KungI. Maj:ts proposition angående arbetsvetenskapIig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå

Kungl. Maj:ts proposition nr 23 år 1974 Prop. 1974: 23

Nr 23

Kungl. Maj:ts proposition angående arbetsvetenskaplig utbildning

och forskning vid högskolan i Luleå; given den 15 februari 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att: bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

BERTIL ZACHRISSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att högre teknisk utbildning och forskning inom det arbetsvetenskapliga området skall komma till stånd vid hög-

skolan i Luleå. I anslutning till förslag av organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland förordas att studerande vid högskolan fr. o. m. läsåret 197677 får möjlighet att

under den avslutande årskursen välja en specialisering av utbildningen mot arbetsmiljöområdet. En forskningsorganisation inom det arbetsvetenskapliga området kommer att successivt byggas upp vid högskolan i Luleå. Den första av de av kommittén föreslagna forskartjänsterna, en professur i industriell ergonomi, föreslås inrättad vid högskolan den 1 juli 1975.

Prop. 1974: 23 LÅ

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 15 februari 1974.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING,

BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, SI- GURDSEN, ZACHRISSON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå och anför.

Prop. 1974: 23 3

1¶Inledning

Våren 1970 lades i prop. 1970: 88 fram förslag angående utbyggnaden

av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. I propositionen föreslogs bl. a. att en ny teknisk utbildnings- och forskningsenhet

skulle byggas upp i Luleå, omfattande en maskinteknisk utbildningsoch forskningsorganisation. Vid planeringen av enheten skulle man utgå från att en del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stockholm skulle komma att flyttas till Luleå. I det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet borde vidare prövas om skäl och förutsättningar fanns för att senare ytterligare differentiera den högre tekniska utbildningen i Luleå. För att biträda universitetskanslersämbetet (UKÄ) i förberedelsearbetet skulle en organisationskommitté tillsättas. Riksdagen beslöt i överensstämmelse med de framlagda förslagen (SU

1970: 133, rskr 1970: 296).

Med stöd av Kungl. Maj:t bemyndigande tillkallade dåvarande statsrådet Moberg i maj 1970 en organisationskommitté" (U 1970: 62) med

uppgift att under UKÄ planera den högre tekniska utbildningen och forskningen 1 övre Norrland. Organisationskommitténs direktiv har

redovisats i 1971 års riksdagsberättelse (s. 303).

På grundval av organisationskommitténs arbete har statsmakterna vid 1971 och 1972 års riksdagar (prop. 1971:59, UbU 1971:17, rskr 1971: 174; prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173) fattat beslut om

inrättande vid högskolan i Luleå av en maskinteknisk och en geotekno-

logisk utbildnings- och forskningsorganisation. Enligt nämnda beslut skall högskolan, som började sin verksamhet läsåret 1971/72, successivt byggas ut till en utbildningskapacitet av sammanlagt 325 nybörjarplatser 1975/76 och erhålla en forskningsorganisation som omfattar bl.a. 13 professurer och fyra tjänster som biträdande professor.

I december 1972 överlämnade organisationskommittén till UKAÄ sitt tredje delbetänkande, Högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland, Arbetsvetenskap i Luleå. Efter remissbehandling av betän-

kandet har UKÄ i februari 1973 kommit in med förslag angående anordnande av arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå. UKA har vidare i särskilda skrivelser kommit in med förslag rörande tillsättningsförfarande i fråga om de föreslagna tjänsterna inom

det arbetsvetenskapliga området vid högskolan.

t Disponenten John Olof Edström, ordförande, professorn Gotthard Björling, byråchefen Sixten Fors, teknologen Lars-Åke Henningsson, landshövdingen Ragnar Lassinantti, kommunalrådet Nils Malmgren, byråchefen Olof Moll, professorn Lars Nordström, professorn Karl-Gustav Paul, byråchefen Hans Poppius, tf byggnadsrådet Nils-Arne Rosén, direktören Lennart Wellenius och kanslichefen Zolo Östlund.

Prop. 1974: 23 4

Såväl organisationskommittén som remissinstanserna och UKÄ för fram åtskilliga förslag som för sitt genomförande inte kräver riksdagens medverkan. För överblickens och sammanhangets skulle berörs emellertid även vissa av dessa förslag i det följande.

2 Organisationskommittén

I det följande redovisar jag kortfattat huvuddragen i organisationskommitténs förslag. I fråga om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet,

2.1 Allmänna överväganden

Under det senaste decenniet har allt större uppmärksamhet ägnats åt den mänskliga miljön i olika avseenden. Miljöfrågorna i det globala perspektivet behandlades t. ex. på 1972 års FN-konferens i Stockholm om den mänskliga miljön. Den primära drivkraften bakom denna internationella kraftsamling är den växande oron för misshushållning med världens naturresurser och insikten om att skadeverkningar av en felaktig teknisk utveckling, dvs. förstörelsen på skilda sätt av mänsklig miljö, måste hejdas. I det internationella perspektivet har parallellt med detta stigande intresse för den fysiska miljön intresset för frågor som rör karaktären och utformningen av närmiljön — i första hand boende- och arbetsmiljön — vuxit starkt de senaste åren. |

Det ligger i sakens natur att arbetsmiljön är en central del av den mänskliga miljön. Det framstår som alltmer uppenbart att arbetsplat-. serna och deras miljö är resultatet av i första hand de tillgängliga tekniska och ekonomiska lösningarna för produktionen, medan människans krav och önskemål beaktas i mindre utsträckning. Den mänskliga arbetskraften, som på kort sikt är den mest anpassningsbara faktorn i produktionen, har i många fall — i avvaktan på bättre tekniska lösningar — tvingats acceptera de mindre gynnsamma betingelser för arbetsmiljön, som dikterats av rådande ekonomiska krav och tekniska förutsättningar. |

Numera råder det enighet om att miljön måste utformas med ut-. gångspunkt i människans behov samt fysiska och psykiska förutsättningar. Riskerna för yrkesskador och för fysisk förslitning — och här ser kommittén frågan från individens synpunkt — måste minimeras i arbetsprocessen liksom tendenser till olika former av psykisk påfrest-' ning. Åtgärder i syfte att motverka dessa förhållanden minskar behovet för den enskilde att vara borta från arbetsplatsen på grund av fysiska och psykiska skador och sjukdomar. I stället bör en förbättrad

Prop. 1974: 23 5

arbetsmiljö öka stimulansen i arbetet. De direkta resultaten för den enskilde individen består således av bittre fysisk och psykisk hälsa samt ökad tillfredsställelse i arbetet.

Även de indirekta effekterna för den enskilde av en krävande arbets-

miljö måste beaktas i sammanhanget. Ett i fysiskt och/eller psykiskt avseende betungande arbete begränsar genom uttröttningseffekterna individernas möjligheter till berikande fritidsaktiviteter.

Arbetsmiljön spelar även en betydelsefull roll på företags/myndig-

hetsnivå för företags eller myndigheters möjligheter att fullgöra sina

resp. arbetsuppgifter. En förbättrad arbetsmiljö medför genom dels minskad frånvaro på grund av skador och sjukdomar, dels minskad omsättning av arbetskraft på grund av ökad trivsel betydande besparingar för företaget/myndigheten i form av lägre kostnader för ersättning av arbetskraft och för inskolning samt en högre effektivitet i produktionen av varor och tjänster.

Inom vissa sektorer av samhället råder periodvis en påtaglig brist

på arbetskraft. Åtskilliga industrigrenar karakteriseras av denna situa-

tion. Verksamheterna inom dessa områden har svårigheter att hävda sig

i konkurrensen om arbetskraften. Inte minst den arbetsmiljö som des-

sa arbetsplatser kan erbjuda är otillräckligt attraktiv i jämförelse med arbetsplatser inom andra delar av samhället. Genom den ökade upp-

märksamhet som framför allt den yngre generationen ägnar de kvalitativa dimensionerna av livsmiljön tyder alla tecken på att en attraktiv arbetsmiljö kommer att bli en alltmer betydelsefull faktor i framtiden när det gäller rekryteringen av arbetskraft.

De tidigare nämnda effekterna av en förbättrad arbetsmiljö kommer

för samhället att medföra minskade kostnader för skador och sjukdo-

mar förorsakade av arbetet. Samtidigt motverkas de nuvarande tendenserna till utslagning av arbetskraft från den öppna arbetsmarknaden.

och överföringen av denna till en skyddad sektor. En förbättrad ar-

betsmiljö bör enligt kommitténs mening motverka denna utveckling mot en uppspaltning av arbetsmarknaden. | |

Kommittén är medveten om att lösningen av en rad av de problem som antytts ligger i att redan befintlig kunskap brukas i skilda former

av samverkan mellan arbetsmarknadens parter och i lagstiftning. Det står emellertid klart att en vidgad satsning just på arbetsvetenskaplig utbildning och forskning är ett av de instrument som behövs för att

underbygga fortsatta åtgärder. I detta sammanhang spelar teknikerna en nyckelroll. Dessa måste få kunskaper om människan som biologisk och social varelse och om hur tekniken skall anpassas efter människans förutsättningar och behov. Kommittén anser att arbetsmiljöproblemen blir en mycket stor fråga under det närmaste decenniet. Naturligtvis kommer problemen inbördes att vara av olika art och också i priorite-

ringssituationer tillmätas olika vikt. Kommittén vill emellertid slå fast

Prop. 1974: 23 6

att två branscher som har särskilt svåra problem är dels gruvindustrin, dels den tunga maskinindustrin. Båda dessa grenar av tekniken utgör huvudverksamheten vid högskolan i Luleå. Det finns därför enligt kommitténs mening särskilda skäl och förutsättningar för att differentiera utbildning och forskning i Luleå mot arbetsvetenskap.

2.2 Definition av det arbetsvetenskapliga ämnesområdet

Arbetsvetenskapen kan beskrivas som ett nytt tvärvetenskapligt om-

råde mellan produktionsvetenskap och humanvetenskap. I generella termer kan arbetsvetenskapens problemområde formuleras som att detta rör relationerna mellan människor och arbetsförhållanden. För att kunna förstå och bidra till lösandet av arbetsplatsens problem är arbetsvetenskapen beroende av att utnyttja vetande och metoder som är ett resultat från andra vetenskapers eller vetenskapsgrenars arbete.

Humanvetenskapen behandlar människan och hennes byggnad, funk- . tionssätt, förutsättningar och behov. Produktionsvetenskapen behandlar produktionen och dess förutsättningar och innefattar därmed naturvetenskap, teknologi och industriell ekonomi och organisation. Arbetsvetenskapen studerar de ömsesidiga relationerna mellan människan och

arbetsförhållandena.

2.3¶Befintlig arbetsvetenskaplig utbildning och forskning m. m.

2.3.1 Tekniska fakulteterna

Den arbetsvetenskapliga utbildning som idag ges vid de tekniska fakulteterna är svåröverskådlig och delvis infogad i andra ämnesområden. Dessutom förekommer den ofta endast som frivilliga kurser och till olika längd för olika sektioner. I huvudsak är denna utbildning koncentrerad till institutioner för industriell ekonomi och organisation. Det är emellertid mycket svårt att ange timantalet för arbetsvetenskapliga ämnen vid de tekniska högskolorna bl. a. beroende på definitionsproblem. | |

Vid tekniska högskolan i Stockholm är verksamheten förlagd dels till institutionen för industriell ekonomi och organisation vid sektionen för maskinteknik, dels till ett antal institutioner för tillämpade ämnen inom samma och andra sektioner: maskinkonstruktion, uppvärmning och ventilation, mineralberedning, ytbehandlingskemi, flygteknik, teknisk akustik, teknisk psykologi m. fl. Examensarbetena vid dessa institutioner är i vissa fall av arbetsvetenskaplig karaktär. |

Vid Chalmers tekniska högskola bedrivs arbetsvetenskaplig 'utbildning vid institutionen för industriell organisation. För närvarande ingår arbetsvetenskapliga moment i ämnet industriell organisation, men

Prop. 1974: 23 7

nästkommande år införs ämnet industriell psykologi och ergonomi. En större kurs läses vid en av de två studieinriktningarna inom utbildningslinjen för maskinteknik. | |

Ett samarbete bedrivs med psykologiska institutionen vid universite-

tet i Göteborg. Bland annat anordnas gemensamt för de båda institu-

tionerna seminarium i arbetspsykologi.

Vid tekniska fakulteten vid universitetet i Lund ges arbetsvetenskaplig utbildning i huvudsak vid institutionen för industriell organisation. Ämnet ergonomi är valfritt inom utbildningslinjen för maskinteknik.

Vid tekniska fakulteten vid högskolan i Linköping ges också arbetsvetenskaplig undervisning vid institutionen för industriell organisation.

Här finns kurser i arbetsvetenskap inom utbildningslinjerna för resp.

industriell ekonomi och maskinteknik. Maximalt omfattar undervisningen ca 50 lektionstimmar.

Beträffande antalet högre tjänster inom det arbetsvetenskapliga området vid de tekniska högskolorna kan inte några exakta siffror anges. Det är nämligen en avvägningsfräga vilka högre tjänster som skall bedömas avse arbetsvetenskap, eftersom även andra moment än arbetsvetenskapliga ingår i en tjänst. Ett tiotal tjänster kan sägas tillhöra det arbetsvetenskapliga fältet.

Ett centrum för humanteknologi inrättades hösten 1971 vid tekniska högskolan i Stockholm. Med humanteknologi avses den teknik som används för att utforma människans miljö, t. ex. arbets- eller boendemiljö, efter hennes förutsättningar och behov. Centrets uppgift är att

främja utbildning och målforskning inom detta område. Centret skall

ej bedriva forskning i egen regi utan verka genom att stimulera och biträda forskare vid olika institutioner inom högskolan.:

2.3.2 Filosofiska fakulteterna

Ett fåtal personer på professors- eller docentnivå vid universitetens

institutioner för psykologi, pedagogik och sociologi ägnar sig idag mer kontinuerligt åt arbetsvetenskapliga forskningsuppgifter. Dessutom finns

ett antal personer vid arbetsvetenskapliga institut som upprätthåller

viss undervisning och forskarhandledning vid universiteten. Utanför denna krets av forskare finns det vid universiteten andra som punkt-

vis i sitt forskningsarbete berör arbetsvetenskapliga frågor. Vissa kurs-

moment med speciell arbetsvetenskaplig inriktning förekommer dock i den undervisning som ges inom sociologiämnet.

Under de senaste åren har professurer i tillimpad psykologi inrät- :

tats vid universiteten i Uppsala och Göteborg samt en tjänst som bi-.

trädande professor i samma ämne i Stockholm. Begreppet tillämpad psykologi innefattar normalt såväl det i sig stora tillämpningsområdet arbetspsykologi som «klinisk psykologi, skolpsykologi, rittspsykologi

och ekonomisk psykologi. :

Prop. 1974: 23 8

2.3.3 Arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen År 1966 inrättades arbetsmedicinska institutet. Institutet har t. o. m.

budgetåret 1971/72 varit organiserat som en självständig organisation

under socialdepartementet och haft en styrelse med representanter för bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, karolinska sjukhuset, statens institut för folkhälsan, statens personalvårdsnämnd samt för parterna på arbetsmarknaden.

Den 1 juli 1972 inordnades institutet som den arbetsmedicinska av-

delningen inom arbetarskyddsstyrelsen. För närvarande är avdelningen uppbyggd av fem enheter, en för vart och ett av områdena medicin, fysiologi, psykologi och sociologi, som främst sysslar med människan i arbete, samt kemi och teknisk hygien, som främst sysslar med arbete

och arbetsmiljö. Avdelningen finansieras till allra största delen med statsmedel. Avdelningen ger viss serviceverksamhet på begäran av myndigheter, organisationer och företag, vilken utförs till självkostnadspris. För närvarande är inkomsterna av denna verksamhet ca fem procent

av budgeten. Arbetsuppgifterna för avdelningen kan uppdelas i tre områden: forskning, service och undervisning. Forskningen vid fysiologiska enheten gäller tre huvudområden nämligen

grundläggande studier av människans arbetsförmåga och därmed sammanhängande fysiologiska mekanismer kartläggande studier av fysiska belastningsfaktorer i arbetslivet

experimentella studier syftande till definition av ergonomiskt lämpliga

arbetsförhållanden |

Den psykologiska enheten befinner sig under uppbyggnad. Det do-

minerande projektet har varit en undersökning rörande arbetsmarknadsutbildningen. Den kemiska enheten ägnar sig åt metodforskning och serviceverksamhet. Den medicinska enhetens verksamhet är i stor utsträckning inriktad på att studera verkningsmekanismen för olika yrkesgifter och metoder för att få fram tidig diagnos av påverkan eller sjukdom.

Den tekniska enheten inriktar sin verksamhet främst på metodutveckling och på praktiska teknisk-hygieniska kartläggningar av arbets-

miljön med hänsyn till t. ex. klimat, ventilation, belysning, fysikaliska

och kemiska yrkesrisker. |

Även om forskningsverksamheten inom . speciella områden är synnerligen viktig för de olika enheterna torde tvärvetenskapliga undersökningar, där flera enheter engageras i ett gemensamt projekt, vara av speciellt värde, då avdelningen är den enda organisation i landet som

Prop. 1974: 23 9

har möjlighet att sätta in experter från så många olika områden i samma projekt.

Avdelningen inriktar sin utbildning på de personalkategorier som har sin huvudsysselsättning inom institutets olika verksamhetsområden, främst personal inom företagshilsovården såsom företagsläkare, före-

tagssköterskor och skyddsingenjörer. Dessutom ges högre utbildning i

ergonomi för tekniska planerare (produktionstekniker, designers, arki-

tekter, konstruktörer etc.). |

2.4¶Förslag till arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå

2.4.1 Utbildningen

Utgångspunkterna för en arbetsvetenskaplig specialisering av civilingenjörsutbildningen i Luleå bör enligt kommittén vara:

den tekniska verksamheten skall anpassas efter människans behov samt människans psykiska och fysiska förutsättningar

behov av tekniker som kan utveckla och anpassa tekniken efter människans psykiska och fysiska förutsättningar finns och kommer i ökande grad att finnas i samhället | tekniker kan i framtiden komma att verka i företag och andra institutioner som organiseras annorlunda än dagens på grund av företagsdemokratins utveckling, nya samarbetsformer m. m.

Utbildningen av arbetsvetenskapligt specialiserade tekniker bör ha som mål att göra dessa förtrogna med arbetsmedicinens och arbetsbeteendevetenskapens definitioner, förutsättningar och arbetssätt och i en begränsad bemärkelse ge ett grundläggande kunskapsinnehåll i dessa ämnen. Utbildningen skall vidare göra den studerande förtrogen med metoder för att tillämpa arbetsmedicinska och beteendevetenskapliga rön i teknisk verksamhet samt ge en skolning som tränar den studerande i att utveckla och anpassa tekniska komponenter och system med utgångspunkt i en humanvetenskaplig grundsyn. Utbildningen skall slutligen ge den studerande erfarenhet av praktiskt arbete i industrin.

Syftet är alltså inte att ge den studerande fakta och färdigheter för en i något avseende komplett tvärvetenskaplig referensram utan i stäl-

let förbereda den studerande för ett framtida samarbete med arbetsvetenskapliga specialister från andra discipliner än den tekniska samt

samarbete med övriga anställda på en arbetsplats.

Undervisningen vid en teknisk fakultet måste omfatta de flesta äm-

nen inom det arbetsvetenskapliga fältet. Dessa måste dock ges olika vikt — vissa bör vara av mer djupgående karaktär, andra mer orienterande.

Prop. 1974: 23 | 10

Till de förstnämnda ämnena hänför kommittén industriell ergonomi (industriell humanteknologi) arbetslivets socialpsykologi teknisk psykologi

arbetsfysiologi teknisk arbetshygien

Till ämnen av mindre djupgående karaktär hänför kommittén yrkesmedicin differentiell psykologi

Kommittén anser att de ovan nämnda delarna av arbetsvetenskap måste kompletteras med djupgäende utbildning i bergmaskinteknik

(människa—maskinsystem i underjordsmiljö) för geoteknologer som

specialinriktar sig mot det arbetsvetenskapliga området. Skälen för detta är att de dominerande arbetsmiljöproblemen inom gruvor — buller och avgaser — är direkt beroende på maskinsystemen under jord. En aldrig så god arbetsvetenskaplig utbildning för gruvingenjörer kan ej

leda till tillräckliga framsteg vad avser tekniska lösningar om maskinsystem lämnas åt sidan. För maskintekniker ingår däremot redan nu

en omfattande utbildning om maskinsystem i för dessa studerande ak- :

tuella industrigrenar, t. ex. verkstadsindustri.

Den maskintekniska utbildningslinjen vid högskolan i Luleå omfattar studieinriktningarna maskinkonstruktion samt material- och bearbetningsteknik. Den geoteknologiska utbildningslinjen vid högskolan omfattar studieinriktningarna mineral- och prospekteringsteknik samt

berg- och anläggningsteknik. De studerande på resp. utbildningslinje

skall inför den första terminen i tredje årskursen välja en av linjens studieinriktningar. |

Både på den maskintekniska och på den geoteknologiska utbildnings-

linjen bör utbildningens uppläggning göras på ett sådant sitt att huvuddelen av den arbetsvetenskapliga specialiseringen sker under det fjärde studieåret. Dock skall grunderna för specialiseringen läggas un-

der de tre första årskurserna. |

Under den första årskursen i utbildningen bör intresset för arbetsve-

tenskapliga studier väckas i en kurs där arbetsvetenskapliga problem

och tankegångar främst behandlas inom kursdelens teknikområden som består av gruv- och bearbetningsteknik, cellulosa- och/eller petro-

kemi, anläggningsteknik, encrgi- och elkraftteknik samt elektronik. Under den andra årskursen bör undervisning ges inom en kurs om-

fattande industriell psykologi och industriell sociologi. Det är enligt

kommitténs mening mycket viktigt att ge dessa kunskaper under ett

tidigt skede av utbildningen dels för att betona att aspekter från detta område är av grundläggande natur, dels för att den studerande har stor nytta av dessa moment vid t. ex. sin praktiktjänstgöring.

Prop. 1974: 23 11

Under den tredje årskursen föreslås en allmän kurs i ergonomi för samtliga elever. En tillvalskurs som behandlar humanvetenskapens grunder föreslås för de studerande som väljer en arbetsvetenskaplig

specialisering. Ett val av den arbetsvetenskapliga specialiseringen under det fjärde

läsåret kan på den maskintekniska utbildningslinjen ske: såväl för dem

som under det tredje året valt studieinriktningen maskinkonstruktion

som för dem som valt studieinriktningen material- och bearbetningsteknik.

På den geoteknologiska utbildningslinjen måste en arbetsvetenskap-

lig utbildning under det fjärde året ges parallellt med en specialisering inom ett tekniskt ämne. Enligt kommitténs mening torde dock en arbetsvetenskaplig specialisering för prospekteringstekniker tills vidare

vara mindre motiverad eftersom denna kategori inte kommer i direkt kontakt med speciella arbetsmiljöproblem.

Enligt kommitténs mening är den nuvarande praktiken för teknologer

på fyra månader otillräcklig för en arbetsvetenskapligt specialiserad civilingenjör. Kommittén föreslår därför att innan de teoretiska stu-

dierna inom den arbetsvetenskapliga specialiseringen påbörjas under fjärde läsåret, den studerande skall ha arbetat i en industri under två

terminer mellan det tredje och det fjärde läsåret. Denna yrkesverksamhet bör göra den studerande bättre lämpad att tillgodogöra sig den

arbetsvetenskapliga utbildningen under det fjärde läsåret vid högskolan.

Kommittén förutsätter att högskolan tillsammans med elevorganisa-

tioner och arbetsförmedlingar medverkar till att ge de studerande prak-

tikplatser under två terminer (10 månader). Kommittén förutsätter vidare att lön skall utgå enligt gällande kollektivavtal under yrkesverksamheten,

Efter ett års yrkesverksamhet återkommer de studerande som valt

den arbetsvetenskapliga specialiseringen till högskolan för den avslutande fjärde årskursen. De genomgår under detta läsår en rad studiekur-

ser inom de arbetsvetenskapliga huvudområdena såsom industriell er-

gonomi, arbetshygien, arbetslivets socialpsykologi, teknisk psykologi, kemisk resp. fysikalisk arbetsmiljö m. m. För de studerande som följt den geoteknologiska utbildningslinjen ges vidare en huvudkurs i bergoch gruvmaskinteknik. Under huvuddelen av vårterminen utför de studerande slutligen sitt examensarbete.

I fråga om dimensioneringen av civilingenjörsutbildningen i Luleå anser kommittén att någon ytterligare intagning utöver den redan beslutade — 200 nybörjarplatser på maskinteknisk och 125 platser på

geoteknologisk utbildningslinje — inte nu bör ske. Däremot bör elever från andra tekniska högskolor ges möjlighet att avsluta sina studier i

Luleå så länge någon motsvarande utbildning inte finns på andra orter. Kommittén beräknar att totalt ca 60 elever årligen skall antas till den

arbetsvetenskapliga specialiseringen det fjärde läsåret i Luleå.

Prop. 1974: 23 12

Det är enligt kommitténs uppfattning av stor vikt att resultaten från

en arbetsvetenskaplig verksamhet ij Luleå tillförs samhället också på

annan väg än genom utbildning av nya civilingenjörer och genom forsk-

ning m. m. Därför bör möjligheter ges till en återkommande utbild-

ning för redan yrkesverksamma tekniker. Denna utbildnings längd kan omfatta hela fjärde året eller delar därav. En återkommande utbildning kan också ge goda förutsättningar för ett intimare samarbete mel-

lan högskola och samhälle. Kommittén föreslår att 20 platser kvoteras för dessa elever. Totalt innebär alltså dimensioneringsförslaget att

80 elever bereds plats under det fjärde läsåret.

2.4.2 Forskningen

Kommittén framhåller att man genom att utbilda civilingenjörer med

arbetsvetenskapliga kunskaper får förbättrade möjligheter att förändra

det tekniska arbetet i industrier i enlighet med de samhälleliga krav

som ovan redovisats. Redan idag finns nämligen forskningsresultat från

de arbetsmedicinska och arbetsbeteendevetenskapliga fälten, som aldrig blivit tillämpade i praktiken. Tekniker med en utbildning som här föreslås kan 1 högre grad än andra tekniker inse vikten av att andra specialister än ingenjörer skall delta i det industriella arbetet (t. ex. psyko-

loger). |

Kommittén vill vidare påpeka att det arbetsvetenskapliga området

befinner sig i ett expansionsskede. Nya rön från det arbetsmedicinska och det arbetsbeteendevetenskapliga området redovisas i en allt snabbare takt och dessa kunskaper måste beaktas vid tekniskt tillämpningsarbete.

Med utgångspunkt i detta resonemang anser kommittén det vara nödvändigt att en arbetsvetenskapligt inriktad civilingenjörsutbildning stöds

av forskning. | Det arbetsvetenskapliga området i sin helhet kan emellertid inte. täckas av en forskningsorganisation i Luleå. Inom områdena fysiologi,

kemi och arbetshygien förutsätts utbildningen i Luleå repliera på forskning i Umeå. Forskningsområdet för Luleås del bör omfatta:

industriell ergonomi arbetslivets socialpsykologi teknisk psykologi bergmaskinteknik (människa—maskinsystem i underjordsmiljö).'

2.4.3 Tjänster

Kommittén föreslår att följande tjänster inrättas vid högskolan i Luleå tjänst som professor i industriell ergonomi '

tjänst som professor i arbetslivets socialpsykologi

Prop. 1974: 23 13

tjänst som biträdande professor i teknisk psykologi tjänst som biträdande professor i bergmaskinteknik (människa—maskinsystem i underjordsmiljö) tjänst som universitetslektor i industriell ergonomi tjänst som universitetslektor i teknisk psykologi tjänst som universitetslektor i fysikaliska miljöfaktorer

3 tjänster som forskarassistent i arbetsvetenskap

För de olika befattningshavarna gäller följande forsknings- och under-

visningsuppgifter.

Innehavaren av professuren i industriell ergonomi har som uppgift

att bedriva forskning som syftar till att anpassa den industriella pro-

duktionsmiljön samt tekniska system och komponenter till humanve-

tenskapliga krav. Professorn skall därvid i planerings-, projekteringsoch konstruktionsarbete särskilt beakta kriterier från ergonomi, arbets-

fysiologi och arbetspsykologi.

Innehavaren av professuren i arbetslivets socialpsykologi har som uppgift att utveckla former för arbetets organisation i syfte att erhålla ur mänsklig och social synpunkt mer tillfredsställande organisationer och arbetsmiljöer. Särskilt bör beaktas de förutsättningar som ges för

individens inflytande på den egna arbetssituationen. Samspelet mellan

förhållandet i och utanför företaget bör också beaktas.

Innehavaren av tjänsten som biträdande professor i teknisk psykologi har som uppgift att analysera existerande människa—maskinsystem

från informations-, kontroll- och styrsynpunkt samt att från samma

synpunkter utveckla kriterier, principer och metoder för konstruktion, uppbyggnad och utformning av människa—maskinsystem. Även den lokala fysiska miljön (såsom ljus-, ljud- och temperaturbetingelser) skall beaktas. Grunden för arbetet skall vara människans funktionssitt vad gäller varseblivning (perception), informationsbehandling, beslutsfattande och reaktionsförmåga.

Innehavaren av tjänsten som biträdande professor t bergmaskinteknik (människa—maskinsystem i underjordsmiljö) har som uppgift att utveckla maskinsystem för maskinell brytning och hantering av malm, berg och jord vid gruv- och anläggningsarbeten under och ovan jord. Systemen skall vara anpassade till miljö-, säkerhets- och ergonomikrav

som baseras på humanvetenskaplig grund. Därvid skall de speciella förhållandena vid underjordsarbeten särskilt observeras.

Innehavaren av tjänsten som universitetslektor i industriell ergonomi skall undervisa i ämnena. arbetsfysiologi, fysisk träning, anatomi samt den det av den industriella ergonomin som rör fysiska belastningar.

Innehavaren av tjänsten som universitetslektor i teknisk psykologi

skall undervisa om människans funktion under olika miljöbetingelser.

Innehavaren av tjänsten som universitetslektor i fysikaliska miljö-

Prop. 1974: 23 14

faktorer skall undervisa om påverkan av buller, vibrationer etc, samt mätning, analys och elimination av dessa faktorer.

Organisationskommittén föreslår att tjänster inrättas ca sex månader

innan undervisningen inleds för att möjliggöra erforderligt plancringsarbete.

För professuren i industriell ergonomi, som är att anse som den Jledande forskningstjänsten, föreslår dock kommittén cen planeringstid på tolv månader.

Kommittén föreslår följande tidplan för inrättande av tjänster

Biträdande professor i bergmaskinteknik (minniska—maskin-

2.4.4 Samverkan med andra institutioner

Statsmakterna beslutade år 1971 (prop. 1971:29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) om uppbyggnad i Umeå av en filial till arbetsmedicinska in-

stitutet — fr. o. m. den I juli 1972 den arbetsmedicinska avdelningen

inom arbetarskyddsstyrelsen. Verksamheten vid denna avdelning har redovisats i det föregående.

Enligt kommitténs mening bör högskolan I Luleå i det tekniska forsknings- och utvecklingsarbete som utförs där inom det arbetsvetenskapliga området tillgodogöra sig resultaten från arbetsvetenskaplig forskning både vid den arbetsmedicinska filialen och vid universitetet. Förutsättningar kan diärvid skapas för ett slagkraftigt arbetsvetenskapligt

centrum i Umeå —Luleåområdet. Kommittén anser att ett effektivt samarbete kring gemensamma forskningsprojekt kan skapas trots att forskningsinstitutionerna befinner sig på olika orter. Ett sådant samarbete kan underlättas genom vissa organisatoriska åtgärder enligt följande:

Om cn professur (motsvarande) i teknisk arbetshygien inrättas vid den

arbetsmedicinska filialen i Umeå bör innehavaren få ledamotskap även

i en framtida fakultet i Luleå. Om en professur i tillämpad psykologi inrättas vid universitetet i Umeå bör innehavaren få ledamotskap iven i en framtida fakultet i Luleå. Innehavaren av här föreslagen tjänst som biträdande professor i tek-

nisk psykologi i Luleå bör få ledamotskap i samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå.

Prop. 1974: 23 15

Innehavaren av den föreslagna professuren i arbetslivets socialpsykologi i Luleå bör få ledamotskap i samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå.

Kommittén har inte föreslagit några lärar- och forskartjänster för högskolan i Luleå inom de fält som täcks av verksamheten i Umeå. I stället bör lärartjänster kunna erhållas från den arbetsmedicinska filialen i Umeä, från arbetarskyddsstyrelsen i Stockholm celler från universitetet i Umeå. Kommittén vill i detta sammanhang särskilt betona vikten av att man anlitar lärare från dessa institutioner inom omrädet för teknisk arbetshygien, speciellt kemiska miljöfaktorer samt i en del medicinska ämnen.

Om en skyddsingenjörsutbildnaing kommer till stånd vid den arbetsmedicinska filialen i Umeå kan möjligheter skapas för viss samordning mellan denna utbildning och den arbetsvetenskapligt inriktade civilingenjörsutbildningen i Luleå. Kommittén förutsätter att dessa möjligheter närmare utreds när inriktningen av verksamheten i Umeå blivit fastställd.

Kommittén förutsätter att den arbetsvetenskapliga institutionen i Lu-

leä skall samverka även med andra institutioner. Kommittén vill därvid

särskilt peka på följande.

Bodens centrallasarett (beliget ca 30 km från högskolan i Luleå) är ett av landets mest differentierad? centrailasarett med f. n. 21 specialister inom bl. a. specialavdelningar för klinisk kemi och klinisk fysiologi. Centrallasarettet förfogar ocksä över en medicinsk-teknisk avdelning, vilken förestäs av en civilingenjör. Landstinget har vidare beslutat att

vid centrallasarettet inrätta en särskild rehabiliteringsavdelning samt att

utreda möjligheterna att inrätta en yrkesmedicinsk avdelning.

Landstinget i Norrbottens län och Luleå kommun avser starta en socialmedicinsk forskningsstation 1 Luleå. Enligt vad kommittén erfarit kommer stor vikt att läggas vid problem rörande förcetagshälsovården. Kommittén anser att ett givande samarbete mellan nämnda forskningsstation och den arbetsvetenskapliga institutionen vid högskolan bör kunna komma till stånd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit att en designhögskola

skall inrättas i Luleå. Kommittén vill med anledning av detta framhålla

att gestaltning av industriell miljö liksom av produkter har nära samband med och är av stor vikt för en arbetsvetenskaplig verksamhet.

2.4.5¶Åtgärder på kort sikt

Kommittén har efter diskussioner med arbetsvetenskapliga experter konstaterat att tillgången inom landet på personer med hög kompetens inom de ovan föreslagna områdena är starkt begränsad.

Enligt kommitténs mening kan rekryteringssituationen snabbt för-

Prop. 1974: 23 : 16

bättras genom att svenska lärare och forskare utbildas utomlands (t. ex.

med hjälp av stipendier). Vidare torde utländska erfarenheter böra ut-

nyttjas vid uppbyggandet av en verksamhet i Sverige.

Vid kontakter som kommittén haft har utländska forskare förklarat sig villiga att delta i planeringsarbetet i Luleå.

Kommittén föreslår därför att utländska gästforskare engageras i uppbyggnaden i Luleå samt att några svenska forskare får genomgå

en ettårig utbildning utomlands.

2.4.6 Resursbehov

Den föreslagna organisationen för arbetsvetenskaplig utbildning och forskning i Luleå innebär följande uppskattade investeringskostnader (milj. kr.):

7,5

Byggnadskostnaderna har beräknats schablonmässigt, varvid antagits en medelkostnad för laboratorieytor på 3 500 kr./m" samt en yta på 1500 m2. Lokalerna bör kunna tas i bruk senast vid början av hösten 1976.

Vidare innebär förslaget följande driftkostnader (tkr.):

1975/76 1976/T7 1977/78

Gemensamma driftkostnader (exkl.

1 Inkluderar 125 tkr. avsedda för gästforskare för uppbyggnad av verksamheten ? Utlandsstudier för svenska forskare

Prop. 1974: 23 17

3 Remissyttrandena

Över organisationskommitténs betänkande har, efter remiss, yttranden

avgetts av rektorsämbetet vid universitetet i Lund som överlämnat ytt-

randen från samhällsvetenskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd samt sektionen för maskinteknik och dess utbildningsnämnd, rektors-

ämbetet vid universitetet i Göteborg som överlämnat yttranden från

samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteterna, rektorsämbetet vid

universitetet i Stockholm, rektorsämbetet vid universitetet i Umeå som

överlämnat yttranden från matematisk-naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteterna, rektorsämbetet vid tekniska

högskolan i Stockholm som överlämnat yttrande från centrum för humanteknologi, rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt

rektorsämbetet vid högskolan i Linköping, som överlämnat yttrande från tekniska fakultetens utbildningsnämnd. Vidare har yttranden avgetts av arbetarskyddsstyrelsen, styrelsen för

arbetarskyddsfonden, statens personalnämnd (SPN), utredningen angående den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, arbetsmiljöutredningen, styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens institut för företagsutveckling (SIFU), Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott, länsstyrelsen i Norrbottens län, länsarbetsnämnden i Norrbottens län, Luleå kommun, Norrlandsfonden, Statsföretag AB, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska teknologföreningen, Teknologorganisationen Reftec, Svenska bergsmannaföreningen, Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet (KF), Bygghälsan, Svenska gjuteriföreningen, Järnbruksförbundet samt Svenska gruvföreningen.

Den av UKÄ överlämnade sammanställningen av yttrandena har

i huvudsak följande lydelse.

3.1¶Allmänt

De flesta remissinstanserna tillstyrker i huvuddrag organisationskommitténs förslag. De avvikande uppfattningar som förts fram beträffande förslagets huvudpunkter gäller dels avvägningen gentemot andra resursbehov, dels lokaliseringen av en arbetsvetenskaplig institution till Luleå. Genomgående betonas att en utökad arbetsvetenskaplig

forskning och utbildning nu är angelägen. LO tillstyrker förslaget, men

framhåller att en samordning av det pågående utredningsarbetet inom

området bör komma till stånd innan beslut fattas, och arbetsmiljöutredningen finner det angeläget att ett ställningstagande föregås av bl. a.

en analys och vidare bedömning av hur den föreslagna modellen kan

Prop. 1974: 23 18

tänkas verka över ett vidare fält. Nämnda utredning och arbetarskyddsstyrelsen önskar en närmare analys av förhållandet mellan den föreslagna utbildningen och skyddsingenjörsutbildningen samt en bedömning av det totala utbildningsbehovet. Arbetarskyddsstyrelsen önskar därutöver en överarbetning av kommitténs förslag efter en total strukturering och planering för landet av den arbetsvetenskapliga utbildningen.

Rektorsämbetet och utbildningsnhämnden vid sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund befarar att förslaget kommer att innebära en resurskoncenträtion som under lång tid kommer att hindra uppbyggnaden av arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid andra tekniska högskolor. Fiera av de remissinstanser som tillstyrkt förslaget cxempelvis arbetslivsforskningsutredningen, styrelsen för arbetarskyddsfonden, STU, IVA, SIFU, SAF, Sveriges industriförbund, KF och Gjuteriföreningen, betonar att det måste ses som ett första steg mot en utbyggnad av ämnesområdet vid övriga tekniska högskolor och andra fakulteter. Rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola och Teknologorganisationen Reftec förutsätter att utbyggnadsmöjligheterna vid andra tekniska högskolor inte hämmas om förslaget genomförs. SAF, som allmänt förordar inrättandet av ett stort arbetsvetenskapligt centrum med annan lokalisering än Luleå, tillstyrker förslaget under förutsättning att inte därmed en kraftfullare satsning på arbetsvetenskapen förhindras eHer avsevärt försenas.

3.2 Lokaliseringen till Luleå

Medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg framhåller att de arbetsvetenskapliga institutionerna vad beträffar forskningen, bör ses som ett komplement till de institutioner där basforskningen bedrivs. De arbetsvetenskapliga institutionernas roll bör vara att i samarbete med specialinstitutionerna formulera problem och skapa metoder samt att samordna forskningen inom de olika områdena. Sådana arbetsvetenskapliga institutioner bör enligt fakulteten inrättas vid större universitet och högskolor på orter med rik och differentierad forskning inom medicinska, samhälls- och beteendevetenskapliga samt tekniska områden. Fakulteten tillstyrker därför förslaget till arbetsvetenskaplig institution i Luleå vad gäller undervisning, men föreslår att forskningsrosurserna inom regionen läggs där de erforderliga samlade resurserna är bäst utbyggda. Samhällsvetenskapliga fakulteten och dess utbildningsnämnd vid universitetet i Lund framhåller att bl. a. utbytet av insatserna och institutionens forskningsmässiga kontakter skulle förbättras vid en lokalisering av institutionen till Umeå. Rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm understryker allmänt vikten av ökat stöd till basforskningen, särskilt inom det beteendevetenskapliga området.

Prop. 1974: 23 19

SAF framhåller att åtminstone ett större arbetsvetenskapligt centrum bör upprättas, med stora resurser och förlagt till en ort med tillräckligt omfattande teknisk, medicinsk, beteendevetenskaplig och ekonomisk forskning samt rik tillgång på skiftande typer av arbetsplatser. Dessa förutsättningar finns i Stockholm, Göteborg och Malmö-Lund och i viss utsträckning även i Umeå-Luleå och Linköping. Samtidigt med detta större centrum bör dock lokala centra, exempelvis med speciella profileringar, förberedas på de orter där tekniska högskolor finns. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den inriktning för verksamheten som kommittén föreslagit tillstyrker SAF förslaget.

Även Sveriges industriförbund och Järnbruksförbundet framhåller att en lokalisering till Stockholm, Göteborg eller Malmö-Lund av resursskäl vore motiverad. Sveriges industriförbund tillstyrker dock, med hänvisning till det av kommittén formulerade syftet med och profileringen av verksamheten, kommitténs förslag. Man betonar att forskningen med lämplig inriktning kan bidra till att lösa den norrländska industrins arbetsmiljöproblem, samt att dess resultat inom det maskintekniska området kan verka produktions- och sysselsättningsbefrämjande inom regionen samtidigt som den geoteknologiska utbildningen bör vinna påtagliga fördelar av kompletteringen med arbetsvetenskap. Svenska gruvföreningen finner det, av liknande skäl och med särskild hänvisning till gruvindustrins behov, synnerligen angeläget att en arbetsvetenskaplig institution tillskapas just vid högskolan i Luleå. Statsföretag AB konstaterar att ett genomförande av förslaget i väsentliga avseenden kan underlätta strävanden att förbättra arbetsmiljö och arbetsförhållanden bl.a. inom Statsföretags verksamheter i övre Norrland. Värdet av fristående forsknings- och utbildningsresurser inom nära räckhåll för berörda företag kommer enligt Statsföretags mening att bli mycket stort.

Länsstyrelsen i Norrbottens län betonar de särskilda arbetsmiljöproblemen inom regionen och understryker förslagets betydelse mot bakgrund av det regionalpolitiska arbetets numera starkare inriktning mot generellt verkande åtgärder. I en sådan strukturellt inriktad regionalpolitik är det viktigt att tillkommande komponenter förstärker och kompletterar befintlig verksamhet. Länsstyrelsen ser högskolan i Luleå och dess samverkan med andra institutioner och näringslivet som det bästa exemplet på denna typ av insatser och framhåller att denna samverkan ytterligare kommer att förstärkas om en arbetsvetenskaplig institution inrättas vid högskolan. Länsstyrelsen aktualiserar vidare i detta sammanhang lokalisering till Luleå av bl. a. konsumentverkets tekniska enhet. Länsarbetsnämnden i Norrbottens län tillstyrker förslaget med hänsyn bl. a. till dess stora intresse för den norrbottniska arbetsmarknadens problem. Luleå kommun framhåller att utbildningsbehovet inom regionen inte tillnärmelsevis täcks genom befintliga ut-

Prop. 1974: 23 20

bildningsmöjligheter, att utbildningen vid högskolan får ökad attraktion genom förslaget och att detta medför positiva effekter för regionen som helhet.

LO framhåller att arbetsmiljöfrågornas lösning i sig inte är något regionalt problem men att sådana erfarenheter numera vunnits av decentralisering av den högre utbildningen att förslaget kan tillstyrkas.

3.3¶Utbildnings- och forskningsområdet

De flesta remissinstanserna tillstyrker det föreslagna utbildnings- och forskningsområdet. Tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid högskolan i Linköping anser att kommittén försummat den utveckling som skett inom den organisationsteoretiska forskningen och arbetets roll som inte enbart en sensorisk och motorisk utan även i hög grad social process. Utbildningsnämnden anser att forskningsorganisationen bör ges en mera markerad inriktning mot problem på organisationsnivå än vad kommittén föreslagit. Tjänsterna i industriell ergonomi och arbetslivets socialpsykologi bör därför ändras till arbetsmiljö med arbetshygien resp. industriell organisation, speciellt arbetsorganisation. Den föreslagna tjänsten i teknisk psykologi bör vidare ersättas av en tjänst med inriktningen människa-maskinsystem i maskinteknisk miljö, motsvarande den för geoteknologerna avsedda tjänsten i bergmaskinteknik.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Umeå framhåller som särskilt skadliga faktorer i arbetsmiljön främst buller, luftförorening och från fysiologisk synpunkt olämpliga arbetsmoment. I mycket stor utsträckning känner man till de medicinska förutsättningarna för skadornas uppkomst och i sådana fall ligger problemens lösning till största delen i en förbättrad teknik. Fakulteten föreslår därför en inriktning mot dessa problemområden, med professurer i bullerteknologi, ventilationslära och maskinkonstruktion med särskild hänsyn till människa-maskinsystemet. Därutöver bör en professur i teknisk yrkeshygien samt befattningar på mellannivå för orienteringsämnen tillkomma. Fakulteten betonar vidare vikten av att arbetsbetingade psykiska sjukdomar förebyggs och föreslår att, för att denna aspekt skall tillföras undervisningen och forskningen, en professur i socialpsykiatri, särskilt arbetspsykiatri inrättas vid fakulteten med undervisningsskyldighet vid högskolan i Luleå. Rektorsämbetet vid universitetet i Umeå framhåller i anslutning till detta att kommitténs förslag för högskolans del alltför starkt betonar den humanvetenskapliga sidan på bekostnad av den tekniskt tillämpade.

Närmast med tanke på den fortsatta utbyggnaden för flera remissinstanser fram behovet av arbetsvetenskapliga insatser inom andra områden. Medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg betonar

Prop. 1974: 23 . 21

vikten av områden som: kontors- och handelsverksamhet, hushållsgöromål och arbetsledning samt framhåller att begreppet arbetsvetenskap måste omfatta även de grundläggande aspekterna på arbetet samt värderingen av arbetet. KF föreslår att utbildningen av specialister för företagshälsovård och miljövård utreds.

Arbetarskyddsstyrelsen önskar, mot bakgrund av de vidare utredningar styrelsen föreslår, en total bedömning av för landet angelägna inriktningar och placeringen av dessa vid olika institutioner och högskolor.

3.4¶Utbildningens innehåll

Tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid högskolan i Linköping anser, i enlighet med sin uppfattning om utbildnings- och forskningsområdet, att de föreslagna kurserna präglas av en alltför snäv individualpsykologisk syn. Ny kurslista bör därför utarbetas. Sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund framhåller att planerna är ytliga och att kurserna inte i tillräcklig omfattning upptar övningsmoment. Sektionen önskar en större andel arbetsvetenskapliga kurser under de två första läsåren. Utbildningsnämnden vid sektionen framhåller vidare att inslag i de föreslagna kurserna tyder på en för stark inriktning mot industrins behov av styrmetoder gentemot de anställda.

Gjuteriföreningen önskar att större vikt läggs vid de tekniskt betonade ämnena ergonomi, arbetshygien samt fysikalisk och kemisk arbetsmiljö samt framhåller att med en utvidgad och fördjupad utbildning i gjuteriteknik vid högskolan skulle de arbetsvetenskapligt skolade ingenjörerna bli lämpliga även för gjuteriindustrin. Bygghälsan vill inom utbildningen prioritera faktorerna buller, vibrationer, luftföroreningar och klimatologiska faktorer samt fysiskt tungt arbete i olämpliga arbetsställningar. Bygghälsan påpekar vidare sociala, medicinska och försäkringstekniska faktorers roll för den psykiska arbetsmiljön och vikten av att dessa faktorer beaktas. Arbetarskyddsstyrelsen anser att innehållet i den obligatoriska arbetsvetenskapliga utbildningen bör omorienteras i riktning mot arbetsmedicin och teknisk arbetshygien och att inom den specialiserade utbildningen stor vikt bör läggas vid åtgärder mot olycksfall. Allmänt önskar styrelsen en överarbetning av innehållet i den specialiserade utbildningen efter de utredningar om behov och struktur för landets samlade arbetsvetenskapliga utbildning som styrelsen föreslagit. Bl. a. KF understryker att utbildningen måste anknytas till den praktiska tillämpningen.

3.5 Samverkan

Styrelsen för arbetarskyddsfonden, arbetsmiljöutredningen, rektorsämbetet samt samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteterna vid

Prop. 1974: 23 22

universitetet i Umeå, SAF, IVA och Bygghälsan understryker vikten av samverkan mellan Luleå och Umeå. SAF påpekar olägenheten av att det centrum som föreslagits inte kan hållas samlat och föreslår som en alternativ lösning att Umeå görs till huvudort för verksamheten inom regionen. Arbetarskyddsstyrelsen understryker att det för arbetsmedicinska filialen i Umeå kommer att bli ett kapacitetsproblem i vilken grad medverkan till utbildning, utbildningsplanering och forskning i Luleå kan lämnas, och att detta problem behöver diskuteras vidare.

IVA, centrum för humanteknologi vid tekniska högskolan i Stockholm och arbetslivsforskningsutredningen framhåller särskilt beträffande den föreslagna tjänsten i arbetslivets socialpsykologi behovet av samarbete med övriga beteendevetenskapliga institutioner i riket för att inte innehavaren skall bli forskningsmässigt isolerad. Utredningen, som markerar vikten av att denna sektor är företrädd vid högskolan, önskar att beslut om inrättande av tjänsten fattas redan nu. Innehavaren bör dessutom få uppgifter, t.ex. handledning, vid en beteendevetenskaplig institution där arbetslivsforskning bedrivs. Utredningen föreslår vidare att en socialpsykologisk arbetslivsforskning byggs upp vid universitetet i Umeå.

Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott, länsarbetsnämnden i Norrbottens län, Luleå kommun och Statsföretag AB framhåller sitt starka intresse för samverkan med en arbetsvetenskaplig institution. IVA, STU, KF, Bygghälsan samt medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Göteborg understryker vikten av att verksamheten byggs upp i samverkan med näringsliv och industri och med inriktning mot dess problem.

3.6¶Utbildningens dimensionering

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå anser att den föreslagna dimensioneringen till 80 platser för det fjärde studieåret är för hög, både med hänsyn till de studerandes intresse och arbetsmarknadsbehovet. TCO framhåller däremot att, om behoven så påkallar, intagningen relativt snart bör kunna ökas utöver de föreslagna 60 eleverna. I övrigt har inga remissinstanser invänt mot förslaget till dimensionering.

Samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg, TCO, Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund, Luleå kommun och länsarbetsnämnden 1 Norrbottens län uttrycker starkt intresse för att antagningen av yrkesverksamma tekniker kommer till stånd. Svenska teknologföreningen betonar 1 detta sammanhang vikten av fortbildningsmöjligheter för tidigare utexaminerade tekniker.

Teknologorganisationen Reftec anser att övergång av elever från

a

Prop. 1974: 23 LR [5

andra högskolor till Luleå bör övervägas ytterligare, eftersom dessa kun få svårigheter med otillräcklig utbildningsmässig bakgrund inom det arbetsvetenskapliga området. Centrum för humanteknologi vid tekniska högskolan i Stockholm tillstyrker förslaget och framhåller att det, i syfte att underlätta övergången, är viktigt att utnyttja det arbetsvetenskapliga stoff som redan nu finns i obligatoriska och frivilliga kurser vid andra högskolor så att dessa elever kan få möjlighet att inhämta jämförbara grundkunskaper. I detta syfte bör även dispens för individuella studieplaner ges i ökad utsträckning. SPN föreslår att övergången, liksom även antagningen av yrkesverksamma tekniker kombineras med vissa inträdesfordringar till fjärde studicåret.

Svenska bergsmannaföreningen önskar att självkostnadsbärande kurser för nu verksamma ingenjörer utan egentlig arbetsvetenskaplig utbildning skall anordnas vid institutionen.

3.7 Yrkesverksamhet

Centrum för humanteknologi vid tekniska högskolan i Stockholm, utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund, samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg, TCO, Luleå kommun, länsstyrelsen och länsarbetshämnden i Norrbottens län, styrelsen för arbetarskyddsfonden, Statsföretag AB, Norrlandsfonden, Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund och Svenska bergsmannaföreningen uttalar sin tillfredsställelse över förslaget och betonar att det är av stort intresse att det genomförs. SACO framhåller att en termins yrkesverksamhet bör vara tillräcklig för det avsedda syftet och att antalet praktikplatser som fordras härmed kan begränsas till hälften. Luleå kommun ifrågasätter däremot om två terminers yrkesverksamhet är tillräcklig.

IVA, Luleå kommun och SPN förutsätter att högskolan och övriga intressenter medverkar i platsanskaffningen; enligt IVA:s mening krävs speciella insatser från utbildningsmyndigheterna. Tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid högskolan i Linköping framhåller att ansvaret för platsanskaffningen mäste läggas på högskolan. Teknologorganisationen Reftec betonar att de studerande måste garanteras tillräckligt antal platser och ser vidare jön enligt kollektivavtal som ett absolut krav för att förslaget skall kunna genomföras, medan tekniska fakultetens utbildningsnämnd vid högskolan i Linköping framhåller att det yrkesverksamma året bör bli studiemedelsmeriterande.

Länsarbetsnämnden i Norrbottens län anser att det bör vara möjligt att skaffa de platser som blir nödvändiga även om detta i vissa fall får ske utanför länets gränser. SAF framhåller att kommitténs förslag i detta avseende inte är tillräckligt underbyggt. |

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller att särskilda planerings-

Prop. 1974: 23 24

mässiga och ekonomiska resurser behöver tillföras högskolan för planering och genomförande av praktikarbetet.

3.8¶Verksamhetens början

Centrum för humanteknologi vid tekniska högskolan i Stockholm, TCO och Luleå kommun tillstyrker förslaget om rekryteringsfrämjande åtgärder. IVA framhåller dock att detta endast hjälper på kort sikt och att en bred satsning på arbetsvetenskap inom landet är en förutsättning för att även verksamheten i Luleå skall bli effektiv.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå betonar bristen på kvalificerade sökande till de föreslagna tjänsterna och föreslår att verksamheten byggs upp successivt. Sektionen för maskinteknik och dess utbildningsnämnd vid universitetet i Lund, som är av samma mening, framhåller att universitetslektorer och forskarassistenter under de första åren bör kunna ansvara för undervisning och forskning. Även arbetarskyddsstyrelsen framhåller att den knappa personaltillgången — med tanke även på det ökande behovet av kvalificerad personal bl, a. vid styrelsen och övriga högskolor — kommer att framtvinga en lång uppbyggnadsperiod. Enligt styrelsens mening bör därför övergripande diskussioner komma till stånd om hur det totala behovet av arbetsvetenskapliga lärare och forskare i landet skall kunna täckas. Samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg föreslår däremot att samtliga professurer inrättas senast den 1 juli 1975 för att innehavarna skall kunna delta i och styra uppbyggnaden. Fakulteten föreslår vidare att de föreslagna tjänsterna som biträdande professor ändras till professorstjänster på grund av ämnesområdenas vikt och det angelägna i att få bästa möjliga rekryteringsunderlag. Svenska gruvföreningen önskar tjänst som professor i stället för biträdande professor i bergmaskinteknik.

4¶Universitetskanslersämbetet

4.1¶Förslagets huvuddrag

Det är uppenbart att arbetet med att förbättra arbetsmiljön blir en av de viktigaste uppgifterna i samhället i framtiden. Enligt universitcetskanslersämbetet (UKA) kommer utbildning och forskning att på sikt spela en avgörande roll i detta arbete. Det är därför nödvändigt att arbetsvetenskap, vilket används som gemensam beteckning på verksamhet inriktad mot arbetsmiljöproblem, införs inom en rad utbildningsoch forskningsområden, framför allt inom de tekniska, ekonomiska, beteendevetenskapliga och medicinska områdena.

UKA har tillsatt en samrådsgrupp för att initiera och samordna in-

Prop. 1974: 23 25

satserna på det arbetsvetenskapliga området inom universitets- och högskoleorganisationen. När det gäller den tekniska utbildningen har till denna samrådsgrupp knutits ett arbetsutskott med uppgift att samordna arbetet på att införa och utöka den arbetsvetenskapliga utbildningen vid de tekniska fakulteterna. Arbetet är inriktat på studieplanearbetet inför läsåret 1974/75. UKÄ har vidare beslutat att till samrådsgruppen knyta motsvarande arbetsutskott för det medicinska och för det samhällsvetenskapliga området.

Det förslag rörande arbetsvetenskaplig utbildning i Luleå som organisationskommittén har presenterat är helt i överensstämmelse med UKAÄ:s handlingsprogram såsom det kommit till uttryck i petita och i direktiven till den nämnda samrådsgruppen. Arbetsvetenskaplig utbildning och forskning bör enligt UKÄ:s mening utgöra en viktig och integrerad del av verksamheten vid samtliga tekniska fakulteter. Det är därför angeläget att man tar tillfället i akt att redan från början ge arbetsvetenskapen en etablerad ställning vid den nya högskolan i Luleå.

Mot denna bakgrund och mot bakgrund av det positiva mottagande som förslaget fått i remissbehandlingen ansluter UKÄ sig till organisationskommitténs förslag i dess huvuddrag. UKÄ föreslår därför att organisationskommitténs förslag till arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå genomförs.

4.2¶Vissa särskilda frågor

Förutom de allmänna skäl som organisationskommittén redovisar för arbetsvetenskaplig utbildning vill UKÄ peka på den betydelse denna och kommande arbetsvetenskapliga utbildningar på sikt kan komma att få när det gäller att få fram lärare för att genomföra det av arbetsmiljöutredningen föreslagna mycket omfattande utbildningsprogrammet för skyddsombuden. UKÄ har att i sitt yttrande över arbetsmiljöutredningens förslag (SOU 1972: 86) Bättre arbetsmiljö närmare redovisat sina synpunkter i detta avseende.

Beträffande den föreslagna institutionen för arbetsvetenskap med dess högre tjänster vill UKÄ göra följande kommentarer.

För att den utbildning, som det här är fråga om, skall kunna bedrivas på avsett sätt och fortlöpande kunna förbättras är det nödvändigt att det vid högskolan finns högt kvalificerad forsknings- och lärarpersonal inom det arbetsvetenskapliga området, Detta är också en viktig förutsättning för att högskolan effektivt skall kunna utnyttja de resurser på det arbetsvetenskapliga området, som finns på andra orter. Organisationskommittén har i ett särskilt avsnitt behandlat frågan om samarbete mellan högskolan i Luleå och den kommande filialen till arbetsmedicinska avdelningen i Umeå och universitetet där och uttalat att förut-

Prop. 1974: 23 26

sättningar kan skapas för ett slagkraftigt arbetsvetenskapligt centrum i Umeå-Luleåområdet. UKÄ vill starkt betona betydelsen. av ett sådant samarbete, eftersom en av huvudtankarna i organisationskommitténs förslag är att verksamheterna i Umeå och Luleå skall 'komplettera varandra. Samtidigt ser UKÄ den föreslagna organisationen som ctt steg i en utveckling där centra med inriktning mot andra arbetsvetenskapliga problemområden etableras inom universitets- och -högskoleväsendet.

När det gäller den särskilda inriktningen av arbetsvetenskap som organisationskommittén föreslår vill UKA understryka att denna nära ansluter till den profil som högskolan i Luleå har mot produktionsteknik, tung konstruktion och anläggningar under jord. Förslaget kan därför väl passas in i en successiv utbyggnad av arbetsvetenskap vid de övriga tekniska högskolorna med dessas olika profileringar av verksamheten. .

Organisationskommitténs förslag att mellan det tredje och fjärde studicåret lägga in två terminers yrkesverksamhet innebär en nyhet när det gäller civilingenjörsutbildning. UKA anser att denna mellanliggande yrkesverksamhet kan få mycket stort värde för utbildningen. Det är därför angeläget att stora ansträngningar görs för att underlätta för de studerande att få lämpligt arbete under de två mellanterminerna och för att lösa bostads- och andra Jiknande problem. Sedan betänkandet överlämnats har organisationskommittén på UKAÄ:s begäran närmare undersökt möjligheterna att bereda de studerande praktikarbete. Av denna undersökning framgår att förutsättningarna är synnerligen goda för att inom regionen ge de studerande det avsedda praktikarbetet.

I betänkandet föreslås att utbildningen skall dimensioneras för 80 studerande under fjärde studieåret. Därav skulle 60 rekryteras från den tredje årskursen medan 20 platser skulle vara avsedda för fortbildning av redan yrkesverksamma. Med tanke på svårigheterna att förutse de studerandes efterfrågan på dessa platser anser UKÄA att intagningen till fjärde året inte bör låsas till de angivna talen 60 resp. 20. Dessa tal . bör snarare betraktas som riktmärken. Vissa omfördelningar inom totalramen 80 intagna bör kunna ske om detta visar sig lämpligt.

Vid införandet av nya utbildningar är det av vikt att arbetsmarknaden i god tid får information om innehållet i den nya utbildningen. UKÄ avser att vid bifall till förslaget beakta behovet av sådan informa- . tion.

I fråga om kostnaderna ansluter UKÄ sig i huvudsak till de beräkningar som organisationskommittén gjort. UKÄ kommer att redovisa medelsbehoven i sina årliga anslagsframställningar. Eftersom det från planeringssynpunkt är viktigt att professorer och biträdande professorer .: kan delta i uppbyggnaden av institutionen föreslår UKÄ principbeslut i enlighet med organisationskommitténs förslag om inrättande av sådana tjänster.

Prop. 1974: 23 27

5¶Departementschefen

Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits i syfte att skapa en bättre arbetsmiljö. Arbetarskyddets resurser har förstärkts och yrkesinspektionens insatser på arbetsplatserna ökar. År 1972 inledde arbetarskyddsfonden sin verksamhet för att stödja forskning, utbildning och

information om arbetsmiljön. På grundval av ett betänkande från arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35) beslutade statsmakterna år 1973

om en rad reformer som syftar till att skapa en bättre arbetsmiljö och ge de anställda ökat inflytande över arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen (prop. 1973: 130, SoU 1973: 25, rskr 1973: 290). -

I det långsiktiga arbetet på att åstadkomma en bättre arbesmiljö

spelar utbildningen och forskningen en betydelsefull roll. Den utbildning rörande arbetsmiljöfrågor, som i dag ges vid universitet och högskolor,

består av kortare eller längre kurser inom skilda ämnesområden. Uni-

versitetskanslersämbetet (UKÄ) tillsatte år 1973 en samrådsgrupp med uppgift att ta initiativ till och samordna insatserna på det arbetsvetenskapliga området inom universitetsväsendet. Arbete pågår för att öka inslaget av kurser rörande arbetsmiljöfrågor i första hand inom tekniska, samhällsvetenskapliga och medicinska utbildningar. Jag vill betona vikten av att sådana förändringar av utbildningen genomförs att de studerande bättre än f. n. blir förberedda för att i yrkeslivet göra insatser som syftar till att förbättra arbetsmiljön.

Vid universitet och högskolor bedrivs forskning inom det arbetsvetenskapliga området vid bl. a. de samhällsvetenskapliga, medicinska och tekniska fakulteterna, även om omfattningen är ganska begränsad. Vidare utförs forskning och utvecklingsarbete inom olika delar av det arbetsvetenskapliga området vid den arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen. .

Organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland har, som jag redovisat i det föregående, i december

1972 till UKAÄ överlämnat förslag om uppbyggnad av en- utbildningsoch forskningsorganisation inom det arbetsvetenskapliga området vid högskolan i Luleå. Utbildnings- och forskningsorganisationen i övrigt

vid högskolan har sin tyngdpunkt inom områdena maskinteknik samt

gruv- och anläggningsteknik. Med hänsyn till att motsvarande branscher

inom näringslivet — den tunga maskinindustrin och gruvindustrin — har

speciellt svårbemästrade arbetsmiljöproblem anser organisationskommittén att det finns särskilda skäl och förutsättningar att inrikta den högre tekniska utbildningen och forskningen i Luleå mot arbetsvetenskap. Organisationskommittén föreslår att de studerande på såväl den : maskintekniska som den geoteknologiska utbildningslinjen vid hög-

Prop. 1974: 23 28

skolan ges möjlighet att under det avslutande fjärde läsåret få en arbets-

vetenskaplig specialisering av sin utbildning. Dessutom bör, enligt för-

slaget, studerande från andra tekniska fakulteter ges möjlighet att genomgå den arbetsvetenskapliga utbildningen i Luleå. Kommittén föreslår vidare att även yrkesverksamma tekniker skall kunna följa den aktuella utbildningen under ett läsår eller delar därav. Den arbets-

vetenskapliga utbildningen i Luleå föreslås omfatta sammanlagt 80 utbildningsplatser per år inom ramen för den beslutade utbildnings-

kapaciteten vid högskolan.

För att den föreslagna utbildningen skall kunna bedrivas på ett

kvalitetsmässigt tillfredsställande sätt måste den enligt organisations-

kommitténs mening stödjas av forskning inom området. Kommittén

föreslår därför att vid högskolan i Luleå inrättas en professur i vart

och ctt av ämnena industriell ergonomi och arbetslivets socialpsykologi

samt en tjänst som biträdande professor i vart och ett av ämnena

teknisk psykologi och bergmaskinteknik. Tjänsterna föreslås tillhöra en särskild arbetsvetenskaplig institution vid högskolan. Kommittén före-

slår slutligen att ett slagkrafigt arbetsvetenskapligt centrum skapas i

Umeå—Luleåområdet genom att en nära samverkan etableras mellan högskolan i Luleå, universitetet i Umeå samt filialen i Umeå till arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen.

Organisationskommitténs förslag har fått ett i huvudsak positivt mot-

tagande vid remissbehandlingen. UKÄ anser det angeläget att arbetsvetenskapen redan från början får en etablerad ställning vid högskolan

i Luleå och föreslår därför att kommitténs förslag om arbetsvetenskaplig utbildning och forskning i Luleå genomförs.

Jag delar remissinstansernas och UKA:s bedömning av kommitténs

förslag och förordar därför att utbildning och forskning med inriktning mot det arbetsvetenskapliga området kommer till stånd vid högskolan

i Luleå. Härigenom kommer utbildningen och forskningen där att få

ökad bredd, vilket är av stor betydelse för verksamheten vid den nya högskolan.

Jag tillstyrker i likhet med UKÄ den av kommittén föreslagna upp-

läggningen av den arbetsvetenskapliga utbildningen i Luleå. Detta inne-

bär att studerande på såväl den maskintekniska som den geotekno-

logiska utbildningslinjen vid högskolan får möjlighet att under den

tredje årskursen välja en arbetsvetenskaplig specialisering, vars tyngd-

punkt ligger i den fjärde årskursen.

Kommittén föreslår vidare, som jag redovisat i det föregående, att

den arbetsvetenskapliga utbildningen skall kunna genomgås även av

studerande vid andra tekniska fakulteer och av yrkesverksamma tekniker. Jag biträder även detta förslag. Högskolans ledning bör årligen,

med utgångspunkt i befintliga undervisnings- och handledningsresurser,

fastställa antalet platser för studerande ur var och en av de nämnda stu-

Prop 1974: 23 29

derandekategorierna. För högskolans beslut bör gälla en totalram. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att bestämma

denna totalram till högst 80 utbildningsplatser per år.

Organisationskommittén anser att den nuvarande praktiken på fyra månader för studerande vid teknisk fakultet inte ger tillräcklig erfarenhetsgrund för den avslutande arbetsvetenskapliga specialiseringen. När de studerande går igenom denna utbildning är. det fördelaktigt om de

har erfarenhet från yrkesverksamhet i industrin. Kommittén föreslår

därför att den som antagits till den arbetsvetenskapliga utbildningen skall arbeta i industrin under två terminer mellan det tredje och det

fjärde studieåret. Jag delar UKÄ:s uppfattning att den föreslagna yr-

kesverksamheten kan få mycket stort värde för den aktuella utbildningen. Ett mera definitivt beslut rörande uppläggningen av utbildningen bör dock fattas först när erfarenheter av den föreslagna studieordningen finns. Jag förordar därför att denna studieordning ges karaktär

av försöksverksamhet. |

Det är angeläget att den föreslagna arbetsvetenskapliga utbildningen

i Luleå kan repliera på en forskningsorganisation inom det arbetsveten-

skapliga området vid högskolan. En sådan bör därför successivt byggas upp. Den bör enligt min mening få en bredd och en sammansättning som möjliggör ett effektivt lagarbete kring olika arbetsmiljöproblem.

Jag vill här hänvisa till vad jag i det följande kommer att anföra om

betydelsen av samarbete på det arbetsvetenskapliga området. Med hän-

syn till betydelsen av att den arbetsvetenskapliga utbildningen och forsk-

ningen i Luleå kan påbörjas i enlighet med kommitténs förslag bör beslut redan nu fattas om den första av de av kommittén föreslagna forskartjänsterna. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta en professur i industriell ergonomi vid högskolan i Luleå den 1 juli 1975. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser angående förfarandet

vid tillsättning av professuren.

Kommittén har, som jag redovisat i det föregående, föreslagit att ett samarbete inleds inom det arbetsvetenskapliga området mellan högskolan i Luleå, universitetet i Umeå samt filialen i Umeå till den arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen. Jag vill i likhet med UKA stryka under betydelsen av att detta samarbete kommer till stånd, eftersom goda förutsättningar därigenom kommer att finnas för att verksamheterna inom det arbetsvetenskapliga området på de berörda

orterna skall komplettera varandra på ett funktionellt sätt. Jag vill i

detta sammanhang erinra om att chefen för socialdepartementet i prop. 1973: 130 (s. 129) framhållit det angelägna i en samverkan mellan den arbetsmedicinska avdelningen och den högre utbildningen och forsk-

ningen vid universitet och högskolor genom att innehavare av tjänst som professor och som laborator vid bl, a. filialen i Umeå till den ar-

Prop. 1974: 23 30

betsmedicinska avdelningen skall kunna åläggas att i tjänsten undervisa, handleda och examinera inom universitetsorganisationen, företrädesvis inom forskarutbildningen. Vidare bör innehavare av sådan

tjänst bli ledamot i vederbörande fakultet. Det ankommer på Kungl.

Maj:t att — efter förslag från arbetarskyddsstyrelsen. och UKÄ —

besluta i dessa frågor. Jag räknar med att den arbetsvetenskapliga utbildningen vid högskolan i Luleå kan påbörjas läsåret 1976/77. Detta innebär att de stude- . rande som innevarande läsår går i andra årskursen vid högskolan blir den första studiegrupp, som kan välja den arbetsvetenskapliga specialiseringen under det fjärde studieåret av sin utbildning. Under åberopande av vad jag anfört hemställer j jag, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för arbetsveten-

skaplig utbildning och forskning vid högskolan i Luleå, 2. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur enligt vad jag

förordat i det föregående.

Med bifall till vad departementschefen sålunda med in-

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt för-

ordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta proto-

koll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1974: 23 31

Innehåll

Sida

1¶Inledning QQ

2 Organisationskommittén

2.1 Allmänna överväganden

2.2¶Definition av det arbetsvetenskapliga ämnesområdet

2.3 Befintlig arbetsvetenskaplig utbildning och forskning m. m.

2.3.1 Tekniska fakulteterna

2.3.2 Filosofiska fakulteterna NANRAABR

2.3.3 Arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddssty-

relsen co

Förslag till arbetsvetenskaplig utbildning och forskning vid hög-

skolan i Luleå

2.4.1¶Utbildningen

2.4.2 Forskningen 2.4.3 Tjänster 2.4.4 Samverkan med andra institutioner

2.4.5¶Åtgärder på kort sikt

2.4.6 Resursbehov

3 Remissyttrandena

3.1 Allmänt

3.2¶Lokaliseringen till Luleå

3.3 Utbilndings- och forskningsområdet

3.4¶Utbildningens innehåll

3.5 Samverkan

3.6¶Utbildningens dimensionering

3.7 Yrkesverksamhet 3.8 Verksamhetens början 4 Universitetskanslersämbetet 4.1 Förslagets huvuddrag 4.2 Vissa särskilda frågor 5 Departementschefen

TRYCKERIBOLAGET IVAR HJEGGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1974