krav som ställs på verkets ekonomifunktion vid bl. a. övergången till redovisning enligt system S och det fortsatta programbudgetarbetet samt det behov som föreligger att förstärka personalsektionen för arbete med kontorsrationalisering m. m. beräknar jag 245 000 kr. under central administration för dessa ändamål, varav jag fördelar 205 000 kr. under programmet Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, och resterande 40 000 kr. under programmet Fartygsverksamhet. Vidare anser jag, i likhet med sjöfartsverket, att en förstärkning av underhållsåtgärderna på fyrsidan är nödvändig. Under delprogrammet fyrar och andra säkerhetsanstalter beräknar jag därför 600 000 kr. för ökat underhåll. För övriga verksamhetsgrenar under anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, bör de medel jag förordar medge en omfattning av verksamheten som motsvarar innevarande budgetårs nivå.
Med den höjning av sjöfartsavgifterna, främst till följd av de automatiska kostnadsökningarna, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 december 1971 trädde i kraft den 1 januari 1972, beräknar jag de intäkter som redovisas på riksstatens inkomstsida till samma belopp som sjöfartsverket, dvs. 104,4 milj. kr.
Under anslaget Isbrytning har verket begärt 34,1 milj. kr. Av ökningen om 6,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår är 2,7 milj. kr. att hänföra till automatiska kostnadsökningar. Jag beräknar anslaget till 30,1 milj. kr.
Under anslaget Fartygsverksamhet har verket begärt 11,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 3,1 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår, varav 1,1 milj. kr. utgör löne- och prisomräkning. Intäkterna på riksstatens inkomstsida hänförliga till anslaget Fartygsverksamhet beräknar verket till 8,4 milj. kr.
Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 9,9 milj. kr. Utöver den av verket beräknade kompensationen för löne- och prisomräkning förordar jag att 400 000 kr. anvisas för typprovning av fritidsbåtar, varom Kungl. Maj:t fattat beslut den 26 augusti 1971. Kostnaderna för typprovningsverksamheten är avsedda att täckas av särskilda avgifter, varför jag räknar upp intäkterna med motsvarande belopp. För ökade insatser på området för arbetarskydds- och miljöfrågor bedömer jag en förstärkning av i första hand inspektionsverksamheten i Göteborg nödvändig. Jag beräknar för detta ändamål 212 000 kr.
De intäkter som redovisas på riksstatens inkomstsida beräknar jag till 3,8 milj. kr., inkl. avgifter från typprovningsverksamheten.
För anslaget Övrig verksamhet beräknar jag slutligen 420 000 kr. Jag har därvid efter samråd med chefen för försvarsdepartementet räknat med ett särkostnadsbidrag från fjärde huvudtiteln om 1 385 000 kr. för att täcka kostnaderna för den under programmet Övrig verksamhet ingående verksamhetsgrenen militär sjökartläggning m. m.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 143
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag beräknat bidragen från yrkesfisket och fritidsbåttrafiken för att täcka dessa intressegruppers andel av sjöfartsverkets kostnader till sammanlagt 6 639 000 kr., varav 5,4 milj. kr. utgör samkostnadsbidrag och resterande 1 239 000 kr. särkostnadsbidrag.
Ersättning till televerket för vissa radiotjänster åt sjöfarten beräknar jag till I 049 000 kr.
Kungl. Maj:t har den 13 juni 1969 inrättat bi. a. en tjänst för sjösäkerhetsdirektör hos sjöfartsverket i Ce 2 fr. o. m. den 1 juli 1969. Enligt min mening bör emellertid denna tjänst — i likhet med motsvarande tjänster inom vissa andra myndigheter — inrättas som ordinarie tills vidare. Kungl. Maj:t bör dirför inhämta riksdagens bemyndigande att byta ut cen tjänst som sjösäkerhetsdirektör i Ce 2 mot en sådan tjänst i Cr 2. |
Jag vill avslutningsvis anmäla att sjöfartsverket i skrivelse den 8 oktober 1970 har föreslagit, att en central stiftelse skall inrättas för övertagande av den verksamhet som bedrivs av de nuvarande regionala sjömanshusstiftelserna. Dessa som är tjugo till antalet bildades år 1961 i samband med omorganisationen av sjömanshusen och övertog då den understödsverksamhet som sedan gammalt bedrivits av sjömanshusen (prop. 1960: 124, 2LU 1960: 43, rskr 1960: 340). De förutsättningar som år 1961 talade för inrättande av regionala stiftelser har numera ändrats. De lokala inskrivningsregistren som direkt anviindes av resp. stiftelse i deras understödsverksamhet, har avskaffats och ersatts av ctt för hela riket gemensamt sjömansregister. Till detta centralregister har också överförts de förut hos de olika sjömanshusen förvarade äldre arkivregistren, som utgjorde den väsentliga grunden för sjömanshusstiftelsernas detaljutredningar i understödsärenden. Även andra skäl talar enligt sjöfartsverket för inrättande av en central stiftelse. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i frågan.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
1. bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande med anledning av
vad jag sålunda anfört, |
2. föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet
med vad jag förordat i det föregående inrätta en tjänst som
sjösäkerhetsdirektör i Cr 2 hos sjöfartsverket.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 144
D 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning 1970/71 Utgift 85 908 000 1971/72 Anslag 84 100 000 1972/73 Förslag 99 100 000
Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farledsverksamhet som är att hänföra till farledsutmärkning (prickar, bojar, fyrar), radionavigering (decca), förvaltning av kanaler och fördjupade farleder, sjöfartsverkets insats inom sjöräddningsväsendet, allmän sjökartläggning och lotsväsendet. Vidare betalas härifrån utgifterna för central administration, utvecklingsverksamhet, regional administration och publikationer till den del de är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
Delprogram 1970/71 1971/72 Beräknat 1972/73
Utfall Anvisat
Verket Departe-
mentschefen
tusental kr.
| 1. Central administration | 6 590 6 308 7822 | 7326 |
| 2. Utvecklingsverksamhet | 150 150 | 250 162 |
| 3. Regional administration | 1738 1 909 2173 | 2163 |
4, Tjänstefartyg och gas-
ningsjakter 4996 5 683 6 762 6 587
5. Fyrar och andra säkerhetsanstalter 15 880 15 726 19 649 18 216
6. Radionavigeringsstationer 3 895 3 698 4172 3 997 7. Kanaler och fördjupade
| farleder | 326 | 255 | 280 | 280 |
| 8. Sjöräddning m. m. | 273 | 876 1279 | 1252 | |
| 9. Allmän sjökartläggning | 8 875 8 465 11 505 | 10 074 | ||
| 10. Lotsväsendet | 45 210 47 040 57 092 | 56 263 | ||
| 11. Publikationer | 509 | 458 | 576 | 510 |
| Summa kostnader | 88 442 90568 = 111 560 106 830 |
Avgår intäkter:
| Under anslaget | 394 190 | 200 200 |
| Bidrag | 487 4938 6 090 | 6 039 |
| Under fonden | 1653 1 340 1491 | 1491 |
| Summa utfall/anslag | 85 908 84 100 103 779 | 929 100 |
Departementschefen
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 99 100 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 99 100 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 145
D2, Isbrytning
1970/71 Utgift 29 428 000 1971/72 Anslag 27 400 000 1972/73 Förslag 30 145 000
Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farledsverksamhet som är att hänföra till statens isbrytarverksamhet.
Delprogram 1970/7i 1971/72 Beräknat 1972/73
Utfall — Anvisat
Verket Departe-
mentschefen
tusental kr.
| 1. Administration | 278 450 | 496 496 |
| 2. Isbrytning | 29 251 27 000 33 678 | 29 699 |
| Summa kostnader | 29 529 27 450 34 174 | 30195 |
Avgår intäkter:
Under anslaget 101 50 50 50
Summa utfall/anslag 29 428 27 400 34124 30 145
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 30 145 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Isbrytning för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 30 145 000 kr.
D 3, Fartygsverksamhet 1970/71 Utgift 8 118 000 1971/72 Anslag 8 120 000 1972/73 Förslag 9 920 000
Från anslaget betalas utgifterna under programmet Fartygsverksamhet för sjöfartsinspektion m. m., skeppsmätning, registrering av fartyg, sjöteknisk utredningsverksamhet och sjömansnämnden. Vidare betalas bärifrån utgifterna för central administration till den del de är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 146
Delprogram 1970/71 — 1971/72 Beräknat 1972/73 Utfall — Anvisat Verket Departementschefen
tusental kr.
| 1. Central administration | 436 | 466 | 628 | 552 |
| 2. Sjöfartsinspektion m. m. | 5 747 6 227 8 707 | 7 684 | ||
| 3. Skeppsmätning | 1153 1 231 1334 | 1334 | ||
| 4. Registrering av fartyg | 300 | 303 | 331 | 331 |
5. Sjöteknisk utrednings-
| verksamhet | 315 | 293 | 532 | 354 |
| 6. Sjömansnämnden | 279 | 270 | 295 | 295 |
| Summa kostnader | 8230 8 790 11 827 | 10 550 |
Avgår intäkter:
| Under anslaget | 112 | 170 | 30 | 30 |
| Bidrag | — | 500 | 600 | 600 |
| Summa utfall/anslag | 8118 8120 11 197 | 9 920 |
Departementschefen
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 920 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fartygsverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 9 920 000 kr.
D4. Övrig verksamhet 1970/71 Utgift 1445 000 1971/72 Anslag 1 640 000 1972/73 Förslag 420 000
Från anslaget betalas utgifterna under programmet Övrig verksamhet för militär sjökartläggning m. m. och viss radiotjänst åt sjöfarten. Vidare betalas härifrån utgifterna för central administration till den del de är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 147
Delprogram 1970/71 1971/72 Beräknat 1972/73 Utfall — Anvisat
Verket Departe-
mentschefen
tusental kr.
| 1. Central administration | 76 | 91 | 98 | 91 |
| 2. Militär sjökartläggning m. m. 1 040 1 220 1387 | 1385 | |||
| 3. Radiotjänst åt sjöfarten | 329 | 329 | 329 | 329 |
| Summa kostnader | 1445 1 640 1814 | 1805 |
Avgår intäkter:
Bidrag — — — 1385
Summa utfall/anslag 1446 1 640 1814 420
Departementschefen
Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 420 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Övrig verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ctt för-
slagsanslag av 420 000 kr.
Övriga sjöfartsändamål
D 5. Handelsflottans pensionsanstalt
| 1970/71 Utgift | 1 000 |
| 1971/72 Anslag | 1 000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
Handelsflottans pensionsanstalt (HPA) handlägger ärenden om sjömanspensionering enligt reglementet (1961: 302, ändrat senast 1969: 317) för anstalten. Sjömanspensioneringen är avsedd att komplettera den allmänna pensioneringen genom att utgå [före 67 års ålder.
Enligt lagen (1961: 300, ändrad senast 1971:93) om redareavgift för sjöfolks pensionering skall redare erlägga avgift för beredande av pension åt sjömän, vilka som manskap varit påmönstrade svenskt handelsfartyg i utrikes fart.
Finansieringen av pensionsanstaltens administrationskostnader sker med redareavgifterna samt med avkastningen av en särskild förvaltningskostnadsfond. Av dessa medel tas ett så stort belopp till uppbörd under anslaget som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för ett formellt belopp av 1 000 kr. Sistnämnda belopp utgör den anslagsmässiga nettoutgiften.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 148
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Anstalten Departementschefen
Personal Handläggande personal 2 — —
Övrig personal 3 1 I 1
Anslag
| Lönekostnader | 246 500 | + 67 000 | +67 000 | ||
| Sjukvård | 500 | — | — | ||
| Reseersättningar | 7 000 | — | — | ||
| Lokalkostnader | 16 300 | + 2000 | + 2000 | ||
| Expenser | 21 700 292 000 | +69 000 | — | 22-69 000 | — |
Handelsflottans pensionsanstalt
1. Löne- och prisomräkning m. m. 36 000 kr.
2, På grund av att arbetet med pensionsansökningarna fortlöpande ökat begärs medel för en kontorist uppgående till 33 000 kr.
3. Summan av posterna till lönekostnader och omkostnader blir enligt anstaltens förslag (292 000-69 000) 361 000 kr. Till uppbörd under anslaget skulle sålunda tas (361 000—1 000) 360 000 kr. och medelsanvisningen på riksstaten ske med oförändrat 1 000 kr.
Utredningsförslag angående sjömanspensioneringen Inledning
Sjömanspensionskommittén, som tillsattes år 1967 för att se över formerna för den särskilda pensioneringen för sjöfolk och administrationen av denna, har i mars 1971 avgivit betänkandet Sjömanspension (SOU 1971: 30).
Yttranden över betänkandet har avgivits av riksförsäkringsverket, sjöfartsverket, HPA, statskontoret, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens personalpensionsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, Sjöbefälets pensionskassa (SPK), Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet.
Gillande bestämmelser om sjöfolks pensionering
Sedan år 1864 handhar HPA med stöd av reglementen utfärdade åren 1864, 1939, 1944 och 1961 den särskilda pensioneringen av sjöfolk. Pensioner enligt anstaltens samtliga reglementen utgår fortfarande.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 149
Pensionering enligt 1961 års reglemente är begränsad till manskap som antagits av redaren eller befälhavaren och för utrikes fart varit påmönstrat svenskt handelsfartyg. Befäl är således uteslutet. Sjömanspension tillkommer även utländsk sjöman under förutsättning att denne från och med det kalenderår han uppnått 50 års ålder oavbrutet varit mantalsskriven i Sverige.
Rätt till sjömanspension inträder vid fyllda 55 år om anställningstiden som manskap uppgår till minst 120 månader och i annat fall vid 60 år. För kvalificering räknas sjömannens hela manskapstid. Uppgår manskapstiden till 120 månader först efter det sjömannen fyllt 55 år, men innan han uppnått 60 års ålder inträder rätt till pension i och med att 120 månader uppnåtts. Även manskapstid efter fyllda 55 år beaktas. Vid fyllda 60 år inträder rätt till pension för den som fullgjort mer än 72 manskapsmånader.
Pensionens storlek beror på sjömannens manskapstid och pensionsgivande lön. Med pensionsgivande lön förstås kontant lön för ordinarie arbetstid utan annat tillägg än tjänsteårstillägg. Sjömanspension enligt 1961 års reglemente är temporär och upphör vid utgången av månaden närmast före den under vilken sjömannen fyller 67 år.
Kommittén
Kommittén föreslår att pension som hittills skall avse sjömän i manskapsställning och att den skall kunna utgå från 55 års ålder som ett komplement innan den allmänna pensioneringen börjar vid 67 år. Seglationstiden under perioden 30-—55 år skall vara avgörande för beräkningen av pensionens storlek.
Genom att koncentrera pensionsrätten till ma nskap med lång seglationstid avser kommittén att sjömanspensioneringen kan förbehållas sådana kategorier som har påtagligt behov av ekonomiskt stöd i denna form. För att anses som Jångtidsseglare och därmed få rätt till pension ställs, enligt kommitténs förslag, stora krav på kontinuerlig tjänstgöring till sjöss från 30 års ålder och uppåt. För rätt till pension bör sålunda krävas, enligt kommitténs förslag, minst 120 seglationsmånader från fyllda 30 år, varav minst 80 månader från 40 års ålder. Kommittén erinrar här om att det som allmän regel antagits att åtta seglationsmånader per år utgör full sysselsättning till sjöss. Kommittén framhåller vidare att manskap, särskilt vid högre ålder, inte sällan seglar som obehörigt befäl. Även om sjömanspensioneringen endast avser manskap bör sålunda hänsyn tas även till befälstiden. Vid avgörandet av frågan om sjöman är pensionsberättigad eller inte bör enligt kommitténs uppfattning den totala seglationstiden efter fyllda 30 år beaktas. Andelen manskaps- och befälsmånader får då avgöra vilken kategori vederbörande skall anses tillhöra i pensioneringshän-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 150
seende. Om inte enbart manskapstiden kan kvalificera för pension bör eventuell befälstid få tillgodoräknas om vederbörande efter 30 års ålder seglat mer än halva tiden som manskap. Detta får dock inte innebära att befälstiden beaktas även vid beräkning av pensionens storlek.
Enligt nu gällande pensionsreglemente äger utländska 'medborgare som från 50 års ålder oavbrutet varit mantalsskrivna i Sverige rätt till sjömanspension. Kravet på mantalsskrivning har visat sig i realiteten utestänga utländska sjömän från pensionsrätt. Kommittén anser därför att om utländsk sjöman vid uppnådd pensionsålder i fråga om seglationstid fyller de föreslagna kraven för rätt till pension, innebär detta att han ägnat större delen av sitt yrkesliv i högre ålder åt svensk sjöfart. Han har därmed enligt kommittén visat sig ha haft stadigvarande anknytning till Sverige och bör således ha samma pensionsrätt som svenska sjömän.
Det socialt betingade syftet med sjömanspensioneringen innebär, enligt kommitténs uppfattning, att pensionen bör vara lika för alla oavsett arbetsinkomsten. Pensionsnivån bör därför anpassas efter det genomsnittliga inkomstläget för sjöfolk. Storleken av den pension som utgår vid viss ålder föreslås sålunda bli beroende endast av antalet manskapsmånader. Maximipension utgår då till dem som från 30 års åider tillhört sjömansyrket under minst åtta seglationsmånader per år. Vid vilken nivå minimipensionen bör ligga är en avvägningsfråga. Även en sådan pension bör ha betydelse för försörjningen och således inte vara för låg. En bestämd gräns måste också sättas för den krets som skall få pension och det är då, framhåller kommittén, oundvikligt att någon enstaka seglationsmånad kan bli avgörande för rätten att få pension. Den som börjat lyfta pension vid 60 år bör enligt kommitténs förslag kunna påräkna en årlig pension på full försörjningsnivå. Full pension vid 55 år blir därvid lägre men bör dock vara så pass hög att den ger ett väsentligt bidrag till försörjningen.
Enligt kommitténs uppfattning skall var och en efter 55 års ålder kunna välja den för honom lämpligaste pensionsåldern utan att det sammanlagda pensionsbeloppet under pensionstiden nämnvärt påverkas.
pensionsuttaget uppskjuts intill dess vederbörande fyller 62 år, vilket är något Jängre än de 60 år nuvarande reglemente stadgar.
Liksom vid nuvarande pensionering får, enligt kommitténs förslag, manskapstid efter 55 år utgöra pensionsunderlag så länge sjömannen seglar och till dess pension beviljas, dock längst intill 60 år. För att göra sjömanspensionen värdebeständig föreslår kommittén vidare att pensionen sätts i förhållande till det basbelopp som anges i 1 kap. 6 8 lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Syftet med kommitténs förslag tänks bli förverkligat på följande
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 151
sätt. De 40 först fullgjorda manskapsmånaderna ger ingen pension. För var och en av de därpå följande månaderna utgår en viss procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, dvs. med p procent för varje månad fullgjord före 40 år, med 2 p procent för var och en av de 80 först fullgjorda obligatoriska månaderna efter 40 år samt med 3 p procent för varje övrig månad. Procenttalet p sätts så att den önskade pensionsnivån uppnås.
En årspension på ca 18 000 kr. vid nuvarande levnadskostnadsnivå bedöms av kommittén ge full försörjning och skall därför utgå då pensionen börjar lyftas vid 60 års ålder. Pension från 55 år celler den senare tidpunkt då rätt till pension inträtt, föreslås utgå med ctt belopp för varje månad utöver de 40 först fullgjorda, som utgör 0,45 90 av basbeloppet för månad fullgjord före 40 år, 0,90 46 för månad tillhörande de 80 först fullgjorda månaderna efter 40 år samt 1,35 2 för månad därefter. Den sålunda beräknade sjömanspensionen bör dock enligt kommittén maximeras till ett belopp motsvarande ett och ett halvt basbelopp.
För kontinuitetens skull måste under en övergångstid pensionsrätt kunna byggas upp, antingen enligt nu gällande reglemente eller enligt de nya regler som föreslås. Kvalificering bör dock inte kunna ske enligt båda reglementena samtidigt. Kvalificering för pension enligt nuvarande reglemente bör således upphöra när det nya reglementet träder i kraft. Vid tillämpningen av det nya reglementet måste då beaktas även seglationstider före dess ikraftträdande. Var och en som är kvalificerad och som uppnått föreskriven pensionsålder föreslås sålunda få rätt till pension enligt det nya reglementet även om pension redan utgår från HPA. Detta innebär bl. a. att all seglation före 60 års ålder som fullgjorts innan pension enligt det nya reglementet börjat utgå medräknas, alltså även sådan tid som inseglats sedan pension enligt äldre reglementen tillträtts.
De som redan uppbär pension från HPA bör emellertid. inte få större förmåner totalt sett än andra. Beräkningen av den nya pensionen bör dirför göras så att den totala pensionsförmånen under hela pensionstiden blir i möjligaste mån oberoende av om vederbörande tidigare uppbär pension från HPA.
När det av kommittén föreslagna reglementet börjat tillämpas, bör samtliga som är kvalificerade för den nya pensionen bland pensionstagarna hos HPA utan särskild ansökan få sina äldre pensioner utbytta mot pensioner enligt de föreslagna bestämmelserna, om detta är fördelaktigare. Med detta förslag blir det nya pensionssystemet fullt utbyggt redan från starten.
Övergångsbestämmelser. Eftersom sjömanspensioneringens samlade fonder visar stort överskott finns ekonomiska förutsättningar för att reducera nivåskillnaden mellan de olika pensionerings-
Prop. 1972: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 152
systemen genom att förbättra pensionsläget för dem som inte kan få pension enligt det nya reglementet och som fyllt 50 år när reglementet träder i kraft. Dessa sjömän har inte samma möjligheter som de yngre att genom fortsatt seglation anpassa sig till de nya kraven. En övergångsbestämmelse föreslås därför av kommittén för sjömän som fyller 50 år eller mer det år reglementet träder i kraft innebärande att de som" har minst 80 seglationsmånader från 30 års ålder ges pension enligt det nya reglementets grunder. Pension enligt övergångsbestämmelsen får ersätta pension enligt äldre reglementen om det är förmånligare för pensionstagaren. Även i de fall då 40 månader inte uppnås efter 40 års ålder bör, enligt kommitténs uppfattning, pension utgå.
I fråga om utländska sjömän anser kommittén att dessa bör få kvalificera sig för pension och kunna få övergångspension på samma villkor som svenska sjömän.
Förstärkning av manskapspensioner enligt 1944 års och tidigare reglementen. Seglationstid före år 1961 ger en väsentligt lägre pension än tid därefter. Särskilt låg är pensionen för månader fullgjorda före år 1939. Ju längre tillbaka i tiden seglationen inträffade, desto lägre blir pensionen. Kommittén föreslår därför att pension enligt 1944 års reglemente, avgifts- och tilläggspensionerna sammantagna, ävensom pension enligt 1864 och 1939 års reglementen, förstärks och görs värdebeständig för manskap, som fyller 50 år eller mer under det år det nya reglementet träder i kraft. Förstärkningen avses utgå till alla i nämnda åldrar, således även till dem som redan uppbär manskapspension. Pensionerna kan vara temporära eller livsvariga. Enligt 1944 års reglemente skall alla ha fullgjort minst 36 seglationsmånader. De som har kortare seglationstid och endast kan emotse återbetalning av erlagda hyresavgifter omfattas inte av kommitténs förslag.
Det förekommer att manskap även kan redovisa viss tid som befäl. Sådan tid före år 1961 ger dem pensionsrätt. Det pensionsbelopp som enligt förslaget skall höjas, kan således innehålla pension för såväl befäls- som manskapstid. Avgörande är att vederbörande tillhör manskapsklassen.
Med hänsyn tagen till övriga ändamål bedömer kommittén fonderna medge en höjning med 100 26 av den pension som utgår enligt 1944 års reglemente, avgifts- och tilläggspensionerna sammantagna, liksom tidigare reglementen. Den totala pensionen föreslås vidare värdesäkrad inte bara i den del pensionen utgår enligt 1944 års reglemente utan även i den del som kan utgå enligt 1961 års reglemente.
Kommittén pekar på att det finns ett antal ombordanställda som under sin seglationstid före år 1961 inte var inskrivna i sjömanshus och som därför får pension endast efter 1961 års reglemente. Kommitténs förslag innebär inte någon pensionshöjning för deras del, men
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 153
däremot att de får sin pension värdebeständig.
Ett specialproblem är förenat med att ett mindre antal pensioner enligt 1944 års reglemente är livsvariga. Dessa bör, framhåller kommittén, också komma i åtnjutande av pensionsförstärkningen, men det nya reglementets huvudregler och övergångsregeln kan givetvis endast filllämpas för beräkning av temporär pension. Det kan tänkas fall då en så beräknad temporär pension framstår som förmånligare, totalt sett, än den äldre livsvariga pensionen inkl. förstärkning. I så fall bör ett utbyte kunna ske, dock endast om den pensionsberittigade medger det.
Förstärkning av befälspensioner enligt 1944 års och tidigare reglementen. I fråga om befäl måste beaktas att deras situation avviker från manskapets. När 1961 års reglemente trädde i kraft innebar det en avveckling av befilets anslutning till sjömanspensioneringen i HPA. För befälets del kvarstod år 1961 endast de pensionsrätter de dessförinnan förvärvat enligt äldre reglemente. Det bör i detta sammanhang beaktas, framhåller kommittén, att både befäls- och manskapstid ligger till grund för de pensioner som ges inom befälsklassen lika väl som inom manskapsklassen.
En förstärkning av 1944 års pensioner bör därför kunna ske även inom
befälsklassen.
Befälet stod visserligen kvar i HPA till år 1961, men långt dessförinnan hade en särskild befälspensioncring införts. Redan från år 1938 har fiertalet befäl kunnat bygga upp sin speciella pensionsrätt. Endast vissa mindre grupper har anslutits senare. I åtskilliga fall har för övrigt även anställningstider före år 1938 beaktats. Endast anställningstid från 25 års ålder räknas. Det innebär i stort sett att befäl födda 1913 eller senare har möjligheter att vinna full pension i SPK. Där är emellertid pensionsåldern högre än hos HPA. Befäl får HPA-pension från 60 år och några år senare tilldelas de normalt en väsentligt större pension från SPK, Det innebär att de då får livsvarig pension från två håll.
Även bland befäl kan urskiljas en grupp som är sämre ställd i pen. sionshänseende än övriga. Beaktas de förmåner pensioneringen i SPK ger framstår även här de äldsta som minst gynnade. Åldersgränsen ligger dock väsentligt högre. Kommittén föreslår att pensionsförstärkningen begränsas till dem som fyllt 60 år det år då det nya pensionssystemet träder i kraft. Pensionsförstärkning kommer således endast att utgå till sådant befäl som redan uppnått pensionsåldern. De representerar dock ganska många årsklasser eftersom pensionen är livsvarig.
Eftersom det föreslagna pensionsreglementet liksom 1961 års reglemente endast avser manskap, kan den i det föregående beskrivna övergångsregeln inte tillämpas på dem som får befälspension från HPA,
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 154
bortsett från det fåtal som haft så lång seglationstid som manskap att de fyller de givna kvalificeringsreglerna. Frånsett dessa undantagsfall kan, enligt kommitténs mening, för befäl endast pensionsförstärkningen med 100 26 komma ifråga.
Det är emellertid från olika synpunkter önskvärt att denna pensionering snabbt avvecklas. Kommittén föreslår därför, att sjöman som kan antas få pension i befälsklass får byta ut sin pensionsrätt efter ansökan inom ett år från det att han erhöll underrättelse om denna rättighet mot ett kontant utbetalt kapitalbelopp under förutsättning att han inte fyllt 55 år och har god hälsa, eller mot ett fondkapital att överföras till SPK för förbättring av hans pensionsrätt där under förutsättning att han inte fyllt 65 år och att SPK lämnar sitt medgivande.
Enligt övergångsbestämmelserna till 1961 års reglemente krävs för återbetalning av erlagda hyresavgifter före pensionsåldern att vederbörande dokumenterat sig som befäl genom sin befattning under de senaste tolv månadernas seglation. En friare bedömning är önskvärd för att få en snabb avveckling. Kommittén föreslår därför att denna rätt till förtidsåterbetalning skall tillkomma den som kan antas bli hänförd till befälsklass vid en återbetalning först efter uppnådd pensionsålder.
Samordning av sjömanspension med andra samtidigt utgående förmåner. Kommittén har i sitt förslag gått igenom de förmåner av olika slag som ryms inom lagen om allmän försäkring och lagen om yrkesskadeförsäkring. Flertalet av dessa förmåner är av sådan natur att de bör kunna utgå till en sjömanspensionstagare utan att dennes sjömanspension påverkas. Endast förtidspension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen samt livränta till skadad från yrkesskadeförsäkringen behöver, enligt kommitténs uppfattning, bedömas särskilt.
En lämplig avvägning finner kommittén kunna nås genom samordningsregler som går ut på att sjömanspensionen minskas med allmän pension i form av förtidspension (sjukbidrag) och livränta från yrkesskadeförsäkringen i den mån sammanlagda beloppen överstiger högsta sjömanspension som utgår från och med 60 år, varvid sjömanspensionen dock alltid skall utgå med minst en tredjedel. Inkomstprövade förmåner:och tillägg beaktas däremot inte i detta sammanhang.
Det finns, framhåller kommittén, anledning att uppmärksamma den speciella situationen för dem som väntat till efter 60 år med att ta ut sjömanspension. De får då en årspension som till pensionsperiodens utgång ger ungefär samma pensionssumma som de skulle fått om de börjat lyfta pension från 60 års ålder. Den del av pensionen som ligger över 60-årsnivån har en speciell karaktär. Den kan sägas vara utbetalningstekniskt betingad och är oberoende av försörjningssynpunkter. En rimlig lösning bör, enligt kommittén, vara att vid samordningen
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 155
räkna med det pensionsbelopp som skulle utgått vid 60 år och dra detta från det faktiska, högre pensionsbeloppet.
Det bör till sist observeras att en sjömanspensionstagare kan uppbära förmåner från utlandet. Får han förtidspension enligt svensk lag, blir eventuella utländska förmåner av jämförlig art beaktade om han inte är bosatt i Sverige. Är han bosatt i Sverige ankommer det på den utländske förmånsgivaren att ta ställning. Utländsk yrkesskadelivränta jämställs alltid med svensk vid tillämpningen av samordningsreglerna. Även bland pensionstagare, som inte har förtidspension eller svensk livränta, kan finnas sådana som har exempelvis livränta efter yrkesskada vid anställning utomlands, till sjöss eller i land. Sådana förmåner bör beaktas och behandlas som svenska i samordningshänseende. Antalet fall torde dock bli litet, eftersom sjömanspensionen förutsätter att vederbörande, svensk eller utlänning, varit knuten till den svenska handelsflottan en större del av sitt arbetsliv i högre ålder. Det är inte heller uteslutet att en del skulle kunna ha sjömanspension även från annat land. En sådan pension får då antas vara grundad på tjänstgöring under andra tider än de som legat till grund för den svenska sjömanspensionen. Den utländska pensionen kan i så fall betraktas som ett komplement till den svenska, som måste vara relativt låg och bör förbli orubbad.
Sjömanspensioneringsfonderna och deras behållning. Hyresavgifts- och tilläggspensionsfonderna svarar för pensioner och återbetalning av erlagda hyresavgifter enligt 1944 års reglemente, Från tilläggspensionsfonden bestrids även kostnaderna för frivilliga pensioner enligt 1944 års reglemente och för pensioner enligt 1864 och 1939 års reglementen. Ränteinkomsterna är numera de enda medel som tillförs dessa fonder. Sjömanspensionsfonden svarar för pensioner enligt 1961 års reglemente. Denna fond tillförs utöver sina räntcinkomster även inflytande redareavgifter sedan medel avdelats för att täcka administrationskostnaderna för HPA.
Pensionsutbetalningarna har under senare år uppgått till belopp något understigande de inkomster redareavgifterna gett. Fonderna har därför sammantagna fått avsevärda förstärkningar och deras sammanlagda behållning har ökat snabbt.
Fondernas utveckling framgår av följande tablå.
Behållning den
| 30.6 i milj. kr. | 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 |
| Tilläggspensionsfonden | 29,3 28,1 26,8 25,4 24,0 22,6 21,1 |
| Hyresavgiftsfonden | 85,1 88,2 91,5 95,4 99,4 103,6 108,2 |
| Sjömanspensionsfonden | 10,7 15,0 19,5 24,5 29,8 35,7 41,6 |
125,1 131,3 137,8 145,3 153,2 161,9 170,9
Fonderna sammantagna beräknas av kommittén fortsätta att öka
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 156
under den tid nu gällande pensionsbestämmelser består.
Med anledning av pensionsutbetalningarnas utveckling under de senaste åren och under förutsättning av oförändrade inkomster av redareavgifter beräknas fondernas ställning den 1 januari 1972 vara följande (milj. kr.).
| Tilläggspensionsfonden | 18,7 |
| Hyresavgiftsfonden | 115,6 |
| Sjömanspensionsfonden | 50,7 |
185,0
Om nuvarande reglemente består ännu ett år torde de samlade fonderna öka ytterligare med uppskattningsvis ca 10 milj. kr. och deras behållning den 1 januari 1973 således bli i runt tal 195 milj. kr. Samtidigt skulle pensionsförpliktelserna enligt 1961 års reglemente och deras kapitaliserade värde inte växa i tillnärmelsevis samma mån.
Utöver nämnda pensionsfonder har pensionsanstalten tre mindre fonder för särskilda ändamål.
Kostnaderna för pensionsförpliktelser och pensionsförstärkningar. De samlade fonderna ger utöver en betryggande täckning för framtida pensionsförpliktelser enligt 1944 och 1961 års reglementen ett stort överskott. Det motsvarar vid beräkningsräntan 5 6 ett kapital av 81,9 milj. kr. den 1 januari 1972. Även den av kommittén föreslagna höjningen av pension, som utgår enligt 1944 års reglemente, avgifts- och tilläggspensionerna sammantagna, och äldre reglementen, kostnaderna för värdebeständigheten och övergångspensionerna, ryms inom den ram fondernas tillgångar sätter.
Disposition av fonderna. Fondmedlen beräknas bli disponerade på sätt som framgår av följande tablå.
Kapitalvärden den 1.1.1972 milj. kr.
Pensionsförpliktelser enligt 1944 och 1961 ärs
| reglementen | 103,1 |
| Pensionsförstärkning | 51,7 |
| Övergångspensioner | 16,8 |
171,6
Fondernas behållning den 1 januari 1972 beräknas som nyss nämnts uppgå till 185 milj. kr. Eftersom 171,6 milj. kr. blir disponerade föreligger ett överskott av 13,4 milj. kr. Överskottet är emellertid i realiteten större. Kapitalbehoven för pensionsutbetalningarna har nämligen beräknats med en räntefot av 5 Jo medan fondernas ränteavkastning kan emotses bli högre än 5 7. Överräntan beräknas motsvara ett kapital av 9,5 milj. kr. den 1 januari 1972. Överskottet blir därmed reellt sett
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 157
22,9 milj. kr. och kan tjänstgöra som en stödfond för sjömanspensioneringen och då närmast för den nya pensioneringen.
Motiven för den hittillsvarande uppdelningen av fondkapitalet på tre skilda fonder, tilläggspensions-, hyresavgifts- och sjömanspensionsfonden upphör i och med att ett nytt reglemente med föreslagen disposition av medlen börjar gälla. Fonderna bör då enligt kommitténs uppfattning föras samman till en och samma fond. Något avskiljande av det överskott som kan beräknas tjänstgöra som stödfond för den nya pensioneringen bör inte ske.
Pensionsanstalten har, som redan nämnts, därutöver tre mindre fonder. Sedan länge har en av dem, nämligen förvaltningskostnadsfonden, endast i obetydlig mån fyllt sitt ändamål. Den bör enligt kommittén upphöra och dess medel föras till pensionsfonden.
Den nya pensioneringen. Det är givet att kostnaderna för en sjömanspensionering på längre sikt blir beroende av hur manskapsbemanningen, dvs. den givna personkretsen, kommer att framdeles ändras till sin omfattning. När rätten till pension, såsom föreslås av kommittén, blir koncentrerad till en begränsad krets av långtidsseglare kan en ändring i seglationsvanorna bli en faktor som får avgörande betydelse för kostnadsutvecklingen inom ett pensionssystem. Detta innebär, enligt kommittén, att det är svårt att göra en långtidsbedömning, vilket medför att sjömanspensioneringen behöver omprövas med relativt korta tidsintervall.
Administrationen av sjömanspensioneringen har alltsedan pensioneringens tillkomst skötts av HPA. Verkställande organ är enligt anstaltens instruktion (1969: 699) en direktion med fyra av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter jämte anstaltens direktör. Hos anstalten finns förutom direktören f. n. fyra anställda.
Anstaltens uppgifter består väsentligen i behandling av pensionsansökningar och utbetalning av pensioner. Debitering och uppbörd av redarcavgifter handhas numera av riksförsäkringsverket enligt lagen (1961: 300, ändrad senast 1971:93) om redarcavgift för sjöfolks pensionering. Anstaltens fondmedel förvaltas av statskontorets fondbyrå.
Ett omfattande arbete i samband med sjömanspensioneringen består i fortlöpande registrering av bl.a. sjötid och pensionsgrundande lön och sammanställning av dylika uppgifter i sjötjänstutdrag vid aktuella pensionsfall. Detta arbete, som tidigare utförts vid sjömanshusen, vilar numera på det centrala sjömansregistret vid sjömansförmedlingen i Göteborg.
Kommittén har enligt sina direktiv undersökt hur den administrativa verksamheten vid sjömanspensioneringen skall kunna förenklas.
Ett nytt system för debitering och uppbörd av redareavgiften är genomfört i enlighet med ett av kommittén tidigare framlagt förslag (stencil K 1968: 6). Genom att avgiften samordnats med redareavgiften till
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 158
sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna har såväl debiteringen som uppbörden blivit mycket enkel och de administrativa kostnaderna av mycket blygsam omfattning.
Sjömanspensioneringen kräver fortlöpande insamling av uppgifter om sjömännens ombordanställningar. Uppgifter om sjötid och pensionsgivande lön hämtas ur mönstringsbesked och sjömansrullor och noteras på de registerkort som förs av centrala sjömansregistret över samtliga svenska sjömän. Registerkort förs inte över utlänningar. Sedan år 1961 bevaras i stället mönstringsbeskeden, sorterade per person. I fråga om tid dessförinnan måste man utgå från de utländska sjömännens egna uppgifter och söka få dem bekräftade och kompletterade genom forskning i sjömansrullor, mönstringsbesked och andra äldre handlingar.
Kommitténs förslag medför betydande förenklingar i fråga om uppgifter och uppgiftsinsamling. Uppgifter behöver inte inhämtas och noteras för sjömän under 30 år. För dem som fyllt 30 år behövs endast uppgift om anställningstid. Som anställningstid skall, enligt kommitténs förslag, räknas tid under vilken sjömansskatt erlagts och det förutsätts att uppgifter härom skall kunna lämnas av sjömansskattekontoret från tiden för det nya reglementets ikraftträdande. Vid beräkning av pension enligt det nya reglementet måste emellertid i fråga om anställningstider före reglementets ikraftträdande användas de uppgifter om sjötid som sjömansregistret noterat.
Dessutom kan det fortlöpande uppgiftsinsamlandet förenklas i mycket hög grad genom anknytningen till sjömansskattekontoret som uppgiftskälla, dvs. på samma sätt som kommitténs tidigare förslag beträffande beräkning av redareavgift.
F.n. förbereds övergång till ADB vid sjömansskattekontoret. Det bör därför bli möjligt att få de uppgifter som behövs för pensioneringen samlade och bevarade på det sätt som närmare skisserats av kommittén. Vid centrala sjömansregistret minskas arbetet i och med att de fortlöpande noteringarna av intjänad lön upphör. Sjömansregistret behöver emellertid tills vidare behålla sitt material, eftersom det till en del behövs som uppgiftskälla för andra ändamål. Samarbetet mellan sjömansregistret och HPA i fråga om sjötjänstutdrag för seglation före det nya reglementets ikraftträdande bör därför, enligt kommitténs mening, fortsätta som hittills.
Kommittén har även undersökt om skäl finns för att sjömanspensioneringens administration skall förbli i statlig regi, liksom hittills i en fristående organisation sådan som HPA eller som cen del i en större organisation i anknytning till annan pensionering. Även formen av enskild kassa har prövats.
Kommittén har emellertid funnit att övervägande skäl talar för att pensioneringen sköts i statlig regi. Införandet av ett nytt reglemente kommer att medföra en extra belastning i övergångsskedet. Det är då
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 159
viktigt att den erfarenhet som finns samlad inom HPA bevaras under ett antal år.
Att förlägga sjömanspensioneringen till annat statligt organ och nå en anknytning till annan pensionering anser kommittén inte i nuvarande läge innebära några fördelar. HPA bör därför tills vidare bestå och som hittills svara för sjömanspensioneringen. På längre sikt kan det emellertid visa sig att verksamheten medför så ringa arbetsbelastning att en fristående organisation framstår som obehövlig. Kommittén förutsätter vid sina överväganden att statskontorets fondbyrå liksom hittills svarar för fondförvaltningen.
Remissyttranden
Riksförsäkringsverket, statskontoret, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, SPK, Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet tillstyrker med några smärre påpekanden kommitténs förslag.
Riksförsäkringsverket erinrar beträffande skälen för en särskild sjömanspensionering om de förbättringar som på senare tid skett i fråga om möjligheterna att få förtidspension enligt allmänna regler och framhåller att de nya reglerna för erhållande av sådan pension torde avsevärt öka möjligheterna även för svenska och andra nordiska sjömän att få förtidspension, vilket i någon mån försvagar skälen för en särskild sjömanspensionering.
Sjöfartsverket framhåller i fråga om sjömanspensioneringens mottagarkrets det riktiga i den av kommittén kraftigt understrukna principen att koncentrera pensionsrätten till dem som varit verksamma inom yrket under hela eller större delen av sin aktiva tid samt att tyngdpunkten för pensionsrätt förläggs till seglationstid vid relativt hög ålder. |
Sjöfartsverket anser emellertid i likhet med HPA att obehörigt befäl kommer att missgynnas. |
SPK har förklarat sig vara beredd att — i det fall sjöman'i befälsklass begär att få sin pensionsrätt enligt 1944 års reglemente i HPA utbytt mot ett fondkapital — motta fondkapitalet och gottskriva detta för förbättring av vederbörandes ålderspension från SPK.
Sjöfartsverket och HPA finner i fråga om förmånssystemets utformning det mindre skäligt att en sjöman som seglat i 120 månader skulle erhålla full pension medan den som endast seglat i 119 månader inte får någon pension alls. Sjöfartsverket påpekar vidare att förslaget att såsom kvalificerande seglationstid skall räknas den tid, under vilken sjöman erlägger sjömansskatt, gynnar rederianställd sjöman på så sätt, att för denne erläggs sjömansskatt för hela året även
Prop, 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 160
om han har semester eller annan ledighet. Den icke rederianställde sjömannen kommer cmellertid endast att gottskrivas den verkliga seglationstiden. Enligt verkets uppfattning bör därför den verkliga seglationstiden ligga till grund för pensionsberäkningarna.
HPA finner i fråga om förslaget om förstärkning av pensioner enligt 1944 års och tidigare reglementen grundprincipen, att alla pensioner enligt 1944 års och tidigare reglementen höjs med 100 Sz, rimlig och lätthanterlig liksom föreskriften att de för framtiden blir värdebeständiga. HPA skulle dock gärna se att pensioner enligt 1864 och 1939 års reglementen höjdes med 200 2. Det skulle kosta HPA förhållandevis litet att genom en tredubbling av det nominella beloppet hjälpligt återställa dessa pensioners realvärde.
I vad avser samordning av sjömanspension med andra samtidigt utgående förmåner framhåller riksförsäkringsverket att eftersom reglerna för en sådan samordning bör vara enkla och lättillämpade, synes de av kommittén föreslagna reglerna kunna godtas trots de nackdelar i det enskilda fallet som schablonregler av den föreslagna typen kan medföra. Statens personalpensionsverk påpekar att statliga tjänstepensionsförmåner enligt 'statens allmänna tjänstepensionsreglemente med tilläggsbestämmelser skall avvägas med hänsyn till sjömanspension och framhåller att det bör ankomma på statens avtalsverk att överväga de ändringar i nämnda samordningsbestämmelser som kommittéförslaget kan föranleda.
HPA erinrar om de finansieringssvårigheter som följer med minskningen av antalet aktiva sjömin och den därmed sammanhängande bristande proportionen mellan antalet aktiva avgiftsbetalande sjömän och antalet inte längre tjänstgörande pensionslyftande sjömän. Vidare konstaterar HPA att kommittén inte behandlat frågan om den bristande värdebeständigheten hos fonderna inom anstalten.
Riksförsäkringsverket framhåller att det är av vikt att ad ministrationen ordnas så att samordningsreglerna för de olika pensionsformerna effektivt kan följas. HPA erinrar om att anstalten redan nu är fullt sysselsatt med det löpande arbetet och förutser att ett genomförande av kommitténs förslag kommer att kräva ökade resurser.
Målet vid en övergång till ett nytt pensionsreglementce bör, enligt statskontorets uppfattning, vara att skapa ett system med en enhetlig registrering av samtliga nuvarande och presumtiva pensionstagare. Hithörande och andra frågor avseende det administrativa förfarandet måste ytterligare undersökas av berörda organ. Statskontoret förklarar sig vara berett att medverka i detta arbete.
Riksskatteverket erinrar om att uppläggningen visserligen är klar av ett sjömansskatteregister på magnetband avseende i huvudsak sjömän som är nordiska medborgare jämte andra i Norden bosatta sjömän, men framhåller samtidigt att verket inte har för avsikt att införa andra sjö-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 161
män i registret. Uppgifter för dessa sjömän kan därför inte lämnas på samma sätt som för nordiska sjömän.
Departementschefen
Trots de förbättringar av sjömännens arbetsvillkor som skett under senare år är sjömansyrket fortfarande krävande och sjömannens arbete särpräglat. Med hänsyn till påfrestningarna är det vanligt att de som varaktigt ägnar sig åt sjömansyrket ser sig nödsakade att i förtid lämna det. För många kan det då vara förenat med svårigheter att finna annat lämpligt arbete i land och särskilt sådant arbete där yrkeskunskaperna från sjömanstjänsten kan tillgodogöras.
När grunderna för det pensionsreglemente som nu gäller framlades år 1961 (prop. 1961: 80, SU 1961: 112, rskr 1961: 281), underströk föredragande departementschefen att det var betydelsefullt att de som visar sig lämpliga för yrket stimuleras att starina kvar och bidra till att skapa en stabil och yrkesskicklig sjömanskår. Olika reformer på sjöfaritsområdet hade till stor del varit inriktade på att söka häva instabiliteten inom sjömanskåren och höja dess kvalitet yrkesmässigt. Den särskilda sjöfolkspensioneringen hade en viktig uppgift att fylla i detta sammanhang. En väl avvägd pension som utgår från den levnadsålder när påfrestningarna inom sjömansyrket i allmänhet gör sig märkbara borde, framhöll departementschefen, kunna minska de betänkligheter hos många sjömän att fortsätta i yrket som. hängde samman med bekymmer för ålderdomsförsörjningen.
I vilken utsträckning den särskilda sjömanspensioneringen — som funnits under lång tid och som ger rätt till viss pension från en lägre ålder än den vanliga — haft någon stabiliserande verkan är omöjligt att avgöra. Sjömansyrket har emellertid sedan länge varit och är uppenbarligen fortfarande ett utpräglat genomgångsyrke. Omsättningen bland manskap är stor, väsentligt större än den bland befäl. Situationen kan dock komma att ändras. Växande krav på yrkeskunskaper tillsammans med förbättrade arbetsbetingelser och sociala förmåner kan få betydelse för en utveckling mot större stabilitet.
De skäl för en särskild pensionering av sjöfolk som följer av yrkets särprägel i olika avseenden kan inte anses gälla för sådana som endast seglat en kortare tid och som långt före pensionsåldern lämnat sjömansyrket. Med hänsyn härtill har pensionsrätten enligt nu gillande reglemente av år 1961 koncentrerats till den kategori manskap som har lång seglationstid. Trots detta kan med de kvalifikationskrav som nu gäller den som påmönstrar före 20-årsåldern och sedan stannar i yrket ha intjänat rätt till sjömanspension redan i 30-—-35-årsåldern, Även om han då byter yrke, kan han vid fyllda 55 år börja lyfta sjömanspension.
Vid utformningen av ett nytt pensionssystem för sjömän bör, mot 6 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 162
bakgrunden av vad jag anfört, ytterligare koncentration av pensionsrätten ske till de sjömän i manskapsgrad som varit verksamma inom yrket under hela eller större delen av sin aktiva tid, dvs. verkliga långtidsseglare. Större krav i fråga om anställningstid till sjöss — seglationstid — bör sålunda ställas för rätt till pension. Bl. a. bör seglation i högre ålder ges större vikt än seglation i unga år.
Den avgränsning av pensionstagarkretsen som görs i 1961 års reglemente innebär att sjömanspensioneringen förbehålls sådana ombordanställda som antagits av redaren eller befälhavaren och inte tillhör far- . tygs- eller maskinbefälet eller är radiotelegrafist eller ckonomiföreståndare. Det är emellertid inte ovanligt att en sjöman utan befälsbehörighet temporärt påmönstrar i en befattning som befäl. Han kan alltså omväxlande vara manskap och befäl. Sjömanspensionskommittén har föreslagit att vid avgörandet om frågan om en sjöman är pensionsberättigad eller inte hänsyn bör tas även till befälstiden. Jag delar denna uppfattning. Överväger manskapstiden bör givetvis vederbörande räknas som manskap.
Skulle inte manskapstiden kvalificera för pension, bör enligt kommitténs förslag, eventuell befälstid endast tillgodoräknas, om den pensionssökande cfter 30 års ålder seglat mer än halva tiden som manskap. Sjöfartsverket och HPA har pekat på det mindre lämpliga i en sådan snäv avgränsning. Mot bakgrunden av den befilsbrist som under lång tid rått inom den svenska handelsflottan — vilket medfört att ett stort antal sjömän under lång tid seglat som obehörigt befäl — delar jag angivna remissinstansers uppfattning att den föreslagna avgränsningen skulle bli väl snäv. Syftet med sjömanspensioneringen synes bättre kunna nås, om det kravet ställs att minst hälften av den erforderliga kvalificeringstiden för rätt till pension skall ha fullgjorts i manskapsställning. På detta sätt undviks att en sjöman förlorar sin rätt till pension genom att kvarstå i tjänst som befäl så länge att befälstiden efter 30-årsåldern blir längre än manskapstiden.
I fråga om utländska sjömäns möjligheter att kvalificera sig för svensk sjömanspension har kommittén understrukit att nu gällande krav på att de oavbrutet från 50 års ålder skall ha varit mantalsskrivna i Sverige visat sig utestänga utländska sjömän från rätten till sjömanspension. Jag finner det därför ändamålsenligt att — som kommittén föreslår — även utländsk sjöman, som vid uppnådd pensionsålder fyller kraven i fråga om seglationstid för rätt till pension, skull ha samma pensionsritt som svensk sjöman. Det förhållandet att den utländske sjömannen fyller dessa krav innebär att han ägnat större delen av sitt yrkesliv i högre ålder åt svensk sjöfart.
Pensionens storlek bör, enligt kommitténs förslag, endast vara beroende av antalet manskapsmånader och utgå med lika belopp för alla oavsett arbetsinkomsten. Vidare föreslås pensionsnivån läggas så att
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 163
full pension vid 55 år ger ett väsentligt bidrag till försörjningen men först vid högre ålder ger en godtagbar försörjning. Var och en bör, enligt kommitténs uppfattning, kunna välja den för honom lämpligaste pensionsåldern, utan att det sammanlagda pensionsbeloppet nämnvärt påverkas. Som övre gräns för en senareläggning av pensionsuttaget med förhöjt pensionsbelopp som följd har kommittén föreslagit 62 år. Det skulle då återstå fem år tills sjömannen blir berättigad till allmän pension. För att sjömanspensioneringen skall bli värdebeständig föreslår kommittén, att pensionsbeloppet sätts i förhållande till det basbelopp som fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Jag finner ingen anledning att frångå kommitténs förslag i nu berörda avseenden.
Kommittén hävdar att en bestämd gräns måste sättas för den krets som skall få pension och att det då är oundvikligt att en enstaka scglationsmånad kan bli avgörande för rätten att få pension. För att rätt till pension skall inträda föreslår kommittén att minst 120 seglationsmånader från 30 år, varav minst 80 efter 40 år, uppnåtts vid senast 60 år. De 40 först fullgjorda manskapsmånaderna skall, enligt kommittén, inte ge någon pension. För var och en av de därpå följande månaderna beräknas pensionen efter viss procent av basbeloppet i överensstämmelse med reglerna i lagen om allmän försäkring. Beräkningen föreslås ske på följande sätt. Varje månad fullgjord före 40 års ålder ges vikten p procent (0,45 90), varje månad fullgjord efter 40 års ålder ges vikten 2 p procent (0,90 96) intill dess att 80 månader fullgjorts. Tid fullgjord därefter ges vikten 3 p procent (1,35 4£).
Det av kommittén föreslagna beräkningssättet innebär, att sjöman blir pensionsberättigad efter att ha tjänstgjort under minst 15 år om åtta seglationsmånader (120 månader) efter fyllda 30 år, såvida minst tio sådana är (80 månader) fullgjorts efter fyllda 40 år. Den som varit till sjöss åtta månader per år efter 30 års ålder har, enligt kommitténs förslag, kvalificerat sig för pension redan vid fyllda 50 år. Kommittén har dessutom föreslagit, att kvalificering skall kunna ske intill 60 års ålder.
Sjöfartsverket och HPA har i sina yttranden anmärkt, att det föreslagna systemet innebär att sjöman som seglat i 120 månader får pension medan den som seglat i endast 119 månader inte får pension. Mot bakgrund av vad jag nu redovisat synes den omständigheten att en gräns dras vid 120 månader dock inte innebära någon större otägenhet, eftersom sjömännen vid ett genomförande av kommitténs förslag ges goda möjligheter att själva konstatera när de kvalificerat sig för pension. Jag förordar därför det av kommittén utarbetade systemet för beräkning av kvalifikationstid. Det av kommittén föreslagna systemet att fördela den pensionsgrundande tiden i grupper med olika vikter finner jag ändamålsenligt. Även bedömningen att maximipensionen från. 55 år får motsvara högst ett och ett halvt basbelopp delar jag.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 164
Kommittén har föreslagit att all kvalificering skall ske enligt det nya reglementet i och med att det nya pensioneringssystemet träder i kraft. Vid tillämpningen av det nya reglementet bör även seglationstid före reglementets ikraftträdande beaktas. Var och en som genom sin seglation är kvalificerad och som uppnått föreskriven pensionsålder bör således få rätt till pension enligt det nya reglementet. Även sådan tid som seglats in sedan pension enligt äldre reglementen tillträtts föreslås bli pensionsgrundande. Jag delar kommitténs uppfattning i detta avseende men understryker i likhet med kommittén att beräkningen av den nya pensionen bör ske på så sätt att den totala pensionen i möjlig mån blir oberoende av tidigare uppburen pension från HPA. Den som redan uppburit pension från HPA bör alltså inte totalt sett få större förmåner än andra.
De nya sjömanspensionerna innebär en icke oväsentlig förbättring i förhållande till nuläget. Kommittén föreslår att nivåskillnaden mellan pension enligt nu gällande resp. det föreslagna pensioneringssystemet skall minskas genom att pensionsläget förbättras för manskap oavsett nationalitet som inte får pension enligt det nya reglementet och dem som fyllt 50 år när reglementet träder i kraft. Dessa sjömän har ju inte haft samma möjligheter som de yngre att genom fortsatt seglation anpassa sig till de nya seglationskraven.
Kommitténs förslag i denna del innebär att utgående manskapspensioner enligt 1944 års och tidigare reglementen fördubblas och görs värdebeständiga. Samma förstärkning av de befälspensioner som utgår från HPA bör enligt kommitténs uppfattning utgå till befäl som redan nått pensionsåldern 60 år. Sjömän som kan antas få pension i befälsklass bör få byta sin pensionsriätt mot ett kontant kapitalbelopp. Detta belopp bör kunna bytas mot ett fondkapital att överföras till sjöbefälets pensionskassa för att en förbättring av pensionsrätten på av kommittén närmare angivna villkor skall kunna ske hos kassan. Som framgått av det föregående har pensionskassan förklarat sig beredd mottaga sådant fondkapital.
De föreslagna förbättringarna av pensionerna enligt nu gällande reglementen anser jag vara en högst rimlig social åtgärd. Om de genomförs kommer de emellertid att medföra en ökad belastning på de pensionsfonder som förvaltas av HPA. Kommittén har dock konstaterat att dessa fonder sammantagna visar ett stort överskott som väl förslår till att täcka de förbättrade förmånerna. Med hänsyn härtill har jag inga betänkligheter mot att biträda kommitténs förslag i denna del.
Kommittén har lagt fram förslag om samordning av sjömanspension med andra samtidigt utgående förmåner och förordar att sjömanspension efter friläggning av viss del av förmånen skall minskas med allmän pension i form av förtidspension (sjukbidrag) och livränta från yrkesskadeförsäkringen till skadad. Jag kan i stora drag ansluta mig till kommitténs förslag i detta avseende. Riksförsäkringsverket har påpekat att vissa
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 165
effekter kan uppkomma i samordningshänscende på grund av att änkepension från den allmänna pensioneringen inte ingår i samordningen. Även om sådana effekter måste antas vara tämligen sällan förekommande får denna fråga i likhet med andra samordningsfrågor övervägas ytter-: : ligare i samband med den närmare utformningen av det nya pensionsreglementet.
Kommittén framhåller vidare att den nuvarande fördelningen av
fondkapitalet på tre olika fonder inte längre är motiverad om det före-
slagna reglementet sätts i kraft liksom att förvaltningskostnadsfonden inte längre fyller avsett ändamål. Jag delar kommitténs uppfattning
även i denna del och förordar att de fyra fonderna förs samman till en enda fond. | :
I administrativt hänseende innebär kommitténs förslag enligt min uppfattning betydande förenklingar. Vissa erinringar har dock gjorts av sjöfartsverket mot förslaget att som anställningstid skall räknas tid under vilken sjömansskatt erlagts. Verket pekar på att denna beräkningsnietod gynnar de rederianställda sjömännen som betalar sjömansskatt även för tid som inte är seglationstid i egentlig mening, såsom semester och annan ledighet. Endast den verkliga seglationstiden bör enligt sjöfartsverket därför ligga till grund för pensionsberäkningen.
För min del har jag inte funnit anledning till en från kommittén avvikande uppfattning.
Kommitténs överväganden angående HPA:s fortsatta verksamhet delar jag och förordar att organisationen bibehålls oförändrad dock med möjlighet för HPA att anställa en ytterligare kontorist.
Det torde få ankomma på 'Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i det föregående meddela närmare föreskrifter om den fortsatta sjömanspensioneringen, vilken i sin ändrade utformning bör träda i tillämpning den 1 juli 1972. I sammanhang-
et förutsätter jag att fondmedlen även framdeles förvaltas av stats-
kontoret. .
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för den fortsatta sjömanspensionering-
en, som jag förordat i det föregående; |
2. till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 1 000 kr.
D 6. Bidrag till vissa resor av sjöfolk
| 1970/71 Utgift | 305 000 |
| 1971/72 Anslag | 365 000 |
| 1972/73 Förslag | 365 000 |
Från anslaget utgår bidrag för att bereda sjöfolk i utrikes fart dels
fria hemresor, dels lägre biljettkostnader för vissa resor inom landet.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 166
Sjöfartsverket
Ett lagförslag väntas träda i kraft under budgetåret 1972/73 som minskar kvalifikationstiden för fria hemresor från f.n. 18 månader till 9 månader. Under förutsättning att den nya lagen träder i kraft den I juli 1972 bör anslaget för budgetåret 1972/73 beräknas till 2 milj. kr.
Departementschefen
I avvaktan på kommande lagförslag beräknar jag anslaget till oförändrat 365 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret 1972/73
anvisa ctt förslagsanslag av 365 000 kr.
D 7. Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
| 1970/71 Utgift | 561 000 |
| 1971/72 Anslag | 650 000 |
| 1972/73 Förslag | 650 000 |
Enligt lagen (1948: 495, ändrad senast 1966: 54) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk skall sjömän och redare erlägga en särskild välfärdsavgift med tio öre för dag och sjöman under den tid sjöman-
nen är för utrikes fart påmönstrad svenskt handelsfartyg. Avgiften
betalas till hälften av sjömannen och till hälften av redaren. Statens
bidrag till löpande utgifter för välfärdsarbetet bestrids från förevarande anslag och skall uppgå till samma belopp, som inflyter i avgifter från
sjömän och redare. Välfärdsarbetet för sjöfolk planläggs och samordnas av handelsflottans välfärdsråd.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Rådet Departements-
chefen
Personal Antal anställda 14 — — Utgifter
| Lönekostnader | 728 000 + 134 000 | + 100 000 | |
| Sjukvård | 2 000 | — | — |
| Reseersättningar | 35 000 + 5 000 | — | |
| Lokalkostnader | 60 000 + 2 000 | = 2000 | |
| Expenser | 50 000 + 5 000 | + 5000 | |
| Bidrag till välfärdsverksamhet | 800 000 :1- 100 000 | + 50 000 | |
| Filmverksamhet | 1 000 000 + 450 000 | — | |
| Tidningar, böcker m. m, | 150 000 + 50 000 2 825 000 -- 746 000 | + 10000 +167 000 |
Inkomster Avgifter, räntor m. m. 2 301 000 -— 325 000 — Avsättning till handelsflottans välfärdsfond 650 000 +1 350 000 —
Överskott/underskott +-126 000 -+ 279 000 —167 000
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 167
Överskott eller underskott av verksamheten tillförs resp. täcks av handelsflottans välfärdsfond.
Från handelsflottans välfärdsfond har dessutom för budgetåret 1971/ 72 beviljats 175 000 kr. för välfärdsanläggningar och 50.000 kr. för filmverksamhet utöver i staten upptaget belopp.
Handelsflottans välfärdsråd
Till följd av bl.a. rationaliseringsåtgärder och övergång till större fartyg har bemanningen i den svenska handelsflottan under den senaste femårsperioden nedgått med närmare 5 000 man. Välfärdsavgifterna och i lika mån motsvarande statsbidrag har därför minskat. Verksamheten har sådan stadga och omfattning att utgifterna inte utan särskild omorganisation kan skäras ned. För att den löpande verksamheten inte skall vara beroende av dessa i viss mån fluktuerande faktorer, finner rådet det angeläget att välfärdsfonden får användas till den löpande verksamheten för att därmed utjämna skiftningarna i inkomstposterna. Enligt rådets mening är fondens medel till större delen inte ändamålsbundna. Huvudsyftet med fonden blir då att utgöra reseryvmedel som erfordras för den löpande verksamheten. För att detta syfte skall uppnås finner rådet det erforderligt att anslag till avsättning till handelsflottans välfärdsfond beviljas med 2 milj. kr. Rådet har i detta belopp räknat in det statsanslag som motsvarar influtna välfärdsavgifter, vilket belopp beräknas till 650 000 kr. Rådet har i sammanhanget räknat med att få disponera 200 000 kr. för välfärdsanläggningar och 50 000 kr. — utöver i staten upptaget belopp — för filmverksamhet.
Det bokförda värdet av tillgångarna i handelsflottans välfärdsfond uppgick vid utgången av budgetåret 1970/71 till 10 456 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 650 000 kr. Från handelsflottans välfärdsfond bör dessutom under budgetåret 1972/73 få tas i anspråk 200 000 kr. för välfärdsanläggningar och 50 000 kr. för filmverksamhet utöver i staten upptaget belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.
D 8. Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
| 1970/71 Utgift | 597 000 |
| 1971/72 Anslag | 650 000 |
| 1972/73 Förslag | 650 000 |
Från förevarande anslag bestrids avtalsenligt vissa kostnader för upprätthållande av båttrafiken i Stockholms skärgård.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 168
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Understöd åt skärgårdsrederier m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 169
E. INSTITUT M. M.
E 1. Transportnämnden 1970/71 Utgift 865 000 1971/72 Anslag 897 000 1972/73 Förslag 1 692 000
Transportnämnden är central myndighet för planläggningen av den civila transportregleringsverksamheten vid krig eller krigsfara. Nämnden svarar vidare för beredskapsplanläggning i fråga om transportledningen på landsväg, handhar tillståndsgivningen för internationella Jandsvägstransporter samt fastställer rikets indelning i lokalområden för beställningstrafik för godsbefordran. I nämndens arbetsuppgifter ingår även att fastställa allmänna grunder för uppställning av taxor för yrkesmässig biltrafik samt meddela föreskrifter och anvisningar för sådan trafik. Nämnden handhar även statsbidragsgivningen enligt kungörelsen (1965:
201) angående statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden.
Transportnämnden leds av en nämnd med fem ledamöter som utses av Kungl. Maj:t. Till sitt förfogande har nämnden en rådgivande delegation i vilken ingår nämndens ordförande samt företrädare för överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, postverket, statens järnvägar, statens väg- | verk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Transportnämnden är indelad i två sektioner dels en sektion för beredskapsärenden, dels en sektion för yrkestrafikärenden jämte administrativa ärenden.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 8 | +2 | —" |
| Övrig personal | 5 13 | - + 2 | = — |
Anslag
| Lönckostnader | 783 700 | +586 000 +459 000 |
| därav engångsutgifter | (+375 000) (+375 000) | |
| Sjukvård | 2 600 | — — |
| Reseersättningar | 31 000 | + 3 000 + 3 000 |
| Lokalkostnader | 29 600 | -- 45 000 -- 39 000 |
| Expenser | 50 100 | 4299 000 +294 000 |
| därav engångsutgifter | (4294 000) (4290 000) | |
| Summa | : 897 000 | +933 000 + 795 000 |
| därav ecngångsutgifter | (4669 000) (4665 000) |
6" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 170
Transportnämnden
1. Löne- och prisomräkning m. m. 130 000 kr.
2. Transportnämndens arbetsuppgifter har under det gångna budgetåret ökat i betydande omfattning särskilt vad beträffar beredskapsplaneringen. De nya arbetsuppgifterna sammanhänger i huvudsak med utredningar inom det ekonomiska försvaret. Dessa utredningar har inom nämnden fått prioriteras. Detta har medfört betydande eftersläpningar av andra planerade arbetsuppgifter. Nämnden bedömer de hittills inträffade eftersläpningarna vara av så allvarlig karaktär att det ej längre är möjligt att med nuvarande resurser hålla beredskapsplaneringen på en tillfredsställande nivå.
Beträffande arbetsbelastningen i fråga om yrkestrafikärenden medför den fortgående ökningen av svenska lastbilars utlandstrafik en ökning av arbetet med tillståndsgivningen. Det administrativa arbetet med att förbereda årliga förhandlingar om kvoter m. m. i den internationella lastbilstrafiken ökar likaledes i och med den till allt fler länder utvidgade trafiken.
Nämnden begär för nu nämnda ändamål inrättande av cen byrådirektörstjänst i Ae 27 (74 489 kr.) för beredskapsfrågor och en amanuenstjänst i reglerad befordringsgång (53 092 kr.) för tillståndsfrågor m.m.
3. Gällande system för bilregistrering kommer att ersättas med ett centralt bilregister upplagt på ADB. Detta innebär att flera av de system och rutiner som ingår i nämndens beredskapsplanering kan läggas om och basereras på ADB. Sedan det nya centrala bilregistret trätt i funktion förändras förutsättningarna för nämndens av Kungl. Maj:t godkända system för drivmedelsransonering. Bl. a. kommer väsentliga fördelar att kunna uppnås i fråga om möjligheterna att få drivmcedelsransoneringen effektiv — ransoneringen kommer i inledningsskedet att kunna genomföras mycket snabbare, kontrollen av tilldelade ransoner underlättas osv. — varigenom stora drivmedelsmängder kan sparas. Behovet av kommunernas medverkan med kortutdelning vid ransoneringens införande reduceras väsentligt.
Nämnden anser att systemet för drivmedelsransoneringen bör baseras på det nya bilregistret och framlägger därför förslag om anslag för detta
ändamål för budgetåret 1972/73 med sammanlagt 665 000 kr. Kost-
naden fördelar sig med 375 000 kr. för systemutveckling och med 290 000 kr. under posten publikationstryck.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 692 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel som engångsanvisning med 665 000 kr. för en omläggning av systemet för drivmedelsransonering baserat på det nya bilregistret.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 171
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Transportnämnden för budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 1 692 000 kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
E 2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 19 043 000 1971/72 Anslag 20 099 000 1972/73 Förslag 23 561 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har till uppgift att inhämta tillförlitlig kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi samt att delta i det internationella samarbetet på dessa områden.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Institutet Departementschefen
Personal
| Handläggande personal | 61 | > 5 | — |
| Övrig personal | 196 257 | +18 +23 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 14 869 000 +4 417 300 + 2 477 000 | |
| Sjukvård | 30 000 | — — |
| Reseersättningar | 182 000 + 112 000 4 17 000 | |
| därav för utrikes resor | (16 000) | (— |
| Lokalkostnader | 1 218 000 IF 166 000 + 162 000 | |
| Expenser | 1315 000 -F- 288000 + —+ 144 000 | |
| Biblioteket | 13 000 + 6 000 + 1 000 | |
| Telegramkostnader m. m. | 2 522 000 + 847 000 + 666 000 |
20 149 000 +5 836 300 +3 467 000 Uppbördsmedel Publikationer 50 000 — 5000 — 5 000
Nettoutgift 20 099 000 +5 831 300 +3 462 000
I institutets uppgifter ingår bl. a. att anordna och övervaka metcorologiska och hydrologiska observationer och mätningar inom landet och att bearbeta insamlat material. Vidare handhar institutet den allmänna väderlekstjänsten, stormvarningstjänsten och kustistjänsten samt den ci-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 172
vila flygväderlekstjänsten. Institutet utför undersökningar och utredningar på uppdrag av offentlig myndighet eller enskild.
Institutet är organiserat på tre byråer — väderleksbyrån, klimatbyrån och hydrologiska byrån — vidare två fristående avdelningar — forsknings- och undervisningsavdelningen samt kansliavdelningen.
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 18,2 milj. kr. (1971/72 17,2 milj. kr.).
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 534 280 kr.
2. Vintersjöfarten på Norrland utökas allt mer och försök görs nu att regelbundet ha trafik året runt vid Norrlandshamnarna. I detta syfte anskaffas nya och kraftigare isbrytare. För att rationellt kunna utnyttja dessa, krävs tillförlitliga isprognoser för 5—10 dagar. Därför föreslås inrättandet av en tjänst som förste statsmetcorolog i Ac 27. Den föreslagna nya befattningshavaren skall huvudsakligen bedriva isforskning för att institutet skall kunna lämna en tillfredsställande information till isbrytarverksamheten och sjöfarten (14-74 489 kr.).
3. Behov av att löpande företa ändringar i gällande dataprogram och skrivning av nya program kommer att finnas sedan ATESTO-systemet satts i funktion. Detta kommer att kräva insatser på minst heltid av en programmerare. Institutet anser det nödvändigt att härför beräknas medel för en tjänst som byrådirektör i Ae 26 (--70 859 kr.).
4. Antalet telefaxapparater liksom antalet drifttimmar per apparat har en sådan omfattning att servicearbetet ej hinns med i nödvändig omfattning. Då telefaxapparaturen nu har en betydligt högre grad av automatik än tidigare, har servicearbetet blivit mer komplicerat och tids-
ödande. I samband med ATESTO-systemet kommer ytterligare elektro-
niska tillsatsanordningar att byggas in i telefaxmottagarna. Även denna typ av utrustning kommer att kräva underhåll. Många av apparaterna befinner sig dessutom i senare hälften av avskrivningstiden med de ökade scerviceinsatser detta för med sig. För att klara detta arbete erfordras ytterligare en tjänst som ingenjör i Ac 19 (441 158 kr.).
5. Genom internationellt samarbete uppbyggs f.n. ett globalt nät av s.k. luft- och nederbördskemiska referensstationer. För bearbetning av insamlade resultat, rådgivning till olika myndigheter bl. a. driftledning av ett sådant nät i Sverige — som hittills legat hos internationella meteorologiska institutet vid Stockholms universitet — erfordras en statsmetcorolog i Ac 24 (464 163 kr.).
6. Inom klimatbyråns instrumentavdelning erfordras med hänsyn till utvecklingen av det automatiska stationsnätet en ny ingenjörstjänst i Ae 19 (+ 46 158 kr.).
7. Upprepade framstiillningar har gjorts från Metcorologiska världs-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 173
organisationen (WMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) om en utökning av det acrologiska nätet över Sverige. Institutet föreslår med hänsyn härtill upprättandet av en acrologisk station i Kiruna. För en första etapp begärs en förste meteorologassistent i Ac 17 och en, förste meteorologassistent i högst Ae 17. Kostnaderna inklusive kallortstillägg och obekvämtidstillägg beräknas till 104 747 kr.
8. Personalen vid hydrologiska byråns occanografiska avdelning avlönas f.n. helt genom uppdrag. Avdelningen har emellertid alltmer tagits i anspråk för utredningar och remisser åt staten i främst miljövårdsfrågor. Det synes därför angeläget att åtminstone föreståndaren avlönas med medel för den allmänna verksamheten. Med hänsyn härtill föreslås inrättandet av en tjänst som avdelningsdirektör i Bg 5. Därvid kan en motsvarande befattning inom uppdragsverksamheten dras in (+88 982 kr.).
9. Bristen på hydrologiska data har blivit alltmer kännbar för statens naturvårdsverk och särskilt i södra och mellersta delen av landet har otillräckliga hydrologiska data medfört stora svårigheter i det löpande arbetet och den långsiktiga planeringen. En utredning har verkställts i vilken behovet av komplettering av det hydrologiska stationsnätet klarlagts. Naturvårdsverket har därvid krävt en stark ökning av antalet stationer. Med hänsyn till den praktiskt taget fullständiga bristen på personal lämplig för upprättande och skötsel av nya komplicerade stationer finner institutet sig böra föreslå att åtgärder snarast möjligt vidtas för att förbättra personalsituationen. Därför erfordras fyra förste hydrologassistenter i högst Ae 17 (+169 988 kr.).
10. Auvuddelen av de hydrologiska data, som institutet insamlar och bearbetar, erhålls genom vattenföringsmätningar. Dessa mätningar, som ofta måste göras i starkt strömmande vatten, kan vara synnerligen riskfyllda. Ur arbetarskyddssynpunkt är det viktigt att den deltagande personalen är tillräckligt talrik och erfaren. Institutet anser det därför erforderligt att fast anställa viss mätpersonal och begär två tekniker i. Ag 4/ Ae 13 (--72 436 kr.).
11. Naturvetenskapliga forskningsrådet har begärt, att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut skall överta ett nät observationsstationer för bestämning av sedimenttransporten i landets större älvar med hänsyn till deras betydelse för miljövården. För inspektion av stationer och ledning av bearbetning erfordras en hydrolog i Ag 18/Ae 22, för analyser av vattenprover två laboratorieassistenter i Ag 14/Ac 16 resp. Ag 4/Ae 13 samt för rutinbearbetning ett kontorsbiträde i Ag 4/
Ae 11 (+ 163 219 kr.).
12. Kansliavdelningens personalsektion behöver förstärkas med en kansliskrivare i Ae 13 för personaladministrativa uppgifter (+38 911 kr.).
13. Kansliavdelningens internationella sektion, som saknar biträdes-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 174
personal, måste till följd av det alltmer ökande internationella samarbetet tillföras ett kvalificerat biträde, varför en tjänst som kontorsskrivare i Ae 14 begärs (+40 682 kr.).
14. Den ökande verksamheten vid institutet kan medföra behov av förstärkning av expeditionsvaktspersonalen med en expeditionsvakt i Ag 4/ Ae 13 (+ 36 218 kr.).
15. Vid institutet har sedan flera år tillbaka beretts sysselsättning åt ett tiotal arkivarbetare. Några av dem kan under budgetåret 1972/73 väntas uppfylla de kvalifikationer som uppställs i givna föreskrifter om inrättande av personliga tjänster för arkivarbetare. Med hänsyn härtill synes medel böra anvisas för beredande av personlig tjänst för två arkivarbetare i högst A 11 (4-66 454 kr.).
16. För arvoden till observatörer upptas ytterligare ett belopp av 858 100 kr. Sålunda är det för att kunna vidmakthålla ctt för många sektorer inom samhället nödvändigt klimatologiskt observationsnät erforderligt med en kraftig höjning av observationsarvodena. För budgcetåret 1972/73 erfordras en anslagsökning med 496 000 kr. — För att förhindra cen fortsatt avgång av vattenståndsobservatörer och nedläggning av stationer erfordras en höjning av observationsarvodena. Detta innebär en kostnadsökning med 30 000 kr. Därutöver behövs ytterligare observationspersonal för att betjäna de av institutet föreslagna nya vattenståndsstationerna, vilket medför ett ökat medelsbehov av 32 200 kr. -— Krav har ställts på att institutets prognosverksamhet utökas nattetid, vilket i sin tur medför en utökning av nattobservationsnätet till en kostnad av 267 000 kr. — För det under punkten 11. nämnda observationsnätet för bestämning av sedimenttransport erfordras medel för provtagararvoden med 32 900 kr.
17. För Telegramkostnader m. m. har upptagits en ökning med 847 000 kr. varav 699 000 kr. hänförts till den under punkten 1. upptagna löne- och prisomräkningen.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 6 mars 1970 lämnat institutet tillstånd att hos televerket teckna ett 10-årskontrakt avscende viss automatisk telegramförmedling. Kostnaderna härför beräknas för budgetåret 1972/73 till sammanlagt 371 000 kr.
Institutet framställer varje dygn ett trettiotal produkter i kartform (analyser, prognoser, temperaturdiagram etc.). Distributionen av kartorna sker med telefax och med anlitande av dels kortvågsradio fyra timmar per dygn, dels fasta trådförbindelser till Arlanda och Bromma flygplatser samt flygvapnets »Central Ost>. Systemet med kortvågsöverföring är behäftat med flera brister. Det medger bl. a. ingen automatisering på mottagarsidan, och de mottagna kartorna är ofta av mycket dålig kvalitet. Institutet föreslår med hänsyn härtill övergång till långvågssändningar. Kostnadsökningen beräknas till 148 000 kr. per år efter kortvågssändarnas flyttning.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 175
Remissyttrande
Över institutets förslag har efter remiss yttrande avgetts av statskontoret.
Statskontoret erinrar om att Kungl. Maj:t genom beslut den 27 juni 1969 uppdragit åt en särskild arbetsgrupp att genomföra en undersökning av behovet av väderleksinformation och hydrologisk information. Mot bakgrund härav är det enligt statskontorets mening nödvändigt att i avvaktan på utredningens resultat iaktta en viss restriktivitet vid bedömningen av de föreliggande anslagsframställningarna. En ingående detaljprövning är sålunda varken lämplig eller möjlig.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: För-
valtningskostnader för budgetåret 1972/73- anvisa ett förslags-
anslag av 23 561 000 kr.
E 3, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel m. m,
1970/71 Utgift 1278 000 1971/72 Anslag 1 102 000 1972/73 Förslag 1 179 000
Beräknad ändring 1972/73
Institutet Departements-
chefen
Prisomräkning m. m. +133 000 +77 000 Underhåll av nya automatiska väderstationer 4 12 000 — Underhåll av nya vindmätare + 6000 — Underhåll av instrument för väderobserverande fartyg + 12 000 — Driftkostnad för aerologisk station i Kiruna + 70 000 — Underhåll av stansande och telesvarande peglar + 12000 — Underhåll av instrumenthus och mätdammar + 20 000 — Underhåll av två oceanografiska | mätstationer + 100 000 —
-1-365 000 +77 000
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 176
De partementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Un-
derhåll av materiel m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 179 000 kr.
E 4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av instrument m. m.
1970/71 Utgift 337 000 Reservation 105 100 1971/72 Anslag 400 000 1972/73 Förslag 400 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. F.n. mottages satellitbilder med en manuellt manövrerad utrustning. Med den personal som institutet har till förfogande kan utrustningen endast bemannas måndag—fredag under dagtid. Bilderna är av stor betydelse både för rutintjänsten vid väderavdelningen och för den maritima avdelningen, som bl. a. ansvarar för kartläggning av och prognoser för isläget runt Sveriges kuster. Genom anskaffning av utrustning för automatisk mottagning av satellitbilder blir det möjligt att ta emot samtliga bilder alla dagar i veckan, inkl. de bilder som satelliterna numera sänder nattetid (+-200 000 kr.). |
2. För att utnyttja de planerade snabba förbindelserna med Offenbach, Moskva och Helsingfors så rationellt som möjligt skall på dessa förbindelser överföras data omväxlande i digital och analog form, dvs. omväxlande kodade meddelanden och telefaxkartor. De telefaxkartor som skall transiteras genom Stockholm måste före vidaresändning mellanlagras på något sätt. Den billigaste metoden är lagring på band. Som regional central bör Stockholm därför utrustas med bandspelare för lagring av teledata (4+150 000 kr.).
3. Medel bör beräknas för installation av 3 automatiska väderstationer som ersättning bl.a. för de på grund av fyrarnas automatisering bortfallna observationerna (+145 000 kr.).
4. I samband med inrättande av den begärda aerologiska stationen i Kiruna behövs ett engångsbelopp om 73 000 kr. för inköp av viss markutrustning, bl. a. radiosondmottagare (4-73 000 kr.).
5. Observationer från världshaven tillmäts en allt större betydelse. Institutet planerar därför att rekrytera ytterligare 20 väderobserverande fartyg. För utrustning av dessa med instrument behövs 22 000 kr. (+ 22 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 177
6. Institutets anläggningar vid fyrarna uppfyller inte dagens krav. 35 000 kr. har därför upptagits för nödig nyanskaffning av bl. a. vindmätare vid två observationsstationer (+4-35 000 kr.).
7. Maskinparken vid institutets verkstad är fortfarande till en del starkt försliten. För att avsluta en påbörjad förnyelse beräknas ett anslag på 45 000 kr. för anskaffning av en supportersvarv och en delningsmaskin (445 000 kr.).
8. För att få tillförlitliga molnhöjds- och siktuppgifter från timobservationsstationerna, framför allt för att tillgodose behovet av säkrare uppgifter för det civila och militära flyget, har det framstått som allt viktigare att timobservationsstationerna utrustas med instrument för dessa element (--50 000 kr.).
9. Nätet av vattenföringsstationer är helt otillräckligt i Mälarens tillrinningsområde och i södra Sverige. I dessa områden utgör vattenförsörjningen och vattenföroreningen ett stort problem. Statens naturvårdsverk har i skrivelse till Kungl. Maj:t framhållit att det är angeläget att de luckor som föreligger i det hydrologiska underlaget snarast utfylls. Institutet har därför för avsikt att successivt bygga ut stationsnätet och anser, att utbyggnaden under budgetåret 1972/73 bör omfatta 20 vattenföringsstationer, varav en station med s.k. mätdamm och 4 stationer med dubbla pegelanläggningar. Stationerna bör. inte utrustas för manuell avläsning utan med registrering, varav 10 med telesvarande pegel. Sammanlagda kostnader uppskattas till 691 000 kr. (--691 000 kr.).
10. För att göra den hydrografiska försöksstationen vid Vinga utsjöfyr Trubaduren operativ erfordras nu bl. a. följande åtgärder.
Det hittills använda undervattenssystemet var i första hand utformat med tanke på att kunna hanteras utan dykarhjälp, något som dock inte visat sig möjligt att undvara. Det är därför nödvändigt att tillverka och utprova ett undervattenssystem som dels är betydligt mindre känsligt för skador genom påsegling, dels enklare att underhålla. Tillverkning jämte utsättning beräknas kosta 65 000 kr. och utprovningen 80 000 kr. Det föreligger skyldighet att med utlagda lysprickar markera läget för undervattenssystemet för att sålunda undvika påsegling. Kostnaderna för dessa beräknas uppgå till sammanlagt 13 000 kr. Datasamlings- och telemetriutrustningen bör bytas mot sådan, som kan inordnas i institutets övriga system för automatiska meteorologiska och hydrografiska mätstationer. Kostnaden för ett dylikt system uppgår till 80 000 kr. (4238 000 kr.).
Totalt under anslaget föreslås en medelsanvisning av 1649 000 kr., innebärande en ökning jämfört med innevarande budgetår om 1 249 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 178
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Ny-
anskaffning av instrument m. m. för budgetåret 1972/73 an-
visa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
E 5, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet 1970/71 Utgift 6 463 000 1971/72 Anslag 4 001 000 1972/73 Förslag 4 550 000
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Institutet Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 35 | —I1 | — |
| Övrig personal | 84 119 | — — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 2 480 000 | 4281 000 | +370 000: |
| Ersättning till observatörer | 280 000 | — | — |
| Sjukvård | 2 000 | + 7000 | + 7000 |
| Reseersättningar | 462 000 | + 60 000 | + 60000 |
| Lokalkostnader | 300 000 | + 50 000 | 4 50 000 |
| Expenser | 198 000 | + 26 000 | + 26 000 |
| Utrustning | 279 000 4 001 000 | + 36 000 + 460 000 | + 36 000 =-549 000 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 549 000 kr.
2. I enlighet med förslag under institutets anslag till förvaltningskostnader bör en tjänst som avdelningsdirektör i B 5 dras in och en motsvarande tjänst inrättas inom den allmänna verksamheten (—88 982 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Upp-
dragsverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 4 550 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 179 E 6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten 1970/71 Utgift 8 901 000 1971/72 Anslag 8 960 000 1972/73 Förslag 10468 000
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Institutet Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 48 | +1 | +2 |
| Övrig personal | 125 173 | +4 +5 | — +2 |
Anslag
| Lönekostnader | 7 905 000 +1 576 000 +1 416 000 | |
| Sjukvård | 9 000 + 1 000 + 1 000 | |
| Reseersättningar | 128 000 + 19000 + 13 000 | |
| därav för nordiska resor | (3 000) | (> |
| Lokalkostnader | 2 000 | — — |
| Expenser | 496 000 -i- 100 000 + 51000 |
därav för automatisk databehandling (320 000) (+ 42 000)
Kostnader för underhåll av instrumentutrustning m. m. 163 000 + 25000 + 10000 Telekommunikationer 257 000 — 12 000 + 17 000
8 960 000 -I-1 709 000 +1 508 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomriikning m. m. 1 462 000 kr.
2. Prognostjänsten och områdesövervakningen på Bromma flygplats utförs av samma meteorolog och pågår dygnet runt. Briefingen utförs av en annan meteorolog, som även lämnar väderuppgifter till och mottar sådana väderuppgifter från flygplan i luften via radio. Briefingen före start utförs på tre olika sätt: TV-briefing, briefing över disk och telefonbriefing. Trafikutvecklingen på Bromma har lett till att telefonbriefingen fått sådan omfattning att en meteorolog ensamt inte hinner med TVbriefingen, briefingen över disk, telefonbriefingen och kommunikationen med flygplan i luften. Briefingtjänsten måste därför förstärkas med en meteorolog. Emellertid behövs på Bromma även förstärkning för kvalificerade utvecklings- och utredningsarbeten. För att samtidigt täcka dessa önskemål föreslås att den förenämnda metcorologtjänsten placeras i lönegrad A 24 i stället för i reglerad befordringsgång (4-64 163 kr.).
3. Vid Sturup blir observationstjänsten liksom på Arlanda förlagd till trafikledartornet. Den meteorologassistent som tjänstgör i tornet kan på grund av avståndet till väderlekstjänsten ej utföra några av de
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 180
övervakande och biträdande uppgifter sent på kvällen och på natten som han nu utför vid Bulltofta. För att täcka behovet av assistentpersonal under denna tid vid väderlekstjänsten krävs två tjänster. Med hänsyn till bebovet av tillräckligt kvalificerad personal för speciellt radiomottagning av telefaxkartor föreslås att tjänsterna inrättas som förste metceorologassistenter (4-81 840 kr.).
4. Förutom observationstjänst som tar i anspråk en man dygnet runt krävs på Sturup assistenttjänst vid prognos- och briefingavdelningen med uppgift att framställa färddokument, sköta telefaxmottagning, bevaka väderradarn, biträda vid meteorologisk områdesövervakning och betjäning av flygplan i luften. Det nuvarande antalet assistenttjänster medger sådan tjänst fram till kl. 14.30. För att även täcka de bråda eftermiddagstimmarna fram till kl. 19.00 behövs en assistentjänst. Med hänsyn till arbetsuppgifterna bör den inrättas som förste meteorologassistent (+40 920 kr.).
5. Under posten Telekommunikationer beräknas driftkostnader för telefaxutrustning som upptagits under Utrustning för flygväderlekstjänsten på luftfartsverkets investeringsanslag (45 000 kr.).
Under förutsättning av bifall till det under anslaget Förvaltningskostnader, posten Telegramkostnader m. m., upptagna förslaget om omläggning av telefaxsändningarna från kortvåg till långvåg minskas me-: delsbehovet under detta anslag med 50 000 kr. Kortvåg är nämligen ett så osäkert överföringsmedium att mottagning i allt större omfattning i stället måste ske över det allmänna telefonnätet. Övergång till långvågsöverföring innebär således att telefonkostnaderna bortfaller (--50 000 kr.).
Remissyttrande
Över institutets förslag i fråga om väderlekstjänsten för luftfarten har efter remiss yttrande avgetts av luftfartsverket.
Luftfartsverket har i avvaktan på flygtrafikledningskommitténs förslag avseende väderlekstjänsten för luftfarten intet att crinra mot det av institutet framlagda anslagsäskandet.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 468 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare två meteorologassistenter.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Vä-
derlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 10 468 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 18!
E 7. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m, 1970/71 Utgift 1412 000 1971/72 Anslag 1218 000 1972/73 Förslag 1576 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Vid sammanträde i Stockholm den 18 oktober 1971 mellan representanter för svenska och norska myndigheter fastställdes budgetberäkningar, innebärande att på budgetåret 1972/73 faller ett utgiftsbelopp om 5 805 000 norska kr. Jämfört med beräkningarna för innevarande budgetår är detta en ökning med 785 000 norska kr: Löneposten har uppräknats med 775 000 norska kr. på grund av automatiska utgiftsökningar. Posten Kost har ökats med 10 000 norska kr. Posten till Olja har ökat med 130 000 norska kr. beroende på att fartygen under detta budgetår tjänstgör på den längre bort belägna stationen A. Posten Reparation och underhåll har minskat med 150 000 norska kr. varvid man utgått från att fartygen under senare halvåret 1973 måste tagas ur drift och att underhållet därför kan något eftersättas. Beroende på prishöjningar har posten Meteorologisk utrustning uppräknats med 15 000 norska kr. och posten Hamnavgifter med 15 000 norska kr. För diverse utgifter och administrationskostnader har beräknats en minskning med 10 000 norska kr.
Från ICAO utgår vissa bidrag till fartygsdrivande stater i den mån deras operativa insatser överstiger deras teoretiska ansvarighet i väderskeppsorganisationen. Bidraget till Sverige och Norge gemensamt har för budgetåret 1972/73 fastställts till £ 159 525, vilket är £ 8 463 lägre än närmast föregående budgetår.
Det för budgetåret 1972/73 för Sverige och Norge gemensamt fastställda bidraget motsvarar ca 2 730 000 norska kr. I
Med hänsyn till det ovan anförda beräknas utgifterna för de svensknorska väderleksskeppen under budgetåret 1972/73 till (5 805 000— 2 730 000 =) 3 075 000 norska kr. Härav belöper å Sverige 59 46 eller 1 814 000 norska kr., varifrån skall avgå vissa beräknade svenska administrationskostnader om 27 000 norska kr. Sveriges bidrag till löpande utgifter för väderleksstationerna i Nordatlanten beräknas alltså för budgetåret 1972/73 till 1787 000 norska kr., motsvarande ca 1 308 000 svenska kr. I förhållande till det för innevarande budgetår beräknade beloppet 905 000 kr. innebär detta en ökning med 403 000 kr.
Vid den ICAO-konferens, som skall hållas i mars 1972, kommer frågan om NAOS-avtalets bestånd efter den 30 juni 1973 att behandlas. Dessförinnan måste det vara klarlagt huruvida Sverige är berett att i fortsättningen kvarstå som fartygsdrivande stat.
Frop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 182
Sveriges bidrag till väderleksstationer på Grönland kan med ledning av tillgängliga uppgifter beräknas till ca 268 000 svenska kr., vilket innebär en minskning om 45 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag blir sålunda (1 308 000 + 268 000 =) 1 576 000 kr.
Departementschefen Institutets beräkning av medelsbehovet för väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland har inte gett mig anledning till erinran. Anslaget bör sålunda föras upp med 1 576 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 576 000 kr.
E 8. Statens väg- och trafikinstitut 1970/71 Utgift 13 462 000 1971/72 Anslag 4 490 000 1972/73 Förslag 5 323 000 1! Anslaget Statens väginstitut. Genom beslut av statsmakterna (prop. 1971: 79, TU 1971: 7, rskr 1971: 190) har den 1 juli 1971 inrättats ett väg- och trafikinstitut. Till det nya institutet har överförts dels den verksamhet som statens väginstitut hittills bedrivit, dels den forsknings- och utredningsverksamhet som statens trafiksäkerhetsråd utfört i egen regi. Statens väg- och trafikinstitut svarar för forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Institutet utför forsknings- och utvecklingsarbete avseende andra transport- och trafikgrenar, om sådant arbete låter sig förena med övrig verksamhet vid institutet. I institutets uppgifter ingår vidare bl.a. att bedriva systematisk informations- och dokumentationsverksamhet rörande forskning och utveckling och därvid sprida kännedom om de resultat som nåtts i institutets verksamhet. Institutet får mot ersättning utföra forsknings- och utvecklingsarbete. Ersättningen utgår enligt grunder som fastställs av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av institutet. Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör. Inom institutet finns fyra avdelningar samt en ledningsgrupp med sekretariat. Avdelningarna är vägavdelningen, trafikant- och fordonsavdelningen, trafikavdelningen och driftavdelningen.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 183
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Institutet Departements-
chefen Personal
| Allmän verksamhet | 60 | on | —1 |
| Uppdragsverksamhet | 92 152 | — —1 | — -—1 |
Anslag A. Allmän verksamhet 1. Lönekostnader 3 450 000 + 654000 = + 654 000 2. Sjukvård 5 000 — — 3. Reseersättningar 60 000 + 4 000 + 4000
därav för utrikes resor (30 000) — (+ 2 000) + (2000) 4, Lokalkostnader 690 000 + 148 000 + 144 000 5. Expenser 100 000 + 7000 + 11000
därav representation (3 000) — —
6. Övriga utgifter
a. Materialkostnader 180 000 + 13 000 + 13000
b. Tekniska inventarier 55 000 + 4 000 + 4000
c. Kostnad för förhyrd
datamaskin 30 000 + 2000 + 2000
d, Bibliotek 16 000 +T 1 000 + 1000
e. Avgift för deltagan- 4 000 -— —
de i fortbildningskurser
4 590 000 + 833 000 + 833 000
B. Uppdragsverksamhet
| 7. Lönekostnader | 4 500 000 + 325 000 + 325 000 |
| 8. Lokalkostnader | 610 000 + 133 000 + 133 000 |
| 9, Övriga omkostnader | 1 340 000 + 192000 + 192000 |
6 450 000 + 650 000 + 650 000
Summa 11 040 000 41 483 000 +1483 000 Uppbördsmedel
10. Ersättning för
uppdrag m. m. 6 550 000 + 650 000 + 650 000
Nettoutgift 4 490 000 + 833 000 + 833 000
Statens väg- och trafikinstitut Allmän verksamhet
1. Löne- och prisomräkning 810 000 kr.
2. För att inom nu tillgängliga lokaler kunna bereda erforderliga utrymmen åt det nybildade institutets personal måste institutets bibliotek flyttas. Kostnaden till följd av det sålunda ökade lokalinnehavet beräknas till 23 000 kr.
Uppdragsverksamhet
1. Löne- och prisomräkning 630 000 kr.
2. Ökade kostnader för nya lokaler för biblioteket till den del dessa skall belasta uppdragsverksamheten (20 000 kr.).
3. Uppbördsmedlen beriiknas stiga med 650 000 kr. beroende på löne- och prisomräkning och därmed ökade taxeintäkter.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 184
Departementschefen
Transportforskningsgruppen föreslog i sitt betänkande bl. a. att programbudgeteringens principer skulle tillämpas vid statens väg- och trafikinstitut. I propositionen (1971: 79) angående samordning av transportforskningen m. m. anförde jag bl. a., att jag anslöt mig till gruppens uttalande om lämpligheten härav men ansåg att frågan borde ytterligare övervägas innan slutlig ställning togs. Kungl. Maj:t har därefter uppdragit åt statens väg- och trafikinstitut att i samråd med riksrevisionsverket inkomma med förslag om lämplig program- och anslagsindelning m, m, för institutet. Enligt vad jag erfarit avser institutet att inom kort redovisa sitt uppdrag. För budgetåret 1972/73 förordar jag med hänvisning härtill ingen ändring av anslagsindelningen för institutet. Jag har emellertid för avsikt att — om riksdagen inte har något att erinra — senare föroslå Kungl. Maj:t att anvisa medlen för nästa budgetår till institutet i programtermer. Jag avser dessutom att föreslå att institutet skall utforma kommande års anslagsframställning i programtermer. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för budgetåret 1972/73 till 5 323 000 kr.
Jag hemstiller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 5 323 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
E 9, Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning 1970/71 Utgift 1187 400 Reservation 1 200 1971/72 Anslag 200 000 | 1972/73 Förslag 200 000
1 Anslaget Statens väginstitut: Utrustning. Statens väg- och trafikinstitut
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av utrustning för institutets allmänna verksamhet.
1. Löne- och prisomriikning 20 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstiller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att till Sratens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr., att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 185
E 10. Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 2235 000 1971/72 Anslag 2 298 000 1972/73 Förslag 2 668 000
Statens geotekniska institut handlägger geotekniska ärenden i den mån handläggningen av dessa inte ankommer på annan statlig myndighet. I institutets uppgifter ingår bl. a. att bedriva forskning samt utföra vetenskapliga undersökningar och praktiska försök, ått bearbeta och när det anses lämpligt offentliggöra resultat, som erhålls vid verksamheten, att utprova nya metoder för markförstärkning och att biträda statliga och kommunala myndigheter samt enskilda med geotekniska undersökningar och utredningar.
Institutet är organiserat på tre forsknings- och konsultationsavdelningar, en laboratorieavdelning och en mekanisk avdelning, vidare ett tekniskt och ett administrativt-kameralt kansli.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Institutet Departements-
chefen
Personal Antal anställda 32 +4 = Anslag
| Lönekostnader | 1 908 000 | +430 000 | +220 000 |
| Sjukvård | 5 000 | — | — |
| Reseersättningar | 35 000 | + 3 000 | + 3000 |
| därav för utrikes resor | (10 000) (+ 5000) | ||
| Lokalkostnader | 113 000 | +123 000 | + 128 000 |
| Expenser | 85 000 | + 25 000 | -I- 12 000 |
Geoteknisk verksamhet 1 Götaälvdalen 58 000 — —
vriga utgifter a) Underhåll och anskaffning
av apparater och redskap
för forskning 69 000 + 5000 + 4000 b) Kostnader för provfält,
förbrukningsmateriel m. m. 15 000 + 1000 + 1000 c) Böcker och tidskrifter 13 000 + 4000 + 1000 d) Utbildning och förslags-
verksamhet 5 000 + 5000 + 1000
2 306 000 +596 000 4370 000 Uppbördsmedel Publikationer 8 000 —
Nettoutgift - 2298 000 +596 000 +370 000
Inkomster vid statens geotekniska institut, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas
till 3,2 milj. kr. (1971/72 3,0 milj. kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 186
Statens geotekniska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 359 000 kr.
2. Den successiva förändringen i fråga om arbetsuppgifternas art på mekaniska avdelningens konsiruktionskontor har starkt ökat behovet av arbetskraft för mera forskningsbetonat konstruktions- och utvecklingsarbete. Med hänsyn härtill föreslås inrättandet av cen tjänst som förste forskningsingenjör. Därvid kan en motsvarande befattning inom uppdragsverksamheten dras in (474 489 kr.).
3. Verksamheten på tekniska kansliet omfattar huvudsakligen dokumentations- och allmänna biblioteksgöromål samt redigering av institutets publikationer. Alltsedan omorganisationen 1963 finns bara tre personer inom detta kansli trots att litteraturbeståndet nu i det närmaste fördubblats. Behov föreligger därför av en förstärkning med en dokumentationsingenjör i högst A 19 och ett biblioteksbiträde i A 4/A 11 (479 385 kr.). |
4. Arbetsbelastningen på det administrativt-kamerala kansliet har ökat kraftigt sedan omorganisationen. Institutet finner det därför angeläget att kansliets kapacitet förstärks med en kvalificerad arbetskraft som ställföreträdare för kansliets chef. En tjänst som förvaltningsassistent i A 21 föreslås inrättad. Samtidigt kan en kontoristtjänst inom uppdragsverksamheten dras in (4-55 681 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att till Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 668 000 kr.
E 11. Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet 1970/71 Utgift 2 420 000 1971/72 Anslag 2741 000 1972/73 Förslag 3 141 000
Statens geotekniska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 474 000 kr.
2. I enlighet med förslag under institutets anslag till förvaltningskostnader kan en tjänst som förste forskningsingenjör på mekaniska avdelningen samt en kontorist på administrativt-kamerala kanslict dras in, om vissa tjänster inrättas inom den allmänna verksamheten (—104 086 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 187
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Institutet Departements-
chefen
Personal
Antal anställda 46 —2 — Anslag
| Lönekostnader | 2 087 000 | +226 000 | +270 000 |
| Sjukvård | 5 000 | — | — |
| Reseersättningar | 165 000 | + 5000 | + 5000 |
| Lokalkostnader | 108 000 | + 99 000 | --104 000 |
| Expenser | 46 000 | + 10 000 | + 5 000 |
| Övriga utgifter | 330 000 2 741 000 | + 30 000 -1-370 000 | + 16 000 +400 000 |
De partementschefen
Med hiinvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 141 000 kr.
E 12. Statens geotekniska institut: Utrustning 1970/71 Utgift 173 000 Reservation 37 000 1971/72 Anslag 100 000 1972/73 Förslag 100 000
Statens geotekniska institut
För anskaffning av teknisk utrustning framlade institutet år 1966 en femårsplan på totalt 700 000 kr. Detta anskaffningsprogram har följts av statsmakterna, som till och med budgetåret 1970/71 anvisat 600 000 kr. Institutet har nu reviderat detta program och framlagt en ny femårsplan, som svarar mot dagens krav på geoteknisk utrustning. Denna upptar dels poster för mekanisering och komplettering samt nyanskaffning av geoteknisk utrustning, dels poster för verkstads- och förrådsverksamheten och dels anskaffning av en terminal för bearbetning av geotekniska data m. m. Totalkostnaden för det nya programmet beräknas till 650 000 kr. för perioden 1971/72—1975/76.
1 enlighet med planen bör för ett vart av budgetåren 1971/72— 1973/74 anvisas 150 000 kr. samt för ett vart av budgetåren 1974/75 och 1975/76 100 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 188
Departementschefen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Utrustning för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
E 13. Fraktbidragsnämnden
| 1970/71 Utgift | 1166 000 |
| 1971/72 Anslag | 500 000 |
| 1972/73 Förslag | 535 000 |
2 Avser tiden 1.1-—30.6 1971.
Fraktbidragsnämnden är central förvaltningsmyndighet med uppgift
att handlägga ärenden enligt kungörelsen (1970: 592, ändrad senast 1971: 452) om statligt regionalpolitiskt transportstöd. Nämnden består av tre ledamöter med ersättare. Hos nämnden finns ett kansli, som före-
stås av en kanslichef. Fraktbidragsnämndens förslag till anslagsuppräkning avser i huvudsak löne- och prisomräkning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 2 | — | — |
| Övrig personal | 2 4 | — — | — — |
Anslag
| Avlöningar | 304 000 | +35 000 | +35 000 | ||
| Sjukvård | 1000 | — | — | ||
| Reseersättningar | 25 000 | -—10 000 | -—10 000 | ||
| Lokalkostnader | 20 000 | + 5 000 | + 5 000 | ||
| Expenser | 150 000 | -+-12 000 | + 5000 | ||
| därav engångsutgifter | (15 000) | — | — | ||
| därav ADB | (100 000) 500 000 | +42 000 | — | +35 000 | — |
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen - beräknar jag anslaget till 535 000 kr. | Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 535 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 189
E 14. Transportstöd för Norrland m. m.
1971/72 Anslag — 25000 000
1972/73 Förslag — 42500 000
Fraktbidragsnämnden
Transportstödet till. det norrländska näringslivet enligt kungörelsen (1970: 592, ändrad senast 1971: 452) om statligt regionalpolitiskt transportstöd omfattar transportstöd för järnvägs- samt lastbilstransporter i yrkesmässig trafik från ort inom stödområdet — utom Gotland -— på sträckor över 300 km. Av regional- och näringspolitiska skäl inriktas stödet på transporter av helfabrikat och mera bearbetade halvfabrikat inom och ut från stödområdet. Malmer, metaller, mera obearbetade halvfabrikat inom järn- och stålsektorn, träråvaror och pappersmassa samt oljor och bensin undantas. Stödet som utgår i form av bidrag i efterskott till företagens fraktkostnader varierar mellan 15 och 35 26 av erlagd frakt beroende på avsändningsortens geografiska belägenhet inom stödområdet. Med hänsyn till det beräknade utfallet för budgetåret 1971/72 — 35 milj. kr. — erfordras en uppräkning av anslaget med 13 milj. kr. till 38 milj. kr.
Departementschefen .
Jag beräknar anslaget till 42 500 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till de taxehöjningar som ägde rum under hösten 1971 hos SJ och vägtransportföretagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Transportstöd för Norrland m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 42 500 000 kr.
E 15. Transportstöd för Gotland 1971/72 Anslag 1900 000 1972/73 Förslag 2 100 000
! Avser tiden 1.2-—30.6 1972.
För att förbättra betingelserna för den näringsgeografiska utvecklingen som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till utgår enligt riksdagens beslut (prop. 1971: 154, TU 1971: 28, rskr 1971: 250) transportstöd vid viss linjesjöfart till Gotland.
Stödet syftar till att minska de kostnadsmässiga olägenheter för det gotländska näringslivet som följer av Gotlands läge och av de därav betingade merkostnaderna i samband med färjeöverfarten. Stödet är konstruerat så att godstaxan (lingdmetertaxan för godsfordon) är ned-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 190
satt med 50 2 för transporter från Gotland till fastlandet. För att gynna turismen och för att förbilliga den gotländska allmänhetens fastlandsresor är taxan för överföring av personbilar reducerad med 25 &.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.
E 16. Transportforskningsdelegationen
1970/71 — — Reservation 1345 000 1971/72 Anslag 5 250 000 1972/73 Förslag 6 375 000
1 Anslaget Trafiksäkerhetsforskning.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1971: 79, TU 1971: 7, rskr 1971: 190) har en transportforskningsdelegation inrättats den 1 juli 1971.
Transportforskningsdelegationen handhar uppgifter som avser planläggning, samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.
Delegationen består av fjorton ledamöter som företräder trafikverk, forskning och näringsliv. Till delegationen är knutna tre beredande expertnämnder — en för trafiksäkerhetsfrågor, en för transport- och trafiktekniska frågor och en för transport- och trafikekonomiska frågor. Vid delegationen finns inrättad en extra ordinarie professur i trafiksäkerhet med placering vid Chalmers tekniska högskola. Vidare finns ett kansli som förestås av en kanslidirektör.
Transportforskningsdelegationen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 792 000 kr.
2. TI samband med delegationens tillkomst förutsattes att envar av de tre expertnämnderna skulle ha tillgång till cn heltidstjänstgörande handliggare och att kanslidirektören främst skulle ägna sig åt att planera, leda och samordna hela verksamheten. Då endast två tjänster inrättats för nämnderna får chefen för kansliet tills vidare tjänstgöra även som sekreterare och handläggare åt expertnämnden för transport- och trafikekonomi. För att kanslidirektören skall kunna fullgöra sina egentliga uppgifter på ett tillfredsställande sätt och för att uppfylla målsättningen för expertnämndernas verksamhet behöver kansliet förstärkas med ytterligare en avdelningsdirektör (+ 93 551).
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 191
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Delegationen Departementschefen
Personal
| Handläggande personal | 3 | +1 | | +1 |
| Övrig personal | 2 5 | - +1 | — +1 |
Anslag
Utgifter
| 1. Lönekostnader | 550 000 + 169 000 | +168 000 | ||
| 2. Sjukvård | 1 000 | — | — | |
| 3. Reseersättningar | 40 000 + 3 000 | + 3000 | ||
| därav utrikes resor | (10 000) | (+1 000) | + (1 000) | |
| 4, Lokalkostnader | 110 000 | — . | — | |
| 5. Expenser | 50 000 + 4 000 | + 4000 | ||
| 6. Forskning | 4 500 000 +1 000 000 | +950 000 |
7. Viss trafiksäkerhets-
forskning m. m. 250 000 + 300 000 300 000
5 501 000 +1 476 000 41 425 000 Inkomster 8. Viss trafiksäkerhets-
forskning m. m. 250 000 + 300 000 -+ 300 000 9. Ersättningar för
uppdrag m, m. 1 000 -— —
Nettoutgift 5 250 000 +1 176 000 +1125 000
3. En avsevärd del av forskningsbidragen används för att avlöna biträdespersonal av olika slag, vilkas löneförmåner starkt ökat genom resultatet av årets löneförhandlingar. Till följd härav och på grund av allmänna prisstegringar har kostnaderna för forskningsverksamheten stigit kraftigt. För att bibehålla den reclla bidragskapaciteten och för att möjliggöra tillfredsställande insatser på trafiksäkerhetsområdet och rimliga initiativ inom övrig transportforskning, bör posten Forskning räknas upp med 1 milj. kr.
4, För innevarande budgetår har beräknats halva årskostnaden för professuren i trafiksäkerhet vid Chalmers tekniska högskola. För att täcka hela årskostnaden bör beloppet fördubblas samt ökas med 10 Zz. Bidraget från AB Volvo under Inkomster ökar i motsvarande mån.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 375 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en. avdelningsdirektör.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Transportforskningsdelegationen för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 6 375 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 192
F. DIVERSE
rF 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. 1970/71 Utgift 231 200 000 1971/72 Anslag 1296 700 000 1972/73 Förslag 322 000 000
1 Varav 40 000 000 kr. på tilläggsstat (prop. 1971: 145 bil. 4, TU 1971: 25, rskr 1971: 304).
Från anslaget utgår sedan budgetåret 1964/65 ersättning till ST för underskott för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Enligt 1969 års riksdags beslut skall vidare från anslaget betalas dels SJ:s kostnader för drift av sådana icke lönsamma järnvägsanstalter, som skall bibehållas enligt Kungl. Maj:ts beslut, dels ersättning för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl.
Statens järnvägar
Underskottet på det olönsamma ersättningsgrundande bannätet har på grundval av 1969 års separatredovisning beräknats till 320,7 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Vid framräkningen av separatredovisningens resultat har hänsyn tagits till kända och väntade ändringar i löne- och prisnivån på det ersättningsberättigade nätet, den allmänna arbetsgivaravgiften, höjningen av sjukförsäkringsavgiften, vidtagna taxeändringar samt vidtagna och väntade nedläggningar av järnvägslinjer. Vidare har hänsyn tagits till den av 1971 års riksdag (prop. 1971: 85, TU 1971: 5, rskr 1971: 145) beslutade förändringen vad gäller beräkning av SJ:s pensionskostnader. Till det sålunda framräknade underskottet skall — liksom tidigare — läggas ersättning med 4 milj. kr. för inkomstbortfall genom att SJ vid nedläggning av järnvägar övergångsvis tillämpar en reducerad taxa för styckegodssändningar i samtrafik järnväg—billinje. Det sammanlagda behovet av driftersättning för olönsamma järnvägslinjer uppgår sålunda till (320,7 + 4,0) 324,7 milj. kr., med vilket belopp SJ yrkar ersättning.
Ersättningsbehovet för sådana olönsamma järnvägsanstalter som Kungl. Maj:t bestämt skall bibehållas har — med utgångspunkt i förhållandena under budgetåret 1970/71 — beräknats till 100 000 kr. SJ föreslår att detta belopp anvisas för budgetåret 1972/73.
SJ beräknar resultatförsämringen till följd av 67-kortsrabattens utvidgning att gälla förtidspensionärer m. fl. till 1,7 milj. kr. under budgetåret 1972/73 och yrkar att detta belopp anvisas.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 193
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 juni 1971 har SJ hemställt om särskild ersättning för underskottet av landsvägstrafiken på linjen Övertorneå—Pajala, som trafikmässigt i vissa avseenden betraktas som en järnväg. SJ begär ersättning med 1,6 milj. kr. för ändamålet under budgetårel 1972/73.
Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 under anslaget uppgår således till (324,7 + 0,1 + 1,7 + 1,6) 328,1 milj. kr.
Departementschefen
De riktlinjer för den statliga trafikpolitiken, som fastställdes genom 1963 års riksdags beslut med anledning av prop. 1963: 191 (S3LU 1963: 1, rskr 1963: 424), innebär bl. a., att SJ skall ersättas för driftunderskott på sådana trafiksvaga järnvägslinjer, vars trafikering utgör en ekonomisk belastning för SJ men på vilka trafiken bör bibehållas tills vidare av samhälleliga skäl. Till grund för ersättningens storlek skall ligga en vart tredje år förnyad bandelsundersökning. För den senaste undersökningen, som genomfördes år 1969, lämnades en redogörelse i prop. 1970: 1 (bil. 8 s. 115). Av redogörelsen framgår bl.a. att det ersättningsberättigade bannätet vid ingången av år 1968 omfattade 6 587
bankm. Under åren 1968-1971 har på detta nät trafiken lagts ned helt
på 456 bankm och enbart persontrafiken på ytterligare 725 km.
För budgetåret 1972/73- har SJ begärt ersättning för underskottet på det ersättningsberättigade bannätet med 320,7 milj. kr. samt med 4 milj. kr. som ersättning för nedsatta styckegodsavgifter i trafik med vissa platser vid nedlagda järnvägslinjer. Beräkningen av ersättningens storlek bygger på SJ:s bedömning av hur bl. a. Jöne- och sakkostnader, intäkter samt besparingar genom järnvägsnedläggningar kan väntas utveckla sig intill budgetärets utgång.
Jag har vid min bedömning av de olika faktorer, som kommer att påverka behovet av ersättning för budgetåret 1972/73, funnit att driftersättningen bör utgå med 316,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 24,9 milj. kr. jämfört med budgetåret 1971/72. Jag vill erinra om att SJ under sistnämnda budgetår för ändamålet erhållit dels 251,3 milj. kr. enligt prop. 1971:1 (bil. 8 s. 125), dels 40 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1971: 145 bil. 4). Vid mina beräkningar av ersättningens storlek har hänsyn tagits bl. a. till att — i avvaktan på länsvisa regionala trafikplaneringar — viss återhållsamhet bör iakttas i fråga om ytterligare trafiknedläggningar. Liksom hittills bör SJ dessutom få 4 milj. kr. som ersättning för i samband med järnvägsnedläggningar övergångsvis tillämpade nedsättningar i styckegodstaxan. ”
På grundval av beslut av 1968 års riksdag (SU 1968: 9, rskr 1968: 113) har sedan hösten 1968 kommun, som med hänsyn till trafikförsörjningen anser att olönsam järnvägsanstalt bör bibehållas, fått möjlighet att göra 7 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 194
framställning härom till Kungl. Maj:t. I anledning av sådana framställningar har Kungl. Maj:t i en del fall ålagt SJ att bibehålla viss trafik eller att i övrigt vidta särskilda anordningar för trafikförsörjningen. För budgetåret 1972/73 föreslår SJ att ersättning för detta ändamål utgår med oförändrat 100 000 kr. Jag biträder detta förslag.
Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968:155 (SU 1968: 188, rskr 1968: 398) skall SJ ersättas för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl. För budgetåret 1972/73 yrkar SJ ersättning med 1,7 milj. kr., vilket innebär en ökning med 400 000 kr. vid jämförelse med budgetåret 1971/72. Jag biträder även detta förslag.
Med ovan nämnda utgångspunkter uppgår medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1972/73 till (316,2 -F- 4,0 + 0,1 + 1,7) 322 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lön-
samma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
anslag av 322 000 000 kr.
F 2. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer
1970/71 Utgift 11 198 000 Reservation 56 000 1971/72 Anslag 12 100 000 1972/73 Förslag 14550 000
Anslaget avser statsbidrag till icke lönsamma busslinjer på landsbygden. Bidrag utgår för högst en personförande dubbeltur per dag med i regel 2: 50 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete. Principerna för bidragsgivningen har närmare angivits i prop. 1961: 98 och 1964: 1 (bil. 8 s. 207—211). De närmare bestämmelserna för bidragsgivningen har upptagits i kungörelsen (1965: 201) om statsbidrag till viss linietrafik på landsbygden (ändrad 1967: 685 och 1968: 118).
Anslagets fördelning handläggs av transportnämnden.
Transportnämnden
Sammanlagt inkom 516 ansökningar om bidrag för 1970 års trafik, varav 51 från statliga företag. Underskottet i den bidragsgrundande trafiken beräknades preliminärt till ca '56 milj. kr. Transportnämnden ansåg 505 ansökningar bidragsgrundande och beviljade bidrag till ett sammanlagt belopp av 11 114 000 kr. Ca 52 95 av det totala bidragsbeloppet gick till företag i de fem nordligaste länen.
De 505 sökandena bedrev med ca 4 420 fordon trafik, som för hela
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 195
trafikrörelsen uppgick till 218,3 milj. vagnkm. Det bidragsgrundande trafikarbetet beräknades till ca 40 milj. vagnkm.
Vid tidpunkten för anslagsframställningen föreligger inte underlag för slutlig beräkning av det statsbidragsgrundande underskottet för år 1971. Antalet preliminära ansökningar har i jämförelse med föregående år ökat med 7 till 501. Underskottet i den bidragsgrundande trafiken har enligt preliminära beräkningar stigit till 67,4 milj. kr. Med hänsyn till den ekonomiska situationen för busstrafiken förnyar transportnämnden sitt de senaste åren framlagda förslag att begränsningsregeln 2:50 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete höjs med 50 öre till 3 kr.
Det bidragsgrundande beloppet för år 1971 beräknas till samma andel av det preliminärt redovisade underskottet som för år 1968, dvs. det första år då bidrag utdelades efter 2:50 kr. mot tidigare 2 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete. Anspråken på statsbidrag uppskattas vidare öka med 9 46 från år 1971 till år 1972. Det bidragsberättigade underskottet för år 1972 beräknas med tillämpning härav och med begränsningsregeln 2: 50 kr. per vagnmil till 15 725 000 kr. Vid höjning av beloppet per vagnmil till 3 kr. erfordras ytterligare 3 145 000 kr. Sammanlagt beräknas sålunda medelsbehovet för år 1972 till 18 870 000 kr. Transportnämnden föreslår detta belopp.
Departementschefen
Transportnämnden erhöll i november 1971 material för bedömningen av 1971 års trafik. Vissa avvikelser från de preliminära uppgifterna i nämndens anslagsframställning föreligger. Bl. a. har antalet ansökningar ökat från 501 till 513. Underskottet i den bidragsgrundande trafiken uppgår till drygt 65 milj. kr. Efter vissa justeringar av de belopp som länsstyrelserna tillstyrkt beräknar transportnämnden att bidragsbeloppet kommer att uppgå till ca 12 milj. kr. Häremot svarar ctt för budgetåret 1971/72 anvisat belopp av 12,1 milj. kr., från vilket också kostnaderna för viss administration av bidragsgivningen, 100 000 kr., skall bestridas.
Frågan om bussbidragssystemets fortsatta utformning sammanhänger nära med frågan om busstrafikens struktur och med trafikplaneringsutredningens arbete. Min avsikt är att föreslå Kungl. Maj:t att till 1972 års riksdags höstsession framlägga förslag till ändrat bussbidragssystem som tills vidare — i avvaktan på det slutliga genomförandet av en regional trafikplancring — inom ramen av anvisade medel kan på ett bättre sätt än hittillsvarande system stödja en rationell utveckling av den berörda busstrafiken.
Jag beriiknar medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1972/73 till 14 550 000 kr. Detta innebär cn höjning av anslagsbeloppet med 2 450 000 kr. eller med drygt 20 46 från budgetåret 1971/72.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 196
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 14 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
F 3. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser 1970/71 Utgift 123 924 000 1971/72 Anslag 131 000 000. 1972/73 Förslag 157 000 000
Postverket
Enligt en promemoria beräknar postverket ersättningen för befordran av tjänstebrevsförsändelser för innevarande budgetår till 143 638 000 kr.
Ersättning för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet utgår jämlikt 2 § tjänstebrevsförordningen (1945: 329) med viss procent av postverkets frankoteckensuppbörd. Ersättningen erläggs under kvartalet näst efter det, som ersättningen avser. Procenttalet bestäms av postverket och riksrevisionsverket. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 tills vidare har procenttalet bestämts till 14. Med utgångspunkt från detta procenttal synes ersättning för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet under budgetåret 1972/73 kunna beräknas till 154 408 000 kr.
Ersättning från de allmänna försäkringskassorna och statens hyresråd beräknades tidigare särskilt. Fr. o.m. budgetåret 1971/72 inräknas ersättningen enligt överenskommelse mellan postverket, riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket i det gemensamma procenttalet för tjänste-
försändelser i allmänhet. |
Från anslaget utgår sedan den 1 januari 1948 även ersättning för postdelgivning. Denna ersättning uppgick under budgetåret 1970/71 till 1992 287 kr. Ersättningen under budgetåret 1972/73 beräknas till 2 530 000 kr. | |
Ersättningen till postverket för befordran av militärbrev uppgick under budgetåret 1970/71 till 265 831 kr. För budgetåret 1972/73 beräknas ersättningen till 296 000 kr.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1972/73 skulle således enligt verkets beräkningar uppgå till (154 408 000 +2 530 000 4296 000) 157 234000 kr. eller avrundat 157 milj. kr.
Departementschefen
Postverkets beräkning av medelsbehovet har inte gett mig anledning till någon erinran. Anslaget bör sålunda för budgetåret 1972/73 föras upp med 157 milj. kr. Härav bör ett så stort belopp avräknas mot au-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 197
tomobilskattemedel, som svarar mot den del av ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser, som beräknas falla på sådan verksamhet vid myndigheter, för vilken kostnaderna avräknas mot angivna medel. Med
ledning av upplysningar från postverket kan denna del av ersättningen för nästa budgetår uppskattas till 2 725 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteför-
sändelser för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
157 000 000 kr., därav 2 725 000 kr. att avräknas mot auto-
mobilskattemedlien.
F 4. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
1970/71 Utgift 1186 000 1971/72 Anslag 1 606 000 1972/73 Förslag 1871 000
Beräknad
Anvisat ändring
1971/72 1972/73
1. Metcorologiska världsorganisationen
(WMO) m. m. 470 000 -i- 20 000 2. Internationella föreningen för frågor
| rörande vägväsendet (PIARC) m. m. | 10 300 | — |
| 3, Förhandlingar rörande luftfarten | 85 300 | — |
| 4. Förenta Nationernas ekonomiska | | | |
| kommission för Europa (ECE) | 40 000 | — |
5. Europeiska transportminister-
konferensen (CEMT) 60 000 — 6. Internationella järnvägsfördragen :
(CIM-CIV) 15 000 — 7. Vissa förhandlingar rörande väg-
transporter . 30 000 4 20 000 8. Visst internationellt
trafiksäkerhetsarbete — -+- 30 000 9. Vissa förhandlingar rörande
satellitkommunikationer 75 000 — 10. Internationella organisationen för
fyrtekniska frågor (IALA) 15 400 + 1000 11. Internationella hydrografiska byrån 40 000 + 4000 12. Förhandlingar rörande sjöfarten
samt Mellanstatliga rådgivande
sjöfartsorganisationen (IM CO) 470 000 +150 000 13. Bidrag till internationell ispatrullerings-
tjänst i norra Atlanten 150 000 — 14. Bidrag till driften av livräddnings-
| och väderleksfartyg i Nordsjön | 925 000 | + 40 000 | ||
| 15. Internationella föreningen i Bryssel | för sjöfartskongresser (PIANC) | 5000 - | . | — |
| 16. Bidrag till vissa fyrar i Röda Havet | 25 000 1 606 000 | 265 000 | — |
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 198
1. Under budgetåret 1972/73 skall årsavgiften för kalenderåret 1973 erläggas. Sveriges avgift torde kunna uppskattas till ca 300 000 kr. Därutöver tillkommer liksom föregående år särskilda bidrag till World Weather Watch utvecklingsfond med oförändrat 75 000 kr. Kostnaden för att sända representanter till WMO:s olika organ beräknas till 115 000 kr. innebärande en ökning med 20000 kr. i förhållande till innevarande år. Sammanlagt bör således posten uppföras med (300 000 + 75 000 + 115 000) 490 000 kr.
7. De bilaterala överenskommelser med andra europeiska stater angående internationell person- och godsbefordran på väg med motorfordon som Sverige ingått har föranlett flera förhandlingar angående kvoter m. m. Omfattningen av dessa diskussioner har blivit något större än beräknat. Dessutom beräknas under budgetåret diskussioner om nya avtal med ytterligare länder bli aktuella, varför anslaget bör uppräknas med 20 000 kr.
8. Ett omfattande trafiksäkerhetsarbete bedrivs inom ramen för bl. a. ECE och OECD. Emellertid kan — bl. a. som en följd av OECD-samarbetet — en växande samverkan förväntas mellan mindre grupper av länder kring specifika projekt. För ändamålet beräknas 30 000 kr.
9. Europeiska konferensen angående telekommunikationer via satelliter (CETS), vari Sverige deltar, har numera upphört med sin verksamhet. Vissa ackumulerade utgifter för Sveriges medverkan inom CETS ram i det s.k. F 9-försöket med telesatellitutrustning enligt härom träffat särskilt avtal kan beräknas förfalla till betalning under första hälften av år 1972. Då det emellertid ej kan uteslutas att medel till täckande av ifrågavarande utgifter kommer att behöva tas i anspråk först under budgetåret 1972/73 bör anslaget för nämnda år beräknas med hänsyn till denna eventualitet. |
10. Medlemsavgiften motsvarar ca 6 500 kr. (5 000 Schweizer franc). Presidenten är fram till år 1975 svensk, vilket medför extra resckostnader om ca 5 500 kr. per år. Resekostnaderna för svenska deltagare vid de regelbundna execkutivkommittémötena i april och november i Paris beräknas till ca 4 000 kr.
11. Medlemsavgiften kommer att höjas med 4 000 kr. till 44 000 kr.
12. Sveriges medlemsavgift till Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) beräknas öka från ca 230 000 kr. till ca 300 000 kr. beroende på att IMCO:s budget föreslås höjd med 98,5 96. Skilet härför är två planerade stora konferenser, en 1972 angående sjövägsreglerna och en 1973 angående havens förorenande.
Kostnaden för att sända svenska representanter till IMCO:s konferenser och kommittéer väntas på grund av vidgat svenskt engagemang i organisationens arbete öka med 30 000 kr. till 150 000 kr. Vissa utredningsuppdrag som Sverige åtagit sig för organisationens räkning beräknas kosta oförändrat 120 000 kr. Vidare medför förberedelsearbete
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 199
i form av konferenser etc. i Sverige samt administrativt merarbete på grund av IMCO-verksamheten kostnader på sammanlagt 40 000 kr. Slutligen bör medel för representation i samband med Sveriges deltagande i sjösäkerhetskommitténs arbete beräknas till 10 000 kr. Samman- Jagt bör således posten uppföras med (300 000 + 150 000 + 120 000-- 40 000 + 10 000) 620 000 kr., innebärande en ökning med 150 000 kr.
14. Med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar samt viss utökning av stationeringsperioden bör anslaget höjas med 40 000 kr.
Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 1 871 000
kr.
F 5. Beredskap för civil luftfart 1970/71 Utgift 374 000 Reservation 1 170 000 1971/72 Anslag 800 000 1972/73 Förslag 300 000
Luftfartsverket
I skrivelse den 24 augusti 1971 har luftfartsverket beräknat medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till 800 000 kr. Med hänsyn till handlingarnas innehåll torde någon redogörelse inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Handlingarna torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att de ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Departementschefen
Med hänvisning till den begränsning till vissa beredskapsfrämjande åtgärder som redovisats i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 201) beräknar jag för budgetåret 1972/73 800 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 800 000 kr.
F 6. Kostnader för visst värderingsförfarande 1970/71 Utgift — 1971/72 Anslag 40 000 1972/73 Förslag 40 000
Fr. o. m. den 1 januari 1970 finns en för hela landet gemensam värderingsnämnd med uppgift att avgöra frågan om villkoren vid inlösen av
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 200
rörelse eller tillgångar i samband med återkallelse av trafiktillstånd enligt förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m.m.
Värderingsnämnden består av tre ledamöter och suppleanter för dem. De utses av Kungl. Maj:t. Kostnaderna för nämnden skall bestridas av staten men — genom utdebitering efter varje värderingsförfarande — slutgiltigt belasta den som förvärvar tillstånd. På riksstatens inkomstsida finns därför en motsvarande inkomsttitel, benämnd Ersättning för visst värderingsförfarande.
Departementschefen
Kostnaderna för värderingsnämndens verksamhet uppskattar jag överslagsvis till 40 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.
F 7. Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1000
Från anslaget bestrids eventuella utbetalningar i anledning av den garanti som Kungl. Maj:t kan ställa dels i fråga om ersättning för förlust av eller skada på SAS luftfartyg till följd av flygplanskapning (prop. 1970: 165, SU 1970: 213, rskr 1970: 428), dels i fråga om ersättning för förlust av eller skada på SAS tillhöriga flygplan av typ Boeing 747 orsakad av krigshandling eller liknande handling (prop. 1971: 75 bil. 4, TU 1971: 4, rskr 1971: 115). Den närmare utformningen av garantierna regleras genom överenskommelser mellan de tre skandinaviska staterna.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 201
KAPITALBUDGETEN
Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.
I prop. 1971: 1 (bil. 8 s. 134) framlades investeringsplaner för huvuddelen av de under kommunikationsdepartementet hörande kapitalfonderna. Därvid redovisades postverkets, televerkets (exkl. rundradio), statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond. I det följande lämnas för budgetåren 1970/71—1972/73 en motsvarande redovisning för dessa fonder. För budgetåret 1972/73 tillkommer även fonden för Södertälje kanalverk. Vidare framläggs en sammanfattande redogörelse för investeringarna i Övrigt såvitt avser kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten.
Investeringsutfall för budgetåret 1970/71
I följande tabell redovisas de anslagsmedel, som under det gångna budgetåret stått till förfogande, och den omfattning i vilken de tagits i anspråk. Enligt beräkningarna i prop. 1971: 1 skulle medelsförbrukningen på investeringsanslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde uppgå till 1 145,7 milj. kr. under budgetåret 1970/71. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna har stannat vid 1 141,1 milj. kr. och således underskridit de beräknade utgifterna med 4,6 milj. kr.
Utfall budgetåret 1970/71
Ing. be- Anvisade Medelsförbrukning Utg. be-
hållning anslag beräknad faktisk hållning
i prop.
1971:1.
milj. kr.
| Postverket | 9,9 | 55,2 | 53,5 | 50,9 | 14,2 |
| Televerket exkl. rundradio 59,2 | 592,1 595,3 | 595,3 | 56,0 | ||
| Statens järnvägar | 36,9 | 367,6 . 377,6 | 377,6 | 26,9 | |
| Luftfartsverket | 6,9 | 48,0 | 41,5 | 38,4 | 16,4 |
| Statens vägverk | 5,4 | 56,2 | 56,0 | 56.0 | 5,6 |
| Sjöfartsverket | 0,8 119,1 | 225,2 1 144,3 1 145,7 1 141,1 122,2 | 21,8 | 22,9 | 3,1 |
1 Varav 2,3 milj. kr. på tilläggsstat. 7" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommuenikationsdepartementet 202
Beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1971/72
I prop. 1971: 1 förordades för budgetåret 1971/72 eu totalt rambelopp av 1155,7 milj. kr. för här berörda fonder, exkl. rundradioanläggningar under televerkets fond. Jämfört med motsvarande belopp för det föregående budgetåret innebar detta cn ökning med 10 milj. kr.
Vären 1971 beslöt Kungl. Maj:t om vissa tidigarcläggningar av postoch teleinvesteringar. Genom höjning av postverkets investeringsram med 6,1 milj. kr. möjliggjordes tidigareläggning till hösten 1971 av planerade posthusbyggen i Helsingborg, Landskrona, Norrtälje och Ystad. Efter anslag på tilläggsstat I har postverket fått en ytterligare höjning av investeringsramen med 1,7 milj. kr. till nuvarande 43,2 milj. kr. Genom höjning av televerkets ram med 18 milj. kr. den 30 juni 1971 möjliggjordes tidigareläggning av planerade telebyggen samt av industribeställningar.
Den 7 september 1971 beslöt Kungl. Maj:t om ytterligare tidigareläggningar av arbeten i syssclsättningstrimjande syfte. Investeringsramen för televerket och statens järnvägar höjdes med 40 milj. kr. resp. 2,8 milj. kr. Ramhöjningen för televerket möjliggjorde bl. a. tidigareläggning av planerade telebyggen och av anläggningsarbeten i Stockholm och Göteborg. Den 17 december 1971 beslöt Kungl. Maj:t om ytterligare höjning av statens järnvägars ram med 3,9 milj. kr. för tidigareläggning av investeringar i rullande materiel.
De olika ramhöjningarna vid televerket och statens järnvägar innebär att den nuvarande ramen uppgår till 682,9 milj. kr. resp. 361,7 milj. kr.
Den totala investeringsomslutningen för budgetåret 1971/72 beräknas därvid uppgå till 1 229,5 milj. kr. I följande tabell redovisas beräkningarna enligt prop. 1971: 1, de beräkningar som gjordes under våren 1971 och den medelsförbrukning som f. n. kan förutses.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72
Beräknad Beräknad Beräknad
| i prop. 1971:1 | våren 1971 milj. kr. | hösten 1971 | |
| Postverket | 35,4 | 41,5 | 43,2 |
| Televerket, exkl. rundradio | 624,9 | 642,9 | 682,9 |
| Statens järnvägar | 355,0 | 355,0 | 361,7 |
| Luftfartsverket | | 71,4 | 71,4 | 72,4 |
| Statens vägverk | 56,2 | 56,2 | 56,2 |
| Sjöfartsverket | 12,8 | 13) | 13,1 |
1 155,7 1 180,1 1 229,5
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 203
Beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1972/73
För budgetåret 1972/73 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt 1525 milj. kr., vilket jämfört med beräkningarna i prop. 1971: 1 för innevarande budgetår skulle innebära en ökning med 369,3 milj. kr. och i förhållande till nu verkställda beräkningar för samma budgetår en ökning med 295,5 milj. kr. När det gäller de olika verken föreslås, jämfört med senaste beräkning för budgetåret 1971/72, ökningar för postverket med 1,6 milj. kr., för televerket exkl. rundradio med 156,6 milj. kr., för statens järnvägar med 33,3 milj. kr., för luftfartsverket med 31,3 milj. kr., för vägverket med 39,8 milj. kr. och för sjöfartsverket med 25,4 milj. kr.
För utbyggnad av Södertälje kanal har sjöfartsverket begärt ett anslag om 7,5 milj. kr. under fonden för Södertälje kanalverk.
Vid en avvägning från olika synpunkter har jag för nästa budgetår ansett mig böra för ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning av 1 254,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med 98,9 milj. kr. jämfört med motsvarande totalbelopp för innevarande budgetår enligt prop. 1971: 1. I förhållande till beräkningarna i prop. 1971: i innebär mitt förslag för postverkets, televerkets, luftfartsverkets och sjöfartsverkets investeringar höjningar med 1,9, 86,1, 16,9 resp. 4,2 milj. kr. Under fonden för Södertälje kanalverk beräknar jag 7,5 milj. kr. för en utbyggnad av Södertälje kanal. Statens järnvägars investeringar minskar med 17,7 milj. kr. Nedgången sammanhänger med den förväntade minskningen av investeringarna för Storstockholms lokaltrafik. Om man frånräknar dessa investeringar ökar SJ:s investeringsram med ca 13 milj. kr. Med hänsyn härtill ökar således investeringsutrymmet för kommunikationsverken med ca 130 milj. kr. jämfört med beräkningarna i prop. 1971: 1.
I den inledande översikten har jag lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehovet inom de olika verken och i korthet berört inriktningen av investeringarna för nästa budgetår.
Den för budgetåret 1972/73 förordade investeringsverksamheten framgår av följande tabell.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 204
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73
1971/72 1972;73
Beräknad Verkens Departe-
| i prop förslag 1971: 1 | milj. kr. | ments- chefen | |
| Postverket | 35,4 | 44,8 | 37,3 |
| Televerket, exkl. rundradio | 624,9 | 839,5 | 711,0 |
| Statens järnvägar | 355,0 | 395,0 | 337,3 |
| Lultfartsverket | 71,4 | 103,7 | 88,3 |
| Statens vägverk | 56,2 | 96,0 | 56,2 |
| Sjöfartsverket | 12,8 | 38,5 | 17,0 |
| Södertälje kanalverk | — | 7,5 | 7,5 |
1 155,7 1 525,0 1 254,6
Under kommunikationsdepartementets kapitalbudget upptas vidare anslag med ett formellt belopp om 1 000 kr. till statens lånefond för den mindre skeppsfarten samt med 15 milj. kr. för garanti till Aktiebolaget Aerotransport.
Sammanfattning
En sammanfattning av anvisade resp. förordade anslagssummor för affärsverksfonderna, statens vägverks förrådsfond, sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk samt beräknad medelsförbrukning under budgetåren 1971/72 och 1972/73 ges i följande sammanställning.
Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1971/72 och 1972/73
Behålln. Anslag Medels- Anslag Medels-
1.7.1971 1971/72 förbrukning 1972/73 förbrukning
1971/72! 1972/73
milj. kr.
| Postverket | 14,2 | 229,0 | 43,2 | 41,0 | 37,3 |
| Televerket, cxkl. tundradio 56,0 | 631,4 | 682,9 | 777,6 | 711,0 | |
| Statens järnvägar | 26,9 | 363,6 | 361,7 | 342,2 | 337,3 |
| Luftfartsverket | 16,4 | 65,1 | 72,4 | 88,0 | 88,3 |
| Statens vägverk | 5,6 | 56,2 | 56,2 | 56,2 | 56,2 |
| Sjöfartsverket | 33.1 | 12,2 | 13,1 | 18,5 | 17,0 |
| Södertälje kanalverk | — 122,2 | — 1157,5 1 229,5 1 331,0 1 254,6 | — | 7,5 | 7,5 |
1 Inkl. tidigarelagda investeringar.
3 Varav 1,7 milj. kr. på tilläggsstat.
3 Varav 2 milj. kr. överförts till budgetutjämningsfonden per den 1 juli 1971.
Anslagsbehållningarna per den 1 juli 1971 uppgick till ca 120,2 milj. kr. Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag om 1 157,5 milj. kr. utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 1278 milj. kr. Med nu beräknade investeringsramar kommer medelsförbrukningen under innevarande budgetår att uppgå till totalt ca
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 205
1230 milj. kr. Behållningarna vid budgetårets slut kommer därmed att utgöra ca 48 milj. kr.
De beräknade anslagsbeloppen för nästa budgetår avser att jämte behållningarna från innevarande budgetår täcka den förutsatta medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 96 för att möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. De förordade anslagen uppgår till sammanlagt 1 331 milj. kr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret 1972/73 ingående behållningarna kommer den under samma budgetår tillgängliga anslagssumman att uppgå till ca 1 379,2 milj. kr. Då medelsförbrukningen uppskattas till ca 1 254,6 milj. kr. utgör anslagsreserven ca 125 milj. kr.
Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utlåningsfonder och fonden för låncunderstöd blir totalsumman för budgetåret 1972/73 enligt förslaget 1 346 001 000 kr. att jämföras med på riksstaten för budgetåret 1971/72 för motsvarande ändamål upptagna 1172 536 000 kr. Anslagen ökar således totalt med ca 173 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 206
I. Statens affärsverksfonder
A. POSTVERKET
Postverkets tillgångar uppgick den 30 juni 1971 till sammanlagt 16 945,5 milj. kr. Bokförda nettovärdet av fast egendom, huvudsakligen posthus, utgjorde 147,2 milj. kr., bokförda nettovärdet av motorfordon m. m. 33,2 milj. kr. samt förråd 7,7 milj. kr. Övriga tillgångsposter på balansräkningen hänförde sig i huvudsak till Postbanken.
Statskapitalet i postverket, inkl. stamkapital och statsverkslån i Postbanken på vardera 38,4 milj. kr., uppgick till 207,8 milj. kr. vilket innebar en ökning under budgetåret med 38,1 milj. kr.
Överskott att inleverera uppgick för budgetåret 1970/71 till 11,6 milj. kr. (inkl. ränta på Postbankens statsverkslån) mot 10,4 milj. kr. under närmast föregående budgetår. Postbankens överskott för kalenderåret 1970 uppgick till 58,4 milj. kr. inkl. återföring av 13 milj. kr. från en food för utvecklingskostnader. Överskottet avsattes i sin helhet till värderegleringskonto för obligationer.
Postverket
I skrivelse den 25 augusti 1971 och i anslutning därtill lämnad komplettering har postverket hemställt om investeringsanslag till posthus m. m. för budgetåret 1972/73. Vidare har postverket i skrivelser den 19 november 1970 och den 14 oktober 1971 hemställt om inrättande av tjänster som kräver riksdagens godkännande.
Posthus m. m.
Ing. behållning Anslag Förbrukning
| 1970/71 | 9 855 000 155 200 000 50 854 000 | |
| 1971/72 | 14 201 000 229 000 000 343 200 000 | |
| 1972/73 postverket | 1 000 49 000 000 244 800 000 | |
| departementschefen | 1 000 41 000 000 437 300 000 |
1 Varav på tilläggsstat 13 900 000. 2 Varav på tilläggsstat 1 700 000. 3 Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar. 4 Preliminärt belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 207
Utvecklingen av postverkets rörelse
Utvecklingen av postvolymen, mätt i portointäkter i fasta priser, var under det första budgethalvåret 1970/71 gynnsam och volymen ökade då med 5 Z. Under andra budgethalvåret inträdde cmellertid en försämring och volymen minskade med 0,5 96. Den ogynnsamma utvecklingen under budgetårets senare del medförde att den totala volymökningen för hela budgetåret 1970/71 blev 2,3 26 eller 1,5 procentenheter lägre än den prognos som låg till grund för den för budgetåret fastställda driftstaten. Den försämrade utvecklingen sammanhänger med konflikten på arbetsmarknaden j februari och mars 1971 och den allmänna konjunkturnedgång som började göra sig gällande under första halvåret 1971.
Postverket bedömer det som mest realistiskt att räkna med att den totala postvolymen budgetåret 1972/73 kommer att ligga på i stort sett samma nivå som under budgetåret 1970/71.
Efter flera års nedgång ökade paketrörelsen mätt i antalet inlämnade paket under år 1970 med 1,7 20. Ökningen fortsatte även under januari månad 1971. Under vinterns arbetsmarknadskonflikt, då postverket inte kunde ta emot paket i samma omfattning som normalt, började emellertid paketvolymen minska, en nedgång som sedan har fortsatt, delvis som en följd av konjunkturavmattningen.
Antalet oadresserade försändelser (gruppkorsband) ökade under år 1970 med nästan 23 46 och postverkets marknadsandel för dylika försändelser till hushåll har uppskattats till ca 58 96. Antalet adresserade trycksaker ökade med drygt 8 46 jämfört med år 1969 och marknadsandelen för dessa torde vara över 95 90.
Hösten 1970 genomfördes en indelning av trycksaker och varuprov i två klasser, A och B, med olika avgifter och postbehandlingstider. Försändelser tillhörande klass A behandlas lika snabbt som brev och når i de flesta förbindelser adressaten första vardagen efter inlämningsdagen. Försändelser av klass B, för vilka portot är lägre, når i regel adressaten senast tredje vardagen efter inlämningsdagen. Uppdelningen i Aoch B-försändelser ger kunderna möjlighet att själva välja önskad postbehandlingstid. Andelen A-korsband uppgår f.n. till ca 40 7 av hela antalet trycksaker och varuprov.
Antalet dagstidningar i postverkets tidningsrörelse minskade under år 1970 med ca 25 milj. exemplar. Däremot ökade antalet postbefordrade veckotidningar med ca 20 milj., varför den totala minskningen blev 5 milj. exemplar. Anledningen. till den kraftiga minskningen av antalet postbefordrade dagstidningar är bl. a. den samdistributionsrabatt som sedan den 1 januari 1970 på vissa villkor utgår till tidningsutgivarna för att främja samdistributior: av dagspress. En del av den tidningsvolym som postverket hiirigenom förlorat har gått över till verkets dottcrbolag Tidningstjänst AB medan återstoden gått till privata konkurren-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 208
ter. Även under budgetåret 1971/72 och följande budgetår kommer antalet av postverket befordrade dagstidningar sannolikt att minska något. För veckotidningarna torde däremot volymen komma att vara i stort sctt oförändrad.
I nedanstående tablå visas de olika rörelsegrenarnas procentuella förändringar per år under perioden 1961—1968 samt för åren 1969 och 1970 samt penningförmedlingens beloppsmässiga utveckling under dessa år.
Procentuell förändring per år
1961—-1968 1969 1970
Brevförsändelser 3,5 1,5 6,1 varav
| Brev och postkort | 3,2 | 3,4 | 1,1 |
| Mass- och gruppkorsband | 6,0 | 0,7 | 16,0 |
| Övriga korsband | 1,2 | —4,2 | 0,4 |
| Tidningsexemplar | -—1,8 | 1,0 | —2,3 |
| Paket | 2,1 | —3,4 | 1,6 |
| Betalningsuppdrag | 2,4 | 1,3 | 6,4 |
Penningförmedling i
postverkets kassor 9,9 19,6 12,9
Under det gångna budgetåret ökade postgirots omsatta belopp med 11,1 2 till I 350 miljarder kr. Den sammanlagda inlåningen på postsparbanks- och postgirokonton steg från 13,7 till 14,8 miljarder kr., dvs. med 8,2 2 och Postbanken befäste därmed sin ställning som landets största bank på inlåningssidan.
Postverkets diligensrörelse omsatte under kalenderåret 1970 27 milj. kr. jämfört med 24,9 milj. kr. under år 1969. Avflyttningen [rån landsbygden och den ökande privatbilismen medför emellertid att resandefrekvensen sjunker. I jämförelse med år 1969 minskade antalet resor i linjetrafik med ca 5 26, men den totala minskningen stannade vid 3,7 20 beroende på en fortsatt ökning av beställningstrafiken.
Den 1 januari 1971 var totala antalet anställda i postverket 49 622 mot 48 158 den 1 januari 1970. Personalstyrkan ökade således under år 1970 med 1 464 personer. Uttryckt i antal årsanställda ökade personalstyrkan under år 1970 med 1 040 till 38 370.
De löneförbättringar som 1971 års avtalsrörelse medförde innebär och kommer att innebära en mycket hård belastning för postverkets ckonomi. För att förbättra postverkets ekonomiska läge gjordes en allmän portohöjning den 1 oktober 1971. Trots den vidtagna höjningen bedöms postverket — om inga andra åtgärder vidtas — lämna ctt avsevärt underskott under budgetåret 1971/72. Postverket har i sammanhanget hemställt om anslag budgetåren 1971/72 och 1972/73 för icke lönsam tidningsdistribution och diligenstrafik.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 209
Mredelsförbrukning under budgetåren 1970/71—1972/73
För budgetåret 1970/71 medgavs ursprungligen en investeringsram av 40,2 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juli och den 15 juli 1970 och genom anslag på tilläggsstat I ändrades ramen till 53,5 milj. kr. Utfallet för budgetåret, 50,9 milj. kr., innebär en underförbrukning med 2,6 milj. kr., i huvudsak beroende på eftersläpning i betalningsutfallet för vissa byggnadsföretag.
För budgetåret 1971/72 medgavs ursprungligen en investeringsram av 35,4 milj. kr. För att möjliggöra tidigareläggning av husbyggen och industribestillningar har investeringsramen höjts två gånger, senast efter anslag på tilläggsstat I. Den nu gällande ramen på 43,2 milj. kr. beräknar postverket förbruka helt.
För budgetåret 19727/73 räknar postverket med en medelsförbrukning av 44,8 milj. kr.
Investeringsprogram
I följande sammanställning redogörs för faktisk resp. beräknad medelsförbrukning budgetåren 1970/71—1972/73 med fördelning på olika objektsgrupper.
Utgift Beräknad utgift
1970/71 11971/72 1972/73
milj. kr.
Posthus
| Postgirohuset i Stockholm | 17,8 | 12,5 | 2,6 |
| Malmö Ban | — | — | 15,0 |
| Övriga posthus | 9,0 | 18,5 | 15,2 |
| Inköp av fastigheter | 13,9 | 0,7 | 5,0 |
| Anskaffning av bilar m m | 8,1 | 8,3 | 4,9 |
| Diligensrörelsen | 1,9 | 2,7 | 1,6 |
| Diverse och oförutsett | 0,2 50,9 | 0,5 43,2 | 0,5 44,8 |
1 Inkl. tidigarelagda investeringar.
Posthus
Den av postverket framlagda investeringsplanen för posthus återges i det följande.
Under budgetåret 1970/71 har för tillbyggnad av postgirohuset i Stockholm förbrukats 17,8 milj. kr. Av medelsutrymmet för övriga posthus har ca 9 milj. kr. utnyttjats för ny-, om- och tillbyggnadsarbeten av posthus i bl. a. Gävle, Jakobsberg, Kristianstad, Malmö (Mellersta förstaden), Växjö, Ängelholm och Örnsköldsvik. I prop. 1971:1 (bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 210
Investeringsplan för posthus Gnilj. kr.)
Byggnadsobjekt Totalkostnad Medelsförbrukning Bygg- Faärdig-
beräknad per start ställande
Faktisk Beräknad för
tom — — FF
1.4.1970 1.4.1971 — 1970/71 11971/72 1972/73 mån/år mån/år
I Byggnader påbörjade före
Äldre företag — — — 0,2 — — —
Tillbyggnad av postgiro-
| huset i Stockholm | 50,8 49,4 33,8 12,5 | 2,6 10.68 4,72 | |||
| Posthus i Örnsköldsvik | 4,6 | 4,6 | 4,4 | 0,1 | — 12.68 10.70 |
| Posthus i Växjö | 9,6 | 8,8 | 6,4 | 2,3 | 0,1 1.70 8.71 |
Om- och tillbyggnad av posthus i Ängelholm 1,1 1,0 0,6 0,5 — 4.70 8.71
Posthus i Mellersta
| förstaden i Malmö | 3,9 | 3,8 | 0,9 | 2,4 | 0,5 10.70 3.72 |
| Posthus i Gävle | 5,6 | 5,6 | 1,8 | 2,9 | 0,7 10.70 12.71 |
| Posthus i Jakobsberg | 1,4 | 1,7 | 1,0 | 0,7 | — 12.70 10.71 |
| Posthus i Kristianstad | 3,6 | 3,4 | 0,8 | 2,0 | 0,7 4.71 4,72 |
| Posthus i Ystad | 1,4 | 1,5 | — 0,9 | 0,6 11.71 8.72 |
Om- och tillbyggnad av posthus i Norrtälje 3,0 3,2 — 1,2 1,6 10.71 3.73 Posthus i Helsingborg 10,9 11,8 — 4,1 5,0 10.71 4.73 Om- och tillbyggnad av posthus i Landskrona 2,6 3,0 — 1,2 1,5 10.71 3.73 Summa I 98,5 97,8 49,7 31,0 13,3
H Byggnader avsedda att påbörjas under år 1972/73 Posthus i Malmö
| (Malmö Ban) | — 60,4 | — | — 15,0 9.72 9.74 | ||
| Posthus i Umeå | — | 7,8 | — | — | 3,0 9.72 12.73 |
| Posthus i Södertälje | — | 4,2 | — | — | 1,2 9.72 12.73 |
Om- och tillbyggnad av
| posthus i Borgholm | — 0,6 | — | — 0,3 8.72 6.73 |
| Summa II | 73,0 | — | — 19,5 |
| Summa I + II | 170,8 49,7 31,0 32,8 |
3 Inkl. tidigarelagda investeringar. s. 147) beräknades för budgetåret en medelsförbrukning av 18.5 milj. kr. för postgirohuset och 11,1 milj. kr. för övriga posthus.
Utfallet understiger alltså beräkningarna med 700 000 kr. resp. 2,1 milj. kr. Underförbrukningen för objektsgruppen övriga posthus beror i allt väsentligt på eftersläpning i betalningsutfallet i första hand för posthusen i Gävle och Malmö.
Arbetet med tillbyggnaden av postgirohuset i Stockholm och med byggnadsobjekten i Gävle, Jakobsberg, Kristianstad, Mellersta förstaden i Malmö och Växjö fortsätter under budgetåret 1971/72. Nybyggnad av postbus i Helsingborg och Ystad samt om- och tillbyggnad av posthusen i Landskrona och Norrtälje påbörjades hösten 1971 i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut om tidigareläggning den 30 juni 1971.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 211
I investeringsplanen för posthus anges nu totalkostnaden för postgirohuset i Stockholm till 49,4 milj. kr. mot tidigare beräknat 50,8 milj. kr., detta trots att bl. a. reservkraftutrustningen beräknas kosta 2 milj. kr. mer än tidigare beräknat.
För igångsättning under budgetåret 1972/73 anmäler postverket fyra nya byggnadsföretag, nämligen nybyggnad av posthus i Malmö (Malmö Ban), Södertälje och Umeå samt om- och tillbyggnad av posthuset i Borgholm.
Nybyggnad av posthus i Malmö (Malmö Ban). Postkontoret Malmö 1 är sedan år 1906 inrymt i en av postverket ägd byggnad inom kvarteret Aegir (centralposthuset). Postkontorslokalerna har under senare år utökats genom om- och tillbyggnad, varvid den tidigare lastgården tagits i anspråk. Hela den av postverket ägda marken är numera bebyggd. För av- och pålastning av post samt för uppställning av fordon disponeras efter överenskommelse med kommunen sedan lång tid en del av Stormgatan, som löper utmed posthuset.
Trots genomförda om- och tillbyggnader har postkontorets samtliga funktioner inte kunnat få plats inom centralposthuset. Sålunda har expeditionen för in- och utlämning av paket inrymts i en provisorisk byggnad inte långt från centralposthuset. Den bilverkstad, som hör till postkontoret, är inrymd i en postverket tillhörig byggnad, uppförd på SJ:s mark i omedelbar närhet av centralposthuset. Dessutom har man tvingats hyra lokaler på skilda håll för vissa av postkontorets större avdelningar, bl. a. för posttullen och för sorteringsexpeditionen för avgående paket och masskorsband. För denna expedition ställs stora krav på lastnings- och lossningsutrymme för såväl landsvägs- som järnvägsbefordran.
I den sorterings- och transportorganisation, som började tillämpas inom postverket år 1968, fungerar postkontoret Malmö I som uppsamlings- och spridningspostanstalt inom såväl brev- som paketområde. Brevområdet omfattar A-regionerna Malmö/Lund/Trelleborg samt Eslöv och paketområdet dessutom A-regionen Ystad/Simrishamn.
Malmöregionen är en av landets mest expansiva regioner. Enligt Länsplanering 1967 (SOU 1969: 27) förväntas brovområdet år 1980 ha 608 000 och paketområdet 687 000 invånare, vilket motsvarar en ökning 1 förhållande till 1968 års invånarantal med ca 28 4& resp. 23 76. Denna befolknirgsökning och den ökning i trafiken vid postkontoret, som den nya organisationen fört med sig, kräver avsevärt större lokaler än dem som postkontoret f. n. förfogar över.
Postverket anser att lokalbehovet bör tillgodoses genom att en sirskild driftbyggnad uppförs. Denna bör ha direkt anslutning till järnvägsspår samt goda landsvägsförbindelser. Med hänsyn till det avsevärda antalet post- och kundbilar samt de fångtradarfordoun, som skall angöra byggnaden, krävs mycket stora trafik- och uppställningsytor
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 212
kring denna. År 1980 beräknas ca 750 personer vara sysselsatta i driftbyggnaden. Stora ytor krävs alltså även för parkering. För ändamålet erforderlig tomt har inte kunnat anskaffas i närheten av centralposthuset.
Förhandlingar mellan postverket och hamndirektionen i Malmö har resulterat i att köpekontrakt beroende av Kungl. Maj:ts resp. kommunfullmäktiges godkännande upprättats om förvärv av ett tomtemråde inom Östra Hamnområdet i Malmö. Investeringsmedel för att möjliggöra förvärvet begärs under rubriken Inköp av fastigheter.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnaden till 60 milj. kr. Härtill kommer kostnader för framdragning av järnvägsspår, som av Malmö hamnförvaltning beräknats till ca 400 000 kr. Totalkostnaden för byggnadsprojektet beräknas sålunda till 60,4 milj. kr.
Kungl. Maj:t har den 19 november 1971 godkänt byggnadsprogram för Malmö Ban och uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med postverket projektera byggnaden fram till färdiga bygghandlingar.
Nybyggnad av posthus i Umeå. Postkontoret i Umeå är sedan år 1928 inrymt i en av postverket ägd byggnad, belägen inom kvarteret Fabriken vid Nygatan/Rådhusesplanaden. Posthuset och lastgården är nu otillräckliga. I samband med den i maj 1968 genomförda nya sorteringsorganisationen överfördes posttransporterna i väsentlig grad till landsvägsbefordran. Antalet bilar liksom storleken av dessa ökade härvid. Härtill kommer den motoriscring av brevbäringen som genomförts.
Postverket anser att lokalfrågan bäst löses genom att en driftbyggnad uppförs, dit sorterings- och brevbäringsexpeditionerna flyttas. Dessa expeditioner är för sin funktion beroende av att bekvämt kunna nås med stora fordon. Postkontorets kassaexpedition och administration skall efter ombyggnad av det nuvarande posthuset kvarstanna där. Från kundsynpunkt har detta ett lämpligt läge. Investeringsmedel för att möjliggöra förvärv av lämplig tomt begärs under rubriken Inköp av fastigheter. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnaden till 7,8 milj. kr.
Nybyggnad av posthus i Södertälje. För postkontoret i Södertälje hyr postverket sedan år 1966 lokaler i en av kommunen ägd byggnad, belägen i kvarteret Solen vid Stortorget. På grund av den snabba expansionen inom Södertälje kommunblock och den därav föranledda stora ökningen av postmängden inom området har de av postkontoret disponerade lokalerna blivit otillräckliga.
Postverket anser att lokalfrägan bist löses genom uppförandet av en driftbyggnad dit postkontorets sorterings- och transportfunktion flyttas i en första ctapp. Byggnaden planeras så att tillbyggnad möjliggörs för senare utflyttning av brevbäringsfunktionen. Förhandlingar mellan post-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 213
verket och Södertälje kommun har resulterat i att kommunen beslutat upplåta erforderlig mark mot tomträtt. Postverket har för avsikt att om möjligt få till stånd ett förvärv av marken. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnaden till 4,2 milj. kr.
Om- och tillbyggnad av posthuset i Borgholm. Postexpeditionen i Borgholm är alltsedan år 1941 inrymd i en av postverket ägd byggnad belägen inom kvarteret Amfion vid Storgatan. De inom byggnaden disponibla utrymmena är numera otillräckliga för postexpeditionens behov. Postverket anser, att det ökade lokalbehovet bäst tillgodoses genom om- och tillbyggnad av posthuset.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnadsföretaget till 1,2 milj. kr., varav 600 000 kr. dock faller på ändrings- och underhållsarbeten av icke värdehöjande natur. I investeringsplanen är därför upptaget återstående 600 000 kr.
Inköp av fastigheter
Under budgetåret 1970/71 har postverket efter av Kungl. Maj:t den 17 december 1970 lämnat bemyndigande förvärvat tomterna nr 5, 6 och 11 i kvarteret Blåmannen i Stockholm för sammanlagt 13,9 milj. kr., vilket belopp anvisats på tilläggsstat I.
Innevarande budgetår har 697 500 kr. efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 disponerats för inköp av tomt för posthus i Helsingborg. Ytterligare tomtförvärv är inte planerade under budgetåret.
För budgetåret 1972/73 beräknar postverket medelsbehovet till 5 milj. kr., varav för tomt i Malmö 4,6 milj. kr., för tomt i Umeå 200 000 kr. och för diverse mindre fastigheter 200 000 kr. Tomtförvärven i Malmö och Umeå är en förutsättning för de tidigare nämnda planerade posthusbyggena i de båda städerna.
Anskaffning av bilar m.m.
Under budgetåret 1970/71 anskaffades bilar m. m. för 8,1 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 beräknas anskaffning för 8,3 milj. kr., varav 900 000 kr. efter anslag på tilläggsstat I för tidigareläggning av beställning av bilar som postverket beräknat anskaffa under budgetåret 1972/ 73.
För budgetåret 1972/73 har postverket i sin anslagsframställning angett ett behov av 4,9 milj. kr., varav dock behov av 900 000 kr. sedermera bortfallit genom den nämnda tidigareläggningen till innevarande budgetår. Den väsentliga anledningen till det jämfört med budgetåret 1971/72 mindre behovet är att ingen nyanskaffning av brevbärarbilar beräknas ske under budgetåret 1972/73. De sista av de 1000 brevbärarbilar av typ Tjorven, som ingick i avtal med Kalmar Verkstads AB, "levereras under budgetåret 1971/72.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementct 214
Den motorisering av brevbäringen som hittills skett har varit klart lönsam för postverket. Sedan tillverkningen av Tjorven lagts ned överväger postverket andra lösningar för cersättningsanskaffningen och för den ytterligare utökning av fordonsparken som redan nu kan förutses. För budgetåret 1972/73 föreligger ett ersättningsbehov av 45 brevbärarbilar. Av det nämnda behovet av medel för anskaffning av bilar m. m. på 4,9 milj. kr. hänför sig sålunda 1,1 milj. kr. till ersättningsanskaffning av brevbärarbilar.
Diligensrörelsen
Under denna rubrik upptas garagebyggnader, anskaffning av bussar och förvärv av billinjer för postverkets diligensrörelse.
Under budgetåret 1970/71 har för diligensrörelsen använts 1,9 milj. kr. varav 1,4 milj. kr. för bussförvärv och 500 000 kr. för förvärv av linjetrafikföretag i Umeå.
Under budgetåret 1971/72 beräknas investeringarna i diligensrörelsen till 2.7 milj. kr., varav 800 000 kr. efter anslag på tilläggsstat I för tidigareläggning av beställning av bussar, som postverket beräknat anskaffa under budgetåret 1972/73. En garagebyggnad i Sollefteå beräknas under budgetåret kosta 500 000 kr., och 2,2 milj. kr. beräknas för förvärv av bussar.
För budgetåret 1972/73 anger postverket i sin anslagsframställning ett behov av 1,6 milj. kr., varav 400 000 kr. för det fortsatta byggandet av garage i Sollefteå och 300 000 kr. för ett nytt garage i Östersund. Av det angivna beloppet på 1.6 milj. kr. har sedermera bortfallit behov av 800000 kr. genom den nämnda tidigareläggningen till budgetåret 1971/72.
Diverse och oförutsett
Under denna rubrik har under budgetåret 1970/71 använts 163 500 kr. för förvärv av tomt i Landskrona. För budgetåret 1971/72 har beräknats ett belopp av 500 000 kr.
Postverket har för budgetåret 1972/73 angett en medelsförbrukning av 500 000 kr. för diverse och oförutsett.
Inrättande av tjänster vid postverket
Postverket har i skrivelse den 19 november 1970 hemställt bl. a. om inrättande av en tjänst i Ce 1 som chef för ett nybildat plansekretariat organiserat direkt under generaldirektören. Genom beslut den 27 november 1970 medgav Kungl. Maj:t — i avvaktan på att frågan om inrättande av en tjänst i Ce 1 kunde underställas riksdagen -— med tillämpning fr. o. m. den 1 december 1970 att en tjänst som planeringsdirektör i Cg 1 skulle vara inrättad vid postverket.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 215
Postverket har vidare i skrivelse den 14 oktober 1971 hemställt om inrättande fr. o. m. den 1 juli 1972 av en byråchefstjänst i C 2.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 74).
Ajfärsverksdelegationen understryker betydelsen av att affirsverken ges möjlighet till balansering av investeringsmedel från ett budgetår till ett annat. Delegationen betonar vidare att affärsverken bör få lämna offert till statsmakterna beträffande rörelsegrenar, som inte är företagsekonomiskt motiverade, för att inte efterfrågan skall snedvridas och utvecklingsmöjligheterna försvåras för de lönsamma rörelsegrenarna.
Departementschefen !
I prop. 1971: 1 (bil. 8, s. 147) beräknades investeringsramen för posthus m. m. för budgetåret 1970/71 till 53,5 milj. kr. Utfallet blev 50,9 milj. kr., dvs. en underförbrukning med 2,6 milj. kr., till stor del berocnde på eftersläpning i betalningsutfallet för vissa posthus.
Investeringsramen för budgetåret 1971/72 angavs i prop. 1971:1 (bil. 8, s. 147) till 35,4 milj. kr. Investeringsramen beräknades då bl. a. möjliggöra igångsättning under våren 1972 av posthusbyggen i Helsingborg, Norrtälje och Ystad. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1971 höjdes investeringsramen med 6,1 milj. kr. för att i sysselsättningsstödjande syfte möjliggöra tidigarcläggning av posthusbyggen. De tidigare angivna objekten i Helsingborg, Norrtälje och Ystad samt om- och tillbyggnad av posthuset i Landskrona kunde genom ramhöjningen tidigareläggas till hösten 1971. Genom beslutet förbrukades den s.k. konjunkturreserven under anslaget Posthus m. m. För att möjliggöra tidigareläggning av beställningar av bilar och bussar har ytterligare 1,7 milj. Kr. ställts till postverkets förfogande genom anslag på tilläggsstat I. Den nu gällande investeringsramen för innevarande budgetår är alltså 43,2 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 har postverket föreslagit en medelsförbrukning för posthus m. m. av 44,8 milj. kr. Genom det ovan nämnda anslaget på tilläggsstat I för innevarande budgetår har dock behovet för budgetåret 1972/73 minskat med 1,7 milj. kr. Som framgår av den förut redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrukning av 37,3 milj. kr. I följande sammanställning redovisas hur inom ramen för detta belopp postverkets investeringar ungefärligt kan beräknas komma att fördela sig på olika objektsgrupper. Av sammanställningen framgår även utfallet för budgetåret 1970/71 och den i prop. 1971:1 beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1971/72.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 216
1970/71 1971/72 1972/73 Utfall Beräknad Verket Departementsi prop. chefen 1971: 1
milj. kr.
Posthus Postgirohuset i
| Stockholm | 17,8 | 12,5 | 2,6 | 2,6 |
| Malmö Ban | — | — | 15,0 | 15.0 |
| Övriga posthus | 9,0 | 12,4 | 15,2 | 10,7 |
| Inköp av fastigheter | 13,9 | 0,7 | 5,0 | 4,7 |
| Anskaffning av bilar m. m. 8,1 | 8,0 | 4,9 | 3,4 | |
| Diligensrörelsen | 1,9 | 1,3 | 1,6 | 0,4 |
| Diverse och oförutsett | 0,2 50,9 | 0,5 35,4 | 0,5 44,8 | 0,5 37,3 |
Det nya postgirohuset färdigställs under våren 1972. Det belopp på 2,6 milj. kr. som angetts för detta objekt avser betalningar som inte kan regleras under innevarande budgetår. Postbanken får genom det beräknade beloppet ett planenligt tillskott till det risktäckande kapital som erfordras enligt lagen (1969: 732) om postbanken.
Jag nämnde tidigare att postverket genom höjning av investeringsramen för innevarande budgetår med 6,1 milj. kr. kunnat tidigarelägga byggstart för fyra posthus. Den medelstilldelning jag förordar för budgetåret 1972/73 kommer därutöver att medge igångsättning under hösten 1972 av nytt bangårdsposthus i Malmö—Malmö Ban. Kungl. Maj:t har den 19 november 1971 godkänt byggnadsprogram för byggnaden, som totalt beräknas kosta ca 60 milj. kr. I beloppet för inköp av fastigheter har jag räknat in ett belopp av 4,6 milj. kr. för inköp av tomt för Malmö Ban.
Anslaget till posthus m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73 | | 37,3 |
| 10 4, marginal | 3,7 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1972 | 0,0 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1972/73 | . 41,0 |
Postverket har hemställt om anslag budgetåren 1971/72 och 1972/73 för icke lönsam tidningsdistribution och diligenstrafik. De förbättringar som 1971 års avtalsrörelse medförde innebär och kommer att inne-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 217
bära en relativt sett mycket hård belastning på postverkets ekonomi. Någon medelsanvisning över ctt särskilt riksstatsanslag är jag inte beredd att tillstyrka. Trots de taxehöjningar som genomfördes den 1 oktober 1971 kan underskottet för innevarande budgetår beräknas till 100 å 120 milj. kr. Om inga ytterligare inkomstförstärkningar vidtas kan underskottet för budgetåret 1972/73 beräknas öka ytterligare. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t de åtgärder som kan erfordras för att få postverkets ekonomi att balansera. Postverket bör enligt min mening tills vidare få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 120 milj. kr. bl. a. för att täcka behovet av likvida medel till följd av underskottet under budgetåret 1971/72.
Postverket har hemställt om inrättande av dels en tjänst som byråchef i C 2, dels en tjänst i C 1 som chef för det direkt under generaldirektören organiserade plansekretariatet. Jag förordar att Kungl. Maj:t bemyndigas att inrätta dels en tjänst som byråchef i Ce 2 dels en tjänst som planeringsdirektör i Ce 1.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Posthus m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett inves-
teringsanslag av 41 000 000 kr.; |
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid postverket inrätta en tjänst
som byråchef i Ce 2 och en tjänst som planeringsdirektör i
Ce 1; |
3. uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla
postverket en rörlig kredit uppgående till 120 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 218
B. TELEVERKET
Televerkets tillgångar den 30 juni 1971 bokfördes till sammanlagt 3 706,7 milj. kr. Bruttovärdet av anläggningstillgångarna var 9 842 milj. kr., nettovärdet 2 463,4 milj. kr. och förrådsvärdet 470,3 milj. kr. Återstoden av tillgångarna var av finansiell natur. Statskapitalet var 2 269,8 milj. kr., vilket innebar en ökning under budgetåret med 85,9 milj. kr.
Överskottet budgetåret 1970/71 uppgick till 150 milj. kr. mot 145,9 milj. kr. föregående budgetår. Vid beräkningen av överskottet har hänsyn inte tagits till resultatet av rundradiorörelsen, vilket avräknas mot rundradiofonden.
Överskottet på 150 milj. kr. innebär att statskapitalet förräntades med 6,8 20. Att förräntningen kunnat upprätthållas sammanhänger delvis med återförande till resultaträkningen av tidigare gjorda överavskrivningar på 80 milj. kr. Av överskottet inlevererades 75 46 eller 112,5 milj. kr. under budgetåret, vilket tillsammans med cen inleverans på 44,3 milj. kr. — utgörande balans från budgetåret 1969/70 — innebar att till statsverket kunde inlevereras 156,8 milj. kr. under budgetåret 1970/ 71.
Televerket
I skrivelse den 30 augusti 1971 och i anslutning därtill lämnad komplettering har televerket hemställt om investeringsanslag till teleanläggningar m. m. för budgetåret 1972/73.
I skrivelse samma dag har verket hemställt om investerings- och driftanslag för ljudradio och television för budgetåret 1972/73. Skrivelsen har ingetts till utbildningsdepartementet och behandlas i bil. 10 till denna proposition.
Teleanläggningar m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
| 1970/71 | 59 200 000 592 100 000 595 300 000 |
| 1971/72 | 56 000 000 631 400 000 1682 900 000 |
| 1972/73 verket | 4 500 000 9219 000 000 2839 500 000 |
| departementschefen | 4 500 000 777 600 000 2711 000 000 |
t Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar. ? Preliminärt belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 219
Utvecklingen av televerkets rörelse m.m.
Inom telefonområdet ökade efterfrågan på televerkets tjänster kraftigt under budgetåren 1968/69 och 1969/70, vilket främst får ses mot bakgrunden av den då rådande högkonjunkturen. Den avmattning i konjunkturen, som kunnat konstateras under 1970/71, har påverkat beställningen av nya telefoner. Således uppgick antalet nybeställningar under 1970/71 till 304 100 jämfört med 304 800 under 1969/70.
Antalet telefonapparater i televerkets nät ökade under år 1970 med 198 900 eller 4,6 26. Motsvarande värden för år 1969 var 195 500 resp. 4,8 76. Antalet telefonapparater per 1 000 invånare var den 1 januari 1971 558 mot 537 ett år Uidigare.
Den inländska telefontrafiken — såväl lokal- och närtrafiken som rikstrafiken — var den 30 juni 1971 nära nog fullständigt automatiserad. I fråga om lokalautomatiseringen återstår av landets totalt planerade 275 riktnummerområden endast Arjeplogs och Sorseles riktnummerområden.
Möjligheterna till automatisk telefontrafik med utlandet har under
budgetåret ytterligare vidgats, vilket medförde att ca 73 96 av utlandstrafiken vid utgången av budgetåret 1970/71 expedierades på automatisk väg mot ca 66 > ett år tidigare.
Totala antalet telefonsamtal ökade under 1970/71 med ca 4,3 90 jämfört med 1969/70.
Telegraftrafiken som sedan länge är olönsam har sedan 1950-talets början ständigt minskat. Denna utveckling har fortsatt även under budgetåret 1970/71, varvid antalet inländska telegram gick ned med ca 9 0 och antalet telegram till utlandet med ca 11 2 jämfört med föregående budgetår. Nedgången beror på att telefon- och telexrörelserna i stor utsträckning övertagit såväl inländsk som utländsk trafik från telegrafrörelsen. Av de inländska telegrammen utgjordes drygt 80 40 av lyxtelegram.
Inom telexrörelsen sker fortfarande en stark expansion. Antalet telexanslutningar ökade från 6 689 den 1 januari 1970 till 7 531 den 1 januari 1971 — en ökning med drygt 12 46. Telextrafiken inom Sverige är fullständigt automatiserad. Av trafiken till utlandet avverkades ca 94 20 automatiskt vid utgången av budgetåret 1970/71. Både den inländska och utländska telextrafiken ökade med ca 9 46 under samma budgetår.
Av tabell T 1 framgår utvecklingen av televerkeis rörelse mellan budgetåren 1969/70 och 1970/71, mätt i antalet telefonapparater, telexoch modemanslutningar, telefonsamtal, telegram och telexskrivningar.
Beträffande framtidsutsikterna för teletrafiken kan rent allmänt förutses en fortsatt expansion, Efterfrågan inom telekommunikationsområdet
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 220
Tab. T I Televerkets rörelse
| 1969/70 | 1970/71 Förändring | i 24 | |
| Telefonapparater (1 jan.) | 4 306 900 | 4 505 800 | 4,6 |
| Telexanslutningar (1 jan.) | 6 689 | 7531 | 12,6 |
Modemanslutningar för datakommunikation (1 jan.) 638 1 266 98,4 Telefonsamtal
| lokal- och närsamtal | 4445 166 000 = 4 627 418 000 | 4,1 |
| inländska rikssamtal | 755 971 000 796 078 000 | 5,3 |
| samtal till utlandet | 9 710 000 12 064 000 | 24,2 |
Telegram inländska 2 343 000 2 134 000 —8,9 till utlandet 1073 000 953 000 —11,2 Telexskrivningar inländska (antal mark.) 20 558 000 22 485 000 92,4 till utlandet (antal min.) 14 840 000 16 145 000 8,8
är beroende av den allmänna konjunkturen. Detta sammanhänger med att telekommunikationerna är en integrerad del av den allmänna samhällsservicen. Då ekonomin expanderar ökar efterfrågan på teletjänster. Då den ekonomiska tillväxten däremot stagnerar eller minskar iakttar allmänheten större försiktighet beträffande konsumtion av teletjänster. Även om efterfrågan på televerkets tjänster är konjunkturberoende, finns en efterfrågan som mer är beroende av befolkningsutvecklingen.
Inom ett stort antal större och medelstora städer äger sålunda f.n.
en betydande nybyggnad rum av bostäder i städernas ytterområden. För att förse dessa nya bostäder med telekommunikationer måste televerket investera mycket stora belopp i ny- och tillbyggnad av stationer och nät. Datateknikens snabba utveckling har fört med sig ett behov av direkt kommunikation av data mellan maskiner och mellan människa och maskin. Dataöverföring sker för närvarande huvudsakligen via det allmänna telefonnätet med hjälp av s. k. modemer. Telefonnätet erbjuder emellertid inte en idealisk lösning för överföring av data då det uppbyggts för ett helt annat ändamål. De främsta tekniska nackdelarna utgörs av långa uppkopplingstider, begränsad överföringshastighet främst i det kortväga nätet och en för dataöverföring alltför hög avbrottsfrekvens. För att klarlägga hur det framtida datakommunikationsbehovet skall tillgodoses utreder televerket frågan om ett separat allmänt datanät. Antalet anställda vid televerket uppgick den 1 januari 1971 till ca 42 600, vilket innebar en ökning under år 1970 med drygt 1 400. De löneförbättringar som 1971 års avtalsrörelse medförde var en bidragande orsak till att Kungl. Maj:t under hösten 1971 vidtog vissa höjningar av teleavgifterna. Sålunda höjdes från den 1 oktober 1971 bl. a.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 221
markeringsavgiften för telefonsamtal från 11 till 13 öre och kvartalsavgiften för telefonabonnemang från 22, 27 resp. 28 kr. till 32, 39 resp. 40 kr. De vidtagna åtgärderna beräknas möjliggöra en inleverans från televerket under budgetåret 1971/72 på 230 milj. kr., trots att avgiftshöjningarna beräknas medföra en viss reducering av ökningstakten för teletrafiken. |
Utvecklingen av telekommunikationerna sammanhänger intimt med de investeringsresurser, som kommer att ges televerket. Televerket anför — med hänvisning till samhällets starka beroende av goda telekommunikationer — att en fördröjning av telenätets utbyggnad med all säkerhet leder till väsentligt större kostnader för samhälle och näringsliv än vad som motsvarar nedskärningen av investeringarna i telenätet.
Medelsförbrukning under budgetåren 1970/71-—19721/73
Under budgetåret 1970/71 uppgick medelsförbrukningen till 595,3 milj. kr., dvs. samma belopp som den till verkets förfogande ställda investeringsramen.
För budgetåret 1971/72 beräknas medelsförbrukningen till 682,9 milj. kr. I prop. 1971: 1 bil. 8 (s. 164) angavs en förbrukning på 624,9 milj. kr. Därefter har genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1971 och den 7 september 1971 ställts. till förfogande ytterligare 58 milj. kr. för tidigareläggning av arbeten i sysselsättningsfrämjande syfte.
För budgetåret 1972/73 har televerket räknat med en medelsförbrukning av 839,5 milj. kr. Beloppet är beräknat med utgångspunkt i pris- och löneläget juli 1972. Uppräkningen från prisläget juli 1971 till juli 1972 beräknas till drygt 60 milj. kr.
Televerket beräknar att till ca 90 Z finansiera investeringarna med egna avskrivningsmedel och därmed med de löpande inkomsterna.
Investeringsprogram Av tabell T 2 framgår faktisk resp. beräknad medelsförbrukning budgetåren 1970/71—1972/73 med fördelning på objektsgrupper. '
Telefonstationsbyggnader
För telefonstationsbyggnader föreslår televerket 54,6 milj. kr. för budgetåret 1972/73, vilket belopp beräknas fördelat på objekt enligt tabell T 3.
Det största pågående byggnadsprojektet är den nya riksstationsbyggnaden i Hammarby till en beräknad byggnadskostnad av nära 35 milj. kr. För budgetåret 1972/73 erfordras 14 milj. kr. Av de i övrigt angivna objekten är Katrineholm, Knivsta, Kristianstad och Skurup berörda av de tidigareläggningar till budgetåret 1971/72, som Kungl. Maj:t senare beslutat.
Prop. 1972: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 222
Tab. T 2. Medelsförbrukning budgetåren 1970/71-—1972/73 (milj. kr.)
Utgift Beräknad utgift
1970/71
11971/72 1972/73 Fastigheter och byggnader
| Telefonstationsbyggnader | 42,0 | 51,0 | 54,6 |
| Byggnader för arbetscentraler | 9,5 | 15,1 | 14,4 |
| Förrådsanläggningar | 1,7 | 14,6 | 8,6 |
| Verkstadsbyggnader | 2,2 | — | — |
| Övriga byggnader | 0,4 | 0,3 | 1,0 |
| Inköp av fastigheter | 3,6 Summa 59,4 | 4,0 85,0 | 8,0 86,6 |
Telefon- och fjärrskriftanläggningar Abonnentanläggningar 241,5 282,9 329,0 Förbindelseanläggningar 127,4 143,5 189,0 Kopplingstekniska
| anläggningar | 145,9 Summa 514,8 | 150,0 576,4 | 206,3 "> 724,3 |
| Aktieköp | 6,0 | — | — |
Radioanläggningar för
| kommersiell trafik | 4,5 | 10,0 | 9,6 |
| Försvarsberedskap | 7,6 | 8,5 | 16,0 |
| Diverse och oförutsett | 3,0 Summa 595,3 | 3,0 682,9 | 3,0 839,5 |
2 Inkl. tidigarelagda investeringar.
Byggnader för arbetscentraler
Televerket har ett långsiktigt program, som syftar till att sammanföra televerkets ortsförråd med personalutrymmen och garage till arbetscentraler.
Anordnande av arbetscentraler innebär fördelar både för personalen och för televerket. I anslutning till arbetscentralerna skall personalutrymmen med omklädningsrum, duschrum, torkrum etc. uppföras, så att personalen kan sköta sin personliga hygien efter avslutad arbetsdag. Eftersom cen stor del av verkets personal har utomhusarbete — ofta under ogynnsamma väderleksförhållanden eller med sådana arbetsuppgifter, till exempel arbete i kabelbrunnar, som medför nedsmutsning — framstår behovet av personalutrymmen av ovan nämnda slag som mycket angeläget.
För byggande av arbetscentraler begär televerket i sin anslagsframställning 14,4 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Fördelningen på objekt framgår av tabell T4, Beloppet beräknas möjliggöra färdigställande av tre och igångsättning av sex arbetscentraler. Av de senare berörs arbetscentralerna i Oskarshamn och Sundsvall av de tidigareläggningar till budgetåret 1971/72, som Kungl. Maj:t senare beslutat.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 223
Tab. T3 Investeringsplan för telefonstationsbyggnader (milj. kr.)
N = Nybyggnad T = Tillbyggnad
Totalkostnad, Medelsförbrukning Byggnadsobjeckt Typ beräknad per Bygg- Färdig-
SS — Faktisk Beräknad för start ställande
t.o.m.
1.7.1970 1.7.19711970/71 1971/72 1972/73 månfår = mån/år I Byggnader påbörjade
före 1.7.1972
| Avesta | T | Li | 1,3 | — | 0,7 | 0,6 9.71 12.72 |
| Eskilstuna, Löppinge N | 1,5 | 1,6 | — | 0,8 | 0,8 9.71 9.72 | |
| Gällivare, Malmberget N | 0,7 | 1,0 | — 0,7 | 0,3 "8.71 6.72 | ||
| Hallstahammar | T | 0,9 | 1,4 | — 0,8 | 0,6 8.71 9.72 | |
| Jönköping | T | 4,5 | 4,5 | 0,5 | 2,1 | 1,9 3.71 11.72 |
| Kista | N | 2,7 | 2,7 | — | 1,2 | 1,5 10.71 12.72 |
| Kungsängen | N | 1,5 | 1,8 | — | 1,4 | 0,4 5.71 9.72 |
| Lund | T | 0,8 | 0,8 | — | 0,2 | 0,6 12.71 12.72 |
| Mölnlycke | T | 0,8 | 0,8 | — | 0,3 | 0,5 11.71 11.72 |
| Stockholm, Hammarby N | 32,0 34,6 | 8,0 | 9,0 14,0 9.69 12.73 | |||
| Trollhättan, Sylte | N | 0,9 | 1,4 | — 0,6 | 0,8 12.71 9.72 | |
| Uppsala | T | 6,2 | 7,4 | — | 0,4 | 2,7 1.72 6.74 |
| Väröbacka | N | 0,5 | 1,0 | — 0,7 | 0,3 9.71 9.72 |
Div byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt 1,0
Kostnadsökning juli 71— juli 72 1,8
Summa I 54,1 60,3 8,5 18,9 27,8
II Byggnader avsedda att
påbörjas under år
1972/73
Alingsås T 1,7 1,0 9.72 2.73 Tillbyggnad för utökning av stationens nummerkapacitet över 11 000 abonnentnummer. Billdal | N 0,8 0,4 10.72 9.73 Befintlig station kan ej utökas ytterligare. Borås, Hestra N 1,3 0,7 9.72 9.73 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde. Enköping T 1,5 1,2 5.72 6.73 Utökning av stationens nummerkapacitet över 11 000 nummer samt lokaler för ny överdragsstation. Eskilstuna, Sal! N 1,2 0,7 9.72 9.73 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde.
1 För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjekt.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 224
Tab. T3 (forts.)
N = Nybyggnad T = Tillbyggnad
Byggnadsobjekt Typ Totalkostnad, Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
beräknad per start ställande
Faktisk Beräknad för
t.o.m.
1.7.1970 1.7.1971 1970/71 1971/72 —1972/73 mån/år mån/år
Falsterbo? N 0,9 0,7 9.72 9.73 Befintlig lokalstation kan ej utökas ytterligare. Lokalbehov för ny koaxialkabelanläggning Höllviksnäs—Falsterbo. Gustavsberg T 0,8 0,6 9.72 6.73 Utökning av stationens nummerkapacitet samt lokalbehov för närtrafiksoch koaxialkabelutrustning. Göteborg, Kaserntorget N 0,8 0,4 9.72 10.73 Lökalbehov för modernisering och utökning av kraftutrustning. Göteborg, Kålltorp N 9,8 2,0 12.72 Ny riksstation då befintlig station ej kan utökas till en trafikavverkningskapacitet som svarar mot trafikbehovet. Gnosjö | N 0,8 0,4 10.72 8.73 Lokalbehov för ny koaxialkabelanläggning Reftele— Gislaved —Gnosjö. Hofors T 0,7 0,5 11.72 8.73 Utbyte till ny stationstyp. Befintlig ändstation kan ej utökas ytterligare. Holmsund 0,7 0,5 9.72 8.73 Befintlig station kan ej utökas ytterligare. Katrineholm T 10 0,8. 5.72 6.73 Tillbyggnad erfordras för ny koaxialkabelanläggning Eskilstuna Flen—Katrineholm-— Norrköping. Knivsta LI 0,8 8.72 8.73 Befintlig station kan ej utökas ytterligare. Kristianstad! T 0,7 0,4 8.72 9.73 Påbyggnad för utökning av stationens nummerkapacitet över 20 000 abonnentnummer. Malmö, Sparven T 6,0 0,9 1.73 12.74 Lokaler för ny tandemstation samt lokalbehov för byte av äldre stationsutrustning. Norrköping, Skarphagen N 1,0 0,7 9.72 9.73 Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde.
1 För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjekt.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 225
Tab. T3 (forts.) N = Nybyggnad T = Tillbyggnad
Byggnadsobjekt | Typ Totalkostnad, Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
. beräknad per start ställande
Faktisk Beräknad för
tom — LL oc
1.7.1970 -1.7.1971 1970/71 — 1971/72 1972/73 mån/år mån/år
Skurup? T | 0,6 0,2 8.72 6.73 Utökning av. stationens nummerkapacitet samt lokalbehov för koaxialkabelutrustning. Sundsvall! T 3,0 1,3 9.72 1.74 Utökning av stationens ' nummerkapacitet över 30 000 abonnentnummer. Södertälje N 2,2 12.72 4.74 Utökning av stationens nummerkapacitet över 30 000 abonnentnummer. Västerhaninge T 0,8 12.72 12.73 Utökning av stationens nummerkapacitet över 10 000 abonnentnummer.
Örebro, Karlslund! N 1,1 10.72 12.73
Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde. Div. byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt. 9,7 Kostnadsökning juli 71—juli 72 1,8
Summa II 38,5 26,8
Summa I+II 98,8 8,5 18,9 54,6
1 För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjekt.
Förrådsanläggningar
Televerkets förrådsverksamhet är mycket betydande och omsätter ca 800 milj. kr. per år. I televerkets långtidsplan ingår att bygga ett stort
distributionsförråd i vart och ett av de fyra teledistrikten till en total kostnad i storleksordningen 100 milj. kr. Av de fyra planerade storförråden beräknas vissa arbeten göras under budgetåret 1971/72 i Stockholm (Bålsta) och Göteborg (Stenkullen). På grund av att valet av teknisk utrustning till anläggningarna — vilket påverkar dimensioneringen av dessa — fördröjts, har byggnadsarbetet måst senareläggas för båda projekten. För budgetåret 1972/73 beräknas arbeten till en kostnad av 5
milj. kr. i Bålsta.
För byggande av förrådsanläggningar begär televerket totalt 8,6 milj. kr. budgetåret 1972/73. Fördelningen på objekt framgår av tabell T 5.
8 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 226
Tab. T4 Investeringsplan för arbetscentraler (milj. kr.)
Byggnadsobjekt Totalkostnad, Medelsförbrukning =: Bygg- Färdig-
beräknad per start ställande
Faktisk Beräknad för
tom —— —
1.7.1970 -1.7.1971 — 1970/71 —1971/72 1972/73 mån/år = mån/år
1 Byggnader påbörjade före
| Falun | 1,5 | 2,0 | 0,7 | 1,3 12.71 10.72 |
| Göteborg, Högbo | 1,9 | 2,7 | 1,2 | 1,5 12.71 12.72 |
| Järva | 1,0 | 1,7 | 0,9 | 0,8 12.71 8.72 |
Kostnadsökning juli 71—
juli 72 0,3
Summa I 4,4 6,4 2,8 3,9 IE Byggnader avsedda att
| påbörjas under år 1972/73 | . | |
| Bollnäs! | 1,2 | 1,0 4.72 6.73 |
| Hallsberg | 1,6 | 1,2 8.72 8.73 |
| Oskarshamn! | 0,7 | 0,7 8.72 3.73 |
| Sundsvall | 2,4 | 2,0 8.72 8.73 |
| Visby! | 2,2 | 1,7 8.72 8.73 |
| Örnsköldsvik | 1,2 | 1,0 8.72 6.73 |
Div. byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt 2,3
Kostnadsökning juli 71— juli 72 0,6
Summa II 9,3 10,5
Summa I+II 15,7 2,8 14,4
1 För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjekt.
Tab. T5 Investeringsplan för förrådsanläggningar (milj. kr.)
Byggnadsobjekt Totalkostnad, Medelsförbrukning Bygg- Faärdig-
beräknad per start ställande
Faktisk Beräknad för
t.o.m. — — -
1.7.1970 1.7.1971 —-1970/71 -1971/72 -1972/73 mån/år = mån/år
1 Byggnader påbörjade före 1.7.1972
| Bålsta | 33,0 35,0 | 0,2 | 5,0 5.72 6.76 |
| Stenkullen | 24,0 26,1 | 1,1 | — |
| Östersund | 2,0 2,0 | 1,6 | 0,4 8.71 9.72 |
Kostnadsökning juli 71— juli 72 0,4
Summa I 59,0 63,1 2,9 5,8 II Byggnader avsedda att påbörjas 1972/73 Nässjö 1,3 1,5 1,5 6.72 5.73 Div. byggnader med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt LI Li Kostnadsökning juli 71— juli 72 0,2
Summa II 13 2,6 2,8
Summa I-+HII — 60,3 65,7 2,9 8,6
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 227
Övriga byggnader
För budgetåret 1972/73 begärs under denna rubrik 1 milj. kr. för fortsatt tillbyggnad av byggnadsavdelningens scrviceanläggning i Norrköping (Kräkvilan). Tillbyggnaden, som kostnadsberäknas till 1,5 milj. kr., är avsedd för matsal, kök och personalrum samt kontors-, utbildnings- och experimentlokaler.
Inköp av fastigheter
För inköp av fastigheter har televerket använt 3,6 milj. kr. under budgetåret 1970/71. För en fullständig redogörelse över förvärven hänvisas till televerkets anslagsframställning.
För budgetåret 1971/72 beräknas inköpen till 4 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 begär televerket för ändamålet 8 milj. kr.
Abonnentanläggningar
Under denna rubrik upptas dels inköp av de teleanläggningar som hyrs ut till abonnenterna (telefonapparater, abonnentväxlar, fjärrskriftutrustning m. m.) samt kostnader för de arbeten som erfordras för installation av anläggningarna dels — som största post — investeringar i lokalnät. dvs. förbindelseledningarna mellan abonnent och station.
För abonnentanläggningar begär televerket för budgetåret 1972/73 329 milj. kr. enligt följande sammanställning.
milj. kr.
| Nya telefonapparater | 39,3 |
| Lokalnät | 210,4 |
| Abonnentväxlar | 38,0 |
| Fjärrskriftutrustning | 32,1 |
| Övrig utrustning | : 9,2 |
329,0
Av de i anslagsframställningen begärda medlen för lokalnät hänför sig ca 10 milj. kr. till arbeten, vilka genom senare beslut av Kungl. Maj:t tidigarelagts till innevarande budgetår.
Den utveckling av antalet telefonapparater, som ligger till grund för televerkets beräknade behov, framgår av tabell T 6, som omfattar beställningar och effektucringar av telefonapparater, dels utfall för åren 1969/70 och 1970/71, dels prognos för åren 1971/72—1976/77.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 228 a
Tab. T 6 Beställningar och effektueringar av telefonapparater (1 000-tal)
| Budgetår | Telefonapparater, nya Beställda ,;; Effektuerade Orderstock Beställda Effektuerade Orderstock | vid resp. budgetårs utgång | Telefonapparater, flyttn. | vid resp. budgetårs utgång | ||
| 1969/70 | 305 | 300 | 51 | 517 | 509 | 78 |
| 1970/71 | 304 | 300 | 55 | 519 | 513 | 84 |
| 1971/72 | 300 | 290 | 65. | 500 | 505 | 79 |
| 1972/73 | 300 | 300 | 65 | 510 | 510 | 79 |
| 1973/74 | 300 | 305 | 60 | 515 | 525 | 69 |
| 1974/75 | 300 | 310 | 50 | 520 | 530 | 59 |
| 1975/76 | 300 | 315 | 35 | 520 | 530 | 49 |
| 1976/77 | 300 | « 315 | 20 | 520 | 530 | 39 |
Med de medel som under budgetåret 1970/71 stått till televerkets förfogande har ca 300 000 nya apparater kunnat inkopplas. Härigenom har ökningen av orderstocken trots en fortsatt hög beställningstakt kunnat begränsas och beräknas den 1 juli 1971 ha uppgått till ca 55 000 beställningar, vilket innebär att 90 76 av beställningarna effektuerats inom 6—7 veckor.
Då en viss dämpning av efterfrågan har inträtt under år 1971 beräknas nybeställningarna under innevarande budgetår komma att uppgå till ca 300 000. Den för budgetåret fastställda investeringsramen beräknas trots omdisponeringar av tillgängliga resurser inte kunna medge installation av mer än ca 290 000 nya apparater, vilket innebär att orderstocken den 30 juni 1972 skulle bli ca 65 000 beställningar motsvarande 8—9 veckors väntetid. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma den framtida konjunkturutvecklingen har för budgetåret 1972/73 liksom för därpå följande budgetår någon ändring av beräknat antal beställningar i förhållande till innevarande budgetår inte gjorts utan bibehållits vid 300 000 apparater per år. Med utgångspunkt från att televerket för budgetåret 1972/73 tilldelas begärda medel, skulle orderstocken vid utgång-
en av budgetåret bibehållas vid ca 65 000.
Som framgår av ovanstående tabell har en prognos gjorts även över antalet flyttningar av telefonapparater. Antalet beställda flyttningar är som synes betydligt större än antalet beställda nya telefonapparater. Den resursinsats i form av personal, planering och penningmedel som krävs av televerket för att utföra en beställd flyttning av en telefonapparat är stor och närmar sig i många fall kostnaden för att cffektuera en beställning av en ny telefonapparat speciellt inom nya bostadsområden.
Beloppet för lokalnät är inte avsett endast för investeringar inom nya bostadsområden utan i stor utsträckning även för sanering av äldre lokalnät. För den kommande femårsperioden beräknas dessutom drygt 20 milj. kr. per år för utbyggnad av kabeltunnlar. I storstäder med ett stort
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 229
antal kablar är tunnlar utefter vissa huvudsträckningar den billigaste och enda realistiska lösningen för framförandet av kablar. Kablarna får ett skyddat läge, oberörda av ofta förekommande gatuarbeten. Underhållet underlättas och förbilligas i hög grad liksom även anläggandet av nya kablar.
Det stora behovet av medel för fjärrskriftutrustning (telegraf-, telexoch datautrustning) beror huvudsakligen på det ökade behovet inom datakommunikationsområdet. Dataöverföring kan ske över det allmänna telefon- och telexnätet eller över fasta förhyrda telefon- och telegrafförbindelser. F.n. används huvudsakligen det allmänna telefonnätet för
dataöverföring. Härvid måste man utnyttja s. k. modemer för att om-
vandla datasignalerna till sådan form att de kan överföras på tele-
fonförbindelser. Antalet installerade modemer har sedan år 1965 för-
dubblats varje år och uppgick den 1 januari 1971 till 1 266. Enligt gjorda prognoser förväntas ökningstakten fortsätta under den närmaste femårsperioden, vilket innebär att antalet modemer år 1975 skulle uppgå till ca 20 000.
Förbindelscanläggningar
Under denna rubrik redovisas förbindelseanläggningar mellan olika telefonstationer samt Sveriges del i de internationella förbindelseanläggningar som erfordras för trafik med utlandet. |
För budgetåret 1972/73 har televerket beräknat det för förbindelseanläggningar behövliga beloppet till 189 milj. kr., vilket belopp är avsett att fördelas enligt tabell T 7.
Tab. T 7 Förbindelseanläggningar (milj. kr.)
Beräknad Återstående Därav under
total kostnad år 1972/73
kostnad 1.7.1972
Fjärrförbindelseanläggningar 186,3 11,3 51,0 Anläggningar för kortväga mellanortsförbindelser 101,9 92,8 84,6 Utökning av telefon- och telegrafutrustning på överdragsstationer 89,7 67,6 53,4
Summa 377,9 271,7 189,0
Behov av utbyggnad av förbindelseanläggningar tillgodoses i huvudsak genom anläggande av nya och utbyggnad av befintliga multiplexanläggningar såsom koaxial- och radiolänkanläggningar samt — för kortare sträckor — nya pupinkablar. Härtill kommer all den förbindelseutrustning som sätts upp på överdragsstationerna (terminal- och förstärkarutrustning m. m.).
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 230
Hittills har rikstelefontrafikens ökning (f.n. 6—7 96 per år) i huvudsak varit bestämmande för utbyggnadstakten. Den framtida utbyggnadstakten kommer därutöver att bli beroende av den förväntade kraftiga expansionen av datatrafik och på längre sikt även bildtelefon.
Specifikation rörande medelsbehov för fjärrförbindelseanläggningar lämnas i tabell T 8.
En långsiktig plan som sträcker sig in på 1980-talet för utbyggnad av det egentliga fjärrnätet håller f.n. på att slutföras. Utbyggnadsplanen är baserad på utnyttjandet av koaxialkablar med s.k. 60 MHzsystem. Systemet används första gången på den i tabell T 8 upptagna sträckan Västerås—Örebro. Detta nya system beräknas få en kapacitet som motsvarar 10 800 telefonförbindelser per tubpar. Hittillsvarande system har en max. kapacitet av 2 700 telefonförbindelser per tubpar (12 MHz-system). 60 MHz-systemet planeras att appliceras dels på nya koaxialkablar, dels på vissa befintliga kablar genom konvertering från 12 till 60 MHz-system.
Datateknikens snabba utveckling har fört med sig ett behov av direkt kommunikation av data mellan maskiner och mellan människa och maskin. Som tidigare nämnts sker dataöverföring f.n. huvudsakligen via det allmänna telefonnätet med hjälp av modemer. Telefonnätet är emellertid inte en idealisk lösning för överföring av data då det byggts upp för ett helt annat ändamål. De främsta tekniska nackdelarna utgörs av långa uppkopplingstider, begränsad överföringshastighet — främst i det kortväga nätet — och en för dataöverföring alltför hög avbrottsfrekvens.
För att klarlägga hur det framtida datakommunikationsbehovet skall tillgodoses utreder televerket — som tidigare nämnts — frågan om ett separat allmänt datanät.
Kopplingstekniska anläggningar
Investeringar i kopplingstekniska anläggningar avser främst utökning av Iokalstationer samt utrustning för förmedlingsstationer, telegraf- och telexstationer.
För kopplingstekniska anläggningar beräknar televerket behovet för budgetåret 1972/73 till 206,3 milj. kr., varav 184 milj. kr. för utökning av telefonstationer och 22,3 milj. kr. för telegraf- och telexutrustning.
Investeringsbehovet för kopplingstekniska utrustningar bestäms i huvudsak av trafik- och abonnentökningen. Genom att många stationsutrustningar är av äldre utförande får man dock räkna med att behovet av förnyelse och modernisering successivt kommer att öka. Kundkrav på nya teletjänster kommer att påskynda moderniseringen av dessa.
Tidigare år har under denna rubrik upptagits ett belopp för automatisering av telefonstationer. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 är emellertid hela landet — efter en ombyggnadsperiod: på ca 50 år — helt automatise-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 231
Tab. T 8 Investeringsplan för fjärrförbindelseanläggningar (milj. kr.)
Anläggningsobjekt Beräknad Återstående Därav under år
total kostnad 1972/73
kostnad 1.7.1972 =.
I Anläggningar påbörjade före 1.7.1972
Koaxialanläggningar Gudhem—Trollhättan 5,7 5,6 5,0 Göteborg—Kungälv—
| Trollhättan | 2,2 | 1,7 | 1,2 |
| Jönköping—Gudhem | 0,4 | 0,2 | 0,2 |
| Karlstad—Hagfors | 0,7 | 0,5 | 0,4 |
| Kristianstad--Markaryd | 3,5 | 1,0 | 0,9 |
Norrköping—Fårhult—
| Kalmar | 18,2 | 0,8 | 0,7 |
| Nässjö—Färhult | 0,8 | 0,7 | 0,1 |
| Skellefteå — Vilhelmina | 4,5 | 3,4 | 1,3 |
| Västerås—Örebro (60 MHz) | : 5,8 | 4,8 | 2,9 |
Stockholm-—Strängnäs— Norrköping med grenkabel till Eskilstuna 19,8 2,4 2,3 (Stockholm)—Märsta—
| Uppsala | 5,1 | 1,5 | 1,0 |
| Sundsvall-—Skellefteå— | : | ||
| Luleå | 32,8 | 19,5 | 5,1 |
Uppsala—Enköping— Strängnäs 7,5 1,6 1,0 Radiolänkar
| Gävle—Falun | 3,7 | 3,2 | 2,3 |
| Mora—Malung—Hagfors | 5,1 | 2,5 | 2,4 |
| Sundsvall—Umeå—Boden | 4,4 | 2,2 | 0,1 |
Internationella förbindelser Sveriges andel i telesatelliter 10,2 3,8 1,0 Kostnadsökning juli 71—juli 72 : 1,9
Summa I 130,4 S54 29,8
II Anläggningar avsedda att påbörjas under år 1972/73 Koaxialanläggningar
Göteborg—Gudhem— .
Örebro 37,7 37,7 10,9 Kalmar—Karlskrona 5,3 5,3 4,4 Radiolänkar Gävle—Sundsvall 2,9 2,9 2,7 Stockholm-—Hammarby— Sätra 1,8 1,8 : 1,0 '
Internationella förbindelser Haparanda—Kemi 0,3 0,3 0,2 Göteborg—Thisted
| (Danmark) | 0,6 | 0,6 | 0,6 | |
| Kostnadsökning juli 71— | | | |||
| juli 72 | Summa FI Summa I-II 186,3 | 48,6 | 48,6 111,3 | 1,4 21,2 51,0 |
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 232
rat. Den sista automatiseringen avser ett flertal stationer inom arjeplogoch sorseleområdena.
Utvecklingen inom kopplingstekniken kommer främst att karakteriseras av fortsatt introduktion av s. k. programminnesstyrda (PMS-) stationer. En provstation — tillverkad av LM Ericsson — är alltsedan år 1968 i drift i Tumba. Den fortsatta utvecklingen av stationer av PMS-typ kommer att ske inom det av televerket och LM Ericsson gemensamt ägda utvecklingsbolaget ELLEMTEL.
Radioanläggningar för kommersiell trafik
Det för budgetåret 1972/73 under denna rubrik behövliga beloppet har av televerket beräknats till 9,6 milj. kr., varav 4,9 milj. kr. för kustoch fartygsradio, 3,6 milj. kr. för fast radiotrafik och 1,1 milj. kr. för fortsatt modernisering av kustradiostationerna.
Beloppet 3,6 milj. kr. för fast trafik erfordras för fortsatt modernisering av de fasta stationerna för radiotelegraf- och radiotelefontrafik med andra länder.
Försvarsberedskap
Televerket har beräknat behovet under denna rubrik för budgetåret 1972/73 till 16 milj. kr. Investeringarna för försvarsberedskap bör liksom tidigare år omedelbart avskrivas genom anslag på driftbudgeten.
Den närmare motiveringen till de föreslagna investeringarna har televerket lämnat i särskild skrivelse den 30 augusti 1971. Med hänsyn till skrivelsens art torde någon närmare redogörelse för innehållet inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Skrivelsen torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Diverse och oförutsett
Liksom tidigare år har televerket föreslagit en delpost för diverse och oförutsett. Denna post har upptagits till 3 milj. kr. eller samma belopp som verket enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t under budgetåret 1971/72 får ta i anspråk för sådana investeringar som inte specificerats i investeringsprogrammet.
Televerket har i sin anslagsframställning lämnat sedvanlig redogörelse för användningen av anslagsposten under det gångna budgetåret. Av redogörelsen framgår att det disponerade beloppet, 3 milj. kr., använts till en rad smärre telefon- och telegrafstationer.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 233
Balansering av investeringsmedel mellan olika budgetår
Televerket har hemställt att verket dels ges rätt att vid behov utnyttja upp till 30 milj. kr. av nästkommande budgetårs medgivna förbrukning för att avbalansera det löpande årets förbrukning dels ges rätt att intill 30 milj. kr. få utnyttja under ett budgetår icke ianspråktagna medel det nästkommande budgetåret. Bemyndigandet föreslås gälla fr. o. m. budgetåret 1971/72.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 74).
Affärsverksdelegationen understryker betydelsen av att affärsverken får möjlighet till balansering av investeringsmedel från ett budgetår till ett annat och tillstyrker televerkets hemställan i det avseendet. Beträffande delegationens yttrande i övrigt hänvisas till rubriken Postverket (s. 215).
Departementschefen
I prop. 1971: 1 (bil. 8, s. 164) beräknades investeringsramen för teleanläggningar m. m. för budgetåret 1970/71 till 595,3 milj. kr., vilket belopp förbrukades helt.
Investeringsramen för budgetåret 1971/72 beräknades i prop. 1971: 1 (bil. 8, s. 164) till 624,9 milj. kr. I sysselsättningsstödjande syfte har investeringsramen sedermera höjts två gånger. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1971 höjdes ramen med 18 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. för tidigareläggning av telebyggnader och 13,5 milj. kr. för tidigareläggning av industribeställningar. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 september 1971 höjdes ramen med 40 milj. kr. för tidigareläggning av husbyggen, kabelarbeten m. m. Av beloppet hänförde sig drygt 10 milj. kr. till arbeten avsedda att upprätthålla sysselsättningen för televerkets anläggningspersonal. Efter den senast vidtagna ramhöjningen är den gillande investeringsramen för innevarande budgetår 682,9 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 har televerket föreslagit en medelsförbrukning av 839,5 milj. kr., beräknad i prisläget juli 1972. Som framgår av den förut redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrukning av 711 milj. kr. I följande sammanställning redovisas hur inom ramen för detta belopp televerkets investeringar ungefärligt kan beräknas komma att fördela sig på olika objektsgrupper. Av sammanställningen framgår iäven utfallet för budgetåret 1970/71 och den i prop. 1971: 1 beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1971/72. 8+ Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Komnnnikationsdepartementet 234
1970/71 1971/72 1972/73
Utfall Beräknad Verket Departements-
i prop. 1971:1 chefen
milj. kr.
Fastigheter och byggnader 59,4 65,4 86,6 65,0 Tclefon- och fjärrskriftanläggningar 514,8 538,0 724,3 629,0 Aktieförvärv 6,0 — — — Radioanläggningar för
| kommersiell trafik | 4,5 | 10,0 | 9,6 | 8,0 |
| Försvarsberedskap | 7,6 | 8,5 | 16,0 | 6,0 |
| Diverse och oförutsett | 3,0 595,3 | 3,0 624,9 839,5 | 3,0 | 3,0 711,0 |
Den av mig förordade investeringsramen för budgetåret 1972/73 innebär en ökning jimfört med den i prop. 1971: 1 angivna investeringsramen för innevarande budgetår med inte mindre än 86 milj. kr.
Det under våren 1970 mellan televerket och Telefonakticbolaget LM Ericsson träffade avtalet om utvecklings- och produktionssamverkan (prop. 1970: 128, SU 1970: 131, rskr 1970: 295) innebär bl. a.. att de båda företagen från och med ingången av år 1975 inleder produktionssamverkan inom ett produktområde som omfattas av utvecklingssamarbetet i det gemensamt ägda utvecklingsbolaget ELLEMTEL. Televerket -— vars produkter kommer att försäljas på världsmarknaden genom LM Ericssons marknadsorganisation — förutsätts producera en viss i avtalet angiven andel av den gemensamma produktionsökningen. Den av mig föreslagna investeringsramen bör ge televerket ökade möjligheter att uppnå sin andel av denna produktionsökning.
Utöver de byggnader som igångsatts under innevarande budgetår, bl.a. genom tidigareläggning i sysselsättningsstödjande syfte, beräknas ett antal nya telebyggnader kunna igångsättas under budgetåret 1972/73. Ett tiotal nya telefonstationsbyggnader planeras, bl. a. i Borås, Norrköping, Sundsvall och Örebro. För att bl. a. förbättra arbetsförhållandena för fältpersonalen bygger televerket successivt s.k. arbetscentraler. Under budgetåret 1972/73 planeras ett antal nya arbetscentraler.
Beträffande telefon- och fjärrskriftanläggningar kan en fortsatt utbyggnad ske av telenätet för att möta ökningen av antalet abonnenter och den iännu kraftigare ökningen av teletrafiken. Antalet installerade nya telefonapparater kan upprätthållas på en fortsatt hög nivå. I det beräknade beloppet för objektsgruppen ingår ett mindre belopp för fortsatt utbyggnad av det under hösten 1971 introducerade manuella mobiltelefonsystemet. Igångsättning beräknas ske av koaxialanläggningar på sträckorna Göteborg—-Gudhem--Örebro och Kalmar—Karlskrona. Vidare byggs teleförbindelserna med Danmark och Finland ut.
Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik avser i huvudsak radioinstallationer i fartyg samt modernisering av kustradio-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 235
stationer och fasta stationer för radiotelegraf- och radiotelefontrafik med andra länder.
Beloppet för försvarsberedskap avser investeringar i försvarsberedskapsanläggningar vid televerket, vilka i enlighet med vad som skett tidigare år bör avskrivas omedelbart. Chefen för finansdepartementet förordar därför denna dag (bil. 19 till denna proposition) ett avskrivningsanslag på driftbudgeten av 6 milj. kr. för ändamålet. ee
Anslaget till teleanläggningar m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel
| för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning. | | milj. kr. |
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73 | 71140 ' |
| 10 2; marginal | 71,1 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1972 | —4,5 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1972/73 | 777,6 |
Sedan budgetåret 1956/57 gör televerket varje år en extra avskriv-: ning på 15 milj. kr. motsvarande en viss del av det på resultaträkningens intäktssida upptagna beloppet för inträdesavgifter för fortlöpande huvudabonnemang. Den kraftigt ökade investeringsramen för budgetåret 1972/73 anser jag motiverar en extra avskrivning för att minska belastningen på statsbudgeten. Televerket bör sålunda utöver de ordinarie avskrivningarna under budgetåret 1972/73 göra en så stor extra avskrivning som motsvarar det totala beloppet för influtna inträdesavgifter för fortlöpande huvudabonnemang. Därigenom beräknas televerkets avskrivningar öka med ca 40 milj. kr.
Tcleverket har hemställt om viss möjlighet till balansering av investeringsmedel mellan budgetår. Förslaget har tillstyrkts av affärsverksdelegationen. Frågan bör med hänsyn till de budgettekniska konsekvenserna prövas ytterligare innan jag är beredd ta ställning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
investeringsanslag av 777 600 000 kr. |
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 236
C. STATENS JÄRNVÄGAR
Av balansräkningen per den 30 juni 1971 för statens järnvägar framgår att tillgångarna uppgår till sammanlagt 9 848 milj. kr., varav 9 129 milj. kr. avser anläggningstillgångar. Härav utgör för affärsbanenätet 4096 milj. kr., fast egendom, 3 210 milj. kr., rullande materiel och 196 milj. kr, inventarier samt för det ersättningsberättigade bannätet 1 126 milj. kr., fast egendom och 46 milj. kr., inventarier. Anläggningar för färjedrift uppgår till 118 milj. kr., för bussdrift till 195 milj. kr. och för hyresverksamhet till 52 milj. kr. Återstoden avser poster av finansiell natur. |
SJ:s statskapital uppgick den 30 juni 1971 till 2 953 milj. kr. Under budgetåret 1970/71 har kapitalbehållningen på SJ:s fond ökat med 172 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 redovisade SJ inte något driftöverskott främst till följd av arbetsmarknadskonflikten under februari-mars 1971. I samband med bokslutet har tidigare avsatta pensionsmedel tagits i anspråk med 30 milj. kr. och avsättningarna till värdeminskningskontot på statens järnvägars fond minskats med 178 milj. kr. (prop. 1971: 145, FiU 1971: 52, rskr 1971: 332).
Statens järnvägar
I skrivelse den 20 augusti 1971 och i anslutning därtill lämnad komplettering har statens järnvägar hemställt om investeringsanslag för budgetåret 1972/73. Vidare har statens järnvägar i skrivelser den 13 oktober och den 5 november 1971 hemställt om vissa ändringar i personalförteckningen vilka kräver riksdagens medgivande.
Järnvägar m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
| 1970/71 | 36 900 000 367 600 000 377 600 000 |
| 1971/72 | 26 900 000 363 600 000 1361 670 000 |
| 1972/73 statens järnvägar | 28 830 000 405 670 000 2395 000 000 |
departementschefen 28 830 000 342 170 000 2337 300 000 1 Preliminärt belopp inkl. tidigarelagda investeringar. 2 Preliminärt belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet — "237
Utvecklingen av statens järnvägars rörelse m.m. Trafikutveckling
Transportarbetet i SJ:s godstrafik (tonkm) mer än fördubblades under perioden 1949—1970. Den genomsnittliga ökningen per år under hela perioden var 3,7 20, medan 1960-talet gav 4,7 26 i medeltal. För godsmängden (ton) var motsvarande tillväxttal 2,5 resp. 3,7 96 per år. Denna utveckling hävdar sig väl internationellt. Under 1950-talet ökade SJ:s transportarbete i praktiskt taget samma takt som registrerades i genomsnitt för de västeuropeiska järnvägarna. Under 1960-talet var däremot SJ:s relativa ökning ungefär tre gånger så stor som det västeuropeiska genomsnittet.
Vagnslastgodset ökade med ca 20 milj. ton under perioden 1960— 1970. Härav föll 10,4 milj. ton på malmer — huvudsakligen lappländsk järnmalm — och 5,8 milj. ton på skogsprodukter. Järn och stål ökade med 1,5, oljor med 0,7 och kemikalier med 0,6 milj. ton.
År 1970 uppgick den transporterade godsmängden sammantaget till 62,5 milj. ton, en ökning med 5 Z från föregående år. Härav utgjordes 61,5 milj. ton av vagnslastgods och resten av styckegods.
Sedan föregående konjunkturnedgång år 1967 har transportarbetet på SJ årligen ökat med 9 96 och uppgick år 1970 totalt till 16,2 miljarder tonkm. |
Godstrafiken är koncentrerad till huvudbanor och större stationer. Är 1970 kom ca 40 26 av de lastade vagnslastvagnarna (inkl. från utlandet och enskilda järnvägar inkommande vagnar) från de tio mest trafikalstrande orterna. Räknat i ton var andelen ännu större. För styckegods var motsvarande siffra 30 70 mätt i ton. Medeltransportlängden har också successivt ökat och uppgick år 1970 till ca 25 mil för vagnslastgods och ca 35 mil för styckegods.
Vagnslastgodsets kraftiga ökning under de senaste åren har kunnat uppnås vid ungefär oförändrat vagnantal. Vagnarna har lastats fler gånger per år än tidigare. Vidare har deras lastkapacitet utnyttjats bätt- ' re, samtidigt som bärigheten per vagn ökat genom att äldre småbäriga vagnar slopats och ersatts med moderna.
Vagnslastningen steg fram till sensommaren 1970 och har därefter varit vikande till följd av konjunkturdämpningen. Arbetskonflikten vid SJ i februari och mars 1971 orsakade dessutom ett trafikbortfall men godsmängden ökade likväl under första kvartalet 1971 jämfört med förs-
ta kvartalet 1970 beroende på att LKAB-strejken detta år medförde
större bortfall i ton.
Vagnslastningen per vardag på SJ var i april 1971 8 46 lägre än ett
år tidigare, i maj 13 26 och i juni 11 20 lägre. Den totala mängden
vagnslastgods sjönk under april-maj med 14 2.
Vagnslasttrafikens ökningstakt i tonkm väntas under första hälften av 1970-talet bli ca 5 Jo per år, dvs. något snabbare än under 1960-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 238
talet. Den internationeHa godstrafiken förutses liksom hittills bli det mest expansiva inslaget i vagnslastutvecklingen. En mycket stor del av kvantitetsökningen i inländsk trafik beräknas komma från skogsscktorn. För bl. a. denna sektor har SJ under senare år utvecklat produktanpassade systemtransporter, som förbättrat järnvägens konkurrenskraft.
Styckegodstrafikens totala transportarbete ökade år 1970 med ca 2 70. Ökningen hänförde sig helt till fraktstyckegodset, vars konkurrenskraft successivt förbättrats under året genom bl. a. utökad hemforsling — s. k. tågbilgods. Den totala styckegodsmängden gick dock ned med 2 96 beroende på att fraktstyckegodsets ökning inte förmådde helt väga upp de övriga mera kortväga transportformernas minskning.
Under arbetskonflikten föll styckegodset nästan helt bort. Godsmängden var i februari ca 1/3 och i mars 2/3 av fjolårsmängden. Under april--maj minskade styckegodsmängden med 16 Z som följd bl. a. av konjunkturdämpningen.
Tågbilgodset och andra transportformer som förbättrar servicen har ökat SJ:s möjligheter att konkurrera med lastbilarna om den växande styckegodstrafiken. ;
SJ:s persontrafik på järnväg har varit vikande under 1950- och 1960-talen. Under de senaste åren har dock nedgången i antalet resande upphört främst till följd av pendeltrafiken inom Storstockholm. År 1970 ökade resorna i pendeltågen med 102 till ca 32 milj.
Stommen i den resandetågplan som infördes i maj 1968 har hållits
fikstarka huvudlinjerna samtidigt som tågplanen anpassades till den minskade trafikefterfrågan lördag eftermiddag—söndag förmiddag. Platsutnyttjandet steg från 30.9 40 år 1969 till 31.8 76 år 1970. Ytterligare förbättringar i resandetågplanen har gjorts under år 1971, bl.a. genom att restiderna i de snabbaste tågförbindelserna Stockholm-—Göteborg och Stockholm--Malmö bringats ned under fyra resp. sex timmar. I vilken utsträckning detta har haft gynnsam effekt på trafiken kan ännu inte bedömas, eftersom en jämförelse med tidigare år försvåras av såväl arbetskonfliktens verkningar som konjunkturdämpningen.
SJ räknar med att även i fortsättningen kunna hävda sig väl i trafikstarka relationer på medellånga avstånd och i pendeltågstrafik. I övrigt förutses oförändrat eller minskande reseantal.
SJ:s busstrafik har trots ökat utbud av busskm fått vidkännas ett fortgående bortfall av resande. Resebortfallet beror på det vikande trafikunderlaget på landsbygden genom avfolkning och ökad privatbilism. SJ möter denna för busstrafikens ekonomi besvärande utveckling med möjliga rationaliseringar men måste i vissa fall lägga ned olönsam trafik såvida inte överenskommelser träffats med berörda kom-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 239
muner om särskild driftersättning.
Fjärrbussnätet har byggts ut och justerats med ledning av vunna erfarenheter. Fr. o. m. våren 1971 disponeras bl.a. 41 nya långfärdsbussar, utrustade med bl. a. toalett.
Under arbetskonflikten, då resandetågtrafiken praktiskt taget helt låg nere, ökade SJ:s egen busstrafik samtidigt som privata bussföretag och researrangörer startade en omfattande veckoslutstrafik och även öppnade dagliga förbindelser, bl. a. i typiska järnvägsrelationer t. ex. Norrköping— Stockholm. Denna nyetablerade veckoslutstrafik har sedan bibehållits i viss utsträckning.
SJ:s och de samarbetande statsbanornas färjetrafik har haft en stark ökning av godsmängden de senaste åren, medan antalet resande utvecklats mera oregelbundet.
Godstrafikens tillväxt har hängt samman med den ökande utrikeshandeln och förstärkts av en viss övergång från sjötransport till landtransport. Resandetrafiken har blivit allt mindre anknuten till järnvägsresor, varför statsbanefärjorna fått växande konkurrens från bilfärjeleder och andra båtleder. Detta har medfört en ogynnsammare utveckling än tidigare. Ojämnheten ji utvecklingen beror bl. a. på skärpta tullbestämmelser och på tillfälliga införselrestriktioner av olika slag.
Kvantiteten järnvägsgods överskred år 1970 2 milj. ton på både Trel- Jeborg—Sassnitz-leden och Helsingborg—Helsingör-leden. Samtidigt visade leden Värtan—Nådendal, fortsatt god utveckling. Eftersom trafikökningen väntas fortsätta — med reservation för konjunkturdämpningar — har det ansetts motiverat att beställa nya färjor.
Personal och produktivitetsutveckling
Personalantalet har under de senaste fem åren minskat med i medeltal ca 1500 personer eller 3 46 per år. Bortses från den busspersonal som överförts till AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) blir personalminskningen i medeltal 1 325 personer eller 2,6 46 per år. Genom att trafiken samtidigt ökat har transportprestationen per anställd förbättrats avsevärt.
| År | Antal anställda i medeltal | Minskning från föregående är Antal | $o |
| 1966 | 52 908 | 1258 | 2,3 |
| 1967 | 51 575 | 1333 | 2,5 |
| 1968 | 50 132 | 1443 | 2,8 |
| 1969 | 47 923 | 12 209 | 14.4 |
| 1970 | 46 598 | 1325 | 2,8 |
! Exkluderas busspersonal, som övergick till SL 1.2.1969, blir minskningen
1 259 anställda resp. 2,5 2.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 240
För att i möjlig mån ytterligare nedbringa personalantalet har SJ i princip tillämpat nyanställningsstopp sedan senare delen av 1950-talet. För budgetåret 1970/71 uppgick medeltalet anställda exkl. viss städningspersonal till ca 45 900. Personalminskningen förutses bli ca 1 200 personer under budgetåret 1971/72. Efter en mindre nedgång budgetåret 1972/73 på grund av arbetstidsförkortningen beräknas minskningen sedan bli ca 1 250 personer under budgetåret 1976/77. Fortsatta personalbesparande rationaliseringar är nödvändiga för att SJ skall förbli konkurrenskraftigt och kunna motsvara de anspråk som företagets olika intressenter ställer. Det i juni 1971 träffade löneavtalet för åren 1971-—1973 innebär en avsevärd kostnadsökning för SJ. Härtill kommer ökade kostnader som följd av arbetstidsförkortningen. För att personalbehovet på sikt skall kunna nedbringas i tillräcklig grad krävs att SJ efterhand får möjlighet att genomföra personalbesparande rationaliseringar, vilket ökar behovet av investeringsmedel. Prestationerna uttryckt i trafikenheter (personkm —+ tonkm) per anställd steg med ca 10 96 under år 1970. Trots att transportarbetet ökade var det totala antalet tågkm något mindre än under år 1969 och antalet vagnaxlar per tåg var ungefär oförändrat. Detta innebär att utnyttjandet av järnvägsmaterielen förbättrades. Bussarna kördes mer än under år 1969, men volymindex tyder på att antalet resor har minskat varför bussarnas beläggning torde ha försämrats.
Resultatutveckling Järnvägskonjunkturen kulminerade under sensommaren 1970. Intäktsutvecklingen under första hälften av budgetåret 1970/71 bekräftar detta. Den försvagade konjunkturen samt arbetskonflikten vid SJ bidrog till att budgetårets samlade intäkter stannade vid 2 454 milj. kr. (2 522 milj. kr. budgetåret 1969/70), vilket är 3 90 lägre än föregående år. Kostnaderna steg under juli-december 1970 något långsammare än intäkterna. Efter kalenderårsskiftet var förhållandet i hög grad det omvända, främst genom att arbetskonflikten inte medförde något mera betydande kostnadsbortfall och på grund av att 1971 års Jöneavtal gav mycket kraftigt utslag vid företaget. Av hela budgetårets kostnadsökning på 162 milj. kr (6,5 96) — till totalt 2 662 milj. kr. — hänförde sig 70 926 till personalkostnaderna, trots att dessas stegring hölls tillbaka av en personalminskning med 1 480 personer. Resultatet var ca 21 milj. kr. bättre för första budgethalvåret 1970/71 än för samma period ett år innan. Tidigare berörda händelser och utvecklingen fr. o. m. hösten 1970 drog emellertid ned budgetårets slutresultat till ett underskott av ca 178 milj. kr. efter planenliga avskrivningar och disposition av pensionsavsättningar (30 milj. kr.). Kungl. Maj:t bar den 15 juli 1971 medgett att avsättningarna till värdeminsk-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 241
ningskontot på statens järnvägars fond för budgetåret 1970/71 minskas med det belopp som kan erfordras för att underskott i resultaträkningen för fonden inte skall uppstå för budgetåret.
Under budgetåret 1970/71 har 17 milj. kr. av föregående års överskott (52 milj. kr.) inlevererats till statsverket. Förräntningskravet för budgetåret 1970/71 uppgick till 158 milj. kr.
Anhopningen av för SJ:s ekonomi ogynnsamma omständigheter, som företaget inte kunnat råda över, omöjliggör varje reell jämförelse mellan underskottet för budgetåret 1970/71 och tidigare redovisade resultat.
System- och produktutveckling
Det är angeläget att SJ tillvaratar alla rationaliseringsmöjligheter och anpassar de resurser som finns eller anskaffas inom koncernen till kundernas krav och förutsebar marknadsutveckling. Resurserna måste också marknadsföras effektivt för att ett gott utnyttjande skall nås. Företagets organisatoriska uppbyggnad måste påverkas härav, så att bl.a. en stimulerande miljö för system- och produktutveckling säkras. Dessutom förutsätter en sådan utveckling av verksamheten att erforderliga finansiella medel ställs till förfogande.
Vad gäller persontrafiken syftar anpassningen av resandetågplanen närmast till att utveckla trafiken under dagtid på de trafikstarka huvudlinjerna och tona ned den kostnadskrävande nattågskörningen. Marknadsföringen inriktas på att skapa efterfrågan i första hand. på de snabba förbindelserna med hög komfort som SJ erbjuder på nämnda linjer. SJ har trots den hårda konkurrensen från privatbilismen, flyget och vissa privata bussföretag goda möjligheter att behålla och i vissa trafikstarka relationer även öka sin marknadsandel. Detta förutsätter dock bästa möjliga resckvalitet, vilket tenderar att bli en allt viktigare faktor i resenärernas val av färdmedel.
Under sommaren 1971 har SJ utfört prov med högre tåghastigheter för konventionella personvagnar som försetts med nya boggier och förbättrad broms. Proven avser i första hand att visa hur spårkrafterna och fordonsslitaget påverkas av hastigheter omkring 160 km/tim.
För sträckan Stockholm—Göteborg sammanställs £. n. underlag för bedömning av kapital-, underhålls-, drift- och marknadsfrågor för dels konventionella loktåg med en högsta hastighet av 160 km/tim, dels ' motorvagnståg för en högsta hastighet av 130, 160 resp. 220 km/tim.
Utbyggnaden av det år 1970 påbörjade stambusslinjenätet fortgår. När så bedöms lämpligt etableras samarbete med andra koncessionsinnehavare. På bl. a. sträckorna Umeå-—Stockholm och Göteborg—Mariestad driver SJ och AB Linjebuss exempelvis gemensam busstrafik.
I godstrafiken inriktas utvecklingen av godstågstidtabellen och godstågens transportplaner främst på att öka antalet direkta tåg i
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 242
olika relationer, på att köra längre och tyngre tåg samt på att höja tåghastigheterna.
För SJ intressanta delar av transportmarknaden är
— systemtransporter (heltågskörning), som växer bl. a. med kundernas ökande intresse för genomgående styrning av materielflödet,
— utlandstransporter, till följd av ökad utrikeshandel och varuköparnas krav på portionsleveranser i vagnslaststorlek,
— enhetslaster (inkl. container), vilka skapar möjligheter för järnvägen att minska de olägenheter som omlastning från järnväg till bil kan innebära,
— tågbilgods, som omfattar en marknad där SJ:s andel i dag är liten.
Exempel på varugrupper där systemlösningar med fördel har använts är timmer, malm, träflis, cement, olja, fartygsplåt och livsmedel. Studier av andra för systemtransporter lämpliga transportobjekt pågår.
Vid början av år 1971 hade SJ terminaler för enhetslaster i Stockholm (Solna), Göteborg N, Göteborg/Skandiahamnen, Malmö, Örebro, Sundsvall och Norrköping. Under år 1971 har terminaler färdigställts i Luleå, Gävle, Stockholm (Årsta), Karlstad och Jönköping. Fortsatt utbyggnad blir beroende främst av trafikutvecklingen.
SJ deltar i arbetet på att förbättra transportförpackningarnas kvalitet för att därigenom minska riskerna för godsskador. Den direkta rådgivningen till kunderna i dessa frågor är omfattande. Trafikanterna kan även få transportförpackningarna förhandsgodkända för järnvägstransport. SJ reglerar utan särskilda formaliteter transportskador på gods i godkänd förpackning.
Kapaciteten i färjetrafiken kommer att öka genom insatser av moderna tågfärjor. Således beräknas en ny femspårig tågfärja bli levererad till SJ våren 1973. Färjan skall trafikera leden Trelleborg Sassnitz. På denna led har Deutsche Reichsbahn (DR) nyligen satt in en färja i trafik. Sommaren 1972 planerar DR att sätta in ytterligare en färja. De nya Östersjöfärjorna får — liksom tågfärjan Skåne — ett särskilt bildäck beläget över tågdäcket. För leden Helsingborg—Helsingör har Danske statsbaner (DSB) beställt en ny färja för leverans till sommaren 1973.
Möjligheterna att rationalisera SJ:s verksamhet genom att använda datateknik har haft och väntas komma att få fortsatt stor betydelse bl. a. vid styrning av produktionen och för bearbetning av information till företagsledningen. Även relationerna till kunderna kommer att kunna förenklas i olika led, från beställningen av transporten till betalningen av avgifterna.
SJ:s fjärrskriftnät skall automatiseras och byggas ut. Arbetet bedrivs så att det automatiserade nätet beräknas kunna tas i bruk successivt fr.o.m. början av år 1973. Nätet skall kunna användas för såväl vanlig telextrafik till och från SJ:s tjänsteställen som för rapporter till och in-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 243
formation från den centrala dataanläggningen. Samtliga 240 terminaler blir sålunda direkt anslutna till en dator, i vilken meddelandena tas emot och vidarebefordras automatiskt.
Ett internationellt utvecklingsarbete pågår i Internationella järnvägsunionens (UIC) regi med målsättningen att med datateknikens hjälp åstadkomma en effektivare planering av godstrafiken.
SJ:s automatiska platsbokningssystem (SNAP) omfattar nu sov-, liggoch sittplatser inom Sverige, till och från Norge och Danmark samt från Sverige mot kontinenten. Fr. o. m. hösten 1971 kan beställningar även göras för längre tid i förväg än två månader. Tiden för försäljning av en platsbiljett uppgår nu i genomsnitt till knappt en minut. Antalet felbokningar har minskat kraftigt. Systemet har dessutom gett en effektivare beläggning av vagnarna, vilket minskat behovet av förstärkningsvagnar.
Vid de ca 150 stationer och resebyråer, som är försedda med SNAP-terminaler, säljs ungefär 9 milj. färdbiljetter per år. För närvarande utreds möjligheterna att utnyttja SNAP-systemet även för försäljningen av färdbiljetter.
Andra områden där användandet av administrativ databehandling har inneburit minskat manuellt arbete och ökad snabbhet i expeditionsarbetet är fraktberäkning och uppbördsredovisning samt = lagerstyrning. Vidare pågår prov med datorframställda turlistor och maskinell löneberäkning och bokföring av lönekostnaderna på basis av dessa listor.
Tågklarerartjänsten automatiseras genom fjärrblockering. Under budgetåret 1970/71 har fjärrblockeringsanläggningar tagits i bruk på bansträckorna Bollnäs-—Ljusdal, Hallsberg—Godegård och Bastuträsk—Hällnäs, sammanlagt 161 km. Totalt har nu 1 860 km av affärsbanenätet försetts med fjärrblockering. Utbyggnaden beräknas fortsätta i oförminskad takt.
Liksom i fråga om utbyggnaden av fjärrblockering har SJ en långsiktig plan för modernisering av ställverk på de större stationerna. De nya ställverken kommer att få personalbesparande effekter.
Användandet av radioteknik vid tågledning och rangeringsarbete blir allt vanligare. Linjeradiosystemet byggs nu ut på sträckan Luleå—Riksgränsen. Det beräknas bli färdigt under år 1972. En utbyggnad pågår även inom storstockholmsområdet. I de långsiktiga planerna ingår radioanläggningar även för linjerna Stockholm-—Göteborg, Stockholm—Malmö och Göteborg-Malmö.
I bangårdstjänsten används radio i allt större utsträckning för allmän ordergivning och information, för kommunikation mellan signalgivare och lokförare samt vid vagnupptagning och bromsprovning.
I Nässjö har prov med radiostyrning av förarlösa växlingslok nu
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 244
avslutats. Erfarenheterna är goda. På ytterligare ca 15 stationer kommer växlingslok att förses med anordningar för radiostyrning.
Andra aktuella utvecklingsprojekt är införandet av automatkoppel, automatisk hastighetsövervakning och automatiserad kontroll av vagnparkens funktionsduglighet.
Hur det framtida godsvagnsunderhållet bör läggas upp undersöks f.n. I undersökningen ingår bl. a. frågan om att eventuellt förlägga underhållet av standardvagnar till annan huvudverkstad än Göteborg. På uppdrag av Kungl. Maj:t har SJ framlagt förslag om byggande av ny huvudverkstad i Östersund.
I syfte att uppnå konstruktionsförbättringar på den rullande materie- Jen pågår prov med skivbromsar och magnetskenbromsar för personvagnar samt med fiberblockbromsar för malmvagnar. |
Inom bantjänsten pågår en successiv utökning och förbättring av maskinparken. Som exempel kan nämnas maskiner för stipersbyte, slipersreglering, rälsskarvreglering, ballastjustering, spårriktning, sidriktning av spårväxlar och komprimering av ballasten på sträckor med helsvetsade räler. Inom eltjänsten anskaffas nu — efter en viss provtid — hydrauliskt manövrerade hisskorgar, monterade på utrangerade motorvagnschassier. Korgarna används vid ombyggnadsarbeten på kontaktledningen.
Höjningen av standarden på bantjänstens personal- och expeditionslokaler sker parallellt med den fortlöpande koncentrationen av tjänsten till ett färre antal platser.
Överliggningsrummen upprustas enligt speciella anvisningar. Under budgetåret 1971/72 kommer moderna överliggningsrum för tågpersonal att byggas i ilgodshuset vid Stockholm C.
En inventering har gjorts av miljövårdande anläggningar, som beräknas bli aktuella t.o.m. budgetåret 1973/74. De flesta av de miljövårdande objekten är av typen rening och neutralisering av avloppsvatten från lok och vagntvättanläggningar. Arbetet med tekniska Jösningar för slutna toalettsystem i personvagnarna pågår.
Medelsförbrukning under budgetåren 1970/71—1972/73
I prop. 1970:1 angavs en investeringsram av 367,6 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1970 utökades ramen 'med 10 milj. kr., vilket möjliggjorde en ökad lok- och vagnsanskaffning i syfte att ombesörja den beräknade mertrafiken till följd av transportstödet till Norrland.
I prop. 1971:1 har för budgetåret 1971/72 angetts en investeringsram av 355 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 september 1971 har ramen utökats med 2 770 000 kr. Ökningen avses i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), användas för tidigareläggning av vissa husbyggnads- och anläggningsarbeten. Som en följd av
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 245
Kungl. Maj:ts uppdrag till AMS att vidta åtgärder för att genom tidigareläggning av statliga beställningar öka sysselsättningen inom industrin har Kungl. Maj:t senare höjt ramen med ytterligare 3,9 milj. kr. Härigenom uppgår den fastställda investeringsramen för budgetåret till 361 670 000 kr.
För budgetåret 1972/73 har SJ beräknat medelsförbrukningen till 395 milj. kr., vilket är ca 33,3 milj. kr. mer än den vidgade investeringsramen för ipnevarande budgetår.
Investeringsprogram
SJ har tidigare till kommunikationsdepartementet lämnat uppgifter till 1971 års reviderade långtidsbudget om den beräknade totala investeringsomfattningen under perioden 1972/73—1975/76. SJ har inte funnit anledning att ändra dessa uppgifter under förutsättning bl.a. att nya kapitalkrävande överenskommelser inte träffas mellan SJ och Stockholms läns landsting om pendeltågstrafiken i storstockholmsorirådet.
I följande tabell anges det beräknade medelsbehovet under bedömningsperioden med uppdelning på objekthuvudgrupper.
1972/73 -1973/74 1974/75 -1975/76 -1976/77
milj. kr.
| Fasta anläggningar | 170 185 | 190 | 200 215 |
| Rullande materiel | 168 180 | 185 | 190 190 |
| Färjor | 19 — | — | — — |
| Bussar | 5 12 | 12 | 12 12 |
| Försvarsberedskap | 2 | 3 3 | 3 3 |
| Inventarier | 19 22 | 22 | 22 22 |
Återbetalning till AMS för
| tidigarelagda beställningar | 4 — | — | — — |
| Diverse och oförutsett | 8 395 = ' 410 | 8 13 425 | 13 13 440 455 |
I angivna belopp för budgetåren 1972/73—1976/77 ingår bl.a. kostnader för byggande av järnvägstunnel Helsingborg—Helsingör, fortsatt utbyggnad av fjärrblockeringen, anläggning för automatisk hastighetsövervakning, höjning av hastigheten för vissa resandetåg samt införande av automatkoppel. Huvudparten av det beräknade kapitalbehovet för dessa investeringar — bortsett från fjärrblockeringen — ligger dock efter budgetåret 1976/77. Som konkreta exempel kan nämnas att i planerna för anskaffning av rullande materiel ingår 75 ellok och 5 000 godsvagnar. I övrigt innehåller planerna olika personalbesparande investeringar samt sådana åtgärder för att förbättra transportstandarden och höja kapaciteten, som erfordras för den förutsedda trafikutvecklingen. Under rubriken Fasta anläggningar ingår dock inte några kost-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 246
nader för vare sig flyttning av huvudverkstaden i Örebro eller ny huvudverkstad i Östersund. I medelsbehovet för Diverse och oförutsett
ingår bl. a. kostnader för aktieteckning i dotterbolag.
Av följande sammanställning framgår faktisk resp. beräknad me-
delsförbrukning budgetåren 1970/71—1972/73. Den beräknade medels-
förbrukningen budgetåret 1972/73 avscende sådana olönsamma järnvägslinjer för vilkas drift SJ erhåller ersättning av statsmedel — ersättningsberättigade banor — redovisas särskilt.
Faktisk Beräknad utgift
utgift
1970/71 1971/72 1972/73
Totalt Varav för er-
sättningsbe-
rättigade ba-
nor
tusental kr.
Fasta anläggningar Bangårdar 44 055 31 100 28 800 1300 Ny- och ombyggnad av järnvägslinjer 957 700 — Förstärkning av spåröverbyggnaden 24 119 21000 26000 3 400 Broar m. m. 7679 6 000 5 200 300 Husbyggnader : 11 852 10 300 8 500 1 600 Lokstationer och driftverk-
| städer | 3 399 | 1100 1 500 |
| Garage m. m., (busstrafik) | 399 | 300 100 |
| Huvudverkstäder | 1 131 | 1300 2 800 |
| Huvudförräd | 366 | 200 600 |
| Signalsäkerhet | 9 749 14 500 16 000 1 200 | |
| Fjärrblockering | 20 397 26 500 = 28 000 | |
| Vägskydd | 7 903 | 3 000 3 000 1100 |
| Telcanläggningar | 11 489 11 500 = 17700 1 900 | |
| Elektrisk tågdrift | 28 758 27000 32100 400 | |
| Elektrobyggnader | 1-3 015 | — — |
Summa 169 238 154 500 170300 = 11 200
Rullande materiel
| Lok- och motorvagnar | 80 317 53 300 58 600 | |
| Person-, post- och resgodsvagnar 267 | — — | |
| Godsvagnar | 45 450 61 200 85 000 | |
| Tjänstefordon | 259 | 100 1 400 |
Ombyggnad av rullande materiel 21 667 23400 23 000
Summa 147 960 138 000 168 000
| Färjor | 9935 18900 18 900 | |
| Bussar | 16 141 | 15 700 5 400 |
| Försvarsberedskap | 2436 | 2 300 2 300 |
| Inventarier | 16 186 19 200 18 700 1 600 |
Återbetalning till AMS för tidigarelagda beställningar — — 3 900
Diverse och oförutsett 15 677 6 400 7 500 200
Totalsumma 377 573 2355 000 395 000 13 000
1¶Överföring av elektrobyggnadsförrådet till SJ:s huvudförråd.
2 Exkl. vidgning av investeringsramen med totalt ca 6,7 milj. kr. på grund av tidigarelagda investeringar.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 247
SJ anför i huvudsak följande rörande de olika objektgrupperna.
Bangårdar
Tidigare anmälda större arbeten avser utbyggnad av godsbangården
i Malmö, ny godsbangård med terminalanläggningar i Jönköping, utbyggnad av målbromsanläggning i Sävenäs, bangårdsombyggnad med
Iinjeomläggning och reläställverk i Bastuträsk, terminaler för enhetslas-
ter i bl. a. Stockholm S och Karlstad samt bangårdsarbeten för pendeltågstrafiken i storstockholmsområdet. De största arbetena för pendeltågstrafiken pågår vid Karlberg och Älvsjö. Större arbeten har igångsatts även på Nynäsbanan.
I Värtan och Trelleborg kräver den fortgående ökningen av godstrafiken med utlandet och de med anledning därav beställda färjorna att
tågfärjelägen med tillhörande spåranordningar om- och tillbyggs. I
Trelleborg har två alternativ till utbyggnader diskuterats. Frågan om vilket alternativ som skall väljas är ännu ej avgjord. Medelsbehovet bud-
getåret 1972/73 har — oavsett alternativ — beräknats till 2 milj. kr.
Vid Borlänge rangerbangård planeras ett nytt förbigångsspår, som
kommer att ge ett med hänsyn till trafikökningen erforderligt kapacitetstillskott. Investeringsbeloppet beräknas till 600 000 kr., varav 300 000 kr. avser budgetåret 1972/73. Vid Sundsvall planeras ett nytt anslutningsspår till huvudlinjen i ös-
ter mot Hudiksvall. Spåret kommer att öka bangårdens kapacitet, vilket är nödvändigt på grund av den ökande godstrafiken i sundsvallsom-
rådet. Investeringsbeloppet beräknas till 800 000 kr., varav hälften faller på budgetåret 1972/73.
Av beräknad total medelsförbrukning under budgetåret om 28,8 milj. kr. avser 6,3 milj. kr. nya arbeten.
Ny- och ombyggnad av järnvägslinjer
Tidigare anmält större objekt utgörs av enkelspårig tunnel Helsingborg--Helsingör. Några investeringskostnader har hittills inte nedlagts på tunnelprojektet. I avvaktan på resultatet av regeringsförhandlingar
om öresundsfrågorna har något medelsbehov ej heller beräknats för
budgetåren 1971/72 och 1972/73. Skulle förhandlingarna emellertid leda till ett beslut om byggnation kan — beroende på när beslutet fat-
tas — medel erfordras, i första hand för grundundersökningar.
Förstärkning av spåröverbyggnaden
På huvudlinjerna ersätts slitna räler med nya 50 kg/m räler med hög-
klassig befästning. Rälerna sammansvetsas till skarvfria spår. Den för-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 248
bättrade banstandarden ger många fördelar, av vilka de viktigaste är ökad linjekapacitet till följd av högre hastighet för resandetågen, ökad reskomfort och lägre banunderhållskostnader.
Frigjorda räler används efter justering på mindre starkt trafikerade linjer, vilket innebär en förstärkning av spåröverbyggnaden, Härigenom kan användningsområdet för de moderna tunga dieselloken vidgas samt godsvagnar framföras med högre hastighet och med fulit utnyttjad lastkapacitet, motsvarande 20 tons axeltryck.
Den totala medelsförbrukningen budgetåret 1972/73 beräknas till 26 milj. kr.
Broar m.m.
Det mest kapitalkrävande av tidigare anmälda arbeten är ombyggnad av svängbron över Göta kanal i Motala.
Budgetåret 1971/72 beräknas ett par nya snögallerier (14 och 15) bli färdigställda på sträckan Riksgränsen-—Vassijaure. Härefter planeras ett utbyte även av två snögallerier (3 och 7) på sträckan Kopparåsen— Björkliden. Gallerierna, som är byggda av trä, är nu i mycket dåligt skick och kommer att ersättas med stål- och plåtkonstruktioner. Av investeringsbeloppet om 3 milj. kr. beräknas 400 000 kr. falla på budgetåret 1972/73.
Av den beräknade medelsförbrukningen om totalt 5,2 milj. kr. avser 2,3 milj. kr. nya objekt.
Husbyggnader
De större tidigare anmälda objekten är godsterminal i Nässjö och skolbyggnad i Ängelholm.
Nytt stationshus planeras vid Jönköping C. Flyttning av godstrafiken till det tidigare flygfältsområdet i stadens södra del pågår medan persontrafiken bibehålls vid Jönköping C. Nytt stationshus med terminal skall byggas väster om det nuvarande. Kostnaderna för den nya persontrafikterminalen — gemensam för tåg- och busstrafiken — skall delas lika mellan SJ och kommunen. På SJ beräknas falla ca 3 milj. kr., varav 1,2 milj. kr. på budgetåret 1972/73.
Den totala medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 beräknas till 8,5 milj. kr., varav 4,7 milj. kr. för nya objekt.
Lokstationer och driftverkstäder
Tidigare anmälda objekt utgörs bl.a. av loktvättanläggning och avloppsrening i Sävenäs. Den beräknade totala medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 uppgår till 1,5 milj. kr., varav 700 000 kr. avser nya objekt.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 249
Garage m.m. (busstrafik)
Endast mindre nya arbeten planeras budgetåret 1972/73. Medelsförbrukningen beräknas till 100 000 kr.
Huvudverkstäder
I 1969 års anslagsframställning anmälde SJ planer på en flyttning av huvudverkstaden i Örebro. Förhandlingarna med Örebro kommun pågår om förslag till flyttning av verkstaden. Investeringar vid huvudverkstäder planeras härutöver bl. a. i Åmål och Notviken.
Vid Åmål planeras en sprutmålningsanläggning samt nytt tak på elverkstadens högskepp. Sprutmålningsanläggningen höjer kvalitén på målningsarbetena och ger vissa rationaliseringsvinster. Vidare väntas arbetshygienen avsevärt förbättras genom att målningen sker i ett slutet rum.
I Notviken planeras om- och tillbyggnad av vagnverkstaden. Anläggningen erfordras för att klara framtida underhållsarbeten på dels de äldre treaxliga malmvagnarna, dels på de successivt anskaffade nya boggimalmvagnarna.
Verkstäderna i Amål och Notviken ligger inom det allmänna stödområdet. Enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd kan sådant stöd utgå bl. a. i form av lokaliseringsbidrag eller avskrivningslån, som motsvarar högst 35 46 eller, om särskilda skäl föreligger, högst 50 2 av den sammanlagda kostnaden. SJ anser, att den del av ovanstående investeringar, som kan bli föremål för lokaliseringsbidrag eller avskrivningslån, ej bör vara räntepliktig utan avskrivas genom att statsmakterna anvisar motsvarande belopp på statens driftbudget. SJ hemställer därför att ett anslag om 585 000 kr. tas upp för detta ändamål på statens driftbudget för budgetåret 1972/73. Återstoden av kostnaderna, vilka för budgetåret 1972/73 beräknas uppgå till 1,1 milj. kr., förutsätts komma att finansieras över SJ:s investeringsbudget.
Totalt beräknas medelsförbrukningen budgetåret 1972/73 till 2,8 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. utgör nya objekt.
Huvudförråd
Tidigare anmält större objekt är ny förrådsbyggnad i Notviken. Investeringsbehovet budgetåret 1972/73 uppgår till 600 000 kr., varav 200 000 kr. för nya arbeten.
Signalsäkerhet
Tidigare anmälda större objekt är signalställverk i Eslöv, Hässleholm, Falkenberg och Västerås, prov med automatiska signalanlägg-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 250
ningar för hastighetsövervakning på sträckan Hallsberg—Töreboda samt åtgärder mot störningar på SJ:s signalanläggningar, förorsakade av tyristorlok.
I fjolårets anslagsframställning anmäldes ett nytt ställverk i Västerås. Nu planeras nya ställverk även i Östersund och Gullberna. I nuvarande anläggning i Östersund är växlarna endast lokalt omläggbara. Ett modernt ställverk med spårledningar och centralt omläggbara växlar beräknas ge personalbesparingar motsvarande 6 man. Dessutom erhålls ökad säkerhet och förbättrad tågföring. Investeringsbeloppet beräknas till 2,3 milj. kr., varav 500 000 kr. budgetåret 1972/73.
Signalsäkerhetsanläggningen i Gullberna skall fjärrmanövreras från Karlskrona. Fjärrmanövreringen medför att Gullberna kan avbemannas. Personalbesparingen utgör 3 man. Investeringsbeloppet beräknas till 600 000 kr.
Nya arbeten uppgår budgetåret 1972/73 till 1,9 milj. kr. av den planerade totala medelsförbrukningen om 16 milj. kr.
Fjärrblockering
Utöver tidigare anmälda sträckor beräknas utbyggnad av fjärrblockering påbörjas under innevarande eller nästa budgetår på följande sträckor: Älvsjö—Västerhaninge, Kungsängen—Enköping, Ange—Sundsvall, Laxå—Kil, Kil-Mellerud och Mellerud—Kornsjö. Investeringarna möjliggör stora personalrationaliseringar. Som exempel kan nämnas att på sträckan Kil--Mellerud (110 km) väntas fjärrblockeringen totalt kosta 11.2 milj. kr. och ge personalbesparingar om 27 man.
Planerad medelsförbrukning budgetåret 1972/73 uppgår totalt till 28 milj. kr., varav 4,5 milj. kr. avser nya objekt.
Vägskydd
Till säkerhetsanordningar vid oskyddade plankorsningar och ändringar av säkerhetsanordningar för ökat skydd beräknas 300 000 kr. åtgå under vartdera budgetåret 1971/72 och 1972/73. Kostnaderna för övriga vägskyddsanläggningar beräknas uppgå till 2,7 milj. kr. vartdera budgetåret. Häri ingår bl. a. kostnader för fortsatt automatisering av skyddsanordningar i samband med att fjärrblockering installeras på huvudlinjerna. Mcdelsförbrukningen budgetåret 1972/73 beräknas således till 3 milj. kr., exkl. bidrag från statens trafiksäkerhetsverk.
Teleanläggningar
Tidigare anmälda större objekt är utbyte av teleblankledningar mot jordkablar på sträckan Östersund—Ulriksfors, linjeradio på sträckan
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 251
Kiruna—Luleå och inom storstockholmsområdet, automatisering och ut-
byggnad av fjärrskriftnätet, installation av varmgångsdetektorer samt åtgärder mot störningar på SJ:s telekablar förorsakade av tyristorlok.
Ett nytt större objekt planeras på sträckan Storuman—Slagnäs, som har teleblankledningar. Sträckan utgör cen fortsättning på en tidigare ,
kabelförsedd del av inlandsbanan. Ett byte till jordkablar resulterar i betydligt lägre underhållskostnader och ökad driftsäkerhet. Investeringen möjliggör dessutom snabb uppkoppling av reservförbindelser vid
skador på kabeln utmed norra stambanan. Investeringsbeloppet beräknas till 1.1 milj kr., varav 700 000 kr. budgetåret 1972/73.
Totalt planeras investeringar i teleanläggningar om 17,7 milj. kr., varav 3,3 milj. kr. för nya objekt.
Elektrisk tågdrift
Tidigare anmälda större arbeten avser anskaffning av nya omformar-
aggregat, modernisering av äldre aggregat, driftcentral i Göteborg för
fjärrstyrning av omformarstationerna i Göteborg och Varberg, fjärr-
styrning av frånskiljare inom Göteborgs närtrafikområde, fjärrstyr-
ning av omformarstationerna i Falun och Borlänge, ny omformarstaticn i Hallsberg, höjning av standarden på kontaktledningen Södertälje—Alingsås, Katrineholm—Malmö och Almedal--Ängelholm, dubblering av återledningen bl.a. på linjerna Södertälje—Göteborg, Katrineholm--Malmö, Almedal—Åstorp och Avesta--Boden samt ombyggnad
av hjälpkraftledningen Katrineholm—Hässleholm och Södertälje—Alingsås. Arbetet med att installera elvärme i spårväxlar har pågått sedan år
1966 och är nu i huvudsak slutfört. I 1970 års anslagsframställning anmäldes ny omformarstation i Myrheden. Stationen skulle förläggas i bergrum. Efter förnyade övervägan-
den har beslut fattats att i stället anlägga en öppen omformarstation i Långträsk. Totalkostnaden beräknas till 2,8 milj. kr. Arbetena planeras börja budgetåret 1971/72.
Bland nyanmälda objekt som utgör en fortsättning av den tidigare
inledda upprustningen av matningsanläggningarna för den elektriska
tågdriften — arbeten vilka motiveras bl.a. av den kraftigt ökande tra-
fiken på huvudlinjerna — kan nämnas en etappvis modernisering av 18 omformaraggregat som kommer att utföras vid SJ:s huvudverkstad i Amiål. Investeringsbeloppet för de nio aggregaten i sista etappen beräknas
till 2,2 milj. kr., varav 300 000 kr. för budgetåret 1972/73.
I Mariedamm behövs en ny omformarstation. Den ökande godstrafiken har medfört att spänningsfallen i kontaktledningen Hallsberg— Mjölby blivit ctt allt större problem. Spänningen sjunker tidvis under 12
kV, vilket är det gränsvärde vid vilket allvarligare gångtidsförluster börjar inträda. En ny omformarstation minskar spänningsfallen samt möjlig-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 252
gör ökad trafik och tyngre tåg på sträckan. Investeringsbeloppet beräknas till 3,1 milj. kr., varav 1 milj. kr. faller på budgetåret 1972/73.
Även på sträckorna Ånge—Bispgården och Bräcke—0Östersund föreligger problem med spänningsfall i kontaktledningen. Investeringsbeloppet för förstärkningar av kontaktledningen och dubblering av återledningen beräknas till 3,3 milj. kr., varav 900 000 kr. budgetåret 1972/73.
SJ planerar att från driftcentralen i Göteborg fjärrstyra ett flertal omformarstationer. Närmast i tur för anpassning till fjärrstyrning står nu omformarstationen i Uddevalla inkl. Mellerud, som redan nu fjärrstyrs från Uddevalla. Projektet är en utpräglad rationaliseringsinvestering, som ger betydande personalkostnadsminskningar. Investeringsbe- | loppet beräknas till 700 000 kr., varav 400 000 kr. budgetåret 1972/73.
Det totala investeringsbeloppet i anläggningar för elektrisk tågdrift beräknas till 32,1 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Härav utgör 3,7 milj. kr. nya arbeten.
Lok och motorvagnar
Nya ellok behövs dels som ersättning för äldre uttjänta lok, dels för nytillkomna behov på grund av ökad godstrafik och höjning av hastigheten för flertalet godståg på huvudlinjerna. Det ökade behovet av dragkraft kan endast till en liten del täckas av lok som frigörs när persontåg dras in.
Av lok litt. Re har två beställningar om tillsammans 60 lok slutlevererats. Ytterligare beställningar har gjorts, omfattande totalt 50 lok. I förhållande till 1970 års anskaffningsplaner innebär detta en minskning med 10 lok.
I fjolårets anslagsframställning anmäldes sålunda inköp av 20 lok för den väntade trafikökningen med anledning av transportstödet till Norrland, Vid beställningen har antalet ändrats till 10 på grund av knappheten på investeringsmedel. En beställning av 15 starkare Jok med sex drivaxlar har framflyttats till mitten av år 1972. Medelsbehovet för dessa lok beräknas till 5 milj. kr. budgetåret 1972/73. Loken skall i stor utsträckning utrustas med samma komponenter som Rec-loken, De kommer att användas i godsexpresståg på stambanan norr om Ånge och längre fram även för de allt tyngre godstågen på huvudlinjerna söderut.
Utöver nämnda, tidigare anmälda beställningar av ellok planeras nu ytterligare en, omfattande 10—15 lok. Det är. ännu inte bestämt om beställningen skall avse Rc-lok eller sexaxliga lok. Medelsbehovet härför beräknas till ca 10 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Av diesellok har 10 litt. V4- och 30 litt. Z66-lok beställts planenligt. Härutöver planerar SJ att beställa ytterligare diesellok för leverans under åren 1973—1975. De nya dicselloken kommer att ersätta äldre -
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 253
uttjänta lokomotorer, batterilok och ånglok. De kommer även att täcka det ökande behovet av dragkraft i tung växlingstjänst resp. användas för nytillkomna transportuppgifter i växlingstjänst på oelektrifierade bangårdar och industrispår samt i tågtjänst på kortare sträckar.
Det planerade investeringsbeloppet för tidigare inte anmälda beställningar av ellok uppgår budgetåret 1972/73 till 17,6 milj. kr. Den totala medelsförbrukningen beräknas till 58.6 milj. kr.
Godsvagnar
SJ räknar med en fortsatt ökning av godstrafiken, vilket kräver fler vagnar. Därtill kommer att nya moderna vagnar behövs som ersättning för äldre vagnar.
Under budgetåret 1970/71 beställdes 100 slutna tvåaxliga standardvagnar, dvs. 600 vagnar mindre än vad som planerades i augusti 1970. I sistnämnda planer ingick bl. a. 500 vagnar för den beräknade trafikökningen med anledning av transportstödet till Norrland. Dessa har måst utgå ur planerna på grund av den begränsade tillgången på investeringsmedel. En tidigare anmäld beställning om 200 vagnar planeras under innevarande budgetår och ytterligare en om 200 vagnar under budgetåret 1972/73.
Under budgetåret 1970/71 beställdes 600 öppna boggivagnar och en beställning om 200 vagnar planeras innevarande budgetår. Ytterligare en beställning om 200 öppna boggivagnar planeras under budgetåret 1972/73.
I 1970 års anslagsframställning anmäldes planer på beställningar under budgetåret 1970/71 av 1 300 öppna tvåaxliga vagnar för mertrafiken med anledning av transportstödet till Norrland. I nu föreliggande planer har detta ändrats till två beställningar om vardera 500 vagnar i slutet av år 1971 resp. år 1972. Alternativt kommer boggivagnar i stället att beställas. Utöver ovanstående nya beställningar planeras under budgetåret 1972/73 beställningar av två- eller fyraxliga öppna godsvagnar till ett belopp av ca 27 milj. kr.
Sammantaget innebär anskaffningarna av godsvagnar en medelsförbrukning för budgetåret 1972/73 om 85 milj. kr., varav 45,3 milj. kr. avser nyanmälda behov.
Tjänstefordon
Under budgetåret 1972/73 planeras inköp av 25 s.k. bankettbredd-
ningsvagnar till en totalkostnad av 1,3 milj. kr. Vagnarna är specialkonstruerade för transport och lossning av grus vid breddning av banvallen på linjer med makadamballast. Dessa och liknande vagnar ingick före budgetåret 1971/72 under rubriken Investeringsinventarier. Totalt beräknas medelsförbrukningen till 1,4 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 254
Ombyggnad av rullande materiel Arbetena avser bl. a. byte av bromsventiler på lok, utrustning för radiostyrning av växlingslok, boggiombyggnad och förbättrad motorventilation på vissa motorvagnar, ombyggnad av öppna godsvagnar till olika typer för transport av timmer, flis etc. samt förlängning av äldre öppna godsvagnar i samband med automatkoppelombyggnad. Ombyggnadsarbetena syftar till att minska underhållskostnaderna, öka kapaciteten och anpassa materielen till nya transporttekniska krav. Av den beräknade medelsförbrukningen budgetåret 1972/73 om 23 milj. kr. utgör investeringar för automatkoppel 4 milj. kr.
Färjor Medelsbehovet budgetåret 1972/73 om 18,9 milj. kr. avser återstående betalning av den nya färjan som beställdes år 1970 för leverans våren 1973. Någon ytterligare beställning planeras inte f. n.
Bussar 3,4 milj. kr. beräknas åtgå budgetåret 1972/73 för slutbetalning av en tidigare beställning om 203 bussar. Leveranserna beräknas vara avslutade våren 1972. SJ planerar att anskaffa ytterligare 24 långfärdsbussar. Bussarna utgör i huvudsak ersättning för äldre långfärdsbussar, som kommer att överföras till vagnparken för linjetrafik. Kostnaderna uppgår till 5 milj. kr., varav 2 milj. kr. faller på budgetåret 1972/73. För budgetåret 1972/73 plancras således en total medelsförbrukning om 5,4 milj. kr.
Försvarsberedskap SJ begär för budgetåret 1972/73 ett avskrivningsanslag för försvarsberedskap om 2.3 milj. kr. Redogörelse för hur SJ planerar att använda de begärda medlen har lämnats i särskild skrivelse den 26 oktober 1971. Innehållet i nämnda skrivelse torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Inventarier Den för budgetåret 1972/73 beräknade medelsförbrukningen om 18,7 milj. kr. avser bl. a. anskaffning av hanteringsutrustning för enhetslas-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 255
ter, skåp- och lastbilar, motortrallor, arbetsmaskiner, truckar, traktorer, biljettmaskiner och kassaapparater, verkstadsmaskiner samt lastningskranar. Anskaffningarna möjliggör rationalisering av driften och underhållsarbetet samt förbättrar i många fall SJ:s service.
Återbetalning till AMS för tidigarelagda
beställningar
Kungl. Maj:t har i skrivelse den 8 juli 1971 uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att vidta åtgärder för att genom tidigareläggning av statliga industribeställningar öka sysselsättningen inom industrin under andra halvåret 1971 och första halvåret 1972. SJ har i anledning härav i samråd med AMS tidigarelagt beställningar till ett sammanlagt belopp av 3,9 milj. kr. AMS har förskotterat beloppet. Anskaffningarna omfattar sådan materiel, huvudsakligen öppna godsvagnar, som SJ annars skulle ha inköpt under budgetåret 1972/73. Eftersom den beställda materielen normalt skulle ha levererats och betalats under budgetåret 1972/73 har SJ räknat med att under detta budgetår återbetala de av AMS förskotterade medlen.
Enligt beslut av 1969 års riksdag skall myndighet ersättas för de merkostnader som tidigareläggningen orsakar. I normalfallet utgår ersättning med 10 26 av anskaffningens belopp. SJ hemställer med stöd härav att ett avskrivningsanslag på lägst 10 26 av de beräknade anskaffningskostnaderna, dvs. 400 000 kr., anvisas för budgetåret 1972/73.
Diverse och oförutsett
Den beräknade medelsförbrukningen budgetåret 1972/73 om 7,5 milj. kr. avser dels återanskaffning eller reparation av SJ-anläggningar, som förstörts eller skadats genom olyckshändelser, dels oförutsedda arbeten och anskaffningar utanför investeringsprogrammet.
ÅAvskrivningsanslag för investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer
Investeringarna i ersättningsberättigade järnvägslinjer budgetåret 1972/ 73 beräknas uppgå till 13 milj. kr. i enlighet med följande specifikation och avser de i 1969 års separatredovisning ingående järnvägslinjerna med de avgränsningar som de sakkunniga granskningsmännen föreslagit och som 1970 års vårriksdag i princip beslutat.
Anläggningar för försvarsberedskap, för vilka SJ hemställer om särskilt avskrivningsanslag och de kostnader för vägskyddsanläggningar som skall bestridas av statsmedel ingår inte i specifikationen.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 256
milj. kr.
Anläggningar, lokaliserade till det olönsamma nätet, vilka inte berör affärsbanenätet 8,8 Anläggningar, belägna vid gränsstationer mellan det olönsamma nätet och affärsbanenätet samt anläggningar, lokaliserade till det olönsamma nätet, vilka berör även affärsbanenätet 4,2 13,0
Investeringarna i det ersättningsberättigade bannätet har beräknats enligt de principer som närmare redovisats i 1964 och 1965 års anslagsframställningar. . Med hänsyn till att investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer inte skall förräntas har dessa investeringar under budgetåren 1967/ 68-—1971/72 avskrivits genom att statsmakterna anvisat motsvarande belopp på statens driftbudget. SJ hemställer därför att ett avskrivningsanslag om 13 milj. kr. för detta ändamål anvisas för budgetåret 1972/ 73.
Ersättning för driftkostnader för försvarsberedskap Kostnaderna för försvarsberedskap (exkl. civilförsvar) beräknas budgetåret 1972/73 uppgå till 15,7 milj. kr. Kostnaderna saknar motsvarighet hos konkurrerande företag. Under åberopande av de riktlinjer som riksdagen fastställt för den statliga trafikpolitiken hemställer SJ om att 15,7 milj. kr. anvisas på statens driftbudget för täckande av SJ:s försvarskostnader exkl. civilförsvar under budgetåret 1972/73. Planeringen och övrig verksamhet blir beroende av anvisade medel. SJ anser sig inte utan sådan ersättning kunna upprätthålla annan beredskap än den som är betingad av en strävan att som transportföretag söka upprätthålla en trafik av i princip samma art och omfattning som under normala fredsmässiga förhållanden.
Plan för nybyggnad av huvudverkstaden i Östersund Kungl. Maj:t har den 20 mars 1970 gett SJ i uppdrag att utarbeta och framlägga en plan för nybyggnad av huvudverkstaden i Östersund. I skrivelse den 12 augusti 1971 har SJ redovisat förutsättningarna för en utökad verksamhet vid verkstaden i Östersund samt kostnaderna härför. Utredningsresultatet visar bl. a. att det vid en nybyggnad är möjligt att öka kapaciteten vid verkstaden och att — utöver underhåll av tjänstevagnar, snöröjningsmateriel, seriemässig ombyggnad av speciella godsvagnar och dieselmotorvagnar — även förlägga en del av det godsvagnsunderhåll, som nu bedrivs i Helsingborg, Göteborg och Amål till Östersund. Den geografiska omfördelningen av godsvagnsunderhållet innebär dessutom att verksamheten vid huvudverkstaden i Gävle ökas något.
Prop, 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 257
Personellt innebär ett realiserande av förslaget en ökning av antalet anställda vid verkstaden i Östersund från ca 175 till 250—275, förutsatt att transporterna på järnväg ökar i den takt SJ räknat med.
Vid verkstäderna i Helsingborg, Göteborg och Åmål innebär däremot förslaget att antalet anställda minskar med resp. 65, 160 och 10.
Den nya verkstaden bedöms kosta ca 25 milj. kr., exkl. kostnad för mark. Östersunds kommun har anvisat ett lämpligt markområde i Lugnvik vid Inlandsbanan ca 5 km norr om Östersunds station. Kostnaden för marken har av SJ beräknats till ca 1 milj. kr. Därtill beräknas ytterligare ca 1 milj. kr. åtgå för följdändringar av verkstadstjänsten i bl. a. Helsingborg. För budgetåret 1971/72 beräknas kostnaden till 1 milj. kr. och för budgetåret 1972/73 till 5 milj. kr. (Angivna belopp ingår inte i det tidigare redovisade medelsbehovet under rubriken Huvudverkstäder.) Tidigast år 1975 skulle verkstaden kunna vara färdig.
SJ anser sammanfattningsvis att det är lämpligt att förlägga en ny huvudverkstad till Östersund förutsatt att Kungl. Maj:t beviljar avskrivningsanslag motsvarande 50 6 av kostnaden för den nya verkstaden. Vidare hemställer SJ att Kungl. Maj:t gottgör SJ för flyttnings- och omskolningskostnader för berörd personal.
Alternativet till en utbyggnad av huvudverkstaden i Östersund är nedläggning av verkstaden. Detta skulle — förutom sysselsättningsbortfall för ca 175 personer — innebära ökade investeringar vid verkstäderna i Göteborg och Helsingborg samt vid vissa driftverkstäder om tillsammans ca 13 milj. kr.
Inrättande av vissa tjänster
En tjänst som förrådsdirektör i Cp 2 har vakantsatts i samband med innehavarens avgång ur SJ:s tjänst den 31 december 1971. En tjänst som överingenjör i Cp 2 kommer att vakantsättas i samband med innehavarens avgång ur SJ:s tjänst vid utgången av februari månad 1972. Med anledning härav och i enlighet med tidigare beslut om utbyte av vakanta ordinarie tjänster i lägre lönegrader än C 4 mot extra ordinarie tjänster i motsvarande lönegrad föreslår SJ, att tjänsten som förrådsdirektör i Cp 2 utbyts mot en extra ordinarie tjänst i Ce 2, vilken med hänsyn till nuvarande organisation bör benämnas byråchef, samt att tjänsten som överingenjör i Cp 2 utbyts mot en extra ordinarie tjänst som överingenjör i Ce 2.
SJ föreslår vidare att benämningen på en tjänst som överinspektör i Ce 1 av organisatoriska skäl ändras till byråchef.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 74). Affärsverksdelegationen har avgett det 9 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 258
yttrande som redovisats under rubriken Postverket (s. 215). Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare i särskilt yttrande förklarat sig från sysselsättningssynpunkt klart positiv till utbyggnaden av ny huvudverkstad i Östersund.
Departementschefen
Investeringsramen för innevarande budgetår angavs i prop. 1971: 1 (bil. 8, s. 186) till 355 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 september 1971 höjdes ramen med ca 2,8 milj. kr. på grund av en kon- Junkturbetingad tidigareläggning av vissa husbyggnads- och anläggningsarbeten. Som en följd av Kungl. Maj:ts uppdrag till AMS att vidta åtgärder för att genom tidigareläggning av statliga beställningar öka sysselsättningen inom industrin har Kungl. Maj:t senare beslutat om en höjning av ramen med ytterligare 3,9 milj. kr. Investeringsramen för
budgetåret 1971/72 uppgår därmed till ca 361,7 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 har SJ föreslagit en medelsförbrukning av 395 milj. kr. SJ:s förslag till rambelopp har beräknats utan hänsyn till erforderligt belopp för en ny huvudverkstad i Östersund. Däremot ingår delvis medel för sådana investeringar som tidigarelagts till innevarande budgetår genom Kungl. Maj:ts nyss nämnda beslut. Av investeringsplanen för kommunikationsverken framgår att jag tillstyrker en investeringsram av 337,3 milj. kr. I förhållande till den i prop. 1971: 1 (bil. 8, s. 186) beräknade investeringsramen för innevarande budgetår, exkl. investeringar för Storstockholms lokaltrafik, innebär detta en ökning med ca 13 milj. kr.
Av följande sammanställning framgår hur investeringarna i stort beräknas bli fördelade under budgetåret 1972/73. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1970/71 och den i prop. 1971: 1 beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår.
1970/71 1971)72 1972/73
Utfali Beräknad Verket Departements-
i prop. 1971:1 chefen
milj. kr.
| Fasta anläggningar | 169,2 | 159,0 | 170,3 | 145,0 |
| Rullande materiel | 148,0 | 130,0 | 168,0 | 142,0 |
| Färjor | 9,9 | 18,8 | 18,9 | 18,9 |
| Bussar | 16,2 | 19,2 | 5.4 | 5,4 |
| Försvarsberedskap | 2,4 | 2,3 | 2,3 | 2,3 |
| Inventarier | 16,2 | 20,7 | 18,7 | 16,3 |
| Diverse och oförutsett 15,7 | . 377,6 | 5,0 355,0 | 111,4 395,0 | T,4 337,3 |
2 Inkl. föreslagen återbetalning till AMS för tidigarelagda beställningar om 3,9 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 259
Den av mig beräknade nedgången i den totala medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 i förhållande till budgetåret 1971/72 sammanhänger med den förväntade minskningen av investeringarna för Storstockholms lokaltrafik, vilka i huvudsak berör objektgruppen Fasta anläggningar. För detta ändamål har för budgetåret 1972/73 beräknats ett utrymme av ca 20 milj. kr.
Innan jag närmare redovisar mina synpunkter på SJ:s investeringsprogram vill jag i korthet beröra frågan om en ny huvudverkstad i Östersund. På Kungl. Maj:ts uppdrag har SJ redovisat förutsättnirgarna för en utökad verksamhet vid verkstaden samt kostnaderna för en nybyggnad i anslutning härtill. Utredningsresultatet visar bl. a. att det är möjligt att öka kapaciteten vid verkstaden. Ett realiserande av förslaget skulle under vissa angivna betingelser innebära en ökning av antalet anställda från ca 175 till 250-275. Den totala kostnaden för ett sådant projekt bar beräknats till ca 25 milj. kr., exkl. kostnad för mark. För budgetåret 1971/72 beräknas kostnaden till 1 milj. kr. och för budgetåret 1972/73 till 5 milj. kr. SJ förordar att en ny huvud-: verkstad byggs ut i Östersund förutsatt att ett avskrivningsanslag motsvarande 50 26 av kostnaden för den nya verkstaden beviljas. Med hänsyn till sysselsättningseffekterna i östersundsregionen ställer jag mig positiv till den föreslagna utbyggnaden. I den av mig förordade medelsramen ingår således cn investering om 5 milj. kr. för detta ändamål. Jag finner det också rimligt att SJ kompenseras för viss del av investeringskostnaden på föreslaget sätt. Chefen för finansdepartementet tillstyrker i annat sammanhang denna dag avskrivningsanslag för ändamålet om 2,5 milj. kr. |
Investeringsprogrammet i övrigt möjliggör dels en successiv ökning och anpassning av SJ:s kapacitet med hänsyn till de krav som SJ:s kunder ställer, dels rationalisering i olika hänseenden och därmed förbättrade möjligheter för SJ att hävda sig marknads- och prismässigt, dels förbättring av SJ:s driftsäkerhet.
Till de kapacitetshöjande åtgärderna hänför sig bl. a. anskaffningen av rullande materiel. Den sannolika ökningen av godstrafiken — genomsnittligt med ca 5 Z per år — kräver en ökad satsning på anskaffning av lok och godsvagnar. En eftersläpning i förhållande till trafikefterfrågan skulle innebära att SJ:s möjligheter att hävda sig gentemot andra transportmedel försämras. I det investeringsprogram som jag förordar ligger med hänsyn härtill en ökning avseende rullande materiel om 12 milj. kr. jämfört med den av mig för innevarande budgetår förordade medelsförbrukningen för motsvarande ändamål. Härtill kommer att ytterligare ca 4 milj. kr. av SJ:s föreslagna investeringar i rullande materiel under budgetåret 1972/73 kommer att kunna realiseras redan innevarande budgetår till följd av medgiven ramökning. Till de kapacitetshöjande åtgärderna hör också de fortlöpande utbyggnadsarbetena på
Prop. 1972:1 Bilaga 83 Kommunikationsdepartementet 260
bangårdar, fortsatta förstärknings- och ombyggnadsarbeten på banan etc.
Bland de mera betydande rationaliseringsåtgärderna, av vilka flera är angelägna även från säkerhetssynpunkt, kan nämnas en fortsatt utbyggnad av linje- och fjärrblockering, målbromsning på rangerbangårdar och införandet av linje- och växlingsradio. Investeringsramen bedöms i Övrigt möjliggöra fortsatta insatser för rening och neutralisering av avloppsvatten från bl.a. lok- och vagntvättanläggningar samt Åtgärder för en förbättrad arbetsmiljö.
I den av mig förordade medelsförbrukningen ingår också investeringar om 13 milj. kr. i järnvägslinjer tillhörande det cersättningsberättigade nätet. För investeringar i försvarsberedskap vid SJ beräknar jag 2,3 milj. kr. Chefen för finansdepartementet tillstyrker i annat sammanhang denna dag avskrivningsanslag för dessa ändamål om 13 resp. 2,3 milj. kr.
Beredningen av frågan om ersättning till SJ för driftkostnader för försvarsberedskap är ännu inte avslutad. En bedömning av det underlag som förelegat i sammanhanget ger i och för sig vid handen att flertalet av de kostnadsposter som åberopas avser åtaganden som saknar motsvarighet inom transportsektorn i övrigt. I avvaktan på att slutlig ställning tas i ersättningsfrågan bör SJ äga rätt att föreslå begränsningar i viss utsträckning av sådana engagemang som inte betingas av SJ:s ekonomiska intressen.
Jag är — bortsett från vad jag nyss anfört beträffande huvudverkstaden i Östersund — inte beredd att förorda särskilt anslag på statens driftbudget eller kompensation i annan form för investeringar vid vissa i SJ:s anslagsframställning angivna huvudverkstäder.
För att få till stånd en trafikpolitiskt betingad anpassning av SJ:s kostnadsansvar har tidigare beslutats om dels en nedskrivning av det i SJ investerade statskapitalet med ca 1 060 milj. kr., dels en omläggning av pensionskostnadsredovisningen (prop. 1971: 85, TU 1971: 5, rskr 1971: 145). Sammanfattningsvis innebär den redovisningsmässiga omläggningen av SJ:s pensionskostnader att skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för kompletteringspensionen och de försäkringstekniskt beräknade kostnaderna — ca 90 milj. kr. — inte skall belasta SJ:s resultat utan skall tas upp som en resultatdisposition, vilken måste beaktas vid bestämmandet av den möjliga inleveransen till statsverket för budgetåret.
Bl. a. den försvagade konjunkturen kan för SJ:s del beräknas medföra en minskning av trafikintäkterna av storleksordningen 150 milj. kr under budgetåret 1971/72. Denna för SJ ogynnsamma utveckling innebär att verket — om särskilda åtgärder inte vidtas — i sin årsredovisning kommer att uppvisa ett betydande underskott för innevarande budgetår. Jag förordar därför att tidigare pensionsavsättningar får disponeras och/ eller avsättningarna till värdeminskningskontot får minskas i den utsträckning som kan komma att erfordras för att SJ skall kunna be-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 261
strida de på budgetåret belöpande utgifterna i verksamheten.
Jag vill i detta sammanhang även ta upp frågan om SJ:s behov av rörelsemedel. Härvidlag förordar jag att verkets nuvarande rörliga kredit hos riksgäldskontoret ökas från 150 milj. kr. till 250 milj. kr. Därmed skapas ett bättre utrymme för oförutsedda behov av rörelsemedel.
Jag vill också erinra om att Kungl. Maj:t den 18 juni 1971 medgav att SJ per den 30 juni 1971 till Statsföretag AB fick utan vederlag överlåta samtliga aktier i Kalmar Verkstads AB. Bortskrivning av aktiernas
bokförda värde — ca 1,6 milj. kr. — har skett med anlitande av befintliga
medel inom värdeminskningskontot. |
I enlighet med tidigare beslut om utbyte av vakanta ordinarie tjänster i lägre lönegrader än C 4 mot extra ordinarie tjänster har SJ hemställt att dels en tjänst som förrådsdirektör i Cp 2 byts ut mot en extra ordinarie tjänst i Ce 2, vilken med hänsyn till nuvarande organisation bör benämnas byråchef, dels en tjänst som överingenjör i Cp 2 byts ut mot en extra ordinarie tjänst som överingenjör i Ce 2. SJ har vidare föreslagit att benämningen på en tjänst som överinspektör i Ce 1 av organisatoriska skäl ändras till byråchef. Jag tillstyrker SJ:s förslag.
Anslaget till Järnvägar m. m, bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73 | «337,3 |
| 10 4, marginal | 33,7 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1972 | | — 28,8 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1972/73 " | 342,2 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Järnvägar m.m. för budgetåret '1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 342 200 000 kr.; 2. uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare rörelsemedel åt statens järnvägar tillhandahålla verket en från 150 000 000 kr. till 250 000 000 kr. ökad rörlig kredit; | 3. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag förordat i det föregående inrätta tjänster på löneplan C vid statens järnvägar.
9" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 262
D. LUFTFARTSVERKET
Balansräkningen per den 30 juni 1971 för luftfartsverket visar, att bokförda bruttovärdet av luftfartsverkets tillgångar uppgick till sammanlagt 560,7 milj. kr., varav 260,4 milj. kr. avsåg mark, fältområden m. m., 87,2 milj. kr. byggnader, 132,8 milj. kr. tele-, radio- och belysningsanläggningar samt 35,9 milj. kr. fordon, maskiner, redskap m. m., 25,6 milj. kr. kundfordringar och 18,8 milj. kr. poster av finansiell natur.
Statskapitalet ökade med 25,5 milj. kr. under 1970/71 och uppgick vid budgetårets utgång till 283 milj. kr. Beloppet motsvarade det bokförda nettovärdet av affärsverksfondens tillgångar.
Driftöverskottet för 1970/71 uppgick till 17,7 milj. kr., vilket motsvarar gällande normalränta på det disponerade statskapitalet. Därvid upptogs som intäkt 3,9 milj. kr. av det av riksdagen anvisade driftbidraget.
Luftfartsverket
I skrivelse den 24 augusti 1971 och i anslutning därtill lämnad komplettering har luftfartsverket hemställt om investeringsanslag för budgetåret 1972/73. |
Flygplatser m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
| 1970/71 | 6 900 000 48 000 000 38 400 000 |
| 1971/72 | 16 400 000 65 100 000 272 400 000 |
| 1972/73 verket | 14 700 000 94 500 000 299 300 000 |
| departementschefen | 9 100 000 88 000 000 288 300 000 |
1 Preliminärt belopp inkl, tidigarelagda investeringar. 2 Preliminärt belopp.
Utvecklingen inom luftfarten
En sammanfattande redovisning av utvecklingen inom den reguljära världsluftfarten lämnas i följande tabell.
Som framgår av tabellen har den reguljära flygtrafikens tillväxttakt avtagit under år 1970. Det samlade transportarbetet ökade med 11 9. En analys av världsluftfartens utveckling sedan år 1946 visar att 1970 års ökningstakt är en av periodens allra lågsta. Endast för åren 1958 och 1961 noterades lägre ökningstakt än år 1970 (4 96 resp. 9 X).
Särskilt anmärkningsvärd är den markanta nedgången i flygfraktens
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 263
Linjefart bedriven av flygbolag inom 120 ICAO-stater!
Antal förändring i 44
milj. 1969—1970 1968—1969 A. Passagerartrafik
| passagerare personkm | 382 466 000 | 7 li | 11 13 | |
| B. Flygfrakt (tonkm) | 12 425 | 8 | 21 | |
| C. Post (tonkm) | 3155 | 9 | 7 | |
| D. Totalt (tonkm) | 57 270 | 11 | 14 |
1 Sedan den 14 november 1970 ingår även Sovjetunionen som medlem i den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO).
ökningstakt, från 21 20 år 1969 till 8 Z år 1970. Även om flygposttrafiken visade en ökad tillväxttakt, 9 2 jämfört med 7 2, ligger denna väsentligt under den genomsnittliga under perioden 1965-1968, 20 46.
En av anledningarna till denna minskade tillväxt inom världsluftfarten under år 1970 är den konjunkturavmattning som under året drabbat åtskilliga Jänder. Av särskild betydelse har varit försvagningen i Förenta Staternas ekonomi, då detta land svarar för drygt 50 96 av världens civila luftfart. Flygbolagens ökade kostnader och reducerade vinster har också påverkat utvecklingen. Många nordamerikanska flygbolag har under år 1970 inskränkt driften och senarelagt eller annullerat sina beställningar av nya flygplan.
Charterflygverksamheten är huvudsakligen orienterad till Europa och USA, där över 90 Z av charterflygföretagen är hemmahörande. Svårigheter föreligger att fastställa omfattningen av internationell chartertrafik på grund av bristen på tillförlitlig statistik. Charterbolagens flygplanbeställningar, särskilt i Europa, indikerar dock klart att chartertrafiken fortsätter att öka kraftigt trots den allmänna konjunkturavmattningen.
Charterflygningar bedrivs förutom av rena charterbolag även av vissa linjebolag. Inom IATA (flygbolagens internationella sammanslutning, International Air Transport Association) gjorda beräkningar visar att under år 1969 ca 19 2 av IATA-bolagens totala internationella trafik utgjordes av charter. Över Nordatlanten svarar de totala charterflygningarna för ca 25 22 av all transatlantisk trafik, vilket torde innebära en personbefordran betydligt överstigande två miljoner passagerare under år 1970. | |
Allmänflyget (bruksflyg, skol- och privatflyg) fortsatte att expandera under år 1970 om än i långsammare takt än genomsnittet för
1960-talet. Allmänflyget svarar för en mycket stor del av världens totala civila flygverksamhet. Sålunda producerade allmänflyget ca 30 milj. flygtimmar under år 1970, medan motsvarande produktion för linjefar-
ten uppgick till 12 milj. flygtimmar.
9xx Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 264
Under 1960-talet ökade antalet flygplan i kommersiell trafik (inom ICAO-länderna exkl. Sovjetunionen) från 5 100 till 7 300 eller med 43 Z. Under samma tid har också flygplansflottans sammansättning förändrats. Sålunda utgjorde andelen jetdrivna flygplan vid slutet av år 1961 endast 12 96 under det att motsvarande andel vid slutet av år 1970 uppgick till 52 96. Vad gäller flygplansflottans storlek kan i sammanhanget som jämförelse nämnas att antalet allmänflygplan, exkl, sådana som används i kommersiell trafik, den 1 januari 1970 uppgick till ca 166 000.
I fråga om flygtransportarbetets utveckling i Sverige kan nämnas att antalet personkm i utrikes linjefart och chartertrafik under år 1970 ökat med 11 46 resp. 13 46 till sammanlagt 7 616 milj., vilket är något lägre än genomsnittet under perioden 1965— 1970. Det inrikes persontransportarbetet uppskattades till 642 milj. personkm år 1970 vilket innebar en ökning under året med 10 90. Linjetra-
fikens andel av transportarbetet beräknades till 567 milj. personkm och
ökningen under året till 12 26. Frakttransporterna ökade under året, 8 Jo mätt i tonkm, och uppgick därmed till 166 milj. tonkm, varav endast ca 6 milj. hänförde sig till inrikestrafiken.
Flygverksamheten i landet visade, mätt i flygtimmar, en svag minskning under år 1970 jämfört med år 1969 och uppgick till totalt 369 000 flygtimmar. Totala antalet flygkm var i stort sett oförändrat, 111 milj. Antalet flygtimmar för inrikes linjefarten minskade med ca 6 6 till 105 000, under det att antalet flygkm ökade med ungefär samma procenttal. Denna utveckling förklaras av införandet av jetplan på vissa längre linjer, vilket förkortat restiden avsevärt. Antalet flygtimmar inom allmänflyget ökade obetydligt till 247 000, medan antalet flygkm låg kvar på samma nivå som året dessförinnan, 47 milj.
Antalet motordrivna, svenskregistrerade luftfartyg vid slutet av år 1970 utgjorde 1 004, vilket innebär en ökning under året med 42 enheter. Liksom under hela senaste femårsperioden är ökningen starkast bland flygplan med startvikt upp till 2 ton, dvs. huvudsakligen privatflygplan och plan tillhörande flygklubbar, vilkas antal under året ökat med drygt 6 § till 817.
En sammanfattande redogörelse för flygtrafikutvecklingen på svenska statliga flygplatser lämnas i följande tabell.
Den allmänna dämpning inom civil luftfart som noterades under år 1970 gjorde sig gällande även i Sverige, främst beträffande utrikes chartertrafik, där ökningen av passagerarfrekvensen var den lägsta under hela 1960-talet, med undantag för år 1967 då tillväxten i utrikes chartertrafik var mycket måttlig.
Som framgår av tabellen uppgick antalet ankommande och avresande passagerare vid statliga flygplatser till 5,7 milj. under år 1970, innebä-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 265
Antal 1970 Förändring i 9
(1 000-taH)
från 1969 i genomsnitt
1965—1970
ÅA. Passagerare! Linjefart
utrikes 1894 11 11
inrikes 2 673 9 13 Charter
| utrikes | 1051 | 5 | 11 |
| inrikes | 71 | —S5 | —S5 |
| Summa ÅA | 5 689 | 9 | 11 |
B. Fraktgods! (ton)
| utrikes linjefart | 43 | 6 | 16 |
| inrikes = » | 26 | 8 | 9 |
| Summa B | 69 | 6 | 13 |
| C. Post! (ton) | 23 | 5 | 9 |
D. Landningsfrekyens
Linjefart?
utrikes 28 3 7
inrikes 57 8 8
Charter?
utrikes 8 7 3
inrikes 5 8 -—5
Bruksflyg
utrikes 2 -9 40
inrikes 24 5 13
Övrig trafik (privat- och skolflyg samt militär luftfart) 179 0
Summa D 303 2 5
1 Ankommande och avgående.
? Passagerar- och fraktflygningar.
rande en ökning med 9 § jämfört med föregående år (1969 16 26). Den starkaste ökningen faller på utrikes linjefart, där passagerarantalet ökade med 11 20 (1969 13 6).
Gods- och posttransporterna uppgick år 1970 till 74 400 ton resp. 22 800 ton innebärande ökningar med 6 Z resp. 5 46 jämfört med år 1969. För fraktgodsutvecklingen innebär detta en mycket markant stagnation, då motsvarande ökning för år 1969 utgjorde 25 7.
Antalet landningar på statliga flygplatser under 1970 utgjorde 303 000 vilket ger en ökning av 2 2 i jämförelse med föregående år (1969 4 26). Den högsta ökningen noteras i inrikes linje- och chartertrafik med ca 8 Z för resp. trafikslag. Tillväxttakten för landningar i utrikes linjefart uppgick till 3 26 år 1970 (1969 11 96), vilket är den lägsta ökningen som registrerats för denna kategori landningar under den senaste sexårsperioden. Allmänflygets landningsfrekvens på statliga flygplatser har hållit sig tämligen konstant de senaste två åren. Dock använder allmänflyget kommunala och privata flygfält i växande utsträckning. Orsaken härtill
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 266
är bl. a. att antalet godkända kommunala och privata flygplatser ökat mycket kraftigt under de senaste åren.
En återhämtning av 1970 års trafiksvacka förefaller bli möjlig under år 1971. En jämförelse mellan första kvartalet 1971 och motsvarande tid år 1970 visar nämligen en ökning av passagerar- och landningsfrekvensen med 21 960 resp. 7 20. Emellertid bör beaktas att den drygt månadslånga tågledarstrejken under februari-mars 1971 förde med sig en osedvanligt intensiv trafik på inrikesflyget under denna tid.
En genomgående tendens i flygtrafikens utveckling är att tillväxttakten i antalet befordrade passagerare sker snabbare än motsvarande tillväxt i antalet landningar. Orsaken är bl.a. den successiva övergången till tyngre flygplan med större lastkapacitet. För chartertrafiken har denna utveckling varit särskilt markant. Av linje- och chartertrafiken under år 1970 svarade sålunda cbarterflyget för 20 26 av antalet passagerare men endast för 13 26 av antalet landningar.
Fördelningen på landets fyra största flygplatser av antalet landningar och passagerare under år 1970 framgår av nedanstående tabell.
| Flygplats | Landningar 24 av Passagerare 4 av I 000-tal | total (ank+avr) | 1 000-tal | total |
| Arlanda | 37 | 12 | 2535 | 45 |
| Bromma | 60 | 20 | 657 | 11 |
| Torslanda | 42 | 14 | 752 | 13 |
| Bulltofta | 33 | 11 | 549 | 10 |
| Övr. flygplatser | 131 Summa 303 | 43 100 | 1196 5 689 | 21 100 |
Av det stora antalet landningar på Bromma flygplats hänförde sig endast en mindre del eller 23 2 till linjefart och chartertrafik. Detta förklarar den relativt låga passagerarandelen för Bromma. För Arlanda däremot är förhållandet det motsatta. Där utgör nämligen andelen landningar i linjefart och chartertrafik 71 96.
Den kontrollerade civila trafiken som trafikerar landets luftleder och informationssträckor består till ca 75 26 av linje- och chartertrafik. Resterande 25 26 utgör allmänflygets andel. Kontrollerade överflygningar, dvs. trafik som vare sig startar eller landar inom riket men som trafikerar luftlederna i svenskt luftrum, beräknas uppgå till drygt 10 26 av den totala kontrollerade trafiken.
Medelsförbrukning under budgetåren 1970/71-—-1972/73
För budgetåret 1970/71 fastställdes investeringsramen till 46,3 milj. kr. I föregående års statsverksproposition beräknades betalningsutfallet till 41,5 milj. kr. På grund av förseningar i förhandlingarna med vissa kommuner rörande de kommunala investeringsbidragen kom
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 267
medelsförbrukningen under året att uppgå till endast 38,4 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 fastställdes investeringsramen till 71,4 milj. kr. Luftfartsverket räknar med att medelsförbrukningen skall uppgå till 66,8 milj. kr. Härtill kommer investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte om sammanlagt 5,6 milj. kr.
För budgetåret 1972/7 3 föreslår luftfartsverket en investeringsram av 99,3 milj. kr. efter avdrag av de kommunala bidrag som enligt riksdagens beslut skall utgå till investeringarna.
Investeringsprogram
Luftfartsverket framhåller att den allmänna målsättningen för verkets investeringsverksamhet är att vidmakthålla och utbygga statens flygplatser för civil luftfart samt erforderliga anläggningar för trafikledningen vid flygplatser för luftfart i regelbunden trafik och i det luftrum som nyttjas för civil luftfart i den mån trafikledningen inte ankommer på militär myndighet. Avgörande för bedömningen av investeringsbehoven är i första hand säkerhetskraven så som de internationellt definierats av ICAO med de nationella preciseringar som fastställts av luftfartsinspektionen.
I övrigt sker investeringsövervägandena avseende ökad kapacitet och standard med beaktande av luftfartens behov av service och verkets möjligheter att sälja dessa tjänster till sina kunder till priser som medger uppfyllandet av det av statsmakterna uppställda trafikpolitiska kravet på full kostnadstäckning inom luftfartsverkets verksamhetsområde.
Luftfartsverket har sålunda till uppgift att tillhandahålla markorgapisation av internationell standard för den civila luftfarten. Dimensionerande faktorer är främst den reguljära luftfartens flygplansmateriel, routenät och turtäthet, vilka faktorer i sin tur styrs av passagerarunderlaget.
Flygföretagen har i snabb takt utökat sin transportkapacitet och i hög grad övergått till jetflygplan, som ställer större krav på markorganisationen än tidigare generationer av flygplan. Kravet på driftekonomi, större transportkapacitet och förnyad flygplansflotta medför att ett utökat antal av de viktigare linjerna i inrikestrafiken inom några år sannolikt kommer att trafikeras med jetflygplan. Verkets målsättning är att jetflygplan med kapacitet för ca 100 passagerare skall kunna tas emot på samtliga primärflygplatser. Detta medför behov av förlängning av startbanorna till 1800 m och ökning av bärigheten på banorna vid flera flygplatser. Vidare krävs flera och större uppställningsplattor samt utökad | och förbättrad fordons- och maskinpark för snöröjning, mätning av banornas bromsverkan samt brand- och räddningstjänst. Härtill kommer behov av utökade driftbyggnader, förråd, garage och verkstäder, ny eller förbättrad instrumentinflygningsutrustning vid de flesta landningsbanor samt förbättrade meteorologiska instrument.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 268
Vidare är målsättningen att trafikökningen skall få fortsätta utan sådana bämmande restriktioner, som orsakas av flygplatsens bristande kapacitet. Detta medför krav på vintslingor intill startbanorna och krav på taxibanor vid vissa flygplatser samt utökning av stationsbyggnader, körvägar och bilparkeringsplatser.
Luftfartsverket har i allt högre grad kommit att omhänderha stationstjänsten. Verket sköter f. n. den tjänsten för praktiskt taget all chartertrafik. På Bulltofta, Jönköpings, Norrköpings och Kiruna flygplatser sköter verket dessutom ramptjänst åt linjefarten. Denna verksamhet avser huvudsakligen att ge service för flygplanen före start och efter landning i form av t. ex. gods- och bagagehantering samt städning. Stationstjänsten befinner sig i ett expansivt skede och kräver anskaffning av ytterligare materiel, såsom startaggregat och truckar.
Målsättningen är även att förbättra och modernisera den radiotekniska utrustning som erfordras för att tillgodose de större krav på radiokommunikation, navigering och trafikövervakning som ställs av ökat antal flygplan i luftrummet och förhöjda prestanda hos dessa flygplan. Bl. a. kommer en omläggning av luftledssystemet enligt SVEDA-planen att påbörjas. Planen omfattar flygvägssystemet i södra Sverige och östra Danmark, innebärande bl.a. att luftled Röd 1 (Stockholm—Köpenhamn) inom Malmö FIR (flyginformationsregion) flyttas västerut. Bakgrunden till förslaget är den civila flygtrafikens behov av dubblerade flygvägar inom vissa luftleder samt svenska flygvapnets behov av mera ostörd verksamhet i syd- och mellansverige. Planen innebär att 13 nya VOR-stationer (VHF Omnidirectional Radio Range = allriktad ultrakortvågsfyr) och fyra stationer för avståndsmätning (DME = Distance Measuring Equipment) installeras och färdigställs för operativ drift våren 1974.
Bland övriga investeringar för trafikledningsändamål ingår installation av primär- och sekundärradar. Genom sistnämnda radar erhålls information om flygplanets såväl flyghöjd som identitet, vilket medverkar till att i väsentlig grad öka automationen inom trafikledningen.
I utbyggnaden och förbättringen av kontrollcentralerna ingår bl. a. installation av utrustning för presentation av radardata och för urval och presentation av färdplansdata och andra data som erfordras för trafikledning.
Inom brand- och räddningstjänsten sker en kraftig upprustning i fråga om både personal och materiel. Flygplatsbrandkåren skall ingripa vid haveri på flygplatsen och i dess närhet. Enligt ICAO:s rekommendationer skall vid haveri på eller i omedelbar närhet av flygplatsen släckning kunna påbörjas senast tre minuter efter larm. Luftfartsinspektionen anser att denna tid bör nedbringas till 90 sekunder, som är den tid, under vilken ett flygplan skall kunna utrymmas av passagerare och besättning. Detta medför att brandstationerna bör vara väl lokaliserade
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 269
och fordonen snabba samt att personalen håller en hög beredskap.
De nya brandfordonen som flygplatserna utrustas med har stor kapacitet och är utrustade för effektiv insats. Utöver brandbilar utrustas flygplatserna med räddningsbandvagnar, snöskotrar, båtar m. m.
Nya brandstationer erfordras på ett antal flygplatser beroende på utrymmesbrist eller på nuvarande stationers ogynnsamma belägenhet i förhållande till bansystemet. I det fall en brandstation är olämpligt placerad måste beredskap hållas vid bansystemet för att säkerställa snabb utryckning. Sådant arrangemang är personalkrävande, varför det i vissa fall är rationellt att uppföra en ny brandstation, vilket även ger större möjlighet till övningsverksamhet och andra aktiviteter under pågående flygning.
Luftfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1972/ 73 upptar arbeten och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 140 milj. kr. Härav hänför sig 106,3 milj. kr. till redan påbörjade eller beslutade objekt och resten, 33,7 milj. kr., till nya objekt. Av följande sammanställning framgår total faktisk resp. beräknad medelsförbrukning budgetåren 1970/71—1972/73.
Faktisk utgift Beräknad utgift
| 1970/71 | 1971/72 tusental kr. | 1972/73 | |
| Arlanda | 6 621 | 27 591 | 41 570 |
| Bromma | 815 | 995 | 2 470 |
| Torslanda | 1767 | 1340 | 2755 |
Ny flygplats i göteborgsregionen 203 4 000 9 500 Bulltofta 142 — — Sturup 19 677 32 090 34 565 Kiruna 1 844 2445 780 Luleå 197 400 1 760 Skellefteå 103 310 1075 Umeå 280 5 2230
Örnsköldsvik 71 385 90 Sundsvall/Härnösand 228 2 500 6 520
Östersund 60 200 20 Karlstad 100 — 795 Norrköping 115 785 1 000 Visby 182 — 675 Jönköping 2275 630 585 Kalmar 60 — 575 Ronneby 7 150 —
Halmstad — 100 260
| Ängelholm | 30 | — | — |
| Radio och tele, en-route | 5 807 | 7295 | 11 800 |
| Fordon, maskiner, redskap | 7443 | 2 000 | 11 075 |
| Fiygledarskola i Sturup | 371 | 2 600 | 7 400 |
| Vissa byggnader | — | 300 | 300 |
| Diverse | 1373 Summa 49 835 | 1325 94 446 | 1500 140 000 |
| Avgår kommunalt bidrag | 11 404 | 27 622 | 40 656 |
| Lultfartsverkets kostnadsandel 38 431 | 66 824 | 99 344 |
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 270
Investeringsprogrammet för Arlanda flygplats domineras av projekteringsarbetena m. m. på det nya stationsområdet som beräknas till sammanlagt 25,8 milj. kr. Under innevarande budgetår påbörjas, så snart avtal härom kunnat träffas med de regionala intressenterna, pro- Jekteringsarbetena avseende byggnaden med tillhörande anläggningar. Härav åtgår ca 7,5 milj. kr. under budgetåret 1972/73. 18,3 milj. kr. avser således fortsatt projektering och påbörjande av vissa anläggningsarbeten. Färdigställandet av den nya charteranläggningen — hall med tillhörande plattor m, m. — beräknas ske under våren 1973. För budgetåret 1972/73 beräknas härför 8,4 milj. kr.
AV övriga investeringar på Arlanda utgör 2,6 milj. kr. redan påbörjade arbeten. För nya arbeten beräknas 3,8 milj. kr. Bland de nya investeringsobjekten ingår terrassering och beläggning av glidbaneytorna för ILS kategori-I för bana 26 och kategori-II för bana 01. Övriga arbeten avser bl. a. uppförande av kontorsbaracker och paviljong för brandsko- Jan samt anskaffning av transformator för bebyggelsen väster om nuvarande fraktområde.
På Bromma flygplats planerar verket investeringar om sammanlagt 2,5 milj. kr. Härav avser 330 000 kr. redan beslutade projekt. De nya planerade investeringarna omfattar anordnande av förbipassage på taxibanan till bana 30, utökning av antalet uppställnings- och parkeringsplatser för flygplan, terrassering och beläggning av markyta vid glidbanesändaren samt installering av radarpresentationsutrustning i tornet.
För Torslanda flygplats beräknar verket investeringsutgifterna under budgetåret till 2,8 milj. kr. Härav avser 1,1 milj. kr. redan tidigare påbörjade arbeten. Bland nya investeringsobjekt ingår utökning av stationsplattan med två uppställningsplatser, asfaltering av långtidsparkeringen för bilar, anläggning av brandövningsplats, uppförande av ett kallförråd och en mindre verkstad, utbyte av transformatoter och förstärkning av vissa kablar samt anskaffning av anvisningsskyltar för taxibanor.
Utredningsarbetet avseende den nya flygplatsen vid Härryda inleds under innevarande budgetår. Arbetet skall bedrivas i enlighet med en av Kungl. Maj:t fastställd arbets- och tidsplan. Verket avser att inkomma med förslag till sådan plan före utgången av år 1971. Verket beräknar för budgetåret 1972/73 8 milj. kr. för utredningsarbeten och påbörjande av vissa grundläggande fältarbeten. Vidare beräknar verket 1,5 milj. kr. för beställning under budgetåret av en primärradarstation som totalt beräknas kosta 7,3 milj. kr.
Arbetena på Sturups flygplats fortgår planenligt och flygplatsen beräknas tas i bruk i december 1972. På grund av vissa ökade krav i fråga om anläggningens omfattning och kvalitet beräknas numera totalkostnadsramen komma att överskridas. Verket har i skrivelse den 7 oktober 1971 anmält att den reviderade totalkostnadsberäkningen i
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommmnikationsdepartementet 271
prisläget den 1 januari 1971 slutar på 107,6 milj. kr. För budgetåret beräknas arbetena på Sturup till 34,6 milj. kr.
På Kiruna pågår arbeten som belastar budgetåret 1972/73 med 800 000 kr.
Investeringsprogrammet för Luleå flygplats omfattar objekt för sammanlagt 1,8 milj. kr., varav 500 000 kr. för redan påbörjade el- Jer beslutade arbeten. De nya planerade investeringarna omfattar utökning och förstärkning av stationsplattan samt flyttning av anslutande taxibana inkl. belysningsanläggningar. Vidare planeras uppförande av en spolhall, utökning av utrymmena för rampmateriel samt utökning av vaanläggningen.
På Skellefteå flygplats planeras tillbyggnad av servicegarage och personallokaler, uppförande av spolhall och garage för rampmateriel och brandfordon samt utbyte av föråldrad talregistreringsutrustning. Kostnaden beräknas till sammanlagt 1,1 milj. kr.
Umeå flygplats är en viktig enhet i norrlandstrafiken och bör rustas upp för att anpassas till de krav som jetflygplan i inrikestrafiken kommer att ställa. Upprustningen beräknas totalt kosta 4,5 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. beräknas falla på budgetåret 1972/73. Investeringarna omfattar banförlängning till 1810 m, anläggande av väntslinga vid nordvästra banänden, uppförande av brandstation och sandsilo, installering av ytterligare en transformatorstation, flyttning av ILS mellansignalsändare, utbyte av inflygningsfyr samt anskaffande av manöver- och övervakningsutrustning, utbyte av föråldrad kommunikationsutrustning och utrustning för efterforskningstjänsten.
På Örnsköldsviks flygplats planeras bl. a. anordnande av en gjuten brandövningsplats för en kostnad av 100 000 kr.
Den omfattande upprustningen av Sundsvall/Härnösands flygplats, som påbörjats under innevarande år, fortsätter under budgetåret 1972/73. För dessa arbeten krävs under budgetåret 5,5 milj. kr. För nya investeringar — förstärkning av taxibanor och terrassering av uppställningsområden för mindre flygplan, utökning av bilparkeringsplatser, komplettering av va-anläggning samt uppförande av sandsilo — beräknas 1 milj. kr.
På Karlstad flygplats beräknas investeringsutgiften under budgetåret 1972/73 uppgå till ca 800 000 kr. och avse uppförande av brandbilsgarage inkl. platta och vägar, anskaffning av reservkraftanläggning samt utbyte av föråldrad talregistreringsutrustning.
Standarden i olika avseenden på Norrköpings flygplats är otillräcklig och flygplatsen bör rustas upp. Under innevarande budgetår vidtas vissa kortsiktigare åtgärder avseende stationsbyggnad och stationsplatta m. m. På längre sikt måste en genomgripande upprustning göras för att flygplatsen skall få tillräcklig kapacitet fram till dess en ny regionflygplats för Norrköping/Linköping eventuellt kommer till stånd
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 272
omkring år 1985. För att påbörja utredning av hur flygplatsfrågan i Norrköping skall lösas behövs för budgetåret 1972/73 300 000 kr. För övriga investeringar omfattande utökning av stationsplatta, breddning av taxibana, anläggande av utryckningsväg för brand- och räddningsfordon samt brandövningsplats, utbyte av föråldrad ILS och föråldrade inflygningsfyrar med tillhörande manöver- och kontrollutrustning beräknas 700 000 kr.
För Visby flygplats planeras investeringar och anskaffningar om sammanlagt ca 700 000 kr. Bland investeringsobjekten ingår anskaffning av VASIS (Visual Approach Slope Indicator System) för bana 03, ombyggnad av transformatorstationer samt utbyte av inflygningsfyrar med tillhörande manöver- och övervakningsutrustning, kommunikationsutrustning samt talregistreringsutrustning.
De planerade investeringarna på Jönköpings flygplats beräknas kosta 600 000 kr. och omfatta utbyggnad av va-anläggningen, anordnande av särskilda uppställningsplatser för bussar och taxi samt utbyte av föråldrade inflygningsfyrar, talregistreringsutrustning samt utrustning för efterforskningstjänsten.
Kalmar flygplats avses bli upprustad för ca 600 000 kr. innefattande utvidgning av stationsplattan och bilparkeringsplatsen samt installering av ny transformator.
För Halmstad flygplats beräknas investeringarna uppgå till 1 milj. kr. varav 900 000 kr. för tidigare beslutad tillbyggnad av kontrolltornet. Övriga investeringar omfattar utbyte av föråldrade inflygningslyrar och anskaffning av manöver- och övervakningsutrustning.
För diverse mindre arbeten avseende objektsgrupperna flygfältsbyggen, byggnader och belysningsanläggningar på olika flygplatser beräknas sammanlagt 1,5 milj. kr.
Vissa arbeten och anläggningar är gemensamma för flera flygplatser, exempelvis anläggningar som betjänar trafiken i luftleder och terminalområden.
För programarbeten avseende den nya kontrollcentralen iMalmö FTIR behövs 300 000 kr. under budgetåret 1972/73.
För radioanläggningar och teleutrustning en route behövs under budgetåret sammanlagt 11,8 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. för redan påbörjade och kontrakterade arbeten och leveranser. Bland dessa objekt ingår bl. a. fortsatt anskaffning av VOR/DME-anläggningar enligt SVEDA-planen.
Ersättningsanskaffning av förslitna och föråldrade långvågsradiofyrar avses planenligt fortsätta under budgetåret till en kostnad av 100 000 kr. Viss reservutrustning bör anskaffas för 100 009 kr. Ersättning av enheter för VOR- och DME-anläggningar kostar sammanlagt 200 000 kr.
Nuvarande radarpresentationssystem vid Stockholm ACC (Area Control Center) har utnyttjats till sin fulla kapacitet beträffande anslutna
2 Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 273
arbetspositioner. Trafikökningen kräver en förstärkning av antalet radarpositioner och år 1975 beräknas antalet erforderliga radarpositioner uppgå till nio jämfört med nulägets sex. För att effektiviteten i trafikledningssystemet skall kunna ökas och personalbehoven hållas vid rimlig nivå krävs att radarpresentationen databehandlas i mycket högre grad än som är möjligt med den befintliga utrustningen. Kostnaden härför beräknas till 15 milj. kr., varav 3 milj. kr. erfordras under budgetåret 1972/73.
Sekundärradar (SSR = Secondary Surveillance Radar) blir i allt högre grad ett grundläggande hjälpmedel för trafikövervakningen. Det är nödvändigt att införa detta även i Göteborg FIR. En sekundärradarstation avses därför installeras intill primärradarstationen vid Härryda. Kostnaden beräknas till 1,1 milj. kr., varav 300 000 kr. under budgetåret 1972/73.
Tillsammans med SSR-stationerna i Stockholm och Malmö kommer Härryda SSR att ge täckning inom stora delar av det kontrollerade luftrummet i syd- och mellansverige. För att kunna utnyttja all den information som erhålls från radarstationen i Härryda, inkl. SSR, erfordras en extraktor. Denna kommer dels att utnyttjas för presentation av radarinformationer i Göteborg ACC, men även för att medge överföring av informationer till Malmö ACC. Överföringen till Malmö erfordras för att ge förbättrad radartäckning i det högtrafikerade området över Jönköping och söder därom, samt som komplement till radartäckningen i luftled A9 mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn. Kostnaden uppgår till I milj. kr., varav 300 000 kr. erfordras under budgetåret 1972/73.
I Sundsvall ACC plancras en ny arbetsposition bli inrättad till en kostnad av ca 100 000 kr.
För att kunna upprätthålla en acceptabel beredskap och undvika långa perioder med anläggningar ur funktion, har det visat sig nödvändigt att anskaffa ytterligare reservenheter och testutrustningar för samt utföra vissa modifieringar av radaranläggningar. Kostnaden för dessa anskaffningar uppgår till 1,1 milj. kr., varav 200 000 kr. behövs under budgetåret 1972/73.
På grund av den ökande trafiken och det förhållandet att radar mer och mer blivit det primära hjälpmedlet för separation av flygtrafik, har det blivit nödvändigt att få en förbättrad radarbild. Därför erfordras en komplettering av DECCA-radarstationen för Stockholm ACC med Moving Target Indicator (MTI. Kostnaden härför beräknas till 500 000 kr.
För att minska omfattningen av det interna överförandet av informationer inom vissa kontrollcentraler, planeras anskaffning av ITV med bildskärmar för dataöverföring till en kostnad av 609 000 kr., varav 300 000 kr. behövs under budgetåret 1972/73.
Utbyte och nyanskaffning av diverse telefaxutrustning erfordras till en kostnad av ca 400 000 kr. Diverse kontorsmaskiner behöver anskaffas för ca 100 000 kr.
[ Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 274
För anskaffning av fordon, maskiner och redskap beräknas 11,1 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Härav avser 2,9 milj. kr. brandbilar enligt den av verket tidigare redovisade planen för upprustning av räddningstjänsten.
Kostnaden för denna beställning är 11,6 milj. kr. och fördelar sig med 2,9 milj. kr. på vardera budgetåren 1970/71, 1971/72, 1972/73 samt 1973/74. Erforderlig materiel på de militära flygplatserna upplåtna för civil luftfart är inte medtagen i denna beställning. Om försvaret inte självt anskaffar dylik materiel måste verket beställa ytterligare 6 brandbilar till en kostnad av ca 2 milj. kr.
Under tiden fram till vintern 1974 planerar verket att på alla flygplatser höja kvaliteten på sin snöröjning så att även vintertid en banyta som är fri från snö, slask och is kan erhållas. Detta åstadkoms med hjälp av mekanisk bearbetning med borstande och blåsande maskiner, fläktsopmaskiner, samt vid besvärliga förhållanden insats av kemikalier. Härigenom kan linjefarten tillgodoräkna sig ökad regularitet. Kostnaden för denna upprustning kan uppskattas till ca 6 milj. kr. Kostnaderna kommer att fördelas över flera budgetår nämligen 1971/72 500 000 kr., 1972/73 2 milj. kr., 1973/74 2 milj. kr. samt reste-
rande på 1974/75. För att få underlag för val av materiel samt arbets-
sätt planerar verket att under vintern 1971/72 utföra prov med vissa maskintyper. Proven skall liksom tidigare utföras i samarbete med flygvapnet.
Verkets plogbilar utgörs till största delen av fordon som nu är äldre än 10 år. För att säkerställa tillförlitligheten måste plogbilar beställas till cn kostnad av 2,5 milj. kr. I denna beställning är 2,2 milj. kr. ersättningsanskaffning. Kostnaderna fördelas med 500 000 kr. på 1971/72 och 1 milj. kr. på vardera 1972/73 och 1973/74.
Sommarfälthållningen skall inriktas på att öka renhållningsgraden på trafikområdet. Övergången till jetflygplan kräver förbättrad renhållning.
Verkets stationstjänst inriktas på att under budgetåret 1972/73 överta ramptjänsten på ytterligare två av verkets flygplatser. För denna sektor har behovet beräknats till 2 milj. kr. varav 1,1 milj. kr. utgörs av ersättningsanskaffning.
För flygplatsen på Sturup erfordras 1,5 milj. kr. till dragtruckar och nosbryggor.
För fortsatt projektering och uppförande av byggnaden för den nya flygledarskolan vid Sturup beräknas under budgetåret
1972/73 7,4 milj. kr.
De sammanlagda kostnaderna för här redovisade arbeten uppgår till 140 milj. kr. Härav avser 108,5 milj. kr. sådana objekt för vilka kommunala bidrag skall utgå. De kommunala bidragen beräknas uppgå till 40,7 milj. kr. utgörande 37,5 26 av angivet belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 275
Återstoden (140,0 — 40,7)= 99,3 milj. kr. faller på staten. Luftfartsverket räknar med en investeringsram av denna omfattning för budgetåret 1972/73.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 74).
Affärsverksdelegationen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Postverket (s. 215).
Linjeflyg AB (LIN) understryker vikten av att tidigare framställningar beträffande en modernisering av Bromma flygplats genomförs. På Umeå flygplats är de av luftfartsverket föreslagna lokaldispositionerna otillräckliga för LIN:s behov. På Örnsköldsviks flygplats föreligger ett akut behov av väderskyddade ramptjänstutrymmen. På Visby flygplats bör redan under budgetåret 1972/73 tas upp medel för utökning av stationsbyggnaden. I fråga om Kalmar flygplats är det nödvändigt att stationsbyggnaden utökas och utrymme för rampmateriel planeras in under budgetåret 1972/73. På Ängelholm flygplats föreligger ett akut behov av utökning av stationsplattar. För samtliga flygplatser finns behov av ombyggnad av stationsbyggnaderna.
LIN framhåller vidare att de militära flygplatserna inte uppfyller primära hinderfribetskrav för det reguljära inrikesflyget och hemställer att frågan tas upp till behandling på departementsnivå.
Vidare hemställer LIN bl. a. att en sådan omfördelning i luftfartsverkets anslagsframställning genomförs att sekundärinflygningsriktningen på flygplatserna så långt det är tekniskt möjligt standardmässigt utrustas för instrumentinflygning med fullständig ljusutrustning enligt kategori-I, inkl. VASIS.
Scandinavian Airlines System (SAS) tar bl. a. upp den bristande kapaciteten i stationsbyggnader och plattformsanläggningar på Arlanda flygplats. I fråga om inrikesstationen yrkar SAS på att medel redan budgetåret 1972/73 ställs till förfogande för en tillbyggnad. På Torslanda flygplats bör bl. a. en ny separat byggnad av enkelt utförande uppföras för inrikestrafiken för att därigenom öka kapaciteten i nuvarande passagerarbyggnad. De av luftfartsverket föreslagna investeringarna på Luleå och Norrköpings flygplatser understöds starkt av SAS. Vad gäller Kiruna flygplats hemställer SAS att arbetslokaler för SAS tekniska tjänst inreds i hangaren.
Slutligen framhåller SAS att utökningen av antalet VOR-stationer i Röd 1 kan begränsas till tre, med en i vardera Trosa, Svappa och Purup.
Flygtrafikledningskommittén har inget att erinra mot luftfartsverkets anslagsframställning som väsentligen synes överensstämma med de lång-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 276
siktiga investeringsförslag kommittén framlagt i betänkandet Flygtrafikledning 1980 — system och organisation (stencil K. 1971: 2).
Departementschefen
I prop. 1971: 1 (bil. 8 s. 203) angavs investeringsramen för luftfartsverket för budgetåret 1971/72 till 71,4 milj. kr. Utfallet beräknas nu till 66.8 milj. kr. Härtill kommer emellertid investeringar 1 sysselsättningsfrämjande syfte, vilka f. n. beräknas uppgå till sammanlagt 5,6 milj. kr. under året. Totalt skulle därmed investeringarna uppgå till 72,4 milj. kr. Jag räknar därför i detta sammanhang med att investeringsramen behöver höjas med 1 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 räknade luftfartsverket i sin anslagsframställning med en total investeringsomslutning om 140 milj. kr. Verket har scnarce i skrivelse den 7 oktober 1971 anmält att totalkostnaden för Malmö-Sturups flygplats kommer att öka med 7,1 milj. kr., varför den sammanlagda investeringsomslutningen under budgetåret 1972/ 73 skulle uppgå till 147,1 milj. kr., varav 115,0 milj. kr. för arbeten som förutsätter kommunala bidrag enligt de normer för vilka redogjorts i prop. 1967: 57 (s. 48). Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 103,7 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken har jag ansett mig böra förorda en investeringsram av 88,3 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen av en total investeringsvolym av
121,6 milj. kr.
Innan avtal träffats om bidrag till de objekt som kan rymmas inom den angivna ramen, kan någon cxakt fördelning på flygplatser eller objektsgrupper av det tillgängliga medelsutrymmet inte göras. Av följande sammanställning framgår dock hur de totala investeringarna i stort beräknas komma att fördela sig under budgetåret 1972/73. Sammanstillningen visar också utfallet för budgetåret 1970/71 och den i prop. 1971: 1 beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår.
Huvuddelen av investeringarna på Arlanda flygplats avser åtgärder i det nya stationsområdet. Under innevarande budgetår påbörjas projekteringsarbetet avseende den utrikes stationsbyggnaden med tillhörande fältanläggningar. Projekteringsarbetet avses bedrivas i sådan takt att utbyggnadsfrågan kan anmälas för 1973 års riksdags vårsession. Under budgetåret —1972/73 fortsätter projekteringsarbetena och påbörjas vissa förberedande fältarbeten. Jag beräknar för dessa arbeten sammanlagt 21.8 milj. kr., varav 13,6 milj. kr. utgör statens andel.
I investeringsvolymen för Arlanda ingår också 8,4 milj. kr. — varav 5,2 milj. kr. statens andel — för arbeten på den särskilda anläggningen för chartertrafik, vilken skall avlasta nuvarande stationsbyggnad intill
Prop, 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 277
1970/71 1971/72 1972/73
Utfall Beräknad i Verket Departements-
prop. 1971:1 chefen
milj. kr.
Arlanda 6,6 35,6 41,6 37,6 Sturup 19,7 34,9 41,7 41,7 Ny flygplats i göte-
| borgsregionen | . 0,2 | 6,5 | 9,5 | 6,3 |
| Övriga flygplatser | 8,3 | 8,3 | 22,2 | 9,6 |
| Radio och tele, en-route | 5,8 | 5,9 | 11,8 | 8,5 |
| Fordon, maskiner, redskap 7,4 | 8,0 | 11,1 | 9,0 | |
| Vissa byggnader | — | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| Diverse mindre arbeten | 1,4 | 1,2 | 1,5 | 1,2 |
| Flygledarskola i Sturup | 0,4 Summa 49,8 | 2,6 103,3 | 17,4 147,1 | 7,4 121,6 |
| Avgår kommunalt | 11,4 | 31,9 | 43,4 | 33,3 |
bidrag Statlig kostnadsandel 38,4 71,4 103,7 88,3
dess det nya stationsområdet färdigställts. Delar av plattformen beräknas kunna tas i bruk under hösten 1972, byggnaden under våren 1973 och plattformen i dess helhet under hösten 1973.
Den beräknade investeringsvolymen medger vidare ett planenligt fullföljande av arbetena med Sturups flygplats, som beräknas tas i bruk i december 1972. Totalkostnadsramen beräknas överstiga den ursprungligen angivna med 7,1 milj. kr. till följd av olika ändrade förutsättningar för projektet, bl. a. väsentligt större schaktningskostnader än beräknat samt ökade brandtjänstutrymmen enligt de nya normer som verket dragit upp för brandtjänstverksamheten på flygplatserna.
I enlighet med vad jag anmälde i prop. 1971: 1 (bil. 8 s. 205) har Kungl. Maj:t i april 1971 godkänt överenskommelsen mellan staten och berörda kommunala intressenter om avveckling av Torslanda flygplats samt anläggande av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda. Arbetena på den nya flygplatsen skall bedrivas med utgångspunkt i en av Kungl. Maj:t under innevarande budgetår fastställd arbets- och tidsplan. I det förslag till sådan plan som f.n. utarbetas inom luftfartsverket skall — i enlighet med uttalanden av riksdagen i samband med behandlingen av föregående års statsverksproposition — beaktas möjligheterna att åstadkomma tidigareläggning av projektet. Under budgetåret beräknar jag 6,3 milj. kr., varav 3,9 milj. kr. statens andel, för fortsatt program- och projekteringsarbete.
Vad gäller övriga flygplatser har jag beräknat medel för fortsatt säkerhets- och kapacitetsmässig upprustning. Den föreslagna investeringsramen bör medge planenlig ersättning och nyanskaffning av radiooch teleutrustning en-route. I sammanhanget vill jag nämna att den s.k. flygtrafikledningskommittén i juli 1971 avlämnat delbetänkandet Flygtrafikledning 1980 — System och organisation. Betänkandet är f. n.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 278
föremål för remissbebandling och jag räknar med att en särskild proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under år 1972.
Den kraftiga upprustningen av objektsgruppen fordon, maskiner och redskap fortsätter. Bl. a. medger ramen ctt fullföljande av verkets planer för upprustning av efterforsknings- och räddningstjänsten vid trafikflygplatserna.
Vad beträffar flygtrafikledarskolan i Sturup kan jag nämna att jag under året tillkallat särskilda sakkunniga att tills vidare leda planeringsarbetet för den nya skolan. Den nuvarande planeringen är inriktad på att skolan skall kunna tas i bruk under hösten 1974.
Anslaget till flygplatser m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73 | 88,3 |
| 10 ZY, marginal | 8,8 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1972 | —9,1 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1972/73 | 88,0 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygplatser m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 88 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 279
IV. Statens utlåningsfonder
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten har till syfte att genom lånestöd främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av rikets bestånd av mindre fartyg. Företräde till lån skall ges mindre rederier. Lån ur fonden beviljas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Låneverksamheten regleras genom kungörelsen (1971: 324) om lånefonden för den mindre skeppsfarten och instruktionen (1971: 325) för lånenämnden för den mindre skeppsfarten.
Lånenämnden för den mindre skeppsfarten
Under budgetåret 1970/71 beviljade lånenämnden åtta lån om sammanlagt 3,4 milj. kr. Motsvarande belopp utgjorde under budgetåren 1968/69 och 1969/70 5,3 resp. 6,3 milj. kr.
Kapitaltillgångarna i fonden uppgick den 30 juni 1971 till 52,8 milj. kr., varav 34,3 milj. kr. utgjorde utestående lån.
För innevarande budgetår beräknas 24,4 milj. kr. stå till förfogande för utlåning. Av detta belopp utgör 17,7 milj. kr. de vid föregående budgetårs utgång disponibla medlen och 6,7 milj. kr. de återbetalningar som förutses inflyta i amorteringar.
Nämnden bedömer att det för budgetåret 1972/73 disponibla beloppet blir ca 20 milj. kr. Tillgången på medel för utlåning förutses därmed bli fullt tillräckligt under budgetåret 1972/73, varför endast ett nominellt investeringsanslag om 1 000 kr. begärs.
Nämnden beräknar att inflytande räntor under budgetåren 1971/72 och 1972/73 kommer att uppgå till ca 2 milj. kr. Nämndens administrationskostnader, som betalas av de inflytande räntemedlen, beräknas för budgetåret 1972/73 uppgå till 80 000 kr.
Departementschefen
Vid utgången av innevarande budgetår beräknas de för utlåning disponibla medlen uppgå till ca 14 milj. kr. Under nästa budgetår beräknas ca 6 milj. kr. komma att återbetalas i amorteringar. Totalt bör följaktligen ca 20 milj. kr. stå till förfogande för utlåning under budgetåret 1972/73. Jag förordar, att anslaget förs upp med ett formellt belopp om 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för budget-
året 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 280
V. Fonden för låneunderstöd
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1971/72
I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1970: 26, SU 1970: 57, rskr 1970: 162) har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 november 1970 godkänt en överenskommelse mellan Sverige, Danmark och Norge om att för perioden den 1 oktober 1970—den 30 september 1975 förnya och höja den ekonomiska garanti, som lämnats till de i konsortiet Scandinavian Airlines System samverkande skandinaviska luftfartsbolagen, dels genom överenskommelse den 20 augusti 1959, dels genom tilläggsöverenskommelsen den 18 juni 1963 till nämnda överenskommelse och vilka båda genom ny överenskommelse den 31 augusti 1966 förlängts att gälla intill den 30 september 1970. Överenskommelsen innebär för Sveriges del att Aktiebolaget Aerotransport under ifrågavarande period erhåller en årlig garanti intill högst 15 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1971/72 för
budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000
kr. | |
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 281
IX. Diverse kapitalfonder
A. STATENS VÄGVERKS FÖRRÅDSFOND
Balansräkningen per den 30 juni 1971 för vägverkets förrådsfond visar, att fondens tillgångar uppgick till sammanlagt 631,4 milj. kr., varav 146,2 milj, kr. avsåg fastigheter m. m., 466,2 milj. kr. inventarier och förråd samt återstående 19 milj. kr. utgjorde tillgångar av finansiell natur.
Kapitalbehållningen inkl. balanserade medel uppgick till 268,7 milj. kr .Under budgetåret 1970/71 ökade behållningen med 4,1 milj. kr.
I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 6,75 Z. Det sålunda beräknade överskottet har för budgetåret 1970/71 uppgått till 18,2 milj. kr. vilka tillgodoförts driftbudgetens inkomster under posten Övriga diverse kapitalfonder.
Under budgetåret 1970/71 har verket iklätt sig betalningsansvar för beställningar om 16,3 milj. kr. för leverans under budgetåret 1971/72, om 10,5 milj. kr. för leverans under budgetåret 1972/73 och om 4,9 milj. kr. för leverans under budgetåret 1973/74.
Statens vägverk
I skrivelse den 25 augusti 1971 har statens vägverk hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1972/73 enligt följande.
Vägmaskiner m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
| 1970/71 | 5 400 000 56 200 000 56 000 000 |
| 1971/72 | 5 600 000 56 200 000 256 200 000 |
| 1972/73 verket | 5 600 000 100 000 000 296 000 000 |
| departementschefen | 5 600 000 56 200 000 156 200 000 |
1 Preliminärt belopp.
Medelsförbrukning under budgetåren 1970/71—1972/73
För budget året 1970/71 var investeringsramen 56 milj. kr. Verket har utnyttjat ramen helt.
För budgetåret 1971/72 är investeringsramen 56,2 milj. kr. Verket räknar med att ramen kommer att utnyttjas helt.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 282
För budgetåret 1972/73 föreslår verket en medelsförbrukningsram av 96 milj. kr. Av ökningen i förhållande till innevarande budgetår utgör 6,9 milj. kr. prisomräkning.
Investeringsprogram
Investeringsprogrammet för förrådsfonden under budgetåren 1970/ 71—1972/73 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).
Objektgrupp Faktisk Beräknad Förslag
| | utgift | utgift | |
| 1970/71 | 1971/72 | 1972/73 |
| Driftanläggningar 9 216 | 5 950 | 12 800 |
Motorfordon och väg-
| maskiner | 39 968 | 42 700 | 73 900 |
| Färjor m. m. | 6 216 | 7 000 | 8 500 |
| Muddringsmateriel | 97 | 100 | 100 |
| Diverse och oförutsett | 600 56 000 | 450 56 200 | 700 96 000 |
Beträffande de olika objektgrupperna anför verket följande.
Driftanläggningar
Medelsbehovet under budgetåret 1972/73 för att avsluta tidigare påbörjade byggnadsobjekt beräknas till 3 milj. kr. För påbörjande av nya större objekt avsedda att ersätta och komplettera äldre byggnader be-
räknas 5,5 milj. kr. En kursgård vid Ladvik i Stockholms län kostnadsberäknad till 2 milj. kr. ingår häri. För smärre objekt beräknas 1,5 milj. kr. För diverse markförvärv beräknas 1,7 milj. kr. och för viss projektering 135 000 kr. Prisomräkning uppgår till 900 000 kr.
Motorfordon och vägmaskiner
I följande sammanställning redovisas verkets maskin- och fordons-
park samt verkets anskaffningsprogram.
Fordons-/maskinslag Innehav Beräknat «Beräknat
30.6.1971 — innehav innehav
30.6.1972 — 30.6.1973
| Lastbilar | 1115 | 1 000 925 | |
| Paketbilar | 871 | 900 885 | |
| Terrängbilar | 68 | 60 | 60 |
| Väghyvlar | 899 | 850 850 | |
| Vägvältar | 378 | 310 292 | |
| Krossar | 172 | 137 | 137 |
| Sorteringsverk | 141 | 100 | 100 |
| Generatoraggregat | 228 | 213 | 183 |
| Skoplastare | 645 | 620 608 | |
| Kompressorer | 356 | 290 290 |
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 283
Utöver i sammanställningen redovisade fordon och maskiner, för vilka investeringsutgifterna beräknas till ca 56,2 milj. kr., tar verket upp ctt belopp av ca 12,2 milj. kr. för anskaffning av diverse maskiner m. m. samt för prisomräkning 5,5 milj. kr.
Till gruppen övriga maskiner har hänförts bl.a. släpvagnar, schaktoch planeringsmaskiner, bandtransportörer, elcentraler, betongmaskiner, målningsmaskiner, snöslungor, verkstadsmaskiner m.m. Verket finner det inte möjligt att upprätta en detaljerad investeringsplan för dessa maskinslag. |
Den faktiska resp. beräknade utvecklingen av antalet enheter inom maskincentralförrådet framgår av följande sammanställning.
| Fordons-/maskinslag | Avskriv- ningstid 1966 år | Per den 30.6 år 1972 st. | 1976 | |
| Lastbilar | 8 | 1307 | 1 000 | 925 |
| Paketbilar | 5 | 788 | 900 | 885 |
| Terrängbilar | 5 | 306 | 60 | 60 |
| Väghyvlar | 10 | 1018 | 850 | 850 |
| Vägvältar | 8—10 | 334 | 310 | 292 |
| Krossar | 8—12 | 303 | 137 | 137 |
| Sorteringsverk | 6 | 339 | 100 | 100 |
| Generatoraggregat | 6 | 404 | 213 | 183 |
| Skoplastare | 6 | 597 | 620 | 608 |
| Kompressorer | 8 | 612 6 008 | 290 4 480 | 290 4 330 |
Lastbilar. Investeringarna i 3-axliga (boggi-) lastbilar med lastförmåga ca 13 ton har medfört att verkets transportkostnader väsentligt kunnat nedbringas. Vägverket beräknar att den 1.7.1972 förfoga över 580 st. boggibilar. Detta antal täcker behovet. Som komplement erfordras en mindre lastbil med lastförmåga ca 8 ton. Av denna biltyp har verket 390 st. och av dessa är 75 st, äldre än 8 år och beräknas behöva ersättas under budgetåret 1972/73.
Paketbilar. För lätta transporter använder verket fordon som inte är försedda med tipp och med mindre lastförmåga. Verket har två typer av paketbilar, en med lastförmåga ca 1 ton, och en med lastförmåga ca 3 ton. Ca 140 bilar blir under budgetåret 1972/73 äldre än 5 år, vilket innebär att de är i behov av renovering för att kunna hållas i tjänstbart
Terrängbilar. 97 Z& av parken är budgetåret 1972/73 avskriven och kräver ersättning.
Väghyvlar. Vägverket har med Bolinder-Munktell och AB Nordverk avtal om tillverkning av totalt 250 st. 16 tons väghyvlar. Av dessa planeras 98 st. att levereras under budgetåret 1972/73.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 284
Vältar. Den förbättrade samordningen av maskinutnyttjningen medför att för budgetåret 1972/73 endast en begränsad ersättningsanskaffning erfordras. Således behöver endast 15 st. 1,5 tons självgående vibrationsvältar och 25 st. bogserade 3,5 tons vibrationsvältar anskaffas.
Krossar. En reducering med 21 46 av antalet enstegsverk har kunnat ske. Någon investering i krossar och sorteringsverk erfordras inte utöver en begränsad ersättningsanskaffning av 10 st. sandavskiljare avsedda för produktion av sandningssand.
Generatoraggregat. Reduceringen av antalet krossanläggningar medför även en nedskärning av antalet generatoraggregat. De nya konstruktioner av mobila aggregat med effekt upp till 250 KVA av vilka vägverket inköpt ett antal möjliggör cen ytterligare reducering av tillverkningskostnaderna för krossgrus. Under budgetåret 1972/73 beräknas ytterligare 50 st. aggregat anskaffas.
Skoplastare. För att få fram en med hänsyn till förarkomfort och bul- Jernivå lämplig maskin har under budgetåret 1970/71 inköpts 5 st. Bo- Jinder-Munktell LM 621 och 5 st. Massey-Fergusson MF 11 för provning under hösten 1971. På grundval av dessa prov beräknas 70 st. maskiner kunna upphandlas våren 1972. Under budgetåret 1972/73 erfordras genom att huvuddelen av maskinerna är nedslitna ersättning av 180 st. lastmaskiner.
Kompressorer. Den tekniska utvecklingen av dammningsbegränsande anordningar vid bergborrning beräknas hösten 1971 ha kommit så Jångt att vägverket kan anskaffa sådana och i kombination härmed även 50 st. kompressorer anpassade för dessa anordningar. För budgetåret 1972/73 erfordras en anskaffning av 70 st. sådana kompressorer som ersättning för de enheter som är äldre än 8 år.
Färjor m. m. Verket förslag till investeringsplan för färjor m. m. upptar ersättnings- och nyanskaffning för 7,8 milj. kr., varav 5,8 milj. kr. avser färdigställande av tidigare påbörjade färjor och 185 000 kr. diverse ombyggnadsarbeten. Det ökade trafikunderlaget i Stockholms och Göteborgs skärgårdar motiverar en förstärkning av färjebeståndet på flera leder såsom till Blidö, Gräsö, Öckerö och Björkö.
Muddringsmateriel. Verket, som ännu ej hunnit arbeta fram en långtidsplan för hamnbyggnadsverksamheten, saknar underlag för bedömning av investeringsbehovet. Verket räknar tills vidare med ett årligt medelsbehov av 100 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 285
Reservbromateriel. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 oktober 1970 har denna materiel avförts från fonden per den 30 juni 1971.
Diverse och oförutsett. För budgetåret 1972/73 beräknar verket att ett belopp om 700 000 kr. bör stå till verkets förfogande för att göra det möjligt att möta diverse smirre kostnader som nu inte kan förutses.
Verket hemställer om bemyndigande att för budgetåret 1975/76 ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp av 30 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 74).
Departementschefen
För budgetåret 1972/73 har statens vägverk föreslagit en medels- . förbrukning av 96 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken har jag förordat en investeringsram för nästa budgetår av 56,2 milj. kr., vilket innebär oförändrat investeringsutrymme i förhållande till innevarande budgetår.
Genom att ett flertal driftanläggningar kunnat påbörjas under innevarande budgetår med tilldelade beredskapsmedel har ett minskat behov av ordinarie investeringsmedel inträtt. De särskilt anvisade beredskapsmedlen uppgar till sammanlagt ca 9 milj. kr. Som jag nämnt vid min genomgång av vägverkets driftbudgetanslag bör alla ansträngningar vidtas för att nedbringa de fasta kostnaderna till den nivå, som ger verket erforderlig valfrihet mellan egna och inlejda resurser. Detta talar för en försiktig anskaffningspolitik. De ekonomiska möjligheterna att i ökad utsträckning förhyra vissa fordon och maskiner för att därigenom undvika bindning av eget kapital bör tillvaratas.
Den föreslagna medelstilldelningen bör medge bl. a. erforderliga ersättningsanskaffningar och moderniseringar inom gruppen motorfordon och vägmaskiner.
Påbörjade anskaffningar av färjor m. m. kan iäven fullföljas. I avvaktan på att vägverket lägger upp en plan för utnyttjandet av egen muddringsmateriel bör tills vidare inga större anskaffningar ske.
Av följande sammanställning framgår hur förrådsfondens investeringar under nästa budgetår i stort beräknas fördela sig på de olika tillgångsgrupperna i jämförelse med utfallet för budgetåret 1970/71 och den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår. (tusentals kr.)
10 Riksdagen 1972.1 saml. Nr I. Bil. 8
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 286
1970/71., 1971/72 1972/73
Departements- Objektgrupp Utfall ;E Beräknat Vägverket chefen
Driftanläggningar 9 200 6 000 12 800 3 500 Motorfordon och väg-
| maskiner m. m. | 40 000 46 300 73 900 | 48 400 | ||
| Färjor m. m, | 6 200 3 700 8 500 | 4 000 | ||
| Muddermateriel | 100 | [0] | 100 | 0 |
| Reservbromateriel | 500 | — | — | — |
| Diverse och oförutsett | 56 000 56 200 926 000 | 300 | 700 | 30 56 200 |
Anslaget till vägmaskiner m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen under nästa budgetår.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73 | 56,2 |
| 10 7, marginal | 5,6 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1972 | —5,6 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1972/73 | 56,2 |
Jag förordar vidare, att verket erhåller ett i förhållande till inncevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 30 milj. kr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under budgetäret 1975/76.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 56 200 000 kr.;
[a - medge att statens vägverk lämnas det beställningsbemyndigan-
de jag förordat i det föregående.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 287
B. SJÖFARTSVERKETS FOND
Balansräkningen per den 30 juni 1971 för sjöfartsverkets fond visar att tillgångarna uppgick till sammanlagt 384,5 milj. kr., varav 85,2 milj. kr. avsåg fastigheter, 219,3 milj. kr. fartyg m. m. och 80 milj. kr. inventarier.
Kapitalbehållningen uppgick till 206,1 milj. kr. Under budgetåret 1970/71 ökade behållningen med 7,9 milj. kr.
I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 6,75 2. Det beräknade överskottet uppgick för budgetåret 1970/71 till 13,9 milj. kr. som tillgodoförts driftbudgetens inkomstsida under posten Övriga diverse kapitalfonder.
Sjöfartsverket
I skrivelse den 16 augusti 1971 har sjöfartsverket hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1972/73 under sjöfartsverkets fond.
Sjöfartsmateriel m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
| 1970/71 | 800 000 225 200 000 22 900 000 |
| 1971/72 | 23 100 000 12 200 000 313 100 000 |
| 1972/73 verket , | 200 000 42 100 000 338 500 000 |
| departementschefen | 200 000 18 500 000 317 000 000 |
1 Varav 2,3 milj. kr. på tilläggsstat. 2 Varav 2 milj, kr. överförts till budgetutjämningsfonden per den 1 juli 1971. 3 Preliminärt belopp.
Medelsförbrukning under budgetåren 1970/71-1972/73
För budgetåret 19707/71 minskades investeringsramen genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1971 till 19,5 milj. kr. beroende på överföring av 2,3 milj. kr. till budgetåret 1971/72. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1971 vidgades investeringsramen. för budgetåret 1970/71 till 23,7 milj. kr., sedan riksdagen anvisat 2,3 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1971: 75 bil. 4, TU 1971: 4, rskr 1971: 115). Medelsförbrukningen stannade vid 22,9 milj. kr.
För budgetåret 1971/ 72 har investeringsramen, efter överföring till budgetutjämningsfonden av 2 milj. kr. av de från budgetåret 1970/71 överförda medlen, fastställts till 13,1 milj. kr. Sjöfartsverket räknar med att utnyttja ramen helt. .
För budgetåret 1972/73 föreslår verket en medelsförbrukning av 38.5 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 288
Investeringsprogram
Av följande sammanställning framgår faktisk resp. beräknad medelsförbrukning för budgetåren 1970/71—1972/73 (milj. kr.).
Faktisk Beräknad utgift
utgift
1970/71 1971/72 1972/73
| Sjösäkerhet | 13,6 | 8,9 | | 13,3 |
| Sjökartläggning | 1,7 | 2,4 | 17,8 |
| Isbrytarfartyg | 7,6 | 1,7 | 16,8 |
Statliga fiskehamnar och farleder — 0,1 0,3 Utrustning för fartygsverksamhet — — 0,1
Återställande av havererade
tillgångar — — 0,2
22,9 13,1 38,5
Utöver vad som framgår av den allmänna sjöfartsöversikten (s. 120) anför verket följande beträffande de olika objektgrupperna.
Sjösäkerhet
Investeringarna under objektgruppen Sjösäkerhet beräknas för perio-
den 1972/73—1976/77 hålla sig inom en ram av 13—14 milj. kr. per budgetår. Jämfört med fjolårets långtidsplan har investeringsvolymen höjts i fråga om hamnar och tjänstelokaler, lotsbåtar och distriktsfartyg samt
radionavigeringsstationer.
Programmet för ersättning av fyrskepp med bottenfasta fyrar är i det
närmaste slutfört. Efter budgetåret 1972/73 kommer inte något fyrskepp
att finnas kvar i tjänst. Den nu återstående investeringskostnaden beräknas till 3,9 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. förutsätts falla på arbeten som kommer att utföras i sysselsättningsfrämjande syfte i samråd med arbeismarknadsstyrelsen.
Såsom anmälts i tidigare anslagsframställningar pågår utbyte av bojar
mot mindre fyrar. Enligt gällande planer sker utbytet i första hand inom sådana områden där trafikintensiteten är hög och där isförhållandena medför att bojarna måste vara intagna långa perioder då trafik ännu pågår. Investeringskostnaderna för dessa fyrar uppgår till 2,3 å 2.5 milj. kr.
per år. Härtill kommer ett investeringsbehov av 200 000 kr. per år för andra mindre fyrar samt ett lika stort belopp för anläggning av helikop-
terplattformar, överliggningsrum o. d. Sistnämnda åtgärder krävs på avsides belägna, automatiserade fyrar för att möjliggöra snabb service.
Fyrautomatiseringen fortsätter och beräknas kunna avslutas under
den nu aktuella planperioden. Automatiseringen möjliggör successiva personalminskningar. Takten i automatiseringen har anpassats till fyrpersonalens naturliga avgång. Budgetåret 1976/77 kommer endast en
Prop. 1972:1 Bilaga 6 Kommunikationsdepartementet 289
knapp tredjedel av nuvarande personalkader som är ca 100 man att återstå.
För tele- och fyrmateriel räknar verket med en successiv ökning av investeringsbehovet med 400 000 kr. per budgetår från det begärda beloppet om 2,1 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Ökningen får ses mot bakgrund av de år från år stigande återanskaffningskostnaderna för det automatiserade fyrväsendet, kostnaderna för förbättrade VHF-anläggningar vid lotsplatserna, förändringar i det internationella maritima frekvensbandet, införandet av radarrespondrar, dubblering av viss apparatur på de större lotsplatserna samt vissa åtgärder i personalbesparande syfte.
I fråga om hamnar och tjänstelokaler har tidigare beräkningar av investeringsbehoven visat sig alltför låga. Anledningen härtill är bl. a. att byggnadskostnaderna på svårtillgängliga platser såsom Rödkallen, Söderarm och Nidingarna vid detaljprojekteringen visat sig uppgå till högre belopp än som tidigare uppskattats. På sikt beräknas dock investeringskostnaderna kunna nedbringas. För budgetåret 1972/73 tar verket upp 2 milj. kr.
För att tillgodose investeringsbehovet av lotsbåtar krävs en revidering av tidigare långtidsplan. Erfarenheterna har visat att en fortlöpande modernisering av båtbeståndet för att nå fram till snabbare utsättning och avtagning av lots liksom till kortare befordringstider vid transporter av personal till och från lotsuppassningar blir allt angelägnare med hänsyn till såväl utnyttjandet av personalen som till servicen för sjöfarten. Även från social synpunkt är ett förbättrat båtbestånd motiverat. Ökningen av varvskostnaderna motiverar en snabbare ersättning av de äldre båtarna.
I förra årets långtidsplan togs för budgetåren 1974/75 och 1975/ 76 upp medel för en ny gasningsjakt som ersättning för den år 1950 byggda Scefyr. Med hänsyn till fartygets tillstånd är det nödvändigt att tidigarclägga crsättningsanskaffningen till budgetåret 1972/73. Anskaffningskostnaden beräknas till 500 000 kr. Byggnadssektionens arbetsfartyg, som är ett utrangerat tjänstefartyg, fyller inte kraven på sjövärdighet. Verket anser det nödvändigt att förfoga över åtminstone ett kombinerat arbets- och dykarfartyg. Undersökningar om lämplig fartygstyp pågår. Kostnaden för anskaffning av fartyget uppskattas till ca 1 milj. kr. för ett vart av budgetåren 1973/74 och 1974/75. Totalt beräknas investeringskostnaderna för lotsbåtar och distriktsfartyg stiga från 1,7 milj. kr. budgetåret 1971/72 till 4 milj. kr. budgetåret 1976/77.
För sjöräddningsändamål avser verket att under budgetåret 1972/73 bl. a. skaffa en pejlstation för positionsbestämning av nödställda. Efter samråd med övriga organ som deltar i sjöräddningsarbetet räknar sjöfartsverket vidare med att anskaffa en selektortelefonutrustning, interfon. Investeringsbehovet uppgår för budgetåret 1972/73 till 200 000 kr.
Deccastationerna behöver ett årligt anslag för fortlöpande förnyelse
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 290
av utrustningen om 500 000 kr. Under budgetåren 1973/74—1976/77 ökar medelsbehovet till 1,5 milj. kr. per år. Ökningen sammanhänger med att ca 4 milj. kr. avses investerade för att konvertera norrlandskedjorna till den sändningskombination som övriga kedjor har.
Sjökartläggning
Verket räknar med betydande ökningar i investeringsvolymen för objektgruppen Sjökartläggning. Resultatet av årets avtalsförhandlingar och de nya arbetstidsbestämmelserna har särskilt stor genomslagskraft i fråga om sjömätningen som har ca 65 2 ställtid och endast ca 35 Z effektiv mätningstid. Detta gör det nödvändigt från kostnadssynpunkt att ytterligare effektivisera mätningsarbetet och förbättra materielens driftsäkerhet. Sådana åtgärder förutsätter betydande investeringar i fartyg och utrustning. Den elektroniska apparaturen för sjömätning utvecklas snabbt. Flera av sjömätningens fartygsenheter måste med hänsyn till ålder och förslitning utrangeras snarast. Fortsatt användning förutsätter reparationer och modernisering i en utsträckning som inte är ekonomiskt försvarbar.
Av det totala investeringsbeloppet för sjömätningsfartyg och båtar under perioden 1972/73—1976/77, 29,3 milj. kr., faller 13 milj. kr. på ett större sjömätningsfartyg för kustsjömätning och 35 milj. kr. på ctt mindre sjömätningsfartyg som avses tjäna som ledarfartyg och basfartyg för till omfattningen begränsade men ofta brådskande civila och militära sjömätningsuppdrag. Drygt 2 milj. kr. avser mindre ledarmotorbåtar, husbåtar och rekognoseringsbåtar, sammanlagt åtta enheter, samt 1,7 milj. kr. lätta fortgående mätningsbåtar. Beträffande de sistnämnda framhålls att förslitningen är kraftig, vilket medför behov av kontinuerlig förnyelse. För budgetåret 1972/73 begärs 7,8 milj. kr., varav 6,3 milj. kr. avser sjömiitningsfartyg och båtar, 1,1 milj. kr. utrustning för sjömätning och 400 000 kr. utrustning för sjökortsframställning. I investeringsbeloppen för sjömätningsfartyg och båtar ingår ersättningsanskaffning av fast utrustning, såsom apparatur för elektronisk positionsbestämning och för avståndshållning m. m.
lsbrytarfartyg
Som framgått av redogörelsen för verksamhetsplanen under den allmänna sjöfartsöversikten tar sjöfartsverket i sitt investeringsprogram för femårsperioden 1972/73—1976/77 upp anskaffning av ytterligare två havsisbrytare samt en för Vänern avsedd mindre isbrytare. Av havsisbrytarna bör den ena vara av samma storlek som den som nu är under byggnad i Finland, dvs. på 22000 hkr, och den andra av Njord-typ eller på 12 000 hkr. De totala kostnaderna för isbrytarmateriel under perioden anges till ca 160 milj. kr.
För den isbrytare som är under byggnad och som väntas bli levererad
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 291
under budgetåret 1974/75 har betalningsansvaret i samband med regleringen av den finska statsskulden till Sverige övertagits av finska staten. Endast kontrollkostnader samt kostnader för vissa mindre tilläggsbeställningar upptas därför i sjöfartsverkets medelsframställning.
För budgetåret 1972/73 begärs 16,8 milj. kr., varav 6 milj. kr. avser en ny Vänernisbrytare och 10 milj. kr. en ny havsisbrytare. Totalkostnaden för den förra har angetts till 12 milj. kr. och för den senare till 84 milj. kr.
Utrustning för fartygsverksamhet
Teknisk utrustning för tillsynsarbetet i fartyg har hittills varit av relativt enkel beskaffenhet. Kostnaderna för sådan utrustning har också varit så begränsade och av sådan natur att de ansetts böra belasta driftsanslagen. Med hänsyn till dels fartygens tilltagande tekniska komplexitet, dels nya krav i tillsynsarbetet — exempelvis beträffande buller i fartyg — dels kraven på en effektivisering av det praktiska tillsynsarbetet, räknar verket numera med att anskaffa mer kvalificerade tekniska hjälpmedel i tillsynsarbetet. Dessa hjälpmedel kommer i många fall att ha så lång livslängd och så hög anskaffningskostnad att de bör invärderas på sjöfartsverkets fond. För perioden 1972/73—-1976/77 har för ändamålet upptagits 50 000 kr. per budgetår.
Statliga fiskehamnar och farleder
För statliga farleder räknar verket med ett investeringsbehov av ca 300 000 kr. per år. Punktvisa fördjupningar, såsom undanskaffande av friliggande stenblock och sandbankar celler breddning av farleder i trånga passager, är i vissa fall nödvändiga för att tillgodose sjösäkerheten. Från säkerhetssynpunkt är det bl, a. angeläget att inom skärgårdsområdena i möjligaste mån avlasta de stora farlederna från trafiken med fritidsbåtar. Verket planerar därför att projektera och anordna särskilda leder för fritidsbåtar i lämpliga områden.
Återställande av havererade tillgångar
För återställande av sjöfartsverkets tillgångar, som förstörts eller skadats genom haveri, brand e. d., upptas fr. o. m. budgetåret 1972/73 ett årligt investeringsbelopp om 200 000 kr.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det yttrande som redovisas under rubriken Vägväsendet (s. 74).
Departementschefen
Sjöfartsverket har beräknat medelsförbrukningen under anslaget Sjöfartsmatericl m. m. för budgetåret 1972/73 till 38,5 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken har jag förordat en investeringsram av 17 milj. kr. Detta innebär en ökning av medelsförbrukningen med nära 4 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Av följande sammanställning framgår hur investeringarna under nästa budgetår i stort beräknas komma att fördela sig på de olika objektsgrupperna. Sammanställningen visar även utfallet för budgetåret 1970/71 och den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår.
| 1970/71 1971/72 Utfall Beräknad | tusental kr. | 1972/73 Verket Departements- | chefen | |
| Sjösäkerhet | 13 607 | 8 900 | 13 300 | 8 000 |
| Sjökartläggning | 1703 | 2400 | 7830 | 2 100 |
| Isbrytarfartyg | 7 600 | 1700 | 16 800 | 6 800 |
Statliga fiskehamnar och farleder — 100 300 50 Utrustning för fartygsverksamhet — — 50 50 Återställande av havererade tillgängar — — 200 —
22 910 13 100 38 480 17 000
För objektsgrupperna Sjösäkerhet och Sjökartläggning förordar jag således en medelsförbrukning av sammanlagt 10,1 milj. kr. Detta bör medge en fortsatt automatisering av fyrväsendet i takt med den naturliga personalavgången samt möjliggöra nödvändiga ersittningsinvesteringar.
För objektsgruppen Isbrytarfartyg har jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i proposition (1971: 126) angående utbyggnad av Trollhätte kanal m. m., beräknat 6 milj. kr. för en för vänernförhållanden avpassad isbrytare. Totalkostnaden för en sådan har — som framgår av det föregående — beräknats till ca 12 milj. kr.
Det av hamnutredningen hösten 1971 avlämnade betänkandet Vintersjöfart har nyligen remissbehandlats. I avvaktan på att beredning ägt rum av betänkandet är jag inte beredd att ta ställning till frågan om en ny havsisbrytare utöver den som nyligen beställts.
För statliga fiskehamnar och farleder samt för utrustning för fartygsverksamhet beräknar jag slutligen sammanlagt 100 000 kr.
Anslaget till Sjöfartsmateriel m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen under nästa budgetår.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 293
milj. kr.
| Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73 | 17,0 |
| 10 24 marginal | 1,7 |
| Avgär beräknad ingående behållning 1.7.1972 | -—0,2 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1972/73 | 18,5 |
Med hänsyn till omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets investeringsverksamhet förordar jag att verket på samma sätt som tidigare erhåller ett beställningsbemyndigande om 5 milj. kr. gällande leveranser av sjöfartsmatericl under budgetåret 1974/75.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Sjöfartsmateriel m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
investeringsanslag av 18 500 000 kr.;
12 - medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande
jag förordat i det föregående.
C. FONDEN FÖR SÖDERTÄLJE KANALVERK
Sjöfartsverket
Med hänvisning till sitt tidigare förslag tar sjöfartsverket i skrivelse den 16 augusti 1971 ånyo upp frågan om en utbyggnad av Södertälje kanal och mälarfarlederna till att motsvara ett djupgående av 6,8 m vid medelvattennivå. Kostnaderna för arbetena i kanalen beräknas i 1971 års prisnivå uppgå till 23,5 milj. kr. fördelade över en treårsperiod. För budgetåret 1972/73 begär verket 7,5 milj. kr.
Departementschefen
Sjöfartsverket har ånyo tagit upp frågan om en utbyggnad av Södertälje kanal från 6 till 6,8 m djupgående vid medelvattenstånd. En redovisning för projektet lämnades i prop. 1971: 1 (bil. 8 s. 241).
Den totala kostnaden för enbart kanalutbyggnaden har av sjöfartsverket angetts till 21,5 milj. kr. i 1970 års prisläge. I prop. 1971: 1 erinrade jag om att i den av sjöfartsverket redovisade trafikvinstkalkylen kostnaderna för vissa tillkommande farledsarbeten i Mälaren inte var medtagna. Jag ansåg mig av bl. a. detta skäl inte övertygad om att projektet hade den säkra lönsamhet att det vid jämförelse med andra angelägna projekt då borde komma till utförande.
En förnyad bedömning av lönsamheten av den av sjöfartsverket föreslagna fördjupningen har nu skett, varvid även nyssnämnda farledsarbeten m. m. inbegripits.
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 294
Vid en framräkning av kostnaderna för hela projektet till 1971 års prisnivå framgår att dessa kan beräknas till ca 39,5 milj. kr. enligt följande fördelning (milj. kr.).
| Fördjupning av Södertälje kanal | 23,5 |
| Fördjupning av Mälaren | 9,7 |
| Merkostnader för Kvicksundsbron | 3,8 |
| Fyrbelysning och sjömätning | 2,5. |
39,5
Prognoser har gjorts baserade bl. a. på energikommitténs betänkande (SOU 1970: 13) i vad avser mineraloljeförbrukningen samt på uppgifter från olika industrier och på bedömningar av kända utvecklingstendenser i vad avser övrigt gods. Med hänsyn härtill har en förnyad trafikekonomisk bedömning skett. Transportkostnadsbesparingen under år 1976, alltså det första året efter färdigställandet, beräknas uppgå till 7 milj. kr. i 1971 års prisläge.
För år 1980 beräknas transportkostnadsvinsten till ca 10 milj. kr. 11971 års prisläge.
Kapitalkostnaderna för hela projektet — dvs. såväl fördjupningen av Södertälje kanal som farledsarbetena m. m. — räknade efter en annuitet om 10 2 uppgår till ca 4 milj. kr. Även om man av försiktighetsskäl reducerar den angivna trafikvinsten något, synes sålunda den av sjöfartsverket föreslagna kanalfördjupningen vara ekonomiskt motiverad. Jag är således beredd att efter de ytterligare överväganden som företagits i fråga om utbyggnadsprojektet och under vissa förutsättningar förorda att det kommer till utförande. På staten bör därvid ankomma att bekosta kanalfördjupningen samt fyranordningar och sjömätning, dvs. sammanlagt ca (23,5 + 2,5) 26 milj. kr. De aktuella arbetena bedöms fördela sig på en treårsperiod. Den på staten ankommande kostnaden under nästa budgetår kan beräknas till 7,5 milj. kr. Ett belopp av denna storlek bör anvisas under anslaget till Fonden för Södertälje kanalverk. Investeringarna i kanalen torde få förräntas via kanalavgifterna och övriga statliga insatser via de allmänna sjöfartsavgifterna.
Mitt förslag bygger på förutsättningen att berörda landsting och kommuner själva svarar för övriga följdinvesteringar i mälarfarleden m.m. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att ge sjöfartsverket i uppdrag att träffa uppgörelse med angivna intressenter om deras medverkan såvitt avser farledsarbetena och andra åtgärder för att säkra framkomligheten i Mälaren. Vad gäller merkostnaderna för att utforma landsvägsbron över Kvicksund så att den medger passage av fartyg med det större djupgåendet förutsätter jag att en liknande överenskommelse träffas mellan statens vägverk och intressenterna.
Med hänsyn till förekomsten av olje- och i någon mån kemikalie-
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 295
transporter avser jag vidare att låta utreda frågan om behovet från miljöskyddssynpunkt av ytterligare trafik- och säkerhetsföreskrifter.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av stats-
rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t
Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 197221 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 296
Register
Sid. Anslag kr.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
21¶Kommunikationsdepartementet 5 968 000
22 Kommittéer m. m., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen 2730 000 22 Extra utgifter 430 000
9 128 000
Vägväsendet 42 Allmän översikt över utvecklingen 922 Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, att avräknas mot automobilskattemedlen 5 120 000 93 Drift av statliga vägar, att avräknas mot automobilskattemedlen 914 800 000 94 Byggande av statliga vägar, att avräknas mot automobilskattemedlen 725 470 000 95 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, att avräknas mot automobilskattemedlen 144 130 000 96 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, att avräknas mot automobilskattemedlen 331 000 000 97 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., att avräknas mot automobilskattemedlen 60 000 000 99 Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas mot automobilskattemedlen 23 400 000
100 Tjänster till utomstående, att avräknas mot
automobilskattemedlen 10 030 000 100 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond 1000
2 213 951 000
Trafiksäkerhet Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader, att avräknas mot automobilskattemedlen 12 418 000 107 Uppdragsverksamhet, att avräknas mot automobilskattemedlen 17 400 000 110 Registrering av motorfordon 1 000 1 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, att avräknas mot automobilskattemedlen 6 500 000
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 297
Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen 2 200 000 Kostnader för nytt bilregister m. m., att avräknas mot automobilskattemedlen 26 193 000
64 712 000
Sjöfart Sjöfartsverket 120 Allmän översikt över utvecklingen
| 144 Farledsverksamhet, exkl. isbrytning | 99 100 000 |
| 145 Isbrytning | 30 145 000 |
| 145 Fartygsverksamhet | 9 920 000 |
| 146 Övrig verksamhet | 420 000 |
Övriga sjöfartsändamål
| 147 Handelsflottans pensionsanstalt | 1000 |
| 165 Bidrag till vissa resor av sjöfolk | 365 000 |
| 166 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond | 650 000 |
| 167 Understöd åt skärgårdsrederier m. m. | 650 000 |
141 251 000
Institut m. m. Transportnämnden, därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen 1 692 000 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
| Förvaltningskostnader | 23 561 000 |
| Underhåll av materiel m. m. | 1 179 000 |
| Nyanskaffning av instrument m. m. | 4006 000 |
| Uppdragsverksamhet | 4 550 000 |
| Väderlekstjänst för luftfarten | 10 468 000 |
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. 1576 000 Statens väg- och trafikinstitut, att avräknas mot automobilskattemedlen 5 323 000 Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, att avräknas mot automobilskattemedlen 200 000 Statens geotekniska institut:
| 185 Förvaltningskostnader | 2 668 000 |
| 186 Uppdragsverksamhet | 3 141 600 |
| 187 Utrustning | 100 C00 |
| 188 Fraktbidragsnämnden | 535 000 |
| 189 Transportstöd för Norrland m. m. | 42 500 000 |
| 189 Transportstöd för Gotland | 2 100 000 |
190 Transportforskningsdelegationen, att avräknas
mot automobilskattemedlen 6 375 000
106 368 000
Diverse 192 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. 322 000 000
Prop. 1972:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 298
194 Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer, att avräknas mot automobilskattemedlen 14 550 000 196 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, därav 2 725 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen 157 000 000 197 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. 1 871 000 199 Beredskap för civil luftfart 800 000 199 Kostnader för visst värderingsförfarande 40 000 200 Kostnader för riskgaranti till Scandinavian
Airlines System 1 000
496 262 000
Summa för driftbudgeten 3 031 672 000
KAPITALBUDGETEN
201 Investeringsplan för kommunikationsverkenim. m. I. Statens affärsverksfonder A. — Postverket 206 Posthus m. m. 41 000 000 215 Departementschefen
B. Televerket 218 Teleanläggningar m. m. 777 600 000 233 Departementschefen
C. — Statens järnvägar
236 Järnvägar m. m, 342 200 000 258 Departementschefen
D Luftfartsverket 262 Flygplatser m. m. 88 000 000 276 Departementschefen
IV. Statens utlåningsfonder 279 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 000 279 Departementschefen
V. — Fonden för låneunderstöd 280 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1971/72 15 000 000
IX. Diverse kapitalfonder 281 Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. 56 200 000 285 Departementschefen 287 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m. 18 500 000 292 Departementschefen
293 Fonden för Södertälje kanalverk 7 500 000
293 Departementschefen
Summa för kapitalbudgeten 1 346 001 000
Totalt för kommunikationsdepartementet 4 377 673 000
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712196
Bilaga 9 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 9
Finansdepartementet
ÖVERSIKT
Finansdepartementets verksamhet avser främst beredning av frågor om ekonomisk politik och skattepolitik samt samordning i övrigt av frågor som rör statens budget. Vidare omfattar verksamheten frågor om arbets- och anställningsvillkor i allmän tjänst samt personaladministrativa och personalpolitiska frågor för statens arbetstagare. Till finansdepartementet hör ett antal förvaltningsmyndigheter med uppgifter som omfattar bl. a. rationalisering och revision, statistikproduktion, skatteadministration samt lokalförsörjning. Till departementets verksamhetsområde hör även skatteutjämningsbidrag till kommunerna och frågor om presstöd och samhällsinformation.
Verksamheten inom departementets område har under de senaste åren främst inriktats på åtgärder för att underlätta effektivisering och rationalisering av den statliga verksamheten. Förbättrade metoder har utvecklats för budgetering, redovisning och revision inom statsverksamheten. En ny organisation för redovisning och revision genomförs. Den statliga statistiken har byggts ut. Myndigheterna inom departementets område organiseras om successivt och ges en modern och slagkraftig organisation. Ett centralt verk för ledning av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet, riksskatteverket, har kommit till år 1971. Personalutbildningen har byggts ut och resurserna för personaladministrativa frågor har förstärkts väsentligt i samband med organiserandet av statens personalnämnd den 1 juli 1971. Vidare har åtgärder vidtagits för att förbättra dagspressens ekonomiska villkor och samhällsinformationen.
För nästa budgetår utgör skatteutjämningsbidragen till kommunerna liksom under de senaste åren den största utgiftsposten. Utgifterna för dessa bidrag ökar med 150 milj. kr. till sammanlagt 2 030 milj. kr. Den största anslagsökningen avser det belopp om 500 milj. kr. som preliminärt beräknas för kompensation till kommunerna med anledning av skatteomläggningen år 1971.
Utgifterna inom finansdepartementets verksamhetsområde ökar för nästa budgetår med 952,9 milj. kr. Det totala anslagsbehovcet för departementets verksamhetsområde uppgår till 3 717,9 milj. kr.
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet . 2
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.
Skatteutjämningsbidraget till kommunerna har till syfte att utjämna skillnaderna i den kommunala skatteutdebiteringen i olika delar av landet. Bidragen utgår både för att kompensera ett bristande skatteunderlag i kommunerna och för att mildra effekten av en hög kommunal utdebitering. Skattcutjämningssystemet är ett av de främsta medlen för att skapa en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet. Bidragen är av väsentlig betydelse inte minst för norrlandskommunerna och för glesbygdskommuner i andra delar av landet.
Genom utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter för skatteutjämningsbidragen ökat kraftigt under senare år. Det sammanlagda beloppet under vart och ett av åren 1966—1972 för skatteutjämningsbidrag framgår av följande sammanställning.
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna åren 1966—1972 (milj. kr.) 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1052 1157 1307 1460 1608 1781 1938
Av bidragsbeloppet för år 1972 faller 1 164 milj. kr. på kommuner, 89 milj. kr. på församlingar och 684 milj. kr. på landsting.
De relativt sett största beloppen för skatteutjämningsbidrag utgår till de fyra nordligaste länen och Gotlands län. Det genomsnittliga beloppet av skatteutjämningsbidrag per invånare utgör sålunda för år 1972 i Norrbottens län 1049 kr., i Jämtlands län 1036 kr., i Västerbottens län 845 kr., 1 Västernorrlands län 674 kr. och i Gotlands län 815 kr. Förhållandevis stora belopp faller även på Kalmar län, 405 kr., och Gävleborgs län, 401 kr. För länen i övrigt varierar beloppen mellan 19 och 324 kr. per invånare.
Det totala skatteutjämningsbidraget uppgick, räknat i kronor per skattekrona, år 1971 till i genomsnitt 2,16 kr. för hela riket. Medelutdebiteringen i hela riket uppgick samma år till 22,54 kr. per skattekrona. Sett som ett genomsnitt för hela riket svarade alltså skattcutjämningsbidragen för inemot 10 9/6 av kommunernas inkomster angivna såsom medelutdebitering. Det totala skatteutjämningsbidraget uttryckt i kronor per skattckrona varierade år 1971 avsevärt mellan länen. Den högsta siffran, 10,77 kr., noterades för Jämtlands län att jämföra med den totala utdebiteringen i länet 23,87 kr. Motsvarande tal för Norrbottens län var 9,69 kr. resp. 22,96 kr., för Västerbottens län 7,96 kr. resp. 23,06 kr., för Gotlands län 9,05 kr. resp. 25,69 kr. och för Västernorrlands län 6,86 kr. resp. 22,81 kr. Lägsta bidrag fick storstadslänen där bidrag uttryckt i kronor per skattekrona utgick med
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 3
0.14 kr., 0,45 kr. och 0,72 kr. för Stockholms, Malmöhus resp. Göteborgs och Bohus län. Anslaget till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m, är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 1 880 milj. kr. För budgetåret 1972/73 beräknas anslaget till 2 030 milj. kr. Anslagsökningen utgör således 150 milj. kr.
Rationalisering och revision För nästa budgetår föreslås ökade insatser i syfte att effektivisera den statliga verksamheten. Riksrevisionsverkets resurser för förvaltningsrevision förstärks och utvidgas till att omfatta områdena social verksamhet, samhällsplanering och allmän förvaltning. För detta syfte inrättas en tredje revisionsavdelning den 1 juli 1972. Vidare ökas verkets resur- | ser för att införa nya metoder och tekniker för verksamhetsplanering, budgetering, redovisning och revision inom statsförvaltningen. Inom redovisnings- och revisionsområdet genomförs under riksrevisionsverkets ledning successivt den av statsmakterna år 1967 beslutade organisationen. Denna innebär bl. a. att utbetalning och redovisning för ett antal myndigheter ombesörjs av en redovisningscentral, som administrativt knyts till en i gruppen ingående myndighet. För redovispingen används ett ADB-system (system 5). 1 anslutning till redovisningscentralerna organiseras revisionskontor som normalt svarar för revision av myndigheterna inom gruppen. Förslag om anslag till statskontoret kommer att läggas fram senare.
Statistikproduktion Efterfrågan på statistisk information har ökat kraftigt under senare år. För att tillgodose denna efterfrågan har den offentliga statistikproduktionen byggts ut och moderniscrats i väsentlig utsträckning. Moderniseringen har avsett såväl statistikens innehåll som produktionsprocessen, där användningen av ADB fått allt större betydelse. För nästa budgetår föreslås ytterligare utbyggnad av den offentliga statistiken. Medel har beräknats för utbyggnad av bl. a. Jagerstatistiken för industrin, prisindex, nationalräkenskaper, arbetskraftsundersökningar samt utbildningsstatistik. Vidare föreslås att statistiska centralbyrån skall genomföra politiska opinionsundersökningar. Som ett led i de regionalpolitiska strävandena och för att minska trycket i stockholmsregionen har en allt större del av statistiska centralbyråns verksamhet förlagts till produktionsfilialen i Örebro. Under innevarande budgetår beräknas ca 580 personer vara sysselsatta vid Örebrofilialen.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 4
Skatte- och kontrollväsen
I syfte att förstärka och effektivisera skatteförvaltningen inrättades den 1 januari 1971 riksskatteverket för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet. Huvuduppgiften för verket inom skatteområdet är att få till stånd en effektiv, rättvis och likformig beskattning. Detta avses uppnås genom en utbyggd kontrollfunktion, genom råd och anvisningar till myndigheter och allmänhet samt genom en kontinuerlig anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. För nästa budgetår föreslås ökade resurser för bl. a. revision och kontro!l samt utbildning och information. Vidare lämnas en redovisning av frågan om inrättandet av ett centralt personregister.
Ökade resurser föreslås för tullverket nästa budgetår för bl. a. oljebekämpning, bevakning vid Arlanda i samband med tillkomsten av en ny charterhall samt för en organisatorisk förstärkning i Stockholm och Helsingborg.
Stöd till dagspressen
I syfte att skapa existensbetingelser för en allsidig press och vidmakthålla en fri opinionsbildning vidtogs för ctt par år sedan åtgärder för att främja dagspressens ekonomiska villkor. Dagstidningsföretag fick möjlighet att erhålla statliga lån på fördelaktiga villkor bl. a. till investeringar. En samdistributionsrabatt infördes för att främja samdistribution av dagstidningar. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 utgår dessutom ett direkt stöd till tidningsföretagens löpande verksamhet i form av ctt produktionsbidrag för andratidningar. För nästa budgetår föreslås att ytterligare 25 milj. kr. anvisas till pressens lånefond. Förslag om anslag till produktionsbidrag och samdistributionsrabatt kommer senare att föreläggas vårriksdagen.
Personalpolitiska och personaladministrativa frågor
För nästa budgetår föreslås en fortsatt utbyggnad av statens personalnämnd (SPN). Särskild hänsyn har härvid tagits till de uppgifter, främst i fråga om omplacering av personal, som nämnden ålagts inför den omlokalisering av viss statlig verksamhet som beslöts vid 1971 års riksdag. Förslaget till utbyggnad av SPN avser såväl det centrala kansliet inom nämnden som dess regionala organisation.
Inom statskontoret pågår sedan år 1969 en översyn av den statliga personaladministrationen. Översynen fortgår i allt väsentligt enligt planerna. Viss omprioritering av utredningsinsatserna har dock gjorts, framför allt med hänsyn till de krav på personaladministrativ information som omplaceringsverksamheten ställer i samband med omlokaliseringar-
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 5
nas genomförande, Ett nära samarbete i dessa frågor pågår mellan statskontoret och SPN. |
Genom beslut den 4 juni 1971 har Kungl. Maj:t föreskrivit att vid varje omlokaliseringsmyndighet skall finnas en organisationskommitté med uppgift att behandla sådana plancrings-, organisations- och miljöfrågor som är direkt avhängiga av omlokaliseringen. I samma beslut har föreskrivits att ortskommittéer skall bildas som samrådsorgan i dessa frågor mellan myndigheter som skall omlokaliseras till samma ort. Genom kommittéernas tillkomst deltar personalen i omlokaliseringsverksamheten.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt ortskommittéerna eller organisationskommitté i de fall där endast en myndighet skall lokaliseras till viss ort att före den 1 februari 1972 inkomma med förslag till tidsplan för resp. myndigheters flyttning. .
Personalutbildningsnämnden förstärks för att ökat utrymme skall beredas för utbildning i fråga om personalsamverkan och arbetsplatsens miljö samt inom sådan administrativ verksamhet som hänger samman med omlokalisering av myndigheter.
Under år 1970 fördes omkring 8 000 statligt anställda arbetare över till tjänstemannaanställning. Ytterligare åtgärder har därefter vidtagits på detta område. Förhandlingsutredningen har sålunda haft i uppdrag att undersöka möjligheten av att införa enhetliga offentligrättsliga regler för alla arbetstagare i offentlig tjänst. I anslutning till förslag från utredningen fördes vid årsskiftet 1971/72 även flertalet av de återstående ca 50 000 statliga arbetarna över till tjänstemannaanställning. Härmed har man i huvudsak slopat arbetaranställningen vid statliga myndigheter.
Förslag läggs fram för riksdagen om att en nämnd inrättas med uppgift att råda och vägleda de statliga myndigheterna i frågor om psykologiska undersökningar.
Delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF) har under år 1971 breddat sin verksamhet och i en rapport lagt fram vissa utgångspunkter för försöksverksamhet. Inom clva statliga myndigheter förbereds eller pågår i samarbete med DEFF olika former av försöksverksamhet med ökat inflytande för de anställda. Vid flera andra statsmyndigheter planeras motsvarande aktiviteter i resp. myndighets egen regi. Kungl. Maj:t har medgivit att försök får ske inom postverket med beslutande utnämningsnämnder, i vilka representanter för de anställda skall ingå och att inom vissa ungdomsvårdsskolor försök får ske med i vissa fall medbeslutande och i andra fall rådgivande personalrepresentanter i skolornas styrelser.
Sedan år 1966 får myndigheterna ta i anspråk högst 10 kr. per års-
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 6
anställd och budgetår för åtgärder i personalvårdande syfte. Företagsnämnd har rätt att besluta om användningen av sådana medel. Förslag
läggs nu fram om en ökning av beloppet per årsanställd till 20 kr.
Sammanfattning .
Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat Förslag — Föränd-
1971/72 = 1972/73 = ring
DRIFTBUDGETEN : A. Finansdepartementet m. m. 40,2 49,8 + 9,5 B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m. 222,7 242,9 + 20,3 C. Skatte- och kontrollväsen 323,5 395,5 -L 72,0 D. Bidrag och ersättningar till kommunerna 1 882,1 2 532,0 -I- 649,8 E. Diverse | 126,6 284,4 -|- 157,7
Summa driftbudgeten 2 595,1 3 504,5 -I- 909,4 KAPITALBUDGETEN
| IH. Statens allmänna fastighetsfond | 101,9 | 85,4 — 16,5 |
| V. Fonden för låneunderstöd | 25,0 | 25,0 — |
| VIL Fonden för förlag till statsverket | 35,0 | 45,0 -1- 10,0 |
| IX. Diverse kapitalfonder | 8,0 | 58,0 -- 50,0 |
| Summa kapitalbudgeten 169,9 213,4 + 43,5 | ||
| Totalt för finansdepartementet | 2 765,0 3 717,9 + 952,9 |
De totala utgifterna beräknas öka med 952,9 milj. kr. Anslagen på driftbudgeten ökar med 909,4 milj. kr. och på kapitalbudgeten med 43,5 milj. kr. Av ökningen på driftbudgeten faller den största delen, 650 milj. kr., på bidrag och ersättningar till kommunerna. I övrigt avser 200 milj. kr. täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. avseende löneökningarna från ingången av år 1973 för hela den budgetfinansierade statsverksamheten utom det militära försvaret och civilförsvaret. På kapitalbudgeten ökar utgifterna huvudsakligen till följd av ökat medelsbehov för anskaffning av datamaskiner.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 7
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, och statsrådet Löfberg anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom finansdepartementets verksamhetsområde. Departementsehefen anmäler därvid de frågor som tagits upp under littera A, B punkterna 114, C, D, E punkterna 1—58 och 15 på driftbudgeten och de frågor som tagits upp på kapitalbudgeten samt statsrådet Löfberg de frågor som tagits upp under littera B punkterna 15—19 samt E punkterna 9— 14 och 16. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN «Sjunde huvudtiteln
ÅA. FINANSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Finansdepartementet 1970/71 Utgift 14 330 852 1971/72 Anslag 15 500 000 1972/73 Förslag 15 760 000
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73
Personal Handläggande personal 143 — 20 Övrig personal 83 = 16
226 — 36 Anslag Lönekostnader 14 460 000 + 255 000
| Sjukvård | 40 000 — 5000 |
| Reseersättningar (även utrikes resor) | 120 000 + 25 000 |
| Expenser | | 880 000 — 15 000 |
15 500 000 + 260 000
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 8
Den 1 januari 1972 har en kansliorganisation för regeringsrätten inrättats. Eftersom departementets befattning med regeringsrättsmålen därmed upphört, minskar medelsbehovet under förevarande anslag med 1 338 000 kr. I övrigt ökar medelsbehovet under anslaget .med 1 598 000 kr. till följd av löne- och prisomräkning.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Finansdepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 15 760 000 kr.
A 2. Gemensamma ändamål för statsdepartementen 1970/71 Utgift 13 324 328 1971/72 Anslag 17 196 000 1972/73 Förslag — 25 400 000
Från anslaget bestrids kostnader för statsdepartementens organisationsavdelning och andra för statsdepartementen gemensamma anordningar samt departementens och kommittéernas lokalkostnader, utgifter för expenser avseende inredning och utrustning av lokaler, telefon m. m. samt kostnader för tjänstebilar, allt i den mån medel inte anvisas i annan ordning. Lokalkostnaderna för utrikes- och försvarsdepartementen bestrids dock från vederbörande departementsanslag.
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73
Personal
| Handläggande personal | 16 + | 1 |
| Övrig personal | 97 oc 113 + | 2 3 |
Anslag Lönekostnader 4 379 000 -I- 992 000 Siukvård 14 000 + 11000 Reseersättningar (även utrikes resor) 10000 + 2 000 Lokalkostnader 8 667 000 + 7 148 000 Kostnader för tjänstebilar 90 000 + 25 000 Expenser | | 4 036 000 -F 26000
Därav engångsutgifter (1279 000) (— 819000)
17 196 000 = — 8204 000
För pris- och löneomräkning m. m. beräknar jag 8 004 000 kr., varav
huvuddelen avser ökade lokalkostnader till följd av ändrade principer för hyresdebiteringen i fråga om statsägda fastigheter. Den av statens upplysningsbyrå utgivna publikationen Från departement och nämnder bör få en ny utformning med utökat innehåll och tätare utgivningsfrekvens. Jag beräknar medel för bl. a. ytterligare en re-
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 9
daktörstjänst och ökade tryckningskostnader. Upplysningsbyråns pressklippservice bör också förstärkas. Jag räknar medel för ytterligare ett biträde och ökade kopieringskostnader.
I övrigt räknar jag medel för ytterligare ett biträde för personaladministrationen. Med hänvisning till sammanställningen och vad jag har anfört förordar jag att anslaget tas upp med 25,4 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gemensamma ändamål för statsdepartementen för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 25 400 000 kr.
A 3. Ekonomiska attachéer
| 1970/71 Utgift | 340 501 |
| 1971/72 Anslag | 620 000 |
| 1972/73 Förslag | 700 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för ekonomiska attachéer. Sådana attachéer finns f. n. i Bryssel, Paris och Tokio.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 700 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kr. >
4 4. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 6 164 755 Reservation 578 729 1971/72 Anslag 6 500 000 1972/73 Förslag 7 500 000
Med beaktande av den höjning av kommittéarvodena som skett fr. o. m. den 1 juli 1971 beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till 7,5 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett re-
servationsanslag av 7 500 000 kr.
A 5. Extra utgifter 1970/71 Utgift 326 753 Reservation 277 004 1971/72 Anslag 400 000 1972/73 Förslag 400 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag har därvid beräknat medel för bidrag till vetenskapsakademien för redigering av 1973 års statskalender. Bidraget skall utgå övergångsvis i avvaktan på ställningstagande till formerna för kalenderns fortsatta utgivning. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Exira utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reser-
vationsanslag av 400 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 10
B. ALLMÄNNA CENTRALA ÄMBETSVERK M. M.
B 1. Kammarkollegiet
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Kammarkollegiet förts upp med 3 965 000 kr.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 tillkallades en utredningsman för att se över kammarkollegiets uppgifter och organisation. Utredningsmannen har hösten 1971 överlämnat sitt betänkande (Ds Fi 1971: 16). Vidare har fondbyråutredningen i ett den 22 november 1971 överlämnat betänkande (SOU 1971: 82) föreslagit att statskontorets fondbyrå överflyttas till kammarkollegiet. Båda betänkandena remissbehandlas f.n. I avvaktan på att beredningen av förslagen kan avslutas, bör anslaget föras upp med ett preliminärt beräknat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kammar-
kollegiet för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och handhar huvuddelen av denna. Centralbyrån har dessutom en allmänt samordnande funktion inom statistikområdet. Det åligger vidare centralbyrån att utföra folkräkningar och vissa andra räkningar och att göra långsiktiga yrkes- och utbildningsprognoser. Hos centralbyrån förs bl. a. äktenskapsregistret och företagsregistret.
Statistiska centralbyrån leds av cen styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Verket är organiserat på sju avdelningar, nämligen en för areell statistik, en för företagsstatistik, en för individstatistik, en för planering och samordning, en för administration och information, en för uppdragsverksamhet och en för driftverksamhet.
Vid centralbyrån var den 1 juli 1971 1 900 personer anställda, varav ca 590, företrädesvis personal från driftavdelningen, var placerade i Örebro. Därutöver fanns tillfälligt anställd personal, till övervägande del inom avdelningen för uppdragsverksamhet.
Statistiska centralbyrån tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller tills vidare för centralbyrån.
1. Statistik, register och prognoser
2. Statistisk uppdragsverksamhet
3. Teknisk uppdragsverksamhet
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 11
Programmen Statistik, register och prognoser samt Statistisk uppdragsverksamhet indelas i följande delprogram.
a) Jordbruk m. m. b) Industri och byggnadsverksamhet c) Handel, servicenäringar och priser d) Bostäder, andra byggnader och fastigheter ec) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning f) Arbetsmarknad g) Befolkning och hushåll h) Rätts- och socialväsende i) Utbildning, forskning och kultur j) Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning I) Bibliotek, arkiv och information
Vidare indelas delprogrammen i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete.
Medel för statistiska centralbyråns verksamhet anvisas under följande anslag.
1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser 2 - Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet ” 3 . Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet Anslag 1 är ctt förslagsanslag för finansiering av program I.
Anslag 2 och 3 är förslagsanslag, som vart och ett tas upp med ctt formellt belopp på 1000 kr. Under anslagen redovisas kostnader och intäkter för motsvarande program. Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in på särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslagen får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten under programmen samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar centralbyrån en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 4 milj. kr. för programmet Statistisk uppdragsverksamhet och högst 8,5 milj. kr. för programmet Teknisk uppdragsverksamhet.
B2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
1970/71 Utgift 70 169 440 1971/72 Anslag 81340 000 1972/73 Förslag 98633 000
Programmet Statistik, register och prognoser avser statistikproduktion, samordning av den statliga statistiken, förande av vissa centrala register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område, m. m. '
Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning delat in verksamheten under programmet, förutom enligt delprogramindelningen, i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete. Löpande verksamhet avser den löpande statistikproduktionen
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 12
och registerarbetet. Intermittenta undersökningar gäller större, i regcl med viss periodicitet återkommande undersökningar. Till utvecklingsarbete hänförs dels utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram ny
statistik, dels projekt som avser mera omfattande förändringar och anpassningar av den reguljära statistikproduktionen. Utvecklingen inom
programmet dels enligt denna indelning, dels enligt delprogramindelningen framgår av följande sammanställningar.
Delprogram 1970/71 1971 /72 1972/73 Beräknar
SCB Departementschefen
a) Jordbruk 3 740000 3217000 +4787000 4130 000 Därav intermittenta undersökningar 83 000 - — — b) Industri och byggnadsverksamhet 5332000 5 842000 8439000 7728 000 c) Handel, servicenäringar och priser 6578 000 6715 000 10503 000 9379 000 Därav intermittenta undersökningar — — 115 000 — d) Bostäder, andra byggnader och fastigheter 3563 000 4265 000 +7802000 5383 000 Därav intermittenta undersökningar — 268 000 855 000 380 000 e) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning 8 805 000 10819 000 19073 000 17561 000 Därav intermittenta undersökningar 895000 —1710000 5 870000 5 870 000 f) Arbetsmarknad 9950 000 10009 000 12957 000 12 824 000 Därav intermittenta undersökningar — — 200 000 — g) Befolkning och hushåll 13 436 000 19325 000 21815 000 14035 000 Därav intermittenta undersökningar : 10 724 000 16395 000 15315 000 9260 000 h) Rätts- och socialväsende 4329000 -3922000 7474000 5405 000 Därav intermittenta undersökningar s -- 210 000 -i) Utbildning, forskning och kultur 4083000 5103000 8466 000 694414 000 j) Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser 2052000 2745000 4501000 3570 000 k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning 4194000 = 5029000 10545000 6 227000 Dh Bibliotek, arkiv och information 3660000 +3854000 +7385000 5147 000 Summa kostnader! 70 376 000 81 220 000 124 122 000 99708 926 Avgår intäkter 654 000 375 000 375 000 1 375 926? Tillkommer div. gemensamma kostnader | — 495 000 790 000 300 000 Summa anslag/utfall 69722 000 81340 000 124537 000? 98 633 000
1 [ summa kostnader ingår även kostnader som motsvaras av intäkter. Dessa kostnader är inte fördelade på delprogram. 2 Härav utgör 1 000 926 kr. ersättning till statistiska centralbyrån från socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa kostnader för det gemensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen. 3 I sin anslagsframställning begär statistiska centralbyrån ett anslag av 114 340 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 13
1970/71 1971 /72 1972/73
Beräknar SCB Departe-
ments-
chefen
| Löpande verksamhet | 52620000 56 972000 91532000 77123 000 |
| Intermittenta undersök- | | |
| ningar | 11 702000 18373 000 22565 000 15510 000 |
| Utvecklingsarbete | 5 400 000 5 500 000 9 650 000 5 700 000 |
Summa anslag/utfall 69722 000 80845 000 123747 000 98333 000
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån framhåller att verksamheten påverkas av och måste anpassas till nya och förändrade konsumentbehov som successivt framkommer till följd av utvecklingen i samhället och tillgången till nya metoder och tekniker att producera statistik. Situationen kännetecknas enligt centralbyrån av en fortsatt stor efterfrågan på statistisk information med krav på dels ny statistik inom olika områden, dels kvalitetsförbättring och samordning av befintlig statistik. En rad faktorer påverkar efterfrågesituationen. Bland sådana faktorer nämns förändringar i den statliga politiken. strukturförändringar inom näringslivet och samhället i övrigt, krav på bättre underlag och prognoser för samhällsplanering och långtidsbedömning, forskning, samhällsdebatt samt ökat internationellt samarbete.
Som framgår av de nyss redovisade sammanställningarna har centralbyrån i sin anslagsframställning redovisat förslag som skulle innebära en anslagsökning med 43,2 milj. kr. Centralbyrån har emellertid stannat för att föreslå en anslagshöjning med 33 milj. kr. För pris- och lönecomräkning beräknar verket för hela programmet 17 803 000 kr. Av ökningen avser vidare 790 000 kr. centralbyråns kostnader dels för driften av system S, dels för medverkan i statskontorets försöksverksamhet med ett personaladministrativt informationssystem. Under de olika delprogrammen begär centralbyrån medel för bl.a. följande ändamål.
a) Jordbruk
För en omläggning av statistiken över sysselsättningen inom skogsbruket begärs 109 000 kr. För utveckling av bl.a. markanvändningsstatistik och husdjursstatistik begärs 400 000 kr.
b) Industri och byggnadsverksamhet
För omläggning och utvidgning av industristatistiken, lagerstatistiken för industrin samt korttidsstatistiken för varor begärs ytterligare 739 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 14
kr. Vidare begärs 78 000 kr. för en utvidgning av exportenkäterna till industrin. I syfte att tillgodose konsumentönskemål om en högre kvalitet på och en ökad samordning av den löpande statistiken förordas en fortsatt satsning på utvecklingsarbeten inom industristatistiken.
c) Handel, servicenäringar och priser
Centralbyrån föreslår att prisstatistiken byggs ut för 690 000 kr. För statistik över varutransporter på väg begärs ytterligare 226 000 kr. Utvecklingsarbete rörande regional redovisning -inom varuhandeln pågår inom verket. För löpande produktion fr. o. m. budgetåret 1972/ 73 begärs preliminärt 182 000 kr. För Jlagerstatistik för detaljhanddeln krävs 129 000 kr. Centralbyrån föreslår vidare att en ny egnahemsundersökning utförs till en kostnad av 145 000 kr. För utvecklingsarbeten inom delprogrammet begär verket 730 000 kr.
d) Bostäder, andra byggnader och fastigheter
I enlighet med den plan för bostads- och hyresundersökningar som centralbyrån har upprättat föreslås för år 1972 en utvidgning som innebär att undersökningarna skulle omfatta även egna hem och bostadsrättslägenheter. Kostnadsökningen har beräknats till 1 463 000 kr. Verket begär medel för två nyva intermittenta undersökningar avseende dels avgången ur bostadsbeståndet mellan åren 1965 och 1970, dels hushållsstrukturen i nya bostadsområden. Totalkostnaderna för undersökningarna beräknas till 380 000 kr. resp. 525 000 kr. För utvecklingsarbeten inom delprogrammet begärs sammanlagt 380 000 kr.
e) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning
Nationalräkenskaperna föreslås utbyggda med årliga sammanställningar av input-output tabeller och med förbättrade kvartalsräkenskaper. Förbättringarna beräknas kosta 539 000 kr. För uppsnabbning och utvidgning av investeringsenkäterna till industrin krävs 126 000 kr. För redovisning ur finans- och industristatistiken av de internationella företagens verksamhet i Sverige begärs 72 000 kr. En utvidgad redovisning ur det centrala företagsregistret beräknas kosta 182 000 kr. och en upprustning av registret 345 000 kr.
Enligt statsmakternas beslut skall en allmän företagsräkning avseende år 1972 utföras. I prop. 1971: 1 (bil. 9 s. 16 och 22) redovisades centralbyråns förslag och departementschefens ställningstaganden härtill beträffande omfattning och förfarande. I fråga om insamlingsförfarandet förordar centralbyrån nu att undersökningen genomförs med en postenkät till samtliga enheter. Totalkostnaden, som tidigare beräknats till ca 11 milj. kr., anges nu till 12,8 milj. kr. till följd av det ändrade insamlingsförfarandet och det nya pris- och löneläget. Utgifterna för budgetåret 1972/73 uppgår till 5,9 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 15
Centralbyråns förslag beträffande utvecklingsarbeten inom delprogrammet omfattar framförallt en satsning på att fullfölja tidigare påbörjade projekt inom den ekonomiska statistiken, inkl. företagsstatistiken, och nationalräkenskaperna.
f) Arbetsmarknad
För utvidgning av lönestatistiken för hotell- och restauranganställda till att omfatta anställda i företag som ej är medlemmar i arbetsgivarorganisation krävs 84 000 kr. För övrig utbyggnad av lönestatistiken inom den offentliga och privata sektorn begär centralbyrån 412 000 kr. En planerad regional utbyggnad av arbetskraftsundersökningarna beräknas kosta 353 000 kr. Centralbyrån begär vidare 200 000 kr. för en ny intermittent undersökning avseende anknytningen till arbetsmarknaden hos den del av befolkningen som ej förvärvsarbetar. För utvecklingsarbeten inom delprogrammet föreslås 780 000 kr.
g) Befolkning och hushåll
Centralbyrån föreslår att 221 000 kr. anvisas för en omläggning av den löpande befolkningsstatistiken. För att tillgodose behoven av regional flyttningsstatistik begärs 250 000 kr. Verket föreslår vidare att 1 milj. kr. anvisas till partisympatiundersökningar. Förslaget innebär att sådana undersökningar skall genomföras två gånger årligen, nämligen i maj och november med publicering den 15 juni resp. den 15 december, samt under valår dessutom i februari med publicering den 15 mars. I beloppet ingår dessutom 100 000 kr. för planläggning av en metodundersökning i anslutning till valet år 1973. Nu pågående utveck- Iingsarbete angående statistik över hushållens inköpsplaner beräknas vara avslutat i tid för att medge löpande undersökningar fr. o. m. år 1973. Centralbyrån föreslår att 932 000 kr. anvisas för detta ändamål. För en försöksverksamhet med löpande sociala undersökningar beräknar verket 292 000 kr. Till följd av minskad uppdragsverksamhet behövs ytterligare 250 000 kr. för att täcka kostnaderna för statistikuttag ur registret över totalbefolkningen.
För intermittenta undersökningar inom delprogrammet begär centralbyrån 15,3 milj. kr. Av detta belopp avser 8,6 milj. kr. 1970 års folkoch bostadsräkning. Totalkostnaden för 1970 års räkning har på grund av det nya pris- och löneläget räknats upp med 2,7 milj. kr. till totalt 40,2 milj. kr. Centralbyrån föreslår att medel tilldelas verket för utredningsarbete under nästa budgetår för att förbereda ett ställningstagande rörande en eventuell folk- och bostadsräkning år 1975. Bakgrunden till förslaget är att senast år 1974 måste ställning tas till om en ny folk- och bostadsräkning skall genomföras år 1975 och vilken inriktning och omfattning den i så fall skall ha. Centralbyrån menar att en förutsättningslös utvärdering av folk- och bostadsräkningen 1970 bör göras, varvid
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 16
alternativa metoder att ge information om de samhällsföreteelser som räkningen beskriver bör undersökas. Medelsbehovet för utredningsarbetet, inkl. förberedelser för vissa provundersökningar, anges till 1,2 milj. kr.
Verket har under innevarande budgetår beviljats medel dels för en sparundersökning, dels för en internationell inkomstfördelningsstudie. I särskild framställning har centralbyrån begärt att de två undersökningarna skall läggas samman och benämnas Kartläggning av de svenska konsumenternas köpkraft och sparande. Det gemensamma projektet är kostnadsberäknat till 7,3 milj. kr.
Centralbyrån föreslår vidare ett antal nya undersökningar till följande totalkostnader, nämligen fruktsamhetsundersökning 700 000 kr., tidsbudgetundersökning 1440 000 kr., levnadsnivåundersökning 2 255 000 kr. samt en åldringsundersökning, för vilken någon totalkostnadsberäkning ännu inte gjorts.
För utvecklingsarbeten under delprogrammet begär centralbyrån 520 000 kr. för bl. a. fortsatt arbete med projektet levnadsförhållandena i samhället.
h) Rätts- och socialväsende
För volymökningar och omläggning av polisstatistiken begärs 159 000 kr. Anslutningen till rättsväsendets informationssystem kräver en total omläggning av domstols-, åklagar- och processtatistiken, kostnadsberäknad till 333 000 kr. Anslutningen väntas dock på sikt medföra besparingar. För regionala redovisningar av socialvårdsstatistiken erfordras 304 000 kr. För beredskap för snabbundersökningar inom delprogrammet begärs 284 000 kr.
Centralbyrån föreslår vidare att en ny intermittent undersökning. en s. k. mörkertalsundersökning i fråga om brottsligheten, genomförs budgetåret 1973/74. Under nästa budgetår krävs för planering av en sådan undersökning 210 000 kr. För utvecklingsarbete inom delprogrammet begärs 720 000 kr.
i) Utbildning, forskning och kultur
Medel begärs för anpassning av utbildningsstatistiken till den nya gymnasicskolan samt för volymökningar i utbildningsstatistiken till följd av fler elever.
För bl. a. en intermittent utvidgning av uppgiftsinsamlingen till lärarregistret erfordras 140 000 kr. Vart tredje år insamlas uppgifter om elevernas ålder i den obligatoriska skolan. Kostnaderna härför uppgår 1972/73 till 86 000 kr. För forskningsstatistik begärs vidare 524 000 kr. För beredskap för snabbundersökningar inom delprogrammet begär verket 284 000 kr. För utvecklingsarbete föreslås totalt 930 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 17
j) Befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser Centralbyrån har med särskilt erhållna medel gjort undersökningar om studie- och yrkesplaner hos nyutexaminerade akademiker. Eftersom särskilda medel för ändamålet inte längre kan -påräknas erfordras ett anslag på 487 000 kr. om undersökningarna skall fortgå. Vidare begärs medel för regionala befolkningsprojektioner samt för analyser över yrkesstrukturens förändringar. För utvecklingsarbete begärs 200 000 kr.
k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning Centralbyrån föreslår anslagsökningar med 946 000 kr. för metodutveckling, 405 000 kr. för intern utbildning, 300 000 kr. för inrättande av en regionalstatistisk grupp samt 250 000 kr. för extern samordning. För fortsatt utvecklingsarbete begärs 2 345 000 kr.
l) Bibliotek, arkiv och information Verket föreslår att ytterligare 1 263 000 kr. anvisas för magnetbandsarkivering. Härav avser 900 000 kr. dubblering av magnetband av säkerhetsskäl. För förbättrad extern information föreslås 184 000 kr. och för intern information samma belopp. För anpassning till det ökade kravet på sekretesskydd för lämnade uppgifter krävs 171 000 kr. Fyra av de myndigheter som under år 1972 skall flytta till kvarteret Garnisonen skall där betjänas av ett gemensamt bibliotek. Myndigheterna är byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån. Biblioteket kommer att administreras av centralbyrån som från de övriga myndigheterna skall uppbära ersättning för viss del av bibliotekskostnaderna. Totalkostnaden skall fördelas så att centralbyrån står för hälften och de övriga myndigheterna för en sjättedel var.
Personalfrågor 1970/71 1971/72 1972/73 Beräknar SCB Departementschefen Personal
| Handläggande personal 300 | 315 | 406 | 324 | |
| Övrig personal | 557 857 | 559 874 | 555 961 | 519 843 |
Statistiska centralbyrån beräknar att ett genomförande av dess för-
slag under programmet leder till en ökning av den handläggande personalen med 91 och en minskning av biträdespersonalen med 4.
2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 18
Departementschefen
För nästa budgetår föreslår centralbyrån en ökning av anslaget med 33 milj. kr. Jag förordar en ökning med ca 17,3 milj. kr. Min beräkning framgår närmare av programsammanställningen. Jag vill som bakgrund härtill anföra följande, som i allmänhet inte tar sikte på utvecklingsarbetet inom berörda delprogram.
För delprogrammet jordbruk räknar jag medel i huvudsak enligt centralbyråns förslag.
Under delprogrammet industri och byggnadsverksamhet räknar jag medel enligt centralbyråns förslag till förbättring av industristatistiken samt lagerstatistiken för industrin. Jag räknar också medel för en utvidgning av exportenkäterna till industrin.
I fråga om delprogrammet handel, servicenäringar och priser begär centralbyrån en utbyggnad av prisstatistiken. Jag har tillgodosett detta såvitt angår producentprisindex m. m. med ett belopp av 174 000 kr. För statistiken över varutransporter på väg räknar jag medel enligt centralbyråns förslag. Jag räknar även medel enligt centralbyråns förslag för lagerstatistik och regional redovisning av varuhandelns omsättning. Byggnadsindexkommittén har i ett den 15 december 1971 överlämnat betänkande (SOU 1971: 79) lagt fram förslag till nya byggnadsprisindex. Förslaget är föremål för remissbehandling. Jag räknar preliminärt 530 000 kr. för detta ändamål.
Under delprogrammet bostäder, andra byggnader och fastigheter räknar jag medel för en undersökning av avgången ur bostadsbeståndet mellan åren 1963 och 1970.
I fråga om delprogrammet samhällsekonomi och offentlig förvaltning föreslår centralbyrån att nationalräkenskaperna byggs ut med mer omfattande kvartalsräkenskaper samt input-output tabeller. Jag beräknar 300 000 kr. för dessa ändamål. Jag räknar även medel för utvidgning av investeringsenkäterna till industrin och för att snabbare resultat från dessa skall erhållas samt för en viss upprustning av det centrala företagsregistret.
Centralbyråns förslag rörande den allmänna företagsräkningen föranleder ingen erinran från min sida.
Under delprogrammet arbetsmarknad räknar jag medel för en utbyggnad av statistiken över hotell- och restauranganställdas löner. Jag räknar även medel för en regional utbyggnad av arbetskraftsundersökningarna.
I fråga om delprogrammet befolkning och hushåll räknar jag medel för den regionala flyttningsstatistiken. Förslaget om löpande undersökningar av hushållens inköpsplaner bör prövas först när det pågående utvecklingsarbetet har avslutats. När det gäller centralbyråns förslag om att få medel för att genomföra partisympatiundersökningar vill jag erinra om att 1970 års riksdag (ABU 1970: 35, rskr 1970: 303) med anled-
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 19
ning av vissa motionsvis framförda krav på åtgärder från Kungl. Maj:ts sida för att få till stånd vetenskapligt korrekta politiska opinionsundersökningar ansåg att de i motionerna berörda spörsmålen borde prövas närmare. Åtminstone f. n. är jag inte beredd att förorda annan åtgärd än alt statistiska centralbyrån fr. o. m. nästa budgetår får genomföra partisympatiundersökningar enligt verkets förslag. Jag räknar således 1 milj. kr. för ändamålet. Frågan om det finns behov av organiserade kontakter med avniimarna av statistik rörande partisympatier, i första hand de politiska partierna, eller om det i övrigt kan finnas anledning att knyla utomstående till arbetet med partisympatiundersökningarna får tas upp senare.
Centralbyrån föreslår att medel tilldelas verket för utredningsarbete rörande en eventuell folk- och bostadsräkning år 1975. Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt centralbyrån att redan under innevarande budgetår göra en översiktlig utvärdering av folk- och bostadsräkningen 1970 och därvid förutsättningslöst undersöka möjligheterna att få fram den för samhället behövliga informationen på andra vägar och belysa de kostnadsmässiga konsekvenserna härav. Mot denna bakgrund räknar jag inte medel enligt verkets förslag för nästa budgetår men har vid avvägningen av medelstilldelningen för utvecklingsarbete räknat med kostnader för fortsatt utredningsarbete i ämnet.
Beträffande den s. k. sparundersökningen har centralbyrån under innevarande budgetår beviljats 2 milj. kr. för detta ändamål. Centralbyrån har efter en provundersökning konstaterat att en mängd svårlösta problem är förknippade med undersökningar av detta slag. Sålunda har svarsbortfallet varit onormalt stort och kvaliteten på lämnade svar förhållandevis ojämn. Mot bakgrund av detta kommer centralbyrån att företa ytterligare en provundersökning under innevarande budgetår. I avvaktan på resultatet av denna undersökning räknar jag inte nu medel för huvudundersökningen.
För den internationella inkomstfördelningsstudien räknar jag medel enligt centralbyråns förslag.
De av centralbyrån föreslagna nya intermittenta undersökningarna under delprogrammet är alla utom fruktsamhetsundersökningen delar av ett större inom verket utarbetat projekt, kallat levnadsförhållandena i samhället. Detta projekt, som har en nära anknytning till de undersökningar som genomförts för låginkomstutredningens räkning, är mycket komplext och innefattar en mängd problem av metodologisk och annan art. Under hösten 1971 har chefen för inrikesdepartementet tillkallat en sakkunnig med uppdrag att biträda med att undersöka hur fördelningsstudier av det slag som låginkomstutredningen utfört skall läggas upp i framtiden, I uppdraget ingår att inventera tillgänglig statistik och annan löpande information som belyser fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter samt att utarbeta förslag till komplet-
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 20
teringar eller förbättringar av informationen i dessa avseenden. Detta arbete bör efter hand ge bättre underlag för de prioriteringar av statistiken på området som är nödvändiga. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att nu förorda att någon av de föreslagna intermittenta undersökningarna kommer till stånd.
Under delprogrammet rätts- och socialväsende räknar jag medel för vissa omläggningsarbeten av polis-, domstols-, åklagar- och processstatistiken enligt centralbyråns förslag.
För de under delprogrammet utbildning, forskning och kultur begärda intermittenta utvidgningarna av uppgiftsinsamlingen dels till lärarregistret, dels angående elevernas ålder räknar jag medel enligt verkets förslag. Jag räknar även medel för anpassning av utbildningsstatistiken till den nya gymnasieskolan.
Delprogrammet befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser bör förstärkas med vissa resurser för undersökningar av studie- och yrkesval. För de regionala befolkningsprojektionerna räknar jag medel enligt centralbyråns förslag.
För delprogrammet bibliotek, arkiv och information blir vissa besparingar möjliga på personalsidan till följd av den gemensamma biblioteksdriften inom kvarteret Garnisonen. Centralbyråns förslag till förstärkning av resurserna för arkivering av magnetband har jag delvis beaktat.
Centralbyrån har för samtliga delprogram begärt sammanlagt 17,8 milj. kr. för pris- och löneomräkning m. m. Av detta belopp avser 9,3 milj. kr. löneomräkning och 4,8 milj. kr. ökade kostnader för lokalhyror och kontorsdrift i de nya lokalerna i kvarteret Garnisonen. 3,7 milj. kr. avser prishöjningar på övriga för verket gemensamma resurser. Jag beräknar ca 14,2 milj. kr. för dessa ändamål. Centralbyrån har vidare begärt 790 000 kr. för ökade kostnader till följd av anslutning till det nya statliga redovisningssystemet och det personaladministrativa informationssystemet. Jag räknar 300 000 kr. för dessa ändamål.
I fråga om fördelningen av programmet på löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete hänvisar jag till den särskilda sammanställningen enligt denna indelning. När det gäller utvecklingsarbetet bör Kungl. Maj:t liksom hittills efter förslag från statistiska centralbyrån fastställa dispositionsplan för verksamheten.
Under åberopande av -.det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 98 633 000
kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 21 B 3. Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
| 1970/71 Utgift | — |
| 1971/72 Anslag | 1 000 |
| 1972/73 Förslag | 1000 |
Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för programmet Statistisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar i huvudsak den betalda statistiktjänsten samt övrig statistisk uppdragsverksamhet till vilken verksamhet även förts den del av arbetet med de objektiva skördeskadeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration sarnt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion som finansieras genom anslag under nionde huvudtiteln.
Omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet uppgick under budgetåret 1970/71 till 18,9 milj. kr. Härav hänförde sig 12,8 milj. kr. till det objektiva skördeskadeskyddet och därmed sammanhängande verksamhet, 4,1 milj. kr. till den centrala statistiktjänsten samt 2 milj. kr. till övrig uppdragsverksamhet.
De totala intäkterna fördelade sig på delprogram enligt indelningen under programmet Statistik, register och prognoser enligt följande: jordbruk m. m. 13,0 milj. kr., industri och byggnadsverksamhet 0,5 milj. kr., handel, servicenäringar och priser 0,5 milj. kr., bostäder, andra byggnader och fastigheter 0,4 milj. kr., samhällsekonomi och offentlig förvaltning 1,1 milj. kr., arbetsmarknad 0,1 milj. kr., befolkning och hushåll 2,7 milj. kr., rätts- och socialväsende 0,3 milj. kr., utbildning, forskning och kultur 0,1 milj. kr., befolknings-, yrkes- och utbildningsprognoser 0,1 milj. kr. samt bibliotek, arkiv och information 0,1 milj. kr.
Till programmet Statistisk uppdragsverksamhet har tidigare hört centralbyråns försäljning av uppgifter ur verkets register. Under budgetåret har centralbyrån upphört med att sälja individuppgifter för kommersiella och liknande ändamål.
Under programmet redovisas vidare försäljningen av de statistikpaket verket utarbetat. Efterfrågan på dessa paket har varit stor och ett antal nya produkter planeras, bl. a. ett undervisningsstatistiskt paket och ett bostadsstatistiskt paket.
Statistiska centralbyrån väntar för kommande budgetår en betydande ökning i efterfrågan på statistisk uppdragsverksamhet. De nya register, t. ex. bilregistret, och registersystem som utarbetats innebär möjligheter för centralbyrån att möta denna efterfrågan.
Resultatmässigt uppvisar den statistiska uppdragsverksamheten ett överskott för budgetåret 1970/71.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 22 BA. Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
| 1970/71 Utgift | — |
| 1971/72 Anslag | 1000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Tceknisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar den uppdragsverksamhet som avser planering och genomförande av intervjuundersökningar m. m., maskinell databehandling med programmering, registervård samt statistisk metod- och analysservice, dvs. verksamheten vid utredningsinstitutet (fr. o. m. den 1 juli 1971 även intervjuarenheten), datamaskincentralen, centralen för manuell databehandling, programmeringscentralen, registercentralen (fr. o. m. den 1 juli 1971 databascentralen) samt uppdragsverksamheten vid metodenheten inom planerings- och samordnirgsavdelningen (fr. o. m. den 1 juli 1971 enheten för statistiska metoder samt enheten för databehandlingsmetoder).
Den totala omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet uppgick under budgetåret 1970/71 till 41,9 milj. kr. Härav hiänförde sig 8,1 milj. kr. till utredningsinstitutet, 4,6 milj. kr. till intervjuarenheten, 12,3 milj. kr. till datamaskincentralen, 6,7 milj. kr. till centralen för manuell databehandling, 5,6 milj. kr. till programmeringscentralen, 4,0 milj. kr. till databascentralen och 0,7 milj. kr. till metodenheten vid planerings- och samordningsavdelningen.
Utredningsinstitutet medverkar vid planeringen och genomförandet av intervjuundersökningar och andra statistiska undersökningar och bedriver statistisk och annan konsultverksamhet inom området teknisk uppdragsverksamhet. Under den närmaste framtiden väntas en i stort sett oförändrad produktionsnivå.
Datamaskincentralen tillhandahåller på serviccbasis stans- och datamaskinkapacitet inom ämnesområdet statistik och registervård. Omslutningen väntas öka under budgetåret 1971/72 för att därefter stabilisera sig på en något lägre nivå.
Centralen för manuell databehandling lämnar service i form av bl. a. granskning och kodning av material från främst andra enheter inom centralbyrån. Genom att i framtiden satsa mer på extern uppdragsverksamhet räknar centralbyrån med att kunna undvika den ojämnhet i beläggningen som hittills utgjort ett problem.
Programmeringscentralen skall tillgodose behovet av systemarbete och programmering inom området för statistik och registervård. Verksamheten fick under 1970/71 en något mindre omfattning än som förväntats, men väntas under 1971/72 stabiliseras på en något högre nivå.
Databascentralen svarar för den tekniska uppbyggnaden och utvecklingen av databaser samt för uttag och sammanställningar ur registren. De kvantitativt sett viktigaste registren är centrala företagsregistret, cen-
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 23
trala bilregistret och registret över totalbefolkningen. Efterfrågan på uppgifter ur registren väntas öka successivt.
Resultatmässigt redovisar den tekniska uppdragsverksamheten för budgetåret 1970/71 ett överskott.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdåragsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 5. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet 1970/71 Utgift 2.099 713 1971/72 Anslag 2245 000 1972/73 Förslag 2490 000
Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och utredningsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.
Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på fyra arbetsområden, nämligen ett för konjunkturanalys, ett för ekonometri och övrigt metodarbete, ett för forsknings- och utredningsarbete i övrigt samt ett för administrativt arbete.
| 1971/72 | Beräknad ändring 1972 /73 Konjunktur- Departc- institutet | ments- chefen | |||
| Personal | . | ||||
| Handläggande personal | 18 | — | — | ||
| Övrig personal | 16 34 | — — | — — |
Anslag Lönekostnader 1 909 500 + 206 000 + 188 000 Sjukvård 6 500 — — Reseersättningar (även utrikes
Tesor) 6 500 -— — Lokalkostnader 53 000 + 42 000 3- 42 000 Expenser 269 500 + 20000 + 15 000
2 245 000 + 268 000 + 245 000
Konjunkturinstitutet
1. Löne- och prisomräkning 243 000 kr. 2. För översättnings- och diagramritningsarbeten samt för tillsyn av biblioteket krävs 25 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 24
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl Maj:t föreslår riksdagen :
att till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 490 000 kr.
B 6. Konjunkfurinstitutet: Särskilda undersökningar 1970/71 Utgift 616 359 Reservation 344 070 1971/72 Anslag 670 000 1972/73 Förslag 580 000
Från anslaget bestrids utgifter för undersökningar av mera tillfällig karaktär rörande konjunkturförhållanden m.m. och för arbete med metodstudier och ekonometriska modeller som utförs inom konjunkturinstitutet.
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73
Konjunktur- = Departe-
institutet ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 10 | + | 1 | — |
| vrig personal | 4 14 | + | — 1 | = — |
| Anslag | 670 000 | + 130 000 — 90 000 |
Konjunkturinstitutet
Medelsbehovet beräknas till 1030 000 kr. Härav avser 230 000 kr. fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete inom konjunkturbarometcerområdet, 90 000 kr. fortsatt arbete med en undersökning av kreditpolitikens verkningar, 320 000 kr. metodstudier, 160 000 kr. långtidsanalys, 110 000 kr. omläggning och utvidgning av konjunkturprognoserna, 100 000 kr. systemarbete och maskinbearbetningar samt 20 000 kr. lokalkostnader. Reservationen på anslaget vid ingången av budgetåret beräknas till 230 000 kr. Genom att ta denna i anspråk begränsas anslagsbehovcet till 800 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till bl. a. att reservationen vid ingången av budgetåret nu kan beräknas bli större än vad konjunkturinstitutet utgått från, förordar jag att anslaget förs upp med 580 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 580 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 25
E 7. Statskontoret
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Statskontoret förts upp med 25 105 000 kr.
I statskontorets organisation ingår provisoriskt en fondbyrå. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 tillkallade jag en utredningsman för att utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter som ankom på statskontorets fondbyrå. Förutsättningarna för utredningen ändrades år 1967 genom riksdagens beslut om omorganisation av det statliga redovisningsväsendet och revisionen (prop. 1967: 79, SU 1967: 82, rskr 1967: 194). Beslutet innebar bl.a. att en redovisningscentral och ett revisionskontor inrättades vid statskontoret. Utredningen har den 22 november 1971 överlämnat ctt betänkande (SOU 1971: 82) i vilket föreslås att fondbyrån överflyttas till kammarkollegiet. Betänkandet remissbehandlas f.n. 1 avvaktan på att beredningen av de frågor som sammanhänger härmed kan avslutas bör anslaget föras upp med ett preliminärt beräknat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statskontoret
för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag av 31 400 000
kr.
B 8. Datamaskincentralen för administrativ databehandling
| 1970/71 Utgift | — |
| 1971/72 Anslag | 1 000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), som inrättats den 1 juli 1970.
DAFA har till uppgift att inom det statliga området på uppdrag utföra administrativ databehandling samt metod- och utvecklingsarbete i samband därmed. I mån av resurser får DAFA även åtaga sig uppdrag från annan än statlig uppdragsgivare.
Statskontoret är chefsmyndighet för DAFA, som Jeds av en styrelse. Chef är en ADB-direktör. Inom centralen finns tre huvudenheter, nämligen en planerings- och utvecklingsenhet, en driftenhet och en administrativ enhet. Vid DAFA fanns den 1 juli 1971 336 anställda.
DAFA skall vara ekonomiskt självbärande. För dess drift har endast ett formellt anslag av 1000 kr. anvisats. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar DAFA en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 8 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 26
Den totala omslutningen för DAFA:s verksamhet uppgick under budgetåret 1970/71 till 22,5 milj. kr. Rörelseresultatet blev negativt det första verksamhetsåret och ett underskott på 1,5 milj. kr. redovisas, huvudsakligen på grund av att ingående mervärdeskatt ej kunnat kompenseras inom ramen för de fastställda taxorna. Underskottet har tills vidare balanserats.
Avtalskonflikten under början av år 1971 medförde vissa förskjutningar i såväl pågående som planerade arbeten. Detta bidrog till att den i februari 1971 installerade datamaskinen IBM 360/635 blev lägre belagd än beräknat. I och för sig medför denna kraftiga förstärkning av maskinkapaciteten initialt en viss överkapacitet. Redan budgetåret 1971/72 kommer dock denna överkapacitet att betydligt reduceras, bl.a. genom att ett antal nya myndigheter ansluts till system S. Maskinen beräknas av DAFA vara fullbelagd budgetåret 1972/73.
Den 1 juli 1971 har nya taxor fastställts mot bakgrund av bl. a. cen kraftigt stegrad lönenivå.
Det balanserade underskottet beräknas kunna täckas redan budgetåret 1971/72. För budgetåret 1972/73 förväntas ett överskott på 1 milj. kr.
Statskontoret föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. och att den av DAFA disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret ökas till högst 10 milj. kr. Jag biträder statskontorets förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 9. Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. 1970/71 Utgift 2922 505 1971/72 Anslag 4 000 000 1972/73 Förslag 4 000 000
Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för försöksverksamhet med automatisk databehandling samt annan försöksverksamhet som bedrivs i rationaliseringssyfte. Anslaget tas i anspråk efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Anslaget har anvisats bl. a. för att myndigheter som inte själva disponerar medel för ifrågavarande verksamhet vid snabbt uppkommande behov skall kunna erhålla medel för ändamålet. Medelsbehovet kan t. ex. avse sådana konsulttjänster som Statskonsult AB tillhandahåller statliga myndigheter.
Med hänsyn till anslagets karaktär kan någon säker bedömning av medelsbehovet inte göras. Med ledning av utgifterna under föregående budgetår och den nu förutsedda omfattningen av verksamheten under innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet till oförändrat 4 milj.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 27
kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att Kungt. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 4000 000 kr.
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för kontroll av statens inkomster och utgifter samt av förvaltningen av statsförmögenheten. Kontrollen avser främst effektiviteten i statlig verksamhet. Verket handhar också riksbokföringen och utarbetar statistik över statens finanser.
I riksrevisionsverkets uppgifter ingår bl. a. att övervaka att den verksamhet som faller under dess granskning är anordnad på ett ändamålsenligt, planmässigt och från allmänt ekonomiska synpunkter tillfredsställande sätt. Härvid skall verket särskilt bedöma lönsamheten av verksamheten och pröva att verksamheten drivs i effektiva former. Verket skall även granska taxor och avgifter inom statlig verksamhet samt formerna för den statliga upphandlingen.
Vidare skall verket tillse att statens redovisningssystem fungerar ändamålsenligt och att nödvändiga förbättringar vidtas. I detta syfte skall verket bl. a. utveckla redovisningssystem och meddela föreskrifter om sättet för räkenskapers bokföring och verifiering.
Det åligger även riksrevisionsverket att anordna och medverka vid utbildning av personal för redovisnings- och revisionsverksamhet.
Riksrevisionsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fyra ayvdelningar, en avdelning för planering, samordning och utveckling, två revisionsavdelningar samt en avdelning för budget och finansstatistik. Vidare finns två byråer, nämligen cn revisionsbyrå och en administrativ byrå.
Den sista etappen av verkets omorganisation enligt 1967 års principbeslut föreslås bli genomförd den 1 juli 1972, då en tredje revisionsavdelning avses inrättas och revisionsbyrån avvecklas. Riksrevisionsverket kan därmed täcka in hela statsverksamheten med förvaltningsrevisionell verksamhet.
Vidare föreslås en sammanslagning av avdelningen för budget och finansstatistik med planeringsavdelningen utom enheten för utbildning och information. Denna enhet föreslås tillsammans med nuvarande administrativa byrån och delar av gencraldirektörens kansli bilda en ny avdelning, kallad avdelningen för ekonomi och administration. Verket kommer därigenom att bestå av fem avdelningar, av vilka tre är revisionsavdelningar.
Vid riksrevisionsverket fanns under budgetåret 1970/71 i genomsnitt 202 anställda, varav 112 utgjorde handläggande personal.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 28
Riksrevisionsverket tillhör de myndigheter som deltar i utrednings-
och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller för riksrevisionsverket. 1. Revision 2. Prognoser, bokslut, statistik
3. Utveckling, information, utbildning.
Verket föreslår att en ny programindelning tillämpas fr. o. m. budgetåret 1972/73. I huvudsak nuvarande program 2 och 3 sammanförs till ett nytt program, benämnt Prognoser, budget, redovisning. Programmet Revision berörs inte utom i fråga om vissa förändringar på sektornivå, främst till följd av tillskapandet av ytterligare en revisionsavdelning.
Riksrevisionsverkets verksamhet under programmen finansieras från
ett förslagsanslag benämnt Riksrevisionsverket.
B 10, Riksrevisionsverket
1970/71 Utgift 16 733 307 1971/72 Anslag 20 295 000 1972/73 Förslag = 26731 000
(1 000-tal kr.)
Program 1970,71+ = 1971;722 — 1972;73 Beräknar Riksrevi- — Departesions- mentsverket chefen
Revision na 10 798 15 644 15 294 Prognoser, budget, redovisning - 9185 12475 11 401 Summa kostnader 16 549 19 983 28 119 26 695 Avgår: Resurser som tillhandahålls av statskontoret 512 620 688 688 Tillkommer: Blanketter m. m. för andra myndigheters behov 597 680 724 T24 Sekretariat för samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor = 252 366 — Summa anslag/utfall 16 634 20295 28 521 26 731 1 Kostnaderna har ej räknats om enligt den nya programindelningen. 2 Omräknat enligt den nya programindelningen.
Av grundläggande betydelse för riksrevisionsverkets verksamhet är det beslut som statsmakterna fattade år 1967 angående organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten (prop. 1967: 79,
SU 1967: 82, rskr 1967: 194). I enlighet med detta beslut inrättas f. n.
successivt s.k. redovisningscentraler, som skall svara för utbetalning
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 29
och redovisning för ett antal myndigheter. För redovisningen införs ett nytt system byggt på ADB (system 5S). I anslutning till redovisningscentralerna organiseras revisionskontor. Den centrala revisionen genom riksrevisionsverket läggs samtidigt om till en effektivitetsinriktad förvaltningsrevision.
Programmet Revision
Programmet Revision underindelas i delprogrammen allmän förvaltningsrevision, speciell förvaltningsrevision och redovisningsrevision. På delprogramnivå redovisas fr. o. m. budgetåret 1972/73 enligt förslaget om ny programindelning den utbildning som har anknytning till revisionsverksamheten, liksom remisser, gemensamma funktioner och särskilda uppdrag. Allmän förvaltningsrevision syftar till en bedömning av effektiviteten i statlig verksamhet. Den speciella förvaltningsrevisionen omfattar granskning av den statliga upphandlingen samt granskning av taxor och avgifter. Redovisningsrevisionens uppgift är att garantera en tillförlitlig redovisning och förebygga förluster för statsverket.
Tyngdpunkten inom programmet Revision ligger på allmän förvaltningsrevision. Verksamheten inom revisionsprogrammet koncentreras på de områden av statsverksamheten där revisionen bedöms ge största bidraget till en effektivitetshöjning.
Verksamheten under budgetåret 1970/71 har haft sin tyngdpunkt på allmän förvaltningsrevision och bl. a. varit inriktad på revision av affärsverken. För innevarande budgetår beräknas ytterligare satsningar på detta delprogram medan resurserna för delprogrammet speciell förvaltningsrevision förutses minska något. Inom allmän förvaltningsrevision ökar verksamheten bl. a. för sektorerna utbildning, forskning och kultur, affärsverk, försvar och skolväsende.
För budgetåret 1972/73 föreslår riksrevisionsverket en kraftig förstärkning av resurserna under delprogrammet allmän förvaltningsrevision. Ökningen är till stor del föranledd av inrättandet av en tredje revisionsavdelning, vars verksamhet skall omfatta social verksamhet, sambhällsplanering, allmän förvaltning, ekonomi och Kontroll. För affärsverkssektorn föreslås likaså en relativt kraftig ökning. Andra sektorer där enligt verket de förvaltningsrevisionella insatserna bör intensifieras är bl. a. försvar, arbetsmarknad och rättsväsende. Den sammanlagda kostnadsökningen under revisionsprogrammet uppgår enligt verkets förslag till drygt 4,8 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. är att hänföra till inrättandet av en tredje revisionsavdelning.
Programmet Prognoser, budget, redovisning
I samband med den föreslagna omorganisationen av verket sammanförs i huvudsak de nuvarande programmen Prognoser, bokslut, statistik och Utveckling, information, utbildning till ett program kallat Progno-
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 30
ser, budget, redovisning. Målet för det nya programmet skall enligt ver-
ket vara att skapa förutsättningar för bättre beslut inom det ekonomi-
administrativa området för att därmed höja effektiviteten inom statsförvaltningen.
Under det nya programmet kommer verksamheten att omfatta dels vissa uppgifter som följer av att verket har hand om den centrala riks-
bokföringen, dvs. central bokföring och kontroll under det löpande budgetåret, bokslutsarbete samt beräkningar och statistik rörande statens inkomster och utgifter, dels utveckling och genomförande av det nya
ckonomi-administrativa systemet — SEA-systemet — inom statsförvaltningen. Till programmet hör också den utbildning som inte ingår i revisionsprogrammet. Programmet indelas i delprogrammen ekonomi-
administrativ information, SEA-utveckling, SEA-genomförande och drift,
samt — liksom program 1 — utbildning, remisser, gemensamma funktioner och särskilda uppdrag. Verksamheten under delprogrammet
ekonomi-administrativ information avses på scktornivå omfatta den
verksamhet som på delprogramnivå f.n. redovisas under programmet Prognoser, bokslut, statistik. Verksamheten under budgetåret 1972/
73 inriktas på fortsatt genomförande och utveckling av SEA-systemet.
Genomförandet av system S har fördröjts något och beräknas vara
klart först år 1975. Verket föreslår för nästa budgetår en ökning av resurserna under programmet med 3,3 milj. kr. Förslaget avser bl. a.
medel för medverkan vid införande av system S vid myndigheter inom försvaret samt utveckling av ADB-rutiner för sammanföring och bear-
betning av myndighetsdata på riksnivå. Under riksrevisionsverkets myndighetsanslag redovisas vid sidan av
programmen kostnader för uppgifter i anslutning till det av samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor bedrivna arbetet samt utgifter för
vissa blanketter.
Personalfrågor
1970/71 — 1971/72 — 1972/73
Beräknar Riksrevi- Departesions- mentsverket chefen
Personal
| Handläggande personal | 124 | 131 | 162 | 159 |
| Övrig personal | 113 237 | 113 244 | 83 245 | 83 242 |
Riksrevisionsverket beräknar att dess förslag leder till en ökning av handläggande personal med 31 tjänster, samtidigt som Övrig personal kan minska med 30 tjänster. Den nya revisionsavdelningen beräknas ta i anspråk 20 av de nya tjänsterna. Av dessa tjänster föreslås fem inrättas
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 31
som revisionsdirektör. För den nya planeringsavdelningen beräknas fyra nya tjänster.
Departementschefen
Sedan omorganisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten inleddes enligt beslut av statsmakterna år 1967 har en successiv utbyggnad skett av riksrevisionsverkets resurser för förvaltningsrevision, som utgör tyngdpunkten inom programmet Revision. För nästa budgetår föreslår verket en fortsatt ökning av resurserna för allmän förvaltningsrevision. Förslaget avser dels inrättandet av en tredje revisionsavdelning, dels en ökad satsning på revision inom i första hand affärsverken men även sektorerna försvar, arbetsmarknad m, m. Affärsverkens verksamhet omfattar ett stort och ekonomiskt betydelsefullt område av den statliga sektorn. Hittillsvarande insatser tyder på att möjligheterna till effektivitetsvinster är goda och att förvaltningsrevisionen är ett lämpligt sätt att initiera förbättringar. En ökning av revisionsinsatserna på detta område framstår därför som välmotiverad. Jag föreslår en ökning av resurserna för programmet Revision med 4 496 000 kr.
Riksrevisionsverkets förslag under programmet Prognoser, budget, redovisning innebär en resursförstärkning för fortsatt genomförande och utveckling av SEA-systemet inom statsförvaltningen. Som grund för verksamheten inom programmet ligger statsmakternas beslut om försöksverksamhet med programbudgetering och genomförande av det nya redovisnings- och revisionssystemet i statsförvaltningen. Jag föreslår en förstärkning av resurserna för programmet med 2 216 000 kr.
De av verket föreslagna organisatoriska förändringarna och den nya programindelningen bör genomföras, Detta innebär bl. a. att fem tjänster för revisionsdirektör bör inrättas. I samband med omorganisationen kan det bli nödvändigt att föra tjänster på övergångsstat cHer vidta andra övergångsåtgärder. Riksdagens bemyndigande att vidta sådana åtgärder bör därför inhämtas.
Efter samråd med statsrådet Löfberg förordar jag att den till riksrevisionsverket knutna samarbetsdelegationen för förplignadsfrågor förs över till statens personalnämnd den 1 juli 1972.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsammanställningen för riksrevisionsverket. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid riksrevisionsverket inrätta
fem extra ordinarie tjänster för revisionsdirektör,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder som
behövs med anledning av den förordade omorganisationen.
3) till Riksrevisionsverket för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 26 731 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 32
B 11. Byggnadsstyrelsen 1970/71 Utgift 20829 087 1971/72 Anslag 23 544 000 1972/73 Förslag 30 080 000
Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om byggande för statens räkning och förvaltning av statliga fastigheter.
I styrelsens uppgifter ingår främst att förvalta de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under styrelsen, att anskaffa 1okaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av statliga byggnadsföretag, allt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, att efter uppdrag projektera och utföra byggnader för statens räkning samt att genom utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.
Chef för byggnadsstyrelsen är en generaldirektör. Denne har närmast under sig en teknisk direktör, en planeringsdirektör och en ckonomidirektör. Styrelsen är organiserad på nio byråer. Dessa är administrativa byrån, utredningsbytån, intendentsbyrån, utrikesbyrån, ekonomibyrån, utvecklingsbyrån, två projekteringsbyråer och byggnadsbyrån. Vidare finns fem regionala byggnadsförvaltningar. Dessa är förlagda till Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Kostnaderna för ekonomi-, utvecklings-, projekterings- och byggnadsbyråerna, för byvgg-
1971;72 Beräknad ändring 1972/73
Byggnads- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 182 | +18 | 211 |
| Övrig personal | 184 1366 | +67 2385 | +59 2+70 |
Anslag
| Lönekostnader | 17 6753 000 +3 796 000 = 3 264 000 | ||
| Sjukvård | 50 000 | — | — |
| Resecrsättningar | 480 000 + 115000 + 50000 | ||
| Därav utrikes resor | (30 000) | — | — |
| Lokailkostnader | 2 920 000 +2 645 000 = —+2 645 000 | ||
| Därav engångsutgifter | (324 000) (— 249000) (— 249 000) | ||
| Expenser | 2419 000 + 84000 — 235 000 | ||
| Därav engångsutgifter | (411 000) (— 169000) (— 214 000) |
Bidrag till kontorsdrift och
bibliotek inom kv. Garnisonen — + 834000 + 812 000
23 544 000 +7 474000 = -+6 536 000
1 Härtill kommer 482 tjänstemän på förskottsstat. 2 Inkl. personal för gemensam kontorsdrift inom kv. Garnisonen.
Prop. 197221 Bilaga 9 Finansdepartementet 33
nadsförvaltningarna utom underhållssektionerna och för utrikesbyråns byggnadssektion bestrids från förskottsstat som fastställs av Kungl. Maj:t. Kostnaderna enligt förskottsstaten förs i bokslutet för budgetåret över på tillämpliga byggnads- och projekteringsanslag. Verkets kostnader i övrigt bestrids från förevarande anslag.
Byggnadsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 6 379 000 kr. 2, En tjänst som byggnadsråd för vissa stabsfunktioner (-- 100 000 kr). 3. För ökat arbete med rationalisering inom styrelsen och för sckreteraruppgifter vid styrelsens företagsnämnder behövs två tjänster som byrådirektör vid administrativa byrån (+ 157 000 kr.). 4. Det fastighetsbestånd som står under styrelsens förvaltning har vuxit kraftigt. Som förstärkning av organisationen för fastighetsförvaltning föreslås fjorton nya tjänster vid intendentsbyrån och byggnadsförvaltningarna (+ 735 000 kr.). 5. Den ökade arbetsvolymen inom utrikesbyråns område motiverar att byrån förstärks med två tjänster (+ 136 000 kr.). 6. Medlen för reseersättningar och expenser utom telefon m. m. bör räknas upp med 594 000 kr. Av ökningen är 242 000 kr. enzångsutgifter i samband med inflyttningen i nya lokaler i kv. Garnisonen. 7. Inom kv. Garnisonen föreslås en för byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån gemensam organisation för kontorsdrift m. m. Organisationen skall svara för gemensam reproduktionscentral och telefonväxel, adresstryck, central post- och godsmottagning, extern budtjänst, garage och parkering, städning och bevakning av lokalerna samt förvaltning och vård av inredning och utrustning. Vidare skall organisationen, som föreslås ingå som en enhet i byggnadsstyrelsens administrativa byrå, svara för gemensamma lokaler, såsom hör- och filmsalar, konferensrum, fritidslokaler och personalrestaurang. Kostnaderna för kontorsdriften utom reproduktionsservice beräknas till sammanlagt ca 7.5 milj. kr. och föreslås fördelade i förhållande till den lokalyta som varje myndighet kommer att disponera. Kostnaderna för reproduktionsservice skall debiteras nyttjarna i förhållande till utfört arbete. Den del av nämnda 7,5 milj. kr. som skall belasta byggnadsstyrelsens myndighetsanslag beräknas till 700 000 kr. Statistiska centralbyrån avses svara för ett gemensamt bibliotek inom kv. Garnisonen. Under förevarande anslag beräknas 134 000 kr. för detta ändamål. De anslagsposter, varifrån utgifterna för kontorsdrift och bibliotek vid byggnadsstyrelsen hittills bestritts beräknas minska med sammanlagt 1 460 000 kr., varav 735 000 kr. svarar mot kostnader av engångskaraktär under budgetåret 1971/72. (700 000 + 134 000 — 1 460 000 == — 626 000 kr.) 3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 34
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 30 080 000 kr. Jag har därvid räknat med att ytterligare en tjänst som byggnadsråd i Ce 1 bör inrättas vid byggnadsstyrelsen (2). För rationaliseringsarbete inom styrelsen har jag beräknat 78 000 kr. (3). Vidare har jag tagit upp sammanlagt 254 000 kr. för fem nya tjänster för fastighetsförvaltning, varav tre tjänster för handläggande personal och två tjänster för biträdespersonal (4).
Som jag anfört vid min anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor (punkt 9) bör byggnadsstyrelsen svara för central planering och utveckling m. m. av städningsverksamheten inom det statliga området. Jag beräknar för denna verksamhet medel för fem tjänster.
Jag ansluter mig i huvudsak till byggnadsstyrelsens förslag om gemensam kontorsdrift inom kv. Garnisonen. Kostnaderna för kontorsdriften utom reproduktionsservice beräknar jag till sammanlagt 7 167 000 kr. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att i regleringsbrev fastställa en stat för verksamheten under förevarande anslag. Bidragen från övriga myndigheter till organisationen för kontorsdrift bör tillföras detta anslag. Kostnaderna för reproduktionsservice bör täckas genom ersättning från nyttjarna i förhållande till utfört arbete. Bidragen från byggnadsstyrelsens myndighetsanslag till kontorsdriften och till det gemensamma bibliotek som statistiska centralbyrån skall svara för har jag beräknat till 678 000 kr. resp. 134 000 kr. (7).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid byggnadsstyrelsen inrätta en
tjänst för byggnadsråd i Ce 1,
2) till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 30 080 000 kr.
B 12. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. 1970/71 Utgift 6 854 919 Reservation 488 924 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 5 000 000
Från anslaget bestrids konsultkostnader m. m. för dels utredningar och byggnadsprogram, dels utredningar i inredningsfrågor och inredningsprojektering. Till större delen gäller det kostnader som förskotteras från anslaget. Förskotterade belopp återbetalas sedermera från anvisade anslag för berörda byggnads- och inredningsobjekt. Till en mindre del avser anslaget kostnader för normerings- och utvecklingsarbete m. m., som belastar anslaget slutligt.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 35
Byggnadsstyrelsen
Medelsbehovet beräknas till 12,5 milj. kr. Därav avser 3 milj. kr. utredningskostnader för planering av lokalförsörjningen för huvuddelen av de myndigheter som enligt statsmakternas beslut (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) skall omlokaliseras. Ytterligare 7 milj. kr. beräknas för byggnadsutredningar och byggnadsprogram medan 2 milj. kr. avser inredningsärenden. Vidare ingår en medelsreserv om 0,5 milj. kr. i det beräknade beloppet. Av medelsbehovet beräknas 6,5 milj. kr. kunna täckas genom återföringar till anslaget. Styrelsen föreslår därför att anslaget förs upp med 6 milj. kr.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för utredningar till följd av omlokaliseringsbeslutet. För sådant utrednings- och programarbete vars kostnader inte täcks genom återföringar till anslaget beräknar jag för nästa budgetår 2 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utredningar rörande byggnadsföretag m.m: för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
B 13. Inredning av byggnader för statlig förvaltning 1970/71 Utgift 1107 137 Reservation 5 292 863 1971/72 Anslag 27 400 000 1972/73 Förslag 1000 000
Från anslaget bestrids utgifter för inredning m. m, av byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet.
Byggnadsstyrelsen
Medelsförbrukningen på anslaget beräknas uppgå till 21,3 milj. kr. innevarande budgetår och 12,1 milj. kr. nästa budgetår.
Departementschefen
De kostnadsramar som anges i följande inredningsplan har tidigare fastställts.
Inredningsplan (1 000-tal kr.)
| Objekt | Kostnadsram Medelsförbrukning t. o. m. 30.6 1971 | ||
| Inredning av nybyggnad i kv. Garnisonen | 22 500 | 1 107 | |
| Utrustning av nybyggnad i kv. Garnisonen | 8 900 | [0] | |
| Inredning av nybyggnad 1 kv. Loen | 4 500 35 900 | 1107 | 0 |
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 36
Med hänsyn till den beräknade reservationen beräknar jag anslaget till 1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
B 14. Statens förhandlingsnämnd 1970/71 Utgitt 1025 089 1971/72 Anslag 1289 000 1972/73 Förslag 1445 000
Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efter uppdrag av Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement föra förhandlingar med kommun eller annan icke-statlig huvudman, främst om villkor för samverkan mellan staten och huvudmannen inom sjukvård, utbildning eller forskning. Överenskommelse, som träffas av nämnden, skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Nämnden skall vidare efter uppdrag av markförvaltande myndighet föra förhandlingar om överlåtelse av staten tillhörig mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål. Nämnden svarar även för samordning i ärenden om överlåtelse av statlig eller kyrklig mark till kommun.
Förhandlingsnämnden består av en överdirektör och vissa särskilt förordnade ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli, som består av två byråer och en administrativ sektion.
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73
Statens för- Departe-
handlings- ments-
nämnd chefen
Personal
| Handläggande personal = ' | 9 | — | = |
| vrig personal | 6 15 | - —- | - —- |
Anslag
| Lönekostnader | 1110 000 -+ 156 000 + 162 000 | ||
| Sjukvård | 3 000 | — | —- |
| Reseersättningar | 50 000 | —- | — |
| Lokalkostnader | 63 000 -— 1000 — 1000 | ||
| Expenser | 63 000 — 5000 — 5000 |
1289 000 + 150 000 + 156 000
Statens förhandlingsnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. m. 156 000 kr.
2. Anslagsposterna Lokalkostnader och Expenser kan minskas med hänsyn till belastningen (— 6 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 37
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 1 445 000 kr.
B 15. Statens avtalsverk 1970/71 Utgift 6 698 040 1971/72 Anslag 8 507 000 1972/73 Förslag 9 556 000
Statens avtalsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att förhandla om anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos staten med undantag av riksdagen och dess verk samt för övriga arbetstagare,
vilkas anställnings- och arbetsvillkor skall fastställas under medverkan
av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Avtalsverket leds av en styrelse. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott. Chef för avtalsverket är en generaldirektör. Verket har en projektorga-
nisation.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Avtalsverket Föredraganden Personal
| Handläggande personal | 69 | -— | — |
| Övrig personal | 30 929 | — — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 7117 000 = 620 000 2 620 000 | |
| Sjukvård | 15 000 d- 2 000 | — |
| Reseersättningar | 90 000 + 7 000 | = |
| Lokalkostnader | 346 000 -- 387 000 + 392 000 | |
| Expenser | 9239 000 + 90000 + 37 000 |
8 507 000 +1 106 000 --1 049 000
Statens avtalsverk
Löne- och prisomräkning m. m. 1 106 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Srarens avtalsverk för budgetåret 1972/73 anvisa ctt för-
slagsanslag av 9 556 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 38
B 16. Statens personalpensionsverk 1970/71 Utgift 11 454 585 1971/72 Anslag 12 660 000 1972/73 Förslag 14 518 000
Statens personalpensionsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande den statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande frågor samt för ärenden rörande statens grupplivförsäkring.
Statens personalpensionsverk leds av cen styrelse. Chef för personalpensionsverket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, nämligen kanslibyrån, första pensionsbyrån, andra pensionsbyrån och utbetalningsbyrån.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Pensions- = Föredraganden
verket
Personal
| Handläggande personal | 124 + | 1 + | 1 |
| Övrig personal | 125 249 + | — 1 + | = 1 |
Anslag Lönekostnader 10 489 000 +1 596 000 +1 596 000
| Sjukvård | 40 000 — — |
| Reseersättningar | 10 000 + 5 000 + 5 000 |
| Lokalkostnader | 536 000 + 179 000 + 193 000 |
| Expenser | 1585 000 + 80000 + 64 000 |
12 660 000 3-1 860 000 +1 858 000
Statens personalpensionsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1794 000 kr.
2. För det pågående arbetet med utveckling av ett personaladministrativt informationssystem behövs för utbildningsverksamhet i fråga om systemets pensionsdel ytterligare en förste kanslist (+ 51 000 kr.).
3. Ökade kostnader för resor och publikationstryck (+ 15 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 518 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en tjänst för förste kanslist (2).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens personalpensionsverk för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 14 518 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 39 B 17. Statens personalbostadsdelegation
| 1970/71 Utgift | 287 252 |
| 1971/72 Anslag | 521 000 |
| 1972/73 Förslag | 588 000 |
Statens personalbostadsdelegation är rådgivande organ åt de myndigheter som beslutar om hyror för eller förvaltar tjänstebostäder för statstjänstemän och andra tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner fastställs under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer, eller andra bostäder, som mot hyra upplåts av statlig myndighet.
Delegationen består av fem ledamöter. Den har ctt kansli, som förestås av en byrådirektör.
1971/72 = Beräknad ändring 1972/73
Delegationen Föredraganden
Personal
| Handläggande personal | 6 | — | — |
| Övrig personal | 2 8 | — — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 396 000 4- 62 000 + 62 000 | ||
| Sjukvård | 1000 | — | — |
| Reseersättningar | 54 000 + 16 000 + 15 000 | ||
| Lokalkostnader | 38 000 | — | — |
| Expenser | 32 000 — 10 000 — 10 000 | ||
| Därav engångsutgifter | (12 000) (— 12000) (— 12000) |
521 000 + 68 000 + 67 000
Statens personalbostadsdelegation
1. Löne- och prisomräkning m. m. 58 000 kr.
2. Ökade resekostnader föranledda av den pågående hyresöversynen (+ 10 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen a
att till Statens personalbostadsdelegation för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 588 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 40
B 18. Statens personalutbildningsnämnd 1970/71 Utgift 2 820 970 1971/72 Anslag 3 043 000 1972/73 Förslag 3 717 000
Statens personalutbildningsnämnd är centralt organ för statlig personalutbildning, i den mån sådan utbildning ej ankommer på annan myndighet. I nämndens uppgifter ingår bl. a. att undersöka behovet av personalutbildning, att planera och genomföra personalutbildning, som är gemensam för flera myndigheter, att bistå statliga myndigheter i utbildningsfrågor och att främja samordning av statlig personalutbildning.
Nämnden utgörs av en utbildningschef och åtta andra ledamöter. Utbildningschefen är chef för nämnden. Nämnden är organiserad på två sektioner. Dessa är kursadministrativa sektionen och utredningssektionen.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Utbildnings- Föredraganden
nämnden
Personal Handläggande personal 20 + 3 + 2 Övrig personal 25 -L 2 + 1
45 - 5 + 3 Anslag Lönekostnader 2 166 000 -— 617 000 + 526 000 Sjukvård 5 500 + 500 + 500 Reseersättningar 10 000 -F 2000 4 1000 Lokalkostnader 769 500 -+F 128 500 + 128 500 Expenser 92 000 + 28 000 + 18 000
Därav engångsutgifter (20000) — ( -) (6 —)
3 043 000 + 776 000 + 674 000
Statens personalutbildningsnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. m. 503 000 kr.
2. För ledningen av den centrala administrativa enheten föreslås en förstärkning med en byrådirektör (-i- 80 000 kr.).
3, För att avlasta cheferna för utbildningsenheterna kursadministrativt arbete föreslås en förstärkning av den kursadministrativa sektionen med två utbildningsassistenter (+ 107 000 kr.).
4. För kursverksamhet m. m. föreslås en förstärkning med två kvaliticerade biträden (-F $6 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 717 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl.a. ytterligare en
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 41
tjänst för byrådirektör (2), en för utbildningsassistent (3) och en för kvalificerat biträde (4).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 3 717 000 kr.
B 19. Statens personalnämnd 1971/72 Anslag 5 095 000 1972/73 Förslag 9 202 000
Statens personalnämnd är central förvaltningsmyndighet för den personaladministrativa verksamheten inom statsförvaltningen och, enligt särskilt beslut av Kungl. Maj:t, inom statsunderstödd verksamhet, allt i den mån sådan uppgift ej ankommer på annan myndighet.
Nämnden är centralt organ inom tillämpningsområdet för den statliga personalpensioneringen i frågor som rör partiellt arbetsföra och åtgärder för att förebygga sjukpensionering. |
Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns en enhet för driftsamordning, en enhet för intern administration, en enhet för personaladministrativ planering inbegripet omplaceringsverksamhet, en enhet för personalhälsovård och personalsocial verksamhet samt en riksarbetsgrupp. Nämnden har fyra regionkontor.
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73
Personal- = Föredraganden
nämnden Personal
| Handläggande personal | 50 + | 37 oc | 23 |
| Övrig personal | 18 -!- 68 -F | 15 - 52 | 1 34 |
Anslag Lönekostnader 4 014 000 -+5 508 000 = —+3 744 000 Sjukvård 8 000 = 6000 + 4 000 Rescersättningar 134 000 -- 146000 = -I- 106 000 Lokalkostnader 254 000 -- 152000 — 98 000 Expenser 335 000 -- 277000 = 65 000
Därav engångsutgifter (130 000) ( —) (— 118 000) Viss försöksverksamhet med bl. a. hälsokontroll 350 000 — —- Utbildning — 120 000 34-90 000
5 095 009 16 209000 4107 000
Statens personalnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 424 000 kr.
2. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1971: 29, InU 1971: 15. rskr 1971: 196) skall nämnden fr. o. m. innevarande budgetår tilldelas en
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 42
väsentlig roll vid lösandet av samordningsfrågor av personaladministrativ natur som uppkommer i samband med omlokaliseringen av viss statlig verksamhet. För denna nya arbetsuppgift behövs bl. a. ytterligare två avdelningsdirektörer, 22 personalintendenter och nio biträden samt en sakkunnig för bostadsfrågor (+ 2 912 000 kr.).
3. Den nuvarande organisationen behöver förstärkas med två personalintendenter, ett biträde, två expeditionsvakter och två telefonister på det centrala kansliet och med en avdelningsdirektör och fem personalintendenter i den regionala verksamheten (+ 949 000 kr.).
4, För att nämnden skall kunna öka sina insatser i den regionala verksamheten föreslås en förstärkning av den regionala organisationen med en avdelningsdirektör, tre personalintendenter och ett biträde (-- 438 000 kr.).
5. Kostnader för extra personal (+ 421 000 kr.). 6. Kostnader för intern utbildning (4 65 000 kr.).
Föredraganden
Till följd av den beslutade omlokaliseringen av viss statlig verksamhet kommer statens personalnämnd att få omfattande uppgifter bl. a. i samband med omplaceringen av den personal som inte kan flytta med till den nya stationeringsorten. Jag har med hänsyn härtill räknat medel för ytterligare en tjänst för avdelningsdirektör, 15 för personalintendent, fem för biträden samt för en sakkunnig i bostadsfrågor (2). Därutöver har jag räknat medel för ytterligare tre tjänster för personalintendent och en för biträde (4) samt två för expeditionsvakter och två för tclefonister (3).
Statsförvaltningens arbetarskyddsnämnd bör fr. o. m, nästa budgetår i administrativt hänseende knytas till statens personalnämnd. Jag beräknar därför medel för bl. a. en byrådirektör och ett kvalificerat biträde under detta anslag. Samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor är i administrativt hänseende knuten till riksrevisionsverket. Delegationen bör i stället knytas till personalnämnden fr. o. m. budgetåret 1972/73. För detta ändamål bör medel för bl. a. en tjänst för byrådirektör och en för assistent beräknas under förevarande anslag.
Som jag föreslagit i avsnittet För flera huvudtitlar gemensamma frågor under punkten 6 bör inrättas en särskild nämnd för psykologiska undersökningar. Kostnaderna för arbetsbiträde och för nämndens informationsverksamhet bör betalas från detta anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens personalnämnd för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 9 202 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 42
C. SKATTE- OCH KONTROLLVÄSEN
C1. Tullverket: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 184 767 408 1971/72 Anslag 196 800 000 1972/73 Förslag 238 300 000
Tullverket har som huvuduppgift att debitera, uppbära och redovisa tull samt vissa andra skatter och avgifter. Verket övervakar vidare trafiken till och från utlandet. Därjämte har verket hand om oljebekämpningen till sjöss och i kustvatten.
Den centrala ledningen av tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket är en generaltulldirektör. Inom styrelsen finns två avdelningar, en driftavdelning och en tulltaxeringsavdelning. Inom driftavdelningen finns ett planeringssekretariat samt två byråer, personaloch driftbyrån och bevakningsbyrån. Tulltaxeringsavdelningen omfattar två byråer, tariffbyrån och revisionsbyrån. Vidare finns inom styrelsen ytterligare två byråer, kanslibyrån och ekonomibyrån.
Tullstaten består av lokaltullförvaltningen, kustbevakningen och gränsbevakningen. Lokaltullförvaltningen omfattar tre centraltulikammare och 50 tulikammare samt tullstationer och tullexpeditioner. Centraltullkamrarna och 48 av tullkamrarna är distrikttullanstalter och har överinseende över var sitt tulldistrikt. För kustbevakningen är kusterna indelade i fyra kustdistrikt. Trakterna vid fandgräsen är på motsvarande sätt indelade i fyra gränsdistrikt.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Generaltull- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal Generaltullstyrelsen
Handläggande personal 110 > 2 + 2
Övrig personal 170 - - Tullstaten
| Tulltaxeringsutbildad personal | 1907 | = 3 | — 3 |
| Bevakningspersonal | . 2481 | + 93 | + 50 |
| vrig personal | 538 4 206 | + 5 = 97 | + 5 4 54 |
1 Exkl. kammarskrivarelever under utbildning.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 44
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Generaltull- Departements-
styrelsen chefen
Anslag TLönekostnader för tjänstemän hos generaltullstyrelsen 12 362 000 + 2 240 000 + 2240 000 Lönekostnader för tjänstemän inom tullstaten 153 482 000 -- 37 598 000 + 36 222 000 Sjukvård 430 000 = 5 000 - 5 000 Reseersättningar (även
| utrikes resor) | 3 270 000 + 205 000 + 185 000 |
| Lokalkostnader | 10 661 000 + 1369 000 + 1369 000 |
| Publikationstryck | 1400 000 — 70 000 — 110 000 |
| Automatisk databehandling | 350 000 4 80 000 + 80 000 |
| Särskilda utgifter | 10 000 > — |
| Expenser | 5 120 000 + 710 000 + 959 000 |
| Därav engångsutgifter | (698 000) (+ 75.000) (— 101 000) |
Drift och underhåll av
| fortskaffningsmateriel | 5 435 000 -- 695 000 -F+ 200 000 |
| Utbildning i tulltjänsten | 3 390 000 + 510 000 + 230 000 |
| Beklädnad och beväpning | 480 000 + 120000 + 70 000 |
| Skadeersättningar | 30 000 — — |
| Diverse utgifter | 380 000 + 60 000 + 60 000 |
196 800 000 + 43 812 000 + 41 500 000
Generaltullstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 38 849 000 kr. 2. Bevakningsbyråns sjösektion behöver förstärkas för planläggnings-
och utvecklingsarbetet i vad avser oljebekämpning till sjöss (+ 80 000 kr.).
3. På grund av ändrade trafikförhållanden och ökad arbetsbelastning måste tulltaxeringssektionerna vid bil- och järnvägstullavdelningen
i Göteborg och biltullavdelningen i Stockholm organiseras om, Härför
behövs ytterligare två tullöverkontrollörer (+ 140 616 kr.).
4. För att slutföra den förstärkning av den regionala tullkriminal-
verksamheten, som tidigare påbörjats i samband med en successiv omorganisation av förundersöknings- och åklagarverksamheten i tullmål, behövs ytterligare en tullöverkontrollör och en tullmästare vid centraltullkammaren i Malmö (-- 114 367 kr.). 5. För utbyte av tulltaxeringsutbildad personal i befattningar, som
inte kräver tulltaxeringsutbildning, behöver fem assistenttjänster och en tullmästartjänst inrättas, varvid anslaget kan minskas med medel
motsvarande kostnaderna för sex tullkontorister (— 12 618 kr.).
6. För tullkontrollarbetet vid större godsterminaler m. m. behövs
tolv tullassistenttjänster (+ 494194 kr. 7. På grund av tillkomsten av ytterligare en ankomsthall, främst av-
sedd för chartertrafik, behöver bevakningssektionen vid tullkammaren
i Arlanda förstärkas med fem tullmästare och trettio tulluppsyningsmän (+ 1317 330 kr.).
8. För arbetsledning vid lokalbevakningen i övrigt behövs ytterligare åtta tullmästare, varav fyra vid centraltullkammaren i Stockholm och fyra vid tullkammaren i Helsingborg (—+ 398 904 kr.).
9. Tullverket tillförs nästa budgetår en ny tullkryssare. För att denna skall kunna utnyttjas effektivt behövs dubbel besättning så att fartyget kan bemannas ji skift. Ytterligare tre kusttullmästare, två kusttullassistenter och fyra kustuppsyningsmän behövs för ändamålet (-r 371 477 kr.).
10. Styrelsen räknar med att under budgetåret 1972/73 förfoga över fem fartyg, särskilt utrustade för oljebekämpning, och tio förrådsbåtar för att förse de i bekämpningen deltagande fartygen med bekämpningsmateriel. Utöver den personal som redan finns att tillgå för att bemanna och utöva tillsyn över dessa fartyg och båtar behövs två kusttullmästare och elva kusttullassistenter (+ 588 948 kr.).
11. Med hänsyn till trafikökningen, särskilt beträffande passageraroch färjetrafiken, samt till arbetstidsförkortningen behöver bevakningspersonalen utökas med tio tjänstemän i rekryteringsgraderna (+ 346 850 kr.).
12. En beslutad minskning av utbildningen av tulltaxeringsutbildad personal medför att kostnaderna för arvoden till kammarskrivarelever under praktikkurs kan minskas (— 400 000 kr.).
13. En byråingenjörstjänst hos styrelsen och fyra byråingenjörstjänster vid tullstaten bekostas från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget Beredskap för oljebekämpning till sjöss. Kostnaderna för den personal i övrigt som anlitas för oljebekämpning belastar förvaltningskostnadsanslaget. Det skulle vara fördelaktigt från administrationssynpunkt om även de förstnämnda fem tjänsterna belastade detta anslag (4- 280 000 kr.). 14. Tillkomsten av nya lokaler medför ökade hyreskostnader m. m. (-+ 325 000 kr.).
15. Under anslagsposten Expenser räknar styrelsen med ökade utgifter för bl.a. inventarieanskaffning (-5-418 000 kr.).
16. Utbildningsverksamheten behöver utökas bl. a. med viss vidareutbildning (-+ 280 000 kr.).
17. Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas öka med 220 000 kr.
Departementschefen
Tullverkets personalbehov påverkas främst av trafikutvecklingen samt behovet av insatser i fråga om smugglingsbekämpning och beredskap för oljebekämpning. Med hänsyn till den fortgående ökning av utrikeshandeln som kan förutses är det angeläget att tillvarata alla
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 46
möjligheter till effektivisering och förenkling av tullarbetet. Genomförandet av ett förslag till ny tullprocedur, som avses föreläggas vårriksdagen, kommer att väsentligt påverka organisationen av förtullningsarbetet. Tullverket har bl. a. mot denna bakgrund aviserat förslag till ny distriktsorganisation m. m. i samband med verkets anslagsframställning för budgetåret 1973/74.
Jag övergår nu till att redovisa mina ställningstaganden till tullverkets förslag för nästa budgetår. Jag beräknar medel för planläggningsarbete m.m. för oljebekämpning till sjöss enligt verkets förslag (2, 13). För att bemanna och utöva tillsyn över de fartyg som är särskilt utrustade för oljebekämpning behövs en tjänst för kusttullmästare och fyra tjänster för kusttullassistent (10). Tullverket tillförs nästa budgetår en ny tullkryssare. För att denna skall kunna utnyttjas effektivt biträder jag verkets förslag i fråga om nya tjänster (9). Den nya ankomsthallen vid Arlanda beräknas bli färdig våren 1973. Hallen bör bemannas i två etapper. Jag räknar för nästa budgetår medel för tre tjänster som tullmästare och femton tjänster som tulluppsyningsman (7). Jag räknar vidare medel för åtta tjänster som tullmästare, avsedda för arbetsledning vid centraltullkammaren i Stockholm och tullkammaren i Helsingborg (8). I samband med att en tjänst för tullfiskal i Malmö dras in bör tullkriminalsektionen tillföras en tjänst för tullöverkontrollör (4). För att tullverket skall kunna genomföra de föreslagna omorganisationerna vid bil- och järnvägstullavdelningen i Göteborg resp. biltullavdelningen i Stockholm biträder jag förslaget om en förstärkning med två tjänster för tullöverkontrollör (3). För tullkontrollarbetet vid större godsterminaler räknar jag medel för fem tullassistenttjänster (6). Jag räknar vidare medel enligt verkets förslag under punkterna 5 och 12.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 238 300 000 kr.
C 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel 1970/71 Utgift 2 350 924 Reservation 368 737 1971/72 Anslag 3 100 000 1972/73 Förslag 3 450 000
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och radiomateriel m, m.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 47
Fördelningsplan 1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Generaltull- Departe-
styrelsen ments-
chefen
1. Större motorbåtar 2 530 000 + 1510 000 + 220 000 2. Mindre motorbåtar, motorfordon 370 000 + 105000 + 30000 3. Telemateriel 200 000 4 185 000 + 100 000
3 100 000 + 1 800 000 + 350 000
Generaltullstyrelsen
1. Prisomräkning m. m. 575 000 kr.
2, Styrelsen föreslår i enlighet med en inom styrelsen upprättad båtmaterielplan att medel anvisas för anskaffning av en tullkryssare (2,3 milj.kr.) och två tulljakter (1,1 milj.kr.).
3. För ersättningsanskaffning av mindre motorbåtar beräknas 160 000 kr. och för övrig båt- och fordonsanskaffning 300 000 kr.
4. Medelsbehovet för fortlöpande ersättning och komplettering av radiomateriel m. m. beräknas till 375 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 450 000 kr. Jag har därvid bl. a, räknat medel för anskaffning av en tullkryssare.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 450 000 kr.
C 3. Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader. Till Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader och till Statens justerare har för innevarande budgetår anvisats förslagsanslag av 5 263 000 kr. resp. 2627 000 kr. Vidare har till Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. anvisats ett reservationsanslag av 450 000 kr.
De uppgifter som f. n. ankommer på avdelningarna för mått och vikt resp. ädelmetallkontroll vid mynt- och justeringsverket skall enligt statsmakternas beslut (prop. 1971: 164 och 165, NU 1971: 49 och 50, rskr 1971: 355 och 356) föras över till statens provningsanstalt den 1 juli 1972. Chefen för industridepartementet avser att föreslå särskild proposition med förslag om bl. a. hur justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen organisatoriskt skall inpassas i provningsanstalten. Även mynt- och medaljtillverkningen är föremål för en organisationsgenomgång.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 48
I avvaktan på att beredningen av organisationsfrågorna kan slutföras bör nu ifrågavarande anslag, liksom de två övriga nämnda anslagen, föras upp med preliminära belopp. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Mynt- och
justeringsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73
beräkna ett förslagsanslag av 5 263 000 kr.
C 4. Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m, m. Med hänvisning till vad jag har anfört under föregående punkt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Mynt- och
justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m.m. för
budgetåret 197273 beräkna ett reservationsanslag av 450 000
kr.
C 5. Statens justerare. Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten C 3 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stairens juste-
rare för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag av
2 627 000 kr.
C 6. Riksskatteverket 1970/71 Utgilt 1485 256 914 1971/72 Anslag 48 770 000 1972/73 Förslag 59 200 000 1 Avser tiden den 1.1-—30.6.1971.
Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om beskattning, uppbörd av skatt, folkbokföring och val, för tillverkning och försäljning av alkoholhaltiga varor samt alkoholfrågor i den mån uppgifterna ej ankommer på annan myndighet. Verket är dessutom beskattningsmyndighet för sjömansskatt, kupongskatt och punktskatter.
Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en Överdirektör. Verket är organiserat på åtta huvudenheter, nämligen en för administration, en för rättsärenden, en för taxering och uppbörd, cen för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för folkbokföring och val, en för driftteknik och en för alkoholärenden. Dessutom finns en enhet för allmänna ombud och ett sekretariat för verksledningen.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 49
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riksskatte- Departements-
verket chefen Personal
| Handläggande personal | 271 d- | 32 + | 18 |
| Övrig personal | 265 - 536 + | 2 + 54 + | H 29 |
Anslag Lönekostnader 26 870 000 + 7401 000 + 6493 000 Ersättningar till kyrkobokförings-
inspektörer 120 000 4 16 000 = -- 16 000 Sjukvård 50 000 4 8000 — -i- 8 000 Reseersättningar ' 1 400 000 + 100000 + 100000
Därav utrikes resor (40 000) (+ 20000) (+ 20000) Lokalkostnader 3 558 000 + 714000 = 3- 714000 Expenser för eget behov 1285 000 + 483000 + =:441 000
Därav engångsutgifter -— (+ 200000) (+ 200000) Expenser för annat än eget behov 12 030 00 4- 1563000 = -;- 815 000 Kursverksamhet 3 457 000 + 2434000 = 4 1843 000
48 770 000 -!-12 719 000 = --10 430 000
Riksskatteverket
1. Pris- och löneomräkning m. m. 5 372 000 kr.
2. Taxeringsförordningen har ändrats så att bl. a. besvär rörande samtliga bolag i en koncern som sträcker sig över länsgräns skall behandlas av mellankommunala skatterätten. Därigenom har allmänna ombudets kompetensområde vidgats till att omfatta nära nog dubbla antalet skattskyldiga. På grund härav behövs hos allmänna ombudet ytterligare en avdelningsdirektör, en byrådirektör, en byråsekreterare och ett kvalificerat biträde (+ 255 401 kr.).
3. En förstärkning av personalen för utbildnings- och informationsverksamhet framstår som nödvändig, bl. a. för att utforma underlag för utbildning av taxeringsfunktionärer och ge invandrarna information om den svenska skattelagstiftningen. För ändamålet behövs ytterligare två byrådirektörer och två biträden (+ 204 988 kr.).
4. Riksskatteverket deltar i samarbete med riksrevisionsverket i försöksverksamhet med utveckling av ett system för verksamhetsplanering. För ändamålet behöver ekonomisektionen förstärkas med en byrådirektör (++ 78 284 kr.).
5. För att bibehålla kvaliteten på verksamheten hos nämnden för rättsärenden och få cen kvalificerad ersättare vid förfall för chefen för rättsavdelningen behövs en biträdande skattedirektör på denna avdelning. Tjänsten bör inrättas som extra. Avdelningen behöver dessutom förstärkas med en byråsekreterare och ett kvalificerat biträde. (+ 199 109 kr.)
6. För arbetet med anvisningar för inkomst-, förmögenhets- och fas- 4 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 50
tighetstaxeringen behövs en förstärkning av taxeringssektionen i första hand med en avdelningsdirektör och en byråsekreterare (4 136 435 kr.).
7. Genom rationalisering och omfördelning av arbetsuppgifterna med kupongskatteärenden bedöms det möjligt att preliminärt dra in en tjänst som byrådirektör på kupongskattesektionen (— 70 859 kr.).
&. På grund av ändring av sjömansskatteförordningen kommer antaiet jämkningsärenden att öka kraftigt. Till följd härav behövs ytterligare en assistent. Genom övergång till ADB för registrering och kontroll av sjömansskatten kan en biträdestjänst dras in. (-- 10 743 kr.)
9. Riksskatteverket är fr. o. m. budgetåret 1971/72 beskattningsmyndighet för annonsskatt. För denna nya arbetsuppgift behövs en förste byvråinspektör och ett kvalificerat biträde (-F 98 833 kr.).
10. Genom avvecklingen av pälsvaruskatten och försäljningsskatten kan en biträdestjänst dras in (— 31 635 kr.).
11. Företagens ckonomiska redovisningssystem blir allt mera komplexa och svåra att från beskattningssynpunkt kontrollera och revidera. Mervärdeskatten har visat sig påkalla betydligt större revisionsinsats än vad som förutsattes vid tidpunkten för dess införande. En successiv utbyggnad av kontroll- och revisionssektionerna inom riksskatteverket är påkallad. Under budgetåret 1972/73 behövs på kontrollsektionen ytterlicare två byrådirektörer och ett kvalificerat biträde och på revisionssektionen en avdelningsdirektör, en byråsckreterare och två kvalificerade biträden (-- 415 049 kr.
12. För kontroll av uppbörden av annonsskatt behövs en byråsekreterare på distriktskontoret i Stockholm (++ 58 151 kr.).
13. Med hänsyn till det stora antalet invandrare, vars handlingar till underlag för kyrkobokföring måste översättas till svenska, behövs en byråsekreterare med omfattande språkkunskaper och kunskap om lagstiftningen på folkbokföringsområdet. Samtidigt kan en tjänst som kansliskrivare dras in. (+ 14 181 kr.)
14. Kungl, Maj:t har genom beslut den 11 september 1970 uppdragit åt centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) att utreda fråcan om utveckling av ett centralt personregister (CPR). För ändamälet erhöll CFU medel i särskild ordning. Riksskatteverket har fortsatt utredningsarbetet genom cn särskild arbetsgrupp. Arbetet beräknas komma att fortsätta under budgetåret 1972/73, bl.a. för att lägga upp CPR, siarta driftsystemet och utveckla metoder för att utnyttja CPR inom andra statliga databehandlingsområden. Personalkostnaderna för 1072/73 beräknas till 800 000 kr. För arbetet med programmering av databehandlingsrutiner för CPR behövs härutöver två programmerare på systemdriftsektionen. Vidare bör riksskatteverkets personnummerregister läggas om och anslutas till CPR. Detta beräknas kunna ske under första delen av år 1973. För ändamålet har beräknats 108 biträdesmånader eler 285 000 kr. (-- 1 191 184 kr.)
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 51
15. För uppföljning av verksamheten hos länsstyrelser och lokala skattemyndigheter på tolkbokförings- och beskattningsområdet, analys av arbetsformer och arbetsförlopp, fältbesök och rådgivning i organisatoriska frågor behövs en förstärkning av organisationssektionen med en bvrådirektör och en byråintendent. Med hänsyn till den ökning av den utåtriktade serviceverksamheten som skett och kommer att ske bl. a. med hänsyn till CPR behövs ytterligare en byråintendent på organisationssektionens grupp för extern service. En uppföljning av blankettbeståndet hos länsstyrelsernas skatteenheter och hos de lokala skattemyndigheterna bör göras. Inom organisationssektionens blankettdetalj behövs ytterligare en byrådirektör, en byråintendent och ett kvalificerat biträde. (-+ 364 278 kr.)
16. Genom omfördelning av arbetsuppgifterna kan en biträdestjänst på byrån för alkoholiärenden dras in (= 31 635 kr.).
17. För vissa av riksskatteverkets arbetsuppgifter i samband med 1973 års val bör konsulthjälp anlitas i stället för en temporär förstärkning av valsektionen med ca 15 personer vilket eljest skulle vara nödvändigt (-- 1 300 000 kr.).
18. Verket behöver en medelsreserv för att kunna anlita tillfällig arbetskraft för undersökningar och utredningar (-r 300 000 kr.).
19. Tillkomsten av nya lokaler medför ökade hyreskostnader m. m. (+ 349 400 kr.).
20. Under anslagsposten Expenser för eget behov räknar verket med ökade utgifter för bl. a. en ny telefonväxel (+ 361 000 kr.).
21. Kursverksamheten föreslås öka bl. a. med en ökad satsning på förproducerade läromedel för personal på länsstyrelser och pastorsexpeditioner. Vidare föreslås en utökad information på skatteområdet till invandrare. Den föreslagna ökningen innefattar en överföring från tolfte huvudtiteln av rese- och traktamentskostnader för länsstyrelsernas personal på ca 1,1 milj. kr. (4- 2088 000 kr.)
22. Medelsbehovet i övrigt under anslaget beriiknas öka med 536 000 kr.
Rikskatteverket har med särskild skrivelse den 16 september 1971 överlämnat en promemoria om det centrala personregistret (CPR) och därvid bl. a. hemställt att ett centralt personregister skall inrättas och att registret skall föras av länsstyrelsen i Stockholms län samt föreslagit att för anslutning till registret med terminal eller datamaskin skall krävas medgivande av Kungl. Maj:t. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén har avgivit yttrande över riksskatteverkets framställning.
Riksskatteverkets promemoria
I CPR kommer bl. a. följande uppgifter att ingå. nämligen personnummer. namn, yrke/titel. adress, församlingsnamn, fastighetsbeteck-
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 52
ning, civilstånd, omyndighetsregistrering, värnpliktskod, pensionsförhållande, nationalitet samt taxerad och beskattningsbar inkomst.
Den centrala maskinanläggning som avses användas för CPR är en hos länsstyrelsen i Stockholms län befintlig DATASAAB D 22, som byggs ut. 87 bildskärmsterminaler skall ersätta länsstyrelsernas personaviregister och riksskatteverkets personnummerregister.
Aktualiseringsuppgifter till CPR hämtas från länsstyrelsernas ADBverksamhet. Överföring sker med magnetband. Ändrade personuppgifter tillförs CPR i regel varje vecka medan inkomst- och debiteringsuppgifter tillförs en gång om året.
Informationen i CPR planeras kunna nås på olika sätt. Telefonförfrågningar och andra enstaka förfrågningar skall liksom hittills riktas till vederbörande länsstyrelse. Förfrågningar med magnetband däremot riktas till CPR. Ansluten myndighet celler organisation planeras kunna ha egen terminal ansluten till CPR etler för egen terminaltrafik använda egen datamaskin som koncentrator mot CPR-maskinen.
CPR avses i första hand användas inom den egentliga folkbokföringsoch uppbördsverksamheten. Från CPR kan lämnas upplysningar om dels i registret lagrade uppgifter, dels ändringar av uppgifterna. Målsättningen är att undvika dubbel insamling av ändringsuppgifter och på sikt även dubbelregistrering av uppgifter som finns i CPR. På så sitt kan kostnaderna minskas för nödvändig registerföring i samhället. Det är vidare tekniskt möjligt att använda CPR för uppgifter till selektiv direktadresserad reklam och som hjälp vid kreditupplysningsverksamhet.
Systemutvecklingen görs på sådant sätt att begränsningar kan ske i utlämnandet av data. En del av de i registret lagrade uppgifterna kan således göras tillgängliga endast för vissa bestämda frågare. Frågarna kan identifieras av systemet antingen genom särskilt lösenord eller med den frågande dataterminalens identifikation.
Samtliga uppgifter som avses ingå i CPR är med nuvarande Jagstiftning offentliga. Länsstyrelserna tillhandahåller uppgifter från sina register på listor och magnetband till olika avnämare. Ett urval av persondata som för närvarande är lagrade 1 olika register regionalt hos länsstyrelserna samlas genom tillskapandet av CPR i ett centralt register. Uppgifterna blir med det nya systemet mer lättillgängliga endast för dem som ansluter terminaler eller datamaskiner till CPR. Med hänsyn till att anslutning av terminal eller datamaskin till CPR regelmässigt kräver särskild medelstilldelning bör sådana frågor — åtminstone tills vidare — underställas Kungl. Maj:ts prövning.
CPR:s huvudanvändningsområde kommer som tidigare framhållits att ligga inom folkbokföring och beskattning.
Efter CPR:s inrättande kommer sålunda länsstyrelsernas personaviregister att läggas ned och ersättas av bildskärmsterminaler anknutna till
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 53
CPR. Omläggningen medför att betydande personalinbesparingar kan göras.
Det hos riksskatteverket manuellt förda personnummerregistret över huvudsakligen personer som invandrat, utvandrat eller överförts till eller från obefintlighetsregister omfattar ca 1,1 milj. registerkort. Detta register planerar riksskatteverket att lägga ned under år 1973 och ersätta det med bildskärmsterminaler. En viss kostnadsbesparing kan göras härigenom men framförallt ökar säkerheten i registerföringen väsentligt.
För att ge stora arbetsgivare möjlighet att få skatteavdragsuppgifter utan att infordra debetsedlar från arbetstagarna framställs f. n. en gång om året ett centralt skatteförfrågningsregister. Eftersom skatteförfrågningsregistret är lagrat på magnetband är enstaka förfrågningar mycket dyrbara att besvara. Skatteförfrågningsregistrets rutiner beräknas kunna övertas av CPR i slutet av år 1973. Utöver en mindre kostnadsbesparing uppnås härigenom en högre servicegrad genom att enstaka förfrågningar kan besvaras till rimliga kostnader.
CPR kan ge åtskilliga andra fördelar inom folkbokförings- och skatteverksamheten. Folkbokföringsmyndigheterna kan använda CPR som riksomfattande sökregister. Något sådant finns inte i dag. CPR kommer också till nytta inom uppbördsverksamheten bl. a. vid identifiering av skatteinbetalningar och kontrollförfrågningar vid utbetalning av överskjutande skatt.
När det gäller området utanför folkbokföring och beskattning har redan rikspolisstyrelsen, försäkringsbolaget Skandia och Svenska bankföreningen anmält att man önskar ansluta sig till systemet. Även åtskilliga andra har meddelat intresse för anslutning till CPR, bl. a. bilregisternämnden och värdepapperscentralen samt de informationssystem för personaladministration (PAT) och bibliotekstjänst (LIBRIS) som utvecklas av statskontoret.
Beträffande tidplan och kostnader anmäler riksskatteverket att CPR kan tas i drift successivt fr. o. m. den 1 juli 1972. Engångskostnaderna för införandet beräknas till 4,2 milj. kr. och de löpande driftkostnaderna till ca 5 milj. kr. per år.
Riksskatteverket framhåller att CPR skall vara ett i princip kostnadsmässigt självbärande register. Genom inbesparingar hos verket självt och länsstyrelserna samt genom att ta ut avgifter för avisering, utdrag och besvarande av frågor bör kostnadstäckning kunna uppnås efter en viss inkörningsperiod. Genom att den avgift som behöver tas ut för att CPR skall bli självbärande är låg jämfört med kostnader för andra former för åtkomst av data når användarna av CPR möjlighet till kostnadsbesparingar inom sin verksamhet.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 54
Offentlighets- och sekretresslagstiftningskommittén (OSK)
Den i 2 kap. tryckfrihetsförordningen fastslagna offentlighetsprincipen innefattar endast en rätt att ta del av allmän handling samt att mot fastställd avgift få avskrift därav. Någon skyldighet för myndighet att utföra bearbetningar av materialet kan ej härledas ur offentlighetsprincipen. Beställningar av uppgifter omfattande viss kategori med angivna bestämningar celler av fortlöpande leverans av exempelvis adrossförändringar kriver särskilda åtgärder och ett icke obetydligt arbete. Sådana beställningar behöver alltså inte på grund av offentlighetsprincipen efterkommas utan särskild prövning. Ännu tydligare är att någon rätt att ansluta terminal till systemet inte kan härledas ur offentlighetsprincipen.
Av stor betydelse för vilket materiel som kommer att kunna hanteras med hjälp av informationen i CPR är enligt OSK vilka myndigheter som får möjlighet att utnyttja informationen för samkörning med sina egna system. I likhet med riksskatteverket anser därför OSK att varje anslutning till systemet med terminal eller datamaskin bör kräva särskilt medgivande av Kungl. Maj:t. Innan sådant medgivande lämnas bör konscekvenserna ur integritetsskydds- och offentlighetssynpunkt belysas.
OSK:s arbete är inriktat på att under år 1972 lägga fram förslag om ADB-lagstiftning. Statsmakterna kan då besluta om eventuellt erforderliga grundlagsändringar i anslutning till 1973 års val. Intill dess att ställningstagande från statsmakterna föreligger finns det enligt OSK skäl att behandla ansökningar om anslutning till personorienterade datasystem restriktivt.
Vad CPR beträffar synes enligt OSK:s mening rena namn- och adressuppgifter utan olägenhet kunna lämnas både i form av aviseringar och via direktanslutning, och under förutsättning att man har klar överblick över användningen synes även personnumren — som i sin egenskap av integrationsnycklar är mycket värdefulla för dem som för ADBregister — kunna levereras. Villkor torde kunna uppställas för utlimning av uppgifter som kräver bearbetning, t. ex. avisering av ändringar eller uppgifter om vissa kategorier av personer. Om personnuramer lämnas ut kan det alltså som villkor föreskrivas att numren av mottagaren används endast i hans interna verksamhet men ej lämnas ut till andra. Uppgifter om värnplikts- och skatteförhållanden synes däremot, även om de inte är sekretesskyddade, endast i särskilda fall böra utlämnas i bearbetad form eller via terminal.
OSK tar också upp frågan om taxesystemet och finner det kunna ifrågasättas, om inte taxesättningen för tjänster utom offentlighetsprincipens ram — alltså kvalificerade bearbetningar och terminalanslutningar — bör ske efter affärsmässiga grunder. Således bör CPR få ut inte endast täckning för direkta kostnader för terminalen utan också en skälig del av de tekniska och administrativa inbesparingar som upp-
Prop, 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 55
kommer för kunden i jämförelse med om informationen hämtas på annat sätt.
Departementschefen
Jag tar först upp frågan om CPR. I en förstudie, som överlämnades till Kungl. Maj:t i september 1969, behandlade dåvarande centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden frågan om en total översyn av den administrativa och tekniska utformningen av folkbokförings- och uppbördssystemet. I förstudien framhölls att utformningen av ADB-systemet inom folkbokförings- och uppbördsverksamheten i stor utsträckning grundade sig på principiella ställningstaganden åren 1962 och 1963. Utvecklingen på det administrativa och tekniska området hade gått betydligt snabbare än vad då förväntades. På grund härav var det naturligt, att systemet — trots att det nyligen införts — redan var i viss mån föråldrat och inte helt fyllde kraven. Som en påtaglig brist angavs formerna för informationsgivning ur systemets register. En total översyn borde därför påbörjas snarast, varvid ett centralt register med möjlighet till direktåtkomst av persondata borde inrättas snarast möjligt.
Under hösten 1969 ställde Kungl. Maj:t medel till centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens förfogande för utredning om ett centralt personregister. Utredningsarbetet redovisades i en rapport den 14 maj 1970. Efter en omfattande remissbehandling av rapporten uppdrog Kungl. Maj:t I september 1970 åt centrala folkbokflörings- och uppbördsnämnden att bedriva fortsatt utvecklingsarbete rörande CPR med sikie på att ett register skulle inrättas vid början av år 1972. När uppdraget lämnades angavs att Kungl. Maj:t senare skulle meddela beslut i frågor som gällde bl. a. utnyttjandet av CPR.
Riksskatteverket har med särskild skrivelse den 16 september 1971 överlämnat en redogörelse för utredningsläget beträffande CPR. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) har avgivit yttrande över redogörelsen.
Av riksskatteverkets redogörelse framgår att samtliga uppgifter som avses ingå i CPR, bl. a. adress, personnummer, civilstånd och inkomstuppgifter. hämtas från länsstyrelsernas magnetbandsregister. Uppgifterna är med nuvarande lagstiftning offentliga och blir med det nya systemet mer lättillgängliga endast för dem som ansluter terminal eller datamaskin till CPR. Rikspolisstyrelsen, försäkringsbolaget Skandia och Svenska bankföreningen har redan anmält att man önskar ansluta sig till systemet. Riksskatteverket föreslår att frågor om anslutning av terminaler eller datamaskiner till CPR skall prövas av Kungl. Maj:t. CPR beräknas kunna tas i drift successivt fr. o. m. den 1 juli 1972. Engångskostnaderna för införandet beräknas till 4,2 milj. kr. och de löpande driltkostnaderna till ca 5 milj. kr. per år. CPR skall vara kostnadsmässigt självbärande.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 56
OSK har i sitt yttrande framhållit att intill dess ställningstagande föreligger från statsmakterna till de förslag som OSK avser att lägga fram under år 1972 finns det skäl att behandla ansökningar om anslutning till personorienterade datasystem restriktivt. Vad CPR beträffar menar OSK att rena namn- och adressuppgifter utan olägenhet bör kunna lämnas både i form av aviseringar och via direktanslutning, och under förutsättning att man har klar överblick över användningen bör även personnumren kunna levereras. Uppgifter om värnplikts- och skatteförhållanden bör däremot endast i särskilda fall utlämnas i bearbetad form eller via terminal. I likhet med riksskatteverket anser OSK att varje anslutning till systemet med terminal eller datamaskin bör kräva särskilt medgivande av Kungl. Maj:t. I fråga om taxesättningen ifrågasätter OSK om inte avgifterna bör sättas så, att CPR inte endast får täckning för dirckta kostnader utan också en skälig del av de besparingar som uppstår för kunden i jämförelse med om informationen hämtas på annat sätt.
För cgen del anser jag det angeläget att CPR kommer till stånd snarast möjligt. Jag förordar därför att registret inrättas i huvudsak enligt den tidsplan som riksskatteverket föreslagit. När det gäller frågan om utnyttjande av CPR kommer jag senare att föreslå Kungl. Maj:t riktlinjer härför. Jag vill dock redan nu framhålla att för anslutning till CPR-systemet med terminal eller datamaskin kommer jag att förorda tillstånd av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Innan sådant medgivande lämnas bör. som OSK anfört, konsekvenserna ur integritetsskydds- och offentlighetssynpunkt belysas. Även i övrigt kommer jag vid utformningen av mitt förslag till riktlinjer att beakta vad OSK anfört i sitt yttrande.
Jag anser vidare att möjligheten att använda CPR för ändamål såsom selektiv direktadresserad reklam och kreditupplysningsverksamhet inte utan synnerligen starka skäl bör begagnas i avvaktan på att bl. a. kreditupplysningsutredningen avslutat sitt arbete. De av riksskatteverket och även OSK berörda taxefrågorna får tas upp till prövning i samband med riktlinjerna för utnyttjandet av CPR.
När det gäller riksskatteverkets anslagsframställning så framgår det av redovisningen i det föregående att en rad förstärkningar av verkets tesurser föreslås på olika områden. För egen del godtar jag i allt väsentligt sådana förslag till förstärkningar som kan sägas vara en följd av ändrad lagstiftning. Vidare finner jag det nödvändigt att räkna medel för vissa uppgifter av icke löpande karaktär såsom arbetet med uppläggning av ett centralt personregister och förberedelserna för 1973 års val. I fråga om förslagen till ökad ambitionsnivå anser jag det angeläget med vissa förstärkningar inom områdena revision och kontroll, utbildning och information samt ledning och tillsyn över arbetet vid länsstyrelserna och taxeringsnämnderna.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 57
Jag övergår härefter till att redovisa mina ställningstaganden till riksskatteverkets förslag på de enskilda punkterna.
För pris- och löneomräkning m. m. beräknar jag 4 190 000 kr. Jag har då bl.a. räknat med en minskning med 0,3 milj. kr. av de medel för tillfällig personal som ingår med 1,4 milj. kr. i innevarande budgetårs anslag (1). Genom ändring av taxeringsförordningen har allmänna ombudets kompetensområde vidgats. För att möta den ökade arbetsbelastningen räknar jag medel för en tjänst som byrådirektör och en tjänst som byråsekreterare (2). Vidare räknar jag för utbildnings- och informationsverksamheten medel för en tjänst för byrådirektör och en tjänst för byråsekreterare samt två biträdestjänster (3). Jag räknar vidare medel för en byrådirektörstjänst på ekonomisektionen (4). Jag anser det angeläget att chefen för rättsavdelningen får en kvalificerad ersättare och förordar därför att medel beräknas för en tjänst som biträdande skattedirektör. Tjänsten bör tills vidare inrättas som extra. Samtidigt kan en tjänst på avdelningen för byrådirektör i Ac 30 dras in (5). Jag anser liksom riksskatteverket att taxeringssektionen behöver förstärkas. Jag räknar medel för en tjänst för byrådirektör och en tjänst för byråsekreterare (6). Jag anser en förstärkning av kontrollen och revisionen av företag välmotiverad. Med hänsyn härtill räknar jag medel för tre byrådirektörer och ett kvalificerat biträde (11). Kungl. Maj:t har genom beslut den 12 november 1971 medegivit att riksskatteverket överskrider sitt anslag för innevarande budgetår med 1 065 000 kr. för insatser i en pågående kontrollaktion avseende läkares deklarationer. Insatsen från riksskatteverkets sida avses pågå ett år och ta i anspråk 20 tjänstemän för kvalificerade granskningsuppgifter och ytterligare 30 för sortering, summering och registrering. Jag beräknar 785 000 kr. för budgetåret 1972/73 för detta ändamål. Mot bakgrund av vad jag nyss har anfört i fråga om inrättande av ett centralt personregister räknar jag för ändamålet medel enligt verkets förslag (14). Vidare är en viss förstärkning av organisationssektionen enligt min mening motiverad, bl. a. för en genomgång av blankettbeståndet och för uppföljning av resursanvändningen på länsplanet. Jag räknar medel för en tjänst för byrådirektör och en tjänst för byråintendent (15). Riksskatteverkets valsektion bör få en temporär förstärkning för arbetsuppgifterna inför 1973 års val. Jag beräknar 1,0 milj. kr. för ändamålet (17). I övrigt räknar jag medel enligt verkets förslag under punkterna 7, 8, 9, 10, 13 och 16.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 59 200 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksskatteverket för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 59 200 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 58
C 7. Avsättning till banktillsynens fond 1970/71 Nettoin- Nettoutgift som be-
komst som tillgo- stridits från fon-
doförts fonden 1941 783 den 1491 000 1971/72 Anslag 1 800 000 1972/73 Förslag 1900 000
äve uppgift alt utöva tillsyn över postbanken, bankaktiebolag, sparbanker, kreditaktiebolag, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, landshypoteks- och stadshypoteksföreningar, fondkommissionärer och fondbörser, värdepapperscentralen samt jordbrukets kreditkassor och deras riksorganisation. Den är vidare registreringsmyndighet för bankaktiebolagen, sparbankerna samt jordbrukets kreditkassor och deras riksorganisation. Det åligger även inspektionen att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde, att föra kartellregister samt att utöva tillsyn enligt gällande föreskrifter om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper samt om registrering av akticinnehav.
Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns en allmän avdelning, en krediiavdelning och en redovisningsavdelning. Vidare finns en byrå för administrativa ärenden.
Bankinspektionens verksamhet, med undantag av fondstämpeltillsynen, finansieras genom obligatoriska bidrag från dem som är underkastade tillsyn av bankinspektionen. Bidragen redovisas under inkomsttiteln Bidrag till bankinspektionen. Genom särskilda avsättningsanslag förs bidragen över till fyra fonder för bankinspektionens olika tillsynsfunktioner. Inkomsterna och utgifterna samt in- och utgående balans på de olika fonderna under budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning.
Ingående Inkomst Utgifter Utgående
balans balans
Banktillsynens fond 2171983 :1941783 :1491000 =2622766 Fondtillsynens fond 406 434 115 668 211 361 310 741 Jordbrukskassetillsynens fond 221 393 277 614 284 484 214 523 Sparbankstillsynens fond 524391 = 2020909 1629 945 915 355
3324201 = 4355974 3616790 4063 385
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 59
Utgifterna fördelade sig på olika poster enligt följande.
| Anslagspost | Belopp |
| Lönekostnader | 3 000 241 |
| Sjukvård | 6 982 |
| Reseersättningar | 116 392 |
| Kungörelsekostnader | 66 672 |
| Lokalkostnader | 227 330 |
| Expenser | 266 253 |
3 683 870 Avgår stämpelomkostnader — 67 080
3 616 790
Avsittningsanslagen bör för nästa budgetår tas upp med följande belopp, nämligen 1,9 milj. kr. till banktillsynens fond, 150 000 kr. till fondtillsynens fond, 325 000 kr. till jordbrukskassetillsynens fond och 2 220 000 kr. till sparbankstillsynens fond, dvs. tillhopa med samma belopp som tagits upp på riksstatens inkomstsida under inkomsttiteln Bidrag till bankinspektionen.
Beträffande de tre sista anslagen återkommer jag i det följande. Under denna punkt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till banktillsyvnens fond för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.
C 8. Avsättning till fondtillsynens fond 1970/71 Nettoin- Nettoutgift som be-
komst som tillgo- stridits från fonden 211361
doförts fonden 115 668 1971/72 Anslag 110 000 1972/73 Förslag 150 000
Med åberopande av vad jag anfört under föregående punkt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till fondtillsyvnens fond för budaetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
C 9. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond 1970/71 Nettoin- Nettoutgift som be-
komst som tillgo- stridits från fonden 284484
doförts fonden 277 614 1971/72 Anslag 290 000 1972/73 Förslag 325 000
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 60
Med åberopande av vad jag anfört under punkten C 7 hemstäHer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.
C 10. Avsättning till sparbankstillsynens fond 1970/71 Nettoin- Nettoutgift som be-
komst som tillgo- stridits från fon-
doförts fonden 2 020 909 den 1629 945 1971/72 Anslag 2 100 000 1972/73 Förslag 2 220 000
Med åberopande av vad jag anfört under punkten C 7 hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till sparbankstillsynens fond för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 220 000 kr.
C 11. Revision av sparbankernas förvaltning
| 1970/71 Utgift | 894 929 |
| 1971/72 Anslag | 900 000 |
| 1972/73 Förslag | 950 000 |
Från detta anslag utgår ersättning åt revisor, ombud eller likvidationsrevisor, som har förordnats av bankinspektionen enligt 81 § eller 82 § 1 mom. lagen (1955: 416) om sparbanker. För sparbankernas bidrag till dessa kostnader finns på riksstatens inkomstsida en inkomsttitel, benämnd Bidrag för revision av sparbankerna. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 950 000 kr., dvs. samma belopp som har tagits upp under inkomsttiteln.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Revision av sparbankernas förvaltning för budgetåret 1972/
73 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kr.
C 12. Avsättning till försäkringsinspektionens fond 1970/71 Nettoin- Nocttoutgift som be-
komst som tillgo- i stridits från foön-
doförts fonden 2 634 741 den 2779 990 1971/72 Anslag 3 445 000 1972/73 Förslag 3 406 000
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 61
Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utöva tillsyn över försäkringsväsendet.
Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för livförsäkringsärenden, en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden och en för skadeförsäkringsärenden.
Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolagen och vissa understödsföreningar samt bidrag från staten. Bidragen från försäkringsbolagen och understödsföreningarna redovisas på riksstaten under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionens fond.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Försäkrings- Departe-
inspektionen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 29 | — | -— |
| vrig personal | 20 49 | — — | — - |
Anslag
| Lönekostnader | 2916 000 -1- 263 000 + 263 000 | ||
| Sjukvård | 9 000 | — | — |
| Reseersättningar (även utrikes resor) 40 000 | — | — | |
| Lokalkostnader | 110 000 -I- 25 000 + 24000 | ||
| Expenser | 203 000 + 21 000 + 21 000 |
3 278 000 -1- 309 000 + 308 000 Uppbördsmedel Publikationer 1000 + 1000 + 1000
3 277 000 + 308 000 -[- 307 000
Försäkringsinspektionen
I försäkringsinspektionens fond fanns vid ingången av budgetåret 1971/72 en behållning av 1366 416 kr. Med tillämpning av gällande
bidragsregler för försäkringsbolagen och uttag från understödsföreningarna motsvarande 1 promille av premieinkomsterna och 0,2 promille av
nettokapitalavkastningen, dock med ett minimiuttag på 200 kr., samt
oförändrat statsbidrag skulle fonden vid utgången av budgetåret 1972/73
uppvisa ett saldo av 988 416 kr. Mot bakgrund av detta föreslås en höj-
ning av statsbidraget med 100 000 kr. De föreslagna uttagen från understödsföreningarna motsvarar de uttag som förordas i förslaget (SOU 1970: 23) till ny lag om understödsföreningar. På utgiftssidan beräknas en ökning av medelsbehovet med 309 000 kr. för löne- och prisomräkning m. m.
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 62
Departementschefen
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att i särskild proposition lägga fram förslag till ny lag om understödsföreningar. Förslaget har den 17 december 1971 remitterats till lagrådet. Det står klart att en revidering av gällande bidragsregier blir erforderlig. Med hänsyn härtill biträder jag försäkringsinspektionens förslag om höjning av bidragen från understödsföreningarna. Jag är inte beredd att biträda försäkringsinspektionens förslag om höjt statsbidrag utan räknar med ett oförändrat bidrag på 500 000 kr. Med hänvisning tll sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter till 3 584 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsänning till försäkringsinspektionens fond för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 406 000 kr.
C 13. Stämpelomkostnader 1970/71 Utgift 1014 923 1971/72 Anslag 1216 000 1972/73 Förslag 1380 000
Från anslaget bestrids kostnader för riksskatteverkets, postverkets och bankinspektionens befattning med stämpelväsendet.
Enligt stämpelskatteförordningen (1964: 308) och expeditionskungörelsen (1964: 618) är riksskatteverket central myndighet för stämpelväsendet. Postverket svarar för försäljningen av stimpelmärken. Bankinspektionen utövar kontroll över beräkningen av fondstämpel.
Kostnaderna för stämpelväsendet beräknar jag enligt följande.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
| Riksskatteverket | 45 000 | — |
| Postverket | 1 101 000 | + 159 000 |
| Bankinspektionen | 70 000 1216 000 | -- 5000 + 164 000 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ctt för-
slagsanslag av 1 380 000 kr.
C 14. Kostnader för årlig taxering m. m. 1970/71 Utgift 37 124 578 1971/72 Anslag 40 000 000 1972/73 Förslag 45 000 000
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 63
Från anslaget betalas bl. a. ersättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder samt bidrag till kommunernas kostnader för medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 § 2 mom. taxeringsförordningen (1956: 623).
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 45 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för årlig taxering m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kr.
C 15. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. 1970/71 Utgift 16 386 681 1971/72 Anslag 16 600 000 1972/73 Förslag 29 600 000
Från anslaget betalas ersättningar till postverket, banker och andra penninginrättningar för deras medverkan vid skatteuppbörden. Ersättningarna avser bl. a. distribution av debetsedlar, uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och vissa penninginrättningar, utbetalning genom postanstalterna av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten och med uppbörden av arvs- och gåvoskatt. Från anslaget betalas vidare ersättning till postverket för de kostnader som uppstår genom att kyrkobokföringsmyndigheterna underrättas om permanenta adressförändringar som anmälts till posten.
Enligt en promemoria, som har upprättats inom postverket, beräknas medelsbehovet för nästa budgetår till 26 507 000 kr. Därav avser 15,5 milj. kr. ersättning för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser till bl. a. länsstyrelsernas datakontor, bestyret med mervärdeskatt samt uppbörd av arvs- och gåvoskatt, 9 418 000 kr. ersättning för distribution av debetsedlar. 58 000 kr. ersättning för översändande av adressuppgvifter till kyrkobokföringsmyndigheterna, 1436 000 kr. ersättning till penninginrättningar som medverkar vid skatteuppbörden och 95 000 kr. ersättning till postverket för vissa kostnader i samband med avvecklingen av skatteavdelningarna.
Ersättningen för distributionen av debetsedlar har i promemorian beräknats med utgångspunkt i gällande brevporto med viss reducering. F.n. utgår ersättningen med samma belopp som masskorsbandsportot. Jag förordar att ersättningen för distribution av debetsedelsförsändelser beräknas med utgångspunkt i gällande brevporto. Jag finner dock en något större reducering motiverad än den av postverket föreslagna och beräknar ersättningen för ifrågavarande distribution till ca 8,3 milj. kr.
Fr. o. m, innevarande budgetår kommer riksskatteverket att skicka ut
Prop, 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 64
förtryckta deklarationsblanketter. Ersättningen till postverket för denna distribution bör belasta förevarande anslag och beräknas enligt samma grunder som jag förordat för distributionen av debetsedlar. Jag beräknar ersättningen för befordran av deklarationsblanketterna till drygt 4 milj. kr.
Beräkningarna 1 övrigt i postverkets promemoria kan jag godta. Anslaget bör föras upp med 29,6 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatte-
uppbörd m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 29 600 000 kr.
C 16. Kilometerbeskattning 1970/71 Utgift 1 000 000 1971/72 Anslag 1000 1972/73 Förslag 1260 000
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1971:153, SkU 1971:67, rskr 1971: 339) införs den 1 januari 1974 beskattning efter körd väglängd (kilometerskatt) för brännoljedrivna motorfordon. Beträffande släpvagnar föreslås att kilometerskatt införs vid en tidpunkt som bestäms senare.
En särskild nämnd, kilometerskattenämnden, har inrättats för att förbereda övergången till kilometerbeskattning. Kostnaderna för nämndens verksamhet och andra kostnader som kan uppstå som ett led i förberedelsearbetet bestrids från förevarande anslag.
Kungl. Maj:t har den 16 april 1971 godkänt ett avtal mellan kilometerskattenämnden och Svenska Utvecklings AB om leverans av stämplande kilometerräknare. Utvecklingsbolaget åtar sig enligt avtalet att t. o. m. år 1974 tillhandahålla kilometerräknare för den svenska marknaden. Staten beviljar för ändamålet bolaget ett lån på totalt 1,8 milj. kr. Härav utbetalades 1 milj. kr. vid avtalets ikraftträdande våren 1971. Resterande 0,8 milj. kr. skall betalas ut den 1 januari 1973 och belastar därmed budgetåret 1972/73. Svenska Utvecklings AB skall återbetala lånet i takt med leveransen av räknare. Kilometerskattenämnden har beräknat att 0,5 milj. kr. kommer att återbetalas budgetåret 1972/73. Återbetalda medel tillgodoförs inkomsttiteln Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.
För kilometerskattenämndens verksamhet beräknar jag 460 000 kr. Härav avser ca 160 000 kr. arvoden till ledamöter och ersättning till sekreterare och ca 230000 kr. informations- och blankettkostnader. Anslaget bör föras upp med 1 260 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kilometerbeskattning för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 260 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 65
D. BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA
D 1. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag 1970/71 Utgift 15 843 875 1971/72 Anslag 2130 000 1972/73 Förslag 1975 000 1 Anslaget Ersättning till städerna för mistad tolag.
Den tolagsersättning som utgått till vissa städer avvecklas successivt i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1964: 157, SU 1964: 164, rskr 1964: 342). Fr. o. m. innevarande budgetår utgår kompensation endast till Trelleborgs kommun. För denna kommun är avvecklingstiden bestämd till tjugo år. Utbetalningarna för nästa budgetår uppgår till ca 2 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1975 000 kr.
D2. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. 1970/71 Utgift 1715 454 859 1971/72 Anslag 1 880 000 000 1972/73 Förslag 2 030 000 000
Från anslaget bestrids främst skatteutjämningsbidrag till kommunerna enligt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag (ändrad 1970: 341). Vidare utbetalas från anslaget bidrag enligt kungörelsen (1962: 69) om övergångsbidrag vid vissa ändringar i den kommunala indelningen (ändrad 1965: 536).
Skatteutjämningsbidrag utgår dels till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter när skattekraften, dvs. skatteunderlaget per invånare, i kommunen understiger en viss nivå (skatteutjämpingsbidrag vid brist på skattekraft), dels till kommuner när den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering). Utöver dessa bidrag kan extra skatteutjämningsbidrag utgå.
Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft bygger på ett tillskott av skatteunderlag. Tillskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet. Landet indelas sålunda i tre skattekraftsområden med olika gränser för tillskottens storlek. Tillskottet utgörs av det antal skatte- 5 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 9
66 Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
kronor och skatteören, som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara 90, 110 resp. 125 procent av medelskattekraften i landet. För landstingskommun gäller dessutom den särskilda garantin att tillskottet av skattcunderlag inte skall understiga vad landstingskommunen erhöll för år 1965 enligt äldre bestämmelser. Om den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt i kommun understiger medelutdebiteringen, skall de procenttal som giller inom de olika skattekraftsområdena reduceras. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av skatteunderlagstillskottet och kommunens utdebiteringssats för bidragsåret.
Skatteutjämningsbidraget vid hög utdebitering utgår efter en viss procent av den del av den sammanlagda utdebiteringen som överstiger medelutdebiteringen i riket.
Extra skatteutjämningsbidrag utgår i form av vanliga extra bidrag och s, k. stimulansbidrag. Vanliga extra bidrag utgår i vissa fall till kommuner där den ordinarie bidragsgivningen är otillräcklig. Syftet med stimulansbidragen är att stimulera till frivilliga kommunsammanläggningar. Dessa bidrag utgår när de ordinarie bidragen minskar till följd av sammanläggningen.
Övergångsbidrag utgår i syfte att begränsa utdebiteringshöjning för delar av kommun i samband med kommunsammanläggning. Bidraget kommer invånarna i viss del av den sammanlagda kommunen till godo. Bidraget utgår under högst fem år och minskar successivt under perioden.
De ordinarie skatteutjämningsbidragen fastställs av länsstyrelsen under året före det år då bidragen betalas ut till kommunerna. Storleken av dessa bidrag är, såvitt gäller bidrag vid brist på skattckraft, beroende av de utdebiteringssatser som har beslutats av kommunerna för det kommande året. Övergångasbidrag och extra bidrag fastställs av Kungl. Maj:t efter ansökan i varje särskilt fall.
De totala skatteutjämningsbidragen för åren 1966—1972 framgår av följande tabell.
Skatteutjämningsbidrag 1966—1972 (milj. kr.)
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972
Kommuner 635 701 1797 891 966 1108 1164 Församlingar 62 64 70 175 81 84 89 Landsting 355 392 440 494 561 589 684
1052 1157 1307 1460 1608 1781 1938
Skatteutjämningsbidragen för år 1972 fördelar sig på län och invånare enligt följande.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 67
Län Milj.kr. Kr.finv. = Län Milj.kr. Kr.finv.
Stockholms 28,6 19 Älvsborgs 74,6 185
Uppsala 30,1 137 Skaraborgs 73,2 284 Södermanlands 33,7 136 Värmlands 92,4 324
| Östergötlands | 62,6 164 Örebro | SL9 187 | |
| Jönköpings | 68,0 221 Västmanlands | 30,2 116 | |
| Kronobergs | 48,1 288 Kopparbergs | 68,1 245 | |
| Kalmar | 97,7 405 Gävleborgs | 117,9 401 | |
| Gotlands | 44,0 815 Västernorrlands 184,7 674 | ||
| Blekinge | 42,8 278 Jämtlands | 129,5 1036 | |
| Kristianstads | 56,4 213 Västerbottens | 196,9 845 | |
| Malmöhus | 38,3 | 53 Norrbottens | 268,7 1049 |
| Hallands | 44,4 230 | ||
| Göteborgoch Bohus 54,6 | 76 | 1937,7 239 |
Jag övergår härefter till beräkningen av anslaget för budgetåret 1972/ 73. Medelsbehovet under detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1972 och första hälften av år 1973. Storleken av de beslutade skatteutjämningsbidragen och övergångsbidragen för år 1972 och beräknade bidrag för år 1973 framgår av föjande tabell.
Skatteutijämningsbidrag m. m. 1972 och 1973 (milj. kr.)
| 1972 | 1973 | |
| Bidrag vid brist på skattekraft | 1 673,1 1 840,0 | |
| Bidrag vid hög utdebitering | 108,3 | 135,0 |
| Extra bidrag | 156,3 | 107,6 |
| . Därav stimulansbidrag | (140,9) | (92,2) |
| Övergångsbidrag | 22,0 | 10,0 |
1 959,7 2 092,6
Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft uppgår under år 1972 till 1 673,1 milj. kr. Bidraget under år 1973 är beroende av den fortsatta utvecklingen av skatteunderlaget och av kommunernas utdebiteringssatser för samma år. De kan alltså inte nu beräknas med säkerhet. Om man utgår från de fastställda utdebiteringssatserna för år 1972 och antar en viss höjning av skatteunderlaget leder detta till ett totalt belopp för ordinarie skattcutjämningsbidrag vid brist på skattekraft för bidragsåret 1973 av ca 1 840 milj. kr.
Bidrag vid hög utdebitering har fastställts till 108,3 milj. kr. för år 1972. Storleken av detta bidrag under år 1973 är främst avhängig av spännvidden mellan de beslutade utdebiteringarna i kommunerna för år 1972. Eftersom denna ökat något, kan bidraget vid hög utdebitering beräknas till 135 milj. kr. för år 1973.
Extra bidrag för år 1972 har av Kungl. Maj:t beviljats 166 kommuner. Det sammanlagda beloppet för dessa bidrag uppgår till 156,3 milj. kr. Härav avser 15 milj. kr. vanliga extra bidrag, 140,9 milj. kr. stimulansbidrag och 0,4 milj. kr. bidrag till utgifter för lokal trafikservice.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 68
För år 1973 beräknar jag utgifterna för de vanliga extra bidragen till oförändrat belopp, 15 milj. kr. Stimulansbidragen beräknar jag med ledning av tillämpade avtrappningsregler till 92,2 milj. kr. Utgifterna för bidrag till lokal trafikservice torde komma att stiga något detta år.
Övergångsbidrag har enligt Kungl. Maj:ts beslut åren 1968 och 1970 beviljats ett antal kommuner med anledning av kommunsammanläggningar åren 1969 och 1971. För åren 1972 och 1973 kan dessa bidrag med hänsyn till gällande avvecklingsregler beräknas till ca 22 milj. kr. resp. ca 10 milj. kr.
De sammanlagda utgifterna under anslaget uppgår således till 1 959,7 milj. kr. år 1972 och 2 092,6 milj. kr. år 1973. Hälften av dessa belopp, 2 026,2 milj. kr., utbetalas under budgetåret 1972/73. Jag förordar att anslaget förs upp med avrundat 2 030 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 030 000 000 kr.
D 3. Kompensation till kommunerna med anledning av skatteomläggningen 1971. Den av 1970 års riksdag (prop. 1970: 70, BeU 1970: 40, rskr 1970: 230) beslutade skatteomläggningen medför ett skattebortfall för kommunerna bl. a. till följd av det höjda grundavdraget. Kommunerna skall kompenseras för detta bortfall, som i prop. 1970: 70 uppskattades till totalt ca 1 miljard kr. för år 1971. Med hänsyn till reglerna för utbetalning av kommunalskattemedel får bortfallet av skatteunderlag effekt på kommunernas intäkter först år 1973. Frågan om hur kompensationen tckniskt skall genomföras utreds f. n. inom finansdepartementct. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition i ämnet. I avvaktan härpå bör i riksstatsförslaget preliminärt föras upp ett anslag om 500 milj. kr. för ifrågavarande kompensation. Beloppet avser den del av kompensationen som faller på nästa budgetår. Som jag har anfört vid min anmälan av finansplanen har effekten av skatteomläggningen beaktats även vid beräkningen av berörd inkomsttitel.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kompensation
till kommunerna med anledning av skatteomläggningen 1971
för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag av
500 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 69
E. DIVERSE
E 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas -delfond 1970/71 Utgift 6 418 344 1971/72 Anslag 4442 000 1972/73 Förslag 6 686 000
Jag kommer senare denna dag att anmäla förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1972/73. Därvid kommer jag att redovisa utgifter om sammanlagt 7 901 000 kr. för de byggnader som är upptagna under slottsbyggnadernas delfond. Av detta belopp beräknas 1215 000 kr. kunna täckas genom hyror och andra inkomster. Återstående belopp, 6 686 000 kr., bör bestridas från förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbygg-
nadernas delfond för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 6 686 000 kr.
'E2, Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. 1970/71 Utgift 847 767 1971/72 Anslag 1020 000 1972/73 Förslag 1150 000
Från anslaget bestrids f.n. utgifter för Sveriges bidrag till internationella rådet för samarbete på tullområdet, GATT-organisationen, in- "ternationella statistiska institutets permanenta byrå, internationella byrån för mått och vikt, internationella tulltariffbyrån, internationella -Organisationen för legal metrologi, internationella institutet för administrativ forskning, nordiska statistiska sekretariatet och IARTW, som är en internationell beredning för forskning rörande inkomster och kapitalförsörjning.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 1150 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
1150 000 kr.
E 3. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.
| 1970/71 Utgift | 42 645 |
| 1971/72 Anslag | 41 000 |
| 1972/73 Förslag | 43 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 70
Från anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.
Statens krigsförsäkringsnämnd beräknar medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår till 33 000 kr.
Departementschefen
Krigsförsäkringsnämndens beräkning av medelsbehovet kan jag godta.
Jag räknar dessutom med 10000 kr. till utgifter för statens krigsskadenämnd. Anslaget bör alltså föras upp med 43 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret 1972/
73 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 kr.
E 4. Bidrag till Föreningen Fruktdrycker
| 1970/71 Utgift | 35 000 |
| 1971/72 Anslag | 35 000 |
| 1972/73 Förslag | 35 000 |
Från anslaget utgår bidrag till Föreningen Fruktdrycker för upplysningsverksamhet rörande alkobholfria fest- och sällskapsdrycker.
Riksskatteverket föreslår att anslaget förs upp med 35 000 kr. Departementschefen
Jag biträder riksskatteverkets förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1972/
73 anvisa ett anslag av 35 000 kr.
E 5. Bidrag till vanföra ägare av motorfordon 1970/71 Utgift 1566 284 1971/72 Anslag 1 900 000 1972/73 Förslag 1 900 000
Enligt förordningen (1960: 603) om bidrag till vanföra ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel till sådana vanföra motorfordonsägare som har befriats från fordonsskatt. Bidragen motsvarar skattekostnaderna för viss mängd bensin eller brännolja. Bidragen utgår i efterskott för budgetår och betalas ut av länstyrelserna.
Med ledning av medelsförbrukningen under budgetåret 1970/71 beräknar jag utgifterna för bidragen till 1,9 milj. kr. för nästa budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vanföra ägare av motorfordon för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 71
E 6. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
| 1970/71 Utgift | 200 000 |
| 1971/72 Anslag | 300 000 |
| 1972/73 Förslag | 300 000 |
Institutet för storhushållens rationalisering har till huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan bidra till att höja produktiviteten inom storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverksamhet inom sitt område.
Institutet är organiserat som ett fristående organ, som drivs gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för landstingsförbundet, kommunförbundet och restaurangnäringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal som Kungl. Maj:t efter bemyndigande av riksdagen slutit med stiftelsen. Avtalet gäller, efter att ha förlängts i juni 1971, t. o. m. budgetåret 1975/76. Enligt avtalet bidrar staten till kostnaderna för verksamheten med 300 000 kr. per budgetår och stiftelsen med minst 400 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för
budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 300 000 kr.
E 7. Produktionsbidrag för dagstidningar. I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Produktionsbidrag för dagstidningar förts upp med 33,0 milj. kr. Reklamutredningen beräknas inom kort avlimna ett betänkande med förslag om reklamskatt. Detta betänkande bör avvaktas, innan frågan om slutlig medelsanvisning för anslaget Produktionsbidrag för dagstidningar tas upp till prövning. Preliminärt bör i riksstatsförslaget föras upp ett anslag om 36 milj. kr., som ungefär svarar mot den beräknade belastningen på anslaget för innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Produktions-
bidrag för dagstidningar för budgetåret 1972/73 beräkna ett
förslagsanslag av 36 000 000 kr.
E 8. Samdistributionsrabatt för dagstidningar. Till Samdistributionsrabatt för dagstidningar har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 10 milj. kr. Statskontoret har gjort en översyn av systemet med samdistributionsrabatt för dagstidningar och efter uppdrag av Kungl. Maj:t lagt fram förslag till vissa förändringar i gällande regler. Jag är emellertid inte nu beredd att ta ställning till detta förslag utan avser att återkomma härtill i samband med att jag tar upp frågan om
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 72
produktionsbidrag för dagstidningar. I avvaktan härpå bör i riksstatsförslaget anslaget Samdistributionsrabatt för dagstidningar tas upp med samma belopp som för innevarande budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Samdistri-
butionsrabatt för dagstidningar för budgetåret 1972/73 beräk-
na ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
E 9. Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.
| 1970/71 Utgift | 67 709 |
| 1971/72 Anslag | 100 000 |
| 1972/73 Förslag | 100 000 |
Från anslaget bestrids främst utgifterna för vissa ersättningar till personal på indragningsstat.
Statens personalpensionsverk föreslår att anslaget förs upp med 100 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder personalpensionsverkets förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avlöningar till personal på indragningsstat m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
E 10. Viss utbildningsverksamhet 1970/71 Utgift 3 966 110 Reservation 1074 769 1971/72 Anslag 4 482 000 1972/73 Förslag 5 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för statens personalutbildningsnämnds och väårdutbildningsnämndens kursverksamhet samt utgifter för resekostnadsersättning och traktamente till kursdeltagare m. m. Vidare bestrids utgifter för driften av statens kursgård, Sjudarhöjden, i Sigtuna frårs detta anslag.
Statens personalutbildningsnämnd
Nämnden planerar bl. a, att ytterligare utveckla och samordna utbildningsverksamheten för att få fram en gemensam eller på annat sätt samordnad utbildning för grupperna kontorspersonal och handläggandepersonal. Den decentralisering av nämndens egen kursverksamhet som har påbörjats med sammanställning av kurspaket, vilka kan användas av myndigheterna med hjälp av utbildningsledare, räknar nämnden med skall fortgå.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 73
Vårdutbildningsnämnden
För budgetåret 1972/73 räknar vårdutbildningsnämnden med att anordna 18 kurser till en sammanlagd kostnad av 4,8 milj. kr.
Föredraganden
Jag har ingen erinran mot den av personalutbildningsnämnden planerade uppläggningen av kursverksamheten. Omfattningen av vårdutbildningsnämndens kursverksamhet bestäms av antalet nyanställda inom gruppen vård- och vaktpersonal vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Jag anser att antalet kurser kan begränsas till 14. Med hänsyn till att viss medelsbehållning kan beräknas uppstå på anslaget vid utgången av innevarande budgetår beräknar jag anslagsbehovet till 5 milj. kr., varav 3,7 milj. kr. till vårdutbildningsnämndens verksamhet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
E 11. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering 1970/71 Utgift 2633 809 1971/72 Anslag 4 400 009 1972/73 Förslag 5 800 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för avlöningsförmåner vid viss omskolning och omplacering av partiellt arbetsföra i statlig och icke statlig anställning, för vilken statliga pensionsbestämmelser gäller. Anslaget används även för utgifter i samband med undersökning om sjukpensionerads återanställning eller för att bestrida vissa kostnader som kan uppkomma vid friställande av personal i samband med omorganisation eller nedläggning av statligt reglerad verksamhet. Vidare kan kostnaderna för avlöningsförmåner till sådan personal som i samband med omlokalisering av statlig verksamhet omskolas till annat yrke under tid för sådan omskolning bestridas från detta anslag. Bestämmelser i ämnet återfinns i cirkuläret (1960: 553) om anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet (ändrat senast 1971: 552).
Föredraganden
Med ledning av bl. a. medelsförbrukningen under budgetåret 1970/ 71 beräknar jag medelsbehovet till 5,8 milj. kr. Jag förutsätter därvid att kostnaderna för avlöningsförmåner till anställda hos myndigheter inom försvarsdepartementets område skall bestridas av medel anvisade under fjärde huvudtiteln. 6 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bilaga 9
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 74
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 5 800 000 kr. E 12. Kostnader för vissa nämnder m. m.
| 1970/71 Utgift | 845 748 |
| 1971/72 Anslag | 370 000 |
| 1972/73 Förslag | 180 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för statsdepartementens förhand-
lingsdelegation, statsdepartementens företagsnämnd, statstjänstenämnden (såvitt avser statsverkets andel), kontraktsdelegationen, statens tjänstebostadsnämnd, statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor (såvitt avser statsverkets andel), statens grupplivnämnd, statens maskinpersonalnämnd, vårdutbildningsnämnden, samarbetsdelegationen för för-
plägnadsfrågor, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd, statsförvaltningens centrala samarbetsråd för personalfrågor m. m. (såvitt avser
statsverkets andel) och statsförvaltningens arbetarskyddsnämnd (såvitt avser statsverkets andel).
Föredraganden
Under punkten 6 i avsnittet För flera huvudtitlar gemensamma frågor har jag förordat att cn särskild nämnd, nämnden för psykologiska
undersökningar, skall inrättas. Kostnaderna för nämnden, utom såvitt avser arbetsbiträde och informationsverksamhet, bör betalas från detta anslag.
Vid min anmälan av anslaget till statens personalnämnd har jag föreslagit att medel för arbetsbiträde åt statsförvaltningens arbetarskydds-
nämnd anvisas under det anslaget. Kostnaderna härför kommer således inte längre att belasta detta anslag.
Jag beräknar anslaget till 180 000 kr. Jag hemställer att Kungi. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kr.
E 13. Viss förslagsverksamhet m. m.
| 1970/71 Utgift | 43 850 |
| 1971/72 Anslag | 50 000 |
| 1972/73 Förslag | 85 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för ersättningar och belöningar i förslagsverksamheten i den utsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förslagsnämnd.
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 75
Statsförvaltningens centrala förslagsnhämnd
Utgifterna för ersättningar och belöningar samt för informationsmateriel beräknas öka (+ 75 000 kr.).
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 85 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss förslagsverksamhet m. m. för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 85 000 kr.
E 14. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. 1970/71 Utgift 9209 000 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 200 000 000
Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och till pensioner under nästa budgetår har, såsom redovisats under punkt 1 i avsnittet För flera huvudtitlar gemensamma frågor, lagts de löne- och pensionsbelopp som enligt gällande avtal skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1972. De löneökningar som enligt avtalen skall ske fr. o. m. den 1 januari 1973 har således inte beaktats vid medelsberäkningen. För att dessa kostnader skall komma till uttryck i budgeten bör därför ett särskilt täckningsanslag begäras.
Merkostnaderna för löner och pensioner m. m. för statsverket kan för första halvåret 1973 uppskattas till 200 milj. kr. Därvid har jag ej beaktat merkostnaderna för de affärsdrivande verken, verksamhet som regleras inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret samt för grundskolan. Anslaget bör tas upp med det angivna beloppet.
Kungl. Maj:t bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall — kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m. m. som hänför sig till avtal som riksdagens lönedelegation har godkänt eller avtal som Kungl. Maj:t godkänt utan hörande av riksdagens lönedelegation. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelastning inte bör ske av förslagsvis betecknade anslag och anslagsposter som maximerats av Kungl. Maj:t. Mcerkostnader för löner som faller på anslag inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret bör täckas av fjärde huvudtitelns anslag Reglering av prisstegringar.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 76
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 000
kr.
E 15. Viss informationsverksamhet
1971/72 Anslag — 15000 000
1972/73 Förslag — 11000 000
Förevarande anslag tillkom innevarande budgetår för att snabbt få till stånd en vidgad samhällsinformation (prop. 1971: 56, FiU 1971: 23, rskr 1971: 182). Samtidigt tillskapades nämnden för samhällsinformation, som på olika sätt skall verka för en samordning av samhällsinformationen. Anslaget disponeras innevarande budgetår av nämnden för dels administrationskostnader, dels ersättning till myndigheterna för sådana merkostnader för annonsering som uppstår till följd av de av statsmakterna vid 1971 års riksdag antagna riktlinjerna för dagspressannonsering, dels bidrag till informationsprojekt.
Mot bakgrund av grundsynen att informationsåtgärder bör ses som en integrerad del av myndigheternas verksamhet uttalade jag i prop. 1971: 56 (s. 22) tveksamhet till tanken på ett särskilt anslag för information men menade att ett belopp i den av mig föreslagna storleksordningen även på kort sikt borde kunna utnyttjas effektivt och meningsfullt. Intill dess att myndigheterna, eventuellt genom initiativ av nämnden för samhällsinformation, utökat sin informationsverksamhet på ett mera påtagligt sätt kvarstår behovet av ett särskilt anslag. Även för nästa budgetår bör därför särskilda medel anvisas för informationsinsatser. Riktlinjerna för användningen bör vara oförändrade.
Fr. o. m. nästa budgetår belastar de nyss nämnda annonskostnaderna fullt ut vederbörande myndighetsanslag. För detta ändamål har innevarande år avsatts 4,0 milj. kr. under förevarande anslag. Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 11 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1972/73 an-
visa ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.
E 16. Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet 1971/72 Anslag 5 000 000 1972/73 Förslag 6 100 000
Från anslaget bestrids utgifter för främst planerings- och utredningsarbete i samband med omlokalisering av statliga myndigheter (jfr prop.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 77
1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196). Utgifterna avser bl. a. organisations- och ortskommittéernas verksamhet samt arbetsbiträde åt och konsultinsatser hos omlokaliseringsmyndigheterna. Från anslaget bestrids dessutom utgifterna för de anställdas gruppvisa besöksresor till nya lokaliseringsorter. Vidare bestrids från anslaget under innevarande budgetår utgifter för insatser av de myndigheter som har centrala samordnings- och planeringsuppgifter i samband med omlokaliseringarna, nämligen främst byggnadsstyrelsen, statskontoret och statens personalnämnd. Belastningen på anslaget torde komma att uppgå till inemot 11 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Fr. o. m. nästa budgetår begärs medel för byggnadsstyrelsens och personalnämndens arbete med omlokaliseringen under reservationsanslaget till utredningar rörande byggnadsföretag m. m. resp. personalnämndens myndighetsanslag. Vidare avses de fortsatta förberedelserna för omlokalisering av försvarets myndigheter bekostas inom utgiftsramen för det militära försvaret. Jag räknar medelsbehovet för nästa budgetår till 6,1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 6 100 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 9 Finansdepartementet 78
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
12. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 1970/71 Utgift 72 345 310 Behållning — 1971/72 Anslag 70 850 000 1972/73 Förslag 60 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet och för vilka medel inte anvisas under annat anslag. Byggnadsstyrelsen
Nybyggnad i kvarteret Loen. Redogörelse för nybyggnaden, som tills vidare kommer att användas av statsdepartementen, har Jämnats i prop. 1965: 64 (s. 2). Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen förs upp med 35 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971, vilket innebär en kostnadsökning utöver index med 420 000 kr. Denna kostnadsökning beror på åtgärder för att göra byggnaden helt tillgänglig för handikappade samt tillkommande projekteringskostnader. Härutöver kan kostnader tillkomma för skador på intilliggande fastigheter m. m. (jfr prop. 1971: 1 bil. 9 s. 101).
Nybyggnad i kvarteret Garnisonen. Redogörelse för byggnadsobjektet har lämnats i prop. 1968: 118. Nybyggnaden utgör huvuddelen av det komplex av förvaltningslokaler inom kvarteret som enligt beslut av Kungl. Maj:t den 27 juni 1969 tills vidare skall användas huvudsakligen av byggnadsstyrelsen, försvarets forskningsanstalt, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och statistiska centralbyrån. Byggnadsstyrelsen har den 22 oktober 1971 redovisat vissa kostnadsökningar för nybyggnaden, vilken tas i bruk successivt från hösten 1971. Kostnadsökningarna beror, förutom på prislägesförändringar, främst på att nybyggnaden anpassats till krav som framkommit sedan nyttjarna utsetts. Den totala kostnaden för nybyggnaden beräknas till 225 milj. kr. i prisläget den I oktober 1971.
Ombyggnad av kasern i kvarteret Garnisonen. Byggnadsstyrelsen har föreslagit att en f. d. kasern i kvarteret Garnisonen byggs om och rustas upp. Kasernen kommer att förbindas med nybyggnaden genom kulvertar och förbindelsegång. Efter ombyggnaden, som planeras bli utförd i etapper med början redan innevarande budgetår, kommer byggnaden att inrymma 612 kontorsrum med sammanlagt 722 arbetsplatser
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 79
samt gemensamma lokaler. Kungl. Maj:t har den 16 september 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnaden så att denna kan utföras inom en kostnadsram av 13 milj. kr. i prisläget den 1 april 1970.
Ombyggnad i kvarteret Mercurius. Redogörelse för ombyggnaden har lämnats i prop. 1970:1 (bil. 9 s. 82). Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen förs upp med 9 215 000 kr. i prisläget den 1 april 1971, vilket innebär en höjning med 825 000 kr. utöver index på grund av eftersatt underhåll samt oförutsedda omdispositioner av lokalerna i samband med hissinstallation.
Till- och ombyggnad i kvarteret Primus. Redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 9 s. 102). Kungl. Maj:t har den 12 mars 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att infordra anbud avseende totalentreprenad för tillbyggnaden samt att redovisa hela förslaget till tilloch ombyggnad när bl. a. kostnadsberäkning som grundats på anbud föreligger.
Till- och ombyggnad i kvarteret Gamen. En tillbyggnad till det s. k. Skattehuset i kv. Gamen i Stockholm uppförs för närvarande (jfr prop. 1971: 145 bil. 5 s. 25). Lokalerna i tillbyggnaden, som skall användas av länsstyrelsens dataavdelning, omfattar ca 460 m? rumsyta. I samband med tillbyggnaden behöver vissa ombyggnadsarbeten utföras i Skattchuset. Byggnadsstyrelsen beräknar numera kostnaderna för byggnadsobjektet till 1,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971.
Omlokalisering av statlig verksamhet. Kungl. Maj:t har den 18 juni 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att fullfölja planering av lokalförsörjning, inkl. inredning och utrustning, för statliga verksamheter som skall flytta från storstockholmsområdet till Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad, Gävle, Sundsvall, Östersund utom verksamheter inom försvarsdepartementets område, Umeå och Luleå. Styrelsen har ännu inte kunnat göra mer noggranna uppskattningar av investeringskostnaderna för omlokaliseringen. Styrelsen beräknar medelsförbrukningen för byggnadsarbeten under innevarande och nästa budgetår till 1 milj. kr. resp. 25 milj. kr. Styrelsen anser att projekteringskostnaderna bör bestridas dirckt från investeringsanslaget. Styrelsen räknar med att huvuddelen av byggnadsobjekten skall påbörjas under budgetåret 1973/74. Vissa arbeten bör dock kunna påbörjas tidigare.
Departementschefen
Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.
I investeringsplanen bör föras upp en kostnadsram av 14 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971 för ombyggnad av kasern i kvarteret Garnisonen.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 30
Det är ännu inte möjligt att redovisa de skilda byggnadsobjekt som behöver utföras för omlokaliseringen av statlig verksamhet. Med hänsyn
till att planeringen skall bedrivas skyndsamt har jag dock i investeringsplanen räknat med en medelsförbrukning för dessa objekt för innevaran-
de och nästa budgetår av 1 milj. kr. resp. 25 milj. kr. Jag har härvid utgått från att projekteringskostnaderna skall täckas på vanligt sätt via fonden för förlag till statsverket. För utredningar och markköp med anledning av omlokaliseringen beräknar jag medel under rescrvationsanslaget Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. resp. investeringsanslaget Inköp av fastigheter m. m. Jag kommer senare denna dag att hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att anvisa 40 milj. kr. under förevarande anslag på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Jag förordar att medel för nästa budgetår beräknas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
start ställande
Faktisk = Beräknad för mån/år mån/år
1.4.1970 — 1.4.1971 t.o.m.
1970/71 — 1971/72 — 1972/73
Stockholm Nybyggnad i kvarteret
Loen 33 000 35000 = 24366 9 900 505 10.68 11.71 Nybyggnad av kvarteret
Neptunus Större 5254 5254 5 106 100 — 1.67 7.68 Nybyggnad i kvarteret
Garnisonen 199000 = 225 000: 125455 93 000 6 545 4,68 10.71 Ombyggnad av kasern
i kvarteret Garnisonen — 14 000 — 3 000 3 700 4.72 SUCCES=
sivt Ombyggnad i kvarteret
Mercurius 8215 9215 1995? 1100 100 8.68 10.71 Till- och ombyggnad
i kvarteret Primus 46 000? 50 0002 — — 25 000 8.72 2.75 Till- och ombyggnad
i kvarteret Gamen — 1 900 — 1 900 — 11.71 5.72
Övriga landet
Omlokalisering av statlig
verksamhet —1 — 1000 25 000 successivt
Summa 291469 <+93340369 156 922 110 000 60 850
3 Prisläge 1.10.1971.
3 Förbrukningen t. o. m. 30.6.70, 6 020 000 kr., redovisas t. v. i annan ordning.
3 Uppskattad kostnad.
s Kostnadsram redovisas senare.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 81
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1.7.1971 | 0 | 1971/72 | 110 000 |
| Anslag för 1971 /72 | 1972/73 | 60 850 | |
| riksstat | 70 850 | ||
| tilläggsstat (förslag) | 40 000 |
Anslag för 1972/73 (förslag) 60 000
170 850 170 850
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 60 000 000 kr.
13. Inköp av fastigheter m. m. 1970/71 Utgift 28 168 313 Behållning 6 270 951 1971/72 Anslag 5 500 000 1972/73 Förslag 25 000 000
Från anslaget bestrids kostnader för förvärv av fastigheter, främst sådana som avses för regional förvaltning, men anslaget tas även i anspråk för inköp av andra fastigheter.
Byggnadsstyrelsen
Styrelsen uppskattar medelsbehovet för fastighetsförvärv för förvaltning m. m. till 5 milj. kr. för budgetåret 1972/73, Medel bör beräknas under anslaget för inlösen av kommunalt byggda polishus samt för markförvärv av polishus med sammanlagt 50 milj. kr. för nästa budgetår. Vidare föreslås att markinköp i samband med omlokalisering av statlig verksamhet, vilka innevarande budgetår bekostas från ett särskilt investeringsanslag för detta ändamål (jfr prop. 1971: 29 s. 144), under nästa budgetår bekostas från förevarande anslag. Medelsbehovet härför beräknar styrelsen till 15 milj. kr. Anslaget bör enligt styrelsen föras upp med 70 milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Anslaget bör fr. o. m. nästa budgetår kunna användas för fastighetsförvärv för statlig förvaltning m. m., inkl. markinköp som föranleds av omlokalisering, samt markinköp för polishus. Liksom tidigare bör anslaget få användas endast efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall. Medel för inlösen av kommunalt byggda polishus har av chefen för justitiedepartementet beräknats under investeringsanslaget Polishus m. m. (II: 1). Den behållning som vid utgången av budgetåret 1971/72 finns på anslaget Markinköp i samband med omlokalisering av statlig
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 82
verksamhet bör föras över till förevarande anslag. Jag beräknar anslaget till 25 milj. kr. för nästa budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inköp av fastigheter m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.
14. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 1970/71 Utgift 196 404 Behållning 142 110 1971/72 Anslag 150 000 1972/73 Förslag 350 000
Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av fastigheter och byggnader avsedda att tillgodose behovet av expeditionslokaler m. m. för de lokala tullmydigheterna.
Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen hemställer att 546 000 kr. anvisas för budgetåret 1972/73 för bl. a. uppförande av tullstationer i Högen (210 000 kr.) och Tärnaby (60 000 kr.), bilvisitationsbyggnad i Övertorneå (75 000 kr.) samt förråd för oljebekämpningsmedel (120 000 kr.).
Departementschefen
Jag har inhämtat att arbetsmarknadsstyrelsen kommer att svara för uppförande av förråd för oljebekämpningsmateriel. Anslaget bör tas upp med 350 000 kr., vilket medger att i stort sett samtliga av generaltullstyrelsen föreslagna byggnadsobjekt kan komma till stånd.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1972/
73 anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kr.
V. Fonden för låneunderstöd
6. Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 1970/71 Utgift 100 000 Behållning 106 000 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1000
Från anslaget bestrids kostnaderna för långivning enligt kungörelsen (1955: 145) om lån av statsmedel för inrättande av alkoholfria restauranger.
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 83
Riksskatteverket
Behållningen på anslaget uppgick den 1 juli 1971 till 107 000 kr. I avvaktan på att alkoholpolitiska utredningens arbete skall slutföras och då några ansökningar om lån inte föreligger för närvarande bör anslaget endast föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder riksskatteverkets förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger för budget-
året 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
7. Pressens lånefond 1970/71 Utgift 14 785 398 Behållning 20 684 572 1971/72 Anslag 25 000 000 1972/73 Förslag 25 000 000
Från anslaget bestrids kostnader för långivning enligt kungörelsen (1971: 492) om statligt stöd till dagstidningar. Statsmakternas beslut om inrättandet av pressens lånefond (prop. 1969:48, SU 1969: 107, rskr 1969: 251) innebär att under en femårig försöksperiod, dvs. åren 1969/ 70—1973/74, lån får beviljas med sammanlagt 125 milj. kr. Lån från fonden kan beviljas tidningsföretag såväl för investering som för annan åtgärd som bedöms vara nödvändig för att stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Lån beviljas dock inte för projekt som kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden till marknadsmässiga villkor. Projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan mel- Jan tidningslöretag ges företräde. Lånen, som inte utan särskilda skäl får lämnas på mer än 20 år, är räntefria under tre år och amorteringsfria under fem år. Låneärendena handläggs av presstödsnämnden, vars verksamhet också finansieras över detta anslag. För lån ur fonden skall ställas den säkerhet som nämnden bestämmer.
Anslag till långivningen från pressens lånefond har anvisats med 25 milj. kr. per år under budgetåren 1969/70—1971/72, dvs. totalt 75 milj. kr.
Under budgetåret 1970/71 beviljades lån till 13 tidningsföretag med sammanlagt 14,7 milj. kr. Vid budgetårsskiftet fanns låneansökningar på 3,6 milj. kr. som ännu inte behandlats. De lånesökande företagen har i regel varit utgivare av s. k. andratidningar. .
Av de beviljade lånen avsåg 8,2 milj. kr. saneringslån och resterande 6,5 milj. kr. i huvudsak maskininvesteringar. Lånetiden för flertalet Jån har bestämts till tio eller femton år.
När det gäller anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 kan detta inte
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 84
överblickas f.n. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår tas upp med samma belopp som hittills, dvs. 25 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Pressens lånefond för budgetåret 1972/73 anvisa ett inves-
teringsanslag av 25 000 000 kr.
VI. Fonden för förlag till statsverket
1. Vissa projekteringskostnader 1970/71 Utgift 39 554 000 Bcehållning 1097 098 1971/72 Anslag 35 000 000 1972/73 Förslag 45 000 000
Anslaget disponeras efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall för sådana projekteringsarbeten som skall göras innan slutlig ställning tas till vissa byggnadsobjekt. De byggnadsanslag som begärs av riksdagen sedan projekteringsarbetet utförts inkluderar de nedlagda projekteringskostnaderna. Det belopp som motsvarar projekteringskostnaderna förs därför tillbaka till fonden för förlag till statsverket och redovisas såsom övriga kapitalmedel på fonden, sedan byggnadsanslag beviljats. Projekteringsanslaget kan användas även för att skapa en reserv av färdigprojekterade byggnadsobjekt. En sådan reserv motiveras av bl.a. kravet på en god arbetsmarknadspolitisk beredskap.
Som framgått av min anmälan i det föregående av investeringsanslaget till byggnadsarbeten för statlig förvaltning räknar jag med att kostnaderna för projektering för omlokalisering av statlig verksamhet skall täckas från förevarande anslag. Med hänsyn härtill och till den beräknade omfattningen av projekteringsverksamheten i övrigt förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 45 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa
ett investeringsanslag av 45 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga9 Finansdepartementet 85
IX. Diverse kapitalfonder
5. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner 1970/71 Utgift 13 695 165 Behållning 29 211 743 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 58 000 000
Statens datamaskinfond är en kapitalfond för finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutrustning som anskaffas för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken.
Fonden består av två delfonder, försvarets delfond och civila statsförvaltningens delfond. Båda delfonderna förvaltas av statskontoret. Delfonderna byggs upp genom medel som anvisas på investeringsanslagen Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner och Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Medelsbehovcet för budgetåret 1972/73 till Statens datamaskinfond: Försvarets delfond: Anskaffning av datamaskiner har tidigare denna dag anmälts av chefen för försvarsdepartementet.
Från investeringsanslag till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning, installation eller igångkörning av förvärvad eller förhyrd datamaskinutrustning, vilka är av sådan art att de bör periodiscras. På fonden redovisad utrustning ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgilterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket och, i fråga om avgifter till försvarets delfond, försvarets rationaliseringsinstitut. Avgifterna skall, utöver normal avskrivning eller hyra för utrustning m. m., täcka kostnaderna för fondens administration.
Statskontoret
I anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1972/73 ålades de myndigheter som omfattas av statens datamaskinfond att anmäla behov av datamaskinutrustning till statskontoret, som avger gemensam anslagsframställning för den datamaskinutrustning som kan behöva anskaffas över fonden. På grundval av sålunda redovisade eller på annat sätt aktualiserade behov beräknar statskontoret det totala investeringsbehovet för datamaskinutrustning inom den civila statsförvaltniogen under budgetåret 1972/73 till 61 milj. kr. Investeringsbehovet under budgetåret 1971/72 uppskattas till drygt 37 milj. kr., varför ingen utgående behållning beräknas. Statskontoret hemställer därför om ett investeringsanslag av 61 milj. kr. Anskaffningen avser datamaskinutrustning för bl. a. rättsväsendets informationssystem, riksförsäkringsverket, de centrala bil- och körkortsregistren, riksskattever-
Prop. 1972:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 86
ket och universitetens datamaskincentraler. Den slutliga prövningen av de enskilda investeringsobjekten förutsätts ske i samband med att statskontoret hos Kungl. Maj:t begär bemyndigande att få anskaffa viss utrustning. Medelsberäkningen avser huvudsakligen köp av utrustning. Val mellan köp och förhyrning av kontrakterad utrustning sker dock som regel först i samband med leveransen. Skulle förhyrning i stället för köp bli aktuell för viss utrustning blir medelsbehovet i motsvarande mån lägre.
Med hänsyn till de långa leveranstider som normalt gäller vid anskaffning av datamaskinutrustning anser statskontoret vidare att det behövs ett bemyndigande, utöver av riksdagen år 1970 och 1971 lämnade bemyndiganden på sammanlagt 130 milj. kr., att beställa datamaskinutrustning till ett värde av högst 95 milj. kr. för leverans under budgetåren 1972/73—1974/75. Ifrågavarande datamaskinutrustning utgörs av utrustning för bl. a. rättsväsendets informationssystem och riksförsäkringsverket.
Departementschefen
Statskontoret har på grundval av bl. a. uppgifter från myndigheterna beräknat att datamaskinutrustning kommer att anskaffas för 61 milj. kr. under nästa budgetår. Större delen av medelsbehovet avser anskaffning av utrustning för den allmänna försäkringen, centrala bil- och körkortsregistreringen samt datamaskincentralen vid universitetet i Uppsala. Denna utrustning har Kungl. Maj:t i huvudsak redan bemyndigat statskontoret att anskaffa. Datamaskinanläggningen för den allmänna försäkringen beräknas kosta ca 17 milj. kr. Anläggningen förläggs till Sundsvall, dit riksförsäkringsverkets ADB-enhet kommer att omiokali- Seras.
För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 58 milj. kr. Vidare bör riksdagens bemyndigande inhämtas att beställa datamaskinutrustning till ett värde av 95 milj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av —
utöver tidigare medgivet belopp — högst 95 000 000 kr.,
2) till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner
för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av
58 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets.
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 87
Register
sid,
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Finansdepartementet m. m.
| I Finansdepartementet | 15 760 000 |
| 00 Gemensamma ändamål för statsdepartementen | 25 400 000 |
| AD Ekonomiska attachéer | 700 000 |
| ND Kommittter m. m. | 7 500 000 |
| VD Extra utgifter | 400 000 |
49 760 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m. 10 Kammarkollegiet 14 000 000 10 Statistiska centralbyrån: 11 Statistik, register och prognoser 98 633 000 21 Statistisk uppdragsverksamhet 1 000 22 Teknisk uppdragsverksamhet 1000
Konjunkturinstitutet:
| 23 Verksamheten i allmänhet | 2 490 000 |
| 24 Särskilda undersökningar | 580 000 |
| 25 Statskontoret | 131 400 000 |
| 25 Datamaskincentralen för administrativ databehandling | 1000 |
| 26 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. | 4 000 000 |
| 28 Riksrevisionsverket | 26 731 000 |
| 32 Byggnadsstyrelsen | 30 080 000 |
| 34 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m, | 5 000 000 |
| 35 Inredning av byggnader för statlig förvaltning | 1 000 000: |
| 36 Statens förhandlingsnämnd | 1445 000 |
| 37 Statens avtalsverk | 9 556 000 |
| 38 Statens personalpensionsverk | 14 518 000 |
| 39 Statens personalbostadsdelegation | 588 000 |
| 40 Statens personalutbildningsnämnd | 3 717 000 |
| 41 Statens personalnämnd | 9 202 000 |
242 943 000
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket: 43 Förvaltningskostnader 238 300 000: 46 Anskaffning av viss materiel 3 450 000
Mynt- och justeringsverket:
| 47 Förvaltningskostnader | 15 263 000 |
| 48 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. | 1450 000 |
| 48 Statens justerare | 12 627 000 |
| 48 Riksskatteverket | 59 200 000: |
| 58 Avsättning till banktillsynens fond | 1 900 000: |
| 59 Avsättning till fondtillsynens fond | 150 000: |
| 59 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond | 325 000 |
| 60 Avsättning till sparbankstillsynens fond | 2 220 000 |
| 60 Revision av sparbankernas förvaltning | 950 000 |
| 60 Avsättning till försäkringsinspektionens fond | 3 406 000 |
2 Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet | 88
62 Stämpelomkostnader 1 380 000 62 Kostnader för ärlig taxering m. m. 45 000 000 63 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteupp-
börd m. m. 29 600 000 64 Kilometerbeskattning 1260 000
395 481 000
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna 65 Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag 1 975 000 65 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. 2 030 000 000 68 Kompensation till kommunerna med anledning av skatte-
omläggningen 1971 1500 000 000
2 531 975 000
E. Diverse 69 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggna-
dernas delfond 6 686 000 69 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. 1 150 000 69 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. 43 000 70 Bidrag till Föreningen Fruktdrycker 35 000 70 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon 1 900 000 7n Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering 300 000 7 Produktionsbidrag för dagstidningar 136 000 000 71 Samdistributionsrabatt för dagstidningar 110 000 000
| 72 Avlöningar till personal på indragningsstat m. m, | 100 000 |
| T72 Viss utbildningsverksamhet | 5 000 000 |
| 73 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering | 5 800 000 |
| 74 Kostnader för vissa nämnder m, m. | 180 000 |
| 74 Viss förslagsverksamhet m. m. | 85 000 |
175 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. 200 000 000
76 Viss informationsverksamhet 11 000 000
76 Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet 6 100 000
284 379 000
Summa för driftbudgeten 3 504 538 000
KAPITALBUDGETEN
H. Statens allmänna fastighetsfond
| 78 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning | 60 000 000 |
| 81 Inköp av fastigheter m, m. | 25 000 000 |
| 82 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket | 350 000 |
85 350 000
V, Fonden för låneunderstöd 82 Län för inrättande av alkoholfria restauranger : 1000 83 Pressens lånefond 25 000 000
25 001 000
VIL Fonden för förlag till statsverket 84 Vissa projekteringskostnader 45 000 000
IX. Diverse kapitalfonder 85 Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner 58 000 000
Summa för kapitalbudgeten 213 351 000
Totalt för finansdepartementet 3 717 889 000
12 Beräknat belopp.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710509
Bilaga 10
Utbildningsdepartementet
Översikt
Till utbildningsdepartementet hör skolväsendet, den högre utbildningen och forskningen, vuxenutbildningen, lärarutbildningen, det studiesociala stödet, kultur- och bildningsverksamheten, radio- och televisionsfrågorna samt kyrkoärendena.
Utbildningsväsendet har under det senaste decenniet undergått genomgripande förändringar i syfte att ge alla samma möjlighet till utbildning. Läsåret 1972/73 kommer den nioåriga obligatoriska grundskolan att vara införd i samtliga årskurser och i alla landets kommuner. Genom 1968 års riksdagsbeslut slopades linjedelningen på grundskolans högstadium, vilket för eleverna innebär att valet av fortsatt utbildning och yrkesinriktning sker vid senare tidpunkt än som var fallet före högstadiereformen. Principen om organisatorisk sammanhållning har följts upp på det gymnasiala stadiet genom att gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan ersatts av en ny skolform, gymnasieskolan. Inom en nära framtid kommer praktiskt taget alla ungdomar att kunna erhålla
en minst elvaårig utbildning med ökade möjligheter till val av utbildning
mer efter intresse och förutsättningar än efter socialt betingade skiljelinjer. Den yttre organisationen av grundskolan och gymnasieskolan torde därmed i sina huvuddrag vara fastlagd för den framtid som nu kan överblickas.
Tyngdpunkten i reformarbetet vad gäller den yttre organisationen kommer under 1970-talet att ligga på den eftergymnasiala utbildningens område. Under nästa budgetår väntas 1968 års utbildningsutredning (U 68) lägga fram sina huvudförslag bl. a avseende den högre utbildningens dimensionering, lokalisering och organisation.
I undersökningsrapporter som U 68 presenterat under hösten 1971 belyses bl. a. ungdomens val av utbildning och yrke i vilken mån universi-
tetsstudier inte fullföljs till examen. Av rapporterna framgår att den kraftiga cxpansionen av högre utbildning medfört starkt ökad till-
1¶Riksdagen 1972. I saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 2
strömning från tidigare svagt representerade samhällsgrupper men endast i begränsad utsträckning lett till en utjämning av den sociala rekryteringen. Alltjämt är sålunda socialgrupp III klart underrepresen-
terad vid universitet och högskolor. En vägledande princip för den fort-
satta utbyggnaden av den eftergymnasiala utbildningen måste därför vara att så långt som möjligt rasera de hinder som nu bidrar till den sneda sociala rekryteringen. Strävan bör vara att ge alla samma möjlighet till eftergymnasial utbildning oavsett social härkomst, boendeort och uppväxtförhållanden i övrigt.
Den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor är i viss
mån en återspegling av det gamla parallellskolesystemet. Den obligatoriska grundskolan med det sammanhållna högstadiet har ännu inte hunnit få full effekt på rekryteringen till den högre utbildningen. Men även
om grundskolereformerna kan väntas få en utjämnande effekt på rekryteringen till universitet och högskolor finns det anledning att räkna med att en viss social snedfördelning kommer att kvarstå. Uppväxtmiljön
under förskolåldern har stor betydelse för barnens möjligheter att ut-
veckla sina förutsättningar och för deras framtida val av utbildning och yrke, Strävandena att ytterligare demokratisera utbildningen och att ge alla barn samma möjligheter aktualiserar därmed frågan om en allmän
förskola. Denna fråga utreds f.n. av 1968 års barnstugeutredning.
Genom de senaste årens intensiva reformarbete inom ungdomsutbildningen har klyftan mellan generationerna vad gäller utbildningens längd och innehåll vidgats. Låginkomstutredningen har bl. a. visat att den äldre generationen har en avsevärt kortare genomsnittlig utbildningstid än den yngre generationen. Vidare har i olika sammanhang fram-
hållits att de ungdomar som slutar sin utbildning efter den obligatoriska
skolan ofta längre fram får det svårare på arbetsmarknaden än de som skaffar sig en längre utbildning. En fortsatt utbyggnad av vuxenutbildningen är därför angelägen för att överbrygga utbildningsklyftorna mellan generationerna och för att ge dem med kort eller otidsenlig utbildning möjlighet att komplettera sina kunskaper och färdigheter.
En särskild kommitté, kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX), har till uppgift att pröva olika vägar att nå dem
med kort utbildning genom olika åtgärder inom vuxenutbildningen. Kommittén har bl a. gjort försök med uppsökande verksamhet. Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) utreder det studiesociala stödets
utformning för personer i vuxen ålder. En lösning av denna fråga är angelägen för att strävandena att ge kompletterande utbildning åt den vuxna befolkningen med kort utbildning skall ge resultat.
Omfattningen av insatserna inom grundskolan och gymnasieskolan
bestäms i hög grad av antalet ungdomar i årskullarna. Årskullarnas storlek är i sin tur beroende av variationer i nativiteten och nettoinvandringen. Nettoinvandringen har under det senaste året minskat
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 3
starkt. På grund av åldersfördelningen bland invandrarna kommer emel-
lertid antalet invandrarbarn i skolåldern att fortsätta att öka. Prognoser för befolkningsutvecklingen under 1970-talets första hälft
ger vid handen en betydande ökning av antalet elever i grundskolan under denna period. Däremot beräknas antalet personer i de åldersgrupper som är aktuella för gymnasieskolan och den eftergymnasiala
utbildningen komma att minska. Hur denna utveckling i sin tur
kommer att påverka antalet studerande vid universitet och högskolor är svårt att bedöma då efterfrågan på utbildning också påverkas av en rad andra faktorer. Det synes dock rimligt att anta att den högre utbildningens kapacitet inte kommer att behöva byggas ut i samma takt som under 1960-talet. Tillströmningen till de filosofiska fakulteterna stagnerade fr. o. m. läsåret 1969/70. Höstterminen 1971 skedde en minskning
av tillströmningen. I fråga om vissa spärrade utbildningslinjer överstiger
emellertid fortfarande antalet sökande antalet tillgängliga platser. U 68 kommer att lämna förslag om den högre utbildningens dimensionering
på längre sikt. Inom skolväsendet kommer utvecklingsarbetet under 1970-talet i stor utsträckning att avse skolans inre arbete. Detta område utreds f.n. av
den år 1970 tillsatta utredningen om skolans inre arbete (SIA). Utred-
ningen har initierat ett omfattande forskningsprogram samt påbörjat
en försöksverksamhet inom sju kommuner med en friare användning av disponibla resurser för att bl. a. möjliggöra insatser för elever med
särskilda svårigheter.
Frågan om den långsiktiga inriktningen av de statliga åtgärderna på kulturområdet utreds av kulturrådet. Rådet beräknas avlämna sitt hu-
vudbetänkande under innevarande år. Kulturrådet behandlar bl a. kulturpolitikens mål, den regionala och lokala kulturorganisationen samt kulturstödets fördelning på olika ändamål. Ett annat väsentligt underlag för utformningen av den framtida kulturpolitiken är de betänkanden som under innevarande år är att vänta från 1965 års museioch utställningssakkunniga. I de sakkunnigas uppdrag ingår att utreda den statliga och statsunderstödda musei- och utställningsverksamheten samt kulturminnesvårdens organisation och finansiering. På grundval av
det omfattande utredningsmaterial som således är att vänta bör det bli
möjligt för statsmakterna att ta ställning till de grundläggande princi-
perna för den framtida kulturpolitiken.
1968 års beredning om stat och kyrka, som har till uppgift att utreda
förhållandet mellan staten och svenska kyrkan, väntas under inneva-
rande år lägga fram sitt huvudbetänkande.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 4
Kulturändamål m. m.
Insatserna inom kulturområdet under det kommande budgetåret inriktas i första hand på att fullfölja tidigare beslutade reformer och på att ge kompensation för kostnadsökningar.
Med hänsyn till den betydelse stipendier och olika former av statsbi-
drag har för de fritt arbetande konstnärerna föreslås en fortsatt provi-
sorisk höjning av anslagen till dessa ändamål i avvaktan på förslag till
mer långsiktiga lösningar från 1968 års litteraturutredning och kultur-
rådet.
En viss omläggning föreslås av principerna för det statliga stödet till
teaterverksamhet. Operan, Dramatiska teatern och Svenska riksteatern får medelsökningar för att möta inträffade kostnadsstegringar. Anslagen
till verksamheten vid teatrarna förs fr. o. m. budgetåret 1972/73 upp som reservationsanslag. För stadsteatrarna begärs ökningar med sammanlagt 7,7 milj. kr. Härmed möjliggörs en ökning av bidragsunderlagen för dessa teatrar.
Anslagen till rikskonsertstiftelsen och regionmusiken gör det möjligt
att genomföra skolkonsertverksamhet i flertalet av rikets län.
Statsbidrag ges för att stödja folkrörelsearkiven. Stödet till ungdoms-
organisationerna förstärks ytterligare genom ökat anslag till ungdoms-
ledarutbildning.
Den 1 juli 1972 inrättas en ny bibliotekshögskola i Borås. Därmed kommer betydligt ökade resurser att tillföras bibliotekarieutbildningen. Under två nya anslag beräknas erforderliga medel för denna verksamhet.
Det pågående reformarbetet rörande musikutbildningen fullföljs, vilket föranleder anslagsökning för bl. a. ökad verksamhet vid musikhögskolan i Göteborg.
Inom ramen för det internationella samarbetet har den 1 januari 1972 ett avtal om kulturellt samarbete mellan de fem nordiska länderna trätt i kraft. Avtalet innehåller bl. a. bestämmelser om en särskild verksam-
hetsbudget innefattande gemensam budgetbehandling av pågående och nya projekt inom ramen för avtalet. I anslutning till avtalet anvisar länderna redan fr. o. m. ingången av kalenderåret 1972 betydande be-
lopp som står till det år 1971 inrättade nordiska ministerrådets dispo-
sition. Dessa medel gör det möjligt att utvidga det redan pågående samarbetet och att påbörja nya projekt. I enlighet med avtalet inrättades i Köpenhamn den 1 januari 1972 ett sekretariat för samordning av gemensamma nordiska kulturfrågor.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 5.
Skolväsende och lärarutbildning
Läsåret 1972/73 kommer 1962 och 1968 års beslut om grundskolan
att slutligt genomföras. Alla kommuner kommer då att ha den nioåriga
skolan fullt genomförd och den nya läroplanen kommer att tillämpas i alla årskurser. För den närmaste framtiden bör arbetet i särskilt hög
grad inriktas på åtgärder som avser skolans inre arbete. Som tidigare nämnts har en särskild utredning, SIA, till uppgift att bl. a. under-
söka hur man på bästa sätt skall öka möjligheterna för de elever som
inte finner skolarbetet tillräckligt stimulerande för att uppleva under-
visningen som meningsfull. Anslaget till grundskolan beräknas för nästa budgetår öka med 625
milj. kr. till 3 814 milj. kr. Till inte obetydlig del beror detta på ökade insatser inom specialundervisningen. Vid lärarhögskolorna föreslås en betydande utökning av speciatlärarutbildningen.
Under innevarande budgetår har gymnasieskolan ersatt de tidigare skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola. Huvudparten av linjerna i gymnasieskolan har fått en ny utformning. Den lokalmässiga samordningen får ske i takt med att byggnads- och utrustningsresurser kan ställas till förfogande.
Anslaget till gymnasieskolan beräknas öka med 167 milj. kr. till 1269 milj. kr. Därigenom möjliggörs en viss ytterligare ökning av intagningskapaciteten vid de yrkesinriktade linjerna. Åtgärder föreslås vidare
i anslutning till frågor om samverkan mellan yrkesutbildningen och arbetslivet.
Investeringsramen för skolbyggen beräknas, med hänsynstagande till under innevarande budgetår givna extraramar om 100 milj. kr., till 450
milj. kr.
En diskussionspromemoria om statsbidragssystemet inom skolväsendet, där fem olika modeller till driftbidrag presenteras, remissbehandlas f.n. Beredningen av statsbidragsfrågorna kommer att inriktas på en
reformering så snart som möjligt.
Skolans försörjning med goda läromedel är tillgodosedd i olika grad inom skilda former av utbildning. I syfte att trygga tillgången på läro-
medel inom bl, a. yrkesutbildningen, där behovet är särskilt stort, före-
slås medel för särskilda insatser. Inom lärarfortbildningens område ökas insatserna till bl. a. fortbildning i engelska av lågstadielärare.
Medel beräknas nu för de utökade insatser inom studie- och yrkesorienteringen som beslöts av föregående års riksdag. Resurser motsvarande 60 heltidstjänster tillförs gymnasieskolan. Antalet platser vid den
särskilda utbildningen för yrkesvägledning m. m, — vilken är förlagd till
tre lärarhögskolor — föreslås öka med 90 platser till 180.
Vissa justeringar av lärarutbildningens kapacitet föreslås för nästa budgetår. Förslaget innebär en ökning av antalet utbildningsplatser för
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 6
förskollärare och flirare för specialundervisning m. m. men någon
minskning av antalet utbildningsplatser på lågstadie-, mellanstadie- och
ämneslärarlinjerna samt för blivande hushållslärare. De yrkespedago-
giska instituten fogas in i lärarhögskolorna. Ett förslag om ny utbildning för lärare i särskilt yrkesinriktade ämnen remissbehandlas f.n.
En fortsatt utbyggnad av resurserna för den pedagogiska forskningen
föreslås på grundval av pedagogikutredningens förslag. En partiell omorganisation av skolöverstyrelsen vidtas. Avsikten är att verkets framtida organisation skall utredas i särskild ordning.
Högre utbildning och forskning
Antalet nyinskrivna studerande vid universitetens filosofiska fakulteter var höstterminen 1971 avsevärt lägre än motsvarande antal när-
mast föregående hösttermin. Den sedan två år märkbara tendensen till ökad nyinskrivning under vårterminen ledde läsåret 1970/71 till i stort
sett oförändrat antal nyinskrivna jämfört med läsåret 1969/70, detta trots en viss minskning höstterminen 1970. Antalet studerande som tagits in vid spärrade utbildningsvägar och antalet nyinskrivna vid juridisk fakultet har ökat sedan föregående hösttermin. Vid spärrade utbildningsvägar föreslås ytterligare intagningsplatser till nästa budgetår. Antalet nybörjarplatser vid de tekniska fakulteterna ökar med 80. I enlighet med tidigare beslut ökar antalet intagningsplatser för läkarutbildning med 50 och för tandläkarutbildning med 60.
Utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna byggs ut ytterligare.
Den eftergymnasiala utbildningens dimensionering, organisation och lokalisering behandlas, som redan framgått, av U 68. Utredningens förslag, som kommer att läggas fram under nästa budgetår, väntas dra upp riktlinjerna för den fortsatta reformeringen av den högre utbildningen under 1970-talet. Resurserna för forskarutbildning vid de filosofiska fakulteterna förstärks med ca 5,1 milj. kr. Detta sker genom att forskarutbildningen tillförsäkras en undervisningsvolym som svarar mot tjänstgöringsskyldigheten för professorer, biträdande professorer, forskardocenter, do-
center och forskarassistenter. Härigenom ökar förutsättningarna för uppdelning av befintliga undervisningsresurser mellan å ena sidan
grundläggande utbildning och å den andra forskarutbildning och forskning. Medlen under det hittillsvarande anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning förs över till de skilda avlöningsanslagen. Universitetsautomatiken, dvs. lärartilldelningen vid de filosofiska fakulteterna, föreslås upphöra att gälla i fråga om forskarutbildning. En fortsatt ökning av antalet stipendier för forskarutbildning föreslås.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 7
Anslagen till driftkostnader vid universitet och högskolor, vilka anslag omfattar medel för bl. a. biträdespersonal och materiel, föreslås höjda med sammanlagt ca 57,6 milj. kr.
Den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor innebär att forskningen tillförs ytterligare resurser. Därjämte föreslås att anslagen till forskningsråden inom utbildningsdepartementets område höjs med sammanlagt ca 16 milj. kr. Resurserna för det pedagogiska utvecklings-
arbetet inom den högre utbildningen kommer att förstärkas. Försöks-
verksamheten med programbudgetering, som i år omfattar Chalmers tekniska högskola, föreslås fr. o. m. budgetåret 1973/74 omfatta också
den tekniska fakulteten i Linköping.
För investeringar i byggnader vid universiteten m. m, beräknas 180
milj. kr. och för inredning och utrustning av lokaler vid universiteten
m.m. 72 milj. kr. Förslag om anslag till dessa ändamål kommer att
läggas fram i särskild proposition.
Vuxenutbildning
Enligt riksdagens beslut i anledning av propositioner angående vuxen-
utbildningen åren 1970 och 1971 har den år 1967 inledda reformeringen av vuxenutbildningen fortsatt. Insatserna har i främsta Tummet syftat
till att nå grupper med kort utbildning. Förslag om ytterligare åtgärder på vuxenutbildningens område kommer att läggas fram i en särskild proposition.
Folkbildningsorganisationerna når allt fler människor. Bruttoantalet deltagare i studiecirklar utgjorde 1970/71 ca 1700 000. Härav deltog
26 Po i de s.k. prioriterade studiecirklarna. Också folkhögskolans studerandeantal ökar. Anslaget till folkhögskolor föreslås nästa år bli höjt med 17 milj. kr. vilket bl. a. möjliggör ytterligare insatser inom handi-
kapputbildningen. Löntagarorganisationernas kursverksamhet har utvecklats snabbare än beräknat, vilket medfört krav på ytterligare medel.
Inom den kommunala vuxenutbildningen har under året elevantalet
ökat. Utbildningen anordnas i dag i 323 kommuner. För de statliga
vuxenskolorna beräknas i avvaktan på den utredning som pågår inom skolöverstyrelsen medel för en oförändrad verksamhet.
Kommittén för studiestöd åt vuxna har lagt fram en diskussionspromemoria om studiefinansieringen inom vuxenutbildningen som f.n. remissbehandlas.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 8
Studiesociala åtgärder
Under året har nya regler för studiestöd åt utländska studerande in-
förts. En särskild delegation har inrättats inom centrala studiehjälps-
nämnden för att behandla ärenden av detta slag.
En rad olika studiesociala reformkrav har lagts fram av centrala
studiehjälpsnämnden och 1968 års studiemedelsutredning. Utredningens betänkande remissbehandlas f.n. Utgifterna för studiesociala åtgärder beräknas till 1305,8 milj. kr.
Sammanställning
Totalbeloppen för de olika budgetavsnilten samt förändringarna i jämförelse med anslagen för innevarande budgetår framgår av tabellen på s. 9. Anslagsindelningen och redovisade belopp för budgetåret 1971/72 har iusterats för att kunna jämföras med riksstaten för 1972/73. Medel på tilläggsstat har inte medtagits i tabellen. Mellan olika littera inom åttonde huvudtiteln har vissa överföringar skett, varför beloppen i några fall inte överensstämmer med riksstatförslaget för 1971/72. Medel för rundradioverksamhet (utlandsradion) har förts över till tredje huvudtiteln.
I de sammanställningar över personalen vid myndigheter m. m., som lämnas under de olika anslagspunkterna i propositionen, ingår — förutom tjänster enligt personalförteckning m. m. — även annan personal till ett antal som motsvarar medelsanvisningen.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 9
Sammanställning över anslagsförändringarna från 1971/72 till 1972/73 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (milj. kr.)
Anvisat Förslag
1971/72 1972/73 Förändring DRIFTBUDGETEN A. Utbildningsdepartementet m. m. 23,0 : 26,0 + 3,0 B. Kulturändamål 320,2 371,0 + 50,8
a) Konst, litteratur, musik, teater
m.m. 171,1 195,2 + 24,1
b) Arkiv, museer m. m. 63,7 79,5 + 15,8
c) Ungdoms- och folkbildnings-
| verksamhet d) Utbildning inom kulturområdet | 48,5 36,9 | 50,4 "= + 1,9 45,9 + 92,0 | |
| C. Kyrkliga ändamål | 12,4 | 13,4 + 1,0 | |
| D. Skolväsendet | 4 784,6 5 589,9 + 805,3 |
a) Centrala och regionala myndig-
heter m. m. 70,2 82,6 + 12,4 b) Pedagogiskt utvecklingsarbete 20,6 23,0 -F 2,4 c) Det obligatoriska skolväsendet
| m.m, | 3 235,8 3 871,9 + 636,2 | |
| d) Gymnasiala skolor m. m. | 1 204,8 1394,1 + 189,3 | |
| c) Investeringsbidrag | 253,3 | 218,4 — 35,0 |
| E. Högre utbildning och forskning | 1 275,7 1 508,2 + 232,5 | |
| a) Centrala myndigheter m. m. | 13,0 | 15,3 + 2,3 |
| b) Universiteten m. m. | 820,4 | 948,8 + 128,4 |
| c) Vissa högskolor m. m. | 27,0 | 32,3 + 5,3 |
d) Gemensamt för universitet och
| högskolor | 181,1 | 250,3 + 69,2 |
| e) Vissa forskningsändamål | 171,2 | 189,6 + 18,4 |
| f) Inredning och utrustning | 63,0 | 72,0 + 9,0 |
| F. Lärarutbildning | 302,7 | 336,4 + 33,7 |
| G. Vuxenutbildning | 437,2 | 523,2 + 86,0 |
| H. Studiesociala åtgärder | 607,0 | 608,8 + 1,9 |
| I. Internationelli-kulturelit samarbete | 11,3 | 15,0 + 3,7 |
| a) Kulturellt utbyte med utlandet | 4,5 | 4,9 + 0,5 |
| b) Nordiskt kulturellt samarbete | 6,8 | 10,0 + 3,2 |
| Totalt för driftbudgeten | 7 774,2 8 991,9 +1 217,9 |
KAPITALBUDGETEN
| Statens affärsverksfonder | 31,8 | 35,6 + 3,8 |
| Statens allmänna fastighetsfond | 159,2 | 197,4 + 38,2 |
| Statens utlåningsfonder | 203,0 | 697,0 -— 206,0 |
| Totalt för kapitalbudgeten | 1 094,0 | 930,0 — 164,0 |
| Totalt för utbildningsdepartementcet | 8 868,1 9 921,9 +1 053,9 |
1" Riksdagen 1972. 1saml. Nr1. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 10
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: Statministern PALME, ministern för utrikes ärenden
WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, samt stats-
råden Myrdal, Odhnoff och Moberg anmäler de frågor som gäller ut-
gifterna för budgetåret 1972/73 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Härvid anmäler departementschefen de på driftbudgeten under littera A, avsnitten Ba och Bb, punkterna B 51—56, -av-
snitt Bd, littera D samt de på kapitalbudgeten under punkterna I: B 2
samt II: 15 och 16 upptagna frågorna, statsrådet Odbhnoff de på driftbudgeten under punkterna B 46-—50 upptagna frågorna, statsrådet Myrdal de under littera C upptagna frågorna samt statsrådet Moberg de på driftbudgeten under littera E, F, G, H och I ävensom de på kapitalbudgeten under punkterna II: 17 samt IV:5, 6 och 7 upptagna frågorna. Föredragandena anför.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet uu
DRIFTBUDGETEN Åttonde huvudtiteln
A UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M.M.
A 1. Utbildningsdepartementet
1970/71 Utgift 8 851 411 1971/72 Anslag 9 426 000 1972/73 Förslag 10 297 000
1971/72 Beräknad
ändring 1972/73 Personal Handläggande personal 72 of. Övrig personal 66 of.
138 of. Anslag
| Avlöningar | 3 679 000 | +771 000 |
| Sjukvård | 23 000 | of. |
| Reseersättningar | 117 000 + 50 000 | |
| Expenscr | 607 000 + 50 000 9 426 009 | + 871 000 |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
10 297 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 10 297 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m.
1970/71 Utgift 14 277 543 Reservation 2289 857 1971/72 Anslag 13 200 000 1972/73 Förslag 15 200 000 Dagarvoden höjdes med 40 90 den 1 juli 1971 och därjämte höjdes den särskilda ersättningen från 500 kr. till 700 kr. per månad. Kommittéverksamheten under budgetåret 1972/73 beräknas få i huvudsak samma omfattning som innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 15 200 000 kr.
A 3. Extra utgifter
1970/71 Utgift 500 414 Reservation 203 504
1971/72 Anslag 500 000
1972/73 Förslag 550 000 Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kr.
A
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 12
B KULTURÄNDAMÅL
Departementschefen
De kulturpolitiska insatser som föreslås för budgetåret 1972/73 inriktas särskilt på att säkerställa aktivitetsnivån inom teater- och musik-
sektorn, där institutionerna har att bemästra mycket betydande kost-
nadsökningar. Vidare inriktas de på att förbättra ersättningarna till
de fria kulturarbetarna som enligt vad deras företrädare påvisat fått
sin inkomstsituation försämrad genom konjunkturutvecklingen. Jag vill här inledningsvis ta upp vissa allmänna frågor som berör dessa ställ-
ningstaganden.
Kulturrådet, som har i uppdrag att bl. a. utreda den långsiktiga inriktningen av de statliga åtgärderna på kulturområdet, väntas lägga fram sina förslag därom i början av detta år. Rådet skall också — jämsides
med 1968 års litteraturutredning — behandla frågor som rör stipendier
och ersättningar till kulturarbetare. Förslag om kulturarbetarersättningarna väntas bli framlagda i slutet av året.
Rådet konstaterar i en skrivelse att dess utredningsarbete rörande
stipendier och ersättningar till kulturarbetare inte kan framläggas i tid för att påverka behandlingen av dessa frågor vid beräkningen av medels-
behovet för ändamålet nästa budgetår. Rådet finner det olyckligt, om
detta förhållande skulle anses som ctt skäl för att inte nu företa nödvändiga förbättringar av kulturarbetarnas situation. Rådet föreslår därför att åtgärder vidtas för att de senaste årens kontinuerliga förstärkning av anslagen till kulturinstitutioner och fria grupper inte avstannar och vidare att statsmakterna — liksom fallet var år 1970 -— beslutar om provisoriska förstärkningar av stipendier och ersättningar till de fria kulturarbetarna.
Kulturutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1971: 5
(rskr 1971: 75) uttalat att det vore värdefullt om redan etablerade kon-
takter mellan utbildningsdepartementet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) kunde utvecklas till mera fre-
kventa och systematiserade förhandlingsliknande överläggningar. Överläggningar och kontakter med samarbetsnämnden under sommaren och
hösten 1971 har övertygat mig om att det är angeläget att kunna göra
en provisorisk förstärkning av anslaget till konstnärsstipendier.
I sina anslagsframställningar har Operan, Dramatiska teatern och Svenska riksteatern räknat med ett med sammanlagt ca 4,5 milj. kr. ökat statsbidragsbehov enbart för att kunna täcka allmänna kostnadsstegringar av olika slag. Därtill kommer merutgifter för de nya löneavtal var-
B
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet — - 13
om förhandlingar ännu pågick i december 1971. Teater- och musikrå-
dets förslag för anslaget Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar innebär en anslagsökning med ca 10 milj. kr., inkl. tilläggsbidrag. Kulturrådet ser f. n. över gällande statsbidrags- och budgeteringsprinciper inom bl. a. teaterområdet. Även avgiftspolitiken inom den aktuella
sektorn utreds av rådet. Mot bakgrund av de avsevärda medelsförstärkningar som beräknas bli erforderliga för nästa budgetår även inom ra-
men för en oförändrad ambitionsnivå finner jag det likväl motiverat
att överväga bl. a. vissa ändringar i gällande stödsystem.
Vad först angår bidragen till Operan, Dramatiska teatern och Svenska riksteatern vill jag framhålla följande. Bidragssystemet som i princip tillämpats sedan budgetåret 1964/65
innebär att anslagen till teatrarna skall disponeras enligt en av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat. I denna motsvarar det statliga bidraget den inkomst som jämte biljettinkomster m. m. erfordras för att täcka utgifterna. Anslagen är i riksstaten uppförda som förslagsanslag, vilket bl. a. innebär att teatrarna kan begära Kungl. Maj:ts medgivande att överskrida olika poster i utgiftsstaten, t. ex. på grund av avtalsenliga ökningar av lönekostnaderna.
Bidragssystemet har jämfört med situationen före budgetåret 1964/65 tillförsäkrat de tre berörda teatrarna ekonomisk stabilitet, inte minst genom att de i princip har kunnat räkna med full kompensation för
avtalsenliga löneökningar. Med tiden har emellertid också vissa brister i det nuvarande systemet
framträtt. Bl a. saknas möjligheter att företa kostnadsutjämnande åtgärder mellan budgetåren. Som exempel härpå kan nämnas att de avgifter som teatrarna har att erlägga till riksförsäkringsverket i allmänhet inte debiteras budgetårsvis vilket leder till ojämn anslagsbelastning.
En annan påtaglig brist i det nuvarande systemet är enligt min mening alt teatrarna inte stimuleras att söka möta åtminstone en del av det ökade kostnadstrycket med åtgärder som ökar de egna inkomsterna. Detta gäller främst Operan och Dramatiska teatern. Vid en granskning av dessa teatrars biljettprispolitik visar det sig att priserna varit i stort
sett oförändrade under större delen av 1960-talet. Utfallet på inkomst-
sidan för budgetåret 1970/71 visar vidare att de egna inkomsterna för de båda teatrarna med sammanlagt ca 1,1 milj. kr. understiger det av .
Kungl. Maj:t fastställda beloppet, vilket medför en motsvarande auto-
matisk ökning av det statliga bidraget.
Svenska riksteaterns inkomster har å andra sidan ofta överstigit det i
staten upptagna beloppet. Teatern har emellertid med nuvarande kon-
struktion av statsbidraget inte kunnat tillgodogöra sig det sålunda upp-
komna överskottet för att öka verksamheten.
Mot bakgrund av det anförda finner jag starka skäl tala för att bi-
B
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 14
dragen till de berörda teatrarna i fortsättningen förs upp i riksstaten
som reservationsanslag. Medlen bör liksom hittills ställas till förfogande enligt en av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat. Det statliga bidraget bör därvid inte utgöra ett saldo utan teatrarna bör ha möjlighet att tillgodogöra sig hela bidragsbeloppet även om de egna inkomsterna blir större än vad som angetts i inkomststaten. Jag har vid min medels-
beräkning bl. a. utgått från att Operan och Dramatiska teatern ökar sina
recettinkomster betydligt.
Övergången till reservationsanslag aktualiserar frågan om formerna
för och storleken av kompensationen för de löneökningar, varom förhandlingar ännu pågick i december 1971. Jag avser att senare — sedan
teatrarna kommit in med redovisning av det ökade medelsbehov som följer med de ingångna avtalen budgetåret 1972/73 — återkomma till
Kungl. Maj:t beträffande en viss anslagsförstärkning för ändamålet. Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar är avsedda att stimulera den kommunalt anknutna teaterverksamheten. Den statliga bidragsandelen uppgår till 55 Z, av teatrarnas bidragsgrundande kostnader. Systemet innebär att personalkostnaderna för teatrarna för ett
visst basår läggs till grund för bidragsgivningen och att grundbidraget skrivs upp i en takt som svarar mot förändringarna av den allmänna
lönenivån för statstjänstemän. Som bidragsunderlag gäller f. n. personal-
kostnaderna för spelåret 1966/67. I sitt förslag rörande det f. n. gällande systemet (prop. 1964:66 s. 41) uttalade dåvarande departementschefen
att teatrarnas bidragsunderlag fick omprövas med jämna mellanrum
bl. a. för att undvika en minskning av statsbidragets effekt. Han ansåg det värdefullt att medge en sådan möjlighet till omprövning även av det skälet, att staten därigenom bättre kunde följa utvecklingen av berörda teaterförelag och punktvis medverka till sådan expansion eller standardhöjning som bedömes önskvärd. Omprövningen av teatrarnas bidragsunderlag borde i princip kunna äga rum vart tredje år, vilket
dock inte fick förhindra att särskilda omständigheter kunde föranleda
en annan tidsintervall.
Teater- och musikrådet har nu föreslagit att personalkostnaderna
för spelåret 1970/71 skall läggas till grund för en ny bidragsberäkning.
Enligt rådets beräkningar motsvarar ökningen av personalen vid berörda teatrar ca 180 årsverken för tiden fr.o.m. det nuvarande basåret 1966/67 till 1970/71. Ungefär två tredjedelar av personalexpansionen
hänför sig till teatrarna i de tre största städerna.
Till skillnad från tcater- och musikrådet räknar jag inte med någon fullständig uppskrivning av bidragsunderlaget för alla berörda teatrar
till 1970/71 års nivå. Den av mig beräknade medelsförstärkningen om
7,7 milj. kr. under anslaget avser — utöver vad som erfordras för en på sedvanligt sätt beräknad kompensation för avtalsenliga löneökningar — att bl. a. medverka till den personalexpansion som sammanhänger med
B
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 15
regional verksamhet och verksamhet för barn och ungdom. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att efter förslag av teater- och musikrådet besluta om
bidragets fördelning inom den kommunalt stödda teatersektorn.
De sålunda fastställda bidragsunderlagen bör enligt min mening gälla tills vidare i avvaktan på ställningstagande till väntade förslag från
kulturrådet om nya former för stöd till regional teaterverksamhet.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet ': 16
a) konst, litteratur, musik, teater m. m.
B 1. Konstnärsstipendier
1970/71 Utgift 6 518 017 Reservation 62 451 1971/72 Anslag 6 574 000
1972/73 Förslag 7 500 000
Enligt de av Kungl. Maj:t den 27 maj 1971 meddelade bestämmel-
serna angående konstnärsstipendier skall stipendier tilldelas konstnärer som genom tillräckliga insatser dokumenterat sin begåvning. Konstnärs-
stipendierna utgår till följande fyra konstnärsgrupper, nämligen förfat-
tare och översättare, konstnärer inom måleri m. m., tonsättare samt konstnärer i övrigt. Inom varje konstnärsgrupp bör stipendierna fördelas med hänsyn till dels att de från inkomstsynpunkt sämst ställda konstnärerna tillgodoses, dels att skilda konstarter och olika delar av landet blir företrädda bland stipendiaterna.
Stipendiemyndighet för författar- och översättarstipendierna är styrelsen för Sveriges författarfond. För utdelning av stipendier till konstnärer inom måleri m, m. svarar Akademien för de fria konsterna i samråd med Konstnärernas riksorganisation. Stipendier åt tonsättare utde-
las av Musikaliska akademiens styrelse i samråd med Föreningen Svenska tonsättare. Stipendier åt konstnärer i övrigt utdelas av en i särskild ordning tillsatt nämnd, konstnärsstipendienämnden, som består av åtta ledamöter, förordnade av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sju av nämndens ledamöter utses efter förslag av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.
Tre typer av stipendier utdelas, nämligen stora arbetsstipendier, små arbets- och resestipendier samt stipendier av pensionskaraktär och tillfälliga bidrag. Stora arbetsstipendier utgår med 15 000 kr. och små arbetsstipendier med lägst 4000 kr. Stipendierna utdelas för ett år i sänder. Stipendiemyndigheterna har dock möjlighet att låta stort ar-
betsstipendium utgå under ytterligare högst fyra år i följd.
Särskilda medel ställs under detta anslag till förfogande för utdelning i form av arbetsbidrag till konstnärer inom måleri m. m. Denna bidrags-
givning är av försökskaraktär. Akademien för de fria konsterna svarar
i samråd med Konstnärernas riksorganisation för utdelningen av dessa arbetsbidrag för projekt som kan främja utvecklingen inom arbetsområdet.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 17
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Stipendie- Departements-
myndighet chefen Stipendier åt författare och
Översättare 795 000 + 105 000 of. Stipendier åt konstnärer inom
måleri m. m, 3 592 000 + 308 000 +150 000 Stipendier åt tonsättare 331 000 + 119 000 -- 26 000 Stipendier åt konstnärer i
övrigt 1 606 000 + 500 000 +300 000 Försöksverksamhet med ar- |
betsbidrag till konstnärer inom måleri m. m. 250 000 + 500 000 4450 000
6 574 000 +1 532 000 +926 000
Stipendiemyndigheterna
1. För gruppen författare och översättare föreslås en
ökning av antalet arbetsstipendier från 53 till 60. 2. För gruppen konstnärer inom måleri m.m. begärs ökade möjligheter att öka antalet stipendier av pensionskaraktär.
3, Den av Musikaliska akademiens styrelse föreslagna ökningen för gruppen tonsättare är avsedd att. möjliggöra en höjning av stipen-
diebeloppen. Därjämte föreslås medel för ökat antal stipendier samt en
mindre medelsanvisning till stipendier av pensionskaraktär.
Föreningen Svenska tonsättare har beräknat medelsbehovet till samma
belopp som akademiens styrelse. Föreningen har därvid utgått ifrån att
stipendiernas storlek skall vara oförändrade.
4. Den för gruppen konstnärer i övrigt begärda ökningen avser dels en ökning av stipendiebeloppen, dels en ökning av antalet stipendier och bidrag.
5. I fråga om försöksverksamheten med arbetsbidrag till konstnärer inom måleri m. m, anför Akademien: för de fria konsterna att under budgetåret 1970/71 sammanlagt ett hundratal ansökningar gavs in. Ansökningarnas totalbelopp uppgick till över sex gånger de för ändamålet tillgängliga medlen. Knappheten på medel i förhållande till ansökningarnas totalbelopp medförde att vissa
i och för sig intressanta projekt måste uteslutas. Med hänsyn till utdelningens karaktär av försöksverksamhet eftersträvades en spridning av bidragen på projekt av olika karaktär.
Akademien bedömer resultatet som övervägande mycket värdefullt för arbetsområdet. Antalet ansökningar väntas öka ytterligare. Medlen för arbetsbidrag bör räknas upp med 500 000 kr.
Konstnärernas riksorganisation anser för sin del att medlen för arbets-
bidrag bör höjas med 2 250 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag inledningsvis anfört under avsnittet B
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 18
Kulturändamål och till den nyss redovisade sammanställningen beräknar jag en medelsökning under anslaget av 926 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konstnärsstipendier för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 7 500 000 kr.
B 2. Konstnärsbelöningar
1970/71 Utgift 1164 561
1971/72 Anslag 1 140 000
1972/73 Förslag 1275 000
Enligt kungörelsen (1964: 526) om konstnärsbelöningar (ändrad 1965:
172) kan till innehavare av konstnärsbelöning utses den som genom
konstnärlig verksamhet såsom skapande av litterära eller andra konst-
närliga verk, uppträdande som utövande konstnär eller i annan form
gjort mycket betydande insatser inom svenskt kulturliv. Beslut om utdelning av belöningar fattas av Kungl. Maj:t efter förslag av vederböran-
de stipendiemyndighet och skall avse kalenderår eller återstående del därav. Den som innehar konstnärsbelöning skall årligen under sin åter-
stående livstid åter utses till innehavare av konstnärsbelöning, om inte synnerliga skäl föranleder annat.
Konstnärsbelöning kan högst uppgå till fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets
ingång. Det för januari 1971 fastställda basbeloppet var 6 400 kr. Belöningens maximibelopp för år 1971 uppgick således till 32 000 kr. Detta
maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett bas-
belopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.
Antalet konstnärsbelöningar är innevarande budgetår 120.
Departementschefen
Med hänsyn till en beräknad ökad belastning under nästa budgetår finner jag att detta anslag bör höjas med 135 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1275 000 kr.
B 3. Statens konstråd
| 1970/71 Utgift | 166 915 |
| 1971/72 Anslag | 162 000 |
| 1972/73 Förslag | 178 000 |
Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 19
arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter
verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens Departements-
konstråd chefen
Personal
| Handläggande personal | 1 | of. | of. |
| Övrig personal | — 1 | +1 +1 | of. of. |
Anslag
| Lönekostnader | 126 700 | +56 800 | +10 000 | |
| Sjukvård | 300 | -+— 200 | of. | |
| Reseersättningar | 20 200 | -+24 800 | + 2000 | |
| därav utrikes resor | -— | -+15 000 | — | |
| Lokalkostnader | 8 500 | + 3300 | -+- 2000 | |
| Expenser | 6 300 162 000 | + 5 000 +90 100 | + 2000 +16 000 |
Statens konstråd
1. Löne- och prisomräkning 15 600 kr.
2. Rådets verksamhet har under senare år utvidgats kraftigt. För att rådets sekreterare skall kunna avlastas vissa arbetsuppgifter måste en
assistenttjänst inrättas (--46 200 kr.).
3. Medel för utrikes tjänsteresor erfordras för att rådet på ett riktigt sätt skall kunna bedöma behovet av konstnärlig utsmyckning av svenska ambassader m. m. (+15 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens konstråd för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 178 000 kr.
B 4. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
1970/71 Utgift 3 275 000 1971/72 Anslag 2 500 000
1972/73 Förslag 3 000 000
Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter, som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslut-
ning till olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik m. m. För varje budgetår fastställs en kostnadsram för de beställningar som konst-
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 20
rådet har rätt att göra under budgetåret. Ramen för konstbeställningar under innevarande budgetår är fastställd till 2,5 milj. kr.
Statens konstråd
Ramen för konstbeställningar bör höjas till 3 milj. kr. Under anslaget beräknar rådet en med 1 milj. kr. ökad belastning. Härav utgör 500 000
kr. medel som avsatts genom beslut av Kungl. Maj:t eller konstrådet för beställningar av konst under tidigare år men som ej tagits i anspråk för ändamålet.
Till stöd för sitt förslag om ökad beställningsram hänvisar rådet till
att den sammanlagda kostnaden för investering i nybyggnadsverksamhet för byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen under budgetåret 1972/73 beräknas till 740 milj. kr. Genomgripande ombyggnader beräk-
nas bli genomförda för en kostnad av ca 80 milj. kr. Dessutom förhyrs
lokaler av staten för 160 milj. kr.
De senaste årens utveckling inom rådets verksamhetsområde har kännetecknats av en ökning av beställningarna av textila konstverk och
av inköp av stafflikonst, grafik, teckningar och mindre skulpturer. Rådet framhåller att beställningarna har stor betydelse för bl. a. vissa delar av konsthantverket som f. n. befinner sig i en kris.
Departementschefen
Förevarande anslag var ursprungligen uppfört i riksstaten som reservationsanslag. Nuvarande konstruktion med förslagsanslag och en årli-
gen fastställd ram för de beställningar av konst som konstrådet får göra har gällt sedan budgetåret 1967/68. Motivet för ändringen var att systemet med reservationsanslag inte hade visat sig tillfredsställande
från budgetteknisk synpunkt. BL a. hade på grund av tidsskillnaden
mellan formell disposition av anslaget och verkligt utnyttjande av medlen en betydande reservation uppkommit under anslaget.
Under de senaste budgetåren har vissa olägenheter även med den nuvarande anslagskonstruktionen blivit uppenbara. Sålunda har belast-
ningen väsentligt överstigit det i riksstaten angivna beloppet. Jag finner det mot denna bakgrund motiverat att överväga sådana ändringar av
anslagskonstruktionen att en jämnare anslagsbelastning kan åstadkom-
mas utan att flexibiliteten hos nuvarande anslagskonstruktion går förlorad. Anslaget bör därför nästa budgetår föras upp i riksstaten som
reservationsanslag. Konstrådet bör vara oförhindrat att vid sina beställ-
ningar av konstnärliga arbeten utöver vad rådet reserverar härför ur
anslaget för budgetåret 1972/73 ytterligare binda sig för utgifter som avses belasta följande års anslag upp till ett belopp av högst 1 500 000 kr.
Anslaget bör höjas med 500 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 21
1) godkänna vad jag anfört angående beställningar av konst, som
föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret
1972 /73,
2) till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
B 5. Ersättning åt författare m, fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.
1970/71 Utgift 7 667 800
1971/72 Anslag 8 757 000 1972/73 Förslag 9 537 000
Ur anslaget utgår ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek (nu 8 610 000 kr.) samt åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och i taltidningar
(nu 125 000 kr.). Vidare bekostas från anslaget nordiska författarstipen-
dier (nu 22 000 kr.)
Gällande bestämmelser om biblioteksersättning återfinns i kungörelsen (1962: 652) angående Sveriges författarfond (ändrad senast 1971: 340). Ersättning utgår för utlåning genom stifts- och landsbibliotek, länsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek av svenska litterära verk i original och litterära verk i svensk översättning. Ersättning utgår
för sådana verk även om de ingår i bibliotekens referenssamlingar och inte lånas ut.
Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande budgetår uppgår grundbeloppet till 15 öre för lån och 60 öre för referensexemplar av originalverk samt till 4 öre för lån och 16 öre för referensexemplar av översatta verk. Av fondens medel utgår individuell ersättning till svenska originalförfattare, s.k. författarpenning, som motsvarar hälften av grundbeloppet för originalverk med vissa begränsningar
bl. a. för författare med höga utlåningssiffror. Återstoden av fonden, den
s.k. fria delen, används efter bestämmande av författarfondens styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för författare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.
Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk
i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt vissa av förbundet fastställda grunder. Nordiska författarstipendier utgår enligt särskilda gemensamma nordiska bestämmelser.
Styrelsen för Sveriges författarfond
1. Med hänsyn till en beräknad ökning av biblioteksutlåningen till 74
milj. lån år 1972 bör anslaget höjas (+466 000 kr.).
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 22
2. Den av 1971 års riksdag beslutade höjningen av biblioteksersättningen (KrU 1971:5, rskr 1971: 75) berörde endast ersättningsbeloppen för originalverk, medan ersättningen för översättningar blev oförändrad. Ersättningen bör höjas från 4 till 5 öre för lån av översatt verk och från 16 till 20 öre för referensexemplar (+280 000 kr.).
3. Styrelsen återkommer till sitt förslag att biblioteksersättningen bör utgå med 25 öre för lån av rättsskyddat svenskt originalverk, med 10
öre för lån av översatt verk, med 1 kr. för i referenssamling ingående
exemplar av rättsskyddat svenskt originalverk och med 40 öre för över-
sättning (+6 714 000 kr.).
Den användning av medlen som styrelsen räknar med framgår av föl-
jande sammanställning.
Fördelning av författarfondens medel budgetåren 1969/70—1972/73
1972/73
Preliminärt
beräknade ut-
1971/72 = gifter vid bi-
1969/70 1970/71 Beräknade fall till styrel- Ändamål Utgifter Utgifter utgifter sens förslag Författarpenningar 810 000 1 600 000 2000 000 4 800 000 Långtidsstipendier
m.m, 454 000 660 000 1 800 000 2650 000 Arbcetsstipendier och
| understöd | 806 000 1 940 000 3 500 000 = 4200 000 |
| Belöningar | 118 000 300 000 300 000 300 000 |
| Pensioner | 715 000 935 000 1 600 000 3 300 000 |
| Organisationsbidrag | 303 000 545 000 600 000 600 000 |
Statistik, administra-
tion, expenser 179 000 200 000 247 000 250 000
3385000 +6180000 10047 000 16100 000
4. Det är enligt styrelsen angeläget att den reduktion med halva ersättningsbeloppet av författarpenningen som författare med höga utlåningssiffror får vidkännas skall inträda först när boklånens antal överstiger 100 000 (nu 50 000).
5. För de nordiska författarstipendierna beräknar styrelsen ett oförändrat belopp av 22 000 kr.
Sveriges författarförbund
Medelsbehovet under nästa budgetår för ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar beräknas uppgå till 210 000 kr. eller 85 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Det ökade medelsbehovct hänför sig till dels en beräknad höjning av ersättningsbeloppen, dels en ökning i talboksframställningen. För administrationskostnader begärs oförändrat 5 000 kr.
I särskild skrivelse yrkar förbundet att biblioteksersätt-
ningens grundbelopp höjs till 30 öre för lån av originalverk och 10
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 23
öre för lån av översatt verk. För referensexemplar föreslås en höjning
till 40 öre resp. 20 öre. Förbundet tillstyrker livligt förslagen från sty-
relsen för Sveriges författarfond beträffande ersättningen för översättningar och reglerna för reduktion av författarpenningen.
Departementschefen
Den av styrelsen för Sveriges författarfond föreslagna höjningen av ersättningen för översättningar från 4 till 5 öre för lån och från 16 till 20 öre för referensexemplar bör genomföras. Med hänsyn härtill och till en beräknad ökning av utlåningen beräknar jag att medelsbehovet för
biblioteksersättningar kommer att öka med 740 000 kr. Jag har härvid
med hänsyn till bidragskonstruktionen räknat med att den föreslagna höjningen av ersättningen för översättningar skall avse hela kalender-
året 1972.
Jag biträder fondstyrelsens förslag om ändrade regler för bestämning av författarpenningen för författare med höga utlåningssiffror.
För ersättning åt författare och översättare för framställning av
deras verk i form av talböcker och taltidningar räknar jag med ett med 40 000 kr. ökat medelsbehov, beroende på en ökning i framställningen av talböcker.
Anslaget bör höjas med sammanslagt 780 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 537 000 kr.
B 6. Statens biografbyrå
| 1970/71 Utgift | 493 823 |
| 1971/72 Anslag | 514 000 |
| 1972/73 Förslag | 609 000 |
Statens biografbyrås uppgift är att pröva frågor om godkännande av film som är avsedd att visas vid offentlig biografföreställning. Till biografbyrån är som rådgivande organ knutet statens filmgranskningsråd.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens Departements-
biografbyrå chefen Personal Handläggande personal 1 of. of. Övrig personal 9 of. of.
10 of. of. Anslag
| Lönekostnader | 467 000 | 64 000 | +85 000 |
| Sjukvård | 1 000 | of. | of. |
| Reseersiättningar | 5 000 | + 5 000 | -—- 5 000 |
| därav utrikes resor | — | +2 500 | -I-2 500 |
| Lokalkostnader | 30 400 | + 3 000 | + 2 000 |
| Expenser | 10 600 514 000 | + 5000 477 090 | + 3 000 +95 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 24
Statens biografbyrå
1. Löne- och prisomräkning 67 400 kr.
2. Till suppleant för filmcensor utgående ersättning, som har varit
oförändrad under flera år, bör höjas (+1 400 kr.).
3. För att bl. a. en kontinuerlig kontakt med filmgranskningsorganen i de nordiska länderna skall kunna uppehållas bör posten för reseersättningar räknas upp (-+4 400 kr.).
Departementschefen
Jag vill i detta sammanhang först ta upp vissa frågor rörande film-
censurens organisation m. m.
Den år 1964 tillsatta filmcensurutredningen (riksdagsber. 1965: E 56) avlämnade den 21 juni 1967 betänkandet (SOU 1967: 13) Filmens inflytande på sin publik och den 12 juni 1969 slutbetänkandet (SOU
1969: 14) Filmen -— censur och ansvar. Slutbetänkandet har remissbe-
handlats.
Utredningens förslag innebär i korthet att förhandsgranskningen av
film skall begränsas till film avsedd att visas offentligt för barn under
femton år. I övrigt skall filmen inte vara underkastad någon förhands-
kontroll från samhällets sida.
I den centrala frågan rörande vuxencensurens fortbestånd har meningarna varit mycket delade både i den allmänna debatten och vid remissbehandlingen. Jag anser att frågan om filmcensur inte nu bör behandlas isolerat. Frågan bör senare prövas i sammanhang med andra ställningstaganden till yttrandefrihetsproblem på massmediernas område. Genom beslut den 22 oktober 1971 har Kungl. Maj:t överlämnat filmcensurutredningens betänkanden jämte däröver avgivna remissvar — utom i vad avser frågan om barncensurens organisation — till massmedieutredningen (riksdagsber. 1971: Ju 51) för att tagas under övervägande vid fullgörandet av det åt utredningen givna uppdraget.
Biografbyrån och filmgranskningsrådet bör i avvaktan på ställningstagande till de förslag som massmedieutredningen kan komma att lägga '
fram fungera på i princip samma sätt som hittills. Filmcensurutredningens förslag om barncensurens organisation har i allmänhet upptagits positivt av remissinstanserna. Oberoende av det resultat som det fortsatta utredningsarbetet kan leda till finner jag det
motiverat att en förstärkning och breddning sker av granskningen av
sådan film som visas för barn under femton år. Alla filmer som önskas
barntillåtna bör i fortsättningen ses av två censorer, varav åtminstone den ene bör ha kvalificerad utbildning och erfarenhet i företrädesvis barnpsykologi, sociologi, pedagogik eller barnpsykiatri. Vidare bör ett rådgivande organ inrättas för frågor rörande förbud och annan censur-
åtgärd avseende film som önskas tillåten för visning för barn under
femton år. Det nya organet bör i dessa frågor ersätta filmgransknings-
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 25
rådet. Det nya organet bör bestå av fem ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t för en tid av högst tre år. Bland ledamöterna bör ingå företrädare för barnpsykiatrisk och barnpsykologisk sakkunskap samt personer med erfarenhet från barn- och ungdomsverksamhet. Mot biografbyråns beslut om förbud eller censuråtgärd som meddelas efter hörande av det nya rådgivande organet bör besvär inte få anföras, om biografbyrån och det rådgivande organet är ense om åtgärden. Under förutsättning att riksdagen godkänner de av mig förordade riktlinjerna för ifrågavarande granskning avser jag i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestimmelser för granskningen.
Avgifterna för granskning av biograffilm, som redovisas på drift-
budgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, har varit oförändrade sedan år 1959 (se prop. 1959: 1 bil. 10 s. 646, SU 1959: 114,
rskr 1959: 266). Nedgången i filmtillförseln jämte andra omständigheter,
främst löneutvecklingen, har gjort att biografbyrån sedan mitten av
1960-talet inte som från början avsetts kan anses vara självfinansierande. Förslag till reviderad taxesättning underställdes Kungl. Maj:t år 1967. Förslaget har remissbehandlats. Kungl. Maj:t har i avvaktan på resultatet av behandlingen av filmcensurutredningens förslag inte tagit ställning i ärendet.
Biografbyråns utgifter för budgetåret 1970/71 uppgick till 494 000 kr. Avegiftsinkomsterna uppgick nämnda budgetår till ca 217 000 kr., vilket innebär att de täckte endast ca 43 Z av utgifterna. En avgiftshöjning av den storlek som erfordras för att inkomsterna skall motsvara utgifterna torde kunna få besvärande konsekvenser för i synnerhet mindre lönsam men konstnärligt värdefull biograffilm. Avgifterna bör därför tills vidare bibehållas på oförändrad nivå.
Kostnaderna för det nya rådgivande organet medför ett med 25 000 kr. ökat medelsbehov. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen kemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisationen
av granskning av film som önskas tillåten för offentlig visning
för barn under femton år,
2) till Statens biografbyrå för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 609 000 kr.
B 7. Teater- och musikrådet
| 1970/71 Utgift | 458 877 |
| 1971/72 Anslag | 573 000 |
| 1972/73 Förslag | 662 000 |
Teater- och musikrådet har tillsyn över det statsunderstödda tea-
terväsendet, det statsunderstödda musikväsendet, statens scenskolor och
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 26
statens dansskola. Rådet disponerar vissa medel från anslaget Bidrag
till särskilda kulturella ändamål för fördelning till olika ändamål inom
sitt område.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
: Teater- och Departements-
musikrådet chefen Personal
| Handläggande personal | 4 | +1 | of. |
| Övrig personal | 2 6 | +1 +2 | of. of. |
Anslag
| Lönekostnader | 429 000 | +137 000 | +48 000 | ||
| Sjukvård | 2 000 | of. | of. | ||
| Reseersättningar | 26 000 | + 53000 | + 3 000 | ||
| därav utrikes resor | 2 000 | of, | of. | ||
| Lokalkostnader | 10 000 | + 32 000 | +32 000 | ||
| Expenser | 21 000 + 5 000 | + 19000 |
Kostnader för inträdesprov vid
statens scenskolor och sta-
tens dansskola 85 000 + 15 000 + 5 000
573 000 -+194 000 -+89 000
Teater- och musikrådet
1. Löne- och prisomräkning 93 700 kr.
2. Rådet upprepar sitt förslag om ytterligare en tjänsteman i befordringsgång och ett biträde (-+88 900 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Teater- och musikrådet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 662 000 kr.
B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
1970/71 Utgift 46 803 520 1971/72 Anslag 47 286 000 1972/73 Förslag 50 156 000
Operan och Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolags-
form. Vardera teaterstyrelsen består av fem ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser tre, däribland ordföranden.
Enligt de avtal som reglerar förhållandet mellan staten och teater-
bolagen står bolagen under tillsyn av teater- och musikrådet. Respek-
tive bolag skall ha en av Kungl. Maj:t utsedd teaterchef som svarar för
den konstnärliga verksamheten. Bolagen förbinder sig att samarbeta med
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 217
varandra och med Svenska riksteatern. Staten svarar genom byggnadsstyrelsen för att bolagen erhåller de lokaler som fordras för teaterverksamheten.
De för budgetåret 1970/71 anvisade statsbidragen till Operan och Dramatiska teatern uppgick — inkl. medgivna överskridanden på grund av inträffade lönehöjningar m. m. — till 30 459 000 kr. resp. 16 084 000
kr. Teatrarnas preliminära bokslut visar att på utgiftsstaterna vissa pos-
ter överskridits utöver vad som medgetts, medan utgifterna under andra
poster blivit mindre än beräknat. Resultatet blir för Operans del att
utgifterna understiger budgeterat belopp med ca 150000 kr. och för Dramatiska teaterns del att utgifterna överstiger budgeterat belopp med
ca 771 000 kr. På inkomstsidan har framför allt teatrarnas recettin-
komster blivit avsevärt lägre än de i staten beräknade beloppen. De utgifter som belastar Operans och Dramatiska teaterns statsbidragsposter kommer att bli ca 42 000 kr. lägre resp. ca 1443 000 kr. högre än
de beräknade statsbidragen inkl. medgivna överskridanden.
Operan gav under spelåret 1970/71 302 föreställningar, vari ingick även föreställningar och konserter på andra scener, särskilt vid Drottningholmsteatern. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar upp-
gick till 21. Genomsnittligt har 76 2 av platserna varit belagda. Antalet
besökare vid Operans föreställningar i Stockholm uppgick till ca 217 000.
Dramatiska teatern hade under samma spelår 13 premiärer och sammanlagt 750 föreställningar, inkl. föreställningar på andra scener. Sammanlagt ca 258 000 personer besökte teaterns föreställningar på stora och lilla scenen. Beläggningen beräknas till 77 Z, vid stora scenen och till 86 Z vid lilla scenen.
På grund av överskridanden av den för budgetåret 1969/70 fastställda inkomst- och utgiftsstaten för Dramatiska teatern beslöt Kungl. Maj:t att innehålla ett belopp av 122000 kr. av det för budgetåret 1971/72 beräknade statsbidraget för teatern.
Operan
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Operan Teater- och Departements-
musikrådet chefen Personal Artistpersonal 340 +21 of. of. Teknisk och övrig
personal 331 +23 of. of.
671 +44 of. of. Statsbidragsberäk-
ning
Utgifter Lönekostnader 29853 000 +5152000 +1 827 000 +1 740 000 Sjukvård 70000 + 30000 of. (se nedan) Lokalkostnader 2079 000 + 322000 + 271 000 + 165 000
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 28
Expenser 296000 + 115000 + 30 000 Inredning och ut-
rustning av byggnaden 78000 + 10000 + 8 000
Materiel m. m. för
| teaterverksam- | 95 00 | |
| heten | 1175000 + 495000 + 118000 | |
| Ersättning åt för- | + 160.807 | |
| fattare och över- | sjukvård) | |
| sättare | 250000 + 110000 + 10000 | 1 |
| Turné- och annan | | |
teaterverksamhet 544000 + 620000 + 30000 Reklam 520000 —+ 148000 + 70000 Diverse utgifter 302000 —+ 287000 + 85 000 Teaterns 200-års- : jubileum — + 338000 + 150 000 — 35 167 000 ++7627 000 ++—+2 599 000 +2 065 000 Inkomster Recetter 3 000000 — 200000 — 200 000 — 100 000 Programförsäljning, reklam m. m. 175 000 of. of. Turné- och annan of. teaterverksamhet 675000 —+ 25000 of. Räntor 300 000 of. + 100000 + 350000 Kommunala anslag 300 000 of. of. of. Statsbidrag 30 717 000 -+7802 000 = +2 699 000 41 815 000 35 167 000 +—+7627 000 +—+2599 900 +2 065 000
Operan
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. 3 124 000 kr. 2. Teatern återkommer med förslag om vissa personalför-
stärkningar (+ 2258 000 kr.).
3. Ökade medel erfordras för turné verksamheten i Sverige och i utlandet (+ 1 070 000 kr.). 4. Föreställningsverksamheten för barn och
ungdom bör byggas ut (+ 200 000 kr.).
5. Särskilda medel behövs för att täcka vissa engångsutgifter i samband med teaterns 200-årsjubileum i januari 1973 (+ 338 000 kr.).
Teater- och musikrådet 1. Rådet beräknar ett lägre belopp än teatern för allmänna kostnadsstegringar m. m. (+ 2549 000 kr.).
2. Rådet tillstyrker att medel ställs till teaterns förfogande för be-
stridande av vissa kostnader i samband med teaterns 200-års-
jubileum.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 29
Dramatiska teatern
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Dramatiska Teatcer- och Departements-
teatern musikrådet chefen
Personal Artistpersonal 117 of. of. of. Teknisk och övrig
personal 218 of. of. of.
335 of. of. of. Statsbidragsberäk-
ning
Utgifter Lönekostnader 14 615 000 + 798 000 4568 000 -+580 000
| Lokalkostnader | 1665 000 + 8 000 -+ 8000 + 90000 |
| Sjukvård | 25000 + 20000 of. |
| Expenser | 260000 + 26 000 + 26 000 |
Inredning och ut-
rustning av bygg-
Raden 180000 + 320000 of. Materiel m. m. för
teaterverksam-
heten 975 000 + 72 000 + 72 000
+135 000 Ersättning åt för-
fattare och över-
sättare 250000 + 50000 + 25 000 Utbyte med ut-
| ländska teatrar | 10000 + 290000 of. |
| Reklam | 700000 + 50000 + 50 000 |
| Diverse utgifter | 315000 + 115 000 + 30 000 |
Återställande av
innehållet belopp
av beräknat an-
slag för budget-
året 1971/72 — + 122 000 + 122 000 -+122 000
18 995 000 = -+1 871 000 -+901 900 +927 000 Inkomster Recetter 2 300 000 of. of. — 300 000 Programförsäljning,
reklam m. m. 170 000 of. of. of. Räntor 85 000 of. of. + 50 000 Hyror 13 000 of. of. of. Statsbidrag 16 427 000 —+1 871 000 +901 000 +1 177 000
18 995 000 —+1 871 000 +901000 + 927 000
Dramatiska teatern
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. 591 000 kr. 2. Resurserna för utlands gästspel bör förstärkas. (1290 000 kr.) . 3. Under posten inredning och utrustning begärs medel för utbyte av viss teaterteknisk utrustning (+ 320 000 kr.).
Teater- och musikrådet
Rådet beräknar för allmänna kostnadsstegringar m. m. 719 000 kr.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 30
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B Kulturändamål om de statliga anslagen till teaterändamål. Jag har
därvid bl. a. förordat att förevarande anslag nästa budgetår skall föras upp i riksstaten som reservationsanslag.
De av mig beräknade ökningarna av statsbidragen till Operan och
Dramatiska teatern avser — förutom kompensation för allmänna kost-
nadsstegringar med sammanlagt 550 000 kr. — en medelsförstärkning under posterna för lönekostnader för täckande av merutgifter till följd av avtalsenlig arbetstidsförkortning samt uppräkning av tidigare under-
budgeterade belopp för vissa sociala avgifter.
Vid min beräkning av teatrarnas egna inkomster har jag bl. a. utgått från att recettinkomsterna höjs betydligt. Den av mig i det föregående
förordade bidragskonstruktionen kommer att göra det möjligt för teat-
rarna att tillgodogöra sig hela bidragsbeloppet även om de egna inkomsterna blir större än vad som angetts i inkomststaten.
Ett belopp av 122 000 kr., motsvarande vad Kungl. Maj:t innehållit av det för innevarande budgetår beräknade statsbidraget till Dramatiska teatern, bör ånyo tillföras teatern.
Anslaget bör med hänsyn till vad jag nyss anfört ökas med sammanlagt 2 870 000 kr. Statsbidraget till Operan ökar enligt denna beräkning med 1815 000 kr. och till Dramatiska teatern med 1 177 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 50 156 000 kr.
B 9. Bidrag till Svenska riksteatern
1970/71 Utgift 25 367 405 1971/72 Anslag 25 869 000 1972/73 Förslag 27 599 000
Svenska riksteatern är en sammanslutning av lokala teaterföreningar
och utgör sammanslutningens riksorganisation. Till Riksteatern knyts
länsteaterföreningar. Riksteaterns uppgift är att bedriva teater och
annan scenisk verksamhet samt att bidra till att utveckla teaterverksamheten i alla delar av landet och därvid sc till att såväl allmänhetens som
skolans och föreningslivets behov och intressen beaktas. Riksteaterns styrelse består av 21 ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser ordförande och en ledamot. Övriga ledamöter utses av Riksteaterns kongress, skol-
överstyrelsen och vissa organisationer.
Enligt de av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelserna om Svenska
riksteaterns verksamhet står teatern under tillsyn av teater- och musik-
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 31
rådet. Det föreskrivs att teatern skall samarbeta med Operan och Dramatiska teatern, Institutet för rikskonserter och försöksverksamheten med riksutställningar.
För budgetåret 1970/71 anvisades till Svenska riksteatern ett statligt bidrag av 26 297 000 kr. inkl. medgivna överskridanden. Enligt det preliminära bokslutet redovisas ett överskott med ca 190 000 kr. i förhållande till anvisat statsbidrag inkl. medgivna överskridanden.
Svenska riksteatern har under spelåret 1970/71 framfört 4 466 föreställningar. Publiksiffran var omkring 1 150 000. Den egna produktionen omfattade 106 program.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Svenska Teater- och = Departements-
riksteatern musikrådet chefen Personal
| Artistpersonal | 215 | + 69 | +15 |
| Teknisk personal | 70 | + 47 | +10 |
| Övrig personal | 103 388 | + 21 +137 | + 5 +30 |
Statsbidragsberäk-
ning
Utgifter Lönekostnader 18837 000 + 5960200 +:+2159 000) + 840 000
| Traktamenten | 4050000 + 1783000 + 707000 |
| Sjukvård | 22000 —+ 8 000 of. |
| Expenser | 580000 + 233000 + 84000 |
Kostnader för köpta
turnéföreställ-
ningar 1200000 + 1370000 -+ 270000 Materiel m. m. för
produktionen 3 200 000 -+ 1230000 + 635 000 -- 520000 Rese- och transport-
kostnader 2500 000 -+ 1065000 + 520 000H Reklam m. m. 1015000 —+ 490000 + 126000 ! + 400 000 Lokalkostnader 1450000 -—+ 410000 + 184 0001 (nettobelopp) Diverse utgifter 400 000 + 1090000 + 175 000 Självbärande före-
ställningar 100 000 of. of.
33 354 000 +13 639200 +—+4 860 000 | +1760 000 Inkomster Gager från arrangö-
rer, recetter 7178 000 —+ 2526000 +1137 000 Medlemsavgifter 12 000 of. of. Perukmakeri 225 000 of. of. Självbärande före-
ställningar 100 000 of. of. Statsbidrag 25 839 000 -—+11113200 <—+3723 000 +—+1760 000
33 354 000 -—+13 639 200 +—+4860 009 <+—++1760 000
Svenska riksteatern
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. inkl. beräknad ökning av
gageinkomsterna vid oförändrad verksamhetsnivå 937 000 kr.
2. Fyra nya grupper bör bildas och den nuvarande pionjärteater-
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 32
verksamheten förstärkas och utvecklas så att antalet uppsökande teaterföreställningar i föreningar, på vårdinrättningar och sjukhus m, m. kan öka med ca 1360 föreställningar (+ 1 661 000 kr.).
3. Antalet skolteaterföreställningar uppgick budgetåret 1970/71 till ca 1900. En utvidgning av personalen med bl. a. tre grupper skulle möjliggöra en ökning av antalet föreställningar med ca 860 (-F1 583 000 kr.).
4. En fast grupp för central dramatisk produktion bör bildas (+ 1 401 200 kr.).
5. Teatern återkommer med förslaget att en organisation med region-
intendenter bör byggas upp (-- 708 000 kr.). 6. Förslagen om personalförstärkning i övrigt gäller
ett fyrtiotal tekniska och administrativa tjänster (+ 1 808 000 kr.).
7. Teatern beräknar att utgifterna i övrigt ökar för bl. a.
produktionsutvidgning motiverad av nytillkomna teaterhus, gästspel av finskspråkig teater, ökad extern information och kursverksamhet
(+ 2 190 000 kr.)
Teater- och musikrådet
1. Rådet räknar med ett lägre belopp för allmänna kostnadsstegringar m. m. än teatern (+ 724 000 kr.).
2. I likhet med teatern prioriterar rådet verksamheten med up psökande teaterföreställningar högt (+ 1557 000 kr.).
3. Även skolteaterverksamheten prioriteras högt av rå-
det. Med hänsyn till den avsevärda utbyggnaden under de senaste åren förordas dock att endast en av de föreslagna grupperna inrättas
(+ 501 000 kr.). |
4, Den föreslagna organisationen med regionintendenter avstyrks i avvaktan på kulturrådets överväganden om regionteatrar
m.m.
5. Förslagen om personalförstärkning i övrigt till styrks i vissa delar (+445 000 kr.).
6. Rådet föreslår medelsförstärkningar för bl. a. produktionsutvidgning motiverad av nytillkomna teaterhus, gästspel av finskspråkig teater och ökad kursverksamhet (+496 000 kr.).
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B
Kulturändamål om de statliga anslagen till teaterändamål. Jag har därvid förordat att förevarande anslag liksom anslaget Bidrag till Ope-
ran och Dramatiska teatern nästa budgetår skall föras upp i riksstaten som reservationsanslag.
På grund av höjd kostnadsnivå beräknar jag att medelsbehovcet ökar med 520 000 kr. Jag räknar vidare med en ökning av posten för Löne-
kostnader med sammanlagt 840000 kr. för täckande av merutgifter
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 33
till följd av avtalsenlig arbetstidsförkortning samt uppräkning av tidigare underbudgeterat belopp för vissa sociala avgifter.
Medelsramen bör härutöver höjas med 400 000 kr. för att möjliggöra fortsatt verksamhet av nuvarande omfattning för Cullbergbaletten.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Mai:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 27599 000 kr.
B 10. Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar
1970/71 Utgift 22 459 719 1971/72 Anslag 22 805 000 1972/73 Förslag 30 505 000
För stöd åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar utgår statsbidrag i form av dels grundbidrag, dels tilläggsbidrag. Grundbidraget
utgår med belopp motsvarande 55 4 av teatrarnas totala kostnader spel-
året 1966/67 — eller för det senare budgetår för vilket grundbidrag
särskilt fastställts — för löner, arbetsgivaravgifter enligt lagen om allmän försäkring samt avgifter för yrkesskade- och grupplivförsäkring. Tilläggsbidrag utgår varje budgetår med belopp motsvarande dels 55 9 av en löncökning som beräknas motsvara förändringar av statstjänstemännens löner efter det budgetår för vilket grundbidrag senast fastställts, dels 55 Z, av ökningen av de bidragsberättigade sociala avgifterna.
Till Norrbottens länsteater utgår dessutom ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål ett särskilt statsbidrag till teaterns turnéverksamhet i Norrbottens Jän. För innevarande budgetår uppgår detta bidrag till 140 000 kr.
Statsbidrag för spelåret 1970/71
| Borås stadsteater | 540 000 |
| Folkteatern i Göteborg | 256 000 |
| Göteborgs stadsteater | 3 492 000 |
| Göteborgs teater- och konscrtaktiebolag' | 4 531 000 |
| Helsingborgs stadsteater | 795 000 |
| Malmö stadsteater | 5 513 000 |
| Norrbottens länsteater | 733 000 |
| Stadsteatern Norrköping-Linköping | 1 826 000 |
| Stockholms stadsteater | 4 630 000 |
| Uppsala stadsteater | 1216 009 |
24 532 000 1 Bolagets teaterverksamhet avser Göteborgs lyriska teater Teater- och musikrådet
Teater- och musikrådet föreslog i anslagsframställningen för inne-
varande budgetår att grundbidragen till stadsteatrar och därmed lik-
ställda teatrar skulle omprövas med hänsyn till att tre år förflutit sedan
Ba
2 Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 34
grundbidragen senast omprövades. Rådet förordade att personalkostnaderna för spelåret 1969/70 skulle läggas till grund för den nya bidragsberäkningen. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1971:1 bil. 10 s. 39, KirU 1971: 2, rskr 1971: 53) skall statsbidrag för innevarande budgetår utgå efter oförändrade grunder.
Rådet förordar nu att personalkostnaderna för spelåret 1970/71 läggs
till grund för den nya bidragsberäkningen. Rådet utgår härvid från att någon ändring av bidragskonstruktionen inte genomförs i avvaktan på
resultatet av kulturrådets arbete. Rådet redovisar att lönekostnaden
under perioden har stigit med 18,6 milj. kr. till ca 52 milj. kr. Rådet godtar de personalförändringar och därav föranledda kostnadsökningar som skett sedan spelåret 1966/67 och föreslår sålunda att personalkostnaderna för spelåret 1970/71 läggs till grund för statsbidraget. Detta medför en anslagsökning med 5,8 milj. kr. I detta belopp ingår inte eventuellt tilläggsbidrag.
Rådet föreslår i sammanhanget att utgifter för avgångsbidrag i fort-
sättningen skall få inräknas i bidragsunderlaget.
Rådet tillstyrker i ett särskilt yttrande en framställning från Västernorrlands läns landsting om statsbidrag för löne- och turnékostnader för
en regionteater i länet. Medelsbehovet för statsbidrag till teatern beräk-
nas för budgetåret 1972 /73 till 264 000 kr.
I en gemensam skrivelse den 1 juni 1971 framhåller Svenska kommunförbundet och Teatrarnas riksförbund att kostnadsutvecklingen för stadsteatrar och därmed likställda teatrar under de senaste tio åren karakteriserats av en markant omfördelning av det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Till skillnad från vad fallet var i början av 1960-talet är kommunernas kostnadsandel nu icke oväsentligt större än statens. Enligt förbundens mening står det klart att kommunerna inte i fortsättningen ensamma kan bära denna ökade ekonomiska börda. Statsbidraget föreslås därför bli baserat på personalkostnaderna för spelåret 1970/71.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B Kulturändamål rörande det statliga stödet till teaterändamål och om att
Kungl. Maj:t bör bemyndigas att besluta om bidragets fördelning inom den kommunalt stödda teatersektorn. För kostnadsökningarna i samband med omprövning av bidragsunder-
laget beräknar jag ett ökat medelsbehov av 3,5 milj. kr. Därutöver beräknar jag att en ökning av 4,2 milj. kr. är erforderlig för att täcka kostnaderna för på sedvanligt sätt beräknad kompensation för avtalsenliga löneökningar.
Jag har inte något att erinra mot teater- och musikrådets förslag att utgifterna för avgångsbidrag skall få inräknas i bidragsunderlaget.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 35
Anslaget bör med hänsyn till vad jag nyss anfört höjas med 7,7 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att — i enlighet med vad jag anfört
i det föregående — besluta om det statliga bidragets fördelning
inom den kommunalt stödda teatersektorn,
2) till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 30 505 000 kr.
B 11. Rikskonsertverksamhet
1970/71 Utgift 11 600 000 Reservation — 1971/72 Anslag 12 641 000 1972/73 Förslag 14 858 000
Stiftelsen Institutet för rikskonserter började sin verksamhet den
1 juli 1968. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna skall stiftelsen främja musiklivet och vidta åtgärder för att öka intresset för musik bl. a. genom att anordna och förmedla konserter, verka för musikutbildning och för kontakter med musiklivet i utlandet.
Stiftelsens styrelse består av tio ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser fyra, däribland ordföranden. Skolöverstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Folkbildningsförbundet och Svenska musikerförbundet utser vardera en ledamot. Institutets direktör, som är självskriven ledamot av styrelsen, förordnas av Kungl. Maj:t. Stiftelsens verksamhet står under tillsyn av teater- och musikrådet.
Enligt de av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna för anslaget är detta indelat i anslagsposter som svarar mot institutets olika verksam-
hetsområden. Under varje anslagspost har beräknats medel dels för de direkta kostnaderna för produktion av konserter m. m. till den del dessa skall täckas med statsbidrag, dels för personalkostnader och omkostnader vid institutets administrativa och producerande enheter till de delar deras verksamhet avser området för resp. anslagspost. Posterna är beräknade med hänsyn till de ersättningar som institutet äger ta ut av lokala arrangörer av konserter samt med hänsyn till vissa övriga vän-
tade inkomster av verksamheten.
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 31, SU 1970: 121 rskr 1970:
282) ombildades den 1 juli 1971 militärmusiken till en ny organisation, regionmusiken, med uppgifter inom både försvaret och det allmänna
musiklivet. En övervägande del av regionmusikens insatser i det all-
männa musiklivet sker inom ramen för rikskonsertverksamheten. Kostnaderna för regionmusikens medverkan belastar inte rikskonserters
anslag. Regionmusikorganisationen svarar för såväl musikernas lönekostnader som deras traktaments- och resekostnader samt övriga kostnader
i samband med konserterna. Genom regionmusikens insatser har främst skolkonsert- och intern-
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 36
konsertverksamheten kunnat byggas ut. Innevarande budgetår beräknas
arrangemangen under medverkan av rikskonserter uppgå till följande an-
tal, nämligen skolkonserter till 4 100, varav regionmusiken svarar för 2 090, konserter och läger inom ramen för Musik för Ungdom till 230, interna konserter till 2450, varav regionmusiken svarar för 2 100, och allmänna konserter till 268, varav regionmusiken svarar för 50.
Resurserna för skolkonserter har innevarande budgetår fördelats på så sätt att åtta län (Norrbottens, Jämtlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads och Malmöhus län) får tre konserter per stadium, tre län (Västerbottens, Västernorrlands och Värmlands län) får två konserter per stadium samt övriga län, utom Stockholms kommun, får en konsert per stadium. Stockholms kommun beräknas i stället få 150 provkonserter.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riks- Tceater- och
konserter musikrådet Anslag Skolkonserter 4755 000 -+2 975 000 +1 230 000 Musik för Ungdom 795 000 + 58 000 + 71 000 Intern konsertverksamhet inom
värdanstalter och föreningsliv
| m. m. | 922 000 + 695000 + 736 000 |
| Allmän konsertverksamhet | 2 603 000 +1 568 000 + 488 000 |
| Stöd till lokala musikaktiviteter | 637 000 + 596 000 + 66 000 |
| Artistutbyte med utlandet | 304 000 + 135 000 -+F 147 000 |
Vidareutbildning av regionmusiker 1202 000 + 524 000 + 537 000 Utvecklings- och utrednings-
verksamhet 240 000 + 280 000 + 123 000 Produktion av fonogram och
läromedel m. m. 483 000 + 369 000 + 81000 Lyssnarkurser — + 139 000 —
12 641 000 +7 339 000 +3 479 000
Institutet för rikskonserter
1. Allmänna kostnadsstegringar 2 217 000 kr.
2. Den successiva decentraliseringen av institutets verksamhet samt ökade arbetsuppgifter i samband med att regionmusikreformen genomförs kräver förstärkningar av den regionala organisationen.
Institutet föreslår att antalet regionkontor under nästa budgetår ökas
med tre till sammanlagt åtta, vilket på personalsidan medför kostnader för ytterligare tre regionintendenter och tre biträden. Dessutom behövs vid institutets centrala kansli två producenter och tre biträden för att klara av den kraftiga ökningen på skolkonsertsidan samt huvudkontorets uppgifter som service- och konsultorgan åt regionkontoren.
Kostnaden för personalökningarna har fördelats på anslagsposterna till
skolkonserter, intern konsertverksamhet inom vårdanstalter och föreningsliv m. m., allmän konsertverksamhet samt stöd till lokala musikaktiviteter.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 37
3. Institutet räknar med att antalet skolkonserter med regionmusiker under nästa budgetår skall öka med ca 1900. även om ökningen är avsevärd räcker den inte till för att åstadkomma två konserter per stadium i de län som f.n. endast har en konsert. För att uppnå detta behövs medel för ytterligare ca 2 900 konserter (-+2 566 000 kr.).
4, Genom regionmusikens medverkan beräknas antalet interna konserter inom vårdanstalter och föreningsliv m. m. öka med ca 300. Institutet väntar sig emellertid en större efter-
frågan och föreslår medel för ytterligare 400 konserter (-+-870 000 kr.).
5. Medel begärs för ytterligare 160 allmänna konserter, eftersom den ökning om 50 konserter som beräknas kunna ske genom regionmusikens ökade insatser bedöms som otillräcklig. Dessutom föreslås en ökning av medlen för beställningsverk. (+1 246 000 kr.)
6. För stöd till lokala musikaktiviteter begärs ökade resurser med hänsyn till behovet att öka bidragen till amatörmusicerande körer och orkestrar samt till jazzmusiken. Ett belopp av 150 000 kr. begärs för produktionsstöd till landets tio symfoniorkestrar. (-+-530 000 kr.)
7. För att den resurs som ställts till institutets förfogande genom regionmusiken skall kunna utnyttjas tillfullo föreslås ökade medel för vidareutbildning av regionmusiker (4372 000 kr.).
8. Medel begärs för lyssnarkurser för vuxna i anslutning till konsertevenemangen (+139 000 kr.).
9. Institutet räknar vidare med att under nästa budgetår få tillgodogöra sig inkomsterna från de konserter med regionmusiker som ges i institutets regi. Inkomstökningen är beräknad till 1 180 000 kr.
Teater- och musikrådet
Rådet framhåller i sitt yttrande beträffande den fortsatta utbyggnaden av institutets regionala organisation att rådet f.n. med hänsyn till akuta problem i samband med regionmusikreformens genomförande inte vill avstyrka den begärda regionala förstärkningen. Utbyggnaden är emellertid att betrakta som temporär i avvaktan på att regionintendenternas arbetsområde i förhållande till regionmusikens musiksekreterare och
länsbildningsförbundens musikkonsulenter klarläggs. Den nya personalen
bör anställas på tidsbegränsat kontrakt.
Rådet konstaterar att institutet under nästa budgetår räknat med en
betydande ökning av antalet konserter med regionmusik. Rådet biträder denna ökning men framhåller samtidigt att vidarcutbildningen av region-
musiker måste bli så intensiv som möjligt med hänsyn till de ökade
kraven på repertoarkännedom, konstnärligt utförande, teknik m. m.
I fråga om skolkonserter framhåller rådet att det är av särskild vikt att den regionala utbyggnaden kan fortsätta i avsedd omfattning. Rådet tillstyrker den föreslagna ökningen för interna konserter utöver det till-
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 38
skott som regionmusiken beräknas ge. Rådet är däremot inte berett tillstyrka någon ökning för allmänna konserter, förrän bättre balans uppnåtts mellan kostnaderna för institutets administrativa och produce-
rande insatser för de allmänna konserterna och motsvarande kostnader
för skol- resp. internkonserter. Av övriga förslag tillstyrker rådet bl. a.
en ökning av resurserna för beställningsverk.
I fråga om allmänna kostnadsstegringar tillstyrker rådet det av institutet beräknade beloppet.
Departementschefen
Fr.o.m. innevarande budgetår har rikskonsertverksamheten tillförts betydande resurser genom medverkan av regionmusiken. Betydelsen av dessa insatser beräknas ytterligare öka under nästa budgetår.
Härigenom bör regionmusiken kunna svara för sammanlagt ca 6 000 konserter i rikskonserters regi. De med dessa konserter förenade utgifterna för bl. a. rese- och traktamentskostnader har beaktats vid beräk-
ningen av anslag för regionmusiken. Inflytande arrangörsavgifter för denna konsertverksamhet tillförs regionmusiken.
Under förevarande anslag räknar jag inte med andra medelsökningar än sådana som sammanhänger med allmänna kostnadsstegringar. Jag beräknar med anledning härav att anslaget behöver ökas med 2 217 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 14 858 000 kr.
B 12. Bidrag till regionmusiken
1971/72 Anslag 16 040 000 1972/73 Förslag 21 004 000
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 31, SU 1970: 121, rskr 1970: 282) ombildades den 1 juli 1971 militärmusiken till en ny organisation, regionmusiken, med uppgifter inom både försvaret och det allmänna musiklivet. En övervägande del av regionmusikens insatser i det allmänna musiklivet sker inom ramen för rikskonsertverksamheten. Viss kapa-
citet disponeras dock för direkta lokala insatser. Verksamheten innefattar främst skolkonserter, framträdanden i föreningsliv och vid vård-
anstalter m. m. samt insatser till stöd för amatörmusiken.
Den centrala ledningen för regionmusikorganisationen utövas f. n. av en särskilt tillkallad organisationskommitté för regionmusiken.
Organisationen omfattar 22 musikavdelningar fördelade på åtta regioner. Verksamheten i varje region leds av en regionkapellmästare, biträdd av en musiksekreterare. På regionens huvudort finns förutom
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 39
en musikavdelning även ett regionkansli. Verksamheten bedrivs i sam-
verkan med företrädare för försvaret, rikskonserter och regionens kulturliv. Den enskilda musikavdelningen leds av en regionkapellmästare eller kapellmästare. Det sammanlagda antalet musiker kommer vid genomförd omorganisation att uppgå till 590.
Regionmusiken skall tills vidare behålla anknytningen till försvaret. Organisationskommittén för regionmusiken
Organisationskommittén har i sin anslagsframställning för regionmusiken, som redovisas under fjärde huvudtiteln (bil. 6 s. 88) under förslagsanslaget Regionmusiken, föreslagit att anslaget för nästa budgetår skall ökas med sammanlagt 10 012 000 kr., varav med 3 803 000 kr. under fjärde huvudtiteln och med 6 209 000 kr. under åttonde huvudtiteln. Ökningarna sammanhänger till helt övervägande del med den överenskommelse om löneförändringar som under våren 1971 träffades med berörda personalorganisationer inför omorganisationen. Organisa-
tionskommittén har vidare förordat bl. a. en ökning av resurserna för
rese- och traktamentsersättningar i syfte att åstadkomma ett ökat utbud
av musik samt för instrumentinköp och expenser. Medel har också
begärts för att engagera tonsättare med uppgift att komponera musik
för ensembler inom regionmusiken.
Departementschefen
Chefen för försvarsdepartementet har denna dag efter samråd med
mig lagt fram förslag om anslagsberäkning för regionmusiken för budgetåret 1972/73. Efter beaktande av vissa inkomster i form av arrangörsavgifter för skolkonserter m. m. har medelsbehovet under åttonde huvudtiteln därvid beräknats till 21 004 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till regionmusiken för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 21 004 000 kr.
B 13. Musikaliska akademien
1971/72 Anslag 1332 000 1972/73 Förslag 1 651 000
Kungl. Maj:t har den 27 maj 1971 fastställt nya stadgar för Musikaliska akademien. Enligt stadgarna har akademien till uppgift att
främja tonkonsten och vårda musiklivet. Det ingår vidare i akademiens uppgifter att svara för ledningen av akademiens bibliotek. Till akademien
är musikhistoriska museet knutet.
Statskontoret har sedan år 1967 i uppdrag att utreda frågan om de vetenskapliga bibliotekens inre organisation m. m. Genom beslut den 10 april 1970 föreskrev Kungl. Maj:t att Musikaliska akademiens bibliotek skulle innefattas i statskontorets utredningsuppdrag.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 40
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Musikaliska Departements-
akademien chefen
Personal
| Kansli- och bibliotekspersonal' | 6 | +4 | of. |
| Övrig personal | 11,5 17,5 | +4 -+8 | of. of. |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 856 000 | +544 000 | -- 107 000 | |
| Sjukvård | 2 500 | of. | of. | |
| Reseersättningar | 20 000 | of. | of. | |
| Tokalkostnader | 200 000 | + £0 000 + 86 000 | ||
| Expenser | 6:14 000 | -+— 98 000 + 24 000 | ||
| därav engångsutgifter | — | -+25 000 | — |
Konferens- och kontaktverk-
| samhet m,. m. | 50 000 | + 80 000 -+ 83 000 |
| Bokinköp m. m. | 126 000 1348 500 | + 77 000 + 19 000 +879 000 +3i9 000 |
Uppbördsmedel Lokalhbyror m. m. 16 500 of. of.
Nettoutgift 1332 000 +879 000 +319 000 > Inkl. en tjänst som föreståndare vid musikhistoriska museet
Musikaliska akademien
1. Löne- och prisomräkning m. m. 222 000 kr.
2. Vid akademiens kansli bör inrättas två personliga tjänster, en ny för intendent Gustaf Hilleström i lönegrad A 28 och en som
assistent i lönegrad A 17 för matcrialförvaltaren Ove Engstrand. Kansliet bör vidare få ökade resurser för kameral service, övertidsersätt-
ningar m. m. (+98 745 kr.)
3¶Akademiens bibliotek befinner sig i en svår situation till
följd av bristen på personal. Särskilt besvärande är personalsituationen vid låneexpeditlionen, som bör förstärkas med dels en ny tjänst som förste biblioteksassistent, dels en tjänst som expeditionsassistent i utbyte mot cn som expeditionsvakt. Situationen är också allvarlig vid handskriftsavdelningen, där avdelningens förste bibliotekarie till hälften
tas i anspråk för arbetet med det internationella källexikonet RISM.
Personalen vid avdelningen bör utökas med en ny tjänst som förste bibliotekarie. Med hänsyn till utgifterna i samband med RISM-arbotet föreslås en sådan ökning av medlen för arvoden att det går att anställa
två kvalificerade assistenter på heltid. Vid katalogavdelningen behövs en tjänst som förste bibliotekarie i utbyte mot en som bibliotekarie samt
en ny tjänst som förste biblioteksassistent. Dessutom föreslås en ny tjänst som bibliotekarie vid förvärvsavdelningen, en tjänst som bokbindare och en som expeditionsvakt. (+356 939 kr.)
4. För att fullfölja en påbörjad framställning av en alfabetisk musi-
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 41
kaliekatalog samt för vissa förberedande undersökningar rörande katalogisering av bibliotekets musikalier enligt LIBRIS-systemet föreslås sammanlagt 25 000 kr. De begärda engångsanvisningarna avser installation av en lokal telefonanläggning samt medel för inköp av montrar till bibliotekets visningssal.
5. Akademiens medel för konferens- och kontaktverksamhet behöver ökas. Bl a. vill akademien inrätta en särskild orgelnämnd och arvodera en orgelkonsulent. (+80 000 kr.)
Teater- och musikrådet
För biblioteket tillstyrker rådet tjänsten som förste biblioteksassistent vid låneexpeditionen samt medel för bl. a. förberedelser för LIBRISsystemet och för inbindning av musikalier. Vidare tillstyrks den före-
slagna personliga tjänsten för O. Engstrand.
Statskontoret
Statskontoret framhåller att verket i sin prioritering mellan skilda
former för rationaliseringsinsatser på biblioteksområdet ägnat särskild
uppmärksamhet åt bibliotekstekniska och administrativa problem av ge-
mensamt intresse för flertalet vetenskapliga bibliotek. Statskontoret tillstyrker mot bakgrund härav en engångsanvisning av 25 000 kr. för att
akademien skall kunna förbereda införandet av ADB-tekniska hjälp-
medel i det interna biblioteksarbetet. I detta belopp ingår även kostnaderna för att anskaffa och utnyttja erforderlig hålremsstansutrustning
i samband med att biblioteket ansluts till det s. k. LIBRIS-projektet.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1651 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat ett belopp av 15 000 kr. för att akademiens bibliotek skall kunna påbörja införandet av ADBtekniska hjälpmedel i det interna biblioteksarbetet. Jag har vidare räknat med överföring till detta anslag av ett belopp av 75 000 kr. som för innevarande budgetår anvisats till akademien för utgivning av äldre svenska tonsättares verk under reservationsanslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Musikaliska akademien för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 651 000 kr.
B 14. Tidskriftsstöd
1971/72 Anslag 500 000 1972/73 Förslag 1300 000
Från detta reservationsanslag utgår i enlighet med riksdagens beslut
Ba
2" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 42
(prop. 1971:47, KrU 1971: 14, rskr 1971: 206) stöd till kulturtidskrifter
och ideella tidskrifter. Enligt kungörelsen (1971: 681) om tidskriftsstöd skall stödet handhas så att det främjar hög kvalitet och mångfald i utbudet av åsikter och behandlade ämnen.
Stöd utgår i form av grundbidrag, projektbidrag och stödköp. Grundbidrag kan utgå till ägare av sådan kulturtidskrift för vilken intäkterna ej täcker utgifterna och för vars utgivande ägaren icke har tillräckligt
stöd från annat håll. Projektbidrag kan utgå för utarbetande av essä
eller artikelserie för kulturtidskrift eller ideell tidskrift. Med stödköp
avses tilldelning av medel till statlig eller kommunal myndighet för pre-
numeration på kulturella och ideella tidskrifter.
Tidskriftsstödet administreras av tidskriftsnämnden, som består av ordförande och sex andra ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:t har för innevarande budgetår ställt 800 000 kr. ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål till tidskriftsnämndens förfogande.
Disposition av tillgängliga medel för tidskriftsstöd 1971/72
| Grundbidrag | 800 000 |
| Projektbidrag | 240 000 |
| Stödköp | 200 000 |
| Administration | 60 000 |
1300 000
Tidskriftshämnden
Inkomna ansökningar om stöd visar ett så stort intresse för grundbidrag och stödköp att en medelsökning om sammanlagt 200000 kr. är angelägen. Departementschefen
Anslaget bör höjas med 800 000 kr., vilket motsvarar det belopp som
för innevarande budgetår ställts till tidskriftshnämndens förfogande ur
anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tidskriftsstöd för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 1 300 000 kr.
B 15, Bidrag till särskilda kulturella ändamål
1970/71 Utgift 21 770 678 Reservation 623 088
1971/72 Anslag 23 348 000 1972/73 Förslag 24 700 000
Ur detta reservationsanslag, som första gången anvisades för budget-
året 1964/65, utgår bidrag efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 43
Disposition av anslaget 1971/72 Ändamål Belopp 1. Teater
| 1.1. Skådebanan för verksamheten | 565 000 |
| 1.2. Norrbottens länsteater för turnéverksamhet | 140 000 |
| 1.3. Verksamheten på Södra teatern i Stockholm | 480 000 |
1.4. Teater- och musikrådet för fördelning på olika teater-
ändamål 1185 000 1.5. Teater- och musikrådet för stöd åt svenskt sceniskt verk 350 000 1.6. Svenska teaterförbundet för verksamheten vid centrum-
bildning på teaterns område 80 000 1.7. Övrigt 40 000
2 840 000 2. Musik och dans 2.1. Yrkesorkestrar (inkl. Örebro orkesterstiftelse och Västerås
musiksällskap) 10 284 000 2.2. Teater- och musikrådet för bidrag till körförbund och körer 285 000 2.3. Musikaliska akademiens styrelse för fördelning på olika
| ändamål | 110 000 |
| 2.4. Fylkingen för verksamheten | 100 000 |
| 2.5. Stim:s informationsverksamhet rörande svensk musik | 835 000 |
| 2.6. Stiftelsen EMS för verksamheten | 260 000 |
| 2.7. Viss amatörorkesterverksamhet | 277 000 |
2.8. Svenska musikerförbundet för verksamheten vid centrum-
bildning på musikens område 45 000 2.9. Övrigt 637 000
12 083 000 3. Konst och utställningsverksamhet 3.1. Försöksverksamhet med riksutställningar och konstförsälj-
| ning | 4 690 000 |
| 3.2. Folkrörelsernas konstfrämjande för verksamheten | 350 000 |
| 3.3. Vissa konstskolor för verksamheten | 270 000 |
| 3.4. Sveriges arkitekturmuscum för verksamheten | 250 000 |
3.5. Konstnärernas riksorganisation för verksamheten vid cen-
trumbildning på bildkonstens område 80 000 3.6. Övrigt 99 000
G 239 000 4. Tidskriftsstöd 800 000 5. Diverse ändamål 5.1. Estniska kommitténs bildningsverksamhet 20 000 5.2. Sveriges författarförbund för verksamheten vid centrum-
| bildning på litteraturens område | 210 000 |
| 5.3. Föreningen Nordens institut för kurser och scminarier | 25 000 |
| 5.4. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet för verksamheten | 100 000 |
| 5.5. Sveriges schackförbund för verksamheten | 20 000 |
5.6. Föreningen Filmcentrum för informativ och kontaktska-
| pande verksamhet | 80 000 |
| 5.7. Nämnden för svensk språkvård för verksamheten | 100 000 |
| 5.8. Barnfilmkommittén för verksamheten | 920 000 |
| 5.9. Övrigt | 186 000 |
901 000 6. För tiden efter den 1 oktober 1971 re-
serverade medel 485 000
23 348 000
De bidrag som av Kungl, Maj:t anvisas ur detta anslag grundas på
ansökningar som i allmänhet ges in i februari. Vissa ansökningar om bidrag för nästa budgetår har emellertid redan kommit in.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 44
I Teater
1.3 Södra teatern i Stockholm utnyttjas för gästspel av olika
slag och hyrs även ut till teatrar och andra organisationer. Såväl rådet
som Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd har gett in förslag om ny organisation av teaterverksamheten.
1.4. Teater- och musikrådet fördelar medel till stöd åt vissa all-
männa teaterändamål, nämligen bidrag till föreningen Svensk dramatik, Svensk teaterunion—Svenska ITI-rådet och Sveriges dramatikerförbund (45 000 kr.), svenskt sceniskt verk (350 000 kr.), vissa pedagogiska ändamål inom den sceniska utbildningen och fortbildningen (70 000 kr.), uppsättningskostnader och utrustning för teater- och dansgrupper med verksamhet utanför de större teaterinstitutionerna, sommarspel, deltagande i teaterkonferenser, teaterfestivaler o. d. (1 000 000 kr., innebärande en ökning jämfört med föregående budgetår med 420 000 kr.) samt nordiskt teaterutbyte och teatersamarbete inom Nordkalottområdet (70 000 kr.).
Teater- och musikrådet föreslår för nästa budgetår för dessa bidragsändamål en sammanlagd ökning med 695 000 kr. Av detta belopp avser 500 000 kr. ökat stöd åt teatergrupper med verksamhet utanför de större teaterinstitutionerna. Därjämte yrkar rådet ett särskilt anslag om
70 000 kr. för att stimulera till ökad barn- och ungdomsteaterrepertoar.
2¶Musik och dans
2.1. De statsunderstödda yrkesorkestrarna är Stockholms filharmoniska orkester (3 190 000 kr.) samt orkestrarna i Göteborg (1 958 000 kr.), Malmö (1 205 000 kr.), Norrköping (1 580 000 kr.),
Helsingborg (856 000 kr.) och Gävle (990 000 kr.). De av Kungl. Maj:t
fastställda bidragen utgår från en viss volym på verksamheten. Bidrag förutsätts i allmänhet utgå till orkesterföretagen från kommun eller från annat håll med minst samma belopp. Sedan spelåret avslutats kan en
orkester på grundval av bokslutet få tilläggsbidrag till merkostnader som uppkommit på grund av icke förutsebara löneökningar m. m. Till
orkesterföretagen har med hänsyn härtill på tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1971/72 tagits upp ett sammanlagt belopp av 1 105 000 kr. avseende orkestrarnas verksamhet under budgetåret 1970/71.
För innevarande budgetår har bidrag utgått även till Örebro kulturnämnd för konsertverksamheten (335 000 kr.) och Västerås musiksällskap
(170 000 kr.).
2.2. Teater- och musikrådet fördelar bidrag till körförbund och körer för utbildnings- och kursverksamhet samt till utlands-
resor för körer (285 000 kr.). Teater- och musikrådet begär för dessa
ändamål en höjning med 85 000 kr. Rådet yrkar dessutom ett produk-
tionsbidrag om 150 000 kr. till fria musikgrupper.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 45
2.3. Musikaliska akademiens styrelse fördelar bidrag till stöd åt vissa ändamål på musikens område, nämligen musikpedagogisk utbildningsverksamhet inom privata musikskolor i Stockholm (35 000 kr.) samt utgivning av äldre svenska tonsättares verk
(75 000 kr.). 2.7. Till amatörorkesterverksamheten utgår bidrag
med 170 000 kr. till orkesterföreningar som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund och med 107 000 kr. till orkestrar som är anslutna till Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar.
3. Konst och utställningsverksamnhet 3.1. Försöksverksamhet med riksutställningar påbörjades
budgetåret 1965/66 och avser utställning av konst samt kultur- och na-
turhistoriska föremål. Verksamheten leds av 1965 års musei- och ut-
ställningssakkunniga. I juni 1967 träffades avtal om samverkan mellan
de sakkunniga, Föreningen konst i skolan och Riksförbundet för bildan-
de konst. Riksutställningars verksamhet avser till största delen experiment med utställningar, i synnerhet vandringsutställningar. Utställningsarbetet är numera sammanfört till två stora avdelningar, nämligen en produktions- och en distributionsavdelning. Därjämte finns en administrativ avdelning samt en uppföljnings- och utbildningsavdelning. Riksutställningar samarbetar i vissa frågor med Sveriges Radio och med försöksverksamheten med television och radio i utbildningsväsendet. Förutom produktion av utställningar omfattar verksamheten försök med olika former för distribution, sociologiska undersökningar och pedagogiska experiment på området.
Sedan budgetåret 1969/70 pågår särskild försöksverksamhet med
försäljning av konst i Stockholm och i Örebro län. Kungl. Mai:t har för detta ändamål anvisat 1,5 milj. kr. som rörelsekapital för inköp av konst och inventarier samt för andra utgifter av investerings-
karaktär. Denna försöksverksamhet leds av 1965 års musei- och ut-
ställningssakkunniga, som delegerat det praktiska genomförandet av verksamheten till Folkrörelsernas konstfrämjande.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
1965 års
musei- och
utställnings-
sakkunniga Personal
| Tjänstemän | 25 | of. |
| Övrig personal | 28 53 | of. of. |
| Anslag | 4 690 000 | +810 000 |
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 19 Utbildningsdepartementet 46
1965 års musei- och utställningssakkunniga
Löne- och prisomräkning 275000 kr. Av den begärda ökningen hänför sig 300 000 kr. till ersättning åt konstnärer som lånar ut av dem ägda verk för att delta i vandringsutställningar enligt ett mellan de sak-
kunniga och Konstnärernas riksorganisation träffat avtal. De sakkun-
niga avser att senare lägga fram ett samlat förslag i konstnärsersättningsfrågan. Den begärda ökningen i övrigt avser främst utställningsverksamhet. Av ökningen avser 95 000 kr. försöksverksamheten med konstförsäljning.
3.3 Konstskolor. Bidrag utgår nu till Capellagården (30 000 kr.), Gerlesborgsskolan (75 000 kr.) och stiftelsen Stockholms fria konstskolor (165 000 kr.). Stiftelsen stöder verksamheten vid vissa konstskolor
i Stockholm, Göteborg och Malmö.
5. Diverse ändamål
5.4. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet bildades
i mitten på 1960-talet av universitetet i Stockholm, Stockholms stad, Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges ungdomsförfattareförening. Stiftelsen föreslår en höjning av anslaget med 98 000 kr. till
198 000 kr. 5.7. Nämnden för svensk språkvård, vars arbetsut-
skott är styrelse för Institutet för svensk språkvård, har till uppgift att följa det svenska språkets utveckling i tal och skrift samt att utöva
språkvård. Nämnden skall vidare verka för nordiskt samarbete på
språkvårdens område. Nämnden föreslår i första hand att chefen för institutet och cn vetenskaplig medarbetare vid institutet får statliga tjänster och i andra hand att statsbidraget höjs med 129 000 kr. till
229 000 kr.
5.8. Barnfilmkommittén främjar god filmunderhållning för barn genom upplysnings- och rådgivningsverksamhet och deltar i nordiskt och internationellt samarbete på barnfilmområdet. Kommittén har för innevarande budgetår ctt anslag om 90 000 kr.
Departementschefen
År 1966 köpte staten för 3 milj. kr. från Kooperativa förbundet i Stockholm det s.k. Mosebackehusct med Södra teatern. Dåvarande teater- och orkesterrådet fick i uppdrag att driva verksamheten på teatern medan förbundet tills vidare fick hyra de övriga lokalerna i huset. Teatern har därefter undergått cn omfattande upprustning. Enligt uppgift räknar numera Kooperativa förbundet med att lämna huset under år 1974. Kungl. Maj:t meddelade genom beslut den 17 december 1971 bestämmelser angående Mosebackehuset, av innebörd bl. a. att husct skall användas som en gästspelsscen för svenska och utländska teatrar och som en mötesplats för kulturarbetare från hela landet.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 47
Svenska riksteatern svarar fr. o. m. den 1 januari 1972 för verksamheten vid Södra teatern. Enligt bestämmelserna skall husets övriga lokaler, sedan Kooperativa förbundet flyttat, mot i vederbörlig ordning fastställd hyra upplåtas till Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys).
Bidrag till verksamheten vid stiftelsen Drottningholms teatermuseum, innefattande även föreställningsverksamheten på teatern, utgår f.n. ur anslaget Bidrag till vissa museer och arkiv. Bidraget för föreställningsverksamheten bör emellertid fr. o. m. nästa budgetår beräknas under detta anslag. För detta ändamål räknar jag med ett bidrag till stiftelsen på 460 000 kr.
Teater- och musikrådet har innevarande budgetår tilldelats I milj. kr. för bidrag i huvudsak till teater- och dansgrupper med verksamhet utanför de större teaterinstitutionerna. Jag räknar för nista budgetår med en ökning av detta bidrag med 200 000 kr. För nästa budgetår räknar jag vidare med att ett produktionsbidrag för stöd till fria musikgrupper om 150 000 kr. stiills till tzater- och musikrådets förfogande.
Liksom tidigare används innevarande budgetår inemot hälften av förevarande anslag för bidrag till de sex statsunderstödda yrkesorkestrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg och Gävle. Betydande bidrag utgår också till orkestrarna i Örebro och Västerås samt till Sveriges orkesterföreningars riksförbund för verksamhet inom orkesterföreningar anslutna till riksförbundet. Vissa förutsebara förändringar av bidragen till de sex yrkesorkestrarna, främst till följd av löne- och kostnadsstegringar, har beaktats vid anslagsberäkningen. För utbyggnad av orkesterverksamheten räknar jag inte med några höjningar för nästa budgetår.
Det under innevarande budgetår till Musikaliska akademiens styrelse ur detta anslag utgående bidraget för utgivning av äldre svenska tonsättares verk bör i fortsättningen beräknas under det särskilda anslaget till Musikaliska akademien. Medelsbehovet minskar härigenom under förevarande anslag med 75 000 kr.
Ur anslaget till lärares fortbildning m. m. utgår f. n. bidrag för Stif-
telsen Svenska Dalcroze-seminariets verksamhet. Stiftelsens bidragsbe-
hov bör fr. o, m. nästa budgetår prövas i samband med fördelningen av medel ur detta anslag.
För fortsatt försöksverksamhet med riksutställningar och konstförsäljning räknar jag för nästa budgetår med en höjning av nu utgående bidrag till 1965 års musei- och utställningssakkunniga med tillsammans 400 009 kr. Av ökningen hänför sig huvuddelen till den ersättning åt konstnärer, som lånar ut av dem ägda verk för att delta i vandringsutställningar, om vilken de sakkunniga och Konstnärernas riksorganisation träffat avtal. Ökningen i övrigt avser automatiska kostnadsökningar.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 48
Fr. o. m. innevarande budgetår fördelar en av Kungl. Maj:t utsedd tidskriftsnämnd medel ur det särskilda riksstatsanslaget till tidskriftsstöd. För att förstärka nämndens resurser har under innevarande budgetår ur detta anslag anvisats 800 000 kr. för ifrågavarande ändamål. Eftersom ändamålet för nästa budgetår helt bör tillgodoses ur anslaget till tidskriftsstöd, minskar behovet av medel under förevarande anslag
med 800 000 kr.
För övriga ändamål som vanligen stöds genom bidrag från detta anslag räknar jag inte med ökningar annat än i mycket begränsad omfattning, huvudsakligen föranledda av vissa löne- och kostnadsstegringar. Inom anslaget kommer endast att i obetydlig utsträckning finnas utrymme för insatser för nya, tillfälliga ändamål.
Sedan hänsyn tagits till att medel för föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern och Dalcroze-seminariets verksamhet för nästa budgetår bör beräknas under detta anslag samt att medel för utgivning av äldre svenska tonsättares verk och för tidskriftsstöd bör beräknas under andra anslag, finner jag att förevarande anslag bör ökas med
1352 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanstag av 24 700 000 kr.
B 16. Viss beredskapsutrustning m. m.
1970/71 Utgift 650 000 Reservation — 1971/72 Anslag 650 000 1972/73 Förslag 700 000
Från anslaget bestrids Sveriges Radios kostnader för förvärv av viss beredskapsutrustning m. m.
Sveriges Radio
I en särskild skrivelse anför Sveriges Radio att sammanlagt 800 000 kr. bör anvisas till vissa närmare angivna ändamål.
Med hänsyn till skrivelsens innehåll torde någon närmare redogörelse
inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande ut-
skott torde få beredas tillfälle ta del av skrivelsen genom att den till-
handahålls utskottet.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 50 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss beredskapsutrustning m.m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
Ba
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 49
b) arkiv, museer m. m.
B 17. Riksarkivet: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 5756 447 1971/72 Anslag 6 211 000 1972/73 Förslag 8 469 000
Riksarkivet är central myndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet för landsarkiven. I riksarkivets uppgifter ingår att vara arkivdepå och att främja vetenskaplig forskning.
Riksarkivet har två byråer, en administrativ avdelning och en fristående heraldisk sektion.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riksarkivet Departements-
chefen Personal Arkivarier och handläggande
| personal | 37,5 | + 9 | +3 |
| Övrig personal | 43,5 81 | +12,5 +21,5 | -+6,5 +59,5 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 4 143 000 +1 720 380 + 949 000 Sjukvård 11 000 + 2 000 + 2 000 Reseersättningar 22 000 + 23 000 + 22 000
därav utrikes resor 3 000 -+2 000 of. Y okalkostnader 1934 000 + 935 520 + 935 000 Expenser 183 000 + 201 000 + 199 000
därav engångsutgifter 25 000 —18 500 -+6 000 Reproduktionsverksaroheten 32 000 + 8 000 + 1 000 Bidrag till Nordisk Arkivnyt 2 000 + 1600 + 2 000 Riksarkivets nämnd för en-
skilda arkiv — + 255 000 + 156 000
6 327 000 +3 146 500 +2 266 000 Uppbördsmedel Publikationer 1 000 of. of, Reproduktionsverksamheten 60 000 of. of.
Bokbinderiets beställnings-
arbeten 15 000 of. of. Heraldiska verksamheten 40 000 of. of. Konsultverksamheten — + 8 000 + 8 000
Nettoutgift 6 211 000 +3 138 500 +2 258 000
Riksarkivets utredning rörande folkrörelsearkivens ställning och framtida organisation
Riksarkivet fick den 14 september 1967 i uppdrag att, efter hörande
av riksarkivets rådgivande nämnd för enskilda arkiv och i samråd med
Bb
Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, göra en utredning om folkrörelseärkivens ställning och framtida organisation. Riksarkivets utredning överlämnades till Kungl. Maj:t den 25 februari 1970 och har nu remissbe-
handlats.
I utredningen konstateras att folkrörelsearkiven på väsentliga punkter har behov av stöd från det allmänna. Stödåtgärderna bör kon-
centreras främst till de större väletablerade arkivdepåerna som omfattar län eller landskap, i undantagsfall större delar av län eller landskap.
Övriga arkivdepåer bör tillgodoses genom temporära bidrag samt inventeringsbidrag av det slag som redan anslås genom riksarkivet.
Utredningen föreslår följande stödåtgärder.
Bidrag till depåföreståndare eller motsvarande vid läns- eller landskapsdepå. Bidraget skall utgå till arvode till föreståndare eller motsvarande vid depån som riktar sig till alla folkrörelser, har län eller landskap till verksamhetsfält och är den enda
läns/landskapsdepån bland folkrörelsearkiven inom distriktet. För att
erhålla bidrag bör depån kunna redovisa konkreta förslag och i övrigt bedömas äga förutsättningar till en stabil organisation och en ändamålsenlig verksamhet av betydande omfattning. Bidraget bör högst utgöras av 60 % av arvode motsvarande lön enligt löncklass A 26. Med hänsyn till att f.n. endast folkrörelsearkiven i Borlänge, Karlstad och Luleå torde uppfylla de uppställda villkoren beräknar utredningen kostnaden för stödet under första året till 105 C00 kr.
Bidrag till föreståndare vid andra, icke länseller landskapsdepåecer. Bidrag bör även kunna utgå till arvode till föreståndare vid väletablerade, icke läns- eller landskapsomfattande depåer, som verkar inom större distrikt inom län eller landskap, inte konkurrerar med redan befintliga länsfolkrörelsearkiv och i övrigt bedömes äga förutsättningar för en ändamålsenlig och omfattande verksamhet. Bidraget kan till storleken antingen sammanfalla med bidraget till länsdepåerna clier utan bundenhet till procentsats och lönenivå modifieras nedåt. Kostnaden beräknas till 100 000 kr.
Administrativa bidrag. Andra arkivdepåer än de tidigare nämnda föreslås kunna erhålla administrativa bidrag, vilka skall vara av tillfällig karaktär och avsedda för löner till korttidsanstilld personal,
inköp av hyllinredning, kontorsmaskiner o. d. Bidrag skall även kunna utgå till konferenser, diskussionsmöten m. m. Till detta föreslås ctt
bidrag om 50 000 kr.
Den av riksarkivet bedrivna inventeringsverksamheten föreslås bli utvidgad genom att riksarkivets anslag till denna verksamhet
höjs från 10 000 kr. till 25 000 kr.
De här nämnda bidragen föreslås bli fördelade av riksarkivet, efter hörande av vederbörande landsarkivarie och riksarkivets rådgivande nämnd för inventering av enskilda arkiv.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 51
Konsultverksamhet. För att tillhandagå arkivdepåer och organisationer med service i arkivfrågor föreslås en konsultverksamhet, omfattande i första hand en treårsperiod. För denna verksamhet behövs en arkivarie och ett kontorsbiträde samt medel för resor och administrationskostnader. Konsultens tjänster bör lämnas utan avgift vid brev- och
telefonkonsultation eller vid första orienterande besök, För besök som
omfattar mer än en dags arbete per kalenderår hos vederbörande organisation celler depå föreslås avgift utgå. Avgiften beräknas till 235 &Z av kostnaderna för arkivarien, exkl. resor och traktamentce.
Över utredningsförslaget har remissyttranden avgivits av statskontoret, universiletskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Östersund och Härnösand, krigsarkivet, Stockholms stad, Malmö stad, Göteborgs arkivkontor, Folkbildningsförbundet, Folkrörelsernas arkivförbund, Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjinstemännens riks-
förbund, IOGT-NTO, Sveriges frikyrkoråd, KTUK:s och KFUM:s riks-
förbund, Sveriges riksidrottsförbund samt Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk. Dessutom har skrivelser i ärendet inkommit från folkrörelscarkivdepåerna i Eskilstuna, Borlänge, Umeå och Luleå samt Arbetarrörelsearkivet i Sundsvall.
Majoriteten av remissinstanserna ansluter sig i princip till utredningens förslag, däribland statskontoret, som emellertid föreslår en försöksperiod under tre år, skolöverstyrelsen, Stockholms universitet, Uppsala universitet, landsarkiven i Vadstena, Visby, Lund och Härnösand, krigsarkivet, Stockholms stad, Malmö stad, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges frikyrkoråd.
Universitetskanslersämbetet anser att det vore bättre att insatserna på detta område sker genom »hjälp tll självhjälp» till Folkrörelsernas arkivförbund, varvid stödet bör utformas så att förbundet självt får göra erforderliga avvägningar mellan olika aktuella ändamål. |
Landsarkivet i Östersund varnar för att man genom det föreslagna statliga stödet endast kommer att vidmakthålla redan befintliga arkiv. Landsarkivet i Göteborg avstyrker av ekonomiska skäl förslaget om konsultverksamhet samt förordar ett kraftigt höjt reservationsanslag till riksarkivets rådgivande niimnds förfogande och en närmare anknytning av stödet till landsarkivarieorganisationen. Det sistnämnda förslaget framförs också av landsarkivet i Uppsala.
Folkrörelsernas arkivförbund framhåller att det väsentliga är, att folkrörelserna ges möjlighet att själva lösa sina arkivfrågor samt hemställer att utredningens förslag inte läggs till grund för beslut. Förbunden anser att löner till de regionala verksamheterna borde betalas av kommuner och landsting. Arkivförbundet har utarbetat ett alternativt förslag, enligt vilket det statliga stödet i sin helhet skulle kanaliseras via arkivförbundet. Konsultverksamhet föreslås bli organisatoriskt knuten till arkivförbun-
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 52
det, som i övrigt bör ges medel för att bygga ut sin verksamhet i form av kurser, inventeringar och utgivande av handböcker. Arkivförbundets
förslag stöds av Landsorganisationen, Sveriges riksidrottsförbund, Folk-
bildningsförbundet samt Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk.
Folkrörelsearkivdepåerna i Eskilstuna, Borlänge, Umeå och Luleå samt Arbetarrörelsearkivet i Sundsvall har inkommit med skrivelser vari utredningsförslaget förordas.
Flera instanser betonar vikten av inventeringsverksamheten och anser att medlen härtill borde vara större än vad som föreslagits i utredningen. Några myndigheter pekar även på att stödåtgärderna borde omfatta samtliga enskilda arkiv och inte bara folkrörelsearkiven.
Riksarkivet
1. Löne- och prisomräkning 1 449 942 kr.
2. Den av riksarkivet år 1965 föreslagna organisationsplanen för
ämbetsverket har till stor del genomförts. Riksarkivet föreslår att den återstående delen av planen nu genomförs. Inom första byrån bör en utbildnings- och publiceringssektion inrättas. Vid sektionen behövs en förste arkivarie och en kontorist (+119 710 kr.).
3. Vid andra byrån erfordras enligt 1965 års förslag en arkivarie för det alltmer arbetstidskrävande utrednings- och utvecklingsarbetet samt en amanuens och en assistent för service åt myndigheterna. För att riksarkivet skall kunna motta domstolarnas renovationer behövs ett kvalificerat biträde. (+210 791 kr.)
4 Administrativa avdelningen föreslås få en biblioteksassistent och ett kvalificerat biträde. En kontorist med halvtidstjänst vid heraldiska sektionen bör ersättas med en heltidsanställd kon-
torist. (--103 454 kr.)
5. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 inrättas en redovisningscentral och ett revisionskontor vid riksarkivet. Till dessa begärs två byrådirektörer, två byråassistenter, två kvalificerade biträden, tre biträden samt medel till automatisk databehandling, inredning och utrust-
ning. Medel för den personal som förberett inrättandet av redovisnings-
centralen och revisionskontoret faller bort. (+492 213 kr.)
6. Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum, vilket inne-
varande budgetår erhåller bidrag till sin verksamhet från anslaget Bidrag
till vissa arkiv och museer, har i skrivelse anhållit att riksarkivet skall överta ansvaret för pressarkivets vård och fortsatta verksamhet. Riks-
arkivet tillstyrker förslaget och begär för detta ändamål en arkivarie och en assistent samt vissa expensmedel (-—125 017 kr.).
7. Riksarkivet har i sin utredning angående folkrörelscarkivens ställning och framtida organisation funnit att folkrörelsearkiven på väsentliga punkter har behov av hjälp från det allmännas sida. Medel
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 53
begärs med hänsyn härtill för konsultverksamhet vid riksarkivet, lönebidrag till föreståndare för länsdepåer och vissa mindre depåer. Medel behövs också för tillfälliga bidrag till andra depåer. Dessutom begärs en ökning av medlen till inventering av enskilda arkiv. (+392 586 kr.)
8. Under posten Expenser begärs ett belopp av 15 000 kr. som
engångsanvisning för flyttning av slottsarkivet.
Departementschefen
Folkrörelsernas bevarade handlingar är numera mycket uppmärksammade från forskningens sida och utgör ett omistligt material för studiet av hur vårt svenska samhälle av i dag vuxit fram, Samtidigt löper just
folkrörelsernas arkivalier f. n. stor risk att skingras och förstöras. Under senare år har på allt fler platser i landet tillkommit folkrörelsearkivdepåer, vilka i regel omfattar samtliga folkrörelseorganisationer inom
en viss ort eller ett helt län. Behovet av mer genomgripande insatser på detta område är emellertid stort.
Riksarkivet, som gjort en utredning om folkrörelsearkivens ställning och framtida organisation, framhåller vikten av statligt stöd till dessa
arkiv och föreslår att bidrag skall utgå till arvode till föreståndare vid
vissa större väletablerade folkrörelsearkivdepåer, i första hand sådana som omfattar län eller landskap och i andra hand depåer med mindre
verksamhetsfält. Övriga arkivdepåer föreslås kunna erhålla administra-
tiva bidrag till bl. a. arvode till korttidsanställd personal, inköp av hyllinredningar, kontorsmateriel m. m. Riksarkivets anslag till inventering
av enskilda arkiv föreslås bli höjt med 15 000 kr. Vidare föreslås att en
konsultverksamhet inrättas för service till arkivdepåer och organisatio-
ner i arkivfrågor.
Jag finner det i likhet med utredningen angeläget att stödja verksamheten vid folkrörelsearkiven. Enligt utredningsförslaget skall de statliga stödåtgärderna helt administreras av riksarkivet genom att bidragen till arkiven fördelas av riksarkivet och konsultverksamheten knyts till riksarkivet. Även om man i görligaste mån bör utnyttja den sakkunskap och de resurser som finns inom det statliga arkivväsendet anser jag det emellertid inte lämpligt att som föreslagits organisatoriskt helt inordna stödåtgärderna i riksarkivet.
Vid handläggningen av frågor rörande enskilda arkiv, dit även folk-
rörelsearkiven hör, uppkommer i många fall andra problem än vid avgörande av frågor som avser statliga och kommunala arkiv. BI. a. måste
hänsyn tas till de enskilda arkivägarnas intressen. Som stöd till riks-
arkivet i dess handläggning av frågor rörande enskilda arkiv inrättades år 1966 riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Nämnden, vars ledamöter utses av riksarkivet, har endast en rådgivande funktion. Genom att bygga vidare på den grund som här redan finns bör det vara möjligt
att erhålla ett lämpligt organ för vissa av de insatser som behöver göras
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 54
för folkrörelsearkiven. Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör få
vidgade uppgifter och ges även beslutande funktioner. Nämndens Icdamöter bör utses av Kungl Maj:t. Bland ledamöterna bör finnas företrädare för följande tre intressegrupper, nämligen det statliga arkivväsendet, de enskilda arkiven och forskningen. På den ombildade nämnden, som alltjämt bör vara knuten till riksarkivet, bör ankomma att pröva frågor om bidrag till folkrörelsearkiven av de medel som
under förevarande anslag beräknas för stöd till folkrörelsearkiven och
att handlägga ärenden som i övrigt avser stödåtgärder för dessa arkiv. Nämnden bör liksom hittills som rådgivande organ bistå riksarkivet i andra frågor som rör enskilda arkiv.
Som utredningen visat är det ett väsentligt behov för de små folkrörelsearkiven att få råd och service i arkivfrågor. Jag kan ansluta mig till det framlagda förslaget om konsultverksamhet vid riksarkivet. Personalen bör bestå av en arkivarie och en kontorist.
Beträffande formerna för bidragen till folkrörelsearkiven finner jag det mest angeläget att göra en insats för de redan existerande arkiv som har möjlighet att med hjälp av statliga bidrag snabbt kunna fungera tillfredsställande inom ett så stort område som möjligt samt att åstadkomma en intensifiering av inventeringsverksamheten. Bidrag bör därför enligt min mening utgå för kostnaderna för föreståndare i läns- eller
landskapsdepåer samt för inventering av enskilda arkiv. Bidraget till
arvode till depåföreståndare eller motsvarande bör kunna uppgå till högst 60 Z av lönen enligt löneklass A 26. Sådant bidrag bör kunna utgå till huvudman för depå vars verksamhet riktar sig till alla folkrörelser och som har län celler landskap till verksamhetsfiilt samt är den enda läns- eller landskapsdepån bland folkrörelsearkiven inom länet eller landskapet. Som villkor för bidraget skall i övrigt gälla att depån kan bedömas äga förutsättningar att utgöra en stabil organisation och att driva en ändamålsenlig verksamhet av betydande omfattning. Jag räknar f.n. inte med att andra folkrörelsearkiv än de utredningen angett skall komma ifråga för bidrag. För inventeringsverksamheten, vars betydelse framhållits i åtskilliga remissvar, har jag räknat med 40 000
kr. utöver det belopp som utgår innevarande budgetår.
Jag har beräknat medel till den omorganiserade nämnden för enskilda arkiv med sammanlagt 156 000 kr., varav 105 000 kr. är avsedda att utgå
i bidrag till arvoden till depåföreståndare och 51 000 kr. avser invente-
ring av enskilda arkiv samt arvoden till ledamöterna i nämnden för enskilda arkiv.
För konsultverksamheten har medel beräknats för en arkivarie och en kontorist samt för expenser.
Jag har vidare under detta anslag beräknat medel för en tjänst som
arkivarie för utrednings- och utvecklingsarbete (3) samt för den redovis-
ningscentral och det revisionskontor som skall inrättas vid riksarkivet
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 55
budgetåret 1972/73 med en personal bestående av två byrådirektörer,
en byråassistent samt två kvalificerade biträden och tre biträden i be-
fordringsgång. För automatisk databehandling av material i samband med verksamheten vid redovisningscentralen har jag beräknat 170 000 kr. Medlen för den personal som förberett redovisningscentralen faller
bort (5).
För flyttning av slottsarkivet i samband med ombyggnad har jag beräknat 15 000 kr. som en engångsanvisning (8). För inrednings- och utrustningskostnader i samband med inrättandet av redovisningscentralen och konsultverksamheten har jag beräknat 16 000 kr. samtidigt som en för innevarande budgetår uppförd cngångsanvisning om 25 000 kr. bortfaller.
Med hänvisning till vad jag här anfört och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 469 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag förordat i fråga om organisation av stödet till
folkrörelsearkiven m. m.,
2) till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 8 469 000 kr.
B 18. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m.
1970/71 Utgift 62 867 Reservation 67 075
1971/72 Anslag 80 000
1972/73 Förslag 83 000
Från anslaget bestrids kostnader för inköp av arkivalier och böcker till riksarkivet och landsarkiven, för riksarkivets publicering av källskrifter samt för konservering av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar vid landsarkiven. |
Riksarkivet
Anslaget föreslås bli höjt med 42 000 kr. Ökningen begärs bl. a. för att täcka uppkomna prisökningar och för att reproducera vissa skadade arkivhandlingar, främst från kyrkoarkiv. Genom att anvinda reproduktioner för utlåning kan man hindra ytterligare förslitning av de skadade handlingarna.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 3 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 83 000 kr.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementcet 58
I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv in-
går dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå samt svenskt visarkiv. Myndigheten har till uppgift bl. a. att samla in, bevara, bearbeta och publicera material om dialekter och folk-
minnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ortnamnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn samt samla in
och sammanställa svenskt vismaterial. Myndigheten leds av en av Kungl.
Maj:t tillsatt styrelse.
Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1971 åt styrelsen att utreda bl. a. hur organisationen av institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg skall utformas, varvid styrelsen skulle samråda med universi-
tetskanslersämbetet.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Styrelsen för Departements-
dialekt- och chefen
ortnamnsarkiven
samt svenskt
visarkiv Personal
| Handläggande personal | 24 | +3 | of. |
| Övrig personal | 14,5 38,5 | +0,5 +3,5 | of. of. |
Anslag
| Lönckostnader | 2 141 000 | +657 444 | +291 060 |
| Sjukvård | 5 000 | + 1000 | of. |
| Lokalkostnader | 334 000 | +109 360 | + 78 000 |
| Till styrelsens disposition | 46 000 2 526 000 | + 4000 +771 804 | + 2000 +371 000 |
Styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
1. Löne- och prisomräkning 395 000 kr.
2. Styrelsen, som samrått med universitetskanslersämbetet, föreslår att institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg omorganiseras till ett självständigt arkiv, ingående i myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Institutet är nu knutet till institutionen för nordiska språk vid universitetet i Göteborg och har till uppgift att uppteckna och bearbeta ortnamn och dialekter i Västsverige. Undersökningsområdet omfattar i fråga om ortnamnen Göteborgs och Bohus län samt i fråga om dialekter även delar av Dalsland. Institutet publicerar verket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Prefekten för institutionen för nordiska språk vid universitetet i Göteborg är chef för institutet. Institutets föreståndare innehar en personlig tjänst som universitetslektor. Föreståndaren fullgör hälften av sin arbetstid vid institutet och hälften vid universitetet i form av undervisning inom ämnesområdet nordiska språk. I övrigt finns vid arkivet en amanuens och en halvtidsanställd kansliskrivare. Det nya arkivet föreslås få
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 59
namnet dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg. Dess verksamhets-
område bör ha samma omfattning som det nuvarande institutet.
Det nya arkivets personal föreslås bestå av en föreståndare, en arki-
varie och ett halvtidsanställt biträde. Dessutom behövs medel till sak-
kunniga. (+193 987 kr.)
3. För att fullfölja det viktiga arbetet med katalogisering av dialekt-
och folkminnesarkivets i Uppsala stora samlingar föreslås en amanuens.
Till detta arkiv begärs också medel för att låta experter fullfölja under-
sökningar rörande uppländska, gotländska och estlandssvenska dialekter. (+81 648 kr.)
4. I utredningen om svenskt visarkiv (Ds U 1968: 7) föreslogs att fem tjänster skulle inrättas för akademiskt utbildad personal. Vid förstatligandet inrättades endast fyra sådana tjänster. Erfarenheten under det gångna verksamhetsåret har nu bekräftat att behov föreligger av det antal tjänster som föreslogs i utredningen. Medel begärs för ytter-
ligare en arkivarie vid svenskt visarkiv (+ 67 406 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 897 000 kr. Jag är f. n. inte beredd att ta ställning till styrelsens förslag om en omorganisation av institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: För-
valtningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 2 897 000 kr.
B 21. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insam-
lingsverksamhet m. m.
1970/71 Utgiftt 430 148 Reservationi 24 907 1971/72 Anslag! 519 000 1972/73 Förslag 552 000 ! Anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Insamlingsverksamhet m. m.
Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för arvoden till tillfälliga veten-
skapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenser.
Styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
Anslaget föreslås bli höjt med 191 000 kr. Av den begärda ökningen avser 40 000 kr. medel för tillfällig personal vid arkivet i Lund för det
merarbete som uppstått när arkivet i samband med omorganisationen även ålades insamling, bearbetning och publicering av ortnamnsmaterial. 30 000 kr. beräknas för insamlingsverksamheten vid det arkiv i Göte-
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 60
borg som styrelsen föreslår skall ingå i myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Vidare begärs medel till utrikes resor, kopiering, publikationstryck, flyttningskostnader och inlösen av visst material.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med 552 000 kr. En engångsanvisning om 5 000 kr. för inköp av inredning och utrustning vid umeåarkivet faller bort. Som jag tidigare anfört är jag f.n. inte beredd att ta ställning till en
omorganisation av institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göte-
borg. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1971/72 finns på reservationsanslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Insamlingsverksamhet m. m. bör föras över till det nya anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: In-
samlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 552 000 kr.
B 22. Riksantikvarieimbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 8518 232 1971/72 Anslag 8 671 000 1972/73 Förslag 11 033 000
Riksantikvarieämbetet är central myndighet för ärenden om forn-
och kulturminnesvård. Ämbetet är vidare tillsynsmyndighet för lands-
antikvarieorganisationen. Statens historiska museum har ett samlingsområde som omfattar föremål som belyser kulturutvecklingen i Sverige på det profana området fram till reformationen och på de kyrkliga och numismatiska områdena fram till nutiden. Inom det numismatiska om-
rådet samlas även föremål från andra delar av världen. Ämbetet och
museet har också till uppgift att sprida kunskap hos allmänheten om
landets kulturminnen.
Vitterhets-, historic- och antikvitetsakademiens förvaltningsutskott har hand om vissa uppgifter för ämbetet och museet, nämligen bl. a. att
inge anslagsframställningar till Kungl. Maj:t och att tillsätta vissa tjäns-
ter.
Inom riksantikvarieämbetet finns två avdelningar, fornminnesavdelningen och byggnadsminnesavdelningen. Till ämbetet är vidare provi-
soriskt knuten en kulturhistorisk byrå, som förts över från byggnads-
styrelsen i samband med dess omorganisation (prop. 1967: 64, SU 1967: 109, rskr 1967: 269). Inom museet finns fyra avdelningar, nämligen en för sten- och bronsåldern, en för järnåldern, en för medeltid och
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 61
nyare tid samt en för myntkabinettet. För ämbetet och museet gemen-
samt finns fem avdelningar, nämligen en för administrativa och kame-
rala frågor, en för bibliotek samt akt- och bildarkiv, en för tekniska frågor, en för pedagogiska frågor och en för tillsynen över landsanti-
kvarieorganisationen.
Målsättning och organisation för samhällets kulturminnesvård utreds f.n. av 1965 års musei- och utställningssakkunniga, som i övrigt har i uppdrag att utreda bl. a. hela det statliga och statsunderstödda museiväsendet (direktiv se 1968 års riksdagsberättelse s. 252 och 1966 års riksdagsberättelse s. 280).
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riksantikvarie- Departements-
ämbetet och chefen
statens historiska
museum Personal
Antikvarier, muscitjänstemän
| och handläggande personal | 55 | +1 | +! |
| Övrig personal | 80,5 135,5 | +1 +2 | +1 +2 |
Ansiag
Utgifter
| Lönekostnader | 6 684 000 +1 074 000 + 917 000 | ||
| Sjukvård | 14 000 + 4 000 + 4 000 | ||
| Reseersättningar | 211 000 + 55 000 + 19 000 | ||
| därav utrikes resor | 6 000 | +4 000 | of. |
| Lokalkostnader | 921 000 +1 225 000 1 342 000 | ||
| Expenser | 205 000 + 118 000 + 19000 | ||
| därav engångsutgifter | -— | +56 000 | — |
| Utställningar | 93 000 + 100 000 + 4 000 | ||
| Information | 70 000 + 60 000 + 3 000 | ||
| Fornminnesinventering | 322 000 + 148 000 + 33 000 |
Laboratoriet för radioaktiv da-
tering 148 000 + 56 000 + 14 000 Medlemsavgift till Centre In-
ternational d'Etudes pour la
Conservation et la Restaura-
tion des Biens Culturels i
Rom 18000 + 15000 + 7000
8 686 000 +2 855 000 +2 362 000 Uppbördsmedel
Textilkonservering 15 000 of. of.
Nettoutgift 8 671 000 +2 855 000 +2 362 000
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
1. Löne- och prisomräkning 2 234 000 kr.
2. Vissa grenar av myndighetens verksamhet har utvecklats så att arbetskraften blivit otillräcklig för arbetsmaterialets behandling, Härav har följt ärendebalans och otillräcklig service. Så är fallet beträffande skötseln av telefonväxeln, samt vissa expert, utredningsoch biträdesgöromål För att säkerställa verksamhetens behö-
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 62
riga gång behövs viss provisorisk förstärkning av arbetskraften
(-+160 000 kr.).
3. Vid riksantikvarieämbetet har funnits en för K. I. Anderson personlig tjänst som antikvarie i Ac 24. Denne har nu pensionerats. Behovet av arbetskraft vid byggnadsminnesavdelningen där Anderson tjänstgjorde
är fortfarande stort, varför ämbetet föreslår att personal med motsva-
rande arbetsuppgifter arvodesanställs (+—64 163 kr.).
4, För ekonomisk planering och uppföljning av utställningsverksamheten erfordras biträde åt museidirektören. Kostnaden härför beräknas
till 64 163 kr.
5. Arkivarbetaren S. Nyberg, som tjänstgör på ämbetets bildarkiv, uppfyller fordringarna för att erhålla en personlig tjänst. Han bör beredas sådan anställning, varvid kostnaden beräknas till 42 497 kr.
6. Sedan år 1964 har förste antikvarien W. Holmqvist med bibehållen lön varit befriad från arbetsuppgifterna i sin tjänst i Ao 30 för att leda det s.k. Helgöföretaget. Han har nu pensionerats, men leder alltjämt
företaget. Samtidigt som anvisningen till hans lön bortfaller bör medel
anvisas till hans arvodering (—52 943 kr.).
7. Ökningen av medlen till expenser innefattar engångsanvisningar för utbyte av kontorsmaskiner, inköp av mappskåp för kulturhistoriska byrån samt inköp av utrustning till registreringsfolografering för järnåldersavdelningen och myntkabincttet, Vidare begärs en engångsanvisning till kostnaden för tryckning av en reviderad förteckning över landets byggnadsminnesmärken.
8. Av den föreslagna medelsökningen till utställningar avser 10 000 kr. internationella utställningar, 40 000 kr. utställningar i museet och 40 000 kr. vandringsutställningar. Ett tidigare planerat borttagande av entréavgifterna bör anstå i avvaktan på förslag från 1965 års musci-
och utställningssakkunniga om organisationen av den framtida musei-
verksamheten.
9. Medlen till information bör höjas med 37 000 kr. för per-
sonal som sysslar med skolvisningar. Vidare föreslås en ökning med
5 000 kr. för ökad reklam i samband med museets utställningar och 10 000 kr. för information om ämbetets verksamhet.
10. Mcdlen till fornminnesinventering används för vissa kostnader för den inventering av landets fasta fornlämningar som behövs för att redovisa fornlämningarna på den ekonomiska kartan och samtidigt därmed upprätta en beskrivning över dem. Av den föreslagna ökningen avser 38 000 kr. kostnader på grund av ökat inventeringsom-
råde, 8 000 kr. extra arbetskraft för att påskynda tryckning av forn-
limningsregistret, 15 000 kr. granskning av nya fastighetsregisterbeteckningar och 10000 kr. upprättande av s.k. råtabeller för automatisk databehandling.
11. Verksamheten vid laboratoriet för radioaktiv date-
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 63
ring har under budgetåret 1970/71 haft en omslutning av 300 000 kr.
Utöver löneomräkning begärs en anslagsökning med 42 000 kr., för att laboratoriet skall kunna bedriva sin verksamhet i oförändrad omfattning. 12. Riksantikvarieämbetet, som har i uppdrag att representera Sve-
rige vid Rome Centre, begär 8000 kr. för bestridande av bl. a.
resekostnader och traktamenten för denna representation.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäliningen beräknar jag anslaget till
11 033 000 kr. Jag har därvid beräknat 35 000 kr. för anställande av
extra arbetskraft vid telefonväxeln (2). Vidare har jag beräknat ett be-
lopp av 57 000 kr. för biträde åt direktören vid statens historiska museum vid den ekonomiska planeringen och uppföljningen av utställnings-
verksamheten (4).
Samtidigt som medel bortfaller för en personlig tjänst, vars innehavare
avgått med pension, beräknar jag 64 000 kr. för en tjänst som anti-
kvarie vid byggnadsminnesavdelningen (3). För arvodering av W. Holmqvist, som pensionerats från sin tjänst som förste antikvarie, för fortsatt ledning av det s.k. Helgöföretaget har jag vidare beräknat 34 000 kr. Samtidigt bortfaller medel motsvarande hans hittillsvarande lön (6).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 11 033 000 kr.
B 23. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Under-
kåll och ökande av museets samlingar m. m.
1970/71 Utgift 290 083 Reservation 14 140 1971/72 Anslag 267 000 1972/73 Förslag 278 000
Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och ökande av museets samlingar och antikvarisk-topografiska arkivet, bokinköp och bokbindning samt inredning och utrustning av ämbetets och museets lokaler.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
1. Det för underhåll och ökande av museets sam-
lingar nu utgående beloppet av 80000 kr. bör räknas upp med
125 000 kr. bl.a. för att möjliggöra konservering av såväl nyinkomna
fynd som äldre föremålsbestånd. För bokinköp och bokbindning (nu 64 000 kr.) beräknas en ökning med 71 000 kr., varav 50 000
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 64 .
kr. hänför sig till en på tre år fördelad engångsanvisning. För inköp av bibliografier begärs en engångsanvisning av 10 000 kr. För vård och underhåll av antikvarisk-topografiska arkivet (nu 18 000 kr.) föreslås en ökning med 12 000 kr.
2. Museets medel för inlösen av sådana föremål, som enligt fornmin-
neslagen tillfaller kronan, är alltför begränsade. Museet upprepar ett tidigare förslag om att en ny anslagspost av 50 000 kr. förs upp i riks-
staten för detta ändamål.
3. För inredning och utrustning av ämbetets och museets lokaler (nu 105000 kr.) begärs en ökning med 38 000 kr. Medlen är avsedda bl. a. för ombyggnad av medeltidsavdelningens lokaler för textil-
samlingar, för fortsatt övergång till compactussystem för det magasinerade järnåldersmaterialet och för utrustning till myntkabinettet. Budget-
åren 1969/72 har anvisats engångsanslag om sammanlagt 180 000 kr. för en brandskyddsanläggning och för utbyte av brandfarligt materia!
i museet. För nästa budgetår begärs en engångsanvisning av 50 000 kr.
för fortsatt utbyte av brandfarligt material.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 11 000 kr. För den från brandskyddssynpunkt motiverade ombyggnaden i museet beräknar jag liksom under innevarande budgetår ett särskilt belopp av 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Un-
derhåll och ökande av museets samlingar m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 278 000 kr.
B 24. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård
och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla bygg-
nader
1970/71 Utgift 637 501 Reservation 23 987
1971/72 Anslag 674 000
1972/73 Förslag 701 000
Ur anslaget utgår bidrag till vård, undersökning och iståndsättning
av kulturhistoriskt värdefulla fasta fornlimningar och byggnader, inbegripet kyrkor, med undantag av statliga byggnadsverk som avses i 18 § kungörelsen (1920: 744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet (ändrad senast 1968: 739). Från anslaget utgår även ersättning till domänverkets fond för upplåten mark på Björkö.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 65
Stöd till kulturminnesvården utgår också av särskilda lotterimedel.
Under budgetåret 1970/71 fördelade Kungl. Maj:t sammanlagt 865 000 kr. som bidrag till restaureringsarbeten, inköp av fastigheter m. m.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
Anslaget föreslås bli höjt med 174 000 kr.
Medel begärs för intensifierade insatser för uppsättande av sevärd-
hetsskyltar vid vägar samt för fullföljande av ett aktivt utvecklingsarbete beträffande vården av fornlämningsområden (+65 000 kr.).
Medlen till de utredningar som riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet gör för ämbetets räkning bör ökas (415 000 kr.).
En uppräkning av medlen för oförutsedda arkeologiska undersökning-
ar är motiverad med hänsyn till kostnadsutvecklingen och till det starkt
ökade antalet undersökningar (+ 14 000 kr.).
För vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader begärs ökade medel på grund av prisstegringar och för att tillgodose kraven på bevakning och visning av minnesmärkena (473 000 kr.).
För att täcka andra prisökningar m. m. begärs ökade medel (+7 000 kr).
Departementsckefen
Anslaget bör höjas med 27 000 kr. Jag hemstiller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt vär-
defulla byggnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanrslag av 701 000 kr.
B 25. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Uppdragsverksamhet
1970/71 Utgift 4571 303 1971/72 Anslag 3 592 000 1972/73 Förslag 4 901 000
Anslaget används för att förskottera kostnader för sådana undersök-
ningar och utredningar som föranleds av lagen (1942: 350) om fornminnen (ändrad senast den 17 december 1971) och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eller enskild utförs av riksantikvarie-
ämbetet mot avgift. Av anslaget får tas i anspråk högst ett belopp mot-
Bb
3¶Riksdagen 1972. 1 saml. Nri1. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 66
svarande summan av de ersättningar som ämbetsverket erhåller av uppdragsgivarna.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riksantikvarie- Departements-
ämbetet och chefen
statens historiska
museum Personal Antikvariepersonal S of. of. Övrig personal 79,5 of. of.
84,5 of. of. Anslag Lönekostnader för extra tjäns-
temän 921 000 + 93 000 + 93000 Kostnader för övrig arbets-
kraft, maskinhyror m. m. 2230 000 +1 145 000 +1 145 000
| Kapitalkostnader m. m. | 41 000 of. of. |
| Centraladministration | 239 000 + 10000 + 10000 |
| Sjukvård | 1000 + 1 000 + 1 000 |
| Lokalkostnader | 70 000 + 40 000 + 40000 |
| Expenser | 90 000 + 20000 + 20000 |
3 592 000 +1 309 000 +1 309 000
Inkomster vid riksantikvarieimbetet för uppdragsverksamheten, som
redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verk-
samhet, beräknas för budgetåret 1972/73 till 4 901 000 kr.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
Under budgetåret 1969/70 ökade omfattningen av uppdragsverksam-
heten med ca 30 96. En avmattning av ökningstakten har nu inträtt. Den
föreslagna ökningen av kostnaderna för övrig arbetskraft är föranledd
av belastningssiffrorna för 1970/71. Kostnaderna för volymökningen
under 1969/70 har slagit igenom, vartill kommer löne- och prisomräkning. Genom konstruktionen av anslaget till uppdragsverksamhet innebär inte den erforderliga anslagshöjningen några ökade kostnader för
statsverket.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Riksantikvarileämbetet och statens historiska museum:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 4 901 000 kr.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 67
B 26. Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
1970/71 Utgift 2 021 687 1971/72 Anslag 2 080 000 1972/73 Förslag 2 260 000
Landsantikvarierna, som är anställda av olika organisationer med
kulturminnesvårdande uppgifter, skall inom sina distrikt vara riksantikvarieämbetets företrädare och inför ämbetet ansvara för kulturminnesvården inom området. Vidare har de uppgifter i fråga om den del av naturskyddet som avser skyddet av kulturlandskapet. Landsantikvarierna är i förekommande fall chefer för länsmuseerna. F. n. finns en landsantikvarie i varje län utom i Älvsborgs län som har två. I Gotlands län
finns förutom landsantikvarien en antikvarie.
Statsbidrag till avlönande av landsantikvarier och antikvarien på Got-
land utgår enligt bl. a. kungörelsen (1955: 317) angående statsbidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen (ändrad senast 1965: 167) med 90 92 av de kontanta avlöningsförmåner som tillkommer en på vederbörande ort stationerad statlig tjänsteman i löneklass A 30 resp. löneklass A 26. Till landsantikvarien i Borås utgår bidrag med två tredje-
delar av kontantlönen i löneklass A 26. Statsbidrag kan också medges
till en amanuens i varje landsantikvariedistrikt med 90 Z av lönen i löneklass A 22. Antalet distrikt med amanuens till vars lön bidrag kan
utgå bestäms av Kungl. Maj:t och uppgår nu till 23.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riksantikvarie- Departements-
ämbetet och statens chefen
historiska museum Personal Antikvariepersonal 49 of. of. Anslag Bidrag till avlöningar åt lands-
antikvarierna och deras
| amanuenser | 2 080 000 | -+180 000 | + 180 000 |
| Vidareutbildning av personal | — 2 080 000 | + 20000 +200 000 | — -+180 000 |
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
1. Kostnadsökningen på grund av generella höjningar av lönebeloppen i den statliga löneplanen utgör 180 000 kr.
2. Med hänsyn till de snabbt växlande förhållanden under vilka kul-
turminnesvården arbetar och med de många nya arbetsuppgifter som
ständigt tillkommer är en vidareutbildning nödvändig för personalen inom landsantikvarieorganisationen. För en konferens med föreläsningar beräknas ett belopp av 20 000 kr.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 68
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 260 000 kr.
B 27. Nationalmuseet: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 6 328 776 1971/72 Anslag 6 396 000 1972/73 Förslag 8 406 000
Nationalmuseet med östasiatiska museet är centralmuseum för konst och ansvarar för huvuddelen av statens konstsamlingar.
Inom nationalmuseet finns sju avdelningar, en för äldre måleri och skulptur, en för nutida måleri och skulptur samt fotografi (moderna museet), en för teckning och grafik, en för konsthantverk, en för slotts-
samlingar, en för konstbildning samt en för depositioner. Östasiatiska
museet har hand om samlingar av östasiatisk konst och konsthantverk, som anförtrotts museet. För museerna finns gemensamt kansli, bibliotek, arkiv, bildarkiv, teknisk anstalt och fotoateljé.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
National- Departements-
muscet chefen Personal Museitjänstemän och hand-
| läggande personal | 33 | +2 | of. |
| Övrig personal | 109 142 | +2,5 +4,5 | of. of. |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 4 564 000 + 889 000 + 640 000 | ||
| Sjukvård | 16 000 | of. | of. |
| Rescersättningar | 28 000 + 2000 + 2000 | ||
| därav utrikes resor | 5 000 | of. | of. |
| Lokalkostnader | 1270 000 -+-1 338 000 41 340 000 | ||
| Expenser | 271 000 + 35 000 + 18000 | ||
| därav engångsutgifter | -— | -+5 000 | — |
Utställningar, film- och konsertverksamhet 260 000 + 190 000 + 10000 Bidrag till Årsbok för svenska statens konstsamlingar 8 000 of. of.
6 417 000 +2 454 000 +2 010 000 Uppbördsmedel Tavelkonservering 20 000 of. of. Ersättning för värme och belysning i uthyrda lägenheter 1 000 of. of.
Nettoutgift 6 396 000 +2 454 000 +2 010 000
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 69
Nationalmuseet
I sin anslagsframställning för innevarande budgetår aktualiserade
nationalmuseet frågan om moderna museets avskiljande från national-
museet. I avvaktan på förslag från 1965 års musei- och utställningssakkunniga rörande frågor som är övergripande för hela museiväsendet
har slutlig ståndpunkt ännu inte tagits till detta omorganisationsförslag.
För nästa budgetår har nationalmuseet koncentrerat sin anslagsfram-
ställning till att avse vissa förberedande förstärkningar inför en upp-
delning av museet på ett renodlat historiskt konstmuseum, nationalmuseet, och ett sam- och framtidsmuseum, moderna museet.
Av nationalmuseets anslagsberäkning framgår bl. a. följande.
1. Löne- och prisomräkning 2 067 000 kr.
2 Moderna museet behöver anställa extra arbetskraft för för-
söksverksamhet i syfte att nyorientera verksamheten inom bl. a. informationssektorn och den pedagogiska sektorn (+150 000 kr.).
3, Östasiatiska museets vetenskapligt utbildade personal behöver utökas med en intendent (469 000 kr.).
4. En personlig konservatorstjänst bör inrättas vid tekniska anstalten för museiassistenten John Einar Pettersson, samtidigt som hans nuvarande tjänst som museiassistent hålls obesatt (+8 000 kr.).
5. Medlen till utställningar, film- och konsertverk-
samhet har visat sig helt otillräckliga för hittills avsedda ändamål.
Med hänsyn härtill och till kraven på en förberedande nyorientering av
hela den utåtriktade verksamheten behöver anslagsposten förstärkas
(--160 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nationalmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 8 406 000 kr.
B 28. Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m.
1970/71 Utgift = + 811088 Reservation 4593 1971/72 Anslag 817 000 1972/73 Förslag 850 000
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 70
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
National- Departements-
museet chefen
Avdelningarna för äldre måleri
och skulptur, teckning och
grafik, konsthantverk samt
slottssamlingar 278 000 -+33 400 Avdelningen för nutida måleri
och skulptur samt fotografi
| (moderna museet) | 155 000 | 418 600 |
| Östasiatiska museet | 30 000 | + 3 600 |
| Biblioteket | 41 000 | + 4900 |
Inköp av svenska konstnärers
arbeten för moderna museet
och av modern svensk konst +553 000
för vandringsutställnings-
verksamhet 165 000 +19 800 Inköp av svenska konstnärers
arbeten för avdelningarna
för teckning och grafik samt
för konsthantverk 54-000 + 6500 Inköp av konst för deposition 62 000 + 7400 Inköp av fotografier, fotolitte-
| ratur m. m. | 12 000 | + 1400 |
| Till museets disposition | 20 000 817 000 | + 2400 +98 000 +33 000 |
Nationalmuseet
Med hänsyn till den fortgående prisstegringen på konstmarknaden
begärs en generell prisomräkning med 12 4.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
850 000 kr.
B 29. Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlandet
1970/71 Utgift 355 342 Reservation — 1971/72 Anslag 320 000 1972/73 Förslag 320 000
Anslaget används av nämnden för utställningar av svensk konst i ut- -
landet för direkta utställningskostnader och nämndens administrations-
kostnader.
Bb
Prop, 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 71
Nationalmuseet
Under budgetåret 1970/71 har nämnden deltagit i utställningar i bl. a. Danmark, Frankrike, Indien, Italien, Japan, Schweiz och Västtyskland. En betydande del av nämndens personella resurser har under innevarande budgetår lagts ned på att förbereda en utställning i Japan våren 1972. Kostnaderna för denna utställning, som utgör nämndens hittills största projekt, kommer också att i hög grad belasta budgetåret 1972/73.
Utgifterna för material och montering, liksom kostnaderna för resor och uppehälle för de utställande konstnärerna, blir allt större utgifts-
poster inom utställningarnas budgetramar. Kraven på arvodering av
konstnärer som anlitas av nämnden för olika projekt blir allt starkare.
Ett stigande antal konstnärer vänder sig till nämnden för att få ekonomiskt stöd till utställningar i utlandet.
Museet förnyar sin tidigare anhållan om anslag till en heltidsanställd
kommissarie, som skall hålla nämnden informerad om den internatio-
nella konstsituationen och ge impulser till lämpliga utställningar. Med hänsyn till den stora arbetsbördan för ordföranden i nämnden bör denne erhålla ett årsarvode om 10 000 kr. utöver nuvarande sam-
manträdesarvode.
Mot denna bakgrund föreslår museet en höjning av anslaget till
70 000 kr. (+150 000 kr.). Av höjningen utgör 35 000 kr. prisomräkning med 11 4.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i
utlandet för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 320 000 kr.
B 30. Livrustkammaren
1970/71 Utgift 1108 303 1971/72 Anslag 977 000 1972/73 Förslag 1169 000
Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, bevarar föremål från den forna arsenalen, de kungliga livrust-, kläd- och skattkamrarna samt hovstallet. Den har även till uppgift att bevara andra jämförliga
föremål av personhistorisk karaktär samt att fylla ett centralmuseums
funktion i fråga om vissa delar av det vapenhistoriska området.
Livrustkammaren leds av Nordiska museets nämnd som styrelse,
Kungl. Maj:t uppdrog den 9 juli 1970 åt byggnadsstyrelsen att projektera lokaler för livrustkammaren i Stockholms slott.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 72
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Livrust- Departements-
kammaren chefen
Personal
| Museitjänstemän | 3,5 | +1 | of. |
| Övrig personal | 25,5 29 | +1 +2 | of. of. |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 780 000 | +218 000 | + 103 000 | ||
| Sjukvård | 4 000 | of. | of. | ||
| Reseersättningar | 3 000 + 200 | + 500 | |||
| därav utrikes resor | 1000 | of. | of. | ||
| LT okalkostnader | 150 000 + 83 300 | + 56 000 | |||
| Expenser | 40 000 + 54 500 | + 2500 | |||
| Konserveringsverksamhet | 200 000 1177 000 | +356 000 | of. | +192 000 | of. |
Uppbördsmedel Konserveringsverksamhet 200 000 of. of.
Nettoutgift 977 000 +356 000 -+192 000
Livrustkammaren
1. Löne- och prisomräkning 189 000 kr.
2. Assistenten vid livrustkammarens kansli, som representerar kontinuiteten i det administrativa och sammanhållande arbetet, har genomgått statlig kanslistutbildning. En kanslisttjänst bör tillkomma vid kansliet, samtidigt som tjänsten som assistent hålls obesatt.
3. För dokumentation och registrering behöver den ve-
tenskapligt utbildade personalen förstärkas med en intendent. Samtidigt
bortfaller vissa medel som tidigare anvisats för amanuensgöromål
(+37 617 kr.)
4, Inflyttningen i Stockholms slott kräver för förberedande åtgärder med avseende på den utåtriktade verksamheten en halv arbetskraft i förste intendents ställning (+43 242 kr.).
5. Eftersom livrustkammaren redan nästa budgetår får tillgång till magasins- och förrådslokaler i norra Logårdsflygeln, måste en tjänst som museitekniker tillkomma redan detta budgetår (+36 218
kr.). 6. För att Jlivrustkammaren skall kunna fullgöra sin publice-
ringsverksamhet i anslutning till nyuppställningen av samlingarna i slottet erfordras en medelsanvisning av 30 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Livrustkammaren för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 169 000 kr.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 73
B 31. Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgilt 5 098 392 1971/72 Anslag 5 208 000 1972/73 Förslag 7 502 000
Naturhistoriska riksmuseet är naturvetenskapligt centralmuseum. Dess
verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö.
Inom museet finns två avdelningar, en museiavdelning och en forskningsavdelning. Museiavdelningen handlägger även administrativa ärenden.
För museet finns en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Naturhistoriska Departements-
riksmuseet chefen Personal
| Handläggande personal | 38 | + 3,5 | +2 |
| Övrig personal | 44,5 82,5 | +16 +19,5 | 42 +4 |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 4 308 000 -+1 355 000 + 513 000 | |
| Sjukvård | 10 000 | of. of. |
| Resecrsätltningar | 52 000 + 20000 + 5 000 | |
| Lokalkostnader | 750 000 41 514 000 +1 465 000 | |
| Expenser | 90 000 + 18000 + 9 000 | |
| Geokronologiska laboratoriet | — | — -+ 300 000 |
5 210 000 -+2 907 000 +2 292 000 Uppbördsmedel Ersättning för bränsle m. m. 2 000 — 2 000 - 2 000
Nettoutgift 5 208000 ++—+2909000 = +2294000
Naturhistoriska riksmuseet
1. Löne- och prisomräkning 2 004 000 kr.
2. För utbyggnad av den tekniska utställningsverksamheten samt för rationalisering av administrationen vid museet behövs en hantverkare, en dekorationsassistent, en expeditionsvakt och ett biträde för kontorsgöromål åt prefekten. Dessutom behövs en uppräkning av anslaget för expertis och tillfällig arbetskraft vid museiavdelningen. (+187 800 kr.)
3. Vid museciavdelningen föreslås en halvtidstjänst som intendent för
geologi och en intendent för rationalisering och utbyggnad av informa- -
tionsverksamheten (+107 404 kr.). 4. För förstärkning av den systematiska botaniken fordras en biträ-
dande professur 1 botanik (490 917 kr.).
5. För rationalisering av och ökad precision vid insamling och katalogisering av material behövs en statistiker/dataexpert (+78 284 kr.).
Bb 3" Riksdagen 1972. I saml. NrI1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 74
6. För att befria den universitetsutbildade personalen från för dem okvalificerade arbetsuppgifter och för uppordning av samlingarna fordras medel för biblioteksservice, en konservator till sektionen för verte-
bratzoologi samt en museiassistent till var och en av sektionerna för
paleozoologi, botanik och mineralogi. (+ 196 812 kr.) 7. En teknisk biträdestjänst som bekostas av statens naturvetenskapliga forskningsråd bör föras över till museets stat. Tre personliga tjänster
föreslås för personer som f.n. avlönas av arbetsmarknadsstyrelsen. (+-144 872 kr.)
Musect har i särskild skrivelse föreslagit att den ledigblivna professuren i mineralogi vid museet återbesätts med ändrad ämnesbenämning.
En viss samordning av verksamheten vid museets sektion för mineralogi, det geokronologiska laboratoriet och laboratoriet för radioaktiv datering har ägt rum de senaste åren. Driften av det geokronologiska laboratoriet bekostas f.n. i huvudsak av styrelsen för teknisk utveckling, medan
laboratoriet för radioaktiv datering drivs med bl. a. medel från anslagen
till riksantikvarieämbetet och Stockholms universitet. Museet framhåller
att erfarenheterna av denna samordning är gynnsamma. Museet pekar här på möjligheten till en organisatorisk samordning under museet av de tre enheterna och föreslår att den nuvarande professuren återbesätts med benämningen mineralogi med isotopgcologi.
Departementschefen
Jag finner den av musect skisserade samordningen mellan sektionen
för mineralogi vid musect, det geokronologiska laboratoriet och laboratoriet för radioaktiv datering lämplig. Det bör uppdras åt muscet att, efter samråd med berörda parter, inkomma med förslag till organisation av de tre enheterna. Med hänsyn härtill förordar jag dels att professuren i mineralogi vid museet i samband med återbesättande ändras till professur i mineralogi och isotopgeologi, dels att bidrag till driften av det geokronologiska laboratoriet utgår med medel från detta anslag. För nämnda bidrag beräknar jag 300 000 kr. Med hänvisning till vad jag här anfört och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 502 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av professuren
i mineralogi i enlighet med vad jag förordat i det föregående, 2) till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 7502 000 kr.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 75
B 32. Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m.
1970/71 Utgift 598 897 Reservation 17 968
1971/72 Anslag 609 000
1972/73 Förslag 633 000
Naturhistoriska riksmuseet
Nuvarande anslag är fördelat med 191 000 kr. på museiavdelningen och 418 000 kr. på forskningsavdelningen. En omläggning av museiavdelningens olika utställningslokaler medför stora kostnader för nedmontering av nuvarande utställningar och för nyanskaffning av monterutrustning samt biologiskt och pedagogiskt material. Verksamheten med tillfälliga utställningar ger möjligheter till försöksverksamhet under ombyggnadsperioden. Museet räknar också med att även i fortsättningen
kunna redigera om de tillfälliga utställningarna till vandringsutställningar. Försöksverksamheten i samband med utställningarna samt ut-
byggnaden av undervisningen vid museet kräver ett fortsatt anskaffande av olika AV-hjälpmedel. Konservators- och dekorationsateljéernas ma-
skinella och instrumentella utrustning måste fortlöpande kompletteras. Kostnaderna för nämnda ändamål uppgår till sammanlagt 226 000 kr.
Av museets inkomster från inträdesavgifter och försäljning beräknas 26 000 kr. kunna användas för utställningsändamål. Därutöver fordras en ökning av anslaget med 9 000 kr.
För upprustning av forskningsavdelningens instrumentbestånd krävs ytterligare 141 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 24000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 633 000 kr.
B 33. Statens sjöhistoriska museum; Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 3 464 772 1971/72 Anslag 3 407 000 1972/73 Förslag 4013 000
Statens sjöhistoriska museum är centralmuseum på det sjöhistoriska
området. Det har till uppgift att främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfartens och det svenska skeppsbyggeriets verksamhet och utveckling genom tiderna. Inom museet finns två
avdelningar, en utrednings- och museiavdelning samt en visnings- och
informationsavdelning. Förstnämnda avdelning är uppdelad på fyra sektioner, nämligen en för sjöhistorisk undersökning, en för varv, sjöfart
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 76
och örlog, en för regalskeppet Wasa med konserveringsanläggning och
en för uppgifter av teknisk karaktär. Vidare finns en sektion för admi-
nistrativa och kamerala arbetsuppgifter.
Museet leds av en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens Departements-
sjöhistoriska chefen
museum Personal Muszseitjänstemän 15 +2 of. Övrig personal 38 of. of.
53 +2 of. Anslag
| Lönekostnader | 2302 000 | +635 000 | + 367 000 | ||
| Sjukvård | 92 000 | of. | oc. | ||
| Reseersättningar | 18 000 | + 3 000 | + 2000 | ||
| därav utrikes resor | 2 000 | of. | of. | ||
| Tokalkostnader | 991 000 | -+2490 000 | +230 000 | ||
| Expenser | 87 000 3 407 000 | + 13 000 +891 000 | + 7000 +606 000 |
Statens sjöhistoriska museum
1. Löne- och prisomräkning 604 000 kr.
2. Vården och bearbetningen av museets arkiv har blivit eftersatt på grund av brist på arkivutbildad personal. Museet föreslår inrättande av en amanuenstjänst (+53 092 kr.).
3. För museets bibliotek föreslås en amanuens, som bl, a, skall handha accessionen och biträda forskare (-+53 092 kr.).
4, Personliga tjänster föreslås inrättade för i arkivarbete sysselsatta personer. Medel begärs för materialkostnader för arkivarbeten. (+177 000 kr.)
5. För fältarbeten och fortsatt inventering av landets maritimhistoriska samlingar erfordras ökade medel till resor (-+2 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sratens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 4013 000 kr.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementcet TI
B 34. Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
1970/71 Nettoinkomst +78 892 Reservation 412 650 1971/72 Anslag 1 000
1972/73 Förslag 1000
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
sjöhistoriska — PA aeten
museum Personal
| Museitjänstemin | 2 | —1 | —1 |
| Övrig personal | 12 14 | of. —1 | of. -—1 |
Anslag Utgifter Museet: vård och nyanskaff-
ning, utställningsverksamhet
samt inköp för försäljning 109 000 +12 000 + 12 000 Wasavarvet: konservering och
restaurering, visnings- och
utställningsverksamhet, = in-
köp för försäljning 1079 000 465 000 34-65 000 Tillbyggnad av Wasas ponton-
| hus | 90 000 | of. | of. |
| Övriga utgifter | 32 000 1 310 000 | +13 000 -+90 000 | +13 000 +20 600 |
Uppbördsmedel Inkomster vid museet 80 000 410 000 +10 000 Inkomster vid Wasavarvet 1229 000 + 80 000 +80 090
Nettoutgift 1 000 of. of.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstillningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsan-
slag av 1000 kr.
B 35. Etnografiska museet
1970/71 Utgift 1210 489
1971/72 Anslag 1213 000
1972/73 Törslag 1532 000
Etnografiska museet är centralmuseum på sitt område och skall främja intresset för, kunskapen om samt forskningen rörande främmande kul-
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 78
turer, framför allt utomeuropeiska. Museet leds av en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Etnografiska Departementsmuseet chefen
Personal
| Museitjänstemän | 7 | +2 | of. |
| Övrig personal | 12 19 | +1 +3 | of. of. |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 912 000 | +370 000 | 4109 000 |
| Sjukvård | 1 000 | of. | of. |
| Reseersättningar | 11 000 | + 16 000 | + 1000 |
| Lokalkostnader | 198 000 | +208 000 | 24-203 500 |
| Expenser | 75 000 | + 48 000 | + 4000 |
Underhåll och ökande av sam-
lingarna 18 000 + 10000 + 1500
1215 000 +652 000 +319 000 Uppbördsmedel Publikationer 2 000 of. of.
Nettoutgift 1 213 000 4652 000 +319 060
Etnografiska museet
1. Löne- och prisomräkning 403 000 kr.
2. Museidirektörstjänsten, som inrättades år 1966 vid en omorganisation av museet, är en extra tjänst i Cg 1. Museet finner det angeläget att den organisation som skapades år 1966 nu befästs genom att museidirektörstjänsten görs ordinarie.
3. Medel begärs för en tjänst som förste intendent för att biträda museidirektören i den utåtriktade verksamheten (-+86 483 kr.).
4, För att påbörja ett nödvändigt organisatoriskt uppbyggnadsarbete och för att trygga nyrekryteringen till högre vetenskapliga tjänster behövs en amanuens. Museet har hittills saknat fast anställd personal för
vakthållning m. m. i utställningslokalerna. För dessa uppgifter föreslås
en museivakt. (+89 310 kr.)
5. För att museet aktivt skall kunna ägna sig åt utställningsverksam-
het och publikservice och för att museets vetenskapliga personal skall
kunna bedriva fältforskning behövs ökade medel till resor (+15 000 kr.).
6. Medel begärs för inköp av material för utställningsverksamheten
(-+15 000 kr.). 7. För annonsering och reklam för den utåtriktade verksamheten samt för fotomaterial behövs ytterligare medel (-+16 000 kr.).
8. Antalet äldre föremål av god kvalitet minskar snabbt. Det är därför viktigt att i tid kunna fylla luckor i samlingarna. Museet bör också anskaffa modernt material, som belyser kulturpåverkningar och nutida
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 79
förhållanden. Mot denna bakgrund föreslås ökade resurser för underhåll och ökande av samlingarna (10 C00 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Etnografiska museet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 532 000 kr.
B 36. Medelhavsmuseet
| 1970/71 Utgift | 359 989 |
| 1971/72 Anslag | 413 000 |
| 1972/73 Förslag | 497 000 |
Medelhavsmuscet inrymmer samlingar, som belyser den antika konstoch kulturutvecklingen inom medelhavsområdet och Frimre Orienten. Museet står till viss del under inseende av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förvaltningsutskott och riksantikvarieämbetet. .
Medelhavsmuseet är uppdelat i en grekisk-romersk och en egyptisk avdelning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Riksantikvarie- Departements-
ämbetet chefen Personal
| Muscitjänstemän | 3 | +1 | of. |
| Övrig personal | 3 | +1 +2 | ot. of. |
Anslag
| Lönekostnader | 307 000 | +160 000 | 43-31 000 | ||
| Sjukvård | 600 | of. | of. | ||
| Lokalkostnader | 57 400 | + 46 000 | +48 000 | ||
| Expenser | 38 000 + 16 000 | + 4500 | |||
| därav engångsutgifter | -— | +2 000 | — | ||
| Ökande av samlingarna | 10 000 413 000 | + 10000 +232 000 | + 500 +84 000 |
Riksantikvarieämbetet
1. Löne- och prisomräkning 81 000 kr.
2. Till den grekisk-romerska avdelningen behövs en intendent bli. a. för att biträda museichefen, som även är avdelningens föreståndare och saknar akademiskt skolat biträde (66 000 kr.).
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 80
3. För katalogisering och vård av bildarkivet begärs ett museibiträde
(+33 000 kr.). 4, Ytterligare medel behövs för förstärkt vakthållning, förlängt öppet-
hållande av den egyptiska avdelningen samt för utökad utställningsverksamhet (+42 000 kr.).
5. För att möjliggöra väsentliga kompletteringar och nyförvärv till samlingarna begärs ytterligare medel (-+10 000 kr.).
Departementschefen
Genom beslut den 12 november 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt bygg-
nadsstyrelsen att i samråd med riksantikvarieämbetet utföra tillbyggnad
och restaurering av Oxenstiernska Malmgården i Stockholm. Ifrågavarande arbeten syftar bl. a. till att sammanföra medelhavsmuseets loka-
ler inom en byggnad.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Medelhavsmuseet för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 497 000 kr.
B 37. Skoklosters slott
1970/71 Utgift 1190 495 1971/72 Anslag 1118 000 1972/73 Förslag 1231 000
Skoklosters slott och samlingar inköptes av. staten år 1967 (prop. 1967: 63, SU 1967: 80, rskr 1967: 192). Verksamheten vid Skoklosters slott leds f. n. av en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Denna har
ansvaret för förvaltningen av slottet samt har att göra upp planer över
hur slottets samlingar skall sättas i stånd och att i samråd med 1965 års musei- och utställningssakkunniga utreda frågan om hur verksamheten
på längre sikt skall ordnas.
Kungl. Maj:t har för budgetåren 1969/72 anvisat sammanlagt
1 400 000 kr. av särskilda lotterimedel för konservering av slottets sam-
lingar.
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73
Styrelsen för Departements-
Skoklosters chefen
slott Personal Museitjänstemän 6 of. of. Övrig personal 5 +1 of.
uu +1 of.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 81
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 548 000 + 91 000 | + 60 000 | |||
| Styrelsearvoden | 37 000 | + 15 000 | + 15000 | ||
| Sjukvård | 1 000 | of. | of. | ||
| Reseersättningar | 20 000 | of. | ol. | ||
| Lokalkostnader | 537 000 | + 31 200 | + 32 000 | ||
| Expenser | 100 000 1 243 000 +148 000 | + 10800 | + 6 000 -+113 000 |
Uppbördsmedel Entréavgifter m. m. 125 000 of. of.
Nettoutgift 1118 000 +148 000 +113 000
Styrelsen för Skoklosters slott
1. Löne- och prisomräkning 115 000 kr.
2. För att registreringen av slottets samlingar skall kunna fullföljas enligt planerna, behövs en kontorist (+33 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Skoklosters slott för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 1 231 000 kr.
B 38. Bidrag till Nordiska museet
1970/71 Utgift 7517 568 1971/72 Anslag 6 928 000 1972/73 Förslag 8 037 000
Nordiska museet är ett kulturhistoriskt centralmuseum med ett samlingsområde som — med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer — omfattar föremål som använts i Sverige efter år
1500. Museet är en stiftelse men staten har hela det ekonomiska ansvaret
för museet. Ledamöterna i stiftelsens styrelse, Nordiska museets nämnd, utses av Kungl. Maj:t.
Nordiska museet har sju avdelningar, nämligen tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning, en undervisningsavdelning, en av-
delning för bibliotek och arkiv samt en administrativ avdelning. Till museet hör institutet för folklivsforskning och Julita gård.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 82
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nordiska Departements-
museet chefen
Personal Museitjänstemän och hand-
| läggande personal | 37,5 | +2,5 | of. |
| Övrig personal | 78,5 116 | +0,5 +3 | of. of. |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 4963 000 --1 095 000 + 860 000 | |||
| Utgående pensioner | 217 000 + 24000 + 24000 | |||
| Sjukvård | 20 000 | of. | of. | |
| Reseersättningar | 85 000 + 20000 -+ 6 000 | |||
| därav utrikes resor | 21 000 | of. | of, | |
| LT okalkostnader | 1122 000 + 253 000 + 211000 | |||
| Expenser | 585 000 + 135 000 + 31 000 | |||
| därav engångsutgifter | — | -+20 000 | — | |
| Underhåll av museets gårdar | 88 000 -- 18 000 + 3000 | |||
| Utställningar | 290 000 + 150 000 + 11000 | |||
| därav engångsutgifter | -— | +115 000 | — |
Underhåll och ökande av samlingarna 57 000 + 48 000 + 2 000 Reglering av underskott vid Julita 37 000 of. of. 7 464 000 +1 743 000 +1 1-8 000 Inkomster Entré- och visningsavgifter 131 000 - 92 000 + 9 000 Försäljning av böcker, fotomaterial m. m. 170 000 + 30000 + 30000 Fondavkastning och hyror 200 000 ot. of. Bidrag till undervisning och forskning m. m. 35 000 of. of. Nettoutgift 6 928 000 -+1 704 000 +1 109 000
Nordiska museet
1. Löne- och prisomräkning 1 142 000 kr.
2. Vid institutet för folklivsforskning bör en amanuens med halvtidstjänst ersättas med en heltidsanställd amanuens (-+26 546 kr.).
3. Personalen vid föremålsavdelningarna behöver förstärkas med en amanuens för lantbrukshistoriska samlingarna. Samtidigt kan vissa nu
anvisade arvodesmedel dras in. Vidare behövs en papperskonservator
och ett kontorsbiträde. Ett museibiträde och en arvodesanställd textil-
vårdare, båda med halvtidstjänst, bör ersättas med en heltidsanställd museiassistent. (-+131 297 kr.)
4. För att kunna rekrytera personal med tillräckliga kvalifikationer
begär museet att en personlig byråassistenttjänst vid undersökningsavdelningen vid innehavarens pensionering byts ut mot en amanuenstjänst. En assistenttjänst på övergångsstat vid avdelningen för bibliotek och arkiv bör vid innehavarens pensionering ersättas med en assistenttjänst. En biblioteksassistent med halvtidstjänst bör bytas ut mot en heltidsanställd biblioteksassistent. (+22 741 kr.)
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 83
5. För undervisningsavdelningen begärs medel till viss ytterligare personal och vid den administrativa avdelningen behövs en museivakt.
(+61 218 kr.)
6. För utförande av kulturhistoriska undersökningar samt för insamling av data och föremål begärs ökade medel för resor (+ 11 000 kr.>.
7. Till följd av ökat lokalinnehav behövs ytterligare medel till städkostnader och utvidgad bevakning (+67 000 kr.).
8. Ökningen av medlen till expenser innefattar en engångsanvisning för inköp av möbler till lektionsrum. Vidare begärs ökade medel till direkttelefoner, skrivmateriel och papper, marknadsföring av publikationer, provverksamhet med kassett-TV samt för att fullfölja och inten-
sifiera den kulturhistoriska nomenklaturundersökningen. (4-82 000 kr.)
9. Av de begärda medlen till utställningar avser 115000 kr. en engångsanvisning för jubileumsutställningar.
10. Ökningen av medlen till underhåll och ökande av samlingarna motiveras bl. a. med ökade kostnader för konservering av oljemålningar m. m, och för inköp av moderna textilier (+45 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 8 037 000 kr.
B 39, Bidrag till Tekniska museet
1970/71 Utgift 1472 255 1971/72 Anslag 1428 000 1972/73 Förslag 1959 000
Tekniska museet är centralmuseum på det tekniska området. Det skall
belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper
samt inom industrin.
Tekniska museet är en stiftelse till vilken utgår statligt driftbidrag. Enligt den stat som fastställts av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår täcker statsbidraget mer än hälften av utgifterna för driften. Inkomsterna
i övrigt härrör främst från entré- och visningsavgifter samt bidrag från näringslivet och museets vänförening. I stiftelsens styrelse, som består
av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:t godkände den 29 december 1970 ett avtal mellan televerket och Tekniska museet angående televerkets samlingar av historiska föremål och arkivalier, Telemuseum (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 84). Avtalet
innebär att samlingarna, som innehåller över 16 000 föremål samt vissa
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 84
journaler, deponerats hos Tekniska museet. Kostnaderna för skötseln av Telemuseum motsvaras enligt avtalet av ett anslag från televerket.
| 1971/72 | Beräknad ändring 1972/73 Tekniska Departements- museet | chefen | |
| Personal | | | ||
| Museitjänstemän | 8 | + 5 | +0,5 |
| Övrig personal | 26 34 | + 8 +13 | of. -+0,5 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 1256 500 + 912 000 | +228 000 |
| Utgående pensioner | 44 500 + 2 500 + 2500 | |
| Sjukvård | 4 000 + 1 000 + 1000 | |
| Reseersättningar | 15 000 + 3 000 | + 1000 |
| Lokalkostnader | 444 000 + 178 000 | +158 000 |
| Expenser | 312 000 + 65 000 | + 14 000 |
| Utställningar | 129 000 + 200 000 — 6500 | |
| Information | 47 000 + 33 000 | + 18000 |
Underhåll och ökande av
samlingarna 112 000 + 29 000 — 13 000 Tekniska museets kostnader
för Telemuseum . — + 12000 + 12 000 Reorganisation och förteckning
av arkivsamlingarna — + 150 000 — Teknikens historia — + 50 600 — Inventering av teknikhistoriska
minnesmärken m. m. — -+ 250 000 — Underskott för Teknoruma 45 000 + 140 000 -+100 000
2 409 000 +2 025 500 +515 000
Inkomster Entré- och visningsavgifter 130 000 + 10-000 + 10000 Publikationer m. m. 45 000 of. ot. Lokalhyror för huvudbyggna-
den 15 000 + 20000 + 20000 Kommunalt anslag för skol-
visningar 40 000 of. of. Anslag från televerket för
driften av Telemuseum 426 000 + 4 000 + 4000 Bidrag från näringslivet,
museets vänförening m. m. 325 000 — 50 000 — 50 000
Noettoutgift 1428 000 +2 041 500 +531 000
Tekniska museet
1. Löne- och prisomräkning 644 000 kr.
2. För att kunna upprätthålla verksamheten har museet sedan flera
år tillbaka anlitat extra personal, Inte minst med hänsyn till anställnings-
tryggheten är det angeläget att extra ordinarie tjänster inrättas för en
amanuens, en förste fotograf och två kansliskrivare (-++163 427 kr.)
3. En omsorgsfull planering och en fast ekonomisk administration kräver inrättandet av en byrådirektörstjänst vid centrala avdelningen.
Vidare begärs en assistent som skall handha bl. a; kontakter med in- och
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 85
utländska museer och institutioner, intern och extern information, personalärenden samt registrering. För att avhjälpa den akuta bristen
på personal för utskrifts- och expeditionsgöromål begärs medel för två
kontorsbiträden och en telefonist. (+236 771 kr.)
4, En tjänst som intendent vid föremålsavdelningen bör bytas ut mot en tjänst som förste intendent. Två amanuenstjänster begärs för dels
registrerings- och katalogiseringsarbete, dels visst fältarbete. För löpande underhåll av utställda föremål och exponat begärs en konservator och
en museitckniker. (+200 390 kr.)
5. För vård och underhåll av museets audiovisuella utrustning krävs
en AV-tekniker vid undervisnings- och informationsavdelningen. Vidare
begärs en amanuens vid samma avdelning. Ytterligare två museivakter
behövs. (-+161 746 kr.)
6. Museets omfattande arkiv är otillfredsställande ordnat. En syste-
matisk genomgång och förteckning av arkivmaterialet är nödvändig.
Medel begärs till en reorganisation av arkivet (+150 000 kr.).
7. För utarbetande av en lättillgänglig teknikhistorisk skrift Väl ståndsgrunden för användning i skolvisningarna begärs ett anslag av
50 000 kr. 8. För inventering av teknikhistoriska minnesmärken, föremål, arki-
valier etc. begärs 250 000 kr.
9. På grund av personalbrist har separatutställningar endast i ringa utsträckning kunnat anordnas. Medel begärs för två separatutställningar på temat Människan-miljön-tekniken (4200 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1959 000 kr. Jag beräknar därvid 40 000 kr. för biträde med planering och ckonomisk administration vid centrala avdelningen (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 1 959 000 kr.
B 40. Bidrag till Skansen
1970/71 Utgift 1775 331
1971/72 Anslag 1 829 000
1972/73 Förslag 2 148 000
Friluftsmuseet Skansen i Stockholm har till uppgift att i sin verksam-
het levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett centrum av
kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Till Skansen hör numera Biologiska museet. Skansen är en stiftelse med en
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 86
styrelse som består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter utses en av Kungl. Maj:t,
tre av Stockholms kommun och två av Stiftelsen Nordiska museet.
I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop.
1968: 46, SU 1968: 84, rskr 1968: 202) regleras frågor om bidrag till
Skansen under femårsperioden 1966—1970. Avtalet innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verk-
samhet vart och ett av åren 1966—1970 täcks till 40 36 av staten och
till 60 26 av kommunen. Då ny överenskommelse om bidrag ännu inte har träffats är avtalet efter år 1970 förlängt och gäller även under år 1972 samt följande år så länge det inte sagts upp. Ett villkor för driftbidraget är enligt avtalet att verksamheten drivs enligt en av Kungl. Maj:t och Stockholms kommunstyrelse fastställd stat samt av staten och kommunen antagna bestämmelser om stiftelsens förvaltning. Förutom
driftbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för
hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 40 56 av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar
såsom vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar, elektriska installationer m. m. Kommunen svarar för resterande 60 Z av kostna-
derna för dessa investeringar. Dessutom täcker kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.
På grundval av förslag från Skansen har Kungl. Maj:t och Stockholms
kommunstyrelse numera fastställt stat för år 1972. Enligt denna erford-
ras ett driftbidrag från statens sida som uppgår till 1756 000 kr., medan tillskottet från Stockholms kommun beräknats till 2 635 000 kr. Av det statliga bidraget har 776 000 kr. anvisats för första halvåret 1972. Som investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har Kungl. Maj:t anvisat 84 000 kr. för första halvåret 1972. Bidraget avser även Biologiska museet såsom ingående bland de kulturhistoriska byggnaderna. För att
täcka den statliga andelen av investeringsbidraget till gemensamma an-
läggningar under första halvåret 1972 har Kungl. Maj:t anvisat 65 000
kr. Beloppet har förutsatts avse i första hand bidrag till en ny impregne-
ringsanläggning.
Beräkning av driftunderskott för Skansen
1971 1972 1973
Stat Stat Skansens
| förslag Egna inkomster 5 073 000 5 415 000 5 544 000
därav inträdesavgifter och
| årskort | 2 750 000 | 3 205 0C0 | 3 400 000 | |
| Utgifter | därav löner, pensioner m. m. | 9 015 000 4 140 000 | 9 206 000 10 911 000 4 734 000 | 5 340 000 |
| Driftunderskott | ä därav Stockholms kommun | 3 242 000 1 577 000 2 365 000 | 4 2 1.000 2635 000 | 5 367.000 3 220 000 |
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 87
Statsbidragsberäkning
Andra halvåret 1972 och första halvåret 1973 Skansens Departementsförslag chefen
| Driftunderskott | 2 320 000 | 1 881 000 |
| därav andra halvåret 1972 | 1 246 000 | 9280 000 |
| därav första halvåret 1973 | 1074 000 | 901 000 |
Investeringsbidrag till kulturhistoriska bygg-
nader 429 000 168 000 Investeringsbidrag till gemensamma anlägg-
| ningar | 374 000 | 99 000 |
| Statsbidrag 1972/73 | 3 123 000 | 2 148 000 |
| Statsbidrag 1971/72 | 1 829 000 | 1 8292 000 |
+1 294 000 + 319 000
Skansen
Beträffande egna inkomster har höjningen av inkomsterna av inträdesavgifter och årskort motiverats av höjd entréavgift för vuxna under sommarsäsongen samt av ökat besökarantal under senare år. Vidare räknas med ökade hyresintäkter från turistbutik och restauranger samt inkomster från det nya impregneringsverket. I inkomstberäkningen har hänsyn också tagits till bl. a. borttagandet av de särskilda entréavgifterna till Björnbergen. Skansen framhåller att avspärrningen av Björnbergen hittills omöjliggjort en förnuftig planering av området för de nordiska djuren. En utbyggnad av varg- och lodjursanläggningen är redan igångsatt.
Vid beräkningen av utgifterna har beaktats merkostnaderna på grund
av de under förra året slutna löneavtalen. Beträffande posten löner och
pensioner m. m. har därjämte medel bl. a. beräknats för en verkmästare och en amanuens. Vidare har medel begärts för ökad program- och reklamverksamhet samt marknadsföring.
I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader begärs
ökade medel för åtgärder utöver sedvanligt årligt underhåll i vad avser Biologiska museet och Statarhuset.
Det för budgetåret 1972/73 beräknade beloppet för den statliga andelen av investeringsbidraget till gemensamma anläggningar innefattar bidrag till kostnader för bl. a. renovering av Hazeliusporten, inredning av Jlagerlokaler i Skånska Gruvan, projektering för ombyggnad av Novilla till informationslokaler samt anläggningar avseende vatten och avlopp, vägar och gångstigar m. m., som inte är att betrakta som sedvanligt underhåll.
Departementschefen
I anslutning till sin anslagsframstiällning för innevarande budgetår lade
Skansen fram förslag till riktlinjer för verksamheten på längre sikt. För-
slaget har vidarebehandlats i departementet, men staten och Stockholms
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 88
kommun har ännu inte nått fram till en långsiktig lösning. 1968 års avtal mellan staten och Stockholms kommun har därför ytterligare förlängts.
Den granskning som skedde före godkännandet av inkomst- och utgiftsstaten för år 1972 ledde till att det av stiftelsen föreslagna bidraget
till driftunderskott kunde minskas från 5 056 000 kr. till 4 391 000 kr. Beträffande egna inkomster har höjningen av entréavgifterna för vuxna
under sommarsäsongen och borttagandet av de särskilda entréavgifterna
till Björnbergen medräknats, Ökningen av antalet besökare har däremot
förutsatts bli mindre än vad Skansen beräknat. Genom uppräkning av ränteintäkterna har dock den av stiftelsen föreslagna summan egna inkomster kunnat godtas. På utgiftssidan har enbart räknats med löneoch kostnadshöjningar på grund av de under året slutna löneavtalen samt prisutvecklingen. Statens bidrag till att täcka underskottet beräknas till 1 756 000 kr. eller 179 000 kr. mer än i 1971 års stat. Driftunder-
skottet beräknas år 1973 öka med 117000 kr. jämfört med år 1972
främst beroende på löne- och kostnadshöjningarna.
Beträffande den statliga andelen av investeringsbidrag till gemensamma anläggningar för budgetåret 1972/73 har medel beräknats endast för anläggningsarbeten avseende upprustning av vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar m. m. I detta sammanhang kan
nämnas att arbetsmarknadsstyrelsen under år 1971 beviljat Skansen bi-
drag med 467 000 kr. för arbeten avseende bl. a. Hazeliusporten och Skånska Gruvan. Beräknat investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader, som staten enligt avtalet ensam skall svara för, avser även Biologiska musect. Arbetsmarknadsstyrelsen har därutöver anslagit 550 000 kr. för återuppförande av krogen Stora Gungan, Till sådana investeringar som kommunen ensam skall bekosta, nämligen uppförande av zoologiska anläggningar, har enligt vad jag inhämtat räknats med ett belopp om 525 000 kr. för år 1972. Jag har vidare erfarit att arbetsmarknadsstyrelsen för sådana anläggningar anslagit ett belopp av
2775 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Skansen för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 2 148 000 kr.
B 41. Bidrag till vissa museer och arkiv
1970/71 Utgift 1 824 320 1971/72 Anslag 2 376 000 1972/73 Förslag 2 308 000
Ur anslaget utgår f. n. bidrag till tio olika museer och arkiv.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 89
Följande institutioner har förutom bidrag från detta anslag budgetåret 1970/71 också erhållit bidrag av särskilda lotterimedel, nämligen
Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige 100 000 kr. för repara-
tion av vissa fastigheter inom kulturhistoriska museet i Lund, Arbetarrörelsens arkiv 83 000 kr. för iordningställande av nya arkivlokaler samt
Stiftelsen Musikhistoriska museet 35 000 kr. för anskaffande av en luft-
fuktighetsanläggning och för inredning av nya Jagerlokaler. Dessutom har för driften under innevarande budgetår sistnämnda museum tilldelats ytterligare 50 000 kr. utgående av det s. k. kulturmedelsanslaget.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Museet Departements-
tTesp. chefen
arkivet
1. Pressmuseet och pressarki-
| vet | 35 000 — 35 000 | of. |
| 2. Varbergs museum | 60 000 + 39 000 | of. |
| 3. Hallwylska museet | 140 000 + 110 000 | 4105 000 |
4. Kulturhistoriska museet i
Lund 250 000 + 591 000 + 13 000 5. Arbetarrörelsens arkiv 237 000 + 12000 + 12 000 6. Dansmuseet 296 000 + 224 500 + 95 000 7. Drottningholms teatermu-
seum 1 044 000 + 251 000 — 384 000 8. Carl och Olga Milles Li-
| dingöhem | 15 000 + 35 000 | of. |
| 9. Musikhistoriska museet | 258 000 + 874 000 + 91 000 | |
| 10. Thielska galleriet | 41 000 + 24000 2376 000 +2 125 500 | of. — 68 000 |
1. Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum
Föreningen anhåller i första hand om en omorganisation i enlighet
med ett i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t ingivet förslag, vilket innebär att museidelen läggs ned och föremålen fördelas på ifrågakommande andra museer, att arkivdelen med viss personalstab förs över till riksarkivet och där bildar en bibehållen enhet under namn Sveriges pressarkiv, att biblioteksdelen delvis utgallras och återstoden förs över till
riksarkivet. I andra hand begärs ett oförändrat bidrag om 35 000 kr.
Riksarkivet tillstyrker föreningens förslag om pressarkivets anknytning till riksarkivet och har i sin anslagsframstiällning för budgetåret
1972/73 begärt medel för att kunna ta över pressarkivet. Kungl. biblioteket tillstyrker föreningens förslag och anser det angeläget att biblioteket före utgallringen av föreningens bibliotek får ta del
av det till utgallring föreslagna materialet för att eventuellt tillgodose
skilda bibliotek i landet.
1965 års musei- och utställningssakkunniga twtillstyrker förslaget och
föreslår att museisamlingarna fördelas på ett sådant sätt att alltför
stor splittring undvikes. Även Stockholms kommun tillstyrker förening-
ens förslag.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 90
2. Varbergs museum
För att inte museet skall behöva skära ned sin verksamhet begärs medel till att täcka en tredjedel av kostnadsökningarna för löner, pensions- och försäkringsavgifter samt vissa lånekostnader. Den föreslagna
ökningen uppgår till 39 000 kr.
3. Hallwylska museet
Verksamheten vid museet fortsätter att öka. Samlingarna utnyttjas bl. a. av ett stort antal studerande, främst från konsthistoriska institutioner. Under sommarmånaderna har konserter och teaterföreställningar anordnats. Med hänsyn till denna ökade aktivitet föreslås en ökning av statsbidraget med 19 000 kr. För konservering av museiföremål enligt en uppgjord femårsplan begärs 5 000 kr.
4, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
Föreningen framhåller att Kulturhistoriska museet har karaktär av
riksmuseum och anser det nödvändigt att statsbidraget ökas kraftigt för att täcka de starkt stegrade driftkostnaderna. Främst har kostnaderna för löner och arbetsgivaravgifter stigit. Utan den begärda ökningen är det omöjligt att fortsätta verksamheten vid museet i samma omfattning som f.n. Föreningen har under senare år arbetat under mycket svåra
ekonomiska förhållanden och underskott har uppstått på driftbudgeten.
Föreningen begär därför för verksamheten budgetåret 1972/73 ett bidrag om 475 000 kr., vilket är en ökning med 255 000 kr. jämfört med innevarande budgetår samt ett belopp om 366 000 kr. som bidrag tiil täckande av underskott för tiden 1965—1971.
1965 års musei- och utställningssakkunniga
Den ekonomiska situation som Kulturhistoriska musect råkat in i föranleder allvarliga farhågor för framtiden. De sakkunniga anser att en ingående utredning av museets organisation, verksamhet och ekonomi bör göras och förklarar att de, sedan de avlämnat sina huvudförslag, är
beredda att under år 1972 påbörja en närmare utredning av detta slag.
Innan en slutlig lösning av museets problem nåtts bör statens bidrag inskränka sig till en ekonomisk insats som gör det möjligt att bibehålla museets verksamhet i oförändrad omfattning.
5. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
Med hänsyn till stiftelsens ökade utgifter främst för löner, begärs en
ökning av bidraget med 12 000 kr.
6. Stiftelsen Dansmuseifonden
Verksamheten vid Dansmuseet bör utvidgas och intensifieras, varför
medel begärs bl. a. för en heltidsanställd museichef, utökad utställnings-
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 91
verksamhet, iordningställande av kataloger samt för ökade hyreskostnader. Den begärda medelsökningen uppgår till 224 500 kr.
7. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
Drottningholms teatermuseum består av Drottningholms slottsteater, ett bibliotek och ett bildarkiv. Stiftelsen begär för nästa budgetår en ökning av statsbidraget med 129 000 kr. för föreställningsverksamhet (nu 439 000 kr.) och med 122 000 kr. för verksamheten i övrigt (nu 605 000 kr.). Den begärda ökningen är avsedd för automatiska lönehöjningar,
bokinköp och ökade lokalkostnader samt för anställande av en bibliotekarie på halvtid.
8. Stiftelsen Carl och Olga Milles” Lidingöhem
Stiftelsen framhåller att dess inkomster från försäljningen av repliker av Milles verk är mycket svåra att på förhand beräkna och bör därför
inte ingå i driftbudgeten utan i fortsättningen fonderas för att användas
främst till investeringsutgifter. Med hänsyn härtill begärs en ökning av statsbidraget.
9. Stiftelsen Musikhistoriska museet
Stiftelsen föreslår att tjänsten som föreståndare för museet, vilken nu är uppförd som personlig tjänst på personalförteckningen för Musikaliska akademien, i stället skall benämnas museichef och upphöra att vara
personlig. Museets personal bör få tryggare anställningsförhållanden och löneförmåner motsvarande dem som gäller vid liknande statliga institu-
tioner. Vidare begärs medel till personalförstärkning, bl. a. för att ersätta viss AMS-anställd personal som nu slutat, samt till ökade hyreskostnader, underhåll av samlingarna och vidgad utställningsverksamhet.
10. Stiftelsen Thielska galleriet
Med hänsyn till ökade driftkostnader bör bidraget höjas med 24 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
2 308 000 kr. Jag har därvid räknat med medel till avlöning av musel-
chefen vid Dansmuseet samt med medel för ökade hyreskostnader vid Hallwylska museet med 86 000 kr., vid Dansmuseet med 15 090 kr.,
vid Drottningholms teatermuscum med 21 000 kr. och vid Musikhistoriska museet med 66 000 kr.
För Drottningholms teatermuscum har jag under detta anslag beräknat medel för museets verksamhet utom i vad avser föreställningsverksamheten, För den sistnämnda verksamheten har medel beräknats under anslaget B 13. Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 922
Jag är f.n, inte beredd att ta ställning till Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseums förslag angående föreningens omorganisation.
Beträffande Kulturhistoriska musect har 1965 års musei- och utställ-
ningssakkunniga förklarat sig beredda att närmare utreda frågan om
museets verksamhet, organisation och ekonomi. Innan de sakkunniga
lagt fram förslag till lösning av dessa problem är jag inte beredd att ompröva principen om storleken av statsbidraget till museet. Jag har här räknat med en ökning av 13 000 kr. för höjda omkostnader.
År 1969 utredde kungl. biblioteket tillsammans med statskontoret på
uppdrag av Kungl. Maj:t hur den teater- och filmvetenskapliga biblio-
teksverksamheten i Stockholm skulle vara organiserad sedan filmhuset i Stockholm tagits i anspråk. I utredningen föreslogs bl. a. en personalorganisatorisk samordning mellan kungl. biblioteket, Stiftelsen Drott-
ningholms teatermuseums bibliotek och bildarkiv samt biblioteksverk-
samheten vid institutionen för teater- och filmvetenskap vid Stockholms
universitet. Vidare föreslogs att en samarbetsnämnd skulle inrättas med
representanter för samtliga berörda instanser. Remissopinionen var
emellertid delad beträffande möjligheterna att genomföra en gemensam organisation varför jag ansåg att frågan borde lösas provisoriskt genom att de berörda institutionerna, efter att ha flyttat in i filmhuset, där
skulle pröva formerna för en samordnad biblioteksverksamhet inom det
aktuella ämnesområdet. På grundval av vunna erfarenheter skulle frågan
senare kunna tas upp på nytt och berörda instanser anmodas att lämna
förslag till en Jångsiktig lösning av frågan om biblioteks- och dokumentationsservicen i filmhuset. Enligt vad jag nu inhämtat finns numera ett väl fungerande samarbetsorgan. Jag anser att denna organisation t.v. bör prövas och att något förslag i denna fråga således f. n. inte behöver läggas fram.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Bidrag till vissa museer och arkiv för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 2 308 000 kr.
B 42. Svenskt biografiskt lexikon
| 1970/71 Utgift | 526 564 |
| 1971/72 Anslag | 577 000 |
| 1972/73 Förslag | 662 000 |
Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon i enlighet med de rikt-
linjer som angetts i prop. 1962: 86 (SU 1962: 74, rskr 1962: 194).
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 93
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Svenskt Departementsbiografiskt chefen lexikon
Personal Redaktörer 5 +0,5 of.
Övrig personal 2 of. of.
7 +60,5 of. Auslag
Utgifter
| Lönekostnader | 518 000 + 99 500 | --68 000 | |
| Sjukvård | 1000 | of. | of. |
| Reseersättningar | 2 000 + 500 | of. | |
| Lokalkostnader | 21 000 + 7000 | + 7000 | |
| Expenser | 101 000 + 27 000 643 000 +13:4 000 | +22 000 +97 900 |
Uppbördsmedel Publikationer 66 000 + 12 000 +12 000
Nettoutgift 577 009 -+122 000 +85 000
Svenskt biografiskt lexikon
1. Löne- och prisomräkning m. m,. 87 500 kr. 2. Personalen behöver förstärkas med en halvtidsanställd amanuens (+27 000 kr.). 3. Medel begärs för bl. a. ökade författararvoden, anslag för forsk-
ning vid arkiv och bibliotek samt övertidstillägg (+19 500 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 662 000 kr.
B 43. Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 950 911 1971/72 Anslag 1030 000 1972/73 Förslag 1151 000
Stifts- och landsbibliotek finns i Linköping, Skara, Västerås och Växjö. De har till uppgift att förvara och tillhandahålla bibliotekens gamla bok-
och handskriftssamlingar. Vidare skall de tillhandahålla vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur. De fungerar samtidigt som länsbibliotek
1 de län där de är belägna.
Biblioteken leds av särskilda styrelser med bl. a. kommunala repre-
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 94
sentanter. Biblioteken står under tillsyn av kungl. biblioteket och — i fråga om verksamheten som länsbibliotek -— av skolöverstyrelsen.
På Kungl. Maj:ts uppdrag och med beaktande av vad departementschefen anfört i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 57) har statskontoret utarbetat och avlämnat en rapport Huvudmannaskapet för stifts- och landsbiblioteken. Rapporten har remissbehandlats och beredningen av den är ännu inte avslutad.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Stifts- och Departements-
landsbiblioteken chefen Personal Bibliotekariepersonal 12 of. of. Övrig personal 5 of. of.
17 of. of. Auslag Lönekostnader 9286 000 +118 500 + 119 000 Sjukvård 800 of. of. Expenser 43 200 + 4400 + 2000
1 030 000 +122 900 +121 000 Anm. I sammanställningen ingår endast personal för vilka kostnaderna täcks av medel från detta anslag. Härtill kommer den personal, framför allt assistenter och biträden, som avlönas genom anslag från kommuner och Jandsting. Vad beträffar anslag innefattar sammanställningen endast medel som utgår ur detta anslag. Dessutom utgår statsbidrag om högst 40 000 kr. ur anslaget Bidrag till folkbibliotek för länsverksamheten vid varje bibliotek.
Stifts- och landsbiblioteken
Löne- och prisomräkning 122 900 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 151 000 kr.
B 44. Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.
1970/71 Utgift 162 772 Reservation 543
1971/72 Anslag 163 000 1972/73 Förslag 163 000
Från detta anslag bestrids kostnader för bokinköp, bokbindning och
konserveringsarbeten vid stifts- och landsbiblioteken samt inventering och konserveringsarbeten vid Roggebiblioteket och domkyrkobiblioteket i Strängnäs.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 95
Stifts- och landsbiblioteken
Vart och ett av biblioteken begär en ökning med 48 000 kr. av sin
nuvarande medelstilldelning av 37 000 kr.
Kungl. biblioteket
Biblioteket understryker kraftigt behovet av en ökning av stifts- och landsbibliotekens anslag till bokinköp och bokbindning. Det är väsentligt att biblioteken kan bevaka vissa viktiga sektorer av den interna-
tionella bokutgivningen.
För konserveringsarbetena vid biblioteken i Strängnäs begärs oföränd-
rat 15 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
163 000 kr.
B 45. Inköp av vissa kulturföremål
1970/71 Utgift — 1971/72 Anslag 100 000 1972/73 Förslag 100 000
Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål beträffande
vilka risk föreligger att de kommer att föras ut ur landet och som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de behålls inom landet. Anslaget kan belastas med högre belopp än det som beräknats i riksstaten, under förutsättning att Kungl. Maj:t i efterhand anmäler medelsförbrukningen för riksdagen (prop. 1965: 58, SU 1965: 76, rskr 1965: 204).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Bb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet ' 96
c) ungdoms- och folkbildningsverksamhet
B 46. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
1970/71 Utgift 6 850 410 1971/72 Anslag 7 100 000 1972/73 Förslag 7 100 000
Ungdomsorganisation, som Kungl. Maj:t förklarat berättigad till statsbidrag, får enligt kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer statsbidrag till kostnader för central verksamhet och utbildning av ungdomsledare samt för sin lokala verksamhet. Statsbidrag utgår enligt kungörelsen endast till ungdomsorganisation, som har minst
3 000 medlemmar i åldern 12—25 år och som har lokalavdelning i minst
59, av landets kommuner. Som medlem räknas därvid inte enbart i Organisationens medlemsmatrikel registrerad medlem utan även den som under ifrågavarande redovisningsår deltagit i organisationens verksam-
het vid minst tio sammankomster.
Av anslaget fördelas 6,5 milj. kr. enligt bestämmelserna i kungörelsen i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Grundbidraget utgör 30 000 kr. för varje bidragsberättigad organisation. Det för rörligt bidrag till-
gängliga beloppet fördelas mellan organisationerna med hänsyn till deras
medlemsantal och geografiska spridning, varvid organisationerna tillgodoräknas s. k. vägningstal enligt en i kungörelsen införd tabell.
Från anslaget utgår 400 009 kr. som bidrag till kostnaderna för verksamhet inom speciella ungdomsgrupper eller till utveckling av nya verksamhetsformer. Skolöverstyrelsen fördelar dessa medel mellan de organisationer som får bidrag till central verksamhet.
Överstyrelsen får av anslaget disponera 200 000 kr., som skall för-
delas mellan organisationer, som inte erhåller bidrag enligt kungörelsen,
men som bedriver en verksamhet, vilken med hänsyn till omfattning och
inriktning bör erhålla statligt stöd.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen föreslår att bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet höjs med sammanlagt 1,4 milj. kr.
Ungdomsorganisationerna har för nästa budgetår hemställt om bidrag med sammanlagt 25 milj. kr. För att motsvara de ökade krav som ställs
på organisationernas centrala verksamhet måste de personella resurserna
successivt byggas ut. Överstyrelsen anser att det är angeläget att ökade medel ställs till förfogande för fördelning mellan de organisationer som erhåller bidrag enligt de generella bidragsbestämmelserna (+1 300 000 kr.).
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 97
Det belopp som överstyrelsen fördelar bland sådana mindre organisationer som inte erhåller stöd enligt de generella bidragsreglerna är otillräckligt. Allt fler organisationer söker bidrag ur dessa medel, som bör
höjas till 300 000 kr. (-1-100 000 kr.).
Föredraganden
Som inledningsvis angivits är den rörliga delen av bidraget till ungdomsorganisationens centrala verksamhet beroende av bl. a. organisationernas geografiska spridning i landets kommuner enligt en i bestäm-
ger denna skala numera en något annan effekt på fördelningen av bidraget mellan organisationerna än fallet var då den infördes. Som jag anförde redan då förslag om bidragssystemet lades fram (prop. 1965: 1 bil. 10 s. 121) ankommer det på skolöverstyrelsen att föreslå erforder- Jiga ändringar i beräkningsgrunderna, då förändringar i kommunindelningen ger anledning till detta. Om sådant förslag föranleder ändring av ifrågavarande skala ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta därom.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksam-
het för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 7 100 000 kr.
B 47. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
1970/71 Utgift! 15 003 922
1971/72 Anslag 17 500 000 1972/73 Förslag 17 500 600 " Anslaget Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår enligt kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.
Berättigade till statsbidrag för lokal verksamhet är dels de ungdomsorganisationer som enligt I $ i nämnda kungörelse förklarats berättigade att erhälla bidrag under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, dock med undantag för de organisationer som är samarbetsorgan för andra organisationer, dels Sveriges riksidrottsförbund och övriga organisationer med organisationsstöd under nionde huvudtiteln, vilka förut erhållit statsbidrag enligt kungörelsen (1954: 575) om statsbidrag till ungdomens fritidsverksamhet (upphävd genom 1971: 388).
På förslag av skolöverstyrelsen bestutar Kungl. Mai:t om hur stor del av anslaget som skall kunna fördelas mellan andra ungdomsorganisationer som tilldelas visst stöd för sin centrala verksamhet av medel som står till överstyrelsens förfogande.
Be
4 Riksdagen 1972. 1 saml. NrI«. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 98
Statsbidraget fördelas mellan organisationernas lokalavdelningar i förhållande till antalet bidragsberättigande sammankomster. Med sådan sammankomst förstås en av lokalavdelning planerad och anordnad sammankomst med minst fem deltagare i åldern 12---25 år som varat minst en timme. Bidraget utgår med 10 kr. för varje sammankomst. Om antalet sammankomster är så stort att det för bidrag tillgängliga anslagsbeloppet inte räcker till för ett bidrag om 10 kr. för varje sammankomst, skall bidraget per sammankomst nedsättas med vad som fordras för att det tiligängliga beloppet inte skall överskridas.
Skolöverstyrelsen
Det nya bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet kommer på grund av sin utformning och förenklade administration att
medföra en ökning av antalet sammankomster. Överstyrelsen uppskattar ökningen av antalet sammankomster under budgetåret 1972/73 till 150 000 och föreslår därför en höjning av anslaget med 1,5 milj. kr. till 19 milj. kr.
Statens ungdomsråd
Statens ungdomsråd har i skrivelse den 6 oktober 1971 redovisat sitt ställningstagande till resultatet av det utredningsarbete rörande det statliga stödet till fritidsverksamhet bland speciella ungdomsgrupper som utförts av en särskild av rådet tillsatt arbetsgrupp. Över arbetsgruppens förslag har rådet inhämtat remissyttranden från olika myndigheter och organisationer.
I sin skrivelse har statens ungdomsråd mot bakgrund av det nämnda utredningsmaterialet behandlat i huvudsak följande tre frågor, nämligen dels särskilda åtgärder för handikappad ungdom, dels särskilda åtgärder för invandrarungdom, dels slutligen vilken myndighet som bör vara tillsynsmyndighet för anslagen till ungdomsverksamhet.
Arbetsgruppen föreslog bl. a. att det lokala stödet till fritidsverksamhet med 10 kr. per sammankomst borde kompletteras med ett generellt extra stöd till sammankomster i vilka handikappad ungdom deltar. Stödet borde vidare utsträckas att förutom ungdomsorganisationerna även gälla ungdomsverksamhet inom handikapporganisationerna. Statens ungdomsråd anser emellertid att detta förslag inte bör föranleda någon
omedelbar åtgärd. Rådet anser att frågan om statens stöd till fritids-
verksamhet bland handikappad ungdom bör utredas ytterligare inom rådet i samverkan med bl. a. statens handikappråd och handikapputredningen. Rådet uttalar sitt stöd för den av skolöverstyrelsen i anslags-
framställningen för budgetåret 1972/73 begärda höjningen av anslaget
till bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.
För invandrarungdomens del har arbetsgruppen betonat behovet av att kontakterna mellan den svenska ungdomen och invandrarungdomen
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 99
förbättras och stärks. För att främja detta syfte föreslog arbetsgruppen att särskilda medel skulle ställas till förfogande för statens invandrarverk som stöd åt fritidsaktiviteter bland invandrarungdom. Statens ungdomsråd uttalar för sin del att såväl samhället som ungdomsorganisationerna i sin reguljära verksamhet bör verka för förbättrade kontakter. Rådet erinrar i detta sammanhang om resultatet av de undersökningar rådet utfört i Malmö och Olofström samt om en av rådet planerad försöksverksamhet i Olofström rörande invandrarungdomen. Rådet hoppas att genom insatser av detta slag kunna medverka till för-
bättrad planering inom kommuner och organisationer i fråga om anpass-
ningsåtgärder för invandrarna. Mot denna bakgrund vill rådet inte aktualisera några nya anslagsformer.
I sin skrivelse tar statens ungdomsråd slutligen även upp frågan om tillsynsmyndighet för anslagen till ungdomsverksamhet. Med hänsyn bl. a. till att folkbildningsbyrån i skolöverstyrelsen i samband med planerna på att inrätta en vuxenutbildningsavdelning får en ändrad ställning anser ungdomsrådet att en skyndsam utredning behövs för att åstadkomma en ökad samordning av ungdomsfrågorna.
Föredraganden
Den redovisning som statens ungdomsråd lämnat rörande sitt fortsatta utredningsarbete av det lokala stödet visar enligt min mening att utformningen av detta stöd kan behöva övervägas ytterligare, inte minst i fråga om statens stöd för ungdomsverksamhet bland invandrare och handikap-
pade. Erfarenheterna av den reform som genomfördes våren 1971 bör
emellertid avvaktas. Först när sådana erfarenheter finns och blivit närmare bearbetade kan ställning tas till om behov föreligger att ändra eller komplettera nu gällande bidragsregler.
Den av statens ungdomsråd aktualiserade frågan om utredning rörande ansvaret för ungdomsanslagen på myndighetsnivå är jag inte beredd att ta upp i detta sammanhang.
I avvaktan på närmare erfarenheter av medelsbehovet efter införan-
det av de nya bidragsreglerna bör anslaget beräknas till ett oförändrat
belopp av 17,5 milj. kr. Jag vill i detta sammanhang crinra om att Kungl. Maj:t den 16 april 1971 beslutat att ett belopp av högst 5 milj. kr. av allmänna arvsfondens medel budgetåren 1971/72 och 1972/73 får användas för försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn företrädesvis i åldrarna 7—12 år. Verksamheten skall utformas i samverkan mellan kommuner och ungdomsorganisationer jämte andra frivilliga sammanslutningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
17 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 100
B 48. Bidrag till ungdomsledarutbildning
1970/71 Utgift 4 918 893 Reservation 163 I11
1971/72 Anslag 5 100 000
1972/73 Förslag 7 100 000
Bestämmelserna om bidrag till utbildning av ungdomsledare är intagna
i kungörelsen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det
för ungdomsledarbidrag tillgängliga beloppet fördelas mellan bidrags-
berättigade organisationer på grundval av medlemsantal och geografisk spridning, Utbildningen skall bedrivas efter en av ungdomsorganisationen fastställd plan, som omfattar minst ett år. En organisation skall vidare i efterhand redovisa kostnader för verksamheten motsvarande minst 150 90 av beviljat bidrag. Under innevarande budgetår utgår sammanlagt 4,7 milj. kr. till utbildning av ungdomsledare inom ett 50-tal organi-
sationer. Av anslaget disponerar skolöverstyrelsen 200 000 kr. för s. k. instruk-
törskonferenser, en årlig försökskurs i överstyrelsens regi och veckolånga kurser kring avgränsade ämnen. Vidare används 200 000 kr. för försöksverksamhet med kvalificerad ungdomsledarutbildning.
Skolöverstyrelsen
Ungdomsorganisationerna har i olika sammanhang för skolöverstyrelsen dokumenterat sitt intresse för att ytterligare öka sina insatser bland
barn och ungdom. Detta kan ske i form av eftermiddagsverksamhet
bland barn i förskolcåldern, som integrerad ungdomsverksamhet för handikappade eller som intensifierat engagemang i internationellt ungdomsarbete. Kraven på välutbildade ledare ökar i takt med organisationernas anpassning till utvecklingen och till ungdomarnas intresse för nya och annorlunda verksamhetsformer. Organisationerna har i sina medelsansökningar hemställt om 14,6 milj. kr. Överstyrelsen betonar betydelsen av ökade resurser till ledarutbildning och föreslår en höjning av anslaget med 890 000 kr. till 5,9 milj. kr.
Statens ungdomsråd
I skrivelse den 30 november 1971 har statens ungdomsråd lagt fram
förslag om en ny utformning av grunderna för statens stöd till ungdoms-
organisationernas ledarutbildning. Förslaget bygger på ett betänkande
som utarbetats av en särskild arbetsgrupp inom statens ungdomsråd.
Över betänkandet har statens ungdomsråd inhämtat remissyttranden från olika myndigheter och organisationer. I sin skrivelse behandlar statens ungdomsråd olika frågor om ungdomsledarnas betydelse för organisationerna, utbildningsbehov, ledarutbildningens kostnader, ledarutbildningens storlek samt den principiella
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 101
och praktiska utformningen av det statliga stödet till ungdomsledarutbildningen.
Den föreslagna nya fördelningsmetoden innebär, att bidragsberättigad organisation skall erhålla bidrag i förhållande till antalet ledare i verksamheten, varvid schablonmässigt en ledare skulle beräknas för varje 10-tal medlemmar i organisationen.
Med avseende på bidraget til Iedarutbildningen föreslås en ny definition av begreppet bidragsberättigad organisation. För att få bidrag skall en organisation i minst 10 län redovisa sammanlagt minst 3 000 medlemmar i åldern 7—25 år.
Vid bedömning av storleken av den bidragssumma som på angivna grunder bör fördelas mellan organisationerna, har ungdomsrådet utgått ifrån en beriikning av den totala kostnaden per utbildningsdygn. Med beaktande av kostnaderna för anordnande av kurser samt för resor och traktamenten har ungdomsrådet beräknat ett totalbelopp per dygn av 120 kr. För handikapporganisation bör dock beloppet utgöra 155 kr. Till en början bör bidrag beräknas för 24 utbildningsdag per år och ledare. Det långsiktiga målet bör vara att det totala samhällsstödet, inkl. bidrag från kommun och landsting, uppgår till en utbildningsvecka per år och ledare. Det statliga stödet bör enligt förslaget inte överstiga 90 Zz av redovisade och godkända kostnader.
I fråga om ledarutbildningsstödets utformning för bl. a. Riksförbundet Kyrkans ungdom, vissa samarbetsorgan och elevorganisationer lägger ungdomsrådet fram särskilda förslag.
På grund av att de nya beräkningsgrunderna i hög grad avviker från de nuvarande, leder de dels till behov av en anslagsförstärkning på ca 5 milj. kr., dels till stora skillnader mellan olika organisationer i fråga om bidragsökningens relativa storlek. Med hänsyn härtill föreslår ungdomsrådet att ingen organisation för sin ledarutbildning budgetåret 1972/73 skall få större ökning av sitt bidrag än som motsvarar 75 96 av det belopp organisationen var berättigad till budgetåret 1970/71.
För genomförande av den första etappen av den föreslagna reformen budgetåret 1972/73 har statens ungdomsråd på nämnda grunder beräknat ett medelsbehov av sammanlagt 6 810 000 kr. Innevarande budgetårs anslag uppgår till 5 100 000 kr. Den av ungdomsrådet gjorda beräkningen innebär således, att medlen för bidrag till ungdomsorganisationernas ledarutbildning skulle öka med (6 810 000--5 100 000 =) 1 710 000 kr. budgetåret 1972/73.
Föredraganden
T ett skede av snabba förändringar i samhället finns det ett stort behov av att ungdomen får stöd för sin sociala och kulturella utveckling genom organisalionernas arbete. För alt en organisation skall kunna fylla sin
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 102
uppgift är det av avgörande betydelse att den har tillgång till goda ledar-
krafter som kan engagera medlemmarna i organisationens arbete. Organisationerna är starkt beroende av medverkan av frivilliga ledare som
arbetar på ideell grund. Det är framför allt genom korta ledarkurser som
organisationerna kan ge dessa ledare den stimulans och de kunskaper :
som de behöver för sitt arbete.
Statens ungdomsråd har i budgetarbetets slutskede redovisat förslag om cen genomgripande omläggning av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas ledarutbildning. Jag finner det värdefullt att ungdomsrådet på detta sätt arbetat igenom frågor om organisationernas behov av ledarutbildning med hänsyn tagen till de krav och förväntningar som i dagens samhälle ställs på ungdomsorganisationerna. Statens ungdomsråds förslag innebär principiellt och praktiskt en mycket betydande omläggning av bidraget till ungdomsledarutbildningen.
Vid ökning av det totala anslaget uppkommer i förhållande till nuvarande bidrag bl a. stora skillnader i de bidragsökningar som skulle
komma olika organisationer till del. Stödet till ledarutbildning har vidare
ett samband med annan bidragsgivning till vilket hänsyn bör tas vid utformning av nya regler. Bl. a. de nämnda frågorna bör övervägas i den närmare beredning som behövs, innan ställning kan tas till de framlagda förslagen i dess helhet.
Även om en detaljerad genomgång av de framlagda förslagen nu ej kunnat ske, finner jag det angeläget att med anledning av ungdomsrådets förslag ta upp två väsentliga synpunkter på ledarstödet. Jag finner i
likhet med rådet att behov föreligger av en väsentlig resursförstärkning för ändamålet. Dessutom bör hänsyn tas till det tidigare i många sammanhang diskuterade och nu av ungdomsrådet aktualiserade kravet på att man vid fördelningen av bidraget skall ta hänsyn till medlemmar i åldersgruppen 7—11 år.
Det är enligt min mening av stor betydelse att samhället får ungdomsorganisationernas medverkan, då det gäller att intensifiera de organiserade fritidsaktiviteterna bland barn. Som nämnts under föregående anslagspunkt har Kungl. Maj:t anslagit särskilda medel ur allmänna arvs-
fonden för en försöksverksamhet som tar sikte på att finna former i
detta syfte för samverkan mellan kommuner och ungdomsorganisationer jämte andra frivilliga sammanslutningar.
För att ungdomsorganisationer med medlemmar i åldersgruppen 7—11 år skall kunna på ett aktivt sätt engagera sig i den här avsedda försöksverksamheten behövs ett ökat antal frivilliga ledare. Med hänsyn till
bl. a. detta ökade behov av ledarinsatser kan de motiv som hittills legat
till grund för att avgränsa ledarstödet till åldersgruppen 12—25 är inte längre tillmätas avgörande betydelse. Redan fr. o. m. nästa budgetår bör oavsett resultatet av en närmare prövning av statens ungdomsråds hela förslag i ledarfrågan även medlemmar i åldersgruppen 7—11 år med-
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 103
räknas vid fördelning av bidrag till ungdomsorganisationernas ledarutbildning. I övrigt bör nuvarande bidragsregler alltjämt tillämpas.
Det medlemsantal som ligger till grund för bidragsfördelningen ökas genom mitt förslag från ca 900009 till 1200 000. Ändringen medför väsentliga bidragsförbättringar för organisationen Unga Örnar, scout-
rörelsen samt ungdomsorganisationer inom frikyrko- och nykterhetsrörelserna. För att täcka det härigenom ökade medelsbehovet samt för att därutöver möjliggöra en allmän förbättring av ungdomsledarstödet beräknar jag en anslagsökning av 2 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen har genom cirkulär den 19 oktober 1971 bemyndigat länsarbetshämnderna att tillsammans med ungdomsorganisationer och kommuner anordna beredskapsarbete i form av ungdomsledararbete med yrkestceori. Deltagare i detta beredskapsarbete skall bi-
träda bl. a. en heltidsanställd instruktör eller ombudsman i arbetet samt
under en veckodag delta i teoretisk undervisning. För ändamålet har
arbetsmarknadsstyrelsen ställt ett belopp av ca 3,9 milj. kr. till Linsarbetsnämndernas förfogande. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsledarutbildning för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kr.
B 49, Statens ungdomsråd
1970/71 Utgift 798 300 Reservation 1221 398 1971/72 Anslag 1 200 000
1972/73 Förslag 200 090
Statens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling. Rådet skall särskilt såsom planerings- och utredningsorgan handlägga och utreda frågor om samhällets stöd till ungdomsorganisationerna och om samhälleliga åtgärder för att bl. a. tillgodose ungdomens möjligheter till fritidsverksamhet. Rådet skall vidare bedriva försöks-
verksamhet i frågor av central betydelse för ungdomsarbetet samt för-
medla information i ungdomsfrågor.
Rådet består av högst tolv ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Ordföranden, vice ordföranden, två andra ledamöter samt rådets huvud-
sekreterare ingår i rådets arbetsutskott. För samråd och kontakt med ungdomsorganisationerna finns ett representantskap. Rådet får tillsätta
arbetsgrupper för bl. a. utrednings- och planeringsarbete och ledningen
av försöksverksamhet.
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 104
Statens ungdomsråd
Sedan statens ungdomsråd omorganiserats den 1 januari 1970 har verksamheten inriktats på dels att bygga ut kontakt- och samrådsfunktionerna med de departement, verk och myndigheter som berörs av ung-
domspolitiska ställningstaganden samt med ungdomsorganisationerna,
dels att utreda angelägna ungdomspolitiska frågor.
Ungdomsrådet planerar att i fortsättningen bi. a. ta upp frågan om ungdomsorganisationernas möjligheter att påverka samhället samt utformningen av statens stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Ungdomsrådet ser det dessutom som en viktig uppgift att bevaka frågan om hur ungdomen kan medverka vid planeringen av fritidsmiljön.
Ungdomsrådet har som en viktig uppgift att genom undersökningar och försöksverksamhet medverka till att ungdomsorganisationer och kommuner får förbättrade möjligheter att avväga sina insatser på ungdomsområdet. I detta syfte har en förstudie företagits bland ungdom i Malmö och Olofström. På grundval av bl. a. resultatet av denna undersökning kommer försöksverksamhet att genomföras dels i Köping, Mölndal och Östersund med syfte att finna former för ökad samverkan mellan ideellt ungdomsarbete och kommunal fritidsverksamhet, dels i Olofström bland invandrarungdom.
Ungdomsrådet betonar behovet av att ökade medel ställs till förfo-
gande för förstärkning av rådets kansli.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 808 000 kr. (4608 000 kr.).
Föredraganden
Statens ungdomsråd har efter omorganisationen i hög grad vidgat sitt arbetsfält. Flera utredningar har genomförts och resulterat i förslag till Kungl. Maj:t. Rådet har vidare visat sig ha en väsentlig uppgift som samordnings- och informationsorgan i ungdomsfrågor. Efter vissa förberedande undersökningar kommer rådet att — i samarbete med vissa
organisationer och kommuner —- genomföra en försöksverksamhet i
syfte att finna nya möjligheter för ett effektivare ungdomsarbete.
En betydande reservation har uppkommit under anslaget. Jag anser
därför att en fortsatt utveckling av rådets arbete skall vara möjlig även
med en viss begränsning av anslaget niista budgetår. Jag beräknar an-
slaget till 900 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 900 000 kr.
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 105
3 50. Bidrag till hemgårdsrörelsen
| 1970/71 Utgift | 325 000 |
| 1971/72 Anslag | 225 000 |
| 1972/73 Förslag | 225 000 |
Anslaget utgår till Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar för förbundets centrala verksamhet och ledarutbildning.
T. o. m. budgetåret 1970/71 avsåg bidragsgivningen även de i huvudsak med kommunala medel finansierade hemgårdarnas lokala verksamhet (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 130, SU 1969: 43, rskr 1969: 129).
Skolöverstyrelsen
Anslaget föreslås oförändrat för budgetåret 1§72/73.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till hemgårdsrörelsen för budgetåret 1972/73 an-
visa ett anslag av 225 000 kr.
B 51. Bidrag till folkbibliotek
1970/71 Utgift 7393 216 Reservation 39 483 1971/72 Anslag 6 821 000 1972/73 Förslag 6 324 000
Efter omläggning av stödet till de kommunala folkbiblioteken genom beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 50, SU 1965: 124, rskr 1965: 313) har de direkta statliga insatserna för främjande av folkbiblioteksväsendet inriktats i första hand på stöd till utvecklingsverksamhet i ett begränsat antal kommunala enheter i anslutning till den pågående indelningen i kommunblock. Bidrag till sådant utvecklingsarbete kan utgå under en tid av längst fem år och utgöra högst 50 96 av kostnaderna för en allmän höjning av biblioteksstandarden inom ett kommunblock. Tilldelningen av bidrag skall grunda sig på en långsiktig utvecklingsplan, som görs upp i samråd med skolöverstyrelsen.
Enligt kungörelsen (1966: 108) om statsbidrag till linsbibliotek och lånecentraler (ändrad senast 1971: 125) utgår statsbidrag till 20 länsbibliotek med högst 70 000 kr. till vart och ett, varjämte vissa tilläggsbidrag kan utgå. I fyra län fungerar stifts- och landsbiblioteket som länsbibliotek och erhåller härför ett särskilt statsbidrag av högst 40 000 kr. Till var och en av lånecentralerna i Stockholm och Malmö utgår bidrag med 150 000 kr. för år. Bidraget till lånecentralen i Umeå utgår med 100 000
kr. för år.
Be 4+ Riksdagen 1972. I saml. Nr1. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementcet 106
Ur förevarande anslag utgår vidare bidrag till biblioteksverksamhet
för sjömän, Sigtunastiftelsens bibliotek, Tornedalens bibliotek och bib-
lioteksverksamhet bland svenskar i utlandet. Slutligen täcks även vissa kostnader för bibliotekarieutbildning av medel från anslaget.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Dcepartements-
styrelsen chefen 1. Utvecklingsverksamhet
m.m. 3 950 000 -+1 650 000 —250 000 2. Länsbibliotek 1 500 000 + 450 000 of. 3. Länsverksamhet vid stifts-
och landsbiblioteken 160 000 + 80 000 of. 4, Lånecentraler 350 000 + 180000 + 50 000 5. Biblioteksverksamhet för
sjömän 356 000 + 50500 + 14 000 6. Sigtunastiftelsens bibliotek
och klipparkiv 6 500 + 500 of. 7. Tornedalens bibliotek 78 000 of. of. 8. Biblioteksverksamhet bland
svenskar i utlandet 19 500 of. of. 9. Bibliotekarieutbildning 401 000 — 311 000 —311 000
6 821 000 4-2 100 000 — 497 000
Skolöverstyrelsen
1. Med utgången av kalenderåret 1970 hade den nya bidragsformen
för utvecklingsverksamheten verkat i fem år och de tio första utvecklingsbiblioteken avslutat sin utvecklingsperiod. En utvärdering av de resultat som uppnåtts pågår f.n. inom överstyrelsen. Med hänvisning till departementschefens uttalande i statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72 avser överstyrelsen att fortsättningsvis inte öka antalet utvecklingsbibliotek utöver ett femtontal.
Efterfrågan på bidrag för särskilda lokala initiativ har ökat kraftigt.
Bidragen avser främst anskaffande av speciell utrustning eller försök
med ny verksamhetsgren och är frimst avsedda att utgöra en stimulans för biblioteken i de mindre kommunerna. Vid bidragsgivningen beaktar
överstyrelsen särskilt behovet av stöd till biblioteksverksamhet på det
sociala området, stöd till biblioteksverksamhet inom glesbygdsområden, stöd till invandrarnas bokförsörjning och stöd till musik- och konstverk-
samhet i anslutning till bibliotek. När det gäller punktbidrag avscende biblioteksverksamhet i glesbygd
har det visat sig att bokbussar utgör det verksammaste medlet för glesbygdens bokförsörjning. Där bokbussar använts har bokutlåningen flerfaldigats, inte minst genom att bokbussen nått ut till människor som
aldrig tidigare använt sig av bibliotek. Hittills har det dock endast varit
relativt välställda kommuner eller kommuner med utvecklingsbidrag som haft möjlighet att anskaffa bokbuss. För att effektivt förbättra glesbygdens bokförsörjning är det nödvändigt att liberalisera bidragsvill-
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 107
koren och lämna bidrag utan motprestation till sådana kommuner som inte har ekonomiska resurser att göra en egen insats. Eftersom många glesbygdskommuner har svag ekonomisk bärkraft måste bidrag till bokbussverksamheten ges hög prioritet vid dispositionen av tillgängliga medel för punktinsatser.
I princip har det lokala biblioteket skyldighet att svara för bokförsörjningen till samtliga invånare i kommunen. Det står dock klart att biblioteken i framför allt de mindre kommunerna ställs inför stora svårigheter när det gäller såväl urval som förvärv av litteratur på invandrarspråken. Överstyrelsen finner det därför angeläget att stödja de kommuner som har uppenbara svårigheter att klara bokförsörjningen för invandrarna.
Överstyrelsen uppskattar ökningen av medelsbehovet till 1650 000 kr.
2. Samtliga länsbibliotek har fått en avsevärt större arbetsbörda genom det litteraturbehov som uppkommit genom invandringen, den vidgade vuxcnundervisningen och den decentraliserade universitetsutbildningen. Samtidigt är överstyrelsen i sitt arbete med rådgivning, rekommendationer och anvisningar till de lokala biblioteken starkt beroende av länsbibliotekens direkta medverkan. Överstyrelsen föreslår att statsbidraget höjs med 40 000 kr. per länsbibliotek och år den 1 januari
1973. Medelsbehovet ökar härigenom med 400 000 kr. för budgetåret
1972/73. I samband med höjningen bör enligt överstyrelsen tilläggsbidragen slopas i sin nuvarande form. I stället bör ett belopp av 200 000 kr. användas till försöksverksamhet på länsplanet.
3. Överstyrelsen föreslår att bidraget till stifts- och Jandsbibliotekens länsverksamhet höjs med 40 000 kr. per bibliotek
från den 1 januari 1973, vilket medför ett ökat medelsbehov av 80 000 kr. för budgetåret 1972/73.
4. Överstyrelsen anser att kostnaderna för lånecentralernas verksamhet helt bör täckas med statliga medel. Överstyrelsen är emellertid inte nu beredd att förorda någon automatiskt verkande regel utan finner att bidraget bör ha karaktären av ett fast anslag. Genom att bidragen från den 1 januari 1972 höjts till 150 000 kr. för lånecentralerna i Malmö och Stockholm ökar medelsbehovet sammanlagt med 50 000 kr. för budgetåret 1972/73. Därutöver beräknar överstyrelsen, med beaktande bl. a. av antalet lån som expedierats av lånecentralerna, att bidragen bör ökas med ytterligare 130 000 kr. så att höjningen sammanlagt blir
180 000 kr.
5, Enligt avtalet mellan skolöverstyrelsen och Göteborgs kommun
angående drift och finansiering av biblioteksverksamhet för
sjömän skall staten bekosta alla med verksamheten förenade kostnader. Överstyrelsen föreslår en höjning av bidraget med 50 500 kr.
6. Överstyrelsen föreslår att bidraget till verksamheten vid Sig tun a-
stiftelsens bibliotek inte vidare tas upp under anslaget till
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 108
folkbibliotek. Överstyrelsen finner att kostnaderna för biblioteket i dess
egenskap av filial till Märsta folkbibliotek helt bör täckas av Märsta
kommun.
Kungl. Maj:t har för verksamheten vid stiftelsens klipparkiv ställt
ett belopp av högst 7000 kr. till stiftelsens förfogande. Stiftelsen an-. håller om ctt årligt anslag på 8 000 kr. Överstyrelsen föreslår, att stiftclsen för budgetåret 1972/73 erhåller 7000 kr. för verksamheten vid
klipparkivet. 9. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 avses utbildningen av biblio-
tekaricr bli förlagd till en särskild bibliotekshögskola i Borås, sam-
tidigt som överstyrelsens motsvarande utbildning kommer att upphöra. Överstyrelsens medelsbehov minskas därigenom med 311 000 kr.
Ur anslagsposten har förutom kostnaderna för biblioteksskolan även betalats utgifter för kortare bibliotekskurser avseende såväl grundutbildning av deltidsanställd bibliotekariepersonal som fortbildning inom
biblioteksområdet. Överstyrelsen föreslår att 90000 kr. ställs till över-
styrelsens förfogande för dessa ändamål under budgetåret 1972/73 i avvaktan på en definitiv lösning av såväl den deltidsanställda bibliotekariepersonalens utbildning som fortbildningsverksamheten.
Departementschefen
Det mest betydande bidragsändamålet under detta anslag avser stöd åt folkbibliotekens utvecklingsverksamhet. Detta stöd har utgått till vissa utvalda bibliotek sedan budgetåret 1965/66, då det tidigare allmänna bidraget till folkbiblioteksverksamheten upphörde, Hittills har 25 kommuner kommit i åtnjutande av utvecklingsstöd. Vid utgången av år 1971 har elva av dessa avslutat den femåriga utvecklingsperioden med statsbidrag. Avsikten är att erfarenheterna från utvecklingsverksamheten bl. a. genom den utvärdering som sker i skolöverstyrelsen skall komma folkbiblioteksväsendet i dess helhet till godo.
Med hänsyn till den omfattning försöksverksamheten redan uppnått i kommuner av olika struktur räknar jag inte med att statsbidrag fr. o. m. nästa budgetår skall börja utgå till några ytterligare kommuner för utvecklingsverksamhet på biblioteksområdet. Då samtidigt nu utgående bidrag till vissa kommuner enligt de tillämpade bestämmelserna kommer att upphöra eller minska frigörs vissa bidragsmedel. Härigenom
bör möjligheterna att stödja olika lokala initiativ öka väsentligt Jag be-
räknar att, efter en viss minskning under nästa budgetår att det totala
beloppet för utvecklingsverksamhet, ca I milj. kr. skall bli tillgängliga för olika punktinsatser. Inom denna ram bör utrymme finnas för visst stöd till bl. a. biblioteksverksamhet inom glesbygdsområden, i första
hand genom bokbussar, och för bokförsörjningen bland invandrare.
Medelsbehovet för lånecentralerna ökar med 50 000 kr. som cn följd
av sedan föregående år beslutad ökning av bidragen till lånecentralerna
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementct 109
i Malmö och Stockholm. För biblioteksverksamheten för sjömän beräknar jag en bidragsökning av 14 000 kr. Bidraget till Sigtunastiftelsen bör 1 fortsättningen avse stiftelsens klipparkiv.
Utbildningen av bibliotekarier vid skolöverstyrelsens biblioteksskola upphör med utgången av innevarande budgetår i samband med att en särskild bibliotekshögskola inrättas i Borås. Därigenom bortfaller medelsbehovet för nämnda utbildning under detta anslag. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag har däremot medel för nästa budgetår beräknats under anslaget för vissa kortare bibliotekskurser.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag att medelsbehovet under detta anslag minskar med sammanlagt 497 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 6 324 000 kr.
B 52. Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m.
1970/71 Utgift 2 490 000 1971/72 Anslag 2490 000 1972/73 Förslag 2 490 0C0
Bestämmelserna om stödet till föreläisningsverksamheten återfinns i kungörelsen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (omtryckt 1970: 329, ändrad senast 1971: 341).
Statsbidrag utgår för föreläsningar anordnade av länsbildningsförbund,
lokal föreläsningsförening, studieförbund eller till studieförbund ansluten
lokal avdelning för föreläsningar som är avsedda att meddela allmän och medborgerlig bildning.
Statsmedel får tas i anspråk för högst tre fjärdedelar av det belopp, som under budgetåret utbetalas i arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten till samtliga föreläsare i riket. Till föreläsningsverksamhet för handikappade kan bidrag utgå för hela kostnaden inom ramen för ett sammanlagt belopp av 100 000 kr.
Som villkor för bidrag till föreläsning gäller bl. a. att denna skall vara offentlig, dock kan skolöverstyrelsen medge undantag från denna bestämmelse för bl. a. handikappade.
Såsom centralt organ för föreläsningar finns en föreläsningsbyrå, Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå, som svarar för förmedling av förelisningar och som fastställer och utbetalar ersättningarna
till föreläsarna.
Förutom bidraget till föreläsningskostnaderna utgår från detta anslag
bidrag till den centrala föreläsningsbyrån samt till länsbildningsförbun-
den och Folkbildningsförbundet.
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 110
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen 1. Allmän föreläsningsverk-
samhet 1 800 000 +275 000 of. 2. Föreläsningsverksamhet för
handikappade 100 000 + 50 000 of. 3. Folkbildningsorganisatio-
nernas föreläsningsbyrå 240 000 + 50 000 of. 4, Tänsbildningsförbunden 328 000 of. of. 5. Folkbildningsförbundet 22 000 of. of.
2 490 000 +375 000 of.
Skolöverstyrelsen
1. Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå hemställer om en ökning av anslaget för allmän föreläsningsverksamhet med 1 600 000 kr.
till 3 400 000 kr. för att därigenom återföra anslaget till 1963 års nivå
och möjliggöra anordnandet av ca 30000 föreläsningstimmar. Denna ökning anses väl motiverad framför allt med tanke på folkbildningsorganisationernas möjligheter att nå stora grupper i samhället med information, speciellt i samband med kulturarrangemang. För detta ändamål är föreläsningen ett synnerligen användbart instrument.
Skolöverstyrelsen delar föreliäsningsbyråns bedömning av medelsbehovet men föreslår liksom föregående år en successiv höjning. För budgetåret 1972/73 föreslås en ökning med 275 000 kr.
3. Föreläsningsbyrån hemställer om en höjning av bidraget till 395 000 kr. Byråns omkostnader har främst stigit genom ökade löner och sociala omkostnader och genom anskaffande av ändamålsenliga arbets- och arkivlokaler.
Överstyrelsen finner det angeläget att ett ökat bidrag ges till täckning av dessa utgifter och föreslår att anslaget höjs med 509000 kr. till 290 000 kr.
4. Överstyrelsen förordar oförändrat belopp till bidrag till Linsbildningsförbunden i avvaktan på förslag av kulturrådet angående länsbildningsförbundens uppgifter.
5. Folkbildningsförbundet anhåller om cn höjning av statsbidraget till
75 000 kr.
Skolöverstyrelsen betraktar förbundets verksamhet som samarbetsorgan för folkbildningsarbetet som mycket betydelsefull, men förordar oförändrat bidrag för budgetåret 1972 /73.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till föreläsningsverksamhet m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett anslag av 2 490 000 kr.
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 111
B 53. Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder
1970/71 Utgift 498 519 Reservation 218 660 1971/72 Anslag 500 000
1972/73 Förslag 500 000
Ur anslaget utgår bidrag till tidskrifterna Folkbildningsarbetet, Studiekamraten, Samefolket, Zigenaren samt till en taltidning för kulturinformation för blinda. Vidare disponerar skolöverstyrelsen vissa medel för fördelning dels till kurs- och konferensverksamhet av mera speciell natur, dels till försöksverksamhet och undersökningar inom folkbildningsarbetet. Slutligen finns särskilda medel för musikpedagogiskt utvecklingsarbete, vilket företrädesvis avser kompetenskurser för folkbildningsorganisationernas musikcirkelledare och lärare engagerade inom den kommunala musikstudieverksamheten.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen 1. Utgivande av tidskrifter 134 000 + 5 000 of. 2. Kurs- och konferensverk-
samhet 126 000 426 000 of. 3. Försöksverksamhet och
undersökningar inom folk-
bildningsarbetet 20 000 of. of. 4. Musikpedagogiskt utveck-
lingsarbete 220 000 of. of.
500 000 +31 000 of.
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsen föreslår en ökning av bidraget till tidskriften Zigenaren med 5 009 kr. till 20 000 kr.
2. Bidraget till kurs- och konferensverksamhet bör höjas med hänsyn till ökade kostnader för de fortlöpande kontakterna med organisationerna på folkbildningsområdet. Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
B 54, Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupp-
lysning
1970/71 Utgift! 1473 000 Reservation! —
1971/72 Anslag 1511 000 1972/73 Förslag 1511 000
1 Anslaget Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 112
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har bl. a. till uppgift att främja saklig upplysning om verkningar på individ och samhälle av alkohol- och narkotikabruk och därmed sammanhängande frågor vid skolor och andra utbildningsanstalter samt vid militär-
förband. Verksamheten omfattar vidare information till olika samhälls-
funktionärer inom nykterhetsvården samt en mångförgrenad upplysningsverksamhet bland allmänheten. Verksamheten har i första hand formen av föreläsningsförmedling, kursverksamhet och utarbetande av undervisnings- och informationsmaterial.
Centralförbundets styrelse består av tolv ledamöter. Kungl. Maj:t utser en ledamot, tillika ordförande, skolöverstyrelsen fem Icdamöter samt förbundets ombudsförsamling, som är sammansatt av företrädare för 22 olika organisationer, sex ledamöter. Kostnaderna för verksamheten täcks i huvudsak genom förevarande anslag.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen föreslår sammanlagt en höjning av anslaget med 261 000 kr. till 1772 000 kr. Därav beräknas 61 000 kr. för kostnadsstegringar i verksamheten och 100 000 kr. för intensifiering av kurs- och konferensverksamheten för att nå angelägna grupper, t. ex. ungdomsledare, lärare och föräldrar.
Då förbundet i ökad utsträckning vänder sig till olika ungdomsgrup-
per behöver publicerings- och föreläsningsverksamheten intensifieras.
Härför beräknas ett ökat medelsbehov av 100 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotika-
upplysning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsan-
slag av 1 511 000 kr.
B 55. Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.
1970/71 Utgift 2 768 379 Reservation 77 174 1971/72 Anslag 2 742 000 1972/73 Förslag 2 742 000
I enlighet med de grunder som angetts i prop. 1954: 155 angående bl. a. undervisning och upplysning i alkoholfrågan (SäU 1954:5, rskr 1954: 314) utgår ur förevarande anslag bidrag till nykterhetsorganisationerna bl. a. i form av s. k. grundbidrag. Detta utgår dels till fyra semarbetsorgan med vissa fixerade belopp, dels till enskilda organisationer med belopp, som står i viss relation till organisationens medlemsantal.
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 113
Dessutom disponeras medel för speciella bidrag avseende olika former av upplysnings- och propagandaverksamhet. Bidrag av detta slag fördelas av skolöverstyrelsen efter ansökan i varje särskilt fall. I regel ut-
går bidrag med högst hälften av kostnaderna för den planerade verk-
samheten.
Bidrag utgår för anställande av instruktörer för upplysning i alkoholfrågan på heltid eller deltid i de sammanslutningar och med de belopp som Överstyrelsen bestämmer.
Ur anslaget utgår bidrag till internationella byrån i Lausanne för
alkohol- och narkotikafrågor och till organisationskostnaderna för Riksförbundet mot alkoholmissbruk. Skolöverstyrelsen disponerar dessutom
26 000 kr. för nykterhetsfrimjande verksamhet samt 400 000 kr. för
upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna.
Budgetåret 1971/72 har anslaget fördelats på olika ändamål på föl-
jande sätt.
| 1. Grundbidrag till nykterhetsorganisationer m. fl. | 690 000 |
| 2. Speciella bidrag | 300 000 |
| 3. Bidrag till instruktörer för upplysning i alkoholfrågan | 682 000 |
| 4. Bidrag till internationella byrån i Lausanne | 9 000 |
5. Till skolöverstyrelsens disposition för nykterhetsfrämjande
verksamhet 26 060 6. Bidrag till Riksförbundet mot alkoholmissbruk 35 000 7. Bidrag till upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ung-
domsorganisationerna 400 000
2742 009
Skolöverstyrelsen
Grundbidraget till nykterhetsorganisationerna har kraftigt urholkats genom kostnadsstegringar. Överstyrelsen föreslår därför en höjning av medlen för nästa budgetår med 200 000 kr. till 890 000 kr.
Medlen för instruktörsbidraget bör höjas med 7 000 kr. till 30 000 kr. per instruktör och år med tanke på att anslagsposten varit oförändrad sedan budgetåret 1967/68. Den sammanlagda ökningen av medelsbehovet uppgår till 188 000 kr.
Medel för upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna beräknades första gången för budgetåret 1970/71. De an-
visade medlen har påtagligt stimulerat intresset för alkoholfrågor inom ungdomsorganisationer utanför nykterhetsrörelsen. Medlen är nu otill-
räckliga med tanke på behovet inom de ungdomsorganisationer som skulle kunna bedriva verksamhet av detta slag. Under budgetåret 1970/71 sökte 23 ungdomsorganisationer bidrag till ett sammanlagt belopp av
1 800 000 kr. Överstyrelsen föreslår därför att medlen för ändamålet ökas med 200 000 kr. till 600 000 kr.
Överstyrelsens förslag innebär sammanlagt en höjning av anslaget med
598 000 kr. till 3 340 000 kr.
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 114
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till nykterhetsorganisationer m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 742 000 kr.
B 56. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet
1970/71 Utzgift 3 002 245 1971/72 Anslag 3 595 000
1972/73 Förslag 4 000 000
Från anslaget utgår bl. a. bidrag till De blindas förening (DBF) för
framställning av talböcker, dels för föreningens allmänna biblioteksverksamhet, dels för att tillgodose behovet av studielitteratur för synskadade universitetsstuderande. Ifrågavarande verksamhet leds av en biblioteksstyrelse med sju ledamöter.
Från anslaget utgår vidare bidrag till konsulentverksamhet av försöks-
karaktär avseende studic- och ungdomsverksamhet bland handikappade. En del av anslaget står vidare till skolöverstyrelsens förfogande för fördelning efter prövning i varje särskilt fall till kurs- och studieverksamhet, fritidsverksamhet, ungdomsledarutbildning m. m. Slutligen utgår från anslaget bidrag till tolkar för döva, till utbildningskurser för tolkar för döva, till framställning av lättläst och ordförenklad litteratur för vissa handikappgrupper, till framställning av blindskrifter genom Tomtebodaskolans försorg samt till undervisning i mim vid statens dansskola.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Skolöver- Departementsstyrelsen chefen 1. Konsulentverksamhet 400 000 + 200 000 2. Kurs- och studieverksamhet m. m. 882 000 + 675 000 3. Bidrag till De blindas förening för biblioteksverksamhet 1540 000 + 490 500 4. Framställning av studielitteratur för synskadade universitetsstuderande 220 000 + 30000 +420 000 5. Framstillning av TRUmaterial för synskadade 30 0909 + 30000 6. Bidrag till framställning av blindskrifter vid Tomtebodaskolan 93 000 + 35 000 7. Framställning av lättläst litteratur 175 000 + 200 000 8. Tolkar för döva och tolkutbildning 200 000 + 100000
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 115
9. Ersättning till televerket
för avgiftsbefriclse för
vissa blinda — -+F 40 000 + 40 000 10. Bidrag till statens dans-
skolas undervisning i mim
m. m. 55 000 + 40 000 — 55 000 11. Estetisk verksamhet — + 50 000 —
3 595 000 -£1 890 500 +405 000
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsen föreslår att medlen för konsulentverksamhet ökas med 200 000 kr. för inrättande av fem nya konsulenttjänster.
2. Medlen för kurs- och studieverksamhet m. m. fördelas mellan han-
dikapporganisationerna och ungdoms- och folkbildningsorganisationerna
för verksamhet bland handikappade. Ungdomsorganisationerna har krävt
ett ökat stöd för att kunna integrera handikappade ungdomar i sin verksamhet i större utsträckning än hittills.
Överstyrelsen avser att också i fortsättningen ge bidrag till den för handikapporganisationerna gemensamma informationsverksamhet som bedrivs av Handikapporganisationernas centralkommitté (FICK).
3. Överstyrelsen utreder f. n. formerna för stödet till De blindas förenings biblioteksverksamhet. Utredningen är inte avslutad. För verksamhet i nuvarande former beräknar överstyrelsen, att medelsbehovet ökar med 490 500 kr.
4. Medlen för framställning av studielitteratur för synskadade universitetsstuderande bör höjas med 30000 kr., vilket motiveras av höjda löner och omkostnader.
5. TRU undersöker f.n. frågan om anpassat TRU-material för olika handikappgrupper. Materialframställning för ytterligare två kurser för synskadade beräknas medföra en ökning av medelsbehovet på 30 000 kr.
6. För att möjliggöra en breddning av urvalet av tillgänglig fack- och skönlitteratur i blindskrift föreslår överstyrelsen en ökning av medlen till framställning av blindskrifter vid Tomtebodaskolan med 35 000 kr.
7. Medlen används till framställning av dels bearbetad och nyskriven litteratur för vuxna lässvaga, dels framställning av böcker med stor stil för synsvaga. Överstyrelsen föreslår en ökning av medlen med 200 000
kr. för att kunna genomföra en kraftig satsning på lättläst litteratur i
samarbete med bokförlagen.
8. Medlen till tolkar för döva och tolkutbildning föreslås höjda med
100 000 kr. Medlen används dels till arvoden för tolkar verksamma inom
folkbildningsarbetet och dels till utbildning av teckenspråktolkar.
10. Överstyrelsen föreslår en höjning med 40 000 kr. av medlen till
mimutbildningen för döva och utvecklingsstörda vid statens dansskola.
11. Överstyrelsen föreslår försök med olika former av skapande verk-
samhet bland hörselskadade, synskadade och psykiskt utvecklingsstörda.
Till denna försöksverksamhet erfordras 50 000 kr.
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 116
Departementschefen
Anslaget bör höjas med ett sammanlagt belopp av 403 000 kr.
Ersättning till televerket för befrielse för vissa blinda från den särskilda ljudradioavgiften utgår innevarande budgetår från anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet. Medel för ändamålet bör nästa budgetår beräknas under detta anslag.
Medelsbehovet nästa budgetår för statens dansskolas undervisning i mim m. m. beaktas vid beräkningen av anslaget till statens dansskola.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 4 000 000 kr.
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 117
d) utbildning inom kulturområdet
B 57. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 3 284 831
1971/72 Anslag 3 198 000
1972/73 Förslag 4 021 000
Akademien för de fria konsterna har överinseende över konsthög-
skolan. Till akademiens uppgifter hör bl. a. att göra framställning om
anslag till högskolans verksamhet.
Konsthögskolan omfattar en målarskola, en skulpturskola, en skola för grafisk konst och en arkitekturskola. Dessutom hör till högskolan ett institut för materialkunskap och en ateljé för monumentalmålning
och dekorativ konst. Sedan budgetåret 1965/66 har skolan bedrivit viss konservatorsutbildning. Högskolan har även verksamhet för vidareut-
bildning av konstnärer.
Antalet elever höstterminen 1971 uppges vara 254.
De särskilda sakkunniga, konstnärsutbildningssakkunniga, som tillkallats för att utreda med konstnärsutbildningen sammanhängande frågor har avgivit sitt huvudbetänkande (SOU 1970: 66) Högskolor för konstnärlig utbildning. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom utbildningsdepartementet.
1971/7T2 Beriiknad ändring 1972/73
Konst- Departements-
akademien chefen Personal
| Lärar- och assistentpersonal | 28 | +3 | of. |
| Övrig personal | 19 47 | +1,5 +4,5 | of. of. |
Anslag
| Lönekostnader | 2 269 000 + 898 600 | +298 500 | ||
| Sjukvård | 1300 + 400 | + 500 | ||
| Reseersättningar | 14 000 + 10000 | + 2000 | ||
| därav utrikes resor | 6 000 | +4 000 | of, | |
| Lokalkostnader | 717 000 + 518 000 | + 508 000 | ||
| Expenser | 121 700 + 90 000 | + 9000 | ||
| därav engångsutgifter | — | --20 000 | — |
Ersättning för mistade hyresintäkter 75 000 + 35 000 + 5000 3 198 000 -+1 552 000 + 823 090
Akademien för de fria konsterna 1. Löne- och prisomräkning 792 000 kr.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 118
2 Ledningen av verksamheten vid konsthögskolan utövas av en direktör. Direktören, som bör vara en framstående konstnär, utses för en tid av tre år av akademien bland de kandidater som lärarrådet före-
slagit. Till direktören utgår ett årligt uppdragstillägg, som uppgår till
6 588 kr. om direktören har tjänst vid högskolan och annars till 9 876 kr. Moed hänvisning till den ökade arbetsbördan föreslår akadmien att cn arvodestjänst som direktör inrättas då den nuvarande direktörens mandattid löper ut den 1 juli 1972. Med arvodestjänsten bör vara förenad viss undervisningsskyldighet, i princip uppgående till hälften av vad
som åvilar professor vid konsthögskolan (-+96 571 kr.). 3. För undervisningen vid konsthögskolan föreslås vissa för-
stärkningar i form av assistenter och arvodesanställd personal.
För arkitekturskolans del begärs medel för att halvtidstjänsten som assistent till professuren i arkitekturhistoria skall kunna ökas ut till en
heltidstjänst. Vidare föreslås ytterligare en tjänst som assistent till professuren i arkitektur.
Halvtidstjänsten som assistent vid monumentalskolans plastverkstad,
där man bedriver en omfattande försöksverksamhet med nya material m. m., bör bytas ut mot en heltidstjänst. Vidare föreslås att assistenttjänster inrättas vid skolan för grafisk konst och vid skulpturskolan i utbyte mot nuvarande två arvodestjänster som koppartryckare och som tygmästare.
I övrigt föreslås en ökning med sammanlagt 263 000 kr. till undervis-
ning i vissa specialämnen vid konsthögskolan, vidareutbildning av konst-
närer och verksamheten vid institutet för materialkunskap. (395 520 kr.)
4. En höjning föreslås av arvodet till akademiens sekreterare. Vidare bör konsthögskolans administration förstärkas med en assistent för kamerala arbetsuppgifter och en halvtidstjänst som kvalificerat biträde ökas ut till en heltidstjänst. Därutöver begärs medel för ökning av kuratorns arvode, liksom ökade medel till tillfällig arbetskraft, vakthållning m. m. (+177 614 kr.)
5. Under anslagsposten till expenser begär akademien 40 000 kr. för inköp av skyddsutrustning till konsthögskolans verkstadslokaler på Skeppsholmen. Den begärda engångsanvisningen avser möbler och inventarier, bl. a. till arkitekturskolan.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
Utrustningsnämnden tillstyrker akademiens framställning om medel
för inköp av skyddsutrustning till konsthögskolans verkstadslokaler på från reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid uni-
versiteten m. m,
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 119
Departementschefen
Konstnärsutbildningssakkunniga har avgivit sitt huvudbetänkande
(SOU 1970: 66) Högskolor för konstnärlig utbildning, som remissbe-
handlats och nu bereds inom utbildningsdepartementet. I betänkandet läggs förslag fram om bl. a. en genomgripande omorganisation av konsthögskolan. Mot denna bakgrund bör medelsökningen under detta anslag för nästa budgetår begränsas till vad som erfordras till följd av löne-
och prisförändringar. Jag är således inte beredd att nu beräkna några
medel för en arvodestjänst som direktör vid konsthögskolan i enlig-
het med akademiens förslag, utan avvaktar att frågan om val av
direktör för den kommande treårsperioden tas upp av akademien (2).
Kungl. Maj:t har den 30 december 1971 bemyndigat utrustningsnämn-
den för universitet och högskolor att för anskaffande av skyddsutrustning till konsthögskolans lokaler ta i anspråk högst 40000 kr. från anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. (5).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
4 021 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Utbildningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 4 021 000 kr.
B 58. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Under-
visningsmateriel m. m.
| 1970/71 Utgift | 456 659 | Reservation | 28 629 | ||
| 1971/72 Anslag | 456 000 | ||||
| 1972/73 Förslag | 498 000 | 1971/72 | Beräknad ändring 1972/73 Konst- Departements- akademien | chefen | |
| Undervisningsmateriel m. m. | 323 400 | +196 000 | |||
| därav engångsutgifter | — | +19 200 | |||
| Biblioteket | . 46 000 | + 92000 | |||
| Elevernas studieresor | 45 000 | + 47 000 | 42.000 | ||
| Stipendier för studerande vid | +P | ||||
| arkitekturskolan | 22 800 | of. | |||
| Kostbidrag åt vissa clever | 18 800 | of. | |||
| Kurs i restaureringsteknik | 456 000 | - | -+F 36 000 +288 000 | +42 000 |
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 120
Akademien för de fria konsterna Utöver medel till kompensation för prisstegringar och lönekostnadspålägg för levande modeller föreslås till undervisningsmateriel för vidareutbildning av konstnärer, experimentverksamhet med film, brons-
gjuteriet och institutet för materialkunskap ytterligare sammanlagt
107 000 kr. För att bidraget till fritt material för i huvudsak målarskolans elever skall kunna höjas begärs 15 000 kr. För arkitekturskolans del tar akademien upp sammanlagt ytterligare 30 000 kr. för utgivning av skolans rapporter och för mikrofilmning av bildsamlingen. Engångsanvisningen avser inköp av verkstadsutrustning för skulpturskolan. För studieresor begärs en höjning för att bl. a. ge samtliga elever möjlighet att under sin studietid företa en längre in- eller utrikes resa. Under år 1970 anordnades för arkitekturskolans elever en kurs i
restaureringsteknik i Rom. Kostnaderna för kursen täcktes delvis av
särskilda medel, anvisade av Kungl. Maj:t. Akademien begär medel för att kursen skall kunna upprepas under våren 1973.
Departementschefen Anslaget bör höjas med 42 000 kr. I höjningen ingår 20 000 kr. motsvarande den reservation som enligt tidigare föreskrift av Kungl. Maj:t inte skulle få utnyttjas men som innevarande budgctår åter får tas i anspråk. Det disponibla beloppet ökar således med 22 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 498 000 kr.
B 59, Konstfackskolan: Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 7 336 826 1971/72 Anslag 7 323 000 1972/73 Förslag 9 510 000 Konstfackskolan omfattar tvåårig konstindustriell dagskola (KD), treårig konstindustriell aftonskola (KA), tvåårig högre konstindustriell skola (HKS) samt treårigt teckningslärarinstitut (TT). Utbildningen vid HKS bygger på genomgång av KA eller KD. Vid KD finns en ettårig förbe-
redande kurs för teckningslärarinstitutet och vid KA cen tvåårig sådan
kurs. Dessutom ken i aftonskolan anordnas kortare kurser i enstaka ämnen eller grupper av ämnen. Läsåret 1971/72 har vid teckningslärarinstitutet startat en särskild utbildning av lärare i teckning (se prop. 1971: 1 bil. 10 s. 119). Utbildningen är tvåårig och avsedd för lärare som saknar behörighet i ämnet.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 121
Vid de tre konstindustriella skolorna (KD, KA, HKS) meddelas undervisning i sju fackavdelningar, nämligen en för textilarbete, en för dekorativ målning, en för skulptur, en för keramik, en för möbler och inredningar, en för metallarbete samt en för reklam och bokhantverk.
Konstfackskolan står under inseende av skolöverstyrelsen och leds av en styrelse, som består av tolv ledamöter. Kungl. Maj:t utser ordförande och sex av de övriga ledamöterna.
Antalet studerande höstterminen 1971 uppges vara 797.
Kostnaderna för konstfackskolan skall för budgetåren 1969/70, 1970/71 och 1971/72 fördelas mellan staten och Stockholms kommun enligt avtal som skall träffas mellan parterna och enligt riksdagens bemyndigande godkännas av Kungl. Maj:t.
Konstnärsutbildningssakkunniga har behandlat den vid konstfackskolan bedrivna utbildningen i sitt huvudbetänkande Högskolor för konstnärlig utbildning (SOU 1970: 66). Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom utbildningsdepartementet. Frågan om utbildningen av teckningslärare behandlas av lärarutbildningskommittén, som tillkallades den 8 november 1968 (riksdagsber. 1970: U 44).
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Lärarpersonal | 84 | of. | of. |
| Övrig personal | 17 101 | of. of. | +1 +1 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 5 883 900 + 450 000 + 605 000
| Sjukvård | 8 000 | of. of. |
| Rescersättningar | 24 000 + 4 000 + 3 000 | |
| Lokalkostnader | 1722 000 +1 816 000 +1 404 000 | |
| Expenser | 134 000 | of. + 10000 |
Särskild utbildning av lärare
1 teckning 153 000 + 200 000 + 165 000
7 924 200 +2 470 000 +2 187 000 Uppbördsmedel Elevavgifter 22 000 of. of. Avkastning av Sjöstedtska
fonden 2900 of. of. Bidrag från Stockholms
kommun 577 000 of. of.
Nettoutgift 7 323 000 +2 470 000 +2 187 000
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 2 180 000 kr.
2. För konstindustriskolornas del bör anvisas medel för
studiedagar för lärare (3 500 kr.).
3. Vid teckningslärarinstitutet anser överstyrelsen att medel behövs för ett ökat antal lärartimmar i vissa ämnen och för att ctt visst antal övningslektioner skall kunna genomföras även i årskurs 2.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 122
Vidare föreslås särskilda medel för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom den konstpedagogiska utbildningen. Ytterligare medel behövs också för skrivhjälp till lärare och för teknisk service av institutets AV-utrustning. (+83 100 kr.)
4 Den särskilda utbildning av lärare i tecknineg, som påbörjades läsåret 1971/72 med 30 studerande, kommer läsåret 1972/73 att omfatta heltidsstudier vid teckningslärarinstitutet. Vid antagningen måste ett femtiotal väl meriterade sökande avvisas. Med hänvisning härtill och med hänsyn till den stora bristen på behöriga teckningslärare föreslår överstyrelsen att en andra omgång av den särskilda utbildningen får starta läsåret 1972/73 (+200 000 kr.).
5. Överstyrelsen förutsätter att medel för att avlöna en byrådirektör
vid skolans centrala kansli även under nästa budgetår kan utgå från åttonde huvudtitelns kommittéanslag.
Departementschefen
Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna avtal med Stockholms kommun angående fördelningen av kostnader för konstfackskolan mellan staten och kommunen för budgetåret 1972/73.
Konstnärsutbildningssakkunnigas huvudbetänkande Högskolor för konstnärlig utbildning (SOU 1970: 66) har remissbehandlats och bereds nu inom utbildningsdepartementet. Betänkandet innehåller förslag om en fullständig omorganisation av konstfackskolan. I avvaktan på den närmare prövningen av frågorna om skolans uppgifter och organisation m. m. är jag inte beredd att beräkna medel för andra kostnader än dem som föranleds av att nuvarande verksamhet fortsätter.
Skolöverstyrelsen har föreslagit att en ny intagning skall ske läsåret 1972/73 till särskild utbildning av lärare i teckning. Bristen på behöriga teckningslärare är stor liksom efterfrågan på utbildning av detta slag. Jag biträder därför överstyrelsens förslag (4).
Konstfackskolan har sedan några år en provisorisk administrativ förstärkning genom att en biträdande sekreterare hos konstnärsutbildningssakkunniga i viss omfattning handlägger administrativa ärenden vid
konstfackskolan. Då denna anknytning till utredningen inte längre kan
bibehållas, har för nästa budgetår under detta anslag medel beräknats för en tjänst som byrådircktör vid konfackskolan (5).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9 510 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten och
Stockholms kommun om fördelningen av kostnader för konst-
fackskolan under budgetåret 1972/73,
2) till. Konstfackskolan: Utbildningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 510 000 kr.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 123 B 60. Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m.
| 1970/71 Utgift | 442 747 | Reservation | 253 | |
| 1971/72 Anslag | 501 000 | |||
| 1972/73 Förslag | 553 000 | 1971/72 | Beräknad ändring 1972/73 Skolöver- Departements- styrelsen | chefen |
| Biblioteket | 20 000 | + 10 000 |
Avdelningarna för
konstindustri 275 000 + 34 000 452 000 Teckningslärarinstitutet 156 000 + 55 000 Möbler och övrig inredning för
gemensamma lokaler 50 000 + 5 000
501 000 +104 000 452 600
Skolöverstyrelsen
Av den föreslagna höjningen för konstindustriavdelningarnas del avser 30 000 kr. utbyte av cn ugn vid fackavdelningen för keramik. Intagning till särskild utbildning av lärare i teckning förutsätts ske även
läsåret 1972/73. Överstyrelsen beräknar kostnaderna för materiel inom
den särskilda utbildningen till 69 000 kr., varav 33 000 kr. avser den utbildning som påbörjades innevarande läsår. För teckningslärarinstitutet 1 Övrigt föreslår överstyrelsen en ökning med 22 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 52 000 kr. Jag har då beräknat medel för att intagning till särskild utbildning av lärare i teckning enligt vad jag tidigare anfört skall kunna ske även nästa läsår.
Kungl. Maj:t har den I6 september 1971 anvisat högst 30 000 kr. för
anskaffande av en ugn vid fackavdelningen för keramik vid konstfack-
skolan.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 553 000 kr.
B 61. Musikhögskolorna: Utbildningskostnader
1970/71 Utgiftt 10 194 290 1971/72 Anslag 10 769 000 1972/73 Förslag 13 446 000
? Avser anslaget Musikaliska akademien med musikhögskolan: Utbildningskostnader samt anslaget Bidrag till vissa musikkonservatorier
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 124
Statliga musikhögskolor finns sedan den 1 juli 1971 i Göteborg, Malmö och Stockholm. Varje musikhögskola leds av en särskild styrelse, utsedd av Kungl. Maj:t. Musikhögskolorna står under inseende av organisationskommittén för högre musikutbildning, som enligt den av Kungl. Maj:t den 27 maj 1971 fastställda provisoriska stadgan för musikhögskolorna bl. a. skall avge förslag till anslagsframställning för högskolorna.
Vid musikhögskola anordnas treårig utbildning av instrumentalister, sångare, tonsättare och dirigenter, fyraårig utbildning av musiklärare, treårig utbildning av kyrkomusiker (kyrkomusiker med högre organistexamen och högre kantorsexamen) och tvåårig utbildning av pianostämmare. Dessutom anordnas tvåårig utbildning inom ramen för regionmusikskola samt treårig försöksutbildning av musikpedagoger. Utbildningstiden kan i vissa fall förlängas enligt bestimmelser som organisationskommittén meddelar.
Utbildning av tonsättare, dirigenter och pianostimmare samt utbildning inom ramen för regionmusikskolta anordnas endast vid musikhögskolan i Stockholm.
Det totala antalet studerande beräknas under innevarande läsår uppgå till 132 vid musikhögskolan i Göteborg, 136 i Malmö och 520 i Stockholm.
Med början budgetåret 1971/72 anordnas utbildning av lärare i musik och annat ämne. I utbildningen, som är provisorisk i avvaktan på en slutlig reform av musiklärarutbildningen, ingår en särskild ämnesutbildning i musik motsvarande studickurs/studiekurser om 60 eller 80 poäng
vid filosofisk fakultet. Sådan särskild utbildning i musik anordnas i
Göteborg av organisationskommittén för högre musikutbildning. Till utbildningen har budgetåret 1971/72 antagits 24 studerande.
Organisationskommittén har den 16 november 1971 lagt fram förslaget (Ds U 1971: 5) Ny högre utbildning av kyrkomusiker. Förslaget håller på att remissbehandlas.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Organisations- Departements-
kommittén chefen Persona!
| Lärarpersonal | 130 | +19 | +13 |
| Övrig personal | 38 168 | + 6 +25 | + 1 +14 |
Anslag
| Tönekostnader | 9 360 000 +2 847 000 -+1 939 000 |
| Sjukvård | 11 500 of. of. |
| Rcseersättningar | 76 500 + 113 000 + 7 000 |
| Lokalkostnader | 1128 000 + 751 000 + 720 000 |
| Expenser | 193 000 + 130 000 + 11000 |
Pedagogisk utvecklings- och
försöksverksamhet — + 100 000 —
10769 000 +3 941 000 +2 677 005
Bdå
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 125
Organisationskommittén
1. Löne- och prisomräkning 1 406 728 kr.
. En väsentlig del av det ökade medelsbehovet för nästa budgetår hänför sig till utbildning av musiklärare.
Den av organisationskommittén anordnade särskilda ämnesutbildning-
en i musik bör fortsätta i Göteborg. Kommittén föreslår i enlighet med
sin förra året framlagda plan för den totala dimensioneringen av den provisoriska utbildningen att sammanlagt 72 studerande tas in till ut-
bildningen under nästa budgetår, varav 48 höstterminen 1972 och 24
vårterminen 1973. Kommittén räknar vidare med att 12 av de studerande, som nu utbildas, under vårterminen 1973 kommer att fortsitta med påbyggnadskurs om 20 poäng. Kommittén har också beräknat kostnaderna för ett lägre alternativ, innebärande att 24 nya studerande antas till höstterminen och 24 till vårterminen. (+985 875 kr., alternativt
619 831 kr.)
Kungl. Maj:t har den 18 juni 1971 uppdragit åt organisationskommittén att genomföra vissa förändringar i den nuvarande musiklärarutbildningen vid musikhögskolorna inom oförändrad kostnadsram. Genom förändringarna skall utbildningen bli bättre anpassad till nya krav från
skolväsendets sida. Kommittén anmäler nu att vissa av de föreslagna
förändringarna kan genomföras vid musikhögskolan i Stockholm inom ramen för tillgängliga medel men att ytterligare medel är nödvändiga för att förändringarna skall kunna genomföras vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö (+75 200 kr.).
Under åren 1970 och 1971 har intagningen av antalet clever till musikkirarutbildning vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö varit större än tidigare. Denna intagningsnivå bör bibehållas även i fortsättningen. Detta leder till ett ökat medelsbehov för högskolorna eftersom antalet studerande ökar för varje år tills dess att de studerande som togs in år 1970 har avslutat sin utbildning (+—220 720 kr.).
3. I enlighet med den av statsmakterna förra året godtagna tidsplanen för reformarbetet med den högre musikutbildningen skall utbildningen av kyrkomusiker vid musikhögskola reformeras med början läsåret 1972/73. Organisationskommittén har i förslaget Ny högre utbildning av kyrkomusiker (Ds U 1971: 5) behandlat den nya utbildningens innehåll och organisation. I sammanhanget ingår förslag till anordningar som övergångsvis bör göras för de studerande som åren 1970 och 1971 antagits till högre organist och högre I kantorsutbildning. De
budgetår. För att den nya utbildningen skall kunna genomföras på ett
ändamålsenligt sätt vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö bör
antagningen till utbildningen öka med tre studerande vid vardera högskolan (+ ca 78 000 kr.).
4. På förslag av musikhögskolorna i Göteborg och Malmö begär
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 126
organisationskommittén att en ökning genomförs av antagningen till
musikpedagogutbildning med två studerande vid vardera
högskolan (+ ca 52 000 kr.).
S. I de reguljära uppgifterna för musikhögskolorna skall även ingå utbildning av musiker för regionmusikens behov. Organisationskommit-
tén har i uppdrag att utforma en ny musikerutbildning. Den utbild-
ning inom ramen för regionmusikskola som anordnas
vid musikhögskolan i Stockholm skall successivt avvecklas allteftersom
den personal i regionmusiken som nu är under utbildning inom organisationen blir färdigutbildad. Den sista kullen studerande av detta slag
kommer att avsluta sin utbildning läsåret 1977/78. Antalet studerande kommer emellertid att öka avsevärt under de kommande tre åren för
att därefter snabbt minska. Mellan läsären 1971/72 och 1972/73 beräknas studerandeantalet öka med 17.
I detta sammanhang pekar organisationskommittén på att musikhögskolorna i Göteborg och Malmö har mycket blygsamma resurser för musikerutbildning i förhållande till musikhögskolan i Stockholm. För
att de tre musikhögskolorna i framtiden skall kunna ge en likvärdig och
tillfredsställande musikerutbildning måste enligt kommittén förutsätt-
ningar skapas för en orkesterskolning i Göteborg och Malmö av lik-
nande art som den som kan anordnas i Stockholm. Som en åtgärd i detta syfte föreslår organisationskommittén att utbildningen inom regionmusikskola redan från nästa budgetår fördelas melian de tre musikhögskolorna. I samband därmed krävs viss förstärkning av instrumentalist-
utbildningen i Göteborg och Malmö för vilken kommittén beräknar
125 000 kr. Till detta skall läggas kostnaderna för det ökade studerandeantalet i utbildningen inom regionmusikskola. (+-280 782 kr.)
6. Organisationskommittén konstaterar att det finns skillnader i undervisningsstandarden mellan musikhögskolorna. På vissa särskilt angivna punkter är det angeläget att en utökning av undervisningen kan ske. Detta kräver ökade resurser, särskilt för musikhögskolorna i Göteborg och Malmö (4-156 599 kr.).
7. En viss utökning behövs av övrig personal vid musikhögskolorna.
Enligt organisationskommittén är det särskilt angeläget att skolledningen vid de båda musikhögskolorna i Göteborg och Malmö kan för- - stärkas. Kommittén räknar för vardera högskolan med medel för arvode till en assistent. Vidare behövs vissa medel för att skolorna skall kunna betala ersättning åt en ställföreträdare för rektor, bl. a. vid tjänstledighet. En befintlig halvtidstjänst som ackompanjatör vid vardera musikhögskolan i Göteborg och Malmö bör utökas till heltidstjänst. Dessa
högskolor bör också få medel för ljudteknisk service samt för gästföreläsare. (+188 186 kr.) Vid musikhögskolan i'Stockholm tillstyrker organisationskommittén
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbidningsdepartementet 127
ytterligare en tjänst som ljudtekniker, en tjänst som ljudingenjör vid
elektronmusikstudion samt ytterligare en tjänst som kontorsskrivare
(--140 750 kr.).
8. Behovet av information och kontakt mellan musikhögskolorna som ett led i det pågående reformarbetet inom den högre musikutbildningen motiverar ökade medel för resecrsättningar. Även högskolornas resurser för internationellt elevutbyte behöver förstärkas.
(95 00C kr.) 9. Ökade lokalkostnader uppstår bl.a. i samband med att
musikhögskolan i Malmö tar i anspråk nya lokaler (--50 600 kr.).
10. Organisationskommittén framhåller särskilt att musikhögskolan i Stockholm behöver ökade medel till expenser men räknar med ökade expensmedel även för de båda övriga högskolorna (66 000 kr.).
11. Möjligheterna för musikhögskolorna att bedriva ett fortlöpande arbete med att förnya och förbättra undervisningen är ytterst begränsade. De särskilda medel som organisationskommittén begär för pedagogisk utvecklings- och försöksverksamhet avser mindre projekt, bl. a. i form av framställning och utprovning av läromedel (--1090 000 kr.).
Departementschefen
Sedan år 1970 pågår en successiv reform av den högre musikutbildningen. Två nya statliga musikhögskolor, en i Göteborg och en i Malmö, inrättades den 1 juli 1971 då de tidigare statsunderstödda musikkonservatorierna på dessa orter förstatligades. Åtgärder har vidtagits för att förändra och bygga ut musiklärarutbildningen. I detta syfte anordnas fr.o.m. höstterminen 1971 en ny utbildning av lärare i musik och annat ämne. I denna utbildning ingår cen särskild ämnesutbildning i musik som leds av organisationskommittén för högre musikutbildning och är förlagd till Göteborg. F.n. är 24 studerande antagna till denna särskilda utbildning. Även den hittillsvarande utbildningen av musiklirare, som sker vid musikhögskola, har förstärkts, bl. a. genom att medel ställts till förfogande för ett ökat studerandeantal i utbildningen.
Organisationskommittén har för nästa budgetär föreslagit yttoriigare insatser för musiklärarutbildningen. I likhet med organisationskommittén anser jag det angeläget att kapaciteten i den särskilda ämnesutbildningen i musik ökas. Jag beräknar för detta ändamål medel i enlighet med det av kommittén föreslagna lägre alternativet, som innebär en intagning av sammanlagt 48 nya studerande. Jag biträder även organisationskommitténs förslag att den nuvarande nivån för antalet intagna till musiklärarutbildningen vid musikhögskola bör bibehållas. Enligt kommitténs förslag beräknar jag för detta ändamål 220 000 kr. Organisationskommiitén har vidare föreslagit att särskilda medel anvisas för anpassning av musiklärarvutbildningen vid musikhögskola till nya krav från
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 128
skolväsendets sida. Jag kan inte biträda förslaget om särskilda medel.
Tillgängliga medel bör i stället fördelas mellan musikhögskolorna på sådant sätt att såväl musikhögskolan i Stockholm som de båda övriga musikhögskolorna får möjlighet att nästa budgetår genomföra i varje fall de mest angelägna av de berörda förändringarna i utbildningen (2).
Enligt den av statsmakterna förra året godtagna tidsplanen för reform-
arbetet skall nästa led i förändringen av den högre musikutbildningen
avse kyrkomusikerutbildningen. Organisationskommittén har i sitt förslag Ny högre utbildning av kyrkomusiker ( Ds U 1971: 5) hemställt om
åtgärder bl.a. för att inrätta en kyrkomusikerlinje vid musikhögsko-
lorna. Förslaget till ny utbildning följer till alla delar de riktlinjer som redan beslutats av statsmakterna beträffande den högre kyrkomusikerutbildningen (prop. 1970: 25, SU 1970: 108, rskr 1970: 274). Den nya utbildningen leder inte till några kostnadsförändringar för nästa budgetår. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behandlingen av förslaget föranleder. Någon utökning av den nuvarande utbildningskapaciteten av de skäl organisationskommittén åberopar anser jag mig inte kunna tillstyrka. Det ankommer på organisationskommittén att se till att utbildningen kan på ett ändamålsenligt och från kostnadssynpunkt rimligt sätt genomföras vid alla de tre musikhögskolorna utan att den totala kapaciteten ökas (3).
Organisationskommittén finner det inte tillfredsställande att hela utbildningen inom ramen för regionmusikskola och därmed huvuddelen av den nuvarande utbildningen av musiker för regionmusiken är förlagd till en av musikhögskolorna. Kommittén föreslår att uppgiften att anordna denna utbildning fördelas på samtliga musikhögskolor och motiverar sitt förslag med att åtgärder behövs för att på sikt få till stånd en likvärdig musikerutbildning vid de tre högskolorna. Förutsättningarna för att kunna genomföra den föreslagna omlokaliseringen av utbildningen redan från nästa budgetår är emellertid min mening knappast uppfyllda. Genomförandet kräver en omsorgsfull planering. Vidare kan vissa kostnader uppstå inte bara för musikhögskolorna utan också för regionmusiken. Dessa behöver preciseras ytterligare. Jag avser därför att i annat sammanhang i samråd med chefen för försvarsdepartementet föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt organisationskommittén för högre musikutbildning och organisationskommittén för regionmusiken att gemensamt utreda de pedagogiska och ckonomiska konsekvenserna av att en lämplig del av utbildningen inom ramen för regionmusikskola fr. o. m. budgetåret 1973/74 förs över till musikhögskolorna i Göteborg och Malmö. Det ankommer på organisationskommittén för högre musikutbildning att för musikhögskolornas del söka finna vägar för att i någon
mån uppväga de nackdelar för de olika högskolorna som den kraftiga utökningen av studerandeantalet i regionmusikskolan leder till redan
för nästa läsår. Jag anser mig i det sammanhanget böra betona att det
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 109 Utbildningsdepartementet 129
knappast finns skäl att tillåta annat än en mycket begränsad ökning av
det totala studerandeantalet vid musikhögskolan i Stockholm, som redan
nu har över 500 studerande. För den ökade omfattningen av utbildningen inom ramen för regionmusikskola beräknar jag medel i enlighet med organisationskommitténs förslag (5).
Med hänsyn till vad organisationskommittén anfört beträffande be-
hovet av en förstärkning av skolledningen vid musikhögskolorna i Göteborg och Malmö beräknar jag medel som gör det möjligt att anställa
en assistent med tjänstgöring på halvtid vid vardera högskolan (7).
Den ökning i övrigt som jag tillstyrker under detta anslag framgår
av sammanställningen. I enlighet därmed beräknar jag anslaget till
13 446 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Musikhögskolorna: Utbildningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 13 446 000 kr.
B 62. Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m.
1970/71 Utgift!t 310 197 Reservation! 46 173
1971/72 Anslag 314 000
1972/73 Förslag 327 000
" Avser anslaget Musikaliska akademien med musikhögskolan: Undervisningsmateriel m. m.
| 1971/72 | Beräknad ändring 1972/73 Organisations- Departements- kommittén | chefen | |
| Musikhögskolan i Göteborg | 32 000 | ||
| Musikhögskolan i Malmö | 82 000 | +191 000 | + 13 000 |
| Musikhögskolan i Stockholm | 200 000 314 000 | +191 000 | -+13 000 |
Organisationskommittén
I medelsberäkningen ingår underhåll, instrumentvård, ersättnings-
köp m. m., enligt en särskild plan samt viss materielanskaffning i anslut-
ning till den pedagogiska utvecklings- och försöksverksamhet som bör
bedrivas vid musikhögskolorna. Vidare föreslår kommittén medel för
anskaffning av litteratur, grammofonskivor m. m. till musikhögskolorna i Göteborg och Malmö och till den särskilda ämnesutbildningen i musik.
Bå
35 Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 130
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 327 000 kr.
B 63. Statens scenskolor
1970/71 Utgift 6 039 382 1971/72 Anslag 5 958 000 1972/73 Förslag 6 309 000
Enligt stadgan för statens scenskolor, som fastställdes av Kungl. Maj:t den 6 juni 1968, har scenskolorna, av vilka två finns i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö, till uppgift att utbilda skådespelare och mu-
sikdramatiska artister. I Stockholm är utbildningen av skådespelare och
musikdramatiska artister förlagd till skilda skolor. Statens scenskola i Stockholm utbildar skådespelare medan musikdramatiska skolan i Stockholm är speciellt inriktad på utbildning av operaartister. Vid scensko-
lorna i Göteborg och Malmö meddelas utbildning på en dramatisk och
en musikdramatisk linje.
Utbildningen vid skolorna är treårig. Till utbildningen skall årligen antagas 15 studerande vid var och en av statens scenskolor samt 8 studerande vid musikdramatiska skolan.
Innevarande budgetår anordnas vid scenskolorna i Stockholm viss försöksverksamhet med ettårig fortbildning av skådespelare och musikdramatiska artister.
Teater- och musikrådet har inseende över skolorna.
Den av teater- och musikrådet i april 1969 tillsatta scenskolekommittén, som haft till uppgift att se över verksamheten vid skolorna, har
i mars 1971 avslutat sitt arbete. Kommitténs uppdrag har omfattat samtliga skolor utom musikdramatiska skolan i Stockholm. Kommitténs förslag har remissbehandlats av rådet.
1971/72 | Beräknad ändring 1972/73
Scen- Teater- och = Departements-
skolorna musikrådet chefen Personal
| Lärarpersonal | 69 | +3,5 | +2 | of. |
| Övrig personal | 15 84 | +4,5 +8 | +6,5 +8,5 | of. of. |
Anslag
Lönekostnader 4299000 + 911000 +1 045 000 + 31 000
| Sjukvård | 5000 + 2 000 | of. + 2000 |
| Reseersättningar | 47 000 + 3 000 | of. + 4000 |
| Lokalkostnader | 1015000 + 123000 + 177 000 +314 000 | |
| Expenser | 592000 + 128000 + 59 000 | of. |
5958000 +-+1167000 +—+1281000 +351 000
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 131
Scenskolorna
1. Löne- och prisomräkning 650 000 kr.
2. Scenskolan i Stockholm förutsätter att den fortbildningsverksamhet som nu bedrivs får fortsätta nästa budgetår i ökad omfattning. |
Scenskolan föreslår att lärarpersonalen utökas med tre tjänster i scenisk framställning och scenisk teknik i utbyte dels mot en befintlig
tjänst som lärare i rollgestaltning, dels mot timarvoderad undervisning.
Skolan begär även medel för arvoden till en lärare i musikalisk instudering och till en ackompanjatör med halvtidstjänstgöring. Medel behövs
vidare för att kunna ge eleverna viss stödundervisning i företrädesvis
talteknik under första engagemangsåret. Skolan begär liksom under tidigare år en tjänst som scenskolesekreterare för att avlasta rektor administrativa uppgifter. Därutöver föreslås en tjänst som scenskole-'
tekniker samt en tjänst som assistent i utbyte mot en som kontorsskrivare. Slutligen föreslås ett engångsanslag om 30000 kr. för anskaffning
av rekvisita. (+221 186 kr.)
3. Scenskolan i Göteborg framhåller att den utåtriktade
delen av undervisningen, som består av produktion av teater och föreställningar för publik med skolans elever, inte kan bibehållas i nuva-
rande omfattning om inte skolan får cn tjänst som institutionstekniker
samt ökade medel för uppvisningar. Vidare föreslås en särskild administrativ tjänst (scenskolesekreterare) samtidigt som vissa nu anvisade medel till administrativ och kameral hjälp kan inbesparas. Dessutom föreslås ökade medel för timlärare. (-+154 316 kr.)
4. Scenskolan i Malmö framhåller att de förslag som den inom teater- och musikrådet tillsatta scenskolekommittén lagt fram tillgodoser väsentliga behov. I avvaktan på vad dessa förslag leder till begär skolan endast medel för löne- och prisomräkning.
5¶Musikdramatiska skolan i Stockholm framhåller
behovet av en förstärkning av undervisningen i sång. Vid skolan behövs vidare en ingenjör och ett biträde, båda med halvtidstjänstgöring. Dessutom begär skolan ökade medel för bl. a. gästlärare, uppvisningar samt för beställning av svenska musikdramatiska verk. (+141 716 kr.)
Teater- och musikrådet
Teater- och musikrådet har yttrat sig dels över scenskolornas anslagsframställningar för nästa budgetår, dels över vissa av de förslag som lagts fram av den inom rådet tillsatta scenskolekommittén. Av sist-
nämnda yttrande framgår att rådet avser att göra en särskild utredning om bl. a. musikteatern. Denna kommer även att beröra den musikdra-
matiska utbildningen.
Rådet framhåller att scenskolorna i Stockholm, Göte-
borg och Malmö under de senaste åren i viss utsträckning stabili-
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 132
serat sin verksamhet, både vad gäller studieorganisation och undervis-
ningsmetodik. För att skolorna skall kunna fullfölja denna utveckling
krävs nu framför allt en ökning av de tekniska och administrativa re-
surserna. Vid vardera scenskolan bör inrättas en tjänst som institutionstekniker och en som scenskolesekreterare. I fråga om undervisande per-
sonal tillstyrker rådet stockholmsskolans förslag om medel för arvode till en lärare i musikalisk instudering och till en ackompanjatör med
halvtidstjänstgöring. Rådet förordar vidare att ytterligare två tjänster i scenisk framställning och scenisk teknik inrättas vid var och en av scenskolorna. De nya tjänsterna bör finansieras dels genom att befintliga tjänster som lärare i rollgestaltning dras in, dels genom att den tim-
arvoderade undervisningen vid skolorna minskas. För löne- och prisom-
räkning tillstyrks sammanlagt 760 769 kr. (+1 088 372 kr.)
Beträffande skolornas utbildningskapacitet och utbildningstidens längd
föreslås inga förändringar. I vad avser skolornas ledning anser rådet att antalet ledamöter i de tre scenskolornas styrelser bör minskas från nuvarande siju till fem.
Beträffande musikdramatiska skolan i Stockholm tillstyrker teater- och musikrådet att medel beräknas för en ingenjör och
ett biträde, båda med halvtidstjänstgöring. För löne- och prisomräkning
tillstyrker rådet 126 885 kr. (+192 934 kr.) Teater- och musikrådet anser i likhet med scenskolekommittén att scenskolorna även bör ha i uppgift att bedriva fortbildning. Rå-
det har lämnat en redogörelse för den försöksverksamhet med fort-
bildning av skådespelare och musikdramatiska artister som bedrivs under
innevarande budgetår vid de båda scenskolorna i Stockholm och samtidigt framhållit behovet av att fortsätta försöksverksamheten under nästa budgetår. Enligt rådets uppfattning bör resultatet av försöksverksamheten avvaktas innan något definitivt beslut kan fattas i fråga om fortbildningens utformning och omfattning.
Departementschefen
En inom teater- och musikrådet tillsatt scenskolekommitté har sett
över verksamheten vid tre av scenskolorna, nämligen statens scenskola i Stockholm och scenskolorna i Göteborg och Malmö. Rådet har tagit ställning till vissa av de förslag som scenskolekommittén lagt fram.
Tceater- och musikrådet tar i detta sammanhang upp frågan om grundutbildningens längd och allmänna uppläggning vid de tre scenskolorna samt skolornas utbildningskapacitet. = .
Grundutbildningen, som är treårig, är dimensionerad för årskurser om 15 studerande vid var och en av skolorna. Fördelningen av utbild-
ningsplatserna mellan dramatisk och musikdramatisk linje vid scensko-
lorna i Göteborg och Malmö är inte fastlagd men har varierat mellan
Bi
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 133
tio och tolv platser på dramatisk och mellan tre och fem platser på musikdramatisk linje.
Liksom teater- och musikrådet räknar jag inte med någon ändring av
grundutbildningens längd.
Med hänsyn till den förändring av grundutbildningens allmänna uppläggning som under teater- och musikrådets medverkan redan skett
vid skolorna föreslår rådet vissa förstärkningar av skolornas tekniska och administrativa resurser, liksom vissa förändringar av lärarorganisa-
tionen. Jag anser det inte möjligt att ta ställning till dessa förslag förrän
rådet närmare klargjort hur skolornas resursbehov för grundutbildningen påverkas av att undervisningen fått en ändrad uppläggning. Som kommer att framgå av det följande anser jag att detta lämpligen bör
ske i samband med att rådet slutgiltigt tar ställning till frågan om att
utvidga skolornas uppgift till att omfatta även fortbildning.
I samband med att kravet på fortbildning vid scenskolorna förts fram
har också i vissa fall hävdats att dimensioneringen av grundutbildningen
är för stor, främst av arbetsmarknadsskäl. Det har också vissa år visat
sig vara svårt för scenskolorna att få så många tillräckligt kvalificerade sökande som har behövts för att fylla samtliga utbildningsplatser. För egen del finner jag dessa skäl tillräckliga för att förorda att kapaciteten
vid scenskolorna tills vidare minskas något. Jag föreslår att intagningen till grundutbildningen vid de tre scenskolorna i Stockholm, Göteborg och
Malmö t. v. begränsas till tolv studerande årligen vid var och en av
skolorna. I samband därmed är det nödvändigt att också ta upp frå-
gan om vilken andel av grundutbildningen som bör avse utbildning av
musikdramatiska artister. Den speciella utbildningen av operaartister vid musikdramatiska skolan i Stockholm bör t. v. bibehållas i oföränd-
rad omfattning. Intagningen till den musikdramatiska linjen vid scenskolan i Göteborg bör i fortsättningen avvägas i förhållande till den minskade totala dimensioneringen. Vid scenskolan i Malmö har enligt uppgift samordningen mellan utbildningen på dramatisk och musikdramatisk linje redan gått så långt att det knappast längre finns skäl för att ha kvar någon särskild musikdramatisk linje. Detta förhållande jämte den begränsning av skolans kapacitet som jag nyss föreslagit bör enligt
min mening lämpligen leda till att den särskilda musikdramatiska linjen
vid scenskolan i Malmö successivt läggs ner. Någon nyintagning av studerande till denna linje bör således inte ske från nästa läsår.
Teater- och musikrådet har tillstyrkt scenskolekommitténs förslag om att scenskolornas uppgifter borde utvidgas till att omfatta fortbildning
av både skådespelare och musikdramatiska artister. Enligt rådet bör
sådan fortbildning anordnas även vid musikdramatiska skolan i Stockholm.
Jag anser det vara angeläget att stödja förslaget om fortbildning vid alla de fyra scenskolorna. Viss försöksverksamhet med ettårig fortbild-
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 134
ning av skådespelare och musikdramatiska artister bedrivs redan inne-
varande budgetår. I enlighet med teater- och musikrådets förslag bör även nästa budgetår fortbildningen ske i form av försöksverksamhet.
Fortbildningen bör finansieras inom ramen för de medel som för nästa budgetår anvisas för grundutbildningen. Detta bör även gälla för musik-
dramatiska skolan i Stockholm. Omfattningen av fortbildningen bör ökas till sammanlagt minst tolv heltidsstuderande. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att ge teater- och musikrådet i uppdrag att redovisa erfarenheterna av försöksverksamheten och att lägga fram förslag om hur fortbildningsverksamheten i permanent form bör
vara anordnad och dimensionerad. Därvid bör också frågan om skolornas organisation på nytt tas upp liksom frågan om hur skolornas under-
visningsresurser bör fördelas mellan grundutbildning och fortbildning.
Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t med förslag i fråga om sammansättningen av scenskolornas styrelser.
Jag beräknar anslaget till 6 309 000 kr. Utöver den förändring som följer av den minskade dimensioneringen av utbildningen har jag vid min beräkning endast tagit hänsyn till skolornas behov av medel för löne- och prisförändringar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens scenskolor för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 6 309 000 kr.
B 64, Statens dansskola
1970/71 Utgift 1413 243 1971/72 Anslag 1 620 000 1972/73 Förslag 1 989 000
Statens dansskola har enligt sin stadga, fastställd den 29 juni 1970,
till uppgift att vid särskilda linjer utbilda danspedagoger och koreografer
samt att meddela utbildning i mim. Vid skolan anordnas även vidareutbildning för danspedagoger.
Utbildningen av koreografer och danspedagoger är f.n. treårig. Till
utbildningen på danspedagoglinje skall årligen antagas ca 12 och på
koreograflinje ca 3 studerande.
Teater- och musikrådet har inseende över dansskolan.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 135
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Dansskolan Teater- och Departements-
musikrådet chefen
Personal
| Lärarpersonal | 14 | +i | of. | of. | |||
| Övrig personal | 2 16 | of. +1 | of. of. | of. of. | |||
| Anslag | : | ||||||
| Lönekostnader | 908 000 | -+168 000 | +109 000 | 4150 000 | |||
| Sjukvård | 1000 | of. | of. | of. | |||
| Reseersättningar | 16 000 | + 6000 | + 2000 | + 1000 | |||
| Lokalkostnader | 577 000 | +141 000 +140 000 | +211 000 | ||||
| Expenser | 118 000 1620 000 | + 43 000 +358 000 | + 26 000 +277 000 -+369 000 | + 7000 |
Dansskolan
1. Löne- och prisomräkning 243 000 kr.
2. För att kunna stabilisera och förbättra undervisningen inom dansskolans olika utbildningslinjer behöver skolan särskilda medel för framställning av undervisningsmateriel. För koreograflinjen föreslås ökade resurser för gästlärare, för studieresor till utlandet samt för scenpraktik. Ökade medel begärs också för vidareutbildningen av danspedagoger samt för att vidareutveckla en försöksverksamhet med utbildning av folkdansledare. (+95 000 kr.)
3. En förstärkning av dansskolans ad ministration skulle kunna åstadkommas genom ett särskilt arvode till styrelsens sekreterare samt medel till extra skrivhjälp (+20 000 kr.).
Teater- och musikrådet
Dansskolan har endast varit i verksamhet en kort tid och rådet anser det därför svårt att klart urskilja föreliggande behov. Rådet tillstyrker de föreslagna förstärkningarna av skolans administration samt att medel anvisas till elevernas studieresor.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 19389 000 kr. Jag har därvid räknat med överföring till detta anslag av de medel — 55 000 kr. — som för innevarande budgetår utgår till dansskolans undervisning i mim för hörselskadade ur anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Srarens dansskola för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 989 000 kr.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 136
B 65. Dramatiska institutet 1970/71 Utgift 5 106 874 1971/72 Anslag 5 794 000 1972/73 Förslag 6 287 000
Dramatiska institutets uppgifter, som framgår av stadgan för dramatiska institutet (1970: 369), består i att utbilda personal för produktion av program för teater, film, radio och television. Utbildningen avser verksamhetsområdena regi, bild- och ljudteknik, scenografi, maskering och administration. Institutet meddelar även sådan allmän produktionsteknisk utbildning som rör teater, film, radio och television och som behövs för yrkesverksamhet av annat slag. I sin verksamhet skall institutet, som leds av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse, främja utvecklingen inom områden som berörs av utbildningen.
Utbildningen vid institutet omfattar följande tvååriga utbildningslinjer, nämligen allmän linje, administrativ linje, bildteknisk linje, ljudteknisk Jinje, scenografilinje och maskeringslinje. Utbildningen på den allmänna linjen avser dels regi- och producentutbildning, dels allmin produktionsteknisk utbildning vilken är utformad som en särskild ettårig lärokurs inom den allmänna linjen. Vid institutet anordnas även en ettårig påbyggnadskurs som bygger på den allmänna linjen, den administrativa linjen, den bildtekniska linjen och den ljudtekniska linjen.
Enligt avtal mellan staten och Svenska filminstitutet lämnar filminstitutet för varje budgetår bidrag till driftkostnaderna vid dramatiska institutet med ett belopp som motsvarar 6,75 4, av de avgifter som för närmast föregående budgetåret redovisats till filminstitutet enligt avtalet den 6 mars 1963 angående bildande av Svenska filminstitutet.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Dramatiska Departements-
institutet chefen Personal
| Lärarpersonal | 11 | + 5 | of. |
| Övrig personal | 23 34 | + 5 -+10 | of. of. |
Anslag Utgifter Lönekostnader 2157 000 +1 177 000 4190 000 Sjukvård 3 000 of. of.
| Rescersättningar | 124 000 + 63 000 | — 26 000 |
| därav utrikes resor | 60 000 | +50 000 -—30 000 |
| Lokalkostnader | 2225 000 + 390 000 | + 344 000 |
| Undervisningskostnader | 1 830 000 + 946 000 | — 5000 |
| Matericlunderhåll m. m. | 350 000 + 121 000 | + 14000 |
| Expenser | 205 000 + 177 000 6 894 000 +2 874 000 | + 8000 4525 000 |
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 137
Uppbördsmedel Bidrag från Svenska film-
institutet 1 000 000 + 32000 + 32 000 Inkomster från uthyrning av
lokaler m. m. 100 000 of. of.
Nettoutgift 5 794000 =—+2 842 000 +493 000
Dramatiska institutet Nuvarande utbildningsläge
Utbildningen vid institutet påbörjades läsåret 1970/71. Genom att
institutets lokaler inte blev färdiga att tas i bruk i beräknad tid kunde utbildningsprogrammet detta läsår inte fullföljas för flertalet studerande. Institutet genomför därför under läsåret 1971/72 kompletterande utbildning för att kompensera de studerande för förlorade undervisnings-
moment. Statsmakterna har medgett att resurser för den kompletteran-
de utbildningen frigörs genom att intagningen hösten 1971 begränsats
till 16 studerande, vilka tagits in på den allmänna linjens ettåriga produktionstekniska gren (UbU 1971: 6, rskr 1971: 113). Utbildningsläget är nu följande. De studerande som togs in vid
Svenska filminstitutets filmskola år 1969 och som har beretts möjlighet att fullfölja sin utbildning vid dramatiska institutet kommer att avsluta sin utbildning inom andra årskursen i februari 1972. Dessa studerande kommer därefter att påbörja utbildning i påbyggnadskurs. Institutet föreslår att de får fullfölja denna utbildning under höstterminen 1972.
För de 38 studerande som år 1970 togs in till tvåårig utbildning vid institutet kommer vid utgången av läsåret 1971/72 att återstå viss kompletterande utbildning som kommer att slutföras successivt under loppet av höstterminen 1972. Påbyggnadskurser för dessa studerande kommer därför att kunna inledas vid olika tidpunkter under denna termin. Institutet anser det inte realistiskt att genomföra ett särskilt intag-
ningsförfarande till dessa påbyggnadskurser, vilket skulle medföra att
enstaka studerande successivt tvingades lämna utbildningen, utan föreslår att samtliga elever får möjlighet att under återstoden av läsåret 1972/73 genomgå påbyggnadskurs.
Institutets fortsatta verksamhet
Vid full utbyggnad skall institutet enligt gällande planer ha sammanlagt 140 studerande. Inom vardera årskursen i de tvååriga utbildningslinjerna har man därvid räknat med 352 studerande, varav 16 i regi- och
producentutbildning, 8 på var och en av linjerna för administration,
bildteknik och ljudteknik samt 6 på vardera linjen för scenografi och
maskering. För påbyggnadskursen har man beräknat 8 studerande i
regi och 4 studerande i vart och ett av områdena administration, bild-
. Bå 5" Riksdagen 1972. I saml. NrI. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 138
teknik och ljudteknik. Inom scenografi och maskering avses inte påbyggnadskurs förekomma.
Institutet, som åberopar erfarenheter från det gångna arbetsåret, anser att den övervikt för studerande i regiutbildning som den planerade
strukturen innebär i praktiken är ohållbar. De tekniska resurserna kom-
mer inte att räcka till både för den övningsproduktion som behöver an-
ordnas då man vid full utbyggnad (inkl. påbyggnadskursen) har 40 samtidigt närvarande sådana studerande och för utbildningsprogrammet vid
övriga linjer.
Bristen på balans mellan antalet studerande vid olika utbildningslinjer
för även med sig att den samverkan mellan linjerna vid övningsproduktion som utbildningen förutsätter är svår att genomföra utan att institutet får engagera utomstående arbetskraft. Institutet framhåller att framställning av program inom film och television normalt sker i arbetslag som innehåller färre representanter för regifunktionen och fler för de funktioner som representeras av de övriga utbildningslinjerna. Slutligen pekar institutet på att arbetsmarknadens efterfrågan på regissörer inte är större än på de övriga yrkesgrupper som institutet utbildar. Institutet föreslår därför, att studerandeantalet på de olika linjerna inom tvåårig utbildning skall göras lika. Vid var och en av de sex tvååriga utbildningslinjerna föreslås en intagning av 5 studerande årligen. Vid allmänna
linjens ettåriga produktionstekniska gren föreslås en intagning av 16 studerande.
Enligt planerna skall påbyggnadskursen vara öppen för såväl studerande vid institutet som för sökande utifrån. För sistnämnda kategori skall påbyggnadskursen fungera som fortbildning. Institutet pekar på att den mer omfattande övningsproduktionen av ekonomiska skäl förlagts till påbyggnadskursen och att genomgång av denna kurs därför är av stor betydelse för de studerandes framtida yrkesmöjligheter. Genom att studerandeantalet i påbyggnadskursen endast är hälften så stort som i de tvååriga linjer på vilka den bygger, måste sannolikt ett urval ske bland de sökande. Dessa omständigheter kommer enligt institutet att
leda till en för utbildningen skadlig konkurrens mellan de studerande i den tvååriga utbildningen.
Institutet anser vidare att den ettåriga påbyggnadskursen inte heller är särskilt väl lämpad som fortbildning för yrkesverksamma. En orsak är att kursen blir alltför lång för att kunna passas in i de yrkesverksammas arbetssituation. Vidare anges att den breda inriktning mot de fyra medierna teater, film, radio och television, som en sådan kurs måste få, inte motsvarar de redan yrkesverksammas önskemål om fortbildning inom det segna» mediet eller viss komplettering inom ctt »angränsande» medium.
Institutet föreslår därför att påbyggnadskursen får samma studerande-
antal som de lägre årskurserna och att tillträde för sökande utifrån möjliggörs endast i den mån elevplatserna inte fylls av kvalificerade sökande
från andra årskursen.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 139
Som tidigare nämnts avses ingen påbyggnadskurs förekomma inom maskering och scenografi. Institutet föreslår nu att möjlighet tili påbyggnadskurs skall finnas även för dessa linjer.
Till följd av institutets förslag till ny utbildningsstruktur uppkommer viss ledig utbildningskapacitet som bör kunna utnyttjas för kursverksamhet, bl. a. för fortbildning av redan yrkesverksam personal inom teater, film, radio och television. Genom kursverksamhet bör institutet vidare kunna erbjuda utbildning åt nya kategorier, t. ex. inspicienter och ljussättare för teater, ITV-personal vid sjukhus, scenteknisk personal. För samarbetet mellan institutet och statens scenskolor är kursverksamhet en lämplig form.
Anslagsberäkning
1. Löne- och prisomräkning 706 000 kr.
2. På grund av den ökade verksamhet som blir en följd av förslagen om utbildningens omfattning läsåret 1972/73 behövs viss personalförstärkning. Institutionspersonalen föreslås av denna anledning öka med två nya tekniker. Vidare behövs en materialförvaltare. (4158 799 kr.)
Den personalförstärkning som i övrigt föreslås omfattar en heltidstjänst som ledare för pedagogiskt utvecklingsarbete, en tjänst som huvudlärare i vart och ett av medierna teater, film, radio och television, en tekniker och en informationssekreterare. Vidare begärs medel för arvoden till skådespelare, motsvarande fem årsanställda. (4786 221 kr.)
3. Till följd av institutets utbyggnad behövs medel för förvärv av rätten till verk för övningsproduktionen samt för arvoden vid framställning av läromedel (+67 000 kr.).
4. Lokalbehovet för scenografilinjen kan inte tillgodoses inom institutets nuvarande lokaler (-+53 000 kr.).
5. Undervisningskostnaderna ökar genom den föreslagna ökningen av verksamheten (-+661 715 kr.).
För försök med kursverksamhet vid institutet föreslås särskilda resurser (4150 000 kr.).
6. På grund av ökad förslitning och då garantitiden för den tekniska utrustningen har gått ut uppkommer ökade kostnader för materielunderhåll (4100 000 kr.).
7. På grund av den ökade verksamheten räknar institutet med ökade kostnader för reseersättningar och expenser (+61 000 kr.).
Därutöver begär institutet en ytterligare höjning av medlen till reseersättningar för bevakning av den tekniska utvecklingen inom institutets område. I den föreslagna höjningen av expensanslaget ingår också kostnader för framställning av läromedel samt för viss forskningsverksamhet. (+130 000 kr.)
8. Bidraget från Svenska filminstitutet beräknas öka med 32 000 kr.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 140
Departementschefen
Verksamheten vid dramatiska institutet inleddes läsåret 1970/71.
Igångsättningssvårigheterna blev betydande och på grund härav uppnåddes inte ett godtagbart utbildningsresultat under det första läsåret.
Institutet bedriver därför under innevarande läsår viss kompletterande
utbildning. Genom att intagningen hösten 1971 begränsades till 16 stude-
rande, som togs in på den allmänna linjens produktionstekiska gren, har
institutet fått möjlighet att koncentrera sina resurser på den komplette-
rande utbildningen.
Den kompletterande utbildningen har för vissa studerande inneburit att utbildningstiden förlängs med upp till en termin. Jag har i min medelsberäkning tagit hänsyn till att delar av den utbildning som enligt de ursprungliga planerna skulle vara avslutad under innevarande läsår
nu kommer att pågå under höstterminen 1972.
Dramatiska institutet lägger fram vissa förslag till förändringar av utbildningsstrukturen vid institutet. Förslagen berör fördelningen av studerande mellan de olika linjerna i den tvååriga utbildningen och förhållandet mellan denna utbildning och den ettåriga påbyggnadskursen.
Institutet föreslår att de olika utbildningslinjerna inom tvåårig utbild-
ning får samma antal studerande, nämligen fem. Antalet studerande i regiutbildning har hittills förutsatts vara avsevärt större än på övriga
linjer, vilket kan medföra svårigheter när det gäller att få de tekniska resurserna att räcka till eller att sätta samman fungerande arbetslag av
de studerande vid institutet i samband med övningsproduktion. Några
arbetsmarknadsskäl för att utbildningen av regissörer skulle vara större än utbildningen vid övriga linjer kan inte heller åberopas. För egen del biträder jag dramatiska institutets förslag att linjerna inom den tvååriga utbildningen bör få samma antal studerande. Jag finner inte heller skäl att f.n. räkna med en annan dimensionering av antagningen till första
årskursen än den föreslagna. | : |
Institutet föreslår också att den ettåriga påbyggnadskursen utökas till att omfatta lika många utbildningsplatser som andra årskursen vid institutet. Vidare föreslås att tillträde till påbyggnadskursen i första hand
skall förbehållas studerande vid dramatiska institutet. Förslaget motive-
ras med att nuvarande förhållanden leder till en konkurrens om plat-
serna i påbyggnadskursen vilket får en skadlig inverkan på den tvååriga
utbildningen. Den ettåriga påbyggnadskursen anges vidare vara för lång och för allmänt inriktad för att vara lämplig som fortbildning för redan
yrkesverksamma. Behovet av fortbildning på detta område bör i stället tillgodoses genom att dramatiska institutet får anordna fortbildnings-
kurser. Institutet begär medel för försöksverksamhet med bl. a. sådana
kurser. | |
Dramatiska institutets förslag, som i realiteten innebär en oavbruten treårig studiegång vid institutet, kan jag inte godta. Enligt min mening
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 141
bör man i stället välja en lösning som innebär att grundutbildningen, lik-
som hittills, är avslutad efter två år och att påbyggnadskursen i dess nuvarande form upphör. I dess ställe bör komma kortare eller längre kurser som 1 fråga om omfattning och innehåll är anpassade till de aktuella fortbildningsbehoven. Studerande som avslutat tvåårig utbildning vid institu-
tet bör, efter en tids yrkesverksamhet, tillsammans med andra yrkesverk-
samma, kunna tas emot i sådana fortbildningskurser. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt dramatiska institu-
tets styrelse att lägga fram förslag till en omläggning av utbildningen
fr. o. m. läsåret 1973/74 enligt här angivna riktlinjer. I samband därmed bör styrelsen också överväga fördelningen av institutets totala resurser mellan grundutbildning och fortbildning. Institutet bör cmellertid redan under budgetåret 1972/73 få möjlighet att pröva olika former av kurs-
verksamhet. I enlighet med institutets förslag räknar jag med 150 000
kr. för detta ändamål (5).
Dramatiska institutet föreslår att de 38 studerande som under höstter-
minen 1972 avslutar sin utbildning inom den tvååriga studiegången skall beredas tillfälle att gå igenom påbyggnadskurs under återstoden av läsåret 1972/73. Då påbyggnadskursen i nuvarande form enligt vad jag nyss förordat skall upphöra, är jag inte beredd att tillstyrka detta förslag. Vissa utbildningsbehov för dessa studerande bör under läsåret 1972/73 kunna tillgodoses inom den kursverksamhet som institutet, enligt vad jag nyss anfört, kommer att kunna anordna.
De förslag jag nu fört fram om dramatiska institutet medför för budgetåret 1972/73 att det genomsnittliga antalet närvarande studerande i ett- eller flerårig utbildning kommer att bli något mindre än innevaran-
de budgetår. Till viss del kommer institutets resurser att i stället tas i an-
språk av studerande i kursverksamhet. Institutets styrelse kommer att lägga fram förslag om hur resurserna på sikt skall utnyttjas. Utöver det nyssnämnda beloppet till kursverksamhet räknar jag för nästa budgelår endast med sådana förändringar under detta anslag som följer av att de studerandes antal och fördelning på årskurser ändras eller som utgör kompensation för löne- och prisstegringar. Jag beräknar anslaget
till 6 287 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Dramatiska institutet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 6 287 000 kr.
B 66. Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader
Nytt anslag (förslag) 2488 000
Våren 1971 tog statsmakterna ställning till vissa riktlinjer för utbildning på biblioteksområdet m. m. (prop. 1971:52, UbU 1971:19, rskr .
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 142
1971: 189). Enligt beslutet skall en bibliotekshögskola inrättas i Borås
den 1 juli 1972. Skolan skall svara för den egentliga yrkesutbildningen
för bibliotekarier för verksamhet inom folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek. Denna utbildning skall bli tvåårig och t. v. dimensio-
neras för en årlig intagning av 360 studerande.
Genom beslut den 16 april 1971 bemyndigades chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att närmare planera utbildningen vid bibliotekshögskolan. Direktiven är intagna i 1972 års riksdagsberättelse. Organisationskommittén har den 10
oktober 1971 i enlighet med sitt uppdrag gett in framställning om anslag
för budgetåret 1972/73 till bibliotekshögskolan.
Beräknat för 1972/73
Organisations- Departements-
kommittén chefen Personal
| Lärarpersonal | 12 | Al |
| Övrig personal | 13 25 | 10 21 |
Anslag
| Lönekostnader för lärarpersonal | 1 040 000 | 884 000 |
| Lönekostnader för övrig personal | 587 000 | 465 000 |
| Sjukvård | 40 000 | 10 000 |
| Reseersättningar | 393 000 | 317 000 |
| Lokalkostnader | 555 000 | 555 000 |
| Expenser | 163 000 | 140 000 |
| Ersättning för praktikhandledning | 122 000 2 900 000 | 117 000 2 488 000 |
Organisationskommittén
Organisationskommittén föreslår att verksamheten vid bibliotekshög-
skolan inleds höstterminen 1972 och att 120 studerande då tas in till den
tvååriga utbildningen. Vårterminen 1973 tas ytterligare 120 stude-
rande in. Under läsåret 1973/74 avses intagningen till tvåårig utbild-
ning bli 180 studerande under vardera höst- och vårterminen. Under läs-
året 1974/75 kommer skolan att vara fullt utbyggd. Antalet studerande kommer då att nå upp till 720.
Verksamheten vid skolöverstyrelsens biblioteksskola skall enligt statsmakternas beslut upphöra den 1 juli 1972. För personer som enligt hit-
tillsvarande utbildningsgång fullgjort elevutbildning men inte gått
igenom biblioteksskolan skall övergångsvis anordnas ettårig utbildning
vid bibliotekshögskolan i Borås. Organisationskommittén räknar med att
intagningen till sådan ettårig utbildning behöver uppgå till 60 studerande höstterminen 1972 och 60 studerande vårterminen 1973. Därefter avses ingen antagning ske till ettårig utbildning.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 143
Den tvååriga utbildningen av bibliotekarier avses vara sammanhållen
under de tre första terminerna och uppdelad på två linjer, en för folkoch gymnasiebibliotekarier och en för forskningsbibliotekarier, under
den fjärde terminen. Organisationskommittén beräknar att av de 180 studerande som vid full utbyggnad skall tas in varje termin skall 150 följa utbildningen på linjen för folk- och gymnasiebibliotekarier och 30
utbildas på linjen för forskningsbibliotekarier. Enligt kommittén bör praktik ingå som ett led i utbildningen. Praktiken fördelas på två perioder, sex veckor under första terminen och fyra veckor under tredje
terminen.
Anslagsberäkning
1. I organisationskommitténs beräkning av kostnaderna för lärarpersonal ingår kostnaderna för skolledning. Kommittén föreslår att
bibliotekshögskolan skall ledas av en rektor, som skall biträdas av två
studierektorer. Den ena studierektorn skall fungera som biträdande ut-
bildningsledare medan den andra skall svara för arbetet i samband med de studerandes praktik. Lärarpersonalen i övrigt föreslås öka successivt
i takt med ökningen av antalet studerande. Kommittén räknar med att denna personal skall lönemässigt motsvara kategorierna universitetslektor, lektor och adjunkt. (+1 040 094 kr.)
2. I fråga om Övrig personal anser organisationskommittén att full personalstyrka bör finnas redan vid starten av den nya högskolan.
För de administrativa uppgifterna föreslås en tjänst som byrådirektör.
Vid högskolans bibliotek behövs en tjänst som bibliotekarie och en tjänst
som förste biblioteksassistent. I övrigt föreslår kommittén en tjänst som
kanslist, sju biträdestjänster och två tjänster som expeditionsvakt.
(+587 317 kr.) 3. Behovet av medel för rescersättningar i samband med de
studerandes praktik beräknas till sammanlagt 293 000 kr. för studerande i ett- och tvåårig utbildning. Till reseersättningar för skolans personal föreslås 100 000 kr. (+393 000 kr.)
4, Organisationskommittén har i särskild framställning hemställt att
förhandlingar kommer till stånd med Svenska kommunförbundet om
ersättning till kommuner för praktikhandledning av studerande inom bibliotekshögskolan. I avvaktan på resultatet av sådana förhandlingar beräknas ett belopp för detta ändamål av 75 kr. per praktikant och vecka (+121 500 kr.).
"5. Bibliotekshögskolan kommer t. v. att inrymmas i tre skolbyggnader som hittills har använts för det obligatoriska skolväsendet i Borås kom-
mun. I beräkningen av lIokalkostnaderna ingår även kostnaderna för en plancrad nybyggd bibliotekspaviljong samt för särskilt förhyrda föreläsningslokaler m. m. (+555 000 kr.).
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 144
Departementschefen
De riktlinjer för utbildningen av bibliotckarier vid folkbibliotek, skol-
bibliotek och forskningsbibliotek som statsmakterna tog ställning till
våren 1971 (prop. 1971: 52, UbU 1971: 19, rskr 1971: 189) innebär att utbildningen delas upp på två stadier. Det första stadiet innefattar antingen universitets/högskoleutbildning eller yrkesverksamhet eller en
kombination av sådan utbildning och yrkesverksamhet. Det andra sta-
diet, den egentliga bibliotekarieutbildningen, skall utgöras av en tvåårig yrkesinriktad utbildning vid bibliotekshögskola. En bibliotekshögskola skall inrättas i Borås den 1 juli 1972. Högskolan skall t. v. dimensioneras för en årlig intagning av 360 studerande.
De allmänna behörighetskraven för tillträde till den egentliga biblio-
tekarieutbildningen skall vara desamma som för tillträde till universitet.
Därutöver skall som särskilt behörighetsvillkor ställas upp krav på ut-
bildning, yrkesverksamhet eller en kombination av bådadera av viss minsta omfattning som sammanlagt uppgår till eller är likvärdig med 80
poäng i filosofie kandidatexamen. Yrkesverksamheten skall ha fullgjorts
inom område som är väsentligt för den yrkesutövning för vilken bibliotekarieutbildningen är avsedd, exempelvis inom bibliotek eller folkbildningsarbete.
Den närmare planeringen av verksamheten vid bibliotekshögskolan
har uppdragits åt en organisationskommitté. Organisationskommittén skall på grundval av de av statsmakterna fastställda riktlinjerna utforma förslag till studieplaner och regler för tillträde till den tvååriga utbildningen, planera den ettåriga utbildning, som övergångsvis skall anordnas för vissa studerande, överväga åtgärder för vidareutbildning, planera lokaler, inredning och utrustning, föreslå åtgärder för att tillgodose behovet av läromedel samt avge förslag om organisation, personaluppsättning och resursbehov för bibliotekshögskolan.
I prop. 1971:52 (s. 39) förordade jag, att bibliotekshögskolan t.v. ställs under universitetskanslersämbetets inseende. Högskolan bör vidare ledas av en särskild styrelse, utsedd av Kungl Maj:t. Jag avser att senare, efter förslag från organisationskommittén, återkomma till Kungl.
Maj:t med förslag i dessa frågor. Jag räknar med att intagningen till tvåårig bibliotekarieutbildning och
övergångsvis anordnad ettårig utbildning inom ramen för den av statsmakterna fastställda utbildningskapaciteten skall få i huvudsak den omfattning som organisationskommittén föreslår.
Organisationskommittén har lagt fram förslag till timplaner för ett-
och tvåårig bibliotekarieutbildning, på vilka kommittén grundar sin be-
räkning av resursbehovet för undervisning m. m. Min beräkning av
lärarlönekostnader för den tvååriga utbildningen bygger på den föreslagna timplanen. För den ettåriga utbildningens del räknar jag med att
undervisningen skall ha i huvudsak samma omfattning som f.n.
Bå
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 145
Jag godtar vidare organisationskommitténs förslag om praktikens omfattning och inplacering i utbildningen.
För den direkta ledningen under styrelsen av bibliotekshögskolans verksamhet bör en tjänst som rektor inrättas den 1 juli 1972. Tjänsten bör vara ordinarie med förordnande för bestämd tid. Kungl. Maj:t bör begära riksdagens bemyndigande att inrätta ifrågavarande tjänst. För skolledningsuppgifterna bör också finnas en tjänst som studierektor (1).
Huvuddelen av den personal som inte är lärarpersonal bör enligt min
mening anställas redan då verksamheten inleds. Jag räknar medel för
en tjänst för handläggning av administrativa ärenden och för två tjänster för skötsel av biblioteket. Jag beräknar vidare medel för fem biträ-
destjänster och två expeditionstjänster (2).
I de delar anställnings- och arbetsvillkoren för bibliotekshögskolans personal är förhandlingsfrågor avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.
För reseersättningar till studerande i samband med praktik m. m. beräknar jag 237 000 kr. Organisationskommittén har föreslagit att ersätt-
ning för praktikhandledning skall utgå till de bibliotek som tar emot
praktikanter. Ersättningens storlek kan fastställas först efter förhandlingar med Svenska kommunförbundet. Sådana förhandlingar kommer att inledas. Jag beräknar tills vidare medel i enlighet med kommitténs förslag (3, 4).
Genom att skolöverstyrelsens biblioteksskola upphör i och med utgången av innevarande budgetår minskar medelsbehovet under anslagen
Bidrag till folkbibliotek och Skolöverstyrelsen. Medelsberäkningen un-
der dessa anslag är gjord med hänsyn till detta.
Med hänvisning i övrigt till den inledningsvis redovisade sammaäställningen föreslår jag att ett nytt förslagsanslag med rubriken Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader för nästa budgetår förs upp på riksstaten med ett belopp av 2 488 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att |
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid bibliotekshögskolan inrätta en
ordinarie tjänst som rektor,
2) till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 488 000 kr.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 146 B 67. Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. Nytt anslag (förslag) 450 000
Beräknat för 1972/73
Organisations- Departements-
| kommittén | chefen | |
| Bokinköp m. m. | 750 000 | 450 000 |
| Undervisningsmateriel m. m. | 200 000 9250 000 | — 450 000 |
Organisationskommittén
Organisationskommittén föreslår att ett undervisningsbibliotek byggs
upp vid bibliotekshögskolan. Till bibliotekshögskolan skall föras över det bibliotek som f.n. finns vid skolöverstyrelsens biblioteksskola i Solna. Detta bibliotek omfattar ca 13 000 volymer. Vidare har organisationskommittén accepterat ett erbjudande från forskningsbiblioteksrådet som
innebär att rådet rekommenderar sina medlemmar att till bibliotekshögskolan överlämna lämplig litteratur ur forskningsbibliotekens dublett-
samlingar. Därutöver behöver omfattande nyinköp göras. Behovet be-
räknas uppgå till ytterligare 23 000 volymer. Kommittén beräknar kost-
naden för uppbyggnaden av biblioteket till 1 milj. kr. och föreslår att
detta belopp fördelas så, att 500 000 kr. anvisas redan innevarande budgetår och att 250 000 kr. ställs till förfogande under vart och ett av
budgetåren 1972/73 och 1973/74.
Organisationskommittén beräknar medelsbehovet för bokinköp m. m. för nästa budgetår till dels 250 000 kr. för uppbyggnaden av biblioteket enligt den angivna planen, dels 500 000 kr. för de löpande kostnaderna
för bokinköp och bokbindning m. m. Kommittén räknar med en snabb
förslitning av biblioteket på grund av den stora användning materialet kommer att få i undervisningen. Kommittén framhåller vidare att det är nödvändigt med ett omfattande bestånd av periodica, såsom referat-
tidskrifter och bibliotekskataloger, vilka ofta betingar höga abonne-
mangspriser.
För anskaffning av läromedel, bl. a. audiovisuella hjälpmedel och hjälpmedel för undervisning i ADB föreslår organisationskommittén att
100 000 kr. anvisas årligen under en femårsperiod. Viss befintlig materiel avses bli överförd från skolöverstyrelsens biblioteksskola, För årlig
förnyelse av den befintliga materielen beräknas 100 000 kr.
Departementschefen
För undervisningen vid bibliotekshögskolan kommer tillgången på goda biblioteksresurser att vara av stor betydelse. Jag förordar därför
att ett undervisningsbibliotek byggs upp i anslutning till högskolan. Tills
vidare bör bibliotekshögskolan vara huvudman för biblioteket. Frågan
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 147
om bibliotekets definitiva organisatoriska anknytning bör behandlas närmare i samband med ställningstagande till kommande förslag från 1968 års utbildningsutredning.
Till undervisningsbiblioteket bör föras över de boksamlingar som nu finns vid skolöverstyrelsens biblioteksskola. Enligt forskningsbiblioteks-
rådets rekommendation kommer vidare viss litteratur att kunna tillföras biblioteket från olika forskningsbiblioteks dublettsamlingar. Därutöver
behövs vissa kompletteringar. Omfattningen av kompletteringsbehoven är beroende av bl.a. vad som i övrigt händer på biblioteksområdet.
Forskningsbiblioteksrådet har i skrivelse den 8 december 1971 föreslagit att ett svenskt interurbanlånebibliotek för periodica skall inrättas. Rådet
tar inte ställning till det föreslagna bibliotekets lokalisering. Förslaget kommer att remissbehandlas. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att nu förorda en så omfattande och snabb uppbyggnad av undervisningsbiblioteket vid bibliotekshögskolan som organisationskommittén föreslagit. För komplettering och underhåll av biblioteket beräknar jag
sammanlagt ett belopp av 450 000 kr.
Organisationskommittén har begärt medel för att anskaffa bl a. audiovisuella hjälpmedel och läromedel för undervisning i ADB. Dessa frågor bör behandlas i samband med beredningen av anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
Med anledning av vad jag här förordat föreslår jag att ett nytt reservationsanslag med rubriken Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m,. m. för nästa budgetår förs upp på riksstaten med ett belopp av
450 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.
Bd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 148
C. KYRKLIGA ÄNDAMÅL
C 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 2788 981 1971/72 Anslag 3 189 000 1972/73 Förslag 3 678 000
I varje stift finns ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936: 567) om domkapitel (ändrad senast 1971: 580).
Stiftsnämnderna handlägger ärenden som rör den ecklesiastika bo-
ställsförvaltningen. De viktigaste bestämmelserna 1 ämnet finns i lagen
(1970: 939) om förvaltning av kyrklig jord, som trädde i kraft den
1 januari 1972. Enligt denna lag utövar stiftsnämnd inte bara sina hit-
tillsvarande myndighetsfunktioner utan skall också omhänderha den direkta förvaltningen av bl. a. skogen på pastoratens löneboställen.
Stiftsnämnd finns i alla stift utom Stockholms. Domkapitel och stifts-
nämnd har gemensam kanslipersonal. För förvaltningen av boställsskog får stiftshämnden anlita dels nuvarande personal, dels ny personal som
stiftsnämnden bemyndigas anställa. Kostnaderna för sistnämnda för-
valtning skall bestridas med inkomster av verksamheten. I den fortsatta tedogörelsen bortses från denna förvaltning och kostnaderna härför.
Ur förevarande anslag bestrids förvaltningskostnader för domkapitlen, stiftsnämnderna, ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva. Delvis ersätts cmellertid dessa kostnader ur kyrkofonden. I fråga om avlöningskostnaderna faller på statsverket alla kostnader för personalen vid
domkapitlet i Stockholm samt utgifterna för arvoden och särskilda
ersättningar till den del de avser domkapitlen. På kyrkofonden faller alla utgifter för avlöning av den skogliga personalen hos stiftsnämnderna, för arvoden och särskilda ersättningar, som avser stiftsnämnderna,
samt för avlöning av biträdespersonalen vid ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva. Kostnaderna för avlöning av kanslipersonalen vid andra domkapitel än domkapitlet i Stockholm delas lika mellan stats-
verket och kyrkofonden. När det gäller omkostnadsposterna utgår ur kyrkofonden bidrag med belopp som motsvarar de beräknade kostnader-
na för stiftshämnderna och kyrkoherdarna för döva samt hälften av de
beräknade sjukvårds-, lokal- och expenskostnaderna för samtliga dom-
kapitel utom Stockholms, medan återstoden av de beräknade omkostnaderna bestrids med medel från riksstaten. Kyrkofondens bidrag till
angivna ändamål förs upp som uppbördsmedel.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 149
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Domkapitlen Föredraganden
Personal
| Handläggande personal | 65,5 | + 6 | +1 |
| Övrig personal | 91 156,5 | + 6 +12 | +1 +2 |
Anslag Utgifter I. Domkapitlet i Stockholm Lönekostnader 220 400 + 32100 + 32100
| Sjukvård | 500 of. + 100 |
| Reseersättningar | 500 + 1 000 of. |
| Lokalkostnader | 11 9200 + 3 100 + 1200 |
| Expenser | 8 000 + 4 000 + 1300 |
IH. Övriga domkapitel Lönekostnader 4 886 200 +1 031 400 + 770 300 Arvoden och särskilda ersitt-
| ningar | 62 700 + 12900 + 12300 | |
| Sjukvård | 13 700 + 800 — 1500 | |
| Reseersättningar | 85 000 | 13 200 + 3 400 |
| Tokalkostnader | 206 200 | 59 000 + 51 000 |
| Expenser | 322 600 | 184 000 + 55 000 |
| därav en gångsutgifter | (63 500) | (492 700) (+11 200) |
| Publikationstryck | 22 800 + 3500 + 1200 |
HI. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m., enligt Kungl. Maj:ts bestämmande 124 000 of. of. IV. Stiftsnhämnderna Lönckostnader 1743 500 + 549 600 + 227400
Sjukvård 1400 + 200 of.
Rescersättningar 240 009 + 36500 + 20300 Hyror för tjänstelokaler åt
stiftsjägmästarna 21 600 — 3 000 — 3 060 Vissa kostnader enligt lagen
angående användande i vissa
fall av prästlönefond 13 000 + 500 — 13000 Kostnader för medlemskap i
Föreningen Skogsträdsför-
ädling m. m. 20 700 of. of. Fortbildning av stiftsjägmästa-
re och biträdande stiftsjäg-
mästare 23 000 + 3 000 of. Konferenser med ledamöter i
boställsnämnder, m. m. — + 45 000 + 45 000 V. Ärkebiskopens kansli Lönekostnader 70 500 + 98500 + 98500 Resecrsättningar — + 9500 + 9500
VI. Kyrkoherdar för döva
Löncekostnader 394 000 + 29000 + 29000
Sjukvård 300 : of. of. Resccersättningar : . 86 200 + 6300 + 3600 Ersättning för tjänstebrevsrätt 3 000 of. of. Expenser 8 600 20 900 + 20900
därav engångsutgifter (—) (4-5 900) (45 900)
8591 090 +2 141 000 +1 364 609 Uppbördsmedel Bidrag från kyrkofonden 5 402 000 +1 433 600 + 875 600
Nettoutgift 3 189 000 + 707 400 + 489 090
Cc
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 150
Domkapitlen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 189 600 kr.
2. Domkapitlet i Uppsala upprepar sitt tidigare år framförda önskemål att en tjänst som stiftsjägmästarassistent inrättas vid stiftsnämnden i
Uppsala i stället för det arvode på 20000 kr. som sedan år 1968 utgår
för tillfällig förstärkning av den skogliga personalen vid stiftsnämnden
(nettoutgift 26 800 kr.). Vidare föreslås att vid ärkebiskopens kansli
inrättas en tjänst som expeditionsvakt och en tjänst som sekreterare för prästrekrytering (89 000 kr.).
3. Förstärkning av kanslipersonalen begärs av domkapitlen i Linkö-
ping och Växjö med ett biträde resp. ett kvalificerat biträde (70 700 kr.).
Såväl sistnämnda domkapitel som domkapitlet i Luleå hemställer att en vid resp. domkapitel inrättad amanuenstjänst med halvtidstjänstgöring ändras till heltidstjänst (55 700 kr.). Ett flertal domkapitel begär ökade
medel till tillfällig personal, vikariats- och övertidsersättningar m. m. (18 000 kr.). 4. Huvudsakligen för att möta de ökade krav som den nya lagstift-
ningen om förvaltning av kyrklig jord ställer på stiftsmyndigheterna föreslår flera domkapitel inrättande av tjänster som stiftskamrer samt vissa andra förstärkningar av kanslipersonalen och den skogliga perso-
nalen (351 500 kr.).
Kammarkollegiet
Mot bakgrund av rådande stora prästbrist anser kollegiet angeläget att åtgärder vidtas för att främja rekryteringen till de prästerliga tjänsterna inom svenska kyrkan. Kollegiet tillstyrker att en tjänst inrättas för ändamålet, vilken lämpligen bör knytas till ärkebiskopens kansli. Vidare har kollegiet i samband med utredning av frågan om åtgärder för minskande av ärkebiskopens arbetsbörda (fr prop. 1970: 36 s. 8)
tillstyrkt inrättande av en tjänst som expeditionsvakt på ärkebiskopens
kansli. Kostnaderna för de båda föreslagna tjänsterna bör enligt kollegiet betalas av kyrkofonden.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
3 678 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en tjänst som
expeditionsvakt i befordringsgång och en tiänst som sekreterare för
prästrekrytering i lönegrad A 23, båda knutna till ärkebiskopens kansli
(2), samt för reseersättningar åt nämnde sekreterare. Kostnaderna för
dessa tjänster bör falla helt på kyrkofonden. Vad angår önskemålen om personalförstärkning med hänsyn till de
nya bestämmelserna om förvaltning av kyrklig jord får jag erinra om att Kungl. Maj:t den 29 oktober 1971 bemyndigat stiftsnämnderna att
C
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 151
efter samråd med statens avtalsverk inrätta extra tjänster i högst lönegrad A 22 för förvaltning av skogen på löneboställen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Domkapitlen och stiftsnhämnderna m. m.: Förvaltnings-
kostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
3 678 000 kr.
C 2. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbeten på
domkapitelsbyggnader
| 1970/71 Utgift | 30117 |
| 1971/72 Anslag | 169 000 |
| 1972/73 Förslag | 6 000 |
Domkapitlet i Linköping har hemställt om ett anslag på 5 000 kr. till smärre underhålls- och reparationsarbeten på domkapitelshuset i Linköping, som inrymmer tjänstelokaler för både domkapitel och stiftsnämnd.
Domkapitlet i Göteborg har hemställt om ett anslag på 6 000 kr. till reparation av golven i de för domkapitel och stiftstämnd gemensamma kanslilokalerna, vilka är inrymda i biskopsgården i Göteborg.
Föredraganden Jag förordar att medel anvisas för de föreslagna arbetena och har inget
att erinra mot de beräknade kostnaderna. Dessa bör fördelas lika mellan staten och kyrkofonden såsom tidigare har skett i liknande fall. Sammanlagt bör således utgå högst (2 500 .-!- 3 000 =) 5 500 eller i avrundat
tal 6 000 kr. av statsmedel och lika mycket av kyrkofondsmedel.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
D till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbe-
ten på domkapitelsbyggnader för budgetåret 1972/73 anvisa ctt
anslag av 6 000 kr.,
2) medge, att ur kyrkofonden får för samma ändamål utgå ett
belopp av 6 000 kr.
C 3. Ersättningar till kyrkor m. m.
| 1970/71 Utgift | 146 639 |
| 1971/72 Anslag | 140 000 |
| 1972/73 Förslag | 140 000 |
Detta anslag belastas till största delen med ersättningar till domkyrkor och förutvarande domkyrkor. Ur anslaget utgår också indelningsersättningar till vissa domkyrkosysslomän.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 152
Tidigare utgick sammanlagt omkring 1500 ersättningar till egentliga
församlingskyrkor samt vissa domkyrkor och förutvarande domkyrkor.
Efter medgivande av kyrkomötet (kskr 1946: 6) och enligt beslut av riksdagen (prop. 1947: 46, SU 1947: 65, rskr 1947: 168) indrogs emellertid flertalet ersättningar, som utgått ur anslaget, vid utgången av budget-
året 1946/47. Undantag gjordes för domkyrkor samt de förutvarande -
domkyrkorna i Kalmar och Mariestad. Möjlighet finns för Kungl.
Maj:t att om särskilda skäl föreligger låta församling behålla sin ersättning eller få gottgörelse för denna.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till kyrkor m.m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.
C 4, Vissa ersättningar till kyrkofonden
Enligt 11 § lagen (1970: 940) om kyrkliga kostnader skall från statsverket för varje år utgå ersättning till kyrkofonden med 5 050 737 kr.
för prästerskapets till statsverket indragna tionde m. m. Ersättningen
bestrids från detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med ett avrundat belopp av 5 051 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.
C 5. Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.
| 1970/71 Utgift | 259 534 |
| 1971/72 Anslag | 257 000 |
| 1972/73 Förslag | 274 000 |
Enligt kyrkomusikerstadgan (1950: 375; ändrad senast 1971: 1179) skall
kantorstjänst i regel vara inrättad i kyrkomusikerdistrikt med lägre
invånarantal än 5 000. Kantorstjänst kan vara antingen skolkantorstjänst, dvs. tjänst som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller mellanstadiet, eller kyrkokantorstjänst, som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I mindre kyrkomusikerdistrikt, där kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller
bibehållas, får s. k. orgelspelare anställas. För utbildning av skolkantorer anordnas varje år särskilda sommar-
C
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 153
kurser som är öppna för elever och, i mån av utrymme, förutvarande
elever vid folkskoleseminarium och lärarhögskolas Jågstadie- och mellan-
stadielärarlinjer. Bristen på kyrkomusiker i förening med minskat intresse för kurserna från de nyssnämnda elevkategoriernas sida har dock
föranlett Kungl. Maj:t att under flera år försöksvis vidga tillträdet till kurserna. Sålunda medgav Kungl. Maj:t senast den 14 maj 1971 att Musikaliska akademiens styrelse till 1971 års kurser fick ta ut även andra deltagare än sådana som tillhörde de uppräknade kategorierna. Där-
igenom skulle dock inte maximiantalet deltagare, 24 i varje kurs, få ökas. För varje kurs finns en ledare, som förordnas av Kungl. Maj:t.
I anslutning till kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som utgör det kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.
För behörighet till kyrkokantorstjänst krävs utöver den kyrkomusikaliska behörigheten en särskild pedagogisk examen för kyrkokantorer.
För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs av brevkurser i musikhistoria och pedagogik samt sommarkurser i me-
todik jämte övningsundervisning.
Från anslaget bestrids kostnader för arvoden, resekostnadsersättningar
och traktamenten till kursledare, kurslärare, examinatorer och censorer
samt andra utgifter i samband med kurserna och examina. För innevarande budgetår har vidare under detta anslag beräknats 65 000 kr.
som bidrag till kurser för orgelspelare. Bidrag kan utgå till orgelspelar-
kurs, som anordnas av Kyrkomusikerorganisationernas samarbetskom-
mitté eller av annan huvudman i samarbete med kommittén. Beslut om
bidrag meddelas av Musikaliska akademiens styrelse, som har tillsyn
över kurserna.
Musikaliska akademiens styrelse
Anslaget föreslås bli höjt med 199 200 kr. Härav beräknas till höjda
arvoden åt kursledare 1000 kr., åt kurslärare 83 800 kr. samt åt examinatorer och censorer 2 500 kr. Till ökade kostnader för reseersättningar
begärs 5 000 kr. och till stegrade omkostnader i övrigt 1900 kr. Vidare begär styrelsen ytterligare 105 000 kr. som bidrag till kurser för orgelspelare.
Föredraganden
Anslaget bör höjas med 17000 kr. Av detta belopp har 9700 kr.
beräknats för tidigare beslutad höjning av arvodena till kurslärare och
återstoden för ökade kostnader för resecrsättningar och andra utgifter i
samband med kurser och examina. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 154 C 6. Stipendier till blivande präster för utbildning i finska och samiska språken
| 1970/71 Utgift | 7 500 |
| 1971/72 Anslag | 9 000 |
| 1972/73 Förslag | 9 000 |
Ur detta anslag utgår tre stipendier, varav två för utbildning i finska
språket och ett för utbildning företrädesvis i samiska språket. Stipendier-
na är avsedda för blivande präster inom Luleå stift. Varje stipendium uppgår till 3 000 kr. för år och utdelas för högst tre år i sänder med 1 300 kr. för varje lästermin. Stipendium får dock utgå med 2250 kr. för termin, när det bara finns två stipendiater.
Domkapitlet i Luleå
Stipendierna är otillräckliga för att kunna ge avsedd stimulans. Behovet av präster, som är förtrogna med finska eller lapska, är mycket stort. Anslaget bör höjas till 12 000 kr.
Föredraganden
Någon höjning av anslaget är jag inte beredd att tillstyrka. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stipendier till blivande präster för utbildning i finska och
samiska språken för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av
9 000 kr.
C 7. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor
1970/71 Utgift 288 832 Reservation 1422 063
1971/72 Anslag 1 300 000 1972/73 Förslag 2 000 000
Det under denna rubrik för innevarande budgetår uppförda reserva-
tionsanslaget avser inre restaurering av Uppsala domkyrka. Till grund för arbetets bedrivande och finansiering ligger ett av riksdagen med viss modifikation godkänt avtal mellan staten, domkyrkan och den kyrkliga samfälligheten i Uppsala (se prop. 1970: 36 s. 16, SU 1970: 195,
rskr 1970: 381). Avtalet innebär i korthet, ars domkyrkans inre skall
restaureras av staten i huvudsaklig överensstämmelse med ett av domkyrkoarkitekten Åke Porne hösten 1969 framlagt förslag, art kostnaderna för förslagets genomförande, vilka beräknats till 18,5 milj. kr., skall fördelas mellan staten och samfälligheten och arr: samfällighetens andel skall utgöra en tredjedel av samtliga kostnader, dock högst 6,3 milj. kr.
1 avtalet förutsattes att restaureringen skulle bedrivas så, att den
C
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 155
kan avslutas senast under budgetåret 1976/77. Vidare förutsattes att
arbetet skulle ledas av en restaureringskommitté med representanter för bl. a. domkyrkan och samfälligheten. En sådan kommitté tillsattes av '
Kungl. Maj:t genom beslut den 29 januari 1971. I kommittén, vars ordförande är landshövdingen Ragnar Edenman, ingår förutom nyssnämnda representanter även företrädare för byggnadsstyrelsen och riks-
antikvarieämbetet. Beslutet innehåller också närmare föreskrifter för
restaureringens bedrivande. |
Restaureringskommittén har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 3 milj. kr.
Föredraganden
Riksdagen har den 25 november 1970 fattat beslut i fråga om restaure-
ring av Uppsala domkyrka. För ändamålet har anvisats 1,5 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och 1,3 milj. kr. för innevarande budgetår. Det
har i samband med det tidigare nämnda avtalet förutsatts att restaure-
ringen skall vara slutförd under budgetåret 1976/77. I sitt av riksdagen godkända utlåtande i ämnet (SU 1970: 195, rskr 1970: 381) underströk statsutskottet vikten av att den inre iståndsättningen av domkyrkan inte försenas längre än som är absolut ofrånkomligt med hänsyn till de ytterligare överväganden som är behövliga.
För budgetåret 1972/73 bör, som Uppsala domkyrkas restaureringskommitté har föreslagit, anslaget föras upp med 2 milj. kr. Enligt nyssnämnda avtal skall samfälligheten utbetala 1 milj. kr. under nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret
1972 /73 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
C 8. Bidrag till svenska ekumeniska nämnden
| 1970/71 Utgift | 70 000 |
| 1971/72 Anslag | 80 000 |
| 1972/73 Förslag | 920 000 |
Under denna rubrik har fr. o. m. budgetåret 1951/52 anvisats ett
anslag till svenska ekumeniska nämnden som bidrag till bestridande av
Sveriges årsavgift till kyrkornas världsråd. Anslaget, som under budget-
åren 1964/68 har varit uppfört med 40 000 kr., har för de fyra senaste budgetåren höjts med 10 000 kr. för budgetår.
Svenska ekumeniska nämnden
Årsavgiften uppgick år 1970 till 105 570 kr. och har för år 1971 beräknats till 105 876 kr. Kyrkornas världsråd har hemställt om höjning
C
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 156
av medlemskyrkornas årsavgifter med åtminstone 2594 fr. o. m. år 1972, bl. a. på grund av att de amerikanska kyrkornas bidrag sjunkit.
Nämnden är för sin del beredd att tillmötesgå världsrådets önskemål
och avser att lägga ut den begärda avgiftsökningen över tre år. Statens
bidrag bör för nästa budgetår höjas med 30 000 kr. till 110 000 kr.
Föredraganden
Mot bakgrund av de senare årens uppräkning av detta anslag är jag inte beredd att för nästa budgetår förorda större höjning av anslaget
än 10000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden för budgetåret
1972/73 anvisa ett anslag av 90 000 kr.
C 9. Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna
| 1970/71 Utgift | 100 000 |
| 1971/72 Anslag | 110 000 |
| 1972/73 Förslag | 120 000 |
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966: 34, SU 1966: 51, rskr 1966: 158) utgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingarna. Beslutet avsåg de svenska församlingarna i Paris, London, Berlin, Köpenhamn,
Oslo, Helsingfors och Buenos Aires, för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning. Av anslaget för innevarande budgetår utgår 85 000 kr.
som bidrag till avlöning av kyrkvaktmästare och biträden på församlingarnas pastorsexpeditioner, medan 25 000 kr. utgör gottgörelse åt den svenska församlingen i London för förlorad rätt till skeppsavgifter.
Domkapitlet i Uppsala
De kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare som bör beaktas vid bidragets bestämmande uppgår enligt domkapitlets beräkningar till ca 190 000 kr. budgetåret 1972/73. Domkapitlet hemställer,
att bidraget för avlöningskostnader bestäms till hälften av detta belopp, dvs. till 95 000 kr. Vidare föreslår domkapitlet, att gottgörelsen till den
svenska församlingen i London även för nästa budgetår skall utgöra
25 000 kr.
Föredraganden
På grund av församlingarnas ökade kostnader för avlöning av biträ-
den och kyrkvaktmästare förordar jag, att anslaget för nästa budgetår höjs med 109000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna för budget-
året 1972/73 anvisa ett anslag av 120 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 157
C 10. Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader
1970/71 Utgift 13 000 Reservation —
1971/72 Anslag 50 000 1972/73 Förslag 68 000
Från anslaget utgår för innevarande budgetår 50 000 kr. Detta belopp
utgör hälften av det bidrag som anses behövligt för reparationsarbeten
på Svenska Olaus-Petriförsamlingens i Helsingfors kyrkobyggnad (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 143, KrU 1971: 2, rskr 1971: 53). Andra hälften behövs
nästa budgetår. För nästa budgetår föreligger en ansökan om anslag med 18 250 kr.
från kyrkorådet i Ulrika Eleonora svenska församling i London. Det begärda beloppet avser reparation av en strukturell skada i yttermuren
på församlingens kyrkobyggnad samt målning av byggnadens yttre rör-
ledningar m. m,
Domkapitlet i Uppsala framhåller att de aktuella arbetena på London-
församlingens kyrkobyggnad är mycket angelägna och tillstyrker bifall till ansökningen. Kammarkollegiet anser sig med hänsyn till att försam-
lingen enligt uppgift saknar erforderliga medel kunna tillstyrka ett anslag på högst 18 250 kr. för ändamålet.
Föredraganden
I prop. 1971: 1 bil. 10 uttalade jag (s. 143), att för de av svenska för-
samlingen i Helsingfors planerade reparationsarbetena 100 000 kr. borde utgå av statsmedel och att beloppet kunde fördelas på två år. Detta uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida. För nästa budget-
år bör 50 000 kr. anvisas för detta ändamål.
Vad angår de ifrågasatta reparationsarbetena på svenska församlingens i London kyrkobyggnad förordar jag, att ett avrundat belopp av 18 000 kr. anvisas för ändamålet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsför-
samlingarnas kyrkobyggnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 63 000 kr.
C 11. Bidrag till fria kristna samfund m. m.
1971/72 Anslag 2 000 000 1972/73 Förslag 2 000 000
Under denna rubrik har fjolårets riksdag anvisat ett reservationsanslag för innevarande budgetår på 2 milj. kr. (mot. 1971:35 och 364, KrU
C
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 158
1971: 15, rskr 1971: 207). Enligt de av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna för anslaget skall detta användas för att öka förutsättningarna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler och erbjuda religiös service i form av gudstjänster, själavård och liknande. Bidragsberättigade är församlingar (motsvarande) inom annat kristet trossamfund
än svenska kyrkan, anslutna till eller i samverkan med Sveriges frikyrko-
råd. För att församling skall vara bidragsberättigad skall den antingen ha anknytning till samfund, som betjänar minst 3 000 personer i Sverige, eller tillsammans med andra församlingar bilda en grupp av minst denna
storlek. Anslaget fördelas av en särskild samarbetsnämnd, i vilken samt-
liga samfund eller grupper av församlingar som kan anses vara bidrags-
berättigade skall vara företrädda. Frikyrkorådet skall sprida erforderlig
information om ifrågavarande stöd bland berörda församlingar. Skälig del av anslaget utgår till frikyrkorådet för informativt och administrativt arbete. Frikyrkorådet har att delge 1968 års beredning om stat och kyrka erfarenheterna från fördelningen av disponibla medel.
Kungl. Maj:t har den 8 oktober 1971 efter förslag av frikyrkorådet utsett ledamöter i den särskilda samarbetsnämnden. Sammanträdesarvoden och reseersättningar åt nämndens ledamöter utgår ur förevarande
anslag.
Sveriges frikyrkoråd
Den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren har inneburit svåra påfrestningar för de fria trossamfunden och deras församlingar. Dessa har att till minst 90 2, bestrida sina omkostnader med frivilliga bidrag. I de flesta av samfunden har en viss medlemsminskning skett, men trots detta har verksamheten och kontaktytan ökat. Detta har bl. a.
haft till följd att medlemmarna nu får bära ett större ekonomiskt och
verksamhetsmässigt ansvar. Varje församling eller församlingskrets har att ekonomiskt ansvara för pastor och i många fall också ungdomsledare, församlingsmusiker, diakonissa osv. År 1969 beräknades att mellan 40 och 60 96 av de totala utgifterna utgjordes av lönekostnader. Pastorer och övriga anställda har med några få undantag alltid varit mycket lågav-
lönade, trots att samfunden har sökt göra sitt yttersta för att åstadkomma bättre löner. Löneutvecklingen i samhället i övrigt har emellertid bidragit till att lönesituationen inom de fria trossamfunden idag är ännu sämre än tidigare i jämförelse med andra grupper i samhället. Över-
gången till allmän varuskatt och mervärdeskatt samt införandet av den särskilda arbetsgivaravgiften har ytterligare bidragit till att försvaga deras
ekonomiska situation. Samfundens verksamhet är därför i ökad grad
beroende av ekonomiskt stöd från det allmänna. Denna verksamhet,
som regelbundet berör omkring en miljon svenska medborgare, torde
vara av stor betydelse även ur samhällelig synpunkt. För budgetåret 1972/73 anhålles om ett reservationsanslag av 4 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 159
Föredraganden
Bidraget infördes genom beslut av 1971 års riksdag. I sitt av riksdagen
godkända betänkande i ämnet (KrU 1971: 15, rskr 1971: 207) framhöll
kulturutskottet bl. a., att som skäl för detta stöd till vissa trossamfund inte bör anföras skattemässiga förhållanden utan att bidraget bör ha en
självständig karaktär och att dess syfte bör vara att öka förutsättning-
arna för ekonomiskt svaga församlingar att hålla lokaler och erbjuda religiös service i form av gudstjänst, själavård och liknande. Vidare an-
förde utskottet att bidraget bör ses som ett provisorium i avvaktan på resultatet av arbetet inom 1968 års beredning om stat och kyrka.
Jag är inte beredd att nu förorda någon höjning av anslaget för nästa budgetår men väl att det förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till fria kristna samfund m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 160
D SKOLVÄSENDET
Vissa gemensamma frågor
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen har liksom under de senaste åren i en särskild skrift
sammanfattat sina anslagsframställningar (Skolväsendet, specialnummer
av Aktuellt från skolöverstyrelsen). I denna redovisas även huvuddragen av Ööverstyrelsens bedömningar i fråga om långtidsbudgetperioden
1972/77.
Överstyrelsen behandlar i ett första avsnitt utförligt kvalitetsfrågorna i skolan. Överstyrelsen framhåller att man inte haft för avsikt att i detta sammanhang analysera det begränsade problemet om kunskapsstandarden utan har önskat göra ett försök att finna några utgångspunkter
för en fortsatt mera allsidig och konstruktiv debatt om kvaliteten hos
olika delar av skolarbetet och hos detta arbete i dess helhet. Enligt överstyrelsens mening kan kvalitetsfrågorna diskuteras med framgång endast mot bakgrund av skolans ställning i samhället och i relation till
skolans olika mål.
Skolan var tidigare en ganska sluten värld med egna värdenormer och regler. Denna syn på skolan försvinner nu. Skolan har allt mera gått upp i samhället och blivit en organisatorisk del av det. Skolarbetet är inte bara en förberedelse för livet efter skoltiden, det är för eleven livet självt lika väl som fritid och yrkesarbete.
Denna förändring har, framhåller överstyrelsen, medfört att skolan
i hög grad återspeglar samhället i stort med alla dess förtjänster och brister.
Överstyrelsen understryker mot denna bakgrund nödvändigheten av
att de för verksamheten i skolan ansvariga samarbetar med andra samhällsinstitutioner.
På skolan ställs i dag vissa krav som är rimliga och naturliga: de unga skall bibringas kunskaper och färdigheter, de skall utveckla sin förmåga att samarbeta, de skall förbereda sig att aktivt medverka i samhällsut-
vecklingen, de skall möta olika värderingar och attityder. Utan stöd
från samhällsorgan, institutioner och allmänheten i stort kan dock skolan
inte nå de uppställda målen. Respekt för människovärdet, tolerans mot oliktänkande, individens okränkbarhet och minoritetens rätt är, under-
stryker skolöverstyrelsen, grundstenar i vårt värdesystem. Dessa skall inte bara skolan utan även samhället i övrigt värna.
I samma mån som skolan övergått till att fungera som ett öppet
system, har umgänges- och arbetsformer ändrats även i skolan. Lärarens uppgifter förändras: att stimulera och handleda eleverna och att i sam-
D
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 161
arbete med dessa utvärdera resultatet av verksamheten i stort.
Överstyrelsen gör härefter en sammanfattning av skolreformernas mål, I kvantitativt hänseende har enligt överstyrelsen målet utbildning åt alla i realiteten nåtts. Ett annat av målen, en mera demokratisk skola, har också i väsentliga delar förverkligats, även om sociala och ekono-
miska förhållanden fortfarande präglar elevers utbildningsval. Skolan har också mera medvetet ställts i samhällsförändringens tjänst, dvs. fått
till uppgift att påverka och förändra samhället enligt vissa allmänt formulerade mål. Vidare har man konsekvent strävat efter att skapa nya
arbetsformer. Skolreformernas mål är naturligtvis också skolans mål. Dessa mål måste emellertid närmare preciseras för att kunna bilda grund för den direkta verksamheten i skolan. Ett omfattande arbete har under den senaste tiden inletts i skolöverstyrelsens regi för att finna former och
modeller för en sådan målprecisering. Detta arbete syftar inte till att ge auktoriserade preciseringar, vilket skulle strida mot idéer om en
fortlöpande utveckling och förnyelse av innehåll och arbetsformer. Det
syftar i stället till att utveckla och förmedla metoder att betjäna lärare,
elever och läromedelsproducenter. Överstyrelsen framhåller att det
erfarenhetsmässigt är läromedlen mer än läroplanens anvisningar som preciserar målen och styr verksamheten. Om man vill framhålla att elevernas sociala utveckling och andra icke kunskapsmässiga mål är lika angelägna som kunskapstillignandet, går det enligt överstyrelsen inte att — vad gäller dessa delar av målpreciseringen — förlita sig på en 1 allt väsentligt marknadsstyrd läromedelsproduktion.
De centralt utgivna utvärderingsinstrumenten har en stark målstyrande verkan. Genom standardproven i grundskolan och de centralt utgivna proven i gymnasieskolan mäts dock endast en del av måluppfyllelsen.
Skolans mål kan dock inte preciseras enbart centralt. Det är varje lärares uppgift att, själv eller tillsammans med kolleger celler elever, inom ramen för av Kungl. Maj:t utfärdade mål och riktlinjer definiera målen för sitt arbete i klart medvetande om att anvisningar och läro-
medel endast ger exempel härpå. Överstyrelsen framhåller att omställ-
ningen från den traditionella skolans på mätbara kunskapsmål klart inriktade arbetssätt till cn mera självständig arbetsplanering med utgångspunkt i skolans övergripande mål har visat sig vara ctt betydligt mera långsiktigt och genomgripande arbete än man från början räknat med. Vid en bedömning av skolans och undervisningens kvalitet bör man ha
detta långsiktiga perspektiv i sikte.
Skolöverstyrelsen går därefter över till att diskutera olika kriterier
på begreppet kvalitet och konstaterar därvid att förändringarna i skolans mål gör jämförelser i tiden mellan olika skolformer inte särskilt
meningsfulla. Vid bedömningen av skolans kvalitet måste man också hålla i minnet den starka kvantitativa utvecklingen av skolväsendet.
D
6 Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1. Bil 10
Prop. 1972: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 162
När man i internationella undersökningar syftat till att jämföra resul-
taten av olika skoisystem, har det också varit det totala utfallet man
sökt uppskatta. På detta sätt kan man göra mera rättvisa och relevanta bedömningar mellan system med bred rekrytering och system med stark selektion. Hittills vunna erfarenheter av sådana jämförelser talar för att den breddade rekryteringen inte skulle ge sämre resultat, snarare tvärtom. Inte heller om man slår vakt om elitprestationerna och värderar dessa som det enda riktiga kvalitetsmåttet synes, framhåller överstyrelsen, den breddade rekryteringen ge sämre resultat.
Inom skolan är kravet på utvärdering av resultaten naturligt. Utvärdering är något som åligger varje lärare likaväl som skolmyndigheterna. Skolöverstyrelsen bedriver också i tilltagande grad ett forsknings- och utvecklingsarbete, bl.a. genom ett 60-tal olika skolforskningsprojekt. Erfarenheterna från arbetet inom projekt av denna art tillförs kontinuerligt överstyrelsens verksamhet i stort. Detta innebär att man även
1 det övriga arbetet eftersträvar en striktare precisering av mål och syften, klarare definierade åtgärder samt en uppföljning med utvärde-
ring av effekterna. Slutligen strävar man efter en återföring av erfarenheterna för jämförelse med det åsyftade målet och en bedömning av effekt och effektivitet.
Överstyrelsen konstaterar avslutningsvis att de olika krav på kvalitets-
förbättrande åtgärder som ställs som regel har ekonomiska konsekvenser. Överstyrelsen är av den uppfattningen, att skolan under överskådlig tid
inte kan räkna med ökad relativ andel av bruttonationalprodukten.
Kvalitetshöjningarna måste alltså ske inom ramen för de resurser som redan avdelats för skolan. Som exempel på tänkbara rationaliseringsåtgärder nämns bl.a. ersättande av klasser med åtminstone tidvis cen mer rörlig elevgruppering och ersättande av läraren med lärarlag eller andra grupper ofta innehållande biträden och teknisk personal.
Departementschefen
Fr. o. m. innevarande budgetår har gymnasieskolan ersatt de tidigare skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola. Därmed förenas all gymnasial undervisning i en sammanhålien skola. De allmänna må-
len och riktlinjerna för skolarbetet är desamma för all undervisning i
den nya skolan. Stora delar av yrkesutbildningen har samtidigt fått en ny utformning. Lokalmässiga förändringar får, som framhålls i prop. 1968:140 (s. 152) och som jag så ofta i olika sammanhang understrukit,
genomföras successivt, i takt med att resurser kan ställas till förfo-
gande.
Skolöverstyrelsen har utförligt behandlat kvalitetsfrågan i skolväsen-
rats.
Skolan skall inte bara förmedla kunskaper om omvärlden, den skall
D
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 163
också förbereda eleven för rollen som medborgare och yrkesutövare i ett demokratiskt samhälle. I begreppet möjlighet till utbildning ligger inte bara kravet på att alla som har förutsättningar för fortsatta studier skall beredas möjlighet till detta — oberoende av ekonomiska, geografiska och sociala faktorer — utan i lika hög grad en uppfattning att även de svagare eleverna har rätt till tid och uppmärksamhet från sko-
lans sida så att även de får tillfälle att uppleva stimulansen i att söka
sig till kunskaper som en beredskap för fortsatt deltagande i samhällslivet. Att göra jämförelser mellan resultaten i tidigare skolformer och 1 dagens skola är som överstyrelsen understryker inte särskilt meningsfullt. Det är å andra sidan självfallet nödvändigt med en fortlöpande utvärdering av arbetet inom utbildningsväsendet. I prop. 1971: 38 om pedagogisk utbildning och forskning m. m. har bl. a. riktlinjer för detta arbete redovisats. Skolan uppfattas med rätta som ett viktigt instrument för att åstadkomma ett större mått av jämlikhet i samhället. Låginkomstutredningens undersökningar - ett arbete som nu följs upp inom berörda departement — visar bl. a. att olika faktorer i utbildningen bidrar till att vidmakthållta klasskillnader i samhället. Strävandena inom utbildningsområdet att skapa ett samhälle präglat av jämlikhet måste fullföljas på olika vägar: genom undervisningens innehåll och utformning, genom skolorganisationens geografiska spridning, genom särskilda insatser för vissa elevgrupper, genom ekonomiska stödåtgärder till de studerande. En nyligen publicerad rapport från 1968 års utbildningsutredning (U 68), betitlad Val av utbildning och yrke (SOU 1971: 61), visar att vi i vissa avseenden är långt från målet. Det är också viktigt att åtgärderna på
utbildningsområdet kopplas med åtgärder på andra områden. Årets
budgetarbete har präglats av en strävan att inom ramen för tillgängliga medel lägga tonvikten på åtgärder som medverkar till jämlikhet. Jag erinrade i 1971 års statsverksproposition om tillkallandet av utredningen om skolans inre arbete. Enligt direktiven bör arbetet leda fram till ett programförslag rörande åtgärder som är nödvändiga för att de elever som i dag inte finner skolarbetet tillräckligt stimulerande skall uppleva undervisningen som meningsfull. Utredningen har tagit initiativ till flera undersökningar och även inlett en viss försöksverksamhet.
En betydande resurs för omvårdnaden av eleverna i grundskolan är
den s.k. samordnade specialundervisningen. Skolöverstyrelsen har utfärdat riktlinjer för användandet av dessa resurser. För nästa budgetår
kan kostnaderna för insatser på specialundervisningens område beräknas till ca 400 milj. kr. Genom beslut vid föregående års riksdag anordnas
utbildning av lärare för specialundervisning även i Umeå. Nu föreslås ytterligare en kraftig utökning av sådan utbildning. Förskolan kan spela en viktig roll när det gäller att utjämna förut-
sättningarna för ett gott utbyte av skolans undervisning och verksamhet.
D
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 164
En kraftig utbyggnad av barnstugeverksamheten pågår f. n., något som för med sig ett ökat behov av personal av olika kategorier. Förskol-
lärarutbildningen kommer att ytterligare öka i omfattning nästa år.
På många håll gör man nu också försök med samordning mellan grund-
skola och förskola. I den allmänna skoldebatten har skolans försörjning med goda läromedel ägnats stor uppmärksamhet. Kommunerna har kunnat notera en betydande ökning av kostnaderna för läromedel. Inom flera sektorer
kan man enligt skolöverstyrelsen konstatera en besvärande läromedelsbrist. Detta gäller t. ex. för yrkesutbildningen och handikappundervis-
ningen. Svenska kommunförbundet har samtidigt pekat på att resur-
serna för skolradio och skoltv sätts in på områden med god tillgång på
läromedel. Jag förordar i det följande ökade statliga insatser på läro-
medelsområdet för produktion av läromedel inom vissa bristsektorer. Läromedelsutredningen kommer inom kort att lägga fram sitt slutbetänkande.
Tidigare års skoldebatt handlade i många sammanhang om bristen på
behöriga lärare. Skolväsendets kraftiga kvantitativa expansion ställde
samhället inför uppgiften att se till att utbildade lärare fanns i tillräcklig
omfattning. Lärartillgången har på grund av ökade utbildningsinsatser
successivt förbättrats. Även om skolväsendet fortfarande expanderar och
därigenom ställer krav på ytterligare personal, sker utvecklingen nu i lugnare takt. På vissa lärarutbildningslinjer har det därför i nuvarande läge bedömts vara möjligt med vissa minskningar av intagningskapaciteten. För att möta behovet av musik- och gymnastiklärare görs däremot utökningar. Skolreformerna har samtidigt inneburit förändringar i tjänsteunderlag för vissa lärargrupper. Kungl. Maj:t har vidtagit en rad olika åtgärder för att lösa uppkommande personalproblem.
På flera områden inom lärarutbildningen pågår nu ett utredningsar-
bete eller har aktualiserats vissa omläggningar. Jag vill erinra om att jag i direktiven till utredningen om skolans inre arbete bl. a. uttalat att
eftersom de sakkunnigas förslag kan komma att få betydelse för lärarut-
bildningens innehåll, organisation och dimensionering de sakkunniga bör anmäla till Kungl. Maj:t om de anser att motiv finns för att ta upp
även lärarutbildningsfrågorna till prövning.
Vid föregående års riksdag fattades beslut om en försöksverksamhet
med en ny organisation för studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola. För nästa budgetår beräknas nu i enlighet med
planerna medel för en betydande förstärkning av resurserna härför i gymnasieskolan. Genom den beslutade förstärkningen bör man kunna uppnå bl. a. mer genomtänkta studie- och yrkesval från elevernas sida. För att tillgodose personalbehovet för syo-uppgifterna räknas med en fördubbling av intagningen till den särskilda utbildningen av studie- och
yrkesvägledare.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 165
Studie- och yrkesorienteringen har även en viktig uppgift i att bl. a. motverka sådana begränsningar i studie- och yrkesvalet som t. ex. beror
på traditionella könsrollsföreställningar. I skolans undervisning de se-
naste åren har, bl. a. som en följd av läroplanernas mer målmedvetna rekommendationer, könsrollsfrågan uppmärksammats alltmer. Inom fortbildningen har gjorts särskilda insatser, läromedlen har successivt förnyats etc. Vidare pågår sedan innevarande läsår en försöksverksamhet med särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämnare fördelning
mellan manliga och kvinnliga studerande vid förskoleseminarium och
viss ADB-utbildning. Beträffande förskollärare har försöksverksamheten visat sig ha den positiva effekten att antalet manliga sökande och in-
tagna ökat betydligt jämfört med tidigare år. Uppföljningen pågår av
försöken. Försöksverksamhet kommer att anordnas även under nästa
läsår.
1967, 1970 och 1971 års riksdagar har fattat beslut om en rad viktiga åtgärder inom vuxenutbildningen. Syftet med de vidtagna åtgärderna
har framför allt varit att nå de utbildningsmässigt eftersatta grupperna.
För att få ett mer samlat grepp om de aktuella frågorna föreslås nu inrättande av en vuxenutbildningsavdelning inom skolöverstyrelsen.
I en särskild proposition kommer vissa frågor inom vuxenutbildningens
område att behandlas. Kommittén för studiestöd åt vuxna har nyligen
publicerat ett diskussionsinlägg om studiefinansieringen för vuxna i be-
tänkandet Vuxna Utbildning Studiefinansiering (SOU 1971: 80). Vidare
kommer inom kort en rapport från kommittén för försöksverksamhet
med vuxenutbildning (FÖVUX) om det första försöksårets erfarenheter.
U 68:s tidigare nämnda rapport Val av utbildning och yrke belyser
hur valet av frivillig utbildning fortfarande i hög grad är beroende av sociala faktorer. Ett viktigt led i strävandena att göra utbildningen åtkomlig för alla utgör det studiesociala stödet. På grundval av prop. 1971: 156 om höjda bostadstillägg för barnfamiljer m. m., har beslut fattats om en förstärkning av familjepolitiken. Avsikten är att förslag om förändringar i det studiesociala stödet skall läggas fram i en särskild
proposition.
En partiell omorganisation av skolöverstyrelsen föreslås nu. I likhet med vad överstyrelsen nyligen föreslagit anser jag att frågan om verkets framtida organisation senare bör tas upp till en mer genomgripande
prövning.
Skolöverstyrelsen har framhållit som sin uppfattning, att skolan under överskådlig tid inte kan räkna med en ökad andel av bruttonatio-
nalprodukten. Jag vill i anslutning härtill erinra om att en promemoria
lagts fram som underlag för diskussion om statsbidragssystemet i skolan
(DsU 1971: 3), Denna promemoria remissbehandlas nu. Enligt min mening är det angeläget att snarast söka genomföra sådana ändringar i
statsbidragsreglerna som ökar kommunernas möjligheter att mer effek-
tivt utnyttja tillgängliga resurser för skolverksamheten. D
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 166
a) centrala och regionala myndigheter m. m.
D 1. Skolöverstyrelsen
1970/71 Utgift 41 200 041 1971/72 Anslag 45 589 C00 1972/73 Förslag 54 878 000
Skolöverstyrelsen, vars arbetsuppgifter framgår av den för verket gällande instruktionen (1965: 737, ändrad senast 1971: 334), är organiserad på fem avdelningar, nämligen en undervisningsavdelning för all-
männa skolfrågor (UA), en undervisningsavdelning för yrkesutbildningsfrågor (UY), en avdelning för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en avdelning för
administrativa frågor (A). Inom styrelsen finns 17 byråer, som fördelas mellan avdelningarna enligt styrelsens bestämmande, samt en byrå för folkbildningsfrågor.
Hos styrelsen finns vidare en skolöverläkare samt scktioner för in-
formation och för rationaliserings- och utredningsarbete.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Handläggande personal | 372,5 | +30 | — 2 |
| Övrig personal | 295 667,5 | + 5 +35 | —22 —24 |
Anslag Lönekostnader 36 735 000 + 7041 200 +3 915 300
därav ersättning till expertis 3 747 000 4640 6090 --487 100 Sjukvård 78 000 of. of. Reseersättningar 1934 000 + 92 000 + 182 000
därav utrikes resor 52 000 -+8 000 -+2 000
TLokalkostnader 2702000 + 2393 000 42 293 000
Expenser 4 140 000 + 2021 000 + 760 000
därav engångsutgifter 242 000 —117 000 —242 000
Kostnader för kontorsdrift — + 2190 000 +2 139 000
435 589 000 +13 737 200 +9 289 300
-+13 737 000 -+9 289 000
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 4 919 000 kr.
2, I anledning av tidigare fattat beslut om organisationen av den stat-
liga redovisnings- och revisionsverksamheten har till övorstyrelsen för-
lagts en redovisningscentral och ett revisionskontor. Fr. o. m. den 1 juli 1972 avses redovisningsgöromålen m. m. vid restc-
rande 14 lärarhögskolor bli koncentrerade till överstyrelsens redovis-
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 167
ningscentral. Från samma tidpunkt avses överstyrelsens revisionskontor
ta hand om redovisningsrevisionen också vid dessa lärarhögskolor.
Fr. o.m. den 1 januari 1973 avses även lönegöromålen för lärarhögskolorna bli koncentrerade till överstyrelsens redovisningscentral. Den
ytterligare personal som behövs på redovisningscentralen för lönegöro-
målen beräknas till två kvalificerade biträden. För att dessa skall vara
insatta i de nya arbetsuppgifterna den 1 januari 1973 bör de vara i tjänst
redan i oktober 1972.
Det erforderliga personaltillskottet till kameralsektionen beräknas förutom de två nyss nämnda biträdestjänsterna till en tjänst som förste byråsekreterare, en tjänst som assistent samt fem tjänster som biträden, varav tre kvalificerade (+362 800 kr.).
På revisionskontoret behövs förstärkning med en tjänst som byrådirektör och en tjänst som förste revisor (136 409 kr.).
3. Skolöverstyrelsen skall enligt gällande bestämmelser centralt verkställa intagning av studerande till lärarutbildning. Arbetet har under senare år varit förlagt till en under byrå L 1 knuten intagningssektion.
Kostnaderna för personal för intagningsarbetet har hittills bestritts av
medel som anvisats under vissa lärarutbildningsanslag. Överstyrelsen finner det opraktiskt att personal, som är anställd i verket för en reguljär arbetsuppgift, avlönas med medel från andra anslag och föreslår därför att fr. o. m. budgetåret 1972/73 medel beräknas under förevarande anslag medan motsvarande medel dras in under anslagen Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m., Folkskoleseminarierna: Ut-
bildningskostnader och Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader. Med anledning bl. a. av ökningen av antalet sökande till lärarutbild-
ning föreslås en personalförstärkning vid intagningssektionen med en tjänst som byråsckreterare, en tjänst som kanslist och fyra tjänster som biträde samt en ökning av tillfällig personal med 40 manmånader. Vid de nya intagningarna till SYO-linjen och speciallärarlinien erfordras tillfällig personal motsvarande 34 manmånader. (4410 100 kr.)
4. I samband med inrättandet av en bibliotekshögskola i Borås avvecklas biblioteksskolan vid överstyrelsen med utgången av innevarande budgetår. Med anledning hirav avräknas under förevarande anslag medel för en tjänst som förste byråsekreterare, en tjänst som expeditions-
vakt samt två tjänster som biträde. Förutom denna personal har en tjänst
som bibliotekskonsulent, vilken har fungerat som skolans rektor, och en tjänst som förste byråsekreterare helt tagits i anspråk för skolverksam-
heten. Överstyrelsen föreslår att dessa båda tjänster bibehålls på biblio-
tekssektionen trots att biblioteksskolan avvecklas. (— 160 800 kr.)
5. För att förbättra planeringsverksamheten på byrå P 1 föreslås inrättandet av en byrådirektörstjänst, vars innehavare i första hand skall arbeta med utveckling och tillämpning av system för den kvantitativa och ekonomiska planeringen på längre sikt (+78 300 kr.).
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 168
6. Överstyrelsen föreslår att en tjänst som skolkonsulent inrättas för frågor om undervisning av utlandssvenskars barn. F. n. utgår medel till
en heltidsanställd expert från delposten Ersättning till expertis.
7. Under anslaget Länsskolnämnderna föreslås att en tjänst som biträde förs över från överstyrelsen till länsskolnämnden i Malmöhus län
(—33 200 kr.) 8. Det ökade medelsbehovet för expertis uppgår till 640 000 kr. och
avser bl. a. anställning av utländsk expertis för undervisning av olika invandrargrupper, översyn av den socialmedicinska verksamheten i sko-
Jan, bevakning av utvecklingen på alkohol-, narkotika- och tobaksom-
rådet, anvisningar för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan och
gymnasieskolan, konstruktion av centrala prov m. m., projekt rörande tilldelningen av resurser till gymnasieskolan samt en utredning om bibliotekens allmänkulturella verksamhet.
9. Det ökade medelsbehovet för reseersättningar motiveras bl. a. med dels de ökade anspråken på svenskt deltagande i konferenser utomlands, dels att några av de föreslagna nya tjänsterna är förenade med omfattande reseverksamhet (492 000 kr.).
10. Anslagsposten Lokalkostnader rymmer de ökade hyreskostnader som följer av överstyrelsens flyttning till nya lokaler i kvarteret Garnisonen. Byggnadsstyrelsen kommer att överta ansvaret för olika åtgär-
der, som hittills bekostats av medel för lokalkostnader, bl. a. städning,
bevakning och uppvärmning. För innevarande budgetår beräknas lokalkostnaderna för dessa ändamål uppgå till 582 000 kr., vilket belopp så- Iunda bör avräknas. (+2 393 000 kr.)
11. Överstyrelsens flyttning till lokaler inom kvarteret Garnisonen kommer vidare att innebära vissa förändringar i vad avser medelsbehovet för löner och expenser. De nya lokalerna förutsätter ett samutnyttjande av bl.a. vissa kontorsdriftsfunktioner. Samordning och ledning av den personal som f.n. arbetar hos myndigheterna med repro-
arbeten, godsmottagning, städning m.fl. uppgifter samt telefonister
kommer att föras över till byggnadsstyrelsen. Motsvarande gäller beträffande personalen vid överstyrelsens bibliotek, vilken anställs vid det gemensamma bibliotek som inrättas med statistiska centralbyrån som
ansvarig myndighet.
Genom denna centralisering av personal och servicefunktioner kommer det att hos byggnadsstyrelsen resp. statistiska centralbyrån bokföras kostnader, som sedan skall fördelas mellan de olika verken. Överstyrelsens del av kostnaden för den gemensamma kontorsdriften och biblio-
teksverksamheten uppgår till sammanlagt 3 390 009 kr. Samtidigt med
att detta belopp ingår i den nya anslagsposten Kostnader för kontorsdrift m. m. måste medel avräknas som nu ingår i anslagsposten Löne-
kostnader för motsvarande ändamål. Under anslagsposten Lönekostna-
der avräknas med anledning härav 884 000 kr. :
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 169
12. Det ökade medelsbehovet för expenser motiveras av en utvidgad verksamhet på ADB-området, en kostnadsökning för framställning och
distribution av prov, samt ett behov av information om yrkesutbild-
ningen inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.
Vid bifall till vad överstyrelsen föreslagit beträffande inrättande av tjänster i överstyrelsen för en intagningsenhet bör de med denna verksamhet förenade kostnaderna för expenser betalas ur anslagsposten Expenser.
Vidare föreligger ett ökat medelsbehov för bokinköp, för framställning och distribution av blanketter samt för vissa anordningar i sam-
band med inflyttningen i kvarteret Garnisonen.
Under anslagsposten Expenser avräknas med anledning av överstyrelsens flyttning till kvarteret Garnisonen 685 000 kr. (4821 000 kr.)
Medel för information
Överstyrelsen har under budgetåret 1970/71 fortsatt den påbörjade
informationen om grundskolan enligt Ler 69 och planerat fortsatta informationsåtgärder på detta område. Även för den nya gymnasieskolan har informationsåtgärder planerats och genomförts, och ett grundläg-
gande material producerats. Länsskolnämnderna har svarat för en avse-
värd del av informationsverksamheten, efter planer som redovisats för överstyrelsen. För att föra ut information om skolan till föräldrar och elever har överstyrelsen under senare år samverkat med Riksförbundet
Hem och Skola samt med vissa elevorganisationer. Överstyrelsen finner
det angeläget att fortsätta denna samverkan. Överstyrelsen understryker vikten av en uppsökande informationsverksamhet för att få kontakt med de föräldrar, som 1(idigare inte nåtts av skolan eller föräldraorganisationerna. Vidare planeras bl. a. information till invandrare, en film om grundskolan samt en undersökning, för att kartlägga motiven till elevernas val av studieväg i gymnasieskolan. Överstyrelsen beräknar ett ökat medelsbehov för information om skolväsendet med 375 000 kr.
till totalt 1245 000 kr.
Förslag till vissa ändringar av skolöverstyrelsens organisation
Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 5 maj 1971 överlämnat förslag till vissa ändringar av överstyrelsens organisation. Förslaget innebär en utökning av personalorganisationen och avses bli genomfört den i
juli 1972.
1. Nuvarande organisation
Skolöverstyrelsen i sin nuvarande form inrättades 1964 enligt beslut vid 1964 års riksdag (prop. 1964: 83, SU 1964: 113, rskr 1964: 258). Under det nya verket sammanfördes dittillsvarande skolöverstyrelsens och över-
styrelsens för yrkesutbildning verksamhetsområden. Vidare överfördes
Da 6" Riksdagen 1972. I saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 170
yrkesutbildningen inom socialvårdsområdet från dåvarande socialstyrel-
sen och sjöbefälsutbildningen från sjöfartsstyrelsen. Överstyrelsens ämbetsområde har därefter ytterligare utökats, främst genom att sjuksköterskeutbildningen och övrig vårdyrkesutbildning den 1 januari 1966 överfördes från dåvarande medicinalstyrelsen. Enligt beslut vid 1971 års riks-
dag har utbildningen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring den
1 juli 1971 förts in under skolöverstyrelsen. I förarbetena till 1964 års omorganisation av skolväsendets centrala ledning (SOU 1962: 28, prop. 1963: 144, 1963 års organisationskommittés betänkande E 1963: 9 och prop. 1964: 83) diskuterades ingående principerna för uppbyggnaden av skolämbetsverkets organisation. Diskussionen, som bl. a. skall ses mot bakgrund av de olikartade sätt på vilka
de dittillsvarande båda ämbetsverken var organiserade, gällde främst
frågan vilken av de två organisationsprinciperna, funktions- (avdelnings-)
principen eller produkt- (fackbyrå-) principen, som borde ligga till grund
för organisationen. Genom 1963 års principbeslut fastslogs att verket i
sina huvuddrag skulle organiseras enligt funktionsprincipen, som innebär en uppbyggnad av organisationen efter arbetsuppgifternas (funktionernas) art, inte efter arbetsområden — skolformer. Instruktionen (1965: 737) för skolöverstyrelsen (ändrad senast
1971: 334) innehåller de grundläggande bestämmelserna om verksorganisationen. I 6 § instruktionen bestäms dels indelningen i avdelningar, dels antalet byråer.
Inom ramen för dessa föreskrifter i instruktionen äger överstyrelsen att besluta om verkets organisation. Detta gäller bl. a. byråindelningen,
byråernas indelning i sektioner och fördelningen av arbetsuppgifterna mellan avdelningar, byråer och sektioner.
2. Utgångspunkter för överstyrelsens förslag om ändringar i organisationen Den utveckling inom utbildningsväsendet under skolöverstyrelsen som skett sedan 1964 har hittills inte föranlett några väsentliga förändringar av den verksorganisation som då fastställdes. Vissa mindre förändringar
av avdelningarnas inre organisation och av arbetsfördelningen mellan
avdelningar och byråer har successivt genomförts men dessa förändringar har mera varit åtgärder för att höja effektiviteten i verksamheten än en anpassning till utvecklingen inom överstyrelsens ämbetsområde. I stort sett har styrelsens organisation hittills också väl svarat mot skol-
väsendets organisation och uppbyggnad.
Inför de genomgripande förändringar av skolorganisationen, som nu
omedelbart förestår och den utveckling inom utbildningsväsendet under
överstyrelsen, som kan förutses på längre sikt, har en översyn av verks-
organisationen emellertid nu befunnits nödvändig. Överstyrelsen anser
därvid att tre huvudfrågor i första hand bör lösas, nämligen
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 171
1) anpassning av organisationen till gymnasieskolan,
2) anpassning av organisationen till vuxenutbildningen, 3) anpassning av organisationen till förändringar inom lärarutbildningsområdet. Ytterligare en väsentlig fråga bör enligt överstyrelsen särskilt beaktas, nämligen behovet av en enhet inom överstyrelsen för samordning av åtgärderna för undervisning av invandrare och andra minoritetsgrupper. Som en allmän förutsättning för det förslag till organisatoriska förändringar som denna översyn lett fram till har gällt, att förändringarna i organisationen i detta sammanhang inte bör bli mer genomgripande än vad som är nödvändigt och lämpligt för en lösning av de nyssnämnda frågorna. En annan förutsättning för organisationsförslaget är att överstyrelsens
tillsynsområde och arbetsuppgifter såsom de anges i verksinstruktionen
inte skall förändras, frånsett den utvidgning av tillsynsområdet som skedde den 1 juli 1971, då överstyrelsen övertog tillsynen över utbildningen för jordbruk och skogsbruk m. m.
3. Avdelningar
Skolöverstyrelsen har först övervägt huruvida det finns anledning att
ompröva de grundläggande principerna för verksorganisationen. Man
har emellertid kommit fram till att den funktionella organisationsprin-
cipen är den mest ändamålsenliga. En vertikal organisation uppbyggd
efter »skolformer» har inte ansetts tänkbar. Uppdelningen av kansliorganisationen i huvudarbetsenheter bör därför enligt överstyrelsens
mening bygga på de tre funktionerna undervisning, planering och administration. En fortsatt tillämpning av funktionsprincipen utesluter dock enligt överstyrelsen inte att man vid fördelning av arbetsuppgifterna mellan avdelningarna kan göra vissa avsteg från principen då det av prak-
tiska skäl är motiverat.
De nämnda huvudfrågorna om organisationens anpassning dels till gymnasieskolans införande, dels till vuxenutbildningens krav berör i första hand undervisningsavdelningarna. Den nuvarande uppdelningen på en avdelning för vad som hittills benämnts det allmänna skolväsendet och en avdelning för yrkesundervisningen kan inte bibehållas. Överstyrelsen framhåller att erfarenheterna under de senaste årens starka tillväxt av vuxenutbildningen klart visat att det är mycket angeläget att detta område sammanförs inom en arbetsenhet. Denna enhet
bör som sin väsentliga uppgift ha att utveckla vuxenutbildningsbegrep-
pet, att skapa en policy för vuxenutbildningen beträffande dess syfte, inriktning och innehåll och, inte minst, att utveckla en speciell vuxenpedagogik. Arbetsenheten bör få ställning som en avdelning inom verksorganisationen. Skolöverstyrelsen föreslår alltså att det inrättas en under-
visningsavdelning för vuxenutbildningen. Inom avdelningen bör i huvud-
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 172
sak falla kommunal och statlig vuxenutbildning enligt vuxenutbildnings-
stadgan, folkhögskolorna och det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
samt arbetsmarknadsutbildningen.
Utöver den egentliga vuxenutbildningen bör till avdelningen föras ytterligare två områden, nämligen undervisning av invandrare och andra
minoritetsgrupper samt undervisning och åtgärder av annan art för vuxna handikappade. Även frågor rörande dessa områden handläggs nu
på flera arbetsenheter inom verket. Beträffande avdelningsindelningen i övrigt, såvitt gäller undervisnings-
frågor, har olika lösningar varit under övervägande. Den nuvarande avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete (L) bör bibehållas med oförändrat verksamhetsområde. Avdelningen skall fortfarande vara i första hand en undervisningsavdelning men såsom nu även ha vissa arbetsuppgifter av organisatorisk art beträffande lärarutbildningsanstalterna. Vissa justeringar i fråga om arbetsfördelningen mellan å ena sidan lärarutbildningsavdelningen och å andra sidan planeringsavdelningen och administrativa avdelningen bör enligt överstyrelsen dock
kunna ske.
Utgångspunkten för en anpassning av organisationen till gymnasieskolans införande är att den nuvarande uppdelningen i en avdelning för
det »allmänna skolväsendet» och en avdelning för yrkesutbildningen inte kan bibehållas. Tanken att grunda avdelningsindelningen för grundsko-
lan och gymnasieskolan på en uppdelning av undervisningens innehåll i
vad som kan kallas basutbildningsmoment å ena sidan och yrkesutbild-
ningsmoment i gymnasial och eftergymnasial utbildning å andra sidan har inte bedömts vara realistisk. Frågan är då till slut om, sedan en avdelning för vuxenutbildningen föreslagits, undervisningsfrågorna för ungdomsskolan bör uppdelas på en avdelning för grundskolan och en avdelning för gymnasieskolan eller om grundskolan och gymnasieskolan bör föras samman i en avdelning.
För det förra alternativet skulle kunna anföras att en odelad avdelning kommer att spänna över ett alltför stort område, från lågstadiet till treoch fyraåriga linjer i gymnasieskolan och ett stort antal specialkurser
med mycket varierande innehåll. Å andra sidan kan anföras, och det
väger enligt överstyrelsens mening tyngre, att det vore olyckligt för ungdomsskolans utveckling om den uppdelades på två avdelningar. En sam-
ordning och sammanhållning av grundskolan och gymnasieskolan är väsentlig, inte minst med hänsyn till att 90 Z av grundskolans elever
fortsätter i gymnasieskolan. Det är mera rationellt att denna samordning och sammanhållning sker inom en avdelning än genom samarbete mellan två avdelningar och ytterst i verksledningen. Gentemot farhågorna för att avdelningens verksamhetsområde skulle bli alltför stort för att kunna sammanhållas under en avdelningschef kan man också framhålla, att läroplansutvecklingen för grundskolan nu kan anses ha funnit sin form
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 173
och därför inte fordrar samma uppmärksamhet från avdelningschefens
sida som gymnasieskolfrågorna kommer att påkalla.
Verksamhetsområdet för undervisningsavdelningen för skolan (US) bör vara grundskolan och gymnasieskolan. Till avdelningen förutsätts också
höra specialkurser inom gymnasieskolan, s.k. kombinationsutbildning, sjuksköterskeutbildning samt sjöbefälsutbildning.
4. Byråer och sektioner
Kungl. Maj:t bestämmer genom verksinstruktionen indelningen i av-
delningar samt det totala antalet byråer. Byråernas fördelning mellan
avdelningarna och byråernas indelning i sektioner förfogar skolöverstyrelsen över. Organisationsförslaget innebär ingen förändring av det sammanlagda antalet byråer inom verket, om man beaktar att den nya
byrån för jordbruks- och skogsbruksutbildning tillkommit den 1 juli 1971
samt att Arbetsgruppen för administrativ planering av reformer (APRgruppen) redan nu reellt är en byrå. Den av skolöverstyrelsen föreslagna sektionsindelningen kommer här inte att beröras.
5. Personalorganisation
Skolöverstyrelsens verksamhetsområde och arbetsuppgifter förändras inte om organisationen ändras enligt föreliggande förslag. Frågan om personalorganisationen är därför enligt överstyrelsen till väsentlig del en fråga om omfördelning av tjänster samt en bedömning av personalbehovet på den helt nya arbetsenheten för vuxenutbildning och invandrarsektionen. Även beträffande dessa två enheter måste övervägas i vilken mån det är möjligt att tillgodose personalbehovet genom överförande av personal från andra enheter.
Överstyrelsens omorganisationsförslag förutsätter inrättande av föl jande nya tjänster; nämligen fem tjänster som avdelningsdirektör, fem tjänster som skolkonsulent och fyra biträdestjänster. Dessutom föreslås att en tjänst som undervisningsråd inrättas, samtidigt som ett göromålsförordnande som undervisningsråd dras in.
6. Remissyttranden
I ärendet har yttranden avgetts av riksrevisionsverket (RRV) och statskontoret. Vidare har yttranden avgetts av Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens cen-
tralorganisation (TCO), Folkbildningsförbundet och Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund (SHR).
Flertalet remissinstanser, däribland RRV, statskontoret, kommunförbundet, landstingsförbundet och TCO har ingen erinran mot att en om-
Organisation av den typ som skolöverstyrelsen föreslagit vidtas redan nu, Man framhåller emellertid att det på längre sikt finns ett behov av mer
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 174
genomgripande förändringar av styrelsens organisation och arbetsuppgifter, bl. a. som en följd av förändringar i ansvars- och uppgiftsfördel-
ningen mellan stat och kommun. RRV menar att det med hänsyn till
behovet av en mer ingående organisationsprövning är angeläget att den nu aktuella omorganisationen begränsas.
RRV och statskontoret påtalar vidare att funktionsprincipen medför
vissa olägenheter. Ärendehandläggningen tenderar att bli omständlig och
tidskrävande och ärendena berör ofta flera olika byråer. De båda ämbets-
verken menar dock att avdelningarnas ansvarsområden har avgränsats
på ett bättre sätt i den föreslagna organisationen, där byråer med när-
besläktade uppgifter sammanförts i avdelningar för skola, vuxenutbildning och lärarutbildning. TCO och SACO uttrycker sin tillfredsställelse över att vuxenutbildningsfrågor samlas inom en särskild avdelning.
Vad beträffar byråindelningen inom US pekar RRV på den ojämna
fördelningen av byråer på den obligatoriska skolan resp. gymnasie-
skolan. Enligt RRV:s mening borde antalet byråer för gymnasieskolan
minskas för att underlätta samordning och gemensam ärendehandläggning. Statskontoret och RRV är kritiska till den nuvarande indelningen av
byråer i sektioner. En långtgående indelning i formella organisationsenheter kan försvåra en flexibel användning av tillgängliga resurser.
Beträffande förslaget om en särskild arbetsenhet för vissa frågor om
invandrarutbildning anser RRV, att man inte bör ta slutlig ställning i
fråga om organisationen förrän invandrarutredningens förslag behandlats. Statskontoret har uppmärksammat frågan om antagning av sökande
till lärarutbildning. Oavsett huvudmannaskapet för skilda eftergymna-
siala utbildningsanstalter finns det enligt statskontorets mening sakliga
skäl för att organisatoriskt och administrativt samordna det rutinmässiga
arbetet med antagning av studerande till högre läroanstalter. En möjlig lösning skulle vara en gemensam central antagningsenhet för hantering av alla rutinmässiga ansökningar till högre utbildningsanstalter. RRV, statskontoret och kommunförbundet anser sig med hänsyn till
omorganisationens begränsade karaktär inte kunna tillstyrka de förslag
om personalförstärkningar som skolöverstyrelsen lagt fram, Dessa remissinstanser menar att eftersom arbetsuppgifterna inte förändras, omorga-
nisationen i princip borde kunna genomföras inom ramen för de nuva-
rande resurserna. .
Personalorganisationerna TCO och SACO ansluter sig till skolöverstyrelsens förslag beträffande personalorganisationen. I likhet med reser-
vanterna i styrelsen, Karlson, Tobisson och Isling anser de emellertid
att behov föreligger av ytterligare två avdelningsdirektörstjänster på undervisningsavdelningen för skolan. TCO framhåller vidare att den
ökade arbetsbelastningen på planeringsavdelningen och administrativa
avdelningen medför behov av personalförstärkning. Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 175
Förslag till organisation för i skolöverstyrelsens regi bedriven arbetsmarknadsutbildning
Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 11 oktober 1971 överlämnat
en utredning angående organisationen för i skolöverstyrelsens regi be-
driven arbetsmarknadsutbildning. Överstyrelsen framhåller att förslaget beträffande den centrala enheten, nuvarande byrå P 3, innebär en anpassning av byråns organisation till de ökade uppgifter som utvecklingen inom arbetsmarknadsutbildningen under senare år fört med sig, Byrån
skall enligt överstyrelsens organisationsförslag av den 5 maj 1971 ingå
i den planerade vuxenutbildningsavdelningen. Jämfört med nuläget inne-
bär förslaget om arbetsmarknadsutbildningen en utökning av personalen
med totalt 22 personer, varav 15 handläggare. Den faktiska merkostnaden skulle uppgå till I 270 000 kr.
Utredning rörande skolöverstyrelsens organisation
Skolöverstyrelsen har vidare med skrivelse den 1 december 1971 föreslagit att en utredning tillsätts för att behandla frågan om ämbetsverkets framtida arbetsuppgifter och organisation. I skrivelsen erinras
om att redan framlagda utredningsförslag och förslag som är att vänta
från pågående utredningar kan förutses i hög grad förändra förutsättningarna för överstyrelsens verksamhet. Bland redan framlagda förslag, som är av betydelse i detta sammanhang, nämns yrkesutbildningsbered-
ningens förslag om yrkesteknisk högskolutbildning, kompetensutred-
ningens olika förslag samt TRU-kommitténs senast framlagda betänkande. Även förändringarna i den regionala förvaltningen genom länsstyrelsereformen kan enligt överstyrelsen ha viss betydelse.
Av pågående utredningar, som är av vikt för överstyrelsens arbete
nämns bl.a. följande: TRU-kommittén, läromedelsutredningen, 1968 års utbildningsutredning (U 68), lärarutbildningskommittén, länsskolnämndsutredningen, kulturrådets utredningar om den statliga kulturadministrationen samt utbildningsdepartementets pågående utredning rörande driftbidragen inom skolväsendet.
Överstyrelsen framhåller vidare att man i framtiden kan förutse en i viss mån förändrad inriktning av överstyrelsens arbetsuppgifter. Det senaste årtiondet har präglats av planläggning för och genomförandet av olika skolreformer. Sedan det grundläggande arbetet med dessa re-
former i stort sett slutförts, kan tyngdpunkten i verksamheten förskjutas till en kontinuerlig uppföljning och utveckling av läroplanerna och
till frågor som rör skolans inre arbete, kvalitativ utvärdering av skolans resultat, forsknings- och utvecklingsarbete, läromedelsfrågor samt rationaliseringsfrågor. En utbyggd återkommande utbildning kan också beräknas få konsekvenser för verksorganisationens utformning. Även ansvars- och arbetsfördelningen mellan de centrala, regionala och lokala
skolmyndigheterna bör undersökas. Översynen av verksorganisationen
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 176
bör enligt överstyrelsen vara förutsättningslös beträffande de grundläg-
gande principerna för organisationen.
Departementschefen
Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 5 maj 1971 överlämnat förslag till vissa ändringar av överstyrelsens organisation. Ett flertal av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget anser att behov föreligger av en mer genomgripande omorganisation på längre sikt. Överstyrelsen har vidare den 1 december 1971 kommit in med skrivelse angående Överstyrelsens framtida organisation. Genom i olika sammanhang pågående utredningsarbete kommer skolöverstyrelsens organisation och arbetsuppgifter att påverkas. Som exempel vill jag anföra arbetet inom länsskolnämndsutredningen och U 68, kulturrådets arbete med bl a. biblioteksfrågorna samt behandlingen dets av statens ungdomsråds förslag beträffande samordning av ungdomsfrågorna, dels av kompetens-
utredningens förslag rörande kompetensfrågor och antagningsregler.
Vidare kan de pågående diskussionerna om utlokalisering av viss statlig verksamhet komma att beröra även skolöverstyrelsen. Jag anser att
överstyrelsens organisation bör bli föremål för en mer omfattande över-
syn än den nu aktuella. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.
Överstyrelsens förslag av den 5 maj 1971 innebär en utökning av personalorganisationen. Syftet med förslaget, som avses bli genomfört den 1 juli 1972, är att anpassa organisationen till de förändringar som under senare år skett inom ungdoms- och vuxenutbildningen samt inom lärarutbildningsområdet. Överstyrelsen har vidare föreslagit en enhet för samordning av åtgärderna för undervisning av invandrare och andra minoritetsgrupper.
Med anledning av de senaste årens starka tillväxt av vuxenutbildning-
en har överstyrelsen föreslagit att det inrättas en undervisningsavdelning
för vuxenutbildningen. Undervisningsfrågorna för ungdomsskolan bör enligt förslaget föras samman i en gemensam avdelning för grundskolan och gymnasieskolan. Beträffande avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete har överstyrelsen föreslagit cen förändrad byrå- och sektionsindelning.
I likhet med remissinstanserna biträder jag i huvudsak förslaget till omorganisation. Även frågorna rörande ungdoms- och fritidsverksam-
het, som f. n. behandlas av den fristående folkbildningsbyrån, bör emel-
lertid föras över till undervisningsavdelningen för skolan. Jag biträder förslaget om indelning i avdelningar. Förslaget bör leda till att frågorna om vuxenutbildning får en mer samlad behandling än vad den nuva-
rande organisationen medgett. Liksom överstyrelsen räknar jag med
oförändrat antal avdelningar och byråer. APR-gruppen bör dock behålla sin nuvarande ställning. Det ankommer på överstyrelsen att enligt
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 177
sin instruktion fördela ärenden på de olika byråerna liksom att besluta om eventuell sektionsindelning inom avdelningarna. Liksom f.n. bör
det finnas två fristående sektioner, en för information och en för rationalisering. Skolöverstyrelsen har föreslagit en utökning av personalresurserna i
samband med omorganisationen. Jag anser dock att denna bör genomföras genom en omdisponering av de personella resurserna inom verket. Medel bör således inte beräknas för ytterligare tjänster med anledning av förslaget till omorganisation. Jag är inte heller beredd att ta ställning
till behovet av en enhet inom överstyrelsen för samordning av under-
visningen av invandrare och andra minoritetsgrupper eftersom denna fråga bör prövas i samband med beredningen av invandrarutredningens betänkande Invandrarnas utbildningssituation (SOU 1971: 51).
Jag biträder förslaget om en förstärkning av kameralsektionen och beräknar därför medel för en tjänst som förste byråsekreterare, en tjänst som assistent samt sju tjänster som biträde, varav fem kvalificerade. Jag beräknar vidare 136 400 kr. för en förstärkning av revisionskontoret (2).
Jag är f.n. inte beredd att biträda ett överförande av medel från
lärarutbildningsanslagen till förevarande anslag (3).
Verksamheten vid överstyrelsens biblioteksskola upphör i samband med inrättandet av en bibliotekshögskola i Borås den 1 juli 1972. Med anledning härav avräknar jag under förevarande anslag medel för en tjänst som bibliotekskonsulent, en tjänst som förste byråsekreterare, en tjänst som expeditionsvakt samt två tjänster som biträde (4).
I enlighet med skolöverstyrelsens förslag avräknar jag vidare under
detta anslag medel för en tjänst som biträde, som förts över från över-
styrelsen till länsskolnämnden i Malmöhus län (7).
Skolöverstyrelsens överflyttning till nya lokaler i kvarteret Garnisonen
kommer att innebära dels ökade hyreskostnader, dels förändringar i medelsbehovet för löner och expenser. I de nya lokalerna kommer flera myndigheter att gemensamt utnyttja kontorsdrift och bibliotek. Samordningen av kontorsdriften skall föras över till byggnadsstyrelsen, medan statistiska centralbyrån kommer att vara ansvarig myndighet för det
gemensamma biblioteket. Genom denna centralisering av personal och
servicefunktioner kommer det att hos byggnadsstyrelsen resp. statistiska centralbyrån bokföras kostnader, som skall fördelas mellan de olika verken. Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag för lokalkostnader beräknat en höjning med 2293 000 kr. För skolöverstyrelsens del av den gemensamma kontorsdriften och biblioteksverksam-
heten beräknar jag 2 139 000 kr. Samtidigt har jag från anslagsposten
Lönekostnader avräknat 956 000 kr. för motsvarande ändamål (10, 11).
Under expensposten har jag bl. a. beräknat 1045 000 kr. för över-
styrelsens utnyttjande av den gemensamma reprocentralen (12).
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 178
Medel för information om skolväsendet bör fortsättningsvis beräknas under förevarande anslag. För detta ändamål har jag beräknat 570 000 kr. under anslagsposten Expenser. Vad gäller skolöverstyrelsens förslag till förstärkning av den centrala organisationen för i överstyrelsens regi bedriven arbetsmarknadsutbildning är jag efter samråd med chefen för inrikesdepartementet inte beredd att nu ta ställning härtill. Jag avser att återkomma till frågan sedan den blivit föremål för ytterligare överväganden. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 54 878 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) godkänna av mig förordade riktlinjer för en omorganisation av skolöverstyrelsen, 2) till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 54 878 000 kr.
D 2. Länsskolnämnderna 1970/71 Utgift 21 888 740 1971/72 Anslag 23 252 000 1972/73 Förslag 26 342 000 Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och sammansättning framgår av instruktionen (1965: 741) för länsskolnämnderna (omtryckt 1971: 347).
1971,/72 Beräknad ändring 1972/73 Skolöver- Departementsstyrelsen chefen Personal
| Handläggande personal | 145,5 | 40,5 | +0,5 |
| Övrig personal | 150 295,5 | +1,5 -+2,0 | +1,0 +1,5 |
Anslag Lönekostnader 17 878 000 43 063 100 +2 724 100 Sjukvård 30 000 of. of. Reseersättningar 1533 000 of. + 135 000 Lokalkostnader 2455 700 + 182 000 + 201-300 Expenser 1355 300 + 350 000 + 30 000
därav engångsutgifter 20 000 +30 000 —20 000
23 252 000 +3 595 100 +3 090 400
Avrundat +3 595 000 +3 090 000
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 179
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 2 738 000 kr.
2. Fr.o.m. budgetåret 1971/72 är länsskolpsykologorganisationen
fullt utbyggd så till vida som en tjänst som länsskolpsykolog finns inrät-
tad vid varje nämnd utom i Gotlands län. Länsskolnämnden i Gotlands län har emcelHertid alltsedan budgetåret 1968/69 haft tillgång till en skolpsykolog med deltidstjänstgöring. I mars 1968 träffades nämligen en överenskommelse mellan Gotlands läns landsting och länsskolnämnden om
en gemensam sådan tjänst. Överenskommelsen innebär — sedan lands-
tingets uppgifter övertagits av Gotlands kommun — att kommunen är huvudman för hela tjänsten, att hälften av lönekostnaden med undantag
för därmed förenade sociala kostnader bestrids av länsskolnämnden tilldelade medel för ersättning till expertis samt att skolpsykologen har ena hälften av sin tjänstgöring förlagd till länsskolnämnden och den andra
hälften till kommunens psykiska barna- och ungdomsvård. Enligt överstyrelsens mening bör även länsskolnämnden i Gotlands län ha tillgång till skolpsykologisk expertis. En statlig länsskolpsykologtjänst bör dock
inte inrättas. Den hittillsvarande anordningen bör i stället permanentas. Statsbidrag bör sålunda utgå till kostnaderna motsvarande halv lön till heltidsanställd kommunal skolpsykolog med villkor att hälften av tjänst-
göringsskyldigheten skall fullgöras vid länsskolnämnden. (+38 700 kr.)
3. Med hänsyn till att länsskolnämndsorganisationen är under utredning anser sig överstyrelsen inte nu böra föra fram förslag om utökning
av personalorganisationen vid nämnderna. Beträffande tre biträdestjäns-
ter föreslår överstyrelsen dock viss förändring. Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel åt rörelsehindrade elever (Bräcke Östergård) förfogar över en tjänst som kontorsbiträde i befordringsgång med halvtidstjänstgöring. Eftersom arbetsbelastningen vid rikscentralen har ökat, föreslår Överstyrelsen att kontorsbiträdestjänsten omvandlas till heltidstjänst.
(+15 800 kr.) 4. Vid länsskolnämnden 1 Gotlands län har fr. o. m. den 1 juli 1971
dragits in en tjänst som byrådirektör och en tjänst som kontorsbiträde i befordringsgång med halvtidstjänstgöring. Vissa byrådirektörsuppgifter hos nämnden, bl. a. sammanhängande med lärartillsättningar, kommer att föras över till kanslisten. Kanslistuppgifter kommer i sin tur att läggas
på kontoristen vid nämnden. Enligt överstyrelsens mening bör sistnämn-
da tjänst i A 11 omvandlas till kontorsskrivartjänst i A 14. (+7 500 kr.)
5. En på överstyrelsens stat uppförd kontorsbiträdestjänst i befordringsgång, som placerats vid länsskolnämnden i Malmöhus län, föreslås
bli överförd till länsskolnämndernas stat. En överföring av tjänsten skulle
utgöra en administrativ förenkling och innebära att gymnasieinspektörerna i Malmö kunde räkna med en för deras arbetsområde tränad med-
hjälpare. (+31 600 kr.)
6. Det ökade medelsbehovet för expertis motiveras av det uppfölj-
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 180
ningsarbete som den reviderade läroplanen för grundskolan samt övergången till gymnasieskolan förorsakar (-+277 000 kr.).
7. Det ökade medelsbehovet för expenser beror framför allt på de
ökade kostnader för skrivmateriel m. m. som följer av nämndernas starkt ökade informationsuppgifter. Överstyrelsen föreslår vidare att ett belopp av 50 000 kr. förs upp som engångsanvisning för inköp åt rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel åt rörelsehindrade elever av sex specialkonstruerade skrivmaskiner. (+350 000 kr.)
Departementschefen
Genom beslut den 13 november 1970 har jag enligt Kungl. Maj:ts be-
myndigande tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om länsskolnämndsorganisationen. Den partiella omorganisationen
av den statliga länsförvaltningen medför att länsstyrelserna från den 1 juli 1971 har ansvaret för översiktliga plancringsfrågor av större regionalpolitisk betydelse. Därmed har länsstyrelsen övertagit frågor som gäller planering av skolväsendets lokalisering och av dimensionering för
vissa delar av skolväsendet. Kommunindelningsreformen medför vidare
att de enskilda kommunerna får större resurser i olika avseenden. Kommunernas förutsättningar att lösa bl. a. sådana skolfrågor som nu handhas på regional nivå förbättras således avsevärt. Jag räknar därför nu endast med smärre anslagsförändringar för länsskolnämnderna.
Liksom övriga länsskolnämnder bör nämnden i Gotlands län ha tillgång till en skolpsykolog. Den nuvarande överenskommelsen om en
med landstinget gemensam tjänst bör permanentas. Jag beräknar därför medel motsvarande kostnader för halv lön och hälften av övriga avlöningsförmåner till en kommunal skolpsykolog under villkor att hälften av tjänstgöringsskyldigheten fullgörs vid länsskolnämnden. I samband härmed avräknar jag motsvarande belopp från posten Ersättning till expertis (2).
Jag har i enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknat medel för att till länsskolnämndernas stat överföra en kontorsbiträdestjänst, som nu är uppförd på överstyrelsens stat (5).
I övrigt hänvisar jag till sammanställningen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 26 342 000 kr.
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 181
D 3. Läroboksnämnden
| 1970/71 Utgift | 502 227 |
| 1971/72 Anslag | 599 000 |
| 1972/73 Förslag | 800 000 |
Från anslaget ersätts utgifter för statens läroboksnämnd. Bestämmelserna om nämndens verksamhet återfinns i kungörelsen (1948: 613) om
granskning av vissa läroböcker (ändrad senast 1971: 1005).
Läroboksnämnden föreslår för nästa budgetår, att anslaget höjs med 211 000 kr. Med anledning av revisionen av grundskolans läroplan har nämndens arbetsuppgifter under innevarande budgetår ökat mer än beräknat. Nämnden har tagit hänsyn till detta vid sin bedömning av
medelsbehovet för budgetåret 1972/73. Vidare har nämnden räknat med ett ytterligare ökat antal granskningsärenden och därav följande kost-
nadsökningar.
Departementschefen
I samband med ansökning om uppförande av lärobok på läroboksförteckningen skall sökanden till läroboksnämnden erlägga en granskningsavgift för varje med ansökningen avsedd lärobok. Granskningsavgiften har varit oförändrad sedan år 1966, medan arvoden till granskare och läroboksnämndens övriga kostnader ökat successivt. Jag ämnar
därför senare föreslå Kungl. Maj:t att höja granskningsavgifterna.
Jag förordar, att anslaget räknas upp med 201 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Läroboksnämnden för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 800 000 kr.
D 42. Bidrag till vissa elevorganisationer
| 1970/71 Utgift | 255 000 |
| 1971/72 Anslag | 295 000 |
| 1972/73 Förslag | 320 000 |
Från anslaget ersätts kostnader för bidrag till vissa elevorganisationer
enligt Kungl. Maj:ts beslut. Bidrag utgår under budgetåret 1971/72
med 165 000 kr. tiil Sveriges elevers centralorganisation (SECO), 45 000 kr. till Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF), 60 000 kr. till Elevförbundet TLE och 15 000 kr. till Vuxenstuderandes riksorganisation CYVRO). Dessutom finns 10 000 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget höjs med 50 000 kr. samt att medlen liksom tidigare fördelas av Kungl. Maj:t. I anledning av an-
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 182
sökningar om statsbidrag från Sjöbefälsskolornas elevorganisation (SELO) och Svenska laboratorieassistentelevföreningen (SLEF) tillstyrker överstyrelsen statsbidrag till SELO.
Departementschefen
Jag finner f.n. inte anledning att öka antalet statsbidragsberättigade organisationer.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att fördela medlen. Medelsanvisningen bör höjas till 320 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa elevorganisationer för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 320 000 kr.
D 5. Bidrag till vissa föräldraorganisationer
| 1970/71 Utgift | 155 000 |
| 1971/72 Anslag | 205 000 |
| 1972/73 Förslag | 230 000 |
Från anslaget ersätts kostnader för bidrag till vissa föräldraorganisationer enligt Kungl. Maj:ts beslut. Bidrag utgår under budgetåret 1971/72 med 185 000 kr. till Riksförbundet Hem och Skola, med 10 000 kr. till Riksförbundet Döva Barns Målsmän och med 10 000 kr. till föräldraföreningen vid Ekeskolan.
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget höjs med 90 000 kr. till 295 000 kr., varvid 75 000 kr. beräknas för höjning av bidraget till Riksförbundet Hem och Skola och 15 000 kr. för höjning av bidraget till de båda andra
organisationerna.
Departementschefen
Anslaget bör höjas till 230 000 kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t
att fördela medlen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa föräldraorganisationer för budgetåret
1972/73 anvisa ett anslag av 230 000 kr.
Da
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 183
b) pedagogiskt utvecklingsarbete
D 6. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
1970/71 Utgift 17 833 691 Reservation 1843 318
1971/72 Anslag 20 590 000 1972/73 Förslag 22 975 000
Från detta anslag bestrids kostnader för bl. a. olika former av pedagogiska och psykologiska undersökningar inom skolans område samt utveckling och utprövning av läromedel.
Skolöverstyrelsen
Huvudsyftet med det pedagogiska utvecklingsarbetet är att i skola och
utbildning introducera en förbättrad teknik för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Med mål, medel och resultat bättre
definierade samt med snabb återkoppling av vunna erfarenheter för re-
videring av metoder och arbetssätt kan skolan fortlöpande förnyas. Forskningsprojekten rör främst pedagogiska problem, som överstyrelsen
och de anlitade beteendevetenskapliga institutionerna möter antingen i
direkt anknytning till fattade utbildningspolitiska beslut eller — oberoen-
de av sådana beslut — i skolverksamheten. Under 1970/71 har inventeringen av behovet av forsknings- och utvecklingsarbete försöksvis in-
nefattat synpunkter också från lärarorganisationerna och läromedelsproducenterna.
1. Forsknings- och utvecklingsarbete. De för budgetåret 1972/73 planerade 19 nya projekten karakteriseras liksom de närmast föregående åren av en satsning på handikappade och svagpresterande grupper, förskolåldrarna, vuxenutbildningen, elevernas personlighetsutveckling samt på mera direkta stödprojekt för lIäroplansarbetet. Planeringen av nya
forsknings- och utvecklingsprojekt kommer i ökande grad att integreras
med förarbeten till utarbetandet av en utvecklingsplan för skolväsendet. Överstyrelsen har inlett ett arbete med olika alternativ för en bredare spridning av forsknings- och utvecklingsresultat av intresse för personalen i skolväsendet på olika nivåer.
Under budgetåret 1971/72 pågår 57 forsknings- och utvecklingsprojekt vid 11 olika betecndevetenskapliga institutioner. Projekten är i all-
mänhet fleråriga. Ca 2/3 av de pågående projekten beräknas vara av-
slutade inom de närmaste två åren. Ca 40 % av de pågående projekten har en total längd på fem år eller mer. Resultatet av denna uppdragsforskning publiceras i form av rapporter. Fullföljande av pågående projekt kräver för budgetåret 1972/73 ca 10 milj. kr. (exklusive lönekostnadspålägg).
Db
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 184
2. Läroplansutveckling. Överstyrelsen avser att intensifiera uppföljnings- och utvecklingsarbetet i anslutning till Lgr 69. Organisatoriskt utformas arbetet som en serie projekt inom Överstyrelsen i samråd med de pedagogiska forskningsinstitutionerna och i nära samarbete med kommuner, länsskolnämnder och skolans personal. F.n. pågår projekt rö-
rande de estetiskt-praktiska ämnena inom grundskolan, bl. a. en uppföljning av tillvalsämnet konst, en utredning om gymnastikundervisningens organisation m. m. och en utvärdering av pryoverksamheten. Inom gymnasieskolan pågår — förutom det stora LAG-projektet —
läroplansarbete främst rörande de yrkesinriktade linjerna. Budgetåret 1972/73 kommer stort intresse att ägnas vårdyrkesutbildningen och jord-
och skogsbruksutbildningen. Vidare pågår läroplansutveckling för gymnasial vuxenutbildning.
3. Läromedelsutveckling. Läromedelsutvecklingens huvudsyfte är att ge goda förutsättningar för ett förverkligande av läroplanernas mål i
undervisningssituationen. I samband med detta arbete måste ökad upp-
märksamhet ägnas kostnadsutvecklingen inom läromedelsområdet. Nya läroplaner har ofta ansetts kräva nya typer av läromedel. Ett systematiskt planeringsunderlag bör dock kunna möjliggöra nya sätt att utnyttja befintliga läromedel i olika undervisningssituationer. Överstyrelsen har därför funnit det angeläget att utarbeta förslag till arbetsprogram och målpreciseringar med exempel på hur en normaluppsättning av faktaböcker och arbetsmaterial kan användas för varierande utbildningsprogram. Hithörande frågor kommer att ägnas stor uppmärksamhet inom ramen för det kontinuerliga samarbetet mellan överstyrelsen, Svenska kommunförbundet och Föreningen Svenska skolproducenter.
Överstyrelsen anför beträffande läromedelsutvecklingen på skolområdet.
Det målanalysarbete som hittills bedrivits inom skolöverstyrelsen har
främst avsett målprecisering för ämnesområden eller enskilda ämnen. Emellertid måste detta arbete kompletteras med en systematisk analys av i första hand Lgr 69:s allmänt övergripande mål och de metodiska
konsekvenser som detta leder tilll . . . Samtidigt måste metoderna för det ämnesinriktade målanalysarbetet förfinas, speciellt med avseende på
utformningen av målpreciseringarna för att dessa skall kunna utgöra ett
praktiskt och lätthanterligt underlag för utformningen av såväl under-
visningsprocessen som utvärderingsinstrumenten.
Inom gymnasieskolan ligger speciell tonvikt vid utvecklandet av läromedel för de utpräglat yrkesinriktade linjerna. De elevinstruktioner som utarbetas av Överstyrelsen i samarbete med resp. branschorganisationer bygger på noggranna funktionsanalyser och moderna arbetsmetoder, och man eftersträvar den integration av yrkesteori och yrkespraktik som de nya läroplanerna föreskriver. Den snabba utvecklingen inom olika yrkesområden gör dock att läromedlen i vissa fall är använd-
Db
Prop, 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 185
bara endast under kort tid. Kostnaderna för läromedelsutvecklingen
inom skolområdet beräknas till 2,5 milj. kr. Vuxenutbildningen kräver speciellt anpassade läromedel, eftersom
elevernas ålder och övriga förutsättningar skiljer sig från förhållandena i ungdomsskolan. Inom överstyrelsens läromedelsutveckling på detta
område prioriteras ämnen på grundskolenivå. Överstyrelsen räknar även
med speciella insatser för vuxna invandrare, bland dem analfabeter. Vi-
dare har ett projekt påbörjats som syftar till framtagande av läromedels-
prototyper som underlag för läromedelsproduktion, avsedd att möjliggöra en attitydpåverkan i alkohol- och narkotikafrågor inom olika grup-
per av vuxna. För läromedelsutveckling inom <specialundervisningen beräknas
620 000 kr. och för lärarutbildningen lika mycket.
Stora svårigheter uppkommer ofta att få läromedel producerade, då produktionen är inriktad på för små målgrupper för att vara i vanlig
mening lönsam. Det finns alltså betydande risker för att läromedel, som utvecklingsarbetet gjort tillgängliga, inte framställs. I avvaktan på läro-
medelsutredningens slutliga betänkande anser därför överstyrelsen det
nödvändigt att lämna ekonomiskt stöd till produktion av läromedel som
inte är marknadsmässigt lönsamma men nödvändiga att framställa. Medelsbehovet för detta är svårbedömt men omfattande, då det berör ett stort antal elevgrupper. Överstyrelsen beräknar för ändamålet, som
bedöms mycket angeläget, 2 milj. kr. 4. Utvecklingsarbete vid vissa skolor. För stöd till pedagogiska ut-
vecklingsblock beräknar överstyrelsen 410000 kr. för de sammanlagt fyra block, som beräknas arbeta under budgetåret 1972/73. 115 000 kr. beräknas för personalaktivitet genom gruppsamtal i skolan, en verksamhet som bygger på ett försöksprojekt från budgetåret 1970/71. Gruppsamtalen syftar till att ge deltagarna förutsättningar att utveckla ett
djupare engagemang och ökad delaktighet i skolans olika funtkioner.
Erfarenheterna från samtalen sammanställs och utnyttjas för utbildning
och fortsatt verksamhet.
Läsåret 1970/71 påbörjades projektet »Utvecklingsmiljö i skolan» i
Jordbro rektorsområde i Haninge kommun. Elevunderlaget i försöks-
området är ca 1000. Jordbro är ett exempel på en storstadsförort med
snabbt växande befolkning, och projektet beräknas ge underlag för fortsatt arbete med att åstadkomma en elevvårdande skola genom att skapa
en arbetsmiljö, som är utvecklande för vuxna och barn. I Jordbroprojek-
tet har bl. a. skolans elevvårdande resurser förstärkts och kontakterna
med föräldra-, ungdoms- och fritidsorganisationer intensifierats.
För ett sedan 1970/71 pågående projekt med syfte att finna orsaken till svagmotivation hos elever på högstadiet beräknas 83 000 kr. för ett projekt rörande intensifierad elevvård, förlagt till Uppsala, 109 000 kr.
och för barnstuga för försöks- och demonstrationsverksamhet 73 000 kr.
Db
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 186
Vidare ryms inom posten bl. a. medel till pedagogiska arbetsgrupper för undervisning av vuxna utvecklingsstörda resp. vuxna gravt hörselskadade.
5. Övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Under denna rubrik ryms ett stort antal projekt av mycket varierande inriktning. Ur överstyrelsens presentation kan bl. a. nämnas ett projekt rörande kontakten hem-skola för gruppen invandrarbarn, utredning av vissa betygsfrågor, en arbetsgrupp för utarbetande av informationssystem för skolväsendet, byggt på gruppdata, ett projekt för tidmätning och administrativ målstyrning inom Överstyrelsen, utvecklingsarbete rörande ändrade funktionskrav på skolanläggningarna och utvärdering av nyuppförda skolbyggnaders funk-
tionsduglighet. Hela posten beräknas av överstyrelsen till 2 300 000 kr.
av vilka 930 000 kr. avses stå öppna för användning på under året uppkommande undersöknings- och förförsöksbehov.
6. Bidrag till utgivandet av pedagogiska publikationer. Överstyrelsen räknar med oförändrat medelsbehov för budgetåret 1972/73.
Departementschefen De stora förändringar skolväsendet genomgått under det senaste decen-
niet innebär bl. a. förändringar av undervisningsmetodiken och skolans inre arbete. Men också utvecklingen utanför skolan ställer krav på
förändringar; med dagens mer öppna samhälle är det t. ex. inte möijligt att hålla fast vid den gamla skolans arbetsmetoder. Det är kraven på dessa förändringar som formulerar den pedagogiska forskningens uppgifter. Utvecklingsarbetet har en viktig roll att fylla när det gäller att finna instrument för att förverkliga läroplanernas intentioner. Det är därför självklart att detta arbete sker i så nära kontakt som möj-
ligt med skolans vardag och att arbetet inriktas mot de problem, som
upplevs i konkreta undervisningssituationer. Att detta kräver en sats-
ning även på mer långsiktiga forskningsprojekt är givet, men tonvikten
skall ligga vid problemrelaterat forsknings- och utvecklingsarbete med utgångspunkt i aktuella skolfrågor. En betydelsefull del av utvecklingsarbetet utgörs därför av sådana projekt, som genomförs i direkt samarbete med en eller flera skolor.
Under 1971 har skolöverstyrelsens nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete omorganiserats, i enlighet med de riktlinjer, som drogs upp i prop. 1971: 38. Som föredraganden där anförde är det, med den bety-
delse det pedagogiska utvecklingsarbetet har för skolan och därmed för
samhället, av värde att skolan själv lika väl som personer och sammanslutningar som står utanför det dagliga skolarbetet kan påverka inriktningen av detta utvecklingsarbete. I nämnden ingår därför företrädare
för de politiska partierna, kommunerna, det högre utbildningsväsendet
och lärar- och elevorganisationerna. Anslaget till pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete inom skolväsendet är f.n. ett av de största enskilda forskningsanslagen.
Db
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 187
Jag finner det naturligt, att nämnden under sitt första verksamhetsår
tar upp till noggrann prövning frågor rörande inriktningen av utveck-
lingsarbetet mot bakgrund av de riktlinjer, jag i det senare drar upp
och som föredraganden anfört i prop. 1971:38. Grundläggande vid anslagsdispositionen bör därvid vara att projekten i tidshänseende plane-
Tas så att några alltid avslutas under budgetåret och därmed ger uttTymme för nya åtaganden. Det måste betraktas som otillfredsställande om hela den existerande anslagssumman redan är intecknad för fullföljandet av redan påbörjade projekt. Vid sin prövning bör nämnden även diskutera om den nuvarande uppdelningen av anslaget är ändamålsenlig. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att inkomma med förslag till ramprogram för det pedagogiska utvecklingsarbetet.
De senaste årens skoldebatt har visat, att ett av de problem, som upplevs starkast inom skolan är hur den nödvändiga individualiseringen
av undervisningsstoffet skall kunna åstadkommas. Problemet gäller dels hur en variation av arbetsmetodiken inom ramen för den ordinarie
klassundervisningen skall kunna åstadkommas, dels hur uppgifternas svårighetsgrad skall varieras, så att arbetet känns meningsfullt för alla
elever i den bemärkelsen, att de får uppleva tillfredsställelsen i att klara
en uppgift samtidigt som ansträngningen att göra detta innebär en utveckling av deras kunskaper och färdigheter. Särskild uppmärksamhet måste därvid ägnas de svagpresterande elevernas situation. Vissa uppgifter tyder på, att de system för individualiserad undervisning som hittills utarbetats väl svarar mot de normal- och högpresterande elevernas behov men tenderar att missgynna de svagare eleverna. Frågan om de svagpresterande elevernas situation har anförtrotts utredningen om skolans inre arbete, men detta utesluter givetvis inte att man i utvecklingsarbetet ständigt måste uppmärksamma de krav, som spännvidden i förutsättningar ställer på undervisningen. Som alltid när det gäller individualiserande undervisningsmetoder är det också viktigt att beakta effekterna på det sociala samspelet i klassrummet.
Elevens studiesituation påverkas givetvis av hans omgivande miljö. Det är ett välbekant faktum att barn ur studievänliga miljöer har en bättre utgångspunkt i skolarbetet än elever från hem med likgiltig eller negativ inställning till studier. Men också den yttre miljön spelar in.
Snabbt expanderande förortsområden uppvisar ofta specifika skolpro-
blem, som i mycket kan hänföras till det särskilda sociala mönster som återfinns där. Glesbygdsområden uppvisar helt andra typer av problem, bl.a. sammanhängande med skolskjutsfrågorna. Det är nödvändigt att forskningen kring sådana faktorer som påverkar skolarbete och stu-
diemotivation intensifieras, så att skolan så långt möjligt kan sätta in
motverkande eller stödjande åtgärder för att avhjälpa olika elevers svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen.
Db
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet ' 188
Det är nödvändigt att resultaten av nya undervisningsmetoder, som införs i skolan, kontinuerligt följs och utvärderas. Även i denna resultatuppföljning måste emellertid beaktas inflytande från faktorer utan-
för skolan. Speciellt intressanta för detta uppföljnings- och utvärderings-
arbete är därvid sådana undersökningar, som under en längre tidsperiod följer en årskull elever genom fortsatt studie- och yrkesverksamhet. Sådana undersökningar kan relateras till faktorer såväl inom som utom
skolan och de ger därför värdefulla bidrag till vår kunskap om tillväga-
gångssätt att inom skolan förverkliga läroplanernas intentioner.
Givetvis är goda ämnesteoretiska kunskaper av vikt för den enskilde läraren, och de ämnesmetodiska frågorna har sin givna plats inom det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. även detta har anknyt-
ning till individualiseringsfrågorna. Det är också väsentligt, att läraren
har kännedom om de olika faktorer, som påverkar elevbeteenden och
studieresultat, hur elever i grupp påverkar varandra och hur läraren i
sin tur kan förändra gruppens beteende, Sådana frågor bör naturligt tas
upp inom lärarfortbildningen. Det är önskvärt, att man beaktar möjligheterna att i fortbildningsverksamheten ge information om sådana nya metoder, som prövats och gett positiva resultat i andra skolor och över huvud taget om de rön, som gjorts inom det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. För att fortbildningsverksamheten skall få någon
betydelse för lärarnas arbete är det dock nödvändigt att undersöka, hur
den upplevs av de lärare som deltar i den, bl. a. för att få fram om man upplever att den nödvändiga kopplingen till konkreta skolsituationer görs. Det kan i detta sammanhang nämnas att skolöverstyrelsen har fått Kungl. Maj:ts uppdrag att inkomma med förslag om hur skolforskningens resultat skall kunna föras ut i praktisk verklighet i skolorna.
Vuxenutbildningen har expanderat snabbt de senaste åren. Denna jämförelsevis nya utbildningsform reser ett antal frågor av främst social-
pedagogisk art. Vissa undersökningar har här redan påbörjats. Bland
dessa vill jag peka på den försöksverksamhet med uppsökande vuxenutbildning, som handhas av en särskild kommitté (FÖVUX), och en undersökning bekostad med medel från förevarande anslag kring faktorer
som påverkar deltagande i vuxenutbildning. Viktigt är också att utvärdera hittills vunna erfarenheter av vuxenundervisningen, särskilt
med hänsyn till elevernas egna uppfattningar av vad undervisningen gett
dem, vilka svårigheter man upplevt och vilka förändringar som bedöms som önskvärda. Under senare år har inom ramen för förevarande anslag ett stort antal projekt i vuxenpedagogiska frågor påbörjats, och budget-
året 1970/71 gick ca 1,2 milj. kr till projekt rörande renodlade vuxenutbildningsfrågor. Dessutom behandlas vuxenpedagogiska aspekter inom ett flertal projekt av mer övergripande art. Frågan om den närmare fördelningen av resurser mellan vuxenpedagogisk forskning och övrigt
Db
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 189
pedagogiskt utvecklingsarbete kommer att behandlas i det förslag till proposition om vuxenutbildningsfrågor, som senare kommer att föreläggas Kungl. Maj:t.
Ännu ett betydelsefullt område inom det pedagogiska utvecklingsarbetet är den yrkespedagogiska forskningen. Med gymnasieskolan görs en ökad satsning på den yrkesinriktade utbildningen, och vidare planeras viss försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. I forskningshänseende har dock den yrkesinriktade utbildningen hittills varit föremål för relativt liten uppmärksamhet. Jag finner det naturligt, att den ökade betoningen av den yrkesinriktade utbildningens betydelse också åtföljs av forskning kring de pedagogiska problem denna undervisning reser, så att skolan även i detta avseende kan erbjuda en god undervisning, anpassad efter elevernas skilda förutsättningar. Överstyrelsen har i detta avseende nedlagt ett förtjänstfullt arbete vad gäller läromedelsutvecklingen för yrkesundervisning, ett område som hittills varit eftersatt.
Tillgången till adekvata läromedel är en självklar förutsättning för en god undervisning. Under senare år har stora resurser satsats på läromedelsutveckling och modeller har utarbetats för läromedel anpassade till tidigare i detta avseende eftersatta områden. Som överstyrelsen framhållit kan det dock ibland uppstå svårigheter att få dessa modeller producerade som färdiga läromedel, om nämligen de elevgrupper de riktar sig till är alltför små för att produktionen skall vara ekonomiskt säkerställd. Rätten till goda läromedel får dock inte göras avhängig elevantalet inom den utbildningsväg, som eleven valt. Jag finner därför förslaget om produktionsstöd till läromedel inom bristområden betydelsefullt. För budgetåret 1972/73 räknar jag med att 1 milj. kr. disponeras ur förevarande anslag för detta ändamål.
Jag räknar med cn totalökning av anslaget med 2 385 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 22 975 000 kr.
Db
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 190
c) det obligatoriska skolväsendet m. m.
D 7. Bidrag till driften av grundskolor m. m.
1970/71 Utgift 3082 143 825 1971/72 Anslagt 3 189 000 000 1972/73 Förslag 3 814 000 C00
? Inklusive utgifterna för svensk undervisning i utlandet m. m.
Enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för
det allmänna skolväsendet (omtryckt senast 1971: 348) utgår allmänt driftbidrag till kommunernas kostnader för dels obligatoriska skolor,
dels högre kommunala skolor. I kungörelsen regleras också statsbidragen till kostnaderna för avlöning av skoldirektör.
Bidragsunderlaget för de allmänna driftbidragen och för statsbidraget till kostnaderna för avlöning av skoldircktör och biträdande skoldirektör
beräknas enligt vissa schematiska regler och utgörs i huvudsak av års-
lönebeloppen för tjänster som inrättats i föreskriven ordning. Det
allmänna driftbidraget för obligatoriska skolor motsvarar bidragsunder-
laget efter avdrag av en mindre kommunandel. Det allmänna driftbidraget för högre kommunala skolor utgår med 78 4 av bidragsunder-
laget. Statsbidrag för avlöning av skoldirektör utgår med 7995 av
bidragsunderlaget.
Ur förevarande anslag bestrids i första hand kostnaderna för driftbidrag till obligatoriska skolor och praktisk lärarutbildning vid grundskolor med undantag för vissa tjänstgöringstillägg. Vidare ersätts kostnaderna för avlöning av skoldirektör ur detta anslag. Anslaget belastas vidare med vissa kostnader för reseersättningar samt med kostnader för statsbidrag till avgifter för tilläggspension och allmän arbetsgivaravgift. Slutligen utgår ur anslaget vissa bidrag till enskilda skolor.
Skolorganisationens omfattning
Totala antalet elever inom det obligatoriska skolväsendet uppgick läs-
året 1970/71 till 954 929. Läsåret 1971/72 beräknas antalet elever till
ca 979 000 och läsåret 1972/73 till ca 996 000. Grundskolans högstadium
skall planenligt vara helt infört i samtliga kommuner läsåret 1972/73. Den genomsnittliga klasstorleken i grundskolan har varit betydligt
lägre än vad skolberedningen räknade med, vilket medfört ökat behov
av lokaler och lärare. Skolöverstyrelsen har med anledning härav sedan
1966 (senast i april 1970) utfärdat anvisningar om elevernas fördelning på klasser i grundskolan.
De vidtagna åtgärderna har lett till att skolberedningens riktvärden
Dec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 191
för klassmedeltal i huvudsak kunnat uppnås. Alltjämt gäller dock att de faktiska medeltalen ligger något under skolberedningens beräkningar.
Den nya läroplanen för grundskolan, som successivt infördes i grund-
skolan med början läsåret 1970/71, kommer att vara helt genomförd 1 och med läsåret 1972/73.
Anslagsberäkning
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Depariements-
styrelsen chefen Anslag 3 184 525 000 —616 844 000 -+625 000 000
Den av skolöverstyrelsen föreslagna uppräkningen hänför sig till följande ändamål.
Anvisat för 1971/72 Förändring till
1972/73 1. Lärarlönebidrag m. m. 2 903 926 000 —+573 974 000 2. Lönekostnadspålägg 278 091 000 + 42 809 000 3, Ersättning för flyttningskostnader och
resor 300 000 of. 4. Bidrag till estniska grundskolor 404 000 + 5 000 5. Bidrag till Kristofferskolan i Stockholm : 1500 000 —+ 37 000 6. Bidrag till Hillelskolan i Stockholm 304 000 + 19 000
3 184 525 000 —+616 844 000
Av överstyrelsens framställning inhämtas bl. a.
1—2. Lärarlönebidrag m.m. Posten kommer enligt gällande bidragsbestämmelser att under budgetåret 1972/73 belastas med dels slutreglering av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1971/72, dels förskott på bidraget för budgetåret 1972/73, vilket senare motsvarar 90 2 av lärarlönebidraget för redovisningsåret 1971/72. I posten ingår även kostnaderna för statsbidrag till avgifter för tilläggspension och allmän arbetsgivaravgift.
Kostnaderna för slutregleringen för budgetåret 1971/72 är lika med skillnaden mellan det slutligt beräknade statsbidraget för detta budgetår och det belopp, som under samma år utbetalats i förskott. Detta senare belopp motsvarar i sin tur 90 Z av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1970/71.
För beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 måste en uppskattning göras av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1971/72 på grundval av de senast kända faktiska bidragskostnaderna, nämligen för redovisningsåret 1970/71. Enligt från länsskolnämnderna inhämtade uppgifter uppgick lärarlönebidraget inklusive statsbidraget till skoldirektörer avseende redovisningsåret 1970/71 till 2 646,3 milj. kr. Årslönebeloppet för motsvarande ändamål uppgick enligt samma uppgifter till 2 676,7 milj. kt. för redovisningsåret 1970/71.
Dec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 192
Överstyrelsens beräkningar av årslönebelopp och lärarlönebidrag framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Arslönebelopp Lärarlönebidrag Enligt länsskolnämndernas uppgifter för bud-
getåret 1970/71 2 676,7 2 646,3
Nya tjänster i grundskolan 1.7.71 (1971/72
års lön) 82,6 81,4 Löneomräkning (från 1970/71 års lön till
1971/72) 118,0 118,0
Löneomräkning av Up-tjänster (från
1970/71 års lön till 1971/72) 2,1 2,1
Lönegradsändringar för småskollärare och
övningslärare (motsv.) 42,3 42,3 Kostnader för vissa övergångsåtgärder i sam-
band med Lgr 69 22,1 22,1 Summa för budgetåret 1971/72 2 943,8 2 912,2
Med utgångspunkt i de sålunda beräknade årslönebeloppen och lärarlönebidragen samt med beaktande av kostnader för statsbidrag till avgifter för tilläggpension och för lönekostnadspålägg i övrigt, inberäknat
statsbidrag till allmän arbetsgivaravgift, beräknar överstyrelsen medelsbehovet under punkten 1 enligt följande. Beloppen anges i milj. kr.
Förskott på lärarlönebidraget 2 621,0
Slutreglering av bidraget för 1971/72 530,2 Statsbidrag till ATP-avgifter (8,3 30 av bidragsunderlaget för
1971/72) 244,3 Lönekostnadspålägg (10,9 46 av bidragsunderlaget för
1971/72) 320,9 Arbetsgivaravgift (1,9 6 av bidragsunderlaget för 1971/72) 55,9 Statsbidrag till undervisning på grundskolenivå för vuxna,
personell assistans åt handikappade elever m. m. 4 Stödundervisning åt invandrarbarn 21 Övriga kostnader för undervisning av invandrare I , NOV
Det ökade medelsbehovet till lärarlönebidrag m. m. enligt sammanställningen ovan uppgår alltså till (3 798,8-—3 182,0)= 616,8 milj. kr. Sedan år 1944 anordnas i ett antal av de tvåspråkiga kommunerna
i Norrbottens län lekskolekurser för finskspråkiga barn. Kurserna pågår tre till fyra veckor under sommaren och är avsedda för barn som skall börja i grundskolan påföljande höst. Medelsbehovet beräknas vara oför-
ändrat. Från anslagsposten utgår också bidrag till kommuner i Norrbot-
tens län med finskspråkiga barn för anskaffande av speciella hjälpmedel
för att överbrygga språksvårigheterna. Överstyrelsen räknar med oförändrat medelsbehov.
Ur anslaget bekostas vidare undervisning på grundskolenivå av ungdomar och vuxna som fått ofullständig eller ingen skolundervisning. Vidare bekostas undervisning av vuxna zigenare vad avser lärarlöner,
Dec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 193
elevtransporter samt i vissa fall utrustning av lokaler och anskaffning av hjälpmedel. Överstyrelsen räknar med oförändrat medelsbehov.
Från anslagsposten får — efter överstyrelsens prövning i varje särskilt fall — bestridas kostnader för personell assistans åt handikappade elever
i obligatoriska skolor. Bidragen utgår i de flesta fall efter direkt kontakt
med skolkonsulenten för rörelsehindrade elever. Överstyrelsen räknar med en ökning av medelsbehovet med 185 000 kr. till 700 000 kr. under denna punkt.
Den ökade invandringen ställer krav på särskilda åtgärder inom skolväsendet.
Stödundervisning åt icke-svenskspråkiga elever kan utgå med högst
sex veckotimmar. Överstyrelsen, som räknar med att ca hälften av invandrareleverna behöver stödundervisning, uppskattar det genomsnittliga behovet av stödundervisning till tre veckotimmar. Medelsbehovet
beräknas till 21 milj. kr., vilket skulle innebära en ökning jämfört med innevarande budgetår med 3 milj. kr.
Introduktionsåtgärder för invandrarelever i högstadieålder kan kräva betydande ingrepp i timplanerna. I årskurs 9 kan överstyrelsen enligt bestämmelserna i p. 12 till timplanen för högstadiet medge vissa jämkningar, medan möjligheterna till effektiva introduktionsåtgärder i årskurserna 7 och 8 är mer begränsade. Samläsning i tillvalserupp mellan
svenskspråkiga och icke-svenskspråkiga clever kan få ogynnsamma ef-
fekter för båda grupperna, varför överstyrelsen hemställer om bemyndigande att medge att tillvalsgrupp får bildas på grundskolans högstadium för lägst tre icke-svenskspråkiga elever. Minimitalet för tillvalsgrupp är annars fem. Kostnaderna för detta beräknas till 240 009 kr.
Överstyrelsen har ur anslag under XI:e huvudtiteln begärt medel för uppsökande verksamhet bland hemarbetande invandrarkvinnor samt för barnpassning i samband med svenskstudier. Det vore av värde om barnen i samband med detta kunde ges möjlighet till svensk språkträning och samhällsorientering. Denna språkträning bör omfatta högst en lektionstimme under vaje cirkelsammankomst. Kostnaderna för detta beräknas till 126 000 kr. I de fall där skolstyrelse sedan länge är huvudman för barnstugeverksamheten torde det bli allt mer önskvärt att skolan går in i förskolan med språkträning och avpassad samhällsorientering inför skolstarten. För denna verksamhet beräknas ctt medelsbehov av 314 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Undervisningen av invandrarbarn med de särskilda krav detta ställer har lett til administrativt merarbete för skolledningen. Överstyrelsen har i skrivelse den 3 februari 1971 hemställt att stödundervisning för
invandrarbarn skall få inräknas i poängtalet för skola. Därutöver före-
slår överstyrelsen att särskilda resurser ställs till förfogande för kom-
muner med visst antal invandrarelever för att täcka kostnaderna för
Pc
7 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 194
t. ex. kuratorer och tolkar. Överstyrelsen beräknar medelsbehovet för
dessa ändamål till 500 000 kr.
Under ett antal är har bidrag beviljats för anordnande av lägerskolor för finskspråkiga barn i Sverige. För lägerskolorna svarar Riksförbundet Finska föreningar i Sverige. Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 22 november 1971 överlämnat redogörelse för erfarenheterna av denna verksamhet. Överstyrelsen, som menar att lägerskolverksamheten kan ha stort pedagogiskt värde, anser det angeläget att den finskspråkiga lägerskolan i tillämpliga delar anordnas enligt riktlinjerna för grundskolans lägerskolverksamhet.
Överstyrelsen påtalar behovet av bidrag till kommuner för vissa funktioner rörande läromedelsorganisationen. Man räknar f. n. inte med något ytterligare slag av tjänster inom grundskolan; handhavandet av läromedelsfrågorna måste ske inom de ekonomiska ramar, som redan finns. Med avseende på läromedelsfrågorna utgör dessa resurser den möjlighet
till nedsättning av tillsynslärares undervisningsskyldighet jämte arvode-
ringen till denna personal, vilken bestrids av statsverket, samt av arvodena till skolbibliotekarier, för vilka kommunerna svarar. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för skolbibliotekarierna bestrids helt eller delvis med statsmedel. Överstyrelsen föreslår, att de statsbidrag som f. n. utgår till skolbibliotekarier och tillsynslärare fortsättningsvis skall utgå
schablonmässigt och att kommunerna fritt får utforma organisationen efter lokala förhållanden. En tillsynslärarfunktion bör finnas kvar på
icke-rektorsskolor. Kommunerna bör erhålla ett schablonmässigt bidrag
i enlighet med normerna för driftbidraget till grundskolan med totalt 24,3 milj. kr., varav 4,3 milj. kr. avser sociala kostnader.
Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till lag angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda framhölls, att särskolans lokaler i så stor utsträckning som möjligt borde förläggas i anslutning till den vanliga skolan (prop. 1967: 142, 2LU 1967: 67, rskr 1967: 400). Sedan den nya lagen trätt i kraft har särskolans verksamhet genomgått en betydande expansion. Elevantalet har i det närmaste fördubblats från 6 000
vårterminen 1968 till närmare 12 000 vårterminen 1971. Ökningen gäller huvudsakligen undervisningen vid vårdhem för de utvecklingsstörda barn
och ungdomar, för vilka tidigare inte gällde skolplikt. Denna ökning av elevantalet har inte motsvarats av en lika omfattande nybyggnad av särskolor; överstyrelsen finner inte heller en sådan önskvärd med hänsyn
till integreringssträvandena. I dagens läge är ca 1/3 av särskolans och
träningsskolans elever integrerade i vanliga skolor. Erfarenheterna av
denna integrering är genomgående positiva.
Integreringen orsakar dock vissa praktiska administrativa problem på grund av det skilda huvudmannaskapet för särskolan resp. grundskola
och gymnasieskola. Sålunda krävdes författningsändringar för att stats-
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 195
bidrag skall kunna utgå vid uppförande och utnyttjande av gemensamma skollokaler. Liknande författningsändringar är nödvändiga för att integrerade särskolklasser skall kunna inräknas i poängtalet i arbetsområdet
för skolledare vid grundskola och gymnasieskola. Då integreringen själv-
fallet medför att rektor i berört rektorsområde får ökad arbetsbörda, bedömer överstyrelsen en sådan ändring av gällande bestämmelser för
poängberäkning önskvärd och i linje med riksdagens tidigare beslut. Överstyrelsen föreslår därför att integrerad särskolklass får tillgodo-
räknas med 1 poäng inom systemet för bedömning av skolväsendets
omfattning. Den förstärkning av skolledarorganisationen, som detta på
sina håll kan komma att leda till genom att det så framräknade högre poängtalet berättigar till ytterligare tjänster, kan leda till ökade kost-
nader för statsverket. De exakta kostnadsökningarna kan inte anges, men Överstyrelsen bedömer dem som jämförelsevis små, då de integre-
rade särskolklasserna endast finns i större tätorter och endast undan-
tagsvis kan tänkas påverka skolledarorganisationen där.
3. Ersättning för flyttningskostnader och resor. Statsmedel härför utgår enligt kungörelsen (1962: 696) om statsverkets bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område (ändrad senast 1971:258). Överstyrelsen uppskattar medelsbehovet till oförändrat 300 000 kr.
4—46. Skolöverstyrelsen överlämnar framställningar av vederbörande
huvudmän om statsbidrag till de estniska grundskolorna i Stockholm
och Göteborg samt till Kristofferskolan och Hillelskolan i Stockholm. I fråga om de estniska grundskolorna förordar överstyrelsen en ökning av statsbidraget med 49 000 kr. till 453 000 kr. Överstyrelsen har därvid räknat med oförändrad organisation vid skolorna i Göteborg och Stockholm och en viss ökning av verksamheten vid de s. k. kompletteringsskolorna. I dessa senare skolor, som f.n. finns på 17 orter, ges kompletterande undervisning i nationella ämnen till estniska elever i grund-
skolan.
Enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser får vid fastställande av bidragsunderlaget för Kristofferskolan denna beräknas omfatta högst 600 elever fördelade på 21 klassavdelningar, därav högst 3 avdelningar
i årskurserna 10—12. För läsåret 1971/72 beräknas elevantalet uppgå
till ca 565. Stiftelsen Kristofferskolan har i skrivelse till skolöverstyrelsen hemställt om godkännande av en vidgad organisation med två parallellavdelningar i årskurserna 10 och 11. Stiftelsen framhåller därvid, att elevantalet i årskurserna 7-—9 nu blivit så stort, att det nödvändiggör
parallellklasser även i de tre högsta avdelningarna, om dessa clever skall
beredas möjlighet att avsluta sina studier inom Kristofferskolan. En så-
dan utbyggnad skulle enligt stiftelsen möjliggöra värdefulla pedagogiska landvinningar bl. a. beträffande konstnärlig-praktisk utbildning. Läsåret
1971/72 har en parallellklass i årskurs 10 upprättats, till vilken statsbidrag ej utgår.
Dc
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 196
Överstyrelsen anser sig inte ha tillräckligt underlag för bedömning av
behovet av en utvidgning av Kristofferskolans organisation. Ett ställ-
ningstagande i denna fråga kräver bl. a. utredning om de lokalmässiga
investeringar en sådan utvidgning kan komma att kräva. Överstyrelsen utgår därför från oförändrad organisation Lisåret 1972/73 och beräknar
en ökning av statsbidraget med 182 000 kr. till 1 682 000 kr. Stiftelsen Järna Waldorfskola och stiftelsen Rudolf Steinerskolan i Göteborg, vilka liksom Kristofferskolan är skolor för Waldorfpedagogi-
ken, har i skrivelser till skolöverstyrelsen ansökt om statsbidrag för budgetåret 1972/73. Överstyrelsen har inte funnit skäl att tillstyrka bidrag. För Hillelskolan beräknas oförändrad organisation. Överstyrelsen finner dock att elevantalet — f.n. 112 — ger underlag för en speciallärartjänst och har i sin anslagsberäkning tagit upp medel för detta. Posten föreslås öka till 355 000 kr.
Departementschefen Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor inom skolväsendet m. m.
Den nya läroplanen för grundskolan blir fullt genomförd i samtliga
årskurser fr. o. m. läsåret 1972/73. Jag vill erinra om att en särskild utredning sedan år 1970 arbetar med frågor rörande skolans inre arbete. Under år 1971 har denna utredning bl. a. påbörjat viss försöksverksamhet med specialundervisningens organisation, varifrån de första rappor-
terna beräknas föreligga hösten 1972. Jag vill i detta sammanhang även
hänvisa till vad jag anfört under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Scdan läsåret 1967/68 (prop. 1967: 1 bil. 10, SU 1967: 8, rskr 1967: 8)
utgår statsbidrag till personell assistans för vissa handikappade elever
i obligatorisk skola. Medel beviljas av skolöverstyrelsen efter prövning i varje särskilt fall. Belastningen på denna anslagspost uppgick läsåret 1970/71 enligt uppgift från skolöverstyrelsen till 1,1 milj. kr. Med hän-
syn till detta finner jag att medelsbehovet för budgetåret 1972/73 bör
beräknas till 1,5 milj. kr. Ur förevarande anslag har sedan budgetåret 1966/67 (prop. 1966:1 bil. 10, SU 1966: 8, rskr 1966: 8) bestridits kostnaderna för undervisning på grundskolenivå för vuxna zigenare. Undervisningen äger rum på ett
femtontal orter i landet. Kungl. Maj:t har den 1 oktober 1971 gett skol-
överstyrelsen i uppdrag att komma in med en redovisning av utbild-
ningens resultat och mot bakgrund av denna lämna förslag till riktlinjer för vilka utbildningsinsatser, som fortsättningsvis kan vara aktuella. Då riktpunkten för överstyrelsens arbete är att de nya utbildningsinsatserna skall ersätta grundskolutbildningen i dess nuvarande form fr. o. m. budgetåret 1972/73, beräknar jag inga medel för denna verksamhet under förevarande anslag. Kungl. Maj:t bör få bemyndigande att fatta beslut om de fortsatta utbildningsinsatser, som kan anses erforderliga.
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 197
Jag finner det angeläget att åtgärder vidtas inom skolans ram för att
underlätta invandrarbarnens situation. Jag är emellertid inte beredd att
utan ytterligare organisatoriskt underlag biträda förslaget om särskild tillvalsgrupp för invandrarbarn. Såväl de ekonomiska konsekvenserna
som effekterna i övrigt för barnens skolgång måste tas med i bilden. Jag räknar därför inte nu med några medel för denna verksamhet. För-
slaget om förberedande språkträning för invandrarbarn i förskolåldern
bör prövas i anslutning till barnstugeutredningens förslag. Frågan om särskilda insatser av kuratorer och tolkar inom skolan bör prövas i an-
slutning till invandrarutredningens förslag.
I enlighet med vad som anfördes i prop. 1968: 67 (SU 1968: 129, rskr 1968: 303) bör statsmedel kunna utgå för anskaffande av läromedel för undervisning i minoritetsspråk. Jag beräknar 50 000 kr. för detta ändamål. Som bidrag till lägerskolor för finskspråkiga barn i Sverige beräknar jag 50 000 kr. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att meddela närmare föreskrifter för denna verksamhet.
Överstyrelsen har föreslagit att de statsbidrag, som f. n. utgår för skol-
bibliotekariearbete och till nedsättning av tillsynslärares undervisnings-
skyldighet, fortsättningsvis skall utgå schablonmässigt och att kommunerna fritt får använda dessa resurser för organisation av läromedlens handhavande. Svenska kommunförbundet har hemställt, att statsbidraget vid en sådan omvandling uppräknas till att täcka även kostnaderna för
biträdespersonal, som anställs för uppgifter inom läromedelsorganisa-
tionen. Merkostnaden härför utgör 17 milj. kr. Jag är i detta läge inte
beredd att tillstyrka en utgiftsökning av denna storlek. Nuvarande regler för statsbidrag för skolbibliotekariearbete resp. nedsättning av tillsyns-
lärares undervisningsskyldighet bör därför kvarstå oförändrade.
Jag finner i likhet med överstyrelsen att särskolklass som förlagts till skolenhet med grundskola bör få medräknas vid tillämpningen av det poängsystem som gäller för bedömningen av skolväsendets omfattning i kommunen. Jag avser att i annat sammanhang lägga fram förslag till sådana ändringar i skolstadgan (1971: 235) som detta kräver. Jag finner däremot inte skäl att tillstyrka förslaget om att stödundervisning för in-
vandrarbarn skall få inräknas i poängtalet för skolenhet.
Jag beräknar medelsbehovet för lärarlönebidrag m. m. med utgångs-
punkt i skolöverstyrelsens beräkningar och efter en viss justering med
hänsyn till statistiska centralbyråns senaste beräkningar av befolkningsstorleken till 3 811 milj. kr. (i—2). I detta sammanhang vill jag anmäla vissa frågor som har samband med arbetskonflikten inom undervisningsområdet under våren 1971. Denna konflikt har medfört en minskning i
lönekostnaderna för grundskolan, högre kommunala skolor och vissa privatskolor, vilken dock delvis uppvägs av andra kostnader, som genom konflikten orsakats skolornas huvudmän. De minskade lönekostnaderna
avspeglas dock inte automatiskt i en motsvarande minskning av drift-
Dc
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 198
bidraget till följd av konstruktionen av statsbidraget. En speciell regle-
ring av dessa frågor erfordras därför.
Vissa överläggningar har i detta syfte redan ägt rum med Svenska
kommunförbundet, varvid utgångspunkten varit att kommunerna varken skall vinna eller förlora på konflikten. Statsbidraget till lärarlöner bör
minskas med det lönebelopp som avser konfliktperioden, samtidigt som kommunernas extra kostnader i anledning av konflikten bör beaktas.
Vad jag i det föregående anfört om statsbidrag till kommuner bör i
huvudsak gälla även för berörda privatskolor.
Kungl. Maj:t bör bemyndigas att meddela erforderliga bestämmelser om minskning av statsbidraget till driften av nyssnämnda skolformer på grund av konflikten inom undervisningsområdet. Vid avvägningen av avdragsbeloppen bör hänsyn tas till de eventuella extra kostnader för undervisningen som kommunerna kan ha åsamkats genom konflikten.
Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet bör fr. o. m, nästa bud-
getår beräknas under det nya anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., vilket jag senare kommer att anmäla.
I fråga om överstyrelsens medelsberäkning i övrigt har jag ingen er-
inran (3). I fråga om de estniska grundskolorna, Kristofferskolan och
Hillelskolan ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om bidragsbe-
loppens storlek. (4—6)
Anslaget bör i enlighet med vad jag anfört beräknas till avrundat
3 814,0 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser
om statsbidrag för redovisningsåret 1970/71 till driftskostnader
för grundskolan, högre kommunala skolor samt vissa privat-
skolor i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta beslut om de fortsatta utbild-
ningsinsatser för vuxna zigenare, som kan anses erforderliga,
3) till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 814 000 000 kr.
D 8. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
Nytt anslag (förslag) 5 535 000
Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr 1968: 303) utgår statsbidrag till svensk undervisning i utlandet och till kommun, som svarar för undervisning av utlandssvenskars barn. Statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1968: 321) om undervisning för utlandssvenskars barn (ändrad senast 1971: 206) bl. a. till kostnader för lärarlöner och för pensionskostnad, som påförts huvudman för statsunderstödd
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 199
utlandsskola för lärare, på vilka statens allmänna tjänstepensionsregiemente äger tillämpning. Om synnerliga skäl föreligger, får efter medgivande av skolöverstyrelsen därjämte utgå statsbidrag till hyra av lokaler för svensk utlandsskola. Till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel utgår statsbidrag med belopp som skolöverstyrelsen bestämmer.
Skolöverstyrelsen
Enligt tidigare prognoser rörande undervisningen av utlandssvenska barn skulle verksamheten vara slutligt utbyggd senast 1975. Utvecklingen av organisationen har emellertid skett betydligt snabbare. Läsåret 1970/71 omfattade verksamheten 850 elever fördelade på 31 skolor.
Medelsberäkningen för läsåret 1972/73 utgår från i huvudsak oföränd-
rad organisation i enlighet med uttalande i prop. 1971: 1 bil. 10 (UbU 1971: 1, rskr 1971: 58). Överstyrelsen har dock räknat med att två nya skolor skall få statsbidrag.
Antalet lärartjänster vid utlandsskolorna beräknas till 30 småskol-
lärare, 39 för folkskollärare och 16 för adjunkter. 4 tjänster har därvid
beräknats för de föreslagna nya skolorna. Till detta kommer kostnader för handledd korrespondensundervisning för utlandssvenska barn och
för kompletterande svensk undervisning. Till löner och arvoden beräknas en sammanlagd kostnad av 4050 000 kr. För statsbidrag till reseoch flyttningskostnader för lärare föreslås oförändrat 125 000 kr. Löneoch prisomräkning beräknas till 720 000 kr.
Läroböcker och annat undervisningsmaterial tillhandahålls eleverna
gratis. Överstyrelsen räknar med ett medelsbehov av 515 000 kr. för
detta ändamål. I detta belopp ingår även fraktkostnader. För statsbidrag
till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel räknar överstyrelsen med oförändrat 150 000 kr.
Överstyrelsen har budgetåret 1970/71 medgett bidrag till lokalhyra för utlandsskola med sammanlagt 313 000 kr. Ett ökat medelsbehov under denna punkt kan förutses, då sådana synnerliga skäl som cenligt kungörelsen 1968: 321 krävs för hyresbidrag kan anföras av flera utlandsskolor. Överstyrelsen föreslår att 350 000 kr. beräknas för detta ändamål.
För undervisning vid internationell skola föreslår överstyrelsen ett
belopp av 320 000 kr.
Kostnaderna för statsbidrag till kommun, som svarar för undervisning av utlandssvenskars barn, har hittills varit lägre än beräknat. Överstyrelsen räknar därför med ett medelsbehov för detta ändamål av
30 000 kr.
Av den föreslagna totala ökningen under anslaget utgör 330 000 kr.
en kvarvarande underbudgetering från verksamhetens första år, då
expansionen blev snabbare än väntat.
Dc
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 200
Överstyrelsen avser att i annat sammanhang inkomma med redogörelse för erfarenheterna av svensk undervisning i utlandet.
Departementschefen
Kostnadsökningen för utlandsundervisningen har varit snabb och mycket kraftig. Från budgetåret 1968/69 t. o. m. budgetåret 1971/72 har de statliga kostnaderna tredubblats. För att möjliggöra en bättre kontroll av medelsutvecklingen har jag funnit skäl att föreslå att bidraget till svensk undervisning i utlandet m. m. bryts ut ur anslaget Bidrag till
driften av grundskolor m. m., där det tidigare ingått som en delpost,
och fortsättningsvis beräknas under ett särskilt reservationsvis betecknat anslag. Till detta anslag har vidare överförts 150 000 kr. från anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
De kostnadsökningar som i fortsättningen kan följa av centralt träffade löneöverenskommelser bör fr. o. m. nästa budgetår bestridas från förslagsanslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln.
Jag beräknar medelsbehovet på grund av tidigare underbudgetering
och ökade omkostnader till 350 000 kr. och löneomräkningen till 560 000
kr. Jag räknar därvid med oförändrad organisation. Anslaget bör under här angiven rubrik för budgetåret 1972/73 föras upp med 5 535 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 5 535 000 kr.
D 9. Nomadskolor
1970/71 Utgift 4 401 767
1971/72 Anslag 4 956 000
1972/73 Förslag 5 207 000
Enligt de i prop. 1962: 51 (SU 1962: 141, rskr 1962: 319) uppdragna riktlinjerna för nomadskolväsendets organisation skulle samerna för sina barn få valfrihet mellan vanliga kommunala skolor och särskilda nomad-
skolor. För att ge denna valfrihet en reell innebörd borde nomadskolorna
i olika avseenden ha en med övriga skolor likvärdig standard. Med de modifikationer som kunde vara befogade med hänsyn till skolornas samiska karaktär borde principerna för den nya grundskolan genomföras
även i nomadskolorna. Nomadskolor upprätthålls innevarande budgetår i Karesuando, Lanna-
vaara, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Änge. Vid samtliga skolor förekommer undervisning i årskurserna 1--6 och vid skolan i
Gällivare även i årskurserna 7-9, Sistnämnda årskurser är samordnade med grundskolans högstadium i kommunen. Totala antalet elever be-
Be
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 201
räknas läsåret 1971/72 till 236 och läsåret 1972/73 till 244. Verksamheten regleras i nomadskolstadgan (1967: 216, omtryckt 1971: 390).
Vid nomadskolan sker undervisning på svenska och samiska språken. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.
1971/72 - Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal Lärare 25 of. of. Övrig personal 39 of. of.
64 of. of. Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 2958 500 | +278 400 +278 400 | |||
| Sjukvård | 2 000 | of. | of. | ||
| Reseersättningar | 33 000 | + 2000 + 3000 | |||
| Lokalkostnader | 988 000 — 83 300 — 65 200 | ||||
| Expenser | 166 000 | + 2000 — 8000 | |||
| Övriga utgifter | 3880 500 5 028 000 | 4 32 000 + 43 000 +231 100 -+251 200 | |||
| Uppbördsmedel | Nettoutgift 4956 000 Avrundat | 72 000 | -+231 100 +251 200 +231 000 4251 000 | of. | of. |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 197 000 kr.
2. Kostnaderna för elevers inackordering m. m. beräknas öka medl
32 000 kr.
3. Anslagsposten Expenser bör med hänsyn till belastningen innevarande budgetår räknas upp med 2 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar löne- och prisomräkningen till 235 000 kr. Kostnaderna
för inventarier, som varit oförändrade ett antal år, bör kunna minskas
med 10 000 kr. Jag beräknar kostnadsökningen för elevers inackordering m. m. till 26 000 kr. Anslagsökningen beräknar jag till 251 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 207 000 kr. och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nomadskolor för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 5 207 000 kr.
D 10. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 35 319 666
1971/72 Anslag 37 167 000
1972/73 Förslag 42 301 000
7" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 202
Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 1965: 70, SU 1965: 101, rskr 1965: 275) att blind- och dövskolorna skulle ersättas av en statlig obligatorisk tioårig grundskola för barn, som är syn-, hörsel- eller talskadade. Denna grundskola är fullt genomförd med utgången av läsåret 1970/71. Skolformen benämns specialskolan. I begreppet specialskola innefattas även blind- och dövskolorna i deras under avveckling varande form. Verksamheten regleras genom specialskolstadgan (1965: 478, ändrad senast 1971: 346).
Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter, belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Ekeskolan mottas som elever synskadade barn med tilläggshandikapp. Hör-
selskadade clever undervisas vid sex skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Åsbackaskolan), Lund (Östervångsskolan), Vä-
nersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan). Av dessa mottar Åsbackaskolan elever med tilläggshandikapp. Vid specialskolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava talskador samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.
Från anslaget bestrids också kostnader för skolorna för vuxna synskadade i Kristinehamn (CLandaskolan) och Viixjö (Värendsskolan) samt för anpassningskursen för vuxna synskadade i Skellefteå.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Lärare | 270 | 4 4 | 42 |
| Övrig personal | 441,5 711,5 | +15 +19 | +6,5 +8,5 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 29 508 000 +3 808 000 43 153 000
| Sjukvård åt personal | 63 000 of. of. |
| Rescersättningar | 210 000 + 70000 + 35 000 |
| Lokalkostnader | 3 533 000 + 1 485 000 +1 559 000 |
| Expenser | 325 000 -F 120 000 + 70000 |
| Övriga utgifter | 3 866 000 + 423 000 + 323 000 |
Vissa kostnader för tillfälliga
anpassningskurser 63 000 + 7 000 of.
37 568 000 +5 913 000 +5 140 000 Uppbördsmedel 401 000 of. + 6000
Nettoutgift 37 167 000 +5 913 000 +5 134 000
Skolöverstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning 4283 000 kr.
2. Vid hjälpmedelscentralen vid Tomtebodaskolan finns fyra tjänster som reselärare, vilka betjänar synskadade elever integrerade i vanliga
Dec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 203
skolor. På grund av beräknad ökning av antalet sådana elever bör två nya tjänster som reselirare inrättas (-+125 900 kr.).
3. Fr. o. m, läsåret 1971/72 kommer ej belagda platser vid Ekeskolan att utnyttjas för utvecklingsstörda synskadade på träningsskolnivå. Läsåret 1972/73 beräknas antalet sådana elever uppgå till ca 12. En tjänst som speciallärare för denna undervisning bör inrättas (-+62 900 kr.).
4. Vid Ekeskolan finns en speciell avdelning för syn- och hörselskadade förskolebarn, f. n. ca 20 st. Överstyrelsen beräknar medel för ytterligare en tjänst som förstadielärare (-+49 100 kr.).
5. Flera av Ekeskolans elever är rullstolsbundna och direkt beroende av sjukgymnastik. Dessutom finns elever med lättare rörelsehinder, CPskador och hållningsfel. Alla dessa elever behöver daglig träning utöver den vanliga gymnastiken. Ytterligare en halv tjänst som sjukgymnast föreslås bli inrättad (-t-20 500 kr.).
6. F.n. finns tre heltidstjänster som psykolog vid specialskola, en i
Stockholm, en i Örebro och en i Sigtuna. Överstyrelsen räknar med
medel för ytterligare två tjänster att fördelas som halvtidstjänster vid vardera Manilla-, Tomteboda-, Birgitta- och Ekeskolan (--154 800 kr.).
7. För den föreslagna utbyggnaden av Tomtebodaskolans filialklasser i Göteborg till filialskola krävs ytterligare personal. Överstyrelsen föreslår inrättandet av en halv kuratorstjänst och en halv tjänst som fritidsassistent (+43 200 kr.).
8. En halv tjänst som kurator bör inrättas vid Asbackaskolan (424 600 kr.).
9. Tjänsten som fritidsassistent vid Birgittaskolan bör omvandlas till en tjänst som fritidsledare (4-7 300 kr.). Vid Manillaskolan bör inrättas ytterligare en halv tjänst som fritidsassistent (418 700 kr.).
10. Överstyrelsen beräknar medel för ytterligare två tjänster som vårdare och två tjänster som ekonomibiträden vid Birgittaskolan (+138 700 kr.). Vid Birgittaskolan bör även inrättas en tjänst som hörselteknisk assistent (40 900 kr.).
11. En tjänst som kontorsskrivare föreslås bli inrättad vid Tomtebodaskolan (+39 100 kr.) och en halv tjänst som kontorsbiträde vid Hällsbo-
skolan (+17 300 kr.) 12. För att kompensera bortfallet av arbetstid på grund av arbetstids-
förkortningen bör ytterligare en tjänst som ekonomibiträde och tre tjänster som vårdare inrättas. (--104 000 kr.)
13. Överstyrelsen beräknar medel för sammanlagt 22 arvodestjänster som huvudlärare, 4 vid skolorna för synskadade och 18 vid skolorna för hörselskadade (-+71 500 kr.).
14. För arvoden till läxhjälp beräknas ett ökat medelsbehov av
16 500 kr., för arvoden till expertföreläsare 7 000 kr., samt för arvoden till sju föreståndare vid elevvåningar 33 000 kr.
15. Styrelsen för Östervångsskolan har under ett antal år på översty-
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 204
relsens uppdrag svarat för Dövskolornas sommarkoloni i Vejbystrand.
Styrelsen har i skrivelse till skolöverstyrelsen påpekat, att en förutsätt-
ning för att koloniverksamheten även fortsättningsvis skall kunna be-
drivas är att fastigheterna rustas upp och att statliga medel till driften utöver vad som utgår från socialstyrelsen beviljas. Överstyrelsen, som
hört samtliga specialskolor för hörselskadade barn rörande behovet av koloniverksamhet för hörselskadade, föreslår att ett belopp om 30 000
kr. anslås till koloni- och lägerverksamhet.
Skolöverstyrelsens förslag till omorganisation av specialskolan
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 4 november 1970 lagt fram förslag till riktlinjer för bl. a. specialskolans fortsatta utbyggnad. Förslaget bygger på ctt betänkande från en inom Överstyrelsen tillsatt arbets-
grupp, jämte remissyttranden över denna från berörda instanser.
Utgångspunkten för utredningens arbete har varit att hörsel- och
synskadade elever så långt möjligt bör sammanföras med andra barn
både i undervisningssituationen och i boendemiljön. Vad man främst
bör eftersträva är s. k. gruppintegrering (=lokalmässig integrering) och
överstyrelsen framhåller att det är angeläget att för specialskolans del
få till stånd en byggnadsplanering, som fullföljer blind- och dövskolutredningens intentioner. Integreringen bör dock ske försiktigt och i etapper. För att vinna större erfarenheter av gruppintegrering bör Tom-
tebodaskolans nuvarande filialklasser i Göteborg byggas ut till filialskola och kompletteras med elevhem för barn som inte kan bo hemma.
I regel indelas de hörselskadade i fyra grupper med hänsyn till graden av hörselnedsättning. Elever med den lägsta graden av hörselnedsättning får som regel undervisning inom grundskolan. Birgittaskolan i Örebro rekryterar huvudsakligen elever ur den grupp som har en måttlig till svår hörselskada och övriga specialskolor elever ur den svårast hörselskadade gruppen. Överstyrelsen föreslår i stället en skolmässig differenticring på två typer, nämligen dövklass och hörselklass. Birgittaskolan bör successivt övergå till att ta emot samma slags elever som nu övriga specialskolor för hörselskadade.
På vissa platser i landet bör bildas hörselpedagogiska centra. De tekniskt-audiologiska och pedagogiska resurser som nu finns vid specialskolorna och inom hörselklassorganisationen bör samordnas och utbyg-
gas, så att de kan täcka behovet för en hel region, varvid regionsindelningen med vissa modifieringar tänks ske i anslutning till sjukvårdsregionerna. Överstyrelsen föreslår en indelning i fem regioner för spe-
cialskolans för hörselskadade låg- och mellanstadier. Högstadiet bör som hittills centraliseras till en ort men med möjlighet för överstyrelsen att inrätta filialklasser på annan ort. Som lokaliseringsorter för dessa specialskolenheter och huvudorter för hörselklassorganisationen inom
grundskolan föreslås Stockholm, Malmö, Göteborg, Örebro och Sunds-
Dc
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 205
vall. Denna indelning medför vissa omlokaliseringar i förhållande
till dagsläget. Specialskola finns i dag endast på två av de fem före-
slagna orterna. Överstyrelsen framhåller dock att Östervångsskolan i Lund under alla omständigheter måste ersättas med nybyggnation och att det i samband med denna är lämpligt med en förflyttning till Malmö, vilket väsentligt underlättar samverkan med hörselklassorganisatio-
nen. Placeringen av Vänerskolan diskuterades redan av blind- och
dövskolutredningen. Starka skäl anses tala för att skolans verksamhet överflyttas till Göteborg. Vad gäller den nuvarande specialskolan i Härnösand, Kristinaskolan, kan den inte anses fylla kraven framför allt vad gäller boendeförhållandena, och det är nödvändigt att ersätta de gamla byggnaderna med nya. I samband med detta bör en förflyttning ske till Sundsvall, som redan nu är centrum för länets samordnade hörselklassundervisning. Tidpunkten för den föreslagna omlokaliseringen är be-
roende på nybyggnadsprogrammet för specialskolan. Under övergångs-
tiden bör man söka bygga ut filialklassorganisationen på de nya lokali-
seringsorterna. Vad gäller planeringen för hörselklassorganisationen måste den ytterligare övervägas i samråd med länsskolnämnderna. Undervisningen av synskadade bör planeras i riktning mot en i det
närmaste fullständig individintegrering på högstadiet och så långt det är möjligt även på låg- och mellanstadierna. Undervisningen i specialskola
bör centraliseras till en enda ort, då antalet elever i behov av denna
undervisning är så litet att hela riket bör utgöra upptagningsområde. Vid behov kan filialklasser till denna skola upprättas på andra orter. Detta synpedagogiska centrum bör vara förlagt till Tomtebodaskolan.
Utredningen har föreslagit primärkommunalt huvudmannaskap för specialskolorna utom Åsbacka- och Ekeskolorna, som föreslås bli lands-
tingskommunala. Överstyrelsen finner det dock ännu inte möjligt att ta slutlig ställning till denna fråga utan föreslår att huvudmannaskapet inklusive statsbidragsfrågan skall utredas på sätt som Kungl. Maj:t bestäm-
mer. I avvaktan på denna utredning bör de särskilda styrelserna för
specialskolenheterna avvecklas och specialskolefrågorna behandlas av skolstyrelserna i berörda kommuner.
Kostnadsberäkningar för den föreslagna omorganisationen har inte gjorts.
Departementschefen
Åtgärder inom den reguljära skolan har minskat och kommer sannolikt att ytterligare minska behovet av speciella institutioner för handikappade barn, men helt kan sådana inte undvaras. Det är därför synnerligen angeläget att dessa skolor inte bara ger en fullgod undervisning utan också erbjuder en trygg och utvecklingsfrämjande miljö.
Skolöverstyrelsen har, som jag tidigare redovisat, lagt fram vissa förslag till riktlinjer för bl. a. specialskolans fortsatta utbyggnad.
Dec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 206
Jag delar överstyrelsens uppfattning om att hörsel- och synskadade
elever bör sammanföras med andra barn inom skolan så långt som möj-
ligt.
Jag räknar inte med någon ändring av nuvarande lokalisering av specialskolan för hörsel- och synskadade. Dock förutsätter jag att den av överstyrelsen föreslagna regionindelningen genomförs. Jag finner ingen anledning att ändra huvudmannaskapet för special-
skolenheterna för syn- och hörselskadade. För att underlätta bl. a. en lokalmässig samplanering och en organiserad resurssamverkan bör man överväga om de särskilda styrelserna i specialskolan skall avvecklas och ersättas av skolstyrelserna i resp. värdkommun.
Vid specialskolan skall inom grundskolan anställas lärare av den kategori och det antal, som fordras med hänsyn till elevantal, läroplan samt bestämmelserna om klass- och gruppindelning m. m, Jag beräknar därför medel för en tjänst som speciallärare och cn tjänst som förstadie-
lärare vid Ekeskolan (3—4).
Reselärarna vid 'Tomtebodaskolans hjälpmedelscentral betjänar synskadade barn som integrerats i grundskolan. Jag finner denna verksamhet värdefull. Dessa elever har emellertid förutom den hjälp reseläraren kan ge även tillgång till hjälp från speciallärare i den skola de går. Vid den samlade avvägningen av utgifterna under förevarande anslag har
jag därför funnit att förslaget om utbyggd reselärarorganisation inte
nu bör genomföras (1).
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om medel till en halv tjänst som kurator vid Åsbackaskolan och cn halv tjänst som kurator vid 'Tomtebodaskolans filialklasser i Göteborg (7, 8). Jag är däremot inte beredd att ansluta mig till förslaget om medel för ytterligare tjänster som skolpsykolog (6).
Mot bakgrund av en allmän avvägning av medelsbehovet under anslaget kan jag inte tillstyrka förslagen om en omvandling av en tjänst som fritidsassistent till en tjänst som fritidsledare och om inrättandet av ytterligare en halv tjänst som fritidsassistent (9). Av samma skäl
räknar jag inte heller medel för ytterligare en halv tiänst som sjuk-
gymnast (5).
Som kompensation för arbetstidsförkortningen bör medel beräknas
för ytterligare två tjänster som vårdare och en tjänst som ckonomibiträde (12). Jag beräknar vidare medel för ytterligare en tjänst som vårdare vid Birgittaskolan (10). Vid Birgittaskolan bör vidare en tjänst som hörselteknisk assistent, gemensam med den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro inrättas. Jag beräknar medel härför.
(10)
Jag beräknar även medel för cen halv tjänst som kontorsbiträde vid
Hällsboskolan (11). Jag finner inte skäl tillstyrka en uppräkning av
arvodesstaten som i stället bör kunna minskas med 3 000 kr. (13, 14).
Dc
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 207
Den föreslagna koloniverksamheten för gravt hörselskadade barn skulle enligt överstyrelsens anslagsframställning medföra kostnader för omläggning av verksamheten. Jag är inte beredd att biträda förslaget.
För expenser och övriga utgifter räknar iag med ett ökat medels-
behov av sammanlagt 393 000 kr. Pris- och löneomräkningen beräknar jag till 4 379 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 42 301 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 42 301 000 kr.
D 11. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.
1970/71 Utgift 2 744 669 Reservation —
1971/72 Anslag 2118 000
1972/73 Förslag 2 118 000
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen 1. Läromedel 520 000 +430 000 +63 000 2. Hörsel- och talteknisk ut-
rustning 500 000 — 50 000 — 50 000 3. Inventarier, maskiner
m. m. 605 000 + 33 000 of.
därav engångsutgifter för Värendsskolan 660 000
4, Bibliotek 68 000 — 43 000 —43 000 5, Undervisnings- och arbets-
| material | 305 000 | + 45 000 | +45 000 |
| 6. Underhåll av hörapparatur 120 000 | 2 118 000 | — 15 000 +400 000 | -—15 000 of. |
Från anslaget har fr. o. m. budgetåret 1965/66 årligen anvisats medel för specialskolans upprustning med läromedel och teknisk apparatur enligt en femårsplan som framlades av blind- och dövskolutredningen (SOU 1964: 61). Medelsanvisningen har successivt höjts för att täcka allmänna prisstegringar samt sådana kostnadsökningar som har sin grund i tekniska förbättringar. Fr. o. m. budgetåret 1967/68 avser medelsanvisningen även specialskolan för synskadade (prop. 1967:1 bil. 10 s. 144, SU 1967: 8, rskr 1967: 8).
Skolöverstyrelsen
1. Rikscentralen vid Tomtebodaskolan framställer läromedel dels för specialskolans egna elever, dels för ett ökande antal integrerade synskadade elever i olika skolformer. Av den begärda ökningen av anslagsposten Läromedel med 430 000 kr. avser 285 000 kr. läromedel för synskadade, 70 000 kr. standardförbättringar av utrustningen i de sju spe-
Dec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 208
cialskolorna för hörselskadade, 15 000 kr. AV-utrustning i nytillkomna klassrum till följd av ökat elevantal och 60 000 kr. ITV-utrustning i tre
skolor. 2. Ur anslagsposten Inventarier, maskiner m. m. bestrids bl. a. kostnader för skolbussar, inredning av lokaler för törelsehiklvade och för
ADL-träning. Posten beräknas öka med 33 000 kr.
3. Sedan Manilla- och Tomtebodaskolorna tilldelats medel för upprustning av resp. bibliotek beräknas medelsbehovet kunna minska med
43 000 kr. | 4, För beräkningen av medel för undervisnings- och arbetsmaterial har
tillämpats ett maximibelopp på 250 kr. per elev på låg- och mellanstadiet, 350 kr. per elev på högstadiet och vid skolor för elever med tillläggshandikapp samt 500 kr. vid skolor för vuxna synskadade. Detta medför ett ökat medelsbehov av 45 000 kr.
5. Medelsbehovet för hörsel- och talteknisk utrustning beräknas minska med 50 000 kr. och för underhåll av hörapparatur med 15 000 kr.
Departementschefen :
Specialskolans utrustningsanslag tillkom för att möjliggöra inredning och upprustning av specialskolans byggnader i samband med denna skol-
forms tillkomst. Under den senaste femårsperioden har sålunda ca 9
milj. kr. anvisats för detta ändamål. Detta innebär, att utrustningsstandarden nu bör vara förhållandevis god och att resursbehovet nu
huvudsakligen avser nya inredningsbehov till följd av ökat elevantal
samt underhåll och förnyelse av existerande material. Dessa behov bör väl kunna täckas inom ramen för ett oförändrat anslag.: Vissa omdispositioner bör emellertid kunna göras inom anslaget. |
Jag finner förslaget om en ökning av posten Undervisnings- och arbetsmaterial väl underbyggt och biträder överstyrelsens förslag (4). Posten Läromedel bör ökas med 63 000 kr. (1). Posten Inventarier, maskiner m. m., som är den största enskilda posten under detta anslag,
bör med hänsyn till de senaste årens kraftiga satsningar, kunna hållas
oförändrad (2). Mot överstyrelsens beräkningar 1 övrigt har jag inga erinringar (3, 5).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 118 000 kr.
D 12. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare
1970/71 Utgift 1347 215 1971/72 Anslag 1250 000 1972/73 Förslag 1510 000
Ur anslaget utgår ersättning enligt kungörelsen (1965: 254) om er-
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 209
sättning för resor för vissa handikappade m. fl. (ändrad 1966: 630), dock att, med tillämpning i övrigt av bestämmelserna i nämnda kungörelse, ersättning får utgå för hemresa i samband med förlängd veckoslutsledighet, som föranleds av bestämmelserna om femdagars skolarbetsvecka.
Ur anslaget bestrids även dels kostnader för anordnande av skolskjut-
sar för externatelever vid specialskolan eller annan statlig skola för syn-, hörsel eller talskadade elever, dels resekostnader för målsman till elev i första eller sjunde årskursen i sådan skola vid resa till gemensam sammankomst på skolan.
Skolöverstyrelsen
Kostnaden för resor per elev och år varierar från skola till skola men kan med ledning av belastningen budgetåret 1970/71 beräknas till i genomsnitt 1400 kr. Överstyrelsen som räknar med cn viss ökning av
specialskolans elevantal till 1000 elever budgetåret 1972/73 beräknar
därför medelsbehovet till 1,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med
150 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till de ökade biljettpriserna bör anslaget räknas upp med
ytterligare 110 000 kr. utöver den ökning överstyrelsen föreslagit. Jag
hemstiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 510 000 kr.
D 13. Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade barn
1970/71 Utgift 1158 804 1971/72 Anslag 1110 000 1972/73 Förslag 1240 000
Enligt kungörelsen (1956: 252) angående statsbidrag till förskolor,
skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn (om-
tryckt 1964: 458, ändrad senast 1967: 820) får kommun, landstings-
kommun, enskild förening eller stiftelse statsbidrag till förskolor, skolhem eller hemundervisning för döva och hörselskadade barn i förskolåldern, under förutsättning att skolan, skolhemmet eller undervisningen godkänts av skolöverstyrelsen. Statsbidrag utgår i efterskott med 2 000
kr. för varje barn, som fått undervisning vid förskola, samt därutöver
med 1000 kr. för varje barn, som tillika varit intaget i skolhem eller
eljest genom huvudmannens försorg och på dennes bekostnad åtnjutit
Dc
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 210
vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 19000 kr. för varje
barn, som — utan att ha varit inskrivet vid förskola — under redovis-
ningsåret fått regelbunden hemundervisning av förskolans lärare eller annan av skolöverstyrelsen godkänd lärare. Som statsbidragsvillkor gäller bl. a. att undervisningen är avgiftsfri och att huvudmannen i den utsträckning så kan ske mottar barn från annat område än det för vilket förskolan eller skolhemmet i första hand avsetts samt att, där huvudmannen är enskild person, förening eller stiftelse, skäligt bidrag till verksamheten limnas av landstingskommun eller kommun, som ej tillhör landstingskommun.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1971 utgår ur anslaget —
utöver vad som följer av nämnda kungörelse — efter prövning i varje
enskilt fall bidrag till personell assistans inom barnstugeverksamheten åt synskadade barn enligt samma grunder som gäller för sådant bidrag i grundskola och gymnasieskola inom en kostnadsram av 100000 kr. för budgetåret 1971/72.
Skolöverstyrelsen
Antalet hörselskadade barn som erhöll förskolundervisning var 666
läsåret 1967/68, 806 läsåret 1968/69 och 852 läsåret 1969/70. Förskolverksamheten fortsätter att öka men i långsammare takt, dels beroende på att en fortsatt utbyggnad möter organisatoriska problem i glesbygderna dels därför att det råder viss brist på specialutbildade lärare. Medelsbehovet för förskolverksamhet för hörselskadade barn beräknas öka med 80 000 kr. budgetåret 1972/73.
Budgetåret 1970/71 beräknades det ursprungliga medelsbehovet för förskolverksamhet för synskadade barn på ett elevunderlag om ca 90. Det har dock visat sig att denna bidragsmöjlighet inte utnyttjats till fullo av huvudmännen för barnstugor med integrerad undervisning för synskadade barn. Man kan emellertid vänta sig att statsbidragsmöjligheten kommer att utnyttjas i ökande omfattning budgetåret 1972/73 och att fler synskadade barn ges möjlighet till förskolundervisning. Med hänsyn till detta bör anslaget för budgetåret 1972/73 öka med
50 000 kr.
Hela anslaget Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handi-
kappade barn bör således budgetåret 1972/73 räknas upp med 130 000 kr. till 1 240 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag föras upp med 1 240 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade barn för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
1240 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 211
d) gymnasiala skolor m. m.
D 14. Bidrag till driften av gymnasieskolor
1970/71 Utgiftt 1051 811 381 1971/72 Anslag 1 102 000 000 1972/73 Förslag 1269 000 000
2 Anslaget Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor.
Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 140, SU 1968: 195, rskr
1968: 404) infördes gymnasieskolan den 1 juli 1971. Skolan kommer tills vidare att bestå av 23 linjer samt av ett antal s. k. specialkurser.
Bestämmelserna om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan återfinns i kungörelsen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan (omtryckt 1971: 349, ändrad den 17 december 1971). Dessa bestämmelser innebär i korthet att till sådan skola utgår statsbidrag med 100 95 av ett bidragsunderlag, omfattande faktiska kostnader för löner till skolledare, biträdande skolledare och lärare. Statsbidrag utgår även för ATP- och arbetsgivareavgifter. Därutöver utgår med schablonbelopp bidrag till kostnader för viss annan personal in lärare.
Vidare kan i vissa fall utgå statsbidrag för särskilda kostnader vid utbild-
ning på heltid för industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt område med 7 000 kr. för varje klass och läsår. Till inbyggd utbildning inom industri och hantverk eller handel utgår statsbidrag med högst 13 000 kr. och till inbyggd utbildning för husligt arbete eller vård med
högst 10 800 kr.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast den 30 juni 1971) utgår statsbidrag till kostnader för grundutbildning av sjuksköterskor vid kommunal och landstingskommunal sjuksköterskeskola med 22 800 kr. för varje klass och termin och för vidareutbildning av sjuksköterskor med 25 800 kr. för varje klass och termin.
Ur anslaget ersätts även kostnader för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade i Örebro samt för tekniska hjälpmedel m. m. åt handikappade elever, statsbidrag till korrespondensundervisning på gymnasial nivå och till särskild gymnasial utbildning i glesbygd samt vissa särskilda kostnader i samband med fackutbildning av programmerare och system-
män samt kurser i automatisk databehandling för tekniker.
Skolorganisationens omfattning
I skolöverstyrelsens långtidsbedömning för budgetåren 1973/74—
1976/77 redovisas följande uppgifter rörande det beräknade antalet elever vid gymnasieskolan. Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 212
Antal elever
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77
| Linjer | 136 063" 138 625" 171785" 202250 207600 210730 213100 213480 |
| Specialkurser | 84345 80225 61774 51935 46685 45225 43405 42150 |
| Samtliga | 220408 218850 233559 254185 254285 255955 256505 255 630 |
? Elevantalet t. o. m. budgetåret 1970/71 kan på grund av ändrad beräknings-
metodik ej jämföras med elevantalet fr. o. m. budgetåret 1971/72.
Överstyrelsens beräkning av antalet skolledar- och lärartjänster fram-
går av följande sammanställning.
Antal tjänster för skolledare och läraret
1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Rektorer 544 544 340 340 340 340 340 340 Studierektorer 554? 554! 270 270 270 270 270 270 Lärare och
lärarkandidater 16024 16012 17223 18375 17976 18059 18058 17979
17122 17110 17833 18985 18586 18669 18668 18589
1 Exklusive tjänster för utbildning inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och lanthushåll. 2 Inklusive arvodesanställda biträdande rektorer.
Skolöverstyrelsens bedömning av antalet elevplatser i gymnasieskolans
direkt grundskolanknutna delt i årskurs 1 läsåret 1972/73 framgår av följande tabell.
Studieväg Frekvens? Elevplatser Tvååriga linjer och linjeanknutna specialkurser?
| Beklädnadsteknisk (Be) | 0,6 | 600 |
| Bygg- och anläggningsteknisk (Ba) | 4,5 | 4 860 |
| Distributions- och kontors- (Dk) | 8,7 | 9450 |
| Ekonomisk (Ek) | 5,4 | 5 850 |
| El-teleteknisk (Et) | 3,1 | 3 360 |
| Fordonsteknisk (Fo) | 2,6 | 2830 |
| Jordbruks- (Jo) | 1,3 | 1400 |
| Konsumtions- (Ko) | 6,9 | 7515 |
Konsumtions- och vård"
| Livsmedelsteknisk (Li) | 0,9 | 1 000 |
| Processteknisk (Pr) | 0,3 | 300 |
| Skogsbruks- (Sb) | 0,7 | 800 |
| Social ($0) | 9,2 | 92 990 |
| Teknisk (Te) | 6,1 | 6 630 |
| 'Träteknisk (Tr) | 0,6 | 640 |
| Verkstadsteknisk (Ve) | 4,8 | 5210 |
| Vård- (Vd) | 5,1 | 5 530 |
| Musik- (Mu) | 0,2 | 210 |
Minst treåriga linjer
| Ekonomisk (E) | 5,5 | 5 970 |
| Humanistisk (H) | 3,7 | 4 000 |
| Naturvetenskaplig (N) | 10,2 | 11 060 |
| Samhällsvetenskaplig (S) | 4,5 | 4 900 |
| Teknisk (T) | 6,1 | 6 620 |
Dd
| Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 213 | |
| Ej linjeanknutna specialkurser | 2,5 | 2710 |
| Totalt | 93,5 | 101 435 |
| Antal 16-åringar | 100,0 | 108 509 |
1 Med direkt grundskolanknutna studievägar avses linjer och specialkurser om minst ett år som för inträde fordrar enbart genomgången grundskola. 2 Procent av antalet 16-åringar 1972 (= 108 509). 2 Med linjeanknutna specialkurser avses sådana specialkurser vilkas läroplaner antingen svarar mot utbildningar i gymnasieskolans linjesystem eller har utbildningsmål som nära ansluter till viss linje i gymnasieskolan. + Elevplatser för denna linje ingår i de platser som redovisats för konsumtionslinje resp. vårdlinje.
Skolöverstyrelsens bedömning av antalet intagningsplatser (helårsplatser) läsåret 1972/73 på sådana specialkurser i gymnasieskolan som är kortare än ett år eller vilka fordrar tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder framgår av följande tabell.
Studieväg Elevplatser
| Ekonomisk specialkurs (Ek) om tre terminer | 3 750 |
| Teknisk specialkurs (Te) | 660 |
| Vård, A? | 4 000 |
| Vård, B? | 6 000 |
| Kurser inom jordbruk, skogsbruk och lanthushåll | | 2315 |
| Övriga specialkurser | 11 600 |
| Totalt | 28 325 |
1 Vårdkurser som beräknas bli avvecklade och ersatta av linjer. ? Övriga specialkurser inom vårdområdet t. ex. assistentkurser, tandsköterskekurser samt korta introduktions- och kompletteringskurser.
Skolöverstyrelsens bedömning av antalet intagningsklasser i gymnasieskolan budgetåret 1972/73 framgår av följande tabell. Slag av utbildning Klasser Linjer
| EHNST | 1085 |
| Ek So Te | 749 |
| Mu | 7 |
| Be Ba Et Fo Li Pr Tr Ve | | 503 |
| Dk | 224 |
| Ko | 147 |
| Vd | 155 (30 elever) |
| Vd | 55 (16 elever) |
| Sb | 25 |
| Jo | | 30 |
Specialkurser Ek 125 Te 21 Industri och hantverk
a) direkt grundskolanknutna 170
b) övriga 235 Handel och kontor
a) direkt grundskolanknutna 100
b) övriga 132
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 214
Service inklusive huslig utbildning
a) direkt grundskolanknutna 153 b) övriga 145
Vård
a) kurser under avveckling 250 b) kurser som består 375
Övriga
a) direkt grundskolanknutna 160 b) övriga 108
Skolöverstyrelsen konstaterar att den tendens till minskning av antalet sökande till de tre- och fyraåriga linjerna av gymnasieskolan som kunde iakttagas vid intagningen våren 1970, har varit märkbar även innevarande läsår. Antalet behöriga förstahandssökande till dessa linjer gick ned
från 36 004 läsåret 1970/71 till 34 404 läsåret 1971/72. Totalt behövde
endast ca 7 Z av de behöriga förstahandssökande till någon av dessa
linjer i gymnasieskolan avvisas innevarande läsår.
Även efterfrågan på utbildning på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna minskade. Antalet behöriga förstahandssökande gick ned från 28 508 läsåret 1970/71 till 24 979 läsåret 1971/72. Totalt behövde endast ca 11:94 av de behöriga förstahandssökande till någon
av dessa linjer avvisas innevarande läsår.
Efterfrågan på utbildning på övriga tvååriga linjer i gymnasieskolan varierade starkt. Vårdlinjen fick t. ex. vid första ansökningstillfället i mars 1971 ca 15 000 förstahandssökande till ca 4500 platser, den el-
teletekniska linjen ca 7 200 förstahandssökande till ca 3 100 platser sam-
tidigt som t. ex. distributions- och kontorslinjen endast fick ca 5 300 förstahandssökande till ca 10000 platser och verkstadstekniska linjen ca 2 500 förstahandssökande till ca 4 900 platser.
Inför nästa läsår föreslår skolöverstyrelsen en mindre ökning av antalet elevplatser på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna samt på de tre- och fyraåriga linjerna. Ökningen bör enligt överstyrelsen främst falla på de ekonomiska och tekniska linjerna. Som framgår av överstyrelsens förslag till dimensionering av gymnasieskolan motsvarar clevantalet i nybörjarklasserna på de tre- och fyraåriga linjerna ca 30 Z av en årskull 16-åringar och på de tvååriga ekonomiska, sociala och
tekniska linjerna ca 21 92 av en årskull 16-åringar. Överstyrelsen framhåller att detta i stort sett innebär oförändrad frekvens för dessa grupper
av linjer.
Beträffande dimensioneringen av övriga tvååriga linjer föreslår skol-
överstyrelsen en mindre ökning av antalet elevplatser på de el-teletekniska, processtekniska och verkstadstekniska linjerna. Intagningskapa-
citeten på vårdlinjen planerar överstyrelsen att öka med ca 1 000 elev-
platser samtidigt som en motsvarande minskning får ske inom vissa specialkurser inom vårdområdet. Försöksverksamheten med tvåårig mu-
siklinje föreslås slutligen öka med en klass.
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 215
I fråga om de direkt grundskolanknutna specialkurserna föreslår överstyrelsen en successiv minskning av kurserna inom områdena distribution, kontor och konsumtion samt en viss ökning av antalet elevplatser på de ej linjeanknutna specialkurserna.
För övriga studievägar inom den direkt grundskolanknutna delen av gymnasieskolan beräknar skolöverstyrelsen praktiskt taget oförändrad
intagningsfrekvens. Totalt innebär den av överstyrelsen beräknade orga-
nisationen att antalet elevplatser i gymnasieskolans direkt grundskol-
anknutna del ökar från ca 99 800 budgetåret 1971/72 till ca 101 500 budgetåret 1972/73. Därvid har inräknats utbildning inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Kostnaden för utbildning inom de tre
nämnda områdena belastar dock inte detta anslag utan har även för
nästa budgetår beräknats under särskilda anslag. Ökningen av antalet elevplatser är i första hand hänförlig till de direkt yrkesutbildande studievägarna. Det totala antalet intagningsplatser i gymnasieskolans direkt grundskolanknutna del motsvarar i överstyrelsens förslag ca 93 4 av antalet 16-åringar 1971.
För övriga specialkurser beräknar skolöverstyrelsen i stort sett oförändrad total intagningskapacitet. En viss ökning av antalet elevplatser
på sådana specialkurser som ingår i försöksverksamheten med kombi-
nation av gymnasieskol- och universitetsutbildning föreslås emellertid. Totalt innebär överstyrelsens förslag att ca 28 500 elever kommer att kunna följa undervisningen på någon av dessa kurser läsåret 1972/73.
Skolöverstyrelsen framhöll i anslagsframställningen för innevarande budgetår nödvändigheten av att gymnasieskolans organisation är flexibel och snabbt kan anpassas till skiftningar i efterfrågan på gymnasial utbildning. Erfarenheterna från våren 1971 visar också att det med hänsyn till arbetsmarknadssituationen samt i viss utsträckning med hänsyn till elevernas val måste finnas en viss beredskap att ändra gymnasieskolans organisation och t. ex. inrätta fler elevplatser än man ursprungligen tänkt sig. Överstyrelsen ifrågasätter därför om någon totalram för hela gymnasieskolan bör anges. Om en sådan ram emellertid anges bör det ske i form av antal elevplatser. Överstyrelsen bör därjämte få bemyndigande att utöka antalet platser om arbetsmarknadssituationen så erfordrar. Liksom innevarande läsår bör överstyrelsen dessutom bemyndigas att göra viss omfördelning av elevplatser mellan linjer eller grupper av linjer om det visar sig nödvändigt.
Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 1 bil. 10, UbU 1971: 1,
rskr 1971: 58) får 215 klasser av den eftergymnasiala utbildningen eko-
nomisk specialkurs anordnas i gymnasieskolan under innevarande läsår. Utbildningen omfattar tre terminer. Terminskurs 3 anordnas försöksvis
och är av påbyggnadskaraktär. Intagning i terminskurserna sker både höst och vår. Läsåret 1971/72 anordnas terminskurserna 1 och 2 på
21 orter i landet och terminskurs 3 på 19 orter. Skolöverstyrelsen anser
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 216
att utbildningen fyller en viktig uppgift som ett alternativ till universi-
tetsutbildning. Överstyrelsen föreslår att sammanlagt 250 klasser av den
ekonomiska specialkursen, inklusive sådan kurs som ingår i kombinerad gymnasieskol- och universitetsutbildning, får anordnas nästa läsår.
På vissa orter i landet anordnas f. n. s. k. tekniska specialkurser. Dessa
kurser är två- eller treåriga och främst avsedda för elever med grundskolutbildning eller motsvarande som efter praktik önskar återvända till
studier. Innevarande Jäsår har skolöverstyrelsen medgett att 22 intagningsklasser av ifrågavarande utbildning anordnas. Överstyrelsen räknar med att intagningen nästa läsår skall bli av ungefär samma omfattning som läsåret 1971/72.
Försöksverksamhet med kombination av gymnasieskol- och universi-
tetsutbildning, s. k. kombinationsutbildning, har anordnats sedan läsåret 1969/70. Utbildningen erbjuder en kortare, mer yrkesinriktad utbildning som skall kunna vara ett alternativ till sedvanliga universitetsstu-
dier. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 7 maj 1971 får nyintagning av
elever innevarande budgetår omfatta 25 undervisningsgrupper om var-
dera 30 studerande. Inför nästa budgetår föreslår skolöverstyrelsen en ökning av intagningen i kombinationsutbildningen. Beslut om fortsatt ökning bör, enligt överstyrelsen, ankomma på styrelsen själv inom ramen för gymnasieskolans resurser och i samråd med universitetskanslersämbetet. Beslut om lokalisering av utbildningen till nya orter liksom införande av nya kombinationstyper bör dock enligt överstyrelsen även i fortsättningen fattas av Kungl. Maj:t.
Sedan budgetåret 1968/69 pågår i Lund försöksverksamhet med pe-
dagogisk gymnasieskolklinik. I den vid kliniken bedrivna undervisningen
deltar dels elever från Råby ungdomsvårdsskola, dels elever med anpassningssvårigheter från Lunds gymnasieregion, Enligt skolöverstyrelsen har erfarenheterna av verksamheten varit goda. Under nästa läsår beräknas sammanlagt ca 40 elever ges undervisning vid kliniken. Överstyrelsen
uppskattar kostnaderna för verksamheten till 248 500 kr.
Fr. o. m, läsåret 1969/70 bedrivs en begränsad försöksverksamhet med
särskild gymnasial undervisning i glesbygder (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 229, SU 1969: 35, rskr 1969: 103). Utbildningen bedrivs i form av lärarhandledda självstudier under två år jämte ett avslutande år vid gymnasieskolan. Under innevarande läsår finns denna särskilda gymnasiala undervisning i Malung, Pajala och Strömstad. Korrespondensundervisning på
gymnasial nivå finns f.n. i Torsås, Jokkmokk, Undersåker och Sveg.
Kommunerna har möjlighet att övergå till särskild gymnasial undervis-
ning i glesbygd. Skolöverstyrelsen gör under innevarande läsår en utvärdering av ifrågavarande gymnasiala utbildning i glesbygd. I avvaktan
på resultatet av denna utvärdering räknar överstyrelsen med att varken
utbildningen per korrespondens eller den särskilda gymnasiala utbild-
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildrningsdepartementet 217
ningen i glesbygd till läsåret 1972/73 skall utvidgas till att omfatta nya studievägar.
Enligt skolöverstyrelsen kommer kommunerna och ungdomsorganisationerna att under de närmaste åren få stort behov av heltidsanställda fritidsledare. Detta har bl. a. dokumenterats av överstyrelsens ungdomsledarutredning (SULU), som också redogjort för den försöksverksamhet
med ungdoms- och fritidsledarutbildning som ägt rum sedan 1969. Över-
styrelsen finner det angeläget att en vidgad försöksverksamhet kommer till stånd och beräknar under förevarande anslag det ökade medelsbehovet till 1970 000 kr. Kostnaderna hänför sig till höjda statsbidrag för
ledarinstituten vid gymnasieskolan, resekostnader för lärare och hand-
ledare, deltagarnas kostnad för resor under praktikanttjänstgöringen samt till ett behov av ökad lärartilldelning.
Reguljär gymnasial utbildning för gravt hörselskadade anordnas sedan
den 1 juli 1971 i Örebro kommuns gymnasieskola. Utbildningen är öppen
för elever från hela riket. Inför läsåret 1972/73 föreslår skolöverstyrcl-
sen att ytterligare en speciallärare för den enskilda talträningen med
cleverna knyts fast till verksamheten. För arvode m. m. till annan personal än studierektor och lärare föreslår överstyrelsen att ytterligare 422 400 kr. anvisas. Ökningen innefattar medel till en tjänst som yrkes-
vägledare, en tjänst som hörselingenjör, en tjänst som hörseltekniker, en
och en halv tjänst som teckenspråktolk, en tjänst som kurator, en halv tjänst som psykolog, två tjänster som kontorist samt ersättning för det merarbete verksamheten medför för annan personal inom kommunen.
Försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade anordnas sedan den 1 juli 1971 vid Ingemundskolan i Solna kommun. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 har en särskild styrelse — styrelsen för vårdartjänst — inrättats med uppgift bl. a. att i samråd med skolöverstyrelsen planera den framtida, mer permanenta utformningen av nämnda verksamhet, Gcnom Kungl. Maj:ts beslut den 8 juli 1971 har skolöverstyrelsen getts i uppdrag att inkomma med förslag till de bestämmelser om organisation m. m. som erfordras för verksamheten under försöksperioden.
Skolöverstyrelsen föreslår en rad åtgärder som syftar till att anpassa utbildningen i gymnasieskolan till invandrarelevers behov.
Vid ett antal gymnasieskolor anordnas f.n. på försök en yrkesinriktande grundkurs med individuell läroplan tillrättalagd för invandrar-
elever. Syftet med kursen är att få eleverna överförda till reguljär ut-
bildning eHer placerade på arbetsmarknaden. Enligt överstyrelsen bör utbildningen anordnas även under nästa budgetår på ett antal orter. I
särskild skrivelse den 15 oktober 1971 har överstyrelsen gjort ytterligare
framställning i frågan.
Överstyrelsen föreslår vidare att stödundervisning för invandrarelever får anordnas i gymnasieskolan med tillämpning av samma regler som
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 218
gäller för grundskolan. Kostnaden för en sådan stödundervisning skulle utgöra ca 2700 000 kr. om antalet invandrarelever i gymnasieskolan
skulle vara ca 2 000 som överstyrelsen antar.
Vid gymnasieskolan i Västerås anordnas under innevarande läsår på
försök en särskild klass för invandrare. Utbildningen bedrivs enligt en
modifierad tim- och kursplan för tvåårig social linje. Eleverna har bl. a.
möjlighet att läsa sitt eget modersmål och att få svenskundervisningen förstärkt. Överstyrelsen hemställer om att vid behov få utöka verksam-
heten till flera gymnasieskolor.
I särskild skrivelse den 26 juli 1971 har skolöverstyrelsen därjämte bl. a. hemställt om generellt bemyndigande att i gymnasieskolan få medge utbyte av främmande språk mot invandrarclevers modersmål.
För förstärkning av skolledningen i kommuner med invandrarelever begär överstyrelsen slutligen 200 000 kr.
I särskild skrivelse den 3 februari 1971 har Riksförbundet Finska
föreningen i Sverige anhållit om att finska språket i vissa hänseenden ges en förbättrad ställning i gymnasieskolan.
Anslagsberäkning
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Anslag 1 102 000 000 = +176 000 000 4167 000 000
Den av överstyrelsen föreslagna anslagsberäkningen framgår av föl-
jande sammanställning.
1. Lärarlönebidrag m.m.
a) gymnasieskolans linjer och specialkurser 982 877 000
b) föreståndare, biträdande föreståndare och fritidsledare
vid elevhem av rikskaraktär 206 000
c) kommunala, landstingskommunala samt vissa enskilda
| sjuksköterskeskolor | 29 160 000 |
| d) utbildning av tandsköterskor vid Eastmaninstitutet | 134 000 |
| e) fackutbildning av programmerare och systemmän | 6 704 000 |
f) särskilda kostnader vid heltidskurser för industri och
| hantverk av verkstadsskolkaraktär | 18 900 000 |
| g) särskilda kostnader för vissa inbyggda kurser | 12 000 000 |
| 2. Bidrag till pedagogisk stödpersonal | 14 312 000 |
| 3, Bidrag till personal för studie- och yrkesorientering | 3 420 000 |
| 4, Kostnader för ATP-avgifter | 72719 000 |
| 5. Kostnader för arbetsgivaravgift | 18 403 000 |
| 6. Kostnader för lönekostnadspålägg | 115 900 000 |
| 7. Tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever | 525 000 |
8. Särskild gymnasial utbildning i glesbygd samt korrespon-
densundervisning på gymnasial nivå 2 740 000
1278 000 000
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 219
Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas bl. a.
1 a). Överstyrelsen föreslår att 274 000 kr. anvisas för provisorisk förstärkning av skolledningen vid vissa gymnasieskolor läsåret 1972/73.
1 b). Överstyrelsen beräknar medel för bidrag till avlönande av två föreståndare, två biträdande föreståndare och två fritidsledare vid elevhem av rikskaraktär.
1 c). Överstyrelsen räknar med 1030 terminskurser i grundutbildning och 220 terminskurser i vidareutbildning av sjuksköterskor.
1 e). Överstyrelsen räknar läsåret 1972/73 med 15 terminskurser i
fackutbildningen av programmerare och systemmän, vilket innebär en
ökning med fem kurser i förhållande till innevarande läsår. Ökningen faller helt inom den s. k. kombinationsutbildningen.
7. Överstyrelsen föreslår bidrag med 2 200 000 kr. till omkostnader
för den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro, vilka medel fr. o. m. budgetåret 1972/73 föreslås beräknade under 1 a) Lärar-
lönebidrag m. m., och 500 000 kr. för övriga tekniska stödåtgärder åt
handikappade elever. Överstyrelsen föreslår dessutom att 25 000 kr. anvisas för att hörselskadade elever, som deltar i gymnasial utbildning som inte ingår i den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro, skall få s. k. pedagogisk tolkassistans.
Yrkesteknisk högskolutbildning
Med skrivelse den 27 januari 1970 överlämnade yrkesutbildningsberedningen (YB) betänkandet Yrkesteknisk högskolutbildning (SOU 1970: 8). Betänkandet har remissbehandlats. En bred majoritet av remiss-
instanserna tillstyrker i princip YB:s förslag om s. k. yrkesteknisk hög-
skolutbildning. När det cmellertid gäller att ta ställning till hur förslaget skall genomföras går åsikterna isär. Detta torde delvis bero på att en rad utredningar vid tidpunkten för avlämnandet av yttrandena över YB:s betänkande arbetat med likartade eller angränsande frågor. Detta gäller t. ex. 1968 års utbildningsutredning (U 68), lärarutbildningskommittén (LUK) och kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX).
I flera yttranden samt i särskilda skrivelser till utbildningsdeparte-
mentet från bl. a. arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer betonas det angelägna i att åtgärder vidtas så snabbt som möjligt för att yrkestek-
nisk högskolutbildning skall kunna komma till stånd, En grupp remissinstanser, bl. a. riksrevisionsverket, universitetskans-
lersämbetet, skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, framhåller att bl. a. U 68:s utredningsarbete har direkt betydelse för frågor som be-
handlas i YB:s betänkande och att därför U 68 bör få i uppdrag att fortsätta behandlingen av YB:s förslag. Några remissinstanser — bl. a.
skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet -— anser att försöksverksamhet i anslutning till förslagen i betänkandet bör komma till
stånd.
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 220
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 8 juli 1971 utfärdades tilläggsdirektiv till U 68. Enligt direktiven skall U 68 vid utformningen av det eftergymnasiala utbildningssystemet närmare överväga behovet av sådan utbildning som YB föreslagit under benämningen yrkesteknisk högskolutbildning. I direktiven konstateras vidare att praktisk försöksverksamhet bör föregå det slutliga ställningstagandet till utformningen
av nya utbildningslinjer. Vid utformningen av förslag till sådana försök bör U 68 främst uppmärksamma områden som f. n. inte tillgodoses ge-
nom några motsvarande utbildningsmöjligheter. Förslagen bör i första
hand avse utbildningslinjer med inriktning mot industriyrken, särskilt
inom verkstadsindustrin. |
Viss medicinsk och farmaceutisk yrkesutbildning
Farmaceututbildningskommittén framlade hösten 1964 i betänkandet Farmaceutisk utbildning och forskning (SOU 1964: 48) bl. a. ett förslag till reformering av receptarieutbildningen. Enligt detta förslag skulle
utbildningen anordnas inom ramen för ett under den farmaceutiska fakulteten lydande, men från denna organisatoriskt avgränsat receptarieinstitut. Dåvarande departementschefen förklarade med hänvisning till
utbildningen av laboratorieassistenter och apotekstekniker att det fanns skäl överväga om inte också receptarieutbildningen borde inrymmas i yrkesskolorganisationen. I juni 1966 fick YB uppdraget att utreda förutsättningarna för detta.
Med skrivelse den 23 september 1970 överlämnade YB betänkandet Viss medicinsk och farmaceutisk yrkesutbildning (SOU 1970: 50). Betänkandet innefattade förslag till helt nya utbildningar för receptarier, I2boratorieassistenter och apotekstekniker.
YB tänkte sig att receptarieutbildningen skulle bedrivas som en s. k.
kombinationsutbildning, dvs. en kombination av utbildning vid gymnasieskola och universitet. Utbildningen skulle omfatta fyra terminer. Den nuvarande ordningen med en tvåårig praktik på apotek skulle försvinna. Den praktiska utbildningen skulle förläggas till ett s.k. modellapotek.
För laboratorieassistenternas och apoteksteknikernas del föreslog YB att man skulle inrätta ytterligare en linje (laboratorielinjen) i gymnasieskolan. Det första året skulle vara gemensamt för laboratorieassistenter
och apotekstekniker. Under det andra året skulle en uppdelning ske på två grenar, en för medicinska laboratorieassistenter och en för apoteks-
tekniker. Under ett tredje år skulle laboratorieasisstenter kunna välja
ytterligare specialiseringar. Förslaget från YB har remissbehandlats. Yttranden har därvid av-
getts av socialstyrelsen, statens farmaceutiska laboratorium, statskontoret, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Stockholms stads sjukvårdsstyrelse, Göteborgs stads sjukvårdsstyrelse, skolsty-
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 221
relsen i Uppsala, Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Apoteksbolaget AB, Apotekarsocieteten, Sveriges Farmaceutförbund, Svensk förening för klinisk fysiologi, Sveriges Kemiska Industrikontor, Läkemedelsindustriföreningen, Representantföreningen för utländska farmaceutiska industrier, Sveriges förenade studentkårer och Sveriges elevers centralorganisation.
Remissmyndigbeterna har i det stora hela anslutit sig till huvudprin-
ciperna i YB:s förslag till ny receptarieutbildning. Utbildningen bör huvudsakligen ligga på eftergymnasial nivå, den tvååriga praktiska utbildningen på apotek bör försvinna och den teoretiska utbildningen för-
stärkas. Ett fåtal remissmyndigheter ansåg emellertid att förslaget ome-
delbart kunde läggas till grund för en ny utbildning för receptarier. Bl. a.
universitetskanslersämbetet, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen ansåg att ytterligare utredning var nödvändig på flera punkter.
YB:s förslag att laboratorieassistentutbildningen även i fortsättningen
skulle tillhöra grundskolans kompetensområde föranledde stark kritik
från de flesta remissmyndigheter. Man hävdade att utbildningen i stället
borde bygga på lägst genomgången utbildning på tvåårig linje i gymna-
sieskolan i likhet med vad kompetensutredningen föreslagit för gruppen
medicinsk-tekniska assistenter. Dessutom påpekade man att grundut-
bildningen av laboratorieassistenter omarbetades så sent som läsåret 1968/69 och att de första eleverna som följer den omarbetade läroplanen
intogs 1969. Någon utvärdering av den nya utbildningen har därför inte
kunnat ske. Vidare framhåller man att det föreligger föga samhörighet mellan utbildningen av laboratorieassistenter och utbildningen av apotekstekniker.
Yrkesutbildning och arbetsliv: samverkan och ansvarsfördelning
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 har yrkesutbildningsberedningen (YB) haft att verkställa utredning rörande yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och organisation. YB har den I oktober 1970 avlimnat sitt åttonde och sista betänkande Yrkesutbildning och arbets-
liv: samverkan och ansvarsfördelning (SOU 1970: 58). I betänkandet föreslås bl. a. inrättande av arbetsmarknadens lokala och regionala yrkesråd samt av ett centralt yrkesråd. Vidare föreslås
att statsbidrag skall utgå till branschernas egna utbildningskonsulenter,
att vid skolöverstyrelsen 30 årstjänster för fackinspektörer inrättas samt
att en samrådsgrupp skapas för den arbetslivsinriktade lärarutbildningen. Merkostnaderna för staten blir för dessa och vissa andra förslag enligt beredningen 21 milj. kr. per år. Dessutom föreslås nya statsbidragsbe-
stämmelser för inbyggd undervisning. Beredningen redovisar dock inte
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 222
de totala kostnaderna härför men anser att de föreslagna nya statsbidragen skall kunna ersätta alla hittillsvarande bidrag av statsmedel. YB föreslår att i landets ca 120 gymnasieregioner inrättas arbets-
marknadens lokala yrkesråd (ALY), som knyts till skolstyrelsen i gymnasieskolkommun. ALY skall bestå av minst tre representanter för arbetsgivare och arbetstagare vardera samt som regel en representant för skolstyrelsen. Rådet skall även ha skyldighet att adjun-
gera företrädare för andra intressenter, när frågor av särskilt intresse
för dessa behandlas. Nuvarande yrkesråd enligt 17 § skollagen skall avvecklas efterhand som ALY inrättas. Vid behov kan dessa yrkesråd även kvarstå som referensorgan. YB förutsätter vidare att organisationer som
har etablerade organ för lokal samverkan omprövar denna verksamhet i syfte att möjliggöra ett ökat samarbete med ALY. YB föreslår att ALY inrättas successivt under perioden den 1 juli 1972 till den 30 juni
1975. Till rådet skall vidare knytas en heltidsanställd arbetsmarknads-
konsulent. Denne skall vara anställd vid skolstyrelsen/skolkansliet med
i instruktion inskriven uppgift att vara verkställande tjänsteman åt
rådet.
På det regionala planet föreslår YB att ett arbetsmarknadens regionala yrkesråd (ARY), inrättas i varje län. ARY anknyts
till länsskolnämnden och har en fast kärna av representanter för arbets-
tagare (3), arbetsgivarna (3) samt för länsstyrelsens enhet för samhällsplanering, länsskolnämnden, länsarbetsnämnden och landstingets utbildningsavdelning. Till varje regionalt råd knyts en arbetsmarknadskonsulent, anställd vid länsskolnämnden och med i instruktionen inskriven uppgift att vara verkställande tjänsteman åt rådet. ARY skall inrättas med början den 1 juli 1972. I samband härmed föreslås att länsskolnämndernas nuvarande tekniska råd avvecklas. Övriga regionala samverkansorgan förutsätts ompröva sin verksamhet i syfte att möjliggöra ökat sam-
arbete med ARY.
YB föreslår vidare att ett centralt samverkansorgan, arbetsmarknadens centrala yrkesråd (ACY), inrättas. T. v. föreslås att
nuvarande arbetsmarknadens yrkesråd får fungera som denna centrala
instans. YB:s förslag avser inte att ersätta nuvarande centrala samverkansorgan, men beredningen anser det vara ett mål för framtiden
att mera samla det centrala arbetet och menar därför att en ökad repre-
sentation bör eftersträvas i rådet.
YB föreslår att statsbidrag skall utgå till 50 årstjänster som branschkonsulenter. Arbetsuppgifterna bör ses över och samordnas med andra insatser som görs för utvecklingen av den yrkestekniska utbildningen. Vidare föreslår YB att i en första omgång 30 årstjänster inrättas för fackinspektörer vid skolöverstyrelsen, Genom att flertalet av dessa får korta förordnanden — tre till sex månader — blir det verkliga antalet inspektörer under varje år betydligt större.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 223
Det blir därigenom möjligt att under varje period om fem eller sex år
låta praktiskt taget varje yrkestekniskt ämne eller moment blir föremål
för en fackinspektörs speciella intresse.
YB understryker betydelsen av den arbetslivsinriktade lärarutbildningen genom att föreslå att en samrådsgrupp för sådan utbildning inrättas under samverkan av ett stort antal centrala organisa-
tioner och myndigheter. I gruppen bör beredas plats för dem som ut-
bildas till lärare — lämpligen företrädda av representanter för de intresseorganisationer som de beräknas komma att tillhöra — samt för representanter för lärarutbildarna och lärarutbildningsorganisationen. YB
föreslår att gruppen benämns ALU-rådet (ALU = Arbetslivsinriktad
lärarutbildning).
YB föreslår en ökad satsning på instruktörsutbildning, dvs. utbildning av de företagare och medarbetare i företag som skall svara för den yrkestekniska utbildningen inom undervisningsformen inbyggd undervisning. Utbildningen kan liknas vid en utbildning i fyra steg. Den förberedande teoretiska grundkursen skall enligt förslaget inhämtas ge-
nom självstudier. Därefter föreslår YB att grundkurs för instruktörer
omfattande tre veckor fr. o. m. läsåret 1971/72 varje år skall anordnas
för 700 deltagare. Sedan följer fortbildningskurser för instruktörer. YB
räknar med 1000 deltagare per år under första hälften av 1970-talet. Därefter kan antalet förmodligen minska. YB anser att statsmedel bör utgå för grundkurs för instruktörer och för instruktörernas fortbildning.
Till sist följer så vidareutbildning av instruktörer till utbildningsledare.
Med inbyggd undervisning avser YB den undervisning på
det gymnasiala stadiet, som förläggs till annan plats än den av samhället
drivna gymnasieskolan och för vilken statsbidrag förväntas utgå. Den lokala skolstyrelsen har att pröva varje sådant behov av inbyggd undervisning liksom också av skolmässig utbildning i företagsskola för vilken
ansökan om statsbidrag föreligger. YB föreslår att statsbidraget för
yrkesteknisk utbildning på gymnasial nivå höjs till ett belopp motsvarande halva redovisade kostnaden, dock högst 4000 kr. per årselev.
Även kostnader för internatverksamhet — godkänd av den lokala skol-
styrelsen — skall ersättas med statsbidrag upp till halva redovisade
kostnaden dock med högst 2 000 kr. per årselev. För yrkesteknisk utbildning på högre nivå blir motsvarande belopp 6 000 kr. YB anser att de
föreslagna statsbidragen skall kunna ersätta alla hittillsvarande bidrag av statsmedel.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, riksrevisionsverket, statskontoret, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen samt statens institut för företagsutveckling (SIFU). Vidare har yttranden avgetts av Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers cen-
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 224
tralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges företagares riksförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) samt Skogsbrukets yrkeshämnd (SYN).
Skolöverstyrelsen har bifogat yttranden från tolv linsskolnämnder och 35 skolstyrelser. Överstyrelsen har vidare den 5 juli 1971 överlämnat en framställning från ASEA angående Jandstingsbidrag till kommunal och enskild yrkesutbildning. Länsskolnämnden i Västmanlands län har den 27 maj 1971 avgett yttrande i ärendet. LO har bifogat yttranden från ett stort antal fackförbund.
TCO tillstyrker att arbetsmarknadens lokala yrkesråd inrättas i gymnasieregionerna enligt YB:s förslag. Vidare tillstyrker TCO förslaget om att varje ALY tillförs en heltidsanställd verkställande tjänsteman, som anställts av skolöverstyrelsen. Förslaget om inrättande av ALY tillstyrks vidare av universitetskanslersämbetet, SACO, SIFU, Sveriges företagares riksförbund, Hanrdelsanställdas förbund och Svenska metallindustriarbetareförbundet. SAF föreslår att man i organisations-
planen inför regler om stöd åt ALY av branschkunniga personer från
olika yrkesområden. Föreningen framhåller vidare att den föreslagna organisationen med stödgrupper åt ALY samt hjälp från regionala och
centrala organ minskar behovet av en lokal arbetsmarknadskonsulent.
Däremot anser man att ALY behöver utredare och föreslår att kommunerna ställer sådana till förfogande. SHIO förordar att lokala yrkesråd inrättas enligt YB:s förslag men att möjligheter lämnas öppna för lokala variationer i form av separata branschyrkesråd som komplement till den kärna som ALY kommer att utgöra.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att det finns ett behov av ctt lokalt kontaktorgan för samverkan i frågor rörande utbildningens innehåll, praktisk yrkesorientering och praktik liksom även i frågor rörande arbetsmarknadsutbildning.
Skolöverstyrelsen anser att YB:s förslag om ALY jämte arbetsmarknadskonsulent ytterligare bör övervägas innan ställning kan tas till möj-
ligheterna av och formerna för dess genomförande. Liknande synpunk-
ter framför socialstyrelsen.
Svenska kommunförbundet anser att det föreligger risk för dubbelarbete eftersom ALY avses få en självständig ställning i förhållande till den lokala skolstyrelsen. Vidare anser förbundet att ett slopande av nu-
varande yrkesråd skulle komma att medföra att direktkontakterna i
framtiden i större omfattning än hittills skulle ske vid sidan av ALY. Dessa skäl talar enligt förbundet för att i stället för att inrätta ALY behålla nuvarande yrkesråd.
En hel rad remissinstanser, bl. a. riksrevisionsverket, SSU, LO, Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Svenska målareförbundet och Statsan-
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 225
ställdas förbund framför synpunkter som mycket nära ansluter sig till de som framförts av kommunförbundet.
Till YB:s förslag beträffande arbetsmarknadens regionala yrkesråd ansluter sig bl. a. SIFU, Svenska landstingsförbundet, SAF, SHIO, Sveriges företagares riksförbund, SSU, Svenska bleckoch plåtslagareförbundet, Handelsanställdas förbund och Svenska metallindustriarbetareförbundet.
Sveriges industriförbund anser att tyngdpunkten för samverkan bör
ligga på det regionala planet och ledningen för verksamheten handhas av resp. länsskolnämnd celler de organ som i framtiden kan väntas
ersätta dessa. Länsskolnämnderna skulle på detta sätt bli den fasta punkten för samarbetet mellan skolväsendet, näringslivet samt arbetsmarknads- och studieorganisationerna. För att ge länskolnämnderna bättre information om yrkes- och branschfrågor är det lämpligt att skapa speciella yrkes- och branschbetonade råd, kailade sektorsråd.
Många remissinstanser bl. a. skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, riksrevisionsverket, statskontoret, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet, LO, TCO och Svenska livsmedelsarbetareförbundet ställer sig tveskamma till beredningens förslag beträffande regional organisation och påminner om den nyligen tillkallade utredningen om länsskolnämndernas framtida uppgifter och organisation.
SACO och Svenska elektrikerförbundet avstyrker YB:s förslag beträffande de regionala yrkesråden.
Några remissinstanser, bl. a. SIFU, Sveriges företagares riksförbund och SSU, tillstyrker YB:s förslag om arbetsmarknadens centrala yrkesråd. En hel rad myndigheter och organisationer är däremot tveksamma. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att det kommer att innebära svårigheter att göra cn fördelning i fråga om arbetsuppgifter
och ansvarsområden mellan ACY och SÖ—UKA. Enligt styrelsens upp-
fattning är YB:s förslag emellertid oklart i detta avseende. Styrelsen är därför tveksam till om man vid sidan av utbildningsmyndigheterna skall bygga upp ett nytt centralt organ för samverkan mellan skola och arbetsliv. Svenska kommunförbundet, SHIO och LO framhåller att en central samverkan enligt modell ACY måste bli föremål för ytterligare överväganden om den skall realiseras. Svenska landstingsförbundet till-
styrker en försöksverksamhet inom ramen för arbetsmarknadens yrkes-
råd i syfte att finna former för en framtida samverkansorganisation och TCO anser att det är nödvändigt att arbetsmarknadens yrkesråd kompletteras med representanter för TCO och representanter för offentliga arbetsgivare, om det skall kunna fungera som ett centralt organ i det samverkanssystem som YB förordar. SAF anser att de nuvarande sam-
verkansorganen efter mindre justeringar av deras program och arbets-
uppgifter skall kunna ta på sig uppdraget att tjänstgöra som samverkansorgan även i det nya läget. Sveriges industriförbund framhåller i
Dd
8 Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 226
sitt yttrande att den centrala samverkan för hela gymnasieskolan bör anslutas till skolöverstyrelsen och den yrkestekniska högskolutbildningen till universitetskanslersämbetet. Skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, riksrevisionsverket och SACO anser det inte vara lämpligt att
tillskapa ytterligare en samrådsorganisation. Svenska livsmedelsarbetareförbundet anser förslaget rörande ombildning av arbetsmarknadens yrkesråd till ett arbetsmarknadens centrala yrkesråd vara embryot till ett nytt ämbetsverk. Förbundet anser att nuvarande ordning bör bibehållas
om inte parterna som ingått i utredningen avser att av kostnads- eller andra skäl vilja överföra detta samarbetsorgan i samhällets regi.
När det gäller de av beredningen föreslagna branschkonsu-
lenterna ansluter sig remissinstanserna i mycket stor utsträckning
till förslaget. Skolöverstyrelsen ser gärna att statsbidrag kan medges för branschkonsulentverksamhet i den omfattning som befinns möjlig. Statsbidrag bör vidare kunna medges för en vidgad kursverksamhet och kontaktverksamhet branschrepresentanter-—yrkeslärare i fråga om nya rön inom yrken och yrkespedagogik och för att främja samordningen mellan yrkesutbildningen och arbetslivet. Medel bör därför ställas till överstyrelsens förfogande att disponeras för nämnda ändamål. LO tillstyrker förslaget men betonar samtidigt vikten av att arbetstagarorganisationerna får deltaga i beslut vid tillsättandet av dessa tjänster. TCO anser att branschkonsulenternas verksamhet är av stort värde och att
de utgör en nödvändig del i den kommande verksamheten i det före-
slagna samverkanssystemet. Även SACO, SAF, Sveriges industriförbund och SHIO tillstyrker förslaget.
Beredningens förslag om att 30 årstjänster inrättas för fackinspektörer har tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Riksrevisions-
verket framhåller att man delar YB:s uppfattning, att uppföljningsverk-
samheten bör byggas ut till att omfatta även de nytillkomna linjerna och specialkurserna inom gymnasieskolan. En sådan uppföljning kan ske enligt flera alternativ. Förutom inspektion av den typ som gymnasie-
inspektörerna f. n. bedriver, kan man tänka sig en uppföljning genom
aktiva insatser från bl. a. lokala och regionala skolmyndigheter. Riksrevisionsverket anser därför att flera alternativ bör övervägas innan
slutlig ställning tas till frågan om hur uppföljningen bör ske. Skolöverstyrelsen finner att behovet av en samrådsgrupp mellan arbetslivets företrädare och den arbetslivsinriktade lä-
rarutbildningen redan synes vara tillgodosett. Överstyrelsen vill dock framhålla att överstyrelsen snarast möjligt vill ta upp vidare
överläggningar med arbetslivet för att mer i detalj kartlägga behövliga
detaljrutiner i kontaktbehovet för olika frågor för att på grundval därav
föreslå åtgärder som på ett för alla parter smidigt sätt kan minska eller avveckla förekommande problem och svårigheter. Svenska kommun-
förbundet framhåller att frågan om att skapa effektiva former för ett
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 227
ömsesidigt utbyte mellan arbetslivets företrädare och den arbetslivsinriktade lärarutbildningen är av stort intresse ur primärkommunal
synpunkt. Styrelsen kan därför inte acceptera YB:s uppfattning att en-
bart statens personalutbildningsnämnd skall företräda hela den offentliga förvaltningen i dessa avseenden. LO, Handelsanställdas förbund
och Svenska metallindustriarbetareförbundet har ingenting att erinra beträffande YB:s förslag. TCO anser att ALU-rådet bör inrättas och vill samtidigt ifrågasätta om inte samma skäl föreligger att bilda motsvaran-
de råd för alla institutioner där undervisning av lärare inom yrkesinriktad utbildning sker. Få remissinstanser behandlar YB:s förslag till instruktörsut-
bildning. Bla. SIFU, LO, SAF och SHIO tillstyrker till stora delar
YB:s förslag. Skolöverstyrelsen framhåller bl. a. i sitt yttrande att det
vid sidan av den av YB föreslagna utbildningsvägen bör finnas en studieväg för instruktörer som leder till lärare i yrkesteknik.
Ett stort antal remissinstanser behandlar YB:s förslag till in byggd
undervisning jämte därtill hörande förslag om statsbidrag.
Statskontoret framhåller i fråga om utformning av och bidragsformer
för enskild yrkesutbildning att man ansluter sig till YB:s uppfattning
att sådana bidrag endast undantagsvis bör utgå för rent gymnasial utbildning. SIFU tillstyrker YB:s förslag om organisation av och medelstilldelning till inbyggd undervisning samt förslaget beträffande stats-
bidrag till lärlingsutbildning hos hantverksmästare. SAF är i stort posi-
tiv till vad YB föreslagit men föreslår några ändringar. Bl. a. anser man att en anknytning av inbyggd utbildning till lokala skolstyrelser i vissa
fall kan få mindre önskvärda konsekvenser, t. ex. när det gäller skolor
med riksrekrytering.
LO och SHIO tillstyrker YB:s förslag. Skolöverstyrelsen tillstyrker att elever i inbyggd undervisning och skolmässig utbildning i företags-
skola tillförsäkras samma måltidsservice och service i övrigt som elever
i annan skolmässig utbildning inom skolstyrelsens ansvarsområde. Likaså tillstyrker överstyrelsen förslaget om högre bidrag till högre yrkesteknisk utbildning och föreslår att frågan om normer för detta skall ytterligare övervägas med beaktande av de högst skiftande omständigheter som kan beräknas bli rådande för högre yrkesteknisk utbildning inom olika områden. För kurser av högskolkaraktär tillstyrker överstyrelsen likaså ett högre bidrag. Svenska kommunförbundet och riksrevisionsverket konstaterar att s.k. färdigutbildning och inskolning behandlas mycket knapphändigt av YB och att YB:s förslag därför bör bli föremål för ytterligare överväganden.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min an-
mälan av vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet m. m.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 228
Den 1 juli 1971 ersattes fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan av den organisatoriskt sammanhållna skolformen gymnasieskolan (prop. 1968: 140, SU 1968: 195, rskr 1968: 404). Skolöverstyrelsen fastställde den 15 december 1970, efter ett mycket omfattande utredningsarbete,
organisationen för denna skolform i de enskilda kommunerna under innevarande läsår. Utredningsarbetet bedrevs i nära samverkan med
bl. a. statistiska centralbyråns prognosinstitut och företrädare för de
olika branschorganisationerna. Den nya skolans huvudmän — kommuner och landstingskommuner — gavs möjlighet att redan under våren
1970 överblicka de organisatoriska konsekvenserna av gymnasieskolans
införande. Ett detaljerat organisationsförslag för gymnasieskolan i de enskilda kommunerna och landstingskommunerna remitterades till länsskolnämnder, berörda huvudmän, yrkesnämnder och branschorganisationer. Innan sfutlig ställning togs hade skolöverstyrelsen dessutom överläggningar med länsskolnämnderna och med företrädare för ett stort antal huvudmän och andra remissinstanser. Överstyrelsen sökte redan på detta stadium att samordna de synpunkter som framfördes av remissmyndigheterna med de allmänna riktlinjerna för de gymnasiala skolornas organisalion som lades fast genom besluten vid 1964 års riksdag (prop. 1964:171, SäU 1964: 1 höstsessionen, rskr 1964: 407) och vid 1968 års riksdag (prop. 1968: 140, SU 1968: 195, rskr 1968: 404).
I framställningar till Kungl. Maj:t anfördes under våren 1971 i vissa fall besvär över den organisation skolöverstyrelsen fastställt för gymna-
sieskolan under det första verksamhetsåret. I viss mån innebar dessa
besvär en begäran om avvikelse från de planeringsprinciper som lades fast genom beslut av 1964 och 1968 års riksdagar.
Genom beslut den 30 juni 1971 gav Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen i uppdrag att vid den fortsatta planeringen av gymnasieskolan pröva vissa särskilda planeringsfrågor. Den fortsatta planeringen borde alltjämt utgå från de huvudprinciper som låg i riksdagsbesluten år 1964 och 1968. Det borde emellertid vara möjligt att redan nu, när gymnasieskolans struktur var fastlagd, pröva frågan om den utökning av antalet orter med treåriga gymnasieskollinjer (s. k. g-orter) som enligt 1964 års beslut förutsatts kunna komma till stånd (prop. 1964: 171, s. 115). Vidare borde skolöverstyrelsen pröva frågan om inte gymnasieskolans linjer inom en och samma g-region kunde fördelas på två skilda orter. En viktig utgångspunkt skulle därvid vara att ett allsidigt val av studievägar skulle kunna erbjudas ungdomarna på båda orterna. Om cn sådan uppdelning kom till stånd fick den ej ske efter gränser som motsvarade de
gamla skolformsgränserna (prop. 1964: 171 s. 111 och prop. 1968: 140 s, 142). I uppdraget tili skolöverstyrelsen ingick slutligen att göra en mer samlad bedömning av i vilka former de särskilda anordningarna i glesbygd i fortsättningen borde organiseras. Därvid kunde även komma
ifråga atl gå över till gängse utbildningsformer. I beslutet uttalades
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 229
att Överstyrelsen skulle bedriva utredningsarbetet med största skyndsamhet. Strävan skulle vara att få fram ett sådant utredningsmaterial att Kungl. Maj:t skulle kunna besluta om eventuella ändringar i orga-
nisationen av gymnasieskolan redan fr. o. m. den 1 juli 1972.
Det bör för riksdagen vidare anmälas att Kungl. Maj:t vidtagit en rad åtgärder för att möta de olika personalmässiga omstiällningsproblem som införandet av gymnasieskolan fört med sig. Genom beslut den 4 de-
cember 1970 och den 14 januari 1971 meddelades provisoriska bestäm-
melser om lärare m. m. med anledning av gymnasieskolans införande
resp. provisoriska bestämmelser om gymnasieskolan. Genom beslut den
19 mars 1971 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser om lärare vid skola som byter huvudman med anledning av gymnasieskolans genomförande m. m. Dessa provisoriska bestämmelser har sedermera inarbetats i skolstadgan (1971: 235). Den 27 maj 1971 meddelade Kungl. Maj:t slutligen bestämmelser om övergångsanordningar rörande vissa lärare vid yrkesskolan med anledning av gymnasieskolans genomförande.
Det frivilliga skolväsendet har under senare år genomgått en betydande kvantitativ utveckling. På sikt torde alla ungdomar få möjlighet att
fortsätta sin utbildning efter grundskolan. Inför läsåret 1972/73 räknar
skolöverstyrelsen med en ytterligare ökning av antalet intagningsplatser.
Överstyrelsen har därvid räknat med ett något ökat intag på de tre- och
fyraåriga linjerna i gymnasieskolan samt på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna. Ökningen bör främst falla på de ekonomiska och tekniska linjerna. Beträffande övriga tvååriga linjer har överstyrelsen räknat med en mindre ökning av antalet clevplatser på de elteletekniska, processtekniska och verkstadstekniska linjerna. Intagningskapaciteten på vårdlinjen planerar överstyrelsen öka med ca 1 000 clevplatser samtidigt som en motsvarande minskning får ske inom vissa specialkurser inom vårdområdet. Försöksverksamheten med tvåårig musiklinje föreslås slutligen öka med en klass.
Skolöverstyrelsens förslag till dimensionering av gymnasieskolans linjer finner jag i stort sett väl avvägt. Jag räknar således med en ökning av antalet intagningsplatser på de el-teletekniska, processtekniska och verkstadstekniska linjerna. Jag räknar emellertid sammantaget med ett oförändrat antal intagningsplatser till de tre- och fyraåriga linjerna i gym-
nasieskolan, till de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna
samt till den tvååriga musiklinjen. Överstyrelsens förslag att de ckonomiska och tekniska linjerna ges ett ökat antal intagningsplatser bör genomföras, men detta bör ske inom ramen för det nu angivna antalet intagningsplatser till de tre- och fyraåriga linjerna samt 1ill de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna. Inom samma ram bör även antalet intagningsplatser till den treåriga naturvetenskapliga linjen ökas.
pd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 230
Beträffande antalet intagningsplatser till övriga linjer i gymnasieskolan
beräknar jag ett något lägre antal intagningsplatser än överstyrelsen.
Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag att antalet elev-
platser ökas väsentligt på sådana specialkurser som ingår i försöksverk-
samheten med kombination av gymnasieskol- och universitetsutbildning, den s.k. kombinationsutbildningen. Inför nästa budgetår räknar jag
därför med att sammanlagt 250 klasser av den ekonomiska specialkursen om tre terminer skall få anordnas. Detta innebär en ökning med 35
klasser i förhållande till innevarande år. Jag räknar vidare med tolv terminskurser av fackutbildningen av programmerare och systemmän. Jag anser att det även i fortsättningen bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dimensioneringen av ifrågavarande utbildningar.
Jag anser i likhet med skolöverstyrelsen att antalet specialkurser inom
det konsumtionstekniska området successivt bör minskas. Konsumtions-
teknisk utbildning meddelas också vid skolor för lanthushållsutbildning. Under nästa budgetår räknar jag med en intagningskapacitet inom hela den konsumtionstekniska sektorn (inklusive den tvååriga konsumtionslinjen och lanthushållsskolorna) motsvarande ca 10500 elevårsplatser. Det ankommer på skolöverstyrelsen att fördela dessa platser. Sådana ututbildningar bör prioriteras som förbereder för direkt utträde i arbets-
livet. En annan viktig utgångspunkt vid fördelningen är clevintresset.
Med undantag av vad jag nu sagt bör eleverna budgetåret 1972/73
fördelas på de olika studievägarna i gymnasieskolan i överensstämmelse
med skolöverstyrelsens förslag till dimensionering. Överstyrelsen bör emellertid om det visar sig nödvändigt kunna göra viss omfördelning av elevplatser mellan studievägar. I den mån starka skäl — t. ex. arbetsmarknadsskäl — talar för en ökning av antalet elevplatser bör frågan, liksom hittills, underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Totalt beräknar jag under förevarande anslag medel för ca 99 000
elevplatser i årskurs 1 i den direkt grundskolanknutna delen av gymnasieskolan och för ca 27 000 intagningsplatser (helårsplatser) på sådana specialkurser som är kortare än ett år eller vilka fordrar tidigare gymna-
sial utbildning eller viss ålder. I enlighet med vad jag anfört i det före-
gående ingår i denna utbildningskapacitet även utbildning vid skolor för lanthushållsutbildning. Däremot har inte inräknats utbildning inom området för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Medel för utbild-
ning inom de tre nämnda områdena — liksom beträffande skolor för lanthushållsutbildning — har även för nästa budgetår beräknats under
särskilda anslag.
I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag medel för ytterligare en speciallärare för den enskilda talträningen vid den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro. För arvode m. m. till annan personal än studierektor och lärare beräknar jag ytterligare
Ddåd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 231
96 700 kr. Ökningen innefattar medel till en tjänst som yrkesvägledare,
en tjänst som teckenspråktolk, en tjänst som kurator och en tjänst som
kontorist. Beträffande medel till hörselteknisk personal hänvisar jag till vad jag anfört under anslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader.
För omkostnader beräknar jag 2 121 700 kr. I fråga om försöksverk-
samheten med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens bemyndigande att meddela de avvikelser från bestämmelserna om statsbidrag m. m.
som kan behövas.
Jag är f. n. inte beredd att biträda skolöverstyrelsens förslag till vidgad försöksverksamhet med ungdoms- och fritidsledarutbildning.
I juli 1971 fick U 68 i uppdrag att vid utformningen av det eftergymnasiala utbildningssystemet närmare överväga behovet av sådan utbild-
ning som YB föreslagit under benämningen yrkesteknisk högskolutbild-
ning. En praktisk försöksverksamhet skulle föregå det slutliga ställningstagandet. Frågan utreds f. n. inom U 68.
I september 1970 överlämnade YB betänkandet Viss medicinsk och farmaceutisk yrkesutbildning. Betänkandet innefattade förslag till helt nya utbildningar för receptarier, laboratorieassistenter och apotekstekniker. Som jag i det föregående redovisat har betänkandet remissbehand-
Jats och därvid blivit föremål för en ganska enhällig kritik. Bl. a. mot den bakgrunden finner jag att någon väsentlig ändring t.v. inte bör
göras av nuvarande utbildning av receptarier och laboratorieassistenter. Frågan om en omfattande revidering av desa läroplaner bör tas upp först sedan resultatet av U 68:s arbete föreligger. Utbildningen av aptotekstekniker bör t. v. bedrivas i form av specialkurs i gymnasieskolan. Det ankommer på skolöverstyrelsen att vid behov ta upp frågan om cn revidering av Järoplanen för denna utbildning.
När YB den 1 oktober 1970 avlämnade sitt åttonde och sista betän-
kande Yrkesutbildning och arbetsliv: samverkan och ansvarsfördelning (SOU 1970: 58), innebar detta slutet på ett utredningsarbete som pågått sedan 1963. De tidigare betänkandena har innehållit förslag som
bl. a. lett fram till att vi i dag på det gymnasiala stadiet har en vad inne-
hållet beträffar til stora delar ny yrkesutbildning.
Beredningen har i betänkandet föreslagit inrättande av arbetsmark-
nadens lokala och regionala yrkesråd samt av ett centralt yrkesråd. Som framgått av remissammanställningen har åsikterna gått starkt isär kring dessa förslag. Jag delar uppfattningen att de nuvarande lokala yrkesrådens ställning bör förstärkas. Jag syftar därvid både på yrkesråd som biträder kommuns skolstyrelse och på yrkesråd som biträder landstings kommuns utbildningsnämnd. Förstärkningar kräver enligt min me-
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 232
ning bl. a. ökade utbildnings- och informationsinsatser. Vad gäller utbildningsinsatser vill jag erinar om möjligheterna att via anslaget Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet bedriva kursverksamhet för t.ex. yrkesombuden. När det gäller informationsinsatser räknar jag med att både utbildningsmyndigheter och arbetsmarknadens parter aktivt medverkar i detta arbete. Särskilt kurs- och informations-
material bör t. ex. kunna utarbetas. Det bör också vara lämpligt att an-
visningar utarbetas för den del av ämnena beklädnadsteknik, livsmedelsteknik, verkstadsteknik m. m. som avser undervisning om yrkeslivets
föränderlighet, analys av arbetsplatsens sociala miljö etc. De särskilda
medel som här föreslagna åtgärder fordrar bör belasta anslaget Lärares
fortbildning m. m. Jag är däremot bl. a. med hänsyn till pågående utred-
ning om länsskolnämndernas organisation, inte beredd att föreslå några ytterligare centrala eller regionala organ. De aktuella uppgifterna bör utgöra en del av existerande organs arbetsområden.
Jag är f.n. inte beredd att biträda YB:s förslag om utökning av antalet gymnasieinspektörer och om inrättande av tjänster som branschkonsulenter. Gymnasieinspektörsorganisationen bör dock fr. o. m. bud-
getåret 1972/73 utvidgas till hela gymnasieskolan, Jag avser att i annat sammanhang föreslå att tjänstebenämningen ändras till gymnasieskolinspektör.
YB för också fram förslag rörande grundkurser för och fortbildning av instruktörer. Få remissinstanser har dock kommenterat förslagen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att grundkurser för instruktörer sedan länge bedrivits via anslaget Yrkespedagogiska instituten. Denna verksamhet bör t. v. bedrivas vid lärarhögskolorna i nuvarande former och med oförändrad omfattning. Vidare delar jag YB:s uppfattning att det är viktigt att instruktörerna erhåller en ordentlig fortbildning. Verksamheten härför bör bedrivas inom ramen för tillgängliga medel under anslaget Lärares fortbildning m. m.
Jag vill dessutom erinra om att min företrädare tidigare uttalat (se prop. 1968: 140 s. 155) att YB:s kommande betänkande angående sam-
verkan mellan näringsliv och skola borde kunna bidra till att större klarhet skapas vad gäller ändring av grunderna för statsbidrag till inbyggda
skolor, företagsskolor och Järlingsutbildning. YB har nu fört fram betydande krav på ökade statsbidrag till inbyggd undervisning och skolmäsig utbildning i företagsskola. Jag är f. n. inte beredd att förorda sådana förändringar av statsbidragsbestämmelserna. Jag ansluter mig såle-
des til Svenska kommunförbundets uppfattning att dessa frågor bör bli
föremål för ytterligare överväganden.
Jag räknar med att försöksverksamheten med yrkesinriktande grund-
kurser för invandrarelever och med en modifierad tim- och kursplan
för invandrarelever på tvåårig social linje i gymnasieskolan skall fort-
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 233
sätta nästa läsår. Skolöverstyrelsen äger inrätta erforderligt antal kurser av den yrkesinriktade grundkursen för invandrare och inom den ram för gymnasieskolan jag angett i det föregående. Jag förutsätter att under-
visningen alltjämt anordnas med klasser om högst 16 elever. Beträffande försöksverksamheten med modifierade tim- och kursplan för invand-
rarelever på tvåårig social linje i gymnasieskolan bör Kungl. Maj:t även fortsättningsvis besluta om inrättandet av nya klasser. Jag är f.n. inte beredd att biträda skolöverstyrelsens förslag till stödundervisning för invandrarelever. Skolöverstyrelsen har föreslagit att invandrarelever skall få möjlighet att utbyta främmande språk i gymnasieskolan mot sitt eget modersmål.
Med vissa modifieringar kan jag biträda skolöverstyrelsens förslag. Det
ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser. Jag har därmed också tagit ställning till framställningen från Riksförbundet Finska föreningen i Sverige. Jag beräknar för nästa budgetår de sammanlagda kostnaderna för lärarlönebidraget till ca 1045 milj. kr. (1). Jag har därvid inte räknat med medel för provisorisk förstärkning av skolledningen vid vissa gym-
nasieskolor liksom inte heller med medel för förstärkning av skolled-
ningen i kommuner med invandrarelever (1 a). Med hänvisning till vad jag senare kommer att anföra under anslaget Bidrag till driften av riksinternatskolor beräknar jag t. v. inte några medel för föreståndare, biträdande föreståndare och fritidsledare vid elevhem av rikskaraktär (1 b). För utbildning av sjuksköterskor har jag beräknat medel för 1 030 terminskurser i grundutbildningen och 215 terminskurser i vidareutbildningen. De enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast den 30 juni 1971) fastställda statsbidragen till ifrågavarande utbildningar har därvid för nästa budgetår beräknats till 24 800 kr. för varje klass och termin i grundutbildningen och till 28 100 kr. för varje klass och termin i vidareutbildningen (1 c). Fill bidrag till kostnader för pedagogisk stödpersonal beräknar jag 14 milj. kr. (2). Posten ATP-avgifter beräknar jag till ca 71,5 milj. kr. (4) och posten Arbetsgivaravgift till 18,1 milj. kr. (5). För lönekostnadspålägg bör 113,8 milj. kr. tas upp (6). Medelsbehovet till tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever
beräknar jag till 500 000 kr. (7).
Jag återkommer i det följande till medelsbehovet för utbildningen på jordbruks- och skogsbrukslinjerna inom gymnasieskolan m. m. Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t få besluta om statsbidrag ur förevarande anslag till Eastmaninstitutet. Mot skolöverstyrelsens förslag i övrigt har jag ingen erinran.
Det totala medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag för
nästa budgetår till 1 269 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
DPd 8+ Riksdagen 1972. 1 saml. NriI. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 234
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till East-
maninstitutet,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser
om statsbidrag m. m. till den gymnasiala utbildningen för svårt
rörelsehindrade och andra svårt handikappade,
3) till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 269 000 000 kr.
D 15. Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning
1970/71 Utgiftt 17 568 316 1971/72 Anslag 23 723 000 1972/73 Förslag 31 499 000 1 Anslaget Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. under nionde huvudtiteln.
Från anslaget utgår bidrag till driften av gymnasieskolor, lantbruks-
skolor och lanthushållsskolor. Vid lantbruksskolorna anordnas förbere-
dande, grundläggande och specialiserad yrkesutbildning, ladugårdsförmansutbildning, arbets- och driftsledarutbildning samt vid vissa lantbruksskolor grundläggande yrkesutbildning på trädgårdsområdet. Vid lanthushållsskolorna anordnas grundläggande och specialiserad yrkes-
utbildning inom konsumtionsområdet.
I fråga om gymnasieskolan utgår bidrag från anslaget till dels den tvååriga jordbrukslinjen, dels specialkurser som avser utbildning för jordbruk eller trädgårdsnäring, dels sådana specialkurser vid landstingskommunala gymnasieskolor som avser utbildning inom konsumtionsområdet, Sistnämnda specialkurser har den 1 juli 1971 ersatt utbildningen vid landstingskommunal lanthushållsskola. När jag i fortsätt-
ningen talar om lanthushållsutbildning avser jag även dessa special-
kurser.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1963: 493) om statsbidrag till lantbruks- och lanthushållsskolor (ändrad senast 1971: 154). Bestämmelserna innebär att statsbidrag utgår till kostnader för avlöningsförmåner för rektor och lärare (avlöningsbidrag), avgifter enligt lagen om allmän försäkring och förordningen om allmän arbetsgivaravgift för samma befattningshavare (avgiftsbidrag), kostnader för elevernas hälsovård (hälsovårdsbidrag) samt skolans övriga driftkostnader
(allmänt driftbidrag).
Vid början av läsåret 1971/72 fanns det 40 skolor för lantbruksutbild-
ning, 37 skolor för lanthushållsutbildning och två lanthushållsavdelningar. Elevantalet vid skolorna är sammanlagt ca 6 000 och elevplatserna
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 235
uppgår till sammanlagt ca 4 000. Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST) lämnade i skrivelse den 28 juni 1971 förslag om framtida behov och lokalisering av skolor för jordbruks- och trädgårdsutbildning. Enligt detta förslag borde antalet skolor reduceras till 34 enheter. Vid fyra av dessa skolor bedrivs f.n. grundläggande trädgårdsutbildning. OJST:s förslag innebär att ytterligare sex skolor skall ges möjlighet att meddela sådan utbildning. Samtidigt föreslås att den grundläggande trädgårdsutbildningen vid de båda statliga skolorna i Alnarp och Norr-
köping skall upphöra. OJST förutsätter att kapaciteten vid dessa skolor helt skall utnyttjas för påbyggnadsutbildning på trädgårdsområdet.
Efter remiss har yttranden avgetts av styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen för trädgårdsskolan i Norrköping samt Svenska landstingsförbundet.
Styrelsen för lantbrukshögskolan framhåller i sitt yttrande att utredningens bedömning, att intagningskapaciteten speciellt på grundutbildningsstadiet inom trädgårdsutbildningen är för låg, synes vara riktig. Antalet skolor med gymnasial utbildning bör emellertid enligt styrelsen kunna begriinsas mera än vad som anges av OJST, så att skolorna blir av en sådan storlek, att de kan ges personella och materiella resurser av samma klass, som krävs för liknande utbildning på andra områden. Riskerna blir annars stora att undervisningen i de olika specialimnena
icke kommer att fylla rimliga krav på yrkesinriktning. Även Svenska
landstingsförbundet biträder OJST:s uppfattning att en utökning av antalet utbildningsplatser bör komma till stånd. Styrelsen för trädgårdsskolan anser att man saknar möjlighet att bedöma, om beräkningen av
behovet av utbildningskapacitet är realistisk.
Uppfattningarna går isär när det gäller att bedöma OJST:s förslag om att den grundläggande trädgärdsutbildningen vid de statliga skolorna skall upphöra. Styrelsen för trädgårdsskolan framhåller att förmanskursens elever bl. a. har att i tur och ordning under övningsdagar planera och leda arbetet där grundkursens elever utgör arbetsstyrkan. En sådan möjlighet till realistiska övningar skulle försvinna om grundutbildningen slopades vid skolan, varför styrelsen avstyrker OJST:s förslag. Styrelsen för lantbrukshögskolan betonar i sitt yttrande att vissa fördelar finns vid en samförläggning av grundkurser och påbyggnadskurser. Svenska landstingsförbundet ansluter sig däremot till OJST:s förslag att de statliga skolorna fortsättningsvis enbart skall utnyttjas för påbyggnadsutbildning på trädgårdsområdet.
Vidare har OJST i skrivelse den 29 juni 1971 lämnat förslag angående lanthushållsskolorna. Av skrivelsen framgår att OJST anser att ändringar i utbildningsorganisationen vid lanthushållsskolorna under de närmaste åren bör begränsas till vad som kan komma att aktualiseras av berörda
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 236
huvudmän för utbildningen bl. a. med hänsyn till elevtillströmningen till skolorna.
OJST anser att mera definitiva förslag beträffande ändringar i lant-
hushållsskolornas antal och lokalisering inte bör utarbetas, innan erfarenheter om bl. a. konsumtionsutbildningen i gymnasieskolan föreligger. Enär OJST upphör med sin verksamhet med utgången av budgetåret 1970/71, föreslår OJST att skolöverstyrelsen får i uppdrag att vid' styrelsens planering av utbildningens organisation beakta vad som anförs
i till skrivelsen bifogad promemoria och lantbruksstyrelsens yttrande.
Skolöverstyrelsen
Omfattningen av jordbruksutbildningen beräknas under budgetåret 1972/73 öka med ca 66 000 elevdagar i förhållande till den organisation som föreslogs i anslagsframställningen för budgetåret 1971/72. Ökningen av antalet elevdagar och lärartjänster betingas av att årskurs 2 av jordbrukslinjen tillkommer. En viss utökning av organisationen för trädgårdsutbildning föreslås samt en successiv övergång till tvåårig grundläggande utbildning med samma uppläggning som linje i gymnasieskolan. Antalet elevdagar beräknas öka med 13 600 under budgetåret 1972/73. För lanthushållsutbildningen planeras under samma budgetår en oförändrad verksamhet. Antalet elevdagar uppgår till 346 200. Totalt be-
räknas för ifrågavarande utbildningar läraråtgången motsvara 524 års-
lärare.
1. Avlöningsbidraget, som uppgår till 25 491 500 kr., har beräknats
med utgångspunkt i nyssnämnda lärarbehov.
2. Det allmänna driftbidraget beräknas uppgå till 2 078 000 kr.
3. För avgiftsbidrag och lönekostnadspålägg har beräknats 5 397 400
kr. ee .
Departementschefen |
OJST:s förslag om framtida behov och lokalisering av skolor för jordbruks- och trädgårdsutbildning innebärande bl. a. en reducering av antalet skolor bereds f. n. inom utbildningsdepartementet liksom kommit-
téns förslag rörande lanthushållsutbildningen.
Innan jag redovisar mina ställningstaganden till övriga förslag som lagts fram vill jag erinra om några viktiga beslut som under år 1971
tillkommit för att reglera den verksamhet som behandlas under detta
anslag.
Genom beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 1 bil. 10, UbU 1971:1, rskr 1971: 58) har skolöverstyrelsens tillsynsområde fr. o. m. den 1 juli 1971 utvidgats till att gälla även utbildning för lantbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring. Den 5 februari 1971 fastställde Kungl. Maj:t riktlinjer
för organisation av utbildningen vid skolor för jordbruks-, skogsbruks-
och trädgårdsnäringsutbildning under budgetåret 1971/72, Efter förslag
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 237
från OJST utfärdade Kungl. Maj:t den 18 juni 1971 vissa övergångsbestämmelser om skolledare och lärare vid skolor inom jordbrukets och skogsbrukets område m. m. med anledning av gymnasieskolans genom-
förande.
Skolöverstyrelsen har beräknat att utbildningsvolymen för jordbruksutbildningen under budgetåret 1972/73 skall öka med ca 66 000 elev-
dagar i förhållande till den organisation som föreslogs i anslagsframställ-
ningen för budgetåret 1971/72. Överstyrelsen har vidare beräknat att antalet elevdagar inom trädgårdsutbildningen skall uppgå till ca 38 000 under nästa budgetår. Vad gäller lanthushållsutbildningen föreslås en oförändrad verksamhet. Jag beräknar att den totala utbildningsvolymen för jordbruksutbildningen under nästa budgetår skall öka med ca 29 000 elevdagar. Jag förutsätter härvid att antalet intagningsklasser på jordbrukslinjen i gymnasieskolans årskurs 1 skall vara 24, Jag har inte något att invända mot överstyrelsens förslag om utökning av organisationen
av trädgårdsutbildning. I fråga om lanthushållsutbildningen hänvisar jag
till vad jag anfört om konsumtionsutbildningen i gymnasieskolan under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Statsbidraget till avlöningar bör till följd av mina ställningstaganden
beräknas till 24250 000 kr. (1) och det allmänna driftbidraget till
1982 000 kr. (2). Till avgiftsbidrag och lönekostnadspålägg beräknar jag 5 257 000 kr. (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 31 499 000 kr.
D 16. Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning
1971/72 Anslag! 8 594 000 1972/73 Förslag 19 196 000 + Under budgetåret 1970/71 utgick medel ur anslagen Bidrag till skogsvårdstvrelserna och Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. under nionde huvudtiteln.
Från anslaget utgår bidrag till driften av skogsbruksutbildning vid dels gymnasieskola, dels de av skogsvårdsstyrelserna bedrivna skogs-
bruksskolorna samt bidrag till företagsskolor. Utbildningen omfattar
grundläggande utbildning på det gymnasiala stadiet samt vidareutbild-
ning och fortbildning.
Anslagsberäkningarna grundar sig på de enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 23 april 1971 meddelade provisoriska bestämmelserna om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72. Enligt
beslutet utgår statsbidrag dels till lönekostnaderna för skolledare, biträ-
dande skolledare och lärare vid skolan, dels till allmän arbetsgivaravgift
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 238
och avgifter till sjukförsäkring enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och dels som ett allmänt driftbidrag.
Kungl. Maj:t meddelar särskilda bestämmelser om statsbidrag till av-
gift till försäkring för tilläggspension.
Skolöverstyrelsen
Vid början av innevarande läsår fanns det 31 skolor för skogsbrukets yrkesutbildning. Elevplatserna vid skolorna uppgick till ca 1200. Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST) lämnade i skrivelse den 17 mars 1971 förslag om det framtida behovet och den framtida lokaliseringen av skolor för skogsbruksutbildning. Enligt detta förslag
borde antalet skolor reduceras till 23 enheter.
Den 23 april 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt överstyrelsen att efter samråd med landstingskommunerna och med utgångspunkt i nämnda förslag planera lokaliseringen av skogsbruksutbildningen i gymnasieskolan.
Utbildningsvolymen beräknas under budgetåret 1972/73 öka med drygt 78 000 elevdagar. Ökningen hänför sig till ytterligare övergång till gymnasieskola samt införande av årskurs 2 i denna. 1971 ärs riksdag (prop. 1971: 1 bil. 10, UbU 1971: 1, rskr 1971: 58) fastslog, att skogsbruksutbildningen, i den mån landsting inte övertar huvudmannaskapet, t. v. skall bedrivas i stort sett i oförändrade former vad avser innehåll, kapacitet, statsbidrag och huvudmin. Under innevarande budgetår har elva landstingskommuner samt Gotlands kommun övertagit huvudmannaskapet för skogsbruksutbildningen. Tidigast under nästa budgetår kommer övriga tolv landstingskommuner att vara huvudmän för den skogliga utbildningen. Denna successiva övergång beträffande huvudmannaskapet gör att antalet elevdagar i gymnasieskolans årskurs 1 beräknas öka med ca 50 000 under budgetåret 1972/73 samtidigt som årskurs 2 införs. Läraråtgången beräknas motsvara totalt 213 äårslärare.
1. Avlöningsbidraget, som föreslås uppgå till ca 10 156 000 kr., har beräknats med utgångspunkt i nyssnämnda lärarbehov. Beräkningen av lönesumman har schablonmässigt grundats på dels antaganden om genomsnittlig klasstorlek, dels samma grunder beträffande effektiv undervisningstid för skilda lärargrupper som i anslagsframställningen för inne-
varande budgetår.
2. Det allmänna driftbidraget beräknas uppgå till ca 7046 000 kr.
Vid beräkningen har överstyrelsen utgått från Kungl. Maj:ts beslut den
23 april 1971 angående provisoriska bestämmelser om statsbidrag till
skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971 /72. 3. För avgiftsbidrag och lönekostnadspålägg har beräknats ca
2 034 000 kr.
4. Stora delar av övningsundervisningen måste för samtliga skolor
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 239
förläggas till skogsområden, som ligger 5—30 km från resp. skola. För allmänna ämnen måste skolor med skogsbruksutbildning regelmässigt utnyttja timlärare då underlag saknas för inrättande av tjänster. På grund av skolornas läge i förhållande till tätorter torde det bli nödvändigt att anlita lärare som är stationerade så långt från skolorna att reseersättning utgår (+414 600 kr.).
5. Skolöverstyrelsen anser att skogsföretagen även i fortsättningen
bör kunna erhålla bidrag till skoglig utbildning men anser att medel för
detta ändamål fr. o. m. budgetåret 1972/73 bör utgå från anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning (—50 000 kr.).
Lärarutbildningen för skogsbruksutbildningen
Genom skrivelse den 20 mars 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen att utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande lärarutbildningen för skogsbrukets yrkesskolor. Enligt skrivelsen borde arbetet bedrivas i samråd med OJST.
Som en konsekvens av den samordning som i regel sker av yrkesutbildningarna för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring beslöt överstyrelsen att förslag till utbildning av lärare även för jordbruk och trädgårdsnäring skulle utarbetas i samband med att förslag utformades till utbildning av lärare för skogsbrukets yrkesundervisning.
Skolöverstyrelsen överlämnade den 15 februari 1971 en skrivelse rörande utbildning av lärare för skogsbrukets yrkesundervisning samt ett därtill hörande expertförslag av den 6 oktober 1970. Av handlingarna framgår att överstyrelsen f. n. utarbetar förslag med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 9 maj 1969 till överstyrelsen att bl. a. inkomma med förslag beträffande lärare i yrkesteknik och att verkställa översyn av mål och innehåll i den lärarutbildning som ges vid de yrkespedagogiska instituten samt att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande målet för denna utbildning. Överstyrelsen avser att i detta utredningsarbete också behandla lärarutbildningen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Det till skrivelsen bifogade expertförslaget ingår därvid i utredningsmaterialet.
Med anledning av ovannämnda Kungl. Maj:ts uppdrag har överstyrelsen i skrivelse den 6 oktober 1971 lämnat förslag angående utbildning
av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan. Av skrivelsen framgår att Överstyrelsen avser att senare återkomma med förslag till
samordning av utbildningen av lärare för området jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring med utbildningen av övriga lärare i yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan.
Departementschefen
Jag vill inledningsvis redogöra för de viktigare beslut som under år 1971 tillkommit för att reglera verksamheten på detta område.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 240
Genom beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 1 bil. 10, UbU 1971: 1, rskr 1971: 58) har skolöverstyrelsens tillsynsområde den 1 juli 1971 ut-
vidgats till att gälla även utbildning för lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Den 5 februari 1971 fastställde Kungl. Maj:t riktlinjer för
organisationen av utbildningen vid skolor för jordbruks-, skogsbruks-
och trädgårdsutbildning under budgetåret 1971 /72.
Vid tidpunkten för överlämnandet av prop. 1971: 1 till riksdagen på-
gick överläggningar mellan företrädare för å ena sidan finans-, utbild-
nings- och jordbruksdepartementen och å andra sidan Svenska landstingsförbundet angående statsbidraget till skogsbruksutbildningen (jfr prop. 1971: 1 bil. 10, s. 198). Överläggningarna ledde till att staten och landstingsförbundet den 26 mars 1971 träffade en överenskommelse om
statsbidragsvillkoren för skogsbruksutbildningen under budgetåret
1971/72. Härefter utfärdade Kungl. Maj:t den 23 april 1971 provisoriska bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971 /72. Enligt min mening bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens
bemyndigande att efter överläggningar med Jandstingsförbundet i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande bestämmelser meddela stats-
bidragsbestämmelser för budgetåret 1972/73. Frågan om mer betydande förändringar av statsbidragssystemet bör tas upp i samband med stats-
bidragsfrågorna för skolväsendet i dess helhet.
Efter förslag från OJST utfärdade Kungl. Maj:t den 18 juni 1971 vissa övergångsbestämmelser om skolledare och lärare vid skolor inom
jordbrukets och skogsbrukets område m. m. med anledning av gymnasie-
skolans genomförande.
Skolöverstyrelsen har beräknat att den totala utbildningsvolymen för
skogsbruksutbildningen under budgetåret 1972/73 skall öka med drygt 78 000 elevdagar. Överstyrelsen har vidare beräknat att antalet elevdagar på skogsbrukslinjen i gymnasieskolans årskurs 1 skall uppgå till totalt 100 000 under nästa budgetår. Jag beräknar att den totala utbildningsvolymen för skogsbrukets yrkesutbildning under nästa budgetår skall
öka med ca 70 000 elevdagar och att antalet elevdagar på skogsbruks-
linjen i gymnasieskolans årskurs 1 skall uppgå till ca 92 000.
Jag förutsätter härvid att antalet intagningsklasser på skogsbrukslinjen i gymnasieskolans årskurs 1 skall vara 23.
Statsbidraget till avlöningar bör till följd av mina ställningstaganden
beräknas till 9 922 500 kr. och det allmänna driftbidraget till 6 856 000
kr. (1 och 2). Till avgiftsbidrag och lönekostnadspålägg beräknar jag
2 007 500 kr. (3). Jag beräknar 410 000 kr. till reseersättning till lärare som är stationerade på längre avstånd från skolorna (4). Överstyrelsens förslag rörande bidrag till skoglig utbildning inom företagen behandlar
jag under anslaget Bidrag till enskild yrkesutbildning (5).
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 241
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad jag förordat i det föregående, 2) till Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 19 196 000 kr.
D 17. Statliga realskolor
1970/71 Utgift 19 093 822
1971/72 Anslag 5 950 000
1972 /73 Förslag 1390 000
Antal Antal
| klasser | elever | ||
| 1970/71 | 163 | 4 480 | |
| 1971/72 | 53 | 1520 | |
| 1972/73 | 7 | 234 1971/72 | Beräknad ändring 1972/73 Skolöver- Departements- styrelsen chefen |
Personal
| Skolledare och lärare | 98 | — 83 | — 83 |
| Övrig personal | 38 136 | — 28 —111 | — 28 —111 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 5 646 500 —4 181 000 —4 281 000
| Sjukvård | 6 000 — 5 000 — 5 000 |
| Rescersättningar | 8000 — 7 000 — 7 000 |
| Lokalkostnader | 266 000 — 216 000 — 216 000 |
| Bibliotek och materiel | 58 000 — 49 000 — 49 000 |
| Understöd och premier | 3 000 - 2 500 — 2500 |
5 987 500 —4 460 500 —4 560 500 Uppbördsmedel Avkastning av donationer från kronan m. m. 37 500 of. of. Nettoutgift — 5 950 000 —4 460 500 —4 560 500 Avrundat —4 460 000 —4 560 000
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 1 670 500 kr.
2. Överstyrelsen räknar endast med automatiska kostnadsförändringar till följd av minskad organisation vid realskolorna.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 242
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl
Maj:t föreslår riksdagen
att till Statliga realskolor för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 390 000 kr.
D 18. Bidrag till driften av högre kommunala skolor
| 1970/71 Utgift | 7069 393 |
| 1971/72 Anslag | 3 000 000 |
| 1972/73 Förslag | 600 000 |
Kommunen får statsbidrag till sina kostnader för driften av högre
kommunala skolor enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet (omtryckt senast 1971: 348). Statsbidraget beräknas på grundval av ett bidragsunderlag som i huvudsak utgörs av årslönebeloppen för i föreskriven ordning inrättade rektorsoch lärartjänster. På det sålunda beräknade bidragsunderlaget utgår statsbidrag med 78 24. Dessutom utgår statsbidrag med 100 7, av kostnaderna för ATP-avgifter. Statsbidrag utgår även för arbetsgivaravgift.
Antalet skolor, som nu utgör 12, kommer nästa budgetår att minska till 3. Antalet klasser går ned från 26 till 4. Med utgången av läsåret 1972/73 kommer samtliga högre kommunala skolor att ha avvecklats.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Dcepartements-
styrelsen chefen Personal Lärare 44 —36 —36 Auslag Lönekostnader 3 000 000 —2 400 000 —2 400 000
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 22 000 kr. 2. Överstyrelsen räknar i övrigt endast med automatiska kostnads-
förändringar till följd av minskad organisation vid de högre kommunala
skolorna.
Departementschefen
I enlighet med vad jag tidigare anfört under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m, bör Kungl. Maj:t äga meddela särskilda bestämmelser om statsbidraget för redovisningsåret 1970/71 till högre kommunala skolor på grund av arbetskonflikten inom undervisningsområdet under våren 1971.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 243
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maij:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av högre kommunala skolor för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
D 19. Bidrag till driften av riksinternatskolor
1971/72 Anslag 10 759 000 1972/73 Förslag 11 399 000
Från anslaget betalas utgifter för bidrag till driften av Grännaskolan,
Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Sigtunaskolan och Viggby-
holmsskolan. För skolorna i fråga gäller privatskolstadgan (1967: 270,
omtryckt 1971: 259). Statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1970: 333) om riksinternatskolor (ändrad 1971: 345). Till skolverksamheten vid riksinternatskola utgår statsbidrag enligt samma grunder som till kommunal gymnasieskola. Detta gäller även den del som avser grundskolan. Därutöver utgår statsbidrag till föreståndare och fritidsledare samt för skolhälsovård och för lönekostnadspålägg. För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider
med belopp som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal sam-
verkan på skolväsendets område.
Skolöverstyrelsen
Löne- och prisomräkning 684 000 kr. För bidrag till driften av riksinternatskolor beräknar skolöverstyrelsen
ett medelsbehov av 11 410 000 kr., varav 10000 kr. för beredande av
friplatser åt stipendiater vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk.
Med utgångspunkt i skolornas organisation innevarande budgetår uppskattar överstyrelsen omfattningen av de fyra riksinternatskolorna budgetåret 1972/73 till oförändrat 52 klasser, varav 2 på mellanstadiet och 10 på högstadiet av grundskolan, 38 på de treåriga och 2 på de tvååriga linjerna av gymnasieskolan.
Kungl. Maj:t har den 5 februari 1971 uppdragit åt organisationskommittén för riksinternatskolor att överväga vilka skolformer som bör fin-
nas vid riksinternatskolorna fr. o. m. den 1 juli 1972. I avvaktan på kommitténs förslag beräknar överstyrelsen nu ingen annan förändring av skolornas organisation än att en tvåårig gymnasieskollinje beräknas bli införd vid Sigtunaskolan fr. o. m. läsåret 1972/73. Denna linje beräknas
emellertid kunna rymmas inom ramen för befintligt antal klasser vid
skolan.
Rikselevhem
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr 1968: 303) bör inackorderingsbehovet för utlandssvenska elever, elever
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 244
med behov av miljöbyte och glesbygdselever tillgodoses genom bl. a. upp-
förande av elevhem av rikskaraktär. Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 maj 1969 uppdragit åt skol- Överstyrelsen att inkomma med förslag till bl. a. förläggning av elevhem
av rikskaraktär. Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 2 april 1971 föreslagit att sådana elevhem förläggs till Borås och Kalmar. I yttrande den 1 september 1971 över skolöverstyrelsens skrivelse framhåller organisationskommittén för riksinternatskolor att rikselevhemmen och riksinternatskolorna kommer att ha gemensamt rekryteringsunderlag. Organisationskommittén anser det i och för sig lämpligt att båda dessa internat-
alternativ kan erbjudas.
Elevtillströmningen till riksinternatskolorna var under läsåret 1970/71 inte helt tillfredställande. Samma är förhållandet för läsåret 1971/72 då
det fortfarande finns ett antal internatplatser lediga vid skolorna. Kom-
mittén anser att förslaget om inrättande av rikselevhem av resursskäl inte bör genomföras fr. o. m. budgetåret 1972/73. Kommittén avser att
återkomma till frågan om inrättande och lokalisering av rikselevhem i samband med redovisningen av Kungl. Maj:ts uppdrag den 5 februari
1971 om den pedagogiska organisationen vid riksinternatskolorna.
Stiftelsen Viggbyholmsskolan har i skrivelse den 30 juni 1971 enligt bestämmelserna i avtal mellan staten och stiftelsen i och för överlägg-
ningar och reglering sagt upp ifrågavarande avtal. I skrivelse den 16
december 1971 har stiftelsen vidare hemställt att riksinternatskolan av-
vecklas den 1 juli 1972 samt att överläggningar snarast tas upp om alternativanvändningen av stiftelsens anläggningar. Departementschefen
Enligt kungörelsen (1970: 333) om riksinternatskolor skall Kungl.
Maj:t fatta beslut om de skolformer och studievägar som skall förekomma vid resp. riksinternatskola. I avvaktan på att organisationskom-
mittén för riksinternatskolor redovisar sitt utredningsuppdrag angående skolornas pedagogiska organisation beräknar jag f.n. ingen förändring i skolornas organisation. Eftersom det under innevarande budgetår finns lediga internatplatser
vid riksinternatskolorna delar jag organisationskommitténs tveksamhet inför inrättande av rikselevhem budgetåret 1972/73. Eftersom orga-
nisationskommittén avser att återkomma till frågan om inrättande och
lokalisering av rikselevhem beräknar jag i avvaktan därpå ej medel för
budgetåret 1972/73. Med hänvisning till vad jag tidigare anfört angående statsbidraget för
beredande av friplatser åt stipendiater vid Sigtunastiftelsens humanis-
tiska läroverk (prop. 1970:53, SU 1970: 134, rskr 1970: 297) beräknar jag ej längre medel härför.
Verksamheten vid riksinternatskolan i Viggbyholm kommer att läggas
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 245
ned vid utgången av innevarande budgetår. För att säkerställa driften vid skolan fram till utgången av juni 1972 har Kungl. Maj:t, efter avtal med stiftelsen den 30 december 1971, tillskjutit 700 000 kr. till stiftelsen. Enligt avtalet skall stiftelsen återbetala detta belopp till staten i samband med att riksinternatskolan läggs ned. Förhandlingar skall snarast
tas upp om den slutliga regleringen mellan staten och stiftelsen i anled-
ning härav. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vid-
ta de övergångsåtgärder som behövs i anledning av att riksinternatskolan avvecklas.
För nästa budgetår förordar jag att anslaget förs upp med 11 399 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta erforderliga övergångsåt-
gärder i samband med avvecklingen av Viggbyholmsskolan som
riksinternatskola,
2) till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 11 399 000 kr.
D 20. Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 8 848 222 1971/72 Anslag 8 442 000 1972/73 Förslag 9 504 000
Undervisningen vid sjöbefälsskolorna (Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm) har till ändamål att utbilda fartygs- och maskinbefäl för den svenska handelsflottan. Sjökaptens- och sjöingenjörskurserna omfattar två läsår och bygger på styrmans- och maskinteknikerkurserna som är ettåriga. Dessa kurser anordnas vid samtliga sjöbefälsskolor. Ettåriga kurser för radiotelegrafister anordnas i Göteborg, Härnösand, Kalmar och Stockholm. Skepparkurser av 1:a klass anordnas i Göteborg och Härnösand samt fartygsmekanikerkurser av 1:a klass i Göteborg, Härnösand och Malmö. Verksamheten regleras i stadgan för sjöbefälsskolorna i riket (1959: 425, ändrad senast 1970: 792). Antalet klasser utgör innevarande budgetår 56 och antalet elever 1 320.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
| styrelsen | chefen | ||
| Personal | : | ||
| Skolledare och lärare | 94 | +2 | +2 |
| Övrig personal | 25 119 | of. +2 | of. +2 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 7 588 000 + 918 000 + 918 000 Sjukvård 6 000 of. of. Reseersättningar 70 000 of. + 6 000
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 246
Lokalkostnader 601 000 + 70000 + 109 000 Expenser 202 000 + 50 000 + 29 000
8 467 000 +1 038 000 +1 0962 000 Uppbördsmedel Hyror m. m. 25 000 of. of.
Nettoutgift — 8 442 000 -+1 038 000 +1 062 000
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 825 000 kr.
2. Beslutet av 1970 års riksdag (prop. 1970: 1 bil. 10, SU 1970: 838, rskr 1970: 8) att tillfälligt minska organisationen vid sjöbefälsskolorna med en sjökaptensklass, leder under budgetåret 1972/73 till en automatisk ökning av klassantalet med en klass i sjökaptensutbildningen.
Ökningen medför kostnader för ytterligare två timlärare (-i-148 000 kr.).
3. Budgetåret 1969/70 anvisades under anslaget Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. medel för ersättning åt författare av läroböcker. I prop. 1969: 36 (SU 1969:94, rskr 1969: 241) förutsattes att medien skulle fr. o. m. budgetåret 1970/71 utgå ur förevarande anslag, vilket sedermera beslutades (prop. 1970: 1 bil. 10, SU 1970:8, rskr 1970: 8). Överstyrelsen föreslår nu att ifrågavarande kostnader återigen bestrids ur reservationsanslaget Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. (—31 000 kr.)
4. Under anslagsposten Expenser har för budgetåret 1971/72 anvisats högst 75 000 kr. för drift av utrustning vid sjöbefälsskolorna. Överstyrelsen, som funnit beloppet otillräckligt föreslår en uppräkning av delposten till 125 000 kr. (5-50 000 kr.) Departementschefen
För drift av utrustning vid sjöbefälsskolorna beräknar jag ytterligare
25 000 kr. (4).
Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag att kostnader för ersättning åt författare av läroböcker bestrids ur reservationsanslaget Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. (3).
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 504 000 kr.
D 21. Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m.
1970/71 Utgift 2332 191 Reservation 8 504 1971/72 Anslag 1015 000 1972/73 Förslag 9290 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för anskaffning, underhåll och förhyrning av utrustning vid de fem statliga sjöbefälssko-
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 247
lorna i Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm. Upp-
handling av inredning och utrustning sker i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
I prop. 1969: 36 angående anslag för budgetåret 1969/70 till byggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. har för utrustning m. m. vid sjöbefälsskolorna angetts en preliminär totalram för budgetåren 1969/70—1973/74 om sammanlagt 5 380 000 kr., vilken skall tjäna som riktlinje vid de årliga budgetprövningarna (SU 1969: 94, rskr 1969: 241).
Skolöverstyrelsen
1. För inredning av de nya lokalerna vid sjöbefälsskolan i Göteborg beräknar överstyrelsen — i överensstämmelse med prop. 1971: 1 (bil. 10,
UbU 1971: 1, rskr 1971: 58) — 210 000 kr. för budgetåret 1972/73.
2. Den preliminära totalramen för utrustning vid sjöbefälsskolorna budgetåren 1969/70—1973/74 angavs i prop. 1969:36 till 2 180 000 kr. Överstyrelsen föreslår att 460 000 kr. inom denna kostnadsram anvisas
för utrustning av de nya lokalerna vid sjöbefälsskolan i Göteborg.
3. Överstyrelsen framhåller att de anslagsramar för utrustning och inredning som angavs i prop. 1969: 36 ej innefattade kostnader för vissa utrustningsdetaljer vid den nybyggda skolan i Göteborg. Överstyrelsen föreslår därför att 206 000 kr. anvisas för bl. a. städ- och köksutrustning,
lokaltelefonanläggning, ringanläggning, klockor och utrustning av arbets-
rum för lärare och skolvaktmästare.
4, Överstyrelsen föreslår vidare att kostnaderna för ersättning åt författare av läroböcker för nästa budgetår anvisas under förevarande an-
slag i stället för under anslaget Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader
(4-31 000 kr.).
5. Som en följd av 1971 års riksdags beslut (prop. 1971: 37, UbU 1971: 13, rskr 1971: 170) att fria läromedel skulle införas för eleverna vid statliga skolor där studiehjälp utgår, föreslår överstyrelsen att 51 000 kr. anvisas för eleverna på skepparkurser och fartygsmekanikerkurser av första klass.
6. Den preliminära totalramen för underhåll av utrustning budgetåren 1969/70—1973/74 beräknades i prop. 1969: 36 till 875 000 kr. Härav har för innevarande budgetår anvisats 175 000 kr. Överstyrelsen föreslår att samma belopp beräknas även för nästa budgetår.
7. Sjöbefälsskolorna hyr fyra radiosändare och en radiotelefonanläggning av televerket. För ändamålet bör för budgetåret 1972/73 anvisas
65 000 kr. |
8. Skolöverstyrelsen bedömer medelsbehovet för nyanskaffning under
de närmaste fem budgetåren till 3,5 milj. kr. för de fem sjölbefälsskolor-
na tillsammans. Beräkningen förutsätter att undervisningens innehåll
och organisation inte kommer att förändras under denna tid.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 248
9. För att söka få en samlad överblick över de utvecklingstendenser som råder inom sjöfarten och anpassa utbildningen härtill har skol-
överstyrelsen i februari 1971 tillsatt en utredning med uppdrag att överse
utbildningen av all slags sjöpersonal (UTSJÖ). I uppdraget ingår även att överväga lokaliseringen av de olika kurserna. Överstyrelsen förväntar sig att så småningom, som ett resultat av utredningens arbete, få tillfredsställande underlag för en säkrare bedömning av utrustningsbehovet under förhållandevis lång tid. Departementschefen
Jag beräknar 460 000 kr. för utrustning av de nya lokalerna vid sjö-
befälsskolan i Göteborg. Den totala kostnadsramen för ifrågavarande ändamål har därvid höjts med 100 000 kr. (2 och 3). Vidare beräknar jag 210 000 kr. för inredning av sjöbefälsskolan i Göteborg (1). För övriga ändamål som bekostas från anslaget bör beräknas sammanlagt 320 000 kr. (4—7). Med anledning av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 990 000 kr.
D 22. Statens skogsinstitut
1970/71 Utgiftt 1817 399 1971/72 Anslag 1 687 000
1972/73 Förslag 1 894 000 ! Anslaget Statens skogsinstitut under nionde huvudtiteln.
Undervisningen vid skogsinstituten i Sollefteå, t.v. förlagd till
Bispgården, och Värnamo omfattar dels skogsteknikerkurs om 63 vec-
kor, dels fortbildning och vidareutbildning för skogstekniker. Till kur-
serna om 63 veckor antas ca 30 elever per institut och kurs. Verksamheten vid skolorna regleras i kungörelsen (1971: 389) om statens skogsinstitut.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Skolöver- Departementsstyrelsen chefen Personal Skolledare och lärare 8 +2 of. Övrig personal 7 of. of. 15 +2 of. Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 932 000 +222 000 | + 89 400 |
| Sjukvård | 2 000 | of. of. |
| Reseersättningar | 84 000 + 10000 | + 7000 |
| Lokalkostaader | 248 000 +112 800 | +122 000 |
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 249
| Expenser | 104 000 — 16 000 | — 11000 | |||
| därav engångsutgifter | 18 008 | -—18 000 | —18 000 | ||
| Övriga utgifter | 353 000 1723 000 | +107 000 -+435 800 +207 400 | of. | ||
| Uppbördsmedel | Nettoutgift — 1687 000 Avrundat | 36 000 | of. +435 800 +207 400 4436 000 4207 000 | of. |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 202 200 kr.
2. Nuvarande personaluppsättning, en rektor och tre adjunkter vid vardera skogsinstitutet, är otillräcklig för erforderlig vidareutbildning
och fortbildning vid instituten. Skolöverstyrelsen beräknar därför medel
för ytterligare två adjunkter (+132 500 kr.).
3. Medelsbehovet för reseersättningar beräknas av skolöverstyrelsen med anledning av nytillkommen personal öka till sammanlagt 94 000 kr.
(+10 000 kr.).
4. För underhåll av fordonsparken beräknar skolöverstyrelsen att medelsbehovet skall öka med 2 000 kr. till 6 000 kr.
5. I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 beräknade skol-
Överstyrelsen att medelsbehovet för utbyte och nyanskaffning av undervisningsmateriel skulle öka med 177 000 kr., varav 170 000 kr. var en
engångsutgift. Överstyrelsen föreslår nu mot bakgrund av att delposten budgetåret 1971/72 ökades med 35 000 kr. att anslaget räknas upp med
(177 000-35 000-—35 000) = 107 000 kr.
Lokaler för skogsinstitutet i Sollefteå
Vid 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 11, JoU 1969: 1, rskr 1969: 9) beslöts att det fr. o. m. budgetåret 1970/71 skulle inrättas två skogsinstitut
i resp. Värnamo och Sollefteå. I Värnamo kunde skogsinstitutet redan från den 1 juli 1970 disponera permanenta lokaler i landstingskommunens centrala yrkesskola. För det andra institutet anmäldes i ovannämnda proposition att nybyggnad i Sollefteå beräknades kunna stå färdig först omkring den 1 juli 1973. I avvaktan härpå föreslogs att skogsskolans lokaler i Bispgården övergångsvis skulle användas för skogstcknikerutbildningen.
Genom skrivelse den 25 april 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt organisa-
tionskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets,
skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST) att lägga fram förslag rörande den närmare organisationen, utbildningens utformning och resursbehovet vid skogsinstituten samt de övriga förslag som föranleddes av riksdagens beslut om instituten.
OJST överlämnade den 9 oktober 1969 en promemoria med förslag
beträffande skogsinstitutens verksamhet och organisation, I skrivelse
den 30 juni 1971 har OJST lämnat förslag angående lokaler för skogsinstitutet i Sollefteå.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 250
Av redovisat utredningsmaterial framgår att tre lokallösningar kan diskuteras från Sollefteå kommuns synpunkt. Samtliga innebär att skogsinstitutet uppförs i anslutning till redan befintliga skolanläggningar. Det första alternativet rör förläggning till skogsbruksskolan i Skedom, vilken ägs av skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län och uthyrs till lands-
tingskommunen för dess gymnasieskola med skogsbruksutbildning. De
båda övriga alternativen rör förläggning i anslutning till kommunala
skolenheter. Sollefteå kommun förordar Skedom för lokalisering av skogsinstitutet i Sollefteå. Denna uppfattning delas av såväl skogsvårdsstyrelsen som landstinget i Västernorrlands län. OJST anser sig inte ha underlag för annat förslag utan biträder uppfattningen att erforderliga lokaler för
skogsinstitutet bör uppföras vid Skedom. Vidare kan nämnas att skogs-
brukets yrkesutbildningskommitté (SYK) redan i sitt betänkande Skog-
lig yrkesutbildning II (SOU 1967: 38) föreslog att nya lokaler för skogs-
institutet skulle uppföras i anslutning till skogsbruksskolan i Skedom.
Den 26 november 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i samråd med skolöverstyrelsen upprätta byggnadsprogram för nybyggnad för statens skogsinstitut i Sollefteå i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag OJST förordat.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skogsinstitut för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 894 000 kr.
D 23. Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader
| 1970/71 Utgiftt | 887 713 |
| 1971/72 Anslag? | 934 000 |
| 1972/73 Förslag | 901 000 |
+ Anslaget Trädgårdsskolan i Norrköping under nionde huvudtiteln. > Anslaget Trädgårdsskolan i Norrköping.
Vid trädgårdsskolan i Norrköping anordnas grundläggande yrkesutbildning, trädgårdsförmansutbildning och fortbildningskurser. I de grundläggande yrkeskurserna undervisas årligen ca 60 elever och i förmanskurserna ca 30 elever.
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 251
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Personal Lärarpersonal 6 of. of. Övrig personal 10 of. of.
16 of. of. Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 664 500 | -+-46 900 | +46 900 | |||
| Sjukvård | 1500 | of. | of. | |||
| Reseersättningar | 5 500 | of. | + 500 | |||
| Lokalkostnader | 217 000 | +16 300 | -+-23 000 | |||
| Expenser | 17 000 | of. | + 2000 | |||
| Utrustning | 77 000 | -—77 000 | —77 000 | |||
| Övriga utgifter | a) elevernas studieresor b) kosthåll för elever m. m. | 253 500 9 000 213 000 | —292 000 | of, of. | —28 000 + 1000 | of. |
c) förbrukningsartiklar för
odlingarna 29 000 —292 000 -—29 000
d) diverse utgifter 2 500 of. of.
1236 000 —42 800 —32 600 Uppbördsmedel Kostavgifter m. m. för elever 277 500 of. of. Ersättning från blomster-
| skolan | 24 500 + 100 | + 100 |
| Nettoutgift 934 000 | —42 900 | — 32 700 |
| Avrundat | —43 000 | —33 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 75 200 kr. 2. Medelsbehovet för utrustning m. m. vid skolan beräknas under
anslaget Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m.
3. Den ersättning som erhålls för trädgårdsskolans tjänster åt blomsterskolan beräknas öka till sammanlagt 24 600 kr. (+100 kr.). Departementschefen
Jag vill erinra om vad jag tidigare anfört under anslaget Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning vid min anmälan av framtida behov och lokalisering av skolor för jordbruks- och trädgårdsutbildning.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 901 000 kr.
D 24. Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m.
Nytt anslag (förslag) 127 000
Under förslagsanslaget Trädgårdsskolan i Norrköping är för inne-
varande budgetår medel anvisade för utrustning och förbruknings-
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 252
artiklar för odlingarna vid skolan. I anledning av prop. 1971: 37 angående vuxenutbildning (UbU 1971: 13, rskr 1971: 170) har beslut fattats om fria läromedel till elever vid skolan.
Skolöverstyrelsen föreslår att medel för nyss angivna ändamål anvisas under ett särskilt reservationsanslag. Till utrustning har nu anvisats
77 000 kr. Enligt överstyrelsen bör delposten öka med 8 000 kr. för bl. a.
ersättningsanskaffning av en traktorfräs och en motorgräsklippare. Till förbrukningsartiklar för odlingarna har under innevarande budgetår
anvisats 29000 kr. Överstyrelsen föreslår att delposten förs upp med
oförändrat belopp. För fria läromedel till eleverna vid trädgårdsskolan
beräknas kostnaderna till 300 kr. per elev i grundutbildning och 400 kr.
i förmanskurserna, sammanlagt 20 300 kr. Anslaget bör föras upp med
totalt 134 000 kr.
Departementschefen
Medel för anskaffande av materiel m. m. till Trädgårdsskolan i Norrköping bör anvisas på ett särskilt anslag.
Anslaget bör föras upp med totalt 127 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 127000 kr.
D 25. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad
1970/71 Utgift 1 361 586 1971/72 Anslag 974 000 1972/73 Förslag 1 060 000
Statsbidrag utgår ur detta anslag i enlighet med av Kungl. Maj:t den 19 april 1968 meddelade bestämmelser om Bergsskolan i Filipstad (ändrade den 20 november 1968). Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag utgår dels med 10094 av ett bidragsunderlag som
omfattar faktiska kostnader för löner till rektor och lärare samt för arvoden till huvudlärare och institutionsföreståndare, dels med scha-
blonbelopp till kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare utgår statsbidrag med hela kostnaden för avgifter till ATP samt till sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter.
Utbildningen omfattar sex terminer och är under de sista tre terminerna delad i två grenar, en metallurgisk samt en berg- och mineralteknisk gren. Den femte terminen ägnas åt ingenjörspraktik inom industrin.
Skolöverstyrelsen redovisar en beräknad utveckling av antalet elever
enligt följande. (Terminskurs = Tk)
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 253
Tkl Tk2 Tk3 Tk4 Tk3 Tk6 Summa
Höstterminen 1972 25 22 26 23 28 18 142 Vårterminen 1973 20 27 22 30 23 28 150
1971/T2 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen Anslag Lönekostnader 802 400 -+113 100 465 400 Pedagogisk stödpersonal 82 300 + 12300 +12 300 Pensions- och sjukförsäkrings-
| avgifter | 75 500 + 11400 | + 6900 |
| Allmän arbetsgivaravgift | 14 200 + 2100 974 400 +138 900 Avrundat 974 000 +139 000 | + 1200 +85 800 +86 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 85 700 kr.
2. Överstyrelsen, som räknar med att verksamheten vid skolan skall ha oförändrad omfattning i jämförelse med budgetåret 1971/72, föreslår att ytterligare en tjänst som lektor inrättas på den berg- och mineraltekniska linjen i utbyte mot två adjunktstjänster.
3. Överstyrelsen föreslår att arvoden beräknas för ytterligare tre huvudlärare och tre institutionsföreståndare.
Departementschefen
Jag räknar under förevarande anslag endast med ökning till följd av löne- och prisomräkning.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 060 000 kr.
D 26. Bidrag till driften av vissa privatskolor
1971/72 Anslag 15 000 000 1972/73 Förslag 17 080 000
Från anslaget betalas bidrag till vissa av Kungl. Maj:t i skilda beslut angivna privatskolor. För skolorna i fråga gäller privatskolstadgan
(1967: 270, omtryckt 1971: 259). Statsbidrag utgår enligt kungörelsen
(1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971: 350)
med 60 &, av ett bidragsunderlag, omfattande kostnader för avlöning och
för avgifter till försäkring för tilläggspension (ATP) för rektor, studie-
rektor och lärare. Kungl. Maj:t kan på ansökan av skola besluta om högre statsbidrag. Sedan vissa privatskolor kommunaliserats har Kungl.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 254
Maij:t med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 198, SU 1968: 8, rskr 1968: 8) föreskrivit att statsbidrag för budgetåret 1971/72 till envar bidragsberättigad skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget i förhållande till budgetåret 1968/69, Statsbidrag uppgår f.n. till i genomsnitt 85 2 av skolornas bidragsunderlag. Vidare
utgår statsbidrag till hälsovården.
Ur anslaget utgår vidare statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni
1953 meddelade bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967) till Sol-
backa läroverk i Daga kommun i vad avser grundskolans högstadium,
och utbildningar motsvarande de treåriga linjerna i gymnasieskolan samt till Restenässkolan i Uddevalla kommun och Mariannelundsskolan i
Eksjö kommun i vad avser grundskolans högstadium. Slutligen utgår under vissa förutsättningar bidrag till gymnasiedelen av Restenässkolan. Bidraget utgår med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret.
Skolöverstyrelsen
Innevarande budgetår får tio skolor statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137. Den av skolöverstyrelsen föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
Statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 16 583 000 Övriga skolor 1092 000
17 675 000
1. Löne- och prisomräkning 1287 000 kr.
I avvaktan på ställningstagande från Stockholms kommun beträffande den pågående planeringen av skolväsendet i kommunen förordar överstyrelsen ånyo att statsbidrag får utgå till tvåårig social linje av gymna-
sieskolan vid Höglandsskolan och räknar med kostnaderna för en klass
av årskurs 1 budgetåret 1972/73.
2. Trots att överstyrelsen saknar någorlunda säkert underlag för att kunna bedöma om det föreligger behov av ytterligare internatplatser på
gymnasieskolnivå förordar överstyrelsen att statsbidrag får utgå till treårig gymnasieskola vid Mariannelundsskolan.
Landstingskommunen i Södermanlands län har den 30 november 1971 för kännedom överlämnat en rapport från en av förvaltningsutskottet
tillsatt kommitté rörande den framtida verksamheten vid Solbacka läro-
verk. Vid sammanträde den 29 november 1971 med förvaltningsutskottet beslöts att överläggningar skulle upptas med vederbörande intressenter
rörande formerna och villkoren för ett eventuellt övertagande av Solbacka läroverk.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 255
Departementschefen
Planeringskommittén för de gymnasiala skolformerna utbyggande i
Stockholm har enligt vad jag erfarit förordat en avveckling av det kom-
munala bidraget till vissa externatskolor i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1973/74. För nästa budgetår beräknar jag medel för de berörda
skolorna i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Jag är dock ej beredd
att tillstyrka statsbidrag till tvåårig social linje av gymnasieskolan vid Höglandsskolan.
Enligt vad jag erfarit torde man kunna räkna med att utbildningen
vid Solbacka läroverk kommer att avvecklas i och med utgången av
innevarande budgetår. Till följd härav bör en motsvarande avveckling av statsbidraget till skolan kunna ske fr. o. m. budgetåret 1972/73.
Med hänsyn till vad jag anfört under anslaget Bidrag till driften av riksinternatskolor beträffande tillgången på internatplatser bör stats-
bidrag cj utgå till treårig gymnasieskola vid Mariannelundsskolan.
I enlighet med vad jag tidigare anfört under anslaget bidrag till driften
av grundskolor m. m. bör Kungl. Maj:t äga meddela särskilda bestäm-
melser om statsbidraget för redovisningsåret 1970/71 till sådana privat-
skolor som avses i privatskolstadgan på grund av arbetskonflikten inom undervisningsområdet under våren 1971.
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknar jag till
17 080 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 17 080 000 kr.
D 27. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
1970/71 Utgift! 24197 157 1971/72 Anslag 18 200 000 1972/73 Förslag 25 572 000
2 Anslaget Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor m. m,
Från anslaget ersätts kostnaderna för statsbidrag till enskilda yrkes-
skolor enligt bestämmelserna i kungörelsen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor, Dessa bestämmelser indelar i statsbidragshänseende de en-
skilda yrkesskolorna i två kategorier, nämligen A-skolor och B-skolor.
Företagsskola är alltid B-skola. Till heltidskurs vid A-skola utgår stats-
bidrag till lärarlöner på grundval av beräknad normallönekostnad samt till särskilda kostnader med visst årligt belopp. För deltidskurs för Askola utgår statsbidrag med visst belopp för lektion. Härutöver utgår till
A-skola särskilt tillägg till statsbidraget med 10 2, av bidraget till drift-
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet '. 256
kostnader. Vidare utgår för A-skola statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmaterial med hälften eller, om särskilda skäl föreligger, med två tredjedelar av kostnaderna. Statsbidrag utgår också för ersättning till föreläsare vid A-skola. Sådana B-skolor, som är
företagsskolor, får statsbidrag för hehidskurser med normalläsår med högst 14 500 kr. för läsår och klass eller, om företaget inte svarar för
undervisningen i fackteori, med högst 13 000 kr. för läsår och klass. I fråga om statsbidrag till B-skola som ej är företagsskola beslutar Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.
I avvaktan på en kommande omdaning av yrkesskolväsendet bemyndigades Kungl. Maj:t genom beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 1
bil. 10 s. 292, SU 1965: 66, rskr 1965: 192) att efter prövning av behovet
i varje särskilt fall besluta om extra bidrag till enskild yrkesskola.
Ur anslaget utgår vidare dels bidrag till vissa enskilda yrkesskolor med belopp, som Kungl. Maj:t fastställer i enlighet med av riksdagen givna särskilda bemyndiganden, dels i enlighet med av riksdagen givet
bemyndigande (prop. 1968:1 bil. 10 s. 206, SU 1968:8, rskr 1968: 8) bidrag till kostnaderna för den del av utbildningen av laboratorieassisten-
ter som är förlagd till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt karolinska institutet och som inte täcks av reguljärt utgående bidrag till inbyggd yrkesskola.
Ur anslaget utgår slutligen dels bidrag till den vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet bedrivna utbildningen av socialpedagoger, dock endast för den tid Allmänna barnhuset är huvudman för verksamheten, dels bidrag för vissa kostnader för utbildning av tandhygienister (prop.
1971: 1 bil. 10 s. 216, UbU 1971: 1, rskr 1971: 58).
Beräknad Beräknad ändring 1972/73
disposition
1971/72 cnligt Skolöver- Departements-
prop. 1971: 1 styrelsen chefen
bil. 10 Enskilda yrkesskolor 17 017 000 -£.7 092 000 +7 092 000 Övrig utbildning 1183 000 -F 364 000 + 280 000
18 200 000 7 456 000 +7 372 000 Avrundat +7 500 000
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 004 000 kr.
2. Överstyrelsen överlämnade den 16 februari 1970 till Kungl. Maj:t en redovisning av en inom Överstyrelsen gjord översyn av enskilda yrkesskolor, tillhörande grupp A och B. Överstyrelsen beaktade därvid i vad
mån de olika skolornas utbildning svarar mot den utbildning som kommer att ges i gymnasieskolan eller är eftergymnasial eller på annat sätt
inte motsvarar gymnasieskolans utbildning. De ställningstaganden som överstyrelsen kom fram till vid översynen låg till grund för överstyrel-
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 257
sens beräkningar av medelsbehovet för dessa skolor budgetåret 1971 /72.
Kungl. Maj:t uppdrog den 5 maj 1970 åt överstyrelsen att — på grund-
val av de av överstyrelsen angivna allmänna riktlinjerna för översynen
— efter samråd med styrelserna för resp. skolor inkomma med
förslag till det praktiska genomförandet i fråga om avvecklingen av
statsbidraget till vissa enskilda yrkesskolor.
Överstyrelsen överlämnade den 31 mars 1971 ett sådant förslag till
Kungl. Maj:t. Av detta framgår att det inte är möjligt att avveckla statsbidraget i den takt som överstyrelsen räknade med i översynen den
16 februari 1970 och i anslagsframställningen för budgetåret 1971/72.
På grundval av skolornas beräknade omfattning för budgetåret 1972/73 uppskattar överstyrelsen medelsbehovet för reguljära statsbidrag till 20,2
milj. kr. |
Under budgetåret 1970/71 har ca 3,5 milj. kr. betalats ut i extra stats-
bidrag varav ca 2,5 milj. kr. till B-skolor, som icke är företagsskolor,
och resterande belopp till A-skolor. För budgetåret 1972/73 beräknar Överstyrelsen ett medelsbehov av ca 3,9 milj. kr.
Sammanlagt föreslår överstyrelsen att posten till enskilda yrkesskolor förs upp med (20,2 + 3,9 =) 24,1 milj. kr.
3. I avvaktan på resultatet av överläggningar om förändrat huvudmannaskap för Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet beräknar överstyrelsen under denna post ett medelsbehov av 579 000 kr., dvs. en ökning med 114 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
Överstyrelsen räknar med oförändrad kapacitet för utbildningen av
laboratorieassistenter. På grund av ökade kostnader för förbruknings-
materiel, kursledning m. m. beräknas ett ytterligare medelsbehov av
170 000 kr.
Under denna post beräknas vidare bidrag till kostnaderna för utbildning av tandhygienister med 150 009 kr. (+80 000 kr.).
Överstyrelsen föreslår att medel för skoglig utbildning i vad avser
bidrag till skogsföretagen fr. o. m. budgetåret 1972/73 bör överföras från anslaget Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning till förevarande anslag (350 000 kr.).
Departementschefen
Jag vill i detta sammanhang erinra om tidigare uttalanden angående statsbidraget till enskild yrkesutbildning (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 246, SU 1969: 35, rskr 1969: 103 och prop. 1970:1 bil. 10 s. 221, SU 1970: 8,
rskr 1970: 8).
Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt skolöverstyrelsen att före den 1 april 1972 inkomma med en plan rörande fortsatt avveckling av statsbidrag till viss enskild yrkesutbildning. Som riktpunkt för överstyrelsens arbete skall gälla att statsbidrag vid fall av avveckling skall upphöra att utgå senast fr. o. m. budgetåret 1973/74. I avvaktan på resul-'
Dd
9 Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 258
tatet av överstyrelsens plan har jag ingen erinran mot överstyrelsens beräkning av medelsbehovet. I syfte att åstadkomma en bättre hushåll-
ning med tillgängliga medel bör anslaget framdeles vara betecknat som reservationsanslag.
Med hänsyn till den föreslagna omläggningen av anslaget kommer jag att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt överstyrelsen att besluta om statsbidrag till enskild yrkesskola som är B-skola men ej företagsskola i vad avser statsbidrag för tiden fr. o. m. budgetåret 1972/73. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att meddela erforderliga bestäm-
melser om statsbidrag till nämnda B-skolor i huvudsaklig överensstäm-
melse med de principer som Kungl. Maj:t, hittills tillämpat.
Statsbidrag till utbildningen av socialpedagoger vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet bör även för budgetåret 1972/73 få utgå ur
förevarande anslag efter beslut av Kungl. Maj:t. Jag beräknar 818 000 kr. för de kostnader för utbildning av laborato-
rieassistenter som ej täcks genom reglerna för statsbidrag till inbyggd
yrkesskola.
För vissa extra kostnader för utbildning av tandhygienister bör för
nästa budgetår beräknas ett belopp av 100 000 kr.
Jag har inte någon erinran mot att bidrag får utgå till skogsföretagen
för skoglig utbildning under detta anslag. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
25 572 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela bestimmelser om stats-
bidrag enligt de grunder som jag angett,
2) till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 25 572 000 kr.
D 28. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
1970/71 Utgift 2834 167 1971/72 Anslag 4098 000 1972/73 Förslag 3 500 000
Enligt av Kungl. Maj:t den 28 maj 1959 meddelade bestämmelser (ändrade senast den 4 juni 1964) beviljas statsbidrag för lärlingsutbildning dels hos hantverksmästare, dels inom muraryrket, byggnadsträar-
betaryrket m. m.
Antalet bidragsrum uppgår innevarande budgetår till 1 900.
Skolöverstyrelsen föreslår oförändrat antal bidragsrum för budgetåret
1972/73. Med hänsyn till tidigare beslutad reducering av antalet rum
bör anslaget kunna minskas med 34 000 kr. och därför föras upp med
4 064 000 kr. för nästa budgetår.
Då
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 259
Departementschefen
Jag har tidigare uttalat (jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 217) att skolöver-
styrelsen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen vid sin fördelning
av bidragsrummen bör göra en bedömning av vilka utbildningsbehov som med hänsyn till arbetsmarknadsläget och utbildningen inom det
offentliga skolväsendet i första hand bör tillgodoses.
Under budgetåren 1968/71 har av det totala antalet bidragsrum ungefär en tredjedel använts för frisörutbildningen. Under samma tidsperiod har antalet anställda inom frisörbranschen minskat med ca 20 94 och
arbetslösheten ökat starkt. Under år 1968 utbetalades sålunda 331 000
kr. från Svenska frisörarbetareförbundets arbetslöshetskassa. Tre år scnare uppgår summan till ca 900 000 kr. Vidare vill jag framhålla att av de ca 690 celevplatser för frisörutbildning inom gymnasieskolan under innevarande budgetår ungefär 150 elevplatser är vakanta. Vad jag här belyst visar på ett problem i samband med fördelningen av bidrags-
rummen.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om den förändring i fråga om yrkesutbildningens utformning som trädde i kraft i och med gymnasieskolans införande den 1 juli 1971. Mot bakgrund av vad jag här anfört bör antalet bidragsrum för nästa budgetår fastställas till 1500, vilket torde i stort motsvara det behov av lärlingsutbildning som under de närmaste åren kan föreligga.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
3 500 000 kr.
D 29. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
| 1970/71 Utgift | 45 000 |
| 1971/72 Anslag | 45 000 |
| 1972/73 Förslag | 45 000 |
Ur detta anslag utgår bidrag till hantverksdistrikt och yrkesförbund
för kostnader för granskning av gesällprov. Anslaget utbetalas till Sve-
riges hantverks- och industriorganisation samt fördelas av denna orga-
nisation mellan hantverksdistrikten resp. ifrågakommande yrkesförbund eller deras organ.
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat be-
lopp i avvaktan på ställningstagande till yrkesutbildningsberedningens
betänkande Yrkesutbildning och arbetsliv (SOU 1970: 58).
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 260
Departementschefen
I enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 45 000 kr.
D 30. Vissa kurser för ingenjörer m. m.
1970/71 Utgift 724 455 Reservation 580 830 1971/72 Anslag 400 000 1972/73 Förslag 330 000
Från anslaget ersätts utgifter för statliga påbyggnadskurser till fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan samt för fortbildningskurser vid sjö-
befälsskolor.
Kurserna är avsedda för personal, vars teoretiska kunskaper efter längre tids yrkesverksamhet behöver förstärkas med hänsyn till den tek-
niska utvecklingen inom olika områden. Bestämmelser om påbyggnads-
kurser finns i kungörelsen (1971: 211) om påbyggnadskurser till fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan.
Skolöverstyrelsen
För budgetåret 1972/73 räknar överstyrelsen med en kursverksamhet omfattande 14 påbyggnadskurser för ingenjörer och 35 fortbildningskurser för sjöbefäl, vilket innebär en ökning av fortbildningskurserna med tio kurser.
Departementschefen
Jag räknar i likhet med skolöverstyrelsen med en ökning av antalet fortbildningskurser för sjöbefäl under nästa läsår. Denna ökning bör emellertid inte föranleda en uppräkning av medelsbehovet. Jag förordar därför för nästa budgetår, med beaktande av den av skolöverstyrelsen beräknade reservationen vid utgången av juni 1972, att ansla-
get förs upp med 330 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kr.
Dd
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 261
e) investeringsbidrag
D 31. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
1970/71 Utgift 269 604 542 1971/72 Anslag 241 000 000 1972/73 Förslag 206 000 000
Nuvarande bestämmelser
1. Grundskolan, gymnasieskolan m. m. Statsbidrag till byggnadsarbeten för grundskolor, gymnasieskolor samt särskola i fråga om lokaler
som ingår i skolanläggningar för dessa skolor, sjöbefälsskolor, statliga realskolor och högre kommunala skolor utgår till kommun enligt kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet (omtryckt 1962: 479, ändrad senast den 17 decem-
ber 1971).
För permanenta skollokaler bestäms bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den 1
januari 1956, skall omräknas med hänsyn till därefter inträffade kost-
nadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. Enligt skolöverstyrelsens beräkningar uppgick beloppet den 1 januari 1971 till 1 709:10 kr. Omräkning skall vidare ske med hänsyn till olikheterna i byggnadskostnaderna mellan skilda orter enligt bostadsstyrelsens orts-
index.
På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som fastställs
med hänsyn till bl. a. skatteunderlaget enligt en i bidragskungörelsen
intagen särskild tabell. F. n. varierar bidragsprocenten mellan 35 och 45. Statsbidraget till landstingskommun bestäms dock till belopp som utgör hälften av bidragsunderlaget, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet.
Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Statsbidrag kan därjämte, för grundskolan, utgå till audivisuell och hörselteknisk utrustning samt till inventarier i
teknikverkstad. Till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid gymnasieskolan utgår statbidrag med hälf-
ten av bidragsunderlaget. Statsbidrag till landstingskommun utgår dock med 908, av den beräknade kostnaden, om skolanläggningens upptagningsområde för elever omfattar hela länet.
Statsbidrag till skollokaler m. m. för sjuksköterskeskolor
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 262
utgår enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast den 30 juni 1971).
2. Elevhem för elever i grundskolan, gymnasieskolan etc. Statsbidrag
till kostnaderna för uppförande av elevhem utgår enligt två olika kungörelser, nämligen kungörelsen (1936: 202) angående statsbidrag till
skolhemsbyggnader och deras inredning samt kungörelsen (1945: 594)
angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till
avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1971: 217).
Statsbidrag utgår enligt den förra författningen till kommuner för uppförande av elevhem för elever i den obligatoriska skolan och enligt
den senare till kommun, landstingskommun eller annan huvudman för uppförande av elevhem för elever vid gymnasieskolor och vissa andra skolor. De båda kungörelserna överensstämmer i allt visentligt Kungl.
Maj:t bestämmer i båda fallen bidragsbeloppets storlek. Gäller det elev-
hem för det obligatoriska skolväsendet, bestäms dock bidraget enligt kungörelsens Iydelse från fall till fall. Bidraget till andra elevhem utgår
med 75 % av de verkliga kostnaderna med möjlighet för Kungl. Maj:t
att, om särskilda skäl föreligger, höja bidraget till 90 52 av dessa kostnader. Handläggningen av bidragsärendena är också något olika.
För uppförande av elevhem åt elever vid vissa linjer och specialkurser
i gymnasieskolan utgår enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971 statsbidrag med hälften av de beräknade kostnaderna.
Rationaliseringsåtgärder
Skolöverstyrelsen framhåller i fråga om åtgärder för rationalisering av skolbyggande i huvudsak följande.
Enligt överstyrelsen kan resultatet av cen rationalisering inom skolbyggnadsområdet bl a. avläsas vid en jämförelse mellan beräknade byggnadskostnader och bidragsunderlaget för olika år. Nettokostnaden för permanenta grundskolbyggen i procent av bidragsunderlaget uppgick budgetåret 1968/69 till 96,1 2, budgetåret 1969/70 till 96,2 2 och
beräknas för budgetåret 1970/71 preliminärt till 98,2 2.
Överstyrelsens utvecklingsgrupp har tillsammans med statens institut för byggnadsforskning genomfört en komplettering av riksbygglådan.
Materialet från denna komplettering kommer att publiceras av institutet
under våren 1972. En första delrapport har under år 1971 publicerats av Byggstandardiseringens referensgrupp, i vilken Överstyrelsen deltar,
med förslag om standardisering av stolar och bord i skolor. Normer för svensk standard för stolar och bord i skolor beräknas föreligga i börian
av innevarande år.
En annan kostnadsbesparande åtgärd är överstyrelsens förhandsgranskning av skissritningar. Enbart en förbättrad planekonomi — en följd av skissgranskningen — syns kunna reducera byggnadskostnaderna väsent-
ligt. Av samtliga statsbidragsärenden (164) för vilka beviljats statsbidrag
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 263
till permanenta grundskolelokaler år 1970 har ca 65 § skissgranskats. Av investeringen i permanenta lokaler år 1970 utgör de skissgranskade ärendenas bidragsunderlag ca 70 94. I 15 fall har överstyrelsen föreslagit ändringar innebärande en kostnadsminskning med 50 000 kr. eller mer. Kostnaderna har minskat med totalt ca 3,5 milj. kr., vilket utgör ca 8 94 av de för dessa fall beräknade byggnadskostnaderna i statsbidragsskedet.
I en särskild skrivelse den 31 augusti 1971 har överstyrelsen redovisat vissa ytterligare rationaliseringsåtgärder.
Överstyrelsen framhåller bl. a. att uppskov med planerade byggnadsföretag medför fördyringar. Kommunerna uppmanas vid de årliga skolbyggnadsinventeringarna att söka åstadkomma en så fast planering som
möjligt. Överstyrelsen påpekar att skolstyrelsen borde samarbeta med
kommunstyrelsen för att utverka kommunens godkännande av planeringen från såväl skolsynpunkt som finansiell synpunkt.
Kommunerna behöver således i sin planering enligt skolöverstyrelsen : dels bli fastare för att undvika onödiga fördyringar, dels i högre grad
utnyttja de av Kungl. Maj:t fastställda planeringsramarna. Överstyrelsen
anmäler nu att kommunerna har erbjudits att inom det utrymme, som återstår av de inte fullt utnyttjade planeringsramarna, få utföra företag visst budgetår, om kommunen för sin del utfäster sig att placera in skolbyggnadsföretaget på budgetåret. Länsskolnämnden har att vid sin årliga inventering ange det kommunala beslut som åberopas.
En del kommuner har under senare tid kontaktat överstyrelsen för att få råd redan innan arbetet med skissritningar påbörjats. Detta gäller
bl. a. kommuner som saknat erfarenhet av modernt skolbyggande och önskat inhämta synpunkter för att senare återkomma för skissgranskning. Erfarenheterna av detta tidiga samråd har visat sig vara gynnsamma. Vid ett samråd på ett senare stadium kan det vara svårt eller rent av omöjligt att förverkliga önskemål om behövliga ändringar. Överstyrelsen har därför erbjudit ifrågavarande samråd på programstadiet så långt resurserna tillåter.
Under ledning av utvecklingsgruppen vid byrå P 4 har i avsikt att
dämpa ett nybyggnadsbehov utarbetats allmänna råd och rekommendationer för samordning av arbetssätt och lokaler i befintliga byggnader vid tillämpning av Lgr 69. Överstyrelsen har i överensstämmelse med bestämmelserna i kungörelsen (1970: 641) genom skrivelse den 22 juni 1971 underställt Kungl. Maj:t nyssnämnda förberedande råd och anvisningar. Överstyrelsen framhåller att några av läroplansrevisionen betingade kostnader visserligen knappast blir erforderliga. Lokalbehovet
blir inte större men ny fördelning av tillgänglig golvyta är önskvärd. Vid en omdisponering av en skolanläggnings nettogolvyta aktualiseras dock
frågan om en bättre överensstämmelse med dagens praxis och numera vedertagna krav på arbetsmiljön. Det inom överstyrelsen pågående detaljarbetet med reviderade anvisningar anknyter delvis till förslag
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 264
formulerade i den s.k. skolbygglådan. Skolbygglådans förslag utgör emellertid måttliga krav på utjämning av standarden i äldre och nyare
anläggningar, t. ex. i fråga om belysningen. Beträffande akustik och rumsklimat föreslås motsvarande måttliga förbättringar.
Nya regler för gränsdragning mellan byggnad, inredning och utrustning har gemensamt och under byggnadsstyrelsens ledning utarbetats av olika statliga ämbetsverk, däribland överstyrelsen. Syftet med reglerna är att skapa enhetlighet i redovisningen av kostnader, statistik etc. Gränsdragningen innebär att kostnaden för den egentliga byggnaden
skils från kostnader för inredning och utrustning anpassade för en viss
verksamhet. Detta ligger i linje med utvecklingen mot generella byggnader, som är användbara för olika verksamheter. Överstyrelsen har
fullföljt arbetet med en undersökning om skolbyggnadskostnadernas
beroende av nämnda gränsdragning mellan byggnad, inredning och utrustning. Resultatet av undersökningen är föremål för överväganden
inom verket. I samråd med Förenade Kommunföretag AB har överstyrelsen utarbetat förslag till en blankett för kostnadsredovisning efter fastställan-
det av nya gränsdragningsregler. Det kan förväntas att kommunernas kostnadsuppgifter skall bli mer entydiga och lättare att jämföra än hittills. Kostnadernas nivå i förhållande till bidragsunderlaget kommer vidare att kunna anges med större säkerhet samt kommunernas möjligheter att lämna uppgifter förenklas på sikt. Kommunerna får dessutom lättare att hålla byggnadskostnaderna under kontroll. Vid nybyggnad påverkar den ifrågasatta nya gränsdragningen inte bidragsunderlaget, som fastställs med ledning av nettogolvytan. Vid ombyggnad får man enligt överstyrelsen överväga om och på vilket sätt kommunerna skall kompenseras för det jämförelsevis obetydliga bortfall i bidragsunderlaget, som uppstår vid ett införande av den nya gränsdragningen.
Anslagsberäkning 1. Kommunala skolor. Som underlag för bedömningen av investerings-
behovet har överstyrelsen under senare tid använt en detaljförteckning
över byggnadsföretag för grundskolan och gymnasieskolan, vilken upprättats och angelägenhetsgraderats av länsskolnämnderna.
I sin anslagsframställning för nästa budgetår framhåller överstyrelsen
att byggnadsbehovet för både grundskolan och gymnasieskolan ökat i jämförelse med föregående skolbyggnadsinventering. Överstyrelsen un-
derstryker att den redovisade ökningen av det totala skolbyggnadsbehovet visar på behovet av en mycket omfattande skolbyggnadsverksamhet
under de närmaste åren. Investeringsramarna måste vara större än 800 milj. kr. per år för att motsvara av kommuner och länsskolnämnder redovisat investeringsbehov.
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 265
Överstyrelsen finner det emellertid orealistiskt — vid en jämförelse med under senare budgetår beslutade investeringsramar — att nu föreslå en ökad byggnadstakt. Överstyrelsen framhåller att det synes uppenbart att samhällets materiella resurser inte kan fördelas så, att de beslutade skolreformerna — vad beträffar investeringar i skolbyggnader — kan genomföras i ursprungligen avsedd takt. En något lägre skolbyggnadsstandard än kommunerna räknat med torde få accepteras och kunna
godtas utan eftersättande i påtaglig grad av reformarbetets kvalitet i
övrigt. Befintliga skolhus får användas längre än beräknat och nya
byggnader får uppföras i ett genomsnittligt något enklare skick. Man får vidare vara mera beredd att använda provisorier. Överstyrelsens förslag till investeringsramar för budgetåren 1972/75 framgår av följande sammanställning. Överstyrelsen framhåller att ramen för budgetåret 1972/73 kan ökas med minst 200 milj. kr. ut-
över den föreslagna ramen på 575 milj. kr. Överstyrelsen förutsätter att investeringsramarna för budgetåren 1973/75 kommer att räknas upp med hänsyn till kostnadsutvecklingen vilket är ett villkor för att flerårs-
planeringen skall kunna genomföras. Byggnadsföretag, som i en femårsplan tagits upp på ett visst budgetår, skulle härigenom ej behöva flyttas
till ett senare budgetår därför att investeringsramen på grund av kostnadsutvecklingen ej rymmer avsedda byggnadsföretag.
1972/73 1973/74 1974/75
| Grundskolan | "ca 425 ca 425: ca 425 | ||
| Gymnasieskolan | ca 150 ca 150 ca 150 | ||
| Elevhem | 15 590 | 15 590 | 15 590 |
I investeringsramarna för elevhem inryms av praktiska skäl även investeringar för rikselevhem. .I en första utbyggnadsetapp bör som riks-
elevhem användas redan befintliga elevhem. I något fall kan tillbyggnad
eller modernisering bli aktuell. :
För budgetåren 1973/75 föreslår överstyrelsen att planeringsramarna blir lika stora som de föreslagna investeringsramarna. För vart och ett av budgetåren 1975/76 och 1976/77 föreslår skolöversty-
relsen en särskild planeringsram på 100 rnilj. kr. att företrädesvis tas i
anspråk för förhandsbesked om statsbidrag till kommuner, som avser . att tillämpa industriellt byggande. :
Vid beräkning av anslagsbehovet utgår överstyrelsen från att statsbidraget, bidraget till inventarier i grundskolan inräknat, erfarenhetsmässigt motsvarar genomsnittligt 34 Z, av de s. k.'kvotkostnaderna. Vidare utgår överstyrelsen från att sedan statsbidrag beviljats till byggen inom investeringsramen för visst budgetår bidraget utbetalas med hälften under samma budgetår, med en fjärdedel under det närmast :
De
9+ Riksdagen 1972. 1saml. NrI1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 266
följande budgetåret och med den sista fjärdedelen under det därpå följande budgetåret. Överstyrelsen räknar därför med att anslaget för budgetåret 1972/73 huvudsakligen kommer att belastas av bidrag, som beviljats till byggen inom investeringsramarna för budgetåren 1970/73.
Ramarna för samliga budgetår har reducerats med ramar för elevhemsbyggande. Med dessa utgångspunkter beräknar överstyrelsen me-
delsbehovet för budgetåret 1971/72 till
34 (== 500 — 15 + 590 — 15 — = 188,7 milj. kr.
100 4 4
Överstyrelsen har vid beräkningen av medelsbehovet inte beaktat de
extra ramar på totalt 100 milj. kr. som genom beslut i juni resp. september 1971 av arbetsmarknadspolitiska skäl beviljats för budgetåret
1971 /72.
För ytterligare statsbidrag, som kan komma att beviljas för utförda byggnadsföretag, räknar överstyrelsen för budgetåret 1972/73 med ett
medelsbehov av 500 000 kr. 2. Riksinternatskolor. För investering i lokaler vid riksinternatsko-
lorna budgetåret 1972/73 beräknar överstyrelsen en ökning av medels-
behovet med 500 000 kr. till 1 500 000 kr.
3. Elevhem. Av den tidigare redogörelsen framgår, att elevhemsbyggnader för grundskolor och gymnasieskolor ingår i den totala investeringsramen till byggnadsarbeten inom skolväsendet för budgetåret 1971/72.
Överstyrelsen föreslår att en särskild investeringsram för elevhem be-
räknas fr. o, m. budgetåret 1972/73. Överstyrelsen räknar med ett årligt investeringsbehov för ändamålet om 15 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1972/75. I dessa ramar ingår även investeringsbehovcet för rikselevhem.
4, Undervisningsmateriel. Anslaget beräknas komma att belastas av
statsbidrag till audivisuell och hörselteknisk utrust-
ning vid grundskolor med oförändrat 2 milj. kr. Dessutom föreslår
Överstyrelsen att ur anslaget skall utgå statsbidrag för hörselteknisk
utrustning för hörselskadade elever som undervisas i vanlig klass i grundskolan samt för undervisning för elever med hörselsvårigheter i icke obligatoriska skolor. För budgetåret 1972/73 beräknar överstyrelsen
medelsbehovet för de båda senare ändamålen till 140 000 kr.
Överstyrelsen gör f.n. en översyn av handläggningen av statsbidragsärenden för hörselteknisk utrustning och förbereder en omläggning av nuvarande anvisningar om tilldelning av statsbidrag. Överstyrelsen avser att under innevarande budgetår undersöka behovet inom andra skolformer än grundskolan för att få underlag för en kostnadsberiäkning av behovet av hörselteknisk utrustning. De förslag om ändringar, vilka översynen kan föranleda, beräknas bli framlagda i anslagsframställningen för budgetåret 1973/74.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 267
Sedan ca 17,8 milj. kr. fördelats under budgetåret 1971/72 för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid vissa två- och treåriga linjer av gymnasieskolan kommer kommunerna att ha fått full avtalad ersättning för kompletteringsutrustningen till de tidigare skol-
formerna gymnasium och fackskola. För statsbidrag till första upp-
sättningen stadigvarande undervisningsmateriel för gymnasieskolan räknar överstyrelsen med ett medelsbehov av 21,9 milj. kr., varav 17 milj. kr. för komplettering av utrustningen vid de yrkesinriktade linjerna, 2,2 milj. kr. för nya linjer i gymnasieskolan samt 2,7 milj. kr. för utrustning av 40 gymnasieskolor med inlärningsstudior. För det senare ändamålet lägger överstyrelsen med ledning av vunna erfarenheter av försöksverksamhet med inlärningsstudio fram ett utbyggnadsprogram för de fem budgetåren 1972/77 innebärande att 185 gymnasieskolor utrustas med inlärningsstudio under perioden.
Kostnaden för en studio jämte viss utrustning beräknas till 135 000 kr.
Statsbidrag föreslås utgå med 50 2, dock med högst 67 500 kr. per
skolenhet.
Ändrade bestämmelser rörande statsbidrag till skolbyggnader
Frågan om ändrade bestämmelser rörande statsbidrag till skolbyggna-
der bereds f.n. inom utbildningsdepartementet. Under våren 1970
har färdigställts en promemoria med diskussionsunderlag angående ett nytt statsbidragssystem för skolbyggnader (Ds U 1970: 12). Under sommaren 1971 har vidare färdigställts en promemoria om statligt driftbidrag till skolväsendet (Ds U 1971: 3). I arbetet har medverkat representanter för bl. a. Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. Promemoriorna har remitterats till en rad olika statliga och kommunala myndigheter.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 22 november 1971 föreslagit viss förenkling av handläggningen av skolbyggnadsärendena.
Departementschefen
Skolbyggnadsinvesteringarna har under senare delen av 1960-talet
legat på en mycket hög nivå. Investeringarna i skolbyggnader — ut-
tryckta i beräknade investeringsramar — utgjorde således under perioden 1960/61—1969/70 sammanlagt ca 5 miljarder kr. varav ca 3,2 miljarder kr. under den senare delen av perioden. Det ökade skolbyggandet beror bl. a. på det ökade antalet elever och de nya krav på undervisningens innehåll som skolreformerna inneburit samt på den omfattande befolkningsomflyttningen under de senaste decennierna.
Under 1960-talet har ca 75 7, av de fastställda investeringsramarna
utnyttjats för investeringar i byggnader för den obligatoriska skolan. Av
överstyrelsens anslagsframställning för nästa budgetår framgår att kommunernas investeringar i skolbyggnader även under de närmaste åren
kommer att vara koncentrerade till grundskolan. De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 268
Överstyrelsen framhåller att byggnadsbehovet för både grundskolan och gymnasieskolan har ökat i jämförelse med föregående skolbyggnadsinvestering. Överstyrelsen redovisar för långtidsbudgetperioden ett totalt investeringsbehov inom skolbyggnadsområdet om minst 800 milj. kr. per år. Liksom Överstyrelsen anser jag att det av samhällsekonomiska skäl f. n. inte är möjligt att förverkliga en sådan ökning av investerings-
ramarna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att min företrädare i
prop. 1968: 140 (s. 152) framhöll att det fulla förverkligandet av en gymnasieskolreform måste ta lång tid. BI. a. måste samordningen i yttre mening, i den mån investeringar behövs, förverkligas successivt.
För innevarande budgetår har av arbetsmarknadspolitiska skäl beviljats extra ramar för skolbyggandet på totalt 100 milj. kr. Mot denna bakgrund räknar jag för nästa budgetår med en investeringsram på 450 milj. kr. Kungl. Maj:t bör få besluta om hur detta belopp skall fördelas. Inom den föreslagna investeringsramen bör rymmas investeringar även för elevhemsbyggande. Om den samhällsekonomiska utvecklingen längre
fram visar sig limna utrymme för en ökning av investeringsverksam-
heten bör en höjning kunna ske av investeringsramarna för skolbyggandet. Det ankommer på överstyrelsen att se till att planeringen är sådan att en ökning av investeringsramarna inte medför ökande byggnadskostnader.
Förhandsbesked om statsbidrag till skolbyggnader bör liksom för innevarande budgetår på av Kungl. Maj:t fastställda villkor få lämnas till kommuner och landstingskommuner inom planeringsramar av följande storlek, nämligen 400 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och 350 milj. kr. för budgetåret 1974/75 samt 100 milj. kr. för vart och ett av budget-
åren 1975/76 och 1976/77.
I en promemoria med diskussionsunderlag angående ett nytt statsbidragssystem för skolbyggnader (Ds U 1970: 12) redovisas synpunkter på nuvarande statsbidragssystem. BI a. har anförts att nuvarande handläggningsordning för statsbidrags- och byggnadsärenden är onödigt
komplicerad och kräver stora administrativa insatser. I promemorian
framhålls att en principiell utgångspunkt för ett reformerat statsbidrags-
system för skolbyggnader bör vara att bidragsformen främjar rationali-
sering och effektivitet i skolbyggandet. Promemorian har remissbehandlats. Ett övervägande antal av remissinstanserna anser att de nuva-
rande bestämmelserna om statsbidrag till skolbyggnader bör ändras. Re-
missinstanserna anser bl. a. att den nuvarande handläggningsordningen
bör förenklas. Skolöverstyrelsen har i en skrivelse den 22 november
1971 föreslagit vissa förenklingar i den nuvarande handläggningsordningen. . .
I prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 227, 230) anmälde jag att skolöverstyrelsen begärt att statsbidrag bl. a. skall få utgå till en låg- och mellanstadie-
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 269
skola, vilken inrymts i en centrumanläggning. Lokalerna ägs och förvaltas av ett allmännyttigt bostadsföretag. Enligt nuvarande bestämmelser bör skollokaler ägas och förvaltas av kommun för att statsbidrag
skall utgå till uppförande av lokalerna. Jag framhöll i nämnda propo-
sition att nuvarande statsbidragsbestämmelser inte fick hindra ett genomförande av aktuella projekt rörande integrering av bl. a. skollokaler i olika typer av centrumanläggningar. I avvaktan på att beredningen av frågan om ändrade bestämmelser för statsbidrag till skolbyggnader är avslutad har Kungl. Maj:t i de aktuella fallen gett dispens från nuvarande bestämmelser. Kommun har således fått statsbidrag för skollokaler, vilka ägs och förvaltas av allmännyttigt bostadsföretag.
För nästa budgetår räknar jag med att medelsbehovet för investeringar i kommunala skolbyggnader samt elevhem vid en investeringsram i enlighet med vad jag nyss förordat kommer att uppgå till ca 182,9 milj.
kr. Jag beräknar ett oförändrat medelsbehov av 1 milj. kr. under nästa
budgetår för byggnadsändamål vid riksinternatskolorna. Statsbidrag för detta ändamål bör utgå efter beslut av Kungl. Maj:t.
Överstyrelsens beräkning av medelsbehovet för audivisuell och hörselteknisk utrustning vid grundskolan samt för hörselteknisk utrustning vid icke-obligatoriska skolor föranleder ingen erinran från min sida.
Jag räknar för nästa budgetår med ctt medelsbehov av 20,2 milj. kr. för statsbidrag till kostnader för anskaffande av första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel för gymnasieskolan. Jag räknar därvid med att överstyrelsen får disponera viss del av dessa medel för statsbidrag till högst 15 gymnasieskolor för anskaffning av inlär-
ningsstudior för undervisning i moderna språk.
Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för svenska skolor i utlandet bör med verkan fr. o. m. nästa budgetår beräknas under det nya anslaget Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., vilket jag förordat i det föregående.
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknar jag till
avrundat 206 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten
för skolväsendet får lämnas enligt vad jag förordat i det före-
gående,
2) till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 206 000 000 kr.
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 270
D 32. Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
1970/71 Utgift 1541 674 1971/72 Anslag 1240 000 1972/73 Förslag 1180 000
Från anslaget avförs ännu återstående statsbidrag som skall utgå enligt
bestämmelserna i kungörelsen (1936: 45) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet (ändrad senast 1958: 665 samt genom beslut den 16 februari 1968).
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget minskas med 60 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och hemställer att Kungl Mai:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskole-
väsendet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
1180 000 kr.
D 33. Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet
| 1970/71 Utgift | 680 |
| 1971/72 Anslag | 90 000 |
| 1972/73 Förslag | 72 000 |
Enligt kungörelsen (1960: 387) om statsbidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet (ändrad senast 1967: 470) utgår stats-
bidrag till vissa kommuner för anskaffandet av lärarbostad vid skola, som inte är belägen i tätort med minst 500 invånare. Bidraget utgör
18 000 kr. för varje lärarbostad, dock med tillägg av ytterligare 4 000
kr. för lärarbostad i de fyra nordligaste länen.
Skolöverstyrelsen beräknar, att anslaget kommer att belastas med bidragskostnaderna för sammanlagt fyra lärarbostäder. Statsbidragen till dessa bostäder uppgår till 72 000 kr. Överstyrelsen föreslår att anslaget
förs upp med detta belopp.
Departementschefen
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag och hemställer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skol-
väsendet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
72 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 271
D 34. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
1970/71 Utgift 6 433 621 Reservation 6 556 140 1971/72 Anslag 6 000 000 1972/73 Förslag 6 000 000
Enligt kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid
folkhögskolor (ändrad senast 1969: 111) kan statsbidragsberättigad folk-
högskola få bidrag till kostnaderna för anskaffande av permanenta
skollokaler och bostäder åt lärare och elever genom ny-, till-
eller ombyggnad eller genom förvärv och iordningsställande av befintlig
byggnad. Statsbidrag till permanenta lokaler utgår med högst 75 2 av ett bidragsunderlag som beräknas på olika sätt beroende på lokalernas karak-
tär. Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lokaler kan statsbidrag utgå med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Stats-
bidrag utgår vidare med 50 2, av den beräknade kostnaden för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och med högst 75 &
av beräknade kostnader för inredning av och inventarier till elevhem.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen framhåller behovet av ökade resurser för byggnads-
arbeten vid folkhögskolorna. Överstyrelsen hänvisar därvid bl a. till
elevutvecklingen och den lokalmässiga standardhöjningen. Enligt en av överstyrelsen i oktober 1970 utförd inventering motsvarar byggnadsbehovet en kostnad av ca 112 milj. kr.
Överstyrelsen upprepar sitt tidigare förslag om att bidragsgivningens omfattning skall regleras genom en av statsmakterna årligen fastställd bidragsram i stället för som nu genom anslagets storlek. Anslaget bör med anledning härav föras upp som förslagsanslag. Överstyrelsen önskar disponera en bidragsram om 14 milj. kr. Vid denna omläggning kan medelsbehovet för 1972/73 beräknas till 7 milj. kr.
För inredning och inventarier vid folkhögskolorna beräknar överstyrelsen oförändrat 1 milj. kr.
Departementschefen
Skolöverstyrelsen föreslår ånyo i sin anslagsframställning att bidragsgivningens omfattning skall regleras genom en av statsmakterna årligen fastställd bidragsram i stället för som nu genom anslagets storlek. Jag är dock inte f. n. beredd att biträda överstyrelsens förslag till anslagsomläggning utan förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 2172
D 35. Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning
1970/71 Utgiftt 2577 150 Reservation! 4133 648
1971/72 Anslag 3 412 000 1972/73 Förslag 3 000 000
1 Anslaget Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor under nionde huvudtiteln.
Från anslaget utgår bidrag till kostnader för byggnadsarbeten för tvåårig jordbrukslinje mm i gymnasieskolan samt för utbildning vid lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1961: 405) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor (ändrad senast 1971: 155). Bidragsbestämmelserna
innebär att statsbidrag kan beviljas huvudman för att anskaffa eller
upprusta permanenta skollokaler, elevhem och, om särskilda skäl föreligger, lärarbostäder samt för att uppföra provisoriska skollokaler. Bidrag utgår med högst hälften eller vid särskilda skäl högst tre fjärde-
delar av ett visst bidragsunderlag. Till kostnaderna för provisoriska skol-
lokaler utgår dock ett väsentligt lägre bidrag. Bidrag utgår även för audivisuell utrustning. Beslut om statsbidrag meddelas i fråga om audivisuell utrustning av skolöverstyrelsen och i övrigt av Kungl. Maj:t.
Riksdagen uttalade år 1961 (prop. 1961:1 bil. 11 s. 168, JoU 1961:1,
rskr 1961: 9) att bidrag till byggnadsarbeten vid enskilda skolor får utgå efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall.
Från anslaget ersätts vidare utgifter för undervisningsmateriel för
maskinundervisning enligt kungörelsen (1949: 455) angående statsbidrag till anskaffning av maskiner m, m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning (ändrad senast 1971: 156).
Skolöverstyrelsen
Preliminärt anmälda byggnadsobjekt motsvarar en total byggnadskostnad av ca 27,5 milj. kr. Statsbidragsbehovet beräknas till hälften härav eller ca 13,8 milj. kr. Efter avdrag av disponibla medel under 1971/72 återstår ett anslagsbehov av 8,8 milj. kr. Överstyrelsen finner det angeläget att byggnadsföretag, inklusive körgårdar för de praktiska
övningarna, med ett beräknat statsbidragsbehov av 3 milj. kr. får sättas igång under budgetåret 1972/73. Övergången till nya läroplaner inom lantbrukets yrkesutbildning ställer skolorna inför ökade krav på maskiner och övrig undervisningsma-
teriel. Överstyrelsen föreslår en höjning av medelsanvisningen till utrustning med 588 000 kr. till 1 milj. kr.
Det sammanlagda medelsbehovet utgör således 4 milj. kr. Överstyrelsen föreslår att återlevererade statsbidrag ånyo får utnyttjas för bidragsgivning.
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 2173
Departementschefen
Under förevarande anslag beräknas medel för byggnadsarbeten och utrustning för tvåårig jordbrukslinje m. m. i gymnasieskolan samt för
utbildning vid enskilda lantbruksskolor och lanthusbållsskolor. Av min redogörelse i det föregående framgår att beslut om statsbi-
drag utom i fråga om till audivisuell utrustning f. n. meddelas av Kungl. Maj:t. Enligt min mening bör dock beslut om bidrag på här avsedda områden i gymnasieskolan i likhet med vad som gäller för det allmänna skolväsendet i övrigt kunna meddelas av skolöverstyrelsen. Jag anser vidare att skolöverstyrelsen även bör kunna meddela beslut om stats-
bidrag för utbildningen vid lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Jag
avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att besluta om ändring av nuvarande bestimmelser att gälla fr. o. m. den 1 juli 1972 i enlighet med vad jag nu förordat.
Jag delar överstyrelsens uppfattning att de ökade resurser som krävs
i samband med skolornas inordnande i gymnasieskolan måste åtföljas
av en successiv upprustning av återstående skolor. Under budgetåret 1972/73 beräknar jag med beaktande av reservationen på anslaget me-
delsbehovet för byggnadsarbeten till 2 milj. kr. Medel för byggande av körgårdar bör därvid rymmas inom denna ram. Vidare delar jag överstyrelsens uppfattning om att återlevererade statsbidrag till byggnader
ånyo bör få utnyttjas för bidragsgivning. För undervisningsmateriel beräknar jag ytterligare 588 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med totalt 3 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.
D 36. Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning
1970/71 Utgiftt — Reservation! 1 000 000 1971/72 Anslag 1 600 000
1972/73 Förslag 2 100 000
" Anslaget Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor under
nionde huvudtiteln.
Från anslaget utgår bidrag till kostnader för byggnadsarbeten m. m. för skogsbruksutbildning vid dels gymnasieskola, dels de av skogsvårdsstyrelserna bedrivna skogsbruksskolorna.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 274
Statsbidrag till skogsbruksskolorna har enligt praxis hittills utgått till anskaffning eller upprustning av permanenta skollokaler, elevhem och
personalbostäder med hälften av kostnaderna. För viss utrustning av stadigvarande undervisningsmateriel har bidrag utgått med 75 24 och i vissa fall med högst 100 94 av kostnaderna. I fråga om bidrag till skogsbruksskolorna beslutar Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.
Enligt av Kungl. Maj:t den 23 april 1971 meddelade provisoriska bestämmelser om statsbidrag till gymnasieskolans skogsbrukslinje och specialkurser för skogsbruksutbildning för budgetåret 1971/72 utgår stats-
bidrag dels till anskaffande eller hyra av skollokaler, elevhem och lärar-
bostäder, dels till anskaffande eller hyra av undervisningsmateriel. Bestämmelserna innehåller i huvudsak följande.
Statsbidrag till kostnader för anskaffande av permanenta skollokaler
utgår med hälften av bidragsunderlaget. Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Statsbidrag får utgå för förhyrande av skollokaler med hälften av kostnaderna. Statsbidrag utgår till kostnader för anskaffande av lokaler för elevhem och, om särskilda skäl föreligger, för lärarbostäder. Bidragsunderlag utgör de beräknade kostnaderna för lokaler jämte inredning och inventarier. Statsbidrag utgår med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget. Stats-
bidrag får utgå för förhyrande av lokaler för elevhem och lärarbostäder med tre fjärdedelar av kostnaderna.
Statsbidrag utgår till anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel, däri inbegripet laboratorieutrustning och elev-
bibliotek samt anskaffning som föranleds av att undervisningen i kurs
omläggs eller utvidgas med tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden.
Statsbidrag får utgå för förhyrande av sådana större och dyrbara ma-
skiner inom skogsbruket som behövs för undervisningsändamål med tre
fjärdedelar av kostnaderna.
Beslut om statsbidrag på här avsedda områden i gymnasieskolan meddelas av skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen saknar på grund av den aktuella situationen beträffande huvudmannaskapet för och lokaliseringen av skogsbruksutbildningen ett säkert underlag för beräkningar av medelsbehovet för bidrag
till byggnadsarbeten. Den fortgående rationaliseringen genom nedläggning av små skolenheter samt skogsbruksutbildningens inordnande i gymnasieskolan nödvändiggör emellertid en successiv upprustning av
återstående skolor. Organisationskommittén för behandling av vissa frå-
gor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST) redovisade i skrivelse den 17 mars 1971 till utbildningsdeparte-
mentet en plan beträffande skolor för skogsbruksutbildning på längre sikt. Enligt denna plan förutsätts sexton av de dåvarande skogsbruks-
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 275
skolorna bli nedlagda och fyra nya enheter tillkomma. En precisering av nedläggningstakten har ej varit möjlig. OJST antar emellertid att en erforderlig omlokalisering i stort sett skall kunna genomföras under de närmaste tre åren. Landstingskommunernas möjligheter att hyra lokaler
synes kunna medföra ett ökat medelsbehov under en övergångsperiod.
En beräkning av medelsbehovet för förhyrande av lokaler kan nu, med
hänsyn till huvudmannaskapsfrågan, ej göras.
För budgetåret 1972/73 beräknar överstyrelsen ett oförändrat medelsbehov för såväl bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning (600 000 kr.) som till undervisningsmateriel (1 milj. kr.).
Departementschefen
Under förevarande anslag beräknas medel för byggnadsarbeten och utrustning för tvåårig skogsbrukslinje m. m. i gymnasieskolan samt för utbildning vid skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor.
Av min redogörelse i det föregående framgår att skolöverstyrelsen numera beslutar om statsbidrag för skogsbruksutbildningen i gymnasieskolan. Enligt min mening bör med verkan fr. o. m. den 1 juli 1972
skolöverstyrelsen även besluta om statsbidrag för utbildning i skogs-
bruksskola.
Jag delar överstyrelsens uppfattning att cn successiv upprustning av de
skolor vid vilka undervisning kommer att finnas kvar är nödvändig. I likhet med vad som gäller för det allmänna skolväsendet i övrigt beräk-
nar jag medel för både undervisningsmateriel och byggnadsarbeten under
samma anslag. För undervisningsmateriel beräknar jag 500 000 kr. utöver
vad skolöverstyrelsen har föreslagit. Anslaget bör för nästa budgetår
föras upp med totalt 2,1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbild-
ning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
2 100 000 kr.
De
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 276
E HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING
a) centrala myndigheter m. m.
E 1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 7970 410 1971/72 Anslag = 8174 000! 1972/73 Förslag = 10 110000
2 Härutöver tillkommer 545 000 kr. för ändamål för vilka medel beräknats under reservationsanslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor (prop. 1971: 38, UU 1971: 12, rskr 1971: 169).
Kungl. Maj:t har utfärdat instruktion för universitetskanslersämbetet
(1965: 740, senast ändrad 1971: 197). Ämbetet är central förvaltnings-
myndighet för universiteten, karolinska institutet, de tekniska högsko-
lorna, högskolenheterna i Linköping och Luleå samt för vissa andra institutioner enligt särskilda beslut av Kungl. Maj:t. Inom ämbetet finns fem byråer (motsv.), nämligen plancringsbyrån, utbildningsbyrån och administrativa byrån samt rationaliseringsgruppen och enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet Personal
| Handläggande personal | 54 | +17 | +4 |
| Övrig personal | 57 111 | + 7 -+24 | +3 +7 |
Anslag Lönekostnader 5 972 000 +2 280 000 --1 234 000 Sjukvård 12 500 + 1500 + 500 Reseersättningar 225 000 + 133 000 + 80 000
därav utomnordiska resor 35 000 of. of. Lokalkostnader 392 500 + 374 700 + 374 500 Vissa utgifter för antagning
av studerande a) Datamaskintid och
stansningskostnader 355 000 of. of. b) Övriga expenser 145 000 + 95 000 + 65 000 c) Vissa kostnader för antag-
ning till utbildning för
ekonomexamen 10 000 of. of. Expenser 1062 000 + 808 000 + 182 000
därav engångsutpgifter 4000 +142 000 -—4 000
8174000 =+3692200 =+—+1936 000
Ea
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 271
Universitetskanslersämbetet
1. Löne- och prisomräkning 956 000 kr.
2. Personalförstärkning vid ämbetets utbildningsbyrå med 1 assistent
(+42 000 kr.). 3. Överföring av 12 tjänster, bl.a. 1 tjänst som avdelningsdirektör,
2 tjänster som byrådirektör och 6 tjänster som förste byråsekreterare,
från anslaget Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. (4726 000
kr.). |
4. Överföring av 3 tjänster — 1 tjänst som avdelningsdirektör och 2 tjänster som förste byråsekreterare — från reservationsanslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor (--210 000
kr.). 5. Omvandling av den centrala antagningsenheten inom ämbetets administrativa byrå till en självständig byrå under ledning av en byrå-
chef, som tillika skall vara ordförande i en föreslagen antagningsnämnd
vid ämbetet. 6. Ytterligare medel för ämbetets informationsverksamhet (+480 000
kr.) samt en engångsanvisning för anskaffande av bl. a. offsetanläggning och plockningsapparat (+138 000 kr.).
Föredraganden
Under förevarande anslag beräknar jag för nästa budgetår medel bl. a. för den nyinrättade enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete. Medel
för motsvarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats un-
der reservationsanslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid uni-
versitet och högskolor.
Vidare har jag beaktat medelsbehovet för en tjänst som avdelningsdirektör vid administrativa byrån avsedd för verksamheten med central antagning av studerande. Frågan om den föreslagna antagningsnämnden
vid ämbetet bör tas upp i samband med förslag om proposition till riks-
dagen med anledning av kompetensutredningens betänkande (5).
Visst medelsbehov för ökad informationsverksamhet har beaktats (6).
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 10 110 000 kr.
Ea
Prop, 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 278
E 2. Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m.
1970/71 Utgift 1097 419 Reservation 346 860 1971/72 Anslag 1475 000 1972/73 Förslag 1575 000
Från anslaget bestrids kostnader för experter och tillfällig personal m. m., reseersättningar, publikationstryck och övriga expenser som hänger samman med utredningar inom ämbetets verksamhetsområde. Anslaget tillförs medel som inflyter vid försäljning av publikationer som bekostas från anslaget.
Universitetskanslersämbetet
1. Överföring av kostnader för personal m. m. till anslaget Universi-
tetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader (—734 000 kr.).
2. Medelsanvisning för registrering av studerande och studieresultat
(+150 000 kr.).
Föredraganden
Vid min beräkning av förevarande anslag har jag räknat med viss
förstärkning av medlen för registrering av studerande och studieresultat (+100 000 kr.). Anslaget bör således ökas med 100 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 575 000 kr.
E 3. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
1970/71 Utgift 1 500 927 1971/72 Anslag 1769 000 1972/73 Förslag 2 363 000
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har till uppgift att
utrusta universiteten m. fl. läroanstalter och de övriga institutioner som
Kungl. Maj:t bestämmer. Kungl, Maj:t har den 15 maj 1959 utfärdat
instruktion för nämnden (ändrad senast den 15 juli 1971). Nämnden svarar även för anskaffning av viss apparatur åt de statliga forsknings-
råden samt bistår universitetskanslersämbetet och lokal- och utrust-
ningsprogramkommittéerna för universitet och högskolor vid planering av utrustning.
Nämnden svarar även för effektivering och samordning av upphand-
ling inom universitets- och lärarutbildningssektorerna.
Ea
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 279
1971/T72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Föredraganden
Personal
| Handläggande personal | 9 | +4 | +2 |
| Övrig personal | 23 32 | -+4 +$8 | +1 +3 |
Anslag Lönekostnader 1 407 000 759 000 +482 000 Sjukvård 2 900 + 600 + 600 Reseersättningar 61 000 + 19 000 + 11000 Lokalkostnader 213 000 + 86 000 -+ 86 000 Expenser 85 100 + 24 400 + 14400
därav engångsutgifter 4 000 +6 000 —4 000
1769 000 +889 000 -+594 000
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
1. Löne- och prisomräkning 265 000 kr.
2. Tjänst som assistent och sekreterare (+42 000 kr.).
3. Indragning av en tjänst i befordringsgång vid nämndens kameralsektion samtidigt med ökning av medel för anställning av extra per-
sonal (—10 000 kr.).
4. Lönekostnader för tjänsterna som överdirektör (Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1971) samt assistent och sekreterare till överdirektören
(+161 000 kr.).
5. Lönekostnader för 5 tjänster som f. n. bekostas från utbildnings-
departementets kommittéanslag (+314 000 kr.).
6. Ersättning för konsultuppdrag (+20 000 kr.).
Föredraganden
Utrustningsnämndens upphandlingsverksamhet har ökat betydligt under senare år. Under innevarande budgetår har vid nämnden genom beslut den 30 juni 1971 inrättats en extra tjänst som överdirektör och ordförande i nämnden. För nästa budgetår beräknar jag medel för denna tjänst samt medel för en tjänst som assistent och sekreterare till överdirektören (4).
Vidare bör inrättas en extra ordinarie byråchefstjänst i stället för en arvodestjänst för vilken kostnaderna innevarande budgetår bestrids från utbildningsdepartementets kommittéanslag (5). Från detta anslag bekostas ytterligare vissa tjänster vid nämnden. Departementschefen har vid sin beräkning av kommittéanslaget beaktat medelsbehovet för dessa tjänster även för nästa budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid utrustningsnämnden för uni-
versitet och högskolor inrätta en tjänst som byråchef i Ce I,
2) till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 363 000 kr.
Ea
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 280
E 4. Nämnden för socionomutbildning
1972/73 Förslag 1214 000
Nämnden för socionomutbildning inrättades den 1 juli 1971. Den har bl. a. att se till att planerna över studiegången ges likvärdig utformning vid samtliga socialhögskolor och att anskaffningen av praktikplatser samordnas, Vidare skall nämnden svara för antagning av studerande vid socialhögskolorna samt avge förslag till anslagsframställningar av-
seende socialhögskolorna och nämnden.
1971/72" Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Föredraganden Personal
| Handläggande personal | 5 | +Å4 | +3 |
| Övrig personal | 5 10 | +3 +7 | +3 |
Anslag
| Lönekostnader | 613 000 | +520 000 4236 000 | |
| Sjukvård | 2 000 | of. | of. |
| Reseersättningar | 27 000 | + 3 000 | + 3000 |
| Lokalkostnader | 130 000 | + 5000 | + 5000 |
| Expenser | 84 000 | +114 000 | -+-114 000 |
därav för automatisk data-
behandling — 4100 000 +100 000
856 000 +642 000 +358 000 2 Under förslagsanslaget E 30. Socialhögskolorna.
Nämnden för socionomutbildning
Nämndens förslag om tjänster m. m. innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning 106 000 kr.
2. 1 tjänst som avdelningsdirektör i B 6 (+ 94 000 kr.).
3. Ökad medelsanvisning för helårsanställd personal (3 tjänster som byråassistent och 1 tjänst som kansliskrivare) (+F 191 000 kr.).
4, Ökad medelsanvisning för arvodering av experter (-+ 120 000 kr.). 5. Ökad medelsanvisning för extra vaktmästar- och biträdespersonal (+ 73 000 kr.). 6. Indragning av medel till arvoden vid inträdesprov (—42 000 kr.).
Föredraganden
Statsmakterna beslutade år 1971 (prop. 1971:36, UbU 1971:11, rskr 1971: 136) om vissa förändringar i fråga om ledningen av socialhögskolorna. Genom beslutet ombildades samarbetsnämnden för socialhögskolorna till nämnden för socionomutbildning. Nämndens sammansättning ändrades och den fick nya arbetsuppgifter och ökade befogenheter.
Med hänsyn till dessa förändringar finner jag det ändamålsenligt att medel för nämndens verksamhet budgetåret 1972/73 anvisas under ett
Ea
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 281
särskilt riksstatsanslag i stället för som för innevarande budgetår under anslaget till socialhögskolorna.
På grund av ökade arbetsuppgifter vid nämnden bör den ges vissa
resursförstärkningar. För ledningen av arbetet vid nämndens kansli har
Kungl. Mai:t genom beslut den 17 december 1971 inrättat en extra ordinarie tjänst som avdelningsdirektör. Jag beräknar nu medel för denna tjänst (494 000 kr.). Utöver ökningar av automatisk natur räk-
nar jag under anslaget ytterligare medel för extra personal m. m.
(+100 000 kr.) samt för automatisk databehandling vid antagningsarbetet (+100 000 kr.).
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Nämnden för socionomutbildning för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1214 000 kr.
Ea
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 282
b) universiteten m. m.
Vissa gemensamma frågor
Universitetskanslersämbetet
I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1972/73 (samman-
fattande del Högre utbildning och forskning, publicerad som nr 12
i universitetskanslersämbetets skriftserie) tar ämbetet inledningsvis upp
vissa kvantitativa och kvalitativa frågor. Ämbetet framhåller att den kvantitativa utvecklingen
(s. 8) på ett mera markant sätt kommit att skilja sig från de kalkyler beträffande tillströmningen som presenterades i fjolårets anslagsframställning. Nettoantalet nyinskrivna studerande hösten 1970 blev avsevärt mindre än det kalkylerade. Vidare sjönk andelen nyinskrivna vid mate-
matisk-naturvetenskaplig fakultet tämligen kraftigt i förhållande till den
beräknade. I de på grundval av gjorda erfarenheter framräknade prognoscrna har en stabilisering av talen för tillströmningen till de fria fakulteterna förutsetts. Ämbetet räknar nu med en total studerandetillströmning läsåret 1975/76 med ca 27000, varav ca 20 000 till de fria fakulteterna. Antalet närvarande studerande, som budgetåret 1970/71 beräknades uppgå till totalt ca 121 000, väntas budgetåret 1975/76 ha ökat till ca 123 000, varav ca 81 000 vid de fria fakulteterna. Antalet examinerade på grundexamensnivå, som 1970/71 uppgick till knappt 15 000, beräknas läsåret 1975/76 uppgå till drygt 21 000.
Ämbetet framhåller att de kvantitativa problemen hittills dominerat
debatten medan frågor rörande utbildningens och forskningens kvalitet ofta inte blivit tillräckligt observerade. Ansträngningarna behöver nu koncentreras på att skapa en studicorganisation och en inlärningsmiljö som är elastisk nog att möta hårda fordringar och snabba förändringar i fråga om utbildningens innehåll och uppläggning och som själv inbjuder till nyskapelscr.
Den debatt som under den senaste tiden förts om de kvalitativa pro-
blemen har stärkt ämbetet i övertygelsen att betydande insatser måste göras för att höja effektiviteten i utbildningen. För att uppnå detta syfte är det, framhåller ämbetet, nödvändigt att kraftigt förstärka resurserna för vissa ändamål. I första hand gäller detta universitetens och högskolornas basorganisation. Det blir alltmer angeläget att förstärka effekten av resurstillskott genom att rationalisera verksamheten, dvs. höja dess produktivitet i skilda avseenden.
Ämbetets framställning rörande den grundläggande utbildningen vid universitet och högskolor omfattar bl. a. avsnitt om studie-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 283
och yrkesvägledning, översyn av studieordningen vid filosofisk fakultet,
yrkesinriktning av utbildningen samt geografisk spridning av universitetsutbildningen.
Universitetskanslersämbetet framhåller att målet för studievägledningen (s. 25) inom universitetssektorn är att ge de studerande underlag för studievalet med beaktande av såväl deras förutsättningar och intres-
sen som bedömningar av arbetsmarknadsutvecklingen. Studievägledningen bör också innefatta hjälp åt de studerande i fråga om uppläggning
och genomförande av studierna. Ämbetet framhäver behovet av resurser för studievägledning för att möjliggöra en uppsökande verksamhet till stöd för studerande som av olika skäl kommit efter. En aktiv och uppsökande studievägledning måste, framhåller ämbetet, också kunna inne-
fatta avrådning från tillämnade studier.
Ämbetet lägger fram ett trecårsprogram för utbyggnad av studievägledningen vid universitet och högskolor. Programmet innebär att de nuvarande resurserna — ca 6,7 milj. kr. vid förvaltningarna och på institutions- och sektionsnivåerna — förstärks med 2,7 milj. kr. varje budgetår fram t. o. m. budgetåret 1974/75,
Sveriges akademikers centralorganisation har kommit in med en skrivelse rörande studie- och yrkesvägledning vid universiteten m. m.
Ämbetet berör i detta sammanhang även de handikappade studerandenas situation (s. 27). Dessa studerande kan nu få bidrag till stödundervisning och särskild handledning från anslagen till avlöningar till lärarpersonal. Ämbetet bedömer den gällande normen för beräkning av detta
stöd vara alltför begränsad och dessutom opraktisk. Ämbetet föreslår därför att ifrågavarande kostnader skall få bestridas från fakulteternas
avlöningsanslag med skäligt belopp efter prövning av den lokala universitetsmyndigheten.
Ämbetet lägger fram ett handlingsprogram för pedagogiskt utvecklingsarbete, omfattande bl. a. särskild pedagogisk försöksverksamhet vid vissa institutioner samt utbildning av lärare och övrig personal inom universitetsorganisationen. Det i handlingsprogrammet angivna målet för lärarfortbildningen är att inom en femårsperiod genomföra bl. a.
en pedagogisk grundutbildning för samtliga lärare vid universiteten och
högskolorna. Kostnaderna för lärarfortbildning beräknas budgetåret 1972/73 uppgå till ca 3 milj. kr. vartill kommer kostnader för ersättning för mistade avlöningsförmåner, vilka kan uppskattas till ca 5,1 milj. kr.
I fråga om 1969 års studieordning vid de filosofiska fakulteterna (s. 29—32) redovisar ämbetet sitt arbete med översyn inom enskilda ämnesområden och av utbildningslinier. Ämbetet nämner därvid bl.a. att man överväger att söka få till stånd en ospärrad studiekurs avseende den andra terminens studier i psykologi, som avses bygga på den be-
fintliga ospärrade 20-poängskursen. Ämbetet föreslår vidare att utbild-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 284
ningsorganisationen kompletteras med en ny utbildningslinje, vilken i första avdelningen skulle omfatta studiekurser om 20 poäng i vartdera av ämnesområdena matematik och fysik och i andra avdelningen studiekurs om 40 poäng inom något av ämnesområdena kemi och maskin-
teknik.
Ämbcetet har i december 1971 redovisat erfarenheterna av 1969 års studieordning under läsåret 1970/71.
Universitetskanslersämbetet erinrar i sin anslagsframställning om att
statsmakterna i de senaste årens reformarbete slagit fast att den efter-
gymnasiala utbildningen skall vara yrkesinriktad. För planeringsarbetet
betyder detta praktiska omställningsproblem. Ämbetet betonar att en starkt framträdande anledning till de högskolutbildades svårigheter vid
utträdet på arbetsmarknaden utgörs av den bristande beredskapen inför övergången till den första egentliga yrkesverksamheten. En av de vik-
tigaste uppgifterna i planeringsarbetet är därför att stärka de yrkes-
förberedande inslagen i utbildningen.
Sedan läsåret 1969/70 anordnas yrkesinriktade studiekurser vid universitetens filosofiska fakulteter. Under budgetåret 1971/72 beräknas sådana kurser kunna anordnas för drygt 4 000 studerande. Enligt universitetskanslersämbetets mening är det ytterst angeläget att antalet utbild-
ningsplatser vid de yrkesinriktade studiekurserna ökas kraftigt. Dessa
kurser är enligt ämbetet ett första steg i förändringen av utbildningens struktur.
Som ett led i regionalpolitiken har, framhåller ämbetet, ett målmedvetet arbete inletts i fråga om den högre utbildningens lokalisering (s. 34)
till nya områden. Ämbetct erinrar därvid om den försöksverksamhet
med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning som påbörjades läsåret 1970/71 samt om riksdagens beslut år 1971 om högre teknisk utbildning och forskning i Luleå och om en bibliotekshögskola i Borås.
Ämbetet framhåller att det är viktigt att de studerande vid universi-
tetsfilialerna och vid högskolenheten i Linköping erbjuds ett rikhaltigt
urval av studiekurser. En utbyggnad av filialerna och enheten bör enligt ämbetets mening de närmaste åren i huvudsak koncentreras till studiekurser inom naturvetenskapliga ämnesområden. Därigenom skulle en
önskad stimulans till ökad tillströmning av studerande till matematisk-
naturvetenskaplig utbildning kunna uppnås. Ämbetets förslag rörande den fortsatta utbyggnaden av universitetsfilialerna och högskolenheten budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning.
Amnesområde Antal ärsstudieplatser
| Linköping Karlstad | Växjö | Örebro | ||
| Kemi 40 p | 48" | 24 | 24 | 24 |
| Biologi 40 p | 24? | |||
| Fysik 40 p | 120! | 24 | 24 | 72 |
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 285
Matematisk statistik 40 p Xx? Xx Xx Xx? Informationsbehandling (ADB) 40 p Xx! Xx? Xx? Xx Psykologi 40 p Xx Xx 2 Finns redan på orten till det antal årsstudieplatser som anges. 2 Tidigare beslutad. ? Under förutsättning att datamaskinterminal kan inrättas eller tillgång till datamaskin kan ordnas på annat sätt.
Universitetskanslersämbetet poängterar att en resursutbyggnad för forskarutbildningen (s. 42) med nödvändighet måste ske successivt med hänsyn till personella och finansiella tillgångar. Ämbetets
förslag på detta område omfattar anslagsförstärkningar för budgetåret
1972/73 med sammanlagt ca 12 milj. kr. Förslagets tyngdpunkt ligger på de filosofiska fakulteterna.
Ämbetet lägger fram förslag om ändrade principer för lärarkrafttill-
delning för forskarutbildning vid de filosofiska fakulteterna. Vid genom-
förande av detta system, som dels beaktar handledningens centrala roll i forskarutbildningen, dels ger bättre möjligheter än f.n. att disponera de tillgängliga lärarkrafterna för såväl undervisning som handledning allt efter behov, blir det möjligt för statsmakterna och de planerande organen att göra resursmässigt bestämbara avvägningar mellan forskarutbildningens behov och andra ändamål. Ämbetet avser att i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 redovisa normer för omfattningen av lärarkrafterna i relation till antalet studerande.
Det nya systemet utgår från att forskarutbildningen i princip skall vara tillförsäkrad en undervisnings- och handledningskapacitet som mot-
svarar dels tjänstgöringsskyldigheten för befintliga tjänster som profes-
sor, biträdande professor, docent och forskarassistent, dels de resurser som anvisas under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning, dels de resurser som tilldelas för forskarutbildning på grundval av organisationsplaner (motsv.). Reformen kan sägas innebära att innehavarna av de nämnda tjänsterna beräkningsmässigt »lyfts» till forskarutbildningen varvid resurserna för den grundläggande utbildningen förstärks med ca
5 milj. kr. i syfte att där behålla en i princip oförändrad undervisningsstandard.
De medel som hittills anvisats under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning och de medel som anvisats inom ramen för univer-
sitetsautomatiken bör föras samman fakultetsvis och ställas till läro-
anstalternas disposition för forskarutbildning. Inom ramen för dessa medel bör konsistorierna få möjlighet att i princip inrätta samtliga typer av tjänster.
Ämbetet anser att det bör vara möjligt för professor och biträdande
professor att fullgöra hela undervisningsskyldigheten i form av hand-
ledning. Ämbetet finner det angeläget att man ökar smidigheten i resurs-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 286
användningen också inom andra fakulteter än de filosofiska. Även vid
dessa fakulteter bör bl. a. medel motsvarande dem som f.n. anvisas
under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning fr. o. m. budgetåret 1972/73 anvisas som särskilda delposter för forskarutbildning under resp. kursanslag.
Universitetskanslersämbetet tar vidare upp frågor rörande samverkan i forskarutbildning och forskning (s. 49). Ämbetet föreslår att de medel som flyter in genom uppdragsverksamhet skall kunna användas även för
vissa andra ändamål än sådana som f. n. får belasta driftkostnads- och
bokinköpsanslagen.
Ämbetet finner att det bör vara möjligt att i ökad utsträckning ut-
nyttja resurser utanför universitetsorganisationen i forskarutbildningen. Ämbetet föreslår därför att möjlighet skapas för konsistorierna att meddela arvodesuppdrag som professor på deltid, detta i syfte att knyta kvalificerade forskningshandledare verksamma utanför universitetsorganisa-
tionen till universitetsväsendet. Kostnaderna härför avses bestridas från de medel som föreslås bli ställda till läroanstalternas förfogande för
forskarutbildning.
Ämbetet anser att betydande förstärkningar av driftkostnadsanslagen är utomordentligt angelägna för att de för universitetens och högskolornas verksamhet nödvändiga basfunktioner skall konsolideras. Som särskilda skäl för förstärkning av driftkostnadsanslagen fram-
håller ämbetet bl. a. det ökade antalet studerande inom grundutbildning-
en, den vidgade verksamheten vid universitetsfilialerna, införandet av yrkesinriktade studiekurser samt önskvärdheten av att i största möjligt utsträckning befria amanuens- och assistentpersonalen från administrativa rutingöromål. Ämbetet föreslår vidare att bl. a. medel för att täcka kostnader för sjukvård, reseersättningar, telegram, telefon, ersättning till arbetare vid de botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund samt renhållning och städning fr. o. m. nästa budgetår beräknas under driftkostnadsanslagen. Medel för dessa ändamål beräknas f. n. under anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader.
Statens humanistiska forskningsråd och konsistoriet vid universitetet
i Uppsala har anhållit att medel till tryckning av doktorsavhandlingar
anvisas under ett särskilt förslagsanslag.
Universitetskanslersämbetet anser att en fortsatt överföring av
beslutanderätt till de lokala universitetsmyndigheterna är av grundläggande betydelse för effektiviteten i vid mening i utbildnings-
och forskningsorganisationen. Ämbetet framhåller att en decentralisering av beslutanderätt måste innefatta inte bara formella och praktiskt
administrativa förändringar utan också ett faktiskt överförande av ekonomisk rörelsefrihet och ekonomiskt ansvar. Decentraliseringsfrågorna är därför på en rad punkter knutna till reformarbetet på det anslagstekniska området, vars mål är ett programbudgetorienterat anslags-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 287
system, Ämbetet påpekar att frågor som avser formulering av mål för
forskning och utbildning måste ges hög prioritet. Genom bl. a. de mål
som formuleras anger statsmakterna inriktningen av verksamheten. Det är genom att jämföra prestationerna med de uppställda målen som de
ansvariga organen skall få en uppfattning om effektiviteten i verksamheten. | I fråga om försöksverksamheten med nya former för samarbete mel-
lan studerande, lärare och övrig personal bedömer ämbetet det som möjligt att avge ett samlat förslag till reformering av berörda bestämmelser tidigast sommaren 1972. Detta innebär att ändringar i universitetsstadgan m. m. inte torde kunna träda i kraft förrän vid ingången av budgetåret 1973/74.
Information och personalutbildning utgör högt prioriterade områden i ämbetcts anslagsframställning. Anslagen för detta ändamål föreslås öka med sammanlagt 1,75 milj. kr.
Föredraganden N
De senaste åren har på den högre utbildningens område kännetecknats av en omfattande reformverksamhet. Såväl den grundläggande utbildningen som forskarutbildningen vid bl. a. de filosofiska fakulteterna har
undergått genomgripande förändringar (jfr prop. 1969: 4, SU 1969: 34, rskr 1969: 101 samt prop. 1969: 31, SU 1969: 93, rskr 1969: 222 och 2LU
1969: 55, rskr 1969: 223). Utbyggnaden av de spärrade utbildningarna
har fortsatt. Vidare har utbildningsorganisationen utanför universitetsorterna förstärkts.
En översyn av hela det eftergymnasiala utbildningssystemets omfattning och struktur pågår inom 1968 års utbildningsutredning (U 68). Utredningen väntas lägga fram sitt huvudbetänkande nästa budgetår.
Jag vill inledningsvis ta upp vissa kvantitativa frågor rörande den högre utbildningen.
Antalet närvarande studerande vid universitet och högskolor har totalt sett inte förändrats avsevärt under det senaste året. I fråga om tillströmningen av studerande har dock en omsvängning skett. Antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor, vilket ökade snabbt under hela
1960-talet, har de senaste åren visat en tendens att minska. Det totala
antalet nyinskrivna läsåret 1970/71 var i huvudsak oförändrat jämfört med närmast föregående läsår. En förskjutning av nyinskrivningarna från höst- till vårtermin ägde dock rum. Antalet nyinskrivna studerande vid de fria fakulteterna höstterminen 1971 motsvarar endast ca 80 24 av antalet föregående hösttermin. Med hänsyn till de nämnda tendenserna
till ökad vårinskrivning och till att tidigare tillströmningsökningar ännu inte helt slagit igenom i alla årskurser bör man f.n. inte räkna med
någon minskning av totalantalet närvarande studerande vid universitet
och högskolor. |
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 288
Nedgången i tillströmningen av studerande hänför sig nästan helt till
de filosofiska fakulteterna. Minskningen vid dessa fakulteter uppgår till
närmare 25 2 jämfört med höstterminen 1970. Antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningsvägar inom andra fakulteter och högskolor fort-
sätter emellertid att öka — innevarande budgetår med ca 470 — som en följd av tidigare beslut. Även antalet platser inom de spärrade ämnes-
områdena vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet ökar. Härvid för-
skjuts tyngdpunkten från de ospärrade ämnesområdena, där utbildningen
är relativt billig, mot de spärrade mera resurskrävande ämnesområdena.
Utbyggnaden av de spärrade utbildningsvägarna avses fortsätta under nästa budgetår. I enlighet med statsmakternas beslut år 1969 (prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421) och år 1970 (prop. 1970: 122,
SU 1970: 135, rskr 1970: 309) tillkommer 50 utbildningsplatser för läkar-
utbildning och 60 platser för tandläkarutbildning i Stockholm nästa bud-
getår. Civilingenjörsutbildningen vid högskolenheten i Luleå kommer enligt statsmakternas beslut förra året (prop. 1971: 59, UbU 1971: 17,
rskr 1971: 174) att öka med 50 nybörjarplatser nästa budgetår, samtidigt
som motsvarande utbildning vid universitetet i Uppsala föreslås få ytterligare 30 nybörjarplatser. Dessutom föreslås utbildningskapaciteten inom
socionomutbildningen öka med 90 intagningsplatser.
De nämnda kapacitetsökningarna utgör led i en strävan att förbättra balansen inom det eftergymnasiala utbildningssystemet. Jag finner det angeläget att ytterligare åtgärder av detta slag vidtas i de fall det finns
förutsättningar att till rimlig kostnad öka intagningskapaciteten vid spär-
rade utbildningsvägar. Detta bör kunna ske även under löpande budgetår. Sådana åtgärder kan medföra högre kostnader än vad som i det följande beräknas under de förslagsvis betecknade avlöningsanslagen till lärarpersonal för budgetåret 1972/73.
Jag går nu Över till att behandla vissa kvalitativa förändringar inom
den grundläggande utbildningen.
Utbyggnaden av den högre utbildningen har under senare år i visentlig utsträckning ägt rum utanför de traditionella universitetsorterna. I
prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 248) framhöll jag att den fortsatta utbyggnad av det eftergymnasiala utbildningsväsendet som kan komma till stånd
under 1970-talet bör förläggas i första hand till orter utanför storstadsregionerna.
Universitetskanslersämbetet återkommer i årets anslagsframställning i
huvudsak med det program för utbyggnad av universitetsfilialerna och den filosofiska fakulteten i Linköping, som presenterades i ämbetets anslagsframställning för innevarande budgetår. Detta program omfattade bl. a. utbildning i fysik, kemi och biologi vid universitetsfilialerna i Karlstad och Växjö. U 68 väntas lägga fram förslag rörande bl. a. dimen-
sionering och lokalisering av den högre utbildningen nästa budgetår.
Med hänsyn härtill är jag inte beredd att nu ta ställning till ämbetcets
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 289
förslag om studiekurser inom de nämnda laborativa ämnesområdena i
Karlstad och Växjö.
En viss breddning av utbildningsprogrammet vid filialerna och i Linköping bör dock komma till stånd nästa budgetår.
Jag avser sålunda att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att
studiekurser i matematisk statistik skall få anordnas i Karlstad och Växjö samt att studiekurser om högst 40 poäng i psykologi skall få anordnas i Linköping och Örebro. Jag utgår från att denna utbildning i psykologi inte får laborativ inriktning, varför någon intagningsbegräns-
ning inte behövs.
Vid min anmälan av Vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 249) framhöll jag att man vid utbyggnaden av universitetsfilialerna och den filosofiska fakulteten i Linköping så långt möjligt bör samordna resurserna för utbildning i filosofiska ämnen med annan högre utbildning på resp. ort. Jag förutsätter att sådan samordning kommer till stånd i fråga om bl. a. personal och lokaler för utbildningen i psykologi vid universitetsfilialen och socialhögskolan i Örebro.
Jag vill vidare erinra om vad departementschefen har anfört i det fö-
regående i fråga om kombinationsutbildningar vid sin anmälan av an-
slaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Under avlöningsanslagen till de filosofiska fakulteterna beräknar jag i det följande, inom ramen för universitetsautomatiken, sammanlagt ca 138 milj. kr. för grundläggande utbildning. Behovet av lärarkrafter för utbildningen vid de filosofiska fakulteterna har under senare år varit svårt att beräkna på förhand, främst på grund av stora variationer i tillströmningen av studerande. Med hänsyn härtill är det angeläget att universitetskanslersämbetet iakttar stor återhållsamhet vid tilldelningen av lärarkrafter inom ramen för universitetsautomatiken.
Kungl. Maj:t inhämtade år 1966 (prop. 1966: 1 bil. 10, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) riksdagens bemyndigande att försöksvis inrätta särskilda arvodestjänster som speciallärare. Innehavarna av sådana tjänster skall
meddela s. k. lektorsundervisning i de ämnen vid filosofisk fakultet där
lärarbristen är särskilt kännbar. Till speciallärare får komma i fråga endast personer som är yrkesverksamma utanför universitet och högskolor. Universitetskanslersämbetet har nu lämnat en redogörelse för försöksverksamheten. Ämbetct anser att speciallärartjänsterna ger möjlighet att till universitetsorganisationen fastare knyta personer, som har erfarenhet från verksamhet utanför universitet och högskolor. Sådan
erfarenhet krävs för undervisning inom bl. a. de yrkesinriktade studie-
kurserna. Ämbetet föreslår att konsistorierna nu får möjlighet att inrätta speciallärartjänster för utbildning inom samtliga ämnesområden vid de filosofiska fakulteterna.
Arvodestjänsterna som speciallärare fyller enligt min mening en viktig
Eb
10 Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 290
funktion när det gäller att rekrytera personer verksamma utanför uni-
versitetsorganisationen för att meddela undervisning för vilken praktisk erfarenhet är särskilt värdefull. Konsistorierna bör därför få inrätta
arvodestjänster som speciallärare för utbildning inom vissa samhälls-
vetenskapliga och tekniska ämnesområden vid filosofisk fakultet. Vida-
re bör denna tjänstetyp kunna komma i fråga för utbildning inom
yrkesinriktade studiekurser. Kostnaderna för dessa tjänster bestrids inom ramen för universitetsautomatiken. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela de bestämmelser som behövs. Jag kommer i det följande, vid
min anmälan av anslaget till socialhögskolorna, att förorda att arvodestjänst som speciallärare får inrättas även för utbildning inom vissa ämnesområden vid dessa högskolor.
Den fortlöpande omdaningen och utbyggnaden av universitet och högskolor ställer krav på ökade kunskaper om mål, metoder och resultat
inom utbildningen. Jag räknar därför med en fortsatt förstärkning av
anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. Jag kommer i det föl-
jande att förorda att detta anslag för nästa budgetår räknas upp till ca
8,8 milj. kr.
Universitetskanslersämbetet har redovisat erfarenheterna av 1969 års studieordning vid de filosofiska fakulteterna efter två år. I några viktiga avseenden har denna redovisning andra utgångspunkter än den redovis-
ning av det första årets erfarenheter av 1969 års studieordning ämbetet
publicerade hösten 1970 (jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 250, 252). Sålunda
baseras rapporteringen av de kvantitativa studieresultaten på en annan
typ av uppgifter än förra året. Vidare tillkommer en rad osäkerhetsmoment genom att redovisningen omfattar mer än en inskrivningsårgång.
I fråga om studieresultat i enskilda studiekurser under läsåret 1970/71 uppvisar materialet inga större skillnader jämfört med redovisningen för läsåret 1969/70. Variationerna mellan ämnesområden och inom ett och samma ämnesområde mellan olika studieorter är stora även under läsåret 1970/71. Jag vill i anledning härav erinra om att det åligger myndigheterna att, om de faktiska studietiderna inte motsvarar de angivna riktlinjerna, vidta åtgärder för att man skall komma till rätta med detta förhållande, t. ex. genom att göra förändringar i studieplaner eller i
utbildningens uppläggning. Det av universitetskanslersämbetet redovi-
sade materialet bör därvid kunna tjäna som underlag för i första hand utbildningsnämndernas överväganden och åtgärder.
I sin redovisning presenterar ämbetet ett handlingsprogram avseende 1969 års studieordning vid de filosofiska fakulteterna. Inom ramen för detta program avser ämbetet att lägga fram förslag om en begränsad
översyn av kungörelsen om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Översynen avses bl. a. innebära viss skärpning av bestämmelserna om
rätten till övergång från en studiekurs till nästa, s. k. tröskelprövning, i
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 291
förening med en begränsning av avstängningsprövningen till att avse ett tillfälle under studiegången. Programmet omfattar vidare bl. a. översyn av de allmänna utbildningslinjerna och av studiekurser, individualisering av utbildningen och förstärkt studievägledning.
Även i sin anslagsframstiällning berör ämbetet möjligheterna att successivt förändra utbildningssystemet i riktning mot att de nuvarande reglerna om avstängning ersätts med en utbyggd, aktiv och individuell rådgivning och vägledning. En förutsättning härför är enligt ämbetet att studievägledningen ges väsentligt förstärkta resurser.
I samband med genomförandet av 1969 års studicordning har resurserna för studievägledning vid universiteten kraftigt förstärkts. Jag vill i detta sammanhang erinra om att departementschefen i det föregående räknat medel för en betydande förstärkning av resurserna för studieoch yrkesvägledningen inom gymnasieskolan. Jag kommer i det följande
att föreslå viss ytterligare förstärkning av studievägledningsorganisationen vid universitetsförvaltningarna.
I sin rapport om den nya studieordningen framhåller ämbetet att det ännu inte är möjligt att göra någon sammanfattande bedömning av hur systemet fungerat. Jag delar denna uppfattning. Enligt min mening bör man avvakta ytterligare erfarenheter innan man överväger att vidta väsentliga förändringar i systemet.
Ämbetet har i sin anslagsframställning föreslagit att de allmänna ut-
bildningslinjerna kompletteras med en ny linje, som i första avdelningen omfattar studiekurser om 20 poäng inom vart och ett av ämnesområdena matematik och fysik. Utbildningslinjens andra avdelning föreslås
omfatta studiekurser i bl. a. kemi.
Tillströmningen av studerande till matematisk-naturvetenskaplig fa-
kultet har minskat påtagligt. Enligt min mening hänger detta samman med bl. a. de f.n. mindre goda studieresultaten i matematik. Jag anser det angeläget att åtgärder vidtas som kan motverka denna utveckling. En sådan åtgärd är att utbildning i matematik och fysik integreras i en studiekurs om 40 poäng. Jag avser alt i annat sammanhang föreslå
Kungl. Maj:t att komplettera systemet av allmänna utbildningslinjer med
en utbildningslinje som inleds med cn integrerad studiekurs av angivet slag.
Statsmakterna fattade förra året beslut om införande av tekniska studiekurser vid filosofisk fakultet (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 251, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84). Ämbetet har nu i särskild skrivelse föreslagit att
ytterligare studiekurser inom tekniska ämnesområden inrättas vid filoso-
fisk fakultet. Beredningen av denna fråga är ännu inte avslutad, Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag härvidlag. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om inrättande av studiekurser vid
filosofisk fakultet. Universitetskanslersämbetet för fram förslag om förstärkning av
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 109 Utbildningsdepartementet 292
resurserna för forskarutbildnineg. Förslaget avses utgöra
ett led i fullföljandet av 1969 års forskarutbildningsreform. Ämbetets
förslag gäller bl. a. en allmän förstärkning av forskarutbildningsresur-
serna vid de filosofiska fakulteterna med ca 5,1 milj. kr., kombinerad med en omläggning av principerna för tilldelning av lärarkrafter för
denna utbildning. Till viss del berör omläggningen även andra fakulteter
än de filosofiska.
Statsmakterna har vid flera tillfällen framhållit att den undervisning som meddelas av bl. a. professorer, docenter och forskarassistenter bör avse i första hand utbildning och handledning inom forskarutbildningen (ifr prop. 1969: 31 s. 74, SU 1969: 93, rskr 1969: 222). Utvecklingen har också gått i den riktningen. I flertalet fall är emellertid de lärartjänster som är avsedda främst för forskarutbildning gemensamma för den grundläggande utbildningen och forskarutbildningen. Av denna anledning har det inte varit möjligt att fastställa omfattningen av de resurser som stått till förfogande för forskarutbildning vid en viss tidpunkt.
Ämbetets förslag, vilket enligt min mening bör genomföras, innebär
att i princip samtliga tjänster som professor, biträdande professor,
forskardocent, docent och forskarassistent vid de filosofiska fakulteterna
i fråga om undervisnings- och handledningsskyldighet beräkningstekniskt
förs till forskarutbildningen. I forskarutbildning inbegriper jag i före-
varande sammanhang även utbildningen för psykologexamen. Härige-
nom tillförs forskarutbildningen vid dessa fakulteter ytterligare undervisnings- och handledningsresurser motsvarande ca 5,1 milj. kr. Jag vill
stryka under att denna förändring inte innebär att innehavare av nämnda lärartjänster förhindras att undervisa inom den grundläggande utbildningen eller att andra tjänstinnehavare hindras att undervisa och handleda i forskarutbildningen. Reformen innebär främst att forskarutbildningen garanteras resurser, som svarar mot den totala tjänstgö-
ringsskyldighet avseende undervisning och handledning, som åvilar in-
nehavarna av de i det föregående uppräknade tjänsterna. I likhet med ämbetet räknar jag med att det kommer att bli nödvändigt att göra undantag från de redovisade principerna beträffande vissa lärartjänster. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta härom.
Dessa åtgärder för förstärkning av resurserna för forskarutbildningen är ett steg i riktning mot att redovisa avlöningsanslagen till de filosofiska fakulteterna som dels medel för grundläggande utbildning, dels medel för forskning och forskarutbildning. Jag återkommer härtill i det följande.
Den redovisade förstärkningen av resurserna för forskarutbildningen bör i enlighet med ämbetets förslag kombineras med en omläggning av principerna för tilldelning av lärarkrafter. Innevarande budgetår anvisas medel för forskarutbildning vid de filosofiska fakulteterna dels enligt
universitetsautomatiken från anslagen till avlöningar till lärarpersonal,
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 293
dels från anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning. På dessa vägar tillförs de filosofiska fakulteterna innevarande budgetår resurser för forskarutbildning om sammanlagt ca 11 milj. kr. Motsvarande medelsanvisning för forskarutbildning bör fr. o. m. nästa budgetår beräknas fakultetsvis under anslagen till avlöningar till lärarpersonal. Vid beräkningen av avlöningsanslagen har jag utgått från de resurser som innevarande budectår står till förfogande för forskarutbildning inom resp. fakultetsområde. Jag räknar med att medlen för forskarutbild-
ning fördelas mellan läroanstalterna på i huvudsak samma sätt som
under innevarande budgetår. Mina förslag rörande tilldelning av lärarkrafter för forskarutbildningen innebär sålunda att universitetsautomatiken upphör att gälla för forskarutbildningen.
Medel som svarar mot dem som innevarande budgetår anvisats för forskarutbildning från anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning vid andra fakulteter än de filosofiska bör, med i huvudsak oförändrad fördelning mellan fakulteter och läroanstalter, nästa budgetår anvisas under fakulteternas avlöningsanslag. Jag kommer vidare i det följande att vid min anmälan av anslagen till de medicinska fakulteterna före-
slå en begränsad beräkningsmässig överföring till forskarutbildningen
av vissa Järarresurser.
De medel, som sålunda kommer att anvisas för forskarutbildning, får karaktär av kursanslag. Universitetsmyndigheterna bör få stor frihet i fråga om dispositionen av de tilldelade medlen. Det bör sålunda, inom den givna ramen, vara möjligt att inrätta extra tjänster som biträdande professor, docent, forskarassistent, universitetslektor, assistent och amanuens. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i här berörda frågor.
Ämbetets förslag om införande av möjlighet för konsistorierna att
meddela arvodesuppdrag som professor på deltid anser jag mig däremot f. n. inte kunna biträda.
Från anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning bestrids innevarande budgetår kostnader för bl. a. tvärvetenskapliga kurser och seminarier, exempelvis inom området freds- och Kkonfliktforskning. Grupper för freds- och konfliktforskning finns vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg. Jag finner det angeläget att dessa grupper kan fortsätta sin verksamhet som fristående enheter. Det bör uppdras åt konsistorierna att vid fördelning av de medel som ställs till förfogande för forskarutbildning och av driftkostnadsanslagen särskilt beakta behovet av resurser vid nämnda grupper och ge dem sådana resurser att de under budgetåret 1972/73 uppnår en standard som är -— utöver de tjänster som forskarassistent som tillkom förra året — likvärdig med den standard som de haft budgetåret 1970/71.
Jag kommer vid min anmälan i det följande av anslaget till stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier att föreslå att antalet doktorandstipendier skall ökas med 50.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 294
Driftkostnadsanslagen disponeras av vederbörande konsistorium. Jag vill på nytt erinra om att konsistorierna skall — av de medel som ställts till förfogande — avsätta medel för olika gemensamma ändamål (jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 254). I enlighet med universitetskanslersämbetets
förslag har jag för nästa budgetår under berörda anslag beräknat medel även för kostnader för sjukvård, reseersättningar — även i sam-
band med t. ex. omstationering — telegram och telefon samt renhållning och städning vid läroanstalterna samt för kostnader för arbetare
vid de botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund.
Denna förändring markerar ytterligare konsistoriernas ansvar för att medel i tillräcklig utsträckning avsätts för olika gemensamma ändamål. Jag vill också peka på vikten av att konsistorierna särskilt beaktar behovet av medel för gemensamma ändamål vid universitetsfilialerna.
Vid min beräkning av driftkostnadsanslagen har jag bl. a. beaktat att det skall vara möjligt att inrätta personliga tjänster för personer sysselsatta i arkivarbete m. m. (jfr prop. 1969:1 bil. 13 s. 66). Mina beräk-
ningar av driftkostnadsanslagen framgår av följande sammanställning.
Fakulteter Anslag Föreslagen ändring 1972/73
1971/72
| Universitets- kanslersämbetet | Före- draganden | ||
| Humanistiska | 12 150 000 + 6 870 000 + 4350 000 | ||
| "Teologiska | 730000 + 355 000 + 200 000 | ||
| Juridiska | 1 540 000 + 845 000 + 370 000 | ||
| Samhällsvetenskapliga | 14 200 000 = + 8 890 000 + 5 700 000 | ||
| Medicinska | 59 760 000 +19 855 000! 415 240 000 | ||
| Odontologiska | 8450 000 + 4 860 000 + 4250 000 | ||
| Farmaceutiska | 2 860 000 + 1195 000 | 9240 000 |
Matcmatisk-naturvetenskapliga 39440 000 = +18695 0007 = +13 625 000 Tekniska 37 930 000 = +15 550 000? 412 970 000
177 060 000 +77 115 000: -+57 645 000 + Dessutom beräknas 932 000 kr. under anslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för ändamål för vilka innevarande budgetår medel anvisats under förevarande anslag. > Därav avser 60 000 kr. ändamål för vilka innevarande budgetår medel beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader. > Dessutom beräknas 60 000 kr. under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för ändamål för vilka innevarande budgetår medel anvisats under förevarande anslag. . + Därav avser 27 045 000 kr. ändamål för vilka innevarande budgetår medel beräknats under anslagen Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola och Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader.
Universitetskanslersämbetet för fram vissa förslag som rör dispositio-
nen av tilldelade medel. Förslagen syftar till en friare användning av
medel, som ställts till läroanstalternas förfogande. År 1963 (jfr prop. 1963: 1 bil. 10 s. 326, SU 1963: 61, rskr. 1963: 170) be-
myndigade riksdagen Kungl. Maj:t att, med hänsyn till behovet av utbytbarhet i vissa fall mellan assistentpersonal och teknisk och administrativ personal, inom oförändrad kostnadsram medge utbyte av undervisningstimmar mot medel för tekniska och administrativa hjälpkrafter. Till-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 295
komsten av lärarbesparande eller Järarersättande tekniska hjälpmedel i undervisningen aktualiserar frågan om användning av avlöningsmedel
för inköp av läromedel av dessa slag. Kostnaderna för pedagogiska hjälpmedel har hittills bestridits bl. a. från driftkostnadsanslagen. Jag anser
det angeläget att man tar till vara de möjligheter till rationaliseringsvinster de nya hjälpmedlen kan föra med sig. Kungl. Maj:t bör — om inte riksdagen har någon erinran däremot — kunna medge att undervisningsresurser, som anvisats från de förslagsvis betecknade avlöningsanslagen till lärarpersonal, används för inköp av lirarbesparande läromedel. Med hänsyn till bl. a. pågående utredningsarbete rörande programbudgetering inom högre utbildning och forskning bör medgivandena tills vidare begränsas till att avse videoband som produceras som ett led i försöksverksamheten med TV och radio i utbildningen.
Även i andra fall bör en viss utbytbarhet kunna förekomma inom ramen för de resurser som ställts till läroanstalternas förfogande. Kungl. Maj:t bör kunna medge, efter prövning i varje särskilt fall, att medel som ställts till förfogande under avlöningsanslag får tas i anspråk för
ändamål som annars bekostas från driftkostnadsanslag. Jag vill i detta
sammanhang nämna att Kungl. Maj:t under föregående budgetår med-
givit ett sådant utbyte avseende medicinsk fakultet.
Kungl. Maj:t har under budgetåret 1970/71 för visst fall medgivit att
i stället för docenttjänst, som ej kunnat besättas p. g. a. tillfällig brist på kompetenta sökande, fått inrättas extra tjänst som forskarassistent.
Då det är angeläget att tilldelade resurser för forskarutbildning och
forskarhandledning utnyttjas effektivt, finner jag att universitetskanslersämbetet bör kunna medge en konsistoriet inom visst ämnesom-
råde inrättar extra tjänst som forskarassistent i stället för docenttjänst, som tillfälligtvis inte kan besättas. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att förordnande på sådan tjänst som forskarassistent skall få meddelas för högst ett år i sänder.
Medel för särskilt utbildningsstöd till handikappade studerande beriknas sedan budgetåret 1970/71 under avlöningsanslagen (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 254, SU 1970: 88, rskr 1970: 215). Som beräkningsnorm har därvid använts 2000 kr. per handikappad studerande och termin. Jag vill i detta sammanhang stryka under att den använda normen skall ligga till grund endast för beräkning av en ram, inom vilken konsistoriet fritt kan disponera medlen. Jag utgår från att behovet i det enskilda fallet av stödundervisning eller annat särskilt utbildningsstöd vägleder konsistoriet
vid fördelning av medlen.
Försöksverksamhet med programbudgetering inom den högre utbildningen och forskningen har innevarande budgetår inletts vid Chalmers
tekniska högskola. Jag återkommer till denna försöksverksamhet vid min
anmälan av anslaget till Chalmers tekniska högskola. Ledningsgruppen
för programbudgetarbetet inom högre utbildning och forskning
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 296
har föreslagit att försöksverksamheten utvidgas till att omfatta den tek-
niska fakulteten vid högskolenheten i Linköping samt högskolenheten i
Luleå. Jag delar ledningsgruppens uppfattning att försöksverksamheten
nu bör utvidgas. Med hänsyn till att svårigheter erfarenhetsmässigt uppstår under de första verksamhetsåren vid uppbyggnaden av en ny utbildningsenhet finner jag dock att försöksverksamheten endast bör vidgas
till att omfatta också den tekniska fakulteten i Linköping fr. o. m. budgetåret 1973/74.
Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för nästa
budgetår redovisat förslagen avseende avlöningar till lärarpersonal upp-
delade på dels grundläggande utbildning, dels forskarutbildning och forskning. Vissa beräkningar av hur de för innevarande budgetår anvisade medlen fördelas på de angivna ändamälen har utförts inom utbildningsdepartementet. Beräkningen, som rymmer betydande osäkerhetsmoment, omfattar anslagen avseende Universiteten m. m., Vissa högskolor m. m., Gemensamt för universitet och högskolor samt Vissa forskningsändamål. Ett bifall till mina förslag i det följande kommer för nästa budgetår att innebära en ökning av medelsanvisningen till högre utbildning och forskning med ca 233 milj. kr. Av de under de angivna rubrikerna för nästa budgetår föreslagna medlen avser ca 700 milj. kr. grundläggande utbildning, ca 700 milj. kr. forskarutbildning och forskning samt ett mindre belopp vårdkostnader.
E 5. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till Järarpersonal E 6. Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1970/71 Utgift 73 722 170! Reservation? 1946 923 1971/72 Anslag 81 136 000? 1972/73 Förslag 89 940 0003 1 Därav avlöningar till lärarpersonal 65 164482 kr. och driftkostnader 8557 688 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 68986 000 kr. och driftkostnader 12 150 000 kr. 2 Därav avlöningar till lärarpersonal 73 440 000 kr. och driftkostnader 16 500 000 kr. + Anslaget Humanistiska fakulteterna: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbild-
ning och forskning inom humanistiska ämnesområden vid universiteten i Uppsala. Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt för grundläggande utbildning inom humanistiska ämnesområden vid högskolenheten i
Linköping.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till
sådan personal.
Eb
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitels- Föredraganden
kanslersämbetet Personal
Lärarpersonal 954 +19 —36,5
Anslag Utgifter Lönekostnader 69 545 000 + 6743 000 +4 463 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa
fonder m. m. 559 000 + 92 000 + 92 000
Nettoutgift 68 986 000 + 6 734 000 +4 454 000
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
Ämne m. m, /tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkning läroanstalt! 1972/73 (tkr.)
Grund- Forskar-
läggande utbildning
utbildning Oo. forskning
1972/73
Allmän språkvetenskap 1, 250 assistenttimmar, 13
Estetik 2. 1 professur och 500 126 Förste innehavare
assistenttimmar, U T. Brunius
1 universitetslektorat i 90 Personlig tjänst upphör vid
Uo 22:25, U bifall till förslag om förste
innehavare av professur Filmvetenskap 3. 500 assistenttimmar, S Filosofi 4. 250 assistenttimmar, G Folklivsforskning 5. 500 assistenttimmar, S Historia 6. 1 professur och 1 000 Beslutad år 1971
assistenttimmar, Um Japanologi, särskilt modern japanska 7. 1 professur och 500
assistenttimmar, S Kinesiska 8. 1 universitetslektorat i 90
Uo 22: 25, L Litteraturvetenskap
9. 1 tjänst som biträdan- 116 de professor och 500 assistenitimmar, G
Eb
10" Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 298
Nordiska språk 10. 2 tjänster som utländsk 154
lektor. Um
Röst- och talvård 11. 2 tjänster som lärare, — 126 Överföring till anslag till
lärarhögskolorna
Gemensamt för flera läroanstalter 12. 2 tjänster som docent 150 13. 8 tjänster som forskar- 530
assistent 14, 3 tjänster som studic- 188
vägledare 15. Medel till studieväg- 493
ledning 16. Medel för tilldelning —2 552 Därav —3 791 med hänsyn
av lärarkrafter för till ändrat studerandeantal
grundläggande utbild- och -+1 239 som kompen-
ning sation för överföring till
forskarutbildning av vissa
tjänster 17. Överföring av medel 585
från anslaget Särskilda
åtgärder för forskar-
utbildning 18. Medel för vikariats- 9258
ersättning i samband
med lärares deltagande
i pedagogisk utbild-
ning
1973/74 Allmän språkvetenskap 19. 1 professur och 500
assistenttimmar, G
Finska 20. 1 professur och 500 Beslutad år 1971
assistenttimmar, Um
Franska 21. 1 professur och 1000
assistenttimmar, G
Tyska, särskilt tyskspråkig litteratur 22. 1 professur och 1000
assistenttimmar, S
—885 1863
23. Löneomräkning 5 765
6 743
1 U = universitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg, S = universitetet i Stockholm, Um = universitetet i Umeå.
Universitetskanslersämbetet föreslår vidare ändrade benämningar av
vissa professurer,
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementct 299
Föredraganden
Enligt statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 262, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84) skall vid universitetet i Umeå inrättas en professur i historia den 1 juli 1972. Jag beräknar nu medel för denna. I anslutning härtill tar jag upp medel för 1000 assistenttimmar för forskning och
allmänt institutionsarbete.
Vidare bör, i huvudsaklig överensstämmelse med vad ämbetet föreslagit, benämningarna av vissa professurer ändras enligt följande. Professuren i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk,
vid universitetet i Uppsala bör i samband med återbesättande ges be-
nämningen etnologi, särskilt europeisk. Denna benämning bör vid samma tidpunkt införas även för professuren i nordisk och jämförande
folklivsforskning, särskilt etnologisk, vid universitetet i Lund. Jag för-
utsätter att frågan om motsvarande förändring av benämningen av professuren i nordisk och jämförande folklivsforskning vid Nordiska musect tas upp i anslutning till frågan om förlängning av avtalet mellan Stiftelsen Nordiska museet och universitetet i Stockholm rörande denna professur. Benämningen arkeologi, särskilt nordeuropeisk, bör införas för professurerna i nordisk och jämförande fornkunskap, dels vid universiteten i Uppsala och Lund, dels — i samband med återbesättande — vid
universitetet i Stockholm. Även den för C.-A. Moberg personliga arvodestjänsten som professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid
universitetet i Göteborg bör erhålla denna benämning. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att i anslutning till nämnda ändringar ämnesområdet folklivsforskning erhåller benämningen etnologi
och ämnesområdet nordisk och jämförande fornkunskap benämningen
arkeologi, särskilt nordeuropeisk.
Vidare bör den ena av professurerna i engelska språket vid universitetet i Stockholm i samband med återbesättande ändras till professur i engelska, särskilt engelskspråkig litteratur, och den andra professuren samtidigt ändras till professur i engelska. Professuren i romanska språk, särskilt franska språket och litteraturen, vid universitetet i Uppsala bör vidare i samband med återbesättande ändras till professur i franska, särskilt franskspråkig litteratur, och professuren i romanska språk vid universitetet i Stockholm — likaledes i samband med återbesättande — änd-
ras till professur i romanska språk, särskilt franska. Slutligen bör benämningen av professuren i nordiska språk, särskilt svenska språket, vid uni-
versitetet i Stockholm i samband med återbesättande ändras till professur i svenska språket.
Kungl. Maj:t har beslutat inrätta sammanlagt åtta ordinarie universi-
tetslektorat den 1 juli 1971, nämligen ett i konstvetenskap vid universite-
tet i Göteborg, ett inom vart och ett av ämnesområdena musikvetenskap,
filosofi och engelska vid universitetet i Stockholm, ett inom vart och
ett av ämnesområdena kinesiska och spanska vid universitetet i Lund,
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 300
ett i ryska vid universitetet i Göteborg och ett i svenska vid universitetet i Umeå. Jag beräknar vidare medel för en tjänst som docent vid universitetet
i Umeå. Jag tar också upp medel för 500 assistenttimmar för forskning
och allmänt institutionsarbete i anslutning till den på Nordiska musects
stat uppförda professuren i nordisk och jämförande folklivsforskning.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande anslag för forskarutbildning 585 000 kr. Motsvarande
medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda
åtgärder för forskarutbildning.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med
hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (68 986 000 -F- 4 454 000 =) 73 440 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det före-
gående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (12 150 000 + 4350 000=)
16 500 000 kr. |
Jag hemstiller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer
i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
2) till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarper-
sonal för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
73 440 000 kr.,
3) till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 16 500 000 kr.
E 7. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
E 8. Teologiska fakulteterna: Driftkostnader
1970/71 Utgift 4019 4511 Roservationt 72 834
1971/72 Anslag 4 340 000? 1972/73 Förslag 4 821 0003
1 Därav avlöningar till lärarpersonal 3 495950 kr. och driftkostnader 523 501 kr. > Därav avlöningar till lärarpersonal 3610 000 kr. och driftkostnader 730 000 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 3 891000 kr. och driftkostnader 930 000 kr. + Anslaget Teologiska fakulteterna: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning inom teologiska ämnesområden vid universiteten i Uppsala och Lund.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 301
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet Personal Lärarpersonal 50,5 43 of. Anslag Utgifter Lönekostnader 3 610 300 +477 000 -+281 000 Uppbördsmedel . Avkastning från vissa fonder .
vid universitetet i Uppsala 300 of. of.
Nettoutgift — 3 610 000 +477 000 +281 000
Universitetskanslersämbetet
1. 2 tjänster som studievägledare (Uppsala 1, Lund 1) (4126 000 kr.).
2. Ökad medelsanvisning för den praktisk-teologiska undervisningen (Lund) (-F23 000 kr.).
3. Medel för vikariatsersättning i samband med lärares deltagande i
pedagogisk utbildning (--70 000 kr.).
Föredraganden
För nästa budgetår räknar jag inte med andra förändringar under
förevarande avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (3 610 000 + 281000 =) 3 891 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., an-
slaget till driftkostnader till (730 000 + 200 060 =) 930 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att |
1) ull Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 891 000 kr.,
2) till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 930 600 kr.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 302
E 9, Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal E 10. Juridiska fakulteterna: Driftkostnader
1970/71 Utgift 9 571 602! Reservation? 315 618
1971/72 Anslag 11 456 0002 1972/73 Förslag 12 559 0003
1 Därav avlöningar till lärarpersonal 8593 711 kr. och driftkostnader 977 891 kr. > Dirav avlöningar till lärarpersonal 9916 000 kr. och driftkostnader 1 540 000 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 10649 000 kr. och driftkostnader 1910 000 kr. + Anslaget Juridiska fakulteterna: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbild-
ning och forskning inom juridiska ämnesområden vid universiteten i
Uppsala, Lund och Stockholm. |
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande univer-
siteten m, m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till
sådan personal.
1971/T2 Beräknad ändring 1972/73 Universitets- Föredraganden kanslersämbetet Personal Lärarpersonal 142,5 +7,5 of. Anslag Utgifter Lönekostnader 9 991 000 +1 227 000 + 733 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m. m. 75 000 of. of. Nettoutgift 9 916 000 -+1 227 000 +733 000
Universitetskanslersämbetet Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
Ämne m, m, /tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkning läroanstalt! 1972/73 (tkr.) Grund- Forskarläggande = utbildning utbildning o. forskning
1972/73 Straffrätt 1. Tjänst som biträdande 103 professor och 250 assistenttimmar, U
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 303
Gemensamt för flera läroanstalter 2. 3 tjänster som forskar- 199
assistent, U, L, S 3. 114 tjänst som studie- 94
vägledare, U, L, S 4. Kursanslag -— 25 Vid bifall till förslag om
inrättande av tjänst som bi-
trädande professor i straff-
rätt i U minskar behovet
av kursanslag 5. Medel för vikariatser- 123
sättning i samband med
lärares deltagande i pe-
dagogisk utbildning
1973/74 Finansrätt 6. 1 tjänst som biträdande
professor och 250 assi-
stenttimmar, S
192 302 7. Löneomräkning 733
1227 > U = universitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund, S = universitetet i Stockholm.
Föredraganden
Jag vill erinra om att kostnader för extra tjänster som universitetslektor och för tjänster som assistent och amanuens fr. o. m. innevarande budgetår får bestridas inom ramen för kursanslagen.
För nästa budgetår räknar jag under förevarande avlöningsanslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar
till lärarpersonal till (9 916 000 +733 000 =) 10 649 000 kr. Vidare be-
räknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till drift-
kostnader till (1 540 000 -t- 370 000 =) 1 910 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
D till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 10 649 000 kr.,
2) till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 910 000 kr.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 304
E 11. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 12. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1970/71 Utgift 88 002 403! Reservation? 1512 727 1971/72 Anslag 98 101 000? 1972/73 Förslag 116041 00023
! Därav avlöningar till lärarpersonal 78285 839 kr. och driftkostnader 9 716 564 kr. 2 Därav avlöningar till Järarpersonal 83 901 000 kr. och driftkostnader 14 200 000 kr. : Därav avlöningar till lärarpersonal 96 141 000 kr. och driftkostnader 19 900 000 kr. +" Anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning inom samhällsvetenskapliga ämnesområden vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt för grundläggande utbildning inom samhällsvetenskapliga ämnesområden vid högskolenheten i Linköping.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet Personal Lärarpersonal 1491 +177 +58 Anslag Utgifter Lönekostnader 24085 600 = +29 669 000 +12 240 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa
fonder m. m. 184 600 of. of.
Nettoutgift 83 901 000 = -+292 669 000 +12 240 000
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
Ämne m. m. /tjänst m, m./ Kostnad budgetåret Anmärkning läroanstaälll 1972/73 (tkr.)
Grund- Forskar-
läggande = utbildning
utbildning oo, forskning 1972/73 Företagsekonomi
I. 1 professur och 1 000 152
assistenttimmar, U
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 305
Pedagogik 2. 1 professur och 1 000 152
assistentlimmar, U 3. 1 professur och 1 000 152 — Beslutad år 1971
assistenttimmar, G
Psykologi 4, 2 universitetslektorat i 180 1 tjänst med placering vid
Uo 22:25, U, Li universitetsfilialen i Örebro
Rättssociologi
5. 1 professur och 1 000 152 Förste innehavare
assistenttimmar, L P. Stjernquist
Sociologi
6. 1 professur och 1 000 152
assistentlimmar, L
Statskunskap 7. 1 tjänst som biträdande 116
professor och 500
assistenttimmar, G
Tillämpad psykologi 8. 1 professur och 1 090 152
assistenttimmar, L
Gemensamt för flera läroanstalter 9. 12 tjänster som fors- 795
karassistent 10. 5 tjänster som studie- 315
vägledare 11. Medel för studieväg- 354
ledning 12. Medel för tilldelning 6 642 Därav 2093 som kompen-
av lärarkrafter för sation för överföring till
grundläggande utbild- forskarutbildning av vissa
ning tjänster 13. Överföring av medel 2336
från anslaget Särskilda
åtgärder för forskar-
utbildning 14. Medel för vikariats- 845
ersättning i samband
med lärares deltagande
i pedagogisk utbildning
1973/74 Företagsekonomi, särskilt redovisning och finausiering 15. 1 professur och 1 000
assistenttimmar, L
Psykologi 16. 1 professur och 1 000
assistenttimmar, S
Statskunskap 17. 1 tjänst som biträdan-
de professor och 500
assistenttimmar, Um
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 306
Tillämpad psykologi 18. 1 professur och 1 000
assistenttimmar, Um
8336 4159 19. Löneomräkning 17 174
29 669 1 U = umversitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg, S = universitetet i Stockholm, Um = universitetet i Umeå, Li = högskolenheten i Linköping.
Universitetskanslersämbetet föreslår vidare ändrade benämningar av
vissa professurer.
Föredraganden
Enligt statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 38, UbU 1971: 12,
rskr 1971: 169) skall vid universitetet i Göteborg inrättas en professur i pedagogik den 1 juli 1972. Jag beräknar nu medel för denna tjänst. I anslutning härtill tar jag upp medel för 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete. Jag kommer vid min anmilan i det följande av anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m, m, att ta upp medel för en tjänst som biträdande professor i pedagogik vid lärarhögskolan i Uppsala.
Jag föreslår vidare, i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag, att en tjänst som professor i rättssociologi inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1972. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till förste innehavare av tjänsten utse professorn Per Stjernquist. I anslutning till mitt förslag om professuren räknar jag medel för 19000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Vidare bör, i överensstämmelse med vad ämbetet föreslagit, benämningarna av vissa professurer ändras i enlighet med följande sammanställning.
Professurens nuvarande benämning Liroanstalt! Professurens nya benämning Företagsekonomi G Företagsekonomi, särskilt re-
dovisning och finansiering Företagsekonomi G Företagsekonomi, särskilt
administration Ekonomisk geografi G Kulturgeografi med ekono-
misk geografi Geografi, särskilt kulturgeografi L Kulturgeografi med ekonomisk geografi Rättsvetenskap G fFlandosriätt 1 L — universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg.
Kungl. Maj:t har beslutat inrätta sammanlagt 18 ordinarie universitetslektorat den 1 juli 1971. Tjänsternas fördelning mellan läroanstalter
och ämnesområden framgår av följande sammanställning.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 307
Ämnesområde Läroanstalt/antal tjänster
Universitet
Högskol-
Uppsala Lund Göte- Stock- Umeå enheten
| borg holm | i Linköping | |||
| Ekonomisk historia | 1 | |||
| Företagsekonomi | 1 | |||
| Handelsrätt | 1 | 1 1 | ||
| Kulturgeografi | 1 | 1 | ||
| Pedagogik | 1: 1 1" | 1 | ||
| Psykologi | ] | 1 | ||
| Socialantropologi | 1 | 1 | ||
| Sociologi | 1 | 1 | ||
| Statistik | 1 |
+ Med placering vid universitetsfilialen.
Jag vill erinra om vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anfört beträffande den fortsatta utbyggnaden av utbildningsorganisationen vid högskolenheten i Linköping och vid universitetsfilialen i Örebro. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att den 1 juli 1972 inrätta två ordinarie universitetslektorat i psykologi, ett vid universitetet i Uppsala — med placering vid universitetsfilialen i Örebro — och ett vid högskol-
enheten i Linköping.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande anslag för forskarutbildning 2 336 000 kr. Motsvarande medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar
under förevarande avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med
hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (83 901 000 —+ 12 240 000 =>) 96 141 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (14 200 000 + 5 700 000 =
19 900 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enlighet med
vad jag förordat i det föregående, 2) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer
i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
3) till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärar personal för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 96 141 000 kr.,
4) till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostna-
der för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
19 900 000 kr.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 308
E 13. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 14. Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1970/71 Utgift 145 854 172! Reservation? 9 641 310
1971/72 Anslag 147486 0007
1972/73 Förslag 179 840 0005 1 Därav avlöningar till lärarpersonal 91634 046 kr. och driftkostnader 54 220 126 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 87726 000 kr. och driftkostnader 59 760 000 kr. >? Därav avlöningar till lärarpersonal 104 840 000 kr. och driftkostnader
75 000 000 kr.
t Anslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för grundläggande medicinsk utbildning
samt forskarutbildning och forskning inom medicinska ämnesområden
vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, vid karolinska institutet samt vid högskolenheten i Linköping. Vidare skall från dessa
anslag bestridas kostnader för lärare vid viss preklinisk odontologisk utbildning, kostnader för vissa medicinska kurser inom blandad medi-
cinsk och naturvetenskaplig utbildning vid universitetet i Uppsala, kostnader för utbildning för farmacie magisterexamen, sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund, viss övrig sjukgymnastutbildning, utbildningen inom ämnesområdet logopedi vid universitetet i Lund samt
kostnader vid karolinska institutet för utbildningen inom ämnesområ-
dena logopedi och näringslära.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslers-
ämbetet Personal Lärarpersonal 1398 +103 + 56 Anslag Utgifter Lönekostnader 87 766 300 -+20 984 700 +17 123 700 Uppbördsmedel Avkastning från vissa
fonder m. m. 40300 + 9 700 + 9 700
Nettoutgift 87 726000 +20975 000 =—+17 114 000
Universitetskanslersämbetet
Antalet nybörjarplatser för läkarutbildning uppgår innevarande läsår
till sammanlagt 976, av vilka 196 i Uppsala, 190 i Lund, 168 i Göteborg,
102 i Umeå och 320 vid karolinska institutet.
Till följd av riksdagens beslut (prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421) skall nästa läsår tillkomma ytterligare 50 nybörjarplatser vid karolinska institutet. ämbetet undersöker f. n. möjligheterna till intag-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 309
ningsökningar men kan ännnu inte ange om sådana kan komma till
stånd under nästa budgetår. Med anledning av nyssnämnda beslut om ökad läkarutbildning vid
karolinska institutet har en av ämbetet tillsatt arbetsgrupp utrett orga-
nisationen av läkarutbildningen i Stockholmsområdet under 1970-talet.
Arbetsgruppen har behandlat även frågan om den tidsmässiga inplaceringen av tidigare beslutade högre tjänster (jfr prop. 1970:122, SU 1970:
135, rskr 1970:309). ”
För den pågående ökningen av läkarutbildningen vid universitetet i Umeå (jfr prop. 1970:1 bil. 10 s. 273, SU 1970:88, rskr 1970:215) har en arbetsgrupp inom fakultetsberedningen för medicin, odontologi och
farmaci lagt fram en personalplan som omfattar hela utbyggnadsperioden.
Som underlag för ämbetets Jångtidsbedömning har fakultetsbered-
ningen för medicin, odontologi och farmaci utarbetat en plan för högre tjänster även under budgetåren 1974/75—1976/77 utöver de tjänster som enligt nu nämnda beslut skall komma till vid Huddinge sjukhus.
Planen omfattar tjänster inom områdena arbetsvetenskap (arbetsfysiolo-
gi), geriatrik. immunologi eller klinisk immunologi, klinisk farmakologi,
näringslära och psykiatri.
En för skolöverstyrelsen och ämbetet gemensam arbetsgrupp har genomfört en pedagogisk och metodisk översyn av sjukgymnastutbildningen. Ämbetet föreslår att utbildning enligt arbetsgruppens förslag an-
ordnas vid sjukgymnastinstituten i Stockholm och Lund fr. o. m. bud-
getåret 1972/73.
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
Ämne m. m./tiänst m. m./läroanstaltt Kostnad budgetåret Anmärkning
1972/73 (tkr.)
Grund- — Forskar-
läggande utbild-
utbild- = ning 0.
ning forskning 1972/73 Ökad läkarutbildning
1. Universitetet i Umeå 271 Prop. 1970: 1 bil. 10
s. 273, SU 1970: 88,
rskr 1970: 215 2. Karolinska institutet 1198 600 Prop. 1969: 137, SU
1969: 187, rskr 1969:
421; prop. 1970: 122,
därav 1 professur i SU 1970:135, rskr
vart och ett av ämnena 1970: 309 kirurgi Fr. o. m. 1.1.1973;
tidigare beslutad klinisk farmakologi Tidigare bestutad klinisk fysiologi Tidigare beslutad klinisk kemi Tidigare beslutad medicin Tidigare beslutad ortopedisk kirurgi Fr. o.m. 1.1.1973;
tidigare beslutad röntgendiagnostik Tidigare beslutad
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 310
3. Högskolenheten i Linköping 849 300 Prop. 1968:83, SU 1968: 119, rskr 1968: 273 därav 1 professur i vart och ett av ämnena anestesiologi Tidigare beslutad obstetrik och gynekologi Tidigare beslutad; tidpunkten ändrad prop. 1970:1 bil. 10 s. 276, SU 1970: 88, rskr 1970: 215 pediatrik Tidigare beslutad
Infektionssjukdomar 4. Universitetet i Lund 86
Medicin, särskilt lungmedicin 5. 1 professur med samtidig vakans- 10 Personlig för G. sättning av 1 tjänst som biträ- Dahlström; statsverdande professor, U kets kostnader bestrids av fondmedel Medicin, särskilt yrkesmedicin 6. 1 professur, Li 100
Medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård 7. 1 professur, L 100 Förste innehavare Å. Nordén Socialmedicin 8. Karolinska institutet 63
Sjukgymnastutbildning 9. Universitetet i Lund 127 10. Karolinska institutet 71
Gemensamt för flera läroanstalter 11. 6 tjänster som docent 451 12. 6 tjänster som forskarassistent 398 13. Ökad läkarutbildning 162
Kursanslag 14. Ersättningsundervisning för forskarutbildningsändamål 220 15. Forskarutbildning 284 Dirav 220 överföring från anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning 16. Kurs i medicin för tekniker, L 19 17. Medel för vikariatsersättning i 883 samband med lärares deltagande i pedagogisk utbildning 18. Åtgärder inför övergången till —154 ny plan för läkarutbildning 19. 11 tjänster som biträdande lärare 643 Överföring från i A 25 reservationsanslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader 20. 4 tjänster som psykolog 289 Överföring från reservationsanslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 311
Uppbördsmedel 21. Avkastning från vissa fonder, U Jfr p. 5
1973/74 22. Ökad läkarutbildning, KI Prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421; prop. 1970: 122, SU 1970:135, rskr 1970: 309 Infektionssjukdomar 1 professur Tidigare beslutad, dock ej tidpunkten Klinisk mikrobiologi, särskilt bakteriologi 1 professur Tidigare beslutad, dock ej tidpunkten; tidigare benämning klinisk bakteriologi Oftalmiatrik 1 professur Fr. o.m. 1.1.1974; tidigare beslutad, dock ej tidpunkten Socialmedicin 1 professur Fr. o. m. 1.1.1974; tidigare beslutad, dock ej tidpunkten Öron-, näs- och halssjukdomar 1 professur Fr. o.m. 1.1.1974; tidigare beslutad, dock ej tidpunkten Hygien, särskilt yrkeshygien 23. 1 professur, Li
Klinisk neurofysiologi
24. 1 professur, U Förste innehavare
K.-E. Hagbarth Psykiatri 25. 1 professur, KI
1974/75---1977 /78 26. Plan för inrättande av högre Prop. 1969: 137, SU tjänster för ökad läkarutbildning, 1969: 187, rskr 1969: KI 421; prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309 1974/75 Neurologi 1 professur Tidigare beslutad, dock ej tidvunkten Obstetrik och gynekologi 1 professur Tidigare beslutad, dock ej tidpunkten Pediatrik 1 professur Tidigare beslutad, dock ej tidpunkten 1976/77 Dermatologi och venereologi 1 professur Fr. o. m. 1.1.1977; tidigare beslutad, dock ej tidpunkten
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 312
1977/78
Psykiatri
1 professur Tidigare beslutad,
dock ej tidpunkten
4513 2453 27. Löneomräkning m. m. 14 009
20 975 1 U = universitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund, KI = karolinska institutet, Li = högskolenheten i Linköping.
Styrelsen för nordiska hushållshögskolan har i särskild skrivelse begärt medel för en kurs för utbildning av dietetiker vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Föredraganden
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970:122, SU 1970:135, rskr
1970:309) skall nästa budgetår för läkarutbildning samt forskarutbildning och forskning i medicinska ämnen vid karolinska institutet inrät-
tas professurer i vart och ett av ämnena klinisk farmakologi, klinisk
fysiologi, klinisk kemi, medicin och röntgendiagnostik samt — den 1 ja-
nuari 1973 — i kirurgi och ortopedisk kirurgi, samtliga med placering vid Huddinge sjukhus. Jag räknar nu medel för dessa tjänster (2). Uni-
versitetskanslersämbetet har föreslagit att beslut fattas även om tid-
punkter för inrättande av de övriga professurer som beslutats i samband
med denna intagningsökning. Jag vill erinra om att dessa tjänster enligt
nämnda beslut skall inrättas först när läkarutbildning och forskning i resp. ämne kan inledas vid Huddinge sjukhus. Jag är inte beredd att nu ta ställning till den föreslagna tidsplanen men förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta ifrågavarande tjänster vid de tidpunkter som Kungl. Maj:t senare beslutar (22, 26).
För härutöver under budgetåret 1972/73 tillkommande lärartjänster m. m. för den pågående utbyggnaden av läkarutbildningen vid karolinska institutet (prop. 1965:141, SU 1965:173, rskr 1965:411 och prop. 1969:137, SU 1969:187, rskr 1969:421) beräknar jag 1 069 000 kr. (2). Jag räknar med att det inom denna ram skall vara möjligt att tidigarelägga en del av den förstärkning för undervisningen i socialmedicin som enligt den av ämbetet presenterade utbyggnadsplanen bör komma till
stånd under budgetåret 1973/74. Jag har vidare inom denna ram be-
räknat medel för vissa tillkommande lärartjänster m. m. för den beslutade utbyggnaden av tandläkarutbildningen vid institutet (prop. 1970:122).
Vid högskolenheten i Linköping skall nästa budgetår enligt stats-
makternas beslut (prop. 1968:83, SU 1968: 119, rskr 1968: 273 och prop. 1970: 1 bil. 10 s, 276, SU 1970: 88, rskr 1970: 215) inrättas de sista tre av sammanlagt tjugutvå professurer i medicinska ämnen. Jag beräknar nu medel för professurer i vart och ett av ämnena obstetrik
och gynekologi, pediatrik samt anestesiologi. Vidare beräknar jag
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 313
827 000 kr. för ytterligare lärartjänster m. m. för läkarutbildningen vid högskolenheten (3).
För lärartjänster m. m. för den ökade läkarutbildningen vid universitetet i Umeå (jfr prop 1970: 1 bil. 10 s. 273) beräknar jag för nästa budgetår ytterligare 221 000 kr. Vid mina beräkningar har jag utgått från
att från förevarande anslag skall bestridas kostnader för lärare även för viss undervisning inom tandläkarutbildningen vid universitetet, bl. a.
i patologi (1).
Innevarande budgetår har sammanlagt 652 000 kr. anvisats för bl. a. extra platser vid kliniska kurser i samband med övergången till den år 1969 (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 303, SU 1969: 46, rskr 1969: 137) be- | slutade ändrade studicordningen för grundutbildningen av läkare. I vissa delar hänför sig dessa kostnader till anordningar som nu är av permanent karaktär och medlen för dessa ändamål bör i fortsättningen
anvisas direkt till läroanstalterna. För här berörda ändamål, för vissa
förstärkningar vid universitetet i Lund samt för ytterligare medel till timarvoderad undervisning vid karolinska institutet och högskolenheten i Linköping räknar jag med ett i förhållande till innevarande budgetår med 101 000 kr. minskat medelsbehov (2, 3, 4, 18).
Universitetskanslersämbetet har föreslagit att en för biträdande pro-
fessorn vid universitetet i Uppsala Gunnar Dahlström personlig pro-
fessur i medicin, särskilt lungmedicin skall inrättas vid nämnda universitet den 1 juli 1972. Enligt förslag av konsistoriet vid universitetet skall
skillnaden mellan lönekostnaden för den föreslagna professuren och lönekostnaden vid den tjänst som biträdande professor som Dahlström innehar bestridas med donationsmedel. Jag förordar att en för Dahlström personlig professur i medicin, särskilt lungmedicin, inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1972. Jag räknar härvid med att merkostnaderna vid tjänsten bestrids med donationsmedel. Tjänsten som biträdande professor i medicin, särskilt lungmedicin vid universitetet skal hållas vakant så länge den personliga professuren i samma ämne finns inrättad (5, 21).
Vid den av staten och Malmöhus läns landsting gemensamt uppförda och drivna läkarstationen i Dalby läkardistrikt (jfr prop. 1963: 1 bil. 7 s. 273, SU 1963: 5, rskr 19963: 5) drivs under socialstyrelsens ledning en forsknings- och försöksverksamhet i öppen vård i nära anslutning till den praktiska verksamheten vid stationen. Universitetskanslersämbetet har — efter tillstyrkan av Jandstingets sjukvårdsstyrelse — föreslagit att en professur 1 medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård, inrättas vid universitetet i Lund. Professuren bör knytas till verksamheten i
Dalby. Ämbetet har i ett program för tjänsten föreslagit att inneha-
varen i första hand skall bedriva forskning samt forskar- och vidareutbildning inom områdena öppen sjukvård, hälsovård och förebyggande vård — inbegripet hälsokontroll. Över förslaget har — efter remiss —
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 314
yttranden avgivits av socialstyrelsen och statens medicinska forskningsråd. Jag anser det vara värdefullt att ökad vikt läggs vid forskning inom det föreslagna området. Jag förordar därför — efter samråd med chefen för socialdepartementet — att en professur i medicin, särskilt
öppen hälso- och sjukvård inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli
1972. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att i enlighet med ämbetets förslag utse docenten vid universitetet i Lund Ake Nordén till förste innehavare av denna professur (7).
Riksföreningen mot cancer har — mot bakgrund av att frågan om de
immunologiska förhållandena vid tumörers uppkomst och tillväxt intar
en central position inom cancerforskningen — föreslagit att en för docenten vid universitetet i Lund Hans Olof Sjögren personlig extra ordi-
narie professur i tumörimmunologi inrättas vid nämnda universitet.
Kostnaderna för professuren skall enligt förslaget bestridas av Riks-
föreningen, som avser att ställa särskilda medel till förfogande för uni-
versitetet. Det har upplysts att tillräckliga lokaler finns och kommer att finnas tillgängliga. Universitetskanslersämbetet har tillstyrkt försla-
get. Jag förordar att en för Sjögren personlig extra ordinarie professur
i tumörimmunologi inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1972 under förutsättning att kostnaderna vid tjänsten bestrids på det sätt Riksföreningen föreslagit. Jag utgår därvid från att Riksföreningen svarar för även de övriga kostnader som föranleds av verksamheten.
Universitetskanslersämbetet har föreslagit att vid högskolenheten i
Linköping inrättas dels den 1 juli 1972 en professur i medicin, särskilt
yrkesmedicin, dels den 1 juli 1973 en professur i hygien, särskilt yrkeshygien. Jag vill erinra om att 1971 års riksdag beslutat (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) att en blivande filial till nuvarande arbetsmedicinska institutet skall förläggas till Umeå. Föredragande departementschefen uttalade därvid att en sådan filial med ett 40-tal anställda bör kunna ge tillräckligt underlag för en effektiv organisation om den på
limpligt sätt samordnas med den verksamhet som bedrivs vid universi-
tetet i Umeå. Kungl. Maj:t har uppdragit åt arbetsmiljöutredningen att
lägga fram förslag om bl. a. organisationen av en sådan filial. Enligt
min mening bör en uppbyggnad av resurser för högre utbildning och
forskning inom detta område ske i första hand i Umeå och verksam-
heten där konsolideras innan en utbyggnad sker på andra håll (6, 23).
I överensstämmelse med vad dåvarande chefen för utbildningsde-
partementet uttalade i prop. 1969: 31 (SU 1969: 93, rskr 1969: 222 och 2LU 1969: 55, rskr 1969: 223) bör — vilket jag berört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten
m.m. — iäven vid de medicinska fakulteterna professorernas im. fl.
undervisning i ökad omfattning avse forskarutbildningen, För att göra
det möjligt för läroanstalterna att för en del av den undervisning inom grundutbildningen som nu meddelas av sådan personal i stället anlita
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 315
lärare av annat slag bör — i enlighet med ämbetets förslag — särskilda
medel ställas till förfogande. Jag har för nästa budgetår beräknat 120 000 kr. för detta ändamål.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har Kungl. Maj:t föreskrivit att professu-
rerna i medicinsk kemi vid universitetet i Uppsala och vid karolinska
institutet i samband med återbesättande skall ändras till professurer i
medicinsk och fysiologisk kemi samt att professuren i praktisk medicin
vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande skall ändras
till professur i medicin. I särskild skrivelse har universitetskanslersämbetet föreslagit att tjänsten som biträdande professor i klinisk alkoholforskning vid karolinska
institutet i samband med återbesättande ändras till tjänst som biträdande professor i klinisk alkohol och narkotikaforskning. Förslaget har
tillstyrkts av bl. a. socialstyrelsen och direktionen för karolinska sjuk-
huset. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att ändra tjänstens benämning i enlighet med vad ämbetet föreslagit.
Universitetskanslersämbetet har vidare i särskild skrivelse föreslagit att professuren i bakteriologi vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras till professur i immunologi. Jag förordar att be-
nämningen av professuren i bakteriologi vid universitetet i Uppsala
ändras på det sätt ämbetet föreslagit.
Kungl. Maj:t har inrättat sammanlagt tre ordinarie universitetslektorat den 1 juli 1971, nämligen ett i vart och ett av ämnena anatomi, fysiologi och medicinsk kemi, alla vid universitetet i Umeå.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande anslag för forskarutbildning 220 000 kr. Motsvarande medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning (15). Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en tjänst som docent (11).
Jag har slutligen för nästa budgetår beräknat medel även för viss ändring av timplanen för utbildningen vid sjukgymnastinstituten (9, 10).
Jag avser att i annat sammanhang efter förslag av universitetskanslersämbetet återkomma till Kungl. Maj:t med förslag avseende de för utbildningen avsedda tjänster — utöver tjänst som professor eller biträdande professor — som inom ramen för de nu beräknade medlen bör inrättas vid läroanstalterna budgetåret 1972/73.
Mot bakgrund av mina förslag i det föregående samt med hänsyn till kostnadsökningar av automatisk natur beräknar jag ökningen av
anslaget till avlöningar till lärarpersonal till sammanlagt 17 114 000 kr.
Jag har därvid räknat med möjligheter till vissa besparingar om sammanlagt ca 500 000 kr. under nämnda anslag genom rationaliseringar in-
om främst befintlig organisation.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 316
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (87726 000 + 17 114 000 =) 104 840 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (59 760 000
+ 15 240 000 =) 75 000 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med vad jag förordat i det föregående, 2) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av en professur i enlighet med vad jag förordat i det föregående, 3) till Medicinska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
104 840 000 kr.,
4) till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.
E 15. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 16. Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1970/71 Utgift 31 262 7221 Reservation? 1281 017 1971/72 Anslag 34 072 000? 1972/73 Förslag 40 174 0003
1 Därav avlöningar till lärarpersonal 23340 601 kr. och driftkostnader 7922 121 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 25 622 000 kr. och driftkostnader 8450 000 kr. > Därav avlöningar till Järarpersonal 27474 000 kr. och driftkostnader 12 700 000 kr. + Anslaget Odontologiska fakulteterna m, m.: Driftkostnader. Förevarande anslag avses för grundläggande odontologisk utbildning samt forskarutbildning och forskning inom odontologiska ämnesområden vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska insti-
tutet. Vidare utgår från dessa anslag vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna. I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande univer-
siteten m. m, — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till
sådan personal. 1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Universitets- Föredraganden kanslersämbetet Personal
Lärarpersonal 389 +24 -+4
Anslag Lönekostnader 25 622 000 +3 155 000 +1 852 000
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 317
Universitetskanslersämbetet
Enligt statsmakternas beslut år 1970 skall antalet intagningsplatser för utbildning av tandläkare vid karolinska institutet under en övergångsperiod öka till 220 per år genom tillkomsten av en nybyggnad för
odontologisk utbildning och forskning vid Huddinge sjukhus avsedd för
ett årligt intag av 120 elever (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309). Ämbetet, som grundar sig på uppgifter från byggnadsstyrelsen, räknar med att de nya lokalerna kan tas i bruk för utbildningsändamål vid ingången av vårterminen 1974, vilket innebär att utbildningen i de
teoretiska ämnena kan inledas vårterminen 1973. Universitetskanslersämbetet utreder f.n. på Kungl. Maj:ts uppdrag och i samråd med 1968 års utbildningsutredning förutsättningarna att snabbt öka tandläkarutbildningens kapacitet. I ämbetets uppdrag ingår
att särskilt pröva om sådana möjligheter föreligger vid universiteten i Lund och Umeå samt att även utreda organisationen av den odontologiska utbildningen och tandsjukvården vid universitetet i Lund.
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
Ämne m, m, /tjänst m. m,/ Kostnad budgetåret Anmärkning läroanstalt! 1972/73 (tkr.)
Grund- Forskar-
läggande = utbildning
utbildning Oo. forskning 1972/73 Anatomi
1. 1 tjänst som universi- 45 Fr. o. m. 1.1.1973 tetslektor i Uo 22: 25”, KI 2. Indragning av kurs- — 13 Fr. o, m. 1.1.1973 anslag, KI
Anatomi och tandanatomi 3. 2500 assistenttim- 65 Fr.o.m. 1.1.1973
mar”, KI Histologi och oral histologi 4. 2225 assistenttim- 58 Fr. o. m, 1.1.1973
mar”, KI Ortodonti 5. 1 tjänst som lärare, 105
tillika biträdande
övertandläkare?, G Parodontologi
6. 1 professur i stället 10 för tjänst som biträdande professor, L
7. 1 professur i stället 10
för tjänst som biträ-
dande professor, Um Patologi 8. 1 tjänst som universi- 91
tetslektor i Uo 22: 25,
Um
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 318
9. Indragnvping av kurs- — 58
anslag, Um
Medel för omläggning av Studieordning 10. Omläggning av studie- 30
ordning, L 11. Indragning av medel — 63
för motsvarande ända-
mål, L
Gemensamt för flera ämnen 12. 1 tjänst som docent, G 76 13. 3 tjänster som forskar- 199
assistent, L, G, Kl 14. 5 tjänster som assi- 420 Varav 2 enligt prop.
stenttandläkare, G 1968: 1 bil. 10 s. 271 15. 2 assistenttjänster, KI 70
Gemensamt för flera läroanstalter 16. Kursanslag 86 Därav 64 överföring från
anslaget Särskilda åtgärder
för forskarutbildning 17. Kostnader för 1.1.1972 43
tillkommande tjänster 18. Medel för vikariats- 364
ersättning i samband
med lärares deltagande
i pedagogisk utbildning
1973/74 Teknologi 19. 1 professur", KI Fr. o. m. 1.1.1974
1975/76 Oral mikrobiologi 20. I tjänst som biträdan-
de professor", KI
Parodontologi 21. 1 professur i stället
för tjänst som biträdande professor", KI
1157 381
22. Löneomräkning 1617
> L = universitetet i Lund, G = universitetet 1 Göteborg, Um = universitetet i Umeå och KI = karolinska institutet. ” Jfr prop. 1971: 122. > Jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 271. + Beslutad 1970 (prop. 1970: 122 s. 42, SU 1970: 135, rskr 1970: 309). > Jfr prop. 1971: 122 s. 43.
Föredraganden
Intagningskapaciteten vid de odontologiska fakulteterna uppgår innevarande läsår till sammanlagt 380 platser fördelade på universitetet i
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 319
Lund 100, universitetet i Göteborg 120, universitetet i Umeå 60 samt karolinska institutet 100 intagningsplatser. Statsmakterna har år 1970 fattat beslut om utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i Stockholm (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309). Nya lokaler
dimensionerade för 120 nybörjare per år skall uppföras i anslutning till
Huddinge sjukhus. Genom att de nuvarande lokalerna för tandläkarutbildning i Stockholm under en övergångsperiod kan utnyttjas parallellt med de nya lokalerna skapas möjligheter att öka den totala intagningskapaciteten i landet till 500 platser per år. Byggnadsstyrelsen har redovisat att vissa undervisningslokaler i nybyggnaden i Huddinge kan tas i bruk till vårterminen 1974 (jfr prop. 1971: 145 bil. 6 s. 29). Med hänsyn till att det första studieårets utbildning helt är förlagd till karo-
linska institutets medicinskt teoretiska institutioner innebär detta att det
ökade intaget kan genomföras vid ingången av vårterminen 1973. Som framgår av universitetskanslersämbetets anslagsframställning pågår inom ämbetet en utredning om förutsättningarna för en ytterligare ökning av
tandläkarutbildningens kapacitet.
Den pågående uppbyggnaden av den odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationen i Göteborg avslutas under budgetåret 1972/73 i huvudsaklig överensstämmelse med fastställda riktlinjer. Jag beräknar nu medel för ytterligare en tjänst som lärare i lönegrad Ue 20 och två
tjänster som assistenttandläkare (5, 14). Innehavare av tjänsten som lära-
re skall tillika vara biträdande övertandläkare vid tandsjukvårdscentralen i Göteborg. Vid min medelsberäkning har jag beaktat behovet även av en förstärkning av antalet assistenttimmar vid nämnda utbildningsoch forskningsorganisation.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande anslag för forskarutbildning 64 000 kr. Motsvarande medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning (16). Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en tjänst som forskarassistent (13). |
Vid vart och ett av universiteten i Göteborg och Umeå finns en professur i teknologi. I enlighet med statsmakternas beslut år 1970 (prop. 1970: 122 s. 42, SU 1970: 135, rskr 1970: 309) skall en professur i teknologi inrättas vid karolinska institutet vid den tidpunkt då utbildningen i ämnet inleds i Huddinge. Universitetskanslersäimbetet har i skrivelse
i oktober 1971 föreslagit, att ämnesbenämningen för nämnda professurer
ändras till odontologisk teknologi. Ämbetets förslag innebär ingen förändring av tjänsternas ämnesområde. Med anledning av ämbetets
förslag förordar jag, att en professur i odontologisk teknologi skall finnas
vid vart och ett av universiteten i Göteborg och Umeå fr. o. m. den
1 juli 1972 och vid karolinska institutet från den tidpunkt då utbild-
ningen i ämnet inleds.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 320
Som jag tidigare framhållit bör personalorganisationen för den odontologiska utbildningen och forskningen i Stockholm innefatta en tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi (prop. 1970: 122 s. 43, SU 1970: 135, rskr 1970: 309). I enlighet med universitetskanslersämbe-
tets förslag bör en tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi
inrättas vid karolinska institutet. Tjänsten bör inrättas vid den tidpunkt då utbildningen i ämnet inleds i Huddinge. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta nämnda tjänst (20).
Jag har vid min medelsberäkning under avlöningsanslaget till de medicinska fakulteterna m. m. beaktat det ökade medelsbehovet för vissa medicinskt teoretiska ämnen nästa budgetår vid en ökning av
antalet intagningsplatser för tandläkarutbildning vid karolinska institutet. Vidare har jag beräknat medel under nämnda anslag för vissa gemensamma resurser för medicinsk och odontologisk utbildning vid universitetet i Umeå. Med hänsyn därtill räknar jag med att kursanslaget till universitetet under förevarande avlöningsanslag kommer att
minskas med 31 000 kr. nästa budgetår (1, 2, 3, 4, 8, 9).
Utbildningen vid de odontologiska fakulteterna bör ges inom ramen för 1 huvudsak enhetliga utbildnings- och studieplaner. Av detta skäl har sedan budgetåret 1968/69 medel anvisats för en omläggning av gällande planer vid universitetet i Lund och vid karolinska institutet. Jag beräknar inte några medel för detta ändamål för nästa budgetår, eftersom nämnda omläggning i huvudsak avslutas under innevarande budget-
år (10, 11).
Mot bakgrund av mina förslag i det föregående samt med hänsyn till kostnadsökningar av automatisk natur beräknar jag ökningen av anslaget till avlöningar till lärarpersonal till sammanlagt 1 852 000 kr. Jag har därvid räknat med möjligheter till vissa besparingar om sammanlagt ca 100 000 kr. under nämnda anslag genom rationaliseringar inom främst befintlig organisation. Med hänvisning till anslagssammanstillningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (25 622 000 + 1 852 000 =) 27 474 000
kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande
universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (8450 000 --
4 250 000 =) 12 700 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer i enlighet med vad jag förordat i det föregående, 2) till Odontologiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
27 474 000 kr.,
3) till Odontologiska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 12 700 000
kr. Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 321
E 17. Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
1970/71 Utgift 19 202 942 1971/72 Anslag 17 268 000 1972/73 Förslag 22 013 000
Förevarande förslagsanslag avses för den tandsjukvård, som bedrivs i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Vidare skall från anslaget utgå vissa medel till de statliga tandteknikeroch tandsköterskeskolorna samt till ersättning åt tandtekniker- och tandsköterskepraktikanter (jfr prop. 1969: 1 bil. 10s. 312).
Den tandsjukvårdande verksamheten anordnas vid universiteten i
Göteborg och Umeå inom ramen för tandsjukvårdscentralen. Vid universitetet i Lund och vid karolinska institutet meddelas tandsjukvård dels vid kandidatkliniker, som ingår i de kliniskt odontologiska institutionerna, dels vid en lärarklinik.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet Personal Tandsjukvårdande personal 367 +10 of. Anslag Utgifter Lönekostnader 16 088 000 +3 774 000 43 124 000 Förbrukningsmateriel för den
praktiska verksamheten i an-
slutning till den odontolo-
giska utbildningen m. m. 2 430 000 + 1750 000 +1 800 000 Lärarkliniker m. m. 1 600 000 of. + 384 000 Sjukvård! — + 15 000 | Reseersättningar! — + 10000 + 167 000 Telegram och telefon" — + 120 090 |
20 113 000 +5 669 000 45 475 009 Uppbördsmedel Patientavgifter 1 200 000 -- 5300 000 + 500 000 Vissa ersättningar 1 650 000 + 462 000 + 230 000
2 850 000 + 952 000 + 730 000
Nettoutgift 17 268 000 +4 707 009 -+4 745 000 +? Medel härför har har för innevarande budgetår beräknats under anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader.
Universitetskanslersämbetet
1. Löneomräkning 3 362 000 kr.
2. Medel för förstärkning av biträdespersonal (+412 000 kr.).
3. Ökad medelsanvisning för förbrukningsmateriel (+1 750 000 kr.,
Eb
11 Riksdagen 1972. I saml. NriI1. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 322
varav 250 000 kr. på grund av ökad omfattning av verksamheten vid
den odontologiska fakulteten i Göteborg).
4. Medel för sjukvård, reseersättningar samt telegram och telefon, vilka innevarande budgetår har beräknats under anslaget Universiteten
m. m.: Gemensamma driftkostnader, inkl. beräknad ökning för budgetåret 1972/73 (+145 000 kr.).
5. Minskning av anslaget med hänsyn till ökade uppbördsmedel (--962 000 kr., varav patientavgifter 500 000 kr. och vissa ersättningar
462 000 kr. Av sistnämnda belopp hänför sig 232 000 kr. till ökade in-
komster under förutsättning att ytterligare 3 tjänster som assistenttandläkare inrättas vid universitetet i Göteborg i enlighet med ämbetets förslag under anslaget Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
22 013 000 kr. Jag har därvid beaktat, att medel för täckande av kost-
nader för resp. sjukvård, reseersättningar, telegram och telefon för den tandsjukvårdande verksamheten i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen nästa budgetår bör belasta förevarande an-
slag. Medel för dessa ändamål beräknas för innevarande budgetår under
anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader.
På grund av att anslagsposten för förbrukningsmateriel har merbelastats med betydande belopp under senare budgetår räknar jag med
en väsentlig ökning av medelsanvisningen för detta ändamål. Univer-
sitetskanslersämbetet utreder f.n. på Kungl. Maj:ts uppdrag orsakerna till dessa merbelastningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårds-
kostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
22 013 000 kr.
E 18. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
E 19, Farmaccutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader
1970/71 Utgift 5 806 421! Reservation? 322 098 1971/72 Anslag 6 744 000? 1972/73 Förslag 8 040 0003
1 Därav avlöningar till lärarpersonal 3326 713 kr. och driftkostnader 2 479 708 kr. ? Därav avlöningar till lärarpersonal 3 884000 kr. och driftkostnader 2 860 000 kr. ? Dirav avlöningar till lärarpersonal 4 240000 kr. och driftkostnader 3 800 000 kr. t Anslaget Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 323
Förevarande anslag avses för grundläggande farmaceutisk utbildning
samt forskarutbildning och forskning inom farmaceutiska ämnesområ-
den vid universitetet i Uppsala. Vidare utgår från dessa anslag medel
för utbildning av receptarier.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande univer-
siteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till så-
dan personal,
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet
Personal Lärarpersonal 61,5 +7,5 +0,5 Anslag
Lönekostnader 3 884 000 + 824 000 +356 000
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
Ämne m. m./tjänst m. m. Kostnad budgetåret Anmärkning
1972/73 (tkr.)
Grund- Forskar-
läggande utbildning
utbildning o. forskning
1972/73 Farmaceutisk naturproduktkemi
1. 1 tjänst som biträdan- 91 Förste innehavare
de professor G. Samuelsson
2. Indragning av en la- — 77
boratur i Ue 20 i
farmakognosi Gemensamt för flera ämnen 3. 1 extra universitets- 91 Jfr SOU 1964: 48
lektorat
a Vissa förstärknings- 100
anordningar
1 tjänst som docent 76
an 1 tjänst som forskar- 66
assistent
1 000 assistenttimmar 52
en Kursanslag 43 Därav 33 överföring från
anslaget Särskilda åtgärder
för forskarutbildning 9. Handledd praktik 17
inom ämnesområdet
socialfarmaci 10. Laborationskurs för 26
receptarier 11. Medel för vikariats- 59
ersättning i samband
med lärares deltagande
i pedagogisk utbildning
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementct 324
1973/74 Biofarmaci 12. 1 tjänst som biträ-
dande professor
345 199 13. Löneomräkning 280
Föredraganden
Enligt statsmakternas beslut år 1965 (prop. 1965: 141, SU 19635: 173, rskr 1965: 411) skall nya lokaler för farmaceutisk utbildning och forskning uppföras på Artillerifältet i Uppsala. I samband därmed skall antalet intagningsplatser för utbildning till farmacie kandidatexamen öka från 80 till 120 per år.
Senareläggningen av överflyttningen till Uppsala har medfört, att vissa modifieringar får göras i den år 1965 beslutade tidsplanen för utbyggnaden av personalorganisationen. Sålunda skulle enligt 1965 års beslut bl. a. fyra tjänster som universitetslektor i kemiska ämnen inrättas budgetåret 1969/70 och en tjänst som universitetslektor i farmakognosi inrättas budgetåret 1970/71. Sistnämnda budgetår skulle vidare en befintlig tjänst som extra ordinarie laborator i farmakognosi dras in. Dessa förändringar av personalorganisationen bör uppskjutas tills vidare. I avvaktan på att nämnda förändringar av personalorganisationen skall kunna genomföras har fr. o. m. budgetåret 1970/71 funnits inrättade tre extra lärartjänster som universitetslektor.
Vid den farmaceutiska fakulteten bedrivs vidare en ettårig receptarie-
utbildning med en årlig intagning av 240 studerande. Beträffande det förslag till ny utbildningsgång för bl. a. receptarier som yrkesutbildningsberedningen lagt fram (SOU 1970: 50), erinrar jag om vad departements-
chefen anfört vid sin anmälan av anslaget Bidrag till driften av gymna-
sicskolor.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande anslag för forskarutbildning 33 009 kr. Motsvarande
medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning (8).
Jag räknar med en höjning nästa budgetår av kursanslaget för den
grundläggande farmaceutiska utbildningen med 43 000 kr. utöver löne-
omräkning. Jag har därvid beaktat behovet av medel dels för handledd
praktik i ämnet socialfarmaci, dels för viss kursgivning för receptarier.
För vissa utbildningskostnader till följd av scnareliggningen av flytt-
ningen av den farmaceutiska fakulteten beräknar jag vidare en engångs-
anvisning av 17 000 kr.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 325
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (3 884 000-1-356 000 =) 4 240 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det före-
gående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universi-
teten m. m., anslaget till driftkostnader till (2 860 000 -- 940 000 ==)
3 800 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöninger till lärarper-
sonal för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
4 240 000 kr.,
2) till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 800 000 kr.
E 20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.; Avlöningar till lärarpersonal E 21. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1970/71 Utgift 134 973 631! Reservation? 5 073 195
1971/72 Anslag 129 565 000? 1972/73 Förslag 159 915 0003
1 Därav avlöningar till lärarpersonal 96423 366 kr. och driftkostnader 38 550 265 kr. = Därav avlöningar till lärarpersonal 90125 000 kr. och driftkostnader 39 440 000 kr. > Därav avlöningar till lärarpersonal 106 850 000 kr. och driftkostnader 53 065 000 kr. + Anslaget Matcmatisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbiidning och forskning inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, för grundläggande utbildning inom matcmatisk-naturvetenskapliga ämnesområden vid högskolenheten i Linköping samt vissa delar av utbildningen inom ämnesområdet informationsbehandling vid tekniska hög-
skolan i Stockholm. Vidare skall från avlöningsanslaget utgå medel för
utbildningen till filosofiska examina inom vissa ämnesområden vid
Chalmers tekniska högskola. Medel till driftkostnader för sistnämnda
ändamål kommer att beräknas under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det
föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Eb
Prop. 1972: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 326
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet .
Personal
Lärarpersonal 1 566,5 +263 +150
Anslag Utgifter Lönekostnader 920339 500 +37 875 000 --16 740 000
Uppbördsmedel Avkastning från vissa
fonder m, m. 214 500 + 15 000 + 15 000
Nettoutgift 90125 000 +37 850 009 -+16 725 000
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
Ämne m. m. /tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkning läroanstalt! 1972/73 (tkr.)
Grund- Forskar-
läggande = utbildning
utbildning o. forskning
1972/73 Atom- och molekylfysik
1. 1 professur och 1000 62 Personlig för C. Nordling.
assistenttimmar, U Samtidigt ändrad benämning av tjänst som biträdande professor i experimentell fysik och vakanssättning av tjänsten
Kärnfysik 2. 1 tjänst som biträdan- 91 Överföring från statens råd
de professor, U för atomforskning
Biologi 3. 2 universitetslektorat 182
i Uo 22:25, Li
Fysik 4, 1 universitetslektorat 921 Överföring från teknisk
1 Uo 22: 25, U fakultet. Tjänsten placeras
vid universitetsfilialen Informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling 5. 1 universitetslektorat 91 Tjänsten placeras vid
i Uo 22: 25, U universitetsfilialen 6. 1 universitetslektorat 91 Tjänsten placeras vid
i Uo 22: 25, L universitetsfilialen 7. 1 universitetslektorat 91 Tjänsten placeras vid
i Uo 22: 25, G universitetsfilialen
Matematisk statistik 8. 1 universitetslektorat 91 Tjänsten placeras vid
i Uo 22: 25, L universitetsfilialen 9, 1 universitetslektorat 92 Tjänsten placeras vid
i Uo 22: 25, G universitetsfilialen
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbilåningsdepartementet 327
Genetik 10. 1 tjänst som docent, L 76 — Personlig för S. Fröst Botanik 11. 500 assistenttimmar, S 26 Mikrobiologi 12. 500 assistenttimmar, U 26 Gemensamt för flera läroanstalter 13. 5 studievägledare 314
14. Medel för tilldelning 14 217 Ditrav 1660 som kompen-
av lärarkrafter för sation för överföring till
grundläggande utbild- forskarutbildning av vissa
ning tjänster. 15. Överföring av medel
från anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning 1996
16. Medel för vikariats- 1086
ersättning i samband
med lärares deltagande
i pedagogisk utbildning 17. Uppbördsmedel —15 1973/74 Biofysik, särskilt biofysikalisk kemi 18. 1 professur och 2 000 Förste innehavare
assistenttimmar, G T. Vänngård Ekologisk zoologi 19. 1 professur och 1 000
assistenttimmar, L Genetik 20. 1 professur och 1 000
assistenttimmar, G Informationsbehandling, särskilt numerisk analys 21. 1 professur och 1 000
assistenttimmar, Um Mikrobiologi 22. 1 professur och 1 000
assistenttimmar, S
16 345 2262 23. Löneomräkning 19 253
37 860 2 U — universitetet i Uppsala, L — universitetet i Lund, G = universitetet i Göteborg, S = universitetet i Stockholm, Um = universitetet i Umeå, Li = högskolenheten i Linköping.
Universitetskanslersämbetet har vidare i särskild framställning före-
slagit att professuren i botanik, särskilt morfologi vid universitetet Stockholm får återbesättas under benämningen morfologisk botanik,
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 328
Genom statsmakternas ställningstagande år 1969 (prop. 1969: 66, SU 1969: 115, rskr 1969: 293) skall Vetenskapsakademiens privilegium att ge ut almanackor inte förnyas vid utgången av den nuvarande privilegieperioden den 15 juli 1972. Avskaffande av almanacksprivilegiet med åtföljande bortfall av privilegieinkomsterna aktualiserade frågan om Vetenskapsakademiens framtida ställning och arbetsuppgifter. Dåvarande departementschefen framböll i nyssnämnda proposition att akademien hade viktiga utåtriktade uppgifter på det vetenskapliga området
både inom och utom landet och att det fanns skäl att anta att denna
verksamhet skulle få ökad betydelse i framtiden, särskilt på det internationella planet. Departementschefen konstaterade vidare att Vetenskapsakademien f. n. driver ett antal fasta institutioner som har mycket
skiftande karaktär, varför formerna för deras fortsatta bestånd och verksamhet krävde särskilda överväganden för varje enskild institution.
Det var en uppgift i första hand för huvudmannen, d. v. s. Vetenskapsakademien, att överväga på vilket sätt denna fråga lämpligen borde behandlas (prop. 1969: 66 s. 14).
Statsutskottet underströk vad departementschefen anfört om Vetenskapsakademiens betydelsefulla utåtriktade verksamhet. I fråga om aka-
demiens vetenskapliga institutioner betonade utskottet att, med hänsyn
inte minst till att flera av institutionerna har nära anknytning till mot-
svarande verksamheter vid olika universitet, statsmakterna har ett intresse av att erforderliga förutsättningar skapas för fortsättande — efter
privilegiets upphörande -— i lämplig organisatorisk form av den akademiverksamhet varav ett klart dokumenterat behov föreligger. I likhet med vad som anförts i propositionen ansåg utskottet att det var en uppgift i första hand för huvudmannen att penetrera de problem som uppkommer genom avvecklingen av almanacksprivilegiet (SU 1969: 115 s. 2). Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl.
Maj:t (rskr 1969: 293).
Vetenskapsakademien har i april 1971 överlämnat en anslagsframstill-
ning för budgetåret 1972/73, där akademien begär ökade resurser för bl. a. sin utåtriktade verksamhet. Efter noggrann prövning har akademien funnit, att inga organisatoriska förändringar f.n. är påkallade i
fråga om huvudmannaskapet för dess institutioner. Akademien föreslår
vidare att viss personal förs över från forskningsråden till dessa institutioner. Mot denna bakgrund har Vetenskapsakademien hemställt om ett statsbidrag om närmare 8 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Vetenskapsakademiens anslagsframställning har remissbehandlats. I
yttrandena framhålls genomgående betydelsen av att akademiens infor-
mativa och kontaktskapande verksamhet både på det nationella och
på det internationella planet säkerställs och ges ökade resurser. Univer-
sitetskanslersämbetet framhåller sålunda att akademien utgör ett komplement till den statliga verksamheten på skilda områden. Enligt ämbetets
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 329
bedömning kan Vetenskapsakademien liksom övriga akademier i första hand göra värdefulla insatser genom att etablera och förstärka det vetenskapliga kontakt- och informationsnätet både inom landet och — i synnerhet — på det internationella planet. Erfarenheten har bekräftat att sådan verksamhet ofta blir effektivast, om den kan försiggå i förhållan-
devis inofficiella former, framhåller ämbetet. Enligt ämbetet äger aka-
demien inom de forskningssektorer den representerar unika förutsättningar för dessa uppgifter. Det är därför ett påtagligt samhällsintresse att akademien även i fortsättningen får möjligheter att fullgöra dessa funktioner. När det gäller huvudmannaskapet för samt den fortsatta finansieringen och driften av akademiens institutioner råder det delade meningar bland
remissinstanserna. Flertalet avstår — i avvaktan på statskontorets utred-
ning av den framtida biblioteksorganisationen i Stockholmsområdet — från att framföra särskilda synpunkter rörande akademiens bibliotek
och tillstyrker statsbidrag för verksamheten vid detta under den tid utredningsarbetet pågår. Oförändrat huvudmannaskap och statsbidrag till akademiens övriga institutioner som ersättning för bortfallet av alma-
nacksintäkterna tillstyrks i huvudsak av bl. a. ett flertal av de fakulteter
som yttrat sig i ärendet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Vitterhetsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges akademikers centralorganisation. SGU anser sålunda att den mer direkta verksamhet som akademien bedriver genom sina institutioner självfallet bör
upprätthållas. Akademiens ställning som enskild, obunden organisation
har visat sig vara av värde såväl i det inhemska som, kanske framför allt, i det internationella arbetet. Akademien bör därför, framhåller SGU, erhålla kompensation för de medel, som den kommer att mista genom det indragna almanacksprivilegiet.
I vissa remissyttranden föreslås andra organisatoriska lösningar beträffande en eller flera av akademiens institutioner. Statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) anser att i fråga om driften av de till akademien knutna institutionerna särskilda överväganden synes behöva göras från fall till fall. Vetenskapliga institutioner av rikskaraktär, som inte naturligen har anknytning till någon annan organisation och där
verksamheten inte är av sådan omfattning eller karaktär att den bör
bedrivas inom ett fristående organ, kan enligt NER med fördel drivas
av akademien med utnyttjande av den sakkunskap, som där finns för
vetenskaplig bedömning av verksamheten. Stockholms observatorium med dess nära anknytning till universitetet i Stockholm bör enligt NFR
på sikt föras över till nämnda universitet. NFR föreslår vidare att Kiruna geofysiska observatoriums ställning utreds i anslutning till en utredning om den svenska rymdverksamheten i dess helhet. Liknande
synpunkter framförs av statens råd för atomforskning.
Statskontoret förordar en förutsättningslös omprövning av formerna
Eb 11" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 330
för finansiering och drift av akademiens nuvarande institutioner. Valet av huvudman för berörda institutioner bör grundas på överväganden i varje särskilt fall. I avvaktan på en sådan omprövning tillstyrker statskontoret bidrag till driften av akademiens institutioner.
Riksrevistionsverket anser att staten bör överta huvudansvaret för flertalet av de fasta vetenskapliga institutioner som akademien driver med hjälp av inkomsterna från almanacksprivilegiet. För detta talar, förutom allmänna resurs-, planerings- och styrsynpunkter, att verksamheten vid institutionerna i stor utsträckning är integrerad med motsvarande statliga verksamhet och i vissa fall bedrivs parallellt med denna. Ett accepterande av verkets förslag om överförande av de fasta institutionerna till statligt huvudmannaskap fordrar vissa fortsatta utredningar, som snarast bör påbörjas. Verksamheten har byggts upp och bedrivits med inkomster från almanacksprivilegiet. Detta privilegium har utgjort en speciell förmån som staten gett åt akademien. Detta förhållande liksom den omständigheten att staten tar över kostnaderna för driften av de fasta institutionerna motiverar, enligt verket, att samtliga tillgångar inkl. donationer som är förenade med institutionerna förs över till staten utan vederlag.
Universitetskanslersämbetet anser att det avgörande kriteriet vid en bedömning av huvudmannaskapsförändringar primärt bör vara hur det riksintresse bäst tillgodoses, som ligger i att den vetenskapliga verksamheten vid akademiens institutioner fortsätts och utvecklas vidare. I andra hand är det viktigt att få besvarat huruvida akademiens nuvarande ansvar för driften av de vetenskapliga institutionerna är cn viktig förutsättning för att den skall kunna fullgöra sina huvuduppgifter, d. v. s. de utåtriktade aktiviteterna. Ämbetet konstaterar att det i ärendet föreliggande materialet inte ger erforderligt underlag för ett ställningstagande nu i huvudmannaskapsfrågan vad avser de vetenskapliga institutionerna. Ämbetet förordar därför att Kungl. Maj:t tillkallar en utredning med uppgift att belysa hithörande frågeställningar. Utredningen bör bedrivas i nära samarbete med akademien och den bör ha tillgång till expertis för förhandlingar med akademien i den mån sådana blir aktuclila. Under detta kombinerade utrednings- och förhandlingsskede bör statsbidrag utgå till akademien i sådan utsträckning, att den nuvarande verksamheten vid institutionerna säkerställs.
Sveriges Industriförbund ifrågasätter, huruvida en vetenskapsakademi av västerlindsk typ är rätt organ att driva vetenskapliga institutioner. På något längre sikt förefaller det inte uteslutet, att de behov som måste tillgodoses vid avancerade vetenskapliga institutioner, kommer att utgöra en ekonomisk belastning för akademien, och att ansvaret för institutionerna således menligt inverkar på akademiens övriga, mycket angelägna uppgifter. Det måste dessutom anses rimligt, att staten även får det ad-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 331
ministrativa ansvaret och därmed insyn i en verksamhet, för vilken den övertar det ckonomiska ansvaret.
Föredraganden
Jag tar först upp frågan om den framtida organisationen för Vetenskapsakademiens institutioner.
I likhet med remissinstanserna anser jag att Vetenskapsakademien
fungerar som ett betydelsefullt vetenskapligt informations- och kontakt-
organ på såväl det nationella som det internationella planet. Jag finner
det angeläget att akademien även i framtiden kan fullgöra dessa infor-
mations- och kontaktfunktioner. Vetenskapsakademien driver även ett antal fasta vetenskapliga institutioner. Verksamheten vid dessa institutioner har genomgående en nära anknytning till aktiviteter på olika båll inom universitets- och högskoleorganisationen. Bortfallet av privilegieinkomsterna medför emellertid
att Vetenskapsakademien inte utan ekonomiska bidrag kan fortsätta verksamheten vid dessa institutioner, med undantag för den verksamhet,
som finansieras med donationsmedel.
Mot denna bakgrund aktualiseras frågan om huvudmannaskapet för vissa av Vetenskapsakademiens institutioner. I likhet med bl. a. universitetskanslersämbetet finner jag emellertid att det tillgängliga materialet inte ger tillräckligt underlag för ett slutligt ställningstagande i huvudmannaskapsfrågan varför ytterligare utredning erfordras. Detta utredningsarbetc bör bedrivas med sikte på att i första hand de institutioner som har en klar anknytning till ett universitet bör föras över till universitets- och högskolcorganisationen. Utredningen bör analysera verksamheten vid varje enskild institution och belysa dess anknytning till liknande aktiviteter inom universitets- och högskolesektorn samt föreslå den organisatoriska lösning som skapar de bästa förutsättningarna för institutionens fortsatta verksamhet. Från utredningsuppdraget bör i första hand undantas dels Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse och Sarckanläggningarna, dels akademiens bibliotek, vars fortsatta verksamhet redan utreds som ett led i statskontorets översyn av biblioteksservicen i Stockholmsområdet.
Jag har efter bemyndigande av Kungl. Maj:t i december 1971 tillkal-
lat en särskild utredningsman för att fullgöra utredningsuppdraget. Jag räknar med att utredningen skall avsluta sitt arbete i så god tid att för-
slag kan föreläggas 1973 års riksdag. I likhet med vad bl. a. universitets-
kanslersämbetet anfört, bör under utredningsarbetet statsbidrag utgå till
akademien i sådan utsträckning att den nuvarande verksamheten vid
institutionerna säkerställs. Med beaktande av beräknat budgetöverskott för akademicn kalenderåret 1971 och återstående utbetalningar av alma-
nacksmedel tar jag under förevarande avlöningsanslag upp ett belopp
av 3,5 milj. kr. för Vetenskapsakademiens verksamhet under budget-
året 1972/73. Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 332
Jag övergår nu till att behandla vissa övriga frågor rörande den högre
utbildningen och forskningen inom det matematisk-naturvetenskapliga området.
Universitetskanslersämbetet föreslår att den befintliga tjänsten som biträdande professor i experimentell fysik vid universitetet i Uppsala i samband med att den nuvarande innehavaren avgår med pension va-
kanssätts och får ämnesbenämningen atom- och molekylfysik samt att en för docenten Carl Nordling personlig professur i detta ämne
inrättas vid universitetet. För att den framgångsrika forskningen inom
ifrågavarande ämnesområde skall få en fast ställning förordar jag — i enlighet med ämbetets förslag — att en för docenten Nordling per-
sonlig professur i atom- och molekylfysik inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1972. Den befintliga tjänsten som biträdande pro-
fessor bör hållas vakant så länge Nordling uppehåller den personliga
professuren. I anslutning till förslaget om tjänsten beräknar jag medel för 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Tillkomsten av en högre tjänst i informationsbehandling vid universitetet i Umeå skulle enligt universitetskanslersämbetet stimulera forskningen även inom flera andra ämnesområden vid universitetet. Jag delar ämbetets uppfattning om betydelsen av att forskning inom detta äm-
nesområde etableras i Umeå och förordar därför — i överensstämmelse
med ämbetets förslag — att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta en professur i informationsbehandling, särskilt nu-
merisk analys vid universitetet i Umeå den 1 juli 1973 (jfr prop. 1965: 40
s. 58, SU 1965: 107, rskr 1965: 298).
Vidare förordar jag, i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag, att professuren i botanik, särskilt morfologi, vid universitetet i Stockholm i samband med återbesättande ändras till professur i morfologisk botanik.
Statsmakterna beslutade år 1971 (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 249, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84) att utbildning om högst 40 poäng i biologi skulle anordnas vid högskolenheten i Linköping för 24 studerande budgetåret 1972/73. Med hänsyn härtill ämnar jag i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inrätta två ordinarie universitetslektorat i biologi
vid högskolenheten i Linköping den 1 juli 1972.
Den tekniska magisterutbildningen avvecklas successivt med början läråret 1971/72 som följd av statsmakternas beslut förra året (prop.
1971: 1 bil. 10 s. 252, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84). Med anledning härav
ämnar jag i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tjänsten som
universitetslektor i fysik vid den tekniska magisterutbildningen i Örebro
den 1 juli 1972 skall föras över från de tekniska fakulteternas avlönings-
anslag till förevarande avlöningsanslag med fortsatt placering vid univer-
sitetsfilialen i Örebro. |
Kungl. Maj:t har beslutat inrätta tolv ordinarie universitetslektorat
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 333
den 1 juli 1971. Vid universitetet i Uppsala har sålunda inrättats ett
universitetslektorat inom vart och ett av ämnesområdena biologi, kemi, informationsbehandling, särskilt numerisk analys samt matematisk statistik, varvid den sistnämnda tjänsten placerats vid universitetsfilialen
i Örebro. Vidare har vid universitetet i Lund inrättats ett universitets-
lektorat inom vart och ett av ämnesområdena biologi, kemi och informationtionsbehandling, särskilt numerisk analys samt vid universitetet i Göteborg ett universitetslektorat i biologi. Vid universitetet i Stock-
holm har inrättats ett universitetslektorat inom vart och ett av ämnesområdena biologi och kemi samt vid högskolenheten i Linköping ett
universitetslektorat inom vart och ett av ämnesområdena kemi och ma-
tematisk statistik. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag
under förevarande anslag för forskarutbildning 1 996 000 kr. Motsva-
rande medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning. Jag beräknar vidare medel för ytterligare en tjänst som docent vid universitetet i Lund. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tjänsten skall innehas av docenten Sune Fröst med icke tidsbegränsat förordnande.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till av-
löningar till lärarpersonal till (90 125 000 + 16 725 000 =) 106 850 000 kr.
Vidare beräknar jag i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader till (39 440 000 + 13 625 000 =)
53 065 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad jag
förordat i det föregående,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av en pro-
pessur enligt vad jag förordat i det föregående,
3) till Matematisk-naturvetenskapliga fakuteterna m. m.: Avlö-
ningar till lärarpersonal för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 106 850 000 kr.,
4) till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Drift-
kostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 53 065 000 kr.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 334
E 22. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
E 23. Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1970/71 Utgift 153 223 324! Reservation? 8 704 707 1971/72 Anslag 117 850 000? 1972/73 Förslag 146 365 0003
2 Därav avlöningar till lärarpersonal 103 678 037 kr. och driftkostnader
49 545 287 kr.
2 Därav avlöningar till lärarpersonal 79 920000 kr. och driftkostnader
37 930 000 kr.
2? Därav avlöningar till lärarpersonal 95 465 000 kr. och driftkostnader
50 900 000 kr.
+ Anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för grundläggande utbildning, forskarutbildning och forskning inom tekniska ämnesområden vid universitetet i
Lund, tekniska högskolan i Stockholm och högskolenheten i Linköping samt för civilingenjörsutbildning vid universitetet i Uppsala och hög-
skolenheten i Luleå liksom för utbildning till teknisk magisterexamen
i Örebro. Medel för motsvarande verksamhet vid Chalmers tekniska högskola beräknas under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chal-
mers tekniska högskola.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i
det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet Personal Lärarpersonal 1384 +188 +101 Anslag Utgifter Lönekostnader 80 135 000 +22 428 000 + 15 545 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m. m. 215 000 of. of.
Nettoutgift 79 920000 +22428 000 +15 545 009
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
Ämne m, m. /tjänst m. m./ Kostnad budgetåret Anmärkning läroanstalt! 1972/73 (tkr.)
Grund- Forskar-
läggande = utbildning
utbildning oo. forskning 1972/73 Automatiseringsteknik
1. 1 professur och 1000 152 Fb
assistenttimmar, KTH
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 335
Betongbyggnad 2. 1 professur, L Samtidigt indragning av
tjänst som biträdande
professor i byggnadsstati-
stik.
Förste innehavare A. Hil-
lerborg. Elektronik 3. 1 professur, U Omvandling av tjänst som
biträdande professor.
Förste innehavare P.-A.
Tove Fastighets-, byggnads- och värderingsrätt 4. 1 professur och 1 000 152
assistenttimmar, KTH
Ökad civilingenjörs- Ämbetet föreslår en ökning utbildning, U med 30 intagningsplatser 5. Kursanslag of. hösten 1972. Den tvååriga
civilingenjörsutbildningen
avvecklas (prop. 1967:4 s.
134 SU 1957: 51, rskr
1967: 143) Avveckling av teknisk Prop. 1971: 1 bil. 10 s. 252, magisterutbildning, Ö UbU 1971: 3, rskr 1971: 84 6. Kursanslag —173 7. 1 universitetslektorat i — 91 Tjänsten, som är placerad
Uo 22:25 vid universitetsfilialen,
överföres till matematisk-
naturvetenskaplig fakultei
Ökad civilingenjörs- Prop. 1965: 141 s. 138, SU utbildning, L 1965: 173, rskr 1965: 411. 8. Kursanslag 9210 Prop. 1970: 1 bil. 10 s. 297, 9. 8 universitelslektorat i 328 SU 1970: 88, rskr 1970:
Uo 22:25 215
Ökad civilingeniörs- Prop. 1965: 141 s. 137, utbildning, KTH SU 1965: 173, rskr 1965:
411 10. Kursanslag 1388 11. 8 uriversitetslektorat i 328
Uo 22:25 Ökad civilingenjörs- Prop. 1963: 83 s. 47, SU utbildning m. m., Li 1968: 119, rskr 1968: 273
Datatransmission 12. 1 professur och 1 000 152 Beslutad år 1968
assistenttimmar, Li
Konstruktionsmaterial 13. 1 professur och 1 000 Beslutad år 1968
assistenttimmar, Li
Medicinsk teknik I 14. 1 professur och 3 000 152 Beslutad år 1968
assistenttimmar, Li
Medicinsk teknik II 15. 1 professur och 1 000 76 Beslutad år 1968.
assistenttimmar, Li Fr.o.m. 1.1.1973
Telesystem 16. I professur och 1 000 152 Beslutad år 1968
assistenttimmar, Li
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 336
Tillämpad fysik 17. 1 professur och 2 000 204 — Beslutad år 1968
assistenttimmar, Li Transportsystem 18. 1 professur och 1 000 152 Beslutad år 1968
assistenttimmar, Li 19. Kursanslag 3 047 20. 10 universitetslektorat 660
i Uo 22:25 21. Medel för tjänster 256
som inrättas 1.1.1972 Ökad civilingenjörs- Prop. 1971: 59 s. 28, UbU utbildning, Lu 1971: 17, rskr 1971: 174 Hållfasthetslära 22. 1 tjänst som bitridan- 45 — Beslutad år 1971.
de professor, Lu Fr. o. m. 1.1.1973 Konstruktionsmaterial
23. 1 professur och 1 000 152 — Beslutad år 1971
assistenttimmar, Lu Maskinelement 24. 1 tjänst som biträdan- 45 — Beslutad år 1971.
de professor, Lu Fr.o.m. 1.1.1973 Maskinkonstruktion 25. 1 professur och 1 000 152 Beslutad år 1971
assistenttimmar, Lu
| 26. Kursanslag | 890 | |
| 27. 2 universitetslektorat i | 136 | Varav 1 tjänst fr. o. m. |
| Uo 22:25 | 1.1.1973 | |
| 28. 1 universitetsadjunkts- | 66 |
tjänst 29. Medel för tjänster 184
som inrättas 1.1.1972 Gemensamt för flera läroanstalter 30. 1 tjänst som docent, 76
31. 8 tjänster som forskar- 530
assistent (L 4, KTH 3,
Li D 32. Förstärkning av stu- 188
dievägledning 33. Utbildningsledar- 518
funktioner 34. Övriga förstärkningar 1274
av utbildningen 35. Medel för forskar- 828 — Därav 472 överföring från
utbildning anslaget Särskilda åtgärder
för forskarutbildning 36. Medel för vikariats- 700
ersättning i samband med lärares deltagande i pedagogisk utbildning 10 353 3 446
37. Löneomräkning 8 629
22 428 2 U = universitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, Li = högskolenheten i Linköping, Lu = högskol-
enheten i Luleå, Ö — universitetsfilialen i Örebro.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 337
Universitetskanslersämbetet har vidare i särskild framställning föreslagit att den vakanta laboraturen i livsmedelsindustriell ekonomi och organisation vid universitetet i Lund dras in och att i stället en tjänst
som biträdande professor i samma ämne inrättas vid nämnda universitet.
Föredraganden
Antalet nybörjarplatser inom den högre tekniska utbildningen skall enligt gällande utbyggnadsprogram öka med 50 nästa budgetår. Civilingenjörsutbildningen på den maskintekniska linjen vid den nya hög-
skolenheten i Luleå kommer nämligen enligt statsmakternas beslut förra
året (prop. 1971:59 s, 28, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174) att få ytterligare nybörjarplatser
Universitetskanslersämbetet har därjämte föreslagit att intagningen till civilingenjörsutbildningen vid universitetet i Uppsala skall öka med 30 nybörjarplatser till 90 platser läsåret 1972/73. Detta förslag bör enligt min mening genomföras. Vid bifall till förslaget kommer intagningskapaciteten vid den högre tekniska utbildningen att uppgå till sammanlagt 3 310 platser höstterminen 1972. Dessa nybörjarplatser är fördelade enligt följande: 90 platser vid universitetet i Uppsala, 622 vid universitetet i Lund, 1096 vid tekniska högskolan i Stockholm, 610 vid
högskolenheten i Linköping, 100 vid högskolenheten i Luleå samt 792 platser vid Chalmers tekniska högskola. Verksamheten vid den sistnämnda högskolan behandlar jag vid min anmälan i det följande av anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
Sista etappen av den av statsmakterna år 1968 (prop. 1968: 83 s. 49, SU 1968: 119, rskr 1968: 273) beslutade uppbyggnaden av forskningsorganisationen inom det tekniska området vid högskolenheten i Linköping kommer att genomföras nästa budgetår. Vid högskolenheten skall således enligt beslutet inrättas sju professurer, nämligen den 1 juli 1972 en professur inom vart och ett av ämnesområdena datatransmission, konstruktionsmaterial, medicinsk teknik I, telesystem, tillämpad fysik och transportsystem samt den 1 januari 1973 en professur i medicinsk teknik II. Jag beräknar nu medel för ifrågavarande tjänster.
Uppbyggnaden av forskningsorganisationen vid den nya högskolenheten i Luleå inleds nästa budgetår. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1971: 59 s. 29, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174) skall två professurer inrättas vid enheten den 1 juli 1972, nämligen i konstruktionsmaterial
och i maskinkonstruktion. Jag avser vidare att — i enlighet med den
gällande uppbyggnadsplanen — i annat sammanhang föreslå Kungl
Maj:t att inrätta två tjänster som biträdande professor vid högskolen-
heten den 1 januari 1973, nämligen i hållfasthetslära och i maskinelement. Jag beräknar nu medel för ifrågavarande tjänster.
Vid de tekniska fakulteterna har genom Kungl. Maj:ts beslut inrättats
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 338
ytterligare 23 ordinarie universitetslektorat under budgetåret 1971/72.
Vid universitetet i Lund har således inrättats ett universitetslektorat i
arkitekturhistoria och ett i vattenbyggnad den 1 juli 1971. Vid tekniska högskolan i Stockholm har vid samma tidpunkt inrättats universitets-
lektorat inom vart och ett av ämnesområdena byggnadsekonomi och
byggnadsorganisation, fluidteknologi, fysikalisk kemi, informationsbe-
handling, särskilt administrativ databehandling, mekanisk teknologi, or-
ganisk kemi samt regional planering. Vid högskolenheten i Linköping har den 1 juli 1971 inrättats universitetslektorat inom vart och ett av
ämnesområdena hållfasthetslära, informationsbehandling, särskilt numerisk analys, konstruktionsteknik, mekanisk värmetcori och strömningslära, mätteknik samt tillämpad elektronik. I samband med uppbygg-
naden av den nya högskolenheten i Luleå har inrättats ett universitetslektorat i matematik och ett i fysik den 1 juli 1971 samt universitets-
Iektorat inom vart och ett av ämnesområdena elektroteknik, maskinkonstruktion, materialteknik och samhillskunskap den 1 januari 1972.
I överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående ämnar jag 1 annat sammanhang föreslå att tjänsten som universitetslektor i fysik vid den tekniska magisterutbildningen i Örebro den 1 juli 1971 förs
över från förevarande anslag till matematisk-naturvetenskapliga fakul-
teternas avlöningsanslag med fortsatt placering vid universitetsfilialen
i Örebro.
Jag räknar med en höjning nästa budgetår av nuvarande kursanslag för högre teknisk utbildning med 53 036 000 kr. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inom ramen för kursanslaget den 1 juli 1972 inrätta ytterligare ordinarie universitetslektorat vid ifrågavarande fakulteter.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande anslag för forskarutbildning 472 000 kr. Motsvarande medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda
åtgärder för forskarutbildning. För att forskningsorganisationen vid de tekniska fakulteterna skall förstärkas beräknar jag medel för ytterligare tre tjänster som forskarassistent. En av tjänsterna är avsedd för den tillämpade livsmedelsforskningen vid universitetet i Lund. Jag avser att
i annat sammanhang föreslå att den vakanta laboraturen i livsmedels-
industriell ekonomi och organisation vid nämnda universitet dras in.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar
under förevarande avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (79 920 000 + 15 545 000 =) 95 465 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande uni-
ED
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 339
versileten m. m., anslaget till driftkostnader till (37 930 000 -!- 12 970 000
=) 50 900 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) till Tekniska fakulteterna m.m: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 95 465 009
kr., varav 720 000 kr. att avräknas mot automobilskattemed-
len,
2) till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 50 900 000 kr.
E 24. Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola
1971/72 Anslag 61 913 000 1972/73 Förslag 67 993 000
Vid Chalmers tekniska högskola bedrivs grundläggande teknisk och
matematisk-naturvetenskaplig utbildning, utbildning vid nordiska hushållshögskolans textillinje, forskning och forskarutbildning inom teknis-
ka och matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden, biblioteksverksamhet och fastighetstjänst.
Chalmers tekniska högskola leds av en styrelse (konsistoriet) samt av
ett rektorsämbete. Utbildningsnämnderna beslutar i frågor rörande ut-
bildningen och tillsynen över de studerande. För det vetenskapliga arbetet finns sex sektioner inom den tekniska fakulteten. För forskning
och utbildning inom särskilda ämnesområden finns 52 institutioner. Vissa av institutionerna är gemensamma för Chalmers tekniska hög-
skola och universitet i Göteborg.
Vid Chalmers tekniska högskola fanns i oktober 1970 1224 anställda
varav 700 lärarpersonal och forskningspersonal (exkl. speciallärare och
övningsassistenter) samt 524 övrig personal (exkl. städpersonal).
Chalmers tekniska högskola tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare för hög-
skolan.
Grundläggande teknisk utbildning Övrig grundläggande utbildning
RNE Teknisk forskning och forskarutbildning
Övrig forskning och forskarutbildning
MR Vissa förvaltningsuppgifter
Verksamheten under läroanstaltsprogrammen 1-5 finansieras utöver från förevarande anslag från följande i riksstaten för budgetåret 1971/72 uppförda anslag.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 340
E 19. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lä-
rarpersonal, E 27. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader, E 38. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, E 39. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden, E 40, Gästföreläsningar, E 41. Särskilda åtgärder för forskarutbildning, E 42. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier, E 45. Kostnader för datamaskintid samt I 1. Kulturellt utbyte med utlandet.
Verksamheten finansieras dessutom med medel anvisade av bl a.
forskningsråden.
Läroanstaltsprogram 1970/71! 1971/72 1972/73
Universitets- — Föredraganden
kanslers-
ämbetet
1. Grundläggande tek-
nisk utbildning 35 789 000 36 880 000 42 652 000 41154 000 2. Övrig grundläg-
gande utbildning 9167 000 10601 000 12995 000 12709 000 3, Teknisk forskning
och forskarutbildning 46 461 000 48 190000: 51 897 000 50443 000
4. Övrig forskning och
forskarutbildning 6 483 000 6 302 000 9 661 000 9468 000 5. Vissa förvaltnings-
uppgifter 5 740 000 4925 000 7 106 000 4145 000
Summa kostnader? 109 753 000 113 685 000 131 098 000 124706 000 Avgår: Intäkter under anslaget 43 620 000? 44985 000 53 397 000" 49 926 000," Komplementkostnader” 6 113 000 6787 000 6787 000 6 787 000 Summa anslag 60 020 600 61913 000 70 914 000 67993 000
1 Överslagsmässig översättning till program. ? Härl ingår även komplementkostnader. Dessa kostnader är inte fördelade på program. ? Avser medel från forskningsråd, annan statlig myndighet, kommun eller enskild samt andel resp. beräknad andel för högskolan av följande anslag: Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, medel för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten under anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader, Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier, Kostnader för datamaskintid samt Kulturellt utbyte med utlandet. + Även högskolan tillkommande medel från det i riksstaten för budgetåret 1971/72 upptagna anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning har räknats in. 5 Den del av ökningarna under riksstatsanslagen enligt not 3 som avser högskolan har ej räknats in. 2 Beräknade kapitalkostnader.
Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetet har i sina förslag rörande Chalmers tek-
niska högskola för nästa budgetår räknat med att högskolan inom ramen
för — frånsett löne- och prisomräkning — oförändrat anslagsbelopp skall kunna uppnå samma resultat som förutsatts för högskolan för in-
nevarande budgetår. Dessutom förutsätter ämbetet att antalet special-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 341
och extrastuderande, omräknat i antal helårsstuderande, skall vara lika
stort som läsåret 1970/71. Ämbetet föreslår en ökning av programanslaget för högskolan för nästa budgetår med 9 001000 kr. varav
7 129 000 kr. avser löne- och prisomräkning. Ämbetet föreslår vidare att vissa kostnader för renhållning och städning vid universitetet i Göteborg skall bestridas från bl. a. driftkostnadsanslagen. (—2 581 000 kr.).
Grundläggande teknisk utbildning
Ämbetet räknar inte med någon ökning av antalet intagningsplatser
vid högskolan. På grund av tidigare genomförda intagningsökningar ökar
emellertid totala antalet studieplatser under nästa budgetår med 36. Ämbetet föreslår en ökning av programanslaget med 297 000 kr. med
hänsyn till ökningen av antalet studieplatser. Ämbetct föreslår härutöver
en ökning med 1 592 000 kr. för olika kvalitativa förstärkningar för den grundläggande tekniska utbildningen bl.a. tre tjänster som universitetslektor i Uo 22: 25.
Universitetskanslersämbetet har i en särskild skrivelse hemställt att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna inrättandet av en nordiska hushållshögskolans arbets- och tekniklinje vid Chalmers tekniska högskola budgetåret 1972/73.
Övrig grundläggande utbildning
För kvalitativa förstärkningar inom övrig grundläggande utbildning föreslår ämbetet en ökning av programanslaget med 511 000 kr. Teknisk forskning och forskarutbildning
Ämbetet föreslår att verksamheten inom detta läroanstaltsprogram byggs ut genom att en professur i installationsteknik inrättas nästa budgetår (+235 000 kr.). Vidare föreslår ämbetet två tjänster som docent och fyra tjänster som forskarassistent (+416 000 kr.). 733 000 kr. beräknas för olika kvalitativa förstärkningar. Ämbetct föreslår vidare att 139 000 kr., motsvarande medel som i riksstaten för 1971/72 anvisats under anslaget E 41. Särskilda åtgärder för forskarutbildning tas upp under förevarande anslag.
Ämbetet föreslår att beslut fattas om att en professur i telesystemteknik skall inrättas budgetåret 1973/74.
Övrig forskning och forskarutbildning
För kvalitativa förstärkningar inom övrig forskning och forskarutbild-
ning räknar ämbetet med en ökning av programanslaget med 293 000 kr. Vissa förvaltningsuppgifter
Under detta läroanstaltsprogram föreslår ämbetet att programanslaget
räknas ned som en följd av förslag om att kostnaden för den renhållning m. m. beträffande lokaler avsedda för universitetet i Göteborg, vil-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 342
ken utförs av fastighetstjänsten vid Chalmers tekniska högskola, i fortsättningen skall bestridas från bl. a. driftkostnadsanslagen (—2 581 000 kr.). Ämbetet föreslår vidare att posten för renhållning m. m. avseende universitet i Göteborg räknas upp med 90 000 kr. för nästa budgetår.
Läroanstaltsprogrammet Vissa förvaltningsuppgifter omfattar utöver
den del av verksamheten vid fastighetstjänsten, som inte avser övriga läroanstaltsprogram, extern biblioteksservice. Universitetskanslersämbetet räknar med att den externa biblioteksservicen kommer att omfatta
53 procent av den totala biblioteksverksamheten vid högskolan under
nästa budgetår mot beräknade 25 procent för innevarande budgetår.
Ämbetet räknar med motsvarande omfördelning av medel mellan liroanstaltsprogrammen. Ämbetet beräknar ett ökat medelisbehov för kvar-
varande ändamål under läroanstaltsprogrammet Vissa förvaltningsuppgifter för nästa budgetår med 237 000 kr. varav för förstärkning av den
externa biblioteksservicen 162 000 kr.
Gemensamma ändamål
Vissa av ämbetets förslag rör kostnader som är gemensamma för
samtliga läroanstaltsprogram. Ämbetet har således föreslagit en för-
stärkning för förvaltningen med 334 000 kr., för fastighetstjänsten med 404 000 kr. och för biblioteksverksamhet (exkl. extern biblioteksverksamhet) med 145 000 kr. Ämbetet har vidare i särskild skrivelse föreslagit att programanslaget räknas upp med 640 000 kr. för kostnader " vid högskolan för vissa vikariatsersättningar. Ämbetet räknar vidare med en viss omfördelning under programanslaget mellan läroanstaltsprogrammen till följd av ändrad fördelning av dessa gemensamma kostnader läroanstaltsprogrammen emellan. Föredraganden
Jag vill först erinra om att Kungl. Maj:t medgivit att högskolan får disponera medel från tekniska fakulteternas avlöningsanslag för ersättningsundervisning till följd av arbetskonflikten våren 1971 som
meddelats under innevarande läsår.
Min beräkning av det totala medelsbehovet under anslaget framgår av programsammanställningen. Jag räknar med att högskolan inom ramen för dessa medel skall kunna uppnå samma resultat som förutsatts för högskolan i regleringsbrev för innevarande budgetår.
Mina förslag innebär att medelsbehovet ökar med 8 661 000 kr. för nästa budgetår. Merparten av ökningarna under förevarande anslag är av automatisk natur. Förslagen innefattar dessutom en uppräkning av medlen för vissa för läroanstaltsprogrammen gemensamma ändamål (196 000 kr.) dvs. förvaltning, fastighetstjänst och bokinköp. Jag har vidare räknat medel (500 000 kr.) för vissa vikariatsersättningar. För-
slagen innebär härutöver förändringar beträffande läroanstaltsprogrammen.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 343
Jag har i likhet med ämbetet beräknat ytterligare medel för läroanstaltsprogrammet 1. Grundläggande teknisk utbildning med hänsyn till det högre antalet utbildningsplatser nästa budgetår. I av ämbetet beräknade medel för kvalitativa förstärkningar ingår medel för bl. a. utbildningsledarfunktioner. Dessa funktioner bör kunna finansieras inom ramen för anslaget. Enligt tidigare beslut av Kungl. Maj:t finns ett
universitetslektorat i skeppsbyggnad och ett universitetslektorat i infor-
mationsbehandling, särskilt administrativ databehandling, inrättade vid högskolan fr. o. m. den 1 juli 1971. Ämbetets förslag om att inrätta en arbets- och tekniklinje vid nordiska hushållshögskolan bör enligt min mening prövas inom ramen för det nordiska kulturavtalet (jfr prop.
1971: 54, KrU 1971: 13, rskr 1971: 188). Jag räknar med ett i huvudsak oförändrat medelsbehov för läro-
anstaltsprogrammet 3. Teknisk forskning och forskarutbildning. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. beräknar jag under förevarande anslag för forskarutbildning 139 000 kr. Motsvarande medel har för innevarande budgetår anvisats under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning. Liksom ämbetet anser jag att det är angeläget att det installationstekniska ämnesområdet får en starkare ställning inom den tekniska utbildningen och forskningen. Med hänsyn till bl. a. pågående utredning rörande installationsbranschen är jag cmellertid inte beredd att förorda att en högre tjänst inrättas inom ämnesområdet vid Chalmers tekniska högskola.
I enlighet med ämbetets förslag har jag räknat med en minskning av programanslaget med 2 581 009 kr. avseende den renhållning m. m. beträffande lokaler avsedda för universitetet i Göteborg, vilken utförs av högskolan inom ramen för läroanstaltsprogrammet 5. Vissa förvaltningsuppgifter. Medel för detta ändamål beräknas för nästa budgetår under bl. a. driftkostnadsanslagen. Jag har beaktat behovet av förstärkning av fastighetstjänsten. Jag har vidare följt ämbetets förslag avse-
ende den cxterna biblioteksservicens andel av biblioteksverksamheten.
Jag har även följt ämbetets förslag beträffande omfördelningar i övrigt mellan läroanstaltsprogrammen.
Med hänvisning till sammanställningen hemstiller jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
67 993 000 kr., varav 580 000 kr. att avräknas mot automobil-
skattemedlien.
E 25. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar
1970/71 Utgift 30 042 978 1971/72 Anslag 29 744 200 1972/73 Förslag 34 826 000
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 344
Från förevarande anslag bestrids lönekostnaderna vid kungl. biblio-
teket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, biblioteken vid karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm och högskolenheten i Linköping samt det matematisk-naturvetenskapliga biblioteket vid universitetet i Stockholm. Från anslaget bör vidare bestridas vissa lönekostnader för biblioteksverksamheten vid högskolenheten i Luleå.
Från de till kungl. biblioteket anvisade medlen bestrids kostnaderna
för forskningsbiblioteksrådet, som är ett organ för samråd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken.
I följande sammanställning redovisas lönekostnaderna m. m. vid de
bibliotek för vilka medel har beräknats under förevarande anslag.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Myndig- Föredra-
heterna ganden Lönekostnader 29 744 000 -+8 108 000 +5 082 000
Av ökningsbeloppen avser 4599 000 kr. löneomräkning. I följande sammanställning redovisas den beräknade personalen innevarande bud-
getår vid de skilda biblioteken. Av sammanställningen framgår vidare fördelningen av lönekostnaderna — i 1 000-tal kr. — (29 744 000 + 4 599 000 =) 34 343 000 kr. för denna personal efter löneomräkning, dvs. i 1972 års löneläge. Av sammanställningen framgår också fördelningen av de kostnadsökningar av resp. (8 108 000 — 4599 000 =)
3 509 000 kr. och (5 082 000 — 4599 000 =) 483 000 kr. som följer
av myndigheternas och mina egna förslag till medelsberäkningar för ytterligare personal.
Befintlig personal 1971/72 Beräknad ändring
1972/73
Förste
biblio- FLönekostnad
teksass.
Bibliote- (A 21) Övrig Summa Löne- Myndig- = Föredra-
karier m. fl. personal personal kostnad heterna ganden Kungl. biblioteket 35 18 106 159 8286 +1513 + 50 Statens psykologisk-pedagogis-
ka bibliotek 2 2 4 8 417 + 200 of. Universitetsbiblioteken m.fl.
bibliotek 105 50 401 556 25 640 +1796 +433
Stockholm
| universitetet | 1 | — | 4 | 5 | 230 | + 71 | of. |
| karolinska institutet | 8 | 3 | 26 | 37 1740 | +231 -+76 | ||
| tekniska högskolan | 9 | 1 | 31 | 41 1910 | +195 | of. | |
| Uppsala | 26 | 14 | 104 | 144 G 590 | 4228 +54 | ||
| Linköping | 5 | 4 | 12 | 21 1020 | +235 +96 | ||
| Lund | 24 | 12 | 111 | 147 6 610 | 4277 +54 | ||
| Göteborg | 23 | 12 | 76 | 111 5 200 | +268 +54 | ||
| Umeå | 9 | 4 | 37 | 50 2330 | +222 +54 | ||
| Luleå | — 142 | -— 70 si 723 34 343 +3 509 +483 | — | — | — | -+ 69 -+45 |
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 345
Kungl. biblioteket
I samband med att vissa institutioner vid universitetet i Stockholm flyttar till nya lokaler i Frescati kommer även boksamlingarna att successivt flyttas dit. Under en övergångsperiod och i avvaktan på att det
planerade centralbiblioteket i Frescati kan tas i bruk kommer biblioteksorganisationen att disponera provisoriska utrymmen i anslutning till
de nya institutionslokalerna.
Statskontoret har yttrat sig över kungl. bibliotekets anslagsframställning.
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löncomräkning 1 143 000 kr.
2. 2 tjänster som förste bibliotekarie och samtidig indragning av 1 bibliotekarietjänst i A 26, 1 bibliotekarietjänst i A 26, 2 tjänster som förste biblioteksassistent samt 6 biträdestjänster för bibliotekets uppgifter som national- och forskningsbibliotek (+527 000 kr.).
3. I överbibliotekarietjänst i B 6, 1 tjänst som förste biblioteksassistent samt 7 biträdestjänster avseende bibliotekets service åt universitetet i Stockholm (--415 000 kr.).
4, 1 tjänst som förste bibliotekaric, personlig för J. Rohnström, och 1 tjänst som förste biblioteksassistent vid ett föreslaget östasiatiskt bib-
Hotek i Stockholm (+ 142 000 kr.).
5. Extra avdelningsdirektörstjänst och medel för konsultuppdrag för
ADB-verksamhet (+159 000 kr.).
6. Ökad medelsanvisning, bl. a. för sekreterartjänst, för forskningsbiblioteksrådets verksamhet (+226 000 kr.).
7. Medelsanvisning för vikariatsersättningar (444 000 kr.).
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Statskontoret har yttrat sig över bibliotekets anslagsframställning. Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande. 1. Löneomräkning 65 000 kr.
2. Bibliotekarietjänst i A 24 för dokumentationsuppgifter (-!-64 000 kr.).
3. I tjänst som förste biblioteksassistent för ADB-verksamhet samt 2 biträdestjänster (--135 000 kr.).
Universitetskanslersämbetet
En välutrustad biblioteksorganisation är en förutsättning för att Övriga åtgärder på den högre utbildningens och forskningens område skall ge åsyftat resultat.
Universitetskanslersämbetet hänvisar till internationella uppgifter, enligt vilka den aktuella kunskapsmassan fördubblas inom loppet av ca tolv år. Mot bakgrund av ständigt ökade krav på biblioteks- och littera-
turservice erfordras betydande förstärkningar av de vetenskapliga biblio-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 346
teken, särskilt beträffande biblioteken vid universitetsfilialerna i Örebro, Växjö och Karlstad samt biblioteket vid högskolenheten i Linkö-
ping och universitetsbiblioteket i Umeå. Statskontoret har yttrat sig över universitetskanslersämbetets anslags-
framställning.
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 3 391 000 kr.
2. 1 tjänst som förste bibliotekarie (Linköping) (86 000 kr.).
3. 2 bibliotekarietjänster i A 26 (Uppsala 1, Lund 1) (+140 000 kr.).
4, 2 intendenttjänster i A 26 (Uppsala 1, Umeå 1) (+140 000 kr.).
5. 3 bibliotekarietjänster i A 24 för dokumentationsuppgifter (Göteborg 1, karolinska institutet 1, tekniska högskolan i Stockholm 1)
(+189 000 kr.).
6. 2 bibliotekarietjänster i A 24 (Göteborg 1, karolinska institutet 1)
(+126 000 kr.).
7. Medel för amanuens/bibliotekaric (Umeå) (+52 000 kr.).
8. Medel för 6 tjänster som förste biblioteksassistent (Uppsala 1, Lund 3, Göteborg 1, Umeå 1) (+-324 000 kr).
9. Medel för 16 biträdestjänster (Uppsala 1, Lund 1, Göteborg 2, Umeå 1, Stockholm 2, karolinska institutet 2, tekniska högskolan i Stockholm 3, Linköping 4) samt medel för extra arbetskraft (karolinska institutet 23 000 kr., Luleå 69 000 kr.) (+739 000 kr.).
Föredraganden
De vetenskapliga bibliotekens arbetsformer och organisation utreds
f.n. av statskontoret. Vidare har Kungl. Maj:t uppdragit åt statskonto-
ret att utreda dels frågan om biblioteksservice i Stockholm inom bl. a. det matematisk-naturvetenskapliga området (jfr prop. 1969:1 bil. 10 s. 335), dels frågan om en central statlig bas för inköp av viss utländsk
litteratur och därtill knutna bibliotekstekniska göromål. I sistnämnda
fråga skall samråd äga rum med riksbibliotekarien.
Med hinvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 34 826 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för förstärkning av forskningsbiblioteksrådets sekretariat med 50 000 kr. Jag utgår från att forskningsbiblioteksrådet skall kunna fullgöra vissa uppgifter i samband med statskontorets pågående utredning.
Vid min medelsberäkning för universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg har jag särskilt beaktat behovet av biträdespersonal vid universitetsfilialernas bibliotek. Vidare har jag vid beräkningen av medel för karolinska institutet särskilt beaktat behovet av biträdespersonal för biblioteksverksamheten i anslutning till utbildningen och forskningen vid Huddinge sjukhus.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret 1972 /73
anvisa ett förslagsanslag av 34 826 000 kr.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 347
E 26. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.
1970/71 Utgift 12 292 295 Reservation 830 152 1971/72 Anslag 13 381 000 1972/'73 Förslag 16255 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnaderna för bokinköp m. m. vid kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
samt biblioteken vid universiteten och övriga under universitetskanslersämbetet hörande läroanstalter med undantag av Chalmers tekniska högskola.
Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket hänvisar till forskningsbiblioteksrådets rekommen-
dation, att den årliga uppräkningen på grund av prisstegringar på vetenskaplig litteratur och bokbindning sätts till minst 10 Z> och motsvarande uppräkning föranledd av den ökade vetenskapliga litteraturproduktionen till 10:96. Anslagsframställningen bygger sålunda på en uppräkning av
förevarande anslag med minst 20 94 som kompensation för merkostnader i form av prisstegringar och ökad vetenskaplig produktion.
Av den begärda ökningen på 1 811 000 kr. utgör 332 000 kr. medel som för innevarande budgetår har beräknats under anslaget Universi-
teten m. m.: Gemensamma driftkostnader och 853 000 kr. medelsanvisningar av tillfällig natur. Dessa anvisningar begärs för anskaffning av mikrofilmer av tidningar (741 000 kr.), komplettering av bibliotekets samhällsvetenskapliga litteratur (90 000 kr.) samt inköp av viss utrust-
ning (22 000 kr.).
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Medelsanvisningen föreslås bli ökad med 54000 kr., varav 19 000
kr. motsvarar medel som för innevarande budgetår har beräknats under anslaget Universiteten m. m.; Gemensamma driftkostnader och 2 000
kr. avser engångsanslag för inköp av viss utrustning.
Universitetskanslersämbetet
Ämbetet hänvisar till kungl. bibliotekets specifikation beträffande
Pprisstegringar inom bokhandeln och ökad litteraturproduktion.
En uppräkning av de allmänna anslagen motiveras också, enligt ämbetet, av den starka ökningen av antalet studerande, lärare och forskare,
särskilt inom fakulteter och ämnen med fri intagning.
Ämbetet föreslår att anslaget — vad avser ämbetets förvaltningsom-
råde — höjs med 5,1 milj. kr. Av detta belopp utgör 985 000 kr. medel som för innevarande budgetår har beräknats under dels anslaget Uni-
versiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader, dels anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola och 1595 000 kr. me-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 348
delsanvisningar för ändamål av tillfällig natur. Dessa medelsanvisningar
föreslås bli ökade från 920 000 kr. till 2 515 000 kr. Av ökningen avser
200 000 kr. medel för att säkerställa fortsatt försöksverksamhet med
ADB i forskningsbibliotek. Förslagen till ökning av medelsanvisningarna — bortsett från före-
slagna anvisningar för ändamål av tillfällig natur — framgår av följande
sammanställning (1 000-tal kr.).
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Myndig- Föredraheterna ganden Kungl. biblioteket 2890 + 958 + 686 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 165 4 52 +— 40 Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek 9 4086 43 505 +1 948 12 461 —4515 +2 674
Föredraganden För nästa budgetår räknar jag med en höjning av medelsanvisningarna för ändamål av tillfällig natur med 200 000 kr. till 1 120 000 kr. Jag tar därvid upp sammanlagt 400 000 kr. för universitetet i Umcå, karolinska institutet samt högskolenheterna i Linköping och Lulcå. I fråga om de för tillfälliga ändamål beräknade medlen bör dispositionen t. v. stå öppen vad avser 720 000 kr., vilka beräknats främst för ändamil som berör hela biblioteksväsendet. Jag har för nästa budgetår under förevarande anslag beräknat medel även för kostnader för sjukvård, reseersättningar, telegram och telefon samt renhållning och städning vid de vetenskapliga biblioteken. Medel
för dessa ändamål har för innevarande budgetår beräknats i huvudsak under anslaget till gemensamma driftkostnader.
Med hänvisning till sammanställningen och i enlighet med vad jag anfört i det föregående beräknar jag anslaget för nästa budgetår till
(13 381 000 + 2 674 000 -+ 200 000 =) 16 255 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 16255 000 kr.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 349
E 27. Förvaltningarna vid universiteten m. m.
1970/71 Utgiftt 31 657 757 1971/72 Anslag! 30 028 000 1972/73 Förslag 42 264 000 1 Anslaget Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor.
Från förevarande förslagsanslag bestrids utgifter för personal m. m. och expenser vid förvaltningarna vid universiteten, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm samt högskolenheterna i Linköping och Lulcå.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredra-
kanslers- ganden
ämbetet Personal
| Handläggande personal | 168 | +16 | +7 |
| Övrig personal | 488 656 | +39 455 | 411 +18 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 26 592 000 + 7079 000 + 35 806 000 Sjukvård — + 60000 = —+ 50 000 Datamaskintid m. m. 1412 000 4 460 000 + 460 000 Expenser 2311 000 + 1537 000 -r 1213 000 Information m. m. om upp-
dragsverksamhet 235 000 + 24 000 + 24 000 Vissa kostnader för studieväg-
ledning m. m. 9245 000 — 945 000 — 945 000 Förberedelse för ny redovis-
ningsorganisation 350 000 — 242 000 — 242 000 Driften av den botaniska träd-
gården i Frescati — + 440000 + 440000
Vissa kostnader för lokalregis-
ter — + 345 000 -- 345 000 Renhållning och städning — + 5139 000 -- 5139 000
31 845 000 413 897 000 -+-12 300 000 Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder
m.m. 336500 + 63500 + =: 64000
Ersättning för förvaltningskost-
nader 1 480 500 of. of.
1 817 000 + 63 500 + 64 000
Noettoutgift 30 028 000 -+13 833 5990 + 12 236 030
+ Medel härför har för budgetåret 1971/72 beräknats under anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader.
Avlöningskostnaderna i 1970 års löneläge för den personal vid för-
valtningarna för vilken innevarande budgetår medel beräknats under anslagsposten till lönekostnader framgår av följande sammanställning.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 350
Universitetet i
| Uppsala | 4 463 000 |
| Lund | 5 191 000 |
| Göteborg | 3 225 000 |
| Stockholm | 3 927 000 |
| Umeå | 2 287 000 |
| Karolinska institutet | 2125 000 |
| Tekniska bögskolan i Stockholm | 2 695 000 |
| Hösgskolenheten i Linköping | 1179 000 |
Utöver de i sammanställningen upptagna beloppen har innevarande budgetår under anslagsposten till lönekostnader beräknats 957 000 kr.
för personal vid läromedelscentraler och för bevakning av läromedelsfrågor, 75 000 kr. för försöksverksamhet med vidgat samarbete mellan
universiteten och folkbildningsorganisationerna, medel för en tjänst som director musices i vardera Uppsala och Lund samt medel för tre personliga tjänster, två i Uppsala och en i Lund, för motionsverksamhet för studerande. Från anslaget bekostas även uppdragstillägg till bl. a.
rektorer, prorektorer och vissa valda ledamöter av konsistorier.
Under denna anslagsrubrik har universitetskanslersämbetet vidare
lagt fram förslag avseende lokalhyror, lönekostnader vid fastighets-
tjänsten samt kostnader för bränsle, lyse och vatten. Dessa förslag redovisas i det följande under anslaget till gemensamma driftkostnader.
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande posten till lönekostnader för nästa budgetår
innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 4 154 000 kr.
2. Förvaltningsorganisation för högskolenheten i Luleå (4500 000 kr.).
3. 3 tjänster som utbildningsledare vid teknisk fakultet (297 000 kr.).
4. Förstärkning för studievägledningsverksamheten (+660 000 kr.).
5. Lönekostnader för den personal som nu avlönas från anslagsposten till vissa kostnader för studievägledning m. m. beräknas under anslags-
posten till lönekostnader.
6. Allmän förstärkning av biträdesresurserna (-+350 000 kr.).
7. 1 tjänst som avdelningsdirektör (karolinska institutet), 3 tjänster som förste byråsekreterare (Göteborg, Stockholm, Umeå) samt 1 tjänst som informationssckreterare (Linköping) (-I-329 000 kr.).
8. Mcdel för vidgat samarbete mellan universiteten och folkbildningsorganisationerna (+162 000 kr.).
9. Medel för fortsatt utbyggnad av läromedelscentraler (+230 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 351
42 264 000 kr. Jag har därvid i enlighet med universitetskanslersämbetets
förslag beräknat 500 000 kr. för en provisorisk förvaltningsorganisation
vid högskolenheten i Luleå (2). Vidare har jag beräknat bl. a. 300 000
kr. för förstärkning av studievägledningsverksamheten (4) och 30 000
kr. för försöksverksamheten med vidgat samarbete mellan universiteten
och folkbildningsorganisationerna (8).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förvaltningarna vid universiteten m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 42 264 000 kr.
E 28. Decentraliserad universitetsutbildning m. m.
1970/71 Utgiftt 3 445 979 Reservation? 738 892
1971/72 Anslag 5 545 000 1972/73 Förslag 5 845 000
1 Anslaget Decentraliserad akademisk universitetsutbildning m. m.
Från förevarande reservationsanslag bestrids kostnader för decentra-
liserad universitetsutbildning och universitetsutbildning anordnad av Hermods korrespondensinstituts stiftelse. Ansvarct för utbildningen vilar enligt gällande bestämmelser på universitetskanslersämbetet. För anslaget gäller bestämmelser meddelade av Kungl. Maj:t den 4 juni 1971.
Statsmakterna har år 1970 (prop. 1970:169, SU 1970:223, rskr 1970: 438) fattat beslut om försöksverksamhet med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning. I beslut den 29 december 1970 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser om försöksverksamheten och bemyndigade därvid universitetskanslersämbetet att budgetåren 1970/71 och 1971/72 anordna sådan försöksverksamhet. Den 27 maj 1971 har Kungl. Maj:t förlängt bemyndigandet för ämbetet att omfatta försöksverksamhet även budgetåret 1972/73. Utbildningen omfattar första och andra avdelningarna av vissa allmänna utbildningslinjer vid filosofisk fakultet. Försöksverksamheten äger rum i Luleå, Sundsvall och Östersund. Universitetskanslersämbetet
Decentraliserad universitetsutbildning anordnas f. n. i form av grund-
kurser om 20 poäng inom vissa humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. Efter Kungl. Maij:ts medgivande i varje särskilt fall anordnas utbildning även för 40 poäng. Budgetåret 1970/71 uppgick antalet 20-poängskurser till 38 och antalet deltagare i dessa till sammanlagt 1 350. I sju studiekurser för 40 poäng — fysikkurserna i Karlstad och Växjö undantagna — deltog samman-
lagt 190 studerande.
Ämbetet finner det skäligt att decentraliserad kursverksamhet anordnas 1972/73 i samma omfattning som hittills.
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 352
Utbyggnaden av universitetsfilialerna har, framhåller ämbetet, hit-
tills omfattat huvudsakligen de humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnesområdena. Detta har särskilt gällt universitetsfilialerna i Karl-
stad och Växjö. De studerandes efterfrågan på utbildning liksom behovet av ett mer balanserat utbud av högre utbildad arbetskraft har gjort det angeläget att naturvetenskapliga studiekurser i ökad omfattning ges
vid universitetsfilialerna. Ämbetet räknar med att studiekurser om 40 poäng i fysik skall anordnas i Karlstad och Växjö budgetåret 1972/73
samt att därutöver en utvidgning skall ske avseende ämnesområdet kemi
i avvaktan på att utbildningen skall etableras vid de nämnda universitetsfilialerna. Detsamma giller den utbildning i kemi som under de senaste åren bedrivits i Örebro.
Till den systematiserade decentraliserade universitetsutbildningen har nyintagning för läsåret 1971/72 skett i huvudsakligen samma omfattning som föregående år. Därutöver har studiekurser inom andra avdelningen av berörda utbildningslinjer anordnats.
Ämbetet räknar för budgetåret 1972/73 med dels nyintagning till första avdelningens studiekurser i väsentligen samma utsträckning som nu på tidigare medverkande orter samt nyintagning på ytterligare en ort, dels fortsättning med andra avdelningens studiekurser i motsvarande omfattning, dels möjligheter att också läsa studiekurs(er) i tredje avdelningen på resp. studieort, om rimlig storlek nås på undervisnings-
grupperna.
Ämbetet begär vidare medel för en begränsad försöksverksamhet under budgetåret 1972/73 för U 68:s delprojekt II och III. Projekten avser kombination av självinstruerande materiel och muntlig undervisning samt kombination av studiecirkel, självinstruerande materiel och
videoband.
Härutöver beräknar ämbetet ett bidrag till Hermods korrespondensinstituts stiftelse av samma storleksordning som under senare är.
Ämbetet räknar med att reservationen på anslaget kommer att förbrukas under budgeåret 1972/73.
Föredraganden
Under detta reservationsanslag beräknar jag medel för decentraliserad universitetsutbildning av i huvudsak samma omfattning som under budgetåret 1971/72.
Beträffande försöksverksamheten med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning vill jag hänvisa till vad iag tidigare anfört vid min anmälan av denna fråga (prop. 1970: 169). Universitetskanslersäimbetet har den 27 maj 1971 fått bemyndigande att fortsätta försöksverksamheten med i stort sett oförändrad omfattning under budgetåret 1972/73. Det är enligt min mening nödvändigt att avvakta ytterligare erfaren-
Eb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 353
heter av verksamheten innan ställning tas till en eventuell utvidgning av denna.
Under förevarande anslag beräknar jag, i enlighet med vad ämbetet föreslagit, även medel för dels en begränsad försöksverksamhet av-
seende de av U68 föreslagna delprojekten II och III, dels bidrag till Her-
mods korrespondensinstituts stiftelse.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Decentraliserad universitetsutbildning m.m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 5 845 000 kr.
E 29, Bidrag till Hlandelshögskolan i Stockholm
1970/71 Utgilt 1572 900 1971/72 Anslag 2 606 000 1972/73 Förslag 1 906 C00
Finansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan i Stockholm regleras genom ett avtal av den 23 januari 1954 mellan staten, Stockholms [stad], Handelshögskoleföreningen i Stockholm och Handelshögskolans i Stockholm direktion. I avtalet har vidtagits vissa ändringar, senast den 4 december 1970, godkända av Kungl. Maj:t den 27 maj 1971 (jfr prop 1971:1 bil 10 s. 310, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84).
Statens bidrag har därvid bestämts till 1 881 000 kr. för budgetår. Härutöver har högskolan för budgetåret 1971/72 erhållit ett engångs-
bidrag av 700 000 kr., som kompensation för allmän kostnadsökning
fram till den 31 december 1970. Från anslaget utbetalas vidare vissa arvoden m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret
1972/73 anvisa ett anslag av 1 906 000 kr.
Eb
12¶Riksdagen 1972. I saml. NriI1. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 354
c) vissa högskolor m. m.
E 30. Socialhögskolorna
1970/71 Utgift 18 055 948! 1971/72 Anslag 21 944 000? 1972/73 Förslag 24169 000
2 Innefattar kostnader även för samarbetsnämnden för socialhögskolorna. 2 Innefattar anslag även till nämnden för socionomutbildning.
Förevarande förslagsanslag avses för socialhögskolorna i Stockholm, Lund, Göteborg, Örebro, Östersund och Umeå. Antalet intagningsplatser vid socialhögskolorna uppgick budgetåret
1969/70 till 1140. I överensstämmelse med riksdagens beslut år 1970
(prop. 1970:1 bil. 10, SU 1970: 88, rskr 1970: 215) och 1971 (prop.
1971: 36, UbU 1971: 11, rskr 1971: 136) har antalet intagningsplatser ökats till I 590 läsåret 1970/71 och 1 860 innevarande läsår.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Föredraganden
Personal Socialhögskolorna Lärarpersonal 149 +32 +29,5 Övrig personal 58,5 416,5 + 3,5 Nämnden Personal vid nämnden" 10 + 5 —10
217,5 453,5 +23 A4nm. Utöver de angivna
tjänsterna har för budgetåret
1971/72 anvisats medel för
praktikhandledararvoden
(ca 3,9 milj. kr.).
Anslag Socialhögskolorna Lönekostnader för lärar-
personal 14 358 000 +5 429 000 +3 238 000 Lönekostnader för övrig
personal 3 717 000 +1 134 000 + 734 000 Sjukvård 16 000 + 6 000 of. Resecrsättningar a) Reseersättningar till
studerande 115 000 + 26 000 + 110000 b) Övriga reseersättningar 593 000 + 214 000 + 53 000 Lokalhyror 1370 000 + 534 000 —1 370 000 Bränsle, lyse och vatten 49 000 + 50 000 — 49 000 Renhållning och städning 216 000 + 194 000 + 274 000 Bokinköp m. m. 168 009 + 29 000 + 11000
därav engångsanvisning 15 000 +8 000 of.
Ec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 355
Expenser 486 000 + 181 000 + 80 000
därav för automatisk
databehandling —- +560 000 — Nämnden Medel för nämnden” 856 000 + 642 000 — 856 000
21 944 000 +8 439 000 +2 225 000 2 Personal och medel har redovisats under anslaget E 4. Nämnden för socionomutbildning i det föregående.
Nämnden för socionomutbildning Nämnden räknar med att den av statsmakterna år 1970 beslutade fördubblingen av utbildningskapaciteten till 2 280 platser per år skall vara
genomförd budgetåret 1973/74. Tör budgetåret 1972/73 innebär nämn-
dens förslag en ökning av antalet nybörjarplatser jämfört med innevarande budgetår med 180 till 2 040. Ökningen hänför sig till högskolan
i Lund med 60 platser, högskolan i Göteborg med 30 platser, högskolan i Östersund med 60 platser och högskolan i Umeå med 30 platser. Ökningen fördelar sig med 120 platser höstterminen 1972 och 60 platser vårterminen 1973.
Förslagen till tjänster m. m. innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning 2 544 000 kr.
2. 21 universitetslektorat i Uo 22: 25 (Stockholm 5, Lund 2, Göteborg
3, Örebro 5, Östersund 3, Umeå 3) (+1 910 000 kr.). 3. 4 lektorat i Ue 21 (Stockholm, Göteborg, Örebro, Östersund) (+-328 000 kr.).
4, 3 konsulenttjänster (Örebro, Östersund, Umeå) (4-190 000 kr.). 5. Tjänst som förste byråsekreterare (Östersund) (+61 000 kr.).
6. Ökad medelsanvisning till arvoden för undervisning och cxamina-
tion (-+588 000 kr.) samt för ersättning för allmänt institutionsarbete 1 samband med undervisningen (+251 000 kr.).
7. Ökad medelsanvisning för arvode till praktikhandledare (-++958 000 kr.).
8. Ökad medelsanvisning till extra vaktmästar- och biträdeshjälp
(4338 000 kr.).
Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit om en ökad medelstilldelning för bl. a. arvoden till praktikhandledare (+30 000 kr.).
1970 års socionomutbildningsberedning har avgivit förslag till åtgärder
för att underlätta lärarrekryteringen vid socialhögskolorna. Beredningen framhåller att de svårigheter som för närvarande råder att rekrytera personer till universitetslektorat i rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt samt i kommunal ekonomi och planering tills vidare bör kunna minskas genom en ökad dispensgivning från kravet på vetenskaplig meritering.
Beredningen anser att man därvid kan dispensera från kravet på dok-
torsexamen för sökande som förutom en universitets- eller högskole-
Ec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 356
examen med klar inriktning mot berört ämnesområde har förvärvat annan för tjänsten värdefull utbildning eller yrkeserfarenhet. Beredningen finner dock att väl dokumenterad pedagogisk skicklighet måste krävas under alla omständigheter.
Vidare föreslår beredningen att styrelserna för socialhögskolorna får
möjlighet att inrätta speciallärartjänster av samma typ som nu finns vid filosofisk och teknisk fakultet.
Föredraganden
Statsmakternas beslut år 1970 om ökning av utbildningskapaciteten
vid socialhögskolorna innebär att antalet utbildningsplatser skall ökas
i så snabb takt som de praktiska omständigheterna medger och med sikte på en fördubbling av kapaciteten. Jag räknar med en ökning av antalet nybörjarplatser budgetåret 1972/73 med 90 till 1950 platser. Ökningen bör fördela sig med 60 platser på Östersundshögskolan höstterminen 1972 och 30 platser på högskolan i Lund vårterminen 1973.
Jag utgår från att huvuddelen av ökningen tillförs den sociala linjen.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 23 juli 1971 inrätat ett Ilektorat i praktisk förvaltningskunskap vid socialhögskolan i Östersund.
Med hänsyn till pågående och föreslagen fortsatt utbyggnad av social-
högskolorna finner jag vissa resursförstärkningar nödvändiga. Jag beräknar således under detta anslag medel för ytterligare två ordinarie universitetslektorat och avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att imrätta dessa tjänster vid Östersundshögskolan, den ena i rättskunskap och den andra i psykologi. Vidare beriknar jag medel för ett lektorat i social metodik vid samma högskola. I fråga om lärarpersonal i övrigt tar jag upp medel för undervisning och examination (4-1 503 000 kr.) och för ersättning för allmänt institutionsarbete i samband med undervisningen
(-+77 000 kr.). Jag räknar vidare medel för en halv tjänst som konsu-
lent samt för extra vaktmästar- och biträdespersonal (+189 000 kr.).
Utöver ökningar av automatisk natur beräknar jag med hänsyn till
belastningen ytterligare 100000 kr. till rescersättningar till studerande
samt 49 000 kr. till expenser. Jag räknar också för nästa budgetår med
en engångsanvisning till högskolan i Östersund av 15 000 kr. till bok-
inköp m. m.
1970 års socionomutbildningsberedning har för att lärarrekryteringen
vid socialhögskolorna skall underlättas föreslagit bl. a. en ökad dispensgivning från kravet på vetenskaplig meritering vid tillsättning av lektorat i rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt samt i kommunal ekonomi och
planering. Jag finner detta förslag beaktansvärt och avser därför att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela vissa bestämmelser om sådan dispensgivning. Vidare bör speciallärartjänster av samma typ som nu finns vid filosofisk och teknisk fakultet få inrättas i vissa ämnen vid socialhögskolorna.
Ec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 357
Som framgår i annat sammanhang finner jag det ändamålsenligt att medel för verksamheten vid nämnden för socionomutbildning anvisas
under ett särskilt riksstatanslag liksom att kostnader för lokalhyror
samt bränsle, lyse och vatten vid socialhögskolorna bestrids från för-
slagsanslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader. Jag har
vid beräkningen av förevarande anslag tagit hänsyn härtill.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att till Socialhögskolorna för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 24 169 000 kr.
E 31. Fortbildning av socionomer, journalister m. m.
1970/71 Utgift 145 596 Reservation 185 464 1971/72 Anslag 752 000 1972/73 Förslag 796 000
Av reservationsanslaget till fortbildning av socionomer, journalister m.m. får för innevarande budgetår disponeras högst 188 000 kr. för anordnande av en mentalhygienisk kurs vid var och en av socialhög-
skolorna i Stockholm och Lund, högst 20000 kr. för stipendier och
resekostnadsbidrag till deltagare i kurserna samt högst 30 000 kr. för fortbildningsverksamhet för journalister inom aktuella ämnesområden.
I överensstämmelse med riksdagens beslut år 1971 (prop. 1971: 36, UbU 1971: 11, rskr 1971: 136) inleds innevarande budgetår försöksverksamhet med fortbildning av journalister. För planering av försöksverksamheten tillkallades särskilda sakkunniga den 2 april 1971. De sakkunniga — kommittén för fortbildning av journalister — har kommit in med förslag rörande försöksverksamhetens organisation, uppläggning och lokalisering. Kungl. Maj:t har den 26 november 1971 uppdragit åt kommittén att leda och utvärdera försöksverksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag. Kommittén disponerar under budgetåret högst 350 000 kr.
Nämnden för socionomutbildning
Löne- och prisomräkning 39 000 kr.
Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna
Ökad medelsanvisning för kurser bl.a. vid reformer som kräver snabb information (+ 70 000 kr.).
Föredraganden
Som jag framhöll i prop. 1971: 36 (s. 39) bör försöksverksamheten
med fortbildning av journalister fortgå även niista budgetår. Jag beräknar nu medel härför. I övrigt räknar jag inte med andra föränd-
ringar under anslaget än sådana av automatisk natur.
Ec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 358
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 796 000 kr.
E 32. Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverk-
| samhet | | |
| 1970/71 Utgift | 322 909 |
| 1971/72 Anslag | 323 000 |
| 1972/73 Förslag | 369 000 |
Från anslaget bestrids kostnader för utbildningsverksamheten vid Sköndalsinstitutets sociala linje. Direktionen för Svenska diakonsällskapet
Anslaget bör räknas upp med 100 000 kr.
Föredraganden
Som jag framhöll vid min anmälan av frågan om bidrag till den sociala utbildningsverksamheten vid Sköndalsinstitutet för innevarande budgetår (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 312) bör — med hänsyn till den beslutade kraftiga utbyggnaden av socionomutbildningen — frågan om bidrag till verksamheten omprövas. Den av statsmakterna beslutade utökningen av socionomutbildningen kommer inom några år att slå
igenom i examinationen. Det blir sålunda relativt snart möjligt att pröva
om motivet för förevarande anslag kvarstår. T. v. bör emellertid bidrag utgå enligt hittillsvarande grunder. För nästa budgetår bör anslaget höjas med 46 000 kr. med hänsyn till lönestegringar. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildnings-
verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 369 000
kr.
E 33. Journalisthögskolerna
1970/71 Utgift 4 355 019
1971/72 Anslag 4 684 000 1972/73 Förslag 5 245 000
Förevarande förslagsanslag avses för journalisthögskolorna i Stockholm och Göteborg samt samarbetsnämnden för journalisthögskolorna.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Styrelserna Föredraganden
och nämnden Personal
| Lärarpersonal | 12 | of. | of. |
| Övrig personal | 13 25 | +5 +5 | of. of. |
Anm. Utöver de angivna tjän-
sterna har för budgetåret
1971/72 anvisats medel för
undervisningsarvoden m.m. Ec
(ca 1,1 milj. kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 359
Anslag Lönekostnader
för lärarpersonal 2058 800 +208 000 +136 000 Lönekostnader
för övrig personal 596 000 +265 000 + 76 000 Sjukvård 2 200 of. of. Reseersättningar a) Reseersättningar
till studerande 73 000 + 4000 + 7000 b) Övriga reseersättningar
(även för resor inom de
| nordiska länderna) | 61 000 | + 29 000 | + 5000 |
| Lokalkostnader | 817 000 | 4260 000 | 4273 000 |
| Bokinköp m. m. | 31 000 | 4 77 000 | + 2000 |
| Övningar | 716 000 | + 36 000 + 36 000 | |
| Psykotekniska prov | 238 000 | + 12000 | + 12000 |
| Expenser | 91 000 4 684 000 | + 46 000 +937 000 | + 14000 +561 000 |
Styrelserna och samarbetsnämnden för journalisthögskolorna
De förslag till tjänster m. m. som läggs fram av samarbetsnämnden
och de lokala styrelserna innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning 333 000 kr.
2. Samma lön och tjänsteställning för lektorer som för universitetslektorer (+72 000 kr.).
3. 2 tjänster som institutionstekniker, 2 tjänster som cxpeditionsförman samt biträdeshjälp (+188 000 kr.).
4. Ökad medelsanvisning till resor (426 000 kr.).
5. Medel till prenumerationsavgifter för tidningar och tidskrifter
(+76 000 kr.)
6. Ökad medelsanvisning till expenser (-+42 000 kr.).
Föredraganden
Vid min beräkning av anslagsposten till lokalkostnader har jag utgått från att renhållning och städning vid högskolorna handhas av fastighetstjänsten på resp. ort.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Journalisthögskolorna för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 5 245 000 kr.
E 34, Latinamerika-institutet i Stockholm
| 1970/71 Utgift | 48 891 |
| 1971/72 Anslag | 1000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
Ibero-amerikanska institutet i Stockholm förstatligades genom statsmakternas beslut år 1969 (prop. 1969: 21, SU 1969: 47, rskr 1969: 138).
Ec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 360
Institutet har till uppgift att främja studiet av samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna, Det åligger institutet sär-
skilt att driva och främja forskning och utbildning om Latinamerika,
driva biblioteksverksamhet och utgöra dokumentationscentrum för latinamerikaforskningen. Institutet skall vidare anordna kurser, föreläsningar och seminarier och i övrigt sprida information om latinamerikanska förhållanden samt medverka till ekonomiska och allmänkulturella kontakter med Latinamerika. Driftkostnaderna för institutet täcks genom att behållningen av den iberoamerikanska fonden tas i anspråk. Kungl. Maj:t har den 29 maj 1969 fastställt instruktion för institutet (ändrad senast den 11 december 1970). Genom beslut den 14 maj 1970 föreskrev Kungl. Maj:t att institutet skall benämnas Latinamerika-institutet i Stockholm.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersiimbetet Personal
| Handläggande personal | 2 | of. | of. |
| Övrig personal | 0,5 2,5 | +2 +2 | of. of. |
Anm. Härutöver finns för in-
stitutet en tjänst inom var-
dera gruppen inrättad vid
kungl. biblioteket.
Anslag
Utgifter
Löncekostnader 165 100 --15 000 Sjukvård 1 000 of. Reseersättningar (även för
| utrikes resor) | 10 000 | +50 100 | + 1000 |
| Lokalkostnader | 4 000 | + 1000 | |
| Expenser | 21 000 | + 1700 | |
| Bokinköp | 33 000 | + 3 300 | |
| Lönekostnader för | +40 200 | ||
| bibliotekspersonal | 81 900 316 000 | +91 000 | + 8 000 +30 000 |
Uppbördsmedel Fondmedel 315 000 491 000 + 30 000
Nettoutgift 1 000 of. of.
Universitetskanslersämbetet
Det nuvarande förslagsanslaget till institutet bör budgetåret 1972/73 ersättas med ett reservationsanslag. Därvid bör medlen anvisas under två anslagsposter med karaktär av särskilda reservationsanslag, en benämnd Förvaltningskostnader m. m. och en benämnd Biblioteksverksamhet. Under den förra bör beräknas medel till lönekostnader för förvaltningspersonal, sjukvård, reseersättningar, lokalkostnader och expenser samt under den senare medel till bokinköp m. m. och lönekostnader
Ec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 361
för bibliotekspersonal. Ämbetet beräknar ytterligare medel för biträdesoch vaktmästarpersonal samt extra arbetskraft, för expenser liksom för en tjänst som biblioteksassistent. Dessutom bör en buffertpost skapas som gör det möjligt för institutet att i samband med övergången till
reservationsanslag vid behov täcka kostnader för vikarier.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Latinamerika-institutet i Stockholm för budgetåret 1972 /73
anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.
E 35, Vissa kurser för utländska studerande
1970/71 Utgift 1605 743 1971/72 Anslag 1522 000 1972/73 Förslag 1679 000
Från förevarande förslagsanslag utgår bidrag till styrelsen för the Stockholm University Institute for English-Speaking Students för an-
ordnande vid universitetet av internationell engelskspråkig undervisning. Bestämmelser för verksamheten har meddelats av Kungl. Maj:t den
29 juni 1966. Från anslaget bestrids även kostnader för kurser i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. Sistnämnda undervisning står under universitetskanslersämbetets överinscende och meddelas vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt högskolenheten i Linköping. Kungl. Maj:t har beträffande dessa kurser meddelat bestämmelser den 27 maj 1971.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet 1. Internationell engelsk-
språkig kursverksamhet för
utländska studerande 245 000 + 25 000 + 25 000 2. Kurser i svenska språket
för icke svensktalande
studerande m. fl.
a) Lönekostnader för
| lärarpersonal | 1 106 000 | +511 000 | +111 000 |
| b) Driftkostnader | 171 000 +190 000 | + 21 000 | |
| c) Studievägledning m. m. | — 1 522 000 | + 81 000 +807 000 | — +157 000 |
Ec 12" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 362
Universitetskanslersämbetet 1. Löne- och prisomräkning 157 000 kr.
2. Medel för lönekostnader för lärarpersonal vid ytterligare 53 kurser i svenska för icke svensktalande studerande (+400 000 kr.).
3. Ökad medelsanvisning för driftkostnader (4169 000 kr.). 4. Medel för studievägledning m. m. (-+81 000 kr.).
Föredraganden Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1679 000 kr.
Ec
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 363
d) gemensamt för universitet och högskolor
E 36. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader 1970/71 Utgift 156 360 593 1971/72 Anslag 155 770 000 1972/73 Förslag 199 522 000
I följande sammanställning redovisas de anslagsposter som innevarande budgetår beräknats under förevarande anslag samt de beräknade ändringarna för budgetåret 1972/73.
I enlighet med vad jag anförde i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 307) om försöksverksamhet med programbudgetering vid Chalmers tekniska högskola har medel för ifrågavarande verksamhet vid denna läroanstalt beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola. Medel för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten vid högskolan beräknas dock under förevarande anslag.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
| Mvyndig- heterna | Föredra- ganden | ||
| 1. Sjukvård | 641000 — 641 000 — 641 000 | ||
| 2. Reseersättningar | 475000 — 475000 — 475 000 | ||
| 3. Telegram och telefon | 4020000 — 4020 000 — 4 020 000 |
4. Vissa expenser vid akademiska högtidligheter m. m. 133000 — 133 000 — 133 000 5. Arbetare vid de botaniska trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund 976000 — 976 000 — 976 000 6. Driften av den botaniska trädgården i Frescati 440 000 — 440 000 — 440 000 7. Lokalhyror 114 977 000 = —+62 904 000 +62 904 000 8. Bränsle, lyse och vatten 13 765 000 + 4069 000 + 4063 000 9. Renhållning och städning 17219000 —17219 000 —17 219 000 10. Lönekostnader vid fastighetstjänsten 3 124000 + 974000 + 689 000 155 770 000 +44 043 000" = +43 752 000"
> Därav 1419 000 kr. motsvarande medel som för innevarande budetår anvisats under anslaget till socialhögskolorna.
Myndigheterna
Kungl. Maj:t uppdrog den 27 maj 1970 åt universitetskanslersämbetet att redovisa erforderligt underlag för att medel som beräknas för de ändamål för vilka kostnaderna bestrids från anslagsposterna 1—3, 5 och 9 skall kunna anvisas från andra anslag, främst driftkostnadsanslag. Ämbetet föreslår att samtliga anslagsposter förs över på skilda anslag och att förevarande anslag utgår ur riksstaten.
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 364
Ändringsförslagen rörande posterna till lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt avlöningar vid fastighetstjänsten innebär följande. 1. Lokalhyror (+61 534 000 kr., varav 534000 kr. för socialhög-
skolorna). 2. Bränsle, lyse och vatten (+4 020 000 kr., varav 50 000 kr. för social-
högskolorna). 3. Avlöningar vid fastighetstiänsten (-+654 000 kr.).
4. Löneomräkning 320 000 kr.
Föredraganden
Under förevarande anslag bör även i fortsättningen föras upp anslagsposter till lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt avlöningar vid fastighetstjänsten. Jag har under detta anslag även beräknat medel för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten vid socialhögskolorna.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 199 522 000 kr.
E 37. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
| 1970/71 Utgift | 945 154 |
| 1971/72 Anslag | 3800 000 |
| 1972/73 Förslag | 9250 000 |
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för ersättning åt vissa opponenter vid disputationer inom de läroanstalter, för vilka universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet. För anslaget gäller föreskrifter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971.
Universitetskanslersämbetet
Reformeringen av forskarutbildningen kommer enligt ämbetets bedömning att leda till en ökning av antalet disputationer. Mot denna
bakgrund räknar ämbetet med att anslaget successivt behöver ökas och
föreslår att anslaget för nästa budgetår höjs med 50 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till anslagsbelastningen förordar jag att anslaget höjs med
150 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kr.
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 365
E 38. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
1970/71 Utgift 2597 139
1971/72 Anslag 3 500 000
1972/73 Förslag 3 650 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för ersättning åt sakkun-
niga i alla sådana befordringsärenden inom åttonde huvudtitelns om-
råde, där ersättning inte skall utgå av för ändamålet särskilt anvisade medel. För anslaget gäller föreskrifter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1961 (senast ändrade den 27 maj 1971).
Universitetskanslersämbetet
1. Löneomräkning 350 000 kr.
2. Höjning av anslaget med hänsyn till vissa kostnadsökningar 330 000
kr. |
Föredraganden
Med hänsyn till kostnadsökningar av automatisk natur bör anslaget
räknas upp med 150000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kr.
E 39. Gästföreläsningar
1970/71 Utgift 489 698 Reservation 216 974 1971/72 Anslag 443 000 1972/73 Förslag 443 000
Från detta reservationsanslag utbetalas dels arvoden, reseersättningar
och traktamenten till gästföreläsare och gästprofessorer samt lärare
som deltar i nordiskt lärarutbyte, dels nordiska docentstipendier, dels bidrag till gruppresor för studerande till de övriga nordiska länderna. Bestämmelser för anslaget har meddelats av Kungl. Maj:t den 27 maj 1971.
Universitetskanslersämbetet
Ämbetet föreslår att anslaget för nästa budgetår höjs med 100 000 kr. för att utgifter för lönekostnadspålägg skall täckas.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gästföreläsningar för budgetåret 1972/73 anvisa ett reser-
vationsanslag av 443 000 kr.
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 366
E 40. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
1970/71 Utgilt 10 882 622 Reservation 1 527 529
1971/72 Anslag 11 942 000 1972/73 Förslag 12 480 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels stipendier för
forskarutbildning (doktorandstipendier), dels licentiand- och doktorand-
stipendier enligt äldre bestämmelser vid de läroanstalter, för vilka uni-
versitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet, samt vid Handelshögskolan i Stockholm. Innevarande budgetår bekostas sammanlagt omkring 1 100 stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier från anslaget.
Stipendium för forskarutbildning (doktorandstipendium) utgår med
10 750 kr. per år. Licentiandstipendium och doktorandstipendium enligt
äldre bestämmelser utgår med resp. 9 500 och 9 500 kr. för nio månader, varjämte stipendiat efter särskild ansökan kan erhålla tilläggsstipendium för ytterligare högst tre månader per år.
För anslaget gäller föreskrifter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971.
Universitetskanslersämbetet
Mot bakgrund av forskarutbildningens expansion finner ämbetet en betydande förstärkning av anslaget nödvändig för att studiefinansieringsvillkoren för denna utbildning skall motsvara de intentioner som kom till uttryck i prop. 1969: 31.
Ämbetet föreslår att anslaget för nästa budgetår höjs med 2 600 000 kr.
Föredraganden
För budgetåret 1972/73 beräknar jag medel för ytterligare 50 stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier). Förevarande anslag bör sålunda höjas med 538 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
för budgetåret 1972/73 anvisa ctt reservationsanslag av
12 480 000 kr.
E 41. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m.
1970/71 Utgiftt 5 309 053 Reservation! 220 953 1971/72 Anslag! 7 877 000?
1972/73 Förslag 8 777 000
1 Anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor. 2 Av anslaget får 545 000 kr. inte disponeras budgetåret 1971/72.
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 367
För anslaget gäller föreskrifter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971.
Universitetskanslersämbetet
Anslaget bör höjas med 3 682 000 kr. till 11559 000 kr. för nästa budgetår.
| Forskningsprojekt | 3 272 000 |
| Utvecklingsarbete | 3 927 000 |
| Läromedelsframställning | 1963 000 |
| Pedagogisk försöksverksamhet | 436 000 |
Planering, uppföljning, information, lokala universitets-
pedagogiska enheter 1 961 000
11 559 000
För pedagogisk utbildning av lärare vid universitet och högskolor utgår budgetåret 1971/72 ca 1,3 milj. kr. från förevarande anslag. Ämbetet föreslår att för budgetåret 1972/73 4 404 000 kr. tas upp under ett reservationsanslag benämnt Lärarfortbildning m. m. Från detta anslag bör bestridas kostnader för dels pedagogisk utbildning av lärare, dels utbildning för andra personalkategorier inom ämbetets verksamhetsområde. Ämbetet anger som mål för lärarfortbildningen att under en femårsperiod dels genomföra en pedagogisk grundutbildning för samtliga lärare vid universitet och högskolor, dels erbjuda befattningsinriktade påbyggnadskurser för bl. a. studierektorer. I ämbetets förslag rörande övrig personalutbildning läggs tyngdpunkten vid personalutbildning i anslutning till införandet av nya samarbetsformer samt utbildning av
administrativ och teknisk personal vid institutioner och universitetsför-
valtningar.
Syftet med det pedagogiska utvecklingsarbetet är att studera och förbättra arbetsmetoderna i universitetsutbildningen och att bidra till att undervisningen och examinationen efter hand får en för både studerande och lärare mer adekvat utformning. Det pedagogiska utvecklings-
arbetet måste få mycket hög prioritet och i det nuvarande utbyggnads-
skedet utvidgas i den takt som de personella resurserna kan göra möjlig. På grundval av universitetspedagogiska utredningens slutbetänkande och remissyttrandena över detta har ämbetet antagit ett handlingspro-
gram för det pedagogiska utvecklingsarbetet under den närmaste fem-
årsperioden.
Verksamheten med forskningsprojekt, utförda på ämbetets uppdrag,
befinner sig fortfarande under uppbyggnad. Budgetåret 1971/72 omfattar denna verksamhet åtta större och ett antal mindre projekt. Ämbe-
tet framhåller särskilt betydelsen av forsknings- och utvecklingsarbete
rörande metoder för målprecisering och resultatkontroll samt rörande
studiemiljön. För budgetåret 1972/73 beräknar ämbetet en begränsad
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 368
ökning av antalet projekt och en relativt kraftig utbyggnad av verksamheten inom vissa av de pågående projekten.
Vid läroanstalterna pågår ett omfattande utvecklingsarbete i form av s.k. institutionsprojekt. Dessa organiseras och genomförs i nira samarbete mellan universitetspedagogiska enheter inom de lokala universi-
tetsförvaltningarna och de berörda institutionerna. Projekten är inrikta-
de mot akuta undervisningsproblem och förutsätts tämligen omedelbart
avsätta tillämpbara resultat. Intresset för denna typ av utvecklings-
arbete är mycket stort vid läroanstalterna. Under budgetåret 1972/73
bör sådana projekt bedrivas i ökad omfattning. Flera av de nuvarande institutionsprojekten är helt eller delvis in-
riktade på utveckling av läromedel. Därutöver har ämbetet under en följd av år stött läromedelsproduktion genom att medge universitets-
lärare partiell tjänstebefrielse för att författa läroböcker m. m. Bidrag
har också lämnats till manusframställning, tryckningskostnader etc. ÄAmbetet bör få väsentligt ökade möjligheter att stödja produktion av
läromedel.
Ämbetet finner det betydelsefullt att genom en systematisk försöksverksamhet pröva förutsättningarna för och konsekvenserna av en mer studerandeanpassad undervisning. Ämbetet planerar en sådan försöksverksamhet vid totalt ca 20 institutioner representerande samtliga fakulteter. Vid försöksinstitutionerna kommer att bedrivas dels en mer långsiktig projektverksamhet i syfte att utveckla och förbättra metoder för beskrivning av olika utbildningsfunktioner, dels också klart ämnesinriktade projekt med syfte att genom preciseringar av kurser och utbild-
ningsmetodik öka utbildningseffektiviteten. Huvuddelen av kostnaderna
för försöksverksamheten avses bestridas från fakulteternas avlöningsoch driftkostnadsanslag, varvid institutionerna skall disponera sina re-
surser enligt gällande principer för ram- eller programbudgetering.
Försöksinstitutionerna måste ges vissa tillfälliga resursförstärkningar för utveckling av metoder för mål- och mediaanalys, för utvärdering av utbildningens resultat samt för genomförande av specifika ämnesinriktade uppgifter, t. ex. utarbetande av måldokument och individualiserade läromedel. Kostnaderna härför, liksom för ledning och utvärde-
ring av försöksverksamheten, bör bestridas från förevarande anslag. Inom flertalet läroanstalters centrala förvaltningar finns enheter för
pedagogiskt utvecklingsarbete. I dessa enheter ingår i regel pedagogiska
konsulenter, läromedelskonsulenter och personal med uppgifter inom
läromedelscentralerna. Erfarenheterna av de gångna årens arbete är klart positiva. Enheterna bör få ökade resurser.
Sveriges författarförbund har i särskild skrivelse understrukit vikten
av att, inom ramen för förevarande anslag, ökade resurser ges till stöd
för läromedelsproduktion. Universitetskanslersämbetet har yttrat sig
1 ärendet.
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 369
Föredraganden
Sedan ctt särskilt anslag för pedagogiskt utvecklingsarbete m. m, vid universitet och högskolor första gången fördes upp budgetåret 1967/68
har resurserna för detta ändamål ökats kraftigt.
Vissa kostnader inom detta område bestrids även från anslagen Uni-
versitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader och Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor, nämligen för dels personal mm. vid enheten för pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitets-
kanslersämbetet, dels läromedelscentralerna och bevakningen av läromedelsfrågor på universitetsorterna.
Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgctåret 1972/73 gett en fortsatt utbyggnad av det pedagogiska utvecklings-
arbetet på universitetsområdet hög prioritet. Enligt min mening utgör
denna verksamhet ett betydelsefullt led i strävandena att förbättra ut-
bildningen. Ökade resurser bör därför successivt tillföras det pedagogiska
utvecklingsarbetet på universitetsområdet.
Behovet av moderna läromedel inom den högre utbildningen är
mycket stort. Det är angeläget att ämbetet i ökad utsträckning kan
understödja såväl mera långsiktiga projekt rörande utveckling av läromedel som direkt produktion av läromedel inom bristområden. Vid min medelsberäkning har jag utgått ifrån att det skall vara möjligt för
ämbetet att i större omfattning än innevarande budgetår ge stöd till läromedelsproduktion.
Jag delar ämbetcts uppfattning om behovet av de s.k. institutions-
projekten. Dessa har ett värde inte enbart på grund av det konkreta
utbytet utan också som intresse- och aktivitetsstimulerande faktorer
inom den högre utbildningen. I likhet med ämbetet anser jag att sådana projekt bör bedrivas i successivt ökad omfattning.
Det är av stor vikt att åstadkomma ett bättre utnyttjande av personal och övriga resurser på den högre utbildningens område. En särskild försöksverksamhet enligt av ämbetet skisserade riktlinjer bör enligt min mening kunna bidra till detta. Sådan försöksverksamhet bör bedrivas i samråd med ledningsgruppen för programbudgetarbetet inom högre utbildning och forskning. |
Jag anser det angeläget att inte endast lärare utan även andra personalkategoricr inom ämbetets verksamhetsområde samt ledamöter i beslutande universitetsorgan skall kunna i ökad omfattning ges fortbildning av föreslagen art. Vad beträffar lärarfortbildning bör emellertid enligt min mening de organisatoriska frågor som hänger samman med anordnandet av sådan utbildning övervägas ytterligare. Jag är inte beredd att förorda att ett särskilt anslag förs upp i riksstaten för nu ifråga-
varande ändamål.
Ämbetet bör successivt överta ansvaret för de prefektkurser som
hittills anordnats av statens personalutbildningsnämnd. Jag beräknar
medel för detta ändamål under förevarande anslag. :
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 370
Kostnader för utbildning av studievägledare bestrids f. n. från anslaget Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor. Dessa kost-
nader bör fortsättningsvis bestridas från anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete. Jag beräknar därför medel för nämnda verksamhet under
förevarande anslag och har i det föregående beräknat motsvarande minskning av medelsanvisningen under anslaget till universitetsförvaltningarna.
Jag har i det föregående, under anslaget Decentraliserad universitetsutbildning tagit upp medel för en begränsad försöksverksamhet med
U 68:s delprojekt II och III. Jag vill erinra om att kostnader för denna försöksverksamhet får bestridas även från förevarande rescrvations-
anslag.
Benämningen av det nuvarande reservationsanslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor bör ändras till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. Detta bör emellertid inte medföra att anslaget skall behandlas som ett nytt reservationsanslag.
För nästa budgetår bör anslaget ökas med 900 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 8 777 000
kr.
E 42. Universitetens datamaskincentraler 1970/71 Nettoinkomst 1376 012 1971/72 Anslag 1000 1972/73 Förslag 1 000
Organisationen av den automatiska databehandlingen inom den högre utbildningens och forskningens område fastställdes av statsmakterna år
1965 (prop. 1965: 40, SU 1965: 107, rskr 1965: 297 och prop. 1965: 42,
SU 1965: 91, rskr 1965: 224), På var och en av de fem universitetsorterna finns en datamaskincentral. Centralen i Stockholm är gemensam för de
högre läroanstalterna på orten och försvarets forskningsanstalt. Finansie-
ringen av centralernas utbyggnad samt förnyelse av datamaskinanläggningarna sker över statens datamaskinfond, som förvaltas av statskontoret.
Datamaskincentralerna skall vara ekonomiskt självbärande. Utgifterna
skall alltså täckas genom avgifter för utnyttjande av centralernas tjäns-
ter, varvid den del av avgifterna som utgör avskrivning och ränta in-
levereras till fonden. Förevarande förslagsanslag belastas med de under-
skott som kan uppstå ett enskilt budgetår med hänsyn till ojämnheter
i utnyttjandet av maskinerna m, m, På motsvarande sätt uppkommande överskott tillförs statsverket genom budgetutjämningsfonden.
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 371
För datamaskincentralerna finns under universitetskanslersämbetet en gemensam styrelse.
För anslaget gäller föreskrifter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27
maj 1971.
Universitetskanslersämbetet
Ämbetet föreslår att anslaget Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1972/73 förs upp med 26,6 milj. kr. Av detta belopp beräknar ämbetet att ca 24,5 milj. kr. kommer att utnyttjas för bearbetningar vid universitetens datamaskincentraler och återstående 2,1 milj. kr. för bearbetningar på andra maskinanläggningar. Ämbetet uppskattar centralernas inkomster genom försäljning av datamaskintid till avnämare utanför universitetsområdet till ca 11 milj. kr. De sammanlagda inkomsterna skulle sålunda uppgå till ca 35,5 milj. kr. under budgetåret
1972/73.
Utgifterna beräknas för nästa budgetår uppgå till omkring 35 milj. kr. Enligt en preliminär bedömning bör verksamheten vid universitetens
datamaskincentraler sålunda kunna leda till ett överskott på ca 0,5 milj.
kr., om ämbetets förslag rörande anslaget Kostnader för datamaskintid bifalls.
Vid ämbetets bedömning har hänsyn tagits till att enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1971 ett datamaskinsystem IBM 370/155 kommer att anskaffas och placeras vid datamaskincentralen i Uppsala. I övrigt har utgifter beräknats bl. a. för ett bibehållande tills vidare av den i Uppsala nu befintliga anläggningen CD 3600.
Universitetskanslersämbetet föreslår att förevarande anslag för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.
Föredraganden
Som jag framhållit i det föregående skall datamaskincentralerna vara ekonomiskt självbärande och förevarande anslag endast belastas med de underskott som kan uppstå enskilda budgetår med hänsyn till ojämnheter i utnyttjandet av maskinerna m. m. På motsvarande sätt uppkommande överskott tillförs statsverket. Taxorna vid centralerna utformas så att ev. underskott skall kunna återvinnas genom motsvarande Överskott från driften under ett senare skede av verksamheten.
För budgetåret 1970/71 beräknades inkomster och utgifter komma att balansera. Utfallet av verksamheten detta budgetår innebar emellertid en nettoinkomst under anslaget på nära 1,4 milj. kr. Skillnaden mellan beräknat netto och faktiskt utfall beror främst på att intäkterna från avnämare utanför universitet och högskolor blev större än beräknat. För innevarande budgetår har för driften beräknats att inkomster och utgifter kommer att balansera.
Utfallet av verksamheten budgetåret 1970/71 innebär att de samlade
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 372
underskotten under tidigare budgetår nu har återvunnits. Följande sammanställning illustrerar det anslagsmässiga och det driftmässiga utfallet för universitetens datamaskincentraler för budgetåren 1965/66—1970/71. Budgetår Anslag Anslagsmässigt utfall Driftmässigt utfall
Nettoinkomst Nettoutgift Överskott Underskott 1965/66 1000 1322 434 58 777 1966/67 5 000 161 489 130 836 1967/68 5 000 1280 267 1708 755
| 1968/69 | 3 000 000 634 764 | 661 465 |
| 1969/70 | 500 000 534 959 | 796 988 |
| 1970/71 | 5 000 1376 012 | 801 827 |
Totalt för perioden Nettoinkomst: 104523 Överskott: — 741 138
Den av statsmakterna år 1965 fastställda organisationen av den automatiska databehandlingen inom den högre utbildningens och forskningens område är fr. o. m. budgetåret 1970/71 helt utbyggd (jfr prop. 1965: 42 s. 46, SU 1965: 91, rskr 1965: 224). Installationen av en ny maskin vid datamaskincentralen i Uppsala, som beräknas ske under innevarande budgetår, innebär en ytterligare förstärkning av datamaskincentralernas samlade kapacitet. Universitetskanslersämbetet utreder nu i samråd med statskontoret — mot bakgrund av erfarenheterna av den år 1965 fastställda organisationen — det framtida behovet av datamaskinkapacitet inom den högre utbildningens och forskningens område och hur detta behov skall kunna tillgodoses.
I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag bör förevarande anslag för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 43. Kostnader för datamaskintid
1970/71 Utgift 20 643 619 1971/72 Anslag 22 650 000 1972/73 Förslag 23 450 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för sådant utnyttjande av datamaskinanläggning, som är avsett för högre utbildning, samt för
sådana projekt, som prövas ha vetenskapligt intresse och vara utan di-
rekt förvärvssyfte. För anslaget gäller föreskrifter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971.
Universitetskanslersämbetet
Kungl. Maj:t har den 24 april 1970 uppdragit åt universitetskanslersämbetet att i samråd med statskontoret utreda det framtida behovet av
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 373
datamaskinkapacitet och hur detta behov skall tillgodoses. Ämbetet räknar med att ett handlingsprogram, grundat på detta utredningsarbete, skall kunna läggas fram under år 1972.
Behov av ökad tillgång till datamaskin finns enligt ämbetet såväl inom forskningsverksamheten som inom den högre utbildningen, främst för utbildning i informationsbehandling. Även för dokumentationsverksamhet ökar detta behov. Som särskilda skäl för resursförstärkning
budgetåret 1972/73 anför ämbetet utbyggnaden av en högskolenhet i
Luleå och den fortsatta utbyggnaden av högskolenheten i Linköping.
Ämbetet föreslår att anslaget för budgetåret 1972/73 höjs med
4 000 000 kr.
F öredraganden
Anslaget till kostnader för datamaskintid har under en relativt kort period ökat mycket kraftigt, från 2,5 milj. kr. budgetåret 1964/65 till
22,6 milj. kr. innevarande budgetår. I det pågående utredningsarbetet rörande programbudgetering övervägs f.n. i vilka former medel i fortsättningen skall kunna anvisas för att utnyttjande av datamaskintid ef-
fektivare skall kunna vägas mot utnyttjande av andra typer av resurser Gfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 372). Hithörande frågor torde även komma
att beröras i det tidigare nämnda utredningsarbetet inom universitets-
kanslersämbetet och statskontoret rörande det framtida behovet av data-
maskinkapacitet och hur detta behov skall tillgodoses.
Vid min medelsberäkning för nästa budgetår har jag beaktat att vissa
kostnadsökningar, främst av automatisk natur, vid universitetens datamaskincentraler kan komma att medföra ett ökat behov av medel under
förevarande anslag.
Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 800 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1972/73 an-
- visa ett förslagsanslag av 23 450 000 kr.
E 44. Extra utgifter vid universiteten m. m.
1970/71 Utgift I 1 147 854 Rceservationi 938 417
1971/72 Anslag! 1015 000 1972/73 Förslag 1015 000
1 Anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor.
Detta reservationsanslag är genom beslut av Kungl. Maj:t i regleringsbrev den 27 maj 1971 för innevarande budgetår fördelat enligt följande sammanställning.
| Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 374 |
| 1. Universitetet i Lund | 85 000 |
| 2. Universitetet i Göteborg | 55 000 |
| 3. Universitetet i Stockholm | 65 000 |
| 4. Universitetet i Umeå | 40 000 |
| 5. Karolinska institutet | 50 000 |
| 6. Tekniska högskolan i Stockholm | 20 000 |
| 7. Högskolenheten i Linköping | 10 000 |
| 8. Till universitetskanslersämbetets disposition | 150 000 |
| 9. Till Kungl. Maj:ts disposition | 540 000 |
1 015 000
Posterna 1—7 disponeras i enlighet med beslut av resp. konsistorium. Från posten Till Kungl. Maj:ts disposition bestrids kostnader för erforderliga förstärkningsåtgärder — huvudsakligen vad avser undervisningsresurserna — vid universiteten och vissa högskolor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Universitetskanslersämbetet
Ämbetet föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Föredraganden
Benämningen av det nuvarande reservationsanslaget Extra utgifter
vid universitet och högskolor bör ändras till Extra utgifter vid universi-
teten m. m. Detta bör emellertid inte medföra att anslaget skall behandlas som ett nytt reservationsanslag.
Förevarande anslag bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter vid universiteten m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 015 000 kr.
Ed
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 375
e) vissa forskningsändamål
Vissa gemensamma frågor
Föredraganden
Forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
redovisar i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1972/73 ett ökat medelsbehov om sammanlagt ca 90 milj. kr. Jag kommer i det följande vid min anmälan av anslagen till resp. forskningsråd att i korthet redovisa rådens förslag.
En stor del av resurserna för grundforskning anvisas under anslagen
till forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Den vetenskapliga utvecklingen och det ökande antalet vetenskapliga specialområden har emellertid medfört att gränserna mellan råden förskjutits och i vissa fall blivit mindre klara. Ökningen av olika statliga insatser för forskning och utvecklingsarbete har inte kunnat ske utan att medföra gränsdragnings- och samordningsproblem när det gäller förhållandet mellan forskningsråden och andra myndigheter och organ. Utbildningsutskottet har i sitt betänkande i anledning av motioner angående vissa frågor rörande forskning och forskningsplanering (UbU 1971: 31) anfört bl. a. att forskningsråden har spelat en stor roll i den statliga forskningspolitiken och måste förutsättas komma att även i fortsättningen vara ett viktigt instrument för statsmakternas styrning av forskningsresurserna till prioriterade områden. Utskottet förordar att 1 första hand forskningsrådens sammansättning och organisation i övrigt samt befogenheter och ställning i relation till myndigheter och andra instanser som har forskningsansvar utreds. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tillkalla sakkunniga för utredning rörande i första hand forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansittning.
Från anslagen till forskningsråden bestrids kostnader för bl. a. forskargrupper. Sådana grupper har inrättats inom områden där en forskare etablerat en betydelsefull forskning. Varje forskargrupp leds av cn professor eller biträdande professor. Innevarande budgetår finns 25 extra ordinarie tjänster som professor och biträdande professor vid
forskningsråden. I samband med att sådana tjänster föreslagits inrättade
har hittills, i enlighet med förslag av vederbörande forskningsråd, också förordats förste innehavare. Med hänsyn till att tjänster av detta slag alltid vid inrättandet ges en speciell, för en viss forskare avpassad inriktning är det normalt nödvändigt att vid den förste innehavarens avgång ompröva inriktningen av tjänsten. Det är med hänsyn härtill, en-
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 376
ligt min mening, limpligare att i fortsättningen i stället inrätta person-
liga tjänster som professor eller biträdande professor vid råden.
Jag kommer att i det följande förorda att en personlig professur i språklig databehandling inrättas vid statens humanistiska forskningsråd
och att en personlig professur i komparativ fysiologisk psykologi inrättas
vid statens råd för samhällsforskning. Därjämte kommer jag att beräkna medel för en personlig tjänst som biträdande professor i experimentell
hämatologi vid statens medicinska forskningsråd.
Inom ramen för forskningsrådens anslag bestrids även kostnader för
bl. a. särskilda forskartjänster (U 21). Innevarande budgetår finns sam-
manlagt 76 sådana tjänster vid råden. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t i fråga om inrättande av ytterligare forskartjänster.
I syfte att ta tillvara de speciella forskningsresurser som finns vid AB
Atomenergis forskningsstation i Studsvik anvisades genom statsmak-
ternas beslut år 1959 (prop. 1959: 1 bil. 29 s. 36, SU 1959: 69, rskr 1959: 191) medel för uppförande av ett forskningsrådens laboratorium i anslutning till forskningsstationen. Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 30 juni 1960 åt dåvarande jordbrukets forskningsråd, statens medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning och dåvarande statens tekniska forskningsråd att tills vidare utöva ledningen av verksamheten vid detta laboratorium. Forskningsrådens samarbetsdelegation har hemstillt att forskningsrådens laboratorium i Studsvik den 1 juli 1972 ombildas till ett fristående forskningsinstitut underställt universitetskanslersämbetet. Ärendet har remissbehandlats och bereds f.n. i utbildningsdepartementet. I avvaktan på ctt ställningstagande i denna fråga räknar jag inte med någon förändring av ledningen av verksamheten vid laboratoriet.
Styrelsen för stiftelsen Emigrantinstitutet har anhållit att för budgetåret 1972/73 anvisas ett anslag för bidrag till driften av Emigrantinstitutet i Växjö. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till att statens huma-
nistiska forskningsråd i särskild skrivelse framhållit att rådet beaktar behovet av att stödja forskning inom institutet och att rådet är berett att välvilligt överväga framställningar från institutet om anslag till forsk-
ningsändamål.
Sverige deltar i såväl nordiskt som annat internationellt forskningssamarbete. Jag vill erinra om vad jag anförde i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 330 f.) vid min anmälan av vissa för forskningsråden gemensamma frågor rörande internationellt forskningssamarbete. Jag kommer i det följande att i korthet redovisa några aktuella frågor rörande sådant
samarbete.
Den 15 mars 1971 undertecknade de nordiska länderna ett avtal om kulturellt samarbete. Avtalet har godkänts av riksdagen (prop. 1971: 54, KrU 1971: 13, rskr 1971: 188) och ratificerats av berörda länder. Det
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 377
trädde i kraft den 1 januari 1972. Detta nordiska kulturavtal innebär bla. att en gemensam nordisk verksamhetsbudget skall göras upp för gemensamma institutioner, projekt m. m. inom avtalets ram.
De nordiska länderna har gemensamt upprättat bl. a. institut vilkas verksamhet i flertalet fall helt eller delvis utgörs av forskning. Den svenska andelen av kostnaderna för följande gemensamma nordiska projekt har t.o.m. innevarande budgetår redovisats under avsnitt E c) Vissa högskolor m. m. och avsnitt E e) Vissa forskningsändamål, nämligen nordiska afrikainstitutet, nordiska institutet för samhällsplanering, centralinstitutet för nordisk asicnforskning, nordiska institutet för sjörätt, nordiska institutet för teoretisk atomfysik och nordiska samarbets-
rådet för kriminologi. Som ett led i förberedelserna för en gemensam nordisk verksamhets-
budget bör en samlad redovisning av de svenska bidragen till nordiska projekt komma till stånd. Jag kommer därför i det följande att förorda att resurser för nämnda institut fr. o. m. budgetåret 1972/73 redovisas under avsnitt I b) Nordiskt kulturellt samarbete.
Sverige deltar bl. a. i den europeiska konferensen för molekylärbiologi, CEBM. Inom denna organisation pågår planering av ett nytt europeiskt samarbetsprojekt som avser ett laboratorium för molckylärbio-
logi. Frågan om Sverige skall ta del i detta projekt har remissbehandlats.
Beredningen av frågan är ännu inte avslutad.
Sverige deltar vidare i forskningssamverkan i Unescos:s regi. Som
exempel på sådana samarbetsprojekt kan nämnas den internationella hydrologiska dekaden och det internationella oceanografiska programmet. Unescos:s generalkonferens fattade år 1970 beslut om ett inter-
nationellt miljövärdsforskningsprogram kallat Människan och biosfären.
Ett av generalkonferensen tillsatt internationellt koordinerande råd bestående av representanter för 25 medlemsstater, däribland Sverige, diskuterade vid ett sammanträde hösten 1971 inriktningen av och innehållet i detta program. För beredning av frågan om ett eventuellt svenskt deltagande i detta forskningsprogram har svenska unescorådet på upp-
drag av Kungl. Maj:t tillsatt en nationalkommitté. Ett bifall till vad jag kommer att föreslå under anslagen till de olika
forskningsändamål som redovisas under detta avsnitt innebär följande ökningar i förhållande till medelsanvisningarna innevarande budgetår (1 000-tal kr.).
| Anslag | Beriiknad | Anslag | |
| Ändamål | 1971/72 | ändring 1972/73 | 1972/73 |
| Medicinsk forskning | 42 960 | + 4070 | 47 030 |
| Humanistisk forskning | 8 760 | -+ 1100 | 9 860 |
| Samhällsforskning | 9 900 | + 1300 | 11 200 |
| Naturvetenskaplig forskning | 46 350 | + 5140 | 51 490 |
| Atomforskning | 17 650 125 620 | + 4730 -+16 340 | 22 380 141 960 |
Ee
| Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 378 | ||
| CERN | 19 815 | + 2930 | 22 745 |
| ESRO | 18185 | — 1465 | 16 720 |
| Vissa forskningsinstitut m. m. | 7 630 171 250 | + 509 +18 314 | 8139 189 564 |
E 45. Medicinsk forskning
1970/71 Utgift 40 983 972 Reservation 2 345 743
1971/72 Anslag 42 960 000 1972/73 Förslag 47 030 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forsknings-
projekt, forskargrupper och 25 särskilda forskartjänster inom statens
medicinska forskningsråds verksamhetsområde, dels medicinsk publiceringsverksamhet, dels rådets förvaltning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Rådet Föredra-
ganden 1. Allmänmedicinsk och yr-
kesmedicinsk forskning 38 590 000 +32 410 000 +4 070 00 2. Försvarsmedicinsk forsk-
ning 4370 000 + 1630 000 of.
42 960 000 — +34 040 000 +4 070 00
För förvaltningskostnader får budgetåret 1971/72 användas högst 750 000 kr. av anslaget.
Statens medicinska forskningsråd
1. Inom ramen för rådets indirekta initiativverksamhet behandlas ansökningar om medel för utvecklande av nya eller utbyggnad av redan etablerade forskningsområden. Med hänsyn till bl. a. den framtida forskningspotentialen måste, framhåller rådet, denna verksamhet i form av forskningsprojekt ges kraftigt ökade resurser.
En betydande förstärkning behövs även av resurserna för rådets direkta initiativverksamhet. Denna omfattar bl. a. inrättande av planeringsgrupper, forskarrekryteringstjänster, kliniska forskarstipendier samt dokumentationsverksamhet. Genom direkta initiativ önskar rådet förstärka resurserna för bl. a. näringsforskning, hjärt- och kärlforskning
samt arbetsvetenskap inkl. forskning rörande bullrets medicinska verkningar.
2. För att rådet skall kunna tillgodose forskarnas behov av framför allt tung utrustning erfordras en betydande förstärkning av resurserna.
3. Två forskningsprofessurer bör inrättas vid rådet den 1 juli 1972,
nämligen en extra ordinarie tjänst som biträdande professor i experi-
mentell hämatologi med placering vid universitetet i Uppsala och med docenten vid universitetet Lars Garby som förste innehavare samt en
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 379
extra ordinarie professur i kardiologi med placering vid universitetet i
Göteborg och med docenten vid universitetet Edvardas Varnauskas som
förste innehavare. Universitetskanslersämbetet har tillstyrkt dessa för-
slag.
4, Ytterligare 17 särskilda forskartjänster.
5. Tjänst som byråchef i Ce 1 vid rådet.
6. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör medlen för för-
valtningskostnader beräknas till 1 150 000 kr., vilket innebär en höjning med 400 000 kr.
Föredraganden
Inom ramen för den av mig förordade ökningen av anslaget för nästa budgetår räknar jag medel för en extra ordinarie tjänst som biträdande professor i experimentell hämatologi, personlig för docenten vid uni-
versitetet i Uppsala Lars Garby. Jag avser scnare föreslå Kungl. Maj:t
att inrätta tjänsten den 1 juli 1972.
Beträffande den försvarsmedicinska forskningen räknar jag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, som bedömt frågan från totalförsvarssynpunkt, inte med någon ökning för nästa budgetår jämfört med det belopp som för innevarande budgetår anvisats under förevarande anslag för nämnda ändamål.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Medicinsk forskning för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 47 030 000 kr.
E 46. Humanistisk forskning
1970/71 Utgift 7 610 453 Reservation 502 187 1971/72 Anslag 3 760 000 1972/73 Förslag 9 860 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forsknings-
projekt och 10 särskilda forskartjänster inom statens humanistiska forskningsråds verksamhetsområde, dels en extra ordinarie professur i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas historia, dels rådets förvaltning.
För förvaltningskostnader får budgetåret 1971/72 användas högst 285 000 kr. av anslaget.
Statens humanistiska forskningsråd
1. Rådet bör ges ökade resurser för att dels kunna fullfölja de projekt som är under arbete, dels kunna ta upp nya projekt inom områden som inte tillräckligt har tillgodosetts, t. ex. forskning rörande sambandet mellan filmen och litteraturen samt emigrationsforskning och massmediaforskning.
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 380
2. En extra ordinarie professur i språklig databehandling bör inrättas vid rådet den 1 juli 1972 med placering vid universitetet i Göteborg och med docenten vid universitetet Sture Allén som förste innehavare. Universitetskanslersämbetet har tillstyrkt förslaget.
Vidare bör en extra ordinarie professur i estetisk miljövård inrättas
vid rådet den 1 juli 1972.
Över detta förslag har yttranden avgetts av universitetskanslersämbetet, statens naturvårdsverk, statens planverk samt nordiska institutet
för samhällsplanering. Universitetskanslersämbetet framhåller bl. a. att
en klarare avgränsning av professurens område är önskvärd. Frågan
om i vilka former syftet med professuren skall tillgodoses bör, enligt ämbetet, ingående prövas. Liknande synpunkter förs fram av statens
planverk som tillstyrker inrättande av professuren. Även nordiska insti-
tutet för samhällsplanering tillstyrker rådets förslag.
3. Ytterligare 6 särskilda forskartjänster. 4, Tjänst som sekreterare i C 1 vid rådet.
5. Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 4 000 000 kr. till 12 760 000 kr. Inom ramen för detta belopp bör medlen för förvaltningskostnader beräknas till 400 000 kr., vilket innebär en höjning med
115 000 kr.
6. Ett särskilt anslag om 1,5 milj. kr. bör ställas till rådets förfogande för bekostande av tryckning av doktorsavhandlingar inom humaniora och teologi.
Föredraganden
Jag förordar att en extra ordinarie professur i språklig databehandling, personlig för docenten vid universitetet i Göteborg Sture Allén, inrättas den 1 juli 1972.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 100 000
kr. till 9 860 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens humanistiska forsk-
ningsråd inrätta en extra ordinarie professur i språklig data-
behandling enligt vad jag förordat i det föregående,
DN till Humanistisk forskning för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 9 860 000 kr.
E 47. Samhällsforskning
1970/71 Utgift 8 036 303 Reservation 1864 815 1971/72 Anslag 9 900 000 1972/73 Förslag 11 200 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forsknings-
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 381
projekt i regi av statens råd för samhällsforskning, dels rådets forskargrupper och 14 särskilda forskartjänster, dels rådets förvaltning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Rådet Föredra-
ganden 1. Socialvetenskaplig forsk-
ning och publiceringsverksamhet 4455 000 +3 575 000
2. Rättsvetenskaplig forskning
och publiceringsverksamhet 9290 000 + 800 000 +1 300 000 3. Psykologisk och pedagogisk
forskning och publiceringsverksamhet 4455 000 +3 575 000
92 900 000 +7 950 000 +1 300 000
För förvaltningskostnader får budgetåret 1971/72 användas högst 365 000 kr. av anslaget.
Statens råd för samhällsforskning
1. Antalet ansökningar om forskningsanslag har ökat kraftigt. Rådet behöver ökade resurser för att bättre kunna täcka behovet av forsk-
ning bl.a. kring frågor som rör levnadsförhållandenas utveckling för
olika befolkningsskikt, den politiska beslutsprocessen i olika miljöer och framväxten av det s. k. utbildningssamhället. Rådet bör vidare få större
möjligheter att bevilja medel för såväl forskare som biträdespersonal samt att fortsätta och förbättra sin utrednings- och initieringsverksamhet.
2. Vid forskningsrådet finns bl. a. en professur som enligt beslut av Kungl. Maj:t skall hållas vakant (jfr regleringsbrev 1971 /72 E 49). Rådet föreslår att en forskargrupp för komparativ fysiologisk psykologi inrättas
vid rådet den 1 juli 1972 med placering vid universitetet i Göteborg.
Gruppen bör ledas av en extra ordinarie professor. Docenten vid universitetet Knut Larsson bör som ledare för gruppen förordnas till inne-
havare av den vakanta tjänsten som professor. 3. Tjänst som kanslichef i C 1 vid rådet. 4. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör medlen för för-
valtningskostnader beräknas till 505 000 kr., vilket innebär en höjning
med 140 000 kr.
Föredraganden
Jag förordar att en extra ordinarie professur i komparativ fysiologisk psykologi, personlig för docenten vid universitetet i Göteborg Knut Larsson, inrättas den 1 juli 1972. Samtidigt bör den vakanta tjänsten
som professor vid rådet dras in. Från förevarande anslag bestrids innevarande budgetår kostnaderna
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 382
för Sveriges bidrag till nordiska samarbetsrådet för kriminologi (prop. 1961: 78 s. 24, SU 1961: 106, rskr 1961: 277). Jag kommer i det följande att föreslå att ifrågavarande kostnader fr. o. m. nästa budgetår bestrids från anslaget Nordiska samarbetsprojekt m. m.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens råd för samhällsforsk-
ning inrätta en extra ordinarie professur i komparativ fysio-
logisk psykologi enligt vad jag förordat i det föregående,
2) till Samhällsforskning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 11 200 000 kr.
E 48. Naturvetenskaplig forskning
1970/71 Utgift 41 044 736 Reservation 7 322 929 1971/72 Anslag 46 350 000 1972/73 Förslag 51 490 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt, forskargrupper och 22 särskilda forskartjänster inom statens naturvetenskapliga forskningsråds verksamhetsområde, dels rådets för-
valtning.
1971/721 Beräknad ändring 1972/73
Rädet Föredraganden
Naturvetenskaplig forskning 43 150000 — +31 150 000
| fysik-matematik | 8 769 000 | 7 600 0C0 |
| rymdverksamhet | 2 700 000 | + 700 000 |
| kemi | 1 | + |
| agan biovetenskap | BER IR 11 036 000 | +9 100 000 +5 140 000 |
| övrigt . | 3 465 000 | +1 200 000 |
Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet 1 900 000 + 700 000 Förvaltning 1300 000 + 800 000
46 350 000 432 650 000 +5 140 000 2 Delposterna anger rådets medelsanvisning till olika ämnesområden.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd
1. Rådet prioriterar resurser för främst ekologi och molekylärbiologi inom ramen för den föreslagna förstärkningen för biovetenskaplig
forskning. För att rådet skall kunna tillgodose det akuta behovet av tyngre apparatur krävs betydande belopp. Rådet bör vidare få resurser
för att i ökad utsträckning kunna bl. a. dels stödja oceanografisk forsk-
ning, dels svara för kostnader för assistent- och biträdespersonal samt övrig personal.
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 383
2. Från förevarande anslag bestrids även kostnader för Sveriges del-
tagande i vissa internationella forskningsprojekt bl. a. det europeiska
samarbetet på det molekylärbiologiska ämnesområdet (CEBM) (jfr
prop. 1968: 1 bil. 10 s. 342, SU 1968: 41, rskr 1998: 114), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr prop. 1961: 78 s. 23, SU 1961: 106, rskr 1961: 277) och den s.k. internationella hydrologiska dekaden (IHD) (ifr prop. 1965:40 s.
63, SU 1965: 107, rskr 1965: 297).
För nästa budgetår räknar rådet med ett ökat medelsbehov för såväl
de direkta bidragen till de berörda organisationerna som forskning med
anknytning till det internationella forskningssamarbetet, bl. a. astronomi och hydrologi.
3. Ytterligare 5 särskilda forskartjänster.
Föredraganden
Statens naturvetenskapliga forskningsråd har under senare år lämnat
bidrag om ca 3 milj. kr. per år till den rymdverksamhet som forsknings-
rådens rymdnimnd haft ansvaret för. Vid min anmälan av anslaget till europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m. redovisar jag att
förslag kommer att föreläggas Kungl. Maj:t att för riksdagen lägga fram
särskild proposition, innefatande bl. a. ställningstagande till frågan om
svenskt övertagande av raketfältet ESRANGE i Kiruna. Beredning av
denna fråga samt den i detta sammanhang aktualiserade frågan om den svenska rymdverksamhetens organisation och finansiering pågår. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till dessa frågor beräknar jag medel under förevarande anslag för en oförändrad insats inom rymdområdet. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t hur dessa medel skall disponeras.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Naciurvetenskaplig forskning för budgetåret 1972/73 an-
visa ett reservationsanslag av 51 490 000 kr.
E 49, Atomforskning
1970/71 Utgift 16 018 423 Reservation 2 196 228 1971/72 Anslag 17 650 000 1972/73 Förslag 22380 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt i regi av statens råd för atomforskning, dels en extra ordinarie professur i plasmafysik med fusionsforskning och 5 särskilda forskartjänster, dels rådets förvaltning. Från anslaget utgår även medel för del
av det svenska bidraget till CERN:s program för en 300 GeV-accelera-
tor (jfr prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175).
Ee
| Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | 1971/72! | 384 Beräknad ändring 1972/73 Rådet Föredrtaganden | |
| Atomforskning | 16 820 000 + 10 730 000 | ||
| elementarpartikelfysik | 2 100 000 | + 800 000 | |
| kärnstrukturforskning | 5 540 000 | -+2 830 000 |
merkostnader för svenskt del-
tagande i CERN:s program för
en 300 GeV-accelerator 2 960 000 +3 650 000
plasmafysik 1 580 000 +1 000 000
fasta tillståndets fysik, +4 730 000
neutron- och reaktorfysik m. m. 750 000 + 500 000 kärnkemi och strälningskemi 2 030 000 + 500 000 radiofysik och strälningsbiologi 1 250 000 + 300 000 övrigt 610 000 -+1 150 000
Förvaltningskostnader 830 000 + 50 000 Löne- och prisomräkning — + 970 000
17 650 000 +11 750 000 -+4 730 000 > Delposterna anger rådets preliminära fördelning på ämnesområden. Statens råd för atomforskning
1. I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för finansieringen av ett svenskt deltagande i CERN:s program för en 300 GeVaccelerator (prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175) skall samtliga
faktiska merkostnader för Sveriges deltagande i detta program bestridas
inom ramen för detta anslag. Det av rådet beräknade ökade medels-
behovet för att bestrida ifrågavarande merkostnader grundar sig på de beslut som fattades av CERN:s råd i februari 1971.
2. Rådet räknar med ett ökat medelsbehov för att inom den nationella elementarpartikelfysiken och kärnstrukturforskningen i större utsträckning än hittills kunna utnyttja CERN:s forskningsresurser.
3. En förstärkning av rådets resurser behövs för att möjliggöra bl. a. en upprustning av synkrocyklotronanläggningen vid Gustaf Werners insitut i Uppsala. En ombyggd accelerator kommer, enligt rådet, att få väsentliga uppgifter inom såväl den grundläggande fysikaliska, biologiska och kemiska forskningen som inom den tillimpade experimentelia och kliniska radioterapin.
4, Ytterligare 4 särskilda forskartjänster. Föredraganden
I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för finansieringen av ett svenskt deltagande i CERN:s program för en 300 GeV-accele-
rator skall samtliga faktiska merkostnader för Sveriges deltagande i
detta program bestridas inom ramen för detta anslag genom en mot-
svarande reduktion av de medel som står elier kan komma att ställas
till förfogande för övrig forskning (prop. 1971:55, UbU 1971: 18,
rskr 1971: 175). CERN:s råd har nu fastställt budget för år 1972 för
detta program till ett belopp som 1 viss utsträckning avviker från det
belopp som atomforskningsrådet utgått från vid sin beräkning av me-
delsbehovet. Beslut om budget för år 1973 föreligger ännu inte. Mer-
kostnaderna för nästa budgetår för Sveriges deltagande i programmet
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 385
kan beräknas uppgå till i runt tal 6,9 milj. kr. Statens naturvetenskapliga forskningråd och styrelsen för teknisk utveckling har, som jag redovisade i prop. 1971:55 (s. 15), beslutat att bidra till kostnaderna för
programmet med sammanlagt 3 milj. kr. budgetåren 1971/72—1973/74.
"För nästa budgetår räknar atomforskningsrådet med bidrag om sammanlagt 1 milj. kr. Kostnaderna för programmet för en 300 GeV-accelerator kommer att stiga mycket snabbt fram t. o. m. år 1974. I prop. 1971: 55 (s. 16) anförde jag bl.a. att vid beräkningen av anslaget till atomforskning föiljande budgetår borde beaktas rådets behov av särskilda medel för att undvika en alltför kraftig reduktion av medlen för övrig forskning. Jag beräknar därför för nästa budgetår ett särskilt belopp till rådet om 2
milj. kr. De anslag som under budgetåren 1975/76--1978/79 kan komma
att ställas till rådets förfogande bör, i enlighet med rådets ställningstagande den 27 januari 1971 (jfr prop. 1971: 55 s. 11), reduceras med motsvarande belopp.
Med hänsyn till inriktningen av verksamheten vid Gustaf Werners
institut i Uppsala är det enligt min mening rimligt att också andra
forskningsråd (motsv.) än statens råd för atomforskning bidrar till kostnaderna för en upprustning av synkrocyklotronen vid institutet.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
(17 650 000 + 2 730 000 + 2 000 000 =) 22 380 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Atomforskning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 22 380 000 kr.
E 50. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
1970/71 Utgift 18 493 067 1971/72 Anslag 19 815 000 1972/73 Förslag 22 745 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet på kärnforskningens område, CERN (prop. 1953: 127, SU 1953: 77, rskr 1953: 167; prop. 1966: 1 bil. 10 s. 560, SU 1966: 42, rskr 1966: 125; prop. 1971:55, UbU 1971:18, rskr
1971: 175).
Statens råd för atomforskning
1. Inom ramen för CERN:s grundläggande program pågår arbete för
att successivt öka forskningsmöjligheterna huvudsakligen genom förbättringar av organisationens protonsynkrotron för en effekt av 28 GeV. Detta förbättringsarbete som enligt planerna skall avslutas under år
Ee
13 Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1I. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 386
1972 kommer, tillsammans med de planerade stora partikeldetektorerna av bubbelkammar- och gnistkammartyp, att möjliggöra nya former av experiment som tidigare inte kunnat utföras. CERN:s tilliggsprogram innebär att protonsynkrotronen kompletteras med s.k. lagringsringar (ifr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 560). Dessa färdigställdes under våren 1971 varefter den inledande forskningsverksamheten påbörjades.
I samband med beslutet av CERN:s råd i februari 1971 att anta ett
program för en 300 GeV-accelerator beslöt rådet att med början år 1972 göra vissa inskränkningar i det grundläggande programmet och programmet för lagringsringar jämfört med den år 1969 fastställda kostnadsutvecklingen för dessa program. Det svenska bidraget till det grundläggande programmet och programmet för lagringsringar för nästa budgetår kan därför preliminärt beräknas till sammanlagt 21 305 000 kr. (-+-1 770 000 kr.). 2. I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för finan-
sieringen av ett svenskt deltagande i CERN:s program för en 300 GeV-
accelerator (prop. 1971:55) skall samtliga faktiska merkostnader för
Sveriges deltagande i detta program bestridas inom ramen för reserva-
tionsanslaget Atomforskning. Kostnaderna i övrigt för programmet, motsvarande de av CERN:s råd beslutade nedskärningarna i det grundläggande programmet och programmet för lagringsringar, skall t. v. bestridas från förevarande anslag. Enligt preliminära beräkningar kan ifrågavarande kostnader för nästa budgetår för Sveriges del beräknas till
1 360 000 kr. (--1 080 000 kr.).
3. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör rådet få disponera 33 000 kr. för svenska representanters deltagande i sammanträden med CERN samt dess kommittéer och arbetsgrupper.
Föredraganden CERN:s råd har nu fastställt budget för år 1972 för såväl det grund- Kiggande programmet och tilläggsprogrammet som programmet för en 300 GeV-accelerator till belopp som i viss utsträckning avviker från vad som preliminärt beräknats. Beslut om budget för år 1973 för dessa program föreligger ännu inte. Sveriges bidrag till CERN:s grundläggande program och tilläggspro-
gram för lagringsringar uppgår innevarande budgetår till sammanlagt
19.535 000 kr. Med utgångspunkt i en preliminär bidragskvot av 4,64 96
räknar jag med en ökning av det svenska bidraget till dessa program
med uppskattningsvis 1 710 000 kr. till 21 245 000 kr. I enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna för finansieringen av ett svenskt deltagande i CERN:s program för en 300 GeVaccelcrator (prop. 1971:55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175) skall samtliga faktiska merkostnader för Sveriges deltagande i detta program bestridas
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 387
inom ramen för reservationsanslaget Atomforskning. Kostnaderna i öv-
rigt för programmet för en 300 GeV-accelerator, motsvarande den
svenska andelen av de — i anledning av beslutet att anta detta program — beslutade nedskärningarna i det grundläggande programmet och till-
läggsprogrammet, skall t. v. bestridas från förevarande anslag.
De sammanlagda kostnaderna för Sveriges deltagande budgetåret
1972/73 i programmet för en 300 GeV-accelerator kan — med utgångspunkt i en preiiminär bidragskvot av 4,77 96 — beräknas till ca 8,4 milj. kr. Av detta belopp motsvarar i runt tal 6,9 milj. kr. de merkostnader som, i enlighet med vad jag redovisat vid min anmälan av reservationsanslaget Atomforskning, skall bestridas inom ramen för nämnda anslag och uppskattningsvis 1 500 000 kr. (+1 220 000 kr.) de övriga kost-
nader, som skall bestridas från förevarande anslag.
Ett bifall till vad jag sålunda förordat innebär att förevarande anslag för nästa budgetår räknas upp med sammanlagt 2930 000 kr. till
22 745 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för budget-
året 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 22 745 000 kr.
E 51. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns upptaget ett förslagsanslag för europeiskt samarbete inom rymdforskningen av 18 185 000 kr. för bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska rymdforskningsorganisationen (ESR OO).
Mot bakgrund av förhandlingar angående det framtida europeiska rymdsamarbetet som förts mellan organisationens medlemsstater har ESRO:s råd beslutat om delvis nya riktlinjer för organisationens fort-
satta programverksamhet. Detta beslut har aktualiserat bl, a. ett svenskt
övertagande av raketfältet ESRANGE i Kiruna. Förslag kommer senare
att föreläggas Kungl. Maj:t om proposition till riksdagen i bl. a. detta ämne. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 16 720 000
kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Europeiskt
samarbete inom rymdforskningen m. m. för budgetåret 1972/73
beräkna ett förslagsanslag av 16 720 000 kr.
E 52, Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 1972 111 1971/72 Anslag 1919 000 1972/73 Förslag 2 108 000
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 388
Forskningsinstitutet för atomfysik förstatligades år 1964 (prop. 1964: 47, SU 1964: 47, rskr 1964: 148). Enligt sin stadga, fastställd av
Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 (ändrad senast den 14 maj 1971), har institutet till uppgift att bedriva forskning och utbildning inom atom-
fysikens område. Universitetskanslersämbetet är central myndighet för
institutet.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet Personal
| Forskarpersonal | 10 | of. | of. |
| Övrig personal | 16 26 | +7 +7 | of. of. |
Anslag
| Lönekostnader | 1 449 000 | -+531 000 | +151 000 | |
| Sjukvård | 10 000 + 1000 + 1000 | |||
| Reseersättningar | 1500 | + 5 000 | + 5000 | |
| Lokalhyror | 227 000 | of. | of. | |
| Bränsle, lyse och vatten | 160 000 | -+ 20 000 | + 20000 | |
| Renhållning och städning | 45 500 | of. + 10000 | ||
| Telegram och telefon | 26 000 1919 000 | + 2000 +559 000 | + 2000 +189 000 |
Universitetskanslersämbetet
1. Löne- och prisomräkning 174 000 kr. 2. Tjänst som intendent (461 000 kr.).
3. Överföring av 4 tjänster som laboratorieingenjör, 1 tjänst som verkmästare samt 1 tjänst som förste instrumentmakare från statens råd för atomforskning till institutet (+-283 000 kr.).
4. För institutets övriga verksamhet behövs en förstärkning av med-
len till bl. a. extra arbetskraft (+41 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
2 108 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltnirgskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 108 000 kr.
E 53. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.
1970/71 Utgift 231 003 Reservation 102 045
1971/72 Anslag 222 000 1972/73 Förslag 247 000
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 389
Universitetskanslersämbetet
Medlen för förbrukningsmateriel m. m. till institutets basorganisation
bör höjas med 78 000 kr.
Föredraganden
Jag förordar att anslaget med hänsyn till den allmänna kostnadsut-
vecklingen höjs med 25 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 247 000 kr.
E 54. Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
| 1970/71 Utgift | 704 000 |
| 1971/72 Anslag | 709 000 |
| 1972/73 Förslag | 780 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för verksamheten vid Institutet för internationell ekonomi (jfr prop. 1962: 1 bil. 10 s. 525, SU 1962: 102, rskr 1962: 245). Enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 (ändrade senast den 18 oktober 1968), skall institutet, som
även är institution vid universitetet i Stockholm, bedriva forskning
rörande internationella ekonomiska relationer.
Universitetskanslersämbetet
1. Löneomräkning 65 000 kr.
2. Förstärkning av bl. a. gästforskarverksamheten (100 000 kr.).
Föredraganden
Med hänsyn till löne- och prisstegringar m. m. bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 71 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi för budget-
året 1972/73 anvisa ett anslag av 780 000 kr.
E 55, Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
| 1970/71 Utgift | 585 679 |
| 1971/72 Anslag | 628 000 |
| 1972/73 Förslag | 749 000 |
Från anslaget bestrids vissa personalkostnader vid Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. Övriga kostnader för verksamheten täcks av medel från Konung Gustaf V:s 80-årsfond. Vid institutet, där ett fyrtiotal
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 390
forskare är verksamma, bedrivs väsentligen forskning med inriktning
mot reumatiska och andra invalidiserande folksjukdomar (jfr prop.
1947: 272 s. 451, SU 1947: 247, rskr 1947: 446).
Styrelsen för Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
1. Löneomräkning 121 000 kr.
2. Omvandling av en tjänst som kansliskrivare till en tjänst som
kanslist i reglerad befordringsgång (+5 000 kr.).
Föredraganden
Under förevarande anslag räknar jag inte med andra förändringar än sådana som hänför sig till lönestegringar. Jag förordar därför att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 121 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett anslag av 749 000 kr.
E 56. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
| 1970/71 Utgift | 320 000 |
| 1971/72 Anslag | 322 000 |
| 1972/73 Förslag | 357 000 |
Från anslaget bestrids vissa driftkostnader vid Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (jfr prop. 1955: 1 bil. 10 s. 697, SU
1955: 8, rskr 1955:8). Enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den
28 december 1956, har institutet till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internatio-
nellt vetenskapligt samarbete på meteorologins område.
Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
1. Löne- och prisomräkning m. m. 35 000 kr. 2. Förstärkning av institutets gästforskarverksamhet (-+166 000 kr.). 3. För institutets övriga verksamhet behövs en förstärkning av biträ-
despersonalen samt medel för bl. a. datamaskintid (243 000 kr.).
Föredraganden
Under förevarande anslag räknar jag inte med andra förändringar
än sådana som hänför sig till löne- och prisstegringar. Jag förordar därför att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 35 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 357 000 kr.
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 391
E 57. Bidrag till Riksföreningen mot cancer
1970/71 Utgift 3 000 000 Reservation —
1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 3 000 000
Detta reservationsanslag är avsett som bidrag till verksamheten inom
Riksföreningen mot cancer för forskning såväl i gränsområdet mellan
grundläggande biologisk forskning och cancerforskning som för direkt tillämpad klinisk forskning rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och behandling (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 355, UbU 1971: 3, rskr 1971: 84).
Som villkor för statsbidraget gäller bl. a. att socialstyrelsen och statens medicinska forskningsråd utser vardera en ledamot i Riksföreningens
mot cancer forskningsnämnd samt att föreningens beslut om beviljande av anslag som överstiger 300 000 kr. skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Riksföreningen mot cancer 1. Löne- och prisomräkning m. m. 500 000 kr. 2. Riksföreningen hemställer att en för docenten Hans Olof Sjögren personlig extra ordinarie professur i tumörimmunologi inrättas vid universitetet i Lund. Kostnaderna för professuren skall bestridas av Riksföreningen som, genom att ta i anspråk gåvor och insamlade medel, avser att ställa särskilda medel till förfogande för universitetet i Lund.
Föredraganden Jag vill erinra om att jag vid min anmälan av anslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal förordat att en för docenten Hans Olof Sjögren personlig extra ordinarie professur i tumörimmunologi inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1972. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
E 58. Institutet för social forskning
I riksstaten för innevarande budgetår finns upptaget ett förslagsanslag till institutet för arbetsmarknadsfrågor m. m. av 830 000 kr. I enlighet med statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 141, UbU
1971: 32, rskr 1971: 348) angående ett institut för social forskning
har institutet för arbetsmarknadsfrågor den 1 januari 1972 ombildats
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 392
till ett institut för social forskning. I nämnda proposition anmälde jag,
att jag — efter att tagit del av remissyttrandena över betänkandet (Ds U 1971: 4) Mål och riktlinjer för verksamheten vid ett institut för social forskning — ämnade föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram förslag till
1972 års riksdag om institutets verksamhet fr. o. m. budgetåret 1972/73 och om dess resurser för nämnda budgetår.
Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad, I riksstatförslaget för nästa budgetår bör tas upp ett preliminärt belopp av 898 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Institutet för
social forskning för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslags-
anslag av 898 000 kr.
Ee
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 393
f) inredning och utrustning
E 59. Inredning och utrustning av Iokaler vid universiteten m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag av 63 milj. kr. till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m,
För nästa budgetår föreligger anslagsframställningar från byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt tek-
niska högskolans 1 Stockholm byggnadskommitté om sammanlagt 77
milj. kr. Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. I riks-
statförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 72 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Inredning och
utrustning av lokaler vid universiteten m.m. för budgetåret
1972/73 beräkna ett reservationsanslag av 72 000 000 kr.
Ef 13" Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1I. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 394
F LÄRARUTBILDNING
Vissa gemensamma frågor
Föredraganden
I samband med 1967 års lärarutbildningsreform (prop. 1967:4, SU 1967: 51. rskr 1967: 143) uttalade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet att en samordning av den yttre organisationen av lärarutbildningen inte borde avse endast klasslärare och lärare i läroämnen
utan även inbegripa de många andra lärarkategorier som finns inom skolväsendet (prop. 1967: 4, s. 218). Enligt beslut den 29 juni 1970 skall
de yrkespedagogiska instituten samordnas med lirarhögskolorna på resp. orter. En viss samverkan mellan instituten och lärarhögskolorna pågår sedan föregående budgetår. Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 6 oktober 1971 kommit in med förslag bl. a. om hur de yrkespedagogiska in-
stituten skall inordnas i lärarhögskolorna. För nästa budgetår bör endast
den förändringen göras att de yrkespedagogiska institutens utbildningar
organisatoriskt inordnas i lärarhögskolorna.
Som jag anmälde i föregående års statsverksproposition (prop. 1970: 1 bil. 10) har en viss del av förskollärarutbildningen förlagts till lärarhög-
skolorna. En förläggning av förskollärarutbildning till lärarhögskolor är
önskvärd både med hänsyn till de ökade möjligheterna till samverkan mellan lågstadielärarlinje och förskollärarlinje och de rationaliseringsvinster som uppkommer.
Den pågående och planerade utbyggnaden av förskoleverksamheten
medför en stark ökning av personalbehovet. I det följande kommer jag att förorda en utökning av kapaciteten för förskollärarutbildningen med totalt 150 platser. Under innevarande budgetår kommer vidare att i arbetsmarknadsstyrelsens regi anordnas speciell utbildning för beteendevetare till förskollärare. För att barnstugan skall kunna erbjuda en så utvecklande miljö som möjligt krävs att personalen har grundläggande psykologiska och pedagogiska kunskaper och är orienterad om olika sociala förhållanden som påverkar barnens situation, t. ex. invandrarnas problem. Förändringar i utbildningen av barnstugepersonal kan komma att aktualiseras som en följd av barnstugeutredningens arbete.
Gcnom riksdagens beslut om studie- och yrkesorientering i grundskola
och gymnasieskola (prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971: 214) har
en ettårig kurs i studie- och yrkesvägledning fr. o. m. budgetåret 1971/72 förlagts till lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Umeå. Kursen är
avsedd som utbildning av personal för studie- och yrkesvägledning inom
bl. a. utbildningsväsendets och arbetsmarknadsverkets verksamhetsområ-
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 395
den. Den avser också att ge lämplig utbildning för andra fält av arbets-
livet. Kursen är ett led i strävandena att göra den högre utbildningen
ner yrkesinriktad. Riksdagens beslut innebär att en kraftig utbyggnad av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan kommer att ske med början budgetåret 1972/73. vilket leder till ett ökat personalbehov. Behovet av personal för studie- och yrkesorientering ökar också inom vuxenutbildningen. Jag kommer i det följande att förorda en fördubb- Jing av intagningskapaciteten för kursen i studie- och yrkesvägledning.
Den samordnade specialundervisningen har ökat starkt under senare
är vilket har medfört ett stort behov av lärarpersonal. Majoriteten av de lirare som f. n. har hand om specialundervisningen saknar särskild vidareutbildning för detta. Eftersom det är särskilt viktigt att de elever som har psykiska, fysiska eller sociala handikapp eller mer tillfälligt behöver särskilt stöd, får en så kvalificerad undervisning och bjälp som möjligt, förordar jag en kraftig utbyggnad av speciallärarutbildningen.
Intagningskapaciteten vid lärarhögskolor och övriga berörda lärar-
utbildningsanstalter bör under nästa budgetår uppgå till sammanlagt ca
10 000 platser. De bör fördela sig enligt följande uppställning.
| Ämneslirare | ca 2100 |
| Lärare för klass på mellanstadiet | 1872 |
| Lärare för klass på Jågstadiet | 1344 |
Lärare för specialundervisning i grundskolan och speciallärare
i specialskola ca 872" Studie- och yrkesvägledare 180 Förskollärare 2250
| Gymnastik- eller idrottslärare | 250 |
| Lärare i barnavård | 60 |
| Fiärare i hemkunskap | 96 |
| Lärare i textilslöjd | 132 |
| Lärare i trä- och metallslöjd | 96 |
| Lärare för industrins och hantverkets områden | ca 120 |
| Lärare i vårdyrken | 320" |
| Lärare i administrativ elter teknisk databehandling | 30 |
| Lärare i musik | 1495," |
| Tärare i teckning | 1022,5 |
I detta antal ingår även deltagare i fortbildningskurser om minst en termin. > Treterminskurser och 19-veckorskurser vid statens institut för högre utbild-
ning av sjuksköterskor.
Utbildning av dessa lärare bekostas ej från anslag under litt. F (bortsett
från särskild utbildning av lirare i musik).
I detta antal ingår även deltagare i särskild utbildning av lärare i musik. > I detta antal ingår även deltagare i särskild utbildning av lärare i teckning.
På grundval av pedagogikutredningens betänkande Pedagogisk ut-
bildning och forskning (SOU 1970: 22) har riksdagen fattat beslut om en samordning av verksamheten vid pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor och universitet m. m. och om en första etapp i utbyggnaden av de pedagogiska institutionernas forskningsresurser (prop. 1971: 38,
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 396
UbU 1971: 12, rskr 1971: 169). För budgetåret 1972/73 förordar jag en fortsatt utbyggnad.
En särskild arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen utreder frågan om lärarhögskolans ledning och kansliorganisation. En annan utredningsgrupp utreder försöks- och demonstrationsverksamhetens dimensione-
ring, innehåll och form. Skolöverstyrelsen arbetar vidare med att utar-
beta samlade utbildningsplaner för de olika Iärarutbildningslinjerna. Utbildningsplaner för ämneslärarlinjen och lågstadielärar- och mellanstadielärarlinjerna har nyligen fastställts.
Genom beslut den. 29 januari 1971 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skolöverstyrelsen att i samråd med socialstyrelsen göra en översyn av de anvisningar om bedömningen av hälsotillståndet hos utbildnings- och anställningssökande som skolöverstyrelsen utfärdade den 29 juli 1968. Skolöverstyrelsen arbetar också med nya meritvärderingsbestämmelser
för intagning till ämneslärarlinjen. Jag vill i detta sammanhang betona
att utvecklingen bör gå i riktning mot att erfarenhet av förvärvsarbete liksom verksamhet bland barn och ungdomar tillmäts meritvärde vid intagning till all lärarutbildning. Det är av stort värde att de som undervisar i skolan också har erfarenhet av andra arbetsmiljöer.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1971 uppdragit åt skolöverstyrelsen att efter samråd med 1968 års lärarutbildningskommitté till Kungl. Maj:t komma in med förslag angående utformning av prak-
tiken för vissa studerande vid lärarhögskola. Enligt riktlinjerna för utredningsarbetet skall den praktisk-pedagogiska utbildningen på ämneslärarlinjen om sammanlagt ett år fortsättningsvis bilda en integrerad helhet. I låg- och mellanstadielärarutbildningen bör nuvarande praktiktermin ersättas av praktikanttjänstgöring varvid en del av tjänstgöringen bör infalla på ett tidigt stadium av utbildningen och en del under den
sista terminen.
I skrivelse den 20 januari 1971 har skolöverstyrelsen kommit in med förslag om vidareutbildning av mellanstadielärare m. m. Förslaget har
remissbehandlats och bereds f.n. inom utbildningsdepartementet.
Fortbildningsverksamheten har expanderat starkt. Under senare år
har fortbildningen kommit att innehålla allt fler inslag av utbildning av annan skolpersonal än lärare. Även elever och föräldrar har deltagit
i fortbildning. Skolöverstyrelsen avser att öka insatserna för dessa grupper. En arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen utreder f. n. frågor rörande
fortbildningens mål, innehåll och organisation. Möjligheterna till ökad
systematik och effektmätning av den mångskiftande verksamheten inom fortbildningen uppmärksammas och leder kontinuerligt till konkreta
åtgärder. Undersökningar har planerats och i vissa fall inletts i syfte att ge en allmän bild av lärarnas förväntningar i fråga om studiedagarna, att presentera preliminära modeller för ett ökat inflytande från lärarnas sida vid val av aktivitet på studiedagarna och att få fram ett utvärderingsinstrument för studiedagar. F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 397
I skrivelse den 6 oktober 1971 angående utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen 1 gymnasieskolan har skolöverstyrelsen inkommit med förslag om bl. a. uppläggningen av studierna för de blivande lärarna 1 vissa yrkesinriktade ämnen. Förslaget remissbehandlas f. n. För nästa
budgetår bör man räkna med att nuvarande studievägar — bortsett från viss vid de yrkespedagogiska instituten tidigare bedriven vårdyrkesutbildning — bibehålls i oförändrade former.
F 1. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
1970/71 Utgift! 201 069 445
1971/72 Anslag 161 483 000 1972/73 Förslag 184 798 000
1 Anslaget Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader,
Lärarhögskolor finns dels i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm,
Umeå och Uppsala (större lärarhögskola), dels i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö (mindre lärarhögskola). Bestämmelser om verksamheten vid lärarhögskola återfinns i stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna (omtryckt
1971: 463).
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöverstyrcelsen Föredraranden Personal Lärar- och forskarpersonal 1451 +61,5 +44 Anslag Utgifter Lönekostnader 144 2283 000 425 255 000 +18 617 000 Sjukvård 161 000 + 5000 + 5 000 Reseersättningar åt tjänstemän 2.350 000 + 535000 = — 2350 000 Reseersättningar åt studerande 2 660 000 + 1010000 = — 2660 000 Vissa expenser 120 000 — 120 000 of. Lokalkostnader 11 914 000 + 9795000 + 9703 000
161 488 000 +36 480 000 = +23 315 000 Uppbördsmedel Upplåtelse av lokaler m. m. 5 000 of. of.
Nettoutgift 161 483 000 +36 480 000 = --23 315 000
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen föreslår för budgetåret 1972/73 oförändrad intagningskapacitet på mellanstadielärarlinje och ämneslärarlinje. Inom ra-
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 398
men för antalet platser på ämneslärarlinje beräknas sex studerande som genomgått provisorisk ämnesutbildning i musik påbörja praktisk-pedagogisk utbildning. Förberedande praktisk-pedagogisk utbildning beräknas få oförändrad omfattning.
Skolöverstyrelsens övriga förslag innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 16 893 000 kr.
2. Eftersom behovet av lågstadielärarutbildade torde bli väl täckt under de närmaste åren, kan intagningskapaciteten på lågstadielärarlinje
minskas med 96 platser (=821 000 kr.).
3. För att den stora bristen på behöriga speciallärare skall minska föreslås en ökning med 152 nya intagningsplatser på speciallärarlinje
(+1 638 100 kr.) 4. Intagningskapaciteten på förskollärarlinje bör ökas med 60 platser (+344 200 kr.).
5. En ökning bör ske från nuvarande 90 till 180 platser i den ettåriga
kursen i studie- och yrkesvägledning (+529 000 kr.).
6. Med hänsyn till den stora bristen på behöriga musiklärare beräknar Överstyrelsen medel för 48 platser i särskild utbildning av lärare i musik
(4192 000 kr.).
7. En arbetsgrupp med företrädare för skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet har lagt fram förslag om en organisatorisk samord-
ning av röst- och talvårdsverksamheten inom de båda myndigheternas förvaltningsområden. Förslaget innebär dels en överföring av medel från
anslaget Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal till lärarhögskolans anslag, dels en utbyggnad av verksamheten, som beräknas kosta 387 000 kr. I särskild skrivelse den 4 oktober 1971 har skolöverstyrelsen anhållit om ytterligare 57000 kr. för utbyggnaden.
(+561 000 kr.)
8. Lektorer vid lärarhögskolor får f.n. fullgöra en del av sin tjänstgöringsskyldighet inom fortbildningsverksamheten i en omfattning som motsvarar 200 timmar per år för varje större lärarhögskola. Eftersom
det är angeläget att öka möjligheterna till samverkan mellan grundut-
bildning och fortbildning, föreslås en ökning av antalet timmar för fortbildningsinsatser inom ramen för tjänstgöringsskyldigheten till 600
timmar per år för varje större lärarhögskola. (+490 000 kr.)
9. Skolöverstyrelsen föreslår en förstärkning av den interna televisionsverksamheten (+477 000 kr.).
10. I överensstämmelse med pedagogikutredningens förslag i betänkandet Pedagogisk utbildning och forskning (SOU 1970:22)y föreslås en
successiv utbyggnad av lärarhögskolornas pedagogiska institutioner. Me-
del begärs för två tjänster som biträdande professor och tre tjänster som forskningssekreterare. De två föreslagna professorstjänsterna bör tilldelas vardera 500 assistenttimmar. Fyra lärarhögskolor bör vidare
tilldelas 1 000 assistenttimmar vardera. (690 000 kr.)
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 399
11. Tidigare beslutade kapacitetsförändringar innebär vissa kostnadsökningar och kostnadsminskningar som sammantaget medför ett minskat
medelsbehov (—1 570 600 kr.).
12. På grund av ökad belastning föreslår skolöverstyrelsen en uppräkning av medlen för metodiklektorers tillgodoräkningstimmar enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1967 (-+900 000 kr.).
13. På grund av ökad belastning föreslås en uppräkning av medlen
för tjänstgöringstillägg i samband med praktisk-pedagogisk utbildning (+5 403 000 kr.). 14. På grund av ökade utgifter för städning, bevakning, uppvärmning
och lokalhållning i övrigt m. m. föreslår skolöverstyrelsen att medlen för lokalkostnader räknas upp (+1 350 000 kr.). 15. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1970 kommer de yrkespedagogiska instituten att samordnas med lärarhögskolor den 1 juli 1972. Medel beräknas under detta anslag. Utbildningen av lirare i vårdyrken i kurser på 19 veckor föreslås upphöra. För övrigt föreslås oförändrad
utbildningskapacitet. Klasstorleken bör ökas från ca 20 studerande till ca 24. Verksamheten i Linköping bör upphöra. (+5 116 000 kr.)
16. Medel från anslaget Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, ur vilket utbildningsarvoden, resor och traktamenten till deltagare i kurser vid yrkespedagogiska instituten f. n. bekostas, bör beräknas under förevarande anslag (+5 047 000 kr.). 17. Skolöverstyrelsen föreslår en överföring till anslaget Skolöverstyrelsen av medlen för central intagning till lärarutbildningen (—702 000 kr.).
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 16 augusti 1971 inkommit med förslag till bestämmelser om särskild metodisk fortbildningskurs för behörighet till extra ordinarie tjänst som lärare för ämneskombinationer som omfattar dels något av ämnena gymnastik, musik, teckning, träoch metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap eller barnkunskap, dels ett av följande ämnen, nämligen svenska, matematik och vissa andra ämnen (jfr 15 kap. 14 § första stycket 1 och 16 kap. 27 § första stycket 1 skolstadgan [1971: 2351). Kostnaderna för ersättning till medverkande i utbildningen har beräknats till 41 000 kr. och föreslås belasta detta anslag.
Föräldraföreningen för Synskadade barn i Stockholm har i skrivelse
den 10 september 1968 hemstillt att en ny kurs för speciallärare till synklasserna anordnas. Skolöverstyrelsen har den 31 januari 1969 avgett yttrande i ärendet. Svenska skolläkarföreningen har i skrivelse den 24 november 1970 framhållit önskvärdheten av att lärare bereds möjlighet till utbildning i talpedagogik.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 400
I skrivelse den 5 juli 1971 har Svenska facklärarförbundet framhållit bl. a. att antalet platser i den särskilt anpassade vidareutbildningen för yrkeslärare m. fl. som f.n. anordnas vid de yrkespedagogiska instituten i betydande utsträckning understiger antalet sökande. Ur studiesynpunkt är det viktigt att vidareutbildningen kommer direkt efter de förberedande studierna. För ait det skall bli möjligt att öka antalet deltagare anser förbundet att kurserna bör kunna omfatta 30 deltagare i stället för nuvarande 26.
Föredraganden
Lärarutbildningskapaciteten har de senaste åren varit hög. Den tidigare betydande bristen på klass- och ämneslärare minskas härigenom successivt. Utbildningskapaciteten vid lärarhögskolorna i fråga om dessa lärarkategorier bör därför kunna sänkas något. Jag räknar med en minskning av intagningskapaciteten på lågstadielärarlinjen med 96 platser. Vidare räknar jag med cen minskning på mellanstadiclärarlinjen med 96 platser och på ämneslärarlinjen med 200 platser. Reguljära utbildningsplatser bör efter beslut av Kungl. Maj:t kunna utbytas mot utbildningsplatser i särskild utbildning till lärare för klass på lågstadiet eller mellanstadiet i grundskolan för personer som saknar föreskriven utbildning men under längre tid undervisat på låg- och mellanstadier.
Det råder brist på behöriga musiklärare samtidigt som alla kvalificerade sökande inte kunnat antas till den särskilda utbildningen i musik som anordnats under budgetåren 1970/71 och 1971/72. Jag beräknar därför i enlighet med skolöverstyrelsens förslag medel för 48 utbildningsplatser för budgetåret 1972/73.
Med hänsyn till den stora bristen på behöriga lärare för specialundervisning i grundskolan och speciallärare i specialskolan biträder jag skolöverstyrelsens förslag om en utbyggnad av speciallärarlinjen. Jag beräknar medel för 120 nya intagningsplatser på utbildningsgren 1 på speciallärarlinje, där bl. a. lärare för hjälpundervisning, observationsundervisning, undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter, undervisning av rörelsehindrade elever och undervisning av elever med synsvårigheter utbildas. Jag beräknar vidare medel för 8 nya intagningsplatser för blivande talpedagoger på utbildningsgren 2. Med hänsyn till behovet av lärare i särskolans träningsskola beräknar jag medel för 24 nya intagningsplatser på utbildningsgren 3.
FörskoHärarutbildningen bör byggas ut ytterligare. Jag återkommer till frågan om förskollärarutbildningens fördelning mellan lärarhögskolor och förskoleseminarier under anslaget Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader.
Bl. a. med hänsyn till den beslutade förstärkningen av studie- och yrkesorienteringen i gymnasieskolan (prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971: 214) tillstyrker jag skolöverstyrelsens förslag om en ökning av in-
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 401
tagningskapaciteten för kurs i studie- och yrkesvägledning med 90 plat-
ser.
Förslaget om en organisatorisk samordning och utökning av resurserna för röst- och talvårdsverksamheten inom skolöverstyrelsens och
universitetskanslersämbetets förvaltningsområden kan jag nu inte bi-
träda. Beträffande den interna televisionsverksamheten förordar jag att de 850 000 kr. som från detta anslag f.n. tas i anspråk för denna verksamhet förs över till reservationsanslaget Lärarhögskolorna: Driftkostnader. Detta gör det möjligt för de lärarhögskolor som så önskar att genom besparingar och omfördelning inom anslagets ram bygga ut den interna televisionsverksamheten.
På grundval av pedagogikutredningens betänkande Pedagogisk utbildning och forskning (SOU 1970: 22) fattade statsmakterna beslut om bl. a. en utbyggnad av de pedagogiska institutionernas forskningsresurser
(prop. 1971: 38, UbU 1971: 12, rskr 1971: 169). Även för nästa budgetår
bör en utbyggnad komma till stånd. Jag har vid min anmälan av anslaget Samhällsvetenskapliga faktulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal beräknat medel för en tjänst som professor i pedagogik vid universitetet i Göteborg. Under förevarande anslag beräknar jag medel för en tjänst
som biträdande professor vid lärarhögskolan i Uppsala samt för 500
assistenttimmar.
Jag har ingenting att erinra mot skolöverstyrelsens förslag om upp-
räkning av medlen för metodiklektorers tillgodoräkningstimmar, medlen för tjänstgöringstillägg i samband med praktisk-pedagogisk utbildning och medlen för lokalkostnader. Jag har heller ingen erinran mot skolöverstyrelsens beräkning i anslagsframställningen av medelsbehovet för verksamheten vid de yrkespedagogiska instituten, vilka den 1 juli 1972 inordnas i lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. I likhet med Svenska facklärarförbundet anser jag att skolöverstyrelsen bör pröva möjligheterna att öka antalet deltagare i den särskilt anpas-
sade vidareutbildningen för yrkeslärare m. fl. genom att Jäta varje kurs
omfatta 30 deltagare. Jag tillstyrker förslaget om överföring av medel till förevarande anslag från anslaget Ersättning till deltagare i yrkesundervisningen med undantag av den del som hänför sig till rescersättningar
åt studerande. Jag förordar nämligen att dessa medel förs över till
anslaget Lärarhögskolorna: Driftkostnader. Även övriga medel för reseersättningar åt studerande m. fl]. och åt tjänstemän bör föras över till anslaget. Medel för central intagning till lärarutbildningen bör även för nästa budgetår beräknas under förevarande anslag.
Från detta anslag bör inte anvisas medel till kostnaderna för särskild
metodisk fortbildningskurs för behörighet till extra ordinarie tjänst som lärare för ämneskombinationer som omfattar dels något av ämnena gymnastik, musik, teckning, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkun-
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 402
skap eller barnkunskap, dels ett av följande ämnen, nämligen svenska, matematik och vissa andra ämnen (jfr 15 kap. 14 § första stycket 1 och 16 kap. 27 § första stycket 1 skolstadgan (1971: 235). Kostnaderna härför bör bestridas inom ramen för de medel som anvisas under ansltaget Särskilda lärarutbildningsåtgärder.
Med hänvisning till vad jag nyss har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplat-
ser vid lärarhögskolorna,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder som erfordras
för att inordna d2 yrkespedagogiska instituten i lärarhögsko-
lorna,
3) till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 184 798 000 kr.
F 2. Lärarhögskolorna: Driftkostnader
1970/71 Utgift! 9 509 117 Reservationt 1259 715 1971/72 Anslag 22 630 000 1972/73 Förslag 33 889 000
" Anslaget Lärarhögskolorna: Materiel m. m.
Anslaget är fördelat på 16 anslagsposter. Anslagsposterna 1—15 upptar belopp som fördelats på de femton lärarhögskolorna. Från dessa anslagsposter, som för budgetåret 1971/72 uppgår till sammanlagt 21 milj. kr., bekostas dels expenser vid förvaltningarna, dels tjänster på löneplan A enligt särskilda bestimmelser samt extra arbetskraft, dels materiel m. m., Under anslagsposten 16. Viss utrustning m. m., som utbetalas av skolöverstyrelsen, har för budgetåret 1971/72 beräknats
1 630 000 kr. till bl. a. undervisningsmateriel och vissa personalkostnader
vid lärarhögskolorna, materiel för centralplanerad produktion av interna televisionsprogram m. m.
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 481 000 kr.
2. Lärarhögskolornas tillgång på läromedel har ökat under de senaste åren. En förstärkning av bibliotekspersonalen krävs (+486 000 kr.).
3. Arbetsbelastningen på vaktmästarpersonalen har ökat. Ökade medel
för tjänster som expeditionsförman och vaktmästare begärs (-+217 000
kr.).
4. För att avlasta lektorerna vissa sysslor krävs fler tjänster som Iaboratorieassistent (+78 000 kr.).
(co!
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 403
5. För information, databehandling, psykometrisk och statisk expertmedverkan, teknikerhjälp m. m. vid lärarhögskolornas pedagogiska insti-
tutioner föreslås ökade medel (+462 000 kr.).
6. För utvecklingsarbete, metodförsök, inköp av nya läromedel m. m. vid lärarhögskolornas institutioner krävs ökade medel (-+200 000 kr.).
7. Med hänsyn till den föreslagna ökningen av intagningsplatser på speciallärarlinje, förskollärarlinje och kurs i studie- och yrkesorientering
samt den önskade förstärkningen av röst- och talvårdsverksamheten,
den interna televisionsverksamheten m. m. begärs ökade medel för expenser, material m. m. (-+-908 000 kr.).
8. För praktisk-pedagogisk utbildning av lärare som genomgått provi-
sorisk ämnesutbildning i musik behövs utrustning, inredning av lokaler
och materiel (4100 000 kr.).
9. Behovet av nyanskaffning minskar och expenser m. m. för särskild utbildning av lärare i musik faller bort (—87 000 kr.).
10. En överföring av medel från anslaget Yrkespedagogiska instituten föreslås (+865 000 kr.).
I skrivelse den 12 oktober 1971 har skolöverstyrelsen anmält att man på grund av överföring av arbetsuppgifter från lärarhögskolorna till skolöverstyrelsens redovisningscentral och vissa rationaliseringar i samband härmed kan göra en besparing av 531 600 kr. på detta anslag.
Föredraganden
Med innevarande budgetår har en anslagsomläggning skett vid lärarhögskolorna i syfte att åstadkomma en friare resursdisposition för
de enskilda högskolorna (prop. 1971: 38, UbU 1971: 12, rskr 1971: 169). En sådan ordning har tidigare införts för universiteten, Denna rätt till friare anslagsdisposition bör kunna stimulera intresset för rationaliseringar. Utvecklingen mot en friare medelsdisposition för verksamheten vid lärarhögskolorna bör fortsätta. Jag förordar därför att medlen för intern televisionsverksamhet och för reseersättningar åt tjänstemän och åt studerande m. fl. förs över från anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. till förevarande anslag. Även medel för de reseersättningar som under innevarande budgetår beräknats under anslagen Yrkespedagogiska instituten och Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen bör föras över till anslaget. Jag beräknar en ökning av medlen för reseersättningar åt tjänstemän
jämfört med innevarande budgetår.
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om överföring av medel från anslaget Yrkespedagogiska instituten. Jag beräknar en ökning av medlen för viss utrustning m. m. med hänsyn till bl.a. den provisoriska ämnesutbildningen i musik och den ökade intagningen för utbildning
på speciallärarlinjen och av studie- och yrkesvägledare. Vid beräkningen av anslaget har jag beaktat de besparingar som uppkommer genom över-
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 404
föring av vissa arbetsuppgifter från lärarhögskolorna till skolöverstyrelsens redovisningscentral.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1972/73 an-
visa ett reservationsanslag av 33 289 000 kr.
F 3. Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 7.532 503 1971/72 Anslag 5 449 000 1972/73 Förslag 3 585 000
Folkskoleseminarium finns under budgetåret 1971/72 i Haparanda,
Landskrona och Skara. Folkskoleseminariet i Landskrona upphör med utgången av juni 1972 och seminarierna i Haparanda och Skara har bör-
jat avvecklas innevarande läsår. Bestämmelserna om verksamheten vid folkskoleseminarium finns i stadgan (1958: 427) för folkskoleseminarierna (ändrad senast 1970: 789).
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Föredraganden
styrelsen Personal
| Lärarpersonal | ss | —27 | —27 |
| Övrig personal | 15 70 | — 5,5 —32,5 | — 5,5 —32,5 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 4 791 500 —2 024 400 —2 025 500 Sjukvård 8 400 — 3 400 — 3 400 Reseersättningar åt tjänstemän 15 500 — 4 000 — 5 000 Reseersättningar åt lärarkan-
| didater | 21 000 — 12 000 — 12 000 |
| Lokalkostnader | 533 000 + 218 900 + 218 000 |
| Expenser | 70 000 — 30 000 -- 30 000 |
Bidrag till studie- och idrotts-
utfärder 2 500 — 1300 — 1300 Skötsel av trädgårdar 10 800 — 7 000 — 6 800
5 452 700 —1 863 200 —1 866 000 Uppbördsmedel 3 700 — 1500 — 1500
Nettoutgift — 5 449 000 —1 861 700 —1 864 500
Avrundat —1 8562 000 —1 864 000
Skolöverstyrelsen
Genom pågående avveckling minskar antalet seminarieklasser från
tio under innevarande budgetår till tre. Antalet klasser vid övningsskolan
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 405
minskar från nuvarande 26 till 15 budgetåret 1972/73. För löne- och prisomräkning beräknar överstyrelsen ett ökat medelsbehov av 1 669 600 kr. Anslagsförändringarna i övrigt föranleds av det minskade antalet
klasser.
Föredraganden
Kungl. Maj:t har genom beslut den 27 maj och den 29 december 1970
förordnat att folkskoleseminarierna i Skara och Haparanda skall upp-
höra med utgången av juni 1973. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 585 000 kr.
F 4. Folkskoleseminarierna: Materiel m. m.
1970/71 Utgift 169 495 Reservation 737 1971/72 Anslag 134 000 1972/73 Förslag 60 000 Skolöverstyrelsen
På grund av föreslagen minskning av folkskoleseminarieorganisationen
bör anslaget minskas med 74 000 kr. Överstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med 60 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till pågående avveckling av seminaricorganisationen räknar jag med en minskning av medelsbehovet under detta anslag för nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Materiel m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kr.
F 5. Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 19.150 758 1971/72 Anslag 24 405 000 1972/73 Förslag 28 531 000
Förskoleseminarium finns i Borås, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Solna, Stockholm, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro. För verksamheten gäller Kungl. Maj:ts bestämmelser
den 29 april 1964 rörande förskoleseminarierna (ändrade senast den 4
juni 1971).
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 406
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Föredraganden
styrelsen
| Personal! | . | ||
| Lärarpersonal | 218 | +20,5 | +17,5 |
| Övrig personal | 44 262 | + 2,5 +23.,0 | + 2,0 +19,5 |
Anslag Lönekostnader 19 824 000 +2 683 000 +2 675 500 Sjukvård 25 000 + 3 000 + 2 000 Reseersättningar åt tjänstemän 144 000 + 24 000 + 31 000 Reseersättningar åt lärarkandidater 82 000 + 11000 + 15 000 Lokalkostnader 3 708 000 +1 243 000 --1 351 000 Expenser 509 000 — 69 000 + 48000 Studieutfärder 42 000 + 6000 + 4 000 Skötsel av trädgårdar 11 000 of. of. 24 405 000 +3 921 000 +4 126 500 Avrundat +4 126 000
Skolöverstyrelsen Fr. o. m. budgetåret 1971/72 är förskollärarlinje inrättad vid lärarhögskolorna 1 Kalmar och Kristianstad. Genom inrättande av förskollärarlinje på orter med lärarhögskola kan såväl lokalerna som de materiella resurserna vid lärarhögskolan utnyttjas på ett rationellt och ändamålsenligt sätt. Enligt överstyrelsens planering för fortsatt utbyggnad av förskolHärarutbildningen kommer förskolärarlinje att inrättas vid lärarhögskolorna i Karlstad och Växjö fr. o. m. budgetåret 1973/74 och vid lärarhögskolan i Linköping fr. o. m. budgetåret 1975/76. En nära lokalmässig samordning mellan förskoleseminarium och lärarhögskola sker i Gävle och Jönköping. Sådan samverkan är förestående i Luleå med början senast under budgetåret 1972/73. För vissa lärarhögskolor på orter, där förskoleseminarium finns, har lokalprogram fastställts, enligt vilka förskollärarutbildningen är inordnad i lärarhögskolan. Sådana orter är Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Genom en lokalmässig samordning skapas förutsättningar även för en
pedagogisk samverkan. Denna samverkan innebär till en början gemen-
samt utnyttjande av lärarresurser och kan byggas ut i den mån integra-
tion av innehållet i utbildningarna för förskolestadiet och lågstadiet
genomförs. Överstyrelsen ägnar denna fråga särskild uppmärksamhet vid pågående översyn av studieplanerna för resp. lärarutbildning.
Det beslutade antalet intagningsplatser i förskollärarutbildning uppgår
läsåret 1971/72 till 2 100, av vilka 180 är förlagda till lärarhögskolorna
i Kalmar och Kristianstad och 1990 till förskoleseminarierna. Intag-
ningen sker både höst- och vårtermin.
Överstyrelsen framhåller att en fortsatt ökning av intagningskapacite-
ten för förskollärarutbildning är angelägen med hänsyn till bristen på
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 407
förskollärare. Den långsiktiga planeringen bör syfta till att successivt, men med någon tidsförskjutning, uppnå en organisation av den omfatt-
ning som föreslogs i anslagsframställningen för innevarande budgetår.
Med en ökning av 360 intagningsplatser budgetåret 1972/73, 300 intag-
ningsplatser per budgetår under perioden 1973/76 och 120 intagnings-
platser budgetåret 1976/77 kan detta genomföras.
Överstyrelsen räknar med att totala antalet intagningsplatser till förskollärarutbildning läsåret 1972/73 skall omfatta 2 460 platser jämt fördelade på höst- resp. vårtermin.
Överstyrelsens förslag i övrigt innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 721 000 kr.
2. Budgetåret 1971/72 tillkom 210 intagningsplatser vid förskoleseminarierna vilket under nästa budgetår medför ett större antal klasser i årskurs 2 (+2 489 000 kr.).
3. Medel begärs för ytterligare 300 intagningsplatser vid förskoleseminarierna (+1 233 700 kr.).
4. Under förevarande anslag upptaget belopp till extra personal för arbete med central intagning föreslås överfört till anslaget Skolöverstyrelsen (—405 000 kr.).
5. Omvandling av halvtidstjänst som vaktmästare till heltidstjänst som sådan samt ökade kostnader för bevakning (+27 300 kr.).
Föredraganden
Under den gångna 10-årsperioden har utbyggnaden av förskollärarutbildningen varit mycket stark. Budgetåret 1962/63 fanns 289 intagningsplatser och budgetåret 1971/72 finns 2 100 intagningsplatser till ifrågavarande utbildning. En ytterligare ökning av utbildningskapaciteten är motiverad med hänsyn till den utbyggnad av barntillsynen i olika former som skett och som enligt kommunernas planer avses ske inom de närmaste ären. En fortsatt utbyggnad av förskollärarutbildningen bör vid den sammanlagda avvägningen mellan olika verksamheter inom den
offentliga sektorn prioriteras högt. Efter samråd med statsrådet Odhnoff förordar jag att antalet utbildningsplatser för förskoHärarutbildningen ökas med 150 till 2 250. En eventuell ytterligare ökning av intagningskapaciteten till förskollärarutbildningen bör kunna övervägas av arbetsmarknadspolitiska skäl. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att under nästa budgetår fastställa intagningens omfattning.
Kungl. Maj:t bör även bemyndigas besluta om fördelningen av intagningsplatser till förskollärarutbildning mellan lärarhögskolor och förskoleseminarier.
Jag beräknar medel för ökat antal platser i förskoleseminaricorganisationen enligt mitt förslag till intagning samt för den utbyggnad av års-
kurs 2 som följer av redan av statsmakterna fattade beslut. Såsom anförts under anslaget Skolöverstyrelsen bör medel för arbete med central
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 408
intagning av blivande förskollärare alltjämt anvisas under förevarande anslag.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplat-
ser vid förskoHärarutbildningen,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen av intagningsplatser till förskollärarutbildning mellan lärarhögskolor
och förskoleseminarier,
3) till Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 28 531 000 kr.
F 6. Förskoleseminarierna: Materiel m, m.
1970/71 Utgift 1191 823 Reservation 240 980 1971/72 Anslag 1410 000 1972/73 Förslag 1468 000 Skolöverstyrelsen
1. För förbrukningsmateriel m. m. disponerar överstyrelsen under in-
nevarande budgetår sammanlagt 456 000 kr. Medlen för detta ändamål föreslås öka med 58 000 kr. 2. För inredning och utrustning med hänsyn till bl. a. föreslagen kapa-
citetsökning beräknar överstyrelsen 956 000 kr. (+ 108 000 kr.).
3. Till ersättningsanskaffning av materiel utgår under budgetåret 1971/72 106 000 kr. Dessa medel föreslås öka med 14 000 kr.
Föredraganden
Jag har under föregående anslag förordat en utbyggnad av intagningen till förskoleseminarierna. Med hänsyn härtill, samt till den av statsmakterna för innevarande budgetår beslutade utbyggnaden av förskoleseminarierna, bör förevarande anslag föras upp med sammanlagt
1468 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Materiel m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 468 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 409
F 7. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 5767 558 1971/72 Anslag 6 978 000 1972/73 Förslag 9154 000
Gymnastik- och idrottshögskola finns i Stockholm och Örebro. Be-
stämmelser för verksamheten återfinns i stadgan (1967: 273) för gym-
nastik- och idrottshögskolorna (ändrad senast 1971: 263). Utbildningen på gymnastiklärarlinje och idrottslärarlinje omfattar två år. Den senare
linjen finns endast i Stockholm. Ledningen av högskolorna utövas av
styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Styrelsen Föredraganden Personal
44 24,5 +2,5 Lärarpersonal Övrig personal 26 +2 22
70 +65 +4,5
Anslag Utgifter Lönekostnader 4 803 000 +1 065 300 + 855 200 Sjukvård 4 600 of. of. Reseersättningar åt tjänstemän
m. fl. 116 100 + 15 000 + 24000 Reseersättningar åt studerande 290 500 + 37 200 + 43 000 Lokalkostnader 1 672 500 -+1 205 900 +1 235 000 Expenser 104 300 + 17 000 + 19000
därav engångsutgifter 7000 —7 000 +13 000
6 991 000 +2 340 400 +2 176 200 Uppbördsmedel Lokalhyror m. m. 13 000 of. of.
Nettoutgift 6 978 000 +2 340 400 +2 176 200
Avrundat +2 340 000 +2 176 000
Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 331 000 kr.
2. Medel begärs till en extra tjänst som lektor i pedagogik vid högskolan i Stockholm för att möjliggöra bl. a. försök med differentierade gruppstorlekar (490 900 kr.)
3. En tjänst som förste laboratorieassistent vid den fysiologiska institutionen vid högskolan i Stockholm bör inrättas. En personalförstärkning med kvalificerad biträdeskraft i förmansställning är erforderlig med hänsyn till laboratoriearbetets art och utbildningens behov.
(+46 200 kr.)
4. För högskolan i Örebro begärs medel för de tjänster m. m, som erfordras vid en ökad intagning av 25 elever per läsår fr. o. m. läsåret
1972/73. Bl. a, begärs en utökning till heltidstjänst av nuvarande halv-
tidstjänst som lektor i anatomi, inrättande av vardera en lärartjänst
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 410
1 gymnastikens och idrottens metodik och en tjänst som materialförval-
tare samt en ökning av de båda reseersättningsposterna. (+326 000 kr.)
5. Engångsanvisning för utbyte av förslitna inventarier vid högskolan
i Stockholm (+20 000 kr.).
Föredraganden Vid gymnastik- och idrottshögskolorna finns f. n. 225 intagningsplatser, varav 75 vid högskolan i Örebro. I anslagsframställningen för budgetåret
1972/73 har styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna föreslagit att intagningskapaciteten vid skolan i Örebro fr. o. m. nästa budgetår
ökas med 25 platser. Jag tillstyrker den föreslagna ökningen av intag-
ningskapaciteten och räknar medel för det med ökningen samman-
hängande personalbehovet. (--307 000 kr.)
Jag beräknar 1 331 000 kr. till löne- och prisomräkning m. m. I övrigt
hänvisar jag till sammanställningen och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 154 000 kr.
F 8. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m.
1970/71 Utgift 274 446 Reservation 137 086
1971/72 Anslag 295 000 1972/73 Förslag 310 000
Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna 1. Prisomräkning 3 000 kr. 2. För nästa budgetår föreslås på grund av ökade kostnader för un-
derhåll m,. m. en uppräkning av anslaget med 12 000 kr.
3. Anskaffning av materiel till örebrohögskolan ökar medelsbehovet
med 3 000 kr. 4, Särskilda medel begärs för genomförande av sista etappen av en
utrustningsplan för anskaffande av apparatur för institutionen för fysiologi vid högskolan i Stockholm (-+50 000 kr.). Samtidigt förutsätts
en engångsanvisning för innevarande budgetår för genomförande av
andra etappen av utrustningsplanen falla bort (50 000 kr.).
5. Styrelsen föreslår att fr. o. m. nästa budgetår särskilda medel an-
visas till bestridande av kostnader för materiel och viss apparatur i samband med specialarbeten på idrottslärarlinjen (435 000 kr.).
Föredraganden Den sista etappen i den successiva upprustningen av institutionen för fysiologi vid stockholmshögskolan avses ske under budgetåret 1972/73.
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 411
Sålunda bör även för nästa budgetår 50 000 kr. beräknas för detta ändamål. Anslaget bör höjas med totalt 15 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kr.
F 9, Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader
1970/71 Uteift 14 383 921 1971/72 Anslag 15 077 000 1972/73 Förslag 16 862 000
Seminarium för huslig utbildning finns i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala. Bestämmelser för verksamheten vid seminarium för huslig utbildning återfinns i stadgan (1961: 433) för seminarierna för huslig utbildning (ändrad senast 1970: 791). Vid sådant seminarium utbildas
barnavårdslärare, hushållslärare och textillärare på treårig linje. Vidare
utbildas ekonomiföreståndare på tvåårig linje. Det totala antalet intagningsplatser är på barnavårdslärarlinjen 60, på hushållslärarlinjen 132, på textillärarlinjen 132 samt på ekonomiföreståndarlinjen 60.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Föredraganden
styrelsen Personal
| Lärarpersonal | 174,5 | of. | —4 |
| Övrig personal | 36 210,5 | +0,5 +0,5 | —2 —6 |
Anslag Lönekostnader 12 017 800 3-1 581 000 +1193 500 Sjukvård 14 500 of. of. Reseersättningar åt tjänstemän 78 200 of. + 5 060 Reseersättningar åt studerande 104 000 of. + 4000 Lokalkostnader 2 146 700 + 525 000 + 575 000 Expenser 630 900 of. + 6 000 Bidrag till studieutfärder 11 000 of. of. Skötsel av trädgårdar m. m. 29 900 of. of. Särskilda kurser för fortbild-
ning av lärare i storhushåll 44000 + 4000 + 2000
15 077 000 +2 110 000 +1 785 500
Avrundat +1 785 000
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen föreslår för budgetåret 1972/73 en oförändrad intagningskapacitet vid seminarierna.
Överstyrelsens förslag i övrigt innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 046 500 kr.
2. Extra biträdespersonal och skrivhjälp åt lärare (+16 500 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 412
3. Medel för experter för pedagogiskt utvecklingsarbete och tillfälliga föreläsare (+11 000 kr.).
4. Vissa utgifter för uppvärmning och Iokalhållning (436 000 kr.).
Föredraganden
Tillgången på hushållslärare är god. Antalet sökande till denna utbild-
ning var innevarande läsår mindre än antalet intagningsplatser. Med hänsyn härtill räknar jag med en minskning av antalet intagningsplatser på hushällslärarlinjen med 36 till 96. Jag räknar därvid med att någon intagning till hushållskirarlinjen vid seminariet i Stockholm ej kommer att ske fr. o. m. läsåret 1972/73. Jag avser senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen — efter samråd med lärarutbildningskommittén -— att i samband med anslagsframställningen för budget-
året 1973/74 komma in med förslag till erforderliga justeringar i orga-
nisationen för de husliga seminarierna. Ifrågavarande förslag bör bl. a.
med hänsyn till den ansträngda lokalsituationen vid seminariet i Stockholm ha som utgångspunkt att intagning ej skall ske vid nämnda seminarium fr. o. m. läsåret 1973/74.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsansiag av 16 862 000
kr.
F 10. Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m.
1970/71 Utgift 414 717 Reservation 1362
1971/72 Anslag 396 000 1972/73 Förslag 396 000 Skolöverstyrelsen
1. För nästa budgetår begärs för löpande förbrukning ytterligare medel (--22 000 kr.)
2. För nyanskaffningar beräknas ytterligare medel för utökning av den maskinella utrustningen (+10 000 kr.). Vidare begärs särskilda medel för inredning av nya lokaler vid seminariet i Umeå (18 000 kr.)
Föredraganden
Med hänsyn tagen till den av mig under föregående anslag föreslagna minskade intagningskapaciteten på hushållslärarlinjen bör anslaget minskas med 15 000 kr. Jag räknar vidare med ett ökat medelsbehov om 15 000 kr. för att täcka kostnadsökningen. Förevarande anslag bör sålunda föras upp med ett oförändrat belopp om 396 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 413
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 396 000 kr.
F 11. Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 1062 490 1971/72 Anslag 1 020 000 1972/73 Förslag 1309 000
Slöjdlärarseminariet, som är beläget i Linköping, har till ändamål
att utbilda lärare i trä- och metallslöjd. Bestämmelser för verksamheten
vid seminariet återfinns i stadgan (1960: 511) för slöjdlärarseminariet (ändrad senast 1970: 790). Utbildningen vid seminariet är ettårig.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Föredraganden
styrelsen Personal Lärarpersonal 10 of. of. Övrig personal 3,5 of. of.
13,5 of. of. Anslag
| Lönekostnader | 850 600 | 4322 000 | +170 000 | ||
| Sjukvård | 1400 | of. | of. | ||
| Reseersättningar åt tjänstemän | 7 400 | of. + 500 | |||
| Reseersättningar åt studerande | 8 100 | of. | + 1000 | ||
| Lokalkostnader | 128 100 | +118 000 +116 500 | |||
| Expenser | 22 300 | of. | + 1000 | ||
| Bidrag till studicutfärder | 2100 1 020 000 | +440 000 +289 000 | of. | of. |
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen räknar för budgetåret 1972/73 med oförändrad intagning, dvs. 96 intagningsplatser.
För löne- och prisomräkning beräknar överstyrelsen ett ökat medels-
behov av 440 000 kr.
Föredraganden
Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag angående intagning vid slöjdlärarseminariet för budgetåret 1972/73. Med hänvisning till sammanställningen hemstiller jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader för budgetåret
1972 /73 anvisa ett förslagsanslag av 1 309 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 414
F 12. Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m.
1970/71 Utgift 26 000 Reservation 30 000 1971/72 Anslag 60 000 1972/73 Förslag 62 000
Ur detta anslag utgår medel för anskaffning av materiel m. m. vid slöjdlärarseminariet. Skolöverstyrelsen har förordat att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp. Jag anser dock att en uppräkning om 2 000 kr. av anslaget är berättigad och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Slöjdlärarseminariet: Materiel m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 kr.
F 13. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
1970/71 Utgift 11 679 594 1971/72 Anslag 10 584 000 1972/73 Förslag 13 476 000
De av riksdagen godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259) innebär bl. a. att institutet i fortsättningen huvudsakligen skulle svara för lärarutbildning och viss kursverksamhet i anslutning till denna. Övergångsvis förutsattes dock vissa uppgifter utanför lärarutbildningen ligga kvar hos
institutet. Sålunda skulle i mån av behov särskilda avdelningssköterske-
kurser och anestesikurser kunna anordnas i samma omfattning som hit-
tills och på oförändrade villkor t. o. m. budgetåret 1970/71. I erforder-
lig omfattning skall t. v. även administrativa kurser kunna anordnas vid institutet.
Enligt särskilt avtal den 2 april 1971 mellan staten och Svenska landstingsförbundet skall under en övergångstid kunna anordnas anestesikur-
ser och avdelningssköterskekurser.
För verksamheten gäller bestämmelser i Kungl. Maj:ts brev den 11
november 1966 (ändrat senast den 29 december 1970).
Genom beslut den 17 juli 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöversty-
relsen att utreda förutsättningarna för att organisatoriskt samordna den
lärarutbildning som bedrivs vid de yrkespedagogiska instituten och lärar-
utbildningen vid sjuksköterskeinstitutet.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 415
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöverstyrelsen Föredraganden Utgifter Lönekostnader 4270 000 +1 696 000 +1 291 000
| Sjukvård | 3 000 | of. | of. |
| Reseersättningar | 62 000 | of. | of. |
| Lokalkostnader | 515 000 -- 82 000 + 83 000 | ||
| Expenser | 212 000 + 10000 + 24 000 | ||
| Ersättning till vissa elever | 5 925 000 +2 848 000 +1 576 000 |
Övriga utgifter a) inköp och underhåll av un-
dervisningsmateriel m. m. 90 000 + 60 000 of. b) diverse utgifter 7 000 of. of.
11 084 000 +4 696 000 +2 974 000 Uppbördsmedel Ersättning för kurser 500 000 of. + 82000
Nettoutgift 10584 000 +4 696 000 +2 892 000
Skolöverstyrelsen
De yrkespedagogiska instituten och lärarhögskolorna skall samordnas
den 1 juli 1972. I sin anslagsframställning för innevarande budgetår uttalade skolöverstyrelsen att SIHUS i likhet med de yrkespedagogiska instituten borde samordnas med lärarhögskolorna vid samma tidpunkt. Enligt den bedömning som överstyrelsen nu gjort bör av olika omstän-
digheter samordningen komma till stånd tidigast fr. o. m. den 1 juli 1973.
Den av överstyrelsen föreslagna omfattningen av verksamheten nästa budgetår -— utom såvitt gäller fullföljande av redan påbörjade kurser — jämförd med planerad verksamhet innevarande budgetår framgår av följande sammanställning.
Antal kurser
1971/72 Överstyrelsens
förslag för
1972/73
| Lärarkurser | 11 | 1 |
| Kompletteringskurser för yrkeslärare | 1 | 3 |
| Administrativa kurser | 1 | 3 |
| Avdelningssköterskekurser | 20 | 20 |
| Anestesikurser | 4 | 4 |
Särskild ämnesutbildning av vissa lärare i vårdyrken — 5
1. Löne- och prisomräkning m. m, 3 073 000 kr.
2. Skolöverstyrelsen föreslår att lärarutbildningen vid institutet under budgetåret 1972/73 ökas med två kompletteringskurser för yrkeslärare.
I avvaktan på att Svenska landstingsförbundets utredning angående ut-
bildning av sjukhusadministratörer föreligger färdig föreslår överstyrelsen att tre administrativa kurser anordnas vid SIHUS under budgetåret
1972 /73.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 416
3. Vid de yrkespedagogiska instituten har hittills anordnats kurser om 19 veckor för utbildning av vissa lärare i vårdyrken. I dessa kurser ingår ämnesutbildning endast i ringa omfattning. På samma sätt som möjlighet till ämneskomplettering erbjuds dem som vid SIHUS genomgått s. k. yrkeslärarkurs bör enligt skolöverstyrelsen ämnesfördjupnings-
kurser anordnas för dem som genomgått kurs vid yrkespedagogiska
instituten för lärare i vårdyrken eller för dem som har för avsikt att framledes vinna inträde till praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhög-
skola. Under anslagen till lärarhögskolorna har för budgetåret 1972/73
inte föreslagits någon ny grundutbildning om 19 veckor av lärare i vårdyrken. I stället har medel motsvarande kostnaderna för den utbildning av hundra vårdyrkeslärare som nu bedrivs vid yrkespedagogiska instituten beräknats under detta anslag. (-+589 000 kr.)
De föreslagna förändringarna vid institutet medför ett ökat behov av
studieledare (+135 000 kr.) samt ökade medel för ersättning åt tillfälliga
lärare m. m. (4270 000 kr.).
4. Antalet elever som uppbär utbildningsarvode beräknas öka från
70 § till 80 Z per kurs vilket medför en utgiftsökning (+940 000 kr.).
en föreslagna ämnesutbildningen av vissa lärare i vårdyrken medför ett behov för ersättning till elever (1 000 000 kr.). Ersättningen till
elever i lärarkurs om två terminer beräknas falla bort fr. o. m. budgetåret 1972/73 (—220 000 kr.).
5, Med anledning av den föreslagna utvidgade verksamheten vid institutet föreslår Överstyrelsen att expensposten räknas upp (+10 000 kr.).
Vidare föreslås att medel beräknas för inköp av viss undervisningsmate-
riel (+60 000 kr.).
Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 6 oktober 1971 överlämnat förslag till utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan. I avvaktan på en mera slutlig lösning av ämnesutbildningens
uppläggning och organisation inom vårdområdet föreslår överstyrelsen bl. a. påbyggnadsutbildning för vissa lärartjänster inom vårdområdet. Svensk sjuksköterskeförening har kommit in med skrivelse angående vidareutbildning av sjuksköterskor.
Föredraganden
I likhet med överstyrelsen räknar jag med att någon förändring av
institutets yttre organisation inte skall komma till stånd under budget-
året 1972/73. För nästa budgetår räknar jag med oförändrad omfattning av de kurser som f. n. bedrivs vid institutet. Kungl. Maj:t bör dock kunna besluta
att planerad kurs utbyts mot annan kurs.
Enligt det avtal som träffats mellan staten och Svenska landstings-
förbundet den 2 april 1971 om anordnande av ytterligare anestesikurser
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 417
och avdelningssköterskekurser skall kursavgifterna justeras vid för-
ändring i löneläget för den personal som medverkar i kurserna. Efter samråd med Svenska landstingsförbundet har en viss justering gjorts,
vilket innebär att anslagsposten Uppbördsmedel beräknas öka med
82 000 kr.
I avvaktan på en mera långsiktig lösning av lärarutbildningen inom vårdsektorn har jag inte något att erinra mot att fem fortbildningskurser om 19 veckor anordnas i enlighet med överstyrelsens förslag. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att studiemedel
enligt studiemedelsförordningen skall utgå till deltagarna. Kurserna för-
utsätts inte leda till införande av nya slag av lärartjänster i gymnasieskolan eller till någon utvidgning av lirarnas behörighet.
Jag räknar med att utbildning under budgetåret 1973/74 anordnas huvudsakligen motsvarande den:utbildning av vissa lärare i vårdyrken som hitintills bedrivits vid de yrkespedagogiska instituten. Kursdeltagarna bör erhålla ersättning enligt samma grunder som nu gäller för deltagare i den nämnda lärarutbildningen vid YPI. Dessa kursdeltagare kommer då att inleda sin lärarutbildning med att deltaga i en av de nyssnämnda kurserna.
Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget angående påbyggnadsutbildning för vissa lärartjänster inom vårdområdet avser jag att återkomma till under anslaget Lärares fortbildning m. m.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 476 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet av kurser
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
b) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 13 476 000 kr.
F 14. Särskilda lärarutbildningsåtgärder
1970/71 Utgift 1856 417 Reservation 2 177 280 1971/72 Anslag 2 142 000
1972/73 Förslag 2 342 000
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsens förslag till disposition av anslaget för budgetåret
1972/73 framgår av följande uppställning.
Löneomräkning 243 000 Biämneskurser och kurser i psykologi och pedagogik 111 000 Studiestipendier till folkskollärare och till vissa deltagare i kurser
som anordnas av Hermods 105 000 Kurs för förskollärare som tjänstgör eller avser att tjänstgöra som
lärare vid förskollärarutbildning 250 000 Utredningsarbete m. m. för kurs i yrkesvägledning för särskolans
lärare efter budgetåret 1972/73 5 000
F
14¶Riksdagen 1972. 1 saml. Nr1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 418
Pedagogisk utbildning av lärare för lantbrukets yrkesutbildning m. fl. 871 000 Pedagogisk utbildning av lärare för skogsbrukets yrkesutbildning m. fl. 393 000 Vissa fortbildningskurser för lärare vid skogsbrukets yrkesutbildning 239 000 Förberedande åtgärder för inrättande av förskollärarlinje vid vissa lärarhögskolor samt samordning av yrkespedagogiskt institut och lärarhögskola m. m. 248 000 Undervisning i simning för icke-simkunniga studerande på lågoch mellanstadielärarlinjer vid lärarhögskolorna 37 200 Andra särskilda lärarutbildningsätgärder 615 000 3 117 200
Större delen av reservationsmedlen kommer att användas för att täcka kostnader under innevarande budgetår. De återstående reservationsmedlen beräknas bli utnyttjade under budgetåret 1972/73. Med hän-
visning till det redovisade medelsbehovet för budgetåret 1972/73 föreslår
skolöverstyrelsen att anslaget ökas med 543 000 kr.
Föredraganden
Jag har i stort ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag till
disposition av anslaget. Jag har dock räknat med ett större medelsbehov för biämneskurser och kurser i psykologi och pedagogik och ligre kostnader för andra särskilda lärarutbildningsåtgärder. Jag räknar vidare
medel för den särskilda metodiska fortbildningskurs som jag anmält
under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till Jäirarpersonal m. m.
Vid beräkningen av det totala medelsbehovet för de olika utgifts-
ändamålen har jag beaktat reservationen under anslaget. Jag hemstiller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 342 000 kr.
F 15, Lärares fortbildning m. m.
1970/71 Utgift 34 952 332 Reservation 11 086 380
1971/72 Anslag 36 553 000 1972/73 Förslag 39 453 000
Ur detta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare samt personal av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m. fl.
Verksamheten bedrivs till större delen dels av lärarhögskolornas fort-
bildningsavdelningar, dels av länsskolnämnderna. Övrig fortbildning bedrivs under skolöverstyrelsens direkta ledning etter av lärarorganisatio-
ner. Bidrag ur anslaget utgår också till Svenska Dalcroze-seminariet.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 419
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Föredraganden
styrelsen Personal Lärarpersonal 190 +12,5 of. Övrig personal 29 of. of.
229 +12,5 of. Anslag Skolöverstyrelsens fortbild-
ningsverksamhet 2 843 000 +1 196 000 Lärarhögskolornas fortbild-
ningsverksamhet 17 560 000 r3 931 500
Länsskolniimndernas fortbild- T | +2300 000
ningsverksamhet 15 915 000 +3 112 400 Bidrag till viss verksamhet 235 000 of.
36 553 000 +8 239 900 +2 900 000
Avrundat +38 240 000
Skolöverstyrelsen
1. Löneomräkning 2 116 400 kr.
2. Skolöverstyrelsen föreslår en ökning av medlen för yrkesstudier (450 000 kr.).
3. Skolöverstyrelsen föreslår att mer reguljär information till näringslivet om praktisk yrkesorientering (pryo) snarast kommer till stånd och att medel anvisas så att kurser för utbildning av pryohandledare kan starta över hela landet budgetåret 1972/73 (+175 700 kr.).
4. Skolöverstyrelsen föreslår en uppräkning av posten Resestipendier (+50 000 kr.).
5. Fortbildningen av lågstadielärare i engelska (JET-projektcet), särskilda stödåtgärder för deltagare som underkänts i centrala provet och en fyraveckors behörighetskurs för mellanstadielärare sommaren 1972 medför ett ökat medelsbehov för behörighetsutbildning och stipendier i engelska (+2 162 700 kr.).
6. Skolöverstyrelsen föreslår en gemensam fortbildning av lärarutbildare och fortbildningskonsulenter, bl. a. i form av en årlig lärarutbildarvecka, seminarier och feriekurser. F.n. disponeras 1 600 000 kr. för sådan fortbildning. För ait genomföra planerna krävs ökade medel.
(--718 900 kr.)
7. För en utvidgning och intensifiering av handledarutbildningen krävs ökade medel (5272 700 kr.).
8. Med hänsyn till genomförandet av gymnasieskolan bör ctt ökat
antal skolledare få grundläggande chefsutbildning. Vidare bör antalet kursplatser för skolledare vid folkhögskola ökas från 30 till 60.
(--164 600 kr.)
9. För fortbildning av lärare med anledning av införandet av de nya ämnena teknik och ckonomi på grundskolans högstadium krävs ytterligare medel (--411 600 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 420
10. På grund av reviderad läroplan för gymnasieskolan krävs fort-
bildning av bl. a. lärare på de tvååriga ekonomiska och sociala linjerna
och på den byggtekniska grenen (-+272 700 kr.).
11. För en förstärkning av fortbildningen av lärare i svenska för
vuxna invandrare krävs ökade medel (+617 400 kr.).
12. Skolöverstyrelsens ungdomsledarutredning (SULU) har föreslagit att fortbildning av lärare inom fritidsledarutbildningen skall anordnas (+77 200 kr.).
13. F.n. finns 243 tjänster som fortbildningskonsulent. Fullt utbyggd
bör organisationen omfatta 535 tjänster. Skolöverstyrelsen föreslår att
292 tjänster inrättas under den närmaste fyraårsperioden, varav 25
fr. o. m, budgetåret 1972/73 och resterande tjänster jämnt fördelade på
tre år (-+1 150 000 kr.).
14. Skolöverstyrelsen föreslår att arvodestjänsterna som biträdande fortbildningsledare vid lärarhögskolorna och arvodestjänsterna som fort-
bildningsledare vid länsskolnämnderna fr. o. m. budgetåret 1972/73 byts ut mot extra ordinarie tjänster med förordnande t. v. för högst sex år.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 6 oktober 1971 framlagt förslag till utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan bl. a. påbyggnadsutbildning för vissa lärare inom vårdområdet. De totala
kostnaderna, inklusive reseersättning och crsättning till kursdeltagare
beräknas till 3 189 000 kr. för budgetåret 1972/73.
I skrivelse den 12 oktober 1971 har skolöverstyrelsen anmält att man på grund av överföring av arbetsuppgifter från lärarhögskolorna till
skolöverstyrelsens redovisningscentral och vissa rationaliseringar i samband härmed kan göra en besparing av 166 100 kr. på detta anslag.
Föredraganden
Fortbildningen bör bidra till att förbättra arbetet i skolan och göra det mer stimulerande. En viktig del av fortbildningen är den som varje arbetstagare själv bedriver i form av kontinuerliga studier. Den fortbildning som samhället organiserar bör bl. a. ge möjlighet att till berörda myndigheter på lokal och central nivå förmedla personalens erfaren-
heter och förslag om hur skolarbetet praktiskt kan utformas för att för-
verkliga läroplanernas mål. I de mål och riktlinjer för lärarutbildningen som fastställts av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 framhålls att läraren aktivt skall medverka till att utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt och självständigt och att motsvarande krav på allsidig redovisning av fakta och värderingar och träning i kritisk analys måste ställas på lärarutbildningen. Detta gäller även fortbildning av lärare och annan skolpersonal.
Fortbildningsverksamheten har expanderat kraftigt under senare år. Statens andel av kostnaderna uppgår f.n. under detta anslag till ca 36
milj. kr. För budgetåret 1971/72 har en tillfällig kraftig expansion av
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 421
verksamheten skett för att bl. a. möta behoven ifråga om den särskilda
fortbildning i engelska av lärare i klass på lågstadiet. Härför utnyttjas reservationsmedel. Skolöverstyrelsen bör i det pågående utredningsar-
betet om fortbildningen undersöka möjligheter till besparingar genom en effektiv organisation. Jag finner det angeläget att fortbildningsverk-
samheten kontinuerligt utvärderas och utvärderingen läggs till grund
för konkreta förändringar. Jag anser också att olika modeller för fort-
bildning bör prövas. Hur lärare och annan personal upplever och utnyttjar fortbildningen hänger nära samman med attityderna till arbetsförhållandena i skolan överhuvudtaget. Det är därför naturligt att skol-
överstyrelsen i arbetet med utvärdering av fortbildningen håller kon-
takt med utredningen om skolans inre arbete. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad departementschefen anfört under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet.
Från lärarnas sida har man i olika sammanhang betonat svårigheterna
att konkret förverkliga läroplanernas övergripande mål i skolarbetet.
Större delen av de fortbildningskurser som erbjuds under ferietid utgörs
f.n. av ämnesfördjupning. Det finns anledning att i betydligt större
omfattning genomföra fortbildningskurser som huvudsakligen tar upp problemställningar med anknytning till hur läroplanens övergripande mål kan tillämpas i undervisningen. Detta görs ofta med fördel i konkret anknytning till ämnesmetodiken för olika ämnen och stadier. En omdisponering av medlen för feriekursverksamhet och studiematerialframställning i detta syfte förutsätter dock en omfattande planering. Jag räknar därför med att den kan komma till stånd först under budgetåret 1973/74. Redan för budgetåret 1972/73 bör dock i görligaste mån tyngdpunkten förskjutas.
I planeringen av kursverksamheten för år 1972 ägnar skolöverstyrelsen särskild uppmärksamhet åt bl. a. handikappområden, elevvården, underpresterande elevers situation, invandrarproblemen, studie- och yrkesorientering, internationalisering samt personlighets- och utvecklingspsykologi. Även inom fortbildningen av lärarutbildare kommer tyngdpunkten att läggas på motsvarande delvis ämnesövergripande frågor. Även jag anser att dessa områden bör prioriteras. Jag vill i detta sammanhang understryka att könsrollsfrågan bör ägnas speciell uppmärksamhet, särskilt i fortbildningen av skolledare och lärarutbildare. Frågan om objektivitet i undervisningen har aktualiserats i olika sammanhang under det
gångna året. Eftersom det är angeläget att kontroversiella frågor kon-
tinuerligt belyses i undervisningen, bör fortbildningen i större utsträckning än nu behandla de problem som sammanhänger med objektivitetskravet.
Med anledning av gymnasieskolreformen (prop. 1968: 140, SU 1968: 195, rskr 1968: 404) krävs fortbildning av lärare i vissa yrkesinrik-
tade ämnen. Denna fortbildning bör prioriteras högt. För budgetåren
F
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 422
1968/72 har sammanlagt 9,3 milj. kr. anvisats för detta ändamål. För budgetåret 1972/73 beräknar jag ytterligare 3,3 milj. kr. för verksamheten. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad departementschefen anfört under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor vid behandlingen av yrkesutbildningsberedningens sista betänkande.
Läkare kan i allt mindre antal engageras inom vårdutbildningen i
gymnasieskolan och vid sjuksköterskeskolorna. Jag har bl. a. mot denna bakgrund inte något att erinra mot att fortbildning för vissa lärare anordnas inom områdena anatomi, fysiologi och mikrobiologi i enlighet
med överstyrelsens förslag. För budgetåret 1972/73 beräknar jag medels-
behovet för undervisningen till ca 900 000 kr. Frågan om de studiesociala förmånerna bereds f.n. inom utbildningsdepartementet.
Med anledning av revideringen av grundskolans läroplan (prop. 1968: 129, SU 1968: 179, 1968:201, 2LU 1968:71, rskr 1968: 366,
1968: 378) krävs bla. särskilda fortbildningsåtgärder för att utbilda lärare i teknik och ekonomi på grundskolans högstadium och i engelska på grundskolans lågstadium. För fortbildning i teknik och ekonomi har för budgetåren 1970/72 anvisats sammanlagt 2,7 milj. kr. För budgetåret 1972/73 beräknar jag 1,3 milj. kr. för detta ändamål. Skolöverstyrelsen
har beräknat att de sammanlagda kostnaderna för fortbildningen i
engelska av lärare för klass på lågstadiet under budgetåren 1969/72
uppgår till ca 10,5 milj. kr. Betydligt fler lärare än beräknat har visat
sig intresserade av fortbildningen. För budgetåret 1972/73 räknar jag med en viss ökning av medlen för denna fortbildning.
I likhet med skolöverstyrelsen anser jag att fortbildningen av lärarutbildare är väsentlig. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t beträffande förslaget om en lärarutbildarvecka.
Fortbildning av lärare med antedning av reviderad läroplan för gymnasieskolan bör ske inom ramen för anslaget (10). Med hänvisning till vad departementschefen anfört under anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor beräknar jag inte medel för fortbildning av lirare inom fritidsledarutbildningen.
Under innevarande budgetår omfattar fortbildningskonsulentorganisationen 243 konsulenttjänster till en kostnad av ca 10,3 milj. kr. Bl. a. med hänsyn till linsskolnämndsutredningens arbete är jag inte beredd att nu förorda en fortsatt utbyggnad av organisationen. Förslaget om extra ordinarie anställning av fortbildningsledare vid länsskolnämnderna
och biträdande fortbildningsledare vid lärarhögskolorna kan jag inte tillstyrka.
Jag förordar att bidrag till stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariets verksamhet i fortsättningen beviljas från anslaget Bidrag till särskilda
kulturella ändamål. En överföring av 35 000 kr. bör därför ske från fortbildningsanslaget till detta anslag.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 423
Med hänvisning till vad jag här anfört räknar jag med ett medelsbehov för budgetåret 1972/73 av 39 453 000 kr. Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 39 453 000.
F 16. Bidrag till Ericastiftelsen
| 1970/71 Utgift | 643 839 |
| 1971/72 Anslag | 640 000 |
| 1972/73 Förslag | 742 000 |
Bidrag till Ericastiftelsen utgår, enligt överenskommelse med Stockholms kommun, från statens sida med ca 45 6 och från kommunens
sida med ca 55 4 av stiftelsens kostnader enligt fastställd stat. |
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen föreslår en höjning av statens andel av bidraget
med ca 151 000 kr. varav 101 700 kr. för löneomräkning. För en ny kurs med inriktning huvudsakligen på gruppsykologiska och miljöterapeutiska moment beräknar skolöverstyrelsen 14 700 kr. För en och en halv tjänst som städerska, cn ökning av antalet deltagare i den barnoch ungdomspsykoterapeutiska utbildningen, anordnande av handledarkurs, dubblering av kursen i personlighetsdiagnostik, ökade utgifter för telefon och porto m. m. beräknar skolöverstyrelsen 34 600 kr.
Skolöverstyrelsens anslagsframstillning beträffande Ericastiftelsen har remitterats till Stockholms kommun. Stockholms kammarkontor har i skrivelse den 14 december 1971 meddelat att drätselniimnden beslutat föreslå kommunstyrelsen att meddela att kommunen i fortsättningen
inte kommer att bestrida kostnader för stiftelsen. Förhandlingar om
överförande av Stockholms kommuns bidrag till Stockholms läns landsting pågår, men någon överenskommelse har ännu inte träffats.
Föredraganden
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att Stockholms kommun eller Stock-
holms läns landstineskommun bidrar till verksamheten i an-
given omfattning, till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 742 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 424
G VUXENUTBILDNING
Föredraganden
Vissa förslag på vuxenutbildningens område är avsedda att scnare i vår presenteras i en särskild proposition. Som en följd härav anges i årets statsverksproposition vissa anslag med preliminära belopp, näm-
ligen Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna, Bidrag till
studiecirkelverksamhet samt Bidrag till studieförbund.
Vid 1967, 1970 och 1971 års riksdagar har fattats beslut som utgjort
betydelsefulla etapper i utvecklingen på vuxcenutbildningens område.
Startpunkten för de senaste årens satsningar är 1967 års reform, som
bl. a. innebar kostnadsfria studier för vuxna enligt läroplanen för grundskolans högstadium och gymnasieskolan inom den kommunala vuxen-
utbildningen, förstärkta resurser för folkbildningen samt tillsättandet av
TRU-kommittén.
År 1970 inriktades åtgärderna särskilt på personer med kort och brist-
fällig utbildning. Studieförbunden erhöll ökade statsbidrag. En differentiering av stödet till studiecirklarna genomfördes så att högre statsbidrag
numera utgår till vissa prioriterade ämnen. Dessutom infördes statligt
stöd till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet samt vissa förbättringar av stödet till den kommunala vuxenutbildningen, speciellt
på grundskolans högstadium, Även förra årets vuxenutbildningsreform innebar en prioritering av de utbildningsmässigt mest missgynnade grup-
perna.
De hittills gjorda insatserna har medfört en betydande stimulans för vuxenutbildningen. Läsåret 1970/71 var bruttoantalet deltagare i studiecirkelverksamheten ca 1,7 milj. och antalet studiecirkeltimmar ca 4,5 milj., av vilka 1,2 milj. timmar avsåg s.k. prioriterade studiecirklar. Även den kommunala vuxenutbildningen har expanderat kraftigt och antalet elever uppgick under läsåret 1970/71 till ca 166 000. Dessutom tar folkhögskolorna emot allt fler studerande.
Inom den kommunala vuxenutbildningen har 23 särskilda skolenheter inrättats på orter där vuxenutbildningen har nått en särskilt stor om-
fattning. I slutet av läsåret 1970/71 anordnades kommunal vuxenutbild-
ning i 323 av landets 464 kommuner.
TRU:s vuxenutbildningsprogram i radio och tv har ökat. Vuxenut-
bildning sänds nu i båda tv-kanalerna och i ljudradion. Bl a. disponerar
TRU sändningstid för ett utbildningsblock på kvällstid i tv 2. Särskild uppmärksamhet ägnas också vuxenutbildningen i 1969 års radioutred-
ning som utreder frågan om ökat sändningsutrymme i ljudradion för
utbildnings- och informationsändamål.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 425
Kungl. Maj:t har den 30 december 1971 bemyndigat mig att tillkalla en kommitté med uppgift att leda den fortsatta försöksverksamheten med radio- och tv-utbildningen med huvudsaklig inriktning på vuxen-
utbildning och förskola.
Efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 52, SU 1969: 112, rskr 1969: 290) anordnas vid lärarhögskolan i Linköping fr. o. m. vårterminen 1970 en särskild praktisk-pedagogisk utbildning om två terminer av lärare för i första hand folkhögskolan. Intagningskapaciteten för denna
särskilda utbildning är 30 studerande per termin. Vidare anordnas fr.o.m. vårterminen 1971 en praktisk-pedagogisk utbildning vid lärar-
högskolan i Stockholm som är särskilt avpassad för den statliga och kommunala vuxenutbildningen. Intagningskapaciteten är 25 studerande per termin.
Inom ramen för skolöverstyrelsens s. k. LIV-projekt studeras frågan om läroplansanpassning och läromedelsutveckling för vuxna. Härigenom skall man bl. a. försöka skapa pedagogiska förutsättningar för en produktion av lämpliga läromedel för vuxenstuderande.
Tidigare har vuxenutbildningsfrågorna handlagts på en rad olika enheter inom skolöverstyrelsen. Fr. o. m. den 1 juli 1972 föreslås att en särskild enhet för vuxenutbildning inrättas, vilket bör kunna få en stor betydelse för bl. a. vuxenundervisningens pedagogiska utveckling.
Trots satsningarna på vuxenutbildningen har det visat sig svårt att nå
dem som har den mest bristfälliga utbildningen. För att finna lösningar
på detta problem tillsattes kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX). Kommittén har till uppgift att genom flexibla studieformer och olika slags studiestimulerande åtgärder försöka nå de vuxna som har kort och bristfällig utbildning och som av sociala, psykologiska och geografiska skäl nu inte deltar i vuxenutbildning. Verksamheten bedrivs i form av studiecirklar, dit deltagare rekryteras genom uppsökande verksamhet. Kommittén kommer inom kort att i ett betänkande redovisa erfarenheterna från det första försöksåret. Verksamheten avses fortsätta även under budgetåret 1972/73.
En viktig fråga för de vuxenstuderande är studiefinansicringen, som utreds av kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX). Kommittén har nyligen publicerat en debattskrift, som tar upp olika aktuella frågor kring vuxenutbildningen och särskilt kring de framtida formerna för de vuxnas studiefinansiering. Ett krav som man enligt SVUX måste
ställa på ett nytt studiefinansieringssystem är att det skall kunna byggas upp succcssivt, eftersom tillgängliga resurser för ändamålet måste antas vara minst under ett inledningsskede. En grundläggande fråga för kon-
struktionen är om stödet skall vara enhetligt, behovsprövat eller utgöra ersättning för inkomstbortfall. Utöver denna mer principiella dis-
kussion redovisar kommittén olika förslag till system för vuxnas stu-
diefinansiering. En metod är successiva förändringar av studiemedels-
G 14" Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 426
systemet som gör detta ändamålsenligt för de vuxna. En annan möjlighet är att konstruera ett system som liknar en utbildningsförsäkring. Andra lösningar som SVUX tar upp är studielön, betald ledighet för studier samt vidgad rätt till utbildningsbidrag. I debattskriften diskuteras de olika förslagen till studiefinansieringssystem med utgångspunkt från att det är begränsade resurser som står till utbildningssektorns för-
fogande och att det därför är nödvändigt att prioritera utbildning för de kortutbildade vuxna.
Vidare har pedagogikutredningen i ett betänkande behandlat vissa vuxenpedagogiska frågor. Dessutom sammanhänger vuxcnutbildningen
med frågan om återkommande utbildning som behandlas av 1968 års
utbildningsutredning (U 68).
För vuxenutbildningen har budgetåret 1971/72 anvisats 437,2 milj. kr. För budgetåret 1972/73 beräknas utgifterna för detta ändamål öka med 86 milj. kr. till 523,2 milj. kr.
G 1. Viss utbildning via radio och television m. m.
1970/71 Utgift! 38 843 488 Reservation! 3182 1971/72 Anslag 42 750 000
1972/73 Förslag 43 250 000 + Anslaget Viss utbildning via radio och television m. m. samt del av anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet
Från anslaget bekostas utgifter för den försöksverksamhet med produktion av undervisningsprogram m. m. för radio och television, som sedan budgetåret 1967/68 handhas av kommittén för tv och radio i utbildningen (TRU).
Vidare ersätts kostnader för skolprogramverksamheten vid Sveriges Radio. Skolprogramverksamheten handhas inom Sveriges Radio av en särskild enhet, utbildningsprogramenheten, som förutom skolprogrammen även ombesörjer den inom Sveriges Radio producerade vuxenundervisningen i ljudradio och tv. Denna senare verksamhet finansieras av avgiftsmedel.
I proposition angående omlilokalisering av viss statlig verksamhet (prop. 1971: 29) föreslog Kungl. Maj:t omlokaliscring till Norrköping av TRU-kommitténs produktionsenhet och deltar av Sveriges Radios utbildningsenhet. Riksdagen uttalade (InU 1971: 15, rskr 1971: 196) att frågan om möjligheten att förligga verksamheten till Umeå borde bli föremål för ytterligare utredning och att även andra lokaliseringsalternativ borde kunna övervägas.
Kungl. Maj:t har den 16 september 1971 uppdragit åt delegationen
för lokalisering av statlig verksamhet att mot bakgrund av riksdagens uttalanden på nytt överväga och framlägga förslag till lokalisering av
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 427
TRU-kommitténs produktionsenhet och delar av Sveriges Radios utbildningsenhet.
TRU-kommitteén
Kungl. Maj:t har den 28 oktober 1971 fastställt TRU-kommitténs produktionsplan för innevarande budgetår. Enligt planen skall TRU under året producera ca 350 tv-program och ca 220 radio-program, vartill kommer viss produktion av annat studiematerial, bl. a. ca 8 000 sidor tryckt material. Verksamheten bedrivs inom sex sektorer, nämligen förskola, gymnasieskola och arbetsmarknadsutbildning, samhällsvetenskap, medicin, teknik-naturvetenskap och vuxenutbildning.
Försöksverksamheten inom förskolescktorn har nu lett så långt att etersändningar av tv-program börjat hösten 1971. Vuxenutbildningsprogram sänds i båda tv-kanalerna och i ljudradion. Kommittén disponerar bl. a. sändningstid för ett utbildningsblock på kvällstid i tv 2. Produktionen för skolsektorn ingår i den försöksverksamhet som pågår vid vissa skolenheter och omskolningscentra och som avses kulminera under läsåret 1973/74 med ett samlat försök. Under innevarande budgetår kommer produktionen inom sektorerna för samhällsvetenskap och medicin att vara mycket begränsad. Vissa ändringar i produktionsuppdraget för högskolenheten i Linköping har beslutats av universitetskanslersämbetet på förslag av kommittén.
TRU-kommittén föreslår att anslagsposten för kommitténs försöksverksamhet förs upp med 30 750 000 kr. för budgetåret 1972/73, vilket innebär en ökning med 12 460 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
1971/72 Beräknat medelsbehov 1972/73
TRU-kommittén Föredraganden
| Produktion m. m. | 14 125 000 18 970 000 ] | |
| Inredning, utrustning | 600 000 | 1300 000 I 15 960 000 |
| Utprövning m. m. | 850 000 | 9200 000 J ” |
| Speciella försök | — | 1250 000 |
Anskaffning av mobil färg-
tv-enhet — 5 500 000 — Ersättning till televerket för
| distributionskostnader | 3 600 000 | 3 430 000 | 3 430 000 |
| Total medelsförbrukning | 19 175 000 31 350 000 19 390 090 | ||
| ./. Inflytande medel | 885 000 | 600 000 | 600 090 |
| Anslag/Anslagsbehov | 18 250 000 30 750 000 18 790 000 | ||
| Anslagsförändring | +12 460 000 +500 000 |
1. Produktion m.m.
Kommittén räknar med en viss ökning av produktionsvolymen jämfört med innevarande budgetår.
a) Löne- och prisomräkning m. m. 963 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 428
b) Förstärkning av nuvarande organisation (+ 306 000 kr.).
c) Ökade gemensamma omkostnader (+85 000 kr.). d) Ökad produktionsvolym (+3 635 000 kr.).
e) Minskade inkomster på grund av ojämnhet i inflytande medel
(—285 000 kr.).
2. Inredning och utrustning Beräknad återanskaffning (4700 000 kr.).
3. Utprövning m.m. Kommittén räknar med oförändrad volym för utprövning av produktionen.
4, Speciella försök
a) Information och inskolning av lärare inför det samlade försöket
budgetåret 1973/74 inom sektorn för gymnasial utbildning (+300 000 kr.). b) Väntade uppgifter i anslutning till försöksverksamhet föreslagen av
U 68 (+300 000 kr.).
c) Läromedelsinsatser för handikappade (4300 000 kr.).
d) Försöksverksamhet med regionalt kontaktnät för vuxenutbildningen (+350 000 kr.).
5. Mobil färg-tv-enhet TRU-kommittén föreslår ånyo att en mobil färg-tv-enhet anskaffas för användning främst inom vårdsektorns utbildning samt för stationärt bruk vid produktion av förskole- och vuxenutbildningsprogram
(-+5 500 000 kr.).
6. Ersättning till televerket för distribution av program Sändningsvolymen för budgetåret 1971/72 beräknas ej uppnå den tidigare beräknade volymen. Trots en viss ökning av sändningsvolymen för förskoleprogram och vuxenundervisning och en av televerket aviserad höjning av ersättningsbeloppet beräknas därför ersättningen till
televerket för distribution av program kunna minskas (—170 000 kr.).
Sveriges Radio För budgetåret 1971/72 beräknas sändningstiden för skolprogrammen
uppgå till totalt 742 timmar, varav 408 timmar i ljudradio och 334 timmar television.
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 429
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Sveriges Radio Föredraganden a) Sveriges Radios kostnader 18 9220 000 43 818 000 of. b) Televerkets kostnader 5 540 000 + 2 749 000 of.
24 460 000 +6 567 000 of.
1. Allmänna kostnadsstegringar för produktion och distribution av skolprogram (+2 060 600 kr.).
2. Utöver verksamheten under innevarande budgetår föreslås medel för bl. a. kurser i engelska för årskurs 3, ökad reprisering, utveckling av läromedel för gymnasieskolans tvååriga linjer, åtgärder för att utvidga
användningen av tv i årskurserna 3, 6 och 9, program för vissa minori-
tetsgrupper, insatser för lärarnas fortbildning, påbörjandet av en utbygg-
nad av en regional skolradio samt inrättandet av vissa tjänster (4 506 400 kr.).
TRU-kommitténs betänkande Inledning
Genom beslut den 24 februari 1967 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, att till-
kalla sakkunniga för att utreda frågan om användningen av radio och
television i utbildningsväsendet samt för att leda försöksverksamhet inom detta område (TRU-kommittén). Kommittén har den 2 maj 1971 avlämnat betänkandet Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen (SOU 1971: 36).1
TRU-kommittén fick i uppdrag att bedriva försöksverksamhet med radio och television inom vissa sektorer av utbildningsväsendet, samt komma in med förslag till lösning av de olika principiella och organisatoriska problem som är förknippade med ökad användning av radio och television på utbildningsområdet. Försöksverksamheten skulle omfatta såväl material, avsett att distribueras och användas i bandad form, som etersända program, avsedda att i första hand tas emot i hemmet. De
sektorer som angavs var gymnasieskolan, den högre tekniska utbildningen i anslutning till produktion av »tv-lektioner» för tekniska hög-
skolenheten i Linköping, de samhällsvetenskapliga fakulteterna och vuxenutbildningen. Genom senare beslut av Kungl. Maj:t har försöksverksamheten utvidgats till att omfatta också användandet av tv i den ? Ledamöter vid tiden för avlämnandet av betänkandet var landshövdingen Ragnar Edenman, ordförande, universitetslektorn Lars-Gunnar Holmström, programdirektören Rolf Lundgren, byrådirektören Stig Lundgren, generaldirektören Jonas Orring, sekreteraren Henry Persson samt departementsrådet Ragnar Sohlman.
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 430
medicinska utbildningen och produktion av förskoleprogram i radio
och tv.
De sakkunniga fick vidare i uppdrag att leda planering och produk-
tion av program för hela försöksverksamheten. För detta ändamål har kommittén erhållit särskilda anslag över riksstaten, hittills sammanlagt 45,6 milj. kr. Den fast anställda personalen vid enheten uppgår till ca 140 personer. Härtill kommer ett stort antal tillfälligt engagerade experter, programmedverkande osv. Kommittén avser att senare överlämna ett andra betänkande med bl. a. en utförligare redovisning av de pedagogiska och organisatoriska erfarenheterna från försöksverksamheten.
Försöksverksamhet Verksamheten inom TRU:s sektor för gymnasiala skolformer och arbetsmarknadsutbildning (TRUAS) har hittills omfattat 14 projekt. Inom universitets- och högskolescktorn fördelar sig de 19 utvecklade projekten på samhällsvetenskap, medicin och teknik-naturvetenskap. Tv och radio-
inslagen har på dessa områden varit timligen begränsade. Inom den
eterdistribuerade vuxenundervisningen har inriktningen av utbudet ändrats från kompetensinriktade kurser till kurser av mer allmän karaktär.
Vad gäller behovet av tv och radio i undervisningen har TRU-kommittén kommit fram till att såväl förskoleverksamhet som vuxenutbild-
ning har ett stort behov av produktionsresurser och sändningsutrymme. Inom det reguljära skolväsendet räknar TRU-kommittén med en successiv nedskärning av eterdistributionen till förmån för en ökad produktion av läromedelspaket med radio- och tv-inslag i bandad form. Kommittén redogör för Sveriges Radios skolprogramverksamhet, som är avtalsreglerad med skolöverstyrelsen och finansieras av skattemedel. Läsåret 1970/71 sändes 1727 skolradioprogram och 394 skoltv-program.
Sveriges Radio inriktar i allt högre grad sin verksamhet på produktion
av större läromedelsenheter, som avser att inom ett eller flera ämnen täcka stadier, årskurser eller kursmoment. TRU-kommittén anser nu att en fastare organisation för hela produk-
tionsverksamheten är nödvändig.
Efter övervägande av olika alternativ till organisationsform har kom-
mittén kommit fram till att den anslagsfinansierade delen av utbildnings-
programenheten vid Sveriges Radio (SR/UTB) och TRU bör samman-
läggas till en helstatlig enhet, som skall fortsätta den pågående verk-
samheten, i stort sett efter samma riktlinjer som nu. Den nya enheten bör bli ett från SR fristående företag, med egna tekniska resurser. Enligt förslaget bör enhetens huvuduppgift vara framställning av läromedel
för den eterdistribuerade undervisningen, men den skall även kunna
motta beställningar från myndigheter, läromedelsförlag m. fl.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 431
Produktionen bör finansieras genom statsanslag. TRU-kommittén har funnit, att stiftelse är den lämpligaste företagsformen för den nya enheten. Motivet härför är att kommittén klart velat skilja enhetens statsfinansierade verksamhet från statlig självbärande affärsverksamhet. I betänkandet föreslås dessutom att en vuxenutbildningskommitté
knytes till den föreslagna enheten. Beträffande förskoleverksamheten an-
ser kommittén att det bör ankomma på barnstugeutredningen att föreslå en motsvarande kommitté för detta område. Kommittén räknar med att kostnaderna för den nya enheten budgetåret 1972/73 kommer att uppgå till 61,5 milj. kr.
Reservationer Reservation har avgetts av ledamöterna Rolf Lundgren och Jonas Orring. Orring föreslår i sin reservation, att SR/UTB:s och TRU:s nuvarande resurser, i avvaktan på resultat från U 68, läromedelsutredningen och 1969 års radioutredning, inordnas i SR:s organisation. Även Lundgren förordar att den sammanslagna enheten förs till SR.
Remissyttranden Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av skolöverstyrelsen (SÖ) — efter hörande av ett begränsat antal länsskolnämnder, skolstyrelser och lärarutbildningsanstalter —, universitetskanslersämberet (UKA) — efter hörande av vederbörande universitet och högskolor —, socialstyrelsen, televerket, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), utredningen om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier m. m., nordiska kommittén för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen, handikapputredningen, 1968 års barnstugeutredning, läromedelsutredningen, 1969 års radioutredning (RUT 69), kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) och radionämnden. Vidare har yttranden avgetts av Sveriges Radio AB, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund, Statsföretag AB — efter hörande av Svenska utbildningsförslaget Liber AB och Sveriges TV-kassett AB —, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Frikyrkliga Studieförbundet, länsbildningsförbundet i Gävleborgs län, Medborgarskolan, Studieförbundet Vuxenskolan, Sveriges kyrkliga studieförbund, Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV), Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges elevers centralorganisation (SECO), Elevförbundet TLE, Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF), Vuxenstuderandes riksorganisation (V RO), Centerns ungdomsförbund, Moderata ungdomsförbundet, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Brevskolan och Hermods.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 432
Dessutom har skrivelser inkommit från skoldirektionen i Stockholm,
skolstyrelsen i Uppsala, personalen vid TRU och SR/UTB, Sveriges författarförbund och Föreningen Svenska skolproducenter. Följande remissinstanser tillstyrker TRU-maijoritetens förslag om inrättandet av en särskild enhet för utbildning via radio och tv utanför
Sveriges Radio nämligen, AMS, Svenska landstingsförbundet, LO, ABF, SSU, TLE, SFEF och VRO. FÖVUX tar inte ställning till hur radio
och tv skall användas inom förskolan, ungdomsskolan och högskolan. FÖVUX anser däremot det vara synnerligen angeläget att en permanent produktionsenhet för vuxenutbildningsprogram snarast tillskapas. Flera remissinstanser påpekar just behovet av ökade vuxenutbildningsmöjligheter. Enligt LO finns det flera skäl att låta eterförmedlad undervisning inrikta sig på de kortutbildade grupperna. En sådan undervisning
kan verka på olika sätt, dels som ett led i den uppsökande verksam-
heten, dels som självständig och individuell utbildningsform, dels i kombination med folkbildningens studiecirklar och den kommunala vuxenutbildningen. Svenska landstingsförbundet anser att den sammanslagna enheten bör organiseras på ett sådant sätt att den fungerar självständigt och lokaliseras i nära anslutning till Sveriges Radios distriktsorganisation för tillgodogörandet av de naturliga samordningsmöjligheter som finns.
SSU påpekar att det under de senaste åren har skett en mycket snabb
utveckling på läromedelsområdet. Nya läromedelsmedia har tillkommit. Det är enligt SSU ofta de stora internationella elektronikbolagen som står bakom denna utveckling. För dessa företag representerar läromedlen en marginell marknad. Företagens insatser på denna marknad bestäms mera av interna koncernintressen än av hänsyn till utbildningspolitiska målsättningar. Det finns en uppenbar risk att den tekniska utvecklingen på läromedelsområdet mer blir anpassad till företagsintressen än till skolans målsättningar. SSU anser alt den tekniska utvecklingen måste utnyttjas av samhället för att underlätta för skolan att uppnå sina mål. Slutmålet bör enligt SSU vara att sammanföra den nya enheten för band- och eterburen produktion med Utbildningsförlagets resurser i
samma, icke-kommersiellt drivna samhällsföretag.
Flera instanser har förordat en provisorisk lösning inom SR:s ram, t.ex. SÖ, UKA, RUT 69, Svenska kommunförbundet, Utbildningsförlaget, SAF, Industriförbundet, Medborgarskolan, SFS, SECO, Centerns ungdomsförbund, Moderata ungdomsförbundet och Hermods. SÖ hävdar att det är principiellt felaktigt att först besluta om en produktionsorganisation, innan man analyserat, utrett och tagit ställning
till målet för den avsedda verksamheten.
Andra remissinstanser har föreslagit att försöksverksamheten skall fortsätta t. v. Bland dessa märks RRV, socialstyrelsen, Sveriges Radio,
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 433
TCO, TBV, Frikyrkliga studieförbundet och Föreningen Svenska skolproducenter.
RRV finner det svårt att ta ställning till TRU:s delförslag innan utredningsuppdraget fullgjorts i sin helhet. Utformningen av organisatio-
nen måste bli beroende av den målsättning och inriktning som skall gälla
för radio- och tv-verksamheten inom utbildningen.
RRV anger dock vissa allmänna synpunkter på hur verksamheten på
sikt bör organiseras. RRV finner förslaget om en fristående enhet utan-
för SR i princip riktigt. Det ingår enligt RRV inte i SR:s primära uppgifter att bedriva utbildningsverksamhet.
Sveriges Radio understryker att det förhållandet att företaget i sitt yttrande anfört vissa kritiska synpunkter på betänkandet och framhållit angelägenheten av att etersända utbildningsprogram i realiteten följer samma regler, som gäller för rundradion i övrigt, inte innebär att SR anser att företaget framgent skall handha den anslagsfinansierade utbildningsverksamheten. SR kan väl tänka sig att det vid de fortsatta utredningarna och övervägandena kan komma att visa sig att produktionen av dessa ej bör åvila SR.
I några remissyttranden finns andra förslag till lösningar. Statskontorets förslag går i huvudsak ut på att beställarfunktionen avseende cterdistribuerade läromedel, liksom vad gäller andra läromedel, kan och bör skiljas från uppgiften att framställa dem. Detta anser statskontoret bör kunna ske fastän produktionen finansieras genom direkta anslag från
statens sida. Ett särskilt tillskapat organ, benämnt rådet för utbildning
genom radio och television, föreslås utöva beställarfunktionen för den anslagsfinansierade etersända läromedelsproduktionen.
Läromedelsutredningen anser att det på sikt bör inrättas en särskild
enhet för teknisk produktion av elektroniska läromedel. Denna enhet bör kunna utnyttjas såväl för produktion av cterdistribuerad undervisning som tv-kassetter och liknande, vilka i en snar framtid torde få en betydande spridning. Bl. a. denna utveckling talar enligt utredningen för att enheten med fördel kan vara skild från Sveriges Radio. Som samordningsorgan för de allmänägda läromedelsföretagen bör enligt liromedelsutredningen Statsföretag AB fungera.
Svenska kommunförbundet finner det principiellt felaktigt att f.n. bygga upp en särskild fristående produktionsenhet, innan mera grund-
läggande produktionsfrågor på läromedelsområdet lösts. Av detta skäl
förordar styrelsen att befintliga tekniska produktionsresurser t.v. används. Under en övergångstid torde produktionsledningen kunna ske inom Sveriges Radio. Förbundet är dock medveten om de fördelar, som en produktionsenhet utanför Sveriges Radio på sikt kan ha. Förbundet
framför i sitt svar tanken på ett särskilt permanent utvecklings- och
planeringsråd för läromedel.
I ett par yttrande berörs särskilt den anslagsfinansierade delen av SR/UTB:s verksamhet.
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 434
Med den dynamiska utveckling som f. n. äger rum inom teievisionstekniken, kan det enligt kommunförbundet i dagens läge inte vara ekonomiskt försvarbart att bara fortsätta den hittillsvarande programverksamheten för skolundervisningen. Det behov som finns av läromedel
som reproducerar rörlig bild med eller utan färg, kan i de flesta fall
tillgodoses med 16 mm film under överskådlig tid. Rent allmänt syns ringa hänsyn tas till konsumentledets förmåga att insätta nya tekniker i undervisningen och det behov av långtidsplanering som finns i alla kommuner. Utbildningsförlaget ifrågasätter med tanke på den stabilitet — såväl organisatoriskt som personellt —- som nu nåtts inom ungdomsskolan om det i dag finns motiv för staten att genom direkta produktionsanslag bedriva en läromedelsutgivning i ämnen eller ämnesområden där det inte föreligger någon läromedelsbrist och där förutsättningar finns för en vanlig kommersiell förlagsutgivning. Det finns därför skäl som talar för en omprövning av SR/UTB:s nuvarande inriktning, också med hänsynstagande till Utbildningsförlagets tillkomst.
Föredraganden Jag har i det föregående redogjort för TRU-kommitténs betänkande och för remissyttrandena. Remissinstanserna har i stort sett anslutit sig till tanken på fortsatt utnyttjande av radio och television för undervisningsändamål. Försöksverksamheten i fråga om vuxenutbildning och
förskola har mött det starkaste gensvaret i remissopinionen. Enligt min
mening bör man ta fasta härpå för den framtida utvecklingen. I fråga om TRU-kommitténs förslag till organisationsform är remissopinionen starkt splittrad. Flera remissinstanser tillstyrker TRU-kommitténs förslag om inrättandet av en särskild enhet för utbildning via radio och tv utanför Sveriges Radio. Andra hävdar i likhet med reservanterna att man i avvaktan på resultaten av arbetet i utredningar som läromedelsutredningen, RUT 69 och U 68, som en provisorisk lösning, borde lägga den sammanslagna enheten inom Sveriges Radio. Andra remissinstanser återigen anser att ingen sammanslagning bör äga rum nu utan att verksamheten t. v. bör fortsätta I nuvarande former. Enligt min mening bör man -— i avvaktan på bl. a. nyss nämnda utredningar — inte nu göra någon förändring i nuvarande organisationsformer för skolradions anslagsfinansierade det och TRU-kommitténs verksamhet. I likhet med bl. a. Sveriges Radio anser jag att försöksverksamheten t.v. bör fortsätta i kommittéform enligt riktlinjer som
jag nyligen anmält i form av direktiv till särskilda sakkunniga.
TRU-kommittén har i uppdrag att både leda försöksverksamheten och utvärdera den. Kommittén avser att senare överlämna ett andra betän-
kande med bl. a. en utförlig redovisning av de pedagogiska och organisa-
toriska erfarenheterna från försöksverksamheten. TRU-kommittén bör
c
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 435
slutföra sitt pågående arbete med utvärdering av hittillsvarande verk-
samhet. Den nya kommittén har fått till uppgift att planera och leda en fortsatt försöksverksamhet. Denna skall främst vara inriktad på vuxenutbiidning inom alla utbildningsnivåer och på förskola.
TI ett senare skede kommer det att bli aktuellt att ta ställning till en framtida mer definitiv organisation. Den nya kommittén skall ligga fram förslag härom.
TRU-kommittén har som speciell uppgift att förse den tekniska utbildningen vid högskolenheter i Linköping med liromedel bestående av bl. a. tv-inslag och tryckt material. Den nya kommittén skall med utgångspunkt från TRU-kommitténs erfarenheter och överväganden skyndsamt avge förslag om organisationen i detta avseende av under-
visningen vid den tekniska fakulteten vid högskolenheten i Linköping.
Förslaget skall utformas i samråd med universitetskanslersämbetet.
Försöket inom gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen bör
enligt min mening slutföras. Eftersom pågående verksamhet är nära för-
bunden med skolöverstyrelsens arbete med läromedelsutveckling bör ansvaret i denna del föras över till överstyrelsen. Produktionen av program m. m. skall ombesörjas med utnyttjande av de produktionsresurser som den nya kommittén skall förfoga över.
Jag avser alt senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt den nya kommittén att inkomma med förslag till produktionsplan för budgetåret 1972/73. Det är önskvärt att även Sveriges Radios utbildningsprogramenhet, efter samråd med berörda skolmyndigheter, till Kungl. Maj:t redovisar sin produktionsplan för budgetåret 1972/73.
För budgetåret 1972/73 räknar jag med en total medelsförbrukning
av 43 250 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningarna hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss utbildning via radio och television m.m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 43 250 000 kr.
G 2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader
1970/71 Utgift 4243 979 1971/72 Anslag 5 793 000 1972/73 Förslag 5 855 000
För den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statliga skolor i
Norrköping och Härnösand. Vid dessa ges utbildning enligt läroplanerna
för grundskolans högstadium, gymnasieskolans tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjer samt tre- och fyraåriga linjer.
Undervisningen vid statens skolor för vuxna bygger på en kombina-
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 436
tion av muntlig undervisning under periodvis återkommande kurser vid skolorna och självstudier i form av brevskolstudier på hemorten (s. k. varvad undervisning). I enlighet med beslut av 1967 års riksdag anordnas vid skolan i Norrköping även enbart brevskolundervisning. Bestämmelser om den statliga riksrekryterande vuxenutbildningen har meddelats i kungörelsen (1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbild-
ning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Föredraganden
styrelsen Personal Lärarpersonal 61 of. of. Övrig personal 23,5 of. of.
84.5 of. of. Anslag Lönekostnader 5 146 000 + 976 000 of. Sjukvärd 4 000 + 1000 + 1000 Reseersättningar 6 000 of. of. Lokalkostnader
a) Norrköping 262 000 + 31000 429 000
b) Härnösand 26 000 + 16000 +20 000 Expenser
| a) Norrköping | 160 000 + 5 000 | 4- 6 000 |
| b) Härnösand | 119 000 + 10000 5 793 000 +1 039 000 | + 6 000 -+62 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löneomräkning 1 026 800 kr.
2. Inom skolöverstyrelsen pågår en översyn av den statliga vuxenutbildningen. I avvaktan på resultatet av denna översyn förordar överstyrelsen endast mindre utgiftsförändringar under detta anslag.
3. Överstyrelsen räknar med att den beräknade undervisningen för 1972/73 kan bestridas inom ramen för de skolledar- och lärartjänster som nu finns inrättade vid skolorna i Norrköping och Härnösand.
Föredraganden
Statens skola för vuxna i Norrköping har nu varit verksam sedan år
1956 och skolan i Härnösand sedan år 1962. De båda skolorna utgör en
viktig del av vuxenutbildningen och är komplement till den kommunala vuxenutbildningen. Skolorna är riksrekryterade.
Inom skolöverstyrelsen pågår en översyn av den statliga vuxenutbild-
ningens organisation m.m. Skolöverstyrelsen har i en skrivelse den
23 september 1971 aviserat en slutlig rapport med förslag i fråga om den riksrekryterande vuxenutbildningens form och organisation på längre
sikt. I avvaktan på detta förslag räknar jag i likhet med skolöverstyrelsen
med att verksamheten vid de statliga skolorna för vuxna skall pågå i
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 437
oförändrade former. Med hänsyn till anslagsbelastningen beräknar jag att anslaget förs upp med 5 855 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Srarliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budget-
äret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 5 855 000 kr.
G 3. Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier
1970/71 Utgift 1473 582 Reservation 2 826 418 1971/72 Anslag 3 500 000 1972/73 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids kostnader för material för självstudier vid de statliga vuxenskolorna, vid viss förlängd undervisning inom gymnasieskolorganisatiocnen samt vid försöksverksamhet med särskild gymnasia! utbildning i glesbygd.
1971/72 Beriknad ändring 1972/73
Skolöver- Föredragandena
styrelsen Kostnader för materiel m. m. 3 412 000 of. —2 500 000 Arvoden för granskning av
material för självstudier 88 000 of. of.
3 500 000 of —2 500 002
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp. Föredraganden
Utbildningen vid de statliga vuxenskolorna bygger till stor del på elevernas självstudier. Vid skolorna bedrivs ett värdefullt arbete med granskning och sammanställning av material för dessa självstudier. Med hänsyn till reservationen bör anslaget för nästa budgetår föras upp med
1 milj. kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsansiag av 1 000 200
kr.
G 4. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.
1970/71 Utgift 145 000 Reservation 158 000
1971/72 Anslag 293 000
1972/73 Förslag 188 000
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 438
Från anslaget bekostas materiel, böcker, utrustningskomplettering
m. m. vid skolorna för vuxna i Norrköping och Härnösand.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skolöver- Föredraganden
styrelsen
| Vuxenskolan i Norrköping | 188 000 | -— 75 000 | — 75 000 |
| Vuxenskolan i Härnösand | 105 000 — 30 000 293 000 | — 105 000 | — 30 000 — 105 000 |
Skolöverstyrelsen
I avvaktan på resultatet av överstyrelsens översyn av organisationen vid de båda statliga vuxenskolorna föreslås en nedskärning av medel till utrustningskomplettering med 75 000 kr. vid vuxenskolan i Norrköping samt med 30 000 kr. vid vuxenskolan i Härnösand.
Föredraganden
Beträffande utgifterna för utrustning gäller att vederbörande Kommuner svarar för inköp och underhåll av möbler och fast inredning
medan staten bekostar inköp och underhåll av specialutrustning (ifr
SOU 1962: 5 s. 73). För budgetåret 1972/73 beräknar jag för norrköpingsskolan under förevarande anslag ett belopp av 113 000 kr., varav
60 000 kr. till utrustningskomplettering. För härnösandsskolan räknar
jag med ett medelsbehov av 75 000 kr., varav 40 000 kr. till utrustningskomplettering.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 188 000 kr.
G 5. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna
Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1972 års riksdag lägga fram en särskild proposition angående vissa vuxenutbildningsfrågor. I
avvaktan härpå bör i riksstatförslaget under detta anslag tas upp ett preliminärt beräknat belopp av 165 milj. kr. för bidrag till driften av de kommunala skolorna för vuxna. Med anledning av det anförda hem-
ställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1972/73
beräkna ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 439
G 6. Bidrag till studiecirkelverksambet G 7. Bidrag till studieförbund
Jag har under anslaget Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1972 års riksdag lägga fram särskild proposition angående vissa vuxenutbildningsfrågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget förevarande båda anslag föras upp med preliminärt beräknade belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1972/73 beräkna
D) till Bidrag till studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag av
165 000 000 kr.,
2) till Bidrag till studieförbund ett anslag av 9 400 kr.
G 8. Bidrag till driften av folkhögskolor
1970/71 Utgift 90 165 560 1971/72 Anslag 108 000 000 1972/73 Förslag 125 000 000
Ur anslaget utgår statsbidrag till driftkostnader för totalt 107 folkhögskolor. Skolornas verksamhet omfattar dels vinterkurser, dels ämneskurser. Elevantalet vid vinterkurserna utgjorde under arbetsåret 1970/71 ca 14 300 och vid ämneskurserna ca 16 000. Bidrag till driftkostnader för folkhögskolor utgår enligt kungörelsen (1966: 758) om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor (ändrad senast 1970: 610)
till löner m. m,. åt lärare och skolledare med 100 % av de faktiska
kostnaderna, till kostnader för viss annan personal med, beroende på
skolans storlek, 50—150 22 av ett indexbundet bidragsunderlag av
86 960 kr. för budgetåret 1970/71 samt till pedagogisk utrustning m. m. med 50—150 Z av ett bidragsunderlag om 13 000 kr. Utöver nämnda bidrag utgår avgiftsbidrag, dvs. bidrag till vissa avgifter enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, beträffande rektor och lärare. Efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall kan ur anslaget även utgå bidrag till kostnader för personlig assistans åt handikappade elever vid folkhögskolor. Ur anslaget utgår även medel till försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade elever.
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsens anslagsberäkningar för budgetåret 1972/73 framgår
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 440
av följande sammanställning i vilken jag även redovisar mina motsvarande beräkningar.
Skolöver- Föredraganden
styrelsen
Justering på grund av anslagsbelastningen 3 000 000 3 000 000 Förskott på bidrag till lönekostnaderna för
lärare och skolledare 78 000 000 77 790 009 Förskott på bidrag till kostnaderna för viss
övrig personal 12 442 000 12 442 000 Förskott på bidrag till kostnader för peda-
gogisk utrustning 2 202 000 2 202 000 Slutreglering av bidrag till lönekostnaderna
för lärare och skolledare 6 022 000 6 022 000 Slutreglering av bidrag till kostnaderna för
viss övrig personal 1282 000 1282 000 Slutreglering av bidrag till pedagogisk ut-
rustning 171 000 171 000 Avgiftsbidrag 10 982 000 10 982 000 Kostnader för gravt handikappade med
ofullständig skolgång m. m. 689 000 399 000 Kostnader för ungdoms- och fritidsledar-
| utbildning | 1210 000 | — |
| Lönekostnadspålägg m. m. | 11 465 000 11 060 000 | |
| Försöksverksamhet med musikundervisning | 341 000 | -— |
127 806 000 125 350 000
Anslagsförändring + 19 806 000 + 17350 000
Avrundat + 17 000 000
2. Skolöverstyrelsen föreslår att ytterligare tio kombinerade tjänster som ämneslärare och konsulent inrättas (+210 000 kr.).
3. Överstyrelsen anser vidare att fem ämneslärartjänster för lärare med speciallärarutbildning bör inrättas vid de folkhögskolor som har specialundervisning (+18 000 kr.).
4, Folkhögskolan rekryterar i ökad utsträckning handikappade elever. Ytterligare grupper av handikappade behöver dock vuxenutbildning. Överstyrelsen föreslår därför fortsatt försöksverksamhet med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörsel-
skadade. Skolöverstyrelsen föreslår vidare att statsbidrag skall utgå till särskilda föreståndare vid skolor med mera omfattande kursverksamhet
för handikappade. Dessutom anser överstyrelsen att bidrag bör utgå till kostnader för psykolog, psykiatriker, läkare och sjuksköterska vid ämneskurser för psykiskt utvecklingsstörda samt till resekostnader för speciallärare och till kostnader för fritidsledare för handikappade. (4-569 000 kr.)
5. Som redovisats under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor har under senare år framkommit önskemål om en samord-
nad och enhetlig fritidsledarutbildning. I förslaget från skolöverstyrelsens grupp för ungdomsledarutbildning (SULU) redogörs för den försöks-
verksamhet med ungdoms- och fritidsledarutbildning som ägt rum sedan
år 1969. Överstyrelsen finner det angeläget att en vidgad försöksverk-
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 441
samhet kommer till stånd även inom folkhögskolans ram. (-+121 000 kr.)
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 28 september 1971 föreslagit att medel skall anslås för försöksverksamhet med ökad tilldelning av lärartimmar vid musikundervisning inom folkhögskolan.
Styrelsen för Jakobsbergs folkhögskola har anhållit om bidrag till försöksverksamhet med rehabilitering av elever med sociala problem.
Styrelserna för Karlskoga folkhögskola och Strömbäcks folkhögskola har anhållit om att få inrätta var sin filialfolkhögskola.
Samernas folkhögskola
Svenska samernas riksförbund och föreningen Same-Ätnam har anhållit om bidrag till förvärv av Samernas folkhögskolors fastigheter i
Jokkmokk och till täckande av driftunderskott vid skolan.
Yttranden i ärendet har avgetts av skolöverstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, sameutredningen och samefondens kulturdelegation. Vidare har en skrivelse inkommit från elevkåren vid Samernas folkhög-
skola.
Föredraganden
Folkhögskolan har en viktig funktion att fylla inom vuxenutbildningen. Antalet elever har fortsatt att öka under de senaste åren och uppgår nu till över 30 000 i vinterkurserna och de kortare ämneskurserna. Antalet äldre elever har också ökat, vilket är en glädjande utveckling eftersom det visat sig att folkhögskolan erbjuder lämpliga studieformer
för dessa elevgrupper. Beträffande skolöverstyrelsens förslag angående kombinerade tjänster
som ämneslärare vid folkhögskola och konsulent inom länsbildningsförbund eller studieförbund är jag inte beredd att förorda en ökning av antalet kombinerade tjänster.
Inom folkhögskolans ram görs stora insatser för handikappade. Jag biträder därför skolöverstyrelsens förslag om inrättande av fem tjänster som speciallärare. Under förevarande anslag beräknas medel för personell assistans åt handikappade elever. Kostnaden för pedagogisk utrustning beräknas under anslaget till utrustning m. m. vid folkhögskolor. Försöksverksamheten med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade anser jag synnerligen angelägen och biträder därför skolöverstyrelsens förslag om fortsatt för-
söksverksamhet med dessa kurser. Jag biträder vidare förslagen om medel för vissa kostnader i samband med ämneskurser för psykiskt ut-
vecklingsstörda samt till resekostnader för speciallärare.
Jag är f.n. inte beredd att tillstyrka skolöverstyrelsens förslag om en vidgad försöksverksamhet med ungdoms- och fritidsledarutbildning. Jag är inte heller beredd att tillstyrka förslaget om försöksverksamhet med
ökad tilldelning av lärartimmar vid musikundervisning.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 442
Många folkhögskolor har elever med sociala problem. Jag anser det
därför angeläget att sådana skolor får vissa begränsade möjligheter att skaffa sig resurser för kurativ verksamhet genom att omvandla medel
för lärartimmar. Det bör även öppnas en möjlighet för skolorna att göra motsvarande omvandling av resurser för studie- och yrkesoriente-
ring utöver den vägledning arbetsmarknadsverket kan erbjuda folkhög-
skolorna. Ett sådant arrangemang ligger i linje med de allmänna strä-
vandena inom utbildningsväsendet att mer flexibelt utnyttja befintliga
resurser. Jag avser senare att föreslå Kungl. Maj:t att meddela erfor-
derliga bestämmelser för genomförandet av detta förslag. Jag är där-
emot inte beredd att ansluta mig till förslaget om särskild försöksverk-
samhet vid Jakobsbergs folkhögskola. Jag ir inte heller beredd att för-
orda inrättande av nya folkhögskolefilialer.
Beträffande Samernas folkhögskola anser jag att man bör avvakta
sameutredningens förslag innan man tar definitiv ställning till frågan
om skolans framtid. I avvaktan härpå bör statsbidrag utgå för täckande av driftunderskottet. För budgetåret 1972/73 bör medel beviljas från
det s. k. saneringsbidraget under anslaget Bidrag till engångsanskaffning och utrustning m. m. till folkhögskolor och för nästkommande budgetår från förevarande anslag. Jag är däremot inte beredd att förorda medel till kostnaderna för förvärv av folkhögskolans fastigheter.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.
G 9. Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhög-
skolor
1979/71 Utgift 3 430 579 Reservation 490 884 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 1.000 000
Av anslaget disponeras 1 milj. kr. till engångsanskaffning av dyrbarare
pedagogisk utrustning m. m. Beloppet skall även kunna användas till
utgifter för tekniska anordningar vid vissa folkhögskolor för att underlätta för handikappade att delta i folkhögskolkurser.
För sanering av vissa folkhögskolors ekonomi har anvisats 2 milj. kr.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp, dvs. 3 milj. kr. budgetåret 1972/73.
1966 års riksdagsbeslut (prop. 1966: 42, SU 1966: 75, rskr 1966: 186)
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 443
om statsbidrag till folkhögskolor innebar bl. a. att totalt 10 milj. kr. skulle utgå under fem år för sanering av folkhögskolornas ekonomi. Femårsperioden utlöper vid utgången av budgetåret 1971/72. Då många skolor fortfarande har dålig ekonomi föreslår överstyrelsen att 2 milj. kr. anvisas även för budgetåret 1972/73 för sanering av vissa folkhögskolors ekonomi. Dessutom bör som hittills anvisas 1 milj. kr. till engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk utrustning m. m.
Föredraganden
Det av riksdagen år 1966 beslutade bidraget för sanering av folkhögskolors ekonomi utbetalas för sista gången innevarande budgetår. Därmed har sammanlagt 10 milj. kr. fördelats på folkhögskolor med svag
ekonomi, vilket har inneburit en betydande ekonomisk lättnad för dessa skolor.
Jag är inte beredd att ansluta mig till skolöverstyrelsens förslag att ytterligare medel skall anslås för sanering av skolornas ckonomi. Däremot räknar jag i likhet med skolöverstyrelsen medel för pedagogisk utrustning med 1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folk-
högskolor för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
G 10. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet
1970/71 Utgift 2269 000 1971/72 Anslag 5 000 000 1972;/73 Förslag 7 500 000
Statsbidrag utgår fr. o. m. budgetåret 1970/71 tll löntagarorganisationerna för deras centrala kursverksamhet enligt beslut vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 35, SU 1970: 107, rskr 1970: 273). Enligt bestämmelserna i kungörelsen (1970: 272) om statsbidrag till löntagarorganisa-
tionernas centrala kursverksamhet utgår statsbidrag till kostnader för
undervisning, resor och inackordering. Till ersättning för undervisningskostnader utgår statsbidrag med 100 Z av de faktiskt utgående
ersättningarna, dock högst 100 kr. per elevvecka. Till kostnader för del-
tagares resor utgår bidrag med hälften av de faktiska kostnaderna och
för inackordering med 30 kr. per elevdygn. Bidragsberättigad kurs skall omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga
om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas på flera kurstillfällen (delkurser), sammanlagt minst fem kursdagar. Vidare skall kurs för att vara bidragsberättigad till icke obetydlig
G
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 444
del avse utbildning i allmänna ämnen, såsom samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, matematik eller produktionsteknik.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen beräknar för budgetåret 1970/71 utgifterna till ca 6,2 milj. kr. Med beaktande av dels anslagsbelastningen, dels ökade kostnader beträffande material m. m. bör anslaget enligt överstyrelsen
föras upp med 6,5 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Föredraganden
Bidraget infördes genom beslut av 1970 års riksdag och riktar sig i första hand till de grupper inom den fackliga rörelsen, vilka har kort
grundutbildning. Som jag tidigare uttalat finns ett behov av att reparera brister i medlemmarnas allmänna utbildning, vilka hänger samman med bl. a. den tidigare uppbyggnaden av utbildningsorganisationen.
Verksamheten under budgetåret 1970/71 omfattade 366 kurser, 607 kursveckor och 10 819 kursdeltagare. Den planerade verksamheten under innevarande budgetår omfattar 550 kurser, 770 kursveckor och 17 500 kursdeltagare. Mot bakgrund av denna relativt snabba kursexpansion förordar jag att anslaget förs upp med 7 500 000 kr.
BI. a. Lantbrukarnas riksförbund har aktualiserat ändringar i gällande
bidragsregler. Framställningarna bereds f. n. i utbildningsdepartementct.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksam-
het för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 7 500 000
kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 445
H STUDIESOCIALA ÅTGÄRDER
Studiesociala åtgärder är ett av de medel som samhället har för att
söka frigöra studievalet från beroende av elevernas ekonomiska förut-
sättningar. Den studiesociala politiken måste därför utformas i samklang med de utbildningspolitiska strävandena.
1964 års riksdagsbeslut om nya former för det studiesociala stödet
(prop. 1964: 138, SiU 1964: 1, rskr 1964: 290) har kompletterats i skilda avseenden senast genom beslut vid 1971 års riksdag (prop. 1971: 37, SfU
1971: 28, rskr 1971: 171, prop. 1971: 78, SfU 1971: 22, rskr 1971: 128).
De statliga utgifterna för studiestöd har till följd av 1964 års reform
och därefter gjorda kompletteringar samt det ökade studerandeantalet
stigit kraftigt från drygt 200 milj. kr. budgetåret 1963/64 till drygt 1500 milj. kr. budgetåret 1971/72.
Vid 1971 års riksdag fattades beslut om att studiemedel skall kunna utgå för deltidsstuderande samt om fria läromedel för elever vid statliga
utbildningsanstalter inom studiehjälpens område. Dessutom fattades beslut om nya regler om studiestöd till utländska studerande att gälla
fr. o. m. den 1 januari 1972.
Centrala studiehjälpsnämnden har lagt fram förslag om vissa reformer inom det studiesociala systemet. Nämnden föreslår bl. a. att studielån ur statliga lånefonder och studielån med statlig kreditgaranti skall kunna
konverteras till återbetalningspliktiga studiemedel. Förslaget innebär också att studielån enligt studiehjälpsreglementet vid beviljningstillfället skall omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel. Dessutom
föreslår centrala studiehjälpsnämnden att s. k. äldre elever inom gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor överförs till studiemedelssystemet. Frågan bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 har centrala studiehjälpsnämnden aktualiserat förbättringar av studiestödet. Förbättringarna gäller främst studerande inom studiehjälpssystemet. 1968 års studiemedelsutredning har i sitt betänkande (SOU 1971: 87) Reformer inom studiemedelssystemcet bl. a. lagt fram förslag om en höjning av maximibeloppet beträffande studiemedel, ändrade gränser för prövning mot makes inkomst samt en höjning av barntillägget i vissa fall. Betänkan-
det remissbehandlas f. n. En viss förstärkning föreslås av den studiesociala administrationen. Vidare läggs fram förslag om höjning av statens bidrag till hälso- och sjukvården för de studerande.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 446
H 1. Centrala studiehjälpsnämnden m. m.
1970/71 Utgift 7 141 715 1971/72 Anslag 7 507 000 1972/73 Förslag 9 306 000
Centrala studiehjälpsnämnden är enligt instruktion (1965: 744, ändrad senast 1971: 759) central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Nämnden är chefsmyndighet för studiemedelsnämnderna. Fr.o.m, den 1 januari 1972 handlägger centrala studiehjälpsnämndens delegation för utländska studerande frågor som rör utländska studerande.
Studiemedelsnämnderna handhar studiefinansieringen för eftergymnasiala studier. För nämnderna gäller instruktion (1965: 745, ändrad scnast 1970: 117).
Centrala studiehjälpsnämnden och studiemedelshämnderna
1971;72 Beräknad ändring 1972/73
Ceutrala Föredraganden
studic-
hjälpsnämn-
den Personal
| Handläggande personal | 2 | + 6 | +2 |
| Övrig personal | 118 141 | +28 +34 | -+4,5 +6,5 |
Anslag Lönekostnader 5215 200 +2 017 500 + 850 300 Sjukvård 8 000 + 10000 + 10000 Rescersättningar 40 000 + 29 000 + 14000
därav för internordiska resor 3 000 +1 000 of. Lokalkostnader 470 700 + 337 200 + 337 000 Expenser 1773 100 + 729 400 + 588 000
därav för engångsutgifter 38 000 4112 000 -—4 000
7 507 000 +3 123 100 +1 799 300
Avrundat +3 123 000 +1 799 000
Centrala studiehjälpsnämnden
1. Löne- och prisomräkning 712 000 kr.
2. För förstärkning av nämndens kansli bör, med placering på sekretariatet, beräknas medel för en jurist på halvtid med arvode motsvarande hälften av lönen enligt A 30. Vidare bör inrättas en tjänst som informationssekretcrare i A 23. Dessutom krävs en halv biträdestjänst. Utöver detta föreslås inrättandet av en extra ordinarie tjänst som förste byråsekreterare i A 23 över stat. För detta fordras f. n. inte några me-
del. (4-121 000 kr.)
3. På sektion I, som handlägger studiehjälpsärenden, bör inrättas en tjänst som byråsekreterare för konsulentverksamhet och handläggning
H
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 447
av kvalificerade studiehjälpsärenden, särskilt vad avser studiestöd till
vuxenstuderande. För handläggning om återkrav av felaktigt uppburen studiehjälp bör inrättas en tjänst som assistent samt en halv biträdestjänst. Dessutom bör en ny tjänst som biträde inrättas som förstärkning av skrivhjälpen till nuvarande handläggare. Expansionen av låneansökningar medför vidare ett ökat behov av biträdestjänster. (+434 900 kr.)
4. På sektion 1I, som handlägger studiemedelsärenden m. m., bör inrättas två nva tjänster som amanuens i reglerad befordringsgång för vissa kontrollfunktioner inom studiemedelssystemet samt för uppföljning och bearbetning av studietider och studieresultat. För handläggning av återkravsärenden rörande studiemedel bör inrättas en ny tjänst som assistent samt en halv biträdestjänst. Som biträde till handläggande tjänstemän och för skrivgöromål föreslås två nya biträden. (+-245 500 kr.) |
5. På sektion 11I, som handlägger ärenden avseende debitering och
uppbörd av studiemedel, bör inrättas två nya biträdestjänster för handläggning av uppskovsärenden. För handläggning av ärenden, som överlämnas till kronofogdemyndighet, bör inrättas en ny tjänst som kvalificerat biträde. (4107 100 kr.)
6. För personal- och kameralärenden bör i samband med omorganisation en tjänst som assistent i A 17 utbytas mot en tjänst som byråassistent i A 19 för uppföljning och bevakning av ärenden om felaktigt uppburet studiesocialt stöd. En tjänst som biträde åt byråassistenten
samt en tjänst som biträde för det ökande antalet kameral- och personalärenden bör inrättas, För förstärkning av vaktmästarresurserna bör
inrättas en ny tjänst som expeditionsvakt. (107 100 kr.)
7. För Öövertidsersättningar, vikariatstillägg, experter ra. m. beräknas en ökning av medelsbehovet med 65 200 kr.
8. Till centrala studiehjälpsnämndens expenser behövs ytterligare medel till kostnader för registrering av studiemedel med 154 000 kr. och till övriga expenser med 575 900 kr. (+729 900 kr.).
9. Till arvoden och särskilda ersättningar samt till personalförstärkning behövs ytterligare 466 000 kr. och för omkostnader ytterligare
104 500 kr. (4570 500 kr.).
Vuxenstuderandes Riksorganisation, Elevförbundet och Sveriges Förenade Studentkårer har inkommit med skrivelse angående personalsituationen och informationsverksamheten vid centrala studiehjälpsnämnden.
Föredraganden
Alltsedan ikraftträdandet av 1964 års studiesociala reform har arbetsbelastningen vid centrala studiehjälpsnämnden och studiecmedelsnämn-
derna varit stor. När det gäller de studiesociala frågorna är informationsbehovet stort. Detta gäller bl. a. informationen till de studerande
H
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 448
om studiehjälpens- och studiemedlens konstruktion och framför allt beträffande återbetalningsreglerna inom studiemedelssystemet. Informationsbehovet ökar dessutom genom kontinuerliga förändringar inom systemen. För handläggning av informationsfrågor beräknar jag medel för en tjänst som amanuens.
Under innevarande budgetår har centrala studiehjälpsnimndens dele-
gation för utländska studerande inrättats för handläggning av studie-
sociala frågor rörande utländska studerande, För handläggning av dessa frågor beräknar jag medel för en tjänst som förste byråsekreterare i A 23 samt för ett och ett halvt biträde, varav ett kvalificerat.
För centrala studiehjälpsnämndens del är det av stor vikt att en för-
stärkning sker beträffande återkravsverksamheten, eftersom antalet så-
dana ärenden ökar betydligt. För handläggning av återkravsärenden
beräknar jag medel för en assistent samt två biträden, varav ett kvali-
ficerat. Dessutom har jag beräknat vissa medel för tillfälligt anställd personal.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9 306 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Centrala studiehjälpsnhämnden m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 306 000 kr.
H 2. Studiebidrag m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett förslagsanslag av 596 milj. kr. till studiebidrag m. m. Jag ämnar senare föreslå Kungl.
Maj:t att för 1972 års riksdag lägga fram särskild proposition angående vissa studiesociala frågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget under detta anslag tas upp ett preliminärt beräknat belopp av 596 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiebidrag
m.m. för budgetåret 1972/73 beräkna ett förslagsanslag av
596 000 000 kr.
H 3, Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
| 1970/71 Utgift | 1233 145 |
| 1971/72 Anslag | 1 000 000 |
| 1972/73 Förslag | 500 000 |
Från detta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25
av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighet med kungö-
H
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 449
relsen (1961: 384) om avskrivning av lån för studier, dels avskrivning
i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmåga inträtt. De
låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25 4, har
upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studieso-
ciala stödet till studerande ungdom. Genom konstruktionen av den allmänna avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med kostnader
under en övergångstid.
Centrala studiehjälpsnämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår förs upp med 500 000 kr.
Föredraganden
I enlighet med centrala studiehjälpsnämndens förslag bör anslaget
föras upp med ett belopp av 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kr.
H 4. Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd
1970/71 Utgift 843 775 1971/72 Anslag 987 000 1972/73 Förslag 1190 000
Från detta anslag bestrids kostnader för postverkets och riksbankens bestyr med studielån resp. studiemedel.
Centrala studiehjälpsnhämnden beräknar, med hänsyn till förväntad ökning av ansökningsfrekvensen för studielån, medelsbehovet till
1210 000 kr. (+223 000 kr.).
Föredraganden
Jag beräknar att medelsbehovet för ersättning till riksbanken och post-
verket kommer att öka med 203 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr
med studiesocialt stöd för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 190 000 kr.
15¶Riksdagen 1972. 1 saml. NriI1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 450 H 5. Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m.
| 1970/71 Utgiftt | 232 250 |
| 1971/72 Anslag | 140 000 |
| 1972/73 Förslag | 289 000 |
2 Anslaget Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasier
m. m.
Enligt kungörelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1971: 217) får efter skolöverstyrelsens medgivan-
de statsbidrag med 5 500 kr. för år utgå till avlönande av föreståndare
vid skolhem för elever vid vissa i kungörelsen angivna läroanstalter. Bidraget utgår endast för elevhem som har annan huvudman än primärkommun.
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget för budgetåret 1972/73 förs
upp med 356 000 kr.
Enligt överstyrelsen kommer efter den 1 juli 1971 med stor sannolikhet landstingens centrala verkstadsskolor att övergå till primärkommu-
nala gymnasieskolor medan till dessa skolor knutna elevhem — i varje fall under en övergångstid — kommer att drivas av landstingen och ta emot elever från gymnasieskolan i likhet med de nuvarande gymna-
sieskolhemmen. Antalet statsbidragsberättigade elevhemsföreståndare
kommer därmed att öka med 27 till 52 (+148 500 kr.).
Överstyrelsen föreslår dessutom att bidraget per heltidsanställd föreståndare vid de 15 elevhemmen med enskild huvudman ökas med 4 500 kr. per tjänst (+67 500 kr.).
Föredraganden
Anslaget bör med hänsyn till det ökade antalet föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor föras upp med 289 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag fill avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasieskolor m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 289 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 451
H 6. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
1970/71 Utgift 1438 750 1971/72 Anslag 1330 000 1972/73 Förslag 1530 000
Från detta anslag bestrids kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande enligt bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelat den 30 april 1971.
Tillsyn över hälso- och sjukvården utövas av socialstyrelsen som har att pröva ansökningar om statsbidrag till sådan verksamhet. Statsbidrag utgår till kårortsnämnder för hälso- och sjukvård i Göteborg, Karlstad, Linköping, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro med 12 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 studerande och
med 7 kr. för varje ytterligare studerande. Statsbidrag beräknas efter
antalet studerande som under budgetåret aktivt bedriver studier.
Socialstyrelsen föreslår med hänsyn till den beräknade ökningen av det statsbidragsgrundande antalet studerande 1972/73 att anslaget ökas med 180 000 kr. Socialstyrelsen lägger också fram förslag om en upp-
räkning av bidraget per studerande till 14 resp. 9 kr., vilket medför en
ökning av medelsbehovet med 300 000 kr. Den totala ökningen av me-
delsbehovet enligt socialstyrelsens förslag uppgår till 480 000 kr. Socialstyrelsen anser att studerandehälsovårdens målsättning, organisation,
ställning och ekonomiska förutsättningar bör övervägas.
Skrivelser, som aktualiserat frågan om huvudmannaskapet för studerandehälsovården, har inkommit från studentkårerna i Uppsala, Karlstad, Umeå, Växjö och Örebro. Förslag framförs om att huvudmannaskapet bör överföras till landstingen men med statliga bidrag. Framställningarna remissbehandlas f. n.
Svcriges förenade studentkårer har i en särskild framställning an-
hållit om en höjning av statsbidraget till 25 kr. per studerande upp till ett antal av 10 000 studerande och 18 kr. per studerande därutöver,
Föredraganden
Med hänsyn till pris- och löneförändringar förordar jag att bidraget
till hälso- och sjukvård räknas upp. Bidraget bör utgå med 13 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 och med 8 kr. för varje ytterligare studerande. För dessa förbättringar av statsbidraget beräknar jag ett ökat medelsbehov av 160 000 kr. På grund av ökat studerandeantal kan
medelsbehovet därutöver beräknas stiga med 40000 kr. Jag beräknar
den totala anstagshöjningen till 200 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1530 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 452
I INTERNATIONELLT-KULTURELLT SAMARBETE
a) kulturellt utbyte med utlandet
I 1. Kulturellt utbyte med utlandet
1970/71 Utgift 803 268 Reservation 622 278
1971/72 Anslag 905 000
1972/73 Förslag 905 000
Ur detta anslag utgår bidrag till skilda ändamål inom det internationella kulturutbytet utanför Norden enligt nedanstående sammanställning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Myndighet/ Föredraganden
Organisation 1. Resestipendier och resebi-
drag åt universitetslärare
m, fl. 404 C00 + 50 000 of. 2. Deltagande i konferenser
och kurser, anordnade av
eller i samverkan med in-
ternationella organisationer
på kulturområdet 109 000 — —39 000 3, Centralnämnden för skol-
ungdomsutbytet med utlan-
det 1000 ot. of. 4, Svenskt deltagande i euro-
peiska skoldagen 15 000 + 5000 of. 5. Svenska studenthemmet i
Paris 31 000 4 80 090 of. 6. Nämnden för svensk-ame-
rikanskt forskarutbyte 60 000 + 20 000 of. 7. Sverige-Amerikastiftelsen 34 200 + 3600 of. 8. Till Kungl. Maj:ts disposi-
tion 250 600 — +9 000
905 000 159 000 of.
Svenska studenthemmet i Paris
Styrelsen för det svenska studenthecmmet i Paris föreslår, att en fast
tjänst såsom föreståndare för studenthemmet inrättas. Vidare hem-
ställer styrelsen om ett årligt bidrag för täckande bl. a. av ett beräknat driftunderskott.
Föredraganden
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag räknar därvid
Ia
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 453
med att ett visst bidrag till det svenska studenthemmet i Paris efter särskild prövning skall kunna utgå från anslagsposten Till Kungl. Maj:ts disposition.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 905 000 kr.
I 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.
1970/71 Utgift 2.561 507 1971/72 Anslag 2 495 000 1972/73 Förslag 2958 000
Sverige är sedan år 1950 medlem av Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco). Svenska unescorådet är
ett med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att
i Sverige frimja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för dess program.
Svenska FN-förbundet har ansvaret för den allmänna upplysnings-
verksamheten i Sverige om Unesco. Från och med budgetåret 1971/72 anvisas medel för detta ändamål över tredje huvudtiteln. Ett nära sam-
räd mellan förbundet och svenska unescorådet om medlens användning
äger dock rum.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Unescorädet Föredraganden Årsbidrag till Unesco : 2425 000 +403 000 +403 000 Svenska unescorådets verk-
samhet 70 000 + 10 000 of. Deltagande i Unescos gencral-
konferens år 1972 — + 70 000 + 60 000
2 495 000 +483 660 -+463 000
Svenska unescorådet
Unescos reguljära budget har för verksamhetsåren 1971 och 1972 ökat med 15 § i förhållande till närmast föregående tvåårsperiod. 1972
års generalkonferens väntas fastställa motsvarande ökningstakt för åren
1973 och 1974. För budgetåret 1972/73 beräknar svenska unescorådet Sveriges bidrag till organisationen till 2 828 000 kr. efter en bidragsandel av 1,18 Z av Unescos reguljära budget. Rådet begär vidare medel för bl. a. svenskt deltagande i Unescos generalkonferens år 1972.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 454
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
2958 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 958 000 kr.
I 3. Sveriges anslutning till vissa internationella sammanslutningar
| 1970/71 Utgift | 161 299 |
| 1971/72 Anslag | 171 000 |
| 1972/73 Förslag | 171 000 |
Ur detta anslag utgår bidrag för svenskt medlemskap i ett fyrtiotal
internationella sammanslutningar, huvudsakligen inom det naturvetenskapliga området.
Vetenskapsakademien hemställer om bidrag för medverkan i två in-
ternationella kommittéer för datateknik och miljövård samt för höjda medlemsavgifter till det internationella forskningsrådet (ICSU) och ett antal vetenskapliga unioner.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges anslutning till vissa internationella sammanslut-
ningar för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
171 000 kr.
I 4. Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige
1970/71 Utgift 348 016 Reservation 103 726
1971/72 Anslag 425 000 1972/73 Förslag 400 000
Ansökningar föreligger hittills om bidrag med drygt 600 000 kr. till
förberedelse- och administrationskostnader för femton kongresser och symposier, avsedda att hållas i Sverige under åren 1972—1973.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 400 000 kr. Jag hem-
ställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internatio-
nella kongresser i Sverige för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kr.
Ta
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 455 I 5. Bidrag till svenska institut i utlandet m. m.
| 1970/71 Utgift | 579 317 | |||
| 1971/72 Anslag | 506 000 | |||
| 1972/73 Förslag | 506 000 | 1971/72 | Beräknad ändring 1972/73 Instituten Föredraganden | |
| Svenska institutet i Rom | 395 000 | 434-50 000 | of. | |
| Svenska institutet i Athen | 61 000 | +12 000 | of. | |
| Tessininstitutet i Paris | 50 000 506 000 | +20 000 -+82 000 | of. of. |
Svenska institutet i Rom
En ökning av bidraget begärs med 30 000 kr. för stipendier, för en
kurs i restaureringsteknik samt för arvoden åt styrelseledamöter. I
övrigt hänvisar styrelsen till den fortgående penningvärdesförsämringen i Italien.
Svenska institutet i Athen
Institutet hemställer om en uppräkning av bidraget med 12 000 kr.
bl. a. som kompensation för vissa gåvomedel, vilka kan väntas bortfalla.
Tessininstitutet i Paris
Inför flyttningen av Tessininstitutets samlingar till nya lokaler i Svenska kulturhuset i Paris (Hötel de Marle) genomfördes vissa ändringar i institutets organisation m. m. (prop. 1971: 1 bil. 10, KrU 1971: 2,
rskr 1971: 53). Genom beslut den 27 maj 1971 fastställde Kungl. Maj:t
stadgar för institutet.
För sin verksamhet begär institutet en ökning av bidraget med 20 000 kr. Medlen avses användas för intensificrad utställningsverksamhet.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till svenska institut i utlandet m.m. för budgcet-
året 1972/73 anvisa ett anslag av 506 000 kr.
Ia
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 456
b) nordiskt kulturellt samarbete
Avtal om nordiskt kulturellt samarbete
Den 15 mars 1971 undertecknade de nordiska länderna ett avtal om
kulturellt samarbete. Avtalet har godkänts av riksdagen (prop. 1971: 54, KrU 1971: 13, rskr 1971: 188) och ratificerats av samtliga länder. Det
trädde i kraft den 1 januari 1972. Genom avtalet tillskapas en nordisk
ämbetsmannakommitté och ett gemensamt nordiskt sekretariat, det senare förlagt till Köpenhamn. I prop. 1971:54 redogjordes närmare för dessa organ, vilka kommer att sortera under det nordiska minister-
råd med kompetens över hela det nordiska samarbetsfältet som inrättats
enligt det reviderade Helsingforsavtalet (jfr. prop. 1971: 53). I avtalet
ingår även bestämmelser om en nordisk verksamhetsbudget som avses
omfatta såväl nu pågående samarbetsprojekt som nya projekt som kan
komma att igångsättas med stöd av avtalet.
Riksdagen har för innevarande budgetår (prop. 1971:145, KrU 1971: 30, rskr 1971: 315) anvisat medel för de av avtalet under första halvåret 1972 föranledda kostnaderna.
Föredraganden
Genom det nordiska kulturavtalet har en fastare grund skapats för det nordiska kultursamarbetet i vid bemärkelse. Avtalet är att betrakta som
ett ramavtal för vidarcutvecklingen av detta samarbete. Efter tillkomsten av det nordiska ministerrådet, den nordiska ämbetsmannakommittén och det gemensamma sckretariatet finns förutsättningar för en bättre samordning och arbetsfördelning. En av de viktigaste uppgifterna för de nya organen blir därvid att planera och precisera samarbetet såväl för de närmaste åren som på längre sikt. I detta arbete kommer den gemcensamma verksamhetsbudgeten att utgöra en väsentlig beståndsdel.
Budgetbehandlingen förutsätter en så långt möjligt samlad redovisning
av de nationella bidragen till nordiska kulturändamål. Som ett led i för-
beredelserna för denna budgetbehandling, vilken kan väntas bli genom-
förd tidigast år 1973, bör redan nu under detta avsnitt behandlas även
frågor rörande sådana nordiska projekt som under tidigare budgetår behandlats under andra avsnitt.
Som departementschefen anförde i prop. 1971:54 (sid. 10) bör det
ankomma på det nordiska ministerrådet att göra en samlad bedömning av kommande anslagsbehov och planer, varvid de medel (6,5 milj. danska kr.) som redan för år 1972 ställs till ministerrådets fria förfogande bör
kunna användas bl. a. för att utvidga vissa redan pågående projekt eller
Ib
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 457
igångsätta nya sådana. Jag kommer därför vid min anmälan i det följande av anslagen till redan pågående projekt att förorda att medel nu . anvisas för en i stort sett oförändrad ambitionsnivå. På samma grunder kan jag inte här ta ställning till framlagda förslag om bidrag till nya nordiska samarbetsprojekt.
I 6. Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m.
Nytt anslag (förslag) 200 000
Till bestridande av Sveriges andel (37 Z) av kostnaderna för det gemensamma nordiska kultursekretariatet i Köpenhamn för tiden fram till den 30 juni 1972 har anvisats motvärdet av 736 300 danska kr. under innevarande budgetårs reservationsanslag Främjande av nordiskt-
kulturellt samarbete (prop. 1971: 145, KrU 1971: 30, rskr 1971: 315). Den svenska andelen av de kostnader som hänför sig till sekretariatets
verksamhet under tiden den 1 juli 1972—30 juni 1973 har beräknats till motvärdet av 1295 000 danska kr.
Föredraganden
Det svenska bidraget till kostnaderna för det från årsskiftet 1971/72 inrättade gemensamma nordiska kultursekretariatet i Köpenhamn bör
tas upp under ett särskilt förslagsanslag benämnt Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m, För ändamålet bör anvisas motvärdet av 1295 000 danska kr., vilket har beräknats till 900 000 svenska kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kr.
17. Nordiska samarbetsprojekt m. m.
1970/71 Utgift 1951 723! Reservation 81 399? 1971/72 Anslag 2 208 000! 1972/73 Förslag 4 059 000 + Anslagen Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning, Bidrag till nordiska institutet för sjöriätt samt del av (1971/72 1847 000 kr.) anslaget Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. > Del av reservationsanslaget Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete.
Som jag anförde i det föregående innehåller det nordiska kulturavtalet bestämmelser om bl. a. en gemensam verksamhetsbudget, omfattande såväl pågående och tillkommande projekt som ett belopp till det nordiska
Ib 15" Riksdagen 1972. 1 saml. NrI1. Bil. 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 458
ministerrådets fria disposition, vilket belopp för år 1972 uppgår till 6,5
milj. danska kr. För tiden fram till den 30 juni 1972 har medel för sist-
nämnda ändamål anvisats över tilläggsstat I (prop. 1971: 145, KrU 1971: 30, rskr 1971: 315). De svenska bidragen för redan pågående gcemensamma projekt utgår f.n. huvudsakligen från skilda anslag under avsnittet Högre utbildning och forskning samt från innevarande budgetårs reservationsanslag Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete.
I riksstaten för budgetåret 1972/73 bör föras upp ett reservationsanslag benämnt Nordiska samarbetsprojekt m. m. I anslaget bör räknas in dels den svenska andelen av kostnaderna för sådana gemensamma nordiska projekt för vilka medel tidigare anvisats under reservationsanslaget Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, dels Sveriges bidrag till de nordiska instituten för asienforskning och sjörätt samt till det nordiska samarbetsrådet för kriminologi. Under förevarande anslag bör även beräknas den svenska andelen av ministerrådets dispositionsmedel. Behållningen vid utgången av budgetåret 1971/72 på reservationsan-
slaget Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete bör i den del den
avser ändamål under förevarande anslag tillföras detta.
Med hänvisning till vad jag i inledningen till avsnittet Nordiskt kulturellt samarbete anfört om det nordiska ministerrådets verksamhet riknar jag i detta sammanhang endast med kostnadsökningar av huvudsak-
ligen automatisk natur, vilket föranleder ett ökat medelsbehov för
redan pågående projekt med 179 000 kr. Jag beräknar den svenska andelen av medlen till ministerrådets disposition till motvärdet av 2 405 000
danska kr., vilket har beräknats till I 672 000 svenska kr. Anslaget bör alltså föras upp med (2 208 000 + 179 000 + 1 672 000 =Y 4 059 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska samarbetsprojekt m.m. för budgetåret 1972/73
anvisa ctt reservationsanslag av 4 059 000 kr.
I 8. Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m.
| 1970/71 Utgift | 397 550 |
| 1971/72 Anslag | 409 000 |
| 1972/73 Förslag | 473 000 |
Nordiska afrikainstitutet, som är förlagt till Uppsala, kom till genom
statsmakternas beslut år 1962 (prop. 1962: 100, SU 1962:135, rskr 1962: 313). Institutet har till uppgift att i Norden främja studiet av afrikanska förhållanden samt verka för den internationella biståndsverk-
samheten i vad denna berör Afrika. Det åligger institutet särskilt att
främja utbildning av personal för biståndsverksamhet i Afrika, att sprida
information rörande Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, att
vara dokumentationscentrum för afrikaforskningen samt att främja ve-
Ib
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 459
tenskaplig forskning och undervisning om Afrika. Kungl. Maj:t har den
29 juni 1964 fastställt instruktion för institutet.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Styrelsen Föredraganden Personal
| Handläggande personal | 3 | +! | of. |
| Övrig personal | 5 8 | +1 +2 | of. of. |
Anslag Avlöningar 352 000 +175 0900 +62 000 Sjukvård 1000 of. of. Lokalkostnader 56 000 + 63 000 4 2 000
409 000 +238 000 + 64 000 + Härutöver finns för institutet en tjänst inom vardera personalgruppen inrättad vid Uppsala universitetsbibliotek. ? Härutöver föreslår styrelsen att en tjänst som biblioteksassistent inrättas för institutet vid Uppsala universitetsbibliotek.
Styrelsen för nordiska afrikainstitutet
Styrelsen begär i sin anslagsframställning medel för utökade lokaler samt för ytterligare tjänster.
Styrelsens förslag om tjänster m. m. innebär i korthet. 1. Löne- och prisomräkning im. m. 64 000 kr. 2. Tjänst som forskarassistent (+70 000 kr.). 3. Tjänst som kontorsskrivare (+39 000 kr.).
4. Ökad medelsanvisning till arvoden (-t-2 000 kr.).
Föredraganden
Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m.m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kr.
I 9. Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader
1970/71 Utgift 298 133 Reservation 83 034
1971/72 Anslag 305 000 1972/73 Förslag 318 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för bl. a. bokinköp
m. m., gästföreläsningar m, m. och resestipendier vid nordiska afrikainstitutet. Vidare får — under förutsättning att gåvo- och donations-
Ib
Prop. 1972: 1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 460
medel ställs till förfogande — från anslaget bestridas kostnader för en
extra tjänst som forskarassistent. En sådan tjänst uppehålls fr. o. m.
budgetåret 1969/70 genom medel som ställs till förfogande av de övriga nordiska länderna.
Styrelsen för nordiska afrikainstitutet
Med hänsyn till bl. a. behovet av viss pedagogisk försöksverksamhet
och förstärkning av bibliotekets resurser samt den stora efterfrågan på institutets resestipendier bör anslaget räknas upp med 118 000 kr.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 318 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 318 000 kr.
I 10. Nordiska institutet för samhällsplanering
| 1970/71 Utgift | 278 101 |
| 1971/72 Anslag | 401 000 |
| 1972/73 Förslag | 424 000 |
Från detta förslagsanslag bestrids Sveriges andel (37,5 96) av kost-
naderna för verksamheten vid det för Danmark, Finland, Norge och
Sverige gemensamma nordiska institutet för samhällsplanering i Stockholm. Institutet, som inrättades år 1968 (jfr prop. 1968: 20, SU 1968: 48, rskr 1968: 131), har till uppgift att dels anordna vidareutbildning av stads- och regionplancrare från de nordiska länderna, dels bedriva och främja forskarutbildning och forskning inom samhbällsplaneringens om-
råde. Överenskommelse om Nordiska institutet för samhällsplanering
undertecknades den 24 september 1969 och trädde i kraft den 10 mars 1970. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1968 fastställt stadga (1968: 427, ändrad 1970: 787) för institutet. Vid institutet finns tills vidare intill utgången av december 1975 inrättad en extra tjänst som biträdande
professor i regional och kommunal ekonomi. Tjänsten bekostas med
gåvomedel från Stockholms kommun.
Ib
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 461
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
av institutets totala budget
Styrelsen Föredraganden
Personal
| Lärarpersonal | 9 | +3 | of. |
| Övrig personal | 6,5 15,5 | +2 +5 | of. of. |
Anslag
Utgifter
| Avlöningar till lärarpersonal | 630 000 +287 000 | +40 000 |
| Avlöningar till övrig personal | 241 000 + 104 000 | +22 000 |
| Sjukvård = : | 1000 + 1000 | + 1000 |
| Reseersättningar | 88 500 + 15 000 | + 8 000 |
därav för resor utanför de nor-
diska länderna 6 000 +2 000 of.
Lokalkostnader 80 500 + 12 000 — 2 000
| Expenser | 109 000 | + 50 000 | — 7000 |
| därav engångsutgifter | 22 000 1 150 000 | of. +469 000 | —15 000 +62 000 |
Uppbördsmedel Bidrag från Danmark, Finland |
och Norge 664 000 + 294 000 4-39 000 Bidrag från Stockholms
kommun 85 000 of. of.
Nettoutgift 401 000 4175 000 +23 000
Styrelsen för nordiska institutet för samhällsplanering
1. Löne- och prisomräkning 92 000 kr.
2. Professur i sociologi och — vid bifall till denna — minskning av
medlen för timarvoderad undervisning (-++90 000 kr.).
3. Uppräkning av medlen till experter och gästföreläsare för arvodering av utomnordisk gästprofessor (+ 100 000 kr.).
4. Assistenttjänst för pedagogiskt planeringsarbete (+52 000 kr.).
5. För institutets övriga verksamhet behövs en förstärkning av bl. a. den administrativa personalen (+135 000 kr.).
I särskild skrivelse har styrelsen hos de berörda länderna hemställt om särskilda medel för stipendier till samtliga kursdeltagare. För svenska deltagare föreslås nitton årliga stipendier om 5 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag Sveriges andel (37,5 96) av kostnaderna för budgetåret 1972/73 till 424 000 kr. Jag är
inte beredd att nu ta ställning till förslaget om särskilda stipendiemedel för kursdeltagare.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska institutet för samhällsplanering för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 424 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 462
I 11. Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik
1970/71 Utgift 915 000 1971/72 Anslag 978 000 1972/73 Förslag 1 093 000
Från detta förslagsanslag bestrids Sveriges andel (36,94 40) av kostnaderna för verksamheten vid nordiska institutet för teoretisk atomfysik i Köpenhamn (fr prop. 1957: 119, SU 1957: 71, rskr 1957: 209). Institutet har till uppgift att främja samarbetet mellan de nordiska länderna inom grundläggande teoretisk atomforskning. Kungl. Maj:t har
den 20 november 1970 för Sveriges del godkänt stadgar för institutet.
Statens råd för atomforskning
1. Med hänsyn till väntade löne- och prisstegringar i Danmark före-
ligger ett ökat medelsbehov om 115 000 kr.
2. Rådet tillstyrker ett förslag från institutets styrelse om en utökning av verksamheten inom ämnesområdet fasta tillståndets fysik. Kostnaden härför under budgetåret 1972/73 beräknas för Sveriges del till 138 000 kr.
Föredraganden
Frågan om en utökning av verksamheten vid nordiska institut bör, i enlighet med vad jag anfört i inledningen till detta avsnitt, prövas inom ramen för den nyupprättade nordiska kulturorganisationen. Jag räknar därför inte med andra förändringar än sådana som hänför sig till väntade löne- och prisstegringar i Danmark och förordar att anslaget uppräknas med 115 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl, Maj:t förestår riksdagen
att till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 093 000 kr.
I 12. Nordiska kulturfonden
1970/71 Utgift 1240 000 Reservation 32 210 1971/72 Anslag 1284 000 1972/73 Förslag 1284 000
Nordiska kulturfonden, som instiftades år 1966 genom överenskommelse mellan de nordiska länderna (jfr prop. 1967: 1 bil. 10 s. 399, SU 1967: 52, rskr 1967: 150), har till uppgift att genom stöd till olika nordiska kulturändamål ytterligare utveckla och stärka det nordiska kultursamarbetet. Det till fondens förfogande årligen anslagna beloppet uppgår fr.o.m. år 1971 till 5 milj. danska kronor (prop. 1970: 1 bil. 10, SU
Ib
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 463
1970: 43, rskr 1970: 142), varav Sverige bidrar med 37 20. För budgetåret 1972/73 uppgår medelsbehovet till 1284 000 kr.
Föredraganden Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med motvärdet av 1 850 000 danska kr., vilket har beräknats till I 234 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Nordiska kulturfonden för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 284 000 kr.
I 13. Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m.
1970/71 Utgift 972 062! Reservation 350 308!
1971/72 Anslag 1208 000!
1972/73 Förslag 1473 009
1 Del av anslaget Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete,
I följande sammanställning redovisas sådana projekt som f. n. bedömts inte kunna omfattas av den gemensamma årliga nordiska verksamhets-
budget vilken förutsätts bli upprättad i enlighet med det nordiska kultur-
avtalet.
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73 Myndighet/ Föredraganden organisation 1. Svenska föreningen Norden a. Föreningens allmänna verksamhet 500 000 of. of. b. Nordisk lektoratsverksamhet 135 000 + 80 000 of. c. Lärarutbyte mellan de nordiska länderna 45 000 of. of. 2. Vuxenundervisning i finska och svenska a. Kurser i finska och svenska 100 000 + 50 OC0 + 30000 b. Kurser i svenska för finska lärare 30 000 of. of. 3. Kurs i svenska för finländska studerande 45 000 of. of. 4, Svenskhemmet Voksenåsen a. Lokalkostnader! — + 340 000 + 340 CND b. Stipendieverksamhet 60 000 + 20 C00 of. 5. Bidrag till inköp av svensk litteratur till Islands riksbibliotek 4 000 of. of. 6. Bidrag till inköp av svensk litteratur till S:te Geneviévebiblioteket i Paris 10 000 of. of. 7. Till Kungl. Maj:ts disposition 279 150 — — 105 090 1 208 000 +490 099 +265 000
? Kostnaderna har hittills bestritts från anslag under sjunde huvudtitein.
Ib
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 464
Vuxenundervisning i finska och svenska
Norrbottenskretsen av föreningen Norden anhåller om bidrag till bestridande av kostnaderna för en kurs i svenska för finländska tjänstemän m. fl, som för sin verksamhet har behov av kunskaper i svenska.
Föredraganden
Under detta reservationsanslag beräknar jag medel för sådana nordiska
projekt som på grund av sin bilaterala natur eller av andra skäl f. n. bedömts inte böra ingå i en nordisk verksamhetsbudget. Jag förutsätter
dock att gemensamma nordiska överväganden skall kunna ske även beträffande dessa ändamål. Behållningen vid utgången av budgetåret 1971/72 på reservationsanslaget Främjande av nordiskt-kulturellt sam-
arbete bör i den del den avser ändamål under förevarande anslag till-
föras detta.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1473 000 kr.
Ib
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 465
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Televerkets fond
I: B 2 Rundradioanläggningar
1970/71 Utgift 74 200 000 Behållning 7 400 000 1971/72 Anslag 31 800 000 1972/73 Förslag 35 600 000
Detta investeringsanslag avser televerkets investeringar i rundradioanläggningar.
Televerkets investeringar i rundradioanläggningar bestrids med de i rundradiorörelsen inflytande avgiftsmedlen. På samma sätt finansieras byggnadsstyrelsens investeringar i radio- och televisionshus, televerkets utgifter för driften av rundradions distributionsnät m. m. samt Sveriges
Radios utgifter för programproduktionen, vilka sistnämnda utgifter avser både investeringar och driftkostnader. Enligt gällande principer för rundradioverksamhetens finansiering skall av avgiftsmedel bestridas såväl de löpande kostnaderna för pro-
duktion och distribution av programmen som utgifter för omedelbar av-
skrivning till 100 2 i distributionsanläggningar samt radio- och tele-
visionshus. Av de samlade avgifter som inflyter skall ljudradion och televisionen tilldelas de belopp, vilka med hänsyn till programverksamheten bedöms erforderliga, Eventuella överskott tillförs en gemensam, av televerket förvaltad fond för att kunna användas för de båda mediernas behov under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår att täcka utgifterna. Sålunda reserverade medel skall kunna utnyttjas av televerket såsom rörelsemedel mot erläggande av ränta, vilken tillförs fonden. Kostnadsredovisningen skall vara sådan, att de verkliga kostnaderna för vartdera mediet kan särskiljas.
Kostnaderna för programverksamheten för utlandet samt televerkets kostnader för befrielse för vissa blinda att erlägga ljudradioavgift be-
strids innevarande budgetår från riksstatsanslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet. Medelsbehovet för ändamålen för nästa budgetår
behandlas under ett anslag under tredje huvudtiteln resp. Bidrag till de
handikappades kulturella verksamhet under åttonde huvudtiteln. Undan-
tagna från avgiftsfinansiering är också Sveriges Radios skolprogram-
verksamhet och TRU-kommitténs produktion av radio- och televisions-
program, vilka delvis sänds över etern. Medelsbehovet för sistnämnda verksamhet behandlas närmare under det härför uppförda riksstats-
anslaget Viss utbildning via radio och television m. m.
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 466
I anslutning till redovisningen av televerkets förslag för budgetåret 1972/73 redogörs för rundradiorörelsens beräknade resultat för budgetåren 1970/71 och 1971/72 samt för det av televerket, byggnadsstyrelsen
och Sveriges Radio beräknade medelsbehovet för perioden fram t. o. m.
budgetåret 1976/77.
Ljudradioverksamheten
Televerket
Investeringskostnader. I likhet med tidigare år har en översyn av planen för utbyggnad av ljudradions distributionsnät företagits, varvid vissa revideringar har skett. Rörande utbyggnaden fram till den 1 juli 1972 anför televerket i huvudsak följande.
Vid utgången av budgetåret 1970/71 hade sammanlagt 85 FM-stationer för distribution av program 1, 2 och 3 färdigställts, varav 50 större och 35 mindre stationer.
Under budgetåret 1971/72 kommer arbetena för de nya rundradiocentralerna i Malmö, Örebro och Luleå att fortsätta. Kompletteringar och moderniseringar på befintliga rundradiocentraler m. m. kommer också att utföras.
Medelsförbrukningen under budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas till 5,3 resp. 4,4 milj. kr.
De med utgångspunkt i 1972 års kostnadsnivå beräknade investeringskostnaderna under perioden 1972/73—1976/77 framgår av följande sammanställning.
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77
milj. kr. Investeringar 1 ljud-
radioanläggningar 5,0 5,2 5,2 5,2 5,2
Det för budgetåret 1972/73 upptagna beloppet beräknas i huvudsak bli behövligt för att färdigställa nya rundradiocentraler i Luleå och Örebro, för fortsatta arbeten med en ny rundradiocentral i Malmö, för på-
börjande av nya rundradiocentraler i Norrköping och Sundsvall, för
moderniserings- och kompletteringsarbeten på befintliga rundradiocentraler samt för komplettering av FM-nätet och vissa större AM-stationer.
Under budgetåren 1973/74—1976/77 beräknas ett antal mindre FM-
stationer tillkomma. Investeringsmedel erfordras vidare för bl. a. nya rundradiocentraler samt reinvesteringar.
Driftkostnader. Televerkets driftkostnader för programdistribution och
avgiftsinkassering har beräknats till 36,3 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 39,6 milj. kr. för innevarande budgetår.
De av televerket beräknade driftkostnaderna för perioden 1972/73—
1976/77 framgår av följande sammanställning. Prognosen är grundad på 1972 års kostnadsnivå.
Kb
197273 1973,74 1974,75 1975/76 1976,77
milj. kr. Televerkets drift-
kostnader 38,4 36,5 37,0 37,5 38,0
Sveriges Radio
Utgifterna för investeringskostnader uppgick budgetåret 1970/71 till
6,1 milj. kr. och beräknas för innevarande budgetår till 5,8 milj. kr. I det senare beloppet ingår utöver vad som beräknades i förra årets statsverksproposition medel för erforderliga investeringar i samband med bevakningen av FN:s miljövårdskonferens i Stockholm.
De med utgångspunkt i 1971 års kostnadsnivå beräknade investerings-
kostnaderna under perioden 1972/73—1976/77 framgår av följande sammanställning.
1972/73 1974/75 1975/76 1976/77
1973/74 milj
ilj. kr. Sveriges Radios investe-
ringskostnader för
ljudradio 5,1 5,1 5,1 6,1 6,1
Av det för budgetåret 1972/73 upptagna investeringsbeloppet hänför sig ett belopp av 400000 kr. till sådana byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio skall svara och återstoden till ordinarie tekniska och administrativa inventarier.
Den för budgetåren 1973/74—1976/77 beräknade investeringsnivån erfordras för bl. a. att stärka ljudradions produktionsvillkor i distrikten. Driftkostnader. Sändningstiden för ljudradions riksprogram beräknas under innevarande budgetår uppgå till ca 17 300 timmar. För den regio-
nala och underregionala programverksamheten beräknas sändningstiden
till 3 100 timmar. Kostnaderna beräknas uppgå till 106,1 milj. kr. för
budgetåret 1970/71 och till 121 milj. kr. för innevarande budgetår. I det senare beloppet ingår utöver vad som beräknades i förra årets statsverksproposition medel för täckande av kostnaden i samband med bevakningen av FN:s miljövårdskonferens i Stockholm.
Av följande sammanställning framgår dels Sveriges Radios förslag för budgetåret 1972/73, dels det av företaget beräknade medelsbehovet under perioden 1973/74-—1976/77 enligt två alternativ, O-planen och U-planen. Beräkningarna har gjorts i gällande penningvärde, dvs. utan hänsynstagande till de löne- och prisstegringar som kan uppstå under
budgetåren 1971/72 och 1972/73 eller de följande budgetåren.
1972/73 1973/74 = 1974/75 1975/76 1976/77
milj. kr. O-plan 127,9 130,5 133,1 135,8
125,4 U-plan 127,9 136,1 144,6 153,5
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 468
Beträffande det för budgetåret 1972/73 beräknade medelsbehovet framhåller Sveriges Radio bl. a. följande.
Förslaget utgår från en oförändrad sändningstid för riks- och regionalprogram. Distriktens andel av riksprogrammen kommer att planenligt öka med ca 12 26. Av den föreslagna medelsökningen beräknas ett belopp av sammanlagt 2,2 milj. kr. bli erforderligt för att — utöver sedvanligt tillägg för löne- och prisstegringar — dels bibehålla innevarande budgetårs verksamhetsvolym under nästa budgetår, dels återställa ljudradions verksamhet till nivån under budgetåret 1970/71. Härutöver räknas med ett standardtillägg om 2 96.
Av de i det föregående angivna alternativen för kostnadsutvecklingen
under perioden 1973/74—1976/77 avser O-planen en i förhållande till budgetåret 1972/73 oförändrad verksamhetsnivå under hela perioden
medan U-planen innebär en årlig volymökning med 2 20 fr. o. m. bud-
getåret 1974/75 samt en utbyggd distriktsverksamhet i enlighet med Sveriges Radios distriktsutrednings förslag.
Televisionsverksamheten Televerket
I likhet med tidigare år har planen för distributionsnätets utbyggnad för TV 1 översetts, varvid vissa smärre revideringar aktualiserats.
Rörande utbyggnaden fram till den 1 juli 1972 anför televerket i huvudsak följande.
Vid utgången av budgetåret 1970/71 hade sammanlagt 194 stationer för TV 1 färdigställts varav 51 större och 143 mindre stationer.
Under budgetåret 1971/72 beräknas några från föregående budgetår försenade mindre stationer kunna tas i bruk. Vidare beräknas den större stationen i Hudiksvall samt ytterligare sex mindre stationer kunna tas i bruk. Dessutom kommer bl. a. moderniserings- och kompletteringsarbeten på befintliga rundradiocentraler att utföras.
Vid utgången av budgetåret 1971/72 beräknas totalt 201 stationer vara i bruk för sändning av TV 1 varav 52 större och 149 mindre stationer.
Andelen invånare i landet med mottagningsmöjligheter för TV 1 beräknas uppgå till ca 99,6 7. |
Vad beträffar distributionsnätet för TV 2 har utbyggnaden pågått planenligt under budgetåret 1970/71. Vid utgången av budgetåret hade 56 stationer färdigställts, varav 46 större och 10 mindre stationer. Den beräknade täckningen uppgick vid samma tidpunkt till ca 94,4 96.
Under budgetåret 1971/72 beräknas de större stationerna i Hudiksvall och Degerfors samt ytterligare 24 mindre stationer kunna tas i bruk. Dessutom beräknas en permanent station :i Gällivare kunna ersätta den befintliga provisoriska stationen.
Reservsändare beräknas under budgetåret kunna tas i bruk vid de större stationerna i Norrköping och Örebro samt vid den mindre stationen i Tärnaby. Vidare beräknas reservelverk kunna färdigställas vid nio större stationer. Arbetet med tillbyggnaden av stationen i Göteborg kommer att påbörjas.
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 469
Vid utgången av budgetåret 1971/72 beräknas totalt 88 TV 2-stationer vara i bruk, varav 352 större stationer och 36 mindre stationer. Täckningen beräknas därvid uppgå till ca 96,8 2 av befolkningen.
Beträffande programförbindelsenätet avses radiolänklin-
jerna för television och ljudradio vid utgången av budgetåret 1971/72 ha en längd av ca 6 200 km och omfatta ca 29 000 km bildförbindelser
och ca 100 000 programförbindelser för ljud.
Medelsförbrukningen under budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas till 68,9 resp. 31,2 milj. kr.
De med utgångspunkt i 1972 års kostnadsnivå beräknade investerings-
kostnaderna under perioden 1972/73—1976/77 framgår av följande sammanställning.
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77
milj. kr.
TV 1-nätet 9,1 11,4 12,0 13,2 13,3 TV 2-nätet 28,6 28,6 28,6 28,6 28,6 37,7 40,0 40,6 41,8 41,9
Det för budgetåret 1972/73 upptagna beloppet för TV 1-nätet beräknas i huvudsak bli behövligt för att färdigställa de större stationerna i Filipstad och Överkalix, uppföra nio mindre stationer samt utföra vissa arbeten vid de i det föregående vid behandlingen av investeringar
i ljudradioanläggningar nämnda rundradiocentralerna. Televerket före-
slår vidare att länknätet skall börja kompletteras med permanenta för-
bindelser avsedda för regionala TV-sändningar.
Det för budgetåret 1972/73 upptagna beloppet för TV 2-nätet avser i huvudsak följande projekt. De nyssnämnda stationerna i Filipstad
och Överkalix och 31 mindre stationer kommer att färdigställas. Vidare kommer bl. a. reserysändare och reservelverk att installeras vid vissa stationer.
Den fr. o. m. innevarande budgetår pågående utbyggnaden av andra etappen av TV 2-nätet avser dels utbyggnad av ytterligare stationer för att uppnå en täckning av ca 99 43, dels ombyggnad av provisoriska anläggningar från etapp 1 till permanenta, dels även anskaffande av reservutrustningar till hela TV 2-nätet. Totalkostnaden för denna etapp har i 1972 års penningvärde beräknats till ca 325 milj. kr. Beträffande utbyggnaden av den andra etappen av TV 2-nätet anför televerket vidare bl. a. följande.
Den i föregående års anslagsframställning föreslagna utbyggnadsplanen
har reviderats med hänsyn till de av statsmakterna år 1971 givna förutsättningarna (prop. 1971: 1 bil. 10, KrU 1971: 8, rskr 1971: 110).
Den reviderade planen omfattar en utbyggnad av stationer under 6!4 år för täckning av nya områden och 12 år i vad avser komplettering av TV 2-nätet med reservutrustningar. Utbyggnaden av stationer för täckning av ytterligare områden har prioriterats på bekostnad av anskaff-
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 470
ningen av reservutrustningar så att den nu framlagda planen i vad avser
ny täckning i stort sett har samma omfattning som 1970 års plan. Utbyggnadsetappen beräknas liksom tidigare komma att behöva omfatta ca 10 helt nya större stationer och ca 160 mindre stationer. Driftkostnader. Televerkets driftkostnader för programdistribution och avgiftsinkassering har för budgetåret 1970/71 beräknats till 54,9 milj. kr.
och till 62,5 milj. kr. för innevarande budgetår.
De av televerket beräknade driftkostnaderna för perioden 1972/73— 1976/77 framgår av följande sammanställning. Prognosen är grundad på
1972 års kostnadsnivå.
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 milj. kr. Televerkets driftkostnader 68,8 74,0 78,0 82,0 86,0
Sveriges Radio
Investeringskostnaderna uppgick budgetåret 1970/71 till 32,6 milj. kr. och beräknas för innevarande budgetår till 26,3 milj. kr. I det senare
beloppet ingår utöver vad som beräknades i förra årets statsverksproposition medel för erforderliga investeringar i samband med bevakningen av FN:s miljövårdskonferens i Stockholm. Med utgångspunkt i 1971 års kostnadsnivå beräknar Sveriges Radio investeringskostnaderna under perioden 1972/73—1976/77 enligt föl-
jande sammanställning.
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 milj. kr. Sveriges Radios investetingskostnader 23,8 23,4 36,9 38,4 38,4
Av det för budgetåret 1972/73 beräknade beloppet hänför sig 3,5 milj.
kr. till sådana byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio skall svara. För anskaffning av ordinarie tekniska och administrativa inventarier beräknas ett belopp av 20,2 milj. kr. bli erforderligt.
Den för budgetåren 1972/73—1975/76 beräknade investeringsnivån
erfordras för bl. a. nya studior och förstärkning av televisionens produk-
tionsvillkor i distrikten.
Driftkostnader. Enligt de av riksdagen godtagna riktlinjerna skall sändningstiden för TV 1 bibehållas vid en nivå av drygt 40 timmar per vecka tills sändningstiden är densamma i TV 2. I samband med starten
av TV 2 minskades den genomsnittliga andelen egen produktion av origi-
nalsändningarna från ca 55 9 till något under 50 § i inledningsskedet (prop. 1966: 136, SU 1966: 163, rskr 1966: 388). Under budgetåret 1970/71 uppgick den totala genomsnittliga sändningstiden per vecka till 68 timmar. Under innevarande budgetår beräk-
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 471
nas den totala genomsnittliga sändningstiden till 75 timmar per vecka.
Televisionsverksamhetens driftkostnader under budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas till 253,5 resp. 303,5 milj. kr. I det senare beloppet ingår utöver vad som beräknats för ändamålet enligt förra årets statsverksproposition medel för täckande av kostnader i samband med bevakningen av FN:s miljövårdskonferens i Stockholm.
Under budgetåret 1972/73 beräknas den totala sändningstiden öka till i genomsnitt 80 timmar per vecka, varigenom likställighet mellan kanalerna i fråga om sändningstid kan åstadkommas. Andelen egen produk-
tion av originalsändningarna kommer liksom under innevarande budgetår att vara 50 96. Sveriges Radio får liksom hittills låta kanalerna öka andelen egen produktion snabbare än vad som förutsatts under förut-
sättning att det kan ske inom given kostnadsram utan åsidosättande av
kvalitetskravet. Sedan likställighet uppnåtts får Sveriges Radio på samma
villkor låta båda kanalerna öka sin sändningstid utöver vad som förutsatts (prop. 1971: I bil. 10, KrU 1971: 8, rskr 1971:110).
Av följande sammanställning framgår dels Sveriges Radios förslag till
medelsberäkning för budgetåret 1972/73, dels företagets beräkning av
medelsbehovet under perioden 1973/74—1976/77 enligt två alternativ. Beräkningarna har gjorts i gällande penningvärde, dvs. utan hänsyn till
de löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1971/72
och 1972/73 eller de följande budgetåren.
1972/13 1973/74 = 1974/75 1975/76 1976/77
milj. kr. O-plan 329,8 336,4 343,1 350,0
323,3 U-plan 329,8 383,1 429,0 479,0
Beträffande det för budgetåret 1972/73 beräknade medelsbehovet framhåller Sveriges Radio bl. a. följande.
Sveriges Radio har som utgångspunkt för beräkningen av medelsbehovet för televisionens programverksamhet under budgetåret 1972/73 tagit de genomsnittliga personal- och produktionskostnaderna för olika produktionskategorier och multiplicerat dessa med antalet sändnings-
timmar under året för resp. kategori. Till den sålunda beräknade total-
kostnaden har lagts medel för standardförbättringar samt utbyggnad av
distriktsverksamheten, bl. a. i vad avser distriktens nyhetsverksamhet.
Den erforderliga medelsökningen i nämnda avseenden beräknas för TV 1, TV 2 och distrikten till 2,7 milj. kr., 12,8 milj. kr. resp. 8,5 milj. kr.
Till de angivna kostnadsökningarna kommer ett med 1,4 milj. kr. ökat medelsbehov för den för ljudradion och televisionen gemensamma nyhetsredaktionen samt för televisionens programservice m. m. För för-
tidsanställningar och merkostnader för färgsändningar räknar företaget
med ett med 4,1 milj. kr. minskat medelsbehov.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 472
Av de i det föregående angivna alternativen för kostnadsutvecklingen under perioden 1973/74—1976/77 avser O-planen en i förhållande till budgetåret 1972/73 oförändrad sändningstid och produktionssammansättning under hela perioden. Kostnadsutvecklingen enligt Sveriges Radios U-plan svarar mot en ökning av sändningstiden under perioden 1973/74-—1976/77 från 80 till 98 timmar per vecka. Dessutom räknas med en till 6 timmar per vecka utbyggd verksamhet på regional nivå. An-
delen egen produktion av originalsändningarna förutsätts vid periodens slut ha ökat till ca 53,5 2.
Åtgärder för en förbättrad ekonomisk planering m. m. Sveriges Radio erinrar om att företaget genom statsmakternas ställningstagande i finansieringsfrågan (prop. 1971: 1 bil. 10, KrU 1971: 8, rskr 1971: 110) fått ett planeringsunderlag för den närmaste treårsperioden. Vid behandlingen av anslagsframställningen för nästa budgetår bör planeringsperioden rullas vidare till att omfatta budgetåret 1974/75.
Den översyn av företagets verksamhetsformer som Sveriges Radios styrelse inledde förra året beräknas på kort och mellanlång sikt medföra kostnadsbesparingar med minst 40 milj. kr. i 1969/70 års kostnadsnivå. Översynsarbetets första etapp kommer att vara avslutad i början av år
1972. De föreslagna rationaliseringsåtgärderna kommer att genomföras successivt under de närmaste åren. Sveriges Radio har ännu inte prövat närmare hur rationaliseringsvinsterna skall tillgodogöras inom rundradioverksamheten.
Byggnadsstyrelsen
Medelsförbrukningen för investeringar i radio- och televisionshus beräknas för budgetåren 1970/71 och 1971/72 till 9,3 resp. 17,2 milj. kr.
De med utgångspunkt i 1972 års kostnadsnivå beräknade investeringskostnaderna under perioden 1972/73-—1975/76 framgår av följande sammanställning.
1972/73 1973 /74 1974/75 1975/76 1976/77
milj. kr. Radio- och televisions-
hus 16,6 2,5 — — —
För byggnadsstyrelsens förslag lämnas cn närmare redogörelse vid anmälan av investeringsanslaget Radio- och televisionshus.
Avgiftsintäkterna och fondbehållningen Sveriges Radio
Fr. o. m. den 1 juli 1971 gäller enligt riksdagens beslut (prop. 1971: 1 bil. 10, KrU 1971: 8, rskr 1971: 110) för hushåll med TV-mottagare och radiomottagare eller bara TV-mottagare en till 535 kr. förhöjd allmän
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 473
mottagaravgift per kvartal. För hushåll med färg-TV-mottagare gäller
liksom tidigare en särskild tilläggsavgift om 25 kr. per kvartal. Den särskilda ljudradioavgift som hushåll med endast radiomottagare har att
erlägga är oförändrat 50 kr. per år.
Antalet särskilda ljudradioavgifter uppgick den 30 juni 1971 till ca
311 000 och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till ca 219 000. Antalet allmänna mottagaravgifter uppgick vid samma tidpunkt till närmare 2,6 milj., vilket betyder att drygt 85 46 av alla hushåll i landet har TV-mot-
tagare. Under budgetåret 1970/71 uppgick de totala intäkterna av rundradic-
rörelsen till 504,9 milj. kr. De samlade utgifterna för den avgiftsfinansierade rundradioverksamheten uppgick under ifrågavarande budgetår enligt den redogörelse som lämnats i det föregående till 573 milj. kr., vilket innebär ett underskott med 68,1 milj. kr. Den från tidigare år ackumulerade fondbehållningen minskade härigenom till 170,7 milj. kr.
Den av televerket och Sveriges Radio beräknade intäktsutvecklingen
och fondbehållningen under innevarande och nästföljande budgetår
framgår av följande sammanställning.
1971/72 1972/73
milj. kr. Kostnader
| Ljudradio | 170,8 | 173,9" |
| Television | 440,7 611,5 | 465,6" 639,5 |
Intäkter
| Särskilda ljudradioavgifter | 15,0 | 14,0 |
| Allmänna mottagaravgifter | 577,5 | . 587,4 |
| Färgavgifter | 30,0 | 51,2 |
| Ränta på avgiftsmedel | 15,9 638,4 | 17,0 669,6 |
| Över/underskott | +26,9 | 30,1 |
| Ackumulerad fondbehållning | 197,6 | 227,7 |
+ Sveriges Radios driftkostnader är beräknade i 1971 års löne- och prisnivå, dvs. utan hänsyn till lönce- och. prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1971/72 och 1972/73
De av televerket beräknade avgiftsintäkterna under perioden 1973/74 till 1975/76 framgår av följande sammanställning.
1973 /74 1974/75 1975/76 1976/T7
milj. kr.
| Särskilda ljudradioavgifter | 13,0 12,0 11,0 10,3 |
| Allmänna mottagaravgifter | 596,2 603,9 610,5 616,0 |
| Färgavgifter | 77,1 98,9 119,6 139,2 |
686,3 714,8 7ÅL1 765,5
Enligt en av Sveriges Radio upprättad långtidsprognos som grundas
på de i det föregående angivna kostnadsberäkningarna för perioden fram
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 474
t. o. m. budgetåret 1976/77 kommer med vissa antaganden om den årliga kostnadsstegringen fonden att förslå t.o.m. utgången av budgetåret 1974/75 om den i det föregående nämnda U-planen skall genomföras.
Om Sveriges Radios O-plan läggs till grund för verksamheten kommer
enligt prognosen några nya avgiftshöjningar inte att behöva sättas in
under hela den aktuella perioden.
Departementschefen
De medel som inflyter i rundradiorörelsen används enligt gällande
principer för rörelsens finansiering både för löpande kostnader för produktion och distribution av ljudradio- och televisionsprogram och för
utgifter för omedelbar avskrivning av investeringar i distributionsanläggningar samt radio- och televisionshus. Överskott som kan uppstå vissa år reserveras för behov under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår att täcka utgifterna. Skolprogramverksamheten, programverksamheten för utlandet och de av TRU-kommittén producerade radio- och televisionsprogrammen finansieras med skattemedel.
Enligt statsmakternas beslut år 1971 skall vissa riktpunkter gälla
för rundradions utveckling t.o.m. utgången av budgetåret 1973/74.
Utgångspunkten är därvid att åtgärder för en ytterligare inkomstför-
stärkning utöver den höjning av den allmänna mottagaravgiften som gäller fr. o. m. den 1 juli 1971 inte skall behöva vidtas före utgången av nämnda budgetår. Utrymmet inom den sålunda angivna medelsramen skulle göra det möjligt att öka televisionens sändningstid till i genomsnitt 75 timmar per vecka under innevarande budgetår. För budgetåret 1972/73 beräknades en ökning av sändningstiden per vecka till i genomsnitt 80 timmar, varigenom Sveriges Radio skulle kunna åstadkomma den eftersträvade likställigheten mellan TV 1 och TV 2, dvs. en sändningstid om ca 40 timmar per vecka i vardera kanalen. För budgetåret 1973/74 räknades med i princip samma kostnadsramar som för närmast föregående budgetår. Andelen egen produktion av originalsändningarna skulle fr. o. m. nästa budgetår vara ca 50 96. För ljudradioverksamheten
räknades med i stort sett oförändrad sändningstid under den här avsedda
perioden.
Kulturutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1971: 38
(rskr 1971: 110) bl. a. understrukit vikten av att planerings- och finansieringsfrågorna ingående prövas i deras helhet och med sikte på att
man i tillräckligt god tid före utgången av den treårsperiod, under vilken den i 1971 års statsverksproposition förordade avgiftshöjningen beräkna-
des ge ett erforderligt inkomsttillskott, kan överblicka finansieringsfrågan för de närmast följande budgetåren. I sin anslagsframställning för
budgetåret 1972/73 har Sveriges Radio föreslagit att planeringsperioden skall skjutas fram till att gälla t. o. m. budgetåret 1974/75. Med anledning härav vill jag anföra följande.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 475
De förutsättningar varpå jag i 1971 års statsverksproposition grundade mina beräkningar av medelsutrymmet för rundradion under tiden fram t. o, m. utgången av budgetåret 1973/74 har såvitt jag nu kan bedöma
förbättrats avsevärt. Detta gäller både intäkts- och kostnadssidan. Här-
till bidrar bl. a. det beräknade resultatet av den pågående översynen av
Sveriges Radios verksamhetsformer. Med hänsyn till de sålunda förbätt-
rade förutsättningarna bör det enligt min mening vara möjligt för Sveriges Radio att under budgetåret 1974/75 bedriva verksamheten på en jämfört med budgetåret 1973/74 oförändrad nivå utan ytterligare in-
komsttillskott. Sveriges Radios planering bör bedrivas från denna ut-
gångspunkt. Sedan likställighet mellan kanalerna uppnåtts bör Sveriges Radio dock kunna låta kanalerna — inom givna kostnadsramar
och med beaktande av kvalitetskravet — öka såväl andelen egen produktion som sändningstiden utöver vad som förutsatts i dessa beräk-
ningar.
En inkomstförstärkning vid utgången av budgetåret 1973/74 synes alltså f.n. inte oundgänglig. Det är likväl inte uteslutet, att goda skäl
kan komma att föreligga för att aktualisera en inkomstförstärkning vid nämnda tidpunkt. Jag är därför inte nu beredd att ompröva min stånd-
punkt beträffande tidpunkten för en kommande inkomstförstärkning i
rundradiorörelsen.
Jag övergår härefter till att redogöra för min beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår.
1971772 1972/73
Beräknat
Televerket, Denpartements-
byggnads- chefen
styrelsen
och Sveriges
Radio Ljudradioverksamheten Investeringskostnader
Televerket 4,4 5,0 4,4 Sveriges Radio 5,8 SÅ SJ
Driftkostnader
| Televerket | 39,6 | 38.4 | 38,4 |
| Sveriges Radio | 121,0 170,8 | 125,4 173,9 | 129,2” 177,1 |
Televisionsverksamheten
Investeringskostnader
| Televerket | 31,2 | 37,7 | 31,2 |
| Byggnadsstyrelsen | 17,2 | 16,6 | 12,0 |
| Sveriges Radio | 26.3 | 23,8 | 21,5 |
Driftkostnader
| Televerket | 62,5 | 68.5 | 68,8 |
| Sveriges Radio | 303,5 440,7 | 323,3: 470,2 | 331,0" 464,5 |
Totala utgifter för ljudradio och television 611,5 644,1 641,6
1 Kostnaderna är beräknade i 1971 års löne- och prisnivå, dvs. utan hänsyn till löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1971/72 och 1972/73. > De beräknade kostnaderna innefattar tillägg för löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 476
Det samlade medelsbehovet under innevarande budectår samt under budgetåret 1972/73 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)
Det för televerkets investeringar i ljudradioanläggningar upptagna
beloppet är avsett för diverse kompletterande anläggningsarbeten. Av
det för televisionen beräknade beloppet avses 6,2 milj. kr. bli dispone-
rade för olika kompletterande stationsarbeten m. m. i anslutning till
distributionsnätet för TV 1 och återstoden, 25 milj. kr., för att den andra etappen av utbyggnaden av distributionsnätet för TV 2 skall kunna fortsätta. Denna etapp avser dels utbyggnad av ytterligare stationer, dels ombyggnad av provisoriska anläggningar från ctapp 1 till per-
manenta, dels anskaffande av reservutrustningar för hela TV 2-nätet.
Jag har i avvaktan på resultatet av arbetet inom 1969 års radioutredning
inte räknat med några medel för komplettering av distributionsnätet för
regionala TV-sändningar.
Anslaget till Rundradioanläggningar bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmissiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Mcd hänsyn till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
| Beriknad medelsförbrukning 1972/73 | 35,6 |
| 10 £ö marginal | 3,6 |
| Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1972 | —3,6 |
| Erforderligt anslag budgetåret 1972 /73 | 35,6 |
Beträffande televerkets driftkostnader räknar jag med samma belopp som televerket.
Det av mig beräknade beloppet för byggnadsstyrelsens investeringar avser i huvudsak nybyggnad av kontorshus B i Stockholm. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan av investeringsanslaget Radiooch televisionshus.
Vad angår Sveriges Radios drift- och investeringskostnader vill jag anföra följande.
Jag biträder Sveriges Radios förslag att kostnadsgränsen för företagets befogenhet att i cgen regi projektera och uppföra byggnadsobjekt skall
höjas från 1,5 milj. kr. till 2 milj. kr.
Jag har i enlighet med vad jag anfört i det föregående räknat med
i stort sett oförändrad sändningstid för ljudradion. Utöver sedvanligt
tillägg för löne- och prisstegringar har jag beräknat en viss ytterligare
medelsförstärkning för att förbättra ljudradions arbetsmöjligheter. Min beräkning av televisionens driftkostnader grundar sig på de för-
utsättningar som jag har redovisat i det föregående. Fr. o. m. nästa budgetår kan sålunda likställighet åstadkommas mellan kanalerna. För mer-
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementct 477
kostnaden för färgsändningar har jag räknat med samma belopp som
Sveriges Radio.
Utöver de för Sveriges Radio beräknade medlen för investerings- och driftkostnader för budgetåret 1972/73 bör bolaget — liksom fallet är under innevarande budgetår — ha möjlighet att i kostnadsutjämnande syfte rekvirera ett belopp av högst 15 milj. kr. med skyldighet att under
nästföljande budgetår återställa de sålunda rekvirerade medlen.
De av mig beräknade totala utgifterna för televisionens och ljud-
radions avgiftsfinansicrade verksamhet under budgetåret 1972/73 uppgår således till ca 642 milj. kr. Eftersom avgiftsintäkterna inom rundradio-
rörelsen under nästa budgetår — som framgått av det föregående — kan uppskattas till ca 670 milj. kr., skulle rörelsen uppvisa ett överskott av 28 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rundradioanläggningar för budgetåret 1972/73 anvisa ett
investeringsanslag av 35 600 000 kr.
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 478
II STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Ii: 15. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
Till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 2 000 000 kr. Jag avser att senare denna dag anmäla vissa ytterligare medelsbehov på tilläggsstat II.
För nästa budgetår föreligger framställning från byggnadsstyrelsen om investeringsanslag till byggnadsarbeten för kulturändamål om sam-
manlagt 5,4 milj. kr. Beredningen av denna fråga är ännu inte avslutad.
I riksstatsförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 5,4 milj. kr.
Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att projektera ett antal byggnadsobjekt inom kulturområdet, däribland byggnadsarbeten för etnografiska muscet och moderna museet i avsikt att skapa en reserv av färdigprojekterade objekt för kulturändamål.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnads-
arbeten för vissa kulturändamål för budgetåret 1972/73 beräk-
na ett investeringsanslag av 5 400 000 kr.
II: 16. Radio- och televisionshus
1970/71 Utgift 9 250 838 Behällning — 1971/72 Anslag 17 200 000 1972/73 Förslag 12 000 000
Detta investeringsanslag avser byggnader för radio- och televisionsverksamhet. En särskild investeringsplan finns fastställd för anslaget. Sveriges Radio svarar för upprättandet av programhandlingar för byggnadsobjekt och för redovisningen av dessa till Kungl. Maj:t, medan
byggnadsstyrelsen har huvudansvaret för projekteringen och byggandet.
Byggnadsstyrelsen
I gällande investeringsplan finns uppförd, för radiohuset i Stockholm en kostnadsram av 1 372 000 kr. för yttre arbeten m. m.
och för televisionshuset i Stockholm en kostnadsram av
52 880 000 kr. för ctapp I av denna byggnad (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 439). Dessa båda objekt har under budgetåret 1970/71 slutredovisats till en sammanlagd kostnad av 54 244 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 479
Kungl. Maj:t har den 7 maj 1971 uppdragit åt styrelsen att utföra den i prop. 1971: 2 (bil. 4 s. 13) redovisade nybyggnaden för kontorshus B i Stockholm. Kostnadsramen härför föreslås höjd till 29 200 000 kr. med hänsyn till den allmänna kostnadsstegringen.
Den nybyggnad för radio- och televisionshuset i Göteborg som i huvudsak slutfördes under sommaren 1970 har redovisats i prop. 1967: 155 (bil. 6 s. 41), prop. 1968: 1 (bil. 10 s. 422), prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 486), prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 444) och prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 438). Kostnadsramen föreslås oförändrad.
Departementschefen
Vid anmälan scnare denna dag av ärenden angående utgifter på tillläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår kommer jag att före-
slå att en kostnadsram för underbyggnad av det s. k. radiotorget inom
kvarteret Förrådsbacken i Stockholm tas upp i gällande investeringsplan. Medelsbehovet för radio- och televisionshus för nästa budgetår beräk-
nar jag enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Medelsförbrukning
Kostnadsram Faktisk Beräknad för Bygg- Färdig-
t.o.m, — start = ställande Byggnadsobjekt 1.4.1970 1.4.1971 1970/71 1971/72 1972/73 män./år mån./år Televisionshus i Stockholm Yttre arbeten m. m. 5325 5325 5257 68 successivt Kontorshus B i Stockholm 26775 29 200 2149 10 000 15 000 9.71 3.73 Underbyggnad av radiotorget — 1 900 — 1 000 1500 12.71 12.72 Radio- och televisionshus i Göteborg 32750 32750 31164 1500 86 1.68 6.70
64850 69175 38570 12568 16586
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Anslag för 1971/72 | 17 200 — 1971/72 | 12 568 | |
| Anslag för 1972/73 | 1972/73 | 16 586 | |
| (förslag) | 11 954 29154 | 29154 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Radio- och televisionshus för budgetåret 1972/73 anvisa
ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 480
II: 17. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett investeringsanslag av 140 milj. kr. till byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
För nästa budgetår föreligger framställningar från byggnadsstyrelsen
och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté om investeringsanslag av sammanlagt 200 milj. kr. för nämnda ändamål. Beredningen
av dessa frågor är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett
preliminärt belopp av 180 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnads-
arbeten vid universiteten m.m. för budgetåret 1972/73 be-
räkna ett investeringsanslag av 180 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 481
IV STATENS UTLÅNINGSFONDER
IV: 5. Allmänna studielånefonden
Investeringsanslaget till fonden berörs av den proposition som jag
förutskickat under anslaget Studiebidrag m. m. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt beräknat belopp av 113 milj. kr. Med anledning
härav hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Allmänna
studielånefonden för budgetåret 1972/73 beräkna ett investe-
ringsanslag av 113 000 000 kr.
TV: 6. Studiemedelsfonden
1970/71 Utgift 697 000 000 1971/72 Anslag 790 000 000
1972/73 Förslag 584 000 000
Ur fonden utgår återbetalningspliktiga studiemedel beviljade enligt
studiemedelsförordningen (1964: 401, omtryckt 1970: 266, ändrad senast 1971: 266).
Centrala studiehjälpsnämnden
Nämnden föreslår att anslaget förs upp med ett belopp av 701 milj. kr., vilket innebär en minskning med 89 milj. kr. i förhållande till an-
slaget för innevarande budgetår.
Under läsåret 1970/71 utbetalades studiemedel till omkring 108 000 studerande. Utbetalningarna ur fonden uppgick till 727,2 milj. kr., dvs.
ett genomsnittsbelopp per år och studiemedelstagare av 6 733 kr.
Antalet närvarande studerande vid läroanstalter där studiemedel utgår beräknas under läsåret 1972/73 uppgå till 171 100. Av dessa antas 70 44 komma att beviljas studiemedel, Till detta antal av 120 000 studiecmedelstagare i Sverige kommer ca 19000 studerande i utlandet att beviljas studiemedel. Nämnden har vid sina beräkningar utgått från basbeloppet
6 900 kr.
Medelsbehovet vid oförändrade bidragsgrunder utgör 893 milj. kr. Härifrån avgår en beräknad medelsreservation av 105 milj. kr. och beräknade inflytande studiecmedelsavgifter av 87 milj. kr. Det totala medelsbehovet utgör därför avrundat 701 milj. kr.
Kb
16¶Riksdagen 1972. 1 saml. NrI. Bil 10
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 482
Föredraganden
Studiemedelsutredningen har i betänkandet Reformer inom studie-
medelssystemet (SOU 1971: 87) föreslagit bl. a. en höjning av maximibeloppet för studiemedel. Som motiv härför har utredningen åberopat de ökade hyreskostnaderna för de studerande. Enligt vad jag erfarit
arbetar familjepolitiska kommittén med frågan om bostadsstöd till fa-
miljer och låginkomsttagare utan barn. Utredningens förslag kommer att läggas fram under år 1972. Efter samråd med föredraganden i socialdepartementet räknar jag med att studiemedelsutredningens förslag får bedömas i samband med ställningstagandet till familjepolitiska kommitten.
För budgetåret 1972/73 bör medel därför beräknas enligt oförändrade
grunder. Jag har i följande sammanställning beaktat beräknade prisförändringar och därjämte vissa förändringar i studerandeantalet.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Reservation 30.6.197i 122 000 1971/72 760 000 Anslag för 1971/72 riksstat 790 000 1972/73 886 000 Avaäfter under 1971/72 63 000 1972/73 87 000 Anslag för 1972/73 (förslag) 584 000 Summa 1 646 000 Summa 1 646 000
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Siudiemedelsfonden för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 584 000 000 kr.
TV: 7. Lånefonden för studentkårlokaler
1970/71 Utgift — Reservation 7 400 000
1971/72 Anslag 1000 1972/73 Förslag 1000
Denna fond tillkom genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 172,
SU 1963: 212, rskr 1963: 405). Enligt kungörelsen (1964: 398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler (ändrad senast 1970: 229) kan lån från
fonden utgå till studentorganisationer vid universiteten m. fl. läroanstalter för anordnande av studentkår- och restauranglokaler för anställda
och studerande. Enligt kungörelsen (1970: 273) om lån för inredning och
utrustning för vissa studentkårlokaler kan lån från fonden utgå för första uppsättningen av inredning och utrustning för restauranglokaler.
Beredande organ för frågor om lån från fonden är statens nämnd för
Kb
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 483
samlingslokaler, vad gäller restauranglokaler i samråd med universitetsrestaurangkommittén.
De lånebelopp som sammanlagt beviljats ur fonden intill utgången av budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning.
Ränte- och
amorterings-
| Låneunder- lag | Lånebelopp lånebeloppet | fri del av | |
| Restauranglokaler | 7756 000 | 7756 000 | 7756 000 |
| Övriga kårlokaler | 24 161 000 10 568 500 | 7 131 000 |
Inredning och utrustning för
restauranglokaler 652 000 652 000
18 976 500 15 539 000
För budgetåren 1964/65—1971/72 har till anslaget anvisats sammanlagt ca 26 milj. kr. Som framgår av sammanställningen har lån av sammanlagt ca 19 milj. kr. beviljats intill utgången av budgetåret 1970/71.
För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av
1000 kr. Vidare får lån beviljas från fonden intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.
Statens nämnd för samlingslokaler
Med hänsyn till bl. a. de utbetalningar som kan väntas bör ett anslag
av 5 milj. kr. föras upp för budgetåret 1972/73. Lån bör under nästa budgetår få beviljas intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Vidare bör lån under nästa budgetår få beviljas intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1972/73 lån får beviljas från
lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av 20 000 000 kr.,
2) till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets öv-
riga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 484
Register
Sid.
Översikt DRIFTBUDGETEN A Utbildningsdepartementet m. m.
| 11 — Utbildningsdepartementet | 10 297 000 |
| 11 Kommittéer m. m. | 15 200 000 |
| 11 — Extra utgifter | 550 000 |
26 047 060 B Kulturändamål a) konst, litteratur, musik, teater m. m.
| 16 - Konstnärsstipendier | 7 500 000 |
| 18 - Konstnärsbelöningar | 1275 000 |
| 18 Statens konstråd | 178 000 |
| 19 — Förvärv av konst för statens byggnader m. m. | 3 000 000 |
21 — Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
| verk genom bibliotek m. m. | 9 537 000 |
| 23 — Statens biografbyrå | 609 000 |
| 25 — Teater- och musikrådet | 662 000 |
| 26 — Bidrag till Operan och Dramatiska teatern | 50 156 000 |
| 30 — Bidrag till Svenska riksteatern | 27 599 000 |
33 — Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda
| teatrar | 30 505 000 |
| 35 — Rikskonsertverksamhet | 14 858 000 |
| 38 — Bidrag till regionmusiken | 21 004 000 |
| 39 Musikaliska akademien | 1 651 000 |
| 41 — Tidskriftsstöd | 1 300 000 |
| 42 — Bidrag till särskilda kulturella ändamål | 24 700 000 |
| 48 Viss beredskapsutrustning m. m. | 700 000 |
b) arkiv, muscer m. m.
Riksarkivet:
| 49 Förvaltningskostnader | 8 469 000 |
| 55 Inköp av arkivalier och böcker m. m. | 83 000 |
| 56 Landsarkiven | 5 609 000 |
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: 57 Förvaltningskostnader 2 897 000 59 Insamlingsverksamhet m. m. 552 000
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum: 60 Förvaltningskostnader 11 033 000 63 Underhåll och ökande av muscets samlingar
m. m. 278 000
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 485
64 Vård och underhåll av fornlämningar och kul-
turhistoriskt värdefulla byggnader 701 000 €5 Uppdragsverksamhet 4 901 000
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorgani-
sationen 2 260 000
Nationalmuseet:
| Förvaltningskostnader | 8 406 000 |
| Underhåll och ökande av samlingarna m. m. | 850 000 |
| Utställningar av nutida svensk konst i utlandet | 320 000 |
| Livrustkammaren | 1 169 000 |
Naturhistoriska riksmuscet:
Förvaltningskostnader 7 502 000
Materiel m. m. 633 000 Statens sjöhistoriska museum:
| Förvaltningskostnader Underhåll och ökande av samlingarna Etnografiska museet Medelhavsmuseet Skoklosters slott Bidrag till Nordiska musect Bidrag till Tekniska museet | 4013 000 1 000 1 532 000 497 000 1231 000 8 037 000 1959 000 | |
| 85 Bidrag till Skansen | 2 148 000 | |
| 88 Bidrag till vissa museer och arkiv | 2 308 000 | |
| 92 Svenskt biografiskt lexikon | 662 000 |
Stifts- och landsbiblioteken:
| 93 Förvaltningskostnader | 1151 000 |
| 93 Bokinköp och bokbindning m. m. | 163 000 |
| 95 Inköp av vissa kulturföremål | 100 000 |
c) ungdoms- och folkbildningsverksamhet 96 Bidrag till urgdomsorganisationernas centrala
verksamhet 7 100 000 97 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verk-
| samhet | 17 500 000 |
| 100 Bidrag till ungdomsledarutbildning | 7 100 000 |
| 103 Statens ungdomsråd | 200 000 |
| 105 Bidrag till hemgårdsrörelsen | 225 000 |
| 105 Bidrag till folkbibliotek | 6 324 000 |
| 109 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. | 2490 000 |
| 111 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder | 500 000 |
111 Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och nar-
kotikaupplysning 1511 000 112 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. 2742 000 114 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet 4 000 000
d) utbildning inom kulturområdet
Akademien för de fria konsterna med konsthög-
skolan: 117 Utbildningskostnader 4 021 000 119 Undervisningsmateriel m. m. 498 000
Konstfackskolan:
Utbildningskostnader 9 510 000 123 Undervisningsmateriel m. m. 553 000
| Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet | Musikhögskolorna: | 486 |
| 123 Utbildningskostnader | 13 446 000 | |
| 129 Undervisningsmateriel m. m. | 327 000 | |
| 130 Statens scenskolor | 6 309 000 | |
| 134 — Statens dansskola | 1989 000 | |
| 136 Dramatiska institutet | Bibliotekshögskolan: | 6 287 000 |
| 141 Utbildningskostnader | 2488 000 | |
| 146 Undervisningsmateriel m. m. | 450 000 |
370 969 000
C Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftshämnderna m. m.:
| 148 Förvaltningskostnader | 3 678 000 |
| 151 Rceparationsarbeten på domkapitelsbyggnader | 6 000 |
| 151 — Ersättningar till kyrkor m. m. | 140 000 |
| 152 = Vissa ersättningar till kyrkofonden | 5 051 000 |
| 152 — Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. | 274 000 |
154 — Stipendier till blivande präster för utbildning i
finska och samiska språken 9 000
| 154 — Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor | 2 000 000 |
| 155 — Bidrag till svenska ckumeniska nämnden | 920 000 |
| 156 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna | 120 000 |
157 — Bidrag till reparationsarbeten på de svenska ut-
landsförsamlingarnas kyrkobyggnader 63 000 157 — Bidrag till fria kristna samfund m. m. 2 000 000
| 13 426 000
D Skoilväsendet
a) centrala och regionala myndigheter m. m.
| 166 Skolöverstyrelsen | 54 878 000 |
| 178 —- Länsskolnämnderna | 26 342 000 |
| 181 — Läroboksnämnden | 3800 000 |
| 181 — Bidrag till vissa elevorganisationer | 320 000 |
| 182 — Bidrag till vissa föräldraorganisationer | 230 000 |
b) pedagogiskt utvecklingsarbete 183 Pedagogiskt utvecklingasarbete inom skolväsendet 22975 000
c) det obligatoriska skolväsendet m. m. 190 — Bidrag till driften av grundskolor m. m. 3 814 000 000 198 — Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. 5 535 000 200 -Nomadskolor 5 207 000
Specialskolan m. m.:
| 201 Utbildningskostnader ' | 42 301 000 |
| 207 Utrustning m. m. | 2118 000 |
| 208 Resor för elever jämte ledsagare | 1510 000 |
209 — Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa
handikappade barn 1 240 000
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 437
d) gymnasiala skolor m. m. 211 — Bidrag till driften av gymnasieskolor 1 269 000 090 234 — Bidrag till driften av lantbruket yrkesutbildning 31 499 000 237 — Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning 19 196 000
| 241 — Statliga realskolor | 1 390 000 |
| 242 — Bidrag till driften av högre kommunala skolor | 600 000 |
| 243 — Bidrag till driften av riksinternatskolor | 11 399 000 |
Sjöbefälsskolorna:
| 245 Utbildningskostnader | 9 504 000 |
| 246 Utrustning m. m. | 990 000 |
| 248 — Statens skogsinstitut | 1 394 000 |
Trädgårdsskolan i Norrköping:
| 250 Utbildningskostnader | 901 000 |
| 251 Materiel m. m. . | 127 000 |
| 252 — Bidrag till Bergsskolan i Filipstad | 1 060 000 |
| 253 — Bidrag till driften av vissa privatskolor | 17 080 000 |
| 255 — Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning | 25 572 000 |
258 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverks-
mästare m. m. 3 500 000 259 — Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov 45 000 260 Vissa kurser för ingenjörer m. m. 330 000
€e) investeringsbidrag 261 — Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m.m. 206 000 000 270 — Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för .
folkskoleväsendet 1180 000 270 — Bidrag till bostäder för lärare inom det obligato-
riska skolväsendet 72 000 271 — Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor 6 000 000 272 — Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkes-
utbildning 3 000 000 273 — Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkes-
utbildning 2 100 000
5 589 895 000
E Högre utbildning och forskning
a) centrala myndigheter m.m,
Universitetskanslersämbetet: 276 Förvaltningskostnader 10 110 000 278 Utredningar m. m. 1.575 000 278 — Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 2363 000 280 Nämnden för socionomutbildning 1214 000
b) universiteten m. m.
Humanistiska fakulteterna m. m.: 296 Avlöningar till lärarpersonal 73 440 000 296 Driftkostnader 16 500 000
Teologiska fakulteterna:
300 Avlöningar till lärarpersonal 3 891 000 300 Driftkostnader 9230 000
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 488
Juridiska fakulteterna:
Avlöningar till lärarpersonal 10 649 000
Driftkostnader 1910 000 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal 96 141 000
Driftkostnader 19 900 000 Medicinska fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal 104 840 090
Driftkostnader 75 000 000 Odontologiska fakulteterna m. m.:
| Avlöningar till lärarpersonal | 27 474 000 |
| Driftkostnader | 12 700 000 |
| Vissa tandsjukvårdskostnader | 22 013 000 |
Farmaceutiska fakulteten m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal 4 240 000
Driftkostnader 3 800 009 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal 106 850 000
Driftkostnader 53 065 000 Tekniska fakulteterna m. m.:
| Avlöningar till lärarpersonal | 95 465 000 |
| Driftkostnader | 50 900 000 |
| Chalmers tekniska högskola | 67 993 000 |
Vetenskapliga bibliotek:
| Avlöningar | 34 826 000 |
| Bokinköp m. m. | 16 255 000 |
| Förvaltningarna vid universiteten m. m. | 42 264 000 |
| Decentraliserad universitetsutbildning m. m. | 5 845 000 |
| Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm | 1 906 000 |
€) vissa högskolor m. m. 354 Socialhögskolorna 24169 000 357 Fortbildning av socionomer, journalister m. m. 796 000 358 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbild-
| ningsverksamhet | 369 000 |
| Journalisthögskolorna | 5 245 000 |
| Latinamerika-institutet i Stockholm | 1 000 |
| Vissa kurser för utländska studerande | 1 679 000 |
d) gemensamt för universitet och högskolor 363 Universiteten m, m.: Gemensamma driftkostnader 199 522 000
| 364 Ersättning åt vissa opponcenter vid disputationer | 950 000 |
| 365 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden | 3 650 000 |
| 365 Gästföreläsningar | 443 000 |
366 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
tudier 12 480 000 366 Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten
| m.m. | 8 777 000 |
| Universitetens datamaskincentraler | 1009 |
| Kostnader för datamaskintid | 23 450 000 |
| Extra utgifter vid universiteten m. m. | 1015 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 489
e) vissa forskningsändamål
| 378 - Medicinsk forskning | 47 030 000 |
| 379 Humanistisk forskning | 9 860 000 |
| 380 - Samhällsforskning | 11 200 000 |
| 382 Naturvetenskaplig forskning | 51 490 000 |
| 383 Atomforskning | 22 380 000 |
| 385 - Europeiskt samarbete inom kärnforskningen | 22 745 000 |
387 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen m. m. 716 720 000
Forskningsinstitutet för atomfysik:
| 387 Förvaltningskostnader | 2 108 000 |
| 388 Materiel m. m. | 247 000 |
| 389 — Bidrag till Institutet för internationell ekonomi | 780 009 |
| 389 = Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut | 749 000 |
390 — Bidrag till Internationella meteorologiska institutet
i Stockholm 357 000 391 — Bidrag till Riksföreningen mot cancer 3 000 000 391 — Institutet för social forskning "898 000
f) inredning och utrustning 393 — Inredning och utrustning av lokaler vid universi-
teten m. m. +72 000 000
1 508 170 000
F Lärarutbildning
Lärarhögskolorna: 397 Avlöningar till lärarpersonal m. m. 184 798 000 402 Driftkostnader 33 589 000
Folkskoleseminarierna: 404 Utbildningskostnader 3 585 000 405 Materiel m. m. 60 000
Förskoleseminarierna: 405 Utbildningskostnader 28 531 000 408 Materiel m. m. 1468 000
Gymnastik- och idrottshögskolorna: 409 Utbildningskostnader 9.154 000 410 Materiel m. m. 310 000
Seminarierna för huslig utbildning; 411 Utbildningskostnader 16 862 000 412 Materiel m. m. 396 000
Slöjdlärarseminariet: 413 Utbildningskostnader 1 309 000 414 Materiel m. m. 62 000 414 — Statens institut för högre utbildning av sjuksköter-
| skor | 13 476 000 |
| 417 — Särskilda lärarutbildningsåtgärder | 2 342 000 |
| 418 Lärares fortbildning m. m. | 39 453 000 |
| 423 — Bidrag till Ericastiftelsen | 742 000 |
336 437 000 + Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 490
G Vuxenutbildning
426 Viss utbildning via radio och television m. m. 43 250 000
Statliga skolor för vuxna:
| 435 Utbildningskostnader | 5 855 000 |
| 437 Material för självstudier | 1 000 000 |
| 437 Undervisningsmateriel m. m. | 188 000 |
438 = Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna 165 000 000
| 439 — Bidrag till studiecirkelverksamhet | 165 000 000 |
| 439 — Bidrag till studieförbund | 9 400 000 |
| 439 — Bidrag till driften av folkhögskolor | 125 000 000 |
442 = Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.
till folkhögskolor 1000 000 443 = Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kurs-
verksamhet 7 500 000
523 193 000
H Studiesociala åtgärder
446 Centrala studiehjälpsnämnden m. m. 9 306 000 448 — Studiebidrag m.m. 596 000 000 448 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti 500 000 449 — Ersättning till postverket och riksbanken för deras
bestyr med studiesocialt stöd 1 190 000 450 = Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid gymnasieskolor m. m, 289 000 450 — Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande 1530 000
608 815 000 I Internationellt-kulturellt samarbete a) kulturellt utbyte med utlandet 452 Kulturellt utbyte med utlandet 905 000 453 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. 2958 000 454 = Sveriges anslutning till vissa internationella sam-
manslutningar 171 000 454 — Bidrag till bestridande av kostnader för vissa inter-
nationella kongresser i Sverige 400 000 455 — Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. 506 000
b) nordiskt kulturellt samarbete 457 — Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m. 9200 000 457 - Nordiska samarbetsprojekt m. m. 4 059 000
Nordiska afrikainstitutet:
| 458 Avlöningar m. m. | 473 000 |
| 459 Driftkostnader | 318 000 |
| 460 — Nordiska institutet för samhällsplanering | 424 000 |
462 — Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik 1093 000 462 Nordiska kulturfonden 1284 000 463 — Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m. 1473 000
14 964 000
Summa för driftbudgeten 8 991 926 000 + Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 491
KAPITALBUDGETEN
I Statens affärsverksfonder m. m. Televerkets fond 465 — Rundradioanläggningar 35 600 000
35 600 000
II Statens allmänna fastighetsfond
478 — Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål =35 400 000 478 — Radio- och televisionshus 12 000 000 480 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. +=150 000 000
197 400 000
IV Statens utlåningsfonder
481 — Allmänna studielånefonden "113 000 000 481 — Studiemedelsfonden 584 000 000 482 - TLånefonden för studentkårlokaler 1 000
697 001 000
Summa för kapitalbudgeten 9230 091 009
Totalt för utbildningsdepartementet 9 921 927 000
+& Beräknat belopp
TRYCKERIBSOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971
Bilaga 11 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 11
Jordbruksdepartementet
ÖVERSIKT
Till jordbruksdepartementet hör jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, skogspolitiken, prisreglering på jordbrukets och fiskets områden, fiskefrämjande åtgärder, rennäringsfrågor, djursjukvård, livsmedelsfrågor, frökontroll, växtskydd och lantbrukskemisk service, utbildning, forskning och försök på jordbrukets, trädgårdsnäringens, veterinärmedicinens och skogsbrukets områden, miljövård — omfattande vatten-, luft- och övrig naturvård, skydd mot buller samt renhållning — forskning på miljövårdsområdet, idrott samt jakt och viltvård.
Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1972/73 omfattar ca 1 115 milj. kr. Detta innebär en ökning med ca 140 milj. kr. från innevarande budgetår.
Av ökningen på jordbrukshuvudtiteln hänför sig den större delen till miljövårdsområdet. Trots en hård prövning av utgiftsbehoven har det varit möjligt att skapa utrymme för väsentliga förbättringar inom framför allt detta område. Statsbidragen till kommunala reningsverk räknas upp med 50 milj. kr. i förhållande till riksstatsanslaget på 84 milj. kr. för innevarande budgetår. De administrativa resurserna på miljövårdsområdet föreslås förstärkas både vid naturvårdsverket och koncessionsnämnden för miljöskydd. Resursförstärkningen är avsedd att framför allt påskynda handläggningen av tillståndsärendena enligt miljöskyddslagen. Vidare föreslås att försöksverksamhet påbörjas med landskapsvård i områden där jordbruket minskar. Statsbidrag till industrin för miljövårdsåtgärder föreslås utgå även till åtgärder mot bullerstörningar och till anläggningar för behandling av kemiskt och i vissa fall även annat avfall.
I enlighet med de riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken som fastlades av 1967 års riksdag inriktas stödet till jordbruket framför allt på att ge jordbruket ett gränsskydd för den inhemska produktionen och stöd till rationalisering. Rationaliseringsstödet ges huvudsakligen i form av statlig kreditgaranti för investeringar i jordbruket. Sedan budgetåret 1967/68 har staten ställt till förfogande garantiramar på tillsammans mer än 1 300 milj. kr. För nästa budgetår föreslås en i förhållande 1 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bilaga 11
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet [Ne]
till innevarande budgetår oförändrad garantiram på ca 300 milj. kr. En särskild proposition kommer att läggas fram till vårriksdagen med anledning av lantbruksstyrelsens översyn av stödet till jordbrukets rationalisering i vad avser vissa företag med mjölkproduktion.
Skogspolitiken utreds f.n. av skogspolitiska utredningen. Utredningen beräknas lägga fram sina förslag under våren 1972. I avvaktan härpå föreslås inga reformer på detta område för nästa budgcetår.
Av stor betydelse för rationaliseringen inom jordbruket och skogsbruket är den utbildning, forskning och försöksverksamhet som bedrivs inom dessa områden vid jordbrukets högskolor. Under 1960-talet tillfördes dessa högskolor betydande personella resurser. Även för nästa budgetår föreslås vissa resursförstärkningar i fråga om tjänster. Framför allt föreslås dock att anslagen till byggnader vid dessa högskolor räknas upp väsentligt.
Under jordbrukshuvudtiteln föreslås för nästa budgetår också särskilda medel för kurser i arbetarskydd och arbetsmiljöfrågor på både jordbrukets och skogsbrukets områden.
Jordbruk och trädgårdsnäring
Överenskommelse träffades under våren 1971 om prissättning på jordbruksprodukter under perioden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974. Kännetecknande för utvecklingen av jordbruksproduktionen under senare år har varit dels nedgången i antalet mjölkkor och den därav följande minskningen av mjölkproduktionen, dels en ökad övergång till spannmålsproduktion och de därav följande stora spannmåilsöverskotten. För att bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen höjdes avräkningspriset på mjölk till jordbrukarna väsentligt den 1 juli 1971 genom höjningar av partipriserna på mjölk och övriga mejeriprodukter men också genom ytterligare tillskott av regleringsmedel. Den kraftiga höjningen har avsevärt förbättrat lönsamheten inom mjölkproduktionen och tillsammans med de redan beslutade höjningarna för de två närmaste åren bör den ge möjlighet till en stabilisering av produktionen. Sedan prisförbättringarna genomförts har också mjölkproduktionen ökat. Under de fyra första månaderna år 1971 var mjölkinvägningen vid mejerierna 6—58 '/4 lägre än motsvarande månader år 1970. Invägningen i oktober 1971 var däremot ca 7 9/9 högre än i oktober 1970. Till denna utveckling har förutom lönsamhetsförbättringen även den goda skörden 1971 medverkat.
Mot bakgrund av framför allt de senaste årens produktionsutveckling för andra produkter än mjölk har en fortsatt försiktighet med prishöjningar på övriga produkter iakttagits. Spannmålsarealen minskade visserligen med ca 49/, från år 1970 till år 1971 men den betyd-
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 3
ligt bättre skörden år 1971 medförde rekordartade överskott. De planerade höjningarna av inlösenpriserna för spannmål kunde därför inte genomföras.
Förslaget till prisreglering beräknas för treårsperioden successivt tillföra jordbruket en intäktstörstärkning på sammanlagt 637 milj. kr. Av intäktsförstärkningen hänför sig ca 86 milj. kr. till ökat ianspråktagande av imförselavgiftsmedel, vilket begränsar prishöjningarna för konsumenterna.
Priserna på jordbruksprodukter kommer dessutom att justeras för varje halvår under treårsperioden till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån. En första justering har skett den 1 januari i år.
Under våren 1971 fattades också beslut om ökat statligt stöd till jordbruket i norra Sverige. Pristillägget för mjölk ökades och uppgår nu i vissa områden till ca 209/9) av avräkningspriset, Vidare infördes pristillägg på nöt- och fårkött samt fläsk. Kostnaderna för prisstödet beräknas för budgetåret 1971/72 öka med ca 29 milj. kr. till ca 66 milj. kr. Stödet syftar till att bryta den nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen i jordbruket i norra Sverige. Mjölkproduktionen har också att döma av produktionsutvecklingen i norra Sverige jämfört med landet i övrigt påverkats gynnsamt av det förstärkta stödet.
Resurserna för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering har under scnare år kraftigt förstärkts. Jordfonden, som har stor betydelse för strukturrationaliseringen, uppgår f.n. till 277 milj. kr. Fastighetsförvärven med anlitande av fonden har ökat under budgetåret 1970/71. Samtidigt har försäljningen av fastigheter ökat. Såväl förvärven som försäljningarna uppnådde under budgetåret 1970/71 den högsta nivån hittills. Det är angeliget att verksamheten kan ytterligare ökas. Under budgetåret 1970/71 har inkomsterna på delfonden för inlösen av ofullständiga jordbruk överstigit utgifterna. Det behövs inte längre reserveras särskilda medel för detta ändamål. Medlen på delfonden föreslås därför få utnyttjas även för fondens allmänna ändamål.
För skördeskador på 1970 ärs skörd utbetalades under våren 1971 15 milj. kr. Medlen i skördeskadefonden synes räcka för kommande utbetalningar av skördeskadecrsättningar. Till komplettering av systemet med permanent skördeskadeskydd står till förfogande behovsprövade bidrag med ett belopp som motsvarar 1 '/, av utbetalade skördeskadeersättningar. Det lägsta belopp som årligen får disponeras ur fonden för behovsprövade bidrag föreslås höjt från 400 000 kr. till 600 000 kr.
Rådgivnings- och kursverksamheten i fråga om jordbrukets rationaliscring har under budgetåret 1970/71 bedrivits i stor omfattning. För budgetåret 1972/73 föreslås ytterligare medel för kursverksamhet i frågor rörande arbetarskydd och arbetsmiljö inom lantbruket.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 4
Skogsbruk Efterfrågan på skogsprodukter bedöms på lång sikt vara god på världsmarknaden. Detta gäller i hög grad Västeuropa som är den främsta marknaden för svenska produkter. År 1971 har dock präglats av vissa avsättningssvårigheter. Skogsindustrins stora lageruppbyggnad under år 1970 samt produktionsinskränkningar under år 1971 har bl.a. lett till att skogsbrukets avsättningsmöjligheter för massaved har minskat. En fortsatt kraftig rationalisering inom skogsbruket är nödvändig med hänsyn till att världsmarknadspriserna på skogsprodukter inte kan beräknas stiga nämnvärt, Frågan om hur staten med hänsyn till bl. a. skogsindustrins ökade krav på råvara på bästa sätt skall medverka till en från ekonomisk och social synpunkt sund utveckling inom skogsbruket utreds av skogspolitiska utredningen, som beräknas lämna sitt betänkande under år 1972. För budgetåret 1972/73 föreslås en ökning av bl. a. anslaget till kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering för kurser i arbetarskydd och arbetsmiljö samt av anslaget till vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Bidragsramen för samverkansområden föreslås utökad med 1 milj. kr. till 11 milj. kr.
Fiske Inom fiskerinäringen har en fortsatt konsolidering av fiskeföretagen ägt rum. 1971 års riksdag har beslutat att under budgetåret 1971/72 statliga lånegarantier på sammanlagt 20 milj. kr. skall få lämnas för detta ändamål. Statliga kreditgarantier med 5 milj. kr. får jämsides med lån från en särskild lånefond lämnas även för lån till fiskets beredningsoch konservindustri. Vidare utgår under innevarande budgetår statliga fiskerilån för rationaliseringsåtgärder med 9 milj. kr. Bidrag och lån har vidare ställts till förfogande för fiskare som drabbats ekonomiskt till följd av Nordostatlantiska fiskerikommissionens rekommendation om förbud mot sillfiske i Nordsjön och Skagerak under maj månad och perioden den 20 augusti+-den 30 september 1971. För nästa budgetår föreslås stödåtgärder av samma omifattning som innevarande år.
Livsmedelskontroll m. m. 1971 års riksdag beslutade om en ny livsmedelslag. Genom den nya lagen vidgas möjligheterna att vidta åtgärder för att förbättra livsmedlens hygieniska kvalitet och att hindra olämpliga tillsatser i livsmedel. Ökade möjligheter kommer vidare successivt att ges för konsumenterna att avgöra livsmedlens kondition och näringsvärde genom hållbarhetsmärkning, innehållsdeklaration, varumärkning m. m. För att leda och samordna arbetet med livsmedelskontrollen m. m. inrättades den 1 januari 1972 statens livsmedelsverk. Verket övertog uppgifter från
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 5
veterinärstyrelsen och statens institut för folkhälsan, vilka samtidigt upphörde. Genom tillkomsten av verket har resurserna för livsmedelskontrollen kraftigt förstärkts.
Rennäring
I enlighet med beslut av 1971 års riksdag bar en ny rennäringslagstiftning trätt i kraft den 1 juli 1971. Samebyarna organiseras härigenom såsom ekonomiska föreningar med huvudsaklig uppgift att driva renskötsel. I syfte att öka lönsamheten i rennäringen lämnas statligt stöd i form av lånegaranti och bidrag till rationaliseringsåtgärder. För att underlätta övergången till den nya organisationen utgår medel för information och rådgivning till näringsutövarna. Dessa medel föreslås utgå i oförändrad omfattning under budgetåret 1972/73.
Utbildning och forskning
Utbildningen och forskningen samt försöksverksamheten på jordbrukets, skogsbrukets och veterinärmedicinens områden har under senare är erhållit betydande resursförstärkningar. Anslagen till dessa ändamål föreslås för nästa budgetår uppgå till ca 178 milj. kr. Anslagen till jordbrukets högskolor föreslås öka med ca 19 milj. kr. Bl.a. tillförs den under år 1971 inrättade landskapsarkitektlinjen vid lantbrukshögskolan ytterligare utbildningsresurser. Vidare tillförs Jantbrukshögskolan ytterligare en tjänst för vattenvårdsforskning.
Arbetet med att förse högskolorna med ändamålsenliga lokaler har fortsatt under år 1971. Byggnadsarbeten för drygt 40 milj. kr. åt främst lantbrukshögskolan har det senaste året påbörjats eller varit under byggnad. Anslaget till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor ökas för nästa budgetår med 11 milj. kr. till 25 milj. kr.
Epligt beslut av 1970 års riksdag skall veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt omlokaliseras till Uppsala. En kommitté har till uppgift att utarbeta förslag till nya lokaler m. m. för dessa institutioner. Kommittén har under 1971 redovisat lokalprogram för utflyttningens första ctapp.
Staten har under år 1971 träffat avtal med berörda branscher om finansieringen för en treårsperiod av kollektiv forskning dels på det jordbrukstekniska området, dels rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Det statliga stödet uppgår för perioden till 3 555 000 kr. resp. 3 456 000 kr.
Särskilda sakkunniga har tillkallats för förhandling med berörda branscher om finansiering av kollektiv skogsteknisk forskning. Under förutsättning att avtal kan träffas kommer särskild proposition i ämnet att läggas fram för vårriksdagen.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 6
Miljövård m. m.
Miljövårdens primära uppgift är att garantera alla en livsvänlig miljö. Därför måste miljöförstörelsen hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. Detta kräver samarbete mellan stat. kommuner, näringsliv och enskilda. Statsmakternas uppgift är att ange riktlinjer och regler för olika organs handlande på miljövårdens område. En god miljö omfattar såväl rent vatten, frisk luft och oförstörd natur som hälsosam arbetsmiljö, positiv bostadsmiljö och stimulerande fritidsmiljö. Alla dessa delar av miljön måste ses som en hethet. Det är därför nödvändigt att insatserna på de olika delområdena av miljön inte vidtas isolerade från varandra. Vid besluten måste hänsyn tas till effekterna på totalmiljön.
Medvetenheten om miljövårdsproblemens omfattning har vuxit fram successivt. I takt med att kunskapen om problemen ökat har också motåtgärderna intensifierats. En rad reformer och åtgärder har satts in under de senaste åren. En omfattande administration har byggts upp med statens naturvårdsverk och koncessionsnämnden för miljöskydd som centrala myndigheter. Länsstyrelserna har fått särskilda naturvårdsenheter. Lagstiftningen har vidgats och gjorts mera effektiv. Härigenom och genom statliga ekonomiska stödåtgärder har kommuner och industrier förmåtts att vidta alltmer långtgående reningsåtgärder. Forskningen har också byggts ut kraftigt.
Reformverksamheten har fortsatt också under år 1971. Under detta år har PCB-lagen trätt i kraft. Lagen ger regeringen möjlighet att reglera import, tillverkning, saluhållande celler hantering av polyklorerade bifenyler. Den 1 januari 1972 har en lag om förbud mot dumpning av avfall i vatten trätt i kraft. Förbudet avser dumpning från fartyg, luftfartyg och annat transportmedel inom Sveriges sjöterritorium. Förbudet gäller också det fria havet för svenska fartyg och luftfartyg. Det råder vidare exportförbud för avfall som är avsett att dumpas i det fria havet.
Miljöskyddslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1969, har medfört en stor arbetsbelastning både för naturvårdsverket och koncessionsnämnden för miljöskydd. T.o.m. november 1971 hade verket och nämnden fått in sammanlagt omkring 1000 ärenden rörande tillståndsprövning av verksamhet som kan medföra vatten- eller luftföroreningar eller andra störningar. Prövningen av bl.a. ärenden om avloppsutsläpp från mindre tätorter har den 1 januari 1972 flyttats från naturvårdsverket till länsstyrelserna.
Den 1 januari 1972 trädde renhållningslagens bestämmelser om kommunal renhållningsskyldighet inom kommuns hela område i kraft. Kommunerna skall ta hand om allt hushållsavfall och får möjlighet att besluta om att även avfall från industrier o. d. skall tas om hand av kommunen.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 7
Den under senare år alltmer intensifierade utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk har fortsatt också under år 1971. Allt fler reningsverk byggs nu för kemisk rening. Ca 100 reningsverk är utbyggda för sådan rening. Fortfarande går cmellertid avloppsvattnet från ca 15 9/) av tätortshushållen ut i vattendragen helt orenat. Därför måste ansträngningarna att få till stånd ytterligare reningsverk fortsätta. Senast år 1975 bör alla svenska tätorter ha en tillfredsställande avloppsrening. Sedan år 1969 har restaurering av 25 sjöar och vattendrag påbörjats och till detta har statsbidrag med 1,8 milj. kr. beviljats.
Särskilda statsbidrag på 50 milj. kr. om året ställs under en femårsperiod till den äldre industrins förfogande för att göra det möjligt att snabbt bygga ut erforderliga reningsanordningar. Avskrivningsmöjligheterna för miljövårdsanordningar inom industrin har förbättrats. Med stöd bl. a. härav och till följd av miljöskyddslagstiftningens krav görs nu betydande satsningar när det gäller vatten- och Iuftvårdande åtgärder inom industrin. De sammanlagda kostnaderna för de åtgärder till vilka bidrag hittills beviljats eller sökts uppgår till ca 530 milj.kr. Det är främst skogsindustrin och metallindustrin som ansökt om bidrag.
Under hösten 1971 beslutades att statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 skulle höjas till högst 75 9/9 av kostnaden. Dessutom beslutades att bidrag under budgetåret 1971/72 skulle [få beviljas i den omfattning som behövs för att samtliga de arbeten som bedöms som angelägna skall kunna sättas igång. Under motsvarande tid har det statliga bidraget till vattenoch luftvårdande åtgärder inom industrin höjts från högst 25 0/94 till högst 75 979.
Fr. o. m. den 1 oktober 1971 får eldningsolja med högre svavelhalt än en viktprocent inte brännas i Stockholm med omgivningar och Göteborg. Naturvårdsverket har lagt fram förslag om ytterligare nedtrappning. Fr. o. m. 1971 års bilmodeller giller i Sverige särskilda bestämmelser om avgasrening. Förhandlingar pågår inom FN:s ekonomiska Europakommissions (ECE) ram om en skärpning av avgasnormerna. Från svensk sida har föreslagits att dessa normer i ett första steg anpassas till de bestämmelser som i USA skall gälla för 1973—1974 års bilmodeller.
Antalet naturområden som säkrats för allmänhetens rekreation eller för vetenskapliga eller kulturella ändamål har ökat ytterligare under år 1971 och har nu en sammanlagd areal av ca 120 000 ha. Kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden har överlämnat ett förslag till utbyggnad av rekreationslivet i Åreregionen.
Miljökontrollutredningen, som har till uppgift att bl.a. lägga fram förslag om lagstiftning om miljöfarliga produkter och därav föranledda organisatoriska åtgärder, väntas lämna ett betänkande under första halvåret 1972. Utredningen har även i; uppdrag att utarbeta förslag till
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet : 8
organisation av ett informationssystem på miljövårdsområdet baserat på ADB-teknik. Detta förslag väntas komma under hösten 1972.
En utredning har tillsatts med uppgift att kartlägga kostnaderna för miljövården. Utredningen skall också studera kostnadsfördelningen mellan stat, kommun, näringsliv och enskilda samt analysera effekterna av olika avgiftssystem och de problem som är förenade med sådana system.
För budgetåret 1972/73 föreslås en fortsatt förstärkning av insatserna inom miljövårdsområdet. För naturvårdsverket beräknas ytterligare åtta tjänster. I sammanhanget kan nämnas att under civildepartementets huvudtitel beräknas medel för 20 nya tjänster för miljövård vid länsstyrelserna för nästa budgetår. Vid koncessionsnämnden föreslås tre nya tjänster varav ytterligare en ställföreträdande ordförande och en överingenjör.
Utvecklingen av antalet anställda vid statliga miljövårdsmyndigheter under senaste femårsperioden framgår av följande sammanställning.
1967 /68 1972/73
| Statens naturvårdsverk | 110 | 330 |
| Koncessionsnämnden för miljöskydd | — | 14 |
| Länsstyrelsernas naturvårdsenheter | 160 270 | 290 634 |
I enlighet med förslag från utredningen rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall m. m. föreslås att naturvårdsverkets tillsynsuppgifter på avfallsområdet utvidgas till att förutom hushållsavfall även omfatta specialavfall såsom olika slag av industriavfall, oljeavfall, giftrester och annat kemiskt avfall. För dessa uppgifter föreslås naturvårdsverket få ökade resurser. Statsbidrag föreslås utgå till investeringar i anläggningar för behandling av kemiskt avfall m. m. Bidraget föreslås utgå med högst 50 9/9 av Kostnaderna.
Vidare föreslås statlig garanti för eventuella förluster vid lagring av kemiskt avfall. Förhandlingar har inletts mellan staten och industrin om gemensam finansiering av forskning rörande behandling av avfall. Under förutsättning att avtal kan träffas kommer särskild proposition i ämnet att läggas fram för vårriksdagen.
Stödet till idrotten föreslås höjas med 7,1 milj. kv., varav 5,5 milj. kr. till organisationer och 1,6 milj. kr. till anläggningar. Under utbildningsdepartementet föreslås 13 milj. kr. till idrottsorganisationernas lokala verksamhet. Under utbildnings- och jordbrukshuvudtitlarna beräknas sammanlagt 87,5 milj. kr. till stöd till idrotten.
Förslag läggs fram om försöksverksamhet med landskapsvård i odlingsbygd. Försöksverksamheten skall ske inom ett antal olika områden, så att skilda typer av odlingslandskapet blir representerade. Under
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 9
försöksverksamheten skall bedrivas praktiska försök med olika metoder för att hålla landskapet öppet. Valet av områden skall föregås av initiativ av vederbörande kommun. Till kostnaderna skall statsbidrag kunna utgå med upp till 50 9/9. Naturvårdsverket föreslås få hand om bidragsgivningen, Verket skall också utfärda anvisningar för skötseln. Den regionala tillsynen läggs på länsstyrelsen i samverkan med lantbruksnämnden och skogsvårdsstyrelsen. Den arbetskraft som behövs för arbetena skall anvisas av länsarbetsnämnden, vilket inte utesluter att ägaren till marken kan anlitas när annan lämplig arbetskraft inte finns. För att säkra de insatser som görs från det allmännas sida bör för de områden som blir föremål för landskapsvård förordnas om landskapsskydd. I vissa fall bör områdena — helt eller delvis — avsättas som naturreservat. Inom områdena skall åtgärder vidtas för att underlätta allmänhetens tillgång till dessa.
Försöksverksamheten skall bedrivas tills vidare under en treårsperiod, varefter gjorda erfarenheter skall redovisas av naturvårdsverket för Kungl. Maj:t och ställning tas till verksamhetens fortsättning. För nästa budgetår beräknas 1 milj. kr. till bidrag till landskapsvård i odlingsbygd.
Anslagen för att säkerställa och vårda naturområden i övrigt föreslås öka med 1,4 milj. kr. till 21,1 milj. kr.
Anslaget till miljövårdsforskning föreslås öka med 1,5 milj, kr. till 13,6 milj. kr. Vidare föreslås en höjning av bidragsramen för kommunala avloppsreningsverk till 130 milj. kr. Stödet till miljövårdande åtgärder inom industrin föreslås utvidgat till att omfatta även åtgärder mot buller. Vid prövning av bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin skall vid val av tekniska lösningar hänsyn också tas till möjligheterna att förbättra arbetsmiljön.
Sammanlagt föreslås anslagen till miljövård m. m. öka med 69 milj. kr. till 320 milj. kr. för nästa budgetår.
internationellt samarbete
Inför Sveriges förhandlingar om en eventuell anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) har under våren utredande samtal förts med kommissionen. Förhandlingarna mellan Sverige och kommissionen inleddes den 4 december. Förberedelserna har medfört ett omfattande utredningsarbete m. m. på jordbruks- och fiskeområdena.
Sverige deltog under år 1971 i sedvanlig omfattning i FAO:s verksamhet. Under året hölls i Stockholm cn skoglig utbildningskonferens, World Consultation on Forestry Education and Training, arrangerad i samarbete mellan FAO och SIDA. Sverige var medlem av styrelsen för det internationella livsmedelsprogrammet (WFP). Bidraget till WFP inbegripet bidraget enligt den särskilda konventionen om livsmedels- 1t Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 10
hjälp uppgår till ca 43 milj. kr. Omkring tre fjärdedelar därav utgörs av leveranser av svenska livsmedel.
Sedan riksdagen under året antagit en lag om växtförädlarrätt och ett speciellt organ, statens växtsortnämnd, inrättats härför inlämnade Sverige ansökan om tillträde till konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter. Sedan ansökan bifallits av Internationella unionens för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) råd, trädde Sveriges medlemskap i kraft den 17 december 1971.
Sverige har under året biträtt en ny vetekonvention och en konvention om livsmedelshjälp vilka avlöser det spannmålsarrangemang av år 1967 som utlöpte den 30 juni 1971. Den nya vetekonventionen är av väsentligt mera begränsad omfattning än den föregående. I den nya konventionen om livsmedelshjälp har Sverige minskat sitt bidrag från 54 000 till 35 000 ton spannmål per år.
Till följd av cen rekommendation antagen vid Nordostatlantiska fiskerikommissionens möte i maj 1970 har under maj månad och perioden den 20 augusti—den 30 september 1971 rått förbud mot sillfiske i Nordsjön och Skagerak. Genom dessa fredningstider eftersträvades solidariskt skydd av det allt mindre sillfiskebeståndet i Nordostatlanten.
Sverige har aktivt deltagit i de fortsatta förberedelserna för 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön såväl vad gäller de organisatoriska frågorna som de sakfrågor som konferensen avses behandla.
Det år 1970 beslutade Nordiska kontaktorganet för miljövårdsfrågor har under året hållit två sammanträden. Vidare arrangerade ECE i Prag ett miljösymposium, i vilket även Sverige deltog.
Sverige har deltagit i en regional konferens i Oslo rörande föroreningen av Nordsjön och Nordostatlanten. Inbjudna till konferensen var de i Nordostatlantiska fiskerikommissionen deltagande staterna. Konferensen resulterade i en principöverenskommelse enligt vilken dumpning av giftigt avfall i havet förbjuds.
Sammanställning
Förändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 11
Anvisat Förslag Förändring
1971;72 1972/73 DRIFTBUDGETEN
| A. Jordbruksdepartementet m. m. | 14,2 | 15,3 + 1, |
| B. Jordbrukets rationalisering | 124,8 140,8 + 16,0 | |
| C. Jordbruksprisreglering | 268,6 265,8 — 2,8 | |
| D. Skogsbruk | 73,7 | 80,3 + 6,6 |
| E. Fiske | 13,2 | 21,5 + 83 |
| F. Service och kontroll | 79,6 | 85,9 -- 6,3 |
| G. Utbildning och forskning | 130,7 153,3 3 22,6 | |
| H. Miljövård m. m. | 247,0 316,2 + 69,2 | |
| 1. Diverse | 3,7 | 3,8 + 01 |
| Summa för driftbudgeten | 955,6 1 082,8 -;- 127,2 |
KAPITALBUDGETEN Statens affärsverksfonder
| Domänverket | 4,0 | 41 | + 01 |
| Statens allmänna fastighetsfond | 14,3 | 25,0 =-— 10,7 | |
| Statens utlåningsfonder | 1,2 | 2,9 + 17 | |
| Diverse kapitalfonder | — | — | — |
| Summa för kapitalbudgeten | 19,5 | 32,0 -+ 12,5 | |
| Totalt för jordbruksdepartementet | 975,1 1114,8 | + 139,7 |
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 12
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Mai:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde, och anför.
DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln
ÅA. JORDBRUKSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Jordbruksdepartementet 1970/71 Utgift 5 134-810 1971/72 Anslag 5 699 000 1972/73 Förslag 6 460 000
1971/72 = Beräknad ändring
1972/73
Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 42 | — |
| Övrig personal | 30 72 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 5404 000 = —+ 744 000 |
| Sjukvård | 11 000 — |
| Reseersättningar | 72000 + 7000 |
| Expenser | 212000 + 10000 |
5699 000 — -+ 761 000
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 6 460 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 13
A 2. Lantbruksrepresentanter
| 1970/71 Utgift | 459 099 |
| 1971/72 Anslag | 653 000 |
| 1972/73 Förslag | 713 000 |
Lantbruksrepresentanterna har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed samman-
hängande näringar i de länder eller internationella organisationer som
ingår i deras verksamhetsområden. F.n. är lantbruksrepresentanterna placerade i Bonn, Bryssel och Washington.
1971/72 — Beräknad ändring
1972/73
Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 3 | — |
| Övrig personal | 2 5 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 380 000 | + 40 000 |
| Vissa biträdeskostnader | 117 000 | + 10 000 |
| Sjukvård | 4 000 | — |
| Resekostnader och expenser | 59 000 | + 4000 |
Ersättning till kostnader för förhyrning av bo-
städer 923 000 + 6 000
653 000 + 60 000
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 713 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 4 050 977 Reservation 2 742 7C6 1971/72 Anslag 7 500 000
1972/73 Förslag 7 800 000
Anslaget bör höjas med 300 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kopunittéer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 14
A 4. Extra utgifter 1970/71 Utgift 303 645 Reservation 295 888 1971/72 Anslag 309 000 1972/73 Förslag 330 000
Anslaget bör tas upp med 330 000 kr. Jag hemställer att Kungi. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 330 000 kr.
Prop, 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 15
B. JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.
B1. Lantbruksstyrelsen 1970/71 Utgift 10 807 481 1971/72 Anslag 11 359 000 1972/73 Förslag 14 794 000
Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering samt rennäringen i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna samt statens hingstdepå och stuteri. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över statens lantbruksinformation, statens centrala frökontrollanstalt och de lokala frökontrollanstalter som är behöriga att utföra statsplombering av utsädesvara, statens maskinprovningar samt de lokala lantbrukskemiska kontrollanstalter vars stadgar styrelsen fastställt, Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrelsen fastställt stadgar.
Inom styrelsen finns sex byråer, nämligen administrativa byrån, strukturbyrån, investeringsbyrån, lantbruksbyrån, husdjursbyrån och jordbruksekonomiska byrån. Dessutom finns en särskild arbetsenhet för översiktlig planering, en för rådgivningsfrågor och en för internationella ärenden. Styrelsen ställer personal till förfogande för statens lantbruksinformation. |
Sedan den 1 januari 1972 är styrelsen central förvaltningsmyndighet även för ärenden om den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren och om djurskyddet, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet, samt huvudman för veterinärväsendet i allmänhet och distriktsveterinärorganisationen. Samtidigt har veterinärstyrelsens allmänna byrå och hälsokontrollbyrå förts över till Jantbruksstyrelsen, där de tills vidare ingår i en särskild veterinäravdelning.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Lantbruks- = Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 86 | -- 17! | + 16! |
| Övrig personal | 74 160 | ---11? 4-28 | 4 I? +27 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 8 852 000 -- 2 794 500 = --2 708 000 Sjukvård 16 000 + 2000 —+ 2 000
2 Varav 12 överflyttade från veterinärstyrelsen 2? Överflyttade från veterinärstyrelsen
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 16
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Lantbruks- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Reseersättningar 542 000 + 101000 + 85 000
Därav utrikes resor (25000) (-- 29000)(-- 15 000) Lokalkostnader 913 000 + 223000 + 223 000 Expenser 521 500 + 469 000 =-- 400 000
Därav engångsutgifter (—- (+ 127000) (+ 81000)
Upplysningsverksamhet 367 000 + 35000 + 18000 Kostnader för viss infor-
mationsverksamhet 150 000 — —
11 361 500 +3 624 500 —+3 436 000 Uppbördsmedel 2 500 + 1500 + 1000
Nettoutgift 11 359 000 +3 623 000 +3 435 000
Lantbruksstyrelsen
Lantbrukets omstrukturering och effektivisering har under senare år försiggått i hög takt. Denna utveckling har ägt rum inom ramen för en i stort sett oförändrad produktionsvolym. En betydande minskning har skett i fråga om antalet förvärvsarbetande i jordbruk, antalet brukningsenheter och antalet kor. Även arealen åker har minskat. Sålunda har denna areal under 1960-talet sjunkit med 1,1 9/9 per år celler i genomsnitt med 35 000 ha per år och uppgår f.n. till ca 3 milj. ha. Antalet brukningsenheter har under 1960-talet minskat med ungefär 4 9/9 per år eller omkring 9 000 enheter per år medan minskningen under 1950-talet var ca 5 000 per år. Antalet förvärvsarbetande i jordbruket har under perioden 1950—1965 minskat med knappt 5 9/0 per år. Åkerarcalen, antalet brukningsenheter samt antalet i jordbruket förvärvsarbetande har minskat särskilt snabbt i norra Sverige.
En stor skillnad föreligger mellan nuvarande företagsstruktur och en företagsstruktur anpassad till rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar. Eftersom dessa förutsättningar inte är konstanta utan liksom hittills kommer att ändras med den tekniska utvecklingen förskjuts ständigt målet för lantbrukets rationaliseringsverksamhet. Vid fortsatt ekonomisk tillväxt i det svenska samhället och vid nu gällande jordbrukspolitiska riktlinjer kan därför under 1970-talet väntas en snabb strukturrationalisering i samband med viss krympning av jordbrukets produktionsapparat. Samtidigt kommer olika rationaliseringsåtgärder att öka produktiviteten. Produktionen kommer därför inte att minska i takt med resursernas krympning. Det är alltjämt nödvändigt att lantbrukets omstrukturering och övrig anpassning till rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar stöds och underlättas genom olika statliga insatser.
Under budgetåret 1970/71 har investeringarna i byggnader och anläggningar inom jordbruket legat på en relativt låg nivå. Bidragande
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 17
orsak till detta är de allmänna kreditrestriktioner och det höga ränteläge som rått under större delen av budgetåret. Även den vikande lönsamheten inom jordbruket har dämpat investeringsviljan. Angivna förhållanden återspeglas i ett fortsatt lågt utnyttjande av ramarna för de statliga kreditgarantierna till jordbrukets rationalisering. De förbättrade produktpriser som gäller från den 1 juli 1971 kommer att medföra ökade investeringar. Lantbrukspämnderna har redan märkt en ökad efterfrågan på projektering av byggnader och anläggningar och på statligt stöd till rationaliseringsåtgärder.
Styrelsen har hos statskontoret begärt en allmän översyn av sin organisation. I avvaktan härpå föreslås ej andra ändringar i fråga om personal än de som följer av beslutet om en veterinäravdelning och om övergång till nytt redovisningssystem.
Styrelsen behandlar därefter de särskilda yrkandena för budgetåret 1972/73.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 287 000 kr.
2. Enligt beslut av 1971 års riksdag skall en veterinäravdelning provisoriskt inrättas vid styrelsen fr.o.m. den 1 januari 1972. För budgetåret 1972/73 medför detta en kostnadsökning med 1 751 000 kr.
3. Efter samråd med riksrevisionsverket föreslås dels att utbetalningsoch bokföringsverksamheten vid Jantbruksnämnderna samt statens hingstdepå och stuteri fr. o. m. den 1 juli 1972 centraliseras till lantbruksstyrelsen, dels att ett revisionskontor samtidigt inrättas vid styrelsen. För de nya arbetsuppgifterna behövs en förstärkning med en byrådirektör och tre assistenter (-F 249 000 kr.).
4. För de arbetsuppgifter som sammanhänger med den intensifierade veterinärmedicinska rådgivningsverksamheten behöver hälsokontrollbyrån förstärkas med en byrådirektör (-+ 89 000 kr.).
5. Fr. o. m. år 1969 har medel beräknäts för att bestrida viss på byråchef ankommande beredning av internationella ärenden. Befattningshavaren är fr.o.m. den 1 juli 1971 tills vidare förordnad att vara byråchef i Cg 1 hos styrelsen. Tjänsten fyller ett varaktigt behov och bör extraordinariesättas.
6. För vidgad upplysningsverksamhet behöver statens lantbruksinformation 17 000 kr.
7. För ökade kostnader till följd av intensifierad verksamhet beräknas 248 000 kr. BL. a. föreslås inköp av nya maskiner för duplicering, som beräknas medföra en personalbesparing motsvarande 16 500 kr.
8. Uppbördsmedlen kan räknas upp med 1 500 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 18
Remissyttrande
Riksrevisionsverket har inte något att erinra mat föreslagen orgunisation av ett revisionskontor vid lantbruksstyrelsen.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14 794 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. nya tjänster för en byrådirektör och tre assistenter (3). Jag förordar, i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag, att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att inrätta en tjänst som byråchef i Ce 1.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att hos lantbruksstyrelsen inrätta
en tjänst för byråchef i Ce 1 i stället för den extra byråchefs-
tjänst som £. n. finns inrättad
2) till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 14 794 000 kr.
B 2. Lantbruksnämnderna 1970/71 Utgift 75 088 506 1971/72 Anslag 30 901 000 1972/73 Förslag 90 101 000
Tantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling samt vidta celler hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en snabb strukturrationalisering inom lantbruket. Nämnden svarar även för vissa statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadebidrag, skördeuppskattning och jordbruksstatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom Jantbrukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom fiskets och rennäringens områden och andra ärenden som enligt särskilda bestämmelser ankommer på nämnden.
Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksstyrelsen bestämmer annat, en strukturenhet, en produktionsenhet och en administrativ enhet. Vid nämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län finns även en rennäringsenhet.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 19
1971;72 Beräknad ändring 1972/73
LCantbruks- = Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 770 | — | so . |
| Övrig personal | 560 1330 | —6 —6 | —6 —6 |
Anslag Lönekostnader 65 133 000 47 925 000 +7 720 000
| Sjukvård | 82 000 — — |
| Reseersättningar | 6 847 000 -- 650 000 + 216 000 |
| Lokalkostnader | 5 216 000 + 860 000 + 860 000 |
| Expenser | 2 583 000 4- 382 000 3 287 000 |
| Utrustning | 450 000 + 75 000 + 75 000 |
Utbildningskurser för viss
personal vid lantbruksor-
ganisationen 190 000 + 49 000 + 42 000 Kostnader i samband med
projekteringsverksamheten 300 000 — — Ersättning för tjänster samman-
hängande med kontakter
mellan lantbruksnämnderna
och näringsutövarna 100 000 -— —
80 901 000 +9 941 000 +9 200 000
Inkomster vid lantbruksnämnderna, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 3 milj. kr. (1971/72 3 milj. kr.).
Lantbruksstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 9 5235 000 kr.
2. Centralisering av utbetalnings- och bokföringsverksamheten samt framställning av galtregisterbevis med hjälp av ADB medför en minskning av arbetskraftsbehovet som motsvarar omkring 66 biträdesmånader (— 173 000 kr.).
3. Arvoden och andra ersättningar till ortsombuden har varit oförändrade sedan år 1967. Med hänsyn härtill och vikten av att en god rekrytering av ombuden upprätthålls bör ersättningarna räknas upp (++ 239 000 kr.).
4. Till följd av lokaltillskott och intensifierad verksamhet beräknas kostnaderna för lokaler, utrustning och expenser öka med 313 000 kr.
5. Frågor om arbetarskydd och arbetsmiljö får en allt större betydelse inom lantbruksnäringarna och måste ges ökat utrymme även i personalutbildningen. Härför behövs 30 000 kr. Det är vidare angeläget att särskilda kurser anordnas för att snabbt göra nyanställd personal, särskilt sådan som är avsedd för rådgivningen, väl förtrogen med lantbruksorganisationens mål och medel. För sådana kurser beräknas 7 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 20
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 90 101 000 kr. Jag har därvid beaktat minskat arbetskraftsbehov vid Jantbruksnämnderna (2). Vidare har jag räknat medel bl. a. för personalutbildning i frågor om arbetarskydd och arbetsmiljö (5).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 90 101 000 kr.
B3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. 1970/71 Utgift 3 088 829 1971/72 Anslag 3 195 000 1972/73 Förslag 3 600 000
Anslaget används för att bestrida kostnader för kursverksamhet m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket. Av anslaget får disponeras dels högst 30 000 kr. för ersättningar till deltagare i kurser anordnade i anslutning till verksamheten vid lantbrukshögskolans konsulentavdelning samt kostnader för att anlita andra föreläsare vid dessa kurser än de som tillhör konsulentavdelningen, dels högst 150 000 kr. för att bestrida kostnader för inspelning av lantbruksprogram för TV.
Lantbrukssiyrelsen
Av den föreslagna anslagshöjningen hänför sig 200 000 kr. till lönekostnadspålägg, vartill medel tidigare inte har särskilt beräknats under anslaget, 136 000 kr. till ökade kostnader för lärararvoden, lokalhyror och annonser m. m., 100 000 kr. till utvidgad kursverksamhet samt 450 000 kr. till produktion av lantbruksprogram för TV.
Behovet av ökad informations- och utbildningsverksamhet för lantbrukare och lantarbetare i frågor om arbetarskydd och arbetsmiljö har påtalats i olika sammanhang, bl. a. av Svenska lantarbetareförbundet. Vid lantbruksnämnderna har dessa frågor hittills behandlats som tekniska frågor i anslutning till kurser i andra ämnen. Så har t. ex. frågor om personskydd vid användning av kemiska bekämpningsmedel behandlats vid kurser för behörighet att använda sådana medel. Den tekniska utvecklingen medför att en allt större del av arbetstiden tillbringas på eller kring maskiner med ökad risk för olycksfall och i en genom buller, damm och avgaser m. m. försämrad miljö. Arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågorna måste därför ges utökat utrymme i kursverksamheten.
Lantbruksstyrelsen, statens lantbruksinformation, TRU-kommittén och Sveriges radio har i samarbete bedrivit försöksverksamhet med
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementict 21
lantbruksprogram i rådgivningssyfte i TV. Erfarenheterna av försöksverksamheten är goda. Även andra undersökningar talar för att dylika program på ett effektivt sätt kan stimulera intresset för nödvändiga rationaliseringsåtgärder inom lantbruket. Mot denna bakgrund har fortsatta överläggningar ägt rum mellan nämnda organ om reguljära lantbruksprogram i TV. Vid överläggningarna har man enats om att förutsättningar föreligger att med början hösten 1972 i TV 2 sända av TRU-kommittén producerade program i en omfattning av 20 program om 30 minuter per år. Produktionskostnaderna har beräknats till ca 650 000 kr. Det är angeläget att verksamheten kan påbörjas hösten 1972. Av kostnaderna kan 150 000 kr. rymmas inom förevarande anslag och 50 000 kr. tillskjutas av medel som står till förfogande för statens lantbruksinformation. För att täcka återstående kostnad föreslås att anslaget räknas upp med 450 000 kr.
De till vissa kursdeltagare utgående traktamentsstipendierna och stipendierna för förlorad arbetstid bör höjas så att de i huvudsak kommer att motsvara vad arbetsmarknadsverket kan Jämna till person som av Jänsarbetsnämnd anvisas att genomgå kurs i lantbruksnämnds regi. Kostnaderna härför behöver inte föranleda någon uppräkning av anslaget.
Den del av kursverksamheten som avser veterinärmedicinska frågor av betydelse för animalieproduktionen behöver ökas. Medelsbehovet härför och för erforderlig kursmateriel m. m, bör dock kunna rymmas inom nuvarande anslag. Departementschefen
Anslaget bör höjas med 405 000 kr. till 3,6 milj. kr. Jag har därvid beaktat inträffade kostnadsstegringar. Jag har vidare räknat medel för ökad information och utbildning i frågor om arbetarskydd och arbetsmiljö.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kr.
B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.
Det är min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen lägga fram särskild proposition med anledning av lantbruksstyrelsens översyn av stödet till jordbrukets rationalisering i vad avser vissa företag med mjölkproduktion.
Med hänvisning härtill hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1972/73
beräkna ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 22
B5, Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 1970/71 Utgift 111 300 Reservation 346 741 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 150 000
Ur anslaget utbetalas statsbidrag enligt bestämmelserna i kungörelsen (1968: 377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad scnast 1971: 383). Därutöver disponeras anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet, Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämiandet.
Lantbruksstyrelsen
Under budgetåret 1970/71 har inte beviljats något statsbidrag enligt trädgårdsrationaliseringskungörelsens bestämmelser. Med anledning av ökade bränslekostnader inom trädgårdsnäringen är styrelsen beredd att i fortsättningen bevilja bidrag som stimulans till åtgärder, som kan förväntas ha en påtagligt bränslebesparande effekt. Detta kan beräknas medföra ökat krav på bidragsmedel.
Anslaget har under de två senaste budgetåren förts upp med endast iormella belopp. Reservationen beräknas bli disponerad till större delen under innevarande budgetår. Anslaget bör därför föras upp med 150 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t förestår riksdagen
att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti 1970/71 Utgift 1160 205 1971/72 Anslag 500 000 1972/73 Förslag 1000 000
Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål, trädgårdsnäringens rationalisering m. m., rennäringens rationalisering m. m. samt inköp av avelshästar och ridhästar.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 23
Lantbruksstyrelsen
ÅA, Anslag m.m.
Anslaget bör med hänsyn till belastningen under budgetåret 1970/71 föras upp med 1 milj. kr.
B. Kreditgarantiramar
Ändamäl 1969/70 1970/71 1971/72 Beräkn.ändr.
1972 /73
fast- be- fast- be- fast- Lant- = Dep.
ställd — vilj. ställd — vilj. ställd — bruks- = che-
ram ga- ram ga- ram styrel- — fen
ranti ranti sen
milj. kr.
1. Yttre rationali- 90,0 41,6 920,0 30,0 920,0 — —
sering 2. Inre rationalise-
ring 90,0 41,9 90,0 47,9 90,0 — — 3, Jordförvärvslån 55,0 20,6 55,0 20,4 55,0 — — 4, Driftslån 45,0 30,7 45,0 34,2 45,0 — — 5. Maskinlån 7,0 1,4 7,0 1,3 7,0 — — 6. Lagerbus m. m. 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 — — 7. Trädgårdsnäring-
ens rationalise-
ring m. m. 92,0 6,8 9,0 3,5 9,0 — — 8. Rennäringens ra-
tionalisering m. m. 2,5 — — 9. Inköp av avels-
och ridhästar 0,5 0,1 0,5 0,05 0,5 — —
300,5 147,1 300,5 — 141,35 303,0 = >
1—5. Ramarna för lånegaranti till yttre och inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån har under budgetåret 1970/71
inte utnyttjats helt. Anledningen härtill är att vissa faktorer verkat åter-
hållande på investeringsviljan inom jordbruket. Bland sådana faktorer kan nämnas den svaga lönsamheten inom mjölkproduktionen och den under större delen av budgetåret ansträngda kreditmarknaden i förening med ett högt ränteläge. Efterfrågan på lånegarantier torde också ha påverkats av de ökade lånemöjligheter, som de högre belåningsvärdena på fastigheter medfört. Rationaliseringsbehovet inom jordbruket främst i form av investeringar i tilskottsmark, ekonomibyggnader och markanläggningar är fortfarande mycket betydande. För att bryta den nedåtgående trenden i mjölkproduktionen har 1971 års riksdag beslutat om vissa åtgärder som syftar till en betydande höjning av priset på mjölk. Kungl. Maj:t har vidare uppdragit åt lantbruksstyrelsen att lägga fram förslag till ändringar i nuvarande bestämmelser om stöd till jordbrukets rationalisering för att investeringsstöd övergångsvis skall kunna lämnas till jord-
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 24
bruk med mjölkproduktion, som har begränsade utvecklingsmöjligheter. Riksdagen har vidare under våren 1971 beslutat om förbättrat pris- och rationaliscringsstöd till jordbruk i norra Sverige.
Dessa åtgärder bör leda till ett betydligt ökat intresse för investeringar, varigenom cfterfrågan på kreditgarantier för rationaliseringsåtgärder kan väntas öka jämfört med de närmast föregående åren. De möjligheter som från den 1 juli 1971 föreligger att lämna statlig garanti för driftslån för att avhjälpa tillfälliga likviditetssvårigheter torde öka efterfrågan på kreditgarantier för driftslån. Omsättningen på fastighetsmarknaden av jordbruksfastigheter, vilken under de tre senaste åren varit mindre än tidigare, är svår att bedöma för framtiden. Sannolikt kommer den att öka. Även efterfrågan på kreditgarantier för jordförvärvslån bör därför öka något i förhållande till föregående år.
Mot bakgrund av de överväganden som gjorts har styrelsen inte funnit skäl att för budgetåret 1972/73 föreslå någon ändring av det totala garantiutrymmet för här avsedda ändamål jämfört med det ramutrymme som fastställts för budgetåret 1971/72. Skulle efterfrågan på lånegarantier till angelägna rationaliseringsåtgärder öka i oförutsedd omfattning torde styrelsen få återkomma därtill. På grund av svårigheterna att närmare beräkna belastningen på olika ramar bör inte heller någon ändrad fördelning mellan ramarna företas, utan styrelsen avser liksom hittills att i mån av uppkommande behov ingå till Kungl. Maj:t med förslag till sådan jämkning.
6. Ramen på 4 milj. kr. till kreditgaranti för lån till lagerhus m. m. för budgetåret 1970/71 har utnyttjats helt. En viss del av kreditbehovet under budgetåret 1972/73 bör kunna tillgodoses av kreditinstitut utan krav på statlig garanti. .Garantiramen bör bibehållas oförändrad.
7. Garantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering m. m. avser garanti för rationaliseringslån, förvärvslån och driftslån till trädgårdsföretag, lån till inrättande av lagerhus och auktionshallar för trädgårdsprodukter samt lån till maskinhållning inom trädgårdsnäringen. Under budgetåret 1970/71 har garantier beviljats för ett sammanlagt belopp av 3,5 milj. kr.
Den ringa belastningen på ramen synes till stor del bero på läget på kreditmarknaden. De beslut som riksdagen i år fattat om ändrade regler för kreditgaranti till driftslån och vid nyetablering av trädgårdsföretag beräknas medföra ökad efterfrågan på kreditgarantier. Garantiramen
8. Garantiramen för lån till rennäringens rationalisering utgör för budgetåret 1971/72 2,5 milj. kr. Då erfarenhet ännu inte vunnits av behovet av garantiutrymme för detta ändamål bör garantiramen tills vidare bibehållas oförändrad.
9. Ramen för kreditgarantier för lån till inköp av avelshästar och ridhästar behöver inte ändras.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 25
Departementschefen
Efterfrågan på kreditgarantier understeg förra budgetåret de fastställda garantiramarna. Anledningen härtill torde vara de ökade lånemöjligheter, som de högre belåningsvärdena på fastigheter medfört, samt olika faktorer som verkade återhållande på investeringsviljan inora jordbruket. Lantbruksstyrelsen bedömer att rationaliseringsbehovet inom jordbruket fortfarande är betydande och att investeringsviljan och efterfrågan på kreditgarantier kommer att öka. Någon anledning att minska kreditgarantiramarna föreligger därför enligt min mening inte.
För budgetåret 1972/73 bör statlig kreditgaranti beräknas för lån till yttre rationalisering med 90 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 90 milj. kr., för jordförvärvslån med 55 milj. kr., för driftslån med 45 milj. kr., för maskinlån med 7 milj. kr., för lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m. med 4 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 9 milj. kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr., samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Kungl. Maj:t bör kunna närmare bestämma fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen.
Detta anslag berörs av den proposition jag omnämnt under punkten BA.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag att anslaget under nästa budgetår bör tas upp med 1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen ati
1) medge att för budgetåret 1972/73 statlig kreditgaranti lämnas
för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till uppförande av la-
gerhus för jordbruksändamål m. m., Jån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering
m. m, samt Iån till inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt 303 000 000 kr., varav till uppförande av lagerhus
för jordbruksändamål m. m. 4 milj. kr., till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. 9 milj. kr., till rennäringens rationalise-
ring m. m, 2,5 milj. kr. samt till inköp av avelshästar och rid-
hästar 500 000 kr.
2) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
B 7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. 1970/71 Utgift 7561 033 1971/72 Anslag 10 000 000 1972/73 Förslag 12 000 000
Från anslaget utbetalas dels bidrag till särskild rationalisering inom norrlandslänen, Kopparbergs och Värmlands län samt inom den del av
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 26
Älvsborgs län, som omfattar landskapet Dalsland, enligt kungörelsen (1967: 453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. (ändrad
1969: 186, 1971: 382), dels bidrag som beviljas enligt kungörelsen (1971:
420) om rationaliseringsstöd till vissa jordbruk. Därutöver används an-
slaget för vissa speciella ändamål i de delar av landet där verksamheten med särskild rationalisering bedrivs.
Bidragsram för särskild rationalisering
| Budgetår | Ram |
| 1970/71 | 17 000 000 |
| 1971/72 | 17 000 000 |
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 12 milj. kr., varav 300 000 kr. avses för vissa produktionsbefrämjande åtgärder. Den ram, inom vilken bidrag till särskild rationalisering får beviljas, bör fastställas till 17 milj. kr.
Anslagshöjningen motiveras dels av att enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 74, JoU 1971: 33, rskr 1971: 149) visst investeringsstöd får lämnas till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter inom de delar av landet där särskild rationalisering bedrivs, dels av att ytterligare medel behövs för produktionsbefrämjande åtgärder inom nämnda område. Sistnämnda medel används för att bestrida kostnader för mera tillfälliga insatser på olika områden, t. ex. för främjande av foder- och utsädesproduktion, fåraveln och galthållningen och för att bekosta viss veterinär verksamhet, m. m. Det är angeläget att snabbt kunna prova nya rön, som förväntas vara av betydelse för jordbruket i berörda landsdelar. Samtidigt kräver ofta nya rationaliserande åtgärder introduktion och cen viss uppföljning, innan de anammas av jordbrukarna. För att sådana utvecklingsarbeten skall kunna drivas med önskvärd intensitet behövs ytterligare 150 000 kr.
Bidragsramen för innevarande budgetår kommer inte att helt disponeras. Bidragsbehovet till åtgärder för särskild rationalisering kommer dock att öka eftersom de förbättrade produktpriserna kan väntas stimulera till ökad uppbyggnad av bärkraftiga jordbruk i norra Sverige. Även utgitter för bidrag till åtgärder som avses i kungörelsen 1971: 420 kommer att belasta ramen.
I gemensam skrivelse har lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen och skogsstyrelsen lämnat redogörelse för verksamheten med särskild rationalisering av jordbruket i Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs Jän samt inom norrlandslänen. Redogörelsen omfattar tiden den 1 juli 1970 -—den 30 juni 1971.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 27
Av redogörelsen framgår att antalet områden, som intill den I juli 1971 godkänts för särskilda rationaliseringsåtgärder, uppgår till totalt 171. Inom dessa har verksamheten påbörjats vid sammanlagt 462 brukningsenheter. Mer än tredjedelen av enheterna eller 174 ligger i Norrbottens län. Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län har vardera mellan 13 och 209", av brukningsenheterna, medan för Koppar" bergs län redovisas 26 enheter. Den genomsnittliga åkerarealen vid de brukningsenheter som under budgetåret 1970/71 fått arealtillskott har ökat från 28 till 36 ha och skogsmarksarcalen från 131 till 167 ha. Jantbruksnämndernas rationaliseringsreserv i anslutning till områdena uppgick den 30 juni 1971 till 3 878 ha åker och 25 053 ha skogsmark.
Till inre rationalisering har sedan verksamheten med särskild rationalisering började budgetåret 1960/61 beviljats statsbidrag med sammanlagt 65.4 milj. kr. Av detta belopp har 26,6 milj. kr. utgått i Norrbottens län. 1 Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands lin har beviljats resp. 10,3, 10,8 och 10,2 milj. kr. samt i Kopparbergs län 3,9 milj. kr. I Gävleborgs och Värmlands län samt i landskapet Dalsland har verksamheten endast begränsad omfattning. Huvuddelen av bidragen eller ca 47 milj. kr. avser investeringar i ekonomibyggnader medan 6,1 milj. kr. gått till dikningsverksamheten.
Departementschefen
Erfarenheterna av verksamheten med särskild rationalisering är goda. Efterfrågan på bidrag understeg förra budgetåret fastställd bidragsram. Lantbruksstyrelsen bedömer att efterfrågan på bidrag till åtgärder för särskild rationalisering kommer att öka. Fr. o. m innevarande budgetår belastas denna ram iiven av bidrag som beviljas till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter inom de delar av landet där särskild rationalisering bedrivs. Någon anledning att minska bidragsramen föreligger därför enligt min mening inte. Ramen för nästa budgetår bör sålunda tas upp med oförändrat 17 milj. kr. Anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknar jag öka med 2 mili. kr. till 12 milj. kr. Jag har därvid räknat med 200 000 kr. till vissa produktionsbefrämjande åtgärder inom nämnda deltar av landet.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1972/73 statsbidrag beviljas till
särskild rationalisering intill ett belopp av 17 000 000 kr.
2) till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland,
m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
12 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 28
B 8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m. 1970/71 Utgift 1206 006 1971/72 Anslag 1150 000 1972/73 Förslag 1200 000
Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på bestående kronolägenheter, till avträdes- och flyttningsersättningar åt innehavare av kronolägenheter samt för att bestrida vissa andra utgifter i fråga om sådana lägenheter.
Lantbruksstyrelsen
Medelsbehovet för statsbidrag och ersättningar för budgetåret 1972/73 är ca 500 000 kr. Inkomsterna beräknas för samma period till ca 90 000 kr., varför styrelsen behöver disponera ca 400 000 kr. Dot är främst av sociala skäl angeläget att här avsedda investeringar i byggnader m. m. kommer till stånd.
Domänverket
Verket räknar med cn nedläggning av omkring 60 kronolägenheter. Medelsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknas uppgå till 800 000 kr., varav 382 000 kr. för avträdesersättningar och flyttningsbidrag, 245 000 kr. för byggnadshjälp och virke, 28 000 kr. för skatter och 145 000 kr. för övriga åtgärder.
Departementschefen
Anslaget bör i enlighet med ämbetsverkens förslag ökas med 50 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen.
att till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kro-
nolägenheter m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 200 000 kr.
B 9, Befrämjande av husdjursaveln m. m. 1970/71 Utgift 1159 942 Reservation 1262 784 1971/72 Anslag 1 000 000 1972/73 Förslag 1000 000
Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Detta koncentreras i huvudsak till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag. Från anslaget utgår också bidrag till befrämjande av mjölkavkastningskontroll m. m.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 29
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Lantbruks- Departe-
styrelsen ments-
chefen 1. Bidrag till avelsföreningar
och liknande organisationer 210 000 — — 2. Stöd åt hästaveln 2760 000 — — 50 000 3, Befrämjande av mjölkav-
kastningskontroll m. m. 300 000 + 200 000 —
1270 000 + 200 000 — 50 000
t [ beloppet ingår 270 000 kr. av reserverade medel.
Lantbruksstyrelsen
Av reservationen på anslaget bör 200 000 kr. tas i anspråk och anslaget bör föras upp med 1 270 000 kr.
1. Anslagsposten tas i anspråk för bidrag till avelsföreningarna för nötboskap, får, svin, fjäderfä och kaniner för rådgivnings- och upplysningsverksamhet för att främja och påskynda rationaliseringen av animalieproduktionen samt till nämnden för avelsvärdering av tjurar. För att de viktigaste bidragsbehoven skall kunna tillgodoses är det nödvändigt att anslagsposten tas upp med oförändrat belopp.
2. För stöd åt hästaveln står under budgetåret 1971/72 ett belopp av 760 000 kr. till styrelsens förfogande. Härav utgör 270 000 kr. reserverade medel som enligt medgivande får användas för bidrag till hingsthållningen. För oförändrat stöd åt hästaveln under budgetåret 1972/73 behöver anslagsposten räknas upp med 270 000 kr.
3. Fr.o.m, budgetåret 1968/69 har 300 000 kr. årligen ställts till styrelsens förfogande för att försöksvis användas till att stimulera till ökad anslutning till mjölkavkastningskontroll och andra åtgärder för att främja en rationell mjölkproduktion. På grund av läget inom mjölkproduktionen är det angeläget att ytterligare insatser kan göras. Medelsbehovet uppgår till 500 000 kr., varav 200 000 kr. bör tas ur reservationen på anslaget.
Av en av lantbruksstyrelsen lämnad redogörelse för ifrågavarande verksamhet framgår att den under budgetåret 1970/71 huvudsakligen varit inriktad på fortsatt introduktion av effektivitetskontroll inom besättningar med mjölkproduktion. Under kontrollåret 1970/71 har 225 besättningar varit anslutna. Styrelsen har under vissa förutsättningar Jämnat bidrag till anslutningskostnaden. Bidrag har även lämnats till fortsatt utbildning av servicepersonalen, till information om kontrollen och till central ledning av introduktionen. Styrelsen har vidare lämnat bidrag bl.a. till vattenanalyser i samband med introduktion av juverhälsokontroll, till utveckling av klövvårdsutrustning och till kostnaderna för en utredning om förutsättningarna för en andelstadugård i södra
Prop. 1972: I Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 30
Halland. Lantbruksnämnderna har förutom medverkan i introduktion av effektivitetskontrollen svarat även för andra åtgärder, som syftar till att främja en rationelt mjölkproduktion med tyngdpunkt på ett förbiättrat utnyttjande av kontrollresultaten. Verksamheten anses ha gett ett gott resultat.
Departementschefen
Stödet åt hästaveln beräknar jag minska med 50 000 kr. på grund av lägre behov av medel för hingsthållningsbidrag (2). Behovet av medel till befrämjande av mjölkavkastningskontro]ll m. m. beräknar jag till oförändrat 300 000 kr. (3). Under budgetåret 1972/73 bör 220 000 kr. av reserverade medel disponeras. Anslaget kan därför föras upp med oförändrat 1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1972/
73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
B 10. Statens hingstdepå och stuteri 1970/71 Utgift 1363 202 1971/72 Anslag 1 528 000 1972/73 Förslag 1 729 000
Verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri avser främst att tillgodose halvblodsavelns behov av goda beskällare. Rekryteringen till hingstdepån sker dels från stuteriet, dels genom inköp av hingstar och hingstföl.
1971;72 Beräknad ändring 1972/73
Lantbruks- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 2 | — | — |
| Övrig personal | 23 25 | = = | — — |
Anslag Tönekostnader 1 001 000 + 77 000 -- 77 000 Sjukvård 1 000 — — Reseersättningar 19 000 -- 4 000 + 2000 Lokalkostnader 166 000 -1- 103 000 +103 000 Ersättning till domänverkets
| fond för upplåten mark | 28 000 + 2000 + 2000 |
| Expenser | 9 000 + 1000 -+ 1000 |
| Häst- och fölinköp | 71 000 — — |
| Övriga utgifter | 233 000 = 16 000 + 16 000 |
1 528 000 +203 000 +201 000
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 31
Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd 1 statens verksamhet, beräknas till 1.050 000 kr. (1971/72 980 000 kr.).
Lantbruksstyrelsen
Löne- och prisomräkning m. m. 203 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungk Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens hingstdepå och stuteri för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 729 000 kr.
B 11. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling 1970/71 Utgift 76 362 Reservation 53 763 1971/72 Anslag 96 000 1972/73 Förslag 96 000
Från anslaget utbetalas dels bidrag med 81 000 kr. till främjande av biskötseln, dels bidrag med tillhopa 15 000 kr. till Sveriges fröodlareförbund och andra ändamål för främjande av växtodling.
Lantbruksstyrelsen
Bidraget till främjande av biskötseln används till grundutbildning och fortbildning av bitillsyningsmän, försök med vandringsbiskötsel m. m. samt till bidrag åt Sveriges biodlares riksförbund. I avvaktan på resultatet av en pågående utredning om biodlingens framtid bör denna del av anslaget föras upp med oförändrat belopp.
Återstående del av anslaget har under budgetåret 1970/71 använts för bidrag med 15 000 kr. till Sveriges fröodlareförbund för utförda undersökningar rörande fröproduktion. Fröodlareförbundet är numera anslutet till Lantbrukarnas riksförbund. Något generellt stöd bör inte utgå till fröodlareförbundet utan medlen bör i framtiden få användas på det sätt som bäst främjar landets växtodling. Behovet av medel för dessa ändamål beräknas till 50 000 kr. Anslaget bör således räknas upp med 35 000 kr. till 131 000 kr.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot lantbruksstyrelsens förslag beträffande medlens användning. Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 96 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 32
B 12, Bidrag till Svensk matpotatiskontroll 1970/71 Utgift 110 000 Reservation — 1971/72 Anslag 110 000 1972/73 Förslag 110 000
Från anslaget bestrids kostnader för Svensk matpotatiskontrollis (SMAK) verksamhet. SMAK har till uppgift att genom olika åtgärder verka för att inom landet saluförd matpotatis är av fullgod beskaffenhet. SMAK står under leäninag av en styrelse, i vilken bl. a. konsumenterna, odlarna och handeln är företrädda.
Av anslaget för innevarande budgetår är 15 000 kr. avsedda för SMAK:s allmänna verksamhet och 95 000 kr. för upplysningsverksamhet. SMAK har utöver anslaget fått 290 000 kr. av införselavgiftsmedel.
Lantbruksstyrelsen
Matpotatisen har nyligen varit föremål för uppmärksamhet i prisregleringssammanhang (prop. 1971: 116, JoU 1971: 43, rskr 1971: 225). SMAK väntar sig att detta skall medföra behov av ytterligare insatser från dess sida men begär inte någon ökning av anslaget. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Styrelsen förutsätter att SMAK:s bidragsbehov i övrigt tillgodoses med prisregleringsmedel.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll för budgetåret 1972/
73 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kr.
B 13. Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen
| 1970/71 Utgift | 301 400 |
| 1971/72 Anslag | 500 000 |
| 1972/73 Förslag | 500 0900 |
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukas till jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling. Medlen utbetalas av lantbruksstyrelsen efter samråd med trädgårdsnämnden för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål. Medel som inte utbetalas som bidrag förs vid utgången av påföljande budgetår över till trädgårdsnäringens bensinskattefond, som förvaltas av statskontoret och får disponeras för samma ändamål som anslaget.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 33
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 500 000 kr. Under budgetåret 1970/71 har för bidrag till olika ändamål disponerats 551 580 kr. Medelstillgången uppgick vid utgången av budgetåret 1970/71 till 760 258 kr. Därav utgjorde 399 734 kr. beviljade men ej utbetalade bidrag.
Departementschefen
Som Jlantbruksstyrelsen har föreslagit bör anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen för
budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 500 000 kr. att av-
räknas mot automobilskattemedlen.
B 14, Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande 1970/71 Utgift 85 693 Reservation 332 753 1971/72 Anslag 300 000 1972/73 Förslag 300 000
Anslaget är avsett för information i produktionsteknik och driftsekonomi m. m. till rennäringsutövarna.
Lantbruksstyrelsen
För budgetåret 1972/73 planeras en fortsättning och en uppföljning av den intensifierade kursverksamhet för samerna som bedrivs med anledning av att ny lagstiftning och organisation genomförts på rennäringens område. Anslaget bör tas upp med ett oförändrat belopp av 300 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör användas för att tillgodose behovet av upplysning, information, kontaktåtgärder o. d. på rennäringens område, t. ex. i samband med den nya rennäringslagstiftningen och föreslagen ny renbeteskonvention med Norge. Anslaget bör även användas för att främja avsättningen av renkött. I likhet med lantbruksstyrelsen beräknar jag medelsbehovet till oförändrat 300 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr. 2 Riksdagen 1972, I saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 34 B15. Kompensation för bensinskatt till rennäringen
| 1970/71 Utgift | 100 000 |
| 1971/72 Anslag | 200 000 |
| 1972/73 Förslag | 200 000 |
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas vid användning av snöskotrar inom rennäringen.
Anslaget står till lantbruksstyrelsens förfogande och medlen betalas ut till Svenska samernas riksförbund, som disponerar anslaget enligt landsmötets beslut för ändamål som gagnar renskötande samer.
Lantbruksstyrelsen
Departementschefen
I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag bör anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för budget-
året 1972/73 anvisa ett anslag av 200000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
C. JORDBRUKSPRISREGLERING
C 1. Statens jordbruksnämnd 1970/71 Utgift 7363 967 1971/72 Anslag 8 471 000 1972/73 Förslag 9 509 000
Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande prisreglering och marknadsföring på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.
Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en gencraldirektör. Inom nämnden finns fem byråer, nämligen animaliebyrån, vegetabiliebyrån, administrativa byrån, utredningsbyrån och utrikeshandelsbyrån samt två särskilda sektioner, nämligen fisksektionen och beredskapssektionen.
Till nämnden är knutna jordbruksnämndens konsumentdelegation samt jordbruksnämndens beredskapsråd.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens Departe-
jordbruks- ments-
nämnd chefen Personal
| Handläggande personal | 49 | + 4 | oa |
| Övrig personal | 1102 151 | — T 4 | — om |
Anslag Utgifter Lönekostnader 7 247 000 +1274 000 + 965 000 Sjukvård 22 000 + 2 000 — Reseersättningar 342 000 + 41000 —- 32 000
| Därav utrikes resor | (8 000) | (— (—-) |
| Lokalkostnader | 323 000 + 245000 —+ 244 000 | |
| Expenser | 656 000 — 73000 — 87000 | |
| Därav engångsutgifler | (OO (+ 8 000) | (— |
| Särskilda undersökningar | 920 000 + 10000 —-— 10000 |
8 680 000 --1 499 000 —+1 164 000 Uppbördsmedel Ersättning från Fonden för beredskapslagring 295 000 + 40000 + 40000 Nettoutgift 8 385 000 +1459 000 --1 124 000
1 Därav en till statens livsmedelsverk fr. o. m, den 1 januari 1972,
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 36
Tnkomster vid statens jordbruksnimnd, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 9200 000 kr. (1971/72 6753 000 kr.).
Statens jordbruksnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 065 000 kr.
2. Till följd av riksdagens beslut (prop. 1971: 74, JoU 1971: 33, rskr 1971: 149, SES 1971: 421) angående stöd till jordbruket i norra Sverige ökar animaliebyråns arbetsuppgifter. För dessa uppgifter behövs en kontrollant (assistent) i lönegrad A 21 och en förste kontorsskrivare. Vid inrättande av den sistnämnda tjänsten kan en tjänst som kansliskrivare dras in. (-t- 69 000 kr.)
3. Nämnden föreslår att en tjänst som avdelningsdirektör inrättas på administrativa byråns kanslisektion. Vid sektionen för restitutionsärenden och kameralsektionen föreslås att tjänster som avdelningsdirektör inrättas, varvid två tjänster som byrådirektör i lönegrad A 28 resp. A 230 kan dras in. (+ 75 000 kr.)
4. Nämnden föreslår att tjänsten som chef för utrikeshandelsbyrån blir ordinarie.
5. Nämnden föreslår att fisksektionen ombildas till byrå och att i samband därmed en tjänst som ordinarie byråchef och en tjänst som byrådirektör i lönegrad A 29 inrättas, Vid inrättande av dessa tjänster kan en tjänst som avdelningsdirektör i lönegrad B 6 och en tjänst som. byrådirektör i lönegrad A 26 dras in. (4- 13 500 kr.)
6. Beredskapssektionen föreslås bli ombildad till byrå. Den nuvarande tjänsten som avdelningsdirektör i lönegrad B 6 byts ut mot en tjänst som ordinarie byråchef. Vidare föreslår nämnden att personalen på beredskapssektionen utökas med en avdelningsdirektör, en byrådirektör och en amanuens. (+ 236 500 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 509 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl.a. ytterligare en byråassistent (2). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens jordbruksnämad för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 9 509 000 kr.
C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden
| 1970/71 Utgift | 1587 008 |
| 1971/72 Anslag | 1685 000 |
| 1972/73 Förslag | 865 000 |
1 Del av anslaget Statens jordbruksnämnd.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementcet 37
Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna
kalkyler och utredningar rörande den ckonomiska utvecklingen inom lantbruket.
Ledamöter av samarbetsnämnden är cheferna för Jantbruksstyrelsen,
statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån samt tre andra av Kung]. Maj:t särskilt utsedda ledamöter. Arbetet hos samarbetsnämnden leds under ordföranden av en byråchef. Arbetet bedrivs främst genom särskilda cxpertgrupper.
1971/72 — Beräknad ändring 1972/73
Lantbruks- Departc-
ekonomiska = ments-
samarbets- chefen
nämnden
Personal
| Handläggande personal | 1 | — | — |
| Övrig personal | I 2 | — — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 205 000 == 9000 —-r- 9000: | ||
| Sjukvård | 1 000 | — | — |
| Reseersättningar | 9 000 + 1000 + 1000 | ||
| Expenser | 20 000 | -- | — |
| Särskilda utredningar | 450 000 + 45000 = + 170 000 |
685 000 + 55000 + 180 000
Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden
1. Löne- och prisomräkning m. m. 55 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 365 000 kr. Jag förordar att en tjänst som byråchef i Ce 1 inrättas i stället för den extra byråchefstjänst som f. n, finns inrättad.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lantbruksekonomiska samar-
betsnämnden inrätta en tjänst för byråchef i Ce 1
2) till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 865 000 kr.
C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område 1970/71 Utgift 125 884 384 1971/72 Anslag 103 000 000 1972/73 Förslag 101 000 000
Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 38
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens jord- Departe-
bruksnämnd ments- =
chefen
Anslag Prisutjämning av vissa
jordbruksreglerade råvaror
till livsmedelsindustrin 102 000 000 —2 000 000 —2 000 000 Diverse kostnader 600 000 — 100 000 — 100 000
102 600 000 —2 100 000 —2 100 000
Statens jordbruksnämnd
Prisutjämningsförfarande tillämpas på råvaror till livsmedelsindustrin i fråga om choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers, senap, såser och soppor samt fiskkonserver o.d. ävensom på mellanöl och starköl. Prisutjämningsförfarandet administreras av riksskatteverket och jordbruksnämnden. För budgetåret 1972/73 räknar nämnden med ett medelsbehov till prisutjämning på sammanlagt ca 100 milj. kr.
Anslagsposten till diverse kostnader förutsätts liksom hittills få disponeras för sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas av den prisreglerande verksamheten. Vidare bör posten alltjämt få användas för att bestrida extra kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet. Av anslagsposten för budgetåret 1971/72 är 100 000 kr. avsedda för en undersökning av 1971 års fodersädsskörd.
Departementschefen
Jag biträder statens jordbruksnämnds förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 101 000 000 kr.
C 4. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m.m. 1970/71 Utgift 28 038 521 1971/72 Anslag 34 300 000 1972/73 Förslag 36 066 000
För statens jordbruksnämnds nuvarande beredskapslagring gäller vissa riktlinjer som, med stöd av riksdagens beslut, har fastställts genom beslut av Kungl. Maj:t senast den 18 juni 1971.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 39
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens jord- Departe-
bruksnämnd ments-
chefen Anslag Lagring genom föreningen
Svensk spannmälshandels
försorg 6 500 000 --1 070 000 + 1 070 000 Lagring i jordbruksnämndens
regi 9 994 000 — 382 000 — 382 000 Ränta på fondkapital för
Svensk spannmålshandels lagring 9 305 000 4: 482 000 + 482 000
jordbruksnämndens lagring 7 425 000 +1 097 000 -+- 1 097 000 Övriga beredskapsåtgärder 575 000 — =—
33 799 000 +2 267 000 +2 267 000
Statens jordbruksnämnd
Kungl. Maj:t har den 20 mars 1970 uppdragit åt lantbruksekonomiska samarbetsnämnden att göra en översyn av metodiken m. m. för beräkning av produktions- och konsumtionsutvecklingen samt försörjningsbalansen på livsmedelsområdet. I avvaktan på resultatet av detta arbete utgår jordbruksnämnden från samma målsättning för beredskapslagringen för budgetåret 1972/73 som för budgetåret 1971/72.
För beredskapslagring i nämndens regi räknar nämnden med att disponera det kapital, 126 250 000 kr., som återstår i jordbruksnämndens delfond under fonden för beredskapslagring sedan 145 milj. kr. har disponerats för lagring i Svensk spannmålshandels regi. Inom denna ram ryms en ökad lagring av ctt begränsat antal varor för att förstärka livsmedelsförsörjningen i krig.
Anslagsposten övriga beredskapsåtgärder behövs för utnyttjande av operationsanalytisk modell (20 000 kr.) och ADB-system (105 000 kr.) för planläggning resp. planering av livsmedelsberedskapen, åtgärder för reservanläggningar till livsmedelsindustrin (275 000 kr), planläggning för undanförsel av boskap (45 000 kr.), utredningar och uppföljningar beträffande planläggningen av ersättningsproduktionen inom livsmedelsområdet (50 000 kr.), planläggning av jordbrukets blockorganisation (75 000 kr.) samt bidrag till Sveriges utsädesförening (6 000 kr.).
Nämnden förutsätter att anslaget liksom tidigare skall få tas i anspråk för att täcka förluster, som kan uppkomma i anledning av att försäkringen av beredskapslagrade varor i vissa fall har ersatts av statliga garanti- eller ansvarsförbindelser som har lämnats av jordbruksnämnden.
Departementschefen
Jag biträder statens jordbruksnämnds förslag. Beloppet till planläggning av jordbrukets blockorganisation bör få användas för bl. a. fortsatt regional planläggning.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 40
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och foder-
medel m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 36 066 000 kr.
C 5. Stöd till jordbruket i norra Sverige 1970/71 Utgift 134 251 445 1971/72 Anslag 66 000 000 1972/73 Förslag 66 000 000
1 Del av anslaget Särskilt stöd åt det mindre jordbruket.
Medlen utbetalas av statens jordbruksnämnd som får disponera dem för att utbetala pristillägg till jordbruket i norra Sverige enligt kungörelsen (1971: 421) om prisstöd till vissa jordbruk.
Statens jordbruksnämnd
I avvaktan på erfarenheterna av det nya prisstödet till jordbruket 1 norra Sverige föreslår nämnden att anslaget tas upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder statens jordbruksnämnds förslag. Från anslaget bör dessutom medel få disponeras för sortprövning av växtslag som är speciellt lämpade för norra Sverige. För detta ändamål beräknar jag 20 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 66 000 000 kr.
C 6. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. 1970/71 Utgift 142 521 690 1971/72 Anslag "12 500 000 1972/73 Förslag 8 100 000
1 Del av anslaget Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. 2 Del av anslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m.
Medlen utbetalas av Jantbruksstyrelsen som får disponera dem för utbetalningar dels enligt kungörelsen (1967: 422) om särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag åt jordbrukare, dels med anledning av cventuella besvärsärenden i fråga om arealtillägg och övergångsbidrag enligt tidigare bestämmelser, dels enligt rennäringskungörelsen (1971: 438) för särskilt avgångsvederlag åt renägare.
Prop, 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 41
Lantbruksstyrelsen
Antalet beviljade ansökningar om särskilt övergångsbidrag för år 1970 uppgick till ca 11 500. Bidrag på 6,7 milj. kr. utbetalades hösten 1971. Styrelsen uppskattar medelsbehovet till ca 7 milj. kr.
I fråga om avgångsvederlag beräknar styrelsen medelsbehovet till ca 1 milj. kr.
För särskilt övergångsbidrag åt renägare uppskattar styrelsen medelsbehovet till högst 100 000 kr.
Departementschefen .
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m, för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 8 100 000 kr.
C 7. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket 1970/71 Utgift 927 369 Reservation 1380 811 1971/72 Anslag 1218 000 1972/73 Förslag 1218 000
Från anslaget bestrids utgifter dels för den jordbruksekonomiska undersökningen, dels intill 50 000 kr. för resultatanalyser vid jordbruksföretag.
Lantbruksstyrelsen
Kungl. Maj:t har den 19 december 1969 föreskrivit att det skall ankomma på lantbruksekonomiska samarbetsnämnden att föreslå ändringar i omfattning och urval för den jordbruksekonomiska undersökningen. Nämnden har i samråd med styrelsen funnit det lämpligt att undersökningen även under år 1972 genomförs efter i huvudsak oförändrade principer.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1218 000
kr.
C 8. Bidrag till permanent skördeskadeskydd 1970/71 Utgift 30 000 000 1971/72 Anslag 30 000 000 1972/73 Förstag 30 000 000 2t Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga II
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 42
Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen
används för att bestrida ersättningar för skördeskador. Statens jordbruksnänmnd
Efter samråd med statistiska centralbyrån beräknas statsbidraget till skördeskadefonden för budgetåret 1972/73 till oförändrat 30 milj. kr.
Departementschefen
Ersättningar till följd av skördeskador utgår enligt ett system som grundar sig på objektiva skördeuppskattningar. Som en komplettering till detta system utgår behovsprövade bidrag. Dessa kan utbetalas, då så betydande skördeskador föreligger att skördeskadeersättning uppenbarligen bort utgå men så ej har skett på grund av systemets konstruktion. Det belopp som årligen står till förfogande för behovsprövade bi-
drag utgör f.n. 19/0 av de utgående allmänna ersättningarna för
skördeskador, dock lägst 400 000 kr. Sistnämnda belopp bör fr. o. m. skördeåret 1972 höjas till 600 000 kr.
Anslaget bör föras upp med oförändrat 30 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande stor-
leken av det belopp som årligen skall få disponeras för behovsprövade skördeskadebidrag
2) till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1972/73 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.
C 9. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.
1970/71 Utgift 10 780 000 1971/72 Anslag — 12453 000 1972/73 Förslag — 13013 000
Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska centralbyrån. Under anslaget anvisas medel som disponeras av statistiska centralbyrån för att bekosta de objektiva skördeuppskattningar-
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statistiska Departe-
centralbyrån ments-
chefen Anslag Objektiva skördeuppskattningar 6 382 000 + 1456 000 + 1456 000 Skördeskadeskyddets tekniska administration 1185 000 -- 580 000 3 288 000 Lantbrukets företagsregister
och därmed samordnad statistikproduktion 4 886 000 —1 023 000 —1 184 000
12 453 000 +1 013 000 -F 560 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 43
na, skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion. Staristiska centralbyrån
Medelsbehovet under anslaget beräknas öka med 1 013 000 kr. I denna ökning ingår löne- och prisomräkning vid befintlig organisation med 2048 000 kr. Bortfallet av kostnader för 1971 ärs lantbruksräkning beräknas medföra en kostnadsminskning av 1718 000 kr. För vissa andra kostnadsändringar av automatisk karaktär beräknas ett ökat belopp av 391 000 kr. För övriga kostnadsökningar beräknas 292 000 kr.
När det gäller de objektiva skördeuppskattningarna förutsätts att antalet provytegårdar liksom provtagningens omfattning i de olika undersökningarna blir oförändrad under nästa budgetår. Utöver löneoch prisomräkning föreslås en ökning med 86 000 kr. Av detta belopp utgör 39 000 kr. kostnader för insamling av kvalitetsprover från den totala skörden av fodersäd, 35 000 kr. kostnader för insamling av uppgifter rörande den levererade fodersädens kvalitet och 12 000 kr. uppräkning av anslaget för transporter. .
Skördeskadeskyddets tekniska administration föreslås få oförändrad omfattning och utformning. Utöver löne- och prisomräkning föreslås en förstärkning av resurserna med 378 000 kr. varav 252 000 kr. för ökad utredningsverksamhet, 62 000 kr. för uppräkning av anslaget för den löpande verksamheten, 40 000 kr. för ökad information och 24 000 kr. för beaktande av fodersädens kvalitet och oljeväxternas klorofyllhalt vid ersättningsberäkningarna.
För lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion föreslås, utöver en ökning för löne- och prisomräkning, en minskning av resurserna med 1 499 000 kr. I beloppet ingår en minskning med 1718 000 kr. med hänsyn till bortfallet av kostnader för 1971 års lantbruksräkning, en ökning med 160 000 kr. för uppräkning av anslaget för de löpande produktionskostnaderna och en ökning med 39 000 kr. för enligt beslut av 1971 års riksdag utvidgad insamling av arbetskraftsuppgifter för lantbruksregistret.
Departementschefen |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion till sammanlagt 13 013 000 kr. Jag har därvid räknat medel för bl. a. uppräkning av anslaget för den löpande verksamheten för skördeskadeskyddets tekniska administration, kostnader för beaktande av fodersädens kvalitet och oljeväxternas klorofyllhalt vid crsätlningsberäkningarna samt kostnader för utvidgad insamling av arbetskraftsuppgifter för Jantbruksregistret.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 13 013 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
D., SKOGSBRUK D 1. Skogsstyrelsen 1970/71 Utgift 6 124 082 1971/72 Anslag 6 504 000 1972/73 Förslag 7 634 000
Skogsstyrelsen har till uppgift att leda de statliga åtgärderna för att främja det enskilda skogsbruket. Styrelsen är centralt organ för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och central myndighet för rådgivningsoch fortbildningsverksamhet rörande det enskilda skogsbrukets rationalisering samt för virkesmätning och skogsstatistik. Skogsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för skogsstyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns två skogsbyråer, en administrativ byrå samt en avdelning för information, rådgivning och fortbildning och en för virkesmätning och statistik.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skogs- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 43 | + 7 | —. |
| Övrig personal | 53 96 | + 4 + 11 | +2 +2 |
Anslag Utgifter
| Lönekostnader | 4765 000 + 1339000 — 757 000 |
| Sjukvård | 19 000 + 6000 + 4 000 |
| Reseersättningar | 233 000 + 74000 + 38000 |
| Därav utrikes resor | (10 000) — (— |
| Lokalkostnader | 501 000 + 24000 + 24000 |
| Expenser | 1 007 000 + 408000 + 306 000 |
| Därav engångsutgifter | (73 000) (+ 41000) (— 65 000) |
| Provmätningar | 14 000 + 6000 + 1.000 |
6 539 000 + 1857 000 = +1 130 000 Uppbördsmedel Inkomst av fotogrammetrisk upp-
dragsverksamhet 35 000 + 5 000 —
Nettoutgift 6 504 000 + 1852 000 +1130 000
Skogsstyrelsen
Skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för landets fortsatta välståndsutveckling är svårbedömbar. För skogsbrukets del beror detta
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 45
främst på det långa tidsperspektivet. Även om skogsindustrin på relativt kort sikt kan anpassas till trender i världsmarknadsutvecklingen gäller för denna på längre sikt samma bedömningsgrunder som beträffande skogsbruket. |
Skogsnäringen har fram till år 1966 utvecklats i samma takt som näringslivet i övrigt. Under åren 1966—1967 skedde en viss avmattning. År 1968 kännetecknades av en viss återhämtning som fortsatte i stegrad takt under år 1969. Den fortsatta förbättringen under år 1970 har första halvåret 1971 övergått i en viss avmattning i efterfrågan men denna bedöms vara temporär.
Skogsnäringens framtidsutsikter för en överblickbar tid är gynnsamma framför allt beträffande kvantitativa avsättningsmöjligheter på den västeuropeiska marknaden. Trots att skogsnäringen som helhet har goda förutsättningar att hävda sig är lönsamheten inom skogsbruket fortfarande otillfredsställande. För att komma till rätta med detta måste cffektiviteten ökas. Förutsättningarna härför är goda. Detta beror på att — utöver vad som sagts i det föregående — generellt sett kostnader för åtgärder som medför cen långsiktigt ökad och förbättrad virkesproduktion i betydande omfattning kan bäras av skogsbruket, eftersom dessa åtgärders resultat redan nu möjliggör en uthållig höjning av avverkningsbelopp och intäkter i takt med att de genomförs. Vidare är internationellt sett det svenska skogsbrukets rationaliseringsläge på en hög nivå främst vad gäller maskintekniska systemlösningar, planeringsunderlag och administrativa styr- och kontrollsystem.
Med hänsyn till bytesbalansen med utlandet och sysselsättningen inom framför allt glesbygderna samt till de i och för sig goda rationaliseringsmöjligheterna bör staten stödja en progressiv utveckling av skogsnäringen. Mot denna bakgrund är det angeläget att skogsstyrelsens resurser förstärks i främst personellt hänseende så att den tillfredsställande skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Skogsstyrelsen behandlar härefter de särskilda yrkandena för budgetåret 1972/73.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 787 000 kr.
2. För handläggning av internationella skogliga frågor samt för plancring och utredning föreslås förstärkning av generaldirektörens sekretariat med cen tjänst som amanuens/förste byråsekreterare och en biträdestjänst (+ 117 000 kr.).
3 a. För effektivisering av skogsbruksplanläggning och annan översiktlig planering behövs en byrådirektör vid första skogsbyrån. Om tjänsten inrättas kan en av skogsvårdsstyrelsemedel bekostad assistenttjänst på byrån dras in. (-1- 90 000 kr.)
b. För utveckling av den utbildningsverksamhet som nämnden för skoglig flygbildteknik bedriver behövs en amanucns/förste byråsckreterare. Inkomsterna av uppdragsverksamheten beräknas härigenom öka med 5 000 kr. (+ 71 000 kr.)
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 46
c. Ökade kansli- och skrivgöromål gör det nödvändigt att förstärka byrån med ett biträde (-I- 36 000 kr.).
4. För uppbyggnad av en effektiv organisation för skogsskyddsfrågor bör andra skogsbyrån förstärkas med en byrådirektör (+ 92 000 kr.).
5. För utökad verksamhet vid administrativa byråns redovisningscentral enligt SEA-systemet efter planerad anslutning av lentbruksstyrelsen, lantbruksnämnderna, statens jordbruksnämnd, statens centrala frökontrollanstalt och statens växtskyddsanstalt behövs en förstärkning med två biträden (+ 79 000 kr.).
6. För att förbättra samordning och utbytet av informationsresurserna inom skogsvårdsorganisationen bör avdelningen för information, rådgivning och fortbildning förstärkas med en byrådirektör (-- 90 000 kr.).
7. Avdelningen för virkesmätning och statistik bör organiseras med en sektion för varje huvudområde. Härför behövs förstärkning med två byrådirektörer, den ene för utredningsarbete, upprättande av skogliga prognoser, överarbetning och utveckling av den skogliga statistiken, sammanstäl!ningar av översikter för internationella sammanhang m. m.. den andre för handläggning av skogsvärderings- och taxeringsfrågor, prissättningsnormer för virke och virkesprisutveckling m. m. (-- 184 000 kr).
8. Ökade kostnader uppstår till följd av SEA-systemets fortsatta genomförande (+ 320 000 kr.), förnyelse och komplettering av kontorsutrustning (-- 40 000 kr.), utbyte av tjänstebil (+ 19 000 kr.) samt utvecklingsarbete (4- 5 000 kr.). Anslaget kan minskas med en engångsanvisning för innevarande budgetår (— 73 000 kr.).
Remissyttrande
Riksrevisionsverket tillstyrker skogsstvrelsens förslag i fråga om SEAsystemet.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 634 000 kr. Jag har därvid med anledning av anslutning av fler myndigheter till redovisningsgrupp skogsstyrelsen enligt SEA-systemet beräknat medel för ytterligare två tjänster vid redovisningscentralen (5) och för ökade ADB-kostnader (8).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 7 634 000 kr.
D2. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna 1970/71 Utgift 42 562 228 1971/72 Anslag 33 432 000 1972/73 Förslag 38 124 000
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 47
Skogsvårdsstyrelserna har till uppgift att främja och stödja det enskilda skogsbruket samt att verka för att skogshushållningen inom de enskilda skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt. Styrelserna skall också utöva uppsikt och vidta de åtgärder, som enligt gällande skogsvårds-, naturvårds- och andra författningar ankommer på dem.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skogs- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Förvaltningspersonal | 241 | — | — |
| Teknisk personal | 449 690 | — — | — — |
Anslag Avlöningar 23395 000 = 3- 3650 000 + 3 592 000 'Skogsvårdsstyrelsernas allmänna
verksamhet 1638000 + 5 754000 4 108 000 Skogsbruksskolor
a) Amortering av byggnadslån 190 000 — —
b) Ersättning till domänverkets
fond för upplåten mark 213 000 — — Lönekostnadspålägg
a) ATP-avgifter 1711000 -- 414000 3- 414 000
b) Arbetsgivaravgifter till sjuk-
försäkring 725 000 + 82 000 + 82000
c) Allmän arbetsgivaravgift 470000 = + 68 000 + 68 000
d) Lönegarantiavgift — I 5 000 + 5 000
e) Arbetarskyddsavgift — I 13 000 + 13 000
f) Kostnader för pensionsavgång-
en skogsvårdsstyrelsepersonal 5 090000 + =: 410000 + 410000
33 432000 + 10396 000 + 4692 000
Skogsstyrelsen
Under budgetåret 1970/71 uppgick skopsvårdsstyrelsernas förrätt-
ningsverksamhet till 315 000 dagar, vilket är 20 000 dagar mer än under
det närmast föregående budgetåret. Uppgången hänför sig till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med skogliga beredskapsarbeten. Denna
verksamhetsgren har hittills utvisat de största svängningarna.
Även om den måttliga ökningen av verksamheten medfört en viss förbättring av ekonomin vid flera skogsvårdsstyrelser är den ekonomiska situationen fortfarande otillfredsställande. Orsaken till detta förhållande är att statsbidragen till skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet hittills har beräknats från den förutsättningen att förrättningsdagskostnaderna för offentlig verksamhet och serviceverksamhet är lika. Det är angeläget att de nuvarande reglerna för den statliga bidragsgivningen till skogsvårdsstyrelserna ändras så att dessa erhåller resurser för att an-
gripa de svårigheter det svenska skogsbruket har att brottas med. Anslagsberäkningen bör baseras på förrättningsdagskostnaden för offentlig
verksamhet, som för budgetåret 1972/73 uppgår till 460 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 48
Ökade resurser för den skogliga rådgivnings- och upplysningsverksamheten bör ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. Vidare behövs fler åtgärder för att trygga återväxten. Skogsvårdsstyrelserna beräknas i ökad omfattning komma att ägna sig åt översiktlig planläggning som ett led i länsstyrelsernas planläggningsverksamhet. Sammanlagt behöver den offentliga verksamheten därför ökas med 1 000 dagar. Totalsumman offentliga dagar för budgetåret 1972/73 föreslås till 70 000.
Det statliga bidraget för budgetåret 1972/73 bör uppgå till 32 200 000 kr.
Vissa utgifter av offentlig natur vilka inte ingår i förrättningsdagskostnaden beräknas till 713 000 kr. Överlåtelse eller avyttring av skogsvårdsstyrelsernas skogsbruksskolor kommer att ske endast undantagsvis under budgetåret 1972/73.
Om statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter kommer att uppgå till oförändrat 11,7 milj. kr. blir för budgetåret 1972/73 det totala statsbidraget till skogsvårdsstyrelsernas verksamhet 44 613 000 kr.
Beträffande beloppets bestridande från olika anslag föreslås följande. Tjänstebrevskostnader bör bestridas från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Utgifterna för rescersättningar till personal för viss kursverksamhet bör belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Beloppen under nyssnämnda anslag beräknas till resp. 435 000, 200 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 785 000 kr. Resterande 43 828 000 kr. bör anvisas under anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsen bör bemyndigas att fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna, fastställa inkomst- och utgiftsstater för styrelserna samt meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.
Löne- och prisomräkning 4 750 000 kr.
Remissyttrande
Riksrevisionsverket delar skogsstyrelsens synpunkter beträffande beräkningen av statsbidragen till skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet. Med hänvisning till den pågående skogspolitiska utredningen förordar dock verket att nuvarande ordning tills vidare bör gälla.
Departementschefen
Antalet förrättningsdagar i skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet för budgetåret 1972/73 beräknar jag till 69 000. Medelstilldelningen per förrättningsdag bör höjas från 316 kr. till 384 kr. Utgittsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med utgångspunkt från detta belopp 26 496 000 kr. För vissa andra kostnader av offentlig natur bör beräknas 713 000 kr. Skogsvårdsstyrelserna tillförs även be-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 49
lopp som svarar mot inflytande skogsvårdsavgifter. Som chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anmiält bör statsverkets inkomst av dessa avgifter för nästa budgetår beräknas till 11,7 milj. kr.
Jag förordar alltså att den totala kostnadsramen för den med statsmedel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret 1972/73 bestäms till 38 909 000 kr. Fördelningen på olika anslag bör ske enligt följande. Tjänstebrevskostnaderna bör bestridas från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Vidare bör utgifter för resecrsättningar åt personal för kursverksamheten belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter bör för nästa budgetår beräknas till resp. 433 000, 200 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 785 000 kr. Återstående 38 124 000 kr. bör anvisas under detta anslag. Jag har beräknat att skogsvårdsstyrelsernas kostnader bör minska med 60 000 kr. till följd av SEA-systemets införande.
Liksom hittills bör Kungl. Maj:t fastställa dispositionsstat för den statliga anslagsgivningen till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader samt bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna och fastställa deras inkomst- och utgiftsstater. I samband härmed bör skogsstyrelsen även få meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.
Jag vill i detta sammanhang föreslå att riksdagens medgivande inhämtas till att statlig kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet även under budgetåret 1972/73 får beviljas intill ett belopp av 1 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1972/73 beviljas statlig kreditga-
ranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill ett belopp
av 1 000 000 kr.
2) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 38 124 000 kr.
D 3. Bidrag till skogsförbättringar 1970/71 Utgift 9935 959 1971/72 Anslag 8 000 000 1972/73 Förslag 8 000 000
Huvuddelen av anslaget utnyttjas för att lämna bidrag till skogsplantering på sämre jordbruksmark. I övrigt lämnas stöd till iståndsättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt till att täcka för-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 50
luster till följd av sådan statlig kreditgaranti, som avses i kungörelsen
(1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog. Bidragsbestämmelserna för anslaget återfinns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till
vissa skogsförbättrarde åtgärder (ändrad senast 1961: 109).
1971;72 Beräknad ändring 1972/73
Skogs- Departe-
styrelsen ments-
chefen Rambelopp 1. Skogsodlingsåtgärder på
| sämre jordbruksmark | 6 000 000 | — | — |
| 2. Övriga åtgärder | 2 500 000 8 500 000 | — — | — — |
| Anslag | 8 000 000 | — | — |
Skogsstyrelsen
1. Under det senaste året har ca 10000 ha sämre jordbruksmark skogsodlats med stöd av medel ur anslaget. Genom självföryngring eller genom skogsodling utan bidrag kan ytterligare 7000 ha sådan mark beräknas ha blivit beskogad. Dessa 17 000 ha motsvarar ungefär den areal åkermark som årligen tas ur jordbruksproduktionen. Tidigare eftersläpning i fråga om plantering har dock resulterat i att stora arealer före detta jordbruksmark ligger utan användning. Minst hälften av denna areal bör planteras.
Den för budgetåret 1970/71 anvisade ramen för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark har inte helt förbrukats. Av anslagna 6 milj. kr. återstod vid budgetärets slut 959 000 kr. ofördelade. För att upprätta markanvändningsplaner har tagits i anspråk 203 000 kr. Den sistnämnda verksamheten bör även fortsättningsvis få bedrivas med stöd av medel inom ifrågavarande ram.
De stora stormkatastrofer som drabbade skogsbruket under hösten 1969 har minskat skogsägarnas möjlighet att ägna sig åt plantering av nedlagd åkermark. Det är troligt att skogsplanteringen på sådan mark kommer att öka sedan den stormskadade skogen tillvaratagits och de mest angelägna planteringsarbetena i anledning av stormskadorna blivit utförda. Det totaia behovet av medel för ökad bidragsgivning beräknas dock inte överstiga den del av anslaget som cj utnyttjats under budgetåret 1970/71. Bidragsramen för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark bör tas upp med oförändrat belopp, 6 milj. kr.
2. Ramen för bidrag till övriga åtgärder används bl. a. för bidrag till att återföra gamla restskogsmarker i produktivt skick. Restskogarna, som huvudsakligen finns i övre Norrland, har uppstått vid huggningar un-
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 51
der tidigare skeden, då möjligheterna till naturlig föryngring av dessa marker överskattades, Inom ramen ges dessutom bidrag till skogsdikning samt återväxtåtgärder på t.ex. igenväxta hagmarker med otillfredsställande skogstillstånd.
På grund av i första hand de tidigare nämnda stormkatastroferna bar anslagsdelen ej utnyttjats helt under budgetåret 1970/71. Avsikten är att med anledning av den ökande efterfrågan på virkesråvara till skogsindustrin intensifiera skogsdikningsverksamheten. Medelsbehovet för
getåret 1971/72. Bidragsramen till övriga åtgärder bör tas upp med oförändrat belopp, 2,5 milj. kr.
Försöksverksamheten med mekaniserad dikning, gödsling och skogsodling av myrmark är föremål för överläggningar mellan styrelsen och skogshögskoltan,. I avvaktan på resultaten av överläggningarna behövs inget bemyndigande avseende bidragsbeviljning till denna försöksverksamhet under budgetåret 1972/73.
3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 8 milj. kr.
Departementschefen
Jag föreslår att ramarna för statsbidrag under budgetåret 1972/73 till skogsodling på sämre jordbruksmark och till med anslaget i övrigt avsedda åtgärder tas upp med oförändrat 6 milj. kr. resp. 2,5 milj. kr. (1. 2). Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 5 milj. kr. (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1972/73 beviljas statsbidrag med
högst 8 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jord-
bruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål
2) till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.
D 4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo 1970/71 Utgift 17 346 351 1971/72 Anslag 14 400 000 1972/73 Förslag 15 000 000
Statsbidrag utgår för alt bygga skogsbilvägar. Till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt kan förhöjt bidrag lämnas. Bidragsbestimmelserna återfinns i kungörelsen (1943: 530) om sfatsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. (ändrad senast 1967: 376).
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 52
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Skogs- Departestyrelsen mentschefen Rambelopp 1. Skogsvägbyggnadsföretag 14 500 000 — +1 000 000 — 2. Förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt 500 000 — — 15 000 000 = --1 000 000 — Anslag 14 400 000 = -+1 100 000 + 600 000
Skogsstyrelsen 1. Den statsunderstödda verksamheten med skogsvägbyggnad har under budgetåret 1970/71 varit omfattande. Förutom 15 milj. kr. ur ifrågavarande anslag har vissa medel från norrländska skogsproduktionsanslaget samt beredskapsmedel stått till förfogande. Bidrag har under året beviljats för byggande av sammanlagt 1 091 km skogsvägar. Restaureringen av det äldre ej rationella vägnätet har inletts. 249 km äldre skogsvägar har omlagts och förbättrats. Jämfört med budgetåret 1969/70 har verksamheten under både skogsvägsanslaget och norrländska skogsproduktionsanslaget minskat något beroende på kostnadsökningar. Även beredskapsarbetena har minskat. Behovet av väginvesteringar är fortfarande stort. Enligt den pågående vägnätsplanläggningen ligger ca 35 milj. ha eller 23 9/0 av skogsmarksarealen utanför befintliga vägars verkningsområde. Vidare betjänas stora delar av skogsmarksarcalen i södra och mellersta Sverige av vägar med så låg standard att rationella virkestransporter ej kan utföras. Erfarenheten visar att statsbidragsgivning är ett effektivt sätt att hindra kortsiktiga, ej rationella vägbyggnadsföretag. Efterfrågan på bidrag motsvarar f.n. anslagsramens storlek. Kostnaderna har emellertid ökat under en följd av år eftersom rationaliseringen av byggnadsarbetet inte helt kunnat neutralisera kostnadsökningen. Rambeloppet bör därför ökas med 1 milj. kr. vilket motsvarar den beräknade nettokostnadsökningen under de senaste två budgetåren. En sådan bidragsram möjliggör en i förhållande till behoven balanserad takt i utbyggandet av nya vägar, medan förbättringsarbetet på det äldre vägnätet kommer att släpa efter i förhållande till behoven. För att önskvärd takt skall kunna uppnås även beträffande förbättringsarbetena bör en mera påtaglig anslagsökning föregås av ändringar i bidragsbestämmelserna. 2. Rambeloppet för förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt föreslås uppgå till oförändrat 500 000 kr. 3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 15,5 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 53
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen får jag hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) medge att under budgetåret 1972/73 beviljas dels statsbidrag med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt 2) till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1972/ 73 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
D 5. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. 1970/71 Utgift 6 227 535 1971/72 Anslag 10 000 000 1972/73 Förslag 10 100 000
Statsbidrag utgår till enskilda markägare i de fyra nordligaste länen. Huvuddelen av anslaget utnyttjas för bidragsgivning inom s.k. samverkansområden (lokaliserade till de delar av länen, där skogen ej är att hänföra till svårföryngrad), medan en mindre del utgår för att fullgöra tidigare planerade åtgärder inom s.k. skogsvårdsområden i lappmarken. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1940: 599) om villkor för statsbidrag från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. (ändrad senast 1960: 327) samt i regleringsbrev för budgetåret 1960/61 angående bl.a. det särskilda stödet åt skogsbruket i övre Norrland.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Skogs- Denpartestyrelsen mentschefen
Rambelopp 1. Samverkansområden : 10 000 000 + 1700 000 + 1000 000 2. Skogsvårdsområden 9200 000 + 400 000 — 10 900 00€ + 2 100 000 + 1000 000 Anslag 10 0:30 000 + 100 000 + 100 000
Skogsstyrelsen 1. Under budgetåret 1970/71 har samverkansområden fastställts med en areal av 240 000 ha. Sedan verksamhetens början år 1960 har områden med sammanlagt 1 800 000 ha blivit fastställda. Av den privatskogsmark som bedöms lämplig för områdesbildning ingår 55 9/4 i samverkansområden.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 54
Skogsägarnas intresse för att bilda samverkansområden är stort. Deras Önskemål har inte helt kunnat tillfredsställas på grund av begränsad tillgång på bidragsmedel. Den hittillsvarande verksamheten har visat att områdesbildning medför cn allmänt ökad aktivitet inte endast vad beträffar bidragsberättigade skogsvårdsåtgärder utan även i fråga om avverkningar m. m. Rambeloppet för bidrag till åtgärder inom sam: verkansområden bör därför räknas upp med 1,7 milj. kr. 2, Behovet av bidrag inom skogsvårdsområden bedöms minska. För budgetåret 1972/73 planeras dock en intensifierad verksamhet i Norrbottens län, varför behovet av bidragsmedel temporärt ökar. Ramen bör därför räknas upp med 400 000 kr. 3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 10,1 milj. kr.
Departementschefen I fråga om samverkansområden föreslår jag att ramen för statsbidrag ökas med 1 milj. kr. och tas upp med 11 milj. kr. (1). Rambeloppet bör, förutom förvaltningsbidrag, avse skogsstyrelsens utfästelser om bidrag. För statsbidrag till åtgärder avseende skogsvårdsföretag i lappmarken bör ramen tas upp med oförändrat belopp av 900 000 kr. (2). Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 10,1 milj. kr. (3). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) medge att under budgetåret 1972/73 utfästs statsbidrag med högst 11 900 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken 2) till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 10 100 000 kr.
D 6. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. 1970/71 Utgift 11 048 683 1971/72 Anslag 1385 000 1972/73 Förslag 1466 000 1 Bokförd utgift vid budgetårets utgång. Anslaget i dess helhet är disponcrat.
Från anslaget bestrids kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte att främja skogsbrukets rationalisering samt för viss personalutbildning och information.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 55
Skogsstyrelsen
Rationaliseringsarbetet inom skogsbruket bedrivs intensivt och berör så gott som samtliga verksamhetsområden. Skogsstyrelsens långtidsplan för rådgivnings- och kursverksamhet upptar därför såväl kontinuerlig rådgivning inom ett brett register av ämnesområden som koncentrerade insatser i form av kampanjer inom enskilda ämnesgrenar. Dessa utbildningsinsatser, framför allt kampanjerna, kräver omfattande förberedelser i form av läromedelsframställning och personalfortbildning.
Den under budgetåret 1971/72 påbörjade kampanjen i beståndsvård och produktionsekonomi kommer att fortsättas. Vidare bör kursverksamheten, grupprådgivningen och instruktionsverksamheten inom ämnesområdena samverkan, drivnings- och arbetsteknik samt arbetarskydd utökas. För att möjliggöra en beståndsanläggningskampanj med början budgetåret 1973/74 erfordras resurser för personalutbildning och materielframställning. Skogsyrkesutbildningens omorganisation har förstärkt behovet av utbildning av den kvarvarande personalen för kursoch rådgivningsverksamheten.
Mot denna bakgrund ökar medelsbehovet för budgetåret 1972/73 med 500 000 kr. Anslaget bör tas upp med 1 885 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas till 1466 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ökad information och utbildning i frågor om arbetarskydd och arbetsmiljö. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 466 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 56
E. FISKE
E 1. Fiskeristyrelsen 1970/71 Utgift 5212 392 1971/72 Anslag 5 870 000 1972/73 Förslag 6 736 000
Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angående fiske och fiskerinäringen i den mån sådana ärenden ej ankommer på statens jordbruksnämnd. Styrelsen är chefsmyndighet för statens lokala fiskeriadministration. Inom styrelsen finns tre byråer samt ett havsfiskelaboratorium och ett sötvattenslaboratorium.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 28 | + 3 | — |
| Övrig personal | 63 91 | + 9 +12 | + 1 +1 |
Anslag Lönekostnader för tjänstemän 3 295 000 + 1003 000 4- 470 000 Lönekostnader för annan personal
än tjänstemän 1161000 + 209000 + 209000
Sjukvård 6 000
Reseersättningar +
166 000 48000 = + 20000
| Därav utrikes resor | (15 000) | (—) (— |
| Lokalkostnader | 333 000 | + 53000 = + 53000 |
| Expenser | 134 000 + 98 000 + 17000 |
Fiskeriundersökningsfartygens
-
omkostnader 516 000 72 000 + 72000
+ Övriga utgifter 259 000 78 000 + 25 000
5 870 000 + 1561 000 + 866 000
Fiskeristyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 834 000 kr. 2. För handläggning av ärenden rörande lån och stöd till fiskerinäringen har administrativa byrån förstärkts med två extra tjänstemän. För arbetet med nämnda ärenden behövs dessutom två biträden. Vidare
krävs ett biträde för ärenden om fiskehamnar. (+ 96 000 kr.)
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 57
3. Vid fackbyråernas sektion för fritidsfiske föreslås en fiskerikonsulent och ett biträde (+ 100 000 kr.).
4. För intensifierade fiskeribiologiska undersökningar i Vänern och Vättern behövs en fiskerikonsulent vid sötvattenslaboratoriet. Vidare erfordras en laboratorieassistent för hjälp ät tre forskare som avlönas av speciella anslagsmedel. Dessutom föreslås medel för tillfällig arbetshjälp och för vetenskaplig publicering. (+ 143 000 kr.)
5. För havsfiskelaboratoriets uppgifter inom den kemiska oceanografin behövs ytterligare en Jaborator. Samtidigt kan en tjänst som förste fiskeriinspektör dras in. Vid biologiska avdelningen behövs ytterligare en fiskerikonsulent för att avlasta laboratorerna rutingöromål, särskilt på fiskeriundersökningsfartygen. Vidare krävs tre laboratorieassistenter för att effektivisera rutinprovtagningen på fisk och bearbetningen av hydrografiskt material. Medel föreslås även för tillfällig arbetshjälp och för databehandling av biologiskt och hydrografiskt material. (+388 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 736 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare ett biträde (2).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 6 736 000 kr.
E 2. Fiskeriintendenter m. m. 1970/71 Utgift 809 602 1971/72 Anslag 894 000 1972/73 Förslag 1025 000
Statens lokala fiskeriadministration omfattar fiskeriintendentorganisationen, statens fiskeriingenjör, statens fiskodlingsanstalt i Älvkarleby och statens fiskeriförsöksanstalt i Kälarne. Fiskeriintendentorganisationen är fördelad på fem sötvattensdistrikt och två kust- och havsdistrikt. I varje distrikt finns en fiskeriintendent som chef.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementct 58
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 11 | + 6 | — |
| Övrig personal | 3 14 | += 7 +13 | — — |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 9215 000 +796 000 +116 000 | ||
| Sjukvård | 1 000 | — | — |
| Reseersättningar | 922 000 + 83 000 + 11 000 | ||
| Lokalkostnader | 83 000 | — | — |
| Expenser | 32 000 + 16 000 + 4000 |
1 123 000 +895 000 + 131 000 Uppbördsmedel Bidrag av vissa fiske- och arrende-
avgiftsmedel 110 000 + 20000 - 20000 Ersättningar för undersökningar 119 000 — 20 000 — 20 000
229 000 — —
Nettoutgift 894 000 +895 000 -- 131 000
Fiskeristyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 131 000 kr.
2. På grund av den starka ökningen av miljövårdsärenden bör liksom f. n. är fallet vid fiskeriintendentkontoret i Övre södra distriktet även övriga sex intendentkontor förstärkas med en byrådirektör vid vart och ett av kontoren. Dessutom bör samtliga intendentkontor tillföras ett kvalificerat biträde. (+ 764 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 1 025 000 kr.
E 3. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen 1970/71 Utgitt 187 365 Reservation 404 904 1971/72 Anslag 265 000 1972/73 Förslag 265 000
Från anslaget utgår bidrag till främjande i allmänhet av fiskerinäringen i enlighet med plan som Kungl. Maj:t fastställer på förslag av fiskeristyrelsen. Vidare utgår ersättning för förlust på försöksfiske för
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 59
vilket statsgaranti har lämnats enligt kungörelsen (1953: 242) angående statsgaranti för försöksfiske (ändrad senast 1969: 370). Från anslaget utgår också statsbidrag till inköp av radiotelefonanläggning och livräddningsflotte på fiskefartyg. Dessutom bestrids från anslaget vissa särskilda kostnader för bevakningsfartyg till stöd för det svenska sillfisket på Nordsjön. Från anslaget utgår även ersättning till samerna för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten inom Norrbottens Jän.
1971;j72 Beräknad ändring 1972/73
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen Anslag Till Kungl. Maj:ts disposition 127 000 — — Täckande av förluster på grund
av främjande av försöksfiske — — — Bidrag till anskaffande av radio-
telefon m. m. på fiskefartyg 65 000 — — Vissa kostnader för stödfartyg
för sillfisket 65 000 — — Ersättning till samerna för visst
avgiftsfritt fiske 8 000 — —
265 000 — —
Fiskeristyrelsen
Enligt önskemål från västkustliskarna föreslås, att ramen för stalsgarantier för förluster på försöksfiske höjs från I. n. 200 000 kr. till 300 000 kr.
Departementschefen
Garantiramen för försökstiske höjdes genom beslut av riksdagen så sent som år 1969 från 160 000 kr. till 200 000 kr. Jag är inte beredd biträda fiskeristyrelsens förslag om höjning av garantiramen. Anslaget
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kr.
E 4. Kursverksamhet på fiskets område 1970/71 Utgift 102 643 Reservation 229 129 1971/72 Anslag 285 000 1972/73 Förslag 285 000
Anslaget används för yrkesutbildning av fiskare och för viss fortbildning av fiskeritjänstemän.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 60
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen Anslag Till fiskeristyrelsens disposition
för yrkesutbildning av fiskare 250 000 — — Statsbidrag till Södra Sveriges
fiskeriförening 20 000 — — Statsbidrag till Svenska fiskarenas
studieförbund för dess all-
männa verksamhet 15 000 — —
285 000 — —
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 235 000 kr.
E 5. Bidrag till fiskehamnar m. m. 1970/71 Utgift 714 036 Reservation 3 462 078 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 2 000 000
Från anslaget utgår bidrag enligt kungörelsen (1971: 384) om statsbidrag till byggande av fiskehamnar. Vidare bestrids kostnaderna för fiskets andel i sjöfartsverkets utgifter för farledsverksamheten, sjöräddningsväsendet, fyrar och andra säkerhetsanstalter m, m. Från anslaget täcks också cventuella underskott vid driften av kvarvarande statliga fiskehamnar.
Fiskeristyrelsen
1. Under den tid 1967 års fiskehamnsutredning pågått har statsbidragsverksamheten varit ringa. Sedan utredningen nu avslutats och ny kungörelse om statsbidrag till byggande av fiskehamnar utfärdats emotser styrelsen ett flertal nya bidragsansökningar. Bidragen beräknas ta i anspråk 1,5 milj. kr. av anslaget under innevarande budgetår. För nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 2,4 milj. kr. för bidragsverksamheten.
2. I kostnaderna för fiskets andel 1 sjöfartsverkets utgifter för in-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 61
nevarande budgetår ingår bl. a. ett belopp av 50 000 kr. till underhåll och drift av fiskefyrar. Sjöfartsverket har föreslagit att bidragsgivningen för detta ändamål övertas av fiskeristyrelsen. Styrelsen beräknar kostnaderna till 100 000 kr. för nästa budgetår. Härav krävs 50 000 kr. för att åter uppföra Skallens radiofyr, som hösten 1969 helt raserades av stormar. Fyren fordras inte längre för handelssjöfarten men behövs för yrkesfisket och bör överlåtas på detta.
3. Medelsbehovct för täckande av underskott vid driften av statliga fiskehamnar beräknas för innevarande budgetår till 442 000 kr. Härav hänför sig något över hälften till reparation av hamnanläggningarna i Glommen och Triäslövsläge. Även övriga statliga fiskehamnar behöver repareras. För detta ändamål beräknas 180 000 kr. för nästa budgetår.
4. Fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m. har för innevarande budgetår beräknats till ett belopp av 1288 000 kr., fördelat på samkostnader för farledsverksamheten (500 000 kr.) och jämkning av taxan för vissa förrättningar enligt lagen (1965: 719) om sjösäkerheten på fartyg (500 000 kr.), sjöräddningsväsendet (141 000 kr.), fyrar och andra säkerhetsanstalter (82 000 kr.), underhåll och drift av fiskefyrar (50 000 kr.) samt kanaler och fördjupade farleder (15 000 kr.). Sjöfartsverket beräknar motsvarande kostnader, frånsett underhåll och drift av fiskefyrar, till 1 514 000 kr. för budgetåret 1972/73, vilket innebär en ökning med 276 000 kr. Härvid har andelen om f. n. I milj. kr. i samkostnader för farledsverksamheten m. m. räknats upp med 200 000 kr. med hänsyn till den allmänna kostnadsstegringen. Av ökningen i övrigt belöper 41 000 kr. på sjöräddningsväsendet och 38 000 kr. på fyrar och andra säkerhetsanstalter. För kanaler och fördjupade farleder beräknas en minskning med 3 000 kr.
Departementschefen
T avvaktan på resultatet av 1967 års fiskehamnsutrednings arbete har anslaget under de senaste åren endast i begränsad omfattning tagits i anspråk för bidrag till byggande av fiskehamnar. Med hänsyn härtill och till föreliggande reservationer har anslaget en följd av år förts upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Sedan nya bestämmelser om denna bidragsverksamhet meddelats att gälla fr. o. m. innevarande budgetår kan behovet av medel för ändamålet såsom fiskeristyrelsen anfört väntas öka. Det totala anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 2 milj. kr. Därtill kommer den behållning av reservationsmedel som kan beräknas föreligga vid ingången av budgetåret. Vid min bedömning har jag bl. a. räknat in 1 514 000 kr, för täckande av fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten m. m. (4).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1972/73 an-
visa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 62 E 6. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
| 1970/71 Utgift | 60 796 |
| 1971/72 Anslag | 20 000 |
| 1972/73 Förslag | 20 000 |
Från anslaget utgår bidrag och ersättning i samband med isbrytningen för fiskets behov dels på ost- och sydkusten samt under särskilda förhållanden i de största insjöarna, dels på västkusten.
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1972/
73 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.
E 7. Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen 1970/71 Utgift 381 291 Reservation I 107 439 1971/72 Anslag 1151 000 1972/73 Förslag 1151 000
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin; som förbrukas i yrkesmässigt fiske. Medlen fördelas av fiskeristyrelsen efter ansökning av vissa fiskarorganisationer samt i Övrigt efter förslag av lantbruksnämnderna. Anslaget beräknas på grundval av kalkyler över bensinåtgången som utförs av Jantbruksnämndernas fiskerikonsulenter med tre års mellantum.
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
I enlighet med fiskeristyrelsens förslag bör anslaget föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1151 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 63
E 8. Särskilt omställningsstöd till fiskare
1970/71 Utgift 865 009 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag — 3000 000
Från anslaget utgår under vissa i regleringsbrev den 18 juni 1971 närmarc angivna förutsättningar dels omställningsbidrag med högst 12 000 kr. till fiskare som avser att framdeles varaktigt utöva annan yrkesverksamhet än fiske, dels bidrag till vissa fiskare med anledning av förbudet mot sillfiske i Nordsjön och Skagerak.
Fiskeristyrelsen
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 41, JoU 1969: 11, rskr 1969: 134) skulle omställningsstödet till fiskare prövas under en period av tre år. Därefter skulle ställning tas till om förhållandena i fråga om fiskets struktur fortfarande är av sådan karaktär att ett särskilt omställningsstöd till fiskare behövs.
Under denna punkt får jag anmäla fiskerinäringsutredningens skrivelse den 21 oktober 1971 med förslag i fråga om fortsatt stöd från förevarande anslag under nästa budgetår.
Nuvarande förhållanden, Omställningsstöd kan utgå till fiskare som har behov av särskilt stöd vid övergång till annan yrkesverksamhet. Vid bedömningen av stödbehovet skall hänsyn tas till hans möjligheter att tillgodogöra sig realisationsvärdet av fiskebåt som han äger del i och till hans förmögenhetsställning i övrigt. Vidare krävs att han under de senaste fem åren före omställningen stadigvarande har varit sysselsatt i fisket och av denna sysselsättning under de tre senaste taxeringsåren före omställningen crhållit huvuddelen av sin nettoinkomst.
Särskilt omställningsstöd utgår som ett engångsbidrag med ett belopp som motsvarar sökandens genomsnittliga nettoinkomst av fisket under de senaste tre åren, dock med högst 12 000 kr. Stöd beviljas endast under förutsättning att sökanden avser att framdeles varaktigt utöva annan yrkesverksamhet än fiske. Om en person som erhållit stöd inom två år återgår till yrkesverksamhet i fisket, skall stödet återkrävas. Kravet på återbetalning får dock efterges om särskilda skäl föreligger. Stöd utgår inte till fiskare som under kalenderåret då övergång från fiske till annan yrkesverksamhet sker fyller minst 60 år. Vidare utgår inte stöd till fiskare som lämnat fisket före viss tidpunkt. |
Under budgetåren 1969/70 och 1970/71 har särskilt omställningsstöd beviljats sammanlagt 98 fiskare med totalt 1 081 700 kr. enligt följande fördelning länsvis.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 64
Län 1969/70 1970/71 Totalt
Antal Kr. Antal Kr. Antal Kr. Göteborgs och
| Bohus | 16 173 200 68 778 700 84 | 951 900 | ||||
| Malmöhus -- | — | 3 25 600 | 3 | 25 600 | ||
| Kristianstads 2 17 100 | 2 19 000 | 4 | 36 100 | |||
| Blekinge | I 12 000 | 3 29 800 | 4 | 41 800 | ||
| Gotlands | 1 | 6 100 -- | — | 1 | 6 100 | |
| Västernorrlands 1 | 12 000 | 1 | 8 200 | 2 | 20 200 |
21 220 400 TI 861 300 98 1 081 700
Det genomsnittliga bidraget utgjorde således ca 11000 kr. Av bidragstagarna var ungefär en sjättedel 50—460 år, något över en fjärdedel 40—50 år, över två femtedelar 25-—40 år och en åttondel ännu yngre. 63 var båtägare eller förutvarande båtägare. Efter att ha lämnat fisket var 85 sysselsatta med nytt arbete, medan 4 omskolades eller erhöll annan utbildning, 4 var arbetslösa och 5 sjukskrivna. Av bidragstagare som erhållit nytt arbete hade 76 fått detta utanför den gamla bostadsorten. Detta hade emellertid medfört flyttning eller dubbelbosättning endast i 12 fall. 64 av dem pendlade alltså mellan den gamla bostadsorten och den nya arbetsplatsen. I 59 fall översteg pendelavståndet 10 km. Av bidragstagarna var 73, dvs. inte mindre än tre fjärdedelar av det totala antalet, genom fastighetsinnehav speciellt bundna vid den gamla bostadsorten.
Särskilt bidrag med anledning av förbudet mot sillfiske under vissa tider i Nordsjön och Skagerak beviljas med utgångspunkt från lottfördelningen på de båtar som under de tre senaste åren (basåren) under maj månad och perioden den 20 augusti=— den 30 september har varit inriktade på sillfiske i Nordsjön och Skagerak. Bidrag får utgå till såväl innehavare av mans- som båtlott. Inkomsterna per lott beräknas med utgångspunkt från att en sjättedel av medelvärdet av basårens nettoinfiskning faller på basperioden (maj månad och den 20 augusti—den 30 september). Inkomsten under förbudstiden kalenderåret 1971 beräknas analogt motsvara en sjättedel av detta års redovisade nettoinfiskning.
Bidrag jämte den beräknade inkomsten under förbudstiden får i regel inte överstiga 70 9/ov av basperiodens inkomst. Denna gräns får dock överskridas om båtens beräknade nettoinfiskning under basperioden varit lägre än vad som kan anses vara ett tillfredsställande fångstresultat med hänsyn till bl. a. omkostnaderna vid fiske med en båt av ifrågavarande storlek och beskaffenhet. Bidrag får utgå med högst 3 000 kr. per lott, varvid dock bidrag inte lämnas till den som för inkomståret 1970 taxerats till statlig förmögenhetsskatt. Om sökande tidigare erhållit särskilt lån med anledning av förbudet skall som villkor för bidraget till
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 65
båtlott ställas ati det i första hand används för att återbetala sådant lån.
Utredningens förslag. I fråga om effekten av det särskilda omställningsstödet pekar utredningen på att stödet kan antas ha underlättat för bidragstagarna att stanna kvar på den gamla bostadsorten och därmed motverkat en avflyttning från kustsamhällen. Vidare synes stödet ha bidragit till en avveckling av ekonomiskt mindre bärkraftiga fiskeföretag. Stödet kan enligt utredningen i princip räknas som ctt rationaliseringsstöd. Genom att övergången från fiske till annan yrkesverksamhet underlättas kan nämligen produktionen vid marginella produktionsenheter läggas ner med en förbättring av fiskets genomsnittliga rationalitetsläge som följd. Mot denna bakgrund kan det enligt utredningen finnas skäl att på sikt ge stödet en ännu starkare karaktär av ctt för fisket positivt rationaliseringsstöd. Det skulle innebära att bidrag även lämnas till åtgärder som mera direkt främjar utmönstringen av sämre fiskeföretag eller till åtgärder som bidrar till att ur struktursynpunkt värdefulla fiskeföretag inte avvecklas på grund av särskilda förhållanden. |
Förbudet mot sillfiske under vissa tider i Nordsjön och Skagerak eller liknande åtgärder kommer enligt utredningen sannolikt att tillämpas även under år 1972. Sker detta kommer behov av särskilt stöd till fiskeföretag och fiskare som berörs av förbudet att föreligga också under budgetåret 1972/73.
I fråga om det fortsatta stödet konstaterar utredningen att fiskets strukturförhållanden även på sikt motiverar stödformer som stimulerar till en förbättring av strukturförhållandena. Slutlig ställning till stödformerna bör dock enligt utredningens mening inte tas så länge eu starkt aktuellt behov föreligger av ett särskilt stöd i samband med fiskeförbudet i Nordsjön och Skagerak. Det sistnämnda stödet har nämligen ett klart syfte att stödja bärkraftiga fiskeföretag under temporära svårigheter. Samma syfte kan i detta sammanhang ur struktursynpunkt inte uppnås om stödet nu lämnas t. ex. i samband med kondemnering av mindre ändamålsenliga fiskebåtar. Utredningen föreslår därför — under förutsättning att förbudet mot sillfiske under vissa tider i Nordsjön och Skagerak celler åtgärder med motsvarande effekt kommer att tilllämpas år 1972 — att bidrag från förevarande anslag även under nästa budgetår skall utgå dels som särskilt omställningsstöd, dels som stöd i samband med regleringen av fisket i Nordsjön och Skagerak. |
Depaurtementschefen
Av fiskerinäringsutredningens redogörelse för hittillsvarande erfarenheter av det :'särskilda omställningsstödet framgår att detta haft gynnsamma effekter inte endast med tanke på underlättandet av Övergången till anovan yrkesverksamhet för vissa fiskare utan även sett ur 3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 66
allmänna rationaliseringssynpunkter. Utredningen har mot denna bakgrund funnit skäl föreligga att ge stödet en ännu starkare karaktär av ett för fisket positivt rationaliseringsstöd. Vidare har utredningen konstaterat att fiskets strukturförhållanden även på sikt motiverar stödformer som stimulerar till en förbättring av företagens struktur. Samtidigt har utredningen emellertid funnit att slutlig ställning till stödformerna inte bör tas så länge ett särskilt stöd behövs i samband med fiskeförbud i Nordsjön och Skagerak.
Även jag är av uppfattningen att det särskilda omställningsstödet nu inte bör ändras. Jag biträder därför utredningens förslag att bidrag från detta anslag skall få utgå även under nästa budgetår som särskilt omställningsstöd i huvudsak enligt de principer och i den omfattning som gällt hittills. Från anslaget bör även vid behov liksom för innevarande budgetår kunna utgå särskilda bidrag med anledning av reglering av fisket. |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt omställningsstöd till fiskare för budgetåret 1972/
73 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
E 9. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
| 1970/71 Utgift | — |
| 1971/72 Anslag | 1 000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket, för lån till konsolidering av de ekonomiska förhållandena vid fiskeföretag samt för lån till investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri. Bestämmelser för verksamheterna har meddelats i regleringsbrev den 18 juni 1971 och kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen.
Fiskeristyrelsen |
Garantiramarna bör för nästa budgetår föras upp med oförändrade belopp av 2 milj. kr. för lån tll vissa åtgärder som främjar fritidsfisket, 20 milj. kr. för lån till konsolidering av de ekonomiska förhållandena vid fiskeföretag och 5 milj. kr. för lån till investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri.
Departementschefen
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag, Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 67
1) medge att under budgetåret 1972/73 statlig kreditgaranti'be-
viljas för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket intill ett. '
belopp av 2 000 000 kr., för Jån till konsolidering av fiskeföre-
tag intill ett belopp av 20 000 000 kr. och för lån till investe-
ringar inom fiskets berednings- och konservindustri intill ett
belopp av 5 000 000 kr.
2) till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 10. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. 1970/71 Nettoinkomst 309 480 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1000
Från anslaget bestrids kostnaderna för de fiskeutredningar i enskilda vattenmål, vilka utförs inom den lokala statliga fiskeriadministrationen. Kostnaderna finansieras med ersättningar som tas till uppbörd under anslaget. Ersättningarna betalas av sökandena i de vattenmål i viika särskilda fiskeutredningar utförs.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Fiskeri- Departe-
styrelsen ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | | 9 | — | — |
| vrig personal | 45 54 | — — | — — |
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag att anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 11. Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. 1970/71 Utgift 778 061 1971/72 Anslag 1 750 000 1972/73 Förslag 1000 000
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 68
Från anslaget bestrids huvudsakligen ersättningar till strandägare enligt lagen (1950: 599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m. (ändrad senast 1960: 708).
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Anslaget bör med hänsyn till anslagsbelastningen minskas med 750 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
E 12. Fiskeriundersökningsfartyg 1970/71 Utgift 99 000 Reservation 2 901 000 1971/72 Anslag 3 101 000 1972/73 Förslag 6 000 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för att bygga ett nytt fiskeriundersökningsfartyg som skall ersätta undersökningsfartyget Skagerak.
Departementschefen
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 61, JoU 1970: 27, rskr 1970: 236) bemyndigades Kungl. Maj:t att beställa ett nytt fiskeriundersökningsfartyg som skall ersätta undersökningsfartyget Skagerak. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 13 augusti 1971 har fiskeristyrelsen beställt ett nytt undersökningsfartyg. Det totala medelsbehovet för att bygga och utrusta fartyget beräknar fiskeristyrelsen f.n. till 18,5 milj. kr., fördelat med 6 milj. kr. på vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73 samt återstoden på budgetåret 1973/74. Medelsbehovet för innevarande budgetår täcks genom ianspråktagande av befintlig reservation av ca 2,9 milj. kr. varjämte på tilläggsstat anvisats 3,1 milj. kr. För nästa budgetår behövs således ett medelstillskott av 6 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeriundersökningsfartyg för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
E 13. Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten 1970/71 Utgift 18 812 Reservation 1705 017 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1000
t Anslaget Bidrag till fiskare med anledning av kvicksilverförekomst i fisk.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 69
Från anslaget utgår bidrag till utövare av yrkesmässigt fiske inom vattenområde där utkomstmöjligheterna av fiske försämrats genom avlysning på grund av att fisk från området genom förorening får anses otjänlig till människoföda. Närmare bestämmelser om bidragsgivningen har meddelats i regleringsbrev den 18 juni 1971.
Fiskeristyrelsen
Med hänsyn till belastningen på anslaget och till reservationen bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiske-
vatten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 70
F. SERVICE OCH KONTROLL
F 1, Statens livsmedelsverk 1971/72 Anslag 7 873 000 1972/73 Förslag 18 443 000
Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Till verkets :förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorganisationen. |
Livsmedelsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns.tre avdelningar, nämligen hygienavdelningen, undersökningsavdelningen och administrativa avdelningen.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
(1.1-—30.6.1972) Statens livs- Departe-
medelsverk ments-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 60 | -+2 | — |
| vrig personal | 126 186 | — +2 | — = |
Anslag
Lönekostnader 4 881 000 + 6654 000 -—+ 6 490 000
Sjukvård 12000 —+ 12000 + 12 000
Reseersättningar 110000 4 148000 + =: 143 000
Därav utrikes resor (15 000) (-H- 15000) (+ 15000)
Resor som ersätts av uppdragsgivare 5000 —- 5000 + 5 000 Lokalkostnader 350000 + 757000 -- 757 000
Expenser 767000 + 739000 + 741 000
Därav engångsutgifter . (100 000) (— 100000) (— 100 000)
Utrednings- och undersöknings-
| kostnader | 1218000 -- 1484000 +—+ 1484 000 |
| Uppdragsverksamhet | 30000 + 30 000 —+ 30 000 |
| Kursverksamhet | 150000 + 536000 + <:511000 |
| Informationsverksamhet | 150000 + 172000 + 173000 |
Teknisk expertis m. m. på det
regionala planet 200000 + 240000 + 224000
7873 000 — +10777 000 --10 570 000
Inkomster vid undersökningsavdelningens verksamhet, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksam-
het, beräknas till 1,5 milj. kr. (motsvarande för 1971/72 1,4 milj. kr.).
Organisationskommittén för statens livsmedelsverk
1. Anslaget för budgetåret 1971/72 avser tiden den 1.1—den 3.6.1972. Härutöver disponerar livsmedelsverket under samma tid 61 000 kr. av statens jordbruksnämnds anslag, 42 000 kr. av kommerskollegiums anslag och 162 000 kr. av anslaget till veterinärstaten. För ett helt budgetår bör dels anslaget räknas upp med 7 773 000 kr. (anslaget för första halvåret 1972 minskat med engångsanvisning), dels till anslaget föras över 122 000 kr., 84 000 kr. resp. 324 000 kr. från jordbruksnämndens, kommerskollegiums och veterinärstatens anslag.
2. Löne- och prisomräkning m. m. 2 138 977 kr.
3. Personalen vid undersökningsavdelningens livsmedelsenhet (näringssektionen) behöver utökas med en laborator och en assistent (kostkonsulent). Arvode till konsult vid näringssektionen kan samtidigt borträknas. (+ 134 506 kr.)
Remissyttranden
Socialstyrelsen och statens institut för konsumentfrågor tillstyrker den begärda förstärkningen av näringssektionen vid undersökningsavdelning-
ens livsmedelslaboratorium. S
Departementschefen
Statens livsmedelsverk har inrättats som ny central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor den 1 januari 1972 (prop. 1971: 62, JoU 1971: 42, rskr 1971: 219). Samtidigt upphör veterinärstyrelsen och statens institut för folkhälsan som självständiga myndigheter. Deras uppgifter på livsmedelsområdet övertas av livsmedelsverket, liksom också vissa begränsade uppgifter i fråga om livsmedelskontroll som kommerskollegium och statens jordbruksnämnd har haft.
Livsmedelsverkets uppgift skall främst vara att bevaka konsument-' intresset inom livsmedelsområdet och att ha den centrala tillsynen över efterlevnaden av den nya livsmedelslagen (1971: 511) och de föreskrifter som Kungl. Maj:t och verket meddelar i anslutning till lagen.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 18 443 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Siatens livsmedelsverk för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 18 443 000 kr. |
F 2, Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier 1970/71 Utgift 6 906 764 1971/72 Anslag 7483 000 1972/73 Förslag 8 058 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 72
Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning m. m.
vid kontrollstakterierna. Statens utgifter för ändamålet täcks av slakteriföretagen och i fråga om renkontrollslakterier av renägarna enligt särskild taxa. Taxeintäkterna redovisas på riksstatens inkomstsida.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens livs- Departe-
medelsverk ments-
chefen
Personal
| Veterinärtjänster! | 79 | — | — |
| Assistenttjänster | 17 96 | — — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 7141 000 + 575 000 + 375 000 | ||
| Sjukvård | 2.00 | — | — |
| Reseersättningar | 3350000 | — | — |
| Expenser | 5 000 | — | - |
7 483 000 +575 000 +$575 000
1 Härtill kommer ett 20-tal veterinärer som utför besiktning vid renkontrollslakterier.
Avgifter vid köttbesiktning, vilka redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 7,2 milj. kr. (1971/72 7,2 milj. kr).
Organisationskommittén för statens livsmedelsverk Löne- och prisomräkning m. m. 575 000 kr.
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungk Maj:t föreslår riksdagen att till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 8058 000 kr.
F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt 1970/71 Utgift 11 238 472 1971/72 Anslag 11 421 000 1972/73 Förslag 13 881 000
Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga undersökningar, vetenskaplig forskning och andra arbeten, som äger samband därmed, inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens områ-
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 73
den. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat för djursjukvård. Anstalten bedriver upplysnings- och rådgivningsverksamhet bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.
För utförda undersökningar och tillhandahållna preparat utgår ersättning enligt särskild taxa om inte annat är stadgat. Taxan fastställs av lantbruksstyrelsen efter samråd med riksrevisionsverket. Ersättningarna redovisas på riksstatens inkomstsida.
Anstalten leds av en styrelse och har en föreståndare som chef. Inom anstalten finns sju avdelningar, bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, patologisk-anatomiska avdelningen, kemiska avdelningen, parasitologiska avdelningen, produktionsavdelningen och konsulentavdelningen samt en ekonomisektion. Därjämte finns vid anstalten en tjänst som statsepizootolog.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens Departe-
veterinär- ments-
medicinska chefen
anstalt
Personal
| Handläggande personal | 52 | + 3 | — |
| Övrig personal | 155 207 | +11 +14 | + 1 + 1 |
Anslag
| Lönekostnader | 8 535 000 +2156 000 =+1 504 000 | |
| Sjukvård | 25 000 | — — |
| Reseersättningar | 83 000 + 4000 + 4 000 | |
| Därav utrikes resor | (16000) (+ 4000) | (— |
| Lokalkostnader | 803 000 + 835000 + 848 000 | |
| Expenser | 136 000 + 17000 + 17000 | |
| Särskilda undersökningar | 189 000 — 2000 | 2 000 |
| Övriga utgifter | 1 650 000 + 94000 + 89 000 |
11 421 000 +3 104 000 = +2 460 000
Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 3,5 milj. kr. (1971/72 4,2 milj. kr.).
Statens veterinärmedicinska anstalt
1. Löne- och prisomräkning 2 423 000 kr.
2. För bakteriologiska avdelningen begärs 37 000 kr. såsom arvoden till aspirantveterinärer för att få bättre möjligheter att rekrytera veterinärtjänster såväl vid anstalten som vid regionala laboratorier. Dessutom begärs en laboratoricassistent med hänsyn till ökade uppgifter med mjölkprovsundersökningar (4 75 911 kr.). 37 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 11
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 74
3. För patologisk-anatomiska avdelningen begärs ytterligare en tjänst som laborator för att kunna tillfredsställande bemästra rutinmaterialet samt forsknings- och utvecklingsarbetet. Avdelningen behöver även förstärkning med en institutionstekniker med hänsyn till ökad arbetsvolym i obduktionssalen. (+ 129 621 kr.)
4, Vid kemiska avdelningen föreslås en tjänst som förste kemist (-+ 61 082 kr.).
5. En tjänst som konsulent i ungnöts- och fårsjukdomar begärs vid konsulentavdelningen med hänsyn till talrika sjukdomsproblem hos nämnda djurslag och för att kunna handleda regionalt placerade djurslagsspecialister ( -+86 483 kr.).
6. Medel begärs för en beredskapsassistent (arvodist), en tjänst som instrumentmakare, två laboratorieassistenttjänster och fem biträdestjänster, varav fyra kvalificerade (-i- 328 595 kr.).
7. För övriga uppgifter inom anstalten behövs en förstärkning med 99 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 881 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare ett kvalificerat biträde (6).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Starens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 13 881 000 kr.
F 4. Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. 1970/71 Utgift 217 786 Reservation 231 772 1971/72 Anslag 50 000 1972/73 Förslag 50 000
Anslaget är avsett för inköp av sådan laboratorieutrustning m. m. som krävs under beredskapstillstånd och krig.
Lantbruksstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget för budgetåret 1972/73 förs upp med 175 000 kr., varav 100 000 kr. för lokalhyror och andra fasta utgifter för bl. a. omsättning av vissa i förråd upplagda artiklar samt 75 000 kr. för kompletteringsköp av skyddsmasker enligt tidigare framlagd plan, som därmed beräknas kunna helt genomföras under budgetåret 1972/73.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 75
Departementschefen
Med hänsyn till reservationen bör anslaget föras upp med 50 000 kr:
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
F 5. Veterinärstaten
1970/71 Utgift 119 995 373 1971/72 Anslag 120 088 000 1972/73 Förslag 17 612 000
+ Inkluderar länsveterinärorganisationen t. o. m. den 31.12.1971.
Från anslaget avlönas personal i distriktsveterinärorganisationen. Vi-
dare bekostas bl. a. viss kursverksamhet för veterinärpersonal m. fl.
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73 Lantbruks- Departestyrelsen mentschefen Personal Länsveterinärer 25 —25 —25 Distriktsveterinärer 285 — — Veterinärstipendiater 12 — — 322 —25 —25 Anslag | Lönekostnader 17 703 000 —1 949 000 —1 949 000
| Sjukvård | 12000 — 1 000 — 1 000 |
| Reseersättningar | 2 036 000 — 273 000 — 323 000 |
| Lokalkostnader | 105 000 — 105 000 — 105 000 |
| Expenser | 20 000 — — |
| Kursverksamhet | 184000 — 39 000 — 73 000 |
Omkostnader vid karantänsan-
stalten i Haparanda för husdjur 3 000 — — Undersökningskostnader 25000 — 25 000 — 25 000
20088 000 —2392 000 —2 476 000
Lantbruksstyrelsen
1. Styrelsen beräknar att kostnaderna för distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1971/72 uppgår till ca 16 415 000 kr. För att denna organisation skall kunna bibehållas under budgetåret 1972/73 behöver därutöver beräknas 1 197 000 kr., varav löneomräkning 1,1 milj. kr. och prisomräkning 97 000 kr.
2. För utvidgad verksamhet avseende totalförsvarskurser beräknas 54 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 76
Departementschefen
Anslaget kan minskas med hänsyn till att medel för länsveterinärorganisationen tas upp under tolfte huvudtiteln. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 17 612 000 kr.
F 6. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. 1970/71 Utgift 3 953 461 1971/72 Anslag 2 000 000 1972/73 Förslag 3 000 000
Anslaget är avsett främst för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, såsom salmonellos samt mul- och klövsjuka.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör med hänsyn till väntad belastning föras upp med 3 milj. kr. Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000
kr.
F 7. Bidrag till djursjukvård i vissa fall
| 1970/71 Utgift | 585 745 |
| 1971/72 Anslag | 600 000 |
| 1972/73 Förslag | 600 000 |
Anslaget utbetalas och disponeras av länsstyrelserna enligt kungörelsen (1946: 164) om statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m, m. (ändrad senast 1963: 96).
Lantbruksstyrelsen
Bidrag utgår till djurägare vars årsinkomst inte överstiger 5 000 kr. Tendensen i bidragsgivningen är sjunkande. Med hänsyn till att veterinärtaxan höjts under år 1971 bör dock anslaget föras upp med oförändrat belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 7
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
F 8. Veterinärinrättningen i Skara
| 1970/71 Utgift | 469 038 |
| 1971/72 Anslag | 477 000 |
| 1972/73 Förslag | 723 000 |
Veterinärinrättningen i Skara som organisatoriskt lyder under veteri- närhögskolan är sjukvårdsanstalt för husdjur och utövar djursjukvård mot ersättning. Vid inrättningen får även bedrivas vetenskapliga under- : sökningar rörande husdjurens sjukdomar. Taxa för inrättningen fastställs av högskolestyrelsen. Veterinärinrättningen leds av en nämnd. Föreståndare och platschef
är en chefsveterinär.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Veterinär- Departe-
högskolan ments-
chefen
Personal
| Veterinär personal | 5 | — | — |
| Övrig personal | 11 16 | — — | — — |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 533 000 + 13 500 + 13 000 |
| Omkostnader | 612 000 +259 500 +268 000 1145 000 +273 000 -+-281 000 |
| Inkomster | 668 000 + 35 000 + 35 000 |
Nettoutgift 477 000 +238 000 + 246 000 Veterinärhögskolan
Löne- och prisomräkning 273 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 78
Departemenischefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 723 000 kr.
F 9, Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 7429 205 1971/72 Anslag 8 192 000 1972/73 Förslag 9.363 000
Statens centrala frökontrolianstalt är centralt organ för den statliga: frökontrollverksamheten med uppgift att, dels mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m. m; av utsädesvaror, dels bedriva allmännyttig verksamhet genom forskning och försöksverksamhet i syfte att främja tillhandahållandet av fullgott utsäde, rådgivoing och upplysning, tillsyn av efterlevnaden av lagar och förordningar samt att arbeta för samordning av frökontrollverksamheten. An-
Anstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare.
Anstalten omfattar en huvudinstitution samt två öppna och en sluten filial. Den slutna filalen utför frökontroll vid W. Weibull AB. För uppdrag som lämnas anstalten tas ut avgifter enligt taxa.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens Departc-
centrala ments-
frökontroll- chefen
anstalt Personal
| Handläggande personal | 22 | — | = |
| Övrig personal | 158 180 | —5 —5 | —5 —5 |
Anslag Lönekostnader . 5 910 000 + 643000 + 628 000
| Sjukvård | 23 000 — 3000 — 3000 |
| Reseersättningar | | 85 000 : — + 7000 |
| Därav utrikes resor | : (6000) (+ 2000) (+ 1000) |
| Lokalkostnader | 550 000 + 316000 + 332 000 |
| Expenser | 112 000 + 22000 + 22000 |
Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark 25 000 — — Övriga utgifter 1 487 000 + 185000 + 185000
8 192 000 +1163 000 = +—+1 171 000
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 79
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet. beräknas till 5,2 milj. kr. (1971/72 5,2 milj. kr.).
Statens centrala frökontrollanstalt
1. Löne- och prisomräkning m. m, 1 163 000 kr.
2. Som en följd av en intensiv rationalisering har personalbehovet beräknats möjligt att nedbringa med fem tjänster (— 132 000 kr.). Vidtagna och påbörjade rationaliseringar under budgetåren 1968/69— 1972/73 minskar personalbehovet med sammanlagt 30 tjänster.
3. Anstaltens föreståndare och chef bör erhålla en lönegradsplacering som bättre än den nuvarande lönesättningen motsvarar ansvar och arbetsuppgifter (+ 12 000 kr.).
4. För övriga uppgifter inom anstalten behövs en förstärkning med 120 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 363 000 .
kr.
F 10. Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning 1970/71 Utgift 150 000 Reservation — 1971/72 Anslag 50 000 1972/73 Förslag 60 000
Statens centrala frökontrollanstalt
Vissa ökningar av medel för investering i utrustning krävs för att möjliggöra fortsatt personalreducering. Mot gjorda investeringar svarar en för budgetåret 1971/72 årlig besparing av över 1 milj. kr. i lönekostnader. Styrelsen ser det som oundgängligen erforderligt att anslag ställs till förfogande med 60 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder statens centrala frökontrollanstalts förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 80
F 11. Statens växtskyddsanstalt 1970/71 Utgift 5 592 455 1971/72 Anslag 6 081 000 1972/73 Förslag 7 441 000
Statens växtskyddsanstalt är centralt statligt organ för uppgifter på växtskyddets område samt för åtgärder till skydd av vegetabiliska produkter. Anstalten bedriver forskning och praktiska försök i syfte att skydda den inhemska växtodlingen mot sjukdomar och skador, som förorsakas av virus, växter eller djur eller som är av fysiogen art. Anstalten utför vidare undersökningar och utredningar rörande skador, som insekter m. fl. förorsakar på lagrade vegetabiliska produkter. Anstalten anordnar växtskyddskurser för konsulenter och instruktörer samt lämnar allmänheten råd och upplysningar i anslutning till sin verksamhet. Anstalten svarar för kontroll av import och export av växter och växtprodukter.
Anstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är cn föreståndare. Anstalten består av en central huvudinstitution samt filialer, som är förlagda till olika delar av landet.
1971/72 | Beräknad ändring 1972/73
Statens Departe-
växtskydds- ments-
anstalt chefen Personal
| Handläggande personal | 38 | +1 | -— |
| Övrig personal | 2 110 | +4 +5 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 4 905 000 + 1128 000 + 827 000 |
| Sjukvård | 8 000 + 1000 — |
| Reseersättningar | 176 000 + 22 000 + 18000 |
| Därav utrikes resor | (16 000) (+ 1000) (+ 1 000) |
| Lokalkostnader | 352 000 + 410000 + 409 000 |
| Expenser | 161 000 + 52000 + 23 000 |
| Särskilda undersökningar | 208 000 + 25 000 + 21000 |
| Övriga utgifter | . 271 000 + 147000 + 62000 |
6 081 000 +1785 000 ——+1360 000
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m., som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1885 000 kr. (1971/72 1 974 000 kr.).
Statens växtskyddsanstalt
1. Löne- och prisomräkning 1 318 000 kr.
2. För analyser av bekämpningsmedelsrester erfordras en utbyggnad av anstaltens kemiska avdelning (+ 129 880 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 81
3. En arvodesbefattning för trädgårdsbrukets växtskydd föreslås överförd på extra ordinarie stat (+ 7 202 kr.).
4. Medel begärs till en institutionsteknikertjänst, en tjänst som kvalificerat biträde och en skrivbiträdestjänst. Fyra tjänster som trädgårdsmästare föreslås utbytta mot fyra försöksteknikertjänster. (+ 169 342 kr.)
5. För vissa övriga uppgifter behöver anslaget ökas med 85 700 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 7 441 000 kr.
F 12, Bekämpande av växtsjukdomar
| 1970/71 Utgift | 133 731 |
| 1971/72 Anslag | 150 000 |
| 1972/73 Förslag | 150 000 |
Från anslaget bestrids ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot spridning av växtsjukdomar och för förluster på grund av sådana sjukdomar. Bl. a. utgår ersättning vid utrotande av berberis och bekämpande av vissa potatissjukdomar.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
F 13. Statens lantbrukskemiska laboratorium 1970/71 Utgift 2 508 541 1971/72 Anslag 2 664 000 1972/73 Förslag 3 820 000
Statens lantbrukskemiska laboratorium är centralt organ för statlig kemisk analysverksamhet i fråga om produkter från jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt förnödenheter för dessa näringars behov. Laboratoriet utför analyser och undersökningar på uppdrag av myndig-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 82
heter celler enskilda och fungerar som scervicelaboratorium för forskning och försöksinstitutioner på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden. Laboratoriet utvecklar analys- och provtagningsmetoder av betydelse för den lantbrukskemiska analysverksamheten samt lämnar råd och upplysningar i ämnen som hör till laboratoriets verksamhetsområde.
Laboratoriet leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare. Inom laboratoriet finns två avdelningar, en jordavdelning och en foderavdelning, samt en särskild sektion för metodutveckling.
I januari 1972 beräknas tillkomma en filial i Röbäcksdalen.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens lant- Departe-
brukskemiska ments-
laboratorium chefen
Personal
| Handläggande personal | 9 | +2 | +1 |
| Övrig personal | 39 48 | +3 +$5 | +2 +3 |
Anslag
| Lönrekostnader | 1 832 000 + 692 000 + 524 000 |
| Sjukvård | 8 000 + 2000 — |
| Reseersättningar | 92 000 + 21000 + 5 000 |
| Därav utrikes resor | (4000) (+ 4000) (+ 1 000) |
| Lokalkostnader | 618 000 + 577000 + 577 000 |
| Expenser | 46 000 + 19000 + 10000 |
| Övriga utgifter | 151 000 + 124 000 + 40 000 |
2 664 000 +1435 000 = +1156 000
Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,4 milj. kr. (1971/72 1 150 000 kr.).
Statens lantbrukskemiska laboratorium
1. Löne- och prisomräkning 645 000 kr.
2. Enligt beslut av riksdagen år 1964 (prop. 1964: 78, JoU 1964: 11, rskr 1964: 185) skall SLL starta en filial i Röbäcksdalen. Byggnad härför beräknas bli färdig i januari 1972. Av ökningen i anslagsframställningen beror 650 000 kr. på denna filial (-- 650 000 kr.).
3. För breddning av insatserna i metodutveckling behövs en försöksledare på sektionen för metodutveckling (+ 74 000 kr.).
4. För övriga uppgifter inom anstalten behövs en förstärkning med 66 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 83
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 820 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en filialföreståndare, en assistent och ett kvalificerat biträde vid filialen i Röbäcksdalen (2).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens lantbrukskemiska laboratorium för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 820 000 kr.
F 14. Statens maskinprovningar 1970/71 Utgift 2295 053 1971/72 Anslag 2227 000 1972/73 Förslag 2 618 000
Statens maskinprovningar har till uppgift att prova i allmänna handeln förekommande maskiner för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och mejerihantering samt att lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom att ge ut tryckta meddelanden rörande verkställda provningar. Institutionen skall vidare prova maskiner och redskap, som inte förs i marknaden, och härvid lämna redogörelse för proven till den som beställt provningen. Bland institutionens uppgifter i övrigt ingår att lämna allmänheten råd och upplysningar samt att verka för en ändamålsenlig maskinanvändning.
Maskinprovningarna leds av en styrelse och har en föreståndare som chef. Inom maskinprovningarna finns en huvudexpedition, tre allmänna avdelningar och en mejeriavdelning.
1971/72 = Beräknad ändring 1972/73
Statens Departe-
maskin- menis-
provningar chefen
Personal
| Handläggande personal | 11 | -— | — |
| Övrig personal | 17 | 28 | +1 +1 | 4-1 +1 |
Anslag
| Lönekostnader | 1.357 000 +299 000 34-299 000 | ||
| Sjukvård | 2 000 | — | — |
| Reseersättningar | 84 000 | — | — |
| Därav utrikes resor | (4 000) | (--) | (— |
| Lokalkostnader | 377 000 + 92 000 + 92000 | ||
| Expenser | 225 000 | — | — |
| Övriga utgifter | 182 000 | — | — |
2 227 000 +391 000 +391 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 84
Inkomster vid statens maskinprovningar, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 500 000 kr. (1971/72 500 000 kr.).
Statens maskinprovningar
1. Löne- och prisomräkning 350 000 kr.
2. Belastningen på avdelningen i Umeå kräver förstärkning med en verkstadsförman (+ 41 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 618 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en verkstadsförman vid avdelningen i Umcå för provning av bl. a. skogsbruksmaskiner.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens maskinprovningar för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 2 618 000 kr.
F 15. Statens växtsortnämnd 1971/72 Anslag 1 000
1972/73 Förslag 104 000
Statens växtsortnämnd påbörjade verksamheten den 1 juli 1971. Växtsortnämnden handhar uppgifter enligt växtförädlarrättstagen och kungörelsen om statsplombering av utsäde. Nämnden fullgör de skyldigheter som åligger myndighet i unionsstat enligt konventionen den 2 december 1961 för skydd för växtförädlingsprodukter samt utger publikationer för kungörelser m. m. i växtförädlarrättsärenden och förteckning över rikssorter berättigade till statsplombering.
Nämnden består av ordförande samt 13 andra ledamöter. Inom nämnden finns en avdelning för växtförädlarrättsfrågor samt en avdelning för odlingsvärdesprövning med en sektion för lantbruksväxter och en sektion för köksväxter. Hos nämnden finns ett kansli som förestås av en chef.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 85
1971/72 — Beräknad ändring 1972/73
Statens Departeväxtsort- ments-
nämnd chefen
Personal
| Handläggande personal | 1 | — | — |
| vrig personal | 1 2 | — — | — — |
Anslag Utgifter Lönekostnader 21000 + 5000 4+ 5000 Sjukvård Reseersättningar 36000 + 2000 + 2000
| Därav utrikes resor | (20 000) | (—) | — |
| Eokalkostnader | 10000 + 4000 + 4000 | ||
| Expenser | 21000 — 9000 -— 9000 | ||
| Därav engångsutgifter | (11 000) | OV | (—) |
| Övriga utgifter | 4 000 | — | — |
162000 -- 2000 + 2000 Uppbördsmedel Avgifter 161 000 —101 000 —101 000 Nettoutgift 1000 = +103 000 -- 103 000
Statens växtsortnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. m. 9 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 104 000 kr.
G. UTBILDNING OCH FORSKNING
G 1. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 30 532 347 1971/72 Anslag 32 562 000 1972/73 Förslag 39 642 000
Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbildning, forskning, försöksverksamhet och rådgivning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Försöksverksamheten omfattar även renskötseln. Forsknings- och undervisningsorganisationen är uppdelad på 15 institutioner. Utbildningen, som är femårig, är uppdelad på linjer för agronomer, hortonomer och landskapsarkitckter. Varje år antas 145 studerande, varav 105 på agronomlinjen, 10 på hortonomlinjen och 30 på landskapsarkitektlinjen. Försöksverksamheten, som följer ett program som årligen fastställs av högskolestyrelsen (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i skilda delar av landet. Genom konsulentavdelningen förmedlas resultaten av forskning och försöksverksamhet till bl. a. de statliga rationaliseringsorganen på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Lantbruks- Departe-
högskolan ments-
chefen Personal Utbildning, forskning och
försöksverksamhet Lärare, försöksledande
personal m. fl. 226 + 31 +3 Bibliotek m. m. Handläggande personal 4 + 1
vrig personal 10 + 1 — Centrala förvaltningen Handläggande personal 12 + 4 +1 Övrig personal 72 + 3 +2 Konsulentavdelningen
| Handläggande personal | 16 | + I | — |
| Övrig personal | 12 352 | — +41 | +6 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 22 433 000 +5 464 000 = —+3 042 000 Sjukvård 80 000 + 10000 + 10000 Reseersättningar 340 000 + 51000 + 30000
Därav utrikes resor (9 000) (> (—(
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 87
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Lantbruks- Departe-
högskolan ments-
chefen
Lokalkostnader 8 937 100 43 393 000 = +3 673 000 Expenser 618 000 + 337000 -+ 264 000
Därav akademiska högtidligheter
m.m. (10 000) (—) (—) Doktorandstipendier 139 900 — — Bidrag till tryckning av doktors-
avhandlingar m. m. 92 000 + 20000 — Driftkostnader för baljväxt-
laboratoriet 72 000 — — Utländska forskare 28 000 — — Ersättning till Alnarps egen-
dom för vägunderhåll m. m. 18 000 + 2 000 — Underhåll av park- och
prydnadsanläggningar vid
Alnarp 23 000 + 10000 —
32 698 000 +9 287 000 +7 019 000 Uppbördsmedel Försålda baljväxtkulturer .
m.m. 136 000 — 61000 — 61000
Nettoutgift 32 562 000 +9 348 000 = +7 080 000
Lantbrukshögskolan .
Verksamheten vid Jantbrukshögskolan utgör ett grundläggande led i arbetet att effektivisera jordbruks- och trädgårdsproduktionen i syfte att få fram billigare och bättre livsmedel samt förbättra berörda näringars konkurrensförmåga. För att högskolan här skall kunna fylla sin uppgift är det angeläget att forskningen och försöksverksamheten tillförs ökade resurser. En ökad insats från högskolans sida är önskvärd inom områden såsom natur- och landskapsvård, jordbrukets anpassning till
förändrade produktionsförutsättningar, livsmedelskvalitet samt utveckling av u-ländernas livsmedelsproduktion. Lantbrukshögskolan har goda
möjligheter att ge väl anpassad utbildning inom miljövårdsområdet, cftersom det vid högskolan finns institutioner både för biologisk grundutbildning och för utbildning inom ekonomi och teknik. Förutsättningen
för att högskolan skall kunna genomföra denna utbildning med ett ökat antal studerande är att resurser erhålls i takt med att den ökade intag-
ningen får effekt. . 1. Löne- och prisomräkning m. m. 5 906 000 kr. 2. För att genomföra den år 1970 beslutade ökningen av antalet utbildningsplatser på agronomlinjen erfordras en universitetslektor i lantbruksbyggnader, en utbildningsledare, en studievägledare samt 7 000
assistenttimmar (-+ 611 000 kr.).
3. Den fr.o.m. läsåret 1971/72 inrättade landskapsarkitektlinjen medför behov av cen universitetslektor i landskapsarkitektur, 3 000 assistenttummear samt medel för speciallärare (+ 266 000 kr.).
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 88
4. Veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt m. fl. myndigheter har fr.o.m. den 1 juli 1971 anslutits till redovisningsgruppen för jordbrukets högskolor. På grund härav behöver revisionskontoret tillföras en revisor och redovisningscentralen två biträden (+ 134 000 kr.).
5. För forskning och försök i vattenvård samt handledning av högskolans miljövårdskurs bör inrättas en tjänst som statsagronom i vattenvård (+ 93 000 kr.).
6. Biblioteksverksamheten bör tillföras en tjänst som dokumentalist och ett kvalificerat biträde (+ 109 000 kr.).
7. För att genomföra den nya forskarutbildningen och tillgodose behovet av forskarrekrytering erfordras två docenttjänster, fem forskarassistenttjänster samt medel för speciallärare (4 570 000 kr.).
8. Upprustningen av forsknings- och försöksverksamheten inom husdjursförädlingens område bör fortsätta genom att en tjänst som statsagronom i produktkvalitet och en tjänst som försöksledare för ull- och pälsproduktion inrättas (+ 174 000 kr.).
9. För försöksverksamheten i övrigt behövs tre försöksledare och två försöksassistenter (+ 349 000 kr.).
10. Med hänsyn till radiobiologins stora betydelse bör ämnet förcträdas av en professor. Tjänsten som biträdande professor i ämnet kan dras in. Institutionen för radiobiologi bör dessutom förstärkas med en förste konsulent (++ 86 000 kr.).
11. Den del av den tillämpade mikrobiologin som avser fodermedelshygien kräver cen tjänst som biträdande professor (+ 91 000 kr.).
12. För utbildning och forskning rörande den tekniska effektiviseringen av animalieproduktionen begärs en biträdande professor (+ 91 000 kr.).
13. För rådgivningsverksamheten inom byggnadsområdet föreslås en tjänst som statskonsulent (+ 86 000 kr.).
14. Samordningen av kurserna i tropiskt lantbruk bör lösas genom att en tjänst som assistent inrättas (+ 52 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 39 642 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en statsagronom i vattenvård (5) samt ytterligare förstärkning av undervisningsresurserna vid landskapsarkitektlinjen med en universitetsadjunkt, 1000 assistenttimmar och 10 000 kr. till speciallärararvoden (3). Jag har vidare beräknat medel för cen revisor och två biträden (4).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 39 642 000 kr.
G 2. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader 1970/71 Utgift 9 558 538 Reservation 1492 437 1971/72 Anslag 8 527 000 1972/73 Förslag 9 744 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Lantbrukshögskolan
Av den begärda anslagsökningen hänför sig 1421 000 kr. till löneoch prisomräkning. Den nya utbildningslinjen för landskapsarkitekter och ökningen av antalet studerande på agronomlinjen innebär att institutionernas resurser måste ökas (+ 110 000 kr.). Forskarutbildningen kräver apparatur och övrig utrustning för 70 000 kr. För att kunna introducera ett antal nya kurser behövs 50 000 kr. Fyra intendentstjänster bör inrättas för att avlasta bl.a. prefekterna administrativt arbete (+ 217 000 kr.). Medel bör anvisas för att högskolan skall kunna delta i det pedagogiska utvecklingsarbetet (-- 50 000 kr.). I övrigt bör anslaget räknas upp med 703 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör räknas upp med 1 217 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1972/
73 anvisa ett reservationsanslag av 9 744 000 kr.
G 3. Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. 1970/71 Utgift 448 953 Reservation 237 445 1971/72 Anslag 627 000 1972/73 Förslag 662 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna för högskolans biblioteks- och publikationsverksamhet.
1971/72 = Beräknad ändring 1972/73
Lantbrukshög- = Departe-
skolan ments-
chefen
Biblioteksverksamheten 356 000 +180 000 + 35 000 Publikationsverksamheten 271 000 — —
627 000 +180 000 + 35 000
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 90
Lantbrukshögskolan
Av den begärda anslagsökningen hänför sig 35 000 kr. till prisstegringar. Ökade krav på biblioteksverksamheten gör att anslaget behöver höjas med 145 000 kr.
Departementschefen |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 662 000 kr.
G 4. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten 1970/71 Utgift 14 771 050 Reservation - 729 538 1971/72 Anslag 17 871 000 1972/73 Förslag 20 970 000
Från anslaget bestrids vissa driftkostnader för högskolans försöksverksamhet. |
Lantbrukshögskolan
1. Av den begärda ökningen är 458 000 kr. prisomräkning och 2 597 000 kr. löneökning för befintlig personal.
2. Inom jordbrukssektionen framhålls projekt inom följande omriden som särskilt angelägna, nämligen kalk till styva lerjordar, modellförsök med såbäddens funktion, monokulturförsök med potatis, bekämpning av kvickrot och flyghavre, flerskiktsplöjning mot fleråriga ogräs, kombinerade sort- och såtidsförsök med höstraps samt grovfoderodling i Norrlands inland. |
3. På husdjurssidan föreslås projekt rörande produktkvalitet, spannmålsfrågor och kraftfoderteknik, urvalsteknik beträffande mjölkbarhet m. m. samt inhysnings- och skötselfrågor.
4. På det tekniska området begärs medel för projekt rörande planering, projektering och upphandling av byggnader.
5. Som väsentliga frågor inom trädgårdssektionen bedöms projekt rörande kvalitetsfrågor, -produktutveckling, sjukdomsfritt material samt markvårdsproblem. |
6. Utveckling av metoder för kontroll, analys och planering inom lantbruksföretag, ekonomisk analys av tekniska och biologiska försök samt testning av ny teknik och nya organisationsformer vid studielantbruk bedöms som särskilt angelägna inom det företagsekonomiska området. -
7. Som ett led i strävandena att bättre och snabbare kunna tillvarata
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 91
försöksresultat som kommer fram i utlandet bör beloppet till utrikes resor höjas med 6 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 3 099 000 kr. Ersättningen till domänverkets fond för upplåten mark beräknar jag till 1 165 000 kr.
I princip bör omfattningen av försöksverksamheten anpassas till anvisad medelsram. Om det, för att trygga viss personals anställning, behövs ytterligare medel för att täcka ökade lönekostnader för första halvåret 1973 får frågan prövas när behovet bättre kan bedömas.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 20 970 000 kr.
G 5. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. 1970/71 Utgift 235 342 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1000
Anslaget avser de jordbruksegendomar som lantbrukshögskolan disponerar för sin försöksverksamhet samt Alnarps' trädgårdar. Kungl. Maj:t fastställer årligen en stat för jordbruks- och trädgårdsdriften vid dessa enheter. |
Lantbrukshögskolan |
Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder lantbrukshögskolans förslag. Jag hemställer att Kungl. Ma:jt föreslår riksdagen oo
att till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstatio-
nerna m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr. |
G 6. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 13 084 677 1971/72 Anslag 12 743 000 1972/73 Förslag 15576 000
Vid veterinärhögskolan bedrivs undervisning och forskning på det veterinärmedicinska området. Verksamheten är uppdelad på 16 institutioner. Vid högskolan bedrivs även djursjukvård. Utbildningen vid hög-.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 92
skolan omfattar till veterinärmedicine kandidatexamen två läsår och till veterinärexamen ytterligare tre och ett halvt läsår. Intagningen uppgår till 50 studerande per läsår. Till högskolan hör en försöksgård förlagd till Skara.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Veterinär- Departe-
högskolan ments-
chefen Personal Utbildning och forskning Lärare m. fl. 115 +19 -+I1 Biblioteket Handläggande personal 3 — —
Övrig personal 3 — —
Centrala förvaltningen
| Handläggande personal | 3 | — | — |
| Övrig personal | 30 154 | — +19 | — +1 |
Anslag Lönekostnader 9165 000 +2192000 + 912000 Sjukvård 21 000 + 5000 + 5 000 Reseersättningar 32 500 + 6000 + 4 000
Därav utrikes resor (3 000) (—) (—
Lokalkostnader 1 862 000 +1 593 000 = + 1 760 000 Expenser 162 800 + 23000 + 27000
Därav akademiska högtidligheter
m. m. (5 000) (—) (—) Doktorandstipendier 43 000 + 21 000 -- Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar 10 000 3 10000 — Ersättning för avskaffade
examensavgifter 1 000 — — Utländska forskare 11 000 -F 9 000 — Kursmikroskop m. m. för
studerande 50 000 — — Underhåll av park 9 700 + 2 000 — Utgifter för djursjukvården 1375 000 3 125000 + 125 000
12 743 000 33986 000 +2 833 000
Inkomster vid veterinärhögskolan, som redovisas på driftbudgetens in-
komstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,4 milj. kr.
(1971/72 1,3 milj. kr.).
Veterinärhögskolan Med hänsyn till den nya studieplanen med förkortad studietid i förening med den sedan några år ökade intagningen behövs en omedelbar kraftig upprustning av högskolans personella och materiella resurser. Den nuvarande bristen på undervisningspersonal riskerar att försämra utbildningens kvalitet och därmed sänka elevernas kunskapsstandard. 1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 456 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 93
2. För att godtagbar undervisningsnivå skall kunna upprätthållas vid institutionen för obstetrik och gynekologi krävs en förstärkning med 1 000 assistenttimmar (+ 53 000 kr.). 3. Till klinikveterinärerna bör utgå särskild ersättning för förberedd undervisning (-+ 100 000 kr.). 4. Forskningsuppgifterna vid högskolans försöksgård motiverar att tjänsten som försöksledare byts ut mot en tjänst som statsveterinär. Samtidigt bör försöksgården tillföras en tjänst som forskningsingenjör (+ 94 000 kr.). 5. Undervisningsbördan vid skilda institutioner motiverar ett tillskott av ytterligare fyra universitetslektorer och 4 000 assistenttimmar (+ 576 000 kr.). 6. För forskningsverksamheten behövs en förstärkning med i första hand tre docenter och tre forskarassistenter (+ 437 000 kr.). 7. Undersökning av obduktionsmatcerial m. m. vid institutionen för patologi kräver en tjänst som laboratorieveterinär (+ 67 000 kr.). 8. Högskolan bör tillföras ytterligare två tjänster som klinikveterinär med placering vid institutionerna för kirurgi och för klinisk radiobiologi. 1 000 assistenttimmar kan därmed dras in. (+ 96 000 kr.) 9. Behov föreligger av en heltidstjänst för forskning, undervisning och examination i hovvårds- och klövvårdslära. Det nuvarande speciallärararvodet i ämnet kan dras in. (+ 53 000 kr.) 10. Det ökade antalet doktorander motiverar en ökning av antalet doktorandstipendier. Anslagsposten till utländska forskare behöver höjas eftersom behov föreligger av ökade internationella kontakter (+ 30 000 kr.).
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15 576 000 kr. Jag har därvid räknat medel för bl. a. ytterligare 1 000 assistenttimmar vid högskolans kliniska institutioner (2, 5). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 15 576 000 kr.
G 7. Veterinärhögskolan: Driftkostnader 1970/71 Utgift 5 825 464 Reservation 637 080 1971/72 Anslag 6 023 000 1972/73 Förslag 6 883 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Veterinärhögskolan
1. Av den begärda ökningen hänför sig 850 000 kr. till löne- och prisomräkning.
2. För att högskolan skall kunna genomföra kursverksamhet för den nya doktorsexamen behöver anslaget höjas med 50 000 kr.
3. Som kompensation för den rådande lärarbristen erfordras medel för att anskaffa moderna apparater och ersätta förslitet material (+ 1 772 000 kr.).
4. Det anvisade beloppet för främjande av ograducrade forskares
verksamhet är otillräckligt och behöver höjas med 80 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör räknas upp med 860 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 6 883 000 kr.
G 8. Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. 1970/71 Utgift 123 284 Reservation 40 083 1971/72 Anslag 136 000 1972/73 Förslag 151 000
Från anslaget bestrids omkostnader för verksamheten vid högskolans bibliotek. |
Veterinärhögskolan
Prishöjningar på böcker och tidskrifter medför ökade utgifter med 24 000 kr. Därutöver behöver anslaget i övrigt höjas med 40 000 kr. för att bl. a. täcka behovet av kurslitteratur för de studerande.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 15 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. för budgetåret 1972/
73 anvisa ett reservationsanslag av 151 000 kr.
G 9, Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet 1970/71 Utgift 295 409 Reservation 10 617 1971/72 Anslag 300 000 1972/73 Förslag 315 000
Från anslaget bestrids kostnader för högskolans försöksgård i Skara.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 95
Veterinärhögskolan
Anslaget bör ökas med 15 000 kr. på grund av det ansträngda ekonomiska läget för jordbruksdriften.
Departementschefen
Med hänsyn till löneökningar m. m. bör anslaget höjas med 15 000-kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.
G 10. Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
| 1970/71 Utgift | 23 370 |
| 1971/72 Anslag | 1000 |
| 1972/73 Förslag | 1000 |
Veterinärhögskolan
Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder veterinärhögskolans förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
G 11. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 12 778 052 1971/72 Anslag 13 237 000 1972/73 Förslag 15 304 000
Vid skogshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverksamhet på skogsbrukets område. Verksamheten är uppdelad på 13 institutioner fördelade på fyra institutionsgrupper. Utbildningen vid högskolan är fyraårig. De första tre åren omfattar vartdera tre terminer och det fjärde året två terminer. Undervisningen är under första läsåret förlagd till Garpenberg men i övrigt huvudsakligen till Stockholm. Intagningen uppgår till 40 studerande per läsår.
Prop. 1972:1 Bilaga 1l Jordbruksdepartementet 96
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skogshög- Departe-
skolan ments-
chefen
Personal Forskning, försöksverksamhet
och utbildning Lärare, försöksledande personal"
m. £. 131 + 6 — Biträdande personal 12 — — Biblioteket Handläggande personal 2 — -— Biträdande personal 3 — — Centrala förvaltningen
| Handläggande personal | 8 | — | — |
| Biträdande personal | 30 186 | — + 6 | — — |
Anslag Utgifter Lönekostnader 10 928 700 +1 384000 + 817000 Sjukvård 32 000 + 5000 —+ 4 000 Reseersättningar 57 000 + 5000 + 5 000
Därav utrikes resor (15 000) (—) (— Lokalkostnader 1 782 000 +1 191 000 = —+1 220 000 Expenser 306 700 + 37000 + 21000
Därav akademiska högtidligheter
m.m. (5 000) (—) (—)
Ersättning till domänverkets
fond för upplåten mark 20 000 — — Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar m. m. 20 000 — —- Doktorandstipendier 65000 + 33000 — Underhåll av parker och
byggnader 19 000 + 6 000 — Kostnader för samarbets-
nämnden för jordbrukets
högskolor 31 300 + 1 000 —
13 261 700 +2 662 000 —+2 067 000 Uppbördsmedel Avgifter för bränsle och
| elektriskt ljus | 7 000 | — | |
| Försäljning av publikationer | 12 100 | — | — |
| Hyresinkomster | 5 600 24 700 | — | — — |
Nettoutgift — 13 237 000 +2 662 000 =+—+2 067 000
Skogshögskolan
Skogsindustrins snabba expansion i främst södra Sverige sammanfaller i tiden med mycket snabba förändringar i de allmänna förutsättningarna för skogsbrukets bedrivande. Skogshögskolans forskning och un-
dervisning måste kunna anpassas till de nya krav som successivt kom-
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 97
mer att ställas upp av samhället och skogsnäringen. Högskolans verksamhet bör i större utsträckning än hittills vara programinriktad. Enligt beslut av 1971 års riksdag skall högskolan omlokaliseras varför de begärda anslagen har begränsats inom ramen för fyra preciserade program.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 011 000 kr.
2. Det svenska skogsbruket bör få tillgång till expertis rörande skogsträdens hormonella regleringsystem. För detta ändamål bör inrättas en tjänst som biträdande professor (+ 91 000 kr.).
3. Högskolan bör erhålla en biträdande professor i miljöanpassat skogsbruk för forskning rörande skogens virkesproduktion och dess sociala funktioner. Samtidigt kan ett speciallärararvode dras in. (-r 72 000 kr.)
4, Med hänsyn till behovet av forskning om skogsmarkens alternativa utnyttjande föreslås en tjänst som biträdande professor i skogspolitik och markanvändning (-- 91 000 kr.).
5. En professur i skogsodlingens och plantskogsvårdens arbetsprocesser bör inrättas för att förstärka forskningen inom området (4 91 000 kr.).
6. Den skogsmeteorologiska forskningen i Norrland bör tillgodoses med en forskningsledare placerad i Umeå (+ 78 000 kr.).
7. För förbättrad handläggning av serviceuppdrag från samhällets och näringslivets sida begärs en tjänst som byrådirektör (-+- 78 000 kr.).
8. Två tjänster som försöksledare bör bytas ut mot biträdande professorer i skogsproduktionens långsiktiga programmering resp. arbetsanalys och ergonomi (+ 26 000 kr.). .
9. I övrigt begärs bl. a. tre nya doktorandstipendier för den nya forskarutbildningen samt medel för att inbjuda forskare från andra länder (+ 63 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 15 304 000 kr.
G 12. Skogshögskolan: Driftkostnader 1970/71 Utgift 9372 319 Reservation 647 796 1971/72 Anslag 10 106 000 1972/73 Förslag 11 880 000
4 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet . 98
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Skogshögskolan 1. Av den begärda ökningen hänför sig 1 198 000 kr. till löne- och prisomräkning m. m. 2. För personalförändringar begärs 251 000 kr. 3. Följdkostnader för begärda tjänster på förvaltnings- och driftkostnadsanslaget ökar medelsbehovet med 123 000 kr. 4. För riksskogstaxeringen behövs ett engångsbelopp av 333 000 kr. till nytt kartarkiv och planeringsarbeten samt en uppräkning med 250 000 kr. 5. Särskilda medel bör anvisas för ergonomisk och arbetssociologisk forskning (+ 150 000 kr.).
Departementschefen Anslaget bör föras upp med 11 880 000 kr. Jag har därvid räknat med ett engångsbelopp av 330 000 kr. för riksskogstaxeringen (4). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 11 880 000 kr.
G 13. Skogshögskolan: Bokinköp m. m. 1970/71 Utgift 138 000 Reservation — 1971/72 Anslag 148 000 1972/73 Förslag 163 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna för verksamheten vid högsko- Jans bibliotek.
Skogshögskolan De automatiska kostnadsökningarna för bokinköp m. m. beräknas till 15 000 kr. Härutöver begärs en ökning med 25 000 kr. för komplettering av litteraturbeståndet och för installation av snabbtelefonanläggning.
Departementschefen Anslaget bör höjas med 15 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Skogshögskolan: Bokinköp m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 163 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 99
G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m.m.
1970/71 Utgift 4236 679 Reservation 1347 602 1971/72 Anslag 5 800 000. 1972/73 Förslag 6 500 000
Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor (LUP-kommittén) har till uppgift bl. a. att utarbeta utrustningsprogram innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kommittén skall successivt överlämna förslag till utrustningsnämnden för universitet och högskolor som begär anslag i utrustningsfrågor och som sedan har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs för programmens förverkligande. Byggnadsstyrelsen har hand om den verksamhet som avser planering och upphandling av snickeriinredning samt clarmatur och möbler m. m.
Imredning
Byggnadsstyrelsen
I fråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.
Lantbrukshögskolan
Alnarp
Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. I gällande inredningsplan har förts. upp en delram på 1 milj. kr. Ramen kommer att tas i anspråk under budgetåret 1972/73. Med hänsyn till prishöjningar bör delramen ökas med 100 000 kr.
Oförutsedda mindre inredningsobjekt
För rubricerade objekt föreslås en delram på 1,8 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 100
Utrustning Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
I fråga om utrustningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.
Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna
Telefonväxlar. För de myndigheter som är belägna inom Ultunaområdet eller som enligt fattade beslut skall lokaliseras dit bör anskaffas en utbyggbar automatväxel av typ A 344. Med hänsyn till den långa leveranstiden för telefonväxlar av denna typ måste vissa medel för beställning finnas tillgängliga redan för budgetåret 1972/73.
Försöksdjur. Medel bör anvisas för inköp av försöksdjur, som förlorats genom olyckshändelse.
Undervisningshus och aula. Kostnaden för utrustning beräknas till 300 000 kr.
Markvetenskap, nybyggnad. I avvaktan på att ett definitivt utrustningsprogram för byggnaden kan läggas fram bör objektet föras upp med cn delram på 1,5 milj. kr.
Växtodling, mikroklimatstation m. m. För veterinärhögskolans planerade nybyggnad i Ultuna måste bl. a. tas i anspråk ett område som f.n. används för lantbrukshögskolans mikroklimatstation och meteorologiska station. Nya stationer bör uppföras på annan plats redan under år 1972 för att göra det möjligt att under viss tid driva dessa parallellt med de befintliga stationerna och därigenom undvika att omfattande försöksserier spolieras. Utrustningskostnaderna beräknas till 380 000 kr.
Slakthus, inredning och utrustning av förhyrda lokaler. Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan behöver för sin forskning och undervisning ha tillgång till ett slakteri. Kostnaderna för inredning och utrustning av förhyrda slakthuslokaler i slakteriföreningen Farmeks 1okaler uppgår till sammanlagt 750 000 kr.
Alnarp
Frukt- och bärproduktion, lagerbyggnad. Den nuvarande kostnadsramen bör för utrustning av kylrum räknas upp till 265 000 kr.
Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Den tidigare kostnadsberäkpingen av utrustningen var baserad på anbud från år 1968. Upphand-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 101
ling kommer att ske först under år 1972 varför den nuvarande ramen på grund av kostnadsökningar behöver höjas med 250 000 kr.
Försöksdjur. För anskaffande av försöksdjur till'lantbrukshögskolans anläggningar i Alnarp erfordras 100 000 kr.
Oförutsedda mindre utrustningsobjekt
För budgetåret 1972/73 har LUP-kommittén beräknat en definitiv kostnadsram på 400 000 kr. för anskaffning av utrustning till mindre objekt för vilka någon särskild kostnadsram ej beräknats i utrustnings-
planen.
Departementschefen
De kostnadsramar som tas upp i följande inredningsplan bör godtas.
Inredningsplan (1 000-tal kr.)
Inredningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
defini- delram art! t.o.m. Beräknad för
tiv t. o.m. 30.6. — — —
ram 30.6. 1971 1971/72 1972/73
Lantbrukshögskolan Ultuna Växtodling, nybyggnad 625 1 491 Växtpatologi, nybyggnad 850 1 676 Genetik och växtförädling,
ombyggnad av försökslada 45 1 41
Genetik och växtförädling,
om- och tillbyggnad 750 1 674 Ekonomibyggnader m.m.,
| Kungsängen, etapp I | 100 | 1 100 |
| Kemi | 150 | 1 147 |
| Diverse arbeten | 120 | 1 120 |
Ekonomibyggnader m.m.,
| Kungsängen, etapp II 1250 | 1 1194 | ||
| Matsal | 319 | 1 | 62 |
| Ekonomibyggnad och ma- | ; 1300 3 1700 | ||
| skinhall | 250 | 1 168 |
Arbetsmetodik och teknik
samt Jordbrukstekniska
institutet 800 1 89 Kraftfoderfabrik, Lövsta 100 1 5 Markvetenskap, nybyggnad
av arbetshallar, växthus
och näthall 110 1 13 Markvetenskap, nybyggnad 2100 1 Kemi, ombyggnad av un-
dervisningslaboratorium 200 1 Gamla ladugården i Kungs-
ängen, ombyggnad 200 1 Undervisningshus och aula 8300 1 J
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 102
Inredningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
defini- delram art! t.o.m. Beräknad för
tiv t.o.m. 30.6. —
ram 30.6. 1971 1971/72 1972/73
Alnarp Frukt- och bärproduktion,
lagerbyggnad 50 1 ] Växthus- och försörjningsan-
läggningar 50 1 25 Trädgårdssektionen, institu-
tions- och laboratoriebygg-
| nad | 1100 2b | |
| Alnarps trädgårdar, växthus — 75 | 1 | |
| Lantbrukets byggnadsteknik, | | | 800 + 800 |
| växthus | 100 | 1 |
Röbäcksdalen Djurstallar m. m., ny- och
ombyggnad 200 1 194 Institutionslokaler, om-
och tillbyggnad 1100 1 106
Statens lantbrukskemiska laboratorium Nybyggnad i Ultuna 1065 1 9299
Institutet för skogsförbättring Lokaler i Umeå 200 1 139
Oförutsedda mindre inredningsobjekt 1800 2b 564 600 612
8709 5 800 5 807 2 700 3112
nn —
14 509 11 619
1 Art av kostnadsram för resp. objekt
1. Tidigare godtagen kostnadsram
2a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram
2b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram
3. Ny kostnadsram
Anslagsbehovet nästa budgetår för inredning beräknar jag till
2 350 000 kr. enligt följande sammanställning.
Anslagsberäkning avseende inredning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Medelsreservation 30.6.1971 | 1312 | ||
| Anslag för 1971 /72 | 2150 | 1971/72 | 2700 |
| Anslag för 1972 /73 (förslag) | 2350 580 | 1972/73 | 3112 5812 |
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 103
De kostnadsramar som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas.
Utrustningsplan (1 000-tal kr.)
Utrustningsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
defini- delram art! t.o.m. Beräknad för
tiv t.o.m, 30.6.
ram 30.6. 1971 1971/72- 1972/73
Lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan, m. m. Ultuna Telefonväxlar 1115 2b Nn Genetik och växtförädling 1750 1 1410 Ekonomibyggnader m. m.,
Kungsängen, etapp II 4400 1 3 101 Försöksdjur 937 2a 389 Ekonomibyggnad och mar
skinhall TIS 1 371 Arbetsmetodik och teknik
samt Jordbrukstekniska institutet 765 1 99
Undervisningshus och aula 300 3 Markvetenskap, nybyggnad
av arbetshallar, växthus och näthall 460 1 196
Markvetenskap, nybyggnad 1500 3 Växtodling, mikroklimat-
station Mm. m. 380 3
Slakthus, inredning och ut- 3400 ; 3700
rustning av förhyrda lokaler 750 3
Alnarp Distriktsförsöksstationer 300 1 240 Frukt- och bärproduktion,
lagerbyggnad 265 2a 19 Nybyggnader för trädgårds-
sektionen 9260 I 213 Alnarps trädgårdar, växthus — 75 1 Lantbrukets byggnadsteknik,
växthus 700 22 Försöksdjur 100 3
Röbäck sdalen
| Försöksdjur | 363 | 1 260 | ||
| Institutionslokaler | 1460 | | | 3 | |
| Skogshögskolan | | | |||
| Telefonväxel | 120 1 | 95 25 | ||
| Statens lantbrukskemiska | : | |||
| laboratorium | 2100 1 1625 300 175 |
Oförutsedda mindre utrust-
| ningsobjekt | 290 335 | |
| Budgetåret 1968/69 | 200 | 1 179 |
| Budgetåret 1969/70 | 185 | 2a 46 |
| Budgetåret 1970/71 | 300 | 1 21 |
| Budgetäret 1971/72 | 300 | I |
| Budgctåret 1972/73 | 400 | 3 |
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 104
Utrustningsobjekt Kostnadsram <:Medelsförbrukning
defini- delram art! t.o.m. Beräknad för tiv t.o.m. 30.6. — ram 30.6. 1971 1971/72 — 1972/73 1973
Vissa utredningskostnader 100 1 85 15 10865 10195 8338 4075 4250 NN — nn 21 060 16 663
1 Art av kostnadsram för resp. objekt 1. Tidigare godtagen kostnadsram 2a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram 2b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram 3. Ny kostnadsram
Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till
4 150 000 kr. enligt följande sammanställning.
Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Medelsreservation 30.6,1971 | 525 | ||
| Anslag för 1971/72 | 3 650 | 1971/72 | 4075 |
| Anslag för 1972 /73 (förslag) ' 4150 | 8325 | 1972/73 | 4250 8325 |
Byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden får för varje i inrednings- och utrustningsplanerna upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår innebär detta att medgivande bör lämnas att beställa inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m.m. des för byggnadsstyrelsen till ett sammanlagt belopp av (14 509 000 — 11 619 000 ==) avrundat 2,9 milj. kr., dels för utrustningsnämnden till ett sammanlagt belopp av (21060 000 — 16 663 000 =) avrundat 4,4 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1973/74.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets hög-
skolor m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsan-
slag av 6 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 105 G 15. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m.
| 1970/71 Utgift | 236 840 |
| 1971/72 Anslag | 130 000 |
| 1972/73 Förslag | 230 000 |
Från anslaget bestrids ersättningar vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna åt sakkunniga i befordringsärenden och vissa opponenter vid disputationer.
Departementschefen
Anslaget bör med hänsyn till belastningen höjas med 100 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kr.
G 16. Jordbruksforskning 1970/71 Utgift 6 319 391 Reservation 1547 973 1971/72 Anslag 7 245 000 1972/73 Förslag 8 000 000
Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning för bidrag till forskning inom jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. |
Statens råd för skogs- och jordbruksforskning
Jordbruket undergår f.n. betydande förändringar genom bl. a. fortgående rationaliseringar, omläggningar i växt- och djurproduktionen samt utvecklingen inom livsmedelsindustrin. För att möjliggöra en gynnsam fortsatt utveckling behövs intensifierade undersökningar på många områden. Forskning angående kulturväxternas ekologi med tillhörande växtnäringsfrågor erbjuder flera nya problemställningar. Behovet av parasit- och miljökontroll med biologiska hjälpmedel träder allt starkare i förgrunden hos både växter och djur. Vegetabilie- och animalieprodukternas kvalitetsegenskaper har avgörande betydelse vid förädling till livsmedel. Ekonomiska undersökningar måste i större omfattning infogas i jordbrukets forskningsprojekt. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1 086 000 kr. till 8 331 000 kr.
Departementschefen .
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 755 000 kr. till 8 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen |
att till Jordbruksforskning för budgetåret 1972/73 anvisa ett re-
servationsanslag av 8 000 000 kr. 41 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 106
G 17. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning 1970/71 Utgift 935 000 Reservation — 1971/72 Anslag 935 000 1972/73 Förslag 1185 000
Statens nuvarande stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1972. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 935 000 kr. medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 1260 000 kr. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska institutet.
Den av staten och näringslivet gemensamt finansierade kollektiva jordbrukstekniska forskningen utgör en betydelsefull del av den samlade jordbruksforskningen. Det är därför enligt min mening angeläget att denna verksamhet får fortsatt stöd. Detta stöd bör utgå enligt samma riktlinjer som gäller för det nuvarande statliga stödet. Med utgångspunkt härifrån har företrädare för staten den 16 november 1971 under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffat nytt avtal med företrädare för Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska området. Avtalet avser tiden den I juli 1972—den 30 juni 1975. Enligt avtalet åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom ctt årligt bidrag av 1 185 000 kr. medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 1603 000 kr. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Jordbrukstekniska institutet.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd
till kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med vad jag
anfört
2) till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 185 000 kr.
G 18. Bidrag till Sveriges utsädesförening
1970/71 Utgift 4 780 000 1971/72 Anslag 4 892 000 1972/73 Förslag — 5692 000
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 107
Sveriges utsädesförening har till uppgift att genom försöks- och förädlingsarbete verka för sädesslagens och frösorternas utveckling. Statsbidraget används till vissa lönekostnader och vissa omkostnader.
Sveriges utsädesförening
1. Löne- och prisomräkning 895 000 kr.
2 Förstärkning bör ske av den kemiska avdelningen och av den centrala administrationen (+ 121 000 kr.).
3. Anslag bör beviljas för en särskild resistensbiologisk avdelning vid föreningen (4- 192 000 kr.). |
Yttrande
Lantbrukshögskolan som yttrat sig över utsädesföreningens anslagsframställning förklarar att en utbyggnad av växtförädlingsverksamheten i princip bör finansieras genom växtförädlingsavgifter. Föreningen bör dock även för budgetåret 1972/73 få statsanslaget uppräknat för löneoch prishöjningar. Förslaget att inrätta en särskild resistensbiologisk avdelning bör enligt högskolans uppfattning överlämnas till utredningen rörande kontrollanstalterna på jordbrukets område.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 800 000 kr. (1). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 5 692 000 kr.
G 19. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
| 1970/71 Utgift | 255 000 |
| 1971/72 Anslag | 255 000 |
| 1972/73 Förslag | 255 000 |
Från anslaget utgår bidrag till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Wcibullsholm och till den växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB.
W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt har hemställt om oförändrat bidrag och Algot Holmberg och Söner AB om ökat bidrag för nästa budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 108
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Bidragsmot- Departe-
. tagaren ments-
chefen Bidrag till den praktiskt veten-
skapliga verksamheten vid Weibullsholm 225 000 . — —
Bidrag till växtförädlingsarbetet
vid Algot Holmberg och Söner
AB 30 000 + 90 000 —
255 000 + 90 000 —
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för
budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 255 000 kr.
G 20. Skoglig forskning 1970/71 Utgift 3 020 366 Reservation 256 491 1971/72 Anslag 3 165 000 1972/73 Förslag
(beräknat
belopp) 3 165 000
Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning och används tillsammans med medel från fonden för skoglig forskning för att främja forskning, som är ägnad att gagna skogsbrukets utveckling och stärka skogsnäringens bärkraft.
1969 års utredning om skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete har i juni 1971 avlämnat betänkandet Skogsteknisk FoU (Ds Jo 1971: 6). Betänkandet som berör bl. a. förevarande anslag har remissbehandlats. Med anledning av de förslag som lagts fram i betänkandet har jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1971 tillkallat sakkunniga för förhandlingar med företrädare för skogsbruket och andra intressenter om stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, m. m. Under förutsättning att avtal kan träffas avser jag att senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram särskild proposition angående stöd till skogsteknisk forskning, m. m.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Skoglig
forskning för budgetåret 1972/73 beräkna ett reservationsan-
slag av 3 165 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 109
G 21. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.
1970/71 Utgift 1836 000 1971/72 Anslag 1836 000 1972/73 Förslag 1152 000
2 Anslaget Bidrag till Institutet för skogsförbättring.
Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring den 7 februari 1967 träffat avtal angående inrättandet och driften av Institutet för skogsförbättring. Avtalet gäller under tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1972 men kan förlängas om det inte sägs upp av någon av parterna. Enligt avtalet i dess nu gällande lydelse bidrar staten med 954 000 kr. och stiftelsen med 1 430 000 kr. till bestridande av institutets driftskostnader. Institutet disponerar dessutom hyresfritt eller mot begränsad crsättning vissa lokaler och försöksområden.
Kungl. Maj:t har den 18 juni 1971 för statens räkning sagt upp nämnda avtal. Samtidigt tillkallade chefen för jordbruksdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande sakkunniga för att för statens räkning förhandla och — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — träffa nytt avtal med Stiftelsen Skogsförbättring om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m, De sakkunniga skulle enligt direktiven beakta bl. a. de riktlinjer för statligt stöd till kollektiv forskning som redovisats i prop. 1968: 68 angående ökat statligt stöd till kollek- . tiv forskning och industriellt utvecklingsarbete.
De sakkunniga har i december 1971 överlämnat en promemoria angående stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Till promemorian har som bilagor fogats dels ett under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring, dels ett till avtalet fogat ramprogram, dels förslag till nya stadgar för Institutet för skogsförbättring (Ds Jo 1971: 11). Enligt avtalet som avser tiden den 1 juli 1972— den 30 juni 1975 åtar sig staten att medverka vid finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 1 152 000 kr. eller för hela avtals- Perioden 3 456 000 kr. Stiftelsen å sin sida åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 6 145 000 kr. Vid beräkningen av bidragen har tidigare åtaganden att hyresfritt tillhandahålla lokaler och försöksområden avlösts av kontantbidrag av motsvarande värden. Totalramen för hela forskningsprogrammet uppgår enligt avtalet till 9,6 milj. kr. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom tidigare åvila Institutet för skogsförbättring.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 110
Departementschefen
Den kollektiva forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. som staten och skogsbruket gemensamt finansierar utgör en viktig del av den samlade skogliga forskningen. Det är därför viktigt att denna forskning får fortsatt stöd. Med hänsyn härtill biträder jag de sakkunnigas förslag till avtal med Stiftelsen Skogsförbättring om att det årliga statliga stödet ökas till 1152 000 kr. För det ändamål för vilket jag här redogjort bör ett särskilt reservationsanslag anvisas. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
"D bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående stöd
till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogs-
gödsling m. m. i enlighet med vad jag anfört
2) till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett re-
servationsanslag av 1 152 000 kr.
G 22. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
| 1970/71 Utgift | 234 927 |
| 1971/72 Anslag | 251 000 |
| 1972/73 Förslag | 270 000 |
Skogs- och lantbruksakademien har till ändamål att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet verka för det svenska jordbrukets och skogsbrukets samt angränsande näringars utveckling och förkovran. Från anslaget bestrids utgifter för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter. Kungl. Maj:t fastställer årligen inkomst- och utgiftsstat för akademiens verksamhet.
Skogs- och lantbruksakademien
1. Löne- och prisomräkning 19 000 kr.
2. Bidraget till ersättning åt skoglig expertis, 30 000 kr., disponeras som bidrag till avlöning av en skoglig sekreterare. Denna befattning bör föras upp på personalförteckning och helt bekostas av statliga medel (+ 41 000 kr.). I andra hand begärs att det nuvarande bidraget ökas med 30 000 kr. |
3. För biblioteket behövs ytterligare 19 000 kr.
4, Bidraget till visst utländskt forskarutbyte bör höjas med 9 000 kr. till 18 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 111
Departemenischefen
Anslaget bör höjas med 19 000 kr. (1). Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kr.
G 23. Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 2 486 081 1971/72 Anslag 2 905 000 1972/73 Förslag 3 178 000
Alnarpsinstitutet har till uppgift att meddela undervisning på lantbrukets och trädgårdsnäringens områden. Inom institutet finns en lantbruksavdelning och en trädgårdsavdelning, Vid lantbruksavdelningen finns lantmästarkurs. Vid trädgårdsavdelningen anordnas trädgårdsteknikerkurs, trädgårdsförmanskurs, två grundläggande yrkeskurser per år samt propedeutisk kurs för hortonomie studerande. Till lantmästarkurserna antas 128 elever. Vid trädgårdsavdelningen antas 30 clever till teknikerkursen, 40 till förmanskursen, 60 till grundkurserna och 10 till den propedeutiska kursen.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Alnarps- Departe-
institutet ments-
chefen Personal
| Personal för undervisning | 37 | — | — |
| Övrig personal | 6 43 | => — | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 2 276 600 +254 000 +317 000 | ||
| Reseersättningar | 18 400 + 4000 + 1 000 | ||
| Därav utrikes resor | (2 500) | (—V | GV |
| Lokalkostnader | 380 000 | — | — |
| Expenser | 26 000 + 3 000 + 2000 | ||
| Elevernas studieresor | 39 000 + 10000 + 3000 | ||
| Övriga utgifter | 15 000 + 150 000 | — |
Bidrag till driften av Norr-
vikens trädgårdar 150 000 — 50 000 — 50 000
2 905 000 +371 000 -+273 000
Alnarpsinsiuimitet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 367 000 kr., varav 150 000 kr. ut-
gör kostnader för undervisningsträdgård.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 112
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Ålnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 178 000 kr.
G 24. Almarpsinstitutet: Materiel m. m.
1970/71 Utgift 362 195 Reservation 33777 1971/72 Anslag 330 000 1972/73 Förslag 350 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för materiel, utrustning, inköp och bindning av böcker samt för resebidrag till utländska studie- och kongressresor. |
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Alnarps- Departeinstitutet mentschefen
Anslag
| Materiel | 97 000 | +10 000 | + 6000 |
| Utrustning | 200 000 | 43-20 000 | +12 000 |
| Bokinköp m. m. | 30 000 | + 3 000 | + 2 000 |
Resebidrag till utländska
studie- och kongressresor
m,m, 3 000 + 1000 —
330 000 -+34 000 +20 000
ÅAlnarpsinstitutet
1. För att kunna behålla nuvarande materiel m. m. i fullgott skick fordras en uppräkning av anslaget med 24 000 kr.
2. För att undervisningsmateriel m. m. skall kunna förnyas i takt med den snabba utvecklingen på lantbrukets och trädgårdsnäringens områden behövs ytterligare 10 000 kr.
Departemenischefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen |
att till Alnarpsinstitutet: Materiel m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.
G 25. Statens skogsmästarskola 1970/71 Utgift 1 177 475 1971/72 Anslag 1145 000 1972/73 Förslag 1 489 000
Statens skogsmästarskola har till uppgift att utbilda skogsmästare med kompetens dels för anställning som förvaltare eller i andra befattningar i allmän och enskild tjänst inom skogsbruk och träförädling, där högre utbildning än skogsteknikerutbildning är önskvärd, dels att inneha och förvalta kombinerade jordbruks- och skogsbruksegendomar, dels att vara självständiga företagare inom skogshantering och trävarurörelse. Vid skolans huvudkurs antas årligen 30 elever.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Skogsmästar- Departe-
skolan ments-
chefen
Personal
| Skolledare och lärare | 5 | +3 | +1 |
| Övrig personal | 5 10 | — +3 | — -F1 |
Anslag
| Lönekostnader | 540 000 +477 000 +261 000 |
| Sjukvård | 1 000 — — |
| Reseersättningar | 37 000 + 44 000 + 18 000 |
| Därav utrikes resor | (— (+ 5000) (+ 2000) |
| Lokalkostnader | 361 000 + 50 000 + 51 000 |
| Expenser | 71 000 + 42 000 + 10000 |
| Övriga utgifter | 135 000 + 56 000 + 4000 |
1145 000 +669 000 +344 000
Skogsmistarskolan
1. Löne- och prisomräkning m. m. 125 000 kr.
2. Om undervisningen vid skogsmästarskolan skall kunna bedrivas i enlighet med stadgan för skolan är det nödvändigt att erforderligt antal lärartjänster inrättas och att befattningarna placeras i samma tjänsteställning som vid jämförbara skolor (+ 271 000 kr.).
3. En kurs för utbildning av skogliga skyddsledare bör anordnas även under budgetåret 1972/73 (+ 109 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1489 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. två lektorer, varav en i utbyte mot en jägmästare, ytterligare 25 000 kr. till speciallärararvoden samt en kurs för utbildning av skogliga skyddsledare.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 114
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 489 000 kr.
G 26. Reseunderstöd för studier m. m. 1970/71 Utgift 40 500 Reservation 22 705 1971/72 Anslag 39 000 1972/73 Förslag 39 000
Från anslaget utgår bidrag för utländska studie- och kongressresor.
Lantbruksstyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Reseunderstöd för studier m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kr.
G 27. Bidrag till viss ungdomsverksamhet
| 1970/71 Utgift | 498 000 |
| 1971/72 Anslag | 500 000 |
| 1972/73 Förslag | 500 000 |
Från anslaget bestrids bidrag till ungdomsverksamhet på jordbrukets och skogsbrukets områden.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör på grund av ökade kostnader för verksamheten räknas upp med 50 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 115
H. MILJÖVÅRD M. M.
H 1. Statens naturvårdsverk 1970/71 Utgift 12 791 677 1971/72 Anslag 13 360 000 1972/73 Förslag 21210 000
Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård, däri inbegripet vattenvård, luftvård och renhållning utomhus, samt om rörligt friluftsliv, jakt och viltvård, allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan statlig myndighet. Till verkets förvaltningsområde hör även ärenden enligt miljöskyddslagen (1969: 387) i den mån dessa ej ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd eller annan myndighet. Verket har vidare till uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning och undersökningsverksamhet inom miljövårdsområdet.
Naturvårdsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, administrativa byrån, naturvårdsbyrån, vattenvårdsbyrån och luftvårdsbyrån, samt ett forskningssekretariat, ett planeringssekretariat och ett undersökningslaboratorium. Till verket är knutna en forskningsnämnd och tre råd, naturvårdsrådet, vattenvårdsrådet och luftvårdsrådet, samt två delegationer, en för markfrågor och en för anläggningsstöd till idrotten. I verket har vidare den 1 januari 1972 provisoriskt inordnats den tidigare omgivningshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan.
1971/72 = Beräknad ändring 1972/73
Naturvårds- = Departe-
verket ments-
chefen Personal
| Handläggande personal | 112 | +32 | +21" |
| Övrig personal | 77 189 | +63? +96 | +582 +79 |
Anslag
| Lönekostnader | 10 887 000 +7 313000 +5 882 000 | |
| Sjukvård | 15 000 + 13000 + 11000 | |
| Reseersättningar | 525 000 + 280000 + 187000 | |
| Därav utrikes resor | (45 000) (4 26000) (+ 16 000) | |
| Resor som ersätts av uppdragsgivare | — + 6000 -£ 6 000 | |
| Lokalkostnader | 923 000 -— 659000 + 581 000 | |
| Expenser | 945 000 +1 162000 +1 143 000 | |
| Vidareutbildning | 65 000 + 25000 + 10000 | |
| Uppdragsverksamhet | — + 30000 + 30-000 |
13 360 000 +9488 000 = +7 850 000
t Varav 15 överflyttade från omgivningshygieniska avdelningen vid statens instlitut för folkhälsan.
3 Varav 56 överflyttade från omgivningshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 116
Statens naturvårdsverk.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 418 000 kr.
2. Omgivningshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan inordnas den 1 januari 1972 provisoriskt i naturvårdsverket. Verksamheten beräknas under budgetåret 1972/73 vara av oförändrad omfattning med undantag av att kostnaderna för djurinköp föreslås öka med 70 000 kr. (+ 4 880 000 kr.).
3. Administrativa byrån behöver en amanuens till juridiska sektionen samt en jurist, en assistent och ett kvalificerat biträde till dispensenheten (+ 279 000 kr.).
4. Naturvårdsbyrån behöver en amanuens för att biträda byråchefen. Sektionen för landskapsvård bör förstärkas med en byrådirektör för utvecklingsarbete på landskapsvårdsområdet. Inom sektionen för naturvårdsområden behövs en byråassistent och inom sektionen för jakt och viltvård en byrådirektör. Slutligen behövs ytterligare ctt kvalificerat biträde. (+ 382 000 kr.)
5. På vattenvårdsbyrån behövs en amanuens för att avlasta byråchefen. Antalet dispensärenden och remisser av koncessionsärenden beräknas innevarande budgetår ha fördubblats jämfört med budgetåret 1969/
rån. Vidare behövs en assistent vid industrisektionen. Kommunalsektionen bör förstärkas med en byrådirektör för handläggning av bl. a. bidragsärenden samt med ett kvalificerat biträde. Slutligen behövs en förste byråingenjör för nytillkomna ärenden om slamspridning m. m. (+ 633 000 kr.) | |
6. Luftvårdsbyrån bör tillföras en byrådirektör inom industrisektionen. För utvecklingsarbetet på bilavgasområdet behövs en byrådirektör på kommunalsektionen. Bullersektionen bör tillföras en byrådirektör. Dessutom behövs ytterligare ett kvalificerat biträde på byrån. (+ 334 000 kr.)
7. Planeringssekretariatet bör förstärkas med en byrådirektör för verksamhetsplanering och utredningsarbete. Presstjänsten behöver en byrådirektör, en amanuens samt ett biträde. (+ 307 000 kr.)
8. De medel som står till förfogande för tillfällig arbetskraft, konsultuppdrag och expertutredningar tas nästan helt i anspråk för utvecklingsarbete på bilavgasområdet m. m. Ökade medel behövs bl. a. för angelägna cexpertutredningar om avfallshantering, för fjällplanering samt för att utarbeta tillsynsprogram för olika industribranscher och riktvärden för maximala koncentrationer av föroreningar i utomhusluften. Slutligen behövs ytterligare medel för uppkommande akuta behov. (+ 912 000 kr.)
Prop. 1972:1 Bilaga11 Jordbruksdepartementet 117
Jag vill i detta sammanhang ta upp vissa frågor rörande om hä pndertagande och behandling av kemiskt avfall m. m. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1971 ' tillkallade jag en sakkunnig! för att utreda hithörande frågor. Den sakkunnige, som antagit namnet utredningen rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall m. m., har den 22 september 1971 avlämnat ett delbetänkande, Kemiskt avfall — uppgifter och organisation (Ds Jo 1971: 8).
Nuvarande förhållanden. Genom föreskrifter i den kommunala renhållningslagen (1970: 892) infördes fr. o. m. den 1 januari 1972 ett obligatoriskt kommunalt renhållningsmonopol. Monopolet omfattar orenlighet som härrör från hushåll samt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Renhållningsmonopolet omfattar däremot inte vad som brukar kallas specialavfall, dvs. bl. a. kemiskt industriavfall, oljeavfall, gifter och annat kemiskt avfall i större mängder. Kommun har emellertid möjlighet att genom föreskrift i lokal hälsovårdsordning utvidga monopolet till att avse också sådant avfall.
Föreskrifter som berör avfallshantering finns också i annan lagstiftning. I naturvårdslagen finns bestämmelser om förbud mot nedskräpning. Hälsovårds- och miljöskyddslagstiftningens bestämmelser rörande olika slag av miljö- och hälsofarlig verksamhet är av betydelse också för hanteringen av avfall från sådan verksamhet. I gift- och bekämpningsmedelsförordningarna samt annan lagstiftning finns föreskrifter rörande hantering av olika slag av miljö- och hälsofarliga produkter samt avfall från sådana produkter. Frågan om en utvidgning av lagstiftningen om kontroll av miljöfarliga produkter utreds av miljökontrollutredningen.
För att lösa vissa avfallsproblem beträffande i första hand kemiskt industriavfall, oljeavfall och annat kemiskt avfall bildades år 1969 Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Delägare i bolaget är Svenska utvecklingsaktiebolaget, "Svenska kommunförbundet, Kooperativa förbundet och Alfa Laval AB. Enligt bolagsordningen skall bolaget utveckla metoder, konstruktioner och system för omhändertagande, destruktion och nyttiggörande av avfallsprodukter, i första hand industriavfall, samt projektera, uppföra och driva anläggningar för sådant ändamål samt idka därmed förenlig verksamhet.
Bolaget har under det första verksamhetsåret bl. a. genomfört marknadsundersökningar och utredningar avseende olika former och metoder för behandling av kemiskt avfall. Vidare har vissa ombyggnadsarbeten företagits vid den av ett dotterbolag till SAKAB, AB Industridestillation, drivna behandlingsanläggningen i Lövsta utanför Stockholm. Verksamheten har dessutom omfattat allmänna utredningar och konsultationer beträffande avfallshantering till statliga och kommunala myn- digheter samt industrier.
1 Riksdagsman Einar Henningsson.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 118
Utredningens förslag. Utredningen framhåller att statens naturvårdsverk sedan den 1 januari 1971 är central förvaltningsmyndighet för renhållningsfrågorna i den mån dessa inte omfattas av socialstyrelsens uppgifter beträffande sanitära förhållanden. Naturvårdsverket bör därför enligt utredningen ha ansvaret också för frågor rörande kemiskt avfall. Verket bör därvid bl. a. svara för utarbetande av råd och anvisningar till näringslivet och de kommunala hälsovårdsnämnderna beträffande renhållningsfrågor. Verket bör vidare följa kommunernas planering när det gäller renhållningsorganisationen och medverka vid utformning av planer för utbyggnad av destruktionsanläggningar, mottagningsstationer m. m. för i första hand kemiskt avfall.
För de ökade uppgifterna när det gäller frågor rörande bl. a. kemiskt avfall måste naturvårdsverkets resurser enligt utredningen förstärkas. Bl. a. bör en projektgrupp för avfallsfrågor komma till stånd. Vidare behövs medel för rådgivningsverksamhet inom detta område. Utredningen föreslår därför att 500 000 kr. per budgetår ställs till naturvårdsverkets förfogande för hithörande verksamhet. Utredningen framhåller vidare att en samordning av handläggningen av avfallsfrågorna på myndighetsnivå är angelägen. Därför bör en arvodesbefattning i giftnämnden för dessa frågor föras över till naturvårdsverket.
Enligt utredningens uppfattning behövs ökade insatser när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete inom avfallsområdet. Därvid bör tillgängliga organisatoriska resurser vid det av staten och Stiftelsen Industrins vatten- och Juftvårdsforskning gemensamt drivna Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) utnyttjas. Enligt utredningens mening talar både principiella och praktiska skäl för att institutets forskningsprogram utvidgas till att avse avfallsfrågor i vidsträckt bemärkelse. En vidgning av institutets program bör ske fr. o. m. den 1 juli 1972. Förhandlingar härom bör tas upp mellan staten och industrin. Även Svenska kommunförbundet bör inbjudas att ingå som avtalspart. Vid förhandlingarna bör också frågan om den rådgivningsverksamhet som inte är av myndighetskaraktär tas upp. Enligt utredningen bör denna rådgivningsverksamhet kunna skötas av det serviceorgan i aktiebolagsform (IVLAB) som den tidigare nämnda stiftelsen driver.
När det gäller SAKAB:s fortsatta verksamhet avvisar utredningen tanken att skapa ett monopolföretag för omhändertagande och behandling av kemiskt avfall. SAKAB bör i princip inte ha andra uppgifter än dem som ankommer på andra företag med motsvarande principiella inriktning. Det innebär att SAKAB:s verksamhet bör avse omhändertagande, destruktion och nyttiggörande av avfallsprodukter, i första hand industriavfall.
Statsbidrag kan f. n. utgå för utförande av bl. a. särskild anläggning för förstöring eller omhändertagande av avfall som avskiljs vid industriell reningsanläggning. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 119
högst 25 9/9 av kostnaderna. Enligt utredningen är det under de närmaste åren nödvändigt med visst statsstöd till behandlingsanläggningar för kemiskt avfall. Därigenom kan de mottagningsavgifter som behöver tas ut vid anläggningarna reduceras. Utredningen föreslår att bidraget till behandlingsanläggningar höjs från f. n. högst 25 9/9 till högst 50 9/0. Som skäl härför anges bl. a. att sådana anläggningar åtminstone delvis har en relativt kort avskrivningstid och att de bidrar till att lösa avfallsproblem och därmed sammanhängande vatten- och luftvårdsproblem för ctt flertal industrier. Förutsättning för att bidrag skall kunna utgå med högre procenttal än 25 bör vara att anläggningen kan behandla kemiskt avfall i mera vidsträckt bemärkelse och inte endast oljeavfall. Förutom till behandlingsanläggningar bör bidrag kunna utgå också till deponerings- och upplagringsanläggningar för kemiskt avfall. Till sådana anläggningar bör bidrag dock inte kunna utgå med mer än högst 25 9/0. Till mottagningsstationer för här ifrågavarande avfall bör statsbidrag tills vidare inte utgå. Det statsbidrag utredningen föreslagit bör kunna utgå också efter den 30 juni 1974 då nu gällande bidrag avses upphöra.
SAKAB har genom sitt dotterbolag Industridestillation AB i viss omfattning för lagring mottagit produkter eller avfall, som det f. n. inte finns några från miljövårdssynpunkt godtagbara behandlingsmetoder för. Eftersom denna verksamhet into anses motiverad från strikt företagsekonomisk synpunkt bl. a. på grund av svårigheten att beräkna de framtida behandlingskostnaderna krävs garantier mot eventuella ckonomiska förluster om verksamheten skall kunna fortsätta. Utredningen föreslår att SAKAB tills vidare anförtros sådan lagringsverksamhet och att staten lämnar garanti för eventuella förluster. För sådan garanti bör bestämda villkor ställas upp. Med hänsyn till svårigheterna att beräkna det högsta beloppet för garantin bör ett särskilt förslagsanslag anvisas för täckande av eventuella förluster på grund av garanti för lagring av kemiskt avfall.
När det gäller lagstiftningsfrågorna framhåller utredningen att den anser att ytterligare åtgärder behövs i lagstiftningshänseende för att tillgodose de krav som från miljövårdssynpunkt kan ställas när det gäller omhändertagande och behandling av kemiskt avfall. Utredningen avser därför att i sitt fortsatta arbete återkomma till lagstiftningsfrågorna. Utredningen framhåller emellertid redan nu att den i princip ställer sig positiv till en utvidgning av det kommunala renhållningsmonopolet till att omfatta även kemiskt avfall. Också frågan om auktorisation av dem som åtar sig insamling av sådant avfall ämnar utredningen behandla i det fortsatta arbetet.
Remissyttranden. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, giftnämnden, statskontoret, riksrevisionsverket, statens naturvårdsverk, styrelsen för teknisk utveckling, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 120
Skaraborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, miljökontrollutredningen, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning, Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB), Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska hamnförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska teknologföreningen, Svenska utvecklingsaktiebolaget, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industrikontor.
Remissinstanserna delar utredningens uppfattning att kemiskt avfall utgör ett stort problem och att det är angeläget att åtgärder vidtas för att garantera ett miljövänligt omhändertagande av sådant avfall. Några remissinstanser, bl. a. SAKAB, Svenska kommunförbundet och Svenska utvecklingsaktiebolaget framhåller emellertid att utredningens förslag kan leda till en minskning av de samlade resurserna på området.
Förslaget att föra över en arvodesbefattning för avfallsfrågor från giftnämnden till naturvårdsverket föranleder ingen erinran från remissinstanserna. Också förslaget att naturvårdsverkets resurser skall förstärkas med 3500 000 kr. per budgetår tillstyrks i allmänhet. Riksrevisionsverket avstyrker emellertid med motiveringen att naturvårdsverket inte tillförs några nya uppgifter. Nödvändigheten av att naturvårdsverket får en kraftig förstärkning på avfallsområdet påtalas av bl.a. styrelsen för teknisk utveckling och länsstyrelsen i Stockholms län. Svenska kommunförbundet, Svenska teknologföreningen och SAKAB anser det föreslagna beloppet otillräckligt.
En utvidgning av IVL:s forskningsprogram till att omfatta avfallsområdet betraktas i allmänhet som naturlig. Några remissinstanser har emellertid avvikande uppfattning. Riksrevisionsverket anser att naturvårdsverkets forskningsnämnd bör pröva behovet av sådan forskning inom ramen för de medel som anvisas till miljövårdsforskning. Svenska kommunförbundet förklarar att förbundet inte kan finna något motiv för att ingå som delägare i IVL. Svenska utvecklingsaktiebolaget föreslår en arbetsfördelning enligt vilken IVL och industrins egna forskningsresurser svarar för den målforskning som sammanhänger med utveckling och förbättring av industrins processer medan samhället och konverteringsföretagen svarar för den del av avfallet som hamnar utanför den avfallsproducerande industrin. Också Sveriges industriförbund framhåller att viss forsknings- och utvecklingsverksamhet intimt hör samman med destruktionsverksamheten. Förbundet förutsätter därför att samordnade projekt upprättas mellan IVL och SAKAB. Svenska teknologföreningen föreslår att ett programorgan med uppgift att beställa forsknings- och utvecklingsarbete på avfallsområdet tillskapas.
Vad beträffar den rådgivningsverksamhet som inte är av myndighetskaraktär tillstyrker bl.a. statskontoret och Sveriges kemiska industrikontor utredningens förslag med motiveringen att det är väsentligt att det finns ett nära samband mellan de organ som sysslar med forskning
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 121
och rådgivning. Riksrevisionsverket och Svenska kommunförbundet anser att SAKAB och IVLAB bör kunna samarbeta beträffande rådgivningsuppgifterna. Styrelsen för teknisk utveckling, Svenska utvecklingsaktiebolaget och SAKAB anser att rådgivningen bör stödjas med statsmedel och att SAKAB bör kunna få bidrag till sådan verksamhet.
När det gäller utredningens uppfattning i fråga om SAKAB:s fortsatta verksamhet förklarar socialstyrelsen att det inte är välbetänkt att jämställa SAKAB med andra företag. Detta kan enligt styrelsen leda till konkurrens uteslutande beträffande det ekonomiskt lönsamma avfallet. Liknande synpunkter framförs också av styrelsen för teknisk utveckling och Svenska kommunförbundet. Vikten av att SAKAB:s materiella och personella resurser tas till vara betonas av giftnämnden, statskontoret, styrelsen för teknisk utveckling, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Svenska utvecklingsaktiebolaget, Svenska teknologföreningen och Sveriges industriförbund. Svenska kommunförbundet föreslår att SAKAB skall få i uppdrag att mot ersättning påbörja utarbetandet av råd och anvisningar under en övergångsperiod till dess naturvårdsverket byggt upp erforderliga egna resurser.
Förslaget om höjning av statsbidragen till avfallsanläggningar biträds i allmänhet av remissinstanserna. Riksrevisionsverket anser emellertid att ytterligare erfarenheter av nuvarande bidragsgivning bör avvaktas. Statens naturvårdsverk menar att den närmare utformningen av ctt bidragssystem bör bli föremål för ytterligare utredning.
Utredningens förslag att staten skall lämna viss ekonomisk garanti för eventuella förluster av lagringsverksamhet lämnas i allmänhet utan erinran. Riksrevisionsverket avstyrker emellertid förslaget eftersom det innebär ett åtagande från statens sida som inte kan preciseras.
Flera remissinstanser har uttalat sig i fråga om behovet av utvidgad lagstiftning på avfallsområdet. Svenska utvecklingsaktiebolaget anser att någon form av auktorisation av dem, som transporterar, insamlar och behandlar kemiskt avfall är en mycket angelägen åtgärd för att myndigheterna skall få möjlighet att kontrollera vilka åtgärder som vidtas med avfallet. Bolaget framhåller också att det kommunala renhållningsmonopolet bör utsträckas till att omfatta kemiskt avfall. Liknande synpunkter framförs också av länsstyrelserna i Stockholms, Hallands och Skaraborgs län samt av Svenska kommunförbundet, Svenska teknologföreningen och SAKAB.
Departementschefen
Jag tar under denna punkt först upp de förslag som Jagts fram av utredningen rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall m. m. och som är av natur att böra behandlas i detta sammanhang.
De kraftigt ökade avfallsmängderna utgör ett allt större miljövårdsproblem. Åtgärder för att garantera ett miljövänligt omhändertagande
av avfallet är därför angelägna. Detta gäller särskilt i fråga om olika former av specialavfall såsom oljeavfall, giftrester och annat kemiskt avfall i större mängder eftersom sådant avfall i regel kräver behandling i speciella anläggningar.
Sedan den 1 januari 1971 är statens naturvårdsverk central förvaltningsmyndighet för ärenden om renhållning utomhus. I verkets uppgifter inom detta område bör också ingå att svara för frågor rörande avfallshantering. Detta bör gälla såväl i fråga om hushållsavfall som beträffande olika slag av industriavfall t.ex. kemiskt avfall och andra typer av specialavfall. Därvid bör naturvårdsverket såsom utredningen framhållit bl. a. utarbeta råd och anvisningar beträffande avfallshantering och renhållning. Verket bör vidare i samråd med kommunerna och industrin medverka till en samordnad planering när det gäller utbyggnaden av en organisation för omhändertagande och behandling av olika typer av avfall. För de uppgifter naturvårdsverket får inom avfallsområdet behöver verket tillföras ökade resurser. Vidare bör såsom utredningen föreslagit en arvodestjänst för avfallsfrågor föras över från giftnämnden till naturvårdsverket. Vid min beräkning av medel till naturvårdsverket för budgetåret 1972/73 har jag tagit hänsyn bärtill.
Ett förbättrat kunskapsunderlag är en förutsättning för en tillfredsställande avfallshantering. När det gäller industrins avfall bör också ansträngningar göras bl. a. att genom ändrad processteknik minska avfallsmängderna. Ökade insatser för forsknings- och utvecklingsarbete på avfallsområdet behövs därför såsom utredningen och flertalet remissinstanser framhållit. Mellan staten och industrin, företrädd av Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning, finns f. n. avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på vattenoch luftvårdsområdet. Också inom avfallsområdet bör enligt min uppfattning en forskningssamverkan mellan staten, industrin och eventuella andra intressenter komma till stånd. Jag har därför uppdragit åt utredningen att ta upp förhandlingar i frågan med stiftelsen och andra intressenter. Det är min avsikt att — om avtal kan träffas — senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram särskild proposition rörande stöd till forskning inom avfallsområdet.
Statsbidrag kan f. n. utgå till särskild anläggning för förstöring eller omhändertagande av avfall som avskiljs vid industriell reningsanordning. Bidraget utgår normalt med högst 25 9/9 av kostnaden men kan under tiden den 1 november 1971 — den 30 juni 1972 höjas till högst 75 9/9 av kostnaden. Utredningen har föreslagit att bidrag till behandlingsanläggningar för kemiskt avfall skall kunna utgå med upp till 50 46 av kostnaden. Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet förslaget. Jag delar också uppfattningen att tillkomsten av vissa slag av anläggningar för avfallsbehandling bör stimuleras genom. statligt stöd. Statsbidrag bör
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 123
därför i enlighet med vad utredningen föreslagit kunna utgå till anläggningar för behandling av kemiskt avfall. Bidrag bör också kunna utgå till anläggningar för bebandling av andra slag av avfall där det är av särskilt intresse för samhället att avfallet tas om hand. Till anläggningar som är avsedda enbart för behandling av hushållsavfall bör bidrag dock inte utgå.
Bidrag bör efter prövning i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t kunna utgå med högst 50 70 av investeringskostnaderna för behandlingsanläggning och därtill hörande anordningar. Med behandling avses i detta sammanhang såväl omvandling till nya produkter som destruktion eller slutlig deponering. Som allmänt villkor för bidrag bör gälla att verksamheten inte beräknas kunna bli Jönsam enligt vedertagna företagsekonomiska principer. Vid bestämmande av bidragets storlek bör hänsyn tas bl. a. till vilka typer av avfall som avses behandlas vid anläggningen och till värdet av substanser som beräknas kunna återvinnas. Vid bidragsprövningen bör vidare beaktas om anläggningen bidrar till en från allmän synpunkt ändamålsenlig samordning av hanteringen inom visst område av de typer av avfall som avses behandlas vid anläggningen. Tillkomsten av anläggningar som kan ta emot flera typer av avfall bör I första hand stimuleras. Statsbidraget till vissa anläggningar för avfallsbehandling bör utgå från anslaget Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m, m. Bidrag bör om särskilda skäl föreligger kunna utgå till anläggning som utförs under innevarande budgetår.
När det gäller vissa typer av kemiskt avfall finns f. n. inte från miljövårdssynpunkt godtagbara behandlingsmetoder. I avvaktan på att avfal- : let slutligt kan tas om hand och behandlas bör tillfällig lagring därför ske. Staten bör därvid efter särskild prövning kunna lämna garanti för eventuella förluster som kan uppstå på grund av svårigheterna att bestämma storleken på mottagningsavgifterna så att dessa täcker både lagringskostnaderna och de framtida behandlingskostnaderna. Kungl. Maj:t bör därför bemyndigas att lämna garanti för cventuella förluster vid lagring av kemiskt och annat miljöfarligt avfall. I samband med att sådan garanti lämnas bör föreskrivas villkor för verksamheten. Därvid bör bl.a. bestämmas mottagningsavgifternas storlek, platsen för lagring och vilka avfallstyper som skall lagras. Lagringen bör vidare tidsbegränsas till i första hand den 30 juni 1974. Eventuella kostnader för staten med anledning av ifrågavarande garanti bör bestridas från anslaget Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m; m.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om anslag till statens naturvårdsverk för budgetåret 1972/73. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 21 210 000 kr. Därvid har medel beräknats bl. a. för den tidigare omgivningshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan. Avdelningen har den 1 januari 1972 pro-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 124
visoriskt inordnats i naturvårdsverket i avvaktan på resultatet av bl. a. miljökontrollutredningens arbete. Vidare föreslås en förstärkning av verkets resurser för handläggning av ärenden enligt miljöskyddslagen och ärenden om bidrag till kommunala avloppsreningsverk. Därvid har jag bl. a. räknat medel för en jurist, en assistent och ett biträde (3) samt fem byrådirektörer (4, 5, 6). Medlen till expertis m. m, har räknats upp med 500 000 kr. för bl. a. uppgifter inom avfallsområdet och för handläggning av frågor rörande landskapsvård. Jag har vidare under anslagsposten till expenser beräknat 200 000 kr. för utrustning till Juftvårdssektionen vid verkets undersökningslaboratorium.
Vid naturvårdsverket bör inrättas en tjänst som byråchef i Ce 1 för internationella frågor. Vidare har jag räknat medel bl.a. för förordnande att bestrida göromål som ankommer på byråchef för att bereda ärenden bl. a. rörande miljöskyddslagen. Samtidigt bör en tjänst som avdelningsdirektör hållas vakant och en tjänst som byråchef i Cg 1 för internationella frågor utgå ur organisationen.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag förordat rörande statsbidrag till vissa an-
läggningar för behandling av avfall
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att ställa garanti för förluster vid
lagring av kemiskt avfall m. m.
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvårdsverk inrätta
en tjänst för byråchef i Ce 1
4) till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1972/73 anvisa ctt
förslagsanslag av 21 210 000 kr.
H 2. Koncessionsnämnden för miljöskydd 1970/71 Utgift 707 383 1971/72 Anslag 1 086 000 1972/73 Förslag 1430 000
Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger enligt miljöskydds- Jagen (1969: 387) ärenden rörande tillstånd till eller förbud mot miljöfarlig verksamhet. Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 125
1971/72 Beräknad ändring 1972/73 Koncessions- Departenämnden mentschefen Personal
| Handläggande personål | 7 | + 3 | +2 |
| Övrig personal | 4 11 | + 3 + 6 | +1 +3 |
Anslag
| Lönekostnader | 832 000 + 432 000 4309 000 | ||
| Sjukvård | 2 000 | — | — |
| Reseersättningar | 100 000 + 125 000 + 35 000 | ||
| Lokalkostnader | 80 000 | — | — |
| Expenser | 72 000 | — | — |
1 086 000 + 557 000 +344 000
Koncessionsnämnden för miljöskydd
1. Löne- och prisomräkning 56 000 kr.
2. Med hänsyn till det stora antalet ärenden som kommit in till nämnden — under budgetåret 1970/71 133 ärenden — och till de långa handläggningstiderna behöver nämnden förstärkas med ytterligare en avdelningsordförande och en överingenjör. Vidare behövs en byråsekreterare, två kontorsbiträden och en expeditionsvakt. Den nuvarande tjänsten som ordförande bör ändras till en tjänst som ordförande och chef. (+ 501 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1430 000 kr. Jag har därvid räknat medel bl. a. för ytterligare en ställföreträdande ordförande i Ce 2 och en överingenjör i Ce 1. Vidare har medel räknats för ytterligare ett biträde. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid koncessionsnämnden för mil-
jöskydd inrätta en tjänst för ställföreträdande ordförande i
Ce 2 och en tjänst för överingenjör i Ce 1
2) till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1972/
73 anvisa ett förslagsanslag av 1 430 000 kr.
H 3. Miljövårdsinformation 1970/71 Utgift 1109 558 Reservation 609 865 1971/72 Anslag 1650 000 1972/73 Förslag 1 650 000
Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Från anslaget utgår också av Kungl. Maj:t bestämda bidrag till vissa organisationer för naturvårdsupplysning.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 126
Statens naturvårdsverk | |
Naturvårdsverket har till följd av den ökning av anslaget, som beslutades vid 1970 års riksdag, varit i tillfälle att pröva och utnyttja åtskilliga av de former av information som f.n. står till buds. Detta har bl. a. resulterat i en betydande produktion av broschyrer, folders, utställningsmaterial, bildband och filmer. Denna verksamhet har bedrivits såväl i egen regi som i samarbete med andra myndigheter och organisationer. Informationsbehovet är emellertid så stort att det under alla förhållanden krävs en mycket noggrann prioritering vid val av målgrupper, informationsobjekt och informationsmedia. .
Naturvårdsverket anser att den egna informationsverksamheten under budgetåret 1972/73 bl. a. bör inriktas på lättillgängliga sammanställningar i broschyrer, folders m, m. av det omfattande faktamaterial som på olika områden redan existerar inom verket. Bland annan planerad informationsaktivitet kan nämnas utställningsverksamhet, filmproduktion samt anordnande av besökscentraler och andra åtgärder för att informera allmänheten om skyddade naturområden och motiven till de för sådana områden gällande bestämmelserna.
Verket behöver större resurser för att kunna effektivt förse massmedia med aktuellt informationsmaterial samt i eget och allmänhetens
intresse stimulera och följa massmedias redovisning av miljövårdsfrå-
gorna. Det är även viktigt att verket, om så skulle behövas, utan dröjsmål kan komplettera eller korrigera uppgifter som berör verkets förvaltningsområde.
Den verksamhet som bedrivs av de ideella naturvårdsorganisationerna har enligt naturvårdsverkets mening stor betydelse för att väcka och underhålla intresset för naturen och naturvårdsarbetet. Det är därför angeläget att de får möjlighet att fortsätta och utveckla sitt arbete. Verket föreslår därför att bidraget till Svenska naturskyddsföreningen höjs med 40 000 kr. till 380 000 kr. och att bidraget till Samfundet för hembygdsvård höjs med 20 000 kr. till 205 000 kr. |
Naturvårdsverket föreslår att anslaget för budgetåret 1972/73 sammanlagt förs upp med 1 650 000 kr., dvs. med oförändrat belopp.
Departementschefen
Anslaget bör såsom naturvårdsverket föreslagit föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 1 650 000 kr.
H 4. Rikskampanj mot nedskräpning 1970/71 Utgift 343 957 Reservation = : 156 043 1971/72 Anslag 500 000 1972/73 Förslag 500 000
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet : 127
Anslaget används för en rikskampanj mot nedskräpning. Kampanjen ' leds av en rikskommitté, benämnd Håll Sverige Rent, som organisatoriskt hör till naturvårdsverket.
Statens naturvårdsverk
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 73, JoU 1970: 24, rskr 1970: 228) skall rikskampanjen mot nedskräpning i första hand pågå under en period av tre år. Näringslivets organisationer har utfäst sig att under denna tid årligen bidra med 500 000 kr. till verksamheten. Under förutsättning av samma bidrag som f.n. från näringslivets organisationer förordar naturvårdsverket att ett oförändrat belopp av 500 000 kr. anvisas under anslaget.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rikskampanj mot nedskräpning för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
H 5. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. 1970/71 Utgift 6 751 046 Reservation 4 834 041 1971/72 Anslag 9 000 000 1972/73 Förslag 9 000 000
Från anslaget bestrids sådana ersättningar till markägare och andra sakägare som föranleds av beslut enligt naturvårdslagen (1964: 822). Anslaget kan även i vissa fall användas för ersättning till sakägare vid : avslag på ansökan om tillstånd till nybyggnad inom område för vilket gäller förordnande enligt 86 eller 122 §& byggnadslagen (1947: 385) i dess lydelse intill den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget utgå statsbidrag till kommun eller stiftelse vid säkerställande av naturvårdsobjekt. Härjämte får anslaget disponeras för att bestrida kostnader för värdering i samtliga fall, då ersättning till sakägare skall utgå från anslaget. | |
Statens naturvårdsverk
Stora variationer kan fortfarande märkas i fråga om aktiviteten i de olika länen när det gäller att vidta åtgärder med anlitande av förevarande anslag. Som resultat av att man alltmer har avslutat inventerings- och planeringsarbetet och kan övergå till säkerställande åtgärder ökar dock verksamheten som helhet betraktad. Under budgetåret 1970/71 har sammanlagt 7,1 milj. kr. tagits i anspråk för att säker-
ställa ca 5 900 ha landareal. Länsstyrelserna beräknar medelsbehovet under anslaget till 31 milj. kr. för budgetåret 1972/73. En klar tendens finns att i allt större utsträckning säkra aktuella områden som naturreservat i stället för att betala ersättningar för avslagna dispenser. Denna utveckling, som innebär att man så snart det är möjligt söker skapa ett bestående och allsidigt skydd, är givetvis synnerligen önskvärd.
Arbetet med att säkerställa naturvårdsobjekt kommer otvivelaktigt att kräva avsevärda belopp under de närmaste åren. Inneliggande ansökningar om medel från anslaget avser betydande belopp och redan inom en relativt snar framtid kommer förslag att läggas fram om säkerställande av ytterligare vissa mycket kostnadskrävande objekt. Det kan i sammanhanget nämnas att den 1 juli 1971 områden med en sammanlagd landareal av ca 126 000 ha var belagda med interimistiska förbud enligt 11 § naturvårdslagen. Det är därför sannolikt att antalet framställningar om ianspråktagande av anslaget kommer att öka. Däremot visar statsbidragsärendena f.n. inte någon tendens att öka, troligen på grund av kommunernas pressade ekonomiska situation. Ytterligare stiftelser med uppgift att säkerställa mark för social naturvård har emellertid bildats, varför ökade anspråk på bidrag ändock kan förväntas. Dessutom pågår ca 80 rättegångar där ersättningskrav riktats mot kronan på omkring 35 milj. kr.
Länsstyrelsernas beräkningar är av samma storleksordning som närmast föregående år. Erfarenheterna hittills har dock visat att medelsbehoven inte aktualiseras så snabbt och i den omfattning som länsstyrelserna beräknat. Naturvårdsverket föreslår därför ett oförändrat anslag av 9 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Naturvårdsverket vill i detta sammanhang ta upp frågan om ersättning för markägares ombuds- och expertkostnader i naturvårdens markärenden. F.n. riskerar en markägare att själv få betala sina utgifter för anlitande av juridisk och annan expertis om han inlåter sig på förhandlingar och dessa inte leder till något resultat. Om han däremot vägrar förhandling och kräver avgörande genom process kan han räkna med att få sina ombuds- och expertkostnader täckta av statsverket. Detta försvårar myndigheternas möjligheter att lösa uppkommande ersättningsfrågor förhandlingsvägen. Naturvårdsverket hemställer därför om bemyndigande att efter bedömning från fall till fall betala skälig ersättning för markägares ombuds- och expertkostnader i förevarande markärenden oberoende av om uppgörelse träffas eller inte.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Naturvårdsverkets förslag om ersättning för markägares ombuds- och expertkostnader är jag inte beredd att nu ta ställning till då denna fråga hänger samman
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 129
med den inom naturvårdskommittén pågående översynen av naturvårdslagen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar vid bildande äv naturreservat m.m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.
H 6. Vård av naturvårdsområden m. m. 1970/71 Utgift 4692 951 Reservation DD [85] I än eS 1971/72 Anslag 5 700 000 1972/73 Förslag 8 100 000
Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av dels naturvårdsobjekt i statens ägo, som förvaltas av domänverket, dels naturvårdsobjekt i ecklesiastik och enskild ägo, som förvaltas av eller i samråd med skogsvårdsstyrelse. Från anslaget utgår också medel till domänverkets fond för upplåten mark motsvarande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder på bokföringsvärdet av fastigheter som redovisas under delfonden för naturvårdsobjekt i statens ägo.
Statens naturvårdsverk
1. Ett viktigt led i naturvårdsarbetet utgörs av vården och förvaltningen av säkerställda objekt. Denna verksamhet avser inte endast att bevara objekten i visst tillstånd och skydda dem mot skadliga ingrepp eller förändringar utan också att i ökad omfattning göra härför lämpade områden tillgängliga för allmänheten. Landarealen som säkrats för naturvårdsändamål har under tiden den 1 juli 1963—den 30 juni 1971 ökat från 14 480 ha till ca 120 000 ha. Härtill kommer landets 16 nationalparker, omfattande en areal av ca 615 000 ha, samt . flera tusen naturminnen. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 avses ett flertal ur underhållssynpunkt kostnadskrävande områden komma att säkerställas. De medel som hittills anvisats under anslaget har inte räckt till för att rusta upp de avsatta objekten i erforderlig utsträckning. Förutom en ökad medelstilldelning för planläggning, upprustning och vård av avsatta och tillkommande objekt behövs för att objekten i avsedd omfattning skall bli tillgängliga för allmänheten medet för bl. a. vägar, strövstigar, parkeringsplatser, bryggor, toaletter, renhållning och underhåll av byggnader. I takt med allmänhetens ökade utnyttjande av de olika objekten behövs också ökad kontinuerlig tilisyn.
Domänverkets medelsbehov för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt i statens ägo beräknas till 2,3 milj. kr. Detta belopp avser endast nationalparker och objekt bokförda på naturvårdsfonden. Om också kostnaderna för vård och förvaltning av övriga naturvårdsobjekt i statens ägo skall bestridas från detta anslag måste ytterligare uppräk- 5 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 130
ning ske. Skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt i enskild och ecklesiastik ägo beräknas av skogsstyrelsen till 3,7 milj. kr.
Naturvårdsverket behöver för sin egen verksamhet på området medel för ett flertal ändamål. För inventeringar avseende säkerställda naturvårdsobjekt behövs 200000 kr. För vård av vissa nytillkommande objekt beräknas 500 000 kr. Medelsbehovet för skyltar och annan materiel som behövs för objektens utmärkning uppgår till 300 000 kr. För inköp av viss maskinell och annan utrustning behövs 500 000 kr. För fördyrade skötselmetoder inom vissa igenväxta områden beräknas 700 000 kr. För ersättningar för ökat slitage och för nyttjanderätt till enskilda vägar beräknas 100 000 kr. För att fastställa gränserna för sådana naturvårdsobjekt som inte omfattar hela fastigheter behövs för särskilda lantmäteriförrättningar 100 000 kr. Vidare behövs för att bibehålla vissa naturvårdsobjekts värde ur naturvårdssynpunkt ofta särskilda åtgärder i form av t. ex. fortsatt bete eller odling. För crsättningar i sådana fall för tillämpande av ur naturvårdssynpunkt lämpliga men inte lönsamma driftsformer beräknas 400 000 kr. För vårdåtgärder inom områden som skyddats enligt kungörelsen (1965: 57) om lokala bestämmelser till skydd för djurlivet behövs 100 000 kr.
2. För landskapsvård i odlingsbygder beräknas 2 milj. kr. Vidare behövs medel för att täcka behovet av landskapsvårdande åtgärder inom landskapsskyddsområden och för att bestrida kostnaderna för åtgärder i enlighet med de landskapsvårdsplaner som upprättats i samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen. För dessa ändamål beräknas ett medelsbehov av 5 milj. kr. Sammanlagt behövs därför för landskapsvårdande åtgärder 7 milj. kr.
3. För ersättning till domänverkets fond för upplåten mark beriiknas för innevarande budgetår 1,7 milj. kr. För budgetåret 1972/73 beräknas detta belopp öka med 300 000 kr. till 2 milj. kr.
Sammanlagt bör medlen för vård av naturvårdsområden m. m. enligt naturvårdsverket höjas med 12,2 milj. kr. till 17,9 milj. kr.
Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om särskilda Ian dskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. I föregående års statsverksproposition anmäldes under denna anslagspunkt ett av naturvårdsverket framlagt förslag rörande landskapsvård i odlingsbygder. Verkets förslag grundades på en rapport av en särskild arbetsgrupp i vilken ingick representanter också för lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, dåvarande Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) och Svenska kommunförbundet. Eftersom remissbehandling inte skett var jag då inte beredd att ta ställning till verkets förslag. Sedan remissbehandlingen avslutats vill' jag nu återkomma till frågan.
Naturvårdsverkets förslag. Den av verket tillsatta arbetsgruppen har i
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 131
sin rapport behandlat sådana områden som är av betydelse för friluftslivet eller landskapsbilden eller är av kulturellt eller vetenskapligt intresse och där jordbruket lagts ned eller kommer att läggas ned. För att få en uppfattning om behovet av insatser för landskapsvård har arbetsgruppen genom länsstyrelserna låtit utföra inventeringar av sådana jordbruksområden, både bestående och inte bestående, som det från naturvårdssynpunkt är angeläget att hålla öppna. Områdena har därvid beroende på angelägenhetsgrad klassificerats som riksobjekt, länsobjekt eller kommunala objekt.
Med stöd av de länsvisa inventeringarna och en av kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet gjord bearbetning av materialet har arbetsgruppen beräknat att inemot 200 000 ha ej bestående jordbruksmark är av sådan betydelse från naturvårdssynpunkt att den bör bli föremål för landskapsvårdande åtgärder. Av denna areal bedöms ca 90 000 ha vara riksobjekt eller länsobjekt av mer allmänt intresse. Resterande areal bedöms vara av utpräglat regional cller lokal betydelse och utgörs i huvudsak av områden nära tätorterna.
Staten bör enligt arbetsgruppens uppfattning ansvara för skötseln av riksobjekt och sådana länsobjekt, som är av mer allmänt intresse, medan områden av utpräglad regional och lokal betydelse bör handhas av Jandsting och kommuner. Med hänsyn till att öppethållande av från naturvårdssynpunkt värdefull jordbruksmark får ses som ett allmänt intresse bör emellertid statsbidrag kunna utgå till de områden som av länsstyrelserna och naturvårdsverket bedöms skyddsvärda.
Administrationen av landskapsvården bör enligt arbetsgruppen åvila naturvårdsverket och länsstyrelserna. Naturvårdsverket förutsätts därvid meddela råd och anvisningar för verksamheten medan det bör ankomma på länsstyrelserna att föreslå de områden som bör bli föremål för åtgärder samt att utarbeta förslag till skötselplaner m. m. Därvid bör Jantbruksnämnderna kunna biträda länsstyrelserna med bl. a. utredningar och förhandlingar med markägare, verkställighet av skötselplaner samt tillsyn m.m. I vissa fall bör också skogsvårdsstyrelserna kunna medverka.
Arbetsgruppen har undersökt vilka olika metoder som kan användas för att hålla de utvalda områdena öppna. Beroende på hur områdena skall utnyttjas föreslås skötseln ske medelst betesdrift, åkerbruk eller mekaniska metoder. Betesdrift bör enligt arbetsgruppen säkerställas genom avtal med enskilda brukare. Skötseln bör därvid i regel handhas av sådana jordbruk som kan väntas bli bestående. Det kan då bli fråga om att en lantbrukare sköter flera landskapsvårdsområden inom en bygd efter arrendeavtal med resp. markägare. I första hand bör man dock undersöka markägarens möjligheter att själv klara ett öppethållande.
För finansiering av ny-, om- eller tillbyggnad av ekonomibyggnader m. m. som behövs för denna verksamhet bör möjlighet finnas att erhålla
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 132
statlig kreditgaranti enligt föreskrifterna om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. Denna möjlighet bör också stå till buds t. ex. i de fall då stängsclinvesteringar uppgår till större belopp. Vid lönsamhetsprövningen i låneärenden bör på intäktssidan även kuuna inräknas bidrag ' genom avtal med naturvårdsmyndigheterna.
I de fall åkerbruk är aktuellt som lämplig metod för landskapsvård bör avtal upprättas med enskilda lantbrukare. Ersättning kan därvid bestämmas att utgå med årligt belopp. Även skötsel av områden med maskiner kan regleras genom avtal med enskilda markägare. Det kan dock i vissa fall i stället vara lämpligt att skogsvårdsstyrelser eller kommuner sköter marken på samma sätt som nu sker på vissa naturreservat.
Arbetsgruppen diskuterar också frågan om i vilka former de utvalda områdena bör säkerställas för framtiden. Gruppen finner det därvid inte nödvändigt att de områden som blir föremål för iandskapsvårdande åtgärder säkerställs genom förordnanden om naturreservat. Sådana förordnanden bör meddelas endast i de fall markägaren vill genomdriva en markanvändning som strider mot naturvårdens syfte. Såsom kontroll över verksamheten föreslår arbetsgruppen i stället förordnanden om dispensabla förbud enligt 19 § naturvårdslagen mot sådan verksamhet som strider mot syftet med Jandskapsvården. I många fall kan dock krävas formell bindning på lång sikt t. ex. om en engångsåtgärd erfordras och därigenom ett större engångsbelopp investeras för iståndsättning. Arbetsgruppen förutsätter därvid att de landskapsvårdsåtgärder, som kommer till stånd, i huvudsak grundas på frivilliga överenskommelser.
Naturvårdsverket föreslår med utgångspunkt från arbetsgruppens rapport att de landskapsvårdande åtgärderna under ett första år får karaktären av försöksverksamhet. Därvid bör insatser i form av planering och genomförande under första året få komma till stånd i en omfattning som motsvarar ca en fjärdedel av den areal för vilken staten i första hand föreslås få ansvaret, dvs. ca 20 000 ha. Försöksverksamheten skall bl. a. syfta till att finna sådana former för verksamheten att vården av de utvalda områdena garanteras på lång sikt. Kostnaderna för landskapsvården bedöms i medeltal uppgå till ca 100 kr. per ha och år. För försöksverksamhet under det första året beräknas därför ett meodelsbehov av 2 milj. kr. För den fortsatta verksamheten bedömer arbetsgruppen medelsbehovet öka med 500 000 kr. per år till 6 milj. kr. per år inom Joppet av högst tio år. |
Remissyttranden. lifter remiss har yttranden över förslaget avgelts av kammarkollegict, statskontoret, riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) statens planverk, lantmäteristyrelsen, domiänverket, statens naturvetenskapliga forskningsråd, lantbrukshögskolan, statens räd för skogs- och jordbruksforskning, länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Götc-
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 133
borgs och Bohus, Värmlands, Västernorrlands och Västerbottens län, naturvårdskommittén, — glesbygdsutredningen, WVetenskapsakademicn, Skogs- och lantbruksakademien, Samfundet för hembygdsvård, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska turistföreningen, Reso, Skid- och frilultsfrämjandet samt Svenska jägareförbundet. Flera remissinstanser har bifogat yttranden från lokala organ och sammanslutningar m. m.
Förslagets allmänna synpunkter har vid remissbehandlingen fått ctt gynnsamt mottagande. Flertalet remissinstanser framhåller angelägenheten av en fortsatt vård av det öppna landskapet i vikande odlingsbygder. Lantbruksstyrelsen anser det vara värdefullt att utredningen belyst vilken storleksordning problemet med de igenväxande jordbruksarealerna har. Laatbrukarnas Riksförbund menar att sambandet mellan jordbrukspolitiken och naturvården genom utredningen klart dokumenterats. Ett stort antal remissinstanser påtalar de hittills gjorda inventeringarnas översiktliga och heterogena karaktär och menar att inventeringarna bör överarbetas innan de läggs till grund för mera omfattande åtgärder.
Flertalet remissinstanser delar arbetsgruppens uppfattning beträffande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Både Svenska kommunförbunrdet och Svenska landstingsförbundet förklarar att man inte motsätter sig att kommuner och landsting tar på sig det ekonomiska ansvaret för de objekt som bedömts vara av mera regionalt eller lokalt intresse. Statskontoret och riksrevisionsverket anser däremot att frågan om ansvarsfördelning bör anstå tills erfarenheter vunnits av försöksverksamheten.
Arbetsgruppens förslag till organisation i stort biträds av flertalet myndigheter. Skogsstyrelsen framhåller, i likhet med flera andra remissinstanser. att naturvårdsverket inte bör belastas med detaljansvar när det gäller t. ex. tillsyn och skötsel utan att verket bör nöja sig med att i samråd med övriga berörda ämbetsverk svara för utarbetande av riktlinjer och anvisningar för verksamheten samt för de ekonomiska ramarna.
Flertalet remissinstanser ansluter sig till arbetsgruppens slutsatser beträffande valet av skötselmetoder för öppethållande, nämligen betcsdrift, åkerbruk och mekaniska metoder. Skogsstyrelsen nämner dessutom ett fjärde alternativ, nämligen plantering av lövskog för att bevara en tilltalande landskapsbild. Liknande synpunkter framförs av några länsstyrelser. Enligt lantbruksstyrelsen kan statligt ekonomiskt stöd till erforderliga investeringar lämnas enligt bestämmelserna i den s. k. rationaliseringskungörelsen i enlighet med vad arbetsgruppen föreslagit.
Arbetsgruppens uppfattning att landskapsvårdsåtgärderna om möjligt bör grundas på frivilliga överenskommelser biträds av flertalet remissinstanser liksom förslaget om förordnanden enligt 19 § naturvårds-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 134
lagen. Svenska naturskyddsföreningen menar att för botaniskt värdefulla och ömtåliga områden bör skyddsformen vara naturreservat vilket ger möjlighet till mera anpassade vårdåtgärder.
Den av arbetsgruppen beräknade genomsnittliga årliga kostnaden för öppethållande anses av flertalet remissinstanser som alltför optimistisk. I fiera yttranden, bl. a. från lantbrukshögskolan, hävdas att kalkylunderlaget för kostnadsberäkning av olika vårdformer behöver förstärkas. Lantbruksstyrelsen framhåller att det i vissa bygder kan bli svårt att intressera tillräckligt antal brukare för betesdrift på längre sikt även med relativt höga bidrag. Detta gäller särskilt bygder som i dag har en hög andel äldre brukare och små brukningsenheter.
Förslaget om cen försöksverksamhet biträds av samtliga remissinstanser. Lantbruksstyrelsen anser den areal som försöksverksamheten föreslås omfatta för stor, och menar att försöken bör begränsas till några län. I samband med försöksverksamheten bör, framhåller styrelsen, en smidig handläggningsordning utarbetas för berörda organ. Vidare är det viktigt att personal kan utbildas. Dessutom krävs sannolikt en upplysningsverksamhet rörande de tilltänkta åtgärderna. Skogsstyrelsen och domänverket framhåller särskilt att försöksverksamheten bör inriktas på att analysera olika skötselmetoder samt kostnaderna för dessa metoder. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att man vid en försöksverksamhet bör beakta möjligheterna att sysselsätta äldre, lokalt bunden arbetskraft. Svenska kommunförbundet framhåller att förbundet bör beredas tillfälle att delta i försöksverksamheten för att kunna bevaka de kommunala synpunkterna.
Bland de övriga frågor som tas upp av remissinstanserna är bl. a. behovet av ökad forskning. Statens naturvetenskapliga forskningsråd anser det särskilt angeläget att den ekosystemanalytiska grundforskningen upprustas. Behovet av sociologiska undersökningar för att klarlägga den rekreationssökande allmänhetens inställning till frågor om attraktiviteten i landskapet påpekas också i flera yttranden.
Departementschefen
Jag tar först upp frågan om särskilda landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. I prop. 1967: 95 angående riktlinjer för jordbrukspolitiken uttalade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet att frågan om landskapsvården borde ägnas särskild uppmärksamhet vid fortsatta överväganden rörande den statliga naturvårdsverksamheten. Statens naturvårdsverk fick därför i uppdrag att följa inverkningarna från landskapsvårdssynpunkt av minskningen i jordbruksjordens omfattning. En särskild arbetsgrupp med representanter för bl.a. kommunförbundet och dåvarande RLF tillsattes därefter av naturvårdsverket. Uppdraget redovisades av naturvårdsverket i en rapport hösten 1970.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 135
Enligt rapporten beräknas ca 200 000 ha cj bestående jordbruksmark vara av sådan betydelse från naturvårdssynpunkt att den bör bli föremål för landskapsvårdande åtgärder. Åtgärderna bör emellertid enligt naturvårdsverket till en början ha karaktären av försöksverksamhet. Ytterligare undersökningar behöver nämligen göras innan ställning kan tas till frågan huruvida landskapsvårdande åtgärder bör komma till stånd i den omfattning som anges i rapporten. Vid remissbehandlingen har rapporten fått ett positivt mottagande. I likhet med naturvårdsverket och remissinstanserna anser jag att en försöksverksamhet med landskapsvård i odlingsbygder bör påbörjas nästa budgetår.
Under försöksverksamheten bör bedrivas praktiska försök med olika metoder för landskapets öppethållande. Försöksverksamheten bör begränsas till ett mindre antal områden som bör väljas ut så att skilda typer av odlingslandskapet blir representerade. Verksamheten bör bedrivas på kommunalt initiativ och under kommunalt huvudmannaskap. Såväl primärkommuner och landstingskommuner som av dessa upprättade stiftelser bör därvid komma i fråga. Statsbidrag bör utgå med högst 50 6 av kostnaderna för skötseln. Bidragsgivningen bör has om hand av naturvårdsverket som också bör utarbeta anvisningar m. m. för verksamheten. Den regionala tillsynen bör åvila länsstyrelserna i samverkan med lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna. Den arbetskraft som behövs för de statsbidragsberättigade arbetena bör anvisas av länsarbetsnämnderna. Detta utesluter dock inte att ägaren till marken kan anlitas för sådana arbeten där annan lämplig arbetskraft inte finns. En smidig organisation för arbetet bör utarbetas under försöksverksamheten. Vidare bör kostnaderna för de landskapsvårdande åtgärderna klarläggas.
Frågan om i vilka former skötseln av de utvalda områdena långsiktigt skall garanteras bör ägnas särskild uppmärksamhet. Därvid bör bl.a. prövas lämpligheten av att säkerställa skötseln genom avtal med markägaren. För att säkra de insatser som görs bör sådana avtal kompletteras med landskapsskyddsförordnanden enligt naturvårdslagen. I vissa fall kan det i stället vara lämpligt att avsätta ett område eller del av ett område som naturreservat. Inom de områden där landskapsvård bedrivs bör åtgärder vidtas för att underlätta allmänhetens tillgång till områdena. Kostnaderna för sådana åtgärder bör få räknas in i bidragsunderlaget.
Försöksverksamheten bör tills vidare bedrivas under cn treårsperiod. Därefter bör gjorda erfarenheter redovisas av naturvårdsverket för Kungl. Maj:t och ställning tas till verksamhetens fortsättning. För budgetåret 1972/73 bör 1:'milj. kr. beräknas under detta anslag för bidrag till landskapsvårdande arbeten inom odlingslandskapet.
Naturvårdsverkets förslag att särskilda medel skall anvisas för landskapsvårdande åtgärder i övrigt kan jag inte biträda. Jag förutsätter
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 136
att sådana åtgärder liksom tidigare kommer att utföras som beredskapsarbeten. De insatser som hittills gjorts på detta sätt har varit av stor betydelse från landskapsvårdssynpunkt. Under budgetåret 1970/71 har statsbidrag till landskapsvårdande arbeten utgått med sammanlagt 21,9 milj. kr. Detta innebär en ökning med ca 7,6 milj. kr. jämfört med närmast föregående budgetår. Genom det omfattande planerings- och inventeringsarbete som utförts har möjligheterna förbättrats att sätta in åtgärderna inom de områden där de kan göra störst nytta från landskapsvårdssynpunkt.
När det gäller användningen i övrigt av anslaget vill jag erinra om att anslaget i fråga om naturvårdsobjekt i statens ägo avser nationalparker och sådana objekt som är redovisade på den s.k. naturvårdsfonden. Härutöver finns ett stort antal områden, domänreservat m. m., som är redovisade på domänfonden men som är av intresse från naturvårdssynpunkt. Kostnaderna för vård och förvaltning av dessa områden bestrids i princip av domänverkets driftsmedel. I detta sammanhang kan erinras om att i prop. 1968: 103 angående cffektivisering och samordning av statens skogsföretag m. m. anförs att domänverket kan ställas inför uppgifter som normalt inte faller inom affärsmässigt driven företagsamhet, t.ex. naturvårdande uppgifter. Därvid har förutsatts att hänsyn härtill skall tas vid fastställande av avkastningskraven för verket. De områden det här gäller har i allmänhet erhållit sin särskilda karaktär av reservat e.d. före naturvårdslagstiftningens tillkomst. De från naturvårdssynpunkt mest angelägna områdena bör emellertid i framtiden i princip behandlas och redovisas på samma sätt som andra naturvårdsområden, Efter samråd med chefen för industridepartementet förordar jag därför att de av dessa områden som från naturvårdssynpunkt anses särskilt skyddsvärda avsätts som naturreservat och överförs från domänfonden till naturvårdsfonden. Samtidigt bör kostnadsansvaret för vården av områdena övergå från domänverket till naturvårdsverket. För att förbereda en sådan överföring bör naturvårdsverket inventera befintliga domänreservat o.d. från naturvårdssynpunkt och efter samråd med domänverket lämna förslag om vilka områden som bör föras över till naturvårdsfonden. Härvid bör angelägenheten från naturvårdssynpunkt av att föra över sådana områden vägas mot angelägenheten av att avsätta mark i enskild ägo som naturreservat. Stora områden av särskild betydelse också för skogsbruket bör dock vara kvar under domänfonden även sedan de avsatts som naturreservat.
För budgetåret 1972/73 bör anslaget ökas med 2,4 milj. kr. till 8,1 milj. kr. Av anslaget bör som jag tidigare förordat 1 milj. kr. beräknas för landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. Jag har vidare beräknat 2,1 milj. kr. som ersättning till domänfonden för upplåten mark. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 137
1) godkänna vad jag förordat rörande försöksverksamhet avse-
ende landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet
2) till Vård av naturvårdsområden m.m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.
H 7. Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. 1970/71 Utgift 40 042 000 "Reservation 358 814 1971/72 Anslag 45 400 000 1972/73 Förslag 50900 000
Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund för den idrottsverksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer. Från anslaget utgår också av Kungl. Maj:t särskilt fastställda bidrag till vissa utanför riksidrottsförbundet stående organisationer. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstödet till idrotten (prop. 1970: 79, SU 1970: 122, rskr 1970: 291).
Sveriges riksidrottsförbund
Idrotten är en samhällsfaktor av mycket stor social betydelse. Genom att den omfattar ett så brett register av aktiviteter har den något att erbjuda oavsett vilken ambition eller inriktning individen har. De stora variationsmöjligheterna innebär också att alla, oavsett ålder och kön, kan finna passande former för idrottsutövning. Det är därför inte förvånande att idrottsrörelsen är vårt lands ojämförligt största folkrörelse liksom att den är vår största ungdomsrörelse.
1970 års riksdag godkände de värderingar och argument som idrottsutredningen i betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969: 29) presenterade som motiv för en kraftig ökning av samhällets stöd till idrotten. För budgetåret 1971/72 blev emellertid anslagsökningen endast hälften så stor som den utredningen föreslagit. Det statliga stödet har således blivit lägre än utredningen förutsatt. Detta har fått allvarliga konsekvenser för idrottsorganisationerna eftersom samhällets och allmänhetens förväntningar på idrotten baseras på de planer som utredningen presenterade. Skall utredningens intentioner beträffande verksamheten inom den samlade idrottsrörelsen kunna förverkligas anser riksidrottsstyrelsen de: angeläget att organisationsstödet till idrotten för budgetåret 1972/73 utgår med det belopp som angivits av utredningen, nämligen 56,7 milj. kr. Detta innebär en ökning med 11,3 milj kr. jämfört med innevarande budgetår. Av anslaget beräknas 35,8 milj. kr. för riksidrottsförbundets och specialförbundens verksamhet, 7,7 milj. kr. för verksamhet av gcemensam natur inom idrottsrörelsen samt 13,2 milj. kr. för bidrag till utanför riksidrottsförbundet stående organisationer och till motionsverksamhet för studerande. 6 — Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 138
Departementschefen Det är enligt min uppfattning angeläget med en fortsatt kraftig ökning av stödet till idrotten. Anslaget bör därför för nästa budgetår höjas med 5,5 milj. kr. till 50,9 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Sröd till idrotten: Organisationsstöd m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 50 900 000 kr.
H 8. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. 1970/71 Utgift 938 622 Reservation 17 904 003 1971/72 Anslag 22 000 000 1972/73 Förslag 23 600 000
Från anslaget lämnas bidrag till idrottsanläggningar enligt de riktlinjer som fastställts av 1970 års riksdag (prop. 1970: 79, JoU 1970: 33, rskr 1970: 239) samt vissa på dessa riktlinjer grundade av Kungl. Maj:t angivna normer. Anslaget disponeras också för bidrag enligt kungörelsen (1969: 323) angående statsbidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar samt för vissa serviceåtgärder för fritidsbåttrafiken m. m. Från anslaget utgår vidare ersättningar till vissa organisationer för serviceverksamhet beträffande anläggningar samt bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov. Anslaget används dessutom för utvecklingsarbete rörande idrottsanläggningar.
Statens naturvårdsverk 1. Hos naturvårdsverket fanns den 1 juli 1971 75 ansökningar om bidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar. Anläggningskostnaderna för de företag som upptagits i till verket inkomna ansökningar uppgår till ca 60 milj. kr. motsvarande ett statsbidrag av ca 30 milj. kr. Den ökande fritidsbåttrafiken medför stora krav på säkerhetsfrämjande åtgärder. För budgetåret 1972/73 beräknas sjöfartsverkets kostnader för säkerhetsanstalter till 238 000 kr. Motsvarande kostnader för Vänerns seglationsstyrelse beräknas till 75 000 kr. För kostnader för kanaler och fördjupade farleder har sjöfartsverket beräknat 12 000 kr. och för sjöräddningsväsendet 726 000 kr., varav för radiotjänstkostnader 432 000 kr. Sjösäkerhetsrådet har beräknat sina kostnader till 460 000 kr. För fritidsbåttrafikens bidrag till sjöfartsverkets samkostnader för lots- och fyrväsendet har beräknats 4,2 milj. kr. Behovet av medel för fritidsbåttrafiken överstiger betydligt ifrågavarande anslagspost. I avvaktan på fritidsbåtutredningens betänkande och därav föranledda eventuclla beslut föreslår naturvårdsverket emellertid att stödet till fritidsbåttrafiken upptas till ett oförändrat belopp av 8,5 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 139
2. Det åligger naturvårdsverket att svara för utvecklingsarbete rörande idrottsanläggningar. Utvecklingsarbetet leds av en särskild delegation inom verket. Det är synnerligen angeläget att forsknings- och utvecklingsarbete rörande anläggningar för idrott och friluftsliv bedrivs kontinuerligt. Verket bedömer medelsbehovet för detta ändamål för : budgetåret 1972/73 till 1,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med . 200 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
3. För bidrag till idrottens riksanläggningar beräknar naturvårdsverket ett sammanlagt medelsbehov av 9,5 milj. kr. För den plancra- | de undervisningsbyggnaden på Bosön föreslår riksidrottsförbundet en : kostnadsram på 4 650 000 kr. enligt prisläget den 1 januari 1971.
4. För ersättningar till vissa organisationer för serviceverksamhet beträffande idrottsanläggningar får under budgetåret 1971/72 användas högst 500 000 kr. Verket anser det viktigt att med statsmedel stödja sådan allmännyttig serviceverksamhet som de friviliga organisationerna åtar sig att utföra på friluftslivets område. Med hänsyn härtill förordar naturvårdsverket att denna anslagspost ökas med 500000 kr. till 1 milj. kr.
Sveriges fritidsfiskares riksförbund har ifrågasatt om inte förbundet i fortsättningen bör erhålla sitt bidrag ur reservationsanslaget Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. Naturvårdsverket tillstyrker detta förslag då förbundets verksamhet numera synes helt jämförlig med verksamheten i de riksorganisationer som får stöd från nämnda anslag.
5. Såväl i idrottsutredningens betänkande som vid statsmakternas behandling av utredningens förslag framhölls vikten av att staten genom bidrag stöder tillkomsten av anläggningar för att ge den breda allmänheten ökade möjligheter till motion och rekreation. Det är därför ange- Jäget att medel ställs till förfogande i sådan omfattning att en effektiv bidragsverksamhet för detta slag av anläggningar kan upprätthållas. För bidrag till idrotts- och friluftsanläggningar bör sammanlagt 12,5 milj. kr. beräknas.
Statsbidrag till skjutbanor kan £. n. utgå på tre olika sätt, nämligen dets till skjutbaneanläggningar via Skytteförbundens överstyrelse, dels till älgskyttebanor från länsälgskadefonderna, dels till vissa sportskytteförcningar från förevarande anslag. För att en enhetlig planering och bedömning av Iokaliseringsfrågorna för skjutbancanläggningar skall komma till stånd bör bidragsärenden rörande denna typ av idrottsanläggning i möjligaste mån samordnas. Naturvårdsverket hemställer därför att Kungl. Maj:t för budgetåret 1972/73 beslutar om en samordning av stödet till skjutbaneanläggningar.
Sammanlagt begär naturvårdsverket att anslaget ökas med 10,7 milj. kr. till 32,7 milj. kr., varav 8,5 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 140 .
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1,6 milj. kr. till 23,6 milj. kr. Därvid har jag bl.a. räknat med ett bidrag från detta anslag till sjöfartsverkets kostnader för fritidsbåttrafiken med 5 125 000 kr. varav 4,2 milj. kr. utgör samkostnadsbidrag. Härigenom höjs samkostnadsbidraget med 20 90. Jag har vidare räknat med att bidrag till Sveriges fritidsfiskares riksförbund liksom hittills skall utgå från förevarande anslag. Statsbidrag till skjutbanor bör förutom från länsälgskadefonderna utgå av de medel som från anslaget Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. tilldelas Skytteförbundens överstyrelse. Däremot bör sådant stöd i fortsättningen inte utgå från anslaget till anläggningsstöd. Den av riksidrottsförbundet föreslagna kostnadsramen för undervisningsbyggnaden på Bosön föranleder ingen erinran från min sida. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 23 600 000 kr., varav
8 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
H 9. Miljövårdsforskning 1970/71 Utgift 10 827 374 Reservation 1 609 286 1971/72 Anslag 12 160 000 1972/73 Förslag 13 620 000
Från anslaget bestrids utgifter för företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning. Till denna forskning hör bl. a. vatten-, luft- och annan naturvårdsforskning, bullerforskning, viltforskning samt forskning om miljögifter. Forskningen leds av naturvårdsverket som har en särskild forskningsnämnd för denna uppgift.
Statens naturvårdsverk
Verkets forskningsnämnd har under det gångna budgetåret fortsatt sina strävanden att samordna och rationalisera landets miljövårdsforskning. I syfte att uppnå en effektivare bevakning av utvecklingen inom miljövårdsforskningen nationellt och internationellt och därvid på bästa sätt kunna planera de forskningsinsatser som behövs inom landet har nämnden inrättat åtta forskningskommittéer.
Större delen av de forskningsprojekt nämnden föreslår för budgetåret 1972/73 utgör fortsättning på redan igångsatta forskriings- och undersökningsarbeten. Enligt natutvårdsverkets mening är det nödvändigt att erforderliga medel ställs till nämndens förfogande så att inga avbrott i pågående forskning behöver göras. Det är även angeläget att planerade nya projekt kan sättas igång.
På luftvårdsområdet uppgår de beräknade kostnaderna för uppfölj-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 141
ning av pågående projekt till 700 000 kr. Medelsbehovet för planerade nya luftvårdsundersökningar beräknas till 800 000 kr. För bullerforskning behövs 200 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för luftvårdsoch bullerforskning uppgår till 1,7 milj. kr. :
På vattenvårdsområdet bedrivs f. n. en omfattande forsknings- och undersökningsverksamhet avseende dels den marina miljön, dels sötvattenmiljön. Inom området marin miljö beräknas medelsbehovet för uppföljning av pågående projekt till 1,9 milj. kr. För att bl. a. Östersjöforskningen skall Jeda till åsyftat resultat är det nödvändigt att betydande utrymme skapas för nya projekt. Medelsbehovet för sådana nya projekt beräknas till 1,3 milj. kr. Forskningen rörande sötvatten är till större delen av långsiktskaraktär och bedrivs i betydande utsträckning inom ramen för naturvårdsverkets limnologiska undersökningar. För att fortsätta redan påbörjade projekt behövs 3,4 milj. kr. och för nya undersökningar 600 000 kr. Totalt för vattenvårdsforskning behövs 7,2 : milj. kr.
Inom området avloppsrenings- och slamfrågor behövs 750 000 kr. för att fullfölja pågående projekt och 550 000 kr. för nya projekt. För forskning rörande allmän naturvård beräknas behovet till 2 milj. kr. varav 1,2 milj. kr. för pågående projekt och 800 000 kr. för nya projekt.
För pågående undersökningar rörande de biologiska effekterna av olika biocider beräknas kostnaderna till 2,8 milj. kr. och för erforderliga utvidgade forskningsinsatser till 400 000 kr. Vad gäller undersökningsverksamheten rörande möjligheten att sanera kvicksilverförorenade vattenområden behövs för att fullfölja pågående projekt 350 000 kr. Härtill kommer ett medelsbehov av 650 000 kr. för planerade nya projekt. Totalt för forskning på biocidområdet erfordras således 4,2 milj. kr.
Naturvårdsverket finner det angeläget att förbättra förutsättningarna för ett fritt och snabbt utbyte av forskningsinformation genom symposier och konferenser på såväl det nationella som det internationella planet. För ändamålet behövs 150 000 kr. Vidare bör tre stipendier inrättas för att stimulera forskarutbildningen inom miljövårdsområdet. Kostnaderna härför beräknas till 220 000 kr. för budgetåret 1972/73. För deltagande i internationella forskningsprojekt behövs 1 milj. kr. Under innevarande år får högst 700 000 kr. disponeras för förvaltningskostnader. Beloppet bör höjas till 1,2 milj. kr. för nästa budgetår. |
Sammanlagt bör anslaget höjas med 6 840 000 kr. till 19 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 1 460 000 kr. till 13 620 000 kr. Vid forskningssckretariatet bör en tjänst som forskningschef i Ce 1 inrättas. Samtidigt bör en tjänst som forskningschef i Cg 1 utgå ur organisa- . tionen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen' att
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 142
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvårdsverk inrätta en tjänst för forskningschef i Ce 1 2) till Miljövårdsforskning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 13 620 000 kr.
H 10. Stöd till kollektiv forskning på vatten- och Iuftvårdsområdet 1970/71 Utgift 1 200 000 Reservation —
1971/72 Anslag 1 200 000 1972/73 Förslag
(beräknat
belopp) 1 200 000
Mellan staten och Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning har träffats avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på vatten- och luftvårdsområdet. Avtalet avser tiden den 1 juli 1970—den 30 juni 1973. Enligt avtalet medverkar staten och stiftelsen i finansieringen av verksamheten genom årliga bidrag av 1,2 milj. kr. från vardera parten. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Med hänvisning till vad jag anfört under punkten H 1 angående förhandlingar om stöd till forskning inom avfallsområdet hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet för budgetåret 1972/73 beräkna ett reservationsanslag av 1 200 000 kr. |
H 11. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.
1970/71 Utgift 74 811 088 Reservation 34 850 012 1971/72 Anslag 84000 000 1972/73 Förslag 134 000 000
Från anslaget utgår bidrag till ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår normalt med lägst 30 'oct' högst 50 9/9 av kostnaden. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk och kungörelsen (1971::914) om förhöjt statsbidrag till avloppsreningsverk och vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Enligt övergångsbestämmelserna till förstnämnda kungörelse får statsbidrag enligt kungörelsen (1959: 251) om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar beviljas sådåna vatten- och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968. Anslaget får även disponeras för bidrag till kostnader för vatten- och avloppsutredningar
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 143
för större regioner samt till utredningar om och restaurering av svårt förorenade vattenområden, m. m.
Statens naturvårdsverk
Anslaget bör fr. o. m. budgetåret 1972/73 ändras till förslagsanslag i vad gäller bidragen till vatten- och avloppsanläggningar och till kommunala avloppsreningsverk. Medel för utredningar och restaurering av vattenområden m. m. bör därvid i fortsättningen anvisas under ett särskilt nytt reservationsanslag, förslagsvis benämnt Vatten- och avloppsutredningar m. m.
1. Naturvårdsverket beräknar att samtliga enligt äldre bestämmelser bidragsberättigade vatten- och avloppsföretag som efter särskilda tillstånd påbörjats före den 1 juli 1968 men ännu ej erhållit statsbidrag skall kunna tillerkännas sådant bidrag under budgetåret 1971/72. Dock kvarstår ett behov av medel för beviljande av statsbidrag till sådana företag i Göteborgs och Bohus län, för vilka bidragsfrågan prövats särskilt av Kungl. Maj:t. Enligt uppgift från länsstyrelsen i detta län uppgår det uppskattade totala bidragsbeloppet härför till ca 31 milj. kr., varav för utbetalningar under budgetåret 1972/73 ca 15 milj. kr.
2. Sedan 1968 års kungörelse trädde i kraft har naturvårdsverket bemyndigats att besluta om statsbidrag inom en ram av totalt 150 milj. kr. Dessa bemyndiganden har utnyttjats helt. Tillströmningen av ansökningar har emellertid varit sådan att den 1 juli 1971 inneliggande obehandlade ansökningar svarar mot ett bidragsbelopp av ca 130 milj. kr., vartill kommer ett belopp — grovt uppskattat till 90 milj. kr. — avseende två företag i Stockholms- resp. Göteborgsregionen.
Under budgetåret 1970/71 har ansökningar om statsbidrag inkommit till verket motsvarande ett totalt bidragsbelopp av drygt 100 milj. kr. Det torde vara befogat att räkna med ansökningar av minst samma storleksordning under de kommande budgetåren.
Maximerade bidragsramar och anslagsbelopp är enligt verkets uppfattning i fortsättningen inte befogade. Vid sin beräkning av medel för utbetalning av bidrag till kommunala avloppsreningsverk har verket utgått från att ansökningar kan komma att behandlas i en takt som motsvarar ca 130 milj. kr. per budgetår. Med denna utgångspunkt beräknar verket medelsbehovet för detta ändamål till ca 105 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
3. För statsbidrag till vatten- och avloppsutredningar för större regioner samt för utredningar om och restaurering av svårt förorenade vattenområden m. m. beräknas medelsbehovet för nästa budgetår till oförändrat 4 milj. kr. Dessa medel bör som tidigare framhållits. anvisas under ett särskilt nytt reservationsanslag.
Totalt beräknas medelsbehovet under anslaget till 124 milj. kr. för budgetåret 1972/73, vilket innebär en ökning med 40 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 144
Departementschefen
Utbyggnaden av kommunala reningsverk har ökat kraftigt under de senaste åren. Fortfarande saknar dock många samhällen tillfredsställande avloppsrening. För att stimulera till en fortsatt snabb utbyggnad och för att samtidigt skapa ytterligare arbetstillfällen beslutade 1971 års riksdag att statsbidraget till kommunala avloppsreningsverk skulle höjas från högst 30 9/9 till högst 75 9/9 under tiden den 1 november 1971— den 30 juni 1972 (prop. 1971: 140, FiU 1971: 47, rskr 1971: 293). Samtidigt beslutades att bidrag under den angivna tiden skulle få beviljas i den omfattning som behövdes för att samtliga de arbeten som bedömdes som angelägna skulle kunna sättas i gång.
För nästa budgetår är det angeläget med ett fortsatt kraftigt statligt stöd till byggande av kommunala avloppsreningsverk. Bidrag bör därför under budgetåret 1972/73 få beviljas intill ett belopp av 130 milj. kr. Av anslaget bör vidare 4 milj. kr. disponeras för vissa utredningar och undersökningar inom vattenvårdsområdet och för restaurering av vattenområden m. m. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser om användningen av dessa medel.
Jag beräknar utbetalningsbehovet under anslaget till 134 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Anslaget bör i fortsättningen ha karaktären av förslagsanslag. Den reservation som vid utgången av innevarande budgetår finns på anslaget bör tillföras budgetutjämningsfonden. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att för budgetåret 1972/73 statsbidrag beviljas till kom-
munala avloppsreningsverk intill ett belopp av 130 000 000 kr.
2) till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 134 000 000 kr.
H 12. Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. 1970/71 Utgift 16 281 300 Reservation 93 555 700 1971/72 Anslag 750 000 000 1972/73 Förslag 50 000 000
1 Anslaget Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin.
Från anslaget utgår bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Bidrag utgår normalt med ett belopp som motsvarar högst 25 9/9 av godkänt bidragsunderlag men får för en och samma anläggning inte överstiga 2,5 milj. kr. om inte särskilda skäl föreligger. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1969: 356) om statsbidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin samt i kungörelsen (1971: 914) om förhöjt statsbidrag till avloppsreningsverk och vatten- och Juftvårdande åtgärder inom industrin.
Statens naturvårdsverk
Verket uppskattade i slutet av år 1968 på grundval av överslagsmässiga beräkningar behovet av investeringar under de närmaste åren för vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin till drygt 1 miljard kr. 1 prop. 1969: 1 (bil. 11 s. 172) förklarade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet att — med utgångspunkt från att ett belopp av nämnda storleksordning investerades under en femårsperiod — statsbidraget borde under samma period uppgå till ca 250 milj. kr. vid ett bidrag på 25 9/9. Detta innebar att 50 milj. kr. borde anvisas under vart och ett av budgetåren 1969/70—1973/74.
Under budgetåret 1969/70 har bidrag sökts till miljövårdsinvesteringar för sammanlagt 132 milj. kr. och under budgetåret 1970/71 till investeringar för sammanlagt 164 milj. kr. Ungefärlig balans mellan inkomna och behandlade ansökningar har nu uppnåtts. Erfarenheten visar att utbetalningarna dröjer i genomsnitt ett år efter det att beslut fattats. Relativt små belopp har därför hittills utbetalats. Även om utvecklingen tyder på en stegring har bidragsansökningarna ännu ej nått den av naturvårdsverket överslagsmässigt beräknade nivån. Orsakerna härtill är flera, bl. a. konjunkturläget och myndigheternas begränsade resurser för att bedriva tillsyn och därigenom initiera nya ärenden.
Ur företagsekonomisk synvinkel kan det i vissa fall vara en fördel att förlägga investeringarna så nära slutet som möjligt av den period under vilken bidrag kan utgå. En ökning av bidragsansökningar kan därför väntas under budgetåret 1973/74. Företagen har möjligen också den uppfattningen att bidrag kommer att beviljas även efter den fastställda femårsperioden. Det framgår emellertid av departementschefens uttalande år 1969 att stödet endast bör utgå under en begränsad tidsperiod för att därigenom få den önskade effekten att stimulera industrin att
dragskungörelsen kompletteras med bestämmelser om att bidragsansökan skall ha inkommit till naturvårdsverket senast den 30 juni 1974 och arbete ha påbörjats före 1974 års utgång för att bidrag skall utgå. Dispens beträffande tidpunkten för arbetets påbörjande bör emellertid kunna beviljas.
Även under budgetåret 1971/72 torde utbetalningarna komma att uppgå till ett förhållandevis lågt belopp, beräknat till ca 30 milj. kr. Då en avsevärd reservation således kan förväntas vid slutet av innevarande budgetår synes det lämpligt att begränsa medelsanvisningen under anslaget till ett belopp av 1 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Samtidigt bör dock medges att bidrag får beviljas intill ett belopp av 50 milj. kr. utöver vad som ryms inom ramen för odisponerade medel av . reservationen den 1 juli 1972.
6 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 146
Departementschefen
Anslaget används för bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. De åtgärder till vilka bidrag utgår har i allmänhet föreskrivits vid prövning enligt miljöskyddslagen av en industriell anläggning. Miljöskyddslagstiftningen omfattar emellertid också itgärder mot buller. För att nå större överensstämmelse mellan tilllämpningsområdena för denna lagstiftning och för bidragsbestämmelserna bör bidrag från anslaget också kunna beviljas för bullerreducerande åtgärder vid industrin. Jag vill i detta sammanhang framhålla att i sådana fall när det i fråga om en miljövårdande åtgärd inom industrin finns olika tekniska lösningar bör självfallet den lösning väljas som från arbetsmiljösynpunkt är den lämpligaste. Detta bör gälla såväl inom vatten- och luftvårdsområdet som i fråga om buller.
I enlighet med vad som föreslagits under punkten H 1 bör dessutom från anslaget dels utgå bidrag till vissa anläggningar för behandling av avfall, dels bestridas eventuella kostnader i anledning av garantier för förluster vid lagring av kemiskt avfall m. m.
Anslaget bör för budgetåret 1972/73 föras upp med ett belopp av 50 milj. kr. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1971/72 finns på reservationsanslaget Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin bör föras över till det nya anslaget. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m.m.
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.
H 13. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m.
| 1970/71 Utgift | 780 692 |
| 1971/72 Anslag | 9240 000 |
| 1972/73 Förslag | 260 000 |
Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Gällande bestämmelser återfinns i 16 §& jaktstadgan (1938: 279) och kungl. brev den 15 december 1967. Från anslaget utgår vidare belöningar enligt kungörelsen (1965: 117) om belöning för dödande av säl samt ersättningar enligt kungörelsen (1970: 890) om ersättning för skada av kronhjort, m. m. Slutligen bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av rovdjur.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 147
Statens naturvårdsverk
1. Med stöd av gällande ersättningsbestämmelser utbetalades under budgetåret 1970/71 sammanlagt 767 000 kr. som ersättning för skador på tamdjur. Den helt övervägande delen av ersättningarna hänförde sig till skador av lo och järv. Verket beräknar kostnaderna för ersättning för rovdjursskador under budgetåret 1972/73 till 800 000 kr.
2. För särskilda åtgärder för att förebygga skador av rovdjur bör för budgetåret 1972/73 beräknas ett oförändrat belopp av 30 000 kr.
3. Fr. o. m. den 1 januari 1971 gäller bestämmelser om ersättning för skador av kronhjort inom det s. k. frireservatet i Skåne. Verket beräknar medelsbehovet för detta ändamål till 120 000 kr. för budgetåret 1972/73. :
4. Medelsbehovet för belöningar för dödande av säl beräknas bli oförändrat 10 000 kr.
Sammanlagt bör anslaget öka med 20 000 kr. till 960 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 20 000 kr. till 960 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen :
att till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 960 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 148
I. DIVERSE
11. Servitutsnämnder, m. m.
| 1970/71 Utgift | 159 963 |
| 1971/72 Anslag | 1273 000 |
| 1972/73 Förslag | 273 000 |
1 Anslaget Artendenämnder och servitutshämnder, m. m.
Från anslaget bestrids kostnader för servitutsnämndernas verksamhet och för utbildning av synemän enligt jordabalken. Anslaget tas även i anspråk för att bestrida kostnaderna för de tidigare arrendenämnderna.
Lantbruksstyrelsen
Medelsbehovet för servitutshämndernas verksamhet beräknas till oförändrat 5 000 kr.
Utbildningen av synemän bedrivs av styrelsen enligt uppdrag av Kungl. Maj:t. Efter utgången av budgetåret 1971/72 beräknas 17 kurser med sammanlagt 400 deltagare ha genomförts. Under budgetåret 1972/ 73 bör verksamheten pågå i oförminskad omfattning. För detta ändamål behövs 243 000 kr. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag beträffande beräkningen av medel för verksamheten vid servitutsnämnderna och utbildningen av synemän enligt den nya jordabalken. Kostnaderna för de nya arrendenämnderna, som inrättats den 1 januari 1972, bestrids från förslagsanslaget Hyresnämnderna m. m. under andra huvudtiteln. Rubriken på förevarande anslag bör därför ändras. Medel till de tidigare arrendenämnderna bör dock i den mån deras verksamhet blir behövlig under budgetåret 1972/73 utgå från detta anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Servitutshämnder, m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 273 000 kr.
[ 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. 1970/71 Utgift 56 800 Reservation 1726 108 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1 000
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 149
Från anslaget betalas ut bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof i enlighet med föreskrifter som Kungl. Maj:t meddelar 1 varje särskilt fall.
Depurtemenischefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
13. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. 1970/71 Utgift 3 212 772 1971/72 Anslag 3 292 000 1972/73 Förslag 3 492 000
Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer m. m.
1971/72 1972/73
Departe-
ments-
chefen
FAO 2 950 000 + 100 000 Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter
(UPOV) — + 50 000 Europeiska växtskyddsorganisationen 28 000 — International Committee for Recording Productivity
| of Milk Animals | 1000 4 2000 | |
| Internationella veterådet | 17 500 | — |
| Internationella frysinstitutet i Paris | 10 800 | -— |
| Internationella sockerorganisationen | 75 000 | — |
Kommissionen enligt 1959 års nordostatlantiska
fiskerikonvention 14 000 — Internationella rådet för havsforskning 50 000 — Internationella byrån i Paris för bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar (OIE) 25 000 + 5 000 Europeiska kommissionen för bekämpande av
mul- och klövsjuka 20 700 — Nordiska metodikkommittén för livsmedel — + 8000 Diverse internationella organisationer och
kongresser 100 000 4 35 000
3 292 000 +200 000
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
3 492 000 kr. Jag har därvid bl. a. räknat in kostnader till följd av Sveriges medlemskap i Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Vissa kostnader för Sveriges deltagande i nordiska metodik-
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 150
kommittén för livsmedel som hittills bestritts från anslag under femte huvudtiteln bör i fortsättningen täckas från detta anslag. Vidare har posten Diverse internationella organisationer och kongresser räknats upp med hänsyn till behovet av ökade kontakter på det skogliga området och miljövårdsområdet med bl. a. Sovjetunionen samt kostnader för den finsk-svenska gränsälvskommissionen.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 492 000 kr.
14. Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder
| 1970/71 Utgift | 34 180 |
| 1971/72 Anslag | 25 000 |
| 1972/73 Förslag | 21 000 |
Från anslaget bestrids kostnader för ersättning till riksbanken för förvaltningen av egnahems- m. fl. lånefonder och till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen av statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m.
Fullmäktige i riksbanken och Sveriges allmänna hypoteksbank
Med hänsyn till att antalet lån, som förvaltas av riksbanken under här avsedda lånefonder, vid utgången av år 1972 komrner att uppgå till ca 5 200 beräknas ersättningen till 18 000 kr.
Med ledning av det den 17 maj 1968 av Kungl. Maj:t godkända avtalet mellan staten och hypoteksbanken rörande bl. a. förvaltningen av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare beräknas crsättningen till banken för budgetåret 1972/73 uppgå till 2 900 kr.
Depurtementschefen
Jag har ingen erinran mot medelsberäkningen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 21 000 kr.
XL 5. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
| 1970/71 Utgift | 860 |
| 1971/72 Anslag | 5 000 |
| 1972/73 Förslag | 5 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för dels syner och besiktningar på statens hus och byggnader, dels syneförrättningar enligt 10 kap. vattenlagen.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 151
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 152
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
G. Domänverket IG: 2. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Från anslaget bestrids kostnader för förvärv för statens räkning av värdefulla naturområden. Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 71, JoU 1963: 11, rskr 1963: 139) finns fr. o. m. den 1 juli 1963 under domänfonden en delfond, under vilken naturvårdsobjekt i statens ägo redovisas. Medel från anslaget utbetalas av domänverket som äger förfoga över anslaget enligt beslut i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t eller, i fråga om förvärv av mark till ett värde av högst 100 000 kr., av statens naturvårdsverk.
Statens naturvårdsverk
Under budgetåret 1970/71 har beslut fattats om inköp av 41 områden för sammanlagt ca 6,8 milj. kr. Den ifrågavarande marken omfattar en areal av totalt ca 2 300 ha. Detta innebär en fortsatt ökning jämfört med de närmast föregående budgetåren.
Länsstyrelserna har uppskattat medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till ca 10,6 milj. kr. Länsstyrelsernas beräkningar är delvis osäkra och täcker inte heller hela arbetsfältet, Det är vidare svårt att beräkna om i de särskilda fallen detta anslag eller anslaget Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. bör anlitas. Arbetet med att säkerställa naturvårdsobjekt har emellertid intensifierats i flera delar av landet. Härtill kommer att flera vid expropriationsdomstolar pågående mål torde resultera i förvärv under budgetåret 1972/73. Anslaget bör för budgetåret 1972/73 höjas med 5 milj. kr. till 9 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanstag av 4 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 153
IG: 3. Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar. Något anslag för detta ändamål har inte anvisats för innevarande budgetår.
Lantbrukshögskolan
Anslaget bör föras upp med 95 000 kr. för dikningsarbeten vid högskolans egendomar Offer, Stenstugu och Öjebyn.
Departementschefen
För att säkerställa försökens tillförlitlighet bör dräneringsfrågorna lösas vid de egendomar som lantbrukshögskolan disponerar för försöksverksamhet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans
försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 95 000 kr.
II. Statens allmänna fastighetsfond
I: 18. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Under detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område.
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1972/73 bör under detta anslag anvisas 29.9 milj. kr.
Fantbrukshögskolan Ultuna
Markvetenskap, nybyggnad av arbetskallar, växthus och näthall. Kostnadsramen har kunnat sänkas med 300 000 kr.
Utökning av panncentral. Genom beslut den 30 juni 1971 har Kungl. Maj:t medgivit tidigareläggning av vissa byggnads- och underhållsob-
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 154
jekt. I beslutet har medgivits en utökning av panncentralen vid Ultuna inom en kostnadsram av 820 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.
Försöksanläggning, Lövsta. Kungl. Maj:t har den 26 februari 1971 uppdragit åt styrelsen att projektera nybyggnad av försöksanläggning för svin, fjäderfä och pälsdjur vid Lövsta t.o.m. bygghandlingar. Styrelsen har den 30 november 1971 redovisat ett reviderat byggnadsprogram för anläggningen. Byggnadskostnaderna inkl. försörjningsanläggningar beräknas till 12 840 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971.
Alnarp
Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. Närmare redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1970: 37 (s. 35—36 och 48). Styrelsen har vid den fortsatta projekteringen funnit det nödvändigt att ändra förläggningen av byggnaden. Detta har medfört en ökning av kostnaderna för den yttre försörjningen med 255 000 kr.
Röbiäcksdalen
Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Redogörelse för detta objekt har lämnats i prop. 1970: 37 (s. 36 och 48). Styrelsen har funnit det möjligt att sänka kostnadsramen med 423 000 kr.
Avloppsanordningar. Det har varit möjligt att sänka kostnadsramen för detta objekt med 70 000 kr.
Departementschefen
Alla för nästa budgetår redovisade objekt med undantag av panncentral vid Ultuna och försöksanläggning vid Lövsta har tidigare redovisats för riksdagen. Jag har inget att erinra mot den för utökning av panncentralen föreslagna kostnadsramen av 820000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971. Försöksanläggningen vid Lövsta omfattar djurlokaler m. m. för vissa försöksavdelningar vid lantbrukshögskolans institutioner för husdjursförädling och för husdjurens utfodring och vård. Mot den för objektet redovisade kostnadsberäkningen på 12 840 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1971 har jag ingen erinran.
Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 25 milj. kr. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 155
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobiekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- = Fär-
start dig-
Faktisk Beräknad för stäl-
tom — — lande
1.4.70 = 1.4.71 — 1970/71 1971/72 1972/73 mån[/år mån/år
Lantbrukshögskolan Ultuna
| Växtodling, nybyggnad | 4515 4525 4 524 | 1 | 4,65 8.67 |
| Växtpatologi, nybyggnad | 4480 4481 4480 | 1 | 4,65 8.67 |
| Panncentral, etapp I | 3600 3600 3 590 10 | 3.66 8.67 |
Ekonomibyggnader m. m., Kungsängen, etapp I 1670 1670 1652 18 6.66 9.67 Genetik och växtförädling, om- och tillbyggnad 5865 :5865 5718 147 9.67 — 11.69 Ekonomibyggnader m. m., Kungsängen, etapp II 5 870 5 870 5450 400 20 4.68 5.70 Värmekulvert, etapp I 655 655 571 84 5.68 6.69 Ekonomibyggnad och maskinhall 2820 2930 2733 150 47 10.69 5.71 Värmekulvert, etapp II 125 125 124 1 8.69 2.70 Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet 4225 4450 3 032 1000 400 = 6.70 5.72 Markvetenskap, nybyggnad 9650 10515 3000 6000 12.71 2.73 Markvetenskap, nybyggnad av arbets-
| hallar, växthus och näthall | 2 000 1700 1471 200 29 10.70 S.71 | ||
| Kraftfoderfabrik, Lövsta | 2610 2770 2086 575 80 11.70 10.71 | ||
| Värmekulvert, etapp III | 995 1085 | 16 800 250 — 6.71 10.71 | |
| Undervisningshus och aula | 6000 6540 | 2500 4000 = 6.71 12.72 | |
| Utökning av panncentral | 820 | 700 120 11.71 6.72 | |
| Försöksanläggning, Lövsta | 12 840 | 4 000 7.72 7.14 |
Alnarp Frukt- och bärproduktion,lagerbyggnad 975 1025 375 600 40 1.71 7.71 Växthus och försörjningsanläggning 3685 3685 3 286 399 2.68 4.70 Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad 7450 8375 1 500 5500 4,72 8.73 Lantbrukets byggnadsteknik, växthus 1150 1750. 37 1 300 400 = 2.72 6.72 Alnarps trädgårdar, växthus 1150 1535 73 1200 250 12.71 6.72
Röbäcksdalen Djurstallar m. m., ny- och ombyggnad 1545 = 1545 1346 140 50 3.68 = 10.70 Institutionslokaler, om- och tillbyggnad 6925 6 500 2019 3 500 500 10.70 3.72 Avloppsanordningar 370 300 274 20 6 8.69 10.70
Statens lantbrukskemiska laboratorium Nybyggnad i Ultuna 7145 7145 7103 35 7 3.66 3.68
Statens maskinprovningar Förråds- och provningshall i Alnarp, nybyggnad 512 400 100 = 4.72 8.72
Veterinärhögskolan m. m.
| Nybyggnader i Ultuna | 1000 9000 5.72 |
| Summa | 49 960 19681 30799 |
| Reducering av medelsbehovet | 4 407 5 799 |
| Beräknad medelsförbrukning | 15274 25 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 156
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Medelsreservation 1.7.1971 | 946 | ||
| Anslag för 1971 /72 | 14 328 | 1971/72 | 15 274 |
| Anslag för 1972/73 (förslag) | 25 000 40 274 | 1972/73 | 25 000 40 274 |
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000
kr.
IV. Statens utlåningsfonder
IV: 8. Fiskerilånefonden. Från fonden lämnas av fiskeristyrelsen ut lån främst för att inköpa båtar och maskinell utrustning för yrkesmässigt fiske. Fiskerilån för nyetablering inom fisket lämnas endast om särskilda skäl föreligger. Lån får ej beviljas till högre sammanlagt belopp än 200 000 kr. Bestämmelser för lån ur fonden finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerimäringen. Ramen för utlåning från fonden har för budgetåren 1966/67—1971/72 utgjort 9 milj. kr.
Fiskeristyrelsen
En låneram på oförändrat 9 milj. kr. bör tas upp för nästa budgetår.
Departementschefen
För lån ur fiskerilånefonden bör såsom fiskeristyrelsen föreslagit under nästa budgetår disponeras 9 milj. kr. Härför behövs ett kapitaltillskott till fonden av 2 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskerilånefonden för budgetåret 1972/73 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 2 000 000 kr.
IV: 9. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Från fonden lämnas av fiskeristyrelsen ut lån för sådan åtgärd inom fiskets berednings- och konservindustri som väsentligt underlättar avsättningen av fisk eller förbättrar fiskarnas möjligheter att köpa förnödenheter. Bestämmelser för lån ur fonden finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen.
Fiskeristyrelsen
Vid utgången av budgetåret 1970/71 fanns i fonden ett odisponerat belopp av 530 000 kr. Amorteringarna beräknas till 285 000 kr. för
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 157
budgetåret 1971/72 och till 293 000 kr. för budgetåret 1972/73. Samtidigt fanns cj avgjorda ansökningar om lån på sammanlagt ca 2 170 000 kr. Tillskott till fonden behövs med 500 000 kr. för nästa budgetår. Departementschefen
För att göra det möjligt att fortsätta utlåningen från fonden i hittillsvarande omfattning under nästa budgetår behöver fonden tillföras ett belopp av 700 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett investerings-
anslag av 700 000 kr.
IV: 10. Statens fiskredskapslånefond. Fonden inrättades genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:23, JoU 1962:5, rskr 1962: 140), som för ändamålet anvisade ett investeringsanslag av 600 000 kr. Fiskare, som vid utövning av yrkesmässigt fiske fått fiskredskap skadade eller förlorat fiskredskap samt till följd av skadan eller förlusten behöver ekonomiskt bistånd för att kunna fortsätta med yrkesfiske, kan för detta ändamål erhålla lån från fonden enligt bestämmelserna i kungörelsen (1962: 100) om fiskredskapslån (ändrad senast 1969: 815). Lån beviljas inte till högre belopp än som motsvarar 75 9/0 av redskapens värde då de skadades cller gick förlorade. Lånebeloppet får inte överstiga 25 000 kr. eller, om sökanden redan häftar i skuld för fiskredskaps- Jån, 25 000 kr. minskat med skuldsumman.
Fiskeristyrelsen
Utlåningen från fonden uppgick vid utgången av år 1969 till ca 220 000 kr. och vid utgången av år 1970 till ca 416 000 kr. Riksdagens medgivande till fortsatt disposition av anslaget nästa budgetår bör inhämtas. Om behållningen under fonden, ca 184 000 kr., bedöms vara otillräcklig för en oförändrad utlåning, bör fonden samtidigt erhålla ett lämpligt avpassat tillskott.
Departementschefen
Med hänsyn till den ökade utlåningen från fonden bör denna tillföras ett belopp av 200 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens fiskredskapslånefond för budgetåret 1972/73 an-
visa ett investeringsanslag av 200 000 kr.
IV: A. Skogsväglånefonden. Lån utgår som statligt stöd till skogsvägbyggnad. Lån kan beviljas antingen separat eller som komplement till statsbidrag. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1941: 492) om lån från skogsväglånefonden (ändrad senast 1965: 304).
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 158
Skogsstyrelsen
Ett relativt obetydligt belopp innestår f. n. på fonden. Under de närmaste båda åren beräknas endast mindre belopp komma att inflyta i form av amorteringar. Någon förstärkning av fonden behövs ej. Skogsväglånefonden bör ersättas med en form av garantilån med tillräckligt stor garantiram. Eventuella förslag från skogsbruksutredningen bör dock avvaktas.
Det för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget till fonden bör få användas under budgetåret 1972/73 för det med anslaget avsedda ändamålet.
Departementschefen
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge, att det för budgetåret 1958/59 anvisade investerings-
anslaget till Skogsväglånefonden under budgetåret 1972/73 får
användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
VII. Fonden för förlag till statsverket
VII: A. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. För att finansiera inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisades för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag av 50 milj. kr. För utlånade medel erläggs ränta som motsvarar gällande diskonto med tillägg av en halv procent.
Statens jordbruksnämnd
Anslaget bör under budgetåret 1972/73 med oförändrat belopp få användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
Departementschefen
Jag biträder statens jordbruksnämnds förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge att det för budgetåret 1953/54 anvisade investerings-
anslaget Inlösen av inhemskt olieväxtfrö under budgetåret
1972/73 får användas för det med anslaget avsedda ända-
målet.
IX. Diverse kapitalfonder
IX: 6. Jordfonden. Fonden uppgår, sedan den för budgetåret 1971/72 tillförts 1 000 kr., till 277 180 259 kr. Fondens medel skall enligt beslut av 1948 års riksdag användas för att bestrida lantbruksnämndernas kost- | nader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 159
Enligt beslut av 1967 och 1968 års riksdagar får av fonden tillsammans 20 milj. kr. disponeras för inlösen av sådana ofullständiga jordbruk, som ej behövs för rationaliseringsändamål. Medlen får även användas för inlösen av avflyttande renägares bostad i enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet anfört i prop. 1971: 51. De sålunda inlösta fastigheterna skall redovisas på en särskild delfond.
Lantbruksstyrelsen Fonden bör tillföras 10 milj. kr. Dessutom bör de medel, som enligt beslut av 1967 års riksdag endast avsetts för inlösen av sådana ofullständiga jordbruk som cj behövs för rationaliseringsändamål, få användas även för verksamheten under fonden i övrigt. Den kassamässiga behållningen var vid utgången av budgetåret 1970/ 71 ca 44,8 milj. kr. Härav beräknas ca 25 milj. kr. vara disponerade genom bindande köpeavtal. Under innevarande budgetår står sålunda 19,8 milj. kr. till förfogande utöver inflytande inkomster av fastighetsförsäljningar m. m. Utvecklingen av inköps- och försäljningsverksamheten belyses av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår Inköp Försäljning m. m.
1966/67 83,7 86,3 1967/68 111,3 — 74,7 1968/69 87,6 80,6 1969/70 112,9 = 94,1 1970/71 129,3 — 117,9
För budgetåren 1970/71 och 1971/72 har fonden endast tillförts formella tillskott om 1 000 kr. Inköps- och försäljningsverksamheten har under tiden ökat väsentligt. Det är sannolikt att intensiteten i den pågående strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket kommer att öka ytterligare framdeles. Med hänsyn härtill kommer det att behövas allt större insatser från lantbruksnämndernas sida i det yttre rationaliseringsarbetet. För att lantbruksnämnderna i önskvärd utsträckning skall kunna genomföra angelägna rationaliseringsåtgärder, behöver fonden tillföras ytterligare 10 milj. kr. Under budgetåret 1970/71 har inkomsterna på delfonden för inlösen av ofullständiga jordbruk överstigit utgifterna med 172 330 kr. Mot bakgrund härav föreligger inte behov av att reservera särskilda medel för detta ändamål. Medlen bör få utnyttjas även för verksamheten i övrigt. Den 13 april 1971 inköptes för jordfondsmedel jordbruksfastigheten Stäholm i Köpings kommun, Västmanlands län. Egendomen som totalt
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 160
omfattar 637 ha, varav 333 ha åker och 280 ha produktiv skogsmark, har förvärvats i syfte att jordbruksdelen skall upplåtas till sambruksförening. I avvaktan på detta drivs jordbruket i lantbruksorganisationens regi.
Enligt beslut av 1963 års riksdag förvaltar styrelsen de kronoegendomar som disponeras av sambruksföreningar, medan fastigheterna enligt riksdagens beslut år 1961 redovisas på domänfonden. Denna ordning har visat sig administrativt tungrodd. Från såväl anslags-, beslutssom redovisningssynpunkt skulle det vara mera rationellt om administrationen samlades hos en myndighet. Efter samråd med domänverket föreslås därför att kronan tillhöriga fastigheter som upplåts till sambruksföreningar i fortsättningen skall redovisas på jordfonden. Med hänsyn bl. a. till att jordfonden är en ren förlagsfond får dock löpande driftsinkomster och driftsutgifter inte redovisas på denna fond utan på särskilt konto under anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.
Beträffande de fastigheter som f. n. förvaltas av styrelsen för sambruksföreningsändamål innebär förslaget att Stäholms egendom även i fortsättningen skall redovisas på jordfonden. Fastigheten Hörnsjöfors i Västmanlands län, som tillhör domänfonden, bör föras över till jordfonden medan Gudhems egendom i Skaraborgs län, som i avvaktan på eventuell försäljning till sambruksdelägarna redovisas på jordfonden, bör bli kvar på denna fond. Förslaget innebär vidare att medel för byggnads- och underhållsarbeten m. m. inte behöver anvisas under särskilt anslag och att medel till ersättning för upplåtelse ej heller behöver uppföras under anslaget Ersättning till domänverkets fond för viss upplåten mark. Överföringen medför inte f. n. något ökat anslagsbehov för jordfonden.
Jag vill i detta sammanhang redovisa ytterligare uppgifter rörande inriktningen och effekten av lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet. Rationaliseringsreserven uppgick vid slutet av budgetåret 1970/71 till sammanlagt 19700 ha åker och 124 500 ha skogsmark. Under budgetåret 1970/71 inköpte nämnderna 10370 ha åker och 43230 ha skogsmark. Av förvärven under första halvåret 1971 låg 87 9/, av åkerarealen och 58 9/, av skogsmarken i de egentliga jordbruksbygderna. Av försäljningarna under samma tid låg 86 9/, av åkerarealen och 64 9/4 av skogsmarken i dessa jordbruksbygder.
I följande tabell anges hur summan av köpeskillingarna (124 milj. kr.) för de brukningsenheter, som lantbruksnämnderna förvärvade under budgetåret 1970/71, procentuellt fördelar sig på olika storleksgrupper.
Prop. 1972: 1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 161
Åker, ha Skog, ha
—25 26—50 51—100 =101—200 201— Summa
| — 2 6 | 5 | 5 | 3 | 4 | 23 |
| 3— 5 4 | 3 | 3 | 1 | 0 | 11 |
| 6—10 9 | 4 | 4 | 1 | 1 | 19 |
| 11—20 16 | 5 | 3 | 1 | — | 25 |
| 21—30 6 | 2 | 1 | [0] | — | 9 |
| 31—50 1 | 2 | 1 | 2 | 1 | 7 |
| 51-— | 1 1 | 1 | — | 3 | 6 |
| Summa 43 | 22 | 18 | 8 | 9 | 100 |
Effekten av lantbruksnärmndernas försäljningar av jordfondsfastigheter belyses i följande sammanställning, där antalet brukningsenheter, som under budgetåret 1970/71 fått tillskottsmark, har fördelats på åkerareal före tillköp. För varje storleksgrupp anges medelarealen åker och skogsmark före resp. efter tillköp.
Storleksgrupper efter — Antal bruk- Medelareal, ha åkerareal före till- ningsenheter köp, ha Åker Skogsmark
före efter före efter
till- till- till- till-
köp köp köp köp
| — 2 | 119 | 1 | 2 | 142 176 | |
| 3— 5 | 131 | 4 | 6 | 85 116 | |
| 610 | 336 | 8 | 11 | 87 119 | |
| 11—15 | 239 | 13 | 18 | 71 102 | |
| 16—20 | 209 | 18 | 24 | 84 il | |
| 21—25 | 178 | 23 | 28 | 94 111 | |
| 26—30 | 91 | 28 | 35 | 75 102 | |
| 31—40 | 129 | 35 | 42 | 69 | 82 |
| 41—50 | 84 | 45 | 52 | 82 | 97 |
| S1— | 111 Summa 1627 | 85 21 | 93 26 | 152 167 92 117 |
I detta sammanhang bör också verkningarna av 1965 års jordförvärvslag redovisas. Av följande sammanställning framgår omfattningen av de lagfarter, som beviljats för jordbruksfastigheter under tiden den 1 juli 1965—den 30 juni 1971.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 162
Antal Areal Areal
åker, skogsmark,
ha ha
Enligt lagen prövade förvärv (exkl. överlåtelser mellan juridiska personer)
| Fysiska personers förvärv | 20 586 175 300 | 388 400 |
| Juridiska personers förvärv | 2327 27 700 | 198 800 |
| Juridiska personers överlåtelser | 325 | 2700 14 800 |
Från lagens prövning undantagna förvärv
Släktförvärv, kommunförvärv, m. m. 40 412 412 900 1371 600
| Domänverkets förvärv | 230 | 2 800 | 55 500 |
| Domänverkets överlåtelser | 129 | 2 200 | 52 100 |
| Lantbruksnämndernas förvärv | 5 041 36 900 | 151 000 | |
| Lantbruksnämndernas överlåtelser | 6 102 31 700 | 137 200 |
Beträffande juridiska personers förvärv har 74 sådana gjorts av företag, som bedriver förädling eler distribution av jordbruksprodukter, 848 av företag som bedriver förädling av skogsprodukter, 818 av exploateringsföretag och 587 av andra företag. Av de förvärv som skogsförädlingsföretagen gjort har förvärvsegendomen i 437 fall legat i skogsbruksbygd celler i skogsbruksdominerad mellanbygd, medan egendomen i 183 fall legat i jordbruksbetonad mellanbygd och i 134 fall i område, som hänförs till jordbruksbygd. I 676 fall har skogsförädlingsföretagens förvärv inneburit en utvidgning av tidigare innehav i området. Av de fysiska personernas förvärv har 11491 gjorts av yrkesverksamma jordbrukare. 6 154 förvärv har avsett ej bestående brukningsenheter. Beträffande förvärv, som undantas lagens prövning, har ca 35 000 sådana ägt rum i form av släktförvärv omfattande en areal av ca 356 000 ha åker och 1 198 000 ha: skogsmark. I 2 792 fall har kommuner stått som förvärvare.
Erfarenheten av den hittillsvarande tillämpningen av lagen har inte föranlett lantbruksstyrelsen: avge förslag till några ändringar av denna.
Departementschefen
Av stor vikt för jordbrukets strukturrationalisering är lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med anlitande av jordfonden. Fonden har för budgetåret 1971/72 tillförts ett formellt belopp av 1000 kr. och uppgår till 277 milj. kr.
Enligt beslut av 1967 års riksdag tillfördes fonden 10 milj. kr. för inlösen av sådana ofullständiga jordbruk som ej behövs för rationaliseringsändamål. Medlen redovisas på en särskild delfond. Under budgetåret 1970/71 har inkomsterna på delfonden överstigit utgifterna med 172 330 kr. Vid utgången av budgetåret var ca 500 000 kr. av medlen på delfonden disponerade för sitt ändamål. Lantbruksstyrelsen anser att detta ändamål kan tillgodoses utan att särskilda medel reserveras härför.
Prop. 1972:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 163
Medlen på delfonden bör därför få utnyttjas även för övriga med jordfonden avsedda ändamål. Jag biträder detta förslag.
Med stöd av bemyndigande av 1968 års riksdag har Kungl. Maj:t medgivit att ytterligare 10 milj. kr. av jordfondsmedlen får disponeras för inlösen av sådana ofullständiga jordbruk som ej behövs för rationaliseringsändamål. Kungl. Maj:t beslutar om dispositionen av dessa medel.
Jag beräknar att odisponerade medel och de medel som flyter in vid fastighetsförsäljningar m. m. skall räcka till för inköpsverksamheten under budgetåret 1972/73. Anslaget bör därför föras upp med oförändrat 1 000 kr.
Jag har ingenting att erinra mot lantbruksstyrelsens förslag beträffande redovisningen av de fastigheter som ägs av kronan och upplåts till sambruksföreningar. Förslaget innebär bl. a. att investeringar på dessa fastigheter skall redovisas på jordfonden medan driftsinkomster och driftsutgifter redovisas under förslagsanslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Förslagsanslaget Ersättning till domänverkets fond för viss upplåten mark liksom investeringsanslaget Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar behöver med hänsyn härtill inte längre föras upp på riksstaten.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att disponera de medel som enligt
beslut av 1967 års riksdag är avsedda för inlösen av sådana
ofullständiga jordbruk som ej behövs för rationaliserings-
ändamål även för övriga med jordfonden avsedda ändamål
2) godkänna vad jag i det föregående förordat om att de fastig-
heter som ägs av kronan och upplåts till sambruksföreningar
skall redovisas på jordfonden
3) till Jordfonden för budgetåret 1972/73 anvisa ett investerings-
anslag av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 164
Register
Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Jordbruksdepartementet m. m.
| 12 Jordbruksdepartementet | 6 460 000 |
| 13 Lantbruksrepresentanter | 713 000 |
| 13 Kommittéer m. m. | 7 800 000 |
| 14 Extra utgifter | 330 000 |
15 303 000 B. Jordbrukets rationalisering m. m.
| 15 Lantbruksstyrelsen | 14 794 000 |
| 18 Lantbruksnämnderna | 90-101 000 |
| 20 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. | 3 600 000 |
| 21 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. | 114 000 000 |
| 22 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. | 150 000 |
| 22 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti | 1 000 000 |
25 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland,
m,m. 12 000 000 28 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa krono-
| lägenheter m. m. | 1 200 000 |
| 28 Befrämjande av husdjursaveln m. m. | 1 000 000 |
| 30 Statens hingstdepå och stuteri | 1729 000 |
| 31 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling | 926 000 |
| 32 Bidrag till Svensk matpotatiskontroll | 110 000 |
| 32 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen | 500 000 |
| 33 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande | 300 060 |
| 34 Kompensation för bensinskatt till rennäringen | 200 000 |
140 780 000
C. Jordbruksprisreglering 35 Statens jordbruksnämnd 9 509 000 36 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden 865 000 37 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område 101 000 000 38 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och foder-
| medel m. m. | 36 066 000 |
| 40 Stöd till jordbruket i norra Sverige | 66 000 000 |
| 40 Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m, | 8 100 000 |
| 41 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket | 1218 000 |
| 41 Bidrag till permanent skördeskadeskydd | 30 000 000 |
| 42 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. | 13 013 000 |
265 771 000
D. Skogsbruk
| 44 Skogsstyrelsen | 7 634 000 |
| 46 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna | 38 124 000 |
| 49 Bidrag till skogsförbättringar | 8 000 000 |
| 51 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo | 15 000 000 |
| 53 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. | 10 100 000 |
| 54 Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. | 1466 000 |
80 324 000
E, Fiske 56 Fiskeristyrelsen 6 736 000
1 Beräknat belopp
| Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet | 165 |
| Fiskeriintendenter m. m. | 1025 000 |
| Främjande i allmänhet av fiskerinäringen | 265 000 |
| Kursverksamhet på fiskets område | 285 000 |
| Bidrag till fiskehamnar m. m. | 2000 000 |
| Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen | 20 000 |
| Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen | 1151 000 |
| Särskilt omställningsstöd till fiskare | 3 000 000 |
| Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske | 1000 |
| Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. | 1000 |
| Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. | 1 000 000 |
| Fiskeriundersökningsfartyg | 6 000 000 |
| Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten | 1 000 |
21 485 000
F. Service och kontroll 70 Statens livsmedelsverk 18 443 000 71 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontroll-
| slakterier | 8 058 000 |
| T72 Statens veterinärmedicinska anstalt | 13 881 000 |
| 74 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. | 50 000 |
| 75 Veterinärstaten | | 17 612 000 |
| 76 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. | 3 000 000 |
| 76 Bidrag till djursjukvård i vissa fall | 600 000 |
| 7 Veterinärinrättningen i Skara | 723 000 |
Statens centrala frökontrollanstalt:
| 78 Förvaltningskostnader | 9 363 000 |
| 79 Utrustning | 60 000 |
| 80 Statens växtskyddsanstalt | 7441 000 |
| 3 Bekämpande av växtsjukdomar | 150 000 |
| 8 Statens lantbrukskemiska laboratorium | 3 820 000 |
| 83 Statens maskinprovningar | 2618 000 |
| 84 Statens växtsortnämnd | 104 000 |
85 923 000 G. Utbildning och forskning Lantbrukshögskolan:
| 86 Förvaltningskostnader | 39 642 000 |
| 89 Driftkostnader | 9 744 000 |
| 89 Bokinköp m. m. | 662 000 |
| 920 Försöksverksamheten | 20 970 000 |
| 91 Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. | 1 000 |
Veterinärhögskolan:
| 9 Förvaltningskostnader | 15 576 000 |
| 93 Driftkostnader | 6 883 000 |
| 94 Bokinköp m. m. | 151 000 |
| 94 Försöksverksamhet | 315 000 |
| 95 Lantbruksdriften vid försöksgården | 1 000 |
Skogshögskolan:
| 95 Förvaltningskostnader | 15 304 000 |
| 97 Driftkostnader | 11 880 000 |
| 98 Bokinköp m. m. | 163 000 |
99 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
| m. m. | 6 500 000 |
| 105 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. | 230 000 |
| 105 Jordbruksforskning | 8 000 000 |
| 106 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning | 1185 000 |
| 106 Bidrag till Sveriges utsädesförening | 5 692 000 |
| 107 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling | 255 000 |
| 108 Skoglig forskning | 13 165 000 |
109 Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
skogsgödsling m. m. 1152 000 110 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 270 000
1 Beräknat belopp
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 166
Sid.
Alnarpsinstitutet:
| 111 Förvaltningskostnader | 3 178 000 |
| 112 Materiel m. m. | 350 000 |
| 113 Statens skogsmästarskola | 1489 000 |
| 114 Reseunderstöd för studier m. m. | 39 000 |
| 114 Bidrag till viss ungdomsverksamhet | 500 000 |
153 297 000
H. Miljövård m. m.
| 115 Statens naturvårdsverk | 21 210 000 |
| 124 Koncessionsnämnden för miljöskydd | 1 430 000 |
| 125 Miljövårdsinformation | 1 650 000 |
| 126 Rikskampanj mot nedskräpning | 500 000 |
| 127 Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. | 92 000 000 |
| 129 Vård av naturvårdsområden m. m. | 8 100 000 |
| Stöd till idrotten: | . |
| 137 Organisationsstöd m. m. | 50 900 000 |
| 138 Anläggningsstöd m. m. | 23 600 000 |
| 140 Miljövårdsforskning | 13 620 000 |
142 Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet 11 200 000 142 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. 134 000 000 144 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. 50 000 000 146 Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. 9260 000
316 170 000
I. Diverse
| 148 Servitutsnämnder, m. m. | 273 000 |
| 148 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. | 1009 |
| 149 Bidrag till vissa internationella organisationer m, m. | 3 492 000 |
| 150 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder | 21 000 |
| 150 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar | 5 000 |
3 792 000
Summa för driftbudgeten 1 082 845 000 KAPITALBUDGETEN Statens affärsverksfonder Domänverket 152 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. 4 000 000 153 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans för-
söksverksamhet disponerade jordbruksegendomar 95 000
4 095 000 Statens allmänna fastighetsfond 153 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 25 000 000 Statens utlåningsfonder 156 Fiskerilånefonden . 2 000 000 156 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. 700 000 157 Statens fiskredskapslånefond 200 000 157 Skogsväglånefonden —
2 900 000 Fonden för förlag till statsverket 158 Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö — Diverse kapitalfonder 158 Jordfonden 1000
Summa för kapitalbudgeten 31 996 000
Totalt för jordbruksdepartementet 1 114 841 000 1 Beräknat belopp
P MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710511
Bilaga 12 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 12
Handelsdepartementet
ÖVERSIKT
Handelsdepartementets verksamhetsområde omfattar förutom handelspolitik bl. a. exportfrämjande åtgärder, pris-, konkurrens- och konsumentfrågor, ekonomiskt försvar samt patent- och registreringsfrågor. Krigsmaterielinspektionen inom departementet kontrollerar tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Under departementet hör de statsägda företagen Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget
Tipstjänst. |
Departementets budget föreslås öka med 18 milj. kr. till 221,6 milj. kr.
Handelspolitiska frågor
Den internationella .ekonomiska utvecklingen under det gångna året har starkt understrukit det nära samband som råder mellan monetära och handelspolitiska frågor. Länder med betalningsbalansproblem har sökt lösa dessa genom handelspolitiska skyddsåtgärder, bl. a. importavgifter, som påverkar handeln 'med andra länder. Dessa frågor har stått i centrum för de internationella handelspolitiska diskussionerna.
Vid möte i Washington i december förra året inom den s. k. tio-gruppen beslutade de deltagande länderna om nya pariteter för sina valutor. En lösning av de kortsiktiga problemen beträffande det internationella valutasystemet har därmed uppnåtts. Frågan om det internationella betalningssystemets utformning på lång sikt kvarstår emellertid att lösa.
Inom ramen för tio-gruppens överenskommelse i valutafrågorna åtog sig USA att avskaffa den importavgift som landet införde i augusti i fjol. I anslutning till dessa överenskommelser har förhandlingar inletts mellan bl. a. USA och den Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att söka lösa vissa aktuella problem i parternas handel med varandra. Enighet synes föreligga mellan industriländerna att överläggningar om de långsiktiga problemen i den internationella handeln bör kunna inledas efter det att de aktuella handelspolitiska frågorna fått sin lösning.
De förhandlingar i syfte att få till stånd en stor västeuropeisk marknad, som inletts mellan å ena sidan de Europeiska gemenskaperna och å den andra de länder som ansökt om medlemskap samt övriga EFTA-län- I Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bilaga 12
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet : 2
der, har fortsatt under det gångna året. Förhandlingarna för alla EFTAländerna beräknas vara slutförda under första halvåret 1972.
Sverige införde den 1 januari 1972 särskilda tullpreferenser för u-
länderna. Förberedelserna för genomförandet av FN:s strategi för det
andra utvecklingsårtiondet pågår i olika internationella organisationer.
Europeiska gemenskaperna (EEC, CECA, Euratom)
Sveriges överläggningar med de Europeiska gemenskaperna inleddes med ett första möte på ministernivå i Bryssel den 10 november 1970. I den svenska regeringsdeklaration, som lämnades vid detta möte, framhölls att Sverige eftersträvar att delta i utvidgningen av de Europeiska gemenskaperna genom omfattande, nära och varaktiga förbindelser med dem under hänsynstagande till neutralitetspolitiken. I regeringens deklaration lämnades frågan om formen för Sveriges anknytning till gemenskaperna öppen. Vid mötet enades man om att inleda utredande samtal för att genom ömsesidigt utbyte av sakliga informationer skapa ett mera preciserat underlag för själva förhandlingarna. Kommissionen fick i uppdrag att företräda gemenskaperna vid dessa samtal och skulle efter överläggningarnas slut sammanfatta sina slutsatser i en rapport till ministerrådet. De utredande samtalen ägde rum under tiden december 1970—mars 1971. Kommissionen lämnade den 17 juni 1971 en rapport till ministerrådet om dessa.
Vid sammanträde med utrikesnämnden den 18 mars 1971 redogjorde regeringen för motiven och bakgrunden till sin slutsats att ett svenskt medlemskap i gemenskapen inte kunde förenas med önskemålet om att föra en fast neutralitetspolitik. Regeringen konstaterade att en svensk medverkan i det utrikespolitiska samarbetet mellan EEC:s medlemsländer som utformats på grundval av den s. k. Davignon-rapporten inte kunde förenas med den svenska neutralitetspolitiken. Detta gäller även deltagandet i en ekonomisk och monetär union som på betydelsefulla områden innebär ett uppgivande av nationell beslutanderätt.
Inför ministerrådets behandling av kommissionens förslag överlämnade den svenska regeringen den 6 september 1971 ett memorandum till de Europeiska gemenskaperna, i vilket man redogör för den svenska synen på hur ett samarbete mellan Sverige och gemenskaperna skulle kunna utformas på vissa centrala områden.
Under hösten har EEC:s ministerråd med utgångspunkt i kommissionens förslag diskuterat mandatet för förhandlingarna med bl. a. Sverige. Vid sitt möte den 29 november gav rådet kommissionen i uppdrag att inleda förhandlingar med icke-kandidatländerna. Kommissionen kommer att i förhandlingarna ledas av vissa riktlinjer, som EEC:s ministerråd kommer att slutligt fastställa i början av år 1972. Öppningen av förhandlingarna mellan Sverige och kommissionen ägde rum i Bryssel den 4 december.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 3
Handelsdepartementet gav i juni ut en redogörelse för EEC-samarbetets utveckling under år 1970, som utarbetats inom kommerskollegium. Vidare har publicerats tre mera översiktliga, halvårsvisa rapporter över utvecklingen inom EEC, vilka utarbetats av den svenska delegationen i Bryssel. Ytterligare en sådan rapport, som avser andra halvåret 1971, beräknas kunna ges ut i början av år 1972.
En studie av Sveriges utrikeshandel under 1960-talet mot bakgrund av marknadsbildningarna i Europa och en. studie av EEC:s handelspolitik — båda utförda inom kommerskollegium — gavs ut i början av år 1971. Översättningar av de s. k. Davignon- och Wernerrapporterna samt av resolutionen om den ekonomiska och monetära unionen har också publicerats.
En redovisning av konsekvenserna för Sveriges del av att anta EEC:s regler på olika sakområden publicerades i september 1971. I oktober gav handelsdepartementet ut en pocket-bok, i vilken EEC-problemen presenterats i kortare form.
Handelsdepartementet publicerar sedan i mars 1971 cen tidskrift, Aktuellt i handelspolitiken, som hittills utkommit en gång i månaden. Avsikten med denna är att i översiktlig form redovisa det handelspolitiska dagsläget för en större krets av opinionsbildare och opinionsförmedlare.
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
Det gångna årets ministermöten ihom EFTA ägde rum i Reykjavik den 13 och 14 maj samt i Genåve den 4 och 5 november. Vid båda mötena diskuterade ministrarna utsikterna för den bredare europeiska integration, som alltid utgjort EFTA:s huvudmilsättning. Frågan om EFTA-frihandelns bevarande stod också i centrum för ministrarnas intresse. De bekräftade ånyo sitt starka intresse att, som en viktig del av en utvidgad europeisk gemenskap, bevara den frihandel, som redan uppnåtts mellan EFTA-länderna.
Vid ministermötet i Genéve noterade ministrarna, att de flesta kandidatländernas medlemskapsförhandlingar hade i stort sett slutförts, och att man kunde vänta sig att medlemskapsfördragen kunde undertecknas mot slutet av år 1971. Utsikterna till avtal om förbindelserna mellan gemenskaperna och de övriga EFTA-länderna hade också förbättrats avsevärt. Ministrarna hoppades att förhandlingar med detta syfte skulle inledas snart och föras så snabbt som möjligt.
Storbritannien har underrättat om sin avsikt att den 31 december 1971 tillkännage sitt utträde ur EFTA, vilket skulle träda i kraft den 31 december 1972. Med anledning härav har man inom EFTA kommit överens om att ge Danmark och Norge möjlighet till kortare uppsägningstid än den föreskrivna om tolv månader. Dessa länder har nämligen inte ansett sig förrän under år 1972 kunna tillkännage sin avsikt att
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet + = 4
lämna organisationen men har ändå uttryckt: önskemål att frånträda konventionen vid samma tidpunkt som Storbritannien.
Ministrarna uttryckte vid Geneve-mötet sin oro för att de valutapolitiska och handelspolitiska åtgärder som vidtagits av betalningsbalansskäl kunde undergräva de framsteg som gjorts mot en minskning av hindren i världshandeln. Man hoppades därför att snara lösningar skulle kunna uppnås på det valutapolitiska området och att de införda handelsrestriktionerna skulle avlägsnas så snart som möjligt.
Inom EFTA arbetar man intensivt med att finna användbara lösningar på de praktiska problemen i samband med bevarandet av frihandeln inom organisationen. För detta ändamål har speciellt studerats problemen kring ursprungsregler, konkurrensregler samt jordbruks- och fiskefrågor.
Utvecklingen av det interna EFTA-arbetct har fortsatt. Arbetet med att avskaffa sådana icke-tariffära handelshinder, som orsakas av tvingande tekniska och administrativa föreskrifter, fortsätter. Överenskommelser om ömsesidigt godkännande av provningsresultat för jordbruksmaskiner och traktorer samt gasapparatur väntas snart träda i kraft. Även arbetet på en överenskommelse rörande kontroll och märkning av ädelmetallvaror är långt framskridet. Översynen av EFTA:s 'ursprungsregler har under året färdigställts.
Handeln med jordbruksvaror har varit föremål för sedvanlig översyn. Under år 1970 enades ministrarna om att överväga praktiska möjligheter för att ytterligare förbättra förutsättningarna för den interna EFTAhandeln med dessa produkter. I maj 1971 nåddes enighet om att medlemsstaterna på unilateral basis skulle ge förmånsbehandling för ett antal ytterligare jordbruksvaror i handeln mellan EFTA-länderna.
Jugoslavien har deltagit med observatörer på ett antal möten på expertnivå.
Nordiskt samarbete
Den 1 juli 1971 upprättades ett nordiskt ministerråd med uppgift att svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor. Möten med ministerrådet har hittills ägt rum i Helsingfors den 8 september, i Åbo den 27—28 oktober och i Stockholm den 3 december 1971.
Ministerrådet har beslutat att tillsätta ett nordiskt ämbetsmannautskott för ekonomiska samarbetsfrågor samt att inleda ett utredningsarbetz som syftar till konkreta förslag för att vidareutveckla det nordiska ckonomiska samarbetet. Utskottet har till uppgift bl. a. att ta initiativ och lägga fram förslag till åtgärder för att vidmakthålla och utveckla det nordiska ckonomiska samarbetet på olika områden under hänsynstagande till de förpliktelser som kan följa av andra internationella åtaganden. Ministerrådet har vidare beslutat att ägna särskild uppmärksamhet åt miljövård, narkotikaproblem, transportfrågor och industripolitik.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet foo 5
FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD)
UNCTAD:s arbete på handels- och utvecklingsområdet har under det gångna året främst ägnats åt förberedelserna för den tredje världshandelskonferensen, vilken kommer att äga rum i Santiago de Chile under april-maj 1972. UNCTAD:s styrelse antog i september 1971 en omfattande dagordning för konferensen. En särskild arbetsgrupp med deltagande från närmast berörda departement och myndigheter samordnar sedan våren 1971 förberedelsearbetet på svensk sida. Liksom vid tidigare konferenser äger också samråd rum mellan de nordiska länderna och inom OECD.
En proposition om införande av särskilda tullförmåner (s. k. tullpreferenser) för u-länderna har under det gångna året förelagts riksdagen. De särskilda tullförmånerna trädde i kraft den 1 januari 1972. Motsvarande förmåner har införts i de flesta andra industriländer.
Inom råvaruområdet har frågan om diversifiering av utvecklingsländernas produktion och export kommit allt mer i förgrunden. Utformningen av UNCTAD:s arbetsprogram på detta område har kunnat ske på basis av bl. a. svenska förslag. Enligt programmet skall UNCTAD:s : generalsekreterare under år 1972 lägga fram förslag till åtgärder på specifika råvarusektorer.
Sverige deltar från hösten 1971 i konsultationer inom UNCTAD, som syftar till att utröna förutsättningarna för att få till stånd ett avtal för stabilisering av kakaopriserna.
Andra internationella organisationer
Inom GATT har arbetet fortsatt med att klarlägga förutsättningarna för att ytterligare frigöra världshandeln. Särskild uppmärksamhet ägnas handeln med u-länderna, tullsituationen efter Kennedyronden, icketariffära handelshinder och handeln med jordbruksvaror.
Under året har diskuterats möjligheterna att på nytt göra en samlad attack för att minska hindren för en ökad världshandel. Vid ett informellt möte på hög nivå i GATT i april 1971 föreslogs från svensk sida att förberedelser för en ny omgång skulle påbörjas och att en handelspolitisk grupp skulle tillsättas för detta ändamål. Det svenska förslaget utgjorde grunden för ingående diskussion vid GATT-sessionen i november och förslaget fick därvid stöd av flertalet medlemsländer. Enighet kunde dock inte nås vid detta möte.
Särskilda arbetsgrupper i GATT har granskat de handelspolitiska åtgärder som vidtagits av vissa länder som. befunnit sig i betalningsbalanssvårigheter.
Sverige har genom unilaterala bidrag fortsatt att öka stödet för GATT:s och UNCTAD:s gemensamma centrum för handelsinformation (ITC).
Rumänien har under året anslutit sig till GATT. Diskussionerna om
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 6
Ungerns tillträde har fortsatt. Möjligheterna att öka öst-västhandeln undersöks bl.a. inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Som ett led häri har ECE bl.a. på svenskt initiativ beslutat att under år 1972 ordna ett seminarium i marknadsföringsfrågor.
Mot bakgrunden av den internationella utvecklingen på handelns område har Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) beslutat tillsätta en arbetsgrupp på hög nivå med uppdrag att genomföra en ingående studie av världshandeln och därmed sammanhängande problem. Arbetsgruppen, i vilken Sverige ingår, har påbörjat sitt arbete under hösten.
Bilaterala avtal
Sverige har fortfarande bilaterala handelsöverenskommelser, huvudsakligen med de östeuropeiska staterna. Under år 1971 fördes förhandlingar med Polen, Tjeckoslovakien, Ungern och Sovjetunionen inom ramen för sådana avtal. Gällande Jångtidsavtal med Tjeckoslovakien och Ungern förlängdes med ett år.
De ettårsöverenskommelser som träffats med Hongkong, Sydkorea och Portugal om begränsning av exporten till Sverige av vissa trikå- och konfektionsvaror har i samtliga fall förnyats. Detta gäller också överenskommelsen med Portugal om en exportbegränsning av vissa tekoprodukter från Macao. Tidigare begränsningar i importen från Formosa har kvarstått oförändrade. Däremot har under året vissa lättnader genomförts inom ramen för licensförfarandet för import av vissa tekovaror från Jugoslavien.
För ett stort antal varor upphävdes under året kravet på importlicens vid införsel från Japan. Med Japan ingicks i november en överenskommelse om inrättande av en blandad kommission för ekonomi och handel.
Krigsmaterielkontroll
Krigsmaterielinspektionens kontroll av tillverkningen av krigsmateteriel i landet omfattade vid årsskiftet 1971/1972 116 icke statliga tillverkare. Tillverkningsvärdet var år 1970 1 099 milj. kr. Värdena har de senaste åren visat en svagt nedåtgående tendens.
Vid inspektionen har ca 1350 utförselärenden behandlats under år 1971. Ett 30-tal förhandsundersökningar om ifrågasatt utförsel av krigsmateriel har lett till att framställning om utförsellicens ej ingivits. Beviljade utförseltillstånd under år 1971 avser utförsel till ett värde av ca 540 milj. kr. I beloppet ingår 255 milj. kr. som avser utförsel under fem år till Finland av flygmateriel. Medelvärdet av krigsmaterielexporten under perioden 1966—1970 var 177 milj. kr. per år.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 7
Kungl. Maj:t beredde år 1971 riksdagen tillfälle att avge yttrande över riktlinjer för krigsmaterielexport. Riksdagen godkände de förordade riktlinjerna (prop. 1971: 146, UU 21, rskr 343).
Penninglotteri och fotbollstippning
De båda statliga företagen Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst ökade sin omsättning under år 1971.
Penninglotteriets intäkter av lottförsäljningen ökade i förhållande till år 1970 med 12 9/9 till 428 milj. kr. (383)! Omsättningsökningen berodde främst på att det under år 1970 påbörjade försöket med en ny lotteriform med förenklat dragningsförfarande, s. k. nummerlotterier, fortsatte och utökades under år 1971. Sex nummerlotterier anordnades mot två under år 1970 och 3,0 milj. (1,2) lotter såldes. I det Jotteri där dragning sker varje månad, såldes 16,9 milj. (16,7) lotter. Liksom under tidigare år anordnades ett särskilt lotteri för kulturella ändamål. I detta lotteri såldes 214 109 (236 802) lotter. Av bruttoomsättningen beräknas 211 milj. kr. (187) tillfalla statsverket. Härav utgöres 29 milj. kr. (27) av lotterivinstskatt.
Omsättningen hos Tipstjänst uppgick under verksamhetsåret 1/7 1970 —30/6 1971 till 492 milj. kr. (384). Till statsverket inlevererades 253 milj. kr. (190) därav 49 milj. kr. (37) i form av lotterivinstskatt och 61 milj. kr. (48) i form av radskatt. Omsättningsökningen uppgick sålunda till 33 9/9. Under tiden 1/7 1971—31/12 1971 har omsättningen fortsatt att öka och uppgick till sammanlagt 271 milj. kr., motsvarande en ökning av 33 9/, jämfört med samma tidsperiod år 1970.
Exportfrämjande åtgärder
I november 1969 tillsattes exportfrämjandeutredningen med uppgift att utreda frågor om cexportfrämjande verksamhet. I januari 1971 utökades uppdraget till att även omfatta frågan om statens stöd till de svenska utlandshandelskamrarna. Utredningen har under året framlagt ett preliminärt förslag om ny basorganisation för den exportfrämjande verksamheten. De exportfrämjande åtgärderna kommer att behandlas i en särskild proposition till vårriksdagen. Ifrågavarande anslag tas i avvaktan härpå upp med oförändrade belopp.
För det statliga stödet till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin är uppgjort ett fyraårigt (för den manuellt arbetande glasindustrin treårigt) stimulansprogram, vilket även innefattar vissa utbildningsåtgärder. Utöver detta programenliga stöd har riksdagen under innevarande budgetår beviljat 2,5 milj. kr. för exportfrämjande ändamål till textil- och Kkonfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin. För nästa budgetår beräknas en ökning med 2,5 milj. kr. till 7,2 milj. kr. för detta ändamål.
1 Siffror inom parentes gäller närmast föregående verksamhetsår.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 8
Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor .
Enligt förordnanden som meddelats av Kungl. Maj:t och godkänts av riksdagen har 2—9 §§ allmänna prisregleringslagen ägt tillämpning under tiden den 28 augusti 1970—den 31 december 1971. Med stöd av lagen beslutade sålunda Kungl. Maj:t den 28 augusti 1970 om prisstopp för viktigare livsmedel (SFS 1970: 512). Den 9 oktober 1970 beslutade Kungl. Maj:t om allmänt prisstopp (SFS 1970: 552). Under år 1971 har prisstoppets tillämpningsområde begränsats i olika omgångar (SFS 1971: 18, 187, 682, 757 och 1033). |
Utvecklingen av konsumentpriserna visade under år 1971 relativt måttliga stegringar. Efter höjningen av mervärdeskatten vid årsskiftet låg konsumentprisindex 1 stort sett stilla under det första halvåret, vilket visar att prisstoppet haft avsedd effekt. De under året avtalade höjningarna av jordbrukspriser och löner tilläts i viss utsträckning slå igenom I prisbildningen. Under tiden oktober 1970—november 1971 steg konsumentprisindex med knappt 3 2/9, om man bortser från effekten av höjningen av mervärdeskatten.
Tillämpningen av bestämmelserna om prisstopp har ankommit på statens pris- och kartellnämnd. Sedan prisstoppet upphörde den 31 december 1971 upprätthåller nämnden enligt särskilt uppdrag av Kungl. Maj:t en utvidgad och intensifierad prisövervakning.
Det under senare år ökade reformarbetet på det konsumentpolitiska området fortsätter. Det är inriktat på att stärka konsumenternas ställning i förhållande till produktions- och distributionsföretagen, bl. a. genom ett vidgat konsumentskydd, och på att genom effektivare konsumentupplysning hjälpa hushållen att bättre utnyttja sina resurser.
Den 1 januari 1971 trädde lagen (1970: 412) om otillbörlig marknadsföring i kraft. Med stöd av denna lag kan reklam- och andra marknadsföringsåtgärder förbjudas, om de bedöms vara otillbörliga mot konsumentet celler näringsidkare. Lagen (1970: 112) om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor trädde i kraft den 1 juli 1971. För tillämpningen av nu nämnda lagar svarar marknadsrådet och konsumentombudsmannen. En förstärkning av konsumentombudsmannens kansli föreslås.
Konsumentutredningen har i maj 1971 avlämnat betänkandet (SOU 1971: 37) Konsumentpolitik — riktlinjer och organisation. I betänkandet föreslås bl. a. en omorganisation som innebär att ett centralt konsumentverk inrättas. I samband därmed upphör enligt förslaget statens konsumentråd, statens institut för konsumentfrågor och varudeklarationsnämnden. Förslaget kommer att behandlas i särskild proposition.
Konsumentutredningen har vidare lagt fram ett betänkande (SOU 1971: 86) Bilen och konsumenten, som f. n. remissbehandlas.
Affärstidslagen har i överensstämmelse med förslag av affärstidskommittén i betänkandet (SOU 1971: 33) Fri affärstid upphört att gälla vid utgången av år 1971. Det innebär, att detaljhandeln får möjlighet att
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 9
anpassa öppethållandetiderna till konsumenterrias behov. En nämnd har tillsatts med uppgift att undersöka följderna av affärstidsregleringens slopande för de handelsanställda samt för pris- och strukturutvecklingen inom handeln. . i
Vissa andra frågor på inrikeshandelns område utreds f. n. Sålunda behandlas glesbygdernas försörjning med kommersiell service av glesbygdsutredningen, som inom kort kommer att lägga fram ett delbetänkande i ämnet. Även butiksetableringsutredningen väntas lägga fram 'ctt betänkande under första halvåret 1972. De mera övergripande frågorna om struktur och service i handeln behandlas av distributionsutredningen.
OECD:s råd beslöt i november 1969 att inrätta en kommitté för: konsumentpolitiska frågor. Inom kommittén har bildats en arbetsgrupp för jämförande varuprovning och cen arbetsgrupp för varudeklarationer. Rapporter från arbetsgrupperna har avgivits hösten 1971. En jämförande översikt av konsumentpolitiken i medlemsländerna håller på att utarbetas. Resultatet av arbetet skall redovisas före den 31 juli 1972. Rå- det skall därefter besluta om kommittén skall bli permanent.
För verksamheten inom pris-, konkurrens- och konsumentområdet föreslås en anslagshöjning med 1 931 000 kr. De anslag, vilka berörs av konsumentutredningens förslag, har i avvaktan på särskild proposition förts upp med oförändrade belopp.
Ekonomiskt försvar
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har sedan år 1969 på Kungl. Maj:ts uppdrag bedrivit s.k. miljöstudier. En första redovisning av resultatet av dessa studier, som skall bedrivas fortlöpande, lämnades i juni 1971. Departementschefen har den 10 september 1971 uppdragit åt överstyrelsen att senast den 1 juli 1972 redovisa en komplettering av plancringsunderlaget bl. a. med synpunkter på krav med hänsyn till uthållighet och försörjningsstandard.
Överstyrelsen påbörjade budgetåret 1970/71 på Kungl. Maj:ts uppdrag en förstudie rörande långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. En rapport om resultatet av förstudien har redovisats i december 1971.
Under budgetåret 1971/72 har tillkallats särskilda sakkunniga för att utreda olika metoder för att upprätthålla en tillfredsställande beredskap inom varuområden som har väsentlig betydelse för försörjningen. Förslag rörande försörjningsberedskapen för teko-varor och skodon väntas bli förelagda 1972 års riksdag.
Patent- och registreringsfrågor
Sverige deltar i det internationella samarbete som på patent-, varumärkes- och mönsterområdet pågår inom världsorganisationen för den' intellektuella äganderätten (WIPO), Europarådet och EEC. År 1970
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 10
godkändes samarbetsavtalet Patent Cooperation Treaty, den s. k. PCTplanen, som innebär en minskad belastning på nyhetsgranskande patentverk. Planen beräknas för Sveriges del få praktisk effekt tidigast mot slutet av 1970-talet. Sverige deltar i överläggningar med EEC och andra inbjudna länder om att upprätta ett gemensamt patentverk för behandling av patentansökningar med Internationella granskningsinstitutet i Haag som central granskningsorganisation. Inom Europarådet har Sverige deltagit vid utarbetandet av ett nytt klassificeringssystem för patent. Patentpolicykommittén utreder de problem som för det svenska patentverkets vidkommande :' aktualiseras av PCT-planen och av det system som utarbetas vid överläggningar med EEC-länderna. På svenskt initiativ har inom WIPO påbörjats en utredning om möjligheterna att genom cen internationell patentkonvention främja överföringen av ny teknik till utvecklingsländerna. Frågan om en revision av Madridöverenskommelsen om internationell registrering av varumärken kommer att tas upp på programmet för en konferens i Wien år 1973.
Det inom patent- och registreringsverket pågående rationaliseringsoch utvecklingsarbetet, främst beträffande patent- och bolagsärenden samt den centrala administrationen, fortsätter. En ny långsiktsplan har utarbetats, som omspänner verksamheten under 1970-talet och som skall ligga till grund för de femåriga verksamhetsplaner som redovisas i verkets anslagsframställningar. Inom verket pågår vidare försök med fördjupad förvaltningsdemokrati. För verket föreslås en anslagsökning med ca 5,5 milj. kr. Anslaget redovisas för riksdagen i programtermer.
Sammanfattning
Förändringarna inom handelsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning.
Anvisat: Förslag Föränd-
1971/72 1972/73 ring
DRIFTBUDGETEN
| A. Handelsdepartementet m. m. | 6,8 | T,71 + 0,9 | |
| B. Främjande av utrikeshandeln m. m. | 27,8 | 30,6 + 2,8 | |
| C. Kommerskollegium m. m, | 11,1 | 13,4 + 2,3 | |
| D. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor 25,4 | 27,3 | + 19 | |
| E. Patent- och registreringsverket m. m. | 34,0 | 40,0 + 6,0 | |
| F. Ekonomiskt försvar | 74,6 | 81L,I | + 65 |
| Summa för driftbudgeten 179,7 200,1 | + 20,4 |
KAPITALBUDGETEN
| V. Fonden för Jåneunderstöd | 18,5 | 16,0 — 2,5 |
| IX. Diverse kapitalfonder | 5,4 | 5,5 + Ol |
| Summa för kapitalbudgeten 23,9 | 21,5 - 24 | |
| Totalt för handelsdepartementet | 203,6 221,6 + 18,0 |
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 11
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom handelsdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Tionde huvudtiteln
4. HANDELSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Handelsdepartementet 1970/71 Utgift 4 416 936 1971/72 Anslag 4 546 000 1972/73 Förslag 5 235 000
1971/72 Beräknad änd-
ring 1[972/73 Personal
| Handläggande personal | 42 | + | 1 |
| Övrig personal | 27 69 | + | of. |
Anslag
| Lönekostnader | 4 114 000 | + 459 000 |
| Sjukvård | 9 000 | + 2000 |
| Reseersättningar (även för utrikes resor) | 82 000 | + 7000 |
| Expenser | 341 000 4 546 000 | + 221 000 + 689 000 |
Kungl. Maj:l har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1963: 105, rskr 1965: 295) beslutat inrätta cn personlig tjänst som kansliråd i Cr 1 i handelsdepartementet. Tjänsten har inrättats på enheten för utrikeshandel.
Med hänsyn till ökade arbetsuppgifter inom departementets riättssekretariatet bör anslaget räknas upp med 100 000 kr. för ytterligare expertis, I övrigt ökar medelsbehovet under anslaget med 589 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 235 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Handelsdepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 5 235 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 1 671 383 Reservation 417 615 1971/72 Anslag 1 900 000 1972/73 Förslag 2 020 000
För nästa budgetår räknar jag med att kostnaderna för kommittéverksamheten kommer att stiga med 120 000 kr. Anslaget bör därför räknas upp med detta belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett re-
servationsanslag av 2 020 000 kr.
A 3. Extra utgifter 1970/71 Utgift 144 088 Reservation 56 538 1971/72 Anslag 50 000 - 1972/73 Förslag ' 125 000
Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 75 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 125 000 kr.
A 4. Krigsmaterielinspektionen
| 1970/71 Utgift | 152 687 |
| 1971/72 Anslag | 167 000 |
| 1972/73 Förslag | 177 000 |
Krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export av sådan materiel. Inspektionens personal utgörs av
Prop. 1972:1 Bilaga12 Handelsdepartementet = ' 13
krigsmaterielinspektören och två biträden.
Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet
skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel.
1971/72 Beräknad änd-
ring 1972/73 Anslag
| Lönekostnader | 153 500 + 5 500 |
| Sjukvård | 1000 of. |
| Reseersättningar | 3 500 + 500 |
| Lokalkostnader | 3 000 -F- 3 000 |
| Expenser | 6 000 + 1000 |
167 000 + 10 000
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 177 000 kr.
A 3. Kostnader för nordiskt samarbete 1972/73 Förslag . 100 000
Från reservationsanslaget Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete, som för innevarande budgetår är upptaget med 100 000 kr. har hittills betalats huvudsakligen utgilter för svenskt deltagande i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete och nordiska ekonomiska samarbetsutskottet. Verksamheten i dessa organ har numera upphört.
Den 1 juli 1971 inrättades ett nordiskt ministerråd med uppgift att svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor. Ministerrådet har beslutat tillsätta ett särskilt ämbetsmannautskott med uppgift att biträda rådet i dess arbete med frågor som rör nordiskt ckonomiskt samarbete.
Utgifterna för bl. a. administration, resor, traktamenten, arvoden och representation med anledning av Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för nordiska ministerrådet och nordiska ekonomiska ämbetsmannautskottet samt för deltagande i andra former av nordiskt samarbete, bl. a. i nordiska kommittén för konsumentfrågor, bör i fortsättningen bestridas från ett nytt anslag, som bör vara förslagsanslag. Jag beräknar för nästa budgetår medelsbehovet till 100 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 14
B. FRÄMJANDE AV UTRIKESHANDELN M. M.
B 1. Handelssekreterare. B 2. Kollegiet för Sverige-information i utlandet: Förvaltningskostnader. B 3. Kollegiet för Sverige-information i utlandet: Exportfrämjande m. m. B 4. Exportrådet för den mindre industrin. B 5. Svenska handelskammare i utlandet m. m.
För innevarande budgetår har till Handelssekreterare anvisats ett reservationsanslag av 7970 000 kr., till Kollegiet för Sverige-information i utlandet ett förslagsanslag av 1 217 000 kr. samt till Främjande av utrikeshandeln m. m. ett reservationsanslag av 8 017 000 kr.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 21 november 1969 sakkunniga för att utreda den exportfrämjande verksamheten. Uppdraget utökades den 14 januari 1971 att även omfatta frågan om statens stöd till de svenska utlandshandelskamrarna. Utredningen har den 28 juni 1971 avgett yttrande (Ds H 1971: 2) rörande statens stöd till de svenska handelskamrarna i utlandet, vari föreslås bl. a. omorganisation av basorganen. I avvaktan på att beredningen av dessa frågor slutförs föreslår jag att berörda anslag med ny anslagsindelning förs upp med oförändrade belopp.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna
1. vill Handelssekreterare ett teservationsanslag av 7 970 000 kr.;
2. till Kollegiet för Sverige-information i utlandet: Förvaltnings-
kostnader ett förslagsanslag av 1 217 000 kr.;
3. till Kollegiet för Sverige-information i utlandet: Exportfräm-
jande m. m. ett reservationsanslag av 5 243 000 kr.;
4. till Exportrådet för den mindre industrin ett reservationsanslag
av 855 000 kr.;
5. till Svenska handelskammare i utlandet m. m. ett reservations-
anslag av 1 919 000 kr.
B 6. Svenska turisttrafikförbundet 1970/71 Utgift 4 600 000 1971/72 Anslag 5 254 000 1972/73 Förslag 3 400 000
Svenska turisttrafikförbundet
Turisttrafikförbundet skall enligt sina stadgar — fastställda av Kungl. Maj:t i december 1948 och senare delvis ändrade med Kungl. Maj:ts
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 15
godkännande — främja resandet från utlandet till och inom Sverige och i detta syfte driva upplysningsverksamhet samt verka för utveckling av Jandets turistväsen.
Förbundet har som aktiva medlemmar landsting, kommuner, föreningar och företag samt som passiva medlemmar enskilda personer. Förbundets angelägenheter handhas av en styrelse och ett råd. Styrelsen består av 13 ledamöter och 12 suppleanter, av vilka Kungl. Maj:t utser sju resp. sex. Bland de sju ledamöterna utser Kungl. Maj:t en att vara ordförande. Övriga ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av rådet, som i sin tur utses av medlemmarna.
Arbetet inom förbundet utförs i nära samarbete mellan dess huvudkontor i Stockholm och de elva egna eller gemensamma nordiska turistkontoren i utlandet.
För att skapa ökade förutsättningar för förbundet att ta på sig ytterligare marknadsföringsuppgifter både utomlands och inom landet har förbundet undan för undan byggt upp sin organisation efter marknadsmässiga principer.
Huvudkontoret i Stockholm är sålunda organiserat i tre avdelningar: marknadsavdelningen (utrikessektion, inrikessektion, informationssektion), kansliavdelningen (ekonomi och personal) och utvecklingsavdelningen (utredning och statistik).
För att främja resandet från utlandet till Sverige koncentrerar förbundet numera sitt arbete till turistkampanjer och länderaktioner, som samordnas med turistnäringens marknadsföring. Kampanjerna har finansierats till lika delar med bidrag från turistnäringen m. fl. och med statsbidrag från kollegiet för Sverige-information i utlandet.
Förbundet har med hjälp av dessa medel kunnat samordna turistmarknadsföringen i framför allt Danmark, Finland, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Kampanjer i dessa länder har gett utslag i ett allmänt ökat intresse hos researrangörer och allmänhet för Sverige som turistland.
För att främja resandet inom Sverige och verka för utvecklingen av landets turistväsen har förbundet i samverkan med turistnäringens egna intressenter för andra året i följd genomfört en inrikeskampanj ”Sverige Nu”. Syftet har varit att åstadkomma en grundläggande inventering av Sveriges samlade turistresurser och med utgångspunkt därifrån medverka till en effektiviserad marknadsföring och produktutveckling. Ett väsentligt ökat intresse hos den svenska publiken för Sverige som rese- och turistland har åstadkommits genom kampanjerna.
Genom denna uppbyggnad av huvudkontoret och arbetsinriktning anser förbundet att en rimlig anpassning skett till de arbetsmässiga krav som den nya och mer marknadsmässiga inriktningen ställer på förbundet.
Den utländska turistströmmen till Sverige och övriga Skandinavien
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 16
har visat en stadigt accelererande ökningstakt under de senaste fyra åren. Under år 1970 låg antalet besökare från utomnordiska länder hela 13 procent över 1969 års nivå.
Antalet ankomster till Sverige under år 1970 har av STTF för de viktigare utomnordiska avnimarländerna beräknats som följer.
1000-tal = Ökn./minskn.
besök i 94 Förbundsrepubliken Tyskland 600 | USA 265 + 9,9 Storbritannien 175 + 6,3 Nederländerna 128 + 14,6 Frankrike 920 + 12,4 Italien 65 + 12,3 Schweiz 67 4- 15,7 Österrike : 40 + 19,1 Japan 45 + 54,0 Övriga 275 — S:a icke-nordiska besök 1750 + 12,9
Utvecklingen av direkttrafiken till Sverige från icke-nordiska länder indikerar vilken betydelse turistanpassade transportmöjligheter har för turismens utveckling. Som exempel kan nämnas direkttrafiken från Storbritannien år 1970: med båt + 18,7 9/0, med flyg — 1,6 9/0; från Förbundsrepubliken Tyskland: med båt: + 10,9 9/9, med flyg -— 3,0 9/4; från Nederländerna: med båt —+ 37,5 9/0, med flyg — 3,7 9/9. Totalt kom 449 000 icke-skandinaver i direkttrafik till Sverige, varav 256 000 (-- 12 9/0) med båt och 193 000 (— 2,2 9/90) med flyg.
Strömmen från de nordiska grannländerna kan uppskattas till ca 3—4 milj. besök, som på grund av passfrihet ej registreras. När det gäller sjötrafiken till Sverige framstår en uppgång på 44 v/, i båtresandet från Finland såsom särskilt anmärkningsvärd. Det är ännu oklart, hur denna uppgång fördelar sig på svenska och finländska resenärer. Sammanfattningsvis kan konstateras att de starka ökningarna av resandeströmmarna torde vara ett bevis för turismens breddning till nya turistgrupper.
Hittills tillgängliga statistiska uppgifter tyder på att den utländska turistströmmen till Sverige och Skandinavien under det första halvåret 1971 forsatt att öka i samma snabba takt som år 1970. Mot cen uppgång av den icke-nordiska trafiken till det nordiska passkontrollområdet under år 1970 på ca 13 9/9 står en uppgång under tiden januari—maj 1971 på närmare 12 0/9. Direkttrafiken till Sverige, som utgör en mindre del (ca 1/5) av samtliga Sverige-besök, steg under de första sex månaderna 1971 i ännu hastigare takt — med ca 26 9/, för hela år 1970. Detta antyder att Sverige skulle ha fått en ökad andel av den utomnordiska strömmen norröver. Det går dock inte att därav dra några slutsatser beträffande den egentliga turisttrafiken hit, vilken ju i
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 17
hög grad koncentrerar sig kraftiga uppgången i direkttrafiken från Frankrike, som för juni 1971 innebär en fördubbling jämfört med juni 1970.
I det föregående har konstaterats att över 1,7 milj. besökare från utomnordiska länder kom till Sverige under år 1970. Trafiken från Sveri- | ge till utlandet var ungefär lika stor. Enligt statens invandrarverk reste under år 1970 1718 000 svenskar till icke-nordiska länder. Även detta innebär en uppgång, dock endast med 5,6 9/9. Det har sitt intresse att konstatera att ökningstakten för den utgående svenska trafiken har sjunkit väsentligt under den senaste treårsperioden, från över 16 9/0 år 1968 till 5,6 9/9 år 1970.
Det svenska utlandsresandet under första halvåret 1971 är ännu svårt att få grepp om. Invandrarverkets uppgifter tyder på en kraftig uppgång (21—28 9/9). Även flygcharterstatistiken anger en klar uppgång för tiden januari—juni (ca 14 9/0). För den del av den utgående trafiken, som utgör turistresor, kan man konstatera en fortgående säsongutjämning — särskilt i charterresorna. Svenskarna förlägger i allt högre grad sina semestrar till utlandet till vår- och höstmånaderna, medan sommarresandet tenderar att minska.
Under den senaste fyraårsperioden har förbundet på ett mera marknadsinriktat sätt ansett sig böra ta på sig uppgiften att söka samordna turistnäringens marknadsansträngningar på vissa marknader. Som en följd därav har förbundets operativa resurser målmedvetet koncentrerats till några få marknader, där ett praktiskt samarbete med olika kommersiella turistintressenter bedömts vara möjligt. Organisatoriskt har förbundet dragit konsekvenserna av sin marknadsinriktade verksamhet ge-nom att inrätta en marknadsavdelning. :
Förbundets styrelse har ställt upp som mål för förbundets nuvarande verksamhet: att söka samordna och intensifiera marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland, så att det utländska resandet till Sverige om möjligt håller jämna steg med svenskarnas turistresor till utlandet; att söka medverka till att svensk turism, organiseras och utvecklas på ett. sådant sätt, att resor i Sverige för svenska folket blir ett verkligt alternativ till utländska resor; samt att söka medverka till insamling, bearbetning och redovisning ' av statistik och annat faktamaterial, belysande
turismens och fritidsresandets struktur och utveckling, som kan tjäna
som underlag för statliga, kommunala och privata åtgärder inom turistoch fritidssektorn.
I anslaget för budgetåret 1971/72 är inräknat 154 000 kr. för turist-
propaganda i USA samt 300 000 kr. för ”Sverige Nu”-kampanjen. För
”Sverige Nu” har dessutom anvisats 100 000 kr.'från handels- och sjö-:
fartsfonden.
Förbundet anser det vara angeläget att fortsätta ”Sverige Nu”-kam-
panjen under ett fjärde år och hemställer för detta ändamål om ett bi-
2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 12
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 18
drag på 440 000 kr. Vidare hemställer förbundet om ett bidrag på
5 409 000 kr. för övrig verksamhet.
Departementschefen
Svenska turisttrafikförbundets verksamhet inriktas numera på att medverka till en god marknadsföring av turistmål i Sverige. Den utländska turismen till Sverige stimuleras av förbundets verksamhet vars tyngdpunkt ligger på marknaderna i Norden, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien och Amerikas förenta stater. Turismen till Sverige från dessa länder ökar ständigt.
Staten har kraftigt ökat sin insats i förbundet under senare år och bidrar nu med ca 95 9/4 till förbundets finansiering. Förbundets insatser för marknadsföringen av turistmålen skiljer i princip inte mellan utländska och inländska turister. För tredje året i rad avser förbundet att år 1972 driva en särskild kampanj ”Sverige Nu” som inriktar sig på att uppmärksamma de möjligheter till semester inom Sverige som bör kunna utgöra alternativ till en del av svenskarnas utlandsresande. För fortsättningen av kampanjen under ett fjärde år beräknar jag ett bidrag från statens sida med 200 000 kr. Anslaget bör tas upp med 5,4 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1972/73 an-
visa ett anslag av 5 400 000 kr.
B 7. Exportfrämjande' åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin 1970/71 Utgift 1 607 000 1971/72 Anslag 4 700 000 1972/73 Förslag 7200 000
Från anslaget bestrids utgifter för exportfrämjande åtgärder i form av bl. a. bidrag till vissa tröskelkostnader (prop. 1970: 41, SU 61, BaU 23, rskr 165 och 188). Bestämmelser återfinns i särskilda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 utfärdade föreskrifter.
Kommerskollegium
För exportfrämjande åtgärder för teko-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin bör för budgetåret 1972/73 anvisas 9 875 000 kr. fördelade med 8 850 000 kr. på teko- och 1 025 000 kr. på -glasindustrierna.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 19
Departementschefen
Medlen till exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin ökades innevarande budgetår med 2,5 milj. kr. (prop. 1971: 140, bil. 8, FiU 47, rskr 293). För fortsatt stimulans åt dessa branschers exportansträngningar utöver tidigare av riksdagen godkänd plan beräknar jag även för nästa budgcetår en ökning av anslaget med 2,5 milj. kr. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att göra avvägning av medelsbehovet mellan teko-industrierna och glasindustrin.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsin-
dustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 7 200 000 kr.
B 8. Täckande av förluster på grund av garantier för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin 1970/71 Utgift — 1971/72 Anslag 675 000 1972/73 Förslag 750 000
Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statsgarantier för lån till teko-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin (prop. 1970: 41, SU 61, BaU 23, rskr 165 och 188).
Statsgaranti beviljas enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 meddelade föreskrifter.
Kommerskollegium
Ramen för statliga garantier för exportfrämjande åtgärder för tekoindustrierna och den manuellt arbetande glasindustrin bör utökas med 8,5 milj. kr., fördelade med 7,5 milj. kr. på teko-industrierna och 1 milj. kr. för glasindustrin.
Kollegiet hemställer att för att täcka förluster på grund av sådana garantier bör för budgetåret 1972/73 anvisas 750 000 kr. fördelade med 600 000 kr. på teko-industrierna och 150 000 kr. på glasindustrin.
Departementschefen
Ramen för statliga garantier för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin bör för nästa budgetår planenligt utökas med 8,5 milj. kr. till 25,5 milj. kr. Vidare bör anslaget till förlusttäckning för nästa budgetår enligt plan tas upp med 750 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet. 20
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. medge att för budgetåret 1972/73 ramen för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin höjs till sammanlagt 25 500 000 kr. | 2. till Täckande av förluster på grund av garantier för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbe-
tande glasindustrin för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 750 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet = : 2
C. KOMMERSKOLLEGIUM M. M.
C 1. Kommerskollegium. 1970/71 Utgift 9 717 991 1971/72 Anslag 92 609 000 1972/73 Förslag 11 589 000
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för inrikes- och utrikeshandeln, industri och bergshantering samt hantverk och slöjd. Verket är också chefsmyndighet för bergsstaten, sprängämnesinspek- == =. tionen och elektriska inspektionen. |
Chef för kollegiet är en generaldirektör. Inom kollegiet finns en utrikes- och utredningsavdelning samt fyra byråer, nämligen bergsbyrån, elektriska byrån, industribyrån och allmänna byrån. Utrikes- och utredningsavdelningen utreder och behandlar. frågor på framför allt utrikeshandelns och handelspolitikens områden. Bergsbyrån handlägger frågor rörande gruv- och järnhanteringen, allmänna energi- och bränslefrågor samt frågor rörande utnyttjande av naturtillgångar på kontinentalsockeln, elektriska byrån ärenden angående koncessioner, säkerhetsföreskrifter och tillsyn inom det elektriska området, installatörsbehörighet, statsbidrag och lån för upprustning av elektriska starkströmsanläggningar m. m. och industribyrån frågor som berör annan industri än gruv- och järnhanteringen, lånegarantiärenden, glesbygdsstödet, frågor om hantverk och slöjd, stödet till teko- och glasindustrierna samt ärenden som rör sprängämnesinspektionens verksamhet. Till allmänna byråns uppgifter hör främst remissärenden om inrikeshandel och nä- ' ringar, ärenden rörande tillstånd för utlänning att deltaga i aktiebolags verksamhet respektive driva näring, fastställande av säkerheter enligt resegarantilagen, kollegiets och lokalstaternas administration samt allmänt samordnande verksamhet i juridiskt och administrativt hänseende.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 tillkallades en särskild sakkunnig för att utreda kommerskollegiets arbetsuppgifter och organisation. Utredningen avlämnade i september 1971 be- ' tänkandet (SOU 1971: 69) Näringspolitiken — ny verksorganisation. Utredningen föreslår, som ett led i anpassningen till utvecklingen inom näringspolitiken, att verksamhetsgrenar -med anknytning till industripolitiken, konkurrensövervakningen och händelspolitiken förs samman till en organisation av verkstyp — nya kommerskollegiet.
Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu inom berörda departement.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 22
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kommers- = Dep. chefen
kollegium Personal
| Handläggande personal | 84 | + 6 | + I |
| Övrig personal | 67 151 | + 1 + 7 | of. + 1 |
Anslag Utgifter Lönekostnader 8 749 000 -+2 252 000 + 1345 000 Sjukvård 20 000 of. —- 5 000 Reseersättningar (även för utrikes resor) 922 000 + 927000 + = 58 000 Lokalkostnader 308 000 + 402000 —+ 402 000 Expenser 441 000 + 576 000 + 170 000 Därav engångsutgifter (—) (378 000) (100 000) 9 610 000 +3327000 + 1980 000 Uppbördsmedel | Publikationer 1 000 — — Nettoutgift 9 609 000 +3 327 000 + 1980 000
Kommerskollegium 1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 633 500 kr. 2. Utrikes- och utredningsavdelningen bör förstärkas med två handläggare och tre biträden. Vidare bör fyra tjänster som byrådirektörer, förste byråsekreterare eller byråsekreterare föras upp på kollegicts personalförteckning. Medel bör dessutom anvisas för ett göromålsförordnande som kommerseråd (+ 634 300 kr.). 3. Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1968:98, 3LU 63, rskr 333; SFS 1968:555, 556) har Kungl. Maj:t beslutat att kommerskollegium fr. o. m. den 1 januari 1969 skall meddela tillstånd för utlänning att driva näring. För dessa arbetsuppgifter och för handläggningen av ärenden rörande tillstånd för utlänning att deltaga i aktiebolags verksamhet m. m. behövs en byrådirektör och en kansliskrivare (+ 109 800 kr.). . 4. Allmänna byrån behöver förstärkas med en materialförvaltare i utbyte mot en expeditionsvakt i reglerad befordringsgång (-- 6 300 kr.). 5. Bergsbyrån bör förstärkas med en byrådirektör för utredningar rörande statens gruvegendom m. m. (+ 78 300 kr.). 6. Medel för arvode till konsulter bör anvisas med sammanlagt 250 000 kr., därav för frågor i samband med oljeborrning på kontinentalsockeln 100 000 kr., för utredningar om sten- och sandtäkt på kontinentalsockeln 50 000 kr., för inventering och värdering av statens gruvutmål 50 000 kr. samt för utredningar i samband med garantilåneverksamheten 50 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 23
7. Ökad verksamhet motiverar att anslagsposten Reseersättningar räknas upp med 87800 kr. För nyanskaffning samt upprustning av möbler och kontorsmaskiner, för utbyggnad av telefonväxel och snabbtelefon samt för anskaffning av kartor behövs ett engångsanslag på 378 000 kr. Anslagsposten Expenser bör därutöver räknas upp med 149 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 589 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en byrådirektör på bergsbyrån (5) och ett göromålsförordnande som kommerseråd (2).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommerskollegium för budgetåret 1972/73 anvisa ctt för-
slagsanslag av 11 589 000 kr.
C 2. Sprängimnesinspektionen
1970/71 Utgitt 1067 369 1971/72 Anslag 1 146 000 1972/73 Förslag 1370 000
Sprängämnesinspekionen är statligt tillsynsorgan för ärenden om explosiva och brandfarliga varor och därmed sammanhängande frågor. Kommerskollegium är chefsmyndighet för inspektionen. I fråga om handläggningen av arbetarskyddsärenden är inspektionen underställd arbetarskyddsstyrelsen och sprängämnesinspektören är specialinspektör inom yrkesinspektionen.
Inspektionen är under sprängämnesinspektören organiserad på två civila avdelningar och en militär avdelning. Den cna civila avdelningen handlägger ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser, den andra ärenden rörande brandfarliga vätskor. Dessutom finns ett för avdelningarna gemensamt kansli med skrivcentral och expedition.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kommers- Dep.chefen
kollegium : Personal
| Handläggande personal | 12 | + 1 | + 1 |
| Övrig personal | 5 17 | +1 +2 | of. +1 |
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 24
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kommers-- Dep. chefen kollegium Anslag Utgifter Lönekostnader 958 000 + 236 400 + 191 000 Sjukvård 2 000 — + 1000 Reseersättningar (även för utrikes resor) 86 000 -+ 16 600 + 16000 Lokalkostnader 64 500 + 3300 + 3 000 Expenser 35 500 + 25 700 + 15 000 Därav engångsutgifter (> (9 500) (3 000)
1146 000 + 282000 = + 226 000
Uppbördsmedel Försäljning av tekniska meddelanden — — 2000 — 2000 Nettoutgift 1 146 000 + 280 000 .-i- 224 000
Kommerskollegium 1. Löne- och prisomräkning m. m. 136 000 kr. 2. En tjänst som byrådirektör i A 28 bör inrättas för att avlasta chefen för den civila avdelningen för oljefrågor och andra brandfarliga vätskor (+ 91 800 kr.). 3. En tjänst som kontorsbiträde/Kontorist bör inrättas för förstärkning av det gemensamma kansliet (-- 33 200 kr.). 4. Medel behövs för ersättning till konsulter, som utför undersökningar för typgodkännanden (- 5 000 kr.). 5. Ytterligare medel behövs under anslagsposten Expenser till inköp: av kontorsmaskiner och laboratoricutrustning, till representation, vidareutbildning av personalen, information och inköp av böcker till inspcktionens specialbibliotek samt till produktion och distribution av tekniska bestämmelser (+ 16 000 kr.). 6. De tekniska bestämmelser, som inspektionen utarbetar i anslutning till verksamheten med typgodkännanden, försäljs. Inkomsterna av försäljningen bör redovisas över en särskild post i staten (— 2 000 kr.).
Departementschefen Med hänvisning till sammanställningen. beräknar jag. anslaget till 1370 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl.a. ytterligare en byrådirektör. Jag hemstiller att Kungl. Maj: t föreslår riksdagen att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 0 25
C3. Bidrag till vissa internationella byråer m. m.
| 1970/71 Utgift | 209433 |
| 1971/72 Anslag | 347 000 |
| 1972/73 Förslag | 357 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organ. För budgetåret 1972/73 torde under anslaget medel beräknas enligt följande.
1971/72 1972/73 Ändring
1. Internationella byrån i
Paris för utställningar (jfr :
prop. 1947: 1 bil. 12 s. 156) 12 000 12 000 of. 2. Internationella byrån (WIPO/ : BIRPD i Genéve (jfr prop.
1956:1 bil. 12 s. 161, 1963:1
bil. 12 s. 152) 125 000 125 000 of. 3. Internationella rådgivande
bomullskommittén (LCAC)
(fr prop. 1951:47) 13 000 14 000 + 1000 4, Internationella studiegruppen
för bly- och zinkfrågor (jfr
prop, 1960:1 bil. 12 s. 284) 9 000 10 000 + 1000 5. Internationella kaffeorganisa-
tionen (jfr prop. 1962:1 bil.
12 s. 281) 130 000 137 000 + 7000 6. Internationella gummistudie-
gruppen (jfr prop. 1966:1
| bil. 12 s. 168) | 8 000 | 92 000 | + 1000 |
| 7. Övrigt | 50 000 347 000 | 50 000 357 000 | of. + 10 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för budget-
året 1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 357 000 kr.
C 4. Kostnader för vissa nämnder m. m.
| 1970/71 Utgift | 50 313 |
| 1971/72 Anslag | 30 000 |
| 1972/73 Förslag | 60 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för arvoden, expenser m.m. för granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, oljelagringsrådet och resegarantinämnden. <Institutionernas medelsförbrukning budgetåret 1972/73 har beräknats enligt följande.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 26
Ändring
197172 — 1972/73
1. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar
(jfr prop. 1971: 138) 15000 = + 11000
2. Oljelagringsrådet (ifr prop. 1957: 144 och 1968: 136) 4 000 + 2000 3. Resegarantinämnden (jfr prop. 1967: 106) 11 000 + 17 000
30 000 + 30 000
Departementschejen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet : 27
D. PRIS-, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR
D 1. Marknadsrådet
| 1970/71 Utgift | 356 810 |
| 1971/72 Anslag | 612 000 |
| 1972/73 Förslag | 638 000 |
Marknadsrådet handlägger ärenden enligt lagen (1953: 603) om. motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet, lagen (1970: 412) om otillbörlig marknadsföring och lagen (1971: 112) om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor.
Marknadsrådet består av ordförande och vice ordförande samt åtta andra ledamöter, av vilka två är särskilda ledamöter, en för ärenden om konkurrensbegränsning och en för ärenden om otillbörlig marknadsföring jämte ärenden om otillbörliga avtalsvillkor. Av övriga ledamöter företräder tre företagarintressen och tre konsument- och löntagarintressen, Hos rådet finns två sekreterare.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Marknads- Dep.chefen
rådet Personal Handläggande personal 3 of. of. Övrig personal 2 of. of.
5 of. of. Anslag Lönekostnader 542 600 + 23 200 + 21 200 Sjukvård 500 4 500 + 500 Reseersättningar (även för
utrikes resor) 29 000 + 6000 + 3000 Lokalkostnader 19 700 + 1300 + 1300 Expenser 20 200 of. of.
612 000 + 31 000 + 26 000
Murknadsrådet
1. Löne- och prisomräkning 29 200 kr.
2. En tjänst som kontorsskrivare föreslås utbytt mot en assistenttjänst (-r 1 800 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marknadsrådet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 638 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet "28
D 2. Näringsfrihetsombudsmannen
1970/71 Utgift 1189 839
1971/72 Anslag 1401 000
1972/73 Förslag 1583 000
Näringsfrihetsombudsmannen handhar uppgifter som tillkommer ho-
nom enligt lagen (1953: 603) om motverkande i vissa fall av konkurrens-
begränsning inom näringslivet (omtryckt 1970: 418). Näringsfrihetsombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare samt två byråchefer. Verksamheten är uppdelad på fem rotlar, av vilka två förestås av byråcheferna och tre av avdelningsdirektörer.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Näringsfrihets- Dep.-
ombudsmannen chefen Personal : : Handläggande personal . . 15 +2 of. Övrig personal 5 of. of.
20 o+t2 oo of. Anslag lo : | | Lönekostnader n 1316500 + +—+288 500 +136 000 Sjukvård : - 5 000 of. of. Reseersättningar (även för
utrikes resor) 16 000 of. of. Lokalkostnader 45 000 + 48 000 + 44 000 Expenser : 18 500 + 3500 + 2000
1 401 000 +340 000 +182 000
Näringsfrihetsombudsmannen
r Löne- och prisomräkning 187 000 kr.
. En tjänst som avdelningsdirektör erfordras som chef för en sjätte
arbetsrotel (+ 94 000 kr.). .
3. En tjänst som förste byråsekreterare erfordras för a att få möjlighet
att befordra och därmed behålla kvalificerad personal (+ 58 000 kr.).
4. Medel för representation (+ 1 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 197273 an-
visa ett förslagsanslag av 1 583 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 0 29:
D 3. Konsumentombudsmannen 1970/71 Utgift 633 909 1971/72 Anslag 1515 000 1972/73 Förslag 1727 000
Konsumentombudsmannen handhar uppgifter som tillkommer honom enligt lagen (1970: 412) om otillbörlig marknadsföring och lagen (1971: | 112) om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor.
Konsumentombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Inom myndigheten finns två enheter, en för marknadsföringsärenden och en för ärenden enligt lagen om otillbörliga avtalsvillkor, samt ett gemensamt sekretariat.
1971/72. Beräknad ändring 1972/73 Konsument- = Dep.chefen ombudsmannen
| Personal | | | ||
| Handläggande personal | 13 | +5 | +1 |
| Övrig personal | 7 20 : | +3 +8 | +1 +2 |
Anslag Lönekostnader . 1305 000 +584 000 +214 500 Sjukvård 3 000 + 1000 + 1000 Rescersättningar (även för .
utrikes resor) . 26 000 o+ 8000 + 2000 Lokalkostnader 107 000 — 25 000 — 25 000 Expenser | | 74 000 + 54 000 + 19500
Därav engångsutgifter | (2 000) (13 000) (4 000)
1515 000 .: —-+622 000. +212 000
Konsumentombudsmannen
1. Löne- och prisomräkning 119 000 kr. 2. De för tillfällig personal samt experter och sakkunniga anvisade
medlen behöver räknas upp med 385000 kr; resp. 85000 kr.
(+ 470 000 kr.). 3. För vissa ändringar i den administrativa: verksamheten behöver in-
rättas en tjänst som byråsekreterare i utbyte: mot en tjänst som förste =.
byråassistent (-+ 7 000 kr.). : 4. Till följd av nytillkommen personal, nya arbetsuppgifter och hittills oförutsedda utgifter behövs en uppräkning av -de för omkostnader anvisade medlen (+ 26 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till. :. co
1727 000 kr. Jag har därvid! beräknat medel för ytterligare en byrådi-
rektör och ett biträde.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 30
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konsumentombudsmannen för budgetåret 1972/73 anvi-
sa ett förslagsanslag av 1 727 000 kr.
D 42. Statens pris- och kartellnämnd 1970/71 Utgift 11 478 689 1971/72 Anslag 9 410 000 1972/73 Förslag 10 921 000
Statens pris- och kartellnämnd skall följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållandena inom näringslivet med undantag för bank- och försäkringsväsendet. Nämnden för ett kartellregister och utför sådana utredningar som behövs vid konkurrensbegränsningslagens tillämpning samt för den löpande prisövervakningen och därmed sammanhängande struktur- och marknadsföringsfrågor. Nämnden är huvudorgan för den statliga konsumentupplysningen på prisområdet.
Nämnden leds av en styrelse med 13 ledamöter, av vilka fem representerar företagarintressen och fem allmänna konsument- och löntagarintressen. Inom nämnden finns under generaldirektören fyra utredningsbyråer, en statistisk byrå samt en upplysningssektion.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Dep.chefen Personal
| Handläggande personal | 86 | + 9 | of. |
| Övrig personal ” | 76 162 | + 5 +14 | of. of. |
Anslag Lönekostnader 7 619 000 -+1 838 000 + 943 000 Sjukvård 26 000 of. of. Reseersättningar (även för
utrikes resor) 125 000 + 14000 + 8 000 Lokalkostnader 245 000 + 570 000 + 521 000 Expenser 735 000 + 243 000 + 39 000
Därav engångsutgifter (30 000) (91 000) (35 000) Allmän upplysningsverksamhet 660 000 of. of.
: 9 410 000 +2665 000 —+1 511000
Statens pris- och kartellnämnd
1. Löne- och prisomräkning 1 514 000 kr. 2. För att kunna uppfylla gällande målsättningar har nämnden funnit erforderligt med en personalförstärkning om en avdelningsdirektör/'
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 31
byrådirektör, sju byrådirektörer, en amanuens, tre assistenter samt två expeditionsvakter (4 1 005 000 kr.). 3. Upprustning av maskinbeståndet (+ 54 000 kr.). 4. Ökade kostnader för databehandling (-- 20 000 kr.). 5. Ökade kostnader för publikationsutgivning (+ 100 000 kr.). 6. Bortfall av engångsanvisning för utgivande av Näringsfrihetsrådets beslut (— 30 000 kr.). 7. Överfört till delposten Ersättning för annat uppdrag från Publikationstryck (— 14 000 .kr.). 8. Besparing under Övriga expenser vid upprustning av maskinbeståndet (— 16 000 kr.). 9. Kostnader till följd av ökat lokalinnehav (+ 32 000 kr.). '
Departementschefen I översikten har redogjorts för det prisstopp, som gällt under tiden den 28 augusti-den 31 december 1971. Några särskilda medel för nämndens verksamhet i samband med prisstoppet har inte beräknats för budgetåren 1970/71 och 1971/72. För det förstnämnda budgetåret har nämndens anslag fått överskridas med 2,5 milj. kr. Överskridande kommer att behövas även för budgetåret 1971/72. Den för handläggningen av prisstoppsärenden särskilt avsedda personalstyrkan kommer successivt att minskas under första halvåret 1972. Kungl. Maj:t har uppdragit åt nämnden att efter prisstoppets upphörande med särskild uppmärksamhet övervaka utvecklingen av priser och marginaler inom produktion och handel. Framkommer tendenser till allvarlig prisstegring skall nämnden föreslå lämpliga åtgärder. Behövs på grund av Kungl. Maj:ts uppdrag en förstärkning av nämndens resurser under budgetåret 1972/73, torde överskridande av anslaget behövas även under detta budgetår. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 10 921 000 kr.
D 5. Statens institut för konsumentfrågor: Förvaltningskostnader D 6. Statens institut för konsumentfrågor: Undersökningar och upplysningsmateriel m. m. D 7. Statens konsumentråd D 8. Varudeklarationsnämnden För innevarande budgetår har till Statens institut för konsumentfrågor anvisats ett förslagsanslag av 6 736 000 kr. och ett reservationsan-
slag av 374 000 kr., till Statens konsumentråd ett reservationsanslag av
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 32
4394 000 kr. samt ' till Varudeklarationsnämnden .ett anslag av 1 milj. kr.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 30 juni
1967 sakkunniga för utredning rörande riktlinjerna för den statliga konsumentupplysningen samt därmed sammanhängande forsknings- och undersökningsarbete. Utredningen har den 3 maj 1971 avlämnat betänkandet (SOU 1971: 37) Konsumentpolitik — riktlinjer och organisation, vari bl.a. föreslås en omorganisation av den statliga verksamheten på området. I avvaktan på att beredningen av de frågor som sammanhänger med utredningens förslag slutföres föreslår jag att berörda anslag förs upp med oförändrade belopp. :
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna
1. till Statens institut för konsumentfrågor: Förvaltningskostna-
der ett förslagsanslag av 6 736 000 kr.;
2. till Sratens institut för konsumentfrågor: Undersökningar och
upplysningsmateriel m.m. ett reservationsanslag av 374 000
kr.; . el N
3. till Statens konsumentråd ett reservationsanslag av 4394 000
kr.; | .
4. till Varudeklarationsnämnden ett anslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 33
E. PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET M. M.
Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, namn och aktiebolag. |
Chef för verket är en generaldirektör. Verket har en patentavdelning, en varumärkesbyrå, en mönsterscktion, en namnsektion, en bolagsbyrå, en besvärsavdelning, en administrativ byrå samt en planerings- och utvecklingsenhet. Patentavdelningen består av åtta byråer och ett patentkansli. Chefen för patentavdelningen är generaldirektörens ställföreträdare. Chefen för varumärkesbyrån har tillsyn över mönster- och namnsektionerna. I besvärsavdelningen, som arbetar på två avdelningar, prövas besvär angående patent, varumärken, mönster och namn.
Vid verket fanns den 1 juli 1971 612 anställda av vilka 294 utgjorde handläggande personal.
Patent- och registreringsverket tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare för patentoch registreringsverket.
1. Patentärenden.
. Teknisk information och dokumentation.
UN . Nyhetsgranskning m. m.
BB . Varumärkes- och mönsterärenden.
AA . Namnärenden.
a . Bolagsärenden.
Verket redovisar vidare två internprogram, Besvärsärenden och Central administration.
Patent- och registreringsverkets verksamhet under programmen 1—6 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Patent- och registreringsverket. Programmet Nyhetsgranskning m. m, redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp på 1000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för verkets uppdragsverksamhet. Anslagsposten får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar patent- och registreringsverket en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100 000 kr.
3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 12
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 34
E 1. Patent- och registreringsverket 1970/71 Utgift 31 212 641 1971/72 Anslag 32 479 000 1972/73 Förslag 38 033 000
Efterfrågan och produktion
Verket har under en följd av år kunnat notera en ständigt ökad efterfrågan på verkets tjänster. Under budgetåret 1970/71 har dock en nedgång noterats vad gäller antalet inkomna patent- och varumärkesärenden. Verket räknar med en viss efterfrågeökning för dessa ärendetyper under budgetåret 1972/73. En markant ökning av antalet bolagsbildningsärenden inträffade under slutet av budgetåret 1970/71 efter det att förslag till ny aktiebolagslag offentliggjorts. Även produktionen av avgjorda bolagsbildningsärenden översteg beräknade värden.
Produktionen har i stort hållit takt med efterfrågan med undantag av patentbesvärsärenden och bolagsbyråns ärenden. Den tillfredsställande produktionen bör bl. a. ses som ett resultat av det intensiva rationaliseringsarbete som bedrivits inom verket.
Omfattningen av det internationella samarbetet har redovisats i huvudtitelns inledande översikt.
Långsiktsplan
Patentverket har som ersättning för sin första långsiktsplan av år 1966 utarbetat en ny reviderad plan. Planen omfattar verkets samtliga verksamhetsområden och omspänner tiden fram till 1970-talets slut. För att få intressenternas synpunkter på planen har verket remitterat den till ett 30-tal myndigheter och organisationer. Intressenterna har i remisssvaren lämnat synpunkter på verkets långsiktiga planering, men även framfört önskemål och förslag rörande verkets handlande i ett mer kortsiktigt perspektiv. Planen har överlag fått ett mycket positivt mottagande både vad gäller sakligt innehåll och planeringsmetodik.
Planen innehåller avsnitt om den yttre och inre arbetsmiljön, den allmänna målsättningen och verkspolitiken under 1970-talet. Redovisningen av verkspolitiken omfattar insatser på det rättsliga området, internationellt samarbete, service, information, personal, produktion och lokaler.
Finansieringsbudget
I anslagsframställningen lämnas följande uppgifter om de inkomster verket uppbär i form av avgifter m. m. samt om kostnaderna. För budgetåret 1972/73 har kostnaderna tagits upp med det belopp som begärs i anslagsframställningen.
| Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet | Milj. kr. 1970/71 Utfall | 1971/72 Beräknat | 35 1972/73 Beräknat |
| Inkomster | 39,5 | 41,2 | 42,7 |
| Kostnader | 31,2 | 36,1 | 40,6 |
| Inkomstöverskott | 8,3 | 5,1 | 2,1 |
Programsammanställning
1 000-tal kr.
1970/71 1971/72 1972/73 Beräknar
Utfall Anslag PRV Dep.chefen
Program 1. Patentärenden 18 028 18 391 21572 20 486 2. Teknisk information
och dokumentation 3 250 4 006 6 015 5419 3. Nyhetsgranskning m. m. 1 1 1 1 4, Varumärkes- och
| mönsterärenden | 2280 | 2653 | 3 564 | 3 417 |
| 5. Namnärenden | 514 | 512 | 653 | 643 |
| 6. Bolagsärenden | 7552 | 7326 | 8797 | 8 507 |
Varav rationaliserings-
projekt (140) (580) (350) (230)
Summa kostnader 31 625 32 889 40 602 38 473 Avgår intäkter under
anslaget -— 413 — 410 — 440 -- 440
Summa anslag 31212 32 479 40162 38 033
Programmet Patentärenden
Programmet omfattar handläggning av ärenden angående patent på uppfinningar.
Under den senaste tioårsperioden har antalet inkomna patentansökningar ökat med i medeltal ca 4/4 per år. Budgetåret 1967/68 inkom 16 900 ansökningar. För .budgetåret 1971/72 räknar verket med 17 300 nya ansökningar. Antalet avgjorda patentansökningar per år har under samma period ökat från 17 400 till beräknade 18 300, vilket innebär en produktivitetsökning från 86 till 115 avgjorda ärenden per manår. Denna ökade produktion har medgett en minskning i balansen av oavgjorda ansökningar från 61 500 för budgetåret 1967/68 till beräknade 56 400 för budgetåret 1971/72. Detta motsvarar f. n. en medelbehandlingstid för beviljade patent på drygt fyra år.
Verket finner det angeläget att ytterligare minska behandlingstiden.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 MHandelsdepartementet 36
Utfall PRV Beräknat
1970/71 1971/72 1972/73 Antal ärenden
| Efterfrågan | 17 300 | 17 300 | 17 500 |
| Produktion | 19 900 | 18 300 | 19 100 |
| Kostnader (1 000-tal kr.) 18 028 | 20096 | 21572 |
Motiv
De två senaste budgetåren har i stället för en beräknad uppgång i aptalet inkomna ansökningar skett en viss nedgång. Tendensen har varit densamma 1 praktiskt taget samtliga europeiska länder. Verket bedömer dock att en ökning med ca 29/9 per år kommer att äga rum t. o. m. budgetåret 1973/74. Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 2 232 000 kr. |
Verket begär 333 000 kr. för att möjliggöra fortsatt deltagande i det internationella samarbetet på patentområdet och tillgodogörande av resultatet därav. För fortsatt rationalisering yrkas sammanlagt 564 000 kr. varav 230 000 kr. för slutförande av det projekt som avser administrativ databehandling av diarier för patentansökningar och patent. Övrig rationalisering avser bl. a. kopiering av hänvisningar till äldre patent och litteratur.
Granskningsmaterialets tillväxt medför behov av fler hyllor m. m. För detta begär verket 100 000 kr. Verket anser att dess budgetförslag kan ge en årlig produktionsökning med 600 avgjorda ärenden jämfört med basförslaget.
Ett belopp på 170 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort.
Programmet Teknisk information och dokumentation
Programmet avser verkets informations- och dokumentationstjänst på patentområdet, vari ingår biblioteket samt publiceringsverksamheten på patentområdet. .
Antalet mottagna och distribuerade utländska patentskrifter har ökat från 703 700 för budgetåret 1966/67 till beräknade 950 000 för budgetåret 1971/72. Motsvarande siffror för framtagna patentskrifter m. m. är 58 000 resp. 120 000. Verkets allmänna inriktning för informationsverksamheten är att förbättra servicen till kunderna bl. a. genom utökad avgiftsbelagd service och ökade möjligheter till självbetjäning.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 37
Utfall PRV Beräknat
-1970/71 1971/72 1972/73
Antal ärenden! Mottagna och distribuerade 873 000 950 000 1000 000
utl. patentskrifter Framtagna patentskrifter m. m. 119 200 120 000 120 000 Kostnader (1 000-tal kr.) 3 250 4 648 6 015
1 Avser endast två av flera prestationstyper inom biblioteket.
Motiv
Pris- och löneomräkningen på befintliga resurser har beräknats till 745 000 kr. Den ökade publiceringen utomlands av patentskrifter och liknande, som skall ingå i det obligatoriska granskningsmaterialet vid verket, medför ökade kostnader för hantering och förvaring. För att kunna möta denna volymökning begär verket ytterligare 277 000 kr.
Verket begär sammanlagt 368 000 kr. för en utökning och förbättring av informationsverksamheten. Detta innebär mikrofilmning av patentskrifter och patentansökningar, fullständig klassning av ansökningarna samt publicering av veckoförteckningar över inkomna ansökningar. Ett belopp på 105 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort.
Härutöver yrkar verket att de delar av programmet som avser publiceringsverksamhet behandlas enligt principerna för uppdragsverksamhet.
Programmet Nyhetsgranskning m. m.
Programmet omfattar dels nyhetsgranskning av uppfinningar utan samband med patentansökan och övriga kommissionärsuppgifter på patentområdet dels likhetsgranskning av varumärken utan samband med ansökan och tillhandahållande av annan information ur det datorbaserade varumärkesregistret. Under programmet redovisas verkets uppdragsverksamhet.
1970/71 — 197172 = 1972/73 Beräknar
Utfall Beräknat PRV Dep.chefen Efterfrågan, resultat
| Inkomna uppdrag! | 540 1000 | 2000 | — | |
| Kostnader (1 000-tal kr.) | 143 | 345 | 680 | 680 |
| Intäkter (1 000-tal kr.) | 153 | 345 | 680 | 680 |
| Resultat (1 000-tal kr.) | + 10 | 0 | 0 | 0 |
| Driftbidrag | 0 | 0 | 0 | 0 |
1 Avser endast uppdrag på patentområdet.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 38
Uppdragsverksamheten på varumärkesområdet har ännu ej kommit igång. Verket räknar med att antalet patentuppdrag kommer att öka väsentligt de närmaste åren.
Programmet Varumärkes- och mönsterärenden
Antalet varumärkesansökningar har ökat från 5 500 för budgetåret 1966/67 till beräknade 6 400 för budgetåret 1971/72. Den årliga produktionen har under motsvarande period preliminärt ökat med 900 och balansen av oavgjorda ärenden sjunkit från 5 500 till 5 200.
Ny mönsterskyddslag trädde i kraft den 1 oktober 1970. En historisk jämförelse av efterfrågan och produktion är därför inte meningsfull. Balansen av oavjorda ärenden beräknas budgetåret 1971/72 uppgå till 1200.
Utfall PRV Beräknat
1970/71 1971/72 1972/73 Antal ärenden
| Efterfrågan, varumärkesärenden | 5 600 | 6 400 | 6 500 |
| Produktion, varumärkesärenden | 5 600 | 6 200 | 6 300 |
| Efterfrågan, mönsterärenden | 1500 | 2 500 | 3 000 |
| Produktion, mönsterärenden | 450 | 2 000 | 2500 |
| Kostnader (1 000-tal kr.) | 2280 | 2811 | 3 564 |
Motiv
Pris- och löneomräkning av befintliga resurser har beräknats till 331 000 kr. Verket begär 70 000 kr. för översyn av datorregistren för den maskinella likhetsgranskningen av varumärken. Hittills har en dator utnyttjats som saknar dubblettmaskin. Verket anser att man av säkerhetsskäl bör övergå till ny typ av dator. För sådan systemomläggning yrkas 150 000 kr. En utredning av förutsättningarna för terminalutnyttjande inom olika program kräver ett resurstillskott på 100 000 kr. Nyinredning av varumärkesarkivet medför en kostnad av 23 000 kr.
För att möta cn stigande efterfrågan vad gäller mönsterärenden begär verket sammanlagt 107 000 kr.
Programmet Namnärenden
Detta program avser handläggning av ärenden angående byte av släktnamn och förnamn.
Antalet inkomna namnärenden per år har ökat från 4 300 under budgetåret 1966/67 till beräknade 4 700 budgetåret 1971/72. Produktionen har i stort motsvarat efterfrågan.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 39
Utfall PRV Beräknat
1970/71 1971/72 | 1972/73 Antal ärenden
| Efterfrågan | 4 600 | 4 700 | 4 800 |
| Produktion | 4 600 | 4 600 | 4 700 |
| Kostnader (1 000-tal kr.) | 514 | 586 | 653 |
Pris- och löneomräkningen har beräknats till 84 000 kr. Verket begär 8 000 kr. för publikationstryck m. m.
Programmet Bolagsärenden
Detta program avser arbetsuppgifter, som i huvudsak regleras i aktiebolagslagen.
Antalet inkomna bolagsbildningsärenden per år har under perioden 1966/67—1971/72 preliminärt stigit från 6 600 till 17 600 och antalet inkomna registerändringsärenden från 21900 till 33 000. Antalet avgjorda bolagsbildnings- och registerändringsärenden var budgetåret 1966/67 6 500 resp. 21 850 och budgetåret 1971/72 preliminärt 14 000 resp. 27 000. Balansen av oavgjorda bolagsbildnings- och registerändringsärenden har ökat med preliminärt 6 250 resp. 7 900 under perioden. Den ökning i såväl produktion som produktivitet som ägt rum under de senaste åren är framför allt ett resultat av det rationaliseringsarbete i större skala som påbörjades under budgetåret 1967/68. Efterfrågan på bolagsbildningsärenden budgetåret 1970/71 översteg beräknade värden med närmare 50 9/9 bl. a. beroende på att förslag till ny aktiebolagslag offentliggjordes.
Utfall PRV Beräknat
1970/71 1971/72 1972/73 Åntal ärenden!
| Efterfrågan, bolagsb.ärenden | 16 000 | 17 600 | 18 500 |
| Produktion, bolagsb.ärenden | 14 300 | 14 000 | 16 800 |
| Efterfrågan, reg.ändringsärenden | 30 100 | 33 000 | 35 000 |
| Produktion, reg.ändringsärenden | 27 500 | 27 000 | 32 500 |
| Kostnader (1 000-tal kr.) | 7552 | 7968 | 8797 |
1 Övriga huvudprestationer inom programmet är beställningar och granskning av räkenskapshandlingar.
Motiv
Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 1 104 000 kr. Verket räknar med en årlig efterfrågeökning av antalet bolagsärenden med 10 9/9. Trots en ökad produktion har balanserna av . oavgjorda ärenden successivt stigit.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 40
Verket anser att balanssituationen kräver ett resurstillskott på totalt 583 000 kr. utöver pris- och löneomräkningen. Tillskottet skall användas för tillfällig arbetskraft vid toppbelastningar (125 000 kr.), publikationstryck m. m. (353 000 kr.), projekt innebärande ny metod att arkivera handlingar i registreringsärenden (55 000 kr.) samt upprustning av byråns inventarier (50 000 kr.).
Ett belopp på 494 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort.
Förslag till ny organisation för bolagsbyrån
Verket tillsatte i juni 1969 en projektgrupp för att göra en översyn av vissa organisatoriska och personaladministrativa frågor inom bolagsbyrån. Syftet med projektet var att uppnå ett effektivare utnyttjande av bolagsbyråns personalresurser samt en ökad arbetstillfredsställelse hos byråns anställda. Projektgruppen lämnade i juni 1971 ett förslag till ny organisation. Verket hemställer att förslaget godkänns.
Verket anför att de hittills genomförda rationaliseringarna skapat nya förutsättningar för ärendenas handläggning samt för arbetsledningen på byrån. Detta jämte den kraftigt ökade arbetsbelastningen har medfört att den hittillsvarande organisationen av byrån framstår som otillfredsställande. Särskilt starkt anses behovet vara av en effektiv arbetsledning på nivån närmast under enhetschef. Verket bedömer därför en omorganisation av byrån som ofrånkomlig.
Verket föreslår att bolagsbyrån omvandlas till en avdelning. De nuvarande enheterna registreringssektionen, balanssektionen och administrativa sektionen omvandlas till sex registreringssektioner, en byrå för registreringsinformation, en sektion för räkenskapshandlingar samt en kanslibyrå. Förslaget innebär en reducering med sex jurister mot nuvarande organisation. Totalt kommer avdelningen att omfatta 118 anställda varav sex expeditionsvakter överförda från Central administration. Verket anser att omorganisationen kan genomföras utan krav på ökat anslag.
Statskontoret, som avgivit yttrande över förslaget, tillstyrker principerna i förslaget och förordar att organisationen införs på försök tills . erfarenheter vunnits av rationaliseringsprojektens inverkan på arbete och personalbehov. Statskontoret tar däremot inte ställning till förslagets nivåindelning i avvaktan på senare bedömning av bl. a. arbetsuppgifternas karaktär och kraven på olika befattningshavare.
Programmet Besvärsärenden '.':' . :
Programmet är ett internprogram, vars kostnader har fördelats på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning det tas i anspråk.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 41
Programmet avser prövning av besvär angående patent, varumärken, mönster och namn. |
Antalet inkomna besvärsärenden rörande patent har ökat väsentligt de senaste åren. Under perioden 1966/67—1971/72 har antalet sådana ärenden ökat från 370 till beräknade 1 000. Antalet avgjorda ärenden per år har under samma period stigit från 311 till beräknade 1 000. Balansen av oavgjorda ärenden beräknas vid utgången av budgetåret 1971/72 uppgå till 2 327.
Motiv
Pris- och Jöneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 175 000 kr. Antalet inkomna patentbesvär beräknas till 1 000 för budgetåret 1972/73. För att åstadkomma cen motsvarande produktion begär verket ytterligare 152 000 kr. för fyra göromålsförordnanden som ledamot samt för anställning av ett biträde.
Programmet Central administration
Programmet är ett internprogram, vars kostnader har fördelats på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning det tas i anspråk. Under programmet redovisas förutom generaldirektören och administrativa byrån också planerings- och utvecklingsenheten.
Motiv
Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 616 000 kr. Verket begär ett resurstillskott på 119 000 kr. för att kunna föra över tillgängliga söksystem inom programmet Patentärenden till operativ drift och bedriva eget utvecklingsarbete. Vidare erfordras 99 000 kr. för att utföra stansning av patentdiariet. I övrigt räknar verket med en ökning av personal- och administrationskostnaderna med 142 000 kr.
Personalfrågor
1970;/71 1971/72 1972/73 Beräknar
PRY Dep.chefen Personal (manår)
| Handläggande | 284 | 294 | 303 | 297 |
| Övrig | 304 588 | 318 612 | 329 632 | 321 618 |
Patent- och registreringsverket beräknar att ett genomförande av dess förslag under programmen kräver en personalökning med 20 manår varav nio avser handläggare. Personalökningen avser främst internpro- 4 Riksdagen 1972.1 saml. Nr I. Bilaga 12
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet | 42
grammet Central administration med fyra manår på planerings- och utvecklingsenheten samt programmet Patentärenden med tre manår för internationellt samarbete. Utvecklingen av uppdragsverksamheten anser verket medger en personalförstärkning med fem manår.
Patent- och registreringsverket föreslår vidare att två byråchefstjänster inrättas, en på vardera patentkansliet och planerings- och utvecklingsenheten.
Departementschefen
Patent- och registreringsverket har utarbetat en långsiktsplan för 1970-talet. Jag ansluter mig till flertalet remissinstansers allmänt positiva uppfattning om planen och anser att den i huvudsak kan tjäna som vägledning för verkets framtida handlande. Långsiktsplanen bör underlätta för verket att utforma medellånga verksamhetsplaner och årliga anslagsframställningar samt att bedriva en effektiv rationaliseringsverksamhet. Denna typ av planering bör fortsätta och nya planer utarbetas med jämna mellanrum.
Verket har redovisat ett förslag till omorganisation av bolagsbyrån. Jag anser att förslaget bör prövas bl. a. med hänsyn till behovet av ett effektivare personalutnyttjande. Det bör ske i form av en försöksverksamhet inom ramen för nuvarande byrå och befintliga tjänster. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.
Jag övergår nu till att behandla patentverkets förslag till medelstilldelning för nästa budgetår. Den av verket förordade inriktningen av verksamheten under de olika programmen kan jag i stort sett godta. I fråga om verksamhetens omfattning har jag beräknat medel för att kunna möta en väntad efterfrågeökning, framför allt inom programmet Bolagsärenden. Resursförstärkningen härutöver avser bl. a. medel för att slutföra ett pågående rationaliseringsprojekt och förbättra den maskinella likhetsgranskningen av varumärken,
Vad patent- och registreringsverket förordat beträffande inrättande av vissa tjänster på löneplan C kan jag inte biträda. Jag biträder inte heller verkets förslag att behandla de delar av programmet Teknisk information och dokumentation som avser publiceringsverksamhet enligt principerna för uppdragsverksamhet.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsammanställningen för patent- och registreringsverket.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 38 033 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet | 43
E 2. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register 1970/71 Utgift 1 804 156 1971/72 Anslag 1 500 000 1972/73 Förslag 2 000 000
Från detta anslag bestrids dels länsstyrelsernas annonskostnader för att kungöra sådana anmälningar som skall tas in i förenings- och handelsregistren, dels viss del av patent- och registreringsverkets tryckningskostnader för diverse samlingsregister. .
Avgifter, som flyter in i samband med anmälningarna, redovisas på riksstatens inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i föreningsm. fl. register. Avgifterna, som höjdes den 1 januari 1972 (kungörelser 1971: 918 och 919), avses täcka kostnaderna under detta anslag samt länsstyrelsernas handläggningskostnader i samband med anmälningarna. För budgetåret 1970/71 har inkomsttiteln redovisats med 1 102 497 kr. För budgetåret 1972/73 beräknas inkomsterna medge full kostnadstäckning.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 2 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda kostnader för förenings- m.fl. register för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet : 44
F. EKONOMISKT FÖRSVAR
Under fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond, redovisas samtliga med överstyrelsens lagring sammanhängande kostnader och intäkter. Balans mellan intäkter och kostnader på driftstaten för fonden fås genom omföring av erforderligt belopp från anslaget F 2. Ersättning för beredskapslagring m. m. Det omförda beloppet bokförs som intäkt på fonden.
Kostnaderna för central administration beräknas i sin helhet under anslaget F 1. Överstyrelsen för ckonomiskt försvar. Den del av dessa kostnader som skall belasta fondens drift omförs mellan myndighetsanslaget och fonden varvid det omförda beloppet redovisas som uppbördsmedel under myndighetsanslaget.
F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 1970/71 Utgift 5 535 830 1971/72 Anslag 5 615 000 1972/73 Förslag 6 664 000
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har till uppgift att samordna landets försvarsförberedelser på det ekonomiska området. I den mån det inte ankommer på annan myndighet skall styrelsen också ombesörja att det totala försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller avspärrning. På styrelsen ankommer dessutom att fullgöra uppgifter vidkommande undanförscel och förstöring. Ledamöter i styrelsen är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser särskilt. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj:t en vice ordförande. Inom styrelsen finns en avdelning, omfattande en utredningsbyrå och en varubyrå, samt en administrativ byrå, en affärsbyrå, en bränslebyrå och en informationssektion. Avdelningen leds av en avdelningschef. Varje byrå förestås av en byråchef. Avdelningschefen samordnar styrelsens olika plancringsfunktioner. Direkt under avdelningschefen finns tills vidare ett särskilt sekretariat för studier och långsiktsplanering,
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 45
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Överstyrelsen Dep.chefen
| Personal | . | ||
| Handläggande personal | 78 | + 4 | of. |
| vrig personal | 72 1150 | + 6 --10 | +1 +1 |
Anslag Utgifter Avlöningar 4 780 000 +1163000 <> 661 000 Sjukvård 14 000 + 6000 = -- 6 000 Reseersättningar (även för
utrikes resor) 126 000 + 34 000 + 12000 Lokalkostnader 478 000 + 82 000 + 42000 Expenser 867 000 + 280000 + 228 000
Därav engångsutgifter (7 000) (18 000) (3 000) Gengasforskning — — + 250 000
6 265 000 +1565 000 1199 000 Uppbördsmedel Ersättning från fonden för bered-
skapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond 650 000 — 150000 = — 150 000
Nettoutgift 5 615 000 +1415 000 = +1049 000 1 88 avlönas från anslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 24 avlönas från driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens
delfond 35 avlönas från driftstaten för förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap 3 avlönas från investeringsanslag under förrådsfonden för ekonomisk försvars-
beredskap.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. Löne- och prisomräkning m. m. 628 000 kr.
2. En tjänst som sekreterare för avdelningschefen bör inrättas
(+ 41 000 kr.). 3. Med hänsyn till den ökande arbetsbelastningen inom de olika byråerna behövs en förstärkning med tre byrådirektörer, en byråassistent,
två assistenter, ett kvalificerat biträde och cen materialförvaltare
(+ 481 000 kr.). | 4. En medelsförstärkning behövs för att i ökad omfattning kunna anlita konsulter i överstyrelsens planeringsverksamhet (-+ 100 000 kr.). 5. Medelsförstärkning behövs vidare bl.a. för databehandling (+ 200 000 kr.) samt för utgifter i övrigt (+ 115 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
6 664 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl.a. ytterligare ett
kvalificerat biträde (2) ökade kostnader för konsulter (+ 82 000 kr.) (4) och databehandling (5). Den för innevarande budgetår under ansla-
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 46
get E 2. Ersättning för beredskapslagring m. m. uppförda posten Gengasforskning bör fr. o. m. budgetåret 1972/73 med oförändrat belopp redovisas under förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret :
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 6 664 000 kr.
F 2. Ersättning för beredskapslagring m. m. 1970/71 Utgift 86 592 027 1971/72 Anslag 68 939 000 1972/73 Förslag 74428 000
Från anslaget bestrids utgifterna för beredskapslagring m. m. med så stort belopp som erfordras för balans i driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ckonomiskt försvar delfond.
1971/72 Beräknad ändring 1972;73
Överstyrelsen Dep.chefen 1. Personalkostnader, inklusive
lönekostnadspålägg 1210 000 312000 + 210000 2. Övriga omkostnader 753 000 -+ 167000 + 157000
Därav reseersättningar (100 000) (+ 17000) (+ 7000)
(även för utrikes resor)
Del i central administration (650 000) (+ 150000) (+ 150 000) 3. Hyror och lagringsersätt-
| ningar | 3 690 000 + 100 000 4-4 950 000 |
| 4. Övriga lagringskostnader | 9 036 000 — 356 000 — 456 000 |
| 5. Ränta på fondkapital | 54 000 000 +3 848000 —+ 878 000 |
| 6. Gengasforskning | 250 0600 of. — 250 000 |
68 939 000 +4 071 000 = +5 489 000
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
På kapitalbudgeten begärs en ökning med 44 milj. kr. för ökad Jagring bl. a. av läkemedel, koks och flygdrivmedel.
J. Löneomräkning 210000 kr. Lönckostnaderna för affärsbyråns personal belastar i sin helhet driftstaten. Personalen behöver förstärkas med en byrådirektör, varvid en tjänst som byråsekreterare kan dras in (+ 20 000 kr.), och en kKontorsskrivare (+ 41 000 kr.). Till en ny förrådsanläggning erfordras en föreståndare (+ 41 000 kr.).
2. Medelsförstärkning behövs för resor (+ 17 000 kr.). Kostnaderna för del i central administration bör räknas upp (+ 150 000 kr.).
3. För hyror och lagringsersättningar behövs en medelsförstärkning av 100 000 kr. : :
4, Behov av medel för övriga lagringskostnader minskar främst på grund av tillkomsten av rationellare förråd (— 356 000 kr.).
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 47
5. Medelsförstärkning behövs dels för räntekostnader för den ökning av fondkapitalet som begärs och dels för viss ränta på kapital, som överförts från statens reseryförrådsfond (+ 3 848 000 kr.).
Departementschefen
Överstyrelsen har under innevarande budgetår träffat avtal om uppförande av en lagringsanläggning för gasbensin i vilken överstyrelsen skall disponera viss volym för beredskapslagring. Överstyrelsen skall bidra till kostnaderna för anläggningen med totalt 8,5 milj. kr., varav 3,5 milj. kr. under budgetåret 1971/72 och 5 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Beloppet utgör ersättning för nyttjanderätten till anläggningen till utgången av år 1999. Kungl. Maj:t medgav den 24 september 1971, att Överstyrelsen för att bestrida kostnaderna för anläggningen under innevarande budgetår överskrider i driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ckonomiskt försvar delfond, upptagna kostnadsposter med 3,5 milj. kr. I samma beslut föreskrevs, att överstyrelsen skulle vidtaga erforderliga dispositioner för att successivt och senast vid utgången av budgetåret kunna ställa till Kungl. Maj:ts disposition 3,5 milj. kr. av de medel, som Kungl. Maj:t tidigare ställt till Överstyrelsens förfogande över kapitalbudgetens investeringsanslag VIII Fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond 2. Lagring för beredskapsändamål. Det har förutsatts att överstyrelsens medelsdisposition för beredskapslagring skall fr. o. m. budgetåret 1972/73 begränsas med ytterligare 5 milj. kr., motsvarande de kostnader för anläggningen, som faller på detta budgetår.
Överstyrelsen har föreslagit att fondkapitalet ökas för att tillåta en ökad lagring av bl. a. råvaror för läkemedelsindustrin. Jag kan inte biträda förslaget om en ökning av fondkapitalet men finner starka skäl tala för en ökad lagring av läkemedelsråvaror. Denna lagerökning bör åstadkommas inom ramen för de medel, som redan anvisats av riksdagen. Jag har tidigare redogjort för en begränsning av medelsdispositionen för beredskapslagring med totalt 8,5 milj. kr. i samband med uppförandet av en anläggning för gasbensin. Dessa medel bör fr. o. m. budgetåret 1972/73 ställas till överstyrelsens förfogande för lagring av läkemedelsråvaror. Jag avser att senare anmäla denna fråga för Kungl. Maj:t.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 74 428 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl.a. kostnaderna under budgetåret 1972/73 för anläggningen för gasbensin (3).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för beredskapslagring m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ctt förslagsanslag av 74 428 000 kr. NN
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 48
KAPITALBUDGETEN
V: Fonden för låneunderstöd
V: 8. Lån till utbyggnad av oljelagringen 1970/71 Utgift 15 190 000 Reservation 2 140 000 1971/72 Anslag 11 500 000 1972/73 Förslag 9 000 000
Från anslaget bestrids statens kostnader för beredskapslagring av olja enligt riktlinjer, som godkänts av riksdagen.
1958-—1962 och 1963—1969 års oljelagringsprogram
Av reservation vid utgången av budgetåret 1970/71, 2 140 000 kr., motsvarar större delen lån, som inom ramen för anvisade medel belöper på statliga myndigheter och svarar mot dem åvilande lagringsskyldighet. Enligt prop. 1963: 1 bil. 12 s. 155 skall lån inte lämnas till myndigheterna. Efter utgången av budgetåret 1970/71 har anslaget tillförts ca 1 milj. kr. som återbetalning av tidigare utlämnade lån, Över 2,5 milj. kr. av den på så sätt uppkomna reservationen behöver inte vidare disponeras enligt tidigare oljelagringsprogram.
1970—1976 års oljelagringsprogram
Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1969 års riksdag riktlinjer för beredskapslagring av olja under sjuårsperioden 1970-—1976 (prop. 1969: 136, BeU 66, 2LU 86, rskr 398 och 375). De fastställda riktlinjerna innefattar ett program bl. a. för en totalt sett ökad lagring av de produkter, som tidigare lagrats, dvs. bensin, fotogen, motorbrännoljor och eldningsoljor. Vissa mängder av de lagrade produkterna skall förvaras i skyddade cller särskilt lokaliserade anläggningar. Till finansieringen av kostnaderna för lagringen av nämnda produkter skall staten bidra med ca 11,5 milj. kr. för år. Bidraget, som avser merkostnaderna för skyddad och lokaliserad lagring, skall utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån till de lagringsskyldiga.
Oljeavgifter
Inaflutna oljeavgifter jämlikt förordningen (1957: 344) om oljeavgift m.m. uppgick under budgetåret 1970/71 till 75 169 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet : 49
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Styrelsen hemställer, att till Lån till utbyggnad av oljelagringen för budgetåret 1972/73 anvisas ett investeringsanslag av 11,5 milj. kr. för att genomföra det av 1969 års riksdag beslutade oljelagringsprogrammet
för perioden 1970—1976. | |
Departementschefen
Jag beräknar ett medelsbehov för statliga lånebidrag för budgetåret 1972/73 av 11,5 milj. kr. Med hänsyn till befintlig reservation under anslaget behöver endast 9 milj. kr. anvisas.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till utbyggnad av oljelagringen för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 9 000 000 kr.
VY: 9. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island 1970/71 Utgift 7 000 000 1971/72 Anslag 7 000 000 1972/73 Förslag 7 000 000
I samband med förhandlingarna om Islands anslutning till EFTA enades de nordiska länderna om att upprätta en industrialiseringsfond till förmån för Island (prop. 1970: 11, UU 1, rskr 50). Fondens grundkapital skall uppgå till ett belopp motsvarande 14 milj. US dollar, varav Sverige skall svara för 5,4 milj. Kapitalet skall räntefritt ställas till den nordiska industrialiseringsfondens förfogande. Inbetalningen till fonden skall ske under en fyraårsperiod med lika stora årliga belopp. Detta innebär för Sveriges del ca 7 milj. kr. om året under perioden den 1 mars 1970—den 28 februari 1974. Industrialiseringsfonden kan infordra beloppen från de nordiska länderna efter hand som de behövs för den verksamhet som fonden är avsedd för.
Sedan riksdagens godkännande inhämtats beslutade Kungl. Maj:t den 13 februari 1970 att för Sveriges del ratificera avtalet om en nordisk industrialiseringsfond till förmån för Island. Deponeringen av ratifikationsinstrumentet ägde rum den 26 februari 1970.
Tidigare inbetalningar till fonden har anvisats på tilläggsstat III för budgetåret 1969/70 samt på riksstaten för budgetåren 1970/71 och 1971/72. Nästa inbetalning, som avser perioden den 1 mars 1973—den 28 februari 1974, bör anvisas på riksstaten för budgetåret 1972/73.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för
Island för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av
7 000 000 kr..
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet -. . 50
IX: Diverse kapitalfonder
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap IX: 7. Förrådsanläggningar m. m. 1970/71 Utgift 4 840 000 Reservation 1071 000 1971/72 Anslag 5 355 000 1972/73 Förslag 5 500 000
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap inrättades genom beslut av Kungl. Maj:t den 3 juni 1965. På fonden redovisas de oljelagringsanläggningar m. m. som förvaltas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. Till utbyggnad av en lagringsanläggning för flygdrivmedel, som i pris- och löneläget september 1970 är kostnadsberäknad till 12 milj. kr., har för budgetåren 1970/71-—1971/72 anvisats tillhopa 8 milj. kr. För att slutföra anläggningsarbetena erfordras för budgetåret 1972/73 4 milj. kr.
2. Överstyrelsen har bl.a. i samråd med befästningsinspektionen utrett erforderliga förbättringsåtgärder vid en bergrumsanläggning under styrelsens förvaltning. Åtgärderna som kostnadsberäknats till 1,1 milj. kr. i nuvarande pris- och lönceläge bör genomföras under budgetåret 1972/73.
3. Enligt det av 1969 års riksdag fastställda oljelagringsprogrammet skall genom överstyrelsens försorg byggas en skyddad anläggning för Jagring av gasol. I programmet förutsättes att anläggningen skall färdigställas i sådan tid att den kan vara helt uppfylld med gasol vid årsskiftet 1974/75. Anläggningen är av 1968 års oljelagringskommitté kostnadsberäknad till ca 15 milj. kr. |
Kungl. Maj:t har ställt 300 000 kr. till överstyrelsens förfogande för kostnader i samband med projektering av anläggningen. Projektering bedrivs med sikte på att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas under budgetåret 1972/73. För detta budgetår uppgår medelsbehovet till 4 milj. kr. : :
4. Från anslaget bestrids sedan budgetåret 1969/70 kostnader för att anskaffa och lägga upp förråd av fältledningsmateriel för civila, skyddade oljelagringsanläggningar. Anskaffning sker enligt en av överstyrelsen för ekonomiskt försvar framlagd plan, daterad den 11 mars 1970. . Av hittills anvisade medel har — förutom två anläggningsförråd — anskaffats sex centralförråd. För innevarande budgetår har anvisats
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 51
355 000 kr. för komplettering av utrustning vid tidigare färdigställda förråd.
Enligt planen behövs ytterligare sex centralförråd. Anskaffningen bör ske med minst ett fullständigt centralförråd per budgetår. Kostnaden för ett förråd enligt pris- och löneläget juli 1971 beräknas till 1150 000 kr., vilket belopp sålunda bör ställas till förfogande för budgetåret 1972/73.
Departementschefen
Under anslaget beräknar jag 4 milj. kr. för att avsluta arbetena på en flygdrivmedelsanläggning. Vidare bör arbetena på en anläggning för lagring av gasol påbörjas. Med hänsyn till att projekteringsarbetct beräknas pågå till slutet av år 1972 torde de egentliga anläggningsarbetena kunna igångsättas först i slutet av budgetåret 1972/73. Jag beräknar därför att medelsbehovet för detta budgetår inte kommer att överstiga 1.5 milj. kr. Genom beslut av riksdagen (prop. 1971: 140, bil. 8, FiU 47, rskr 293) har till anskaffning under innevarande budgetår av centralförråd för distributionsmateriel för olja anvisats 650 000 kr. Vidarc har för ändamålet ställts 500 000 kr. till överstyrelsens förfogande av medel för tidigareläggande av statliga industribeställpingar. Detta har gjort det möjligt för överstyrelsen att anskaffa ett sjunde komplett centralförråd. Jag beräknar därför inte medel för något centralförråd under budgetåret 1972/73. Jag förordar, att medel för riästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning Byggstart Färdig-
mån. får ställande
Faktisk mån. /år
t.o.m. Beräknad för
1/4 1970 1/4 1971 1970/71 1971/72 1972/73
Uppförande av en anlägg-
ning för flygdrivmedel = 12 000 12 000 2548 5452 4 000 1.71 6.73 Uppförande av en anlägg-
ning för gasol 15 000 15 000 — — 1500 4.73 12.74 Ccentralförråd för distribu-
tionsmatericl för olja 12 650 13 550 5 785 2016 — — 12.78
39650 40550 8333 7468 5500
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1. 7. 1971 | 963 | 1971/72 | 7468 |
| Anslag för 1971/72 | 16505 | 1972/73 | 5 500 |
| Anslag för 1972/73 (förslag) | 5 500 12 968 | 12 968 |
1 Varav till Centralförråd för distributionsmateriel för olja
(355 + 650 -+ 500=) 1505.
Prop. 1972: 1 Bilaga 12 Handelsdepartementet | 52
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen ' | att till Förrådsanläggningar m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kr. SS Vad föredraganden sålunda med instämmande. av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 53
Eegister
Sid. 1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
ÅA. Handelsdepartementet m. m. 11 Handelsdepartementet 5 235 000 12 Kommittéer m. m. 2 020 000 12 Extra utgifter r : 125 000 12 Krigsmaterielinspektionen 177 000 13 Kostnader för nordiskt samarbete 100 000
- 7 657 000
B. Främjande av utrikeshandeln m. m. 14 Handelssekreterare + 7 970 000 14 Kollegiet för Sverige-information i utlandet:
| Förvaltningskostnader Exportfrämjande m. m. | » 1217 000 + 5 243 000 | |
| 14 Exportrådet för den mindre industrin | + 855 000 | |
| 14 Svenska handelskammare i utlandet m. m. | + 1919 000 | |
| 14 Svenska turisttrafikförbundet | 5 400 000 |
18 Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektions-
industrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin 7 200 000 19 Täckande av förluster på grund av garantier för lån till
textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt
arbetande glasindustrin 750 000
30 554 000
C. Kommerskollegium m. m.
| 21 Kommerskollegium | 11 589 000 |
| 23 Sprängämnesinspektionen | 1370 000 |
| 25 Bidrag till vissa internationella byråer m. m. | 357 000 |
| 25 Kostnader för vissa nämnder m. m. | 60 000 |
13 376 000
D. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
| 27 Marknadsrådet | 638 000 |
| 28 Näringsfrihetsombudsmannen | 1583 000 |
| 29 Konsumentombudsmannen | 1727 000 |
| 30 Statens pris- och kartellnämnd | 10 921 000 |
Statens institut för konsumentfrågor:
| 31 Förvaltningskostnader | + 6 736 000 |
| 31 Undersökningar och upplysningsmateriel m. m. | » 374 000 |
| 31 Statens konsumentråd | + 4 394 000 |
| 31 Varudeklarationsnämnden | + 1 000 000 |
27 373 000
E. Patent- och registreringsverket m. m. 33 Patent- och registreringsverket 38 033 000 43 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register 2 000 000
40 033 000
F. Ekonomiskt försvar 44 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 6 664 000 46 Ersättning för beredskapslagring m. m. 74 428 000
81 092 000
Summa för driftbudgeten 200 085 000
> Anslaget förs i avvaktan på särskild proposition upp med oförändrat belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 54
Sid.
KAPITALBUDGETEN
V: Fonden för låneunderstöd 48 Lån till utbyggnad av oljelagringen 92 000 000 49 Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för
Island 7 000 000
16 000 000
IX: Diverse kapitalfonder 50 Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap: :
Förrådsanläggningar m. m. 5 500 000.
Summa för kapitalbudgeten 21 500 000
Totalt för handelsdepartementet 221 585 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710512
Bilaga 13 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1 Bilaga 13
Inrikesdepartementet
Översikt
Till inrikesdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, invandring och svenskt medborgarskap, regional utvecklingsplanering och regionalpolitiskt stöd samt bostadsbyggande. :
Innebörden av föreliggande budgetförslag är beträffande arbetsmarknadspolitiken att insatserna förstärks särskilt med tanke på äldre, handikappade och andra grupper av arbetssökande som har speciella svårigheter att hävda sig på arbetsmarknaden. En hög beredskap upprätthålls för att möta fortsatta påfrestningar i fråga om sysselsättningen.
Den regionalpolitiska planeringen inriktas på att ett regionalpolitiskt handlingsprogram för hela landet skail läggas fram för riksdagen hösten 1972. Den lokaliseringspolitiska stödverksamheten fullföljs inom de ramar som beslutades av 1970 års riksdag.
I fråga om bostadsbyggandet framläggs en bostadsbyggnadsplan som syftar till fullföljandet av det miljonprogram för bostadsbyggandet under perioden 1965—1974 som statsmakterna har uttalat sig för.
Arbetsmarknad
Vixlingen från den intensiva högkonjunkturen under åren 1969 och 1970 till det betydligt mera dämpade läge som rådde under år 1971 har givit starka utslag på arbetsmarknaden. Antalet obesatta platser i arbetsförmedlingarnas register, som ger en indikation på arbetskraftsbristen, sjönk snabbt under andra halvåret 1970. I december 1970 hade antalet platser sjunkit till 53 36 av det för året noterade högsta talet, vilket var långt mer än en siäsongmässigt betingad tillbakagång. Denna minskning av antalet obesatta platser har fortsatt under år 1971. En stabilisering av platsantalet noterades dock under fjärde kvartalet 1971.
Den minskade arbetskraftsbristen är delvis en följd av att de lediga platserna har kunnat tillsättas snabbare än förut. Antalet nya platser som har anmälts till förmedlingarna har inte minskat i samma utsträck-
1 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 2
ning. Under tredje kvartalet 1971 nyanmäldes 158 000 platser till förmedlingarna mot 196 000 under motsvarande period år 1970.
Efter hand som bristen på arbetskraft har kommit att alltmer begränsas till vissa yrkeskategorier och vissa industrier har — dock med viss eftersläpning — en ökning skett i arbetslösheten. Antalet arbetslösa anmälda hos arbetsförmedlingen var i december 1971 73 600, dvs 29 100 högre än i december 1970. Från arbetskraftsundersökningarna som innefattar hela den yrkesverksamma befolkningen återges följande diagram Över antalet arbetslösa i procent av arbetskraften åren 1970 och 1971.
Arbetslöshet åren 1970—1971
' ' 1 T T Li LI ' Lä ' T T T T LI T T T T LE er T
IJFEFMAMJITIASONDIIFMAMJJASOND
1970 1971
Arbetslösheten ökade markant från december 1970 till januari 1971 och har därefter legat på en klart högre nivå i jämförelse med året innan.
Bland de arbetslöshetsförsäkrade var den genomsnittliga arbetslösheten 2 70 år 1971 mot 1,5 90 år 1970.
Skillnaden mellan skogslänen och södra och mellersta Sverige i fråga om arbetslöshetens utbredning har denna gång varit betydligt mindre utpräglad än under konjunkturavmattningen åren 1967 och 1968. Inom byggnadsverksamheten har sysselsättningen sedd i relation till utgångsläget utvecklats betydligt bättre i Norrbottens län än i något av storstadslänen. Det är också inom södra och mellersta Sverige som den av konjunkturen påskyndade strukturomvandlingen har ägt rum. Vissa grupper av arbetstagare har kommit att särskilt få känning av den sjunkande efterfrågan på arbetskraft. Hit hör ungdomar och kvinnor som varit på väg ut i arbetslivet och självfallet också de äldre och lokalt bundna arbetstagare som har svårigheter att anpassa sig till omställningarna i näringslivet.
Utvecklingen av sysselsättningen har haft ett annat tidsförlopp än ut-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 3
vecklingen av arbetslösheten. Ännu under andra kvartalet 1971 låg antalet sysselsatta över talet för motsvarande period år 1970. Först under tredje kvartalet tyder statistiken på en viss sänkning i jämförelse med året innan. Denna nedgång i sysselsättningen hänför sig helt till männen, medan antalet sysselsatta kvinnor under tredje kvartalet 1971 låg i genomsnitt 20 000 högre än ett år tidigare. Dessa skillnader i fråga om sysselsättningsutvecklingen för män resp. kvinnor förklaras bl. a. av att tjänstesektorn, som i stor utsträckning sysselsätter kvinnlig arbetskraft, har fortsatt att expandera även i det ändrade konjunkturläget. Även tillströmningen av kvinnor till arbetsmarknaden har fortsatt. I november 1971 var enligt arbetskraftsundersökningarna 54,1 % av de gifta kvinnorna ute på arbetsmarknaden mot 52,9 46 i november 1970. Däremot har invandringen av utländsk arbetskraft sjunkit under påverkan av konjunkturomslaget.
De uppkommande sysselsättningsproblemen har mötts med en serie åtgärder, som särskilt har inriktats på de regioner, branscher och grupper av arbetstagare som har varit i störst behov av stöd. Regionalt har ökad tyngd givits åt de sysselsättningsstödjande insatserna i södra och mellersta Sverige. Inte minst har detta givit utslag i en kraftig expansion av beredskapsarbetena i denna del av landet, särskilt i storstadslänen.
I fråga om byggverksamheten har investeringarna ökats inom skilda sektorer av samhällslivet. Den år 1970 införda investeringsavgiften för vissa byggnadsarbeten avskaffades helt vid utgången av maj 1971. Igångsättningstillstånd för större oprioriterade byggnadsarbeten lämnades till en kraftigt ökad kostnadsvolym samtidigt som ramarna för bostadsproduktionen vidgades med större delen av projektreserven och åtgärder vidtogs för att öka det statliga och kommunala byggandet. Investeringsfonderna släpptes i praktiken fria för industrins investeringar och statliga och kommunala industribeställningar tidigarelades. Som en direkt effekt av de sålunda vidtagna åtgärderna beräknas bortåt 40 000 personer få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden under innevarande vinter. Till detta kommer betydande indirekta syssclsättningseffekter. Som ytterligare stimulans för industrisysselsättningen infördes hösten 1971 ett tidsbegränsat stöd för lagerökning inom i första hand industriföretag som med hänsyn till avsättningsförhållandena har svårigheter att upprätthålla sysselsättningen. För företag som i denna situation är ur stånd att öka sina lager infördes alternativt ett temporärt utbildningsstöd.
Vid sidan av dessa insatser för att kortsiktigt stödja sysselsättningen i vissa företag och branscher har inom näringspolitiken ett fortlöpande arbete pågått för att främja den långsiktiga utvecklingen i vissa utsatta branscher.
Som led i ansträngningarna att bistå dem som har drabbats av arbets- Jöshet har beredskapsarbetena utökats kraftigt, arbetsförmedlingens insatser intensifierats och arbetsmarknadsutbildningen ytterligare vidgats.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 4
Anslaget Allmänna beredskapsarbeten m. m. har för innevarande budgetår höjts med 825 milj. kr. till totalt 1255 milj. kr. I anslutning härtill har statsbidraget till vissa tidsbegränsade kommunala beredskapsarbeten höjts generellt till 75 6 av kostnaden. Under vintern beräknas minst 35 000 personer vara sysselsatta i allmänna och särskilda beredskapsarbeten.
Arbetsförmedlingen har genom information och andra arbetsmarknadspolitiska medel medverkat till att placera arbetssökande i tillgängliga lediga anställningar. Direktiv har i det nya Iläiget gått ut till förmedlingarna att bl. a. öka ackvisitionen av platser hos företagen. Ett särskilt program har lagts upp för sysselsättning av ungdom.
Den kraftigt ökade arbetsmarknadsutbildningen har underlättat för arbetssökande att få arbete inom områden av näringslivet där rekryteringssvårigheter har förelegat. Genom utbildningen har den enskilde också fått ett bättre utgångsläge inför en kommande konjunkturuppgång. I november 1971 deltog 48 000 personer i sådan utbildning mot 43 000 i november 1970. En fortsatt stegrad utbildningsvolym har planerats till innevarande vinter. Expansionen av arbetsmarknadsutbildningen har varit betydelsefull särskilt för kvinnornas konkurrenssituation på arbetsmarknaden. Andelen kvinnor i utbildningen är f.n. ca 45 7.
Vid genomförandet av arbetsmarknadspolitiken måste stor uppmärksamhet, oavsett konjunkturläget, ägnas åt dem som på grund av å!der eller handikapp har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. De förslag som i detta avseende lades fram i 1971 års statsverksproposition har genomförts under året. Sålunda har ökade resurser för att stödja sysselsättningen av äldre och handikappade tillförts arbetsförmedlingen. En utvidgning har därutöver skett av olika former av skyddad sysselsättning. Under hösten har 100 milj. kr. anvisats på tilläggsstat under anslaget Särskilda beredskapsurbeten m. m.
De äldre arbetstagare som blir arbetslösa löper särskilt stor risk för att deras arbetslöshet blir långvarig. För att stärka dessa arbetstagares ställning infördes i juni 1971 dels en lag (1971: 199) om anställningsskydd för vissa arbetstagare, dels en lag (1971: 202) om vissa åtgärder för att främja sysselsättning av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden.
Under år 1972 kommer arbetstidsförkortning och fortsatt expansion av tjänstesektorn att öka behovet av arbetskraft. Enligt den bedömning som görs i finansplanen väntas att konjunkturutvecklingen blir uppåtriktad under året. Det är inte möjligt att f.n. närmare avgöra när och med vilken styrka detta får mer påtaglig effekt på arbetsmarknaden. En god beredskap behövs för såväl åtgärder för att främja arbetskraftens rörlighet som insatser för att stödja sysselsättningen.
Mot denna bakgrund tas anslagen till beredskapsarbeten upp med
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartemestet 5
vclopp motsvarande den faktiska volym verksamheten hade under budgelåret 1970/71. Liksom tidigare inriktas emellertid planeringen på att insatserna snabbt skall kunna vidgas om det visar sig nödvändigt.
I det konjunkturläge som har rått under år 1971 har takten i strukturförändringarna inom näringslivet ökat. Den stegrade efterfrågan på arbetskraft kominer i en uppåtgående konjunktur sannolikt att ha en sådan inriktning att stora krav kommer att ställas på de medel inom arbetsmarknadspolitiken som är avsedda att främja en yrkesmässig och geografisk rörlighet. Detta är en viktig utgångspunkt för beräkningen av medelsbehoven under arbetsmarknadsanslagen för nästa budgetår. Arbetsmarknadsutbildningen beräknas sålunda komma att omfatta 120 000 personer, vilket är 5 000 fler än som nu beräknas för innevarande budgetår. Förbättringar i bidragsförmånerna föreslås. Sålunda höjs grundbidraget för ogift från 525 till 575 kr. per månad och för gift från 575 till 625 kr. Barntillägget höjs från 100 till 120 kr. I samband med dessa förbättringar slopas det särskilda tillägget för arbetskläder. Vissa förenklingar i reglerna för bidrag genomförs.
Liksom under senare år läggs stor vikt vid stärkta insatser för att underlätta för den äldre arbetskraften och andra arbetssökande som av olika skäl har svårt att konkurrera om lediga platser att få anställning på den öppna arbetsmarknaden. Sådana insatser är viktiga i en nedåtgående konjunktur, då dessa grupper hör till dem som först blir arbetslösa. De är lika viktiga i en uppåtgående konjunktur för att ta till vara de ökande arbetstillfällena.
I första hand blir det hirvid fråga om insatser från arbetsförmedlingens sida. För att förstärka arbetsförmedlingens resurser när det gäller åtgärder till förmån för äldre och andra svårplacerade arbetssökande inrittas 100 nya tjänster. I syfte att öka arbetsgivarnas benägenhet att anställa sådana arbetssökande införs vidare ett förmånligare system för statsbidrag till s. k. halvskyddad sysselsättning. Det innebär att bidraget i fortsättningen kommer att relateras till utbetald lön för den anställde i stället för att som nu utgå med ett fast belopp. Medlen till skyddad verksamhet samt till arbetsprövning och arbetsträning räknas upp och ytterligare medel ställs till förfogande för arbetshjälpmedel och arbetsbiträde.
KSA-utredningens förslag rörande kontant stöd vid arbetslöshet överlämnades förra året. Remissbehandlingen har nyligen avslutats. Ett ställningstagande till dessa förslag beräknas kunna ske vid 1973 års riksdag, när resultatet av pågående utredning rörande frågan om beskattning av sjukpenning, arbetslöshetshjälp och andra förmåner föreligger.
För stödet till lageruppbyggnad i sysselsättningsstödjande syfte upptas ett särskilt förslagsanslag om 50 milj. kr.
I anslutning till anslagen till arbetsförmedlingens verksamhet behandlas förslag om precisering av förutsättningarna för att ge tillstånd till
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 6
enskild förmedlingsverksamhet, s. k. organisationsförmedling. Sådan förmedling bör i regel få bedrivas endast av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation.
För att effektivera ledningen av arbetsmarknadsverkets omfattande och mångskiftande aktiviteter genomförs under nästa budgetår en ny organisation av arbetsmarknadsstyrelsen. Inom styrelsen pågår en översyn av organisationen vid länsarbetsnämndernas kanslier.
Anslagen till arbetsmarknadsverket redovisas för nästa budgetår i programbudgetlorm. Medlen tas upp under nya anslag med anknytning till de olika verksamhetsprogrammen och administrationskostnaderna slås ut på dessa program.
En översyn av arkivarbetsverksamheten har genomförts inom inrikesdepartementet. Resultatet av översynen har i dagarna redovisats i en departementspromemoria (Ds In 1971: 15) som nu skall remissbehandlas. Under år 1972 väntas ett betänkande från den utredning som har att pröva omfattningen och inriktningen av samt huvudmannaskapet för den skyddade sysselsättningen. Vidare väntas förslag från utredningen rörande arbetsförmedlingen inom vissa yrkesområden i fråga om artistoch musikerförmedlingsverksumheten.
En utredning har nyligen tillsatts för översyn av arbetsfredslagstiftningen.
Låginkomstutredningen redovisade under förra året ett flertal undersökningar rörande låginkomsttagarnas levnadsvillkor. Arbetet med låginkomstproblemen fortsätter i en arbetsgrupp inom Kungl. Maj:ts kansli som skall utvärdera undersökningsresultaten samt överväga vilka åtgärder denna utvärdering bör föranleda. Arbetsgruppen har i december 1971 offentliggjort ett kompendium som ger cn överblick över låginkomstutredningens omfattande utredningsmaterial.
Invandring och svenskt medborgarskap
Nettoinvandringen under åren 1967—1970 framgår av följande sammanställning.
| År | Nettoinvandring Nordbor | Icke-nordbor | |
| 1967 | 12 500 | 4 600 | "7 900 |
| 1968 | 16 100 | 11 200 | 4 200 |
| 1969 | 45 500 | 34 9200 | 10 600 |
| 1970 | 52 100 | 32 400 | 19 700 |
Konjunkturavmattningen under år 1971 ledde till att invandringstakten dämpades, vilket framgår av följande tablå. Siffrorna är preliminära. Som kan utläsas av sifferuppgifterna har ca 22 300 nordbor utvandrat under de första elva månaderna 1971, jämfört med drygt 14 000 under samma tid år 1970. Samtidigt har bruttoinvandringen av nordbor upp-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementct 7
Tidsperiod Bruttoinvandring Nettoinvandring
Totalt Nordbor Icke-nordbor Totalt Nordbor Icke-nordbor
jan.—nov. 1970 69 000 45 200 | 23 800 50 000 31 200 18 800 jan.—nov. 1971 36 700 19 600 17 100 7400 —2 700 10 100
gått till mindre än hälften av 1970 års siffror. Konjunkturavmattningen synes inte ha påverkat den icke-nordiska invandringen i motsvarande grad. Detta gäller också i fråga om utvandringen av icke-nordbor, som under de elva första månaderna 1971 ökade med endast ca 2 000 jämfört med motsvarande period 1970.
Antalet arbetsanmälda utlänningar på den svenska arbetsmarknaden nådde under hösten 1970 rekordsiffror och uppgick i oktober samma år till drygt 228 000. Vid motsvarande tid år 1971 hade antalet minskat till drygt 220 000. Av dessa var ca 141 000 eller 64 20 nordbor.
Under år 1970 beviljades ca 11 500 utlänningar svenskt medborgarskap. Av dessa var ca 7 000 nordbor. |
Åtgärderna för att främja invandrarnas anpassning i Sverige har hittills till stor del inriktats på att insamla material som belyser invandrarnas situation samt att samordna och stimulera aktiviteter från bl. a. statliga myndigheter, kommunala organ, näringslivet och ideella organisationer, däribland invandrarorganisationer och studieförbund.
Den avgiftsfria undervisningen i svenska språket m. m. för invandrare omfattade under föregående budgetår enligt skolöverstyrelsens redovisning ca 26 300 studiecirklar med sammanlagt nära 692 000 studietimmar. Särskilda studiecirklar i samhällsorientering samt kontaktkurser för hemarbetande invandrarkvinnor har vidare ordnats som försöksverksamhet. Dessutom har ca 90 000 studietimmar använts för svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildningens ram.
Invandrarutredningen har som delredovisning av sitt uppdrag lagt fram förslag om grundutbildning i svenska för vuxna invandrare m. m. Förslaget kräver fortsatta överväganden.
I avvaktan på ett ställningstagande till invandrarutredningens förslag räknas för nästa budgetår med bl. a. försöksverksamhet med kontaktkurser för invandrarkvinnor. Viss del av språkundervisningen förutsätts ske enligt avtal om undervisning på betald arbetstid.
Invandrarverket tillförs viss personalförstärkning. I rationaliseringssyfte föreslås vidare att ADB-rutiner införs vid verket för handläggningen av tillstånds- och medborgarskapsärenden.
Regional utveckling
Länsstyrelserna har under hösten 1971 redovisat resultaten av arbetet med utformningen av regionala handlingsprogram (Länsprogram 1970). Med utgångspunkt i länsprogrammen och annan dokumentation pågår inom inrikesdepartementet arbete med att utforma ett regional-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 8
politiskt handlingsprogram för hela landet. Detta program avses skola föreläggas riksdagen under nästa budgetår. I anslutning härtill har en översyn av medlen i den regionala politiken påbörjats.
Ett viktigt underlag för samordning av de regionalpolitiska insatserna i länen och för sysselsättningsplaneringen utgör den kommunalekonomiska långtidsplaneringen. Det system för insamling av kommunernas långtidsplanering (KELP), som har prövats under ett antal år, förutsätts bli ett årligen återkommande inslag i den regionala planeringen. En ny länsplaneringsomgång avses komma att inledas i början av år 1973. En samordning med den regionala trafikplaneringen kommer därvid att eftersträvas.
De nya riktlinjer för regionalpolitiskt stöd som beslutades av 1970 års riksdag innebar en väsentlig förstärkning av de regionalpolitiska medlen genom dels införande av nya stödformer såsom sysselsättningsstöd och transportstöd, dels ökade resurser och vidgade anviändningsområden för redan befintliga stödformer.
Ramen för regionalpolitiskt stöd under treårsperioden 1970/71— 1972/73 har fastställts till 1200 milj. kr., varav 75 milj. kr. beräknats för transportstöd. Av den återstående medelsramen har 200 milj. kr. beräknats för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 800 milj. kr. för lokaliseringslån, 100 milj. kr. för utbildningsstöd och 25 milj. kr. för sysselsättningsstöd.
Under budgetåret 1970/71 beviljades 251 företag lokaliseringsstöd med totalt 403 milj. kr., varav 67 milj. kr. i bidrag och 336 milj. kr. i lån. Lånegarantier i lokaliseringssyfte lämnades för lån på tillhopa
| Län | Antal Invest.- Lokaliseringsstöd (milj. kt.) Lok.-stö- företag kostn. Bidrag Lån | (milj. kr.) | Summa =: dets fördel- | ning (i 24 | ||
| Östergötlands | 9 | 61,6 | — | 30,8 | 30,8 | 7,6 |
| Jönköpings | 1 | 4,0 | — | 2,5 | 2,5 | 0,6 |
| Kronobergs | 1 | 0,9 | — | 0,6 | 0,6 | 0,2 |
| Kalmar | 2 | 4,0 | — | 2,6 | 2,6 | 0,7 |
| Gotlands | 3 | 3,2 | 0,4 | 1,7 | 2,1 | 0,5 |
| Göteborgs och Bohus | 6 | 9,1 | 0,6 | 5,4 | 6,0 | L5 |
| Älvsborgs | 18 | 50,2 | 3,5 | 25,3 | 28,8 | 7,1 |
| Värmlands | 43 | 53,5 | 6,0 | 26,6 | 32,6 | 8,1 |
| Västmanlands | 1 | 11,5 | — | 5,0 | 5,0 | 1,2 |
| Kopparbergs | 50 | 66,9 | 8,6 | 29,9 | 38,5 | 9,6 |
| Gävleborgs | 22 | 36,2 | 4,2 | 19,5 | 23,7 | 5,9 |
| Västernorrlands | 21 | 94,6 15,3 | 37,2 | 52,5 | 13,0 | |
| Jämtlands | 26 | 50,1 | 8,4 | 23,3 | 31,7 | 7,9 |
| Västerbottens | 22 | 55,8 12,6 | 24,4 | 37,0 | 9,1 | |
| Norrbottens | 26 | 343,5 | TI | 101,4 109,1 | 27,0 | |
| Totalt | 251 | 845,1 67,3 | 336,2 403,5 100,0 | |||
| Inom stödområdet | 207 | 712,0 66,7 | 267,0 333,7 | 82,7 |
varav i det inre
stödområdet 72 115,1 21,1 50,9 72,0 17,8 Utom stödområdet 44 133,1 0,6 69,2 69,8 17,3
Prop. 1972: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 9
4,2 milj. kr. Den geografiska fördelningen av beviljade lokaliseringsbidrag och Jokaliseringslån framgår av tabellen på s. 8.
Av de 39 nyetableringar som under budgetåret 1970/71 har skett med lokaliseringsstöd har 26 ägt rum i stödområdet, varav hälften i det inre stödområdet.
De investeringar som under budgetåret 1970/71 gjordes med lokaliseringsstöd har av företagen beräknats medföra en ökning av antalet sysselsatta med 4 800 -personer, varav 3 500 eller 73 70 i stödområdet. I jämförelse med motsvarande uppgifter för den femåriga försöksperioden innebär detta en viss förskjutning till förmån för stödområdet. Samma tendens kan iakttas i fråga om omfattningen av det beviljade stödet. Medan 72 76 av lokaliseringsstödet under femårsperioden gick till företag inom stödområdet, är motsvarande andel 83 6 för budgetåret 1970/ 71.
De företag som fram till utgången av år 1970 har fått och börjat utnyttja lokaliseringsstöd har i sina ansökningar angivit, att stödet skulle medföra en sysselsättningsökning på 18 600 personer, varav 12 300 inom stödområdet. Av denna beräknade ökning hade vid årsskiftet 1970—1971 13 000 nya arbetstillfällen realiserats, varav 8 400 inom stödområdet. I runt tal 70 0 av den beräknade sysselsättningsökningen i dessa företag hade alltså förverkligats vid nämnda tidpunkt. Procenttalet motsvarar i stort sett den andel av planerade investeringar som då hade hunnit slutföras.
Utbildningsstöd har under budgetåret 1970/71 beviljats företag med sammanlagt 56 milj. kr. Stödet har möjliggjort utbildning av 8 300 personer, varav 6 500 inom stödområdet. Huvuddelen av utbildningsstödet har utgått i form av s. k. schablonstöd.
Sysselsättningsstöd, som kan utgå endast i det inre stödområdet, har hittills beviljas 168 företag med totalt 7,5 milj. kr. Sysselsättningsökningen i berörda företag mellan åren 1969 och 1970 uppgår till ca 1 490 årsarbetskrafter.
För innevarande budgetår har till lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd anvisats sammanlagt 375 milj. kr. För nästa budgetår föreslås i huvudsak oförändrad medelsanvisning.
Genom företagareföreningarna lämnades under budgetåret 1970/71 lån från statens hantverks- och industrilånefond på 71: milj. kr. Vidare lämnades industrilånegarantier för en sammanlagd lånesumma av 32 milj. kr. För statliga lånegarantier och lån genom företagareföreningarna beräknas under nästa budgetår oförändrad kreditkapacitet stå till förfogande, dvs. totalt ca 160 milj. kr.
Den lag om lokaliseringssamråd som antogs av 1970 års riksdag började tillämpas den 1 april 1971. För samrådsverksamheten har inrättats en särskild delegation inom arbetsmarknadsstyrelsen. 1" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 10
1968 års lokaliseringsutredning avlämnade i juli 1971 betänkandet (Ds In 1971: 8) Om uppföljningen av stödföretag m. m. vari föreslås en förstärkning av statens insatser för uppföljning och kontroll av vissa kreditåtaganden m. m. till förebyggande av förluster i den statliga lånoch garantigivningen. Betänkandet har under hösten remissbehandlats och bereds f. n. i inrikesdepartementet.
1969 års sakkunniga för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. har under hösten 1971 avlämnat betänkandet (Ds Jo 1971: 7) Statligt lokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar. Betänkandet remissbehandlas f. n. Glesbygdsutredningen räknar med att lägga fram sitt slutbetänkande under våren 1972. Industricentrautredningen har under hösten 1971 bl a. företagit en enkät för att utröna företagens intresse för etablering i industricentraanläggningar i fyra orter inom det inre stödområdet.
Bostäder
Bostadsbyggandet har under senare år inriktats på fullföljandet av det program om en miljon nybyggda lägenheter under perioden 1965— 1974 som statsmakterna har antagit. Under vart och ett av åren 1969 och 1970 blev drygt 109 000 lägenheter färdiga för inflyttning och under år 1971 beräknas 105 000 lägenheter ha blivit färdigställda. Av miljonprogrammet har mer än 70 Z6 genomförts när sju år nu har förflutit.
Förra årets riksdag fastställde en bostadsbyggnadsplan för år 1971 omfattande 95 000 lägenheter och en projektreserv omfattande 10 000 lägenheter. Ramen för beslut om bostadslån för nybyggnad bestämdes med utgångspunkt i 87 000 lägenheter och det icke statligt belånade bostadsbyggandet beräknades till 8 000 lägenheter.
I sysselsättningsfrämjande syfte har av -projektreserven under året 2 000 lägenheter tagits i anspråk för utökning av det statligt belånade byggandet och 4 000 lägenheter för byggandet utan statliga lån. Härutöver har småhus som uppförs utan statligt stöd fått påbörjas utan igångsättningstillstånd under fjärde kvartalet 1971. Detta har medfört ett ytterligare tillskott till påbörjandet, uppskattat till ca 1500 lägenheter. : oo
Ramen för beslut om bostadslån för nybyggnad fördelas sedan år 1970 i m? våningsyta. Den låneram som har fördelats för år 1971 motsvarar 89 000 lägenheter med den genomsnittliga våningsytan i de lägenheter som fick preliminärt beslut om bostadslån åren 1967—1968. Eftersom lägenhetsytorna genomsnittligt sett då var större än de är i dag, beräknas antalet lägenheter som har fått lånebeslut under år 1971 uppgå till närmare 92 000.
Antalet lägenheter för vilka lånebeslut eller igångsättningstillstånd har
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 11
meddelats samt antalet lägenheter som har fått påbörjas utan igångsätt-
ningstillstånd beräknas således under år 1971 ha uppgått till sammanlagt drygt 105 000.
Slutliga uppgifter om 1971 års igångsättning föreligger ännu inte. Den registrerade igångsättningen blir troligen lägre än de nyss angivna drygt 105 000 lägenheterna på grund av viss försening av igångsättningen och en ändring av definitionen på igångsättning i statistiska centralbyråns bostadsbyggnadsstatistik. Om den tidigare definitionen används för både år 1970 och år 1971 beräknas påbörjandet under de båda åren ha blivit ungefär detsamma, nämligen drygt 100 000 lägenheter.
Småhusens andel av bostadsbyggandet har under senare år varit större än tidigare. Av färdigställandet var andelen närmare 32 96 under år 1970 och den beräknas under år 1971 ha varit ungefär lika stor. Även småhusens andel av påbörjandet under år 1971 beräknas till ca 327.
Delegationen för bostadsfinansiering träffade år 1971 för femte året i följd överenskommelse med kreditinstituten om byggnadskrediter till det statligt belånade bostadsbyggandet. Överenskommelsen vidgades till att avse krediter också för statligt belånade ombyggnader. Under år 1971 har kreditförsörjningen fungerat utan nämnvärda störningar.
Den under åren 1967—1969 gynnsamma kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet bröts under år 1970. Kostnadsökningarna har fortsatt under år 1971. Från årsskiftet 1970—1971 höjdes låneunderlags- och pantvärdenivån med sju procentenheter. Genom beslut under år 1971 har denna nivå höjts med ytterligare sju procentenheter. Vidare har
paritetstalen för år 1972 höjts till 1,05 för hus färdigställda år 1968
och tidigare, 1,04 för hus färdigställda år 1969 och 1,02 för hus färdigställda år 1970. För flertalet av dessa hus innebär detta att kapitalkostnaderna blir ca 2 96 högre än förra året.
För år 1972 föreslås en bostadsbyggnadsplan som motsvarar den av 1971 års riksdag preliminärt beslutade. Den innebär ett garanterat program omfattande 95 000 lägenheter, varav 87 000 statsbelånade och 8 000 utan statliga lån. Om lägenhetsstorlekarna i nyproduktionen blir mindre än under åren 1967—1968 — vilket har varit fallet de senaste åren — kommer det faktiska antalet lägenheter att bli större än antalet lägenheter i beräkningsunderlaget. För de båda ramarna gemensamt : tillkommer en projektreserv om 10 000 lägenheter eller däremot svarande våningsyta. Projektreserven skall möjliggöra en ökning av byggandet upp till den nivå som konjunkturutvecklingen ger utrymme för. I enlighet med planens konstruktion innebär detta ett antagande om att det totala påbörjandet i år får en omfattning av ca 100 000 lägenheter.
Inte bara det statligt utan också det icke statligt belånade bostadsbyggandet fördelas fr.o.m. år 1972 av bostadsstyrelsen och Jäns-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet "12
styrelserna. Härigenom ökas förutsättningarna för en bättre samordning av planering och fördelning av det totala bostadsbyggandet. För år 1973 föreslås ett program för bostadsbyggandet av samma omfattning som för år 1972. . Det garanterade programmet för planperiodens tredje år, år 1974, föreslås i likhet med nu gällande program till 65 000 statligt belånade lägenheter. Projektreserven för detta år avser endast det statligt belånade byggandet och föreslås omfatta 16 000 lägenheter. Av det garanterade programmet och projektreserven bör 5 000 resp. 6 000 lägenheter avdelas för att tillgodose önskemålen om ett treårigt planeringsperspektiv även i orter som inte är klart expansiva men där behovet av ramtilldelning för år 3 är klart dokumenterat genom konkreta projekt. För vart och ett av åren 1975 och 1976 föreslås ett garanterat program omfattande 50 000 lägenheter. Bostadsbyggnadsplanerna för dessa två år avser endast bostadsbyggande med statliga lån i orter med klart expansivt näringsliv. Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande tas för nästa budgetår upp med 2 835 milj. kr., en minskning med 225 milj. kr. Anslaget till lån för kommunala markförvärv föreslås bli höjt med 25 milj. kr. till 75 milj. kr. På grundval av förslag från servicekommittén behandlas vissa frågor om service i bostadsområden, bl. a. frågor rörande målen för sådan service. Vidare redovisas redan vidtagna åtgärder, som är ägnade att främja utvecklingen på serviceområdet, bl. a.. åtgärder för att underlätta finansieringen av integrerade skollokaler. Förslag till åtgärder för att främja utvecklingsprojekt inom serviceområdet läggs fram. I anslutning härtill förordas vissa åtgärder för att främja experimentverksamhet inom bostadsbyggandet. Servicekommitténs förslag i fråga om finansiering av servicelokaler har i vissa avscenden kompletterats genom utredningar inom delegationen för bostadsfinansiering. Delegationen har nyligen avlämnat en promemoria som behandlar. bl. a. frågan om samordnad finansiering av bostäder och vissa av bostadsbyggandets lokalinvesteringar. Promemorian remissbehandlas f: n. . På grundval av förslag, som byggindustrialiseringsutredningen har lagt fram i sitt slutbetänkande, behandlas frågan om statligt stöd till företagsbundet forsknings- och utvecklingsarbete inom byggnadsområdet. Under senare delen av förra året avgavs betänkanden av saneringsutredningen avseende åtgärder för sanering av det äldre bostadsbeståndet, av paritetslåncutredningen angående vissa bokföringsfrågor inom paritetslånesystemet och av 1968 års samlingslokalutredning rörande statens ekonomiska stöd till allmänna samlingslokaler.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 13
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom inrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning (milj. kr.), där hänsyn har tagits till bl. a. omföringar av administrationskostnader mellan olika littera.
Anvisat Förslag Förändring
1971/72 1972/73 DRIFTBUDGETEN
| A. Inrikesdepartementet m. m. | : 14,0 | 16,7 + 2,7 |
| B. Arbetsmarknad m. m. | 2 206,4 2 643,3 +436,9 | |
| C. Invandring m. m. | 73,7 | 79,8 + 6,1 |
| D. Regional utveckling | 150,7 | 158,1 + 74 |
| E. Bostadsbyggande m. m. | 171,6 | 177,9 + 6,3 |
Summa för driftbudgeten 2 616,4 3 075,8 +459,4 KAPITALBUDGETEN Statens utlåningsfonder:
| Lånefonden för bostadsbyggande | 3 060,0 2 835,0 —225,0 | |
| Övriga | 86,9 | 112,0 + 25,1 |
| Fonden för låneunderstöd | 250,0 | 250,0 — |
Summa för kapitalbudgeten 3 396,9 3 197,0 —199,9 Totalt för inrikesdepartementet 6 013,3 6 272,8 +259,5
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 14
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, "LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de
frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom inrikesdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Elfte huvudtiteln
A INRIKESDEPARTEMENTET M. M.
A1. Inrikesdepartementet 1970/71 Utgift 6 733 719 1971/72 Anslag 7 353 000 1972/73 Förslag 9 025 000
1971/72 Beräknad
ändring 1972/73
Personal
| Handläggande personal | 56 | — |
| Övrig personal | 35 920 | +1 +1 |
Anslag
| Lönekostnader | 5 537 000 | +1 677 000 |
| Regionalpolitiskt utvecklingsarbete m. m. | 1 300 000 | — 75 000 |
| Sjukvård | 10 000 | + 5 000 |
| Reseersättningar | 104 000 | + 40 000 |
| Expenser | 402 000 7 353 000 | + 25 000 +1672 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 15
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 025 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl.a. en tjänst som departementssekreterare eller kanslisekreterare i högst Ae 30 för handläggning av frågor angående skyddad sysselsättning och arkivarbete samt för ett kvalificerat biträde.
Vid behandlingen i det följande av anslaget Bostadsstyrelsen för nästa budgetår beräknar jag medel för styrelsens medverkan i arbetet med kommunalekonomisk långtidsplanering m. m., som f.n. bekostas från den under förevarande anslag upptagna anslagsposten Regionalpolitiskt utvecklingsarbete m. m. Denna anslagspost kan därför minskas i motsvarande mån.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inrikesdepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 9 025 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 7 043 909 Reservation 955 956 1971/72 Anslag 6 500 000 1972/73 Förslag 7 500 000
För innevarande budgetår har under anslaget beräknats 1 milj. kr. för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som är av betydelse för . arbetsmarknadspolitiken. F. n. pågår större undersökningar om de eko-. nomiska effekterna av omskolning, immigration och geografisk rörlighet samt om arbetsförmedlingens informationsverksamhet. Av dessa undersökningar beräknas de två förstnämnda bli slutförda under det närmaste året. De övriga kommer att pågå under hela nästa budgetår. För att finansiera pågående projekt och bereda utrymme för att möta anspråk på medel för nya projekt, som bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen kan komma att aktualisera, bör för nästa budgetår oförändrat belopp, 1 milj. kr., beräknas.
För övrig utredningsverksamhet har för innevarande budgetår tagits upp 5,5 milj .kr. För att täcka bl. a. automatiska kostnadsökningar kan ytterligare medelstilldelning komma att erfordras under detta budgetår.
Utredningsverksamheten under budgetåret 1972/73 torde få ungefär
samma omfattning som under innevarande budgetår. Jag räknar med ett medelsbehov av 6,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 7 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 16
A 3. Extra utgifter 1970/71 Utgift 185 765 Reservation 289 130 1971/72 Anslag 200 000 1972/73 Förslag 200 000
För budgetåret 1972/73 förordar jag oförändrat anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 200 000 kr.
A 4, Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige 1970/71 Utgift - Reservation 157 962 1971/72 Anslag 1000 1972/73 Förslag 1000
Från anslaget bestrids kostnader för sådana internationella kongresser inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, för vilka Sverige påtar sig värdskapet, bl. a. inom ramen för FN-samarbetet. Med hänsyn till reservationen på anslaget förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internatio-
nella kongresser i Sverige för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 17
B ARBETSMAKNAD M. M.
Allmänna synpunkter
Arbetsmarknaden under år 1971. Den allmänna bristen på arbetskraft under högkonjunkturåren 1969 och 1970 kulminerade under försommaren sistnämnda år. Antalet kvarstående obesatta platser hos arbetsförmedlingarna, vilket tal utgör en indikator på arbetskraftsbristen, översteg 80 000 i maj 1970. Fr. o. m. halvårsskiftet sjönk volymen obesatta platser snabbt och var redan i december 1970 nere i ungefär hälften av det tidigare maximitalet. Bortsett från säsongmässiga förändringar har antalet obesatta platser därefter haft övervägande svag utveckling under större delen av år 1971. En viss uppgång i platsantalet noterades dock under fjärde kvartalet.
1000-tal Obesatta platser åren 1969—1971 platser
904
307
T T Uj T T T T T ” 4
J F M ÅA M J J A S-. OQO N D
Antalet vid varje månads mitt kvarstående obesatta platser utgör inte något mått på den fortlöpande personalrekryteringen genom arbetsförmedlingen. Även denna har visserligen minskat men i betydligt lägre grad. De till förmedlingen nyanmälda platserna uppgick under vart och ett av de tre första kvartalen 1971 till ca 80 20 av nyanmälningarna under motsvarande kvartal året förut. Under månaderna oktober och no-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 18
vember 1971 anmäldes sammanlagt 102 600 nya platser mot 116 500 under motsvarande månader år 1970. Den kraftigaste nedgången i rekryteringsbehovet har avsett arbetskraft i yrkesgruppen tillverkningsarbete, maskinskötsel m. m., dvs. i stort sett industriarbete, medan nyanrmälningen av platser inom bl. a. vård och undervisning har varit tämligen opåverkad av konjunkturutvecklingen.
1000-tal Till arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser åren 1970—1971 platser
fp "4
2504 Å : Ö
MH . 1970 Å 1971
]
150 4 SS
N lj
50 4 Zz Ö
Ö Z Z . Ad
Ia kv. 2:a kv. 3:e kv, okt.-nov 1:a kv. 2:a kv. 3:e kv. okt.-nov.
Samtliga yrken Industriarbete
Skillnaderna i utvecklingen av antalet nyanmälda resp. kvarstående lediga platser tyder på att det har varit möjligt att snabbare än förut genomföra planerad rekrytering. Detta har i och för sig varit en positiv förändring. Samtidigt har å andra sidan antalet permitteringar och uppsägningar ökat kraftigt. Redan under år 1970 steg antalet varsel om planerade personalinskränkningar i textil- och konfektionsbranschen. Därefter har under loppet av år 1971 en motsvarande utveckling skett även inom andra branscher. Under de första elva månaderna av året inkom varsel om permittering och uppsägning vid 1 317 arbetsställen, berörande sammanlagt 33 800 anställda. De jämförbara talen under år 1970 var 576 resp. 18 600. Antalet varsel från textil- och konfektionsföretag har sjunkit under år 1971. Bland de branscher som har haft en mera betydande uppgång i varselfrekvensen märks i första hand metall- och verkstadsindustrin, där antalet anställda som under de första elva månaderna av år 1971 har varslats om permittering eller uppsägning uppgick till 8 400 mot 1 800 under motsvarande period år 1970.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 19
Reduktionen av sysselsättningen genom personalinskränkningar på vissa orter och i vissa företag har i första hand gällt industrin och har haft direkt och indirekt verkan på arbetslösheten inom denna näringsgren. De direkta verkningarna har begränsats genom arbetsförmedlingens insatser för att underlätta personalens övergång till annan sysselsättning. Efter hand som den aktuella efterfrågan på arbetskraft har till-
godosetts har emellertid svårigheterna för arbetssökande att finna an-
ställning ökat mera allmänt. Den omständigheten att många företag har begränsat eller helt stoppat rekryteringen har ytterligare bidragit till dessa svårigheter.
Arbetslösheten har som följd av dessa omständigheter stigit väsentligt mellan åren 1970 och 1971. I november sistnämnda år registrerades hos arbetsförmedlingarna 71 300 arbetslösa jämfört med 39 700 i november 1970. Uppgången i arbetslösheten mellan november och december 1971 begränsade sig till 2 300 personer. Detta är en säsongmässigt normal förändring, vilket innebär att den säsongrensade arbetslösheten var oförändrad. Bland de arbetslöshetsförsäkrade var arbetslösheten i december 2,4 26 mot 1,7 2 ett år tidigare. Därmed blev den genomsnittliga arbetslösheten för året 2,0 26 mot 1,5 26 år 1970. Den i arbetsförmedlingsstatistiken redovisade arbetslösheten vid skilda tidpunkter och inom skilda åldersgrupper framgår av följande sammanställning.
1970 1971
—24 år 25—59 år 60— år <<:samtliga —24 år 25—59 år 60— år samtliga
Febr. 5 300 28 100 17 800 51 200 8 400 32 400 18 900 59 700 Maj 3 600 15 600 14 200 33 400 92 000 27 800 16 800 53 600 Aug. 3 800 11 900 12 000 27 700 11 300 26 800 15 000 53 200 Nov. 5 300 18 900 15 500 39 700 16 900 36 500 17 9200 71 300
Uppgången har, som sammanställningen visar, varit starkast i åldersgruppen under 25 år. Detta hänger samman med att en stor andel av arbetskraften i denna åldersgrupp är nyinträdande på arbetsmarknaden och nu får vänta längre än tidigare på sin första anställning. Den relativa arbetslösheten i olika åldersgrupper framgår av följande tal från arbetskraftsundersökningarna under tredje kvartalet 1970 resp. 1971. Av motsvarande skäl som för ungdomar förekommer en förhöjd arbetslöshet bland kvinnliga arbetstagare som efter en tids bortovaro från arbetsmarknaden på nytt söker arbete. Denna »köeffekt> belyses av följande diagram, som visar bl. a. arbetslöshetens stegring bland ungdomar och kvinnor efter sommarsäsongen.
Arbetslösheten i åldersgruppen 55-64 år är inte påfallande hög om den ses i relation till utfallet för övriga åldersgrupper. Förklaringen här-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 20
Arbetslöshet
Åldersgrupp
| 3:e kv. 1970 | 3:e kv. 1971 | |
| 16—24 år | 3,1 | 5,2 |
| 25-—44 » | 1,0 | 2,0 |
| 45—54 » | 0,8 | 1,5 |
| 55-64 » | L1 | 2,2 |
| 65—74 » | 2,8 | 3,5 |
| 16—74 » | 1,4 | 2,5 |
Arbetslöshet enligt AKU åren 1970—1971 2 7 -
ungdomar 64
5 -
4 -
X kvinnor 3- Hela antalet
2 -
> zj od ud >J und Od Z4 win
1970 1971
till torde till väsentlig del ligga i den låga frekvens av arbetsbyten som utmärker den äldre arbetskraften.
För de äldre arbetstagare som ändå blir arbetslösa medför å andra sidan bl.a, den låga rörligheten på arbetsmarknaden att deras situation blir svårare än för övrig arbetskraft. Detta framgår med all tydlighet av följande genomsnitt för arbetslöshetstidens längd inom skilda åldersgrupper. Talen har hämtats från arbetskraftsundersökningarna under tredje kvartalet 1971. Vad gäller åldrarna närmast pensionsåldern tyder statistiken på en mycket kraftig ökning av arbetslöshetstidens längd. För
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 21
Ålder, år 16—19 20—24 25—34 35—44 45—54 55—66 Genomsnittlig arbetslöshetstid, veckor 7,8 9,4 9,6 14,9 14,0 25,5
den som i den åldern blir arbetslös är med andra ord möjligheten att få nytt arbete synnerligen begränsad. Förhållandet gäller tämligen oberoende av konjunkturläget.
Omslag i konjunkturen sker inte samtidigt i hela näringslivet. Jag har förut nämnt, att svårigheterna inom textil- och konfektionsbranschen ' började redan under år 1970 och att omställningarna inom denna bransch under år 1971 tenderade att minska i omfattning. Inom byggnadsbranschen började sysselsättningen avta under första kvartalet 1971, vilket sekundärt har påverkat läget inom industrigrenar med tillverkning av insatsvaror till byggnadsproduktionen. I övrigt har sysselsättningen inom den varutillverkande industrin, i synnerhet den exportinriktade industrin, varit tämligen stabil under första halvåret 1971. Under tiden därefter har läget blivit betydligt mera splittrat, vilket belyses av bl. a. den kraftigt ökade volymen av varsel om personalinskränkningar. Inom den offentliga sektorn har däremot sysselsättningen fortsatt att öka. Sysselsättningen har också förhållit sig tämligen stabil inom handel, samfärdsel m. m.
Nettoeffekten på sysselsättningen av dessa skilda tendenser har varit en fortsatt uppgång i det totala antalet sysselsatta under första halvåret 1971. Statistiken från tredje kvartalet 1971 tyder däremot på viss nedgång i förhållande till sysselsättningen tredje kvartalet 1970. Av intresse är i detta sammanhang utt notera att det är kvinnorna som svarar för
tillskotten i arbetskraft och antal sysselsatta, medan antalet sysselsatta
män har visat en nedåtgående tendens under hela år 1971. Det har således även under det senaste året skett en betydande tillströmning till arbetsmarknaden av gifta kvinnor. Utvecklingen i detta hänscende un-
der de senaste fem åren belyses av följande tal från arbetskraftsunder-
sökningarna över andelen gifta kvinnor som har tillhört arbetskraften. Talen hänför sig till november månad.
År 1967 1968 1969 1970 1971
Relativa arbetskraftstal, 2, 45,7 47,4 49,5 52,9 54,1
Det kan förutsättas, att den stadiga tillväxten av sysselsättningen inom tjänstesektorn har haft stor betydelse för denna utveckling av de gifta kvinnornas sysselsättning.
Sysselsättningspolitiska åtgärder. Under högkonjunkturåren 1969 och 1970 fördes en restriktiv politik för att motverka överefterfrågan på arbetskraft. Samtidigt insatta sysselsättningsfrämjande åtgärder var av-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Mnrikesdepartementet : 22
gränsade till regioner och grupper av arbetssökande med särskilda sysselsättningsproblem. I anslutning till de förut beskrivna förändringarna i arbetsmarknadsbalansen har en omläggning skett under år 1971 i syfte att stabilisera sysselsättningen och motverka tendenser till stigande arbetslöshet. Selektiva åtgärder har härvid använts. |
Redan i början av år 1971 genomfördes lättnader i byggnadsregleringen så till vida som igångsättningstillstånd för byggnadsarbeten lämnades i ökande omfattning. Tillstånd att påbörja större byggnadsprojekt har under årets lopp lämnats för en total byggnadskostnad av ca 2 100 milj. kr., medan motsvarande tillståndsgivning under år 1970 begränsades till ca 800 milj. kr. Under våren 1971 vidgades dispensgivningen från den år 1970 införda investeringsavgiften på vissa byggnadsarbeten. Avgiften avskaffades helt vid utgången av maj månad. Det har med dessa åtgärder varit möjligt att föra över en betydande igångsättningsvolym från högkonjunkturen till den aktuella konjunktursvackan.
Motsvarande åtgärder har vidtagits i fråga om bostadsbyggandet. Programmet för bostadsbyggandet har under år 1971 utvidgats till att omfatta 89 000 statligt belånade lägenheter (räknat i 1967 års genomsnittliga våningsyta) mot 88 000 år 1970. Igångsättningen av inte statligt belånade bostäder har i första hand tillåtits stiga till 12 000 lägenheter år 1971 mot 8 500 lägenheter år 1970. Huvuddelen av dessa lägenheter avser småhus, för vilkas produktion arbetskraftsåtgången är förhållandevis hög. Därutöver har det icke statligt belånade småhusbyggandet under hösten 1971 släppts helt fritt för resten av året. Härigenom beräknas ytterligare omkring 1 500 småhus ha påbörjats.
Vissa offentliga byggnadsinvesteringar har tidigarelagts. Nybyggnad och reparation av skolor, sjukhus och vårdhem för en beräknad kostnad av 150 milj. kr. har enligt detta program påbörjats under år 1971. Härtill kommer vissa miljövårdsanläggningar. Statliga byggnadsarbeten som kostnadsberäknas till ca 220 milj. kr. har tidigarelagts.
Genom frisläppande av investeringsfonder har, huvudsakligen inom industrin, fondmedel kunnat användas för byggnadsarbeten för en total kostnad av drygt 700 milj. kr. enligt medgivanden som har lämnats under tiden juni-november 1971.
De här redovisade åtgärderna för att öka byggnadsinvesteringarna är i stor utsträckning inriktade på en sysselsättningseffekt under vintern 1971—1972. Ca 30 000 byggnadsarbetare beräknas genom dessa åtgärder få sysselsättning under första kvartalet 1972.
Byggnadsverksamhetens utveckling påverkar sysselsättningen även inom andra näringsgrenar, särskilt industri och transportväsende. Generellt kan för varje sysselsatt person på byggnadsplatsen räknas med ytterligare en sysselsatt på annat håll. Dessutom har under år 1971 en serie åtgärder vidtagits som mera direkt främjar industrisysselsättningen. En tidigareläggning har skett av kommunala och statliga industribeställ-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 23
ningar för sammanlagt 180 milj. kr. Investeringsfondsmedel har, förutom för byggnadsinvesteringar, frisläppts även för inköp av maskiner och inventarier och för investering i lager. Kostnaderna för de på så sätt främjade investeringarna beräknas med de medgivanden som har lämnats t. o. m. november 1971 till ca 950 milj. kr. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1971: 140, FiU 47, rskr 293) kommer också statsbidrag med 20 26 att kunna utgå till. lageruppbyggnad inom i första hand industriföretag som med hänsyn till avsättningsmöjligheterna har svårigheter att upprätthålla sysselsättningen. För företag som i denna situation är ur stånd att öka sina lager införs alternativt ett temporärt utbildningsstöd.
Den omedelbara sysselsättningseffekten av samtliga i det föregående nämnda åtgärder kan för innevarande vinter beräknas till bortåt 40 000 sysselsatta.
Insatser på bred front har således gjorts för att främja sysselsättningen på den öppna arbetsmarknaden. I betydande utsträckning har det härvid varit möjligt att aktualisera en under den tidigare högkonjunkturen tillbakahållen efterfrågan på arbetskraft och att genom insatsernas selektiva karaktär avgränsa effekterna i tid och rum. MHärutöver har stora insatser gjorts för att skapa arbetstillfällen genom beredskapsarbeten. Totalt har anslaget Allmänna beredskapsarbeten m. m. på tillläggsstat höjts med 825 milj. kr. utöver de för budgetåret 1971/72 ursprungligen anvisade medlen. För att i önskvärd utsträckning få till stånd kommunala beredskapsarbeten har, under vissa förutsättningar beträffande arbetcnas förläggning i tiden, statsbidraget till sådana arbeten höjts till 75 26 av kostnaden. Under hösten 1971 har vidare programmet för allmänna beredskapsarbeten i mera väsentlig utsträckning gått utanför landets nordligare delar. Av den totala kostnaden för allmänna beredskapsarbeten under budgetåret 1971/72 beräknas 513 milj. kr. falla på de s.k. skogslänen och 556 milj. kr. på länen i mellersta och södra Sverige. Motsvarande tal var för budgetåret 1970/71 372 resp. 66 milj. kr. Antalet sysselsatta i allmänna och särskilda beredskapsarbeten beräknas under vintern komma att uppgå till minst 35 000.
Möjligheterna för äldre och handikappade att finna sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden har självfallet påverkats av den aktuella konjunkturutvecklingen. I anslutning härtill har de kortsiktiga sysselsättningsstödjande insatserna byggts ut. Problemen för dessa arbetstagare är emellertid i hög grad av långsiktig karaktär, vilket har påverkat insatsernas utformning. I prop. 1971: 1 (bil. 13 s. 22) nämndes nya initiativ som har tagits för att i samarbete mellan arbetsförmedling, företag och personalorganisationer undersöka möjligheterna att förändra arbetsplatser, maskiner, verktyg m. m. för att förbättra de äldres och handikappades möjligheter att få och kvarstanna i arbete på den öppna arbetsmarknaden. Dessa åtgärder har byggts ut och befästs under år 1971.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 24
Arbetsmarknadsverket har tillförts särskilda tjänstemän för samråd med företag i fråga om att bättre anpassa arbetsplatserna till de anställdas fysiska och psykiska förutsättningar.
Handikapp är ofta förenat med ålder. För att trygga äldre arbetstagares sysselsättning infördes år 1971 dels lagen (1971: 199) om anställningsskydd för vissa arbetstagare, dels lagen (1971: 202) om vissa åtgärder för att främja sysselsättning av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden. Genom lagen om anställningsskydd garanteras äldre arbetstagare viss längre uppsägningstid och, under vissa förutsättningar, återanställningsrätt hos arbetsgivaren. Enligt den senare Jagen kan länsarbetsnämnderna kalla arbetsgivare och berörda partsorganisationer till överläggningar om åtgärder för att bereda äldre arbetstagare bättre sysselsättningsmöjligheter samt meddela arbetsgivaren anvisningar i detta syfte.
Förutom åtgärderna för att förbättra de här ifrågavarande arbetstagarnas ställning på den öppna arbetsmarknaden har insatserna ökats för att bereda dem skyddad sysselsättning i olika former. Utöver ursprungligen anvisade 525 milj. kr. under anslaget Särskilda beredskapsarbeten m. m, har i det syftet ytterligare 100 milj. kr. anvisats på tillläggsstat under hösten 1971, Omfattningen av olika arbetsvårdande åtgärder vid utgången av oktober åren 1970 och 1971 redovisas i följande tablå.
| Antal personer i | 1970 | 1971 | |
| arbetsprövning | 400 | 500 | |
| arbetsträning | 1 500 | 1 600 | |
| arbetsmarknadsutbildning | 14 800 | 15 900 | |
| arbete i skyddad verkstad | 10 600 | 11 400 | |
| hemarbete | 700 | 600 | |
| halvskyddat arbete | : | 1 600 | 2 000 |
| beredskapsarbete | 5 000 | 6 100 | |
| arkivarbete | Summa 43 200 | 8 600 | 9 500 47 600 |
Som nämnts förut har arbetslösheten bland ungdomar ökat förhållandevis starkt under år 1971. Ett program för att motverka denna utveckling antogs av arbetsmarknadsstyrelsen i april 1971. I sitt konkreta utförande har programmet upptagit i huvudsak arbetsförmedling och utbildning samt beredskapsarbeten med inslag av utbildning och yrkesorientering. På arbetsförmedlingskontoren har organiserats särskilda ungdomsgrupper som ackvircrar platser för ungdomar och i samarbete med organisationer och ungdomsgårdar bedriver uppsökande verksamhet. För att bereda utbildning åt arbetslösa ungdomar har bl. a. 9 000 platser i samarbete med skolöverstyrelsen ställts till förfogande i gymnasieskolan. Av dessa hade 6 500 platser tagits i anspråk i början av novem-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 25
ber 1971. I arbetsmarknadsutbildning hade samtidigt tagits in ca 1 000 ungdomar i åldern under 20 år. Särskilda beredskapsarbeten har vidare anordnats för unga arbetssökande som inte har kunnat få arbete på öppna marknaden celler placeras i utbildning. Arbetena har utformats med tanke på att ge yrkeserfarenhet och kunskaper som underlättar en senare placering på den öppna arbetsmarknaden. Ca 1000 ungdomar har berctts sysselsättning i sådana arbeten. Där så har varit lämpligt har ungdomar sysselsatts även i ordinarie beredskapsarbeten.
Arbetsförmedlingen spelar en nyckelroll för genomförandet av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. 1 syfte att öka dess kapacitet fattades år 1971 beslut om ny organisation för förmedlingen. En närmare redogörelse för omorganisationen limnades i 1971 års statsverksproposition (bil. 13 s. 33). I huvudsak kommer den nya organisationen att medföra en koncentration av förmedlingstjänsterna till större kontor och en sammanföring av yrkesvägledning och arbetsvård med annan förmedlingsservice,. De beslutade förändringarna har ännu inte hunnit mer än påbörjas, varför det är för tidigt att bedöma resultatet. I anslutning till omorganisationen bedrivs försöksverksamhet i syfte att göra förmedlingsarbetet mera effektivt. Bl. a. pågår försök med s. k. öppen arbetsförmedling.
I det föregående har jag nämnt nya initiativ i arbetsförmedlingens verksamhet med avseende på äldre och handikappade samt ungdomar. Ett annat exempel på strävandena att tillgodose nya och växande anspråk på förmedlingens tjänster är arbetsmarknadsverkets program för arbetsplacering av arbetssökande som har längre utbildning. Inom ramen för detta program har bl. a. 1 200 arbetsförmedlare under budgetåret 1970/71 genomgått kurser i yrkesinformation om eftergymnasial utbildning. För att bättre service skall lämnas praktiksökande ungdomar har vidare införts öppen praktikförmedling. På vissa universiletsorter bedrivs numera sådan förmedling året om.
I nuvarande läge med allmänt överskott på arbetssökande samtidigt med att brist på arbetskraft föreligger inom vissa branscher har direktiv gått ut till förmedlingarna om förstärkt plancring av arbetet för att öka såväl ackvisitionen av lediga platser som insatserna för att arbetssökande skall kunna utnyttja tillgängliga arbetstillfällen. Till de i detta sammanhang anvisade åtgärderna hör ökad interlokal förmedlingssamverkan.
Flyttningsbidrag och arbetsmarknadsutbildning utgör grundläggande hjälpmedel i förmedlingsarbetet. På grund av den avtagande efterfrågan på arbetskraft och en samtidig utjämning av sysselsättningen mellan olika regioner har antalet personer som har fått flyttningsbidrag sjunkit från år 1970 till år 1971.
Arbetsmarknadsutbildningens betydelse har vuxit oavbrutet sedan denna form av utbildning påbörjades i större skala under 1950-talets senare
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 26
del. Utmärkande för arbetsmarknadsutbildningen är dess snabba anpassning till förändringarna på arbetsmarknaden. Resultaten av arbetsmarknadsutbildningen är på det hela taget mycket tillfredsställande. Av ca 10 000 personer som avslutade yrkesinriktad utbildning under första kvartalet 1971 fick 80 76 arbete inom tre månader från utbildningens avslutande. Bland de utbildade ingår många handikappade. Utbildningen utgör emellertid inte bara en viktig anpassningsåtgärd. Den kan ses också som en investering av principiellt samma karaktär som andra investeringar som utvidgas under en konjunkturavmattning. Genom att arbetsmarknadsutbildningen i nuvarande arbetsmarknadssituation kraftigt ökas får fler arbetssökande ett bättre utgångsläge i en kommande konjunkturuppgång.
Omfattningen under åren 1970 och 1971 av vissa av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som har berörts i det föregående redovisas i följande sammanställning.
Genomsnittligt antal personer i Tids- Antal personer som | period fått flyttningsbidrag — arbetsmarknads- allm. beredskaps- särsk. beredskaps-
| 1970 1971 1970 1971 | utbildning arbete 1970 1971 | arbete 1970 1971 | |
| 1 kv, | 6 800 5 600 38 900 46 900 4 400 3 500 12 000 14 400 | ||
| 2 kv. | 7 400 5 800 31 700 37 300 3 500 4 500 12 000 12 800 | ||
| 3 kv. | 7 800 7 100 22 600 26 600 2 200 3 200 10 100 11 400 |
okt-nov. 4 300 3 800 42 000 46 300 2 500 5 300 11 200 17 500
Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1972/73. Flera olika omständigheter kan väntas medverka till en ökad efterfrågan på arbetskraft under loppet av år 1972. Inom byggnadsverksamheten synes f. n. ske en stabilisering som kommer att få betydelse för sysselsättningen även inom industrin. Den arbetstidsförkortning som till väsentlig del införs vid början av år 1972 kommer att öka arbetskraftsbehovet vid i övrigt oförändrade förhållanden. Sysselsättningen inom den offentliga tjänstesektorn väntas fortsätta att öka.
Den allmänna konjunkturutvecklingen väntas bli uppåtriktad under år 1972. Det är självfallet svårt att närmare avgöra när och med vilken styrka en sådan tendens kommer att få större effekt på arbetsmarknaden. En ökad varuefterfrågan kommer först med viss eftersläpning att föranleda ökad rekrytering inom produktionssektorn. På motsvarande sätt som i nedgångskonjunkturer kommer en uppgång i arbetskraftsbehovet att ske med väsentliga tidsskillnader mellan olika näringsgrenar och regioner. Sådana branschmässiga och regionala skillnader i arbetstillgången som på grund härav kan väntas under nästa budgetår medför behov av insatser för att underlätta arbetskraftens rörlighet. Samtidigt måste man
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 27
räkna med att åtgärder för att stödja syssolsättningen måste vidtas 1 vissa orter och regioner. En god beredskap måste därför föreligga för insatser i båda dessa hänseenden.
Tyngdpunkten i årets budgetförslag ligger, liksom i förra årets, i ett fullföljande av insatserna för att stödja äldre och handikappade på den öppna arbetsmarknaden. Som ett komplement till de förra året införda s. k. äldrelagarna förstärks arbetsförmedlingens personal. I samma syfte föreslås ökade anslag för bidrag till arbetsbiträde och särskilda anordningar på arbetsplatsen. För att stimulera den halvskyddade sysselsättningen föreslås ett nytt bidragssystem som innebär höjda statsbidrag och som samtidigt genom anknytning till lönens storlek är ägnat att stimulera till en gynnsammare löneutveckling för de sysselsatta.
De ökade arbetsmarknadspolitiska insatserna ökar kraven på arbetsförmedlingens kapacitet. Förmedlingen har under lång tid byggts ut successivt, med kraftfulla insatser de senaste åren. Bl. a. kan nämnas den år 1971 inledda omorganisationen, betydande personalförstärkningar och försöksverksamhet med nya metoder i förmedlingsarbetet. I det följande föreslås ytterligare personalförstärkning med.100 tjänster, som i främsta rummet utgör ett led i utbyggnaden av de förut nämnda insatserna för äldre och handikappade. Behovet av hög rörlighet på arbetsmarknaden möts bl.a. med ökade resurser för arbetsmarknadsutbildning och, i samband därmed, förbättrade utbildningsbidrag. Beredskapen för sysselsättningsskapande åtgärder upprätthålls. Totalt beräknas anslagen till arbetsmarknad m. m. för budgetåret 1972/73 till 2 643,3 milj. kr., vilket innebär en ökning från föregående år med 436,9 milj. kr.
Låginkomstfrågorna behandlas av en arbetsgrupp inom departementen. Gruppen har nyligen offentliggjort en sammanfattande översikt över det omfattande kartläggningsarbete som har utförts inom låginkomstutredningen. Vid sidan av låg ersättning per arbetad timme framträder ofullständig sysselsättning som en huvudorsak till låg inkomst. Detta bestyrker att sysselsättningspolitiken har avgörande betydelse för miänniskors trygghet och livsvillkor. Insikten härom måste som hittills prägla åtgärderna inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken. En vidare bearbetning och analys av det föreliggande materialet bör ligga till grund för det sysselsättningspolitiska reformarbetet.
Övergång till programbudget för arbetsmarknadsområdet
Bakgrund. Arbetsmarknadspolitikens mål är att åstadkomma och bevara full, produktiv och fritt vald sysselsättning. Den primira uppgiften är härvid att genom stöd och service i olika former hjälpa den enskilde till meningsfull sysselsättning i ett fritt valt yrke. Den enskilde skall inte bara beredas sysselsättning i samband med arbetslöshet utan också ge-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 28
nom utbildning eller på annat sätt få en säkrure ställning på arbetsmarknaden så att risken för att han blir arbetslös i framtiden begränsas.
Successivt har arbeismarknadspolitiken fått allt större betydelse som ett led i den ekonomiska politiken. Den skall främja balansen på arbetsmarknaden och därmed bidra til! ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser. Den skall i den enskildes och samhällets gemensamma intresse syfta till att bereda den enskilde så lönsamt arbete som möjligt.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 9 februari 1968 tillhör arbetsmarknadsstyrelsen de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Genom sin storlek och sin mångskiftande verksamhet kan detta verk sägas inta en särställning bland de myndigheter som omfattas av försöken. Arbetsmarknadsverkets åtgärder har ofta stor betydelse även från andra synpunkter än dem som verket primärt skall företräda. Det är sålunda inte ovanligt att verkets arbetsmarknadspolitiska åtgärder behöver kompletteras med åtgärder av andra myndigheter för att syftet med åtgärderna skali nås. Trots detta har det av praktiska skäl befunnits lämpligt att ge programbudgeten för nista budgetår en sådan avgränsning, att den i huvudsak omfattar de anslag som skall bekosta arbetsmarknadsverkets verksamhet. Programbudgeten blir härigenom väsentligen en budget för arbetsmarknadsstyrelsen, som är central förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadsfrågor, och för den styrelsen understillda offentliga arbetsförmedlingen inkl. yrkesvägledningen och arbetsvården. Dock inbegriper programbudgeten hela arbetsmarknadsutbildningen trots att omskolningskurserna administreras av skolöverstyrelsen. Härvidlag bör emce!ertid observeras att de investeringar som förekommet vid omskolningsverksamheten inte skall bekostas från det särskilda utrustningsanslag, som jag kommer att föreslå i det följande. Vidare bör noteras att skolöverstyrelsens centrala administration av omskolningen bekostas från anslag under åttonde huvudtiteln. För att förbereda övergången till programbudget för arbetsmarknadsonirådet tillsattes i samband med beslutet år 1968 en ledningsgrupp i intrikesdepartementet. I denna ing'ck representanter för inrikes- och finansdepartementen, arbetsmarknadsstyrelsen och riksrevisionsverket. Vid arbetsmarknadsstyrelsen har en särskild arbetsgrupp haft till uppgift att inom verket förbereda övergången.
Förberedelsearbetet för övergång till programbudget för arbetsmarknadsområdet redovisades närmare för riksdagen år 1970 i samband med mitt förslag till ändrad organisation för arbetsmarknadsverket (prop, 1970: 1, bil. 13, s. 73-74). Jag anförde att arbetsmarknadssiyrelsen om möjligt skulle redovisa en anslagsframstiillning i programtermer som komplement till den ordinarie framställningen för budgetåret 197 1/72. För budgetåret 1972/73 skulle den ordinarie anslagsframställningen göras i programtermer.
I enlighet härmed har arbetsmarknadsstyrelsen i sin ansiugsfram-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesåepartementet 29
stälining för budgetåret 1972/73 lagt fram förslag tili programbudget för det arbetsmarknadspolitiska orurådet. Förslaget har utarbetats på grundval av anvisningar som meddelades av Kungl. Maj:t i brev till statsmyndigheterna den 5 mars 1971 samt kompietterunde anvisningar som chefen för inrikesdepartementet meddelade den 15 april 1971. De senare innehöll bl. a. en fullständig skiss till programindeining och anslagssystem med hittillsvarande verksamhetsområden som referensram. Efier samråd med inrikesdepartementets iedningsgrupp har i ansiagsframställningen smärre förändringar gjorts jämfört med anvisningarna.
Programbudgetens syfte. Syftet med programbudgetering kan sitgas vara alt skapa förutsättningar för ökad rationalitet i beslutsfattandet och bättre hushållning med knappa resurser. Beslut rörande målinriktning av verksamheten — speciellt vad gäller prioritering mellan olika mål — bör förläggas till högre beslutsnivåer, medan beslut rörande val av medel och metoder kan förläggas till lägre nivåer. Övergången till programinriktade anslag syftar till att effektivare styra verksamhetens inriktning och på bättre sätt än tidigare välja mellan alternariva insatser inom olika områden. Budgetprövningen blir målinriktad, vilket innebär att större uppmärksamhet ägnas åt verksamhetens resultat och följderna för medborgarna än i det traditionella budgetsystemet, som karakteriseras av att i första hand skilda slag av kostnader prövas.
Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag vid sin anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor (prop. 1972: 1, bil. 2, punkt 10) redovisat försöksverksamheten med programbudgetering. Eiknande redogörelser har sedan år 1969 lämnats i varje års statsverksproposition. Jag kan därför inskränka mig ull att här understryka några aspekter på programbudgetverksamheten som enligt min mening är särskilt betydelsefulla i fråga om arbetsmarknadsområdet.
Som jag nyss har betonat utgör arbetsmarknadspolitiken — både som strukturellt och konjunkturellt instrument -— ett viktigt inslag i den allminna ekonomiska politiken. Den har många beröringspunkter också med socialpolitiken (arbetsvård och handikappåtgärder) och utbildningspolitiken (framför allt arbetsmarknadsutbildningen). För att samspelet med dessa angränsande områden skall bli effektivt är det av vikt att arbelsmarknadspolitiken delas in i klart urskiljbara verksamheisområden. Programbudgeten kan medverka härtill.
Indelningen av det arbetsmarknadspolitiska området i avsnitt som möjliggör en nära samverkan med angränsande sektorer av samhillsverksamheten kan också uttryckas som en strävan att formulera programmen i politiskt och åtgärdsmässigt relevanta termer. Hit hör t. ex. att i görligaste mån skilja konjunkturpolitiskt motiverade insatser från socialpolitiskt betingade åtgärder. Detta kommer till uttryck i det förslag tll programindelning som jag lägger fram i det följande.
I enlighet med vad jag nyss har framhållit är avsikten att förlägga
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 30
ansvaret för val av alternativa insatser där den kontinuerliga prövningen härav kan och bör ske. Strävan skall härvid vara att insatserna väljs på sådant sätt att största möjliga måluppfyllelse nås inom given resursram. Normalt förutsätter detta att beslut inom vissa fastställda ramar delegeras från riksdagen till Kungl. Maj:t resp. från Kungl. Maj:t till myndigheten. Ofta innebär det en delegering också inom myndigheten.
För arbetsmarknadspolitikens del innebär vad jag här har sagt ingen nyordning. Jag vill erinra om att riksdagen på förslag. av Kungl. Maj:t åren 1970 och 1971 har beslutat om en omfattande ändring av arbetsmarknadsverkets organisation i riktning mot större rörlighet och delegering av beslutsfattandet. Jag kommer i det följande att redovisa förslag till omorganisation av arbetsmarknadsstyrelsen efter samma huvudlinjer. Organisationsarbetet har löpt parallellt med programarbetet och har samordnats med detta.
Redan f£. n. är budgeten för arbetsmarknadspolitiken indelad i ett begränsat antal anslagsområden med betydande möjligheter för Kungl. Maj:t och arbetsmarknadsstyrelsen att under löpande budgetår avpassa innehåll och innebörd i åtgärderna efter vad förhållandena på arbetsmarknaden kräver. Det förslag till programbudget som jag förordar innebär i så måtto närmast en kodifiering och förstärkning av det befintliga systemet med dess betydande anpassningsförmåga. Förslaget innebär dock en väsentlig teknisk omläggning och fogar program- och anslagsmässigt samman de arbetsmarknadspolitiska aktiviteterna till stora, sammanhängande åtgärdsområden.
Programindelning. Vid beredningen av arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning har det visat sig lämpligt att jämfört med arbetsmarknadsstyrelsens förslag göra vissa ändringar i indelningen i och benämningen av program och anslag, Ändringarna berör främst grupperingen av programmen med hänsyn till deras finansiering från olika anslag.
Jag förordar att följande programindelning tillämpas tills vidare.
1. Arbetsmarknadsinformation
Yrkesmässig och geografisk rörlighet
VIN Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa
Regionalpolitiska stödåtgärder
MR Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade
. Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade
Åtgärder för flyktingar
- Kontant stöd vid arbetslöshet
. Försvars- och beredskapsplanering NA
10. Vapenfria tjänstepliktiga
Programmet Arbetsmarknadsinformation omfattar upptagning, bearbetning och spridning av sådan information som underlättar för arbetstagare att efter sina behov och förutsättningar finna lämplig sysselsättning, få vägledning vid val av yrke och utbildning eller
Prop. 1972:1 Bilaga 13 = Inrikesdepartementet 31
kännedom om åtgärder som är ägnade att förbättra vederbörandes möj-
ligheter på arbetsmarknaden samt för arbetsgivare att finna erforderlig arbetskraft.
I programmet ingår delprogrammen Förmedling, Arbetsvård och Yrkesvägledning.
Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet omfattar dels ekonomiskt stöd åt deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt verkets egna åtgärder och ekonomiskt stöd åt utomstående huvudmän för tillhandahållande av arbetsmarknadsutbildning, dels ekonomiskt stöd och praktiska åtgärder för flyttande arbetskraft.
I programmet ingår delprogrammen Arbetsmarknadsutbildning, Flyttningsbidrag, Inlösen av egna hem och bostadsrätter och Bostäder för flyttande arbetskraft.
Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa omfattar planering och drift av arbetsmarknadsverkets egna arbeten, initiering av arbeten hos andra huvudmän och ekonomiskt stöd åt dessa.
I programmet ingår delprogrammen Allmänna beredskapsarbeten, Industribeställningar, Detaljplaneringsbidrag och Stöd till lageruppbyggnad. Sistnämnda delprogram är av tillfällig natur.
Programmet Regionalpolitiska stödåtgärder omfattar aktiviteter för att underlätta lokalisering av företag till regioner där en expansion bör främjas i enlighet med de riktlinjer som dragits upp i den regionala planeringen, ekonomiskt stöd i detta syfte samt påverkan av sysselsättningsutbudet genom reglering av investeringsfonder.
I programmet ingår delprogrammen Investeringsfonder, Lokaliseringssamråd, Lokaliseringsbidrag, Lokaliseringsutbildning, Sysselsättningsstöd och Lokaliseringslån.
Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade omfattar aktiviteter för lämplig rehabilitering av arbetssökande, tillhandahållande av ekonomiskt stöd åt huvudmän för anordnande av arbetsprövning och arbetsträning samt anordnande av särskilda kurser och utbildningsformer för arbetssökande med handikapp i arbetslivet.
I programmet ingår delprogrammen Arbetsprövning, Arbetsträning och Utbildning av svårplacerade.
Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade omfattar planering och drift av verkets egna särskilda beredskapsarbeten, initiering av sådana arbeten hos andra huvudmän och ekonomiskt stöd åt dessa, ekonomiskt stöd till skyddad och halvskyddad verksamhet hos andra huvudmän, ekonomiskt stöd åt handikappade m. fl. för anskaffning av motorfordon och igångsättning av eget företag samt ekonomiskt stöd åt arbetsgivare för anpassning av
Prop. 1972:1 Bilaga 13 = Inrikesdepartemeniet 32
arbetsplats tili arbetstagares föruisättningar samt arbetsbiträde.
I programmet ingår delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp, Särskilda beredskapsarbeten, Arkivarbeten, Halvskyddad sysselsättning, Skyddad sysselsättning och Hemarbcete.
Programmet Åtgärder för flyktingar omfattar överföring av flyktingar till Sverige och omhiindertagande av flyktingar och vissa andra grupper av utlänningar tills de kan placeras på arbetsmarknaden.
I programmet ingår delprogrammen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.
Programmet Kontant stöd vid arbetslöshet omfattar sådan verksamhet som syftar till att ombesörja kontant stöd åt arbetslösa. Verksamheten avser tillsyn av erkända arbetslöshetskassor, statsbidrag till arbetslöshetskassor och kommuner samt omställningsbidrag till äldre arbetslösa.
I programmet ingår delprogrammen Ersättning till arbetslöshetskassor, Kommunalt kontantunderstöd och Omställningsbidrag.
Programmet Försvars- och beredskapsplanering omfattar aktiviteter för kartläggning av behov och tillgång på arbetskraft i krig, utformning och genomförande av arbetsmarknadsverkets krigsorganisation, personalplanläggning för det ekonomiska försvaret och handläggning av ansökningar om anstånd med militär tjänstgöring.
Programmet indelas inte i delprogram.
Programmet Vapenfria tjänstepliktiga omfattar aktiviteter för godkännande av utbildningsmöjligheter för vapenfria, tjänstplacering av vapenfria, tillsyn över utbildning och tjänstgöring, registrering m. m.
Inom programmet sker ingen uppdelning på särskilda delprogram.
Anslagsfrågor m.m. Programmen Arbetsmarknadsinformation samt Yrkesmässig och geografisk rörlighet, som båda syftar till att sammanföra utbud av och efterfrågan på arbetskraft, kan gemensamt ses som ett huvudprogram. De bör finansieras från ett förslagsanslag benämt Arbetsmarknadsservice.
Programmen Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa och Regionalpolitiska stödåtgärder kan också sägas utgöra ett huvudprogram, eftersom de har det gemensamma syftet att öka tillgången på arbetstillfällen för arbetslösa eller arbetslöshetshotade. Det förstnämnda programmet bör finansieras från ett reservationsanslag, Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa, med undantag för delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad som på grund av sin tillfälliga karaktär bör finansieras från ctt särskilt förslagsanslag, benämnt Stöd till lageruppbyggnad.
Programmet Regionaipolitiska stödåtgärder bör finansieras från två anslag, ett förslagsanslag på driftbudgeten, benämnt Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksumhet, och ett investeringsanslag på kapitalbudgeten,
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 33
benämnt Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån, som finansierar delprogrammet Lokaliseringslån.
Programmen Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade, Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade samt Åtgärder för flyktingar har det gemensamt att de innefattar särskilda åtgärder för arbetsanpassning av grupper, som möter speciclla svårigheter att hävda sig på den öppna arbetsmarknaden. Med denna utgångspunkt kan de tre programmen betraktas som ett huvudprogram. De båda förstnämnda programmen bör finansieras från ett reservationsanslag med rubriken Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Programmet Åtgärder för flyktingar bör finansieras från ett förslagsanslag, benämnt Åtgärder för flyktingar.
Programmet Kontant stöd vid arbetslöshet bör finansieras från ett förslagsanslag, benämnt Kontant stöd vid arbetslöshet.
Programmen Försvars- och beredskapsplancring samt Vapenfria tjänstepliktiga, som båda avser totalförsvarsuppgifter för arbetsmarknadsverket, kan på grund härav betraktas som ett huvudprogram. De bör finansieras från ett förslagsanslag, benämnt Totalförsvarsverksamhet.
Arbetsmarknadsverkets investeringar i utrustning bör finansieras från ett reservationsanslag, Arbetsmarknadsverket: Utrustning. Från detta anslag bör bestridas anskaffning av sådana mer kostnadskrävande objekt som bör ingå i arbetsmarknadsverkets utrustningskapital. Övrig utrustning bör anskaffas med anlitande av resp. programanslag. Kostnader för avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet bör belasta de program som utnyttjar utrustningen. Medel motsvarande dessa s. k. komplementkostnader bör — till skillnad mot vad som förutsatts i arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning — inlevereras till en särskild inkomsttitel på riksstaten.
I fråga om maskiner m. m. vid beredskapsarbetena innebär det föreslagna systemet ingen väsentlig förändring jämfört med nuvarande ordning med ett särskilt förrådsanslag, som tillförs avskrivningsmedel från resp. sakanslag för finansiering av bl.a. nyanskaffningar. Vid beräkningen av det föreslagna anslaget Arbetsmarknadsservice innebär däremot det nya systemet en ändring i förhållande till vad som f.n. tilllämpas, eftersom några kapitalkostnader för förläggningsbyggnader hittills inte har belastat motsvarande anslag. TI arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning har komplementkostnader redovisats under resp. program men har sedan frånräknats i sammanstiällningarna.
Den av mig förordade programindelningen framgår sammanfattningsvis av tablån på s. 35.
Vid sidan av programmen lämnas i det följande en samlad redovisning av arbetsmarknadsverkets administrationskostnader. Dessa kostnader bör fördelas på programmen.
Medelsbehovet för programmet Regionalpolitiska stödåtgärder kommer jag i det följande att behandla under avsnittet D. Regional utveckling 2 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 34
m. m. Programmet Åtgärder för flyktingar redovisas under avsnittet C. Invandring m. m.
Sambandet mellan de av mig förordade programmen och anvisade medel på riksstaten för innevarande budgetår framgår av tablån på s. 36.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i ett särskilt avsnitt i sin anslagsframställning lämnat synpunkter på program- och anslagsutformningen och härvid förutsatt att styrelsen skall få långtgående befogenheter att disponera medel på ett för arbetsmarknadspolitikens bedrivande ändamålsenligt sätt. Med anledning av vad styrelsen har anfört anser jag mig böra betona att det som hittills bör ankomma på Kungl. Maj:t att — med tillämpning av de riktlinjer för arbetsmarknads- och regionalpolitiken som riksdagen har lagt fast och inom de av riksdagen anvisade resursramarna — avgörå graden av delegering till verket resp. styrning av dess verksamhet. Chefen för finansdepartementet har vid sin förut berörda anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma frågor närmare utvecklat de principiella förutsättningarna för att delegera ansvar och befogenheter. Föreliggande programbudgetförslag syftar till att i hög grad överlåta åt arbetsmarknadsstyrelsen att välja mellan alternativa åtgärder för att de olika medlen skall kunna utnyttjas så snabbt och effektivt som möjligt.
Jag vill understryka att den övergång till redovisning i programtermer av budgetförslaget som jag förordar inte innebär slutfasen i arbetet med att utveckla en programbudget för arbetsmarknadsområdet. I stället bör det steg som nu tas ses som en etapp på vägen mot ett mer utvecklat system. Arbetet med detta måste fortlöpande pågå under kommande år och bl. a. syfta till att förbättra metoderna för prestations- och effektivitetsmätning. Det nu framlagda förslaget är i huvudsak en programbudget endast för arbetsmarknadsverket. Ett mera utvecklat programsystem för arbetsmarknadsområdet kan innebära att detta omspänner även beståndsdelar av andra programområden.
Att det steg som nu tas över till ett programsystem har begränsad räckvidd och inte infriar programtänkandets alla intentioner bör inte ses som enbart en nackdel. Arbetsmarknadsområdet är det första stora sakområde vid sidan av försvaret för vilket programbudget införs. De många svårigheter som redan en ny terminologi m. m, innebär bör inte underskattas. Den samtidiga övergången till nytt system för kostnadsredovisning byggt på ADB och utvecklandet av system för prestationsmätning understryker ytterligare svårigheterna. Jag betraktar det därför som angeläget att programsystemet utvecklas stegvis och att de erfarenheter som vinns kan utnyttjas i det fortsatta arbetet.
Vad jag har anfört i det föregående om programbudget för arbetsmarknadsområdet bör bringas till riksdagens kännedom.
Prop. 1972 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 35
133)2ISPEISOQ
apeddeyrpueg
HJELNSQIP JOSSP3YSI2USO]SIaq.e PpOISI3pUuNJUeIUOY
Uuajagtesdexyspalrog apeursejdsgss Vag BUIUPPQIOSpBUYIPLUSJIQIY FUIUPIESJISSAS peu3sAqgddnissej Y3O FUIUP|IQINSZUTNIBSYPYOT JTeBUNYAJ IeSdeNSPalIaQ FUIUPPSJISSÅS SPUTNÄJ AB WaqPuäd PBJWRSSBUNISIEYOT SEIPIQSFUIIISHPY07T] 1v 13pUOJSBUILII)SJAUJ POQISSTUIUJIESJISSAG JPUBZB)IIPURYWUO WVAY4DO4Yd ppowdjrflyspqry BUIUPI[FLASINIA SPIPIQSSUIUNÄA UB[SBUISSTEYOT BUTUAOIds)jagIy FUIUPIISIIQIYV Ar AL [3 10] d[RfUsBulteN U31aq.BAT]IY PEPPÄYSAJEH SUI[PILI0O4 UPUNWWOY P1EASI2QJIY AR Furupigin 213QILLUIH BULIQJISAQ FUIUPNPSsIJ BuuPwjy PPHIYSIES Spuumo I3peEISOA PEPPÄNS UISOjUI Ip
110 pos
ONINTIGNINVYDO 23pa4RF)LPQIS Zuusuejdsdeyspa.raq JIpPILIIE JOptRBIR
4aparBIGPQIS 12USQ]ISI2QTB
UOT)BWIOJUISPEUYIPLUSIIQIY NSYRIIOIT
e3NY[dastuefk IPUTdEYSSTUIUNRSJISSAG SpUBLdLySSsFUIUJIESJISSAS 2e3UNAG
YIO YIO TASNIOd[EUOISIA IPBIIOL]dURAS 2pB12dr[dIRAS PIA
-SFUNIPIQLUIA BSO[SIAQAR PQIS Ydo BISSLUUSIFJIA IOJ dd WYYADOdd -SIBASIOH PIIJUDdeA
J9YTFIIOL ISpIeB)y JUPIUON
10) IOJ 10]
r
H
—
IJHWVSYYZASYUVASYOLTTVLOL
HUNVÄdVSSSONINILYSTISSAS HOTA 4041
Y4ISSOVNMHYVWSLITTVv "10
DNINSSVÄdNVSIJ9Y4v GIA AVDLY
WVYDOUAUdANANH GOLS LAHSOTSLII9dYv LAR
VOTDISYTYVS LNVLNOH
WNVSAIA
|— | |—
Prop. 1972 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 36
Samband riksstatanslag-program|utrustningsanslag
Y =S — SS S - 3 eo La - N NN S N N Ne SS - > E 3 ? 2 S 8 30 S 3 £ X
2UYLUESYIJASPBIIOJ II!)
apeddeyrtpuey 9IJASSBUIISHPYOT
apeddextpury
10SSBXSIIUSO[SI2QIR eänyrdajsueft
OVISNVYSLVILISSXTA SUISJIIÄJSSPBUYIBWSJIQ.IE 10J
I2pRISNIDA I
"vu 10J UL] "ur "ur 21PTUINIYAÄY "w "ur saprISYIDA Burup[IQunsBuussfeyol IOJ "Wu wu 23450]SI2qIP BIIJUSdeA uajagsesdeyspalrsg Uajagsesdeyspalag NUPIPZ "Wu BurapIqynspeuyIewsjaqiy
AR
Uasjorkisspeuysewsjqly IopeuggAqsSuusspuod EPUPAIS
opueupsoue
AR AB tasunpawlIrojsINgIv 10J BLIPIQSBULISSTHENOT FIIL)S SPUBBLEIISPUEYWO PQIssTurUNESsjLSSAS PIA USP
I3peUISsOY UB[SZUIOSIJEXOT
IP IOJ POIS [EN POS AR euuPpwujly ISPBUISON [In In dexasjarolI epINsies SpuenLJUuT JUPIJUOA [Nn UINSIES
Srspig Svipid
ESSIA pes
PUIWUDS 01 Il TI Hl OT PA ce OÖ Ö M < >= I Zz f€ bv SS 9 I 8 6 I zTIN € FI € TH € € € CT € € € I I A
< ov SS ko MM 5 a 'T (=) z = S sg T6l SSST GET 06 piL6l 3 E Eg s £
8 — cn ss S E Zz MA €L OT 089 O'€ VÄLJAS $b99 FD OM P3 2 3 cd 3
RR vr Ev” =: ce ös 2 2 S 3 3 s ad = 5 ov 6€ O'8pE S'OSE 'J28ejsue
ir 2
2 fa] = = 2 I a = 3 a 2 Så e kr ST 80 059 005 0'01T 0'0SZ EBLE
£ I &
—
AP Jap
6'€T NAS S7 0 [5] = :2 Mer = 3 5 DT TT so 8cc VB
BÖR 323 of 29 DR As Po a 5 fr SuasjaIÄ)sspeuy.rewusjagIy
sår
30 ch än A8 fe & SS = 2 & 2 EE = - LS €'S 10 0915 Tcol 609 tr 3 IA 2
D dd :S 2 = k $rl 8'T S'pl LLTI 2 K - 2» SS
:O = 97 90 0'z9T S'L LTLT MM = - vn 3 > = & ed 3 Z 3 2 -
5 5
KL 3 AA ö So cs 2 5 3z CA 2 3 [7] [= s o bed 2 20 LT LT LT V9
3 FE ;
"IN
or cc = = / 2 2 = re =: Eh - 90 90 O'tI TST FF 5 -
O0OT
DO SA 2 FJ 2 E S 5 >< o = O'ST — YST
3 3 ro IPSIAUY
vp 8cT8I O'0fr O'sTS O'8I 0009 0'z9z CL O'scI O'bI S'bI 059 0'05 1 001 0'0SZ T1097 — c
äQ dä I
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 37
Ändring av arbetsmarknadsstyrelsens organisation
Arbetsmarknadsstyrelsens förslag
På Kungl. Maj:ts uppdrag har arbetsmarknadsstyrelsen i anslutning till sin anslagsframställning lagt fram förslag till ny organisation av styrelsen. Förslaget har utarbetats i samråd med statskontoret och under en ledningsgrupp bestående av representanter för styrelsen, statskontoret och inrikesdepartementet.
Till grund för översynen har enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen framhåller legat de principer för organisationen som statskontoret skisserade i sitt betänkande Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken (SOU 1968: 60—62). Vid anmälan av detta förslag i prop. 1970: 1 (bil. 13 s. 74) framhöll departementschefen att det behövde modifieras med hänsyn till bl. a. att decentraliseringen av uppgifter från central till regional nivå inte kunde drivas så långt som statskontoret förutsatte.
Under översynsarbetet har av personalen väckts frågan om personalrepresentation i en direktion eller motsvarande. Denna fråga bör liksom andra frågor om förvaltningsdemokrati enligt styrelsens mening lösas i särskild ordning. Med hänsyn till att försöksverksamhet inom detta område leds av delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF) har styrelsen i detta sammanhang inte behandlat dessa problem.
Vid översynen har jämförelser gjorts mellan de förslag till organisationsstruktur som tagits fram och de program, i vilka arbetsmarknadsverkets förvaltningsområde indelas som ett led i styrelsens försöksverksamhet med programbudgetering. En sådan strukturering av styrelsens organisation att envar av dess organisatoriska huvudenheter blir ansvarsområde för endast ett program anses dock inte vara möjlig.
Nuvarande verksamhet och organisation. Arbetsmarknadsstyrelsen består av tretton ledamöter, nämligen generaldirektören, som är styrelsens ordförande, överdirektören, som är styrelsens vice ordförande, samt elva andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser särskilt. Av de senare utses tre efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen, tre efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, två efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation och en efter förslag av Sveriges akademikers centralorganisation.
Chef för styrelsen är generaldirektören med överdirektören som ställföreträdare. Dessa utgör verksledningen, till vilken f. n. två avdelningschefer är knutna.
Utöver styrelsen och verksledningen förekommer inom ledningsorganisationen ett antal delegationer och samverkansorgan för vissa särskilda frågor, bl. a. arbetslöshetsförsäkringsdelegationen och lokaliseringsdelegationen.
Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet är under styrelsen och verksledningen fördelad på nio byråer, nämligen arbetsförmedlingsbyrån,
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 38
arbetsvårdsbyrån, yrkesvägledningsbyrån, försäkringsbyrån, utredningsbyrån, lokaliseringsbyrån, tekniska byrån, kanslibyrån och kameralbyrån. Dessutom finns en försvarssektion, som i administrativt hänseende är knuten till utredningsbyrån. Inom byråerna är verksamheten organiserad på ett antal sektioner.
Sedan år 1967 fungerar direkt underställd verksledningen en rationaliseringsenhet med uppgiften -att samordna arbetet med metodutveckling i förmedlings-, yrkesväglednings- och arbetsvårdsverksamheterna och vara kansli för styrelsens arbetsgrupp för arbetsförmedlingens kontorsorganisation. Den nuvarande organisationen återges schematiskt i tablån på s. 39.
Vid arbetsmarknadsstyrelsenh tjänstgör ca 700 personer. I början av 1960-talet uppgick personalstyrkan till drygt 450 personer.
För styrelsens drift av beredskapsarbeten och dess förrådsverksamhet uppgår personalstyrkan i dag till ca 780 personer jämfört med ca 250 vid 1960-talets början.
Inom fältorganisationen slutligen uppgår personalen till ca 4 000 personer, av vilka drygt 2700 är verksamma inom förmedlings-, yrkesväglednings- och arbetsvårdsverksamheterna.
Olika pågående eller nyligen avslutade utredningar behandlar frågor som kan få väsentlig betydelse för arbetsmarknadsverket och därmed också för arbetsmarknadsstyrelsens organisation. Styrelsen erinrar om att KSA-utredningen 1 sitt nyligen framlagda betänkande (SOU 1971: 42- 44) har lagt fram förslag inom verksamhetsområdet kontant stöd vid arbetslöshet. Dessa förslag berör organisatoriskt arbetsförmedlingsbyrån och försäkringsbyrån.
Vidare prövar utredningen rörande den skyddade sysselsättningen frågor om huvudmannaskapet och organisationen för de skyddade verkstäderna. Resultatet av utredningen kan komma att innebära förändringar av styrelsens arbetsuppgifter inom området.
1968 års lokaliseringsutredning har i ett nyligen överlämnat delbetänkande (Ds In 1971: 8) med förslag rörande uppföljningen av stödföretag m. m. behandlat utformningen och organisationen 'av uppföljningsfrågor samt frågan om statligt delägarskap i särskilda fall. Utredningen föreslår inrättandet av en central förhandlingsmyndighet, som i särskilda fall skall samordna uppföljningen och bevakningen av olika statliga ekonomiska engagemang, med samma befogenheter som bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen i de ärenden som tas upp av myndigheten.
Länsstyrelserna har fr. o. m. den 1 juli 1971 övertagit viss beslutanderätt såvitt avser regionalpolitisk prioritering av objekt för sysselsättningsfrämjande åtgärder och för den reglerade byggnads- och anläggningsverksamheten. Denna handläggningsordning torde inte få några följder för styrelsens organisation. |
Fördelning av verkets arbetsuppgifter på olika nivåer. Verkets arbets-
-DUONDY -SBuI42sT] Uudjayua
39 Uuauonyas -INJUIPUJJUT U3uoIN Ua3UuoOINYyas -BW PEISXISAUTYS PEIIOJ BejeLaWeY -SJOIUOY -[D4JWDY Je.IjuaDN upsdg das 4YDO
-EStUNUpe ups UuauonNY4as CL -YSIPL -[EUOSIId £q1 uauon eAN SUDY inf
4y30 -SPP)SAIIA 13S)ejdsjagie -SBUTJSUe]d UdJuOIFYas UaUuO1TI UaUoINNYas uauornYas -Sdexsparag eUUPLWI[Y -Speu33Agq DASUYIL -Nsnpuj -UOIZ2A 1O0JUOY | upatg as
UONEsSIOe3IO
| I
-SIBASIOJ . UJUONAIS -Såulupadan UJUONYIS UaUuONYyas -38rjuejd -NassBuru SPULIGANU euupwjy -NIISDBIS eASIUYFIL uauorn) DNINGZTSAXYTA updsdg ASTA
|
STISJSIÄ)SSPEIIELWSIJSQIY YALIS
-q -NISSFLIP -HISSTULI UPpdÄGS 430 -2SYDNOT uauon -3SIT[PY0T uauorn
Bu -aupT
-SBUMYOSAOLT -SUOIYadsuj UJUONYas -SJULIYFBSIOA UaUuOINY2s UJUuOINYIs BeuuUrLWIJY BASIUYIJ
upsåg
-OH4Sdsj2gq1y -pajSVASIHAA -BI)SIUNUPY UauoNnYas -SBUtupanN -20JUI UStrol49s uvpslgsåumu uaddna3 uaddn.i3 -SUOTNBUI PYASIBO[ euupwWlly
BAN 430
-Spa4pasiaq4y UdJUONYas UJUONYas UauonNyas -SPEISYIIA BUUTWI[Y -UOIB2Y upsdg
-SBUIPIWIO4 -S3urupgn UaUOINYIS UaJUuOINYas UJUOINNYas -sZuruueDnN UuauonYq2s UJuOINY2s -40f813QAy -Såurpaur eUUPWIIV -IIJUSdBA
upsdq
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 40
uppgifter, som tillsammans utgör verksamhetsområdet, är fördelade på två myndighetsnivåer, arbetsmarknadsstyrelsen och Jänsarbetsnämnderna. Inom nämnderna finns sedan flera nivåer.
Bestämmelser om möjligheter till delegering av arbetsuppgifter finns i författningar av olika slag. Kungl. Maj:t har i verkets instruktion beskrivit dels styrelsens verksamhetsområde i stort, dels nämndernas verksamhetsområde. Arbetsmarknadsstyrelsen har med stöd av instruktionen och andra författningar möjlighet att decentralisera åligganden och handläggningen av skilda ärenden till länsarbetsnämnderna.
I direktiven för organisationsöversynen har departementschefen pekat på olika slag av decentralisering som bör övervägas av arbetsmarknadsstyrelsen såväl fortlöpande som under det aktuella översynsarbetet. Styrelsen anför i detta sammanhang att styrelsen har vidtagit en rad åtgärder i syfte att få till stånd en vidgad decentralisering av skilda ärendegrupper och arbetsuppgifter från central till regional eller lokal nivå. Dessa frågor prövas fortlöpande. Inom ramen för översynen har särskilt undersökts förutsättningarna för en ytterligare decentralisering av arbetsuppgifter till länsarbetsnämnder och regionkontor från olika enheter vid styrelsen. Möjligheterna härtill är emellertid i vissa fall begränsade. Hinder kan vara att vissa ärendegrupper är så små att en uppdelning av dem för regional handläggning inte skulle vara rationell.
Vad gäller frågan att flytta ut uppgifter till »storregionala» organ av den typ, som representeras av de förutnämnda regionkontoren, eventuellt i kombination med samordning av uppgifter från länsarbetsnämnderna till samma organ, understryker styrelsen att kontoren formellt är en utlokaliserad del av tekniska byrån. F.n. utreds möjligheterna att överföra ytterligare ekonomi- och intendenturfunktioner till kontoren från dels kameralbyrån, dels länsarbetsnämnderna. Vidare övervägs att tilldela kontoren funktioner rörande driften av industriella beredskapsarbeten.
När dessa undersökningar slutförts avser styrelsen att ta ställning till de konkreta åtgärder på området som resultaten av undersökningarna kan ge anledning till. Styrelsen påpekar att under den fortsatta detalj- uppbyggnaden av den nya organisationen möjligheterna till decentralisering av enskilda ärendegrupper till den lokala organisationen självfallet kommer att uppmärksammas.
Sammanfattningsvis framhåller styrelsen att den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifter mellan styrelsens kansli och de regionala organen utgör utgångspunkten för de förslag som presenteras i fortsättningen.
Behov av förändringar i den nuvarande organisationen. Ambitionen att nå de mål som ställts upp för arbetsmarknadspolitiken har vuxit under de senaste decennierna. Den differentierade strukturen i arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet torde ha få motsvarigheter inom andra myndigheter eller företag. Den nuvarande organisationens uppbyggnad har
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 41
därför kommit att bli cen administration av mycket komplex natur. Styrelsens uppfattning är att nuvarande organisation med nio huvudenheter och en fristående sektion direkt sorterande under verksledningen torde vara gränsen för vad som effektivt kan kontrolleras från ledningens sida. Skäl finns sålunda att genom en sammanföring av olika ansvarsområden till större enheter minska kontrollspannet och därigenom även möjliggöra en delegering av skilda arbetsuppgifter såsom beslutsansvar från verksledningen till underställd personal.
Indelningen i byråer, som är väl avgränsade från varandra genom att de har ansvar för skilda ämnesområden, kan leda till att effektiviteten inte blir optimal.
Med utgångspunkt i verksamhetens delmål kan man iaktta en ganska stor spridning av ansvaret för de olika medlen. De problem, som har uppstått i och med verksamhetens vidgade omfattning och ändrade inriktning, har lösts från fall till fall genom att arbetsuppgifterna har omfördelats mellan byråerna. Någon slutgiltig lösning torde ej kunna nås genom enbart organisatoriska förändringar. Samordningsbehov av administrationen på olika områden är dock skäl för att så långt möjligt anpassa styrelsen organisatoriskt till de informella arbetsformer som kommit fram under utvecklingen av verksamheten.
Som ett viktigt led i verkets funktioner — att förmedla anställning samt bedriva arbetsvård och yrkesvägledning — framstår enligt styrelsen utvecklingen och initierandet av verksamheternas metoder och teknik. Nya och bättre metoder och arbetsformer inom verksamheterna ställer ackumulerade krav på utvecklingen av desamma på central nivå, varför styrelsen anser behov föreligga att ytterligare förstärka den redan ctäblerade enheten för metodfrågor. Verket skulle därigenom kunna bättre fylla sina uppgifter att inom arbetsförmedlingen tillhandahålla service som svarar mot behoven och att prestera sådan kvalitet i arbetet att varje ärende får den behandling som med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet optimalt tillgodoser syftet. Vidare skulle en förstärkning kunna medverka till att verksamheterna får sådan omfattning att de fungerar tillfredsställande på hela arbetsmarknaden. Behoven av förändringar i detta avseende framträder också genom strävandena att integrera förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning under enhetlig ledning på det lokala planet. :
Den service verket ger i olika avseenden sker till stor del genom information i skilda former, muntlig såväl som skriftlig, i olika media etc. I vilken form den än förekommer ställs stora krav på styrelsen att sakunderlag för dess innehåll tas fram, att den produceras och distri-
bucras med hänsyn till olika behov, att den är effektiv, att ekonomiska
aspekter beaktas etc.
Produktionen av det skriftliga materialet sker i dag på de skilda fackenheterna, som — vad gäller publikåtionstryck och informationskam- 2" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 42
panjer — dock är ålagda att ha kontakt med styrelsens informationstjänst (vilken formellt är knuten till kanslibyrån). Denna biträder vid utformningen av materialet och handhar kontakter med Allmänna förlaget och annonsbyråer. Styrelsen har således funnit det viktigt från effcktivitetsoch kostnadssynpunkt att i dessa mera tekniskt betonade avseenden samordna aktiviteterna.
Krav har i skilda sammanhang ställts på en bättre samlad överblick och samordning av verksamhetsområdet sysselsättningsskapande åtgärder. Styrelsen instämmer i dessa krav och finner att behovet av en sådan samordning framträder tydligt i att de byråer som har ansvaret för de olika grenarna inom verksamhetsområdet sig emellan har skapat flera informella kontaktvägar. Skäl finns därför att genom organisatoriska åtgärder närma de olika ansvarsområdena. Detta torde i sin tur skapa förutsättningar för att effektivera planeringen och den ckonomiska uppföljningen av de sysselsättningsskapande åtgärderna. Prognosverksamheten kan härigenom tillika bilda ett underlag för hela området samtidigt som den ger en bild av konjunkturutvecklingen och arbetskraftsbehoövet.
Vad gäller övriga behov av förändringar erinrar styrelsen om att den tidigare i andra sammanhang framhållit det angelägna i att få ökade resurser för en kontinuerligt bedriven rationaliseringsverksamhet. I anslutning härtill kan nämnas att inom kameralbyrån har inrättats en ADBsektion. Genomförandet av de olika ADB-etapper som planerats torde ställa ökade krav på denna enhet och därmed också behov av organisatoriska förändringar. Samma är förhållandet på den personaladministrativa sidan med ökade krav på personalpolitiska åtgärder. Starka skäl talar för en centraliserad handläggning av dessa frågor som i dag är spridda på flera enheter med huvudparten på kanslibyråns personalsektion.
Vidare framträder behov att i organisationen skapa möjligheter att centralt samordna verksamhetsplaneringen och utformningen av direktiv för densamma med syfte att mer effektivt kunna ta fram och ställa mot varandra kostnader och resultat liksom att utarbeta verksamhetsplaner för hela eller delar av program.
Styrelsen anser det slutligen angeläget att i en ny organisation tillgodo-
se behovet av och skapa förutsättningar för att kunna delegera beslutanderätten inom organisationen i all möjlig utsträckning i syfte att därigenom bereda verkschefen och verksledningen ökade möjligheter att arbeta med frågor av övergripande och samordnande natur.
Alternativa lösningar avseende organisätionsstrukturen. Vid utformningen av styrelsens organisation i stört kan i princip två motsatta indelningsgrunder tänkas. Den ena utgår från en indelning efter sakområden eller verksamhetsgrenar, t. ex. arbetsförmedling, arbetsvård, medan den andra görs med utgångspunkt i en funktionell grund, dvs. med hänsyn till arbetsuppgifternas art (t. ex. planering, information, utbildning). Inget-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 43
dera av dessa båda alternativ brukar kunna renodlas i en organisation. Den av statskontoret föreslagna organisatoriska indelningen utgör också en mellanform av dessa alternativ. Två huvudenheter, en avdelning för arbetsförmedlingsåtgärder och en avdelning för sysselsättningsplanering, är nämligen uttryck för en indelning med hänsyn till verksamhetsgrenar, medan en tredje huvudenhet byggs upp på rent funktionell grund med ansvar för ekonomiska och administrativa stödfunktioner. Två av statskontoret föreslagna fristående enheter är slutligen också avgränsade med hänsyn till de särskilda sakområden de avser.
En sådan organisatorisk struktur återspeglar i princip tidigare beskrivna strävanden att inom den nuvarande verksamheten — ehuru informellt — samordna olika verksamhetsgrenar. Denna ram har tagits som utgångspunkt för den fortsatta diskussionen av olika organisationslösningar.
Till de förutsättningar, som förelåg vid tiden för utarbetandet av statskontorets förslag, har nu kommit även en programindelning för verket i enlighet med programbudgetutredningens (SOU 1967: 11) principer. I översynsarbetet har därför prövats att organisatoriskt strukturera verksamheten så att olika verksamhetsgrenar (program) kan knytas till ansvarsområden (organisatoriska enheter) inom styrelsen.
I det sammanhanget aktualiseras främst frågan om antalet organisationsenheter sorterande direkt under verksledningen. Styrelsen har diskuterat två organisatoriska huvudalternativ, nämligen en indelning i dels fyra dels tre huvudenheter, vilka på olika sätt strukturerats efter verkets fem huvudprogram.!
I alternativet med fyra huvudenheter har prövats möjligheten att låta de två huvudprogrammen arbetsmarknadsservice (I) och sysselsättningsskapande verksamhet (II) svara mot två huvudenheter. Av verksamheten särskilda åtgärder för arbetsanpassning (IIT) skulle den individcentrerade delen — rehabiliterings- och stödåtgärder — kunna föras till den förstnämnda liksom ansvaret för delprogrammet åtgärder för flyktingar, medan den andra huvudenheten skulle rymma verksamhetsgrenen sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerad arbetskraft. Verksamheten med kontant stöd vid arbetslöshet (IV), som har nära funktionell anknytning till arbetsmarknadsservicen, skulle därvid kunna föras till den förstnämnda huvudenheten och huvudprogrammet totalförsvarsverksamhet (V) till en tredje huvudenhet för planerings-, organisationsoch totalförsvarsfunktioner. En fjärde huvudenhet skulle inrymma de ekonomiska och administrativa stödfunktionerna.
För detta alternativ med fyra huvudenheter talar enligt styrelsens mening att det ansluter sig strikt till programindelningen. Hänsyn till
2 Arbetsmarknadsservice (I), sysselsättningsskapande verksamhet (II, särskilda åtgärder för arbetsanpassning (III), kontant stöd vid arbetslöshet (TV), totalförsvarsverksamhet (V). |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 44
administrativ samordning, rationella arbetsrutiner, lämplig storlek på arbetsenheten, kontaktbehov, informationsflöden och specialiseringsbehov visar emellertid på flera nackdelar med en sådan efter programindelningen »hårddragen» organisationsstruktur.
Styrelsen har därför prövat även ett alternativ med en organisatorisk indelning i tre huvudenheter. Oförändrat kvarstår därvid från föregående alternativ att de verksamhetsgrenar vilka med en gemensam beteckning kallats arbetsmarknadsservice utgör ansvarsområde för en huvudenhet. Gemensamt för dessa är att den enskilde står i centrum. Även om storleken på en organisatorisk huvudenhet med dessa uppgilter kommer att bli betydande torde den inte kunna betecknas som olämplig. Den möjliga nackdelen av enhetens storlek uppvägs till stor del av de positiva effekter som den får i andra nämnda avseenden. Vidare kvarstår oförändrat i detta alternativ en huvudenhet för de ekonomiska och administrativa stödfunktionerna. Skillnaden ligger däri att till huvudenheten för sysselsättningsskapande verksamhet knyts även huvudprogrammet för totalförsvarsverksamhet samt vissa utrednings-
och planeringsfunktioner. |
Det sistnämnda alternativet har den fördelen att dels framtagandet av viktig information — prognoser och specialundersökningar — kommer att handläggas inom samma huvudenhet, dels kontakt- och samordningsbehov för styrelsen som helhet lättare kommer att tillgodoses med två i stället för tre ämnesinriktade huvudenheter. Den sålunda skisserade huvudenheten för sysselsättningsskapande verksamhet torde centralt bli lika stor som huvudenheten för arbetsmarknadsservice. Den får emellertid genom sitt ansvar för driften av beredskapsarbetena också en betydande regional verksamhet med sju regionkontor och ett varierande antal arbetsplatser. Som ett ytterligare alternativ har därför parentetiskt diskuterats att föra detta ansvarsområde, närmast motsvarande delprogrammet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa, till ytterligare en huvudenhet, Styrelsen har emelHertid av nyss angivna skäl inte funnit att dessa uppgifter bör läggas på en särskild huvudenhet.
Mot bakgrund av det anförda förordar styrelsen att kansliet indelas
i tre huvudenheter. Grunden för den redovisade organisatoriska indelningen är emellertid komplex i det att ansvarsområdet arbetsmarknadsservice dels i sig svarar mot flera från varandra väl avgränsade sakområden, dels har en funktionell karaktär. Specialiseringsbehoven kan därför bedömas bli stora inom en sådan enhet. Samma är förhållandet med ansvarsområdet för sysselsättningsplanering, dit arbetsuppgifter förs dels på funktionell grund såsom utrednings- och planeringsuppgifter, dels med hänsyn till deras art (t. ex. beredskapsarbeten, ärenden angående lokaliseringsstöd och investeringsfonder).
Vad beträffar de administrativa arbetsuppgifterna anser styrelsen att
den organisatoriska struktureringen kan ske efter en renodlad funk-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdcpartementet 45
tionell grund och enligt traditionella principer (intendentur, personal, ADB etc.).
Vid en jämförelse mellan den här föreslagna organisationen och Jänsarbetsnämndernas kansliorganisation noteras en överensstämmelse med dessas organisatoriska uppbyggnad, struktur och funktioner, vilken också talar för den föreslagna lösningen.
Den förordade organisationsstrukturen innebär att spridningen av ansvaret för de olika delprogrammen blir mindre än i dagens organisation. Detta är en fördel. Verksledningen får därmed också större möjlighet att styra verksamheten mot de mål som satts för densamma. Kraven på samordning av resurserna kan enligt styrelsens mening också lättare tillfredsställas med en sådan ordning.
Styrelsen framhåller också att behoven av samarbete på olika nivåer i organisationen är stora och inte torde lösas enbart gerom formella organisatoriska åtgärder. Ehuru i sak differentierade är de frågor som styrelsen har att lösa i stor utsträckning så nära beroende av varandra att gemensamma problem dagligen måste uppstå i arbetet. Enligt styrelsens mening kräver detta en »horisontell» — låt vara mer informell — organisation i form av samråds- och arbetsgrupper som inom sig bör rymma personal representerande olika verksamhetsgrenar och funktioner för att på ett ändamålsenligt sätt kunna ge synpunkter på och biträda med framtagandet av erforderlig information i gemensamma frågor. Direktionssystemet torde underlätta för verksledningen att finna ändamålsenliga former för att täcka det behov av samordning som kan föreligga på lägre nivåer inom organisationen.
Förslag till organisation — huvudenheternas uppgifter. Styrelsen föreslår i enlighet med det anförda följande indelning i huvudenheter, vilka — liksom i statskontorets förslag — kallas avdelningar, nämligen en avdelning för arbetsmarknadsservice, en avdelning för sysselsättningsplanering och en avdelning för ekonomi och administration.
Avdelningen för arbetsmarknadsservice skall vara styrelsens centrala och samordnande organ för arbetsförmedlingen och dess olika funktioner förmedling, yrkesvägledning och arbetsvård samt för arbetsmarknadspolitiska medel, såsom arbetsmarknadsutbildning, andra rörlighetsstimulerande åtgärder och den särskilda verksamheten för svårplacerad arbetskraft. Avdelningen blir vidare ansvarsområde för verksamhetsgrenen kontant stöd vid arbetslöshet.
Till avdelningen vill styrelsen föra också ansvaret för vapenfria tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring samt deras registrering och redovisning. Tyngdpunkten i dessa uppgifter har nämligen kommit att ligga på utplaceringen av de tjänstepliktiga hos olika myndigheter och institutioner i sådana befattningar som är godkända i gällande lagstiftning på området. Verksamhetens anknytning till förmedlingsverksamheten har blivit allt mer markerad och en omfattande samverkan med
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 46
linsarbetsnämnderna förekommer.
I fråga om avdelningens arbetsuppgifter med den särskilda verksamheten för svårplacerad arbetskraft föreslår styrelsen — med avvikelse från den förut nämnda principen för indelningen — att avdelningen skall bli ansvarsområde för hela detta huvudprogram med undantag för driftsansvaret för de särskilda beredskapsarbetena.
Avdelningen för sysselsättningsplancring skall svara för planering, samordning och uppföljning av den sysselsättningsskapande verksamheten i vid bemärkelse. Avdelningen skall vidare vara verkets centrala utredningsorgan och svara för utformning av underlag för och hålla samman planeringen av verkets verksamhet. Inom avdelningen skall handläggas ärenden rörande ianspråktagande av investeringsfonder och ansökningar om bidrag till detaljplanering av arbeten för investeringsreserven. Den skall svara för upprättandet av förslag till investeringsreserv och bereda ärenden om industribeställningar. Till avdelningen förs även uppgiften att vidta sysselsättningsskapande åtgärder genom att leda både traditionella och industriella beredskapsarbeten såväl i arbetsmarknadsstyrelsens som i andra statliga myndigheters, kommunala organs och enskilda institutioners regi.
Till avdelningen vill styrelsen även föra administrationen av verkets uppgifter avseende byggnadsreglering och planering för byggsektorn, vilka i dag verkställs av arbetsförmedlingsbyrån. På samma huvudenhet kommer härigenom att vila ansvaret för byggnadsverksamheten i de defar det åvilar verket att administrera dem. Vidare kommer avdelningen att svara för vissa uppgifter i fråga om den statliga byggnadsverksamheten samt anordnandet av beredskapsarbeten och två av de ckonomiska medlen på hithörande område, investeringsfonderna och lokaliseringsstödet. Avdelningen skall slutligen handha den centrala ledningen av verkets planläggning av arbetskraftens utnyttjande i krig.
Avdelningen för ekonomi och administration skall svara för de centrala administrativa funktionerna inom verket. Styrelsen anmärker att administrativ verksamhet i vid bemärkelse av naturliga skäl skall utövas även inom styrelsens övriga enheter och verkets övriga nivåer. Fördelningen av de administrativa arbetsuppgifterna med hänsyn till deras valör bör enligt styrelsen lösas internt under ledning av avdelningen.
Avdelningen skall handlägga frågor som rör medelsframställningar, budgetfrågor, redovisning, rekryiering, utbildning av personal, lönefrågor, intendenturfrågor, kontorsservice, utformning av organisation, administrativ utveckling av system och rutirer samt juridiska frågor.
Vad gäller intendenturuppgifterna har styrelsen särskilt övervägt frågan om er närmare anknytning helt eller delvis av dessa funktioner till de organisatoriska enheter, som svarar för den sysselsättningsskapande verksamheten. Intendenturuppgiften avser för verkets vidkommande bl. a. att tillhandahålla anläggningsmaskiner, övrig utrustning och ar-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 47
betsmaterial samt förläggningsbyggnader till beredskapsarbeten. Styrelsen har emellertid funnit övervägande skäl tala för att intendenturfunktionerna inlemmas i huvudenheten för ekonomi och administration. Samordningen med verkets byggande verksamhet torde kunna tillgodoses även fortsättningsvis trots att intendenturuppgifterna för densamma utförs inom en annan huvudenhet. För denna lösning talar enligt styrelsens mening dels den vida omfattningen av arbetsuppgifterna, dels att intendenturverksamheten inte är inriktad enbart på att tillgodose arbetenas behov av nyssnämnda art, dels ock krav på att funktionen som sådan bör vara organisatoriskt näraliggande ekonomifunktionerna inom styrelsen. Denna lösning hindrar inte att regionkontor och arbetsplatser i den utsträckning som befinns lämplig får rätt att på eget ansvar upphandla material, verktyg och maskintjänster, cj heller att intendenturansvaret för avdelningen utvecklas därhän att det blir av mer övergripande och samordnande natur. Framförda förslag innebärande att delar av intendenturuppgifterna förs till en driftsenhet avvisar styrelsen på samma grunder.
Frågan om verkets rationaliseringsverksamhet har hittills avsett främst arbetsförmedlingens metoder, utformningen av dess lokaler och utrustning samt införande av datasystem för redovisnings- och statistik-
ändamål. En förstärkt verksamhet på området skulle kunna komplettera
dessa ansträngningar och styrelsen föreslår att avdelningen blir ansvarsområde för administrativ rationalisering i allmänhet.
Styrelsen erinrar om att enligt Kungl. Maj:ts beslut en redovisningscentral har inrättats vid styrelsen. I anslutning till denna central skall vid styrelsen finnas ett revisionskontor. Styrelsen anser att revisionskontoret bör sortera direkt under generaldirektören och alltså ligga utanför avdelningsindelningen.
Ytterligare två funktioner bör enligt styrelsen knytas direkt till verksledningen, nämligen pressombudsmannafunktionen och de funktioner som avser mottagandet av besök av skilda slag. Dessa uppgifter ingår formellt i verksledningens åligganden och behovet av nära samråd mellan ledningen och dem som verkställer åliggandena måste beaktas. Sty-
tioner knyts till verksledningen.
Huvudenheternas organisation. Enligt styrelsens mening skulle det kunna övervägas att indela avdelningen för arbetsmarknadsservice i enheter för sinsemellan avgränsade funktioner. Enheterna skulle därmed bli specialenheter för en viss funktion och från saklig synpunkt täcka samtliga verksamhetsgrenar inom avdelningen.
Specialiseringen på sakområden har inom organisationen alltsedan den nuvarande byråindelningen tillkom drivits så långt att styrelsen anser tiden ännu inte mogen att föreslå en lösning som helt följer vad som nyss antytts.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 48
Styrelsen anser att strävandena att integrera förmedlings-, arbetsvårdsoch yrkesvägledningsverksamheterna kan fullföljas även vid en organisationslösning som innebär att specialiseringsbehov tillgodoses och att resp. verksamhet inriktas på sakområden i skilda enheter. Sammanförandet av de tre verksamhetsgrenarna inom en avdelning och under en chef innebär ett steg i integrerande riktning. Styrelsen anser inte att integrationen — med något undantag — måste gå ned i enskilda funktioner. En indelning efter åtgärder som är speciella för var och en av dessa grenar bör enligt styrelsens mening övervägas redan på denna nivå. En specialisering inom funktionellt avgränsade enheter är också under alla förhållanden ofrånkomlig. Den centrala funktionen förmedling kräver sålunda förankring i en organisatorisk enhet som centralt skall svara för driften av verksamheten och för bevakning av arbetsmarknaden från olika synpunkter, samtidigt som den skall ha planeringsuppgifter, ansvar för utfärdande av olika direktiv och anvisningar samt uppföljningsverksamhet. Vad gäller arbetsvårdsverksamheten motiveras enligt styrelsens uppfattning en särskild arbetsvårdsenhet av samma skäl men därtill även av den växande omfattning denna verksamhetsgren torde komma att få. Till detta kommer den tidigare deklarerade ståndpunkten från styrelsens sida att till avdelningen bör föras ansvaret för den sysselsättningsskapande verksamheten för svårplacerad arbetskraft, vilket inom avdelningen lämpligen bör ligga under denna enhet.
Yrkesvägledningsverksamheten är en funktion för en fördjupad förmedlingsinsats och skulle — såsom tanken nu är på lokal nivå — även centralt kunna föras till en förmedlingsenhet. Genom de ökade ansträngningar som i dag görs att effektivera yrkesvägledningsverksamheten utom förmedlingskontoren — bl. a. inom skolväsendet — kommer emellertid sannolikt att ställas ökade krav på den centrala ledningen av verksamheten. En särskild enhet för denna föreslås därför inrättad. Inom denna enhet bör enligt styrelsens mening tills vidare rymmas även den arbetspsykologiska verksamheten, som ju representerar en avancerad yrkesväglednings- och utredningsmcetod.
Enheterna för förmedlings-, arbetsvårds- och yrkesvägledningsverksamhet skall handlägga också de till de olika verksamhetsgrenarna hörande besvärsärendena.
Till förmedlingsenheten hänför styrelsen härutöver dels den del av verksamhetsgrenen särskild verksamhet för svårplacerad arbetskraft som avser överföring, omhändertagande och anpassning av flyktingar samt frågor som rör in- och utvandring av arbetskraft i övrigt, såsom handläggning av arbetstillståndsärenden och ärenden rörande praktikantutbyte och feriearbetsförmedling med utlandet, dels — med hänvisning till vad tidigare anförts — handläggningen av vissa frågor rörande vapenfria tjänstepliktiga.
1966 års beslut om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken innebar
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 49
en väsentlig förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska medlen. Stor vikt lades härvid vid arbetsmarknadsutbildningen, vars omfattning har ökat och förväntas öka ytterligare. Styrelsen föreslår med hänvisning till verksamhetens omfattning och betydelse inrättandet av en särskild enhet för arbetsmarknadsutbildning.
Med sakområden som grund för indelningen föreslår styrelsen också att en försäkringsenhet blir ansvarsområde för verksamhetsgrenen kontant stöd vid arbetslöshet. Till denna enhet föreslås förda även uppgifter som avser handläggningen av ärenden angående kommunalt kontantunderstöd och statligt omställningsbidrag, för vilka f.n. arbetsförmedlingsbyrån ansvarar.
Utveckling och rationalisering av metoder har — som tidigare nämnts — sedan ett antal år till en det hållits samman inom en särskilt tillskapad rationaliseringsenhet. En uppgift för denna har därutöver under senare tid varit att fungera som kansli för styrelsens arbetsgrupp för arbetsförmedlingens kontorsorganisation. För att nå en mera rationell och effektiv ordning föreslår styrelsen att ett organ inom avdelningen för arbetsmarknadsservice får ansvar för att bevaka möjligheter till och initiera utveckling av metoder och verksamhetsformer för förmedlings-, arbetsvårds- och yrkesvägledningsverksamheterna. En sådan organisatorisk lösning bör också kunna främja den eftersträvade samordningen av de olika element, som ingår i begreppet arbetsmarknadsservice.
Ansvarsområdet integreras först och främst med de tre föreslagna enheterna för förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning, vilka skall svara för löpande verkställighetsuppgifter och ha tillsyn över effektiviteten inom resp. verksamhetsgren, men även med utbildningsenheten i den mån metodfrågor kan anses ankomma på styrelsen. Utveckling och rationalisering har karaktären av experiment- och försöksverksamhet, vilket markerar deras avgränsning mot fackenheternas ansvarsområde. Representanter för de senare liksom tjänstemän från fältorganisationen skall emellertid allt efter de projekt som utvecklas och igångsätts biträda i arbetet och en inom avdelningen horisontell projektorganisation kan på sikt bli en realitet.
Till frågan om denna metodenhets avgränsning mot övrig rationalisering återkommer styrelsen i det följande.
Vad angår produktion och ansvar för information — såväl extern som intern — är denna i väsentliga delar spridd på de skilda byråerna inom kansliet i dag. Styrelsens uppfattning är att det inte är lämpligt att helt renodla och sammanföra arsvaret för alla moment i informationsframställningen till en avgränsad organisatorisk enhet, dvs. allt arbete från idé till distribution av produkterna.
Styrelsen föreslår därför att en organisatorisk enhet blir ansvarsområde för uppgiften att utveckla, utforma och producera externt informationsmaterial från informationsteknisk synpunkt samt att beträffande
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 50
den interna informationen handha de uppgifter som föreslagits i det föregående.
Fackenheterna å sin sida skall förse denna enhet med sakunderlag för informationsproduktionen och även delta i bedömningar om behov av tryckt information samt önskemål om vilka konsumenter man bör nå med materialet.
I likhet med vad som anförts i statskontorets förslag finner styrelsen naturligt att sammanföra metod- och informationsfrågorna till en enhet, förslagsvis kallad metod- och informationsenheten. Till denna föreslås knutna även verkets tidningsredaktioner liksom styrelsens bibliotek.
Förslaget innebär att avdelningen för arbetsmarknadsservice skulle ha sex enheter, nämligen en förmedlingsenhet, en arbetsvårdsenhet, en yrkesvägledningsenhet, en enhet för arbetsmarknadsutbildning, en försäkringsenhet och en metod- och informationsenhet.
I fråga om den organisatoriska indelningen av avdelningen för sysselsättningsplanering har styrelsen funnit det ändamålsenligt att sammanföra arbetsuppgifterna dels med beaktande av deras art, dels utifrån sakområden.
Styrelsen förordar att avdelningen organiseras på fem enheter, nämligen en utrednings- och planeringsenhet, en projekteringsenhet, en produktionsenhet, en lokaliseringsenhet samt en enhet för arbetskraftsplanläggning för totalförsvaret. På de nämnda enheterna avses ankomma i huvudsak följande uppgifter.
Utrednings- och planeringsenheten skall handha frågor rörande sysselsättningsplaneringen på lång sikt samt den del av byggnadsregleringen för byggsektorn, för vilken verket svarar, ävensom handlägga igångsättningstillståndsärenden. Enheten skall vidare handlägga ärenden angående industribeställningar och ianspråktagande av investeringsfonder. Inom enhetens utredningsverksamhet skall uppgifterna vara inriktade på att ta fram översikter och prognoser rörande utvecklingen på arbetsmarknaden, att följa upp och analysera de arbetsmarknadspolitiska insatsernas verkningar samt att svara för registrering av varsel om personalinskränkningar och -utvidgningar. Den skall följa och initiera utredningar och forskning i arbetsmarknadsfrågor utanför verket. Enheten skall också svara för statistikproduktion av olika slag.
Till enheten bör vidare förläggas ett planeringssekretariat med uppgift att biträda verksledningen i verksamhetsplaneringen för verket i dess helhet.
Projekteringsenheten skall svara för planering och handläggning av ärenden angående beredskapsarbeten och detaljplaneringsbidrag. Inom enheten skall därför också upprättas förslag till investeringsreserv. Efter beslut om inrättandet av ett arbete svarar enheten för underlag till igångsättning av arbetena och bevakar att start och nedläggning sker enligt givna direktiv. Enheten utarbetar vidare anvisningar och föreskrifter
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 51
för arbeten i främmande regi samt bedriver inspektionsverksamhet av och följer produktionen i dessa arbeten.
Produktionsenheten skall svara för driften av beredskapsarbeten i styrelsens regi. Den bör i sin tur arbeta på två underenheter med hänsyn tll arbetenas art. Den ena skall svara för driften av byggnads- och anläggningsarbeten. Styrelsen, som utgår från förhållandena i dagens läge, föreslår att underenhetens verksamhet fördelas på ett centralt organ, sju regionkontor samt ett varierande antal arbetsplatser. Den andra underenheten skall svara för driften av industriella beredskapsarbeten; denna verksamhet är i dag fördelad på ett centralt organ och ett antal arbetsplatser. Inom styrelsen utreds f.n. frågan om inte en regional »instans> kan inrättas även för dessa arbeten och i så fall om inte de nyssnämnda regionkontoren bör tillföras också dessa driftsfunktioner.
Utöver fuligörandet av sitt driftsansvar skall produktionsenheten biträda projekteringsenheten i dess budgetårsplanering beträffande val av objekt, medelsbehov, sysselsättning, fördelning på eget bygge och entreprenad, fördelning av personalresurser m. m.
Rcegionkontoren är f. n. serviceorgan åt såväl nämnderna som andra enheter inom styrelsen i byggnadstekniska, ekonomiska, upphandlingsoch personalfrågor. Styrelsen föreslår f.n. ingen ändring i dessa avseenden.
Lokaliseringsenheten skall handlägga frågor om regionalpolitiskt stöd och vara kansli för lokaliseringsdelegationen med uppgifter som rör 1okaliseringssamråd. Den skall svara för rådgivning i frågor om näringslivets lokalisering.
Enheten för arbetskraftsplanläggning för totalförsvaret skall fullgöra styrelsens uppgift att planlägga utnyttjandet av landets arbetskraft i krig eller under andra utomordentliga förhållanden, som föranleds av krig eller krigsfara. Den skall handlägga ärenden rörande uppskov eller anstånd med eller annan ledighet från militärtjänstgöring under krigseller beredskapstillstånd. Enheten skall vidare vara samordnande organ för den frivilliga försvarsverksamheten inom hela den civila delen av totalförsvaret. Till enheten knyts den militärassistent som tjänstgör vid styrelsen.
Vid indelningen av avdelningen för ekonomi och administration knyter styrelsen an till olika slag av resurser och administrativa uppgifter som skall ingå i dess verksamhetsområde.
Styrelsen föreslår att avdelningen indelas i fem enheter — ekonomienheten, intendenturenheten, organisationsenheten, juridiska enheten och personalenheten.
Ekonomienheten skall svara för samordningen av frågor angående planering, utformning och uppföljning av budgeten och kostnadsramar för arbetsmarknadsverket med dess olika verksamhetsgrenar och organisatoriska enheter. Den skall vidare handha utbetalningar, bokfö-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 52
ring och sköta verkets ekonomiska redovisning. Enheten skall svara för analys av resultaten med produktivitets- och effektivitetsbedömningar ävensom Övriga kamerala uppgifter.
Intendenturenhetens ansvarsområde skall vara verkets anskaffningsfrågor (inkl. delprogrammet Bostäder för flyttande arbetskraft) och kontorsservicefunktioner. Enheten skall sålunda bl. a. ha till uppgift att tillhandahålla anläggningsmaskiner, övrig utrustning och arbetsmaterial till beredskapsarbeten samt anskaffa förläggningsbyggnader för dessa arbeten, för omskolningsverksamheten och vid flyttning av arbetskraft. Den skall svara för utformningen av regler för delegering av upphandling av olika slag. Vad gäller den interna servicen skall enheten svara för anskaffning och inredning av lokaler, anskaffning av kontorsutrustning, skrivmaterial, trycksaker, telefonväxel, skrivcentral o.d. Slutligen skall enheten svara för den centrala förråds- och verkstadsverksamheten.
Organisationsenheten skall ha ansvaret för Kkontorsrationalisering i allmänhet och den administrativa utvecklingen inom verket. Den skall initiera undersökningar av samt installera och följa upp beslutade förändringar avseende organisationen och arbetsformerna. Enheten skall också svara för ledning, drift och underhåll av datasystem samt för utformning och programmering av dessa. Den skall sluta avtal med de konsultorgan, som kan komma att anlitas i frågor avseende enhetens verksamhetsområde.
Juridiska enheten skall handha ombudsmannaärenden och andra juridiska ärenden, som uppkommer inom styrelsen eller länsarbetsnämnderna, och svara för rådgivning i juridiska frågor till andra enheter inom verket. Den skall vidare svara för sådana uppgifter som utformning av generella tjänstgöringsföreskrifter, sekretessärenden, bevakning av författningssamlingen samt utöva tillsyn av privat arbetsförmedling och arbetsförmedlingslagens efterlevnad. Till enheten föreslås knutna styrelsens registratur och arkiv.
Personalenheten slutligen skall vara verkets centrala organ för personalfrågor och -politik. Den skall svara för löner och lönebudget med statistik, de avtalsförhandlingar som åligger verket, rekrytering av personal och introduktion, placering etc. Den skall handha all intern personalutbildning. En till enheten knuten personalkonsulent skall svara för personalvård för styrelsens personal. I administrativt hänseende knyts också verkets företagsnämndskansli till denna enhet.
Lednings- och samordningsorganisationen. Arbetsmarknadsverkets styrelse skall enligt förslaget även fortsättningsvis utses enligt nu gällande bestämmelser och ha den sammansättning den f. n. har.
Kraven på verkets kommunikationer och samarbete med organ inom angränsande verksamhetsområden och övriga intressenter på arbetsmarknaden tillgodoses på styrelsenivån genom delegationer och sam-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 53
rådsgrupper. Det är styrelsens uppfattning att de organ som f. nh. existe- Tar täcker de väsentliga samarbetsområdena.
Styrelsen anser att verksamheten liksom hittills skall ledas av en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare.
För samordningen och informationen rörande verksamheten på denna nivå anser styrelsen att en direktion, som skall bestå av generaldirektören, Ööverdirektören och cheferna för de tre avdelningarna, bör finnas och ansluter sig därvid till de skäl för en sådan som statskontoret har anfört.
I styrelsens plenum avgörs vissa i 15 § instruktionen uppräknade frågor, medan för delegationernas kompetens vad avser beslutsfattande gäller särskilda regler. Övriga ärenden avgörs av generaldirektören ensam eller kan av generaldirektören i arbetsordning eller genom särskilt beslut överlämnas åt annan tjänsteman för att avgöras. Styrelsen föreslår ingen ändring av dessa bestämmelser.
Genomförandet av styrelsens förslag till organisation torde emellertid enligt styrelsens mening skapa förutsättningar för att i ökad utsträckning delegera frågor som i dag avgörs av generaldirektören eller annan i verksledningen. Styrelsen anser det vara av vikt att möjligheterna härutinnan tillvaratas. Frågan bör lämpligen behandlas i det fortsatta arbetet med detaljutformningen av förslaget.
Den av styrelsen föreslagna organisationsstrukturen framgår av tablån på s. 54.
Personalstruktur. Befintliga tjänster måste enligt styrelsen till fullo föras över i den nya organisationen. Genom omorganisationen förändras . varken verksamhetens omfattning eller antalet arbetsuppgifter. En differens mellan personalstrukturen i den nuvarande organisationen och i den föreslagna kan dock konstateras i några avseenden. F.n. saknas chefsbefattningar för de tre huvudenheterna; medel för de idag verksamma avdelningscheferna anvisas i särskild ordning. Vad gäller enhetsnivån saknar enheterna för metod- och informationsfrågor samt organisationsfrågor någon direkt motsvarighet i dagens organisation och därmed motsvarande chefsbefattningar. Samma är förhållandet för de underenheter, i vilka organisationsenheten indelats — för rationaliserings- resp. ADB-frågor. Vad slutligen angår den föreslagna personalenheten finns ej heller någon särskild befattning för avtals- och lönefrågor. |
Omorganisationens genomförande. I styrelsens förslag behandlas inte frågor angående resursdimensioneringen för de skilda enheterna i organisationen, ej heller tjänstestrukturen eller detaljutformningen av densamma.
Ett genomförande av den föreslagna organisationen kräver därför fortsatta utredningar och förberedelser rörande bl. a. här nämnda frågor. Med sikte på att under första kvartalet 1972 kunna redovisa resultatet avser styrelsen att fortsätta arbetet med att ta fram detaljerade
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 54
Föreslagen organisation för arbetsmarknadsstyrelsen
Press- och Styrelse a
besöks- = een nn rr Mitsnansnnn Revisions-
tjänst Verksledning kontor rr Direktion SS
Avdelning för ar- Avdelning för sys- Avdelning för eko-
betsmarknadsservice selsättningsplanering nomi och administration
Enheter Enheter Enheter
för Förmedling för Utredning för Ek .
m. m. och planering onomi
Arbetsvård Projektering Intendentur
Yrkesväg- . so 1 edning Produktion Organisation
Arbetsmark- Juridisk nadsutbild- Lokalisering uri Iska ning frågor
Planläggn. av
Försäkring ak:s utnyttj. fäsonal-
för totalförsv. 280
Metod och information
beskrivningar av funktioner och befattningar inom de skilda verksamhetsgrenarna. Styrelsen förutsätter att det kvarvarande arbetet skall kunna slutföras i sådan tid att övergången till den nya organisationen kan ske från ingången av budgetåret 1972/73 till omkring årsskiftet kalenderåren 1972—1973. Kostnader. Med undantag för vad som nämnts i fråga om ändringar av personalstrukturen kommer — såvitt nu kan bedömas — förslaget inte att få till följd några kostnadsökningar. Effektivitets- och rationaliseringsvinster, vilka styrelsen anser skall kunna uppnås genom försla-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 55
get, bör kunna minska kostnadskrävande behov av ytterligare resurser när det ställs krav på utveckling av styrelsen i organisatoriskt hänseende. Den föreslagna organisationen ter sig enligt styrelsens mening mer anpassbar till den ständiga förändringen och utvecklingen av arbetsmarknaden jämfört med den nuvarande. Förutsättningar föreligger enligt styrelsens mening för att organisationen från ekonomisk synpunkt kan hävda sig väl i jämförelse med den nuvarande. Styrelsen bortser dock i detta sammanhang från resultatet av eventuella förhandlingar rörande lönesättningen för styrelsens tjänster.
Vad gäller det fortsatta arbetet och genomförandet måste resurser — främst personella — avdelas för dessa uppgifter. En målmedveten insats i detta arbete kan emellertid föranleda kostnader i så måtto att personal helt eller delvis frikopplas från sina ordinarie uppgifter för att delta i arbetet.
Departementschefen
Det förslag till ny organisation som arbetsmarknadsstyrelsen har lagt fram i samråd med statskontoret syftar främst till att förstärka ledningsfunktionerna och, huvudsakligen inom ramen för nuvarande personalresurser, föra ihop arbetsuppgifter med inbördes samband i funktionella enheter. Enligt min bedömning är förslaget ägnat att tillgodose dessa syften och att åstadkomma större effektivitet i ledningen och administreringen av den omfattande verksamhet som bedrivs i styrelsen och i fältorganisationen. Jag förordar därför att styrelsen omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget.
Vid utarbetandet av förslaget har styrelsen prövat en indelning av organisationen antingen efter verksamhetsgrenar eller efter funktioner. På de skäl som styrelsen har anfört biträder jag förslaget att den förstnämnda indelningsgrunden tas till utgångspunkt för den organisatoriska uppbyggnaden. I likhet med styrelsen anser jag det också angeläget att skapa en organisation som så nära som möjligt ansluter till den programindelning som enligt vad jag tidigare har förordat skall ligga till :grund för styrelsens verksamhet, Det ligger i sakens natur att en indelning som helt tillgodoser önskemålen i dessa hänseenden inte är möjlig att åstadkomma. Vid omorgahisation äv 'en befintlig myndighet måste också andra synpunkter än de programtekniska tillmätas betydelse. BIL a. måste hänsyn tas till angelägenheten av att övergången till den nya organisationen kan ske med minsta möjliga störningar i verksamheten. Enligt min mening har styrelsen med dessa utgångspunkter löst sin uppgift på ett tillfredsställande sätt. Detta utesluter inte, som styrelsen själv påpekar, att framtida 'erfarenheter och ändrade förutsättningar kan medföra behov av senare justeringar i organisationsstrukturen.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdecpartementet 56
Genom en indelning av styrelsen under verksledningen i tre avdelningar på sätt styrelsen föreslår bör möjligheterna till ledning och samordning av olika verksamheter inom styrelsen väsentligt förbättras. För att ytterligare förstärka samordningen och informationen på verksledningsnivå skall enligt styrelsens förslag inrättas en direktion bestående av generaldirektören, överdirektören och cheferna för de tre avdelningarna. För min del finner jag det självklart att verksledningen för det angivna syftet behöver ha inbördes samråd med kontinuerliga kontakter, men jag anser inte att detta samråd bör bindas till viss form. Den föreslagna direktionen skulle enligt förslaget inte heller få några beslutsfunktioner. I övrigt har jag ingen erinran mot den föreslagna organisationens uppbyggnad. Jag förordar att den föreslagna omorganisationen av arbetsmarknadsstyrelsen genomförs den 1 juli 1972.
Som jag återkommer till vid behandlingen i det följande av gemensamma administrationskostnader för arbetsmarknadsverket bör för omorganisationens genomförande tre extra ordinarie tjänster som chef för avdelning inrättas hos styrelsen. Såvitt gäller avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor beträffande tjänster som direkt berörs av omorganisationen avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de riktlinjer för organisationen av arbetsmarknads-
styrelsen som jag har förordat i det föregående,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid arbetsmarknadsstyrelsen in-
rätta tre extra ordinarie tjänster som chef för avdelning.
Arbetsmarknadsverkets administrationskostnader
Arbetsmarknadsstyrelsens och arbetsförmedlingens organisation och arbetsuppgifter har jag redan delvis berört vid behandlingen av förslaget till omorganisation av styrelsen.
Som framgått av vad jag har anfört i det föregående förutsätts vid övergången till programbudget att de nuvarande myndighetsanslagen Arbetsmarknadsstyrelsen. och Arbetsförmedlingen, från vilka f.n. bestrids utgifter för avlöningar och omkostnader, avförs från riksstaten. Varje program skall i stället belastas av sina administrationskostnader. Medel för att täcka sådana kostnader skall därför tas upp på samma sätt och under samma anslag som gäller för övriga kostnader under: resp. program.
Av de administrationskostnader som f. n. bestrids från de nyssnämnda myndighetsanslagen har arbetsmarknadsstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 hänfört vissa kostnader direkt till programmet Arbetsmarknadsinformation och redovisat sina förslag beträffande
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 57
dessa kostnader under nämnda program. Beträffande övriga administrationskostnader, som f. n. bestrids från de nyssberörda myndighetsanslagen, har styrelsen fört samman sina förslag för alla programmen i ett särskilt avsnitt i anslagsframställningen. Den helt övervägande delen. av de för programmen gemensamma administrationskostnaderna faller emellertid på programmet Arbetsmarknadsinformation. Beträffande den allmänna motiveringen för styrelsens förslag i fråga om de gemensamma administrationskostnaderna torde därför få hänvisas till vad styrelsen anför under detta program.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Beräknat
AMS -Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 2 986 | 4436 + | 103 |
| Övrig personal | 835 3 821 | +244 + 680 + 103 | — |
Anslag
Avlöningar 156 675 000 + 56 435 000 +26 330 000
| Arvoden | 9 811 000 + 1 604 000 + 989-000 |
| Sjukvård | 473 000 + 73 000 + 100 000 |
| Rescersättningar | 5 734 000 + 511 000 + 396 000 |
| Därav utrikes resor | (58 000) (+ 30000) — |
| Lokalkostnader | 27 105 000 -- 2 999 000 -- 2999 000 |
Utbildnings- och
instruktionsverksamhet 1 990 000 + 1210 000 + 200 000 Automatisk databehandling 5 623 000 + 1 802 000 + 1552 000
Expenser
| a) Inventarier | 1 868 000 + 27 000 + 515 000 |
| b) Telefon m. m. | 7 139 000 + 711 000 + 2081 000 |
| c) Övriga expenser | 4 280 000 + 114000 — |
| Tryckerianläggningen | 320 000 + - 120 000 + 65 000 |
| Postavgifter | 340 000 + 182 000 + 50 000 |
| Tjänstebilar | 145 000 + 49 000 + 95 000 |
Bearbetning av statistiskt material 525 000 + 340 000 —
222 028 000 +66 177 0001 — --35 372 000?
1 Till de i sammanställningen upptagna ändringarna för budgetåret 1972/73 kommer följdkostnader med 4 630 000 kr. för de nya tjänster arbetsmarknadsstyrelsen begär. Följdkostnaderna avser sjukvård, reseersättningar och expenser.
2 Inkl. följdkostnader.
ÅArbetsmarknadsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 24 338 000 kr.
2. Avlöningar. Förslaget i anslagsframställningen om nya tjänster vid arbetsmarknadsstyrelsen anknyter till nuvarande organisation.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 58
Härutöver har styrelsen i sitt förslag till omorganisation av arbetsmarknadsstyrelsen begärt vissa av omorganisationen föranledda tjänster.
a) Omorganisationen av arbetsmarknadsstyrelsen nödvändiggör att följande nya tjänster inrättas, nämligen 3 avdelningschefer, 1 chef för metod- och informationsenheten, 1 chef för organisationsenheten, 1 chef för rationaliseringssektionen inom organisationsenheten, 1 chef för ADB-sektionen inom samma enhet samt 1 chef för avtals- och. lönesektionen i personalenheten. Kostnaderna för de nya tjänsterna beräknas till 646 000 kr. exkl. omkostnader.
b) Styrelsens byråer bör tillföras följande nya tjänster, nämligen: arbetsförmedlingsbyrån 1 byrådirektör som chef för anståndsgruppen,
1 byrådirektör och 1 byråsekreterare för ärenden. angående äldre arbetskraft, 1 byråsekreterare för ärenden rörande organiserad överföring av utländsk arbetskraft samt flyktingfrågor, 1 byråsekreterare för ärenden angående praktikförmedling och 2 kvalificerade biträden,
yrkesvägledningsbyrån 1 byrådirektör för vidareutveckling av informationsmaterial, 1 byrådirektör för kollektiv yrkesvägledning i gymnasieskolan med användning av radio och television, 1 byrådirektör för planläggning av yrkesvägledningen vid folkhögskolorna m. m., 1 avdelningsdirektör som chef för en av styrelsen föreslagen arbetspsykologisk enhet, 1 byrådirektör för administrativa uppgifter på denna enhet och 4 psykologer för att tillgodose arbetsmarknadsverkets behov av arbetspsykologisk service,
arbetsvårdsbyrån 1 byrådirektör för administrativa uppgilter på allmänna sektionen, 1 byrådircktör för ergonomiska frågor, 1 byråsekreterare för ärenden angående kriminalvård och narkomanvård samt 1 byrådirektör, 1 byråingenjör och 1 byråinspektör på verkstadssektionen för planerings- och samordningsuppgifter, statsbidragsärenden, kostnadsanalyser och verkstadsstatistik samt 1 kvalificerat biträde,
försäkringsbyrån 1 byrådirektör för besvärsärenden och 1 kanslist,
utredningsbyrån 1 avdelningsdirektör för huvudsakligen forskningsoch utredningsarbete, 1 byrådirektör för sysselsättningsplanering inom byggnadsindustrin, 1 kanslist och 1 kvalificerat biträde, |
försvarssektionen 1 byråinspektör och 1 byråingenjör för personalplanläggningsuppgifter samt 1 byråinspektör och 1 biträde för arbets- -uppgifter i samband med den frivilliga försvarsverksamheten,
lokaliseringsbyrån 1 byråinspektör för ärenden rörande sysselsättningsstödet och 4 biträden, varav 2 kvalificerade,
tekniska byrån på allmänna sektionen 1 byråsckreterare för delgivning av beslut om beredskapsarbeten m. m., 1 byråsckreterare för delgivning och slutredovisning och 2 kvalificerade biträden, på planeringssektionen 2 byråingenjörer som biträdande handläggare och 1 assistent för ADB- och statistikarbete, på byggnadssektionen 1 byråingenjör för entreprenadärenden, 1 byråingenjör för arbetarskyddsverksamhet och
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 59
1 kvalificerat biträde samt på industri- och verkstadssektionen 1 byrådirektör som chef för produktanskaffningsgruppen, 2 byråinspektörer som produktanskaffare, 1 byrådirektör för produktiorsledning av verkstäder i egen regi och 1 byrådirektör för ekonomisk uppföljning,
kanslibyrån 1 byrådirektör för uppbyggnad och vidareutveckling av ett personaladministrativt system, 1 byråsekreterare för befattningsnomenklaturfrågor m.m., 1 byrådirektör och 1 byråsekreterare för dokumentations- och informationsverksamhet samt 1 byrådirektör och 1 kvalificerat biträde för företagsnämndsverksamheten,
kameralbyrån 1 byrådirektör för ADB-ärenden, 1 byrådirektör på kontorssektionen för utredningsuppgifter, 1 byrådirektör på intendentursektionen för materialplanering, 1 byråsekreterare på intendenturscktionen för ckonomiska utredningar, 1 revisor på kamerala sektionen för ekonomiska utredningar och instruktionsverksamhet, 1 byråsekreterare för rationaliseringsutredningar och utvecklingsarbete och 7 expeditionsvakter.
Vidare behövs ett belopp av 300 000 kr. för placering i utlandet av tjänstemän, som i samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna där kan bistå personer som Önskar praktik eller anställning utomlands.
Kostnaderna för de av styrelsen under denna punkt föreslagna personalförstärkningarna beräknas till sammanlagt 4 572 000 kr. exkl. omkostnader.
c) Länsarbetsnämndernas kanslier bör tillföras följande nya tjänster, nämligen 1 förste inspektör för att biträda föredragande länsarbetsdirektör i arbetsmarknadsfrågor hos civilbefälhavare, 5 inspektörer för handläggning av omskolningsärenden vid de mest arbetsbelastade länsarbetsnämnderna, 6 inspektörer för att biträda kansliinspektörerna vid vissa arbetstyngda nämnder, 5 byråsckreterare för utrednings- och sekreterargöromål, 2 konsulenter för regional personalutbildning, 5 inspektörer som allmän förstärkning vid vissa: nämnders förmedlingsavdelningar, 15 psykologer för bl. a. medverkan vid regional grundutbildning och fortbildning av personalen i användning av anlagsundersökning, 24 konsulenter för personaladministrativa uppgifter, 24 assistenter och 12 biträden för handläggning av ärenden rörande den frivilliga försvarsverksamheten samt slutligen 50 biträden, varav 25 kvalificerade.
Kostnaderna för de föreslagna personalförstärkningarna under denna punkt beräknas till 6 825-000 kr. exkl. omkostnader.
d) Arbetsförmedlingarna. I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 framhöll styrelsen i anslutning till sitt förslag till ny kontorsorganisation för arbetsförmedlingen, att den nya kontorsorganisationen i och för sig innebar en rationalisering, som skulle ge ökad kapacitet, men att det förelåg en sådan skillnad mellan å ena sidan de uppgifter statsmakterna har ålagt förmedlingen och å andra sidan disponibla resurser att en avsevärd utbyggnad av personalorganisationen erfordrades.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 60
Departementschefen framhöll i sin kommentar till denna framställning att personalbehoven fick prövas successivt. Det antal tjänster som har tillförts distriktskontoren svarar emellertid i flera fall inte mot de arbetsuppgifter som redan vid planeringen av den nya organisationen. åvilade dem. Under det gångna året har kontoren dessutom tillförts betydande och personalkrävande arbetsuppgifter. Styrelsen understryker därför på nytt de behov av personalförstärkning som redovisades i föregående anslagsframställning. Styrelsen föreslår nu en förstärkning med 105 tjänster för allmän förmedling, 99 tjänster för arbetsvård och 85 tjänster för yrkesvägledning, alla för handläggande personal, samt 162 tjänster för biträden, varav 50 kvalificerade.
För budgetåret 1971/72 har medel anvisats för anställning av 110 arbetsförmedlingsaspiranter. Styrelsen beräknar behovet till 150 årsaspiranter. Härför bör beräknas ytterligare 1 494 000 kr.
Kostnaderna för de föreslagna personalförstärkningarna under denna punkt utgör sammanlagt 22 674 000 kr. exkl. omkostnader.
e) Personliga tjänster för arkivarbetare. Inom arbetsmarknadsverket finns ett antal arkivarbetare som kan komma att uppfylla villkoren för att erhålla personlig tjänst. Personliga tjänster kan. emellertid inte inrättas inom ramen för disponibla medel. Styrelsen hemställer om medel för inrättande av 25 sådana tjänster. Kostnaderna härför uppgår till 790 500 kr.
3. Arvoden. Medelsbehovet beräknas på följande sätt.
a) För ersättningar till kontaktmän för yrkesvägledning, praktikanter, arbetsförmedlingsombud och särskilda mönstringsförrättare har för budgetåret 1971/72 beräknats sammanlagt 1 636 000 kr. Detta belopp behöver räknas upp med 352 000 kr., varav 307 000 kr. utgör lönecomräkning. Scdan år 1968 har försöksverksamhet med kontaktmän för yrkesvägledning pågått vid ett antal folkhögskolor. Erfarenheterna av denna försöksverksamhet är mycket positiva, varför styrelsen föreslår att ytterligare 30 000 kr. anvisas för ändamålet. För praktikanter vid länsarbetsnämnderna har för budgetåret 1971/72 beräknats 215 000 kr. Efterfrågan på praktikplatser har ökat kraftigt under senare år. Medel bör beräknas för anställande av 10 praktikanter under 2,5 månader vid verkets centrala förvaltning och 100 praktikanter under 2 månader vid länsarbetsnämnderna. Härför behövs ytterligare 265 000 kr. Medlen för arbetsförmedlingsombud kan däremot minskas med 250 000 kr. på grund av den successiva avvecklingen av ombudsmannaorganisationen,
b) För ersättningar till experter och sakkunniga har för budgetåret 1971/72 tagits upp 1383 000 kr. Detta belopp behöver räknas upp med 358 000 kr., varav 138 000 kr. utgör löneomräkning. Av ökningen i övrigt hänför sig 60 000 kr. till revisionsteknisk expertis vid styrelsens tillsyn av den privata arbetsförmedlingen, 60 000 kr. till anlitande av
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 61
företrädare för förvaltningen och näringslivet som föreläsare i samband med kollektiv yrkesorientering och för utarbetande av informationsmaterial samt 100 000 kr. till utredningar genom utomstående cxpertis i näringshjälpsärenden.
c) Ersättning för annat uppdrag. För ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1971/72 beräknats 981 000 kr. Detta belopp behöver räknas upp med 314 000 kr., varav 98 000 kr. utgör löneomräkning. Styrelsen föresiär att dagarvodena till ledamöter och ersättare i byggarbetsnämnderna höjs från 45 kr. till 75 kr. Kostnaden härför beräknas till 110 000 kr. I anslutning till åtgärderna för bättre anpassning av arbetet till de äldres och handikappades förutsättningar har styrelsen rekommenderat länsarbetsnämnderna att inrätia lokala sysselsättningsnämnder som kontaktorgan mellan arbetsmarknadsverket, arbetsmarknadens parter och kommunala organ. Hittills har elva sådana rämnder inrättats. Styrcisen räknar med att ca 25 nämnder skall ha inrättats under budgetåret 1972/73. Till ledamöter och ersättare i sysselsättningsnämnrderna bör utgå arvode med 75 kr. per sammanträde. Antalet sammanträden beräknas till fyra per år. Kostnaderna för ifrågavarande sammanträdesarvoden beräknas till 90 000 kr. Slutligen behövs ytterligare 14 000 kr. för ersättningar till organisationsföredragandena vid länsarbetsnämnderna.
d) För arvoden till yrkesvalslärare har för budgetåret 1971/72 beräknats 5 811 000 kr. Detta belopp behöver räknas upp med 581 009 kr. avseende löneomräkning.
4 Reseersättningar. För ändamålet har för budgetåret 1971/72 beräknats 5 734 000 kr., varav högst 58 000 kr. får användas för utrikes resor. För resor under nästa budgetår behövs ytterligare 511 000 kr., varav 267 000 kr. hänför sig till höjda traktamentskostnader, 204 000 kr. till ökad reseverksamhet och 40 000 kr. till resekostnadsersättningar m. m. till sökande av anställning som arbetsförmedlingsaspirant. Beloppet för utrikes resor bör räknas upp till 88 000 kr.
5. Lokalkostnader. För budgetåret 1971/72 har beräknats dels 3420 000 kr. för verkets centrala förvaltningslokaler och dels 23 685 000 kr. för länsarbetstnämndernas kanslier och arbetsförmedlingskontoren. För de centrala förvaltningslokalerna behövs ytterligare 92 000 kr. avseende ökade städkostnader. Kostnaderna för verkets övriga Iokaler beräknas för budgetåret 1972/73 till 26 592 000 kr., en ökning med 2 907 000 kr., varav 846 000 kr. utgör pris- och löncomräkning. Hyrorna beräknas till 20 350 000 kr. För ändringsarbeten till följd av personalökringar och för andra inredningsarbeten i samband med nyförhyrningar beräknas 1 156 000 kr., varav 400 000 kr. för anordnande av öppna expeditioner. För städning beräknas 4910 000 kr. Löpande
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 62
underhållskostnader beräknar styrelsen till 158 000 kr. och lokalersättningar till ombud till 23 000 kr.
6. Utbildnings- och instruktionsverksamhet. Medelsbehovet beräknas till ca 3,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1210 000 kr., varav pris- och löneomräkning 200 000 kr. Styrelsen kommer fr. o. m. budgetåret 1972/73 att införa ett nytt utbildninrgssystem, som har utformats och prövats under föregående budgetår. Syftet med det nya systemet är att personalen inom arbetsmarknadsverkets fältorganisation skall få erforderlig utbildning i anslutning till arbetsförmedlingens nya kontorsorganisation och kommande ändrade kans- Jiorganisation för länsarbetsnämnderna. Utbildningen breddas så att tjänstemän. inom den allmänna förmedlingen i viss utsträckning skall kunna omhänderta arbetsuppgifter som tidigare har ålegat arbetsvården och yrkesvägledningen. Breddningen av utbildningen bedömer styrelsen som särskilt viktig med hänsyn till de ökade insatser som kommer att krävas i fråga om anpassningsåtgärder till förmån för arbetskraft som har svårt att få anställning. Det nya utbildningssystemet kräver ökade ekonomiska resurser men ger å andra sidan vissa rationaliseringsvinster, bl. a. genom att möjligheterna att avstämma utbildningen mot personalens ordinarie arbetsuppgifter förbättras. 7. Automatisk databehandling. För budgetåret 1971/ 72 beräknat belopp, 5 623 000 kr., behöver räknas upp med 1 802 000 kr., varav 602 000 kr. utgör löne- och prisomräkning. Under budgetåret 1972/73 beräknas för produktionskörningar 3 806 000 kr., för stansning 413 000 kr., för vidareutveckling, underhåll och vård av i drift varande datasystem 960 000 kr. samt för drift av tio dataterminaler 1771 000 kr. Vidare behöver en översyn av de manuella rutinerna kring datasystemen samt en databasanalys genomföras. Kostnaderna härför beräknas till 475 000 kr.
Departementschefen Som jag har anfört inledningsvis under förevarande rubrik skall samtliga kostnader för arbetsmarknadsverket fördelas på de olika programmen i förhållande till deras verkliga eller efter vissa schabloner beräknade andel i de totala kostnaderna. Till största delen har styrelsen i anslagsframstiällningen hänfört kostnaderna till de skilda programmen efter vissa på förhand upprättade fördelningsnycklar. I fråga om administrationskostnader, dvs. utgifter för avlöningar och omkostnader som f.n. bestrids från de båda myndighetsanslagen, tas medel för viss utrustningsanskaffning för nästa budgetår upp under anslaget Arbetsmarknadsverket: Utrustning, Vissa andra administrationskostnader har styrelsen funnit till så övervägande del höra till
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 63
programmet Arbetsmarknadsinformation att de i sin helhet har hänförts dit.
Till återstående del har styrelsen tagit upp administrationskostnader-
na till behandling i ett sammanhang vid sidan av sina yrkanden under programmen. Det gäller personalkostnader, utgifter för automatisk databehandling, lokalkostnader, expenser och vissa andra poster av omkostnadsnatur. Som motiv härför har styrelsen åberopat tekniska skäl och önskemålet att markera en viss kontinuitet vid övergången till programbudgetering.
Jag delar styrelsens uppfattning att det i varje fall tills vidare är lämpligt att behandla de av styrelsen särredovisade administrationskost-
naderna i ett sammanhang. Härför talar bl. a. den omständigheten att
statsmakternas prövning av framför allt förslagen till personalförstärkningar men även av vissa omkostnadsposter måste i hög grad inriktas på vilken total volymökning som kan accepteras.
Vad först angår personalyrkandena har styrelsen för nista budgetår fört fram omfattande krav på förstärkningar. Förslagen avser samtliga de nuvarande byråerna vid styrelsen samt både länsarbetsnämndernas kanslier och arbetsförmedlingen. I större eller mindre omfattning berör yrkandena samtliga program, men till den helt övervägande delen faller de under programmet Arbetsmarknadsinformation. Den bild av utvecklingen inom förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning som styrelsen har tecknat i anslagsframställningen och som återges i det följande under nyssnämnda program kan därför ses som en allmän motivering för yrkandena om personalförstärkningar.
Enligt min bedömning är personalförstärkningar nödvändiga på grund av de arbetsuppgifter som de fortgående omställningarna på arbetsmarknaden kommer att medföra. Med hänsyn till bl.a. de betydande förstärkningar som verket har tillförts under senare år anser jag mig emellertid kunna förorda endast en i förhållande till arbetsmarknadsstyrelsens förslag begränsad förstärkning. Jag vill i detta sammanhang även erinra om att arbetsförmedlingens nya kontorsorganisation, som började tillämpas den 1 juli 1971, förutsätts kunna leda till ökad kapacitet utan personaltillskott. Mitt förslag innebär att medel beriäknas för 100 nya tjänster för handläggande personal vid arbetsförmedlingskontoren. I enlighet med vad jag har förordat i det föregående vid min anmälan av förslaget till ny organisation för arbetsmarknadsstyrelsen bör vidare tre nya tjänster inrättas hos styrelsen.
Personalförstärkningen till arbetsförmedlingen skall ses som ett fullföljande av strävandena att bereda sysselsättning åt äldre och handikappade på den öppna arbetsmarknaden, I likhet med föregående budgetår anser jag det nödvändigt att i fråga om utnyttjandet av den nya personal som avses för arbetsförmedlingen prioritera vissa särskilt angelägna ändamål. De nya tjänsterna bör sålunda användas dels för
Prop. 1972: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 64
arbetsvårdens behov av uppföljning och tillsyn av äldre och handikappade i skyddad sysselsättning och för utplacering på öppna marknaden av sådana personer, dels för s. k. omställningsinspektörer och dels för den försöksverksamhet med kontakter med företagen som jag redogjorde för i prop. 1971: 1 (bil. 13 s. 50). Försöksverksamheten innebär i korthet att arbetsförmedlingen tillsammans med funktionärer från företagens personal- och produktionsavdelningar samt fackklubbarna (s.k. anpassningslag) får möjlighet att undersöka vilka förändringar som kan vidtas på arbetsplatserna för att fler äldre och handikappade skall kunna anställas eller behålla sin anställning. Verksamheten ligger helt i linje med den förra året antagna lagstiftningen om åtgärder för att främja sysselsättning av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden.
De nya tjänsterna bör fördelas av arbetsmarknadsstyrelsen så att de nu angivna ändamålen tillgodoses i ungefärligen samma utsträckning. Styrelsen bör därvid noggrant undersöka vilket behov av personalförstärkning för de skilda ändamålen som föreligger i olika delar av landet och fördela de nya tjänsterna därefter.
Kostnaderna för de nya tjänsterna kan beräknas till i runt tal 6,1 milj. kr. inkl. följdkostnader.
Beträffande de gemensamma administrationskostnaderna i övrigt vill jag inskränka mig till följande kommentarer, varvid jag hänför mig till sammanställningen på s. 37. För arvoden räknar jag med en ökning motsvarande löneomräkning enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag jämte vissa ytterligare medel för praktikanter och länsarbetsniimndernas organisationsföredragande. Som styrelsen har föreslagit kan medelsanvisningen för arbetsförmedlingsombud minskas med 250 000 kr. Vad beträffar lokalkostnader beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår på samma sätt som styrelsen såvitt avser arbetsmarknadsverkets centrala förvaltningslokaler. Kostnaderna för dessa lokaler beräknas uppgå till 3 512 000 kr. för budgetåret 1972/73. I fråga om verkets övriga loka- Jer beräknar jag hyreskostnaderna till 20 350 000 kr., vilket är lika med vad styrelsen har föreslagit. För ändringsarbeten m. m. beräknar jag ca 600 000 kr., vilket är betydligt lägre än styrelsens förslag, medan jag å andra sidan finner mig böra höja styrelsens medelsberäkning avseende städning väsentligt bl. a. med hänsyn till den förbättring av städpersonalens avlöningsförmåner som har inträtt under år 1971. För stidning räknar jag med ett medelsbehov av 5 450 000 kr. under nästa budgetår att jämföra med av styrelsen föreslagna 4910 000 kr. Härigenom stannar min beräkning av medelsbehovet för verkets övriga lokaler under budgetåret 1972/73 på samma belopp som styrelsens, nämligen 26 592 000 kr.
Med hänvisning i övrigt till nyssnämnda sammanstillning beräknar jag de gemensamma administrationskostnaderna för budgetåret 1972/73 till i runt tal 257,4 milj. kr. (+ 35,4 milj. kr.). Som jag har framhållit
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 65
i det föregående skall varje program bära sina administrationskostnader. Medel för dessa kostnader tas upp under samma anslag som gäller för övriga kostnader under programmet. Det angivna beloppet skall således fördelas mellan programmen. Fördelningen måste självfallet grundas på en uppskattning i stora drag av hur stor andel av administrationskostnaderna som belastar varje program. Av kostnadssammanställningar under de anslag som finansierar programmen framgår i det följande hur arbetsmarknadsstyrelsen har fördelat dels för innevarande
budgetår överslagsvis beräknat belopp och dels styrelsens förslag till ök-
ning för nästa budgetår. Sammanställningarna visar även hur den ökning av administrationskostnaderna som jag förordar för nästa budgetår bör fördelas, Vid min fördelning använder jag i stort sett samma fördelningsgrunder som styrelsen. Den av mig förordade personalförstärkningen till arbetsförmedlingen hänförs helt till programmet Arbetsmarknadsinformation.
Följande tablå visar sammanfattningsvis hur stort belopp av de gemensamma administrationskostnaderna som faller på varje program för nästa budgetår.
| Program | Belopp (1 000-tal kr.) |
| Arbetsmarknadsinformation | 194 125 |
| Yrkesmässig och geografisk rörlighet | 21 400 |
| Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa | 9 500 |
| Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade | 1965 |
| Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade | 12 810 |
| Kontant stöd vid arbetslöshet | 3 680 |
| Försvars- och beredskapsplanering | 5 0200 |
| Vapenfria tjänstepliktiga | 1300 |
| Åtgärder för flyktingar | 3 700 |
| Regionalpolitiska stödåtgärder | : 3625 |
Summa 257 405 3 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 66
B 1. Arbetsmarknadsservice
1970/71 Utgift 1808 429 000 1971/72 Anslag 1861 826 000 1972/73 Förslag 1033 000 000
2 Beloppen avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår (se tablå s. 36).
Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmen Arbetsmark-
nadsinformation och Yrkesmässig och geografisk rörlighet.
1970/71! 1971/72! Ändring 1972/73
Utfall Beräknat
Basförslag? AMS Departe-
mentschefen
Arbetsmarknadsinformation Delprogram:
| Förmedling | 78 529 000 85 539 000 +—+10453 000 +—+22 814 000 |
| Arbetsvård | 26 882 000 28946 000 —+ 3270 000 +11910 000 |
| Yrkesvägledning | 28 860 000 32 288000 —+ 3185000 +—-11 541 0007 31775 000 |
Gemensamma kostnader 49 928 000 50 746 000 -+ 3 220000 —+30 226 000 Avgår inkomster — 130 000 — — —
184 199 000 197 389 000 —+20 128 000 =—-76 491 000 31775 000
Yrkesmässig och geografisk rörlighet Delprogram: Arbetsmarknadsutbildning 538 471 000 574 490 000 —+18 500 000 -++176 800 000 +114 010 000 Filyttningsbidrag 54 042 000 65 000 000 + 2 500 000 + 15 000 000 -+ 2500 000 Inlösen av egnahem m. m. 2 045 000 4 200 000 — — 1000 000 — 1000 000 Bostäder för flyttande arbetskraft 27517 000 23 240000 —+ 2420000 — 3 320 000 + 17 595 000? Gemensamma kostnader 18 105 000 18907 000 —+ 1743 000 — 3693 000 + 2494 000 Avgår inkomster 15 950 000 = 21400 :000 —+ 1 000000 — 3 800 000 — 3 800 000
624 230 000 664 437 000 24163 000 +201 613 000 139 399 000
Summa 808 429 000 861 826 000 +—-44 291 000 4278 104 000 -+171 174 000
1 Överslagsvis omräkning till program.
2 Med basförslag avses innevarande budgetårs anslag omräknat i 1972/73 års pris- och löneläge (arbetsmarknadsstyrelsens beräkning).
3 Av ökningen avser 14 275 000 kr. ränte- och avskrivningskostnader (se s. 33).
Programmet Arbetsmarknadsinformation Programmet består av delprogrammen Förmedling, Arbetsvård och Yrkesvägledning. Förmedlingsverksamheten syftar till att bringa arbetssökande och arbetsgivare i kontakt med varandra. Förmedlingen lämnar information om arbetsmarknadsläget på kortare och längre sikt. De arbetssökande
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 67
informeras om lediganmälda platser, olika arbetsmarknadspolitiska medel för att underlätta individens anpassning till arbetsmarknaden, villkoren för kontant stöd vid arbetslöshet m. m. Arbetsgivarna informeras om aktuella arbetssökande, tillgängliga arbetskraftsresurser på kortare och längre sikt samt olika arbetsmarknadspolitiska medel för att underlätta anpassningen av arbetsplats och arbetsmiljö till arbetskraften. I förmedlingsarbetet används i stor utsträckning olika former av platslistor. Information om lediga platser förmedlas på vissa orter genom regionalradioprogram och telefonsvararanläggningar.
Arbetsvården utgör ett komplement till arbetsförmedlingens allmänna service och skall tillgodose de handikappades behov av särskilda åtgärder. Dessa åtgärder bildar egna delprogram i styrelsens programindelning, varför arbetsvårdsåtgärder såsom arbetsträning m. m. inte berörs närmare i detta program. Läkarundersökningar och psykologiska anlagsundersökningar är viktiga hjälpmedel i utredandet av de personliga förutsättningarna för yrkesmässig rehabilitering. Information om de handikappades problem på arbetsmarknaden och om arbetsvårdens verksamhet sprids genom bl. a. tryckta skrifter, filmer och annonsering.
Yrkesvägledningen bistår enskilda individer i deras strävan att komma till klarhet om egna förutsättningar och önskemål i relation till vad utbildningsväsendet och arbetslivet kan erbjuda dem. Yrkesvägledningen använder ett rikhaltigt skriftligt informationsmaterial och psykologiska anlagsundersökningar.
Aktiviteterna under programmet Arbetsmarknadsinformation handhas centralt av de nuvarande arbetsförmedlings-, arbetsvårds- och yrkesvägledningsbyråerna vid arbetsmarknadsstyrelsen samt regionalt och lokalt av länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingskontoren. Enligt det förslag till omorganisation av arbetsmarknadsstyrelsen som redovisats i det föregående skall berörda aktiviteter hos styrelsen sammanföras i en huvudenhet för arbetsmarknadsservice.
Under programmet redovisas i det följande, förutom arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning, ett av utredningen rörande arbetsförmedlingen inom vissa yrkesområden m. m. avgivet förslag angående offentlig och privat arbetsförmedling inom vissa yrkesområden och däröver avgivna remissyttranden.
Arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning
Förmedling. Behovet av förmedlingsservice under budgetåret 1972/73 kommer i betydande utsträckning att påverkas av den allmänna konjunkturen. Oavsett hur situationen växlar på arbetsmarknaden kommer emellertid förmedlingen att ha en. nyckelroll i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Tyngdpunkten i förmedlingsarbetet kommer att ligga på att på ett riktigt sätt utnyttja de arbetsmarknadspolitiska medlen för att i det enskilda fallet finna den fördelaktigaste lösningen av ar-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 68
betstagarnas och företagens arbetsmarknadsproblem. De snabba strukturella förändringarna inom näringsliv och administration väntas fortgå. Förändringarna kommer att ställa höga krav på en aktiv arbetsmarknadspolitik, inte minst förmedlingsinsatser. Det kommer att krävas hög effektivitet och flexibilitet inom förmedlingsorganisationen. för att den skall kunna snabbt möta nya behov. De betydande regionala olikheterna i sysselsättningen kommer att bestå under överblickbar framtid och kräva särskilda insatser från förmedlingens sida. Enligt 1970 års långtidsutredning blir ökningen av antalet personer i arbetskraften mycket begränsad under den period utredningen avser trots ett årligt kalkylerat immigrationsöverskott på i genomsnitt 20 000 personer. Stora ansträngningar måste därför göras för att tillvarata de tillgängliga arbetskraftsresurserna. Den enda grupp i arbetskraften, som beräknas öka :i antal under perioden, är gruppen gifta kvinnor. För att arbetsmarknaden på bästa sätt skall kunna tillgodogöras detta tillskott krävs omfattande aktiveringsåtgärder.
För de äldre och handikappade kan förutses fortsatta svårigheter att . finna och behålla en anställning på den öppna marknaden. Genom de : nya lagarna om ökad anställningstrygghet och ökade anställningsmöjligheter för äldre arbetstagare får förmedlingen ett nytt instrument, som i kombination med en bättre anpassning av arbetsplatser och arbetsmiljö till denna arbetskraft kan medföra en förbättring av dess ställning på arbetsmarknaden. Skall de önskade effekterna uppnås fordras emellertid betydande insatser från förmedlingen. Under det gångna budgetåret intensifierades åtgärderna för bättre anpassning av arbetet till de äldres och handikappades förutsättningar. Försöksverksamhet har bedrivits med s.k. anpassningslag, framförallt i Västernorrlands län. Vidare har arbetsmarknadsverket medverkat vid översiktliga genomgångar av arbetsplatser i Skaraborgs, Jönköpings och Norrbottens län. Under året har intern utbildning i ergonomi påbörjats. De elva sysselsättningsnämnder som finns inrättade har deltagit aktivt i anpassningsarbetet.
För dem som har anvisats arbete i beredskapsarbete eller olika for-
mer av skyddat arbete erfordras en aktiv och kontinuerlig bevakning av
arbetsmarknaden för att deras möjligheter på den öppna marknaden skall kunna tillvaratas. Denna bevakning är en uppgift för förmedlingen som hittills har kunnat tillgodoses i alltför ringa utsträckning.
I prognoserna för utvecklingen inom jordbruket förutses en nedgång i antalet enheter i landet under 1970-talet från 160 000 till 80—90 000. Omställningsproblemen kommer att bli stora och omfattande. Jordbrukarnas av tradition svaga kontakter med arbetsförmedlingen fordrar speciella informationsinsatser. Enligt överenskommelse mellan styrelsen, lantbruksstyrelsen och jordbrukets organisationer skall informationen till jordbrukarna intensifieras. |
Även bland den. unga arbetskraften finns vissa grupper som behöver
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet | 69
särskilt stöd från förmedlingen. Det gäller i första hand de ungdomar som slutar skolan utan yrkesutbildning och som saknar möjligheter eller intresse för att skaffa sig en sådan. Ofta förvärras deras situation på arbetsmarknaden av sociala anpassningssvårigheter. Men initialsvårigheter möter också dem som kommer från nya och på arbetsmarknaden oprövade och okända utbildningslinjer. Liknande problem uppstår för dem som kommer från utbildningslinjer där utbildningskapaci-' teten överstiger efterfrågan på personal med sådan utbildning. Särskilda insatser kan behöva göras från förmedlingens sida för att dessa arbetskraftsresurser skall finna arbete på nya områden och sektorer av arbetsmarknaden. Under vintern och våren 1971 steg andelen ungdomar: bland de arbetslösa kraftigt i flera län. Antalet vid arbetsförmedlingen anmälda arbetslösa under 22 år uppgick i april 1971 till 5 212. Styrel- > sen antog därför i april ett preliminärt arbetsprogram mot ungdomsarbetslösheten, som särskilt inriktades på att öka möjligheterna för ungdomarna att få yrkesutbildning men som också pekade på betydelsen av en uppsökande förmedlingsverksamhet. Under maj anordnades en konferens med de politiska ungdomsförbunden, arbetsmarknadens parter och vissa myndigheter för att ytterligare diskutera utformningen av programmet och åtgärder inför hösten och vintern 1971.
Under budgetåret 1972/73 kommer de första ungdomarna från den
nya gymnasieskolans tvååriga linjer att söka sig ut på arbetsmarknaden. Vidare beräknas examinationen från universiteten att öka mycket snabbt. Ca 17000 examineras från de fria fakulteterna läsåret 1972/73 mot ca 9 000 läsåret 1970/71. Dessa förändringar inom utbudet av nya arbetstagare kommer att kräva stora insatser dels i form av information till de studerande om arbetsmarknad och platsutbud och till arbetsgivarna om den nya utbudssituationen och innehållet i de nya utbildningarna, dels i form av personalutbildning inom förmedlingen. Vidare kan, som en följd av den nya utbildningssituationen, efterfrågan på praktikarbete från flera studerandegrupper väntas växa avsevärt, vilket kommer att kräva ökade insatser från praktikförmedlingen.
Arbetsvård. Antalet arbetsvårdssökande har ökat mycket kraftigt under det senaste decenniet. År 1960 uppgick antalet sökande till ca 31 000, år 1970 till ca 95 000. Alla prognoser pekar på att behovet av arbetsvårdsinsatser kommer att fortsätta att öka. Arbetsplaceringen visar en klar förskjutning från den öppna marknaden till olika former -: av skyddat arbete. Detta beror inte enbart på ökade krav på arbets-kraften från näringslivet utan också på att arbetsvården får ta emot ett allt större antal svårare handikappfall. Arbetsvården förfogar i dag över relativt goda hjälpmedel för de handikappades rehabilitering, även om: kvantitativa och kvalitativa brister fortfarande föreligger. Den stora bristen på personal hos arbetsvården gör dock att befintliga hjälpmedel
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 70
inte kan användas på ett effektivt sätt. För att lätta trycket från de växande köerna är det därför oundgängligen nödvändigt med en ordentlig upprustning av arbetsvårdens fältorganisation.
Olika organisatoriska åtgärder har vidtagits för att bättre utnyttja befintliga personalresurser. Sålunda har bl.a. grupper inrättats för samarbete i lagarbetets form mellan arbetsförmedlingens tre delfunktioner allmän förmedling, arbetsvård och yrkesvägledning, vilket beräknas medföra att den allmänna förmedlingen i ökad utsträckning kan lämna service åt arbetssökande med lättare handikapp.
Yrkesvägledning. Antalet rådsökande vid yrkesvägledningsexpeditionerna uppgick. under budgetåret 1970/71 till ca 98 000, vilket innebar en ökning med ca 4 000 jämfört med det närmast föregående budgetåret. Dessa sökande har haft utbildnings- eller yrkesvalsproblem av sådan art att en mer ingående intervju och utredning har bedömts erforderlig. Även antalet återbesök har ökat och uppgick under år 1970 till ca 22 000. Antalet korta yrkesvägledningsförfrågningar uppgick under samma år till ca 220 000. Yrkesvägledningens kollektiva information i olika skolformer har ökat från ca 3 500 lektioner läsåret 1965/66 till ca 6 500 läsåret 1970/71. Försöksverksamheten med radio- och televisionsprogram som ett led i den kollektiva informationen fortsätter.
Åtskilliga av yrkesvägledningens aktiviteter redovisas inte statistiskt. Här kan nämnas de insatser som görs för flyktingar och för värnpliktiga. Vid samtliga universitet och universitetsfilialer har s.k. arbetsmarknadsveckor anordnats under våren 1971.
De teknisk-ekonomiska förändringarna och de utbildningspolitiska åtgärderna kommer under 1970-talet att ytterligare öka behovet av yrkesvägledningsinsatser. Allt fler vuxna tvingas på grund av strukturella förändringar in i komplicerade valsituationer i förhållande till yrkeslivet. Utbyggnaden av vuxenutbildningen, ändringarna av kompetensbestämmelserna för tillträde till högre studier och den stora ökningen av antalet examinerade från universiteten påverkar behovet av yrkesvägledning. Allt fler handikappade ungdomar påbörjar allmänbildande studier eller yrkesutbildning efter fullgjord skolplikt. Efterfrågan på individualiserade yrkesvägledningsåtgärder för dessa ungdomar är mycket stor. Särskilda utbildningsmöjligheter på gymnasial nivå för vissa handikappgrupper har tillkommit, vilket kommer ati medföra att yrkesvägledningen i dessa skolor kommer att bli tidskrävande och fordra medverkan från yrkesvägledare med specialkunskaper. Krav ställs på att yrkesvägledningen skall bli mer aktivt uppsökande för att bistå speciellt missgynnade grupper. De komplicerade och tidskrävande yrkesvägledningsärendena kommer att utgöra en ökande andel. Psykologiska anlagsundersökningar torde i ökad utsträckning behöva utnyttjas som ett medet att bistå individen i valsituationer.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 71
Riksdagsbeslutet våren 1971 om ny organisation av studie- och yrkesorienteringen i grundskolan och gymnasieskolan innebär att skolan för dessa ändamål får kommunalt anställda funktionärer. Under budgetåret 1972/73 beräknas de första av dessa, ca 60, börja tjänstgöra. Därmed inleds en utveckling som på sikt kan väntas ge arbetsförmedlingens medverkan i gymnasieskolan en ny inriktning. Till sin omfattning torde dock denna medverkan inte komma att påverkas. Behovet av insatser från yrkesvägledningens sida kommer snarare att förstärkas ytterligare såväl under budgetåret 1972/73 som på längre sikt som en följd av tendensen hos ungdomar att varva utbildning och arbete.
Beräkning av medelsbehovet för olika verksamheter under programmet Arbetsmarknadsinformation budgetåret 1972/73
Beräknat Ändring
1971/72 1972/73
AMS
1. Psykologiska anlagsundersökningar 21 200 000 + 6 610 000 2. Reseersättning vid inställelse vid
arbetsförmedlingsexpedition 65000 + 80 000 3. Arvoden till länsarbetsnämndernas
läkare 1 340 000 + 935 000 4. Specialistundersökningar inom arbets-
vården 1 050 000 + 50 000 5. Upplysningsverksamhet avseende
handikappade 400 000 + 300 000 6. Forsknings- och utvecklingsarbete — +10 000 000 7. Publikationstryck 3 557 000 + 4 068 000 8. Tryckning av blanketter för arbets-
sökande 1 250 000 + 250 000 9. Annonskostnader för information till
allmänheten 2 050 000 + 3 200 000
Summa 30 912 000 +25 493 000
1. Anlagsundersökningar används som hjälpmedel av såväl allmän förmedling som arbetsvård och yrkesvägledning. I följande tabell visas antalet undersökningar under budgetåren 1970/71—1972/73, fördelade mellan delprogrammen Förmedling, Arbetsvård och Yrkesvägledning,
och därmed förknippade sammanlagda kostnader.
Utfall | Beräknat
1970/71
| 1971/72 | 1972/73 | ||
| Arbetsförmedling | 2 042 | 2750 | 3 850 |
| Arbetsvård | 7 000 | 7 000 | 8 400 |
| Yrkesvägledning | 11 566 | 12 000 | 13 650 |
| Summa (antal) | 20 608 | 21 750 | 25 900 |
| Total kostnad (milj. kr.) | "19,0 | " 21,2 | 27,8 |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 72
Av de beräknade kostnaderna för budgetåret 1972/73 hänför sig ca 1,5 milj. kr. till metodutveckling. Styrelsen har till de arbetspsykologiska instituten framfört önskemål om större anpassning av psykologinsatserna efter arbetsförmedlingens behov. Detta har resulterat i en pågående utveckling av en särskild undersökning för bl. a. syn- och hörselskadade samt försök med ett begränsat undersökningsförfarande, särskilt anpassat efter den situation där valet gäller utbildning vid omskolningscentrum.
2. Uppräkningen av ifrågavarande reseersättningar föranleds främst av de ökade behov av sådana resor som kan förutses till följd av. indragningar av mindre arbetsförmedlingskontor och arbetsförmedlingsombud.
3. För läkararvoden har för budgetåret 1971/72 beräknats 1 340 000 kr. Detta belopp behöver räknas upp med 935 000 kr. Arvodet till läkarna utgår med samma belopp som gäller för försäkringskassornas läkare eller med 3 120 kr. per veckotimme och år upp till 15 veckotimmar per år. Vid utgången av år 1970 uppgick antalet arbetsvårdssökande till nära 96 000 personer, vilket innebar en ökning med ca 8 000 jämfört med föregående år. Sökande med grava handikapp och multihandikapp har fortsatt att öka. I anslagsframställningen för budgetåret 1971/72 framhöll styrelsen att ett behov av ökad läkarmedverkan förelåg. Med hänsyn till svårigheten att anskaffa läkare begränsade sig styrelsen till att begära medel för en ökning från 5 till 8 veckotimmar vid huvudkontoren och från 3 till 4 veckotimmar vid avdelningskontoren. Dessutom återkom styrelsen till sitt tidigare framförda önskemål att medel ställs till förfogande för semestervikarier. Arbetsförmedlingens nya kontorsorganisation har trätt i kraft fr. o. m. budgetåret 1971/72. Läkarmedverkan kommer att behövas vid ytterligare ett antal kontor inom den nya organisationen för att verksamheten skall kunna breddas på avsett sätt. Svårigheterna att anskaffa läkare i önskvärd omfattning kvarstår. Med hänsyn härtill begränsar styrelsen sitt yrkande för budgetåret 1972/73 till att avse en ökning med 150 veckotimmar. |
4. Beloppet för specialistundersökningar beräknas för budgetåret 1972/73 efter en kostnad av 50 kr. per undersökning och ett uppskattat behov av 22 000 undersökningar.
5. Ökningen beror dels på allmänna kostnadsökningar och dels på
ökad verksamhet för bättre anpassning av arbetsplatser och arbetsmiljö till arbetskraften.
6. Styrelsen upprepar sitt tidigare framförda yrkande att ett särskilt belopp anvisas för forsknings- och utvecklingsarbete rörande de allmänna arbetsmarknadspolitiska sammanhangen och verkningarna av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. .
7. För publikationstryck beräknas 291 000 kr. avseende informations-.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 73
material som riktar sig till vissa arbetskraftskategorier eller som rör arbetsmarknadspolitiken i allmänhet, 1294 000 kr. avseende tryckning av yrkesorienterande broschyrer, 5 885 000 kr. avseende tryckning av tidningen Arbetsmarknaden med praktiklista, lärarlista, platslista och specialinformation till vissa målgrupper samt 155 000 kr. avseende tryckning av styrelsens årsberättelse, diverse och oförutsett tryck, sammanlagt 7 625 000 kr.
8. Ökningen av beloppet för tryckning av blanketter hänför sig till utökad verksamhet. :
9. Ifrågavarande medel disponeras till större delen av länsarbetsnämnderna för deras information till allmänheten om bl. a. arbetsmarknadsutbildningen och förmedlingsverksamheten. Medlen används även för styrelsens centrala annonsering om olika arbetsmarknadspolitiska aktiviteter. För anskaffning av audivisuellt informationsmaterial, framställning av filmer om arbetsmarknadspolitiken och utställningsverksamhet beräknas 930 000 kr., för konferensverksamhet rörande bl. a. ergonomi 380 000 kr. och för utvecklingsarbete inom arbetsmiljöområdet 500 000 kr. Sammanlagt uppgår medelsbehovet till 5 250 000 kr., varav 500 000 kr. utgör löne- och prisomräkning.
Offentlig och privat arbetsförmedling inom vissa yrkesområden
Utredningen rörande arbetsförmedlingen inom vissa yrkesområden m. m.! avliämnade den 25 augusti 1971 betänkandet (Ds In 1971: 12) Offentlig och privat arbetsförmedling inom vissa yrkesområden. Utredningen behandlar däri behovet av kompletterande förmedlingsservice inom varvsindustrin och kontorsområdet samt framlägger förslag till principer för verksamheten vid enskild arbetsförmedling, s. k. organisationsförmedling.
Remissyttranden över promemorian har avgivits av statskontoret, statens avtalsverk, kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen, Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR), Folkparkernas centralorganisation, Kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm, LO, SAF, Svenska kommunförbundet, Svenska kontorsserviceförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska skrivbyrå- och kontorstryckeriförbundet (SSKF), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranger, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), TCO och Musiketablissementens förening (MEF). Kommerskollegium har redovisat yttranden av handelskamrarna i Stockholm, Malmö, Norrköping, Örebro och Visby samt gemensamt yttrande
1 Överdirektören Bertil Rehnberg, ordförande, ordföranden i TCO Lennart Bodström, förhandlingsombudsmannen hos LO Göran Karlsson, direktören hos Sveriges verkstadsförening Sven Lindeborg, sekreteraren hos SACO Sten Marcusson, avtalssekreteraren hos Svenska metallindustriarbetareförbundet Holger Olsson och förhandlingsdirektören Lars Stiernstedt. 3" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 74
av handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad. LO har bifogat yttranden av Svenska metallindustriarbetareförbundet, Nöjesfältens personalförbund och Handelsanställdas förbund.
Utredningen har tidigare (Ds In 1970: 5) lagt fram förslag till ändringar i arbetsförmedlingslagen (1935: 113), vilket innebar skärpta sanktioner och utsträckning av straffansvaret även till arbetsgivare som uppsåtligen utnyttjar olagligt bedriven arbetsförmedling. Förslaget behandlades av 1970 års riksdag (prop. 1970: 166, 2LU 1970:93, rskr 458) och nya regler trädde i kraft den 1 juli 1971 (SFS 1970: 877). I propositionen lämnades en redogörelse för reglerna rörande enskild arbetsförmedling samt på marknaden förekommande former av sådan förmedling.
Utredningens förslag
Utgångspunkten för utredningens ställningstaganden i det nu behandlade betänkandet har varit uttalandet i direktiven att »huvudlinjen måste vara att den offentliga arbetsförmedlingen skall täcka alla yrkesområden och enskild förmedling utgöra endast komplement till den offentliga på områden där det finns skäl för det>. Riksdagen har anslutit sig till dessa principer vid två tillfällen år 1970 (2LU 1970: 19 och 93, rskr 458) och vid ett tillfälle år 1971 (InU 1971: 12).
Behovet av kompletterande förmedlingsservice inom varvsindustrioch kontorsområdena. Anledningen till att företag som hyr ut arbetskraft har kommit att spela en viss roll på de båda nämnda yrkesområdena är bl. a. svårigheterna för företagen att fylla sitt behov av arbetskraft men också att uthyrningsföretagen genom att effektivt bearbeta marknaden har upparbetat ett behov av den service de erbjuder.
Varven har kunnat nyanställa personal i betydande omfattning, till en del under medverkan av den offentliga arbetsförmedlingen. Samtidigt har emellertid omsättningen av arbetskraft varit stor, trots att vissa åtgärder har vidtagits från varvens sida för att förbättra arbets- och anställningsförhållandena i syfte att minska avgången. Denna situation har uthyrningsföretagen utnyttjat genom att med gott ekonomiskt utbyte tillhandahålla arbetskraft. Uthyrningsföretagen har därvid kunnat erbjuda den hos dem formellt anställda arbetskraften bättre förmåner än vad varvens egna anställda vanligen har haft. Därigenom har de kunnat locka till sig arbetskraft, ibland t. o. m. från varven. Varven å sin sida har genom detta system fått möjlighet att genom extra ckonomiska förmåner få fram ett marginellt arbetskraftstillskott. Det har dock aldrig påståtts att varven skulle efterfråga denna del av uthyrningsföretagens service. Det torde snarare förhålla sig så att varven helst skulle vilja slippa begagna sig av denna utväg. Uthyrningsföretagens verksamhet har inte inneburit att man effektivare än genom den offentliga förmed-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 75.
lingen har kunnat ta till: vara. de tillgängliga. arbetskraftsresurserna. Varken arbetsmarknaden i stort eller de berörda yrkesgrupperna har fått annat än ctt mycket begränsat tillskott av arbetskraft. Betydande: ansträngningar har gjorts från varvens. sida för att förbättra arbetsförhållandena och därigenom. ge varvsarbetet större attraktionskraft. Arbetsgivarna bar vidare: sökt förbättra: arbetskraftens anpassning genom att i samverkan med kommunerna få fram bostäder och: genom andra sociala åtgärder.
Ytterligare insatser för att minska avgången är emellertid enligt utredningens uppfattning. av avgörande betydelse för att minska bristen på arbetskraft. I dessa strävanden måste varven liksom: hittills bedriva ett nära samarbete med de fackliga organisationerna och. med statliga och kommunala myndigheter på olika områden, t. ex. i fråga om bostadsanskaffning. Uppmärksamhet måste också ägnas frågorna om yrkesutbildning för arbetskraft till varven. Utredningen förutsätter att arbetsmarknadsmyndigheterna' liksom varven fortlöpande ägnar dessa: frågor uppmärksamhet.
På kontorsområdet ingår förmedling av korttidsanställda som ett nor-: malt inslag i den offentliga förmedlingens verksamhet. De resurser som förmedlingen har kunnat disponera för denna sektor har emellertid varit knappa. Framför allt i Stockholm täcks därför en del. av detta arbetskraftsbehov genom organisationsförmedlingar och genom personaluthyrande skrivbyråer, som dessutom lämnar viss. service: utöver vad arbetsförmedlingen kan ge. Den andel av den totala arbetskraftsomsättningen inom denna sektor som tillgodoses på detta sätt är emellertid förhållandevis liten. Den service som. skrivbyråerna ger — och som den offentliga arbetsförmedlingen inte kan erbjuda — genom att anställa arbetskraften torde ha spelat en. relativt ringa roll för utvecklingen av deras verksamhet.
Att en förbättring av den offentliga arbetsförmedlingens förmedlingsresultat kan uppnås genom en utökning av resurserna. visades av en försöksverksamhet i liten skala som i samarbete med: utredningen bedrevs vid arbetsförmedlingen i Stockholm: under sommaren 1970.
Utredningen anser att en strukturförändring inom kontorsområdet kan vara att vänta, varvid användningen av tillfällig arbetskraft kan. komma att öka som en möjlig utväg att minska kostnaderna. I samband härmed kan ökade förmedlingsinsatser komma att krävas inom kontorsområdet, och den överefterfrågan på arbetskraft som f. n. karakteriserar arbetsmarknaden åtminstone i de största städerna. kan komma att vändas i ett arbetskraftsöverskott med omställningssvårigheter för arbetskraft med otillräckliga kvalifikationer.
Arbetsförmedlingens resurser. Enligt utredningens uppfattning: erfordras inte förmedlingsinsatser av speciell art på något av de båda yrkesområden som här behandlas. Arbetsförmedlingen behöver emellertid på
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 76
dessa områden kunna disponera större resurser i fråga om personal och medel. Den begränsade försöksverksamheten i Stockholm har visat relationen mellan ökade resurser och förbättrat förmedlingsresultat. Erforderliga förändringar berör emellertid en liten del av arbetsförmedlingens resurser. Utredningen lägger därför inte fram något detaljerat förslag utan dessa behov får bedömas i relation till andra krav på ökade resurser i arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställningar eller genom omfördelning av tillgängliga resurser.
Metodfrågor. Det har i olika sammanhang understrukits att skriv-
byråernas arbetsmetod har inneburit en förenkling för såväl arbetsgivare
som arbetstagare genom att ansöknings- och anställningsformaliteterna har förlagts till skrivbyrån, som formellt är arbetsgivare och. bär det ekonomiska ansvaret. Ett sådant ekonomiskt ansvar kan f. n. inte bäras av den offentliga arbetsförmedlingen. Någon ändring i detta hänseende föreslås imte heller. Under sådana omständigheter måste arbetsförmedlingens funktion fortfarande inskränka sig till att vara förmedlande, medan arbetsgivaren fattar beslut att anställa en viss person. Denna procedur bör emellertid enligt utredningens mening så långt möjligt förenklas, vilket också synes kunna ske eftersom det vanligen rör sig om anställningar som avses vara endast en begränsad tid och arbetsgivaren inte ikläder sig något ansvar för framtiden.
En möjlighet härtill är att arbetsförmedlingen genom en noggrann registrering kan ge så fullständiga informationer om såväl arbetssökande som arbetsgivare, arbetsuppgifter och arbetsvillkor, att överenskommelse om anställning kan träffas på ett enkelt sätt, t.ex. genom telefonsamtal. I samband med arbetsmarknadsstyrelsens fortlöpande översyn av arbetsförmedlingsmetodiken bör prövas om och på vilket sätt också denna gren av förmedlingens verksamhet kan effektiveras genom anlitande av automatisk databehandling.
Redan nu förekommer i viss omfattning att det reella personvalet görs av arbetsförmedlingen genom att arbetsgivare utan egen prövning av den sökandes kvalifikationer anställer den som föreslås av arbetsförmedlingen och som av förmedlingen bedömts kunna uppfylla arbetsgivarens krav. Denna metodik bör utvecklas genom att arbetsförmedlingarna försöksvis bemyndigas träffa överenskommelse med arbetsgivare, varigenom dessa uppdrar åt förmedlingen att göra personvalet och meddela formellt anställningsbeslut i fråga om tillfälliga kontorsanställningar.
Genom att arbetsförmedlingens tjänster görs lätt tillgängliga kan latenta arbetskraftsresurser, t. ex. icke yrkesverksamma kvinnor eller studerande som intermittent önskar förvärvsarbeta, stimuleras att ta kontakt med förmedlingen. I några västtyska storstäder har sedan några år tillbaka i detta syfte arbetsförmedlingar placerats i form av kiosker eller butiker i tunnelbänestationer, i varuhus eller på andra platser där
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 77
gångtrafiken är livlig. Utredningen förordar att erfarenheterna från Väst-Tyskland tas tillvara i förmedlingsverksamheten och att denna utvidgas att omfatta också förmedling av korttidsanställningar inom kontorsområdet.
De personaluthyrande skrivbyråerna och organisationsförmedlingarna fullgör utöver den egentliga förmedlingen av anställningar vissa administrativa uppgifter. Utredningen har prövat olika möjligheter att med iakttagande av arbetsförmedlingslagens bestämmelser tillgodose detta servicebehov, t. ex. genom att driva sådan uthyrning av arbetskraft i offentlig regi, antingen genom en vidgning av arbetsförmedlingens verksamhetsfält eller genom ett särskilt statligt företag. Utredningen har emellertid inte funnit tillräckliga skäl f.n. tala för en sådan lösning. Det bör i stället ankomma på intressenterna — arbetsgivare och arbetstagare — att genom sina organisationer ta initiativet till att dessa servicebehov tillgodoses.
Principer för organisationsförmedlingarnas verksamhet. Utredningens överväganden skall enligt direktiven bygga på den gällande lagstiftningen om enskild arbetsförmedling. Denna innebär bl. a. att tillstånd att bedriva avgiftskrävande arbetsförmedling inte får meddelas enskild person. Enligt praxis har endast organisationer beviljats sådana tillstånd. Med beaktande av detta ställningstagande i direktiven och uttalanden bl. a. i prop. 1970: 166 om ändringar i arbetsförmedlingslagen har utredningen inte haft anledning att pröva den principiella frågan om organisationsförmedlingar över huvud taget skall tillåtas.
I den mån service efterfrågas av den art, som de personaluthyrande skrivbyråerna kan tillhandahålla men som den offentliga arbetsförmedlingen inte kan ge, bör detta behov kunna tillgodoses genom organisationsförmedlingar. Enligt utredningens mening måste i fortsättningen tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall pröva om det från arbetsmarknadspolitiska synpunkter finns behov av enskild förmedling innan tillstånd meddelas. Restriktivitet bör iakttas vid meddelande av sådana tillstånd. Enbart det förhållandet att en organisation anser det förenligt med sina eller sina medlemmars intressen att bedriva arbetsförmedling mot avgift i egen regi är enligt utredningens mening inte tillräckliga skäl att bevilja tillstånd. Inte heller den omständigheten att den offentliga arbetsförmedlingens service inom någon sektor av arbetsmarknaden på grund av knappa resurser anses vara kvantitativt otillräcklig bör utan vidare leda till att tillstånd meddelas att driva organisationsförmedling.
Det avgörande vid prövningen av fråga om tillstånd skall lämnas organisation att bedriva avgiftskrävande arbetsförmedling bör vara behovet av sådan service som arbetsförmedlingen inte kan eller bör tillhandahålla. Detta behov kan vara grundat på att arbets- eller anställningsvillkoren inom något avsnitt av arbetsmarknaden till sin karaktär väsentligt skiljer sig från vad som är vanligt på arbetsmarknaden i övrigt, var-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 78
för förmedlingsservicen inte limpligen kan tillgodoses inom ramen för den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet.
Utredningen finner att en :splittring av förmedlingsverksamheten på ett flertal förmedlande organ medför avsevärda olägenheter. För enskilda förmedlingskunder innebär det behov av kontakter -med 'flera förmedlingar och det finns risk att de avgiftskrävande förmedlingarnas intresse koncentreras .på de kunder som kan ge det bästa ekonomiska utbytet. En splittrad förmedlingsverksamhet försämrar också möjligheterna för arbetsmarknadsorganen att få informationer om arbetsmarknadsläget, varigenom den övergripande planeringen försvåras. Mot denna bakgrund anser utredningen att ansökningar om tillstånd att bedriva organisationsförmedling bör behandlas restriktivt.
Huvudansvaret för förmedlingsverksamheten inom bela arbetsmarknaden måste enligt utredningens uppfattning åvila den offentliga arbetsförmedlingen som också är bärare av arbetsmarknadspolitiken. I den mån det föreligger behov att komplettera denna verksamhet bör det ske genom ett begränsat antal organisationsförmedlingar. Om :flera organisationer är verksamma inom samma yrkesområde och anser sig ha behov av egen förmedlingsverksamhet bör i första hand en samverkan eftersträvas.
Vissa krav måste enligt utredningen ställas på de sammanslutningar som får tillstånd att driva organisationsförmedlingar. Tillstånd bör för det första meddelas endast sammanslutningar av arbetstagare eller arbetsgivare och stora krav måste ställas på organisationsstabilitet och samhällsansvar. Som exempel på sådana sammanslutningar nämner utredningen fackliga organisationer eller branschorganisationer av arbetsgivare. Endast i det fall flera sådana organisationer :sammansluter sig i en förening för att gemensamt tillgodose ett förmedlingsbehov kan en för ändamålet bildad förening bedömas lämplig som 'huvudman för en organisationsförmedling. Organisationer, vilkas enda celler 'huvudsakliga syfte är att vara bärare av ett tillstånd att driva förmedling, bör inte komma i fråga.
Organisationsförmedlingarnas verksamhet bör liksom hittills genom föreskrifter i tillstånden begränsas .dels yrkesmässigt, dels genom att endast organisationens medlemmar får utnyttja förmedlingens service. Åtgärder från organisationens sida att genom t.-ex. stadgebestämmelser eller avtal tvinga någon att utnyttja förmedlingen -bör inte accepteras. Organisationsförmedlingarnas service skall vara ett. komplement till den offentliga förmedlingen. Detta 'måste enligt utredningens mening tolkas så att organisationsförmedlingen skall vara en väg bland flera för en medlem i organisationen att få förmedlingsservice, men -det .bör ligga i hans fria val om han vill utnyttja den eller inte. Av samma skäl -bör det inte accepteras att en organisation som har tillstånd att bedriva avgiftskrävande arbetsförmedling genom avtal begränsar sin -motparts möj-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 79
ligheter att fritt välja vilken förmedlingsform han vill använda sig av.
De förhållanden som gör att tillsynsmyndigheten vid ett visst tillfälle meddelar tillstånd att bedriva organisationsförmedling kan komma att ändras genom att den offentliga förmedlingens resurser förstärks eller på annat sätt. Tillstånd bör därför meddelas endast för en bestämd tid för att tillsynsmyndigheten skall få möjlighet till omprövning. Tiden för tillstånden bör emellertid avpassas så att rimliga behov av planering av verksamheten kan tillgodoses.
Förmedlingsavgifterna bör liksom hittills årligen fastställas av arbetsmarknadsstyrelsen på grundval av budgetförslag som upprättas av huvudmännen. Avgifterna för förmedlingar, som arbetar inom i huvudsak liknande verksumhetsområden, bör ligga på samma nivå. Förmedlingsavgifterna har med något undantag hittills beräknats i procent av den förmedlades lön. Enligt utredningen bör försök med fasta avgifter eller en kombination av fasta och procentuella avgilter göras.
Vissa grundläggande krav bör ställas på den personal som är anställd hos organisationsförmedlingar. I första hand bör ställas krav på kunskap om det yrkesområde som förmedlingen skall betjäna. Grundläggande kännedom om förhållandena på arbetsmarknaden och om arbetsförmedlingens verksamhet och roll i samhället bör vara ett villkor. Vidare bör eftersträvas erfarenhet av kontaktarbete. I den mån så bedöms erforderligt bör möjlighet öppnas för organisationsförmedlingarnas anställda att — utan kostnad för statsverket — delta i arbetsmarknadsstyrclsens utbildning av förmedlingspersonal. Organisationsförmedlingarnas personal bör inte tillåtas bedriva eller 2ljest vara engagerad i affärsverksamhet inom [förmedlingens verksamhetsområde eller därtill gränsande områden.
Personal hos organisationsförmedlingar bör inte ha sådana anställningsvillkor att de har ctt privat intresse av det ckonomiska utfallet av förmedlingsverksumheten. Förmedlingspersonalen bör i stället avlönas med ett i förväg fastställt belopp per tidsenhet och uppgift om personalens avlöningsförmåner bör årligen tillsammans med budgetförslaget överlämnas till arbetsmarknadsstyrelsen.
Utredningen föreslår vidare en effektivering av tillsynen över organisationsförmedlingarna. Härför krävs en kontinuerlig insyn i verksamheten genom att tillsynsmyndigheten utser en revisor att delta i granskningen av förmedlingens verksamhet och räkenskaper. Redovisningarna bör formaliseras genom att tillsynsmyndigheten utarbetar blanketter härför.
Även om organisationsförmedlingarna enligt utredningens förslag kommer att åtminstone delvis arbeta på områden som inte täcks av den offentliga arbetsförmedlingen, kommer deras verksamhet att så nära anknyta till den verksamhet som arbetsförmedlingen bedriver att ett nära samarbete kommer att vara nödvändigt. För att utveckla detta
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 80
samarbete, som huvudsakligen bör ske på det lokala planet, bör tillsynen över organisationsförmedlingarna när det gäller den cgentliga förmedlande verksamheten ske genom länsarbetsnämnderna.
För samarbetet bör fasta regler utformas. Regelbundna överläggningar bör äga rum med relativt korta intervaller mellan företrädare för organisationsförmedlingarna och tjänstemän med uppgifter på närmast motsvarande område hos den offentliga arbetsförmedlingen.
Utbyte av informationer skall ske i den omfattning vederbörande länsarbetsnämnd anser crforderligt.
Särskilda yttranden. Ledamoten Lindeborg anför i ett särskilt yttrande att en restriktivare inställning till enskild förmedlingsverksamhet inte bör komma i fråga så länge den offentliga förmedlingen faktiskt inte fullgör förmedlingsuppgifter på ifrågavarande områden i sådan omfattning att enskild förmedling blir överflödig. Lindeborg anser därför att enskild förmedling tills vidare bör tillåtas på oförändrade grunder, dvs. utan diskretionär prövning och utan tidsbegränsning.
Utredningens expert förbundssekreteraren Bertil Wendelborn fram-
håller särskilt att direktiven enligt hans mening har utformats så att
den principiella frågan om organisationsförmedlingar skall tillåtas borde ha prövats av utredningen. Vidare framhåller Wendelborn att tillräckliga resurser bör anslås så att den offentliga förmedlingen i sin verksamhet inte behöver kompletteras med vare sig kostnadsfria eller avgiftskrävande organisationsförmedlingar. Enligt Wendelborns mening är utredningens ställningstaganden i vissa avsnitt grundade på felaktiga förutsättningar och kommer, om de förverkligas, ej att innebära en eftersträvad förändring av förmedlingssituationen.
Om den offentliga förmedlingen inom något område på grund av knappa resurser är kvantitativt otillräcklig bör detta kunna utgöra anledning till upprättande av organisationsförmedling. Sådan verksamhet bör inte vara begränsad enbart till medlemmar i den egna organisationen men naturligtvis till avgränsade branscher eller verksamhetsområden. Anledningen härtill är den obalans som uppstår genom att exempelvis arbetstagarnas organisationsförmedlingar begränsas i sitt utbud av arbetskraft till de egna medlemmarna men har tillgång till samtliga arbetsplatser. Omvänt blir arbetsgivarnas organisationsförmedlingar begränsade till de egna medlemmarnas arbetsplatser men får tillgång till hela arbetskraftsutbudet. Detta skapar en från arbetstagarnas synpunkt inte önskvärd situation.
Beträffande utredningens förslag om förmedlingsavgifternas konstruktion anför Wendelborn att kostnaderna för organisationsförmedlingarnas verksamhet inte bör belasta arbetsmarknadens parter utan bestridas av allmänna medel, I andra hand bör övervägas ett system med låga fasta avgifter kompletterat med anslag av allmänna medel.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 81
Remissyttrandena
Vad utredningen har anfört om behovet av kompletterande förmedlingsservice inom varvsindustrin har godtagits av flertalet remissinstanser. Arbetsmarknadsstyrelsen ansluter sig till utredningens uppfattning att den offentliga arbetsförmedlingen har goda möjligheter att inom varvsindustriområdet lämna fullgod service och anför att en utbyggd personalpolitik vid varvsföretagen och den skärpta lagstiftningen i fråga om olaga arbetsförmedling kan bidra därtill.
Kommerskollegium framhåller att åtgärder inom varvsindustriområdet behövs både från varvens egen och från den offentliga arbetsförmedlingens sida men anser att några större effekter av en intensifierad förmedlingsverksamhet knappast kan påräknas. Kollegiet understryker utredningens uttalande att tillgodoseendet av varvens arbetskraftsbehov kan komma att fordra ytterligare åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram.
LO och Svenska metallindustriarbetareförbundet betonar att en väsentlig del av insatserna för att lösa rekryteringsproblemen inom varvsindustrin måste ske direkt inom företagen. De förordar båda att det inflytande som statsmakterna genom tillkomsten av samarbetsavtalet mellan de större varvsföretagen har fått i den s.k. styrande kommittén för varvsindustrin bör utnyttjas för att åstadkomma nödvändiga förändringar i fråga om arbetsmiljö och anställningsvillkor på varven. Ett ökat samarbete mellan förmedlingen och de fackliga organisationerna bör vidare prövas. En plan för avveckling av uthyrningsfirmornas verksamhet inom varvsindustrin bör snarast utarbetas i syfte att alla som arbetar på ett varv skall vara anställda av varvsföretaget.
I fråga om kompletterande förmedlingsservice inom kontorsområdet anför kommerskollegium att den offentliga arbetsförmedlingen måste ha resurser att ge arbetssökande och arbetsgivare en sådan service att utrymme inte kommer att finnas för enskild, vinstsyftande verksamhet som i realiteten är förmedling av arbete. Liknande synpunkter anlägger Nöjesföretagens personalförbund som understryker vikten av att arbetsgivare och arbetagare inte erhåller sämre service vid förmedling av korttidsanställningar än vid annan förmedling av arbete. Även Kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm uttrycker sin tillfredsställelse över utredningens förslag om ökade resurser till den offentliga arbetsförmedlingen för förmedling av korttidsanställningar på kontor. Enligt föreningens erfarenhet är sådan förmedling ofta relativt sett mycket mera tidskrävande än vanlig förmedling.
SHIO framhåller att organisationsförmedlingarna och tidigare skrivbyråerna bland sina kontakter i stor utsträckning har arbetskraft som mera direkt är inriktad på kortvarigt, ibland längre men ofta varierande arbete och som i vissa fall torde skilja sig från den som söker arbete
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 82
via den offentliga arbetsförmedlingen. Upprustningen av de offentliga arbetsförmedlingarna bör enligt SHIO inriktas på att kunna utnyttja också den typ av arbetskraft som det här är fråga om på ett effektivt sätt.
TCO delar utredningens principiella uppfattning. att all arbetsförmedling skall lämnas kostnadsfritt genom det allmännas försorg. Att så inte sker i dag kan enligt TCO:s mening huvudsakligen förklaras av arbetsförmedlingens otillräckliga resurser och brister i förmedlingsorganens arbetssätt.
Stockholms handelskammare har i och för sig inget att erinra mot en förbättring av den offentliga förmedlingens verksamhet inom kontorsområdet men förklarar sig bestämt hävda att samhället och näringslivet skulle kunna få en både billigare och väsentligt effektivare service på detta område genom de privata skrivbyråernas förmedlingsverksamhet. Även andra handelskamrar liksom SHIO understryker att ambulerande skrivbyråer fyller en värdefull funktion.
Svenska kontorsserviceförbundet ställer sig kritiskt till utredningens förslag att bygga ut den offentliga arbetsförmedlingens resurser.
Flera remissinstanser, bl. a. SAF och SHIO, beklagar att utredningen inte mera preciserat har beräknat behovet av förstärkning av arbetsförmedlingens resurser. Statskontoret pekar på att den skärpta iagstiftningen i fråga om olaga arbetsförmedling redan har trätt i kraft. Risken är uppenbar att olaglig uthyrningsverksamhet etableras i nya och förtäckta former om inte den offentliga arbetsförmedlingen förstärks för ändamålet, Liknande synpunkter framför TCO.
Förslaget om en förenklad rutin vid förmedling av tillfälliga kontorsanställningar, varigenom förmedlingen — efter överenskommelse med arbetsgivaren — också bemyndigas meddela formellt anstvällningsbeslut, finner statskontoret principiellt betänkligt. Arbetsförmedlaren skulle därigenom komma att företräda ett från den arbetssökandes synpunkt motsatt partsintresse, vilket kan medföra en förtroendeklyfta mellan förmedlaren och den sökande. Förfarandet innebär också ett direkt avsteg från nuvarande praxis. Statskontoret avstyrker utredningens förslag på denna punkt. Däremot tillstyrker statskontoret utredningens övriga förslag till utvecklad metodik i förmedlingen av korttidsanställningar på kontorsområdet, bl.a. genom uppsökande verksamhet vid särskilda informationskontor. Liknande uppfattning har Nöjesföretagens personalförbund.
Även SAF avvisar tanken på en utvidgning av arbetsförmedlingens funktion till att omfatta formella anställningsbeslut. En uppdelning av anställningsbefogenheten och arbetsgivaransvaret i övrigt på två händer
skulle kunna komma att ge upphov till tvister om vad som avtalats be-
träffande t.ex. arbetstidens längd, lön och andra anställningsvillkor.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 83
Föreningen vänder sig vidare mot förslaget om registrering av koritidsanställningar.
Till de remissinstanser som ställer sig positiva till utredningens förslag om principer för organisationsförmedlingarnas verksamhet hör statskontoret, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet och TCO.
Uppfattningen att bristande resurser hos den offentliga arbetsförmedlingen inte skall utgöra grund för förmedlingstillstånd överensstämmer enligt kommerskollegium inte med huvudmålet för arboetsförmedlingsverksamheten att bereda den enskilde möjlighet till arbete. Kravet att den offentliga arbetsförmedlingens marknadsandel skall vara så stor att förmedlingen kan fungera som ett effektivt instrument för samhällets arbetsmarknadspolitik tillgodoses enligt kollegiets mening väl genom den nära anknytning till den offentliga förmedlingen som organisationsförmedlingarna avses få, varför någon inskränkning av organisationsförmedlingarnas verksamhet utifrån detta krav inte synes påkallad. Koilegiet ansluter sig till förslaget att tillstånd bör meddelas endast sammanslutningar av arbetstagare eller arbetsgivare och att stora krav måste ställas på organisationsstabilitet och samhällsansvar. Samma inställning redovisar TCO, som dock anser att nuvarande organisationsförmedlingar bör få förnyat tillstånd att bedriva sin verksamhet, även om de inte uppfyller kravet att vara arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation, så länge de i övrigt arbetar på ett sätt som kan krävas av organisationsförmedlingar. Även Kvinnliga kontoristföreningen biträder förslaget om att tillstånd till organisationsförmedling bör meddelas endast sammanslutningar av arbetstagare eller arbetsgivare. Föreningen anser att arbetstagarnas berättigade, ofta socialt motiverade behov av individuell behandling och rådgivning inte får eftersättas genom alltför långtgående centralisering och mekanisering av förmedlingsarbetet.
Arbetsmarknadsstyrelsen stryker starkt under att tillstånd till organisationsförmedling skall beviljas med stor restriktivitet och endast när garantier föreligger, att de avgiftskrävande förmedlingarnas verksamhet utövas med beaktande av målsättningen för arbetsmarknadspolitiken. Styrelsen framhåller att förslaget om vidgad samverkan mellan den offentliga arbetsförmedlingen och organisationslörmedlingarna inte får leda till att de senare övervältrar uppgifter och ansvar för från deras synpunkt mindre attraktiva kunder på den offentliga förmedlingen.
Enligt FHR och Folkparkernas centralorganisation skulle samarbetet mellan organisationsförmedlingarna och den offentliga arbetsförmedlingen bäst främjas genom en strävan att sammanföra organisationsförmedlingarna inom resp. yrkesområde eller bransch i en samverkande förmedling.
LO anmärker att utredningen utan tillfredsställande motivering har avvisat möjligheten att överlåta allt förmedlingsarbete inom kontors-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 84
området på offentliga organ. Enligt LO:s uppfattning bör all organisationsförmedling avvecklas. Om en sådan avveckling skulle medföra problem anser LO att dessa förmedlingar dels bör stå under inspektion av arbetsmarknadsverket, dels erhålla ersättning av statsmedel för sin verksamhet. Enligt LO:s mening bör största restriktivitet tillämpas vid tillståndsgivning. Samma inställning har Nöjesföretagens personalförbund och Handelsanställdas förbund. Inte heller Svenska landstingsförbundet anser att något behov att permanenta de befintliga organisationsförmedlingarnas verksamhet föreligger.
Motsatt uppfattning har bl. a. handelskamrarna, som, med undantag av handelskammaren i Norrköping, i huvudsak avstyrker utredningens förslag beträffande organisationsförmedlingarna. Särskilt vänder sig handelskamrarna mot förslaget om diskretionär tillståndsprövning.
SAF ansluter sig till vad ledamoten Lindeborg i sitt särskilda yttrande har anfört i fråga om förutsättningarna för och verksamheten vid organisationsförmedlingarna. Föreningen avstyrker sålunda förslaget att tillsynsmyndighet i varje särskilt fall skall pröva om det från arbetsmarknadspolitiska synpunkter finns behov av enskild förmedling innan tillstånd meddelas. Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranger ansluter sig till de av SAF anförda synpunkterna. Även SSKF, SHIO och Svenska kontorsserviceförbundet anser att organisationsförmedlingarna bör få fortsätta sin verksamhet som hittills. Målsättningen för den offentliga arbetsförmedlingen bör enligt kontorsserviceförbundet inte vara att fullt ut ersätta de marknadsfunktioner som utövas av organisationsförmedlingen, i varje fall så länge dylik förmedlingsverksamhet visar sig fylla en värdefull funktion utan att medföra några påvisbara : olägenheter. Det bör vara tillräckligt att arbetsmarknadsstyrelsen uppställer vägledande normer för verksamhetens bedrivande samt erforderliga föreskrifter för kontroll av normernas efterlevnad.
Samma uppfattning redovisar MEF, till vars yttrande Sveriges arbetsgivareförening för hotell och restauranger ansluter sig i de delar som har särskild betydelse för restaurangnäringen. Sådana representativa fackliga organisationer på arbetsmarknaden som har annat huvudsyfte än förmedling bör enligt MEF utan diskretionär prövning och utan begränsning beträffande tiden få bedriva förmedlingsverksamhet, om medlemmarna bedömer sig behöva ombesörja sådan egenservice.
Flera remissinstanser ställer sig kritiska till utredningens förslag om att begränsa möjligheten att utnyttja organisationsförmedling till medlemmar i den egna organisationen. FAR liksom MEF åberopar härvidlag var experten Wendelborn anför. Enligt FHR skulle en sådan begränsning fördyra verksamheten och sänka dess effektivitet. SHIO och SSKF anlägger liknande synpunkter. Svenska kontorsserviceförbundet menar att begränsningen skulle kunna gc upphov både till oskälig konkurrensbe-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 85
gränsning och avgiftsdebitering i form av medlemsavgifter som kan innebära ett kringgående av föreskrifterna om självkostnadsdebitering.
Arbetsmarknadsstyrelsen förklarar sig dela utredningens uppfattning att Organisationsförmedlingarna endast skall få lämna service åt till vederbörande organisationer anslutna men understryker samtidigt att medlemskap i en organisation inte får utgöra hinder för utnyttjande av annan förmedling.
Svenska kommunförbundet anför att allas berättigade krav på service inte kommer att kunna tillgodoses, om enskild arbetstagare eller arbetsgivare utestängs från möjligheten att utnyttja organisationsförmedling, i varje fall till dess den offentliga förmedlingens resurser har byggts ut.
LO anser, med de utgångspunkter som tidigare redovisats, att organisationsförmedling skall förmedla uppdrag även åt icke medlemmar i den organisation som är huvudman för förmedlingen.
Beträffande begränsning i tiden av tillstånd att bedriva organisationsförmedling föreslår SSKF att tillståndet bör omfatta en tid av minst tre år med ett års varsel, medan Svenska kontorsserviceförbundet anser att tillstånd bör lämnas för så avvägd tid att det kan vara förenligt med sund ekonomi ur planeringssynpunkt att uppta verksamheten på något längre sikt. TCO anser att tillstånd ej bör ges för
mer än ett år i sänder.
Utredningens förslag om försök med fasta förmedlingsavgifter eller en kombination av fasta och procentuella avgifter berörs av några remissinstanser. Folkparkernas centralorganisation anser att någon risk inte föreligger att systemet med procentuellt beräknad förmedlingsavgift skulle medföra att förmedlingarna koncentrerar sina ansträngningar på objekt som ger det största ekonomiska utbytet förutsatt att den förmedlande personalen inte tillåts vara provisionsavlönad. Procentsystemet är allmänt internationellt accepterat och utgör endast ett sätt att finansiera verksamheten. Liknande synpunkter anför Kvinnliga kontoristföreningen, som säger sig ha erfarenheten att det procentuella systemet för avgiftsberäkningen fungerar tillfredsställande, är lätthanterligt och föga arbetskrävande. Varje annat mera nyanserat beräkningssystem torde bli mera komplicerat och arbetskrävande och sålunda fördyra förmedlingsarbetet.
Något hinder bör enligt MEF:s uppfattning inte möta mot att förmedlingspersonalens löneförmåner till någon del baseras på provision, eftersom medlemmarnas intressebevakning torde utgöra tillräcklig garanti för att förmedlingsarbetet inte koncentreras på objekt som ger det bästa ekonomiska utbytet.
I fråga om personalen vid organisationsförmedlingarna uttalar Folkparkernas centralorganisation att nu gällande bestämmelse att förmedlingspersonalen skall godkännas av arbetsmarknadsstyrelsen inte har fungerat och därför torde vara överflödig. SSKF
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 86
ansluter sig till experten Wendelborns. förslag att organisationsförmedlingarnas personal skall erbjudas möjlighet att delta i delar av arbetsmarknadsstyrelsens interna utbildning av förmedlingspersonal.
Utredningens förslag om tillsyn av organisationsförmedlingar tillstyrks av statskontoret och arbetsmarknadsstyrelsen, medan SAF avvisar förslaget om kontroll genom. en särskilt utsedd revisor. SAF anser att den granskning som f. n. sker är tillfyllest. .
SSKF uttalar att regelbundna överläggningar bör äga rum mellan företrädare för organisationsförmedlingarna och. den offentliga arbetsförmedlingens tjänstemän på närmast motsvarande område samt att organisationsförmedlingarna bör åläggas. att till arbetsmarknadsstyrelsen eller vederbörande länsarbetsnämnd lämna regelbundna rapporter om vidtagna förmedlingsåtgärder. Organisationsförmedlingarna bör enligt förbundet åläggas att till arbetsförmedlingen remittera sökande som bedöms vara i behov av mera omfattande information, utbildning eller ekonomiskt stöd för att få anställning.
En regelbunden rapportering från organisationsförmedlingarna av vidtagna förmedlingsåtgärder skulle enligt SHIO:s uppfattning undanröja utredningens farhågor för att arbetsmarknadsstyrelsen genom organisationsförmedlingars tillkomst inte skulle kunna få fullständig överblick över arbetskraftsförhållandena. Också Folkparkernas centralorganisation anser att rapportering bör ske till arbetsmarknadsstyrelsen.
Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet |
Programmet består av delprogrammen Arbetsmarknadsutbildning, Flyttningsbidrag, Inlösen av egna hem och bostadsrätter samt Bostäder för flyttande arbetskraft.
Delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning omfattar utgifter för yrkesutbildning som sker av sysselsättningspolitiska skäl. Huvudsakligen är det fråga om omskolning och annan yrkesutbildning åt personer, som är eller löper risk att bli arbetslösa eller är svårplacerade på arbetsmarknaden och för vilka utbildningen bedöms vara ägnad att medföra stadigvarande arbete som inte kan komma till stånd utan sådan utbildning. Som försöksverksamhet anordnas sedan budgetåret 1966/67 utbildning till s.k. bristyrken av även icke arbetslösa personer (bristyrkesutbildning). Utgifterna avser kostnader främst för anordnande av utbildningen och för utbildningsbidrag åt kursdeltagarna enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1968: 246, ändrad senast 1971: 448). Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen svarar gemensamt för arbetsmarknadsutbildningen.
Under övriga delprogram inom programmet bestrids utgifterna för flyttningsbidrag samt inlösen av egnahem och bostadsrätter enligt ar-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 87
betsmarknadskungörelsen och driften av arbetsmarknadsstyrelsens förläggningsbyggnader. Investeringar i förläggningar skall däremot bekostas från anslaget Arbetsmarknadsverket: Utrustning. I förläggningsverksamheten uppkommer ränte- och avskrivningskostnader för investerat kapital samt inkomster i form av hyror och ersättning för försålda byggnader. Vissa försäljningsinkomster uppkommer också under delprogrammet Inlösen av egnahem och bostadsrätter.
Under programmet redovisas i det följande, förutom arbetsmarknadsstyrelsens och skolöverstyrelsens anslagsframställningar, en av en särskilt tillkallad sakkunnig gjord översyn av bidragsbestämmelser m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen samt remissyttrandena däröver.
Såväl skolöverstyrelsens anslagsframställning som den sakkunniges översyn berör enbart delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.
Arbetsmarknadsstyrelsens ock skolöverstyrelsens anslagsframställningar
Arbetsmarknadsutbildning Under budgetåret 1970/71 deltog 106 000 personer i; arbetsmarknadsutbildning (inkl. anpassningskurser men exkl. lokaliseringsutbildning). Ca 85 000. personer påbörjade under perioden sin utbildning. Detta innebär en ökning jämfört med föregående budgetår med 13 resp. 18 46.
I följande sammanställning redovisas antalet påbörjade utbildningar samt utbildningsvolymen i veckor under budgetåret 1970/71, fördelat på skilda utbildningsanordnare.
Kursområde Antal Procentuell Utbildn:s Antal
elever fördelning = genomsnittl. = elev-
längd i veckor
veckor
SÖ:s särskilt anordnade kurser 41 200 48,4 22 906 400 Företagsutbildning (exkl. lokaliseringsutbildning) 5 800 6,8 17 98 600 Kurser inom det reguljära utbildningsväsendet 24 000 28,2 31 744 000 Övriga kurser 14 000 16,4 17 238 000 (korrespondenskurser, kurser i bildningsförbundens regi)
Summa 85 000 1987 000
Andelen kvinnor i arbetsmarknadsutbildning har successivt ökat. Under första hälften av budgetåret 1970/71 utgjorde andelen kvinnor 55 & av alla påbörjade utbildningar. 18 96 av dessa kvinnor var i åldersgruppen 45—54 är och 5 46 var 55 år eller äldre. För såväl män som kvinnor utgjorde åldersklassen 25-—34 år den största gruppen. En fördelning på yrkesinriktning visar att 18 20 av kvinnorna utbildades inom vårdområdet, 20 70 inom kommunal hemservice, 15 2 inom kontors-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 88
området och 10 2 inom tillverkningsindustri. Av männen utbildades 43 96 inom tillverkningsindustri, 13 20 inom tekniskt-naturvetenskapligt arbete och 4 96 inom kontorsområdet.
Bristyrkesutbildningen har under budgetåret 1970/71 omfattat 2 300 personer. Av dessa utbildades 900 inom verkstadsindustrin och 600 inom vårdområdet.
Sedan december 1970 bedrivs som försöksverksamhet under en treårsperiod nordisk arbetsmarknadsutbildning i Övertorneå. Avsikten är att skolan skall successivt byggas ut till att kunna ta emot 225 kursdeltagare från Finland, Norge och Sverige. Den 30 juni 1971 hade skolan 40 elever från Norge och Sverige. Kostnaderna fördelas mellan länderna enligt särskilt avtal.
I fråga om den långsiktiga utvecklingen på området anför arbetsmarknadsstyrelsen att en utvidgning av utbildningsinsatserna är aktuell efter den konjunkturdämpning som inträdde under vintern 1970/71 och som väntas fortsätta under vintern 1971/72.
Under budgetåret 1971/72 väntas kursen Arbetsliv och utbildning komma att öka väsentligt. Denna kurs, som ger en fördjupad arbetsmarknadsorientering och yrkesvägledning samt möjlighet till praktik på ett par olika arbetsplatser, har visat sig fylla ett stort behov bland arbetslösa personer med skiftande utbildningsbakgrund. Ca 8 000 personer beräknas under budgetåret få denna form av arbetsmarknadsinformation. Hittills har elever från kursen i stor utsträckning fått anställning bos arbetsgivare som de genom kursen har kommit i kontakt med.
Bristyrkesutbildningen har enligt styrelsens mening fått alltför ringa omfattning. Under budgetåret 1970/71 deltog dock 2 300 personer jämfört med 653 under närmast föregående budgetår. Ökningen väntas fortsätta under budgetåret 1971/72. Den kommer emellertid inte att omfatta mer än ca 1 2 av hela arbetsmarknadsutbildningen. Det ringa intresset beror sannolikt på att utbildningsbidragen är så låga att de inte lockar ens personer med lågt avlönat arbete att lämna detta för utbildning.
Styrelsen förutsätter att en betydande andel av deltagarna i arbetsmarknadsutbildningen även fortsättningsvis kommer att utgöras av kvinnor. Enligt långtidsutredningens beräkningar kommer sannolikt 20 000— 30 000 gifta kvinnor varje år fram till 1980 att efterfråga och också beredas arbete utom hemmet. Många av dessa kvinnor saknar efterfrågad yrkesutbildning. Därtill kommer att strukturrationaliseringen i stor utsträckning berör yrkesområden med stor andel kvinnlig arbets-
kraft. Omskolning till nya yrken blir därför nödvändig i samband med
företagsnedläggelser och permitteringar.
Utbildningsvolymen under budgetåret 1971/72 kommer genom det försämrade arbetsmarknadsläget att bli större än vad styrelsen i sin föregående anslagsframställning kunde förutse. Uppskattningsvis kom-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet | "89
mer den att omfatta 115 000 personer. Åtgärder har därför vidtagits för att ytterligare öka utbildningsresurserna.. | |
Det är sannolikt att antalet personer i arbetsmarknadsutbildning fortsätter att öka för att under budgetåret 1972/73 omfatta ca 120 000 personer. Utbildningstiden i skolöverstyrelsens kurser kommer att öka genom att allmänna ämnen successivt införs i flera kurser. Samtidigt finns en tendens till ett ökat behov av förberedande teoretisk utbildning. Av de personer som under föregående budgetår påbörjade arbetsmarknadsutbildning hade ca 65 Z endast 6- eller 7-årig folkskola som grundutbildning.
Antalet påbörjade utbildningar samt utbildningsvolymen i veckor beräknas under budgetåret 1972/73 fördela sig på skilda utbildningsanordningar enligt följande.
Kursområde Antal Procentuell Utbildn:s Antal
elever fördelning — genomsnittl. elevlängd i veckor veckor
SÖ:s särskilt anordnade kurser 51 000 54,8 24 1 224 000 Företagsutbildning (exkl.
| lokaliseringsutbildning) 10 000 | 10,7 | 20 | 200 000 | |
| Kurser inom det reguljära | : | |||
| utbildningsväsendet | 20 000 | 21,5 | 29 | 580 000 |
| Övriga kurser | 12 000 | 12,9 | 17 | 204 000 |
(korrespondenskurser, kurser i bildningsförbundens regi)
Summa 93 000 2 208 000
Utbildningsbidragens realvärde har successivt minskat. Eftersläpningen har medfört att utbildningsbidragen har avsevärt försämrats i jämförelse med andra former av stöd vid arbetslöshet. Detta gäller speciellt utbildningsbidrag till ensamstående samt till gifta personer för vilka makeinkomst kan reducera bidraget. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår böjning av utbildningsbidragen och införande av ett nytt bidragssystem som innebär en förenklad och därigenom personalbesparande handläggning av bidragsärenden. -
Grundbidrag föreslås utgå lika för gift och ogift med 650 kr. per månad. Det innebär en höjning med 75 kr. per månad för gift eller motsvarande samt med 125 kr. per månad för övriga. Grundbidraget bör icke reduceras av makeinkomst. Kostnaden för ändringsförslagen beräknas till ca 56 milj. kr.
Hyresbidrag/bostadskostnadsbidrag bör utgå med belopp motsvarande bidragstagarens faktiska bostadskostnad. Normalersättning föreslås höjd till 225 kr. per månad i alla ortsgrupper, en höjning med 25-—75 kr. per månad jämfört med utgående belopp. Kostnaden härför uppgår till
ca 3,8 milj. kr. ee ” | |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 90
Burntilligg föreslås utgå med 120 kr. per månad och barn under 16 år, vilket innebär en kostnadshöjning med 6,8 milj. kr.
Bortavistelsebidrag bör utgå till gift eller motsvarande, som genomgår utbildning utom hemorten, med 450 kr. per månad. Ändringsförslaget beräknas kosta ca 3 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår också att ensamstående försörjare och handikappad, som har svårt att erhälla förvärvsarbete under ferier inom utbildningstiden, cfter särskild prövning skall kunna få utbildningsbidrag även under studieuppehållet. Detta beräknas medföra en merkostnad av 1 milj. kr.
Det växande utbildningsbehovet bör kunna tillgodoses bl. a. genom ökad företagsutbildning. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att ett bidrag till företagen med 4 kr. per elev och närvarotimme skall införas som försöksverksamhet fr. o. m. budgetåret 1972/73. Enligt styrelsen skulle denna form av företagsutbildning användas som alternativ till andra arbetsmarknadspolitiska medel vid exempelvis en konjunkturdämpning. I ett sådant arbetsmarknadsläge är det speciellt angeläget att företagen kan stimuleras till nyrekrytering av ej utbildad arbetskraft. Redan anställda, som på grund av produktionsändringar löper risk att bli arbetslösa, bör genom omskolning i företaget beredas möjlighet att få kvarstanna. Kostnaderna för ändringen beräknas till ca 4 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att ett särskilt icke behovsprövat stimulansbidrag om 300 kr. per månad skall utgå vid bristyrkesutbildning. De ökade kostnaderna för detta beräknas till ca 3,6 milj. kr.
Styrelsen framhåller att huvuddelen av utbildningen i skolöverstyrelsens särskilt anordnade kurser är inriktad mot tillverkningsindustrin, kontorsområdet, den kommunala hemscrvicen och allmänt aktiverande informations- och orienteringskurser. Det är cnligt styrelsen angeläget att samtliga särskilt anordnade kurser i skolöverstyrelsens regi, med vissa undantag inom vård- och tekniska området, klassificieras som bristyrkesutbildning. Härigenom skulle formella möjligheter skapas att genomföra arbetsmarknadsutbildning i etapper, vilket från såväl individens som samhällets synpunkt skulle få en positiv effekt. I medvetande om att större erfarenheter emellertid är önskvärda av pågående försöksverksamhet och i avvaktan på omarbetning av läroplaner hemställer styrelsen att få införa dels breddad försöksverksamhet inom verkstadsområdet, dels ett omfattande försök inom kontorsområdet.
Enligt bestämmelser i regleringsbrev 1971/72 kan företag som utbildar person med svårare handikapp uppbära bidrag i högst sex månader. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att denna tid efter individuell prövning får förlängas till högst tolv månader. De härmed förknippade merkostnaderna är obetydliga.
Sedan år 1967 kan bidrag i särskilda fall utgå till företag som förbinder sig att för anställning i företaget utbilda arbetstagare vilken fyllt 50 år och bedöms ha ett icke ringa antal återstående år i förvärvslivet
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 91
samt inte kan antas få stadigvarande anställning utan sådan utbildning. Med hänsyn till att lagen (1971: 199) om anstiällningsskydd för vissa arbetstagare anger en nedre åldersgräns på 45 år föreslår arbetsmarknadsstyrelsen att samma åldersgräns får tillämpas vid yrkesutbildning av äldre arbetskraft i företag. Vidare föreslås att tiden för yrkesutbildningen efter individuell prövning får förlängas till tolv mot f. n. högst sex månader. Förslaget innebär en obetydlig kostnadsökning.
Kungl. Maj:t bemyndigade år 1965 arbetsmarknadsstyrelsen att anordna viss begränsad försöksverksamhet med barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Ensamstående mödrar, som inte kunde erhålla yrkesutbildning i sina hemortskommuner, skulle beredas möjlighet härtill utanför hemorten samtidigt som bostäder och tillsyn av barnen ordnades på utbildningsorten. Till försökskommun utsågs Örebro. Länsarbetsnämnden i Örebro län bemyndigades att fr. o. m. budgetåret 1965/66 t. v. svara för driften, motsvarande självkostnaderna, av högst 30 av kommunen anordnade barntillsynsplatser. Förutsättningen är att gällande villkor för arbetsmarknadsutbildning i övrigt är uppfyllda. Erfarenheterna av försöksverksamheten har varit goda.
Flera länsarbetsnämnder har framfört önskemål om utvidgning av verksamheten. Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer om bemyndigande att vidga försöksverksamheten med barntillsyn för personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning utanför hemorten till att budgetåret 1972/73 omfatta samtliga länsarbetsnämnder och totalt högst 100 barntillsynsplatser. Kostnaderna för budgetåret 1972/73 beräknas till 1,4 . milj. kr.
Enligt nuvarande bestämmelser får från anslaget Arbetsmarknadsutbildning m. m. bestridas kostnader för avgiftsfri undervisning i svenska språket för invandrare under högst två månader i samband med arbetsmarknadsutbildning. Skolöverstyrelsen anser denna begränsning otillfredsställande då den inte tar hänsyn till i vilken mån kursdeltagaren har uppnått tillräckliga kunskaper för att kunna följa och tillgodogöra sig planerad yrkesutbildning. Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen föreslår därför en ändring som möjliggör förlängd språkundervisning grundad på individuell kunskapsprövning.
För budgetåret 1971/72 får nyssnämnda anslag disponeras för att bestrida kostnader för bidrag till zigenare, som fyllt 18 år och deltar i utbildning motsvarande den som ges inom den obligatoriska skolan. efter motsvarande grunder som gäller för utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen. Kostnaderna för sådant bidrag uppgick under 1970/71 till 1 411 000 kr. Även för budgetåret 1972/73 beräknas medel behövas för ändamålet. Skolöverstyrelsen beräknar, att bidrag behöver utbetalas till 500 elever med schablonmässigt 1 200 kr. per elev varje månad under hela budgetåret. Mcdelsbehovet beräknas därför till runt tal 7.2 milj. kr.
Inom skolöverstyrelsen har sedan några år pågått en utredning om
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 92
omskolningsverksamhetens inre organisation. Utredningen, i vilken arbetsmarknadsstyrelsen har varit representerad, har nu framlagt sitt organisationsförslag. Utgångspunkten för arbetet har varit att gällande ansvarsfördelning mellan skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen bibehålls oförändrad. Utredningen föreslår en förstärkning av den byrå inom skolöverstyrelsen som har ansvaret för den i skolöverstyrelsens regi bedrivna arbetsmarknadsutbildningen. Vidare föreslås en ändrad organisation av den i varje län befintliga kursstyrelsen, så att i den-. samma kommer att ingå representanter för SAF, LO och TCO inom resp. läns kursverksamhet. Slutligen föreslås — i avvaktan på resultatet av pågående försöksverksamhet med en ny organisationsmodell vid ett nyetablerat utbildningscentrum — en förstärkning av den lokala kursledningen vid medelstora och större centra.
Anslagsberikning. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar för sin del medelsbehovet under delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning till 485 milj. kr. inkl. kostnaderna för föreslagna ändringar av bidragsbestämmelser m. m., som uppgår till 80 milj. kr.
Under förutsättning att deltagarantalet under budgetår 1972/73 i skolöverstyrelsens kurser blir ca 59 800 beräknas skolöverstyrelsens kostnader bli följande.
Personalkostnader 155 500 000 kr Inventarier : 23 600 000 kr Material för produktion och övningsarbeten 8 000 000 kr Materiel 15 300 000 kr Administrativa kostnader (tjänster) 5 300 000 kr Andra främmande tjänster (hyror m. m.) 49 200 000 kr - Bidrag, ersättningar m. m. 500 000 kr Diverse kostnadsslag 100 000 kr Lärarutbildning 3 400 000 kr
Summa 260 900 000 kr
Inberäknat de förutnämnda kostnaderna för bidrag till zigenare skulle det totala medelsbehovet för skolöverstyrelsens vidkommande uppgå till ca 268 milj. kr. .
Sammanlagt utgör sålunda arbetsmarknadsstyrelsens och skolöverstyrelsens medelsbehov för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning 753 milj. kr. .
Flyttningsbidrag. På grund av den minskade efterfrågan på arbetskraft har utgifterna för flyttningsbidrag under budgetåret 1970/71 minskat med 7,9 milj. kr. till 54 milj. kr. Under de närmaste åren beräknas verksamheten ha oförändrad omfattning. Lokaliseringspolitiska insatser kan möjligen medföra en minskning av bidragsverksamheten för flyttningar från Norrland till landet i övrigt. Samtidigt kan emellertid antalet flyttningar från glesbygd till tätort: inom skogslänen öka.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 = Inrikesdepartementet 93
Den regionala obalansen på arbetsmarknaden och de snabba strukturförändringarna kräver en förbättring av flyttningsbidragen. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår diirför liksom föregående år att starthjälpen för familjeförsörjare höjs från 1 000 till 1500 kr. och att utrustningsbidraget höjs från 2 000 till 3 000 kr.
Styrelsen föreslår vidare att ersättning skall kunna utgå för inkomstbortfall till den som söker nytt arbete i samband med förestående avsked från anställning samt att flyttningsbidrag skall kunna utgå även till nyutexaminerade.
Inlösen av egnahem och bostadsrätter. Under den senaste femårsperioden har styrelsen löst in i genomsnitt 50 egnahem per år. Budgetåret 1970/71 har 56 egnahem och en bostadsrätt lösts in för sammanlagt 2,0 milj. kr. Minskade med nettoinkomster från försäljning av 65 egnahem uppgick utgifterna till 1,3 milj. kr. För de närmast följande budgetåren uppskattar styrelsen det årliga antalet inlösta och försålda egnahem till 100 resp. 65. |
Bostäder för flyttande arbetskraft. Driftkostnaderna för förläggningsverksamheten, minskade med interna och externa hyresinkomster samt intäkten från försäljning, uppgick under budgetåret 1970/71 till 12,4 milj. kr. För innevarande budgetår anvisades. 3,0 milj. kr. för ändamålet. Styrelsen beräknar motsvarande anslagsbehov för budgetåret 1972/73 till 10.2 milj. kr. Av ökningen hänför sig drygt hälften eller 3,8 milj. kr. till en nedräkning av inkomsterna under delprogrammet.
Översyn av bidragsbestämmelser m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen |
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag hösten 1970 en sakkunnig! med uppdrag att se över bidragsbestämmelser m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen. Uppdraget avsåg i första hand en undersökning av vilka administrativa förenklingar som kunde åstadkommas. Frågan om bidragsnivåerna skulle däremot inte prövas av den sakkunnige. Utredningen avlämnade sitt betänkande den 6 september 1971 (Ds In 1971: 13).
Över betänkandet har yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), skolöverstyrelsen (SÖ), centrala studichjälpsnämnden (CSN), sjukpenningutredningen, 1968 års studiemedelsutredning, kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX), SAF, LO, TCO, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Handikapporganisationernas centralkommitté (HCK), Riksförbunden för utvecklingsstörda resp. rörelsehind-
1 Byråchefen Börje Ahlqvist.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 94
rade barn, Försäkringskasseförbundet (FKF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS).
Utredningens förslag Reglerna för stöd vid arbetsmarknadsutbildning uppvisar ett delvis komplicerat system, där reduceringsregler och samordningsbestämmelser skall inverka på utbildningsbidragens storlek. Att beräkna stödet till varje enskild bidragstagare är ett administrativt betungande arbete som har accentuerats genom den snabba ökningen av antalet personer i arbetsmarknadsutbildning. Mot denna bakgrund anser utredningen att en radikal omläggning av bidragssystemet vid arbetsmarknadsutbildning är motiverad. Ett sätt att åstadkomma en sådan förändring skulle vara att hänföra bidragstagarna till bidragsklasser som i huvudsak svarar mot nuvarande sjukpenningklasser. En sådan omläggning av systemet skulle emellertid medföra betydande kostnadsökningar. Utredningen har därför stannat för att föreslå förenklingar av bidragssystemet med bibehållande av dettas nuvarande grundkonstruktion. Utbildningsbidrag utgörs av grundbidrag, hyresbidrag, familjetillägg och särskilt bidrag. Grundbidrag utgår med f. n. 575 kr. per månad för gift och 525 kr. per månad för ogift person. I form av särskilt bidrag kan, efter särskild prövning, ett bidrag till arbetskläder utgå med 30 kr. per månad. Enligt utredningens förslag skall klädesbidraget inräknas i grundbidraget som härigenom höjs med motsvarande belopp. Vid SÖ:s centra för arbetsmarknadsutbildning bör förråd inrättas ur vilka eleverna får låna arbetskläder. Samma grundbidrag bör utgå till gift och ogift person, varigenom prövningen av elevens civilstånd bortfaller. Härutöver föreslås att grundbidraget en gång per år anpassas till basbeloppet inom den allmänna försäkringen. I särskild ordning har reduceringsregler utfärdats som innebär bl. a. att grundbidrag skall reduceras då fri kost m. m. erhålls eller då utbildningen sker vid riksyrkesskola. Dessa regler föreslås i förenklande syfte ändrade på så sätt att reduktion av bidraget slopas och att eleverna i stället får betala till skolan för måltider och andra förmåner. För clev vid riksyrkesskola föreslås grundbidrag utgå med 325 kr. per månad. Hvyresbidrag kan utgå i form av ersättning för faktisk hyreskostnad eller i form av s.k. normalersättning. Faktisk hyresersättning kommer huvudsakligen i fråga för familjeförsörjare och avser att täcka hyreskostnader på hemorten. Då hyresbidragen skall samordnas med statliga och kommunala bostadstillägg upplevs, enligt vad utredningen framhåller, uträkningen av faktisk hyresersättning som i hög grad tidskrävande av berörd personal. Efter att ha undersökt ett flertal alternativa lösningar har utredningen funnit att en schabloniscring av
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 95
hyresbidragen med stor sannolikhet skulle leda till ökad arbetsbelastning hos de socialvårdande organen, eftersom ett schablonbidrag inte kan täcka in de varierande hyresnivåer som förekommer. Då rationaliseringseffekten härigenom skulle bli obetydlig samtidigt som kostnader för arbetsmarknadsutbildningen skulle överföras på kommunerna anser sig utredningen inte böra föreslå några förändringar av gällande regler för faktisk hyresersättning.
Normalersättningen kan utgå såväl till familjeförsörjare som utbildas utom hemorten som till icke familjeförsörjare och utgår med 150—200 kr. per månad. Utredningen anser att nuvarande regler i fråga om normalersättning till icke familjeförsörjare bör bibehållas men förordar att normalersättning till familjeförsörjare avvecklas och ersätts med ett traktamente.
Traktamentet skall täcka de merkostnader som uppstår för familjeförsörjare till följd av dubbel bosättning och föreslås utgå med 450 kr. per månad. Traktamentet skall ersätta de båda nuvarande bidragen normalersättning för familjeförsörjare och maketillägg, som kan utgå med högst 150—200 kr. per månad resp. högst 150 kr. per månad.
Barntillägget, som utgår med 100 kr. per månad och barn — i vissa fall med 150 kr. per månad —, föreslås anpassat till basbeloppet i likhet med grundbidraget.
Särskilt bidrag i form av en hemresa per månad kan i dag utan stöd i arbetsmarknadskungörelsen utgå till familjeförsörjare. Enligt utredningen bör regler härom införas i kungörelsen. Samtidigt bör möjlighet öppnas för familjemedlem att alternativt få ersättning för resa till utbildningsorten. För resor överstigande 50 mil eller till och från Gotland bör flyg kunna få anlitas. Utbetalning av ersättning för resekostnader föreslås i ökad utsträckning ske via ADB.
Flyttningsbidrag har hittills inte kunnat utgå till den som påbörjar arbetsmarknadsutbildning. Utredningen föreslår att möjlighet öppnas att erhålla flyttningsbidrag redan vid flyttning till utbildningsorten, något som i många fall innebär endast att flyttningen tidigareläggs. Inlösen av egnahem bör även kunna ske i förekommande fall.
F.n. gäller att utbildningsbidrag skall reduceras med hänsyn till annan familjemedlems inkomst. Halvt grundbidrag och i förekommande fall barntillägg och normalersättning skall dock alltid utgå. Utredningen föreslår att prövning i fråga om barns inkomst slopas. Vidare bör till den som befinner sig i en friställningssituation grundbidrag och i förekommande fall barntillägg och traktamente utgå utan reduktion. För den som inte befinner sig i en friställningssituation och vars make har inkomst av förvärvsarbete finns det enligt utredningen inte ett lika uttalat behov av generösare reduktionsregler som för den förra gruppen eftersom något inkomstbortfall inte uppstår. Med hänsyn till arbetskraftssituationen på längre sikt är det emellertid nöd-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 96
vändigt att de som tidigare inte har förvärvsarbetat erhåller viss utbildningsstimulans. Bidraget bör därför ligga -på en nivå som gör arbetsmarknadsutbildningen attraktiv även för dem. Utredningen föreslår i enlighet härmed att till dem som inte befinner sig i en friställningssituation ett stimulansbidrag skall utgå med 500 kr. per månad. Därutöver skall barntillägg och bidrag till kostnader som har direkt samband med utbildningen kunna utgå, däremot inte hyresbidrag.
Inkomster som är förenade med utbildningen, s. k. flitpengar m. m., bör enligt utredningen reducera utbildningsbidraget endast med den del av inkomsten som överstiger 100 kr. per månad och inte som nu med hela beloppet. Inkomster av förvärvsarbete som inte är förenat med utbildningen påverkar däremot inte utbildningsbidragets storlek enligt nuvarande bestimmelser. Sådana inkomster föreslås reducera utbildningsbidraget på samma sitt som makeinkomst, dvs. med halva den nettoinkomst som överstiger 600 kr.
Den möjlighet som f.n. finns att under arbetsmarknadsutbildning uppbära sjukpenning jämte utbildningsbidrag motsvarande högst halvt grundbidrag och i förekommande fall barntillägg föreslås slopad. I fall där tveksamhet råder huruvida bidragstagaren med hänsyn till sitt hälsotillstånd har förutsättningar att genomföra utbildningen bör sjukpenning kunna utgå under två månader. När sjukpenning utgår bör utbildningsbidrag medges endast i form av ersättning för kostnader som är direkt förenade med utbildningen.
Enligt särskilda bestämmelser kan medlem i arbetslöshetskassa som genomgår arbetsmarknadsutbildning under en tid av högst sex månader få kassaersättning i stället för utbildningsbidrag. Denna möjlighet att ersätta utbildningsbidrag med arbetslöshetsersättning bör enligt förslaget slopas dels med hänsyn till att kassamedlemmarna inte bör förbruka sitt försäkringsskydd under den tid andra stödformer kan utgå, dels med hänsyn till att bestämmelserna medför vissa administrativa olägenheter.
Utredningen berör också de i särskild ordning utfärdade samordningsbestämmelserna rörande utbildningsbidrag för studiemedels- resp. studiehjälpsberättigad utbildning. Möjligheten att få studicbidrag enligt studiehjälpsreglementet samtidigt med utbildningsbidrag föreslås slopad. Däremot skall lån cnligt studiehjälpsreglementet fortfarande kunna kombineras med utbildningsbidrag. Utbildningsbidrag bör enligt utredningen ej heller i fortsättningen utgå för studiemedelsberättigad utbildning annat än i undantagsfall. |
Elev i arbetsmarknadsutbildning kan vid sjukdom eller för annan angelägenhet av vikt erhålla ledighet med utbildningsbidrag under sammanlagt 25 eller, om särskilda skäl föreligger, 35 dagar per år. Denna ledighet bör enligt utredningen kunna tas ut i ett sammanhang och således även under ferier.
Prop. 1972: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 97
Eniigt gällande regler får utbildningsbidraget inte överstiga den genomsnittliga lönen i utbildningsyrket på utbildningsorten. Att fastställa denna lönenivå är i flertalet fall törenat med betydande svårigheter, vilket medför att uppskattningar oftast måste tillgripas. Med utgångspunkt i vad som kan utgå i sjukpenning per månad i högsta sjukpenningklassen, drygt 1600 kr., föreslår utredningen att summan av grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg inte får överstiga 1 700 kr. per månad.
Frågan om beskattning av utbildningsbidragen bör enligt utredningens mening anstå till dess den av chefen för socialdepartementet tillsatta sjukpenningutredningen har avlämnat sitt betänkande.
Remissyttrandena
Remissinstanserna ansluter sig i stort sett till de föreslagna förändringarna beträffande grund- och klidesbidragen. BlLa. arbetsmarknadsstyrelsen och LO påpekar att grundbidragsnivån bör höjas. 1968 års siudiemedelsutredning, CSN och HCK anser att bidragets anpassning till basbeloppet bör ske med kortare intervall än en gång per budgetår, t.ex. på samma sätt som för folkpensionerna eller studiemedlen, dvs. två gånger per budgetår. Socialstyrelsen finner det anmärkningsvärt att grundbidraget för ogift föreslås höjt då utredningen enligt direktiven inte har haft att pröva bidragsnivåerna. RRE och CSN menar att motiv för att bibehålla ett särskilt klädesbidrag saknas då arbetskläder kommer att finnas tillgängliga vid utbildningsanstalterna.
Förslaget att införa ett traktamente som ersättning för de två nuvarande bidragen normalersättning till familjeförsörjare och maketillägg anses av flertalet remissinstanser viälmotiverat. TCO och 1968 års studiemedelsutredning ställer sig emellertid tveksamma till den föreslagna bidragsnivån som de anser vara för låg. Nägra instanser däribland socialstyrelsen och TCO framhåller att möjligheter bör skapas för ensamstående som utbildas utom hemorten att erhålla ersättning för dubbel bosättning. I konsekvens med att traktamentet föreslås utgå med ett fast belopp oberoende av ortsgruppstillhörighet anser RRV att även hyresbidrag i form av normalersättning till icke familjeförsörjare bör frikopplas från ortsgruppsindelningen.
1968 års studiemedelsutredning, CSN och SVUX finner det otillfredsställande att barntillägg utgår endast till ena föräldern, om båda erhåller utbildningsbidrag. Med hänvisning till bl. a. föräldrabalken, som säger att föräldrarna var och en efter förmåga skall bidra till barnens försörjning. föreslås att barntillägg skall kunna utgå till båda föräldrarna. SVUX anser dock att barntillägget skall kunna inkomstprövas. TCO föreslår att åldersgränsen höjs till 18 år och att bidragsbeloppet höjs. 4 Riksdagen 1972.1 saml. Nr I. Bil, I3
Prop. 1972:1 Bilaga 13 = Inrikesdepartementet 98
RRV anser att schablonbidraget på 60 kr. per månad för resor i utbildningsorten bör sänkas till 50 kr. per månad på grund av införandet av det s.k. 50-kortet i Stockholm. TCO menar att utredningen inte har ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt behovet av ersättning till elever som använder eget fordon i tjänsten.
Förslaget att flyttningsbidrag i vissa fall skall kunna utgå vid arbetsmarknadsutbildning har huvudsakligen mottagits positivt av remissinstanserna. Socialstyrelsen betonar att reglerna bör tolkas genceröst samt att en för hela landet enhetlig praxis bör utformas.
I fråga om reduktion av utbildningsbidraget med hänsyn till faåmiljemedlems inkomst ställer sig bl.a. arbetsmarknadsstyrelsen och LO avvisande till förslaget att dela upp de bidragssökande i två kategorier, friställda och inte friställda. De hävdar att den som har varit bunden till hemarbete eller inte har kunnat få annat arbete inte skall diskrimineras i utbildningshänseende. Flertalet av remissinstanserna anser att uppdelningen kommer att ge upphov till gränsdragningsproblem. varigenom de administrativa vinsterna blir små. Positiva till förslagets principer är studiemedelsutredningen, socialstyrelsen och SÖ. Studicmedelsutredningen anser emellertid att en inkomstprövningsmodell liknande den som gäller för studiemedel bör prövas. Socialstyrelsen framhåller att stimulansbidraget liksom grundbidraget bör indexregleras. TCO och HCK anser att inkomstprövningen skall helt slopas.
I fråga om egen inkomst som ej är förenad med utbildningen anser CSN att de föreslagna reduktionsreglerna är för liberala. Nämnden föreslår att fribeloppet för egen inkomst sätts till 400 kr. per månad och att överskjutande belopp skall minska den reducerbara delen av utbildningsbidraget med två tredjedelar. Övriga remissinstanser som har berört frågan tillstyrker utredningens förslag 1 denna del.
Frågan om sjukpenning vid arbetsmarknadsutbildning bör enligt flertalet remissinstanser anstå till dess utredningen om sjukpenning vid arbetsvård m. m. har lagt fram sina förslag, Arbetsmarknadsstyrelsen och HCK framhåller att utredningens förslag motverkar en medveten strävan att stimulera personer med handikapp att skaffa sig en utbildning. Socialstyrelsen anser att utredningens förslag nödvändiggör att personer som genomgår utbildning och således inte står till arbetsmarknadens förfogande får behålla sin sjukpenningklassplacering.
Arbetsmarknadsstyrelsen, TCO och socialstyrelsen finner det angeläget att förslaget om slopad rätt till ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetsmarknadsutbildning genomförs. Även LO tillstyrker förslaget men endast under förutsättning att grundbidraget höjs väsentligt.
CSN, SACO och studiemedelsutredningen anser att rätten att erhålla utbildningsbidrag för studiemedelsberättigad utbildning bör vidgas. Motiven till detta är att allt fler personer av arbets-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 99
förmedlingarna anvisas sådan utbildning och att denna i hög grad kan anses arbetsmarknadsmässigt motiverad. RRV anser det angeläget att studiefinansieringsfrågorna tas upp i ett större sammanhang. Det är högst otillfredsställande att elever inom det reguljära skolväsendet ges skilda ekonomiska bidrag. SFS framhåller att det är nödvändigt att inom ramen för nuvarande system skapa en enhetlig prövning av ansökningar om utbildningsbidrag för studiemedelsberättigad undervisning.
I fråga om kombinationen utbildningsbidrag och studiehjälp har endast CSN yttrat sig. Nämnden anser att möjligheten att erhålla lån jämsides med utbildningsbidrag bör slopas. Vid arbetsmarknadsutbildning prövas och tillgodoses behovet av ekonomiskt stöd genom utbildningsbidrag och något motiv för att komplettera med studielån föreligger inte.
Förslaget att nu medgiven ledighet under kurstiden skall kunna tas ut under ferier avstyrks av arbetsmarknadsstyrelsen. Handikappade och ensamstående med barn bör däremot enligt styrelsen, HCK och LO få möjligheter att erhålla utbildningsbidrag under ferier. TCO föreslår att utbildningsbidrag skall utgå under en månad vid sommaruppehåll såvida arbetsförmedlingen inte lyckas anskaffa arbete för eleverna. SFS är av samma mening och vill utvidga förslaget till att omfatta även dem som studerar inom studiemedelssystemet.
Maximering av utbildningsbidraget till 1700 kr. per månad tillstyrks av flertalet remissinstanser. SAF anser dock att gällande bestämmelser bör bibehållas. SVUX ställer sig något tveksam till att ett högstbelopp fastställs då utbildningsbidraget skall täcka grundbehoven i en nödsituation och dessa behov kan variera. TCO och statskontoret föreslår att beloppet indexregleras på samma sätt som föreslås i fråga om grundbidraget. Arbetsmarknadsstyrelsen, LO och HCK anser att barntillägg inte bör inräknas i högstbeloppet.
Några principiella betänkligheter mot en beskattning av utbildningsbidragen har ej framförts i remissvaren. Flertalet av remissin- 'stanserna ansluter sig även till utredningens bedömning att frågan bör behandlas först när sjukpenningutredningen har lagt fram sitt betänkande. Sjukpenningutredningen finner för sin del att de presenterade reformerna inte försvårar en framtida beskattning av utbildningsbidragen.
Departementschefen
Innan jag behandlar frågan om medelsbehovet under programmet Arbetsmarknadsinformation får jag redovisa mina stiällningstaganden till det förut återgivna utredningsförslaget rörande organisationsförmedlingarna och remissyttrandena däröver samt ta upp vissa andra spörsmål som rör arbetsförmedlingens arbete.
I fråga om organisationsförmedlingarna får jag anföra följande.
Förckomsten av enskild arbetsförmedling i sådan form att den kunde
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 100
antas strida mot arbetsförmedlingslagen (1935: 113) och andra problem inom arbetsförmedlingsområdet föranledde att en särskild utredning tillkallades år 1969 för att se över dessa frågor. Som resultat av ett första betänkande från utredningen ändrades arbetsförmedlingslagen år 1971, varigenom påföljden för den som bedriver arbetsförmedling i förvärvssyfte skärptes och straff infördes iven för arbetsgivare som använder sig av sådan förmedling.
I ett andra betänkande har utredningen nu behandlat behovet av kompletterande förmedlingsservice inom varvsindustrin och kontorsområdet och lagt fram förslag till principer för organisationsförmedlingarnas verksamhet.
Anledningen till uppkomsten av företag som hyr ut arbetskraft och till den roll dessa har kommit att spela inom varvsindustrin och kontorsområdet är enligt utredningen bl. a. svårigheterna för företagen att fylla behovet av arbetskraft men också en effektiv marknadsföring från uthyrningsföretagens sida. Såvitt gäller varvsindustrin har betydande ansträngningar gjorts från företagens sida för att förbättra arbetsförhållandena och göra varvsarbetet mera attraktivt. Jag delar utredningens uppfattning att ytterligare insatser av detta slag måste göras för att minska bristen på arbetskraft inom yrkesområdet. En förbättrad information om arbetet vid varv behövs också från förmedlingens sida.
På kontorsområdet ingår förmedling av korttidsanställda som ett normalt inslag i den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet. De resurser som har kunnat disponeras för sådan förmedlingsverksamhet har emellertid varit knappa. Att förbättringar i den offentliga förmedlingens verksamhet kan uppnås visas av en försöksverksamhet i liten skala som har bedrivits vid arbetsförmedlingen i Stockholm.
Som utredningen har framhållit berör behovet av personalförstärkning bara en liten del av arbetsförmedlingens resurser. Flera remissinstanser har pekat på att utredningen närmare borde ha preciserat resursbehovet samt understrukit vikten av omedelbara åtgärder för att tillgodose detta. I likhet med utredningen anser jag att en förstärkning av arbetsförmedlingens resurser inom de aktuella yrkesområdena får bedömas inom ramen för arbetsmarknadsstyrelsens årliga anslagsframställningar. Jag förutsätter dock att arbetsmarknadsstyrelsen prövar vilka dispositioner som redan med tillgänglig personal kan vidtas för att effektivera förmedlingsservicen på berörda områden. Så vitt gäller varvsindustrin ansluter jag mig i övrigt till utredningens bedömning att varvens personalproblem torde bero mindre på bristande förmedlingsinsatser än på sådana interna och externa förhållanden som har gjort det svårt för företagen att behålla den arbetskraft som rekryterats. Det är därför angeläget att företagens strävan att tillskapa bättre arbetsförhållanden fullföljs. I den mån denna strävan kan stödjas genom åtgärder irom arbetsmarknadspolitikens ram får sådana över-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 101
vägas i första hand av arbetsmarknadsstyrelsen.
Mot utredningens förslug att den offentliga arbetsförmediingen försöksvis skall bemyndigas träffa överenskommelse med arbetsgivare utt förmedlingen skall kunna göra personvalet och meddela formellt anställningsbeslut i fråga om tillfälliga kontorsanställningar har statskontoret i sitt remissyttrande framfört betänkligheter och därvid framhållit att arbetsförmedlaren därigenom skulle komma att företräda ett från den arbetssökandes synpunkt motsatt partsintresse. Svenska arbetsgivareföreningen menar att en uppdelning av anställningsbefogenheter och arbetsgivaransvaret i övrigt på två händer skulle kunna ge upphov till tvister om vad som har avtalats i fråga om t. ex. anställningsvillkoren. Jag delar den tveksamhet gentemot förslaget som kommer till uttryck i dessa yttranden. Jag har dock ingen erinran mot att förslaget prövas som ett led i den fortlöpande översynen av arbetsförmedlingens metoder och verksamhetsformer, vilket kan ske i form av försöksverksamhet i mindre skala i samråd med arbetsmarknadens parter.
Huvudansvaret för förmedlingsverksamheten inom hela arbetsmarknaden bör åvila den offentliga arbetsförmedlingen. I den mån det föreligger behov att komplettera denna verksamhet bör detta enligt min mening ske huvudsakligen genom ett begränsat antal organisationsförmedlingar. Som utredningen framhåller innebär en splittring av förmedlingsverksamheten på ett flertal förmedlande organ avsevärda olägenheter för de arbetssökande och försämrade möjligheter för arbetsmarknadsorganen att få informationer om arbetsmarknadsläget. Restriktivilet måste därför iakttas vid bedömningen av i vilken utsträckning tillstånd skall ges till avgiftskrävande förmedling.
I likhet med vad utredningen har förordat anser jag att i varje särskilt fall bör prövas, om det från arbetsmarknadspolitiska synpunkter finns behov av sådan enskild förmedling för vilken tillstånd söks. Prövningen bör omfatta bl. a. behovet av sådan särskild service som den enskilda förmedlingen avses skola lämna och som den offentliga förmedlingen inte tillhandahåller. Vid behovsprövningen bör avgörande vikt självfallet fästas vid vilken ståndpunkt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inom det berörda yrkesområdet intar. Man kan enligt min uppfattning utgå från att dessa organisationer själva tar initiativ till anordnande av enskild förmedling i den utsträckning de bedömer behov föreligga av sådana förmedlingsinsatser. Med hänsyn härtill delar jag utredningens mening att tillstånd bör meddelas i huvudsak endast sammanslutning av arbetstagare eller arbetsgivare, dvs. fackliga organisationer eller branschorganisationer av arbetsgivare. Som utredningen också påpekar bör stora krav ställas på organisationsstabilitet och samhällsansvar hos de organisationer som får tillstånd. Andra huvudmän än nu nämnda organisationer bör bara ji undantagsfall medges att driva avgiftskrävande förmedling. Denna bedömning bör som hittills göras från fall till fall.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 102
Utredningen har vidare föreslagit, att endast medlemmar i den egna organisationen skall ha rätt att utnyttja en organisationsförmedlings tjänster. Som SHIO framhåller skulle en begränsning kunna medföra behov av ett stort antal organisationsförmedlingar, var och en med ett mycket snävt arbetsområde. Jag anser därför i likhet med bl. a. LO och Svenska kommunförbundet att möjligheterna att utnyttja en godtagen organisationsförmedling inte bör begränsas till organisationens medlemmar.
På de av utredningen anförda skälen bör organisationsförmedling få endast tidsbestämt tillstånd. Detta bör som utredningen framhåller beviljas för så lång tid att rimliga behov att planera verksamheten kan tillgodoses. Arbetsmarknadsstyrelsen bör som f. n. ha möjlighet att ompröva beslutet om förutsättningarna för organisationsförmedlingens verksamhet har förändrats.
Förmedlingsavgifterna har hittills med något undantag beräknats i procent av den förmedlades lön. Utredningen föreslår att fasta avgifter eller en kombination av fasta och procentuella avgifter införs på försök. Jag har ingen erinran mot att sådana olika avgiftssystem prövas försöksvis. På sikt bör eftersträvas att på grundval av de erfarenheter som vinns få till stånd enhetliga grunder för avgiftsdebiteringen.
Vad utredningen har anfört i fråga om organisationsförmedlingspersonalens kvalifikationer och anställningsvillkor har i huvudsak inte mött någon erinran under remissbehandlingen. Inte heller jag har några erinringar mot de krav som enligt utredningen bör ställas i detta hänseende.
I likhet med utredningen och det helt övervägande antalet remissinstanser anser jag att en effektivering av arbetsmarknadsstyrelsens tillsyn Över organisationsförmedlingarna bör komma till stånd. Detta kan som utredningen har föreslagit ske genom kontinuerlig insyn i verksamheten av särskilt utsedd revisor samt en formalisering av förmedlingarnas redovisningar.
Utredningens förslag i fråga om riktlinjer för ett nära samarbete mellan den offentliga arbetsförmedlingen och organisationsförmedlingarna kan jag biträda. Ett sådant samarbete torde vara till gagn inte bara för organisationsförmedlingarna, som därigenom kun få del av erfarenheterna från ett vidare fält. utan också för den offentliga förmedlingen, eftersom organisationsförmedlingarna som utredningen har
framhållit åtminstone delvis kommer att arbeta på områden som inte
täcks av den offentliga arbetsförmedlingen. Tillsynen över den cgentliga förmedlande verksamheten bör i enlighet med utredningens förslag ske genom länsarbetsnämnderna och fasta regler för samarbetet bör utformas av arbetsmarknadsstyrelsen på sätt utredningen har föreslagit.
Vad härefter angår den offentliga förmedlingens verksamhet i Öövrigt vill jag erinra om att jag vid min anmälan i prop. 1970: 1 (bil. 13, B. Arbetsmarknad m. m.) av statskontorets förslag rörande arbetsmark-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 103
nadsverkets organisation m. m. berörde frågan om den försöksverksamhet med s.k. öppen förmedling som pågick på flera platser i landet. Statskontorets förslag på denna punkt innebar att ett system med sådan förmedling borde införas. Jag förklarade mig inte vara beredd att ta ställning till förslaget innan pågående försöksverksamhet hade utvärderats. Jag förutsatte därvid att resultaten av en utvärdering skulle redovisas i så god tid att de kunde beaktas vid statsmakternas behandling av anslagsframställningarna för budgetåret 1972/73. Arbetsmarknadsstyrelsen har i december 1971 överlämnat en inom styrelsen utarbetad rapport rörande försöksverksamheten med öppen förmedling jämte däröver inhämtade yttranden från arbetsmarknadens parter och De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation. Styrelsen finner att tiden ännu inte är mogen för ett definitivt ställningstagande till systemet med öppen förmedling och föreslår därför ytterligare ett års försöksverksamhet. På grund av vad styrelsen har anfört torde utvärderingen få uppskjutas, Jag räknar nu med att en sådan skall kunna redovisas för riksdagen senast i 1973 års statsverksproposition.
I detta sammanhang vill jag vidare anmäla att arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelse den 18 juni 1971 har hemställt att Kungl. Maj:t prövar frågan om åtgärder för att undanröja sådana formella föreskrifter som begränsar möjligheterna att bl.a. anpassa arbetsförmedlingens service till arbetsmarknadens krav och verkets personella och organisatoriska resurser. Bakgrunden till denna framställning är att styrelsen i ett cirkulärmeddelande till länsarbetsnämnderna i december 1969 lämnade vissa föreskrifter om arbetsförmedlingarnas service till företag med hög personalomsättning. Cirkuläret innebar i korthet att länsarbetsnämnd efter vissa förberedande åtgärder kunde avstänga ett företag från arbetsförmedlingsservice. Sedan ärendet hade anmälts till riksdagens justiticombudsman, förklarade denne att arbetsmarknadsstyrelsen hade överskridit sin kompetens genom att i tillämpningsföreskrifter meddela normer om prestationsavbrott i arbetsförmedlingens service. Med anledning härav återkallade styrelsen genom beslut den 7 maj 1971 det nämnda cirkuläret. Styrelsen begär nu att möjligheter skall öppnas att vidta sådana åtgärder som avsågs med cirkuläret.
Jag vill erinra om att inrikesutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande förra året (InU 1971: 33, rskr 279) över vissa motioner angående arbetsmarknadspolitiken berörde bl.a. den kritik som i en motion hade riktats mot dels arbetsförmedlingens ställning som opartiskt informationsorgan på arbetsmarknaden, dels innehållet i 4 § arbetsmarknadskungörelsen. Enligt nämnda bestämmelse skall vid arbetsförmedlingen eftersträvas att varje arbetsgivare får bästa möjliga arbetskraft och varje arbetssökande det arbete som är lämpligast för honom. Enligt utskottet borde riksdagen inte ta något initiativ med anledning av motionen såvitt gällde arbetsförmedlingens ställning. I fråga
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 104
om 4 § arbetsmarknadskungörelsen förklarade sig utskottet vara införstått med behovet av en författningsmässig reglering som allmänt anger förmedlingsarbetets inriktning men ifrågasatte om regeln numera ger ett helt adekvat uttryck för arbetsförmedlingens serviceskyldighet gentemot arbetsgivare och arbetstagare mot bakgrund av de stora förändringar som har inträtt i fråga om arbetsförmedlingsarbetets innehåll och metodik.
Enligt min mening har de frågor som har aktualiserats av arbetsmarknadsstyrelsen och inrikesutskottet sådant samband att de lämpligen bör prövas I ett sammanhang. Jag har därför för avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att frågorna utreds i särskild ordning.
Beträffande medelsbehovet under programmet Arbetsmarknadsinformation kan allmänt konstateras att kostnaderna under programmet utgörs nästan enbart av sådana administrationskostnader som f.n. bestrids från myndighetsanslagen Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsförmedlingen och som jag till stor del redan har behandlat under rubriken Arbetsmarknadsverkets administrationskostnader. Det har under budgetarbetet visat sig vara svårt att på rationellt sätt fördela dessa kostnader mellan de tre delprogrammen Förmedling, Arbetsvård och Yrkesvägledning, eftersom dessa aktiviteter är starkt integrerade med varandra. Till ett kommande budgetår kan därför övervägas att slopa indelningen i delprogram. Som ett uttryck för svårigheterna att särskilja kostnader för de olika delprogrammen får ses den beräkning av medelsbehovet som arbetsmarknadsstyrelsen har gjort i fråga om vissa utgifter under programmet utan uppdelning på delprogram och som framgår av tablån på s. 71. Jag övergår nu till att behandla denna medelsberäkning.
För de verksamheter som tablån upptar har för innevarande budgetår beräknats 30 912 000 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp ökas med 25 493 000 kr. Jag kan inte biträda styrelsens förslag att särskilda medel skall tas upp under förevarande program för forsknings- och utvecklingsarbete rörande arbetsmarknadspolitiken. Under anslaget Kommittéer m. m. har jag i det föregående beräknat medel för motsvarande ändamål. För psykologiska anlagsundersökningar beräknar jag en ökning med 3 milj. kr., för upplysningsverksamhet avseende handikappade med 130 000 kr. och för arbetsmarknadsinformation genom publikationstryck och annonsering m. m. med 700 000 kr. För övriga ändamål som upptas i nyssnämnda tablå beräknar jag ytterligare 420 000 kr. Sammanlagt tillstyrker jag alltså en uppräkning med 4250 009 kr. för nästa budgetår.
Med hänvisning i övrigt till mina förslag under rubriken Arbetsmarknadsverkets administrationskostnader och till sammanstillningen på s. 66 beräknar jag utgifterna under programmet Arbetsmarknadsinformation till 229 164 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 105
I fråga om programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet får jag anföra följande.
Arbetsmarknadsutbildningen utgör en betydelsefull tänk i den kedja av åtgärder som syftar till att stödja den enskilde på arbetsmarknaden. Den mycket snabba expansion av utbildningen som har skett under den senaste femårsperioden har givetvis samband med den fortgående omställningen i näringslivet och de friställningar av arbetskraft som har följt i dess spår. Expansionen är emellertid också uttryck för att samhället har tagit ett gradvis ökat ansvar för den yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutbildningen kan också framdeles väntas inta en central plats i arbetsmarknadspolitiken. Enligt 1970 års långtidsutredning kommer en fortsatt betydande näringsmissig omställning att vara en förutsättning för ytterligare ekonomiska framsteg. Mot bakgrund av våra totalt sett minskande arbetskraftstillgångar har behovet att ta i anspråk nu ofullständigt utnyttjade eller helt outnyttjade arbetskraftsresurser betonats från alla håll. Arbetsmarknadsutbildningen är härvid ett av våra mest betydelsefulla instrument.
Arbetsmarknadsutbildningen har avgörande betydelse för att förbättra de arbetssökandes möjligheter till tryggare ställning i arbetslivet. De som har otillräcklig yrkesutbildning eller en utbildning som inte är anpassad till de krav som arbetslivet ställer riskerar alltid att slås ut från arbetsmarknaden i första hand. Den omfattning arbetsmarknadsutbildningen nu har innebär att stora grupper som har haft en svag ställning på arbetsmarknaden eller som har stått helt utanför arbetslivet har fått möjligheter att förbättra sin situation. Människor med låg lön och osäkra sysselsättningsförhållanden i stagnerande branscher har fått stöd att ta steget över till bättre avlönade och från sysselsättningssynpunkt tryggare arbeten.
Efter den ytterst snabba expansion vi har bakom oss och som har inneburit en tredubbling av antalet årligen utbildade sedan mitten av 1960-talet finns det nu enligt min mening anledning att göra en mer djupgående analys av den hittillsvarande utvecklingen, se över de former för utbildningen som har utvecklats samt fastställa mål och medel för den fortsatta verksamheten. Jag förutskickade en sådan prövning av mer långsiktiga frågor rörande arbetsmarknadsutbildningen redan i samband med att jag hösten 1970 fick Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en sakkunnig för att se över vissa bidragsbestämmelser m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen. Jag har därefter haft anledning att återkomma till frågan i riksdagen. Synpunkter på skilda frågor inom arbetsmarknadsutbildningen som bör tas upp i ett vidare sammanhang har kommit fram också i samband med den nyssnämnda översynen av utbildningsbidragen. Även riksdagen har uttalat sig för en översyn av utbildningen (InU 1971: 33, rskr 279). Jag avser att inom den närmaste 4+ Riksdagen 1972. I saml, Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 106
tiden inhämta Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för ändamålet.
En utredning av mer långsiktiga frågor inom arbetsmarknadsutbildningen kan väntas ta viss tid. Angelägna reformer i fråga om bl. a. utgående förmåner under utbildningstiden bör därför inte anstå. Arbetsmarknadsstyrelsen, som i anslagsframställningen för budgetåret 1972/
73 har föreslagit en rad förändringar av nu utgående förmåner vid ar-
betsmarknadsutbildning, begärde under hösten 1971 att dessa förändringar skulle träda i kraft redan vid årsskiftet 1971/72. Jag har inte ansett mig böra biträda denna begäran utan vill nu i ett sammanhang ta upp styrelsens förslag i anslagsframställningen och de förslag som har lagts fram som resultat av den nyss berörda översynen av utbildningsbidragen. Sistnämnda förslag syftar främst till att förenkla administrationen genom schablonisering av bidragen.
I fråga om grundbidraget har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit betydande höjningar. Utredningens förslag syftar i första hand till att underlätta bidragsprövningen genom att grundbidraget, som f.n. utgår med skilda belopp för gift och ogift, görs enhetligt. I anslutning härtill föreslår utredningen att det särskilda klädesbidrag, som f.n. kan utgå till elever som har behov av särskilda arbetskläder, slopas och att i stället klädesförråd inrättas ur vilka eleverna kostnadsfritt får låna arbetskläder.
Jag är för min del inte beredd att förorda att den nuvarande åtskillnaden mellan bidragsbeloppen för gifta och ogifta upphävs. Denna fråga har bl. a. visst samband med frågan om beskattning av utbildningsbidragen som jag skall beröra närmare i det följande. Däremot anser jag det viktigt att grundbidragen för både gifta och ogifta nu anpassas till kostnadsutvecklingen. Jag förordar dirför att grundbidragen höjs med 50 kr. till 625 kr. per månad för gift och 575 kr. per månad för ogift person. Förslaget att arbetskläder utlånas kostnadsfritt till eleverna från klädesförråd och att klädesbidraget slopas i samband härmed biträder jag.
Både utredningen och arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att de nuvarande bidragen till familjeförsörjare som utbildas utom hemorten — normalersättning för familjeförsörjare och maketillägg — skall ersättas av ett traktamente. Förslaget, som innebär en administrativ förenkling. bör enligt min mening genomföras. Jag föreslår att traktamentsbeloppet bestäms till 350 kr. per månad, vilket motsvarar det högsta belopp som kan utgå enligt nuvarande regler. I konsekvens härmed bör normalersättningen till den som inte är familjeförsörjare fastställas till 200 kr. per månad oberoende av ortsgruppstillhörighet mot f.n. 150—200 kr. per månad beroende på ortsgrupp.
Barntillägget inom utbildningsbidraget var länge lågt jämfört med motsvarande förmåner i undra sammanhang. År 1971 höjdes det emellertid
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 107
från 60 kr. per månad och barn till 100 kr. per månad och barn i normalfallet. Jag förordar att barntillägget nu höjs med ytterligare 20 kr. per månad och barn i normalfallet, vilket innebir att tillägget fördubblas på två år.
Utredningens förslag i fråga om månatliga hemresor för elever som utbildas utanför hemorten och möjlighet för sådana elever att få flyttningsbidrag vid flyttning till utbildningsorten biträder jag. Beträffande flyttningsbidragen vill jag dock peka på de svårigheter som föreligger att på ett tidigt stadium — ofta kanske flera månader innan utbildningen avslutas — bedöma om stadigvarande arbete kan anskaffas på utbildningsorten. Med hänsyn till angelägenheten av att den enskilde inte uppfattar stödet vid flyttning som en utfästelse om framtida anställning på utbildningsorten, något som senare kan visa sig omöjligt att förverkliga, är återhållsamhet befogad vid prövningen av ansökningar om flyttningsbidrag.
Enligt gällande regler skall utbildningsbidragen bestämmas under hänsynstagande till familjemedlems inkomst. Det innebär bl.a. att barns inkomster kan medföra att föräldrarnas utbildningsbidrag reduceras. Barn är emellertid normalt inte försörjningspliktiga mot föräldrar. Jag förordar därför att bestämmelserna i denna del slopas. Däremot är jag inte beredd att föreslå någon ändring beträffande prövningen av utbildningsbidrag gentemot makes inkomst. Detta ställningstagande innebär också att jag i likhet med flertalet remissinstanser avstyrker att ett stimulansbidrag införs för person som tidigare har saknat förvärvsarbete. I fråga om inverkan på utbildningsbidraget av egen inkomst under utbildningstiden biträder jag utredningens förslag med det förtydligandet att med inkomst skall avses inkomst såväl av tjänst som av kapital eller rörelse.
Vad utredningen har föreslagit i fråga om sjukpenning och ersättning från arbetslöshetskassa i samband med arbetsmarknadsutbildning bör enligt min mening f.n. inte föranleda någon åtgärd. Frågan om sjukpenning vid arbetsvård har behandlats av en av chefen för socialdepartementet tillkallad utredning. I avvaktan på att ställning kan tas till dess förslag bör nuvarande bestämmelser bibehållas. För förslaget att kassastöd inte skall utgå vid arbetsmarknadsutbildning kan administrativa skäl åberopas, men andra motiv talar enligt min mening för att den nuvarande kombinationsmöjligheten tills vidare bibehålls, eftersom det är angeläget att den som är arbetslös inte avstår från att bättra på sin utbildning i sådana fall då kassaersättningen överstiger vad som kan erhållas i utbildningsbidrag. Frågan bör övervägas vid den utredning om arbetsmarknadsutbildningen som jag har berört i det föregående.
Någon ändring av nuvarande bestämmelser i fråga om rätt till utbildningsbidrag för studiemedelsberättigad utbildning anser jag mig inte kunna tillstyrka. Efter samråd med -chefen för utbildningsdepartemen-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 108
tet förordar jag att möjligheten att få lån och bidrag enligt studiehjälpsreglementet samtidigt med utbildningsbidrag slopas.
Enligt 25 § arbetsmarknadskungörelsen utgår utbildningsbidrag under ledighet vid bl. a. sjukdom eller annan angelägenhet av vikt i sammanlagt högst 25 eller i vissa fall 35 dagar per år. Med hänsyn till vad som gäller inom det reguljära utbildningsväsendet finner jag inte anledning att förorda någon ändring av denna bestämmelse.
Utbildningsbidraget får enligt gällande bestämmelser inte överstiga genomsnittlig lön i utbildningsyrket på utbildningsorten. Det är förenat med stora svårigheter att fastställa denna lön, Med hänsyn härtill finner jag utredningens förslag om maximering av utbildningsbidraget till visst belopp välbetänkt och förordar i likhet med utredningen att summan av grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg inte får överstiga 1 700 kr. per månad. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att justera beloppet.
Utredningen har i fråga om beskattning av utbildningsbidragen inte lagt fram något förslag utan endast uttalat att frågan bör behandlas först efter det att sjukpenningutredningen har lämnat sitt förslag till lösning av motsvarande spörsmål beträffande sjukpenningförmånerna. Jag anser för min del en snar lösning av frågan angelägen. Underlag saknas emellertid f.n. för ett ställningstagande till den. Jag ämnar föranstalta om att frågan utreds skyndsamt med sikte på att förslag i ämnet kan föreläggas 1973 års riksdag.
De av mig förordade ändringarna av bidragsgrunderna beräknas medföra en utgiftsökning om ca 16 milj. kr., varav ca 7 milj. kr. faller på förbättringarna av grundbidragen och ca 6 milj. kr. avser höjningen av barntillägget.
Vad härefter angår arbetstmmarknadsutbildningen i övrigt har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att ett bidrag med 4 kr. per elev och närvarotimme skall införas vid företagsutbildning. Bidrag i generella former till företagsutbildning är nu begränsat till lokaliseringsutbildning samt utbildning av äldre och handikappade. Det utbildningsstöd vilket som ett alternativ till lagerstöd nyligen har beslutats av riksdagen (FiU 1971: 47, rskr 293) skall ses som en tillfällig insats i rådande konjunkturläge. Nu gillande princip i fråga om kostnadsansvaret mellan företag och samhälle för arbetsmarknadsmässigt betingad utbildning bör enligt min mening inte rubbas. Med hänsyn härtill kan jag inte biträda styrelsens förslag. Som jag anförde i prop. 1971: 1 (bil. 13 s. 79) är det emellertid angeläget att tillgängliga utbildningsresurser i varje läge tas till vara. Det förekommer redan f.n. att arbetsmarknadsmyndigheterna hyr viss utbildningskapacitet hos företag, och företag kan enligt särskilda bestämmelser köpa utbildningskapacitet vid centra för arbetsmarknadsutbildning. Den vidare frågan om företagsutbildningens framtida roll bör hänskjutas till den planerade utredningen om arbetsmarknadsutbildningen. I
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 109
det sammanhanget bör också frågan om bristyrkesutbildningen övervägas. Jag är därför inte beredd att tillstyrka arbetsmarknadsstyrelsens förslag till särskilt stimulansbidrag vid bristyrkesutbildning. I fråga om den nu bedrivna försöksverksamheten bör det som hittills ankomma på Kunel. Maj:t att utfärda bestämmelser med hänsyn till den fortlöpande utvecklingen på arbetsmarknaden. Någon allmän vidgning av försöksverksamheten med bristyrkesutbildning bör inte ske nu.
Med hänsyn till bl. a. avgränsningen mot den halvskyddade syssclsättningen och de förslag till förbättring av stödet till denna som jag förordar 1 det följande är jag inte beredd att tillstyrka arbetsmarknadsstyrelsens förslag till förlängning av tiden för bidrag till företag som utbildar personer med svårare handikapp. Inte heller kan jag förorda vad styrelsen — med hänvisning till den nya lagstiftningen rörande ökad anställningstrygghet för äldre arbetstagare — har föreslagit i fråga om åldersgränsen för bidrag till yrkesutbildning av äldre arbetskraft i företag. Jag vill framhålla att de nya bestämmelserna rörande äldre arbetskraft inte innebär att en allmän gräns vid 45 år har införts.
Den barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningens ram som har bedrivits försöksvis i Örebro fr. o. m. budgetåret 1965/66 har enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen redovisar gett goda erfarenheter. Under åberopande härav vill styrelsen vidga försöksverksamheten till att omfatta samtliga länsarbetsnämnder och totalt högst 100 barntillsynsplatser.
I likhet med arbetsmarknadsstyrelseri anser jag att ordnad barntillsyn är en viktig förutsättning för att de som har vårdnad om minderåriga barn skall kunna ta till vara de möjligheter arbetsmarknadsutbildningen erbjuder. I princip ankommer det på de kommunala myndigheterna att svara för att barntillsynen ordnas. Särskilda förhållanden kan dock motivera att barntillsyn genom arbetsmarknadsverkets försorg anordnas vid arbetsmarknadsutbildning som är förlagd till kurscentra dit även andra stuidesociala anordningar är koncentrerade. Möjlighet bör därför öppnas att vidga försöksverksamheten till att omfatta centra för arbetsmarknadsutbildning i hela landet.
I fråga om undervisning för invandrare i svenska inom arbetsmarknadsutbildningens ram hemställer arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen att undervisningen i särskilda fall skall få vidgas utöver nu gällande högsta timantal. Jag vill erinra om att den svenskundervisning som meddelas inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen sker med stöd av utbildningsbidrag till skillnad från den övriga undervisning i svenska för invandrare som lämnas av studieförbunden. Jag är inte beredd att förorda en höjning av nu medgivet högsta antal timmar inom arbetsmarknadsutbildningen som får disponeras för svenskundervisning.
I detta sammanhang får jag anmäla att Svenska kommunförbundet i en särskild framställning har hemställt att arbetsmarknadsmyndigheterna — som f. n. inte ersätter skolkommun för arbetsmarknadsutbildning
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 110
inom gymnasieskolan eller vuxenutbildningen -— skall betala ersättning motsvarande den interkommunala skolersättningen för de elever inom den kommunala utbildningen vilka får utbildningsbidrag från arbetsmarknadsmyndighet. Kostnaderna för sådan arbetsmarknadsmässigt motiverad vuxenutbildning vid kommunal yrkesskola, fackskola eller gymnasium bör enligt förbundets mening inte bäras av kommunerna, eftersom arbetsmarknadspolitiska åtgärder principiellt inte utgör kommunal angelägenhet.
Arbetsmarknadsstyrelsen tar i yttrande över framställningen inte ställning i frågan men stryker under att ett bibehållande av nuvarande ordning inte får leda till svårigheter beträffande arbetsmarknadsverkets möjligheter att placera elever i gymnasieskola eller vuxenutbildning inom arbetsmarknadsutbildningens ram. I fråga om skolmåltiderna, som också har berörts i kommunförbundets framställning, framhåller styrelsen att utbildningsbidraget avser att täcka kostnaderna för lunch.
Skolöverstyrelsen noterar i sitt yttrande att ca 4 100 av sammanlagt ca 220 000 elever i gymnasieskolan hade utbildningsbidrag i september 1971. Ett bifall till framställningen skulle därför innebära att ca 9 milj. kr. av kostnaderna för gymnasieskolan fördes över från kommu- : nerna till staten. Eftersom statens bidrag enbart till driften av gymnasieskolorna budgetåret 1971/72 uppgår till över 1 100 milj. kr., berör framställningen endast en mycket liten del av hela det problemkomplex som fördelningen av skolkostnaderna mellan stat och kommun utgör. Med hänsyn till att ledig kapacitet utnyttjas och att det numera måste anses vedertaget att kommunerna skall främja utbildning även av vuxna anser Överstyrelsen att det knappast finns anledning för staten. att betala en särskild avgift för de elever som får utbildning av arbetsmarknadsskäl. .
Jag vill i likhet med skolöverstyrelsen. betona — vilket också kommunförbundet har framhållit — att framställningen . avser arbetsmarknadsmyndigheternas ianspråktagande av ledig utbildningskapacitet i det kommunala skolväsendet. I normala fall torde kommunerna inte drabbas ' av särskilda kostnader härför vilka kan hänföras till eleverna i arbetsmarknadsutbildning. Någon snäv gräns mellan den av kommunerna anordnade utbildningen, för vilken statsbidrag utgår enligt särskilda be-stämmelser, och arbetsmarknadsutbildningen är inte möjlig att dra. Rätten till utbildningsbidrag är i första hand en fråga om att trygga elevernas försörjning under utbildningstiden och skiljer inte utbildningen som sådan från den kommunala vuxenutbildningen i övrigt. Det bör också beaktas att den utbyggnad av gymnasieskolan som har skett under senare år oumera i helt annan utsträckning än tidigare gör det möjligt för invånarna i en kommun att få yrkesutbildning vid kommunens egna skolor. Detta ansvar i fråga om yrkesutbildningen för kommunens invånare bör inte inskränkas för dem som har möjlighet att ge-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 111
nom utbildningsbidrag få sin försörjning tryggad under utbildningstiden. Av dessa skäl anser jag att kommunförbundets framställning inte bör föranleda någon åtgärd.
Under innevarande budgetår kan arbetsmarknadsutbildningen beräknas komma att omfatta totalt ca 115 000 personer. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar behovet av resurser för arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1972/73 med utgångspunkt i 120000 berörda elever. Det innebär, med den fördelning på kursområden och utbildningstid som har redovisats i det föregående, ca 93 000 påbörjade utbildningar och ca 2 200 000 elevveckor. För min del räknar jag med att en konjunkturuppgång under nästa budgetär kommer att öka efterfrågan på välutbildad arbetskraft. Detta 'skärper kraven både på omskolning av icke yrkesutbildade och på utbildning av nya grupper arbetstagare som går ut på arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill förordar jag att den av styrelsen upprättade planen läggs till grund för verksamhetens inriktning under budgetåret 1972/73. Det innebär en fortsatt betydande expan- : sion av i första hand skolöverstyrelsens särskilt anordnade kurser. Även andelen elever i företagsutbildning fortsätter att öka enligt planen. Antalet elever i det ordinarie utbildningsväsendet samt i korrespondensundervisning m. m. kan beräknas bli lägre än vad som var fallet under budgetåret 1970/71.
Inberäknat kostnaderna för de reformer jag har förordat i det föregående beräknar jag arbetsmarknadsstyrelsens och skolöverstyrelsens utgifter för arbetsmarknadsutbildningen till sammanlagt 688,5 (+114) milj. kr.
Flyttningsbidrag. T likhet med arbetsmarknadsstyrelsen räknar jag med att antalet utbetalade flyttningsbidrag under nästa budgetår kommer att vara i stort sett oförändrat i förhållande till innevarande budgetår.
De av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna höjningarna av starthjälp och utrustningsbidrag kan jag inte biträda. Jag avstyrker vidare liksom föregående år en utvidgning av möjligheterna att bevilja flyttningsbidrag till nyutbildade. Likaså ställer jag mig avvisande till förslaget om ersättning för inkomstbortfall till den som har sagts upp från ett arbete och tar ledigt för att söka nytt.
Jag beräknar medelsbehovet för delprogrammet till 67.5 (+2.5)
milj. kr. |
För inlösen av egnahem m. m. har under en följd av år anvisats större belopp än som har visat sig behövligt. Som arbetsmarknadsstyrelsen påpekar kan verksamheten utökas betydligt även om medlen för ändamålet räknas ner till 2 (—1) milj. kr. Jag förordar därför att detta belopp läggs till grund för anstagsberäkningen. Därtill kommer försäljningsinkomster på uppskattningsvis 1,2 milj. kr.
Bostäder för flyttande arbetskraft. Kostnaderna för förläggningarna
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 112
bör normalt täckas av hyror. Enligt min uppfattning bör förläggningsplatserna dock kunna subventioneras om det föreligger särskilda skäl för detta. Betydande förluster uppstår exempelvis på förläggningar i anslutning till beredskapsarbeten och omskolningscentra, där hyrorna är reglerade av kollektivavtal resp. gällande bestämmelser om utbildningsbidrag. Den som anvisas ett beredskapsarbete långt från sin hemort måste kunna erbjudas förläggning till ett pris som han kan betala, även om detta skulle medföra förlust för staten. Likaså bör utbildningseleverna kunna inkvarteras för en avgift som motsvarar vad de får i hyresbidrag från arbetsmarknadsverket.
I fråga om medelsbehovet för delprogrammet har jag intet väsentligt att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkning. Som jag har anfört tidigare bör anslaget emellertid beräknas så att det täcker såväl driftsom kapitalkostnader (inkl. slutavskrivningar på avyttrade byggnader) med avdrag för inkomster. I enlighet härmed beräknar jag 24,4 (+21,4) milj. kr. för ändamålet.
Det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1972/73 för de i programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet ingående delprogrammen kan således beräknas till 782 435 000 kr. Härtill kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets administrationskostnader (se s. 65).
Med hänvisning till sammanställningen i det föregående (s. 66) hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de ändringar av grunderna för utbildningsbidrag
som jag har förordat, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1972,
2) till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 1 033 000 000 kr.
B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa 1970/71 Utgift 2370 713 000 Reservation 175 052 809 1971/72 Anslag 1356 544 000 1972/73 Förslag 357 000 000
1 Beloppen avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår (se tablå s. 36).
Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa utom delprogrammet Stöd till: lageruppbyggnad.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 113
1970/71? 1971/72! Ändring 1972/73
Utfall Beräknat
Basförslag AMS Departe-
mentschefen
Delprogram: Allmänna beredskapsarbeten 350 223 000 335 025 000 +33 887 000 -;-64 975 000 —S5 825 000 Industribeställningar 5 280 000 5 000 000 + 500 000 +25 000 000 +5 000 000 Detaljplaneringsbidrag 6 858 000 8 000 000 — ++ 2 000 000 — Gemensamma kostnader 8 352 000 8 519 000 — 988000 -:- 3 381 000 +—+1 281 000
Summa 370 713 000 356 544 000 --35 375 000 +95 356 000 +— 456 000
1 Överslagsvis omräkning till program.
Delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten omfattar statliga beredskapsarbeten i den mån de inte är särskilt avsedda för svårplacerad arbetskratt samt statsbidrag till motsvarande kommunala och enskilda arbeten. Bestämmelser om beredskapsarbeten återfinns i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1968: 246, ändrad senast 1971:
448). Under detta delprogram — liksom under delprogrammet Särskilda |
beredskapsarbeten, vilket redovisas under anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning — uppkommer ränte- och avskrivningskostnader för
kapital som har investerats i maskiner m. m. (se s. 33).
Under de båda övriga delprogrammen faller kostnader för statliga och kommunala industribeställningar som läggs ut eller tidigareläggs av sysselsättningsskäl samt kostnader för detaljplanering av allmänna arbeten i syfte att öka beredskapen mot arbetslöshet. |
ÅArbetsmarknadsstyrelsen
Allmänna beredskapsarbeten. Antalet dagsverken under budgetåren 1967/68-—1970/71 framgår av följande sammanställning.
Dagsverken vid allmänna beredskapsarbeten (tusental) Budgetär - Vägar Skogs- Husbygg- Vatten- Övriga Summa
vårds- nads- och av- arbeten arbeten arbeten lopps-
arbeten
| 1967/68 741 | 349 | 223 | 286 | 155 | 1754 |
| 1968/69 676 | 467 | 229 | 198 | 83 | 1653 |
| 1969/70 477 | 301 | 158 | 145 | 47 | 1128 |
| 1970/71 417 | 315 | 184 | 160 | 65 | I 141 |
Utgifterna uppgick budgetåret 1970/71 till 350,2 milj. kr., motsvarande 1 141 354 dagsverken med en genomsnittlig bidragskostnad av ca 300 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 114
Andelen statliga beredskapsarbeten har på grund av den försämrade arbetsmarknadssituationen ökat, vilket medfört en högre kostnad per sysselsättningsdag. En begränsning av vägbyggnadsverksamheten har å andra sidan haft till följd en minskning av medelkostnaden per sysselsättningsdag. Den gynnsamma vintern har medgivit hög verksamhet i skogsvård och liknande arbeten med Jåg dagsverkskostnad. Under budgetåret 1970/71 har det emellertid visat sig allt svårare att finna lämpliga arbeten med låg dagsverkskostnad eller statsbidragsandel, varför högre kostnader är att vänta i fortsättningen. Fortsatta ansträngningar kommer dock att göras för att inrikta arbetena på billiga men ändå angelägna objekt. |
De för budgetåret 1971/72 tilldelade medlen väntas med en beräknad bidragskostnad per sysselsättningsdag av 310 kr. motsvara 1 080 000 dagsverken. På grund av det snabbt försämrade arbetsmarknadsläget förslår denna dagsverksvolym inte, varför ytterligare medel begärs på tilläggsstat. | | | | |
Behovet av beredskapsarbeten på längre sikt beror på konjunkturoch strukturutvecklingen och dess konsekvenser på arbetsmarknaden.
återkomma till härmed förenade anslagsfrågor när läget bättre kan överblickas.
Verksamheten vid arbetsmarknadsstyrelsens maskinverkstad och förråd i Gnesta påverkar kostnaderna för delprogrammen Allmänna resp. Särskilda beredskapsarbeten. Denna verksamhet utgör en servicefunktion,
som skall möta behovet av arbets- och verkstadsmaskiner samt trans-
portfordon vid beredskapsarbetena. Under budgetåret 1970/71 har kostnaderna för reparationer ökat, medan inkomstutfallet motsvarar beräkningarna. Kostnaderna för maskinutnyttjandet debiteras resp. arbeten: som hyror. Hyrorna redovisas som kostnader under delprogrammen Allmänna beredskapsarbeten och Särskilda beredskapsarbeten samt som intäkt för verksamheten i Gnesta, vilken har anknutits till delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten.
Medelsbehovet för delprogrammet under budgetåret 1972/73 beräknas till 400 milj. kr., vilket motsvarar en sysselsättningsvolym av 1,2 milj. dagsverken. - |
Industribeställningar. För budgetåret 1970/71 anvisades sammanlagt 10 milj. kr. för ändamålet. De totala utgifterna under nämnda budgetår uppgick till 5,3 milj. kr., vilket möjliggjorde närmare 15 000 sysselsättningsdagar.
För budgetåret 1971/72 har på riksstaten tagits upp 5 milj. kr. Med anledning av det ändrade arbetsmarknadsläget har Kungl. Maj:t därefter medgivit att upp till 20 milj. kr. får användas för statsbidrag till kommunala industribeställningar med högst 20 90 av inköpssummen.
Utläggande av stödbeställningar har hittills inte haft någon större om-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet -. 115
fattning. Detta arbetsmarknadspolitiska medel måste dock i ökad utsträckning tas i anspråk som alternativ till andra åtgärder. Antalet industrinedläggelser kan väntas öka på grund av fortsatt strukturrationalisering och bristande lönsamhet hos företag. Statliga och kommunala beställningar kan då ge personal och arbetsförmedling behövligt rådrum. Medelsbehovet måste därför beräknas öka i fortsättningen. För 1972/73 föreslås att 30 milj. kr. tas upp för ändamålet.
Detaljptaneringsbidrag. Under budgetåret 1970/71 projekterades kommunala arbeten med projekterings- och anläggningskostnader på 13 resp. 220 milj. kr. Projekteringen beräknas ha medfört en beredskap mot arbetslöshet med ca 500 000 sysselsättningsdagar.
På det skogliga området har inventering m. m. av skogsvårdsarbeten och projektering av skogsvägar utförts, vilket motsvarar en beredskap mot arbetslöshet med ca 600 000 sysselsättningsdagar.
Statens utgifter för verksamheten uppgick under budgetåret till 6,9
milj. kr ee
Styrelsen anser att planeringsberedskapen bör ökas så att 1,2 milj. dagsverken kan förberedas under varje budgetår. Medelsbehovet härför
beräknas till 10 milj. kr. |
Departementschefen
Allmänna . beredskapsarbeten. Man skiljer som tidigare har nämnts mellan allmänna och särskilda beredskapsarbeten. De förra, som är avsedda för arbetslösa i allmänhet och hänförs till programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa, skall bekostas från förevarande anslag. De särskilda beredskapsarbetena syftar till rehabilitering av arbetskraft som genom handikapp eller av andra skäl är särskilt svårpla-
cerad på arbetsmarknaden. Medelsbehovet för sådana arbeten behand-
lar jag i det följande under programmet Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Jag anser mig dock böra här behandla utvecklingen av samtliga beredskapsarbeten i ett sammanhang.
De allmänna beredskapsarbetena har under senare år varierat i om-
fattning mellan omkring 1,1 och 1,8 milj. dagsverken per år beroende på konjunktur- och strukturförändringarna i näringslivet. De särskilda : beredskapsarbetena utökades kraftigt under början och mitten av 1960talet och har sedan år 1967 omfattat över 2 milj. dagsverken per år. Antalet dagsverken samt kostnaderna vid beredskapsarbeten under budgetåren 1968/69, 1969/70 och 1970/71 framgår av följande samman- . ställning.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 116
Omfattningen av allmänna och särskilda beredskapsarbeten
1968/69 1969/70 1970/71
allmänna särskilda allmänna särskilda allmänna särskilda
Antal dagsverken, tusental 1653 2 344 1128 1 990 1107 2271 Därav av anvisade arbetslösa 1088 1897 716 1484 687 1725 Total kostnad!, milj. kr. 616 497 440 488 438 525 Statens kostnad!, milj. kr. 464 303 311 287 299 307 Kostnad per dagsverke!, kr. 373 212 390 245 395 231 Statens kostnad per dagsverke!, kr. 281 129 275 144 269 . 135
1 Exkl. lönekostnadspålägg och sociala kostnader.
Statens kostnad per dagsverke är som framgår av tabellen betydligt
större för allmänna beredskapsarbeten än för särskilda arbeten. Detta
beror delvis på arbetenas olika inriktning och delvis på att de allmänna arbetena i större utsträckning är av sådant slag att de helt bekostas av
staten.
Andelen vägarbeten, som har hög dagsverkskostnad, har minskat
väsentligt på senare år. De allmänna beredskapsarbetenas fördelning på olika slag av objekt och byggherrar framgår av följande sammanställning.
Dagsverken och kostnader vid olika slag av allmänna beredskapsarbeten 1970/71
| Arbetsobjekt | Antal dagsverken, = (milj. kr.) tusental | Nedlagda kostnader! Dagsverkskostnader? : Totalt | AMS andel Totalt . AMS andel | | (kr.) | | |
| Vägar | 420 | 182 | 171 | 432 | 407 |
| Vatten och avlopp | 132 | 66 | 26 | 496 | 195 | |
| Husbyggnad | 175 | 107 | 41 | 609 | 235 |
| Skogsvård | 315 | 47 | 36 | 150 | "114 |
| Övriga arbeten | 65 Summa 1107 | 37 438 | 24 299 | 570 375 395 | 269 |
Därav:
| Statliga arbeten | 753 | 238 | 217 | 316 | 287 |
| Kommunala arbeten | 329 | 189 | 75 | 574 | 228 |
| Enskilda arbeten | 25 | 1 | 7 . 432 | 272 |
1 Exkl, lönekostnadspålägg och sociala kostnader.
I det konjunkturläge som rådde under större delen av budgetåren 1969/70 och 1970/71 kunde de allmänna beredskapsarbetena över lag begränsas och koncentreras till norra delen av landet. Av det totala antalet dagsverken i allmänna beredskapsarbeten under budgetåret 1970/71 utfördes inte mindre än 90 Z i skogslänen och 75 4 i de
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 117
fyra nordligaste länen. Av de sysselsatta hade omkring 85 2 fyllt 45 år.
Sedan konjunkturen under år 1971 successivt hade försämrats, anvisade riksdagen under hösten på tilläggsstat för innevarande budgetår 825 milj. kr. för allmänna och 75 milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten. Vidare höjdes statsbidragsandelen för arbeten i kommunal regi tillfälligt från 33 96 till högst 75 26. Dessa åtgärder beräknas med nuvarande plancring medföra att antalet dagsverken i allmänna och siärskilda beredskapsarbeten under budgetåret blir uppemot 6 milj. Arbetena inriktas såvitt möjligt på sådant sätt att de kan avbrytas snabbt om konjunkturläget skulle motivera det. De nyinsatta arbetena är i jämförelsevis stor utsträckning förlagda till storstadsområdena, vilkas byggarbetsmarknad har drabbats i särskilt hög grad av nedgången i efterfrågan på arbetskraft. Andelen vägarbeten har ökat. I arbetena sysselsätts vidare en större andel yngre arbetslösa än tidigare. Följande sammanställning visar utvecklingen under de två senaste åren.
Antalet anvisade arbetslösa vid beredskapsarbeten och deras åldersfördelning vid mitten av vissa månader
Allmänna Särskilda Månad Antal därav, procent Antal därav, procent
anvisade anvisade arbets- 45 år 24 år arbets- 45 år 24 år lösa och och lösa och och
äldre yngre äldre yngre
1970:
| febr. | 2 500! | 84 | 3 | 9 000! 75 | 4 | |
| maj | 1 900! | 82 | 3 | 8 900! 68 | 7 | |
| aug. | 1100 | 82 | 3 | 8 100 | 73 | 4 |
| nov. | 1 200 | 86 | 2 | 8 700 | 173 | 5 |
1971:
| febr. | 1 800 | 86 | 1 | 11 500 | n | 6 |
| maj | 2 500 | 84 | 3 | 10 300 | 67 | 8 |
| aug. | 1 500 | 74 | 5 | 9 200 | 70 | 6 |
| nov. | 4 500 | 55 | 23 | 14 700 | 65 | 10 |
1 Dessa siffror är ungefärliga.
Som arbetsmarknadsstyrelsen anför kan behovet av beredskapsarbeten under kommande budgetår inte bedömas med någon större säkerhet. Mot bakgrunden av den konjunkturutveckling som nu kan förutses förordar jag att medel tas upp som möjliggör samma antal dagsverken i allmänna resp. särskilda beredskapsarbeten under budgetåret 1972/73 som utfördes under budgetåret 1970/71. Arbetena bör i stor utsträckning kunna inriktas på objekt med låg dagsverkskostnad. Jag beräknar medelsbehovet under förevarande delprogram till 329 (—6) milj. kr. Till anslagsberäkningen för särskilda beredskapsarbeten återkommer jag som förut har nämnts under punkten Särskilda åtgärder för arbetsanpassning.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 118
Vid budgetårets slut bör arbetsmarknadsstyrelsen redovisa hur stort belopp som har förbrukats för väg- och gatuarbeten. Detta belopp bör räknas av mot automobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet anges till 175 milj. kr. Industribeställningar. Inom ramen för detta delprogram får arbetsmarknadsstyrelsen lägga ut beställningar hos företag som har varslat om nedläggning eller större driftinskränkning om de anställda inte kan beredas sysselsättning på annat sätt. Under innevarande budgetår — liksom under lågkonjunkturen åren 1967-—1968 — har styrelsen i särskild ordning fått möjlighet att i samråd med andra statliga verk tidigarelägga beställningar hos industrin och att ge statsbidrag till kommunala industribeställningar. Industribeställningar har visat sig vara ett verksamt medel för att temporärt hålla sysselsättningen uppe i företag som hotas av driftinskränkning eller nedläggning. Jag räknar med att sådana åtgärder behöver vidtas också under nästa budgetår. Jag beräknar medelsbehovet för ändamålet under nästa budgetår till 10 (4-5) milj. kr. Den ram inom vilken arbetsmarknadsstyrelsen får besluta om detaljplaneringsbidrag bör för nästa budgetår bestämmas till 8 milj. kr. Jag beräknar medelsbehovet för detta ändamål till oförändrat 8 milj. kr. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budget-
året 1972/73 till 357 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 357 000 000 kr., varav förslagsvis 175 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 3. Stöd till lageruppbyggnad Nytt anslag (förslag) 50 000 000
Riksdagen har (FiU 1971: 47, rskr 293) godkänt det förslag till statligt stöd för lageruppbyggnad vid bl. a. industriföretag med sysselsättningssvårigheter som lades fram i prop. 1971: 140 (bil. 9 p. 4). Stödet är avsett att vara tillfälligt. Den del av utgifterna för stödet som uppstår under innevarande budgetår bestrids från reservationsanslaget Allmänna beredskapsarbeten m. m. Huvuddelen av utgifterna beräknas emellertid falla på nästa budgetår. Utgifternas storlek blir beroende av i vilken omfattning en lageruppbyggnad hos företagen kommer till stånd, vilket i sin tur hänger samman med hur efterfrågan på industriprodukter utvecklas under det närmaste året. Det är därför inte möjligt att mera exakt för-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 119
utse medelsbehovet för nästa budgetår. Jag förordar att för ändamålet tas upp 50 milj. kr. Medlen bör bestridas från ett särskilt förslagsanslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.
B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
1970/71 Utgift 1593 848 000 Reservation 115 099 149 1971/72 Anslag "677 744 000 1972/73 Förslag 790 000 000
1 Beloppen avser motsvarande anslag eHer delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår (sc tablå s. 36).
Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmen Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade.
1970/71! 1971/72! Ändring 1972/73
Utfall Beräknat
Basförslag AMS Departe-
mentschefen
Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade Delprogram: Arbetsprövning 4 933 000 5 700 000 — + 12 500 000 + 3 000 000 Arbetsträning 14 801 000 = 17 100 000 — + 43 500 000 + 10 000 000 Utbildning av svårplacerade 21 591 000 23 900 000 + 1 000 000 + 18 100 0002-+ 8 500 000 Gemensamma kostnader 1 673 000 1727 000 + = 200 000 — 373 000 —+ 240 000
43 298 000 48 427 000 + 1200 000 + 74 473 000 + 21 740 000
Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade Delprogram: Arbetshjälpmedel 15 466 000 = 17 100 000 — + 34 400 000 + 9 000 000 Näringshjälp 8 965 000 = 10445 000 — + 9555 000 + 5000 000 Särskilda beredskaps- : arbeten 285 978 000 327 025 000 +32 728 000 + 62'975 000 -+ '25 756 000 Arkivarbete 157 952 000 164 000 000 28 900 000 + 46 000 000 + 29 000 000 Halvskyddad syssel-
| sättning | 6 797 000 = 25 000 000 | — + 17 250 000 | — |
| Skyddad sysselsättning 62 493 000 72 300 000 | — + 45 700 000 + 20000 000 | ||
| Hemarbete | 1 875 000 2 400 000 | — + 100 000 | — |
Gemensamma kostnader = 11 0241000 11 047[000 + 1357 000 + 5653 000 + 1760 000 550 550 000 629 317,000 -+ 621985 000 221 633 000 + 90516 000 Summa 593 848 000 677 744 000 64 185 000 +296 106 000 --112 256 000 1 Överslagsvis översättning till program. > Skolöverstyrelsens kostnader har beräknats till 27 000 000 kr. och arbetsmarknadsstyrelsens till 15 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 120
Programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade Programmet består av delprogrammen Arbetsprövning, Arbetsträning och Utbildning av svårpiacerade. Arbetsprövning syftar till att genom praktiska arbetsprov under yrkesmässiga former och med hjälp av medicinsk, psykologisk och social utredning kartlägga den handikappades intressen, anlagsinriktning, fysiska och psykiska arbetsförmåga samt arbetsmotivation m. m. Arbetsträning skall ge en systematisk uppträning av den handikappa-
des fysiska och psykiska arbetskapacitet. |
Till landstingskommun, kommun, förening eller stiftelse, som anordnar arbetsprövningsavdelning eller verkstad för arbetsträning, utgår dels bidrag för anordnande av lokaler och anskaffning av första uppsättningen maskiner eller likvärdig utrustning, dels bidrag till driften av sådan avdelning eller verkstad samt för klientersättningar, lokalhyror och andra driftkostnader. Utbildning av svårplacerade, vilken sker vid av skolöverstyrelsen anordnade anpassningskurser, kan föregå såväl yrkesutbildning och andra arbetsvärdsåtgärder som arbetsplacering. Undervisningen syftar till att underlätta för kursdeltagarna att självständigt klara sig i både arbete och på fritid. I anpassningsundervisningen ingår bl. a. social träning, teoretisk och praktisk yrkesträning och förberedande yrkesutbildning. Kurser anordnas f.n. för rörelsehindrade utvecklingsstörda, synskadade och hörselskadade. Bestämmelserna återfinns i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1968: 246, ändrad senast 1971: 448) och kungörelsen (1966: 370, ändrad senast 1971: 107) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvården. Annan arbetsmarknadsutbildning för handikappade och svårplacerade än anpassningskurser redovisas under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet.
Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsprövning, arbetsträning. Vid budgetårsskiftet 1970/71 fanns ca 400 platser för arbetsprövning och 1710 platser för arbetsträning. Enligt styrelsens bedömning föreligger omedelbart behov av minst 800 prövningsplatser och ca 3 400 platser för arbetsträning. För att den önskvärda kapaciteten skall kunna erhållas fordras att nya och förbättrade bidragsformer tillkommer som kan stimulera huvudmännen till en sådan utbyggnad. Bidraget till anordnande av lokaler för arbetsprövning eller arbetsträning bör därför höjas från 390 kr. till 525 kr. per m? och från 500 kr. till 675 kr. per m? inom område där förhöjt bidrag kan utgå. Det kontinuerliga utvecklingsarbete som pågår inom arbetsprövningsoch arbetsträningsmetodikens område innebär på sikt att avdelningar-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 12i
nas utrustning blir omodern. Statsbidrag bör därför utgå till sådan utrustning som är nödvändig på grund av utvecklad metodik, nya hjälpmedel eller med hänsyn till behovet att anpassa verksamheten till förutsättningarna på arbetsmarknaden. Bidraget bör beräknas enligt samma grunder som gäller vid första uppsättningen av maskiner celler utrustning. Statsbidrag föreslås även till särskilda anordningar, verktyg, arbetsredskap eller andra åtgärder som anskaffas eller vidtas vid arbetsprövnings- eller träningsavdelning i syfte att experimentellt utforma arbetsanordningar som bättre anpassar arbetet till elevens psykiska och fysiska förutsättningar.
Styrelsen föreslår att klientersättningarna, som utgär i form av utbildningsbidrag, får bestridas helt av statsmedel.
Vid såväl arbetsprövnings- som arbetsträningsavdelning utgår bidrag till lokalhyra med hälften av hyreskostnaderna, dock med högst 18 kr. per m? och år samt för högst 25 m? celler, om lokalen är avsedd för särskilt utrymmeskrävande verksamhet, högst 40 m? per arbetsplats. Eftersom den genomsnittliga hyran har stigit till nära 80 kr. per m? och är högre i nyuppförda fastigheter, bör bidraget till lokalhyra eller motsvarande omkostnader få utgå med hälften av hyreskostnaden, dock med högst 40 kr. per m? för fastighet uppförd efter år 1964 och med högst 25 kr. per m? för övriga fastigheter.
För utbildning av föreståndare och arbetsledare vid institutioner för arbetsprövning och arbetsträning erfordras under budgetåret 1972/73 100 000 kr. resp. 200 000 kr.
Det totala medelsbehovet för bidrag till anordnande och drift av arbetsprövnings- och arbetsträningsavdelningar kan med angivna förbättringar beräknas till 18,2 resp. 60,6 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Utbildning av svårplacerade. Under budgetåret 1970 /71 påbörjade 600 personer utbildning för svårplacerade vid av skolöverstyrelsen anordnade anpassningskurser. Med hänsyn till att antalet personer som påbörjat sådan utbildning har ökat successivt under de närmast föregående budgetåren är det realistiskt att räkna med en ökning också för närmast liggande budgetår. Detta stämmer väl överens med vad som har framkommit i länsarbetsnämndernas ramplanering för kursverksamheten.
Enligt föreliggande beräkningar är det troligt att ca 2 000 personer kommer att påbörja anpassningsundervisning under budgetåret 1972/73. Antalet elevveckor i anpassningskurserna överstiger inte sällan det från början bestämda, cftersom eleverna ofta mäste få en förlängning av kursen.
Mcdelsbehovet för arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet på detta område beräknas till 15 milj. kr. och skolöverstyrelsens till 27 milj. kr., sammanlagt 42 milj. kr. Styrelsens förslag om ändrade bidragsbestämmelser för personer som genomgår arbetsprövning, arbetsträning och
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 122
anpassningskurser har redovisats under programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet.
Mecdelsbehovet för programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svärplacerade beräknas för arbetsmarknacdsstyrelsens verksamhet till 93,8 milj. kr., vartill kommer 2,1 milj. kr. i gemensamma administrationskostnader. Medelsbehovet för skolöverstyrelsens del av kostnaderna för delprogrammet Utbildning av svårplacerade beräknas till 27 milj. kr.
Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade.
Programmet består av delprogrammen Arbetshjälpmedel åt handikappade, Näringshjälp, Särskilda beredskapsarbeten, Arkivarbeten, Halvskyddad sysselsättning, Skyddad sysselsättning samt Hemarbcete.
Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar bidrag till arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen samt bidrag och lån till motorfordon för handikappade.
Arbetsgivare som anställer äldre eller handikappad arbetssökande kan erhålla bidrag till arbetsbiträde eller sådana särskilda anordningar på arbetsplatsen som är nödvändiga för att den anställde skall kunna utföra arbetet. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag utgå även för person som har blivit handikappad under anställning. För att möjliggöra för handikappad att förflytta sig mellan bostad och arbetsplats eller skola kan bidrag och lån beviljas för anskaffning av personbil eller motordriven invalidvagn.
Näringshjälp i form av bidrag eller lån kan utgå till handikappad eller äldre m. fl. arbetssökande för att börja verksamhet som egen företagare eller i vissa fall för att fortsätta sådan verksamhet. Bidrag kan beviljas även för inköp av vissa mindre arbetsredskap eller verktyg som anställd handikappad behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter men som arbetsgivaren normalt inte tillhandahåller.
Särskilda beredskapsarbeten är avsedda för arbetskraft som är svårplacerad på arbetsmarknaden. De kan i likhet med de allmänna beredskapsarbetena utföras i statlig, kommunal eller enskild regi. De skall liksom allmänna beredskapsarbeten bedrivas rationellt och med tillämpande av avtalsenliga löner.
Arkivarbete anordnas för att bereda sysselsättning åt sådana arbetslösa, som genom arbetsförmedlingen inte kan erhålla lämplig anställning i den öppna marknaden på grund av ålder, nedsatt arbetsförmåga celler andra särskilda förhållanden. Arkivarbetsplatser kan inrättas hos statliga och kommunala verk och myndigheter samt hos allmännyttiga institutioner. På vissa orter anordnas arkivarbete vid särskilda kontorsarbetscentraler i arbetsmarknadsverkets regi.
Statsbidrag till halvskyddad sysselsättning avser att stimulera företag samt kommunala eller landstingskommunala organ att bereda sysscl-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 123
sättning åt personer med nedsatt arbetsförmåga som inte kan erhålla eller behålla anställning på den öppna marknaden. För att cn arbetsgivare skall kunna godkännas som huvudman för sådan verksamhet krävs bl.a. att arbetstagarna erhåller lön och övriga förmåner enligt gällande kollektivavtal eller motsvarande normer.
Arbetstagare som på grund av handikapp inte kan få eller behålla anställning på den öppna marknaden eller i halvskyddad sysselsättning kan också beredas arbete i verkstäder för skyddad sysselsättning. Till landstingskommun, kommun, förening eller stiftelse som anordnar verkstad för skyddad sysselsättning utgår dels bidrag för anordnande av lokaler och anskaffning av första uppsättningen maskiner eller likvärdig utrustning, dels bidrag till driften av sådan verkstad samt för klientersättningar, lokalhyror och andra driftskostnader.
Hemarbete kan beredas handikappade som av olika skäl inte kan bege sig till arbetsplats. Hemarbete administreras vanligen av en särskild hemarbetscentral knuten till verkstad för skyddad sysselsättning.
Bestämmelser om sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368; omtryckt 1968: 246; ändrad senast 1971: 448) och kungörelsen (1966: 370) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvården (ändrad senast 1971: 107).
Arbetsmarknadsstyrelsen
Arbetshjälpmedel åt handikappade. Omfattningen av bidragen till arbetsbiträde har varit mycket ringa. Vid utgången av budgetåret 1970/71 fanns endast 72 platser. Styrelsen föreslår att bidrag till arbetsbiträde skall kunna utgå även till egen företagare eller fri yrkesutövare som på grund av svår syn- eller hörselskada eller rörelsehinder är i behov av arbetsbiträde. Ändringen beräknas kosta ca 600 000 kr.
I fråga om särskilda anordningar på arbetsplatsen föreslås att maximibeloppet höjs från 15 000 till 20000 kr. samt att bidrag skall kunna utga även till handikappad som är egen företagare celler fri yrkesutövare och till kostnader för expertundersökningar. Kostnaderna för ändringsförslagen beräknas till ca 500 000 kr.
Antalet handikappade som har fått bidrag och lån till motorfordon, liksom de beviljade beloppens storlek, ökade kraftigt under budgetåret 1970/71. För budgetåret hade beräknats behov av 1500 bidrag och 200 lån till motorfordon. Utfallet visar att 2007 bidrag och 220 lån beviljades till en kostnad av 15,1 milj. kr. Då arbetsmarknadsverket på grund av medelsbrist har tvingats skjuta på avgörandet av ca 600 ansökningar om bidrag och lån, är det verkliga behovet emellertid avsevärt större.
Inkomstprövningen vid nyanskaffning av fordon bör enligt styrelsens mening slopas. I andra hand föreslås att de inkomstgränser som gäller
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartemeatet 124
för bidrag till fordon höjs till minst 25 000 kr. för handikappad, som sammanbor med make, eller ensamstående handikappad med barn under 18 år samt till 22 000 kr. för annan handikappad. I bruttoinkomsten bör invaliditetsersättning eller liknande förmån inte inräknas. Avdraget för makes inkomst bör ändras från 3 000 kr. till 5 000 kr. och för barn under 18 år från 1000 kr. per barn till samma nivå som gäller för bidragsförskott.
Kostnader för aggregat eller ändringar som krävs för att den handikappade skall kunna bruka motorfordon föreslås i sin helhet bli bidragsberättigade. F. n. kan bidrag utgå med högst 4 000 kr.
Bidrag till inköp av motorfordon föreslås för personer som på grund av grava handikapp är i behov av större fordon få utgå med högst 17 000 kr., när särskilda skäl föreligger.
Med hänsyn till de framlagda ändringsförslagen och en väntad fortsatt ökning av antalet ärenden och medelkostnad per ärende beräknar styrelsen medelsbehovet för bidrag och lån till motorfordon till 45 milj. kr., vilket beräknas möjliggöra 3 000 bidrag och 500 lån. Det sammanlagda medelsbehovet för Gelprogrammet beräknas till 50,5 milj. kr.
Näringshjälp. Under budgetåret 1970/71 beviljades näringshjälp till egen rörelse i 579 fall som bidrag och i 106 som lån. Härtill kom i 156 fall bidrag till mindre arbetsredskap och verktyg. Antalet personer som erhöll hjälp till egen rörelse uppgick till 587. Utbetalningarna uppgick till 9 milj. kr. Styrelsen anför att kostnaderna skulle ha blivit väsentligt högre om tillräckliga medel hade stått till förfogande. Behovet av näringshjälp bedöms komma att öka i avsevärd grad under de närmaste åren. Medelsbehovet under budgetåret 1972/73 beräknas till 20 milj. kr. Den hittills använda benämningen »mindre arbetsredskap och verktyg» föreslås ändrad till »speciella arbetstekniska hjälpmedel».
Särskilda berecdskapsarbeten. Under budgetåren 1967 /68—1970/71 sysselsattes 1 medeltal ca 10 000, 12 000, 11 000 resp. 12 000 personer i särskilda beredskapsarbeten. Antalet dagsverken (i tusental) under samma budgetår framgår av följande sammanställning:
Budegetår Vägar Skogs- Industri- = T-arbeten Övriga Summa
vårds- ella ar- arbeten arbeten beten
| 1967/68 241 | 718 | 95 | 554 | 618 | 2226 |
| 1968/69 262 | 616 | 128 | 589 | 748 | 2343 |
| 1969/70 251 | 594 | 123 | 548 | 469 | 1985 |
| 1970/71 | 173 615 | 166 | 582 | 700 | 2236 |
Under det senaste året har en påtaglig återhållsamhet märkts från kommuners m. fl. intressenters sida i fråga om såvill allmänna som särskilda beredskapsuarbeten. Den gynnsamma vintern har dock gjort det
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 123
möjligt att i större omfattning än normalt bedriva markvårdsarbeten inom landskaps- och naturvård samt kommunala T-arbeten med liknande objekt.
Utgitterna uppgick budgetåret 1970/71 till 286 milj. kr. Styrelsens kostnad per syssclsättningsdag har under det senaste äret kunnat hållas på i det närmaste oförändrad nivå — 139 kr. — bl. a. till följd av att vägbyggandet har minskats krattigt.
Beredskapsarbeten för svårplacerade är betydelsefulla för många människor som temporär sysselsättning. Detta omvittnas av centrala vårdmyndigheter som socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen. Arbetena innebär förutom arbetsanpassning både fysisk och psykisk rehabilitering. Styrelsen lägger stor vikt vid rehabiliteringsfaktorn även vid utformningen av bostäder för de sysselsatta.
En successiv ökning av medelstilldelningen för särskilda beredskapsarbeten bedöms nödvändig. Med utgångspunkt i en medelkostnad av 160 kr. per sysselsättningsdag skulle vid en medelstilldelning av samma storleksordning som för budgetåret 1971/72 endast 2,0 milj. sysselsättningsdagar inrymmas. Behovet uppgår till minst 2,5 milj. sysselsättningsdagar.
Fysiskt krävande arbeten är i mänga fall olämpliga. Styrelsen strävar därför efter att utveckla de industriella beredskapsarbetena. I dessa kan många dessutom få en industriell träning som möjliggör senare anställning på öppna marknaden. Budgetåret 1972/73 behöver antalet disponibla sysselsättningsdagar i industriella beredskapsarbeten fördubblas till ärygt 300 000. Även de s.k. T-arbetena bör enligt styrelsen utökas. .
Skogliga arbeten och landskapsvård utgör ca 25 Z av den totala bidragskostnaden och samma andel av antalet dagsverken. De skogliga arbetena är fysiskt krävande och därför ofta mindre lämpliga, varför nuvarande volymandel inte bör ökas.
Medelsbehovet för delprogrammet under nista budgetår beräknas till 390 milj. kr.
Arkivarbeten. En väsentlig utbyggnad av arkivarbetsverksamheten har ägt tum under de senaste budgetåren. Antalet sysselsatta uppgick i juni månad åren 1968—1971 till 4900, 6 600, 8 400 resp. 9 420.
Ökningen av antalet sysselsatta orsakas till betydande del av att äldre, svårplacerad eller lokalt bunden arbetskraft i allt högre grad möter svårigheter i samband med förändringar på arbetsmarknaden. Trots intensifierade insatser inom de olika arbetsmarknadspolitiska delområdena för att bereda dessa arbetssökande anställning kan en ökning av antalet sysselsatta i arkivarbete väntas under kommande år. Även om arkivarbete för vissa personer är en temporär lösning av arbetslöshetsproblemet i avvaktan på anställning på den öppna marknaden, innebär
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 126
verksamheten för flertalet sysselsatta ett mer varaktigt arbete. I februari 1971 fastställde styrelsen för varje län ett högsta antal arkivarbetare, som i stort sett motsvarade antalet sysselsatta vid kalenderärsskiftet. För hela riket uppgick detta antal till 9 000. Som en följd härav minskade antalet sysselsatta successivt till 9 165 vid budgetårets utgång. Under budgetåret 1972/73 bedöms ca 11 000 personer behöva sysselsättas i arkivarbete. Enligt uppgift från länsarbetsnämnderna i februari 1971 fanns det då ca 2 000 arbetslösa, för vilka placering i arkivarbete ansågs som den mest adekvata åtgärden. Med 11 000 personer sysselsatta i arkivarbete vid utgången av budgetåret 1972/73 beräknas medelsförbrukningen efter 1971 års löneläge uppgå till totalt 210 milj. kr. | Arbetslös person som genom arbetsförmedlingen anställs i arkivarbete utanför hemorten föreslås kunna erhålla flyttningsbidrag enligt samma regler som gäller vid anställning i öppna marknaden. Halvskyddad sysselsättning. Den halvskyddade sysselsättningens omfattning är beroende dels av situationen på arbetsmarknaden, där en hög och jämn sysselsättning ökar möjligheterna till arbetsplacering i halvskyddad sysselsättning, dels av de personalmässiga förutsättningarna för arbetsförmedlingen att praktiskt och informativt verka för åtgärder av detta slag. Andra faktorer som påverkar resultatet är arbetsgivarnas, arbetsledarnas och arbetskamraternas inställning till de handikappade. Under budgetåret 1969/70 utförde 1265 personer arbete i halvskyddad sysselsättning under 1 812153 arbetstimmar. Under budgetåret 1970/71 var utfallet 2 620 560 arbetstimmar. Statsbidragskostnaderna uppgick till 6,8 milj. kr. Behovet av platser för halvskyddad sysselsättning är större än det redovisade resultatet. Styrelsen anser att bidragen för anordnande av halvskyddad sysselsättning måste förbättras så att arbetsgivarnas merkostnad för sysselsättning av handikappade kompenseras bättre. För att i någon mån täcka arbetsgivarnas fasta kostnader för de anställda bör en fast grundersättning utgå med 1 200 kr. per individuell arbetsplats och år och därutöver ett rörligt bidrag på 5 000 kr. för varje fullt antal av 1200 fullgjorda arbetstimmar. Verksamheten föreslås kunna omfatta nyanställning av handikappade även vid affärsdrivande verk liksom i övrigt inom den statliga sektorn där lämpliga arbetsuppgifter finns att tillgå. De föreslagna förändringarna väntas medföra att antalet individuella arbetsplatser under budgetåret 1972/73 kommer att uppgå till 5 000. Medelsbehovcet för den halvskyddade verksamheten beräknas till ca 42,3 milj. kr. Skyddad sysselsättning. Antalet platser vid verkstäder för skyddad sysselsättning var vid slutet av budgetåret 1970/71 sam-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 127
manlagt ca 12 500. Enligt av huvudmännen upprättade planer skulle vid samma tidpunkt finnas ca 13 000 platser. Orsakerna till att antalet planerade platser inte har kommit till stånd torde bl. a. vara att kommuner och landsting inte har haft tillgång till erforderliga investeringsmedel samt att anordnings- och driftkostnaderna har stigit betydligt i förhållande till statsbidragens storlek.
Då platsbehovet är avsevärt större än den planerade utbyggnaden, är det angeläget att bidragen höjs så att huvudmännens kostnader åtminstone hålls oförändrade. Anordningsbidraget föreslås höjt från 390 till 525 kr. per m? och inom områden där förhöjt bidrag får utgå från 500 till 675 kr. per m?. |
Som styrelsen framhöll i föregående års anslagsframställning föreligger stort behov av rationaliseringsåtgärder vid verkstäderna för skyddad sysselsättning. Detta gäller särskilt vid ändrad produktionsinriktning
men också för att höja verkstädernas produktion och lönsamhet. Det
är också viktigt att arbetsplatserna anpassas efter ergonomiska principer. Bidrag bör därför kunna utgå med 50 46 av kostnader för sådana ändrings- eller ombyggnadsarbeten som styrelsen har godkänt. |
Vidare bör statsbidrag utgå för ändring av befintliga eller anskaffning av nya maskiner som är nödvändiga för ändrad produktionsinriktning, framtvingad av t.ex. strukturomvandling inom verksamhetsområdet eller ändrade avsättningsförhållanden. Bidrag för här berörda kostnader bör utgå efter samma regler som till första uppsättningen av maskiner.
Statsbidrag till driften av verkstäder för handikappade föreslås för alla kategorier arbetstagare utgå med 5 000 kr. för varje fullt antal av 1200 arbetstimmar under förutsättning att arbetstagaren får lön enligt gällande avtal. F.n. gäller att driftbidrag utgår med 5 000 kr. per år för verkstadsplats, vilken till 1200 timmar utnyttjas av arbetstagare som uppbär lön enligt avtal och har minst 1/3 arbetsförmåga, samt med 3 000 kr. per år för verkstadsplats, vilken till 1200 timmar utnyttjas av annan handikappad arbetstagare. När nuvarande bidragsbestämmelser trädde i kraft beräknades en fjärdedel av samtliga arbetstagare vid verkstäderna stå utanför gällande avtalsöverenskommelse. Därcfter har emellertid nytt avtal träffats som omfattar samtliga arbetstagare vid de skyddade verkstäderna utom dem som är omhändertagna på vårdhem etc. Enligt detta avtal verkar pensionsförmåner reduccrande på arbetstagarnas löneförmåner så att huvudman har att utbetala lön endast upp till avtalsbestämmelsernas löneföreskrifter. Härigenom erhålls viss likformighet. Trots att huvudmännen till synes har lägre lönekostnader för de arbetstagare som uppbär pensionsförmåner uppkommer i regel högre totalkostnader på grund av ökat behov av tillsyn och handledning av arbetstagare med svårare handikapp. Genom förslaget beräknas också en administrativ förenkling komma till stånd.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 128
Arbetslös person som genom arbetsförmedlingen anställs vid skyddad verkstad utanför hemorten föreslås kunna få flyttningsbidrag enligt samma regler som gäller vid anställning på öppna marknaden.
Kostnadsutvecklingen har medfört ökade hyror för de huvudmän som förhyr lokaler för skyddad sysselsättning. Styrelsen föreslår därför att bidrag till hyra liksom vid arbetsprövning och arbetsträning får utgå med hälften av hyreskostnaden, dock högst 40 kr. per m? för fastighet uppförd efter 1964 och högst 25 kr. per m? för övriga fastigheter. För fortbildning av föreståndare och arbetsledare vid verkstäder för skyddat arbete erfordras 350 000 kr.
Det totala medelsbehovet för skyddad sysselsättning beräknas till 118 milj. kr.
Hemarbete. I hemarbete sysselsattes den 31 december 1970 450 personer. Behovet av hemarbete kommer enligt styrelsens bedömning att öka bl. a. inom glesbygdsområdet. Antalet hemarbetare bedöms komma att uppgå till 800 vid slutet av budgetåret 1972/73. Medelsbehovet beräknas till 2,5 milj. kr.
Totalkostnaderna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade beräknas för budgetåret 1972/73 till 834,3 milj. kr., vartill kommer 16,7 milj. kr. i gemensamma administrationskostnader.
För budgetäret 1970/71 har styrelsen bemyndigats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkommande fordringar till belopp ej överstigande 3 000 kr. I enlighet härmed har under budgetåret beslut fattats om avskrivning av fordringar till ett sammanlagt belopp av 219653 kr. Avskrivningen avser till större delen fordringar på flyktingar, zigenare samt personer som erhållit start- eller näringshjälp.
Styrelsen hemställer om fortsatt bemyndigande att avskriva låncfordringar under budgetåret 1972/73.
Remissyttranden
Över arbetsmarknadsstyrelsens förslag till ändring av bidragsreglerna för den halvskyddade sysselsättningen har yttrande avgetts av utredningen rörande den skyddade sysselsättningen, som enligt sina dircktiv har att överväga bl. a. om delvis nya former av halvskyddad sysselsättning kan behöva anordnas för att tillgodose föreliggande behov. Utredningen har den principiella uppfattningen att arbetsförmedlingens åtgärder för handikappade i första hand skall ta sikte på placering i den öppna arbetsmarknaden. Den halvskyddade sysselsättningen är en arbetsvårdsform som arbetsplatsmässigt är integrerad i det ordinarie arbetslivet och som i många avseenden är att föredra framför de mer institutionsbundna skyddade verkstäderna. Med hittillsvarande storlek på statsbidra-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 129
get för halvskyddad sysselsättning har emellertid omfattningen av verksamheten blivit relativt begränsad. Härtill kommer att arbetsgivarna har ansett sig kunna ta emot endast sådana handikappade arbetssökande som har relativt måttlig nedsättning av arbetsförmågan. Följden har blivit att efterfrågan på t. ex. plats vid skyddad verkstad och på arkivarbete har stigit mycket kraftigt.
Utredningen finner att arbetsmarknadsstyrelsens förslag. tillgodoser flera av de kriterier som bör ställas på en bra bidragskonstruktion. Det gäller bl. a. att bidragets storlek skall utgöra en tillräcklig stimulansfaktor och att all skälighetsbedömning bortfaller vid beräkning av bidragets storlek per rekvisitionsperiod. Ett bidrag som ir delat i en fast och en rörlig del garanterar också arbetsgivaren viss ersättning för fasta kostnader, oavsett i vilken grad en plats utnyttjas. I styrelsens förslag saknas emellertid stimulans för arbetsgivarna att medverka till en gynnsammare löneutveckling. Utredningen anser att den genomsnittliga lönenivån för de anställda i halvskyddad sysselsättning ligger så lågt att en annan bidragskonstruktion bör övervägas och förordar att statsbidrag får utgå med 40 2 av den bruttolön som har utbetalats till arbetstagarna.
I bidraget bör byggas in ett garantibelopp om minst 1 200 kr. per år och arbetstagare. Utredningen understryker nödvändigheten av att arbetsmarknadsverket får erforderliga personalresurser för handläggning av verksamheten.
Arbetsmarknadsstyrelsens expert i utredningen har i ctt särskilt yttrande förordat styrelsens förslag eller, om utredningens förslag genomförs, att bidrag utgår med 50 40 av utbetalad bruttolön.
Över arbetsmarknadsstyrelsens och :utredningens alternativa förslag har SAF, LO och TCO avgivit yttranden.
LO framhåller att lönesättningen i den halvskyddade sysselsättningen, trots gällande bestämmelser om avtalsenlig lön, i många fall är otillfredsställande. Detta kan i viss mån förklara den återhållsamma attityd som från facklig sida kan ha förekommit mot verksamheten. LO ansluter sig i princip till det av utredningen framförda förslaget om statsbidrag med 40 96 av utbetalad lön. Ett löneanknutet bidrag med visst garantibelopp tillgodoser enligt LO:s mening bist de fackliga organisationernas strävanden. En sådan bidragskonstruktion kan också stimulera såväl arbetsgivarna som de fackliga organisationerna att medverka till en utökning av verksamheten. Det är emellertid också angeläget att samtliga godkända platser utnyttjas och att nuvarande regler, som innebär att bidrag utgår endast till utnyttjad individuell arbetsplats, bibehålls. En förbättrad bidragsgivning får inte leda till att reglerna om överföring av redan anställd personal ändras. Verksamhetens primära syfte skall vara att öka möjligheterna för handikappade att få anställning på den öppna marknaden. En intern överföring av redan anställd personal 5 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet | 130
ligger inte i linje med detta syfte, då företagen bör ta ansvaret och kostnaderna för sådana anställda som det fordras speciella arbetsuppgifter för. LO har dock inte velat motsätta sig den praxis som efter hand har utformats och som innebär att högst hälften av totala antalet individuella halvskyddade platser vid ett företag får vara besatta med personal som har överförts inom företaget.
SAF betonar bl.a. att statsbidraget till halvskyddad sysselsättning måste bättre anpassas till rådande kostnadsläge och i likhet med nuvarande system ge arbetsgivarna kompensation för minskad produktivitet och dålig utnyttjandegrad av maskiner och lokaler. SAF tillstyrker därför att bidraget utformas med en rörlig och en fast del och kan för sin del godta både arbetsmarknadsstyrelsens och utredningens förslag till bidragskonstruktion. All skälighetsbedömning av bidragets storlek bortfaller såväl enligt styrelsens som utredningens förslag. Utredningens förslag utgår från att ett löneanknutet bidrag medverkar till en gynnsammare löneutveckling för de anställda i halvskyddat arbete. Genom att statsbidraget automatiskt följer löneutvecklingen och därför behåller sitt relativa värde har utredningens förslag vissa fördelar men innebär att arbetsgivarna erhåller mindre kompensation än enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag. SAF delar därför de synpunkter som framförts av arbetsmarknadsstyrelsens expert i utredningen, nämligen att bidraget bör utgå med 50 96 av utbetald bruttolön.
Även TCO anser att bidragen till halvskyddad sysselsättning bör höjas så att arbetsgivarens merkostnader för sysselsättning av handikappade kompenseras bättre. Därmed skapas en stimulans och ökat intresse för anställning av handikappade. TCO förordar utredningens förslag till bidragskonstruktion. Även om statsbidraget enligt arbetsmarknadsstyrelsens bidragskonstruktion till en början blir något högre och därmed stimulerar till en snabbare utbyggnad, har utredningens förslag den fördelen att statsbidraget automatiskt följer löneutvecklingen och därför på längre sikt blir sysselsättningsfrämjande, förutom att det redan från början är löneutvecklingsbefrämjande.
Departementschefen
Under senare år har takten i näringslivets strukturomvandling ökat markant. Den yrkesmässiga och geografiska omflyttningen av arbetskraft har medfört vidgade valmöjligheter i fråga om sysselsättning för stora grupper av befolkningen men också problem för dem som har svårigheter att anpassa sig till förändringarna i arbetskraftsbehovet. Äldre och handikappade är ofta mindre rörliga än andra, både yrkesmässigt och gcografiskt. Därtill kommer många arbetsgivares negativa attityd mot sådana arbetssökande. Den allmänt höga efterfrågan på arbetskraft som rådde vid slutet av 1960-talet och under år 1970 påver-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 131
kade därför inte dessa gruppers sysselsättningsmöjligheter i nämnvärd grad. Samtidigt har nya grupper av handikappade, ofta med grava arbetshinder, kommit att efterfråga arbete.
Mot denna bakgrund har särskilda åtgärder för äldre och handikappade beretts allt större utrymme inom arbetsmarknadspolitiken. Jämsides med en fortsatt utbyggnad av olika former av skyddad sysselsättning har strävandena i allt högre grad inriktats på åtgärder som syftar tll att dessa arbetssökande i ökad utsträckning skall kunna få och behålla anställning på den öppna arbetsmarknaden. Ett viktigt led har härvid varit den av riksdagen antagna lagstiftningen om anställningsskydd för vissa arbetstagare och vissa åtgärder för att främja sysselsättningen av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden. I anslutning härtill har arbetsmarknadsverket, som jag tidigare har framhållit, tillförts särskilda personalresurser dels för uppföljning, tillsyn och utplacering på den öppna marknaden av äldre och handikappade, dels för samråd med företag och fackföreningar i fråga om att bättre anpassa arbetsplatserna till de anställdas fysiska och psykiska förutsättningar. Samtidigt har den yrkesinriktade rehabiliteringen bl.a. i form av arbetsprövning, arbetsträning och utbildning av svårplacerade byggts ut och differentierats med hänsyn till kraven på den öppna marknaden. Också möjligheterna för arbetsgivare att få bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatsen, arbetsbiträde och halvskyddad sysselsättning m. m. har vidgats väsentligt. Bidrag och lån till motorfordon och anordnande av kommunal färdtjänst ökar de handikappades möjligheter att kunna få och behålla ett lämpligt arbete. Det torde inte råda några delade meningar om att dessa strävan-
den även fortsättningsvis måste ha hög prioritet.
De åtgärder som faller inom programmet Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade — arbetsprövning och arbetsträning samt utbildning av svårplacerade — är viktiga instrument när det gäller att kartlägga de handikappades arbetsförutsättningar och genom systematisk träning och utbildning förbereda dem inför de krav som de möter på den öppna arbetsmarknaden.
Arbetsprövning och arbetsträning. Liksom föregående år har arbets- ' marknadsstyrelsen lagt fram förslag om ändrade grunder för anordnings- och driftbidrag till avdelningar för arbetsprövning och verkstäder för arbetsträning. Anordnings- och driftbidrag utgår enligt samma bestämmelser som gäller för verkstäder för skyddad sysselsättning.
Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen, som har att pröva bl. a. bidragsgivningen till verkstäder för skyddad sysselsättning, beräknas lägga fram sina förslag under innevarande år. I samband med prövningen av utredningens förslag torde också grunderna för bidragsgivningen till avdelning för arbetsprövning och arbetsträning få behandlas. |
Jag är därför inte beredd att nu förorda ändring av bidragsgrunder-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 132
na. Vid oförändrade bidragsbestämmelser beräknar jag medelsbehovet för arbetsprövning till 8,7 (+ 3) milj. kr. och för arbetsträning till 27,1 (+ 10) milj. kr. Under anslaget bör i enlighet med styrelsens förslag beräknas 100 000 kr. resp. 200 000 kr. för utbildning av föreståndare och arbetsledare vid institutioner för arbetsprövrning och arbetsträning.
Utbildning av svårplacerade. Anpassningskurser för att förbereda: vissa grupper av handikappade för andra arbetsvårdsåtgärder eller för arbetsanställning har under senare år tillkommit som ett komplement till bl. a. arbetsprövning och arbetsträning. Kurser anordnas f£. n. för rörelsehindrade, psykiskt utvecklingsstörda samt syn- och hörselskadade. Liksom arbetsmarknadsstyrelsen räknar jag med att behovet av platser för utbildning av svårplacerade kommer att öka. Jag beräknar därför medelsbehovet under budgetåret 1972/73 till 32,4 (4- 8,5) milj. kr. Beträffande villkoren för utbildningsbidrag till personer som genomgår utbildning för svårplacerade hänvisar jag till de förslag jag har lagt fram under det i programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet ingående delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.
Det sammanlagda medelsbehovet för de i programmet Rehabiliteringsoch stödåtgärder för svårplacerade ingående delprogrammen bör således beräknas till 68,2 milj. kr. Härtill kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets administrationskostnader (se s. 65).
I fråga om medelsbehovet för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för svärplacerade får jag anföra följande.
Arbetshjälpmedel för handikappade. Med hänsyn till betydelsen av att öka arbetsförmedlingens möjligheter att placera handikappade i anställning på den öppna marknaden förordar jag i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen, att bidraget till särskilda anordningar på arbetsplatsen höjs från £. n. högst 15 000 kr. till högst 20 000 kr. per arbetstagare samt att bidrag får utgå även till handikappad som är egen företagare eller fri yrkesutövare och till kostnader för expertundersökningar. Bidrag bör vidare kunna utgå till såväl enskilda som offentliga arbetsgivare.
Som arbetsmarknadsstyrelsen påpekar har antalet bidrag och lån till motorfordon stigit under senare år. En starkt bidragande orsak härtill synes vara de år 1965 införda bestämmelserna om stöd till ersättningsanskaffning av motorfordon efter fem år. De genomsnittligt höga kostnaderna för btye av motorfordon, som orsakas bl. a. av specialutrustning som är nödvändig av trafiksäkerhetsskäl, samt det förhållandet att fordonen i vissa fall brukas i förhållandevis begränsad omfattning motiverar enligt min mening att behovet av ersättningsanskaffning bör. bedömas med hänsyn till såväl fordonets ålder som dess allmänna kondition från trafiksäkerhetssynpunkt. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till ändringar i grunderna för bidrag och lån är jag inte beredd att tillstyrka. Mot bakgrund av vad jag har förordat i fråga om bidrag till särskilda anord-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 133
ningar på arbetsplatsen och arbetsbiträde samt det ökade antalet ärenden rörande bidrag och lån till motorfordon beräknar jag medelsbehovet under deprogrammet till 26,1 (4 9) milj. kr.
Erfarenheterna visar att näringshjälp i ökad omfattning har använts för att ge sysselsättningsmöjligheter för handikappade och äldre arbetssökande, som av olika skäl inte kan arbetsplaceras i anställningar på den öppna arbetsmarknaden men som har förmåga och kunnande att driva mindre företag. Med hänsyn till det ökade antalet ansökningar och de förbättrade bidragsmöjligheter som har införts under senare år beräknar jag medelsbehovet för denna verksamhet till 15,4 (+ 5) milj. kr. Mot styrelsens förslag att benämningen mindre arbetsredskap och verktyg skall ersättas med benämningen speciella arbetstekniska hjälpmedel har jag ingen erinran.
Omfattningen av särskilda beredskapsarbeten under budgetåret 1972/ 73 bör som jag har nämnt tidigare under programmet Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa beräknas på grundval av den volym som kom till utförande under budgetåret 1970/71. Behovet av särskilda beredskapsarbeten för äldre och handikappade m. fl. kvarstår i stor utsträckning oavsett såväl konjunkturutvecklingen som de olika åtgärder som vidtas i syfte att stärka dessa människors ställning på den öppna arbetsmarknaden.
De särskilda beredskapsarbetenas omfattning och fördelning på olika arbetsobjekt under budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning.
| Arbetsobjekt | Antal dags- Nedlagda kostnader! Dagsverkskostnader? verken - (milj. kr.) (tusental) : | Totalt | AMS andel Totalt AMS” andel | (kr.) - | ||
| Vägar | 170 | 64: | 56 377 | 330 | ||
| Vatten o. avlopp | 279 | 120 | 46 | 428 | 163 | |
| Husbyggnad | 139 | 69 | 35 | 495 | 252 | |
| Skogsvård | : 442 | 59 | 48 | 132 | 108 | |
| Natur: o. landskapsvård | 173 | 26 | 20 | 150 | 120 | |
| Kultur- o. fornminnesvård | 80 : 13 | 12 | 166 | 147 | ||
| Militära arbeten | "= 18 | 6 | 6 | : 344 | 338 | |
| Turism o. fritid | 30 | 14 | 7 | 453 | 216 | |
| Ind. beredskapsarbeten = ' 165 | "31 | 15 | 185?. | 92 | ||
| Övriga arbeten | Summa 2271 . 525 | 775 | 124 | 61 307 | 160 231 | 79 135 |
| Statliga arbeten | | | 9299 | 192 | 162 | 192 | 162 |
| Kommunala arbeten | 1 046 | 288 | 115 | 275 | 109 | |
| därav s.k. T-arbeten = ' 585 | 7” | 30 | 132 | 51 | ||
| Enskilda arbeten | 226 | 46 . > 31 | 203 | 136 |
1 Exkl. lönekostnadspålägg och sociala kostnader.
? Bruttokostnad före försäljning av tillverkade produkter.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet . 134
Den av arbetsmarknadsstyrelsen förordade ökade satsningen på industriella beredskapsarbeten kan jag tillstyrka endast i fråga om tillfälliga insatser i samband med företagsnedläggningar. Sådana insatser har i några fall bestått i att staten har arrenderat företag som har gått i konkurs och drivit dessa som industriella beredskapsarbeten under några månader. Härigenom har såväl anställda och arbetsförmedling som konkursförvaltning fått värdefullt rådrum för omställningen. Jag finner det lämpligt att ytterligare försök får göras med åtgärder av detta slag. Industriella beredskapsarbeten av andra slag kan i allmänhet inte startas och avvecklas på så kort tid som är önskvärt. Permanenta skyddade . verkstäder drivs f.n. normalt i kommunal regi, och jag anser att man bör avvakta resultatet av utredningen rörande den skyddade sysselsättningen innan staten engagerar sig ytterligare som huvudman för dylika arbetsplatser.
Jag beräknar ett medelsbehov av 353 (+ 26) milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten under nästa budgetår. Vid budgetårcets slut bör arbetsmarknadsstyrelsen redovisa hur stort belopp som har förbrukats för väg- och gatuarbeten. Detta belopp bör räknas av mot automobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet anges till 50 milj. kr.
Arkivarbetena har under det senaste året ökat snabbt i omfattning. Det belopp som för innevarande budgetår har tagits upp för verksamheten har beräknats under antagandet att antalet arkivarbetsplatser utgör 10 000, vilket gäller som riktpunkt för arbetsmarknadsstyrelsens planering. Ärenden om löneförmåner vid arkivarbete och musikerhjälp handläggs av en hos arbetsmarknadsstyrelsen inrättad lönedelegation som i vissa fall dock kan överlåta prövningen till länsarbetsnämnd. Som jag anmälde i 1971 års statsverksproposition (bil. 13 s. 67) finns inte något hinder för att kollektivavtal skall kunna träffas även för i arkivarbete sysselsatta. Efter framställning från TCO:s statstjänstemannasektion har Kungl. Maj:t uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med statens avtalsverk ta upp förhandlingar om löne- och övriga arbetsvillkor för denna grupp. En sådan avtalsreglering torde medföra att lönedelegationens sammansättning bör ändras, eftersom arbetstagarrepresentation då ej längre är motiverad. :
En allmän översyn av arkivarbetet och musikerhjälpen har gjorts inom inrikesdepartementet och nyligen redovisats i promemorian (Ds In 1971: 15) Beredskapsarbete inom kontor och förvaltning. Jag räknar inte med att de förslag som har förts fram i promemorian kommer att påverka medelsbehovet under budgetåret 1972/73. Trots de ökade insatserna för att förbättra de äldres och de handikappades möjligheter att få och behålla anställning på den öppna marknaden måste man utgå från att särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i form av arkivarbete blir nödvändiga också framdeles. För arkivarbete beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av 193 (4 29) milj. kr. | |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 135
Halvskyddad sysselsättning. Nuvarande bidragssystem för den halvskyddade sysselsättningen innebär i princip att företag som anordnar sådan verksamhet erhåller bidrag med 2 500 kr. per belagd plats och halvår. Systemet som infördes på försök år 1967 har inte gett åsyftat resultat. Arbetsmarknadsstyrelsen har därför lagt fram förslag till ändrade grunder för ersättning vid halvskyddad sysselsättning. Förslaget innebär att det nuvarande bidraget ersätts med dels ett fast bidrag om 1 200 kr. per år och belagd arbetsplats, dels ett rörligt bidrag om 5 000 kr. för varje fullt antal av 1 200 arbetstimmar som vid företaget fullgörs i verksamhetsformen.
Utredningen rörande den skyddade sysselsättningen, som enligt sina direktiv har att överväga om delvis nya former av halvskyddad sysselsättning kan behöva anordnas för att tillgodose föreliggande behov, konstaterar i sitt remissyttrande över styrelsens förslag att den halvskyddade sysselsättningen är en arbetsvårdsform, som arbetsplatsmässigt är integrerad i det ordinarie arbetslivet och som i många avseenden är att föredra framför de mer institutionsbundna skyddade verkstäderna. Utredningen finner att arbetsmarknadsstyrelsens förslag uppfyller flera av de kriterier som bör ställas på en bra bidragskonstruktion. Förslaget stimulerar emellertid enligt utredningens mening inte påtagligt till en gynnsammare löneutveckling. Utredningen förordar därför att statsbidraget fastställts till 40 20 av den bruttolön som betalas ut till de anställda, dock — som ett garantibelopp — minst 1200 kr. per år och anställd. Utredningens förslag till bidragsutformning tillstyrks av LO och TCO. SAF kan för sin del acceptera såväl arbetsmarknadsstyrelsens som utredningens förslag till bidragskonstruktion men yrkar att bidrags-
procenten bestäms till 50. |
Möjligheten att bereda halvskyddad sysselsättning bedömer jag som ett värdefullt inslag i åtgärderna för att inpassa personer med olika slag av handikapp i arbete vid företag på den öppna arbetsmarknaden. Med hänsyn till den redovisade utvecklingen anser jag det därför angeläget att pröva om man genom en omläggning av bidragssystemet kan öka såväl företagens som de fackliga organisationernas intresse för verksamheten. Enligt min mening bör bidragsgivningen få sådan form att den innebär en reell stimulans för de engagerade företagen att medverka till en gynnsammare löneutveckling för de anställda. Jag ansluter mig därför i huvudsak till den av utredningen föreslagna bidragskonstruktionen. Statsbidrag bör således utgå med 40 9/) av den kontantlön, inkl. semesterersättning, som betalas ut till arbetstagarna. Lägsta bidrag bör dock vara 1200 kr. per belagd godkänd plats och år. Jag biträder vidare arbetsmarknadsstyrelsens förslag om vidgning av verksamheten till den statliga sektorn så till vida som bidrag bör kunna utgå också vid nyanställning av handikappade i affärsdrivande verk.
Jag vill i detta sammanhang understryka att syftet med verksamheten
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 136
är att bereda plats åt handikappade med nedsatt arbetsförmåga som annars inte kan få sysselsättning i den öppna arbetsmarknaden. Som LO har utvecklat närmare får verksamheten inte resultera i att företagen avlastas ansvaret för handikappade som redan är anställda hos dem i annan mån än enligt de år 1969 införda bestämmelserna, som innebär att ett företag efter särskild prövning av arbetsmarknadsverket i vissa fall kan få överföra redan anställd handikappad till halvskyddad sysselsättning om nedsättningen i arbetsförmågan är avsevärd eller annat särskilt skäl föreligger. Av de halvskyddade platserna får dock högst hälften vara belagda av personer som på detta sätt har överförts inom företaget. Enligt vad jag har inhämtat från arbetsmarknadssyrelsen har överföring beviljats endast i förhållandevis ringa utsträckning.
För att tillräckliga erfarenheter skall kunna vinnas bör verksamheten med halvskyddad sysselsättning bedrivas på försök ytterligare i minst två år. För budgetåret 1972/73 räknar jag med en fördubbling av antalet platser. Eftersom belastningen under de senaste budgetåren har varit väsentligt lägre än beräknat nödvändiggör de av mig förordade bidragsförbättringarna inte någon ökning av medelstilldelningen. Jag beräknar således oförändrat 25 milj. kr. för ändamålet.
Skyddad sysselsättning. Arbetsmarknadsstyrelsen har lagt fram förslag om ändrade grunder för anordnings- och driftbidrag till verkstäder för skyddad sysselsättning. Förbättringar av anordningsbidraget genomfördes fr. o. m. innevarande budgetår. Sålunda ökades den bidragsberättigade golvytan per arbetsplats från högst 15 eller i vissa fall 30 m? till högst 235 resp. 40 m?. Som jag tidigare har framhållit beräknas utredningen rörande den skyddade sysselsättningen lägga fram förslag i bl. a. dessa bidragsfrågor under innevarande år. Jag är därför inte beredd att biträda styrelsens förslag. Medelsbehovet bestäms för anordningsbidragen av betalningsutfallet och för driftbidragen huvudsakligen av antalet utförda arbetstimmar. Mcd hänsyn till belastningen beräknar jag medelsbehovet under delprogrammet till 92,3 (+ 20) milj. kr. Härav bör i enlighet med styrelsens förslag 350 000 kr. beräknas för utbildning av föreståndare och arbetsledare vid verkstäder för skyddad sysselsättning. Fiksom under innevarande år bör arbetsmarknadsstyrelsen få bevilja anordningsbidrag till verkstäder inom arbetsvården inom en ram av 25 milj. kr. Ramen torde möjliggöra att ytterligare ca 1500 platser anordnas. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha möjlighet att vidga ramen om behov uppkommer. Jag förordar att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande härtill. |
Medelsbehovet för hemarbete bör beräknas till oförändrat 2,4 milj. kr. Jag vill i sammanhanget erinra om den försöksverksamhet med hemarbete i glesbygder som redovisas i det följande under anslaget Sär-
skilda stödåtgärder i glesbygder. | | |
Det sammanlagda medelsbehovet för de i programmet Sysselsättnings-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 137
skapande åtgärder för svårplacerade ingående delprogrammen bör således beräknas till 707 milj. kr. Härtill kommer programmets andel av arbetsmarknadsverkets administrationskostnader (se s. 65). För innevarande budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigats att på vissa villkor besluta om avskrivning av lånefordran, uppkommen inom arbetsmarknadsverket, till belopp inte överstigande 3 000 kr. I likhet med styrelsen förordar jag att styrelsen får samma bemyndigande även för nästa budgetår. Med hänvisning till den sammanställning av medelsberäkningen för nästa budgetår som har gjorts i det föregående (s. 119) hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) medge, att Kungl. Maj:t får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen att under budgetåret 1972/73 besluta om -avskrivning av lånefordran, uppkommen inom arbetsmarknadsverket, till belopp inte överstigande 3 000 kr., beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen att vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte är ckonomiskt lönande, allt under förutsättning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden, 2) medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade under budgetåret 1972/73 meddelas intill ett belopp av 25 milj. kr., 3 — bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ökning av den under 2 upptagna ramen för budgetåret 1972/73, SS godkänna de ändringar av grunderna för bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade samt till halvskyddad sysselsättning som jag har förordat, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1972, | | 5 — till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 790 000 000 kr., varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 5. Kontant stöd vid arbetslöshet
1970/71 Utgift 1257 178 000 1971/72 Anslag 1272 672 000 1972/73 Förslag 371 000 000 1 Beloppen avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår (se tablå s. 36). 5" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 138
Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet.
1970!71! 1971/72! Ändring 1972/73
Utfall Beräknat
Basförslag AMS Dcepartements-
chefen
Delprogram: Ersättning till arbetslöshetskassor 220 745 000 241 000 000 — -:1-90 000 000 = +89 820 000 Kommunalt kontant-
| understöd | 1 674 000 1 500 000 | — — — |
| Omställningsbidrag | 31 604 000 27000 000 | — + 8000 000 — 8000-000 |
| Gemensamma kostnader | 3 155 000 3 172000 4391 000 + 1 400 000 -- 508 000 | |
| Summa: | 257 178 000 272672 000 = -:-391 000 = --99 400 000 ——--98 328 000 |
1 Överslagsvis översättning till program.
Ersättning till arbetslöshetskassor utgår enligt förordningen (1956:630, omtryckt 1968. ändrad 1971: 141) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor som statsbidrag på vissa grunder för av kassorna utbetalade ersättningar samt för förvaltningskostnader. Statsbidrag betalas ut i efterskott för försäkringsår (den I september—den 31 augusti) men kan, när behov föreligger, utgå i förskott. Bidraget utgår i form av grundstatsbidrag, dagpenningbidrag, burntilläggsbidrag, förlängningsbidrag och förvaltningsbidrag. Dessutom kan särskilt bidrag utgå till erkända arbetslöshetskassor med speciellt stora ersiättningsutbetalningar eller eljest otillräckliga ekonomiska resurser.
Kommunalt kontantunderstöd enligt arbetsmarknadskungörelsen avser att bereda den som har blivit arbetslös tillfällig försörjning i avvaktan på arbete i öppna marknaden, utbildning eller beredskapsarbete. Statshbidrag utgår till kommun med 20 §6 av kostnaderna för kontantunderstöd till svenska medborgare och med hela kostnaden för understöd till utlänningar.
Omstiällningsbidrag kan enligt arbetsmarknadskungörelsen utgå till äldre arbetslösa och skall utgöra ett försörjningskydd i avvaktan på nytt arbete. Bidraget är helt statsfinansierat och är icke tidsbegränsat.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Ersättning till arbetslöshetskassor. De kostnader för statsbidrag till arbetslöshetskassorna som väsentligen bestämmer medelsbehovet för budgetåret 1972/73 avser försäkringsåret den 1 september 1971—den 31 augusti 1972. Till en del betalades dock bidrag ut i förskott. Under budgetåret 1970/71 uppgick de utbetalade förskottsbeloppen till 116.3 milj. kr. Styrelsen räknar med att utbetalningarna av förskott under såväl budgetåret 1971/72 som 1972/73 kommer att överstiga denna nivå.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 139
Medlemsantalet beräknas till 2 200 000 både i vad avser ersättningen och förvaltningsbidraget. Antalet cersättningsdagar per årsmedlem under försäkringsåren 1968/69 och 1969/70 var 4,1 resp. 2,9 och beräknas under försäkringsåret 1970/71 till 3,4. Styrelsen beräknar att ordinarie ersättningsutbetalningar under budgetåret 1972/73 kommer att motsva- Ta 3,6 dagar per årsmedlem.
Det genomsnittliga grundstatsbidraget under budgetåret 1972/73 beräknas till 18 kr. per ersättningsdag. Med ledning härav beräknas utgiften för grundstatsbidrag till 147,4 milj. kr. Det tillägg till grundstatsbidraget. som utgår till kassor med stort antal ersättningsdagar per årsmedlem, beräknas uppgå till 20,1 milj. kr.
Dagpenningbidraget beräknas på grundval av erfarenheterna under senare år till 38 % av den del av dagpenningbeloppet som inte täcks av grundstatsbidrag eller tillägg till grundstatsbidrag. Utgiften för dagpenningbidrag skulle härigenom bli 92.0 milj. kr. Statsbidrag utgår vidare med 75 < av kassornas utgifter för barntillägg. Utgiften härför beräknas till 4,9 milj. kr.
Anslagsbehovet för bidrag till kassornas ordinarie ersättningsutbetalningar beräknas således till 264,4 milj. kr., vartill kommer 9,1 milj. kr. för statsbidrag till kassornas förvaltningskostnader.
För extra kassaersättning till äldre arbetslösa under högst 300 dagar utöver den ordinarie ersättningstiden utgår statsbidrag (s.k. förlängningsbidrag) med 93 46 av utgiften för dagpenning och barntillägg. För budgetåret 1972/73 beräknas antalet extra ersättningsdagar per medlem till 0,4, viiket medför ett medelsbehov för förlängningsbidrag av 42,3 milj. kr,
Den fortgående strukturomvandlingen inom vissa branscher kan komma att medföra ökade ekonomiska påfrestningar på arbetslöshetskassorna. Det rådande koniunkturläget torde komma att få kraftig återverkan på sysselsättningen inom vissa områden. Enligt styrelsens uppfattning kan de kategorier arbetstagare, vilka kan komma att främst drabbas av arbetslöshet, inte ytterligare belastas med större avgiftshöjningar eller med särskild uttaxering i någon mer betydande utsträckning. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen att medlen för särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor ökas från f.n. 7,5 milj. kr. till 15 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Av arbetslöshetskassornas sammanlagda inkomster under försäkringsåret 1971/72 beräknas 315 milj. kr. utgöra statsbidrag, 105 milj. kr. avgifter och 31 milj. kr. ränteinkomster från kassornas fonder.
Kommunalt kontantunderstöd. Per den 31 december 1970 uppgick antalet understödsrum till 6 100 och antalet understödsdagar till 72 000. Under andra hilften av budgetåret ökade verksamheten i omfattning. Totalt uppgick utgifterna för budgetåret 1970/71 till 1,7 inilj. kr., motsvarande ca 255 000 understödsdagar. Med nu gällan-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet "140
de bidragsbestämmelser räknar styrelsen inte med att verksamheten skall öka i omfattning under de närmaste åren.
Styrelsen beräknar anslagsbehovet för kommunal kontantunderstödsverksamhet under budgetåret 1972/73 till 1,5 milj. kr., vilket belopp motsvarar 220 000 understödsdagar.
Omställningsbidrag. Kostnaderna för statligt omställningsbidrag uppgick under budgetåret 1970/71 till 31,6 milj. kr., motsvaran- . de 984 800 bidragsdagar. Styrelsen räknar med ett behov av omställningsbidrag under budgetåret 1972/73 av ungefärligen samma storlek som under budgetåren 1970/71 och 1971/72, varför medelsbehovet uppgår till 35 milj. kr., vilket belopp motsvarar 1 160 000 understödsdagar.
Det totala medelsbehovet under programmet för budgetåret 1972/73 beräknas till (264,4 + 9,1 + 42,3 -+ 15,0 4 1,5 + 35,0 + 3,7) avrundat 371 milj. kr.
Departementschefen
KSA-utredningen har den 28 maj 1971 avlämnat sitt betänkande (SOU 1971: 42—-44) Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. Utredningen föreslår vissa ändringar i fråga om arbetslöshetsförsäkringen. Vidare föreslår utredningen att det nuvarande kommunala kontantstödet och det statliga omställningsbidraget skall ersättas av ett statligt kontantunderstöd vid arbetslöshet. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats. Enligt min mening bör prövningen av utredningens förslag samordnas med ställningstagandet till resultatet av sjukpenningutredningens överväganden i fråga om förutsättningarna för att beskatta dagpenningen vid arbetslöshetsförsäkring m. m. Jag är därför inte beredd att nu ta ställning till KSA-utredningens förslag. Jag räknar med att en reformering av arbetslöshetsförsäkringen grundad på de båda berörda utredningarnas förslag skall kunna föreläggas 1973 års riksdag.
Mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet under programmet har jag ingen erinran. Anslaget bör föras upp med ett till 371 milj. kr. avrundat belopp. Jag har därvid beräknat medel för särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor med 15 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 371 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga i3 Inrikesdepartementet 141
B 6. Totalförsvarsverksamhet
1970/71 Utgift — 113 935 000 1971/72 Anslag 121296 000 1972/73 Förslag 24000 000
1 Beloppen avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår (se tablå s. 36).
Från anslaget skall bestridas utgifterna för programmen Försvars- och
beredskapsplanering samt Vapenfria tjänstepliktiga.
1970/71! 1971/72! Ändring 1972/73
Utfall Beräknat
Basförslag AMS Departe-
| mentschefen
Försvars- och beredskapsplancring Bidrag till frivillig försvarsverksamhet 1 100 060 1750 000 — + 500 000 — Gemensamma kostnader 4 280 000 4366 000 + 580.000 +—2 634 000 + 634 000
5 380 0090 6 116000 —+ 580 000 +—+3134000 —+ 634000 Vapenfria tjänstepliktiga Vapenfriverksamhet 7455 000 —14000000 =— 730 000 ---2000 000 +—+1950 000 Gemensamma kostnader 1 100 000 1180 000 =-- 120000 + 220000 + 120000
8555 000 15 180 000 —+ 850000 +—+2220000 —+2070 000
Summa 13935 000 21296 000 +—1430 000 +—5 354 000 +—2 704000
1 Överslagsvis omräkning till program.
Programmet Försvars- och beredskapsplancring Programmet är cj indelat i delprogram.
Verksamheten syftar till att planlägga utnyttjandet av landets arbets-
kraft under beredskaps- och krigstillstånd, att samordna den frivilliga försvarsverksamheten inom totalförsvarets civila delar samt att planligga arbetsmarknadsverkets krigsorganisation. Verksamheten, som huvudsakligen är av utrednings- och informationskaraktär, handhas i arbetsmarknadsstyrelsen av försvarssektionen, vilken organisatoriskt utgör en del av utredningsbyrån men i praktiken intar cn självständig ställ-
ning. Regionalt handhas beredskapsplaneringen av länsarbetsnämnderna.
Programmet belastas, förutom av en viss andel av arbetsmarknadsverkets gemensamma administrationskostnader, endast av kostnader för
statsbidrag till vissa frivilliga försvarsorganisationer.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Under budgetåret 1970/71 har sedvanlig fördelning av 47-åringar ' ägt rum till ett antal av 36 700 personer. Tillämpningsanvisningar för personalplanläggning har utarbetats och förberedelser vidtagits för att
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet | 142
anpassa uppskovshanteringen till krigsmaktens nya personalredovisningsrutiner. Den under budgetåret 1969/70 påbörjade utbildningsverksamheten för länsarbetsnämndernas försvarsplanläggningspersonal har fortsatt.
Under de närmaste åren kommer en fortlöpande detaljplanering av personalförhållandena inom flera områden av den krigsviktiga företagssektorn att ske. Vidare skall outnyttjade personaltillgångar över värnpliktsåldern inventeras i syfte att främja rekryteringen till bl. a. civilförsvarsuppgifter.
Av departementschefens uttalande i prop. 1970:18 angående ökat statligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna framgår (s. 36) att arbetsmarknadsstyrelsen skall svara för samordningen av myndigheternas medverkan 1 frivilligarbetet inom de civila delarna av totalförsvaret samt att statsbidragen inom dessa områden skall utgå från anslag till styrelsen under elfte huvudtiteln. Myndigheternas insatser består bl. a. i att utfärda bestämmelser om utbildning, rekrytering och registrering av frivilliga. Av en utredning, som styrelsen har gjort i samråd med länsstyrelser och länsarbetsnämnder, framgår att den administrativa handläggningen av frivilligfrågorna skall ske vid länsarbetsnämnderna. En väsentlig uppgift för dessa blir att kontrollera, att de frivilliga genomför stadgad repetitionsutbildning. Statsmakternas beslut om ökat statligt stöd till den frivilliga försvarsverksamheten innebär nya och omfattande uppgifter för arbetsmarknadsverkets regionala enheter. Någon omfördelning av personal för dessa nya arbetsuppgifter är inte möjlig med hänsyn till befintliga arbetsuppgifter utan nämndernas personal måste förstärkas.
Programmet Vapenfria tjänstepliktiga
Verksamheten under programmet, som inte är indelat i delprogram, avser utbildning, redovisning och registrering av värnpliktiga som har fått tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst. Utbildningen syftar till att de vapenfria skall kunna fullgöra en för samhället betydelsefull tjänst inom totalförsvaret.
Bestämmelserna om vapenfriverksamheten finns i lagen (1966: 413, ändrad 1971: 167) om vapenfri tjänst och i kungörelsen (1966: 414, ändrad senast 1971: 101) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga. Enligt dessa bestämmelser handhar arbetsmarknadsstyrelsen de vapenfrias redovisning och registrering samt bestämmer vilket slag av tjänstgöring de vapenfria skall fullgöra och när dessa skall kallas in till tjänstgöring.
Årbetsmarknadsstyrelsen
Programmet belastas av kostnader för ckonomiska och sociala förmåner åt vapenfria tjänstepliktiga. Dessa förmåner, som utgår enligt
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 143
samma regler som gäller för övriga värnpliktiga, avser bl. a. avlöning, inkvartering, förplägnad, personalvård, visst antal fria resor samt familjebidrag i vissa fall. Programmet belastas vidare av kostnaderna för den personal hos arbetsmarknadsstyrelsen som handlägger ärenden angående de vapenfria och kostnader för ersättningar för vissa utbildningskostnader till de myndigheter som har hand om utbildningen av de vapenfria.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Beräknat
AMS Departements-
chefen
1. Förmåner åt vapenfria
tjänstepliktiga 10 200 000 + 1 720 000 1-1 670 000 2. Familjebidrag m. m. 1 000 000 -—- — 3. Vapenfrisektionens admi-
nistrationskostnader 800 000 :I- 80 000 + 80 000 4. Ersättning för utbildnings-
kostnader m, m. 2 000 000 -- 200 000 + 200 000
14 000 000 -=-2 000 000 =-1 950 000
1. Löne- och prisomräkning m. m. 730 000 kr.
2. Vad beträffar förmåner åt vapenfria tjänstepliktiga grundas medelsberäkningen på dels erforderligt antal tjänstgöringsdagar, dels genomsnittlig kostnad per dag. Budgetåret 1970/71 uppgick antalet tjänstgöringsdagar till ca 250 000. Under budgetåret 1971/72 får högst 270 000 dagar tas i anspråk, vilket medger grundutbildning av ca 700 vapenfria samt repetitionsövningar om ca 20000 tjänstgöringsdagar. Med hänsyn till det stora antalet oavgjorda ärenden hos vapenfrinämnden och till att antalet ansökningar om vapenfri tjänst synes öka räknar styrelsen för budgetåret 1972/73 med ett behov av ca 300 000 dagar. Styrelsen beaktar härvid att tjänstgöringstiden för vapenfria tjänstepliktiga har minskats genom beslut av statsmakterna år 1971. Dagskostnaden beräknas till mellan 39 och 40 kr., vilket medför ett medelsbehov av 11 920 000 kr., varav 450 000 kr. utgör prisomräkning.
Departementschefen
Enligt statsmakternas beslut i anledning av prop. 1970: 18 angående ökat statligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet (SU 1970:87, rskr 194) utgår statsbidrag till friviligverksamheten inom totalförsvarets civila delar från anslag som står till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande under elfte huvudtiteln. Enligt vad jag har inhämtat har kostnaderna hittills bestritts från anslaget Arbetsmarknadsutbildning och beräknas innevarande budgetår uppgå till nära 1,8 milj. kr. Jag kan inte biträda styrelsens förslag till uppräkning av medlen för ändamålet.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 144
Vad härefter beträffar vapenfriverksamheten grundas styrelsens medelsberäkning för de vapenfrias förmåner på ett behov av 300 000 tjänst-
göringsdagar och en dagskostnad av drygt 39 kr. Jag förordar styrelsens
förslag. Med hänvisning i övrigt till sammanställningarna i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 24 000 000 kr.
B 7. Arbetsmarknadsverket: Utrustning
1971/72 Anslag 145 125 000
1972/73 Förslag 17 000 000
1 Beloppet avser motsvarande delar av anslag på riksstaten för budgetäret 1971/72 (se tablå s. 36). Härutöver disponeras t.o.m. innevarande budgetår vissa inkomster m. m. för investeringsända mål.
Från detta anslag skall utgifterna för arbetsmarknadsverkets investeringar 1 viss utrustning bestridas.
Arbetsmarknadsstyrelsen
De investeringar som enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning behöver göras under budgetåret 1972/73 fördelar sig på program (kostnadsbärare) och kostnadsslag enligt vad som framgår av följande sam-
manställning.
Program Objekt Anskaffningsvärde,
tusental kr.
Arbetsmarknadsinformation Tryckerimaskiner 40
» Tjänstebilar 125 Yrkesmässig och Förläggningsbyggnader 15 100 geografisk rörlighet Sysselsättningsskapande Maskiner och fordon åtgärder för arbetslösa för beredskapsarbeten 1575
» Vagnar och bodar för
beredskapsarbeten 878 Sysselsättningsskapande Maskiner och fordon för åtgärder för svärplacerade = beredskapsarbeten 1925
» Vagnar och bodar för
beredskapsarbeten 1072
» Maskiner för industriella
beredskapsarbeten 2 000
Summa 22715
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 145
För att främja arbetskraftens rörlighet behöver styrelsen under de närmast följande budgetåren anskaffa tillfälliga bostäder med omkring 2 000 platser. Under budgetåret 1972/73 behövs 300 nya förläggnpingsplatser för utbildningselever och 300 för uthyrning till kommuner och industrier för överflyttad arbetskraft. Investeringskostnaderna härför be-
styrelsen att upphandla köks- och matsals- samt fritidsbyggnader för | ca 800 000 kr. Styrelsen planerar vidare att byta ut förläggningar med sammanlagt 350 platser mot nya för en kostnad av 5,3 milj. kr.
För beredskapsarbetena kommer under budgetåret 1972/73 att behöva ersättningsanskaffas maskiner och fordon för 3,5 milj. kr., om den tekniska standarden skall kunna hållas på oförändrad nivå. Nyanskaffningar av maskiner beräknas ske i huvudsak endast för de industriella beredskapsarbetena, vilka enligt styrelsens uppfattning bör bedrivas i ökad omfattning.
Av det beräknade investeringsbehovet för vagnar och bodar avser ca 1,2 milj. kr. ersättningsanskaffning av vagnar och 750 000 kr. nyanskaffning av personalvagnar. Styrelsen har inte tillräckligt många personalvagnar som passar för byggnads- och skogsarbeten.
Departementschefen
Från detta anslag skall bestridas anskaffning av i första hand mera kostnadskrävande objekt som skall ingå i arbetsmarknadsverkets utrustningskapital. Kostnaderna för avskrivning och förräntning av detta skall bestridas från resp. programanslag och levereras in till inkomsttiteln A II. 53 Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. oa |
För nyanskaffning av förläggningsbyggnader beräknar jag ett medelsbehov av 3,3 milj. kr. Huvuddelen av de nya förläggningarna torde behövas inom arbetsmarknadsutbildningen. Jag finner det angeläget att förläggningarna utformas och placeras så att de nära ansluter till övrig bebyggelse. Större koncentrationer av kategoribostäder bör om möjligt . undvikas. I takt med att tillgången på lägenheter på den allmänna bostadsmarknaden förbättras bör också behovet av provisoriska bostäder minska. Någon ytterligare ökning av antalet tillfälliga bostäder för uthyrning till kommuner och företag kan jag därför inte tillstyrka.
I övrigt har jag inget att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av mcedelsbehovet för investeringar. Jag förordar därför, att anslaget förs upp med 17 milj. kr. för nästa budgetår.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arbetsmarknadsverket: Utrustning för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 17 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 146
B 8. Arbetsdomstolen
| 1970/71 Utgift | 504 358 |
| 1971/72 Anslag | 560 000 |
| 1972/73 Förslag | 637 000 |
Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal samt andra mål enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av ordförande
och åtta ledamöter.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Arbetsdom- Departements-
stolen chefen
Personal Handläggande personal 3 — — Övrig personal 3 — —
6 Anslag
| Lönekostnader | 492 500 | -F 32 000 | +32 000 | ||
| Sjukvård | 800 | — | — | ||
| Reseersättningar | 4 000 | — | — | ||
| Lokalkostnader | 48 000 | -1-44 000 | +44 000 | ||
| Expenser | 14 700 | + 1000 | + 1000 | ||
| Publikationstryck | 30 000 | — | — | ||
| Summa utgifter | 590 000 | + 77 000 | + 77 000 |
Uppbördsmedel Publikationen Arbetsdomstolens domar 30 000 — —
Nettoutgift 560 000 +77 000 -+ 77 000
Arbetsdomstolen
Löne- och prisomräkning 76 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Arbetsdomstolen för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 637 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga i3 Inrikesdepartementet 147
B 9. Statens förlikningsmannaexpedition
| 1970/71 Utgift | 630 891 |
| 1971/72 Anslag | 580 000 |
| 1972/73 Förslag | 612 000 |
Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det statliga förlikningsväsendet och leds av en styrelse. Chef för förlikningsmannaexpeditionen är en byråchef.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens för- Departements-
likningsmanna- chefen
expedition
Personal
| Handläggande personal | 2 | — | — |
| Övrig personal | 3 5 | — — | — — |
Anslag Tönekostnader 274 000 = 38 000 +27 000 Ersättning till förlikningsmän
| m. fl. | 252 000 | — | — |
| Sjukvård | 200 | ||
| Reseersättningar | 24 200 | + 2400 | + 2 200 |
| Lokalkostnader | 18 600 | + 4 300 | + 4 300 |
| Expenser | 8 000 | — 1000 | — 1000 |
Ersättningar för distriktsförlikningsmännens expenser 3 000 — 500 — 500
580 000 +43 200 +32 000
Statens förlikningsmannaexpedition
1. Löne- och prisomräkning 27 000 kr.
2. Tjänsten som byråchef bör höjas från C 1 till C 3.
Departementschefen
Förslaget om höjning av byråchefstjänsten kan jag inte biträda. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 612 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 148
B 10. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
| 1970/71 Utgift | 14 552 |
| 1971/72 Anslag | 92 000 |
| 1972/73 Förslag | 2 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Starens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budget-
året 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kr. :'
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet : 149
C INVANDRING M. M.
Alimänna synpunkter
Under större delen av 1960-talet medförde den stora efterfrågan på arbetskraft en omfattande invandring till Sverige. Medan nettoinvandringen i genomsnitt per år under 1950-talet uppgick till ca 11 000 personer, steg den under 1960-talets första hälft till närmare 18 000 för att under åren 1965—1970 nå upp till inemot 32 000 personer. Invandringens omfattning under åren 1967--1970 framgår av följande sammanställning.
År Bruttoinvandring Utvandring Nettoinvandring
Icke : Icke Icke
Totalt Nordbor nordbor Totalt Nordbor nordbor Totalt Nordbor nordbor.
1967 27100 14100 ' 13000 14600 92500 5100 12 500 4 600 7900 1968 32700 21700 11000 16600 92900 6700 16100 11900 4 200 1969 59600 44000 15600 14100 9200 4900 45 500 34900 = 10 600 1970 73600 48000 725600 21500 15600 5900 52100 32400 19 700
Det dämpade konjunkturläget under år 1971 har medfört minskat behov av arbetskraft. Detta förhållande avspeglas i en avsevärt lägre invandring än under de närmast föregående åren. Bruttoinvandringen sjönk sålunda från 31 300 personer under de tre första kvartalen 1970 till 28 900 under samma tid år 1971. Härav var 33 600 resp. 15 000 nordbor. Under nämnda period år 1971 utvandrade 17700 nordbor jämfört med 10 200 under samma tid år 1970. Invandringsöverskottet av nordbor på 23 400 personer de tre första kvartalen 1970 förbyttes alltså i ett utvandringsöverskott på 2700 personer motsvarande tid år 1971.
Såväl brutto- som nettoinvandringen av icke-nordbor har minskat endast i mindre grad och har under tiden januari-—november 1971 uppgått till ca 17 100 resp. 10 100 personer. Invandrarna har i stor utsträckning varit anhöriga till personer, som har invandrat tidigare, eller personer som har bedömts ha särskilda skäl att få stanna i landet.
Det bör anmärkas, att de åberopade siffrorna är preliminära för åren 1970 och 1971 bl. a. beroende på att anmälningsskyldigheten vid utflyttning fullgörs bristfälligt. |
Antalet arbetsanmälda utlänningar, som den 1 oktober 1960 uppgick till 115 000, hade fram till den 1 oktober 1970 stigit till 228 000, dvs. så gott som fördubblats. Härav utgjorde nordborna år 1960 66 70 eller 76 000 och år 1970 ca 64 2 eller 146 000. Under år
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 150
1971 har antalet arbetsanmälda utlänningar sjunkit. I relation till det totala antalet sysselsatta i landet utgjorde de utländska medborgarna något under 6 Z enligt arbetskraftsundersökningarna både i oktober 1970 och i oktober 1971. Följande tabell visar antalet arbetsanmälda utlänningar den 1 oktober åren 1967—1971.
| År | Totaia antalet Nordbor | Icke-nordbor | |
| 1967 | 172 000 | 103 000 | 69 000 |
| 1968 | 173 000 | 106 000 | 67 000 |
| 1969 | 192 000 | 120 000 | 72 000 |
| 1970 | 228 000 | 146 000 | 82 000 |
| 1971 | 220 000 | 141 000 | 79 000 |
Minskningen under år 1971 får anses som måttlig. Den bör dessutom relateras till antalet hos arbetsförmedlingen anmälda arbetslösa utlänningar, som i september 1971 uppgick till ca 3 500, dvs. 6 20 av hela antalet arbetslösa som var 57 800. Motsvarande siffror i september 1970 var 900 eller 3,2 20 av totalt 27 750 anmälda arbetslösa. Det föreligger enligt hittillsvarande erfarenheter en tidsförskjutning mellan konjunkturvariationerna och ändringen av antalet utlänningar på den svenska arbetsmarknaden. Förändringarna i antalet arbetsanmälda har sålunda inträffat någon tid efter motsvarande förändring i den totala efterfrågan på arbetskraft.
Inom ramen för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden har åtgärder vidtagits i syfte att effektivisera samarbetet mellan arbetsmarknadsmyndigheterna i Finland och Sverige. På förslag av en gemensam finsk-svensk arbetsgrupp har försöksverksamhet inletts med gemensam utbildning och utbyte av arbetsförmedlingstjänstemän. Vidare har informationsinsatserna förstärkts för att öka de arbetssökandes benägenhet att utnyttja arbetsförmedlingen vid flyttning mellan de båda länderna.
Antalet i Sverige bosatta utländska medborgare uppgick i början av år 1971 till ca 411 000 mot ca 365 000 år 1969 och ca 320 000 året dessförinnan. Vid bedömning av antalet här bosatta personer av utländsk härkomst bör uppmärksammas att ca 205 000 har fått svenskt medborgarskap under åren 1941—1970.
Antalet utlänningar som under åren 1965—1970 har fått svenskt medborgarskap framgår av följande sammanställning.
| År | Totalt | Nordbor | Icke-nordbor |
| 1965 | 10 529 | 4408 | 6 121 |
| 1966 | 11 533 | 5 544 | 5989: |
| 1967 | 9413 | 4 717 | 4 696 |
| 1968 | 8164 | 4 618 | 3 546 |
| 1969 | 11 655 | 8172 | 3483 |
| 1970 | 11 539 | 7066 | 4473 |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 151
Omkring 500 flyktingar har under fjolåret förts till Sverige från läger i Italien och Österrike inom ramen för den sedan många år bedrivna kollektiva överföringen av flyktingar. Med stöd av riksdagens bemyndigande i fråga om kollektiv överföring till Sverige av vissa socialt handikappade zigenare har under år 1971 ett 30-tal zigenare förts över från Italien. Ytterligare överföringar av flyktingar och zigenare kommer att äga rum under första kvartalet 1972.
Den avgiftsfria undervisningen i svenska språket m.m. har vuxit snabbt i omfattning, vilket framgår av följande tabell.
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Studiecirklar 4 200 4 600 5 000 8 600 14 100 26 300 Studietimmar 110 200 124 100 143 900 311 400 641 600 691 700 Kostnader milj. kr. 6,3 6,7 8,2 17,8 40,2 48,5!
1 Preliminärt belopp.
Under föregående budgetår har som försöksverksamhet ett 100-tal särskilda kontaktkurser för hemarbetande invandrarkvinnor anordnats av skolöverstyrelsen och invandrarverket i samarbete med studieförbunden. I anslutning härtill har försök gjorts med uppsökande verksamhet och barnpassning. Vidare har speciella studiecirklar i samhällsorientcering försöksvis genomförts. Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen har dessutom undervisning i svenska språket meddelats som en förberedelse till yrkesutbildning eller arbetsplacering. Härför har använts ca 90 000 studietimmar.
Viss del av den undervisning i svenska språket m.m. som bedrivs under innevarande budgetår grundar sig på avtal mellan vederbörande fackliga organisation och resp. arbetsgivare om ersättning från denne till arbetstagare, som deltar i undervisningen.
Genom beslut av riksdagen hösten 1968 (prop. 1968: 142, SU 196, rskr 405) lades riktlinjerna för utlänningspolitiken fast. Beslutet innebar bl.a. att anpassningsfrågorna skulle beredas ökat utrymme. Förcedragande departementschefen framhöll därvid som ctt väsentligt mål att invandrarna skall få möjlighet att leva under samma betingelser som den inhemska befolkningen, dvs. ha samma levnadsstandard. Som också hade angetts i direktiven för den kort dessförinnan tillsatta invandrarutredningen borde en riktpunkt vara att samhällets anpassningsåtgärder byggs in i de allmänna välfärdsanordningarna för befolkningen i dess helhet. Speciella åtgärder enbart för att tillgodose invandrarnas behov borde inte föreslås utan att andra vägar visade sig vara stängda. |
Med dessa principiella utgångspunkter föreslog föredragande depariementschefen att ansvaret för att konkreta åtgärder på skilda om-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 152
råden vidtas för att främja invandrarnas anpassning i vårt land och för att i övrigt ge dem stöd och hjälp skulle åligga de myndigheter som svarar för motsvarande uppgifter i fråga om svenska medborgare.
I avvaktan på att invandrarutredningen i enlighet med sitt uppdrag lägger fram förslag till ett samlat handlingsprogram för samhällets olika aktiviteter för att främja invandrarnas anpassning finns det anledning att, på grundval av hittills gjorda erfarenheter, erinra om den sålunda fastslagna ansvarsfördelningen. Det åligger således resp. fackmyndighet att inom sitt verksamhetsområde planera: och genomföra de åtgärder för invandrarnas anpassning som framstår som nödvändiga för att det uppställda målet för anpassningspolitiken skall nås. Härvid bör invandrarverkets kunskaper och erfarenheter utnyttjas för att tillgängliga resurser skall användas på bästa sätt samtidigt som erforderlig samordning sker av insatserna. =
Mot bakgrund av det anförda föreslås för nästa budgetår en begränsad förstärkning av invandrarverkets resurser för anpassningsverksamheten. Även för verksamheten i övrigt förstärks verkets personal.
Invandrarutredningen har som delredovisning av sitt uppdrag lagt fram förslag om grundutbildning i svenska för vuxna invandrare (SOU 1971: 51). Förslaget har remissbehandlats och bereds f.n. i berörda departement. I avvaktan på ett ställningstagande till förslaget, som kräver fortsatta överväganden, bör arbetsmarknadsstyrelsen kunna som villkor för kollektiv överföring av utländsk arbetskraft kräva att arbetsgivaren förbinder sig att bereda invandrarna undervisning i svenska i viss omfattning på betald arbetstid eller mot likvärdig ersättning i annan ordning. Även i övrigt förutsätts viss del av undervisningen ske på betald arbetstid. Inom den nuvarande försöksverksamheten räknas för nästa budgetår med särskilda kontaktkurser för hemarbetande
invandrarkvinnor. =
Medel beräknas dessutom för övergång till ADB-rutiner vid handläggningen av tillstånds- och medborgarskapsfrågor.
C 1. Statens invandrarverk
1970/71 Utgift 10 244 985 1971/72 Anslag 10 855 000 1972/73 Förslag 16 230 000
Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invandraroch medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet. Verket skall fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 153
samordna åtgärder för att främja invandrares anpassning i Sverige. Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer. Dessa är tillståndsbyrån, med-
borgarskapsbyrån, anpassningsbyrån och kanslibyrån. Till verket är knut-
na utlänningsnämnden med kansli och en rådgivande expertgrupp.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Invandrar- Departements-
verket chefen
Personal
| Handläggande personal | 63 | +52 | 5 |
| Övrig personal | 150 213 | --16 +68 | — +$5 |
Anslag Lönekostnader | a) Avlöningsförmåner m. m. 9 095 000 -:- 5 586 000 + 1990 000 b) Ersättning för konsultupp-
| drag | 110 000 | — | — |
| Sjukvård | 54 000 + 15 000 | — | |
| Rescersättningar | 50 000 = 35 000 — 5 000 | ||
| Därav utrikes resor | (12 000) (+ 13 000) | -—- | |
| Lokalkostnader | 441 000 + 520 000 + 325 000 | ||
| Expenser | 605 000 + 748 000 + 105 000 | ||
| Därav 1) engångsutgifter | — (+ 480 000) | — | |
| 2) representation | (5 000) | — | — |
Utbildnings- och instruktionsverksamhet 50 000 -- 100 000 — Rationaliserings- och utvecklingsarbete 450 000 + 2950 000 -- 2950 000 Översättningskostnader c — + 100000 —
10 855 000 +10 054 000 + 5375 000
Statens invandrarverk
1. Löne- och prisomräkning 1 982 000 kr. - 2. Verkets byråer bör tillföras följande nya tjänster, nämligen
illlståndsbyrån 1 avdelningsdirektör för att avlasta byråchefen vissa kvalificerade arbetsuppgifter, främst beslut om utlännings avlägsnande ur riket, jämte 4 byrådirektörer för handläggning av sådana kvalificerade ärenden samt 1 kvalificerat biträde (486 000 kr. inkl. följdkostnader), : |
medborgarskapsbyrån 1 kanslist och 1 kvalificerat biträde för bedömning av vissa villkorsfrågor i samband med erhållande av svenskt medborgarskap samt 1 byrådirektör och 2 assistenter för handläggning av en väntad ökning av antalet naturalisationsärenden, varvid hittills anvisade medel för tillfällig förstärkning av byråns personal bör utgå (173 000 kr.),
anpassningsbyrån 1 byrådirektör/byråsekreterare och 1 byråsekretera- ' re för utbildningsfrågor, 7 byrådirektörer/byråsekreterare med uppgift
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 154
att följa behovet av åtgärder för invandrarna inom kommunernas verksamhetsområden, varvid 1 befintlig tjänst som byrådirektör kan dras in, 2 byrådirektörer/byråsekreterare och 1 byråsekreterare för arbetsmarknads- och arbetarskyddsfrågor, 2 byrådirektörer/byråsekreterare och 1 byråsekreterare med uppgift att samordna och ta initiativ i fråga om skilda myndigheters åtgärder för invandrare, 1 byrådirektör/byråsekreterare för handläggning av stöd till organisationer verksamma bland invandrare, 1 byrådirektör/byråsekreterare för utvecklings- och planeringsarbete inom anpassningsområdet, 3 konsulenter för individuell hjälp till invandrare samt 5 biträden, varav 3 kvalificerade (1 645 000 kr.),
kanslibyrån 1 byrådirektör för budgetfrågor och viktigare kamerala ärenden, 1 byrådirektör/byråsekreterare med uppgift att handlägga remissärenden samt utarbeta instruktioner och tjänsteföreskrifter, 1 byråsekreterare för tjänstetillsättningar och beredskapsfrågor, 1 byråsekreterare för internutbildning, 1 byrådirektör/byråsekreterare och 1 byråsekreterare för ökade administrativa uppgifter till följd av föreslagen utbyggnad av anpassnings- och informationsverksamheterna samt 1 kanslist och 1 kvalificerat biträde (541 000 kr.).
3. Under hänvisning till statsmakternas uttalanden i samband med inrättandet av statens nämnd för samhällsinformation (prop. 1971: 56, FiU 1971: 23, rskr 1971: 182) och den stora invandringen under senare år samt hittills gjorda erfarenheter av åtgärder för information till och om invandrarna föreslås att en särskild informationsbyrå inrättas med sammanlagt 18 tjänster, nämligen 1 informationschef (byråchef), I presschef tillika biträdande informationschef (avdelningsdirektör — motsvaras av befintlig tjänst), 1 byråsekreterare för att biträda byråledningen, 1 biträdande presschef (byrådirektör/byråsekreterare), 2 byrådirektörer/ byråsekreterare för publikationsverksamhet, 1 byrådirektör/byråsekreterare för utlandskontakter samt 1 byrådirektör/byråsekreterare, 2 byråsekreterare och 2 assistenter för skilda informationsuppgifter jämte 3 biträden varav 2 kvalificerade samt 1 expeditionsvakt (1 153 000 kr.).
4. För att tillgodose behovet av översättningsarbete bör inrättas en särskild språksektion, bestående av 1 föreståndare (byrådirektör/byråsekreterare) och 4 huvudöversättare (byråsekreterare) samt 1 kvalificerat biträde. Sektionen bör organisatoriskt knytas till kanslibyrån. De under anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare (p. C 3) anvisade medlen till översättningsarbete avseende anpassningsverksamheten bör därvid föras över till myndighetsanslaget (387 000 kr.).
5. Till följd av ökad belastning på utlänningsnämndens kansli bör personalen förstärkas med 1 byrådirektör/byråsekreterare och 1 kvalificerat biträde (127 000 kr.).
Av de föreslagna tjänsterna motsvarar 8 tjänster på anpassningsbyrån och 4 tjänster på informationsbyrån samt de 6 tjänsterna på språksektionen sådana funktioner som f.n. utförs med anlitande av arvodes-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 155
anställd personal, vilka avlönas med medel från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare (p. C 3). |
6. Särskilda medel. fordras för kostnader avseende översättningar, som inte kan utföras av den föreslagna språksektionens fasta personal (100 000 kr.).
7. Rationaliserings- och utvecklingsarbete. För framtagning av beslutsunderlag för handläggning av tillstånds-, avlägsnande- och medborgarskapsärenden bör ADB-rutiner införas. Omläggningen till ADB föreslås ske efter de riktlinjer som anges i systemförslaget Informationssystem för utlänningar SU, vilket utarbetats av en arbetsgrupp inom verket och i princip godkänts av Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet (RI). Ett genomförande av förslaget beräknas medföra att ca 100 tjänster — främst biträdestjänster på kanslibyrån -— dras in och att en ny registerenhet om ca 55 tjänster i stället byggs upp. Systemförslaget föranleder viss ytterligare omorganisation av kanslibyrån. Kostnaderna för att bygga upp systemet beräknas till ca 560 000 kr. under innevarande budgetår och till ca 3,4 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Den årliga driftkostnaden har beräknats till ca 1,4 milj. kr. Sedan verket flyttat till Norrköping beräknas denna öka med 200 000 kr.
Remissyttrande
Statskontoret tillstyrker i allt väsentligt förslaget om införande av ADB-rutiner vid invandrarverket.
Departementschefen
Mellan budgetåren 1969/70 och 1970/71 ökade antalet kvalificerade tillståndsärenden hos invandrarverket från drygt 1 500 till ca 2 400. Utlänningsnämndens arbetsbelastning har under samma tid så gott som fördubblats. Den förhållandevis låga invandringen under år 1971 har inte minskat arbetsbelastningen för nämnden och tillståndsbyrån. Tvärtom har bl. a. antalet kvalificerade ärenden — främst ärenden om ifrågasatt avlägsnande av utlänning ur landet — fortsatt att öka kraftigt. Jag beräknar därför medel för förstärkning av tillståndsbyrån med en avdelningsdirektör i Be 6 för vissa kvalificerade arbetsuppgifter och av utlänningsnämndens kansli med en byrådirektör/byråsekreterare i högst Ac 28. . | .
Verket har begärt en omfattande ökning av de personella resurserna för anpassnings- och informationsverksamheter. I avvaktan på att ett samlat program för samhällets olika aktiviteter för att främja invandrarnas anpassning i vårt land läggs fram kan jag inte biträda verkets förslag i vidare mån än att jag beräknar medel för en byrådirektör/ byråsekreterare i högst Ae 28 på anpassningsbyrån för samordnande och initiativtagande funktioner i fråga om bl. a. skilda myndigheters åtgärder för invandrare. I anslutning härtill vill jag erinra om vad jag inledningsvis
Prop, 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 156
har anfört om ansvarsfördelningen mellan skilda myndigheter i fråga om planering och genomförande av åtgärder för invandrarnas anpassning.
Kanslibyrån bör tillföras en tjänst som byrådirektör i Ae 28 för budgetfrågor och kamerala ärenden samt en tjänst som byrådirektör/byråsekreterare i högst Ac 28 för att handlägga remisser, instruktioner och tjänsteföreskrifter. Jag beräknar medel härför.
För att täcka kostnader för översättningar som inte kan utföras av tillgänglig personal bör särskilda medel som hittills tas upp under anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare (p. C 3).
I det framlagda förslaget till införande av ADB-system föreslås att invandrarverkets manuella register ersätts av ett ADB-rcgister samt att beslutsutskrifter, viss delgivning, förfallobevakning och balansbevakning skall ske maskinellt. Härigenom kan en personalbesparing om ca 45 tjänster göras. Vidare uppnås mera svårmätbara effektivitetsvinster i form av ökad säkerhet och tillförlitlighet i materialet samtidigt som ärendehandläggningen förenklas och påskyndas. Förslaget innefattar vidare ett maskinellt register för arbetsgivaranmiälningar, vilket snabbt kan ge skilda myndigheter aktuellt underlag för planering av åtgärder för invandrarna. Betydande rationaliserings- och planceringsvinster kan alltså göras. Jag förordar därför att medel anvisas för införande av ADB-rutiner vid invandrarverket och att arbetet bedrivs så att systemet kan vara i drift vid ingången av budgetåret 1973/74.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående beräknar jag anslaget till 16 230 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Statens invandrarverk för budgetåret 1972/73 anvisa ctt
förslagsanslag av 16 230 000 kr.
C 2. Åtgärder för flyktingar
1970/71 Utgift 119 248 000 1971/72 Anslag <!17 768 000 1972/73 Förslag 18 200 000
1 Beloppen avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår exkl. de av socialstyrelsen disponerade medlen (se
. : tablå s. 36).
Från anslaget skall bestridas utgifterna för det i programbudgeten för arbetsmarknadsverket upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Programmet består av delprogrammen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 157
1970/71! 1971/72! Ändring 1972/73
Utfall Beräknat = Basförslag AMS Departe-
mentschefen
Delprogram: Överföring av flyktingar 272 000 500 000 — — — Omhändertagande av flyktingar 15 871 000 14000 000 —1 400 000 —+2 000 000 — Gemensamma kostnader 3 105 000 3 268 000 -- 337000 1223 000 +432 000
Summa =:19 248 000 17768 000 —+1737 000 —+2 223 000 +432 000
1 Överslagsvis översättning till program.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Överföring av flyktingar. Den kollektiva överföringen av flyktingar under budgetåret 1970/71 omfattade omkring 500 personer. Kostnaderna för verksamheten uppgick till 272 000 kr., varav 191 000 kr. för uttagning och 81 000 för transporter.
Under budgetåret togs vidare ett 30-tal socialt handikappade zigenare ut för överföring under sommaren 1971 till Sverige från Italien.
Styrelsen räknar med att verksamheten under budgetåret 1972/73 kommer att omfatta överföring av ett 1 000-tal personer inkl. zigenare. Medelsbehovet beräknas till 500 000 kr.
Omhändertagande av flyktingar. Under sistlidna budgetår omhändertogs ca 500 kollektivt överförda flyktingar jämte ett antal enskilt inresta utlänningar som jämställts med flyktingar. Reseoch starthjälp vid arbetsplacering lämnades med sammanlagt ca 3,8 milj. kr. Vidare betalades kostnader för återresa till hemlandet för sådana medellösa personer från utomnordiska länder som önskade resa tillbaka sedan det hade visat sig att de inte kunde få arbeta i Sverige.
Medelsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknas till 16 milj. kr., varav 15 milj. kr. för omhändertagande av omkring 1 000 kollektivt överförda flyktingar och omkring 500 med dem jämställda enskilt inresta utlänningar samt 900 000 kr. för omhändertagande av ctt 40-tal socialt handikappade vuxna zigenare jämte barn. För bidrag till hemresor beräknas 100 000 kr.
Departementschefen
Under år 1971 överfördes omkring 500 flyktingar till Sverige från läger i Italien och Österrike. Vidare togs ca 1 200 enskilt inresta utländska medborgare om hand och bistods på motsvarande sätt som gäller för flyktingar sedan de fått tillstånd att stanna kvar i landet och av statens invandrarverk hade bedömts vara jämställda med flyktingar.
Med stöd av riksdagens bemyndigande har under år 1971 försöksverksamhet avseende överföring till Sverige av vissa socialt handikap-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet | 158
pade zigenare påbörjats. Under sommaren 1971 fördes ett 30-tal zigenare Över från Italien. Efter ankomsten har de tagits om hand i en av arbetsmarknadsstyrelsens mottagningsförläggningar, där de bl.a. har fått praktisk yrkesorientering och undervisning i svenska. F.n. pågår utflyttning av dem till familjebostäder samtidigt som undervisningen i svenska fortsätter vid sidan av arbetsplaceringar och yrkesutbildning m. m.
Under senare delen av år 1971 har beslut fattats om ytterligare kollektiv överföring av flyktingar. Vidare har ännu ett antal zigenare tagits ut för att föras till Sverige under de närmaste månaderna.
Det är f.n. inte möjligt att bedöma i vilken omfattning kollektiv överföring av flyktingar till Sverige kan behöva ske i fortsättningen eller i vad mån åtgärder i övrigt som bekostas från anslaget behöver vidtas. Jag räknar emellertid med att verksamhetens omfattning kommer att ligga i nivå med vad som har gällt under senare år och förordar därför att anslaget förs upp med 18,2 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Därvid förutsätter jag att Kungl. Maj:t i enlighet med hittills tillämpade principer också i fortsättningen kan besluta om kollektiva överföringar samt om de överfördas omhändertagande och om andra åtgärder som bedöms erforderliga. Vidare utgår jag från att anslaget liksom hittills skall kunna tas i anspråk för bidrag till hemresa för medellösa ickenordbor, som inte har fått tillstånd att vistas och arbeta i Sverige.
Från motsvarande anslag för innevarande budgetår betalas, förutom arbetsmarknadsstyrelsens kostnader för överföring och omhändertagande av flyktingar, också socialstyrelsens kostnader för sjuka flyktingar. Som chefen för socialdepartementet har förordat tidigare denna dag bör sistberörda kostnader betalas från anslag under femte huvudtiteln.
Med hänvisning till sammanstiillningen i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1972/73 anvisa .
ett förslagsanslag av 18 200 000 kr.
C 3. Anpassningsåtgärder för invandrare
1970/71 Utgift 2 600 404 Reservation 513 276 1971/72 Anslag 4 050 000 1972/73 Förslag 4 325 000
Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana anpassningsåtgärder i övrigt för invandrare för vilka medel inte står till förfogande i annan ordning.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 159
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Invandrar- Departements- '
verket chefen
1. Bidrag till Stiftelsen In-
| vandrartidningen | 1 080 000 —1 080 000 | + 50 000 |
| 2, Publikationstryck | 750 000 + 910 000 | -+ 100 000 |
| 3. Försöksverksamhet | | | |
| a) Tolkutbildning | 425 000 + 320 000 + 50 000 |
b) Bidrag till organisationer
m. fl. för anpassnings-
åtgärder 725 000 + 475 000 : —
c) Informations- och kon- -
. taktverksamhet 475 000 + 250 000 + 25 000 4. Översättningsarbete av-
seende anpassningsverk- .
samheten 320 000 — 320 000! 4 50 000 5. Kurativ verksamhet för
särskilda grupper — -+ 150 000 — 6. Andra anpassningsåtgärder 275 000 4 250 000 —
4 050 000 + 955 000 +275 000 2 Minskningen av anslagsposten förutsätter att sammanlagt 487 000 kr. anvisas under anslaget Statens invandrarverk (p. C 1) för inrättande av en språksektion med sex tjänster samt för övriga översättningar. I annat fall bör en uppräkning ske med 167 000 kr.
Statens invandrarverk
1. Pris- och löneomräkning 168 000 kr.
2. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen. Anslagsposten förutsätts utgå eftersom medlen fr. o. m. budgetåret 1971/72 i sin helhet disponeras av stiftelsen.
3. Publikationstryck. Under anslagsposten beräknas 1 015 000 kr. för revideringar och omtryck av handböcker och broschyrer, varav 250 000 kr. för handboken Ny i Sverige och 560 000 kr. för broschyren Invandrare i Sverige samt 100 000 kr. för fackordlistor för tolkar. Vidare beräknas 370 000 kr. för skilda nya publikationer, vartill kommer 200 000 kr. för utgivning av en facktidskrift avsedd att vara ett idé-, informationsoch kontaktforum.
4. Tolkutbildning. Pågående försöksverksamhet omfattar främst rättstolkningskurser, examinationer av rättstolkar och fackkurser inom ett antal ämnesområden såsom arbetsmarknads-, social- och sjukhustolkning. I avvaktan på att förslag läggs fram om de framtida formerna för tolkutbildningen bör ökade medel anvisas för en vidgning av verksamheten. | |
5. Bidrag till organisationer m.fl. för anpassningsåtgärder. Under innevarande budgetår pågår en kartläggning av invandrarnas Organisationer och religiösa samfund samt en utvärdering av den hittillsvarande försöksverksamheten. Möjligheterna att via bidragsgivning stimulera invandrarorganisationerna och svenska organisationer m. fl. till anpassningsåtgärder bör ökas.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 160
6. Informations- och kontaktverksamhet. En omfattande kurs- och konferensverksamhet planeras med sikte på bl.a. sådana målgrupper som fackliga funktionärer, personaltjänstemän hos företag och tjänstemän hos kommunerna. Vidare förbereds en väsentligt breddad kontakt med massmedia för att skapa ökad förståelse för invandringsproblemen. Film, AV-material och utställningar bör produceras för att ge en meningsfull information 'till allmänheten, särskilt skolungdomen. För verksamheterna krävs ökade medel.
7. Med anlitande av medel från förevarande anslag har enligt Kungl. Maj:ts medgivande särskild kurativ service hittills anordnats för ett fåtal grupper invandrare med speciella problem. Sådan verksamhet bör påbörjas också bland andra invandrargrupper med uttalade svårigheter t.ex. flyktingar med kvalificerad utbildning och utomeuropeiska invandrare från helt annorlunda kulturmiljöer. Särskilda medel bör ställas till förfogande för ändamålet.
Stiftelsen Invandrartidningen
Invandrartidningen ges f.n. ut på fem språk och utkommer årligen med 46 nummer, varav flertalet har fyra sidor. En mindre prenumerationsavgift tas ut. Under budgetåret 1970/71 har antalet prenumerationer gått upp till inemot 36 000.
Antalet språkeditioner bör ökas till tio och varje nummer bör innefatta åtta sidor, vilket bl.a. skulle ge utrymme för en önskvärd repetition av samhällsinformerande artiklar och en bättre täckning av aktuellt material. Den föreslagna vidgningen av tidningen medför att underskottet i verksamheten ökar med ca 1,4 milj. kr. till sammanlagt inemot 2,5 milj. kr.
Remissyttrande
Statens invandrarverk tillstyrker stiftelsens anslagsframställning i dess helhet.
Departementschefen
I likhet med föregående år har en kraftig vidgning av Invandrartidningen föreslagits med avscende på antalet språkeditioner och antalet sidor. Förslaget innebär en uppräkning av statsbidraget för att täcka underskottet i tidningsverksamheten från f.n. ca 1,1 milj. kr. till nära 2,5 milj. kr. Jag är inte beredd att biträda förslaget. Bidraget till tidningen bör emellertid ökas med ett mindre belopp, som i förening med en höjd prenumerationsavgift täcker beräknade kostnadsökningar vid oförändrad omfattning av tidningsverksamheten.
Under anslagsposten Publikationstryck beräknar jag en mindre höjning av anvisade medel för att möjliggöra för invandrarverket att försöksvis ge ut en facktidskrift på svenska för behandling av skilda in-
vandrarfrågor. Jag förutsätter därvid att en mindre prenumerationsavgift tas ut. :
Under anslaget har fr.o.m budgetåret 1969/70 medel tagits upp för bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder. Syftet härmed har, när det gäller sammanslutningar för invandrare, varit att ekonomiskt stödja bildandet av sådana samt att stärka och bygga ut dem. Invandrarnas organisationer har viktiga uppgifter att fylla som informationskanaler och som stöd för den enskilde invandraren framför allt under tiden omedelbart efter ankomsten till Sverige. I fråga om svenska organisationer och institutioner har ändamålet med bidrag varit att stimulera till åtgärder som leder till bättre information om invandrarna, intensivare kontakter mellan invandrare och svenskar samt ett ökat engagemang i svenskt föreningsliv från invandrarnas sida. Genom en kraftig uppräkning av medlen för ändamålet för innevarande budgetår har utrymmet för sådana insatser vidgats väsentligt. Jag finner det angeläget att det ekonomiska utrymmet för dessa syften också i fortsättningen står till invandrarverkets förfogande.
För översättningar som inte kan utföras av verkets personal bör, som jag har nämnt i det föregående (s. 156), ökade medel anvisas. "Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 4 325 000 kr.
C 4, Undervisning för invandrare i svenska språket m, im.
1970/71 Utgift 27 874 703 1971/72 Anslag 41 000 000 1972/73 Förslag — 41 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för avgiftsfri undervisning i svenska språket m. m., som studieförbunden anordnar för utlänningar vilka är stadigvarande bosatta i Sverige.
Skolöverstyrelsen
I samråd med statens invandrarverk och arbetsmarknadsstyrelsen får överstyrelsen under innevarande budgetår som fortsatt försöksverksamhet i samarbete med studieförbunden arordna avgiftsfri undervisning för invandrare i svenska språket och samhällsorientering.
Överstyrelsen uppskattar behovet av utbildning under budgetåret 1972/73 till 850 000 timmar, dvs. en ökning med 200 000 timmar. Av ökningen beräknas 80 000 timmar falla på undervisning på betald arbets- 6 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 162
tid, 50 000 timmar på kontaktkurser för invandrarkvinnor och 70 000 timmar på vidgad undervisningsvolym till följd av väntad ökning av in-
vandringen. Kostnaderna härför beräknas komma att uppgå till 15
milj. kr. :
För att stimulera invandrarkvinnor att delta i utbildningen föreslår överstyrelsen att särskilda medel beräknas för uppsökande verksamhet (100 000 kr.) och för barnpassning i anslutning till undervisningen (150 000 kr.).
Den hittillsvarande verksamheten med. studiecirklar i sambällskunskap och folkhögskolekurser .i svenska språket med sambhällsorientering bör utvidgas genom ett ökat antal studietimmar resp. kurser. För ändamålen krävs ökade medel (244 000 kr.).
För lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete samt administration beräknas medelsbehovet till 950 000 kr.
Departementschefen
Som jag har upplyst i det föregående är invandrarutredningens förslag om grundutbildning i svenska för vuxna invandrare föremål för fortsatta överväganden inom berörda departement.
Enligt skolöverstyrelsens' redovisning av försöksverksamheten med undervisning för invandrare i svenska språket och samhällsorientering anordnades under budgetåret 1970/71 ca 26 300 studiecirklar omfattande sammanlagt inemot 692 000 studietimmar. Den verkliga kostnaden härför uppgår enligt överstyrelsen till ca 43 milj. kr. Härtill kommer vissa administrations- och pensionskostnader. Jämfört med budgetåret 1968/69 har antalet timmar mer än fördubblats och kostnaderna nästan tredubblats.
Den beskrivna utvecklingen av utbildningens volym och kostnaderna härför samt erfarenheterna i övrigt av hittillsvarande försöksverksamhet har föranlett att en översyn av verksamheten har satts i gång inom Kungl. Maj:ts kansli. I sammanhanget kommer bl. a. nuvarande regler för statsbidragsgivningen och tillämpningen av dessa att secs över. Jag har för avsikt att sedan översynen har avslutats föreslå Kungl. Maj:t de åtgärder som kan finnas påkallade för att anvisade medel för försöksverksamheten skall användas så effektivt som möjligt.
Överstyrelsen har föreslagit att medel anvisas för kontaktkurser för hemarbetande invandrarkvinnor. I anslutning härtill har medel begärts för uppsökande verksamhet och för barnpassning. Jag ansluter mig till styrelsens uppfattning att sådana kontaktkurser bör anordnas som ett led i den pågående försöksverksamheten. Under våren 1971 genomförde skolöverstyrelsen och invandrarverket i samarbete med studieförbunden vissa försök med uppsökande verksamhet och barnpassning. Kostnaderna härför bestreds från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare. Jag anser det angeläget att dessa försök kan forsätta i syfte att
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 163
ge ökade erfarenheter och förutsätter att medel från anslaget Anpasspingsåtgärder för invandrare kan disponeras härför.
För verksamheten under budgetåret 1972/73 beräknar jag oförändrat medelsbehov, 41 milj. kr. Jag utgår därvid från att omfattningen av svenskundervisningen i form av studiecirklar ryms inom 550 000 studietimmar. Verksamheten bör i största möjliga utsträckning inriktas på studiecirklar som grundar sig på avtal med arbetsgivare om ersättning från arbetsgivaren till arbetstagare som deltar i undervisningen. Som jag tidigare har anfört bör arbetsmarknadsstyrelsen kunna som villkor för ' kollektiv överföring av utländsk arbetskraft kräva att arbetsgivaren förbinder sig att bereda invandrarna undervisning i svenska i viss omfattning på betald arbetstid eller mot likvärdig ersättning i annan ordning. Vidare räknar jag med en mindre ökning av folkhögskolekurserna i svenska med samhällsorientering för invandrarna och antalet studietimmar för studiecirklar i samhällskunskap.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 41 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 164
D REGIONAL UTVECKLING
Allmänna synpunkter
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 75, SU 103, rskr 270) fastställdes riktlinjerna för den treårsperiod för regionalpolitiskt stöd som inleddes med budgetåret 1970/71. Dessa riktlinjer innebar i flera avseenden en förstärkning av de regionalpolitiska stödmedlen. Bl. a. infördes sysselsättningsstöd och transportstöd. Ökade resurser ställdes till förfogande för lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag och tillämpbarheten av dessa stödformer vidgades.
För regionalpolitiskt stöd under treårsperioden har fastställts en ram på 1 200 milj. kr., varav 200 milj. kr. har beräknats för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 800 milj. kr. för lokaliseringslån, 100 milj. kr. för utbildningsstöd, 25 milj. kr. för sysselsättningsstöd och 75 milj. kr. för transportstöd. Härutöver får Kungl. Maj:t bevilja lokaliseringsstöd med belopp motsvarande vad som vid utgången av den femåriga försöksperioden kvarstod outnyttjat av ramarna för lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, sammanlagt 87 milj. kr.
Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 85, SU 106, rskr 272) skall Stiftelsen Norrlandsfonden under vart och ett av kalenderåren 1971— 1973 erhålla ett tillskott på 5 milj. kr. inom ramen för det regionalpolitiska stödet. Anslag härför anvisas under trettonde huvudtiteln. För samordning mellan de centrala lokaliseringsorganens åtgärder och den av Norrlandsfonden bedrivna stödverksamheten samråder fonden fortlöpande med arbetsmarknadsmyndigheterna.
Under budgetåret 1970/71 beviljades 251 företag lokaliseringsstöd med 67 milj. kr. i bidrag och 336 milj. kr. i lån, sammanlagt 403 milj. kr. Vidare lämnades lånegarantier för rörelsekapital i lokaliseringssyfte för lån på tillhopa 4,2 milj. kr. Av det sammanlagda stödet har 83 90 utgått till 207 företag i det allmänna stödområdet. En tredjedel av bidragen och en sjättedel av hela lokaliseringsstödet under budgetåret utgick till företag i det inre stödområdet.
Av 39 nyetableringar som under budgetåret 1970/71 ägde rum med lokaliseringsstöd skedde 26 i stödområdet, varav hälften i det inre stödområdet.
De investeringar som under budgetåret 1970/71 har skett med lokaliseringsstöd har av företagen beräknats medföra en ökning av antalet sysselsatta med 4 800 personer, därav 3 500 eller 73 2 i stödområdet. I jämförelse med motsvarande uppgifter för den föregående femårsperio-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 165
den innebär detta en viss förskjutning till förmån för stödområdet. Samma tendens kan iakttas i fråga om omfattningen av det beviljade stödet. Medan 72 90 av lokaliseringsstödet under femårsperioden utgick till företag inom stödområdet, är för budgetåret 1970/71 motsvarande andel 83 96. Förhållandet beror delvis på att stödområdet har utvidgats med vissa kommunblock i Kopparbergs och Värmlands län och på att betydande lokaliseringsstöd i oktober 1970 beviljades Akticbolaget Statens Skogsindustrier för vissa investeringar i Norrbottens län.
De företag som har fått lokaliseringsstöd under tiden den 1 juli 1965— utgången av år 1970 har i sina ansökningar angivit, att stödet skulle medföra en sysselsättningsökning på 18 600 personer, varav 12 300 inom stödområdet. Av denna beräknade ökning hade vid årsskiftet 1970— 1971 13 000 nya arbetstillfällen realiserats, varav 8 400 inom stödområdet. I runt tal 70 20 av den beräknade sysselsättningsökningen i dessa företag hade alltså förverkligats vid nämnda tidpunkt. Procenttalet motsvarar i stort sett den andel av planerade investeringar som då hade hunnit slutföras. I takt med investeringarnas färdigställande torde — om inte oförutsedda hinder möter — den faktiska sysselsättningseffekten komma att överstiga den beräknade nivån. En inventering av den verkliga sysselsättningseffekten i stödföretagen vid kalenderårsskiftet 1971—1972 kommer att vara genomförd inom kort.
Beslut om utbildningsstöd har under budgetåret 1970/71 fattats i över 400 ärenden och omfattat sammanlagt 56 milj. kr. Mer än hälften av det beviljade utbildningsstödet har utgått i form av s. k. schablonstöd. Genom stödet beräknas utbildning komma att beredas 8 300 personer, varav 6 500 inom stödområdet.
Sysselsättningsstöd har hittills beviljats 168 företag inom det inre stödområdet med 7,5 milj. kr. Den sysselsättningsökning i dessa företag mellan åren 1969 och 1970 för vilken stöd har utgått uppgick till ca 1 490 årsarbetskrafter.
För innevarande budgetår har till lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, Jokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd anvisats sammanlagt 375 milj. kr. För nästa budgetår föreslås i huvudsak oförändrade anslag. En ökning med 2,5 milj. kr. föreslås i fråga om medelsanvisningen till sysselsättningsstöd.
Genom företagareföreningarna lämnades under budgetåret 1970/71 lån ur statens hantverks- och industrilånefond med 71 milj. kr., vilket delvis möjliggjordes genom särskild förstärkning av fonden på tilläggsstat. I form av industrigarantilån beviljades kreditstöd med 32 milj. kr. Den minskade efterfrågan på lånegarantier torde ha samband med bl. a. lättnaderna på kapitalmarknaden. För statliga lånegarantier och lån genom företagareföreningarna beräknas under nästa budgetår oförändrad kreditkapacitet stå till förfogande, dvs. totalt ca 160 milj. kr.
Lokaliseringssamråd enligt lagen (1970: 725) om lokaliseringssamråd
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 166
började tillämpas den 1 april 1971. För samrådsverksamheten har inrättats en särskild delegation inom arbetsmarknadsstyrelsen. Verksamheten har pågått alltför kort tid för att några slutsatser skall kunna dras rörande resultaten av samrådsförfarandet.
1969 års sakkunniga för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. har under hösten 1971 avlämnat betänkandet (Ds Jo 1971: 7) se Statligt lokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar. Betänkandet remissbehandlas f. n. Glesbygdsutredningen räknar med att lägga fram sitt slutbetänkande under våren 1972. Industricentrautredningen har under hösten 1971 företagit en enkät för att utröna företagens intresse för etablering i industricentraanläggningar i fyra orter i det inre stödområdet. I anknytning till arbetet med att utforma ett regionalpolitiskt handlingsprogram för hela landet har inom inrikesdepartementet påbörjats en översyn av de nuvarande regionalpolitiska medlen.
Tillkomsten av lokaliseringsstödet vid mitten av 1960-talet innebar början till en kraftig expansion av det statliga kreditstödet till näringslivet. Vid sidan av det regionalpolitiskt inriktade kreditstödet- har staten under denna tid vidtagit också en rad andra åtgärder i syfte att underlätta näringslivets kreditförsörjning. Som ett resultat härav har den utestående volymen av statliga krediter till företagen vuxit till betydande belopp. Lokaliseringsstöd har under de sex budgetåren 1965/66—1970/ 71 beviljats med 1,5 miljarder kr., varav 1,2 miljarder kr. i lokaliseringslån. Utestående lokaliseringslån uppgick i september 1971 till över 900 milj. kr. Volymen av utestående industrigarantilån och av företagareföreningarna administrerade hantverks- och industrilån uppgår f.n. till sammanlagt ca 450 milj. kr. Medräknas utbetalade lokaliseringsbidrag/ avskrivningslån uppgår statens utestående engagemang i skilda former av regionalpolitiskt stöd f. n. till ca 1,7 miljarder kr.
Med denna omfattande stödgivning följer krav på uppföljning och bevakning i syfte att säkerställa ändamålet med stödet och förebygga förluster i stödverksamheten, bl. a. med hänsyn till att krediterna i regel innebär en hög grad av risktagande. Med anledning härav uppdrogs åt 1968 års lokaliseringsutredning att överväga hur uppföljningsverksamheten i framtiden borde ordnas. Riksdagens revisorer har därefter i skrivelser den 29 september 1970 och den 25 november 1971 fäst uppmärksamhet på vikten av att åtgärder vidtas i syfte att minska förlusterna i den kreditstödjande verksamheten.
Lokaliseringsutredningen lade i juli 1971 fram vissa förslag i ämnet i betänkandet (Ds In 1971: 8) Om uppföljningen av stödföretag m. m. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats. Under hösten 1971 redovisade vidare 1968 års kommerskollegieutredning resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1971: 69) Näringspolitiken — ny verksorganisation. Där föreslås en rad genomgripande reformer med avseende på organisationen av de statliga aktiviteterna på näringspolitikens
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 167
område, däribland handhavandet av den regionalpolitiska stödverksamheten. De frågor som kommerskollegieutredningen har aktualiserat står i flera avseenden i intimt samband med de organisatoriska problem som lokaliseringsutredningen har behandlat. Samtidigt pågår inom Kungl. Maj:ts kansli utredningar som syftar till att rationalisera och bättre samordna handläggningen av olika former av statligt kreditstöd.
Mot denna bakgrund synes tidpunkten inte lämplig att nu ta upp de av lokaliseringsutredningen behandlade uppföljnings- och bevakningsfrågorna till ett mera långsiktigt avgörande.
Vid min behandling av anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader återkommer jag till frågan om förstärkning av föreningarnas resurser för uppföljningsverksamheten. .
Som framgått av den tidigare redogörelsen under avsnittet B Arbetsmarknad m. m. (s. 27) föreslås att programbudgetering införs för arbetsmarknadsområdet fr. o. m. budgetåret 1972/73. Det nya redovisningssystemet omfattar även de delar av den regionalpolitiska stödverksamheten och andra verksamheter med regionalpolitisk anknytning som handhas av arbetsmarknadsmyndigheterna. Enligt mitt förslag till programindelning skall ifrågavarande verksamheter tas upp under ett särskilt program, betecknat Regionalpolitiska stödåtgärder. Programmet omfattar delprogrammen Investeringsfonder, Lokaliseringssamråd, Lokaliseringsbidrag, Lokaliseringsutbildning, Sysselsättningsstöd och Lokaliseringslån. De två första delprogrammen omfattar arbetsmarknadsmyndigheternas befattning med de verksamheter som regleras i förordningen . (1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning (ändrad senast 1970: 910) resp. lagen (1970: 725) och kungörelsen (1971: 51) om lokaliseringssamråd. Övriga fyra delprogram avser den stödverksamhet som grundar sig på kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd (ändrad senast 1971: 1031).
Utgifter som hänför sig till programmet Regionalpolitiska stödåtgärder bestrids f. n. från de på driftbudgeten uppförda anslagen Lokaliseringsbidrag, Stöd till lokaliseringsutbildning, Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital och Sysselsättningsstöd samt det på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd upptagna anslaget Lokaliseringslån. I samband med de ändrade budgeteringsprinciperna bör i enlighet med vad jag tidigare har anfört de fyra nämnda driftbudgetanslagen sammanföras under ett nytt förslagsanslag, benämnt Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet. Lokaliseringslån bör som hittills utlämnas från ett särskilt investeringsanslag på kapitalbudgeten.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet | 168
D 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet 1970/71 Utgift 185 262 426 1971/72 Anslag 1128 247 000 1972/73 Förslag 131 125 000
1 Beloppen avser motsvarande anslag eller delar av anslag enligt riksstaten för ifrågavarande budgetår (se tablå s. 36).
Från anslaget skall bestridas utgifterna för det i programbudgeten för arbetsmarknadsverket upptagna programmet Regionalpolitiska stödåtgärder med undantag av delprogrammet Lokaliseringslån. Delprogrammen Investeringsfonder och Lokaliseringssamråd belastas endast av administrationskostnader.
1970/71 1971/72 Ändring 1972/73
Utfali Beräknat
Basförslag AMS Departe-
mentschefen
Delprogram:
| Lokaliseringsbidrag | 45 307 444 = 65 000 000 | — -- 10 000 000 | — | |
| Lokaliseringsutbildning | 32 542 982 50 000 000 | — | — | — |
| Sysselsättningsstöd | 4793 000 10000 000 | — | — —2 500 000 |
Inofriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital — 1 000 — — oo Gemensamma kostnader 2619 000 3246000 =+324000 =--854000 -- 378 000
85 262 426 128247 000 <+—+324000 --10 854 000 -—-2 878 000
Av den av 1970 års riksdag fastställda medelsramen för regionalpolitiskt stöd om 1 200 milj. kr. under treårsperioden 1970/71—1972/73
har för beslut om lokaliseringsbidrag och avskrivningslån beräknats 200 milj. kr. Kungl. Maj:t har bemyndigats att härutöver ta i anspråk 3 milj.
kr. som vid ingången av treårsperioden kvarstod outnyttjat av beslutsra-
men för lokaliseringsbidrag från föregående femårsperiod.
Under budgetåret 1970/71 har beslut fattats om lokaliseringsbidrag
med 67,3 milj. kr. Formen avskrivningslån har kommit till endast be-
gränsad användning. För beslut under innevarande budgetår och budgetåret 1972/73 kvarstår av den beräknade ramen för lokaliseringsbidrag (34200 — 67,3) 135,7 milj. kr. För treårsperioden har för utbildningsstöd beräknats ett medelsbehov på 100 milj. kr. Under budgetåret 1970/71 fattades beslut om utbild-
ningsstöd med sammanlagt 56 milj. kr. Utbildning beräknas ha kunnat
beredas 8 300 personer, varav 6 500 inom stödområdet. Av stödbeloppet
har 29 milj. kr. (52 96) beviljats i form av s. k. schablonstöd. Denna del beräknas svara mot en utbildning av 5 400 personer (65 96).
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 169
Medelsbehovet för sysselsättningsstöd under treårsperioden har beräknats till 25 milj. kr. Sådant stöd har under år 1971 beviljats 168 företag med sammanlagt 7,5 milj. kr., vilket representerar en sysselsättningsökning på ca 1 490 årsarbetare mellan åren 1969 och 1970. Av det sålunda beviljade sysselsättningsstödet har 4,8 milj. kr. utbetalats under budgetåret 1970/71. .
Infriande av garantier för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital har hittills inte förekommit.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Lokaliseringsbidrag. Styrelsen anger för budgetåret 1972/ 73 ett medelsbehov av 75 milj. kr., utgörande återstoden av vad som beräknats för ändamålet under treårsperioden.
Utbildningsstöd. Styrelsen förutsätter en betydande ökning av utbildningsvolymen under de närmaste åren, dock inte så kraftig som mellan budgetåren 1969/70 och 1970/71 då ökningen uppgick till ca 3 000 personer. Styrelsen beräknar, att ca 11 000 personer under budgetåret 1972/73 kommer att genomgå .lokaliseringsutbildning. Medelsbehovet härför beräknas till 50 milj. kr., dvs. samma belopp som för innevarande budgetår.
Sysselsättningsstö d. Medelsbehovet för delprogrammet be- | räknar styrelsen till 10 milj. kr., dvs. vad som återstår av det beräknade medelsbehovet för denna stödform under treårsperioden.
Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital. Styrelsen förordar ett oförändrat formellt belopp av 1 000 kr. |
Till täckande av arbetsmarknadsverkets administrationskostnader för förevarande program beräknas 4,1 milj. kr.
Departementschefen
Som jag tidigare har berört bar för perioden 1970/71-—-1972/73 en ram på 200 milj. kr. beräknats för beviljande av lokaliseringsbidrag] avskrivningslån. Härtill kommer 3 milj. kr., som vid periodens början kvarstod outnyttjat av bidragsramen för den femåriga försöksperioden. Under anslaget för ändamålet har för budgetåren 1970/71 och 1971/72 anvisats sammanlagt 125 milj. kr.
Under budgetåret 1970/71 beviljades lokaliseringsbidrag med 67.3 milj. kr. Samtidigt skedde dock utbetalningar med endast 45,3 milj. kr. Denna cftersläpning hänger samman bl. a. med att bidragen betalas ut i takt med investeringarnas fullföljande. På grund härav har den kassamässiga reservationen på bidragsanslaget ökat från 45,2 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1970/71 till 59,9 milj. kr. vid budgetårets utgång. 6" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdevartementet 170
Enligt vad jag har förordat i det föregående vid anmälan av riktlinjerna för programbudget för arbetsmarknadsverket skall kostnaderna för de olika regionalpolitiska bidragsformerna bestridas från ett gemensamt förslagsanslag. Vid utgången av budgetåret 1971/72 kvarstående reservation på det f.n. på riksstaten uppförda reservationsanslaget Lokaliseringsbidrag bör härvid användas för utbetalning av redan beviljade lokaliseringsbidrag. Med hänsyn härtill anser jag det tillräckligt att under förevarande anslag för nästa budgetår ta upp ett belopp av 65 milj. kr. till lokaliseringsbidrag.
Under budgetåret 1970/71 beviljades utbildningsstöd med sammanlagt ca 56 milj. kr. Anslaget belastades dock med utbetalningar på endast 33 milj. kr., främst på grund av den eftersläpning som följer av stödets konstruktion. Det för budgetåret 1970/71 anvisade anslaget på 35 milj. kr. visade sig således vara tillräckligt trots den stora beslutsvolymen. .
För innevarande budgetår har till utbildningsstöd anvisats 50 milj. kr. Att döma av utvecklingen under den gångna hösten kommer beslutsvolymen under detta budgetår knappast att öka. Tillgängliga uppgifter tyder emellertid på att betalningsutfallet kommer att bli större än under föregående budgetår. Någon ytterligare uppräkning av anslaget synes dock inte erforderlig. Jag förordar därför att för utbildningsstöd under budgetåret 1972/73 beräknas oförändrat 50 milj. kr.
Som jag inledningsvis nämnt har sysselsättningsstöd hittills beviljats 168 företag inom det inre stödområdet med totalt 7,5 milj. kr. Stödet har medverkat till en sysselsättningsökning hos ifrågavarande företag med ca 1 490 årsarbetskrafter mellan 'åren 1969 och 1970. Om denna ökning har bibehållits i företagen under år 1971 kommer dessa att vara berättigade till ytterligare sysselsättningsstöd av samma omfattning under år 1972. Härtill kommer nya ansökningar om förstaårsstöd.
För innevarande budgetår har för sysselsättningsstöd beräknats 10 milj. kr. Med hänsyn till att utfallet av stödverksamheten under år 1971 tyder på något högre sysselsättningsökning än som ursprungligen beräknades förordar jag att för sysselsättningsstöd under budgetåret 1972/ 73 beräknas 12,5 milj. kr.
Sysselsättningsstöd utgår endast till företag som driver industriell verksamhet. Gränsen mellan vad som skall betraktas som industri resp. industriliknande verksamhet är emellertid flytande. Om riksdagen inte gör erinran häremot bör Kungl. Maj:t ha möjlighet att besluta om sysselsättningsstöd till företag, vilkas verksamhet vid en snäv tolkning skulle kunna anses falla utanför det egentliga industribegreppet, om det mot bakgrund av sysselsättningsförhållandena inom det inre stödområdet kan anses befogat.
Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag i fråga om medelsbehovet för infriande av lånegarantier i lokaliseringssyfte under budget-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 171
året 1972/73.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställningen i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Regionalpolitiski stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 131 125 000 kr.
D 2. Särskilda stödåtgärder i glesbygder 1970/71 Utgift 4 463 300 Reservation 6 258 700 1971/72 Anslag 5 000 000 1972/73 Förslag 5 000 000
Från anslaget betalas kostnader för försöksverksamhet i form av stöd till hemarbete i vissa glesbygder och för andra stödåtgärder m. m. som kan aktualiseras för att förbättra levnadsförhållandena för befolkningen i glesbygderna. Verksamheten handhas av kommerskollegium och företagareföreningarna.
Kommerskollegium
I en redogörelse för försöksverksamheten framhåller kommerskollegiet att glesbygdsstödet under budgetåret 1970/71 har gett ca 1 400 personer arbete (hel- eller deltid). Detta motsvarar enligt företagareföreningarnas beräkningar heltidsarbete för 950 personer, vilket innebär en ökning med ca 300 heltidsarbeten jämfört med föregående budgetår.
Företagareföreningarna har under budgetåret 1970/71 beviljat bidrag till företag som bereder sysselsättning för hemarbetare i glesbygder med ca 3 milj. kr. Föreningarnas administrationskostnader har uppgått till inte fullt 800 000 kr. Kostnaderna per arbetstillfälle varierar mellan 1 535 kr. och 5 230 kr., vilket motsvarar en genomsnittlig dagsverkskostnad av 12: 72-46: 30 kr.
Arbetstillfällena har främst erhållits från företag tillhörande textiloch träindustrin men även från plast-, skinn- och elektronikföretag. 85 90 av arbetstillfällena har skapats genom medverkan av företag inom det egna länet.
Drygt hälften av stödet har utgått till företag som lagt ut legoarbete, medan ca en tredjedel har utgått till små lokala företag inkl. hemslöjdare. 10 90 av stödet har utgått till samarbetsorgan (t. ex. hemslöjdsförening).
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 172
Av stödet har två tredjedelar avsett investeringar i maskiner och arbetsredskap samt transportkostnäder medan återstoden gällt utbildning och instruktion. Stödet har sällan kombinerats med andra former av sambhällsstöd.
Kommerskollegium . framhåller att försöksverksamheten. är relativt ny och att den hittills för varje budgetår fortlöpande ökat i omfattning. Kollegiet hemställer att för budgetåret 1972/73 anvisas oförändrat 5 milj. kr.
Departementschefen
Försöksverksamheten med hemarbete i glesbygder är huvudsakligen inriktad på att stimulera hemslöjd och legoarbeten för industriföretag. Under föregående budgetår. ökade denna form av sysselsättning i en omfattning som motsvarar 300 arbetstillfällen på heltid. De positiva erfarenheterna av verksamheten visar att den bör fortsättas och ytterligare utvecklas.
För att möjligheterna att öka sysselsättningen i glesbygder skall kunna tas till vara behövs insatser för att bl. a. förbättra marknadsföring ' och produktutveckling för hemarbetare och glesbygdsföretag..Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t mot: denna bakgrund: har ställt medel till förfogande från anslaget för inrättande av en privat hemarbetscentral i en glesbygdskommun och för produktutveckling i ett kommunalt företag i en annan kommun.
Enligt Kungl. Maj:ts medgivande har, efter förslag av glesbygdsutredningen, försöksverksamhet inletts med intensifierad kommunal sysselsättningsplanering. En inventering "av arbetskraftstillgångar och möjliga arbetsuppgifter har genomförts i Älvdalens och Bergs kommuner samt kommunerna i Åsele kommunblock.. Inventeringsarbetet har utförts av kommunerna i samarbete med glesbygdsutredningen och resp. länsarbetsnämnd. Genom inventeringen av arbetskraftstillgångarna påvisas behovet av ytterligare arbetstillfällen i olika delar av de berörda kommunerna. Inventeringen av tillgången på arbetsobjekt visar att rejativt betydande sysselsättningsmöjligheter kån skaffas fram. De berörda kommunerna har nu gjort framställning om statsbidrag för att påbörja vissa arbetsobjekt som har tagits fram vid den gjorda planeringen. Framställningarna har sänts ut på remiss.
Den genomförda försöksinventeringen visar att det är möjligt att finna åtskilliga arbetsobjekt i glesbygderna. Det är angeläget att man kan ta till vara sysselsättningsmöjligheter för arbetskraft som är geografiskt bunden till områden, där det har visat sig svårt att förbättra sysselsättningsläget genom lokaliseringspolitiska insatser. I avvaktan på glesbygdsutredningens förslag hur sysselsättningsproblemen i glesbygdsområdena skall lösas finns det anledning att överväga en utökning av försöksverksamheten till ytterligare några kommuner.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 173
Kostnaderna för glesbygdsverksambeten torde med hänsyn till reservationen på anslaget rymmas inom ramen för oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår. Anslaget bör därför föras upp med 5 milj. kr:
Enligt vad jag har erfarit räknar glesbygdsutredningen med att i bör-' jan av år 1972 lägga fram förslag till vissa åtgärder i glesbygderna. Eftersom det är angeläget att i särskilda fall snabbt kunna få i gång åtgärder av försökskaraktär bör Kungl. Maj:t liksom hittills ha möjlighet att inom anslagets ram ställa medel till förfogande för åtgärder som är ägnade att förbättra levnadsförhållandena för befolkningen i glesbygderna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen .
att till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 197273
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
D 3. Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader
1970/71 Utgift 7 355 000 Reservation =: 730 227. 1971/72 Anslag 8:500 000 1972/73 Förslag 10 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till täckande av administrationskost-'nader för företagareföreningarna, Företagareföreningarhas förbund och vissa centrala organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens områden. Bestämmelser rörande föreningarnas kreditstödjan-. de verksamhet återfinns i kungörelsen (1960: 372) om statligt kredit- : stöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354, ändrad .: 1970: 181 och 1971: 450).
Kommerskollegium
Företagareföreningarna har för budgetåret 1972/73 anmält behov av bidrag till sina administrationskostnader ined 11 679 000 kr., varav : 100 000 kr. beräknas för bidrag till företagareföreningen i Norrbottens : län att användas för stöd åt företagsamheten i Tornedalen:
Vidare har Företagareföreningarnas förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svensk industriförening samt Svenska turisthotellens riksförbund hemställt om bidrag för organisationernas verksamhet budgetåret 1972/73 med 100 000 kr., 70 000 kr., 15 000 kr. resp. 15 000 kr.
Enligt föreningarnas stater för kalenderåret 1971 beräknas den totala administrationskostnaden komma: att uppgå till närmare 19;3 milj. kr.,:
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 174
varav löner inkl. sociala kostnader ca 13,5 milj. kr. Intäkterna under samma tid har beräknats till drygt 18,9 milj. kr., varav statliga administrationsbidrag ca 8,9 milj. kr., landstingsmedel ca 5,9 milj. kr. och övriga intäkter ca 4,1 milj. kr. För kalenderåret 1972 har föreningarna preliminärt beräknat sina kostnader till sammanlagt ca 22,6 milj. kr. och intäkter till ca 22,2 milj. kr. Ett statligt administrationsbidrag på ca 10,8 milj. kr. har härvid bedömts erforderligt. Bidrag av landstingsmedel har uppskattats till 6,6 milj. kr. och övriga intäkter till 4,8 milj. kr.
I sitt yttrande beträffande föreningarnas behov av administrationsbidrag för budgetåret 1971/72 betonade kommerskollegiet vikten av att föreningarna erhöll ett kraftigt ökat stöd för sin verksamhet. De synpunkter som kollegiet då anförde vill kollegiet fortfarande starkt understryka. Konkurrensläget för den svenska industrin har ytterligare skärpts, vilket bl. a. ställer ökade krav på föreningarnas arbete med bevakning, uppföljning m. m. av företag som erhållit statligt stöd. Kollegiet erinrar om de synpunkter beträffande uppföljning m. m. som har anförts av riksdagens revisorer i granskningspromemoria nr 3/1970 samt i 1968 års lokaliseringsutrednings betänkande Om uppföljningen av stödföretag m. m. Kollegiet åberopar även departementschefens uttalande i 1971 års statsverksproposition angående vikten av att den däri föreslagna ökningen av administrationsbidragen förenas med sådana villkor att garantier skapas för en intensifierad bevakning och uppföljning av utvecklingen hos företag som har erhållit statligt stöd.
Trots att föreningarna har erhållit avsevärt ökat statligt stöd för sin verksamhet under senare år anser kollegiet att utvecklingen inom den mindre och medelstora industrin motiverar en viss ytterligare förstärkning av föreningarnas resurser. I sitt nyssnämnda yttrande anförde kollegiet att ett bidrag från staten på 9,6 milj. kr. — inbegripet bidrag till berörda centrala organisationer — var väl motiverat. Beaktas de automatiska kostnadsstegringarna, bör enligt kollegiets uppfattning beloppet för budgetåret 1972/73 uppräknas till 10,2 milj. kr. Kollegiet anser mot bakgrund av utvecklingen inom näringslivet att därutöver en förstärkning av föreningarnas administrationsbidrag bör ske med 500 000 kr. Vid beräkningen av bidragets storlek bör enligt kollegiet också beaktas att den intensifierade uppföljningsverksamheten kommer att ställa ökade krav på föreningarna.
Kollegiet hemställer sålunda, att för budgetåret 1972/73 anvisas 10,7 milj. kr., varav 10,6 milj. kr. till täckande av företagareföreningarnas administrationskostnader m. m. och 100 000 kr. till Norrbottens företagareförening som stöd åt företagsamheten i Tornedalen.
Yttranden
Företagareföreningarnas förbund erinrar om att administrationsbidragen till föreningarna höjdes med 1 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 175
att denna höjning främst motiverades med önskemålet om en intensifierad bevakning av utvecklingen i företag som erhållit statligt kreditstöd. Någon kompensation för de automatiska kostnadsstegringarna erhöll föreningarna inte enligt förbundet, vilket — särskilt med hänsyn till de ökade lönekostnaderna — har inneburit en beskärning av deras aktivitetsutrymme. Förbundet hemställer att anslaget förs upp med 16 milj. kr.
Sveriges hantverks- och industriorganisation hemställer att anslaget beräknas så att företagareföreningarna får ökade möjligheter att bistå företagen med allmän teknisk och ekonomisk rådgivning.
Departementschefen
De riktlinjer för företagareföreningarnas verksamhet som beslutades av 1968 års riksdag och den därefter följande utvecklingen har inneburit att föreningarnas tjänster i allt större utsträckning har tagits i anspråk för uppgifter inom ramen för statens kreditstödjande verksamhet med regionalpolitisk inriktning. Det åligger sålunda föreningarna bl. a. att göra företagsekonomiska utredningar i ärenden om lokaliseringsstöd och att medverka vid uppföljningen av utvecklingen i företag som har fått sådant stöd. Samtidigt skall föreningarna ombesörja sina traditionella uppgifter som förmedlare av lån ur statens hantverks- och industrilånefond, som beredningsorgan i ärenden om statlig kreditgaranti och som organ för ckonomisk och teknisk rådgivning åt de mindre och medelstora företagen.
Från statens sida har intresset under senare år särskilt knutits till frågan om föreningarnas medverkan vid uppföljningen av utvecklingen i företag som har fått statligt kreditstöd. För att göra det möjligt för föreningarna att i ökad omfattning medverka till förebyggande av förluster i kreditstödsverksamheten har administrationsbidragen till dem höjts successivt — från 5 milj. kr. för budgetåret 1968/69 till 8,5 milj. kr. för innevarande budgetår.
Som jag har framhållit inledningsvis under förevarande avsnitt medverkar företagareföreningarna vid bevakningen av statliga engagemang på 1,7 miljarder kr. Med sin lokala anknytning och sin goda kännedom om näringslivet i resp. län har föreningarna goda förutsättningar att på ett tidigt stadium fästa myndigheternas uppmärksamhet på sådana förhållanden hos stödföretag som kan påfordra åtgärder i syfte att tillvarata statens intressen som kreditgivare. Från denna synpunkt framstår en ytterligare förstärkning av föreningarnas resurser som önskvärd.
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört föreslår jag att förevarande anslag för nästa budgetår tas upp med 10 milj. kr., vilket innebär en höjning med 1,5 milj. kr. Härav beräknar jag 600 000 kr. för automatiska kostnadsökningar i föreningarnas verksamhet. Återstoden av höjningen, dvs. 900000 kr., bör avses till förstärkning av föreningarnas resurser för uppföljningsverksamhet. Tillsammans med vad
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 176
som har beräknats för sådant ändamäl av administrationsbidragen för innevarande budgetår innebär detta att minst 2,4 milj. kr. skall användas till uppföljningsverksamhet.
Av förevarande anslag bör liksom tidigare 100 000 kr. beräknas för bidrag till Norrbottens företagareförening som stöd åt företagsamheten i Tornedalen och lika mycket beräknas för stöd till vissa organisationer. '
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskost-
nader för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.
D 4, Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag m. fl.
1970/71 Utgift 14 604 573 1971/72 Anslag 9 000 000 1972/73 Förslag 12 000000
Statens förbindelser till följd av utfärdade garantier för lån till hantverks- och industriföretag och för lån till turisthotellnäringen infrias från förevarande anslag; då behov därav uppkommer. Förluster i företagareföreningarnas långivning från statens hantverks- och industrilånefond skall föreningarna i första hand täcka med medel ur egna förlusttäckningsfonder. Kungl. Maj:t kan emeilertid efter särskild prövning medge förening bidrag från detta anslag för att täcka förluster.
Kommerskollegium
Från garantigivningens tillkomst den 1 juli 19534 t. o. m. den 30 juni 1971 har bemyndiganden meddelats företagareföreningarna att teckna garanti för lån på tillhopa ca 577 milj. kr. samt riksbankens avdelningskontor att teckna garanti för lån till turisthotell på tillhopa ca 17,9 milj. kr. Summan av statens slutgiltiga förluster och-utestående fordringar på | grund av infriade garantiåtaganden uppgick den 30 juni 1971 till ca 56 milj. kr. Under budgetåren 1966/67--1970/71 fattades beslut om infriande av garantier med ca 9;4, 10,5, 12.2, 2,9 resp. 14,2 milj. kr. Från före-
förluster på lån som lämnats av företagareföreningarna, varav ca
700 000 kr. under budgetåret 1970/71. |
Under budgetåret 1970/71 har cnligt kollegiet ca' 1,1 milj. kr. in-
flutit i förlusttäckningsavgifter jämlikt 19 § 2 st. kungörelsen (1960:372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri.
Mot bakgrund av det alltmer skärpta konkurrensläget samt med hän:
syn till de infriade garantibeloppens storlek under de senaste budget-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 177
åren och då utbetalningar sker också till täckande av förluster i företagareföreningarnas verksamhet hemställer kollegiet, att anslaget för budgetåret 1972/73 höjs till 15 milj. kr.
Departementschefen
Som kommerskollegiet har framhållit företer belastningen på förevarande anslag stora variationer år från år. En klar tendens under de senaste åren har emellertid varit att förlusterna i statens kreditstödjande verksamhet har ökat. Den främsta anledningen härtill är naturligtvis den ökade volymen av de statliga kreditåtagandena i form av hantverks- och industrilån och garantilån. Efter hand har emellertid också kreditstödets karaktär förskjutits i riktning mot ett större risktagande. Sålunda har framför allt industrigarantilån i växande utsträckning utnyttjats som ett medel i den statliga regionala politiken med tonvikt på insatser som syftar till att vidmakthålla sysselsättningen i krisdrabbade företag på orter som i det akuta läget inte kan erbjuda arbetskraften alternativa utkomstmöjligheter. Huvudmotivet för insatserna har inte sällan varit att vinna tid för att uppnå mera långsiktiga lösningar, varvid risken för förlust på statens kreditåtagande har varit påtaglig. Med hänsyn till att alternativet i sådana fall i regel har varit omedelbar friställning av arbetskraften med åtföljande krav på omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder m. m. har ett uppehållande kreditstöd vid en samhällsekonomisk totalavvägning ofta framstått som förmånligt. Det bör dock understrykas, att detta tillvägagångssätt i princip har förbehållits fall, där förutsättningar för en rekonstruktion av företaget har bedömts vara för handen. :
De förluster som drabbar staten i dess kreditstödjande verksamhet och som kommer till uttryck bl. a. genom belastningen på förevarande anslag får sålunda till inte ringa del betraktas som kostnader för infriande av statens regional- och sysselsättningspolitiska åtaganden. Att jämställa dessa förluster med dem som kan förekomma i en bankmässig kreditgivning skulle vara missvisande.
Med vad jag nu har sagt vill jag inte förringa betydelsen av att effektiva åtgärder vidtas för att söka förebygga risken för förluster i statens kreditstödjande verksamhet. Med anledning av bl.a. en av riksdagens revisorer avgiven skrivelse i ämnet framhöll jag i prop. 1971: 1 (bil. 13 s. 116) vid behandlingen av anslaget till företagareföreningarnas administrationskostnader vikten av att så skedde. Som ett led i denna strävan förstärktes företagareföreningarnas administrationsbidrag för innevarande budgetår, varvid som villkor skulle gälla att medlen utnyttjades för en intensifierad bevakning av utvecklingen i företag som fått statligt stöd. För samma ändamål har jag förordat en ytterligare uppräkning av administrationsbidragen för nästa budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 178
I revisorernas nyssnämnda skrivelse aktualiserades även vissa frågor angående redovisningen av förlusttäckningsmedel. Enligt gällande bestämmelser skall låntagare erlägga en förlusttäckningsavgift som motsvarar en halv procent årlig ränta på utestående kapitalbelopp i fråga om lån som säkerställts genom statlig industrilånegaranti, s. k. hotellgaranti eller lokaliseringsgaranti. Revisorerna förordade att influtna förlusttäckningsmedel skulle tillföras resp. förlusttäckningsanslag i stället för att som nu redovisas på driftbudgetens inkomstsida under titeln Övriga diverse inkomster. Med en sådan ordning skulle det bli möjligt att direkt ur budgetredovisningen utläsa i vad mån principen om täckning för infriade garantier hade uppnåtts, vilket enligt revisorerna skulle medföra stora praktiska fördelar. En omläggning i angiven riktning skulle också stå i god samklang med principerna för modern programbudgetering.
Det var vidare enligt revisorernas uppfattning önskvärt att en likartad redovisning lämnades beträffande lokaliseringslånen. Därvid borde som intäkter tas med dels såsom förlusttäckningsavgift beräknad andel av till staten influtna räntor på lokaliseringslånen, dels i konkurser eller vid ackord återvunna medel, medan till kostnader borde hänföras vad statsverket förlorar vid konkurser och vid ackord eller rekonstruktioner. En sammanställning härav borde lämpligen redovisas i statsverkspropositionen.
Med anledning av revisorernas uttalande vill jag erinra om att förlusttäckningsavgiften på industrigarantilån enligt vad föredragande departementschefen anförde i prop. 1968: 61 angående företagareföreningarnas organisation och verksamhet m. m. (s. 100) i princip bör avvägas så att den motsvarar de förluster som normalt uppstår på långivningen. Utvecklingen under senare år har dock visat, att en sådan princip inte har kunnat strikt upprätthållas. Den successiva förändringen i fråga om inriktningen av garantigivningen har, som jag redan berört, inneburit att industrilånegarantierna som stödform i viss utsträckning har kommit att användas som ett medel för statsmakternas regional- och sysselsättningspolitiska strävanden.
Garantiformen utgör ett synnerligen smidigt redskap i nyssnämnda syfte. Mot den bakgrunden kan det knappast bli fråga om att strikt hävda att garantigivningen i princip skall vara självbärande, i varje fall inte i lägen med så stora förluster som under de senaste åren.
Riksdagens intresse av att kunna avläsa nettoförlusterna på garantioch Ilångivningen bör tillgodoses genom att uppgift om inlevererade förlusttäckningsavgifter lämnas i statsverkspropositionen vid anmälan av resp. täckningsanslag. Som kommerskollegiet har anmält i sin anslagsframställning uppgick förlusttäckningsavgifterna för industrigarantilån under budgetåret 1970/71 till 1,1 milj. kr.
Eftersom lokaliseringslånen är statliga lån tillfaller influtna låne-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 179
räntor i sin helhet statsverket. Räntans nivå, som är densamma som för industrigarantilån, får förutsättas vara bestämd så att den i skälig omfattning skall täcka förluster på långivningen. Om en halv procent på influtna räntor — motsvarande förlusttäckningsavgiften på industrigarantilån — antas ha sådant syfte, skulle statens inkomst för förlusttäckning på lokaliseringslångivningen under budgetåret 1970/71 utgöra ca 1,5 milj. kr.
Mot bakgrund av det anförda och under åberopande av i huvudsak de skäl som kollegiet har anfört beräknar jag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 12 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till
hantverks- och industriföretag m. fl. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 180
E BOSTADSBYGGANDE M. M.
E 1. Bostadsstyrelsen 1970/71 Utgift 9979 301 1971/72 Anslag 11 637 000 1972/73 Förslag 12761 000
Bostadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att främja bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.
I styrelsens uppgifter ingår främst att handha den statliga låne- och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen.
Bostadsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för bostadsstyrelsen är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer. Dessa är kanslibyrån, låne- och bidragsbyrån, planeringsbyrån, tekniska byrån och värderingsbyrån.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Bostads- Departements-
styrelsen chefen
Personal
| Handläggande personal | 85 | +2 | +l1 |
| Övrig personal | 67 152 | +1 +3 | — +1 |
Anslag
Utgifter
| Lönekostnader | 8 604 000 | +1 210 000 | +1 096 000 | ||
| Sjukvård | 27 000 | + 3 000 | + 3 000 | ||
| Reseersättningar | 177 000 | + 5 000 | + 5 000 | ||
| Därav utrikes resor (10 000) | — | -— | |||
| Lokalkostnader | 929 000 | 4 32 000 | + 47 000 | ||
| Expenser | 1155 000 | — 57 000 | + 3 000 | ||
| Därav representation (2 000) | — | — | |||
| Publikationstryck | 170 000 | — | — |
Automatisk databehandling 785-000 — 30 000 — 30000
11 847 000 +1163 000 +1 124 000 Uppbördsmedel 210 000 — —
Nettoutgift 11 637 000 +1 163 000 +1 124 000
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet = - 181
Bostadsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 075 000 kr.
2. Kanslibyråns personalsektion behöver förstärkas med en byrådi-
rektör (4-71 000 kr.) samt ett kontorsbiträde (+33 000 kr.).
3. Värderingsbyrån behöver förstärkas med en tjänst som byrådirektör med hänsyn till :styrelsens medverkan i arbetet med kommunalekonomisk planering m. m. (+78 000 kr.).
4, Styrelsen föreslår, att en tjänst som byrådirektör (478 000 kr.) inrättas för handläggning av ärenden rörande internationellt bostadspolitiskt samarbete. Samtidigt kan anslaget minskas med de medel som anvisats för bestridande av lönen till en tjänsteman med motsvarande arbetsuppgifter (68 000 kr.) i samband med att denne entledigas från sitt förordnande.
5. Minskningarna av anslagsposterna Expenser och Automatisk databehandling sammanhänger med att anvisade engångsbelopp för innevarande budgetår utgår.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 761 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en byrådirektör (3) på värderingsbyrån för vissa uppgifter med kommunalekonomisk långtidsplanering, som f.n. bekostas från anslaget Inrikesdepartementet (p.A 1).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 12 761 000 kr.
E 2. Länsbostadsnämnderna 1970/71 Utgift 21 021 584 1971/72 Anslag 22 106 000 1972/73 Förslag 24 657 000
Det finns en länsbostadsnämnd i varje län utom Gotlands, där länsstyrelsen fullgör de uppgifter som åvilar länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. Den fattar beslut om lån och bidrag m. m. samt förvaltar utestående lån.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 182
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Bostads- Departements-
styrelsen chefen Personal
| Handläggande personal | 157 | — | — |
| Övrig personal | 262 419 | +5 +5 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 18 507 000 | -+2 303 000 | +2 097 000 |
| Sjukvård | 34 000 | + 11000 | + 11000 : |
| Reseersättningar | 680 000 | + 30 000 | + 30000. |
| Lokalkostnader | 1 830 000 | + 293 000 | + 318 000 |
| Expenser | 1055 000 22 106 000 | + 10000 +2 647 000 | + 95 000 +—2551 000 |
Bostadsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 441 000 kr.
2, På grund av långivningens ökade omfattning behövs förstärkning av länsbostadsnämndernas personal med tre kanslister och två kvalificerade biträden (+-206 000 kr.). |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Länsbostadsnhämnderna för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 24 657 000 kr.
E 3. Statens hyresråd 1970/71 Utgift 1 290 014 1971/72 Anslag 1735 000 1972/73 Förslag 1770 000
Statens hyresråd är central myndighet för handläggning av mål och ärenden på hyresregleringens område. Hyresrådet har också hand om vissa centrala administrativa uppgifter för den statliga hyresnämndsoch arrendenämndsorganisationen.
Hos hyresrådet finns ett fast kansli och arvodesavlönade extra föredragande.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 183
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Hyresrådet Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 10 | —1 | —1 |
| Övrig personal | 17 27 | —2 —3 | —2 —3 |
Anslag Utgifter .
| Lönekostnader | 1459 000 | 4 1 800 | + 2000 |
| Sjukvård | 6 000 | — | — |
| Reseersättningar | 3 300 | + 1500 | + 1500 |
| Lokalkostnader | 79 200 | + 7700 | + 9000 |
| Expenser | 187 500 1735 000 | + 62 000 +73 000 | + 55 500 +68 000 |
| Uppbördsmedel | — | —33 000 | —33 000 |
| Nettoutgift 1735 000 | +40 000 | +35 000 |
Hyresrådet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 156 000 kr.
2. Antalet till hyresrådet inkomna besvärsmål har under en lång följd av budgetår minskat för att under de två senaste budgetåren undergå en mera markant minskning. Även arbetsbalansen har nedgått kraftigt under de senaste budgetåren. Vilka förändringar i måltillströmningen vid hyresnämnderna och hyresrådet som kan följa av de ändringar i hyresregleringslagen som träder i kraft den 1 oktober 1972 är f.n. omöjligt att uttala sig om. Särskilt vanskligt är det enligt rådet att bedöma vilken betydelse övergången från systemet med generella hyreshöjningar till ett förfarande med individuell prövning av bashyran genom Överenskommelse kan komma att få.
Personalen vid hyresrådets kansli har successivt minskat i antal under senare år. Två av rådets sju byrådirektörstjänster är vakanta och även flera kontorsbiträdestjänster är obesatta. Med hänsyn till ovissheten rörande den framtida arbetsbelastningen anser emellertid rådet att man inte nu bör genomföra några större personalinskränkningar. Hyresrådet anser att minskningen av antalet besvärsmål motiverar att en byrådirektörstjänst (—71 000 kr.) och två kontorsbiträdestjänster (—66 000 kr.) utgår ur organisationen.
3. Anslagsposten Expenser behöver ökas för bestridande av kostnader för publikationstryck, blankettframställning, utbyte av föråldrad kontorsutrustning m. m. (462 000 kr.).
4. Försäljningsintäkterna av publikationen Praxis i hyresmål beräknas till 33 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 184
Departementschefen
I likhet med hyresrådet finner jag att det inte är möjligt att nu bedöma hur de ändringar i hyresregleringslagen som träder i kraft den 1 oktober 1972 kan komma att påverka rådets arbetsbelastning. Rådets anslagsberäkning, som alltså inrymmer en viss osäkerhet i detta avseende, bör godtas.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens hyresråd för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 1 770 000 kr.
E 4. Statens nämnd för samlingslokaler
| 1970/71 Utgift | 152 501 |
| 1971/72 Anslag | 193 000 |
| 1972/73 Förslag | 263 000 |
Statens nämnd för samlingslokaler handlägger frågor om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler och av studentkårlokaler samt om rekonstruktionsbidrag enligt kungörelsen (1957: 367) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. (ändrad 1960: 315). brev den 20 maj 1960 om rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler samt kungörelsen (1964: 398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler. | | |
Hos nämnden finns en sekreterare och ett fast kansli jämte arvodes-
avlönade föredragande. | | |
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Nämnden Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | — | — | — |
| Övrig personal | 2 2 | — — | - — |
Anslag Utgifter | Lönekostnader : 129 400 +14 200 + 14 200
| Sjukvård | . . 100 | . — | — | ||
| Reseersättningar | 5 200 | — | — | ||
| Lokalkostnader | | 8 500 "+ 300 "+ 300 | ||||
| Expenser | 5 000 . 148 200 = | + 300 + 14 800 | + 300 + 14 800 | ||
| Uppbördsmedel | : | ||||
| Försäljning av publikation | 200 | + 200 oo + 200 | |||
| Bidrag till vissa riksorganisa- | | | | : | |||
| tioner för samlingslokaler | 45 000 Nettoutgift 193 000 | -+-15 000 | — | + 55 000 +70 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 185
Statens nämnd för samlingslokaler
Löne- och prisomräkning m. m. 15 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 263 000 kr. Jag har därvid — med hänsyn till det betydelsefulla arbete som vissa riksorganisationer för samlingslokaler utför i samband med handläggningen av låne- och bidragsärenden — räknat med en höjning av bidraget till dessa organisationer med 55 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens nämnd för samlingslokaler för budgetåret 1972;73
anvisa ett förslagsanslag av 263 000 kr.
E 5. Räntebidrag
1970/71 Utgift 2 352 421 1971/72 Anslag 1000 000 1972/73 Förslag 1000
Från anslaget bestrids utgifter för räntebidrag enligt bestämmelserna i räntebidragskungörelsen (1962: 541, upphävd 1967: 553). Dessa bestämmelser innebär att räntebidrag utgår för att täcka den del av räntekostnaderna för primär- och sekundärlån som hänför sig till ränta över en bestämd räntesats (basränta). Räntebidrag utgår dock endast för täckande av räntekostnader för tid t. o. m. utgången av år 1967.
Bostadsstyrelsen
Förseningar, bl. a. i fråga om de slutliga Jånebesluten, har föranlett utbetalningar av drygt 2,3 milj. kr. i räntebidrag under budgetåret 1970/71. För eventuellt försenade utbetalningar under innevarande budgetår har anvisats ett anslag på 1 milj. kr.
Även under budgetåret 1972/73 bör möjlighet finnas för utbetalning av räntebidrag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr.
Departementschefen
Jag biträder bostadsstyrelsens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Räntebidrag för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsan-
slag av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 186
E 6. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. 1970/71 Utgift — 114 852 186 1971/72 Anslag 130 000 000 1972/73 Förslag 132 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för förbättringslån i den mån de är ränte- och amorteringsfria, invalidbostadsbidrag, förvaltningsbidrag till förmedlare av bostadsegnahem samt vinterbidrag. Anslaget, som är ett förslagsanslag, anvisas med det belopp som erfordras för utbetalning av lån och bidrag.
Bestämmelserna om förbättringslån finns i kungörelsen (1962: 538) om förbättringslån (ändrad senast 1971: 1184). Lån, som utgår för förbättring och i vissa fall uppförande av bostad för åldringar, handikappade, samer eller zigenare, är helt eller delvis räntefritt och stående. Beloppet av sådan subvention får i allmänhet uppgå till högst 12 000 kr. Invalidbostadsbidrag utgår enligt bestämmelser i räntelånekungörelsen (1967: 553, ändrad senast 1971: 1183). Bidraget utgår för sådan inredning av bostadslägenhet och i vissa fall sådant extra lägenhetsutrymme som rörelsehindrad invalid eller person med starkt nedsatt synförmåga behöver, dock i regel med högst 15 000 kr. för varje lägenhet.
Bestämmelserna om vinterbidrag, som även de finns i sistnämnda kungörelse, innebär i korthet att bidrag utgår i samband med bostadslån för den särskilda kostnad som beräknas:ha uppstått 8 genom att bygg: nadsföretaget har utförts vintertid.
För beslut om räntefria förbättringslån fastställer riksdagen årligen en medelsram för det löpande kalenderåret och en preliminär ram för det närmast följande. Riksdagen har medgivit att sådana lån får beviljas med högst 100 milj. kr. under vart och ett av åren 1971 och 1972 (prop. 1971: 1 bil. 13, CU 12, rskr 92).
Bostadsstyrelsen
Bostadsstyrelsen föreslår viss ändring av räntevillkoren för förbättringslån. Styrelsen föreslår vidare, att den för år 1972 preliminärt fastställda ramen för beslut om räntefria förbättringslån fastställs slutligt, att ramen för år 1973 bestäms preliminärt till 110 milj. kr. samt att anslaget för budgetåret 1972/73 ökas med 7 milj. kr. till 137 milj. kr.
Lån och bidragsgivningens omfattning belyses av följande uppgifter. Under budgetåret 1970/71 inkom 11 610 ansökningar om förbättringslån mot 11990 under budgetåret 1969/70. Under budgetåret 1970/71 meddelades 11 390 beslut om lån avseende 12 510 lägenheter, jämfört med 11 210 resp. 12 550 under närmast föregående budgetår.
Under budgetåret 1970/71 beviljades förbättringslån med 152,0 milj. kr. varav 104,4 milj. kr. utgjorde räntefria lån eller delar av sådana
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 187
lån. Motsvarande belopp budgetåret 1969/70 var 142,9 milj. kr. resp. 92,6 milj. kr. :
Det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet uppgick till 12 140 kr. under budgetåret 1970/71 jämfört med 11 390 kr. under närmast . föregående budgetår, vilket innebär en ökning med knappt 7 26. Det räntefria beloppet per lägenhet uppgick till 8340 kr. jämfört med 7 380 kr. för budgetåret 1969/70, dvs. en ökning med 13 7.
Under budgetåret 1970/71 beviljades invalidbostadsbidrag till 2 370 lägenheter med ett belopp av 21,6 milj. kr. Detta innebär en fortsatt ökning. Närmast föregående budgetår beviljades bidrag till 1 760 lägenheter med ett belopp av 16,6 milj. kr.
Vinterbidrag beviljades under budgetåret 1970/71 med 8,3 milj. kr.
Beträffande räntevillkoren för förbättringslån anför styrelsen följande.
Enligt nuvarande bestämmelser gäller skilda villkor vid övertagande av byggnad, vari utestår förbättringslån, beroende på om den nye ägaren avser att använda byggnaden som årsbostad eller inte.
Om byggnaden inte skall användas som årsbostad, skall länsbostadsnämnden uppsäga förbättringslånet till inbetalning. Nämnden får dock i stället för att säga upp lånet bestämma kortare amorteringstid, om visst anstånd med betalningen är ägnat att bättre trygga statens fordran än en omedelbar uppsägning. I sådant fall får nämnden fastställa en amorteringstid av högst 10 år. Ränta utgår efter samma räntesats som för bostadslån.
Ny ägare som ämnar nyttja byggnaden som årsbostad har möjlighet att få överta förbättringslånet. Bifalls en ansökning om övertagande av lånet, övertar enligt huvudregeln den nya låntagaren lånet på oförändrade villkor. Emellertid avskrivs, om inte särskilda skäl talar för annat, en tiondel av lånet i vad det är räntefritt och stående för varje helt år som gått sedan lånet utbetalades. Beträffande återstoden av lån eller lånedel som nyss sagts kan nämnden, med beaktande av låntagarens ekonomiska förhållanden, föreskriva att återstoden skall helt eller delvis löpa med ränta och amorteras från en av nämnden bestämd dag. Räntesatsen för sådant amorteringslån skall utgöra 4 96, såvida inte lånet har beviljats före den 1 januari 1959, i vilket fall ränta utgår med 39.
Från vissa länsbostadsnämnder har styrelsen erfarit, att det särskilt i tätorter inte är ovanligt att fastigheter, som upprustats med förbättringslån och har en förhållandevis god standard, övergår till personer som använder byggnaderna som årsbostäder. Nämnderna anser att nyssnämnda räntesatser måste anses som mycket låga i nuvarande ränteläge och därför omotiverade när det gäller nya låntagare som bedöms sakna förutsättningar för att kunna åtnjuta räntefrihet.
Styrelsen delar denna uppfattning och föreslår i enlighet härmed att i ärenden, som föranleder beslut om övertagande tidigast den 1 juli
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 188
1972, räntan skall — såvida den nye låntagaren inte uppfyller gällande villkor för förbättringslån — på vad som återstår av det ursprungliga lånet utgå efter den räntesats som Kungl. Maj:t årligen fastställer för statliga bostadslån m. m.
I fråga om låneramarna anför styrelsen att en sammanställning av Jänsbostadsnämndernas uppgifter om det beräknade behovet av medel för beslut om räntefria förbättringslån visar på ett belopp av 109 milj. kr. för såväl år 1971 som för år 1972. Detta innebär i vad gäller år 1971 i stort sett samma belopp som enligt nämndernas motsvarande beräkningar förra året. Under år 1970 meddelade länsbostadsnämnderna beslut till ett belopp av 98 milj. kr. inom den av Kungl. Maj:t fastställda ramen på 100 milj. kr. Bostadsstyrelsen förutsätter att Kungl. Maj:t har riksdagens bemyndigande att utvidga ramen såvida detta skulle visa sig nödvändigt. Den för år 1972 preliminärt fastställda ramen på 100 milj. kr. behöver därför inte räknas upp. För år 1973 bör preliminärt fastställas en ram på 110 milj. kr.
Utbetalningen av räntefria lån beräknas till ca 105 milj. kr. under budgetåret 1972/73 under förutsättning att långivningen under åren 1972 och 1973 får en omfattning som motsvarar de föreslagna rtamarna. Besluten om lån under ett budgetår resulterar under samma budgetår i utbetalning i huvudsak endast i form av förskott, uppskattningsvis i en omfattning motsvarande två tredjedelar av det beviljade beloppet. Återstoden kan till större delen beräknas bli utbetald under följande budgetår.
Utbetalningen av invalidbostadsbidrag kommer enligt länsbostadsnämndernas beräkningar att uppgå till 23 milj. kr. för budgetåret 1972/ 73. .
För vinterbidrag uppskattas utbetalningen till 9 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknas således till (105 + 23 + 9) 137 milj. kr.
Departementschefen
Enligt gällande bestämmelser om ränta på förbättringslån, som övertas av ny ägare till fastigheten, utgår ränta efter 4 0 eller, för vissa äldre lån, 3 26. Detta gäller både Jånedel som från början varit räntebärande och lånedel som ursprungligen varit räntefri men som ändras till att bli räntebärande i samband med övertagandet. Bostadsstyrelsen anser att dessa räntesatser innefattar en omotiverad subvention i de fall där den nye ägaren inte uppfyller förutsättningarna för att få åtnjuta räntefrihet. Styrelsen föreslår därför att ränta i sådana fall skall utgå efter samma räntesats som för bostadslån.
Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning och förordar att räntevillkoren ändras i enlighet med styrelsens förslag.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 189
Ränta och amortering på förbättringslån erläggs i form av lika stora annuiteter. Annuiteten bör grundas på en fast räntesats för att den inte skall behöva räknas om vid förändringar i tlåneräntan. Eftersom bostadslåneräntan är rörlig förordar jag att annuiteten i här avsedda fall grundas på en fast räntesats som bör bestämmas till 6,5 2. Skillnaden mellan aktuell bostadslåneränta och den ränta som annuiteten beräknas på bör beaktas vid varje aviseringstillfälle så att ränteskillnaden läggs till eller dras av från annuiteten.
De av mig förordade ändrade bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1972 men inte gälla i fall där beslut om övertagande medelats tidigare. |
Den för år 1972 preliminärt fastställda ramen 100 milj. kr. bör i enlighet med bostadsstyrelsens förslag fastställas slutligt. För att sysselsättningsstödjande åtgärder skall kunna genomföras snabbt med hjälp av ökad förbättringslångivning synes det lämpligt att Kungl. Maj:t liksom tidigare utverkar riksdagens bemyndigande att vidga ramen om det behövs. Ramen för år 1973 bör preliminärt bestämmas till samma belopp som för år 1972 eller 100 milj. kr.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 132 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de ändringar av villkoren för förbättringslån som
jag har förordat,
2) medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst
100 000 000 kr. under vart och ett av åren 1972 och 1973,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov besluta om ökning av
den under 2) upptagna ramen för långivningen under år 1972,
4) till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 132 000 000 kr.
E 7. Byggnadsforskning 1970/71 Utzgift 2 400 000 1971/72 Anslag 4 200 000 1972/73 Förslag 6 000 000
I det följande redovisas, förutom byggnadsforskningsrådets anslagsframställning m. m., vissa förslag som byggindustrialiseringsutredningen (BIU)Y! har lagt fram och remissyttranden däröver.
BIU, som tillkallades den 19 november 1964 för att utreda och föreslå åtgärder för främjande av byggandets industrialisering, avlämnade den 2 juli 1971 slutbetänkandet (SOU 1971: 52) Byggandets industralise-
2 Landshövdingen Gustav Cederwall, ordförande, riksdagsledamoten Per Bergman, generaldirektören Lennart Holm, andre förbundsordföranden Börje Jönsson, direktören Sten Källenius och riksdagsledamoten Erik Tobé.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 190
ring. Betänkandet innehåller dels en sammanfattning av utredningens tidigare verksamhet, dels en principiell och översiktlig diskussion av medlen att främja byggandets industrialisering. Såsom ett medel i detta syfte har BIU föreslagit statligt stöd till sådant forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete) inom byggnadsområdet som är företagsbundet. I det följande lämnas en redogörelse för betänkandet i denna del.
Över betänkandet har yttranden avgetts av byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens pris- och kartelinämnd, bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU), bygglagutredningen, byggkonkurrensutredningen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Näringslivets byggnadsdelegation, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, «Sveriges = allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u.p.a. (HSB), Svenska riksbyggen, Byggherreföreningen, Svenska byggnadsarbetareförbundet och Föreningen Sveriges praktiserande arki. tekter.
Byggindustrialiseringsutredningen
BIU konstaterar inledningsvis att avgörande för takten i det tekniska utvecklingsarbetet är bl. a. företagsstrukturen inom byggandet. Få stora och många små företag är verksamma, och endast ett fåtal har sådan omfattning att de förmår driva självständigt FoU-arbete parallellt med den löpande produktionen. Förutsättningarna för FoU-verksamhet har åtminstone hittills varit större inom material- och komponentindustrin än inom cntreprenörföretagen. Konstruktionen av en byggnadsforskningsavgift år 1952 för att därigenom möjliggöra finansiering av FoUarbete inom byggnadsverksamheten var enligt BIU ett ofrånkomligt sätt att skapa utvecklingsstimulans. Förutsättningarna har ännu inte förändrats så att den kollektiva finansieringsformen blivit inaktuell.
Förutom företagsstrukturen spelar även byggnadsproduktionens stora geografiska spridning stor roll såtillvida att denna spridning ger otillräckligt underlag för inriktning och satsning på långa kontinuerliga serier för produkter och rutiner.
BIU framhåller att det inte är tillräckligt med en systematisk, till företagen riktad informationsverksamhet avseende utvecklingsbara FoUresultat för att därigenom skapa ett ökat informationsflöde och en breddad marknad. Tekniskt utvecklingsarbete inom byggnadsföretagen bör stimuleras även med direkta åtgärder, vilka bör syfta till att ge företagen möjligheter att utnyttja kvalificerad teknisk personal med vana vid FoU-arbete och resurser för forskning och provning samt till att förbättra de finansiella förutsättningarna för att bedriva sådan verksamhet relativt oberoende av löpande produktion.
För att få tillgång till personella och institutionella resurser bör före-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 191
tagen lägga ut uppdrag till institut och högskoleinstitutioner i form av preciserade utvecklingsprojekt, inpassade i företagens allmänna struktur och rutiner. | .
Även om skilda forskningsinstitutioner kan biträda industrin i dess FoU-arbete är det ändå troligt att varje företag för sig i de flesta fall är för litet och saknar den kapitalbakgrund som erfordras för exploatering och marknadsföring särskilt av mera genomgripande tekniska innovationer. Därför anser BIU det vara angeläget att en kollektiv samverkan mellan byggnadsföretagen stimuleras i syfte att bära utvecklingsuppgifterna.
Förutom att skapa praktiska och lättillgängliga former för uppdragsforskning och stimulera till en kollektiv samverkan mellan byggnadsföretagen kan samhället underlätta och stimulera företagens utvecklingsarbete genom direkt finansiellt stöd.
Företagens egna finansiella resurser för utvecklingsarbete är oftast starkt begränsade. Flertalet företag inom producent- och byggherreledet saknar tillräckligt kapital för en målmedveten och långsiktig satsning på utveckling av metoder och produkter. Byggnadsforskningsfonden har hittills använts för ekonomiskt stöd i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet. Bidragen från fonden har uteslutande avsett FoU-projekt av generell karaktär som inte är bundna till ett visst företag. Byggnadstekniskt utvecklingsarbete med kommersiellt syfte har därför inte kunnat erhålla stöd från byggnadsforskningsfonden. Övriga möjligheter för finansiellt stöd från staten är starkt begränsade.
Med hänsyn till att många företag i dag har begränsade kapitalresurser är enligt BIU ett ökat offentligt stöd starkt motiverat. Byggnadsforskningsrådets nuvarande stödformer bör kompletteras med lånemöjligheter för företagsbundet utvecklingsarbete. Lån med relativt stort risktagande och generösa återbetalningsvillkor bör kunna utgå för utvecklingsarbete gällande byggsystem, byggmetoder, maskiner och' andra hjälpmedel samt för nya material och komponenter.
En sådan komplettering av byggnadsforskningsrådets nuvarande verksamhet nödvändiggör en ökning av byggnadsforskningsfondens kapacitet. BIU föreslår därför att byggnadsforskningsavgiften höjs till en nivå som gör det möjligt att inrymma även utvecklingslån i byggnadsforskningsrådets verksamhetsområde.
Remissyttrandena
Utredningens förslag att byggnadsforskningsrådets nuvarande stödformer kompletteras med lånemöjligheter för företagsbundet utvecklingsarbete har vunnit stöd hos flertalet remissinstanser. |
Statens planverk, Näringslivets byggnadsdelegation och HSB instämmer allmänt i utredningens förslag. Byggnadsstyrelsen framhåller att det
Prop. 1972:1 Bilaga 13 = Inrikesdepartementet 192
är av stort värde att industrin får möjligheter att bedriva eget forskningsarbete. Den direkta kontakten mellan företagens utvecklingsarbete och
övrig byggnadsforskning skulle få stor betydelse för att få forskningen
anknuten till de praktiska problemen inom byggandet. Styrelsen anser vidare att man så långt som möjligt bör ställa krav på öppen redovisning av forskningsresultaten. Byggkonkurrensutredningen anför att en stimu- Jans av byggföretagens utvecklingsarbete är väsentlig inte minst för konkurrensen inom byggandet. Att företagen utvecklar metoder och produkter som ger ökad produktivitet innebär att konkurrensen mellan företagen kan skärpas. Utredningen betonar emellertid att man bland företagsbundna utvecklingsprojekt bör prioritera sådana som har större allmänintresse. I fråga om låneverksamheten understryker utredningen att denna bör gälla även byggherreföretagen då det får anses vara angläget att få dessa företag engagerade i ett utvecklingsarbete gällande förvaltnings- och byggherreuppgifter. Enligt byggnadsforskningsrådets mening är utredningens motiveringar för förslaget starka. Rådet hänvisar till att det i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 förklarar sig berett att starta en försöksverksamhet med utbetalning av anslag med återbetalningsskyldighet. STU tillstyrker utredningens förslag och förklarar att styrelsens erfarenheter av stöd till industriell utveckling med villkorlig återbetalningsskyldighet är synnerligen goda. STU konstaterar samtidigt att dess resurser är små i förhållande till behoven inom det vida område där STU har att verka. Svenska byggnadsentreprenörföreningen anför att uppbyggandet av utvecklingsfunktioner inom byggföretagen måste underlättas, bl. a. genom lån och bidrag. Den kollektiva forskningen blir annars av mindre värde. Det som enligt föreningens mening framför allt brustit i hittillsvarande byggnadsforskningsverksamhet är kontakterna med forskningsresultatens avnämare.
Några remissinstanser accepterar förslaget med vissa reservationer. Statens institut för byggnadsforskning och Föreningen Sveriges praktiserande arkitekter stöder en utvidgning av byggnadsforskningsrådets nuvarande stödformer under förutsättning att detta inte medför någon minskning av de totala ramarna för den forskning som f. n. bekostas via byggnadsforskningsfonden. Institutet hoppas att en låneverksamhet skall medge ökad satsning på experimentell försöksverksamhet i fråga om byggnads- och samhällsplanering. SABO framhåller att låneverksamheten inte får medföra att en ytterligare utveckling mot företagsbundna slutna system understöds och att nuvarande ram för byggnadsforskningen inte får begränsas. SABO ifrågasätter vidare om inte STU vore mera lämpad att handha verksamheten, bl. a. med hänsyn till att detta skulle möjliggöra forskningsprojekt som går över branschgränserna. Stöd till byggnadstekniskt utvecklingsarbete bör enligt SABO:s mening bedömas enligt samma kriterier som gäller för övriga sektorer. Svenska kommunförbundet ifrågasätter lämpligheten att splittra resurserna för
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 193
byggnadsforskning och pekar på att en mera praktisk inriktning av forskningen bör övervägas. Om utredningens förslag genomförs bör som villkor för lån gälla att utvecklingsarbetet öppet redovisas, för att man därigenom skall kunna undvika att slutna företagsbundna system utvecklas. Under alla förhållanden bör enligt förbundets mening den nuvarande forskningens resurser inte begränsas genom att en ny stödform införs. Svenska riksbyggen anser det tveksamt om en långivning för utvecklingsändamål är tillräckligt stimulerande för att företagen skall satsa på utvecklingsarbete. En hårdare prioritering av nuvarande forskningsuppdrag torde i stället vara mer motiverad.
Förslaget om en höjning av byggnadsforskningsavgiften i syfte att inrymma även utvecklingslån i byggnadsforskningsrådets verksamhetsområde tillstyrks av majoriteten av remissinstanserna. Byggkonkurrensutredningen anför att en höjning av avgiften till 0,6 90 bör ge byggnadsforskningsrådet möjligheter att starta en låneverksamhet. Även byggnadsstyrelsen tillstyrker en höjning till nämrida procentsats. STU befarar att byggnadsforskningsfonden vid ett avgiftsuttag om 0,5 20 kommer att visa sig helt otillräcklig för stöd till såväl forskning som företagsbundet utvecklingsarbete inom ett område som svarar för ca 20 20 av de inhemska bruttoutgifterna. Statens pris- och kartellnämnd tillstyrker i princip förslaget om höjd byggnadsforskningsavgift men anser att höjningens storlek måste prövas restriktivt med hänsyn till den kostnadshöjande effekten. Svenska byggnadsarbetareförbundet tillstyrker också en höjning men framhåller att en sådan bör kombineras med en förutsättningslös prövning av byggnadsforskningsmedlens fördelning på olika projekt. Vad gäller samordningen av olika forskningsprojekt finns det enligt förbundet fog för viss kritik.
Riksrevisionsverket anser sig inte kunna ta ställning till frågan om avgiftens storlek på grundval av det material som utredningen har redovisat. Enligt verket bör en omfördelning av nuvarande byggnadsforskningsändamål i första hand övervägas. Näringslivets byggnadsdelegation och Svenska byggnadsentreprenörföreningen anser det vara olämpligt att ändra avgiftens storlek, bl. a. med hänsyn till det programarbete som nu pågår inom byggnadsforskningsområdet. Delegationen anför att finansicringen av utvecklingslån bör kunna ske inom ramen för nuvarande budget genom cen noggrann angelägenhetsgradering av anslagsberätti- = gade projekt.
Förslaget om höjning av byggnadsforskningsavgiften avstyrks av HSB.
Statens råd för byggnadsforskning
Stöd till visst FoU-arbete inom byggnadsområdet. I. prop. 1971:4 med förslag till lag om ändring i förordningen (1960: 77) angående byggnadsforskningsavgift, m. m. fastslog departementschefen att stöd till 7 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 194
byggnadstekniskt utvecklingsarbete inom producerande företag med kommersiellt syfte hittills inte har kunnat utgå. Samtidigt framhöll departementschefen att det satts i fråga om byggnadsforskningsrådet inte borde ha möjligheter att ge sådant stöd. Departementschefen ansåg sig emellertid inte då ha tillräckligt underlag för ctt ställningstagande i frågan.
Den uppmärksamhet som riktats på problemet i nämnda proposition har tillsammans med det förslag om generösa lånemöjligheter för företagsbundet utvecklingsarbete som BIU lagt fram gett rådet anledning att överväga den hittills förda anslagspolitiken.
Rådet understryker att det givetvis inom byggnadsföretagen uppstår värdefulla idéer till produktutveckling eller till ny produktionsteknik som inte kan prövas på grund av bristande ekonomiska resurser. På grund av konkurrensläget eller därför att riskmarginalen är ovanligt hög kan det vara omöjligt att finansiera projekt på traditionella vägar. I sådana speciella fall kan det vara motiverat att utvecklingsarbetet stöds med medel från staten. Rådet är medvetet om att det genom sin överblick av byggnadsområdet och där förekommande forskning har goda möjligheter att bedöma i första hand de samhällsekonomiska och tekniska förutsättningarna som berör produktionsmetoden och angelägenhetsgraden för utvecklingsprojekt från samhällsvetenskapliga synpunkter.
Rådet är därför villigt att åta sig en försöksverksamhet med utdel-
ning av anslag med återbetalningsskyldighet för utvecklingsarbete som gäller ny produktionsmetodik eller nya produkter och förutsätter att försöksverksamheten kan bedrivas i samarbete med STU. Rådet räknar med att kraven på insatser blir betydande om verkliga resultat skall kunna nås med denna verksamhet. Först efter relativt lång tid kan intäkterna väntas bli påtagliga, eftersom ett av motiven med verksamheten är att ta risker som de kommersiella finansinstituten inte vill ta. Betydande förluster kan därför inte uteslutas.
Sammanfattningsvis konstaterar rådet att stöd till utvecklingsarbete bör ges i fråga om nya produktionsmetoder endast då dessa kan anses vara av avsevärt samhällsekonomiskt intresse genom att de kan antas påtagligt förbilliga byggandet, sänka produktionskostnaderna eller 1eda till väsentligt bättre kvalitet utan större kostnadsökning. Medel för ändamålet bör anvisas i form av ett särskilt anslag, som för budgetåret 1972/73 bör föras upp med 10 milj. kr.
Programverksamheten. 1 syfte att få fram ett långsiktigt ramprogram för hela forskningsfältet samt möjlighet att genomföra en fördjupad analys av målen för verksamheten har en särskild arbetsgrupp bildats. Gruppens arbete väntas bli slutfört under innevarande budgetår, varefter rådet avser att redovisa mål och totalprogram senast i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1973/74.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 195
Inom rådet pågår vidare arbete med en ny indelning för redovisning av pågående projekt. Meningen är att rådet genom den nya indelningen skall få en överblick av hur insatserna fördelar sig på väsentliga problemområden som mera nyanserat ansluter sig till aktiviteterna i planering och byggande och därmed även ger bättre underlag för prioritering vid programarbete och långtidsplanering.
Omfattningen och inriktningen av rådets framtida verksamhet är beroende av de resurser som rådet kan väntas komma att förloga över.
Av följande sammanställning framgår rådets beräknade behov av inkomster under de närmaste budgetåren (milj. kr.).
| 1971/72 | 1972/73 | 1973/74 | |
| Inkomster | 44,5 | 50! | 60! |
| Överfört m. m. | 3,5 | 2 | — |
| Ått disponera | 48 | 52 | 60 |
21 Beräkningarna för budgetåren 1972/73 och 1973/74 utgår från höjd byggforskningsavgift fr. o. m. 1.1.1973.
Medelsbehovet (milj. kr.) har av rådet fördelats på två huvudprogram enligt följande.
| Huvudprogram | 1971/72 | 1972/73 | 1973/74 |
| 1. Forskning | 46 | 49 | 57 |
| 2. Administration | 2 | 3 | 3 |
| Totalt | 48 | 52 | 60 |
Rådet har beträffande huvudprogrammet forskning delat upp detta i ett antal delprogram enligt följande tabell, vilken även visar resursanvändningen under budgetåret 1971/72 och beräknad sådan under budgetåret 1972/73.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 196
Område (delprogram) 1971/T72 1972/73
1 000 kr. MVA 1 000 kr.
P. 0 Generella förutsätt-
ningar 3 481 8 3 500 P, 1 Planering av yttre
miljö 6 313 15 7 000 P, 2 Utformning av lokaler
m. m. 6 501 15 7 000 P. 3 Byggnaders m. m. tek-
niska utformning 10 087 23 10 000 P. 4 Byggande 5 658 13 7000 P. 5 Förvaltning och använd-
ning 2 623 6 3 000 P. 6 Företagsekonomi
—- administration 619 1 1 000
—- kostnader P. 7 Samhälls- och myndig-
hetsfrågor — kostnader 470 1 1 000 P. 8 Information och doku-
| mentation | 5 282 12 | 5 500 |
| P. 9 Övrigt | 2 800 6 | 3 000 |
| Summa | 43 834 100 | 48 000 |
| Reserv | 2166 | 1 000 |
| Totalt | 46 000 | 49 000 |
Därav till statens institut för byggnadsforskning:
| Forskning | 9 960 | 10 000 |
| Övriga forskare | 30 740 | 33 500 |
| Information | 5 300 | 5 500 |
Utvecklingsarbete, bidrag med återbetalningsskyldighet 10 000
Rådet utgår från att samhällets krav på den fysiska miljön under 1970-talet kommer att skärpas. Mot denna bakgrund har rådet beslutat att väsentligt vidga sina anslag inom området samhällsplanering (program P.1 Planering av yttre miljö). I den fortsatta forskningen skall bl. a. undersökas vilka konsekvenser på det ekonomiska, sociala och miljömässiga området som variationer i stadsplanernas utformning kan få. Ett annat viktigt område som tas upp i samhällsplaneringsforskningen gäller möjligheterna att få ett säkrare underlag för de prognoser som måste utnyttjas i allt planeringsarbete.
Programområde P.2 Utformning av lokaler m. m. gäller forskning som sysslar med hur man skall registrera och använda de krav som konsumenterna ställer på främst byggnader och anläggningar. Kunskaperna inom detta område är alltjämt bristfälliga och osystematiska. För att systematisera och precisera de problem som forskningen bör angripa inom detta område har rådet bildat två programgrupper, dels programgruppen för byggnadsfunktionsforskning, dels utvecklingsgruppen för produktbestämningsskedet. Rådet räknar med att dessa grupper skall ha framlagt sina förslag till program senast under budget-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 197
året 1972/73. Redan nu kan dock sägas att det föreligger starkt behov av ökade insatser inom detta område.
Inom område P.3, som omfattar byggnaders och anläggningars tekniska utförande, ligger bl.a. forskning om materialval och konstruktioner. Nära hälften av forskningsinsatserna har avsett dessa delområden. Anslagen har hittills främst gått till forskning vid de tekniska högskolorna. |
Till området hör även arbetet inom byggstandardiseringen samt pro-. blem som gäller installationer i byggnader av värme-, vatten- och ventilationsanläggningar. Rådet har för avsikt att kraftigt utvidga insatserna inom installationssektorn. På grund av omfördelning inom delprogrammet P.3 kan det totala anslagsbehovet hållas på en nästan oförändrad nivå.
Inom delprogram P.4 Byggande har tyngdpunkten i rådets insatser hittills legat på transportplanering och transportteknik samt frågor som berör arbetstekniska problem. BIU framhåller i sitt senaste betänkande att det råder ett starkt samband mellan använd byggnadsteknik och krav på miljön. Industrialiseringen av byggandet genom längre serier har enligt rådets mening skapat nya och stora problem när det gäller att tillgodose miljökraven. Ökad forskning krävs därför för att klarlägga hur fortsatt produktionsteknisk utveckling med målet lägre kostnader skall kunna förenas med kraven på en fullgod närmiljö. Rådet är medvetet om att material för en sådan utveckling av byggnadstekniken förutsätter forskningsinsatser och forskningsresultat som knappast kan komma fram genom utvecklingsarbete inom enskilda företag eller företagsgrupper. Det är därför viktigt att byggnadsforskningsmedel i ökad utsträckning styrs mot detta problemområde.
Forskningen inom delprogram P.5 Förvaltning och användning avser främst att genom studier av hur byggnader används samla kunskaper som kan utnyttjas vid kravformulering, i projektering och i byggandet samt inte minst viktigt vid modernisering och underhåll av byggnader. All forskning av betydelse för moderniserings- och saneringsverksamhet hör alltså bit. Rådet har tillsatt en särskild saneringsgrupp för att initiera forskning inom saneringsområdet. Ett flertal forskningsprojekt har redan påbörjats. Rådet anser att ökade insatser måste göras även inom detta område.
Inom områdena P.6 Företagsekonomi och P.7 Samhälls- och myndighetsfrågor har insatserna hittills begränsats till driftkalkyler för VVSinstallationer, tidig upphandling av rörledningar, kontoplaner för olika branscher, kalkylsystem, förändringar i byggandet, klassificering av byggföretag och produktivitetsstudier. Rådet anser det vara angeläget att åtgärder vidtas för att kraftigt stimulera ekonomisk forskning kring såväl byggnads-, hyres- och lokalkostnadsproblem som bostadsmarknadsfrågor.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 198
Vad angår delprogram P.8 Information och dokumentation lägger rådet ned stort arbete på att informera om de resultat som framkommer genom den av rådet finansierade forskningen. Informationsverksamheten behöver dock utvidgas och förbättras, Rådet har därför tillsatt en utredning som skall närmare studera hur informationen skall bedrivas för att bli till största nytta för byggnadsbranschen. Rådet avvaktar förslag från denna utredning innan beslut fattas om förändringar i informationsverksamheten.
Anslagsfrågor. De betydelsefulla uppgifter som väntar rådet under den närmaste femårsperioden nödvändiggör att rådets resurser successivt ökas så att de mot mitten av 1970-talet når en väsentligt högre nivå än de omkring 45 milj. kr. som rådet förfogar över för innevarande budgetår. Rådet föreslår därför att byggnadsforskningsavgiften höjs till 0,6 20 fr.o.m, den 1 januari 1973. Trots detta beräknas inkomsterna av avgiften till byggnadsforskningsfonden budgetåret 1972/73 komma att uppgå till endast 41,5 milj. kr. mot beräknade 38,7 milj. kr. för innevarande budgetår. Omräknat i fasta priser innebär detta att rådets inkomster av avgiften beräknas bli av samma storleksordning som under budgetåret 1970/71 samtidigt som forskningsområdet fr. o. m. den I januari 1972 utvidgas till att gälla även anläggningsverksamheten.
Rådet hemställer att anslaget förs upp med 8,5 milj. kr. för budgetåret 1972/73, vilket innebär en ökning med 4,3 milj. kr. Ökningen föranleds — förutom av föreslagen höjd byggnadsforskningsavgift — bl. a. av att vissa statliga forskningsinstitutioner, till vilka rådet lämnar forskningsanslag, har begärt att rådet skall erlägga lönekostnadspålägg med 24 70 av utgående anslag.
Som anförts i det föregående yrkar rådet, att ett särskilt anslag för företagsbundet FoU-arbete inom byggnadsområdet förs upp med 10 milj. kr.
Departementschefen
Vid min behandling av frågan om utvidgning av byggnadsforskningsavgiften till att gälla även anläggningsverksamheten (prop. 1971: 4) framhöll jag det angelägna i att byggnadsforskningsrådets totalprogram för insatserna inom forskning och utveckling samt program och prioriteringar för det kommande verksamhetsåret årligen redovisades för Kungl. Maj:t. Rådet borde dessutom lägga fram preliminära programbudgetberäkningar på längre sikt samt information om programverksamheten och ändrade prioriteringar. Jag anförde vidare att min avsikt var att Kungl. Maj:t skulle för riksdagen anmäla synpunkter på verksamhetens huvudsakliga inriktning.
Byggnadsforskningsrådet har i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 upplyst att en särskild arbetsgrupp har bildats för att göra en
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 199
fördjupad analys av målen för verksamheten och utarbeta ett långsiktigt ramprogram för hela forskningsfältet. Rådet har för avsikt att presentera detta program senast i samband med anslagsframstillningen för budgetåret 1973/74. Rådet har därför inte nu redovisat något detaljerat långtidsprogram utan begränsat sig till att lägga fram förslag till program för forskningens inriktning under budgetåret 1972/73 samt att redovisa vissa riktlinjer för perioden 1973/74-—1976/77.
Ställningstaganden till det långsiktiga forskningsarbetets inriktning bör i huvudsak anstå tills den särskilda arbetsgruppens arbete har avslutats och byggnadsforskningsrådets ställningstagande härtill föreligger. De förslag som såväl rådet som BIU har lagt fram i fråga om stöd till företagsbundet utvecklingsarbete ger mig emellertid anledning att här ta upp vissa frågor som har betydelse för forskningsverksamhetens framtida inriktning. Vidare vill jag peka på några områden, som är av så grundläggande betydelse för möjligheterna att rationalisera byggandet att en långsiktig inriktning av forskningsverksamheten bör göras redan nu.
En viktig förutsättning för kostnadssänkande åtgärder inom byggandet är överblick över byggprocessens samtliga delar och kunskap om deras inbördes ekonomiska sammanhang. En allsidig, övergripande byggnadsekonomisk forskning kan ge denna överblick och kunskap. Jag anser därför i likhet med byggnadsforskningsrådet att koncentrerade insatser inom denna forskning är önskvärda. Det föreligger ett starkt behov av bättre underlag för bedömning av frågan inom vilka områden av byggprocessen forskningsinsatser kan ge gott ekonomiskt utbyte. Bristen på övergripande byggnadsekonomisk forskning försvårar en lämplig avvägning mellan de områden som tilldelas forskningsmedel. Jag förutsätter därför att byggnadsforskningsrådet ägnar den byggnadsekonomiska forskningen ingående uppmärksamhet i samband med det fortsatta programarbetet.
Jag vill i sammanhanget erinra om att betydelsefulla uppgifter i byggprocessen ligger på byggherrar, kommuner och olika statliga organ. Innan det egentliga byggnadsarbetet påbörjas har många kostnadspåverkande beslut redan fattats av kommun och byggherre inom de ramar som bestämmelser, normer, rekommendationer och statligt finansiellt stöd anger. Det är därför av väsentlig betydelse att den av rådet stödda byggnadsekonomiska forskningen mera än hittills inriktas på de uppgifter som i byggprocessen åvilar beställarledet och samhällsorgan och på deras möjligheter att styra bebyggelseprocessen så att bästa möjliga ekonomiska resultat kan uppnås. Byggprocessen måste ses som ett samspel mellan samhälle, beställare och leverantörer.
BIU har i anslutning härtill framhållit att förutsättningen för en fruktbar samverkan är att egenskaper hos miljö och byggnader samt resultaten av produktionen kan mätas och jämföras i förhållande till målen. Utredningen har understrukit behovet av ett utvecklingsarbete i fråga
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 200
om metoder för programmering och värdering i samband med projektering och upphandling. Jag anser i likhet med utredningen att utvecklingsarbetet inom detta område behöver stimuleras bl. a. för att beställarledets möjligheter att planera och styra bebyggelseprocessen i enlighet med de uppställda kraven skall förbättras. Såväl rådet som bostadsstyrelsen och andra berörda myndigheter kan göra insatser på området.
Vad angår det förslag som BIU har fört fram beträffande stöd till tekniskt utvecklingsarbete genom byggnadsforskningsrådet vill jag först erinra om att rådet enligt sin instruktion skall främja forskning och rationalisering inom husbyggnads- och anläggningsområdet, bl. a. genom att lämna bidrag för forsknings- och försöksverksamhet till institutioner och enskilda. Medel för bidragsgivningen får rådet genom den särskilda byggnadsforskningsavgiften som tas ut på lönesumman inom byggnadsindustrin samt ett statligt bidrag som lämnas genom anslag över budgeten. Rådet skall täcka ett stort forskningsområde som omfattar sam- hällsplanering, byggnads- och anläggningsverksamhet, byggnadsmaterialtillverkning samt förvaltning med underhåll, modernisering m. m. Forskningsresurserna har i första hand inriktats på problem som har allmänt intresse för branschen. Byggnadstekniskt utvecklingsarbete inom företagen har endast i undantagsfall fått stöd från rådet.
BIU föreslår nu att byggnadsforskningsrådets nuvarande stödformer skall kompletteras med lån till företagsbundet utvecklingsarbete för bl. a. byggmetoder, maskiner och andra hjälpmedel samt byggnadsmaterial. För att finansiera låneverksamheten föreslår utredningen en höjning av byggnadsforskningsavgiften. Flertalet remissinstanser tillstyrker den föreslagna kompletteringen av rådets verksamhet. Förslaget att för detta ändamål höja byggnadsforskningsavgiften har fått ett mera blandat mottagande.
Byggnadsforskningsrådet har i sin anslagsframställning förklarat sig berett att starta en försöksverksamhet med utdelning av anslag med återbetalningsskyldighet för företagsbundet utvecklingsarbete som gäller ny produktionsmetodik eller nya produkter. Rådet begär ett särskilt anslag om 10 milj. kr. för nästa budgetår för denna försöksverksamhet.
Syftet med utredningens och rådets förslag synes främst vara att stimulera företagen till ökad satsning på utvecklingsarbete. Också enligt min mening är det önskvärt att byggherrar, entreprenörer och byggnadsmaterialtillverkare engageras i större utsträckning än f.n. i FoUarbete som inriktas på problem med anknytning till aktuell byggnadsproduktion. Möjligheterna att få forskningens rön snabbt omsatta i produktionen ökar härigenom.
En stimulans till ett sådant engagemang från företagssidan kan åstadkommas om byggnadsforskningsrådet i större utsträckning än hittills ger bidrag till kostnader för forskning och utvecklingsarbete inom företagen. Att den bidragssökande har ett kommersiellt syfte med utveck-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 201
lingsarbetet bör inte hindra att stöd lämnas under vissa förutsättningar. En förutsättning bör vara att det för forskningsarbetet i övrigt gällande kravet på offentlig redovisning av arbetet och resultaten tillämpas även för det företagsbundna utvecklingsarbetet. Förutsättningarna i övrigt torde behöva övervägas närmare, bl. a. i syfte att klarlägga gränsdragningen mellan rådets stödverksamhet och motsvarande verksamhet inom STU. Dessa gränsdragningsfrågor bör övervägas av rådet och STU 1 samråd.
En bidragsverksamhet av det nu berörda slaget bör inrymmas inom ramen för rådets nuvarande ekonomiska resurser och tills vidare ha karaktär av begränsad försöksverksamhet. Jag är inte beredd att förorda att ytterligare medet ställs till rådets förfogande för detta ändamål, vare sig genom höjning av byggnadsforskningsavgiften eller genom ett särskilt anslag på statsbudgeten. Jag anser mig inte heller böra tillstyrka rådets förslag om en höjning av avgiften i syfte att öka bidragsgivningen i övrigt. .
Jag vill emellertid i detta sammanhang erinra om att STU har till uppgift bl. a. att initiera och stimulera tekniskt FoU-arbete inom samhälleligt angelägna och industriellt betydelsefulla sektorer. Stöd Jämnas i form av bidrag med eller utan villkor om återbetalning, som lån eller som avtalsbundna bidrag till kollektiva forskningsprogram. Lån och bidrag med återbetalningsskyldighet från STU är i regel inte förenade med krav på offentlig redovisning. Möjligheter finns för företag inom byggnadsbranschen att hos STU söka stöd för utvecklingsarbete i den mån det faller inom STU:s program. Detta torde f. n. vara fallet inom bl. a. området materialteknik. Rådet och styrelsen bör samarbeta såväl när det gäller behandlingen av enskilda projekt som i fråga om utarbetande av långsiktiga program för verksamheten. BL. a. bör byggnadsforskningsrådet lämna sin medverkan till att skaffa fram det underlag som STU kan behöva för sina anslagsframställningar. I denna fråga har jag samrått med chefen för industridepartementet.
Jag vill i detta sammanhang ta upp den i förutnämnda prop. 1971: 4 aktualiserade frågan om en förändring av byggnadsforskningsrådets organisation. I propositionen anförde jag att rådet borde undersöka i vilken utsträckning det kunde vara lämpligt att på byggnadsforskningsområdet använda sig av en organisation med nämnder liknande den som STU arbetar med.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 har byggnadsforskningsrådet lämnat en redogörelse för sina synpunkter på organisationsfrågan. Rådet har noga övervägt för- och nackdelar med en organisation liknande STU:s och stannat för att rådet även i fortsättningen bör arbeta enligt nuvarande principer, dvs. med en organisation där besluten fattas i plenarsammanträden. Även om alltså självständiga nämnder enligt rådets mening inte bör inrättas anser rådet det lämpligt att ett antal rådgivande programkommittéer utses. Jag ansluter mig till denna rådets 7" Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet [Re] Oo [10]
bedömning.
Vad slutligen beträffar anslagets storlek har riksdagen för innevarande budgetår anvisat 4,2 milj. kr. till byggnadsforskning. Av detta belopp hänförs 1,2 milj. kr. till andra halvåret 1971 och resten, 3 milj. kr., utgör hälften av det årliga bidrag som skall utgå fr. o. m. den 1 januari i år. Helårseffekten med nuvarande avgiftsuttag blir således 6 milj. kr. Följaktligen bör anslaget för budgetåret 1972/73 ökas med 1,8 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsforskning för budgetåret 1972/73 anvisa ett an-
slag av 6 000 000 kr.
E 8, Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler
1970/71 Utgift 613 650 Reservation 572 950 1971/72 Anslag 700 000 1972/73 Förslag 500 000
Bidragsbestämmelserna finns i brev den 20 maj 1960. Dessa bestämmelser innebär i korthet att bidrag kan utgå till ägare av statligt belånade allmänna samlingslokaler, vilkas bevarande bedöms vara av betydelse för bygden, med belopp motsvarande högst 15 6 av låneunderlaget.
Statens nämnd för samlingslokaler
Nämnden hemställer att anslaget uppförs med 500 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Till rekonstruktionsbidrag har under budgetåren 1960/61—1970/71 anvisats tillhopa 4301 000 kr. Bidrag har beviljats med sammanlagt 3 850 750 kr.
Hos nämnden fanns vid senaste budgetårsskifte inte slutligt behandlade ansökningar avseende ett sammanlagt belopp av drygt 300 000 kr. Nämnden beräknar anslagsförbrukningen per budgetår till 700 000— 800 000 kr. Med hänsyn till storleken av ingående reservation uppskattar nämnden anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till 500 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder nämndens förslag och hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 203
KAPITALBUDGETEN Elfte huvudtiteln
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
TV: 11. Statens hantverks- och industrilånefond 1970/71 Utgift 35 000 000 Behållning 14 500 000 1971/72 Anslag 20000 000 1972/73 Förslag 20000 000
Från anslaget överförs medel till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning till företagareföreningarna, vilka i sin tur lämnar hantverks- och industrilån till hemslöjds-, hantverks- och småindustriföretag. Långivningen regleras genom kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354, ändrad 1970: 181 och 1971: 450), vilken även innehåller bestämmelser om statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag. Särskilda bestämmelser om statlig garanti för lån till turisthotell finns i brev den 30 juni 1965.
För innevarande budgetår har till fonden anvisats 20 milj. kr. Ramen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag m.m. har fastställts till 80 milj. kr. Ramen inrymmer även nyssnämnda garantier för lån till turisthotell, vilka utfärdas av kommerskollegium.
Kommerskollegium
Företagareföreningarna beräknar utlåningen under budgetåret 1972/ 73 till sammanlagt 123,4 milj. kr., medan inflytande amorteringar beräknas till endast ca 56,3 milj. kr. På grund härav föreligger enligt föreningarnas bedömning ett sammanlagt behov av ytterligare upplåning ur fonden på ca 67,1 milj. kr.
Kapitalbehållningen i fonden uppgick enligt kollegiet per den 30 juni 1971 till ca 286 milj. kr. För budgetåret 1971/72 har fonden förstärkts med 20 milj. kr.
De senaste årens utveckling på kreditmarknaden och ändringar av bestämmelserna för företagareföreningarnas långivning har medfört svårigheter att påvisa någon bestämd utvecklingstendens i långivningen och
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 204
att bedöma föreningarnas reella behov av nya lånemedel. Föreningarnas utlåning av statsmedel uppgick under åren 1967—1970 till 38,6, 57,5, 84,6 resp. 77,5 milj. kr. Svårigheterna på kreditmarknaden under år 1970 för framför allt den mindre industrin medförde stor efterfrågan på lån från föreningarna, varför riksdagen i december 1970 beviljade förstärkning av hantverks- och industrilånefonden på tilläggsstat med 20 milj. kr. utöver tidigare beviljat anslag för budgetåret på 20 milj. kr.
Kommerskollegiet anser sig inte kunna bedöma, huruvida föreningarna under budgetåret 1972/73 kommer att ha behov av ytterligare upplåning ur fonden i tidigare nämnd storleksordning. Enligt kollegiet kvarstår svårigheter att nu avgöra i vilken utsträckning fonden kommer att tas i anspråk innevarande budgetår och vilken ingående balans som står till förfogande för nästa budgetår. Kollegiet inskränker sig därför till att föreslå att fonden förstärks med samma belopp som riksdagen beviljat under en lång följd av år, nämligen 20 milj. kr.
Vad angår det statliga kreditstödet i form av lånegarantier till hantverk och småindustri samt till turistbotell beviljades under vart och ett av budgetåren 1966/67—1970/71 garantier på 45,4, 75,9, 64,8, 39,5 resp. 32,3 milj. kr. För innevarande budgetår har fastställts en lånegarantiram på 80 milj. kr. Per den 25 augusti. 1971 hade garantier beviljats på ca 6,2 milj. kr. Inneliggande ansökningar uppgick till sammanlagt ca 16 milj. kr. Visserligen har anspråken på lånegarantier avsevärt minskat under de två senaste åren, men då detta enligt kollegiets uppfattning närmast har orsakats av: kreditmarknadsläget anser kollegiet att garantilåneramen bör fastställas till.:oförändrat 80 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Kollegiet erinrar om att inom garantilåneramen numera skall inrymmas också det särskilda omställningsstödet till TEKOindustrin varom riksdagen beslutat.
Yttrande Le lans .
Företagareföreningarnas förbund, som finner föreningarnas beräkning av utlåningsbehovet under budgetåret 1972/73 välgrundad, föreslår att fonden tillförs 65 milj. kr. Garantiramen bör enligt förbundets mening fastställas till oförändrat 80 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder kollegiets förslag att anslaget ti till hantverks- och industrilånefonden för budgetåret 1972/73 tas upp med oförändrat belopp, 20 milj. kr. I anslutning till vad kollegiet har'anfört vill jag erinra om att fonden under budgetåret 1970/71 tillfördes: ytterligare 20 milj. kr. genom anslag på tilläggsstat, varigenom den temporärt ökade efterfrågan på lånemedel kunde tillgodoses. | |
Mot kollegiets förslag till garantiram har j jag inte heller någon erinran.
I detta sammanhang bör för riksdagen anmälas, att Kungl. Maj:t un-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 205
der den gångna hösten i ett fall har beslutat om statlig garanti för Jån till ett företag inom turisthotellnäringen, varvid viss avvikelse skedde från gällande bestämmelser i fråga om s. k. hotellgarantier. Enligt dessa bestämmelser, vilka grundar sig på beslut av 1959 års riksdag, kan hotellgaranti beviljas endast för lån, som är avsett för ny-, till- eller ombyggnad eller inredning av lokaler och anläggningar, som är nödvän- ' diga för verksamheten. I det åsyftade fallet beviljades företaget garanti för ett lån till rörelsekapital med hänsyn till att företaget, som är av utomordentlig betydelse för fjällturistnäringen, eljest inte hade kunnat bemästra de akuta likviditetsproblem som uppkom till följd av den . för branschen mycket oförmånliga turistsäsongen under vinterhalvåret 1970—1971. Företaget sysselsätter vintertid ca 320 personer vid fjällturistanläggningar i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Om riksdagen inte framställer erinran häremot bör Kungl. Maj:t ha möjlighet att om synnerliga skäl talar härför i likartade situationer göra motsvarande avsteg från bestämmelserna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen a att .
1) medge att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföre-
tag m. m. under budgetåret 1972/73 beviljas intill ett belopp
av 80 000 000 kr.
2) till Statens hantverks- och industrilånefond för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
IV: 12. Lånefonden för bostadsbyggande 1970/71 Utgift 2 540 800 000 Behållning 194 200 000 - 1971/72 Anslag 3 060 000 000 | | 1972/73 Förslag 2 835 000 000
Från fonden utbetalas bostadslån, räntebärande förbättringslån, tomträttslån till kommun samt räntelån. Fonden belastas också av skuldökning på "vissa bostadslån samt, i obetydlig omfattning, av utbetalningar av vissa andra Jån som beviljats enligt äldre bestämmelser.
Gällande bestämmelser om bostadslån finns i bostadslånekungörelsen (1967: 552, ändrad senast 1971: 1182). Enligt dessa bestämmelser utgår lån i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Bostadslånets storlek bestäms så att det utgör en andel av ett i särskild ordning fastställt låneunderlag. Andelen är 30 Z för kommun eller allmännyttigt företag, 28 70 för bostadsrättsförening med kommunal insyn, 20 90 i fråga om småhus som skall bebos av låntagaren och 15 70 i övriga fall: Låneunderlaget bestäms i fråga om nybyggnad enligt en av Kungl. Maj:t fastställd metod som summan av beräknade kostnader för mark, exploatering av marken, grundläggning och byggande. Vid ombyggnad
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 206
utgör med vissa begränsningar den godkända kostnaden för arbetet låneunderlag. Det förutsätts att underliggande lån tas upp i öppna marknaden. För bostadslån skall erläggas ränta efter en räntesats som fastställs av Kungl. Maj:t för ett kalenderår i sänder. Räntan är subventionsfri. Lånet förutsätts bli återbetalat inom 30 år. Vid ombyggnad kan kortare amorteringstid bestämmas. Betalning av ränta och amortering på bostadslånet skall i flertalet fall omfördelas i tiden enligt särskilda regler. Omfördelningen sker med hjälp av en av statsmakterna fastställd basannuitet och ett paritetstal som Kungl. Maj:t fastställer årligen.
Bestämmelserna om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967: 553, ändrad senast 1971: 1183). Räntelån utgår dels för bostadshus som uppförts eller byggts om med stöd av statligt lån som beviljats enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1968, dock ej för hus som färdigställts före år 1958, dels för bostadshus som uppförts utan statligt lån, om räntebidrag förut beviljats för huset. Räntelån avser viss del av räntekostnaderna för fastighetslånen. Storleken av räntelån bestäms av en viss räntesats (basränta) och ett paritetstal som fastställs årligen. Ränta utgår efter samma procentsats som för bostadslån. Betalning av ränta och amortering skall ske i den mån paritetstalets ökning möjliggör det.
En redogörelse för bestämmelserna i kungörelsen (1962: 538) om förbättringslån (ändrad senast 1971: 1184) har lämnats förut under anslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. (p.E 6).
Tomträttslån till kommuner enligt tomträttslånekungörelsen (1965: 905, ändrad senast 1971: 1185) kan utgå till kommuner som upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål.
För det statliga stöd till bostadsbyggandet som skall utgå från fonden — med undantag av tomträttslån och räntelån — fastställer riksdagen årligen olika ramar. Kungl. Maj:t har bemyndigande att under vissa förutsättningar utvidga de fastställda ramarna. 1971 års riksdag har preliminärt fastställt att ramen för lån till nybyggnad får bestämmas med utgångspunkt i följande antal lägenheter: 87 000 år 1971, 87 000 år 1972, 65 000 år 1973 och 50 000 för vart och ett av åren 1974 och 1975. Lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån får beviljas intill ett belopp av 170 milj, kr. under vart och ett av åren 1971 och 1972. Förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder får meddelas för högst 10 000 lägenheter under vart och ett av åren 1972--1976, med möjlighet för Kungl. Maj:t att utvidga antalet om det behövs.
Anslaget till fonden, vilket anvisas med det belopp som behövs för utbetalning av beviljade lån, har förts upp med 3 060 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
I det följande redovisas, förutom bostadsstyrelsens anslagsframställning, vissa förslag som servicekommittén har lagt fram.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 207
Servicekommittén!, som tillkallades år 1967 för att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden, avgav i november 1970 sitt andra betänkande (SOU 1970: 68) Boendeservice 2. I betänkandet presenterar kommittén de mål som enligt kommitténs uppfattning främjas genom en förbättrad boendeservice. Vidare lägger kommittén fram förslag rörande finansieringen av servicelokaler och åtgärder för att främja utvecklingsprojekt.
Vissa i betänkandet behandlade frågor tas inte upp här. Det gäller i huvudsak frågor som har samband med andra pågående eller nyligen avslutade utredningar, bl. a. 1968 års samlingslokalutredning och saneringsutredningen samt visst utredningsarbete inom delegationen för bostadsfinansiering (DFB).
Yttranden över betänkandet har avgetts av socialstyrelsen, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen (SÖ), statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen — efter hörande av länsbostadsnämnderna — statens nämnd för samlingslokaler, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, statens handikappråd, statens råd för samhällsforskning, statens ungdomsråd, statens konsumentråd, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro samt Västernorrlands län — efter hörande av kommuner i den omfattning länsstyrelserna har funnit lämpligt — socialutredningen, 1968 års barnstugeutredning, konsumentutredningen, saneringsutredningen, bygglagutredningen, fullmäktige i riksbanken, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, LO, TCO, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), SAF, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Hyresgästernas riksförbund, Svenska riksbyggen, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund (HSB), Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Näringslivets byggnadsdelegation och konsultbyrån GAKO AB i Göteborg.
Svenska bankföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges fastighetsägareförbund har i sina yttranden hänvisat till yttrandet från Näringslivets byggnadsdelegation.
Kommittén har under år 1971 avgett fyra studier, strukturstudien, totalkostnadsstudien, kommunstudien och projektstudien, vilka har använts som underlag för kommittéarbetet.
1 Statsrådet Camilla Odhnoff, ordförande, departementssekreteraren Ingrid Dalén, byrådirektören Seved Eriksson, departementssekreteraren Sune Jussil, forskningssekreteraren Ingrid Lundahl, direktörsassistenten Owe Lundevall, riksdagsledamoten Cecilia Nettelbrandt, direktören Erik Norberg, riksdagsledamoten Anna-Greta Skantz, förste forskningssekreteraren Ursula Wallberg och riksdagsledamoten Gertrud Sigurdsen.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 208
Bostadsstyrelsens anslagsframställning
Bostadsstyrelsen anför beträffande bostadsbyggandets och långivningens omfattning och inriktning följande.
År 1970 färdigställdes genom nybyggnad nära 110 000 lägenheter, vilket innebär en ökning med 800 lägenheter i jämförelse med år 1969. Utvecklingen under perioden 1966—1970 framgår av följande tablå.
Inflyttningsfärdiga lägenheter
| År | Totalt | småhus | Därav i flerfamiljshus = genhetcr i | Andelen (9/,) lä- småhus |
| 1966 | 89 361 | 27 121 | 62 240 | 30 . |
| 1967 | 100 213 | 28 305 | 71 908 | 28 |
| 1968 | 106 234 | 28 656 | 77 578 | 27 |
| 1969 | 109 055 | 31699 | 77 356 | 29 |
| 1970 | 109 843 | 34 617 | 75 226 | 32 |
Tillskottet av lägenheter under år 1970 fördelar sig med 34 600 på lägenheter i småhus och 75 200 på lägenheter i övriga hus — här benämnda flerfamiljshus. Andelen lägenheter i småhus uppgår härmed till 32 2, vilket innebär en ökning med 3 procentenheter jämfört med närmast föregående år. :
Av 1970 års tillskott av lägenheter i flerfamiljshus utgjordes 6 100 av rum i s.k. specialbostäder, dvs. bostäder för studenter, åldringar i ålderdomshem, personal vid sjukhus och vårdanstalter etc. Av dessa spe- ' cialbostäder utgjordes 3 030 av rum för studenter i studentbostadshus jämfört med 3 050 år 1969. Rum för åldringar i ålderdomshem uppgick till 2 700 år 1970, dvs. lika många som för år 1969.
Antalet under första halvåret 1971 färdigställda lägenheter var ca 2 700 lägenheter lägre än under motsvarande del av år 1970. Under andra halvåret 1971 beräknas färdigställandet bli av sådan omfattning att lägenhetstillskottet för hela år 1971 torde komma att uppgå till ca 104 000, dvs. ca 6 000 lägenheter mindre än under år 1970.
Ökningen av påbörjandet från mitten av 1960-talet t. o. m. år 1968 avbröts under år 1969 av en minskning. År 1970 innebar ånyo en minskning i på börjandet, vilket belyses i följande tablå.
Påbörjade lägenheter
| År | Totalt | småhus | Därav i flerfamiljshus genheter i | Andel (94) lä- småhus |
| 1966 | 94 100 . 26 900 | 67 200 | 29 | |
| 1967 | 99 800 | 28 300 | 71 500 | 28 |
| 1968 | 107 400 | 30 200 . 77 100 | 28 | |
| 1969 | 105 500 | 34 200 | 71 200 | 32 |
| 1970 | 100 400 | 31 000 | 69 400 | 31 |
Prop, 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 209
Under år 1970 påbörjades drygt 100 000 lägenheter, dvs. ca 5 000 lägenheter mindre än under år 1969. Påbörjandet av småhus minskade under år 1970 med 3 000 lägenheter jämfört med år 1969, medan antalet lägenheter i flerfamiljshus minskade med inemot 2 000 lägenheter. Detta innebar en minskning av andelen lägenheter i småhus från 32 7 till 31 2.
Fr.o.m. år 1971 avses med påbörjande i statistiska centralbyråns bostadsbyggnadsstatistik den tidpunkt då de egentliga byggnadsarbetena påbörjas, dvs. en senare tidpunkt än enligt den tidigare definitionen som avsåg påbörjande av sprängning, schaktning o. d. Vid en tillämpning av den nya definitionen på år 1970 (dock endast för flerfamiljshusen) skulle under detta år ha redovisats ett påbörjande av 106 300 lägenheter.:
Under första halvåret 1971 uppgick enligt statistiska centralbyråns redovisning igångsättningen av lägenheter i flerfamiljshus till 30 000, jämfört med 38 300 under första halvåret 1970. Antalet påbörjade lägenheter i småhus uppgick till 11 200 jämfört med 14 100 under motsvarande period år 1970. För småhusen finns för år 1970 inte uppgifter om påbörjandet enligt den nya påbörjandedefinitionen. Övergången till den nya definitionen har inneburit. att uppgifterna om påbörjandet av småhus under första halvåret 1971 är för låga. Minskningen har av centralbyrån angivits sannolikt inte överstiga 1 000 lägenheter.
Vid slutet av år 1970 var antalet lägenheter i pågående företag ca 3 500 lägenheter lägre än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Pågåendet vid slutet av juni 1971 var ca 12 000 lägenheter lägre än vid slutet av juni 1970. Tas hänsyn till att den nya påbörjandedefinitionen inte gällt för småhusen under år 1970, torde en del av minskningen (högst 2 000 lägenheter) bero på den nya definitionen.
I fråga om bostadsbyggandets regionala fördelning har storstadsområdenas andel av färdigställandet ökat väsentligt under senare år. Påbörjandets fördelning under åren 1969 och 1970 tyder på en något lägre andel för dessa områden i färdigställandet under år 1971 jämfört med de två närmast föregående åren. Utvecklingen sedan år 1967 framgår av följande tablå.
Storstadsområdenas procentuella andel av färdigställandet och påbörjandet
| År | Färdigställda lägenheter | Påbörjade lägenheter |
| 1967 | 34 | 39 |
| 1968 | 39 | 38 |
| 1969 | 40 | 36 |
| 1970 | 40 | 37 |
Antalet påbörjade lägenheter i storstadsområdena har år 1970 jämfört med år 1969 minskat med totalt drygt 1 000 lägenheter. Den största
minskningen har skett i Stor-Stockholm med ca 1 200 lägenheter, medan påbörjandet i Stor-Göteborg minskat med endast knappt 200 lägenheter. I Stor-Malmö ökade påbörjandet med ca 300 lägenheter. För landet i övrigt minskade påbörjandet med 4 000 lägenheter.
Under första halvåret 1971 jämfört med motsvarande period år 1970 har bostadsbyggandet i fråga om inflyttningsfärdiga lägenheter minskat i storstadsområdena med ca 2 500 lägenheter. Minskningen fördelar sig med 500 lägenheter på Stor-Stockholm och 1 000 lägenheter vardera på Stor-Göteborg och Stor-Malmö.
Påbörjandet i storstadsområdena under första halvåret 1971 jämfört med första halvåret 1970 har minskat med drygt 7 000 lägenheter. Den största minskningen faller på Stor-Stockholmsområdet med 3 400 lägenheter. I Stor-Göteborg har påbörjandet minskat med 2 800 lägenheter, medan minskningen i Stor-Malmö uppgår till drygt 1 000 lägenheter. För Jandet i övrigt uppgår minskningen till 4 000 lägenheter, vilken till största delen faller på kommunblock med minst 75 000 invånare och i övrigt på block med 30 000—75 000 invånare.
Beträffande fördelningen på lägenhetstyper har i 1970 års färdigställande andelen större lägenheter i flerfamiljshus fortsatt att minska. Andelen lägenheter om fyra eller flera rum och kök minskade sålunda med ca 3 procentenheter. Tvårumslägenheternas andel ökade i samma mån. I småhusen ökade däremot andelen stora lägenheter. Förhållandena år 1970 jämfört med år 1969 framgår av följande tablå, som visar inflyttningsfärdiga lägenheter åren 1969 och 1970 fördelade på lägenhetstyper.
År för be- Antal lä- = Därav i 24 om slut och genheter hustyp 1 rok el. 2 rok 3 rok 4 el. fl. rok
utan kök
Samtliga hus 1969 109 055 19,4 19,6 27,0 33,9 1970 109 843 18,7 21,2 26,0 34,1 Småhus 1969 31 699 3,4 3,9 4,4 88,3 1970 34 617 2,0 3,8 4,9 89,2 Flerfamiljshus 1969 77 356 26,0 26,1 36,3 11,7 1970 75 226 26,4 29,2 35,7 8,8
Den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus med statliga lån har successivt minskat under åren 1966-—1969. Minskningen sammanhänger dels med förskjutningen mot mindre lägenhetstyper, dels med en nedgång i ytan för varje lägenhetstyp. Tendensen är densamma för både storstadsområden och övriga delar av landet samt för de olika företagsformerna, vilket framgår av följande tablå som visar genomsnittlig bo-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 211 stadslägenhetsyta (m? per lägenhet) i flerfamiljshus med preliminärt beslut om bostadslån, exkl. studentbostäder.
År för preliminärt beslut
| 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | |
| Storstadsområdena | TT | 75 | 73 | 69 |
| Riket i övrigt | 73 | 73 | 70 | 68 |
| Hela riket | 75 | 74 | 72 | 69 |
Därav:
| allmännyttiga företag 73 | 71 | 72 | 68 | |
| kooperativa » | 78 | TT | 74 | 70 |
| enskilda | » 75 | 76 | 69 | 70 |
De färdigställda lägenheternas fördelning efter byggherrekategori
framgår av följande tablå.
Färdig- Andel lägenheter (24) uppförda för byggherrar inom följande ställ- sektorer ningsår
Offent- Rikskoopera- = Övriga koopera- Enskilda
liga sektorn tiva företag tiva företag
Småhus
| 1966 | u | 4 | 2 | 82 |
| 1967 | 10 | 5 | 1 | 83 |
| 1968 | 10 | 4 | 0 | 86 |
| 1969 | 10 | 2 | 0 | 88 |
| 1970 | 8 | 1 | 0 | 90 |
Flerfamiljshus
| 1966 | 57 | 22 | 3 | 18 |
| 1967 | 57 | 22 | 3 | 18 |
| 1968 | 57 | 22 | 3 | 18 |
| 1969 | 58 | 19 | 4 | 18 |
| 1970 | 58 | 19 | 3 | 19 |
Bland småhusen har såväl den offentliga som den kooperativa sektorns andel minskat sedan år 1966. Även i fråga om övriga hus har den
kooperativa sektorns andel minskat medan de offentliga och enskilda sektorerna har ökat något.
Andelen färdigställda lägenheter med statligt stöd var år 1970 88 7, dvs. samma andel som år 1969. Av följande tablå framgår motsvarande
andelar för småhus och flerfamiljshus.
| År | Andel lägenheter (24,) med statligt stöd Småhus | Flerfamiljshus |
| 1966 | 83 | 91 |
| 1967 | 85 | 92 |
| 1968 | 83 | 94 |
| 1969 | 7 | 93 |
| 1970 | 78 | 93 |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 212
Av antalet påbörjade lägenheter under år 1970 var andelen lägenheter med statligt stöd 91 20. För småhus och flerfamiljshus var motsvarande tal 79 resp. 96. Den statsstödda andelen var sålunda högre än i 1970 års färdigställande. :
Kostnaderna inom bostadsbyggandet ökade starkt i början av 1960talet fram till mitten av år 1966. Under samma period ökade också den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus med ca 10 m?. Den därpå följande perioden, 1967—1969, var relativt stabil från kostnadssynpunkt, men en prisökning som började efter halvårsskiftet 1969 markerades ytterligare år 1970. Medellägenhetsytan minskade under åren 1966— 1970 från 75 till 69 m?, vilket verkar höjande på kostnaden per m? men återhållande på kostnadsutvecklingen per lägenhet.
Kostnadsutvecklingen för den färdiga produkten har under senare år enligt den s. k. låneunderlagsgruppens sammanställningar varit väsentligt mer dämpad än den indexmässiga prisutvecklingen. Skillnaden i prisutvecklingen mellan låneunderlagsgruppens material och byggnadskostnadsindex hänger samman med bl. a. rationaliseringar i byggledet, förändringar i projektstrukturen mot större projekt och längre serier och därmed ändrade villkor för upphandlingen. Kommuner, byggherrar och producenter har genom planering, samordnat byggande och sparsamhet i stor utsträckning lyckats motverka den prisstegring som annars med stor sannolikhet skulle ha uppkommit.
Uppgifterna i följande tablå är hämtade från låneunderlagsgruppens undersökningar av kostnader i låneansökningarna för flerfamiljshus och avser företag inom exploateringsområden med preliminärt beslut om lån åren 1966—1970. I tablån redovisas dels genomsnittlig lägenhetsyta (ly), dels genomsnittlig byggnads- resp. produktionskostnad per m?, dels den procentuella kostnadsökningen i förhållande till närmast föregående år, dels överkostnaden (dvs. det procenttal varmed byggnadskostnaden översteg byggnadskostnadsdelen i pantvärdet resp. det procenttal varmed produktionskostnaden översteg pantvärdet).
År Lägen- Byggnadskostnad Produktionskostnad
hetsyta
m? kr per föränd- över- kr per föränd- över-
m? ly ringi9d kostnad m?ly = ringi 9, kostnad
07
[9] o 1966 175,7 924 +5,0 5,6 988 +5,4 = 6,1 1967 75,0 916 —0,9 3,9 977 — —LI 3,8 1968 72,5 939 +2,5 1,5 101 +3,5 = 1,7 1969 70,8 940 +0,1 1,1 1013 +0,2 15 1970 69,4 977 +3,9 = 2,9 1054 —-4,0 2,9
Kostnaden per m? påverkas av ändringar i lägenhetssammansättningen. Ökningen i kostnad per m? ly under senare år skulle till stor del ha eliminerats om lägenhetsstorlekarna hade varit oförändrade. För att
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 213
möta prishöjningarna har byggherrarna i viss utsträckning lagt om produktionen till lägenheter med färre antal rum och man har även minskat ytan för lägenheter med visst rumsantal. I det följande redovisas den beräknade kostnaden för en 3-rumslägenhet inom exploateringsområde under åren 1966—1970. Det framgår, att byggnadskostnaden per m? var i stort sett densamma de fyra första åren men ökade år 1970. Eftersom lägenhetsytan samtidigt minskade har den totala kostnaden per lägenhet varit praktiskt taget oförändrad åren 1966—1970.
Beräknad kostnad för en 3-rumslägenhet
| År | Lägenhets- Byggnadskostnad yta m? | kr/m? ly kr/lgh | Produktionskostnad kr/m? ly kr/lgh | ||
| 1966 | 82 | 900 | 73 800 | 9264 | 79 000 |
| 1967 | 82 | 890 | 73 000 | 951 | 78 000 |
| 1968 | 81 | 9206 | 73 400 | 978 | 79 200 |
| 1969 | 80 | 902 | 72 200 | 975 | 78 000 |
| 1970 | 79 | 936 | 73 900 | 1013 | 80 000 |
Medelvärdet för hela riket av schablonbeloppen för mark- och exploateringskostnader för flerfamiljshus har under år 1970 ökat med 4 kr./m? våningsyta (vy) till 59 kr./m? vy eller med ca 8 20. För åren 1968 och 1969 kunde konstateras ökningar med 6 resp. 4 20. Medelvärdet för hela riket av tilläggsbeloppen för grundläggnings- och grovplaneringskostnader för flerfamiljshus har under år 1970 ökat med närmare 2 kr./m? vy till 31 kr./m? vy, vilket är en ökning med 5 96. För år 1968 kunde konstateras en ökning med 12 20 medan medelvärdena under år 1969 var i det närmaste oförändrade. Av produktionskostnaden för en lägenhet i flerfamiljshus inom exploateringsområde med preliminärt beslut år 1969 utgjorde kostnaden för mark och exploatering ca 7 20 och kostnaden för grundläggning och grovplanering likaledes ca 7 0, dvs. samma procentandelar som för år 1968.
För åren 1967—1969 utförde bostadsstyrelsen undersökningar rörande hyror m.m. i nybyggda flerfamiljshus med statliga lån. Fr.o.m. år 1970 har dessa undersökningar överförts till statistiska centralbyrån.
I följande tablå redovisas hyresförändringarna årsvis för lägenheter om tre rum och kök i samtliga företagsformer.
Förändring (24) i nyproduktionen mellan åren
1967—1968 1968—1969 1969—1970
| Hyra per lägenhet | +5,2 | +0,4 | +2,2 |
| » » m? | +6,2 | +1,6 | +4,0 |
| Yta, m? per lägenhet | +0,4 | —L1,6 | —L,8 |
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 214
Hyrorna i den produktion som färdigställdes under år 1968 var Så 620 högre än i 1967 års färdigställande. Mellan åren 1968 och 1969 stod hyran per lägenhet praktiskt taget stilla, bl. a. beroende på en minskning av lägenhetsytan, och ökningen i hyran per m? var måttlig. I 1970 års produktion ökade hyran med drygt 2 96 per lägenhet trots en minskning i lägenhetsytan på nära 2 76. Ökningen i hyran per m? var nära dubbelt så hög som ökningen i hyran per lägenhet.
För de olika företagsformerna har hyresökningarna per m? mellan år 1969 och år 1970 varit följande: 3,2 0 för de allmännyttiga företagen, 5,2 Z för de kooperativa och 4,5 90 för de enskilda. För samtliga företagsformer har den genomsnittliga lägenhetsytan minskat med mellan L5 2 och 2 Z.
I samband med hyresundersökningarna har även förekomsten av outhyrda lägenheter kartlagts. Uppgifterna avser andelen outhyrda lägenheter i flerfamiljshusproduktionen under åren 1967—1970 viss tid efter husens färdigställande. Resultaten av kartläggningen visas i följande tablå.
Färdig- Andel (75) outhyrda lägenheter inom olika ortsgrupper tre ställande- månader efter färdigställandet. period
Stor- Stor- Stor- Kommu- Övriga Hela
Stock- Göte- Malmö ner med kommu- = riket
holm borg över ner
: 60 000
invånare
1967 1—3 kvartalen 0,4 3,6 — 2,6 4,2 3,0 1968 1 halvåret 1,8 11,9 0,4 6,3 5,9 5,4 2 >» 2,1 9,8 0,2 4,2 5,6 4,9 1969 I halvåret 3,7 5,5 0,8 5,5 3,3 3,8 2 » 1,3 5,5 0,2 0,5 2,4 2,2 1970 1 halvåret 1,6 5,4 0,3 3,3 1,0 2,2 2 » 0,5 4,3 1,7 0,7 1,6 1,6
Den högsta andelen outhyrda lägenheter förekom i 1968 års produktion, då omkring 5 20 av samtliga nybyggda lägenheter stod outhyrda tre månader efter färdigställandet. Därefter har andelen outhyrda lägenheter minskat, men först under andra halvåret 1969 underskreds 1967 års nivå. För färdigställandet första halvåret 1970 inträffade ingen förändring i andelen outhyrda lägenheter i hela riket, medan en minskning ägde rum för andra halvårets färdigställande. Storstadsområdena låg dock fortfarande över 1967 års nivå.
Bostadsstyrelsen föreslår i anslutning till sin anslagsframställning en tidigareläggning av utbetalningarna av tomträttslån i de fall långiv-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 215
ningen avser mark som skall bebyggas med stöd av bostadslån. F.n. kan ansökan om tomsrättslån göras året efter slutligt beslut om bostadslån, medan beträffande mark som inte bebyggs med stöd av statliga bostadslån ansökan kan göras året efter det att byggnadsnämnden första gången besiktigat byggnadsföretaget. Styrelsens förslag innebär att tomträttslån skall kunna sökas året efter det att preliminärt beslut om bostadslån har meddelats. Styrelsen anför i huvudsak följande.
I samband med remissbehandlingen av markvärdekommitténs betänkande föreslog bostadsstyrelsen att i låneärenden med två lånebeslut uppgifter i preliminära ansökningar skulle läggas till grund för tomträttslån. Styrelsen framhöll att det vid större projekt kan förflyta flera år mellan preliminärt och slutligt beslut och att kommunen under denna tid är hänvisad till den allmänna kreditmarknaden för att täcka sitt kapitalbehov. Departementschefen uttalade emellertid (prop. 1967: 90) att det var för tidigt att med bestämdhet avgöra om ytterligare förbättringar av finansieringsmöjligheterna erfordrades. Man borde först under någon tid studera hur systemet med tomträttslån verkade.
Genom en enkät våren 1971 har bostadsstyrelsen hos länsbostadsnämnderna inhämtat uppgifter om bl.a. tillämpningen av tomträttsinstitutet och av tomträttslångivning. Av inkomna svar framgår att totalt tio kommuner har övervägt att införa tomträtt men avstått härifrån med hänvisning till den sena tidpunkten för utbetalning av tomträttslån. I ytterligare ett flertal kommuner har — enligt länsbostadsnämndernas uppfattning — utbetalningstidpunkten haft en avsevärd inverkan på beslut att inte upplåta mark med tomträtt.
Den föreslagna tidigareläggningen av utbetalningstidpunkten för tomträttslånen innebär att lån kan sökas under året efter det år då preliminärt beslut om bostadslån meddelats, dock senast den 31 augusti.
Den definitiva tomträttsavgälden är inte alltid bestämd vid tidpunkten för preliminärt beslut. Det kan alltså bli nödvändigt att slutligt jämka tomträttslånets storlek. Om tomträttslån har utgått genom jämkning bör amorteringstiden för detta lån bestämmas med hänsyn till tidpunkten för jämkningen.
Vid en ändring av bestämmelserna måste vissa övergångsbestämmelser införas. Dessa bör utformas så att de äldre bestämmelserna skall gälla i sådana fall, där preliminärt beslut om bostadslån har meddelats före den tidpunkt då ändringen trätt i kraft. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1972. |
Styrelsens beräkning av behovet av tomträttslånemedel (milj. kr.) enligt gällande resp. föreslagna låneregler framgår av följande tablå.
| Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet | 216 | ||
| Budgetår | Gällande regler | Föreslagna regler | Differens |
| 1972/73 | 175 | 230 | + 55 |
| 1973/74 | 190 | 340 | -- 150 |
| 1974/75 | 205 | 365 | +160 |
| 1975/76 | 220 | 335 | +115 |
| 1976/77 | 235 | 300 | + 65 |
| 1977/78 | 250 | 280 | + 30 |
| 1978/79 | 265 | 290 | + 25 |
Bostadsbyggnadsprogram för åren 1971—75 har redovisats för 391 av
landets 464 kommuner. Endast 340 kommuner är ålagda att upprätta program, och utöver dessa har således program redovisats för 51
kommuner. För 34 kommunblock (utanför storstadsområdena) omfat- .
tande totalt 101 kommuner har antingen alla ingående kommuner separat lämnat program eller redovisat mer eller mindre fullständiga block-
program. För återstående 39 kommunblock (utanför storstadsområde-
na) täcker de redovisade programmen inte hela blocket. För storstadsområdena redovisar resp. kommunala samarbetsorgan liksom tidigare en gemensam behovsbedömning och ett produktionsprogram grundat på de enskilda kommunernas redovisning av det möjliga byggandet. I följande sammanställning redovisas påbörjandet enligt kommuner-
nas program (storstadsområdenas reviderade program) i antal lägenheter.
1971 1972 1973 1974 1975 1971—75
Stor-Stockholm 21000 24000 25000 25000 25000 120000 Stor-Göteborg 11000 11000 11000 11000 11000 55000 Stor-Malmö 9 000 9 000 9 000, 92 000 92000 45 000 Summa storstadsområden 41000 44000 45000 45000 45000 220 000
Övriga program- :
kommuner 69000 72200 72000 71200 70700 355 100 Samtliga programkommuner (avrundat) 110.000 136200 117000 116200 115700 575 100
För Stor-Stockholm innebär detta totalprogram en något lägre programnivå än som svarar mot kommunernas program och en ändrad för-
delning mellan åren med en reducering för de tre första åren och en
ökning för de två sista. Beträffande Stor-Göteborg har angivits en programnivå på mellan 10 000 och 11 000 per år, exkl. specialbostäder.
I det följande räknas med 11 000 lägenheter, vilket innebär en mindre reducering i förhållande till kommunernas uppgifter. För Stor-Malmö
har angivits en produktionsnivå på i genomsnitt 9 000 lägenheter per år,
vilket innebär en ökning jämfört med kommunernas program.
Vart och ett av storstadsområdenas produktionsprogram ligger i den-
na programomgång på samma nivå som i föregående omgång.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 217
Totalt omfattar kommunernas program (för storstadsområdena de
reviderade programmen) för perioden 1971--1975 575 000 lägenheter jämfört med 580 000 för perioden 1970—1974, i genomsnitt per år
115 000 resp. 116 000 lägenheter. Minskningen av programnivån hänför
sig till kommunerna utanför storstadsområdena.
Andelen småbus för hela programperioden ökar jämfört med närmast föregående programomgång från 33 till 34 2. I programmet för perioden 1969—1973 utgjorde småhusen 32 Z av produktionen. Av
programomgångarna att döma ökar sålunda den planerade andelen små-
hus successivt. För 93 70 av programperiodens lägenheter finns uppgifter om lägenhetsstorlekar. Av lägenheterna i flerfamiljshus planeras 18 2 omfatta
högst ett rum, 34 20 två rum, 38 90 tre rum och 10 2 fyra rum eller mer. Jämfört med programomgången 1970—1974 innebär denna fördelning en minskning med en procentenhet för var och en av de två största
lägenhetsstorlekarna och en motsvarande ökning för de båda mindre
lägenhetsstorlekarna. För Stor-Malmö och kommuner med mer än 50 000 invånare planeras ingen minskning av andelen större lägen-
heter. För övriga kommungrupper redovisas genomgående ungefär lika
stor minskning av andelen större lägenheter.
För programperioden föreligger uppgift om våningsyta för 96 96
av flerfamiljshusen och 91 26 av småhusen. Jämfört med föregående
programomgång har andelen lägenheter med uppgifter om våningsyta
ökat med 6 procentenheter. För hela perioden anges den genomsnittliga våningsytan till 80,7 m? i flerfamiljshus och 121,1 m? i småhus. Under
perioden ökar våningsytan i flerfamiljshusen något medan det motsatta
gäller för småhusen. I den förra programomgången var den genom-
snittliga våningsytan något större, nämligen 81,5 m? i flerfamiljshus och
123,6 m? i småhus. Vid en jämförelse mellan kommungrupper i de ' nämnda programomgångarna framgår att det främst är Stor-Stockholm som redovisar en mindre genomsnittlig våningsyta i det senare programmet.
Det planerade byggandet har fördelats på tre markägarckategorier. För hela perioden ligger 70 20 av lägenheterna på kommunmark, 17 96 på byggherremark och 10 26 på övrig mark. Av flerfamiljshusen beräk-
nas 73 2 uppföras på kommunmark. För småhusen är denna andel
64 70. Andelen övrig mark ökar i betydelse under perioden. Denna
mark är ej med full säkerhet tillgänglig för bostadsbyggandet. Stor-
Stockholm redovisar den lägsta andelen produktion på kommunägd
mark. Stor-Göteborg ligger på samma nivå som genomsnittet för samt-
liga programkommuner. Övriga programkommuner tillsammantagna har en högre andel produktion på kommunägd mark än de tre storstadsom-
rådena.
Av samtliga Jägenheter planeras 22 6 på saneringsområden och
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 218
77 70 på exploateringsområden. Inom saneringsområden uppförs i det närmaste lika många lägenheter på kommunägd mark som på byggherremark. På övrig mark planeras 16 70 av lägenheterna. På exploateringsområden är den planerade produktionen på kommunmark helt dominerande, 82 96. Produktionen på byggherremark och övrig mark utgör endast 12 resp. 5 26. Inom saneringsområden för vilka kommunala saneringsprogram föreligger är andelen lägenheter på kommunmark störst. Antalet lägenheter i saneringsområden är detsamma i denna programomgång som i den föregående. Med hänsyn till att den totala planerade produktionen har minskat innebär detta att andelen lägenheter på saneringsområden ökat.
Uppgifter om läget för detaljplaneringen, fastighetsbildningen, markberedningen och husprojekteringen för de två första programåren i programomgångarna visar att beträffande det andra programåret det generellt kan sägas att planeringsläget förbättrats för varje programomgång. Däremot är bilden mer splittrad för det första programåret. För fastighetsbildning och husprojektering har en försämring inträffat. För gator och vägar samt för va-ledningar har en viss förbättring inträffat medan detaljplaneläget efter en försämring beträffande programomgången 1970—1974 åter har förbättrats. Frånsett husprojekteringen har Stor-Stockholm och Stor-Malmö ett sämre förberedelseläge än övriga kommungrupper. Jämförs de två första programåren i det närmast föregående och det föreliggande programmet redovisar dessa storstadsområden i flera fall en märkbar försämring i förberedelseläget.
Länsbostadsnämnderna har bedömt bostadsbyggnadsbehovet i kommunblocken för programperioden 1971—1975. Bedömningen har skett för hela kommunblock och omfattar således även behovet i icke programkommuner. Länsbostadsnämndernas bedömning kan sålunda ej jämföras med uppgifter från enbart programkommunerna. Bedömningarna av bostadsbyggandets (påbörjandets) omfattning har för samtliga kommuner för åren 1971—1975 givit följande resultat.
1971 1972 1973 1974 1975 — 1971—1975
Storstadsområdena 41000 44000 45000 45000 45000 220-000 Landet i övrigt 67.000 69400 69400 ++68 800 =68 800 343 400 Totalt 108 000 113400 114400 113800 113800 563 400
Länsbostadsnämndernas bedömning innebär för år 1971 en lägre programnivå än för de övriga åren i perioden. Jämförelser med programkommunernas egna uppgifter försvåras av att nämndernas bedömningar i vissa län ej finns uppdelade på programkommuner resp. icke programkommuner. I 17 län kan dylika jämförelser dock göras och i
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 219
dessa län har nämnderna reducerat programkommunernas uppgifter med 1 genomsnitt ca 3,5 2.
Beträffande det aktuella bostadsmarknadsläget anför styrelsen att förändringarna på bostadsmarknaden under senare år karakteriseras bl. a. av att det har blivit svårare att omedelbart få avsättning för alla nybyggda lägenheter och att det förekommer — om än i tämligen begränsad omfattning — att nybyggda lägenheter står tomma viss tid. Från hushållens synpunkt kan man tala om en »lättare> marknad, men detta omdöme är i huvudsak begränsat till nybyggda större lägenheter i flerfamiljshus. Detta minskade efterfrågetryck är en följd av både ökat utbud och höga kostnader. Lättnaden i marknadssituationen synes inte alls gälla för lägenheter av god standard, som är mer än några år gamla, och endast i mindre grad för nybyggda Kigenheter upp till 2 rum och kök eller för egnahem.
Uppgifter från bostadsförmedlingarna tyder på cen förkortning av väntetiderna och ökad omsättning av bostadssökande.
Ett starkt oroande inslag i utvecklingen under de senaste åren är att kommunernas utgifter för socialhjälp har ökat väsentligt och att denna ökning till en del synes vara föranledd av att hushåll, som i övrigt inte har haft särskilda försörjningsproblem, har behövt kompletterande socialhjälp för att betala hyran i nybyggda hus.
Den aktuella efterfrågesituationen har påverkat byggherrarnas förväntningar och planering och lett till en fortgående minskning av ande- "Jen lägenheter om minst 3 rum och kök och av ytan per lägenhet i nybyggda flerfamiljshus. Samtidigt härmed har lägenhetsstorleken i småhus ökat och skillnaderna mellan hustyperna med avseende på lägenhetsfördelningen blir alltså större. Det är risk för att denna utveckling skärper skillnaden i bostadsstandard mellan olika hushållsgrupper genom att hushåll med svaga ckonomiska resurser kommer att bo i relativt små lägenheter i flerfamiljshus, medan småbusen blir förbehållna hushåll med större ekonomiska resurser.
De här påtalade delvis negativa dragen i utvecklingen får givetvis inte undanskymma att den realiserade ökningen i bostadsefterfrågan har varit mycket stark och att bostadsförhållandena har förbättrats i snabb takt. De aktuella problemen för nyproduktionen måste givetvis ses mot bakgrunden av dessa förbättringar i hela bostadsbeståndet och av bostadsförhållandena i allmänhet. Att avsättningsproblem förekommer i nyproduktionen samtidigt som många hushåll i det äldre beståndet fortfarande är trångbodda eller bor dåligt i andra avseenden är emellertid ett allvarligt bostadspolitiskt problem, orsakat av främst höga bostadskostnader i nya hus men också av ojämn fördelning av inkomster och försörjningsbördor. Bostadsstyrelsen understryker angelägenheten av att den omprövning av bostadstilläggen, som uppdragits åt familjepolitiska kommittén och boendeutredningen, kommer till stånd snabbt
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 220
och att tilläggen utformas på ett sådant sätt att de ger betalningssvaga hushåll ett effektivt stöd, som står i överensstämmelse med de bostadspolitiska riktlinjerna.
I fråga om bostadsbyggnadsplanen för åren 1972—1976 anför styrelsen i sammandrag följande.
I styrelsens utredning om bostadsbyggnadsbehovet på längre sikt, redovisad och överlämnad till långtidsutredningen våren 1970, uppskattades nybyggnadsbehovet under hela 1970-talet till i runt tal 110 000 lägenheter per år. Långtidsutredningen räknade emellertid med att bostadsinvesteringarna skulle minska i början av 1970-talet och motsvara en genomsnittlig årlig nyproduktion av 96 000 lägenheter. I yttrande över långtidsutredningens huvudrapport fann bostadsstyrelsen inga skäl att frångå sin tidigare bedömning av bostadsbyggandets omfattning. En minskning av bostadsbyggandet i förhållande till denna bedömning skulle innebära att förverkligandet av de mål som uppställts för bostadspolitiken skulle skjutas längre fram i tiden. En ytterligare fördröjning av saneringen av det sämsta bostadsbeståndet skulle sannolikt bli ofrånkomlig, vilket bl.a. skulle medföra risk för skärpning av de sociala problem som förekomsten av ett utslitet bostadsbestånd medför. En minskning av bostadsbyggandet skulle vidare genom ett mindre byggande på industriorter försämra möjligheterna till den produktionsökning i exportindustrin, som långtidsutredningen med hänsyn till betalningsbalansen funnit angelägen. Förutsättningarna för en fortsatt förbättring av bostadsmarknadsläget i storstadsområdena, där bostadsbristen fortfarande är betydande, skulle även försämras.
Bedömningen av ett bostadsbyggnadsbehov på 110 000 lägenheter per år är en genomsnittsbedömning för hela 1970-talet. Givetvis kan. av konjunkturella och andra skäl den aktuella efterfrågan inte för varje år exakt svara mot den ökning av bostadsbeståndet som en produktion av denna omfattning innebär. I detta sammanhang bör uppmärksammas att det under perioden 1968—1971 utan alltför stora problem dock har funnits avsättning för en nyproduktion på i genomsnitt drygt 107 000 lägenheter per år.
Det finns ingen anledning att se den minskning av påbörjandet som har skett under första halvåret 1971 jämfört med motsvarande period föregående år som ett uttryck för att de senaste årens bostadsbyggnadsnivå på längre sikt är för hög. Enligt uppgifter från länsbostadsnämnderna synes den inträdda eftersläpningen i långivning och påbörjande i huvudsak komma att inhämtas i början av hösten 1971. Styrelsen räknar med att 1971 års bostadsbyggnadsplan kommer att realiseras. I detta sammanhang bör också konstateras att det finns en byggvilja hos såväl kommuner som byggherrar som går utöver de ramar som hittills har kunnat fördelas för såväl statligt belånade företag som företag utan statliga lån.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 221
Kommunernas bostadsbyggnadsprogram för perioden 1971—1975 samt länsbostadsnämndernas bedömningar av dessa och av det erforderliga byggandet i icke programkommuner slutar på ett genomsnittligt årligt påbörjande av 113 000 lägenheter. Detta är samma produktionsnivå som enligt programmen och bedömningarna för perioden 1970—1974. För såväl storstadsområdena som landet i övrigt är programnivån oförändrad. Till det i bostadsbyggnadsprogrammen redovisade antalet lägenheter kommer vissa specialbostäder, t. ex. ålderdomshem, vilka inte fullständigt torde ingå i programmen. Den totala produktionsnivån torde sålunda med utgångspunkt i kommunernas bostadsbyggnadsprogram kunna uppskattas till ca 115 000 lägenheter.
Med hänvisning till det anförda vidhåller bostadsstyrelsen sin uppfattning att den långsiktiga bostadsbyggnadsplanen bör byggas upp kring ett årligt påbörjande av 110 000 lägenheter.
Som redovisats i prop. 1971: 1 (bil. 13, s. 194) har kritik riktats mot bostadsbyggnadsplanens konstruktion. Detta föranledde bl. a. beslut om vidgade möjligheter för vissa kommuner att få ett längre planeringsperspektiv i form av besked om ramar för beslut om bostadslån även för planperiodens tredje år, f.n. år 1973. Några erfarenheter finns sålunda inte på denna punkt och även erfarenheterna av ramarnas fördelning i m? våningsyta i stället för i antal lägenheter är begränsade. Av bl.a. detta skäl utgår styrelsen i sitt förslag till bostadsbyggnadsplan från ett oförändrat ramsystem.
Förslaget till bostadsbyggnadsplan tar sikte på en total sannolik produktion av 105 000 lägenheter under år 1972 och 110 000 lägenheter under de återstående åren. För åren 1974—1976 är planen liksom nu begränsad till i första hand de s.k. expansiva kommunerna. Av det garanterade programmet för år 1974 och av projektreserven för samma år skall dock 5 000 resp. 6 000 lägenheter vara avsedda för övriga kommuner i den mån de genom konkreta projekt har dokumenterat behov av ramtilldelning.
Bostadsstyrelsens förslag sammanfattas i följande tablå.
År Ram för beslut Beräknat antal Projektreserv
om statliga lägenheter utan
bostadslån (ga- statligt stöd
ranterade program)
| 1972 | 92000 | 8 000 | 10 000 |
| 1973 | 96 000 | 9 000 | 10 000 |
| 1974 | 70 000 | 16 000 | |
| 1975 | 55-000 | ||
| 1976 | 551000 |
Planeringsramen för förhandsbesked om bostadslån bör enligt styrelsen fastställas till oförändrat 10 000 lägenheter per år.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementct 222
Medelsramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1972 beräknas för det garanterade programmet på 92 000 lägenheter med statligt stöd som styrelsen föreslår. Styrelsen räknar därvid med en oförändrad småhusandel av 28 4.
Under första halvåret 1971 var de genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet vid preliminärt beslut ca 19 000 kr. för flerfamiljshus och ca 25 000 kr. för småhus. Genom att ramarna fastställs och fördelas i m? våningsyta blir utfallet i lägenheter större än det i bostadsbyggnadsplanen förutsatta. Detta påverkar genomsnittsbeloppet per lägenhet i flerfamiljshus i sänkande riktning. Bostadsstyrelsen har hos Kungl. Maj:t föreslagit vissa ändrade bestämmelser för låneunderlag och pantvärde, som innebär en mindre höjning av låneunderlagsnivån. Med beaktande av nämnda förhållanden har lånebeloppet per lägenhet i flerfamiljshus antagits till 21 000 kr. och för småhusen till 25 000 kr.
Under angivna förutsättningar kan medelsramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under kalenderåret 1972 beräknas till följande belopp.
Bostadslån till nya flerfaroiljshus 1 391 000 000 (66 250 Igh Xx 21 000 kr.) Bostadslån till nya småhus 644 000 000 (25 750 Igh xX 25 000 kr.)
Totalt 2 035 000 000
Länsbostadsnämnderna har beräknat att beslut om bostadslån till ombyggnad kommer att meddelas för ca 80 resp. 85 milj. kr. under åren 1971 och 1972. Nämnderna räknar vidare med att meddela beslut om räntebärande förbättringslån till ett belopp av ca 50 milj. kr. under vart och ett av dessa år. Då bostadsstyrelsen anser att utrymme bör finnas för en utvidgning av ombyggnads- och förbättringslåneverksamheten utöver vad nämnderna har beräknat, bör ramen för år 1973 fastställas till samma storlek som redan har beslutats för år 1972, dvs. 170 milj. kr.
I fråga om anslagsbehovet anför styrelsen att nämnderna räknar med att utbetalning under budgetåren 1971/72 och 1972/73 av lån till nya flerfamiljshus kommer att avse ca 84 000 resp. 81 000 lägenheter. Med hänsyn till dels att den slutliga långivningen under budgetåret 1970/71 omfattade 84 000 lägenheter, medan utbetalningarna av lån blev lägre än beräknat, dels att antalet flerfamiljshusärenden, där slutligt beslut meddelats men lånet inte utbetalats, i maj 1971 var större än vid motsvarande tid året innan bedömer styrelsen nämndernas beräkningar som realistiska.
En utbetalning i angiven omfattning innebär en fortsatt förkortning av tiden mellan färdigställande och utbetalning. Anslaget bör sålunda beräknas så att förutsättningar härför finns.
Anslagsbelastningen för de båda budgetåren beräknas bli följande.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 223
Milj. kr.
1971/72 1972/73 Utbetalning av:
| lån till nybyggnad av flerfamiljshus | 1575 | 1535 |
| Jån till nybyggnad av småhus | 665 | 690 |
| ombyggnads- och förbättringslån | 130 | 170 |
| skuldökning på paritetslån | 300 | 485 |
| räntelån | 680 | 685 |
| tomträttslån | 160 | 230 |
| Förskott, netto | 0 | [0] |
| '/. Amorteringar och inlösen | 600 | 615 |
| Anslagsbelastning | 2 910 | 3 180 |
Ökningen mellan budgetåren av utbetalningen av tomträttslån sammanhänger med styrelsens förslag till ändring av tidpunkten för beslut om tomträttslån.
I sin anslagsframställning år 1970 beräknade styrelsen att anslagsbelastningen under budgetåret 1971/72 skulle uppgå till 3 060 milj. kr. I den reviderade långtidsbudgeten för budgetåren 1971/72—1975/76 beräknades anslagsbelastningen till ungefär samma belopp, 3 065 milj. kr.
Skillnaden mellan dessa två tidigare beräkningar och den nu redovisade beror bl. a. på att utbetalningarna av lån under budgetåret 1970/ 71 blev mindre än beräknat, vilket medför mindre skuldökning på paritetslån under innevarande budgetår, och på att räntesänkningarna under andra kvartalet 1971 innebär en viss minskning av utgifterna för räntelån.
Vid ingången av budgetåret 1971/72 fanns, som förut nämnts, en be-
hållning på anslaget av 194 milj. kr. För budgetåret har anvisats ett
anslag på 3 060 milj. kr. En behållning på 345 milj. kr. skulle alltså finnas på anslaget vid ingången av budgetåret 1972/73. Då anslagsbelastningen beräknats till 3 180 milj. kr. kan anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 uppskattas till 2 835 milj. kr.
Servicekommittén Boendeservicens mål
Kommittén har sett det som en viktig uppgift att försöka formulera en helhetssyn på samhällsutvecklingen och att applicera denna på boendemiljön. Kommitténs diskussioner och erfarenheter har visat att begreppet boendeservice måste ges en vid innebörd för att ge möjlighet till meningsfulla avvägningar och beslut.
Enligt kommitténs uppfattning utgör följande funktionsbegrepp en praktisk beskrivning av de viktiga komponenterna i boendeservice.
Barntillsyn i form av institutionell barntillsyn, familjedaghem och tillsyn i barnets eget hem av person utanför familjen samt tillfällig barntillsyn.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 224
Åldrings-, sjuk- och handikappservice förutsatt att den ges i bostaden eller i dess närhet.
Fritidsservice och kulturdistribution i form av ordnad verksamhet för alla ålders- och intressegrupper förutsatt att den sker i bostadsområdet.
Mathållning för alla grupper som alternativ eller komplement till självständig hushållning i den egna bostaden. Hit hänförs också frågor om distribution av färdig mat till hushållen för konsumtion i bostaden.
Bostadsvård som innefattar daglig städning, veckostädning och storstädning. Hit hänförs olika former för hemhjälp, ofta kombinerad med tillsyn och vård.
Tvätt och klädvård såväl i bostaden, bostadsfastigheten som genom kommersiella anläggningar.
Varudistribution och expeditiva tjänster för alla hushållstyper. Hit hänförs frågor om handelns och de offentliga och expeditiva tjänsternas lokaltyper, lokalisering och öppethållande, om olika former av förmedling av varor och tjänster samt distributionsformer.
Nämnda indelning resulterar enligt kommittén inte i funktioner som utesluter varandra. De fyra sist nämnda funktionerna, som är av »teknisk art», ingår som delresurser i de två första som har social karaktär. Mathållning och bostadsvård kan exempelvis vara väsentliga delar av servicefunktionen åldringsservice. Fritidsservice och kulturdistribution bör ses både som en delresurs i de två första servicefunktionerna och som en självständig servicefunktion riktad till alla kategorier i samhället.
Servicebegreppet har ursprungligen använts för att beteckna lösningar av funktioner som överförts från det enskilda hushållet till en samhällelig eller kollektiv organisation. Bostadskollektiva kommittén behandlade i betänkandet (SOU 1954: 3) Kollektivhus funktionerna mathållning, barnavård, städning och tvätt. Därefter har servicebegreppet successivt utvidgats, framhåller servicekommittén, I början av 1960-talet uppmärksammades de gamlas och de handikappades situation, varvid klargjordes att en ökning av den öppna vården i form av vård och tjänster i bostadsområdet var nödvändig. Fritidsfrågan har blivit föremål för ökat intresse och successivt lett till ökade krav på lokaler samt personella och organi- ' satoriska förutsättningar för fritidsverksamhet i bostadens närhet. En ny syn på »barntillsynsfrågan» håller på att växa fram. Barnstugan framstår i dag som ett möjligt centrum för bostadsområdets alla barninriktade aktiviteter. Vidare har den ökade medvetenheten om den förebyggande hälsovårdens betydelse lett till krav på att denna skall beredas utrymme i bostadsområdet. |
Kommittén diskuterar vidare hur servicebegreppet, sett i idémässig belysning, har förändrats. Serviceutbyggnaden har stundom betraktats som ett led i en materiell välståndsutveckling med stark betoning av individens och hushållets bekvämlighet, stundom främst som ett socialpolitiskt
instrument, med vars hjälp en rad ogynnsamma tendenser i den sociala
strukturförändringen skulle kunna undanröjas eller mildras.
Förändringen av servicebegreppen är enligt kommittén ett uttryck för medvetandet att behovet av service är generellt och inte specifikt för
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 225.
någon särskild kategori. Kommittén betonar att skillnaden i servicebehov mellan olika individer gäller graden och arten av servicetillskott för att täcka grundläggande behov. En handikappad kan t. ex. genom ett servicetillskott ges möjlighet att leva ett liv som i väsentliga avseenden överensstämmer med en icke handikappads liv.
På samma sätt har den fysiska avgränsningen av boendescrvicebegreppet förändrats. På 1950-talet betraktades i första hand s.k. kollektivhus som boendeservice. Nu har servicebegreppet vidgats till bostadsområdet eller bostadens »närmiljö», vilket är ctt uttryck för att service kan krävas och tillhandahållas i skilda bebyggelsetyper och inte behöver knytas till någon speciell fysisk form.
Kommittén utgår vid sin beskrivning av boendeservice från de syften som serviceutbudet har och konstaterar att boendeservice är tillgång till tjänster, varor, lokaler, utrustning samt bebyggelseplanering och organisatoriska åtgärder som underlättar betungande hushållsarbeten, som ökar möjligheterna till personlighetsutvecklande och hälsofrämjande aktiviteter och som medverkar till ökad trygghet, gemenskap och jämlikhet.
Beträffande motiven för boendeservice anför kommittén att de växande kraven på boendeservice delvis kan förklaras av förändringar i samhällets sociala och ekonomiska struktur. Förändringarna av hushålls-
av det totala antalet hushåll minskar och andelen småhushåll ökar; Bland småhushållen återfinner man nu kategorier vilka tidigare i vida högre grad levde i större hushåll. Genom att antalet barn per hushåll minskar blir den tid då familjelivet domineras av vården av små barn förkortad. Också det ökande antalet enförälderfamiljer medför ändringar i hushållsstruktur och livsformer. Det starkt ökande antalet åldringar ställer vidare ökade krav på samhället. | | |
Ett annat viktigt område för förändringar är arbetsmarknadsstrukturen. Av särskilt intresse från serviceförsörjningssynpunkt är enligt vad kommittén framhåller den fortgående urbaniseringen, som bl. a. medför åtskillnad mellan boende och arbete. Också för dem som inte förvärvsarbetar påverkas livsmönstret genom att boendemiljön får en renodlad sovstadskaraktär.
Genom kvinnornas ökade förvärvsarbete tenderar bostadsområdena att under dagtid tömmas på yrkesaktiva människor och endast befolkas av barn, ungdomar och pensionärer samt av personer som är verksamma i service som riktar sig till dessa kategorier.
Kommittén betonar emellertid att ökningen av kraven på boendescrvice kan förklaras inte bara av förändringar i samhällsstrukturen. Kommittén har nimligen funnit att boendeservice kan vara ett verksamt .mcdel att uppnå sociala och ckonomiska mål som har uppställts i samhället. Bocndeservice är således inte bara en kompensation för nyttigheter som
8 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 226
tidigare erbjöds inom hushållets ram eller på annat sätt utan ett medel att ge medborgarna förbättrade livsvillkor.
Kommittén anför att motiven för ökad boendeservice i den aktuella debatten är av växlande art och vikt. Motiven kan knytas till de efiekter man förväntar av serviceutbudet och kan hänföras till sociala eller ekonomiska effekter. De sociala effekterna av ökad boendeservice kan enligt kommittén vara uppenbara. Ändå kan de inte kvantifieras så att de kan ställas i direkt relation till de uppoffringar i form av ökade kostnader som de kan innebära.
Kommittén ansluter sig till konsumentutredningens och låginkomstutredningens definitioner av individens behov och anspråk. Kännetecknande för begreppet behov enligt denna definition är att det fastställs av annan än individen och därför är ett s.k. normativt uttryck. Begreppet anspråk är ett uttryck för individens egna värderingar och således ett subjektivt uttryck.
Ett av samhället formulerat behov måste successivt förändras, framhåller kommittén, allt efter som insikterna fördjupas, resurser skapas och samhällets målsättningar ändras. Ett exempel på ett sådant behov som förändrats är den s. k. trångboddhetsnormen.
Det är enligt kommitténs mening cen viktig uppgift för samhället att medverka till att individens anspråk når upp till hans behov. Detta är en grundförutsättning för att individen av egen kraft skall kunna utnyttja de möjligheter som samhället erbjuder. Ett primärt led är då att samhället genom uppsökande verksamhet och information stöder dem som inte annars förmår att uttrycka och hävda sina behov. :
Enligt kommitténs uppfattning är de sociala målen, för vilkas förverkligande boendeservice är ett bland flera medel, ökad trygghet, gemenskap och jämlikhet, delaktighet i personlighetsutvecklande och hälsofrämjande aktiviteter och möjlighet att påverka såväl den egna som den gemensamma miljön. Med jämlikhet avser kommittén härvid att tillgängliga serviceresurser främst skall inriktas på att stödja dem vilkas livssituation nu försvåras av ogynnsamma betingelser. Att de primära jämlikhetsmålen uppnås innebär också att dessa människor, vilkas valfrihet nu är starkt kringskuren, ges möjlighet att i ökad utsträckning själva forma sitt livsinnehåll.
Beträffande frågan i vilken utsträckning och på vilket sätt distributionen av service skall styras till särskilda mottagargrupper anför kommittén att det är samhällets uppgift att medverka till en fördelning av resurserna som främjar jämlikhet. En väsentlig uppgift blir därvid att genom boendeservice söka kompensera individer med sämre förutsättningar.
Fördelningen av tillgängliga resurser kan ske enligt olika grundregler. Valet av fördelningsmodell grundas på ideologiska föreställningar, både om det slutliga målet och om medlen för dettas förverkligande.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 227
Enligt kommitténs uppfattning kan styrningen ersättas av en fupgerande valfrihet på väsentliga områden endast under följande betingelser.
1. Utbudet av service är större än eller lika med efterfrågan.
2. Individen känner sitt behov och kan omforma behovet till efterfrågan.
3. Individen har medel att tillfredsställa behoven och möta utbudet.
Kommittén, som har övervägt i vilken utsträckning dessa förutsättningar gäller eller kan antas bli gällande inom överskådlig tid, säger sig ha kunnat konstatera att betingelserna för en fungerande valfrihet saknas för samtliga servicefunktioner.
Med hänsyn till att serviceutbudet under överskådlig tid kommer att vara otillräckligt anser kommittén det nödvändigt att diskutera ansvarsfrågor för skilda scervicefunktioner som vägledning såväl för kommitténs eget arbete som för statliga och kommunala beslutsfattare. Prioriteringsdiskussionens huvudsyfte är att belysa arten och omfattningen av samhällets ansvar och insatser. Som underlag för diskussionen om ansvarsfördelningen gör kommittén åtskillnad mellan tre typer av åtgärder, nämligen plancringsåtgärder, tillhandahållande av lokaler och anläggningar samt drift av verksamheter.
Till den grupp servicefunktioner där samhället bör ta det mest omfattande ansvaret hänför kommittén omsorg om barn, åldringar, handikappade och sjuka. Kommittén anser beträffande dessa funktioner att det är ett samhällsansvar att full behovstäckning uppnås. Det innebär att det ankommer på samhället att ansvara för samtliga tre typer av åtgärder.
Till en andra ansvarsgrupp för kommittén servicefunktioner där det är ett samhällsansvar att grundförutsättningarna för full behovstäckning skapas i form av planceringsåtgärder och tillhandahållande av lokaler och anläggningar för serviceutbudet, medan ansvaret för verksamheten kan delas mellan olika samhällsorgan och organisationer, grupper och de boende själva. Till denna ansvarsgrupp räknar kommittén fritidsservice och kulturdistribution.
Till cn tredje ansvarsgrupp räknar kommittén varudistribution och expeditiva tjänster, mathållning, bostadsvård, tvätt och klädvård. Inom dessa områden anser kommittén det vara ett samhällsansvar att grundförutsättningarna för full behovstäckning skapas i form av planeringsåtgärder, såsom fysisk samhällsplanering, lokalintegration och integrerad verksamhetsplancring, medan ansvaret för tillhandahållande av lokaler och anläggningar samt drift av verksamheter kan delas mellan samhället samt ideella och kommersiella organ, bostadsföretag m.fl. och de boende själva,
I ett särskilt yttrande anför ledamoten Nettelbrandt bl. a. att ökad boendeservice kan och bör medverka till ökad trygghet, gemenskap
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 228
och jämlikhet. För att den enskilde individen skall kunna uppnå denna trygghet, gemenskap och jämlikhet på det sätt som passar honom bäst är valfriheten en nödvändig förutsättning. Bland de övergripande mål-
valfrihet i vid mening.
Finansieringen av servicelokaler Kommittén konstaterar i sin redogörelse för nuvarande förhållanden att kommunerna tillsammans med olika byggherrar har ansvaret för anläggning och drift av serviceanläggningar. Det är emellertid för flertalet kommuner förenat med ekonomiska svårigheter att Klara en tillräcklig utbyggnad av boendeservice samtidigt som nya bostadsområden byggs ut. Även en önskvärd förbättring av bocndeservicestandarden i äldre bostadsområden har visat sig svår att klara. Dessa svårigheter är av naturliga skäl särskilt aktuella i starkt expanderande kommuner. På många områden har den kommunala utbyggnaden av service expanderat starkt de senaste åren och många kommuner och byggherrar har stora ambitioner att klara cen tillfredsställande serviceutbyggnad. Trots detta är enligt kommitténs mening servicestandarden i våra bostadsområden otillräcklig. Nödvändiga serviccanläggningar blir ofta uppförda först långt efter det att bostäderna är färdiga för inflyttning. Många anläggningar blir inte utbyggda i den omfattning som är nödvändig för att bostadsområdena skall kunna fungera väl. Skälen till den bristande serviceförsörjningen är enligt vad kommittén anför flera. För de renodlade bostadsinvesteringarna har staten sedan länge garanterat goda upplåningsmöjligheter. Bostädernas kompletteringsinvesteringar måste finansieras på många olika sätt utan motsvarande finansieringsgarantier. Staten bidrar ofta med lån och bidrag av betydande omfattning till dessa investeringar, men någon direkt styrning av kapitalmarknaden för att garantera investeringarnas utförande förekommer inte. Finansicringsformerna' handhas av ett stort antal myndigheter och organisationer och berör olika, noggrant definierade typer av boendeservice. Den angelägna samordningen beträffande plancring och organisation av boendeservice har därvid försvårats. Ofta har den splittrade statliga finansieringen enligt kommitténs mening medverkat också till: den splittrade utbyggnaden av olika typer av boendeservice. | Det har cmellertid funnits motiv för en sådan uppbyggnad av det finansiella stödet. Behovet av stöd från statens sida har vuxit fram successivt liksom möjligheterna att tillfredsställa detta behov. Detta har lett till att systemet för statens finansiering byggts upp av cen rad delreformer. Nu har emellertid det totala statliga stödet blivit av så betydande storlek och omfattar så många områden att det splittrade finansicringssystemet inte längre på ett tillfredsställande sätt uppfyller de
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 229
krav som man i dag kan ställa.
Kommittén anger som huvudmål för finansieringssystemet att det skall ge utrymme för samordning mellan olika former av boendeservice och mellan olika huvudmän.
Ett viktigt steg i denna riktning är att antalet statliga låne- och bidragsformer när det gäller anläggningsstöd minskas samt att antalet låne- och bidragsbeviljande myndigheter begränsas. Enligt kommitténs mening bör det långsiktiga målet på anläggningssidan vara att begränsa stödet till ett enda enhetligt lån. Det statliga anläggningsstödet bör vidare utformas så generellt som möjligt för att stimulera till en så generell utformning och användning av lokalerna som möjligt.
Ett långsiktigt huvudmål är vidare att bostadskomplement samt andra anläggningar, som formar den del 'av boendemiljön som ligger utanför bostäderna, ges samma betydelse som bostäderna. Detta medför beträffande finansieringssystemet att bostäder och bostadskomplement bör, så långt det är möjligt, få likartade finansieringsvillkor och infogas i likartade plancerings- och granskningssammanhang.
Kommittén betonar att de uppställda målen inte kan nås samtidigt. De åtgärder som föreslås bli genomförda omedelbart utgör emellertid steg på väg mot de långsiktiga målen.
Vid behandlingen av frågan om vilka ändringar av finansieringssystemet som nu bör genomföras anför kommittén bl. a. att kraven på speciell utformning av lokaler för ett visst ändamål enligt kommitténs mening kan begränsas. Kommittén föreslår därför att krav på möjlighet till samordning och flexibilitet beträffande lokalanvändning successivt skrivs in som förutsättning för statliga lån och bidrag till lokaler för olika ändamål. Planverket bör i samråd med berörda myndigheter föreslå närmare utformning av dessa krav och i vilken tidsordning de skall genomföras.
Kommittén tar också upp vissa informationsfrågor. På grund av att finansieringsmöjligheterna för boendeservice är splittrade på många finansieringsformer och statliga myndigheter är det enligt kommitténs mening ofta svårt för kommunala myndigheter och byggherrar att överblicka alla dessa möjligheter. Splittringen beträffande normer och rekommendationer i anslutning till finansieringsvillkoren är nära nog lika stor som beträffande finansicringsformer och kapitalkostnadsvillkor. Även granskningen i anslutning till dessa normer och rekommendationer blir splittrad. Kommittén föreslår därför som ett första sicg att gällande finansicringsmöjligheter, kvalitets- och behovsnormer samt rekommendationer avseende utformningen av lokaler i bostadsområden ställs samman i en informationsskrift. Skriften bör få karaktären av en handbok i två delar, den ena avseende finansieringsmöjligheterna och den andra avseende de kvalitets- och behovskrav som ställs på lokaler för boendeservice. Bostadsstyrelsen bör i samråd med berörda myndigheter få ansvarct för
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 230
den del som rör finansieringsmöjligheterna, medan huvudansvaret för att ställa samman kvalitets- och behovsnormer faller på planverket.
I särskilt yttrande anför ledamoten Nettelbrandt bl. a. att det mot bakgrund av de ringa insatser sorn hittills har gjorts är värdefullt om olika åtgärder vidtas för att för boendeservice nödvändiga lokaler från belåningssynpunkt skall bli behandlade på ett med bostäder mera likformigt sätt. Det är dock ovisst om detta är tillräckligt för att snabbt ästadkomma den snara satsning på samlade boendeserviceprojekt som är nödvändig. Någon form av differentiering av lånevillkoren för bostadsdelen borde införas så att de som satsar på projekt med en utvecklad och samlad boendeservice för bostadsdelen kunde erhålla något förmånligare villkor.
Särskilda stimulansåtgärder i den riktningen bör enligt fru Nettelbrandt snarast övervägas. |
Främjande av utvecklingsprojekt
Mot bakgrund av angelägenheten att snabbt få till stånd ökat utvecklingsarbete inom boendeservicesektorn lägger kommittén fram förslag till statliga åtgärder för att främja ett vidgat utvecklingsarbete inom serviceområdet i form av särskilda utvecklingsprojekt.
Kommittén menar att utmärkande för dagens samhällsplanering är att medvetna experiment saknas, om man av sådana kräver systematisk uppföljning av och erfarenhetsinsamling från utformningar som avviker från praxis.
I flera sammanhang säger sig kommittén ha konstaterat att uppenbara svårigheter föreligger när kommuner och byggherrar önskar genomföra utvecklingsarbete som avser byggnadsutformning och byggnadsorganisation om projektet avviker från de lösningar som förutsatts i normer, rekommendationer och finansieringsregler. Kommittén har vidare funnit att byggherrar ibland avstår från att närmare penetrera möjligheten att skaffa erfarenheter genom ett mer långsiktigt utvecklingsarbete med motiveringen att sådant innebär en administrativ och ekonomisk belastning samt förskjutningar i tidplaneringen som man inte har möjlighet att acceptera. Behovet av utvecklingsarbete finns enligt vad kommittén påpekar inte enbart inom nybebyggelsen utan också i hög grad när det gäller att finna former för omdaning och funktionskomplettering av befintlig bebyggelse.
Därför föreslår kommittén att särskilda åtgärder vidtas för att utvecklingsprojekt skall komma till stånd och för att erfarenheter av sådant arbete snabbt och i systematisk form skall komma till nytta i den rutinmässiga samhälls- och byggnadsplanceringen. I enlighet med direktiven begränsar kommittén sina förslag till bostadssektorn med tyngdpunkten i lokaler och anläggningar för boendeservice.
Arbetsuppgifterna i samband med utvecklingsprojekt inom serviceområdet bör enligt kommittén avse planering, projektering, byggande, för-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 231
valtning och bruk samt systematisk insamling, redovisning och utvärdering av erfarenheter av byggnad eller anläggning för serviceändamål. Tillblivelseprocess, utformning eller användning skall avvika från praxis på sådant sätt att särskilda åtgärder är befogade. Genomförandet av projektet skall dessutom bedömas ge erfarenheter av avsevärt värde för utvecklingen.
Kommittén menar att de krav beträffande målsättningen för de projekt som skall omfattas av utvecklingsverksamheten av naturliga skäl inte kan ges en alltför precis innebörd. De viktigaste kraven bör vara att projektet skall ha ett klart uttalat socialt mål. Kostnader och hyror får inte bli så höga att en sned inkomst- och socialgruppsfördelning i bostadsområdet erhålls. Projektet skall när det gäller nybebyggelse syfta till en tidsmässigt väl samordnad utbyggnad av bostäder och service. Boendeservicen bör vara väl integrerad med den bostadsbebyggelse den skall betjäna. Vidare bör boendeservicen vara planerad så att ett samordnat utnyttjande av lokaler kan uppnås. Sociala fördelar i förening med god ekonomi i såväl tillkomstskedet som driftskedet skall kunna påvisas.
Som villkor bör normalt ställas att utvecklingsprojekten handläggs av ett speciellt organ som bör tillskapas på central nivå med uppgift att initiera och/eller pröva förslag till utvecklingsprojekt, utforma förslag till villkor för uppföljning, motta och analysera erfarenheterna samt medverka till spridning av information om dessa. Detta speciella organ föresläs skola inrättas som cen till bostadsstyrelsen knuten delegation bestående av representanter för berörda ämbetsverk och forskningsråd samt Svenska kommunförbundet. Anknytningen till lokala myndigheter samt till producenter och konsumenter m. fl. bör för varje projekt tillvaratas av en referensgrupp.
Delegationen bör få möjligheter att föreslå undantag från utvecklad praxis samt från gällande normer och bestimmelser, även när sådana knutits till statliga lån och bidrag.
Kommittén anser att utvecklingsverksamheten kan ske inom ramen för de resurser som står till bostadsbyggandets förfogande och de därmed förknippade kompletteringsinvesteringarna. En viktig uppgift för delegationen blir i sammanhanget att medverka till tidsmässig samordning av de investeringar som finansieras med olika statliga lån och bidrag och som i enlighet därmed faller inom olika investeringsramar. Delegationens uppgift blir att föreslå de eventuella ändringar i turordningen som möjliggör projektets genomförande.
Antalet projekt som omfattas av verksamheten bör enligt kommittén begränsas till högst fem per år, främst för att projekten sedan skall kunna följas upp. Med en genomsnittlig genomloppstid av fyra år för ett projekt kommer delegationens arbete vid fullt utbyggd verksamhet att omfatta 20 projekt.
Eventuella merkostnader för projekterings- och utredningsarbete bör
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 232
täckas inom ramen för ordinarie finansieringsformer. Kommittén menar att uppföljningen av hur nya lösningar fungerar bör ligga inom ansvarsområdet för statens råd för byggnadsforskning. Anslag för uppföljningsarbete av forskningsmässig karaktär bör därför kunna erhållas från rådet. Även andra forskningsråd bör enligt kommittén kunna ställa resurser till förfogande.
Kommittén föreslår att ansvaret för det arbete med projektanalys och projektredovisning, som i enlighet med direktiven har utförts av kommitténs sekretariat, överförs på delegationen.
Remissyttrandena
Vad kommittén har anfört om målen för boendeservicen och den långsiktiga målsättningen för det statliga finansieringssystemet har vunnit stor anslutning bland remissinstanserna. Behovet av utvecklingsprojekt har strukits under starkt. Även om remissinstanserna sålunda har anslutit sig till huvudlinjerna i betänkandet har några av dem pekat på att utbyggnaden av boendeservice ytterst är en fråga om tillgång på ekonomiska resurser, inte minst när det gäller finansieringen av driftkostnaderna. Vidare har vissa invändningar riktats mot några av förslagen beträffande finansiering och åtgärder för främjande av utvecklingsprojekt.
Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i de av kommittén behandlade m ålfrågorna ansluter sig till de av kommittén angivna riktlinjerna för boendeservicens roll i samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadsstyrelsen, några länsbostadsnämnder, statens planverk, statens ungdomsråd, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län, socialutredningen, konsumentutredningen, LO, TCO,SACO, Svenska byggnadsarbetareförbundet, HSB m.fl. betonar värdet av att kommittén har försökt att anlägga en helhetssyn på boendemiljön och delar kommitténs principiella upofattning om boendeservicens roll för att nå sådana sociala mål som ökad trygghet, gemenskap och jämlikhet. LO och TCO konstaterar att kommitténs målformulering stämmer väl överens med vad resp. organisation har uttalat i sin familjepolitiska rapport. Statens planverk finner att servicekommitténs uppfattning stämmer överens med vad verket tidigare har uttalat i annat sammanhang.
Flera remissinstanser som ställer sig positiva till servicekommitténs målformuleringar anser det nödvändigt att dessa konkretiseras för att kunna omsättas i praktiskt handlande. Sådana synpunkter förs fram av bl. a. bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens konsumentråd och Svenska byggnadarbetareförbundet.
SABO anser att de synpunkter och förslag som servicekommittén har fört fram i målavsnittet är så generella att få invändningar kan resas
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 233
mot dem. Liknande påpekanden görs av andra remissinstanser.
Några remissinstanser har understrukit att frågor om huvudmarinaskap, organisation av driften av skilda verksamheter samt fördelning av kostnadsansvaret mellan stat, kommun och konsument är nödvändiga att lösa, om de uppställda målen skall kunna nås. Sålunda framhåller Svenska kommunförbundet att boendeservicen måste inordnas i den totala kommunala planeringen och där vägas mot andra önskvärda förbättringar, allt mot bakgrunden av tillgängliga resurser. Statens planverk anser det nödvändigt att kommitténs principiella resonemang kombineras med konkreta ställningstaganden till omfattningen av utbyggnaden av olika serviceverksamheter, olika boendekategoriers anspråk på service samt utbyggnaden vid olika tidpunkter.
SABO finner det naturligt att de allmännyttiga bostadsföretagen tar ett betydande ansvar för anläggning och drift av boendeservice. Därvid bör dock uppmärksammas att hyrorna inte får belastas med kostnader som samhället bör stå för. Fortfarande är, menar SABO, ansvars- och kostnadsfördelningsfrågorna oklara.
Svenska landstingsförbundet framhåller att servicekommittén inte har preciserat vilken form av vård man räknar med som ingående i boendeservicen. Eftersom kommittén inte har berört huvudmannaskapsfrågan eller organisatoriska och finansiella problem som hänger samman med den, vill förbundet inte nu ta ställning till konkreta förslag angående målsättningen.
SAF, Svenska bankföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Sveriges fastighetsägareförbund och Näringslivets byggnadsdelegation betonar att en fortsatt utbyggnad av samhiillets service är en angelägen uppgift. Klarhet bör emellertid skapas i fråga om grunderna för den ansvarsfördelning som skall gälla för olika former av service och en överblick ges av de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av olika lösningar. Innan denna uppgift har fullgjorts förefaller det föga meningsfullt att lägga fram synpunkter på olika tänkbara former av samhällsoch boendeservice på det sätt som servicekommittén har gjort.
Den vidgning av servicebegreppet som kommittén vill införa har vunnit anslutning från många remissinstanser, däribland statens naturvårdsverk, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens ungdområd, LO, TCO, SACO, Svenska byggnadsarbetareförbundet och SABO. Statens institut för byggnadsforskning anser dock att det kan finnas en viss risk att ge begreppet service en så vid innebörd som kommittén gör inför den mycket komplexa efterfrågesituation det här är fråga om.
SABO understryker att vidgningen av servicebegreppet leder till krav på cen bättre samordning av fysisk, ekonomisk och social planering.
LO förklarar sig i preciseringarna av servicebegreppet sakna sådant som bostadsområdets inre och yttre kommunikationer, gångavstånd, es- 8" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 234
tetiska kvaliteter och behovet av trivsel över huvud taget. Även om det inte har ingått i kommitténs uppdrag att närmare gå in på dessa områden har de enligt LO:s uppfattning med de angivna målen att göra. Liknande synpunkter framför Svenska byggnadsarbetareförbundet, som beklagar att kommitténs direktiv inte har gett den möjlighet att analysera hela boendemiljökomplexet och de komponenter som ingår i det. Även frågor som graden av förtätning, husens storlek, integrationen mellan arbetsplatser och bostäder, bullret inom bostadsområdena, graden av selektivt urval av inbyggare, den estetiska utformningen, de interna kommunikationerna har enligt förbundet avgörande betydelse för individernas upplevelse och utveckling.
Trafik- och kommunikations: rågornas nära samhörighet med frågor om boendeservice betonas också av bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnden i Gotlands län, länsarkitekten i Stockholms län, byggnadsnämnden i Lund, Svenska riksbyggen samt GAKO. GAKO beklagar att kommittén inte har tagit in trafikplaneringen eller delar av den i sitt ämnesområde och anför att en analvs av hela trafikproblematiken med utgångspunkt i servicekommitténs intresseområde skulle på ett värdefullt sätt ha kunnat bidra till att lägga fast de förutsättningar och villkor för trafiken som måste gälla för att åtgärder för den övriga boendeservicen skall få praktisk betydelse.
Bostadsstyrelsen understryker att målsättningen för serviceutbyggnaden inte kan ses oberoende av målsättningen för den totala planeringen. Bl. a. mot den bakgrunden framhåller styrelsen vikten av att även kollektivtrafiken beaktas, eftersom denna är en mycket väsentlig servicefunktion.
Av de remissinstanser som berört frågan om motiven för boendeservice delar flertalet servicekommitténs synsätt. De sociala effekterna betonas av bl. a. Arbetsmarknadsstyrelsen, statens handikappråd, statens ungdomsråd, länsstyrelserna i Malmöhus och Örebro län, socialutredningen, SAF, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Svenska bankföreningen, Svenska byggnadsindustriförbudet, Sveriges fastighetsägareförbund, Näringslivets byggnadsdelegation, HSB, socialkonsulenterna i Östergötlands län samt vissa kommunala organ.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det vara mycket angeläget att genom boendeservice skapa ökade möjligheter till valfrihet för individen. Länsbostadsnämnden i Uppsala län stryker under att boendeservice öppnar vägen för ökad valfrihet för människorna och därmed gör det lättare för den enskilde individen att forma det livsinnehåll han eftersträvar.
LO framhåller att valfriheten måste underordnas kravet på jämlikhet och anför i anslutning till detta att valfrihet för alla utan jämlikhet lätt leder till att redan starka grupper kan breda ut sina intressen ytterligare. Samtidigt blir valfriheten innehållslös för alla som på grund av sina säm-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 235
re villkor omöjligt kan utnyttja den. Inför varje krav på ökad valfrihet måste därför en analys göras av vilka konsekvenser det får från jämlikhetssynpunkt.
Behovet av boendeservice för den enskildes sociala anpassning betonas av flera remissinstanser. Invandrarnas och den inom landet flyttande arbetskraftens anpassningsproblem berörs av bla. arbetsmarknadsstyrelsen, som anser att dessa problem delvis skulle kunna avhjälpas genom en förbättrad boendeservice.
Socialutredningen hävdar att en välutvecklad boendeservice borde kunna systematiskt användas av samhället för att medverka i att allmänt förebygga social missanpassning samt som ett led i rehabiliteringen av socialt underprivilegierade individer och familjer. — Bocndeservicens möjligheter att tillgodose människors behov av kontakter och förebygga ensamhetskänsla och sociala handikapp understryks också av länsbostadsnämnden i Malmöhus län, socialkonsulenterna i Östergötlands län, drätselkammaren i Örbro, SACO m. fl.
Styrelsen för socialförvaltningen i Göteborg, som i stort delar kommitténs åsikter om boendeservicens sociala mål, påpekar att de sociala problem som nu uppträder främst i nybyggda bostadsområden inte kan återföras enbart på brister i den sociala servicen utan också på hyresnivån och fördelningen av bostäder. Styrelsen ifrågasätter om det inte som ett normalt inslag i boendemiljön borde finnas ett gemensamt kontaktorgan för information om och förmedling av olika samhällstjänster.
HSB framhåller att, om önskade sociala effekter skall kunna utvinnas ur en ökad bocndeservice, det är nödvändigt att åtgärder för boen- ' deservice kombineras med bostadspolitiska åtgärder, som möjliggör en tillfredsställande integration i boendestrukturen.
Många remissinstanser framhåller, att utbyggnaden av boendeservice ytterst är en fråga om ekonomiska resurser. Statens råd för byggnadsforskning, statens handikappråd samt flera kommunala organ betonar att finansieringen av driftkostnaderna för boendeservice ofta innebär större problem än finansieringen av investeringarna. I anslutning till frågan om driftkostnader påpekar bl. a. länsstyrelsen i Malmöhus län, drätselkontoret m. fl. kommunala organ i Norrköping och drätselkammaren i Lindesberg de olikheter som råder mellan kommunerna när det gäller ekonomiska förutsättningar att nå de mål som har uppställts för boendeservicen.
De remissorgan som har deklarerat sin anslutning till servicekommitténs övergripande målsättning ansluter sig till eller lämnar utan erinran vad kommittén anfört om behovet av och sättet för att göra en prioritering mellan olika servicefunktioner.
Svenska landstingsförbundet menar att prioriteringsfrågor bör diskuteras men i så fall oberoende av annan samhällsservice utanför närmiljön och i ett större samhällssammanhang. Förbundet betonar att
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 236
brist f.n. råder på såväl ekonomiska resurser inom samhällsverksamheten som personella resurser inom vårdområdet. Målet att uppnå full behovstäckning inom närmiljöns servicefunktioner kan därför komma
i konflikt med behovet att täcka servicebehov utanför närmiljön.
Mer preciserade uttalanden i prioriteringsfrågan gör bl.a. bostadsstyrelsen, statens nämnd för samlingslokaler, statens ungdomsråd, länsstyrelsen i Stockholms län och SACO, vilka i stort sett ansluter sig till den prioritering som servicekommittén har gjort. Bostadsstyrelsen förordar dock att också kollektivtrafiken hänförs till det område som samhället har största ansvaret för. S4CO anser att servicefunktionen fritidsverksamhet bör delas upp i två grupper, fritidsverksamhet för ungdom och övrig fritidsverksamhet. Den första gruppen bör därvid föras till den högst prioriterade ansvarsgruppen. SACO hivdar att samhällsekonomiska vinster kan göras om samhället tar ansvaret för ungdomarnas fritidssysselsättning genom att åtgärder på detta område kan förebygga sociala handikapp. Statens nämnd för samlingslokaler anser att kommunen måste ta det avzörande ansvaret för att verksamhet bedrivs i de fritidslokaler som finns i bostadsområdena.
Statens planverk delar i princip kommitténs uppfattning att samhället bör ta ansvar för boendeservice i den mån det behövs för att garantera fundamentala värden. Likaså har verket samma uppfattning som kommittén beträffande prioriteringen av samhällsinsatser till förmån för de mest hjälpbehövande kategorierna. Verket menar dock att en generell tillämpning av prioriteringsreglerna inte ter sig helt självklar. I fall där t. ex. daglig varuförsörjaing är hotad borde ett vidgat samhälls- | inflytande kunna övervägas.
GAKO anser att erfarenheterna av en prioritering efter de linjer som kommittén har dragit upp inte är helt gynnsamma. Det förekommer att bostadskomplement finns med i den fysiska planeringen men ändå inte kommer till stånd därför att de saknas i samhällets verksamhetsplaner. Därför är det verksamheten som måste garanteras. Det kan inte ske på annat sätt än genom att ansvaret för såväl planering och lokalproduktion som drift åvilar samhället. Samhället kan sedan fullfölja detta ansvar på olika sätt i samarbete med övriga intressenter.
Hyresgästernas riksförbund tolkar vissa uttalanden av servicekommittén så att kommittén förutsätter ett underutbud av service för Jång tid, vilket skulle göra det nödvändigt att ransonera utbudet. Förbundet säger sig inte vara övertygat om riktigheten av dessa slutsatser beträffande i varje fall alla områden och menar att kommitténs uttalanden allvarligt riskerar att hämma de nödvändiga satsningarna på en ökad boendeservice.
De av kommittén angivna huvudmålen för finansieringssystemet — möjlighet till samordning, begränsning av antalet stödformer och inblandade myndigheter och önskemålet att den del
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 237
av boendemiljön som ligger utanför bostäderna skall ges samma betydelse som bostäderna — har vunnit stor anslutning bland remissinstanserna. Till de remissinstanser som godtar dessa mål hör socialstyrelsen, riksrevisionsverket, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, statens planverk, statens ungdomsråd, statens konsumentråd, länsstyrelserna i Stock: holms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Örebro samt Västernorrlands län, Stor-Stockholms planeringsnämnd, kommunstyrelserna i bl. a. Täby, Sundsvall och Göteborg, socialutredningen, bygglagutredningen, Svenska kommunförbundet, TCO, SACO, Svenska sparbanksföreningen, HSB, SABO, GAKO samt så gott som samtliga länsbostadsnämnder.
Riksrevisionsverket anser att samordning och minskning av antalet stödformer och antalet myndigheter är rationell. Vissa administrativa fördelar står att vinna om å ena sidan beviljandet av lån och bidrag och å andra sidan dessas utbetalning och redovisning samt lånens förvaltning sammanförs till en och samma myndighet. Statens naturvårdsverk finner det särskilt värdefullt att bostäder och bostadskomplement av skilda slag efter hand ges samma betydelse från finansierings- och planeringssynpunkt. Bostadsstyrelsen framhåller att de av kommittén angivna långsiktiga målen i vissa delar motsvarar vad styrelsen har anfört i olika sammanhang. Ett angeläget mål är sålunda att byggandet av l1okaler finansieras enligt en enda låneform och att till driften av vissa lokaler utgår bidrag som avpassas med hänsyn till verksamhetsform, personalbehov m. m, Likartade synpunkter anför Svenska kommunförbundet som finner det nödvändigt att medel för den behövliga utbyggnaden av bostadskomplement garanteras samtidigt som finansieringsgarantin ges för bostäder. På sikt borde det totala anläggningsstödet kunna ges en enhetlig låneform. Kommunförbundet säger sig även i övrigt dela kommitténs uppfattning om finansieringssystemets utformning. HSB hälsar med tillfredsställelse förslaget till en enhetligare, av bostadsstyrelsen handhavd finansiering. HSB anser, mot bakgrund av bl. a. en av HSB gjord sammanställning av antalet lokaler och anläggningar i bostadsområden, att behovet av enhetlig finansiering är mycket stort. Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro beskriver med utgångspunkt i konkreta projekt den sociala målsättning som har varit vägledande för stiftelsens verksamhet. Stiftelsen fortsätter.
Den nyss angivna målsättningen för samordnat byggande och förvaltning kräver en totalsamordnad finansiering. Denna bör ske genom linsbostadsnämnden i form av enbart statliga bostadslån och omfatta samtliga bostadskomplement inom området. På så sätt når man uppenbara administrativa vinster samtidigt med de ekonomiska och sociala fördelarna. Samtidigt krävs ett ändrat statsbidragssystem eller en bättre samordning av skilda statsbidragsformer.
Några remissinstanser, som ansluter sig till huvudmålen, gör vissa reservationer eller anser sig inte ha möjlighet att bedöma angelägenhe-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet. 238
ten av de föreslagna långsiktiga åtgärderna. Bland dessa remissinstanser återfinns SÖ, som beträffande integrerade anläggningar framhåller att man ännu saknar erfarenheter av hur förmånliga sådana anläggningar är. Frågan bör därför bli föremål för fortsatta överväganden och de praktiska erfarenheterna bör studeras noggrant. LO och Svenska byggnadsarbetareförbundet anser att en översyn av finansicringsformerna är önskvärd men påpekar att frågan om att verkligen realisera utbyggnaden av servicen därmed inte löses. Hyresgästernas riksförbund och Svenska riksbyggen pekar på vissa frågor beträffande beräkningsregler och fastighetsbildning som behöver belysas ytterligare. Statens institut för byggnadsforskning anser att den integrering av finansiering som kommittén föreslår är av värde för att förenkla tillkomsten av de anläggningar som är aktuella och har inga erinringar mot de av kommittén framförda finansieringssystemen. Institutet framhåller dock att systemen inte får göras så detaljerade att kommunernas handlingsfrihet beskärs.
Näringslivets byggnadsdelegation, SAF, Svenska bankföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges fastighetsigareförbund betonar vikten av att en avvägning görs mellan vad samhället och den enskilde skall betala. Det bör enligt dessa remissinstanser observeras att de statsbidrag som f.n. utgår t.ex till vatten och avlopp, vägar och skolor kan komma att
påverkas oförmånligt vid införande av ett enhetligt lån, åtminstone för
servicefunktioner där annan än kommun är huvudman. Det bör därför klargöras i vilka fall den enskilde bostadskonsumenten skall drabbas av höjda boendekostnader till följd av kapital- och driftkostnader vid en eventuell övergång till enhetliga lån.
Riksbanksfullmäktige uttrycker tveksamhet inför det av kommittén angivna huvudmålet att bostadskomplement skall tillerkännas samma betydelse som bostäder. Enligt fullmäktige kan goda motiv sannolikt anföras för att låta bostäder och boendeservice bilda en enhet från administrativa, finansiella m. fl. synpunkter. Av samma skäl skulle emellertid ytterligare en rad, huvudsakligen kommunala, samhällsfunktioner kunna tillfogas. Den utvidgning av den prioriterade sektorn på kreditmarknaden som detta kunde innebära skulle emellertid medföra att möjligheterna att föra en konjunkturstabiliserande kreditpolitik begränsades. I ett läge där 11,4 miljarder kr. av en total kreditmarknad på 15,8 miljarder kr. går till prioriterade sektorerna bör varje krav på ytterligare utökning av det prioriterade området behandlas med största restriktivitet och alla möjligheter till att inskränka området för prioriterade krediter tillvaratas. Behovet av restriktivitet i dessa avseenden blir särskilt accentuerat i ett läge då speciellt utrymme måste skapas på kreditmarknaden även för andra scktorer än staten och bostadsbyggandet. Fullmäktige påtalar vidare bristen på angelägenhetsgradering av olika serviceanläggningar.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 239
Meningarna är delade beträffande kommitténs förslag att krav på möjlighet till samordning och flexibilitet beträffande lokalanvändning skall successivt skrivas in som förutsättning för statliga låne- och bidragsformer. Förslaget tillstyrks av statens naturvårdsverk, länsstyrelsen i Örebro län, socialutredningen, Svenska sparbanksföreningen och flertalet länsbostadsnämnder som har yttrat sig i frågan.
Socialstyrelsen anser beträffande barnstugor att 1968 års barnstugeutredning bör avvaktas. SÖ menar att styrande kravformuleringar fordrar en specificeringsgrad som nuvarande erfarenheter inte ger underlag för. | |
Bostadsstyrelsen, som vitsordar angelägenheten av flexibilitet i så stor utsträckning som möjligt, avstyrker att krav f.n. skall kunna ställas på flexibilitet i samband med långivningen. Enligt styrelsen borde det i regel ligga i byggherrarnas intresse att lokaler med såväl kommersiell som annan service får så flexibel utformning och generell användning som möjligt. Där flexibilitet inte åstadkommes på frivillig väg torde det i allmänhet finnas ett vägande motiv mot flexibilitet. Länsbostadsnämnderna i Kronobergs och Västmanlands län ställer sig också avvisande till förslaget.
Tveksamma till förslaget är vidare Svenska kommunförbundet och statens planverk. Kommunförbundet tillstyrker att bestämmelserna utformas så att integration uppmuntras men motsätter sig en sådan utformning att låne- och bidragsbestämmelserna i själva verket kommer att hindra möjligheterna att utveckla enskilda funktioner på serviccområdet. Om bestämmelser av den innebörd som kommittén har tänkt sig kommer att införas måste en vid tolkning förutsättas. Statens planverk anser att det förslag som kommittén framfört om Jånevillkor i fråga om samordning och flexibilitet framstår som' något oklart till sin innebörd och att det dirför inte kan behandlas i detalj. I den mån sådana låncevillkor avser byggnadsutförande överensstämmer det med planverkets instruktioner att de inordnas i anvisningarna till byggnadsstadgan.
Kommitténs förslag att uppgifter om finansieringsmöjligheter, kvalitets- och behovsnormer samt rekommendationer avseende utformningen av lokaler i bostadsområden skall ställas samman i en informeationsskrift förordas av samtliga remissinstanser som yttrar sig i frågan. Bland dessa kan nämnas socialstyrelsen, SÖ, statens naturvårdsverk, statens institut för byggnadsforskning, statens handikappråd, länsstyrelsen i Stockholms län, HSB, SABO samt en del kommunala organ.
Bostadsstyrelsen utgår från att skriften bör komma till stånd först sedan vederbörliga beslut fattats i anledning av bl. a. nu föreliggande betänkande. Med detta förbehåll anser styrelsen det lämpligt att en mindre skrift utges. Statens planverk upplyser att verket sedan en tid tillbaka är i färd med att utarbeta information och rekommendationer som un-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 240
derlag för utformning av planer med avseende på boendemiljön. Planverkets del av den informationsskrift som kommittén har föreslagit torde delvis överensstämma med dessa planerade råd och anvisningar. Verket anför att kommitténs förslag att publicera informationen i form av en handbok i två delar förefeller alltför detaljerat för att ställning skall kunna tas till förslaget på detta stadium. SABO anser, med tanke på det stora antalet projekt som är aktuella, att arbetet med informationsskriften bör bedrivas skyndsamt.
Kommitténs förslag om särskilda åtgärder för utvecklingsprojekt förordas eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom statens råd för samhällsforskning som inte anser sig ha underlag för ställningstagande i frågan.
Flertalet remissinstanser understryker behovet av särskilda åtgärder och tillstyrker förslaget utan närmare kommentarer. Statens råd för byggnadsforskning diskuterar förslaget utförligare. Rådet framhåller att bostadsbyggandet har mycket stor samhällsekonomisk och social betydelse i vårt land. Att avdela resurser för mera systematisk efterkontroll av utfallet härav vore därför en insats som kan ge stor avkastning. Därigenom skulle grövre misstag inte behöva upprepas och bättre boendekvalitet och ökad ekonomisk effektivitet kunna uppnås. Någon utförligare diskussion om innebörden av utvecklingsprojekt och vilken roll forskningen bör spela däri har enligt rådet inte förts. Rådet framhåller att forskarnas medverkan i ett utvecklingsprojekt behövs redan på ctt tidigt stadium, om den cykliska återföringsprocess som kommittén efterlyser skall bli möjlig.
Förslaget att inrätta en särskild delegation knuten till bostadsstyrelsen för särskilda utvecklingsprojekt möts med tveksamhet av en del remissinstanser. Flera av de remissinstanser som tillstyrker förslaget uttrycker önskemål om att få medverka i delegationen.
Bland de remissinstanser som ställer sig tveksamma eller negativa till förslaget om en särskild delegation kan nämnas SÖ, bostadsstyrelsen, statens institut för byggnadsforskning och statens planverk. Bostadsstyrelsen anser att utvecklingsprojekten kan hanteras inom styrelsens nuvarande organisatoriska ram, varvid erforderlig samverkan med myndigheter och organisationer kommer att ske. SÖ påpekar att artificiellt gynnsamma villkor för utvecklingsprojekt kan innebira risk för bristande anknytning till kommunernas vanliga planeringsproblem. En uppföljning och utvärdering av vissa pågående kommunala projekt förordas. Statens planverk anser att finansieringsfrågan bör handläggas inom bostadsstyrelsens ordinarie verksamhet. Planverket är dock berett att medverka i en eventuell samrädsgrupp. Statens institut för byggnadsforskning befarar att en delegation av föreslagen typ kan få motsatt effekt än den avsedda då många kan avvakta delegationens initiativ. Tidigare försök av liknande slag, bl. a. inom studentbostadsbyggandet,
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 241
ger belägg för att dessa farhågor är motiverade.
Positiva till förslaget om en särskild delegation ställer sig socialstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens råd för byggnadsforskning, statens handikappråd, statens ungdomsråd, statens konsumentråd, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län, socialutredningen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, kommunstyrelserna i Göteborg och Sundsvall, TCO, SACO, Näringslivets byggnadsdelegation med instämmande från SAF, Svenska bankföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges fastighetsägareförbund samt SABO, HSB och Hyresgästernas riksförbund.
Statens råd för byggnadsforskning anser att den föreslagna delegationen, knuten till bostadsstyrelsen, har en viktig funktion att fylla som stimulerande och koordinerande organ och att ett samarbete med denna skulle vara av värde för rådets verksamhet. För att kunna genomföra sitt arbete måste delegationen ha tillgång till ett kvalificerat sekretariat. Näringslivets byggnadsdelegation, SAF, Svenska bankföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges fastighetsägareförbund förutsätter att representativa organ för näringslivet bereds möjlighet att ingå i de av kommittén föreslagna referensgrupperna, som skall behandla och analysera olika projekt. Byggnadsdelegationen ifrågasätter emellertid om verksamheten skall förläggas till bostadsstyrelsen eller om arbetsuppgifterna inte är av den arten att de i första hand hör hemma inom redan etablerade forskningsinstitutioner.
Beträffande omfattningen av utvecklingsverksamheten reser några remissinstanser invändningar mot kommitténs förslag. Statens råd för byggnadsforskning anser att det är omöjligt att i förväg ange vilken omfattning i form av antal projekt som verksamheten skall kunna ha. Svenska riksbyggen finner begränsningen av antalet projekt till fem per år mindre ändamålsenlig. Det kan på goda grunder antas att projekt av ifrågavarande slag kommer att vara av synnerligen varierande storlek. En i och för sig nödvändig begränsning bör i stället ske i form av ekonomiska ramar. LO och Svenska byggnadsarbetareförbundet anför liknande synpunkter.
Med anledning av förslaget att ansvaret för finansieringen av forskningsverksamheten i första hand skall läggas på byggnadsforskningsrådet förklarar sig statens råd för byggnadsforskning berett att stödja forskningsmässigt arbete som gäller samspel mellan bebyggelse och verksamhet eller tekniska egenskaper hos anläggningarna. Rådet erinrar dock om att forskningen måste arbeta med alla former av bebyggelse och att resurserna för utvecklingsarbete därför kommer att vara begränsade. Beträffande forskning om organisation och drift av verksamheter i serviceanläggningar torde enligt rådets mening
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 242
andra finansiärer, såsom statens råd för samhällsforskning och riksbanksfonden, kunna träda till. Statens råd för samhällsforskning delar kommitténs uppfattning att resultaten av eventuella utvecklingsprojekt skall följas upp, om grundade slutsatser skall- kunna dras av projekten. Härtill syftande studier faller enligt samhällsforskningsrådets mening i första hand inom området för statens råd för byggnadsforskning.
Statens råd för byggnadsforskning tillfogar att särskild stimulans behövs om kommuner och byggherrar skall intresseras för att medverka i utvecklingsprojekt av den art kommittén åsyftar och ta på sig det merarbete det för med sig. Rådet anser därför, att delegationen bör ges möjlighet att lämna bidrag till planering och projektering av utvecklingsprojekt och att särskilda medel bör avsättas härför. SABO framför liknande synpunkter och menar att exempelvis bidrag till programutveckling kan visa sig stimulerande och minska risken för felaktig planering. :
Departementschefen
I det föregående har jag lämnat en rédogörelse för bostadsstyrelsens anslagsframställning samt vissa förslag av servicekommittén och remissyttrandena över förslagen. Jag tar nu först upp de frågor som har samband med styrelsens anslagsframställning.
Statsmakternas beslut om bostadsbyggandets omfattning har under senare år varit inriktade på fullföljandet av det program om en miljon nybyggda lägenheter under perioden 1965—1974, som statsmakterna har uttalat sig för. Under vart och ett av åren 1969 och 1970 blev drygt 109 000 lägenheter färdiga för inflyttning och under år 1971 beräknas ca 105 000 lägenheter ha blivit färdigställda. Av miljonprogrammet har mer än 70 Z genomförts när sju år nu har förflutit.
Enligt beslut av förra årets riksdag skulle bostadsbyggnadsplanen för år 1971 omfatta 95 000 lägenheter jämte en projektreserv av 10 000 lägenheter. Ramen för beslut om bostadslån för nybyggnad bestämdes med utgångspunkt i 87 000 lägenheter och det icke statligt belånade bostadsbyggandet beräknades till 8 000 lägenheter.
I sysselsättningsfrämjande syfte har av projektreserven under året 2 000 lägenheter tagits i anspråk för utökning av det statligt belånade byggandet och 4000 lägenheter för byggandet utan statliga lån. Härutöver har småhus som uppförs utan statligt stöd fått påbörjas utan igångsättningstillstånd under fjärde kvartalet 1971. Detta har medfört ett ytterligare tillskott till påbörjandet, som kan uppskattas till ca 1 500 lägenheter.
Ramen för beslut om bostadslån för nybyggnad fördelas sedan år 1970 i m? våningsyta. Den låneram som har fördelats för år 1971 motsvarar 89 000 lägenheter med den genomsnittliga våningsytan i de lä-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet : 243:
genheter som fick preliminärt beslut om bostadslån åren 1967—1968. Eftersom lägenhetsytorna genomsnittligt sett då var större än de är i dag, beräknas antalet ligenheter som har fått lånebeslut under år 1971 uppgå till närmare 92 000.
Antalet lägenheter för vilka lånebeslut eller igångsättningstillstånd har meddelats samt antalet lägenheter som har fått påbörjas utan igångsättningstillstånd beräknas således under år 1971 ha uppgått till sammanlagt drygt 105 000. :
Slutliga uppgifter om 1971 års igångsättning föreligger ännu inte. Det är emellertid troligt att den i statistiken registrerade igångsättningen blir lägre än de nyss angivna drygt 105 000 lägenheterna. Det beror till en del på viss försening av igångsättningen under första halvåret 1971, som inte kunde inhämtas helt under den senare delen av året, och till en del på en ändring av definitionen på igångsättning i statistiska centralbyråns bostadsbyggnadsstatistik.
Under första halvåret 1971 påbörjades ca 10 000 lägenheter mindre än under motsvarande period år 1970. Nedgången var mest påtaglig under månaderna mars och april då påbörjandet var drygt 5 000 lägenheter mindre än under motsvarande tid föregående år. Denna minskning under första halvåret 1971 beror delvis på att den planerade igångsättningen var mindre än föregående år men också på försenad igångsättning. Denna kan antas ha haft samband med bl. a. arbetskonflikten i början av året och de utdragna avtalsförhandlingarna. Förseningen var väsentligen koncentrerad till de tre storstadsregionerna.
Genom olika åtgärder som har vidtagits för att stimulera och öka bostadsbyggandet har förseningen successivt kunnat inhämtas under andra halvåret 1971, särskilt .under det sista kvartalet. På grund av ändringen av definitionen på igångsättning — som innebär att tidpunkten för de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande räknas som igångsättningstidpunkt i stället för som tidigare tidpunkten för påbörjandet av grundläggningsarbetena — är det emellertid osäkert om inhämtandet av förseningen kommer att återspeglas helt i statistiska centralbyråns bostadsbyggnadsstatistik. Många företag, för vilka grundläggningsarbetena har påbörjats mot slutet av år 1971 men de cgentliga byggnadsarbetena kommer igång först efter årsskiftet 1971—1972, kommer nämligen att räknas som igångsatta under år 1972. Om den tidigare definitionen används för både år 1970 och år 1971 beräknas emellertid påbörjandet under de båda åren bli ungefär detsamma, nämligen drygt 100 000 1ägenheter.
Småhusens andel av bostadsbyggandet har under större delen av 1960talet legat under 30 46. Under senare år har andelen varit större än tidigare och stigit till över 30 26. Av färdigställandet var andelen närmarc 32 <6 under år 1970 och den beräknas under år 1971 ha varit ungefär lika stor. Även av påbörjandet under år 1971 beräknas småhu-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 244
sens andel till ca 32 40. Av uppgifter från de kommunala bostadsbygg-
nadsprogrammen framgår att småhusens andel av bostadsbyggandet beräknas komma att öka ylterligare under de närmaste åren.
Den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus med statliga lån har minskat från 75 m? år 1966 till knappt 69 m? är 1970. Minskningen beror på en förskjutning både mot mindre ytstorlekar för lägenheter med givet antal rum och mot lägenheter med mindre antal rum. Sålunda minskade andelen färdigställda lägenheter om fyra rum och kök eller större i flerfamiljshus med ca tre procentenheter mellan åren 1969 och 1970 och utgjorde sistnämnda år endast ca 9 0 av flerfamiljshuslägenheterna.
Beträffande småhusen är utvecklingen den motsatta. Andelen färdigställda lägenheter med fyra rum och kök eller större steg under år 1970 ytterligare och utgjorde då 89 Z av lägenheterna i småhusen.
Upphävandet år 1970 av föreskrifterna om minsta yta och rumsantal för statligt belånade småhus har förbättrat möjligheterna för en Öönskvärd ökning av produktionen av småhus för mindre hushåll. Dessa möjligheter har tillvaratagits på en del håll i landet — ännu så länge dock i begränsad utsträckning — ibland i kombination med upplåtelse av husen med hyresrätt. Inom flerfamiljshusbyggandet prövas vidare låghusbebyggelse där många av flerfamiljshuslägenheterna får markkontakt. Denna utveckling kan innebära att de traditionella gränserna i olika avseenden mellan småhus och flerfamiljshus kommer att bli mindre tydliga än tidigare. Jag anser att utvecklingen mot ökat antal lägenheter med markkontakt bör stimuleras och återkommer i det följande till frågan om vissa åtgärder för att bl. a. på detta område främja experimentverksamhet inom bostadsbyggandet.
Jag vill vidare i detta sammanhang upplysa att cen promemoria (Ds In 1971: 4) har upprättats inom inrikesdepartementet på grundval av byggindustrialiseringsutredningens betänkande (SOU 1969: 63) Rationellt småhusbyggande och remissyttrandena över denna. Promemorian, som innehåller sammanfattande synpunkter på möjligheterna att främja ett rationellt och ändamålsenligt småhusbyggande, har överlämnats till berörda myndigheter och forskningsorgan.
Kreditförsörjningen till bostadsbyggandet under år 1971 har för femte året i följd omfattats av en överenskommelse mellan delegationen för bostadsfinansiering (DFB) och kreditinstituten. Överenskommelserna avsåg t.o.m. år 1970 endast statligt belånade nybyggnader. Fr. o. m. år 1971 har överenskommelsen vidgats till att avse Krediter också för statligt belånade ombyggnader.
De gångna fem årens erfarenheter av överenskommelsernas tillämp-
ning kan på det hela taget sägas vara tillfredsställande. Genom överens-
kommelserna har förutsättningarna för bostadsbyggandets kreditför-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 245
sörjning blivit väsentligt bättre än i mitten av 1960-talet. Av betydelse i sammanhanget är också de åtgärder i övrigt som har vidtagits på initiativ av DFB bl a. i syfte att påskynda utbetalningarna av bostadslän för att därigenom minska väntetiderna för avlyft och att förbättra informationerna till kreditgivarna om den planerade igångsättningen. Under år 1971 har kreditförsörjningen fungerat utan nämnvärda störningar.
Kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet var i stort sett gynnsam under åren 1967—1969. Under år 1970 bröts denna tillfredsställande utveckling och kostnaderna steg kraftigare än tidigare. Som cen följd härav höjdes låneunderlags- och pantvärdenivån med sju procentenheter från årsskiftet 1970—1971, varav tre enheter var att hänföra till höjningen av mervärdeskatten. Kostnadsökningarna har fortsatt under år 1971. Till följd av denna kostnadsutveckling har genom beslut under år 1971 låneunderlags- och pantvärdenivån höjts med ytterligare sju procentenheter, nämligen två procentenheter fr. o. m. den 1 april och fem procentenheter fr. o. m. den 1 oktober. Därmed har nivån höjts med 14 70 inom loppet av ett år. Även om nivån dessförinnan har varit i stort sett oförändrad ända sedan mitten av år 1966, är det självfallet angeläget att alla möjligheter att begränsa fortsatta kostnadsökningar tas till vara. Jag återkommer strax till den frågan men vill först beröra utvecklingen av paritetstalen.
Dessa tal anger den takt med vilken kapitalkostnaderna skall ökas för hus med paritetslån och räntelån. De bestäms med utgångspunkt i kostnadsutvecklingen för färdigställda hus till skillnad från pantvärdenivån som grundas på beräknade kostnader vid tiden för igångsättningen. Talen har för år 1972 höjts till 1,05 för hus färdigställda år 1968 och tidigare, 1,04 för hus färdigställda år 1969 och 1,02 för hus färdigställda år 1970. För flertalet av dessa hus innebär detta att kapitalkostnaderna blir ca 2 96 högre än förra året. I sammanhanget bör nämnas att bostadslåncräntan för år 1972 har fastställts till 7,25 96, en minskning från föregående år med 0,25 procentenheter.
Förutsättningen för att den senaste tidens ogynnsamma kostnadsutveckling inom bostadsbyggandet skall kunna brytas och en på sikt acceptabel kostnadsnivå kunna upprätthållas är att ofrånkomliga löneoch kostnadsökningar i väsentlig mån uppvägs av en förbättrad produktivitet som får effekt på anbudspriser o. dyl. Produktivitetsutvecklingen är i sin tur beroende av de olika åtgärder som stat, kommuner, byggherrar, entreprenörer, materialtillverkare m. fl. kan vidta,
I syfte att motverka kostnadsstegringarna har statsmakterna sedan mitten av 1960-talet riktat uppmärksamheten på de administrativa och organisatoriska förutsättningarna för bostadsbyggandet. Strävandena har härvidlag tagit sig uttryck i bl. a. åtgärder för att främja det industriella byggandet och standardisering. Under senare år har olika åtgärder vid-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 246
tagils för att åstadkomma ökad samverkan mellan byggherrar när det gäller bl. a. upphandling. Vid min anmälan i det föregaende av anslaget Byggnadsforskning (p. E 7) har jag behandlat vissa frågor som enligt min mening har stor betydelse för bedömning av vilka kostnadssänkande åtgärder som kan vidtas inom byggandet. Det gäller bl.a. den byggnadsekonomiska forskningens omfattning och inriktning samt frågan om statligt stöd till företagsbundet forsknings- och utvecklingsarbete inom byggnadsområdet. Jag har vidare i det sammanhanget påtalat behovet av att den byggnadsekonomiska forskningen mera än hittills inriktas på de uppgifter som i byggprocessen åvilar byggherrar och samhällsorgan samt på deras möjligheter att styra bebyggelseprocessen så att ett gott ekonomiskt resultat kan uppnås. De åtgärder jag nyss angivit har betydelse i första hand på lång sikt och kan inte omedelbart påverka Kostnads- och hyresutvecklingen. När det gäller den aktuella relationen mellan hyra och inkomst kommer däremot omedelbara resultat att uppnås genom det förslag (prop. 1971: 156) om kraftigt höjda bostadstillägg för barnfamiljer som riksdagen antog i slutet av förra året. Höjningen innebär avsevärda förstärkningar av framför allt de statsbidragsberiättigade kommunala bostadstilläggen. För många familjer som bor i nyproducerade lägenheter kommer det nuvarande kommunala tillägget att fördubblas. Den av 1970 års riksdag begärda prövningen av möjligheterna att utvidga bostadsstödet till låginkomsttagare utan barn bedrivs med sikte på att det skall finnas möjligheter att införa sådant stöd uader år 1973. Jag vill i sammanhanget närona att den av 1970 års riksdag begärda kartläggningen av trångboddheten och belysningen av de bakomliggande orsakerna till denna har påbörjats av bostadsstyrelsen i samråd med bl. a. Svenska kommunförbundet. Styrelsen har ansett att kartläggningen i kommunerna i första hand bör inriktas på barnfamiljernas situation. Syftet med kommunernas kartläggning är att ge underlag för åtgärder i individuella fall så att bostadsproblemen för hushåll med särskilda svårigheter skall kunna lösas. Bostadsstyrelsen avser att under detta år inhämta uppgifter om kommunernas erfarenheter av den av statsmakterna initierade verksamheten för att styrelsen härigenom skall få underlag för ytterligare rekommendationer till kommunerna och eventuella förslag till åtgärder i övrigt. Jag övergår nu till frågan om bostadsbyggnadsplanen. Planperioden har ett femårigt perspektiv. Den gällande planen omfattar sålunda åren 1971—1975 och den plan som riksdagen i vår skall fatta beslut om avser åren 1972—1976. Planen innehåller för varje år ett garanterat program för det statsbelånade byggandet. För vart och ett av de två första åren upptar planen dessutom ett beräknat byggande utan statliga lån samt en pro-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 247
jektreserv som avser både det statsbelånade och det inte statligt belånade byggandet. För det tredje året fastställs en projektreserv som avser endast det statsbelänade byggandet. Planen omfattar för de två första åren hela landet, medan den för de tre senare åren i princip avser endast orter med klart expansivt näringsliv och långsiktigt positiv befolkningsutveckling. Beträffande planperiodens tredje år är delar av det garanterade programmet och projektreserven avsedda att tillgodose behoven av ett treårigt planeringsperspektiv i orter som inte är klart expansiva men där behovet av ramtilldelning är klart dokumenterat genom konkreta projekt.
Det garanterade programmet skall något understiga den nivå som anses möjlig att uppnå med hänsyn till den aktuella konjunkturbedöm-
ningen. Projektreserven bör vara så stor att den ger utrymme för
att öka bostadsbyggandet upp till nyss nämnda nivå men också därutöver, om konjunkturutvecklingen blir svagare än som har antagits.
För år 1972 föreslås en bostadsbyggnadsplan som motsvarar den av 1971 års riksdag preliminärt beslutade. Den innebär ett garanterat program omfattande 95 000 lägenheter, varav 87 000 statsbelånade lägenheter med en yta som motsvarar genomsnittsytan för de lägenheter som fick preliminärt beslut om bostadslån under åren 1967—1968, och 8 000 lägenheter utan statliga lån. Om lägenhetsstorlekarna i nyproduktionen blir mindre än under åren 1967—1968 — vilket har varit fallet de senaste åren — kommer det faktiska antalet lägenheter att bli större än antalet lägenheter i beräkningsunderlaget. För de båda ramarna gemensamt tillkommer en projektreserv om 10 000 lägenheter eller däremot svarande våningsyta. I enlighet med bostadsbyggnadsplanens konstruktion innebär detta ett antagande om att det totala påbörjandet i år får en omfattning av .ca 100 000 lägenheter:
Inte bara det statsbelånade utan även det icke statligt belånade bostadsbyggandet fördelas fr: o. m. år 1972, i enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna i prop. 1971: 177 angående förslag till lag om byggnadstillstånd m. m., av bostadsstyrelsen och länsstyrelserna. Härigenom ökas förutsättningarna för en bättre samordning av planering och fördelning av det totala bostadsbyggandet. Samordningen skulle kunna ytterligare förbättras om även det icke statsbelånade byggandet kunde ges ett tvåårigt planeringsperspektiv. Denna fråga och vissa därmed sammanhängande spörsmål övervägs f.n. inom inrikesdepartementet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om ändringar i detta avscende beträffande fördelning av det icke statligt belånade byggandet.
Riksdagen antog förra året en bostadsbyggnadsplan för år 1973 som då var tredje året i planperioden. Planen omfattade ett garanterat program om 65 000 lägenheter och en projektreserv om 16 000 lägenheter, samtliga statsbelånade. Planen avsåg i huvudsak orter med klart ' expansivt näringsliv men också, som jag nyss nämnde, orter med doku-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 248
menterat behov av ett treårigt planeringsperspektiv.
Planen för år 1973 skall nu utvidgas till att omfatta hela landet. Jag förordar att den får samma omfattning som för år 1972. Det garantcerade programmet bör alltså preliminärt fastställas till en våningsyta motsvarande 87 000 lägenheter och byggandet utan statliga lån beräknas till 3 000 lägenheter. För de bäda ramarna gemensamt tillkommer en projektreserv om 10 000 lägenheter eller däremot svarande våningsyta.
För år 1974, den aktuella planperiodens tredje år, gäller enligt beslut av 1970 års riksdag ctt garanterat program omfattande 50 000 lägenheter. Jag föreslår att det garanterade programmet för år 1974, i likhet med nu gällande program för planperiodens tredje år, vidgas till 65 000 statligt belånade lägenheter. Projektreserven bör liksom hittills avse endast det statligt belånade byggandet och omfatta 16 000 lägenheter. Av det garanterade programmet och projektreserven bör 5 000 resp. 6 000 lägenheter avdelas för att tillgodose önskemålen om ett treårigt planeringsperspektiv även i orter som inte är klart expansiva men där behovet av ramtilldelning för år 3 är klart dokumenterat genom konkreta projekt.
För vart och ett av åren 1975 och 1976 bör, i enlighet med gällande principer, endast ctt garanterat program för det statsbelånade bostadsbyggandet fastställas. Det bör omfatta 50 000 lägenheter för vart och ett av dessa år och avse endast bostadsbyggande i orter med klart cexpansivt näringsliv.
Planeringsramen för förhandsbesked om bostadslån bör liksom tidigare omfatta 10 000 lägenheter per år och gälla för åren 1973—1977. Ramen bör kunna vidgas av Kungl. Maj:t om det visar sig behövas.
I anslutning till bostadsbyggnadsplanen vill jag framhålla att den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen hör till de faktorer som skall beaktas vid den bedömning av bostadsbyggnadsbehovet som skall ligga till grund för beslut om fördelning av bostadsbyggandet. Vidare bör av de garanterade programmen som hittills en viss del innehållas för att tillgodose behov som uppkommer på orter dir näringslivet expanderar snabbt och andra behov som inte kan förutses vid den första tilldelningen.
Jag vill i sammanhanget erinra om att Kungl. Maj:t av ramen för år 1972 har avsatt en särskild kvot motsvarande 500 lägenheter för sådana bostadsbyggnadsbehov som bedöms vara särskilt brådskande och har samband med statligt lokaliseringspolitiskt beslut eller annan snabb expansion inom näringslivet och som inte kan tillgodoses vid de ordinarie fördelningstillfällena. Jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela sådant beslut även för år 1973.
Beträffande bostadsbyggandet utan statliga lån vill jag erinra om att den lag om byggnadstillstånd m. m., som riksdagen antog i december
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet . 249
1971 ger Kungl. Maj:t möjligheter att styra detta byggande regionalt.
Jag vill slutligen i anslutning till behandlingen av bostadsbyggnads- planen erinra om de förslag som DFB har lagt fram i en promemoria (Ds In 1971:17) och som jag återkommer till i det följande. Promemorian, som f.n. remissbehandlas, innehåller bl.a. förslag om en
gemensam ram för statsbelånade bostäder och lokaler i bostadsområ-
den. Jag räknar med att, om förutsättningar härför visar sig föreligga när remissbehandling och beredning har avslutats, förslag i frågan skall kunna föreläggas riksdagen senare i år.
Vad angår bostadsstyrelsens förslag om tidigareläggning av utbetalningarna av tomträttslån vill jag erinra om att förslag av samma inne-. börd har lagts fram av saneringsutredningen (SOU 1971: 64). Utredningens förslag remissbehandlas f.n. och frågan bör prövas i samband med utredningens övriga förslag.
Medelsramen för beviljande av bostadslån för nybyggnad under år 1972 beräknar jag enligt följande sammanställning. Genomsnittsbeloppen per lägenhet är uppräknade i förhållande till fjolårets beräkning med anledning av höjningen av låneunderlagsnivån under år 1971 och den av förra årets riksdag beslutade höjningen av låncegränsen för vissa bostadsrättsföreningar.
"Antal Genomsnitt- = Totalt låne-
lägen- ligt låne- belopp
heter belopp (kr.) (milj. kr.)
Lån för flerfamiljshus 62 650 x 23 000 1441 Lån för småhus 24350 Xx 26 750 651
Summa (avrundad) 2 090
Kungl. Maj:t bör utverka riksdagens bemyndigande att vidga medelsramen dels vid sådana ändringar i fråga om de genomsnittliga lånebeloppen som kan bli en följd av ändringar i produktionsinriktning, låneunderlagsnivå m. m., dels i samband med vidgningar av det garanterade programmet genom ianspråktagande av projektreserven.
Medelsramen för beslut om lån för ombyggnader och räntebärande förbättringslån har under senare år varit 170 milj. kr. Medelsåtgången har emellertid legat på en lägre nivå.
Enligt vad jag har erfarit avser bostadsstyrelsen att öka informationen om lånemöjligheterna till ombyggnads- och förbättringsverksamheten, vilket bör kunna leda till ökat intresse för ombyggnad och förbättring i många kommuner. Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att denna verksamhet ökas förordar jag att medelsramen för beslut om lån till ombyggnader och räntebärande förbättringslån bestäms till 170 milj. kr. för såväl år 1972 som år 1973.
Kungl. Maj:t bör utverka riksdagens bemyndigande att vidga me-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 250
delsramen för sådan ökning av ombyggnads- och förbättringsverksamheten som behövs av syssclsättningsskäl.
Anslagsbehovet under lånefonden för nästa budgetår beräknar jag till 2.835 milj. kr.
Jag går nu över till de frågor som har behandlats av servicckommittén.
Kommittén har i sitt betänkande (SOU 1970: 68) Bocendeservice 2 redovisat de mål som en förbättrad boendeservice enligt kommitténs mening bör syfta till. Mot bakgrund av denna allmänna målsättning har kommittén lagt fram -förslag rörande finansieringen av vissa servicelokaler och till åtgärder för att främja utvecklingsprojekt.
Kommitténs arbete spänner över ett vitt fält, vilket belyses av det starka samband som kommitténs förslag har med andra utredningar. Kommitténs förslag om finansiering av lokaler i äldre, tidigare inte statsbelånade bostadsområden har sålunda anknytning till sancringsutredningens (SOU 1971: 64) förslag. Frågan om finansiering av allmänna samlingslokaler m. m., som kommittén har berört, har behandlats av 1968 års samlingslokalutredning som avlämnade ett betänkande i december 1971 (SOU 1971: 92). Vidare övervägs inom utbildningsdepartementet vissa ändringar av bestämmelserna om statsbidrag till skolbyggnader. Det arbetet har anknytning till kommitténs förslag om finansiering av skolbyggnader.
De förslag i serviccekommitténs betänkande som har samband med nyss nämnda utredningar får tas upp i senare sammanhang.
Kommitténs förslag om finansiering av vissa servicelokaler utgör ett steg mot det av kommittén uppställda långsiktiga målet om samordnad finansiering av bostäder och bostadskomplement som jag återkommer till i det följande. Delvis i anslutning till kommitténs förslag har DFB utfört vissa kompletterande undersökningar rörande bl.a. frågan om servicelokalernas prioritering på kreditmarknaden och frågan om cn samordnad finansiering av bostäder och vissa lokalinvesteringar. Delegationen har som jag förut nämnt nyligen avlämnat en promemoria i ämnet. Servicekommitténs förslag i förevarande delar bör tas upp till fortsatt behandling i sambaad med övervägandena med anledning av DFEB:s promemoria.
Trots att servicekommitténs förslag alltså inte nu bör prövas i hela sin vidd är det angeläget att utvecklingen inom serviceområdet inte bromsas i avvaktan på ställningstaganden som kan ske redan nu. Jag skall därför här behandla vissa av kommitténs allmänna synpunkter och förslag. Jag avser också att redovisa några redan vidtagna åtgärder som ligger i linje med den utveckling som kommittén har ansett böra främjas.
Kommittén har grundat sina överväganden på en vid formulering av
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 251
det allmänna målet för den service som bör ingå i den framtida boendemiljön. Till sådan service som bör beredas utrymme i bostadsområdena hänförde kommittén i sitt första betänkande omsorger om barn, äldringar, handikappade och sjuka, fritidsservice och kulturdistribution, mathällning, bostadsvård, tvätt- och klädvård, varudistribution och cexpeditiva tjänster. Kommittén anser att servicebegreppet nu bör vidgas till att omfatta även förebyggande social- och hälsovård och bättre möjligheter till gemenskap i bostadsområdena. Vidare betonar kommittén bocndeservicens roll som ett aktivt instrument i samhällsutvecklingen och anser att ökade krav mäste ställas på samhället i fråga om ansvar och insatser för serviceförsörjningen.
Remissinstansernas anslutning till detta allmänna mål kan tolkas som ett uttryck för att behovet av boendeservice i vid mening numera är allmänt erkänt. Detta bör enligt min mening ses som en naturlig följd av samhällsutvecklingen och den förändrade hushällsstrukturen. : Både män och kvinnor förvärvsarbetar i allt större utsträckning utanför hemmet. En betydande del av de arbetsuppgifter som utfördes i de tidigare familjehushällen är nu förlagda utanför hemmen. Småhushållens andel av det totala antalet hushäll ökar snabbt. Andelen en- och tvåpersonshushåll överstiger i dag 50 26. Behovet av sådan kontakt och gemenskap som förr fanns inom det stora hushållet får nu i stor utsträckning tillgodoses på annat sätt. Bocndeservice, i den vida mening som kommittén har beskrivit den, utgör därför ett angeläget behov för ett stort antal människor i vårt samhälle. Som kommittén påpekar kan boendeservice utnyttjas också som ett instrument bland andra för att förverkliga sociala mål såsom trygghet, gemenskap och jämlikhet.
Flera remissinstanser har velat gå längre än kommittén när det gäller att vidga servicebegreppet. Framför allt har de pekat på sambandet mellan kommunikationer och boendeservice. Jag kan instämma i att kommunikationsfrågorna har sådan betydelse för boendeservicen att det ömsesidiga sambandet bör beaktas. Samtidigt får sättet att lösa kommunikationsfrågorna vittgående konsekvenser också på en rad andra samhällsområden, vilket kan motivera att dessa frågor behandlas i särskild ordning. Chefen för kommunikationsdepartementct tillsatte förra året en utredning avseende kollektivtrafiken i tätorter. Utredningen torde komma att behandla också sådana aspekter på kommunikationsfrågorna som har betydelse för boendeservicen.
Servicekommittén har gjort en prioritering som syftar till att ange i vilken omfattning samhället skall ta ansvaret för olika åtgärder för att full behovstäckning skall kunna uppnås inom olika servicefunktioner. Det vidaste ansvaret bör avse omsorg om barn, åldringar, handikappade och sjuka. Därnäst i fråga om omfattningen av ansvaret kommer fritidsservice och kulturdistribution. Beträffande varudistribution och expeditiva tjänster. mathållning, bostadsvård, tvätt och klädvård
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Ivrikesdepartementet 252
bör enligt kommittén samhällets ansvar inskränkas till'att skapa grundförutsättningar i form av plancringsåtgärder. Kommittén har därvid inte angclägenhetsgraderat de olika servicefunktionerna inbördes.
Prioriteringen är avsedd att utgöra underlag för kommitténs kommande arbete, som avser bl. a. administrativa och organisatoriska frågor rörande serviceverksamheter samt fysisk planering.
I likhet med remissinstanserna kan jag i det väsentliga godta kommitténs prioritering av samhällets ansvar för olika serviccfunktioner. Jag vill emellertid samtidigt betona att frågan hur ansvaret för tillkomst och drift av verksamheter i detalj skall fördelas mellan stat, landstingskommun, primärkommun, byggherre och andra intressenter har starkt samband med frågan hur kostnaderna skall fördelas. Underlag för att nu ta ställning i dessa fördelningsfrågor föreligger inte. Kommitténs fortsatta arbete torde komma att belysa konsekvenserna av ett förverkligande av de uppställda målen på ett mer konkret sätt. Man får då, som flera remissinstanser har påpekat, ökade möjligheter att ta ställning till i vilken takt, i vilken omfattning och på vilken sätt de av kommittén uppställda målen skall kunna förverkligas, Jag vill i sammanhanget framhålla att ytterligare underlag för sådana ställningstaganden kan väntas också från boendeutredningen. I direktiven för denna har jag, mot bakgrund av önskemålen om allsidig hushållssammansättning i bostadsområdena, understrukit vikten av att konsekvenserna av skilda principer för fördelning mellan skatt, hyra och avgifter vid finansiering av exploateringsanläggningar och olika miljökomponenter studeras.
Som jag förut har nämnt har kommittén, som bakgrund till sina förslag till omedelbara ändringar av de statliga stödformerna för finansiering av servicelokaler, angett de långsiktiga målen för finansierings- Systemet.
Kommittén har pekat på de skilda motiv som har föranlett det nuvarande systemet för det statliga finansiella stödet till boendeservice. Bl. a. framhåller kommittén att anspråken på statens insatser har vuxit fram allt efter som nya behov har uppstått. De statliga stödformerna har tillkommit genom cen rad delreformer. Liksom kommittén anser jag att det finns skil att eftersträva en samordning av de statliga insatserna.
Det statliga stödet måste eniigt kommitténs mening ge utrymme för samordning både mellan olika former av boendeservice och mellan olika huvudmän. Antalet statliga låne- och bidragsformer samt inblandade myndigheter bör begränsas. Det långsiktiga målet bör enligt kommittén vara att begränsa anläggningsstödet till ett enda enhetligt statligt lån. Bostäder och bostadskomplement bör få likartade finansieringsvillkor och infogas i likartade plancrings- och granskningssammanhang. De av kommittén angivna huvudmålen har vunnit stor anslutning bland remissinstanserna. Det gäller särskilt önskemålen om sam-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 253
ordning och begränsning av antalet stödformer. .
I anslutning till kommitténs synpunkter i dessa avseenden har frågan vad som skall vara prioriterat på kreditmarknaden aktualiserats vid remissbehandlingen. Riksbanksfullmäktige har i sitt yttrande ställt sig tveksam inför den utvidgning .av den prioriterade sektorn som skulle kunna bli följden av ett genomförande av kommitténs långsiktiga mål att bostadskomplement skall ha samma betydelse som bostäderna. Fullmäktige pekar på att det sannolikt kan anföras goda motiv för att låta bostäder och bocendeservice bilda en enhet från administrativa, finansiella m. fl. synpunkter. Av samma skäl skulle ytterligare en rad, huvudsakligen kommunala, samhällsfunktioner kunna tillfogas. Den utvidgning av den prioriterade sektorn på kreditmarknaden detta kunde innebära skulle enligt riksbanksfullmäktige medföra att möjligheterna att föra en konjunkturstabiliserande kreditpolitik begränsas.
Det problem som riksbanksfullmäktige här har pekat på är onligt min mening betydelsefullt. I likhet med fullmäktige anser jag att frågan vilka former av boendeservice som bör integreras finansiellt med bostadsbyggandet eller stödjas på annat sätt måste övervägas mera ingående. Denna fråga har också visst samband med de förut nämnda undersökningarna inom DFB vars förslag nu remissbehandlas. I avvaktan på det fortsatta beredningsarbetet anser jag mig inte ha anledning att nu gå närmare in på dessa prioriteringsfrågor:
I fråga om de av kommittén angivna huvudmålen i övrigt kan jag instämma i synpunkten att finansicringssystemet bör utformas så att möjligheterna till samordning mellan olika verksamheter och samordnat utnyttjande av olika lokaler för boendeservice underlättas. Det är också önskvärt att stödet utformas så att det ger utrymme för samordning mellan olika huvudmän för olika delar av serviceområdet. Som kommittén har framhållit bör en väl genomförd samordning kunna medföra ett bättre utnyttjande av både statliga och andra investeringsmedel, dvs. en rationellare användning av befintliga resurser. Också en begränsning av antalet statliga stödformer kan vara rationell. Däremot anser jag att det f.n. inte finns underlag för att bedöma om det av kommittén angivna slutmålet, ett enda enhetligt statligt lån, är möjligt att nå eller helt ändamålsenligt.
Mot den allmänna bakgrund som jag har angivit övergår jag nu till att behandla de av kommitténs förslag och synpunkter som inte har samband med pågående utrednings- och beredningsarbete.
I anslutning till statliga lån och bidrag ställer fackmyndigheterna ibland krav på byggnaders utformning som enligt kommitténs mening försvårar användning av byggnader för annat ändamål än det ursprungligen avsedda. Mot bakgrund härav föreslår kommittén att krav på möjlighet till samordning och flexibilitet beträffande lokalanvändning successivt skrivs in som förutsättning för bostadslån som avser lokaler
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 254
och för statliga län och bidrag, till skolor, barnstugor, fritids- eller samlingslokaler. Planverket bör, säger kommittén, i samråd med andra berörda myndigheter föreslå närmare utformning av kraven och i vilken takt de skall genomföras.
Remissinstanserna har delade meningar i denna fråga. Flera av de närmast berörda myndigheterna, bl. a. bostadsstyrelsen, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, ställer sig avvaktande eller avvisande. Statens planverk finner förslagets innebörd något oklart. I den mån lånevillkoren skall avse byggnadsutförande är det enligt planverket möjligt att ta in bestämmelserna i anvisningarna till byggnadsstadgan.
Jag vill erinra om att byggnader representerar betydande investeringar och har lång livslängd. Det finns knappast möjlighet att för lång tid förutse hur efterfrågan på olika lokaler kan komma att gestalta sig. Möjligheterna härtill torde i framtiden inte bli större, eftersom samhällsförändringar över huvud taget kan väntas komma att ske i allt snabbare takt. En speciell utformning av byggnader, som försvårar ändrad användning, bör därför undvikas om det medför begränsningar av möjligheterna att effektivt utnyttja de betydande investeringar som läggs ned i lokaler. Jag kan mot denna bakgrund ansluta mig till syftet med kommitténs förslag, nämligen att lokaler bör utformas så att dels lokalerna kan användas så mångsidigt som möjligt utan att utformningen behöver ändras, dels fraratida ändring av lokalernas utformning underlättas. Kraven på samordning och flexibilitet måste dock vägas mot de berättigade intressen som kan finnas i fråga om speciell lokalutformning för viss verksamhet.
Det är sannolikt att de av kommittén angivna syftena i viss mån kan uppnås genom normer i fråga om den tekniska utformningen av lokaler av nu ifrågavarande slag. Det ankommer på Kungl. Maj:t att efter utredning bedöma i vad mån sådana normer bör tas upp som föreskrifter, råd eller anvisningar för tillämpningen av byggnadsstadgan eller som lånevillkor.
I syfte att ge kommuner och byggherrar en klar bild av de totala lånce- och bidragsmöjligheter som de har att röra sig med har kommittén föreslagit att uppgifter om gällande finansicringsmöjligheter, kvalitets- och behovsnormer samt rekommendationer avseende utformningen av lokaler i bostadsområden skall sammanställas i en informationsskrift. Uppgiften att sammanställa denna bör enligt kommittén läggas på bostadsstyrelsen och planverket.
Behovet av information av det slag kommittén anger är väl dokumenaterat av både kommittén och cen enhällig remissopinion. Jag delar kommitténs uppfattning att skriftlig information bör lämnas om nu ifråzavarande förhållanden. I den mån detta informationsbehov inte kan tillgodoses inom ramen för bl. a. planverkets och bostadsstyrelsens fortlöpande informationsverksamhet bör uppdrag lämnas dessa myndigheter
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 255
att var för sig eller i samråd publicera särskilt informationsmaterial. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om sådant uppdrag.
Servicekommittén har föreslagit att bestämmelserna om statsbidrag för uppförande av skolbyggnader ändras så att bidrag skall kunna utgå till annan än kommun och att den statliga bostadslångivningen vidgas till att omfatta skoldelen i s.k. integrerade anläggningar. Dessa förslag får som jag tidigare har nämnt tas upp till behandling när det beredningsarbete som f.n. pågår inom utbildnings- och inrikesdepartementen har avslutats. Jag finner det emellertid vara av värde att vissa Kungl. Maj:ts åtgärder, som i väsentlig omfattning tillgodoser dessa kommitténs förslag, redovisas för riksdagen. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet får jag anföra följande.
På många håll har serviceanläggningar planerats och uppförts så att flera olika lokaler, bl. a. skollokaler, och skilda verksamheter har integrerats i en anläggning. Kommunerna har i sådana fall funnit det lämpligt att överlåta uppförande och förvaltning av samtliga lokaler till en byggherre som i allmänhet är en kommunal stiftelse eller ett kommunalt bolag. I dessa situationer har kommunen cnligt gällande bestämmelser inte kunnat få anläggningsbidrag för skoldelen. I prop. 1971: 1 (bil .10, p. D 30) anförde chefen för utbildningsdepartementet som sin uppfattning att aktuella projekt rörande integrering av bl. a. skollokaler i olika typer av centrumanläggningar inte borde hindras av utformningen av nuvarande statsbidragsbestämmelser för olika ändamil. Vidare anfördes att det ankom på Kungl. Maj:t att besluta om dispens från nuvarande bestämmelser för statsbidrag till skolbyggnader. Kungl. Maj:t har sedermera i flera fall medgett att statsbidrag får utgå till kommun utan hinder av att skollokalerna har uppförts och ägs av en kommunal stiftelse eller ett kommunalt bolag. Syftet med kommitténs förslag i denna del har alltså tillgodosetts
Vidare har den i prop. 1970: 1 (bil. 13, p. IV: 10) redovisade möjligheten för Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall medge att pantvärdet för bostadslån får omfatta också skoldelen i s. k. integrerade serviccanläggningar kommit till användning för flera projekt, som nu är uppförda eller under uppförande. Genom Kungl. Maj:ts beslut har i dessa fall förutsättningar skapats för att åstadkomma en enhetlig Jånefinansiering av hela den integrerade anläggningen.
Kommitténs synpunkter beträffande behovet av särskilda åtgärder för utvecklingsprojekt och förslag till sådana åtgärder har vunnit bred anslutning bland remissinstanserna. När det gäller formerna för hur detta utvecklingsarbete skall bedrivas har kommitténs förslag beträffande en särskild delegation mötts med tveksamhet från många remissinstanser. Bl.a. anser bostadsstyrelsen och planverket att handläggningen av utvecklingsprojekt väl kan utföras inom bostadsstyrelsens ordinarie verksamhet varvid erforderlig samverkan med andra myndig-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 256
heter kan ske.
Jag ansluter mig till kommitténs synpunkter på behovet av utvecklingsverksamhet. I den utvecklingsprocess som samhällsbyggandet befinner sig i är det uppenbart att svårigheter kan uppstå när nya lösningar diskuteras och prövas. Det är önskvärt att byggherrar och kommuner inte avstår från att närmare penetrera nya lösningar bara därför att de avviker från generella normer, rekommendationer eller finansiceringsregler. Det är enligt min mening vidare angeläget att berörda myndigheter kommer i kontakt med sådana projekt så att en återföring av erfarenheter kommer till stånd.
Bland uppgifter som det är angeläget att få utförda inom ramen för en utvecklingsverksamhet är för det första valet av lämpliga projekt. Som kommittén framhållit bör de förena sociala fördelar med god ekonomi i både tillkomst- och driftsskedet. Vidare bör projekten bedömas vara så ändamålsenliga och ekonomiskt fördelaktiga att avvikelser från . vedertagna regler och normer inte bör hindra deras genomförande. En andra uppgift är att medverka till undantag från de olika myndigheternas bestämmelser när detta är motiverat. Så kan t. cx. bli fråga om att göra avsteg från de av bostadsstyrelsen fastställda schablonerna för låneunderlag och pantvärde, när det gäller nya bebyggelsetyper beträffande vilka kostnadserfarenheterna inte är tillräckliga för schablonberäkning. I fråga om integrerade anläggningar kan det finnas behov av att tidsmässigt samordna investeringar som hänför sig till olika ramar. En tredje uppgift blir härvidlag att föreslå sådana ändringar i turordningar som möjliggör det integrerade projektets genomförande.
En väsentlig del i utvecklingsarbetet bör utgöras av forskning som avser uppföljning av erfarenheterna. Jag vill i sammanhanget ansluta mig till byggnadsforskningsrådets uppfattning att forskarnas medverkan behövs redan på ett tidigt stadium för att önskvärd erfarenhetsåterföring skall komma till stånd. Det är slutligen av vikt att erfarenheterna av de studerade projekten analyseras samt att information om erfarenheterna distribucras till byggherrar, kommuner och myndigheter. De praktiska erfarenheterna av de projekt som redan har förverkligats bör i detta sammanhang beaktas.
De uppgifter som jag här har angivit bör enligt min mening försöksvis kunna utföras inom bostadsstyrelsen. Samråd med berörda ämbetsverk och forskningsinstitutioner är en nödvändig förutsättning för verksamheten och får förutsättas ske i erforderlig omfattning och i sådana former som bostadsstyrelsen finner lämpligt.
Jag vill med anledning av vad flera remissinstanser har påpekat framhålla att antalet projekt som bör omfattas av utvecklingsverksamheten får bestämmas med ledning av bl.a. tillgången på intressanta projekt och erforderliga resurser för uppföljning.
Beträffande finansieringen av forskningsverksamheten ansluter jag
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 257
mig till kommitténs uppfattning att ansvaret härför i första hand ligger på byggnadsforskningsrådet. Men även andra forskningsinstitutioner kan ha anledning att stälia resurser til förfogande för forskningsuppgifter som hör till deras verksamhetsomräåden.
I sammanhanget anhäller jag att få ta upp vissa frågor om experimentverksamhet inom bostudsbyggandet vilka har samband med den av mig förut berörda utvecklingsverksamheten i syfte att skapa nya hustyper och nya former av lägenheter med markkontakt. Denna verksamhet avser både platsbyggda och förtilverkade hus. Beträffande förtillverkade hus föreligger ett speciellt behov av utveckling av nya typhus.
Den pågående utvecklingsverksamheten bör enligt min mening stimuleras. Det är därför viktigt att den inte hindras av gällande byggnads- och länebestämmelser. Åtgärder bör därför vidtas så att bostadsbyggnadsprojekt som på lokal nivå bedöms avvika från bostadsstyrelsens och planverkets olika föreskrifter snabbt skall kunna föras upp till berörda myndigheter för prövning. Avsteg från olika bestämmelser bör kunna göras, särskilt i fråga om projekt av experimentkaraktär, om de bedöms vara ändamålsenliga och ekonomiskt fördelaktiga. När det gäller undantag från God bostad eller tillämpade beläningsregler är behörig myndighet självfallet bostadsstyrelsen. Gäller det dessutom undantag från generella byggnadsbestämmelser får frågan föras vidare till planverket. Beträffande byggandet utan statliga lån kan i detta avseende endast planverket komma i fråga.
Experimentverksamheten bör, liksom utvecklingsverksamheten inom serviceområdet, följas upp av forskning. Att använda byggnadsforskningsmedel för sådan uppföljning stämmer väl överens med de riktlinjer jag har angivit för stödet till företagsbundet utvecklingsarbete under anslaget Byggnadsforskning.
Experimentverksamheten bör i allmänhet kunna rymmas inom de ramar för bostadsbyggandet som kommunerna normalt tilldelas. Jag vill emellertid inte utesluta att det i en del fall av olika skäl kan vara svårt att inrymma experimenthus i kommunens ordinarie ramar. Värdet av experimentverksamhet bör enligt min mening kunna motivera ett mindre avsteg från den grundläggande principen att bostadsbyggnadsbehovet i främsta rummet skall vara avgörande vid fördelningen av ramarna. Jag förordar därför att en viss del av det garanterade programmet, uppskattningsvis ett par hundra lägenheter, får tas i anspråk för detta ändamål. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa storleken av denna del och dess fördelning på byggande med resp. utan statliga lån.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1972 med den
omfattning och fördelning jag har förordat, 9 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 258
2) medge att ramarna för bostadslån för nybyggnad bestäms med utgångspunkt i följande antal lägenheter år 1972... 87 000 år 1973... 87 000 år 1974... 65 000 år 1975... 50 000 ar 1976... 50 000 3) medge att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om projektreserv för åren 1972—1974 i enlighet med vad jag i det föregående har förordat, . 4) medge att beslut om bostadslån för nybyggnad meddelas intill
ett belopp av 2 090 000 000 kr. under år 1972,
5) medge att beslut om bostadslån för ombyggnad samt räntebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av 170 000 000 kr. under vart och ctt av åren 1972 och 1973, 6) medge att förhandstesked om bostadslån för hus som skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst 10 000 lägenheter under vart och ett av åren 1973—1977, | 7) bemyndiga Kungl. Maj:t att under de förutsättningar som angivits i det föregående besluta om utökning av de under 2) och 5) upptagna ramarna för långivningen under år 1972 och de under 4) och 6) upptagna ramarna, 8) godkänna de av mig förordade riktlinjerna beträffande åtgärder för att främja utvecklingsprojekt inom serviceområdet och experimentverksamhet inom bostadsbyggandet, 9) till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 2 835 000 000 kr.
IV: 13. Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 1970/71 Utgift 14 820 298 Behållning 15 826 409 1971/72 Anslag 6 900 000 1972/73 Förslag 3 000 000
1 Avser Lånefonden för inventarier i studentbostäder, vilken för budgetåret 1970/71 redovisades under åttonde huvudtiteln.
Från fonden bestrids utgifter för lån för anskaffning och förnyelse av inventarier i bostad, som är avsedd att uthyras i möblerat skick och tillgodose ett mera kortvarigt behov av bostad för ensamstående person eller annat mindre hushåll. Lån kan beviljas bolag, förening eller stiftelse som svarar för inredning av sådan bostad. Lån kan beviljas
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 259
intill 1 500 kr. per rum. Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1959: 371) om lån från lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder (ändrad senast 1971: 300).
Bostadsstyrelsen
Ungdomsbostadsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1970:43) att servicebostäder skulle uthyras möblerade och föreslog därvid ett lånebelopp om lägst 2 000 kr. per enkelrum samt 300 kr. per lägenhet för inventarier i gemensamhetslokaler. Bostadsstyrelsen fann i sitt yttrande över ungdomsbostadsutredningens betänkande att de angivna beloppen var motiverade med hänsyn till att utredningens förslag innebar krav på en mer fullständig möblering av lägenheterna än vad som varit normalt i studentbostäder. Med hänsyn till att maximibeloppet höjdes så sent som vid ingången av budgetåret 1970/71 föreslogs i prop. 1971: 1 (bil. 13, p. IV: 12) inte någon höjning av gällande belopp av 1500 kr. I avvaktan på närmare erfarenheter av specialbostädernas utformning kan skäl anföras för ett lägre maximibelopp än det som styrelsen i ovannämnda yttrande uttalat sig för. Bostadsstyrelsen får med hänvisning till det anförda föreslå att inventarielånets maximibelopp fr. o. m. budgetåret 1972/73 höjs till 1 800 kr. per rum.
I sin anslagsframställning förra året för Lånefonden för inventarier i studentbostäder beräknade styrelsen på grundval av uppgifter från berörda länsbostadsnämnder att långivningen under budgetåret 1970/71 skulle omfatta ca 6 500 rum och ett belopp av 9 750 000 kr. Under budgetåret beviljades emellertid endast 12 ansökningar om lån avseende 3 030 rum med ett totalt belopp av 4 425 700 kr.
Under budgetåret 1970/71 utbetalades 7 103 700 kr. och till fonden inflöt i form av amorteringar och inlösen av lån 2 283 400 kr. Vid budgetårets utgång fanns en behållning på anslaget av 5 826 409 kr. Av detta belopp var 328 500 kr. bundna genom beslut om lån som ännu ej utbetalats.
Med ledning av uppgifter från länsbostadsnämnderna beräknas besluten om lån till studentbostäder under budgetåret 1971/72 komma att omfatta 4 000 rum och ett belopp av 6 100 000 kr. För budgetåret 1972/73 beräknas besluten om lån till studentbostäder avse 2 800 rum, vilket med det föreslagna beloppet per rum på högst 1 800 kr. innebär ett belopp av 5 000 000 kr. Länsbostadsnämnderna har även anmodats att beräkna behovet av lån till andra specialbostäder än studentbostäder. Nämnderna torde emellertid i begränsad omfattning haft kännedom om projekt av denna art. För budgetåret 1971/72 har redovisats behov av lån för 2 600 rum och för budgetåret 1972/73 för 1400 rum. Införandet av de nya bestämmelserna torde få förutsättas leda till en ökad tillkomst av ifrågavarande specialbostäder. Styrelsen
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 260 2
räknar med behov av lånemedel för 3 000 rum under budgetåret 1971/72 och 4 000 rum under budgetåret 1972/73. Vid lånebelopp per rum av 1500 resp. 1800 kr. innebär detta totala lånebelopp av 4 500 000 kr. resp. 7 200 000 kr. Dessa uppskattningar ger tillhopa för budgetåret 1971/72 ett belopp av 10 600 000 kr. och för budgetåret 1972/73 ctt belopp av 12 200 000 kr.
Beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 framgår av följande uppställning.
| Ej disponerade medel 1 juli 1971 | 5 497 900 |
| Anslag budgetåret 1971/72 | 6 900 000 |
| Amorteringar m. m. budgetåret 1971/72 | 2 500 000 |
| Disponibelt budgetåret 1971/72 | 14 897 900 |
| Beräknad långivning budgetåret 1971/72 | 10 600 000 |
| Ej disponerade medel 30 juni 1972 | 4297 900 |
| Amorteringar m. m. budgetåret 1972/73 | 2 860 000 |
| Beräknad långivning budgetåret 1972/73 | 12 200 000 |
| Anslagsbehov budgetåret 1972,73 (avrundat) | 5 000 000 |
Departementschefen
Riksdagen godtog förra året de åtgärder jag på grundval av ungdomsbostadsutredningens betänkande förordade för att bättre än hittills främja tillkomsten av specialbostäder för studerande och yrkesarbetande ungdomar samt andra grupper som har behov av en mera tillfällig lösning av sin bostadsfråga. Riksdagens beslut innebär att de särskilda villkoren för långivning till studentbostäder skall upphöra den 1 juli 1974 och att lånevillkoren fr.o.m. den 1 juli 1971 inte längre utgör något hinder för uthyrning av studentbostäder till andra än studerande. Beslutet innebär vidare att Jångivningen för inventarier i studentbostäder fr. o. m. innevarande budgetår har vidgats till att omfatta alla specialbostäder.
Erfarenheterna av den vidgade långivningen och utformningen av specialbostäder är ännu begränsade. Bostadsstyrelsens förslag om höjning av det högsta lånebeloppet per rum från 1 500 till 1 800 kr. anser jag mig därför inte kunna förorda.
Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 3 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 261
IV: 14. Lånefonden för kommunala markförvärv 1970/71 Utgift 38 164 400 Behållning 13 835 600 1971/72 Anslag 50 000 000 1972/73 Förslag 75 000 000
Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1968: 227) om markförvärvslån till kommun (ändrad 1970: 112). Dessa bestämmelser innebär i korthet att kommun kan erhålla lån av statsmedel för förvärv av sådan fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, företrädesvis för mark utan samlad äldre bebyggelse.
Bostadsstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget ökas med 50 milj. kr. till 100 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Ansökningar avseende förvärv under år 1970 har inkommit till ett totalt belopp av 171,7 milj. kr. Summan av tillstyrkta belopp (79,1 milj. kr.) och ansökningar avseende saneringsområden (54,6 milj. kr.) samt för sent inkomna ansökningar (6,8 milj. kr.) uppgår till sammanlagt ca 140 milj. kr., en minskning med drygt 50 milj. kr. jämfört med år 1969. Minskningen torde främst bero på att många kommuner avstått från att ansöka om lån för förvärv inom saneringsområden.
Enligt av statistiska centralbyrån publicerad statistik över kommunernas finanser förvärvade kommunerna under åren 1965-1969 fastigheter för 709, 1 072, 1245, 1185 resp. 962 milj. kr. Andelen reglerings- och sancringsfastigheter uppgick år 1969 till ca 30 2, dvs. samma storleksordning som år 1968.
Minskningen av kommunernas totala kostnader för fastighetsförvärv fortsatte sålunda under år 1969. Även de preliminära uppgifterna för år 1970 visar minskning. Minskningarna under senare år torde bl.a. bero på den kärva kreditmarknaden. Kommunernas totala kostnader för fastighetsförvärv har dock hela tiden varit avsevärt större än den genom låneansökningar verifierade efterfrågan på markförvärvslån avseende förvärv inom såväl exploaterings- som saneringsområden.
Uppgifterna avser endast den verksamhet som kommunerna bedriver inom ramen för den egentliga kommunalförvaltningen och innefattar sålunda inte förvärv gjorda av kommunägda företag, vilka drivs i form av aktiebolag, stiftelser eller ekonomiska föreningar.
Anslaget till lånefonden har från fondens tillkomst år 1968 fram till den 1 juli 1971 uppgått till 30 milj. kr. per budgetår. Vid fastställandet av anslaget för budgetåret 1970/71 uttalade riksdagen (SU 1970: 50, rskr 152) att medelsanvisningen i första hand borde beräknas på grundval av den efterfrågan som visas och inte göras beroende av vissa
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 262
skatteintäkter. Allmängiltiga erfarenheter av långivningen ansågs dock ännu inte ba vunnits.
I prop. 1971: 1 (bil. 13 p. IV: 13) uttalade departementschefen att han ej var beredd att ta ställning till frågan om en av bostadsstyrelsen föreslagen vidgning av långivningen till att omfatta även förvärv av mark inom saneringsområden. Bedömningen av denna fråga kunde komma att påverkas bl.a. av resultaten av det arbete som pågick inom saneringsutredningen. I civilutskottets betänkande (CU 1971: 12) uttalades bl.a. att volymen av det kompletterande statliga kreditstödet får bestämmas vid en vägning mellan behovet att styra krediter över statlig långivning och möjligheterna att uppnå avsedda mål på den öppna kreditmarknaden.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och civilutskottets hemställan anvisade riksdagen för budgetåret 1971/72 ett investeringsanslag av 50 milj. kr. till Lånefonden för kommunala markförvärv.
I detta sammanhang anmäler bostadsstyrelsen att några kommuner till styrelsen under hand har uttalat önskemål om ett förfarande med förhandsbesked om markförvärvslån. Det finns nu en stor osäkerhet hos kommunerna om möjligheterna att få markförvärvslån föranledd av bl. a. den begränsade lånemedelstillgången och ovissheten om beslutstidpunkten. Detta inverkar negativt på kommunernas möjligheter att i konkurrens med andra markköpare fullfölja för samhällsbyggandet angelägna markförvärv. En lösning av de problem, som har aktualierat frågan om förhandsbesked, underlättas om tillgången på lånemedel blir större än för närvarande.
Behovet av markförvärvslån för finansiering av saneringsförvärv torde alltjämt vara betydande — betydligt större än vad som framgår av hittills ingivna låneansökningar. I avvaktan på saneringsutredningens kommande förslag har emellertid bostadsstyrelsen vid sin anslagsberäkning ej uppskattat behovet av lånemedel för förvärv Inom saneringsområden.
I enlighet härmed föreslår styrelsen att lånefonden för finansiering av markförvärv inom cxploateringsområden för nästa budgetår tillförs ett anslag av 100 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget till lånefonden uppgår för innevarande budgetår till 50 milj. kr., vilket innebär en ökning från det närmast föregående budgetåret med 20 milj. kr. Bostadsstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en ökning av anslaget till 100 milj. kr.
I enlighet med de riktlinjer för långivningen som fastställdes av statsmakterna år 1967 (prop. 100, SU 100, rskr 265) och med hänsyn till förhållandet mellan efterfrågan på lån och tillgången på lånemedel har lån hittills utgått endast för förvärv av mark för nyexploatering.
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 263
Bostadsstyrelsen har med hänvisning till saneringsutredningens arbete i sin anslagsframställning tagit hänsyn till behovet av lån enbart för sådana förvärv. I likhet med styrelsen anser jag att frågan om behovet av lånemedel för förvärv av saneringsmark får prövas i samband med behandlingen av saneringsutredningens förslag, som lämnades under hösten 1971 och som nu remissbehandlas.
De ansökningar om lån som avsåg förvärv under år 1970 av exploateringsmark innefattade enligt bostadsstyrelsens bedömning låneberättigade förvärvskostnader till ett belopp av 79 milj. kr. Kommunernas rättsliga möjligheter att förvärva mark ökar genom de ändringar i expropriationslagstiftningen som riksdagen beslutade i december 1971. Jag räknar dock inte med att lagändringarna skall komma att i någon större omfattning påverka lånebehoven under nästa budgetår.
På grund av det anförda och i avvaktan på ytterligare erfarenhet av lånebehoven förordar jag att anslaget för nästa budgetår ökas med 25 milj. kr. och alltså förs upp med 75 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.
IV: 15, Lånefonden för allmänna samlingslokaler
1970/71 Utgift 10 000 000 Behållning - 1971/72 Anslag 10 000 000 1972/73 Förslag 14000 000
Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1957: 367) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. (ändrad 1960: 315). Dessa bestämmelser innebär i korthet att lån beviljas kommun, aktiebolag, förening eller stiftelse för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnad i syfte att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler. Annan ägare av allmänna samlingslokaler än kommun celler kommunalt företag beviljas lån även för avhjälpande av ekonomiskt trångmål. Lån utgår med högst 50 § eller, när synnerliga skäl föreligger, med högst 70 Z av låneunderlaget. Av lånet beviljas viss del som räntefri stående del. Denna del får i regel inte överstiga 40 % av låneunderlaget.
Lån beviljas av Kungl. Maj:t och betalas ut av länsstyrelserna.
Riksdagen fastställer för varje budgetår en ram för beslut om lån från fonden.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag om 10 milj. kr. Riksdagen har medgivit, att lån från fonden beviljas med högst 15 milj. kr. under budgetåret (prop. 1971:1 bil. 13, CU 12, rskr 92 och prop. 1971: 140 bil. 9, FiU 47, rskr 293).
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 264
Statens nämnd för samlingslokaler
Nämnden hemställer att låneramen för budgetåret 1972/73 vidgas till 18 milj. kr. samt att anslaget ökas med 12 milj. kr. till 22 milj. kr.
Låneramen är 12 milj. kr. för budgetåret 1971/72. För lån till nya samlingslokaler beräknas emellertid endast ca 5 milj. kr. finnas till förfogande. Det beror på att ansökningar för ca 5 milj. kr. har inkommit och behandlats under budgetåret 1970/71 och måste avräknas på ramen för budgetåret 1971/72. Vidare måste 2 milj. kr. reserveras för s.k. saneringslån och tilläggslån. Hos nämnden inneliggande och i huvudsak godtagna ansökningar uppgår (den 30 augusti 1971) till 8,4 milj. kr. På grund härav och på grund av en väntad fortsatt ökning av anspråken på samlingslokallån föreslår nämnden att låneramen vidgas till 18 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
För innevarande budgetår har till lånefonden anslagits 10 milj. kr. Under budgetåret kan beräknas inflyta amorteringar med 2,8 milj. kr. Då 735 000 kr. på grund av anslagsöverskridande kommer att belasta fonden innevarande budgetår står cirka 12 milj. kr. till förfogande för ytterligare låneutbetalningar. Sammanlagda beloppet av beviljade, icke utbetalade statslån uppgick den 30 juni 1971 till 14,3 milj. kr. Nämnden räknar med att av detta belopp åtminstone 10 milj. kr. kommer att utbetalas under budgetåret 1971/72. Det synes tveksamt om resterande 2 milj. kr. kommer att förslå till erforderliga utbetalningar på grund av lånebeslut under löpande budgetår. Det kan därför bli aktuellt med ytterligare anslag till fonden på tilläggsstat budgetåret 1971/72.
Med hänsyn till att Lånefonden för allmänna samlingslokaler den 30 juni 1971 i realiteten utvisat brist har nämnden övervägt huruvida ändring kunde vidtas i utbetalningsrutinen i syfte att undvika en situation som den föreliggande. De utvägar som står till buds synes vara antingen att utbetalningen centraliseras till förslagsvis statskontoret eller att vederbörande länsstyrelse åläggs att före varje utbetalning inhämta statskontorels bemyndigande. Båda alternativen innebär ett förfarande som inte stämmer väl överens med nutida rationaliseringssträvanden. Nämnden anser sålunda inte att de framlagda lösningarna utgör någon framkomlig väg. Nämnden vill i stället förorda att lånefonden till-
Intill utgången av budgetåret 1972/73 kan — förutsatt att nämndens förslag om en låneram av 18 milj. kr. för detta budgetår biträds av statsmakterna — summan av beviljade lån att utbetalas fr. o. m. den 1 juli 1971 beräknas till (14,3 + 12 + 18 =) 44,3 milj. kr. Görs det antagandet att samtliga intill den 30 juni 1972 beviljade lån (14,3 +12 milj. kr.) och hälften av lånesumman för budgetåret 1972/73 (9 milj. kr.) utbetalas fram till den 30 juni 1973 skulle 35,3 milj. kr. erfordras. Till förfogande står som tidigare angivits 12 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Härtill kommer under budgetåret 1972/73 inflytande amor-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 265
teringsbelopp, beräknade till 3 milj. kr. Det anförda leder till att det belopp fonden bör tillföras för budgetåret 1972/73 inte kan understiga 20 milj. kr. Med hänsyn till svårigheten att bedöma, i vilken takt utbetalningar från fonden kommer att ske, anser nämnden emellertid en ytterligare förstärkning av fonden påkallad och föreslår därför att till Lånefonden för allmänna samlingslokaler anvisas 22 milj. kr.
Yttrande
Statskontorets fondbyrå har i yttrande över samlingslokalnämndens anslagsframställning anfört, att en strikt tillämpning av bokföringsbestämmelserna synes ofelbart leda till den av nämnden dragna konklusionen, att anslag måste äskas och beviljas i sådan omfattning att beviljade lån kan utbetalas, när erforderliga lånehandlingar färdigställts och låntagaren påkallar utbetalning av lånet. Mot nämndens i detta avseende gjorda beräkningar har fondbyrån inte funnit anledning till erinran. En sådan följd av den nu tillämpade kassamässiga budgetredovisningen torde bäst kunna undvikas om bokföringsbestämmelserna modifieras, så att utbetalning utan hinder av bestämmelserna kan ske av i övrigt klara, av Kungl. Maj:t eller jämlikt författning beviljade lån.
Departementschefen
Låneramen för innevarande budgetår bestämdes ursprungligen till 12 milj. kr. Statens nämnd för samlingslokaler har föreslagit att ramen för nästa budgetår bestäms till 18 milj. kr. Jag kan ansluta mig till nämndens bedömning av lånebehovet. I enlighet med förslag i prop. 1971: 140 angående konjunkturstimulerande åtgärder har till ramen gjorts ett cxtra tillskott med 3 milj. kr. Med hänsyn härtill bör ramen för budgetåret 1972/73 fastställas till 15 milj. kr.
Samlingslokalnämnden har hemställt att anslaget till fonden för nästa budgetår tas upp med 22 milj. kr., en ökning med 12 milj. kr. I en senare gjord framställning har nämnden beräknat att 5 milj. kr. av detta belopp skulle behöva betalas ut redan under innevarande budgetår.
Det av nämnden beräknade medelsbehovet för innevarande budgetår ökas genom det förut nämnda extra tillskottet till låneramen. Det är vidare angeläget att anslaget tas upp med tillräcklig marginal för att man skall undvika de risker för anslagsöverskridande som nämnden har påtalat och som aktualiserades under förra budgetåret. Med beaktande härav beräknar jag behovet av anslag på tilläggsstat till 8 milj. kr. Hemställan härom gör jag i annat sammanhang denna dag.
Anslaget för budgetåret 1972/73 beräknar jag till 14 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 266
allmänna samlingslokaler, meddelas intill 15 000 000 kr. un-
der budgetåret 1972/73,
2) till Lånefonden för allmänna samlingslokaler för budget-
året 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.
V. FONDEN FÖR LAÅNEUNDERSTÖD
V: 10. Regionalpolitiskt stöd: 1okaliseringslån 1970/71 Utgift 1252 567 0C6 Behållning 1135 459 135 1971/72 Anslag 1250 000 000 1972/73 Förslag 250 000 000
1 Beloppen avser anslaget Lokaliseringslån i riksstaten för ifrågavarande budgetår.
Från anslaget skall bestridas utgifterna för det i programbudgeten för arbetsmarknadsverket under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammet Lokaliseringslån. Lokaliseringslån utlämnas enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd (ändrad senast 1971: 1031).
Av ramen för regionalpolitiskt stöd om 1 200 milj. kr. under treårsperioden 1970/71-1972/73 har för lokaliseringslån beräknats 800 milj. kr. Kungl. Maj:t har vidare bemyndigats att ta i anspråk 84 milj. kr. som vid ingången av treårsperioden kvarstod outnyttjat av beslutsramen för Jokaliseringslån under föregående femårsperiod.
Under budgetåret 1970/71 har beslut fattats om lokaliseringslån med 336,2 milj. kr., varav 90 milj. kr. utgör lån till Aktiebolaget Statens Skogsindustrier, i huvudsak motsvarande den outnyttjade beslutsramen från femårsperioden. För beslut om lokaliseringslån under innevarande budgetår och budgetåret 1972/73 kvarstår således av den beräknade ramen för lokaliseringslån (84 + 800 — 336,2) 547,8 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Styrelsen föreslår, att anslaget för budgetåret 1972/73 förs upp med 300 milj. kr., utgörande återstoden av det beräknade medelsbehovet för beslut om lokaliseringslån under treårsperioden.
Departementschefen
Som jag tidigare har anföri har för perioden 1970/71—1972/73 bceräknats en ram för beslut om lokaliseringslån på 800 milj. kr. Härtill kommer 84 milj. kr. som vid. periodens början kvarstod outnyttjat av ramen för den femåriga försöksperioden. Under anslaget Lokalise-
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 267
ringslån har för budgetåren 1970/71 och 1971/72 anvisats sammanlagt 500 milj. kr.
Under budgetåret 1970/71 beviljades lokaliseringslån med 336,2 milj. kr. och utbetalades lånemedel med 252,6 milj. kr. Behållningen på anslaget vid budgetårets slut utgjorde 135,5 milj. kr. Under tiden juli> november 1971 beviljades lån med ytterligare ca 120 milj. kr.
Med hänsyn till behållningens storlek och förutsebara utbetalningar från anslaget under innevarande och nästa budgetår anser jag det tillräckligt att anslaget tas upp med oförändrat belopp, 250 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 fastställde riksdagen en ram för statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital av högst 25 milj. kr. Som jag tidigare har anfört togs ramen under nämnda budgetår i anspråk med endast 4,2 milj. kr. Med hänsyn till att denna garantiform framdeles sannolikt kommer att användas i ökad omfattning föreslår jag att ramen också för budgetåret 1972/73 fastställs till 25 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att statsgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelse-
kapital beviljas intill ett belopp av 25 000 000 kr. under bud-
getåret 1972/73,
2) till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 268
Register
Sid. Kr.
-
Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Inrikesdepartementet m. m.
| 14 Inrikesdepartementet | 9 025 000 |
| 15 Kommittéer m. m. | 7 500 000 |
| 16 Extra utgifter | 200 000 |
16 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa
internationella kongresser i Sverige 1 000
16 726 000
B. Arbetsmarknad m. m. 17 Allmänna synpunkter 27 Övergång till programbudget för arbetsmarknadsområdet 37 Ändring av arbetsmarknadsstyrelsens organisation 56 Arbetsmarknadsverkets administrationskostnader
| 66 Arbetsmarknadsservice | 1 033 000 000 |
| 112 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa | 357 000 000 |
| 118 Stöd till lageruppbyggnad | 50 000 000 |
| 119 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning | 790 000 000 |
| 137 Kontant stöd vid arbetslöshet | 371 000 000 |
| 141 Totalförsvarsverksamhet | 24 000 000 |
| 144 Arbetsmarknadsverket: Utrustning | 17 000 000 |
| 146 Arbetsdomstolen | 637 000 |
| 147 Statens förlikningsmannacxpedition | 612 000 |
| 148 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar | 92 000 |
2 643 258 000
C. Invandring m. m. 149 Allmänna synpunkter
| 152 Statens invandrarverk | 16 230 000 |
| 156 Åtgärder för flyktingar | 18 200 000 |
| 158 Anpassningsåtgärder för invandrare | 4 325 000 |
161 Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. 41 000 000
79 755 000
D. Regional utveckling 164 Allmänna synpunkter 168 Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet 131 125 000 171 Särskilda stödåtgärder i glesbygder 5 000 000 173 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administra-
tionskostnader 10 000 000 176 Täckande av förluster i anledning av statligt stöd
till hantverks- och industriföretag m. fl. 12 000 000
158 125 000
Prop. 1972:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 269
E. Bostadsbyggande m. m.
| 180 Bostadsstyrelsen | 12 761 000 |
| 181 TLänsbostadsnämnderna | 24 657 000 |
| 182 Statens hyresråd | 1770 000 |
| 184 Statens nämnd för samlingslokaler | 263 000 |
| 185 Räntebidrag | 1000 |
| 186 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. | 132 000 000 |
| 189 Byggnadsforskning | 6 000 000 |
| 202 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler | 500 000 |
177 952 000
Summa för driftbudgeten 3 075 816 000 KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utlåningsfonder
| 203 Statens hantverks- och industrilånefond | 20 000 000 |
| 205 Lånefonden för bostadsbyggande | 2 835 000 000 |
| 258 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder | 3 000 600 |
| 261 Lånefonden för kommunala markförvärv | 75 000 000 |
| 263 Lånefonden för allmänna samlingslokaler | 14 000 000 |
2 947 000 000
V. Fonden för låneunderstöd 266 Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån 250 000 000
Summa för kapitalbudgeten 3 197 000 000
Totalt för inrikesdepartementet 6 272 816 000
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712193
Bilaga 14 tiil statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 14
Civildepartementet
Översikt
Till civildepartementets arbetsområde hör ärenden angående Jänsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna samt de ärenden rörande kommuner, landstingskommuner och administrativ indelning som inte ankommer på annat departement. I departementet handläggs vidare ärenden om bebyggelseplanering, byggnads-, lantmäteri- och kartväsen, brandförsvar och beredskap för oljebekämpning till sjöss.
Den av statsmakterna beslutade partiella reformen av den statliga länsförvaltningen har genomförts den 1 juli 1971. Föreskrifter har fastställts för verksamheten inom de nya länsstyrelserna och för relationerna mellan dessa och andra myndigheter. Riksdagen har fattat beslut om lag om skatterätt och länsrätt. Arbetet inom den parlamentariskt sammansatta länsberedningen fortsätter med sikte på att förbereda en mera långtgående översyn av den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation.
Förberedelser pågår för genomförande av den sista etappen i kommunindelningsreformen. Enligt riksdagens beslut år 1969 skall kvarstående kommunsammanläggningar i huvudsak ske vid årsskiftet 1973— 74.
Kommunalvalskommittén och utredningen om den kommunala demokratin har lagt fram förslag till nytt kommunalvalsystem resp. ändrade bestämmelser om suppleanter för kommunfullmäktige. Förslaget bereds f. n. i departementet.
Den av 1970 och 1971 års riksdagar beslutade omorganisationen av lantmäteriverksamheten har i stora delar genomförts. Lantmäteristyrelsen och länsorganen omorganiserades den 1 juli 1971. Ny lokalorganisation har fastställts och trätt i funktion den 1 januari 1972. I samband med omorganisationen på lokalplanet har länsstyrelserna tagit över uppgiften att vara fastighetsregistermyndighet inom ett 90-tal kommuner. För det fortsatta genomförandet av fastighetsregisterreformen har uppdrag lämnats till länsstyrelserna att göra vissa utredningar och föra överläggningar med kommunerna. 1 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 14
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 2
Irom departementet pågår en beredning av olika frågor om kartor och kartframställning. Beredningen har till syfte bl. a. att samordna de statliga resurserna inom området. Resultat av beredningen beräknas föreligga under våren 1972.
Plaplagstiftning m. m.
Samhiillets möjligheter att planera och genomföra ett lämpligt utnyttjande av landets fysiska resurser, främst mark- och vattentillgångarna. behöver förbättras. Reformarbetet inom civildepartementets verksamhetsområde koncentreras 7. n. i stor utsträckning till dessa frågor. Reformarbetet genomförs i etapper med sikte på att ett i sin helhet förbättrat planeringssystem skall kunna utformas i anslutning till bygglagutredningens arbete.
Riksdagen har hösten 1971 antagit förslag till ändringar i byggnadsoch naturvårdslagstiftningen vilka syftar till att ge samhället bättre möjligheter att påverka markanvändningen för glesare bebyggelse. I anslutning härtill har riksdagen också uttalat sig för vissa principer rörande det allmännas befogenhet att bestämma över lokalisering av glesbebyggelse och därtill knutna ersättningsfrågor vilka enligt riksdagens mening bör ligga till grund för lagstiftning i anslutning till en fysisk riksplanering, De nämnda lagändringarna liksom av riksdagen samtidigt antagna ändringar i exproprictionslagstiftningen torde vara ägnade att motverka spekulativa markdispositioner i samband med presentationen av resultatet av förarbetena för en fysisk riksplanering.
Förarbetena för en fysisk riksplanering har fullföljts och en rapport (SOU 1971: 75) om arbetet har publicerats. Rapporten behandlas under våren i en omfattande remiss, varefter regeringen avser att anmäla frågan om huvudlinjerna i en fysisk riksplanering och dess fortsatta organisation för riksdagen vid årets höstsession. I den nu framlagda rapporten redovisas bl. a. förutsättningarna för och konsekvenserna av lokalisering av verksamheter med särskilda krav på främst mark- och vattenresurser eller med betydande miljöstörande inverkan på sin omgivning. Inventeringar redovisas vidare över de anspråk som under en överblickbar framtid kan väntas från sådana verksamheter. Inventeringarna avser anspråk från bl.a. friluftsliv, fritidsbebyggelse, vetenskaplig och social naturvård, kulturminnesvård och viss industri. Statens planverk har medverkat i riksplanearbetet med bl. a. en regional studie. I arbetet har också utnyttjats resultar från det av planverket slutförda uppdraget att med inriktning på västkustområdet samordna översiktlig planering av markanvändning inom större regioner.
Mot bakgrund av redovisad? tillgångar och anspråk lämnas i rapporten förslag till riktlinjer för hushållningen i stort med i första hand landets kustområden. Vid utformningen av dessa riktlinjer har en huvud-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 3
målsättning varit att från exploatering skydda sammanhängande områden av stort intresse för rekreation och naturvård. Industrier med särskilda resurskrav eller betydande miljöstörningar föreslås mot denna bakgrund samlade till ett mindre antal platser. Det starka trycket mot västkusten från sådan industri föreslås i viss mån avlänkat till andra regioner, och förslag till riktlinjer för lokaliseringen läggs fram. Vidare föreslås en bittre planering av tillkommande fritidsbebyggelse. Markreservationer även för andra former av fritidsboende än enskilda fritidshus rekommenderas.
Den fysiska riksplaneringen avses komma att fungera i samverkan med regional och lokal planering. Bara vissa viktigare markdispositioner anses böra beslutas på riksplanet. Reformer föreslås i rapporten för att i enlighet med de av riksdagen hösten 1971 antagna riktlinjerna få till stånd en bättre planerad glesbebyggelse. Vidare läggs fram förslag som syftar till att få till stånd en i enlighet med riksplaneringen målinriktad, översiktlig planering i de kommuner där planeringsbehov påvisas i rapporten. Som instrument för detta föreslås en vidgad tilllämpning av generalplancinstitutet. Vidare föreslås åtgärder för att åstadkomma en tidigare och mera samlad prövning än nu av frågor om 10okalisering av industrier med anspråk på speciella naturresurser eller med betydande miljöstörningar.
Enligt de i rapporten uppdragna riktlinjerna för ändrad lagstiftning kommer detaljerade lagförslag att läggas fram i en särskild departementspromemoria, som kommer att remitteras ut tidigt i vår. Lagförslag kommer därefter, jämte överväganden av principiell art beträffande innehållet i en fysisk riksplanering m. m., att föreläggas riksdagen vid årets höstsession.
Fortlöpande reformarbete bedrivs också när det gäller utformningen av tätortsmiljön. Efter proposition på grundval av betänkandet (SOU 1970: 1) Barns utemiljö har riksdagen beslutat om ändringar i byggnadsstadgan för att möjliggöra en bättre utformning av tätortsmiljön med hänsyn till bl. a. barns utomhusverksamhet. Riksdagen har vidare beslutat om ändring av gällande bestämmelser i byggnadsstadgan om handikappvänlig utformning av lokaler så att dessa blir tillämpliga på arbetslokaler m. m.
Anslagen för budgetåret 1972/73
Anslagsyrkandena för nästa budgetår inom civildepartementets verksamhetsområde uppgår till 989,7 milj. kr. Resursförstärkningarna har koncentrerats till det fortsatta genomförandet av länsförvaltningsreformen.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 4
Länsstyrelserna m. m.
Vid genomförandet av den partiella reformen av den statliga länsförvaltningen den 1 juli 1971 förutsattes med hänsyn till bl. a. rekryterings- och utbildningsmöjligheterna en successiv uppbyggnad av personalorganisationen. Förslag om nästa steg i denna uppbyggnad läggs fram.
För att bemästra ökningen av arbetsvolymen hos de lokala skattemyndigheterna föreslås vissa personalförstärkningar. Principförslag läggs fram om centralorgan inom exekutionsväsendet och om landets indelning i kronofogdedistrikt. |
Planväsendet
I sitt arbete med råd och anvisningar för plancring och byggande ägnar planverket ökad uppmärksamhet åt frågor som rör boende- och arbetsmiljön. Verkets typgodkännande verksamhet har successivt ökat. För att möta en väntad ökad efterfrågan i denna verksamhet fordras viss resursförstärkning.
Lantmäteriväsendet
Efterfrågan på lantmäteriets tjänster bedöms i stort sett bli oförändrad. Den utökning av organisationens arbetsområde som skett i samband med att lantmäteriverksamheten omorganiserades den 1 januari 1972 föranleder emellertid att anslagen till organisationen behöver räknas upp i viss mån. I avvaktan på att en i enlighet med de av 1971 års höstriksdag godkända grunderna utformad lantmäteritaxa kan införas för större del av verksamheten än vad som nu är möjligt tas bidrag till verksamheten upp med i stort sett oförändrat belopp.
Kartväsendet
Den allmänna kartläggningen fullföljs enligt den långtidsplan som redovisades för 1969 års riksdag. Planen innebär bl. a. att förstagångsutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartorna skall slutföras under år 1978. Vissa produktionsresurser som tidigare utnyttjats för nyframställning av dessa kartserier kan användas för omarbetning av äldre kartblad i serierna. Revidering av den ekonomiska kartan påbörjas under år 1972.
Räddningstjänst m. m.
Räddningstjänstutredningen har avgett betänkandet (SOU 1971: 50) Räddningstjänst. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. inom departementet.
Uppbyggnaden av organisationen för beredskap för oljebekämpning till sjöss föreslås fortsätta under budgetåret 1972/73.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom civildepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande
sammanställning (milj. kr.).
Anvisat Förslag Förändring
1971/72 1972/73 DRIFTBUDGETEN
| A. Civildepartementet m. m. | 9,3 | 9,5 | + 02 |
| B. Länsstyrelserna m. m. | 695,6 | 858,2 | + 162,6 |
| C. Planväsendet | 10,3 | 21,3 | + 11,0 |
| D, Lantmäteriväsendet | 26,0 | 27,5 | + LS |
| E. Kartväsendet | 29,3 | 31,9 | + 2,6 |
| F, Räddningstjänst m. m. | 10,7 | 12,3 | + 1,6 |
| Summa för driftbudgeten | 781,2 | 960,7 | +179,5 |
KAPITALBUDGETEN I Statens allmänna fastig-
hetsfond
Byggnadsarbeten för läns-
styrelserna 0,0 29,0 + 29,0 VII Fonden för förlag till
statsverket
Förskott till vissa
plankostnader m. m. 2,0 0,0 — 2,0
Summa för kapitalbudgeten 2,0 29,0 + 27,0
Totalt för civildepartemen-
tet 783,2 989,7 --206,5
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 6
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Fflans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom civildepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Tolfte huvudtiteln
A CIVILDEPARTEMENTET M.M.
A 1. Civildepartementet 1970/71 Utgift 5 575 030 1971/72 Anslag 5 161 000 1972/73 Förslag 5 286 000
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73
Personal
| Handläggande personal | 40 | -F1 |
| Övrig personal | 23 63 | — +1 |
Anslag
| Lönekostnader | 4 764 000 | + 100 000 |
| Sjukvård | 12 000 | — |
| Reseersättningar | 100 000 | + 10 000 |
| Expenser | 285 000 5 161 000 | -+ 15 000 + 125 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 7
Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) beslutat inrätta en tjänst för kansliråd i civildepartementet. Tjänsten har inrättats för beredning av frågor angående byggnadslagstiftring m. m.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 286 000 kr. Jag har därvid beaktat det minskade medelsbehovet till följd av att en särskild kansliorganisation för regeringsrätten inrättats från I januari 1972. Jag har beräknat medel för bl. a. ytterligare en departementssekreterare/kanslisekreterare som förstärkning på plancrings- och budgetsekretariatet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Civildepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 5 286 009 kr.
A 2. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 3 481 415 Reservation 445 708 1971/72 Anslag 4 000 000 1972/73 Förslag 4000 000
Kommittéverksamheten inom civildepartementet beräknas kräva ett oförändrat anslag på 4 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 4 000 000 kr.
A 3. Extra utgifter 1970/71 Utgift 93 750 Reservation 27195 1971/72 Anslag 125 000 1972/73 Förslag 135 000
Anslaget bör räknas upp med 10 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 135 000 kr.
A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Nytt anslag (förslag) 50 000
Omfattningen av departementets och myndigheternas inom departementets verksamhetsområde internationella engagemang och uppgifter
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 8
kan nu bättre överblickas. Vissa bidrag m. m. till internationella organisationer har tidigare utgått från anslag under andra huvudtitlar, liksom bidrag till anordnande av och deltagande i vissa internationella kongresser m. m. Jag förordar, att anslaget förs upp med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 9
B LÄNSSTYRELSERNA M. M.
B 1. Länsstyrelserna, B 2. Lokala skattemyndigheterna och B 3. Kronofogdemyndigheterna
Allmän översikt
Länsstyrelserna
De 24 länsstyrelserna, som omorganiserats den 1 juli 1971 enligt beslut av dels 1970 års riksdag (prop. 1970: 103, KU 1970: 34, rskr 1970: 248, SU 1970: 132, rskr 1970: 308, prop. 1970: 188, SU 1970: 208, rskr 1970: 423) och dels 1971 års riksdag (prop. 1971: 1, bil. 14, CU 1971: 8, rskr 1971: 51) svarar för den statliga förvaltningen i länen med uppgift att frimja respektive läns utveckling och befolkningens bästa samt verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas till de regionalpolitiska målen.
Länsstyrelsernas arbetsuppgifter är mångskiftande och omfattar bl. a. följande områden, nämligen den regionalpolitiska planeringen, plan- och byggnadsväsendet, fastighetsregistreringen, naturvården, miljöskyddet, den allmänna hälsovården, den sociala omvårdnaden, väg- och trafikväsendet, den civila försvarsberedskapen, brandförsvaret, beskattningsväsendet, uppbördsväsendet, exekutionsväsendet samt folkbokföringen. Länsstyrelserna har dessutom vissa övervakningsuppgifter gentemot and- Ta statliga länsmyndigheter, kommuner, landstingskommuner samt cnskilda och är inom respektive län högsta polismyndighet, överexcekutor samt huvudman för priskontorsverksamheten och hemkonsulentverksamheten.
Den 1 januari 1972 inordnades länsveterinärerna i länsstyrelserna (prop. 1971: 62, JoU 1971: 42, rskr 1971: 219). Därmed vidgades länsstyrelsernas uppgifter inom livsmedelstillsynen.
Länsstyrelsen leds av en styrelse med landshövdingen som ordförande samt tio andra ledamöter. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Som ställföreträdare för landshövdingen fungerar i Stockholms län en länsöverdirektör och i övriga län en av avdelningscheferna. Med undantag för länsstyrelsen i Stockholms län är länsstyrelserna organiserade med tre avdelningar nämligen planeringsavdelningen, skatteavdelningen och förvaltningsavdelningen. Dessutom finns en administrativ enhet. Avdelningschef är ett länsråd. Länsstyrelsen i Stockholms län har 15 Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 14
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 10
följande avdelningar: planeringsavdelningen, taxeringsavdelningen, kameral- och uppbördsavdelningen, Jänsskatterättsavdelningen och förvaltningsavdelningen. I alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län finns en länspolischefsexpedition.
En länsskatterätt och en länsrätt är knutna till länsstyrelsen. Inom förvaltningsavdelningen finns kansli för länsskatterätten och länsrätten utom i Stockholms län där länsskatterättsavdelningen utgör kansli för länsskatterätten.
Kanslierna för rikets sex civilbefälhavare är förlagda i anslutning till var sin länsstyrelse.
Under länsstyrelsen lyder i olika avseenden de lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndighbeterna, polisväsendet och civilförsvaret.
Totala antalet anställda vid länsstyrelserna uppgår till ca 9 000.
Riksstatsanslaget på driftbudgeten till samtliga länsstyrelser har för innevarande budgetår uppförts med drygt 450 milj. kr.
Lokala skattemyndigheterna
De lokala skattemyndigheterna verkställer mantalsskrivning, upprättar allmän röstlängd för val till riksdagen och kommunal röstlängd, tar befattning med taxeringsarbete samt debitering och uppbörd av skatt m. m., bestämmer pensionsgrundande inkomst samt utövar kontroll över att viss uppgiftsskyldighet inom den allmänna försäkringen full- BÖFS.
Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet. Den Jokala skattemyndighetens verksamhetsområde är fögderiet. Chef för lokal skattemyndighet är en fögderidirektör eller en häradsskrivare.
Antalet anställda hos rikets 122 lokala skattemyndigheter uppgår till ca 4 300.
Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgetår till ca 159 milj. kr.
Kronofogdemyndigheterna
Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Dessutom är kronofogde skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt att efter länsstyrelsens förordnande vara överexekutor för särskild förrättning. |
För den exekutiva verksamheten är riket indelat i kronofogdedistrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. För administration av cexekutionsväsendet
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 11
skall finnas en centralmyndighet. Exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) fullgör en sådan myndighets uppgifter. Frågan om centralmyndighet och om rikets indelning i kronofogdedistrikt har utretts av särskilt tillkallade sakkunniga som i juni 1971 lämnade betänkande (Ds C 1971: 2) med förslag. Förslaget som remissbehandlats redovisas i det följande. |
Antalet anställda inom de 81 kronofogdedistrikten uppgår till ca 2 700.
Om man bortser från särskilt beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgetår till ca 124 milj. kr.
Remissyttranden
Remissyttranden. över länsstyrelsernas anslagsframställningar har avgetts av civilförsvarsstyrelsen, riksskatteverket, statens naturvårdsverk, statens pris- och kartellnämnd, statens institut för konsumentfrågor, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens planverk och lantmäteristyrelsen. Riksskatteverket har yttrat sig även över anslagsframställningarna för de lokala skattemyndigheterna.
Civilförsvarsstyrelsen finner att de begärda personalförstärkningarna till försvarsenheterna till stor del överensstämmer med de förslag som lades fram av kommittén för den partiella omorganisationen av den statliga länsförvaltningen och att förslagen inom denna ram bör genomföras. Behovet av tjänster därutöver anser styrelsen böra tillgodoses till viss del bl. a. genom anvisande av medet till arvoden. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser att ett par års erfarenheter av den nya organisationen av försvarsenheterna fordras för en värdering av deras effektivitet och möjligheter och att underlag f. n. saknas för att bedöma om vissa länsstyrelsers framställningar om personalförstärkning är mer motiverade för dem än för andra. I fråga om civilbefälhavarnas kansliorganisation tillstyrker överstyrelsen begärda personalökningar.
Riksskatteverket, som yttrat sig över länsstyrelsens anslagsframställningar i fråga om skatteavdelningarna — taxeringsavdelningen i Stockholms län — och de lokala skattemyndigheterna, framhåller att verket i avsaknad av ett tillförlitligt uppföljningssystem grundat sin bedömning
på i huvudsak schablonberäkningar av kvantitativ art. I fråga om taxeringsenheterna avstyrker riksskatteverket yrkanden om
personalökning som motiverats med ökad arbetsbelastning på grund av omorganisationen. Verket finner ej heller tillräckliga skäl f.n. föreligga för att inrätta en permanent specialisttjänst vid dessa enheter för det administrativa sanktionssystemet. För mervärdeskatteenheterna tillstyrker riksskatteverket ett antal tjänster för handläggningen av ärenden med anledning av påföljdsreformen.
Taxeringsassistentorganisationen som f.n. omfattar ca 400 taxerings-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 12
assistenter anser riksskatteverket böra ses över i sin helhet. En undersökning av taxeringsrevisionsverksamheten är redan påbörjad av statskontoret. En liknande översyn behöver enligt riksskatteverkets mening göras av behovet av arbetsledande personal på dataenheterna. För uppläggning och drift av ett centralt personalregister (CPR) fordras enligt verket en förstärkning av lednings- och operatörspersonalen hos länsstyrelsen i Stockholms län. Denna förstärkning anser verket böra göras tills vidare genom anvisande av ytterligare medel.
Beträffande de lokala skattemyndigheterna framhåller riksskatteverket att dessa under innevarande budgetår kommer att tillföras ärenden om skattetillägg och förseningsavgifter. Vissa befintliga arbetsuppgifter ökar dessutom i arbetsvolym. I gengäld utgår en inte obetydlig arbetsuppgift nämligen handläggning av ärenden om frivillig särbeskattning. En förstärkning av de lokala skattemyndigheterna gjordes den 1 juli 1971 för arbetet med det administrativa sanktionssystemet. Riksskatteverket tillstyrker därför inte ytterligare tjänster för detta ändamål men framhåller att medel bör reserveras för att kunna disponeras för de behov av arbetskraftsförstärkning som kan uppkomma på grund av speciella förhållanden. 1 fråga om den arbetsledande personalen hos de lokala skattemyndigheterna finner verket det synnerligen angeläget att en ställföresträdare för chefen finns vid fögderikontoren.
Statens naturvårdsverk framhåller bl. a. att det är angeläget att det finns en byrådirektör och en byråinspektör för handläggning av ärenden om allmän naturvård samt att länsstyrelserna har erforderlig personal för tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen inom vattenvårdens och luftvårdens områden. Enligt verkets bedömning skulle en kraftig förstärkning genomgående behövas härför. Verket understryker att kunskap om processteknik kombinerad med praktik från industriell verksamhet är av stort värde vid tillsynsverksamheten och tjänster som inrättas eller återbesätts bör förses med personal med sådan bakgrund.
Statens pris- och kartellnämnd anför att särskild biträdespersonal bör finnas avdelad för varje priskontor på grund av att arbetsuppgifterna på priskontoren i hög grad avviker från de som i övrigt förekommer hos länsstyrelserna.
Statens institut för konsumenifrågor vill med hänsyn till erfarenheter från det gångna arbetsåret understryka nödvändigheten av att ett kontorsbiträde disponeras på minst halvtid av hemkonsulentexpeditionen hos varje länsstyrelse.
Statens planverk tillstyrker närmare ett 30-tal tjänster hos länsstyrelserna och framhåller att utvecklingen på samhälisplaneringens område alltfort innebär successivt ökade krav på personalresurser för bl. a. fysisk planering på det regionala planet.
Lantmåäteristyrelsen framhåller att fastighetsbildningslagen, som trätt i kraft den 1 januari 1972 innebär utökade arbetsuppgifter för lantmäte-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 ' Civildepartementet 13
rienhbeten. hos länsstyrelserna och att bl.a. överprövningen hos länsstyrelse av vissa beslut måste ske inom viss kortare tidsfrist. Styrelsen finner det därför oundgängligen nödvändigt att varje lantmäterienhet — utom vid länsstyrelsen i Gotlands län — disponerar minst en tjänst som biträdande överlantmätare.
Departementschefen
Den partiella reformen av länsförvaltningen genomfördes den 1 juli . 1971. Länsstyrelserna organiserades om vid samma tidpunkt. Den utbyggnad av den nya länsstyrelseorganisationen som då påbörjades förutsattes ske successivt. Jag förordar att länsstyrelserna nu förstärks med 100 tjänster, varav 45 på plancringsavdelningarna, 9 på förvaltningsavdelningarna, 41 på skatteavdelningarna och 5 på administrativa enheterna. Dessutom tillkommer på planeringsavdelningarna 25 tjänster inom länsvetcerinärorganisationen, vilken inlemmats i länsstyrelserna den I januari 1972 samt från samma tidpunkt 47 tjänster för länsstyrelsernas uppgifter som fastighetsregistermyndighet. Enligt vad jag senare kom-
mer att förorda bör civilbefälhavarnas kanslier förstärkas med 3 tjänster.
Länsstyrelsernas personal, med personalen hos civilbefälhavarnas kanslier inräknad, uppgår då till ca 9 000 tjänstemän.
Jag vill i detta sammanhang anmäla att i syfte att få enhetligare anställningsformer hos länsstyrelserna har föreskrivits att ordinarie tjänst som länsveterinär på löneplan C vid uppkommande vakans skall bytas ut mot extra ordinarie tjänst.
För de lokala skattemyndigheterna förordar jag en personalförstärkning med 10 tjänster. Jag vill i detta sammanhang erinra om att länsstyrelserna som chefsmyndigheter för de lokala skattemyndigheterna har att noga följa utvecklingen och genom omdisposition av befintliga resurser utjämna Jokala celler säsongmiässiga variationer i arbetsbelastningen.
I yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar rörande kronofogdemyndigheterna har exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) föreslagit en utökning med 11 tjänster främst för uppgifter enligt lagen (1970: 141) om statlig lönegaranti vid konkurs.
Jag kommer i det följande att anmäla frågan om centralorgan för exekutionsväsendet och om landets indelning i kronofogdedistrikt.
För att tillgodose behovet av ytterligare arbetskraft i arbetstyngda kronofogdedistrikt förordar jag att vissa tjänster — högst ett tjugotal — omplaceras från distrikt med minskande arbetsvolym. Jag förordar dessutom att 30 tjänster dras in, varav 10 den 1 juli 1972 och ytterligare 20 vid uppkommande vakans under budgetåret 1972/73.
Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag, vilka redovisas närmare i det följande, innebär, med bortseende från de under respektive
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet | 14
anslag beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om sammanlagt 898,9 milj. kr., en ökning med 162,9 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Av beloppet avser 562,4 milj. kr. länsstyrelserna, 188,9 milj. kr. de lokala skattemyndigheterna och 147,6 milj. kr. kronofogdemyndighbeterna. De särskilda uppbördsmedlen under dessa tre anslag beräknar jag till respektive 5,7 milj. kr., 29 milj. kr. och 6 milj. kr.
Centralorgan inom exekufionsväsendet och landets indel-
ning i kronofogdedistrikt
Inledning
Exckutionsväsendet fick sin nuvarande organisation genom beslut vid 1962 och 1964 års riksdagar i samband med förstatligandet av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet. Organisationen genomfördes den 1 januari 1965 (prop. 1962: 148, SU 1962:183, rskr 1962: 387, prop. 1964: 100, SU 1964: 114, rskr 1964: 259). För vägledande, rådgivande och samordnande uppgifter inrättades ej något fast centralorgan. I stället uppdrogs åt särskilda sakkunniga att i en nämnd, exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON), fullgöra dessa uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet och omorganisationen av exekutionsväsendet. EON fullgör fortfarance uppgifter av detta slag.
Den 11 november 1969 bemyndigade Kungl. Maj:t mig att tillkalla högst tre sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om centralorgan inom exekutionsväsendet. Den 20 november 1970 vidgades uppdraget till att avse även en översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt.
De sakkunniga,! som antog namnet utredningen rörande centralorgan inom cexckutionsväsendet, avlämnade i juni 1971 betänkandet (Ds C 1971: 2) Centralorgan inom exekutionsväsendet — Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK), rikspolisstyrelsen (RPS), kriminalvårdsstyrelsen, lagberedningen, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), riksarkivet, samtliga länsstyrelser, exckutionsväsendets organisationsnämnd (EON), domstolsväsendets organisationsnämnd (DON), samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet, glesbygdsutredningen, delegationen för utlokalisering av statlig verksamhet, Svenska kommunförbundet, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Föreningen Sveriges kronofogdar.
Länsstyrelserna har bifogat yttranden från kronofogdemyndigheterna.
1 Rättschefen Sten Wickbom, ordförande, departementsrådet Sven Larsson och kammarrättsrådet Sverker Widrnark.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 15
Exekutionsväsendets nuvarande organisation och funktioner m. m.
Exekutionsväsendets nuvarande indelning i kronofogdedistrikt fastställdes i samband med förstatligandet den 1 januari 1965. Landet är indelat i 81 kronofogdedistrikt. Fyra län, nämligen Uppsala, Kronobergs, Gotlands och Jämtlands län, bildar endast ett kronofogdedistrikt vardera. I flertalet övriga län finns tre—fyra distrikt. Största antalet kronofogdedistrikt finns i Stockholm (9), Malmöhus (7) och Norrbottens län (6). Den ort där kronofogdemyndigheten är förlagd inom distriktet benämnes centralort. I viss utsträckning är personal stationerad också på andra orter än centralorten, s. k. stationeringsorter.
Den totala personalstyrkan inom exekutionsväsendet omfattar ca 2700 tjänstemän. Med hänsyn till utbildning och arbetsuppgitter kan personalen i huvudsak hänföras till tre olika karriärer, nämligen kronofogdekarriären, exekutionskarriären och kontorskarriären.
Administration av exekutionsväsendet som inte ombesörjs på lokal nivå sköts till huvuddelen av länsstyrelserna och till viss del av EON.
Länsstyrelsen handhar personaladministrationen, dvs. i huvudsak personalrekrytering, tjänstetillsättningar och avlöningsfrågor, anslagsfrågor samt arbetsuppgifter som har att göra med dess ställning som medelsförvaltare i länen enligt medelsförvaltningskungörelsen (1964: 886). Som överexekutor är länsstyrelsen vidare tillsyns- och besvärsmyndighet i förhållande till kronofogdarna i deras egenskap av utmätningsmän.
EON:s arbetsuppgifter rör till väsentlig del utformningen av organisationen inom kronofogdedistrikten. EON har sålunda exempelvis att fastställa arbetsordning för de tre största kronofogdemyndigheterna och normalarbetsordning för övriga kronofogdemyndigheter, att utarbeta och fastställa formulär till blanketter för den exekutiva verksamheten samt att vidta organisationsundersökningar inom kronofogdedistrikten. Andra betydelsefulla uppgifter för nämnden är att följa frågor om personaltillgång och -behov samt att svara för utbildning av personal inom exekutionsväsendet. Nämnden anlitas också i betydande omfattning som remissinstans i författningsfrågor och i besvärsärenden. Dessutom bedriver EON upplysnings- och rådgivningsverksamhet i författningsfrågor och kamerala frågor gentemot kronofogdemyndigheterna och länsstyrelserna. En speciell uppgift för nämnden är att utreda frågan om Ööverförande av vissa rutingöromål inom exekutionsväsendet till automatisk databehandling (ADB).
EON består av sex ledamöter. Nämndens kansli förestås av en arvodesanställd överdirektör som tillika är ledamot i EON.
Det exekutiva arbetet syftar till att slutgiltigt förverkliga ett fastställt anspråk. Målen hos kronofogdemyndigheterna delas in i två huvudgrupper, allmänna mål och enskilda mål. Med allmänna mål avses mål om uttagande av skatter, böter eller andra på indrivning beroende medel och mål med begäran om handräckning för indrivning från annan krono-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 16
fogdemyndighet. De enskilda målen delas in i tre huvudgrupper, utsökningsmål, avbetalningsmål och införselmål. De allmänna målen dominerar antalsmässigt.
Utredningen Centralorgan inom exekutionsväsendet Centralmyndighetsuppgifter
Utredningens förslag om uppgiftsfördelningen mellan centralorgan och lokala myndigheter kan i stort sägas innebära att centralorganet skall handha alla arbetsuppgifter som f.n. ombesörjs av EON samt vissa andra uppgifter, av vilka huvuddelen åvilar länsstyrelserna. De uppgifter, som utredningen föreslår skola handläggas centralt består till väsentlig del av sådana uppgifter som normalt ankommer på den centrala instansen inom myndigheter med lokala organ. De av utredningen föreslagna centralmyndighetsuppgifterna kan hänföras till följande huvudgrupper:
— Organisationsfrågor — Personalfrågor — Anslagsfrågor — Remissverksamhet — Utlandshandräckning, bevakning av statens rätt i vissa fall — Informations-, rädgivnings- och upplysningsverksamhet.
Organisationsfrågor. Till denna typ av uppgifter räknar utredningen bl. a. beslut i fråga om :stationeringsorter och fördelning av personal på stationeringsorter, uppgifter som f. n. ankommer på länsstyrelserna, samt att i huvudsak i den utsträckning som f. n. ankommer på EON ta befattning med kronofogdemyndigheternas organisation och vissa andra allmän-administrativa funktioner (arkivfrågor, lokalfrågor m. m.).
Personalfrågor. Beträtfande personalrekryteringen, som innefattar både information, bedömning och urval, finner utredningen att flera skäl talar för att denna även i fortsättningen blir en uppgift för centralorganct.
Utredningen föreslår därför att all rekryteringsverksamhet beträffande personal i kronofogde- och exekutionskarriärerna, dvs. både information och annan rekryteringsfrämjande aktivitet, som nu ligger på EON, och mera direkta anställningsåtgärder, som f. n. åvilar länsstyrelserna, skall vara centralmyndighetsuppgifter.
Centralmyndigheten föreslås även få befogenhet att inrätta tjänster för rekryteringspersonal inom viss kostnadsram samt att besluta om tjänsternas fördelning på kronofogdedistrikt.
Utredningen föreslår att alla frågor om fackutbildning inom exekutionsväsendet liksom f£. n. skall handläggas centralt.
Anslagsfrågor. I avvaktan på ett genomförande av Statens Ekonomi-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 17
Administrativa system (SEA) inom exekutionsväsendet finner utredningen inte anledning att föreslå några ändringar i den nuvarande ordningen beträffande anslagsfrågor och därmed sammanhängande arbetsuppgifter.
Remissverksamhet. Utredningen utgår från att det blivande centralorganet liksom f.n. EON skall anlitas i betydande omfattning som remissinstans i författnings-, personal- och kameralfrågor.
Utlandshandräckning, bevakning av statens rätt i vissa mål. Olika arbetsuppgifter i samband med indrivning av restförda skatter och böter i förbindelse med främmande länder utförs inom finansdepartementet, riksskatteverket, kriminalvårdsstyrelsen och länsstyrelserna. I uppgifterna ingår som en väsentlig del att tillämpa bestämmelser i de överenskommelser som finns på området. Av den anledningen finner utredningen det angeläget att uppgifterna så långt det är möjligt koncentreras till en och samma myndighet och att den myndigheten har nära kontakt med kronofogdemyndigheternas verksamhet. Med hänsyn bl. a. härtill är det enligt utredningens mening lämpligt att alla nu ifrågavarande arbetsuppgifter rörande handräckning m. m. till och från utlandet läggs på centralorganet.
För att kunna fullgöra de nu angivna arbetsuppgifterna på bästa sätt skulle det enligt utredningens mening vara värdefullt, om centralmyndigheten — på motsvarande sätt som flera andra myndigheter på central nivå — fick behörighet att inom sitt verksamhetsområde företräda staten såväl vid som utom domstol,
Informations-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet i exekutionsrättsliga frågor. Denna typ av uppgifter bör enligt utredningens mening vara en centralmyndighetsuppgift.
Valav centralorgan
Utredningen finner att omfånget av de föreslagna centralmyndighetsuppgifterna är betydande. Behovet av en organisation för central handläggning av uppgifterna inom exckutionsväsendet är med hänsyn härtill klart dokumenterat.
Utredningen diskuterar om pågående reformarbete inom cxekutionsväsendets område bör föranleda att EON tills vidare fullgör centralmyndighetsfunktionerna och att frågan om ett permanent central-
organ alltså ställs på framtiden.
EON förbereder en övergång till automatisk databehandling (ADB) av vissa arbetsrutiner inom exekutionsväsendet. Statsmakternas ställningstagande (prop. 1971: 1, bil. 14 s. 113, CU 1971: 10, rskr 1971: 71) till EON:s förslag innebär att utvecklingsarbetet bedrivs med den utgångspunkten att ADB skall utnyttjas inom cxekutionsväsendet så snart praktiska förutsättningar föreligger.
Utredningen utgår alltså från att ADB skall komma till användning
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 18
inom exekutionsväsendet och att ett centralt organ kommer att få arbetsuppgifter med avsevärd omfattning inom ADB-verksamheten.
Utredningen utgår från att kronofogdemyndigheterna, åtminstone på sikt, kommer att i enlighet med lagberedningens förslag ta över huvuddelen av överexekutors arbetsuppgifter och räknar med möjligheten att även mål or. betalningsföreläggande kan komma att handläggas där.
Utredningen anser att det av flera skäl är angeläget att frågan om centralmyndighet snarast blir löst. Det ligger i sakens natur att en osäkerhet om den framtida organisationen för vissa myndighetsuppgifter bl. a. kan medföra personalproblem. Det finns enligt utredningens mening anledning anta att ett längre dröjsmål med avgörandet i centralmyndighetsfrågan skulle öka problem av detta slag. Pågående reformarbete påverkar enligt utredningens mening inte valet av centralorgan i sådan utsträckning att avgörandet av det skälet bör ställas på framtiden.
Utredningen konstaterar att verksamheten hos kronofogdemyndigheterna är särpräglad och har få likheter med annan samhällsverksamhet. I de allmänna målen kan den sägas utgöra en fortsättning av taxering och uppbörd. De enskilda målen kan sägas ofta vara en direkt fortsättning på civilprocessen. Användningen av exckutiva tvångsåtgärder är i både allmänna och enskilda rnål omgärdad av särskilda rättssäkerhetsgarantier. Utredningen finner att verksamheten hos kronofogdemyndigheterna har ett funktionellt sarnband med taxerings- och uppbördsväsendet och med verksamheten vid de allmänna domstolarna. Sambanden kommer till uttryck främst i informationsutbyte och annan samverkan med taxerings- och uppbördsmyndigheterna respektive de allmänna domstolarna med klar övervikt för samverkan med de förra.
En grundläggande förutsättning för att verksamheten hos kronofogdemyndigheterna skall kunna omfattas med förtroende av allmänheten är självfallet att deras judiciella funktioner utövas på ett opartiskt sätt. Vikten av detta är påfallande i de allmänna målen, eftersom utmätningsmannen i dessa mål har att tillvarata fiskala intressen.
Såvitt utredningen har kunrat finna har emellertid föreningen av judiciella och fiskala uppgifter på lokalplanct hittills inte inverkat menligt på förtroendet för myndigheterna.
Vid ställningstagandet i centralmyndighetsfrågan utgår utredningen från att kronofogdemyndigheterna även i fortsättningen skall handha såväl fiskala som judiciella uppgifter.
Vid valet av centralmyndighet bör enligt utredningens mening utgångspunkten vara, förutom art skapa förutsättningar för att de allmänt administrativa uppgifterna handläggs så effektivt som möjligt, att det funktionella sambandet med annan samhällsverksamhet beaktas. De olika alternativ som då står till buds är att förlägga samtliga uppgifter som skall handläggas centralt på någon bestående myndighet, att inrätta
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 19
en fristående myndighet eller att fördela uppgifterna på två eller flera myndigheter.
Med hänsyn till sambandet mellan den exekutiva verksamheten och annan samhällsverksamhet finner utredningen att, i den mån uppgifter som skall handläggas centralt bör läggas på central myndighet med andra uppgifter, det är antingen riksskatteverket eller det blivande domstolsverket eller båda dessa myndigheter som kommer i fråga som centralmyndighet.
Huvuddelen av riksskatteverkets verksamhet avser beskattning och uppbörd. En huvuduppgift inom dessa områden är att utveckla och anpassa organisation, system, rutiner, blanketter och tekniska hjälpmedel samt utbilda personal hos taxerings- och uppbördsmyndigheterna. Flera av riksskatteverkets arbetsuppgifter motsvarar alltså uppgifter på exekutionsväsendets område.
Effektiviteten i indrivningsverksamheten beror i viss utsträckning på i vad mån kronofogdemyndigheterna, å ena, samt taxerings- och uppbördsmyndigheterna, å andra sidan, får del av den information om gäl- .denären som finns hos den andra myndigheten och kännedom om åtgärder som den andra myndigheten företagit gentemot honom. För att säkra en kontinuerlig samverkan krävs fasta rutiner, vilka i sin tur förutsätter centralt utfärdade anvisningar och blanketter samt uppföljning av verksamheten. Utredningen har funnit att behovet av sådan centralt bedriven verksamhet är stort. Självfallet skulle effektiviteten i sådan verksamhet främjas, om den bedrevs av en och samma myndighet, vilket skulle bli fallet, om riksskatteverket blev centralmyndighet också för exekutionsväsendet.
Sambandet mellan den exekutiva verksamheten samt taxering och uppbörd talar också för att behoven av resurser för skatteindrivningen vägs mot behoven för taxering och uppbörd och för att en gemensam samordning och planering över huvud taget i fråga om åtgärder, t. ex. på författningsområdet, i syfte att främja verksamheten kommer till stånd. Detta underlättas givetvis, om ansvaret för verksamhetsgrenarna samlas bos en och samma centralmyndighet.
Utredningen har föreslagit att vissa uppgifter beträffande exekutionsväsendet skall flyttas från länsstyrelserna och handläggas centralt. Förslagen innebär väsentligen endast vissa förändringar i fråga om personaladministrationen och påverkar alltså inte behovet av samverkan mellan länsstyrelser och kronofogdemyndigheter i det exekutiva arbetet. Riksskatteverket är länsstyrelsernas kontaktorgan uppåt i taxerings- och 'uppbördsfrågor. Det torde vara en fördel, om länsstyrelserna får riksskatteverket som centralorgan också i indrivningsfrågor.
Riksskatteverket har till stor del uppgifter likartade dem som föreslås skola handläggas centralt inom exekutionsväsendet. Det torde med hänsyn till riksskatteverkets organisation vara möjligt att på ett rationellt
Prop. 1972: 1 Bilaga 14 Civildepartementet 20
sätt i verket inordna dessa uppgifter inom exekutionsväsendet.
Utredningen pekar vidare på de skäl som kan anföras mot att riksskatteverket blir centralmyndighet. Sambandet mellan exekutionsverksamheten samt taxerings- och uppbördsverksamheten föreligger endast i de allmänna målen. Verksamheten i de enskilda målen och användningen av exekutiva tvångsmedel över huvud taget är däremot främmande för riksskatteverkets verksamhet i övrigt. Samordningseffekten av att uppgifterna inordnas i riksskatteverket skulle sålunda bli begränsad. Härtill skulle bidra att riksskatteverket redan nu är mycket stort och omspänner stora och differentierade verksamhetsområden, reglerade av omfattande författningskomplex.
I samband med att frågan om centralorgan för exekutionsväsendet tidigare varit aktuell har uttalats att en anslutning av kronofogdemyndigheterna till en centralmyndighet för taxerings- och uppbördsväsendet skulle kunna äventyra förtroendet för kronofogdemyndigheternas opartiskhet i deras judiciella verksamhet. Utredningen kan för sin del inte finna grund för farhågor av detta slag. Utredningen har därvid särskilt beaktat att centralorganet inte avses få några uppgifter som innebär intrång på utmätningsmannens självständighet när det gäller att tillämpa lagstiftningen på utsökningsområdet.
Särskilda sakkunniga — domstolsverksutredningen — har haft att utreda frågan om en central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet. Domstolsverksutredningen föreslår i sitt betänkande att ett domstolsverk inrättas, som skall vara central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, hyresnämnderna, regeringsrätten och kammarrätterna samt för Tornedalens riättshjälpsanstalt. Inrättandet av ett domstolsverk innebär dels att administrativa uppgifter flyttas över från bl. a. Kungl. Maj:t (justitiedepartementet) och hovrätterna till domstolsverket, dels att tingsrätterna och hyresnämnderna övertar vissa uppgifter från hovrätterna.
Utredningen rörande centralorgan inom exckutionsväsendet finner att flera av de föreslagna arbetsuppgifterna för domstolsverket motsvaras av uppgifter som bör handläggas centralt inom exckutionsväsendet. Det föreligger vidare ett samband även mellan den exekutiva verksamheten och verksamheten vid domstolarna. Detta samband skapar ctt visst behov av informationsutayte och annan samverkan mellan kronofogdemyndigheter och domstolar. Samarbetet med domstolarna är ecmellertid — till skillnad från samverkan med taxerings- och uppbördsmyndigheterna — av den art att det inte behöver regleras genom centralt utfärdade föreskrifter eller anvisningar.
Av de uppgifter som enligt utredningens förslag skall handläggas centralt torde, vid ett inlemmende i domstolsverket, flera kunna integreras med verkets övriga uppgifter, nämligen frågor om personaladministration, utbildning och information samt rittsfrågor.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 21
Den exekutiva verksamheten i de allmänna målen präglas av ett fiskalt intresse. Det är angeläget att centralmyndigheten får möjlighet att påverka effektiviteten i indrivningsverksamheten. Domstolsverket skall emellertid inte i övrigt ha några uppgifter av denna karaktär utan skall liksom de underlydande myndigheterna vara neutralt i förhållande till olika partsintressen. Verksamheten i de allmänna målen, som utgör den största delen av den exekutiva verksamheten, är sålunda till väsentlig del av helt annan karaktär än domstolsverkets uppgifter i övrigt. Erforderlig samverkan mellan denna verksamhet samt taxerings- och uppbördsverksamheten eller gemensam planering i övrigt för dessa verksamhetsgrenar skulle inte främjas genom att centralmyndighetsuppgifterna inom exckutionsväsendet inordnades i domstolsverket. För lIänsstyrelserna skulle det vara opraktiskt med en ordning som innebär en centralmyndighet för skatteindrivningen och en annan för taxering och uppbörd.
Utredningen diskuterar vidare om centralmyndighetsuppgifterna kan åläggas en fristående myndighet eller om uppgifterna kan fördelas på två eller flera myndigheter.
Utredningen anför att en önskvärd samordning givetvis kan tillgodoses på andra sätt än genom att centralmyndighetsuppgifter hänförs till de nyss angivna myndigheterna. Något avgörande skäl föreligger alltså från dessa synpunkter inte mot att inrätta en fristående organisation för centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet, även om cn sådan lösning från samma synpunkt är sämre än att lägga uppgifterna på en befintlig myndighet. Exekutionsverksamhetens särart kunde också anses motivera en särskild centralmyndighet. Det kan göras gällande att en sådan lösning, som alltså innebär att en myndighet har centrulmyndighetsfunktionerna inom excekutionsväsendet som enda uppgift, bättre skulle kunna garantera kraftfulla insatser än andra lösningar. För inrättande av ett särskilt centralorgan för exckutionsväsendet talar vidare de goda erfarenheterna av EON:s verksamhet.
Utredningen finner emellertid att man genom att inrätta ctt särskilt centralorgan för cexekutionsväsendet skulle förlora inte bara ökade samordningsmöjligheter utan också sådana rationaliseringsvinster i den centrala organisationen som enligt utredningen skulle stå att vinna genom att inordna centralmyndighetsuppgifterna i riksskatteverket eller domstolsverket.
En lösning som innebär att de till central handläggning föreslagna arbetsuppgifterna fördelas på två eller flera myndigheter är enligt utredningens mening inte rationell och innebär inte några fördelar över huvud taget. En splittring av de föreslagna centrala arbetsuppgifterna på flera organ skulle tvärtom komplicera arbetet vid kronofogdemyndigheterna och motverka den samverkan som måste ske mellan de exekutiva myndigheterna och andra organ. Även planeringen av verk-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 22
samheten i stort och beräkningen av resurser för densamma skulle försvåras genom en sådan lösning.
Sammanfattning och förslag beträffande val av centralorgan
Utredningen anför sammanfattningsvis att det är många och delvis svårförenliga intressen som måste tillgodoses vid valet av centralorgan för exekutionsväsendet. Kronofogdemyndigheternas särpräglade verksamhet, framför allt blandningen av renodlat judiciella och andra arbetsuppgifter, talar för inrättande av ett fristående centralorgan för exekutionsväsendet. Utredningen finner dock inte tillräckliga skäl föreligga att för en verksamhet av så relativt begränsad omfattning som cexekutionsverksamheten utgör förorda en fristående central organisation. En lösning som innebär att centralmyndighetsuppgifterna delas upp på två eller flera organ skulle enligt utredningens mening inte medföra några fördelar men väl nackdelar jämfört med andra lösningar. De alternativ som enligt utredningens mening återstår är att hänföra uppgifterna antingen till skatteväsendet, där ett centralt organ — riksskatteverket — nyligen har inrättats, eller till rättsväsendet där ett centralt organ — domstolsverket — är under uppbyggnad.
Såväl riksskatteverket som det blivande domstolsverket har, enligt utredningens mening, goda förutsättningar för att handha administrativa uppgifter av allmän art, som skall handläggas centralt inom exekutionsväsendet. Enligt utredningens bedömning är emellertid riksskatteverket i organisatoriskt hänseende bättre lämpat än ett domstolsverk att omhänderta dessa uppgifter.
Vid valet av centralorgan måste enligt utredningens mening beaktas att skatteindrivningen representerar en så övervägande del av verksamheten hos kronofogdemyndigheterna och att skattemålens andel och betydelse, oavsett vilken central myndighet som väljs, kommer att kräva särskilt hänsynstagande och speciella åtgärder. Sambandet mellan taxering och uppbörd, å ena sidan, och indrivning, å den andra, fordrar särskilda samordningsåtgärder främst i fråga om samverkan mellan de verkställande myndigheterna men också när det gäller prioritering och planering på certral nivå för de olika verksamhetsgrenarna. I och för sig skulle dessa intressen kanske kunna tillgodoses även med domstolsverket som centralmyndighet. Det är emellertid givet att den angivna samordningen kan åstadkommas betydligt lättare och att den bör få en bättre effekt, om de centrala uppgifterna förläggs till riksskatteverket.
De enskilda målen och de rent judiciella avgörandena i allmänna mål har ett nära samband med den verksamhet som bedrivs vid de allmänna domstolarna. Det blivande centralorganet skall enligt utredningens förslag bl.a. bevaka och informera om den exekutions-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 23
rättsliga lagstiftningen. Detta liksom behovet av att samordna exekutionslagstiftningen med lagstiftning på angränsande områden talar för det blivande domstolsverket som centralorgan. Även den omständigheten att frågor om bl. a. organisation och utbildning i hög grad påverkas av den exekutionsrättsliga lagstiftningen talar i samma riktning. I sammanhanget måste emellertid beaktas att den judiciella delen av verksamheten inom exekutionsväsendet har en betydligt mindre omfattning än indrivningsverksamheten. Utredningen kan inte heller finna att det med hänsyn till tilltron till de exekutiva myndigheternas objektivitet skulle föreligga avgörande skäl mot att de centrala uppgifterna i den judiciella verksamheten förläggs till riksskatteverket.
Utredningen finner mot denna bakgrund att riksskatteverket är bättre lämpat än det blivande domstolsverket att handha centralmyndighetsuppgifterna på exekutionsväsendets område. Utredningen föreslår att dessa uppgifter inordnas i riksskatteverket.
Experterna Jungkvist och Steffner delar inte utredningens uppfattning i fråga om förutsättningarna för att inrätta en fristående centralmyndighet för exekutionsväsendet. Enligt deras mening finns redan i dag och kommer i ännu högre grad, när en ADB-reform genomförts, att finnas centralmyndighetsuppgifter av så stor omfattning att en fristående centralmyndighet är väl motiverad.
Landets indelning i kronofogdedistrikt
Under förarbetena till förstatligandereformen befarade flera remissinstanser olägenheter med alltför stora kronofogdedistrikt. Såvitt utredningen kunnat finna har de stora och medelstora kronofogdedistriktens omfång inte fört med sig sådana olägenheter. Indrivningsresultaten i dessa distrikt är sålunda inte sämre än i de små kronofogdedistrikten och det har inte heller förmärkts några svårigheter att övervaka och leda personalen eller bristande möjligheter till kontakt mellan allmänheten och personalen. Åtskilliga erfarenheter av den hittills bedrivna verksamheten i det förstatligade exckutionsväsendet tyder däremot på att flertalet av de nuvarande små kronofogdedistrikten har alltför obetydligt omfång för att kunna fungera helt rationellt. I det följande redovisas sådana mera väsentliga brister, som enligt utredningens mening talar för att man bör bilda större distriktsenheter inom vissa län.
Till de mer påtagliga olägenheterna med de små kronofogdedistrikten hör att en liten personalstyrka medför en bristande elasticitet i organisationen. Svårigheterna att bemästra en ojämn arbetsbelastning är särskilt framträdande. Utredningen har funnit att större kronofogdedistrikt över huvud taget har bättre förutsättningar att behålla en tillfredsställande arbetsorganisation under skiftningar i betingelserna för verksamheten.
Kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter är mycket differentierade
Prop. 1972:1 Bilaga 14 <Civildepartementet 24
och kräver personal med speciella kunskaper inom många ämnesomområden utöver exekutionsrätten. För säkerhet och snabbhet i handläggningen är det med hänsyn härtill en förutsättning att arbetsuppgifterna renodlas och att personalen vid kronofogdemyndigheterna i viss mån specialiseras.
Det är uppenbart att möjligheterna att specialisera arbetsuppgifterna är särskilt begränsade i de nuvarande små distrikten.
Enhetlighet i fråga om arbetsmetoder och rutiner underlättar verksamheten inte minst med hänsyn till de kontakter som förekommer dels internt mellan kronofogdemyndigheterna, dels med myndigheter utanför exekutionsväsendet. EON har utfärdat föreskrifter och anvisningar på olika områden i syfte att skapa en sådan enhetlig ordning. Skillnaderna mellan kronofogdedistrikten i fråga om främst arbetsvolym och personalstyrka har emellertid till viss del utgjort hinder för att över hela fältet åstadkomrna den rationella ordning i arbetet som avsetts med dessa enligt utredningens mening i och för sig ändamålsenliga föreskrifter och anvisningar.
Utredningen hävdar vidare att små kronofogdedistrikt ofta är mindre lämpliga från utbildningssynpunkt främst till följd av den begränsade tillgången på kvaliticerad personal för en effektiv handledning i utbildningen men också på grund av otillräcklig frekvens av vissa i utbildningshänseende väsentliga typarbetsuppgifter. Det är enligt utredningens mening uppenbart att de större kronofogdedistrikten i dessa avseenden är bättre lämpade för den praktiska fackutbildningen.
Det är utredningens uppfattning att de krav på kronofogdemyndigheterna som ctt övertagande av överexekutorsuppgifter och målen om betalningsföreläggande skulle föra med sig knappast kan tillgodoses i nuvarande personalsituation. Den nuvarande distriktsindelningen utgör ett hinder för att i tillräcklig utsträckning rekrytera väl kvalificerad juristpersonal. Indelningen försvårar också ett organisatoriskt särskiljande av de juridiskt mera kvalificerade arbetsuppgifterna från övrig verksamhet. något som framstår som särskilt olägligt, om. de nu nämnda uppgifterna tillförs kronofogdemyndigheterna.
De överväganden som låg till grund för den nuvarande indelningen av landet i kronofogdedistrikt, den erfarenhet som vunnits av organisationen under den tid som indelningen har bestått samt de ökade krav som väntade reformer inom exekutionsväsendet kommer att ställa på organisationen talar enligt utredningens mening entydigt för att cen översyn av kronofogdedistriktsindelningen bör ske i syfte att få till stånd större enheter. Genom cen vidgning av distrikten står att vinna en större effektivitet i verksamheten, främst genom en mer enhetlig och ändamålsenlig organisation, samt bättre möjligheter att rekrytera och disponera personalen. Samtidigt torde den rationellare organisationen medföra inte obetydliga kostnadsbesparingar.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 25
Enligt utredningens mening bör följande riktlinjer gälla vid översyn av indelningen i kronofogdedistrikt.
1. Vid översynen bör hänsyn tas till, förutom den kommunala indelningen, annan för exekutionsväsendet relevant administrativ och judiciell indelning. Följande regler bör därvid gälla.
a) Kronofogdedistrikten bör inte genombryta länsgränserna.
b) Kronofogdedistrikten bör bildas av hela kommuner/kommunblock. Gräns för kommunblock får dock genombrytas i fall då den bryts av länsgräns.
c) Kronofogdedistrikt bör helst omfatta helt eller hela fögderier. När det gäller anslutningen till andra administrativa indelningar är det mer angeläget att anpassa kronofogdedistriktsindelningen till domkretsindelningen än till indelningen i polis- och åklagardistrikt. Sistnämnda och andra administrativa indelningar bör emellertid följas, om det kan ske utan olägenheter för exekutionsväsendet.
2. Varje kronofogdedistrikt bör om möjligt utformas så att arbetsvolymen blir tillräckligt stor för en effektiv och ändamålsenlig arbetsoch personalorganisation. Sådana förändringar i kronofogdemyndigheternas arbetsuppgifter som kan föranledas av planerade reformer inom exekutionsväsendet bör beaktas.
3. För att de önskemål som angetts under punkt 2 skall kunna uppfyllas, bör ett kronofogdedistrikt ha ett så stort verksamhetsområde att det får en årlig arbetsvolym på minst omkring 35 000-40 000 allmänna. och enskilda mål (med nuvarande proportioner mellan de olika målgrupperna). Erfarenheterna visar, att en arbetsvolym av denna omfattning med nuvarande arbetsrutiner ger arbetsunderlag åt minst tre kronofogdar, minst en kronofogdesekreterare och sammanlagt omkring 40 tjänstemän i övriga karriärer.
4. Allmänhetens möjligheter att komma i kontakt med företrädare för kronofogdemyndigheten bör inte nämnvärt försämras som en följd av distriktsindelningsändringar. Verksamheten vid fältavdelningssektion på ort, som i förekommande fall upphör att vara centralort, bör upprätthållas med i stort sett samma personalstyrka som i dag finns vid centralortssektionen på den tidigare orten. Erforderlig del av distriktets biträdespersonal på denna ort bör ställas till den nya fältsektionens förfogande.
5. Nytt kronofogdedistrikt bör i princip bildas genom sammanläggaing av redan befintliga kronofogdedistrikt. Detta får emellertid inte hindra att — i fall då en sådan lösning uppenbarligen måste anses vara den mest rationella — område för befintligt kronofogdedistrikt delas upp för att ingå i nybildat distrikt.
Residensstad bör vara centralort i kronofogdedistrikt, om inte annan ort på grund av storleken av kronofogdemyndigheten där eller ortens näringspolitiska roll inom området är uppenbart bättre lämpad som
Prop, 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 26
centralort.
Utredningen har med utgångspunkt i dessa riktlinjer för varje kronofogdedistrikt undersökt om och på vad sätt den gällande indelningen bör ändras. Utredningens förslag innebär att antalet kronofogdedistrikt reduceras från nuvarande 81 till 35. Sammanlagt 19 län (mot f. n. fyra) föreslås vardera bilda ett kronofogdedistrikt. Liksom f. n. får Stockholms län det största antalet. sju kronofogdedistrikt. Därnäst kommer Malmöhus län, som föreslås indelat i tre distrikt. Följande tre län föreslås bilda vardera två kronofogdedistrikt, nämligen Östergötlands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs.
För att allmänhetens möjligheter att komma i kontakt med företrädare för kronofogdemyndigheterna inte skall försämras nämnvärt föreslås att den exekutiva fältverksamheten på ort som genom distriktsindelningsändring upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt skall bedrivas med i huvudsak samma personalstyrka som f.n. disponeras för sådan verksamhet på orten.
Om utredningens förslag till distriktsindelning genomförs, uppnås även inte oväsentliga arbetskraftsvinster i fråga om både ledningspersonal (kronofogde- och kronokommissariepersonal) och biträdespersonal.
Genomförande
Med hänsyn till att riksskatteverket endast varit i funktion under en kortare tid och inte nu torde ha praktiska förutsättningar att ta över arbetsuppgifter inom exekutionsväsendet, föreslår utredningen att inordnandet av exekutionsväsendets arbetsuppgifter i riksskatteverket sker den 1 januari 1973.
Statsmakternas ställningstagande till distriktsindelningsfrågan bör enligt utredningens mening sko så snart som möjligt i form av ett principbeslut. Tidpunkten för genomförandet av beslutet bör bestämmas först sedan tillräckliga erfarenheter vunnits av den planerade försöksverksamheten med ADB inom exekutionsväsendet, vilken beräknas vara avslutad tidigast under år 1973.
Remissyttrandena
Remissinstanserna understryker behovet av ett centralorgan för exekutionsväsendet. Den av utredningen förordade lösningen kritiseras dock av flera remissinstanser. Nästan genomgående vitsordas behovet av att ändra den nuvarande distriktsindelningen.
SACO och Föreningen Sveriges kronofogdar anser att en särskild Organisationskommitté med representanter för berörda personalorganisationer bör tillsättas för att jösa de många frågor av övergångsnatur, som uppkommer vid en distriktsändring.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 27
Centralmyndighetsuppgifter
Utredningens förslag till ändrad uppgiftsfördelning mellan centralorgan och länsstyrelser har vid remissbehandlingen, med undantag för länsstyrelserna, fått ett övervägande positivt mottagande.
Utredningens åsikt att frågor om handräckning m. m. för indrivning av restförda skatter eller böter i förbindelse med främmande länder skall handläggas av centralorganet delas inte av RSV som betonar, att dessa frågor närmast ligger inom de nybildade skatterätternas verksamhetsområde. Uttalanden i samma riktning görs av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt av länsstyrelsen i Stockholms län. Däremot har utredningens förslag godtagits av länsstyrelserna i Östergötlands och Hallands län. Kriminalvårdsstyrelsen finner i likhet med utredningen önskvärt att de mellan olika myndigheter nu fördelade arbetsuppgifterna för indrivning av restförda skatter och böter i förbindelse med främmande länder koncentreras till en och samma myndighet. Kriminalvårdsstyrelsen tillstyrker förslaget, att styrelsens befattning med indrivning av böter hos personer som vistas i Danmark, Finland, Island eller Norge förs över till det föreslagna centralorganet. Samma uppfattning kommer till uttryck i yttranden från Föreningen Sveriges kronofogdar och SACO.
Utredningens förslag att centralorganet inom sitt verksamhetsområde skall företräda staten inför domstol berörs av JK, som är ense med utredningen att tillvaratagandet av statens rätt är en uppgift som lämpligen bör handläggas centralt. JK är dock tveksam om ansvaret att bevaka statens talan, som innefattar en ren partsfunktion, bör förenas med uppgiften som chefsmyndighet för exekutionsväsendet. Föreningen Sveriges kronofogdar och SACO anser emellertid att JK:s nuvarande uppgift att företräda staten med fördel kan föras över till centralorganet.
Centralorgan
Riksskatteverket. De remissinstanser som limnat utredningens förslag i denna del utan erinran är statskontoret och länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Jämtlands, Västerbottens samt Norrbottens län. Flertalet remissmyndigheter som har tillstyrkt förslaget i centralmyndighetsfrågan har motiverat sin uppfattning med det nära sambandet mellan taxering, uppbörd och indrivning. I flera yttranden har kritik riktats mot förslagen. Därvid har anförts att RSV:s storlek och omfattningen av verkets nuvarande och framtida arbetsuppgifter kan utgöra hinder att få till stånd samma goda resultat som EON uppnått.
Domstolsverket. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, DON och samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet anser att det blivande domstolsverket bör bli centralmyndighet för exekutionsväsendet. Lagberedningen anser, att det kan vara en fördel att vänta med inrättandet av
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 28
centralmyndighet till dess fråzan om Ööverexekutors avskaffande och kronofogdemyndigheternas framtida arbetsuppgifter har blivit prövad men förordar redan nu bestämt domstolsverket före riksskatteverket som centralmyndighet. Fristående myndighet. JK, RPS, RSV, EON, SACO, TCO, Föreningen Sveriges kronofogdar samt länsstyrelserna i Hallands, Värmlands, Västmanlands och Västernorrlands län förordar en fristående centralmyndighet. Från länsstyrelserna har bifogats yttranden från sammanlagt 71 kronofogdemyndigheter. Av dessa förordar 50 en fristående centralmyndighet. Uppskjutande av centralmyndighetsfrågan. Några remissinstanser anser att ett uppskjutande av avgörandet i centralmyndighetsfrågan ir lämpligast. Dessa är RRV samt länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Malmöhus och Örebro län. Uppdelning på två eller flera Organ. Ingen remissinstans har förordat detta alternativ.
Indelningen i kronofogdedistrik: Utredningens förslag i distriktsindelningsfrågan har under remissbehandlingen godtagits av JK, RPS, EON och TCO. RSV, som uppger sig sakna erforderlig erfarenhet för att kunna ha någon bestämd mening i frågan, ifrågasätter om inte förslaget går för långt med påföljden att distrikten i åtskilliga fall blir större än vad som är lämpligt från effektivitets- och servicesynpunkt. Föreningen Sveriges kronofogdar och SACO delar utredningens uppfattning, att ett stort antal kronofogdedistrikt är för små för att exekutionsverksamheten skall kunna bedrivas rationellt. Med hänsyn till det exekutiva arbetets särart har det emellertid visat sig svårt att göra några större rationaliseringsvinster genom att inrätta alltför stora enheter. Remissinstanserna ansluter sig till utredningens riktlinjer för distriktsindelningen men anför att avsteg från principer om renodling och specialisering måste tillåtas i distrikt med stort ytinnehåll och där befolkningsunderlaget inte är tillräckligt. Statskontoret framhåller, att utredningen bort närmare analysera förhållandet mellan länsstyrelsens uppgifter inom exekutionsverksamhbeten och kronofogdemyndighetens uppgifter. Detta samband är av betydelse för frågan om distriktsindelningen. Ett tänkbart alternativ är att länsstyrelsens ifrågavarande uppgifter sammanförs till en enhet gemensam för flera län. Å andra sidan kan kronofogdedistrikten avpassas antingen så att länsstyrelsens uppgifter kan föras över till kronofogdemyndigheten och centralorganet inom exckutionsväsendet eller så att kronofogdemyndigheten kan inordnas i länsstyrelsen. Statskontoret betonar att starka skäl finns för att inordna kronofogdemyndigheterna i länsstyrelserna. Lagberedningen finner det angeläget att kronofogdedistrikten utan
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 29
uppskov minskas så mycket som möjligt och förordar i vissa fall ännu större distrikt än de föreslagna.
Svenska kommunförbundet kritiserar däremot förslaget och framhåller att en långtgående centralisering kan medföra nackdelar för kommunala organ som har samarbetskontakter med kronofogdemyndigheterna. Glesbygdsutredningen anser det angeläget att glesbygdsbefolkningens servicestandard i alla avseenden upprätthålls så långt som möjligt. Utredningen bedömer frågan från principiell synpunkt och menar att man bör iaktta stor återhållsamhet från statens sida med administrativa åtgärder som kan tänkas få ogynnsamma effekter för glesbygdernas befolkning.
Följande länsstyrelser tillstyrker utredningens förslag till distriktsindelning för respektive län nämligen länsstyrelserna i Uppsala, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Jämtlands och Norrbottens län.
Länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Värmlands och Örebro län förordar att indelningsreformen tills vidare får anstå. Övriga länsstyrelser avstyrker utredningens förslag och föreslår vissa justeringar som innebär ett något större antal distrikt än vad utredningen föreslagit.
Departementschefen
Utredningen har kartlagt de uppgifter inom exekutionsväsendet som handläggs på central nivå (i allt väsentligt av EON) och på regional nivå (av länsstyrelserna). Utredningen föreslår att ett blivande centralorgan skall utföra alla de uppgifter som f.n. ankommer på EON och dessutom överta vissa av länsstyrelsernas uppgifter, i huvudsak personalfrågor. Vidare föreslås att centralorganet övertar vissa smärre arbetsuppgifter från andra myndigheter, bl.a. JK. Förslaget innebär att centralorganet får befattning med främst organisationsfrågor, personalrekrytering, personalutbildning, tjänstetillsättningar, anslagsfrågor samt informations-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet. Flera länsstyrelser har haft erinringar mot utredningens förslag i frågor rörande organisation, personalrekrytering, tjänstetillsättning och budget. Övriga remissinstanser har godtagit förslaget eller lämnat det utan erinringar.
Jag kan i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag. Enligt min mening bör länsstyrelsernas inflytande över den lokala exckutionsorganisationen kunna tillgodoses i erforderlig omfattning inom det system som utredningen föreslagit. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter som fordras om uppgiftsfördelningen mellan central, regional och lokal organisation inom exekutionsväsendet.
I frågan om val av centralorgan för cxekutionsväsendet diskuterar utredningen fyra alternativ, nämligen att lägga centralmyndighetsuppgif-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 30
terna på ett blivande domstolsverk, på riksskatteverket eller på en för ändamålet särskilt inrättad myndighet eller att dela uppgifterna mellan domstolsverket och riksskatteverket. Utredningen föreslår att uppgifterna inordnas i riksskatteverket samt att detta sker den 1 januari 1973.
Åtskilliga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag att lägga centralmyndighetsuppgifterna på riksskatteverket. Alternativet med ett fristående organ har förordats av ett tiotal remissinstanser. I det övervägande antalet yttranden från kronofogdemyndigheterna förordas också detta alternativ. Endast ett fåtal remissinstanser har ansett att uppgifterna bör anslutas till domstolsverket. En lösning som innebär en uppdelning av centralmyndighetsuppgifterna på två eller flera organ har inte vunnit gehör hos någon romissinstans. Däremot har några remissinstanser förordat att avgörandet i centralmyndighetsfrågan skjuts upp.
I likhet med utredningen finner jag det olämpligt att dola upp centralmyndighetsuppgifterna på två eller flera organ. Jag kan inte heller förorda att ställningstagandet i centralmyndighetsfrågan skjuts på framtiden. De alternativ som kan komma i fråga är enligt min mening ctt fristående organ och inlemmande av centralmyndighetsuppgifterna i riksskatteverket.
För inrättandet av ctt fristående centralorgan för exekutionsväsendet talar kronofogdemyndigheternas särpräglade verksamhet, främst blandningen av renodlat judiciella och andra arbetsuppgifter. Det organ som hittills handhaft på centralmyndighet ankommande uppgifter, EON, har skött dessa uppgifter på ctt utmärkt sätt. Centralmyndighetsfunktionerna löper smidigt och effektivt.
Sambandet mellan taxering och uppbörd, å ena sidan, och indrivning å den andra, fordrar emellertid särskilda samordningsåtgärder främst i fråga om samverkan mellan de verkställande myndigheterna men också när det gäller prioritering och planering på central nivå för de olika verksamhetsgrenarna. Skatteindrivningen och indrivningen av andra offentliga medel representerar och kommer under överskådlig framtid att representera den övervägande delen av verksamheten hos kronofogdemyndigheterna. Bl. a. från organisatorisk synpunkt är riksskatteverket väl lämpat att ta hand om centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet. Detta gäller framför allt uppgifter som avser de lokala myndigheternas organisation och drift, tillsynsuppgifter, ADB-frågor samt utbildningsfrågor.
Jag finner mot denna bakgrund och efter samråd med chefen för finansdepartementet övervägande skäl tala för att centratmyndighetsuppgifterna läggs på riksskatteverket. Utredningens förslag att uppgifterna skall inordnas i riksskatteverket den 1 januari 1973 kan jag inte biträda. Jag förordar att detta i stället sker den 1 juli 1973. Jag avser att föresla Kungl. Maj:t att uppdra åt riksskatteverket att ; samråd med EON lägga fram förslag om ny organisation. Förslagen ifråga om organisation m. m. torde få anmälas för 1973 års riksdag.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 31
Utredningen har redovisat riktlinjer för en översyn av kronofogdedistriktsindelningen samt har för varje kronofogdedistrikt undersökt om och på vad sätt den gällande indelningen bör ändras. Utredningens förslag innebär att antalet kronofogdedistrikt reduceras från nuvarande 81 till 35. Sammanlagt 19 län (mot f. n. fyra) föreslås vardera bilda ett kronofogdedistrikt. Liksom f. n. får Stockholms län det största antalet (sju) kronofogdedistrikt. Därnäst kommer Malmöhus lin, som föreslås indelat i tre distrikt. Följande tre län föreslås bilda vardera två kronofogdedistrikt, nämligen Östergötlands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs.
För att allmänhetens möjligheter att komma i kontakt med företrädare för kronofogdemyndigheterna inte skall nämnvärt försämras föreslås att den exekutiva fältverksamheten på ort som genom distriktsindelningsändring upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt skall bedrivas med i huvudsak samma personalstyrka som f.n. disponeras för sådan verksamhet på orten.
Remissinstanserna har som regel inte haft något att erinra mot de föreslagna riktlinjerna för indelningen i kronofogdedistrikt. Däremot har utredningens konkreta förslag kritiserats av flera länsstyrelser, som ansett att förslaget resulterat i alltför få distrikt. Någon remissinstans har däremot anfört att distriktens antal borde ha minskats mer än vad utredningen föreslagit. | |
Väntade reformer inom exekutionsväsendet kommer att ställa ökade krav på en bättre arbetsorganisation med bl.a. ökad specialisering. Som utredningen anfört bör bättre möjligheter skapas att smidigt anpassa personalorganisationen till växlingar i arbetsbelastningen. Enligt min mening når man dessa mål endast genom att skapa större enheter. Härigenom ges vidare förutsättningar för en mer enhetlig och ändamålsenlig organisation samt en bättre rekrytering och utbildning. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till de principer för en distriktsindelning vilka föreslagits av utredningen.
T likhet med Svenska kommunförbundet och glesbygdsutredningen vill jag betona att distriktsindelningen inte får medföra försämrad service gentemot allmänheten eller nackdelar för kommunala organ som har samarbete med kronofogdemyndigheterna. Detta behöver inte heller ske om, i enlighet med de av utredningen föreslagna och av mig godtagna principerna, den exekutiva fältverksamheten på ort som genom distriktsindelningsändring upphör att vara centralort i kronofogdedistrikt bedrivs med i huvudsak samma personalstyrka som f.n. disponeras för sådan verksamhet på orten.
I likhet med utredningen anser jag att tidpunkten för genomförandet av en ändrad distriktsindelning bör bestämmas först sedan tillräckliga erfarenheter vunnits av försöksverksamheten med ADB inom exekutionsväsendet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter om indelningen i kronofogdedistrikt.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 32
Civilbefälhavarorganisationen
1964 års civilbefälhavarutrednings förslag
Utredningen har haft till uppgift att — mot bakgrund av de senaste årens utveckling och erfarenheter samt de överväganden som redovisats i prop. 1964: 109 om ny organisation av totalförsvarets regionala ledning m. m. (SU 1964: 189, rskr 1964: 362) — utreda bl. a. frågan om civilbefälhavarnas uppgifter och befogenheter i krig, att utarbeta förslag till krigsinstruktion för civilbefälhavarna och till de ändringar i fredsinstruktionen för dessa, vartill övervägandena kunde ge anledning samt att överse krigsorganisationen för civilbefälhavarna. I betänkande den 21 juni 1967 (stencil K 1967: 6) har utredningen avgivit förslag i angivna hänseenden. Betänkandet har remissbehandlats. En redogörelse för betänkandets innehåll och för remissyttrandena i de delar som rör civilbefälhavarnas uppgifter och befogenheter i fred samt civilbefälhavarkansliernas fredsorganisation har lämnats i prop. 1968: 1, bil. 8 s. 27—29 och 34. Kungl. Maj:t har den 5 juni 1970 utfärdat ny instruktion för civilbefälhavare (1970: 363) samt den 29 juni 1970 fastställt riktlinjer för civilbefälhavarkansliernas krigsorganisation.
I fråga om organisationen i fred finns f.n. i vart och ett av de sex civilområdena en avdelningsdirektör, en förste byråsekreterare och en kansliskrivare. Dessutom finns i vart och ett av södra och västra civilområdera en och i östra civilområdet två byrådirektörer. Dessutom finns ett kontorsbiträde i östra civilområdet. Utredningen föreslog en förstärkning av fredsorganisationen i varje civilområde med två handläggare och ett biträde. På mitt förslag (prop. 1968: 1, bil. 8 s. 35, SU 1968: 6, rskr 1968: 6) förstärktes organisationen den 1 juli 1968 med en byrådirektör, en förste byråinspektör och en kontorsskrivare i både södra och östra civilområdet. Förstärkningen genomfördes på försök.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 33
Departementschefen
Jag förordar att civilbefälhavarnas fredskanslier förstärks med tre handläggare. Jag har sålunda beräknat medel för ytterligare en tjänst som byrådirektör i ettvart av Bergslagens, Nedre Norrlands och Övre Norrlands civilområden.
2 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1972 1 Bilaga 14 Civildepartementet 34
uajpyardagd = 01—- 0I—- 000 000 000 000 000 000 000 000 000 — 000 SOU
€L/TLT 846 8T 507 169 ££9 Ob6 SLTZ 004 00£ 008 19SJNY
VUIJJIYFIPUAWIPFOJOUOIN £Z-- LI-- Z £Z+ + + -r + + + Buupur I PUIOSJAIÄJSSUR] ”puAn St VOL: 611+ 000 000 000199 000 000 000 000016 000 — — 000
+ ZZ6 8! FELT ZZZT +bbZz LIP LIP
peuyerd
bz+ I 0€-- OE+
+ -- + + +
€€t €8E 9ILT 000 000 000 000 000 000 000 000 000 — 000 UPIJ
ZL/IL6I 7 F97 982 048 6ST 590 0£0 8ETS5 788 00£ Z8L S1LFLIGP
'€ £ 6 L €ZT 5 BIT 86 I A
usjaqardaq = OT+ OI+ 00010 000 000 000 000 000 — 000 000 — 000-000 103
€LITL6T ST 6ST bb9 S91 096 000 000 UjUSWLJFLI)
BUIJISYFIPUAÄWSPENS bZ+ br T DE-F £ €E-FH + —+F 3 + — Burspue ”puAn ty Tvet 98T+ 000 000 000£SZ 000 000 000 — 000 — = 000
T b9T LE bS9 £€8 £79 Sp6 Sp6 IVO peuygsog LE-- Fb TI I EPT Ep- 'zL6T IAPLUJISONHISA4 + -- + +
T6T Iv6 LINA 000 000 000 OO0 000 000 000 000 000 — 000 HUNf LJPOT
€ 9T8 605 bör SLITIT £68 ELP z9S 188 000 > 188 T TL/IL6I
"WU up
'T 9ET I 9 BST ZE 91 "UW PIQTIN UppInpnANU A = PUJOSJOIÄJSURT uvapydaq LL 86 SLT-F 000 000 000 000Z0E 000 000 000 000 0000007 000 000
+ T v8Z 9C LET 9St 0S7 000 OST sjeneysddn SLL £97 €LITL61 SL LI S 5 OT 607 I 90T IIA
+ + + + + + + + cf + II Bumpur 'PUÄW 061 16p 000 000 000 000965 000 000 — — 000 I0€ 000 O00HbE8 oy] "AE 194Q
1OJ + + + LOL 58 85tz 79€ SS8 ZSE ZSE
VUIIS[FIAISSURT 11 Se10j PUIETUIUYARISQSTLISUE peuyerd 66 1 El L IPL IRI 000 + + + + -F + + + [[eXS 001 LSET LIP vpLL8B 000 000 000229 000 000 000 000 000 000 000 000
T IEZUIUPPSI9 9 958 £06 IvS 067 6§9 £50 097 00C 005 095 TL/IL6I PW
"I C9E 01 8 SZ Z ST ESP z OSP pau
reuosiad sjeUYgI uapuojsuorstuad ESS Ua1OIUONTJLP
AP
-f[B -ddn
FUTUJPISULLUVIES -Såupdua
1eFUIUJJESIIISOA IEWepPuUE "JOAISADNEASSAN J2peUIsOR[LROT pPpowusprogddn UBIJ JE SpuessepueH 1euosaad 42peUISO 10J
FULUPIESIA 8urunesIg 1JBIMON2N USSOd PIRAND[SS 1asuadxqg LoyfiBin JEuOSIIA avupg PIA Hej5uy SSA euupwu FAQ HUA FEIp I
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 35
Länsstyrelsen i Stockholms län.
11 Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- 000 000 000 000 000 000 000 10 räkning m. m. 12 383 000 kr. 54 1972/73 233 081 153 500 531 2. Planeringskansliet behöver för de
Dep.chefen --4 + + 41 —+ +—+5 samordnande uppgifterna en förste byrå-
ändring sekreterare. Juridiska enheten behöver 000 000 000 000 +39 förstärkning för bl.a. handläggning av 10000 173 160 120.000 250000 656 Beräknad Länsstyrelsen besvärsärenden två länsassessorer och
+6 + + +—+1 + +7713 ett kvalificerat biträde. För att hinna
handlägga ärenden rörande den ekono- 603 000 000 000 000 miska och sociala planeringen i den takt 70000 291 485 432000 576 559 1 2281000 som krävs bör den regionalekonomiska 22 26 enheten tillföras två byrådirektörer och Kronofogdemyndigheterna 1971/72 ett kvalificerat biträde. Naturvårdsenhe- 000 000 000 000 000 000 000 ten behöver förstärkas med tre byrådi- 10 13 1972/73 543 410 576 400 552 rektörer, en för den allmänna naturvår-
Dep.chefen + +—+4 —+ —+2 —+ --7 den, en för ärenden inom den kommu-
ändring nala sektorn och en för industri- och
000 000 000 000 000 000 +58 luftvårdsfrågor. För att tillgodose kra- 30 15 Beräknad 086 410.000 545 569 086 Länsstyrelsen vet på rimlig handläggningstid behöver 8 2
-+ -+ -- +4- + --11 planenheten ytterligare två byrådirektö-
rer, en byråingenjör och ett kvalificerat 73 989 000 000 000 000 000 000 1062 biträde. För handläggning av uppgifter
skattemyndigheterna 055 132 749 189 220 033 enligt den nya fastighetsbildningslagen 3 1 35 40 1971/72 behöver lantmäterienhetens personal för- Lokala stärkas med bl. a. en avdelningsdirektör.
000 000 000 000 000 000 +10 +10 +20 På grund av personalbrist har någon kon- 1972/73 928 965 716 640 297 troll av enskilda skyddsrum inte kunnat Dep.chefen 1518 1 --11 + + + —+14 ske. Försvarsenheten bör därför tillfö-
ändring ras en byråingenjör (-+-1 196 137 kr.). 000 000 000 000 000 000 4130 +26 +56 3. Den ökade ärendemängden föran-
Beräknad Länsstyrelsen 859 267 518 542 881 1237 leder länsstyrelsen att begära en taxe- 1 1
—+13 + + +16 ringsintendent. För en utbyggnad av tax-
eringsassistentorganisationen begärs två 355 000 000 000 000 000 000 000 1046 1401 förste taxeringsassistenter, fyra taxerings-
330 240 595 262 960 350 387 assistenter och fyra kvalificerade biträ- 4 4 1 60 70 Tänsstyrelsen 1971/72 den. För handläggning av bl. a. skatte-
brottsärenden bör mervärdeskatteenbeten
» tillföras två förste byråinspektörer och .
personal
4. Länsskatterättsavdelningen behöver
ytterligare en länsassessor och ett kvaliggande ficerat biträde. För handläggning av
vrig Därav ärenden rörande bl.a. körkortsinnehav Personal Handlä, Ö Anslag Lönekostnader. Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 36
behövs en länsassessor och ett kvalificerat biträde på trafikenheten. Den starkt ökade arbetsbelastningen på överexekutorsenheten medför behov av ytterligare en länsassessor (+345 216 kr.).
5. De nya arbetsuppgifterna i samband med reglerna om lönegaranti i konkurs och en i övrigt ökad arbetsbelastning motiverar förstärkning av kameralenheten med ett kvalificerat biträde. För bl. a. rationaliseringsarbeten behöver personalenheten en byrådirektör och ett kvalificerat biträde. Länsstyrelsen begär vidare en byrådirektör till uppbördsenheten för ärenden om bl. a. kontroll av arbetsgivare. Som bl. a. arbetsledare för dataenhetens distribution och lager önskas två assistenter (4-360 748 kr.).
6. Den ökade utbildningsverksamheten gör att civilbefälhavarens kansli bör förstärkas med ett kvalificerat biträde (-+45 682 kr.).
7. För tillfällig personal m.m. begärs uppräkning av medlen (+
627 627 kr.). |
8. Härutöver begärs ytterligare medel för omkostnader bl. a. för vissa flyttningskostnader (41 038 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m.m. 8 519 000 kr.
9. I såväl Danderyds som Jakobsbergs fögderi behövs cen fögderisekreterare bl.a. för arbetsledning och för kvalificerade arbetsuppgifter i anledning av skattebrottslagen. På grund av ökat arbete framför allt med fastighetstaxering och arbetsgivarkontroll samt den ökande arbetsvolymen med anledning av folkmängdsökningen i stockholmsområdet yrkar länsstyrelsen personalförstärkning med en fögderiassistent i vardera Lidingö och Täby fögderier, ett kvalificerat biträde i ett vart av Danderyds, Jakobsbergs, Sollentuna, Solna och Täby fögderier samt två kvalificerade biträden i ett vart av Handens, Huddinge, Nacka och Södertälje fögderier. Gemensamt för länets fögderier yrkar länsstyrelsen förstärkning med fem landskanslister (+950 713 kr.).
10. Vidare behövs medel för tillfällig personal m. m. (+1 105 287 kr.). .
11. Omkostnaderna beräknas öka (-+511 000 kr.). Härvid har kostnader för flyttning i Danderyd, Huddinge och Lidingö beräknats till 400 000 kr.
Kronofogdemyndigheterna. 12. Löne- och prisomräkning m.m. 5 776 000 kr.
13. På grund av stark ökning av allmänna mål samt då personalförstärkning behövs för att indrivningsresultatet inte skall försämras yrkas i Danderyds distrikt en biträdande kronofogde och cn förste kronoassistent. För bl.a. arbetsledning begärs en förste kronoassistent i vartdera av Handens och Huddinge distrikt. Med hänsyn till den kraftiga expansionen av bostadsbyggandet och den omfattande skärgården med tät fritidsbebyggelse inom Nacka distrikt begärs en biträdande kronofogde i utbyte mot cn kronofogdesekreterare. Med anledning av
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 37
den fortlöpande befolkningsökningen i Sollentuna distrikt begärs en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare samt två kronoassistenter i befordringsgång. Även i Solna distrikt som är mycket arbetstyngt yrkas en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesckreterare samt en förste kronoassistent. Stockholms distrikts storlek och den koncentration av företagare som finns där gör det nödvändigt att öka personalstyrkan. För distriktet yrkas en kronofogde, fyra kronokommissarier i utbyte mot fyra förste kronoassistenter samt
två förste kronoassistenter. De nya tjänsterna behövs för arbetsuppgif-
ter i anledning av lagstiftningen om statlig lönegaranti vid konkurs, för arbetsledning på de tre fältavdelningarna för allmänna mål samt för handläggning av ärenden om underhållsbidrag m. m. Tjänstebytet är nödvändigt för att stärka arbetsledningen i distriktet. I Södertälje distrikt behövs förstärkning med en kronokommissarie och en förste kronoassistent. På grund av allmän ökning av arbetsvolymen i distrikten yrkar länsstyrelsen ett kvalificerat biträde i ett vart av Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms och Södertälje distrikt, två Kvalificerade biträden i vartdera av Handens och Sollentuna distrikt samt tre Kvalificerade biträden i Danderyds distrikt. För att avlasta biträdespersonal vissa rutingöromål yrkas en expeditionsvakt i vartdera av Handens och Stockholms distrikt (+1 210 832 kr.).
14. Vidare behövs medel för tillfällig personal (4419 168 kr.).
15. Omkostnaderna beräknas öka (4307 000 kr.). Härvid har kostnader för flyttning i Huddinge och Stockholm beräknats till 500 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 84 684 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 47 741 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 32 090 000 kr. eller sammanlagt 164 495 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en byrådirektör på regionalekonomiska enheten (2), en förste byråingenjör och en förste byråinspektör på naturvårdsenheten, en biträdande överlantmätare, en assistent, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde på lantmäterienheten, en länsveterinär och en biträdande länsveterinär, två förste byråinspektörer (3), två byråassistenter, en landskanslist, en kansliskrivare (3) och ett kontorsbiträde på medvärdeskatteenheten, en assistent på dataenheten, en länsnotarie på förvaltningsavdelningen samt en byrådirektör och en kontorsskrivare på kameral- och uppbördsavdelningen (5) vid länsstyrelsen. Jag har vidare beräknat 1 640 000 kr. i engångsutgift för vissa flyttningskostnader vid länsstyrelsen m. m. Jag har även beräknat 400-000 kr. i engångsutgifter för flyttning av lokala skattemyndigheterna i Danderyds, Huddinge och Lidingö fögderier (11) samt 500 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av kronofogdemyndigheterna i Huddinge och Stockholm (15).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 38
Länsstyrelsen i Uppsala län.
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- 000 000 000 000 000 1 7000 räkning m. m. 1 902 000 kr. 45 19 1972/73 360 + 1 + + + + +432 2. Planeringskansliet behöver förstär-
Dep.chefen kas med ett kvalificerat biträde. För till-
ändring synsuppgifter yrkas på naturvårdsenhe- +4 000 000 000 000 000 000
1 ten en förste byråingenjör. Planenheten 20 49 36 546 652 Beräknad Länsstyrelsen + 4 + -L ' + behöver på grund av bl.a. väsentligt + +
ökad arbetsbelastning ytterligare två by-
54 rådirektörer. På grund av överlantmäta-
000 000 000
rens ökade arbetsbörda yrkas en biträ-
000 4000 82 000
285 107 364
dande överlantmätare i utbyte mot en
1 886 2
1971/72 byrådirektör (+295 981 kr.). Kronofogdemyndigheten 1 - 3. Belastningen på taxeringsenheten
+1 000 000 VUV 000 har ökat i och med länsindelningsänd- 1 4 35000 1972/73 19000 21000 680 ringen. Ytterligare en taxeringsintendent
Dep.chefen LU —+634 + + —+ + och två kvalificerade biträden behövs.
ändring För en fullständig utbyggnad av taxe-
| +2 +6 -+8 | OMM VUuV 1 2 10000 38000 62.000 | 000 | ringsassistentorganisationen behövs yt- |
| Beräknad | 094000 | 205 | |
| Länsstyrelsen | terligare tre = taxeringsassistenter (+ |
—+1 -+ + —- +1 352 373 kr.).
4. Allmänna enheten är med hänsyn 100 000 000 000 000 000 7 till arbetets omfattning i behov av en skattemyndigheterna 44 152000 472 163 838 länsnotarie (+57 148 kr.). 3 3 1971/72 5. För = ytterligare = biträdestjänster Lokala m. m. begärs uppräkning av medelstill- 000 000 000 000 000 000 delningen (4605 873 kr.).
1972/73 2000 34 91 10 6. Omkostnaderna beräknas «öka Dep.chefen 023 324 474
—+2 —+ -- + -I- —+2 (4-393 625 kr.). ändring Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne- -r23 000 000 000 000 2000 och prisomräkning m. m. 633 000 kr. 77 Beräknad Länsstyrelsen 945 324000 259 607 8. Med anledning av bl.a. de nya :+-2 Ia —+ + + i 1-3 arbetsuppgifter som tillkommit genom
skattebrottslagstiftningen yrkar länssty- 69 156 225 000 000 000 000 000 000 000
8 relsen förstärkning med ett kvalificerat 15 546 278 964 735 538 9 biträde i Enköpings förderi samt en fög- 11 Länsstyrelsen 1971/72 derisekreterare i Uppsala fögderi. I sist-
nämnda fögderi yrkas med hänsyn till
«a so . em folkmängdsökningen även tre kvalificepersonal . rade biträden. I Tierps fögderi, som ge-
nom ändring i fögderiindelningen fått vä--
sentligt ökad arbetsvolym behövs en fög-
derisckreterare, en landskanslist och ett
Därav kvalificerat biträde (4501 500 kr.). Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader. Siukvård mtd Rescersättningar Lokalkostnader Expenser
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 39
9. Omkostnaderna beräknas öka (--70 500 kr.).
Kronofogdemyndigheten. 10. Löne- och prisomräkning m. m. 435 500 kr. |
11. Uppsala distrikt behöver på grund av folkmängdsökning och kontinuerlig ökning av arbetsvolymen i distriktet en kronoassistent och
ett kvalificerat biträde (+81 961 kr.). | |
12. För främst biträdespersonal begärs ytterligare medel (491 039 kr.).
13. Omkostnaderna beräknas öka (+43 500 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar, jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 14 012 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 4 518 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2796 000 kr. eller sammanlagt 21 326 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråingenjör på naturvårdsenheten (2), en kansliskrtivare på lantmäterienheten, en länsveterinär samt en förste byråinspektör på mervärdeskatteenheten vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat medel för ytterligare en landskanslist i Tierps fögderi.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 40
Länsstyrelsen i Södermanlands län. Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom-
0 4) 0 0
räkning m. m. 2 633 000 kr.
00 00 00 000 000 000
200 8 5 2. Med hänsyn till bl. a. nya arbets-
52 1972/73 690 +497 - 34-235 uppgifter behöver lantmäterienheten för- — + Dep.chefen
stärkas. För bevakning av fastighetsbild-
ändring ningsärenden fordras en biträdande över- +7 000 000 000 000 000 000 000
2 5 lantmätare 1 utbyte mot en lantmätare.
30 52 9292 235 207
Beräknad Länsstyrelsen Vidare behövs en ingenjör, ett kvalifice-
+ + I —+ -+-1 rat biträde m. fl. (+271 000 kr.).
9 67 76 3. Länsstyrelsen konstaterar att de lö-
000 000 000 000 000 000
nekostnadsmedel som anvisats till läns-
13 922.000 263 252 100 192
2572 3 styrelsen icke förslår till genomförande 1971/72 av den partiella omorganisationen. Då
Kronofogdemyndigheterna
länsstyrelsen f.n. anser sig sakna till-
| 1-1 000 000 000 000 000 | räckligt underlag för att låta krav på | ||
| 1972/73 | 727 | 92 64 42 | ökade resurser utmynna i förslag på vis- |
| Dep.chefen | + | - — -:-758 |
sa bestämda tjänster yrkar länsstyrelsen
ändring
istället medel för inrättande av extra
+7 000 000 000 000
2000 tjänster m. m. (4441 000 kr.). 64 19
Beräknad - 4. Omkostnaderna beräknas öka bl. a.
Länsstyrelsen :;- -| 4-781 + +866
på grund av utrustning av nya lokaler
(434 000 kr.). 105 000 000 000 000 000 000 000 Lokala skattemyndigheterna. 5. Löneskattemyndigheterna 13 66 65 508 429 252 268
och prisomräkning m. m. 662 000 kr.
3 4
1971/72 6. Med hänsyn till nytillkomna ar-
Lokala
betsuppgilter med bl. a. skattetillägg och
2 +4 +6 000 000 000 000 000 000 000 förseningsavgifter begärs medel för till-
1972/73 2 48 300 531 302 138 579 fällig personal i länets fögderier. (+ Dep.chefen 2
— — --|- -1-2 202 000 kr.).
ändring -.- —
7. Omkostnaderna = beräknas öka
000 000 000 000 000 000 +13
4 (--2 000 kr.).
Beräknad Länsstyrelsen 926 150 531000 232 157 379 Kronofogdemyndigheterna. 8. Löne- 3 -2
i -- + och prisomräkning m. m. 913 000 kr.
9. För kvalificerade arbetsuppgifter 71 203 274 000 000 000 000 000 000 000
med bl.a. arbetsgivarutredningar, löne- 35 036 362 933 538 609
1243 exekution och lönegaranti vid konkurs
11 13
Länsstyrelsen ([971/72 begir länsstyrelsen medel för extra personal till länets kronofogdemyndigheter (+242 000 kr.). personal 10. Omkostnaderna beräknas «öka.
(+52 000 kr.). Härvid har 5 000 kr. be-
räknats för inköp av fotokopieringsap-
ggande
parat till kronofogdemyndigheten i Ny-
Därav
köping.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 41
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 16 188 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 026 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 882 000 kr. eller sammanlagt 25 096 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste kontorsskrivare och två kontorsbiträden på lantmäterienheten, en länsveterinär samt en förste byråinspektör på mervärdeskatteenheten vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat 138 000 kr. i engångsutgift för vissa flyttningskostnader vid länsstyrelsen m. m. (4). Jag har vidare beräknat dels medel för ytterligare en fögderiassistent i Strängnäs fögderi och dels 100 000 kr. för tillfällig personal (6). Jag har även beräknat 5 000 kr. för inköp av fotokopieringsapparat till kronofogdemyndigheten i Nyköping (10).
2" Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 14
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 42
Länsstyrelsen i Östergötlands län.
II | 31!/88321/ = Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- Dö S 3533 S na : g 2 ee OTIS & räkning m. m. 3 728 000 kr. av Nej La « . sc OM fega od å I I++ + 2. Planeringskansliet föreslås förstärkt
c . -- LL I a med en byrådirektör som kvalificerad E 33 TR ? 232/8883 3 medhjälpare till chefen för kansliet. För 25 | 3 ASS IA handlägeni ärenden rörande till NET 3 AHL 2 andläggning av ärenden rörande tillsyn
slå = - enligt miljövårdslagen bör en förste by-
v = a + oc eva eten o
3 fottt tl råingenjör tillföras naturvårdsenheten
: FE 228233 | 3| och för ärenden som har samband med
& - [TK S c ses or av 3 denn? SS landskapsvård en förste byråinspektör. & -- - Ela & CAN I På grund av bl.a. nya arbetsuppgifter besl = a ens oroat 5 = höver lantmäterienheten förstärkas med
28 Id 3 |8888 e en biträdande överlantmätare och en as-
TB dd SSSS Sl sistent. På försvarsenheten begärs en ENäc HB nNASa z - 0. on ox . 2å S en &£ förste byråingenjör för alarmering, tele-
i - - . .- < 5 + dd +| och elteknik. För nya uppgifter med -- - 2 IANA 2 |/228228 s| länsstyrelsens krigsorganisation m. m. be- 25 + + S Sö5S3 3 - ec oc sl 27 Am UnAnmA & gärs en förste byråinspektör (+514 033 : Slas Fe a = 08 - kr.).
3 Pott + 3. Då taxeringsenheten är underbe-
c ev ao .. . . 2 E 23 & > 88883 | 3 SS S mannad föreslås förstärkning med en 5
3 mom AMEL MM taxeringsintendent. Även ytterligare en 3 Or FAR = - . . - - FIRE 2 "3 förste taxeringsassistent behövs. För att FR . or - C = minska arbetsbördan för dataenhetens
mar ov o SS 1oc0c0c arbetsledare erfordras en assistent (+ Te - S!e5c8: S NE ++ + S SSc: 5 199 943 kr.). au No] + ro + o . . a 2å 2 IT G TR 4. Då vissa tunga ärendegrupper över-
3 a c T Kna ? : 1 flyttats till allmänna enheten behövs för- 3 Vv - , o » 2 stärkni med en <byråassistent
29 2) TE 3I188888 jikning med en. byrkassistent Of FT or S YRSA & 54 119 kr.).
I Aa Ann SB 5. Länspolischefens expedition behö- <br NN 0 I + + ct) ver förstärkas med en assistent (+49 610
3 As on 8888888 > SöS]TSS 3 a å kontinuitet i rek -
s Lal JAS0A2 3 6. För att få kontinuitet i rekrytering-
: IS I AN a en av personal bör administrativa enhe- SS Er - . . : sen ss - ten tillföras en landskanslisttjänst (+
3: Dött 'S 45 920 kr.). g: MIR . os la: or: Di - 7. Vidare begärs uppräkning av menoe » a SN os H 2: Dig, 3 del för gemensamma akademiska rekry-
= oe vv X . sor
3 - 3 iv teringstjänster m. m. (+421 575 kr.).
o Sc :5 a - . äe IE RING 8. Härutöver begärs ytterligare medel 7.52 ARE ; - 3 - ep ER för omkostnader, bl. a. för vissa flytt- Aer Slo ceg . -
3 sz Fist ningskostnader, telefonväxel och ny
Ä 20 << ARKA
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 43
tjänstebil (4-3 622 800 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 1065 000 kr.
10. På grund av merarbete med bl. a. fastighetsregistrering, arbetsgivarkontroll och jämkning av preliminär skatt samt göromål med påföring av skattetillägg och förseningsavgifter yrkar länsstyrelsen ett kvalificerat biträde och tre biträden i Linköpings fögderi samt ett kvalificerat biträde i Mjölby fögderi (+ 173 010 kr).
11. Vidare begärs medel för tillfällig personal (+ 115 990 kr.).
12. Omkostnaderna beräknas öka (+4 65 000 kr.). Härvid har kostnader för flyttning i Mjölby beräknats till 50 000 kr.
Kronofogdemyndigheterna. 13. Löne- och prisomräkning 787 000 kr.
14. I Linköpings distrikt yrkas ånyo en kronokommissarie för kvalificerade arbetsuppgifter och för effektivisering av fältindrivningsarbetet samt en expeditionsvakt. Med hänsyn till arbetsbelastningen i Motala distrikt yrkas en kronoassistent och ett biträde. I Norrköpings distrikt begärs en kronofogdesekreterare i utbyte mot en kronofogdesekreterare i befordringsgång samt en förste kronoassistent för handläggning av ärenden angående införsel i lön (+ 214 094 kr.).
15. Vidare behövs medel för tillfällig personal (+ 126 906 kr.). 16. Även omkostnaderna beräknas öka (+ 24 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 23 194 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 7 294 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 5 196 000 kr. eller sammanlagt 35 664 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråingenjör på naturvårdsenheten, en biträdande överlantmätare och en förste kontorsskrivare på lantmäterienheten (2) samt en länsveterinär. Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en förste byråinspektör, en landskanslist och ett kontorsbiträde på mervärdeskatteenheten, en länsassessor på förvaltningsavdelningen samt en förste byråsekreterare på administrativa enheten vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat 1 820 000 kr. i engångsutgift för vissa flyttningskostnader vid länsstyrelsen m. m. (8). Slutligen har jag även beräknat medel för tillfällig personal vid lokala skattemyndigheterna med 63 000 kr. (11) samt 50 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av lokala skattemyndigheten i Mjölby (12).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 44
Länsstyrelsen i Jönköpings län,
It | Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom-
000 000 000 000 000 000 14 39 89 64 räkning m. m. 3 256 000 kr. 1972/73 667 + + + + 2. På regionalekonomiska «enheten Dep.chefen F+-525 väntas en ökning av arbetsuppgifterna
ändring medföra behov av ett kvalificerat biträ- 000 000 000 000 000 000 28 39 97 64 de. För bl a. tillsyn enligt miljöskydds-
Beräknad Länsstyrelsen lagen behöver naturvårdsenheten en förs- +524 + + + +688 4 te byråinspektör och för tillsyn enligt ae Så naturvårdslagen en -byråassistent. Lant-
000 000 000 000 000
6 000 mäterienheten har efter omorganisatio-
799 137 285 166
2 3 393 nen fått utvidgade arbetsuppgifter och
Kronofogc 1971/72 bör tillföras en biträdande överlantmäta-
re i utbyte mot en byrådirektör. För ar-
+ +2
000 000 000 000 betsuppgifter inom övningsverksamheten 1972/73 7000 19000
behöver försvarsenbeten en byråassistent
Dep.chefen 4741 + + +103 -+870
(4251 255 kr.). ändring 3. För handläggningen av främst frå- +6 +6 000 000 000 000 gor om det administrativa sanktionssys- 14 19.000 Beräknad 888 128.000 108 049 Länsstyrelsen temet begärs en taxeringsintendent. Reg-
—+ + + —+ —+1 lerna om skattetillägg medför ökat ar-
| 8 108 116 | 000 000 000 000 000 | bete på mervärdeskatteenheten. Ett kva- lificerat biträde begärs. Dataenheten be- | |
| skattemyndigheterna | 10 43 936000 332 205 526 3 | 4 höver en assistent (+173 000 kr.). | |
| Lokala 1971/72 | 4. För att få tillräckligt kvalificerad |
personal bör rättsenheten få en tjänst 000 000 000 000 000 000 som förste byråsekreterare i utbyte ++ +10 1972/73 60 55 787 437 167 451 mot en tjänst som förste byråinspektör Dep.chefen -+2 + + + +3 (+5 431 kr.). ändring 5. Länspolischefens expedition behö- 000 000 000 000 000 +14 ver ett kvalificerat biträde (+44 075 kr.).
Beräknad Länsstyrelsen 733 107000 437 740 173 017 6. Vidare behövs medel för biträden +3 + + + +5 och tillfällig personal m. m. (4489 620
kr.). 84 225 309 000 000 000 000 000 000 000
7. Medel begärs för uppräkning av
18 60
543 419 160 864 004 1 omkostnaderna bl.a. för inköp av ny 12 15
Länsstyrelsen 1971/72 tjänstebil (4797 619 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne-
och prisomräkning m. m. 697 000 kr.
personal 9. Med anledning av de nya arbets-
uppgifter som tillförs de lokala skattemyndigheterna genom de nya reglerna personal. om skattetillägg och förseningsavgifter Därav begärs personalförstärkning för vart och Personal Handläggande Övrig Anslag Lönekostnader.. Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 45
ett av länets sex fögderier med ett kvalificerat biträde (4235 000 kr.).
10. Omkostnaderna väntas öka (+ 117 000 kr.). Härvid har kostnader för flyttning i Eksjö fögderi beräknats till 75 000 kr.
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 594 000 kr.
12. Härutöver behövs ytterligare medel för omkostnader (+ 94 000 kr.). Härvid har kostnader för flyttning av kronofogdemyndigheten i Eksjö beräknats till 64 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 18455 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 396 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 060 000 kr. eller sammanlagt 27 911 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en förste kontorsskrivare, en kontorsskrivare och två kontorsbiträden på lantmäterienheten, en länsveterinär, en byråassistent och ett kontorsbiträde på mervärdeskatteenheten samt en assistent på dataenheten (3) vid länsstyrelsen. Jag har vidare beräknat 40 000 kr. i engångsutgift för byte av länsstyrelsens tjänstebil (7). Jag har även beräknpat medel för ytterligare en kansliskrivare i Jönköpings fögderi och en fögderiassistent i Tranås fögderi. Slutligen har jag beräknat 75 000 kr. i engångsutgift för flyttning av lokala skattemyndigheten i Eksjö (10) samt 64 000 kr. i engångsutgift för flyttning av kronofogdemyndigheten i Eksjö (10).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 46
Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- 000 000 12 räkning m, m. 2 241 000 kr. 1972/73 294 1 t 2. Naturvårdsenheten bör tillföras en Dep.chefen — byråingenjör för bl.a. vattenvårdspla-
ändring nering. Planenheten behöver en biträdan-
+1 +2 +3 000 000
4000 de länsarkitekt för att avlasta länsarki-
Beräknad Länsstyrelsen + tekten från en del av handläggningen av +513 + +561 bl.a. planärenden. Lantmäterienheten
45 begär med hänsyn till utökade arbets-
000 000 000 000 000
000 4000 uppgifter förstärkning med en biträdan-
115 250 132
de överlantmätare i utbyte mot en lant-
1572 2 073
mätare. Även ett kvalificerat biträde be- Kronofogdemyndigheten 1971/72 hövs (+228 310 kr.).
000 000 000 000 3. Arbetsbelastningen på taxeringsen- 1972/73 3000 72 heten motiverar inrättandet av en tjänst Dep.chefen -1-484 + —+ —157 +402 som taxeringsintendent. För fortsatt utändring byggnad av taxceringsassistentorganisatio- 000 000 000 +13 nen begärs två taxeringsassistenter. För 72000 Beräknad 898 Länsstyrelsen att effektivisera skatterevisioner bör mer- +975 —149 + värdeskatteenheten tillföras en förste by-
93 råsekreterare (+254 492 kr.). 000 4. På grund av bl. a. ökad arbetsbeskattemyndigheterna 153 3 lastning begärs en länsassessor till all-
Lokala 1971/72 männa enheten. För att bemästra bl. a.
tillströmningen av nya ärenden på läns- +5 000 000 000 000 000 000 skatterättens kansli begärs en förste by- 1972/73 2000 44 40 092 387 110 635 råsekreterare och ett kvalificerat biträ- Dep.chefen —+2 -- -I- I + -+-2 de (4-192 460 kr.). ändring 5. För biträdespersonal m.m. yrkas 000 000 000 000 000 000 +15 ytterligare medel (4-345 828 kr.).
1000 47 81
Beräknad 021 387 2 140 737 Länsstyrelsen 6. Härutöver behövs ytterligare medel -1-3 + + —+3 för omkostnader (4474 910 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 7. TLöne- 69 162 231 000 000 000 000 000 000 8 och prisomräkning m. m. 509 000 kr.
266 634 686 9 754 1016000 8. För kvalificerade arbetsuppgifter 11 Länsstyrelsen 197172 med bl. a. fastighetstaxering, fastighets-
registrering, beräkning av pensionsgrun-
dande inkomst och underlag för arbets-
i anledning av skattebrottslagen yrkar
länsstyrelsen en fögderisekreterare och personal ett kvalificerat biträde i Ljungby fögderi
Därav samt en fögderisekreterare, en landskans-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 47
list i befordringsgång, två kvalificerade biträden, sex biträden och en expeditionsvakt i Växjö fögderi (4491 000 kr.).
9. Omkostnaderna beräknas minska (— 102 000 kr.).
Kronofogdemyndigheten. 10. Löne- och prisomtäkning m. m. 411 000 kr.
11. På grund av kontinuerlig ökning av arbetsvolymen och att arbetet blir kvalitativt alltmer krävande yrkas en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Vidare behövs en kronofogdesekreterare i befordringsgång och ett kvalificerat biträde samt ett kontorsbiträde (telefonist) i samband med inflyttning i nya lokaler (+ 118 000 kr.).
12. Omkostnaderna väntas öka (+ 32 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 14 321 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 3 555 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2367 000 kr. eller sammanlagt 20 243 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en kontorsskrivare på plancringskansliet, en förste byråingenjör på naturvårdsenheten (2), en kontorsskrivare på lantmäterienheten, en länsveterinär samt en förste byråinspektör på mervärdeskatteenheten (3) vid länsstyrelsen.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 48
Länsstyrelsen i Kalmar län.
11 Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- 000 000 000 92000 15 räkning m. m. 2 983 000 kr.
1972/73
+487 + +511 2. En förste byråsekreterare bör till-
Dep.chefen föras planenheten för att avlasta den ändring 1 plantckniska personalen administrativa 000 000 000 000 9000 4 göromål. Försvarsenheten begär en förste 29 564 Beräknad Länsstyrelsen 4 + +-602 byråinspektör för arbetsuppgifter inom + + bl.a. det ekonomiska försvarets områ-
10 62 72 de. Lantmäterienheten begär medel för 000 000 000 000 000 000 bl.a. en Jantmätare som skall ersätta 10 540 170 199 171 090 2 3 överlantmätaren under dennes tjänstle-
1971/72 dighet för offentligt uppdrag (4206 630 Kronofogdemyndigheterna kr.). | 41 000 000 000 3. Den stora arbetsbördan på mer- 1972/73 8 17000 23000 724 värdeskatteenheten medför behov av för- Dep.chefen 44-676 + —+ + -;stärkning med en förste byråinspektör ändring och ett kvalificerat biträde. För cn fort- +3 000 000 000
6000 satt utbyggnad av taxeringsassistentorga- 17000 51000 17 Beräknad Länsstyrelsen nisationen begärs två taxeringsassisten- +808 4 + + +882 ter. Dataenheten bör tillföras en opera-
| 95 102 | 000 000 000 000 000 000 | tör (4264 720 kr.). 4. Vidare begärs ökad tilldelning av | |
| skattemyndigheterna | 15 60 298 409 186 968 3 | 3 medel för bl.a. biträden och tillfällig | |
| Lokala 1971/72 | personal (+484 087 kr.). |
5. Omkostnaderna beräknas öka (+ 4-1 +6 +7 000 000 000 000 000 000
355 563 kr.).
1972/73 37 70
666 472 142 317 Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne-
Dep.chefen
—--2 -- —+ —+3 och prisomräkning 673 000 kr.
ändring rr
7. Lokala skattemyndigheterna kom-
000 000 000 000 000 000 ++ +14
mer genom de nya bestämmelserna om
65 Beräknad Länsstyrelsen 384 373 472 167 294 4 skattetillägg och förseningsavgifter att 4-3 + —+ —+ +
tillföras nya och krävande arbetsuppgifter. För kvalificerade arbetsuppgifter och
79 216 295 000 000 000 000 000 000 000
arbetsledning yrkas en fögderisekretera-
26 21 174 478 864 836 378 re i ett vart av Borgholms, Oskarshamns, 12 14
Länsstyrelsen 1971/72 Vimmerby och Västerviks fögderier. Genom pensionsavgång kan en tjänst på övergångsstat som uppbördskontrollant i
personal Kalmar fögderi dras in (4181 000 kr.)
8. Härjämte beräknas omkostnaderna ällniupar öka (+28 000 kr.). Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne-
Därav
och prisomräkning 529 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 49
10. Länsstyrelsen yrkar att kronofogdeorganisationen i länet tillförs en tjänst som kronofogdesckreterare i befordringsgång för att tillgodose behovet av dels rekrytering till kronofogdebanan och dels vikariats- och förstärkningspersonal i kronofogdekarriären (4 68 000 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (4 5 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 17695 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 4 692 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 601 000 kr. eller sammanlagt 25 988 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl, a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en kansliskrivare och två kontorsbiträden på lantmäterienheten, en länsveterinär, en byråassistent på mervärdeskatteenheten och en assistent på dataenheten (3) vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent i Borgholms fögderi.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 50
Länsstyrelsen i Gotlands län. Ad AA
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom-
000 000 000 000
2000 räkning m. m. 1 110 000 kr. 1972/73 +45 —11 + —51 —L15 2. Länsstyrelsen delar för närvaran- Dep.chefen de länsingenjör med länsstyrelsen i Stockändring holms län. Med hänsyn till arbetets art 000 000 000 000 2 och ökande omfattning begärs en ny Beräknad Länsstyrelsen —L10 -+ —S51 +34 tjänst som byrådirektör med arbetsupp-
gifter inom områdena va-teknik, vatten- och luftvård. Lantmäterienheten be- 000 gär uppräkning av medlen för biträdes- 874 hjälp (496 098 kr.). Kronofogdemyndigheten 1971/72 3. Medelsbehovet för vissa arvoden och ersättningar beräknas öka, bl. a. be- 000 000 hövs medel för anlitande av expertis för 1972/73 1.000 4000 23 särskilda utredningar i naturvårdsären-
| Dep.chefen | + + + —+186 | den (432 000 kr.). | |
| ändring | ”- + +1 | 000 1 | 4. Härutöver behövs ytterligare me- 000 del för omkostnader (+112 902 kr.). |
Beräknad Länsstyrelsen - Lokala skattemyndigheten. 5. TLöne-
+ 4 +231
och prisomräkning m. m. 167 000 kr.
27 6. För nytillkomna arbetsuppgifter av- 000 000 000 000
seende huvudsakligen debitering av skat-
skattemyndigheten 10 61 39 972
tetillägg och förseningsavgifter yrkas en
Lokala 1971/72 fögderiassistent (+50 000 kr.).
7. För de ökande omkostnaderna be- +1 +1 +2 000 000 000 000 gärs ytterligare medel (++14 000 kr.).
1972/73 000 3 000
34 55 Kronofogdemyndigheten. 8. Löne- och
Dep.chefen 917 260 266
I prisomräkning m. m. 137 000 kr.
7 -- —+ -- -1-1 ändring 2 1 9. En vakant tjänst som Kkronoassis- +3 000 000 000 000 000
tent föreslås indragen (—34 000 kr.).
37 89 Beräknad Länsstyrelsen 965 260 351 10. Omkostnaderna väntas minska
+ + + -- -I-1 (—69 000 kr.).
36 65 101 000 000 000 000 000 000 000 3 Departementschefen 12 628 174 244 296 354
4 5 Med hänvisning till sammanställningen Länsstyrelsen 1971/72 beräknar jag medelsbehovet för läns-
es styrelsen till 6 620 000 kr., för lokala
skattemyndigheten till 1 158 000 kr. och
personal för kronofogdemyndigheten till 859 000
kr. eller sammanlagt 8 637 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bla. för
ytterligare en kontorsskrivare vid lantmä- Därav terienheten samt en länsveterinär vid läns-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 51
styrelsen. Jag har även räknat med att två ordinarie tjänster som kronoassistenter i A 15 dras in.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 52
Länsstyrelsen i Blekinge län.
S S 3! 13881 Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- S SS 000 NN Oc räkning m. m. 2 025 000 kr. -— - — 1972/73 em + ++ 14-336 2. För arbetet med bl. a. länsinvente- Dep.chefen ringsprojektet krävs ett kartritningsbiträ-
ändring So I 18838 I "T S&S SA de till planenheten. För utökade arbetsoo cc 000 S Orc uppgifter, bl.a. övertagande av stadsin —— [ad] Beräknad Länsstyrelsen fastighetsregister begärs en tjänst som
+ ot +374
biträdande överlantmätare (+131 235
fe] So 47 283333 kr.). [-e 000 er Se NO NO MN OM 3. Ytterligare en tjänst som taxerings- —- rr Ac re ”- — 022 -— 2 intendent anses nödvändig med hänsyn
1971/72 till att all målskrivning numera skall ske Kronofogdemyndigheterna SD [=] S på taxeringsenheten. För att bygga ut
I 1 213838 | OS [-K-
000 vn error och effektivisera taxeringsassistentorga- 1972/73 00 tm en nisationen behövs ytterligare två taxe- Dep.chefen + +++ 437 ringsassistenttjänster (+180 995 kr.).
ändring Ö ÖS 4. Länsskatterätten har fått en större +1 +l1 +2 ES 211881 [- 000
rn ra arbetsbörda än vad prövningsnämnden Län << en Beräknad Länsstyrelsen hade. Inrättande av en förste byråsekre-
+ ++ +533
terartjänst är nödvändig (4-62 729 kr.).
232228 | 65 & S 5. För biträdespersonal och tillfällig
3ES3S3S 000
mr OmMmee personal behövs ytterligare medel (+ skattemyndigheterna -- SAD em Nr 729 & 2 525 889 kr.).
Lokala 1971/72 6. Härutöver behövs ytterligare medel
SococSoe03A för omkostnader (4326 152 kr.). 23828388 +1 +4 +$ oSocA0DA S 000 Arnnoecc Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne- 1972/73 Nej möLonN Ne in 283 och prisomräkning m. m. 433 000 kr. Dep.chefen — ttTttftT +2 8. Med hänsyn till de nya arbetsuppändring 282382 S S gifter, som tillkommit i samband med
833332 000
+4 +18 +22 AD en en 0 MA Od 2” vn oANGO debitering av skattetillägg och försenings- Beräknad ÅA Ames 252 Länsstyrelsen avgifter yrkas ett kvalificerat biträde i AN
+++++ +3
såväl Ronneby som Karlshamns fögde-
oS0c0002022 SHShDdoePoA rier. På grund av kontinuerlig befolk-
61 144 205 333333 000
nn en ningsökning — till stor del inflyttad ut- Lund TARA Nvnn 188
00 ländsk arbetskraft — med anledning av 10 Länsstyrelsen 1971/72 den industriella expansionen inom Karls-
os oc > hamns fögderi yrkas en fögderisekrete- S Dirie > rare i utbyte mot en fögderiassistent sr a rr S I rg :R personal (492 000 kr.). vs i85 vo Pg ss = ER - & 9. Omkostnaderna beräknas öka (+ 3 -R-RS ME -EN RR 8 000 kr.). N”U:söDA ATA ER Kronofogdemyndigheterna 10. Löne- 2Lortan ESA AN TAS ox och prisomräkning m. m. 407 000 kr. Personal Handläggande Övrig Anslag AM fe
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 53
11. Med hänsyn till arbetsbelastningen i Karlshamns distrikt yrkas ett biträde. De totala lönekostnaderna beräknas dock minska (— 37 000 kr.).
12. Omkostnaderna väntas öka (+ 4 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 12471 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 3 166 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 2 358 000 kr. eller sammanlagt 17995 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a.. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste kontorsskrivare och två kontorsbiträden på lantmäterienheten samt en länsveterinär vid länsstyrelsen.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 54
Länsstyrelsen i Kristianstads Iän. |
II I I | Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- 000 000 000 000 000 3 räkning m. m. 3 347 000 kr. 1972/73 100 +127 +730 2. För fullföljande av arbetet med +600 Dep.chefen länsprogram 1970 behövs ett kartrit-
ändring ningsbiträde på regionalekonomiska en- 000 000 000 000 000 000 3 heten. Naturvårdsenheten bör tillföras 10 889 157 100 059 Beräknad Länsstyrelsen en byrådirektör med fackkompetens in- -F + + + 431 om luftvårds- och bullerområdena och
1 'en förste byråinspektör för bl.a. pla-
81 9” 000
000 000 000
neringsfrågor. Vidare behöver enheten
088 2 000 163000 224 137 620
3 3 medel för anställande av ett kartritnings-
biträde. Planenheten behöver en arkitekt Kronofogdemyndigheterna 1971/72 för bl. a. översiktligt utredningsarbete.
000 000 000 000 000 På lantmäterienheten behövs en biträdan- 1972/73 8 5 21 13000 de överlantmätare och tre kartritnings- Dep.chefen ! -r + --698 -+656 biträden med hänsyn till de genom fas-
ändring 1 tighetsbildningslagen nytillkomna arbets- 000 000 000 000 :F21 uppgifterna (+507 394 kr.). 46 21000 73.000 47 Beräknad 413 553 Länsstyrelsen 3. Taxeringsenheten bör förstärkas
AL I da I -I-1 —+ 41 med en taxeringsintendent och en förste
7 om byråsekreterare med hänsyn till den ge- €S 111 118 om 000 000 000 000 000 NS 7 nom omorganisationen ökade arbetsbeskattemyndigheterna - 83 327 145 321 lastningen. Dataenheten bör tillföras en 375 4 byrådirektör och en assistent för bemäst- Lokala 1971/72 rande av den genom övertagande av +4 +5 000 000 000 000 000 000 databearbetningarna för Blekinge län
1972/73 57 85 ökade arbetsbelastningen (+269 019 kr.).
791 725 153 726
Dep.chefen | 4. På rättsenheten föreligger bl. a. på -1-2 +- --3 ändring 8 grund av den genom omorganisationen |-17 000 000 000 000 000 000 +l1l1 ökade arbetsbelastningen ett behov av en 60 Beräknad Länsstyrelsen 996 725 408 176 189 länsassessor och en förste byråsekrete-
I -1-3 + —+5 rare (+144 119 kr.).
5. Ökade medel behövs för bl. a. bi-
85 212 297 000 000 000 000 000 000 000
trädespersonal (4427 700 kr.).
25 38
335 380 743 783 266
6. Vidare behövs medel för ökade om-
12 14
Länsstyrelsen 1971/72 kostnader (+493 768 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne-
och prisomräkning m. m. 692 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 55
derisekretcrare i utbyte mot en fögderiassistent. På grund av ökande arbetsvolym med bl.a. fastighetsredovisning, begärs två kvalificerade biträden och ett biträde i Hässleholms och Klippans fögderier, ett kvalificerat biträde och ett biträde i Kristianstads fögderi, ett kvalificerat biträde och en landskanslist i Simrishamns fögderi samt ett kvalificerat biträde i Ängelholms fögderi. Vidare yrkas en expeditionsvakt i ett vart av Klippans, Simrishamns och Ängelholms fögderier (+614 485 kr.).
9. För tillfällig personal behövs ökade medel (+142 515 kr.).
10. Omkostnaderna beräknas öka (4 104 000 kr.). Härvid har beräknats 5 000 kr. för fotokopieringsapparat till Kristianstad.
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräknping m.m. 618 000 kr.
12. I Hässleholms distrikt bör en kronofogdesekreterare bytas mot en biträdande kronofogde och en kronoassistent mot en förste kronoassistent. Vidare yrkas att en i Kristianstads distrikt inrättad tjänst som extra förste kronoassistent placeras inom personalplanen samt att en tjänst som förste kronoassistent inrättas för stationering i Simrishamn där speciella arbetsförhållanden råder. I Ängelholms distrikt där kontorspersonalen är alltför hårt belastad yrkas att en tjänst som kronoassistent byts ut mot ett kvalificerat biträde samt att en tjänst som kronoassistent förs på övergångsstat. För kvalificerade arbetsuppgifter yrkas härjämte en kronokommissarie i utbyte mot en förste kronoassistent samt ett kvalificerat biträde. För vikariat på tjänster inom kronofogdekarriären yrkas för länets distrikt en kronofogdesekreterare i befordringsgång (+ 192 026 kr.).
13. Vidare yrkas medel för bl. a. extra personal (495 974 kr.).
14. Omkostnaderna beräknas öka (+ 153 000 kr.). Härvid har beräknats 100 000 kr. för flyttning i Kristianstad samt 10 000 kr. för upprustning av maskinparken i Kristianstad.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 17992 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5019 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 350 000 kr. eller sammanlagt 27 341 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en biträdande överlantmätare (2), en kontorsskrivare och två kontorsbiträden på lantmäterienheten. en länsveterinär samt en förste byråinspektör och ett kontorsbiträde på mervärdeskatteenheten vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat 5 000 kr. i engångsutgift för inköp av fotokopieringsapparat till lokala skattemyndigheten i Kristianstad (10) samt 100 000 kr. i engångsutgift för flyttning av kronofogdemyndigheten i Kristianstad (14).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 56
Länsstyrelsen i Malmöhus län.
11 | Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- 000 000 000 000 000 000 15 räkning m. m. 6 487 000 kr. 1972/73 642 158 198 205 013 1 2. För utredningar om bl. a. befolk- Dep.chefen + + + + +2 ning och näringsliv beböver regionalekoändring -—D 000 000 000 000 000 nomiska enheten tillföras en amanuens- -1-10 15 tjänst. En byrådirektör och en förste by- 177 158 275000 232 625 Beräknad Länsstyrelsen råinspektör behövs på naturvårdsenhe- —+2 —+ 1 + -A- +2 ten för handläggning av ärenden inom
34 210 000 000 000 000 000 000 den allmänna naturvården. På planenhe- 244 000 33 50 ten begärs en byrådirektör och en byrå- 622 184 993 594 426 8 ingenjör eller amanuens för arbetet med 10 Kronofogdemyndigheterna 1971/72 översiktlig planering och utredning, och
för de genom omorganisationen tillkom- 000 000 000 000 000 000 4 na nya föredragnings- och beslutsfunktio- 1972/73 24 55 297 120 397
Dep.chefen nerna behövs en förste byråsekreterare.
—+2 + + — +2 ' Lantmäterienheten begär uppräkning av ändring Än medel för bl.a. en biträdande överlant- 000 000 000 000 000 ++ +10 53 80 mätare och en byrådirektör. För en ut- 782 120000 151 035 Beräknad Länsstyrelsen ökad kontroll av skyddsrum, inspektion +2 + —+ + -1-3 av verkskydd m. m. behöver försvarsen-
heten en förste byråingenjör och en by- 35 350 385 000 000 000 000 000 000
38 82 råassistent (4756 227 kr.). skattemyndigheterna
601 126 237
1106000 3. Nytillkomna arbetsuppgifter såsom 12410 14 Lokala 1971/72 bl. a. skattetilläggen föranleder länssty-
felsen att begära ytterligare en taxerings- 000 000 000 000 000 000 000 +1 intendent. Som ett led i taxeringsassis- 1972/73 10 485 104 117 524 265 240 tentorganisationens utbyggnad behövs yt- Dep.chefen —+5 -r + +1 + —+7 terligare tre taxeringsassistenter. På mer-
ändring värdeskatteenheten behövs förstärkning 000 000 000 000 000 000 +12 +56 +68 med en förste byråsekreterare (+310 045
32.000 835
Beräknad Länsstyrelsen 288 587 120 8 1221 1487 kr.).
+ + &— 1 r + + +-11 4. Allmänna enheten behöver tillföras
en byråassistent för handläggning av de 159 449 608 000 000 000 000 000 000 000 alltmer ökande ärendena på överexeku- 83 035 100 675 701 418 1 1903 torsdetaljen. För att avlasta kanslichefen 25 29 Länsstyrelsen 1971/72 på rättsenheten vissa göromål behövs en
> a byrådirektör (+137 510 kr.).
5. Vidare behövs uppräkning av me-
personal del för främst biträden och tillfällig per-
sonal (2 207 751 kr.). engångsutgifter ket 6. Härutöver behövs ytterligare medel
för omkostnader bl. a. för inköp av viss Därav specialutrustning och projektering av nytt
landstatshus (+1 221 467 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne- och prisomräkning m. m. 2450 000 kr.
8. För bl. a. handläggning av ärenden angående skattetillägg och förseningsavgifter och arbetsgivarkontroll samt för arbetsledning yrkar länsstyrelsen en fögderisekreterare i Eslövs, Landskrona och Trelleborgs fögderier. en fögderisekreterare och ett kvalificerat biträde i Helsingborgs och Ystads fögderier samt tre fögderisekreterare, två landskanslister och en expeditionsvakt i Malmö fögderi. I Helsingborg begärs vidare en fögderisekreterare och ett kvalificerat biträde som förstärkning på jämkningsavdelningen. För arbetsledning behövs två kvalificerade biträden i Lund (4460 200 kr.). :
9. Medel yrkas för löne- och övertidstillägg (+24 800 kr.).
10. Omkostnaderna beräknas öka (+ 100 000 kr.). Av ökningen avser 18 000 kr. upprustning av inventarier i Helsingborg, 10000 kr. byte av snabbtelcfonanläggning i Lund och 55 000 kr. flyttning i Ystad.
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 1 948 000 kr.
12. Vid kronofogdemyndigheten i Lund behövs en kronokommissarie på grund av folkökningen. För att effektiv indrivningsverksamhet skall kunna bedrivas i Malmö distrikt behövs fyra kronoassistenter samt för kvalificerade arbetsuppgifter avseende bl. a. lönegarantiärenden en kronokommissarie i utbyte mot en förste kronoassistent. Medel yrkas även för anställande av juris kandidater vid kronofogdemyndigheten i Helsingborg enligt 30 § tingsrättsinstruktionen (4 265 504 kr.).
13. Vidare yrkas medel för tillfällig personal och vikariats- och övertidstillägg (4159 496 kr.).
14. Omkostnaderna beräknas öka (+ 252 000 kr.). Härvid har yrkats 110 000 kr. för flyttning i Ystad och Trelleborg, 80 000 kr. för snabbtelefon och optisk personsökaranläggning i Malmö, 10 000 kr. för byte av snabbtelefonanläggning i Lund och 5 000 kr. för fotokopieringsapparat i Ystad.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 36 658 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 16 634 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 12439 000 kr. eller sammanlagt 65 711 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en byrådirektör på naturvårdsenheten, en biträdande överlantmätare (2), en assistent och cen kansliskrivare på lantmäterienheten, en länsveterinär, en förste byråsekreterare på taxeringsenheten, en byråassistent, en landskanslist och en kansliskrivare på mervärdeskatteenheten, en länsassessor på förvaltningsavdelningen samt en byråassistent på
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 58
administrativa enheten vid länsstyrelsen. Jag har vidare beräknat 265 000 kr. i engångsutgift för vissa f:yttningskostnader vid länsstyrelsen m. m. (6). Jag har även beräknat 55 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av lokala skattemyndigheten i Ystad (10) samt 205 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av vissa kronofogdemyndigheter m. m. (14)
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 59
Länsstyrelsen i Hallands län. Il Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom-
000 000 000 000 7000 räkning m. m. 3 402 000 kr. 55 13 1972/73
+363 + + + 2. Juridiska enheten har för få jurist-
+438 Dep.chefen
tjänster och behöver ytterligare en läns-
ändring
assessor. Det ökande utredningsarbetet
+2 +2 + 000 000 000 000 000
medför behov av en byrådirektör till re-
10 55 25
Beräknad Länsstyrelsen + + + gionalekonomiska enheten. Naturvårds-
+602 1692 enheten bör förstärkas med en förste by-
råinspektör och en ingenjör för bl a.
7 46 53 000 000 000 000
5 000 2 000 inventerings- och tillsynsuppgifter samt
80 86 923 174 268
1 ett kvalificerat biträde med kartritnings-
kompetens. För att nedbringa handlägg-
Kronofogdemyndigheterna 1971/72
ningstiden på planenheten begärs en förs-
000 000 000 000 000 te byråingenjör. Lantmäterienheten bör
1972/73 3 80 tillföras bl. a. en biträdande överlantmä- Dep.chefen + -+256 — 4762
+583 tare (4369 603 kr.).
ändring 3. Taxeringsenhetens personal begärs 000 000 000 000
+16 utökad med en taxeringsintendent. För
78 131 256 309 Beräknad Länsstyrelsen utökad revisionsverksamhet med inrikt-
—+1 -|- -+1 ning på i huvudsak offensiv granskning
6 4 bör revisionsenhetens personal förstär-
90 000 000 000 000 000 000 000
6 kas med två byrådirektörer och en lands-
skattemyndigheterna 30 90 252 197 314
kanslist. På grund av arbetsmaterialets
2829 3
omfattning föreligger behov även av en
Lokala 1971/72
förste taxeringsassistent. För nya arbets- +2 -+5 +7 000 000 000 000 000 000 uppgifter i samband med mervärdeskat-
1972/73
49 52 145 ten behövs en förste byråsekreterare och
345 635 116
Dep.chefen
1 1 en assistent. En landskanslist och ett kva-
-+2 + -- 3-3
ändring lificerat biträde behöver tillföras upp- 000 000 000 000 000 000 +13 -1-20 -+33 bördssektionen (4509 520 kr.). 91 Beräknad 284 663 332 164 370
Länsstyrelsen 4, För behandling av bl. a. det ökade +4 + + + +-5 antalet överexekutorsärenden begärs en
länsassessor till allmänna enheten. För 71 184 261 000 000 000 000 000 000 000
5 att bemästra de kvalificerade göromål
809 324 788 504 440 som tillförts länsskatterätten behöver
10 12
Länsstyrelsen 1971/72 rättsenheten ytterligare en länsassessor (+139 514 kr.).
5. Administrativa enheten bör tillfö-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 60
medelstilldelninger för omkostnader bl.a. på grund av omorganisationen (+452 163 kr.).
Lokala skattemvyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m.m. 706 000 kr.
9. Genom skattebrottslagstiftningen har lokal skattemyndighet tillförts nya krävande arbetsuppgifter. På grund härav och för att de lokala skattemyndigheterna i erforderlig utsträckning skall kunna lämna allmänheten råd och anvisningar yrkas i Falkenbergs och Varbergs fögderier en fögderisckreterare, ett kvalificerat biträde och ett biträde, i Halmstads fögderi ett kvalificerat biträde och ett biträde samt i Kungsbacka fögderi en fögderisekreterare och två kvalificerade biträden (+ 443 000 kr.).
10. Omkostnaderna beräknas öka (+ 160 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 450 000 kr.
12. Med hänsyn till det ständigt ökande antalet utmätningar och konkurser yrkas i Halmstads distrikt en kronokommissarie samt för vissa arbetsuppgifter vid U-gruppen ett kvalificerat biträde. Vid kronofogdemyndigheten i Varberg behövs en kronokommissarie som skall förestå U-gruppen och leda arbetet inom central- och fältavdelningarna. För att trygga rekryteringen. av kronoassistenter yrkas en kronoassistent i befordringsgång (+176 000 kr.).
13. Omkostnaderna väntas öka (+ 66 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 15 585 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 4 076 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 2706 000 kr. eller sammanlagt 22 367 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråinspektör på naturvärdsenheten (2), en kontorsskrivare och ett Kontorsbiträde på lantmäterienheten, en länsveterinär, en byråassistent på mervärdeskatteenheten samt en kontorsskrivare på administrativa enheten (5) vid länsstyrelsen.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 61
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. | I Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom-
räkning m. m. 6 492 000 kr.
1972/73 059
2. Ett kartritningsbiträde begärs till
Dep.chefen + + + 4-2 regionalekonomiska enheten. En förste ändring
000 000 000 000 byråinspektörstjänst föreslås inrättad på
+12 000 3000
62 naturvårdsenheten för handläggning av
497 144000 211 261 116 Beräknad Länsstyrelsen
ärenden inom den allmänna naturvår-
+2 + + + —+ -:-3
den. För den administrativa handlägg-
25 246 271 000 000 000 000 ningen av naturvårdsärenden begärs en
000 000
29 36 byråsekreterare. Vidare behövs på sam-
374 222000 623 713
9 1465 ma enhet en laboratorieassistent och ett
Kronofogdemyndigheterna 1971/72 kartritningsbiträde. Ökande arbetsuppgifter, bl. a. beroende på länets utvidg-
+1 000 000 000 000 000 000
8 ning, medför behov av två biträdande
1972/73 25 294 183 112 597 Dep.chefen länsarkitekter, en byråsekreterare och ett
+3 - -:-3 kvalificerat biträde på planenheten. Lant-
ändring mäitcrienheten begär uppräkning av me- 000 000 000 000 000 000
+14 +21 6
93 del för bl.a. en byråingenjör och tre
693 183 181 063 Beräknad Länsstyrelsen kvalificerade biträden (+687 000 kr.). +4 + + +5
3. Som sckreterare åt länsrådet på skattcavdelningen begärs ett kvalificerat
39 473 512 000 000 000 000 000 000
skattemyndigheterna 60 55 biträde. Taxeringsenheten behöver med
053 309 824 301 1 hänsyn till den ökade arbetsvolymen yt- 16 18 Lokala 1971/72 terligare en taxeringsintendent och ctt
kvalificerat biträde samt för kontakt med
-+10 000 000 000 000 000 000 000
1972/73 5 och service åt taxeringsnämnderna en
926 18 241 782 239 363
Dep.chefen förste byråsekreterare. För att genom
+5 1 + -i- +1 —-7 skärpt kontroll söka komma till rätta ändring med skattefusket begärs en avdelnings- +17 +15 +32 000 000 000 000 000 000 000 8 direktör till revisionsenheten. Taxerings- 87 Beräknad Länsstyrelsen 743 782 655 135 275
assistentorganisalionen bör tillföras en
+6 + —+ —+1 + -+-9
förste taxeringsassistent och ett kvalificerat biträde. För att klara arbetet med
163 563 726 000 000 000 000 000 000 000
| 63 | 46 | bl. a. restitutioner behövs tre byråsekre- |
| 297 640 379 | 261 3 1882 | terare och ett kvalificerat biträde på mer- |
| 28 | 34 | |
| Länsstyrelsen 1971/72 | värdeskatteenheten. Den ökande ärende- |
mängden medför krav på ytterligare ett
kvalificerat biträde på uppbördsenheten. personal Dataenheten bör tillföras ett kvalifice-
rat biträde som ersättare för stansföreggande ståndarinnan (+721 000 kr.).
4. Medel bör reserveras för en even-
vrig Därav
tuell ökning med en avdelning på för-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 62
valtningsrättskipningsområdet. Allmänna enheten bör tillföras en Jänsassessor för överexekutorsärendena (+382 000 kr.).
5. Med hänsyn till att länsstyrelsens lokaler är inrymda i flera olika fastigheter begärs ytterligare två expeditionsförmän (+ 80 000 kr.).
6. För biträdespersonal behövs ökade medel (+464 000 kr.).
7. Härutöver behövs uppräkning av medel för omkostnader bl. a. på grund av utökning av länsstyrelsens växel (+ 449 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna 8. Löne- och prisomräkning m.m. 3 896 000 kr.
9. Med hänsyn till ökningen av allmänna ärenden behövs personalförstärkning i länets samtliga fögderier. Bestämmelserna om skattetilllägg och förseningsavgifter förväntas medföra väsentligt merarbete. Sålunda yrkas i Göteborg en förste fögderisekreterare, en landskanslist, två fögderisekreterare, en fögderiassistent, tre assistenter och en expeditionsvakt, i Kungälv en fögderisekreterare, ett kvalificerat biträde och ett biträde, i Munkedal en fögderisekreterare och ett kvalificerat biträde, i Mölndal en fögderisekreterare, två kvalificerade biträden och ett biträde (telefonist), i Strömstad en fögderisekreterare och i Uddevalla två kvalificerade biträden (-+1 069 000 kr.). . 10. Omkostnaderna beräknas öka (+98 000 kr.). Av ökningen avser 25 000 kr. ny telefonväxel i Mölndal.
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m.
2 235 000 kr.
12. I Göteborgs distrikt yrkas för handläggning av lönegarantiärenden samt förstärkning av myndighetens resurser vid indrivning hos företag en kronofogde och en kronokommissarie samt för kontorsarbetsuppgifter ett kvalificerat biträde. För bildande av ett nytt kommissariedistrikt yrkas en kronokommissarie, tvi förste kronoassistenter och en kronoassistent. För avlastning av byrådirektören vid kansliet yrkas en byråassistent. Till förstärkning av indrivningsverksamheten fordras två kronoassistenter. För ökat antal rnål om införsel för underhållsbidrag fordras en ny tjänst som förste kronoassistent. Vidare yrkas en expeditionsvakt (4-567 000 kr.).
13. Omkostnaderna beräknas öka (+ 314 000 kr.). Härvid har beräknats 6 000 kr. för inköp av overheadprojektor.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 41 624 0CO kr., för lokala skattemyndigheterna till 21 898 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 13 772 000 kr. eller sammanlagt 77 294 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en assistent, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde på lantmäterienheten, en länsveterinär, en byrådirektör på revisionsenheten, en förste byråinspektör, en
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 63
landskanslist och ett kontorsbiträde på mervärdeskatteenheten samt en förste länsnotarie på förvaltningsavdelningen vid länsstyrelsen. Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent i Strömstads fögderi. Jag har även beräknat 25 000 kr. i engångsutgift för ny telefonväxel vid lokala skattemyndigheten i Mölndal (10) samt 6 000 kr. för inköp av en overheadprojektor m. m. för undervisningsändamål till kronofogdemyndigheten i Göteborg (13).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 64
Länsstyrelsen i Älvsborgs län. | Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom-
000 000 000 000 000
15 räkning m. m. 3 106 000 kr.
44 1972/73 734 131
+ -:- +924 2. Länsstyrelsen begär uppräkning av
Dep.chefen
medel för avlöning av en byrådirektör
ändring
på regionalekonomiska enheten, en förs-
000 000 000 000 000
28 te byråinspektör, en förste byråingenjör
44 856 131 059
Beräknad Länsstyrelsen och en byråingenjör på naturvårdsenhe-
+ —+ —+1
ten. Vidare begärs höjning av anslaget
15 92 för lantmäterienheten (+-649 392 kr.). 107 000 000 000 000 000 10 3. För en fortsatt utbyggnad av taxe- 811000 171 312 171
3 4475 ringsassistentorganisationen begärs sex Kronofogdemyndigheterna 1971/72 taxeringsassistenter. För att möjliggöra bl. a. kontroll genom skatterevisioner be-
000 000 000 000 000 000 000
höver mervärdeskatteenheten tre förste
1972/73 2 10 61 40
019 339 431 byråinspektörer. På uppbördsenheten bör
Dep.chefen
-I-1 + -- -- —+1 en tjänst som länsnotarie i befordrings-
ändring
gång bytas ut mot en tjänst som förste
+8 000 000 000 000 000 2000 byråsckreterare (4+522 186 kr.). 31 40 Beräknad 486 339 110000 968
Länsstyrelsen 4. För handläggning av det ökande +1 + —+ -;- + —+1 antalet utsökningsärenden behöver all-
männa enheten en länsassessor. Då till-
10 143 153 000 000 000 000 000
8 delningen av kvalificerad personal för
skattemyndigheterna 77 892 386 211000 574 handläggning av mål i länsskatterätt och 4 5
Lokala 1971/72 länsrätt är otillräcklig bör ytterligare en länsassessor tillföras rättsenheten. (+
+3 +3 +6 000 000 000 000 000 000 000
154 148 kr).
1972/73 2 80 73
296 669 152 199 5. Vidare begärs uppräkning av me-
Dep.chefen 4 +3 + + + -I del för ersättning för uppdrag m.m. ändring (+124 445 kr). +10 +10 +20 000 000 000 000 000 000 000
4 6. Omkostnaderna beräknas öka bl. a.
92 70 Beräknad Länsstyrelsen 300 669 592 657
på grund av behov av ny bil och vissa
:1-4 + + H —5 kostnader för telefon (+1 100 829 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne- 1it 314 425 000 000 000 000 000 000 000
och prisomräkning m. m. 1 036 500 kr.
31 63 873 599 895 125 523
1 8. Med hänsyn bl. a. till att lokal skat-
16 19
Länsstyrelsen 1971/72 temyndighet ålagts väsentligt utökade ar- >. betsuppgifter yrkas att Ale-Vättle, Alings-
ås, Borås, Kinna, Trollhättans, Ulrice-
personal hamns, Vinersborgs och Amåls fögderier tillförs vardera en fögderiassistent (4392 952 kr.). 9. För tillfällig personal begärs ytter-
Därav Jigare medel (4109 048 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 65
10. Omkostnaderna beräknas öka (+429 500 kr.). Härvid har kostnader för flyttning i Åmål beräknats till 40 000 kr.
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 811 500 kr.
12. Med hänsyn till ökande mängd kvalificerade ärenden samt gällande delegationsföreskrifter yrkas att en tjänst som kronofogdesekreterare i Trollhättans distrikt byts ut mot en biträdande kronofogde (+ 60 500 kr.).
13. Omkostnaderna beräknas öka (+ 187 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 23722 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 7 005 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 5 399 000 kr. eller sammanlagt 36 126 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en förste byråingenjör på naturvårdsenheten (2), en kansliskrivare på lantmäterienheten, en länsveterinär, en byråassistent och ett kontorsbiträde på mervärdeskatteenheten samt en länsnotarie på förvaltningsavdelningen vid länsstyrelsen. Jag har vidare beräknat 73 000 kr. i engångsutgifter för byte av länsstyrelsens tjänstebil m. m. (6). Jag har vidare beräknat ytterligare medel för tillfällig personal vid lokala skattemyndigheterna med 75 000 kr. samt 40 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av lokala skattemyndigheten i Ämål (10).
3 Riksdagen 1972, I saml. Nr I. Bil, 14
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 66
Länsstyrelsen i Skaraborgs län.
mc I 1 I 3 I 3388 | 3 Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräk-
nå ; Re 2 683 TT nNningm.m. 2645 000 kr. Ad = in 2 gas . 2 å I ++) + 2. Den långsiktiga planeringsverksam- 5 a heten medför behov av en byrådircktör 353 mn 38|/8883 3 på planeringskansliet. För arbetet med 25 po SS EÖO080 . op - . a 27 2 Hg”r $i planeringsuppgifter behöver regionaleko- SR - . .” a a FICK 2 or | T| nomiska enheten en länsaktuarie. Vida-
3 re begärs en tjänst som byråsekreterare
od en .” . . 5 Ses 333333 3 för bl. a. sammanställnings- och publi- 3 + DNO In ceringsverksamhet. För arbetet med en 2 T LÄ & > a enas oo - SS!) 8 a Äl allsidig naturvårdsinventering inom Jlä- El = a änder - 5 N net behövs en byrådircktör och för ar- 2s Krdkn sSjess8j 8 betsuppgifter inom bl.a. landskapsvår- JT För SS 5580 -S den en förste byråinspektör. Lantmäteri- ST a Anw I . = å To == Bj enheten begär bl. a. en biträdande över- = + Ft + - sor re . T lantmätare och tre kvalificerade biträ- Lod hå A
35 [sa 3 1888 | 8 den (4542 321 kr.).
a 27 NM ANR & 3. För en utbyggnad av taxeringsas- 5 5 = & - Sr en de , 2 FILE I tet I sistentorganisationen bör länsstyrelsen få 3 ytterligare en förste taxeringsassistent 2 3 a - - E wo Zz 838333 | 3 och på uppbördsenheten bör personalen 5 20 § utökas med en = byråsekreterare (+ Å AA ot . 2) 8 Så ” - 118 394 kr.). 3 - 4. Rättsenheten begär cen landskanslist sg No & Sigges 2 med hänsyn till att enheten i förhållan- S5 + S' s35S Sl! de till arbetsuppgifterna är underbemanav [an] nooOO-—- MM P å 3 AA AG nad (+40 920 kr). cc NN en . a - . ?. + Fit + 5. Vidare begärs uppräkning av me- 77 om = 3 1838 | = del för främst biträdespersonal och ge-
3 +T 3 a ARV mensam personal (4-501 834 kr.). 3 > Sf une - . 25 oo mm dT 7. Härutöver begärs ytterligare medel
Toftt tl för ökande omkostnader (+757 531 kr.).
- 23 s 282888 3 Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne-
5 AN SöSs353 S . og a 3 NNYP2gA och prisomräkning m. m. 601 000 kr. FI fer - ora 15 2 = z - e 9. Länsstyrelsen yrkar att samtliga läee -—- . il: nets fögderier tillföres ytterligare per-
El : Dire & sonal på grund av den successivt ökande 2: Dir RR arbetsmängden. Sålunda behövs ett kva-
: DIV = - se - å: ns - 3 lificerat biträde i Falköpings, Skara och oj 18: . - . sec .
kå 3 LEE & Tidaholms fögderier, ett kvalificerat bi-
S [ER 5 2 rer « o Fas ae Es, 8 träde och ett biträde i Lidköpings och TA ÖL 0 ga
Fi: FAT SN Mariestads fögderier samt ett kvalifice-
ej SE Fill RsTa sie - soo av kt 0300 Xx rat biträde och en fögderiassistent i Sköv- Ä RO <A O E
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 67
de fögderi (4332 000 kr.).
10. Omkostnaderna beräknas öka (+ 13 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 491 000 kr.
12. För Skövde distrikt yrkas enligt tillämpat arbetspoängsystem en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. I ett vart av Lidköpings, Mariestads och Skövde distrikt behövs vidare ett biträde (+ 102 062 kr.).
13. För tillfällig personal behövs ytterligare medel (+ 26 438 kr.). 14. Omkostnaderna beräknas öka (+ 94 500 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 16 729 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 4 445 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 816 000 kr. eller sammanlagt 24 990 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en förste kontorsskrivare och två kontorsbiträden på lantmäterienheten, en länsveterinär, en byråassistent på uppbördsenheten (3) samt en byråassistent på mervärdeskatteenheten vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat medel för en kansliskrivare i Lidköpings fögderi.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 68
Länsstyrelsen i Värmlands län. I) Id 8s328S3|/ 3 : Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- TS Sö333 S na -
ST ngt rd o=maa -— — NM a räkning m.m. 3319 000 kr. . -
2 hu +++ brå 2. Lantmäterienheten begär personal- 2Å | | | . .” [ÅR = förstärkning med bl.a. en biträdande ES -— ” . oc o . så Te vå 33 3 3 38 3 överlantmätare, en ingenjör, två kartrit 23 = åa OSA ER 2 rm must ningsbiträden och ett kvalificerat biträ-
2lå5 ” 21 de (4239 000 kr.). .
Z fbe + 3. Vidare yrkar länsstyrelsen uppräk- 3 -. .” .” . - . . H Ir 8 338383 I 3 ning av medel för avlöning av tillfällig I 5 man=2 N TN Zz & och övertalig personal som redan nu | - . del
El a Ä "ES finns anställd samt ytterligare mede
= « DE
: S .« för ersättning för uppdrag m.m. (+
lr 1 209 705 kr.).
28) ITT 88888!18 outöver behö äknine av
ST + 7 2555 SS 4. Härutöver behövs uppräkning
NS VN re | .
25¶No 5. | medlen till omkostnader (+505 295 kr.).
E Å TI Tiitt + Lokala skattemyndigheterna. 5. Löne- 53 233 | I + 388838 3 och prisomräkning m. m. 7 isomräkning m. m. 770 000 kr. FR i Ba sOERK 6. Under senare år tillkomna arbets- FE) 32 SS Rn. + . - . : å 3 Pr ++ 2 uppgifter samt väntade nya arbetsuppgif- 3 ter inom taxeringsområdet motiverar viss: = . . 2 E =A3 3 333833 3 personalförstärk ning förstärkning. . Med = anlednin led g 2 —- on -TA eS härav yrkar länsstyrelsen ett biträde i ”- S ss . ge z SN - "RR | ett vart av Arvika, Filipstads och Hag- = - a a.
25 fors fögderier (495 760 kr.).
SR s 7. Vidare begärs medel för tillfällig ST 5 ++ + IT 3ESSSS > 388383 3 personal samt för 1 t för arvoden till ledamö- 2 å u 3e ES 3” dl teriföretagsnämnden (+34 240 kr.).
3 3” +ttit+tt 7 2? + 8. Omkostnadern costnaderna beräknas öka (+
+ 9 a .
= i Min 8d38388 3 45 000 kr.). Härvid har 25 000 kr. be-
2 2 T+ Zu ac Lä en räknats för inköp av snabbtelefonanlägg- Te = rr . . -. , å 3 3 RS” DN [ag] ning till lokala skattemyndigheten i Karltitt ct stad. ee demyndigheterna. 9. Löne- : 3 2AR 888883 3| Kronofosdemyndig z Qv—-sdAa S/ Och prisomräkning m. m. 729 500 kr.
? SANONTA I . . ändi
2/8 2 = TI Mm 08 - 10. Arbetsuppgifterna visar ständig
å z - - ökning. De nya kvalificerade arbetsupps: pir: 8 gifterna i anledning av lönegarantila- 3 : Dh 'R ger och ackordslagen ställer stora krav 2 : Då L L : å2 på att kvalificerad personal finns att till- 3 3 128 8 gå. Med hänsyn härtill yrkas i Arvika 32 gle Z 5 S distrikt en kronofogdesckreterare och ett TS FE - FRASER å 2305 As kontorsbiträde samt i Kristine iträ i Kristinehamns och Hur) SS vi: TÅ 0: - . . . FICK 2.85 gå 29 Karlstads distrikt en kronoassistent i be- AA 10 4 dRM AN
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 69
fordringsgång och git kontorsbiträde (+220 819 kr.).
11. Medel yrkas vidare för arvoden till företagsnämndens ledamöter
m. m. (+ 2 681 kr.).
12. Omkostnaderna beräknas öka (+ 56 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 19 839 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
5 629 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 511 000 kr. eller sammanlagt 29 979 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråingenjör på naturvårdsenheten, en kansliskrivare och ett kontorsbiträde på lantmäterienheten, samt en länsveterinär vid länsstyrelsen. Jag har vidare
beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent i Filipstads fögderi.
3" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 70
Länsstyrelsen i Örebro län.
-— -- Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- 000 000 200 000 000 4 8 räkning m. m. 3 795 000 kr. 22 1972/73 495 I i 2. På grund av arbetsbelastningen på 4 + + -+-529 Dep.chefen planeringskansliet behövs förstärkning
ändring med två byråassistenter. För arbete med 000 000 000 000 000 000 5 bl. a. länsplanering bör regionalekono- 18 22 34 846 Beräknad Länsstyrelsen -- + + -F+ -1-920 miska enheten tillföras en förste byrå-
sekreterare. För uppgifter inom vatten-
1 69 80 och luftvård behövs en byrådirektör och 000 000 000 000 000 för inventering och planering inom den 876 121 285 158 447 2 3 allmänna naturvården en byråinspektör.
Lantmäterienheten behöver bl. a. en bi- Kronofogdemyndigheterna 1971/72 trädande överlantmätare och ett kvalifi-
000 000 000 000 000 cerat biträde. För bl. a. visst planerings- 1972/73 5 18 887 arbete behövs en byråassistent på för- Dep.chefen 4723 -|- +141 -I- -I = svarsenheten. Vidare yrkas en förste by-
ändring 4 råingenjör för kontroll av bl. a. skydds-
000 000 000 000 000 000 + +17 +21 rum (4-547 907 kr.).
22 61 46 624 141 848 Beräknad Länsstyrelsen 3. För fortsatt utbyggnad av taxe-
41 + + —+1 ringsassistentorganisationen begärs tre
7 taxeringsassistenter. De nya reglerna om 102 109 000 nan vuUU 000 000 000 000 skattetillägg m. m. medför behov av ytset 11 50 skattemyndigheterna 649 360 177 247 3 4 terligare ett kvalificerat biträde på mer-
1971/72 värdeskatteenheten (+201 432 kr.). Lokala 4. Länspolischefens expedition behö- TT +6 000 ann VUU 000 000 000 000 000 ver tillföras en byråassistent (-+52 119
1972/73 a” 2 46 kr.). 549 768 455 413 820 Dep.chefen +2 + -+ + -- +3 5. Vidare begärs uppräkning av meändring 7 del för främst biträdespersonal (+
000 AnA 000 000 000 000 000 000 + +25 +32 4 966 542 kr.).
56 Beräknad 879 768 851 738 558 Länsstyrelsen 6. Härutöver behövs ytterligare medel —+4 — i -+ —+6 för omkostnader bl. a. vissa flyttnings-
kostnader (4995 000 kr.). 86 239 325 000 AnA 000 000 000 000 000
Lokala skattemyndigheterna. 7. Lönear 206000 48 318 387 252 891 874 1 och prisomräkning m. m. 872 000 kr. 12 14 Länsstyrelsen 1971/72 8. Hallsbergs, Karlskoga, Lindesbergs
och Örebro fögderier behöver bl.a. på
grund av ökningen av kvalificerade ar-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 71
9. För tillfällig personal yrkas ytterligare medel (+ 201 278 kr.).
10. Omkostnaderna beräknas öka (+ 155 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne- och prisomräkning m.m. 622 000 kr.
12. För rationellare handläggning av vissa ärenden yrkas ett biträde i Hallsbergs distrikt. Även i Karlskoga distrikt behövs ett biträde. Arbetsvolymen i Örebro distrikt ökar starkt och nytillkomna arbetsuppgifter kräver kvalificerad personal. För distriktet begärs en kronoassistent, en kronoassistent i befordringsgång och tre biträden (4 236 369 kr.).
13. Vidare behövs medel för tillfällig personal m. m. (-+ 23 631 kr.).
14. Omkostnaderna beräknas öka (+ 38 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 18 694 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 134 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 976 000 kr. eller sammanlagt 27 804 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a, för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en kontorsskrivare på lantmäterienheten, en länsveterinär, en byråassistent och ett kontorsbiträde på mervärdeskatteenheten samt en länsassessor på förvaltningsavdelningen vid länsstyrelsen. Jag har vidare beräknat 413 000 kr. i engångsutgifter för vissa flyttningskostnader vid länsstyrelsen m. m. (6). Jag har även räknat med att en ordinarie tjänst som förste kronoassistent i A 18 vid kronofogdemyndigheten i Lindesberg dras in.:
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet
Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Soc0 00 Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräk- 000 00 00 000 4 7 ning m. m. 3 044 000 kr. 1972/73 480 110 + +601 2. En tjänst som förste byråinspektör Dep.chefen bör inrättas för arbetsuppgifter inom den
ändring allmänna naturvården. Lantmäterienhe- 000 000 ten behöver förstärkas med bl.a. en bi-
Beräknad Länsstyrelsen +570 +5692 trädande överlantmätare, en ingenjör och
ett kvalificerat biträde (4+-201 190 kr.).
71 3. Den ökade arbetsmängden på taxe- 000 000 000 000 000 000 6 ringsenheten gör att enheten behöver yt- 80 475 230 148 939 2 2 terligare en taxeringsintendent. Taxe-
ringsassistentorganisationen bör utökas Kronofogdemyndigheterna 1971/72 med en taxcringsassistent. Då maskin-
000 000 000 000 000 000 beläggningen på datacnheten ökat bör 1972/73 1 4 3
73000 16
en assistent tillföras enheten i utbyte mot Dep.chefen -:-662 — -t 4756
+
ett kvalificerat biträde (+135 411 kr.).
ändring 4. Vidare yrkas ytterligare medel för +l1 +1 000 000 000 000 000 1000 3 biträden och tillfällig personal m. m.
12 73000 13
821 Beräknad Länsstyrelsen (4482 399 kr.). +722 + + + -- 5. Omkostnaderna beräknas öka (+
225 000 kr.). 7 96 103 000 000 000 000 000 000 6 Lokala skattemyndigheterna. 6. Löneskattemyndigheterna 27 308 330 129 800 3 3 och prisomräkning m. m. 668 000 kr.
Lokala 1971/72 7. För kontroll av arbetsgivares skat-
teredovisning yrkas ånyo i Västerås fög-
+3 +2 000 v0Q 000 000 000 000 deri en fögderisekreterare och medel för
1972/73 36 55 10 424 718 233 tillfällig personal. Köpings fögderi behö- Dep.chefen --2 + 1-3 ver en expeditionsvakt (491 000 kr.). + ändring 3. Omkostnaderna väntas öka (+ 000 000 000 000 060 +1U 62 000 kr.). Av ökningen avser 3 000 44 28 Beräknad 174 718000 152 088 Länsstyrelsen kr. beräknad kostnad för upprustning av
-I-3 + + 1-4 maskinparken i Västerås fögderi.
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- 75 218 293 000 000 000 000 000 000 och prisomräkning m. m. 638 000 kr. 47 653 20.000 275 714 692
10. För tillfällig personal m. m. be- 1026 11 13 TLänsstyreisen 1971/72 hövs ytterligare medel (4-53 000 kr.).
re 11. Omkostnaderna väntas öka (+
ss 1 000 kr.).
personal Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen ggande beräknar jag medelsbehovet för länssty-
vrig aseeert Därav relsen till 16 925 000 kr. för lokala skat-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 73
temyndigheterna till 4 556 000 kr. och för kronofogdemydigheterna till 3 540 000 kr. eller sammanlagt 235 021 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet. en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en kontorsskrivare på lantmäterienheten, en länsveterinär samt en taxeringsintendent på taxeringsenheten vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat 3 000 kr. för viss maskinanskaffning vid lokala skattemyndigheten i Västerås (8).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 74
Länsstyrelsen i Kopparbergs län.
- Ib 3 33833 = Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomsz & vare ÅA räkning m.m. 4121 000 kr.
a
26 2 ++] + 2. De alltmer kvalificerade = arbets-
oc än uppgifterna på planenheten medför be- & es os sen 2 5 2 | T e 31/8838838 3| hov av en förste byråingenjör. På lant- = ' oc So00A2A ne - es o os 5e I 289 ej mäterienheten behövs två kvalificerade gl 2 - se
HETE . | — biträden (+153 881 kr).
3 Tort) or 3. På länspolischefens expedition be-
å 22 8 388333 3 hövs, med hänsyn till arbetsbelastning- 3 YCMAsA & en, en byråassistent (+54 119 kr.).
c a - TAN- 8 4. Vidare yrkas medel för tillfällig per-
5 E sonal m. m. (4161 000 kr.).
un II I 3|/38383 3 5. Härutöver behöver medlen räknas
05 SS 5533 3 fö kostnader bl 2 d sö 2 Ana ej upp för omkostnader bl.a. på grund av
28 - SE) behov av snabbtelefonanläggning (+
å A + ++ TI 679 000 kr.).
c = E räd 3/883838 3 Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- 2) É 3 3 Tf 8 83855 2 BARNS sj och prisomräkning m.m. h prisomräkni 1 306 000 k Tr.
3 35 a? = <S 7. Med hänsyn till den fortlöpande
2 + +++ +) ökningen av arbetsvolymen behövs i
3 re & Sces28 sj Avesta och Ludvika fögderier cn fögi VV Sr DNA 2 deriassistent, samt i Borlänge, Falu och 3 § rd on 8 Mora fögderier ett kvalificerat biträde. i ES Dessutom yrkas en expeditionsvakt i 25 enn S|jocc2 S Mora fögderi (+-247 000 kr.). Sö] Sä ft BI88833 3 ot & 8. Omkostnaderna väntas e Erde öka (+
-B An er An a” a ac sÅ a mn A - 48 000 kr.). Härvid har beräknats 8 000
i 5 + ++ +) kr. för upprustning av maskinparken i 3: AMN 2 |g2288 el Avesta och Ludvika samt 4000 kr. för
6 i 3 ST: al inköp av persienner och kortskåp i Aves-
Ä 3 AN ANNO BV re = VY ND TM ta. [ad] in + S+tt + Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- 2 2c838388 3 och prisomräkning m. m. 1 027 000 kr. - :
3 Sm EPA 10. Till följd av ökad arbetsbelast-
218 SORAN” E ning yrkas att en tjänst som kronofog- - en
å En " "| — desckreterare i Falu distrikt byts ut mot
=: sr rt en tjänst som biträdande kronofogde
ss: EES (+7 202 kr.).
So: Tic lå
z: : kr Rå 11. Behovet av medel för anställan-
3 3 de av tillfällig personal väntas minska
Oo S sg .
Se 28 (—8 202 kr.).
T32 FER
Hiobtiekt 12. Totala behovet av medel för om- I fö FRESK
2 SE Z BA OQÅ Sntacs Minsk 2 ki 0 costnader väntas minska (—21 000 kr.).
Add SÄREsA Kosta
Prop, 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 75
Kostnader för flyttning av kronofogdemyndigheten i Mora har dock beräknats till 60 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 19 544 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 656 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 473 000 kr. eller sammanlagt 29673 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråinspektör på naturvårdsenheten, en assistent och ett kontorsbiträde på lantmäterienheten, en länsveterinär samt en byrådirektör på civilbefälhavarens kansli vid länsstyrelsen. Jag har vidare beräknat 12 000 kr. i engångsutgifter för viss komplettering av inventarier vid lokala skattemyndigheterna i Avesta och Ludvika (8) samt 60 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av kronofogdemyndigheten i Mora (12).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 76
Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom-
000 000 000 000 000
4 räkning m. m. 2 804 000 kr.
12 18 1972/73 666 700
-+ + ::- 2. För arbetsuppgifter inom den all-
Dep.chefen
männa naturvården behövs en byrådirek-
ändring
+2 tör och för olika tillsynsuppgifter en
000 000 000 000 000
4 förste byråingenjör, en förste byråinspek-
49 12
Beräknad Länsstyrelsen ;- 795 tör och ett kvalificerat biträde. För ar-
-:-730 H +
betet med regionalpolitiskt planeringsar-
ce
15 90 bete behövs en amanuens. Vidare be-
105 000 S 000 000 000 000 000 ee
14 hövs på regionalekonomiska enheten en
671 173 296 269 418
3 4 byråassistent för utrednings- och bered-
Kronofogdemyndigheterna 1971/72 ningsuppgifter. Planenheten begär en
handläggare. Försvarsenheten bör ock-
000 000 000 000 000
7000 så tillföras en handläggare. Lantmäteri-
1972j73 122 110 860
+597 -I- +134 + enheten begär ytterligare medel för bl. a.
Dep.chefen ett kvalificerat biträde (4-504 137 kr.). ändring el 00
er 3. Taxeringsassistentgruppen i Gävle
+30 000 000 000 000 000 000 ++ 2 bör utökas med en förste taxeringsas-
Beräknad 649 122 186 139 966
Länsstyrelsen 1 sistent. För nytillkomna ärendegrupper
I 4-1 + + -+-
på taxeringsenheten behövs en byrådirektör (4138 688 kr.).
119 000 000 000 000 000 000
12 45 4. Vidare behövs medel för biträden
skattemyndigheterna 401 403 206 067 4 m. m, (+154 175 kr.). 5
Lokala 1971/72 5. Omkostnaderna väntas öka
(+
1167 009 kr.). +8 000 000 000 000 000 000 000
5 Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- ([972/73 50 70 011 852 100 018
Dep.chefen 4 och prisomräkning m. m. 578 000 kr.
1-3 —+ + + +
ändring 7. För kvalificerade = atbetsuppgifter
3 angående debitering av skattetillägg och + + +12 000 000 000 000 000 000 13.000 80 förseningsavgifter, för effektivare = ar- Beräknad Länsstyrelsen 430 123 852 350 768
3 betsgivarkontroll samt göromål med fas-
+ +-4
tighetstaxering m. m. yrkas i Bollnäs fögderi en förste fögderisekreterare och två
90 239 329 000 000 000 000 000 000 000
27 59 kvalificerade biträden, i Hudiksvalls fög- 539 429 791 821 1035 deri en förste fögderisekreterare, två Kkva- 13 15
Länsstyrelsen 1971/72 lificerade biträden och fem = biträden samt i Sandvikens fögderi en fögderi-
sekreterare, ett kvalificerat biträde och
förstärkning med två kvalificerade biträden. För intensifierad kontroll inom
personal
ATP-området begärs en landskanslist i
Därav Söderhamns fögderi (4-1 081 128 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 71
8. Gemensamt för länets fögderier behövs medel för tillfällig personal (+ 19 872 kr.).
9. Omkostnaderna väntas öka (+ 287 000 kr.). Härvid har beräknats 110 000 kr. för flyttning i Söderhamn.
Kronofogdemyndigheterna. 10. Löne- och prisomräkning m.m. 701 000 kr.
11. I Hudiksvalls distrikt behövs ett kvalificerat biträde för att avlasta tjänstemän i kronofogdekarriären vissa arbetsuppgifter. Vidare yrkas ett biträde i Sandvikens distrikt (+ 63 000 kr.).
12. Omkostnaderna väntas öka (+31 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 19 839 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 927 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 5 118 000 kr. eller sammanlagt 30 884 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråingenjör och en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en kontorsskrivare på lantmäterienheten, en länsveterinär, en byråassistent och ett kontorsbiträde på mervärdeskatteenheten samt en förste länsnotarie på förvaltningsavdelningen vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat medet för ytterligare en fögderiassistent i Ljusdals fögderi. Slutligen har jag beräknat 110 000 kr. för flyttning av lokala skattemyndigheten i Söderhamn (9).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 78
Länsstyrelsen i Västernorrlands län. me 7 T 3!'s3s:8|/ 3 Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- SS 3S5S SS ns St Ög aan Al räkning m.m. 3 512 000 kr.
IE YT lir I 2. Som biträde åt och ersättare för
i a chefen för planeringskansliet behövs en 5 3 n -. .” Lö o 22 ) 1 I 38|/1881 3) byrådirektör. På naturvårdsenheten be- SS SS os oc or oa I: - = Fx hövs en förste byråingenjör och en as- TE c Xx . . er . ” E 33 = + rå sistent för att förhindra att länsstyrelzZ sens ledande och planläggande funktio- 3 os | 2 . oc E TR - 33 3 3 33 2 ner inom naturvården blir eftersatta. För 3 aogagdgS Fl att nedbringa handläggningstiden på N N . DE - 2 N 3 AN | planenheten behövs en biträdande läns- 2 = arkitekt. Lantmäterienheten bör tillfö-
sl] 2 och j a
Cs II | 3 1888 | 3 ras en biträdande överlantmätare, ett SS? 2 HAR &X kvalificerat biträde, ett kartritningsbiträav OS NA . DE a .
5 9 Y?l de och en biträdande arkivassistent
2 å + +++
3 (+499 244 kr.).
5 . 5 ++ 0 S occ S 3. För en effektivare kontroll av mer-
Ii
Få +++ 8! 8833 da M .
el 27 jag RR AI värdeskattedebiteringen behövs en byrå- Te NMm= oo ö 25 5 S| sekreterare och en byråassistent. Data- - .
2 + of+t + enheten bör förstärkas med en byrådi-
€ . . 2 MN & 22388 | 3 rektör och en assistent (+184 863 kr.).
2 —- dAdAae & 4. Administrativa —servicefunktionen
2 örrana os one a
2) 2 3 nn ja bör förstärkas med en arkivassistent, en 2) - S -—- materialförvaltare och två cexpeditions-
” r og AN nn 2/32389838 = vakter (4151 520 kr.).
ST | 3 TK: ev 5. För bl. a. biträdespersonal yrkas yt-
2å > CRS Bl terligare medel (+382 373 kr).
cc & a z a EE c + tt Tr 6. Vidare behöver medlen räknas upp
>? mo 2 g/2888 3 föromkostnader (4309 000 kr).
27 TF + SS LD Lokala skattemyndigheterna. 8. Löne-
få AA SAcAa a
å 5 2 RAS T| och prisomräkning m. m. 650 000 kr. + . .
+ titt + 9. För arbetet med debitering av skat-
- 33 FA 338383833 = tetillägg och försening we illä ch fö ingsavgifter m. m. yr- | y : AnRAvAn & kar länsstyrelsen en fögderisekreterare
38 SARS | och ett kvalificerat biträde i vart och
al = Mm a
3|3 - "| ett av Härnösands, Kramfors, Sollefteå
=: srt: tå och Örnsköldsviks fögderier (4374 000
BloofiiliS | kn.
z: : ig RE 10. Omkostnaderna beräknas öka (+
I:S 18 000 kr). | 3E
$ 2 = ;å 25 Kronofogdemyndigheterna. 11. Löne-
- HO Västinsl s .
255 FR 2 25 och prisomräkning m. m. 884 000 kr.
PE 8 2 TAN
> £:03UOx ÅA 0 <27A Rd
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 79
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 19 373 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 497 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 5 836 000 kr. eller sammanlagt 30 706 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråinspektör på naturvårdsenheten (2), en förste kontorsskrivare på lantmäterienheten, en länsveterinär samt en förste länsnotarie på förvaltningsavdelningen vid länsstyrelsen. Jag har även räknat med att en extra tjänst som förste kronoassistent i A 18 vid kronofogdemyndigheten i Sundsvall dras in.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 80
Länsstyrelsen i Jämtlands län 25 1 i 3 | 33 [1 3 Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom-
S z no cn Tj räkning m. m. 2095 000 kr.
Rv N ent - -
o å > |tT + 2. Lantmäterienheten behöver = för-
: i stärkas med en biträdande överlantmäz Z II 3 | 33 | I 3 tare och ett kvalificerat biträde (+
27 a av el 135462 kr).
flå 5 T | —- Te 3. Civilbefälhavarens kansli behöver 3 tillföras en byrådirektör, en byråassis-
E oe 7 38 383 | 8| tent och ett biträde för handläggning av
3 FIVRON 8 de alltmer ökande arbetsuppgifterna (+ 2 —-—r—
218 a a 163538 kr).
HI MM gl & -— 4. Omkostnaderna beräknas öka (4
og [118188 al 212000kr).
Så 2 N8e Lokala skattemyndigheterna. 5. Löne-
.å £Å Y 1 mur OY) I- = . och prisomräkning m. m. 482 000 kr. Pp 8
:. 6. Ett kvalificerat biträde behövs i SS [29 3 I | 383 3 vart och ett av länets tre fögderier för
MER 2 80. x| handläggningen av bl.a. de genom skat-
Så 3: De = 2 - s
IE + oc | tebrottslagen nytillkomna arbetsuppgif-
3 terna (+122 046 kr.). = . oc as : "2 PR 358333 | 3 7. Ytterligare medel begärs för an- : ont ställande av tillfällig arbetskraft (+
z|8 SS = a TT IM 7954 kr).
3 - 5. Omkostnaderna beräknas öka (+ emm o|j20900 3 9 000 kr.). eg 55 TTT 888833 8 DANN 8 Kronofogdemyndigheten. 9. Löne- och ) |
2å Qq 7 Äl prisomräkning m. m. 359 000 kr. 3. Fort oc 10. Behovet av medel för anställning
3 ö . - se : cd TT I s|23888 sj av tillfällig personal m. m. beräknas öka c3 SS S553 3 12 000 k i rn NV AR BB (H12 r.). 5 c Aa NANA S a a ÅA - MAN 11. Omkostnaderna = väntas minska
+ fTt +P (5 000 kr).
g Ag 8E88883 =
$ - ov 2 - 2 pa 2 Departementschefen z £ 3 08 Med hänvisning till sammanställningen 3/3 beräknar jag medelsbehovet för länssty- =: Dit å relsen till 13 389 000 kr., för lokala skat- EE i " t ' : DD a . s” 2: Dir få temyndigheterna till 2966 000 kr. och för
2: lig. å kronofogdemyndigheten till 2643 000
- igK i
25¶ERE kr. eller sammanlagt 18 998000 kr.
SE IE - - ec = 25 - SE 2 5 NN Jag har därvid beräknat medel bl. a. för S i ) . s o 3 2 Ed 23 35 Så ytterligare en kontorsskrivare på planc- FR ERIK: ingskansliet, en förste byråinspektör på
få ÄädAn | mingskanstiet yråinspektör p
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 81
naturvårdsenheten, en kansliskrivare på lantmäterienheten, en länsveteri-
när, en landskanslist på mervärdeskatteenheten och en byrådirektör på civilbefälhavarens kansli vid Jänsstyrelsen. Jag har även räknat med att
en ordinarie tjänst som kronoassistent i A 17 och en biträdestjänst i befordringsgång vid kronofogdemyndigheten dras in.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 82
Länsstyrelsen i Västerbottens län. - 00 Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- 0 000 5000 räkning m. m. 2 777 000 kr.
1972/73 +479 2. Naturvårdsenheten bör tillföras en
-+474 +
Dep.chefen byrådirektör för arbetsuppgifter inom
ändring | den allmänna naturvården. Planenheten +1 000 000 000 5 bör tillföras en biträdande länsarkitekt
Beräknad Länsstyrelsen +496 med hänsyn till att enheten bl. a. ålagts +491 -F flera arbetsuppgifter än tidigare. För-
78 svarsenheten behöver en förste byråin- 000 000 000 000 000 000 9 spektör och en byråingenjör för att bl. a. 916 216 304 124 569 3 handlägga ärenden rörande = länsstyrel- 2 sens krigsorganisation samt tele- och Kronofogdemyndigheterna 1971/72 byggnadsärenden (+279 586 kr.). +1 000 000 000 000 000 000 7 3. Den för processföring avsedda per- 1972/73 647 186 207 185 047 sonalen på taxeringsenheten är underdi- Dep.chefen + + +1 mensionerad och bör utökas med en
ändring taxeringsintendent (+72 757 kr.). +3 000 000 000 000 000 4. För främst biträdespersonal yrkas 693 186 185 185 064 uppräkning av medel (+-148 657 kr.). Beräknad Länsstyrelsen + + + —+1 5. Härutöver behövs ytterligare medel
för omkostnader bl. a. på grund av be- 101 000 000 000 000 000 000 7 hov av snabbtelefonanläggning m.m. skattemyndigheterna 50 595 345 180 (4394 000 kr.). 3 4177 Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- Lokala 1971/72 och prisomräkning m. m. 624 000 kr. +3 +3 +6 000 000 000 000 000 000 000 1 7. Folkmängden i Umeå fögderi ökar 1972/73 11 75 480 495 181 168 ständigt. För att bemästra de ökade ar- Dep.chefen —+2 L i —+ + —+3 betsuppgifterna med bl. a. debitering av ändring skattetillägg och förseningsavgifter yrkas ' +11 000 000 000 000 000 000 ++ 3 i fögderiet två biträden. I Skellefteå fög-
14 Beräknad Länsstyrelsen 692 495000 468 290 deri behövs av samma anledning ett bi-
+2 + + —+ —+3672 träde (495 000 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka (+ 82 213 295 000 000 000 000 000 000 345 000 kr.). Härvid har beräknats en- 35 13 260 564 9220 779 gångsutgifter med 160 000 kr. för flytt- 1000000 12 14 Länsstyrelsen 1971/72 ning i Umeå och 25 000 kr. för komplet-
tering av inventariebeståndet efter utök-
ning av Jokala skattemyndighetens loka-
personal Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne-
10. Enligt gällande föreskrifter skall
Därav ärenden angående lönegaranti vid kon- Personal Handläggande Övrig”personal Anslag T.önekostnader. Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 83
kurs handläggas av lägst förste kronoassistent. Med hänsyn härtill yrkas i Umeå distrikt att en tjänst som kronoassistent byts ut mot en tjänst som förste kronoassistent. För att bättre kunna disponera biträdespersonalen begärs vidare en expeditionsvakt för expeditionella arbetsuppgifter (4-40 473 kr.).
11. Behovet av medel för anställning av tillfällig personal väntas minska (— 23 473 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 17 947 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 224 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 048 000 kr. eller sammanlagt 27 219 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en kontorsskrivare på planeringskansliet, en förste byråinspektör på naturvårdsenheten, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde på lantmäterienheten, en länsveterinär samt en taxeringsintendent på taxeringsenheten (3) vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent i Vilhelmina fögderi. Slutligen har jag beräknat 185 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av lokala skattemyndigheten i Umeå och för viss utökning av inventariebeståndet vid lokala skattemyndigheten i Vilhelmina (8).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 84
Länsstyrelsen i Norrbottens län. oc |? Y S|/8838] = Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisom- SS < | I S S = 3 S äkna ” - RN räkning m. m. 3 082 000 kr.
55 2 Öm 3 g
P å Yr röt ? 2. På regionalekonomiska enheten be- : 5 | girs en byrådirektör för handläggning
ål IT 8I8883 3 av nordkalottfrågor. Lantmäterienheten
a 2 ä zS ANT g begär ytterligare medel för bl. a. en by-
FILE v = + =-| råsekreterare och en karttekniker (+
å - "tt ot 174284 kr).
2 sån 33 3 38 I 3 3. Taxeringsenheten behöver på grund
3 3 a 3 å - 2 av utökade arbetsuppgifter förstärkas IR + an med en förste byråinspektör (+74 406 2) 5 - 4] 2 kr). oc ] 1 I Sj8ss8] = 4. På civilbefälhavarens kansli behövs S s 8 3 3 3 z ne . .” ” DL -
NS = Sas mm ch byrådircktör och på länspolischefens [ p å > TE Ef ”- expedition en byråassistent (4129 466
: Ef + T++ oc kro).
: bÅ « ”” . ”- Dj
39 | = = 3! 3333 2 5. För biträden och tillfällig personal
3 + N a
: z å 8 So S Ng Z m. m. begärs ytterligare medel (+177 844 z| 4 = - kr.). = + ottt + 6. Omkostnaderna väntas öka bl. a. på E a & & 33 3 3 3 | 3 grund av planerad utbyggnad av liänssty- 3 AardegS Fl relsens växel (+826 000 kr.). 3) TT TR Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne-
315 och prisomräkning m. m. 1 130 000 kr.
2 +" e S|22838 3 8. På grund av den alltmer ökande Pod OO S eS SG Tr oo SLS R| arbetsbördan behöver de lokala skattc- 50 2å > INA AR Q - myndigheterna tillföras ytterligare per- y 3 åh ER + +++ +) sonal. Sålunda yrkas i Bodens, Gälliva- . . o er I råg 3 | 3 3 38 3 re, Haparanda, Kalix, Kiruna, Luleå och = 2 + DANS Pitcå fögderier vardera en fögderisekre-
å 3 ars? I Ser. ÖRA
ne a N PP <r TT) terare, i Arvidsjaurs och Luleå fögderier
+ ot+tt + vardera en fögderiassistent, samt i Boa rn AR 322338 S| dens, Gällivare, Haparanda, Kalix, Ki- 3 Nm SDDLDSDS SS a son på . 7 ANLITA runa, Luleå och Piteå fögderier vardera
7) SÅ | ettkvalificerat biträde (796 000 kr.).
0 218 PN 3 ov = ev 29, Aj 9. Omkostnaderna beräknas öka (+ . . a + MN s: [a] . ir: . . . -. 3 8 68 000 kr.). . 2 : Die RS Kronofogdemyndigheterna. 10. Löne- 2: - 2 och prisomräkning m. m. 1 231 000 kr. oc Ho är ok . .
= 5 S LER 5 11. För ett effektivare utnyttjande av
S 5 E&: - sus 8 Alotri = 25 30 = 25 a fältpersonalen begärs i Luleå distrikt ett SÅ ÖRAT ER sm
= 2 255 25 5 å biträde (434 299 kr.).
SS E:02 90 2. Behovet av medel för anställnin
ÅNÖ IFA 12. Be g
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 85
av extra personal beräknas minska (—136 299 kr.).
13. Omkostnaderna beräknas öka (+ 13 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 22 501 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 6 107 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 6 333 000 kr. eller sammanlagt 34 941 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en kontorsskrivare på planeringskansliet, en byrådirektör på regionalekonomiska enheten (2), en assistent och ett kontorsbiträde på lantmäterienheten, en länsveterinär, en länsassessor på förvaltningsavdelningen samt en byrådirektör på civilbefälhavarens kansli vid länsstyrelsen. Jag har även räknat med att två extra tjänster som förste kronoassistent i A 18 i Boden respektive Gällivare samt två extra tjänster som krono- : assistent i A 15 i Haparanda respektive Piteå dras in.
Prop. 1972 1 Bilaga 14 Civildepartementet 86
Diverse ändamål BUIAJJYTIPUAWUIPTOJOUOLY €L/TL61 uajaya 000 000 000 000 000 OZE O0p Oy SIP SÅLT "daq
BUINPUR I TT
ci —+ + + "PUÄWN 000 000 000 000
PLUNBIIA
OT€E 0SS 0 016 + + + + TLIIL6T 000 000 000 000 000 000 OP 001 006 097 8£€ 8ET c I < BU13J3U3IPUAÄLUIJLYS €L/ZLET Usjaya
"dad
BUIPUR
'puAwW
PeUXLINA
LJPNOT
TLIILOT 000 000
zOS T9S
BUIISJJLÄISSURT €LITLET uajya 000 000696 000 000 0007TIT7T 000 BLI 107 000 9Sp 'doq
| Bupur | 8 + —+F + | TI — | OL + |
| 'puÅW | 000 000696 000107 | 000 | — 000 |
PLUYEIOA bLT 000 brE
81 1 BT T
TLINLOT 000 000 000 000 000 000 000 — — — — 000 000
06L 849 S06 OS OLT 0€ 000 0ECT £50
TI I Zz L SZ BUIIIJYFIPUALIPIOJOUOIY pla wos FuIujeIaqInNavo] Ieuosiad PUUWRUSUONESIUET!IO SPULBZUIPAQUSPUeT -OxAsd -19)S18I1S)]2UYBLISBL] -B)eP Ssta Ieuosiodsapenig J2228ddn SL J3prIsoqasurfi "Wu 10] SBU13SJAIAÄ)SSURT JVASIOJ :feW Ua1OJUOXPIEP UJIOJUONEIEP 103 Av Ar 10] 1O1ÄQUIYSEIN WU uoruisodsip J243IpuAuw PHRULIYSPW BUSA ZutuppiglA I Zurupfiqrn Suruphgqn LIPPUISON IINSYULIK ”ISUnY
INSIBO] apeyxon
[BLIUdID
TEL
N
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 87
Departementschefen
Inom ramen för medel till diverse ändamål bestrids bl. a. länsstyrelsernas kostnader för maskinhyror och utrustning för datakontoren. Jag beräknar att kostnaderna för maskinhyror ökar med 8 174 000 kr. och att kostnaderna för utrustning för datakontoren ökar med 969 000 kr. Årskostnaderna för länsstyrelsernas organisationsnämnd beräknas öka med 201 000 kr. Jag räknar med att länsstyrelsernas kostnader för uppgifter som fastighetsregistermyndighet kommer att minska med 1 milj. kr.
Jag räknar vidare med att kostnaderna för det nya utbildningssystem som fastställts för exekutionsväsendet kommer att öka under budgetåret. För ifrågavarande utbildning kan jag godta en ökning med 320 000 kr. För det fortsatta utvecklingsarbetet av det s.k. riksprojektet för ADB inom exekutionsväsendet har jag beräknat ytterligare 400 000 kr. Från delposten Blanketter m. m. skall bestridas dels kostnader för blanketter, dels kostnader för service av kronofogdemyndigheternas bokföringsmaskiner. Jag har beräknat ytterligare 40 000 kr. för sistnämnda ändamål.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till diverse ändamål till 35 509 000 kr. för länsstyrelserna, 562 000 kr.
för lokala skattemyndigheterna och 7 413 000 kr. för kronofogdemyn-
digheterna eller sammanlagt 43 214 000 kr.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1 godkänna de riktlinjer för organisationen av exekutionsväsen-
det som jag förordat i det föregående;
2 till Länsstyrelserna för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslags-
anslag av 556 710 000 kr.;
3 till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 159 881 000 kr.;
4 till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 141 582 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 88
C PLANVÄSENDET
C 1. Statens planverk 1970/71 Utgiftt = 22 707 090 1971/72 Anslag? 10036 000 1972/73 Förslag 11 201 009
1 Avser centrala verket och länsarkitektorganisationen.
? Av anslaget avser 600 000 kr. kostnader som är hänförliga till den. tidigare länsarkitektorganisationen.
Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om planläggning av bebyggelse och om byggnadsväsendet. Det åligger verket att i anslutning till den allmänna uppsikten över planläggningen och byggnadsvisendet ge råd och vägledning för planläggningen samt meddela föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendet ävensom att medverka för samordning mellan planverkets och andra myndigheters insatser på dessa områden. |
Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, administrativa byrån, planbyrån, utvecklingsbyrån och tekniska byrån.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Planverket Departements-
chefen
Personal
| Handläggande personal | 78 | +7 | — |
| Övrig personal | 36 114 | +2 +9 | : — oo |
Anslag
| Lönekostnader | 7 265 000 +1 950 000 -+ 974 000 |
| Sjukvård | 10 000 + 3 000 4 2 000 |
| Reseersättningar | 254 000 + 33 000 + 18000 |
| Därav utrikes resor .. | (42 000) (+ 4000) (+ 1 000) |
| Lokalkostnader | 408 000 + 395 000 + 395 000 |
| Expenser | 1499 000 + 540 000 + 376 000 |
| Därav engångsutgifter | (5000) (+ 17500) (+ 300 000) |
9 436 000 +2921 000 + 1765 000
Inkomster vid planverket, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet beräknas till 1 850 000 kr. (1971/72 2440 000 kr). varav från försäljning av publikationer 1 400 000 kr. (1971/72 1 865 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 89
Planverket
1. Löne- och prisomräkning 1 842 651 kr.
2. För verkets granskningsarbete kommer tillgången till kartmaterial inom verket att få särskilt stor betydelse sedan länsarkitekten inte längre som fristående länsexpert avger skrivna yttranden över stadsplaneförslag. För att tillfredsställande kunna utnyttja kartarkivet för granskningsarbetet samt för utrednings- och utvecklingsarbete erfordras mikrofilmning av kartmaterialet, överföring av mätbara uppgifter till informationsbärare för databehandling samt ändamålsenlig registrering av materialet. För dessa uppgifter erfordras en tjänst för avdelningsdirektör (-+ 94 000 kr.).
3. För arbeten rörande funktionella och miljömässiga krav på ar-betslokalers utformning m.m. fordras en tjänst för byrådirektör och
en tjänst för förste byråingenjör (++ 149 000 kr.). |
4. För utredningar angående internationell samordning av byggnormer samt medverkan i utredningar till stöd för export av byggprodukter m.m. samt för verkets engagemang i ECE, SIBCO och NKB behövs ytterligare medel (+ 125 000 kr.).
5. För att i någon mån ersätta förlusten av det informationsflöde som tidigare kanaliserats via länsarkitekterna planerar verket en konferensverksamhet och för frågor av speciell natur regionala överläggningar. På planverket ankommer också viss kursverksamhet med anknytning till arbetet inom länsstyrelsernas planenheter och information till byggnadsnämnderna. För förberedelse- och organisationsarbete för sådan kurs- och konferensverksamhet erfordras en tjänst för byrådirektör (+ 83 000 kr.). |
6. För projekt avseende planekonomiska redovisningar samt för att tillföra verkets anvisningsarbete relevant ekonomisk fackkunskap erfordras en tjänst för avdelningsdirektör (4+-93 000 kr.). |
7. I sitt utrednings- och utvecklingsarbete strävar verket efter att i ökande omfattning i stället för fast anställd personal anlita fristående specialister. Detta kräver ökad tillgång till expertmedel (-- 180 000 kr.).
8. För att kunna ägna miljöskyddsärenden ökad uppmärksamhet och tillfredsställande kunna : pröva företags lokalisering med avseende på miljökonsekvenser och emissionsnivåer erfordras en tjänst för byrådirektör med inriktning på tekniska miljöfrågor (+ 83 000 kr.).
9. För upprustning av skrivfunktionen inom verket erfordras ytter-
ligare två biträdestjänster (+ 77 000 kr.).
10. För erfarenhetsinsamling från tillämpning av svensk byggnorm 67, verkets typgodkännande verksamhet och tillverkningskontroll erfordras en tjänst för byrådirektör (+ 91 000 kr.).
11. I särskild skrivelse anmäler verket behov av ytterligare medel för den typgodkännande verksamheten (4108 000 kr.).
4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bil. 14
Bilaga 14 Civildepartementet 90
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 201 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. ytterligare 108 000 kr. för verkets typgodkännande verksamhet (11).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens planverk för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 11 201 000 kr.
C2. Bidrag till översiktlig planering m. m.
1970/71 Utgift! 12 520 Reservation 635 987 1971/72 Anslag 300 000 1972/73 Förslag 10 140 000
1 Anslaget Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.
Från anslaget bestrids enligt föreskrifterna i kungörelsen (1958: 163) angående statsbidrag till vissa plankostnader och i prop. 1947: 245 angivna grunder, dels övergångsvis kostnader för upprättande av regionplan i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter, dels vissa vägföreningskostnader för genomförande av byggnadsplan. För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t föreskrivit att högst 300 000 kr. får användas till från allmän synpunkt angelägna planeringsföretag i andra former än sådana som byggnadslagen (1947: 385) anvisar.
Planverket
Regionplanering enligt byggnadslagen (BL) pågår f.n. i Göteborgs-, Kalmar- och Stockholmsregionerna samt i Sjuhäradsbygden. Planer för Sundsvallsregionen och: Örnsköldsviksregionen har lämnats in för fastställelse.
I 1971 års statsverksproposition har departementschefen uttalat sig för en successiv avveckling under budgetåren 1971/72—1973/74 av nuvarande form för finansiellt stöd till upprättande av regionplaner. Härvid förutsattes att en samlad bedömning av ifrågavarande anslag och investeringsanslaget Förskott till vissa plankostnader m.m. skulle ske. Planverket har gjort en sådan bedömning varav bl. a. framgår att förskott utbetalats med 10-432 000 kr. Till. avlösning av förskott erfordras enligt verkets beräkning bidrag med 353 000 kr. för innevarande budgetår och med 10 299 0CO kr. för budgetåret 1972/73. Härutöver beräknas bidrag med 400.000 kr. för regional planering i andra former än sådana som BL anvisar. Anslaget föreslås uppräknat med 10 700 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 91
De partemenischefen
Efter ändring i kommunindelningen den 1 januari 1971 har regionplaneområdet för Örnsköldsviksregionen kommit att sammanfalla med nuvarande Örnsköldsviks kommun. Den uppgjorda planen har därför — av formella skäl — inte kunnat fastställas. Trots att planfastställelse inte kunnat ske har Kungl. Maj:t, med hänvisning till riksdagens ställningstagande i ett liknande fall rörande dåvarande Umeortens regionplaneförbund (prop. 1968: 1 bil. 8 s. 55, SU 1968: 6), lämnat bidrag med 50 2 av kostnaderna för planarbetet. Bidragsbeloppet uppgick -till 77 000 kr.
Ansökan om bidrag till Sundsvallsregionen är att vänta under innevarande budgetår.
Arbetena med regionplanering inom Stockholmsregionen och Sjuhäradsbygden torde ha framskridit så långt att bidrag kan aktualiseras under budgetåret 1972/73. Jag beräknar medelsbehovet härför till omkring 9,7 milj. kr.
Ur medel som anvisats för stöd av planeringsföretag som bedrivs i andra former än enligt BL har under budgetåret 1970/71 bidrag lämnats för utrednings- och planeringsverksamhet rörande dels fjällvärlden, dels Visby innerstad, dels Öland. Framställningar om fortsatt stöd för dessa verksamheter är att vänta. Under innevarande budgetår torde vidare framställningar om bidrag komma att inlämnas beträffande flera andra liknande planeringsföretag. För budgetåret 1972/73 bör för ändamålet beräknas ett belopp av 400 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till översiktlig planering m. m. för budgetåret 1972/
73 anvisa ett reservationsanslag av 10 140 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 92
D LANTMÄTERIVÄSENDET
Lantmäteriet har genom beslut av 1970 och 1971 års riksdagar (prop. 1970: 188, SU 1970: 208, rskr 1970: 423, prop. 1971:57, CU 1971: 15, rskr 1971: 102) erhållit ny organisation som trätt i funktion delvis den 1 juli 1971 och i övrigt den 1 januari 1972. I den statliga lantmäteriorganisationen ingår som lantmäterimyndigheter lantmäteristyrelsen, överlantmätarmyndigheterna och fastighetsbildningsmyndigheterna. |
Lantmäteristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om fastighetsbildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhet. Överlantmätarmyndigheterna har uppgifter beträffande ledningen av och tillsynen över fastighetsbildningen och mätningsverksamheten i länen. Inom fastighetsbildningsmyndigheterna handläggs de förrättningar och uppdrag som enligt lag ankommer på myndigheterna samt de ärenden 1 Övrigt som anges i lantmäteriinstruktionen (1971: 1100).
Syftet med de statliga insatserna inom lantmäteriområdet kan sammanfattas på följande sätt.
A. Att under beaktande av samhällets krav på en lämplig disposition av landets jord skapa ett ändamålsenligt fastighetsbestånd genom att bilda nya fastigheter för bebyggelse, etablering av företag m. m., genom att förbättra fastighetsbeståndet för exploatering och sanering av bebyggelseområden, för rationalisering av jordbruk och skogsbruk m. m. samt genom att tillskapa sammanslutningar eller annan samverkan mellan fastigheter.
B. Att tillrättalägga oklarheter rörande fastighetsbeståndet genom att avgöra frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet och om servitut samt genom att verkställa äganderättsutredningar.
C. Att tillhandahålla data om den fasta egendomen.
D. Att medverka i samhällsbyggandet i övrigt bl. a. genom att biträda kommuner i mätningstekniska och liknande arbetsuppgifter.
Lantmäteristyrelsen leds av en styrelse. I denna ingår generaldirektören, som är styrelsens ordförande, och högst sex andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser. Generaldirektören är chef för lantmäteristyrelsen. Inom lantmäteristyrelsen finns fem byråer, administrativa byrån, fastighetsbildningsbyrån, registerbyrån, tekniska byrån och värderingsbyrån, samt en stabsenhet och en utvecklingsenhet.
Överlantmätarmyndighet har länet som verksamhbetsområde. Överlantmätaren är chef för myndigheten.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 93
Riket är indelat i 87 lantmäteridistrikt. Varje lantmäteridistrikt utgör ett verksamhetsområde för en fastighetsbildningsmyndighet. För särskilda fastighetsbildningsuppgifter kan ytterligare fastighetsbildningsmyndigheter (specialenheter) inrättas. F.n. finns 72 sådana myndigheter, varav 30 ingår i den statliga organisationen och 42 står under kommunalt huvudmannaskap. Inom lantmäteridistrikten finns ett 25-tal särskilda lokalkontor.
Chef för sådan fastighetsbildningsmyndighet som har lantmäteridistrikt som verksamhetsområde är en distriktslantmätare. Chef för annan statlig fastighetsbildningsmyndighet är en länslantmätare.
Inom lantmäteriet fanns den 1 juli 1971 1 542 anställda, varav 355 lantmätare m. fl, 563 ingenjörer m. fl. och 624 tjänstemän i kontorskarriären. Antalet anställda beräknas uppgå till omkring 1660 efter omorganisationen den 1 januari 1972.
Lantmäteriet tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. För lantmäteriet tillämpas f.n. följande två program. Program 1. Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet. Program 2. Förrättnings- och uppdragsverksamhet.
Medel till lantmäteriet tas upp under följande fyra anslag. 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet 3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet. 4. Lantmäteriet: Utrustning
Anslag nr 1 är ett förslagsanslag som finansierar verksamheten i program 1. Anslag nr 2 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för
program 2. Som intäkt under anslaget redovisas dels fakturerade avgifter,
dels ianspråktagna medel från bidragsanslaget (nr 3), dels värdet av utförda men ännu ej fakturerade prestationer. Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in till en särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslag nr 3 är ett förslagsanslag med två delposter avseende
a. statsbidrag till sakägares kostnader för lantmäteriförrättningar m.m.
b. kostnader som beror på att nedsatt lantmäteritaxa tillämpas på vissa ärenden m. m.
Anslag nr 4 är ett reservationsanslag, som skall finansiera lantmäteriets investeringar i utrustning m. m.
Anslag nr 2 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för förrättnings- och uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar lantmäteriet en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 20 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 94
D 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter
1970/71 Utgift 23 489 277 1971/72 Anslag 16 000 000 1972/73 Förslag 18 385 000
Programmet Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet
Programmet omfattar verksamhet av myndighetskaraktär samt sådana uppgifter som lantmäteriorganisationen har att kostnadsfritt utföra åt främst statliga och kommunala organ.
1970/71 1971/72 1972/73
Utfall Budget Lantmäteri- Departements-
styrelsen chefen
Resursåtgång i persondagar 86 105 45 000 64 300 45 000 Kostnader 23 579 000 = 16 046 000 25 204 000 18 431 000 Avgår komplementkostnader 90 000 46 000 70 000 46 000 Summa anslag 23 489 000 16 000 000 25 134 000 18 385 000
Lantmäteristyrelsen
Verksamheten inom programmet föreslås få bedrivas med i stort sett samma inriktning och i samma omfattning som under budgetåret 1971/72.
1. Löne- och prisomräkning 2 591 000 kr.
2. För de i anledning av omorganisationen ökade service- och samordningsuppgifterna främst inom det mätningstekniska området och den ökade kostnadsfria servicen inom förrättningsorganisationen har anvisats ett medelstillskott av sammanlagt 1,5 milj. kr. för tiden 1 januari—30 juni 1972. För budgetåret 1972/73 erfordras medel för ytterligare ett halvt år med 1,5 milj. kr. (+ 1 500 000 kr.).
3. Värderingsfrågorna får allt större betydelse inom lantmäteriverksamheten. Inom lantmäteristyrelsen utarbetas anvisningar angående dels tillämpningen av värderingsgrunderna i fastighetsbildningslagen, dels värderingstekniska metodfrågor vid värdering av del av fastighet, dels framtagandet och åjourhållningen av prisstatistik och annat underlag för värderingar i de enskilda fallen. Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning behöver värderingsbyrån förstärkas med en avdelningsdirektör och två byrådirektörer (+ 310 000 kr.).
4. Utvecklingen inom samhällsbyggnadsområdet har successivt ökat behovet av kostnadsfri rådgivning till kommunerna i fråga om åtgärder för fastighetsbildning och därmed sammanhängande åtgärder för bebyggelseplanering, markförvärv och andra fastighetsrättsliga för-
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 95
hållanden. Behovet beräknas ytterligare komma att öka genom den nya lantmäteriorganisationen samt införandet av ny fastighetsbildningslag (+1 000 000 kr.).
5. Behovet av kostnadsfri service till kommunerna i fråga om mätningsverksamhet är mycket stort. Denna service avser rådgivning och upplysning samt program för och kontroll av triangelmätning och därmed sammanhängande kartläggning. För denna verksamhet behöver — bortsett från några av de minsta länen — till överlantmätarens förfogande ställas en Kvalificerad ingenjör (+1 200 000 kr.).
6. Den nya organisationen på lokalplanet har medfört att överlantmätarna fått väsentligt utökade ledningsfunktioner gentemot den loka- Ja förrättningsorganisationen. För att biträda överlantmätarna med dessa uppgifter bör inrättas 24 tjänster i A 14 (-+-1 057 000 kr.).
7. Omlokaliseringen av lantmäteristyrelsen till Gävle väntas medföra stor personalavgång under åren före utflyttningen, som avses ske år 1975. För att allvarliga störningar i verksamheten ej skall behöva uppstå bör vissa tjänster dubbleras under en övergångstid. Lantmäteristyrelsen bedömer att 18 tjänster bör dubbleras under budgetåret 1972/73
(+1 500 000 kr.).
Departementschefen
För innevarande budgetår har anvisats 1 milj. kr. för vissa särskilda kostnader som sammanhänger med omorganisationen av lantmäteriverksamheten. Anslaget för budgetåret 1972/73 torde kunna räknas ned med detta belopp. Anslaget torde vidare kunna räknas ned med omkring 600 000 kr. avseende medel som anvisats för kostnader för kursverksamhet rörande den nya fastighetsbildningslagstiftningen. För detta ändamål har innevarande år anvisats 1,1 milj. kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 18 385 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1972/
73 anvisa ett förslagsanslag av 18 385 000 kr.
D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet 1970/71 Utgift 0 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 1 000
Programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet
Programmet omfattar den del av lantmäteriverksamheten för vilken utgår ersättning till statsverket enligt lantmäteritaxa. Taxan är i princip
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 96
avsedd att täcka lantmäteriets självkostnader för verksamheten. Viss del
av verksamheten är dock subventionerad och finansieras med driftbidrag.
1970/71 1971/72 1972/73
Utfall Beräknat Lantmäteri- Departements-
styrelsen chefen
Kostnader 75 436 000 = 91 161 000 98 370 000 98 370 000 Intäkter! 73 600 000 91 161 000 98 370 000 98 370 000 Resultat -1 836 000 — — — Driftbidrag 12 316 000 8 470 000 9 338 000 7 600 000
1 Inkl. driftbidraget
Utvecklingen och sammansättningen av det till verksamheten under programmet utgående driftbidraget och anslaget Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknas bli följande.
Delpost 1971/72 1971/72 1972/73
Anvisat Beräknat Lantmäteri- Departements-
styrelsen chefen
1 000-tal kr.
Statsbidrag till sakägares kostnader för lantmäteriförrättningar m.m. 662 800 800 800 Därav som utbetalas av länsstyrelsen (400) (400) (400) (400) Kostnader som beror på att nedsatt lantmäteri- 1axa tillämpas på vissa ärenden m. m. 6 338 7070 7102 7 200 Kostnader som beror på att äldre taxa tilllämpas på vissa
| ärenden | 1 000 | 1000 | [0] | 0 |
| Täckande av un- | | | |||
| derskott 1970/71 | — | — | 1836 | 0 |
| Anslag | 8 000 | 8 870 | 9 738 | 8 000 |
Därav bidrag som utbetalas av länsstyrelserna 400 400 400 400 Driftbidrag 7 600 8470 9338 7 600
Lantmäteristyrelsen
Efterfrågan på lantmäteriets tjänster är beroende bl.a. av de allmän-
na konjunkturerna och av den statliga mark- och bostadspolitiken i
vidsträckt bemärkelse.
Ungefär hälften av lantmäteriets förrättningsverksamhet berör bostadsbyggnadssektorn. Under de senaste åren har genom lantmäteriets
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 97
försorg bildats ca 20000 fastigheter för permanentbebyggelse per år. Med hänsyn till det av statsmakterna fastställda bostadspolitiska programmet bedömer lantmäteristyrelsen att efterfrågan på denna typ av tjänster blir minst lika stor under de närmaste åren.
Antalet nybildade fastigheter för fritidsändamål ökade kraftigt fram t.o.m. år 1968 då ca 20 000 fastigheter bildades. Motsvarande siffra för år 1970 var ca 16 400. Förändringarna kan bero på konjunkturutvecklingen men kan också sammanhänga med andra förhållanden, varför det är svårt att avgöra om den inträffade avmattningen kommer att bestå.
Inom ramen för jord- och skogsbrukets rationalisering har inom lantmäteriet under perioden 1968-—1970 avslutats fastighetsrationaliseringsföretag av större omfattning som berört ca 6 100 brukningsenheter om sammanlagt 276 000 hektar. Vid årsskiftet 1970/71 pågick sådana företag berörande omkring 4 800 brukningsenheter om sammanlagt ca 345 000 hektar. Verksamheten inom jord- och skogsbrukssektorn med mera vittsyftande fastighetsbildningsåtgärder bedöms under den närmaste femårsperioden komma att kräva något ökade resursinsatser.
Verksamheten med uppordnandet av fastighetsförhållandena i Kopparbergs län genom äganderättsutredningsförrättningar bedöms komma att omfatta ca 40 000 hektar per år under de närmaste åren.
Inom sex år beräknas de på statsverkets bekostnad bedrivna laga skiftena i Kopparbergs län bli slutförda med undantag för ett laga skifte, som beräknas bli slutfört år 1980. Under innevarande år avslutas ett laga skifte omfattande 5 700 hektar: Härefter återstår sex laga skiften om sammanlagt 67 100 hektar.
Verksamheten för att tillrättalägga oklarheter rörande fastighetsbe:ståndet genom att avgöra frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet
har under senare år varit tämligen konstant. Anledning saknas till an-
tagande att det under de närmaste åren skall inträffa någon väsentlig förändring av efterfrågan på dessa tjänster.
Lantmäteriets arbetsbalans har under en fyraårsperiod minskat med omkring 18 000 ärenden och uppgick till 34 800 ärenden den 1 januari 1971. Antalet inkomna ärenden år 1970 var 38 246. Motsvarande siffra för år 1969 var 40 941.
Beträffande verksamheten inom programmet förrättnings- och uppdragsverksamhet kommer det liksom hittills att vara en ambition från lantmäteristyrelsens sida att i första hand utan väntetider effektuera fastighetsbildningen avseende permanent bostadsändamål, industriändamål och avseende jord- och skogsbrukets rationalisering samt andra ärenden som utgör led i en från allmän synpunkt angelägen investering. Detta innebär att förrättningar av angivet slag — om inte särskilda skäl föranleda till annat — normalt tas upp till handläggning inom en månad efter det ansökan kommit in. Styrelsen bedömer som möjligt att härut- 4" Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 98
över. genom ett fortsatt rationaliseringsarbete och ökad användning av tekniska hjälpmedel, inom rarnen för nuvarande personalresurser nedbringa ärendebalansen med ca 6 000 ärenden fram tili den I juli 1974. Differensen mellan kostnader och intäkter för förrättnings- och uppdragsverksamheten uppgår för budgetåret 1970/71 till 1 836 000 kr., vilket motsvarar 2,4 70 av kostnaderna. Lantmäteristyrelsen framhåller att underskottet delvis kan bero på kvardröjande brister i det statistiska materialet och på kostnadsökringar sedan taxehöjningen den 1 januari 1970. Ytterligare förklaring kan vara inkomstbortfall till följd av den omfattande kursverksamhet som bedrivits i anslutning till genomförandet av den nya tastighetsbildningslagen. Styrelsen föreslår att medel anvisas under bidragsanslaget för täckande av underskottet.
Departementschefen Verksamheten finansieras till övervägande del genom att avgifter tas ut av sakägare och uppdragsgivare. Riksdagen har nyligen tagit ställning till grunderna för taxesättningen och statsbidragsgivningen i verksamheten (prop. 1971: 170, CU 1971: 32, rskr 1971: 322). Ny lantmäteritaxa (1971: 1101) och ny statsbidragsförfattning (1971: 1105) har därefter utfärdats. Enligt den tidigare gällande lantmäteritaxan skulle för vissa typer av förrättningar ersättningsbeloppen reduceras enligt vissa i taxan angivna procenttal. Motsvarande andelar av lantmäteriets självkostnader har avräknats på driftbidraget. Enligt de nu beslutade grunderna för taxesättningen skall denna typ av generella subventioner ersättas av ett system genom vilket det totala bidragsbehovet kan prövas i samband med budgetbehandlingen. Syftet med den taxeöversyn som beslutats är att nå en bättre anpassning av avgifterna till den nytta de enskilda förrättningarna medför för fastigheterna. En första etapp i denna översyn har genomförts genom den nu fastställda taxan, Den gjorda översynen har emellertid endast i begränsad omfattning kunnat beröra sådana verksamhetsområden för vilka generella subventioner tidigare utgått. Behovet av bidrag till dessa verksamheter torde därför vara i stort sett oförändrat. Jag beräknar således att bidrag under budgetåret 1972/73 behöver utgå för i princip samma verksamhetsområden som enligt den äldre taxan. Mcedelsbehovet härför beräknar jag till 7,2 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. avser den skiftesverksamhet i Kopparbergs län, som bedrivs helt på statsverkets bekostnad. För att täcka kostnader som uppkommit genom att äldre taxor tilllämpats på vissa ärenden har tidigare särskilt bidrag lämnats. Efter ändring i övergångsbestämmelserna till taxan i augusti 1971 sker emellertid numera debiteringen alltid i den kostnadsnivå som råder då arbe-
Med hänvisning till sammanställningen i övrigt beräknar jag behovet
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 99
av bidrag till 8 milj. kr. Hemställan angående detta anslag gör jag under nästa punkt. Nu förevarande anslag bör tas upp endast med ett formellt belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
D 3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet 1970/71 Utgift 12 675 524 1971/72 Anslag 8 000 000 1972/73 Förslag 8 000 000
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 8 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverk-
samhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
8 000 000 kr.
D 4. Lantmäteriet: Utrustning 1970/71 Utgift 804988 Reservation 985 890 1971/72 Anslag 2 000 000 1972/73 Förslag 1150 000
Under förevarande anslag tas endast upp utrustningsföremål med anskaffningsvärde av minst 10 000 kr. Anskaffningar med lägre värde hänförs till driftutgifter.
Lantmäteristyrelsen
Lantmäteristyrelsen beräknar behovet av medelstilldelning till 1 465 000 kr. I förteckningen över föreslagna anskaffningar redovisar styrelsen elektrooptiska längdmätningsinstrument och viss annan mätutrustning (880 000 kr.), datorutrustning (125 000 kr.), flygbilder, telefonväxlar och viss kontorsutrustning (460 000 kr.).
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel för utrustning till 1 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet . 100
E KARTVÄSENDET
Rikets allmänna kartverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om den allmänna kartläggningen och därmed sammanhängande frågor.
Kartverket har till uppgift att upprätta, utge och vid behov revidera de kartor som ingår i allmänna kartserier samt att utföra de vetenskapliga, geodetiska och astronomiska uppgifter som står i samband med verkets arbeten eller som Kungl. Maj:t bestämmer med hänsyn till det internationella samarbetet. Verket skall även publicera de resultat av verksamheten som har allmänt intresse. Kartverket skall vidare på begäran av myndighet eller enskild mot ersättning utföra eller låta utföra specialkartor, framställa fotogrammetriskt bild- och kartmaterial, utföra geodetiska specialarbeten och sammanställa och tillhandahålla uppgifter från verkets geodetiska arkiv.
Chef för kartverket är en ceeneraldirektör. Inom verket finns fem byråer. Dessa är geodetiska bvrån, fotogrammetriska byrån, kartografiska byrån, militärbyrån och administrativa byrån. Kartverkskommissionen är rådgivande organ i mera betydelsefulla frågor om riktlinjer för de allmänna kartarbetena. oo
Vid kartverket fanns den 1 juli 1971 520 anställda, varav 100 ledningspersonal, 240 kart- och rätningstekniker, 130 rit- och teknikerpersonal och 50 övrig personal.
Kartväsendet tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamheten med programbudegetering. Följande programindelning gäller tills vidare för verksamheten. |
1. Allmänna kartarbeten
2. Försvarsberedskap
3. Uppdragsverksamhet
Programmet Allmänna kartarbeten indelas i följande delprogram.
a) Gemensam ekonomisk och topografisk kartläggning
b) Separat topografisk kartläggning m. m.
c) Revidering av ekonomiska kartor
d) Revidering av topografiska kartor m. m.
Medel till kartverket anvisas under följande anslag.
1. Kartverket: Allmänna kartarbeten
2. Kartverket: Försvarsberedskap
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 101
3. Kartverket: Uppdragsverksamhet
4. Kartverket: Utrustning
Anslag nr 1 är ett reservationsanslag som skall finansiera program 1. Anslag nr 2 är ett reservationsanslag som skall finansiera program 2. Anslag nr 3 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på
1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 3. Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslag nr 4 är ett reservationsanslag som skall finansiera kartverkets investeringar i utrustning m. m. Anslag nr 3 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar kartverket en rörlig kredit
i riksgäldskontoret på 1 milj. kr. |
E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten
1970/71+ Utgift 24293 550 Reservation 16 949 112 1971/722? Anslag 27521 000 1972/732 Förslag 30215 000
1 Avser budgetåret 1970/71
2 Avser verksamhetsåret 1972
3 Avser verksamhetsåret 1973
Programmet Allmänna kartarbeten
Programmet omfattar hela kartläggningsproceduren, dvs. geodetiska,
fotogrammetriska och kartografiska arbeten fram t.o.m. reproducerbara original, ett för varje tryckfärg. Härtill kommer kostnaderna för tryckning av de allmänna kartorna. Vidare ingår i programmet flyg-
fotografering och bildframställning för kartläggningens behov samt geo-
detiska riksnätsarbeten och internationella geodetiska projekt.
Kartverket
Planeringen av de allmänna kartarbetena syftar i princip till att åstadkomma en till landets behov så nära anpassad kartläggning som möj-
1970/71 1971/721 1972/73?
Utfall Beräknat Kartverket Departements-
chefen
Kostnader 27 819 000 29 767 000 38 068 000 32 742 000 Avgår intäkter under anslaget 963 000 1055 000 1030 000 1 030 000 Avgår komplementkostnader 1175 000 1191 000 1 497 000 1 497 000 Summa anslag 25 681 000 27521 000 35 541 000 30 215 000
1! Avser verksamhetsåret 1972
2 Avser verksamhetsåret 1973
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 102
ligt. Planeringsverksamheten sammanfattas i långtidsplaner, numera kallade perspektivplaner, årsvisa arbetsplaner och i de årliga anslagsframställningarna.
Utvecklingen inom området för den allmänna kartframställningen har under 1960-talet väsentligen styrts av de program för den ekonomiska och topografiska kartläggningen som fastställts genom 1961 års riksdagsbeslut. Förslag till en långtidsplan för 1970-talets kartverksamhet framlade kartverket i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juli 1968. Denna avsåg närmast den fortsatta nyutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartorna. I prop. 1969: 1 (bil. 11 s. 134—146) lämnades en redogörelse för planens huvudsakliga innehåll och däröver avgivna remissyttranden.
Sedan 1968 års långtidsplan behandlats har underlag för den vidare planeringen inhämtats genom kontakter med ett antal myndigheter och andra kartintressenter. På grundval av vad som därav framkommit har kartverket i skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 juni 1970 lagt fram förslag till perspektivplan för den allmänna :kartframställningen under 1970-talet. Planen redovisades sammanfattningsvis i prop. 1971: 1 (bil. 14s. 129—132).
Kartverket redovisar budgetförslag i form av ett basförslag och alternativa förslag till förhöjd ambitionsnivå. Avvägningen av resurserna inom basförslaget innebär i korthet följande.
Nyframställningen av de ekonomiska och topografiska kartorna fullföljs och avslutas år 1978. Försöksarbetena med översiktskartor i skalorna 1:250 000 och 1:500 00 fortsätts med sikte på utgivning under perioden 1972—1981. |
Revidering av ekonomiska kartan, som påbörjas 1972, fortsätts med utgivning av reviderade kartblad fr.o.m. 1974. Kombinerad partiell och grundlig revidering av topografiska kartan utförs med utgivning av 45 resp. 7 blad år 1973.
Inom basförslaget inryms också kostnader för vissa riksgränsarbeten.
I förslagen till förhöjd ambitionsnivå framhåller kartverket vikten av att de organ som planerar för den nu pågående samhällsutvecklingen och har ansvaret för genomförandet av planerade åtgärder har tillgång till ändamålsenliga kartor, flygbilder och geodetiska data. Den takt i vilken ekonomiska och topografiska kartan kan revideras inom ramen för basförslaget är otillräcklig. Verkets alternativa förslag innebär ökad revideringstakt och förkortad utgivningstid för översiktskartor. Ett av alternativen innefattar också kostnader för framställning av särskilda fastighetskarteoriginal, föranledda av fastighetsregisterreformen. Verket föreslår också ökade resurser för utvecklingsarbete inom den automatiska kartografin, för vetenskaplig geodesi samt för flygfotograferingsverksamhet. Sammanlagt mediör de framlagda förslagen kostnadsökningar med 2,2—5,0 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 103
Depurtementschefen
Vid behandlingen av anslagen till kartverket föregående år anmilde jag att en beredning borde ske av det utrednings- och remissmaterial i olika kartfrågor som fanns eller beräknades komma fram under den närmaste tiden (prop. 1971: 1 bil. 14 s. 130—132). En sådan beredning pågår. Vid beredningen övervägs också möjligheterna att bättre samordna skilda uppgifter i samband med den statliga kartproduktionen. I detta sammanhang kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt fråcan om en närmare samordning av kartverkets och lantmäteriets verksamhet. Resultat av beredningen beräknas kunna redovisas under våren 1972.
I avvaktan på att åtgärder som den pågående beredningen kan komma att leda till genomförs, bör planeringen av kartverkets verksamhet ske med utgångspunkt i att verksamheten skall bedrivas med i stort sett oförändrade resurser. Jag beräknar medelsbehovet till 30 215 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Allmänna kartarbeten för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 30 215 000 kr.
E 2. Kartverket: Försvarsberedskap 1970/71! Utgift 624 021 Reservation 284979 1971/72? Anslag 606 000 1972/733 Förslag 674 000
Avser budgetåret 1970/71
Avser verksamhetsåret 1972
3 Avser verksamhetsåret 1973 Programmet Försvarsberedskap
Programmet omfattar sådana uppgifter som åligger kartverket för att trygga kartförsörjningen i krig, vari ingår främst beredskapsplanläggning, förberedelser för krigskartetryckning, sekretessåtgärder samt vissa administrativa åtgärder i övrigt.
1970;/71 1971;72! 1972/73?
Utfall Beräknat Kartverket Departemcents-
chefen
Kostnader 626 000 608 000 778 000 676 000 Avgår komplementkostnader 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa anslag 624 000 606 000 776 000 674 000
1 Avser verksamhetsåret 1972
> Avser verksamhetsåret 1973
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 104
Kartverket
Kartverket redovisar budgetförslag i form av ett basförslag och två alternativa förslag.
Inom ramen för basförslaget beräknas antalet slutprestationer i stort sett komma att ligga kvar på oförändrad nivå.
Efterfrågan på utifrån styrda tjänster beräknas öka väsentligt år 1973. Antalet ärenden som berör spridningsgranskning väntas öka från 920 år 1971 till 1 100 år 1973. Utvecklingen inom ADB-tillämpningen på kartområdet, fjärravkänningstekniken och säkerhetsskyddet leder till krav på ytterligare insatser. Anslaget föreslås på grund härav uppräknat med 81 000 kr.
Under programmet Allmänna kartarbeten föreslagen höjd ambitionsnivå beräknas få till följd krav på ökade resursinsatser. Anslaget bör därför räknas upp med 21 000 kr.
Departementschefen
Medel bör anvisas i enlighet med basförslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Försvarsberedskap för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 674 000 kr.
E 3. Kartverket: Uppdragsverksamhet 1970/711 Utgift [0] 1971/72? Anslag 1 000 1972/733 Förslag 1 000
? Avser budgetåret 1970/71
? Avser verksamhetsåret 1972
3 Avser verksamhetsåret 1973
Programmet U ppdragsverksamhet
Programmet omfattar fotogrammetrisk och geodetisk verksamhet i affärsmässig driftsform.
1970/71" 1971/72? 1972/73?
Beräknat Beräknat Kartverket Departements-
utfall chefen
Kostnader 6 702 000 7 002 000 7 344 000 7 344 000 Intäkter 6 702 000 7 002 000 7 344 000 7 344 000 Resultat 0 [0] [0] 0
1 Avser verksamhetsåret 1971
” Avser verksamhetsåret 1972
3 Avser verksamhetsåret 1973
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 105
Kartverket
Uppdragsverksamheten utgör i organisationshänseende en med den allmänna kartförsörjningen integrerad del och verkar därigenom också stimulerande och utvecklande på den allmänna kartläggningsverksamheten. Uppdragen ger möjlighet att i mindre projekt pröva nya metoder, som sedermera kan föras in i framställningen av de allmänna kartorna. Enligt instruktionen för kartverket bestämmer verket ersättningen för arbete som verket utför. Taxorna är uppbyggda efter principen full kostnadstäckning.
Departementschefen
Verksamheten finansieras helt med intäkter. Anslaget bör därför tas upp med endast ett formellt belopp. |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 4, Kartverket: Utrustning
1970/711 Utgift 1535 094 Reservation 3 416 499 1971/72? Anslag 1 200 000 1972/733 Förslag 1 000 000
1 Avser budgetåret 1970/71
2 Avser verksamhetsåret 1972
3 Avser verksamhetsåret 1973
Kartverket
Återanskaffningsvärdet för kartverkets nuvarande instrumentpark inklusive år 1972 planerade inköp är minst 16 milj. kr. För bestämningen av basförslagsnivån för 1973 måste hänsyn tas till inträffade prisförändringar. Nivån blir då 1 340 000 kr. Detta belopp ger inte kartverket möjlighet att fullt ersätta äldre utslitna eller ej ekonomiskt lönsamma instrument och apparater.
Utöver vad som ryms inom ramen för basförslaget föreslår kartverket att medel anvisas för inköp av ett jetflygplan (+4,8 milj. kr.) och för anskaffning av en mikrodensitometer (++ 300 000 kr.).
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel för utrustning till 1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 106
F RÄDDNINGSTJÄNST M. M.
FE 1. Statens brandinspektion 1970/71 Utgift 856 350 1971/72 Anslag 965 000 1972/73 Förslag 1 060 000
Statens brandinspektion har som central förvaltningsmyndighet tillsyn över brandförsvaret i riket. I inspektionens uppgifter ingår bl. a. att ge råd och anvisningar till kommuner och enskilda i frågor av allmän betydelse för brandförsvaret, att verka för att brandförsvaret ordnas ändamålsenligt och att verka för standardisering av brandmateriel.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Brandin- Departements-
spektionen chefen Personal
| Handläggande personal | 6 | — | — |
| vrig personal | 3 9 | — — | — = |
Anslag Utgifter Lönckostnader för personal hos statens brandinspektion 596 000 + 89 000 + 89 000
Sjukvård 2 000 — —
Rescersättningar till personal
| hos statens brandinspektion | 34 000 | — | — |
| Lokalkostnader | 36 000 | + 3000 | + 3 000 |
| Expenser | 64 000 | 4 000 | + 3 000 |
Lönekostnader för länsbrandinspektörer m. fl. 273 000 -+ 82 000 — Reseersättningar till länsbrandinspektörer m. fl. 60 000 — —
1 065 000 +178 000 +95 000
Särskilda uppbördsmedel Försäljning av publikationer m. m. 100 000 — —
965 000 --178 000 +95 00C
Statens brandinspektion
1. Löneomräkning 89 000 kr.
2. Anslagsposten till lokalkostnader bör höjas (+ 3 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 107
3. Anslagsposten till expenser bör räknas upp (+ 4 000 kr.).
4, Arvodena till Jänsbrandinspektörer m. fl. bör höjas med förslagsvis 30 90 för att följa utvecklingen för övriga löntagare (+ 82 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens brandinspektion för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 1 060 000 kr.
F 2. Statens brandskola 1970/71 Utgift 1 654 882 1971/72 Anslag 1 817 000 1972/73 Förslag 2237 000
Statens brandskola har till uppgift att i anslutning till kompetensföreskrifterna i brandstadgan (1962: 91, ändrad 1969: 86) utbilda brandpersonal och skorstensfejare och att genom annan utbildningsverksamhet och brandteknisk forskning främja brandförsvarets utveckling. Utbildningen sker vid en huvudskola och vid kurser som anordnas på olika orter.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Departements-
Brandskolan chefen Personal
| Utbildningspersonal | 3 | — | — |
| Övrig personal | 6 9 | +1,5 +1,5 | +I 1 |
Anslag
| Lönekostnader | 9239 000 | +364 000 +281 500 |
| Sjukvård | 3 000 | — 1500 — 1500 |
| Reseersättningar | 20 000 | + 2000 + 2000 |
| Därav utrikes resor | (4 000) (+ 2000) (+ 2000) | |
| Lokalkostnader | 596 000 | + 9700 + 9700 |
| Expenser | 241 000 | -|-145 800 -- 128 300 |
| Därav engångsutgifter | (— (+ 45 700) (+ 28 700) |
Ersättning till kommuner för lokaler och materiel, drivmedel m. m. 18 000 — —
1 817 000 +520 000 +420 000
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet : 108
Styrelsen för statens brandskola
1. Löne- och prisomräkning m. m. 266 000 kr.
2. Arbetstidsförkortningen för viss heltidsanställd brandpersonal kräver att två extra brandförmans- och tre extra brandmannaklasser anordnas utöver nuvarande utbildningsprogram. Detta medför att kansliets resurser måste förstärkas med ett kvalificerat biträde och en halv biträdestjänst. Även övriga utgifter för utbildningen beräknas öka (-+ 206 300 kr.). | |
3. Förbyrning av städutrustning ger lägre städkostnader (—4 700 kr.).
4. Förändringarna i utbildningsprogrammet medför att anslagsposten till expenser måste räknas upp (+ 52 400 kr.).
Departementschejen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2237 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare ett kvalificerat biträde samt för anordnande av två extra brandförmansoch tre extra brandmannaklasser.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens brandskola för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 2 237 000 kr.
F 3. Bidrag till förebyggande och släckning av brand 1970/71 Utgift 3 620 444 1971/72 Anslag 2.400 000 1972/73 Förslag 2 500 000
Från anslaget bestrids utgifter för skogsbrandbevakning och ersättningar för verksamhet vid brandsläckning m. m. Bidragsbestämmelserna återfinns dels i kungörelsen (1962: 607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m. (ändrad 1970: 351), dels i regleringsbrevet 1971/72.
Statens brandinspektion
Brandinspektionen som erinrar om att det är omöjligt att i förväg beräkna åtgången på anslaget — väderleksförhållandena under skogsbrandsäsongen spelar sålunda en avgörande roll — föreslår att anslaget ökas med 100 000 kr. till 2,5 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder brandinspektionens förslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till förebyggande och släckning av brand för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 109
F 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap
1970/71 Utgift 1639 851 Reservation 1928 412 1971/72 Anslag 1000 1972/73 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till kommuner för beredskapsplanläggning enligt 7 § lagen (1964: 63) om kommunal beredskap. Vissa bestämmelser för tillämpningen av nämnda lag har meddelats i kommunala beredskapskungörelsen (1964: 722, ändrad senast 1971: 379) och i Kungl. Maj:ts brev den 14 maj 1971.
Riksnämnden för kommunal beredskap
Den kommunala beredskapsplanläggningen sker numera endast för färdigbildade kommuner, om inte särskilda skäl talar för annat. Planläggningen är i allt väsentligt en organisations- och resursplanering. En klar uppfattning om kommunernas behov och möjligheter att lösa sina uppgifter under civilförsvarsberedskap ger endast de av länsstyrelserna godkända beredskapsplanerna.
Inom totalförsvaret kan konkurrensen om resurserna ofta bli svår. För att inte övriga totalförsvarsmyndigheters resurstäckning i allt för hög grad skall ske på bekostnad av en försämrad kommunal beredskap, bör planläggningen för denna ske i takt med kommunsammanlägg-.. ningarna och sålunda vara genomförd senast 1976.
Ett av vederbörande centrala fackmyndigheter fastställt anvisningsverk föreligger nu färdigt att tas i bruk för den fortsatta beredskapsplanläggningen. För riksnämnden synes det synnerligen angeläget att den förut av olika skäl starkt fördröjda planläggningen kan genomföras i enlighet med den femårsplan som nämnden tidigare förordat. Under innevarande budgetår beräknas planläggning ske i 40 kommuner med en beräknad statsbidragskostnad av ca 1,7 milj. kr. Kostnaderna för den återstående beredskapsplanläggningen (10,5 milj. kr.) bör då fördelas på fyraårsperioden 1972/73—1975/76. Den årliga statsbidragskostnaden skulle därmed uppgå till något över 2,6 milj. kr. Då någon reservation ej beräknas föreligga på anslaget vid utgången av löpande budgetår, bör för nästa budgetår anvisas 2,6 milj. kr.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår tas upp med 1 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 110
F 5. Beredskap för oljebekämpning till sjöss
1970/71 Utgift 4 727 ETT 1971/72 Anslag 5 500 000 1972/73 Förslag 5 500 001)
Tullverket har i början av år 1970 instruktionsmässigt ålagts att handha oljebekämpning till sjöss och i kustvattnen och fr. o. m. budgetåret
1970/71 har ett särskilt anslag anvisats för ändamålet. Från anslaget bestrids utgifter för bl. a. anskaffning av bekämpningsanordningar och
bekämpningsmedel, visst tekniskt utvecklingsarbete samt drift och underhåll av teknisk materiel ävensom ersättningar till kommuner m. fl. vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss.
1971;/72 Beräknad ändring 1972/73
Generaltull- Departements-
styrelsen chefen
Stat Kostnader för viss personal inom kustbevakningsorganisationen och för anlitande av konsulter och annan expertis 400 000 — 100 000 — 100 000 Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m. 3 400 000 +5 090 000 — Tekniskt utvecklingsarbete beträffande medel och metoder för oljebekämpning till sjöss 500 000 + 200 000 + 100 000 Drift och underhåll av teknisk materiel för oljebekämpning 1 000 000 + 400 000 — Ersättning till kommuner m, fl. vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss 200 000 —
5 500 000 +5§5 590 000 —
Generaltullstyrelsen
1. Kostnaderna för vissa tjänster inom kustbevakningsorganisationen föreslås av administrativa skäl överförda till anslaget VII C 1. Medel behövs fortfarande för anlitande av konsulter och annan expertis (— 100 000 kr.). 2. Planerad anskaffning av bekämpningsmedel och bekämpningsanordningar medför ett starkt ökat medelsbehov (+ 5 090 000 kr.). 3. Anslagsposten till tekniskt utvecklingsarbete beträffande medel och metoder för oljebekämpning till sjöss behöver med hänsyn bl. a. till
styrelsens kostnader för deltagande i en samordnad svensk forskning beträffande bekämpning av oljeskador m. m. räknas upp (++ 200 000 kr.).
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 111
4, Kostnaderna för drift och underhåll av teknisk materiel för oljebekämpning beräknas öka med hänsyn till nytillkommande materiel (+ 400 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5,5 milj. kr. Jag har därvid beaktat att ca 3,5 milj. kr. av arbetsmarknadsmedel ställts till tullverkets förfogande för det ändamål som avses med anslaget.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Beredskap för oljebekämpning till sjöss för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 112
KAPITALBUDGETEN
II STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
19. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 1970/71 Utgift 2 610 349 Behållning 10 752 795 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 29 000 000
Byggnadsstyrelsen
De i prop. 1971: 1 (bil. 14 s. 143) angivna kostnadsramarna har i vissa fall ökats beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen. Å andra sidan har kostnadsramarna för vissa andra objekt kunnat sänkas med sammanlagt 64 000 kr., vartill kommer att ett antal objekt slutredovisats till en kostnad som med 123 000 kr. understiger gällande kostnadsramar. Genom att byggnadskosrnadsindex ej tagits ut för samtliga objekt har kostnadsramarna dessutom indirekt kunnat sänkas med 119 000 kr.
Redogörelse för länsstyrelsehuset i Linköping lämnades i prop. 1970: 1 (bil. 14 s. 108), och Kungl. Maj:t uppdrog den 22 januari 1971 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden.
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av länsstyrelsehus i Malmö inom en kostnadsram av 22,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1971. Byggnaden avses att uppföras på staten tillhörig mark inom kv. Karin i centrala Malmö, och omfatta tre våningar över mark samt en garagevåning. Byggnaden omfattar 8 605 m? rumsyta inom en total byggnadsvolym av 46 600 m3, och inrymmer förutom kontorslokaler även kök och lunchrum. Fastställd stadsplan för området föreligger.
Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 till byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för lokala skattemyndigheten m. fl. i Göteborg. Nybyggnaden omfattar ca 15 000 m? lägenhetsyta och beräknas kosta 37,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. Projekteringen, som inletts i privat regi redan före inköpet av fastigheten, beräknas kunna bedrivas i sådan takt att byggnadsarbetena kan påbörjas innevarande budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 113
Departementschefen
Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt. Med hänsyn till att byggnadsarbetena för lokala skattemyndigheten m. fl. i Göteborg kan påbörjas redan under innevarande budgetår avser jag senare denna dag förorda att 2,4 milj. kr. anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1971/72. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.) Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
Bygg- Färdig-
1.4.70 1.4.71 Faktisk Beräknad för start ställ.
tom — — —— nmån/år mån/f/år
30.6.71 — 71/72 72/73
Falun, länsstyrelsehus, 4.70 10.70 Etapp V 2 895 2895 2878 15 2 12.63 2.65 Härnösand, ombyggnad av gamla länsstyrelsehuset 1170 1170 1159 11 [0] 2.64 8.68 Umeå, om- och tillbyggnad av länsstyrelsehuset 2120 2060 1929 100 31 — 12.69 10.70 Halmstad, skyddsrum för länsstyrelsen 325 321 315 6 0 3.68 1.69 Linköping, länsstyrelsehus 15000 16350 1401 9 000 5 500 5.71 11.72 Linköping, kv Akilles, parkeringsplats och rivning 101 101 93 8 0 7.69 10.69 Malmö, länsstyrelsehus 118 900 22 100 0 0 7000 = 12.72 12.74 Göteborg, nybyggnad för lokala skattemyndigheten . m. fl. — 37 500 0 4 000 16 481 4.72 6.74
Summa 7775 13140 29 014
? Uppskattad kostnad.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | ||
| Behållning 1.7.1971 | 10 753 | 1971/72 | 13 140 |
| Anslag för 1971/72 | 1 | 1972/73 | 29 014 |
| Riksstat tilläggstat (förslag) | 2 400 |
Anslag för 1972/73 (förslag) 29 000
42154 42 154
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 29 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 114
VIL FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
2. Förskott till vissa plankostnader m. m.
Ingående Anslag Utgift
behållning
| 1970/71 | 374 188 | 2 700 000 | 2 471 000 |
| 1971/72 | 603 188 | 2 000 000 | 21 500 000 |
| 1972/73 Förslag | 1103 188 | 1000 | 2400 000 |
2 Preliminärt belopp
Från anslaget förskotteras bidrag till kostnader för upprättande av regionplan i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter. Bestämmelser härom är givna i 132 3 byggnadslagen (1947: 385, ändrad senast 1959: 611).
Planverket
Regionplanering enligt byggnadslagens bestämmelser pågår f.n. inom Göteborgs-, Kalmar- och Stockholmsregionerna samt i Sjuhäradsbygden. |
Pianeringen i Stockholmsregionen har nu förts fram till ett sådant etappmål att fastställelse är aktuell. Denna torde kunna ske under våren 1973. Också för Sjuhäradsbygden torde regionplan komma att fastställas under budgetåret 1972/73. Förskott på bidrag till regional planering blir således under budgetåret 1972/73 aktuella endast i Göteborgs- och Kalmarregionerna. Arbetet i Göteborgsregionen bör forceras med målet att en etapplan skall kunna fastställas under budgetåret 1973/74. ”
Tillgängliga medel på anslaget uppgick den 1 juli 1971 till 2 603 000 kr. Verket beräknar behovet av förskottsmedel till 2,3 milj. kr. för innevarande budgetår och till 1,1 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Anslaget beräknas behöva tillföras 800 000 kr.
Departementschefen
Den avveckling av det statliga finansiella stödet till upprättande av regionplaner som statsmakterna år 1971 beslutade om (prop. 1971: 1 bil. 14, CU 1971:7, rskr 1971:35) torde kunna ske snabbare än planverket beräknat. Jag beräknar att på anslaget tillgängliga medel är tillräckliga för att tillgodose behovet av förskottsmedel. Anslaget bör därför tas upp med endast ett formellt belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 115
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 116
Register
Sid.
1¶Översikt DRIFTBUDGETEN A Civildepartementet m. m.
| Civildepartementet | 5 286 000 |
| NA Kommittéer m. m. | 4 000 000 |
| Extra utgifter | 135 000 |
| NN Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. | 50 000 |
9 471 000
Länsstyrelserna m. m. Allmän översikt Centralorgan inom exekutionsväsendet och landets indelning i kronofogdedistrikt 32 Civilbefälhavarorganisationen
| 35 Länsstyrelserna | 556 710 000 |
| 35 Lokala skattemyndigheterra | 159 881 000 |
| 35 Kronofogdemyndigheterna | 141 582 000 |
858 173 000
Planväsendet 88 Statens planverk 11 201 000 90 Bidrag till översiktlig planering m. m. 10 140 000
21 341 000
Lantmäteriväsendet 92 Lantmäteriet
| 94 Myndighetsuppgifter | 18 385 000 |
| 95 Förrättnings- och uppdragsverksamhet | 1000 |
| 99 Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet | 8 000 000 |
| 99 Utrustning | 1150 000 |
27 536 000
Kartväsendet 100 Kartverket
| 101 Allmänna kartarbeten | 30 215 000 |
| 103 Försvarsberedskap | 674 000 |
| 104 Uppdragsverksamhet | 1 000 |
| 105 Utrustning | 1 000 000 |
31 890 000
Prop. 1972:1 Bilaga 14 Civildepartementet 117
F Räddningstjänst m. m.
| 106 Statens brandinspektion | 1 060 000 |
| 107 Statens brandskola | 2 237 000 |
| 108 Bidrag till förebyggande och släckning av brand | 2 500 000 |
| 109 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap | 1 000 000 |
| 110 Beredskap för oljebekämpning till sjöss | 5 500 000 |
12 297 000
Summa för driftbudgeten 960 708 000
KAPITALBUDGETEN
0 — Statens allmänna fastighetsfond 112 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 29 000 000 VII Fonden för förlag till statsverket
114 Förskott till vissa plankostnader m. m. 1 000
Summa för kapitalbudgeten 29 001 000
Totalt för civildepartementet 989 709 000
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712194
Bilaga 15 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1 Bilaga 15
Industridepartementet
ÖVERSIKT
Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden rörande den allmänna näringspolitiken, industri och hantverk, bergsbruk, energiförsörjning, teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, officiell provningsverksamhet samt statsägda företag.
Industrin svarar för en tredjedel av den totala produktionen i landet och för ungefär lika stor andel av sysselsättningen. Under trycket av en intensiv internationell konkurrens, snabb teknisk utveckling och knapp- het på framför allt yrkesutbildad arbetskraft genomgår industrin en snabb strukturell omvandling. Den bristande strukturella balans som f.n. föreligger inom industrin, liksom behovet av långsiktig produktionstillväxt, ställer stora krav på en aktiv industripolitik. Det senaste årets konjunkturnedgång har ytterligare understrukit behovet av åtgärder för främjande av en fortsatt industriell utveckling.
Behovet av sådana åtgärder har även påvisats av den scnaste långtidsutredningen. Ett växande underskott i tjänstebalansen med utlandet och ökande anslag till det internationella utvecklingssamarbetet medför krav på snabb exportökning. Detta förutsätter att den svenska industrins produktionskapacitet byggs ut och att dess konkurrensförmåga på den internationella marknaden stärks.
Mot denna bakgrund pågår inom ramen för en övergripande näringspolitik en utbyggnad och effektivisering av industripolitikens olika delar. Genom en successiv förstärkning av informationen rörande branscher och företag skapas ett bättre planeringsunderlag. Samtidigt pågår en utbyggnad av samhällets resurser för att direkt initiera och stödja en önskvärd industriell utveckling.
De senaste årens utbyggnad inom närings- och industripolitiken har baserats på riktlinjer som utformades år 1968. Näringslivets utveckling har aktualiserat nya samhälleliga insatser. En målmedveten inriktning av näringspolitiken förutsätter därför en översyn och fortsatt utveckling av hittillsvarande riktlinjer för näringspolitiken.
För en mer kontinuerlig samverkan mellan samhälle och häringsliv behövs ökad information. De förslag som lagts fram av samarbets-
1 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 2
utredningen prövas f.n. med syfte att förslag skall kunna föreläggas årets riksdag.
För att skapa underlag för den näringspolitiska planeringen bedrivs ett grundläggande arbete även genom särskilda branschutredningar. Denna verksamhet har nu vidgats till att omfatta bl. a. det datatekniska området och delar av verkstadsindustrin. Förberedelser pågår för att studera även det petrokemiska området.
Under det gångna året har särskild uppmärksamhet ägnats varvsindustrin. Bl. a. har ytterligare kreditgarantier ställts till varvens förfogande och samarbetet mellan de fyra storvarven förstärkts.
De mindre och medelstora företagens problem behandlas av den härför särskilt tillkallade delegationen.
Arbetet på att förstärka och komplettera medlen för samhällets insatser fortsätter.
Förslag avses sålunda under våren bli framlagt om ett system för 1lånegarantier i syfte att underlätta samgående av företag inom vissa för strukturomvandlingen speciellt utsatta industribranscher. Sveriges investeringsbank har under året ökat sin långivning och kan numera ge även cxportkrediter. Möjligheterna att åstadkomma en bättre samordning av olika former av specialdestincerat kreditstöd undersöks f. n.
Stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete ingår som ett viktigt led i den långsiktiga näringspolitiken med syfte att stärka svensk industris konkurrenskraft och att skapa möjligheter för att lösa angelägna samhällsproblem. Styrelsen för teknisk utveckling föreslås därför få ökade resurser. Svenska utvecklingsaktiebolaget har den 1 januari 1972 överförts från Statsföretag AB i direkt statsägo och i samband härmed erhållit kapitaltillskott.
För att kunna tillgodose det snabbt växande behovet av clenergi föreslås en betydande ökning av investeringsanslaget till statens vattenfallsverk. Den omfattande atomkraftutbyggnaden fortsätter. Under hösten 1971 har AB Asea-Atom fått order på den första reaktorn till Forsmarks kraftstation. Förslag om Sveriges framtida försörjning med kärnbränsle kommer under våren att föreläggas riksdagen.
Statsföretag AB har under sitt andra verksamhetsår fortsatt strävandena att stärka och konsolidera koncernen. Omfattande investeringar görs i bl. a. Norrbotten. .
Sammanlagt föreslås utgifterna inom industridepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1972/73 öka med 321 milj. kr. till totalt 1627 milj. kr. Ökningen fördelar sig med 39 milj. kr. på driftbudgeten, som därmed uppgår till 325 milj. kr., och med 282 milj. kr. på kapitalbudgeten, som därigenom omsluter 1 302 milj. kr.
Inom industridepartementets "område arbetar f. n. 16 kommittéer och utredningar. Bland de utredningar som väntas bli avslutade under året
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 3
kan nämnas utredningen om rörtransport av olja och gas, havsresursutredningen, utredningen om närförläggning av atomkraftverk och möbelindustriutredningen.
Allmänna industrifrågor
En central uppgift för industridepartementet är att skapa och utveckla underlag för den långsiktiga näringspolitiska planeringen. Som en betydelsefull del i denna planering ingår vidgad information om väntade förändringar inom näringslivet och förbättrade former för samarbete mellan företag och samhälle. Samarbetsutredningens förslag om ett informations- och samarbetssystem är f. n. föremål för beredning. I syfte att i begränsad skala pröva vissa delar av det föreslagna informationssystemet har några förstudier gjorts. Resultaten härav beräknas föreligga under våren. Fortsatta överväganden pågår rörande frågan om samhällets och de anställdas inflytande i företagen. Avsikten är att proposition i ämnet skall föreläggas riksdagen under året.
Även inom näringspolitiska rådet har mer långsiktiga planeringsfrågor diskuterats. I anslutning till framläggandet av 1970 års långtidsutredning har överläggningar ägt rum med syfte att precisera kommande behov av vissa allmänna strukturella åtgärder och särskilda insatser inom olika branscher.
En väsentlig sektor inom det svenska näringslivet utgörs av de mindre och medelstora företagen. Dessa företags problem behandlas av delegationen för de mindre och medelstora företagen. Under hösten 1971 har delegationen redovisat kartläggningar av den industriella miljön i tre regioner. Dessa undersökningar följer delegationen nu upp genom fortsatt bevakning av olika aspekter på företagens servicebehov. Vidare har delegationen under det gångna året inlett en undersökning av småföretagares behov och utnyttjande av företagsledarutbildning. Även konkurs- och ackordsutvecklingen i näringslivet är föremål för undersökning.
Frågan om verksorganisationen på det näringspolitiska området har utretts av kommerskollegieutredningen. Utredningen har lagt fram förslag om bl. a. vidgade resurser för näringspolitiken på myndighetsplanet. Vidare behandlas myndighetsorganisationen på energiområdet samt organisationen för vissa statliga uppgifter på mineralområdet. Förslaget övervägs f. n. inom berörda departement.
Sveriges investeringsbank har betydelsefulla näringspolitiska uppgifter och tillgodoser genom sin kreditgivning väsentliga behov hos näringslivet. Genom beslut av 1971 års riksdag har banken bemyndigats att lämna även exportkrediter.
Genom de överskott som framkommit i bankens rörelse har det egna kapitalet jämte reserver nu stigit till inemot 1 200 milj. kr. Härav
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 4
har 100 milj. kr. avsatts till en fond för täckande av eventuella förluster i bankens utlåning.
Banken har under det gångna året inriktat sin verksamhet på bl. a. textil- och konfektionsbranschen. Sålunda har investeringsbanken medverkat till ett samgående av fem konfektions- och ett textilföretag i Sweteco AB. Banken bidrog även till att rekonstruktionen av AB Götaverken kunde genomföras genom att bevilja en tillfällig kredit på 75 milj. kr. Bland nya större engagemang märks vidare en kredit på 150 milj. kr. för uppförande av OK:s raffinaderi vid Brofjorden.
Investeringsbankens låneutfästelser har under år 1971 ökat med drygt 600 milj. kr. och uppgick vid utgången av året till inemot 2 200 milj. kr., varav mer än 200 milj. kr. avsåg export- och valutakrediter.
Banken kommer även i fortsättningen att beredas möjligheter till en jämn och expansiv utveckling.
Staten har sedan länge vid flera tillfällen tagit initiativ till eller medverkat vid bildandet av olika hel- och halvstatliga kreditinstitut och vid skapandet av andra former av särskilt finansiellt stöd till näringslivet. En undersökning har påbörjats i samarbete med övriga berörda departement med syfte att uppnå en bättre samordning av detta specialdestinerade kreditstöd.
Utbildningsverksamheten vid statens institut för företagsutveckling (SIFU) har expanderat kraftigt under de senaste åren. För att uppnå en effektivare samhällelig service till de mindre och medelstora företagen har samarbetet mellan SIFU och företagarföreningarna byggts ut. För nästa budgetår föreslås att SIFU får medel för uppbyggnad av en regional utbildningskonsulentorganisation inom ramen för detta samarbete.
Inom den statliga företagsgruppen prövas i ökande utsträckning nya former för arbetstagarinflytande och samverkan. Statsföretags styrelse har antagit riktlinjer för arbetet med vidgad företagsdemokrati inom koncernen. Bl.a. avses de anställda få styrelserepresentanter i samtliga bolag som ingår i gruppen. En kontaktgrupp, i vilken ingår representanter även för delegationen för försöksverksamhet med företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen, kommer att delta i den fortsatta utvecklingen av riktlinjerna. Under det gångna året har delegationen genomfört förstudier för försök med fördjupad företagsdemokrati vid tobaksfabriken i Härnösand, Uddevalla-varvet, Karlskrona-varvet och VARA-bolaget i Göteborg. Vidare har en lägesrapport lagts fram från pågående försöksverksamhet vid tobaksfabriken i Arvika.
Mot bakgrund av den regionala obalans som fortfarande föreligger i landet kvarstår behovet av särskilda insatser till förmån för industrisysselsättningen i Norrland. I syfte att åstadkomma ett mer differentierat näringsliv gör bl. a. Norrlandsfonden betydande insatser genom direkt finansieringshjälp till företagen för utvecklingsarbete och ut-
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 5
byggnad. Fonden vidtar även åtgärder för att förbättra den industriella miljön i avsikt att underlätta såväl etablering av nya företag som cxpansion av befintliga företag. Inrättandet av ett industriellt utvecklingscentrum (IUC) i Skellefteå är ett viktigt led i detta arbete. Detta centrum som startade sin verksamhet hösten 1971 kommer i ett utbyggt skede att ha resurser för att biträda företagen i arbetet att föra fram en produkt från idé till produktionsstart. Sammanlagt erhåller Norrlandsfonden under nästa budgetår 20 milj. kr. i tillskott.
I Norrbottens län genomför vidare statsägda företag ett omfattande investeringsprogram. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), AB Statens skogsindustrier och Norrbottens järnverk 'AB beräknas under de närmaste fem åren i utbyggnad av sina anläggningar investera sammanlagt ca 1 700 milj. kr.
Internationella frågor
Arbetet på att bygga ut och förstärka de internationella kontakterna inom departementets verksamhetsområde har fortsatt såväl bilateralt som multilateralt. Det under år 1971 upprättade nordiska ministerrådet har beslutat att bl. a. ägna särskild uppmärksamhet åt industripolitiskt samarbete. Förutom det fortsatta samarbetet på atomenergiområdet har under det gångna året diskuterats bl. a. olje- och naturgasfrågor.
Hösten 1971 ledde det s. k. Aigrain-samarbetet, vilket omfattar EECländerna och ett antal stater utanför EEC, däribland Sverige, till överenskommelser om genomförande av ctt antal samarbetsprojekt inom teknik och vetenskap.
Avtal om tekniskt och vetenskapligt samarbete har under år 1971 träffats med Tjeckoslovakien. Inom ramen för övriga samarbetsavtal har överläggningar förts med Sovjetunionen, Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien och Ungern. Vissa diskussioner har också ägt rum med Kina.
Sverige har också tagit aktiv del i arbetet inom OECD:s industrikommitté, där bl. a. frågor rörande multinationella företag behandlats. På svenskt initiativ har arbetsmiljöproblemen tagits upp till diskussion. Inom miljökommittén har överläggningar förts om bl. a. näringspolitiska frågor i samband med miljövården.
Industribranschfrågor
Arbetet med att lösa varvsindustrins problem har fortsatt. Efter statligt initiativ har krisen i AB Götaverken kunnat avvecklas. Staten medverkade till rekonstruktionen av företaget. På statligt initiativ har ett ökat samarbete inletts mellan de fyra storvarven i syfte att stärka företagens konkurrenskraft, lönsamhet och utvecklingsmöjligheter. För att genomföra detta samarbete, som regleras i ett särskilt avtal, har en styrande kommitté tillsatts. .I denna ingår även företrädare för industri-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 6
departementet. Ytterligare kreditgarantier har ställts till varvens förfogande. En garantiram på 3 500 milj. kr. har beviljats för kreditgivning i samband med fartygsproduktion under åren 1972—1976. Förslag läggs nu fram om en höjning av ramen med 400 milj. kr. samt utsträckning av giltighetstiden med ytterligare ett år. Inom OECD har Sverige fortsatt att verka för ett successivt avvecklande av de statliga subventioner som finns inom flertalet ledande varvsindustriländer.
Mot bakgrund av den pågående strukturomvandlingen inom vissa industribranscher har i industridepartementet förslag utarbetats om inrättande av lånegarantier avsedda att underlätta företagssamgåenden. Syftet är att främja en mer planmässig strukturanpassning inom branscher med speciella omställningsproblem, varigenom branschkunnande och yrkesskicklighet bättre kan tas tillvara. Förslaget remissbehandlas f.n. Förslag i frågan avses bli förelagt riksdagen under våren.
Det stimulansprogram för textil- och konfektionsindustrierna som antogs av 1970 och 1971 års riksdagar har innevarande budgetår ytterligare förstärkts i de delar som avser utbildningsstöd och exportfrämjande åtgärder. Motsvarande anslagsökningar föreslås nu även för nästa budgetår. Möjligheterna ökar härigenom ytterligare att stärka konkurrensförmågan hos utvecklingsdara delar av textil- och konfektionsindustrierna. Ett liknande stimulansprogram finns för den manuellt arbetande glasindustrin.
Inom den träbearbetande industrin väntas 1970-talet medföra betydande krav på omställningar. Den i slutet av år 1970 tillsatta möbelindustriutredningen kommer inom kort att avlämna sitt betänkande. Vidare beräknas vissa undersökningar avseende snickeriindustrin snart vara slutförda. Utredningens förslag kommer att prövas under våren 1972.
Under år 1971 har aktiviteten ifråga om branschundersökningar ytterligare ökats. Sålunda har en utredning tillsatts för att pröva frågan om näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området. Vidare har en delegation med företrädare för verkstadsindustrins företag och arbetstagare samt industridepartementet tillkallats för samordning av utredningsverksamheten rörande verkstadsindustrin. Med Sveriges mekanförbund har träffats en överenskommelse om statliga bidrag för strukturundersökningar som grupper av företag gemensamt önskar genomföra. Industridepartementet och Svenska gjuteriföreningen genomför gemensamt en undersökning av gjuteriindustrin med syfte att kartlägga nuläge och utvecklingsmöjligneter. Samtidigt genomförs en kartläggning av arbetsmiljön i gjuteriföretagen genom arbetarskyddsverket. Utredningen beräknas bli slutförd i början av detta år.
Vidare torde det bli aktuellt att närmare studera den petrokemiska industrins och raffinaderiindustrins framtida utveckling och lokalisering.
Beträffande skogsindustrin pågår flera undersökningar. Den av chefen
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 7
för industridepartementet tillsatta statens och skogsnäringarnas samarbetsgrupp kommer att inom kort överlämna sin slutrapport.
Bergsbruk och naturresurser |
Det omfattande utredningsarbete, som sattes igång under 1960-talet i syfte att få till stånd en allmän översyn av utnyttjandet av mineraltillgångarna och den geologiska verksamhetens bedrivande, har nu i huvudsak genomförts.
Avsikten är att under året lägga fram förslag till ny gruvlagstiftning på grundval av 1963 års gruvrättsutrednings förslag, vilka remissbehandlats.
1964 års geologiutredning lade under förra året fram förslag om ökade statliga insatser för geologisk kartering, om malmprospektering och inventering av våra tillgångar av grundvatten, sand och grus samt om förvaltningen av statens mineraltillgångar. Utredningens förslag, som remissbehandlats, har i vissa delar nära samband med förslag som lagts fram av kommerskollegicutredningen och 1967 års gruvutredning. Frågan om Sveriges geologiska undersöknings framtida uppgifter och organisation är föremål för överväganden inom industridepartementet.
Havsresursutredningen väntas inom kort lägga fram förslag angående utforskandet och utnyttjandet av de svenska havsområdenas naturresurser.
Den sedan 1963 pågående malminventeringen i Norrbottens län har i huvudsak framskridit planenligt och väntas bli slutförd och redovisad inom de närmaste åren. Resultatet av inventeringen bör kunna utgöra en god grund för fortsatt planering av gruvdriften i länet.
Oljeprospektering AB har börjat djupborra efter olja och naturgas i Skåne. Bolaget planerar att under innevarande år utvidga borrningarna till Öland och Gotland. Under år 1973 beräknas borrningar ske även på den svenska kontinentalsockeln.
En utredning har tillsatts för att undersöka förutsättningarna för gruvdrift i Stekenjokk. Särskilda medel anvisades förra året för ett intensifierat borrningsprogram. Utredningen beräknas redovisa sina överväganden under hösten 1972.
Energiförsörjning
Under år 1971 har förhållandena på den svenska energimarknaden normaliserats. Tillrinningen i vattenmagasinen har varit god och risken för elransonering får anses undanröjd för de närmaste åren. Överenskommelser mellan de råoljeproducerande länderna och de internationella oljebolagen har lett till en stabilisering av oljepriserna.
Den starka ökningen av efterfrågan inom energisektorn medför stora anspråk på resurser, vilket kan leda till svåra avvägningsproblem mellan
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 8
olika samhällsintressen, Stor vikt måste därför läggas vid den långsiktiga planeringen inom denna sektor. Arbetet med en ny energiprognos kommer att påbörjas. Avsikten är att denna verksamhet skall permanentas.
Behovet av elenergi förutses enligt centrala driftledningens senaste prognos öka med ca 8 9/9 per år under 1970-talet, vilket innebär en fördubbling på mindre än tio år. Atomkraftverken väntas komma att svara för huvudparten av det erforderliga tillskottet av elkraft. Enligt föreliggande utbyggnadsplaner för kraftindustrin kommer redan år 1980 ca en tredjedel av den totala produktionen av elenergi att baseras på atomkraftverk.
Landets första kommersiella atomkraftverk — Oskarshamnsverket — togs i drift under år 1971. Ytterligare ett aggregat är under uppförande på samma plats. Sydsvenska kraftaktiebolaget bygger f.n. ett atomkraftverk i Barsebäck. I vattenfallsverkets investeringsprogram ingår bl. a. två atomkraftaggregat i Ringhals. Nyligen har beslut fattats om upphandling av ytterligare ett aggregat till Ringhals och av ett första aggregat till atomkraftstationen i Forsmark. Förberedelsecarbetet för den senare stationen har verket bedrivit i samarbete med privata kraftintressenter. För vattenfallsverket föreslås ett investeringsanslag av 1 190 milj. kr. under budgetåret 1972/73.
Införande av atomkraft i stor skala i Sverige aktualiseråär en rad problem som kräver sin lösning under den närmaste tiden. Hit hör frågan om den framtida försörjningen med uran och olika tjänster inom bränslecykeln för atomreaktorer. En proposition i ämnet avses bli förelagd riksdagen i vår. Även säkerhetsfrågorna vid atomkraftverkens drift måste ägnas stor uppmärksamhet. Förutom en fortlöpande kontroll och övervakning av anläggningarna bedrivs brett upplagda undersökningar rörande säkerhet och miljöeffekter. En särskild utredning — närförläggningsutredningen — arbetar med frågan om möjligheterna att förlägga atomkraftverk i eller i närheten av tätbebyggda orter. Överläggningar kommer att ske med olika intressenter om att öka forsknings- och utvecklingsinsatserna på säkerhetsområdet inom ramen för ett flerårigt program.
Koncentrationen till ett fåtal platser av stora atomkraftanläggningar med allt större aggregatstorlekar tvingar kraftföretagen att söka former för ett närmare samgående vid utbyggnad och drift av atomkraftstationer. Dessa och andra strukturfrågor inom kraftsektorns produktionsoch distributionsled undersöks av en särskild utredning, som tillkallades förra året. Inom ramen för det nordiska elsamarbetet pågår vissa utredningar om ökad samordning av kraftförsörjningen inom nordelblocket.
Trots atomenergins snabba frammarsch kommer Sveriges energiförsörjning under lång tid framåt att vara baserad huvudsakligen på import av olja och oljeprodukter. Vid planeringen av den fortsatta ut-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 9
byggnaden av systemet för transport, raffinering och vidareförädling av olja måste hänsyn tas till utbyggnadens olika samhällseffekter.
Frågan om att införa naturgas på den svenska energimarknaden tilldrar sig stort intresse. Naturgasen skulle kunna ersätta främst viss förbrukning av eldningsoljor för kraftproduktion och andra industriella ändamål. Den skulle utgöra ett från bl.a. miljösynpunkt värdefullt komplement till vår nuvarande energiförsörjning. Undersökningar av marknaden för naturgas pågår. 1968 års utredning om rörtransport av olja och gas väntas inom kort lägga fram ett betänkande om ett rörledningssystem för naturgas. Vissa kontakter har tagits med poten-' tiella leverantörer av naturgas till Sverige. Det är ännu oklart när erforderligt underlag för ett beslut i naturgasfrågan kan föreligga.
Teknisk forskning och utveckling -
Stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete förstärks kraftigt genom att anslagen till styrelsen för teknisk utveckling ökas. De tillkommande resurserna skall disponeras främst för sådant industriellt utvecklingsarbete som bidrar till att lösa angelägna samhällsproblem och att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Anslagen till styrelsen för teknisk utveckling föreslås nästa budgetår öka med totalt 23,8 milj. kr. till 149,3 milj. kr. Härav får 75 milj. kr. disponeras för fleråriga åtaganden.
På grundval av den s. k. samordningsutredningens år 1970 avlämnade förslag bereds f.n. frågan om samordning av verksamheten vid statliga institutioner för tillämpad teknisk forskning och utveckling i syfte att åstadkomma ett bättre utnyttjande av dessa institutioners samlade resurser.
Verksamheten vid de statliga provningsanstalterna — statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt — utvecklas tillfredsställande. Förslag om organisationen av den officiella provnings- och kontrollverksamheten samt den officiella metrologiska verksamheten avses bli förelagt riksdagen under våren 1972.
Standardiseringskommissionen föreslås få ökat statsbidrag för att bl. a. kunna stödja ett samordnat införande i Sverige av SI — det internationella måttenhetssystemet.
Forsknings- och utvecklingsarbetet vid AB Atomenergi är av stor betydelse för att det svenska atomkraftprogrammet skall kunna ge- ' nomföras framgångsrikt. För nästa budgetår föreslås bidraget till atomenergiverksamheten inom AB Atomenergi uppgå till 51 milj. kr. Bolaget beräknas härutöver få betydande intäkter av uppdragsverksamhet m. m.
På rymdområdet har Sverige beslutat att vidga sin medverkan i det curopeiska rymdsamarbetet genom att delta i ESRO:s tillämpningsprogram, som är inriktat på industriell utveckling av satelliter för telekom- 1t Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 10
munikation, flygtrafikledning och meteorologi. Proposition i frågan kommer att föreläggas riksdagen under våren.
Statsägda företag
Inom Statsföretag fortgår uppbyggnaden av företagsgruppen i syfte att ge ökad styrka och effektivitet åt de statsägda företagen. Tillgängligt kapital har fått reserveras för investeringar som skapar förbättrat resultat både för de enskilda företagen och för företagsgruppen i dess helhet.
LKAB beräknas under den närmaste fyraårsperioden investera ca 1000 milj. kr. för bl.a. kvalitets- och kapacitetshöjande åtgärder i främst Malmberget och Narvik.
Det för Norrbottens järnverk AB fastställda investeringsprogrammet på sammanlagt 430 milj. kr. fortlöper enligt uppgjorda planer. För nästa budgetår föreslås som lån 68 milj. kr. bli anvisade härför. Upphandling har gjorts av bl.a. en ny masugn, en stålugn, ett syrgasverk och utrustning för valsverket.
Som ett Ied i en kommande samordning av den statliga läkemedelsindustrin har staten under år 1971 förvärvat återstående 35 9/) av aktierna i AB Kabi. Detta bolag avses bilda en statlig läkemedelsgrupp tillsammans med produktionsdelen av Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB och delar av nuvarande ACO Läkemedel AB. Förslag i frågan väntas bli förelagt riksdagen under våren 1972. '
Under år 1971 har Statsföretag förvärvat den hälft av aktiekapitalet inom Uddevallavarvet AB som innehades av Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB. Varvets aktiekapital har vidare genom nyemission höjts från 40 milj. kr. till 100 milj. kr.
Aktierna i Svenska utvecklingsaktiebolaget har den 1 januari 1972 genom förvärv från Statsföretag överförts i direkt statsägo. I samband med överförandet har utvecklingsbolaget tillförts ytterligare aktiekapital. Härigenom kan bolagets ursprungliga målsättning bibehållas, samtidigt som förutsättningarna för samarbetet både med forskningsoch utvecklingsstödjande organ och med näringslivet förstärks.
I syssclsättningssyfte har Statsföretag under år 1971 tillsammans med Coronaverken AB etablerat Vilhelmina plast AB för tillverkning av plastprodukter och Staros AB i Nykroppa för tillverkning av bl. a. ståldörrar.
De strukturella och konjunkturmässiga förändringarna i samhället har påverkat även vissa företag inom Statsföretagsgruppen. Sålunda har SMT Machine Company AB nödgats besluta om vissa permitteringar med hänsyn till behovet av en kraftig sortimentsbegränsning. Vidare har Statsföretag under år 1971 godkänt ett beslut om nedläggning av verksamheten vid Kalmar verkstads AB (KVAB). Genom avtal med AB Volvo kommer detta företag att i Kalmar etablera en sammansättningsindustri som beräknas vara i verksamhet under andra halvåret
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 11
1974. Ansträngningar görs att mildra effekterna av de sysselsättningsproblem som kan uppstå före den tidpunkt då Volvoetableringen börjar ge effekt.
Statsföretags årsredovisning för år 1970 har överlämnats till riksdagen (skr. 1971: 120). Uppgifter i övrigt om de statsägda bolagen och om affärsverken har sammanställts i publikationen Statliga företag.
Sammanfattning |
Förändringarna inom industridepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande anslag i riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat ! Förslag Föränd-
1971/72 1972/73 ring
DRIFTBUDGETEN Trettonde huvudtiteln
| Å. Industridepartementet m. m. | 11,0 | 12,6 + 1,6 |
| B. Industri m. m. | 17,8 | 21,1 + 3,3 |
| C. Bergsbruk | 52,3 | 58,6 + 6,3 |
| D. Energiförsörjning | 4,3 | 8,5 + 42 |
| E. Teknisk utveckling m. m. | 200,5 | 224,1 + 23,6 |
| F. Domänverket | 0,1 | 0,1 = |
| Summa driftbudgeten | 286,0 | 325,0 + 39,0 |
KAPITALBUDGETEN I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken 42,5 43,9 Ir 1,4
F. Statens vattenfallsverk 975,0 1 190,0 + 215,0
G. Domänverket 1,0 — — 1,0 II. Statens allmänna fastighetsfond 0,004 0,001 — 0,003 V. Fonden för låneunderstöd 1,0 68,0 + 67,0
Summa kapitalbudgeten 1019,5 1 301,9 + 282,4 Totalt för industridepartementet 1 305,5 1 626,9 + 321,4
1 Medel på tilläggsstat har inte tagits med.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 12
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj: t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT. |
Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1972/73 inom industridepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
ÅA. INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M. A 1. Industridepartementet 1970/71 Utgift 6 184 756 1971/72 Anslag 7 079 000 1972/73 Förslag 7 817 000
1971/72 Beräknad änd-
ring 1972/73 Personal
| Handläggande personal | 61 | -+ | 2 |
| Övrig personal | 26 87 | — + | 1 1 |
Anslag
| Lönekostnader | 6 584 000 | + 678 000 | |
| Sjukvård | 20 000 | of. | |
| Reseersättningar (även utrikes tjänsteresor) | 160 000 | of. | |
| Expenser | 315 000 7 079 000 | + 60 000 + 738 000 |
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 13
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 10, SU 1970: 13 rskr 1970: 13) inrättades den 1 juli 1970 ytterligare en tjänst som statssekreterare i industridepartementet. Tjänsten var avsedd för beredning av frågor och ärenden rörande statsägda företag. Innehavaren av ifrågavarande tjänst hade tidigare utsetts till ordförande i styrelsen för Statsföretag AB och förordnats att vara ordförande i affärsverksdelegationen. Sedan detta samband numera upphört, är tjänsten inte längre erforderlig. Tjänsten, som f. n. står vakant, bör därför dras in. Medelsbehovet under anslaget minskar härigenom med 167 500 kr. inkl. medel för en biträdestjänst som inte längre behövs.
Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 1965: 105, rskr 1965: 295) beslutat inrätta en tjänst som kansliråd i departementet. Tjänsten har inrättats för beredning av lagstiftningsfrågor m. m.
För uppföljning och avstämning av bl. a. långtidsutredningarnas bedömning av industrins framtida utveckling och för det fortsatta arbetet med bransch- och strukturfrågor behövs viss förstärkning av departementets personal. Jag beräknar för ändamålet medel för två tjänster som departementssekreterare.
För förstärkning av enheten för statsägda företag beräknar jag 140 000 kr. Jag har vidare för löne- och prisomräkning m. m. beräknat 566 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 817 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Industridepartementet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 7 817 000 kr.
A 2. Tekniska attachéer m. m. .
| 1970/71 Utgift! | 121 517 |
| 1971/72 Anslag | 197 000 |
| 1972/73 Förslag | 197 000 |
1 Anslaget teknisk-vetenskapliga attachéer
Från detta anslag bestrids kostnaderna för en tjänst som teknisk attaché i Paris.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 14
1971/72 Beräknad
ändring.
1972/73 Anslag Lönekostnader 110 000 of. Vissa biträdeskostnader 16 000 + 1000 Bostadskostnader 34 000 | of. Sjukvård 1000 of. Expenser (och reseersättningar inom verksamhets-
områdena) 22 000 — 1000 Ersättningar för resor till och från Sverige vid
tjänsteuppdrag och semester 14 000 of.
197 000 of.
I Moskva, Paris, Tokyo och Washington finns teknisk-vetenskapliga attachéer, som även är kontaktmän för Ingenjörsvetenskapsakademien. Kostnaderna för dessa attachéers avlöningar m. m. bestrids av styrelsen för teknisk utveckling.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 197 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tekniska uttachéer m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 197 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m. 1970/71 Utgift 3 307 106 Reservation 551 264 1971/72 Anslag 3 500 000 1972/73 Förslag 4 350 000
Inom ramen för förevarande anslag beräknar jag för nästa budgetår medel dels för viss personal m. m., som — i avvaktan på att permanenta prognos- och utredningsresurser för energiområdet kan tillkomma — skall inleda arbetet på att utarbeta en ny energiprognos, dels för vissa undersökningar i samband med uppföljningen och avstämningen av de uppgifter om industrins utveckling under 1970-talet som 1970 års långtidsutredning redovisat (SOU 1971: 5). Anslaget bör räknas upp med 350 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett re-
servationsanslag av 4 350 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1970/71 Utgift 115 375 Reservation 123 461
1971/72 Anslag 200 000
1972/73 Förslag 200 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 15
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 200 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 16
B. INDUSTRI M. M.
Statens institut för företagsutveckling
Statens institut för företagsutveckling (SIFU) har i sin nuvarande form fungerat sedan den 1 juli 1970 då en omorganisation genomfördes av den verksamhet som tidigare bedrevs hos statens institut för hantverk och industri. Omorganisationen, som baserades på förslagen i betänkandet (Ds Fi 1968: 9) Aktiv företagsutveckling, gjordes partiell för att inte föregripa vissa då pågående utredningar, bl. a. kommerskollegieutredningen (jfr prop. 1970: 1 bil. 15 s. 32, SU 1970: 13, rskr 1970: 13).
Institutet har till uppgift att främja näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling med särskild hänsyn till de mindre och medelstora industriföretagen samt hantverket.
Det åligger institutet bl. a. att bygga upp kunskaper och erfarenheter i tekniska, administrativa, kommersiella och ekonomiska frågor av betydelse för utvecklingen inom industri och hantverk samt att förmedla dessa kunskaper genom kurser, föreläsningar, publiceringsverksamhet och rådgivning. Om det behövs för verksamheten i övrigt, får institutet bedriva försöks- och utvecklingsarbete samt utföra provningar och undersökningar av material, arbetsmetoder, driftsförhållanden, redskap, instrument och apparater. Inom ramen för institutets verksamhet får provningar och undersökningar utföras även på uppdrag av myndighet eller enskild.
Institutet administrerar vidare de utbildningsåtgärder, som ingår i programmen för stöd åt textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin.
Tyngdpunkten i institutets verksamhet ligger inom utbildningsområdet.
Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör. Inom institutet finns tre byråer, en allmän byrå, en informations- och utbildningsbyrå och cen teknisk byrå. Regionalkontor finns i Göteborg, Luleå och Malmö.
Antalet fast anställda vid institutet den 1 juli 1971 uppgick till drygt 250. I utbildningsverksamheten används dessutom ett stort antal timarvoderade lärare.
Institutets omslutning uppgick under budgetåret 1970/71 till ca 20 milj. kr., exkl. de särskilda insatserna för textil- och konfektionsindustrierna samt glasindustrin.
Institutets verksamhet finansieras genom dels statsanslag, dels kursavgifter och arvoden. Statens bidrag täckte budgetåret 1970/71 ca 35 9/0 av institutets totala kostnader.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 17
Staten fördelar under innevarande budgetår sitt bidrag till institutet över två anslag, nämligen dels förslagsanslaget Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader, dels reservationsanslaget Statens
institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling m.m.
Statens institut för företagsutveckling
I anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 föreslår institutet att anslaget till förvaltningskostnader räknas upp med 1612 000 kr. enligt följande fördelning.
1971 /72 Beräknad änd-
ring 1972/73
Institutet
Personal Handläggande personal 27,5
Övrig personal 20,0 | of.
47,5 | Anslag
| Lönekostnader | 2859 000 | + 356 000 |
| Sjukvård | 5 000 I | + 5 000 |
| Reseersättningar | 10 000 | + 10000 |
| Utrustning och inredning | 400 000 | + 315 000 |
| därav engångsutgifter | (+ 315 000) | |
| Lokalkostnader | 1251 000 | + 920 000 |
| Vissa expenser | — 4525 000 | + 6 000 -+1 612 000 |
Institutet motiverar anslagsökningen på följande sätt.
1. Löncomräkning 356 000 kr.
2. Sjukvårdskostnader för all personal vid institutet bör bestridas från detta anslag (+ 5 000 kr.).
3. Ökade medel bör utgå för att täcka resekostnader som har samband med institutets myndighetsfunktion (4 10 000 kr.).
4. Som engångsanvisning för ny telefonväxel begärs 215 000 kr. Vidare kan som en följd av den nya livsmedelslagen (1971: 511) institutet beräknas få ökade arbetsuppgifter inom provningsområdet. Initialkostnader för erforderlig teknisk utrustning beräknas till 100 000 kr.
5. Kostnaderna för befintligt lokalinnehav beräknas av byggnadsstyrelsen öka med 550 000 kr. Vidare ökar enligt institutet belastningen på anslagsposten Lokalkostnader med 370 000 kr. på grund av bestämmelserna i kungörelsen (1969: 55) om bokföring av utgifter på myndighetsanslag (+ 920 000 kr.).
6. Ytterligare medel begärs för att täcka kostnader för företagsnämnd, personalvård m. m. (+ 6 000 kr.).
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 18
När det gäller bidragsanslaget föreslår institutet för budgetåret 1972/73 en uppräkning med 4,8 milj. kr. enligt följande fördelning.
1971/72 Beräknad änd-
ring 1972/73
Institutet Personal
| Handläggande personal | 102 | + | 3 |
| Övrig personal | 101,5 203,5 | + + | 1,5 |
Anslag Bidrag till undervisningsverksamhet 1 000 000 + 2 625 000. Stipendier för fortbildning 500 000 + 300 000 Bidrag till informations- och doku-
mentationstjänst 100 000 + 70000 Regional utbildningsservice — + 1100 000 Medel för särskild insats i övre -
Norrland 400 000 — 140 000 Medel för vissa utredningar 300 000 — Medel för vissa program — + 945 000 Medel till fortbildning av företagare-
föreningarnas personal 100 000 — 100 000
2 400 000 4 4 800 000
Institutet har lämnat följande motivering. 1. Bidraget till undervisningsverksamheten vid institutet bör öka med
totalt 2 625 000 kr. Därav utgörs 155 000 kr. av löneomräkning som
resultat av avtalsrörelsen under 1971. Vidare nödvändiggör den hittillsvarande resultatutvecklingen vid institutet en återgång till tidigare principer för det statliga stödet till institutets verksamhet. Därför begärs medel för lönekostnadspålägg även för den icke statligt reglerade delen av institutets personal (+ 1620 000 kr). För institutets program för
företagsledareutbildning fordras ytterligare 350 000 kr. Vidare begärs ökade medel (+ 500 000 kr.) för att hålla institutets kursavgifter på
rimlig nivå. 2. Med hänsyn till det ökade statliga stödet till vuxenutbildning i allmänhet samt ökade resekostnader och höjda kursavgifter för institutets kursdeltagare bör stipendiemedlen för fortbildning ökas (+ 300 000 kr.).
3. För utveckling av institutets informationsverksamhet fordras ytter-
ligare medel (+ 70 000 kr.).
4, För en regional utbildningskonsulentorganisation i samarbete med
företagareföreningarna fordras 1,1 milj. kr. Därvid kan medlen till sär-
skild insats i övre Norrland minskas (— 140 000 kr.) och den särskilda
anslagsposten för medel till fortbildning av företagareföreningarnas personal utgå (— 100 000 kr.), eftersom dessa insatser ryms inom kon-
sulentorganisationen.
5. Särskilda medel fordras för utbildningsåtgärder och rådgivningsinsatser inom branscher med omställningssvårigheter m. m. Härvid av-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 19
ses 200 000 kr. för särskilda insatser på tvättområdet, 270 000 kr. för utbildningsprogram rörande transportteknik och 475 000 kr. för ett utbildningsprogram för små datorer (+ 945 000 kr.).
Departementschefen
Det nuvarande systemet för statens bidrag till statens institut för företagsutveckling via ett förslagsanslag till förvaltningskostnader och ett reservationsanslag för främjande av företagsutveckling har varit ett uttryck för principen, att staten bör finansiera den fasta basorganisationen och samtidigt lämna ctt visst bidrag för täckande av dels inkomstunderskott för undervisningsverksamheten, dels kostnader för visst utvecklings-, provnings- och utredningsarbete. I praktiken har dock inte någon klar skillnad kunnat göras mellan de aktiviteter som utförs under de båda anslagen. Detta har för institutets del givit upphov till en rad besvärliga redovisningsproblem, då institutet har att mot två olika anslag redovisa en integrerad verksamhet och personal. En annan svårighet är att statsbokföringen för institutets del innebär en kassamässig avstämning av resultatet under budgetåret. Med hänsyn till verksamhetens art borde i stället bokslutet vara baserat på kostnader och intäkter under verksamhetsåret. Vidare har den hittills använda anslagskonstruktionen haft styrande effekt på endast en del av institutets verksamhet.
Vid beredningen av institutets anslagsframställning har det därför visat sig lämpligt med en övergång till en anslagskonstruktion av den typ : : som används för de myndigheter med uppdragsverksamhoet, vilka deltar i försöksverksambeten med programbudgetering.
En sådan omläggning av anslagen innebär ingen förändring av institutets mål och uppgifter. Anslaget för de särskilda stimulansåtgärderna för textil- och konfektionsindustrierna och den manuellt arbetande glasindustrin bör inte heller beröras av anslagsomläggningen.
Mot denna bakgrund förordar jag att verksamheten vid institutet tills vidare indelas i följande verksamhetsgrenar eller program. |
1. Allmänna tjänster 2. Kursverksamhet 3. Teknisk facktjänst Medel för instiutets verksamhet bör för budgetåret 1972/73 anvisas
under följande anslag.
1. Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet.
2. Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsut-
veckling. |
3. Statens institut för företagsutveckling: Utrustning.
Anslag 1 bör vara ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Under anslaget bör redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2 och 3. Anslaget 2 bör vara ett reservationsanslag över
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 20
vilket statens bidrag till institutets verksamhet anvisas. Anslag 3 bör vara ett reservationsanslag som finansierar institutets investeringar i mer kostnadskrävande utrustning.
Med denna anslagskonstruktion kommer institutets hela verksamhet att redovisas under anslaget 1. Som inkomst under anslaget redovisas således dels alla uppburna avgifter, ersättningar, arvoden etc., dels ianspråktagna medel från anslag 2. |
Anslag 1 bör i princip inte få uppvisa någon nettobelastning vare sig under loppet eller vid slutet av budgetåret. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten räknar jag med att institutet — i likhet med vad som gäller för övriga i försöksverksamheten med programbudgetering deltagande myndigheter med uppdragsverksamhet — får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Institutet beräknar kreditbehovet till 2 milj. kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att inom ramen för av riksdagen lämnat bemyndigande (prop. 1970: 1 bil. 1 s. 44, SU 1970: 16, rskr 1970: 59) meddela närmare bestämmelser om institutets utnyttjande av rörlig kredit.
B1. Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet Nytt anslag (förslag) 1 000
SIFU:s verksamhet bör som tidigare nämnts tills vidare indelas i pro- grammen allmänna tjänster, kursverksamhet och teknisk facktjänst.
I allmänna tjänster bör ingå sådan service till offentliga organ, företagareföreningar, branschorganisationer etc. som inte kan hänföras till institutets egen kursverksamhet eller till den tekniska facktjänsten. Vidare omfattas stipendiemedel för fortbildning och administrationen därav, viss extern informations- och dokumentationstjänst i tekniska och ekonomiska frågor, administration av kompetenser och behörigheter samt viss utredningsverksamhet.
Kursverksamheten bör omfatta de av instiutet anordnade kurserna och föreläsningarna i praktiska och teoretiska ämnen. Programmet omfattar även det planerings- och utvecklingsarbete som är hänförligt till framtagande av nya kurser. |
Den tekniska facktiänsten bör omfatta sådana försöksoch utvecklingsarbeten samt provningar och undersökningar av material, arbetsmetoder, driftförhållanden, redskap, instrument och apparater som erfordras för institutets verksamhet under övriga program. Vidare bör ingå sådana provningar och undersökningar som, inom ramen för institutets verksamhet, utförs mot ersättning på uppdrag av myndighet eller enskild. .
Alla kostnader för administrationen av kursverksamheten och den tekniska facktjänsten bör belasta resp. program.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 21
SIFU har kompletterat sin anslagsframställning med beräkningar över hur kostnader, exkl. utrustningsanskaffning, och intäkter fördelar sig på de olika programmen.
1971/72 1972/73
Beräknat Beräknar
Institutet Departements-
chefen 1. Allmänna tjänster
Intäkter 125 000 150 000 Kostnader 2488 000 3 620 000
Resultat — 2363 000 — 3 470 000 —3 470 000 2. Kursverksamhet
Intäkter 12 000 000 10 013 000 Kostnader 15 755 000 17 836 000
Resultat — 3 755 000 — 7823 000
3. Teknisk facktjänst
Intäkter 4210 000 4 800 000
Kostnader 4725 000 5 393 000
Resultat — 515 000 — 593 000
Resultat totalt — 6633 000 — 11 886 000
Statens bidrag m. m.! 6 525 000? 11 886 000 8 000 000
1 Exkl, utrustningsanskaffning.
2 För täckande av återstående del av driftunderskottet, dvs. 108 000 kr., disponeras en ingående reservation av 524 000 kr. den 1 juli 1971.
Departementschefen
I prop. 1971:1 (bil. 15 s. 16) räknade chefen för industridepartemen- '
tet med i stort sett oförändrade anslag till statens institut för företags-
utveckling för budgetåret 1971/72 med hänvisning till bl. a. att kommerskollegieutredningen inte hade avslutat sitt arbete. Utredningen har under hösten 1971 i betänkandet (SOU 1971:69) Näringspolitiken — ny verksorganisation framlagt sina förslag. Förslagen utgår bl. a. från att man avstår från en utvidgning av institutets verksamhetsfält av det slag
som förutsattes i SHI-utredningens betänkande (Ds Fi 1968: 9). Kom-
merskollegieutredningen räknar därför med att institutet för framtiden kommer att behålla sin nuvarande karaktär av serviceorgan med tonvikt på utbildningsområdet och på tekniska tjänster av olika slag och med ett starkt inslag av uppdragsfinansiering. Remissbehandlingen av kommerskollegieutredningens betänkande har nyligen avslutats och något ställningstagande i frågan har ännu inte gjorts. Av denna anledning är jag inte beredd att diskutera någon ändrad verksamhetsinriktning eller målsättning för institutet. De mål och de arbetsuppgifter som finns angivna i instruktionen (1970: 411) för
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 22
institutet och prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 30—43) bör därför gälla även fortsättningsvis. Även den hittillsvarande fördelningen av det statliga stödet på olika verksamheter inom institutet bör vara i stort sett oförändrad.
Jag vill först framföra vissa synpunkter på institutets verksamhet efter den partiella omorganisationen år 1970. Dessa synpunkter är delvis baserade på en förvaltningsrevisionell studie av institutet som riksrevisionsverket företagit. Riksrevisionsverkets rapport har i november 1971 överlämnats till institutei för yttrande och för kännedom till berörda statsdepartement. Verket har i sin rapport berört även de anslagsfrågor som jag tidigare behandlat.
Verksamheten vid institutet finansieras f£. n. till ca 65 9/9 genom egna intäkter i form av kursavgifter, konsultarvoden m. m. och till ca 35 9/9 genom anslag över statsbudgeten. Detta skor £. n. på så sätt att staten tillhandahåller erforderliga lokaler och svarar för allmänna administrationskostnader, innefattande främst löncutgifter för den personal som är att betrakta som gemensam för de olika verksamhetsgrenarna inom institutet. Som bidrag till täckande av institutets övriga kostnader lämnar staten ett allmänt till beloppet begränsat anslag. Finansieringen i övrigt sker således genom institutets egna intäkter. I prop. 1970:1 (bil. 15 s. 39) framhölls dessutom att verksamheten bör bedrivas så att självfinansieringsgraden med vissa modifieringar ytterligare ökas.
I riksrevisionsverkets förvaltningsrevisionella studie påpekas att utvecklingen vid institutet efter omorganisationen inneburit att en konflikt uppstått mellan å ena sidan en önskan att tillgodose de avsedda målgrupperna, dvs. mindre och medelstora industriföretag och hantverket, och å andra sidan kravet på högsta möjliga självfinansiering. Insatser för mindre och medelstora företag i allmänhet erbjuder nämligen inte samma intäktsmöjligheter som ett kursutbud inriktat på stora företag och offentliga inrättningar. De stora företagen kan antas bl. a. tåla högre kursavgifter och ha större rekryteringsunderlag. Dessutom torde dessa företag vara mer utbildningsorienterade än mindre företag. Institutet har i denna situation främst sökt tillgodose självfinansieringskravet för undvikande av obalans i sin ekonomi. Detta har enligt riksrevisionsverket lett till att deltagarna i institutets kurser i allt större utsträckning kommer från stora företag och offentliga arbetsgivare eller organ.
Förutom den nu beskrivna målkonflikten är den ekonomiska situationen vid institutet f. n. också ansträngd beroende på bl. a. en överskattning av intäktsutvecklingen i relation till kostnadsutvecklingen. Samtidigt bör dock påpekas att institutets verksamhet på kurssidan är konjunkturkänslig.
I bokslutet för budgetåret 1970/71 redovisade institutet kassamässig balans, men detta kunde ske endast genom en minskning av fordrings-
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet . 23
överskottet, vilket i motsvarande mån får anses ha försämrat utgångsläget för innevarande budgetår. Vidare är en anslagsmerbelastning, som hänför sig till budgetåret 1969/70, fortfarande oreglerad.
I prop. 1971:1 (bil. 15 s. 18) anmälde chefen för industridepartementet att reservationsanslaget Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten m. m. (fr. o. m. den 1 juli 1970 Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m.) under budgetåret 1969/70 merbelastats med 784 000 kr. Anslag av denna typ är maximerade av riksdagen, I budgetredovisningen för budgetåret 1969/70 var det därför nödvändigt att redovisa ifrågavarande belopp som förskott för kommande budgetår. Med hänsyn till att ärendet varit föremål för utredning hos riksrevisionsverket och justitiekanslern har den slutliga regleringen måst anstå till nu. Detta innebär att huvuddelen av beloppet numera är redovisat som förskott' för budgetåret 1971/72.
Institutet anmälde frågan om merbelastningen till industridepartementet först efter utgången av budgetåret 1969/70 och förklarade att denna var orsakad av bl.a. en felberäkning av lönekostnadspålägget för budgetåret 1969/70. Med anledning härav hemställde institutet att Kungl. Maj:t måtte förordna att institutet i bokslutet för budgetåret 1969/70 skulle belastas med endast det belopp för löncekostnadspålägg som beräknats i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 14), dvs. 953 000 kr.
I ett särskilt yttrande över institutets hemställan framhöll riksrevisionsverket att institutet redan på ett tidigt stadium under budgetåret 1969/70 borde ha anmält frågan om felberäkningen av lönekostnadspålägget, eftersom denna felberäkning redan då var känd för institutet. Mot denna bakgrund tillstyrkte riksrevisionsverket inte institutets hemställan. I en särskild revisionsrapport med anledning av anslagsmerbelastningen framhöll riksrevisionsverket, att den omständigheten att institutet inte begärde medel för att täcka de ytterligare kostnaderna för lönekostnadspålägg måste tolkas så att institutet räknade med att dessa kostnader skulle kunna inrymmas under det anvisade anslaget. Institutet tog på sig ett särskilt ansvar härför, eftersom Kungl. Maj:t på grund av anslagets karaktär av reservationsanslag inte skulle kunna medge något överskridande av detsamma.
I justitiekanslerns yttrande över frågan om merbelastningen framhölls bl. a. att institutet allvarligt felbedömt möjligheterna till att uppnå kassamässig balans till utgången av budgetåret 1969/70. Även om viss kritik således riktades mot institutets handlande, ansåg justitiekanslern inte något ingripande vara påkallat. |
Jag finner att institutet under budgetåret 1969/70 tll Kungl. Maj:t borde ha anmält frågan om felberäkningen av löncekostnadspålägget. Institutet borde redan under budgetåret ha insett att betydande risker förelåg för att det skulle bli svårt att täcka hela utgiften
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 24
för lönekostnadspålägg och därmed också att uppnå kassamässig balans till bokslutet. Om institutet hade gjort en riktig bedömning av storleken av lönekostnadspålägget under anslaget för budgetåret 1969/70 vid oförändrad ambitionsnivå, skulle institutet ha begärt ett lönekostnadspålägg av ca 1,4 milj. kr. i stället för 953 000 kr. Att den verkliga kostnaden för lönekostnadspålägg uppgick till närmare 1,8 milj. kr. kan förklaras med expansionen av institutets verksamhet under budgetåret 1969/70. Lämpligheten av denna expansion bör ses mot bakgrund av att det senare visade sig att institutet inte inom den givna ekonomiska ramen kunde klara finansieringen.
Jag anser det dock vara skäligt att institutet får kompensation för den felberäkning av lönekostnadspålägget som hänför sig till för lågt beräknat belopp för oförändrad personal i förhållande till budgetåret 1968/69. Jag förordar därför att 450 000 kr. anvisas för budgetåret 1972/73 för att täcka viss del av merbelastningen som avser budgetåret 1969/70. Återstående del av merbelastningen får institutet under 1972/ 73 reglera mot egna intäkter eller genom att övergångsvis utnyttja den rörliga krediten. Det vore dock ändamålsenligt, om viss del av merbelastningen kan regleras redan vid bokslutet för innevarande budgetår.
Jag övergår nu till att behandla den fortsatta verksamheten vid institutet och medelsbehovet under budgetåret 1972/73. Som framgår av den översikt som tidigare redovisats räknar institutet för sin verksamhet under budgetåret 1972/73 med ett behov av tillskott av statsmedel av 11,9 milj. kr. I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en ökning med 5,4 milj. kr. Denna ökning kan förklaras med att institutet i sin anslagsframställning utöver kostnadsökningar under budgetåret 1972/73 räknar med ett intäktsbortfall på 2 milj. kr. för kursverksamheten. Intäktsbortfallet är i och för sig inte ett uttryck för en begränsning av kursverksamheten utan snarare för en uppfattning hos institutet om att kravet på kostnadstäckning bör ändras. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört är jag dock inte beredd att förorda ändrade riktlinjer för institutets finansiering. De riktlinjer som fastställdes av riksdagen i samband med omorganisationen 1970 bör sålunda i princip gälla.
För att förbättra institutets möjligheter att i större utsträckning än f.n. nå de mindre och medelstora företagen anser jag att vissa åtgärder bör sättas in. Dessa bör i första hand inriktas på att bredda institutets kontaktytor till näringslivet. Den av institutet föreslagna regionala utbildningskonsulentorganisationen i samarbete med företagareföreningarna förefaller vara en lämplig åtgärd i detta syfte. Jag anser att en vidareutveckling av institutets utbildningsverksamhet i hög grad bör bygga på regionala insatser. Institutets utbildning bör mer än hittills vara baserad på analyserande och uppsökande verksamhet ute hos företagen. Utbildningskonsulenterna bör därvid genom en nära kontakt med
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 25
utbildningsbehoven på det lokala planet kunna skapa bättre underlag för planering och inriktning av institutets eget kursutbud. Den kanske viktigaste uppgiften för konsulenterna blir emellertid att genom bl. a. uppsökande verksamhet hos mindre och medelstora företag informera om behovet och vikten av att företagarna och deras anställda kontinuerligt och systematiskt fortbildar sig. Härvid bör information lämnas om lämpligt utbildningsutbud från institutet och andra organ.
Medel bör därför anvisas för att möjliggöra uppbyggnaden av en konsulentorganisation. Med hänsyn till att verksamheten hittills är oprövad, bör organisationen under 1972/73 avse fem konsulenter. Vidare bör uppbyggnaden av organisationen i möjligaste mån ske inom ramen för nuvarande personalresurser vid institutet.
När det gäller institutets regionala verksamhet i övrigt anser jag det viktigt att eventuella utvidgningar sker i nära samarbete med företagareföreningarna. I detta sammanhang vill jag också understryka betydelsen av institutets medverkan i den verksamhet som bedrivs vid industriellt utvecklingscentrum (1IUC) i Skellefteå.
I sin tidigare nämnda förvaltningsrevisionella studie över verksamheten vid institutet framhåller riksrevisionsverket bl. a. att den ekonomiska situation, som institutet f. n. befinner sig i, talar för att interna åtgärder bör vidtas inriktade på att stabilisera ekonomin. Jag delar denna uppfattning.
Det är därför av vikt att institutet inte tar upp nya verksamhetsgrenar eller projekt eller allmänt expanderar verksamheten utan att först dels noga ha prövat om dessa nya aktiviteter står i överensstämmelse med institutets mål och uppgifter, dels ingående ha analyserat möjligheterna till kostnadstäckning.
Institutet bör alltså i första hand koncentrera sina åtgärder och insatser på att söka åstadkomma en förbättrad målanpassning av den redan existerande verksamheten under iakttagande av att ekonomisk balans upprätthålls. De av institutet begärda medlen för nya utbildningsprogram inom tvättområdet, transporttekniken och datorområdet bör i överensstämmelse härmed inte anvisas för nästa budgetår.
Institutet bör vidare noggrant bevaka att verksamheten hålls inom givna ramar. För undvikande av obalans i verksamheten bör en fortlöpande analys av den interna planeringen och budgeteringen ske och lämpliga härpå baserade åtgärder vidtas. Riksrevisionsverket har i sin studie föreslagit en rad konkreta åtgärder för att denna anpassning skall underlättas. Dessa berör bl. a. institutets ”policy” i fråga om kursdeltagaravgifter, inriktning och marknadsföring av kursutbudet samt den långsiktiga plancringen. Åtgärder av den föreslagna typen bör kunna utgöra ett värdefullt stöd för institutet i dess fortsatta arbete.
I övrigt vill jag i detta sammanhang begränsa mig till att ta ställning till den insats som bör göras med statsmedel. Statens bidrag till insti-
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 26
tutets verksamhet bör avse institutets allmänna tjänster samt täckning av underskott på dels sådan angelägen kursverksamhet som inte kan drivas med krav på full kostnadstäckning, dels den del av den tekniska facktjänsten som är motiverad av institutets övriga uppgifter och som inte kan täckas genom avgifter.
Förutsättningen för underskottstäckning bör vara att verksamheterna är inriktade på institutets målgrupper dvs. den mindre och medelstora företagsamheten och hantverket. Ytterligare en förutsättning bör vara att verksamheterna avser främst fortbildning inom företagsledning samt personal hos företagareföreningarna och yrkesgrupper inom andra begränsade och specialiserade områden, där brist på utbildningsmöjligheter föreligger. Detta gäller bl.a. nya tekniska yrken inom områden med snabb utveckling. I den mån institutet bedriver verksamhet med annan inriktning bör full kostnadstäckning vara ett krav.
Jag beräknar det statliga bidraget till institutets uppdragsverksamhet till sammanlagt 8 milj. kr., vilket innebär en ökning med närmare 1,5 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Härtill kommer en engångsanvisning av 450 000 kr. för att täcka viss del av anslagsmerbelastningen under budgetåret 1969/70.
För programmet Allmänna tjänster beräknar jag 3 470 000 kr. Härav utgör 500 000 kr. medel för stipendier för fortbildning och 500 000 kr. medel för uppbyggnad av cen regional utbildningskonsulentorganisation i samarbete med företagareföreningarna. Vidare bör 300 000 kr. avse viss utredningsverksamhet. Under programmet Kursverksamhet har jag räknat med 400 000 kr. för särskilda insatser i Norrland. I fråga om den närmare dispositionen av de båda sistnämnda beloppen avser jag att återkomma till Kungl. Maj:t, när riksdagens beslut föreligger.
För uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksam-
het för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
1000 kr.
B2. Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling Nytt anslag (förslag) 8 450 000
Statens institut för företagsutveckling
Institutet beräknar för budgetåret 1972/73 underskottet på uppdragsverksamheten till 11,9 milj. kr., inbegripet institutets förslag om ökad andel statlig finansiering av verksamheten nästa budgetår.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 27
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört under anslaget till uppdragsverksamhet beräknar jag statens bidrag till 8 450 000 kr. Av dessa medel utgör 450 000 kr. en engångsanvisning för att täcka viss del av den merbelastning om 784 000 kr. som hänför sig till budgetåret 1969/ 70, medan resterande 8 milj. kr. utgör statens bidrag till institutets verksamhet under budgetåret 1972/73.
Den behållning som vid utgången av juni 1972 finns på det nuvarande reservationsanslaget Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m. bör föras över till förevarande anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av före-
tagsutveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservations-
anslag av 8 450 000 kr.
B 3, Statens institut för företagsutveckling: Utrustning Nytt anslag (förslag) 715 000
Från detta anslag bör investeringar i mer kostnadskrävande utrustning bestridas.
Statens institut för företagsutveckling
För innevarande budgetår har institutet beräknat medelsbehovet för anskaffning av viss kostnadskrävande utrustning till sammanlagt 816 000 kr., varav 416 000 kr. beräknas kunna bli finansierade av institutets inkomster. Motsvarande medelsbehov för budgetåret 1972/73 beräknas till 1451 000 kr. I sistnämnda belopp ingår bl. a. kostnaden för en ny telefonväxel med 215 000 kr., en autoanalysutrustning med 400 000 kr., utrustning till ett livsmedelslaboratorium med 100 000 kr. och ett skivminne med 98 000 kr.
Departementschefen
För anskaffning av mer kostnadskrävande utrustning beräknar jag 715 000 kr. I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en ökning med 315 000 kr. av anslagsbeloppet för utrustningsanskaffningar. Jag har därvid räknat in kostnaderna för en ny telefonväxel med 215 000 kr.
På riksstaten för budgetåret 1969/70 har tagits upp ett reservationsanslag Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning. Behållningen på detta anslag den 30 juni 1971 uppgick till 71 752 kr. Eventuell kvarstående behållning vid utgången av innevarande budgetår bör föras Över till förevarande anslag.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 28
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 715 000 kr.
B 4. Främjande av hemslöjden 1970/71 Utgift? 717 766 Reservation! 141 343 1971/72 Anslag 825 000 1972/73 Förslag 9260 000
1 Anslaget Befrämjande av hemsiöjden.
Från anslaget, som disponeras av kommerskollegium, lämnas bidrag till olika hemslöjdsändamål.
Kommerskollegium
I hemslöjdsutredningens betänkande (Ds Fi 1967:9) förordades att en hemslöjdsförening i varje län får bidrag från det allmänna för att täcka kostnaderna för en hemslöjdskonsulent med i princip lika tillskott från staten och från berört landsting.
Fullföljandet av 1968 års riksdagsbeslut (prop. 1968: 1 bil. 9 s. 91, SU 1968: 7, rskr 1968: 7) om en nyordning och förstärkning av det statliga stödet till hemslöjden på grundval av hemslöjdsutredningens betänkande, som påbörjades under budgetåret 1968/69, har nu enligt kommerskollegium fortskridit så långt att den nya organisationen i princip skall vara genomförd vid utgången av budgetåret 1971/72.
För budgetåret 1972/73 föreslår kommerskollegium därför att statsbidrag utgår till en heltidsanställd konsulent i samtliga 24 län.
Kommerskollegium föreslår vidare ökat statligt bidrag till bl. a. Svenska hemslöjsföreningarnas riksförbund och sameslöjden.
På grundval av de beräkningar som gjorts inom kollegiet föreslås att anslaget höjs med 280 000 kr. till sammanlagt 1 105 000 kr.
Departementschefen
För fullföljande av den av riksdagen år 1968 beslutade omorganisationen av det statliga stödet till hemslöjden bör anslaget för främjande av hemslöjden ökas. Med hänsyn till att villkoren för statsbidrag till heltidsanställd konsulent i princip kommer att vara uppfyllda i samtliga 24 län fr. o. m. budgetåret 1972/73 bör anslaget räknas upp med 135 000 kr. till 960 000 kr. |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 960 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 29
B 5. Medelstillskott till Norrlandsfonden 1971/72 Anslag 5 000 000 1972/73 Förslag 5 000 000
Stiftelsen Norrlandsfonden, som bildades år 1961, har till uppgift att främja näringslivets utveckling i Norrland, främst i Norrbottens län. Fonden skall i enlighet med av Kungl. Maj:t den 17 december 1970 fastställd stadga ta initiativ till och stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att vidareförädla norrländska råvarutillgångar eller eljest är av betydelse för det norrländska näringslivet. Vidare skall fonden med beaktande av den regionalpolitiska planeringen stödja etablering och utbyggnad av dels manufaktureringsindustri grundad på norrländska råvaror, dels sådan industriell produktions- och serviceverksamhet i övrigt som är stödberättigad enligt normerna för det statliga lokaliseringsstödet. Fonden skall slutligen ta initiativ till och stödja utredningar och inventeringar, som bedöms vara av betydelse för det norrländska näringslivet, samt främja samordning av regional industriell service i Norrland.
Norrlandsfonden förvaltas av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Den direkta ledningen av stiftelsens verksamhet utövas av en verkställande direktör. Fondens kansli ligger i Luleå.
Fondens verksamhet finansierades t. o. m. år 1970 helt genom en årlig avsättning av LKAB:s vinstmedel med 15 milj. kr. Med hänsyn till att fonden under innevarande femårsperiod fr. o. m. år 1971 erhållit ökade uppgifter, skall enligt statsmakternas ställningstagande (prop. 1970: 85, SU 1970: 106, rskr 1970: 272) fonden -—— utöver nämnda tillskott — erhålla ytterligare medel, så att sammanlagt 20 milj. kr. årligen tillförs fonden. För budgetåret 1971/72 har 5 milj. kr. anvisats att belasta den fastlagda ramen för det totala regionalpolitiska stödet (prop. 1970: 75, SU 1970: 103 och BaU 1970: 40, rskr 1970: 270 och 1970: 304).
Norrlandsfonden
Under verksamhetsåret 1970 beviljade fonden anslag om ca 32 milj. kr. Av dessa medel gick 23,2 milj. kr. i form av lån till industriell utbyggnad, 3,8 milj. kr. till industriellt utvecklingsarbete — huvudsakligen som bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet —, 3,5 milj. kr. till forskning och 1,4 milj. kr. till utredningar och inventeringar. Jämfört med år 1969 innebar detta en ökning av beviljade anslag med 7,3 milj. kr. Av ökningen faller 6,9 milj. kr. på verksamhetsgrenen industriell utbyggnad. .
Fondens f.n. största projekt är att upprätta ett industriellt utvecklingscentrum (IUC) i Skellefteå. IUC har startat sin verksamhet under hösten 1971 och dess resurser byggs upp i den takt som förutsatts i det
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 30
underliggande utredningsmaterialet. Kostnaderna för IUC har för den första femårsperioden beräknats till drygt 14 milj. kr. Fondens finansieringsansvar gäller även den provnings- och kontrollverksamhet som skall bedrivas inom IUC med stöd från statens provningsanstalt.
För det fortsatta uppbyggnadsarbetet av IUC och för andra insatser för att skapa en bättre industriell miljö i övre Norrland för främst mindre och medelstor företagsamhet hemställer fonden att 5 milj. kr. ställs till fondens förfogande även för budgetåret 1972/73.
Departementschefen
Den industriella miljön i övre Norrland behöver förstärkas. Särskilt betydelsefullt härvidlag är att stödjande resurser för produktutveckling och kvalitetskontroll snarast kommer till stånd. Jag fäster därför stor vikt vid att uppbyggnaden av IUC i Skellefteå sker i planerad takt. På detta sätt bör påtagliga resultat av IUC:s verksamhet kunna påräknas redan under de närmaste åren.
I enlighet med Norrlandsfondens förslag beräknar jag nu 5 milj. kr. för finansiering av en del av fondens verksamhet. Liksom innevarande budgetår bör den för budgetåren 1970/71—1972/73 fastställda ramen för regionalpolitiskt stöd nästa budgetår belastas med 5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1972/
73 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
B 6. Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin 1970/71 Utgift 1363 972 Reservation 1136 028 1971/72 Anslag 2 500 00) 1972/73 Förslag 3 500 009
Från anslaget, som disponeras av statens institut för företagsutveckling (SIFU), bestrids dels administrationskostnader, dels arrangemangsbundna kostnader för utbildningsinsatser inom textil- och konfektionsindustrierna och den manuella glasindustrin. Utbildningsåtgärderna ingår i ett fyraårigt program för textil. och konfektionsindustrierna under perioden 1970/71—1973/74 och ett treårigt program för den manuella glasindustrin under perioden 1970/71—1972/73.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 31
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Statens insti- Departe-
tut för företags- ments-
utveckling chefen
Personal Handläggande personal 2
Övrig personal 1 of. of.
3 Anslag Administrationskostnader hos statens
institut för företagsutveckling 140 000 + 28 000 + 28000 Administrationsbidrag till Sveriges
konfektionsindustriförbund 50 000 -+- 10 000 + 10000 Administrationsbidrag till Sveriges
textilindustriförbund 50 000 + 10 000 + 10000 Administrationsbidrag till Glasin-
dustrins arbetsgivareförbund 30 000 + 6 000 -F 6 000 Arrangemangsbundna kostnader
för TEKO-industrierna 2 060 000 — 48 000 4 952 000 Arrangemangsbundna kostnader för
den manuella glasindustrin 170 000 — 6 000 — 6 000
2 500 000 of. -+ 1 000 000
Statens institut för företagsutveckling
Institutet bedömer de hittills under programmet genomförda aktiviteterna som framgångsrika. Under budgetåret 1970/71 har ca 1 400 per-
soner från TEKO-industrierna och ca 400 personer från den manuella
glasindustrin deltagit i de kurs- och konferensarrangemang som ingår i utbildningsprogrammet. I enlighet med statsmakternas beslut om utbildningsprogrammet
(prop. 1970:41, SU 1970: 62, rskr 1970: 166) räknar institutet med oförändrade anslagsbehov för nästa budgetår. Institutet fäster emellertid uppmärksamheten på att den kursbundna aktiviteten bör komplette-
ras utöver vad som hittills varit möjligt. Åtgärder krävs för uppföljning
hos företagen av utbildningen samt för selektiva och initierande åtgär-
der av uppsökande och rådgivande karaktär. En väsentligt större tyngd i de angivna åtgärderna utöver vad som kan vara möjligt inom ramen för programmet anses motiverad. Med hänsyn till bl. a. den omställningsberedskap för TEKO-industriernas personal som kan vara önskvärd anser institutet att en breddning av utbildnings- och utvecklingsprogrammet till att i hög grad omfatta kollektivavtalsanställd personal är motiverad, varvid en ändring av finansieringen av utbildningen för dessa personalkategorier kan behöva övervägas. Institutet finner vidare grunder föreligga för en förlängning av perioden för utvecklingsprogrammet utöver den av statsmakterna fastlagda.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Iindustridepartementet 32
Härutöver förordar institutet en omfördelning av medlen på grund av ökningar i administrationskostnaderna.
Med hänvisning till situationen inom den träbearbetande industrin föreslår institutet, att ett särskilt utbildningsprogram av delvis samma karaktär som programmen för TEKO- och glasindustrierna upprättas för denna sektor. Institutet har i samråd med branschorganisationerna funnit att ett sådant program skulle få avsevärd betydelse, Institutet begär för budgetåret 1972/73 ett anslag av 2 milj. kr. för : detta ändamål.
Departementschefen
Med hänsyn till de behov av strukturell omställning som föreligger inom TEKO-industrierna och till de gynnsamma erfarenheterna av hittills insatta utbildningsåtgärder har jag i prop. 1971: 140 (s. 60) föreslagit en höjning av förevarande anslag under innevarande budgetår med 1 milj. kr., vilket bifallits av riksdagen (FiU 1971: 47 s. 55, rskr 1971: 293). Den förstärkta insats från SIFU:s sida som denna höjning medger bör utsträckas till att även gälla under budgetåret 1972/73 genom en motsvarande uppräkning av anslaget. Beträffande användningen av medelsförstärkningen hänvisar jag till vad jag anfört i prop. 1971: 140 (s. 60). Jag är inte beredd att tillstyrka de av SIFU förordade förändringarna i programmets personella inriktning eller i dess finansiering. Jag är inte heller beredd att nu förorda någon förlängning av den av statsmakterna beslutade programperioden.
Vad angår det förslag om ett utbildningsprogram för den träbearbetande industrin som SIFU tagit upp i sin anslagsframställning, bör ställning tas till detta i samband med prövningen av de förslag som möbelutredningen inom kort väntas lägga fram. Även resultaten av pågående utredningsverksamhet som berör förhållandena inom snickeriindustrin har betydelse för bedömningen av denna fråga.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrier-
na samt den manuellt arbetande glasindustrin för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
B 7. Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
I riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål förts upp ett reservationsanslag av 2,5 milj. kr.
Från anslaget, som disponeras av kommerskollegium, bestrids kostnader för bidrag till företag inom textil- och konfektionsindustrierna för anlitande av konsulthjälp i samband med undersökningar i syfte att
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 33
förbättra de berörda industriernas företagsstruktur (jfr prop. 1971:1 bil. 15 s. 50, NU 1971: 13, rskr 1971: 120). Åtgärderna ingår i ett stimulansprogram för dessa industrier t. o. m. budgetåret 1973/74.
Inom industridepartementet har en promemoria (Ds I 1971: 5) utarbetats med förslag om statliga åtgärder för att påverka strukturomvandlingen inom vissa branscher. Promemorian remissbehandlas f. n. Jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition i ärendet senare i vår. Förslaget kan komma att beröra bl. a. användningen av förevarande anslag. I avvaktan härpå bör i riksstatsförslaget detta anslag föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Omställnings-
främjande åtgärder för textil: och konfektionsindustrierna för
budgetåret 1972/73 beräkna ett reservationsanslag av 2 500 000
kr.
B 8. Statliga kreditgarantier till varvsindustrin
Enligt statsmakternas beslut våren 1971 (prop. 1971: 117, NU 1971: 27, rskr 1971: 229) har tidigare gällande system för statlig garantigivning till svensk varvsindustri för refinansiering av fartygskrediter modifierats fr. o. m. detta års ingång. Ändringarna innebär bl. a. att garantierna nu är knutna till varvens leveranser i stället för under viss tidsperiod tecknade order. För att underlätta övergången till det modifierade kreditgarantisystemet har det befunnits nödvändigt att medge, att samma praxis i fråga om bl. a. sammansättningen av första- och andraprioritetssäkerheter som gäller för garantier beviljade före år 1970 får tillämpas även beträffande de ytterligare garantier som tagits i anspråk, innan det nya systemet trätt i Kraft.
I enlighet med vad som förutskickas i prop. 1971: 117 läggs förslag nu fram om en garantiram för åren 1973—1977. Med ledning av de uppgifter, som varven lämnat angående bl. a. sannolika leveransvärden varje år under perioden 1973—41977, har jag beräknat det sammanlagda behovet av fartygskreditgarantier till svensk varvsindustri för nämnda tidsperiod till 3,9 miljarder kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten
garantier till svensk varvsindustri till ett sammanlagt belopp
av högst 3 900 000 000 kr. avseende kreditgivning i anslutning
till produktion av fartyg under åren 1973—1977.
2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 34
C. BERGSBRUK
C 1. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 7796 369 1971/72 Anslag 7 965 000: 1972/73 Förslag 9375 000
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om landets geologiska beskaffenhet. I geologiska undersökningens uppgifter ingår bl. a. att verkställa bergarts- och jordartskartering, att uppsöka och undersöka förekomster av malmer och andra tekniskt användbara mineral, bergarter och jordarter. Geologiska undersökningen skall också bedriva forskning av såväl vetenskaplig som praktisk natur med särskild uppmärksamhet på frågor av betydelse för näringslivets utveckling och tillgodoseendet av samhälleliga behov. Geologiska undersökningen har vidare att inom sitt verksamhetsområde tillhandagå andra myndigheter med geologiska utredningar och äger verkställa sådana utredningar även åt kommuner och enskilda. Resultaten av verksamheten skall göras tillgängliga för allmänheten genom kartor, uppsatser m. m.
Chef för Sveriges geologiska undersökning är en generaldirektör. Verket är försöksvis organiserat på tre byråer och tre avdelningar. Dessa är allmänna byrån, kartbyrån, malmbyrån, kemiska avdelningen, geofysiska avdelningen och administrativa avdelningen. 1964 års geologiutredning har våren 1971 i betänkandet (SOU 1971: 17) Malm-—Jord— Vatten lagt fram sina förslag angående bl. a. SGU:s framtida arbetsuppgifter och organisation. I avvaktan på ställningstagande till utredningens förslag gäller sedan år 1965 en provisorisk instruktion för verket (1965: 649).
1971 /72 Beräknad ändring 1972/73
SGU Departements-
chefen Personal Handläggande personal 44 +2
Övrig personal 66 +1 of.
110 +3 Anslag | vs Lönekostnader 5632000 ++ 1135000 -—+ 713400 Sjukvård 19 000 of. of.
| Reseersättningar (även utrikes | : . | |
| tjänsteresor) | 118 000 + 58000 — 2000 |
| Lokalkostnader | 1320100 + 695000 + 688 300 |
| Expenser | 875 900 4 338000 —+ 10300 |
| därav engångsutgifter | (40.000) (4 151000) (— 40000) |
7965 000 + 2226 000 = —+1 410 000
Prop. 1972:1 Bilaga 15 IiIndustridepartementet 35
Geologiska undersökningen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1590 000 kr.
2. Medel begärs för att i enlighet med geologiutredningens förslag inrätta ett planeringssekretariat med en planeringsdirektör, en byrådirektör samt experter och biträdespersonal (+ 247 000 kr.).
3. Medel erfordras för rese- och traktamentsersättningar för ny personal och för deltagande i en internationell geologikongress (+ 50 000 kr.). .
4. För ökade lokalkostnader, bl. a. för bevakning, erfordras ökade medel (+ 13 000 kr.).
5. Medel krävs för ökade telefon- Ge 15 000 kr.) och ADB-kostnader (+ 70 000 kr.).
6. Med hänvisning till geologiutredningens betänkande begärs medel för intern verksutbildning av tekniker, extrageologer och. arbetare (+ 70 000 kr.).
7. Medel erfordras för omkostnader avseende ny personal som redovisas under detta anslag samt under anslagen till kartarbeten (C 2) och prospektering (C 4) (+ 20 000 kr.). .
8. Som engångsutgifter erfordras 126 000 kr. för inventarier till ny personal, 25 000 kr. för flyttningar av vissa samlingar och 40 000 kr. för fortsatt inredning av kärnarkiv i Malå (+ 151 000 kr.).
Departementschefen
1964 års geologiutredning redovisade våren 1971 i betänkandet Malm —Jord—Vatten sina förslag angående geologiska undersökningens framtida arbetsuppgifter och organisation samt vissa övriga frågor rörande statens mineralintressen.
Utredningens förslag, som i vissa delar har nära samband med förslag i betänkanden (SOU 1970: 51 och SOU 1971: 69) som lagts fram av resp. 1967 års gruvutredning och kommerskollegieutredningen, har remissbehandlats och övervägs f.n. inom industridepartementet. Prövning av de yrkanden som geologiska undersökningen fört fram med anledning av geologiutredningens förslag, bör anstå till dess ställning tagits till förslagen.
Med hänvisning till sammanställpingen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 375 000 .
kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 36
C 2. Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m. 1970/71 Utgift 2 941 3:10 Reservation 9 [a AA in St NN 1971/72 Anslag 3 310 000 1972/73 Förslag 3 720 000
Anslaget till kartarbeten avses täcka alla kostnader för framställning av kartor samt därtill knutna forsknings-, utvecklings- och andra specialarbeten med undantag för en del av den fast anställda personalens löner, andelen i geologiska undersökningens centrala administration samt utgifter för utrustning, vilka kostnader bestrids från förvaltnings- och utrustningsanslagen.
1971/72 — Beräknad ändring 1972/73
SGU Departementschefen Personal
| Handläggande personal | HH | +— 4 |
| Övrig personal | 30 41 | + 10 4 14 | 1 |
1 Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel,
Under verksamhetsåret 1970/71 har i serien jordartskartblad (tidigare benämnd kombinerade berg- och jordartskartblad) och berggrundskartor, båda i skalan 1 : 50 000, tre blad tryckts, medan tryckningsförberedelser pågår för sex blad och reproduktionsarbeten för fem blad. Fältarbeten pågår på 23 blad.
För tre länskartor över berggrund och en över jordarter i skalan 1: 200 000 pågår rekognosering, medan reproduktionsförberedelser pågår för en länskarta över berggrund i skalan 1 : 400 000.
Åtta malmgeologiska kartblad i skalan 1:50 000 har utgivits. Fyra blad har färdigställts, åtta blad förbereds för tryckning och tolv blad är under reproduktion.
En mer detaljerad redogörelse för verksamhetsåret 1970/71 har lämnats av geologiska undersökningen i skrivelse den 21 oktober till Kungl. Maj:t.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
SGU Departements-
chefen Anslag 1. Kartarbeten 2231 000 + 1575 000 +324 000 2. Forskning och utveckling 160 000 + 162 000 + 12000 3. Specialarbeten 169 000 of. of. 4, Tryckning av malmgeologiska
kartor m. m. 340 000 + 192 000 + 32 000 5. Geofysiska arbeten 360 000 -i- 242 000 4 42 000
6. Övrigt 50 000 of. of.
3 310 000 + 2171 000 +410 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 37
Inkomster vid geologiska undersökningen för försäljning av kartor och skrifter redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet och beräknas till 70 000 kr. (1971/72 70 000 kr.). Geologiska undersökningen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 411 000 kr.
2. Med hänvisning till geologiutredningens förslag begärs medel för en ökning med 50 9/9 av karteringsverksamheten avseende kartor i skalan 1:50 000 (+ 1250 000 kr.).
3. För utvidgade resurser till forsknings- och utvecklingsarbete erfordras 150 000 kr., för tryckning av ökat antal malmgeologiska kartor 160 000 kr. och för utökade geofysiska arbeten 200 000 kr. (+ 510 000 kr.). Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 720 000
kr.
C 3. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning 1970/71 Utgift 678 792 Reservation 215 335 1971/72 Anslag 700 000 1972/73 Förslag 730 000 Geologiska undersökningen
Anslaget bör för budgetåret 1972/73 höjas till 1 864 000 kr. Av beloppet avser 315 000 kr. allmänna byrån, 142 000 kr. kartbyrån, 488 000 kr malmbyrån, 526 000 kr. geofysiska avdelningen, 360 000 kr. kemiska avdelningen och 33 000 kr. administrativa avdelningen. Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp till 730 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 730 000 kr.
C 4, Sveriges geologiska undersökning: Prospektering 1970/71 Utgift 17 487 375 Reservation 4 146 133 1971/72 Anslag 18 700 000 1972/73 Förslag 21 000 000
Anslaget avses täcka alla kostnader för geologiska undersökningens malmprospektering och därtill knutna utvecklings- och analysarbeten
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 38
m. m. Från anslaget bestrids även kostnaderna för ett brunns- och borrarkiv, ett grundvattenobservationsnät, regionala grundvattenundersök-
ningar, grus- och sandundersökningar samt oljegeologiska arbeten m. m. En del av den fasta personalens löner, andelen i undersökningens centrala administration samt utgifter för utrustning bestrids från förvalt-
nings- och utrustningsanslagen.
Redogörelse för verksamhetsåret 1970/71 har lämnats av geologiska . undersökningen i skrivelse den 21 oktober 1971 till Kungl. Maj:t.
1971i/72 Beräknad ändring 1972/73
SGU Departements-
: chefen
Personal
| Handläggande personal | 46 + | 18 |
| Övrig personal | 266 + 32 + | 43 61 y |
Anslag
| 1. Geologiska arbeten | 2 359 000 +' 844000 + 200 000 |
| 2, Geofysiska arbeten | 2 930 000 + 490000 + 50000 |
| 3. Geokemisk prospektering | 473 000 + 731000 — 50000 |
| 4, Diamantborrning | 4145 000 — 515000 = — 135 000 |
| 5. Tillfälliga transportleder | 130 000 + 2000 + 2 000 |
| 6. Ersättningsanskaffning | 962 000 - + 70000 + 70000 |
| 7. Flygmätningar | 824 000 + 110000 — 100000 |
| 8. Analyser | 654 000 ' + 128000 — 52000 |
| 9. Forskning och utveckling | 313 000 + 39000 + 34000 |
| 10. Uranprospektering | 3 659 000 + 3 893000 = +1 980 000 |
| 1. Brunns- och borrarkiv | 656 000 + 187000 + 127000 |
| 12. Oljegeologiska arbeten | 403 000 + 438000 + 58 000 |
| 13. Grundvattenobservationsnät | 379 000 + 203 000 + 53 000: |
14. Regionala grundvattenunder-
sökningar 261 000 + 538000 + 18000 15. Hydrogeologisk europakarta 929 000 + 15000 + 10000 16. Grus- och sandundersökningar 375 000 4- 310 000 + 35000 17. Grus- och sandundersökningar
i rullstensåsar m. m. — + 90-000 — 18. Inventering av mineral- och
bergartsförekomster — + 277 000 —
19. Övrigt 78 000 of. of.
18 700 000 4 7850 000 =—+2 300 000
1 Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Geologiska undersökningen
Löne- och prisomräkningen m. m. 1 643 000 kr. 1. Prospekteringen efter legeringsmetaller bör intensifieras (-- 500 000 kr.). |
2. Ökade resurser för att förbättra tolkningen av flygmagnetiska kar-
tor. En uppföljning av prospektering med 1P-metoden bör ske (+ 300 000 kr.).
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet ee 39
3. En ökning av den geokemiska prospekteringen efter legeringsmetalier kräver ökade resurser (+ 700 000 kr.).
4. Inom ramen för anslaget 1971/72 bör 650 000 kr. överföras från anslagsposten diamantborrning till posten uranprospektering (— 650 000 kr.).
8. För den föreslagna ökningen av prospekteringen efter bas- och 1egeringsmetaller erfordras ökade resurser för = analysverksamhet (+ 100 000 kr.).
10. Med hänvisning till geologiutredningens förslag begärs medel för en väsentlig utbyggnad av uranprospekteringen (+ 3 500 000 kr.).
11. Brunns- och borrarkivet är inrättat på försök intill den 30 juni 1972. Verksamheten bör fortsätta i huvudsak enligt tidigare riktlinjer. Medel erfordras för ökade fältarbeten (+ 60 000 kr.).
12. Ökade resurser krävs för bearbetning av stratigrafiskt material från oljeprospekteringen (+ 380 000 kr.).
13. För underhåll och komplettering m. m. av grundvattenobservationsnätet erfordras ökade resurser (+ 150 000 kr.).
14. Åberopande geologiutredningens betänkande begärs ökade medel för hydrogeologisk kartläggning i Örebro län samt i Skåne och Östergöt-
land (+ 520 000 kr.). |
15. Medel krävs för ökade resor i samband med arbetet med den in- =: ternationella hydrogeologiska europakartan (+4- 5 000 kr.).
16. För grus- och sandundersökningar på kontinentalsockeln erfordras ökade resurser (+ 275 000 kr.). .
17. Med hänvisning till geologiutredningens betänkande begärs medel för inledande arbeten på planmässiga undersökningar av landets rullstensåsar i syfte att skapa visst underlag för bedömning av pågående och framtida exploateringar (-+ 90 000 kr.).
18. Åberopande geologiutredningens betänkande begärs medel för undersökningar avseende nyttiga, ej inmutningsbara mineral och indu-. striellt användbara bergarter (+ 277 000 kr.).
Den av riksdagen år 1963 (prop. 1963: 164, 3LU 1963: 38, rskr 1963: 389) beslutade malminventeringen i Norrbottens län har vad beträffar järnmalmerna framskridit planenligt. Fältarbetena är i huvudsak genomförda, om man undantar vissa borrningar och regionala tyngdkraftmätningar. Avrapporteringen av inventeringens resultat återstår. Förutom genomförandet av dessa kvarstående arbeten bör en uppföljning ske av de malmuppslag, huvudsakligen avseende bas- och legeringsmetaller, som kommit fram vid inventeringen. Kostnaderna för inventeringen har t. o. m. budgetåret. 1970/71 .uppgått till ca 36 milj. kr.. För budgetåret 1971/72 beräknas kostnaderna till ca 5 milj. kr. Genomförandet av de avslutande och uppföljande arbetena beräknas ske under perioden 1972/73—1975/76 och kosta ca 12 milj. kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 40
Yttranden
Kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, Statsföretag AB och Svenska gruvföreningen har yttrat sig över geologiska undersökningens anslagsframställning vad avser malminventeringen i Norrbottens län.
Kommerskollegium framhåller att SGU:s resurser huvudsakligen bör inriktas på regional prospektering. Återstående arbeten inom ramen för inventeringen i Norrbotten bör koncentreras till sådana undersökningar som krävs för att möjliggöra färdigställandet av malmgeologiska kartor över inventeringsområdet. Preliminära rapporter beträffande vissa större järnmalmsfyndigheter bör successivt ställas till eventuella exploateringsföretags förfogande för tekniska och ckonomiska bedömningar. Kollegiet framhåller vidare vikten av att en sammanfattande beskrivning över inventeringsområdet snarast kommer till stånd. Riktmärket bör därvid vara undersökningens syfte att ge en översiktlig malmgeologisk bild över Norrbottens län.
Arbetsmarknadsstyrelsen har inte från de synpunkter som styrelsen har alt företräda några erinringar root SGU:s framställning.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser, att SGU:s program inom de givna ramarna vad gäller de närmaste årens arbete har en rimlig inriktning. Länsstyrelsen framhåller vidare, att det är angeläget att SGU ges resurser för att snarast möjligt avsluta inventeringarna vad gäller järnmalmer, speciellt Ruotivarc, vissa kopparmalmsobjekt m. m. och pekar på, att det av sysselsättningspolitiska skäl är angeläget att brytvärdet av fyndigheterna snarast kartläggs.
Statsföretag AB framhåller, att SGU:s fortsatta verksamhet inom ramen för malminventeringen i Norrbotten bör begränsas till regional uppföljning av hittillsvarande verksamhet och att undersökningar efter kopparhårdmalmer bör betraktas som ingående i denna verksamhetstyp. Genom verksamhetsbegränsningen frigjorda resurser bör användas för intensifierad uranprospektering inom förslagsvis Norrbottens län. Statsföretag framhåller vidare att det kan vara motiverat att SGU utför vissa lokala undersökningar som underlag för utmålsläggning av intressanta projekt om staten efter 1972 års utgång inte har ensamrätt till inmutning i Norrbottens län.
Svenska gruvföreningen anser det riktigast, att inventeringen nu begränsas till att omfatta enbart de kompletteringar som krävs för att på ett meningsfullt sätt avsluta redan utförda arbeten. En noggrann prioritering av insatserna bör göras redan för kommande år. I första hand bör sådana projekt gynnas som bedöms kunna leda till exploatering inom överskådlig tid.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet ar
Departementschefen
Den av riksdagen våren 1971 (prop. 1971: 75 bil. 10 s. 38, NU 1971: 21, rskr 1971: 192) beslutade intensifierade prospekteringen i Stekenjokk pågår f. n. Medel för ändamålet har anvisats under detta anslag.
Riksdagen beslutade år 1963 (prop. 1963: 164, 3LU 1963: 38, rskr 1963: 389) att en malminventering skulle göras i Norrbottens län. Inventeringen, som skulle genomföras av geologiska undersökningen under perioden 1963—1972 och beräknades kosta ca 40 milj. kr., har i huvudsak fortskridit planenligt. I likhet med flera av remissinstanserna anser jag att återstående arbeten avseende inventeringen — med beaktande av de synpunkter som kommerskollegium anfört — huvudsakligen bör inriktas på avrapportering av de resultat som framkommit. Vidare bör arbetena med malmgeologiska kartor, regionala tyngdkraftmätningar och borrningarna på Ruotivare fullföljas. Arbetena med att slutföra Norrbotteninventeringen bör bedrivas så skyndsamt som möjligt. Uppföljningen av malmuppslag — huvudsakligen avseende bas- och legeringsmetaller — som framkommit vid inventeringen bör ske inom ramen för undersökningens ordinarie verksamhet.
Behovet av uran i Sverige — liksom i världen i övrigt — beräknas stiga kraftigt. Utsikterna att — utöver de förekomster som finns i de mel- Jansvenska skiffrarna — i landet finna brytvärda uranförekomster bedöms som förhållandevis goda. På grund. härav räknar jag för nästa budgetår med en viss omfördelning av medel till uranprospektering från annan malmprospektering. En sådan omfördelning finner jag motiverad även med hänsyn till att undersökningen förutser ett minskat medelsbehov för arbetena med Norrbotteninventeringen budgetåret 1972/73.
Prövningen av den fortsatta verksamheten vid brunns- och borrarkivet och av undersökningens förslag om grus- och sandundersökningar i rullstensåsar m. m. samt om inventering av mineral- och bergartsförekomster bör enligt min mening ske i anslutning till ställningstagandena till geologiutredningens förslag. Tills vidare bör verksamheten vid nämnda arkiv bedrivas med i huvudsak samma omfattning och inriktning som hittills.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 21 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 21 000 000 kr.
C 5. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
| 1970/71 Utgift | 422 892 |
| 1971/72 Anslag | 600 000 |
| 1972/73 Förslag | 600 000 |
21 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga I5
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 42:
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
SGU Departements-
chefen Personal Handläggande personal 6 Övrig personal 4 of.
10 2
1 Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Inkomster vid geologiska undersökningen för utförda uppdrag redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet.
Geologiska undersökningen
För budgetåret 1972/73 beräknar geologiska undersökningen inkomsterna av uppdragsverksamhet till 700 000 kr. (1971/72 700 000 kr.). Av detta belopp disponerar undersökningen sammanlagt högst 90 9/4 för att täcka sina kostnader för uppdragsverksamheten. Geologiska undersökningen beräknar därför anslaget till 600 000 kr.
Departementschefen
I fråga om undersökningens uppdragsverksamhet crinrar jag om vad som anfördes i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 67). Jag vill dock på nytt understryka angelägenheten av att undersökningen snarast ökar sin uppdragsverksamhet. Undersökningen bör därför studera marknadsförutsättningarna inte bara för sådana uppdrag, som hittills förekommit, utan även för en uppdragsverksamhet utvidgad till de områden där verkets tjänster hittills inte utnyttjats. Undersökningens möjligheter att — med hänsyn till tänkta uppdragsgivares behov exempelvis inom bebyggelseplaneringen — ytterligare anpassa celler förnya sitt uppdragsregister bör således prövas. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt undersökningen att i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 redovisa vilka åtgärder som vidtagits i nämnda syften och vilka resultat som därvid uppnåtts eller beräknas uppkomma.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
C 6. Bergsstaten 1970/71 Utgift 830 798 1971/72 Anslag 939 009 1972/73 Förslag 1279 000
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 43
Bergsstaten är den lokala statliga organisationen för ärenden rörande bergshantering och därmed sammanhängande frågor. I arbetsuppgifterna ingår bl. a. att handlägga ärenden rörande gruvrättigheters förvärv och försvar, att anvisa områden i dagen för gruvarbete, att utöva teknisk inspektion av gruvfyndigheter och att jämlikt arbetarskyddstagen inspektera gruvor, bergrumsarbeten och stenbrott.
Bergsstaten är organiserad på fyra bergmästarämbeten, norra, östra, västra och södra. Kommerskollegium är bergsöverstyrelse, men bergmästarna fungerar i sin verksamhet som självständig myndighet.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kollegiet = Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 8 + 2 + | 2 | |
| Övrig personal | 5 13 | + 1 + 3 + | of. |
Anslag
Lönekostnader 797 900 +336 000 4267 900
| Sjukvård | 1 000 of. of. |
| Reseersättningar | 65 800 + 26 600 + 25 900 |
| Lokalkostnader | 38 700 + 11900 + 11600 |
| Expenser | 35 600 + 75 500 + 34 600 |
| därav engångsutgifter | (6 500) (+ 51500) (+ 17500) |
9239 000 + 450 000 -1-340 000
Kommerskollegium
1. Löne- och prisomräkning m. m. 129 600 kr.
2. För ökade insatser inom arbetarskyddet begärs medel till två nya tjänster som gruvingenjör, en i östra och en i norra distriktet. Vidare erfordras medel för en ny tjänst som assistent i norra distriktet och för extra skrivhjälp till östra distriktet (-4- 226 900 kr.).
3. Medel erfordras för kostnader i samband med begärda nya tjänster avseende resor (+ 20 000 kr.), telefon (+ 2500 kr.) och övriga omkostnader (+ 1 500 kr.).
4. Medel erfordras för dammanalyser, vidareutbildning av personal och ökade inköp av facklitteratur, kontorsmaterial m. m. (+ 18 000 kr.).
5. För utbildning av en gruvingenjör vid arbetsmedicinska institutet, inköp av mätinstrument och inventarier för bl. a. upprustning av bergsstatens kontor behövs sammanlagt 58000 kr. som engångsutgift (+ 51 500 kr.).
Yttrande
Arbetarskyddsstyrelsen har i yttrande över anslagsframställningen för bergsstaten tillstyrkt äskandena vad avser arbetarskyddet.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementct 44
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1279 000 kr. Jag har härvid beräknat medel för bl.a. ytterligare två tjänster som gruvingenjör för handläggning av frågor avseende arbetarskyddet. |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bergsstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsan-
slag av 1 279 000 kr.
C 7. Statens gruvegendom 1971/72 Anslag 20 130 000 1972/73 Förslag 21 825 000
"Anslaget avses täcka kommerskollegiets utgifter för dels drift, anläggningar, skatter och ersättning till Boliden AB i samband med gruvdriften i Adak, dels skatter på inkomster från utarrendering av vissa staten tillhöriga gruvrätter och medvärdeskatt på inkomster på grund av meddelade täkttillstånd på kontinentalsockeln, dels kollegiets verksamhet såvitt gäller Adak och statens övriga gruvrätter.
Beträffande verksamheten i Adak och förvaltningen av statens övriga gruvrätter hänvisas till den redogörelse som lämnats i prop. 1971:1 (bil. 15 s. 69—72).
För att bestrida utgifterna för gruvdriften i Adakfältet och de i tidigare avtal inbegripna gruvfälien — Bjurforsgruvan i Norsjö socken och Rävlidengruvan i Lycksele socken — har totalt intill utgången av budgetåret 1970/71 78 milj. kr. ställts till kommerskollegiets förfogande. Statsverkets inkomster av gruvdriften för samma tid har uppgått till ca 179 milj. kr. Härtill kommer inkomster av överlåtna fastigheter och försåld utrustning. Från beloppet avgår kommunala skatter.
Sedan brytningen av malm påbörjades i Adak i början av 1940-talet har ca 5 milj. ton malm brutits med ett kopparinnehåll av ca 102 000 ton. F. n. bryts ca 250 000 ton per år med en genomsnittlig kopparhalt av ca 1,5 76. Nu kända malmtillgångar beräknas med denna brytning räcka till slutet av 1970-talet.
Jämlikt lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln och kungörelsen (1966: 315) angående tillämpningen av denna lag ankommer det på kommerskollegium att meddela tillstånd till sand-, grus- och stentäkter på kontinentalsockeln. För tillstånden utgår enligt kungörelsen i regel avgift.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet =: | 45
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kollegiet Departements-
chefen Anslag
| 1. Driftkostnader | 9 100 000 + 3 300 000 + 3 300 000 |
| 2. Anläggningskostnader | 4 200 000 — 2400 000 — 2400 000 |
| 3. Ersättning till Boliden AB | 1 700 000 + 100000 . + 100000 |
| 4, Mervärdeskatt | 3 250 000 + 350 000 + 350 000 |
| 5. Kommunala skatter | 1780000 + 320000 4 320 000 |
| 6. Kommerskollegiets utgifter | . |
| för verksamheten | 100 000 + 25 000 + 25 000 |
20 130 000 + 1695 000 + 1695 000
Kommerskollegium
1—2. Summan av driftkostnader och anläggningskostnader beräknas öka med 900 000 kr. eller 6,8 9/9 på grund av ökade kostnader för löner och material. Jämfört med innevarande budgetår har en omfördelning skett mellan dessa båda anslagsposter så att posten Anläggningskostnader numera omfattar endast utgifter av investeringskaraktär, medan posten Driftkostnader upptar utgifter för den löpande driften.
3. Kontraktsenlig ersättning till Boliden AB beräknas till 1,8 milj. kr.
4. Mervärdeskatten beräknas till 3,6 milj. kr., varav ca 3,4 milj. kr. avser Adak, ca 100 000 kr. gruvarrenden och ca 100 000 kr. avgifter i anledning av tillstånd till sand-, grus- och stentäkter. |
5. Utgifterna för kommunala skatter beräknas till 2,1 milj. kr.
6. Kommerskollegiets utgifter för verksamheten beräknas öka med 25 000 kr. på grund av ökade kostnader för konsulter och revisorer m.m. | | SS
Vid ett kopparpris av ca 5 600 kr. per ton beräknas inkomsterna av sligförsäljningen från Adak inkl. mervärdeskatt till ca 21,5 milj. kr. och inkomsterna av gruvarrenden till ca 8,5 milj. kr. Inkomsterna på. grund av meddelade täkttillstånd på kontinentalsockeln beräknas bli ca 1 milj. kr.
Inkomsterna, vilka alltså sammanlagt beräknas till ca 31 milj. kr., redovisas på driftbudgetens inkomstsida på en särskild inkomsttitel under uppbörd i statens verksamhet.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens gruvegendom för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 21 825 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 46
D. ENERGIFÖRSÖRJNING
Under denna rubrik redovisas viss statlig tillsyns- och bidragsverksamhet på energiområdet. Annan statsfinansierad verksamhet på området bedrivs av statens vattenfallsverk och i viss utsträckning även inom AB Atomenergi. Av betydelse för energiförsörjningen på lång sikt är även prospekteringen efter uran genom Sveriges geologiska undersökning och efter olja och naturgas genom Oljeprospektering AB.
Energikommittén har i betänkandet (SOU 1970: 13) Sveriges energiförsörjning föreslagit att ett centralt utrednings-, berednings- och tillsynsorgan för energifrågor inrättas. En viktig uppgift för ett sådant organ skulle enligt förslaget vara att bedriva en fortlöpande prognosverksamhet omfattande hela energiområdet. Verksamheten skulle innebära ett fullföljande av det prognosarbete, som inletts av kommittén och som redovisats i en särskild rapport (Ds Fi 1967: 8) avseende perioden fram till år 1985.
Frågan om en samordnad prognos- och utredningsverksamhet på energiområdet har nyligen behandlats av riksdagen, som i anledning av motion 1971: 1088 hos Kungl. Maj:t anhållit om tillsättande av en parlamentariskt sammansatt nämnd för energiförsörjningsfrågor (NU 1971: 42, rskr 1971: 286).
Såsom tidigare anmälts har medel beräknats under anslaget till kommittéer m. m. för utarbetande av en ny energiprognos. Frågan om permanenta resurser för prognos- och utredningsverksamhet på energiområdet kommer att tas upp i samband med prövningen av kommerskollegieutredningens nyligen framlagda betänkande (SOU 1971:69). I sammanhanget får även prövas hur den föreslagna parlamentariska nämnden bör anknytas till denna verksamhet.
D 1. Statens elektriska inspektion 1970/71 Utgift 2075 721 1971/72 Anslag 2 494 000 1972/73 Förslag 2 883 060
Elektriska inspektionen är den lokala statliga organisationen med uppgift att utöva tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och handlägga därmed sammanhängande frågor. Inspektionen är organiserad på fem distrikt med kontor i Hässleholm, Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Kommerskollegium är chefsmyndighet.
Bilaga 15 Industridepartementet 47
1971/72 Beräknad ändring 1972 /73
Kollegiet Departe-
ments-
chefen
Personal Handläggande personal 2
Övrig personal 15 of. of.
37 Anslag Utgifter Lönekostnader 1923 500 + 331 100 +331 100 Sjukvård 5 000 of. of. Reseersättningar 160 000 + 16 000 + 16 000
därav för utrikes resor (10 000) (of.) (of.) Expenser 111 500 + 31 500 + 31 500
därav engångsutgifter (+ 15000) (+ 15 000) Lokalkostnader 295 000 + 10400 + 10400
2 495 000 +389 000 4389 000 Uppbördsmedel Försäljning av ritningar 1 000 of. of.
Nettoutgift 2 494 000 +389 000 +389 000
Kommerskollegium
1. Löne- och prisomräkning 363 000 kr. 2. Anslagsposten till expenser bör räknas upp med 26 000 kr. avseen-
de vidareutbildning av teknisk personal (6 000 kr.), ökade kostnader för anskaffning av facklitteratur, statliga publikationer m, m. (5 000 kr.)
samt engångsutgifter för inköp av fotokopieringsapparat (5 000 kr.) och
kartor (10 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 2 883 000 kr. .
D 2. Kostnader för vissa nämnder
| 1970/71 Utgift | 37 102 |
| 1971/72 Anslag | 43 000 |
| 1972/73 Förslag | 43 000 |
Under anslaget redovisas arvoden och expenser för statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström och krigsskyddsnämnden för kraftan-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet =. 0. 48
läggningar. Prisregleringsnämnden tar upp de prisfrågor rörande strömleveranser som av kommerskollegium överlämnas till nämnden. Krigsskyddsnämnden behandlar frågor bl. a. rörande kraftanläggningars skydd mot brand- och bombskador samt rörande skydd åt personal som är sysselsatt vid kraftanläggningar.
För 1971/72 beräknas kostnaderna för prisregleringsnämnden till 25 000 kr. och för krigsskyddsrnämnden till 18 000 kr.
Statens prisregleringshämnd för elektrisk ström och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar beräknar för 1972/73 kostnaderna för verksamheten till resp. 22 000 kr. och 21 000 kr., vilket innebär oförändrat sammanlagt belopp.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1972/73 an-
visa ett förslagsanslag av 43 000 kr.
D 3. Främjande av landsbygdens elektrifiering 1970/71 Utgift! 8759 979 Reservation! 9 191 265 1971/72 Anslag 1 000 1972/73 Förslag 3 500 000 1 Anslaget Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.
Enligt kungörelsen (1959: 369) om statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning kan kommerskollegium bevilja stöd till nyanläggning och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden i form av bidrag och lånegarantier.
Av den 1 juli 1971 disponibla medel under anslaget får 400 000 kr. användas för kommerskollegiets verksamhet på området. Övriga medel har ställts till länsstyrelsernas förfogande för att disponeras för utbetalning av beviljade bidrag. För budgetåret 1971/72 har kommerskollegium bemyndigats bevilja upprustningsbidrag och bidrag till nyanläggning med sammanlagt 3 milj. kr. Vidare får kommerskollegium bevilja statlig garanti för lån till dessa ändamål med sammanlagt 10 milj. kr.
Riksdagen uttalade vid behandlingen av 1971 års statsverksproposition att stödverksamheten bör fortsätta inom en total ram av 40 milj. kr. (prop. 1971: I bil. 15 s. 77, NU 1971: 13 s. 26, rskr 1971: 120).
Kommerskollegium
Många upprustningsprojekt, för vilka bidrag beviljats, har inte kunnat genomföras i den takt som ursprungligen angivits. En förhållandevis
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet - 49
stor reservation — 9,2 milj. kr. den 1 juli 1971 — har därför uppkommit. Reservationen under anslaget den 30 juni 1972 kan beräknas till 4,7 milj. kr. För att under budgetåret 1972/73 täcka såväl utbetalning av beviljade bidrag som kollegiets utgifter för verksamheten på området bedöms emellertid därutöver ett anslag av 3,5 milj. kr. behöva anvisas.
För att bidragsverksamheten skall kunna bedrivas i önskvärd omfattning krävs, att kollegiet får bemyndigande att under budgetåret 1972/73 meddela beslut om bidrag med 12 milj. kr. för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden. Vidare bör alltjämt ett belopp om 10 milj. kr. tas upp för lånegarantier.
Depärtementschefen
Sedan riksdagen år 1958 (prop. 1958: 116, JoU 1958: 17, rskr 1958: 278) beslutat att statliga bidrag skulle kunna utgå för upprustning och nyanläggning av elnät på landsbygden anvisades t.o.m. budgetåret 1970/71 sammanlagt 90 milj. kr. för främjande av landsbygdens elektrifiering. Frågan om behovet av fortsatta statliga bidrag till detta ändamål ingår i uppdraget till den år 1971 tillsatta utredningen (I 1971: 1) om eldistributionens och elproduktionens organisation.
På grund av att cn jämförelsevis stor reservation beräknades komma att föreligga den 30 juni 1971 ansågs inte ytterligare anslagsmedel erforderliga för budgetåret 1971/72. Reservationen beräknas till 4,7 milj. kr. den 30 juni 1972. Härutöver behövs under budgetåret 1972/73 för utbetalning av redan beviljade bidrag och för administrationskostnader ett anslag av 3,5 milj. kr.
För vart och ett av budgetåren 1969/70-—1971/72 har kommerskollegium bemyndigats att bevilja bidrag till upprustning och nyanlägg-
ning med 3 milj. kr. Som nyss nämnts har riksdagen uttalat sig för
fortsatt stöd inom en total ram av 40 milj. kr. Mot bakgrund härav och av de behov av stöd som kommerskollegium anmält bör bidragsbeloppet höjas till 8 milj. kr. för budgetåret 1972/73. En riktpunkt för planeringen på området bör vara, att beloppet under de därefter följande fyra budgetåren hålls på samma nivå,
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1972/73 bidrag för upprustning
och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbyg-
den beviljas intill ett belopp av sammanlagt 8 000 000 kr.,
2) medge att under budgetåret 1972/73 statlig garanti för lån till
upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör lands-
bygdens elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,
3) till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 50
D 4. Delegationen för atomenergifrågor 1970/71 Utgift 1025 227 1971/72 Anslag 1789 000 1972/73 Förslag 2 091 000
Delegationen för atomenergifrågor har till uppgift bl. a. att vara tillsynsmyndighet enligt atomenergilagen (1956:306) och att handha sådana uppgifter med avseende på kontroll av atområbränsle och särskilt klyvbart material som följer av Sveriges internationella åtaganden.
Delegationen leds av en styrelse med fem ledamöter. Inom delegationen finns en reaktorförläggningskommitté med uppgift att biträda vid behandling av ärenden, som angår säkerheten vid atomenergianläggning eller vid handhavande av atombränsle.
Delegationens verksamhet finansieras med avgifter utgående enligt en av Kungl. Maj:t den 29 december 1970 utfärdad taxa.
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Delegationen Departements-
chefen Personal
| Handläggande personal | 8 | + 3 | + 2 |
| Övrig personal | 4 0 | + 2 + 5 | > 1 + 3 |
Anslag Lönekostnader 1 646 000 +352 000 +256 000 Sjukvård 2 000 + 1000 of. Reseersättningar
| (även utrikes tjänsteresor) | 50 000 | + 20000 | + 10 000 |
| Lokalkostnader | 50 000 | + 33 000 | + 33 000 |
| Expenser | 41 000 | + 19 000 | + 3000 |
| därav engångsutgifter | (16 000) (— 16 000) 1789 000 | +425 000 | (— 16 000) +302 000 |
Inkomsterna av verksamheten, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet på inkomsttiteln Tillsyn av atomenergianläggningar m. m., beräknas till 2 100 000 kr. (1971/72 1736 000 kr.).
Delegationen för atomenergifrågor
1. Löne- och prisomräkning m. m. 116 000 kr.
2. En tjänst som biträdande reaktorinspektör i A 28 behövs för att i första hand samordna arbetet med normer och standards för säkerhetsmässigt viktiga komponenter vid atomkraftverk (+ 78 000 kr.).
3. Sveriges internationella åtaganden ifråga om säkerhetskontroll medför ökade arbetsuppgifter. Härför behövs två tjänster som byråingenjör i A 22 och två tjänster som kontorsskrivare (+ 195 000 kr.)
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 51
4. På grund av att behovet av inspektionsresor ökar, bör anslagsposten för reseersättningar räknas upp med 20 000 kr.
5. Med hänsyn till bl. a. följdkostnader för den föreslagna personalökningen bör expensmedlen höjas med 15 000 kr.
Departementschefen
Sveriges internationella åtaganden enligt bl. a. fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen innebär att ett system för kontroll och redovisning av atområbränsle och särskilt klyvbart material måste byggas upp inom landet. Förhandlingar pågår med det internationella atomenergiorganet (IAEA) om uppläggningen och den närmare omfattningen av kontrollen. Hos delegationen behövs för denna verksamhet under nästa budgetår, såvitt nu kan bedömas, en tjänst som byråingenjör och en biträdestjänst. Jag beräknar medel för dessa två tjänster.
I enlighet med delegationens förslag beräknar jag vidare medel för ytterligare en tjänst som biträdande reaktorinspektör.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 2 091 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 52
E. TEKNISK UTVECKLING M. M.
Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för statens stöd till tillämpad teknisk forskning och industriellt ut-
vecklingsarbete. es
I styrelsens uppgifter ingår bl. a. att följa den tekniska utvecklingen; att initiera samarbete och stödja tillämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt att ge råd åt uppfinnare och förmedla forskningsresultat till kommersiellt utnyttjande. :
Styrelsen för teknisk utveckling leds av en styrelse. Chef för ämbetsverket är en generaldirektör, som biträds av en planeringsdirektör. Inom verket finns f£. n. fyra enheter. Dessa är administrativa enheten, utredningsenheten, planeringsenheten samt rådgivnings- och förmedlingsenheten. Den översyn av organisationen, som förutskickats (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 89), pågår.
Styrelsen svarar även för medelsförvaltning och personaladministration åt statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK). Rådet ansvarar för planering och samordning av verksamheten inom området information och dokumentation i Sverige och för internationellt samarbete på detta område. Rådet fördelar stöd till projekt inom dels allmän information och dokumentation, som inte kan hänföras till visst ämnesområde, dels teknisk information och dokumentation.
Vid styrelsen för teknisk utveckling fanns den 1 juli 1971 88 anställda, varav 44 utgjorde handläggande personal.
Styrelsen för teknisk utveckling tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare för styrelsen.
1. Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
2. Utrednings- och planeringsverksamhet
3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
4. Drift av forskningsstationer
Programmet Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet indelas i följande delprogram.
a. Stöd till behovsområden b. Informations- och dokumentationsverksamhet c. Internationell kontaktverksamhet
Styrelsens verksamhet under programmen 1-—3 finansieras från reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 53
och utveckling samt vad avser stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling under program 1 även från reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling.
Program 4 finansieras från förslagsanslaget Styrelsen för teknisk ut-
veckling: Drift av forskningsstationer. Sistnämnda anslag får i princip
inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga ”likviditets-
problem för driften av forskningsstationer disponerar styrelsen en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100 000 kr. För finansiering av investeringar 1 utrustning anvisas medel under reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning.
E 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
1970/71 Utgift 77 162 655! 1971/72 Anslag 110 500 000 1972/73 Förslag 133 800 000
1 Disponerat 90 118 000
1970/71 — 1971/72 — 1972/73
Beräknar
STU = Departements-
chefen
Program Belopp i 1 000-tal kr. 1. Finansiellt stöd till teknisk
forsknings- och utvecklings- |
verksamhet 109 308 112 037 195 400 130 100: 2. Utrednings- och planerings- :
verksamhet 1439 2345 3 400 2500 3. Rådgivnings- och förmed- :
lingsverksamhet 2451 4 000 5 200 3 200
Summa kostnader = 113198 118 382 204 000 135 800 Avgår intäkter under anslaget
m.m. 16 780 7882: 2000 2 000 Avgår avsättning till malm-
fonden 3 300 [0] 0 0 Avgår komplementkostnader 3 000 0 0 0
Summa disponerat/anslag 90 118 110 500 202 000 133 800
1 Varav reservation 13 474.
2 Varav reservation 4 882.
Styrelsen för teknisk utveckling Program 1. Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
Programmet avser finansiellt stöd till tillämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Stöd lämnas i regel som bidrag med krav på återbetalning i de fall projekten leder till kommersiellt exploateringsbara produkter eller metoder. Stöd till industriellt utvecklingsarbete kan även lämnas såsom lån. Enligt särskilt bemyndigande kan flerårigt stöd
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 54
lämnas dels till forsknings- och utvecklingsprojekt, dels enligt avtal med företrädare för industribranscher eller grupper av företag till fleråriga kollektiva forskningsprogram. I programmet ingår förutom styrelsens egen informations- och dokumentationsverksamhet även del av den verksamhet som bedrivs av SINFDOK och den av styrelsen bedrivna eller understödda internationella kontakt- och samarbetsverksamheten. Inom ramen för den i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien bedrivna kontaktverksamheten finns kontaktmän, vilka tillika är förordnade som teknisk-vetenskapliga attachéer vid beskickningarna Paris, Washington, Moskva och Tokyo.
1970/71 — 1971/72 — 1972/73
Beräknar STU - Departementschefen Delprogram Belopp i milj. kr. a. Stöd till behovsområden 103,0 104,3 183,0 122,1 b. Informations- och dokumentationsverksamhet 4,1 4,7 6,6 5,2 c. Internationella kontakter 2,2 3,0 5,8 2,8 Summa kostnader 109,3 112,0 195,4 130,1
Styrelsen för teknisk utveckling framhåller inledningsvis — under hänvisning till vad styrelsen anfört i sina två senaste anslagsframställningar — att den högsta industriella nivån och den snabbaste utvecklingen förekommer i länder med hög forsknings- och utvecklingsinsats. Till följd av minskande militära beställningar innehållande industriellt utvecklingsarbete har de statliga utgifterna för sådan verksamhet minskat avsevärt under 60-talet. Industrin har inte kunnat kompensera bortfallet av statliga beställningar genom ökning av sin egen forsknings- och utvecklingsinsats. Det föreligger därför starka skäl för en ökad satsning på forskning och utveckling som ett viktigt led i ansträngningarna att uppnå de för vår samhällsekonomi uppsatta tillväxtmålen. Näringslivets behov av teknik, metoder och produkter med hög innovationsnivå ökar med konkurrensen och står därför tillsammans med marknadsföring i centrum för näringslivets intresse. Detta innebär ökat behov av satsning på nya idéer, utveckling och forskning. I detta sammanhang menar styrelsen — under hänvisning till ökningen av antalet multinationella företag med starkt grepp om världsmarknaden — att Sverige måste anpassa sig till skärpt konkurrens genom koncentration och specialisering till områden där landet kan ligga i fronten. Detta innebär behov av satsning på internationellt sett små, innovationsstarka och lättrörliga företag som snabbt kan ta fram nya metoder och produkter. ' Tillgången på kvalificerad personal för utveckling och forskning inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena är god och kommer att
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 55
öka under den närmaste framtiden. Denna personal utgör en viktig resurs för samhället som det är angeläget att tillvarata. Styrelsen framhåller även att intresset från universitetens och högskolornas sida att bedriva sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som STU stödjer ökat, liksom även viljan att samarbeta med näringsliv och samhälle i övrigt. Denna utveckling måste motsvaras av ökat intresse från samhällets sida. Med nu tillgängliga anslagsmedel kan de aktuella resurserna inte tillnärmelsevis tillvaratas.
Styrelsen framhåller sammanfattningsvis om efterfrågan på myndighetens tjänster att möjligheterna att stödja bra projekt försämrats och att landet därför med stor sannolikhet mycket dåligt utnyttjar en av de viktigaste resurserna, nämligen idérika och högt kvalificerade forskare och utvecklingspersonal.
Styrelsen redovisar följande utveckling av antalet ansökningar, ansökt belopp och anvisat stöd exkl. stödet till kollektiv teknisk forskning.
| Budgetår | Anvisat Ansökt Antal milj. kr. milj. kr. ansökningar | ||
| 1968/69 | 51,5 | 174 | 9260 |
| 1969/70 | 68,1 | 200 | 1100 |
| 1970/71 | 79,4 | 240 | 1335 |
| 1971/72 prel. 1171 | 290 | 1600 |
Styrelsen framhåller att ökade ekonomiska resurser är en förutsättning för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter, även om det i och för sig inte är något fel att efterfrågan på styrelsens anslagsmedel överstiger vad som kan tillhandahållas, Inför budgetåret 1971/72 måste dock mycket kvalificerade projekt i starkt ökad omfattning lämnas utan ekonomiskt stöd. Vidarc försenas eller omöjliggörs initiativ på områden, som statsmakterna framhållit som angelägna. Läget motsvarar inte de mål som sattes upp då styrelsen inrättades.
För 1972/73 föreslår styrelsen följande kostnader för delprogrammet 1 a. Stöd till olika behovsområden (i milj. kr.)
| Delprogram 1a. | Förslag | ||
| Behovsområde | 1970/71 | 1971/72 | 1972/73 |
| 1. Energiteknik | 5,7 | 10,4 | 11,5 |
| 2. Materialteknik | 18.0 | 15,1 | 21,0 |
| 3. Transportteknik | 9,1 | 7,2 | 16,0 |
| 4. Produktionsteknik | 7,6 | 8,0 | 14,5 |
| 5. Kemi- samt skogs- och träteknik 16,6 | 16,0 | 16,0 |
6. Informationsbehandling samt
| styr- och komponentteknik | 16,4 | 17,6 | 27,0 |
| 7. Miljövårdsteknik | 6,0 | 4,9 | 16,5 |
| 8. Socialteknik = . | 7,6 | 9,2 | 26,0 |
| 9. Livsmedelsteknik | 11,3 | 11,8 | 19,5 |
| 10. Naturresursteknik | 4,4 | 4,1 | 15,0 |
| Summa kostnader 102,7 | 104,3 | 183,0 |
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 56
Styrelsen har för budgetåret 1971/72 medgivits att — i vissa fall dock under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — ingå avtal och fatta beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. vilket — inberäknat löpande avtal och beslut — innebär åtaganden om högst 65 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72—1975/76. Styrelsen hemställer att den ram inom vilken fleråriga avtal m. m. får ingås skall. ökas till 80 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1972/73—1976/77.
Vad beträffar verksamheten inom SINEDOK har rådet anfört, att det under de kommande åren krävs starkare stöd för information och dokumentation inom industrin. Särskild uppmärksamhet .måste också ägnas åt spridning av väsentlig information till den mindre och medelstora industrin. Rådet bedömer behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser inom sitt arbetsområde vara väsentligt. |
Den internationella kontakt. och samarbetsverksamheten föreslås bli ökad i första hand genom kortaktmän i Östeuropa, Storbritannien och Kina, Vidare föreslås särskilda medel för förberedande utredningar i samband med internationella projekt.
Program 2. Utrednings- och planeringsverksamhet
Programmet avser dels den långsiktiga planeringen av det statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, dels den Jångsiktiga planeringen av styrelsens eget arbete.
Styrelsen framhåller, att en viktig del av planeringsarbetet består i marknadsanalyser av olika konkreta idé- och projektförslag. Behovsoch marknadsanalyser är nära sammanhörande aktiviteter. Behovsanalyserna avser att klarlägga behovssituationen inom olika områden och marknadsanalyserna avser att ange användningsmöjligheten av föreslagna metoder, produkter etc.
För budgetåret 1972/73 beräknar styrelsen att för vart och ett av de tio under program 1 a. redovisade behovsområdena i medeltal behöva insatser motsvarande 2 manår å 100 000 kr. för teknik- och behovsprognoser. För marknadsanalyser beräknas behovet tilt 1 manår a 100 000 kr. per behovsområde. För övergripande utredningar beräknas 400 000 kr. Styrelsen beräknar medelsbehovet under programmet till sammanlagt 3,4 milj. kr. |
Program 3. Rådgivnings- och förmedlingverksamhet
Programmet avser dels allmänna innovationsfrämjande åtgärder och kreativitetsforskning, dels rådgivning och utvecklingsstöd till uppfinnare samt förmedling till exploatering av uppfinningar och forskningsoch utvecklingsresultat, dels kontaktverksamhet mellan näringsliv och universitet, högskolor, forskningsinstitut m. m. Inom programmet faller
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 57
även planering och utredning rörande ny forskningsstationsverksamhet.
Styrelsen föreslår att medel anvisas för att initiera och bidra till utbildningsverksamhet rörande planering, projektadministration samt patent- och exploateringsfrågor. Insatser av detta slag beräknas få stor betydelse för effektiviseringen av den av styrelsen stödda projektverksamheten.
Ökade resurser föreslås vidare främst för utredningar rörande forskningsstationer, regionala åtgärder och s. k. industrial park-projekt samt för särskilda insatser och engagemang i anslutning härtill.
Medelsbehovet under programmet för nästa budgetår beräknas av styrelsen till sammanlagt 5,2 milj. kr.
Styrelsen lägger slutligen fram vissa förslag i personalfrågor. Sålunda föreslås bl. a. att tre extra tjänster som överingenjör skall bytas ut mot extra ordinarie.
Departementschefen
Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt svenskt näringsliv är en förutsättning för att samhället skall kunna nå sina välfärdspolitiska mål. Svensk industris internationella konkurrenskraft är starkt beroende av hög innovationsnivå och teknisk kvalitet. En kontinuerlig, målmedveten och ökande satsning på industriellt inriktat utvecklingsarbete och teknisk forskning är därför ett viktigt inslag i näringspolitiken. Även industrins satsning på teknisk utveckling och forskning bör enligt min mening ökas. Det centrala instrumentet för samhällets insatser på detta område är styrelsen för teknisk utveckling.
Uppgiften för styrelsen för teknisk utveckling är trefaldig. En första uppgift är att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer. Sådana områden har angivits vid anmälan av förevarande anslag sedan styrelsen inrättades. Jag vill emellertid erinra om att resurser för planering och ledning av utvecklings- och forskningsverksamhet med den syftning jag nu nämnt efterhand byggts upp eller kommer att byggas upp inom flera samhällsområden. Det gäller exempelvis miljövården, byggnadsområdet och transportområdet. Ansvaret för forskningen inom dessa områden förs därvid i ökande utsträckning över till organ inom resp. samhällsområde. Styrelsens uppgifter koncentreras i samband därmed till industriellt utvecklingsarbete i den mån särskilda organ för stöd till sådan verksamhet inte finns upprättade inom de skilda samhälsområdena.
En andra uppgift för styrelsen är att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet. Redan det stöd till den tekniska utvecklings- och forskningsverksamhet, som syftar till att lösa samhälleliga problem och som jag nyss berört, medverkar till att ställa den svenska
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet : . 58
industrin i ett gynnsamt läge vid en internationell marknadsföring av framtagna lösningar på samhälleliga problem. Denna möjlighet till. kombination av samhällsintresse och stärkande av industrins konkurrenskraft bör styrelsen ta till vara i ökande grad. Styrelsens resurser skall emellertid också kunna användas för stöd till sådant utvecklingsarbete där det tekniska risktagandet är stort utan att direkt samband med omedelbara svenska samhälleliga behov föreligger, men där resultaten bedöms kunna bli kommersiellt värdefulla i internationell konkurrens inom och utom landet. | : .
Huvuddelen av de ökade resurser jag kommer att föreslå för stöd till tekniskt utvecklingsarbete och forskning bör disponeras för de båda uppgifter jag nu berört. För styrelsens tre dj e uppgift — att inom ramen för sina insatser inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden — bör sålunda endast en mindre det av ökningen disponeras. Vid anmälan av förevarande anslag till närmast föregående riksdagar har angivits inte enbart samhällsområden, på vilka styrelsen bör koncentrera sin uppmärksamhet, utan även teknikområden, somm bör ges ökat stöd. För styrelsens verksamhet bör dessa riktlinjer fortfarande gälla.
I sin anslagsframställning hemställer styrelsen för teknisk utveckling om ökade resurser särskilt för behovsområdena transportteknik, socialteknik och naturresursteknik. Jag har därutöver under hand tagit del av styrelsens projektvis utförda planering av verksamheten. Med utgångspunkt härifrån beräknar jag för stödet till behovsområden 122,1 milj. kr. Jämfört med styrelsens fördelning av stödet innevarande budgetår räknar jag med ökade insatser inom särskilt materialteknik, produktionsteknik, miljövårdsteknik och socialteknik. I övrigt beräknar jag medel för en viss ökning inom informationsbehandling och livsmedelsteknik. För energiteknik, . transportteknik och kemi-.samt skogs- och träteknik räknar jag med mer begränsade insatser, vad avser de förstnämnda behovsområdena i samband med en: koncentration till industriellt inriktat utvecklingsarbete. I övrigt bör ambitionsnivån för de föreslagna behovsområdena vara i huvudsak oförändrad.
Inom behovsområdet energiteknik bör insatserna i högre grad koncentreras till hårdvaruutveckling, speciellt med avseende på olika former för energiomvandling. För AB Atomenergis långsiktiga kärntek- . niska ramprogram beräknar jag oförändrad medelstilldelning. Utöver styrelsens förslag har jag beräknat medel för forsknings- och utvecklingsarbete avseende urananrikning.
Materialteknik är ett angeläget stödområde. Vid anmälan av före-. varande anslag till 1970 års riksdag utgick chefen för industridepartementet från det basförslag styrelsen redovisade i sina förslag till anslags-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet . 59
framställning. Jag beräknar medel för en insats av samma storlek under budgetåret 1972/73 med den inriktning styrelsen föreslagit.
Vad beträffar transportteknik bör en koncentration ske till industriellt utvecklingsarbete. Till skeppsteknisk utveckling och forskning återkommer jag vid min anmälan av anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling.
Mot styrelsens planering för produktionsteknik har jag intet att erinra. Inom kemi- samt skogs- och träteknik bör ökade resurser tillföras träteknik.
Vad angår informationsbehandling samt styr- och komponentteknik, bör de av styrelsen föreslagna programmen genomföras inom undervisningsteknologi och provnings- och tillförlitlighetsteknik. De ökade resurserna bör 1 övrigt utnyttjas för verksamhet avseende. informationsbehandling, särskilt för tillämpning inom den offentliga sektorn. Till viss rymdteknisk verksamhet återkommer jag i det följande.
Vad beträffar miljövårdsteknik vill jag erinra om vad chefen för industridepartementet anförde vid sin anmälan av förevarande anslag förra året (prop. 1971:1 bil. 15 s. 86). Särskild vikt fäster jag vid att de av styrelsen föreslagna programmen rörande vattenrening och bullerskydd kan genomföras i huvudsak och med sikte på industriellt inriktat utvecklingsarbete.
Inom socialteknik, där jag i huvudsak biträder styrelsens under hand redovisade planering, beräknar jag medel för en kraftig ökning särskilt av insatser avseende arbetsmiljön. .
För livsmedelsteknik har styrelsen redovisat en genomarbetad plan. Jag beräknar medel för en viss ökning av detta program.
Vad slutligen avser naturresursteknik beräknar jag medel för ökade insatser för geoteknik, bergteknik och bergmekanik samt prospekteringsteknik.
Vad jag har anfört innebär en koncentration av insatserna på olika behovsområden. Detta skärper behovet av konkreta planer på såväl kortare som längre sikt. Sedan styrelsens underlag för planering av . verksamheten inom vissa delar av de nämnda områdena lagts fram avser jag att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t med förslag till fördelning inom vissa ramar av tillgängliga medel. .
Styrelsen har hittills lämnat stöd åt svensk rymdverksamhet genom bidrag dels om ca 3 milj. kr. per år till det program, som forskningsrådens rymdnämnd haft ansvaret för, dels till industriella utvecklingsprojekt inom det rymdtekniska området. Beredning av frågan om den «. svenska rymdverksamhetens organisation och finansieringen pågår. Innan bl. a. denna fråga blivit slutligt avgjord, kan behov föreligga av att medel finns tillgängliga under förevarande anslag för en oförändrad insats inom rymdområdet. Jag beräknar för detta ändamål 3 milj. kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 60
inom behovsområdet informationsbehandling m. m. I samband med att bl. a. organisations- och finansieringsfrågan redovisas i särskild proposition våren 1972, avser jag att återkomma till frågan om en omdisposition erfordras av det nyss nämnda bidraget om 3 milj. kr. Beträffande stöd till industrielta utvecklingsprojekt inom rymdområdet förutsätter jag att dessa bedöms efter samma riktlinjer som gäller för stöd till pro-
jekt inom andra behovsområden.
Stödet till den kollektiva tekniska forskningen är ett viktigt element i styrelsens verksamhet. Stödformen bör ges vidgad användning, särskilt inom branscher där mindre och medelstora företag utgör en betydande andel, men även för utveckling av ny teknik.
Kungl. Maj:t har sedan budgetåret 1968/69 inhämtat riksdagens bemyndigande att inom en given medelsram för en femårsperiod godkänna avtal om stöd till kollektiv teknisk forskning m. m. (jfr prop. 1968: 68 s. 37). I samband med att Malmfondens egendom överfördes till styrelsen för teknisk utveckling (prop. 1970:1 bil. 15 s. 65, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) vidgades bemyndigandet till att avse även beslut om flerårigt stöd till projekt avseende teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. För budgetåret 1971/72 har Kungl. Maj:t bemyndigats godkänna avtal eller beslut om sådant stöd som — inberäknat löpande avtal eller beslut —- innebär åtaganden om högst 65 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72—1975/76. Möjligheten att lämna långsiktigt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete är en av förutsättningarna för en effektiv stimulans åt sådan verksamhet. Styrelsen föreslår, att ramen för åtaganden om långsiktigt stöd ökas till 80 milj. kr. per budgetår under den nu aktuella femårsperioden. Styrelsen har emellertid inte närmare motiverat en sådan ökning. Jag är därför inte beredd att nu förorda en ökning av ramen. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna stöd till nämnda ändamål som inberäknat löpande avtal eller beslut innebär åtaganden om högst 65 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1972/ 73—-1976/77. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter härom.
För informations- och dokumentationsverksamhet beräknar jag medel för en viss ökning av den verksamhet som bedrivs av SINFDOK. För internationell verksamhet biträder jag styrelsens basförslag. Härutöver beräknar jag medel för förstudier i samband med internationella projekt med 400 000 kr.
Styrelsens planerings- och utredningsverksamhet har till syfte dels att skapa underlag för styrelsens verksamhetsplanering, dels att bereda styrelsens förslag till Kungl. Maj:t beträffande verksamhetsinriktning och former för statens stöd till industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning. Särskild vikt tillmäter jag en fördjupad analys av behovet av tekniskt utvecklingsarbete inom olika teknikområden, sam-
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 61
hällsområden och industribranscher. Vad styrelsen i övrigt anfört rörande inriktningen av verksamheten under programmet kan jag biträda.
Styrelsens program för kontakt- och förmedlingsverksamhet syftar dels till att skapa bättre förutsättningar för nyskapande av teknik genom att lämna uppfinnare råd samt ekonomisk och administrativ hjälp, dels till ökat utnyttjande av tillgänglig teknik. Sistnämnda ändamål uppnås genom olika förmedlande åtgärder, genom biträde vid exploatering av forskningsresultat, genom åtgärder för att förbättra kontakten mellan universitet, högskolor och forskningsinstitutioner å ena sidan och näringslivet å andra sidan samt genom särskilda insatser avseende forskningsstationer och regionala åtgärder. I detta sammanhang vill jag betona vikten av att de mindre och medelstora företagens problem särskilt beaktas. Dessa företag har ofta svårigheter att tillgodogöra sig rön av teknisk forskning och utveckling. Åtgärder bör därför vidtas för att göra modern teknik och produktutveckling lättare tillgänglig för de mindre och medelstora industriföretagen. Styrelsens insatser för denna typ av industri bör därför intensifieras. För att styrelsen i ökad utsträckning med sina åtgärder skall nå de mindre företagen bör samarbetet vidgas såväl med centrala myndigheter, såsom statens institut för företagsutveckling, som med olika regionala organ, främst företagareföreningarna.
Kostnaderna för patentering och exploatering av resultat, som kommit fram genom styrelsens under program 1 bedrivna verksamhet, bör få belasta detta program.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1972/73, i en-
lighet med vad jag anfört, godkänna avtal och beslut rörande
stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åta-
ganden om högst 65 000 000 kr. under vart och ett av budget-
åren 1972/73—1976/77,
2) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsan-
slag av 133 800 000 kr.
E 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
| 1970/71 Utgift | — |
| 1971/72 Anslag | 1 000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
Från anslaget finansieras program 4, som avser drift och förvaltning av forskningsstationer. Forskningsstationernas uppgift är att ställa
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 62
lämpliga forskningslokaler och därtill anknuten service till förfogande för mindre projektgrupper och institut.
Styrelsen för teknisk utveckling
Programmet avser för budgetåret 1971/72 endast forskningsstationen i Stockholm, för vilken driften handhas av en särskild stiftelse. Planeringsarbete pågår för en andra forskningsstation förlagd till Göteborg.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningssta-
tioner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
E 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling 1970/71 Utgift 2227 6051 1971/72 Anslag 12 000 000 1972/73 Förslag 12 000 000 1 Disponerat 11 668 000
Från anslaget skall bidrag utgå för stöd åt teknisk forsknings- och utvecklingsarbete av direkt betydelse för den svenska varvsindustrins fortsatta utveckling och konkurrenskraft (prop. 1970: 82 s. 47, SU 1970: 113, rskr 1970: 307). Styrelsen har för budgetåret 1971/72 medgivits att — i vissa fall under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — ingå nya avtal och fatta beslut om stöd till skeppsteknisk forskning och industrielit utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 10 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Styrelsen för teknisk utveckling
Styrelsen hänvisar till prop. 1970:82, enligt vilken särskilda anslag för skeppsteknisk forskning och utveckling skulle anvisas för perioden 1970/71--1972/73 med tillhopa 40 milj. kr. (SU 1970: 113, rskr 1970: 307). Styrelsen anför, att svensk varvsindustri genom anslaget givits ökade möjligheter till värdefulla insatser för forskning och utveckling. En treårsperiod är emellertid enligt styrelsen alltför kort för att ge den utdelning som bör förväntas genom detta tillskott. Styrelsen har från varvsindustrin erfarit att vissa förprojekt, som kunnat sättas igång, kommer att kräva stora utvecklingsinsatser även efter treårsperiodens utgång för att föras fram till nyttiggörande. Styrelsen framhåller även att det med hänsyn till redan in- '
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 63
satta medel vore oeckonomiskt att avbryta det statliga stödet efter så kort tid som tre år. Styrelsen föreslår sammanfattningsvis dels att det resterande beloppet för treårsperioden 1970/71-—1972/73 — 16 milj. kr. — anvisas 1972/73, dels att ytterligare särskilda medel för skeppsteknisk forskning och utveckling anvisas för 1973/74 med 12 milj. kr., för 1974/75 med 10 milj. kr. och för 1975/76 med 8 milj. kr.
Departementschefen
Det särskilda stödet till skeppsteknisk forskning och utveckling avsågs utgå under treårsperioden 1970/71—1972/73 med sammanlagt 40 milj. kr. Härutöver skulle stöd utgå under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling med sammanlagt ca 10 milj. kr. under samma period.
Styrelsen för teknisk utveckling har anfört vissa motiv för ett fortsatt särskilt stöd till skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet. Stödet har medfört en påtaglig stimulans för tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete av direkt betydelse för den svenska varvsindustrins fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Det har inneburit en ökning av det totala skeppstekniska forsknings- och utvecklingsarbetet i landet. 1 viss utsträckning har det lett även till ökat samarbete inom varvsindustrins skeppstekniska forsknings- och utvecklingsverksamhet. Samarbetet och samordningen bör emellertid ytterligare förstärkas. Ett kontinuerligt arbetande programorgan för skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet av betydelse för varvsindustrins fortsatta utveckling bör eftersträvas. Särskilt vad avser resursutnyttjandet bör samarbetet inbegripa även andra organ, t. ex. statens skeppsprovningsanstalt. Jag har noterat att initiativ i den angivna riktningen har tagits av den styrande kommitié för samarbetet mellan de fyra storvarven som inledde sin verksamhet föregående år. Under förutsättning av att en väsentligt ökad samordning kommer till stånd, avser jag att i samband med anmälan av trettonde huvudtiteln nästa år återkomma till frågan : om belopp, tidrymd och form för fortsatt stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling. Jag vill emellertid redan nu förutskicka att ett sådant eventuellt fortsatt stöd bör lämnas enligt i huvudsak oförändrade riktlinjer. Jag beräknar vidare att av anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling stöd lämnas till skepps-
i enlighet med vad chefen för industridepartementet anförde vid sin anmälan av förevarande anslag år 1970 (prop. 1970: 82).
Med hänvisning till vad jag nu anfört förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 12 milj. kr. | |
För att möjliggöra viss långsiktig planering av det särskilda stödet' förordar jag, att Kungl. Maj:t inhämtar ' riksdagens bemyndigande att under nyss angiven förutsättning om ökad samordning godkänna
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 64
dels avtal om stöd till kollektiv skeppsteknisk forskning, dels beslut om stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som — inberäknat löpande avtal eller beslut — innebär åtaganden om högst 10 milj. kr. under budgetåret 1972/73, högst 5 milj. kr. under budgetåret 1973/74 och högst 3 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1972/73 god-
känna avtal och beslut rörande stöd till skeppsteknisk forsk-
ning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat
löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst
10 000 000 kr. under budgetåret 1972/73, högst 5 000 000 kr.
under budgetåret 1973/74 och högst 3 000000 kr. under
budgetåret 1974/75,
2) till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning
och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservations-
anslag av 12 000 000 kr.
E 4. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning 1971/72 Anslag 3 000 000 1972/73 Förslag 3 500 009
Anslaget avser medel för anskaffning av dyrare apparatur och instrument för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Styrelsen för teknisk utveckling
Styrelsen anför att under innevarande budgetår många väl motiverade ansökningar om utrustningsanslag måste avslås. Enligt styrelsen får detta till följd att många forskare anser det inte löna sig att söka anslag hos styrelsen för anskaffning av dyrare utrustning.
Styrelsen understryker att för att forskning och utveckling skall vara meningsfull och kunna hållas på en från internationell synpunkt hög nivå krävs att modern och för ändamålet kvalificerad utrustning kan användas. Den snabba tekniska utvecklingen kräver en alltmer avancerad och dyr utrustning, samtidigt som befintlig utrustning blir omodern på kort tid.
Behovet av investeringar för utrustning avser verksamhet under program 1 och 4. Med hänvisning till de ansökningar om medel för utrustning som inte kunnat beviljas under budgetåren 1970/71 och 1971/72 anser styrelsen det inför budgetåret 1972/73 föreligga ett uppdämt anskaffningsbehov om 18 milj. kr. Härtill kommer behovet under program 4 med 1 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 65
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budget-
året 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
E 5. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet
I riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål förts upp ctt förslagsanslag av 1 000 kr.
En inom industridepartementet utarbetad promemoria (Ds I 1971: 3) angående officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet remissbehandlas f.n. De i promemorian redovisade förslagen berör bl. a. förevarande anslag, Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition i ärendet till årets riksdag. I avvaktan härpå bör i riksstatsförslaget anslaget föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sratens prov-
ningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1972/73 be-
räkna ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 6. Bidrag till statens provningsanstalt E 7. Statens provningsanstalt: Utrustning
I riksstaten för innevarande budgetår har för dessa ändamål förts upp två reservationsanslag av resp. 4,9 milj. kr. och 1,1 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag nyss anfört vid min anmälan av provningsanstaltens anslag till uppdragsverksamhet bör i riksstatsförslaget förevarande anslag föras upp med preliminärt beräknade belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1972/73 beräkna
1) till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag
av 4 900 000. kr. |
2) till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 1100 000 kr.
Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt
Statens skeppsprovningsanstalt utför på uppdrag av myndighet eller enskild provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och sjöfart. I den mån anstaltens utrustning och förhållanden i övrigt medger det görs också andra provningar och undersökningar. Anstalten 3 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 66
bedriver även teknisk forskning inom sitt verksamhetsområde.
Skeppsprovningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar och en administrativ avdelning.
Antalet anställda den 1 juli 1971 var 91.
Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller tills vidare för verksamheten.
1. Uppdragsverksamhet 2. Egen forskning 3. Myndighetsuppgifter Medel för verksamheten anvisas under följande anslag. 1. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet 2. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt 3. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
Anslag 1 är ctt förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1. Häri ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras exempelvis av styrelsen för teknisk utveckling. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och medel som i mån av behov tagits i anspråk från bidragsanslaget. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten.
Anslag 2 är ett reservationsanslag som i första hand finansierar programmen 2 och 3. Från detta anslag kan också medel föras över till program 1, om kostnaderna för uppdragsverksamheten överstiger intäkterna. Anslaget uppdelas i följande delposter.
a. Bidrag till uppdragsverksamhet b. Bidrag till forskning c. Bidrag till myndighetsverksamhet
Anslag 3 är ett reservationsanslag som skall finansiera verksamhetens investeringar i utrustning.
Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga celler säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar statens skeppsprovningsanstalt en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 750 000 kr.
E 8. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
| 1970/71 Utgift | -- |
| 1971/72 Anslag | 1000 |
| 1972/73 Förslag | 1000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 67
Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster vid
statens skeppsprovningsanstalt.
I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten vid
anstalten.
1970/71 — 1971/72 — 1972/73
Utfall Beräknar
Skeppsprovnings- Departements-
anstalten chefen
Kostnader Belopp i I 000-tal kr. Program 1.
Uppdragsverksamhet 4 480 5015 5 600 Program 2.
| Egen forskning | 1761 | 1750 | 2 200 |
| Program 3. | 2 000 | ||
| Myndighetsuppgifter | 205 | 250 | 300 |
| Summa kostnader | 6 446 | 7015 | 8100 |
Intäkter Program 1 4 827 5 200 5 700 Statens bidrag till pro-
| gram 2 och 3 | 1 966 | 2 000 | 2500 2 000 |
| Summa intäkter | 6 793 | 7200 | 8 200 |
| Resultat | +347 | +185 +100 |
Statens skeppsprovningsanstalt Program 1. Uppdragsverksamhet
I konkurrens med utländska skeppsprovningsånstalter utför statens skeppsprovningsanstalt uppdrag åt bl. a. varvsindustrin, rederinäringen och marinmilitära myndigheter. Samband föreligger mellan varvsindustrins utveckling samt volymen och intäkterha av anstaltens uppdragsverksamhet.
Uppdragsverksamheten vid skeppsprovningsanstalten förutsätts lämna full kostnadstäckning. Ersättning för utförda uppdrag utgår enligt taxa, som anstalten fastställer. Uppdragsvolymen uttryckt i avgifter har
fr. o. m. budgetåret 1966/67 t. o. m. budgetåret 1970/71 ökat med i me-
deltal 15,8 9/4 om året. Särskilt kraftig var ökningen under budgetåret 1969/70. Skeppsprovningsanstalten förutsätter att utvecklingen av uppdragsverksamheten i stort kommer att följa samma tendens som under den tidigare verksamheten. Anstaltens priser för uppdrag anpassas till den internationella marknaden.
Program 2. Egen forskning
En nödvändig förutsättning för att kunna hålla den konsultativa och i allmänhet projektbundna uppdragsverksamheten vid skeppsprovningsanstalten på en godtagbar teknisk nivå är att utrymme finns för lång-
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 68
siktig egen forskning. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen inom anstaltens verksamhetsområde och anstaltens konkurrensläge är det angeläget att målforskningen inte eftersätts. Huvudområdena för anstaltens egen forskning är följande.
1. Metodstudier, experimentella principer och instrumentutveckling
. Fartygs formgivning och framdrivning
(ES . Fartygs manöveregenskaper och uppträdande i sjögång
4, Basforskning
Skeppsprovningsanstalten beräknar medelsbehovet under detta program för nästa budgetår till 2,2 milj. kr.
Från sjösäkerhets- och naturvårdssynpunkt finns det behov av ett nytt manöver- och våglaboratoriurr. Kostnaderna för laboratoriet, som bör förläggas i anslutning till anstaltens nuvarande anläggningar, kan uppskattas till ca 15 milj. kr., varav 5 milj. kr. avser byggnadskostnader. Skeppsprovningsanstalten föreslår, att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att dels projektera och bygga ctt manöver- och våglaboratorium i Göteborg, dels utarbeta förslag till byggnadsprogram för en mindre skeppsprovningsränna i anslutning till anstaltens nuvarande anläggningar.
Program 3. Myndighetsuppgifter
Huvuddelen av kostnaderna för myndighetsuppgifter hänför sig till behandling av remisser och förfrågningar från departement och statliga myndigheter, diverse utredningar, försöksverksamhet med programbudgetering samt studiebesök och visningar.
För sådan expertverksamhet som åligger anstalten i dess cgenskap av statlig myndighet erfordras nästa budgetår 300 000 kr.
För att det nyanlagda kavitationslaboratoriet skall kunna utnyttjas effektivt samt på grund av den i övrigt ökande verksamheten bör enligt skeppsprovningsanstalten viss ytterligare extra ordinarie personal anställas.
Departementschefen
En expansion och omstrukturering av världens handelsflottor pågår. Nya fartygstyper krävs för en rationell utveckling av den växande världshandeln. De svenska varven har nu inneliggande order för mer än 9 300 milj. kr. (ca 13 milj. ton d.w.). varav ca 70 9/, avser leveranser till utländska kunder. Skeppsprovningsanstalten har genom sina goda resurser möjlighet att effektivt medverka i det nödvändiga skeppstekniska utvecklingsarbetet. Genom den egna forskningen ökas anstaltens kompetens att på uppdragsbas bedriva utvecklings- och provningsverksamhet och dirmed indirekt bidra till att vidmakthålla den svenska varvsindustrins konkurrenskraft. Särskilda medel till skeppsteknisk forskning och utveckling har anvisats för budgetåren 1970/71 och 1971/72. Vid min anmälan av anslagen till styrelser, för teknisk utveckling har jag förordat
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 69
att för samma ändamål budgetåret 1972/73 anvisas ett reservationsanslag av 12 milj. kr. Uppdragsvolymen vid anstalten beräknas öka under nästa budgetår.
Jag anser att verksamheten vid anstalten bör bedrivas under i huvudsak samma former som hittills och med i huvudsak oförändrade resurser. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 9. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt 1970/71 Utzgitt 1966 152 Reservation 290 226 1971/72 Anslag 2 000 000 1972/73 Förslag 2 000 000
Med hänvisning till vad jag tidigare anfört vid min anmälan av anslaget Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet beräknar jag oförändrat anslag för anstaltens egen forskning och för dess myndighetsuppgifter samt hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
E 10, Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning 1970/71 Utgift 391 932 Reservation 712 424 1971/72 Anslag 500 000 1972/73 Förslag 500 000
Statens skeppsprovningsanstalt
1. Med hänsyn till den snabba tckniska utvecklingen inom skeppsprovningsanstaltens verksamhetsområde krävs för fortlöpande modernisering och komplettering av utrustningen 600 000 kr.
2. Instrumentering och inredning för den föreslagna mindre skeppsprovningsrännan beräknas kosta ca 500 000 kr. Skeppsprovningsanstalten är beredd att täcka dessa kostnader under ett antal budgetår med början 1972/73 från utrustningsanslaget.
3. För utrustning av det föreslagna manöver- och viåglaboratoriet bör anvisas 10 milj. kr. |
4. Byggnadsstyrelsen har den 9 juni 1970 erhållit i uppdrag att utföra en tillbyggnad för skeppsprovningsanstalten. Reserverade medel på utrustningsanslaget kommer att i viss utsträckning tas i anspråk för utrustning av de nya lokalerna.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 70
Departementschefen
För skeppsprovningsanstaltens fortlöpande utrustningsbehov och ersättningsanskaffningar beräknar jag 500 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
E 11. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
| 1970/71 Utgift | 535 000 |
| 1971/72 Anslag | 570 000 |
| 1972/73 Förslag | 620 000 |
Bidraget utgör statens stöd till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) centrala verksamhet (jfr prop. 1968: 68 s. 57, SU 1968: 131, rskr 1968: 304).
Ingenjörsvetenskapsakademien
Anslaget bör räknas upp med 60 000 kr. motsvarande förväntad kostnadsökning. Akademien föreslår därutöver att det stöd om 700 000 kr. som f.n. utgår till akademiens utredningsverksamhet från styrelsen för teknisk utveckling skall föras över till anslaget.
Departementschefen
För nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 50 000 kr. till totalt 620 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Ingerjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1971/72 anvisa ett anslag av 620 000 kr.
E 12. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission 1970/71 Utgift 1 840 000 1971/72 Anslag 1970 000 1972/73 Förslag 2 560 000
Enligt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1958 fastställda stadgar är Sveriges standardiseringskommission centralorgan för den nationella standardiseringsverksamheten och svarar för denna i det internationella standardiseringsarbetet. Kommissionen utarbetar och fastställer svensk standard samt verkar för att denna används. Vidare arbetar kommis-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 71
sionen bl. a. med att samordna standardiseringsarbetet och varudeklarationsverksamheten.
Kostnaderna för verksamheten bestrids genom statsanslag och kontantbidrag från näringslivet, vissa ersättningar från statliga verk m. fl. samt medel från försäljning av standardpublikationer. Sedan budgetåret 1966/67 utgör statsbidraget 60 9/9 av näringslivets kontantbidrag till verksamheten under det sistförflutna budgetåret (prop. 1966: 1 bil. 12 s. 42, SU 1966: 10, rskr 1966: 10). Statsbidraget täcker ca en fjärdedel av Kostnaderna för verksamheten.
Sveriges standardiseringskommission
Näringslivets kontantbidrag till kommissionen och dess fackorgan under budgetåret 1970/71 uppgick till 4 065 200 kr. Kommissionen hemställer därför om statsanslag under budgetåret 1972/73 med 60 9/9 av detta belopp eiler avrundat 2 440 000 kr. Dessutom begär kommissionen ett särskilt statsbidrag med 200 000 kr. för vidgat nordiskt, curopeiskt och internationellt arbete samt ett projektanslag om 200 000 kr. för att underlätta ett samordnat införande i Sverige av ST, det internationella måttenhetssystemet.
Departementschefen
Ett effektivt standardiseringsarbete bidrar till att bl.a. stärka det svenska näringslivets konkurrensförmåga och minska de tekniska handelshindren mellan skilda länder. Ett vidgat nordiskt, europeiskt och internationellt arbete, som jag bedömer vara betydelsefullt, bör kunna bedrivas inom ramen för det belopp av 2 440 000 kr. som kommissionen hemställt om enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder. Det är angeläget att införandet av SI-systemet i Sverige förbereds planmässigt inom alla delar av samhället. För detta arbete beräknar jag 120 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för budget-
året 1972/73 anvisa ett anslag av 2 560 000 kr.
E 13. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi 1970/71 Utgift 60 000 000 Reservation — 1971/72 Anslag 51 800 000 1972/73 Förslag 50 800 000
AB Atomenergi bildades år 1947 med huvudsaklig uppgift att handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på atomenergiområdet. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 14 milj. kr. Staten är sedan år 1969 ensam aktieägare.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 2
Riksdagen godkände år 1956 (prop. 1956: 176, 3LU 1956: 22, rskr 1956: 344) allmänna riktlinjer för bolagets verksamhet. Dessa riktlinjer har vid flera tillfällen modifierats i samband med riksdagens prövning av anslag till bolaget.
Till följd av ett konsortialavtal år 1968 mellan staten och Allmänna svenska elektriska aktiebolaget (ASEA) överfördes Atomenergis resurser för tillverkning av bränsleelement och för viss projektering den 1 januari 1969 till ett av staten och ASEA samägt företag, AB Asea-Atom (prop. 1968: 169, SU 1968: 199, rskr 1968: 408). Enligt detta konsortialavtal åtar sig staten att verka för att de kvarvarande forsknings- och utvecklingsresurserna hos Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på atomenergiområdet.
Riksdagen godkände år 1970 (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 97, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) särskilda riktlinjer för bolagets atomenergiverksamhet under femårsperioden 1970/71—1974/75. Dessa riktlinjer innebar bl. a. att bolaget skulle utgå från en anslagsram om 290 milj. kr., inräknat kostnadsökningar, för femårsperioden 1970/71—1974/75. Anslaget för budgetåret 1970/71 skulle vara 60 milj. kr. Anslagsramen till atomenergiverksamheten förutsattes sedan minska med 1 milj. kr. om året för vart och ett av budgetåren 1971/72—1974/75.
I samband med utbyte av vissa skuldförbindelser har bolagets ränteutgifter till staten minskats fr.o.m. den 1 juli 1971. Den förutsedda anslagsramen har med hänsyn härtill minskats med 7,2 milj. kr. för vart och ctt av budgetåren 1971/72—1974/75 (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 114, NU 1971: 13, rskr 1971: 120). Enligt den reviderade långtidsplanen förutsätts anslaget till bolagets atomenergiverksamhet under budgetåret 1972/73 uppgå till 50,8 milj. kr.
Bolagets verksamhet är koncentrerad till Studsvik. Här ligger bolagets huvudkontor och forskningsstation med bl.a. reaktorerna' R2, R2-0, Kritz och olika laboratorier. I Stockholm har bolaget kontor jämte vissa mindre anläggningar. Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran ur skiffer bedrivs vid uranverket i Ranstad. Antalet anställda i bolaget var vid ingången av budgetåret 1971/72 ca 1 100.
Atomenergis verksamhet finansieras till huvuddelen genom statsanslag. Medel för utvecklingsarbete rörande utvinning av uran anvisas under särskilt anslag (se s. $1). Återstoden av bolagets verksamhet finansieras dels från förevarande anslag, dels i betydande utsträckning även genom forskningsbidrag och egna inkomster av uppdrag.
Atomenergis styrelse har utsett ett särskilt programråd för samråd . beträffande utformningen av bolagets utvecklingsprogram på reaktoroch reaktorbränsleområdet. I programrådet ingår bl. a. företrädare för Asca-Atom, andra tillverkande företag och kraftindustrin. Dessutom finns en särskild forskningsnärond, som har ställning även som nämnd inom styrelsen för teknisk utveckling.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet "73
AB Atomenergi
Utbyggnaden av atomkraften fortskrider i snabb takt. Världens atomkraftverk svarade under år 1970 för en elproduktion om 74. miljarder kilowattimmar. Vid utgången av året var 110 kraftreaktorer, inkl. prototyper, i drift och ett stort antal nya reaktorer hade beställts främst i USA. Se . . |
De termiska reaktorerna väntas under de närmaste decennierna svara för praktiskt taget all produktion av atomenergi. 'Reaktorutvecklingen . koncentreras på ett fåtal principiella varianter. Uppmärksamheten inriktas främst på lättvattenreaktorerna, där kokar- och tryckvattenvarianterna förekommer i ungefär samma omfattning. Intresset för gaskylda högtemperaturreaktorer har dock stegrats bl. a. på grund av deras högre verkningsgrad.
I Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike har arbetet med natriumkylda snabbreaktorprototyper fortskridit långt. De driftserfarenheter man får från dessa reaktorer väntas ge ett gott underlag för en bedömning av när snabba reaktorer kan introduceras kommersiellt.
Förutom reaktorutvecklingen tilldrar sig atomkraftens bränslecykel ett starkt intresse och det förekommer ett omfattande internationellt samarbete, när det gäller uranförsörjning, anrikning, upparbetning och disponering av aktivt avfall.
Atomkraftens andel av den svenska clproduktionen har av Svenska Kraftverksföreningen beräknats bli 30 9/90 år 1980 och ca 50 9/, fem år senare. Detta innebär att atomkraften får svara för en mycket betydande del av den totala energiförsörjningen.
Kraftföretagen har för 1970 års långtidsutredning sammanställt följande prognos för Sveriges elförsörjning.
Det svenska kraftsystemet 1970 samt sannolika svstem 1975, 1980 och 1985
1970 1975 1980 1985
Effekt = Energi - Effekt = Energi = Effekt Energi Fffekt = Energi
MW! TWh: MW TWh MW TWh MW TWh Vattenkraft inkl. import
| av fast kraft | 11000 53 . 12 600 59 13 400 62 14 000 62 | |||
| Kärnkraft | 10 — | 3 100 16 | 70002 46 16000 = 103 | |
| Kraftvärmeverk (olja) - 750 2 | 1 800 4,5 2 500 7 | 3 000 9 | ||
| Oljekondens | 2400 9 | 4 000 16 | 4 000 23 | 4 000 18 : |
| Industriellt mottryck | 600 3 | 800 4,5 1 000 6 | 1 000 6 | |
| Gasturbiner och övrig | : | |||
| toppkraft | 340 — Summa 15100 67 | 1200 — 23500 100 33500 145 46 000 200 | 5 600 1 | 8 000 2 |
Energisiffrorna inkluderar kondensenergi.i kraftvärmeverk
1¶MW (megawatt) = 1 000 kilowatt. —
2 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kilowattimmar.
3 Senare prognoser tyder på att andelen kärnkraft 1980 kommer att uppgå till 8 600 MW. 31 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 74
Utbyggnad av atomkraftverk pågår i Ringhals, Oskarshamn och Barsebäck. En större kraftstation skall anläggas vid Forsmark i Uppland. Olika lösningar av Stockholmsregionens el- och fjärrvärmeförsörjning diskuteras f. n. Resultatet kan väntas få stor betydelse för den framtida atomkraftutbyggnaden i landet.
Bolaget har gjort en översikt och bedömning av läget beträffande utvecklingsarbetet på snabba reaktorer. Man har också angivit synpunkter på utformningen av ett långsiktigt svenskt handlingsprogram.
Avgörande för hur det svenska arbetet skall fortsättas är enligt bolagets bedömning tidpunkten, när snabba reaktorer blir kommersiella, och den roll som den svenska reaktor- och kraftindustrin kan och vill spela på detta område. Sannolikt torde den första beställningen av ett kommersiellt atomkraftverk i Sverige med snabba reaktorer göras tidigast i mitten av 1980-talet. Bolaget menar, att förberedelserna huvudsakligen bör syfta till att svensk industri bygger upp kompetens för att på licensbas kunna exploatera reaktorsystemet samt tillverka bränsle och vissa komponenter. Vidare bör kraftföretagen och säkerhetsmyndigheterna ha möjlighet att bedöma konkreta anläggningar och anbud. Bolaget ger exempel på hur man på ett systematiskt sätt gradvis och till förhål- Jandevis rimlig kostnad kan bygga upp kompetensen för en svensk industriell verksamhet på området snabba reaktorer och deras bränsle.
Följande etapper anges som möjliga med hänsyn till de kunskaper man har f£. n. En successiv omprövning förutsätts äga rum. Nya erfarenheter, ändrade tekniska och ekonomiska bedömningar samt konkreta samarbetsförslag kan bl. a. påverka tidpunkten för övergång till en ny ctapp.
Etapp 1: 1971 till ca 1975
Utvecklingen och erfarenheterna från idrifttagning av de första prototyperna uppföljs noggrant. Kompetens skapas för att med gott underlag träffa de betydelsefulla besluten för engagemangen i nästa arbetsectapp. Förhandlingar om villkoren för önskvärda avtal under etapp 2 påbörjas.
Etapp 2: 1975 till ca 1980
Industrin väljer samarbetspartner för ett licensavtal. Ett delengagemang i en stor utländsk anläggning som byggs delvis eller helt av samarbetspartnern bestäms. Kompetensuppbyggnaden drivs vidare med ökat engagemang från industrins sida.
Etapp 3: ca 1980—1985
Arbetet under etappen siktar till att göra svensk industri kompetent att aktivt delta i systemarbeten, vidare att åtaga sig leveranser av komponenter samt medverka i bränsleleveranser för en första stor reaktor, beställd ca 1985. Målsättningen bör innebära att svensk industri och den valda utländska samarbetspartnern tillsammans står för åtagandet.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 75
Etapp 4: Efter 1985
Inom några år efter beställningen av den första anläggningen på joint enterprise basis torde svensk reaktorindustri kunna överväga att på licensbasis marknadsföra stora snabba reaktorer. Etapp 5: Efter 1990
Den första licensperioden kan ha upphört. Svensk reaktorindustri har att överväga om den är tillräckligt kompetent för att konkurrera vidare utan licensstöd.
Bolaget anser, att man under etapp 1 bör bevaka och utveckla kompetens inom ett halvt dussin huvuddiscipliner och göra djupare insatser på några områden för att underlätta utbytet av information med en eventuell framtida utländsk samarbetspartner. Insatserna under etappen kan innebära stöd för den svenska rörmaterialindustrin, som redan nu försöker marknadsföra sina produkter för användning i den nya reaktortypen. Insatserna kan även innebära förberedelse till en större satsning under ctapp 2 på ctt särskilt viktigt fält — t. ex. vidgade kunskaper om bränsle till snabba reaktorer.
Bolaget vill vidare understryka behovet av ökade insatser på atomkraftens säkerhets- och miljöfrågor liksom värdet av en förbättrad informationsverksamhet från ansvariga myndigheter och i atomkraftutbyggnaden medverkande parter. Mot bakgrund av de ökade behoven på framför allt säkerhetsområdet föreslår bolaget ett extra statsanslag om 4,7 milj. kr. under budgetåret 1972/73. Bolaget förutsätts därjämte fortsätta sina nuvarande insatser på säkerhetsfrågorna inom ramen för sitt långtidsprogram. Ett omfattande säkerhetstekniskt program med internationellt deltagande har startats i Marviken.
Atomenergis redovisning av medelsbehovet för budgetåret 1972/73, utöver de särskilda insatserna på atomkraftens säkerhets- och miljöfrågor, är fördelad på tio program. Programmen 1—3 behandlar utredningsarbete och viss forskning inom atomenergiområdet och program 4 övrig långsiktig forskning.
Viss konsultverksamhet, som inte har direkt anknytning till atomencrgiarbetet, ligger i program 5 tillsammans med kostnaderna för de centrala försäljningsfunktionerna. Program 6 omfattar bolagets produktion, huvudsakligen av instrument, och isotopservice. Program 7 omfattar driften av reaktorer, aktiva laboratorier och övriga anläggningar, kostnader för verkstäder, datamaskinarbete, kemiska analyser, el och värme, byggnadsunderhåll, skydd och säkerhet. Program 8 omfattar företagsledning och central administration, program 9 större investeringar av engångskaraktär och program 10 låneräntor, skatter och bokföringstekniska poster, såsom lagcrändringar och skuld/fordringsändringar.
Interndebitering tillämpas i stor utsträckning för att genom fastställda internpriser belasta arbetsuppgifterna med korrekta kostnader.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 76
Bolaget föreslår följande disposition av statsanslaget för utvecklings-
arbete inom reaktor- och bränsieområdet (i milj. kr.).
Program Redo- = Be- För- Ändring
visad räknad = slag 1972/73
1970/71 1971/72 1972/73 i förhållande
till 1971/72 1. För atomenergiområdet
gemensam verksamhet 2,9 3,7 2,3 — 1,4 2. Forsknings- och utvecklingsar-
bete, termiska reaktorer 16,4 23,2 18,7 — 4,5 3. Forsknings- och utvecklingsar- |
bete, snabba reaktorer 3,7 3,0 2,9 — 0,1 4, Långsiktig, målanknuten forsk-
ning 1,0 1,0 1,2 + 0,2 5. Allmän konsultverksamhet 1,2 1,4 1,3 — 0,1 6. Produktion 3,0 1,8 1,3 -— 0,5 7. Reaktordrift, laboratorieser-
| vice, teknisk service | 23,0 9,8 11,7 4 1,9 | |
| 8. Administration och förvaltning — 1,6 1,7 2,3 | + 0,6 | |
| 9, Investeringar | TT 2,4 2,5 -+ 0,1 | |
| 10. a) Låneräntor, skatter | 8,5 0,8 0,8 | — |
b) Lagerändringar, skuld /ford-
ringsändringar m. m. — 9,0 3,0 5,8 + 2,8
Totalt 60,0 SL8 50,8 — 1,0
Vid sidan om den verksamhet som finansieras med det direkta statsanslaget har bolaget en betydande verksamhet baserad på annan finansiering. Följande tabell visar de beräknade intäkternas fördelning på de olika programmen för budgetåren 1970/71—1972/73. Den långsiktiga forskningen inom bolaget skall i princip finansieras genom bidrag från styrelsen för teknisk utveckling och forskningsråden.
Intäkter av uppdragsverksamheien m. m. (i milj. kr.)
Program Redovisade Prognoserade
1970/71
1971/72 — 1972/73
1. För atomenergiområdet gemensam
verksamhet LS 2,0 LI 2. Forsknings- och utvecklingsarbete, ter- -
miska reaktorer 7,9 6,4 6,4 3. Forsknings- och utvecklingsarbete,
| snabba reaktorer | 0,3 | 0,7 | 0,6 |
| 4, Långsiktig, målanknuten forskning | 4,7 | 5,0 | 5,3 |
| 5. Allmän konsultverksamhet | "> 21 | 3,4 | 4,1 | |
| 6. Produktion | 3,5 | 5,7 | 6,7 |
7. Reaktordrift, laboratorieservice, teknisk
service 9,8 9,1 11,0 8. Administration och förvaltning 4,5 4,8 4,7
Totalt 34,3 37,1 39,9
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 71
Bolaget gör grundläggande insatser för utvecklingen av lättvattenreaktorer. Dessa insatser ges hög prioritet i bolagets verksamhet. Av central betydelse i detta sammanhang är att bolaget har goda experimentella resurser att ställa till förfogande, bl. a. materialforskningsreaktorn R2, Kritz-reaktorn och laboratorierna för aktiv metallurgi. Inom ramen för statsanslaget beräknas följande insatser kunna göras på forsknings- och utvecklingsarbete för termiska reaktorer (i milj. kr.). Översyn och prioritering av arbetsuppgifterna genomförs fortlöpande i samråd med huvudintressenterna i bolagets verksamhet.
Redovisad Beräknad Förslag
| 1970/71 | 1971/72 | 1972/73 | |
| a) Aktuella kraftreaktorer | 2,2 | 2,7 | 0,7 |
| b) Avancerade reaktorsystem | 1,5 | 1,9 | 1,9 |
| c) Material och bränsle | 8,3 | 13,0 | 153 |
| d) Härd och instrumentering | 3,9 | 0,6 | 0,8 |
| e) Gemensamt | 0,5 Totalt 16,4 | — 23,2 | — 18,7 |
Utnyttjande av plutoniumbränsle i lättvattenhärdar studeras av bolaget. Med den tidsförskjutning av den snabba reaktorns kommersiella genombrott som nu förutses har kraftföretagens intresse för återföring av plutoniumbränsle i lättvattenreaktorer betydligt förstärkts. Internationellt räknar man med en kommersiell plutoniumåterföring från mitten av 1970-talet. Bolagets förberedelser omfattar bl. a. studium av processmetoder för plutoniumbärande bränsle.
Som en del av plutoniumprogrammet avser bolaget också att utföra reaktorfysikaliska mätningar på plutoniumbränsle i Kritz-reaktorn och beräkningsstudier över sätt att återföra plutonium i lättvattenreaktorer. |
Modellstudier för lättvattenreaktorers regleregenskaper med utnyttjande av datorer och analogimaskiner bedrivs i första hand i samarbete med statens vattenfallsverk. Arbetet ger väsentliga bidrag till driftanalys, funktionsanalys och prestanda för erforderlig instrumentering och övervakning.
Bland andra insatser som tar omfattande resurser i anspråk kan nämnas utvecklingen av bränsleelement, speciellt i form av materialutveckling och bestrålningsförsök under längre tidsperioder. Den viktigaste materialfrågan utanför bränsleområdet rör reaktortrycktanken och de större trycksatta primärkretskomponenterna. Här avser insatserna fortsatta brottmekaniska studier över bl. a. de kriterier som måste uppfyllas för att rimlig säkerhet mot brott skall föreligga.
Fysikarbetet kring den snabba nolleffektreaktorn FR-0 har avvecklats, men på andra områden av snabbreaktortekniken avser bolaget att öka sina insatser under budgetåret 1972/73. Samarbete före-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 78
kommer bl. a. med den brittiska atomenergiorganisationen och ett amerikanskt företag.
Långsiktig forskning bedrivs inom neutronfysik, fasta tillståndets fysik, magnetohydrodynamik samt strålningskemi och aktiveringsanalys. |
Bolaget tillverkar även instrument och förser svenska sjukhus med huvuddelen av de erforderliga radioaktiva isotoperna. Isotopverksamheten visar låg lönsamhet.
Departementschefen
Utbyggnaden av den svenska atomkraften sker nu i snabb takt. Svensk reaktor- och komponentindustri har kunnat hävda sig väl i hård internationell konkurrens och omfattande order på utrustning till atomkraftstationerna i Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark har kunnat placeras vid svenska företag.
För att den svenska industrin skall kunna befästa sina positioner krävs betydande insatser på produktutveckling och forskning inom både rcaktor- och bränslesektorerna. Det är viktigt att landets förhållandevis begränsade resurser på området utnyttjas rationellt och att man undviker resurssplittring och dubbelarbete.
Atomenergi bör i samråd med de intressen som är företrädda i bolagets programråd undersöka förutsättningarna att koncentrera ytterligare arbeten på atomenergiområdet till Studsvik i form av uppdrag från statens vattenfallsverk, delegationen för atomenergifrågor, enskilda kraftföretag, den tillverkande industrin m. fl. Bl. a. bör det vara Jämpligt att utnyttja forskningsstationen som utbildningscentrum,
Riktlinjer för den statsfinansierade verksamheten inom bolaget under budgetåren 1970/71—1974/75 godkändes av 1970 års riksdag. Förutsättningarna för genomförandet av planen har emellertid ändrats genom att utbyggnaden av de svenska atomkraftverken sker på annat sätt och i annan takt än man tidigare räknade med. Tungvattenprojektet Marviken har lagts ned och lättvattenreaktorerna har såväl inom som utom landet kommit att dominera atomkraftutvecklingen. Detta påverkar användningen av Atomenergis forskningsresurser. Enligt vad jag inhämtat kommer bolaget under 1972 att redovisa förslag till verksamhetsprogram för de fem budgetåren 1973/74—1977/78.
I samband med avvecklingen av tungvattenprojektet Marviken har Atomenergi beslutat avyttra visst bolaget tillhörigt bränslematerial för sammanlagt 9,8 milj. kr. Intäkterna från försäljningen blir tillgängliga under åren 1971—74 och bör, efter avräkning av avvecklingskostnader med 1.3 milj. kr., användas för bolagets huvudmål — att öka svensk industris möjligheter att konkurrera på den växande marknaden för reaktorer, bränsle och komponenter till atomkraftverk. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om medlens disposition.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 79
Jag finner det angeläget att Atomenergi bedriver en långsiktig forsknings- och utvecklingsverksamhet med sikte på framtida reaktortyper. Bolagets förslag till en etappvis uppbyggnad av ett långsiktigt svenskt handlingsprogram på snabbreaktorområdet finner jag väl avvägt och jag har inget att erinra mot att verksamheten under de närmaste åren läggs upp på det sätt bolaget föreslagit. De ekonomiska förutsättningarna för bolagets medverkan i ett svenskt snabbreaktorprogram har fastställts av riksdagen år 1970 (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 94 och 101, SU 1970: 13, rskr 1970: 13). De innebär väsentligen att de av bolaget med statsmedel finansierade insatserna skall rymmas inom den av statsmakterna angivna kostnadsramen för bolagets atomesergiverksamhet under budgetåren 1970/71—1974/75. I den mån eventuella avgifter för information till följd av samarbetsavtal mellan utländsk part, svensk industri och Atomenergi kan komma att falla på bolaget bör de bestridas från förslagsanslaget Internationellt atomenergisamarbete.
Atomenergi har begärt särskilda medel för arbeten rörande atomkraftens miliö- och säkerhetsfrågor. Jag delar bolagets uppfattning att det är lämpligt att öka de redan nu betydande svenska insatserna inom denna sektor. Överläggningar kommer inom kort att inledas mellan industridepartementet, Atomenergi och kraftproducenterna om ett särskilt säkerhets- och miljöprogram inom en ram av förslagsvis 20 milj. kr. för en första treårsperiod. Programmet bör finansieras genom en avgift — exempelvis på den installerade effekten vid atomkraftanläggningar för vilka koncession lämnats. Jag anser emellertid att ytterligare överväganden behöver göras innan programmet utformas i detalj. Det är önskvärt att programmet startas senast den 1 januari 1973. Jag förutsätter att Atomenergi med dess stora erfarenheter av säkerhetsfrågor kommer att I stor utsträckning anlitas för uppdrag inom ramen för detta program.
Vid forskningsstationen i Studsvik togs under november 1971 ett nytt. materialforskningslaboratorium i bruk. Det ger utrymme för bl. a. ett åttiotal specialister inom fysikalisk metallurgi, korrosion och reaktorkemi. De nya resurserna ökar Atomenergis möjligheter att undersöka egenskaperna hos de material och det bränsle som utnyttjas i atomkraftanläggningarna.
Atomenergi har haft vissa svårigheter att få tillverkningen av radioaktiva isotoper lönsam. Bolaget tillgodoser f£. n. ca 75 9/, av det svenska isotopbehovet och utför på området ctt arbete till gagn för samhället. För att få den ekonomiska bakgrunden närmare belyst har bolaget hänvisats till att i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 närmare redovisa vilka insatser på området som bolaget anser vara nödvändiga och motiverade för att stödja svensk sjukvård. Bolaget bör inför denna redovisning överlägga med representanter för avnämarna.
Under åberopande av vad. jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet ' 80
att till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 50 800 000
kr. |
E 14. Internationellt atomenergisamarbete 1970/71 Utgift 3 487 989 1971/72 Anslag 4 100 000 1972/73 Förslag 4 240 000
Från anslaget bestrids främst Sveriges kostnader för deltagande i verksamheten inom det Internationella atomenergiorganet (IAEA) och kostnader för vissa projekt inom det av OECD bildade Europeiska atomenergiorganet (ENEA) samt för nordiskt samarbete på atomenergiområdet. I övrigt belastas anslaget bl. a. för resekostnader m. m. i samband med internationella atomenergisammanträden. Stora kostnader hänför sig till Sveriges medverkan i ENEA-projekten Halden och Dragon. Utgifter för resp. budgetår redovisas i följande sammanställning (i 1 000-tal kr.). :
1970/71 1971/72 1972/73 Beräknad
ändring
1972/73
| 1. IAEA | 900 | 1100 | 1 500 | + 400 |
| 2. Halden | 830 | 830 | 360 | — 470 |
| 3. Dragon | 1663 | 1370 | 800 | — 570 |
| 4, Nordiskt | : | |||
| samarbete | 48 | 300 | 150 | — 150 |
| 5. Övrigt | 47 | 500 | "430 | -- 70 |
6. Reserv för av-
talsförläng-
| ningar | — | — | 1000 | + 1000 |
| Summa utgifter 3 488 | 4100 | 4240 | + 140 | |
| Anslag | 3 500 | 4100 | 4 240 | + 140 |
AB Atomenergi har redovisat vissa förslag beträffande medelsbehovet för budgetåret 1972/73.
En närmare redogörelse för de olika projekten har lämnats i prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 99).
1. Sveriges bidrag till IAEA:s reguljära och allmänna fond samt kostnader för dokumentationssystemet INIS. |
2. Sveriges bidrag enligt treårsavtal 1970—1972 utgör totalt 2,3 milj. kr.
3. Sveriges bidrag enligt treårsavtal den 1 april 1970—den 31 mars 1973 uppgår sammanlagt till 3,8 milj. kr.
4, Beloppet avser huvudsakligen kostnader för svenskt deltagande i en nordisk arbetsgrupp rörande reaktorsäkerhet och utgifter för visst
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet | "81
internationellt samarbete beträffande snabba reaktorer (jfr prop. 1970: 1 bil. 15 s. 101). - |
5. Beloppet avser kostnader för dels resor, dels anordnande av konferenser m. m. i Sverige. |
6. Reserv för aktuella avtalsförlängningar och eventuella nya samarbetsavtal.
Departementschefen
Genom fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, som godkänts av riksdagen (prop. 1969: 164, UU 1969: 24, rskr 1969: 374) och ratificerats av Sverige våren 1970, väntas IAEA komma att få viktiga nya uppgifter i fråga om kontroll av klyvbart material. Mot bakgrund bl. a. härav beräknas bidraget till organisationen öka.
De arbeten som med svenskt stöd och enligt långsiktiga åtaganden bedrivs på ENEA-projekten Halden, Dragon och Eurochemic utgör för Sveriges del värdefulla komplement till det inhemska utvecklingsprogrammet. Även det nordiska samarbetet på atomenergiområdet har givit positiva erfarenheter.
Vid min anmälan av anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi har jag redogjort för frågan om fortsatta insatser på snabbreaktorområdet. I enlighet med vad jag därvid förordat bör eventuella informationsavgifter kunna bestridas från förevarande anslag, vilket kan komma att föranleda visst överskridande under nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Internationellt atomenergisamarbete för budgetåret 1972/
73 anvisa ett förslagsanslag av 4 240 000 kr.
E 15. Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran
I riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål förts upp ett reservationsanslag av 8,1 milj. kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för utvecklingsarbete rörande utvinning av uran ur de mellansvenska skiffrarna vid AB Atomenergis uranverk i Ranstad. Utvecklingsarbetet skall enligt statsmakternas beslut år 1969 (prop. 1969: 49, SU 1969: 88, rskr 1969: 226) pågå under budgetåren 1969/70—1971/72 till en sammanlagd kostnad av 25 milj. kr.
Förslag om den framtida försörjningen med kärnbränsle har nyligen redovisats i den inom industridepartementet utarbetade promemorian (Ds I 1971: 4) Sveriges försörjning med kärnbränsle. Promemorian remissbehandlas nu. Förslaget berör bl. a. användningen av förevarande anslag. Jag avser att, när remissbehandlingen är avslutad, föreslå Kungl. Mai:t att lägga fram proposition i ärendet till årets riksdag. I avvaktan härpå bör i riksstatsförslaget anslaget föras upp med oförändrat belopp.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet | 82
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Utvecklings-
arbete rörande utvinning av uran för budgetåret 1972/73 be-
räkna ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet | 83
F. DOMÄNVERKET
I samband med budgetreformen år 1912 blev dåvarande domänstyrelsen affärsdrivande verk. Den nuvarande benämningen domänverket, som gemensam beteckning för domänstyrelsen och den lokala skogsförvaltningen, tillkom år 1921.
I beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 103, JoU 1968:32, rskr 1968: 269) fastställdes vissa nya riktlinjer för domänverkets verksamhet. Enligt dessa skall verket med sikte på ett gott ekonomiskt utnyttjande driva skogsbruk på den fasta egendom som hör till domänverkets fond, i övrigt förvalta denna egendom och andra tillgångar som hör till fonden samt förvalta och öva tillsyn över vissa andra allmänna skogar och ecklesiastika boställens skogar. Det statliga skogsbruket skall drivas uthålligt, affärsmässigt och effektivt.
Riksdagens beslut syftade också till samordning av statens skogsbruk och skogsindustri. Det gemensamma målet för verksamheten vid domänverket och AB Statens skogsindustrier (Assi) skall vara att på sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett ur företagsekonomisk synvinkel rimligt årsresultat.
Fr. o. m. år 1969 leds domänverket av en särskild verksstyrelse. Denna består av chefen för domänverket, verkställande direktören i Assi och fyra andra ledamöter som Kungl. Maj:t utser särskilt.
Styrelsen består till övervägande del av samma personer som ingår i Assi:s styrelse, Detta långtgående personsamband i styrelserna är ett viktigt Ied i samordningen mellan de båda företagen.
Chef för domänverket är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Verkets centrala förvaltning är uppdelad på fem huvudenheter: försäljningsavdelning, driftsavdelning, rationaliseringsavdelning, ekonomiavdelning och personalavdelning. Den lokala skogsförvaltningen är indelad i 8 distrikt, vilka i sin tur är uppdelade i sammanlagt 68 revir och 3 domänområden.
Under år 1971 har statsmakterna fattat beslut om omlokalisering av verkets centrala förvaltning till Falun/Borlängeområdet (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196).
Antalet anställda inom domänverket de senaste fem åren framgår av följande sammanställning.
1966 1967 1968 1969 1970
Tjänstemän 1730 "1700 1650 1590 1540 Övriga 6 800 6 300 5 800 5400 5 600
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 84
Domänverkets tjänstemannapersonal har sedan år 1966 minskat med 11 9/9. Under samma tid har övrig personal reducerats med ca 18 9/, till följd av rationalisering främst genom fortgående mekanisering av arbetsprocesserna inom skogsbruket. Ökningen mellan åren 1969 och 1970 hänger samman med stormfällning av virke.
Domänverkets skogsmarksinnehav exklusive renbetesfjällens skogar och nationalparkerna uppgick vid början av år 1970 till i runt tal 3,9 milj. hektar produktiv skogsmark, vilket utgör ca 18 9/9 av landets produktiva skogsmark.
Domänverkets försäljning av skogsprodukter består av skog på rot och upparbetat virke. Främst beroende på önskemålet att till skogen knyta fast personal har efter hand en förskjutning skett från rotförsäljningar mot egna avverkningar. Under 1930-talet utgjorde rotförsäljningen mer än hälften av den totala virkesförsäljningen, medan den f.n. är endast ca 10 9/9,
Domänverkets försäljning av virke under de senaste fem åren framgår av följande sammanställning.
1966 1967 1968 1969 1970
Milj.m? sk 1,5 7,6 8,1 8,3 8,5
Av den totala försäljningen år 1970 på 8,5 milj. skogskubikmeter utgjordes 0,8 milj. av rotförsäljning medan återstående 7,7 milj. hänförde sig till upparbetat virke.
Domänverkets ekonomiska ställning under åren 1966—1970 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
1966 — 1967 1968 = 1969 1970
Omsättningstillgångar exklusive lager 104,7 113,0 112,1 145,9 201,4
| Lager och varor i arbete | 64,9 62,4 81,8 ' 56,9 42,5 |
| Fysiska anläggningstillgångar | 330,8 333,0 325,1 387,2 408,0 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 22,0 23,7 42,8 41,6 39,3 |
| Balansomslutning | 522,4 532,1 561,8 631,6 691,2 |
| Korta skulder! | 36,1 29,1 52,9 51,4 80,6 |
| Rörlig kredit | 41,0 50,0 46,0 18,0 20,0 |
| Eget kapital (statskapital) | 445,3 453,0 462,9 562,2 590,6 |
1 Inkl. redovisad vinst att inleverera till staten.
Det bokförda värdet av verkets skogs- och jordbruksfastigheter uppgick år 1970 till 400 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick till 1760 milj. kr. Bland anläggningstillgångarna ingår också aktier i Hjälmare kanal och slussverks AB, AB Orrefors skogar samt Skogsdon AB bokförda till ett värde av 35 milj. kr. år 1970. Den stora ökningen av bokföringsvärdet för fysiska anläggningstillgångar mellan åren 1968
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet . "85
och 1969 hänför sig till den uppskrivning av dessa tillgångar som skedde vid utgången av år 1968 i samband med ändrade regler för avskrivningar.
Domänverkets eget kapital bestod t. o. m. år 1968 av dels det statskapital som verket har att förvalta under domänfonden, dels förnyelsefonden för återväxtkostnader. Dessutom ingick ett par. mindre fonder.
I enlighet med nämnda ändrade grunder för domänverkets förvaltning av statens skogar har den under domänfonden redovisade markfonden upplösts den 31 december 1968. Behållningen inom fonden har överförts till en nyinrättad investeringsfond. Vidare har den 1 januari. 1969 en dispositionsfond inrättats.
Den 31 december 1968 upplöstes även domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader m. m. Behållningen under sistnämnda fond har fördelats med 1/6 på investeringsfonden och 5/6 på dispositionsfonden.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1970 på grundval av ekonomisk femårsplan för domänverket 1970-1974 fastställt ett årligt avkastningskrav på 23 milj. kronor, som skall inlevereras till statsverket under resp. ka- Ienderår. Den del av vinsten som återstår sedan fastställd avkastning från domänfonden tillgodosetts skall föras till dispositionsfonden. Domänverket har full frihet att förfoga över dispositionsfondens medel.
Domänverkets ckonomiska resultat åren 1966—1970 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
1966 1967 1968 1969 1970
Omsättning =. 411,9 412,5 401,5 423,4 492,5 Prod.-, försäljnings-
| och adm. kostnader | 352,7 364,7 353,9 369,0 410,4 |
| Rörelseresultat | 59,2 47,8 47,6 54,4 82,1 |
| Avskrivningar! | 24,0 25,1 18,4 25,2 27,77 |
Finansiella och extra-
ordinära poster 0,6 —0,8 —1,7 —2,4 3,6 Resultat före dispositioner
och skatt 35,8 21,9 27,5 26,8 58,0 Dispositioner och avsätt-
| ningar? | —2,5 —7,4 —9,9 —2,6 —7,0 | ||
| Skatt | 15,3 | 9,4 | 7, 4 8,3 17,9 |
| Redovisat resultat | 18,0 | 5,1 | 10,2 15,9 33,1 |
| Inlevererat till staten | 27,7 18,0 | 5,1 22,2 22,9 |
Rörelseresultat i 4, av
omsättn. 14,4 11,6 11,9 12,8 16,7 Redovisat resultat i 2,
av medeltal disponerat
statskapital 4,0 1,1 2,2 2,8 5,7
Av sammanställningen framgår att totala omsättningen år 1970 uppgick till 493 milj. kr. mot 423 milj. kr. år 1969.
1 Avskrivningar = investeringar t.o.m. 1968.
3 Varav förändring i varulagerreserv 1966 + 2,8, 1967 — 6,2, 1968 — 5,8, 1969 — 2,6 och 1970 -— 7,0 milj. kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet . 86
Resultatet före dispositioner och skatt blev 58 milj. kr. år 1970. Till statsverket har under året inlevererats 22,9 milj. kr. motsvarande det av Kungl. Maj:t fastställda avkastningskravet.
Domänverkets investeringsutveckling under perioden 1966—1970 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.)
1966 1967 1968 1969 1970
Investering i maskiner och inventarier 11,1 13,5 Investering i byggnader och anläggningar «12,9 11,6
Av denna sammanställning framgår att de totala investeringarna under år 1970 uppgått till 35,1 milj. kr. mot 18,6 milj. kr. år 1969. Under senare år har en kontinuerlig förskjutning ägt rum från investeringar i hus- och vägbyggnad till investeringar i skogsmaskiner. I sammanställningen ingår inte investeringskostnaden för ämbetsbyggnaden i Solna.
Till skillnad från övriga affärsdrivande verk får domänverket inte något tillskott för investeringar över statsbudgeten. Verkets kreditbehov tillgodoses dels genom tillgång till rörlig kredit i riksgäldskontoret, som f. n. uppgår till högst 130 milj. kr., dels genom att tillgängliga medel i investeringsfonden får disponeras.
Investeringsfonden får utnyttjas för inköp av fast egendom och till investeringar med en varaktighet av minst tio år, t. ex. byggnader och skogsbilvägar. Genom avsättning till värdeminskningskonto för investeringar hålls fondens kapital intakt. Dessutom skall köpeskillingen för försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. tillföras investeringsfonden.
Uppläggningen av domänverkets finansiering av drifts- och kapitalutgifter medför att endast ett fåtal anslag av speciell natur redovisas i statsbudgeten.
F 1. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal
| 1970/71 Utgift | 152 385 |
| 1971/72 Anslag | 147 000 |
| 1972/73 Förslag | 134 000 |
Från anslaget bestrids ersättningar som föranleds av beslut av 1933 års riksdag (prop. 1933: 233, BaJoU 1933: 1, rskr 1933: 269) angående indragning av viss personal vid domänverket.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet : 87
Domänverket
Domänverket beräknar att kostnaderna för år 1972 kommer att uppgå till 299 000 kr., grundade på 1972 års pensionsvärden. Därav bör kyrkofonden enligt sedvanliga beräkningsgrunder svara för 165 000 kr., varför anslaget bör uppföras med 134 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot domänverkets beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och föreslår därför att anslaget tas upp med 134 000 kr. Jag biträder vidare ett av domänverket lämnat förslag till fördelning enligt sedvanliga regler av de verkliga kostnaderna för år 1971 mellan anslaget och kyrkofonden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) besluta att kyrkofonden skall för år 1971 ersätta domänver-
kets fond för utgifter för övertalig personal med 174 000 kr,
2) till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
134 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet > =. 88
KAPITALBUDGETEN
I Statens affärsverksfonder
E. FÖRENADE FABRIKSVERKEN
I. E: 1. Byggnader och utrustring 1970/71 Utgift 52 129 873 Behållning 9 706 573 1971/72 Anslag + 42 500 009 1972/73 Förslag 43 900 000
Förenade fabriksverken inrättades som affärsdrivande verk år 1943. och fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 119, SU 1965:163, rskr 1965: 398). Fabriksverken skall enligt sin instruktion (1965: 840) bedriva utveckling, tillverkning, försäljning och underhåll av försvarsmateriel, utveckling, tillverkning och försäljning av civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår även försäljning av övertalig och kasserad materiel för statens och andras räkning.
Fabriksverken förvaltar under fabriksverkens fond redovisade fabriker, verkstäder och tvätterier samt andra under fabriksverkens fond upptagna statliga kapitaltillgångar. Fabriksverken uppför anläggningar och byggnader som behövs för verket.
Fabriksverken uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider därmed och med medel som i övrigt står till dess förfogande verkets utgifter.
I fabriksverken ingår följande nytillverkande fabriker, nämligen gevärsfaktoriet i Eskilstuna, Åkers Krutbruk, torpedverkstaden i Motala, beklädnadsverkstaden i Karlskrona samt ammunitionsgruppen som omfattar Zakrisdalsverken i Karlstad, Vingåkersverken i Vingåker, Gällöverken i Gällö och Vanäsverken i Karlsborg. Av fabrikernas militära tillverkning kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen samt ammunition till dessa, robotstridsdelar, raketer och torpeder. Av fabrikernas civila tillverkning kan nämnas kylsystem, luftkompressorer och styrväxlar Vidare tillverkas uniformer för såväl militärt som civilt bruk.
Underhåll av försvarsmateriel utförs vid verkstäderna i Arboga och Malmslätt. Arbogaverkstaden har en filial i Östersund. I Västerås och Visby finns filialer till verkstaden i Malmslätt. Underhålls-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 89
uppgifter i fråga om försvarets telemateriel fullgörs även vid det halvstatliga Telub AB i Växjö och vid verkets telcunderhållsverkstad i Göteborg.
Fabriksverkens tvätterirörelse bedrivs vid 15 tvätterier. Vid flertalet tvätterier finns anläggningar för kemisk tvätt. I anslutning till ett par av tvätterierna utförs skoreparationer. Tvätterierna betjänar försvarets förband samt statliga och landstingsägda sjukhus m. m.
Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs genom en särskild enhet, överskottsförsäljningen. Försäljningen sker f. n. på fem platser i landet.
Fabriksverken förvaltar statens aktier och andra ägarandelar i Industri AB Gelfa, Polfrost AB, Trivab konfektions AB, Viking Sport Arms Co AB, Telub AB, KB Food Control AB & Co, Food Control AB, Innovations AB Projection KB, Innovations AB Projection, KB United Stirling (Sweden) AB & Co, United Stirling (Sweden) AB, Swedelop Hospital Equipment AB och Swedish Industrial Development Corp. Inc.
Ekonomisk översikt m. m.
Tillgångarna i fabriksverkens fond (exkl. försvarets materielverks anläggningar) uppgick den 30 juni 1971 till sammanlagt 695 milj. kr. Sedan skulderna frånräknats var fondens kapitalbehållning 296 milj. kr.
Fabriksverkens resultaträkningar för de tre senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
Sammandrag av resultaträkningar budgetåren 1968/69—1970/71 (1 000-ta) kr.)
1968/69 1969/70 1970/71 Intäkter
| Rörelsen | 34 727 | 35 179 | 33 069 |
| Utdelning på aktier | 367 | : 367 | 367 |
| Försäljning av anläggningstillgångar 221 | 1057 | "> 543 | |
| Nettoförlust | -— 35 315 | — 36 603 | 22 960 56 939 |
Kostnader
| Avskrivningar på fastigheter | 2777 | 3271 | 4 090 |
| Avskrivningar på maskiner | 8852 | 10 858 | 11 079 |
| Avskrivningar på aktier | — | — | 7 840 |
| Räntenetto | — | 432 | 744 |
Kostnader för utveckling, rationali-
| sering, marknadsföring m. m. 13 423 | 6439 | 10 964 | |
| Ränta på fabriksverkens fond | 10 263 | 15398 | — |
| Extraordinära kostnader | 35 315 | 205 36 603 | 22222 56 939 |
Sammanställningen visar ett avsevärt sämre resultat av verksamheten under budgetåret 1970/71 än under tidigare år. Det negativa nettoresultatet har främst påverkats av extraordinära kostnader som uppstått ge-
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 90
nom tillämpning av restriktivare värderingsprinciper för tillgångarna, varvid aktiebolagslagens värderingsbestämmelser varit riktmärke. Så- Junda har nedskrivning av varulager och fordringar gjorts med 30,9 milj. kr. Under året har till statsverket inlevererats avskrivningsmedel med 23 milj. kr. motsvarande avskrivningar på byggnader, maskiner och aktier.
Den fakturerade omsättningen vid fabriksverken uppgick under budgetåret 1970/71 till 557,4 milj. kr., en ökning med 102,9 milj. kr. sedan föregående år. Av omsättningen hänförde sig 188 milj. kr. till de nytillverkande fabrikerna m. m., 221,9 milj. kr. till underhållsverkstäderna, 99,2 milj. kr. till tvätterierna och 43,0 milj. kr. till överskottsförsäljningen.
Försvarets andel av faktureringen uppgick under budgetåret 1970/71 till 336,1 milj. kr.
Orderingången uppgick vid fabriker och verkstäder till 449,8 milj. kr. under budgetåret 1970/71, en ökning sedan föregående år med 83,1 milj. kr. Beställningarna från det svenska försvaret ökade med 72,7 milj. kr. från 291 milj. kr. till 363,7 milj. kr. Beställningarna av civila produkter ökade något, nämligen från 28,3 milj. kr. till 33,7 milj. kr. Även orderingången på export visade någon ökning, nämligen från 47,3 milj. kr. till 52,4 milj. kr.
Orderingången under de scnaste fem budgetåren för produkter från fabriker och verkstäder framgår av följande sammanställning (i milj. kr.)
| Budgetår | Totalt | Försvarsmateriel inom landet | export | Civila produkter inom landet | export |
| 1966/67 | 165,0 | 116,1 | 25,2 | 21,4 | 2,3 |
| 1967/68 | 285,9 | 241,3 | 20,2 | 18,5 | 5,9 |
| 1968/69 | 400,3 | 358,1 | 14,3 | 23,9 | 4,0 |
| 1969/70 | 366,7 | 251,1 | 41,5 | 28,2 | 5,9 |
| 1970/ 71 | 449,8 | 363,7 | 49,0 | 33,7 | 3,4 |
Vid utgången av budgetåret 1970/71 utgjorde försäljningsvärdet av inneliggande orderstock vid de nytillverkande fabrikerna ca 482 milj. kr. Orderstocken för de skilda febriksenheterna är starkt varierande. Sålunda kan sysselsättningen vid torpedverkstaden anses tryggad för ca fyra år framåt, vid Vanäsverken två till tre år, vid gevärsfaktoriet ett år, medan sysselsättningen vid beklädnadsverkstaden är tryggad endast för mycket kort tid.
Orderstocken vid underhållsverkstäderna uppgick vid samma tidpunkt till ca 182 milj. kr.
Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande sammanställning.
| Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet | 91 | |||
| Budgetår | Vattentvätt Kemtvätt Skorepara- Fakt. värde Milj. kg. | Milj. kg. 1 000 par Milj. kr. | tioner | |
| 1966/67 | 42,2 | 3,0 | 138 | 49,8 |
| 1967/68 | 44,3 | 2,8 | 147 | 55,2 |
| 1968/69 | 52,9 | 2,9 | 160 | 70,3 |
| 1969/70 | 59,3 | 2,8 | 150 | 83,8 |
| 1970/71 | 64,5 | 2,7 | 130 | 99,2 |
Medelsförbrukning under budgetåren 1970/71—1971/72
I följande sammanställning redovisas de investeringsmedel som under budgetåret 1970/71 stått till fabriksverkens förfogande och den omfattning i vilken de tagits i anspråk. Investeringsutfall budgetåret 1970/71 (1 000-tal kronor) Ingående Anslag Medelsförbrukning Utgående behållning behållning
beräknad i faktisk
bil. 15
7637 54 200 52 800 52130 9 706
Av sammanställningen framgår att investeringsramen för budgetåret 1970/71 inte helt har utnyttjats. En närmare redogörelse för utfallet av investeringsverksamheten lämnas i det följande.
För budgetåret 1971/72 har investeringsramen fastställts till 46,8 milj. kr. Fabriksverken räknar med att investeringsramen skall bli helt utnyttjad. Eftersom det outnyttjade beloppet vid utgången av budgetåret 1970/71 var 9,7 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1971/72 utgjorde
42,5 milj. kr. står tillsammans 52,2 milj. kr. till verkets förfogande under
innevarande budgetår. En behållning av 5,4 milj. kr. kan alltså förutses vid budgetårets utgång den 30 juni 1972.
Förenade fabriksverken Investeringsprogram
Fabriksverken framhåller att utvecklingen under 1960-talet har ställt verket inför betydande problem, som inte är unika för verket, men som för detta av olika skäl framstått som särskilt svårbemästrade. Problemen sammanhänger i första hand med det förhållandet att verket är en försvarsindustri. Produktionen är i huvudsak inriktad på militära produkter, vilket innebär bl. a. att produktionsutrustningen är relativt specialiserad och inriktad på produkter med stora kvalitetskrav i längre serier.
Den återhållsamma nyanskaffningen till försvaret som kännetecknar
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 92
utvecklingen i Sverige och flera andra länder har haft konsekvenser för fabriksverken. Osäkerheten har tilltagit vad gäller möjligheten att på lång sikt planera för leveranser till det svenska försvaret samtidigt som konkurrensen från andra länders försvarsindustrier hårdnat. Detta har fått och kommer att få konsekvenser för fabriksverkens lönsamhet. Praktiskt taget alla försvarsindustrier i världen satsar betydande resurser på att möta denna marknadsutveckling, i första hand genom inbrytningar på civila marknader. Detta har bedömts nödvändigt även för fabriksverken, bl. a. mot bakgrund av de krav på sysselsättningstrygghet som ställts på verket från de anställda och samhället. Ett annat viktigt skäl för denna målsättning är att det i produktionen investerade kapitalet måste utnyttjas fullständigt om verkets konkurrenskraft på försvarsmaterielmarknaden skall kunna upprätthållas och förstärkas. Fabriksverken står alltså inför allvarliga problem, som delvis är gemensamma för flera företag i vårt land. Företagsledningens målsättning är att successivt öka konkurrenskraften på de för verket traditionella marknaderna samtidigt som nya marknader måste kartläggas och bearbetas. Detta kräver bl.a. ett närmare samarbete mellan verket och andra företag inom och utom landet.
Med hänsyn till fabriksverkens nuvarande svårigheter att helt utnyttja befintliga produktionsresurser har i årets anslagsframställning de föreslagna investeringarna i huvudsak — förutom de investeringar som behövs för fullföljande av redan beslutade objekt — inriktats på åtgärder för rationalisering och lönsamhetsförbättring samt för att tillfredsställa de krav som ställs inom miljö-, skydds- och säkerhetsområdena.
Av den föreslagna investeringsramen av 49,3 milj. kr. utgör 16,1 milj. kr. följdinvesteringar till påbörjade investeringar.
I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och beräknad medelsförbrukning budgetåren 1970/71—1972/73.
Faktisk utgift Beräknad utgift
| 1970/71 | 1971/72 (1 000-tal kr.) | 1972/73 | |
| Tvätterierna | 26 984 | 21 400 | 9 900 |
| Nytillverkande fabriker | 1283 | 2 500 | 7 000 |
| Underhållsverkstäder | 5 848 | 6 000 | 14 900 |
| Civila produkter | 4997 | 3 000 | 5 000 |
| Överskottsförsäljning | 2113 | 900 | = |
| Reinvesteringar | 10 905 52 130 | 13 000 46 800 | 12 500 49 300 |
Tvätterierna
Tvätteriverksamheten kännetecknas av att andelen militär tvätt minskat under det att verksamheten alltmer inriktats mot den allmänna vårdsektorns behov. För att raöta den vikande lönsamheten vid tvätte-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 93
rierna, föranledd bl.a. av de senaste årens löneutveckling, har en omorganisation inletts i effektivitetshöjande syfte. Planerade kunder inom Mälardalsdistriktet har under året övertagits av tvätteriet i Eskilstuna. Tvätteriet i Stockholm har planenligt övertagits av Stockholms läns landsting, Vid utgången av budgetåret 1971/72 beräknas verksamheten vid tvätteriet i Landskrona vara helt avvecklad och produktionen överflyttad till tvätterierna i Karlskrona och Malmö. Utbyggnaden av tvätteriet i Karlskrona och nybyggnaden av tvätteriet i Norrköping har fortgått planenligt och beräknas vara avslutade omkring årsskiftet 1971/ 72. I samband därmed förs underhandlingar med Östergötlands läns landsting om köp av tvätteriet i Ödeshög, vilket f. n. arrenderas. Tvätteriet i Hagfors har färdigställts och övertagit den kemiska tvätt som tidigare behandlats vid tvätteriet i Stockholm. Överflyttning av tvättgods från tvätterierna i Karlstad och Alingsås fortgår planenligt.
1. Utbyggnad av tvätteriet i Karlskrona För färdigställande av redan beslutad anläggning, ursprungligen kostnadsberäknad till 14 milj. kr., nu indexmässigt uppräknad till 16,1 milj. kr., varav 15,3 milj. kr. beviljats för budgetåren 1969/70—1971/72, behövs resterande 800 000 kr. budgetåret 1972/73.
2. Nybyggnad av tvätteriet i Norrköping För fortsatt arbete med redan beslutad anläggning, ursprungligen kostnadsberäknad till 24 milj. kr., nu indexmässigt uppräknad till 27,2 milj. kr., varav 24,9 milj. kr. beviljats för budgetåren 1969/70—1971/72, behövs resterande 2,3 milj. kr. budgetåret 1972/73.
3. Förvärv och omändring av tvätteriet i Ödeshög Som ett led i den pågående strukturrationaliseringen har fabriksverken ansctt det riktigt att på sikt koncentrera den militära vattentvätten i Mellansverige till ett speciellt tvätteri enbart avsett för militär vattentvätt. I första hand skulle till detta tvätteri hänvisas den militära tvätt som nu behandlas av det landstingsägda tvätteriet i Stockholm, den tvätt från förband i Jönköping och Eksjö som nu behandlas av det militära tvätteriet vid I 12 i Eksjö samt militär tvätt från Östergötland och Mälardalsområdet som nu behandlas vid tvätteriet i Karlstad. Fabriksverken avser att överföra den sjukhustvätt som nu utförs vid tvätteriet i Ödeshög till tvätteriet i Norrköping. Tvätteriet i Ödeshög, som fabriksverken arrenderar av Östergötlands läns landsting, har landstinget förklarat sig berett att sälja till staten. Detta tvätteri kommer efter om- och tillbyggnad samt utbyte av den delvis nedslitna maskinparken att bli väl lämpat för behandling av militär vattentvätt och ge en oförändrad eller något ökad sysselsättning inom
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 94
orten. Förhandlingarna med landstinget om priset för tvätteriet har ännu inte slutförts, varför en exakt kostnadsberäkning inte kan göras. Kostnaderna för förvärv och iordningställande uppskattas till 6 milj. kr., varav 3 milj. kr. behövs budgetåret 1972/73.
4. Komplettering av tvätteriet i Alingsås
Tvätteriet i Alingsås projekterades ursprungligen för en kapacitet av 26,5 ton per 8 timmar. Genom mindre kompletteringar och utbyten av vissa maskiner samt skiftkörning i viss utsträckning är produktionen f.n. uppe i ca 44 ton per dygn. Detta har emellertid medfört att lagringsutrymmena för smutstviitt blivit otillräckliga. Tidvis har lagring i förhyrda lokaler och t. o. m. utomhus måst tillgripas. En utbyggnad i anslutning till smutstvättsorteringen är därför nödvändig. Kostnaderna har beräknats till 1 milj. kr. budgetåret 1972/73.
5. Ökad tvättkapacitet i Norrland
Mängden sjukhustvätt i Norrbotten ökar stadigt. Omkring år 1975 beräknas kapaciteten vid tvärteriet i Boden vara helt utnyttjad. Detta tvätteri projekterades från början inte för utbyggnad, men har trots detta två gånger genomgått väsentliga till- och ombyggnader. En ytterligare ombyggnad för att öka kapaciteten blir dyrbar och kan ändå inte ge ett fullgott resultat från driftsekonomiska och hygieniska synpunkter. Härtill kommer att tvätteriet under årens lopp blivit kringbyggt av bostäder med ömsesidiga olägenheter för såväl tvätteriets verksamhet som de kringboende. Behövlig kapacitet måste finnas disponibel omkring år 1975. Alternativa förslag till lösning föreligger. Bl. a. har fabriksverken gjort en jämförande kostnadsundersökning beträffande lokalisering av ett nybygge till resp. Gällivare och Boden. För förundersökningar och påbörjande av projektering behövs 300 000 kr. budgetåret 1972/73.
I en promemoria den 30 september 1971 föreslår fabriksverken, att det nya tvätteriet lokaliseras till Boden. Över promemorian har yttranden avgetts av länsstyrelsen i Norrbottens län, länsarbetsnämnden i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting samt Bodens och Gällivare kommuner. Länsstyrelsen finner att inga väsentliga skäl talar för att tvätteriet omlokaliseras från Boden till Gällivare. Länsarbetsnämnden anser det knappast vara rationellt att försöka minska sysselsättningsproblemen för den kvinnliga arbetskraften i Gällivare genom åtgärder som medför ökad bestående arbetslöshet inom Bodens kommun. Landstinget förklarar i sin egenskap av kund sig inte kunna acceptera förhöjda avgifter föranledda av tvätteriets lokalisering. Om Gällivare väljs som lokaliseringsort, måste beslut också fattas om formerna för eliminering av de merkostnader som åsamkas genom lokaliseringen. De båda kommunerna anser att det nya tvätteriet bör placeras i den egna kommunen och anför som stöd härför sysselsättningsskäl.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 95
6. Rationalisering av transporter
Sedan åtskilliga år har undersökningar pågått vid olika tvätterier i avsikt att åstadkomma rationellare transporter till och från sjukhusen. Väsentligen har dessa undersökningar inriktats på att undvika omlastning och ompackning av tvättgodset vid ankomsten till tvätteriet resp. sjukhuset. Fabriksverken har senast medverkat i en undersökning angående textilhantering ledd av Sjukvårdens och socialvårdens planeringsoch rationaliseringsinstitut (Spri). Denna undersökning har resulterat i en rekommendation om användning av containers med hjul och löstagbara hyllor. Ett stort antal av de landsting som anlitar fabriksverkens tvätterier har krävt övergång till containertransporter, som enligt utredningsresultatet kommer att ge lägre totala transportkostnader och minskat behov av persedlar. Besparingarna ligger emellertid helt på de interna transporterna inom sjukhusen och på investeringarna i persedlar, medan de externa transporterna mellan tvätteri och sjukhus ökar något på grund av investeringar i containers och sämre utnyttjande av bilarnas lastkapacitet. Landstingen har vid hittills förda förhandlingar förklarat sig beredda att betala de ökade externa transportkostnaderna på grund av de betydligt väsentligare besparingarna inom sjukhusen. Motsvarande försök med containertransporter har utförts vid vissa militära förband och f.n. undersöks möjligheten att använda samma containertyp för såväl sjukhus som militära förband.
Containers har redan i viss omfattning anskaffats vid några tvätterier. Kvarstående behov för hela tvätteriverksamheten uppskattas till 8 milj. kr. För att påbörja anskaffning av containers vid ett antal tvätterier behövs 2,5 milj. kr. budgetåret 1972/73.
Under rubriken Tvätterierna begärs alltså sammanlagt (0,8 + 2,3 + 3 + 1 + 0,3 + 2,5) 9,9 milj. kr.
Nytillverkande fabriker
Svårigheter vid igångkörningen av vissa nya tekniskt kvalificerade militära produkter har medfört avsevärda produktionsstörningar, framförallt vid Zakrisdalsverken. Detta har i sin tur återverkat på Vingåkersverkens produktion som ligger i slutet av en gemensam produktionskedja. Vid Zakrisdalsverken har den från AB Avimat övertagna tillverkningen av tändrör igångsatts.
Ansträngningar har gjorts för att lösa problemen med den framtida beläggningen vid gevärsfaktoriet, framförallt då det gäller att skapa betydligt större andel civil produktion. En åtgärd härvidlag har varit att överta tillverkningen av Husqvarna vapenfabriks AB:s vapenproduktion. En genomgripande rationalisering av gevärsfaktoriets organisation har skett under året.
Det tidigare vid torpedverkstaden påbörjade rationaliseringsarbetet
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 96
har fortsatt med ökad produktivitet som följd. Till följd av utvecklingen vid Åkers krutbruk, bl. a. samarbetet med den statliga läkemedelsgruppen och den vikande beläggningen på krutsidan, har en utredning påbörjats för att klarlägga fabrikens framtida produktionsinriktning.
Utvecklingen vid beklädnadsverkstaden i Karlskrona ger anledning till oro. Detta sammanhänger delvis med den allmänna utvecklingen inom TEKO-branschen, men beror även på att kostnadsökningarna inte har kunnat kompenseras genom rationaliseringar. Produktionen av yllepersedlar har gått ned till hälften jämfört med föregående budgetår.
7. Lokaler och utrustning för rökammunition vid Zakrisdalsverken
Rökammunition av olika kaliber kommer i fortsättningen att vara ett betydelsefullt produktområde för ammunitionsgruppen. För komplettering av lokaler och utrustning för tillverkning av rökammunition har i enlighet med tidigare kostnadsberäkning för budgetåret 1971/72 beviljats 1 milj. kr. Efter det att den ursprungliga planläggningen genomförts, har produktunderlaget breddats. Nya kvalitetsförbättrande produktionsmetoder har dessutom tillkommit. Kraven på anläggningen har därför. ökats. Kostnaden beräknas nu till 1,8 milj. kr., varför 800 000 kr. behövs under budgetåret 1972/73 för att projektet skall kunna genomföras.
8. Skyddsrum m.m. vid Vanäsverken
Under denna rubrik redovisas i fortsättningen även objektet Halvfabrikatförråd, då det med hänsyn till rationaliseringssynpunkter upphandlats och redovisats gemensamt med skyddsrum m. m. Objekten som ursprungligen kostnadsberäknades till resp. 2 milj. kr. och 500 000 kr. har nu indexmässigt uppräknats till sammanlagt 2,7 milj. kr. Tidigare har 1,5 milj. kr. beviljats för dessa objekt. För fullföljande av beslutade åtgärder behövs 1,2 milj. kr. under budgetåret 1972/73. |
9. Luftkondittonering av sikt- och laddningsrum vid Vanäsverken
För fullföljandet av redan beslutad luftkonditioneringsanläggning, kostnadsberäknad till 500 000 kr., varav 200 000 kr. beviljats för budgetåret 1971/72, behövs 300 000 kr. för budgetåret 1972/73.
10. Personalbyggnad vid Hugelsta
Skjutledarc, administrativ personal m. fl. vid fabriksverkens skjutfält Hugelsta har sina arbetsplatser i en som provisorium uppförd byggnad av baracktyp från 1940-talet. Byggnaden var i dåligt skick redan när den flyttades till Hugelsta. En sedan länge diskuterad nybyggnad har under en följd av år fått stå tillbaka för objekt som getts högre prioritet. Läget har nu blivit så prekärt att provisoriska förbättringar och underhåll inte längre är försvarbara. En ersättningsbyggnad är kostnadsberäknad till 600 000 kr., varav 200 000 kr. behövs budgetåret 1972/73.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet | 97
11. Förråd för lys- och rökammunition
Genom strukturrationalisering har Zakrisdalsverkens produktsortiment utökats med pyrotekniska enheter för vilka förrådsmöjligheter f. n. saknas. Detta påverkar produktionsmöjligheterna negativt. Erforderligt förråd, som av säkerhetsskäl måste byggas fristående, är kostnadsberäknat till 400 000 kr., som behövs budgetåret 1972/73.
12. Om- och tillbyggnad av verkstadsbyggnad, Zakrisdalsverken
Produktionen vid Zakrisdalsverken, som ursprungligen var helt inriktad mot det militära produktområdet, omfattar förutom sammansättning av ammunition, pyrotekniskt och visst sprängtekniskt arbete även till betydande del framtagning av såväl mekaniska detaljer som produkter. För att kompensera en vikande beläggning av militära produkter har viss civil tillverkning — i första hand av kylkompressorer — tagits upp på produktionsprogrammoet, förutom att tändrörstillverkningen vid f. d. AB Avimat övertagits. Resurserna för den mekaniska tillverkningen, som bedöms bli av allt större betydelse för Zakrisdalsverken, är f£. n. splittrade. Bl.a. är en stor enhet för automatmaskiner inrymd 1 förhyrda äldre verkstadslokaler, som ligger relativt långt från fabriken. Hyrestiden är begränsad.
Värme- och ytbehandlingsavdelningarna i verkstadsbyggnad Z47 är gamla, hårt nedslitna och olämpligt placerade. En rationell materialhantering inom Zakrisdalsverken hämmas av brist på lämpliga förråd. Nuvarande förråd är med hänsyn till den tidigare mer sprängtekniskt inriktade verksamheten små och spridda över anläggningen. För att bättre kunna samordna produktionen och erhålla rationellare verksamhet planerar fabriksverken en om- och tillbyggnad av ifrågavarande verkstadsbyggnad och att därvid flytta och modernisera den gamla värmeoch ytbehandlingsavdelningen. Det friställda utrymmet skulle i kombination med viss del av utbyggnaden användas för en koncentration av den mekaniska bearbetningen till ett ställe. I samband därmed avses. en godscentral komma att anordnas för central fördelning av ej sprängtekniska varor.
För budgetåret 1972/73 behövs 300 000 kr. för projektering av anläggningen.
13. Ombyggnad av byggnad vid Zakrisdalsverken
Byggnad Z40 uppfördes år 1944 och fyller nu inte längre de krav som i flera avseenden måste ställas på en rationell och säker arbetslokal. Sålunda saknas luftkonditionering och de elektriska installationerna har för låg standard. Golvbeläggningen består av träelement, ytor på väggar och tak är i dåligt skick. Förrådsutrymmen för explosiva varor och eldfarliga vätskor är otillfredsställande, utrymme för verk- 4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 98
tyg, emballage o. d. saknas. Behövlig ombyggnad är kostnadsberäknad till 500 000 kr., varav 300 000 kr. behövs budgetåret 1972/73.
14. Förråd för ammunition; sprängämne och störtade detaljer, Vingåkersverken
Ammunition som skall förstöras (störtas) måste i väntan på behandling förvaras i förråd, som av säkerhetsskäl är likvärdiga med förråd för annan ammunition. På liknande sätt måste sprängämne som tillvaratages liksom skrotdetaljer förvaras i enlighet med gällande normer. Vingåkersverken saknar f.n. tillräckliga förrådsutrymmen för dessa ändamål, varför nybyggnader härför måste uppföras. Kostnaderna är beräknade till 800 000 kr., varav 400 000 kr. behövs budgetåret 1972/73.
15. Förråd för väteperoxid vid torpedverkstaden
Med hänsyn till föreliggande produktionsprogram för torpeder och Stirlingprojektet är torpedverkstadens förrådsmöjligheter vad avser väteperoxid otillräckliga. Med hänsyn härtill bör nytt väteperoxidförråd byggas. Det är kostnadsberäknat till 300 000 kr. som behövs budgetåret 1972/73.
16. Reningsanläggning och avloppssystem vid Zakrisdalsverken
Nuvarande två avloppssystem från ytbehandlings- och pjäshylsavdelningarna måste ersättas med nytt avloppssystem med reningsanläggning. Avloppsledningsnätet inom Zakrisdalsverken måste dessutom ändras så att en uppdelning sker i två skilda system för resp. dag- och spillvatten. Kostnaden är beräknad till 700 000 kr., varav 200 000 kr. behövs budgetåret 1972/73.
17. Ny brännplats vid Zakrisdalsverken
I samband med sprängteknisk tillverkning erhålls alltid vissa kassationer och visst spill som enligt gällande bestämmelser inte får transporteras utanför anläggningen utan måsice förstöras vid den tillverkande fabriken. Tidigare har spill förstörts delvis genom bränning vid en befintlig mindre brännplats, delvis genom sänkning i Vänern. Då det senare inte längre får förekomma, måste den nuvarande brännplatsen flyttas och utbyggas så att den kan omfatta även förstöring av den materiel som hittills sänkts i Vänern. Kostnaderna är preliminärt beräknade till 300 000 kr. som behövs budgetåret 1972/73.
18. Förråd för tändhattar vid Vanäsverken
Nuvarande tändhattsförråd vid Vanäsverken har utdömts av sprängämnesinspektionen, varför nytt tändhattsförråd krävs för att produktionen skall kunna bedrivas utan störningar. Kostnaderna är beräknade till 300 000 kr. som behövs budgetåret 1972/73.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 99
19. Vatten- och avloppssystem vid Vanäsverken
Tidigare har 500 000 kr. erhållits för anslutning till kommunalt av- | loppssystem samt för rening av industriellt avlopp vid Vanäsverken. Efter det Vanäsverken anslutits till det kommunala reningsverket måste dagvattnet skiljas från spillvattnet, vilket kräver införande av ett separat avloppsnät för dagvattnet. Vissa ombyggnader av avloppsnätet för spillvatten följer också härav. Kravet på rening av industriavlopp har accentuerats under de senaste åren och vid projekteringen av den aktuella anläggningen har hänsyn tagits härtill. Behovet av industrivatten har tidigare täckts av två separata vattentäkter inom fabriksområdet. De är hårt nedslitna och omoderna varför vattenförsörjningen nu blivit bristfällig. En kompensation med vatten från kommunala nätet är inte lämplig bl.a. på grund av den klorering som förekommer och som inverkar menligt på produktkvaliteten. Behovet av industrivatten är dessutom så stort att ett industrivattenverk är ekonomiskt motiverat. Koncentrationen till ett industrivattenverk kräver komplettering av ledningsnätet men är ändå gynnsammast bl. a. på grund av att ledningsdragningarna för industrivatten och avlopp kan ske parallellt.
Totala kostnadsramen för angivna objekt är beräknad till 2,3 milj. kr., varav 1,4 milj. kr. behövs budgetåret 1972/73.
20. Garage-, olje- och brandbod, Vingåkersverken
Hittills har oljeförrådet liksom huvudparten av brandmaterielen förvarats i tillfälligt disponibla lokaler. Anmärkning har riktats mot oljeförrådets placering. Den lokal som utnyttjats för brandmaterielen har nu tagits i anspråk för sitt avsedda ändamål. Garage saknas helt med de svårigheter detta för med sig. Fabriksverken avser därför att på lämpligt sätt uppföra behövliga utrymmen för garage, oljeförråd och brandskyddsutrustning med bl. a. två motorsprutor och brandkärra. Kostnaderna är beräknade till 800 000 kr., varav 400 000 kr. behövs budegetåret 1972/73.
21. Reningsanläggning för industriellt avlopp vid torpedverkstaden
Enligt direktiv från naturvårdsverket och länsstyrelsen i Östergötlands Jän måste reningsanläggning snarast införas för visst industriellt avlopp från torpedverkstaden. Kostnaden är beräknad till 400 000 kr., varav 200 000 kr. behövs budgetåret 1972/73.
Under rubriken Nytillverkande fabriker begärs alltså sammanlagt (0,8 + 1,2 + 0,3 + 0,2 + 0,4 + 0,3 + 0,3 4 0,4 :I- 0,3 + 0,2 + 0,3 +0,3 -t- 1,4 + 0,4 + 0,2) 7 milj. kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 100
Underbållsverkstäder
Den orderingång som följer av gällande ramavtal med försvarets materielverk avseende underhållsverksamheten har avsevärt överstigit uppgjorda arbetsprognoser. Även vad gäller beställningar, som inte täcks av ramavtalet, har underhållsverkstäderna kunnat hemföra betydelsefulla uppdrag. Tidigare inriktning på att bedriva underhåll på enbart flygvapnets materiel har i viss utsträckning utvidgats till att omfatta även arméns och marinens materiel. I anslutning till träffade underhållsavtal med Danmark och Finland avseende flygplan Draken har överenskommelse träffats även om leverans av markutrustning. |
Den slutförda koncentrationen av motorunderhållet till verkstaden i Arboga (CVA) har nu genomförts. Beslut har fattats av Kungl. Maj:t som innebär att förberedelser skall vidtas så att översyner av Viggenmotorn kan utföras vid verkstaden fr. o. m. år 1977. Till Östersund har en specialfordonsverkstad överförts från Västerås. För att bättre utnyttja underhållsresurserna inom koncernen pågår en strukturrationalisering inom teleunderhållsområdet. Denna har hittills bl. a. medfört att vissa underhållsobjekt överförts från CVA till Telub. Utbyggnad av ytbehandlings- och maskinverkstaden vid verkstaden i Malmslätt (CVM) har påbörjats. Bland större maskininvesteringar som gjorts kan nämnas anskaffning av ett stort antal numeriskt styrda maskiner och en vakuumugn för avancerad lödning. Ökad skiftgång har införts speciellt inom områden där dyrbar utrustning är placerad, bl. a. vid CYVM, där det finns ett större antal numeriskt styrda verktygsmaskiner.
22. Förbättring av avloppssystemet vid CVA
För fullföljandet av redan beslutad förbättring av avloppssystemet kostnadsberäknad till 1,5 milj. kr., nu indexmässigt uppräknat till 1,6 milj. kr., varav 400 000 kr. beviljats, behövs 600 000 kr. budgetåret 1972/73.
23. Utrustning för mobilt teleunderhåll, CVA
För att slutföra den anskaffning av utrustning för mobilt teleunderhåll som kostnadsberäknats till 1,8 milj. kr., varav 500 000 kr. beviljats, behövs 800 000 kr. budgetåret 1972/73.
24. Verkstad i Lugnvik, Östersund
För fullföljandet av redan beslutad verkstad i Östersund ursprungligen kostnadsberäknad till 11,5 milj. kr., nu indexmässigt uppräknad till 12 milj. kr., varav 3,2 milj. kr. beviljats, behövs resterande 8,8 milj. kr. budgetåret 1972/73.
En avskrivning på anläggningen begärs med 5 milj. kr. motsvarande vad ett privatägt företag skulle kunna erhålla i lokaliseringsbidrag.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 101
25. Ombyggnad av ställverk vid CVM
För fullföljandet av redan beslutad ombyggnad ursprungligen kostnadsberäknad till 600 000 kr., nu indexmässigt uppräknad till 700 000 kr., varav 200 000 kr. beviljats, behövs resterande 500 000 kr. budgetåret 1972/73.
26. Verkstads- och förrådslokaler för robotunderhåll, CVA
CVA har huvudverkstadsuppdrag att ombesörja underhåll av ett antal robottyper. Det finns inte några möjligheter alt inrymma verksamheten inom nuvarande lokaler. Behövliga nybyggnader är kostnadsberäknade till 1,8 milj. kr., varav 1 milj. kr behövs budgetåret 1972/73.
27. Tillbyggnad av kontor, CVA
Behov av kontorsutrymmen har förelegat lång tid. Provisoriska lösningar har måst tillgripas, bl. a. förhyrning av lokaler utom CVA. Dessa lokaler har nu bytt ägare och CVA har blivit uppsagd till år 1974. Detta framtvingar en utbyggnad av befintlig kontorsbyggnad att vara färdig nämnda år. Kostnaderna är beräknade till 3 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. behövs budgetåret 1972/73.
28. Verkstadslokaler för speciell materiel, CVA
CVA har huvudverkstadsuppdrag för viss speciell materiel. Arbetet med denna materiel kräver lokaler i bergverkstaden. Dessa kan erhållas genom omdisponeringar och friställning av lokaler med sådan verksamhet att den kan omplaceras till byggnad ovan jord. Detta medför dock ombyggnad av de friställda lokalerna i bergverkstaden samt tillbyggnad av driftavdelningens byggnad ovan jord. Projektet är kostnadsberäknat till 500 000 kr., som behövs budgetåret 1972/73.
29. Projektering av kontorsbyggnad, CVM
Arbetet vid underhållsverkstäderna kännetecknas delvis av en stor mängd kvalificerat tekniskt arbete i kontorsmiljö — underhållsrutiner, beskrivningar m. m. — med motsvarande stora lokalbehov. För att lösa lokalbehoven har genom åren en stor mängd provisorier genomförts. Läget är nu att vissa lokaler av olika anledningar är helt olämpliga, inte minst av rationaliseringsskäl. En nybyggnad som ersättning för ett antal provisorier bedöms därför nödvändig. För att i detalj klarlägga behoven och utarbeta förslag krävs medel för förundersökningar med 300 000 kr. under budgetåret 1972/73.
30. Ändring av monteringshall, CVM
Befintlig monteringshall för flygplansunderhåll vid CVM måste iordningställas i enlighet med de fordringar som ställts. I samband härmed
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 102
förstärks golvet samt förbättras ventilationen m. m. Kostnaderna är beräknade till 800 000 kr., varav 300 000 kr. behövs budgetåret 1972/73.
31. Om- och tillbyggnad av instrumentverkstad, CVM
Enligt avtal skall CVM svara för underhåll av bl. a. instrumentmateriel för Viggen-systemet. Detta ställer utökade krav på verkstadsresurserna. Nuvarande instrumentverkstad måste därför byggas ut. Kostnaderna är beräknade till 1 milj. kr., varav 600 000 kr. behövs budgetåret 1972/73.
Under rubriken Underhållsverkstäder begärs alltså sammanlagt (0,6 + 0,8 + 8,8 + 0,5 + 1 + 15 + 0,5 + 0,3 + 0,3 -F 0,6) 14,9 milj. kr.
32. Civila produkter
Den för fabriksverken nödvändiga breddningen av produktunderlaget med koncentration på det civila produktområdet kräver för att kunna genomföras i konkurrens på lika villkor med andra företag, att verket har snabbt tillgängliga medel. Detta är särskilt nödvändigt om verket skall kunna förvärva sådant kunnande genom licenser o. d., som är nödvändigt för att kunna tillgodose kraven på vissa marknader som kan bedömas vara särskilt expansiva eller av andra skäl lönsamma. Inom den nu förstärkta marknadsorganisationen har ett utredningsarbete påbörjats för att klarlägga vilka marknader som — mot bakgrund av verkets kunnande och kapacitetssituation — kan framstå som intressanta på sikt. Kravet på samarbete med utomstående företag inom och utom landet understryker behovet av obundna resurser för dylika insatser. Härtill kommer medelsbehov för igångkörning av nya produkter, marknadstester och provförsäljningar samt för att anskaffa viss produktionsutrustning. Kostnadsramen för budgetåret 1972/73 beräknas till 5 milj. kr.
33. Reinvesteringar i utrustningar
Den beräknade inleveransen till fabriksverkens fond av avskrivningsmedel för utrustningar torde för de nytillverkande fabrikerna, underhållsverkstäderna och tvätterierna tillsammans uppgå till 12,5 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
För reinvesteringar i maskiner och utrustningar för budgetåret 1972/ 73 begärs 12,5 milj. kr.
Oförutsedda utgifter
Med hänvisning till vad som anförts i prop. 1971: 1 (bilaga 15 s. 138) förutsätter fabriksverken att oförutsedda utgifter får bestridas av medel inom ramen för den föreskrivna uppräkningen med 10 9/9.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 103
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1972/73
För budgetåret 1972/73 räknar fabriksverken alltså med en medelsförbrukning av 49,3 milj. kr. Sedan detta belopp på sedvanligt sätt ökats med 10 2 för konjunkturreserv och därefter avdrag gjorts med 5,4 milj. kr. motsvarande den vid budgetårets ingång beräknade bebhållningen, uppgår anslagsbehovet för budgetåret 1972/73 till 48,8 milj. kr. Detta innebar en ökning av anslaget med 6,3 milj, kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Departementschefen
Den externa faktureringen vid förenade fabriksverken uppgick under verksamhetsåret 1970/71 till 557,4 milj. kr., vilket är 102,9 milj. kr. mer än under föregående verksamhetsår. Ökningen gäller framför allt fakturering på försvaret, där verkstäderna ökade med 43 milj. kr. och fabrikerna med 13 milj. kr. På den civila sidan var fabrikernas faktureringsökning 12 milj. kr. och tvätteriernas 16 milj. kr. Vidare ökade överskottsförsäljningen med 9 milj. kr.
Det redovisade ekonomiska resultatet av fabriksverkens verksamhet var betydligt sämre för verksamhetsåret 1970/71 än för året dessförinnan. Vid jämförbar beräkning av resultatet före avskrivningar samt finansiella och extraordinära intäkter och kostnader hade rörelscöverskottet minskat från 28,7 milj. kr. till 22,1 milj. kr. Det slutliga resultatet för verksamhetsåret 1970/71 efter avskrivningar m. m. visade ett nettounderskott av 23 milj. kr. Detta negativa resultat har orsakats främst av de kostnader som uppstått genom tillämpning av restriktivare värderingsprinciper för vissa tillgångar. Sålunda har varulager och fordringar skrivits ned med 30,9 milj. kr. och aktier med 7,8 milj. kr. Ett belopp motsvarande nedskrivningen av aktier har levererats in till statsverket. Vidare har 15,2 milj. kr. levererats in motsvarande gjorda avskrivningar på byggnader och maskiner. Någon ränta på kapitalet i fabriksverkens fond har med hänsyn till rörelseresultatet inte kunnat levereras. Fondens kapital utgjorde den 30 juni 1971 295,9 milj. kr., vilket innebär en ökning med 25,6 milj. kr. under verksamhetsåret 1970/71.
Sedan budgetåret 1966/67 har gällt att det överskott som fabriksverken bör inleverera till statsverket har beräknats med en procentsats, motsvarande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder, på den vid verksamhetsårets ingång redovisade behållningen inom fabriksverkens fond. Under vissa år då rörelseöverskottet översteg den fastställda förräntningen på statskapitalet fonderades de överskjutande med-
len för speciella ändamål. Medlen användes i huvudsak för produktut-
veckling, rationalisering och marknadsföring. Denna ordning bör nu upphöra. I fortsättningen bör uppkommande överskott, oavsett storleken, i sin helhet inlevereras.
Orderingången ökade starkt under verksamhetsåret 1970/71. Vid verk-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 104
samhetsårets utgång uppgick värdet av inneliggande order till 476 milj. kr. vid de nytillverkande fabrikerna och till 182 milj. kr. vid underhållsverkstäderna. För vissa av produktionsenheterna innebär detta att sysselsättningen är tryggad för flera år framåt.
Under verksamhetsåret 1970/71 inträffade avsevärda produktionsstörningar framför allt vid Zakrisdalsverken. Denna produktionsenhet svarade för en betydande del av fabriksverkens negativa resultat. Under innevarande verksamhetsår förutses vid Zakrisdalsverken en betydande resultatförbättring, som dock inte väntas medföra överskott.
Även verksamheterna vid gevärsfaktoriet, Åkers krutbruk, torpedverkstaden och beklädnadsverkstaden utvisade underskott under verksamhetsåret 1970/71. För dessa enheter utom för beklädnadsverkstaden förutses väsentliga förbättringar av lönsamheten under innevarande verksamhetsår. Övriga produktionsenheter utvisade ett positivt resultat.
Antalet anställda vid fabriksverken, omräknat till årsanställda, uppgick till i medeltal 7 078 under verksamhetsåret 1970/71. I löner utbetalades 197 milj. kr., vartill kom sociala kostnader med 83 milj. kr.
Fabriksverken har för nästa budgetår framlagt ett investeringsprogram på 49,3 milj. kr., vilket med 2,5 milj. kr. överstiger den investeringsram som godkänts för innevarande budgetår.
Av begärda investeringsmedel behövs 16,1 milj. kr. för att fullfölja redan fattade beslut. För att slutföra byggandet av det nya tvätteriet i Norrköping och för utbyggnaden av tvätteriet i Karlskrona behövs sammanlagt 3,1 milj. kr. För de nytillverkande fabrikerna behövs sammanlagt 2,3 milj. kr. för att slutföra vissa mindre investeringsobjekt. I fråga om underhållsverkstäderna kommer byggandet av en verkstad i Östersund, som påbörjades i augusti 1971, att slutföras i september 1972. Denna verkstad beräknas ge sysselsättning för ca 100 personer. För ändamålet behövs ytterligare 8,8 milj. kr. För underhållsverkstäderna i övrigt behövs 1,9 milj. kr. för att fortsätta eller avsluta pågående beslutade investeringar. För de nämnda följdinvesteringarna beräknar jag alltså 16,1 milj. kr. under nästa budgetår.
Eftersom verkstaden i Östersund är belägen inom det i kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd angivna inre stödområdet har fabriksverken hemställt om nedskrivning av byggkostnaderna med 5 milj. kr. Jag är inte beredd att ta ställning till denna fråga, förrän verkstaden tagits i bruk.
Fabriksverken avser att centralisera viss militär vattentvätt till tvätteriet i Ödeshög, som verket f. n. arrenderar av Östergötlands läns landsting. Fabriksverken föreslår att staten skall köpa tvätteriet. Kostnaderna för förvärv av tvätteriet och upprustning av detta har beräknas till 6 milj. kr., varav 3 milj. kr. behövs nästa budgetår. Jag har ingen erinran mot förvärvet av tvätteriet och beräknar 3 milj. kr. för ändamålet under det kommande budgetåret.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 105
För komplettering av tvätteriet i Alingsås, för rationalisering av tvitttransporter och för projektering av ett nytt tvätteri i Norrbotten har fabriksverken begiärt sammanlagt 3,8 milj. kr. Jag har ingenting att erinra mot dessa investeringar och beräknar alltså nämnda belopp för dessa ändamål för nästa budgetår. Det nya tvätteriet i Norrland är avsett att ersätta det nuvarande tvätteriet i Boden. Verket föreslår att även det nya tvätteriet förläggs till denna ort. Jag anser i likhet med verket samt länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Norrbottens län, att det nya tvätteriet bör förläggas till Boden.
För ctt stort antal smärre investeringar vid fabrikerna och verkstäderna begär fabriksverken sammanlagt 8,9 milj. kr. För två av de däri in- . gående projekten har utförandet tidigarelagts genom Kungl. Maj:ts beslut den 24 september 1971, varvid högst 1,3 milj. kr. av konjunkturreserven inom förevarande anslag fick tas i anspråk för ändamålet. Dessa båda objekt avsågs bli delfinansierade med 600 000 kr. under nästa budgetår, ett belopp som alltså inte längre behövs av de begärda medlen. För investeringarna beräknar jag 6,2 milj. kr. I detta belopp har jag inte räknat in kostnader för projektering av en ny fabriksbyggnad i Zakrisdalsverken.
Till ersättningsinvesteringar vid tvätterier, fabriker och verkstäder beräknar jag i enlighet med fabriksverkens förslag sammanlagt 12,5 milj. kr., vilket bedöms motsvara fabriksverkens avskrivningar under verksamhetsåret 1971/72.
Sedan budgetåret 1968/69 har fabriksverken beviljats medel för ökad civil produktion. För innevarande budgetår ingår för ändamålet ett belopp av 3 milj. kr. i förevarande anslag. För nästa budgetår har fabriksverken begärt 5 milj. kr. för att finansiera olika åtgärder, bl. a. marknadsundersökningar och marknadsföring, i syfte att bredda det civila produktområdet inom verket. Jag beräknar 2 milj. kr. för civila produkter under nästa budgetår. Dessa medel bör i fortsättningen endast användas för investeringar i fysiska anläggningstillgångar. Användningen av medlen bör bestämmas av Kungl. Maj:t.
Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkens investeringar i stort kommer att fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår. Sammanställningen visar också utfallet 1970/71 och den beräknade medelsförbrukningen 1971/72 (i milj. kr.).
1970/71 1971/72 1972/73
Utfall Beräknal Verket Dep.-
chefen
| Tvätterierna | 27,0 | 21,4 | 9,9 | 9,9 |
| Nytillverkande fabriker | 1,3 | 2,5 | 7,0 | 5,4 |
| Underhållsverkstäder | 5,8 | 6,0 | 14,9 | 13,8 |
| Civila produkter | 5,0 | 3,0 | 5,0 | 2,0 |
| Reinvesteringar | 10,9 | 13,0 | 12,5 | 12,5 |
| Överskottsförsäljning | 2,1 52,1 | 0,9 46.8 | - 49,3 | = 43,6 |
St Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 106
Anslagsbeloppet för budgetåret 1972/73 bör på sedvanligt sätt beräknas med en marginal om 10 9/) utöver investeringsramen för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen. Med hänsyn härtill och med avdrag av den beräknade behållningen av 4,1 milj. kr. under anslaget vid utgången av innevarande budgetår förordar jag ett anslag av (43,6 + 4,4 — 4,1) 43,9 milj. kr.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnader och utrustning för budgetåret 1972/73 anvisa
ett investeringsanslag av 43 900 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 107
F. STATENS VATTENFALLSVERK
Statens vattenfallsverk handhar statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verkar för en rationell elkraftförsörjning inom riket. Verket utför anläggningar och byggnader som fordras för verksamheten. Över investeringsanslaget till kraftstationer m. m. bestrids verkets utgifter dels genom inkomstmedel, dels genom medel som i övrigt ställs till verkets förfogande.
Av balansräkningen per den 30 juni 1971 för statens vattenfallsverks fond framgår att verkets tillgångar uppgår till sammanlagt 9 581 milj. kr., varav 8 954 milj. kr. belöper på naturtillgångar och anläggningar, 194 milj. kr. på inventarier och förråd och återstoden på poster av finansiell natur. Kapitaltillgången, inkl. balanserade överskottsmedel, uppgår till 5 721 milj. kr.
Verkets totala inkomster ökade under budgetåret 1970/71 med 113 milj. kr. i förhållande till föregående budgetår och uppgick till sammanlagt 1 316 milj. kr. Efter avskrivningar och skatter kvarstod ett överskott på rörelsen om 347 milj. kr., vilket motsvarar 6,5 9/4 av det i medeltal disponerade kapitalet.
I. F:; 1. Kraftstationer m. m. 1970/71 Utgift 749 940 676 Behållning 65 366 954 1971/72 Anslag 975 000 000 1972/73 Förslag 1 190 000 000
Statens vattenfallsverk Kraftförsörjning
I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 lämnar statens vattenfallsverk en utförlig redogörelse för kraftförsörjningen i Sverige. Sammanfattningsvis anför verket följande beträffande utvecklingen under budgetåren 1970/71. För en mera detaljerad redovisning hänvisas till anslagsframställningen.
Nederbörden i hela landet var betydligt rikligare än under de två närmast föregående budgetåren och uppgick till 106 9/) av normal nederbörd mot 88 9/9 och 87 9/) resp. budgetåren 1968/69 och 1969/70. I början av budgetåret uppvisade landets kraftbalans brist i händelse av torrår. Disponibel värmekraft och importmöjligheterna utnyttjades därför i full omfattning under månaderna juli>—september. Kraftbalansen
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 108
förbättrades dock successivt och i slutet av oktober kunde den dyraste värmekraftproduktionen stoppas. Den 30 juni 1971 var regleringsmagasinen återfyllda till 82 9/9, vilket med 25 procentenheter översteg fyllnadsgraden vid budgetårets början. Den totala krafttillgången inkl. import uppgick till 70 200 GWh! mot 64 800 GWh under budgetåret 1969/70. Vattenkraftproduktionen ökade med 9100 GWh till 48700 GWh, vilket beräknas motsvara något över 90 9/, av ett medelårs produktionsförmåga. Som följd av den rikligare vattentillgången kunde värmekraftproduktionen reduceras med 3 900 GWh till 15 800 GWh, medan kraftimporten från grannländerna — till stor del bestående av vattenkraft från Norge — låg kvar på en i stort sett oförändrad nivå. Landets totala elkonsumtion, exkl. förbrukningen i elpannor, uppgick till 66 300 GWh, vilket innebär en ökning med 35,7 9/9 i förhållande till budgetåret 1969/70. Kraftexporten utgjorde 3 300 GWh. Vattenfallsverkets fasta leveranser ökade med 5,1 9/0 eller med 1 500 GWh till 30 300 GWh. Ökningen är låg jämfört med de närmast föregående budgetåren beroende på dels den milda vintern, dels den konjunkturavmattning som inträffat. Centrala driftledningen (CDL) lade våren 1970 fram en prognos över elkonsumtionen i Sverige under 1970-talet. Elförbrukningens årliga tillväxt beräknas enligt denna bli 8,1 9/) jämfört med 7,1 9/9 under 1960talet. För industrin beräknas förbrukningen öka med 6 9/, per år och för samfärdseln med knappt 2 9/9. Ökningstakten inom övriga användningsområden såsom hushåll, jordbruk, offentlig och enskild service anges till drygt 12 9/9 per år fram till år 1975 och därefter till 10 9/9. I prognosen antas att nära en fjärdedel av samtliga lägenheter skall vara clcktriskt uppvärmda år 1980 och svara för 13 9/9 av den totala elkonsum-
tionen. | |
CDL:s prognos omfattar också en effektprognos. Enligt denna beräknas det årliga utnyttjandez av produktionsanläggningarna sjunka, varför effektbehovet väntas växa snabbare är energiförbrukningen. Under våren 1971 har den väntade utvecklingen av vattenfallsverkets fasta kraftavsättning under den närmaste tioårsperioden setts över. Aktuell information rörande abonrnenternas betingelser och planer har inhämtats. För den allmänna bedömningen har tillgängligt material rörande den ekonomiska utvecklingen utnyttjats, främst 1970 års långtidsutredning. Prognosen avser som vanligt kraftförsörjningen vid medelårsförhållanden i fråga om vattentillgång och temperatur. Den företagna översynen har inte givit anledning till att frångå föregående års energiprognos. Inkl. tillägg för oförutsett och förluster har beräkningarna således resulterat i en total belastning år 1975 om 42 000 GWh och 64 000 GWh år 1968. Detta motsvarar en årlig ökning 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar
av belastningen med 8,5 9/, under perioden 1970—1975 och med 8,7 9/9 under perioden 1975—1980. Förutsedda taxehöjningar påverkar inte denna bedömning. Viktiga förutsättningar för prognosen är, att industrins investeringar får den prioritet som långtidsutredningen räknat med och att bytcesbalansen inte framtvingar alltför starka efterfrågehämmande åtgärder. Den av långtidsutredningen skisserade målsättningen beträffande industriproduktionens utveckling förutsätter vidare att elförsörjningen dimensioneras så att industrins utbyggnad och rationalisering inte begränsas på grund av kraftbrist.
Kraftföretagens samordnade planeringsverksamhet
I sin anslagsframställning informerar vattenfallsverket också om verksamheten inom CDL och Nordel. I syfte att uppnå en ökad samordning av planeringen av kraftutbyggnaderna i landet har inom CDL inrättats vissa permanenta utskott. Planeringsutskottet arbetar med målsättningen att ge underlag och rekommendationer för den samordning av kraftindustrin som är motiverad för att uppnå totalekonomiskt lämpliga lösningar beträffande produktionsapparatens utbyggnad med bibehållande av önskvärd inbördes konkurrens mellan kraftföretagen. Lokaliseringsutskottet har till uppgift att i samråd med representanter för vissa samhällsorgan förse kraftindustrin med erforderligt underlag för att väl avvägda val av lägen för kraftstationer skall kunna träffas. Vidare har bildats ett miljövårdsutskott med uppgift att inom ramen för kraftindustrins målsättning främja miljövänliga lösningar för kraftutbyggnaderna.
Inom Nordels planeringsutskott pågår vissa utredningar i syfte att åstadkomma optimala produktionsresurser för nordelblocket som helhet och en lämplig fördelning av dessa samt att bygga stamlinjenät och samkörningsförbindelser efter enhetliga grunder.
Utbyggnadsprogram
Under budgetåret 1970/71 togs Parki kraftstation och ett tredje aggregat i Letsi kraftstation i drift, båda i Lilla Lule älv.
Vattenfallsverket föreslår följande program för kraftutbyggnaden.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 110
Utbyggnadsobjekt Älv/förläggningsort Planerad
idrifttagning,
budgetår
Tidigare beslutade Vietas Luleälven 1971/72 Boden Luleälven 1971/72 Gasturbiner, 2 st. Hallstavik 1971/72 Gasturbincr, 2 st. TFahall 1971/72 Gasturbiner, 2 st. Norrköping 1971/72 Gasturbin Göteborg 1972/73 Kraftvärme Norrköping 1972/73 Bastusel Skellefteälven 1972/73 Atomkraft, aggregat 1 Ringhals, 1973/74 Akkats Lilla Lule älv 1973/74 Nämforsen, aggregat 3 Ångermanälven 1973/74 Kraftvärme Uppsala 1973 /74 Oljekondens (ombyggnad) Marviken 1973/74 Atomkraft, aggregat 2 Ringhals 1974/75 Vittjärv Luleälven 1974/75 Rebnis Skellefteälven 1974/75 Porjus (ombyggnad) Luleälven 1975/76 Oljekondens, aggregat 2 Marviken 1975/76 Ritsem Luleälven 1976/77 Oljekondens, aggregat 3 Marviken 1976/77 Atomkraft, aggregat 1 Forsmark 1978/79
Nu föreslagna och förutsedda
| Gasturbiner, 2 st. | Forsmark | 1974/75 |
| Torpshammar, aggregat 2 Gimån | 1975/76 | |
| Atomkraft, aggregat 3 | Ringhals | 1977/78 |
Programmet innebär bl. a. att Marvikens kraftstation — utöver pågående ombyggnad — utökas med två oljebaserade kondenskraftaggregat om vardera 320 MW2. Överenskommelse har träffats mellan vattenfallsverket, Skellefteå Stads Kraftverk och Boliden AB om att bilda ett aktiebolag för gemensam utbyggnad av Rebnis — tidigare Rebnisluspens — kraftstation. Vattenfallsverkets förhandlingar med Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bålforsens Kraft AB har resulterat i en överenskommelse om bildande av ett aktiebolag för gemensam utbyggnad av Forsmarks atomkraftstation. Vattenfallsverkets program omfattar vidare två gasturbinaggregat i Forsmark om tillsammans 80 MW samt utbyggnad av Torpshammars och Ringhals kraftstationer med ytterligare vardera ett aggregat om resp. 54 MW och 900 MW.
Vattenfallsverket redovisar en energibalans och en cffektbalans t. o. m. budgetåret 1978/79. Med det föreslagna utbyggnadsprogrammet kan den förutsedda elförbrukningen inom verkets distributionsområden tillgodoses vid exceptionella torrårsförhållanden fr. o. m. budgetåret 1974/75, medan effektbehovet beräknas kunna bli tillgodosett först fr. o. m. budgetåret 1975/76. Balansbristerna under budgetåren 1973/74 och 1974/75 avser verket att försöka täcka i första hand genom kraftinköp.
1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt.
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 111
Medelsförbrukning
Den fem veckor långa konflikten på arbetsmarknaden våren 1971 ledde enligt vattenfallsverket till vissa negativa konsekvenser för verkets verksamhet. Förutom att driften fördyrades med ett tiotal miljoner kronor under konflikten uppstod fördyringar och bestående förseningar på såväl produktions- som distributionssidan, speciellt för värmekraftanläggningar. Vidare ledde konflikten till eftersläpningar i det långsiktiga planerings- och utredningsarbetet, vilka ännu inte kunnat hämtas in.
Beträffande medelsförbrukningen redovisar vattenfallsverket i sammandrag följande.
Den föreskrivna investeringsramen för budgetåret 1970/71 uppgick till 750 milj. kr., sedan Kungl. Maj:t efter verkets framställning medgivit en höjning av ramen med 85 milj. kr. Ramhöjningen motiverades bl. a. av indexbundna prisökningar i leveransavtalen avseende Ringhals kraftstation.
För budgetåret 1971/72 var investeringsramen fastställd till 960 milj. kr. Kungl. Maj:t har sedermera medgivit en höjning av ramen med 117 milj. kr. till sammanlagt 1 077 milj. kr. (prop. 1971: 145 bil. 10, NU 1971: 55, rskr 1971: 358). Av ramökningen beror ca 88 milj. kr. på ytterligare fördyringar i Ringhals och återstoden i huvudsak på kostnadsökningar för vattenfallsverkets övriga investeringsobjekt. Vattenfallsverket har begärt att få ta i anspråk ytterligare 35 milj. kr. för att påbörja utbyggnaden av ett tredje atomkraftaggregat i Ringhals.
För budgetåret 1972/73 har vattenfallsverket beräknat ett medelsbehov av 1 234,3 milj. kr. Detta innebär en ökning med 274,3 milj. kr. jämfört med den fastställda investeringsramen för budgetåret 1971/72 före nämnda ramhöjning.
Det ökade medelsbehovet är enligt vattenfallsverket i hög grad en följd av kostnadsutvecklingen. Härom anför verket följande.
Kraftutbyggnader har drabbats av kraftigare kostnadsstegringar än vad som återspeglas i officiella prisindex för exempelvis stål, metaller och industriprodukter. Denna ogynnsamma kostnadsutveckling är särskild anmärkningsvärd vad gäller atomreaktorer och andra värmekraftanläggningar. Oförutsedda tekniska komplikationer samt ökade kvalitets- och säkerhetskrav har också medfört högre anläggningskostnader än vad man tidigare har haft anledning att räkna med. Följande preliminära kostnadsbild bedöms vara representativ för värmekraftutbyggnader i Sverige idag jämfört med prisnivån hösten 1969 enligt CDL:s studie Elförsörjningen under 1970-talet.
1969 1971
Atomkraft 850 kr / kW 1100 å 1300 kr/kW Oljekondens 550 » 750 å 850» Gasturbiner 380 » 450 å 500 »
Prop, 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 112
I medelsbehovet ingår även erforderliga begynnelscanslag för utbyggnad av Ringhals kraftstation med ett tredje aggregat och av Torpshammars kraftstation med ett andra aggregat samt för utbyggnad av Troilhätte kanal. Vidare ingår visst belopp avsett att delvis kompensera den eftersläpning som blivit följden av nedskärningarna av medelsbehovet för distributionsanläggningar under de senaste åren.
Vattenfallsverkets medelsförbrukning och medelsbehov redovisas i följande sammanställning 4 milj. kr.)
Verklig medels- Beräknad medelsför-
förbrukning brukning
| 1970/71 | 1971/721 = 1972/73 | ||
| Vattenkraftstationer | 103,3 | 116,7 | 146,7 |
| Värmekraftstationer = | 403,3 | 555,0 | 554,9 |
| Regleringar | 24,2 | 35,5 | 34.2 |
| Distributionsanläggningar | 206,3 | 240,0 | 325,0 |
| Kanalanläggningar | — | 5,0 | 14,0 |
| Övriga ändamål | | 12,8 749,9 | 16,8 369,0 | 24,5 1099,3 |
| Urananskaffningar | — 749,9 | 160,0 1 129,0 | 135,0 1 234,3 |
2 Ny beräkning. För vattenkraftstationer redovisar vattenfallsverket föl-
jande investeringsprogram (i 1 000-tal kr.).
Totalkostnad Faktisk ut- Beräknad utgift beräknad gift t. o. m. 1971 30.6.1971 1971/72 1972/73 I. Företag påbörjade före 1.7.1971
| Vietas kraftstation | 220 000 | 196 600 | 21 700 | 2 100 |
| Bodens kraftstation | 920) 000 | 63 700 | 20 100 | 4 000 |
| Akkats kraftstation | 90 000 | 24 800 | 17 600 27 100 |
Nämforsens kraftstation, aggregat 3 38 000 7100 7100 13 600 Efterarbeten och ska-
deregleringar för
idrifttagna kraftstationer | 10 000 2 900 Kapitalinsatser för ersättningskraft m. m. 1200 1700 Kapitaltillskott till Bastusels Kraft AB 4100 28 500
81 800 79 900 II. Företag som påbörjas 1971/72 Porjus kraftstation,
| ombyggnad | 107 000 | — | 14 300 24 100 |
| Vittjärvs kraftstation | 65 000 | — | 11 100 24 600 |
| Ritsems kraftstation 115 000 | — | 9 300 14 800 |
Kapitaltillskott till
Rebnis Kraft AB 200 1 500
34 900 65 000
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 113
Totalkostnad Faktisk ut- Beräknad utgift
beräknad gilt t. o. m.
1971 30.6.1971 1971/72 1972/73
HI. Företag avsedda att
påbörjas 1972/73
Torpshammars kraft-
station, aggregat 2 17 000 — — 1 800
— 1800
116 700 146 700
Redogörelse för Vietas kraftstation har lämnats i prop. 1965: 1 (bil. 12 s. 189) och prop. 1967:1 (bil. 12 s. 151). Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till 215 milj. kr., beräknas nu bli 220 milj. kr. Aggregat 1 togs i kommersiell drift sommaren 1971. Tilloppstunneln från Sourvamagasinet planeras bli tagen i drift i början av oktober 1971 och aggregat 2 i december 1971. Redogörelse för Bodens kraftstation har lämnats i prop. 1967: I (bil. 12 s. 152). Stationen planeras bli tagen i drift under senare delen av år 1971. Redogörelse för Akkats kraftstation har lämnats i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 89). Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till 87 milj. kr., beräknas nu bli 90 milj. kr. Stationen planeras bli tagen i drift hösten 1973. Redogörelse för utbyggnad av Nämforsens kraftstation med ett tredje aggregat har lämnats i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 89). Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till 35 milj. kr., beräknas nu bli 38 milj. kr. Byggnadsarbetena påbörjades sommaren 1970. Det nya aggregatet planeras bli taget i drift hösten 1973. Redogörelse för Bastusels Kraft AB, som vattenfallsverket bildat tillsammans med Skellefteå kommun, har lämnats i prop. 1968: 51. Bastusels kraftstation planeras bli tagen i drift hösten 1972. Redogörelse för ombyggnad och utbyggnad med ett aggregat av Porjus kraftstation har Vimnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 146). Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till 115 milj. kr., beräknas nu bli 132 milj. kr. Byggnadsarbetena påbörjades sommaren 1971 och anläggningen planeras bli tagen i drift år 1975. Redogörelse för Vittjärvs kraftstation har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 146). Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till 65 milj. kr., beräknas nu bli 68 milj. kr. Byggnadsarbetena påbörjades sommaren 1971 och stationen planeras bli tagen i drift hösten 1974.
Redogörelse för Ritsems kraftstation med Sitasjaure — Autajaures reglering har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 147). Utförandet har nu modifierats, varvid regleringsmagasinet begränsats till att omfatta endast Sitasjaure. Det nya utbyggnadsförslaget omfattar överfallsdamm vid Sitasjaures utlopp, tilloppstunnel, kraftstation och avloppstunnel. Anläggningen får fast vägförbindelse med Suorva-Vietas genom en tillfartsväg utefter Suorvas norra strand. Bruttofallhöjd, maximivattenföring och maximieffekt är oförändrade. Energiproduktionen blir nu 450 GWh/år Sit Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industriöcpartementet 114
mot 520 GWh/år i det tidigare utbyggnadsförslaget. Genom regleringen av Sitasjaure mellan + 603 och -+- 613 erhålls en magasinsvolym av 660 milj m3, vilken ger en ökning av energiproduktionen även i nedanförliggande anläggningar med 30 GWh/år. Grunddammen vid Sitasjaures utlopp utgörs av en ca 150 m lång betongtröskel med krönhöjden + 613. Tilloppstunneln från Sitasjaures sydvästsida blir ca 16 km lång. Anläggningskostnaden för kraftstationen, som tidigare angivits till 90 milj. kr., beräknas nu bli 115 milj. kr., till stor del beroende på tillkomsten av väg. Tillfartsvägen och vissa provisorier påbörjades sommaren 1971. De egentliga byggnadsarbetena kommer att sätta igång våren 1972, och stationen planeras bli tagen i drift sommaren 1976. I prop. 1971: 145 (s. 49) har redogörelse lämnats för Rebnis Kraft AB, som vattenfallsverket avser att bilda tillsammans med Skellefteå kommun och Boliden AB för att bygga ut Rebnis — tidigare Rebnisluspens — kraftstation. Stationen planeras bli tagen i drift hösten 1974. Torpshammars kraftstation uppfördes åren 1938—1943 med ett aggregat. Samtidigt gjordes omfattande förberedelser för utbyggnad med ytterligare ett aggregat. Stationen föreslås nu bli utbyggd med detta andra aggregat, varvid stationseffekten ökar med 54 MW. Detta motsvarar en utbyggnadsvattenföring för aggregatet av 49 m/s. Anläggningskostnaden har beräknats till 17 milj. kr. Byggnadsarbetena avses bli påbörjade våren 1973 och aggregatet planeras bli taget i drift år 1976. Det redovisade medelsbehovet för efterarbeten och skaderegleringar för kraftstationer som tagits i drift avser huvudsakligen kvarvarande skadereglering för Porsi, Sceitevare och Letsi. Kapitalinsatser för ersättningskraft m.m. avser huvudsakligen Jån till Bergeforsens Kraft AB och AB Kattstrupeforsen för finansiering av återstående regleringskostnader och vissa kompletteringsåtgärder i kraftstationerna. För värmekraftstationer redovisar vattenfallsverket följande investeringsprogram (i 1 000-tal kr.).
Totalkostnad Faktisk ut- Beräknad utgift beräknad gift t. o. m. 1971 30.6.1971 1971/72 1972/73
I. Företag påbörjade före 1.7.1971 Stenungsunds kraftstation, aggregat 3 och 4 260 500 256 300 4 200 — Ringhals kraftstation, aggregat I och 2 1410 000 562 700 390 000 260 000 Gasturbinanläggningar: Hallstavik, aggregat I och 2 41 000 35 700 5 300 — Norrköping, aggregat 1 och 2 45 500 30 800 12 500 2 200 Lahall, aggregat 1 och 2 47 500 31 500 16 000 Göteborg 25 300 13 400 8 900 3 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 115
Totalkostnad Faktisk ut- Beräknad utgift
beräknad gift t. o. m.
1971 30.6.1971 1971 /72 1972;73
Marvikens kraftstation,
ombyggnad 62 000 4600 21 009 22 000 Kapitaltillskott till:
Bråvallakraft AB 4 000 8 200
Fyriskraft AB — —
461 900 295 400
I. Företag som påbörjas 1971172 Marvikens kraftstation,
aggregat 2 och 3 480 000 — 17 000 105 000 Kapitaltillskott till:
| Stockholmskraft AB | — | 1100 1000 |
| Forsmarks Kraftgrupp AB | — — | 40 000 18 000 58 100 124 060 |
II. Företag avsedda att
påbörjas 1972/73
Forsmarks kraftstation,
gasturbinaggregat
I och 2 40 000 — — 10 500
Ringhals kraftstation,
aggregat 3 975 000 — 35 000 125 000
— 135 500
555 000 554 900
Redogörelse för utbyggnad av Stenungsunds kraftstation med ett tredje och fjärde aggregat har lämnats i prop. 1963:1 (bil. 8 s. 383) och i prop. 1966: 1 (bil. 12 s. 184). Aggregaten togs i drift resp. budgetåren 1966/67 och 1969/70. Genom maskinhaverier före fullföljd leverans har utbyggnaden inte kunnat avslutas, varför återstående maskinlikvider scnarelagts till budgetåret 1971/72. Redogörelse för utbyggnad av Ringhals kraftstation med två aggregat har lämnats i prop. 1968: 1 (bil. 9 s. 131), i prop. 1968: 155 (s. 26) och i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 91). Anlägegningskostnaden, som tidigare angivits till 1 230 milj. kr., beräknas nu bli 1410 milj. kr. Av den totala kostnadsökningen om 180 milj. kr. hänför sig drygt hälften till ändrad pris- och löncenivå, medan återstoden orsakats av skärpta krav från säkerhetsmyndigheternas sida med retroaktiv verkan, sämre grundläggningsförhållanden än förutsett, ökade byggplatsprovisorier och personalanordningar m. m. På grund av förseningar av reaktorleveransen och byggnadsentreprenaden måste idrifttagningen av det första aggregatet senareläggas. Båda aggregaten planeras nu bli tagna i drift år 1974. Redogörelse för de sju gasturbinerna i Hallstavik, Norrköping, Lahall och Göteborg har lämnats i prop. 1968: 1 (bil. 9 s. 131), i prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 128) och i prop. 1970: 165 (s. 74). Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till sammanlagt 152 milj. kr.,
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 116
beräknas nu bli 159,3 milj. kr. Av den totala kostnadsökningen om 7,3 milj. kr. hänför sig hälften till ändrad pris- och Jönenivå och återstoden till markköp och byggnadsåtgärder. Gasturbinerna i Hallstavik, Norrköping och Lahall planeras bli tagna i drift budgetåret 1971/72, medan idrifttagningen av gasturbiner i Göteborg blivit senarelagd till år 1973 på grund av fördröjda tillstånd. Redogörelse för ombyggnad av Marvikens atomkraftstation till en oljeeldad kondenskraftstation har lämnats i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 150). Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till 49 milj. kr., beräknas nu bli 62 milj. kr. Av den totala kostnadsökningen om 13 milj. kr. utgör 5 milj. kr. tillkommande kostnad för tidigare inte medräknad mellanlagring av olja. Återstoden hänför sig till ändrad prisoch lönenivå. Stationen planeras bli tagen i drift år 1973. Redogörelse för Bråvallakraft AB, som vattenfallsverket bildat tillsammans med Norrköpings komun, har lämnats i prop. 1968: 1 (bil. 9 s. 131). Kraftvärmeaggregatet planeras bli taget i drift hösten 1972. Redogörelse för Fyriskraft AB, som vattenfallsverket bildat tillsammans med Uppsala kommun, har lämnats i prop. 1970: 105 (s. 35). Medelsbehovct för budgetåren 1971/72 och 1972/73 förutsätts bli täckt genom upplåning på den allmänna kapitalmarknaden. Kraftvärmeaggregatet planeras bli taget i drift budgetåret 1973/74.
I prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 159) förordades utbyggnad av ytterligare 500 MW oljeeldad kondenskraft till budgetåret 1975/76. Den geografiska placeringen var då inte slutgiltigt fastställd. Utbyggnaden avses nu bli genomförd med två aggregat om vardera 320 MW med placering i Marviken. Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till 2S0 milj. kr. för utbyggnaden av 500 MW, beräknas för de båda aggregaten tillsammans bli 480 milj. kr. Av den totala kostnadsökningen om 200 milj. kr. hänför sig ca 80 milj. kr. till effektökningen om 140 MW och återstoden till ändrad pris- och lönenivå. Aggregaten planeras bli tagna i drift resp. budgetåren 1975/76 och 1976;77.
Redogörelse för Stockhohnskraft AB, som vattenfallsverket bildat tillsammans med Stockholms kommun, har lämnats i prop. 1971: 101. Medelsbehovet avser kapitaltillskott för projekteringsarbete för energianläggningar i Storstockholm.
I prop. 1971: 145 (s. 51) har redogörelse lämnats för Forsmarks Kraftgrupp AB, som vattenfallsverket avser att bilda tillsammans med Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bålforsens Kraft AB för att bygga ut Forsmarks atomkraftstation med till en början två aggregat om vardera 9200 MW. Det första aggregatet planeras bli taget i drift budgetåret 1978/79.
Den svaga effektbalansen budgetåret 1974/75 kräver enligt vattenfallsverket förstärkning med två gasturbinaggregat om vardera 40 MW. Gasturbinerna bör placeras i Forsmark för att tillgodose bl. a. behovet av startkraft vid provdrift av stationens atomkraftaggregat. Anläggnings-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 117
kostnaden har beräknats till 40 milj. kr. Gasturbinerna planeras bli tagna i drift hösten 1974. Förhandlingar pågår med intressenterna i det planerade Forsmarksbolaget om att bolaget skall äga även gasturbinerna.
För att tillgodose den väntade belastningen på längre sikt erfordras ett betydande krafttillskott till budgetåret 1978/79. Den optimala avvägningen mellan kraftslagen visar att atomkraft bör komma ifråga. I sin anslagsframställning föreslår vattenfallsverket, att ett tredje atomkraftaggregat om 900 MW byggs ut i Ringhals till nämnda budgetår. Anläggningskostnaden beräknas till 975 milj. kr. Verket har senare under hösten 1971 beslutat upphandla detta aggregat samtidigt med beställningen av det första atomkraftaggregatet i Forsmark. I samband härmed har tidsplanerna för de båda aggregaten ändrats. Den redan påbörjade utbyggnaden i Forsmark bör således enligt vattenfallsverket bedrivas så, att aggregatet kan tas i drift budgetåret 1978/79, d. v. s. ett år senare än tidigare planerats, medan Ringhalsaggregatet avses bli utbyggt med sikte på idrifttagning budgetåret 1977/78. Med hänvisning härtill har verket i skrivelse den 16 november 1971 hemställt att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge verket att redan under budgetåret 1971/72 ta medel i anspråk för att påbörja utbyggnaden av det tredje aggregatet i Ringhals.
För regleringsföretag redovisar vattenfallsverket följande kostnader (i 1 000-tal kr.)
Totalkostnad Faktisk ut- Beräknad utgift
beräknad gift t. o. m.
| 1971 | 30.6.1971 1971/72 1972/73 | |||
| Dalälvens flodområde | 5 300 | 5 100 | 100 | 100 |
| Gimåns flodområde | 11 700 | 11 300 | 400 | — |
| Indalsälvens flodområde | 76 200 | 70 000 | 1900 | 1 700 |
Ångermanälvens flodom-
| råde | 170 900 | 150 800 | 2 800 | 3 100 |
| Umeälvens flodområde | 129 000 | 118 100 | 3 400 | 900 |
| Skellefteälvens flodområde 23 400 | 20 800 | 2100 —2 200 |
Luleälvens flodområde:
Suorvas fjärde reglering 110 000 85 000 13 500 4 200
Lulejaures utökade reg-
| lering | 25 000 | — | 4100 | 6 300 |
| Sitasjaures reglering | 60 000 | — | 500 | 13 000 |
| Övrigt | 6 700 35 500 | 7100 34 200 |
Inom Dalälvens, Gimåns, Indalsälvens, Ångermanälvens och Umeälvens flodområden erfordras medel, huvudsakligen avseende skadeersättningar, för anläggningar som tagits i bruk. Inom Skellefteälvens flodområde erfordras medel för Rebnisjaures reglering och skadeersättningar för idrifttagna anläggningar. När Bastusels kraftstation tas i drift budgetåret 1972/73 sker en omfördelning av tidigare nedlagt kapital, vilket medför att medelsbehovet för regleringsföretag minskar detta bud-
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 118
getår. Redogörelse för Suorvas fjärde reglering har lämnats i prop. 1965: 1 (bil. 12 s. 193). Den utökade regleringen togs partiellt i drift sommaren 1971. Redogörelse för Lulejaures utökade reglering har lämnats i prop. 1971: 1, (bil. 15 s. 146) i samband med Porjus kraftstation. Redogörelse för Sitasjaures reglering har lämnats tidigare (s. 113) i samband med Ritsems kraftstation. Anläggningskostnaden, som tidigare angivits till 50 milj. kr. inkl. Autajaures reglering, beräknas nu genom det ändrade utförandet bli 60 milj. kr. I medelsbehovct för regleringsföretag i Luleälven ingår också ersättning för redan idrifttagna regleringar samt kostnader för sänkt sommarvattenföring.
För distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten har vattenfallsverket beräknat medelsbehovct till sammanlagt 325 milj. kr., varav 175 milj. kr. för investeringar i stamlinjeanläggningar och 150 milj. kr. för investeringar i regionala och lokala nät. Det väsentligt ökade medelsbehovet jämfört med innevarande budgetår beror på dets fördyringar till följd av den högre pris- och lönenivån och ändringar i den tekniska utformningen av anläggningarna, dels planerade utbyggnader på grund av förväntad belastningsökning. Verket har lämnat en särskild redogörelse för ifrågavarande investeringar.
Följande distributionsanläggningar m.m. avser verket att påbörja nästa budgetår (i 1 000-tal kr.).
Totalkostnad Beräknad ut-
beräknad 1971 = gift 1972/73 Anslutning av kraftstation samt 460/130 kV
| transformering i Porjus | 7 900 | 1200 |
| 130/40 kV transformatorstation i Arjeplog | 2 700 | 300 |
| 400 kV ledningar i Ångermanälvsområdet | 17 €00 | 300 |
Seriekondensatorstation på linjen Vargfors-
| Hjälta-Gävle | 9 900 | 1 500 |
| 400 kV transformatorstation i Bergslagen | 22 200 | 500 |
| 220/70 kY transformator i östra Uppland | 3 500 | 800 |
70 kV ledning Vigelsjö-Länna-Kleraentsboda
| samt transformatorstation i Kleraentsboda | 4 400 | 400 |
| 220/70 kV transformator i Nacka | 3 500 | 700 |
| 70/20 kV transformatorstation på Ekerö | 2500 | 100 |
| 130/40 kV transformatorstation i Naum | 2 900 | 500 |
| 400/130 kV transformatorstation i Västergötland 20300 | 100 | |
| 400/130 kV transformator i Ringhals | 7 300 | 1600 |
400kV ställverk och ledning för anslutning av
transformator i Nybroområdet 6 100 100 Vissa anskaffningar för försvarsberedskap 2500 1200 Diverse utvidgningar av stamlinje- och primär-
| systemen | 111 800 | 19 400 |
| Bygde- och ortsanläggningar | 18 700 | 11 800 |
| Diverse distributionsanläggningar | 300 244 100 | 300 40 800 |
Vattenfallsverket hemställer om medgivande att omedelbart avskriva 1,2 milj. kr. för nyssnämnda anskaffningar för försvarsberedskap.
Medelsförbrukningen för kanalanläggningar avser fördjup-
Prop, 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 119
ning av Trollhätte kanal. Redogörelse härför har lämnats i prop. 1971: 126. Kanalen avses bli utbyggd för att möjliggöra trafik med 5,3 m djupgående fartyg mot f£. n. 4,6 m. Kostnaderna för utbyggnaden — inkl. fördjupningsåtgärder i Göteborgs hamn och i Vänern — har beräknats till 45 milj. kr. Arbetena planeras bli slutförda till senhösten 1974.
Av den beräknade medelsförbrukningen för övriga ändamål — 24,5 milj. kr. — avser 10,0 milj. kr. diverse kompletteringar av produktionsanläggningar, 4,5 milj. kr. inköp av vattenfall och fastigheter samt 10 milj. kr. förvärv och finansiering av företag för elektrisk distributionsverksamhet. Vattenfallsverket har lämnat redogörelse för användningen under budgetåret 1970/71 av anslagsmedel för här avsedda ändamål.
Medelsförbrukningen för urananskaffningar avser fortsatta inköp av uranbränsle till första och andra atomkraftaggregatet i Ringhals.
Vattenfallsverket föreslår att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att vid behov besluta om utökning av verkets investeringsprogram med ianspråktagande av den anslagsreserv som enligt praxis ställs till Kungl. Maj:ts förfogande under investeringsanslaget för att utnyttjas vid ändrat konjunkturläge m. m. Enligt verkets nuvarande bedömning skulle en från kraftförsörjningssynpunkt lämplig projektreserv utgöras av två gasturbinaggregat om tillsammans ca 150 MW med en beräknad kostnad av 70 milj. kr.
Nuvarande regler för borgensteckning är enligt vattenfallsverket från flera synpunkter mindre lämpliga vad gäller såväl Kungl. Maj:ts som verkets befogenheter och ger inte heller önskvärd överblick över verkets behov av borgensengagemang på sikt. Verket föreslår därför, att nuvarande budgetsårsramar för borgensteckning ersätts med en totalram och att Kungl. Maj:t ges befogenhet att medec verket att inom denna ram teckna borgen intill f. n. sammanlagt 250 milj. kr., varav 60 milj. kr. skulle avse ram för borgen för lån till distributionsbolag. Ökning av totalramen förutsätts kunna ske successivt i samband med att riksdagen tar ställning till nya bolagsbildningar som kräver större borgensengagemang. Vidare hemställer vattenfallsverket om ändring av nuvarande begränsningar ifråga om verkets rätt att självt besluta om delägarlån och borgensteckning för lån till distributionsbolag samt förvärv av aktier och andelar i sådana bolag. Verket föreslår också att dess rörliga kredit höjs från 170 milj. kr. till 200 milj. kr. på grund av ökad kapitalbildning i fordringar. förråd, maskiner och inventarier,
Vattenfallsverket anmäler slutligen att verket har för avsikt att engagera sig i [frågor rörande naturgas- och uranförsörining. Naturgasen har, framhåller verket, egenskaper som sirskilt från miljövårdssynpunkt gör den attraktiv som bränsle och kan komma att bli ett värdefullt komplement till oljan. Användningen av naturgas för elproduktion kan
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 120
också vara ett lämpligt sätt att införa betydande mängder naturgas på den svenska marknaden och därigenom redan i inledningsskedet möjliggöra förräntning av de investeringar som erfordras för transportanläggningarna. Vattenfallsverket finner det således angeläget och riktigt att verket ges tillfälle att engagera sig i frågor om inköp, transport, konsumtion och försäljning av naturgas. Med hänsyn till den betydelse uranförsörjningen har för den framtida elförsörjningen och ekonomin anser vattenfallsverket det också motiverat — om Kungl. Maj:t inte uttalar erinran häremot — med insatser från verkets sida för prospektering efter uran.
I skrivelse den 23 november 1971 har vattenfallsverket föreslagit att en tjänst som överingenjör i Ce 1 inrättas vid verket med anledning av en organisationsförändring inom huvudavdelningen Byggnadsteknik.
Remissyttranden
Beträffande vattenfallsverkets förslag om bemyndigande för Kungl. Maj:t att med utnyttjande av den anslagsreserv som ställs till förfogande under förevarande investeringsanslag besluta om utökning av verkets investeringsprogram framhåller arbetsmarknadsstyrelsen betydelsen av att vattenfallsverket planerar en projektreserv, som snabbt kan anpassas med hänsyn till förändringar i konjunktur- och arbetsmarknadsläget. Det är enligt styrelsen viktigt att en projekterings- och anslagsreserv med nämnda syften upprätthålls, även om förändringar i investeringsinriktningen kan påkallas av andra skäl.
Riksrevisionsverket tillstyrker vattenfallsverkets förslag om ändring av den principiella utformningen av Kungl. Maj:ts befogenheter att medge verket att teckna borgen och av vattenfallsverkets egna befogenheter att besluta om borgensteckning, långivning och aktieförvärv. Riksrevisionsverket ser heller inget skäl att motsätta sig den föreslagna höjningen av beloppsgränserna för vattenfallsverkets befogenheter. Riksrevisionsverket förutsätter därvid, att vattenfallsverket liksom nu årligen i sin anslagsframställning lämnar redogörelse för dotterbolagens finansieringsstruktur. Riksrevisionsverket tillstyrker också den av vattenfallsverket begärda ökningen av dess rörliga kredit från 170 milj. kr. till 200 milj. kr.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har inte något att erinra mot vattenfallsverkets hemställan om ökning av den rörliga krediten.
Departementschefen
Förbrukningen av elektrisk kraft i hela landet uppgick under budgetåret 1970/71 till ca 66 300 GWh. Ökningen i förhållande till föregående budgetår utgjorde 5,7 9/0.
Vattenfallsverket, som svarade för 44,3 9/4 av elleveranserna under
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 121
budgetåret 1970/71, har sett över förra årets prognos för utvecklingen av verkets fasta kraftförsäljning t.o.m. år 1980. Översynen har lett till bedömningen att den tidigare prognosen alltjämt kan läggas till grund för planeringen. Väntade taxehöjningar påverkar inte denna bedömning. Kraftbehovet inom vattenfallsverkets distributionsområden beräknas således år 1975 uppgå till 42 200 GWh och år 1980 till 64 000 GWh. Detta motsvarar en årlig belastningsökning med i genomsnitt 8,5 9/, under perioden 1970—1975 och med 8,7 9/9 under perioden 1975 — 1980. Prognosen avser som vanligt kraftförsäljningen vid medelårsförhållanden i fråga om vattentillgång och temperatur och utgår från att vattenfallsverket liksom under tidigare år kommer att svara för ca 43 9/9 av landets elproduktion.
Från vattenfallsverket har jag inhämtat uppgifter om hur landets kraftförsörjning — med beaktande av kravet på leveranssäkerhet — väntas gestalta sig budgetåren 1973/74—1978/79 med hänsyn till den belastningsutveckling som förutses och de utbyggnader som verket, kommuner och enskilda planerar att genomföra under perioden.
Uppgifterna, som sålunda avser total produktion, installerad maskineffekt och belastning i landet, redovisas i följande sammanställningar. Eftersom utbyggnadstakten kan påverkas såväl av företagens egna åtgärder som av yttre omständigheter, är det emellertid inte helt säkert att produktions- och effekttillskotten kommer vid här förutsatta tidpunkter.
Torrårsbalans för hela landet budgetåren 1973/74—1978/79 (i 1 000 GWh)
1973/74 -1974/T75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
Prima belastning 88,6 96,1 103,9 111,9 120,5 129,6 Fast export 2,0 1,6 2,5 1,4 1,5 1,5 Total belastning 90,6 97,7 106,4 113,3 122,0 131,1 Torrårsproduktion: Vattenkraft 44,7 45,7 46,2 46,8 47,4 47,8 Värmekraft, inkl.
import 44,4 52,0 60,2 66,5 74,6 83,3 Total produktion 89,1 97,7 106,4 113,3 122,0 131,1 Brist 1,5 — — — — —
Effektbalans för hela landet budgetåren 1973/74-—1978/79 (i MW)
1973/74 -1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
Prima belastningens .
maximala timeffekt 16 000 17400 18900 20400 22100 24 000 Fast export 350 400 500 250 250 250 Total belastning 16350 17800 19400 20650 22350 24250
Prop. 1972: i Bilaga 15 Industridepartementet 122
1973/74 —-1974/75 1975/76 1976/77 19771/78 1978/79
Installerad effekt: Vattenkraft 12160 12430 12740 13100 13230 13430 Värmekraft, inkl.
import 7010 9560 10790 11800 14200 16 680 Total maskineffekt 19170 21990 23530 24900 27430 30 110 Reserv 2820 4190 4130 4250 5 080 5 860 D:o i 24 av prima
belastning 17,2 23,5 21,3 20,6 22,7 24,2
Med det av vattenfallsverket föreslagna utbyggnadsprogrammet kan för verkets del den vintade efterfrågan på elkraft fr. o. m. budgetåret 1974/75 täckas under exceptionella torrårsförhållanden. Effektbehovet beräknas bli tillgodosett först fr. o. m. budgetåret 1975/76. Bristerna i kraftbalanserna under budgetåren 1973/74 och 1974/75 avser verket att försöka täcka genom kraftinköp och andra åtgärder.
Utöver tidigare beslutade produktionsanläggningar omfattar vattenfallsverkets utbyggnadsprogram ytterligare ett aggregat i vardera Torpshammars vattenkraftstation i Gimån och Ringhals atomkraftstation samt två gasturbinaggregat i Forsmark. Utbyggnaden av 500 MW oljeeldad kondenskraft till budgetåret 1975/76, som 1971 års riksdag tagit ställning till, föreslår verket bli utförd i Marviken med två aggregat om tillsammans 640 MW. Effektökningen om 140 MW gör det möjligt att scenarelägga det ena aggregatet ett år.
Överenskommelser har numera träffats (prop. 1971: 145 s. 49—53, NU 1971: 535, rskr 1971: 358) dels imellan vattenfallsverket, Skellefteå Siads Kraftverk och Boliden AB om bildande av ctt aktiebolag för utbyggnad och drift av Rebnis kraftstation i Skellefteälven, dels mellan vattenfallsverket, Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bålforsens Kraft AB om bildande av ett aktiebolag för utbyggnad och drift av Forsmarks atomkraftstation.
Vidare har verket bildat ett aktiebolag tillsammans med Stockholms kommun för utbyggnad, förvärv och drift av energianläggningar i Storstockholmsområdet (prop. 1971: 101, NU 1971: 16, rskr 1971: 139). Bolaget bedriver tills vidare endast projekteringsarbete.
Jag har inte något att erinra mot vattenfallsverkets bedömning av belastningsutvecklingen och förordar att prognosen läggs till grund för bedömningen av verkets produktionsresurser.
För budgetåret 1971/72 är vattenfallsverkets investeringsram 1 077 milj. kr., sedan verket under hösten 1971 medgivits ramhöjning med 117 milj. kr. huvudsakligen beroende på kostnadsökningar (prop. 1971: 145, NU 55, rskr 358). Av skäl som jag skall redovisa i det följande bör ramen räknas upp med ytterligare 35 milj. kr. till sammanlagt 1112 milj. kr. Vidare har Kungl. Maj:t för att på kort sikt öka syssel-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 123
sättningen beslutat (jfr prop. 1971: 140 s. 59) att tidigarelägga vissa byggnads- och anläggningsarbeten bl.a. inom vattenfallsverkets verksamhetsområde avseende i första hand distributionsanläggningar. Er-
forderliga medel — ca 37 milj. kr. — har ställts till verkets förfogande genom ianspråktagande av den anslagsreserv som beräknats under
investeringsanslaget till kraftstationer m. m. Verkets totala medels-
förbrukning under innevarande budgetår skulle således komma att uppgå till 1149 milj. kr. För nästa budgetår förordar jag en investeringsram av 1 146 milj. kr. Av följande sammanställning framgår hur vattenfallsverkets medelsförbrukning ungefärligt torde komma att fördela sig på olika
objektsgrupper under budgetåren 1971/72 och 1972/73 (i milj. kr.).
1970/71 1971/72 1972/73
Faktisk Beräknad Verket Dep.chefen
medelsför-
brukning
| Vattenkraftstationer | 103,3 | 116,7 | 146,7 146,7 | |
| Regleringar | 24,2 | 35,5 | 34,2 | 34,2 |
| Värmekraftstationer | 403,3 | 538,0 | 534,9 489,9 | |
| Urananskaffningar | — | 160,0 | 135,0 135,0 | |
| Distributionsanläggningar 2063 | 274,3 | 325,0 304,8 | ||
| Övriga ändamål | 12,8 749,9 1 144,0 | 19,5 | 24,5 1220,3 1 132,0 | 21,4 |
| Kanalanläggningar | — 749,9 1 149,0 | 5,0 | 14,0 1 234,3 1 146,0 | 14,0 |
Ett bifall till mitt förslag skulle betyda att verket under nästa budgetår kan bl.a. färdigställa vattenkraftstationerna Vietas och Boden och fortsätta pågående arbeten vid kraftstationerna Bastuscl, Akkats, Nämforsen, Vittjärv, Rebnis, Porjus och Ritsem. Vidare bör verket få bemyndigande att påbörja utbyggnad av Torpshammars kraftstation med ett andra aggregat.
Av beloppet för regleringsföretag avser större delen — 30,6 milj. kr. — Luleälvens flodområde, i huvudsak Suorvas fjärde reglering, Luicjaures utökade reglering och Sitasjaures reglering.
Medelsförbrukningen för värmekraftstationer (exkl. urananskaffningar) beräknar jag till 489,9 milj. kr. Den största delen av beloppet, 260 milj. kr., avser pågående arbeten med de två första atomkraftaggregaten i Ringhals. Vidare ingår 27,2 milj. kr. för kapitaltillskott till Bråvallakraft AB, Stockholmskraft AB och Forsmarks Kraftgrupp AB, 22 milj. kr. för ombyggnad av Marvikens atomkraftstation till olieeldat kondenskraftverk och 5,2 milj. kr. för gasturbinerna i Hallstavik och Norrköping. Vattenfallsverket bör också få bemyndigande att uppföra två gasturbinaggregat i anslutning till atomkraftstationen i
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 124
Forsmark. Medelsförbrukningen härför beräknar jag till 10,5 milj. kr. under budgetåret 1972/73.
Som jag tidigare nämnt beslöt 1971 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att anvisa medel för ytterligare utbyggnad av oljeceldad kondenskraft (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 159, NU 1971: 26, rskr 1971: 226). Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till förläggningen härav. Enligt vattenfallsverket bör denna utbyggnad genomföras i anslutning till pågående ombyggnad i Marviken. Medelsförbrukningen har vattenfallsverket beräknat till 17 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och 105 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Jag är inte beredd att nu ta ställning till huruvida den aktuclla utbyggnaden av oljeeldad kondenskraft bör ske i Marviken. Bl.a. bör avvaktas remissbehandlingen av den nyligen offentliggjorda rapporten (SOU 1971: 75) angående fysisk riksplanering. Med hänsyn härtill anser jag mig tills vidare inte kunna förorda, att vattenfallsverket får ta medel i anspråk för utbyggnad av ytterligare två aggregat i Marviken. Jag finner det emellertid angeläget att utbyggnaden av den här berörda kondenskraften kan ske, så snart underlag föreligger för ett ställningstagande beträffande förläggningsplatsen. Eftersom Kungl. Maj:ts beslut i denna fråga kan bli aktuellt redan under budgetåret 1972/73, bör erforderliga medel stå till förfogande. Medelsbehovet beräknar jag till 40 milj. kr.
Jag tillstyrker vattenfallsverkets förslag om utbyggnad av ett tredje atomkraftaggregat i Ringhals med början redan under budgetåret 1971/72. Detta skulle ge en jämnare sysselsättning i Ringhals under de närmaste åren. Jag kommer sålunda senare denna dag att förorda att verkets utbyggnadsprogram utökas med ett tredje aggregat i Ringhals och att verket får ta i anspråk medel — ca 35 milj. kr. — för ändamålet under innevarande budgetår. De medel för utbyggnad av ytterligare oljeeldad kondenskraft som enligt vad jag tidigare anfört beräknats under förevarande anslag för budgetåret 1971/72 bör i stället användas för utbyggnaden av det nya atomkraftaggregatet. Härutöver krävs ytterligare 18 milj. kr., vilka bör ställas till vattenfallsverkets förfogande genom ökning av investeringsanslaget. Medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 för det nya aggregatet i Ringhals beräknar jag till 125 milj. kr.
Mot bakgrund av vad jag nyss anfört kommer den redan beslutade oljekraftutbyggnaden inte att kunna färdigställas vid den tidpunkt som planerats. För att i tid kunna ersätta förutsedda krafttillskott, som faller bort genom förseningar av detta slag, eller om det i övrigt framstår som motiverat från kraftförsörjningssynpunkt eller också av konjunkturmässiga skäl, bör Kungl. Maj:t för framtiden beredas möjlighet att i viss utsträckning komplettera vattenfallsverkets utbyggnadsprogram. Detta förutsätter att verket i sin planering lägger in en projektreserv,
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 125
som i förekommande fall snabbt kan tas i anspråk. Erforderliga medel kan ställas till verkets förfogande genom utnyttjande av den anslagsreserv som beräknas under investeringsanslaget till kraftstationer m. m. Redogörelse för projektreserven och utnyttjandet av denna bör lämnas årligen i samband med anmälan av förevarande anslag i statsverkspropositionen.
Kungl. Maj:t bör således inhämta riksdagens bemyndigande att i enlighet med vad jag just har anfört utöka vattenfallsverkets utbyggnadsprogram under löpande budgetår. Jag kommer senare denna dag att i anslutning till fråga som rör anslag på tilläggsstat II för innevarande budgetår förorda, att bemyndigandet får gälla redan under innevarande budgetår. Enligt vattenfallsverket skulle en lämplig projektreserv f. n. utgöras av två gasturbinaggregat om tillsammans ca 150 MW till en beräknad kostnad av 70 milj. kr. Befintlig gasturbinstation i Hallstavik är förberedd för ytterligare två aggregat, men annan förläggningsplats kan också komma ifråga.
Medelsförbrukningen för urananskaffningar avser fortsatta bränsleinköp till de två atomkraftaggregat som f. n. är under utbyggnad i Ringhals.
Investeringsprogrammet för distributionsanläggningar omfattar förstärkningar och utvidgningar av stamlinje- och primärsystemen samt av bygde- och ortsanläggningar. Medelsförbrukningen avser bl. a. utbyggnad av 400 kV ledningar Gävle—Hjälta, Gävle—Täby, Ringhals— Jönköping och Ringhals—Göteborg. Vid beräkningen av medelsbehovet har jag tagit hänsyn till att vissa här berörda arbeten, som verket avsett att utföra under budgetåret 1972/73, av sysselsättningsskäl tidigarelagt till 1971/72. Vattenfallsverkets begäran om medel från avskrivningsanslag för vissa anskaffningar för försvarsberedskap är jag inte beredd att ansluta mig till.
För övriga ändamål, dvs. inköp av strömfall och fastigheter, förvärv och finansiering av eldistributionsföretag samt diverse anskaffningar och arbeten, beräknar jag 21,4 milj. kr.
Medelsförbrukningen för kanalanläggningar avser utbyggnad av Trollhätte kanal för trafik med fartyg med 5,3 m djupgående mot f.n. 4,6 m (prop. 1971: 126, TU 1971: 23, rskr 1971: 251).
Investeringsanslaget till kraftstationer m. m. bör tas upp med 1 190 milj. kr. Beloppet har beräknats med beaktande av att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning av vattenfallsverkets investeringar under löpande budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga skäl eller annars från kraftförsörjningssynpunkt.
Enligt vattenfallsverket kommer kapital att bindas i kundfordringar, förråd, maskiner och inventarier i ökad omfattning under de närmaste åren på grund av den högre investeringsvolymen och en väntad ökning
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 126
av omsältningen. Med hänsyn härtill förordar jag att verket fr. o. m. nästa budgetår får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av 200 milj. kr. mot f.n. 170 milj. kr.
I likhet med vattenfalisverket har jag funnit nuvarande uppläggning av verkets borgensärenden mindre ändamålsenlig. Verkets skyldigheter att teckna borgen för lån som de under verkets förvaltning stående bolagen tar upp på den allmänna kapitalmarknaden regleras i konsortialavtal som riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att godkänna. Nu gällande ordning med budgcetårsvis fastställda borgensramar ger emellertid inte önskvärd överblick över det totala borgensengagemang som följer av verkets åtaganden i konsortialavtalen och begränsar bolagens möjligheter att anpassa sin upplåning efter aktuella förhållanden på kapitalmarknaden. Dessa nackdelar skulle försvinna om nuvarande budgetårsramar ersätts med en för vattenfailsverkets totala borgensengagemang fastställd ram. En sådan totalram bör bestämmas med utgångspunkt från bolagens upplåningsbehov på längre sikt och verkets borgensutfästelser i avtalen.
2 borgensbelopp som successivt frigörs genom amorteringar bör inte få utnyttjas för nya borgensåtaganden. Gjorda borgensåtaganden bör dock i sin helhet kvarstå inom ramen till dess resp. lån slutamorterats, varefter ramen minskas med motsvarande belopp. Som en följd härav torde ramen inom överskådlig tid behöva utökas så snart ett nytt konsortialavtal med borgensklausul aktualiseras.
Med stöd av riksdagens bernyndigade har Kungl. Maj:t fram till den 30 november 1971 medgeit vattenfallsverket att teckna borgen för lån om ca 200 milj. kr. Större delen av beloppet, ca 165 milj. kr., avser borgensåtaganden för lån till produktionsbolag med nya kraftverk under uppförande. För dessa bolag kan det långsiktiga upplåningsbehovet fastställas med relativt stor noggrannhet, eftersom detta grundar sig på kostnadskalkyler för stora och avgränsade projekt och kalkylerna inkluderar marginaler för oförutsedda kostnader. Ramen för vattenfallsverkets borgensengagemang för produktionsbolagens upplåning beräknar jag till 520 milj. kr. inkl. tidigare medgivna åtaganden. Vid beräkningen av beloppet har jag också tagit hänsyn till det framtida upplåningsbehovet för de nya bolagen (jfr s. 114 och 116) Rebnis Kraft AB och Forsmarks Krattgrupp AB. Vattenfallsverkets borgensengagemang för det sistnämnda bolagets upplåning har jag tills vidare beräknat till 200 milj. kr.
Vad gäller distributionsbolagen är förutsättningarna något annorlunda. Dessa bolag kan i betydande utsträckning finansiera sina löpande investeringar i nätutbyggnader m. m. med egna medel. Behov av lån uppkommer mera oregelbundet, är svårare att förutse och omfattar i allmänhet betydligt Jägre belopp än för produktionsbolag. Erforderliga borgensengagemang bör i dessa fall räknas av mot en för vatten-
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 127
fallsverkets samtliga distributionsbolag gemensam borgensram. En sådan ram bör fastställas med viss marginal för framtida borgensbehov. I enlighet med verkets förslag förordar jag tills vidare en ram om 60 milj. kr.
Kungl. Maj:t bör således inhämta riksdagens bemyndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån intill sammanlagt 5380 milj. kr., varav högst 60 milj. kr. för lån till distributionsbolag.
Såvitt avser borgen för produktionsbolagens upplåning ankommer det på vattenfallsverket ait i enlighet med nu gällande bestämmelser inge särskild framställning härom, vartill verket bör foga aktuella finansieringsplancr för de berörda bolagens verksamhet.
Vad vidare gäller vattenfallsverkets förslag om vissa ändringar av nuvarande begränsningar i fråga om verkets egna befogenheter att inom föreskrivna ramar besluta om delägarlån och borgensteckning för Jån till distributionsbolag samt förvärv av aktier och andelar i företag för elektrisk distributionsverksamhet vill jag erinra om att det enligt gällande ordning tillkommer Kungl. Maj:t att besluta i nämnda frågor rörande verkets ckonomiska befogenheter. |
Vattenfallsverket har under hösten 1971 vidtagit viss omorganisation inom huvudavdelningen Byggnadsteknik. Med hänsyn härtill bör två nya tjänster som överingenjör i Ce 1 inrättas vid verket. In tjänst som överingenjör i Cp 2 bör samtidigt dras in.
Frågan om vattenfallsverkets engagemang i prospektering efter uran inom celler utom landets gränser torde få prövas i samband med andra frågor rörande Sveriges kärnbränsleförsörjning. Underlag för en sådan prövning har tagits fram inom industridepartementet och nyligen redovisats i promemorian (Ds I 1971: 4) Sveriges försörjning med kärnbränsle. Som jag tidigare nämnt, är avsikten att en särskild proposition rörande bl. a. denna fråga skall föreläggas riksdagen senare i vår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. budget-
året 1972/73 tillhandahålla statens vattenfallsverk en till
200 000 000 kr. utökad rörlig kredit,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge statens vattenfallsverk att
teckna borgen för lån intill sammanlagt 580 000 000 kr., varav
högst 60 000 000 kr. för lån till distributionsbolag,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens vattenfallsverk inrätta
två tjänster för överingenjör i Ce 1,
4) till Kraftstationer m.m. för budgetåret 1972/73 anvisa ctt in-
vesteringsanslag av 1 190 000 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementct 128
II Statens allmänna fastighetsfond
II: 20 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 1970/71 Utgift 819 833 Behållning! 3 230 855 1971/72 Anslag 4 000 1972/72 Förslag 1000 1 Investeringsanslagen Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. och Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt.
Från förevarande anslag bestrids kostnader för byggnadsarbeten vid vissa myndigheter inom industridepartementets verksamhetsområde.
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen räknar med en medelsförbrukning av 1 140 000 kr. under budgetåret 1972/73 för de i investeringsplanen uppförda objekten.
Byggnadsstyrelsen tar vidare för nästa budgetår upp 2 milj. kr. för om- och tillbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning i Göteborg. Kungl. Maj:t uppdrog den 19 februari 1971 åt byggnadsstyrelsen att — på grundval av ett av styrelsen den 3 mars 1969 redovisat byggnadsprogram — projektera detta byggnadsobjekt inkl. inredning fram till upprättande av huvudhandlingar. Styrelsen räknar med att lämna förnyad redovisning till Kungl. Maj:t under första kvartalet av år 1972 och att bygghandlingar skall föreligga, så att byggnadsarbetera kan sättas igång under hösten 1972.
Redogörelse för nybygaznad för brandlaboratorium vid statens provningsanstalt har lämnats senast i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 162). I enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag den 29 juni 1970 föreligger f.n. i princip färdiga bygghandlingar för laboratorict, som ursprungligen avsågs bli förlagt till Studsvik. Med hänsyn till statsmakternas beslut om att provningsanstalten skall omlokaliseras till Borås (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) och i avvaktan på att förslag föreläggs riksdagen om bl. a. provningsanstaltens framtida organisation har styrelsen avbrutit handläggningen av objektet. Kostnadsramen har därför bibehållits oförändrad och någon medelsförbrukning har inte beräknats för nästa budgetår.
Byggnadsstyrelsen beräknar anslagsbehovet inkl. även nyssnämnda byggnadsobjekt till totalt 2 050 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Departementschefen
Jag har intet att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.
Till frågan om medel för om- och tillbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning får jag återkomma senare, när byggnadsstyrelsen lämnat begärd förnyad redovisning för objektet.
Bilaga 15 Industridepartementet 129
Frågan om förläggning av brandlaboratoriet vid statens provningsanstalt avser jag att ta upp i den proposition som jag tidigare förutskickat rörande bl. a. organisationen av den officiella provningsverksamheten i landet.
Jag räknar därför nu med att medelsbehovet under förevarande an-
slag för budgetåret 1972/73 skall rymmas inom ramen för redan anvisa-
de medel och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följan-
de investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram <Medelsförbrukning Bygg- = Färdig-
start ställande
1.4.70 1.4.71 Faktisk Beräknad för mån/år mån/år
tom Ä—>,—,— —
1970/71 1971/72 1972/73
Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning Nybyggnad av kärnarkiv, etapp II 300 320 152 125 40 12.70 6.71 Statens skeppsprovningsanstalt Nybyggnad för kavitationslabora-
torium 2535 2535 2534 1 — . . Tillbyggnader 3555 3 840 586 1 900 1100 9.71 3.73 Statens provningsanstalt Nybyggnad för brandlaboratorium 810 810 78 70 —
7200 7505 3350 2096 1140
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
| Medelstillgång | Beräknad medelsförbrukning | |||
| Behållning 1.7.71 | 3231 | 1971/72 | 2096 | |
| Anslag för 1971/72 | 4 | 1972/73 | 1140 | |
| Anslag för 1972/73 (förslag) | 3236 | 1 | 3 236 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budget-
året 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 130
IV. Statens utlåningsfonder
IV. C. Kronotorparnas inventarielånefond
I samband med upplåtelse av kronotorp kan lån beviljas för anskaffning av jordbruksinventarier, utsäde m. m. Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1943: 532) om upplåtelse av kronotorp.
Domänverket
Fondens outnyttjade behållning utgjorde den 30 juni 1971 442 509 kr., vilket innebär en ökning jämfört med föregående budgetår med 11 547 kr. Domänverket föreslår att anslag inte uppförs för budgetåret 1972/73, men önskar i likhet med tidigare år disponera fondmedlen för det med anslaget avsedda ändamålet.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kung!. Maj:t föreslår riksdagen
att medge, att det för budgetåret 1962/63 anvisade investerings-
anslaget till Kronotorparnas inventarielånefond under budget-
året 1972/73 får användas för det med anslaget avsedda än-
damålet.
V. Fonden för låneunderstöd
V: 11. Lån till Norrbottens järnverk AB
För att finansiera pågående investeringar vid Norrbottens järnverk AB behöver bolaget i enlighet med sin finansieringsplan statligt lån med 68 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Departementschefen
Investeringarna vid Norrbottens järnverk AB.under åren 1971—1973 har beräknats uppgå till 555 milj. kr. i anläggningar och omsättningstillgångar. Enligt finansieringsplanen har 260 milj. kr. avsetts bli finansierade med statliga lån och bidrag. Av sistnämnda belopp har 1971 års riksdag (prop. 1971:64, NU 1971: 22, rskr 1971: 193 och prop. 1971: 139, NU 1971: 45, rskr 1971: 326) beviljat bolaget 22 milj. kr. i bidrag och 170 milj. kr. i lån på de villkor som i allmänhet tillämpas för statligt lokaliseringsstöd. Återstående 68 milj. kr. behövs under bud-
Prop. 1972: 1 Bilaga 15 Industridepartementet 131
getåret 1972/73 och bör lämnas som lån på samma villkor som de tidigare lämnade lånen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till Norrbottens järnverk AB för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 68 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 132
Register Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Industridepartementet m. m.
| 12 Industridepartementet | 7 817 000 |
| 13 Tekniska attachéer m. m. | 197 000 |
| 14 Kommittéer m. m. | 4 350 000 |
| 14 Extra utgifter | 200 000 |
12 564 000
B. Industri m. m. 16 Statens institut för företagsutveckling
| 20 Uppdragsverksamhet | 1.000 |
| 26 Främjande av företagsutveckling | 8 450 000 |
| 27 Utrustning | 715 000 |
| 28 Främjande av hemslöjden | 9260 000 |
| 29 Medelstillskott till Norrlandsfonden | 5 000 000 |
30 Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
samt den manuellt arbetande glasindustrin 3 500 000 32 Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektions-
industrierna +2 500 000 33 Statliga kreditgarantier till varvsindustrin
21126 000
C. Bergsbruk
Sveriges geologiska undersökning
| 34 Förvaltningskostnader | 9 375 000 |
| 36 Kartarbeten m. m. | 3 720 000 |
| 37 Utrustning | 730 000 |
| 37 Prospektering | 21 000 000 |
| ål Uppdragsverksamhet | 600 000 |
| 42 Bergsstaten | 1279 000 |
| 44 Statens gruvegendom | 21 825 000 |
58 529 000
D. Encrgiförsörjning
| 46 Statens elektriska inspektion | 2 883 000 |
| 47 Kostnader för vissa nämnder | 43 000 |
| 48 Främjande av landsbygdens elektrifiering | 3 500 000 |
| 50 Delegationen för atomenergifrågor | 2091 000 |
8 517 000 E. Teknisk utveckling m. m. Styrelsen för teknisk utveckling
| Teknisk forskning och utveckling | 133 800 000 |
| Drift av forskningsstationer | 1000 |
| Skeppsteknisk forskning och utveckling | 12 000 000 |
| Utrustning | 3 500 000 |
| Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet | +1 000 |
| Bidrag till statens provningsanstalt | +4 900 000 |
x Beräknat belopp
Prop. 1972:1 Bilaga 15 Industridepartementet 133
Sid.
| 65 Statens provningsanstalt: Utrustning | +1 100 000 |
| 66 Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet | 1 000 |
| 69 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt | 2 000 000 |
| 69 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning | 500 000 |
| 70 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien | 620 000 |
| 70 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission | 2 560 000 |
| 71 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi | 50 800 000 |
| 80 Internationellt atomenergisamarbete | 4 240 000 |
| 81 Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran | +8 100 000 |
224 123 000 83 F. Domänverket 86 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal 134 000
Summa för driftbudgeten 324 993 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken 88 Byggnader och utrustning 43 900 000
F. Statens vattenfallsverk 107 Kraftstationer m. m. 1190 000 000
II. Statens allmänna fastighetsfond 128 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 1000
IV. Statens utlåningsfonder 130 Kronotorparnas inventarielånefond —
V. Fonden för Ilåneunderstöd 130 Lån till Norrbottens järnverk AB 68 000 000
Summa för kapitalbudgeten 1 301 901 000
Totalt för industridepartementet 1 626 894 000 + Beräknat belopp
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710515
Bilaga 16
Oförutsedda utgifter
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag för budgetåret 1972/73 till oförutsedda utgifter och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjortonde huvudtiteln
För bestridande av oförutsedda utgifter är i riksstaten vid sidan av departementshuvudtitlarna uppfört ett förslagsanslag, vilket såsom ett komplement till de beredskapsstater för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen under vissa betingelser står till Kungl. Maj:ts förfogande.
Jag får först ge en redovisning för de utgifter som under år 1971 har bestritts från detta anslag efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall. Påutrikesdepartementets föredragning: Till ersättning för skadegörelse på vissa byggnader (30/6) 62 892: 40 På jordbruksdepartementets föredragning: Till ersättning för kostnader till följd av oljeskador på
fiskeredskap (5/11) .osssssssssseerererrs er rr ers 900: -— Påcivildepartementets föredragning: Till ersättning för vissa kostnader i samband med sane-
1 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 16
Prop. 1972:1 Bilaga 16 Oförutsedda utgifter 2
På industridepartementets föredragning: Till Sveriges geologiska undersökning för bl. a. förlust av .
Summa kr. 1343 115: 13
Kungl. Maj:t bör även i fortsättningen kunna disponera över medel till täckande av utgiftsbehov som vid riksstatens fastställande inte kan överblickas. Jag förordar sålunda att för nästa budgetår förs upp ett anslag för ändamålet. Beloppet bör tas upp med oförändrat 1 milj. kr. Anslaget bör i princip få disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att resp. ärenden inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen kan bestridas av andra medel som står till Kungl. Maj:ts förfogande. Härmed avses även att utgifter inte får tillgodose ändamål för vilket anslag har förts upp på någon av de beredskapsstater som omtalas i 63 § regeringsformen.
Beträffande gränsdragningen. mellan utnyttjandet av detta anslag och de under de olika departementshuvudtitlarna uppförda reservationsanslagen till extra utgifter torde böra gälla att anslaget till oförutsedda utgifter huvudsakligen skall användas för större sådana. Denna gränsdragning bör emellertid inte tolkas alltför snävt, utan Kungl. Maj:t bör härvidlag ges den handlingsfrihet som efter omständigheterna anses påkallad.
Det bör slutligen ankomma på Kungl. Maj:t att vid nästa riksdags början göra anmälan till riksdagen om de utgifter som under det senaste året anvisats utgå av anslaget till oförutsedda utgifter.
Härutöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslaget till oförutsedda utgifter.
Under en följd av år har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att, under förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från detta anslag bestrida belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom har ålagts att ge ut. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret 1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ge ut som ersättning. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1948: 282 medgav riksdagen (SU 1948: 207, rskr 1948: 406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar .och personliga tjänare. Ersättning skulle uigå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44—1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållan-
Prop. 1972:1 Bilaga 16 Oförutsedda utgifter 3
dena (prop. 1944: 183, SU 1944: 147, rskr 1944: 329). För budgetåren 1949/50—31971/72 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1951: 38 medgav riksdagen (SU 1951: 42, rskr 1951: 63), att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53—1971/72 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfarande om än i mindre omfattning kan förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämtas till att även under nästa budgetår på oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.
Jag får i detta sammanhang erinra om att senast i prop. 1971: 145 har föreslagits, att de behov av medel utöver anvisade anslag som eventvellt kan uppkomma för organiserandet av svenska FN-styrkor m. m. och det svenska deltagandet i stilleståndsövervakningen i Korea skall få tillgodoses genom att anslaget till oförutsedda utgifter anlitas. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader skulle anmälas senare. Mot detta har riksdagen inte gjort någon erinran (FöU 1971: 23, rskr 1971: 345).
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1972/73 anvisa ett för-
slagsanslag av 1 000 000 kr. att stå till Kungl. Maj:ts förfogan-
de för de ändamål och på de villkor jag har förordat i det före-
gående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR, STHLM 1972 710516
Bilaga 17 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 17
Riksdagen och dess verk m. m.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag för budgetåret 1972/73 till riksdagen och dess verk m. m. och anför.
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
Fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse har den 25 november resp. den 21 december 1971 överlämnat förslag till de anslag m. m. som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. för budgetåret 1972/73. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (bilaga 17.1).
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att pröva de förslag till anslag m. m. som avgetts av fullmäktige
i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: :
Britta Gyllensten
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bil. 17
Prop. 1972: 1 : Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. [Ad
Bilaga 17.1
RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
SAMMANSTÄLLNING AV
FÖRSLAG TILL MEDELSANVISNING M. M.
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
Förslagen från fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse angående regleringen för budgetåret 1972/73 av utgifterna för riksdagen och dess verk rn. m. har liksom föregående år av praktiska skäl sammanförts. |
Resultatet av första steget av den allmänna nordiska arkitekttävlingen om riksdagshus i Stockholm offentliggjordes 9.12.1971. Till ett andra steg har uttagits åtta förslag. Det slutliga resultatet av tävlingen väntas föreligga under hösten 1972.
Riksdagen har under det gångna året verkat i de nya lokalerna vid Sergels torg. Vissa ytterligare utrymmen har iordningställts i hotellbyggnaden. Kompletteringar av inredning och utrustning har skett enligt vad som förutskickats. Erfarenheterna av det gångna årets verksamhet pekar på att ytterligare anpassning till verksamhetens krav av främst den teletekniska utrustningen torde bli nödvändig.
Sammanställning
Förändringarna inom riksdagens och dess verks område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i 1 000-tal kr.
Anvisat Förslag Ökning
1971/72 — 1972/73 = Minskning
ÅA. Riksdagen 34 292 35 874 + 1582 B. Den inre riksdagsförvaltningen 32 494 36 339 + 3 845 C. Allmänt kyrkomöte 1 1 — D. Riksdagens verk 18153 20 763 4 2 610 E, Diverse 2436 1936 — 500
87 376 94 913 + 7537
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. ' 3
ANSLAGEN A. RIKSDAGEN
A 1. Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter 1970/71 Utgift! 20 737 200 1971/72 Anslag 20 117 000 1972/73 Förslag 21328 000 1 Inklusive kostnadsersättningar och arbetsgivaravgifter m. m. men exklusive traktamenten, som fr. o. m, budgetåret 1969/70 redovisas under A 2.
1971/72 Beräknad
ändring 1972/73
Arvoden till riksdagens ledamöter 17 754 000 +1 176 000 Kostnadsersättningar 1 260 000 — 3 000 Arbetsgivaravgifter m. m. a) arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen 246 000 + 22000 b) arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen 757 000 + 41 000 c) avgift till grupplivförsäkring 100 000 — 25 000 20 117 000 + 1211 000
Från anslaget bestrids kostnader för arvoden och kostnadsersättningar till riksdagens ledamöter. Beträffande pensions- och socialförsäkringskostnader för riksdagens ledamöter upptas de faktiska utgifterna, beräknade på nu kända förhållanden (BaU 1969: 28, s. 3). Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att till Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 21 328 000 kr.
A 2. Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter 1970/71 Utgift 4 907 492 1971/72 Anslag 5 495 000 1972/73 Förslag 5 620 000
Från anslaget bestrids dels kostnaderna för riksdagsledamöternas årskort för järnvägsresor samt, såvitt gäller andra färdmedel, resor mellan riksdagsorten och hemorten under riksdagssession eller för sammanträde med utrikesnämnden, riksdagsutskott, riksdagens lönedelegation eller riksdagens besvärsnämnd, dels fr. o. m. budgetåret 1969/70 traktamenten till riksdagsledamöter under sessionstid.
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 4
Med statens järnvägar träffades överenskommelse om ändrade normer för beräkning av kostnaden för riksdagsledamöternas årskort fr. o. m. 1.1.1970. Från nämnda tidpunkt omfattar årskortet inte resor på AB Storstockholms lokaltrafik och Trafik AB Saltsjöfarts linjenät. De ledamöter som regelbundet utnyttjar nämnda bolags järnvägslinjer har fått sina kostnader för månadskort ersatta.
En fortsatt ökning av andra resor än järnvägsresor liksom vissa kostnadsökningar är att förvänta. Med hänsyn till att medelsbehovet i fråga om resekostnader för budgetåret 1970/71 understigit det beräknade med ca 440 000 kr. har cmellertid på grundval av nu kända förhållanden denna del av anslaget beräknats till oförändrat belopp, dvs. 3 200 000 kr.
Traktamentskostnaderna beräknas uppgå till 2 420 000 kr. enligt nu gällande kostnadsnivå. I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en ökning med 125 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamö-
ter för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av
5 620 000 kr.
A 3. Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet
| 1970/71 Utgift | 198 508 |
| 1971/72 Anslag | 250 000 |
| 1972/73 Förslag | 250 000 |
Från anslaget bestrids kostnader som sammanhänger med riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har 5.6.1967 fastställt bestämmelser om ersättning till riksdagsledamot vid deltagande i Europarådets verksamhet (RFS 1967: 15).
Europarådets rådgivande församling sammanträder tre gånger årligen i Strasbourg. Antalet svenska ombud är sex, vartill kommer sex suppleanter.
Utskottsmöten förekommer på skilda platser i Europa. F. n. finns 14 utskott med svenska ledamöter. Dessa sammanträder i varierande omfattning. I medeltal torde totalt hållas ca 40 sammanträden som inte förläggs i anslutning till församlingsmöten i Strasbourg. Detta innebär med nuvarande svenska representation ungefär 60 utskottsresor per år.
Därtill kommer ett mindre antal sammanträden helt eller delvis arrangerade av Europarådet i samarbete med andra internationella organ.
Anslaget torde för budgetåret 1972/73 kunna uppföras med oförändrat belopp om 250 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 5
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår |
att till Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets
verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag
av 250 000 kr.
A 4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor
| 1970/71 Utgift | 481 616 |
| 1971/72 Anslag | 650 000 |
| 1972/73 Förslag | 855 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för utskottens studieresor inom och utom Sverige. Utskott skall samråda med talmanskonferensen innan det fattar beslut om utrikes studieresa. Talmanskonferensen äger meddela närmare bestämmelser om utskottens studieresor.
Anslagsberäkningen har grundats på av utskotten lämnade uppgifter rörande planerade resor.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor för budgetåret
1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 855 000 kr.
A 5. Riksdagen: Parlamentariska delegationer 1971/72 Anslag 275 000 1972/73 Förslag 300 000
Under förevarande anslag, som tillkommit fr. o. m. budgetåret 1971/ 72, har medel beräknats för kostnader för parlamentariska delegationer enligt följande.
Beräknad
ändring
1971/72 1972/73
1. Utländska delegationsbesök i Sverige 150 000 — 2. Delegationsbesök i utlandet 125 000 -+ 25 000
275 000 + 25 000
1. Utländska delegationsbesök i Sverige
Under anslaget har för innevarande budgetår medel beräknats för ett besök av en delegation från det kanadensiska parlamentet. Detta torde äga rum under andra halvåret 1972. Angivna kalenderår cmotses
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m, 6
även besök av bl. a. en sovjetisk och en norsk parlamentarikerdelegation. Ytterligare besök kan givetvis tillkomma under första halvåret 1973. Med hänsyn till ovissheten om såväl antalet delegationsbesök som besökens omfattning föreslås att för budgetåret 1972/73 samma belopp som för innevarande budgetår, dvs. 150 000 kr., beräknas för utländska delegationsbesök som kommer till stånd på grund av inbjudan från riksdagen.
2. Delegationsbesök i utlandet
För innevarande budgetår har anslagsposten uppförts med 125 000 kr. Under budgetåret har hittills gjorts dels ett besök i Indien, dels ett i Sovjetunionen. Ytterligare delegationsbesök i utlandet kommer sannolikt att företas under budgetåret.
För budgetåret 1972/73 har ännu ej planerats någon delegationsresa. Samma belopp som för innevarande budgetår, 125 000 kr., bör dock beräknas för ändamålet.
För svenskt parlamentariskt deltagande i internationella kongresser och konferenser torde erfordras ett belopp av ca 25 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet för delegationsbesök i utlandet under nästa budgetår bör sålunda beräknas till 150 000 kr. Det förutsätts att denna anslagspost får tas i anspråk även för de smärre kostnader som kan bli förenade med eventuclla resor inom Sverige av riksdagsdelegationer enligt talmanskonferensens beslut.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Parlamentariska delegationer för budgetåret
1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 300 000 kr.
A 6. Riksdagen: Bidrag till studieresor 1970/71 Utgift 87 650 Reservation 40 507
1971/72 Anslag 100 000
1972/73 Förslag 120 009
Från detta anslag bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagsledamöters studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen.
För stipendier till ledamöters studieresor har för vart och ett av de sex senaste budgetåren anslagits ett belopp om 100000 kr. Med cen reservation av 28 157 kr. från budgetåret 1969/70 disponerades under föregående budgetår 128 157 kr.
Under budgetåret 1970/71 fördelades bidrag om sammanlagt 96 150 kr., vilket — sedan till anslaget återförts ett smärre outnyttjat belopp — medförde en reservation till innevarande budgetår av 40 507 kr.
"Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 7
Av talmanskonferensen under vårsessionen 1971 beslutade ändringar i reglerna för bidragsgivningen torde medföra något ökade medelsbehov under anslaget. Under innevarande budgetår torde sålunda sammanlagt ca 130 000 kr. komma att fördelas. Till anslaget kommer sannolikt ett belopp av uppskattningsvis 8 000 kr. att återbetalas. En reservation av knappt 20 000 kr. torde därför komma att kvarstå vid budgetårets slut. Då viss ytterligare ökning av resefrekvensen kan förutses synes anslaget för budgetåret 1972/73 böra uppföras med 120 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till studieresor för budgetåret 1972/73
anvisas ett reservationsanslag av 120 000 kr.
A 7. Riksdagen: Representation m. m.
| 1970/71 Utgift | 218 386 |
| 1971/72 Anslag | 115 000 |
| 1972/73 Förslag | 125 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som talmännen liksom även andra riksdagens organ utövar på riksdagens vägnar ' (KU 1959: 18, s. 9).
För budgetåret 1971/72 är anslaget 115 000 kr. Som tidigare skett torde anslaget komma att tas i anspråk för bl. a. en middag för utländska diplomater och företrädare för näringsliv m. m. samt för en inbjudan till journalister från landsortspressen att under en vecka studera riksdagsarbetet. Från anslaget bestrids även kostnaderna för middagar och/eller Juncher för ett stort antal parlamentarikergrupper, vilkas besök i övrigt handhas och bekostas av utrikesdepartementet, vartill kommer representationskostnader i andra sammanhang. |
Intresset för den svenska riksdagen har ökat starkt i och med författningsreformen och överflyttningen till det nya riksdagshuset. Denna tendens bedöms bli bestående under de närmaste åren. Med hänsyn härtill och till inträdda kostnadsstegringar bör anslaget för budgetåret 1972/73 uppföras med ett till 125 000 kr. förhöjt belopp.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Representation m. m. för budgetåret 1972/73
anvisas ett förslagsanslag av 125 000 kr.
A 8. Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp
| 1970/71 Utgift | 100 000 |
| 1971/72 Anslag | 98 000 . |
| 1972/73 Förslag | 127 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 8
Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp
För bidrag till Interparlamentariska unionen och dess dokumentationscentrum upptar styrelsen 31 000 kr. Denna höjning motiveras av att unionen beslutat om genercll höjning av medlemsgruppernas bidrag. I samband härmed har den svenska gruppens bidrag fastställts till motvärdet av ca 31 000 kr.
För utrikes möten upptar styrelsen 80 000 kr. Konferens kommer att hållas i Rom hösten 1972 samt råds- och studiekommissionsmöte sannolikt i Afrika våren 1973. Styrelsen noterar att posten för utrikes möten, för vilken anslagstilldelningen under innevarande budgetår med säkerhet kommer att visa sig otillräcklig, för nästa budgetår uppräknats och förutses då täcka kostnaderna för tolv delegaters, kammarsekreterarens samt två sekretariatstjärnstemäns deltagande i nästa års Romkonferens liksom de två svenska rådsmedlemmarnas och — i händelse av behov därav — en tjänstemans deltagande i Afrikamötet våren 1973. Det förutsätts därvid även att inga väsentliga pris- eller kursändringar under mellantiden inträffar. Posterna för förvaltningskostnader och skrifter har å andra sidan kunnat nedräknas något. Sålunda beräknas förvaltningskostnaderna minska med 3 000 kr. till 10 000 kr. och kostnaderna för skrifter med 1 000 kr. till 3 200 kr.
För inrikes möten och representation upptar styrelsen liksom förra året 3 500 kr.
Styrelsen beräknar alltså kostnaderna till 127 700 kr., varav omkring 700 kr. täcks av medlemsavgifter. I förhållande till löpande budgetår innebär detta en ökning med 29 000 kr. Beräkningarna kan sammanfattas så:
Bidrag till Interparlamentariska unionen
| och dess dokumentationscentrum. | 31 000 |
| Utrikes möten | 80 000 |
| Inrikes möten och representation | 3 500 |
| Skrifter | 3 200 |
| Förvaltningskostnader | 10 000 Summa kr. 127 700 |
| Avgår medlemsavgifter | — 700 |
| Medelsbehov | 127 000 |
Riksdagens förvaltningsstyrelse Riksdagens förvaltningsstyrelse, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår att till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 127 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 9
A 9. Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare
| 1970/71 Utgift | 20 000 |
| 1971/72 Anslag | 20 000 |
| 1972/73 Förslag | 55 000 |
Styrelsen för Sällskapet Riksdagsmän och forskare
Styrelsen anför att Rifos omkostnader stigit kraftigt i samband med utvecklingen av verksamheten. Arbetets volym har ökat väsentligt, framför allt genom den utökade studiegruppsverksamheten. För att klara detta inrättades 1969 ett permanent sckretariat med en halvtidssekreterare. En hel del arbete som tidigare skett på frivillig väg och utan kostnader för sällskapet kom samtidigt att belasta budgeten. Sedan 1970 har därför utgifterna överskridit inkomsterna och sällskapet således levt på ackumulerade medel. Dessa tillgångar kan beräknas ha nedbringats till obetydlig nivå den 1 juli 1972.
Förutom anslaget från riksdagen och avgifter från medlemmarna åtnjuter sällskapet ”naturaförmåner” i riksdagshuset genom att disponera ett rum och genom att ha tillgång till riksdagens upplysningstjänst och skrivbyrå. Dessa förmåner har utnyttjats i ökad utsträckning, men fortfarande mindre än vad som är teoretiskt möjligt. Svårigheterna att göra detta har berott på att sällskapets verkställande sekreterare är anställd vid Ingenjörsvetenskapsakademien och där har kvalificerad sekreterarhjälp och direkt tillgång till tryckeri m. m. Det har därför varit praktiskt svårt att lämna annat än större skrivuppdrag till riksdagens skrivbyrå. Handhavandet av arkiv, medlemsregister och studiegruppsregister med de ständiga förändringar som dessa undergår, samt beställning av ad- Tesserade kuvert från riksdagens citograf, har måst skötas från IVA, eftersom det kräver en persons kontinuerliga uppmärksamhet.
För verksamheten har följande budget uppgjorts:
| Lön och socialutgifter för sekreterare i | 35 000 |
| Biträdeshjälp | 15 000 |
| Publikationer | 43008 |
| Kontorsmateriel | 3 000 |
| Litteratur, kopior m. m. | 1500 |
| Studiegrupper (arvoden till gruppsekreterare) | 7 000 |
| Rifo-nytt (redigering) | 4 000 |
| Sammanträden (främst mottagningen på IVA) | 2 500 |
Summa kr. 72 000
Den budgeterade summan utgör det belopp som åtgår om verksamheten skall hållas vid sin nuvarande omfattning och under förutsättning att riksdagshusets resurser kan utnyttjas som för närvarande. En sänkning av beloppet skulle medföra att antalet parallellt arbetande studiegrupper måste minskas, att ett lägre antal allmänna möten kan hållas samt att Rifo-nytts utgivning måste skäras ned. 1 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 1. Bil. 17
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 10
Av ovanstående summa kan ca 17 000 kr. täckas genom individuella medlemsavgifter från riksdagsmän och forskare. Banktillgångarna beräknas vid slutet av innevarande kalenderår uppgå till ca 22 000 kr. Sällskapet får anhålla om ett fortsatt anslag till verksamheten under budgetåret 1972/73 med 55 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse tillstyrker framställningen och föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forska-
-
re för budgetåret 1972/73 anvisas ett anslag av 55 000 kr.
A 10. Riksdagen: Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp
| 1970/71 Utgift | 1859 |
| 1971/72 Anslag | 30 000 |
| 1972/73 Förslag | 30 000 |
Från anslaget bestrids kostaaderna för studie- och informationsverksamhet inom riksdagen i integrations- och Europafrågor, för symposier i dessa ämnen samt för viss representation gentemot utländska besökare.
Eftersom frågor rörande europeiskt samarbete torde få ökad aktualitet i samband med förhandlingarna om svensk anknytning till den europeiska gemensamma marknaden synes anslaget för budgetåret 1972/73 böra tas upp med oförändrat belopp.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp för
budgetåret 1972/73 anvisas ett anslag av 30 000 kr.
A 11. Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier 1970/71 Utgift 1487 125 1971/72 Anslag 1553 000 1972/73 Förslag 1553 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagspartiernas gruppkanslier. Bidrag utgår till varje partigrupp i riksdagen med 3 500 kr. per medlem och år, om gruppen är företrädd i regeringen, och annars med 5 250 kr. per medlem och år (BaU 1970: 68).
Riksdagens förvaltningskontor har på grundval av nu kända förhållanden beräknat medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till oförändrat belopp.
Prop. 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 11
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för
gruppkanslier för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsan-
slag av 1553 000 kr.
A 12. Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter 1971/72 Anslag 1164 000 1972/73 Förslag 861 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för kontorshjälp till riksdagsledamöterna. Anslaget har införts fr. o. m. innevarande budgetår. Med hänsyn till att utbetalning skulle ske förskottsvis för kalenderår anvisades, ehuru årskostnaderna beräknades till 776 000 kr., för budgetåret 1971/72 1 164 000 kr. (776 000 + 388 000).
Anslaget har för budgetåret 1972/73 beräknats efter samma principer som för innevarande budgetår (KU 1971: 38). En uppräkning av lönekostnaderna till 1972 års nivå medför att den totala kostnaden blir ca 861 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter för bud-
getåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 861 000 kr.
A 13. Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. 1970/71 Utgift 3 638 057 1971/72 Anslag 4 200 000 1972/73 Förslag 4 590 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för pensioner åt f. d. riksdagsledamöter samt för pensioner åt efterlevande till riksdagsmän (KU 1971: 38, s. 4).
1971 års riksdag har antagit ersättningsstadga för riksdagens ledamöter (KU 1971: 75).
Med hänsyn till att en mindre ökning av pensionskostnaderna kan förutses, utöver generella uppräkningar av utgående pensioner, torde anslaget få uppräknas med 390 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Riksdagen: Pensioner åt f.d. riksdagsledamöter m. fl. för
budgetåret 1972/73 anvisas ctt förslagsanslag av 4 590 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 12
A 14. Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll 1970/71 Utgift 98 672 Reservation 84 146 1971/72 Anslag 225 000 1972/73 Förslag 60 000
Från anslaget bestrids utgifter för utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Anslaget disponeras av riksgäldskontoret.
Hittills kontrakterade protokoll, som f.n. är under utarbetande, är ridderskapets och adelns protokoll vid riksdagen 1771—21772, prästerståndets protokoll vid riksdagarna 1719—1720, 1723, 1726—1727 och 1731, borgarståndets protokoll vid riksdagen 1738—1739 samt bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1765—1766 och 1769—21770.
För arbetet med hittills kontrakterade protokoll erfordras för budgetåret 1972/73 enligt fullmäktiges beräkningar 60 000 kr. utöver på anslaget tillgänglig behållning.
Fullmäktige har för avsikt att i början av år 1972 i skrivelse till riksdagen uppta frågan om fortsatt utgivning av ännu otryckta ståndsprotokoll. En sådan utgivning torde ställa krav på ytterligare anslag för budgetåret 1972/73. I avvaktan på nämnda skrivelse har medel beräknats endast för fortsatt utgivning av redan kontrakterade protokoll.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att, i avvaktan på särskild skrivelse, till Riksdagen: Utgivande av
otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1972/73 beräknas ett
reservationsanslag av 60 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 13
B. DEN INRE RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN
B1. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader
1970/71 Utgift 23 907 364 1971/72 Anslag 27 600 000 1972/73 Förslag 30 575 000
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73 Personal
Kammarkansliet
Handläggande personal 30 —
Övrig personal 10 —
Utskotten
Handläggande personal 48 —
Övrig personal 16 —
Förvaltningskontoret
| Handläggande personal | 30 | — |
| Övrig personal | 88 222 | — — |
Anslag
Arvoden till ledamöter av förvaltningsstyrelsen och suppleanter för dessa 38 000 — Lönekostnader 11 498 000 + 1 820 000
Sjukvård m. m. 35 000 — Reseersättningar 160 000 + 15 000 Riksdagens restaurang 75 000 — Lokalkostnader 14 269 000 + 506 000
| Expenser | 1.935 000 + 315 000 |
| Kostnader för översättningsarbete | 30 000 — |
| Publikationstryck | 32 000 -- 147000 |
| Övriga utgifter | 40 000 + 125000 |
28 112 000 + 2928 000 Särskilda uppbördsmedel
| Ersättning för utlånad personal | — 132 000 — 107 000 |
| Influtna hyror m. m. | — 375 000 -— 20000 |
| Försäljning av informationsmateriel | — 5 000 -- 40 000 |
Summa kr. 27 600 000 + 2975 000
Ökningen under anslagsposten Lönekostnader har av förvaltningssty-
relsen beräknats till 1 820 000 kr. Huvudparten av detta belopp hänför sig till löneomräkning till följd av föregående års avtalsrörelse. Erfa-
renheterna av enkammarreformen och flyttningen till Sergels torg har
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 14
visat att en viss utökning av personalen blivit nödvändig. Så har t. ex. teknisk service och hantverksdetaljen förstärkts med vardera en tjänst som förste reparatör i lönegrad A 15. Allmänhetens stora intresse för de nya riksdagslokalerna har vidare medfört att timanställda guider måst anställas. Årskostnaderna för guiderna har beräknats till 90 000 kr.
För innevarande budgetår har under anslagsposten Lokalkostnader anvisats 14 269 000 kr. För kommande budgetår har förvaltningsstyrelsen beräknat medelsbehovet till 14 775 000 kr. Tillräcklig erfarenhet av utnyttjandet av de nya lokalerna har ännu inte vunnits. De ökningar som föreslås är därför osäkra. Kostnaderna för cel-energi beräknas öka med 156 000 kr. till 600 000 kr. Skötsel och utbyte av växter uppskattas till 65 000 kr. Städning (inkl. renhållning) uppskattas till 1 510 000 kr., en ökning med 285 000 kr. varav löncomräkning för lokalvårdare till följd av föregående års avtalsrörelse beräknas till 210 000 kr. I övrigt tillkommer för rengöring av heltäckande mattor 20 000 kr., för fönsterputsning 25 000 kr. samt för sophämtning m. m. 30 000 kr.
Under anslagsposten Expenser har för innevarande budgetår anvisats 1935 000 kr. För kommande budgetår förväntas ökade kostnader för telefon och telegram (200 000 kr.), för skrivmateriel och papper (65 000 kr.) samt för belysningsmateriel m. m. (50 000 kr.). Anslagsposten Expenser skulle därigenom för budgetåret 1972/73 komma att uppgå till 2 250 000 kr.
För budgetåret 1970/71 beräknades 75 000 kr. till ett nytt ljudbildband med texthäfte för studieverksamheten främst i skolorna. Detta material har ännu cj hunnit framställas. För kommande budgetår beräknas 80 000 kr. för ändamålet. Den nya riksdagsbroschyren har rönt stor efterfrågan främst från skolorna. En ny upplaga om 30 000 exemplar till en kostnad av 35 000 kr. torde bli erforderlig. För budgetåret 1972/ 73 föreslås anslagsposten Publikationstryck därför öka med 115 000 kr. till 147 000 kr.
Under anslagsposten Övriga utgifter beräknas kostnaderna för tjänstedräkt öka med 25 000 kr. Vissa förändringar av inredningen i riksdagsrestaurangen beräknas kosta 50000 kr. För engångsanskaffning av konst beräknas vidare 50 000 kr. Medelsbehovet under anslagsposten Övriga utgifter blir för budgetåret 1972/73 härigenom 165 000 kr.
Under särskilda uppbördsmedel ingår ersättning för utlånad personal. Då granskningen av riksdagens ombudsmäns verksamhet numera åvilar konstitutionsutskottet bortfaller möjligheten för föredragandena hos utskottet att fyllnadstjänstgöra hos ombudsmännen. Även 1 övrigt bedöms möjligheterna till utlåning av personal ha minskat varför ersättning för utlånad personal beräknas minska med 107 000 kr. Hyror för upplåtelse av lokaler beräknas öka med 20 000 kr. och försäljning av informationsmaterial — främst riksdagsbroschyren — med 40 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 15
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 30 575 000 kr.
kr.
B2. Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket m. m.
1970/71 Utgift 4 535 940 1971/72 Anslag 4 340 000 1972/73 Förslag 5 060 000
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73
Utgifter Tryckpapper 634 500 + 129 000 Riksdagshandlingar
| Tryckningskostnader | 3 271 000 | + 530 000 |
| Bokbinderikostnader | 930 500 | + 164 000 |
| Kommittétryck | 4000 4 840 000 | — 3000 + 820 000 |
Särskilda uppbördsmedel Försäljning av riksdagstryck 500 000 + 100 000
4 340 000 + 720 000
Efter bedömning av kostnadsläget 1.4.1971 kan konstateras att betydande kostnadsökningar ägt rum. Dessa höjningar hänför sig huvudsakligen till avtalsmässiga och individuella lönehöjningar samt till ökningar av de sociala kostnaderna och andra kostnadsstag. Kostnaderna för sättnings- och tryckningsarbeten (exkl. material) har stigit med i genomsnitt 8,8 procent och utgifterna för bokbinderiarbeten med i genomsnitt 9.1 procent. Även beträffande priserna på tryckpapper har ökningar ägt rum. Den beslutade arbetstidsförkortningen genomföres inom den grafiska branschen till fullo fr. o. m. 1.1.1972, vilket i sin tur medför en kostnadsstegring med 6,25 procent.
Som ett led i kontaktverksamheten riksdag—skola kommer sannolikt ett nytt s. k. skolpaket med visst riksdagstryck att framställas. Kostnaderna för iordningställande av detta matcrial torde uppskattas till ca 100 000 kr.
Kostnadsstegringarna beräknas medföra en sammanlagd utgiftsökning av ca 15 procent, vartill kommer utgifterna för skolpaketet. På grund av ökad försäljning av riksdagstryck torde inkomsterna öka med ca 100 000 kr. Nettoökningen av anslaget beräknas till 720 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 16
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdags-
trycket m. m. för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag
av 5 060 000 kr.
B3. Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer 1970/71 Utgift 118 171 Reservation 101 300 1971/72 Anslag 240 000 1972/73 Förslag 124 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utgivningen av uppslagsboken över riksdagens verksamhet (Gula boken), arbetet på det sammanfattande person- och sakregistret till riksdagens protokoll med bihang för åren 1961—1970 (10-årsregistret) samt utgivning av en informationsskrift om Sveriges författning på frimmande språk.
Utgifterna för Gula boken uppgick för budgetåret 1970/71 till 100 018 kr. Anvisade medel för budgetåret 1971/72 uppgår till 117 000 kr. På grund av ökade sättnings-, trycknings- och bokbinderikostnader torde anslaget uppräknas med ca 10 procent. Ca 5 000 kr. beräknas inflyta vid försäljning.
I förhållande till beräkningarna för innevarande budgetår har de totala utgifterna minskats med 123 000 kr. Detta beror främst på alt en för budgetåret 1971/72 upptagen anslagspost på 110 000 kr. för tryckning av 10-årsregistret icke vidare upptagits, då registret beräknas färdigställas under innevarande budgetår. Likaså är skriften om Sveriges författning avsedd att utgivas under detta budgetår, varför ytterligare anslag cj erfordras.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda
publikationer för budgetåret 1972/73 anvisas ett reservations-
anslag av 124 000 kr.
B 4. Den imre riksdagsförvaltningen: Utredning om riksdagens hus m. m. 1970/71 Utgift 484 675 Reservation 571 248 1971/72 Anslag 314 000 1972/73 Förslag 580 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utredning av riksdagens lokalfrågor på längre sikt, häri inbegripet kostnader för genomförande av en arkitekttävling om riksdagens hus (BaU 1969: 51).
"Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 17
Riksdagens förvaliningsstyrelse
För den av riksdagen 1969 beslutade arkitekttävlingen om riksdagens hus har för innevarande budgetår anvisats ctt reservationsanslag av 314 000 kr. (KU 1971: 38).
På basis av byggnadsstyrelsens bedömning i skrivelse 10.12.1971 till förvaltningskontoret beräknar förvaltningsstyrelsen medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till 580 000 kr.
Enligt byggnadsstyrelsens bedömning kommer de för innevarande budgetår anvisade medlen (314 000 + 571 248) 885 000 kr. icke att förslå. Den stora mängden tävlingsförslag har medfört dels en förlängning av tävlingstiden, dels betydligt ökade kostnader. De sistnämnda hänför sig speciellt till iordningställande av en tillräckligt stor utställningslokal, Minsveparehallen på Galärvarvet, samt bevakningen av denna. Byggnadsstyrelsen uppskattar att ett tilläggsanslag om ytterligare ca 215 000 kr. erfordras. Förvaltningsstyrelsen avser att i särskild skrivelse till riksdagen återkomma härom.
Av den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 — 580 000 kr. — belöper 40 000 kr. på utredningar och konsulter samt 10 000 kr. på resor. För arvoden till prisnämnd, sekreterare och experter beräknas 40 000 kr., för utställning och hyror beräknas 40 000 kr., för tryck beräknas 20 000 kr. samt för oförutsedda ändamål 30 000 kr. Därjämte beräknas 400 000 kr. stå till prisnämndens förfogande för priser och inköp.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Utredning om riksdagens
hus m.m. för budgetåret 1972/73 anvisas ett reservationsan-
slag av 580 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 18
C. ALLMÄNT KYRKOMÖTE
C. Allmänt kyrkomöte -
| 1970/71 Utgift | 996 589 |
| 1971/72 Anslag | 1000 |
| 1972/73 Förslag | 1 000 |
Enligt gällande praxis upptas för budgetår, då kyrkomöte beräknas inte äga rum, endast ett formellt belopp till allmänt kyrkomöte.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Allmänt kyrkomöte för budgetåret 1972/73 anvisas ett
förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 19
D. RIKSDAGENS VERK
'D1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 4973 634 1971/72 Anslag 5 411 000 1972/73 Förslag 6 248 000
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73 Personal
| Handläggande personal | 26 | — |
| Övrig personal | 83 109 | — 5 — 5 |
Anslag
| Lönekostnader | 4 204 000 + 620 000 |
| Sjukvård | 20 000 — |
| Rescersättningar | | 21 000 — 1000 |
| Lokalkostnader | 357 000 +236 000 |
| Expenser | 343 000 — 2000 |
| Publikationstryck | 22 000 + 3000 |
Kostnader för maskinell kontroll av inlösta
vinster 199 000 —-— 9000 Obligationssortering genom automatisk data-
| behandling | 220 000 | — | |
| Kostnader för vinstutlottning på premielånen | 70 000 — 10 000 5 456 000 + 837 000 | ||
| Särskilda uppbördsmedel | : | ||
| Försäljning av publikationer | 1 000 | — | — |
Inkomster i samband med data-
maskindragning m. m. 44 000 45 000 —
5 411 000 +837 000
Riksgäldskontoret har som huvudsaklig uppgift att ombesörja den statliga upplåningen samt förvalta statsskulden. Emissionsverksamheten har under senare år varit omfattande. Ej blott de direkta emissionskostnaderna utan även kontorets förvaltningskostnader har påverkats därav. En fortsatt livlig emissionsverksamhet förutses. I detta sammanhang bör omnämnas att kontorets arbete med begränsad förtidsinlösen av vissa statsobligationslån emitterade under åren 1934—1953 (prop. nr 151/1970), som pågått under hela år 1971 och krävt betydande personalinsatser och omkostnader, beräknas i huvudsak vara avslutat i början av år 1972. Några medel att täcka extrakostnaderna har icke varit inräknade i anslagen för 1970/71 och 1971/72 utan vissa överskridanden har varit förutsatta.
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 20
Kontorets lönekostnader beräknas stiga med 620 000 kr. under 1972/ 73 i förhållande till anslaget för innevarande budgetår, vilket helt är en följd av höjd lönenivå. Anslagsposten Lokalkostnader har uppräknats med 236 000 kr. till följd av beräknad ökad hyra för kontorets Iokaler med 181 000 kr. och med hänsyn till pris- och lönestegringar för framför allt städning.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 6 248 000 kr.
D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m. 1970/71 Utgift 2 900 602 1971/72 Anslag 3 600 000 1972/73 Förslag 3 260 000
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73
| 1. Obligationspapper | 150 000 —140 000 |
| 2. Värdepapperstryck | 650 000 —200 000 |
| 3. Annonsering m, m. | 2 800 000 — |
3 600 000 —340 000
Belastningen på anslaget är beroende av den statliga upplåningens omfattning och inriktning. Beräkningen av anslaget för det kommande budgetåret har skett med utgångspunkt från antagandet om en fortsatt omfattande emissionsverksamhet och med hänsyn till aktuella erfarenheter av anslagsbelastningen.
Beträffande delposterna kan framhållas att i samband med en omläggning av tryckningsförfarandet för premicobligationerna har under innevarande budgetår anskaffats obligationspapper avsett att täcka behovet även för budgetåret 1972/73. Omläggningen medför även en väsentlig minskning av tryckningskostnaderna.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av
3 260 000 kr.
D 3. Riksdagsbiblioteket: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 1356 211. 1971/72 Anslag 1.286 000 1972/73 Förslag 1497 000
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 21
Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt av Kungl. Maj:t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta kommittéer. Biblioteket skall därjämte, i den mån dess uppgifter ej därigenom åsidosätts, betjäna dem som bedriver forskning eller allvarliga studier.
Reglemente för riksdagsbiblioteket har fastställts av riksdagen 15.12.1966 (RFS 1967: 18).
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73 Personal
| Handläggande personal | 11 | — 1 |
| Övrig personal | 12 23 | >= 4 + 3 |
Anslag
Lönekostnader : 1 100000 -- —-226 000
| Sjukvård | 5 000 | — |
| Reseersättningar | 7 000 | — |
| Expenser | 119 000 — 15 000 | |
| Publikationstryck | 55 000 | — |
1286 000 +211 000
Riksdagsbiblioteket
Avlöningsanslaget har under föregående budgetår ej behövt överskridas. Den höga frånvarofrekvensen har aktualiserat en arbetskraftsförstärkning med tre personer. Kostnaderna härför hoppas dock styrelsen kunna bestrida inom anslagsramen. Årets avtalsförhandlingar innebär, att det löpande årets anslag måste överskridas. Styrelsen anmäler, att anslaget till förvaltningskostnader överskridits med omkring 50 000 kronor. Detta står i samband med överflyttningen till nya lokaler och att bokhissen ej fungerat sedan maj månad. Av samma skäl torde man böra räkna med något överskridande under nu löpande budgetår. Styrelsen anmäler slutligen, att den efter övervägande avstår från att begära ett anslag för anskaffning av en telefaxanläggning, då det i dagens läge förefaller mindre sannolikt, att ett större antal bibliotek redan under budgetåret 1972/73 anskaffar sådan apparatur.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 1497 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 22
D 4. Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning
| 1970/71 Utgift | 330 233 |
| 1971/72 Anslag | 325 0600 |
| 1972/73 Förslag | 370 000 |
Riksdagsbiblioteket
De ökade bindningskostnaderna, kravet på självfinansiering av de statliga publikationerna och de numera under löpande budgetår redovisade kostnadsstegringarna för bokinköp för riksdagens räkning har
föranlett styrelsen att föreslå en uppräkning av reservationsanslaget Bokinköp och bokbindning med 45 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning för bud-
getåret 1972/73 anvisas ett reservationsanslag av 370 000 kr.
D 5. Riksdagens ombudsmannaexpedition
1970/71 Utgift 3 045 886 1971/72 Anslag 3 900 000 1972/73 Förslag 5 137 000
Riksdagens ombudsmän skall ha tillsyn över att de tjänstemän och andra, som är underkastade fullständigt ämbetsansvar, i sin tjänsteutövning efterlever lagar och andra författningar och i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps och för att enhetlig och ändamålsenlig rättstillämpning främjas.
Av riksdagen antagen instruktion för riksdagens ombudsmän har kun-
gjorts av Kungl. Maj:t 29.12.1967 (RFS 1968: 2).
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73 Personal
| Handläggande personal | 28 | — |
| Övrig personal | 19 47 | — — |
Anslag
| Lönekostnader | 3 546 000 +1 114 000 |
| Sjukvård | 3 000 + 1000 |
| Resecrsättningar | 50 000 + 30 000 |
| Därav utrikes resor | (3 000) — |
| Lokalkostnader | 135 000 + 83 000 |
| Expenser | 166 000 + 9 000 |
3 900 000 +1237 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 23
Riksdagens ombudsmåän
Verksamheten vid riksdagens ombudsmannacxpedition karakteriseras av en fortsatt ökning av antalet ärenden och därmed åtföljande stegring av arbetsbalansen. Följande tabell kan belysa utvecklingen. Jämförelsetalen hänför sig till läget den 30 september respektive år.
| År | Antalet nya ärenden | Antalet avgjorda ärenden | Balans |
| 1968 | 1893 | 1868 | 601 |
| 1969 | 2380 | 2200 | 757 |
| 1970 | 2257 | 2145 | 869 |
| 1971 | 2656 | 2232 | 1274 |
Som framgår av uppställningen har under 1971 skett en betydande ökning av antalet nyregistrerade ärenden. Antalet avgjorda ärenden ligger under åren 1969—1971 förhållandevis konstant och torde sanno- Jikt motsvara vad som är möjligt för ombudsmännen att avverka med hänsyn till nuvarande handläggningspraxis och inspektionsfrekvens. Angivna förhållanden har lett till en betydande ökning av ärendebalansen. Av antalet den 30 september 1971 balanserade ärenden är en stor del ute på remiss eller eljest föremål för utredning. De ärenden som ej är föremål för remiss eller liknande uppskattas motsvara åtminstone ett halvt års arbete för en JO och tre till fyra föredragande.
Till följd av den redan under tidigare budgetår inträdda ökningen av ärendeantalet har medgivits en förstärkning av den handläggande personalen med tre tjänster för kvalificerad handläggande personal och högst tre föredragande på amanucensnivå (prop. 1971: 1 bil. 17 och KU 1971: 38). Av dessa tjänster har, framför allt av lokalsvårigheter, endast en — för kvalificerad handläggande personal — kunnat tillsättas, vilket för övrigt skett först nyligen (tidvis tjänstgör dock två praktikanter som handlägger enklare ärenden). Vid anslagsberäkningen förutsätts att nämnda tjänster kan utnyttjas, trots att det är tveksamt om lokaltillgången lämnar möjlighet därtill. Vad gäller amanucnstjänsterna gäller dessutom, att deras utnyttjande är beroende av resultatet av organisationsutredningen.
Ombudsmännens ställföreträdare har under budgetåret 1970/71 tagits i anspråk för tjänstgöring — utöver vad som föranletts av ombudsmännens semestrar — under 39 dagar. För budgetåret 1972/73 beräknas i enlighet med vad som inledningsvis anförts medel för sådan tjänstgöring (dubblering) under ungefär två månader för varje ombudsman. Ställföreträdarnas sammanlagda tjänstgöring har till följd härav upptagits till 11 månader.
Medel har beräknats för extra juristhjälp.
Prop, 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 24
En höjning av anslagsposten till lönekostnader med 1 114 000 kr. är erforderlig.
Med hänsyn till ökad personalstyrka och budgetutfallet för budgetåret 1970/71 har anslagsposten till sjukvård uppräknats till 4 000 kr.
Anslagsposten till reseersättningar har med hänsyn till anslagsbelastningen under budgetåret 1971/72 samt höjda taxor m. m. uppräknats med 30 000 kr. till 80 000 kr.
Ombudsmannacxpeditionen har övertagit jämväl översta våningen i buset Västra Trädgårdsgatan 4. Lokalkostnaderna har, med Iedning av uppgifter från byggnadsstyrelsen och tidigare anslagsbelastning, beräknats till 218 000 kr. (hyra 118 000 + löner för städpersonal 50 000 —+ övriga utgifter för städning 5 000 4 utgifter för uppvärmning och lokalhållningen i övrigt 45 000), vilket medför en uppräkning av anslagsposten med 83 000 kr.
En ökning av expenskostnaderna förutses i samband med bl. a. utvidgningen av arbetslokalerna. Anslagsposten har med anledning härav uppräknats till 175 000 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagens omhudsmannaexpedition för budgetåret 1972/
73 anvisas ett förslagsanslag av 5 137 000 kr.
,
D 6. Riksdagens revisorer och deras kansli 1970/71 Utgift 1 096 254 1971/72 Anslag 1 570 000 1972/73 Förslag 1.641 000
Riksdagens revisorer har till uppgift att som en statens Ööverrevision utöva kontroll av den statliga finansförvaltningen. I detta syfte skall de tillse att statens inkomster inflyter i behörig ordning, att en god hushållning iakttas med statens medel och att statens tillgångar utnyttjas efter rationella grunder.
Revisorerna skall särskilt undersöka den sakliga effekten av myndigheternas medelsdispositioner samt ändamålsenligheten av tillimpade organisationsformer och arbetsmetoder. De skall påtala förhållanden som de finner otillfredsställande och sträva efter att befrämja kostnadsmedvetandet inom den statliga och statsunderstödda verksamheten.
Av riksdagen antagen instruktion för riksdagens revisorer har kungjorts av Kungl. Maj:t 29.12.1970 (SFS 1970: 949).
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 25
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73
Personal
| Handläggande personal | 12 | — |
| Övrig personal | 3 15 | — — |
Anslag
| Arvoden till revisorerna | 122 000 | — | |
| Lönekostnader för tjänstemän | 1283 000 | +33 000 | |
| Sjukvård | 1 000 | — | |
| Resccrsättningar | 50 000 | — | |
| Lokalkostnader | 98 000 | +10 000 | |
| Expenser | 16 000 1 570 000 | +28 000 +71 000 |
Revisorerna
På grundval av förslag som framlagts av 1970 års revisionsutredning har innevarande års riksdag fattat beslut om förstärkning av riksdagens revisorers personalorganisation (KU 1971: 37). I avvaktan på resultatet av nämnda utredning utgick revisorerna i föregående års anslagsframställning från den äldre organisationen. Det för innevarande budgetår anvisade anslaget har emellertid beräknats under hänsynstagande till de förbättringar som föranletts av omorganisationen (KU 1971: 385).
Dessa personalförstärkningar innebär utökning med två revisionsdirektörer (Be 6/Ce 1), tre avdelningsdirektörer (Be 6) och en byrådirektör (högst Ace 30). Medel för dessa tjänster är inräknade i anslaget för budgetåret 1971/72.
Personalförstärkningen kan beräknas medföra ökade kostnader för resor. Med hänsyn till tidigare anslagsbelastning har dock anslagsposten tagits upp med oförändrat belopp.
Medelsåtgången för lokalkostnader under budgetåret 1970/71 uppgick till mer än 145 000 kronor. Sistnämnda belopp inrymmer cemellertid hyra för mer än ett budgetår och motsvarar därför inte den normala årsförbrukningen. Revisorerna beräknar lokalkostnaderna till 108 000 kr. varav hyror 79 000 kr., städning 23 900 kr., bevakning 2 100 kr. och övrigt (elförbrukning m. m.) 3 000 kr.
Anslagsposten till expenser har beräknats med utgångspunkt i medelsförbrukningen för budgetåret 1970/71 och med uppräkning av beloppen för sådana utgiftsändamål som påverkas av personalökningen. Av sistnämnda anledning kan även vissa utgifter av engångskaraktär komma att belasta budgetåret 1972/73.
Prop, 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 26
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1972/
73 anvisas ett förslagsanslag av 1 641 000 kr.
D 7. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader 1970/71 Utgift 1077 168 1971/72 Anslag 1125 000 1972/73 Förslag 1207 000
1971/72 Beräknad
ändring
1972/73 Personal
| Handläggande personal | 6 | — |
| Övrig personal | 7 13 | — — |
Anslag
Arvoden för medlemmars deltagande i
| sammanträden | 10 000 | + 2000 | |
| Arvoden för medlemmar av arbetsutskottet | 8 000 | . | — |
| Lönekostnader för tjänstemän | 672 000 | + 79 000 | |
| Sjukvård | 2 000 | + 1000 | |
| Reseersättningar | 2.00 000 | — | |
| Lokalkostnader | 87 000 | — | |
| Expenser | 146 000 1125 000 | + 82 000 | — |
Delegationen
Delegationen anmälde i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1971/72 att den förstärkning av det nordiska samarbetets organisation, vartill det reviderade Helsingforsavtalet leder såväl på rege- | ringssidan som för rådets del, även skulle ställa krav på förstärkta arbetsinsatser från svenska delegationen och dess kansli och att viss omorganisation därför var behövlig. I anledning härav tillsatte talmanskonferensen en kommitté för översyn av delegationens kansliorganisation. Denna avgav sitt betänkande i maj 1971. Riksdagen har sedan under hösten fastställt ny kansliorganisation (KU 1971: 72).
För budgetåret 1971/72 har riksdagen i enlighet med konstitutionsutskottets betänkande (KU 19771: 38) angående regleringen för budgetåret 1971/72 av utgifter för huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. i avvaktan på utskottets behandling av ovannämnda utredning angående delegationens kansliorganisation för förvaltningskostnader för delegationen och dess kansli anvisat ett ospecificerat förslagsanslag om 1 125 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 27
Delegationens arbetsutskott har i skrivelse till konstitutionsutskottet 2.7.1971 anmält, att arbetsutskottet för sin del gjort en fördelning av beloppet på anslagsposter. Arbetsutskottet åberopade i nämnda skrivelse även delegationens framställning till förvaltningskontoret 28.4.1971 angående bl. a. höjda lokalkostnader i anledning av flyttning till gamla riksdagshusct. Vid redovisningen av de förändringar av anslagsposterna som föreslås till budgetåret 1972/73 har delegationen utgått från den av arbetsutskottet i nämnda skrivelse gjorda fördelningen på anslagsposter för budgetåret 1971/72. Härvid bör uppmärksammas att beloppet för lönekostnader för tjänstemän utgör det restbelopp, som framkommit sedan övriga poster tillförts nödiga medel, bl. a. medel för den förhöjda lokalhyran. Avlöningsbeloppet har därigenom kommit att bli alltför lågt.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medcels- beräkningen och föreslår
att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: För-
vältningskostnader för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslags-
anslag av 1 207 000 kr.
D 8. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
| 1970/71 Utgifter i Sverige | Influtna medel från övriga nordiska länder! Verklig kostnad | 949 710 668 690 2281 020 | |
| 1971/72 Anslag | 851 000 | ||
| 1972/73 Förslag | 1403 000 |
1 Dessa medel hänför sig endast delvis till de under motsvarande budgetår i Sverige gjorda utgifterna.
2 Härtill bör läggas kostnaden för Nordisk Kontakt med 88458 kr. som under budgetåret redovisades under D 9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnader för tidskriften Nordisk Kontakt.
Delegationen
Svenska delegationen har till 1.7.1971 förskotterat största delen av de för rådet gemensamma utgifterna. Först i efterhand har erhållits återbetalning från övriga linder. Viss eftersläpning har förekommit härvid-
lag.
Sedan presidiesckretariatet börjat sin verksamhet 1.7.1971 tillämpas emellertid den ordningen att respektive lands delegation till presidiesekretariatet i förskott inbetalar sin andel av de gemensamma kostnader-
Prop. 1972: 1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 28
na kvartals- eller halvårsvis. Kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt inrymmes i 1972 års rådsbudget under posten Informationsmaterial och kommer härefter att fördelas mellan länderna på samma sätt som gemensamma kostnader : övrigt. Tidigare betalade Sverige endast 35 procent av kostnaden för Nordisk Kontakt. Anledning saknas därför att fortsättningsvis bibehålla anslaget D 9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnader för tidskriften Nordisk Kontakt.
För rådets gemensamma kostnader under 1972 har rådets presidium uppgjort budget. I följande sammanställning upptages Sveriges andel beräknad efter 45 procent av hithörande budgetposter.
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
| 1. Arvoden till gemensam personal | 570 100 |
| 2. Förvaltningskostnader | 140 000 |
| 3. Reseersättningar m. m. | 54 000 |
| 4, Tryckningskostnader | 396 000 |
| 5. Informationsmaterial | 198 000 |
| 6. Konferenser | 45 000 |
1403 100
Från det sammanlagda beloppet 1 403 100 kr. för gemensamma kostnader avgår särskilda uppbördsmedel 100 kr.
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: An-
del i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret
1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 1 403 000 kr.
Prop, 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 29
E. DIVERSE
E 1. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande 1970/71 Utgift 1273 196 1971/72 Anslag 1 400 000 1972/73 Förslag 1 200 000
Under femtonde huvudtiteln anslås medel för vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande. 1 enlighet med riksdagens beslut skall utlottas en sammanlagd vinstsumma uppgående till 1 procent av det totala insättningsbeloppet under kvalifikationsåret på samtliga lönsparkonton. Vid vinstutlottningen våren 1971 (för kvalifikationsåret 1970) uppgick vinstsumman till 1272 800 kr. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med 1 400 000 kr.
Förslag till omläggning av lönsparandet har framlagts i april 1971 och proposition i ärendet har aviserats till vårriksdagen 1972. Det förutsättes att nuvarande lönsparande fortgår i oförändrade former under 1972 och att en vinstutlottning äger rum våren 1973 (kvalifikationsåret 1972). Med utgångspunkt från hittills konstaterade tendenser beräknas kostnaderna härför till 1 200 000 kr.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 1 200 000
kr.
E2. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande 1970/71 Utgift 741 800 1971/72 Anslag 1 000 000 1972/73 Förslag 700 000
Under femtonde huvudtiteln anslås medel för vinstutlottningar i samband med allmänt lönsparande. I enlighet med riksdagens beslut skall vinstbeloppet uppgå till 1/2 procent av den totala nettoökningen (insättningarna minskade med uttagen) under kvalifikationsåret på samtliga lönsparkonton, dock skall utlottas minst ett belopp motsvarande kr. 2: 50 för varje kvalificerat lönsparkonto. Vid vinstutlottningen våren 1971 (kvalifikationsåret 1970) uppgick vinstsumman till 741 450 kr. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med 1 000 000 kr. (vinstutlottning våren 1972, kvalifikationsåret 1971).
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 30
Förslag till omläggning av lönsparandet har framlagts i april 1971 och proposition i ärendet har aviserats till vårriksdagen 1972. Det förutsättes att nuvarande lönsparande fortgår i oförändrade former under 1972 och att en vinstutlotining äger rum våren 1973 (kvalifikationsåret 1972). Med utgångspunkt från hittills konstaterade tendenser beräknas kostnaderna härför till 700 000 kr.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande för
budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 700 000 kr.
E 3. Kommittéer m. m.
| 1970/71 Utgift | 127 428 |
| 1971/72 Anslag | 35 000 |
| 1972/73 Förslag | 35 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar genom särskilda sakkunniga m. m.
Under budgetåret 1970/71 avslutades ett flertal utredningar såsom 1969 års organisationsutredning, utredningen angående översyn av riksdagstrycket, 1970 års revisionsutredning, utredningen angående översyn av Nordiska rådets svenska delegation m. fl.
För budgetåret 1972/73 beräknas kostnaderna för den inre riksdagsförvaltningen till ca 25 000 kr. och för riksgäldskontoret till ca 10 000 kr. Medel har därvid bl. a. beräknats för utredningen rörande riksdagsbiblioteket samt utredningen rörande ADB i riksdagsarbetet.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisas ett för-
slagsanslag av 35 000 kr.
E 4. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
Anslaget är avsett för täckning av de merkostnader som kan väntas uppkomma till följd av förestående löneöverenskommelser, vilkas ekonomiska konsekvenser prövas av riksdagens lönedelegation.
I princip behöver ytterligare medel för löneökningar som berör redan anvisade förslagsanslag inte anvisas. Medelsanvisningen under sådana anslag är ej till summan begränsad av riksdagen. Riksdagens medgivande till anslagsöverskridande m. m. erfordras endast för löneökningar som faller på obetecknade anslag och reservationsanslag. Under femtonde huvudtiteln finns vissa reservationsanslag, från vilka bestrids arvodes-
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 31
kostnader som brukar uppräknas med beaktande av tilläggen till de
statsanställdas löner.
För budgetåret 1972/73 bör ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas.
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1972:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 32
Register
DRIFTBUDGETEN Femtonde huvudtiteln Sid. 2 INLEDNING 3 ANSLAGEN
A. Riksdagen 3 1. Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter 21 328 000 3 2. Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter 5 620 000 4 3. Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet 250 000
| 5 4, Riksdagsutskottens studieresor | 855 000 |
| 5 5. Parlamentariska delegationer | 300 000 |
| 6 6. Bidrag till studieresor | 120 000 |
| 7 7. Representation m. m. | 125 000 |
| 7 8. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp | 127 000 |
| 9 9. Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare | 55 000 |
| 10 10. Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp | 30 000 |
10 11. Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier 1553 000
| 11 12. Kontorshjälp till riksdagsledamöter | 861 000 |
| 11 13. Pensioner åt f. d. riksdajsledamöter m. f. | 4 590 000 |
| 12 14. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll | 260 000 |
35 874 000
B. Den inre riksdagsförvaltrningen
| 13 1. Förvaltningskostnader | 30 575 000 |
| 15 2. Kostnader för riksdagstrycket m. m. | 5 060 000 |
| 16 3. Utgivande av särskilda publikationer | 124 000 |
| 16 4, Utredning om riksdagens hus m. m. | 580 000 |
36 339 000 C. Allmänt kyrkomöte 18 1. Allmänt kyrkomöte 1 000 1 000 D. Riksdagens verk Riksgäldskontoret
| 19 1. Förvaltningskostnader | 6 248 000 | |
| 20 2. Kostnader vid emission av statslån m. m. | Riksdagsbiblioteket | 3 260 000 |
| 20 3. Förvaltningskostnader | 1497 000 | |
| 22 4. Bokinköp och bokbindning | 370 000 | |
| 22 5. Riksdagens ombudsmannaexpedition | 5 137 000 | |
| 24 6. Riksdagens revisorer och deras kansli | Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli | 1641 000 |
| 26 7. Förvaltningskostnader | 1 207 000 | |
| 27 8. Andeli gemensamma kostnader för Nordiska rådet | 1403 000 |
20 763 000
E. Diverse 29 1. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande 1200 000 29 2. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande 700 000 30 3. Kommittéer m. m. 35 000 30 4. Täckning av beräknade merkostnader för löner och
pensioner m. m. 1 000
1936 000
Summa kr. 94 913 000
1 Beräknat belopp.
MARCUS BOKTR, STHM 1971 710517
Bilaga 18 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Riksgäldsfonden
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1972/73 m. m. och anför.
Med skrivelse den 25 november 1971 har riksgäldskontoret överlämnat förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1972/73. På utgiftssidan tas i detta förslag upp räntor till ett belopp av 2 193 712 000 kr. och provisioner m. m. om sammanlagt 7 501 000 kr. Av utgiftsräntorna hänför sig 1 141,9 milj. kr. till de räntelöpande obligationslånen. Fördelningen av detta belopp på de olika lånen framgår av följande sammanställning.
Specifikation av ränta på räntelöpande obligationslån Kr. 1934 års 3 9, lån 4 400 000 1937 ” 3 94, amorteringslån av 1/2 1 340 000 1937 ” 3 4 ” ” 1/3 927 000 1941 ” 31/2 9, lån . 10 965 000 1942 ” 31/2 Y, ” 11 170 000 1943 ” 31/29, ” av 15/3 7 940 000 1943 ” 31/29, ” ” 15/4 . 12 419 000 1943 ” 31/2 9, ” 1/11 . 11 085 000
| 1944 ” 31/2 9, ” ” 15/3 | | | : | | 7335 000 : | |
| 1944 ” 31/29,” ” 15/12 a | ta | 16 820 000 . | ||
| 1945 ” 394 om 1/7 | | | 10 840 000 | ||
| 1945 ” 394 vc 1/11 | : | 6 750 000 : | ||
| 1946 ” 3 «4 ” 1/2 | 17 600 000 | |||
| 1946 ” 3 24 ” oo” 15/12 | 6 580 000 | |||
| 1951 ” 31/2 9, ” | ms 8 700 000 | |||
| 1952 ” 31/2 4, ” | | | 6 960 000 | ||
| 1953 ” 31/2 9, ” av 5/10 | . | 6 984 000. | ||
| 1953 ” 31/29, ” ” 14/12 | - | 6 965 000 | ||
| 1954 ” 31/2 9, ” ” 15/3 | 7 000 000 |
1 Riksdagen 1972. I saml. Nr 1. Bilaga 18
Prop. 1972:1 Bilaga 18 Riksgäldsfonden 20
Kr.
| 1955 års 4 1/2 2, lån | 19 543 028 |
| 1956 ” 41/2 4, ” av 20/3 | 11 250 000 |
| 1956 ” 43/4 9, ” ” 10/12 | 9 519 000 |
| 1959 ” 59 oo” 5/2 | 7 500 000 |
| Å | . |
| ag > Säg 1963 ” 41/2 «4 ” av 15/3 | SR 18 000 000 |
| 1963 ” 51/4 9 oo 15/11 | 15 750 000 |
| 1964 ” S1/4 9, ” ” 18/3 | 10 558 853 |
| 1964 ” 53/4 00” -” 19/3 | 18 689 513 |
| OM "64 "oo 17/12 | 16 008 600 |
| 1 ” 64 ” | 24 000 000 |
| 1966 ” 63/4 Y, ” av 16/9 | 30375 000 |
| 1967 ” 53/4 Y, ” | 31 625 000 |
| 1968 ” 112 3 ” | 39 000 000 |
| 1968 ” 61/4 4, ” av 2/5 | 43 750 000 |
| 1968 ” 6 «4 0 25/10 | 46 500 000 |
| 1969 ” 6 4, ” 2 23/1 | 48 000 000 |
| 1969 ” 63/4 4, ” ” 5/6 | 60 750 000 |
| 1969 ” 71/4 0, ” ” 3/9 | 58 000 000 |
| 1970 ” 71/4 2, amorteringslån av 20/1 | 65 250 000 |
| 1970 ” 71/4 9, lån av 19/5 | 58 000 000 |
| 1970 ” 71/4 9,” ” 10/11 | 58 000 000 |
| 1971 ” 71/4 2, amorteringslån av 8/6 | 58 000 000 |
| 1971 ” 71/4 9, lån av 15/9 | 65 250 000 |
| 1971 ” 61/49, ” ” 20/11 | 91 700 000 |
Summa kr. 1141 868 994
Vinsterna på premielånen beräknas uppgå till sammanlagt 176 715 000 kr. Fördelningen på de olika lånen framgår av följande sammanställning.
| Specifikation av vinster på premieobligationslån | Kr. |
| 1954 års premielån | 4 500 000 |
| 1955 "” ” | 4 500 000 |
| 1963 ” ” | 7 300 000 |
| 1964 ” ” | 4 350 000 |
| B-lånet | 5 640 000 |
| 1965 års premielån | 8 300 000 |
| 1967 ” » | 31 900 000 |
| 1968 ” första premielån | 15 950 000 |
| 1968 ” andra ” | 13 200 000 |
| 1969 ” premielån | 24 000 000 |
| 1970 ” första premielån | 21 875 000 |
| 1970 ” andra ” | 17 500 000 |
| 1971 ” premielån | 17 700 000 |
Summa kr. 176 715 000
Inkomsterna på riksgäldsfonden beräknas till 76 213 000 kr. Förslaget till stat utvisar således ett underskott av 2 125 milj. kr., som bör föras av på riksstaten. Detta innebär en ökning med 155 milj. kr. i förhållande till det underskott som har tagits upp i riksstaten för innevarande budgetår. |
Föredraganden hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna bilagda förslag till stat för riksgäldsfonden för
budgetåret 1972/73 (bilaga 18.1),
Prop. 1972:1 Bilaga 18 Riksgäldsfonden 3 2) för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret 1972/73 ta upp ett underskott av 2 125 000 000 kr. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 18 Riksgäldsfonden 4
Bilaga 18. I Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1972/73
| Utgifter | | |
| ÅA. Räntor på statsskulden: | Kr. |
| 1. Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis | 1 141 900 000 |
| 2. Vinster på premieobligationslån, förslagsvis | 176 715 000 |
| 3. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis | 67 000 000 |
| 4, ” ”sparobligationer, förslagsvis | 920 000 000 |
| 5. oo” ” av staten övertagna lån, förslagsvis | 198 000 |
6. ” ” lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis 62 000 000 7. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen 300 000 8. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i
kv. Lejonet i Stockholm 920 000 9. Ränta på konung Carl XIII:s hemgiftskapital 7 500 10.” ” Göta kanals reparationsfond 7045 1 ” ” kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis 25 000 000 12,” ” skattkammarväxlar, förslagsvis 500 000 000 13.” ” beräknad ny upplåning, förslagsvis 130 494 455
2193 712 000
B. Provisioner m. m.:
1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis 5 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis 2 500 000 3. Kursförluster, förslagsvis 1 000 7 501 000
Summa kr. 2 201 213 000
Inkomster ÅA. Räntor: 1. Ränta på uppköpta obligationer 10 000 2 oo” ” rörliga krediter 70 000 000 3, ” ” kortfristig utlåning till banker m. fl. 1 000 000 4, ” övriga utlånade medel 1 000 000 72 010 000
B. Uppgäld och kursvinster: 1. Uppgäld 1000 2. Kursvinster 1 000 2 000
C. Diverse inkomster: 1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m. 4 000 000
| 2. Dragningslistor på premielånen. | 200 000 | |
| 3 Övriga diverse inkomster | 1000 4 201 000 | 76 213 000 |
| Underskott att avföras på riksstatens driftbudget | 2125 000 000 |
Summa kr. 2201 213 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710518
Bilaga 19 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 19
Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1972/73 och anför.
Under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppförs anslag för täckning av den formella investeringsförlust som enligt gällande budgetprinciper uppstår i samband med genomförandet av nya kapitalinvesteringar, som inte kan eller skall förräntas till sitt fulla värde. I likhet med vad som gäller för investeringsanslagen ställs avskrivningsanslagen direkt till de fondförvaltande myndigheternas förfogande.
Föreliggande riksstatsförslag innefattar åtskilliga anslag på kapitalbudgeten beträffande vilka en investeringsförlust måste beräknas. Jag ' skall nu i korthet redogöra för de fall där så är förhållandet. I anslutning till denna redogörelse kommer jag att hemställa om att avskrivningsanslag föreslås eller tas upp med beräknade belopp i riksstatsförslaget.
Investeringsförlusten bestäms utifrån statens förräntningskrav. I förevarande sammanhang anses detta överensstämma med den för varje budgetåret fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Normalräntan beräknas på grundval av kostnaderna för statens långfristiga upplåning. Kungl. Maj:t har genom kungörelsen (1971: 477) om normalränta för lån från statens utlåningsfonder fastställt normalräntan 1 — Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 19
Prop. 1972: 1 :Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 2
för innevarande budgetår till 6 3/4 9/9. Jag har vid beräkningen av avskrivningsanslagen följaktligen utgått från ett förräntningskrav på 6 3/4 9/9.
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 19, SU 1969: 117, rskr 1969: 295) skall under denna huvudtitel också beräknas ersättning för tidigareläggning av vissa investeringar. I huvudsak innebär bestämmelserna att ersättning kan utgå för anskaffningar som avser affärs-
verksfond, sjöfartsverkets fond eller statens vägverks förrådsfond och
som i syssclsättningsfrämjande syfte tidigareläggs i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. I princip skall myndigheten ersättas för de merkostnader som tidigareläggningen förorsakar. I normalfallet kan en schablonregel tillämpas som innebär att myndigheten får ersättning med 10 9/; av anskaffningens belopp. Ersättningen ifråga om anskaffningar som finansieras över investeringsanslag sker således genom att 10 9/9 av investeringen avskrivs på förslagsvis beräknade avskrivningsanslag på riksstaten.
Statens affärsverksfonder. I överensstämmelse med vad chefen för kommunikationsdepartementet förordar bör enligt gällande principer avskrivas dels de medel som beriknats för försvarsberedskap vid televerket och statens järnvägar med 6 milj.kr. resp. 2,3 milj. kr., dels de medel som beräknats för statens järnvägars investeringar i det ersättningsberättigade nätet med 13 milj. kr., dels ock 2,5 milj. kr. för avskrivning till 50 92/9 av den nya huvudverkstad som statens järnvägar skall uppföra i
det allmänna stödområdet. ' |
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid nybyggnader för ämbetsverk 25 9/9 av anläggningskostnaden och vid nybyggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 9/0. Investeringar i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslagen i riksstatsförslaget föras upp i enlighet med följande sammanställning.
Anslag - | Investering Avskrivning
| i kr. kr.
Justitiedepartementet
Polishus m. m. 40 000 000 10 000 000
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 1 000 —
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 4 000 000 2 000 000
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 49 000 000 12250 000 Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig-
heter för utrikesrepresentationen 15 660 000 3915 000
Prop. 1972:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 3
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
Försvarsdepartementet
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar +6 000 000 = +2 875 000
Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggnpingar 1 300 000 = +1 300 000 Socialdepartementet
Utbyggande av karolinska sjukhuset 10 000 000 5 000 000
Uppförande av ett personalbostadshus för
karolinska sjukhuset 1 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 11 828000 5 914 000
Vissa byggnadsarbeten m. m, inom socialdeparte-
mentets verksamhetsområde 21 500 000 10750 000 Finansdepartementet
| Byggnadsarbeten för ståtlig förvaltning | 60 000 000 = 15 000 000 |
| Inköp av fastigheter m. m. | 25 000 000 11 000 000 |
| " Vissa byggnadsarbeten vid tullverket | 350 000 88 000 |
Utbildningsdepartementet
| Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål | +5 400 000 — +2 700 000 |
| Radio- och televisionshus | 12 000 000 . — |
| Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. | +180 000 000 +89 350 000 |
Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 25 000 000 12 500 000 : Civildepartementet
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 29 000 000 7 250 000 Industridepartementet
Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 1 000 -
Summa kr. 496 041 000 191 892 000
+ Beräknat belopp.
Investeringar under anslaget Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar bör, liksom hittills, skrivas av helt.
Byggnadsstyrelsen har redovisat att sammanlagt 8 055 000 kr. behöver anvisas för att grundavskrivningar enligt nyssnämnda regler skall kunna göras av vissa fastigheter som under budgetåren 1964/65— 1970/71 inköpts med anlitande av investeringsanslag till inköp av fastigheter. För att göra erforderliga grundavskrivningar av dessa investeringar möjliga har jag beräknat 8 milj. kr. under avskrivningsanslaget Inköp av fastigheter m. m, För anslaget för budgetåret 1972/73, 25 milj. kr., beräknar jag att grundavskrivningarna skall uppgå till 3 milj. kr. Ayvskrivningsbehovet uppgår alltså sammanlagt till 11 milj. kr. i |
Beträffande anslaget till radio- och televisionshus erinrar jag om att investeringar i radiohus enligt riksdagens beslut (prop. 1955: 146, SU 1955: 125, rskr 1955: 288) helt skall finansieras med radiolicensmedel. Motsvarande finansieringsform tillämpas beträffande investeringar i televisionshus. Något avskrivningsanslag på riksstaten behövs således inte
för detta ändamål. i |
Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt till 50 9/9 av investeringar i kasernbyggnader, medan total avskriv-
Prop. 1972:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 4
ning tillämpas för investeringar i befästningar. Nybyggnad för ämbetsverk avskrivs dock endast med 25 9/9. Investeringar i mark avskrivs inte.
Under försvarets fastighetsfond har investeringar beräknats om sammanlagt 284,2 milj. kr. Härav beräknas för markförvärv 20 milj. kr., för kasernbyggnader 138,2 milj. kr. och för befästningar 125,8 milj. kr. Avskrivningsanslagen beräknas till sammanlagt avrundat 195 milj. kr.
Statens utlåningsfonder. Anslaget till studiemedelsfonden bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget tas upp med 584 milj. kr. Investeringsanslaget till fiskerilånefonden för nästa budgetår tas upp med 2 milj. kr. De lån som utgår från denna fond är räntefria under viss tid och förutsätts därefter löpa med en ränta av 5 9/o. Med hänsyn till att förräntningskravet för statens investeringar fastställts till 6 3/4 9/9 bör denna investering skrivas av med 765 000 kr. Till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. tas upp ett investeringsanslag av 700 000 kr. Dessa lån är under viss tid räntefria och löper därefter med 5 9/9 ränta. Jag tar här upp ett avskrivningsanslag av 311 000 kr. Från Lånefonden för allmänna samlingslokaler utgår lån som till ca 70 9/0 är räntefria. Anslaget bör därför skrivas av med 70 9/9 av det föreslagna beloppet 14 milj. kr., dvs. med 9,8 milj. kr. '
Fonden för låneunderstöd. Från anslaget Lån till byggande av sjukhem utgår lån avsedda att löpa utan ränta under de fem första åren av en trettioårsperiod. Anslaget bör därför skrivas av med en sjättedel av det föreslagna beloppet 31 milj. kr., dvs. med 5 167 000 kr.
Till pressens lånefond föreslås ett anslag av 25 milj. kr. De lån som utgår från fonden är räntefria under de tre första åren samt i vissa fall under ytterligare två år. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 5 milj. kr. Avskrivning med 100 9/4 bör liksom tidigare tillämpas beträffande anslaget till lån till utbyggnad av oljelagringen, varför jag tar upp avskrivningsanslaget med 9 milj. kr. Anslaget Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island bör likaledes skrivas av helt och jag tar upp ett avskrivningsanslag av 7 milj. kr.
Till Lån till Norrbottens järnverk AB föreslås 68 milj. kr. Lånet är räntefritt under tre år av en fjortonårsperiod. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 8,7 milj. kr.
Diverse kapitalfonder. Till förrådsanläggningar m. m. under förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap har föreslagits ett anslag av 5,5 milj. kr. Hela beloppet avser anskaffning som sker av beredskapsskäl och bör skrivas av helt. Jag tar alltså upp ett avskrivningsanslag av 5,5 milj. kr. oe ne |
Prop. 1972:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 5
Statens Statens all- Försvarets
affärsverks- männa fastig-fastighets-
fonder " hetsfond fond
| II. Justitiedepartementet | — 24250 000 | — | ||
| lII. Utrikesdepartementet | — 3 915 000 | — | ||
| IV. Försvarsdepartementet | — 4175 000 195 000 000 | |||
| V. Socialdepartementet | — 21 664 000 | — | ||
| VI. Kommunikationsdepartementet 23 802 000 | — | — | ||
| VII. Finansdepartementet | — 26 088 000 | — | ||
| VIII. Utbildningsdepartementet | — 92050 000 | — | ||
| IX. Jordbruksdepartementet | — 12 500 000 | — | ||
| X. Handelsdepartementet | — | — | ||
| XI. Inrikesdepartementet | — | — | ||
| XII. Civildepartementet | 7250 000 | — | ||
| XIII. Industridepartementet | Summa kr. 23 804 000 191 892 000 195 000 000 Statens Fonden Diverse | 2 000 | — | — Summa |
utlånings- = för låne- = kapital-
fonder understöd fonder
II. Justitiedepartementet — — - 24 250 000 III. Utrikesdepartementet — — . 3915 000 IV. Försvarsdeparte-
mentet — — — 199175 000 V. Socialdepartementet 5 167 000 — 26 831 000
| VI. Kommunikations- | departementet | — 2 000 23 804 000 | : | |
| VII. Finansdepartementet | — 5 000 000 | — 31 088 000 | ||
| VII. Utbildningsdeparte- | mentet | 584 000 060 — | — 676 050 000 | . |
IX. Jordbruksdeparte-
| mentet | 1 076 000 | = | — 13 576 000 |
| X. Handelsdepartementet | -— 16 000 000 5 500 000 21 500 000 | ||
| XI. Inrikesdepartementet 9 800 000 | — | — 9 800 000 | |
| XII. Civildepartementet | — | — | — 7 250 000 |
| XIII. Industridepartementet | — 8700 000 | — 8 702 000 . |
Summa kr. 594 876 000 34 867 000 5 502 000 1 045 941 000
Sammanfattning och hemställan. Avskrivningsanslagen uppgår till sammanlagt 1 045 941 000 kr. En översikt över hur anslagen fördelar sig på olika fonder och departement har lämnats i närmast föregående tablå. ' Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) under förutsättning att motsvarande investeringsanslag beviljas, anvisa följande förslagsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1972/73 i härefter angivna fonder, nämligen
Postverkets fond Kommunikationsdepartementet
Posthus m. m. 1000 '
Prop. 1972:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ' - 6
Televerkets forid Kommmunikationsdepartementet Teleanläggningar m. m. | 6 000 000
Statens järnvägars fond Kommmunikationsdepartementet Järnvägar m. m. 17 800 000
Tuftfartsverkets fond Kommmunikationsdepartementet Flygplatser 'm. m. : | 1 000
Fabriksverkens fond Industridepartementet | Byggnader och utrustning . . 1 000
Statens vattenfallsverks fond Industridepartementet Kraftstationer m. m. 1 000
Diverse kapitalfonder
Kommmunikationsdepartementet
Statens vägverks förrådsfond: |
Vägmaskiner m.m. . 1 000 Sjöfartsverkets fond:
Sjöfartsmateriel m. m. ee 1 000 2) under förutsättning att motsvarande investeringsanslag beviljas,
anvisa följande reservationsanslag till' avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1972/73, i härefter angivna fonder, nämligen re
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet . NN
Polishus m. m. .. | - 10 000 000 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 2 000 000 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 12 250 000 Utrikesdepartementet Inköp, uppförande och iståndsättande av fas- . tigheter för utrikesrepresentationen 3 915 000
Prop. 1972: 1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 7
Socialdepartementet
Utbyggande av karolinska sjukhuset | 5 000 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 5 914 000
Vissa byggnadsarbeten m. m, inom socialde-
| partementets verksamhetsområde | 10 750 000 |
| Finansdepartementet | | |
| Byggnadsarbeten för statlig förvaltning | 15 000 000 |
| Inköp av fastigheter m. m. | 11 000 000 |
| Vissa byggnadsarbeten vid tullverket | 88 000 |
Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m.m. | : 12 500 000
Civildepartementet
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 7250 000
Statens utlåningsfonder Utbildningsdepartementet .
Studiemedelsfonden 584 000 000
Jordbruksdepartementet
Fiskerilånefonden 765 000
Lånefonden till främjande av beredning och |
avsättning av fisk m.m, 311 000
Inrikesdepartementet
Lånefonden för allmänna samlingslokaler 9 800 000
Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet
Lån till byggande av sjukhem 5 167 000
Finansdepartementet
Pressens lånefond 5 000 000
Handelsdepartementet
Lån till utbyggnad av oljelagringen 92 000 000
Lån till nordiska industrialiseringsfonden till
förmån för Island 7 000 000
Industridepartementet
Lån till Norrbottens järnverk AB 8 700 000
Prop. 1972:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 8
Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsbered-
skap: . .
Förrådsanläggningar m. m. 5 500 000 3) i avvaktan på särskild proposition i ämnet, beräkna följande reservationsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar ' för budgetåret 1972,73, i härefter angivna fonder, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Försvarsdepartementet
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 2 875 000
Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 1300 000 Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 2 700 000
Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 89 350 000
Försvarets fastighetsfond
Försvarets fastighetsfond 195 000 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 74051
Bilaga 20 till statsverkspropositionen 1972 Prop. 1972: 1
Bilaga 20
Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1972/73 och anför.
På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, som förvaltas av riksgäldskontoret, redovisas förluster, som uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning Kungl. Maj:t bestämt för varje särskilt fall. Följande förluster skall inte redovisas på fonden, nämligen dels förluster för riksbanksfonden, dels sådana förluster för statens affärsverksfonder, statens pensionsfonder och riksgäldsfonden som är av sådan mindre omfattning att de normalt bör täckas av löpande inkomster samt förluster, för vilka täckning kan beredas av inom vederbörande fond verkställda avsättningar till förnyelsefond eller värdeminskningskonto. Innan jag går in på de frågor om avskrivning av på fonden redovisade förluster som nu bör anmälas för riksdagen, vill jag på sedvanligt sätt anmäla frågan om redovisning av vissa ackordsuppgörelser.
Ackordsuppgörelser angående lån från statens utlåningsfonder m. m. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t (prop. 1940: 281, SU 1940: 210, rskr 1940: 373) att i fråga om vissa statliga lån, i den mån ej annat föranleds av särskilda föreskrifter för viss låneverksamhet, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord och att i vissa fall efterge lån. | 1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 1. Bilaga 20.
Prop. 1972:1 Bilaga 20 2
Bemyndigandet omfattar såväl de flesta lån från statens utlåningsfon- ' der som åtskilliga lån under fonden för låneunderstöd och vissa specificerade fonder. Beslutanderätten kan av Kungl. Maj:t delegeras till den förvaltande myndigheten. Vid lämnandet av detta bemyndigande uttalade riksdagen emellertid önskemålet, att redovisning i någon lämplig form årligen skulle lämnas riksdagen för beslut rörande ackordsuppgörelser och andra efterskänkanden, som fattats på grund av bemyndigandet. Den begärda redovisningen bör som tidigare skett få lämnas riksdagen
i den formen, att avskrifter av de under föregående kalenderår fattade
besluten angående biträdande av ackord samt andra efterskänkanden av statens rätt tillsammans med en sammanfattande förteckning tillställs riksdagens vederbörande utskott.
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. I gällande riksstat har under denna rubrik uppförts ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande kapitalmedelsförluster. Av en av riksgäldskontoret överlämnad redogörelse framgir, att följande förluster av de fondförvaltande myndigheterna anmälts och per den 30 juni 1971 överförts till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Myndighet och fond
Reglering av oreglerade kapitalmedelsförluster
Kr. Statens järnvägar
Statens järnvägars fond . 123 000 000 Byggnadsstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond: |
Akademiska sjukhusets delfond 150 797
Byggnadsstyrelsens delfond 4075 241 Generaltullstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond:
Generaltullstyrelsens delfond 20 652 Fortifikationsförvaltningen
Försvarets fastighetsfond:
Kasernbyggnaders delfond : 5 695 785
Befästningars delfond 47 577 Bostadsstyrelsen -
Lånefonden för bostadsbyggande : 467 864 Statskontoret
Fiskerilånefonden 9 600
Låncefonden för allmänna samlingslokaler 214 373
Fonden för låneunderstöd:
Statskontorets delfond 1 660 025
Sjöfartsverket .
Sjöfartsverkets fond | 267 860 Riksbanken .
Statens bosättningslånefond 87 268
Fonden för låneunderstöd: . |
Riksbankens delfond 93 264 Riksgäldskontoret
Fonden för förlag till statsverket | 5 381 160
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 3
Övriga avskrivningar Till driftbudgeten överförda medel på investeringsanslaget 1964/65 Kb VI: 17 Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond: Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat, INFOR 8 350 000 Medel som under budgetåret 1969/70 tillförts fonden från avskrivningskontot för lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden 200 000
Summa kr. 149 721 466
I det av riksgäldskontoret angivna beloppet för fonden för förlag till statsverket ingår 600 000 kr. som utgör projekteringskostnader för vissa studentbostadshus i Lund. Byggnadsobjektet, som har redovisats i prop. 1965: 104 (s. 55, SU 1965: 67, rskr 1965: 193), skall enligt Kungl. Maj:ts beslut inte utföras.
På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster redovisades den 1 juli 1970 som ingående balans 681 827 915 kr. Fonden har under budgetåret 1970/71 tillgodoförts dels anslag från driftbudgeten på 1 milj. kr., dels 19 767 kr. som influtit på tidigare avskrivna, fonden påförda förluster, dels ock 18 259 490 kr. som avsatts i samband med uppskrivning av fonden för beredskapslagring. Eftersom enligt den lämnade redovisningen fonden samtidigt belastats för förluster med 149 721 466 kr., utgjorde den utgående balansen per den 30 juni 1971 551 385 706 kr., disponibla för reglering av oreglerade kapitalmedelsförluster. För budgetåret 1972/73 bör anvisas 1 milj. kr. för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för bud-
getåret 1972/73 anvisa ett anslag av 1 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 710620
Bilaga 21 till statsverkspropositionen 1972 | Prop. 1972: 1 Bilaga 21
Statens allmänna fastighetsfond
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT. ”
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1972/73 och anför.
Inledning
Statens allmänna fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av civila statliga fastigheter, som inte är att hänföra till affärsverken. Fonden omfattar allmänna förvaltningsbyggnader, fångvårdsanstalter, fastigheter för undervisningsändamål, sjukhusbyggnader m. m. Allmänna fastighetsfonden är uppdelad på sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. Av dessa förvaltas slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas, akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder av byggnadsstyrelsen och de övriga av resp. myndighet.
Fastighetsfondens inkorrster, utgifter och kapitalbehållning redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställs årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen. Fonden är konstruerad som en produktiv fond.
Staten för statens allmänna fastighetsfond är uppdelad på följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lo- 1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr I. Bilaga 21
Prop. 1972: 1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 2
kaler och markområden och C. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto och C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. Inkomsterna och utgifterna under de angivna titlarna tas upp särskilt för de olika delfonderna. Fondens överskott redovisas under särskild titel på riksstatens inkomstsida.
Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden som framläggs i det följande torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 21.1. Till grund för förslaget ligger statförslag, som vederbörande förvaltningsmyndigheter har limnat för resp. delfonder. Riksrevisionsverket har yttrat sig över statförslagen.
Förslaget till stat slutar på ett belopp av ca 713 milj. kr., vilket innebär en ökning av omslutningen med ca 212 milj. kr. Inkomstposten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler ökar med ca 210 milj. kr., vilket bl. a. beror på förändrade principer för beräkning av hyror för statliga fastigheter. Jag återkommer härtill i det följande. Fondens överskott ökar med ca 150 milj. kr.
Principer för beräkning av underhållsmedel m. m.
Som framgår av prop. 1971: 1 (bil. 21 s. 2) har byggnadsstyrelsen den 12 januari 1968 fått i uppdrag att utreda principerna för beräkning av kostnaderna för underhållet av statliga fastigheter m. m. Byggnadsstyrelsen har hösten 1970 redovisat utredningen i ett betänkande angående principer för beräkning av underhållsmedel m. m. Efter remiss har yttranden över förslaget avgivits av kriminalvårdsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen, försvarets rationaliseringsinstitut, poststyrelsen, gencraltullstyrelsen, riksrevisjonsverket samt direktionerna för karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala.
I betänkandet föreslås att fastighetsförvaltningen delas in i tre delprogram, nämligen fastighetsdrift, fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering. Fastighetsdriften bör åläggas de fastighetsfondförvaltande myndigheterna och finansieras över staten för statens allmänna fastighetsfond. Förvaltningen av akademiska sjukhusets delfond föreslås i fortsättningen åvila sjukhusets direktion.
Delprogrammet fastighetsunderhåll föreslås omfatta reparation och ersättning av förslitna eller på annat sätt skadade byggnads- eller anläggningsdelar som måste göras för att bibehålla fastigheten i dess byggnadstekniska skick och funktion. Nya principer föreslås för beräkningen av medelsbehovet för fastighetsunderhåll.
De nu gällande principerna för beräkningen av medelsbehovet för reparationsändamål, vilka godkänts av riksdagen (prop. 1943: 71, SU 1943: 59, rskr 1943: 120) innebär i huvudsak följande.
Behovet av reparationsmedel räknas ut genom att byggnadsbeståndets bokförda värde multipliceras med ett visst procenttal, den s. k. under-
Prop. 1972: 1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 3
hållsprocenten. I byggnadsbeståndets bokförda värde ingår inte de byggnader som har färdigställts under budgetåret före det budgetår som statförslaget avser. Värdena på byggnader som uppförts efter år 1935 räknas om till 1935 års prisnivå enligt principer som redovisats i prop. 1946: 1 (bil. 22 s. 6). Underhållsprocenten är avpassad efter byggnadernas ålder. Sålunda gäller ett procenttal för gamla byggnader och ett annat för nya byggnader. Under de första åtta åren halveras vidare underhållsprocenten för de nya byggnaderna. Det erhållna reparationsmedelsbehovet omräknas slutligen med hänsyn till ändringarna i prisläget på byggnadsmarknaden. Dessa ändringar framgår av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex.
De sålunda beräknade underhållsmedlen utgör en ram för det normala fastighetsunderhållet. För extraordinära reparationsåtgärder samt ändrings- och ombyggnadsarbeten, som inte eller endast i begränsad omfattning höjer fastighetens värde, beräknas medel under posterna till reparations- och underhållskostnader cfter prövning i varje särskilt fall.
De nu nämnda principerna för beräkning av medelsbehovet för det normala fastighetsunderhållet tillimpas för kriminalvårdsstyrelsens, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaitullstyrelsens delfonder. För slottsbyggnadernas och beskickningsfastigheternas delfonder beräknas underhållsmedlen i särskild ordning.
Byggnadsstyrelsen föreslår att den nuvarande beräkningsmetoden cersätts med en metod grundad på statistiska erfarenhetsdata. För olika : lokaltyper beräknas genomsnittliga underhållskostnader per kvadratmeter, vilka läggs till grund för beräkning av det aktuella medelsbehovet:: Byggnadsstyrelsen redovisar vidare ett system för intern styrning av: underhållsarbetena med hjälp av särskilda underhållsmodeller för varje byggnad eller utvalda typbyggnader. I modellerna periodiseras olika underhållsåtgärder mot bakgrund av deras varaktighet. Modellerna kompletteras med kostnadsberäknade arbetsbeskrivningar för de olika underhållsåtgärderna.
Till delprogrammet ombyggnad och komplettering hänförs enligt förslaget ändringar i lokalerna föranledda av lokalnyttjarkrav under förutsättning att åtgärderna inte eller endast i ringa mån ökar värdet på den anläggning de avser. Ombyggnad skall ske inom befintlig byggnads volym eller, om utökning av volymen sker, utan att totalytan ökas. Vidare föreslås kompletteringar för rationalisering av drift och underhåll av fastigheterna ingå i delprogrammet. Den föreslagna avgränsningen innebär att investeringsobjekt såsom provisoriska paviljonger, baracker och liknande skall finansieras över kapitalbudgeten. Medelstilldelningen till ombyggnads- och kompletteringsarbeten bör enligt byggnadsstyrelsen, i likhet med vad som nu gäller för särskilda arbeten under flera delfonder, ske främst på grundval av kostnadsberäkningar av planerade åt-' gärder.
Prop. 1972: 1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 4
Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak byggnadsstyrelsens förslag: Försvarets rationaliseringsinstitut ifrågasätter om inte åtgärder för rationalisering av drift och underhåll av fastigheterna bör hänföras till underhåll i stället för till ombyggnad och komplettering. Därmed kan man enligt institutet få en lämpligare gränsdragning mellan åtgärder betingade av lokalförvaltarens ansvar och sådana som föranleds av lokalnyttjarens önskemål. Poststyrelsen finner att en tillämpning av principen om att provisoriska byggnader skall bekostas från investeringsanslag skulle medföra vissa nackdelar för postverkets del. Beträffande de föreslagna nya beräkningsprinciperna för underhållsmedel framhåller flera remissinstanser, däribland kriminalvårdsstyrelsen och direktionen för karolinska. sjukhusct, att.en omläggning kommer att bli tids- och arbetskrävande. Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala föreslår att medelsberäkningarna för sjukhusets del grundas på volymberäkningar. Generaltullstyrelsen ifrågasätter om inte ett enklare system, t. ex. grundat på genomsnittskostnaderna för reparationer och underhåll för de senaste budgetåren, borde kunna tillämpas för tullverket. Enligt fortifikationsförvaltningen bör det föreslagna beräkningssystemet inte införas för kasernbyggnaders och befästningars delfonder av försvarets fastighetsfond.
Departementschefen För egen del vill jag beträffande byggnadsstyrelsens utredning anföra följande. Byggnadsstyrelsen föreslår att driften av fastigheterna åläggs fondförvaltarna. Inom kriminalvårdsstyrelsens, karolinska sjukhusets och generaltullstyrelsens delfonder svarar de fondförvaltande myndigheterna, som också är lokalnyttjare, för fastighetsdriften. Inom de delfonder som förvaltas av byggnadsstyrelsen svarar lokalnyttjarna för driften av flertalet fastigheter. Vid universitet och högskolor pågår försöksverksamhet med cn särskild organisation för fastighetstjänst (jfr prop. 1967: 1 bil. 10 s. 285). Ett överförande av fastighetsdriften till byggnadsstyrelsen leder till organisatoriska förändringar, bl.a. inom universitetssektorn, vilka behöver klarläggas närmare. I avvaktan härpå är jag inte beredd att ta ställning till byggnadsstyrelsens förslag i denna del. Detta bör dock inte hindra att ansvaret för fastighetsdriften läggs på byggnadsstyrelsen när så bedöms lämpligt, t. cx. i fråga om nybyggnader som skall utnyttjas av flera myndigheter. I enlighet med vad styrelsen föreslagit bör förvaltningen av akademiska sjukhusets delfond i forsättningen åvila sjukhusets direktion. Förslaget att fastighetsdriften skall finansieras över staten för fastighetsfonden har samband med frågan om införande av ett programbudgetsystem inom byggnadsstyrelsens område. Denna fråga, liksom frågan om fastighetsförvaltningen — bestående av delprogrammen fastighets-
Prop. 1972: 1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 5
drift, underhåll samt ombyggnad och komplettering — som ett program i ett sådant system, får behandlas i annat sammanhang.
Byggnadsstyrelsens förslag till definitioner av och gränsdragning mellan underhåll samt ombyggnad och komplettering finner jag ändamålsenliga. De bör kunna läggas till grund för beräkningen av fastighetsfondens stat fr. o. m. budgetåret 1973/74. Förslagen innebär bl.a. att uppförande av provisoriska lokaler såsom baracker inom allmänna fastighetsfondens område skall finansieras med investeringsmedel. Vidare innebär förslagen att sådana ombyggnadsarbeten i en fastighet som medför att fastighetens värde påtagligt ökar även i fortsättningen bör bekostas med investeringsmedel. Möjligheterna att i framtiden skapa cen enklare gränsdragning som innebär att även den senast nämnda typen av arbeten finansieras över fastighetsfondens stat hänger samman med bl. a. principerna för den statliga förmögenhetsredovisningen och avskrivningsreglerna, vilka f£. n. behandlas av budgetutredningen (Fi 1970: 64).
De principer byggnadsstyrelsen föreslagit för beräkning av underhållsmedel bör kunna leda till en säkrare budgetering. Det föreslagna systcmet med underhållsmodeller m. m. innebär även förbättrade metoder för intern styrning av underhållsarbetet. Jag förordar att de nya beräkningsprinciperna successivt införs i fråga om kriminalvårdsstyrelsens, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder. Så långt det är möjligt bör de nya principerna läggas till grund för beräkningen av staten för fastighetsfonden fr. o. m. budgetåret 1973/ 74. För slottsbyggnadernas och beskickningsfastigheternas delfonder bör medelsbehovcet även i fortsättningen beräknas erfarenhetsmässigt och med utgångspunkt i planerade arbeten. För generaltullstyrelsens delfond bör tills vidare en enkel schablonmetod kunna användas. Byggnadsstyrelsen bör samordna det fortsatta arbetet med principerna för beräkning av underhållsmedel, varvid mellan delfonderna enhetliga beräkningsmetoder bör eftersträvas för likartade typer av fastigheter.
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
Vid min redovisning i det föregående av byggnadsstyrelsens förslag angående beräkning av underhållsmedel m. m. har jag redogjort för nu gällande principer för beräkningen av medelsbehovet för reparationsändamål.
Byggnadsstyrelsen har anmält att underhållskostnadsindex med 1963 som basår den 1 april 1971 var 150. Detta innebär en höjning med 9 enheter eller ca 6 9/9 sedan motsvarande tidpunkt år 1970.
Prop. 1972:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 6
A 1. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Slottsbyggnadernas delfond 1970/71 Utgift 6 307 191 1971/72 Anvisat 114 400 000 1972/73 Förslag 7900 060
1 Varav 9 milj. kr. på tilläggssrat I (prop. 1971: 140 bil. 11, FiU 1971: 47, rskr
1971: 293),
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1972/73 beräknas för löpande underhåll 4 milj. kr. och för särskilda arbeten 5 355 000 kr. Beloppen inkluderar pågående arbeten. Härutöver behövs 1,6 milj. kr. för sådana arbeten som Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra som ett led i åtgärderna att stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn (jfr prop. 1971: 140 bil. 11 s. 63).
Departementschefen
För budgetåret 1972/73 beräknar jag 7,9 milj. kr., varav 4 milj. kr. för underhåll.
Jag förordar att under slottsbyggnadernas delfond till reparationsoch underhållskostnader m. m. beräknas 7,9 milj. kr.
A 2. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond 1970/71 Utgift 7 226 945 1971/72 Anvisat 111 967 000 1972/73 Förslag 10 498 000
2 Varav 2,4 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1971:140 bil. 11, FiU 1971: 47, rskr 1971: 293).
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Kriminal- Dep.chefen
vårdsstyrelsen a) Löpande reparations- och
underhållskostnader 4137 000 + 531 000 + 531 000 b) Särskilda arbeten 7 830 000 + 4945 000 = — 2000 000
11 967 000 + 5 476 000 — 1469 000
Kriminalvårdsstyrelsen
a) Medelsbehovet för löpande reparations- och underhållsarbeten beräknas enligt gällande regler till 4 668 000 kr., varav 400 000 kr. för barackbyggnader som inte är invärderade på fastighetsfonden.
Prop. 1972: 1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond =". 7
b) För särskilda arbeten beräknas sammanlagt 12 775 000 kr. Härav beräknas 3 175 000 kr. för svag- och starkströmsanläggningar. För modernisering av personalbostäder beräknas 725 000 kr. och för utbyte av värmepannor och anordningar för vattenförsörjning m. m. sammanlagt 1,9 milj. kr. För ombyggnadsarbeten vid fångvårdsanstalter beräknas 6,5 milj. kr. och för brandskyddsåtgärder och avvecklingsarbeten 475 000 kr.
Departementschefen :
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under kriminalvårdsstyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 10 498 000 kr.
A 3. Reparations- och underhållskostnader m m.: Beskickningsfastigheternas delfond 1970/71 Utgift 4 506 521 1971/72 Anvisat 5 360 000 1972/73 Förslag 5 983 000
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Byggnads- Dep.chefen
styrelsen a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m, m. 3 760 000 + 423 000 + 423 000 b) Särskilda arbeten . 600 000 + 100 000 . — c) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder 1.000 000 + 200 000 + 200 000
5 360 000 + 723 000 + 623 000
Byggnadsstyrelsen
a) För driftkostnader beräknas 1,6 milj. kr. och för löpande underhåll 2 583 000 kr. |
b) Utöver medel för normala underhållsarbeten behövs 700 000 kr. för vissa större reparations- och ombyggnadsarbeten, varav 200 000 kr. för särskilda säkerhetsåtgärder i kanslier. |
c) För bränsle och lyse i kanslilokaler och tjänstelokaler beräknas 1,2 milj. kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under beskickningsfastigheternas delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 5 983 000 kr.
Prop. 1972: 1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 8
A 4. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Karolinska sjukhusets delfond 1970/71 Utgift 4 620 192 1971/72 Anvisat 5 400 000 1972/73 Förslag 7 030 000
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Direktionen = Dep.chefen
för karolinska
sjukhuset
a) Löpande reparations- och underhålls-
kostnader 3 700000 +1132000 +1 130 000 b) Särskilda arbeten 1700 000 -+2040000 + 500 000
5400000 +—+3172000 -+1630 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
De byggnader som skall tillföras delfonden genom avtal om ändrat huvudmannaskap för verksamheten vid bl.a. Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet kommer att invärderas i samverkan med byggnadsstyrelsen (jfr prop. 1971: 49 s. 7). Medel beräknas för underhåll m. m. av dessa byggnader.
a) Medelsbehovet för löpande reparations- och underhållsarbeten beräknas enligt gällande regler till 4 832 000 kr., varav 4 186 000 kr. för karolinska sjukhuset, 450 000 kr. för Norrbackainstitutet och 196 000 kr. för Eugeniahemmet.
b) För särskilda arbeten beräknas sammanlagt 3 740 000 kr., varav 3 170 000 kr. för karolinska sjukhuset och 570 000 kr. för Norrbackainstitutet.
Departementschefen
Men hänvisning till sammanställningen förordar jag att under karolinska sjukhusets delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 7 030 000 kr.
A 5. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Akademiska sjukhusets delfond 1970/71 Utgift 1 634 639 1971/72 Anvisat 2 641 000 1972/73 Förslag 2 572 000
Prop. 1972:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 9
Byggnadsstyrelsen
Medelsbehovet för löpande reparations- och underhållsarbeten beräknas enligt gällande regler till 2 572 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar att under akademiska sjukhusets delfond till reparationsoch underhållskostnader beräknas 2 572 000 kr.
A 6. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Byggnadsstyre!sens delfond 1970/71 Utgift 83 246 792 1971/72 Anvisat 85 981 000 1972/73 Förslag 96 045 000
1971/72 Beräknad ändring 1972/73
Byggnads- Dep.chefen
styrelsen
a) Löpande reparations- och
underhållskostnader m. m. 56 981 000 + 10 065 000 + 10 064 000 b) Särskilda arbeten 29 000 000 + 3 000 000 —
85 981000 + 13065 000 =+—+ 10064 000
Byggnadsstyrelsen
a) Medelsbehovet för löpande reparations- och underhållsarbeten beräknas enligt gällande regler till 58 711 000 kr. Vidare behövs 2,5 milj. kr. för utgifter av onerakaraktär samt 5 835 000 kr. för underhåll av byggnader och anläggningar som inte är invärderade på fastighetsfonden.
b) För ombyggnads- och kompletteringsarbeten m. m. beräknas 32 milj. kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under byggnadsstyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 96 045 000 kr.
A 7. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Generaltullstyrelsens delfond
| 1970/71 Utgift | 199 915 |
| 1971/72 Anvisat | 303 000 |
| 1972/73 Förslag | 331 000 |
Prop. 1972:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 10
1971/72 = Beräknad ändring 1972/73
Generaltull- = Dep.chefen
styrelsen
a) Löpande reparations- och underhålls-
kostnader m. m. 248 000 + 13 000 + 13000 b) Särskilda arbeten 55 000 + 15000 + 15000
303 000 + 28000 ' + 28000
Generaltullstyrelsen
a) Medelsbehovet för löpande reparations- och underhållsarbeten beräknas enligt gällande regler till 261 000 kr. I beloppet ingår ca 17 000 kr. för fastighetsskatter.
b) För särskilda arbeten beräknas 70 000 kr., varav 25 000 kr. för tullverkets fastighet i Tärnaby och 45 000 kr. för tullstationen i Storlien.
Departementschefen .
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att under generaltullstyrelsens delfond till r2parations- och underhållskostnader m. m.
beräknas 331 000 kr.
B. Avsättning till värdeminskningskonto
De tillgångar som är bokförda på statens allmänna fastighetsfond skrivs av enligt vissa allmänna grunder. Avskrivningstiden är 60 år i normalfall och 40 år i fråga om byggnader för vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga (fångvårdsanstalter, sjukhus, forskningsinstitutioner och skolor). Grundavskrivning sker i det förra fallet med 25 9/9 och i det senare raed 50 9/0. Avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1,25 9/9. För grundavskrivningen anvisas anslag på riksstatens driftbudget under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto förs upp på fastighetsfonders stat. Den årliga avsättningen påbörjas först under andra budgetåret efter det byggnaden färdigställts.
I enlighet med angivna grunder har riksrevisionsverket vid den slutliga beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret 1971/72 tagit upp denna till 34 211 830 kr.
Till de fastställda årsavskrivningarna för detta budgetår bör läggas beloppet av den årliga avskrivningen på färdiga byggnader som tillkommit under budgetåret 1970/71. I övrigt bör vid beräkningen hänsyn tas till de avskrivningsbelopp som faller bort på grund av slutförda årsavskrivningar. Riksrevisionsverket har beräknat avsättningsbeloppet för
Prop. 1972: 1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 11
budgetåret 1972/73 till 45 885 000 kr. I beloppet ingår, inom byggnadsstyrelsens delfond, 9 251 000 kr. utgörande beräknade rundradioavgiftsmedel för avskrivningar av investeringar i radio- och televisionshus. Motsvarande belopp har tagits upp som inkomst under posten Diverse inkomster. Fördelningen av det sammanlagda avskrivningsbeloppet på de olika delfonderna framgår av bilagan. Jag har inget att erinra mot de sålunda beräknade beloppen.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. C 2. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond
| 1970/71 Utgift | 706 679 |
| 1971/72 Anvisat | 700 000 |
| 1972/73 Förslag | 800 000 |
I enlighet med förslag av. kriminalvårdsstyrelsen förordar jag, att under kriminalvårdsstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 800 000 kr.
C 3. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Beskickningsfastigheternas delfond 1970/71 Utgift 14 911 505 1971/72 Anvisat 16 598 000 1972/73 Förslag 18 082 000
Byggnadsstyrelsen
Posten bör föras upp med 18 682 000 kr. Styrelsen har därvid beräknat bl.a. ca 2,4 milj. kr. för nya förhyrningar, inkl. inredning, och inköp av bostadsrätter.
Departementschefen
Jag räknar med att utgifterna för nya förhyrningar och inköp av bostadsrätter skall uppgå till högst 1,9 milj. kr.
Jag förordar att under beskickningsfastigheternas delfond till hyresoch arrendeutgifter m. m. beräknas 18 082 000 kr.
C 4. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Karolinska sjukhusets delfond 1970/71 Utgift 1 898 949 1971/72 Anvisat 2 100 000 1972/73 Förslag 2 212 000
Prop. 1972:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 12
I enlighet med förslag av direktionen för karolinska sjukhuset för-: ordar jag att under karolinska sjukhusets delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 2 212 000 kr.
C' 5. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Akademiska sjukhusets delfond 1970/71 Utgift ID 1971/72 Anvisat 1 009 1972/73 Förslag 1 000
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att under akademiska sjukhusets delford till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas ett formellt belopp av 1000 kr.
C 6. Hyrces- och arrendeutgifter m. m.: Byggnadsstyrelsens delfond 1970/71 Utgift 185 050 675 1971/72 Anvisat 172 000 000 1972/73 Förslag 217 000 000
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag att under byggnadsstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 217 milj. kr.
C 7. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Generaltullstyrelsens delfond 1970/71 Utgift 7 008 380 1971/72 Anvisat 7200 000 1972/73 Förslag 7700 000
I enlighet med förslag av generaltullstyrelsen förordar jag att under generaltullstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 7,7 milj. kr.
Inkomster A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 bestrids lokalhyror från statsmyndigheternas myndighetsanslag eller i förekommande fall från sakanslag. Hy-
Prop. 1972:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 13
rorna skall, efter särskild debiteringsuppgift från fastighetsfondförvaltande myndighet, tillgodoföras den delfond av statens allmänna fastighetsfond från vilken motsvarande utgifter bestrids. Beträffande slottsbyggnadernas delfond kan flertalet av de invärderade fastigheterna inte disponeras i sådan omfattning att hyresintäkter kan erhållas som täcker utgifterna, utan ett särskilt ersättningsanslag måste tas upp under sjunde huvudtiteln för att balans skall erhållas i staten.
Principer för beräkning av hyror för statliga fastigheter har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1970: 1 bil. 2 punkt 5, SU 1970: 15, rskr 1970: 15). Två beräkningsmetoder för hyrorna har angetts. Enligt den ena metoden, som föreslås bli använd för nyare byggnader för vilka verkliga produktionskostnader är kända, skall hyran utgöras av kapitalkostnader, underhållskostnader och driftkostnader. Den andra metoden, som är avsedd för äldre eller speciclla fastigheter, innebär att särskilda beräkningar av byggnadsvärdet först sker, vilka sedan ligger till grund för hyresberäkningen. |
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1970 föreskrivit att myndighet som förvaltar delfond av statens allmänna fastighetsfond skall i samråd med riksrevisionsverket tillämpa förenämnda hyresberäkningsprinciper för att beräkna inkomsterna på delfonden avseende upplåtelse av lokaler. Övergångsvis får provisorisk hyresberäkning ske.
För budegtåret 1972/73 har ersättningen till fastighetsfonden för de ingående delfonderna beräknats på olika sätt beroende dels på delfondernas art och dels på hur långt förberedelserna hunnit för tillämpningen av nämnda hyresberäkningsprinciper.
Enligt nu föreliggande beräkningar kommer ersättningar för till statsmyndigheter upplåtna lokaler för nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 668 058 000 kr.
Överskotten för budgetåret 1972/73 att tillföras riksstatens driftbudget beräknas enligt följande.
Överskott
| Kriminalvårdsstyrelsens delfond | 9 057 000 |
| Beskickningsfastigheternas delfond | 6 514 000 |
| Karolinska sjukhusets delfond | 3 735 000 |
| Akademiska sjukhusets delfond | 5 635 000 |
| Byggnadsstyrelsens delfond | 266 240 000 |
| Generaltullstyrelsens delfond | 93 000 |
För slottsbyggnadernas delfond tas av redovisningstekniska skäl upp ett formellt överskott av 1 000 kr.
Jag förordar att delposten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler för budgetåret 1972/73 förs upp med 668 058 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan.
Prop. 1972:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 14
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
Förvaltningsmyndigheterna har för budgetåret 1972/73 beräknat denna inkomstpost efter samma grunder som för innevarande budgetår. Jag godtar myndigheternas beräkningar och förordar, att delposten för budgetåret 1972/73 förs upp med 34 738 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan. | |
C. Diverse inkomster
Under denna delpost godtar jag förvaltningsmyndigheternas förslag och förordar att delposten förs upp med sammanlagt 10518 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan. Häri ingår 9 251 000 kr. utgörande beräknade rundradioavgiftsmedel för avskrivningar av investeringar i radio- och televisionshus.
Hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be-
räkning av underhållsmedel,
2) godkänna förslaget till stat för statens allmänna fastighets-
fond för budgetåret 1972/73 (bilaga 21.1).
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
. Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 15
Bilaga 21. I FÖRSLAG TILL j STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND. FÖR BUDGETÅRET 1972/73 Inkomster | | ÅA. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
| 1. Slottsbyggnadernas delfond | 7 100 000 | |
| 2. Kriminalvårdsstyrelsens ” | 22 000 000 | |
| 3. Beskickningsfastigheternas ” | 30 477 000 | |
| 4, Karolinska sjukhusets ” | 11 522 000 | |
| 5. Akademiska sjukhusets ” | 9 948 000 | |
| 6. Byggnadsstyrelsens | ” | 579 000 000 |
| 7. Generaltullstyrelsens | » | 8 011 000 668 058 000 |
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden
| 1. Slottsbyggnadernas delfond | 700 000 | |
| 2. Kriminalvårdsstyrelsens ” | 1250 000 | |
| 3. Beskickningsfastigheternas ” | 552 000 | |
| 4. Karolinska sjukhusets ” | 4 041 000 | |
| 5. Akademiska sjukhusets ” | — | |
| 6. Byggnadsstyrelsens | ” | 28 000 000 |
| 7. Generaltullstyrelsens | ” | 195 000 34 738 000 |
C. Diverse inkomster 1. Slottsbyggnadernas delfond 101 000
| 2. Kriminalvårdsstyrelsens »” | 1.000 | ||
| 3. Beskickningsfastigheternas ” | 1 000 | ||
| 4, Karolinska sjukhusets » | 1 000 | ||
| S. Akademiska sjukhusets » | 1 100 000 | ||
| 6. Byggnadsstyrelsens | ” | 9 313 000 | |
| 7. Generaltullstyrelsens | ” | 1 000 10 518 000 |
Summa kr. 713 314 000 Utgifter ÅA. Reparations- och underhållskostnader m. m.
| 1. Slottsbyggnadernas delfond | 7 900 000 | |
| 2. Kriminalvårdsstyrelsens ” | 10 498 000 | |
| 3. Beskickningsfastigheternas ” | 5 983 000 | |
| 4. Karolinska sjukhusets ” | 7030 000 | |
| 5. Akademiska sjukhusets ” | 2 572 000 | |
| 6. Byggnadsstyrelsens | ” | 96 045 000 |
| 7. Generaltullstyrelsens | ” | 331 000 130 359 000 |
| B. Avsättning till värdeminskningskonto | | |
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis 2 896 000 . 3, Beskickningsfastigheternas ” ” 451 000 4, Karolinska sjukhusets »” ”» 2 587 000 5. Akademiska sjukhusets ” ” 2 840 000 6. Byggnadsstyrelsens ” ” 37 028 000
7. Generaltullstyrelsens =. om a 83 000 45 885 000
Prop. 1972:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 16
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. 2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis 800 000
” , 3. Beskickningsfastigheternas ? 18 082 000
” ” 4, Karolinska sjukhusets 2212 000
” ” 5 . Akademiska sjukhusets 1000
” 1” 6 . Byggnadsstyrelsens 217 000 000
2” ” 7. Generaltullstyrelsens 7700 000 245 795 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget
| . Slottsbyggnadernas delfond | ” | 1000 |
| . Kriminalvårdsstyrels2ns | ” | 9057 000 : |
| Beskickningsfastigheternas | ” | 6 514 000 |
| Karolinska sjukhusets | 3 735 000 | |
| Akademiska sjukhusets | 5 635 000 | |
| . Byggnadsstyrelsens | ” | 266 240 000 |
| . Generaltullstyrelsens | 93 000 291 275 000 |
Summa kr. 713 314 000
KUNGL. BOKTR. STHLM 1972 710521
Bilaga 22
Beredskapsstat för försvarsväsendet
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1972.
Närvarande: stalsministern PALME, ministern för utvikes ärendena WICKMAN,. statsråden STRÄNG, ANDERSSON. JOHANSSON, HOLM- QVIST. ASPLING. LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL. ODHNOFF, MO- BERG. BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM. CARLSSON, FELDT.
Chefen för försvarsdepartemenlet, statsrådet Andersson, anmäler förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1972/73 och anför.
Enligt 63 § regeringsformen skall riksdagen årligen anta beredskapsstat för försvarsväsendet. Beredskapsstaten skall uppta de särskilda anslag som vid krigsfara eller krig behövs för att upprätthålla Sveriges fred och oberoende.
Anslagen på beredskapsstaten är beräknade för de militära och civila utgifter som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som kan bestridas från förslagsanslag på riksstaten och söm inte skall belasta av riksdagen maximerad anslaägspost. Anslägen. som samtliga är förslagsvis betecknade, är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.
I detta sammanhang vill jag erinra om att utgifter för beredskapsförstärkningar också kan betalas på annat sätt än från anslag på beredskapsstaten efter förslagsanslag på riksstäten, Kungl. Maj:t har sälunda bemyndigats alt vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret om högst 50 milj. kr. för jordbruksdepartementets och högst 300 milj. kr. för handelsdepartementets verksamhelsområde (prop. 1970:1 bil. 11, JoU 1970:3, rskr 1970:125 och prop. 1970:1 bill 12. SU 1970:10. rskr 1970:10).
Den beredskapsstat för försvarsväsendet som gäller för innevarande budgetår (prop. 1971:1 bil. 23, FöU 1971:3, rskr 1971:62) tar på driftbudgeten upp anslag om sammanlagt 5 160 milj. kr. och på kapitalbudgeten anslag om sammanlagt 500 milj. kr. Medelsbehoven grundar sig på beräkningar som har utförts under är 1969.
I Riksdagen 1972. I saml. Nr I. Bil. 22
Prop. 1972:1 Bilaga 22 Beredskapsstat för försvarsväsendet ta
Driftbudgetanslagen fördelar sig enligt följunde tmilj. kr.).
Försvarsdepartementet Militära försvaret:
| Förbandens utrustning och verksamhet | 2245 |
| Vissa materielanskaltningar | 610 |
| Anläggningsarbeten m. m. | 15 |
| Övriga utgifter | 50 2920 |
Civilförsvaret:
Allmänna civilförsvarets utrustning och
| verksamhet | 145 |
| Atgärder för civiibetolkningens skydd m. m. | 75 |
| Vissa materielanskalPningar | 15 |
| Anläggningsarbeten m.m. | 20 255 |
Psvkologiska försvaret: Statens upplysningscentrals utrustring och verksamhet 5
3 180
Socialdepartementet Krigshjälp 850 Det allmänt civila medicinalvåsendets utrustning och verksamhet 9250
1 800
Finansdepartementet Utgifter för civil försvarsberedskap 25
[fandelsdepartementet Utgifter för det ekonomiska försvaret 75
Inrikesdepartementet Arbetsmarknadsätgärder 80
5 160
Kapitalbudgetanslagen är uppförda under fonden för förlag till statsverket och fördelar sig enligt följande (milj. kr.). Försvarsdepartementet Stärkande av krigsmaktens försvarsheredskap 415
Kommunikationsdepartementet Förlagskapital för kommunikationsverk 235
Finansdepartementet Stärkande av den civila försvarsbergdskapen i allmänhet 120
Handelsdepartementet Förlagskapital för drivmedelsdistribution 30
Anslagen Utgilter för vcivi försvarsberedskap och Stärkande av den civila försvarsberedskapen i allmänhet är samlingsanstlag för sådana civila utgifter för försvarsberedskap. för vilka medel bör beräknas på beredskapsstaten men för vilka särskilda anslag inte har förts upp.
Anslaget Utgifter för det ekonomiska försvaret avser även utgifter för sådana åtgärder inom det ekonomiska försvaret som faller under annat departement än handelsdepartementet, exempelvis åtgärder avseende
Prop. 1972:1 Bilaga 22 Beredskapsstat för försvarsväsendet = 3
livsmedelsförsörjningen.
Det i prop. 1970:97 föreslagna nya systemet för planering och budgetering inom det militära försvaret och civilförsvaret, mot vars uppbyggnad riksdagen inte har funnit någon anledning till erinran (SU 1970:203, rskr 1970:420), har lagts till grund för det i bilaga 6 till denna stalsverksproposition framlagda förslaget rörande anslagen under fjärde huvudtiteln för nästa -budgetår. I det nya budgeteringssystemet för det militära försvaret och civilförsvaret avses samtliga anslag på driftbudgeten utom anslaget till extra utgifter bli uppförda som förslagsanslug. Vidare saknas i detta system av riksdagen maximerade anslagsposter. Som jag inledningsvis nämnt är anslagen på beredskapsstaten inte beräknade för sådana utgifter som kan bestridas från förslagsanslag på riksstaten. Med hänsyn härtill bortfaller behovet av att på beredskapsstatens driftbudgetsida föra upp medel för det militära försvarets och civilförsvarets behov. Något riksstalsanslag som täcker de ändamål som avses med hittillsvarande anslag till ståtens upplysningseentrals utrustning och verksamhet ingår dock inte i anslagssystemet, varför detta anslag alltjämt behöver vara uppfört på beredskapsstaten,
De anslag som efter nyssnämnda ändring kvarstår på beredskapsstaten bör för budgetåret 1972/73 föras upp med oförändrade belopp, tillhopa 2785 milj. kr., varav I 985 milj. kr. på drifttbudgeten och 800 milj. kr. på kapitalbudgeten. Det förslag till beredskapsstat som jag sälunda förordar torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 22.1. För en närmare redovisning av de ändamål för vilka medel har beräknats under driftbudgeten och kapitalbudgeten torde jag få hänvisa till prop. 1970:1 bil. 23.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
utt godkänna förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet för
budgetåret 1972/73 (bilaga 22:1).
Vad föredraganden sälunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj: Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1972:1 Bilaga 22 Beredskapsstat för försvarsväsendet
Förslag till Bilaga 22. beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1972/73
Driftbudgeten
AA. Eventliga statsutgifter:
| IV. Försvarsdepartementet | 5 000 000 |
| Vv. — Socialdepartementet | 1 800 000 000 |
| VIL. Finansdepartementet | 25 000 000 |
| Xx. Handelsdepartementet | 75 000 000 |
| XL Inrikesdepartementet | 80 000 000 |
1 985 000 000
Kapitalbudgeten
B. Kapittalinvestering:
VIL. Fonden för förlag till statsverket 800 000 000
Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
Psykologiska försvaret:
2) Statens upplysningscentrals utrustning
och verksamhet, förslagsvis 5 000 000
V. Socialdepartementet a) Krigshjälp, förslagsvis 850 000 000
b) Det allmänt civila medieinalväsendets
utrustning och verksamhet, förslagsvis 950 000 000
1 800 000 000
VIL Finansdepartementet a) Utgifter för civil försvarsberedskap,
förslagsvis 25 000 000
X. Handelsdepartementet ua) Utgifter för det ekonomiska försvaret,
förslagsvis 75 000 000
MI. Inrikesdepartementet a) Arbetsmarknadsåtgärder, förslegsvis 80 000 000
Kapitalinvestering
VIL. Fonden för förlag till statsverket
Försvarsdepartementet: a) Stärkande av kriesmaktens försvarsbered-
skap, förslagsvis 415 000 000
Kommunikationsdepartementet: b) Förlagskapital för kommunikationsverk,
förslagsvis 235 000 000
Finansdepartementet: ce) Stärkande av den civila försvarsbercd-
skapen i allmänhet. förslagsvis 120 000 000
Handelsdepartementet: d) Förlagskapital för drivmedelsdistribution,
förslagsvis 30 000 000
800 000 000
Goleborgs Oftsettryckeri AB, Sthim 71.561 S