Prop. 1971:59
Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå
Nr 59
Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå; given Stockholms slott den 26 mars 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats- rådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
SVEN MOBERG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, på grundval av statsmakternas principbeslut år 1970 (prop. 1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296), att en ny hög- skolenhct inrättas i Luleå den 1 juli 1971. I överensstämmelse med vad den under universitetskanslersämbetet lydande organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland föreslagit avses en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation bli upp- byggd i Luleå med start budgetåret 1971/ 72. Intagningskapaciteten vid den maskintekniska utbildningslinjcn föreslås bli 50 platser läsåret 1971/ 72 och därefter öka till 200 platser vid full utbyggnad läsåret 1975/ 76.
I propositionen föreslås att den maskintekniska utbildnings- och forsk- ningsorganjsationen i Luleå skall inriktas mot maskinkonstruktion samt material- och bearbetningsteknik. Verksamheten avses bli organiserad på två storinstitutioncr. Fyra tjänster som professor föreslås inrättade vid högskolenheten i Luleå under budgetåren 1972/ 73 och 1973/ 74. Vidare avses tre tjänster som biträdande professor bli inrättade vid högskolen- heten under samma period.
Slutligen föreslås att ledningen för högskolenheten i Luleå under upp- byggnadsskedet skall vila på organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland.
Prop. 1971: 59
to
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 mars 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MO- BERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON, FELDT.
Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrå- dets övriga ledamöter fråga om högre teknisk utbildning och forskning i Luleå och anför.
1. Inledning
Våren 1970 lades i prop. 88 fram förslag angående utbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. I propositionen föreslogs bl. a. att en ny teknisk utbildnings- och forskningsenhet skulle byggas upp i Luleå innehållande en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation. Vid planeringen av enheten skall man vidare utgå från att en del av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska hög- skolan i Stockholm skall flyttas till Luleå. För att biträda universitets- kanslersämbetet i förberedelsearbetet borde en organisationskommitté tillsättas. Riksdagen beslöt i överensstämmelse med de framlagda för- slagen (SU 1970: 133, rskr 1970: 296).
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade statsrådet Mo.- berg den 21 maj 1970 en organisationskommitté1 (U 1970: 62) med uppgift att under universitetskanslersämbctet planera den högre tekniska utbildningen och forskningen i övre Norrland. Organisationskommitténs direktiv redovisas i 1971 års riksdagsberättelse (s. 303).
Organisationskommittén har den 17 december 1970 överlämnat sitt första delbetänkande Högre teknisk utbildning och forskning i övre
1 Disponenten John Olof Edström, ordförande, professorn Gotthard Björling, teknologen Lars-Åke Henningsson, byggnadsrådet Leif Lindstrand, kommu- nalrådet Nils Malmgren, direktören "Folke Nilsson, professorn Lars Nord— ström, professorn Karl-Gustav Paul, byråchefen Hans Poppius och kansli- chefen Zolo Östlund. Vidare har landshövdingen Ragnar Lassinantti adjunge- rats till kommittén.
Prop. 1971: 59 3
Norrland, Maskinteknik i Luleå till universitetskanslersämbetet. Efter remissbehandling av betänkandet har ämbetet den 12 februari 1971 kommit in med förslag angående anordnande av maskinteknisk utbild- ning och forskning i Luleå. Ämbetet har samtidigt överlämnat organisa- tionskommitténs betänkande samt de yttranden som avgivits över be- tänkandet jämte en sammanställning av remissyttrandena.
Beträffande åtskilliga av de förslag som lagts fram av organisations- kommittén, remissinstanscrna m.fl. och av universitetskanslersämbetet fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens och sammanhangets skull berörs emellertid även vissa av dessa förslag.
2. Organisationskommittén
I det följande redovisar jag kortfattat organisationskommitténs för- . slag. I fråga om närmare motiveringar tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet Högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland, Maskinteknik i Luleå.
2.1. Bakgrund till kommitténs arbete
Som bakgrund till sitt utredningsarbete lämnar organisationskom- mittén inledningsvis en kortfattad redogörelse för de skilda förslag och synpunkter i fråga om motiv, lokalisering och inriktning av högre tek- nisk utbildning och forskning i Norrland, som lagts fram av Norrlands- beredningen och som framförts vid remissbehandlingen av beredningens betänkande, till vilka statsmakterna tog ställning vid behandlingen av prop. 1970: 88 (SU 1970: 133, rskr 1970: 296). Kommittén redogör vidare för univcrsitetskanslersämbetcts förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1971/ 72 angående inrättande av studiekurser på tekniska ämnesområden inom ramen för utbildningsorganisationen vid filosofisk fakultet (jfr prop. 1971: 1 bil. 10 s. 243, 251). Kommittén konstaterar därvid att den har att ta hänsyn till detta förslag till breddning av ut— bildningsutbudct vid filosofisk fakultet i första hand när det gäller frågan om anordnande av utbildning inom vissa tekniska studiekurser vid uni- versitetet i Umeå.
Organisationskommittén redogör slutligen för universitetskanslersäm- betets uppdrag att planera försöksverksamhet med systematiserad de- centraliserad universitetsutbildning (jfr prop. 1970: 169 , SU 1970: 223, rskr 1970: 438). Läsåret 1970/ 71 bedrivs sådan utbildning i Luleå, Sundsvall och Östersund i bl. a. matematik (40 poäng) och för läsåret 1971/ 72 föreslår ämbetet utbildning på samma orter i bl. a. fysik (40 poäng). Denna försöksverksamhet ger kommittén anledning att under- söka möjligheterna till sambruk av vissa lokaler och viss utrustning trots
Prop. 1971: 59 4
att den systematiserade decentraliserade universitetsutbildningen inte innebär att en permament organisation i fråga om lokaler och lärar- tjänster etableras på de- aktuella orterna.
2.2. Högre teknisk utbildning och forskning
Organisationskommittén presenterar i detta avsnitt sin principiella syn på högre teknisk utbildning och forskning, dess delar, organisation rn. m. för att utifrån denna utgångspunkt i följande avsnitt och i senare del- betänkanden återkomma till sina konkreta överväganden och förslag.
2.2.1. Utbildningens mål
När det gäller frågan om utbildningens mål delar kommittén in dessa i samhällets övergripande mål för utbildningen, specifika regionalpoli- tiska mål samt individuella mål för utbildningen. Kommittén anger som exempel på samhällets övergripande mål för utbildningen att till varje studerande förmedla färdighet att använda metoder och förbereda för framtida yrkesverksamhet eller för fortsatta studier samt ett _ i någon bemärkelse — optimalt utnyttjande av samhällets resurser för utbild- ning. De specifika regionalpolitiska målen för utbildningen innefattar dels strävan att inom varje region erbjuda de studerande ett allsidigt utbud av förekommande utbildningsvägar, dels utbildningens möjlighet att stimulera samhällsutvccklingen i regionen. Som exempel på indivi- duella mål anger kommittén bl. a. —— att ge en grundläggande naturvetenskaplig och teknisk utbildning, — att ge en fortsatt teknisk utbildning med inblick i forskningens me- toder och arbetssätt, som möjliggör en tidig insats i kvalificerade tekniska uppgifter inom samhället,
— att förbereda för eventuell forskarutbildning, —— att ge förmåga till kreativt och kritiskt tänkande,
—- att träna kommunikationsfärdighet.
Dessa mål, som inte anges i prioritetsordning eller gör anspråk på att vara fullständiga, bör enligt kommittén ges en för varje utbildningslinje specifik utformning.
Organisationskommittén redovisar vidare sin ambition att göra den högre tekniska utbildningen (och forskningen) i övre Norrland likvärdig med övriga högre tekniska läroanstalters. Detta innebär emellertid inte att utbildningen skall vara identisk utan'att skillnader kan förekomma bl. a. med hänsyn till de specifika regionalpolitiska mål som skall till- godoses. Kommittén stryker dessutom under vikten av att målen för den högre tekniska utbildningen kompletteras med —— att genom utbildning i icke-tekniska ämnen vidga referensramen för
framtida yrkesverksamhet.
Prop. 1971: 59 5
Mot bakgrund av de senaste årens debatt om teknikernas roll i sam- hället, livsmiljöns utformning i vid mening och om villkoren för använd- ningen av naturresurserna är det enligt kommittén naturligt att i ut- bildningsplaneringen ta fasta på de konstruktiva förslagen i denna de- batt vid uppläggningen av utbildningslinjer som är betydelsefulla i dessa avseenden. Med hänsyn härtill har kommittén kompletterat målen för den högre tekniska utbildningen så att de studerande skall få en vidgad referensram och få kännedom dels om den högre tekniska utbildningens och den kommande yrkesverksamhetens roll i samhällssystemet, dels om den indirekta påverkan på samhällets struktur och funktionssätt som kan bli följden av ingenjörens lösningar av olika tekniska problem.
2.2.2. Utbyggnaden av högre teknisk utbildning
Organisationskommittén konstaterar beträffande storleken och inrikt- ningen på utbyggnaden av högre teknisk utbildning att tidigare utbygg- nadsbeslut till stor del grundats på en antalsmässig uppskattning av ar- betsmarknadens behov av civilingenjörer, ofta byggda på trendframskriv- ningar. Med hänsyn till dels arbetsmarknadens ökade dynamik, dels en allt större utbytbarhet mellan grupper med ungefär lika lång utbildning men med olika inriktning och utbytbarhet mellan grupper med olika lång utbildning men med samma inriktning, upplever kommittén sådana an— talsmässiga beräkningar som alltmer osäkra. Kommittén framhåller dess- utom att dess förslag till inriktning, uppläggning och dimensionering av den högre tekniska utbildningen inte enbart får betraktas som avpas- sade för dagens arbetsmarknad utan givetvis bidrar till att förändra den.
2.2.3. Studieorganisationen
Kommittén föreslår att studieorganisationen vid den högre tekniska utbildningen i övre Norrland i huvudsak bör läggas upp på samma sätt som vid de existerande högre tekniska läroanstalterna och således om- fatta en fyraårig utbildning med en studieordning anpassad efter nuva- rande läsårsindelning. Kommittén föreslår dock att den nya utbildningen i högre grad än utbildningen vid de gamla läroanstalterna bygger på principen om successiv differentiering varigenom den studerande i ut- bildningsgången går från grundläggande ämnen till tillämpade och från »breda» ämnen till specialiserade enligt följande modell.
— första studieåret grundläggande matematisk-naturveten-
skapliga studier kompletterade med kur- ser av bl. a. studiemotiverande karaktär,
— andra studieåret grundläggande tekniska studier, — tredje studieåret specialiserade tekniska studier, -— fjärde studieåret fördjupning och träning i metodik samt
examensarbete.
Prop. 1971: 59 6
Kommittén föreslår vidare att en längre period av läsåret än som nu är fallet skall användas för studier och att kortare tid anslås för ten- tamina. Relationen mellan studietid och tentamenstid under läsåret som f.n. är 80 %-——20 % kommer enligt förslaget att förändras till 90 %—10%. Denna förändring möjliggörs genom att flera mindre ämnen förs samman till blockämnen, varigenom antalet tentamina mins- kar. Kommittén framhåller att man genom att skapa blocki'imnen upp- når pedagogiska fördelar i form av bättre översikt av blockämnets olika delar och ökade möjligheter till samordning av utbildningsplaneringen. Enligt kommitténs förslag kommer de studerande att under läsåret pa- rallellt studera två tentamensämnen och ett obligatoriskt icke-tentamens- ämne.
Organisationskommittén redovisar en begränsad undersökning av möj- ligheterna att införa ett gemensamt första studieår som omfattar dels den föreslagna maskintekniska utbildningen, dels de delar av utbild- ningen vid sektionen för bergsvetcnskap vid tekniska högskolan i Stock- holm som avses bli flyttade till Luleå. För dessa båda utbildningslinjer föreligger enligt kommittén inga hinder för val av ämnen ingående i ett gemensamt inledande läsår så att för resp. linje väsentliga kurser får utrymme och utan att studieplanen innehåller onödiga avsnitt för någon av utbildningslinjerna. Med hänsyn till sin målsättning att genom ut— bildning vidga teknikerns referensram så att denne upplever sitt teknik- område insatt i ett större sammanhang, föreslår kommittén att avsnitt från exempelvis statskunskap, nationalekonomi, sociologi, psykologi, ar- betsmedicin och ergonomi ingår i utbildningen under samtliga studieår. Kommittén återkommer till de konkreta förslagen härvidlag i samband med utbildnings- och studieplanema för resp. utbildningslinje. Kommit- tén framhåller vidare att i den grundläggande högre tekniska utbild- ningen bör ingå praktisk verksamhet. I fråga om fördelningen mellan miljöpraktik, färdighetspraktik och tillämpad utbildning har kommittén gjort den avvägningen att tyngdpunkten bör ligga på miljöpraktiken.
Den av kommittén föreslagna läsårsorganisationen förutsätter att de studerande i större utsträckning än f.n. håller den planerade studietak- ten, då bl. a. möjligheterna till omtentamina minskar. Kommittén för- utsätter därför dels att den studerande själv med lärarens hjälp bedömer sin studiesituation redan under pågående kurs, dels att studievägledare kopplas in så fort den studerande uppvisar otillräckliga studieresultat. Kommittén återkommer senare med förslag till resurser för studieväg- ledningsverksamheten.
2.2.4. Utbildningsenhetens organisation
Organisationskommittén föreslår en provisorisk organisation för de delar av verksamheten som, på grund av uppbyggnadsarbetet, ej kan regleras genom universitetsstadgan (1964: 461). Kommittén kommer att föreslå
Prop. 1971: 59 7
en fullständig organisation —- utbildningsenhetens status och styrelse- form samt samband med andra universitet och högskolor — i ett senare delbetänkande. För att utbildning skall kunna påbörjas hösten 1971 föreslår kommittén följande provisoriska organisation. Högre teknisk ut- bildning och forskning skall bedrivas vid en högskolenhet i Luleå och ut- bildningen ges på en eller flera utbildningslinjer. Den omedelbara sty- relsen vid högskolenheten handhas av organisationskommittén, varige- nom konsistorium och rektorsämbete kommer att saknas i inlednings- skedet. Högskolenhetens centrala förvaltning sköts dels genom att en under kommittén placerad tjänsteman svarar för att på högskolenheten ankommande förvaltnings— och verkställighetsuppgifter fullgörs, dels genom att kamerala delar av personaladministrationen samt kassa och redovisning handhas av universitetet i Umeå. För behandling av utbild- ningsårenden föreslår kommittén att en utbildningsnämnd inrättas för varje utbildningslinje.
2.2.5 Forskning — utveckling
Organisationskommittén behandlar vidare bl. a. vissa allmänna frågor rörande den tekniska forskningen och dess inriktning samt samverkan mellan högre teknisk utbildning och forskning och industriella forsk- nings- och utvecklingsorgan.
Kommittén framhåller att den tekniska forskningen i övre Norrland bör ha tillämpad inriktning och vara dimensionerad och organiserad så att den är självgenererande och således kan bedrivas i en miljö som är kvalitativt likvärdig med andra läroanstalters. De forskningsområden kommittén ämnar föreslå kommer att bestå av dels en bas av ämnen som finns vid motsvarande sektioner/utbildningslinjer vid övriga tek- niska fakulteter, dels riksunika forskningsområden för att om möjligt undvika dubbleringar när det gäller satsningar på olika tekniska områ- den. Vidare bör man enligt kommittén beakta värdet av den samhälls- stimulans för landsdelen som forskning på olika områden kan ge.
Ett vidgat forskningssamarbete mellan universitet och högskolor samt utanför dessa stående institutioner anser kommittén angeläget. Kommit- tén hänvisar därvid till universitetskanslersämbetets utredning om forsk- ningssamvcrkan mellan universiteten, högskolorna och näringslivet. Kommittén erinrar vidare om att ämbetet tillsatt en arbetsgrupp för att utreda frågor som aktualiseras vid inrättande av extra professurer vid forskningsinstitut m. m. utanför universitet och högskolor.
Kommittén ämnar följa arbetet i nämnda arbetsgrupp och i det fort- satta utredningsarbetct undersöka möjligheten och lämpligheten av att inrätta extra tjänster som professor. Kommittén återkommer i anslutning till sina konkreta förslag till forskningsområden till frågan om samverkan med olika industriella forsknings- och utvecklingsenheter i övre Norr- land.
Prop. 1971: 59 8
2.3. Maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå 2.3.1 Allmänt
Organisationskommittén redovisar inledningsvis det mål för maskin- teknisk utbildning som utbildningsrådet för maskinteknik formulerat, vilket utgör allmän utgångspunkt för kommitténs förslag till uppläggning av motsvarande utbildning vid högskolenheten i Luleå. Med hänvisning till sin principiella uppfattning om utformningen av den högre tekniska utbildningen gör kommittén tillägget att en väsentlig del i målet för den- na utbildning är att ge den studerande kännedom om utbildningens och den kommande yrkesverksamhetens roll i ett samhälleligt system, vilket innebär att samhällsvetenskapliga orienteringskurser kommer att stu- deras tillsammans med de tekniska ämnena. Den maskintekniska utbild- ningen i Luleå föreslås få en uppbyggnad som karakteriseras av ett suc— cessivt val av ämnen men där fyra terminers utbildning dock i huvudsak - är gemensamma. Utbildningen de sista terminerna kommer att koncen- treras kring ett tillämpat tekniskt ämne, som skall studeras till den högsta nivå studietiden medger.
2.3.2. Inriktning av maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå
Organisationskommittén konstaterar med utgångspunkt i en utförd sammanställning och analys av utbildnings- och forskningsorganisationen inom det maskintekniska området vid de existerande tekniska fakulte- terna att basen inom detta teknikområde består av dels en konstruktions- och produktionsteknisk ämnesgrupp, dels en ämnesgrupp inom området industriell ekonomi och organisation. Vidare utgör de värmetekniska resp. skeppstekniska ämnena två betydande ämnesgrupper, som emel- lertid finns företrädda endast vid de äldre tekniska fakulteterna. Mot denna bakgrund och efter analys av nuvarande forskningsspccialiseringar inom de centrala maskintekniska ämnena vid de tekniska fakulteterna drar kommittén följande slutsatser i fråga om inriktningen av den ma- skintekniska utbildningen och forskningen i Luleå
att de konstruktions-, material- och bearbetningstekniska områdena, som utgör en generell stomme inom varje maskinteknisk enhet, skall täckas inom högskolenheten samt att de forskningstjänster som kom- mittén föreslår skall ges viss inriktning eller att innehavarna av forsk- ningstjänsterna skall själva kunna skapa viss profil hos sin verksam- het inom ett mer totalt mönster inom landet, att de organisationstekniska områdena skall täckas vid högskolenheten eller genom samverkan med separat institution och att därvid de speciellt industriella aspekterna skall beaktas men att forsknings- tjänster eller innehavare av dessa skall ha möjligheter till profile-
ringar,
Prop. 1971: 59 9
att möjligheten av specialiteter av »rikskaraktär» för den maskintekniska utbildningen och forskningen vid högskolenheten skall noga under- sökas.
Inom det konstruktionstekniska ämnesområdet bör enligt kommittén ämnena maskinkonstruktion, maskinelement, hållfasthetslära och trans- portteknik (transportmedel) ges en inriktning mot tung och medeltung konstruktion. Inom området för konstruktionsmaterial kan _en delvis ny profil skapas genom att man i såväl forskning som utbildning binder samman processteknik med bearbetningsteknik och konstruktionsteknik med inriktning mot metaller, sintermaterial, keramiska material, orga- niska material och syntetiska material. Kommittén föreslår vidare att ämnesområdet mekanisk bearbetningsteknik vid högskolenheten inriktas mot varm och halvvarm bearbetning. För de båda sistnämnda teknik- områdena är enligt kommittén möjligheterna till samverkan med metall- urgiska forskningsstationen i Luleå och dess planerade utbyggnad mot bearbetningsteknik uppenbar. Vidare anges industriell ekonomi och orga- nisation som ett lämpligt forsknings- och utbildningsområde. Kommit- tén redovisar dessutom sin avsikt att i ett senare delbetänkande återkom- ma med förslag om en specialisering inom finmekaniken, vilken svarar mot ett riksintresse och som kan komma att lokaliseras till Skellefteå (presenteras i bilaga till betänkandet).
Den maskintekniska utbildningen vid högskolenheten i Luleå bör en- ligt kommitténs förslag bestå av två'studieinriktningar nämligen maskin- konstruktion samt material- och bearbetningsteknik. Som en tänkbar . tredje studieinriktning antyds den nyssnämnda specialiseringen mot fin- mekanik. Uppdelningen på olika studieinriktningar kommer att ske i början av tredje läsåret. Under första läsåret meddelas undervisning i ämnena teknikens matematiska hjälpmedel, teknikens naturvetenskapliga grunder samt orientering om tekniken. Undervisningen i åtskilliga av del- kurserna under det första läsåret avses stödjas av TV genom att TRU- producerade program eller delar därav föreslås bli använda som komplet- terande inslag i den traditionella undervisningen. Under det andra läs- året sker undervisning i grundläggande tekniska ämnen, främst maskin- teknik, material- och bearbetningsteknik samt elektroteknik. Under det tredje läsåret meddelas undervisning i specialiserade tekniska ämnen vid endera av de nyssnämnda studieinriktningarna. Under det avslutande fjärde året avses de studerande välja mellan ett antal huvudämnen vid resp. studieinriktning varefter sista terminen används för examensarbete. Under samtliga läsår sker undervisning i olika samhälls- och beteende— vetenskapliga ämnen.
2.3.3. Institutions- och personalorganisation m. m.
Organisationskommittén föreslår att den maskintekniska utbildningen och forskningen i Luleå bedrivs inom ramen för två storinstitutioner,
Prop. 1971: 59 10
nämligen institutionen för maskinkonstruktion samt institutionen för ma- terial- och bearbetningsteknik. Kommitténs utgångspunkter för dess förslag till institutionsorganisation har varit
att institutionerna bör organiseras så att slagkraftiga arbetsgrupper kan bildas för gemensamma forskningsuppgifter, att institutionerna bör samlas kring vissa grundläggande eller profileran- de forskningsområden, vilka också bör motsvara utbildningens om— råden i den avslutande utbildningen (fjärde läsåret), att den avslutande utbildningen företrädesvis bör ges av personer med direkt anknytning till forsknings- och utvecklingsarbete under det att den grundläggande utbildningen avseende främst de två första åren bör ges av andra lärare, vilka ej nödvändigtvis måste ha sådan an- knytning.
I fråga om sammansättningen av forskargrupperna vid institutionerna anför kommittén följande.
Dessa grupper bör vara sammansatta av personer med näraliggande men ej varandra helt täckande specialiteter; vidare är en spridning i åldershänseende önskvärd. Vid de befintliga högskolorna utgörs forskar- grupperna i regel av professor och assistenter inom en institution. Det är påfallande i hur liten utsträckning forskare ur ett mellanskikt mellan assistenter och professsorer är knutna till institutionerna. Delta förefal- ler organisationskommittén vara en brist som vid organiserande av en ny enhet för högre teknisk utbildning och forskning bör korrigeras. Orga- nisationskommittén tror sig ha kunnat konstatera att, i fall då "biträdande professor, docent eller forskarassistent varit knutna till en .institution, slagkraften i forsknings- och utvecklingsarbetena har varit avsevärt högre. En förutsättning syns då också vara att biträdande professor (ti- digare laborator) ej har ett helt avskilt forskningsområde utan samver- kar med övriga i gemensamma projekt.
Mot denna bakgrund föreslår kommittén följande personalorganisa- tion och tidsplan för dess uppbyggnad.
Tidpunkt
för inrät- Tjänst/ ämne tande Institutionen för niriskittkonstruktion Professor Maskinkonstruktion l 7 1972 Professor Transportteknik 1 7 1973 Bitr. professor Maskinelement 1 1 1973 Bitr. professor Hållfasthetslära 1.1.1973 Docent Maskinkonstruktion 1.7.1973 Forskarassistent Maskinkonstruktion 1 1 1974 Universitetslektor Maskinkonstruktion 1 1 1972 Universitetslektor Maskinkonstruktion 1 7 1973 Universitetslektor Elektroteknik 1 1 1972 Speciallärare Värme- och kraftteknik1 Universitetslektor Teknikens matematiska hjälpmedel 1.7.1971 Universitetslektor Teknikens naturvetenskapliga grunder 1.7.1971 Universitetsadjunkt Teknikens matematiska hjälpmedel 1.7.1971 Universitetsadjunkt Teknikens naturvetenskapliga grunder 1.7.1971
Prop. 1971: 59 ' 1 1
Tidpunkt för inrät- Tjänst/ämne tande Institutionen för material- och bearbetningsteknik Professor Konstruktionsmaterial 1 7 1972 Professor Bearbetningsteknik 1 7 1973 Bitr. professor Produktionsteknik 1.1.1974 Docent Konstruktionsmaterial 1.1.1974 Forskarassistent Material- och bearbetningsteknik ] 7 1973 Universitetslektor Materialteknik 1 1 1972 Universitetslektor Bearbetningsteknik 1 7 1972 Speciallärare T räteknolog'i1 Speciallärare Kontroll- och provningsteknik1 Speciallärare Organiska och syntetiska material1 Speciallärare Ytbehandling1 Universitetslektor Industriell organisation 1.1.1973 Universitetslektor Samhällskunskap 1.1.1972 Speciallärare ADB1
1 Speciallärare tillsätts av högskolans styrelse, vilken tills vidare är organi- sationskommittén. Kostnaden bestrids inom ramen för kursanslaget.
Beträffande de föreslagna tjänsterna som speciallärare anför kommit- tén.
I ovanstående förteckning har organisationskommittén tagit upp ett antal speciallärartjänster. Inom kommittén har det särskilt framhållits att det vore önskvärt att som lärare i dessa ämnen i stället för special— lärare kunna knyta aktiva forskare eller universitetslektorer. Undervis- ningens begränsade omfattning gör emellertid att kommittén här måste förutse speciallärare. Kommittén vill i detta sammanhang stryka under ' vikten av att central myndighet främjar möjligheten att tjänster som forskare eller lärare blir gemensamma för annan teknisk högskola och högskolenheten i Luleå. Som exempel vill kommittén framhålla att för speciallärartjänstcn i värme- och kraftteknik, där undervisningen avslut— ningsvis kanske bör inriktas mot förbränningsmotorteknik, ett samarbete med institutionen för energiteknik vid CTH skulle vara lämpligt. På samma sätt skulle undervisningen i organiska och syntetiska material kunna befrämjas genom samarbete med någon av de två etablerade forskningsgrupperna vid KTH och CTH. För speciallärartjänstcn i trä- tcknologi förutser kommittén ett samarbete med träforskningsinstitutet i Stockholm samt för speciallärartjänstcn i kontroll- och provningstek- nik på samma sätt ett samarbete med statens provningsanstalt. Kom- mittén förutsätter att speciallärare i vissa ämnen kan erhållas från Umeå universitet. Undervisningsvolymen i dessa ämnen bör adderas till övriga åligganden för universitetsinstitutionema för att ge underlag för inrät- tandet av ordinarie tjänster.
Organisationskommittén föreslår att vid tillsättningen av tjänsterna för den maskintekniska utbildningen och forskningen vid högskolen- heten i Luleå ett interimsförfarande skall tillämpas. Vederbörande fa- kultet vid universitetet i Umeå föreslås handlägga tillsättningsärendena när det gäller tjänsterna som universitetslektor och universitetsadjunkt i ämnena teknikens matematiska hjälpmedel resp. teknikens naturveten-
Prop. 1971: 59 ' 12
skapliga grunder samt tjänsten som universitetslektor i samhällskunskap. Tillsättningsärendena för övriga tjänster föreslås bli handlagda av Chal- mers tekniska högskola. Rätten att väcka förslag om kallelse av viss per- son till tjänst som professor eller biträdande professor vid högskolen- heten, bör — förutom ledamot av vederbörande fakultet eller sektion — även tillkomma organisationskommittén.
Organisationskommittén stryker under betydelsen av att en kraftig satsning sker på studievägledning bl. a. med hänsyn till att den före- slagna studieorganisationen inte kommer att innehålla någon tentamens- period i början av höstterminen (s.k. september-period). Vidare förut- sätter kommittén att tvåortsutbildning kommer att inrättas varvid det är angeläget att de studerande som skall fullfölja studierna vid annan ort bedriver sina studier med så liten eftersläpning som möjligt. Beho- vet av studievägledning läsåret 1971/ 72 har av kommittén beräknats uppgå till sammanlagt 400 timmar.
Kommittén föreslår att ett interimistiskt förfarande tillämpas när det gäller sammansättningen av utbildningsnämnden läsåret 1971/72. En förutsättning för att den maskintekniska utbildningen skall kunna starta detta läsår är att kommittén utarbetar förslag till utbildnings- och studie- planer. Kommittén föreslär därför att den såsom högskolenhetens sty- relse får fungera som utbildningsnämnd fram till utbildningens start, varefter en utbildningsnämnd tillsätts bestående av fyra lärare utsedda av kommittén — av vilka en ordförande — fyra studerande och en re- presentant för övrig personal.
2.3.4. Utbyggnadstakt
Organisationskommittén föreslår att den maskintekniska utbildnings- linjen i Luleå byggs ut enligt följande sammanställning.
Intagnings- Totalt antal
Läsår kapacitet studerande 1971/72 50 50 1972/73 100 150 1973/74 150 300 1974/75 150 450 1975/ 76 200 600 1976/77 200 700 1977/78 200 750 1978/ 79 200 800
2.4. Resursbehov 2.4.1 Driftkostnader
Organisationskommittén har lagt fram kostnadsberäkningar som avser uppbyggnaden av den maskintekniska utbildnings- och forskningsorgani-
Prop. 1971: 59 13
sationen. Kommittén har därvid utgått från att verksamheten vid hög- skolenheten i Luleå skall vara likvärdig med övriga tekniska läroanstal- ters. Som tidigare redovisats föreslår kommittén att följande forskar- och lärartjänster inrättas för den maskintekniska utbildningslinjen.
Tjänst Antal Professor ............................................. 4 Biträdande professor .................................... 3 Docent ............................................... 2 Forskarassistent ........................................ 2 Universitetslektor ....................................... 9 Universitetsadjunkt ..................................... 2 Speciallärare ........................................... 6
N oo
Dessutom föreslår kommittén att vid högskolenhetens förvaltning in- rättas tre tjänster budgetåret 1971/ 72, nämligen en byrådirektör i A 28, en kontorsskrivare i A 10 och en expeditionsförman i A 10. Behovet av övrig personal anges i kostnadstermer grundade på jämförelser med övriga tekniska fakulteter. Kostnaderna är angivna i 1970 års kostnads- och löneläge. Samtliga lönekostnader inkluderar ett lönekostnadspålägg på 23 % samt för lärarpersonalen ett filialtillägg på 15 %. Kommittén påpekar att dess pågående utredningsarbete rörande en gruv- och geo- vetenskaplig utbildningslinje bör observeras vid bedömningen av kost- nadsberäkningarna eftersom vissa kostnader i sammanställningen belas- tar den maskintekniska utbildningslinjen oproportionerligt högt.
Beräkning av löpande kostnader för högskolenheten i Luleå, maskintek- nisk utbildningslinje (] OOO-tal kr.)
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1978/79
Kostnadsslag 50 stud 150 stud 300 stud 450 stud 600 stud 800 stud Avlöningar till lärarpersonal ...... 720 1 580 2 850 4 100 4 810 5 830 Driftkostnader .................. 325 890 1 400 2 100 2 400 2 900 Vetenskapliga bibliotek:
avlöningar .................... — 110 180 210 350 500 Vetenskapliga bibliotek:
bokinköp m. rn. ............... 50 500 50 80 100 150 Central förvaltning, verkstad m.m. . 180 250 400 700 1 100 1 300 Gemensamma driftkostnader ...... 145 600 1 500 2 100 2 500 3 500 Kostnader för datamaskintid ...... 100 500 750 1 000 1 000 1 000 Övrigt (höjning av vissa gemensamma
riksstatsanslag) ................ 250 250 250 250 250
1 520 4 680 7 280 10 540 12 510 15 430
2.4.2. Investeringskostnader
I organisationskommitténs uppdrag ingår att bedriva utredningsarbetet med sikte på att delar av bergssektionen vid tekniska högskolan i Stock-
Prop. 1971: 59 14
holm skall flytta till Luleå. Med hänsyn härtill och till pågående över- väganden inom kommittén ingår i kommitténs uppskattning av det totala lokalbehovet i Luleå utrymme för en gruv- och geovetenskaplig utbild- ningslinje med en årlig intagning av ca 100 studerande. Kommittén upp- skattar det totala lokalbehovet till 24 000—26 000 m2 för undervisnings- lokaler, institutionslokaler och gemensamma lokaler. Av denna yta hänför sig 17 000—19 000 m” till den maskintekniska utbildningen och forskningen. I denna ytram ingår inte utrymmen för TV-studio, bespis- ningslokal och bibliotek.
Undervisningen kommer under läsåren 1971/ 72 och .1972/ 73 att be- drivas i provisoriska lokaler och lokalbehoven beräknas för de båda läs- åren till 701 1112 resp. 3 000 m". Planeringen tar sikte på att de första 'per- manenta lokalerna skall tas i bruk läsåret 1973/ 74. Avsikten är att i samband med den sista utbyggnadsetappen avveckla de provisoriska lo- kalerna så att all undervisning vid full utbyggnad läsåret 1978/ 79 skall bedrivas i permanenta lokaler.
Kommittén bedömer att provisorielokaler bör lokaliseras till Porsön nordost om stadens centrala delar och öster om gamla E 4. Detta område studeras f.n. av byggnadsstyrelsen som ett av alternativen för förlägg- ningen av de permanenta lokalerna. Luleå kommun har utfäst sig att kostnadsfritt ställa markområde, utrustat med vatten, avlopp, elektricitet och vägförbindelser till högskolenhetens förfogande.
Kommittén har uppskattat kostnaden för utrustning för de maskin- tekniska institutionerna samt för vissa gemensamma lokaler till 20 milj. kr., varav 600 000 kr. avser utrustning för läsåret 1971/ 72. Kostnads- uppskattningen grundas på jämförelser med utrustningskostnaderna i samband med ny- eller ombyggnadsprojekt för maskinteknisk utbildning och forskning vid andra läroanstalter. Vidare har kommittén beräknat kostnaderna för inredning resp. försörjningsåtgärder till vardera 5 milj. kr."
Organisationskommitténs förslag till investeringar för maskinteknisk utbildning och forskning i Luleå uppgår sammanfattningsvis-till-följande belopp.
Byggnader ...................................... _48 milj. .kr. Försörjningsåtgärder .............................. 5 milj. kr. Inredning ....................................... ,5 milj. kr. Utrustning ...................................... 20 milj. kr.
78 milj. kr.
2.5. Kontaktade intressenter m.m.
Organisationskommittén har mot bakgrund av statsmakternas beslut angående högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland (prop.
Prop. 1971: 59 15
1970: 88, SU 1970: 133, rskr 1970: 296) bedrivit sitt utredningsarbete med sikte på att maskinteknisk utbildning skall kunna inledas i Luleå hösten 1971. Med hänsyn till den pressade tidsplanen har kommittén ansett det angeläget att under pågående utredningsarbete få synpunkter på aktuella överväganden och förslag genom kontakter med skilda in- tressenter. Kommittén har haft underhandskontakter med företrädare för bl. a. tekniska fakulteten vid universitetet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, universitetet i Umeå, SFS, Jernkontoret, Sveriges mekanförbund och Svenska teknologföreningen. Vid samrådet har värdefulla synpunkter framkommit såväl i fråga om principer som skilda konkreta förslag. Vissa av dessa synpunkter har kommittén beaktat i det aktuella förslaget medan andra påpekanden kommer att nyttjas i det fortsatta utredningsarbetet.
Flertalet av de kontaktade instanserna har uttalat sig positivt om den föreslagna studieorganisationen. Även organisationen med ett fåtal men genom sin storlek slagkraftiga institutioner har ansetts ändamåls- enlig. Jernkontoret har framhållit att en bearbetningsteknisk utbildnings- och forskningsinriktning bör baseras på kemisk-metallurgisk-metallogra- fisk grund. Kommittén föreslår emellertid att bearbetningstekniken i Luleå skall inriktas mot mekanisk bearbetning med grunden i fysik och har således inte ansett sig böra frångå sitt förslag på denna punkt. Vi- dare har SFS uttryckt farhågor för att problem kan uppstå vid övergång från första läsårets studier i grundläggande matematisk-naturvetenskap- liga ämnen till studierna i de tekniska ämnena under andra läsåret. Kom- mittén anser dock att studiesvårigheterna vid övergången mellan de båda årskurserna kommer att minska dels genom den föreslagna orienterings- kursen om tekniken, dels genom den nya uppläggningen av de grundläg- gande matematisk-naturvetenskapliga studiekurserna.
Som bilagor till det första delbetänkandet har organisationskommittén fogat dels förslag till utbildnings- och studieplaner för en maskinteknisk utbildningslinje i Luleå, dels en preliminär presentation av en till Skellef- teå lokaliserad utbildnings- och forskningsorganisation i finmekanik samt slutligen en kompletterande redogörelse för utformningen av studie- organisationen.
3. Remissyttrandena
Över organisationskommitténs betänkande har, efter remiss, yttranden avgetts av rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala, rektorsämbetet vid universitetet i Lund som överlämnat yttrande från sektionen för ma- skinteknik, rektorsämbetet vid universitetet i Umeå som överlämnat yttrande från matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och samhälls- vetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd, rektorsämbetet vid högskol-
Prop. 1971: 59 16
enheten i Linköping som överlämnat yttrande från tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd, rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm efter hörande av utbildningsnämnden vid sektionen för ma- skinteknik, rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola efter höran- de av tekniska fakultetens utbildningsnämnd och utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik.
Vidare har yttranden avgetts av arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling, byggnadsstyrelsen, statens provningsanstalt, arbetar- skyddsstyrelsen, kommittén för television och radio i utbildningen (T RU), länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå kommun, Skellefteå kom- mun, Umeå kommun, Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industri- förbund och Svenska arbetsgivareföreningen, Svensk industriförening, Norrlandsfonden, Sveriges mekanförbund, Svenska gruvföreningen, Jernkontoret, Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott, Norrbot- tens läns landstings förvaltningsutskott, Sveriges akademikers centralor- ganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska teknologföreningen, Västerbottens läns företagarförening, Sveriges för- enade studentkårer (SFS) samt studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola.
Den av universitetskanslersämbetet överlämnade sammanställningen över yttrandena har i huvudsak följande lydelse.
3.1. Utbildningens mål
Kommittén har ambitionen att den högre tekniska utbildningen i övre Norrland skall vara likvärdig med övriga tekniska läroanstalters. Som delmål anges att utbildningen i icke—tekniska ämnen skall vidga de stude- randes referensramar för den framtida yrkesverksamheten. De flesta re- missinstanserna instämmer i kommitténs målformulering, som innebär att utbildningen skall vara likvärdig med övriga tekniska läroanstalters. Delmålet att vidga de studerandes referensramar genom inslag av sam- hällsvetenskapliga ämnen i utbildningen uppfattas av många som mycket positivt, bl. a. av samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd vid universitetet i Umeå, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbot- tens län, Luleå kommun. Umeå kommun, Ingenjörsvetenskapsakade- mien, Sveriges Mekanförbund, TCO, SFS samt studentkårerna vid tek- niska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Länssty- relsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landstings förvaltningsut- skott antar att detta inslag i utbildningen kan göra högskolenheten mer attraktiv för potentiella studerande än andra tekniska högskolor.
Tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping anser att strävan att ge de studerande vidgade referensramar är ett intressant experiment, men tvivlar på att kommitténs förslag kom— mer att göra utbildningen likvärdig med andra tekniska högskolors. Ytt- randena från rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt SACO
Prop. 1971: 59 17
har samma innebörd, medan rektorsämbetet och utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid tekniska högskolan i Stockholm anser sig kunna konstatera att resultatet av kommitténs förslag måste vara att en civilingenjörsexamen som avläggs i Norrland blir av betydligt lägre kvalitet än examen från någon av de övriga tekniska högskolorna.
3.2. Studieorganisationen 3.2.1 Successiva val
Kommittén föreslår en utbildningsgång där den studerande går från grundläggande ämnen till tillämpade och från »breda» ämnen till specia- liserade. Principen om successiva val under studiegången accepteras i allmänhet av remissinstanserna. Endast rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt SFS anför kritiska synpunkter. De anser att om de studerande redan från början gör ett målval erhålls vinster i studietid och planering.
3.2.2. Studieårsorganisation
Kommittén föreslår en .ny studieårsorganisation, som innebär en längre period av schemalagd undervisning och något kortare tid för tentamen jämfört med nuvarande studieordning. Detta innebär också att antalet tentamina minskar. De flesta remissinstanserna anser att för- slaget är intressant och väl värt att pröva. Rektorsämbetena vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola är dock mindre positiva och menar att den nuvarande studieårsorganisationen och för- hållandet mellan studietid och tentamenstid vuxit fram ur erfarenheten. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm skriver följande.
Med en studieorganisation enligt organisationskommitténs förslag sy- nes vara förenade stora risker för att antingen en betydande eftersläp- ning kommer att uppstå eller studieinnehållet i realiteten måste begrän- sas.
Viss tveksamhet beträffande förslaget att avskaffa tentamentsperioden i början av hösten framförs av TCO och SFS medan studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola hävdar att denna tentamensperiod måste finnas för att inte försvåra de stude- randes studieplanering.
3.2.3. Studiemoduler och blockämnen
Ett färre antal tentamina kan åstadkommas genom att, som kommit- tén föreslår, ett antal mindre ämnen förs samman till större s.k. block-
Prop. 1971: 59 18
ämnen. Deras storlek anges i ämnesmoduler, definierade genom den to- tala arbetstid en studerande beräknas behöva. Rektorsämbetet vid tek- niska högskolan i Stockholm, Ingenjörsvetenskapsakademien, SFS samt studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tek- niska högskola ställer sig i princip positiva till kommitténs förslag. Rek- torsämbetet vid Chalmers tekniska högskola delar inte denna uppfattning utan anför.
Om åsyftad flexibilitet i ett större system inte kan vinnas är vinsten med ämnesmoduler tveksam. Man har då bara tillfört studieorganisatio- nen ett nytt formellt villkor som kan vara hindrande vid den rullande studieplansöversyn som är karakteristisk för de tekniska högskolorna.
Tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping finner inte heller kommitténs argument för blockämnen över- tygande, utan anser att kommittén därigenom tvingats sammanföra äm— nen utan något inbördes sammanhang till ett block.
3.3. Studieinriktningar 3.3.1 Maskinteknisk utbildning
Följande utbildnings- och forskningsområden föreslås för maskintek- nik i Luleå: maskinkonstruktion med profileringen transportteknik i be- tydelsen transportkonstruktion, konstruktionsmaterial med profileringen keramer, bearbetningsteknik med profileringen varm bearbetning, indu- striell organisation och ekonomi samt, som en tänkbar specialitet, fin- mekanik. Luleå kommun, Iänsstyrelsen i Norrbottens län och Norrlands- fonden tillstyrker kommitténs förslag för samtliga studie- och forsknings- inriktningar. Styrelsen för teknisk utveckling anser beträffande profile- ringen mot transportteknik i betydelsen transportkonstruktion inom om- rådet maskinkonstruktion, att man snarare borde rikta in sig på lättare. konstruktioner än på tung och medeltung konstruktion. Styrelsen före- slår vidare att kommittén till att börja med helt koncentrerar utbild- ningen till material- och tillverkningsteknik samt materialkunskap. Den svenska verkstadsindustrin behöver i hög grad speciellt utbildade mate- rialingenjörer, varför sådan utbildning bör anordnas i Luleå.
Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm är starkt kritisk mot det föreslagna forskningsområdet varm och halvvarm bearbetning inom ämnet material- och bearbetningsteknik samt forskningsområdet keramer inom ämnet konstruktionsmaterial.
I en långsiktig planering för bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm är dessa områden de naturliga utvecklingsområdena. Med denna sektions solida basering på ämnena kemi, metallografi och fasta tillståndets fysik har bergssektionen de möjligheter att framgångsrikt utveckla dessa områden som högskolenheten i Luleå saknar, särskilt då baseringen på ovannämnda grundläggande ämnen.
Prop. 1971: 59 19
Jernkontoret ger uttryck för samma uppfattning och avstyrker be— stämt de föreslagna specialiseringarna mot varm och halvvarm bearbet- ning och mot keramer och anför.
För ca 15 år sedan var den uppfattningen ganska allmänt rådande att den varm- och kallbearbetningstekniska studieinriktningen mera borde närma sig den maskintekniska. Denna inställning är numera helt ändrad." Man har alltmer kommit till insikt om att å ena sidan de metallurgiska resp. varm- och kallbearbetningsprocesserna samt värmebehandlings- operationer är så intimt kopplade och att materialens karaktäristika å andra sidan är så avhängiga av hela den integrerade produktionsked— jan, att denna måste ses som ett system. För bearbetaren inom den me- talltillverkande industrin är därför en grundlig kemisk-fysikalisk-metal- lurgisk-metallografisk utbildning nödvändig.
Sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund anser att den föreslagna utbildningen och forskningen i finmekanik är väl motiverad. Rektorsömbetet och tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping instämmer inte helt i kommitténs förslag på denna punkt. Man erinrar om att 1963 års universitets— och högskole- kommitté och organisationskommittén för anordnande av högre utbild- ning i Linköping och senare högskolenheten i Linköping själv föreslagit att en topptjänst i finmekanik skulle inrättas vid högskolenheten. En professur i finmekanik skulle innebära att ett fruktbärande samarbete med den medicinska tekniken kom till stånd vilket är en förutsättning för att den medicinska tekniken vid högskolenheten skall få en inter— nationell ställning.
3.3.2. Bergsvetenskaplig utbildning
I remissbehandlingen av norrlandsberedningens betänkande framför- des förslag om flyttning av de gruvinriktade delarna inom bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm till Luleå. I prop. 1970: 88 föreslog föredraganden att den fortsatta planeringen av en teknisk enhet i Luleå bör bedrivas med sikte på att delar av bergssektionen vid nämnda hög- skola skall flyttas till Luleå. Rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm förutsätter att man senare får tillfälle att yttra sig över ett kommande förslag om en eventuell geovetenskaplig utbildning i Luleå. Men redan nu vill rektorsämbetet framhålla, att en flyttning av vissa delar av bergssektionen får betydelsefulla konsekvenser inte bara för ut- bildningen inom bergssektionen, utan även för vissa andra delar av ut- bildningen inom högskolan. ,
Utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid tekniska hög- skolan i Stockholm anför följande om en eventuell flyttning av delar av bergssektionen.
Om man därvid i propositionen avser den gruvtckniska utbildningen
Prop. 1971: 59 20
vid bergssektionen vid tekniska högskolan i Stockholm vill utbildnings- nämnden inte uttala någon särskild åsikt. Skulle däremot propositionen även inkludera sådana delar av bergssektionen som avser utbildning inom materialtekniken och andra metallografin närstående områden eller metallbearbetningstekniska ämnen vill utbildningsnämnden som sin åsikt starkt understryka olämpligheten av en sådan avtappning av högskolans nuvarande utbildningsinriktning.
Norrlandsfonden anför att den sedan början av 1960-talet ägnat allt större intresse åt mineraltekniska frågor i Norrland och speciellt in- dustrimineral. Fonden anser det sannolikt att detta område skulle kun— na utgöra bas för en betydande industriell expansion i Norrland om till— räckliga resurser disponeras för de olika stadierna från prospektering till exploatering inklusive utbildning och forskning. Norrlandsfonden under- stryker mot denna bakgrund betydelsen av att en bergvetenskaplig sek- tion inrättas i Luleå.
3.4. Lokaliseringen av institutionen för finmekanik
Kommittén skisserar i en bilaga till betänkandet hur studieinriktningen för finmekanik kan komma att utformas. Efter två års studier i Luleå föreslås att de studerande flyttar till Skellefteå, där en institution för fin- mekanik föreslås bli placerad. Flera remissinstanser varnar för de svårig- heter som en uppdelning av utbildningen på två orter kommer att med— föra, dels från undervisnings- och forskningssynpunkt, dels av studie- sociala skäl. Dessa synpunkter framförs av tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping, styrelsen för teknisk utveckling, länsstyrelser: i Norrbottens län, Ingenjörsvetenskapsakade- mien, Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott, Svenska teknolog- föreningen, SFS samt studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm resp. Chalmers tekniska högskola.
Utbildningsnämnden vid sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund och Norrbottens läns landstings förvaltningmtskott erinrar om att en förläggning av högre teknisk utbildning i Norrland främst motive- rades av lokaliseringspolitiska skäl. För att den högre tekniska enheten alls ska få någon sådan effekt, bör någon uppdelning av den finmeka- niska utbildningen och forskningen inte ske.
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund anser att Skellefteå har en lämpligare industriell bas än Luleå och därför lämpar sig bättre för högre teknisk utbildning. De båda organisationerna föreslår att inte endast den finmekaniska studieinriktningen bör få den föreslagna delningen på Luleå/ Skellefteå, utan också studieinriktningen för maskin- teknik. Liknande synpunkter framförs av Västerbottens läns företagar- förening.
Prop. 1971: 59 21
3.5. Lärarorganisationen
De tekniska högskolorna och universiteten anser allmänt att de av kommittén föreslagna resurserna totalt är alldeles för knappa. Tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd vid högskolenheten i Linköping finner att professorstätheten i förhållande till studerandeantalet är för- vånadsvärt låg. Man efterlyser också, i likhet med SACO, högre tjänster inom det grundläggande matematiska och naturvetenskapliga området.
Rektorsämbetena vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola kritiserar kommitténs förslag att docenter och forskar- assistenter -— befattningar som i första hand är avsedda för forskarut- bildningens behov — i väsentlig utsträckning ska fullgöra sin tjänstgö- ringsskyldighet på grundutbildningsnivån.
SFS anser att undervisningen i blockämnena bör handhas av lärarlag, bestående av två eller tre lärare, i större omfattning än vad kommittén föreslår. Därmed skulle man få en integrering av de ämnesområden som ingår i ett blockämne, vilket enligt SFS, är den avgörande fördelen med blockämnen.
3.6. Utbildningsenhetens organisation
Kommittén föreslår att utbildningen och forskningen bedrivs vid en högskolenhet och utbildningen förmedlas vid en utbildningslinje. Provi- soriskt handhas styrelsen av högskolenheten av organisationskommittén. Den centrala förvaltningen sköts dels genom en tjänsteman, dels genom att kamerala delar av personalorganisationen samt kassa och redovis- ning handhas av förvaltningen vid Umeå universitet. Vid varje utbild- ningslinje inrättas en utbildningsnämnd. Utbildningsnämden vid sektio- nen för maskinteknik vid universitetet i Lund anser att erfarenheterna därifrån talar för att det förvaltningstekniska samarbetet med universite- tet i Umeå bör inskränkas till de rena servicefunktionerna, typ kamerala funktioner, som inte direkt har att göra med enhetens primära uppgifter, forskning och utbildning. SFS föreslår att den föreslagna utbildnings— nämnden får en stark ställning och i möjligaste mån tillåts fungera som styrelse för högskolenheten. Studentkårerna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola ser med tillfredsställelse att styrelsen har getts en sådan utformning att utbildningsanstalten kommer att leda fram till en fristående högskolenhet. Studentkårerna anser att studerande vid maskinteknisk sektion vid de befintliga tekniska högsko- lorna ska ingå i organisationskommittén från och med utbildningens start hösten 1971.
3.7 Dimensionering och tidsplan m.m. Utbildningen föreslås starta läsåret 1971/72 med ett intag av 50 stu- derande. Läsåret 1975/ 76 har intagningskapaciteten ökat till 200 stu-
Prop. 1971: 59 22
derandc, vilket är fortvarighctstillstånd. Tekniska fakulteten vid högskol- enheten i Linköping ifrågasätter om inte inrättandet av den högre tek- niska utbildningen i Norrland kunde uppskjutas tills vidare med tanke på den här framförda kritiken och med hänsyn till den goda tillgången på utbildningsplatser i maskinteknik vid befintliga högskolor. Sektionen för maskinteknik vid universitetet i Lund och rektorsämbetet vid tek- niska högskolan i Stockholm yttrar sig inte över studerandeantalct, men anser att den föreslagna högskolenheten är för liten. Närmast syftar man då på antalet lärartjänster.
I fråga om lokaler m. m. för den föreslagna högre tekniska utbild- ningen och forskningen i Luleå anför byggnadsstyrelsen att de proviso- riska lokalerna för de två första läsåren projekteras och uppförs av Luleå stad. Om utbildningen såsom föreslagits skall starta höstterminen 1971 bör enligt byggnadsstyrelsen permanenta lokaler stå färdiga höst- terminen 1973. Styrelsen studerar f. n. i samråd med staden två förlägg- ningsalternativ, dels en innerstadsförläggning, dels en förläggning till Porsöområdet. Byggnadsstyrelsen kan f. n. inte bedöma om permanenta lokaler kan stå färdiga till höstterminen 1973 vid en innerstadsförlägg- ning medan detta är möjligt enligt Porsöalternativet om planeringen kan följa de riktlinjer som gällt för utbyggnaden av högskolenheten i Lin- köping. Styrelsen anser vidare att det av kommittén angivna investerings- behovet för byggnader, försörjningsåtgärder och inredning för den ma- skintekniska linjen på sammanlagt 58 milj. kr. vara en rimlig utgångs- punkt på nuvarande stadium.
4. Universitetskanslersämbetet
4.1. Utbildningens mål
Inom universitetskanslersämbetet har betänkandet granskats av fakul- tetsberedningen för de tekniska vetenskaperna samt utbildningsråden för resp. maskinteknik och bergsvetenskap. Fakultetsberedningen har i hu- vudsak varit positiv till de framlagda förslagen. Inom utbildningsråden har kritiska synpunkter framförts mot vissa punkter i betänkandet.
Beträffande fakultetsberedningens och utbildningsrådens synpunkter hänvisas till handlingarna i ärendet. Ämbetet ansluter sig till organisa- tionskommitténs målformulering, som innebär att den högre tekniska ut- bildningen i Luleå primärt skall vara likvärdig med den civilingenjörsut- bildning som meddelas vd befintliga tekniska fakulteter i landet samt att den inom denna allmänna ram skall bl. a. tillgodose vissa regionalpoli- tiska mål och ge de studerande en vidgad referensram för framtida yrkesverksamhet genom utbildning i icke tekniska ämnen. Enligt ämbe-
Prop. 1971: 59 23
tets uppfattning är det angeläget att de studerande på ett mera aktivt sätt än tidigare görs medvetna om de direkta och indirekta samhälleliga följderna av olika lösningar av tckniska'problem. Från bl. a. vissa re- missinstanser vid de tekniska fakulteterna har uttryckts starka tvivel an- gående möjligheterna att förena denna samhällsorientering med kravet på en med övriga läroanstalter likvärdig utbildning. Ämbetet är medvetet om att en reduktion av de rent matematisk-naturvetenskapliga och tek- niska kunskaperna måste bli följden av ett ökat inslag av orienteringsäm- nen. Detta gällcr även om man söker mer än hittills anpassa de grund- läggande matematisk-naturvetenskapliga ämnena direkt till den efter- följande tekniska utbildningens krav och åstadkomma en ämnesmässig fördjupning inom den valda specialinriktningen motsvarande den som kommer till stånd vid övriga tekniska fakulteter. Ämbetet bedömer emel- lertid att en utökning med kurser i samhällsvetenskap och beteendeveten— skap, speciellt avpassade för civilingenjörsutbildningen, tillför utbildning- en moment som får anses lika värdefulla för en kommande yrkesverk- samhet inom vissa områden. Bl. a. gäller detta inom konstruktionstekni- ken där de ergonomiska aspekterna måste utgöra en integrerad dels i den tekniska problemlösningen. Synpunkter i denna riktning har också betonats i remissbehandlingen inte minst i flera yttranden från företrä- dare för produktionslivet.
4.2. Studieorganisation
De förslag som organisationskommittén har lagt fram angående suc- cessiva val, studieårsorganisation, blockämnen m. m. behöver inte under- ställas riksdagens prövning. Universitetskanslersämbetet vill emellertid framhålla att förslagen enligt ämbetets mening bör genomföras. Med hänsyn till den tveksamhet som redovisats från vissa remissinstanser vid de tekniska fakulteterna samt vissa studentkårer bör emellertid detta göras i form av försöksverksamhet. Resultaten bör noga följas och en omprövning av uppläggningen göras när de kunnat utvärderas.
4.3. Studieinriktningar
De av organisationskommittén föreslagna inriktningarna mot forsk- nings- och studieområdena maskinkonstruktion, konstruktionsmaterial, bearbetningsteknik samt industriell ekonomi och organisation finner ämbetet, liksom huvuddelen av remissinstanserna, väl avvägda och sva- rande mot de uppställda regionalpolitiska målen. När det gäller inrikt- ningen finmekanik har kommittén inte lagt fram något definitivt förslag. Ämbetet förutsätter emellertid att denna inriktning kommer till stånd och att kommittén snarast behandlar tillhörande frågor.
De närmare profileringarna inom dessa inriktningar har kritiserats
Prop. 1971: 59 24
från skilda håll. Speciellt har rektorsämbetet vid tekniska högskolan i Stockholm och remissinstanserna med nära anknytning till bergsveten- skap vänt sig mot inriktningarna varm bearbetning inom bearbetnings- tekniken och keramer inom läran om konstruktionsmaterial, vilka enligt dessa instanser kräver en koppling till bl. a. ämnena kemi, metallografi och fasta tillståndets fysik och därför hör hemma inom den bergsveten- skapliga sektionen. Organisationskommittén har enligt vad som redovi- sats i betänkandet vid sina kontakter med Jernkontoret tagit del av dessa synpunkter i vad avser bearbetningsteknik. Kommittén har emellertid ansett att bearbetningstekniken i Luleå bör inriktas mot mekanisk bear- betning med grunden i fysik och inte ansett sig böra frångå sitt förslag på denna punkt.
Ämbetet delar organisationskommitténs uppfattning att utbildning inom de nämnda områdena kan bedrivas med grunden i fysik men finner att forskningen och forskarutbildningen, såsom framhållits av ifråga- varande remissinstanser, måste ha den bredare bakgrunden och forsk- ningsmiljön.
Organisationskommittén har angett att samverkan med metallurgiska forskningsstationen och dess planerade utbyggnad för bearbetningsteknik har förutsatts inom de ovan nämnda profileringsämnena. Jernkontoret har i sitt remissyttrande anfört att det ännu är osäkert om denna utbygg- nad skall komma till stånd. Universitetskanslersämbetet, som anser att tillkomsten av denna enhet med dess bredare forskningsmiljö och möjlighet till sambruk av utrustning är en förutsättning för att ifråga- varande profileringar skall komma till stånd, föreslår på grund av nämn- da uttalande i Jernkontorets yttrande att klarhet om dessa samarbets- möjligheter skapas före ett beslut i frågan om profileringar.
4.4. Utbildningens fördelning på orter
Organisationskommittén har preliminärt föreslagit att utbildningen de två sista åren inom inriktningen finmekanik förläggs till Skellefteå 1 an- slutning till ett av Norrlandsfonden planerat industriellt utvecklingscent- rum (IUC). Ett stort antal remissinstanser har varit negativa mot den föreslagna uppdelningen på två orter med utgångspunkt både i svårig- heter för studerande och lärare och i lokaliseringspolitiska invändningar mot en splittrad forskningssatsning. Andra remissinstanser har funnit anknytningen till IUC i Skellefteå självklart berättigad. Universitetskans- lersämbetet tar inte nu ställning i denna fråga utan förutsätter att kom- mittén i sitt fortsatta arbete noggrant överväger om ett samarbete med IUC fordrar att de studerande permanent förflyttas till Skellefteå och i så fall i vilket skede av studierna. En sådan förflyttning ställer givetvis speciella krav på studiesociala anordningar.
Prop. 1971: 59 25
4.5. Lärarorganisationen
Universitetskanslersämbetet ställer sig bakom den av organisations- kommittén föreslagna beräkningen av lärarbehovet och anser de före- slagna resurserna vara ett minimum. Det förutsätts därvid att uppsätt- ningen av kvalificerade handledare skall kunna kompletteras med på deltid engagerade personer av typen speciallärare och extra professurer. Ämbetet meddelar i detta sammanhang att den inom ämbetet verksamma arbetsgruppen för extra professurer inom kort beräknas avsluta sitt ar- bete och att förslag rörande former för inrättande av sådana tjänster beräknas kunna inges i samband med univcrsitetskanslersämbetets an- slagsframställning för budgetåret 1972/ 73.
När det gäller inriktningen av de högre tjänsterna ansluter ämbetet sig till organisationskommitténs förslag, med det förbehållet rörande den närmaste profileringen av professuren i bearbetningsteknik som framgått av resonemangen under avsnittet om studieinriktning.
Från vissa remissinstanser har anförts att professurer bör inrättas även i något eller flera av de grundläggande matematisk-naturvctenskap- liga ämnena. Ämbetet delar emellertid, i likhet med bl. a. matematisk- naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå, organisations- kommitténs uppfattning att man bör koncentrera uppbyggnaden i Luleå till tekniska ämnen och undvika att sprida forskningsresurserna i ma- tematik, fysik m.fl. grundläggande ämnen till ytterligare en ort.
Tekniska fakultetsberedningen har framhållit att universitetslektorer- na i ämnesområdena matematik och fysik i Luleå bör få möjlighet att bedriva eller på nära håll följa forskningsverksamhet inom sina resp. områden genom någon form av anknytning till motsvarande institutioner vid universitetet i Umeå. Ämbetet understryker vikten av att de bl. a. inom 1968 års utbildningsutrcdning (U 68) pågående övervägandena rö- rande den högre utbildningens forskningsanknytning snarast leder till en för universitetslektorernas forskningskontakt tillfredsställande lösning.
Organisationskommittén har föreslagit att tjänster som universitets- adjunkt inrättas i ämnena teknikens matematiska hjälpmedel och tek- nikens naturvetenskapliga grunder (matematik resp. fysik). För när- varande förekommer inte adjunktstjänster inom de tekniska fakulteterna. Ämbetet har emellertid tidigare i petita föreslagit att möjlighet skulle skapas att inrätta extra sådana tjänster inom ramen för kursanslaget. Matematik och fysik hör till de ämnen i vilka det enligt ämbetets mening är berättigat att inrätta adjunktstjänster. Man bör för dem, liksom för universitetslektoraten, här vid rekryteringen speciellt beakta de möjligheter som finns till förening med tjänst inom gymnasieskolan.
4.6 Utbildningsenhetens organisation Universitetskanslersämbetet delar organisationskommitténs uppfatt- ning att kommittén tills vidare bör fungera som styrelse för Luleå-
Prop. 1971: 59 26
enheten och att universitetet i Umeå bör handha den kamerala delen av förvaltningen. Då organisationskommittén skall fullgöra konsistoriets uppgifter bör den enligt ämbetets uppfattning kompletteras med före- trädare för de grupper som nu försöksvis är representerade i andra konsistorier. Ämbetet avser att senare återkomma med förslag i denna fråga.
När det gäller utbildningsnämnd för utbildningslinjen finner ämbetet det naturligt att denna bör vara sammansatt efter samma principer som i övrigt gäller för utbildningsnämnder och föreslår med hänvisning till pågående försöksverksamhet att ämbetet ges bemyndigande att besluta om nämndens sammansättning och arbetsformer.
4.7. Dimensionering och tidsplan
Organisationskommittén föreslår en första intagning till maskinteknisk linje läsåret 1971/72 med 50 studerande, varefter föreslås en successiv ökning till läsåret 1975/ 76, då intagningen når fortvarighctstillståndet 200 studerande/ år.
Flera remissinstanser har anfört att högskolenheten enligt föreliggande förslag är för liten. Universitetskanslersämbetet anser för sin del att ut— bildningslinjen med den av kommittén föreslagna dimensioneringen kan utgöra en arbetsduglig enhet.
För att högskolenheten skall bli bärkraftig fordras emellertid enligt ämbetets mening en breddning av enhetens utbildningsutbud. I första hand bör därvid, såsom uppdragits åt kommittén, undersökas förutsätt- ningarna för en geovetenskaplig utbildning. Dessutom bör, enligt äm- betet, undersökas möjligheterna till andra utbildningslinjer, varvid bl.a. sådana inom det kemiska området kan tänkas.
Med utgångspunkt i den, enligt vad ämbetet erfarit, relativt långt framskridna planeringen av undervisningen och i vad som i remissytt- randena från byggnadsstyrelsen och Luleå stad anförts om byggnadspla— neringen anser ämbetet det möjligt att starta utbildningen redan läsåret 1971/ 72. Detta förutsätter emellertid, enligt ämbetet, att rekrytering av lärare och detaljplanering av undervisningen och utrustningsanskaffning får påbörjas innan riksdagsbeslut fattats om utbildningens art.
4.8. Kostnader
Universitetskanslersämbetet ansluter sig i huvudsak till de kostnads- beräkningar för den totala uppbyggnaden av linjen som gjorts av orga- nisationskommittén. Ämbetet förutsätter att kostnaderna för planering av enheten under våren 1971 får belasta åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer m. 111.
När det gäller budgetåret 1971/ 72 hemställer ämbetet att medel an-
Prop. 1971: 59 27
visas i enlighet med förslagen i betänkandet. I fråga om medelsbehoven för senare budgetår ämnar ämbetet återkomma i sina årliga anslagsfram- ställningar. Eftersom det från planeringssynpunkt är angeläget att pro- fessorer och biträdande professorer kan delta i uppbyggnaden av sina institutioner föreslår dock ämbetet att principbeslut fattas om inrättande av sådana tjänster budgetåren 1972/ 73 och 1973/ 74 enligt organisa- tionskommitténs förslag.
4.9. Allmänt
I övrigt har universitetskanslersämbetet ingen erinran mot principerna i de förslag som lagts fram i betänkandet. Den närmare utformningen av studieplaner m.m. kommer att bli föremål för behandling i utbild- ningsnämnden och ämbetet, som då har att beakta bl.a. de inkomna remissynpunkterna.
5. Föredraganden
Statsmakterna fattade år 1970 principbeslut om uppbyggnad av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland ( prop. 1970: 88 , SU 1970: 133, rskr 1970: 296). Därvid framhölls bl. a. att utbyggnaden av den högre utbildningen är ett viktigt led i strävandena att skapa en allsidig samhällsservice i hela landet och att tillkomsten av högre teknisk utbild- ning och forskning i övre Norrland skulle innebära en betydande stimu- lans för samhällsutvecklingen i landsdelen. Nyssnämnda beslut innebär att en ny teknisk utbildnings— och forskningsenhet skall byggas upp i Lu- leå. Vid enheten skall en maskinteknisk utbildningslinje med tillhörande forskningsorganisation inrättas. Vid planeringen av enheten skall man dessutom utgå från att en del av sektionen för bergsvetenskap vid tek- niska högskolan i Stockholm skall flyttas till Luleå. Vidare skall det fort- satta utredningsarbetet inriktas på att högre teknisk utbildning skall an- ordnas även i Skellefteå/Umeå-området.
I maj 1970 tillkallade jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande en organisationskommitté med uppgift att under universitetskanslersäm- betet planera den i propositionen föreslagna uppbyggnaden av högre tek- nisk utbildning och forskning i övre Norrland. Som jag i det föregående redovisat har organisationskommittén i december 1970 avslutat den för- sta etappen av sitt utredningsuppdrag och lagt fram förslag om uppbygg- nad av en maskinteknisk utbildnings- och forskningsorganisation i Luleå.
Organisationskommittén anger att målet för dess planering är att skapa en högre teknisk utbildning i övre Norrland som är likvärdig med mot— svarande utbildning vid de befintliga läroanstalterna. Detta innebär emel-
Prop. 1971: 59 28
lertid inte att utbildningen skall vara identisk med den vid övriga tek- niska fakulteter, utan kommittén framhåller att utbildningen kan dif- ferentieras för att tillgodose bl. a. skilda regionalpolitiska mål. I likhet med majoriteten av remissinstanserna ansluter jag mig till det av kom- mittén angivna målet för planeringen av den högre tekniska utbildningen i övre Norrland.
Mot bakgrund av de senaste årens debatt om teknikerns roll i sam- hället föreslår kommittén att målet för den högre tekniska utbildningen i övre Norrland vidgas så att den i högre grad än befintlig utbildning inrymmer både samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga kurs- avsnitt. Kommittén framhåller vikten av att de studerande genom denna samhällsorientering får en vidgad referensram och ökad kunskap om den direkta och indirekta påverkan på samhällets struktur och funktions- sätt som blir följden av ingenjörens lösningar av olika tekniska problem. Förslaget om ökat inslag av samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen i civilingenjörsutbildningen har fått ett positivt mottagande av majorite— ten av remissinstanserna. De tekniska högskolorna har dock uttalat vissa farhågor för att den föreslagna utbildningen inte kommer att bli likvär- dig med den som ges vid de nuvarande tekniska fakulteterna. Kunskap om samhälle och arbetsliv får med största sannolikhet allt
större betydelse för civilingenjörens yrkesverksamhet. Liksom universi— tetskanslersämbetet finner jag det därför angeläget att den av kommittén föreslagna uppläggningen av utbildningen genomförs i allt väsentligt.
Organisationskommittén har föreslagit, att civilingenjörsutbildning med maskinteknisk inriktning inleds i Luleå höstterminen 1971. Intag- ningskapaciteten vid den maskintekniska utbildningslinjen skall enligt kommitténs förslag ökas successivt från 50 nybörjarplatser läsåret 1971/ 72 till 200 platser vid full utbyggnad läsåret 1975/ 76. Enligt vad jag erfarit har planeringen i fråga om lokaler, utrustning m. in., som jag kommer att behandla senare, framskridit så långt att uppbyggnaden bör kunna genomföras i den av kommittén föreslagna takten. Mot denna bakgrund förordar jag-att utbildningen startar hösten 1971. Jag räknar med att intagningskapaciteten vid den maskintekniska utbildningslinjen i Luleå skall kunna byggas ut enligt följande sammanställning.
Totalt antal
Läsår Antal intagningsplatser studerande 1971/72 ....... 50 50 1972/ 73 ....... 100 150 1973/74 ....... 150 300 1974/75 ....... 150 450 1975/76 ....... 200 600
Mot organisationskommitténs förslag till uppläggning av studieorga— nisationen har jag ingen erinran. Med hänsyn till pågående utredning av
Prop. 1971: 59 - 29
civilingenjörsutbildningen delar jag dock universitetskanslersämbetets uppfattning att den föreslagna studieorganisationen bör tillämpas såsom försöksverksamhet.
När det gäller frågan om inriktningen av den högre tekniska utbild- ningen och forskningen vill jag erinra om att jag i prop. 1970: 88 (s. 22) betonade vikten av att man beaktar förutsättningarna i fråga om dels befintliga och planerade forsknings- och utvecklingsenheter, dels indu- strins inriktning och omfattning i regionen. Mot denna bakgrund anslu- ter jagmig till kommitténs förslag att den maskintekniska utbildningslin- jen bör omfatta studieinriktningarna maskinkonstruktion samt material- och bearbetningsteknik. De studerande på den maskintekniska utbild— ningslinjen bör inför första terminen i tredje årskursen välja mellan dessa inriktningar.
I överensstämmelse med vad jag anfört om utbildningens inriktning räknar jag med att utbildnings- och forskningsresurserna inom det ma- skintekniska området vid enheten i Luleå skall byggas upp inom ramen för två storinstitutioner, nämligen institutionerna för maskinkonstruktion resp. material- och bearbetningsteknik.
Organisationskommittén har föreslagit att personalorganisationen vid ifrågavarande institutioner skall byggas upp under perioden 1971/72— 1973/ 74. Universitetskanslersämbetet tillstyrker kommitténs förslag. Jag ansluter mig härtill och förordar sålunda att kommitténs förslag i hu- vudsak läggs till grund för uppbyggnaden av den nu aktuella lärar- och forskarorganisationen i Luleå. Eftersom det från planeringssynpunkt är" angeläget att statsmakterna redan nu beslutar om tidsprogram för in- rättande av högre tjänster inom denna organisation, förordar jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta fyra tjänster som professor vid den tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Lu- leå under budgetåren 1972/ 73 och 1973/ 74 i de ämnen och från de tidpunkter som anges i följande sammanställning. Jag avser att-i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att därutöver inrätta tre tjänster som biträdande professor under den aktuella perioden. Även sistnämnda tjänster har tagits upp i sammanställningen.
Tidpunkt för tjänstens Institution/ ljänst/ ämne inrättande Insti/mioncn för maskinkonstruktion Professor Maskinkonstruktion ] 7.1972 Professor Transportteknik 1 7.1973 Bitr. professor Maskinelement 1.1.1973 Bitr. professor Hållfasthetslära 1 1.1973 Institutioner: för material- och bearbetningsteknik Professor Konstruktionsmaterial ] .7.1972 Professor Bearbetningsteknik 1.7.1973 Bitr. professor Produktionsteknik ] 1 1974
Prop. 1971: 59 30
När det gäller forskningsorganisationens sammansättning i fråga om tjänster anser kommittén det angeläget att forskargrupperna omfattar forskare på skilda nivåer såsom professor, biträdande professor, docent och forskarassistent. Jag delar kommitténs syn på betydelsen av att främja en stimulerande forskningsmiljö. Detta bör kunna underlättas genom att man organiserar forskningen inom ramen för stora institutio- ner, vilket i sin tur gör det möjligt att bygga upp i olika avseenden dif- ferentierade forskargrupper. Mot denna bakgrund bör i samband med det årliga budgetarbetet prövas frågan om utbyggnad av den maskintek- niska utbildnings- och forskningsorganisationen i Luleå med bl. a. tjäns- ter som docent och forskarassistent.
Kommittén har vidare föreslagit att det vid den tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Luleå under de närmaste budgetåren skall in- rättas universitetslektorat inom tekniska och samhällsvetenskapliga äm- nesområden samt universitetslektorat och tjänster som universitetsadjunkt inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. Jag har tidigare i prop. 197121 (bil. 10 s. 293) under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för nästa budgetår beräknat 800 000 kr. för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. Jag av- ser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att inom ramen för det angivna beloppet inrätta ifrågavarande tjänster vid de av kommittén föreslagna tidpunkterna under budgetåret 1971/ 72. Till frågor om in- rättande av tjänster av nyssnämnda kategorier under senare budgetår av- ser jag att återkomma i samband med det årliga budgetarbetet. Jag vill dessutom erinra om att jag i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 293) under anslaget Tekniska fakulteterna m.m.: Driftkostnader beräknat 200000 kr. för verksamheten i Luleå.
Kommittén har föreslagit att ett interimistiskt förfarande skall tilläm- pas vid tillsättningen av tjänsterna vid den maskintekniska utbildnings- och forskningsenheten i Luleå. Jag finner i överensstämmelse med kom- mitténs förslag, att tillsättningen av tjänsterna som universitetslektor inom matematisk-naturvetenskapli ga och samhällsvetenskapliga ämnesom- råden tills vidare bör ankomma på vederbörande vid universitetet i Umeå, medan tillsättningen av övriga tjänster som handläggs av fakultet bör vila på vederbörande vid Chalmers tekniska högskola. Kungl. Maj:t äger utfärda bestämmelser i hithörande frågor.
Den maskintekniska utbildningen och forskningen i Luleå bör —— som jag tidigare framhållit —— specialiseras mot maskinkonstruktion samt ma- terial- och bearbetningsteknik. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i prop. 1970: 88 (s. 22) anförde att forsknings— och utvecklingsresur- serna vid den metallurgiska forskningsstationen i Luleå borde kunna komma den tekniska enheten till godo. Enligt vad jag erfarit övervägs en utbyggnad av metallurgiska forskningsstationen med en bearbet- ningsteknisk avdelning. En sådan utbyggnad skulle givetvis utgöra ett
Prop. 1971: 59 . 31
synnerligen värdefullt stöd främst för den mot material- och bearbet- ningsteknik inriktade maskintekniska forskningen i Luleå. Universitetskanslersämbetet har framhållit, att det fordras en bredd— ning av utbildningsutbudet för att utbildnings- och forskningsenheten i Luleå skall bli bärkraftig. I anslutning härtill vill jag erinra om att stats- makterna med anledning av förslagen i nyssnämnda prop. 1970: 88 (s. 22) beslutat dels att planeringen av den tekniska enheten bör syfta till att delar av sektionen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan i Stock- holm skall flytta till Luleå, dels att det i det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet bör prövas om skäl och förutsättningar finns för att senare ytterligare differentiera den högre tekniska utbildningen i Luleå. Enligt vad jag erfarit utreder kommittén f.n. möjligheterna att bredda den blivande bergsvetenskapliga utbildningen och forskningen i Luleå mot det geovetenskapliga ämnesområdet. I Luleå skulle enligt dessa tan- kegångar komma att finnas en bergsvetenskaplig utbildning med inrikt- ning mot gruvteknik och geovetenskap medan tekniska högskolan i Stockholm alltjämt skulle svara för den nuvarande bergssektionens me- tallurgiskt inriktade utbildning och forskning. I detta sammanhang vill jag vidare hänvisa till att chefen för finansdcpartementet nyligen i prop. 1971: 29 (s. 131) angående omlokalisering av viss statlig verksamhet fö- reslagit att en betydande enhet av Sveriges geologiska undersökning skall förläggas till Luleå. Departementschefen framhåller därvid att en sådan enhet bör, tillsammans med den utbildnings- och forskningsverksamhet inom det gruv- och geovetenskapliga området som avses bli förlagd till den nya högskolenheten för högre teknisk utbildning och forskning i Luleå, kunna bilda en mycket slagkraftig kombination av resurser för forskning och utvecklingsarbete inom ifrågavarande område. Jag räknar med att den enhet av Sveriges geologiska undersökning som lokaliseras till Luleå kommer att förläggas i anslutning till högskolenheten. Jag vill dessutom peka på vad Norrlandsfonden anfört i sitt remissvar om att industrimineral kan komma att utgöra bas för betydande industriell ex- pansion i Norrland, förutsatt att tillräckliga resurser, inklusive utbildning och forskning, disponeras för de olika stadierna från prospektering till exploatering. Fonden har därvid strukit under den mycket stora bety- delsen av att en bergsvetenskaplig sektion inrättas i Luleå. Organisationskommittén har föreslagit att den högre tekniska utbild- ningen och forskningen i Luleå skall ges en provisorisk organisation under uppbyggnadsskedet. Jag förordar, på grundval av universitetskans- lersämbetets och kommitténs förslag, att denna verksamhet t.v. be- drivs inom ramen för en högskolenhet i Luleå. Högskolenheten bör inrättas den 1 juli 1971. Ledningen av högskolenheten bör vila på orga- nisationskommittén som, med undantag för nyssnämnda tillsättnings- ärenden, skall fullgöra bl. a. de uppgifter som vilar på lokal universitets- myndighet — fakultet, rektorsämbete och konsistorium — och univer-
Prop. 1971: 59 _ 32
sitetsförvaltning samt dessutom fungera såsom lokal- och utrustnings- programkommitté. Jag räknar i likhet med ämbetet med att kommittén, när den fullgör konsistorieuppgiftcr, skall vara kompletterad med före- trädare för de grupper som nu försöksvis är representerade i konsisto- riema. Vid högskolenheten skall vidare finnas en utbildningsnämnd. Det ankommer på universitetskanslersämbetet att, som ett led i pågående försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal, besluta om utbildningsnämndens sammansätt- ning och arbetsformer.
Jag räknar med att organisationskommitténs sekretariat måste förstär— kas, om den skall kunna fullgöra de förvaltningsuppgifter som vilar på lokal universitetsmyndighet. De kamerala delarna av personaladministra- tionen samt kassa och redovisning bör, såsom kommittén föreslagit, hand- has av universitetet i Umeå. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser om ledningen av hög- skolenheten i Luleå.
Som nämnts i det föregående uppför Luleå kommun provisoriska lo- kaler för högskolenheten inom Porsöområdet, ca 4 km norr om stadsbe- byggelscns centrum. Dessa lokaler, av vilka en första etapp planeras bli färdig till höstterminen 1971, avses bli använda även för försöksverk- samheten med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning i matematik och fysik.
I prop 1970: 88 redovisades att Luleå kommun kan ställa erforder- lig mark till förfogande för högskolenheten samt att kommunen är be- redd att tillgodose de ökade anspråk på olika former av samhällsservice som tillkomsten av enheten för med sig. Som framgått av min redovis- ning av byggnadsstyrelsens remissvar har två alternativ för den perma- nenta förläggningen av högskolenheten närmare studerats, dels en för- läggning till det nämnda Porsöområdet, dels en förläggning till inner- staden. Enligt vad jag erfarit har både organisationskommittén och kom- munstyrelsen i Luleå tagit ställning för förläggning till Porsöområdet.
Sedan jag tagit del av byggnadsstyrelsens utredningsmatcrial för de två förläggningsalternativcn, har jag efter överläggningar med bl. a. fö- reträdare för kommunen och länsstyrelsen funnit att Porsöområdet bör accepteras som förläggningsplats för högskolenheten. Vid denna be- dömning har jag utgått från de planer kommunen redovisat för en om- fattande bostadsbebyggelse i direkt anslutning till högskoleområdet av- sedd att påbörjas under de allra närmaste åren och för väl utbyggda serviceanordningar, bl. a. i form av en god kollektiv trafikförsörjning. Genom sådana åtgärder skapas förutsättningar för en tillfredsställande arbetsmiljö och en god kontakt mellan högskolenheten och samhället i övrigt. Enligt vad jag också erfarit förbereder kommunen, landstinget och länet särskilda åtgärder för att i samarbete med studerande och an- ställda skapa så gynnsamma betingelser som möjligt för högskolenheten,
Prop. 1971: 59 33
vilket är särskilt betydelsefullt under uppbyggnadsperioden. Vid över- läggningarna med företrädare för kommunen och länsstyrelsen fram- kom också att en förläggning till innerstaden skulle kunna försenas åt- skillig tid — kanske flera år — med hänsyn främst till olösta stads- planefrågor.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till att det är angeläget att ut- byggnaden av permanenta lokaler kan ske så snabbt att utbildningen kan påbörjas redan höstterminen 1971, bör enligt min mening planeringen nu inriktas på en permanent utbyggnad för högskolenheten inom Porsöom- rådet. Organisationskommittén redovisar i sitt betänkande att Luleå kom- mun utfäst sig att kostnadsfritt ställa mark med erforderlig försörjning i form av vatten, avlopp, elektricitet och vägar till förfogande. Jag räk- nar med att närmare överenskommelse härom liksom om kollektiv tra- fikförsörjning och om övriga frågor som rör högskolenheten så snart som möjligt skall träffas med kommunen. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag om den fortsatta utbyggntidsplaner-ingen. '
Jag har beaktat behovet av medel för inredning _och utrustning av de provisoriska lokalerna vid min beräkning avkostnadsramarna för bud- getåret 1971/ 72 till Kungl. Maj:ts disposition och- till universitetskans- lersämbetets disposition i resp-. inrednings- och utrustningsplancrna under anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. (jfr. prop. 1971: 35 ). Jag räknar med att särskilda kostnadsramar för in— redning och utrustning för högskolenheten senare skall föras upp i pla- nerna.
Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) besluta att en högskolenhet skall inrättas i Luleå den 1 juli 1971 i överensstämmelse med vad jag förordat i det föregående, 2) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för utbildnings— och forskningsverksamheten i Luleå, 3) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad jag förordat i det föregående.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllenstcn
Prop. 1971: 59