Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att 25 milj. kr. av statens lån om 75 milj. kr. till AB Götaverken omvandlas till aktiekapital och att aktierna överlåts till Statsföretag AB. Vidare föreslås i fråga om Uddevallavarvet AB att 65 milj. kr. avskrivs av de villkorliga kapitaltillskott på sammanlagt 115 milj. kr. som staten lämnade varvet åren 1965 och 1967.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1974: 110

I»)

Utdrag av protokollet över industriärenden hållet inför Hans Maj:t Konung- en i statsrådet den 29 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANS- SON, ASPLING, LUNDKVIST, GEUER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON. ZACHRISSON. LEIJON, HJELM-WVALLEN.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa varvsfrå- gor och anför.

Götaverken

Den finansiella situationen för AB Götaverken var år 1970 sådan att det stod klart att statliga stödåtgärder behövdes för att undvika en likvidation av företaget. Mot bakgrund härav tillkallade dåvarande chefen för industridepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyn- digande en särskild kommission med uppgift att skapa klarhet i för- utsättningarna och formerna för en rekonstruktion av företaget. Kom- missionen lämnade den 3 maj 1971 sin rapport med förslag till re- konstruktion av Götaverken. Rapporten är såsom bilaga fogad till prop. 1971: 117.

Efter förhandlingar mellan kommissionen och Salénrederierna (Re- deri AB Salénia och Salénrederierna AB) förband sig Salénrederierna i april 1971 att medverka till en rekonstruktion av Götaverken. Åtagan- det som gavs formen av en av Salénrederierna ensidigt undertecknad utfästelse innebar att Salénrederierna övertog Götaverken och att re- konstruktionen skulle genomföras på i huvudsak följande sätt.

]. Götaverken skulle nyemittera ett aktiekapital om 150 milj. kr. som Salénrederierna ensamma skulle teckna genom att tillskjuta apport- egendom.

2. Det förut befintliga aktiekapitalet i Götaverken om 77 milj. kr. skulle skrivas ned till en tiondel, dvs. till 7,7 milj. kr. Efter apportemis- sionen skulle alltså Götaverkens aktiekapital uppgå till 157,7 milj. kr.

3. Staten skulle lämna Götaverken ett till den 3]. december 1974 ränte- och amorteringsfritt lån av 75 milj. kr., för vilket Götaverken inte skulle behöva ställa någon säkerhet.

4. Staten skulle ikläda sig garanti för ett efter rekonstruktionen av Götaverken på den svenska kapitalmarknaden emitterat obligationslån av likaledes 75 milj. kr. Länets löptid skulle vara minst tio år.

5. Götaverkens största kunder skulle acceptera pristillägg av 140

• Sida 3
•  Original

Prop. 1974: 110 3

milj. kr. på berörda fartygskontrakt samt lämna ett räntefritt lån av 35 milj. kr. till Götaverken, vilket skulle återbetalas senast den 31 de- cember 1974. Staten och Salénrederierna skulle ikläda sig solidarisk borgen för lånet.

6. Såväl staten som Salénrederierna skulle ha rätt att påkalla om- vandling fr. o. m. den 1 januari 1975 av det statliga lånet av 75 milj. kr. till aktier i Götaverken. Om staten påkallade omvandlingen skulle sta- ten erhålla aktier motsvarande en tredjedel av aktiekapitalet. Om Salén- rederierna påkallade omvandlingen skulle dess innehav av aktier skrivas ned på sådant sätt att statens och Salénrederiernas aktieinnehav blev lika stora. Påkallades inte omvandling från någondera sidan skulle det statliga lånet löpa med ränta fr. o. m. den 1 januari 1975 och amorteras på tio år.

7. Staten skulle äga rätt att intill den 31 december 1974 utse två ledamöter i Götaverkens styrelse. Om staten därefter, genom omvand— ling av lån till aktiekapital, kom att inneha aktier i Götaverken, skulle staten ha rätt till en mot aktieinnehavet proportionell representation i styrelsen. Statsmakterna godkände kommissionens förslag vad avser statens åtaganden (prop. 1971: 117, NU 1971: 27, rskr 1971: 229). I överens- stämmelse härmed träffades den 18 juni 1971 en överenskommelse mellan staten och Salénrederierna angående villkoren för statens lån och borgen för lån till Götaverken. Rekonstruktionen av Götaverken har nu genomförts. Samtliga be- rörda parter har fullgjort sina åtaganden på de grunder som förutsattes i det förut omnämnda rekonstruktionsförslaget. I enlighet med den mellan staten och Salénrederierna den 18 juni 1971 träffade överenskommelsen har parterna rätt att senast under juni månad 1974 påkalla omvandling av statens lån till Götaverken till aktier i bolaget. Överläggningar har i denna fråga ägt rum mellan företrädare för staten och Salénrederierna. Därvid har med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande träffats följande överenskommelse. Av statens lån om 75 milj. kr. skall 25 milj. kr. tas i anspråk för teckning av nya aktier i Götaverken till en kurs som innebär att sta- tens andel av aktierna i bolaget uppgår till 9,5 %. De nya aktierna avses komma att ägas av Statsföretag AB. Övriga 50 milj. kr. av lånet löper i enlighet med överenskom- melsen den 18 juni 1971 fr.o.m. den 1 januari 1975 såsom ett amorte- ringslån som skall återbetalas på tio år med lika stora amorteringar under vart och ett av åren. Lånet skall vara räntefritt t.o.m. den 31. december "1979 och därefter löpa med en ränta motsvarande den som gäller för vid nämnda tidpunkt emitterade statliga obligationslån. Salénrederierna lämnar under år 1974 ett koncernbidrag av 136 milj. kr. till Götaverken.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1974: 110 - 4

Så länge staten eller Statsföretag är ägare till de på angivet sätt för- värvade aktierna i Götaverken skall staten eller Statsföretag ha rätt att tillsätta två representanter i företagets styrelse.

Departementschefen

Enligt avtal mellan staten och Salénrederierna skall det lån av 75 milj. kr., som staten år 1971 lämnade till Götaverken, den 1 januari 1975 omvandlas till aktier i Götaverken om någon av avtalsparterna begär det. Om omvandling sker kommer enligt huvudalternativen i av- talet statens andel av aktiekapitalet i Götaverken att uppgå till högst hälften och lägst en tredjedel beroende på vilken av parterna som på- fordrar omvandlingen.

I denna fråga har överläggningar ägt rum mellan avtalsparterna. Därvid har från Salénrederiernas sida meddelats att verksamheten vid Götaverken år 1973 resulterat i en betydande förlust. Salénrederierna är beredda att under år 1974 lämna Götaverken ett koncernbidrag om 136 milj. kr. under förutsättning att Salénrederierna, med avsteg från avtalet med staten, i fortsättningen kommer att inneha mer än 90 % av aktierna i Götaverken med de möjligheter detta ger att lämna kon- cernbidrag. Med hänsyn till de fördelar för Götaverken som ligger i en stark ekonomisk integration med Salénrederierna har, som jag nyss nämnt, träffats en preliminär överenskommelse om att statens andel av aktiekapitalet i Götaverken skall begränsas till 9,5 % och att 25 milj. kr. av statens lån till Götaverken skall användas som betalning för de nyemitterade aktier som behövs för att uppnå denna andel. Jag fäster stor vikt vid att Salénrederierna har möjlighet att lämna koncernbidrag till Götaverken. På så sätt kan en kompletterande och grundlig ekono- misk sanering av företaget ske, varigenom ytterligare tryggade anställ- ningsförhållanden erhålls för de 11 000 människor som arbetar inom Götaverkskoncernen. Jag anser således att den föreslagna lösningen bör godtas.

Statens lån till Götaverken är ränte- och amorteringsfritt t.o.m. den 31 december 1974. Den del av lånet som ej omvandlas till aktier eller således 50 milj. kr. bör fr.o.m. den 1 januari 1975 löpa som ett amor— teringslån på de villkor som angivits i avtalet den 18 juni 1971 mellan staten och Salénrederierna. Detta innebär att lånet skall amorteras på tio år och löpa med en ränta motsvarande vad som gäller för vid den tidpunkten emitterade statliga obligationslån.

Vid överläggningarna mellan avtalsparterna har Salénrederierna, som jag förut nämnt, förklarat sig villiga att under år 1974 lämna ett kon- cernbidrag till Götaverken om 136 milj. kr. Med hänsyn till det ökade värdet av Götaverken som Salénrederiernas koncernbidrag innebär och som kommer staten som aktieägare i Götaverken till del är jag beredd att förorda att staten i gengäld gör vissa ränteeftergifter. Jag

• Sida 5
•  Original

Prop. 1974: 110 5

föreslår således att återstående 50 milj. kr. av lånet får löpa utan ränta t. o. m. den 31 december 1979.

Den i den preliminära överenskommelsen angivna rätten för staten eller Statsföretag att i likhet med vad som nu gäller även i framtiden få utse två ledamöter i företagets styrelse anser jag vara en viktig del i överenskommelsen. Staten erhåller härigenom både insyn i företaget och möjlighet att påverka ledningen av företaget.

Avtal avses bli träffat mellan staten å ena sidan och Salénrederierna och Götaverken å andra sidan i enlighet med de riktlinjer som jag redo- gjort för i det föregående. I avtalet kommer också vissa frågor om mi- noritetsskydd, inlösensskyldighet etc. att regleras.

Det förutsätts att de av staten förvärvade aktierna skall ägas av Statsföretag. Jag anser detta vara en lämplig ordning. Statsföretag bör betala aktierna antingen kontant eller med revers löpande på längst fem år eller genom att till staten lämna nyemitterade egna aktier till mot- svarande värde. Om Statsföretag väljer att betala med utgivning av egna aktier bör de nya Statsföretagsaktierna beräknas med viss över- kurs i likhet med vad som skett i fråga om Götaverkenaktierna.

Uddevallavarvet

Uddevallavarvet AB, som då ingick i Thorde'nkoncernen, befann sig år 1958 i en svår likviditets- och solvenskris. För en fortsatt drift kräv- des ett omfattande kapitaltillskott. I den stödaktion som vidtogs över- lämnades med äganderätt samtliga aktier i bolaget till en för ändamålet bildad stiftelse, benämnd Gustaf B. Thordéns stiftelse för allmännyttigt ändamål. I denna medverkade fyra av landets största affärsbanker samt staten och Uddevalla stad. För att stödaktionen skulle kunna genom- föras iklädde sig staten garanti för krediter till varvet om 30 milj. kr. (prop. 1958: 1.18, SU 1958: 90, rskr 1958: 215) och Uddevalla stad för 10 milj. kr.

År 1963 stod varvet ånyo inför en likviditetskris. För fortsatt drift behövdes ett betydande kapitaltillskott. Med hänsyn till det stora an- talet anställda vid varvet och de återverkningar i övrigt som en ned- läggning av varvet skulle få för det ekonomiska livet i Uddevallaom- rådet ansågs det vara nödvändigt, att det allmänna medverkade till en bestående lösning av varvets problem. Ett avtal träffades mellan staten och Eriksbergs mekaniska verkstads AB (Eriksberg) om samägande av Uddevallavarvet i syfte att samordna produktionen vid detta varv med ett av de svenska storvarven. Staten förvärvade aktierna i Uddevalla- varvet från stiftelsen för nominellt 8 milj. kr. och tecknade nya aktier i bolaget för 12 milj. kr., medan Eriksberg tecknade nya aktier för 20 milj. kr. I samband härmed lämnade staten kreditgarantier till Eriks- berg för 20 milj. kr. och till Uddevallavarvet för 130 milj. kr. Även

• Sida 6
•  Original

Prop. 1974: 110 6

för den svenska varvsindustrin i dess helhet lämnades finansieringsstöd i form av betydande statliga kreditgaranticr ( prop. 1963: 28 , SU 1963: 40, rskr 1963: 100).

Före år 1963 hade de fartygskontrakt som tecknats av de svenska varven i allmänhet gett full kostnadstäckning. Den rådande lågkon— junkturen för sjöfarten fick emellertid allt större inverkan på varvs- industrin, så också för Uddevallavarvet. De kontrakt som varvet, i lik- het mcd övriga svenska varv, tecknade efter år 1962 gav inte täckning för kostnaderna. År 1965 var det ånyo nödvändigt att tillskjuta kapi- tal till Uddevallavarvet om sysselsättningen vid varvet skulle kunna tryggas. En förutsättning för avtalet mellan staten och Eriksberg var att uppkommande förluster i Uddevallavarvet skulle bäras av staten. Statsmakterna beslöt därför (prop. 1965z46, SU 1965: 74, rskr 1965: 202) att lämna ett tillskott på 40 milj. kr. till varvet. Med hänsyn till ägandeförhållandena vid varvet lämnades tillskottet under det villkoret att staten skulle äga rätt till återbetalning av beloppet jämte 6 % årlig ränta ur uppkommande utdelningsbar vinst innan utdelning fick ske. Om bolaget trädde i likvidation innan tillskottet var återbetalat skulle, sedan bolagets övriga skulder blivit betalda, tillskottet jämte ränta åter- betalas av bolagets tillgångar innan någon utskiftning på aktierna fick ske. Fordringen avskrevs i statens räkenskaper genom ett särskilt av- skrivningsanslag (prop. 1.965: 105, SU 1965: 138, rskr 1.965: 327).

År 1967 blev det på nytt aktuellt med kapitaltillskott till Uddevalla- varvet. För att täcka förluster av dittills tecknade kontrakt och för så- dana kontrakt som var nödvändiga för att trygga sysselsättningen under ytterligare två år behövdes ett tillskott på 75 milj. kr., vilket be— viljades av statsmakterna ( prop. 1967: 30 , SU 1967: 50, rskr 1967: 141). Tillskottet lämnades på samma villkor som tillskottet år 1965. Statens uppkomna fordran avskrevs i statens räkenskaper genom ett avskriv— ningsanslag på 75 milj. kr. (prop. 1.967: 105, SU 1967: 127, rskr 1967: 306).

I prop. 1969: 74 lämnades en utförlig redovisning av Uddevallavar- vets produktion och resultat m. m. Varvets ekonomiska situation var då sådan att frågan om ytterligare kapitaltillskott till varvet kunde anstå. Behovet av sådant tillskott togs upp år 1971. Varvet hade vid utgången av år 1970 en balanserad förlust av 1.6 milj. kr. och denna väntades under år 1.971 och 1972 stiga till ca 67 milj. kr. Täckandet av före— tagets förluster kunde. inte längre uppskjutas. Den 1 januari 1970 hade Statsföretag AB övertagit statens aktier i Uddevallavarvet. Statsmak- terna beslöt ( prop. 1971: 117 , NU 1971: 27, rskr 1971: 229) att lämna ett kapitaltillskott till Statsföretag på 105 milj. kr. för teckning av aktier i Uddevallavarvet för nominellt 60 milj. kr. till en överkurs av 45 milj. kr. Överkursen avsåg att täcka större delen av varvets förluster t.o.m. år 1972. Efter detta år väntades det ekonomiska resultatet bli

• Sida 7
•  Original

Prop. 1974: 110 7

positivt för varvet. Beslutet innebar också att Eriksbergs aktier i Udde- vallavarvet inlöstes av staten och överläts på Statsföretag. Detta bolag är sålunda sedan mitten av år 1971 ägare till samtliga aktier i varvet. Under år 1973 har inom Uddevallavarvet upprättats ett investerings- program som syftar till en betydande utbyggnad av varvet. Utbyggna- den avser a-tt möjliggöra byggande av betydligt större fartyg än f.n. lnvesteringsprogrammet är nu kostnadsberäknat till 610 milj. kr. För .att det skall kunna genomföras behövs en betydande finansiell medver- kan av Statsföretag i form av aktieteckning, borgensförbindelser och av— stående från avkastning under några år på sitt investerade kapital. Stats- företags styrelse har tagit pOSitiv ställning till varvets utbyggnad under vissa förutsättningar. En av dessa förutsättningar är eftergift av åter- betalningsskyldigheten till staten på kapitaltillskotten. '

De parte/nen isch e fen

Åren 1965 och 1967 lämnade staten till Uddevallavarvet kapitaltill- skott på sammanlagt 115 milj. kr. för att täcka varvets förluster. "Av det förut sagda framgår att villkoren om återbetalningsskyldighet för kapi- taltillskotten tillkom med hänsyn till de dåvarande ägareförhållandena i varvet. Eftersom det helt åvilade staten att bära förlusterna i varvet ansågs det skäligt att de av staten lämnade kapitaltillskotten återbetala- des med ränta innan utdelning skedde till aktieägarna ur framdeles uppkommande vinster.

Sedan mitten av år 1971 är staten genom Statsföretag ensam ägare till Uddevallavarvet. Den betydande finansiella medverkan från Stats- företags sida som är nödvändig i samband med den planerade utbygg- naden av Uddevallavarvet måste enligt Statsföretags mening förenas med ett eftergivande, helt eller delvis, av återbetalningsskyldigheten för de kapitaltillskott som staten lämnat. Om betalningsskyldigheten i sin helhet får kvarstå, har Statsföretag inte någon möjlighet att genom ut- delning på sina aktier i varvet få erforderlig avkastning på sina finan- sieringsinsatser i varvet. Jag har förståelse för Statsföretags synsätt i denna fråga.

Jag finner det därför skäligt att större delen av varvets återbetal- ningsskyldighet för kapitaltillskotten efterges. Bctalningsskyldigheten bör enligt min mening reduceras till 50 milj. kr. Något anslag för av- skrivning av 65 milj. kr. av kapitaltillskotten i statens räkenskaper be- hövs intc, eftersom avskrivningsanslag som förut nämnts anvisades av riksdagen redan under de budgetår då tillskotten lämnades till varvet. Återbetalning till staten av återstående 50 milj. kr. bör ske under fem år med 10 milj. kr. per år fr. o. 111. år 1975. Det av staten tidigare upp- ställda kravet på 6 % årlig ränta vid återbetalning av kapitaltillskotten bör helt efterges.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1974: 110 , 8

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att på de villkor och enligt de grunder jag angivit i det föregående 1. medgiva att av det till AB Götaverken år 1971 lämnade lånet 25 000 000 kr. används för förvärv av aktier i bolaget, 2. medgiva att återstående 50 000 000 kr. av nämnda lån löper utan ränta till utgången av år 1979, 3. medgiva att de av staten förvärvade aktierna i AB Götaverken överlåts till Statsföretag AB, 4. medgiva att villkoren för återbetalning av kapitaltillskotten till Uddevallavarvet AB ändras i enlighet med vad jag har för- - ordat.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Agneta Heide

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 740109